{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2224466",
      "dok_id": "GS01UBU9",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "UBU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:UBU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-04-07 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:01",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:05",
      "titel": "Grundskolan",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UBU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UBU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01UBU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01UBU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:UBU9</div><h1>Grundskolan</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet   behandlar   i   detta   betänkande   178\r\nmotionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004.\r\nMotionsyrkandena     avser     frågor     gällande\r\ngrundskolan,  däribland  frågor  om skolans uppgift,\r\nrätt till kunskap, värdegrunden i  skolan och därmed\r\nrelaterade  frågor,  principen  om  avgiftsfrihet  i\r\nskollagen, flexibel skolstart, individuellt anpassad\r\nskoltid,        individanpassad        undervisning,\r\nstödundervisning,    avskaffande    av    timplanen,\r\nmodersmålsundervisning,  historieämnet m.fl.  ämnen,\r\nelevens uppträdande i skolan  m.m.,  val  av  skola,\r\nkommunala    friskolor,    elevinflytande,   rektors\r\narbetsuppgifter    samt    förekomst    av    lokala\r\nskolstyrelser.\r\nUtskottet    föreslår    avslag     på    samtliga\r\nmotionsyrkanden,  bl.a.  med  hänvisning  till   det\r\nförslag  till ny skollag som är under beredning inom\r\nRegeringskansliet.\r\nI betänkandet  finns  reservationer  från Moderata\r\nsamlingspartiet,       Folkpartiet      liberalerna,\r\nKristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och\r\nMiljöpartiet. Därtill finns särskilda yttranden från\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\nMed  hänvisning  till de motiveringar  som  framförs\r\nunder utskottets överväganden föreslår utskottet att\r\nriksdagen fattar följande beslut.\r\n1. Rätt till kunskap, lokal makt och fler\r\nLärare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 2.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n2. Individuell kunskapsrätt\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub390 yrkande 1 och\r\n2004/05:Ub477 yrkande 4.\r\nReservation 2 (m, c)\r\n\r\n3. Skolans uppgift att förmedla kunskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub233 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub303 yrkande 3 och\r\n2004/05:Ub390 yrkande 12.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4. Bildningens betydelse\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub307 yrkande 2.\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n5. Målstyrd skola\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub303 yrkande 8,\r\n2004/05:Ub390 yrkandena 17 och 20 samt\r\n2004/05:Ub477 yrkandena 1 och 3.\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6. Skollagens kvantitativa detaljstyrning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub303 yrkande 9.\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n7. Skolans resurser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 10.\r\nReservation 7 (m)\r\n\r\n8. Kunskapskontrakt\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 18.\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\n9. Pedagogisk mångfald\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub230 yrkande 5.\r\nReservation 9 (mp)\r\n\r\n10. Värdegrunden i skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub341 yrkande 1 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 1.\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n11. Förändringar i läroplanen avseende\r\nVärdegrunden\r\n\r\n Riksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub409.\r\n\r\n12. Uppdrag till Skolverket\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub470 yrkande 2.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n13. Uppdrag till Myndigheten för\r\nSkolutveckling\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub341 yrkande 2.\r\nReservation 12 (mp)\r\n\r\n14. Rätt till respekt\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub233 yrkande 5.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n15. Föräldrars ansvar för barns uppfostran\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub233 yrkande 3.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n16. Behovet av forskning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub341 yrkande 3.\r\n\r\n17. Arbetet med värdegrundsfrågor bör ingå i\r\nskolans kvalitetsredovisning\r\n\r\n Riksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub470 yrkande 3 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 2.\r\nReservation 15 (fp, kd)\r\n\r\n18. Konstruktiv konflikthantering\r\n\r\n Riksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub387 yrkande 3.\r\n\r\n19. Förtydliga principen om avgiftsfrihet i\r\nSkollagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub271 yrkande 1 och\r\n2004/05:Ub331 yrkande 2.\r\n\r\n20. Uppdrag till Skolverket avseende\r\nriktlinjer för avgifter i skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub271 yrkande 3 och\r\n2004/05:Ub331 yrkande 1.\r\n\r\n21. Översyn av avgiftsfriheten i skolorna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub271 yrkande 5.\r\n\r\n22. Tillgänglig skola för funktionshindrade\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 11.\r\nReservation 16 (fp)\r\n\r\n23. Skolans roll i kampen mot utanförskapet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Sf288 yrkande 8.\r\nReservation 17 (fp)\r\n\r\n24. Lagstiftning mot diskriminering i skolan\r\n\r\n Riksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub483 yrkande 6.\r\n\r\n25. Skolans skyldighet att redovisa sitt\r\narbete mot sexuella trakasserier i\r\nkvalitetsredovisningarna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub470 yrkande 4.\r\nReservation 18 (fp, kd)\r\n\r\n26. Jämlikhets- och jämställdhetsplaner\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub230 yrkande 15 och\r\n2004/05:Ub483 yrkande 5.\r\n\r\n27. Minst en genuspedagog i varje kommun\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub364.\r\n\r\n28. Läxors avskaffande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub425.\r\n\r\n29. Skoluniform\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub205.\r\n\r\n30. Skolstart\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub216,\r\n2004/05:Ub230 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub303 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub390 yrkande 28,\r\n2004/05:Ub477 yrkande 5 samt\r\n2004/05:Ub480 yrkande 11.\r\nReservation 19 (m, kd, c)\r\n\r\n31. Möjlighet till höst- och vårintagning av\r\nElever\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub303 yrkande 2.\r\nReservation 20 (m)\r\n\r\n32. Tidigare skolstart i stället för\r\nFörskoleklass\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 1.\r\nReservation 21 (m, fp)\r\n\r\n33. Skolgången för flickor i patriarkala\r\nMiljöer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub306 yrkande 4.\r\nReservation 22 (fp)\r\n\r\n34. Individuellt anpassad skoltid\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub303 yrkande 5.\r\nReservation 23 (m)\r\n\r\n35. Skoltidens längd\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub303 yrkandena 4, 6 och 7 samt\r\n2004/05:Ub390 yrkande 29.\r\nReservation 24 (m, fp, kd)\r\n\r\n36. Rätt till baskunskaper\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub212.\r\nReservation 25 (m, fp)\r\n\r\n37. Individanpassad undervisning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub303 yrkande 10 samt\r\n2004/05:Ub390 yrkandena 5, 24 och 27.\r\nReservation 26 (m)\r\n\r\n38. Individuella utvecklingsplaner\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 6.\r\nReservation 27 (c)\r\n\r\n39. Studieuppehåll för skoltrötta\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 22.\r\nReservation 28 (kd)\r\n\r\n40. Sommarundervisning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub303 yrkande 11.\r\nReservation 29 (m)\r\n\r\n41. Profilklasser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub219.\r\n\r\n42. Allmän och särskild kurs\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 4.\r\nReservation 30 (fp)\r\n\r\n43. Stödundervisning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5,\r\n2004/05:Ub477 yrkande 9 samt\r\n2004/05:Ub480 yrkande 21.\r\nReservation 31 (fp)\r\nReservation 32 (kd)\r\nReservation 33 (c)\r\n\r\n44. Tillsyn av stödinsatser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 6.\r\nReservation 34 (fp)\r\n\r\n45. Tidiga stödinsatser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 25.\r\nReservation 35 (m, fp, kd)\r\n\r\n46. Barn med svårigheter i det sociala\r\nSamspelet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub281 och\r\n2004/05:Ub479 yrkande 7 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 23.\r\nReservation 36 (m, fp, kd)\r\n\r\n47. IT vid undervisning av barn som lider av\r\nDyslexi\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub302 yrkande 6.\r\nReservation 37 (m)\r\n\r\n48. Skolskjuts\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub332 och\r\n2004/05:Ub415.\r\n\r\n49. Bildningens betydelse i läroplaner och\r\nKursplaner\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub307 yrkande 1.\r\nReservation 38 (fp)\r\n\r\n50. Obligatoriska och frivilliga ämnen i\r\nGrundskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 26.\r\nReservation 39 (m)\r\n\r\n51. Praktiska och teoretiska ämnen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkandena 12 och 36.\r\nReservation 40 (kd)\r\n\r\n52. Avskaffande av timplanen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub226,\r\n2004/05:Ub230 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub390 yrkande 9 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 33.\r\nReservation 41 (m, kd, c)\r\n\r\n53. Prioriterade ämnen i en timplanefri skola\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 2.\r\n\r\n54. Modersmålsundervisning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub477 yrkande 21,\r\n2004/05:Ub480 yrkande 24 och\r\n2004/05:Sf365 yrkande 7.\r\nReservation 42 (m) - motiveringen\r\nReservation 43 (kd)\r\nReservation 44 (c)\r\n\r\n55. Ämnesundervisning på annat språk än\r\nsvenska på distans\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 20.\r\nReservation 45 (c)\r\n\r\n56. Prioritera kunskaper i svenska\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 19.\r\nReservation 46 (c)\r\n\r\n57. Historieämnet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub306 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub387 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub480 yrkande 7,\r\n2004/05:Ub490,\r\n2004/05:Sf365 yrkande 34 samt\r\n2004/05:T335 yrkande 9.\r\nReservation 47 (m, fp, kd)\r\n\r\n58. Religionskunskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkandena 8 och 10.\r\nReservation 48 (kd)\r\n\r\n59. Retorik\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub373.\r\n\r\n60. Hem- och konsumentkunskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub411 och\r\n2004/05:L291 yrkande 2.\r\n\r\n61. Matematikdelegationen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub403.\r\n\r\n62. Utbildningsinsatser inom IT\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub266 och\r\n2004/05:Ub393.\r\n\r\n63. Kunskap om EU\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub253 yrkande 1.\r\n\r\n64. Nutida ungdomslitteratur i undervisningen\r\ni svenska\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub368 yrkande 1.\r\n\r\n65. Mediekunskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub443 yrkande 2.\r\nReservation 49 (kd)\r\n\r\n66. Kunskap om kooperation\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub492.\r\n\r\n67. Elevens fria val\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 15.\r\nReservation 50 (kd)\r\n\r\n68. Skolans roll för entreprenörskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:N392 yrkande 2.\r\nReservation 51 (fp)\r\n\r\n69. Globala hållbarhetsfrågor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:MJ510 yrkande 6.\r\n\r\n70. Naturskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub384 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 52 (mp)\r\n\r\n71. Kommunala teknikskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub202.\r\n\r\n72. Musik- och kulturskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub347 yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt\r\n2004/05:Ub480 yrkande 14.\r\nReservation 53 (kd, mp)\r\n\r\n73. Läromedlens betydelse\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub383 yrkande 3,\r\n2004/05:Ub412,\r\n2004/05:Ub446 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub480 yrkande 40,\r\n2004/05:Ub483 yrkande 2 och\r\n2004/05:K460 yrkande 3.\r\nReservation 54 (kd)\r\nReservation 55 (mp)\r\n\r\n74. IT som pedagogiskt hjälpmedel\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub302 yrkande 1 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 41.\r\nReservation 56 (m, kd)\r\n\r\n75. Föräldrars rätt till information och\r\ninflytande i skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 39.\r\nReservation 57 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n76. Skriftligt omdöme rörande elevers\r\nuppträdande i skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 4.\r\nReservation 58 (m, fp) - motiveringen\r\nReservation 59 (kd)\r\n\r\n77. Ansvarskontrakt mellan skola och\r\nFöräldrar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Sf365 yrkande 9.\r\nReservation 60 (kd)\r\n\r\n78. Elektroniskt distribuerad information\r\ntill föräldrar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub302 yrkandena 2 och 7.\r\nReservation 61 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n79. Förtrolig informations offentlighet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub254.\r\n\r\n80. Striktare regler vid skolk\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub217.\r\nReservation 62 (m, fp, kd)\r\n\r\n81. Ogiltig frånvaro\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 5.\r\nReservation 63 (kd)\r\n\r\n82. Mandat för lärare och skolledare att\r\ntillrättaföra elever som skolkar eller stör\r\nundervisningen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 22.\r\nReservation 64 (m, fp, kd)\r\n\r\n83. Ändring i skollagen så att en skola\r\nuttryckligen ges rätt att hindra obehöriga\r\nfrån att vistas på skolområdet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub306 yrkande 1.\r\nReservation 65 (fp)\r\n\r\n84. Val av skola\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub390 yrkande 11 samt\r\n2004/05:Sf237 yrkande 11.\r\nReservation 66 (m)\r\n\r\n85. Kommunala friskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkande 21 och\r\n2004/05:Ub322 yrkande 8.\r\nReservation 67 (m, fp, kd)\r\n\r\n86. Självstyre i kommunala skolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 2.\r\nReservation 68 (m)\r\n\r\n87. Entreprenadverksamhet inom skolområdet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 33.\r\nReservation 69 (m)\r\n\r\n88. Vikten av konkurrens inom\r\nUtbildningsområdet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 14.\r\nReservation 70 (m)\r\n\r\n89. Publicering av skolkvalitetsdata\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:K459 yrkande 14.\r\nReservation 71 (mp)\r\n\r\n90. Sanktionsmöjligheter för kommuner som\r\nbryter mot skollagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub206 och\r\n2004/05:Ub271 yrkande 4.\r\n\r\n91. Elevinflytande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkandena 37 och 38.\r\nReservation 72 (kd)\r\n\r\n92. Stärkt elevmakt\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub230 yrkande 12.\r\nReservation 73 (mp)\r\n\r\n93. Huruvida engagemang rörande\r\nelevinflytande, skyddsombudsarbete,\r\nskoltidningsarbete e.d. bör framgå av elevs\r\nslutbetyg\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub230 yrkande 13.\r\n\r\n94. Skollagen bör tydliggöra vad som är att\r\nbetrakta som arbete med elevinflytande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub230 yrkande 14.\r\n\r\n95. Elevers rätt till skriftliga omdömen om\r\nskola och lärare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub401.\r\n\r\n96. Lokala skolstyrelser\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub242 yrkande 19,\r\n2004/05:Ub477 yrkande 11 samt\r\n2004/05:Ub480 yrkande 32.\r\nReservation 74 (fp)\r\nReservation 75 (kd)\r\nReservation 76 (c)\r\n\r\n97. Rollfördelningen i den målstyrda skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 31.\r\nReservation 77 (kd)\r\n\r\n98. Rektors och lärares ansvar för beslut\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub242 yrkandena 13 och 16.\r\nReservation 78 (m, fp)\r\n\r\n99. Förstärkning av rektors pedagogiska roll\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub477 yrkande 13 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 26.\r\nReservation 79 (m, c)\r\nReservation 80 (kd)\r\n\r\n100. Lärare\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub426 och\r\n2004/05:Ub472 yrkandena 3 och 8.\r\nReservation 81 (kd)\r\n\r\n101. Studie- och yrkesvägledare\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub480 yrkande 29 samt\r\n2004/05:A321 yrkande 14.\r\nReservation 82 (kd)\r\nReservation 83 (mp)\r\n\r\n102. Ökad samverkan mellan grund- och\r\nGymnasieskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 30.\r\nReservation 84 (kd)\r\n\r\n103. Skolbibliotekarier\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub368 yrkande 2.\r\n\r\n104. Uppdrag till Skolverket att informera\r\nkommuner och skolor om den vägledning som\r\nfinns för sponsring av skolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub338.\r\nReservation 85 (v)\r\n\r\n105. Reklamfri zon\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub383 yrkande 1.\r\nReservation 86 (mp)\r\n\r\n106. Utvecklingsfonder\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub383 yrkande 2.\r\n\r\n107. Sommarlovet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub284.\r\n\r\n108. Generellt bemyndigande för de kommuner i\r\nStockholmsregionen som så önskar att bedriva\r\nförnyelseverksamhet på skolans område\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:N409 yrkande 28.\r\n\r\n109. Utredning om särskilt tidsbegränsat stöd\r\ntill glesbygdsskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub247.\r\n\r\n110. Samråd med kommuner och skolor kring\r\nöppna IT-system\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub302 yrkande 3.\r\n\r\n111. Omnämnande av homo-, bi- och\r\ntranssexualitet i kursplanerna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub442 yrkande 4.\r\n\r\n112. Svenska elever utomlands\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub297.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 7 april 2005\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit  i  beslutet:  Jan\r\nBjörkman  (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson\r\n(fp), Sten  Tolgfors  (m),  Majléne Westerlund Panke\r\n(s), Agneta Lundberg (s), Inger Davidson (kd), Nils-\r\nErik Söderqvist (s), Margareta  Pålsson  (m), Louise\r\nMalmström  (s), Sören Wibe (s), Mikael Damberg  (s),\r\nChrister  Adelsbo   (s),  Axel  Darvik  (fp),  Tomas\r\nHögström (m), Håkan Larsson  (c)  och  Jan  Lindholm\r\n(mp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nUbU9\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nSkollagskommitténs  betänkande  Skollag för kvalitet\r\noch  likvärdighet (SOU 2002:121) innehåller  en  rad\r\nförslag  som  berör  många av de motionsyrkanden som\r\nbehandlas  i  detta betänkande.  Kommitténs  förslag\r\nbereds   för  närvarande   inom   Regeringskansliet.\r\nArbetet     bedrivs      i      samverkan     mellan\r\nSocialdemokraterna  respektive  Vänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet.  Utskottet  anser  att  resultatet  av\r\nberedningen  bör  avvaktas  innan  ställning  tas  i\r\nfrågor som berörs av skollagsarbetet.\r\n\r\nSkolans uppgift\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\nrätt  till  kunskap,   lokal  makt  och  fler\r\nlärare,  individuell  kunskapsrätt,   skolans\r\nuppgift  att  förmedla  kunskap,  bildningens\r\nbetydelse,     målstyrd     skola,    skolans\r\nkvantitativa   detaljstyrning   och   skolans\r\nresurser,  kunskapskontrakt  samt  pedagogisk\r\nmångfald.   Utskottet   hänvisar   till   den\r\nberedning  av  Skollagskommitténs förslag som\r\nför närvarande pågår inom Regeringskansliet.\r\nJämför reservationerna 1 (c), 2 (m, c), 3 (m,\r\nfp, kd, c), 4 (fp),  5 (m, fp, kd, c), 6 (m),\r\n7 (m), 8 (c) och 9 (mp).\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstagande\r\n\r\nCenterpartiet begär i motion 2004/05:Ub477 yrkande 2\r\nförslag till reformer  för  rätt till kunskap, lokal\r\nmakt och fler lärare. Dessa reformer  behövs för att\r\nskolan skall kunna utföra sitt uppdrag.  I  motionen\r\nhävdas   att   framtidens   skola  måste  lämna  den\r\ntraditionella synen på kunskaper  för  att  bli  mer\r\nflexibel och elevanpassad.\r\n\r\nI    två   motioner   förespråkas   en   individuell\r\nkunskapsrätt    för   skolans   elever.   I   motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande  1 anför Moderaterna att varje\r\nbarn bör ha rätt till den  undervisning och den form\r\npå undervisning som gör att  de  kan  utvecklas  och\r\ntillgodogöra  sig  grundkunskaper  utifrån sina egna\r\nförutsättningar.  Motionärerna  skriver   att  detta\r\ninnebär  rätt till det stöd och den hjälp som  krävs\r\nför   att   eleven   skall   kunna   klara   skolans\r\nkunskapsmål.   Samma   resonemang   förs   fram   av\r\nCenterpartiet  i  motion  2004/05:Ub477  yrkande  4.\r\nSkollagen  bör,  enligt  motionen,  skrivas  om  med\r\nutgångspunkt i att en individuell kunskapsrätt skall\r\ninföras. Det spelar ingen roll om det tar åtta, nio,\r\ntio  eller  elva  år  innan eleven är redo att lämna\r\ngrundskolan. Kommunen och skolan har en förpliktelse\r\nsom   inte   är   avklarad  förrän   eleven   uppnår\r\ngrundskolans kunskapsmål.\r\n\r\nI flera motionsyrkanden  från Moderaterna anförs att\r\nskolans uppgift är att förmedla  kunskap.  I  motion\r\n2004/05:Ub390    yrkande    12    konstateras    att\r\nutbildningen i skolan skall ge eleverna kunskap. Det\r\när  det  grundläggande  målet.  Det  centrala är att\r\nvarje  elev ges möjlighet att nå kunskapsmålen,  och\r\ndet är detta som skall stå i centrum i styrningen av\r\nskolan.  I  motion  2004/05:Ub233  yrkande  2  anför\r\nModeraterna  att skolans uppgift är att ge möjlighet\r\ntill  alla elever  att  klara  kunskapsmålen.  Detta\r\nförutsätter  att  varje elev har en sund självtillit\r\noch respekt för andra människor. Skolan skall därför\r\nockså förmedla goda  värden.  I motion 2004/05:Ub303\r\n(m)    yrkande    3   framhåller   motionären    att\r\nkunskapsmålens uppfyllande  skall  stå i centrum för\r\nskolpolitiken och styrningen av skolan  och  att det\r\nprimära  och  det skolpolitiken också måste inriktas\r\npå  är att så många  elever  som  möjligt  skall  nå\r\nkunskapsmålen.\r\n\r\nFolkpartiet vill enligt motion 2004/05:Ub307 yrkande\r\n2 att  regeringen i instruktioner och regleringsbrev\r\ntill  myndigheter   skall   lyfta  fram  bildningens\r\nbetydelse.\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub390 yrkande  20 anför Moderaterna\r\nvikten av tydliga  mål och incitament  i  skolan.  I\r\nmotionen framhålls vikten av att tydlig återkoppling\r\nges  redan under elevens första år. Beröm och kritik\r\nskall grundas på fakta och opartiskt övervägande.  I\r\nsamma   motions   yrkande   17  föreslås  nationella\r\nkunskapsmål  för skolan. I en  målstyrd  skola  slår\r\nnationella mål  fast  vad  skolan skall uppnå. Samma\r\ntanke först fram i motion 2004/05:Ub303  (m) yrkande\r\n8.  Centerpartiet  skriver  i  motion  2004/05:Ub477\r\nyrkande   1   att   eleverna   i  skolan  bör  uppnå\r\nkunskapsmålen   efter  varje  enskild   elevs   egna\r\nförutsättningar.    I    motionen    framförs    att\r\nhelhetssynen  på  lärande måste stärkas. Alla elever\r\nskall  ges  möjlighet  att  lära  oavsett  bakgrund.\r\nSkolan   måste    individanpassas    mer   och   nya\r\narbetsformer och arbetssätt måste utvecklas. I samma\r\nmotions  yrkande  3 framförs att utbildningen  måste\r\nresultera   i  höjda  kunskaper   hos   eleverna   i\r\ngrundskolan.  Skolans  viktigaste  uppgift är att ge\r\neleverna möjlighet att nå de uppsatta kunskapsmålen.\r\nGenom  nationella  kunskapsmål kan kvaliteten  också\r\nsäkerställas.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub303   (m)  yrkande  9  invänder\r\nmotionären      mot      skollagens     kvantitativa\r\ndetaljstyrning.  Ett tydligt  exempel  på  detta  är\r\nenligt motionären att det finns refererat hur mycket\r\nundervisning en elev maximalt skall kunna få.\r\n\r\nModeraterna skriver  i  motion 2004/05:Ub390 yrkande\r\n10  att  det  är  avgörande  hur   skolans  resurser\r\nanvänds.   En   oproportionerligt   stor  andel   av\r\nresurserna   används  till  annat  än  undervisning,\r\nhävdar motionärerna.\r\n\r\nCenterpartiet   föreslår   i   motion  2004/05:Ub477\r\nyrkande  18  att ett kunskapskontrakt  obligatoriskt\r\nskall upprättas  varje  termin  mellan  skolan eller\r\nlärarna,   eleven   och   föräldrarna.   Det  skulle\r\ninnehålla  vad  var och en av de tre parterna  skall\r\ngöra, och vad som händer om kontraktet bryts.\r\n\r\nMiljöpartiet  vill   enligt   motion   2004/05:Ub230\r\nyrkande 5 att riksdagen skall begära en utredning om\r\nhur  man  kan  främja  den pedagogiska mångfalden  i\r\nskolan. En möjlig väg kan  enligt  motionärerna vara\r\natt  inrätta  en  utvecklingsfond,  ur  vilken  både\r\nfristående och kommunala skolor kan söka  medel  för\r\nutveckling av den pedagogiska verksamheten.\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nEn översyn  av  skollagen (1985:1100) har genomförts\r\nav 1999 års skollagskommitté  som  i  december  2002\r\navlämnade   betänkandet  Skollag  för  kvalitet  och\r\nlikvärdighet    (SOU    2002:121).   Förslaget   har\r\nremissbehandlats och ett  bearbetat förslag skall nu\r\nremissbehandlas  på  nytt.  Proposition   i  ärendet\r\nväntas till hösten 2005.\r\n\r\nGenom  skollagen  (SFS 1985:1100) och läroplanerna\r\nanger  regeringen  och  riksdagen  de  grundläggande\r\nvärden som skall prägla  skolans  verksamhet samt de\r\nmål och riktlinjer som skall gälla.\r\nMålen för skolans utbildning för  barn  och ungdom\r\nanges  nu  i  1  kap.  2 § skollagen (1985:1100)  på\r\nföljande sätt:\r\nUtbildningen  skall  ge  eleverna  kunskaper  och\r\nfärdigheter samt, i samarbete  med hemmen, främja\r\nderas harmoniska utveckling till  ansvarskännande\r\nmänniskor och samhällsmedlemmar.\r\n\r\nMotsvarande  skrivning i Skollagskommitténs  förslag\r\ntill ny skollag lyder:\r\n\r\nUtbildningen  syftar  till  att  ge kunskaper och\r\nfärdigheter samt att främja en allsidig personlig\r\nutveckling   och  en  livslång  lust  att   lära.\r\nUtbildningen syftar  också  till  att i samarbete\r\nmed hemmen främja barns och ungdomars  harmoniska\r\nutveckling  till  ansvarskännande  människor  och\r\nsamhällsmedlemmar (SOU 2002:121 s. 34).\r\n\r\nI läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo\r\n94) anges att skolan skall ansvara för  att eleverna\r\ninhämtar  och  utvecklar  sådana  kunskaper  som  är\r\nnödvändiga för varje individ och samhällsmedlem  och\r\natt  utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall\r\nutgöra  en  grund  för  undervisningen. I läroplanen\r\nanges  också  tydliga mål för  eleven  att  uppnå  i\r\ngrundskolan.\r\n\r\nVid  sidan  om   dessa  föreskrifter  för  skolans\r\nverksamhet  finns  kursplaner.  I  kursplanerna  för\r\ngrundskolan anges vilka  kunskaper  som  alla elever\r\nskall ha uppnått efter sitt femte respektive  nionde\r\nskolår.   Dessa   bindande   föreskrifter  uttrycker\r\ntillsammans de krav staten ställer på utbildningen i\r\nolika  ämnen.  Nationella kunskapsmål  finns  alltså\r\nredan i dag.\r\nTvå  uppmärksammade  internationella  studier  som\r\nbl.a. visar  svenska  elevers  kunskaper i matematik\r\nhar  nyligen  publicerats.  TIMSS  2003  (Trends  in\r\nInternational Mathematics and Science  Study)  är en\r\ninternationell  undersökning av elevers kunskaper  i\r\nmatematik och naturvetenskap.  Totalt  har 50 länder\r\noch  regioner  deltagit  i studien som genomförs  av\r\nInternational  Association  for  the  Evaluation  of\r\nEducational Achivement (IEA). I Sverige deltog drygt\r\n4 000 elever i skolår  8,  som  förutom att göra ett\r\nprov   även   fick   besvara   enkäter.  Motsvarande\r\nundersökning genomfördes även 1995,  vilket  innebär\r\natt förändringar i resultat kan studeras över tid.\r\nNär  svenska elever i år 8 jämfördes med elever  i\r\nandra länder  1995  klarade  de  sig  mycket  bra. I\r\njämförelse   med   2003  har  de  svenska  elevernas\r\nmedelprestationer i  matematik  sjunkit  mer än i de\r\nandra   undersökta  länderna  och  ligger  nu  under\r\ngenomsnittet  för  20  jämförbara länder. De svenska\r\nåttornas     prestationer    i     matematik     och\r\nnaturorienterande  ämnen  2003 ligger på samma eller\r\nlägre nivå än sjuornas prestationer 1995.\r\nPISA   (Programme   for   International    Student\r\nAssessment)  är  en OECD-undersökning av 15-åringars\r\nläsförståelse    och     kunnande    i    matematik,\r\nnaturvetenskap och problemlösning.  Totalt deltog 41\r\nländer i undersökningen 2003. Från Sverige  deltog 4\r\n600 elever, de flesta från år 9.\r\nEnligt PISA ligger 15-åringarnas läsförståelse och\r\nkunnande    i    matematik,    problemlösning    och\r\nnaturvetenskap  över  genomsnittet  i OECD-länderna.\r\nSvenska   elever  uppnår  mycket  höga  resultat   i\r\nläsförståelse.    Resultaten    i    matematik   och\r\nnaturvetenskap  visar  en liten nedgång  från  förra\r\nmättillfället  år  2000. Skillnader  i  prestationer\r\nmellan skolor och mellan  enskilda  elever  tycks ha\r\nökat  något.  Undersökningen  visar bl.a. också  att\r\neleverna i Sverige trivs med skolan.\r\nRegeringen pekar i sin utvecklingsplan, Utbildning\r\nför kunskap och jämlikhet (skr.  2001/02:188)  bl.a.\r\npå  vikten av goda kunskaper i matematik och framför\r\nambitionen   att   svenska   elevers   resultat  vid\r\ninternationella   jämförelser   bör   vara  ledande.\r\nRegeringen      har     därefter     tillsatt     en\r\nmatematikdelegation    med    uppgift   att   stärka\r\nmatematikämnet  och matematikundervisningen  i  hela\r\nutbildningssystemet,  från  förskola  till  högskola\r\n(dir.   2003:8).   I   september   2004   avlämnades\r\nbetänkandet   Att   lyfta  matematiken  -  intresse,\r\nlärande,  kompetens  (SOU   2004:97).   Delegationen\r\npresenterade   fyra   huvudförslag  för  att  främja\r\nmatematikundervisningen  i  skolan, bl.a. att stödja\r\noch utveckla aktiviteter som  ökar intresset för och\r\ninsikterna om matematikens värde, roll och betydelse\r\ni  vardag,  yrkesliv,  vetenskap och  samhälle,  att\r\nutbilda kvalificerade lärare  i  matematik  samt att\r\ntydliggöra  och  utveckla  syfte, mål, innehåll  och\r\nbedömning i matematik för hela utbildningssystemet.\r\nSkolan skall i sitt arbete  värna  elevernas  rätt\r\ntill kunskap. Utskottet anser att gällande regelverk\r\nväl  tillgodoser  motionsyrkandenas  intentioner och\r\nföreslår därför att yrkandena avslås.\r\nSkolans värdegrund\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\nvärdegrunden   i   skolan,   förändringar   i\r\nläroplanen avseende  värdegrunden, begäran om\r\nuppdrag     till    Skolverket     respektive\r\nMyndigheten  för   skolutveckling   att   öva\r\ntillsyn respektive följa värdegrundsarbetet i\r\nskolan  samt  rätt  till  respekt, föräldrars\r\nansvar  för  barns  uppfostran,   behovet  av\r\nforskning kring värdegrundsfrågorna  och  att\r\ndessa  bör  ingå i skolornas kvalitetsarbete.\r\nUtskottet  hänvisar   bl.a.   till   tidigare\r\nuttalanden.\r\nJämför  reservationerna 10 (kd), 11 (kd),  12\r\n(mp), 13  (m,  fp,  kd, c), 14 (m, fp, kd, c)\r\nsamt 15 (fp, kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nI   1994   års   läroplan  för   det   obligatoriska\r\nskolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo\r\n94)  anges  inledningsvis   skolans  värdegrund  och\r\nuppdrag. I det första avsnittet Grundläggande värden\r\nanges bl.a. följande:\r\n\r\nMänniskolivets  okränkbarhet,  individens  frihet\r\noch  integritet,  alla   människors  lika  värde,\r\njämställdhet  mellan  kvinnor   och   män,   samt\r\nsolidaritet  med  svaga  och utsatta är de värden\r\nsom  skolan  skall  gestalta   och   förmedla.  I\r\növerensstämmelse  med den etik som förvaltats  av\r\nkristen tradition och  västerländsk humanism sker\r\ndetta genom individens fostran  till rättskänsla,\r\ngenerositet, tolerans och ansvarstagande.\r\n\r\nFormuleringen  är  delvis annorlunda  i  1998  års\r\nläroplan för förskolan (Lpfö 98). I första avsnittet\r\nGrundläggande värden anges bl.a. följande:\r\n\r\nEn  viktig  uppgift  för   verksamheten   är  att\r\ngrundlägga   och  förankra  de  värden  som  vårt\r\nsamhällsliv     vilar      på.     Människolivets\r\nokränkbarhet, individens frihet  och  integritet,\r\nalla  människors lika värde, jämställdhet  mellan\r\nkönen samt  solidaritet  med svaga och utsatta är\r\nvärden  som  förskolan  skall   hålla  levande  i\r\narbetet med barnen.\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt   Kristdemokraterna  i  motion  2004/05:Ub480\r\nyrkande  1  bör  värdegrundsarbetet  genomsyra  hela\r\nskolans verksamhet.  Eleverna måste få möjlighet att\r\nutifrån människovärdesprincipen  fundera över etiska\r\ndilemman  för  att  på  så  sätt tränas  till  etisk\r\nreflexion  i vardagen. Goda kunskaper  i  vårt  eget\r\nkulturarv, där  kristendomen  utgör en viktig kärna,\r\när  nödvändiga för att kunna diskutera  värdegrunden\r\noch etiska  frågor,  men  också för att förstå andra\r\nkulturer och religioner. Också Miljöpartiet förordar\r\ni motion 2004/05:Ub341 yrkande 1 att skolans uppdrag\r\natt arbeta med värdegrundsfrågorna bör förstärkas. I\r\nmotionen  anförs  att det finns  ett  behov  av  att\r\narbeta  än  mer  intensivt   med   värderingar   och\r\nlivsstilsfrågor  i  skolan.  Skolan måste prioritera\r\natt  ge  eleverna utrymme att reflektera,  diskutera\r\noch förstå sina känslor.\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub409  (fp)  föreslås en förändring\r\nav  läroplanen  avseende  värdegrunden.   Motionären\r\nanser  att formuleringarna om kristen tradition  och\r\nvästerländsk  humanism  bör strykas ur läroplanerna,\r\noch att det är tillräckligt  att  skolans värdegrund\r\nredovisas   med   utgångspunkt   i  demokratin   som\r\nförhållningssätt.\r\n\r\nKristdemokraterna   begär   i  motion  2004/05:Ub470\r\nyrkande 2 att regeringen ger  Skolverket  i  uppdrag\r\natt  utöva  tillsyn  över  skolors  värdegrunds- och\r\nmobbningsarbete.\r\n\r\nI    motion   2004/05:Ub341   yrkande   2   föreslår\r\nMiljöpartiet   att  Myndigheten  för  skolutveckling\r\nskall få i uppdrag  att  följa och sprida olika sätt\r\natt arbeta med värdegrundsfrågor.\r\n\r\nModeraterna föreslår i motion  2004/05:Ub233 yrkande\r\n5  ett  tillkännagivande om varje  elevs  rätt  till\r\nrespekt.   Rätten   till   respekt   för   den  egna\r\nidentiteten  handlar  om  många olika saker - rätten\r\natt slippa bli diskriminerad,  slippa bli mobbad och\r\ninte  minst  rätten  att  bli  sedd,   heter  det  i\r\nmotionen.\r\n\r\nModeraterna framför i motion 2004/05:Ub233 yrkande 3\r\natt  föräldrarna har ansvar för barnens fostran  och\r\nskall  vara  elevernas  största tillgång i kunskaps-\r\noch personlighetsutvecklingen.\r\n\r\nI  Miljöpartiets  motion  2004/05:Ub341   yrkande  3\r\nbetonas behovet av forskning om pedagogiska  metoder\r\nför att arbeta med utveckling av barns och ungdomars\r\nvärdegrund.\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion 2004/05:Ub470\r\nyrkande 3 och i motion 2004/05:Ub480  yrkande  2 att\r\narbetet   med   skolans   värdegrund  skall  ingå  i\r\nskolornas kvalitetsredovisning  för  att  på så sätt\r\ntydliggöra   skolans   uppgift  att  ständigt  hålla\r\nvärdegrundsarbetet  levande.   I   den   förstnämnda\r\nmotionen   föreslås  att  Skolverket  skall  utfärda\r\nföreskrifter om detta (yrkande 4).\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub387  (c,  fp,  kd,  mp) yrkande 3\r\nanförs  betydelsen av systematiska icke-våldsmetoder\r\ni klassrummen  för  att  förebygga  alla  former  av\r\nkränkande   behandling   med  hjälp  av  konstruktiv\r\nkonflikthantering.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nSkolans  värdegrund  formuleras  i läroplanerna  och\r\nanger de grundläggande värden som  vårt  samhällsliv\r\nvilar  på  - människolivets okränkbarhet, individens\r\nfrihet och integritet,  alla  människors lika värde,\r\njämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet\r\nmed  svaga  och  utsatta  -  och  som  skolan  skall\r\nförmedla   och   förankra   hos   eleverna.   Enligt\r\nläroplanerna  för  det  obligatoriska  skolväsendet,\r\nförskoleklassen   och   fritidshemmet    (Lpo    94)\r\nrespektive  för  de frivilliga skolformerna (Lpf 94)\r\ngörs  detta  i överensstämmelse  med  den  etik  som\r\nförvaltats av  kristen  tradition  och  västerländsk\r\nhumanism, genom individens fostran till rättskänsla,\r\ngenerositet,     tolerans     och    ansvarstagande.\r\nLäroplanerna  visar  tydligt  att  de  grundläggande\r\nprinciperna om alla människors  lika  värde  oavsett\r\nkön,   etnisk  tillhörighet,  religion  eller  annan\r\ntrosuppfattning,      sexuell      läggning      och\r\nfunktionshinder   skall   genomsyra  verksamheten  i\r\nsamtliga skolformer.\r\n\r\nYrkanden om att stryka den aktuella hänvisningen i\r\nLpo 94 respektive Lpf 94 har tidigare behandlats och\r\navstyrkts av utskottet (jfr bet. 2002/03: UbU11) med\r\nhänvisning   till   vad   utskottet    anförde   vid\r\nbehandlingen  av  regeringens förslag till  läroplan\r\nför  det obligatoriska  skolväsendet,  nämligen  att\r\nkristendomen  har  en  särställning  som  grund  för\r\nförståelse  för  svensk  och västerländsk kultur och\r\nsamhällsutveckling (bet. 1993/94:UbU1 s. 25). Enligt\r\nutskottet förelåg det ingen  motsättning  mellan att\r\nvara   öppen   för   och   se  möjligheterna  i  ett\r\nmångkulturellt samhälle och  samtidigt  värna om och\r\nfå  en  fast  förankring  i  det  egna  kulturarvet.\r\nUtskottet har inte ändrat mening i denna fråga.\r\nUtskottet   har   tidigare   (bet.  2001/02:UbU10)\r\nbehandlat   motionsyrkanden   rörande   bristen   på\r\nhänvisning till kristen tradition  och  västerländsk\r\nhumanism  i  läroplanen för förskolan (Lpfö  98).  I\r\nbetänkandet  om   införandet   av  en  läroplan  för\r\nförskolan  konstaterade utskottet  att  Barnomsorgs-\r\noch   skolakommittén   i   sina   formuleringar   av\r\nvärdegrunden   för  förskolan  inte  tog  upp  någon\r\nhänvisning till  den  etik som förvaltats av kristen\r\ntradition. Detta hade inte  mött  några invändningar\r\nunder remissbehandlingen av kommitténs förslag.\r\nEtt   omfattande   arbete   med   att   föra    ut\r\nvärdegrundsfrågorna   i   förskolans   och   skolans\r\nverksamhet  har  pågått  under  senare tid och pågår\r\nfortfarande.  Det kan noteras att  regeringen  under\r\nperioden 2001-2003  stöttat  två  värdegrundscentrum\r\nvid   Göteborgs  respektive  Umeå  universitet   med\r\nuppgift   att   förmedla,   förankra   och  gestalta\r\nvärdegrunden.    Skolansvarsutredningen    har     i\r\nbetänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever\r\n(SOU  2004:50)  lämnat  förslag till en lagstiftning\r\nsom   främjar   lika   rättigheter   och   motverkar\r\ndiskriminering inom skolväsendet. En proposition har\r\naviserats till maj detta  år.  Här  erinras också om\r\ndet beredningsarbete som nu pågår med  anledning  av\r\nSkollagskommitténs     förslag.    Skollagskommittén\r\nföreslår   en   formulering    som   anknyter   till\r\nformuleringen i Lpfö 98.