{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289390",
      "dok_id": "GS01UBU6",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "UBU6",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:UBU6",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "6",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-10 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:51",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:55",
      "titel": "Gymnasieskolan",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UBU6/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UBU6",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01UBU6",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01UBU6",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:UBU6</div><h1>Gymnasieskolan</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre></pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nMed hänvisning till  de  motiveringar  som  framförs\r\nunder Utskottets överväganden föreslår utskottet att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Behörighet till gymnasiet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub390 yrkande 32 och\r\n2004/05:Ub501.\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n2. Brister i utbildningssystemet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub436 yrkande 2.\r\nReservation 2 (m, fp)\r\n\r\n3. Livslångt lärande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub275 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n4. Examensformer i gymnasiet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkande 25 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 45.\r\nReservation 4 (fp)\r\nReservation 5 (kd)\r\n\r\n5. Fritt val av skola\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub295.\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n6. Insatser för att förhindra avbrutna\r\ngymnasiestudier\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub494.\r\n\r\n7. Jämställdhet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub292 yrkande 1 och\r\n2004/05:A322 yrkandena 4 och 5.\r\nReservation 7 (m)\r\nReservation 8 (v)\r\n\r\n8. Uppdrag att utforma satsningar för att\r\nöka mäns deltagande i kvinnodominerade\r\nyrken\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:A322 yrkande 3.\r\nReservation 9 (v, mp)\r\n\r\n9. Diskrimineringslagstiftning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub292 yrkande 2.\r\nReservation 10 (m)\r\n\r\n10. Införande av tvååriga yrkeslinjer\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkande 19,\r\n2004/05:Ub407 yrkande 1 och\r\n2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del).\r\nReservation 11 (fp)\r\n\r\n11. Struktur för yrkesutbildningen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:N239 yrkande 6.\r\nReservation 12 (kd)\r\n\r\n12. Yrkesutbildningsdelegationen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub440 yrkande 6.\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n13. Arbetsplatsförlagd utbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub351 samt\r\n2004/05:Ub440 yrkandena 4 och 5.\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\n14. Införande av lärlingsutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del),\r\n2004/05:Ub285,\r\n2004/05:Ub286 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub386,\r\n2004/05:Ub407 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub440 yrkandena 1 och 3,\r\n2004/05:Ub480 yrkande 43 samt\r\n2004/05:N254 yrkande 14.\r\nReservation 15 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n15. Lärlingsutbildning för hantverk\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Kr354 yrkande 17.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n16. Omvårdnadsprogrammet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:So605 yrkande 15.