\r\n\r\nSkolan    utgör    en    viktig   arena   för    det\r\nbrottsförebyggande arbetet. För att stärka barns och\r\nungdomars band till det demokratiska  samhället  har\r\nBrottsförebyggande     rådet    tagit    fram    ett\r\nundervisningsmaterial att  användas i skolan, Livets\r\nspelregler,     Ett    undervisningsmaterial     för\r\nårskurserna 3-5 om  brott  och straff, rätt och fel,\r\netik och moral.\r\n\r\n\r\nAvgiftsfrihet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  rörande\r\nförtydligande av principen om avgiftsfrihet i\r\nskollagen,  uppdrag   till   Skolverket   att\r\nutarbeta  en  nationell policy för hur skolor\r\nskall hantera frågan om avgifter samt begäran\r\nom  en  översyn  av   i  vilken  utsträckning\r\nkommunerna   följer   skollagen.    Utskottet\r\nhänvisar  till pågående beredningsarbete  med\r\nen ny skollag.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nVänsterpartiet  begär i motion 2004/05:Ub331 yrkande\r\n2  att  principen  om  avgiftsfrihet  förtydligas  i\r\nskollagen. I motionen anförs att fattigdom i Sverige\r\ninnebär   att  inte  kunna   vara   med   på   t.ex.\r\nskolutflykter,   gå   till  simhallen,  vara  med  i\r\nmusikskolan eller gå på  bio  därför att föräldrarna\r\nhar en ekonomi som gör att detta  inte  är  möjligt.\r\nÄven   Miljöpartiet  begär  i  motion  2004/05:Ub271\r\nyrkande  1  en  precisering  av  skollagen  i  detta\r\nhänseende. I motionen refereras till en undersökning\r\nav  Majblommans  riksförbund  som visar att alltfler\r\nbarn i dag får ett utanförskap  bekräftat av skolan,\r\ngenom  de  avgifter  skolorna  tar  ut   för   t.ex.\r\nmuseibesök,  lunchpengar  vid  utflykter,  insamling\r\ntill klassresa eller inköp av material.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub331  yrkande  1  begär Vänsterpartiet\r\natt\r\nSkolverket  ges i uppdrag att utarbeta en  nationell\r\npolicy  för hur  skolor  och  lärare  skall  hantera\r\nfrågan om  avgifter i skolan. Samma krav framförs av\r\nMiljöpartiet i motion 2004/05:Ub271 yrkande 3.\r\n\r\nMiljöpartiet  begär i motion 2004/05:Ub271 yrkande 5\r\natt regeringen  tar  initiativ  till en översyn av i\r\nvilken utsträckning kommunerna följer  skollagen vad\r\ngäller grundskolans avgiftsfrihet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nI 4 kap. 4 § skollagen stadgas följande:\r\n\r\nUtbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för\r\neleverna. De skall  utan  kostnad  ha  tillgång till\r\nböcker, skrivmateriel, verktyg och andra  hjälpmedel\r\nsom   behövs   för   en   tidsenlig   utbildning.  I\r\nverksamheten får dock förekomma enstaka  inslag  som\r\nkan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.\r\n\r\nI  förarbetena  till  den nuvarande skollagen (prop.\r\n1985/86:10 Ny skollag m.m.)  finns exempel på inslag\r\ni   undervisningen   som   kan  medföra   obetydliga\r\nkostnader för eleven, t.ex.  en  mindre  kostnad för\r\nfärd- och entrébiljetter vid studiebesök.\r\n\r\nI  övrigt  stadgas  enligt 1 kap. 2 § skollagen  att\r\nalla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk\r\nhemvist samt sociala  och  ekonomiska  förhållanden,\r\nskall  ha  lika  tillgång  till  utbildning  i   det\r\noffentliga skolväsendet för barn och ungdom.\r\n\r\nSkolverket  har  riktat  kritik  mot  en  skola  som\r\nanordnat språkresa till England för de flesta elever\r\ni två språkklasser i årskurs 6. Priset för resan var\r\n8 850 kr. Några elever skulle stanna hemma och delta\r\ni  undervisningen  på skolan. Skolverket bedömde att\r\nresan var ett inslag  i  undervisningen. Därmed hade\r\ninte alla elever haft lika tillgång till utbildning.\r\nSkolverket menade vidare att utbildningen inte kunde\r\nbetraktas som avgiftsfri (Skolverkets  beslut den 10\r\noktober 2000, dnr 2000:790). Utskottet ser  med  oro\r\npå  en  utveckling  som  innebär att avgiftsfriheten\r\nurholkas.\r\n\r\nJämlikhet, jämställdhet m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  rörande\r\nutbildningens        tillgänglighet       för\r\nfunktionshindrade, skolan  som  murbräcka mot\r\nutanförskapet,  lagstiftning och föreskrifter\r\nvad  gäller  diskriminering  och  arbete  mot\r\nsexuella trakasserier,  jämlikhetsplaner,  en\r\ngenuspedagog   i   varje   kommun,   läxornas\r\navskaffande   samt   skoluniform.  Motionerna\r\navstyrks bl.a. med hänvisning  till  pågående\r\nberedningsarbete.\r\nJämför  reservationerna 16 (fp), 17 (fp)  och\r\n18 (fp, kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet kräver i motion 2004/05:Ub258 yrkande 11\r\natt  kommuner   som   inte  gör  utbildningen  fullt\r\ntillgänglig   för  funktionshindrade   skall   kunna\r\nbötfällas.\r\n\r\nI motion 2004/05:Sf288 yrkande 8 framför Folkpartiet att\r\nskolan\r\när en murbräcka  mot utanförskapet. Skolor i utsatta\r\nområden borde vara  de  bästa skolorna, hävdas det i\r\nmotionen. Förbättrade möjligheter  att  välja skola,\r\nextra satsningar på skolor i sociala riskområden och\r\nuppbyggnad av s.k. magnetskolor kan locka  människor\r\natt bosätta sig och bo kvar i utsatta områden.\r\n\r\nI   motion   2004/05:Ub483   yrkande  6  (s)  begärs\r\nlagstiftning för att garantera elever i skolan samma\r\nrättigheter    som    diskrimineringslagarna     ger\r\nanställda.\r\n\r\nKristdemokraterna   begär   i  motion  2004/05:Ub470\r\nyrkande 4 att Skolverket ges  i  uppdrag att utfärda\r\nföreskrifter om skolornas skyldigheter  att redovisa\r\nsitt arbete mot sexuella trakasserier.\r\n\r\nMiljöpartiet anför i motion 2004/05:Ub230 yrkande 15\r\natt  varje  skola  skall  vara  skyldig att upprätta\r\njämlikhetsplaner.   I   dessa   skall   bl.a.   ingå\r\nstrategier mot rasism, trakasserier på grund av kön,\r\netnicitet,    religion,   funktionshinder,   sexuell\r\nläggning eller  könsidentitet.  Eleverna  skall vara\r\ndelaktiga   i   arbetet   med   att  ta  fram  dessa\r\njämlikhetsplaner. I motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande\r\n5 påminns om att jämställdhetsplaner på skolorna bör\r\nuppdateras och efterföljas.\r\n\r\nMotion  2004/05:Ub364  (s)  förespråkar   minst   en\r\ngenuspedagog  i varje kommun som arbetar i förskolan\r\noch skolan.\r\n\r\nEnligt   motion  2004/05:Ub425   (s)   bör   läxorna\r\navskaffas  i  skolan.  Motionärerna ser läxor som en\r\nklassfråga och begär en  översyn  för att se om barn\r\noch ungdomar med olika bakgrund och  hemförhållanden\r\nhar samma möjligheter att klara av sina  läxor under\r\nfritiden. Motionärerna påminner också om att  det är\r\nlärarnas ansvar att lära ut och menar att läxläsning\r\noch inlärning borde ingå i skoldagen.\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub205 (m) förespråkas användning av\r\nskoluniform  i grundskolan. I motionen framförs  att\r\nalltmer reklam  riktas  mot barn och unga. Samtidigt\r\ntycks  mobbningen  emanera  just  utifrån  klädseln.\r\nSkoluniform skapar en  gemensamhetskänsla  i skolan,\r\när  lika  för  alla  och  är  dessutom billigare för\r\nföräldrarna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    anser    att   riksdagen   bör    avslå\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet   har   tidigare   vid   behandling   av\r\nmotsvarande         motionsyrkanden         angående\r\njämställdhetsarbetet,     senast     i    betänkande\r\n2003/04:UbU16,    konstaterat    att    frågan    om\r\njämställdhet  inom  skolan  har  uppmärksammats  och\r\ntydliggjorts  under senare år. Jämställdhet  är  ett\r\nprioriterat område för skolan.\r\nFörskolans   och    skolans    arbete   för   ökad\r\njämställdhet  behandlas  i skollagen,  läroplanerna,\r\njämställdhetslagen och i FN:s  barnkonvention. Målen\r\nför jämställdhetsarbetet finns tydligt formulerade i\r\nde   nationella   styrdokumenten.   I   grundskolans\r\nkursplaner    eftersträvas    också    att   skolans\r\nvärdegrund, däribland jämställdhet som en  fråga  om\r\ndemokrati,  skall  genomsyra  undervisningen  i alla\r\nämnen.   Kommunerna   ansvarar   för   att   lärare,\r\nförskollärare och fritidspedagoger har kunskap om de\r\nföreskrifter  som  gäller för skolväsendet samt  får\r\nkompetensutbildning  i  dessa  frågor.  I läroplanen\r\ntilldelas   dessutom  rektor  särskilt  ansvar   för\r\njämställdhet som ämnesövergripande kunskapsområde.\r\nDärtill har en rad åtgärder vidtagits på nationell\r\nnivå  för  att   stödja  och  stimulera  det  lokala\r\njämställdhetsarbetet.  Jämställdhet  är  ett  av tre\r\nprioriterade    områden    för    Myndighetens   för\r\nskolutveckling  generella  uppdrag.  Som   nämnts  i\r\nföregående  avsnitt har regeringen avsatt medel  för\r\natt  utbilda  resurspersoner   i   jämställdhet  och\r\ngenuskunskap.    För    att    ytterligare    stödja\r\nutvecklingen   av   jämställdhetsarbete   i   skolan\r\nplanerar  Myndigheten  för  skolutveckling att bl.a.\r\nunder läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser\r\nför genuspedagoger, mediepedagoger  samt  lärare och\r\nannan skolpersonal.\r\nSom exempel på ytterligare insatser kan nämnas att\r\nMyndigheten  för  skolutveckling  har  givit ut  ett\r\nstödmaterial  för  lärare  och skolpersonal  Jag  är\r\nstarkare än du tror - Hur skolor stöttar flickor och\r\nmöter familjer angående situationen  för flickor och\r\npojkar  i  miljöer  starkt  präglade  av patriarkala\r\nvärderingar och om skolans roll för dessa barn.\r\nSkolansvarsutredningen föreslår i sitt  betänkande\r\nSkolans   ansvar  för  kränkningar  av  elever  (SOU\r\n2004:50) en  ny lag som förbjuder diskriminering och\r\nkränkning  av skolelever.  Jämställdhetsombudsmannen\r\nföreslås, tillsammans  med  Skolverket, Ombudsmannen\r\nmot  etnisk  diskriminering,  Handikappombudsmannen,\r\nOmbudsmannen mot diskriminering  på grund av sexuell\r\nläggning  samt  Barnombudsmannen,  få  tillsyn  över\r\nlagen. Enligt förslaget blir kommuner  och andra som\r\ndriver skolverksamhet skadeståndsskyldiga  mot  elev\r\nsom  skolan  diskriminerar  på  grund av kön, etnisk\r\ntillhörighet, religion eller annan  trosuppfattning,\r\nsexuell läggning eller funktionshinder.\r\nLagförslaget   omfattar   också   mobbning   eller\r\nkränkning som begås av andra elever eller av skolans\r\npersonal. Skolansvarsutredningens förslag bereds för\r\nnärvarande. Som nyss nämnts väntas en  proposition i\r\närendet under våren 2005. I detta sammanhang erinras\r\nockså  om  det arbete som för närvarande pågår  inom\r\nRegeringskansliet       med       anledning       av\r\nSkollagskommitténs  betänkande  Skollag för kvalitet\r\noch likvärdighet (SOU 2002:121).\r\nJämställdhetsombudsmannen har under åren 2001-2003\r\nmed finansiellt stöd från regeringen  genomfört  ett\r\njämställdhetspedagogiskt  projekt,  publicerat  i en\r\nskolhandbok.  Därtill  arrangerar  myndigheten bl.a.\r\nkonferenser och seminarier om hur skolan  kan stärka\r\nsitt jämställdhetsarbete.\r\nRegeringen  har  nyligen redovisat sin avsikt  att\r\nsatsa 225 miljoner kronor de närmaste två åren på de\r\nmest utsatta områdena i Sverige, för att öka andelen\r\nelever som klarar skolan med godkända betyg.\r\nPengarna kommer att  fördelas  av  Myndigheten för\r\nskolutveckling   och  fokus  kommer  att  ligga   på\r\nspråkutveckling och modersmålsundervisning.\r\nSkolverket  har tillsammans  med  Myndigheten  för\r\nskolutveckling  utarbetat  Allmänna  råd för arbetet\r\nmot  kränkande  behandling i skolan. Råden  omfattar\r\ndet förebyggande  arbetet, arbetet med att upptäcka,\r\nutreda och åtgärda kränkande behandling samt skolors\r\nhandlingsprogram mot kränkande behandling.\r\nUtskottet kan inte  nog  understryka vikten av att\r\nskolan  till  eleverna  förmedlar   de  demokratiska\r\nvärdena, inbegripet jämställdhet mellan  kvinnor och\r\nmän.  Arbetet  för jämställdhet i skolan handlar  om\r\natt  motverka  traditionella   könsmönster   och  ge\r\neleverna  likvärdiga  möjligheter  och  villkor  att\r\nutvecklas  oberoende  av  kön.  Jämställdhet ingår i\r\nsamhällets   värdegrund  och  skall  genomsyra   all\r\nverksamhet i skolan.  Utskottet  ser därför positivt\r\npå det arbete som pågår för att intensifiera skolans\r\narbete i dessa frågor.\r\n\r\nFlexibel skolstart\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  rörande\r\nflexibel skolstart,  höst- och vårintagning i\r\nskolorna, att förskoleklassen bör ersättas av\r\nen tidigare skolstart samt att uppföljning av\r\nfullgörande av skolplikten förbättras, så att\r\nskolgången säkras för flickor som växer upp i\r\nmiljöer präglade av patriarkala  värderingar.\r\nUtskottet  hänvisar  till tidigare uttalanden\r\nsamt    till    pågående    beredning    inom\r\nRegeringskansliet.\r\nJämför reservationerna 19 (m, kd, c), 20 (m),\r\n21 (m, fp) och 22 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna begär i motion 2004/05:Ub390  yrkande 28\r\natt flexibel skolstart införs. I motionen påminns om\r\natt  alla barn inte är skolmogna vid samma tidpunkt.\r\nAtt tidsåtgången  kan  variera  lite  och  att  alla\r\nelever  som  läser  tillsammans  inte  är exakt lika\r\ngamla   blir  naturligt  i  en  skola  med  flexibel\r\nskolstart.  Ett  snarlikt  yrkande  finns  i  motion\r\n2004/05:Ub303 (m) yrkande 1 där motionären anser att\r\nbarn  borde  börja  skolan  när föräldrar och skolan\r\nbedömer att barnet är moget för  det.  Skillnaden  i\r\nmognad   mellan  barn  födda  i  januari  respektive\r\ndecember samma  kalenderår  kan  vara  mycket  stor.\r\nSocial,   motorisk   och   intellektuell  mognad  är\r\nindividuell.  Barn växer i olika  takt,  och  skolan\r\nmåste anpassas  efter  detta. I motion 2004/05:Ub480\r\nyrkande    11    föreslår   Kristdemokraterna    att\r\nmöjligheten till flexibel  skolstart bör utnyttjas i\r\nhögre grad. I motionen hänvisas  till  principen  om\r\nbarnets  bästa.  Också  beslut om när ett barn skall\r\nbörja i skolan bör omfattas  av  denna princip. Även\r\nCenterpartiet föreslår flexibel skolstart  i  motion\r\n2004/05:Ub477   yrkande  5.  En  flexibel  skolstart\r\ninnebär att barnets  utvecklingsnivå  blir avgörande\r\nför skolstarten, och den ger vissa elever  möjlighet\r\natt gå snabbare fram, medan andra ges möjlighet  att\r\nta längre tid på sig, utan hindrande tidsstrukturer.\r\nMiljöpartiet begär i motion 2004/05:Ub230 yrkande  2\r\natt  flexibel  skolstart skall införas från sex till\r\nåtta års ålder.  Dagens  skolsystem  utgår  från att\r\nbarn mognar och utvecklas i samma takt. Motionärerna\r\nmenar  att barn mognar i olika takt och pojkar  ofta\r\nsenare än flickor. Skolstarten måste därför vara mer\r\nindividanpassad och flexibel. Det skall vara barnets\r\nfaktiska  utvecklingsnivå som är avgörande, inte den\r\nfysiska åldern.  Valfriheten  att  börja  skolan bör\r\nutsträckas   till   åtta   års  ålder.  Även  motion\r\n2004/05:Ub216  (m)  föreslår  individuellt  anpassad\r\ntidpunkt för skolstart.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub303  (m)  yrkande  2  föreslår\r\nmotionären\r\nmöjlighet till höst- och vårintagning  av  elever  i\r\ngrundskolan.        Både        skollagen        och\r\ngrundskoleförordningen  behöver  ändras så att såväl\r\nhöst-  som  vårintagning  uttryckligen   accepteras.\r\nIngen  skola  eller kommun skall tvingas att  arbeta\r\nmed flexibel skolstart, men ingen skola eller kommun\r\nskall heller hindras från att genomföra detta.\r\n\r\nI   motion   2004/05:Ub258    yrkande   1   föreslår\r\nFolkpartiet att förskoleklassen skall ersättas av en\r\ntidigare   skolstart.   I  motionen   föreslås   att\r\nförskoleklassen  bör ingå  i  grundskolan.  Eleverna\r\nskall kunna börja i grundskolan vid olika tillfällen\r\nberoende av om de  är  mogna  för  det  eller  inte.\r\nGenerellt  bör  dock  svenska  barn  börja  i skolan\r\ntidigare än i dag, skriver motionärerna.\r\n\r\nFolkpartiet kräver i motion 2004/05:Ub306 yrkande  4\r\natt   kommunernas   uppföljning  av  fullgörande  av\r\nskolplikten förbättras, så att skolgången säkras för\r\nflickor  som  växer  upp   i   miljöer  präglade  av\r\npatriarkala  värderingar. Motionärerna  skriver  att\r\ndet är viktigt  med  uppsökande  verksamhet  för  de\r\nföräldrar som inte kommer på utvecklingssamtalen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nEnligt 3 kap.  8  §  skollagen  (1985:1100)  skall\r\nbarnet,   om   vårdnadshavaren   så   begär,   redan\r\nhöstterminen   det  kalenderår  det  fyller  sex  år\r\njämställas med skolpliktiga  barn  i fråga om rätten\r\natt börja skolan. Om uppskjuten skolplikt  till  det\r\når  barnet  fyller  åtta  år  stadgas  i  3 kap. 7 §\r\nskollagen.  Den  kommun där barnet är bosatt  skall,\r\nenligt 2 b kap. 2  §  första  stycket, anvisa barnet\r\nplats i förskoleklass fr.o.m. höstterminen det år då\r\nbarnet  fyller  sex år. Enligt andra  stycket  samma\r\nparagraf får barnet  tas  emot  i förskoleklass före\r\nhöstterminen det år då barnet fyller sex år.\r\nSkolverket  har  på  uppdrag av regeringen  utrett\r\nkonsekvenserna av flexibel skolstart under läsåret i\r\ngrundskolan.  Uppdraget  redovisades  den  15  april\r\n2004. Skolverket avrådde regeringen  från att starta\r\nen  försöksverksamhet  med  flexibel skolstart.  Det\r\nviktigaste   skälet   är   att  konsekvenserna   för\r\nelevernas  övergång  till  gymnasieskolan   inte  är\r\ntillräckligt  utredda.  Ett  annat  skäl är det låga\r\nintresset   för  en  mer  flexibel  skolstart   från\r\nföräldrar, elever och skolpersonal.\r\nSkolverkets  utredning  konstaterar  att det är få\r\nelever som börjar grundskolan det år de  fyller  sex\r\når.  Andelen  som  gör  det  har också minskat. Året\r\ninnan förskoleklassen introducerades,  dvs. 1996/97,\r\nvar det över 8 % som började grundskolan vid sex års\r\nålder, medan det läsåret 2002/03 bara var drygt 3 %.\r\nDet  är  också  ytterst  få elever som går om  eller\r\nhoppar över årskurser.\r\nSkolornas attityder till  tidigare skolstart eller\r\natt  anvisa  plats  för femåringar  i  förskoleklass\r\npåverkar flexibiliteten.  En konsekvens av nuvarande\r\nreglering av tidig skolstart  kan  vara att det barn\r\nsom börjar i grundskolan som sexåring,  förutom  att\r\nvara  ett år yngre än sina klasskamrater, förutsätts\r\ngå in i en redan befintlig f.d. förskoleklass.\r\nSkolverket  konstaterade  i  sin utredning att det\r\nnuvarande  skolsystemet  medger en  mycket  flexibel\r\nskolgång för eleverna. Skolstarten  kan ske inom ett\r\ntreårsintervall (sex-åtta år) och eleverna kan gå om\r\neller  hoppa  över  en årskurs. Skolverket  ville  i\r\nrapporten uppmärksamma  regeringen på vissa fördelar\r\nmed att göra starten i förskoleklassen  mer flexibel\r\nän vad den är för närvarande. Bestämmelserna  medger\r\natt starten i förskoleklassen kan göras hur flexibel\r\nsom  helst,  då  skolformen inte är obligatorisk för\r\nbarnen. En mer flexibel  start i förskoleklassen kan\r\nvara  positiv  både  för  enskilda  elever  och  för\r\nhuvudmännen. För enskilda elever kan förskoleklassen\r\nanvändas   som   ett   tidsmässigt    dragspel   där\r\nföräldrarna med hjälp av personalen kan  komma  fram\r\ntill  när  det  är  lämpligt att deras barn börjar i\r\ngrundskolan. För huvudmännen  medför  en  flexiblare\r\nstart   i   förskoleklassen   att   belastningen  på\r\nförskolan jämnas ut över året. Detta innebär, enligt\r\nSkolverkets  rapport,  att  köerna till  förskolorna\r\nblir kortare och att kommunens kostnader minskar.\r\nSkolverket framhåller att ett  problem  med en mer\r\nflexibel start i förskoleklass är att fler och yngre\r\nbarn än i dag då kommer att vistas i fritidshem.\r\nUtskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i\r\nbetänkande  2002/03:UbU11,  behandlat  och  avstyrkt\r\nyrkanden  om  ändrad  skolstartsålder med hänvisning\r\ntill att ett betydande  mått  av  flexibilitet redan\r\nfinns i det nuvarande systemet.\r\nSkollagskommittén   föreslår  i  sitt   betänkande\r\nSkollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)\r\natt ett barn även fortsättningsvis  skall  kunna tas\r\nin i förskoleklass vid en tidigare tidpunkt  än  när\r\nbarnets  rätt till en sådan utbildning inträder. Det\r\när här, liksom  i nuvarande reglering, inte fråga om\r\nen rättighet för  barnet  utan  en möjlighet till en\r\ntidigare   start   i  förskoleklassen   om   barnets\r\nvårdnadshavare önskar  det.  Regeringen har aviserat\r\nen proposition om ny skollag till nästa riksmöte.\r\nUtskottet    har    tidigare   (bl.a.    i    bet.\r\n2001/02:UbU10) framhållit  vikten av att alla elever\r\nges  möjlighet  att nå målen för  grundskolan.  Alla\r\nelever når dock inte  målen  samtidigt  och på samma\r\nsätt. Undervisningen i skolan måste därför  anpassas\r\ntill  varje  elevs förutsättningar och behov, vilket\r\ntydligt framgår  av  både skollagen (1 kap. 2 §) och\r\nläroplanen (Lpo 94). För de elever som behöver extra\r\ntid i grundskolan finns  möjlighet till detta enligt\r\ngällande   bestämmelser.  I  skollagen   anges   som\r\nhuvudregel att  skolplikten  upphör  vid utgången av\r\nvårterminen det kalenderår eleven fyller  16  år  (3\r\nkap.  10  §  första  stycket).  Skolplikten kan dock\r\nupphöra  dessförinnan  om  eleven tillfredsställande\r\nslutfört högsta årskursen i  grundskolan eller visat\r\nsig  ha  motsvarande  kunskaper  vid   en   särskild\r\nprövning  (3  kap. 10 § andra stycket). En elev  som\r\ninte  tillfredsställande   har  slutfört  det  sista\r\nskolåret har rätt att få tillfälle  att  göra  detta\r\nunder högst två år efter det att skolplikten upphört\r\n(4 kap. 10 § skollagen).\r\nVidare   får   rektor,   efter   medgivande   från\r\nvårdnadshavaren,   flytta  en  elev  till  en  högre\r\nårskurs om eleven har goda förutsättningar att klara\r\ndetta    (6   kap.   5   §   grundskoleförordningen,\r\n1994:1194).  Utskottet  vill framhålla att målen att\r\nsträva efter i läroplanen  är  så  utformade att det\r\nfinns  goda  förutsättningar för de elever  som  når\r\nmålen snabbare  än  andra,  liksom  för  andra,  att\r\nutvecklas  inom  grundskolans ramar. Utskottet anser\r\natt det finns tillräckliga  möjligheter  att anpassa\r\ntiden  i  grundskolan till olika elevers behov,  och\r\nförutsätter att så sker.\r\nEnligt 3  kap.  1 § skollagen (1985:1100) har alla\r\nbarn som är bosatta  i landet skolplikt. Skolplikten\r\nmotsvaras  av  en  rätt  till  utbildning  inom  det\r\noffentliga skolväsendet.\r\nI 3 kap. 13 § skollagen regleras kommunens tillsyn\r\növer  att skolplikten fullgörs.  Kommunen  skall  se\r\ntill att  skolpliktiga  elever i dess grundskola och\r\nsärskola  fullgör  sin  skolgång.   Bestämmelser  om\r\nelevens närvaroplikt i grundskolan finns i 3 kap. 11\r\n§  första  stycket  skollagen. Där anges  att  varje\r\nbarn,  som  fullgör skolplikt  inom  det  offentliga\r\nskolväsendet  för  barn  och  ungdom  eller på något\r\nannat  sätt,  skall  delta  i  den  verksamhet   som\r\nanordnas  för  att  ge  den avsedda utbildningen, om\r\nbarnet inte är sjukt eller  har  annat  giltigt skäl\r\natt  utebli. Vårdnadshavarens ansvar för att  eleven\r\nfullgör sin skolplikt regleras i 3 kap. 15 och 16 §§\r\nskollagen.  Om  en skolpliktig elev inte fullgör sin\r\nskolgång   och   detta    beror   på   att   elevens\r\nvårdnadshavare inte gjort vad  på  dem ankommer, får\r\nstyrelsen   för  utbildningen  vid  vite   förelägga\r\nelevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter.\r\nAv  bestämmelserna  framgår  att  vårdnadshavaren,\r\neleven  och skolhuvudmannen har ett gemensamt ansvar\r\nför att skolplikten  fullföljs.  Skolförfattningarna\r\nförutsätter   även  ett  fortgående  samarbete   med\r\nvårdnadshavaren  angående  elevens skolsituation (se\r\nt.ex. Lpo 94 avsnitt 2.4).\r\n\r\nUtskottet anser att gällande  regelverk  tillgodoser\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nSkoltidens längd\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionsyrkanden  rörande\r\nindividuellt anpassad  skoltid, möjlighet att\r\nlämna grundskolan tidigare  för de elever som\r\nuppfyller målen samt elevens  rätt  att lämna\r\nskola    med    tillräckliga    baskunskaper.\r\nUtskottet  hänvisar  till  bestämmelserna   i\r\nskollagen  och  till pågående beredning av ny\r\nskollag inom Regeringskansliet.\r\nJämför reservationerna 23 (m), 24 (m, fp, kd)\r\noch 25 (m, fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub303 (m) yrkande 5 förespråkar\r\nmotionären en individuellt anpassad skoltid för alla\r\nelever. Med en individualiserad skoltid kommer\r\nelever att gå i grundskolan i åtta till nio år. De\r\nsom behöver skall få mer hjälp och längre tid på\r\nsig.\r\n\r\nEnligt samma motion,  2004/05:Ub303 yrkande 4, skall det\r\nfinnas\r\nmöjligheter  att  lämna  grundskolan   tidigare  för\r\nelever  som uppnår kunskapsmålen före vårterminen  i\r\nårskurs 9.  Det  kan  behövas olika lång tid för att\r\nuppnå skolans kunskapsmål, men det skall inte finnas\r\nnågonting som hindrar att  en  del  elever kan klara\r\nmålen på kortare tid. I samma motions yrkande 6 vill\r\nmotionären att elevens kunskapsutveckling skall vara\r\ndet styrande för skoltidens längd. I yrkande 7 samma\r\nmotion anförs att de som behöver skall  kunna få ett\r\nextra  skolår  för  att  uppnå  skolans kunskapsmål.\r\nDetta måste läggas in tidigt under  elevens skoltid.\r\nFörst i sista hand skall det vara fråga om att gå om\r\nde  senare årskurserna. I en individanpassad  skola,\r\ndär det normala är att eleverna är lite olika gamla,\r\när inte  detta  stigmatiserande, skriver motionären.\r\nSamma  uppfattning   framför  Moderaterna  i  motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 29.\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub212  (m)  hävdas elevens rätt att\r\nlämna  grundskolan  med  tillräckliga  baskunskaper.\r\nMotionären anser att ingen  elev  skall behöva lämna\r\ngrundskolan  utan att ha tillräckliga  baskunskaper,\r\näven om detta tar åtta eller tio år, kanske elva år.\r\nHemortskommunen   skall   ge   alla   dessa   elever\r\nbaskunskaper innan de lämnar grundskolan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\ntillkännagivanden.\r\n\r\nSkolplikten upphör enligt 3 kap. 10 § första stycket\r\nskollagen  i  regel  vid utgången av vårterminen det\r\nkalenderår  då  barnet  fyller  16  år.  Skolplikten\r\nmotsvaras av  en rätt till  utbildning.  Denna  rätt\r\nupphör  således  enligt huvudregeln vid skolpliktens\r\nupphörande, dvs. vid  utgången  av  vårterminen  det\r\nkalenderår då barnet fyller 16 år. Bestämmelserna  i\r\nskollagen 4 kap. 10 § ger dock en elev möjlighet att\r\nberedas  tillfälle  att  fullfölja sista årskursen i\r\ngrundskolan högst två år efter  det  att skolplikten\r\nupphörde.\r\n\r\nEnligt   andra   stycket   samma   paragraf   upphör\r\nskolplikten       om       barnet       dessförinnan\r\ntillfredsställande   slutför   högsta  årskursen   i\r\ngrundskolan eller motsvarande.\r\n\r\nMed hänvisning till bestämmelserna  i  skollagens  3\r\nkap. 10 § om skolpliktens upphörande och 4 kap. 10 §\r\nom  möjligheterna  för en elev att beredas tillfälle\r\natt fullfölja sista  årskursen  i  grundskolan högst\r\ntvå  år  efter  det att skolplikten upphörde,  anser\r\nutskottet att det  finns  goda  förutsättningar  att\r\nanpassa  tiden  i  grundskolan  efter  olika elevers\r\nbehov. Som tidigare framhållits är målen  att sträva\r\nefter  så  utformade  i  läroplanen  att  det  finns\r\nutrymme   för   alla   elever   att  utvecklas  inom\r\ngrundskolans ramar.\r\n\r\n\r\nIndividanpassad undervisning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionsyrkanden  rörande mer\r\nindividanpassad   undervisning,  individuella\r\nutvecklingsplaner,       möjlighet       till\r\nstudieuppehåll   före  åttonde  eller  nionde\r\nskolåret,  sommarundervisning,  profilklasser\r\nsamt möjlighet att införa allmän och särskild\r\nkurs i grundskolans basämnen.\r\nJämför reservationerna  26  (m),  27  (c), 28\r\n(kd), 29 (m) och 30 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna påtalar i motion 2004/05:Ub390 yrkande 5\r\nbehovet  av  en  mer  individanpassad  undervisning.\r\nEnligt    samma    motions   yrkande   27   bör   en\r\nindividanpassad inriktning  av  utbildningen införas\r\nredan i grundskolan. I motionen framförs  att större\r\nfrihet bör skapas i elevernas studietakt. Varje elev\r\nskall   ha   en  kunskapsplan  som  utgår  ifrån  de\r\nnationella kunskapsmålen  där eleverna kan välja att\r\nstudera olika ämnen i olika  takt.  Den individuella\r\nkunskapsplanen  är  ett  verktyg  för  att   nå   en\r\nindividualiserad skola, hävdar motionärerna. I samma\r\nmotion,    2004/05:Ub390    yrkande   24,   förordas\r\nindividuella   kunskapsplaner.    Även    i   motion\r\n2004/05:Ub303     (m)     yrkande     10    förordas\r\nindividualiserad  undervisning.  Motionären  skriver\r\natt eleverna kan tappa motivation och intresse om de\r\nutmaningar skolan ställer dem inför inte upplevs som\r\nrealistiska  eller  tillräckligt  stimulerande.   En\r\nskola  som  anpassas efter elevers individuella takt\r\noch  utveckling  måste  kunna  tillfredsställa  både\r\nelever  som har behov av mer stöd och tid och elever\r\nsom behöver gå fram i snabbare takt.\r\n\r\nCenterpartiet begär i motion 2004/05:Ub477 yrkande 6\r\natt  individuella  utvecklingsplaner  skall  införas\r\nfrån år  1. För att på ett tydligt sätt stödja varje\r\nenskild   elevs   kunskapsutveckling   bör   skolans\r\nplanering utgå  från varje enskild elev. Alla elever\r\ni  grundskolan  bör   därför   ges   en  individuell\r\nstudieplan redan från år 1.\r\n\r\nI    motion    2004/05:Ub480    yrkande   22   begär\r\nKristdemokraterna  att  det  skall finnas  möjlighet\r\ntill  studieuppehåll  före  åttonde   eller   nionde\r\nskolåret  i grundskolan. Motionärerna anser att  det\r\nskall finnas  möjlighet att göra ett sådant uppehåll\r\nen termin eller  ett  skolår. I stället för att gå i\r\nskolan  skall  eleverna  ha   möjlighet  att  gå  en\r\nlärlingsutbildning  inom  ett  område   som   de  är\r\nintresserade av. Detta skulle vara en möjlighet dels\r\nför  skoltrötta  elever,  dels  för  elever som vill\r\npröva en särskild yrkesinriktning.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub303 (m) yrkande 11  förespråkas\r\nsommarundervisning   för  de elever som halkat efter\r\neller inte klarar målen på  våren  i  nionde  klass.\r\nSommarundervisning   är  även  ett  bra  exempel  på\r\nbetydelsen av individualisering av skoltiden.\r\n\r\nEnligt motion 2004/05:Ub219  (m)  bör  profilklasser\r\nför särskilt begåvade barn införas. Kännetecknen  på\r\nhögt  begåvade  barn  har, enligt motionären,  många\r\nlikheter med Aspergers  syndrom, vilket riskerar att\r\nleda till att barnen diagnostiseras  som  att de har\r\nlättare autistiska drag i stället för att vara  högt\r\nbegåvade.      Därigenom      anses      de     vara\r\nbehandlingskrävande        i       stället       för\r\nundervisningskrävande.\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i motion  2004/05:Ub258 yrkande\r\n4  att skolorna skall kunna besluta  om  att  införa\r\nallmän  och  särskild  kurs i grundskolans basämnen.\r\nSyftet    är    att   öka   individualiseringen    i\r\nundervisningen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet har tidigare  betonat  (bet. 2001/02:UbU10)\r\nvikten av\r\natt  skolan,  i enlighet med gällande  föreskrifter,\r\narbetar på ett  sådant sätt att varje elevs resultat\r\noch  skolsituation  ständigt  följs  upp.  Utskottet\r\npåpekade  också  att  målstyrningen  innebär att det\r\nskall finnas möjligheter till en flexibel lösning av\r\npedagogiska  insatser  för enskilda elever  och  för\r\ngrupper av elever. Enligt  Lpo 94 är skapande arbete\r\noch lek väsentliga delar i det  aktiva lärandet. Där\r\nsägs  också  att  de  intellektuella  såväl  som  de\r\npraktiska, sinnliga och  estetiska  aspekterna skall\r\nuppmärksammas.\r\n\r\nEnligt  utskottets  uppfattning är det  inget  som\r\nhindrar  att  skolor  inom   ramen   för  befintligt\r\nregelverk  undervisar  barn  som halkat efter  eller\r\ninte uppfyller målen under sommarlovet.  Skolan  har\r\nett  ansvar  att  tillse  att  eleverna uppfyller de\r\nuppställda målen.\r\nUtskottet  påminner  om  att det  är  huvudmannens\r\nansvar  att undervisningen i  skolan  anpassas  till\r\nvarje elevs  förutsättningar  och  behov.   Ett högt\r\nbegåvat   barn  skall  givetvis,  såsom  alla  andra\r\nelever, ha  rätt  till en god och till sin speciella\r\nsituation anpassad  lärandemiljö.  Hur klasser sätts\r\nsamman i skolor är inte en fråga för riksdagen.\r\n\r\nStödundervisning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionsyrkanden  rörande\r\nstödinsatser  i skolan,  tidiga  stödinsatser\r\nför elever som  riskerar  att  inte nå målen,\r\nutredning rörande utbildningen för  barn  med\r\nsvårigheter   i  det  sociala  samspelet  och\r\nutveckling av metoder för att möta dessa barn\r\nsamt användning  av  IT  vid  undervisning av\r\nbarn som lider av dyslexi.\r\nJämför reservationerna 31 (fp),  32  (kd), 33\r\n(c), 34 (fp), 35 (m, fp, kd), 36 (m, fp,  kd)\r\noch 37 (m).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  anför i motion 2004/05:Ub258 yrkande  3\r\natt  grundskolans   ansvar  för  stödinsatser  skall\r\ntydliggöras. Grundskolan  skall  ha  ansvar  för att\r\neleverna  får  de grundläggande kunskaperna som  var\r\noch en behöver.  Att  därefter låta eleverna läsa på\r\ndet  s.k. individuella programmet  i  gymnasieskolan\r\när, menar  motionären,  olyckligt.  Det  innebär att\r\ngrundskolan ges budskapet att det går att  skjuta på\r\nstödinsatser.   I  samma  motions  yrkande  5  begär\r\nFolkpartiet att elever  som så behöver skall ha rätt\r\ntill  stöd  av  speciallärare.  Det  skall  vara  en\r\nrättighet   för   elever   att   få   stöd   av   en\r\nspeciallärare,         skriver         motionärerna.\r\nSpecialpedagogerna har alldeles för grunda kunskaper\r\ni  barns språkutveckling  för  att  kunna  möta  och\r\nhjälpa   elever   med   läs-  och  skrivsvårigheter.\r\nSpecialpedagoger är inte  utbildade  för  att hjälpa\r\nelever  som  har  svårigheter,  utan  för att stödja\r\nskolledningen  och  andra lärare i deras  arbete.  I\r\nmotion    2004/05:Ub480     yrkande     21     begär\r\nKristdemokraterna att elevers behov av särskilt stöd\r\nskall tillgodoses. Kristdemokraterna påminner om att\r\nelever med behov av särskilt stöd inte är en tydligt\r\navgränsad  grupp,  utan  de  flesta elever har någon\r\ngång under sin skoltid haft behov  av extra stöd. En\r\nav de viktigaste faktorerna när det  gäller särskilt\r\nstöd är, menar motionärerna, att insatserna sätts in\r\ntidigt.  I  motion  2004/05:Ub477  yrkande  9  menar\r\nCenterpartiet att en översyn bör göras  i  syfte att\r\nstärka  stödet  som  elever  har  rätt  till  enligt\r\ngrundskoleförordningen.  Motionärerna  pekar  på det\r\nstöd  som kan erhållas vid studier på universitetet,\r\nsåsom t.ex.  förlängd tid för examina, tillgång till\r\nandra  examinationsformer,   pedagogiskt  datorstöd,\r\nextra  stöd från läraren genom  extra  undervisning,\r\nanteckningshjälp, läromedelsutveckling m.m.\r\n\r\nFolkpartiet  anför  i  motion  2004/05:Ub258  yrkande 6\r\natt när\r\nelever  avverkat  nio  år  i grundskolan utan att nå\r\nmålen  i  grundskolans basämnen,  skall  huvudmannen\r\nrapportera  detta  till  en nationell skolinspektion\r\ntillsammans  med uppgifter  om  vilka  åtgärder  som\r\nvidtagits.  Syftet  är  att  rätta  till  eventuella\r\nbrister i skolans  arbete,  så  att fler elever inte\r\ndrabbas av bristande undervisning eller stöd.\r\n\r\nModeraterna förordar i motion 2004/05:Ub390  yrkande\r\n25  tidiga stödinsatser för elever som riskerar  att\r\ninte  nå  målen.  I  motionen  poängteras  att extra\r\ninsatser, stöd eller skolår måste komma tidigt i ett\r\nbarns skolgång för att ge resultat.\r\n\r\nI    motion    2004/05:Ub479    yrkande    7   begär\r\nKristdemokraterna  en utredning rörande utbildningen\r\nför barn med svårigheter  i  det  sociala samspelet.\r\nMotionärerna understryker att dessa  barn självklart\r\ninte skall placeras i särskolan som är till för barn\r\nmed utvecklingsstörning. Den ordinarie  skolan måste\r\nmöta behoven hos barn med svårigheter i det  sociala\r\nsamspelet.  Även  motion 2004/05:Ub281 (s) begär  en\r\nutredning om skolgången för dessa barn.\r\n\r\nI   motion   2004/05:Ub480    yrkande    23    anför\r\nKristdemokraterna  att  metoder  måste utvecklas för\r\natt möta de s.k. bokstavsbarnens individuella behov.\r\nMotionärerna framhåller den lilla gruppens betydelse\r\nför  god  inlärning.  Speciellt  de elever  som  har\r\nsociala svårigheter har möjlighet  att få studiero i\r\nen lugnare miljö.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub302  (m)  yrkande  6  framhålls\r\nmöjligheterna  att  använda  IT vid undervisning  av\r\nbarn som lider av dyslexi.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår\r\nmotionsyrkandena  om  individanpassad  undervisning,\r\nstödundervisning och mindre klasser.\r\n\r\nBarns  rätt  till  utbildning kommer till uttryck  i\r\nolika  internationella   dokument  som  Sverige  har\r\nförbundit    sig    att    följa.   Barnkonventionen\r\nföreskriver en rätt till utbildning,  som  skall ges\r\npå  grundval  av  lika  möjligheter  för alla. Detta\r\nomfattar  bl.a.  en rätt till individuellt  anpassad\r\nundervisning för barn med särskilda behov.\r\n\r\nI Salamancadeklarationen  om principer, inriktning\r\noch praxis vid undervisning av  elever  i  behov  av\r\nsärskilt    stöd,    som    antogs   1994   av   den\r\ninternationella  konferensen om  specialundervisning\r\narrangerad av Unesco  och  Spaniens utbildnings- och\r\nvetenskapsministerium, betonas att skolorna skall ge\r\nplats   för   alla  barn  oavsett   deras   fysiska,\r\nintellektuella,   sociala,   emotionella,  språkliga\r\neller andra förutsättningar.\r\nSkollagskommittén   betonar  i   sitt   betänkande\r\nSkollag för kvalitet och  likvärdighet (SOU 2002:121\r\ns. 325 f.) att alla elever behöver stöd i skolan för\r\nsin  utveckling och sitt lärande.  Likvärdigheten  i\r\nundervisningen skall ses ur elevernas perspektiv och\r\ninnebär  inte  att  undervisningen måste utformas på\r\nsamma sätt för alla.  Alla  elever  har  rätt att få\r\nledning      och      stimulans      för     maximal\r\nkunskapsinhämtning. Skollagskommittén föreslår en ny\r\nbestämmelse  i  skollagen  med innebörden  att  alla\r\nelever  skall  ges  den ledning  och  stimulans  som\r\nbehövs i deras lärande och personliga utveckling för\r\natt de skall kunna utvecklas  så långt som möjligt i\r\nenlighet med utbildningens mål.\r\nI  regeringens  utvecklingsplan   Utbildning   för\r\nkunskap  och  jämlikhet  (skr.  2001/02:188) betonas\r\nbl.a. att eleverna skall ha möjlighet  att gå framåt\r\nutifrån   individuella  förutsättningar  även   över\r\nskolformsgränserna.  Det  borde,  enligt regeringen,\r\nbli vanligare för grundskoleelever  att  läsa  vissa\r\nkurser på gymnasienivå och för gymnasieelever att få\r\nmöjlighet  att  studera  på högskolan i vissa ämnen,\r\nsamtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning.\r\nBestämmelser om att elever  skall  få det stöd och\r\nden  hjälp  de  behöver  i  skolan  finns  bl.a.   i\r\nskollagen.  Enligt  1  kap.  2  §  och  4  kap.  1 §\r\nskollagen  skall  hänsyn  tas till elever i behov av\r\nsärskilt stöd. För grundskolan finns bestämmelser om\r\nolika   former   av   stödinsatser    i    5    kap.\r\ngrundskoleförordningen       (1994:1194),      bl.a.\r\nstudiehandledning på modersmålet,  stödundervisning,\r\nspecialpedagogiska insatser inom elevens klass eller\r\ni    särskild   undervisningsgrupp   samt   anpassad\r\nstudiegång. Enligt 5 kap. 4 § grundskoleförordningen\r\nskall  en  elev  ges  stödundervisning  om  det  kan\r\nbefaras  att  eleven  inte  kommer att nå de mål som\r\nminst skall ha uppnåtts vid slutet  av det femte och\r\ndet  nionde skolåret eller om eleven av  andra  skäl\r\nbehöver   särskilt  stöd.  Ytterligare  bestämmelser\r\nfinns i de  övriga  skolformsförordningarna  samt  i\r\nläroplanerna.\r\nSkollagskommittén  föreslår i sitt betänkande (SOU\r\n2002:121) att skollagen skall innehålla bestämmelser\r\nom särskilt stöd. Motivet  är  att förstärka elevens\r\nrätt  samt  ange  en  arbetsprocess  som  rektor  är\r\nskyldig att följa. En skyldighet  att utreda elevens\r\nbehov  av  särskilt  stöd  skall, enligt  förslaget,\r\nskrivas in i lagen. För den  elev  som då befinns ha\r\nrätt  till  stöd skall ett åtgärdsprogram  utarbetas\r\noch fastställas  av  rektor. Elev och vårdnadshavare\r\nskall  ges  en  aktiv  roll   vid   utarbetandet  av\r\nåtgärdsprogrammet.