\r\n\r\n17. Entreprenörskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkande 22,\r\n2004/05:Ub286 yrkande 2 och\r\n2004/05:Ub503.\r\nReservation 17 (fp)\r\n\r\n18. Eget företagande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub241.\r\nReservation 18 (m, fp)\r\n\r\n19. Idrott och hälsa\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Kr269 yrkande 5.\r\n\r\n20. Konsumentkunskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub361 yrkande 2.\r\n\r\n21. Kursplaneöversyn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub339.\r\nReservation 19 (v)\r\n\r\n22. Riksrekryterande gymnasieutbildningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Kr331 yrkande 3 och\r\n2004/05:MJ500 yrkande 38.\r\n\r\n23. Körkortsutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub250 och\r\n2004/05:Ub311.\r\n\r\n24. Teknikprogrammet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 20.\r\nReservation 20 (fp)\r\n\r\n25. Kunskapskrav på studieförberedande\r\nprogram\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 23.\r\nReservation 21 (fp)\r\n\r\n26. Högskolebehörighet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 44.\r\nReservation 22 (m, fp, kd)\r\n\r\n27. Mentorssystem\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Sf365 yrkande 8.\r\nReservation 23 (kd)\r\n\r\n28. Betyg från de nordiska länderna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:U312 yrkande 1.\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\n29. Elevresor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub414.\r\n\r\n30. Avgiftsfri skolmat\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub385,\r\n2004/05:Ub484 och\r\n2004/05:Ub488.\r\n\r\n31. Andra motionsyrkanden\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub427,\r\n2004/05:Ub445 och\r\n2004/05:Sk404 yrkande 2.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 10 mars 2005\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Jan\r\nBjörkman (s), Ulf Nilsson  (fp), Inger Lundberg (s),\r\nSten  Tolgfors  (m), Majléne Westerlund  Panke  (s),\r\nAgneta Lundberg (s),  Inger Davidson (kd), Nils-Erik\r\nSöderqvist  (s),  Margareta   Pålsson   (m),  Louise\r\nMalmström  (s),  Sofia  Larsen (c), Sören Wibe  (s),\r\nTobias  Billström  (m),  Mikaela   Valtersson  (mp),\r\nChrister Adelsbo (s), Axel Darvik (fp)  och  Lennart\r\nGustavsson (v).</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nUbU6\r\n\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  betänkandet  behandlas  56 yrkanden från allmänna\r\nmotionstiden 2004 som gäller gymnasieskolan.\r\nUtskottet föreslår att samtliga yrkanden avslås.\r\nYrkandena   handlar  bl.a.  om   behörighet   till\r\ngymnasiet   och   högskolan,    livslångt   lärande,\r\nexamensformer,  fritt  val  av skola,  jämställdhet,\r\nyrkesprogrammen,   arbetsplatsförlagd    utbildning,\r\nlärlingsutbildning och entreprenörskap.\r\nUtskottet  hänvisar i sina bedömningar bl.a.  till\r\ntidigare  ställningstaganden,   framför   allt  till\r\nbetänkandet   Utveckling   av  gymnasieskolan  (bet.\r\n2003/04:\r\nUbU13).    Betänkandet    behandlade     regeringens\r\nproposition 2003/04:140 Kunskap och kvalitet  - elva\r\nsteg  för  utveckling  av gymnasieskolan och därtill\r\nhörande   motioner  samt  motioner   från   allmänna\r\nmotionstiden 2003.\r\nI  övrigt   hänvisas   i  huvudsak  till  pågående\r\nutredning och beredning, bl.a. av Skollagskommitténs\r\nbetänkande  Skollag  för kvalitet  och  likvärdighet\r\n(SOU 2002:121).\r\nReservationer finns från Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet     liberalerna,      Kristdemokraterna,\r\nVänsterpartiet,  Centerpartiet  och Miljöpartiet  de\r\ngröna.