\r\nEnligt skollagen har alla barn i behov av särskilt\r\nstöd rätt till detta. Det är huvudmannens ansvar att\r\nundervisningen  i skolan anpassas till  varje  elevs\r\nförutsättningar  och   behov  och  att  tillgängliga\r\nresurser fördelas på ett  rimligt  sätt.  I  Lpo  94\r\nfastslås:\r\n\"En   likvärdig   utbildning   innebär   inte  att\r\nundervisningen skall utformas på samma sätt överallt\r\neller  att  skolans  resurser  skall  fördelas lika.\r\nHänsyn    skall    tas    till    elevernas    olika\r\nförutsättningar  och  behov.  Det  finns också olika\r\nvägar  att nå målet. Skolan har ett särskilt  ansvar\r\nför  de  elever   som   av   olika  anledningar  har\r\nsvårigheter  att  nå målen för utbildningen.  Därför\r\nkan undervisningen aldrig göras lika för alla.\"\r\nMånga barn i skolan  i  dag  har behov av särskilt\r\nstöd    och    kan    behöva   en   individualiserad\r\nundervisning,        särskilt         tillrättalagda\r\nundervisningssituationer eller andra åtgärder.\r\nUtskottet anser att gällande bestämmelser  och  de\r\nförslag  som  för  närvarande är under beredning väl\r\ntillgodoser motionsyrkandenas intentioner. Det finns\r\ngoda  möjligheter att  anpassa  undervisningen  till\r\nolika elevers behov och utskottet förutsätter att så\r\näven sker.\r\nSkolskjuts\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionsyrkanden  rörande\r\nskolskjuts.  Utskottet  hänvisar  bl.a.  till\r\nberedningsarbete inom Regeringskansliet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nVänsterpartiet  begär  i  motion  2004/05:Ub332  att\r\nregeringen utreder frågan om en ändring av skollagen\r\nså  att elever som till följd av funktionshinder har\r\nrätt  till  tillsyn  i  anslutning  till  skoldagens\r\nbörjan och slut också skall ha rätt till kostnadsfri\r\nskolskjuts till och från sådana verksamheter.\r\n\r\nMotion  2004/05:Ub415  (kd)  begär  att regeringen\r\nskyndsamt  lägger  fram förslag angående  skolskjuts\r\nför elever vid växelvis boende.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nSkollagen  4 kap. 7 § första stycket  ålägger  varje\r\nkommun att för  eleverna i grundskolan kostnadsfritt\r\nanordna skolskjuts,  om sådan behövs med hänsyn till\r\nfärdvägens         längd,        trafikförhållanden,\r\nfunktionshinder hos  elev eller någon annan särskild\r\nomständighet. Bestämmelsen bygger på huvudregeln att\r\ngrundskoleutbildning  skall   vara  kostnadsfri  för\r\neleven. I tredje stycket samma  paragraf  anges  att\r\nhemkommunen  inte är skyldig att anordna kostnadsfri\r\nskolskjuts för  elever  som väljer att gå i en annan\r\ngrundskola  än  den som kommunen  annars  skulle  ha\r\nplacerat dem i om  något  önskemål  om en viss skola\r\ninte framställts. Hemkommunen är inte heller skyldig\r\natt anordna skolskjuts för elever som  med stöd av 4\r\nkap. 8 eller 8 a §§ skollagen går i skola i en annan\r\nkommun. Begränsningarna i kommunens skyldigheter  är\r\nföranledda  av  att  föräldrars  och  elevers val av\r\nskola inte får leda till oacceptabelt höga kostnader\r\nför kommunerna (prop. 1002/03:14 s. 6).\r\n\r\nRegeringsrätten  har  vid  prövning  av hemkommuns\r\nskyldighet  att  anordna kostnadsfri skolskjuts  vid\r\nväxelvis boende i samma kommun funnit att det skulle\r\nstrida     mot     principen      om     kostnadsfri\r\ngrundskoleutbildning  om  rätten  till   kostnadsfri\r\nskolskjuts   enligt   4  kap.  7  §  första  stycket\r\nskollagen skulle vara begränsad  till  resor  mellan\r\nden  bostad  där  barnet  är  folkbokfört och skolan\r\n(Regeringsrättens årsbok 2002 ref. 91). Barnets rätt\r\ntill  skolskjuts  vid  växelvis  boende  inom  samma\r\nkommun skall alltså bedömas var för  sig  från  båda\r\nhemmen  och  ej endast från den förälders bostad där\r\nbarnet är folkbokfört.\r\nVid prövning  av rätt till skolskjuts vid växelvis\r\nboende i olika kommuner  har inte skyldighet ansetts\r\nföreligga enligt gällande  regelverk  för  hemkommun\r\natt anordna kostnadsfri skolskjuts utanför kommunens\r\ngeografiska område.\r\nFrågan om skolskjuts för barn vid växelvis  boende\r\nbereds för närvarande inom ramen för arbetet med  ny\r\nskollag.\r\n\r\nInriktning på undervisningen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionsyrkanden  rörande\r\nbildningens   betydelse,   avvägning   mellan\r\nobligatoriska  och   frivilliga   ämnen  samt\r\nyrkanden om praktiska och teoretiska ämnen.\r\nJämför reservationerna 38 (fp), 39 (m) och 40\r\n(kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet   understryker  i  motion  2004/05:Ub307\r\nyrkande  1 bildningens  betydelse  för  en  skapande\r\nutveckling   av   skolan.   För  att  åstadkomma  en\r\nattitydförändring som ger skolan  möjlighet  att stå\r\nemot  dagens  nedbrytande  krafter  behövs  bestämda\r\nriktade  ansträngningar  att återupprätta bildningen\r\nsom  en  livsviktig  del  av  skolarbetet,   skriver\r\nmotionärerna.  Det  finns behov av en revidering  av\r\nläroplaner och kursplaner  med  tanke  på förbättrad\r\ndialog mellan eleverna och kulturarvet.\r\n\r\nModeraterna anför i motion 2004/05:Ub390  yrkande 26\r\natt det behövs en avvägning mellan obligatoriska och\r\nfrivilliga ämnen. I motionen framförs att alla måste\r\nfå grundläggande färdigheter i till exempel svenska,\r\nmatematik    och   engelska.   Denna   grundläggande\r\nkunskapsbas kräver  huvuddelen  av den obligatoriska\r\ntiden    i   skolan   och   utgör   den   gemensamma\r\nkunskapsbasen  som  alla elever skall dela. Inom den\r\nindividuellt valda delen,  som  väljs  efter elevens\r\nintresse och fallenhet, kan fördjupningskurser  i de\r\ngrundläggande ämnena och ämnen med specialinriktning\r\nfinnas.\r\n\r\nEnligt   Kristdemokraterna  i  motion  2004/05:Ub480\r\nyrkande 12  bör  både praktisk och teoretisk förmåga\r\nvärderas. Undervisningen i praktiska ämnen bör få en\r\nmer  framskjuten  plats  i  skolan,  och  teori  och\r\npraktik bör varvas  under skoldagen för att ge såväl\r\nstimulans för alla sinnen  som omväxling i vardagen.\r\nTiden  i  skolan  bör  fördelas   mellan   praktisk-\r\nestetiska  och  teoretiska  ämnen.  I  samma motions\r\nyrkande   36  anför  Kristdemokraterna  behovet   av\r\nkvalitetsgranskning  av ämnen som läses i block samt\r\nfördelningen mellan praktiska  och teoretiska ämnen.\r\nKvalitetsgranskning  bör göras för  att  tillse  att\r\nämnen såsom geografi eller religionskunskap inte får\r\nför lite undervisningstid.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet har tidigare betonat (bet.  2003/04:UbU11)\r\nvikten  av  att  skolan,  i  enlighet  med  gällande\r\nföreskrifter,  arbetar på ett sådant sätt att  varje\r\nelevs resultat och skolsituation ständigt följs upp.\r\nUtskottet påpekade också att målstyrning innebär att\r\ndet  skall  finnas   möjligheter  till  en  flexibel\r\nlösning av pedagogiska  insatser för enskilda elever\r\noch för grupper av elever. Enligt Lpo 94 är skapande\r\narbete  och  lek  väsentliga   delar  i  det  aktiva\r\nlärandet.   I   läroplanen   sägs   också   att   de\r\nintellektuella såväl som de praktiska,  sinnliga och\r\nestetiska aspekterna skall uppmärksammas.\r\n\r\n\r\nTimplanen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionsyrkanden  rörande\r\navskaffande  av timplanen  samt  prioriterade\r\nämnen  i  en  timplanefri   skola.  Utskottet\r\nhänvisar till den försöksverksamhet  som  för\r\nnärvarande  pågår,  pågående utredningsarbete\r\nsamt till det beredningsarbete som pågår inom\r\nRegeringskansliet inom  ramen för utarbetande\r\nav en skollagsproposition.\r\nJämför reservation 41 (m, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna begär i motion  2004/05:Ub390  yrkande 9\r\natt   den   nationella  timplanen  skall  avskaffas.\r\nMotionärerna pekar i motionen på att Kommunförbundet\r\nhar  visat  att  resultaten  vad  gäller  betyg  och\r\nmeritvärde förbättrats  mest  på  de skolor som inom\r\nramen  för försöksverksamheten tillåts  arbeta  utan\r\nnationell  timplan.  Större frihet för skolan och en\r\navskaffad  timplan för  undervisningen  gynnar  inte\r\nminst  invandrarelevers   kunskapsutveckling.   Även\r\nKristdemokraterna   anser   i  motion  2004/05:Ub480\r\nyrkande  33  att  den  nationella   timplanen  skall\r\navskaffas. I motionen skrivs att ett  borttagande av\r\nden  nationella  timplanen  skulle möjliggöra  såväl\r\nstörre  hänsynstagande till enskilda  elevers  behov\r\nsom till  en  mer  sammanhängande  undervisning.   I\r\nmotion   2004/05:Ub230   yrkande   1  föreslår  även\r\nMiljöpartiet  att  den  nationella  timplanen  skall\r\navskaffas. I motionen anförs att alla  elever  skall\r\nha   möjlighet   att   utvecklas   efter  sina  egna\r\nförutsättningar.  Skolorna  skall  ha möjlighet  att\r\ntillämpa  olika  pedagogik  och  det  skall   finnas\r\nutrymme  för egna initiativ gällande undervisningens\r\nupplägg. I  motion  2004/05:Ub226 (m) anförs att den\r\nnationella  timplanen   bör   avskaffas   bl.a.  mot\r\nbakgrund   av   alla   de   positiva   effekter  som\r\nförsöksverksamheten har fört med sig.\r\n\r\nFolkpartiet  hävdar  i  motion  2004/05:Ub258   yrkande  2\r\natt\r\nsvenska,   matematik   och   engelska   skall   vara\r\nprioriterade  ämnen  i  en timplanefri skola. Det är\r\nviktigt att timplanen avskaffas  under sådana former\r\natt  elevernas  rätt till baskunskaper  prioriteras.\r\nNär timplanen avskaffas  bör  en  större uppföljning\r\nstarta  för  att  se  till att elevernas  rätt  till\r\nkunskaper i basämnena tillgodoses.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nLäsåret      2000/01     inleddes     en     femårig\r\nförsöksverksamhet,  Skola utan timplan, som omfattar\r\nknappt  900 kommunala  grundskolor  i  79  kommuner.\r\nFörsöksverksamheten   regleras   av   Förordning  om\r\nförsöksverksamhet  med  utbildning  utan  timplan  i\r\ngrundskolan   (SFS  1999:903).  Timplanedelegationen\r\n(dir. 1999:50)  har som uppgift att leda, stödja och\r\nutvärdera      försöket.       Timplanedelegationens\r\ndelbetänkande Utan  timplan - med målen i sikte (SOU\r\n2004:35)     visar     att     erfarenheterna     av\r\nförsöksverksamheten är positiva.\r\n\r\nDelegationen anser att timplanen  passar  dåligt i\r\nen mål- och resultatstyrd skola samt att den  numera\r\nsaknar den betydelse den en gång haft för styrningen\r\nav skolan. Delegationen anser att det är en risk att\r\ntimplanen,   om  den  behålls,  kommer  att  förlora\r\nlegitimitet och  rekommenderar  ett  avskaffande  av\r\ntimplanen efter försöksverksamhetens slut.\r\nLiknande   yrkanden   har   behandlats  vid  förra\r\nriksmötet (bet. 2002/03:UbU11 s.  37). Även nu anser\r\nutskottet  att  det  är  viktigt  att  den  femåriga\r\nförsöksverksamheten med avskaffad timplan  genomförs\r\noch  att  en  utvärdering av denna försöksverksamhet\r\nsker  innan  ett   beslut   eventuellt   fattas   om\r\navskaffande av timplanen\r\n\r\nSärskilda ämnen eller inslag i undervisningen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionsyrkanden  rörande\r\nbl.a.        modersmålsundervisning,\r\nämnesundervisning på annat  språk  än svenska\r\npå  distans,  prioritering  av  kunskaper   i\r\nsvenska,   historieämnet,   religionskunskap,\r\nmediekunskap, elevens fria val  samt  skolans\r\nroll för entreprenörskap.\r\nJämför  reservationerna  42 (m -motiveringen)\r\n43 (kd), 44 (c), 45 (c), 46  (c),  47 (m, fp,\r\nkd),  48 (kd), 49 (kd), 50 (kd), 51 (fp),  52\r\n(mp) samt 53 (kd, mp).\r\n\r\nMotioner och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion 2004/05:Ub480\r\nyrkande 24 att modersmålsundervisningen i skolan bör\r\nstärkas.   I   motionen   betonas   att  man   genom\r\nmodersmålet  får tillgång till det egna  kulturarvet\r\noch därigenom  utvecklar  en  tydlig  identitet  och\r\nsjälvkänsla.   Det   är   därför  inte  rimligt  att\r\nmodersmålsundervisningen       förvandlas       till\r\nstödundervisning, skriver motionärerna. Undervisning\r\npå  och i modersmål är två olika  saker  som  fyller\r\nhelt  olika  syften. Kristdemokraterna begär också i\r\nmotion  2004/05:Sf365   yrkande   7  att  rätt  till\r\nmodersmålsundervisning  under  hela skoltiden  skall\r\ninföras samt en motsvarande skyldighet  för kommunen\r\natt  erbjuda  undervisning  om  det finns minst  tre\r\nelever  som  är  berättigade  till sådan.  I  motion\r\n2004/05:Ub477  yrkande 21 förespråkar  Centerpartiet\r\natt åtgärder skall vidtas för att stärka svenska som\r\nandraspråk och modersmålsundervisningen  i skolan. I\r\nmotionen  framförs  att  språkets roll i skolan  för\r\nelever  med  utländsk  bakgrund   bör  uppmärksammas\r\nytterligare.\r\n\r\nI   motion   2004/05:Ub477   yrkande   20   föreslår\r\nCenterpartiet  att ämnesundervisning på annat  språk\r\nän svenska bör kunna  ske  på  distans.  I  motionen\r\nframhålls   att   skolor   med   god  erfarenhet  av\r\nundervisning   i   ett   främmande   språk,    eller\r\nämnesundervisning  på  annat språk än svenska, skall\r\nkunna vara värdskola för elever i en annan skola och\r\nge dem denna undervisning på distans.\r\n\r\nCenterpartiet  begär  i samma  motion  2004/05:Ub477\r\nyrkande 19 att elever med  utländsk  bakgrund  skall\r\nkunna  prioritera  svenska och att undervisningen  i\r\nandra  ämnen  därför  skall  kunna  skjutas  upp.  I\r\nmotionen  anförs att elever  med  utländsk  bakgrund\r\nmåste  ges  bättre   förutsättningar   att  nå  goda\r\nstudieresultat.  Kunskaper  i  svenska  skall  kunna\r\nprioriteras och det måste göras tidiga satsningar på\r\nläsning   av   skönlitteratur.   Detta   är,  enligt\r\nmotionärerna,   ett   led  i  att  göra  skolan  mer\r\nelevanpassad.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nde nu redovisade yrkandena.\r\nBestämmelserna om modersmålsundervisning  finns  i\r\ngrundskoleförordningen 2 kap. 9-14 §§. I 9 § stadgas\r\natt  om  en eller båda av elevens vårdnadshavare har\r\nett annat språk än svenska som modersmål och språket\r\nutgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven\r\nfå undervisning  i  detta  språk  som  ett  ämne, om\r\neleven  har  grundläggande  kunskaper i språket  och\r\neleven önskar få sådan undervisning. I andra stycket\r\nanges att en samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev\r\nskall   erbjudas  modersmålsundervisning   även   om\r\nspråket inte  är  elevens  dagliga  umgängesspråk  i\r\nhemmet.\r\nEnligt  grundskoleförordningen  2  kap. 13 § är en\r\nkommun skyldig att anordna modersmålsundervisning  i\r\nett  språk endast om det finns en lämplig lärare. En\r\nkommun  är skyldig att anordna sådan undervisning om\r\nminst fem  elever önskar undervisning i språket. När\r\ndet  gäller samiska,  tornedalsfinska  eller  romska\r\nelever    är    kommunen    skyldig    att   anordna\r\nmodersmålsundervisning  även  om  antalet elever  är\r\nmindre än fem. Undervisning i dessa  språk,  som  är\r\nnationella  minoritetsspråk,  skall anordnas även om\r\nde   inte   utgör   elevens  dagliga  umgängesspråk.\r\nFörskolan skall, enligt Lpfö 98, bidra till att barn\r\nmed ett annat modersmål än svenska får möjlighet att\r\nutveckla   både  det  svenska   språket   och   sitt\r\nmodersmål.\r\nUtskottet   anser   liksom   tidigare   (jfr  bet.\r\n2002/03:UbU11)  att  det  inte  finns anledning  att\r\nföreslå några förändringar i regelverket  vad  avser\r\nmodersmålsundervisning  i grundskolan. Som utskottet\r\ntidigare  påpekat  är  modersmålsundervisningen   en\r\nviktig  rättighet  för  elever  som  har  ett  annat\r\nmodersmål    än    svenska.   Även   de   nationella\r\nminoritetsspråkens särställning  är  väl  motiverad.\r\nDet  ligger ett värde i att modersmålsundervisningen\r\nintegreras  med den övriga verksamheten i skolan och\r\nses som en del  av  skolans  språkprogram. Utskottet\r\nvill också, liksom tidigare, stryka under att det är\r\nviktigt att modersmålslärarna  är  en del av skolans\r\nvardag.\r\nSkolverket  redovisade  i  maj  2002  ett  uppdrag\r\nangående     organisation    och    omfattning    av\r\nmodersmålsundervisning     och    studiehandledning.\r\nSkolverket  lämnade  förslag  till  förändringar  av\r\nverksamheten,  bl.a.  att en elev  skulle  kunna  få\r\nundervisning i andra ämnen på sitt modersmål. Frågan\r\nom modersmålsstöd i förskoleklass  har behandlats av\r\nSkollagskommittén   som   lämnade   sitt  betänkande\r\nSkollag för kvalitet och likvärdighet,  SOU 2002:121\r\ni  december 2002. Skollagskommitténs förslag  bereds\r\nför närvarande inom Utbildningsdepartementet.\r\n\r\nUtskottet   erinrar   här   om  regeringens  nyligen\r\nbeslutade  satsning  på modersmålsundervisning.  Den\r\nnätbaserade  distansundervisningen   skall,   enligt\r\nförslaget,     utvecklas.    Ämnesundervisning    på\r\nmodersmålet föreslås också kunna erbjudas.\r\n\r\nUtskottet       understryker       vikten       av\r\nmodersmålsundervisning.  Det är en stor tillgång för\r\nett  samhälle att många människor  är  flerspråkiga.\r\nÄmnesundervisning  på  modersmålet  är en stor hjälp\r\nför elever att motverka svårigheter i andra ämnen.\r\n\r\nFlera motioner tar upp frågor kring historieämnet  i\r\ngrundskolan.  Kristdemokraterna förespråkar i motion\r\n2004/05:Ub480   yrkande   7   en   förstärkning   av\r\nhistorieämnet. Genom  ökade  kunskaper i 1900-talets\r\nhistoria   kan   ungdomar  få  kännedom   t.ex.   om\r\nbakgrunden  till  många   av  de  extrema  politiska\r\nrörelserna som finns i dag.  Undervisningen i skolan\r\nkan  på  så  sätt  bidra till att  minska  ungdomars\r\nlockelse till dessa  rörelser och stärka arbetet mot\r\nrasism, främlingsfientlighet och anarkism, heter det\r\ni  motionen.  I  motion  2004/05:Sf365   yrkande  34\r\nframför  Kristdemokraterna  att  Sverigebilden   bör\r\nändras genom att man synliggör minoriteternas roll i\r\nden  svenska  historien  och  det nutida samhället i\r\nhistorie-,  litteratur-  och samhällsundervisningen.\r\nFolkpartiet anför i motion  2004/05:Ub306  yrkande 2\r\natt  skolans undervisning om förtryck och intolerans\r\nsom ägt rum och äger rum med olika ideologiska eller\r\nreligiösa  förtecken  bör stärkas. I motionen hävdas\r\natt   skolan  måste  lämna   sitt   bidrag   i   det\r\nförebyggande   arbetet   för   att   förhindra   att\r\ntonåringar  dras  in  i  intoleranta  rörelser. Alla\r\nformer  av  politik byggd på rasism, klasshat  eller\r\nintolerans bör  utgöra  ämne  för  ständigt pågående\r\ndebatt  i  skolorna,  anser motionärerna.  I  motion\r\n2004/05:Ub387 (fp, kd,  c,  mp) yrkande 2 begärs att\r\nicke-våldslig konflikthantering skall ingå i skolans\r\nundervisning. Den roll en sådan  undervisning kan ha\r\ni skolans arbete måste klargöras och stärkas, hävdas\r\ni  motionen.  I motion 2004/05:T335  (c)  yrkande  9\r\nförespråkas att  skånska  skolor  borde  undervisa i\r\nskånsk-dansk historia samt i danska språket.  Motion\r\n2004/05:Ub490    (s)    förespråkar   införande   av\r\nkvinnohistoria   som   en   obligatorisk    del   av\r\nhistorieämnet. För att kunna förstå, ställa krav och\r\naktivt  delta  i  samhällsutvecklingen och effektivt\r\ndriva  jämställdhetsarbetet  krävs  kunskap  även  i\r\nkvinnohistoria, skriver motionärerna.\r\n\r\nU t s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nRegeringen    skriver    i   sin   utvecklingsplan\r\nUtbildning   för   kunskap   och   jämlikhet   (skr.\r\n2001/02:188) att alla ungdomar behöver  en  gemensam\r\nkärna av kunskap och kompetens. Historiska kunskaper\r\noch  perspektiv  bör vara en del av denna gemensamma\r\nkärna.\r\nSom utskottet tidigare  har konstaterat gäller att\r\ndet i den mål- och resultatstyrda  skolan  finns  en\r\nstor  frihet att utforma undervisningen så länge som\r\nmålen i  läroplanen  och kursplanerna för respektive\r\nämne uppnås. När det gäller  ovan nämnda yrkanden om\r\nundervisning  i historia täcker  kursplanerna  i  de\r\nsamhällsorienterande   ämnena   väl  de  frågor  som\r\nmotionärerna    tar    upp.    Även    vad    gäller\r\nmotionsyrkandet  om skolans undervisning om förtryck\r\noch  intolerans som  ägt  rum  och  äger  rum  menar\r\nutskottet  att  detta  väl  ryms  inom  ramen för de\r\nsamhällsorienterande     ämnena,    och    utskottet\r\nförutsätter att adekvat undervisning ges.\r\nI  kursplanen  för de samhällsorienterande  ämnena\r\nanges  såsom  ett syfte  att  kunskaperna  inom  det\r\nsamhällsorienterande  området  ger  eleven möjlighet\r\natt se omgivningen i relation till sig själv och att\r\nförstå  sig själv i relation till omgivningen,  dvs.\r\nhur  individen   formar  sin  värld  och  formas  av\r\nvärlden. Kunskaperna  skall  ge  en  grund  för  att\r\ndelta,  ta  ansvar  och  agera  som medborgare i ett\r\ndemokratiskt samhälle och för att  medverka  till en\r\nhållbar samhällsutveckling.\r\n\r\nKristdemokraterna förespråkar i motion 2004/05:Ub480\r\nyrkande  8  en utveckling av ämnet religionskunskap.\r\nMotionärerna  anser att religionskunskapsämnet utgör\r\nen viktig förankringsbas  för  värdegrundsarbetet. I\r\nsamma  motions yrkande 10 understryks  kristendomens\r\nsärställning   i   religionsämnet.   Genom  att  bli\r\nförtrogen  med  både sin egen och andras  kulturella\r\ntradition  kan en  ömsesidig  respekt  och  tolerans\r\nskapas där främlingsrädsla och främlingshat minskar,\r\nheter det i motionen.\r\n\r\nU t s k o  t  t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet  har  tidigare   behandlat  yrkanden  om\r\nreligionskunskap (jfr bet. 2002/03:UbU11). Utskottet\r\nanser nu, liksom tidigare, att yrkandena tillgodoses\r\ngenom gällande kursplaner.\r\n\r\nI  motion 2004/05:Ub373 (fp) anförs  att  kursplanen\r\nännu  tydligare  skulle  kunna  betona vikten av att\r\nelever lär sig retorik samt att det  bör  undersökas\r\nhur väl skolorna lyckas lära ut retoriska kunskaper.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandet.\r\nSåsom  utskottet  tidigare konstaterat finns det i\r\nden mål- och resultatstyrda  skolan  en  stor frihet\r\nvad gäller hur undervisningen utformas så  länge som\r\nmålen  i kursplanerna för respektive ämne uppnås.  I\r\nläroplanen anges också att skolan skall sträva efter\r\natt  varje  elev  lär  sig  att  lyssna,  diskutera,\r\nargumentera  och  använda sina kunskaper som redskap\r\nför  att formulera och  pröva  antaganden  och  lösa\r\nproblem,  reflektera  över erfarenheter och kritiskt\r\ngranska och värdera påståenden och förhållanden.\r\n\r\nBetydelsen av ämnet hem-  och  konsumentkunskap  för\r\nbarn och ungdomar förs fram i två motioner. I motion\r\n2004/05:L291 yrkande 2 anför Moderaterna att skolans\r\nansvar  för  konsumentfrågor inte är tydligt och att\r\nämnet  inte prioriteras.  Skolungdomar  bör,  hävdar\r\nmotionärerna,    ges    möjlighet   att   lära   sig\r\nprivatekonomi på ett konkret  och  praktiskt  sätt i\r\ngrundskolan.  I  motion  2004/05:Ub411 (s) framhålls\r\natt  hem-  och  konsumentkunskapens   roll  i  såväl\r\ngrundskolan  som  gymnasieskolan  behöver   stärkas.\r\nMotionärerna  påpekar att alltfler barn och ungdomar\r\näter  dåligt och  saknar  grundläggande  kunskap  om\r\nmatens  betydelse för hälsan. Ämnets ringa betydelse\r\ni dagens  skola  riskerar  att bli mycket kostsam på\r\nlängre sikt, skriver motionärerna.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet   anser   nu   liksom   tidigare   (bet.\r\n2002/03:UbU11 s. 44) att undervisningen  i  hem- och\r\nkonsumentkunskap  har en viktig plats i grundskolan.\r\nI  kursplanen för ämnet  hem-  och  konsumentkunskap\r\nanges  som ett mål att sträva efter att eleven skall\r\nutveckla  förståelse och intresse för hur handlingar\r\ni hushållet  samspelar  med hälsa, ekonomi och miljö\r\nsåväl lokalt som globalt.  Ett  mål som eleven skall\r\nha uppnått i slutet av nionde skolåret  är att kunna\r\nanvända olika varor, metoder och redskap i hushållet\r\noch därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och\r\nmiljö.\r\nSkolhuvudmannen och skolorna har ansvaret  för att\r\nen  konkretisering  av  de  nationella  målen  görs.\r\nSkolhuvudmannen har vidare ett stort ansvar när  det\r\ngäller   uppföljning   och  utvärdering  av  skolans\r\nresultat för att säkerställa  att skolorna uppnår de\r\nnationella målen.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub403  (s)  anförs   att  det  är\r\nstrategiskt  viktigt  att  regeringens  satsning  på\r\nmatematik  präglas  av  långsiktighet  och  att  den\r\nmatematikutveckling     som    Matematikdelegationen\r\narbetar med förs in i den ordinarie verksamheten.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nVikten   av   goda   kunskaper   i  matematik   är\r\nobestridlig.    Det    handlar    om    allt    från\r\nvardagskunnande   till   förutsättningar   för   ett\r\nlivslångt  lärande,  samt att förvärva den kompetens\r\noch problemlösningsförmåga  som  krävs för lärande i\r\nandra   ämnen  och  för  ett  aktivt  deltagande   i\r\nsamhälls-  och  yrkesliv. Regeringen tillsatte under\r\når  2003  en  matematikdelegation   med   syfte  att\r\nförändra   attityder  till  och  öka  intresset  för\r\nmatematik. Delegationen lyfter i sitt betänkande Att\r\nlyfta matematiken  -  intresse,  lärande,  kompetens\r\n(SOU  2004:97)  särskilt  fram  vikten av att förnya\r\nundervisningen  och  pedagogiken  i  matematikämnet.\r\nFörslaget remissbehandlas för närvarande.\r\n\r\nMotion  2004/05:Ub393  (kd)  begär  att  kunskap  om\r\nsäkert surfande och chattande på Internet  införs  i\r\nläroplanen  för  grundskola och gymnasium.  I motion\r\n2004/05:Ub266  (s)  anförs  att  utbildningsinsatser\r\ninom IT-området såsom IT-insatser i skolan och genom\r\nfolkbildningen kan  uppmuntra människor att lära sig\r\nanvända den nya tekniken.\r\n\r\nKristdemokraterna     understryker      i     motion\r\n2004/05:Ub443  yrkande  2 behovet av medieutbildning\r\nför  alla  i  skolan.  Genom   att   stärka  barnens\r\nkunskaper  om  medier och lära dem att mer  kritiskt\r\nförhålla sig till  det  de  ser  kan vi göra dem mer\r\nförberedda  att  möta  medierna. Därigenom  minskas,\r\nenligt motionärerna, risken för negativ påverkan.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena om IT och medieutbildning.\r\nRegeringens  särskilda  satsning  på IT  i  skolan\r\n(ITiS),  som pågått sedan 1998, avslutades  sommaren\r\n2003. Sedan  den  1  mars  2003  har Myndigheten för\r\nskolutveckling    det   sammanhållande    nationella\r\nansvaret  för  fortsatta   insatser   och   för  att\r\nstimulera   utveckling  av  användning  av  IT  inom\r\nskolan.\r\nRådet mot skadliga  våldsskildringar  (Medierådet)\r\ninrättades  1990  som  en  kommitté (U 1990:03)  och\r\nlyder  under  Utbildnings- och  kulturdepartementet.\r\nSyftet med rådets  verksamhet  skall vara att minska\r\nriskerna för skadlig mediepåverkan  på barn och unga\r\noch gäller alla rörliga bildmedier: film, tv, video,\r\ndator-   och   tv-spel   samt   Internet.   Särskild\r\nuppmärksamhet  skall  ägnas åt våldsskildringar  och\r\npornografi, men uppdraget  gäller  barns  och  ungas\r\nhela  mediesituation.  Barn  och  unga  skall  också\r\naktivt  involveras  i arbetet och verksamheten skall\r\ngenomsyras av ett genusperspektiv. Rådets uppgift är\r\nbl.a. att verka för en  förbättrad medieundervisning\r\ni skolor och på lärarutbildningar.  Myndigheten  för\r\nskolutveckling,     det     statliga    rådet    mot\r\nvåldsskildringar  och  KK-stiftelsen   har   nyligen\r\ngenomfört  en  undersökning av Sveriges skolors  IT-\r\npolicy och användning  av tekniska filter på skolans\r\ndatorer.\r\n\r\nMotion 2004/05:Ub253 (m) yrkande 1 anför att kunskap\r\nom EU måste öka inom grund-  och  gymnasieskolan.  I\r\nmotionen påpekas att många skolungdomar, liksom även\r\nmånga  vuxna,  har  mycket bristfälliga kunskaper om\r\nvad  Sveriges  medlemskap   i   Europeiska   unionen\r\negentligen   innebär.   Det   finns   också,  enligt\r\nmotionen, en stor misstro baserad på okunskap.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandet. Utskottet utgår från att hithörande\r\nfråga tas upp inom berörda ämnen.\r\n\r\nMotion  2004/05:Ub368  (s)  yrkande  1  lyfter  fram\r\nbehovet  av  att  använda nutida ungdomslitteratur i\r\nundervisningen  i  svenska  på  högstadiet  för  att\r\nbättre  stimulera  och  vidmakthålla  läslusten  hos\r\nungdomar.   I   motionen    påpekas    att    nutida\r\nungdomslitteratur är skriven för ungdomar både  till\r\nspråk   och   innehåll.  Den  utspelar  sig  ofta  i\r\nungdomarnas egen  värld  och  stimulerar till samtal\r\noch diskussioner i klassrummet.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandet. Att välja metoder och material  för\r\nundervisningen är inte en uppgift för riksdagen.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub492  (s) understryks behovet av\r\nmer kunskap om kooperation  i  skolan.  Motionärerna\r\nanser att det är viktigt att dagens elever  får lära\r\nsig  hur  de  själva  kan  vara  med  och  lösa sina\r\nproblem.\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion 2004/05:Ub480\r\nyrkande  15  att  möjlighet införs att  arbeta  inom\r\nideell  sektor  samt  inom  vård  och  omsorg  under\r\nelevens  fria  val.   Det   skulle  vara  en  nyttig\r\nerfarenhet   för   eleven,   enligt    motionärerna,\r\nsamtidigt som de utför en samhällsnyttig insats.\r\n\r\nMotion 2004/05:N392 (fp) yrkande 2 tar upp frågan om\r\nskolans roll för entreprenörskap. Enligt  motionären\r\nmåste  arbetet  med att skapa ett naturligt intresse\r\nför entreprenörskap börja tidigare.\r\n\r\nI motion 2004/05:MJ510  (fp,  kd,  c,  mp) yrkande 6\r\nföreslås  att  de globala hållbarhetsfrågorna  skall\r\ningå som en obligatorisk  del  i  all  utbildning  i\r\nSverige - från förskola till den högre utbildningen.\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena   om   kooperation,   elevens   fria  val,\r\nentreprenörskap och globala hållbarhetsfrågor.\r\nBestämmelser  om elevens val finns i 2 kap.  19  §\r\ngrundskoleförordningen. Undervisningen i elevens val\r\nsyftar  till  att  fördjupa   och   bredda   elevens\r\nkunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val kan\r\näven  ingå  ett  språk  som eleven inte tidigare har\r\nfått undervisning i. Undervisningen  i  elevens  val\r\nskall  till  sitt  innehåll  och sin inriktning vara\r\nförenlig   med  målen  i  den  kursplan   eller   de\r\nkursplaner som  regeringen  fastställt  för det ämne\r\neller de ämnen som utgör elevens val.\r\nDemokrati,  solidaritet  och samarbete är  viktiga\r\nmål  för skolans verksamhet enligt  läroplanen.  Det\r\nstyrsystem  som  gäller för dagens skola innebär att\r\ndet är lärare och elever som tillsammans skall välja\r\narbetsmetoder och stoff för undervisningen. I frågan\r\nom att i skolan stödja framtida entreprenörskap vill\r\nutskottet,   liksom   vid   ett   flertal   tidigare\r\ntillfällen  (senast   bet.   2002/03:UbU11  s.  45),\r\nunderstryka skolans betydelse  för att lägga grunden\r\ntill ett positivt förhållningssätt  när  det  gäller\r\nentreprenörskap  och  företagsamhet.  Vad  gäller de\r\nglobala  hållbarhetsfrågorna  påminner utskottet  om\r\natt perspektivet hållbar utveckling  skall genomsyra\r\nall utbildning. Kommittén för utbildning för hållbar\r\nutveckling  har i betänkandet Att lära  för  hållbar\r\nutveckling  (SOU   2004:104)  bl.a.  föreslagit  att\r\nskollagen  skall  ändras  så  att  det  framgår  att\r\nutbildningen skall främja en socialt, ekonomiskt och\r\nmiljömässigt hållbar utveckling. Ärendet bereds inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub384  (mp)  yrkande  1 understryks\r\nvikten  av naturskolor. Motionärerna framhåller  att\r\ndet är oerhört  viktigt att naturskolorna finns kvar\r\noch  att  de sprids  till  fler  kommuner.  I  samma\r\nmotions yrkande  2  anförs  behovet  av  att  sprida\r\nkunskap   och   information   om   naturskolor   och\r\nutomhuspedagogik.  Det  är  viktigt  att  idéer  och\r\nkunskap  om utomhuspedagogik sprids till alla skolor\r\noch lärare.\r\n\r\nMotion 2004/05:Ub202 (c) begär en utredning angående\r\nmöjligheten  till en permanent ekonomisk lösning för\r\nkommunala teknikskolor.  Motionären  framhåller  att\r\ndet  för  att  öka  intresset för teknik och för att\r\nminska den snedvridna  könsfördelningen  vid  val  i\r\nskolan och av yrke krävs genomgripande satsningar.\r\n\r\nU  t  s  k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet  anser  såsom tidigare framhållits (bet.\r\n2002/03:UbU11   s.   25)    att    alternativa   och\r\nkompletterande   utbildningsformer,   såsom    t.ex.\r\nnaturskolor  eller  teknikskolor, är intressanta och\r\nlovvärda initiativ. Utskottet  är  dock  inte berett\r\natt   förorda   en  utvidgning  av  uppgifterna  för\r\nSkolverket eller Myndigheten för skolutveckling till\r\natt också gälla naturskolor.\r\nUtskottet har tidigare  avstyrkt liknande yrkanden\r\nmed motiveringen att det finns ett stort utrymme för\r\nkommuner och skolor att ta initiativ till och stödja\r\nolika  verksamheter som kan  utgöra  en  del  i  ett\r\nlivslångt   lärande.   Utskottet   har  ingen  annan\r\nuppfattning i dag.\r\n\r\nKristdemokraterna framhåller i motion  2004/05:Ub480\r\nyrkande  14  kulturens roll i skolan och musik-  och\r\nkulturskolornas   betydelse  för  barns  utveckling.\r\nMotionärerna skriver  att kulturen bör leva i skolan\r\noch genomsyra verksamheten.  Bild,  ord, film, musik\r\noch rörelse är naturliga element som kan fungera som\r\nsjälvklara   inslag   i   alla   ämnen.   I   motion\r\n2004/05:Ub347    (fp)    yrkande    1   begärs   att\r\norganisationen    SMoK    (Sveriges    Musik-    och\r\nKulturskoleråd)   skall  få  i  uppdrag  att  utreda\r\nmusikens betydelse och särskilt den kommunala musik-\r\noch kulturskolans betydelse  i orter där den verkar.\r\nI yrkande 2 begär motionären att rätten till studier\r\ni kommunala musik- och kulturskolan skall skrivas in\r\ni läroplanen. Undervisningen bör  ske 20 minuter per\r\nvecka  under  ordinarie  skoltid.  I  samma   motion\r\n2004/05:Ub347  yrkande  3  anförs angående kommunala\r\nmusikskolors avgifter att de  kommunala  musik-  och\r\nkulturskolorna  bör  ges  stöd i statens skolbudget.\r\nMånga   elever  är  uteslutna  från   de   kommunala\r\nmusikskolorna  på  grund  av  den  höga  avgiften. I\r\nyrkande  4 i samma motion föreslås samverkan  mellan\r\nförsvarsmusiken   och   de   kommunala   musik-  och\r\nkulturskolorna. Samarbete bör inledas mellan dessa i\r\nsyfte att för båda parter förbättra informationen om\r\nmöjligheter att få arbeta med musik både civilt  och\r\ninom försvarsmusiken.\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet delar uppfattningen att kultur och musik\r\när viktiga  för  att utveckla elevernas personlighet\r\noch intressen. Av de kursplaner som gäller för såväl\r\ngrundskola  som  gymnasieskola   framgår  att  olika\r\nkulturaspekter  skall  behandlas  inom   i   princip\r\nsamtliga ämnen. I Lpo 94 anges att eleverna skall få\r\npröva  och utveckla olika uttryckstermer och uppleva\r\nkänslor   och   stämningar.   Drama,  rytmik,  dans,\r\nmusicerande och skapande i bild, text och form skall\r\nvara inslag i skolans verksamhet.  Förmåga till eget\r\nskapande  hör  till det som eleverna skall  tillägna\r\nsig.  Musik-  och  kulturskolor  utgör  ett  viktigt\r\nkomplement till  den  lagreglerade  grundskolan. Hur\r\nmålen  uppnås är en angelägenhet för kommunerna  och\r\nför  dem   som   är  verksamma  i  skolan.   Skolans\r\nmöjligheter  att  organisera   undervisningen  efter\r\nlokala behov och intressen är stora.  Utskottet vill\r\ni sammanhanget också peka på försöksverksamheten där\r\narbetet  i  grundskolan  får  organiseras  utan   en\r\nnationellt fastställd timplan.\r\nSom   utskottet   tidigare   betonat,   senast   i\r\nbetänkande    2002/03:UbU11    fyller   musik-   och\r\nkulturskolor en viktig uppgift både  med avseende på\r\nden  breda  verksamheten  och  med avseende  på  att\r\nstimulera  och ta till vara talanger.  Utskottet  är\r\ndock inte berett  att ställa sig bakom ett införande\r\nav formella regler  om  bl.a.  rätt  till  studier i\r\nmusik- och kulturskolor.\r\n\r\nLäromedel\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\nläromedlens betydelse samt IT som pedagogiskt\r\nhjälpmedel.\r\nJämför reservationerna  54  (kd), 55 (mp) och\r\n56 (m, kd).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna framhåller  i motion 2004/05:Ub480\r\nyrkande   40  läromedlens  betydelse.   I   motionen\r\nframhålls att  bra  och  uppdaterade  böcker  är  en\r\nviktig   förutsättning  för  att  skolarbetet  skall\r\nfungera. Varje  elev bör få behålla minst en lärobok\r\nper årskurs. Läromedelsinventering bör också vara en\r\nviktig punkt vid  den statliga kvalitetsgranskningen\r\nav   skolorna.   Miljöpartiet    anser    i   motion\r\n2004/05:Ub383  yrkande 3 att det finns en stor  risk\r\natt det uppstår ett omfattande beroende om sponsrade\r\nläromedel breder  ut  sig  i  skolorna. Motionärerna\r\nställer sig frågan om det går att  garantera  gratis\r\noch   allsidiga  läromedel  för  alla  barn.  Motion\r\n2004/05:Ub412   (mp)  föreslår  tillsättande  av  en\r\nkommission  för  att   granska  läromedlen  för  att\r\ndärigenom  försäkra  sig om  att  kommande  upplagor\r\nläromedel inte innehåller  fördomar,  kränkande  ord\r\noch  framför  allt  förmedlar korrekt information. I\r\nmotion  2004/05:K460  (mp)  yrkande  3  föreslås  en\r\növersyn av läromedel i  syfte att förändra bilden av\r\nislam och muslimer. Motion 2004/05:Ub446 (s) yrkande\r\n1  understryker  vikten  av  att  uppmuntra  kritisk\r\ngranskning    av   landets   skolböcker    ur    ett\r\nmångkulturellt perspektiv. Motionären framhåller att\r\ndet  i de flesta  samhällsböcker  inte  ens  ges  en\r\nelementär  förståelse  av  olika former av rasism. I\r\nvissa fall kan man t.o.m., enligt  motionären,  säga\r\natt  skolböcker  underblåser,  snarare än motverkar,\r\nrasism. Motion 2004/05:Ub483 (s) yrkande 2 begär att\r\nläroböcker och annat material skall  granskas ur ett\r\ngenusperspektiv.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nMotionsyrkanden  angående  läromedlens  utformning\r\nbehandlades även vid förra riksmötet och avslogs med\r\nhänvisning  bl.a.  till kommunernas ansvar och  till\r\nden förstärkta kvalitetsgranskningen av skolan (bet.\r\n2003/04:UbU16).\r\n\r\nKristdemokraterna     understryker      i     motion\r\n2004/05:Ub480  yrkande  41  betydelsen  av  IT   som\r\npedagogiskt  hjälpmedel.  God tillgång till tekniska\r\nhjälpmedel   i   skolan   kan   motverka    framtida\r\nklasskillnader,   enligt   motionärerna.   I  motion\r\n2004/05:Ub302 (m) yrkande 1 framhålls att IT  är ett\r\nvärdefullt  verktyg  för  att nå skolans mål. Enligt\r\nmotionären  öppnar  tekniken   nya  möjligheter  att\r\nanpassa    bl.a.    arbetsmetoder,   material    och\r\nredovisningssätt till varje individs förutsättningar\r\noch behov.\r\n\r\nU t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena. Att välja metoder och materiel för\r\nundervisningen är inte en uppgift för riksdagen.\r\nUppföljning av elevens utveckling,\r\nelevens uppträdande m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionsyrkanden   rörande\r\nföräldrars   rätt    till   information   och\r\ninflytande   i   skolan,  skriftligt   omdöme\r\nrörande   elevers   uppträdande   i   skolan,\r\nkontrakt   mellan   skola    och   föräldrar,\r\nstriktare regler vid skolk, ogiltig frånvaro,\r\nmandat   för   lärare   och  skolledare   att\r\ntillrättaföra elever som  skolkar  eller stör\r\nundervisningen,   elektroniskt   distribuerad\r\ninformation  till  föräldrar,  förtroendefull\r\ninformations  offentlighet  samt  ändring   i\r\nskollagen  så  att  en skola uttryckligen ges\r\nrätt att hindra obehöriga  från att vistas på\r\nskolområdet.\r\nJämför reservationerna 57 (m,  fp, kd, c), 58\r\n(m - motiveringen), 59 (kd), 60  (kd), 61 (m,\r\nfp, kd, c), 62 (m, fp, kd), 63 (kd),  64  (m,\r\nfp, kd) och 67 (fp).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion 2004/05:Ub480\r\nyrkande 39 att föräldrars rätt till  information och\r\ninflytande i skolan stärks. Föräldrarnas  intressen,\r\nkunskap  och kapacitet måste tas till vara i  beslut\r\nsom rör skolans och därmed de egna barnens vardag. I\r\nmotionen anförs  att  gott  samarbete  med hemmen är\r\navgörande  för en framgångsrik skola, men  att  rätt\r\ntill ökat inflytande även innebär ett ansvar. Det är\r\nalltid föräldrarna som har det yttersta ansvaret för\r\nbarnens fostran.\r\n\r\nI samma motion,  2004/05:Ub480 yrkande 4, föreslår\r\nKristdemokraterna införande av ett skriftligt omdöme\r\nrörande elevens uppträdande  och engagemang i skolan\r\nsom bifogas betyget.\r\nI   motion   2004/05:Sf365  yrkande   9   föreslår\r\nKristdemokraterna  att ett ansvarskontrakt upprättas\r\nmellan skola och föräldrar.  Av  detta  skall framgå\r\nvad  som  är  skolans ansvar respektive vad  som  är\r\nföräldrarnas   ansvar   när   det   gäller   elevens\r\nutbildning.   Därmed    tydliggörs    skolans    och\r\nföräldrarnas roller, ansvar och skyldigheter.\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\ndessa motionsyrkanden.\r\nUtskottet   delar   motionärernas  uppfattning  om\r\nvikten  av  samarbete mellan  föräldrar  och  skola.\r\nFöräldrars rätt  och  möjlighet  till  inflytande  i\r\nskolan  är  fastslagen  i  läroplanen  (Lpo 94). Där\r\nanges  att  skolans  och vårdnadshavarens gemensamma\r\nansvar  för  elevernas skolgång  skall  skapa  bästa\r\nmöjliga  förutsättningar  för  barns  och  ungdomars\r\nutveckling  och  lärande.  Alla som arbetar i skolan\r\nskall samarbeta med elevernas  vårdnadshavare så att\r\nman tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet\r\ni  skolan.  Vidare  skall läraren samverka  med  och\r\nfortlöpande   informera   föräldrarna   om   elevens\r\nskolsituation,  trivsel  och  kunskapsutveckling och\r\nhålla   sig  informerad  om  den  enskilda   elevens\r\npersonliga situation.\r\nUtskottet  anser  att det är av vikt att föräldrar\r\nkänner sig delaktiga  i  skolans  verksamhet. Skolan\r\nhar också ett ansvar för att arbeta fram rutiner för\r\natt  så långt det är möjligt, vid gemensam  vårdnad,\r\ndelge elevens båda föräldrar information.\r\nOm betygssystemet i grundskolan finns bestämmelser\r\ni   7   kap.   grundskoleförordningen   (1994:1194).\r\nÄmnesbetyg  ges  i  slutet  av  varje termin fr.o.m.\r\nårskurs  8  i  tre steg, nämligen Godkänd  (G),  Väl\r\ngodkänd (VG) och  Mycket  väl  godkänd  (MVG). Om en\r\nelev  inte  nått  upp  till de mål som bestämts  för\r\nämnet eller ämnesblocket  får  eleven inget betyg. I\r\nstället  skall  på begäran av eleven  eller  elevens\r\nvårdnadshavare ett  skriftligt omdöme ges om elevens\r\nkunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.\r\nSlutbetyget från årskurs  9  sätts  med  hjälp  av\r\nkursplanernas  mål  samt  nationella betygskriterier\r\nsom utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje\r\nämne.  Till  stöd för enhetlig  bedömning  för  hela\r\nlandet finns obligatoriska  nationella  ämnesprov  i\r\nsvenska,   svenska   som  andraspråk,  engelska  och\r\nmatematik.  Ämnesprov  i   samma   ämnen  kan  också\r\nanvändas  i  slutet  av  årskurs  5  för att  bedöma\r\nelevernas kunskapsutveckling.\r\nUtskottet   anser   inte  att  förslaget  om   ett\r\nskriftligt omdöme rörande  elevens  uppträdande  och\r\nengagemang i skolan som bifogas betyget motiverar de\r\nförändringar  i  betygssystemet som då skulle behöva\r\ngöras.\r\nMinst en gång varje  termin  skall läraren, eleven\r\noch  elevens vårdnadshavare ha utvecklingssamtal  om\r\nhur   elevens    kunskapsutveckling   samt   sociala\r\nutveckling bäst kan  stödjas.  På begäran av elevens\r\nvårdnadshavare skall läraren som ett komplement till\r\nutvecklingssamtalet lämna skriftlig  information  om\r\nelevens skolgång. Sådan information får dock inte ha\r\nkaraktären av betyg.\r\nAv   regeringens  utvecklingsplan  Utbildning  för\r\nkunskap  och  jämlikhet  (skr.  2001/02:188) framgår\r\ntydligt      utvecklingssamtalets     framåtsyftande\r\nkaraktär. I ett väl fungerande utvecklingssamtal får\r\neleven  och  föräldrarna  klara  besked  om  elevens\r\nstudieresultat  och utveckling i relation till målen\r\ni  läroplanen  och   kursplanerna.   Läraren   skall\r\nallsidigt  utvärdera  varje elevs kunskapsutveckling\r\noch  muntligt  och  skriftligt  redovisa  denna  för\r\neleven och föräldrarna.\r\nAv grundskoleförordningen  7  kap. 2 § framgår att\r\nvårdnadshavaren   har  rätt  att  begära   skriftlig\r\ninformation     som     ett      komplement     till\r\nutvecklingssamtalet.   Denna   får  dock   inte   ha\r\nkaraktären av betyg. Informationen  får  således  ej\r\nvara  formaliserad  eller standardiserad och den får\r\ninte heller lämnas utan  att  detta överenskommits i\r\ndet enskilda fallet.\r\nI     utvecklingsplanen     betonas     att     de\r\növerenskommelser      som     görs     under     ett\r\nutvecklingssamtal  regelmässigt  bör  leda  till  en\r\nframåtsyftande och individuell  utvecklingsplan  som\r\nskall  stödja  elevens  kunskapsutveckling  men inte\r\nanvändas  för  att bedöma den. Regeringen anser  att\r\nbetyg ger en ofullständig information om elevens väg\r\nmot  målen och riskerar  att  formalisera  synen  på\r\nelevernas     utveckling.     Dokumentationen     av\r\nutvecklingssamtalen  får  av  dessa  skäl  inte vara\r\nbetygsliknande eller användas som omdöme om  elevens\r\nresultat.\r\nUtskottet     delar     regeringens     syn     på\r\nutvecklingssamtalets innebörd och syfte.\r\nUtskottet hänvisar till vad som ovan har framförts\r\nangående  utvecklingssamtalets  syfte,  nämligen att\r\nskolan, eleven och föräldrarna kommer överens om vad\r\nsom behöver göras framöver för att eleven skall göra\r\nframsteg och nå målen. I regeringens utvecklingsplan\r\nbetonas   att   uppföljning   och  utvärdering  samt\r\nstudieplanering är en process som  är unik för varje\r\nelev  och  därför  varken  kan  eller  bör  regleras\r\ncentralt   i   författningar   eller   föreskrifter.\r\nUtvecklingssamtalet    bör   leda   fram   till   en\r\nframåtsyftande individuell utvecklingsplan för varje\r\nelev.\r\n\r\nUtvecklingssamtalet  kan  ibland  innebära  att  man\r\nkommer  överens  om  olika   åtaganden  för  eleven,\r\nläraren eller föräldern. Sådana överenskommelser kan\r\nofta  fästas  på  papper,  och  det  bör  då  ske  i\r\nsamverkan   mellan   lärare,   elev  och   förälder.\r\nRegeringen   har   beslutat   att  alla   elever   i\r\ngrundskolan fr.o.m. vårterminen  2006  skall  få  en\r\nindividuell   framåtsyftande   utvecklingsplan.  Vid\r\nutvecklingssamtalet    skall    läraren     i     en\r\nframåtsyftande      individuell      utvecklingsplan\r\nskriftligen  sammanfatta vilka insatser  som  behövs\r\nför att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas\r\nså långt som möjligt  inom  ramen för läroplanen och\r\nkursplanerna. Utvecklingsplanerna skall utformas som\r\nen överenskommelse mellan lärare, elev och föräldrar\r\nom vad som krävs för att eleven  skall  nå målen för\r\nutbildningen. För att stödja skolor i arbetet med de\r\nindividuella  utvecklingsplanerna  kommer Skolverket\r\natt få i uppdrag att bl.a. ta fram Allmänna råd.\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub302 (m) yrkande 2 konstateras att\r\nIT   är  ett  effektivt  dokumentationsredskap   för\r\nelever,   lärare  och  föräldrar.  I  samma  motions\r\nyrkande  7 begärs  att  föräldrar  skall  garanteras\r\nrätten att  få löpande och uppdaterad information om\r\nde  egna  barnens  skolgång  och  kunskapsutveckling\r\ndistribuerad elektroniskt.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub254  (m)   begärs  lagförslag\r\nangående  förtroendefull  informations  offentlighet\r\ninom    skolan    anpassad    till    den    moderna\r\nindividualiserade  skolan.  I motionen framförs  att\r\nframtidens   skola  kräver  kontinuerlig   skriftlig\r\nuppföljning av  hög kvalitet. Om uppföljningen skall\r\nbli förtroendefull  och därmed meningsfull kan sådan\r\ninformation,  enligt motionären,  inte  omfattas  av\r\noffentlighetsprincipen.\r\nU t s k o t t  e  t  föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nI grundskoleförordningen  finns bestämmelse om att\r\nläraren  fortlöpande  skall  informera   eleven  och\r\nelevens vårdnadshavare om elevens skolgång.  Läraren\r\nskall   samverka   med   och  fortlöpande  informera\r\nföräldrarna  om elevens skolsituation,  trivsel  och\r\nkunskapsutveckling  och  hålla sig informerad om den\r\nenskilda elevens personliga situation. Inget hindrar\r\natt allmän information från  skolan  i form av t.ex.\r\nvecko-  eller  månadsbrev distribueras elektroniskt.\r\nSjälvfallet måste  dock  informationen  alltid ges i\r\nsådana  former  att  alla  föräldrar kan få tillgång\r\ntill den. För information om  elevens skolsituation,\r\ntrivsel  och kunskapsutveckling  samt  den  enskilda\r\nelevens personliga  situation  förutsätter utskottet\r\natt personlig kontakt sker.\r\nI  betänkandet  Sekretess  i  elevernas  intresse.\r\nDokumentation,  samverkan och integritet  i  skolan,\r\nsom publicerades  i  november  2003  (SOU 2003:103),\r\nbehandlas frågor som rör sekretess för  olika former\r\nav  dokumentation  som  förekommer  i skolan,  bl.a.\r\nrörande den enskilda eleven.\r\nUtskottet  anser  att  regeringens  beredning   av\r\nfrågan bör avvaktas.\r\n\r\nI   motion  2004/05:Ub217  (m)  föreslår  motionären\r\nstriktare  regler vid skolk. Föräldrarna bör alltid,\r\nenligt motionen,  kontaktas och få en rapport om att\r\nderas barn skolkar.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår  i  motion  2004/05:Ub480\r\nyrkande  5  att  en  elevs  ogiltiga frånvaro  skall\r\nskrivas in i betyget.\r\n\r\nModeraterna begär i motion 2004/05:Ub390  yrkande 22\r\nförslag   om  att  lärare  och  skolledare  får  ett\r\ntydligare  mandat   att   tillrättaföra  elever  som\r\nskolkar eller stör undervisningen. I motionen anförs\r\natt för att eleverna skall  kunna nå målen krävs att\r\nde   följer  undervisningen.  Undervisningen   måste\r\nalltid  säkerställas  för  elever som har skolplikt,\r\nmen  elever  som  stör  skall  kunna   ges   enskild\r\nundervisning, skriver motionärerna.\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\ndessa motionsyrkanden.\r\nVad gäller  frågan  om  att  föräldrar  alltid bör\r\nkontaktas   om   deras   barn  skolkar,  förutsätter\r\nutskottet att detta sker,  bl.a. med hänvisning till\r\ngrundskoleförordningens bestämmelse  om  att läraren\r\nfortlöpande   skall  informera  eleven  och  elevens\r\nvårdnadshavare  om elevens skolgång. Utskottet anser\r\ninte att en elevs ogiltiga frånvaro skall skrivas in\r\ni betyget.\r\nAngående tillrättaförande  av  barn vill utskottet\r\nhänvisa till gällande regelverk och anföra följande.\r\nBarn som är bosatta i landet har enligt  3  kap. 1 §\r\nskollagen skolplikt. Denna skolplikt motsvaras av en\r\nrätt för barn och ungdom att få utbildning inom  det\r\noffentliga  skolväsendet.  Disciplinär åtgärd mot en\r\nskolpliktig  elev  får enligt  3  kap.  11  §  andra\r\nstycket skollagen avse  elevens  närvaro  i  skolan,\r\ndock  endast  i ringa omfattning. Vilka disciplinära\r\nåtgärder som får  vidtas  mot  en elev som uppträder\r\nolämpligt regleras i 6 kap. 9 och\r\n10 §§ grundskoleförordningen. Om  en  elev uppträder\r\nolämpligt  eller  gör  sig  skyldig  till en  mindre\r\nförseelse,  skall läraren uppmana eleven  att  ändra\r\nsitt beteende.  Om  detta inte hjälper skall läraren\r\nkontakta elevens vårdnadshavare. Läraren får visa ut\r\nen   elev   från  undervisningslokalen   för   högst\r\nåterstoden av  pågående undervisningspass eller låta\r\neleven  stanna  i   skolan   högst  en  timme  efter\r\nskoldagens slut.\r\nOm en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller\r\ngör sig skyldig till upprepade  förseelser  eller en\r\nallvarlig  förseelse, skall saken dels anmälas  till\r\nrektorn, dels  hänskjutas till elevvårdskonferensen.\r\nKonferensen  skall   efter   kontakt   med   elevens\r\nvårdnadshavare  försöka  få  eleven  att  bättra sig\r\ngenom   åtgärder  som  är  avpassade  efter  elevens\r\nindividuella  förhållanden.  Om  detta  inte hjälper\r\nskall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet  till\r\nstyrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.\r\nI  3 kap. 3 § grundskoleförordningen anges att det\r\nskall  finnas  en  elevvårdskonferens  för  rektorns\r\narbetsområde.  I  3  kap. 4 § grundskoleförordningen\r\nstadgas bl.a. att i elevvårdskonferensen  skall  som\r\nledamöter  ingå  rektorn, företrädare för elevvården\r\nsamt berörd klassföreståndare  eller motsvarande och\r\nannan   berörd   personal.  Enligt  3   kap.   5   §\r\ngrundskoleförordningen       skall      det      vid\r\nelevvårdskonferensen föras protokoll.\r\nSkollagskommittén    har    föreslagit     ändrade\r\nlagbestämmelser.    Utskottet    utgår    från   att\r\ngrundskoleförordningen kommer att ses över när en ny\r\nskollag blivit antagen.\r\n\r\nFolkpartiet  begär i motion 2004/05:Ub306 yrkande  1\r\nändring i skollagen så att en skola uttryckligen ges\r\nrätt  att  hindra   obehöriga  från  att  vistas  på\r\nskolområdet. Motionärerna  hävdar  att skolan skall,\r\nom de bedömer att det är nödvändigt, kunna utestänga\r\nalla  förutom  de  som  studerar  eller arbetar  vid\r\nskolan    från    skolans    område.   Inte   heller\r\nvårdnadshavare skall ha en absolut  rätt att närvara\r\ni undervisningssituationer om inte läraren har givit\r\nsitt medgivande.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandet.\r\nEn myndighets  lokaler, t.ex. en skola, utgör inte\r\nen  plats  där  allmänheten  har  rätt  att  vistas.\r\nMyndigheten kan själv avgöra vad som skall gälla för\r\ntillträde till dess  lokaler  (med  vissa  undantag,\r\nt.ex.   5   §   förvaltningslagen,   2   kap.  12  §\r\ntryckfrihetsförordningen).   En   skolledning    kan\r\nsåledes  själv  avgöra om och på vilka villkor någon\r\nskall få tillträde till dess lokaler. Skolan har med\r\nhänvisning till ovanstående  rättsliga  befogenheter\r\natt inte släppa in t.ex. demonstranter.\r\nEn förälder som önskar besöka sitt barns skola för\r\natt t.ex. övervara en lektion i barnets klass  eller\r\nsom vill träffa barnets lärare eller rektor för  att\r\ntala om barnet kan dock ej utestängas med hänvisning\r\ntill det ovanstående. Utskottet vill understryka att\r\nett sådant agerande av skolan vore oacceptabelt samt\r\nskulle   stå   i   strid   med   en   grundtanke   i\r\nskolförfattningarna.\r\n\r\nVal av skola m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionsyrkanden rörande val\r\nav skola, kommunala  friskolor,  undervisning\r\npå  entreprenad,  vikten  av konkurrens  inom\r\nutbildningsområdet,      publicering       av\r\nskolkvalitetsdata  samt  sanktionsmöjligheter\r\nför kommuner som bryter mot skollagen.\r\nJämför reservationerna 66  (m),  67  (m,  fp,\r\nkd), 68 (m), 69 (m), 70 (m) och 71 (mp).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nModeraterna anför i motion 2004/05:Sf237 yrkande  11\r\nangående val av skola att det måste finnas en större\r\nmöjlighet  till  individualisering  i skolan och att\r\nalla  skall ha möjlighet att fritt välja  den  skola\r\nsom  passar   dem  bäst.  I  motionen  framförs  att\r\nnärhetsprincipen inte skall behöva vara styrande för\r\nskolans rekrytering.  Alla  skall  fritt kunna välja\r\nden skola vars profil passar dem bäst  och ha makten\r\natt välja bort dåliga skolor. I motion 2004/05:Ub390\r\nyrkande   11   förespråkar   Moderaterna   nationell\r\ninformation    om    möjligheterna   till   skolval.\r\nMotionärerna  skriver  att   om   visionen   av   en\r\nindividuell kunskapsgrund skall bli verklighet måste\r\ndet  finnas  en  mångfald  av  skolinriktningar  och\r\nhuvudmän.  För att få en verklig valfrihet måste det\r\nfinnas alternativ  att  välja  mellan  och det måste\r\nfinnas information om valfriheten.\r\n\r\nModeraterna begär i motion 2004/05:Ub322 yrkande 8\r\natt  de bästa erfarenheterna från friskolorna  skall\r\nkunna   förverkligas   vid   alla  skolor,  även  de\r\nkommunala. Dessa bör få möjlighet  att  fungera  som\r\nkommunala  friskolor.  De  hinder  som  de kommunala\r\nskolorna  i  dag  har för att kunna tillgodose  sina\r\nelevers intressen behöver därför tas bort.\r\nI motion 2004/05:Ub390 yrkande 2 anför Moderaterna\r\natt alla skolor bör  göras  till  fria självständiga\r\nskolor. Motionärerna anför att alla  skolor skall få\r\nsamma  förmånliga  arbetsutrymme  som friskolor  och\r\nbesluten  skall  läggas  hos skolans professionella,\r\ndvs.  lärare  och skolledare.  Folkpartiet  anser  i\r\nmotion 2004/05:Ub258  yrkande  21 att även kommunala\r\nskolor   skall   kunna  vara  mer  självstyrande   i\r\nförhållande till kommunen vad gäller den pedagogiska\r\nverksamheten.\r\nU t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena   med   hänvisning   till   den   pågående\r\nberedningen av förslag till ny skollag.\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub390  yrkande 33 anför Moderaterna\r\natt  det  föreligger  ett behov  av  att  öppna  för\r\nentreprenadverksamhet inom skolområdet bl.a. för att\r\ntillgodose kraven på ämneskompetens i skolorna.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandet.\r\nFör  grundskolan  och  motsvarande skolformer  där\r\nskolplikten kan fullgöras samt för gymnasiesärskolan\r\nsaknas  möjlighet  att  lägga   ut   utbildning   på\r\nentreprenad,   vilket   framgår   av  3  kap.  16  §\r\nkommunallagen.  Regeringen  får,  om särskilda  skäl\r\nföreligger,   ge   dispens  enligt  2  §  lagen   om\r\nentreprenadförhållanden i skolan (1993:802).\r\nRiksdagen   gjorde   förra    riksmötet   följande\r\nställningstagande angående utbildning på entreprenad\r\n(2003/04:UbU12 res. 25 s. 63):\r\n\"Utbildning på entreprenad bör  tillåtas generellt\r\nbåde i grundskolan och i gymnasieskolan.\r\nFör  att  det  svenska  utbildningsväsendet  skall\r\nklara den internationella konkurrensen  i  framtiden\r\nkrävs  att  den  svenska skolan hela tiden ligger  i\r\nframkant. Det är nödvändigt  att  söka och pröva nya\r\nlösningar.   Det   gäller   såväl   pedagogik    och\r\nskolutveckling  som driftsformer. Förutom att skolor\r\npå  entreprenad  skulle   öka  kvalitetskonkurrensen\r\nskulle det också möjliggöra  för  personalen  att ta\r\növer och driva sin skola på entreprenad.\r\nOm   skolor  fick  drivas  på  entreprenad  skulle\r\nkommunerna    kunna   välja   vilken   eller   vilka\r\nskolor/lokaler  som  skall lämnas ut på entreprenad.\r\nKommunen   kvarstår   som   huvudman   och   skriver\r\nförfrågningsunderlag,  upphandlar   och  följer  upp\r\nverksamheten.\"\r\nI   Skollagskommitténs  betänkande  föreslogs   en\r\növersyn        av       lagstiftningen       rörande\r\nentreprenadförhållanden    i    skolan.   Regeringen\r\ntillsatte  i  april  2004 en särskild  utredare  som\r\nskall  göra  en  bred  genomlysning   av  frågan  om\r\nentreprenader  i  gymnasieskolan  (Entreprenader   i\r\ngymnasieskolan   m.m.,   dir.  2004:04).  Frågan  om\r\nentreprenader i grundskolan  behandlas  inom arbetet\r\nmed en ny skollag.\r\n\r\nModeraterna   framhåller   i   motion  2004/05:Ub390\r\nyrkande    14    vikten    av    konkurrens     inom\r\nutbildningsområdet. I motionen hävdas att konkurrens\r\nger ökad kvalitet inom skolan.\r\n\r\nMiljöpartiet  föreslår i motion 2004/05:K459 yrkande\r\n14 publicering  av skolkvalitetsdata. För att elever\r\noch lärare skall  kunna  göra informerade val behövs\r\nstatistik   och   indikatorer    för    frågor   som\r\nlärartäthet, mobbning m.m. De skolkvalitetsdata  som\r\nfinns tillgängliga bör publiceras för varje skola på\r\nett användarvänligt sätt.\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena.  Skolverket  redovisar regelbundet en rad\r\nuppgifter om skolorna i landet.\r\n\r\nMiljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub271 yrkande\r\n4 att Skolverkets sanktionsmöjligheter  mot kommuner\r\nsom bryter mot skollagen stärks. Miljöpartiet  anser\r\natt   sanktionsmöjligheter   bör   finnas  även  för\r\nkommunala  huvudmän.  I  motion  2004/05:Ub206   (m)\r\nanförs    behovet    av    preciserade    krav    på\r\nkvalitetsredovisningar samt sanktionsmöjligheter mot\r\nkommuner som bryter mot skollagen.\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena  med  hänvisning  till den pågående\r\nberedningen av förslag till ny skollag.\r\n\r\nElevinflytande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionsyrkanden  rörande\r\nelevinflytande,        definitionen        på\r\nelevinflytande,  stärkt elevmakt,  engagemang\r\nrörande elevinflytande,  frågan  om  huruvida\r\nförtroendeuppdrag  såsom  skyddsombud, arbete\r\nmed  skoltidningsarbete e.d.  bör  framgå  av\r\nelevens  slutbetyg  samt  elevers  rätt  till\r\nskriftliga omdömen om skola och lärare.\r\nJämför reservationerna 72 (kd) och 73 (mp).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion 2004/05:Ub480\r\nyrkande   37   att  en  lagstadgad  miniminivå   för\r\nelevinflytande införs.  Det är, enligt motionärernas\r\nuppfattning,  nödvändigt  att   skollagen   i  detta\r\navseende  blir  mer konkret. I samma motions yrkande\r\n38 framförs vikten av ett ökat elevinflytande i takt\r\nmed stigande ålder. I grundskolan måste inflytandets\r\nomfattning och utformning  anpassas  efter elevernas\r\nålder   och   mognad.   I   motionen  föreslås   att\r\nutformningen  av  elevinflytandet   skall  bestämmas\r\nlokalt.\r\n\r\nI   motion   2004/05:Ub230   yrkande   12  skriver\r\nMiljöpartiet    att    elevmakten   måste   stärkas.\r\nMotionärerna påpekar att  det är skolans uppgift att\r\nbidra  till  att fostra demokratiska  individer  med\r\nrespekt för medmänniskor  och  deras olikheter. Ändå\r\när  det  demokratiska  inslaget  i  skolorna  starkt\r\nbegränsat.   Varje   skola  bör  ha  ett  fungerande\r\nrepresentativt forum för elevinflytande.\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nAtt  verka  i  demokratiska arbetsformer  och  att\r\nförmedla, förankra  och gestalta demokratiska värden\r\när  en  del  av  skolans   demokratiska  uppdrag.  I\r\nskollagen stadgas i 4 kap. 2 § samt i 5 kap. 2 § att\r\neleverna  skall  ha  inflytande   över   hur   deras\r\nutbildning      utformas.     Grundskoleförordningen\r\nföreskriver  att  eleverna   i   varje  klass  eller\r\nundervisningsgrupp    skall   ges   tillfälle    att\r\ntillsammans med lärare  behandla  frågor  som  är av\r\ngemensamt intresse för eleverna. I läroplanen skrivs\r\nvidare  att  läraren  skall  se till att alla elever\r\noavsett  kön och social och kulturell  bakgrund  får\r\nett reellt  inflytande  på  arbetssätt, arbetsformer\r\noch   undervisningens  innehåll   samt   att   detta\r\ninflytande ökar med stigande ålder.\r\nSkollagskommittén   föreslår   i  sitt  betänkande\r\nSkollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)\r\nbl.a.  att eleverna själva skall kunna  påverka  sin\r\nutbildning   och  aktivt  bidra  till  utbildningens\r\nutveckling samt att elevföreträdare skall informeras\r\ninför förändringar  som är viktiga för eleverna samt\r\nges tillfälle att lägga  fram  sina synpunkter innan\r\nbeslut fattas i sådana frågor. Dessutom föreslås att\r\nelevers   och   elevsammanslutningars   arbete   med\r\ninflytandefrågor   skall  stödjas  och  underlättas.\r\nSkollagskommittén  föreslår  att  bestämmelserna  om\r\nelevinflytande  skall   anges  i  form  av  allmänna\r\nföreskrifter.  En  detaljreglering  på  området  bör\r\nundvikas,  anser  kommittén.   Utskottet  anser  att\r\nregeringens beredning av ärendet bör avvaktas.\r\nHär  erinras  också  om  att  Skolverket   nyligen\r\nutarbetat  föreskrifter  om  elevmedverkan i skolans\r\narbetsmiljöarbete   genom  elevskyddsombud   (Skolfs\r\n2004:13).\r\n\r\nMiljöpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub230 yrkande\r\n13 att skollagen bör  ändras  så  att den garanterar\r\natt det framgår av en elevs slutbetyg om denne varit\r\nengagerad   i   elevinflytande,  skyddsombudsarbete,\r\nskoltidningsarbete eller dylikt.\r\n\r\nI samma motion  2004/05:Ub230  yrkande  14 skriver\r\nMiljöpartiet att skollagen skall tydliggöra  vad som\r\när att betrakta som arbete med elevinflytande.\r\nU  t  s  k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandet.\r\nSkollagskommittén  har  i  sitt betänkande Skollag\r\nför kvalitet och likvärdighet  (SOU  2002:121) bl.a.\r\nföreslagit  att  elevers arbete med inflytandefrågor\r\nskall stödjas och underlättas. Kommittén skriver att\r\nföreträdare för eleverna  måste ges både tidsmässiga\r\noch organisatoriska förutsättningar  för sitt arbete\r\nsamt att elevföreträdare, om de så önskar, skall ges\r\nsärskilt stöd i skolarbetet för att de  skall  kunna\r\nfullgöra sitt uppdrag.\r\nUtskottet  anser,  liksom  Skollagskommittén,  att\r\nelevers  arbete  med  elevinflytandefrågor  m.m.  är\r\nangeläget  och  skall stödjas, men att detta kan ske\r\nutan att förändringar i det nuvarande betygssystemet\r\ngenomförs.\r\n\r\nMotion 2004/05:Ub401  (s)  föreslår  rätt för elever\r\ntill   skriftliga   omdömen  om  skola  och  lärare.\r\nMotionären hänvisar till  barnkonventionens  artikel\r\n12  angående  åsiktsfrihet  och rätten att bli hörd.\r\nBarn föreslås få möjlighet att  skriftligt utvärdera\r\nskolan och lärarnas insatser. Detta skulle bl.a. öka\r\nkvaliteten på utbildningen.\r\n\r\nU  t s k o t t e t föreslår att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\nLokala skolstyrelser, skolledare\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionsyrkanden  rörande\r\nlokala skolstyrelser,  rollfördelningen i den\r\nmålstyrda skolan, rektor  och  lärares ansvar\r\nför  beslut  samt  förstärkning  av   rektors\r\npedagogiska roll.\r\nJämför  reservationerna 74 (fp), 75 (kd),  76\r\n(c), 77 (kd),  78  (m,  fp), 79 (m, c) och 80\r\n(kd).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nFolkpartiet anser i motion  2004/05:Ub242 yrkande 19\r\natt styrelser med lekmän och  elever  inte  skall få\r\nfatta  beslut  om  avgörande ekonomiska, pedagogiska\r\noch ämnesteoretiska  frågor  i  skolan.  Folkpartiet\r\nanser att föräldrars och elevers valmöjligheter  och\r\ninflytande   över  skolans  arbetsformer  är  mycket\r\nviktigt,   men   att    lärarnas   och   rektorernas\r\nprofessionalism   måste  värnas.   Kristdemokraterna\r\nföreslår  i  motion  2004/05:Ub480  yrkande  32  att\r\nlokala skolstyrelser införs  i skolorna. I dessa bör\r\ndet  alltid  finnas  föräldrarepresentanter.   Också\r\nCenterpartiet   föreslår   i   motion  2004/05:Ub477\r\nyrkande  11  att  lokala  skolstyrelser  införs  och\r\npermanentas snarast.\r\n\r\nKristdemokraterna  skriver  i  motion  2004/05:Ub480\r\nyrkande  31  att rollfördelningen  i  den  målstyrda\r\nskolan måste bli  tydligare. De politiska nämndernas\r\nmakt över de enskilda  kommunala skolorna bör minska\r\ntill förmån för ökat självstyre på varje skola.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nFörsöksverksamhet   med   lokala  styrelser   inom\r\ngrundskolan  och den obligatoriska  särskolan  pågår\r\nsedan år 1996. Bestämmelserna om försöksverksamheten\r\ni grundskolan  finns  i  en särskild förordning (SFS\r\n1996:605).  Denna  försöksverksamhet  har  förlängts\r\ntill utgången av juni 2007.\r\nEn    inom    Utbildningsdepartementet    tillsatt\r\narbetsgrupp har under  hösten  2003  lämnat  förslag\r\ntill  en  tydligare reglering av barns, elevers  och\r\nföräldrars    rättigheter   till   inflytande   samt\r\nförskolans,    skolans     och    vuxenutbildningens\r\nskyldighet att öka det reella  inflytandet för dessa\r\nVar-dags-inflytande    i   förskola,    skola    och\r\nvuxenutbildning,   Ds   2003:46.   Remisstiden   för\r\nskrivelsen gick ut den 16  februari 2004. Regeringen\r\nkommer  att  bereda departementsskrivelsens  förslag\r\ntillsammans med  Skollagskommitténs förslag på detta\r\nområde.\r\nUtskottet    anser     att     beredningen    inom\r\nRegeringskansliet    av    Skollagskommitténs    och\r\narbetsgruppens förslag bör avvaktas.\r\n\r\nFolkpartiet anser i motion 2004/05:Ub242  yrkande 13\r\natt  rektorn och lärarna skall ha ansvar för  beslut\r\nom  ekonomi,  personal  och  pedagogik.  I  motionen\r\nanförs  att politiker har till uppgift att sätta upp\r\nmålen för skolans verksamhet och att med uppföljning\r\noch utvärdering  se  till  att dessa mål uppnås. Men\r\ndet är skolans pedagoger, lärare  och skolledare som\r\nmåste  bestämma  hur  målen  skall uppnås.  I  samma\r\nmotions yrkande 16 anförs att  skolledaren måste ges\r\ngoda förutsättningar för att leda  den skola där han\r\neller hon verkar. Ledarskapet i skolan  bör,  enligt\r\nmotionärerna,  uppvärderas. En översyn bör göras  av\r\npå vilket sätt villkoren  för  rektorstjänsterna kan\r\nförbättras. Rektorn bör vara pedagogisk  ledare  och\r\ninte kamrer.\r\n\r\nKristdemokraterna   anför   i  motion  2004/05:Ub480\r\nyrkande 26 att rektorns roll  som  pedagogisk ledare\r\nbör   stärkas.  Förutsättningar  måste  skapas   för\r\nskolledare att vara närvarande i vardagsarbetet. Ett\r\nskolområde  bör  inte  vara större än att skolledare\r\nhinner  vara pedagogisk ledare  och  inspiratör  men\r\nockså  administratör  och  ekonomisk  förvaltare.  I\r\nmotionen    framhålls    också    att    genomgången\r\nrektorsutbildning  skall  vara obligatorisk  för  en\r\nperson som anställs som rektor.  Centerpartiet anför\r\ni   motion   2004/05:Ub477   yrkande   13   angående\r\nskolledarens pedagogiska roll  att  skolledaren  bör\r\navlastas  administrativa  och ekonomiska ärenden och\r\natt deras pedagogiska roll  bör förbättras. Ett sätt\r\natt  göra  detta  är,  enligt motionen,  att  stärka\r\nskolledarutbildningen.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena  med hänvisning till  den  pågående\r\nberedningen av förslag till ny skollag.\r\nSkolledarens  ansvar   regleras  i  den  nuvarande\r\nskollagen 2 kap. 2 §. Här  stadgas  bl.a. att rektor\r\nskall hålla sig förtrogen med det dagliga  arbetet i\r\nskolan.  Detta  kan  ske  på flera sätt, t.ex. genom\r\negen  undervisning, lektionsbesök  och  genom  olika\r\nformer  av  samtal  med  personalen.  Rektors ansvar\r\nregleras också i Lpo 94, avsnitt 2.8, som  anger att\r\nrektor   ansvarar   för   att  en  lokal  arbetsplan\r\nupprättas samt för att skolans  resultat  följs  upp\r\noch  utvärderas  i  förhållande  till  de nationella\r\nmålen  samt  till målen i skolplanen och den  lokala\r\narbetsplanen.\r\nI förarbetena  till  regleringen  av  skolledarens\r\nansvar    i    2    kap.   2   §   skollagen   skrev\r\ndepartementschefen att  det  är  upp till kommunerna\r\natt själva avgöra hur många rektorer  de  skall  ha,\r\ndock   med   den   begränsningen   att   en  rektors\r\nansvarsområde  inte  får göras större än att  rektor\r\nkan hålla sig förtrogen  med  det  dagliga arbetet i\r\nskolan (prop. 1990/91:18 s. 34 f.).\r\nSkollagskommittén  har  i sitt betänkande  Skollag\r\nför   kvalitet  och  likvärdighet   (SOU   2002:121)\r\nföreslagit att rektors uppgifter skall förtydligas i\r\nskollagen.  Rektorn  skall  leda  och  samordna  det\r\npedagogiska arbetet inom sitt verksamhetsområde samt\r\nbesluta  om  enhetens  inre  organisation. Ett stort\r\nantal detaljbestämmelser i skolförordningarna  som i\r\ndag  reglerar  rektors uppgifter och beslut föreslås\r\ntas bort. Även i  framtiden  föreslås  rektor  ha en\r\ndirekt  i  författningen  utpekad  beslutanderätt  i\r\nsådana  frågor  som rör enskilda elever och som ofta\r\nhar karaktär av myndighetsutövning.  Rektor föreslås\r\nockså få möjlighet att delegera uppgifter och beslut\r\ninom lednings- och samordningsansvaret.  Med  hänsyn\r\ntill   vidden  av  ledningsuppgifterna  kan  rektor,\r\nenligt kommittén,  behöva  dela  sitt  ledarskap med\r\nandra ledare i skolan.\r\n\r\nEfter  att Skolverket i januari 1999 hade  redovisat\r\nen   granskning    av    rektorernas   roll   i   en\r\ndecentraliserad      skolorganisation      tillsatte\r\nUtbildningsdepartementet    en    expertgrupp    för\r\nskolledarfrågor.   Dess   rapport   Lärande  ledare.\r\nLedarskap    för   dagens   och   framtidens   skola\r\npublicerades   i    augusti   2001.   Expertgruppens\r\nbedömning var att rektor i större utsträckning borde\r\narbeta med skolans resultat,  kvalitetsfrågorna  och\r\nkvalitetssäkringssystemet samt att det lokala stödet\r\nrelaterat    till    rektorsuppdraget   borde   öka.\r\nExpertgruppen menade att om detta skall kunna uppnås\r\nbehövs  en  ökad  gemensam  förståelse  för  skolans\r\nnationella  uppdrag   samt   ett   mer  lärande  och\r\nkommunikativt  ledarskap.  Regeringen  har  därefter\r\ntillsatt  en  särskild  utredare   med  uppgift  att\r\nkartlägga  och  utvärdera  skolans  ledningsstruktur\r\n(dir. 2003:36). Utredaren har redovisat  sitt arbete\r\ni betänkandet Skolans ledningsstruktur - Om styrning\r\noch ledning i skolan (SOU 2004:116).\r\n\r\nEn  ny statlig befattningsutbildning för  rektorer\r\nstartade   år  2002.  Den  anordnas  på  regeringens\r\nuppdrag   av   Myndigheten    för    skolutveckling.\r\nNyutnämnda rektorer och andra befattningshavare  med\r\nledningsansvar   i   verksamheter  som  omfattas  av\r\nläroplanerna (Lpfö 98, Lpo 94 och Lpf 94) utbildas i\r\nen  förnyad  rektorsutbildning.  Även  rektorer  och\r\nledare  i  godkända   fristående   skolor  omfattas.\r\nGrunden  för  rektorsutbildningen är statens  ansvar\r\nför en likvärdig  utbildning, där rektor står som en\r\ngarant för likvärdighet,  rättssäkerhet och kvalitet\r\ni       det      decentraliserade      skolsystemet.\r\nUtbildningstiden  omfattar minst 30 utbildningsdagar\r\noch genomförs under minst två och högst tre år.\r\n\r\nLärare och annan personal\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionsyrkanden   rörande\r\nlärare,  studie-   och  yrkesvägledare,  ökad\r\nsamverkan  mellan grund-  och  gymnasieskolan\r\nsamt skolbibliotekarier.\r\nJämför reservationerna  81  (kd), 82 (kd), 83\r\n(mp) och 84 (kd).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna   anser  i  motion   2004/05:Ub472\r\nyrkande 3 att en lärare  inte  skall  ha huvudansvar\r\nför     fler    än    15    elever    och    betonar\r\nundervisningsgruppernas stora betydelse för lärarens\r\nmöjlighet  att  ge  eleverna  individuellt stöd samt\r\nuppmärksamhet. I samma motions  yrkande  8  föreslås\r\natt  särskilda  uppgifter  för  lärare,  såsom t.ex.\r\ninstitutionsföreståndare,  kompenseras  på sätt  som\r\nbidrar till skolutvecklingen.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub426  (s)  betonas  vikten  av\r\nbehöriga  lärare.  I  motionen skrivs att regeringen\r\nskyndsamt   bör   se  över  skollagen   och   stärka\r\nSkolverkets   utbildningsinspektörers   ansvar   och\r\nbefogenheter mot  kommunerna  när  obehöriga  lärare\r\nanställs.\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen avslår yrkandena\r\nmed hänvisning  till  pågående  beredning av förslag\r\ntill ny skollag. Staten bör enligt utskottets mening\r\ninte reglera lärarnas arbetsvillkor  i  de avseenden\r\nsom tas upp i de kristdemokratiska yrkandena.\r\n\r\nKristdemokraterna  framhåller i motion 2004/05:Ub480\r\nyrkande 29 studie- och  yrkesvägledarnas  betydelse.\r\nDessa måste ha aktuell kunskap om förändringar  inom\r\nutbildningsväsendet,  och  måste  därför  få ständig\r\nkompetensutveckling.    De    kan    också,   enligt\r\nmotionärerna,    motarbeta   könssegregering    inom\r\nutbildningar och på arbetsmarknaden genom att stödja\r\nelever som vill göra  val  som  bryter traditionella\r\nkönsmönster.   Miljöpartiet  framhåller   i   motion\r\n2004/05:A321 yrkande  14  att  unga  män  och pojkar\r\nskall  uppmuntras  att  göra  utbildningsval utifrån\r\nintresse och färdigheter och stimuleras att göra val\r\nsom  motverkar  könssegregering på  arbetsmarknaden.\r\nArbetet med att bryta könssegregering måste påbörjas\r\nredan i grundskolan  och  aktivt  uppmärksammas inom\r\nSyoverksamheten.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår i motion  2004/05:Ub480\r\nyrkande   30   ökad  samverkan  mellan  grund-   och\r\ngymnasieskolan.    Bland    annat    måste,   enligt\r\nmotionärerna,  informationen  bli  bättre   så   att\r\ngymnasieskolans  lärare  inte  behöver börja om från\r\nbörjan  med  att  identifiera en elevs  styrkor  och\r\nsvagheter.\r\nI motion 2004/05:Ub368  (s) yrkande 2 framförs att\r\nskolan   bör  använda  sig  av  den   många   gånger\r\noutnyttjade kompetensen hos skolbibliotekarier.\r\nU t s k  o  t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet  anser   att   den   beredning  som  för\r\nnärvarande pågår med anledning av Skollagskommitténs\r\nförslag bör avvaktas.\r\nMyndigheten för skolutveckling har  i sitt uppdrag\r\natt  främja  användningen  av  skolbibliotek   i  de\r\nsocialt mest utsatta områdena.\r\n\r\nSponsring och reklam\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionsyrkanden  rörande\r\nuppdrag   till   Skolverket   att   informera\r\nkommuner och skolor  om  den  vägledning  som\r\nfinns  för  sponsring  av skolor samt rörande\r\nskolan     som     reklamfri     zon      och\r\nutvecklingsfonder för skolor.\r\nJämför reservationerna 85 (v) och 86 (mp).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nVänsterpartiet  begär  i  motion  2004/05:Ub338  att\r\nSkolverket  ges  i  uppdrag  att  aktivt   informera\r\nkommuner och skolor om den vägledning som finns  för\r\nsponsring  av  skolor.  För  att  den vägledning som\r\nKonsumentverket   har  utarbetat  i  samarbete   med\r\nSkolverket  och Kommunförbundet  skall  bli  känd  i\r\nkommuner  och  skolor  föreslår  Vänsterpartiet  att\r\nSkolverket  ges  i  uppdrag  att aktivt informera om\r\ndetta.\r\n\r\nMiljöpartiet   föreslår  i  motion   2004/05:Ub383\r\nyrkande 1 att skolor  skall  vara  reklamfri  zon. I\r\nmotionen  anförs  att  barn och ungdomar borde kunna\r\nvara i skolan utan att utsättas  för  påverkan  från\r\nkommersiell reklam.\r\nI   motion  2004/05:Ub383  yrkande  2  förespråkar\r\nMiljöpartiet   utvecklingsfonder   dit  företag  kan\r\nbetala in bidrag till kommunens skolor.  Dessa skall\r\nsedan  kunna  söka  bidrag  för  olika  ändamål   ur\r\nfonderna.\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet   har   tidigare   behandlat  frågan  om\r\nsponsring och skolorna som reklamfri zon (bl.a. bet.\r\n2002/03:UbU11  s.  47).  Liksom  tidigare   hänvisar\r\nutskottet  till läroplanernas krav på saklighet  och\r\nallsidighet   i   skolans   undervisning  samt  till\r\nskolhuvudmännens   ansvar  för  att   undervisningen\r\nbedrivs   så   att   målen    för   skolan   uppnås.\r\nKonsumentverket  har  i  samråd med  Skolverket  och\r\nSvenska Kommunförbundet utarbetat  ett  underlag för\r\nskolhuvudmän och skolledare i deras arbete  med  att\r\nutarbeta  en  lokal policy för sponsring inom skol-,\r\nförskole-   och   fritidshemsverksamhet    och   ett\r\nhjälpmedel  för  bedömning av sponsringserbjudanden:\r\nSponsring i skolan.  Vägledning  för  utarbetande av\r\nlokal policy för sponsring.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionsyrkanden  rörande\r\nsommarlovet, generellt  bemyndigande  till de\r\nkommuner  i  Stockholmsregionen som så önskar\r\natt  bedriva förnyelseverksamhet  på  skolans\r\nområde,  utredning  om särskilt tidsbegränsat\r\nstöd till glesbygdsskolor, rörande samråd med\r\nkommuner  och skolor kring  öppna  IT-system,\r\nHBT-frågornas  nämnande  i  kursplanerna samt\r\nsituationen för svenska elever utomlands.\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub284 (s) förespråkas en förändring\r\nav tidpunkt för sommarlovet.  Detta  bör  inledas  i\r\nslutet  av  juni  månad  och  sträcka  sig fram till\r\naugusti månad och motiveras bl.a. med behovet av att\r\nanpassa sommarlovet efter lov och semestrar  i andra\r\nEU-länder.\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2004/05:N409 yrkande\r\n28  ett  generellt  bemyndigande  för de kommuner  i\r\nStockholmsområdet   som   så   önskar  att   bedriva\r\nförnyelseverksamhet  på skolans område.  Syftet  med\r\nförslaget är att frigöra  utvecklingskraften och öka\r\ntillväxten i Stockholmsregionen. Förnyelse av skolan\r\nkan  innebära  att tidigarelägga  skolstarten  eller\r\ninföra betyg från grundskolans sjätte år.