\r\nModeraterna,    Folkpartiet,    Kristdemokraterna,\r\nVänsterpartiet  och Centerpartiet har  också  lämnat\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nÖvergripande frågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nbehörighet   till   gymnasiet,   kritik   mot\r\nutbildningssystemet,  det livslånga lärandet,\r\nexamensformer,  fritt  val   av   skola   och\r\ninsatser    för    att   förhindra   avbrutna\r\ngymnasiestudier.   Utskottet    hänvisar    i\r\nhuvudsak till tidigare ställningstaganden.\r\nJämför  reservationerna  1  (m), 2 (m, fp), 3\r\n(c), 4 (fp), 5 (kd) och 6 (m)  samt särskilda\r\nyrkandena 1 (m), 2 (fp), 3 (kd),  4 (c) och 5\r\n(fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna   framhåller   i   motion  2004/05:Ub390\r\nyrkande  32  att det är självklart  att  kraven  för\r\nbehörighet till  gymnasiet  inte skall sänkas - även\r\nframgent skall minst godkänt i svenska, engelska och\r\nmatematik  krävas  för  inträde   på  de  nationella\r\nprogrammen. I motion 2004/05:Ub501  (s) föreslås att\r\nen  översyn  skall  göras  av andra antagningssystem\r\ntill gymnasiet. Syftet skall  enligt motionären vara\r\natt bredda intagningen till gymnasiet  och  inte slå\r\nut ungdomarna utan stärka dem.\r\n\r\nI    motion   2004/05:Ub436   yrkande   2   hävdar\r\nModeraterna att det svenska utbildningssystemet inte\r\nklarar av  att  möta  varken  enskildas  behov eller\r\narbetsmarknadens  krav.  Varje år är det ungefär  10\r\n000 grundskoleelever som inte uppnår behörighet till\r\nett nationellt program i gymnasieskolan  och ungefär\r\ntre av tio gymnasieelever lyckas inte fullfölja sina\r\ngymnasiestudier.\r\nCenterpartiet  redogör i motion 2004/05:Ub275  för\r\nsin vision för det  livslånga  lärandet. Bland annat\r\nvill man ha en gymnasieskola som  höjer den allmänna\r\nutbildningsnivån   och  förbereder  alla   för   ett\r\nlivslångt   lärande   (yrkande   1).   Vidare   vill\r\nCenterpartiet  ha  en  elevanpassad   och   flexibel\r\ngymnasieskola.  Skolan  måste  ta  hänsyn  till  att\r\neleverna  är  olika och lär på olika sätt. Det finns\r\nmånga olika sätt att anpassa gymnasieskolan efter de\r\nbehov de enskilda eleverna har (yrkande 2). Ett sätt\r\när  att  se  till   att  alla  elever  har  med  sig\r\ntillräckliga förkunskaper från grundskolan.\r\nI  motion  2004/05:Ub258   yrkande   25   föreslår\r\nFolkpartiet  att  det  skall  införas  tre  typer av\r\nexamina  i  gymnasieskolan.  Studierna  skall  kunna\r\navslutas    med    en    internationellt   jämförbar\r\nstudentexamen     som     ger    behörighet     till\r\nhögskolestudier.   De   andra   examinationsformerna\r\nföreslås  vara  lärlings-  och  yrkesexamina.   Även\r\nKristdemokraterna   anser   i  motion  2004/05:Ub480\r\nyrkande   45   att   gymnasieexamina    med    olika\r\ninriktningar skall inrättas.\r\nI motion 2004/05:Ub295 (m) hävdar motionärerna att\r\ndet  är  dags att ta bort alla begränsningar i fråga\r\nom vilken skola en elev får gå i. Eleven skall fritt\r\nfå välja skola.\r\nSärskilda  insatser för att förhindra att ungdomar\r\navbryter sina  gymnasiestudier  efterfrågas i motion\r\n2004/05:Ub494  (s).  Motionärerna  menar   att   med\r\nförebyggande  insatser i gymnasieskolan skulle många\r\nelever    undvika     att     senare     hamna    på\r\nsamhällsomhändertagande anstalter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nI betänkandet  Utveckling  av gymnasieskolan (bet.\r\n2003/04:UbU13) underströk utskottet  vikten  av  att\r\nreglerna  för  behörighet till gymnasiets nationella\r\nprogram  upprätthålls.  Elever  som  saknar  godkänt\r\nbetyg i svenska,  svenska  som  andraspråk, engelska\r\neller   matematik   och   inte   kan   antas    till\r\ngymnasieskolans  nationella program innan de skaffat\r\nsig nödvändiga förkunskaper skall i stället erbjudas\r\nplats  på ett individuellt  program.  