\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub247 (kd) föreslås en utredning om\r\nett     särskilt     tidsbegränsat     stöd     till\r\nglesbygdsskolor. Enligt  motionen  skulle införandet\r\nav  ett  särskilt  stöd  av  temporär karaktär  till\r\nhotade glesbygdsskolor kunna innebära att skolan kan\r\növerleva även om elevantalet tillfälligt är lågt.\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub302 (m) yrkande 3 föreslås samråd\r\nmed  kommuner och skolor kring  öppna  IT-system.  I\r\nmotionen  framhålls  att  skolorna i dag använder en\r\nlång rad IT-lösningar som är  tekniskt  omöjliga att\r\nintegrera  med  varandra,  med  kommunerna  och  med\r\nberörda myndigheters system.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub442  (c,  fp, v, mp) yrkande  4\r\nanför    motionärerna    att    homo-,    bi-    och\r\ntranssexualitet  måste  nämnas  i  kursplanerna   på\r\ngrundskole- och gymnasienivå.\r\n\r\nI  motion 2004/05:Ub297 (s) förespråkas en analys av\r\nsituationen    för    svenska    elever   utomlands.\r\nMotionärerna anser att det är lika viktigt att satsa\r\npå  de svenska barnens svenskundervisning  utomlands\r\nsom   det   är   att   satsa   på   invandrarbarnens\r\nhemspråksundervisning  i Sverige. Att ha kontakt med\r\nsitt  ursprung och behärska  sitt  modersmål  är  en\r\nviktig grundtrygghet som alla har rätt till, skriver\r\nmotionärerna.\r\n\r\nU t s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nBestämmelser   om   läsårets  omfattning  finns  i\r\nskollagen  och  i grundskoleförordningen.  Enligt  4\r\nkap. 3 § andra stycket  skollagen  skall varje läsår\r\nbestå av en hösttermin och en vårtermin.  I 4 kap. 1\r\n§ grundskoleförordningen fastslås att läsåret  skall\r\nbörja  i  augusti och sluta i juni samt ha minst 178\r\nskoldagar och  minst  12  lovdagar. Utskottet finner\r\ninte att skäl talar för en  förändring  av  reglerna\r\nför sommarlovet.\r\nUtskottet avvisar också förslag om avvikelser från\r\nskollagens  bestämmelser för Stockholmsområdet.  Vad\r\ngäller tidigare  skolstart  hänvisar  utskottet till\r\nuttalanden   i   detta  betänkande.  Utskottet   har\r\nredovisat sina ståndpunkter  angående betyg senast i\r\nbetänkande  2004/05:UbU7.  Utskottet  avvisar  också\r\nförslag om riktade statsbidrag till glesbygdsskolor.\r\nKommuners upphandling av IT-system  är  en  kommunal\r\nangelägenhet   och   omfattas   av   den   kommunala\r\nsjälvstyrelsen.\r\nKursplanerna   för  grundskolans  alla  ämnen  har\r\nreviderats  med  tillämpning  från  höstterminen  år\r\n2000.  I  de  samhällsorienterande  ämnena  markeras\r\ntydligt att tid skall avsättas för att diskutera och\r\nreflektera över  begrepp  som identitet, sexualitet,\r\nkärlek och jämställdhet. Även  i  kursplanen  för de\r\nnaturorienterade   ämnena  finns  vissa  inslag  som\r\ngäller sex och samlevnad.\r\nFör svenska elever utomlands finns statsunderstödd\r\nutbildning  på  grund-   och  gymnasienivå  i  många\r\nländer. Bidragsbestämmelserna  angående  bidrag till\r\nsvensk  undervisning i utlandet finns i förordningen\r\n(1994:519)   om   statsbidrag   till  utbildning  av\r\nutlandssvenska    barn    och    ungdomar.    Enligt\r\nbestämmelserna lämnas statsbidrag  till  huvudmannen\r\nför  en  svensk  utlandsskola,  distansundervisning,\r\nkompletterande svenskundervisning  och  undervisning\r\nvid  utländsk  skola.  Utskottet anser att motionens\r\nintentioner  i  huvudsak  är   tillgodosedda   genom\r\ngällande bestämmelser.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i reservationen.\r\n\r\n\r\n1. Rätt till kunskap, lokal makt och fler\r\nlärare (punkt 1) - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFramtidens skola måste lämna den traditionella synen\r\npå  kunskaper   för   att   bli   mer  flexibel  och\r\nelevanpassad. För att skolan skall kunna utföra sitt\r\nuppdrag behövs mer resurser, men framför  allt krävs\r\ntre  stora  reformer: rätt till kunskap, lokal  makt\r\noch fler lärare.\r\n\r\n2. Individuell kunskapsrätt (punkt 2) - m, c\r\n\r\nav  Sten Tolgfors  (m),  Margareta  Pålsson  (m),\r\nTomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub390 yrkande 1 och\r\n2004/05:Ub477 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFler elever kan lära sig mer i skolan  än vad som är\r\nfallet   i  dag.  En  viss  mängd  baskunskaper   är\r\nnödvändigt  för  medborgarna att ha för att de skall\r\nklara sig bra i livet. Varje barn bör därför ha rätt\r\ntill den undervisning  som  gör att de kan utvecklas\r\noch  tillgodogöra  sig grundkunskaper  utifrån  sina\r\negna förutsättningar.  Konkret  innebär  detta  rätt\r\ntill det stöd och den hjälp som krävs för att eleven\r\nskall  klara  skolans  kunskapsmål och ta det första\r\ntrappsteget  på  livets kunskapstrappa.  Utan  detta\r\nriskerar han eller  hon  att hamna utanför redan som\r\n16-åring. Ingen elev skall  behöva lämna grundskolan\r\nmed  bristande baskunskaper på  grund  av  bristande\r\nindividanpassning.\r\nGrundskolan måste ha ett åtagande att följa eleven\r\ntill dess  att eleven uppnått målen för grundskolan.\r\nIngen elev skall  vara tvungen att lämna grundskolan\r\nutan dessa kunskaper.  Skollagen  bör därvid skrivas\r\nom   med   utgångspunkt   i   att   en   individuell\r\nkunskapsrätt skall införas. Det avgörande är inte om\r\ndet  tar 8, 9, 10 eller 11 år innan elever  är  redo\r\natt lämna  grundskolan.  Kommunen  och skolan har en\r\nförpliktelse  som  inte  är  avklarad förrän  eleven\r\nuppnår grundskolans kunskapsmål.\r\n\r\n3. Skolans uppgift att förmedla kunskap (punkt\r\n3) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub233 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub303 yrkande 3 och\r\n2004/05:Ub390 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet primära och det skolpolitiken måste  inriktas på\r\när   att  så  många  elever  som  möjligt  skall  nå\r\nkunskapsmålen.   Utbildningen   skall   ge  eleverna\r\nkunskap.   Det  är  det  grundläggande  målet.   Det\r\ncentrala är  att  varje  elev  ges  möjlighet att nå\r\nkunskapsmålen och att det är detta som  skall  stå i\r\ncentrum  i styrningen av skolan. Skolans uppgift  är\r\natt  ge  möjlighet   till   alla  elever  att  klara\r\nkunskapsmålen.\r\n\r\n4. Bildningens betydelse (punkt 4) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub307 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInstruktioner  och  regleringsbrev  som  Kultur- och\r\nutbildningsdepartementet  riktar  till  underordnade\r\nmyndigheter bör lyfta fram bildningens betydelse för\r\nen skapande utveckling i skolan.\r\n\r\n5. Målstyrd skola (punkt 5) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp), Sten Tolgfors (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub303 yrkande 8 och\r\n2004/05:Ub390 yrkandena 17 och 20 samt\r\n2004/05:Ub477 yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill   ha   en  målstyrd  skola  där  nationellt\r\netablerade mål slår fast vad skolan skall uppnå. Hur\r\nde nationella målen  nås skall vara upp till skolans\r\nmedarbetare att avgöra.\r\nDet  är  viktigt  att  tydliga   mål   och  tydlig\r\nåterkoppling  ges  redan  under  elevens första  år.\r\nBeröm  och  kritik  skall  grundas  på   fakta   och\r\nopartiskt  övervägande.  Det  skall vara möjligt för\r\nföräldrar att begära betyg eller  skriftliga omdömen\r\nredan  under skolans första år. Tydliga  regler  som\r\ntillämpas  konsekvent är en viktig förutsättning för\r\nen god inlärningsmiljö. Rektorn och skolans personal\r\nhar ett viktigt  uppdrag  i  att  skapa  en  positiv\r\nkultur  på  skolan,  en  anda  av  god gemenskap och\r\nrespekt för varandra. Beröm och uppmuntran  bör vara\r\nsjälvklara inslag i det arbetet.\r\nDet  skall  finnas  nationellt etablerade mål  som\r\nslår fast vad och vilka resultat skolan skall uppnå.\r\nI  en målstyrd skola måste  karaktären  av  styrning\r\növergå från att vara kvantitativ detaljstyrning till\r\nkvalitativ   målstyrning.   Ökad   målstyrning   och\r\nborttagande   av   kvantitativa   restriktioner  för\r\nskolans  arbete  möjliggör en ökad individualisering\r\nav undervisningen  och  skoltiden.  Det gäller såväl\r\nskoltidens  längd  som  hur undervisningen  avpassas\r\nefter varje enskild elevs förutsättningar och behov.\r\n\r\nHelhetssynen på lärandet måste stärkas. I skolan ska\r\nalla elever ges möjlighet att lära oavsett bakgrund,\r\nvilken skola de går i eller  hur  de lär sig. Skolan\r\nmåste ta hänsyn till att elever är  olika och lär på\r\nolika sätt. Skolan måste därför individanpassas  mer\r\noch nya arbetsformer och arbetssätt måste utvecklas.\r\nHänsyn  bör  tas  till att elever behöver olika lång\r\ntid  att  lära.  Skolan   bör   därför   utgå   från\r\nkunskapsmålen snarare än antalet år i skolan.\r\n\r\nUtbildningen måste resultera i höjda kunskaper hos\r\neleverna  i  grundskolan. Skolans viktigaste uppgift\r\när att ge eleverna  möjlighet  att  nå  de  uppsatta\r\nkunskapsmålen.   Genom  nationella  kunskapsmål  kan\r\nkvaliteten också säkerställas.\r\n\r\n6. Skollagens kvantitativa detaljstyrning\r\n(punkt 6) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors  (m),  Margareta Pålsson (m) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub303 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkollagen     medverkar    till    en    kvantitativ\r\ndetaljstyrning av skolan. Ett tydligt exempel på att\r\nskollagen är kvantitativ  och detaljreglerande i sin\r\nkaraktär   är  att  det  är  reglerat   hur   mycket\r\nundervisning  en  elev  maximalt skall kunna få. Det\r\nter sig underligt att i en  tid när vart fjärde barn\r\ninte   når   grundskolans   kunskapsmål    och   mer\r\nundervisningstid  i många fall vore av godo,  sänder\r\nskollagen  en  signal   om  att  detta  skulle  vara\r\nproblematiskt.\r\n\r\n\r\n7. Skolans resurser (punkt 7) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m),  Margareta  Pålsson (m) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAvgörande för  kvaliteten  i  skolan  är hur skolans\r\nresurser  används.  Sverige  lägger  mest  medel   i\r\nvärlden  på skolan men långt ifrån mest i världen på\r\nutbildning.   En  oproportionerligt  stor  andel  av\r\nresurserna används  till  annat än undervisning, som\r\nlokaler och administration.  Kostnaden  per  elev  i\r\nskolan   säger   därför   inte  särskilt  mycket  om\r\nundervisningens resurser. Skillnaderna i kommunernas\r\nkostnader för skolan är också  stora  och  svåra att\r\nförklara.\r\n\r\n8. Kunskapskontrakt (punkt 8) - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 18.\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet   anser   att   kunskapskontrakt   bör\r\ninföras. Kunskapskontrakt  fokuserar på elevens rätt\r\ntill kunskaper i stället för  att  bara leverera nio\r\nårs  obligatorisk skolgång. Kunskapskontraktet  ökar\r\ndet gemensamma  åtagandet  mellan  alla  inblandade,\r\nskola,   lärare,   elever  och  föräldrar,  för  att\r\neleverna   skall   kunna   nå   kunskapsmålen.   Det\r\nobligatoriska  kunskapskontraktet   skall  upprättas\r\nvarje termin och utvärderas och revideras successivt\r\nunder  arbetet  gång.  Vad som händer om  kontraktet\r\nbryts skall regleras i kontraktet.\r\n\r\n\r\n9. Pedagogisk mångfald (punkt 9) - mp\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub230 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen pedagogiska  mångfalden i skolan bör främjas. En\r\nmöjlig väg kan vara  att  inrätta en utvecklingsfond\r\ntill stöd för pedagogisk utveckling  i skolan. Denna\r\nskall  vara  tillgänglig  för  både  friskolor   och\r\nkommunala   skolor,   med   syfte   att   underlätta\r\nutveckling och prövning av nya pedagogiska vägar och\r\nundervisningsmetoder.\r\n\r\n\r\n10. Värdegrunden i skolan (punkt 10) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 1\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub341 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVärdegrundsarbetet   skall  genomsyra  hela  skolans\r\nverksamhet. Eleverna måste  få möjlighet att utifrån\r\nmänniskovärdesprincipen fundera över etiska dilemman\r\nför att på så sätt tränas till  etisk  reflektion  i\r\nvardagen.  Värdegrunden  måste kopplas till den egna\r\nsituationen och det egna beteendet. Goda kunskaper i\r\nvårt  eget  kulturarv,  där  kristendomen  utgör  en\r\nviktig kärna, är nödvändigt för  att kunna diskutera\r\nvärdegrunden  och etiska frågor men  också  för  att\r\nförstå andra kulturer och religioner.\r\n\r\n11. Uppdrag till Skolverket (punkt 12) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub470 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolverket bör ges i uppdrag  att utöva tillsyn över\r\nskolors värdegrunds- och mobbningsarbete. Skolverket\r\nbör  utöva tillsyn över hur värdegrunden  omsätts  i\r\npraktiken.\r\n\r\n\r\n12. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling\r\n(punkt 13) - mp\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub341 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMyndigheten för skolutveckling  bör få i uppdrag att\r\nfölja   och   sprida  olika  sätt  att  arbeta   med\r\nvärdegrundsfrågor.  Myndigheten  för  skolutveckling\r\nbör få i uppdrag att följa skolornas arbete  i syfte\r\natt  skapa ett icke-fördömande förhållningssätt  hos\r\nbåde barn  och  vuxna.  Myndigheten bör också sprida\r\ngoda exempel på hur man kan arbeta med dessa frågor,\r\nexempelvis genom livskunskap  som  ämne eller arbete\r\nmed EQ.\r\n\r\n\r\n13. Rätt till respekt (punkt 14) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub233 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolan bör garantera rätten till respekt  för  varje\r\nelev.  Skolans uppgift är att ge möjlighet till alla\r\nelever att  klara kunskapsmålen, och det förutsätter\r\natt varje elev  har  en sund självtillit och respekt\r\nför andra människor.\r\n\r\nRätten  till  respekt  för  den  egna  identiteten\r\nhandlar om många olika saker - rätten att slippa bli\r\ndiskriminerad, slippa  bli  mobbad  och  inte  minst\r\nrätten att bli sedd.\r\n\r\n14. Föräldrars ansvar för barns uppfostran\r\n(punkt 15) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten Tolgfors (m), Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub233 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldrarna   har  ansvar  för  barnens  uppfostran.\r\nFöräldrarna är  ansvariga  för  barnens  fostran och\r\nskall  vara  elevernas  största tillgång i kunskaps-\r\noch personlighetsutvecklingen.\r\n\r\nFör att föräldrarna skall kunna vara delaktiga och\r\nbli en tillgång i skolan måste samarbetet mellan hem\r\noch  skola  öka.  Engagerade  föräldrar  ger  bättre\r\nmöjligheter för eleverna  att  klara  och  uppskatta\r\nskolarbetet.  För att detta skall bli möjligt  måste\r\nföräldrar få mer  information  om arbetsinsatser och\r\nresultat. En självklar del i arbetet  med normer och\r\nrespekt  för  varandra  är  att  föräldrarna   hålls\r\ninformerade  om  hur  deras barn sköter sig. Olovlig\r\nfrånvaro,   skolk   och   mobbning    skall   alltid\r\nrapporteras direkt till föräldrarna.\r\n\r\n15. Arbetet med värdegrundsfrågor bör ingå i\r\nskolans kvalitetsredovisning (punkt 17) -\r\nfp, kd\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel\r\nDarvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub470 yrkande 3 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRedovisning av skolornas värdegrundsarbete bör göras\r\ni skolornas kvalitetsredovisning. Värdegrundsarbetet\r\nskall redovisas i den kvalitetsredovisning som varje\r\nskola gör årligen  för  att  på  så  sätt tydliggöra\r\nskolans      uppgift      att     ständigt     hålla\r\nvärdegrundsarbetet levande.\r\n\r\n\r\n16. Tillgänglig skola för funktionshindrade\r\n(punkt 22) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKommuner som inte gör utbildningen fullt tillgänglig\r\nför   funktionshindrade   skall   kunna   bötfällas.\r\nKommunerna  måste  erbjuda alla funktionshindrade en\r\nfullt tillgänglig skola.  Kommuner  som inte gör vad\r\nde  skall för att eleverna skall kunna  tillgodogöra\r\nsig undervisningen, skall tvingas att betala böter.\r\n\r\n\r\n17. Skolans roll i kampen mot utanförskapet\r\n(punkt 23) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Sf288 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolan  skall vara en murbräcka  mot  utanförskapet.\r\nSkolan  har   en   central   roll   i   kampen   mot\r\nutanförskapet.  Skolor  i utsatta områden borde vara\r\nde bästa skolorna. Förbättrade möjligheter att välja\r\nskola,  extra  satsningar  på   skolor   i   sociala\r\nriskområden och uppbyggnad av s.k. magnetskolor  kan\r\nlocka  människor  att  bosätta  sig  och  bo  kvar i\r\nutsatta områden. Tydliga krav, mål och utvärderingar\r\nbehövs  också  för  att  skapa en skola där alla kan\r\nlyckas.\r\n\r\n18. Skolans skyldighet att redovisa sitt\r\narbete mot sexuella trakasserier i\r\nkvalitetsredovisningarna (punkt 25) - fp, kd\r\nav Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd) och Axel\r\nDarvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub470 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolorna  bör vara skyldiga att redovisa sitt arbete\r\nmot      sexuella      trakasserier      i      sina\r\nkvalitetsredovisningar.   Kränkningar   i   form  av\r\nsexuella  anspelningar  har blivit allt vanligare  i\r\nklassrum och på skolgårdar.  Det  är oerhört viktigt\r\natt skolan betonar alla människors  lika,  unika och\r\nokränkbara  värde  oavsett  kön, etnisk tillhörighet\r\neller sexuell läggning.\r\n\r\n\r\n19. Skolstart (punkt 30) - m, kd, c\r\n\r\nav  Sten  Tolgfors  (m),  Inger   Davidson  (kd),\r\nMargareta  Pålsson  (m), Tomas Högström  (m)  och\r\nHåkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub303 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub390 yrkande 28,\r\n2004/05:Ub477 yrkande 5 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 11\r\noch bifaller delvis motionerna\r\n2004/05:Ub216 och\r\n2004/05:Ub230 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla barn  är inte skolmogna vid samma tidpunkt. Att\r\ntidsåtgången  kan  variera  lite och att alla elever\r\nsom läser tillsammans inte är  exakt lika gamla blir\r\nnaturligt i en skola med flexibel skolstart.\r\nFlexibel skolstart innebär att  vi går från dagens\r\nfyrkantiga skola, där elevernas ålder  styr  mer  än\r\nden  kunskaps-  och  mognadsnivå som de befinner sig\r\npå, till en verkligt individanpassad skola. Flexibel\r\nskolstart innebär att  barnets  utvecklingsnivå blir\r\navgörande för skolstarten. Det handlar  också om att\r\nge   eleverna  möjlighet  att  börja  förskoleklass,\r\ngrundskola och gymnasieskola vid andra tidpunkter än\r\nbara på höstterminen.\r\nFlexibel  skoltid  öppnar  för  att  vissa  elever\r\nkommer   att  gå  snabbare  fram,  medan  andra  ges\r\nmöjlighet  att  ta längre tid på sig, utan hindrande\r\ntidsstrukturer.\r\nMöjligheten   till    flexibel   skolstart   skall\r\nutnyttjas i högre grad. Alla  beslut som gäller barn\r\nskall  utgå  från  principen om barnets  bästa.  Det\r\ngäller även skolstarten. Ingen kan bedöma vad som är\r\nbarnets bästa bättre  än de som står barnet närmast,\r\ni  normalfallet barnets  föräldrar.  Barn  mognar  i\r\nolika  takt.  Somliga är skolmogna vid fem eller sex\r\nårs ålder, andra  först då de fyllt sju eller kanske\r\nåtta år. Föräldrarnas  åsikt  om när barnet är moget\r\natt  börja  skolan skall tillmätas  stor  betydelse.\r\nSkolstarten bör kunna ske vid olika åldrar och kunna\r\nske successivt.  I  dag finns viss möjlighet till en\r\nflexibel skolstart inskriven  i  skollagen,  men den\r\nutnyttjas i alltför liten omfattning.\r\nBarn  borde  börja skolan när föräldrar och skolan\r\nbedömer att barnet  är  moget  för det. Skillnaden i\r\nmognad mellan ett barn fött i januari ett år och ett\r\nbarn fött i december samma år kan  vara mycket stor.\r\nSocial,   motorisk   och  intellektuell  mognad   är\r\nindividuell. Barn växer  i  olika  takt,  och skolan\r\nmåste anpassas efter detta.\r\n\r\n20. Möjlighet till höst- och vårintagning av\r\nelever (punkt 31) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub303 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   skall   finnas  möjlighet   till   höst-   och\r\nvårintagning av elever i grundskolan.\r\n\r\nBåde skollagen  och  grundskoleförordningen  behöver\r\nändras   så   att   såväl   höst-  som  vårintagning\r\nuttryckligen accepteras. Ingen  skola  eller  kommun\r\nskall  tvingas  arbeta  med  flexibel skolstart, men\r\ningen skola eller kommun skall  heller  hindras från\r\natt    genomföra    detta.    Med   en   kursbaserad\r\ngymnasieskola kan eleven fortsätta  sin  skolgång  i\r\ngymnasiet utan avbrott.\r\n\r\n21. Tidigare skolstart i stället för\r\nförskolesklass (punkt 32) - m, fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta\r\nPålsson  (m), Axel Darvik (fp) och Tomas Högström\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörskoleklassen   bör   ersättas   av   en  tidigare\r\nskolstart för alla barn. Förskoleklassen  bör ingå i\r\ngrundskolan.  Eleverna skall kunna börja grundskolan\r\nvid olika tillfällen  beroende på om de är mogna för\r\ndet  eller inte. Generellt  bör  dock  svenska  barn\r\nbörja  skolan tidigare än i dag. I Sverige har vi en\r\nsenare skolstart  än  man  har  i  de  allra  flesta\r\nländer.\r\n\r\n\r\n22. Skolgången för flickor i patriarkala\r\nmiljöer (punkt 33) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub306 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKommunernas   uppföljning    av    fullgörandet   av\r\nskolplikten  måste  förbättras,  så  att  skolgången\r\nsäkras för flickor som växer upp i miljöer  präglade\r\nav  patriarkala värderingar. Tillsynen måste skärpas\r\nav vart  de  barn tar vägen som plötsligt försvinner\r\nfrån skolan. Kommunerna  måste följa upp skolplikten\r\nbättre och bötfälla de föräldrar  som  hindrar  sina\r\nbarn   att  gå  till  skolan.  Det  är  viktigt  med\r\nuppsökande  verksamhet  för  de  föräldrar  som inte\r\nkommer på utvecklingssamtalen.\r\n\r\n\r\n23. Individuellt anpassad skoltid (punkt 34) -\r\nm\r\n\r\nav  Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m)  och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub303 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkoltiden bör kunna vara  individuellt  anpassad för\r\nalla elever. De som behöver mer hjälp och längre tid\r\npå sig skall få det.\r\n\r\n\r\n24. Skoltidens längd (punkt 35) - m, fp, kd\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp), Sten Tolgfors (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp) och Tomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub303 yrkandena 4, 6 och 7 samt\r\n2004/05:Ub390 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet kan  behövas  olika  lång tid för landets elever\r\natt nå skolans kunskapsmål. För de flesta kan nio år\r\nsäkert vara ett riktmärke, men ingenting hindrar att\r\nen  del  elever  kan klara att  nå  målen  snabbare,\r\nsamtidigt som andra kan behöva mer tid på sig.\r\nMöjligheter skall  finnas  för  elever  att  lämna\r\ngrundskolan  om de uppnår kunskapsmålen tidigare  än\r\nunder   vårterminen    i    årskurs   nio.   Elevens\r\nkunskapsutveckling  skall  vara   det  styrande  för\r\nskoltidens längd. För de flesta blir  det nio år som\r\ni dag, men ingen skall tvingas att efter nionde året\r\nlämna  skolan  utan  att  ha  nått målen. Det  skall\r\nfinnas möjlighet till ett extra  skolår  för den som\r\nså behöver.\r\nExtra undervisning, undervisningstid eller  skolår\r\nmåste  läggas in tidigt under elevens skoltid. Först\r\ni sista  hand  skall  det vara fråga om att gå om de\r\nsenare årskurserna.\r\n\r\n25. Rätt till baskunskaper (punkt 36) - m, fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta\r\nPålsson (m), Axel Darvik  (fp) och Tomas Högström\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub212.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBarn och  elever skall ha rätt att lämna grundskolan\r\nmed  tillräckliga  baskunskaper.  Ingen  elev  skall\r\nbehöva  lämna  grundskolan  utan att ha tillräckliga\r\nbaskunskaper,  även  om detta tar  åtta  eller  tio,\r\nkanske elva år. Hemortskommunen skall ge alla elever\r\ndessa baskunskaper innan de lämnar grundskolan.\r\n\r\n26. Individanpassad undervisning (punkt 37)\r\n- m\r\nav Sten Tolgfors (m),  Margareta  Pålsson (m) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub303 yrkande 10 och\r\n2004/05:Ub390 yrkandena 5, 24 och 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns i  dag ett behov av en mer individanpassad\r\nundervisning.    Moderaterna    vill    därför   att\r\nindividuella utvecklingsplaner skall införas.  Varje\r\nelev skall ha en utvecklingsplan som utgår ifrån  de\r\nnationella  kunskapsmålen  där  eleven kan välja att\r\nstudera olika ämnen i olika takt.  Den  individuella\r\nutvecklingsplanen  är  ett  verktyg  för att  nå  en\r\nindividualiserad skola.\r\nElever  kan  tappa motivation och intresse  om  de\r\nutmaningar skolan ställer dem inför inte upplevs som\r\nrealistiska eller tvärtom tillräckligt stimulerande.\r\nEn  skola som anpassas  efter  elevers  individuella\r\ntakt och utveckling måste kunna tillfredsställa både\r\nelever  som har behov av mer stöd och tid och elever\r\nsom behöver gå fram i snabbare takt.\r\n\r\n27. Individuella utvecklingsplaner (punkt 38) -\r\nc\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 38\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet      anser      att       individuella\r\nutvecklingsplaner skall införas från år ett. För att\r\npå  ett  tydligt  sätt  stödja  varje enskild  elevs\r\nkunskapsutveckling bör skolans planering  utgå  från\r\nvarje  enskild elev. Alla elever i grundskolan skall\r\nges en individuell  studieplan, i likhet med vad som\r\ngäller för gymnasieskolan.\r\n\r\n\r\n28. Studieuppehåll för skoltrötta (punkt 39) -\r\nkd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  39\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  anser   att   det   skall  finnas\r\nmöjlighet  för elever att göra studieuppehåll  under\r\nett år eller  en termin före årskurs åtta eller nio.\r\nI  stället för att  gå  i  skolan  skall  de  då  ha\r\nmöjlighet  att  gå  en  lärlingsutbildning  inom ett\r\nområde som de är intresserade av. Detta skulle  vara\r\nen  möjlighet  dels  för skoltrötta elever, dels för\r\nelever som vill pröva en särskild yrkesinriktning.\r\n\r\n\r\n29. Sommarundervisning (punkt 40) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m),  Margareta  Pålsson (m) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub303 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPå     flera    håll     i     landet     förekommer\r\nsommarskoleundervisning  för elever som halkat efter\r\neller inte klarat målen på  våren  i  nionde  klass.\r\nSommarskola  kan vara förvånansvärt effektivt. Efter\r\nnio år i skolan  då  man  inte  klarat målen kan tre\r\nintensiva  sommarveckor  av  undervisning  göra  att\r\nmånga hinner i kapp. Små grupper och stor motivation\r\nkan vara förklaringen till detta. Sommarskola är ett\r\nexempel på individualisering av skoltiden.\r\n\r\n30. Allmän och särskild kurs (punkt 42) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolorna  skall  själva  kunna besluta om att införa\r\nallmän  och särskild kurs i  grundskolans  basämnen.\r\nFör de högre  årskurserna skall skolorna kunna välja\r\natt införa allmän  och  särskild  kurs  i matematik,\r\nengelska och svenska, om de anser det vara det bästa\r\nsättet  att  öka individualiseringen. Båda  kurserna\r\nskall ha samma  mål men ta olika lång tid på sig för\r\natt nå dem.\r\n\r\n31. Stödundervisning (punkt 43) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub477 yrkande 9 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGrundskolans    ansvar    för   stödinsatser   skall\r\ntydliggöras.  Grundskolan  skall   ansvara  för  att\r\neleverna får de grundläggande kunskaper  som var och\r\nen  behöver.  Att  som  i  dag  låta elever läsa  in\r\ngrundskolan  på  gymnasiet  i det s.k.  individuella\r\nprogrammet är olyckligt. Det innebär att grundskolan\r\nges budskapet att stödinsatser kan skjutas på.\r\n\r\nDet skall vara en rättighet för elever att få stöd\r\nav speciallärare om de behöver det. Specialpedagoger\r\nhar   alldeles   för   grunda  kunskaper   i   barns\r\nspråkutveckling för att kunna möta och hjälpa elever\r\nmed läs- och skrivsvårigheter.  Specialpedagoger  är\r\ninte   utbildade  för  att  hjälpa  elever  som  har\r\nsvårigheter,  utan  för att stödja skolledningen och\r\nandra lärare i deras arbete.\r\n\r\n32. Stödundervisning (punkt 43) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  43\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 21\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5 samt\r\n2004/05:Ub477 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nElevers  behov  av  särskilt   stöd   skall   alltid\r\ntillgodoses.  Elever  med behov av särskilt stöd  är\r\ninte  en tydligt avgränsad  grupp,  utan  de  flesta\r\nelever  har  någon  gång  under sin skoltid behov av\r\nextra stöd. En av de viktigaste  faktorerna  när det\r\ngäller  särskilt  stöd  är  att  insatserna sätts in\r\ntidigt.\r\n\r\n\r\n33. Stödundervisning (punkt 43) - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  43\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 9\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5 samt\r\n2004/05:Ub480 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  översyn  bör göras av hur stödet som eleven  har\r\nrätt   till  enligt   grundskoleförordningen   skall\r\nstärkas.  Om vi ser på hur det fungerar på högskolor\r\noch universitet  i  jämförelse  med  grundskola  och\r\ngymnasieskola  är  skillnaderna  stora.  I  dag  får\r\nstudenter  på högskolan hjälp med t.ex. förlängd tid\r\nför examina, tillgång till andra examinationsformer,\r\npedagogiskt datorstöd, extra stöd från läraren genom\r\nextra        undervisning,         anteckningshjälp,\r\nläromedelsutveckling etc. I grundskolan får eleverna\r\nförlita  sig  till  grundskoleförordningen  och  att\r\nskolan och kommunen tar  sitt  ansvar. Centerpartiet\r\nbegär en översyn för att stärka  det stöd som eleven\r\nhar rätt till enligt grundskoleförordningen.\r\n\r\n\r\n34. Tillsyn av stödinsatser (punkt 44) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär elever avverkat nio år i grundskolan utan att nå\r\nmålen  i  grundskolans  basämnen,  skall huvudmannen\r\nrapportera  detta  till  en nationell skolinspektion\r\ntillsammans  med uppgifter  om  vilka  åtgärder  som\r\nvidtagits.  Om   den   nationella   skolinspektionen\r\nbedömer  att  det  är  oklart  huruvida skolan  gett\r\neleverna den undervisning och det  stöd  de har rätt\r\ntill, skall en tillsyn inledas. Syftet är  att rätta\r\ntill  eventuella  brister  i skolans arbete, så  att\r\nfler elever inte drabbas av  bristande  undervisning\r\neller stöd.\r\n\r\n\r\n35. Tidiga stödinsatser (punkt 45) - m, fp, kd\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp), Sten Tolgfors (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp) och Tomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTidiga  stödinsatser  måste  sättas in för de elever\r\nsom  riskerar  att  inte  nå  målen.   Det   är  att\r\nkunskapsmålen  kan  nås  som är det viktiga, inte  i\r\nförsta hand vilken tid det tar.\r\n\r\nRedan  i  dag  finns  en  formell  möjlighet  till\r\nextraår i skollagen för elever  som behöver, men den\r\nutnyttjas ytterst sällan. Extra insatser, stöd eller\r\nskolår skall komma tidigt i ett barns  skolgång  för\r\natt  ge  resultat.  I dag kommer extra stöd ofta för\r\nsent, när problem blir  uppenbara  i samband med att\r\nde första betygen ges i åttonde klass.\r\n\r\n36. Barn med svårigheter i det sociala\r\nsamspelet (punkt 46) - m, fp, kd\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp) och Tomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub479 yrkande 7\r\n2004/05:Ub480 yrkande 23\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub281.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn utredning bör göras rörande utbildningen  för  de\r\ns.k. bokstavsbarnen. De s.k. bokstavsbarnen står för\r\nen  stor  del  av ökningen i särskolan. Särskolan är\r\ntill för barn med  en  utvecklingsstörning, barn som\r\nsaknar  den  intellektuella   förmågan   att   klara\r\ngrundskolan.   Bokstavsbarnen  tillhör  oftast  inte\r\ndenna kategori.  De  kan  ha  en  hög  intellektuell\r\nkapacitet  men saknar förmåga till socialt  samspel.\r\nSjälvklart  skall   inte   dessa   barn  placeras  i\r\nsärskola.  Den  ordinarie  skolan måste  möta  dessa\r\nbarns behov.\r\n\r\nVi vill här framhålla den lilla  gruppens  betydelse\r\nför  god  inlärning.  Speciellt  de  elever  som har\r\nsociala svårigheter har möjlighet att få studiero  i\r\nen lugnare miljö.\r\n\r\n\r\n37. IT vid undervisning av barn som lider av\r\ndyslexi (punkt 47) - m\r\n\r\nav  Sten  Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub302 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMöjligheterna  att  använda  IT vid undervisning  av\r\nbarn  som  lider av dyslexi måste  utvecklas.  Dessa\r\nelever kan på  ett helt annat sätt hantera bokstäver\r\noch siffror när de förmedlas elektroniskt.\r\n\r\n\r\n38. Bildningens betydelse i läroplaner och\r\nkursplaner (punkt 49) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub307 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  åstadkomma  en attitydförändring  som  ger\r\nskolan  möjlighet att stå  emot  dagens  nedbrytande\r\nkrafter behövs  bestämda  riktade ansträngningar att\r\nåterupprätta bildningen som  en  livsviktig  del  av\r\nskolarbetet.  Instruktioner  och  regleringsbrev som\r\nKultur-  och  utbildningsdepartementet  riktar  till\r\nunderordnade myndigheter  bör lyfta fram bildningens\r\nbetydelse för en skapande utveckling  av skolan. Det\r\nfinns  behov  av  en  revidering  av läroplaner  och\r\nkursplaner  med  tanke på förbättrad  dialog  mellan\r\neleverna och kulturarvet.\r\n\r\n\r\n39. Obligatoriska och frivilliga ämnen i\r\ngrundskolan (punkt 50) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors  (m),  Margareta Pålsson (m) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 26.\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet skall  finnas  en avvägning mellan obligatoriska\r\noch frivilliga ämnen.  Alla  skall  få grundläggande\r\nfärdigheter i t.ex. svenska, matematik och engelska.\r\nDenna grundläggande kunskapsbas kräver huvuddelen av\r\nden  obligatoriska tiden i skolan. Denna  gemensamma\r\nkunskapsbas   skall   alla  elever  dela.  Inom  den\r\nindividuellt valda delen kan fördjupningskurser i de\r\ngrundläggande ämnena och ämnen med specialinriktning\r\nfinnas.  Dessa  väljs  efter  elevens  intresse  och\r\nfallenhet.\r\n\r\n40. Praktiska och teoretiska ämnen (punkt 51) -\r\nkd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  51\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkandena 12 och 36.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   skall  finnas  en  lagom   fördelning   mellan\r\npraktisk-estetiska  och  teoretiska  ämnen i skolan.\r\nBåde praktisk och teoretisk förmåga måste  värderas.\r\nUndervisningen  i  praktiska  ämnen  bör  få  en mer\r\nframskjuten  plats  i  skolan. Teori och praktik bör\r\nvarvas under skoldagen för  att  ge  såväl stimulans\r\nför  alla  sinnen  som  omväxling  i  vardagen.   De\r\npraktisk-estetiska  ämnena,  som  hemkunskap, slöjd,\r\nmusik, bild och idrott, är därför en  viktig  del av\r\nhelheten i skolan.\r\n\r\nDet    föreligger   också   ett   behov   av   att\r\nkvalitetsgranska  ämnen  som  läses  i  block,  samt\r\nfördelningen  mellan praktiska och teoretiska ämnen.\r\nDet är väl känt  att  ämnen  som  t.ex. geografi och\r\nreligionskunskap lätt hamnar i strykklass  när tiden\r\nfördelas  mellan  de  olika blocken. Orsakerna  till\r\ndetta  bör  utredas och åtgärder  i  form  av  t.ex.\r\nfortbildning sättas in, om det anses nödvändigt.\r\n\r\n41. Avskaffande av timplanen (punkt 52) - m,\r\nkd, c\r\n\r\nav  Sten  Tolgfors   (m),  Inger  Davidson  (kd),\r\nMargareta Pålsson (m),  Tomas  Högström  (m)  och\r\nHåkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 52 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub226,\r\n2004/05:Ub390 yrkande 9 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 33\r\noch bifaller delvis motion\r\n2004/05:Ub230 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är en självmotsägelse att en målstyrd skola även\r\nhar   en   timplan   med  regler   för   hur   många\r\nundervisningstimmar som  skall ges i varje ämne. Att\r\nta bort den nationella timplanen  skulle  möjliggöra\r\nsåväl  större  hänsynstagande  till enskilda elevers\r\nbehov  som en mer sammanhängande  undervisning.  Ett\r\nborttagande  av  den  nationella timplanen kräver en\r\nökad nationell kvalitetskontroll  för  att garantera\r\nen likvärdig utbildning i hela landet.\r\n\r\nSamtliga landets skolor måste ges ökad  pedagogisk\r\nfrihet  och  möjlighet  att  arbeta  utan  nationell\r\ntimplan.  Kommunförbundet  har  visat att resultaten\r\nvad gäller betyg och meritvärde förbättrats  mest på\r\nde  skolor  som  inom  ramen för försöksverksamheten\r\ntillåts arbeta utan nationell timplan.\r\nDet förändrade arbetssätt  som försöksverksamheten\r\nhar genererat har lett till omfattande  och  positiv\r\nskolutveckling.  Undervisningen  har  moderniserats,\r\nindividualiserats  och  blivit mer flexibel.  Större\r\nfrihet  för skolan och avskaffad  timplan  har  inte\r\nminst  gynnat  invandrarelevers  kunskapsutveckling.\r\nMot  bakgrund  av  alla  de  positiva  effekter  som\r\nförsöksverksamheten  har  fört  med  sig borde nästa\r\nsteg vara att avskaffa den nationella  timplanen för\r\nsamtliga skolor.\r\n\r\n42. Modersmålsundervisning (punkt 54,\r\nmotiveringen) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolor  skall  ha möjlighet att ge elever tvåspråkig\r\nundervisning. För  många  barn  kan det vara enklare\r\natt  ta till sig ämnesundervisning  på  modersmålet.\r\nDen som  har  ett fungerande förstaspråk har lättare\r\natt     lära     ett     nytt      språk,     varför\r\nmodersmålsundervisning är viktig.\r\n\r\nRekrytering   av   lärare  med  kunskap  i   berörda\r\nelevgruppers modersmål  är viktigt, naturligtvis för\r\nundervisning i och på detta språk, men också för att\r\nstärka skolans kontakter med barnens föräldrar.\r\n\r\nSkolor  med  god erfarenhet  av  och  kompetens  för\r\nundervisning på olika språk, eller ämnesundervisning\r\npå dessa, kan  bli  \"värdskolor\"  för elever i andra\r\nskolor.  Studiehandledning  eller  ämnesstöd   skall\r\nkunna ges på distans.\r\n\r\n43. Modersmålsundervisning (punkt 54) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 54\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub480 yrkande 24 och\r\n2004/05:Sf365 yrkande 7\r\noch bifaller delvis motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModersmålet  är  det  första  språk  vi  lär.  Genom\r\nmodersmålet   får   man   tillgång   till  det  egna\r\nkulturarvet,  och därigenom utvecklar vi  en  tydlig\r\nidentitet och självkänsla. Trots en tydligt reglerad\r\nskyldighet        att        erbjuda        eleverna\r\nmodersmålsundervisning  är  det en verksamhet som är\r\nsatt  på undantag i de flesta  kommuner.  Detta  har\r\nresulterat  i att enbart hälften av de elever som är\r\nberättigade till  det  får  modersmålsundervisning i\r\ndag.     För     att     stärka     kvaliteten     i\r\nmodersmålsundervisningen krävs att den  i högre grad\r\nintegreras  med  övrig skolverksamhet. Det  är  inte\r\nrimligt att modersmålsundervisningen förvandlas till\r\nstödundervisning. Undervisning på och i modersmål är\r\ntvå olika saker som fyller helt olika syften.\r\n\r\nRätt   till   modersmålsundervisning    under   hela\r\nskoltiden bör införas samt en motsvarande skyldighet\r\nför kommunen att erbjuda undervisning om  det  finns\r\nminst  tre  elever  som  är  berättigade till sådan.\r\nTvåspråkighet hos barnen underlättar  både deras och\r\nföräldrarnas  möjlighet  att  delta i samhället.  