Utskottet  har\r\ningen annan uppfattning nu.\r\nNär   det    gäller    Moderaternas    kritik   av\r\nutbildningssystemet    vill    utskottet    framföra\r\nföljande. Att elever slutar grundskolan utan  att ha\r\nuppnått  behörighet  till  gymnasieskolan  är  djupt\r\notillfredsställande. Grundskolan har ansvar för  att\r\nmöjliggöra   för   eleverna   att   nå   målen   för\r\nutbildningen,   och   utskottet  vill  peka  på  det\r\nkvalitetsarbete  som  görs  inom  grundskolan.  Till\r\nexempel  fortgår  arbetet   med   att   implementera\r\nkvalitetsprogrammet  Alla  skolor  skall  vara   bra\r\nskolor   (U/2003/1353/S).   Utgångspunkten   är  att\r\nstatens  stora  ekonomiska satsning på skolan, bl.a.\r\ngenom medel för personalförstärkning,  måste  följas\r\nav  tydliga  insatser  för  att uppnå  en nationellt\r\nlikvärdig och kvalitativt god  utbildning. Utskottet\r\nbehandlar  frågor som rör grundskolan  senare  under\r\nvåren 2005.\r\nÄven  det  förhållandet  att  elever  slutar  sina\r\ngymnasiestudier  utan  att  ha slutfört studierna är\r\nenligt  utskottets uppfattning  otillfredsställande.\r\nUtskottet  har  därför  i  betänkande  2004/05:UbU13\r\nvälkomnat    de    förändringar    som    regeringen\r\npresenterade i propositionen Kunskap och kvalitet  -\r\nelva  steg  för  utveckling av gymnasieskolan (prop.\r\n2003/04:140). Genom  riksdagens  beslut   om  nämnda\r\nproposition  samt beslut om budgetpropositionen  för\r\n2005   (prop.   2004/05:1,    utg.omr.    16,   bet.\r\n2004/05:UbU1)  har  stora  förbättringar gjorts  vad\r\ngäller  det individuella programmet.  Utbildning  på\r\nett individuellt  program  som  påbörjas efter den 1\r\njuli  2006  skall  bedrivas  i  en  omfattning   som\r\nmotsvarar   heltid.   Utbildningens  omfattning  får\r\nminskas om en  elev  begär  det  och  styrelsen  för\r\nutbildningen  finner  det  förenligt  med syftet för\r\nutbildningen.  Syftet  med  förslaget är att  stärka\r\ngymnasieskolans   förutsättningar   att   direkt   i\r\nanslutning till grundskolan  möta  och  fånga upp de\r\nelever som saknar behörighet att söka ett nationellt\r\nprogram.  Gymnasieskolan  skall  på  så  sätt  kunna\r\nerbjuda en utbildning som har hög kvalitet  och  som\r\nkan utgöra den nödvändiga bro mellan grundskolan och\r\ngymnasieskolan   som   behövs   för   att   minimera\r\nstudieavbrott  och  avhopp.  Regeringen  tillför   i\r\nsamband  med  att  det individuella programmet skall\r\nbedrivas  på  heltid  450   miljoner   kronor   till\r\nkommunerna  årligen  för  att  göra  det möjligt för\r\nkommunerna  att förstärka sina insatser  för  elever\r\nsom saknar behörighet  till  ett nationellt program.\r\nMedlen     innefattas     enligt    regeringen     i\r\nbudgetpropositionen för 2005  i  den  ökning  av det\r\ngenerella    statsbidraget   till   kommunerna   som\r\nregeringen aviserat  för  2006. Utskottet vill också\r\nframhålla  att  det  inte finns  något  som  hindrar\r\nkommunerna  från  att  redan   nu   erbjuda   elever\r\nindividuellt  program  på  heltid  och att det också\r\nfinns kommuner som gör detta.\r\nUtskottet  vill  också  framhålla möjligheten  att\r\nenligt   5  kap.  4  b  §  skollagen   inrikta   ett\r\nindividuellt  program  mot studier på ett nationellt\r\neller   specialutformat   program   (programinriktat\r\nindividuellt program, PRIV)  där eleven utifrån sina\r\negna  förutsättningar  kan  läsa   gymnasiekurser  i\r\nkombination  med  olika  stödinsatser  för  att  bli\r\nbehörig. Möjligheten att följa ett sådant program är\r\nett bra steg för att tydliggöra att studier  vid ett\r\nindividuellt program skall leda till att man övergår\r\ntill  ett  nationellt eller specialutformat program.