De\r\nbåda språken är huvudnyckel till  en dubbel förenlig\r\nidentitet.\r\n\r\n\r\n44. Modersmålsundervisning (punkt 54) - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  54\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 21\r\noch bifaller delvis motionerna\r\n2004/05:Ub480 yrkande 24,\r\n2004/05:Sf365 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÅtgärder  bör  vidtas  för  att  stärka  svenska som\r\nandraspråk och modersmålsundervisningen i  skolan. I\r\narbetet  för  att  se  till  att elever med utländsk\r\nbakgrund når bättre studieresultat är samarbetet med\r\nföräldrarna    viktigt.   Föräldrarna    måste    få\r\ninformation om den svenska skolan, rätten att välja,\r\nelevens utveckling och hur föräldrarna kan uppmuntra\r\nelevens  skolarbete.  Språkets  roll  i  skolan  för\r\nelever  med   utländsk   bakgrund   bör  ytterligare\r\nuppmärksammas.\r\n\r\n\r\n45. Ämnesundervisning på annat språk än\r\nsvenska på distans (punkt 55) - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  55\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÄmnesundervisning på ett annat språk än svenska  bör\r\nkunna ske på distans.\r\n\r\nSkolor  med  god  erfarenhet  av  undervisning i ett\r\nfrämmande  språk,  eller  ämnesundervisning  på  ett\r\nannat språk än svenska, skall  kunna  vara värdskola\r\nför  elever  i  en  annan  skola  och  ge dem  denna\r\nundervisning på distans.\r\n\r\n46. Prioritera kunskaper i svenska (punkt 56) -\r\nc\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  56\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nElever  med utländsk bakgrund skall kunna prioritera\r\nsvenska,  och  undervisningen  i  andra  ämnen skall\r\ndärför  kunna  skjutas  upp.  Eleverna  med utländsk\r\nbakgrund  måste  ges bättre förutsättningar  att  nå\r\ngoda studieresultat. Kunskaper i svenska skall kunna\r\nprioriteras, och det  måste  göras tidiga satsningar\r\npå läsning av skönlitteratur. Detta kan innebära att\r\nundervisningen i andra ämnen skjuts  upp.  Detta  är\r\nett led i att göra skolan mer elevanpassad.\r\n\r\n47. Historieämnet (punkt 57) - m, fp, kd\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp),  Sten Tolgfors (m), Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp) och Tomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 57 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub306 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub480 yrkande 7 och\r\n2004/05:Sf365 yrkande 34\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub387 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub490 och\r\n2004/05:T335 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGenom  ökade  kunskaper  i  1900-talets historia kan\r\nungdomar få kännedom t.ex. om  bakgrunden till många\r\nav de extrema politiska rörelser som finns i dag. På\r\nså sätt kan skolan bidra till att  minska  ungdomars\r\nlockelse till dessa rörelser och stärka arbetet  mot\r\nt.ex. rasism, främlingsfientlighet och anarkism.\r\n\r\nSkolans  undervisning  om  förtryck och intolerans\r\nsom  ägt  och äger rum med olika  ideologiska  eller\r\nreligiösa  förtecken  måste  stärkas.  Skolan  måste\r\nlämna sitt bidrag i det förebyggande arbetet för att\r\nförhindra  att  tonåringar  dras  in  i  intoleranta\r\nrörelser. Alla  former  av  politik byggd på rasism,\r\nklasshat eller intolerans bör  utgöra  ämne  för  en\r\nständigt  pågående  debatt  i skolorna. Skolorna har\r\nlänge drivit ett utmärkt arbete med att informera om\r\noch    stödja   diskussioner   kring    Förintelsen.\r\nMotsvarande arbete har nyligen kommit i gång när det\r\ngäller  den   intolerans   som  har  sina  rötter  i\r\nkommunismen.  Det  är  viktigt   att   detta  arbete\r\nutvecklas.   Fanatism   och   intolerans  med  olika\r\nreligiösa och politiska förtecken  bör  bli  föremål\r\nför systematisk analys i skolarbetet.\r\nVi behöver också förändra Sverigebilden genom  att\r\nsynliggöra   minoriteternas   roll   i  den  svenska\r\nhistorien  och  det  nutida  samhället  i historie-,\r\nlitteratur- och samhällsundervisningen. Den  svenska\r\nkulturella  identiteten  speglar i stor utsträckning\r\nendast  majoritetsgruppens   bild   av  den  svenska\r\nkulturen.\r\n\r\n48. Religionskunskap (punkt 58) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  58\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkandena 8 och 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nReligionskunskapens roll bör utvecklas. Ämnet  skall\r\nvara      en     naturlig     förankringsbas     för\r\nvärdegrundsarbetet. Religionskunskapen är viktig för\r\natt lära känna  det  svenska  kulturarvet  men också\r\nandra länders religiösa och kulturella arv.\r\n\r\nKristendomens  ställning  i religionsämnet behöver\r\nstärkas.  Kristendomen måste ha  en  särställning  i\r\nreligionsämnet. Genom att bli förtrogen med både sin\r\negen  och  andras   kulturella   tradition   kan  en\r\nömsesidig    respekt   och   tolerans   skapas   där\r\nfrämlingsrädsla och främlingshat minskar.\r\n\r\n49. Mediekunskap (punkt 65) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  65\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub443 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns ett behov av  medieutbildning  för  alla i\r\nskolan. Genom att stärka barnens kunskaper om medier\r\noch lära dem att mer kritiskt förhålla sig till  det\r\nde  ser,  kan vi göra dem än mer förberedda att möta\r\nmedierna och  därigenom  minska  risken  för negativ\r\npåverkan.\r\n\r\n\r\n50. Elevens fria val (punkt 67) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  67\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet bör  finnas  möjlighet  att  arbeta  inom ideell\r\nsektor samt inom vård och omsorg under elevens  fria\r\nval.  Detta  skulle  vara  en  nyttig erfarenhet för\r\nmånga elever samtidigt som det är  en samhällsnyttig\r\ninsats.\r\n\r\n51. Skolans roll för entreprenörskap (punkt\r\n68) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 68 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:N392 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolan  bör   spela   en   roll  för  intresset  för\r\nentreprenörskap. Arbetet med att skapa ett naturligt\r\nintresse för entreprenörskap  måste  börja  tidigare\r\noch  ta  sig  uttryck  i  motivation och möjligheter\r\nsnarare  än  utveckling  av  direkta   kunskaper   i\r\nföretagande.\r\n\r\n\r\n52. Naturskolor (punkt 70) - mp\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 70\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub384 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är oerhört  viktigt att naturskolorna finns kvar\r\noch sprids till fler  kommuner.  Det finns också ett\r\nbehov  av  att  sprida  kunskap  och information  om\r\nnaturskolor och utomhuspedagogik. Det är viktigt att\r\nidéer  och kunskap om utomhuspedagogik  sprids  till\r\nalla skolor och lärare.\r\n\r\n\r\n53. Musik- och kulturskolor (punkt 72) - kd, mp\r\n\r\nav Inger Davidson (kd) och Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 72 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 14\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub347 yrkandena 1-4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKulturen bör spela en stor roll i skolan. Musik- och\r\nkulturskolorna  har  en mycket  stor  betydelse  för\r\nbarns utveckling. Kulturen  bör  leva  i  skolan och\r\ngenomsyra  verksamheten. Bild, ord, film, musik  och\r\nrörelse är naturliga  element  som  kan  fungera som\r\nsjälvklara   inslag   i   alla   ämnen.  Musik-  och\r\nkulturskolornas  betydelse för barns  och  ungdomars\r\nutveckling bör tas till vara i ännu högre grad.\r\n\r\n\r\n54. Läromedlens betydelse (punkt 73) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  73\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 40\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub383 yrkande 3,\r\n2004/05:Ub412,\r\n2004/05:Ub446 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub483 yrkande 2 och\r\n2004/05:K460 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBra   och   uppdaterade   böcker    är   en   viktig\r\nförutsättning  för  att  skolarbetet skall  fungera.\r\nVarje  elev  bör få behålla  minst  en  lärobok  per\r\nårskurs. För att  betona  vikten  av goda läroböcker\r\nanser  Kristdemokraterna  att  läromedelsinventering\r\nskall   vara  en  viktig  punkt  vid  den   statliga\r\nkvalitetsgranskningen  av skolorna. Även i skolornas\r\negna kvalitetsredovisningar bör situationen gällande\r\nläroböcker klargöras.\r\n\r\n55. Läromedlens betydelse (punkt 73) - mp\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  73\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub383 yrkande 3\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub412,\r\n2004/05:Ub446 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub480 yrkande 40,\r\n2004/05:Ub483 yrkande 2 och\r\n2004/05:K460 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSponsrade  läromedel  har   ökat  som  företeelse  i\r\nskolan. Det finns en stor risk  att  det uppstår ett\r\nomfattande  beroende om sponsrade läroböcker  breder\r\nut sig i skolorna  i  samma takt som nu. Kommer vi i\r\ntakt med att beroendet breder ut sig kunna garantera\r\ngratis och allsidiga läromedel  för alla barn? Denna\r\nutveckling  bör  uppmärksammas  och  följas  så  att\r\nskolans oberoende och allsidighet minskar.\r\n\r\n56. IT som pedagogiskt hjälpmedel (punkt 74) -\r\nm, kd\r\n\r\nav  Sten  Tolgfors  (m),  Inger  Davidson   (kd),\r\nMargareta Pålsson (m) och Tomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 74 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub302 yrkande 1 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 41.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nIT är ett värdefullt verktyg för att nå skolans mål.\r\nTekniken   öppnar   nya  möjligheter   att   anpassa\r\narbetsmetoder, material,  redovisningssätt och andra\r\ndelar    av   pedagogiken   till   varje    individs\r\nförutsättningar och behov.\r\n\r\nDatorerna     ger     möjligheter     till     mer\r\nindividualiserad  och effektiv undervisning utan att\r\neleverna  behöver lämna  gruppgemenskapen.  Det  kan\r\ngälla   invandrarelever    som    behöver    enskild\r\nspråkträning i både svenska och sitt eget modersmål.\r\nDet  kan  gälla elever med läs- och skrivsvårigheter\r\noch  elever  med  behov  av  extra  övning  i  t.ex.\r\nmatematik.\r\nAtt  fler skolor använder datorn som hjälpmedel är\r\ninte minst  viktigt  för  de  elever  som  inte  har\r\ntillgång   till   dator  hemma.  God  tillgång  till\r\ntekniska hjälpmedel  i  skolan kan motverka framtida\r\nklasskillnader.\r\n\r\n57. Föräldrars rätt till information och\r\ninflytande i skolan (punkt 75) - m, fp, kd,\r\nc\r\n\r\nav  Ulf Nilsson (fp), Sten  Tolgfors  (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 75 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 39.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldrar   bör   ha  rätt  till   information   och\r\ninflytande   i   skolan.    Föräldrars   rätt   till\r\ninformation  och  medinflytande   i  skolan  behöver\r\nstärkas.  Deras  intressen,  kunskap  och  kapacitet\r\nskall  tas  till  vara i beslut som rör skolans  och\r\ndärmed de egna barnens  vardag.  Gott  samarbete med\r\nhemmen är avgörande för en framgångsrik  skola. Rätt\r\ntill  ett  ökat inflytande innebär även ett  ansvar.\r\nFöräldrar får  aldrig  frånsäga  sig sitt ansvar för\r\nbarnets uppfostran och lägga över  det  på skola och\r\nbarnomsorg.  Det är alltid föräldrarna som  har  det\r\nyttersta ansvaret  och  i  det arbetet är skolan och\r\nbarnomsorgen ett stöd.\r\n\r\n\r\n58. Skriftligt omdöme rörande elevers\r\nuppträdande i skolan (punkt 76,\r\nmotiveringen) - m, fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta\r\nPålsson (m), Axel Darvik  (fp) och Tomas Högström\r\n(m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolans  signaler om hur det går  för  elever  måste\r\nvara tydliga.  Betyg  skall  ges tidigare och i fler\r\nsteg än i dag. Skolverkets detaljerade  föreskrifter\r\nom  hur  ett  betyg  skall se ut skall tas bort.  Om\r\nreglerna  i  stället  utformas  som  minimikrav  ges\r\nutrymme  för  skolor  att  ge  betygen  en  anpassad\r\nutformning med ytterligare  information,  t.ex.  med\r\nfrånvaroredovisning  i  betyget.  Skriftliga omdömen\r\nskall kunna vara betygsliknande.\r\n\r\n\r\n59. Skriftligt omdöme rörande elevers\r\nuppträdande i skolan (punkt 76) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  76\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att stärka arbetet för en positiv arbetsmiljö  i\r\nskolan   anser   Kristdemokraterna   att  det  krävs\r\ntydligare  uppföljning av elevernas uppträdande.  En\r\nelev som beter  sig illa måste få ett tydligt besked\r\nom att hans eller  hennes uppförande inte accepteras\r\ni skolan likaväl som  en elev som anstränger sig, är\r\naktiv  på  lektionerna  och   omtänksam   mot   sina\r\nklasskamrater  skall  uppmuntras  i  sitt  beteende.\r\nDärför   skall  skriftligt  omdöme  rörande  elevens\r\nuppträdande   i  skolan  införas.  Detta  omdöme  om\r\nelevens uppträdande  och  engagemang  i  skolan  bör\r\nbifogas   betyget.   Omdömet   kan  liknas  vid  ett\r\narbetsintyg.\r\n\r\n60. Ansvarskontrakt mellan skola och\r\nföräldrar (punkt 77) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  77\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Sf365 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldrars  engagemang i skolan måste öka.  För  att\r\neleverna skall  lyckas  krävs  insatser från eleven,\r\nskolan och hemmet. Det är ett delat  ansvar där alla\r\nparter måste hjälpas åt för att främja  den enskilda\r\nelevens  kunskapsmässiga,  sociala  och individuella\r\nutveckling.   För   att  tydliggöra  det  gemensamma\r\nansvaret för barns utveckling vill Kristdemokraterna\r\natt   den   individuella   studieplanen   skall   ha\r\nutformningen  av  ett kontrakt, ett ansvarskontrakt.\r\nI detta skall framgå  vad  som är skolans ansvar och\r\nvad  som  är  föräldrarnas  ansvar  när  det  gäller\r\nelevens   utbildning.  I  kontraktet   konkretiseras\r\nskriftligen  och årligen det gemensamma ansvaret och\r\nvilka  delar som  åligger  respektive  part.  Därmed\r\ntydliggörs  skolans  och föräldrarnas roller, ansvar\r\noch skyldigheter\r\n\r\n\r\n61. Elektroniskt distribuerad information till\r\nföräldrar (punkt 78) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp),  Sten  Tolgfors  (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp), Tomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 78 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub302 yrkandena 2 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nIT   är  ett  effektivt  dokumentationsredskap   för\r\nelever, lärare och föräldrar.\r\n\r\nFöräldrar   bör  kunna  få  löpande  och  uppdaterad\r\ninformation  om   de   egna   barnens  skolgång  och\r\nkunskapsutveckling distribuerad elektroniskt.\r\n62. Striktare regler vid skolk (punkt 80) -\r\nm, fp, kd\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp) och Tomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub217.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStriktare  regler vid skolk bör införas.  Det  skall\r\nalltid vara så att föräldrarna kopplas in och får en\r\nrapport om att  deras  barn  skolkar.  Den  typen av\r\nfrånvaro  måste rapporteras till föräldrarna.  Varje\r\nskola bör ha  en utarbetad plan och klara regler för\r\nhur denna rapportering skall gå till.\r\n\r\n\r\n63. Ogiltig frånvaro (punkt 81) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  81\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna ser det  som  en  självklarhet att\r\nogiltig frånvaro från skolan skrivs in  i betygen. I\r\ndag är detta frivilligt men bör vara obligatoriskt i\r\nbåde  grundskolan  och gymnasieskolan. Frånvaro  för\r\nsjukdom eller elevrådsarbete  skall inte tas upp som\r\nogiltig frånvaro.\r\n\r\n\r\n64. Mandat för lärare och skolledare att\r\ntillrättaföra elever som skolkar eller stör\r\nundervisningen (punkt 82) - m, fp, kd\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp) och Tomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 82 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att eleverna skall kunna nå målen  krävs  att de\r\nföljer  undervisningen.  Lärare och skolledare skall\r\nfå ett tydligt mandat att  tillrättaföra  elever som\r\nskolkar eller stör undervisningen. Pedagogisk frihet\r\nmåste  mötas  av  en  faktisk  möjlighet  att verka.\r\nUndervisningen måste alltid säkerställas för  elever\r\nsom  har  skolplikt, men elever som stör skall kunna\r\nges enskild undervisning.\r\n\r\n\r\n65. Ändring i skollagen så att en skola\r\nuttryckligen ges rätt att hindra obehöriga\r\nfrån att vistas på skolområdet (punkt 83) -\r\nfp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 83 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub306 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen bör besluta om en ändring i  skollagen  så\r\natt  en  skola  uttryckligen  ges  rätt  att  hindra\r\nobehöriga  från  att  vistas  på skolområdet. Skolan\r\nskall, om man bedömer att det är  nödvändigt,  kunna\r\nutesluta  alla  från  skolans  område  utom  de  som\r\nstuderar   eller   arbetar  i  skolan.  Inte  heller\r\nvårdnadshavare skall  ha en absolut rätt att närvara\r\ni undervisningssituationen  om inte läraren har gett\r\nsitt medgivande.\r\n\r\n\r\n66. Val av skola (punkt 84) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson  (m) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 84 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub390 yrkande 11 och\r\n2004/05:Sf237 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet    bör    finnas    större     möjlighet    till\r\nindividualisering  i  skolan  och  alla   skall   ha\r\nmöjlighet  att  fritt välja den skola som passar dem\r\nbäst.\r\n\r\nNärhetsprincipen  skall  inte behöva vara styrande\r\nför  skolans  rekrytering. Alla  skall  fritt  kunna\r\nvälja den skola  vars  profil passar dem bäst och ha\r\nmakten att välja bort dåliga skolor.\r\nDet   bör   finnas   nationell    information   om\r\nmöjligheterna  till  skolval.  Om  visionen   av  en\r\nindividuell kunskapsgrund skall bli verklighet måste\r\ndet  finnas  en  mångfald  av  skolinriktningar  och\r\nhuvudmän.  För att få en verklig valfrihet måste det\r\nfinnas alternativ  att  välja  mellan, och det måste\r\nfinnas information om valfriheten  och hur valet går\r\ntill.\r\n\r\n67. Kommunala friskolor (punkt 85) - m, fp, kd\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger\r\nDavidson (kd), Margareta Pålsson (m), Axel Darvik\r\n(fp) och Tomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 85 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkande 21 och\r\n2004/05:Ub322 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla skolor skall verka under likvärdiga villkor. De\r\nbästa  erfarenheterna från friskolorna  skall  kunna\r\nförverkligas  vid alla skolor, även de kommunala. De\r\nbör  få  möjlighet   att   fungera   som   kommunala\r\nfriskolor. De hinder som de kommunala skolorna i dag\r\nhar  för  att kunna tillgodose sina elevers intresse\r\nbehöver därför tas bort.\r\nRektorer  och lärare skall kunna fatta pedagogiska\r\noch andra avgöranden självständigt i högre grad än i\r\ndag. Friskolorna  har  visat att det går att bedriva\r\nskolor  med  minimal  inblandning   från   kommunala\r\npolitiker och tjänstemän.\r\n\r\n68. Självstyre i kommunala skolor (punkt 86) -\r\nm\r\n\r\nav  Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m)  och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 86 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla  skolor  bör  göras  till   fria  självständiga\r\nskolor.  Alla  skolor  skall  få  samma   förmånliga\r\narbetsutrymme  som  friskolor,  och  besluten  skall\r\nläggas  hos  skolans  professionella  -  lärare  och\r\nskolledare. De bästa erfarenheterna från friskolorna\r\nskall kunna förverkligas vid alla skolor.\r\n\r\nDagens  kommunala  skola  är inte fri. Den tvingas\r\nfölja den kommunala skolpolitikens direktiv. Den kan\r\ninte    fritt    förfoga    över   sina    resurser.\r\nFinansieringsansvaret   bör   därför   övergå   från\r\nkommunerna till staten. En nationell skolpeng bör på\r\nsikt införas. Pengarna skall följa  eleven till vald\r\nskola och inte gå omvägen via kommunen.\r\nDen   nationella  skolpengen  ger  skolledningarna\r\nmöjlighet att lägga skolans pengar där de gör störst\r\nnytta.  Detta   förutsätter  lika  stor  frihet  att\r\nutveckla verksamheten  som  de  fristående  skolorna\r\nhar.   Skolpengen   undanröjer   de  hinder  som  de\r\nkommunala  skolorna  i  dag har att tillgodose  just\r\nsina  elevers  intressen  på  grund  av  en  alltför\r\nlångtgående politisk styrning.\r\n\r\n69. Entreprenadverksamhet inom skolområdet\r\n(punkt 87) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson  (m) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 87 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  föreligger  ett  behov   av   att   öppna   för\r\nentreprenadverksamhet  inom  skolområdet. Den snabba\r\nkunskapsutvecklingen  och  komplexiteten  i  skolans\r\nuppdrag  innebär  ökade svårigheter  att  tillgodose\r\nkraven   på  ämneskompetens.   Både   reglerna   för\r\nkommunala  och  fristående  skolor måste ge skolorna\r\nökade  möjligheter att använda  specifik  kompetens,\r\nexempelvis genom undervisning på entreprenad.\r\n\r\n70. Vikten av konkurrens inom\r\nutbildningsområdet (punkt 88) - m\r\n\r\nav Sten  Tolgfors  (m), Margareta Pålsson (m) och\r\nTomas Högström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 88 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är   av   stor  vikt  att  få  konkurrens  inom\r\nutbildningsområdet.  Konkurrens  ger  kvalitet.  Det\r\nstora  problemet  i  dag  är att många elever saknar\r\nmöjlighet  att  ta  sig  ifrån  en  skola  som  inte\r\nmotsvarar kraven. Eleven har  rätt till en miljö där\r\nhan eller hon kan utvecklas.\r\n\r\n\r\n71. Publicering av skolkvalitetsdata (punkt 89)\r\n- mp\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  89\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:K459 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe skolkvalitetsdata som finns skall publiceras. För\r\natt  elever och lärare skall kunna göra  informerade\r\nval behövs statistik och indikatorer även för frågor\r\nsom lärartäthet,  mobbning,  våld  och trakasserier,\r\nupplevd trivsel, pedagogisk utveckling och elevernas\r\ndelaktighet.   De   skolkvalitetsdata   som    finns\r\ntillgängliga  bör  publiceras för varje skola på ett\r\nanvändarvänligt sätt.\r\n\r\n\r\n72. Elevinflytande (punkt 91) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  91\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkandena 37 och 38.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna menar att en lagstadgad miniminivå\r\nav elevinflytande bör införas.  Dagens lagutformning\r\nstadgar endast att elevinflytande skall finnas, inte\r\ni  vilken omfattning eller på vilket  sätt.  Det  är\r\ndärför  nödvändigt  att  skollagen blir mer konkret.\r\nGoda förslag finns i det nya  förslaget till skollag\r\nsom presenterades av Skollagsutredningen våren 2003.\r\nKristdemokraterna vill också  betona vikten av ett\r\nökat  elevinflytande  i takt med stigande  ålder.  I\r\ngrundskolan   skall  inflytandets   omfattning   och\r\nutformning  anpassas   efter   elevernas  ålder  och\r\nmognad.   Utformningen   av  elevinflytandet   skall\r\nbestämmas lokalt. Dessvärre visar undersökningar att\r\nelever  upplever  att  deras  inflytande  avtar  med\r\nstigande ålder trots att det borde vara tvärtom. Att\r\nge  eleverna  inflytande och  ansvar  är  det  bästa\r\nsättet att utveckla  deras  känsla  för demokratiska\r\nbeslutsformer  och  förmåga till ansvarstagande  för\r\ngemensamma samhällsangelägenheter.\r\n\r\n73. Stärkt elevmakt (punkt 92) - mp\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  92\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub230 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nElevmakten måste stärkas. Det är skolans uppgift att\r\nbidra  till  att fostra demokratiska  individer  med\r\nrespekt för medmänniskor  och  deras olikheter. Ändå\r\när  det  demokratiska  inslaget  i  skolorna  starkt\r\nbegränsat.   I  Miljöpartiet  brukar  vi  prata   om\r\nelevmakt när vi talar om elevers inflytande, för att\r\nsärskilt betona  var  makten  i  skolan skall ligga.\r\nSkolan är till för eleverna och självklart  skall de\r\ndå ha inflytande över den.\r\n\r\nFör   att  förbättra  förutsättningarna  för  ökad\r\ndemokrati inom skolan skall varje skola skall ha ett\r\nfungerande representativt forum för elevinflytande.\r\n\r\n74. Lokala skolstyrelser (punkt 96) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 96 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub242 yrkande 19\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub477 yrkande 11 samt\r\n2004/05:Ub480 yrkande 32.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt  föräldrar  och  elever  ges valmöjligheter  och\r\ninflytande  över  skolans  arbetsformer   är  mycket\r\nviktigt.  Elever  och  föräldrar skall delta i  fler\r\nbeslut i skolan. Samtidigt  kan  inte  styrelser med\r\nlekmän  och  elever  få  fatta  beslut  om avgörande\r\nekonomiska, pedagogiska och ämnesteoretiska frågor i\r\nskolan.  Vi  måste värna om lärarnas och rektorernas\r\nprofessionalism.\r\n\r\n\r\n75. Lokala skolstyrelser (punkt 96) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  96\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 32\r\noch bifaller delvis motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 11\r\nsamt avslår motion\r\n2004/05:Ub242 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVarje skola bör ledas  av  en  styrelse. I styrelsen\r\nsom    skall   ledas   av   rektor   skall    finnas\r\nrepresentanter  för  personal, elever och föräldrar.\r\nÄven  andra  intressenter   som  representanter  för\r\nnäringslivet på orten, elever  som  tidigare gått på\r\nskolan  eller  släkting som mor- eller  farföräldrar\r\nbör kunna förekomma.  Styrelsens  uppgift skall vara\r\natt  arbeta för skolans bästa. Rektor  och  styrelse\r\nbör utifrån  den  ekonomiska  ram  och de mål som är\r\nuppsatta vara fria att själva besluta om och utforma\r\nskolans verksamhet.\r\nI    de    skolstyrelser   som   Kristdemokraterna\r\nförespråkar     bör      det      alltid      finnas\r\nföräldrarepresentanter.    Föräldrars    rätt   till\r\ninformation   och  medinflytande  i  skolan  behöver\r\nstärkas.  Deras  intressen,  kunskap  och  kapacitet\r\nskall tas till  vara  i  beslut  som rör skolans och\r\ndärmed de egna barnens vardag.\r\n\r\n76. Lokala skolstyrelser (punkt 96) - c\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  96\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 11\r\noch bifaller delvis motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 32\r\nsamt avslår motion\r\n2004/05:Ub242 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet krävs en förändrad syn på elever och deras  rätt\r\ntill  inflytande  och  skyldighet  att ta ansvar för\r\nläroprocessen.  Elevinflytande  får inte  bara  vara\r\nvackra  ord  som  står  i  läroplanen,   men  sällan\r\nefterlevs.  Eleverna  skall ha ett inflytande  redan\r\nfrån skolstart som sedan  växer  med stigande ålder.\r\nVarje  skola har ett uppdrag att se  till  att  alla\r\nelever får  ett  verkligt  inflytande på arbetssätt,\r\narbetsformer och innehåll i undervisningen.\r\nCenterpartiet       medverkade      till       den\r\nförsöksverksamhet   med   lokala    styrelser    med\r\nföräldramajoritet  som  nu genomförs i landet. Denna\r\nmöjligheten för skolor att  inrätta lokala styrelser\r\nbör   snarast   permanentas.  Då  styrelserna   blir\r\npermanenta bör deras  befogenheter  avgränsas så att\r\nskiljelinjen  mellan  lärarnas  och skolledningarnas\r\npedagogiska   ledarskap   och   föräldrastyrelsernas\r\nuppgifter blir tydlig.\r\n\r\n77. Rollfördelningen i den målstyrda skolan\r\n(punkt 97) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  97\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBåde   roll-   och  ansvarsfördelningen  måste   bli\r\ntydligare. De kommunala  skolorna  måste  få  större\r\nfrihet  att besluta om sina egna angelägenheter.  De\r\npolitiska nämndernas makt över de enskilda kommunala\r\nskolorna  bör  minska  till  förmån  för ökat lokalt\r\nsjälvstyre på varje skola.\r\n\r\n78. Rektors och lärares ansvar för beslut\r\n(punkt 98) - m, fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta\r\nPålsson (m), Axel Darvik (fp) och Tomas  Högström\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 98 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub242 yrkandena 13 och 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRektorn och lärarna skall  ha  ansvar  för beslut om\r\nekonomi, personal och pedagogik. Politiker  har till\r\nuppgift  att  sätta upp målen för skolans verksamhet\r\noch med uppföljning  och  utvärderingar  tillse  att\r\nmålen  nås. Men det är skolans pedagoger, lärare och\r\nskolledare   som  måste  bestämma  hur  målen  skall\r\nuppnås.  Politiker   skall  inte  lägga  sig  i  det\r\npedagogiska arbetet i skolan.\r\n\r\nSkolledaren skall ges goda förutsättningar för att\r\nleda den skola där han eller hon verkar. Ledarskapet\r\ni skolan måste uppvärderas.  Som  pedagogisk  ledare\r\nhar  rektorn det övergripande ansvaret för att målen\r\nuppfylls  och  för  att  verksamheten  följs upp och\r\nutvärderas i förhållande till de mål skolan  har. En\r\növersyn  bör  göras av på vilket sätt villkoren  för\r\nrektorstjänsterna kan förbättras.\r\n\r\n79. Förstärkning av rektors pedagogiska roll\r\n(punkt 99) - m, c\r\n\r\nav  Sten Tolgfors  (m),  Margareta  Pålsson  (m),\r\nTomas Högström (m) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 99 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 13\r\noch bifaller delvis motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolledaren  skall ha det  pedagogiska  ansvaret för\r\nutbildning   som  bedrivs  på  skolan.  Därför   bör\r\nskolledarna till  stor  del  avlastas när det gäller\r\nadministrativa och ekonomiska  ärenden  som inte rör\r\ndet  pedagogiska  ansvaret.  Ett  sätt att förbättra\r\nrollen     som     skolledare    är    att    stärka\r\nskolledarutbildningen.\r\n80. Förstärkning av rektors pedagogiska roll\r\n(punkt 99) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  99\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 26\r\noch bifaller delvis motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRektorns roll som pedagogisk  ledare  måste stärkas.\r\nFörutsättningar  måste  skapas  för skolledaren  att\r\nvara  närvarande  i  vardagsarbetet.   Svensk  skola\r\nbehöver tydligt ledarskap på det lokala  planet. Ett\r\nskolområde  bör  inte vara större än att skolledaren\r\nhinner vara pedagogisk  ledare  och  inspiratör  men\r\nockså administratör och ekonomisk förvaltare. Det är\r\nviktigt  att rektorn har goda ledaregenskaper och är\r\nväl förtrogen  med  de  lagar  och  förordningar som\r\nreglerar skolans verksamhet. I dag är  det  en  stor\r\nandel   av   rektorerna   som   inte  har  gått  den\r\nrektorsutbildning som genomförs av  Myndigheten  för\r\nskolutveckling. Det är inte acceptabelt eftersom den\r\nmålstyrda   skolan  ställer  mycket  stora  krav  på\r\nrektorernas    kompetens     och     ansvarstagande.\r\nKristdemokraterna      anser     att     genomgången\r\nrektorsutbildning skall  vara  obligatoriskt  för en\r\nperson som skall anställas som rektor.\r\n\r\n\r\n81. Lärare (punkt 100) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt 100\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub472 yrkandena 3 och 8\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub426.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn lärare  skall  inte ha huvudansvar för fler än 15\r\nelever.  Undervisningsgruppernas  storlek  har  stor\r\nbetydelse  för  lärarens  möjlighet  att ge eleverna\r\nindividuellt stöd och uppmärksamhet.\r\n\r\nSärskilda  uppgifter (som institutionsföreståndare\r\noch liknande)  kompenseras  på  sätt som bidrar till\r\nskolutveckling.   Kompensation   kopplad   till   de\r\nsärskilda uppdragen bör införas för  att  freda  dem\r\noch tydiggöra deras betydelse.\r\n\r\n82. Studie- och yrkesvägledare (punkt 101) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt 101\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 29\r\noch avslår motion\r\n2004/05:A321 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  studie-  och  yrkesvägledare  måste  ha  aktuell\r\nkunskap  och  hålla  sig ajour med förändringar inom\r\nutbildningsväsendet, och  därför  är  det nödvändigt\r\natt vägledaren får ständig kompetensutveckling.  Hon\r\neller   han  kan  också  medverka  i  att  motarbeta\r\nkönssegregering    inom    utbildningar    och    på\r\narbetsmarknaden  genom  att  stödja  elever som vill\r\ngöra val som bryter traditionella könsmönster.\r\n\r\n83. Studie- och yrkesvägledare (punkt 101) - mp\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag under  punkt  101\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:A321 yrkande 14\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnga  män  och  pojkar  skall  uppmuntras  att  göra\r\nutbildningsval utifrån intresse och färdigheter  och\r\nstimuleras    att    göra    val    som    motverkar\r\nkönssegregeringen  på  arbetsmarknaden. Miljöpartiet\r\nanser    att   arbetet   med   att    bryta    denna\r\nkönssegregation  måste börja redan i grundskolan och\r\natt  man  aktivt  uppmärksammar  detta  i  den  SYO-\r\nverksamhet som bedrivs på våra skolor.\r\n\r\n84. Ökad samverkan mellan grund- och\r\ngymnasieskolan (punkt 102) - kd\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets  förslag  under  punkt  102\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 30.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÖkad samverkan mellan  grund-  och gymnasieskolan är\r\nviktig. Bland annat måste informationen  bli  bättre\r\nså att gymnasieskolans lärare inte behöver börja  om\r\nfrån början med att identifiera en elevs styrkor och\r\nsvagheter.\r\n\r\n\r\n85. Uppdrag till Skolverket att informera\r\nkommuner och skolor om den vägledning som\r\nfinns för sponsring av skolor (punkt 104) -\r\nv\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt 104\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub338.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolverket  bör  ges  i uppdrag att aktivt informera\r\nkommuner och skolor om  den vägledning som finns för\r\nsponsring av skolor.\r\n\r\nFör  att den vägledning  som  Konsumentverket  har\r\nutarbetat    i    samarbete   med   Skolverket   och\r\nKommunförbundet skall bli känd i kommuner och skolor\r\nbör Skolverket ges i uppdrag att aktivt informera om\r\ndenna vägledning.\r\n\r\n86. Reklamfri zon (punkt 105) - mp\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets  förslag  under  punkt  105\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub383 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÖverallt runt oss matas  vi från morgon till kväll\r\nmed reklam. Det är en utveckling  som kanske är svår\r\natt hejda, men vissa områden i samhället  borde vara\r\nfredade  från  reklam. Våra barn och ungdomar  borde\r\nkunna vara i skolan  utan  att  inom skolan utsättas\r\nför påverkan från kommersiell reklam.  Skolan har en\r\nmycket  viktig  uppgift  i  vårt  samhälle  där  vår\r\ngemensamma  värdegrund som den uttrycks i läroplanen\r\nmåste få vara  det  viktiga  budskapet. Det får inte\r\nfinnas   tvivel   om  att  skolan  står   fri   från\r\nkommersiella företags påverkan. Skolor måste vara en\r\nreklamfri  zon.  Skolorna  skall  inte  belamras  av\r\nreklamskyltar    från     företag    som    sponsrar\r\nverksamheten.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av  ärendet   har   föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken anges  inom\r\nparentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.\r\n\r\n\r\n1. Värdegrunden i skolan m.m - v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nMed anledning av de pågående förhandlingarna  om ett\r\nförslag  till ny skollag anser vi att riksdagen  bör\r\navvakta  att  fatta  beslut  i  de  frågor  som  rör\r\nskollagen.  Vi  vill  ändå klargöra vår ståndpunkt i\r\nnågra   principiellt   viktiga   frågor,   som   har\r\nanknytning till en ny skollag.\r\n\r\nGrundskolan  skall  vara  fri  från  avgifter  för\r\neleverna. Enligt skollagen  får  det  dock förekomma\r\nenstaka inslag i verksamheten som medför  obetydliga\r\nkostnader. Många elever lever i en ekonomiskt utsatt\r\nsituation   och   för  dem  kan  även  dessa  mindre\r\nkostnader vara oöverstigliga och hindra dem från att\r\ndelta  i skolans verksamhet  på  samma  villkor  som\r\nandra elever.  Vi  anser  därför att principen om en\r\navgiftsfri skola skall förtydligas i skollagen.\r\nSkolans elever har ett stort  behov  av  stöd  och\r\nvägledning  inför  fortsatta  studier  och  framtida\r\nyrkesval. Skolans studie- och yrkesvägledare har ett\r\nsärskilt  ansvar  för detta, vilket ställer krav  på\r\natt de har lämplig  kompetens. Det bör därför finnas\r\nett fortsatt krav på  att studie- och yrkesvägledare\r\nhar  utbildning  för  att   tillsvidareanställas   i\r\nskolan.\r\nSkrivningarna  i  läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94)\r\nom kristen tradition och västerländsk humanism utgör\r\nett  avsteg  från  den anda  som  i  övrigt  präglar\r\nläroplanernas värdegrund.  Det strider mot kravet på\r\natt undervisningen skall vara icke-konfessionell och\r\nmotverkar  strävan  att  skapa   ett  mångkulturellt\r\nsamhälle.  I  förskolans läroplan (Lpfö  98)  saknas\r\nhänvisningar till kristen tradition och västerländsk\r\nhumanism.  Vi anser  att  de  tre  läroplanerna  bör\r\nsamordnas på  denna  punkt med formuleringen: \"Detta\r\nsker  genom  individens  fostran  till  rättskänsla,\r\ngenerositet, tolerans och ansvarstagande. \"\r\nI den svenska  skolan är det målen som skall styra\r\nundervisningen och  varje elev skall få det stöd som\r\nbehövs för att nå målen.  Det  innebär att timplanen\r\ninte    längre    fyller    någon   funktion.    Den\r\nförsöksverksamhet med utbildning  utan  timplan  som\r\nhar bedrivits vid nära 900 grundskolor i 79 kommuner\r\nhar  också  visat att verksamheten fungerar väl utan\r\ntimplan.  Vi  anser   därför   att   timplanen   kan\r\navskaffas.\r\nJämställdhet  är en politisk viljeyttring som alla\r\npolitiska  partier   har   enats   om.   Därför  har\r\njämställdhetssträvandena  också  skrivits  in  i  de\r\ndokument  som  styr  skolan. För att kunna leva  upp\r\ntill  dessa  skrivningar   krävs   kunskap  hos  all\r\npersonal i skolan. Men framför allt måste elever och\r\nstudenter ges kunskap för att själva kunna bilda sig\r\nen egen uppfattning, ta ställning och  själva  agera\r\nför  förändring.  För  att  nå  dit  är  kunskap  om\r\nkönsmaktsordningen,    kvinnors   och   mäns   olika\r\nlivssituation  i  olika  tid   och   rum  och  olika\r\nfeministiska   teorier   och  samhällsanalyser   ett\r\ngrundläggande verktyg. Detta måste tydligt framgå av\r\nlagstiftning och skrivas in i olika styrdokument.\r\nVi  vill  utveckla  en verklig  skoldemokrati  med\r\ndelaktighet   och  inflytande   för   alla   elever.\r\nElevinflytandet   kan   exempelvis   stärkas   genom\r\ninrättandet av institutioner med representanter  för\r\neleverna och genom att öka elevernas möjligheter att\r\npåverka  sin  vardag. För att ge förutsättningar för\r\ndetta  skall  elever   ha  rätt  att  frånvara  från\r\nundervisning   för   arbete    med   elevinflytande,\r\nskyddsombudsarbete,  arbete  med  skoltidning  eller\r\nliknande.  Dessutom  skall det framgå  av  en  elevs\r\nslutbetyg om denna har  varit  engagerad i arbete av\r\ndetta slag. Eleverna skall ha tolkningsföreträde  om\r\nvad som är elevinflytande.\r\nReklam  och  annan typ av marknadsföring omger oss\r\növerallt.  Barn och  ungdomar  har  blivit  en  allt\r\nviktigare  målgrupp  för  reklamen.  Därför  är  det\r\nviktigt att skolan får vara en reklamfri zon och att\r\nskolsponsring  begränsas.  Ett  annat motiv till att\r\nstoppa reklamen i skolan är att undervisningen skall\r\nvara saklig och allsidig, vilket  den  knappast  kan\r\nvara  om  kommersiella  intressen  tillåts  verka  i\r\nskolan.\r\n\r\n2. Behovet av forskning (punkt 16) - mp\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nVi  ser ett allt större behov av att i skolan arbeta\r\nän    mer     intensivt    med    värderingar    och\r\nlivsstilsfrågor.   Att   ge   eleverna  utrymme  att\r\nreflektera, diskutera och förstå  sina känslor måste\r\nprioriteras högre i skolan. Det finns  ett  behov av\r\nytterligare  forskning  om  möjligheterna att arbeta\r\nmed  utveckling  av barns och ungdomars  värderingar\r\nsamt kring olika metoder för att göra detta.\r\n\r\n\r\n3. Minst en genuspedagog i varje kommun (punkt\r\n27) - v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nTyvärr   har   bara   drygt   hälften   av   landets\r\ngenuspedagoger antagit erbjudandet att vidareutbilda\r\nnågon   eller   några   av   sina   anställda   till\r\ngenuspedagoger.  För att inte förskolan  och  skolan\r\nskall vara miljöer  där  barn  formas  olika utifrån\r\nsitt kön i stället för utifrån sin personlighet  och\r\nsina  intressen  bör  varje  kommun ha åtminstone en\r\nutbildad  jämställdhetspedagog   anställd   som  kan\r\nsprida  sin  kunskap vidare och inspirera resten  av\r\npersonalen i förskolan  och  skolan  att  arbeta för\r\nökad jämställdhet.\r\n\r\n\r\n4. Kommunala teknikskolor (punkt 71) - v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nFör att öka intresset för teknik och för att  minska\r\nden snedvridna könsfördelningen vid val i skolan och\r\nav  yrke  krävs  det genomgripande satsningar i vårt\r\nsamhälle. Kommunala  teknikskolor  borde finnas runt\r\nom  i hela landet. Ett ökat teknikintresse  är  till\r\ngagn  för  hela  samhället.  Därför  borde staten ge\r\nekonomiskt stöd till denna verksamhet.\r\n\r\n\r\n5. Läromedlens betydelse (punkt 73) - v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nRedan  från födseln gör fördomar och uppfostran  att\r\ntjejer  och   killar   får   olika  möjligheter  och\r\nförutsättningar. Detta förstärks  inte  minst  under\r\nskoltiden.   Skolan   är   den  plats  där  ungdomar\r\ntillbringar mest tid under sin  uppväxt.  Det är här\r\nman  formas, utvecklas och förbereds för sitt  vuxna\r\nliv. Det ligger på skolans ansvar att ge eleverna en\r\nundervisning  där  man redan från början lär sig att\r\narbeta mot könsdiskriminering, sexuella trakasserier\r\noch   där  man  uppmuntrar   unga   att   bryta   de\r\ntraditionella   yrkesvalen.   Läroböcker  och  annat\r\nmaterial    måste    därför    granskas    ur    ett\r\ngenusperspektiv.\r\n\r\n\r\n6. Läromedlens betydelse (punkt 73) - v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\nI  takt  med att skolan får allt  mindre  resurser\r\nväxer  markanden   för  sponsrade  läromedel.  Flera\r\nhundratusen högstadie-  och  gymnasieelever kommer i\r\nhöst   att  få  sina  läroböcker  finansierade   via\r\nsponsring  från  företag. Det finns en stor risk att\r\ndet uppstår ett omfattande  ekonomiskt  beroende  om\r\nsponsrade  läroböcker  breder  ut  sig  i skolorna i\r\nsamma takt som nu. Sponsringen riskerar att  bli  en\r\nförevändning för spartörstande skolpolitiker att dra\r\nned  anslagen  till  läromedel ännu mer. Kommer vi i\r\ntakt  med att beroendet  ökar  att  kunna  garantera\r\ngratis   och  allsidiga  läromedel  för  alla  barn?\r\nSponsrade  läromedel  kan  förekomma som komplement,\r\nmen inte ersätta de vanliga  läromedlen. Företag som\r\ntillverkar  sponsrade  läromedel  hävdar  att  ingen\r\nannonsör har inflytande  över  läromedlens innehåll.\r\nMen  hur  skall  man  kunna  garantera   läromedlens\r\nallsidighet  när särintressen avgör vilka läroböcker\r\nsom ges ut? Naturligtvis  skrivs  texterna så att de\r\npassar  dem  som skall sponsra. Det är  viktigt  att\r\nskolan står fri från olika ekonomiska intressen. Det\r\nblir allt svårare  att  se skillnad på läromedel för\r\neleverna och för skolan att  upprätthålla en neutral\r\noch opartisk undervisning.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004\r\n\r\n2004/05:Ub202 av Sofia Larsen (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utreda möjligheten till\r\nen  permanent  ekonomisk lösning  för  de  kommunala\r\nteknikskolorna.\r\n\r\n2004/05:Ub205 av Carl-Axel Roslund (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om införande av skoluniform i\r\ngrundskolan.\r\n\r\n2004/05:Ub206 av Anders Sjölund (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av preciserade krav\r\npå kvalitetsredovisningar  samt sanktionsmöjligheter\r\nmot kommuner som bryter mot skollagen.\r\n\r\n2004/05:Ub212 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om barns/elevers  rätt  att\r\nlämna grundskolan med tillräckliga baskunskaper.\r\n\r\n2004/05:Ub216 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om tidpunkt för skolstart.\r\n\r\n2004/05:Ub217 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om striktare regler vid skolk.\r\n\r\n2004/05:Ub219 av Carl-Axel Roslund (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om profilklasser för särskilt\r\nbegåvade barn.\r\n\r\n2004/05:Ub226 av Peter Danielsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  att permanent avskaffa den\r\nnationella timplanen för alla svenska skolor.\r\n\r\n2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att den  nationella  timplanen\r\nskall avskaffas.\r\n\r\n2.  Riksdagen  beslutar att flexibel skolstart  från\r\n6-8 års ålder skall införas.\r\n\r\n5.  Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning med syfte att se över hur man kan främja\r\nden pedagogiska mångfalden i skolan i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening att elevmakten måste stärkas i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n13. Riksdagen beslutar att skollagen skall ändras så\r\natt  den garanterar att det framgår  av  en  elevs\r\nslutbetyg    om    denne    varit    engagerad   i\r\nelevinflytande,       skyddsombudsarbete,\r\nskoltidningsarbete eller dylikt.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  att  skollagen skall tydliggöra vad som är\r\natt betrakta som arbete med elevinflytande.\r\n\r\n15. Riksdagen beslutar att skollagen skall ändras så\r\natt den föreskriver att varje skola är skyldig att\r\nupprätta jämlikhetsplaner  i  enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2004/05:Ub233 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  skolans uppgift\r\natt förmedla kunskap och goda värden.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  föräldrarnas\r\nansvar för barnens uppfostran.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till\r\nrespekt för varje elev.\r\n\r\n2004/05:Ub242 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  rektorn och\r\nlärarna  skall  ha  ansvar  för beslut om ekonomi,\r\npersonal och pedagogik.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att skolledaren\r\nskall ges goda förutsättningar  för  att  leda den\r\nskola där han eller hon verkar.\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att styrelser med\r\nlekmän och elever inte skall  få  fatta  beslut om\r\navgörande      ekonomiska,     pedagogiska     och\r\nämnesteoretiska frågor i skolan.\r\n\r\n2004/05:Ub247 av Ulrik Lindgren och Erling Wälivaara\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att förutsättningarna för\r\nett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor\r\nutreds.\r\n\r\n2004/05:Ub253 av Hillevi Engström och Lena Adelsohn\r\nLiljeroth (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att kunskap om EU\r\nmåste öka inom grund- och gymnasieskolan.\r\n\r\n2004/05:Ub254 av Peter Danielsson (m):\r\n\r\nRiksdagen begär  att regeringen skyndsamt återkommer\r\ntill  riksdagen  med   förslag   som   innebär   att\r\nlagstiftningen  avseende förtroendefull informations\r\noffentlighet inom  skolan  anpassas till den moderna\r\nindividualiserade skolan.\r\n\r\n2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nförskoleklassen  bör  ersättas   av   en  tidigare\r\nskolstart.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  svenska,\r\nmatematik och  engelska  skall  vara  prioriterade\r\nämnen i en timplanefri skola.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att grundskolans\r\nansvar för stödinsatser skall tydliggöras.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att skolorna skall\r\nkunna besluta  om  att  införa allmän och särskild\r\nkurs i grundskolans basämnen.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att elever som så\r\nbehöver skall ha rätt till stöd av speciallärare.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att när elever\r\navverkat nio år i grundskolan  utan att nå målen i\r\ngrundskolans     basämnen,    skall    huvudmannen\r\nrapportera detta till  en nationell skolinspektion\r\ntillsammans med uppgifter  om  vilka  åtgärder som\r\nvidtagits.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att kommuner som\r\ninte  gör  utbildningen   fullt   tillgänglig  för\r\nfunktionshindrade skall kunna bötfällas.\r\n\r\n21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att även kommunala\r\nskolor   skall  kunna  vara  mer  självstyrande  i\r\nförhållande   till   kommunen   vad   gäller   den\r\npedagogiska verksamheten.\r\n\r\n2004/05:Ub266 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nGöran Norlander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om utbildningsinsatser inom\r\nIT-området.\r\n\r\n2004/05:Ub271 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\nprecisering av skollagen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att\r\nSkolverket  tar fram en policy vad gäller avgifter\r\ni skolan.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  stärka\r\nSkolverkets  sanktionsmöjligheter mot kommuner som\r\nbryter mot skollagen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  göra en\r\növersyn av i vilken utsträckning kommunerna följer\r\nskollagen vad gäller grundskolans avgiftsfrihet.\r\n\r\n2004/05:Ub281 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren\r\n(kd, m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av en utredning  om\r\nskolgången  för  barn  med svårigheter i det sociala\r\nsamspelet.\r\n\r\n2004/05:Ub284 av Christer Skoog och Kerstin\r\nAndersson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om det svenska sommarlovet.\r\n\r\n2004/05:Ub297 av Nikos Papadopoulos och Paavo\r\nVallius (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  en  analys  av situationen\r\nför svenska elever utomlands.\r\n\r\n2004/05:Ub302 av Tobias Billström (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  IT  som  ett\r\nvärdefullt verktyg för att nå skolans mål.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  IT  som  ett\r\neffektivt dokumentationsredskap för elever, lärare\r\noch föräldrar.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  samråd   med\r\nkommuner och skolor kring öppna IT-system.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om möjligheterna  att\r\nanvända  IT  vid undervisning av barn som lider av\r\ndyslexi.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att garantera\r\nföräldrar  rätten  att  få löpande och  uppdaterad\r\ninformation  om  de  egna  barnens   skolgång  och\r\nkunskapsutveckling distribuerad elektroniskt.\r\n\r\n2004/05:Ub303 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen   anförs   om   flexibel\r\nskolstart.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om möjlighet till\r\nhöst- och vårintagning av elever i grundskolan.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att kunskapsmålens\r\nuppfyllande  skall stå i centrum för skolpolitiken\r\noch styrningen av skolan.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om möjligheterna att\r\nlämna   grundskolan    för   elever   som   uppnår\r\nkunskapsmålen  tidigare  än  under  vårterminen  i\r\nårskurs nio.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om möjligheten att få\r\nen individuellt anpassad skoltid för alla elever.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om skoltidens längd.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om extra  skolår  för\r\nden som behöver.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om målstyrning  av\r\nskolan.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  skollagens\r\nkvantitativa detaljstyrning av skolan.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om individualiserad\r\nundervisning.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nsommarundervisning.\r\n\r\n2004/05:Ub306 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar om ändring i skollagen  så att\r\nen   skola   uttryckligen   ges  rätt  att  hindra\r\nobehöriga från att vistas på skolområdet.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att stärka skolans\r\nundervisning om  förtryck  och  intolerans som ägt\r\noch äger rum med olika ideologiska eller religiösa\r\nförtecken.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att kommunernas\r\nuppföljning  av fullgörandet av skolplikten  måste\r\nförbättras, så  att  skolgången säkras för flickor\r\nsom växer upp i miljöer  präglade  av  patriarkala\r\nvärderingar.\r\n\r\n2004/05:Ub307 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  läroplaner  och\r\nkursplaner.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om instruktioner  och\r\nregleringsbrev.\r\n\r\n2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  kommunala\r\nfriskolor.\r\n\r\n2004/05:Ub331 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ett uppdrag till\r\nSkolverket att  utarbeta  en  nationell policy för\r\nhur  skolor  och  lärare skall hantera  frågan  om\r\navgifter i skolan.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om behovet av att i\r\nskollagen förtydliga principen om avgiftsfrihet.\r\n\r\n2004/05:Ub332 av Lennart Gustavsson och Britt-Marie\r\nDanestig (v):\r\n\r\nRiksdagen begär  att regeringen utreder frågan om en\r\nändring av skollagen så att elever som till följd av\r\nfunktionshinder har  rätt  till tillsyn i anslutning\r\ntill skoldagens början och slut  också skall ha rätt\r\ntill  kostnadsfri  skolskjuts till och  från  sådana\r\nverksamheter i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n2004/05:Ub338 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  Skolverket bör ges i\r\nuppdrag att aktivt informera kommuner  och skolor om\r\nden vägledning som finns för sponsring av skolor.\r\n\r\n2004/05:Ub341 av Mikaela Valtersson och Mona Jönsson\r\n(mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  skolans\r\nuppdrag  att  arbeta   med  värdegrundsfrågor  bör\r\nförstärkas.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Myndigheten\r\nför skolutveckling  skall  få  i uppdrag att följa\r\noch    sprida   olika   sätt   att   arbeta    med\r\nvärdegrundsfrågor.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nforskning  om  pedagogiska  metoder för att arbeta\r\nmed utveckling av barns och ungdomars värdegrund.\r\n\r\n2004/05:Ub347 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att  låta\r\norganisationen    SMOK    (Sveriges   Musik-   och\r\nKulturskoleråd)  utreda  musikens   betydelse  och\r\nsärskilt då den kommunala musik- och kulturskolan.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  skriva  in\r\nrätten   till   studier  i  kommunala  musik-  och\r\nkulturskolan i läroplanen.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  kommunala\r\nmusikskolors avgifter.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om samverkan mellan\r\nförsvarsmusiken   och   de  kommunala  musik-  och\r\nkulturskolorna.\r\n\r\n2004/05:Ub364 av Fredrik Olovsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om minst  en  genuspedagog  i\r\nvarje kommun som arbetar i förskolan och skolan.\r\n\r\n2004/05:Ub368 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att använda nutida\r\nungdomslitteratur    i   svenskundervisningen   på\r\nhögstadiet   för   att   bättre    stimulera   och\r\nvidmakthålla läslusten hos våra ungdomar.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att skolan börjar\r\nanvända  sig  av  den  många   gånger  outnyttjade\r\nkompetensen     hos     skolbibliotekarier     och\r\nungdomsbibliotekarier.\r\n\r\n2004/05:Ub373 av Johan Pehrson (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  utöka retorikträningen\r\ni  skolan och undersöka hur skolan  lyckas  med  att\r\nlära ut retoriska kunskaper.\r\n\r\n2004/05:Ub383 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att skolor skall\r\nvara en reklamfri zon.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om utvecklingsfonder.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om läromedel.\r\n\r\n2004/05:Ub384 av Mikaela Valtersson och Helena\r\nHillar Rosenqvist (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  vikten  av\r\nnaturskolor.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet att sprida\r\nkunskap  och  information   om   naturskolor   och\r\nutomhuspedagogik.\r\n\r\n2004/05:Ub387 av Viviann Gerdin m.fl. (c, fp, kd,\r\nmp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  icke-våldslig\r\nkonflikthantering    skall    ingå    i    skolans\r\nundervisning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om betydelsen  av\r\nsystematiska icke-våldsmetoder  i  klassrummen för\r\natt förebygga alla former av kränkande  behandling\r\nmed hjälp av konstruktiv konflikthantering.\r\n\r\n2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  individuell\r\nkunskapsrätt.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att alla skolor\r\nbör göras till fria självständiga skolor.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om behovet av en mer\r\nindividanpassad undervisning.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett avskaffande av\r\nden nationella timplanen.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om skolans resurser.\r\n\r\n11.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om vad i motionen anförs  om  en nationell\r\ninformation om möjligheterna till skolval.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  skolans\r\nhuvuduppgift att förmedla kunskap.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    om    vikten    av    konkurrens    inom\r\nutbildningsområdet.\r\n\r\n17.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  vad  i  motionen anförs om nationella\r\nkunskapsmål.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om vikten av tydliga\r\nmål och incitament i skolan.\r\n\r\n22.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om vad i motionen anförs om behovet av att\r\nlärare  och  skolledare får ett tydligt mandat att\r\ntillrättaföra   elever   som  skolkar  eller  stör\r\nundervisningen.\r\n\r\n24.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om vad i motionen anförs  om  individuella\r\nkunskapsplaner.\r\n\r\n25.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   om  vad  i  motionen  anförs  om  tidiga\r\nstödinsatser  för  elever som riskerar att inte nå\r\nmålen.\r\n\r\n26.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  vad i motionen  anförs  om  avvägning\r\nmellan obligatoriska och frivilliga ämnen.\r\n\r\n27.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   om   vad    i    motionen    anförs   om\r\nindividanpassad inriktning av utbildningen redan i\r\ngrundskolan.\r\n\r\n28.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  vad  i  motionen  anförs  om flexibel\r\nskolstart.\r\n\r\n29.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om skoltidens längd.\r\n\r\n33.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  vad i motionen anförs om undervisning\r\npå entreprenad.\r\n\r\n2004/05:Ub393 av Rosita Runegrund (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  att  kunskap  om  säkert\r\nsurfande   och   chattande  på  Internet  införs  på\r\nläroplanen för grundskola och gymnasium.\r\n\r\n2004/05:Ub401 av Veronica Palm m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om   elevers   rätt  till\r\nskriftliga omdömen om skola och lärare.\r\n\r\n2004/05:Ub403 av Joe Frans (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om Matematikdelegationen.\r\n\r\n2004/05:Ub409 av Martin Andreasson (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  omnämnandet av kristen\r\ntradition och västerländsk humanism  i  läroplanerna\r\nför  det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen\r\noch fritidshemmet samt de frivilliga skolformerna.\r\n\r\n2004/05:Ub411 av Marianne Carlström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i     motionen    anförs    om    hem-    och\r\nkonsumentkunskapens  betydelse för barn och ungdomar\r\ni såväl grund- som gymnasieskolan.\r\n\r\n2004/05:Ub412 av Nyamko Sabuni (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att tillsätta en kommission\r\nför att granska läromedlen.\r\n\r\n2004/05:Ub415 av Else-Marie Lindgren (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  skyndsamt lägga fram\r\nett  förslag  gällande  skolskjuts  för  elever  vid\r\nväxelvis boende.\r\n\r\n2004/05:Ub425 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att avskaffa  läxor  i\r\nskolan.\r\n\r\n2004/05:Ub426 av Kerstin Andersson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten av behöriga lärare.\r\n\r\n2004/05:Ub442 av Johan Linander m.fl. (c, fp, v,\r\nmp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  kursplanerna på\r\ngrundskole- och gymnasienivå.\r\n\r\n2004/05:Ub443 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  angående behovet av\r\nmedieutbildning för alla i skolan.\r\n\r\n2004/05:Ub446 av Joe Frans (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  uppmuntra\r\nkritisk granskning  av  landets  skolböcker ur ett\r\nmångkulturellt perspektiv.\r\n\r\n2004/05:Ub470 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen ger  Skolverket  i\r\nuppdrag    att    utöva   tillsyn   över   skolors\r\nvärdegrunds- och mobbningsarbete.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om redovisning av\r\nskolornas    värdegrundsarbete     i     skolornas\r\nkvalitetsredovisning.\r\n\r\n4.  Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket  i\r\nuppdrag  att  utfärda  föreskrifter  om  skolornas\r\nskyldigheter att redovisa sitt arbete mot sexuella\r\ntrakasserier i sina kvalitetsredovisningar.\r\n\r\n2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att en lärare inte\r\nskall ha huvudansvar för fler än 15 elever.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att särskilda\r\nuppgifter   (som   institutionsföreståndare    och\r\nliknande)  kompenseras  på  sätt  som  bidrar till\r\nskolutveckling.\r\n\r\n2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  en skola där\r\nelever  uppnår  kunskapsmålen  efter  den enskilde\r\nelevens förutsättningar.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till  reformer  för  rätt till kunskaper,\r\nlokal makt och fler lärare i enlighet  med  vad  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att\r\nutbildningen måste resultera i höjda kunskaper hos\r\neleverna i grundskolan.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om kunskapsmål\r\noch en individuell kunskapsrätt.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om flexibel\r\nskolstart.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att\r\nindividuella utvecklingsplaner  skall införas från\r\når ett.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om en översyn av hur\r\nstödet   som   eleven   har   rätt   till   enligt\r\ngrundskoleförordningen skall stärkas.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförs om att införa\r\nlokala skolstyrelser.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om skolledarens\r\npedagogiska roll.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om inrättande  av\r\nkunskapskontrakt.\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att elever med\r\nutländsk bakgrund skall kunna  prioritera  svenska\r\noch att undervisningen i andra ämnen därför  skall\r\nkunna skjutas upp.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att\r\nämnesundervisning  på  ett  annat språk än svenska\r\nbör kunna ske på distans.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om att åtgärder\r\nskall vidtas för att stärka svenska som andraspråk\r\noch modersmålsundervisningen i skolan.\r\n\r\n2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en utredning\r\nrörande utbildningen för de s.k. bokstavsbarnen.\r\n\r\n2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen   anförs   om   skolans\r\nvärdegrund.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att arbetet med\r\nskolans  värdegrund   skall   ingå   i   skolornas\r\nkvalitetsredovisning.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  ett  skriftligt\r\nomdöme rörande elevens uppträdande i skolan.\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar att en elevs ogiltiga frånvaro\r\nskall skrivas in i betyget.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om historieämnet.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  utveckla\r\nreligionskunskapsämnet.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om kristendomens\r\nställning i religionsämnet.\r\n\r\n11.  Riksdagen begär att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen  med  förslag  om  hur  möjligheten till\r\nflexibel skolstart skall utnyttjas i högre grad.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  fördelningen\r\nmellan praktisk-estetiska och teoretiska  ämnen  i\r\nskolan.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  kulturens roll i\r\nskolan  och  musik- och kulturskolornas  betydelse\r\nför barns utveckling.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om möjligheten  att\r\narbeta  inom ideell  sektor  samt  inom  vård  och\r\nomsorg under elevens fria val.\r\n\r\n21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  elevers behov\r\nav särskilt stöd skall tillgodoses.\r\n\r\n22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om möjligheten till\r\nstudieuppehåll  före åttonde eller nionde skolåret\r\ni grundskolan.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla\r\nmetoder  för  att  möta  de  s.k.  bokstavsbarnens\r\nbehov.\r\n\r\n24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  elever  med\r\ninvandrarbakgrund och modersmålsundervisning.\r\n\r\n26. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   stärka\r\nrektorns roll som pedagogisk ledare.\r\n\r\n29.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  studie-  och\r\nyrkesvägledarnas betydelse.\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ökad samverkan\r\nmellan grund- och gymnasieskolan.\r\n\r\n31. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om rollfördelningen i\r\nden målstyrda skolan.\r\n\r\n32.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  lokala styrelser\r\nför skolorna.\r\n\r\n33.   Riksdagen  beslutar  att  ta  bort  nationella\r\ntimplanen för skolan.\r\n\r\n36. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av\r\nkvalitetsgranskning  av  ämnen  som läses i block,\r\nsamt fördelningen mellan praktiska  och teoretiska\r\nämnen.\r\n\r\n37.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en lagstadgad\r\nminiminivå för elevinflytande.\r\n\r\n38.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat\r\nelevinflytande i takt med stigande ålder.\r\n\r\n39. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om föräldrars  rätt\r\ntill information och inflytande i skolan.\r\n\r\n40. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  läromedlens\r\nbetydelse.\r\n\r\n41. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om IT som pedagogiskt\r\nhjälpmedel.\r\n\r\n2004/05:Ub483 av Börje Vestlund m.fl. (s):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att läroböcker och\r\nannat   material    skall    granskas    ur    ett\r\ngenusperspektiv.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\njämställdhetsplaner på  svenska  skolor uppdateras\r\noch efterföljs.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen   anförs   om   att   en\r\nlagstiftning  tas  fram för att garantera elever i\r\nskolan        samma        rättigheter         som\r\ndiskrimineringslagarna ger anställda.\r\n\r\n2004/05:Ub490 av Eva Arvidsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om införande av kvinnohistoria\r\nsom en obligatorisk del av historieämnet.\r\n\r\n2004/05:Ub492 av Christina Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om behovet av mer kunskap om\r\nkooperation i skolan.\r\n\r\n2004/05:K459 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att   de\r\nskolkvalitetsdata som finns publiceras.\r\n\r\n2004/05:K460 av Yvonne Ruwaida och Gustav Fridolin\r\n(mp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nläromedel.\r\n\r\n2004/05:L291 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om konsumentkunskap.\r\n\r\n2004/05:Sf237 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om större möjlighet\r\ntill individualisering i skolan och att alla skall\r\nha möjlighet att  fritt välja den skola som passar\r\ndem bäst.\r\n\r\n2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om reformeringen av\r\nskolan   och   om   skolan   som   murbräcka   mot\r\nutanförskapet.\r\n\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att införa rätten\r\ntill modersmålsundervisning  under  hela skoltiden\r\noch   en   skyldighet  för  kommunen  att  erbjuda\r\nundervisning  om det finns minst tre elever som är\r\nberättigade till sådan.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att upprätta ett\r\nslags \"kontrakt\" mellan skola och föräldrar.\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att förändra\r\nSverigebilden  genom att synliggöra minoriteternas\r\nroll  i  den  svenska  historien  och  det  nutida\r\nsamhället    i    historie-,    litteratur-    och\r\nsamhällsundervisningen.\r\n\r\n2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson\r\n(c):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att skånska skolor\r\nborde  undervisa  i  skånsk/dansk  historia samt i\r\ndanska språket.\r\n\r\n2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, kd, c, mp):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  de globala\r\nhållbarhetsfrågorna skall ingå som en obligatorisk\r\ndel  i  all  utbildning  i Sverige - från förskola\r\ntill den högre utbildningen.\r\n\r\n2004/05:N392 av Tina Acketoft (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om skolans roll för\r\nentreprenörskap.\r\n\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om ett generellt\r\nbemyndigande för de kommuner i Stockholmsregionen\r\nsom så önskar att bedriva förnyelseverksamhet\r\npå skolans område.\r\n2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att unga män och pojkar skall\r\nuppmuntras att göra utbildningsval utifrån intresse och\r\nfärdigheter och stimuleras att göra val som motverkar\r\nkönssegregeringen på arbetsmarknaden.\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Rätt till kunskap, lokal makt och fler lärare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Individuell kunskapsrätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub390 yrkande 1 och 2004/05:Ub477 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "1F8B07E3-D5AB-412D-BD66-7308D9592CFC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "216",
                    "62",
                    "0",
                    "71"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1F8B07E3-D5AB-412D-BD66-7308D9592CFC",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Skolans uppgift att förmedla kunskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub233 yrkande 2, 2004/05:Ub303 yrkande 3 och 2004/05:Ub390 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Bildningens betydelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub307 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "12BAE54E-10FF-46D4-B0F5-C0B0166C423D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "240",
                    "38",
                    "0",
                    "71"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/12BAE54E-10FF-46D4-B0F5-C0B0166C423D",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Målstyrd skola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub303 yrkande 8, 2004/05:Ub390 yrkandena 17 och 20 samt 2004/05:Ub477 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "04B9F0CE-9666-4093-9229-6B5625708A63",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "154",
                    "124",
                    "0",
                    "71"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/04B9F0CE-9666-4093-9229-6B5625708A63",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Skollagens kvantitativa detaljstyrning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub303 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Skolans resurser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Kunskapkontrakt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Pedagogisk mångfald",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub230 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "BCB902E9-1F47-4039-A2EF-E5ABE0A515BD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "265",
                    "12",
                    "0",
                    "72"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BCB902E9-1F47-4039-A2EF-E5ABE0A515BD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Värdegrunden i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub341 yrkande 1 och 2004/05:Ub480 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Förändringar i läroplanen avseende värdegrunden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub409.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Uppdrag till Skolverket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub470 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub341 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Rätt till respekt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub233 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Föräldrars ansvar för barns uppfostran",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub233 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Behovet av forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub341 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Arbetet med värdegrundsfrågor bör ingå i skolans kvalitetsredovisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub470 yrkande 3 och 2004/05:Ub480 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Konstruktiv konflikthantering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub387 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Förtydliga principen om avgiftsfrihet i skollagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub271 yrkande 1 och 2004/05:Ub331 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Uppdrag till Skolverket avseende riktlinjer för avgifter i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub271 yrkande 3 och 2004/05:Ub331 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Översyn av avgiftsfriheten i skolorna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub271 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Tillgänglig skola för funktionshindrade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Skolans roll i kampen mot utanförskapet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf288 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Lagstiftning mot diskriminering i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub483 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Skolans skyldighet att redovisa sitt arbete mot sexuella trakasserier i  kvalitetsredovisningarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub470 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Jämlikhets- och jämställdhetsplaner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub230 yrkande 15 och 2004/05:Ub483 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Minst en genuspedagog i varje kommun",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub364.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Läxors avskaffande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub425.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Skoluniform",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub205.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Skolstart",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub216, 2004/05:Ub230 yrkande 2, 2004/05:Ub303 yrkande 1, 2004/05:Ub390 yrkande 28, 2004/05:Ub477 yrkande 5 och 2004/05:Ub480 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "24065727-2489-4CD8-88FC-B2F899C72D24",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "189",
                    "85",
                    "0",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/24065727-2489-4CD8-88FC-B2F899C72D24",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Möjlighet till höst- och vårintagning av elever",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub303 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Tidigare skolstart i stället för förskoleklass",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Skolgången för flickor i patriarkala miljöer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub306 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Individuellt anpassad skoltid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub303 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Skoltidens längd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub303 yrkandena 4, 6 och 7 samt 2004/05:Ub390 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Rätt till baskunskaper",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub212.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Individanpassad undervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub303 yrkande 10 och 2004/05:Ub390 yrkandena 5, 24 och 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Individuella utvecklingsplaner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Studieuppehåll för skoltrötta",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Sommarundervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub303 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Profilklasser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub219.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Allmän och särskild kurs",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Stödundervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub258 yrkandena 3 och 5, 2004/05:Ub477 yrkande 9 och 2004/05:Ub480 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Tillsyn av stödinsatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Tidiga stödinsatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Barn med svårigheter i det sociala samspelet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub281, 2004/05:Ub479 yrkande 7 och 2004/05:Ub480 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "IT vid undervisning av barn som lider av dyslexi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub302 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Skolskjuts",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub332 och 2004/05:Ub415.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Bildningens betydelse i läroplaner och kursplaner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub307 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Obligatoriska och frivilliga ämnen i grundskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "51",
          "rubrik": "Praktiska och teoretiska ämnen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkandena 12 och 36.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "52",
          "rubrik": "Avskaffande av timplanen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub226, 2004/05:Ub230 yrkande 1, 2004/05:Ub390 yrkande 9 och 2004/05:Ub480 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "53",
          "rubrik": "Prioriterade ämnen i en timplanefri skola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "54",