\r\nUtskottet vill  understryka  att  kommunerna  enligt\r\nutskottets  uppfattning  så  långt  som  möjligt bör\r\nerbjuda    elever    programinriktade   individuella\r\nprogram.\r\nVad   gäller  Centerpartiets   yrkanden   om   att\r\ngymnasieskolan  skall  vara  en förberedelse för det\r\nlivslånga lärandet och att gymnasieskolan skall vara\r\nelevanpassad och flexibel menar  utskottet att dessa\r\när  tillgodosedda.  Drygt  97,9 %  av   eleverna   i\r\ngrundskolan  som  slutade grundskolan 2003 fortsatte\r\ndirekt i gymnasieskolan.  Av alla elever som började\r\ni gymnasieskolan 1998 fick  73 % slutbetyg inom fyra\r\når, och läsåret 2002/03 lämnade 81,5 % av eleverna i\r\når 3 gymnasieskolan med slutbetyg.  Såsom  utskottet\r\nframhållit  ovan  är  det  viktigt att kvaliteten  i\r\ngymnasieskolan  ökar  så  att fler  elever  avslutar\r\ngymnasiet  med slutbetyg. Genom  de  förändringar  i\r\ngymnasieskolan   som   beslutades   av  riksdagen  i\r\nseptember   2004   med   anledning   av  proposition\r\n2003/04:140 är det utskottets uppfattning  att  ännu\r\nfler  elever  kommer  att slutföra sina studier. Den\r\nflexibilitet  som  motionärerna   efterfrågar  finns\r\nockså  enligt  utskottet genom gymnasieskolans  hela\r\nstruktur med de olika val som står öppna för eleven.\r\nDet individuella  programmet är självfallet också en\r\nmöjlighet att individualisera undervisningen för dem\r\nsom  ännu  inte  har  behörighet  att  läsa  på  ett\r\nnationellt program.\r\nDe elever som påbörjar  sin utbildning efter den 1\r\njuli 2007 kommer - om de uppfyller  kraven  - att få\r\nen    gymnasieexamen    (prop.   2003/04:140,   bet.\r\n2003/04:UbU13). Gymnasieexamen  kommer  att motsvara\r\nkraven  för grundläggande behörighet till  högskolan\r\nsamt, utöver  det, innebära krav på godkänt betyg på\r\nett gymnasiearbete. Syftet med examen är att befästa\r\noch      förstärka     kvaliteten      i      svensk\r\ngymnasieutbildning,  och ett examensbevis skall vara\r\nett  kvalitetsbevis  som   ger  information  om  att\r\nutbildningens mål som helhet  är uppnådda. I samband\r\nmed gymnasieexamen behandlade utskottet  yrkanden om\r\natt andra examensformer skulle införas, liknande dem\r\nsom  nu framförs. Utskottet menade då att det  genom\r\ninförandet  av en gymnasieexamen inte fanns behov av\r\nytterligare examensformer och föreslog att yrkandena\r\nskulle avslås.  Riksdagen  beslutade  i enlighet med\r\nförslaget. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.\r\nI  och  med beslutet om propositionen Kunskap  och\r\nkvalitet   -    elva    steg   för   utveckling   av\r\ngymnasieskolan  kommer  gymnasieelevernas  möjlighet\r\natt söka en utbildning på  nationellt  program  i en\r\nannan  kommun  att  öka.  Enligt  nu gällande regler\r\nfinns  endast  en  rätt  att  läsa  ett program  som\r\nhemkommunen   inte   erbjuder.  Även  om  programmet\r\nerbjuds av hemkommunen  införs  möjligheten  fr.o.m.\r\nhöstterminen  2007  att  inför åren 1 och 2 söka  en\r\nutbildning  i  annan  kommun.   Vissa  begränsningar\r\nfinns - förutom att elever  bosatta  i  kommunen har\r\nföreträde - genom att elever från en kommun som inte\r\nhar  det  nationella programmet eller den nationella\r\ninriktningen  har  företräde.  Även den sökande, som\r\nmed  hänsyn  till sina personliga  förhållanden  har\r\nsärskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit han\r\neller hon sökt,  skall ha företräde. Utskottet anser\r\natt  de  regler  om  s.k.   frisökning  som  nyligen\r\nbeslutats av riksdagen är väl  avvägda och bör träda\r\ni kraft som avsett. Regeringen har gett i uppdrag åt\r\nSkolverket att senast den 1 december  2008  redovisa\r\nen   uppföljning   av   systemet   med   frisökning.