          "rubrik": "Modersmålsundervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 7, 2004/05:Ub477 yrkande 21 och 2004/05:Ub480 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "55",
          "rubrik": "Ämnesundervisning på annat språk än svenska på distans",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "56",
          "rubrik": "Prioritera kunskaper i svenska",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "57",
          "rubrik": "Historieämnet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 34, 2004/05:Ub306 yrkande 2, 2004/05:Ub387 yrkande 2, 2004/05:Ub480 yrkande 7, 2004/05:Ub490 och 2004/05:T335 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "58",
          "rubrik": "Religionskunskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkandena 8 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "59",
          "rubrik": "Retorik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub373.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "60",
          "rubrik": "Hem- och konsumentkunskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L291 yrkande 2 och 2004/05:Ub411.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "61",
          "rubrik": "Matematikdelegationen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub403.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "62",
          "rubrik": "Utbildningsinsatser inom IT",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub266 och 2004/05:Ub393.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "63",
          "rubrik": "Kunskap om EU",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub253 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "64",
          "rubrik": "Nutida ungdomslitteratur i undervisningen i svenska",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub368 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "65",
          "rubrik": "Mediekunskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub443 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "66",
          "rubrik": "Kunskap om kooperation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub492.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "67",
          "rubrik": "Elevens fria val",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "68",
          "rubrik": "Skolans roll för entreprenörskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N392 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "69",
          "rubrik": "Globala hållbarhetsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ510 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "70",
          "rubrik": "Naturskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub384 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "71",
          "rubrik": "Kommunala teknikskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub202.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "72",
          "rubrik": "Musik- och kulturskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub347 yrkandena 1-4 och 2004/05:Ub480 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "73",
          "rubrik": "Läromedlens betydelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K460 yrkande 3, 2004/05:Ub383 yrkande 3, 2004/05:Ub412, 2004/05:Ub446 yrkande 1, 2004/05:Ub480 yrkande 40 och 2004/05:Ub483 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "74",
          "rubrik": "IT som pedagogiskt hjälpmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub302 yrkande 1 och 2004/05:Ub480 yrkande 41.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "75",
          "rubrik": "Föräldrars rätt till information och inflytande i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 39.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "76",
          "rubrik": "Skriftligt omdöme rörande elevers uppträdande i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "77",
          "rubrik": "Ansvarskontrakt mellan skola och föräldrar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf365 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "60",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "183F5121-D69C-4156-8FD1-E193D547E8D7",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 60 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "117",
                    "0",
                    "0",
                    "27"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "251",
                    "25",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/183F5121-D69C-4156-8FD1-E193D547E8D7",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "78",
          "rubrik": "Elektroniskt distribuerad information till föräldrar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub302 yrkandena 2 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "79",
          "rubrik": "Förtrolig informations offentlighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub254.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "80",
          "rubrik": "Striktare regler vid skolk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub217.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "81",
          "rubrik": "Ogiltig frånvaro",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "82",
          "rubrik": "Mandat för lärare och skolledare att tillrättaföra elver som skolkar eller stör undervisningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "83",
          "rubrik": "Ändring i skollagen så att en skola uttryckligen ges rätt att hindra obehöriga från att vistas på skolområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub306 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "84",
          "rubrik": "Val av skola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf237 yrkande 11 och 2004/05:Ub390 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "85",
          "rubrik": "Kommunala friskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub258 yrkande 21 och 2004/05:Ub322 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "86",
          "rubrik": "Självstyre i kommunala skolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "87",
          "rubrik": "Entreprenadverksamhet inom skolområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "88",
          "rubrik": "Vikten av konkurrens inom utbildningsområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub390 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "89",
          "rubrik": "Publicering av skolkvalitetsdata",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:K459 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "90",
          "rubrik": "Sanktionsmöjligheter för kommuner som bryter mot skollagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub206 och 2004/05:Ub271 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "91",
          "rubrik": "Elevinflytande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkandena 37 och 38.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "92",
          "rubrik": "Stärkt elevmakt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub230 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "93",
          "rubrik": "Huruvida engagemang rörande elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete e.d. bör framgå av elevs slutbetyg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub230 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "94",
          "rubrik": "Skollagen bör tydliggöra vad som är att betrakta som arbete med elevinflytande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub230 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "95",
          "rubrik": "Elevers rätt till skriftliga omdömen om skola och lärare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub401.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "96",
          "rubrik": "Lokala skolstyrelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub242 yrkande 19, 2004/05:Ub477 yrkande 11 och 2004/05:Ub480 yrkande 32.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "97",
          "rubrik": "Rollfördelningen i den målstyrda skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "98",
          "rubrik": "Rektors och lärares ansvar för beslut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub242 yrkandena 13 och 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "99",
          "rubrik": "Förstärkning av rektors pedagogiska roll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub477 yrkande 13 och 2004/05:Ub480 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "100",
          "rubrik": "Lärare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub426 och 2004/05:Ub472 yrkandena 3 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "101",
          "rubrik": "Studie- och yrkesvägledare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub480 yrkande 29 och 2004/05:A321 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "102",
          "rubrik": "Ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "103",
          "rubrik": "Skolbibliotekarier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub368 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "104",
          "rubrik": "Uppdrag till Skolverket att informera kommuner och skolor om den vägledning som finns för sponsring av skolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub338.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "85",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "1BF7A532-B281-4F36-A1F6-CEF7F0EACD7E",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 85 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "1",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "252",
                    "25",
                    "1",
                    "71"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1BF7A532-B281-4F36-A1F6-CEF7F0EACD7E",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "105",
          "rubrik": "Reklamfri zon",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub383 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "106",
          "rubrik": "Utvecklingsfonder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub383 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "107",
          "rubrik": "Sommarlovet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub284.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "108",
          "rubrik": "Generellt bemyndigande för de kommuner i Stockholmsregionen som så önskar att bedriva förnyelseverksamhet på skolans område",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N409 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "109",
          "rubrik": "Utredning om särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub247.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "110",
          "rubrik": "Samråd med kommuner och skolor kring öppna IT-system",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub302 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "111",
          "rubrik": "Omnämnande av homo-, bi- och transsexualitet i kursplanerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub442 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "112",
          "rubrik": "Svenska elever utomlands",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub297.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Rätt till kunskap, lokal makt och fler lärare",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Individuell kunskapsrätt",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Skolans uppgift att förmedla kunskap",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Bildningens betydelse",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Målstyrd skola",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Skollagens kvantitativa detaljstyrning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Skolans resurser",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Kunskapkontrakt",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Pedagogisk mångfald",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Värdegrunden i skolan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Uppdrag till Skolverket",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Rätt till respekt",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Föräldrars ansvar för barns uppfostran",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Arbetet med värdegrundsfrågor bör ingå i skolans kvalitetsredovisning",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Tillgänglig skola för funktionshindrade",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Skolans roll i kampen mot utanförskapet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Skolans skyldighet att redovisa sitt arbete mot sexuella trakasserier i  kvalitetsredovisningarna",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Skolstart",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Möjlighet till höst- och vårintagning av elever",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Tidigare skolstart i stället för förskoleklass",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Skolgången för flickor i patriarkala miljöer",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Individuellt anpassad skoltid",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Skoltidens längd",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Rätt till baskunskaper",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Individanpassad undervisning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Individuella utvecklingsplaner",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Studieuppehåll för skoltrötta",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Sommarundervisning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Allmän och särskild kurs",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Stödundervisning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Stödundervisning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Stödundervisning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Tillsyn av stödinsatser",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Tidiga stödinsatser",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Barn med svårigheter i det sociala samspelet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "IT vid undervisning av barn som lider av dyslexi",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "47"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Bildningens betydelse i läroplaner och kursplaner",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "49"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Obligatoriska och frivilliga ämnen i grundskolan",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Praktiska och teoretiska ämnen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "51"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Avskaffande av timplanen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "52"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Modersmålsundervisning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Modersmålsundervisning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Modersmålsundervisning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Ämnesundervisning på annat språk än svenska på distans",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "55"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Prioritera kunskaper i svenska",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "56"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Historieämnet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "57"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Religionskunskap",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "58"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Mediekunskap",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "65"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Elevens fria val",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "67"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Skolans roll för entreprenörskap",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "68"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Naturskolor",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "70"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Musik- och kulturskolor",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "72"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Läromedlens betydelse",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "73"
        },
        {
          "nummer": "55",
          "rubrik": "Läromedlens betydelse",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "73"
        },
        {
          "nummer": "56",
          "rubrik": "IT som pedagogiskt hjälpmedel",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "74"
        },
        {
          "nummer": "57",
          "rubrik": "Föräldrars rätt till information och inflytande i skolan",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "75"
        },
        {
          "nummer": "58",
          "rubrik": "Skriftligt omdöme rörande elevers uppträdande i skolan",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "76"
        },
        {
          "nummer": "59",
          "rubrik": "Skriftligt omdöme rörande elevers uppträdande i skolan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "76"
        },
        {
          "nummer": "60",
          "rubrik": "Ansvarskontrakt mellan skola och föräldrar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "77"
        },
        {
          "nummer": "61",
          "rubrik": "Elektroniskt distribuerad information till föräldrar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "78"
        },
        {
          "nummer": "62",
          "rubrik": "Striktare regler vid skolk",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "80"
        },
        {
          "nummer": "63",
          "rubrik": "Ogiltig frånvaro",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "81"
        },
        {
          "nummer": "64",
          "rubrik": "Mandat för lärare och skolledare att tillrättaföra elver som skolkar eller stör undervisningen",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "82"
        },
        {
          "nummer": "65",
          "rubrik": "Ändring i skollagen så att en skola uttryckligen ges rätt att hindra obehöriga från att vistas på skolområdet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "83"
        },
        {
          "nummer": "66",
          "rubrik": "Val av skola",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "84"
        },
        {
          "nummer": "67",
          "rubrik": "Kommunala friskolor",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "85"
        },
        {
          "nummer": "68",
          "rubrik": "Självstyre i kommunala skolor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "86"
        },
        {
          "nummer": "69",
          "rubrik": "Entreprenadverksamhet inom skolområdet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "87"
        },
        {
          "nummer": "70",
          "rubrik": "Vikten av konkurrens inom utbildningsområdet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "88"
        },
        {
          "nummer": "71",
          "rubrik": "Publicering av skolkvalitetsdata",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "89"
        },
        {
          "nummer": "72",
          "rubrik": "Elevinflytande",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "91"
        },
        {
          "nummer": "73",
          "rubrik": "Stärkt elevmakt",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "92"
        },
        {
          "nummer": "74",
          "rubrik": "Lokala skolstyrelser",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "96"
        },
        {
          "nummer": "75",
          "rubrik": "Lokala skolstyrelser",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "96"
        },
        {
          "nummer": "76",
          "rubrik": "Lokala skolstyrelser",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "96"
        },
        {
          "nummer": "77",
          "rubrik": "Rollfördelningen i den målstyrda skolan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "97"
        },
        {
          "nummer": "78",
          "rubrik": "Rektors och lärares ansvar för beslut",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "98"
        },
        {
          "nummer": "79",
          "rubrik": "Förstärkning av rektors pedagogiska roll",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "99"
        },
        {
          "nummer": "80",
          "rubrik": "Förstärkning av rektors pedagogiska roll",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "99"
        },
        {
          "nummer": "81",
          "rubrik": "Lärare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "100"
        },
        {
          "nummer": "82",
          "rubrik": "Studie- och yrkesvägledare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "101"
        },
        {
          "nummer": "83",
          "rubrik": "Studie- och yrkesvägledare",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "101"
        },
        {
          "nummer": "84",
          "rubrik": "Ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "102"
        },
        {
          "nummer": "85",
          "rubrik": "Uppdrag till Skolverket att informera kommuner och skolor om den vägledning som finns för sponsring av skolor",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "104"
        },
        {
          "nummer": "86",
          "rubrik": "Reklamfri zon",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "105"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-10 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-11 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 22:21:19"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om grundskolan. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete med en ny skollag. Motionerna handlar om skolans uppgift, rätt till kunskap, värdegrunden i skolan och därmed relaterade frågor, principen om avgiftsfrihet i skollagen, flexibel skolstart, individuellt anpassad skoltid, individanpassad undervisning, med mera. ",
          "dok_id": "GS01UBU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om grundskolan (UbU9)",
          "dok_id": "GS01UBU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 22:21:19"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01UBU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:27"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om grundskolan. Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete med en ny skollag. Motionerna handlar om skolans uppgift, rätt till kunskap, värdegrunden i skolan och därmed relaterade frågor, principen om avgiftsfrihet i skollagen, flexibel skolstart, individuellt anpassad skoltid, individanpassad undervisning, med mera.</p>",
          "dok_id": "GS01UbU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:48"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om grundskolan (UbU9)",
          "dok_id": "GS01UbU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:48"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01UBU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_ubu_9.docx",
          "filstorlek": "180127",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Grundskolan",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/5DFED509-3ABE-4F4D-BC74-018BCA0685BE"
        },
        {
          "dok_id": "GS01UBU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_ubu_9.pdf",
          "filstorlek": "993527",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_ubu_9",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/92581249-7095-4160-BEBC-CE8D5229B790"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A321 Mäns ansvar för jämställdheten",
          "ref_dok_id": "GS02A321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A321",
          "ref_dok_titel": "Mäns ansvar för jämställdheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K459 Stärkt medborgarmakt",
          "ref_dok_id": "GS02K459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K459",
          "ref_dok_titel": "Stärkt medborgarmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K460 Åtgärder mot islamofobi",
          "ref_dok_id": "GS02K460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K460",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot islamofobi",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ruwaida och Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L291 Konsumentpolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02L291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L291",
          "ref_dok_titel": "Konsumentpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ510 Hållbar samhällsutveckling, behovet av helhetssyn och nya arbetsformer",
          "ref_dok_id": "GS02MJ510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ510",
          "ref_dok_titel": "Hållbar samhällsutveckling, behovet av helhetssyn och nya arbetsformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP, KD, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N392 Entreprenörskap för Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02N392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N392",
          "ref_dok_titel": "Entreprenörskap för Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf237 Mångfaldens Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02Sf237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf237",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldens Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf288 Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GS02Sf288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf288",
          "ref_dok_titel": "Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf365",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T335 Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02T335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T335",
          "ref_dok_titel": "Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub202 Kommunala Teknikskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub202",
          "ref_dok_titel": "Kommunala Teknikskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub205 Skoluniform i grundskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub205",
          "ref_dok_titel": "Skoluniform i grundskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub206 Skolverket och kvalitetsredovisning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub206",
          "ref_dok_titel": "Skolverket och kvalitetsredovisning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sjölund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub212 Elevers möjlighet till examen",
          "ref_dok_id": "GS02Ub212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub212",
          "ref_dok_titel": "Elevers möjlighet till examen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub216 Tidpunkten för skolstart",
          "ref_dok_id": "GS02Ub216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub216",
          "ref_dok_titel": "Tidpunkten för skolstart",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub217 Regler vid skolk",
          "ref_dok_id": "GS02Ub217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub217",
          "ref_dok_titel": "Regler vid skolk",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub219 Profilklasser för särskilt begåvade barn",
          "ref_dok_id": "GS02Ub219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub219",
          "ref_dok_titel": "Profilklasser för särskilt begåvade barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub226 Avskaffande av den nationella timplanen",
          "ref_dok_id": "GS02Ub226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub226",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av den nationella timplanen",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub230 En skola med mångfald",
          "ref_dok_id": "GS02Ub230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub230",
          "ref_dok_titel": "En skola med mångfald",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub233 Ordning, reda och respekt för varandra",
          "ref_dok_id": "GS02Ub233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub233",
          "ref_dok_titel": "Ordning, reda och respekt för varandra",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub242 Uppvärdering av läraryrket",
          "ref_dok_id": "GS02Ub242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub242",
          "ref_dok_titel": "Uppvärdering av läraryrket",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub247 Skolan i glesbygden",
          "ref_dok_id": "GS02Ub247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub247",
          "ref_dok_titel": "Skolan i glesbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren och Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub253 EU-kunskap i skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub253",
          "ref_dok_titel": "EU-kunskap i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Engström och Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub254 Förtroendefull information i skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub254",
          "ref_dok_titel": "Förtroendefull information i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub258 Förändring i skolpolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02Ub258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub258",
          "ref_dok_titel": "Förändring i skolpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub266 Utbildningsinsatser inom IT-området",
          "ref_dok_id": "GS02Ub266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub266",
          "ref_dok_titel": "Utbildningsinsatser inom IT-området",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub271 Avgifter i skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub271",
          "ref_dok_titel": "Avgifter i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub281 Skolgång för barn med handikapp av social natur",
          "ref_dok_id": "GS02Ub281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub281",
          "ref_dok_titel": "Skolgång för barn med handikapp av social natur",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD) och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub284 Förändring av det svenska sommarlovet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub284",
          "ref_dok_titel": "Förändring av det svenska sommarlovet",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog och Kerstin Andersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub297 Svenskundervisning utomlands",
          "ref_dok_id": "GS02Ub297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub297",
          "ref_dok_titel": "Svenskundervisning utomlands",
          "ref_dok_subtitel": "av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub302 IT i skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub302",
          "ref_dok_titel": "IT i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub303 Flexibel skolstart",
          "ref_dok_id": "GS02Ub303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub303",
          "ref_dok_titel": "Flexibel skolstart",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub306 Skola utan kränkningar",
          "ref_dok_id": "GS02Ub306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub306",
          "ref_dok_titel": "Skola utan kränkningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub307 En skola för bildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub307",
          "ref_dok_titel": "En skola för bildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub322 Fristående skolor",
          "ref_dok_id": "GS02Ub322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub322",
          "ref_dok_titel": "Fristående skolor",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub331 Avgifter i skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub331",
          "ref_dok_titel": "Avgifter i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub332 Rätt till skolskjuts",
          "ref_dok_id": "GS02Ub332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub332",
          "ref_dok_titel": "Rätt till skolskjuts",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson och Britt-Marie Danestig (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub338 Sponsring av skolor",
          "ref_dok_id": "GS02Ub338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub338",
          "ref_dok_titel": "Sponsring av skolor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub341 Värdegrundsarbete i skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub341",
          "ref_dok_titel": "Värdegrundsarbete i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson och Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub347 Förändring av den kommunala musikskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub347",
          "ref_dok_titel": "Förändring av den kommunala musikskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub364 Jämställdhetspedagoger i förskolan och skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub364",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetspedagoger i förskolan och skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub368 Ungdomslitteratur på högstadiet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub368",
          "ref_dok_titel": "Ungdomslitteratur på högstadiet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub373 Retorik i skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub373",
          "ref_dok_titel": "Retorik i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub383 Skolan som reklamfri zon",
          "ref_dok_id": "GS02Ub383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub383",
          "ref_dok_titel": "Skolan som reklamfri zon",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ruwaida m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub384 Utomhuspedagogik",
          "ref_dok_id": "GS02Ub384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub384",
          "ref_dok_titel": "Utomhuspedagogik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub387 Konflikthanteringen i lärarutbildningen",
          "ref_dok_id": "GS02Ub387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub387",
          "ref_dok_titel": "Konflikthanteringen i lärarutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin m.fl. (C, FP, KD, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub390 Grundskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub390",
          "ref_dok_titel": "Grundskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub393 Säkert surfande",
          "ref_dok_id": "GS02Ub393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub393",
          "ref_dok_titel": "Säkert surfande",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub401 Betyg på lärare",
          "ref_dok_id": "GS02Ub401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub401",
          "ref_dok_titel": "Betyg på lärare",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub403 Matematikdelegationen",
          "ref_dok_id": "GS02Ub403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub403",
          "ref_dok_titel": "Matematikdelegationen",
          "ref_dok_subtitel": "av Joe Frans (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub409 Omnämnande av kristen etik och västerländsk humanism i skolans läroplaner",
          "ref_dok_id": "GS02Ub409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub409",
          "ref_dok_titel": "Omnämnande av kristen etik och västerländsk humanism i skolans läroplaner",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub411 Hem- och konsumentkunskap",
          "ref_dok_id": "GS02Ub411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub411",
          "ref_dok_titel": "Hem- och konsumentkunskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub412 Granskning av läromedel",
          "ref_dok_id": "GS02Ub412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub412",
          "ref_dok_titel": "Granskning av läromedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Nyamko Sabuni (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub415 Skolskjuts för elever vid växelvis boende",
          "ref_dok_id": "GS02Ub415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub415",
          "ref_dok_titel": "Skolskjuts för elever vid växelvis boende",
          "ref_dok_subtitel": "av Else-Marie Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub425 Läxläsning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub425",
          "ref_dok_titel": "Läxläsning",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub426 Behöriga lärare",
          "ref_dok_id": "GS02Ub426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub426",
          "ref_dok_titel": "Behöriga lärare",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Andersson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub442 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation i utbildningsväsendet m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02Ub442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub442",
          "ref_dok_titel": "Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation i utbildningsväsendet m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C, FP, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub443 Medievåld och våldet i samhället",
          "ref_dok_id": "GS02Ub443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub443",
          "ref_dok_titel": "Medievåld och våldet i samhället",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub446 Granskning av landets skolböcker",
          "ref_dok_id": "GS02Ub446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub446",
          "ref_dok_titel": "Granskning av landets skolböcker",
          "ref_dok_subtitel": "av Joe Frans (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub470 Arbetet mot mobbning och sexuella trakasserier i skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub470",
          "ref_dok_titel": "Arbetet mot mobbning och sexuella trakasserier i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub472 Ledande lärare",
          "ref_dok_id": "GS02Ub472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub472",
          "ref_dok_titel": "Ledande lärare",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub477 Grundskola",
          "ref_dok_id": "GS02Ub477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub477",
          "ref_dok_titel": "Grundskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub479 Elever i behov av särskilt stöd",
          "ref_dok_id": "GS02Ub479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub479",
          "ref_dok_titel": "Elever i behov av särskilt stöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub480 Grundskolan och gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub480",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub480",
          "ref_dok_titel": "Grundskolan och gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub483 Ökad jämställdhet i de svenska skolorna",
          "ref_dok_id": "GS02Ub483",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub483",
          "ref_dok_titel": "Ökad jämställdhet i de svenska skolorna",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub490 Kvinnohistoria som en obligatorisk del av historieämnet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub490",
          "ref_dok_titel": "Kvinnohistoria som en obligatorisk del av historieämnet",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub492 Kunskap om kooperation i skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub492",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub492",
          "ref_dok_titel": "Kunskap om kooperation i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-27",
          "ref_dok_id": "GS09113",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "113",
          "ref_dok_titel": "2005-04-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-21",
          "ref_dok_id": "GS09109",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "2005-04-21",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}