\r\nSkolverket skall analysera konsekvenserna  för såväl\r\nelever  som  kommuner, särskilt med hänsyn till  hur\r\nolika     kommuners      samverkansformer      kring\r\ngymnasieskolan utvecklas.\r\nUtskottet  menar  att det är viktigt att det finns\r\nmöjligheter att erbjuda  särskilda  insatser  för de\r\nungdomar    som    riskerar    att    avbryta   sina\r\ngymnasiestudier. Enligt utskottets uppfattning finns\r\ndet  inom  nuvarande  regelverk  och  genom  nyligen\r\nfattade  beslut  goda  möjligheter  för  skolan  att\r\nstödja  elever  som  riskerar  att  inte klara  sina\r\nstudier.  Enligt  5  kap.  20 § gymnasieförordningen\r\n(SFS  1992:394)  har  en  elev  som   har  påtagliga\r\nstudiesvårigheter i kärnämnena svenska,  svenska som\r\nandraspråk, engelska eller matematik rätt  att  läsa\r\nkurserna  i dessa ämnen i etapper. Enligt 23 § samma\r\nkapitel kan  också  en  elev  få  läsa ett reducerat\r\nprogram  genom  att  han  eller  hon  befrias   från\r\nundervisning  i  en eller flera kurser. Eleven skall\r\ndå ha påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas\r\npå något annat sätt. Styrelsen får också besluta att\r\nundervisningen  på   ett   nationellt   program  får\r\nfördelas  över  längre  tid  än tre år om det  finns\r\nsärskilda skäl (5 kap. 24 och  25  §§).  Möjligheten\r\natt   gå   om  en  kurs  regleras  i  6  kap.  14  §\r\ngymnasieförordningen.   Om  en  elev  har  uppenbara\r\nsvårigheter   att  följa  undervisningen   på   sitt\r\nstudieprogram skall  rektorn  vidta  de åtgärder som\r\nbehövs   för   att   eleven  skall  kunna  fortsätta\r\nstudierna,  och det skall  då  övervägas  om  eleven\r\nskall gå om en  eller  flera kurser, övergå till ett\r\nreducerat program eller ett annat nationellt program\r\neller ett individuellt program.  I  8 kap. 1 § samma\r\nförordning     regleras     möjligheten    att    ge\r\nstödundervisning till en elev  som  kan befaras inte\r\nuppnå kursplanernas kunskapsmål eller  om  eleven av\r\nandra skäl behöver särskilt stöd. För elever som har\r\nbehov   av  särskilt  stöd  får  specialundervisning\r\nanordnas  inom  klassen.  För  en  elev  som behöver\r\nstödinsatser skall ett årgärdsprogram utarbetas (1 a\r\n§).\r\nDet  är  viktigt  att  skolan  kan erbjuda en  väl\r\nfungerande   elevhälsa.   Elevhälsan   skall    vara\r\nförebyggande   och  hälsofrämjande,  och  genom  att\r\nskolhälsovård,   elevvård   och   specialpedagogiska\r\ninsatser  betraktas   som   en   helhet   förbättras\r\nmöjligheten  för  skolan  att  uppnå sina mål (prop.\r\n2001/02:14   Hälsa,   lärande  och  trygghet,   bet.\r\n2001/02:UbU6).  Enligt  Skollagskommitténs   förslag\r\nSkollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121)\r\nskall  elevhälsan  främst  arbeta  förebyggande  och\r\nomfatta  omvårdnad  samt  medicinska,  psykologiska,\r\nsociala  och specialpedagogiska insatser.  Utskottet\r\nhänvisar  till   den   beredning   som   pågår  inom\r\nRegeringskansliet   med   anledning   av  kommitténs\r\nförslag.\r\n\r\nJämställdhet m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå yrkanden om jämställdhet\r\noch      diskrimineringslagstiftning      med\r\nhänvisning  till  tidigare ställningstaganden\r\noch pågående insatser och utredning.\r\nJämför reservationerna  7  (m),  8 (v), 9 (v,\r\nmp)  och  10 (m) samt särskilda yttrandena  6\r\n(fp) och 7 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna   framhåller   i   motion  2004/05:Ub292\r\nyrkande  1 att den enskilt viktigaste  åtgärden  för\r\natt skapa jämställdhet inom svenskt utbildningsväsen\r\när att värna  om människors rätt att bli bedömda som\r\nindivider och att  få  sina prestationer granskade i\r\nett individuellt perspektiv.\r\n\r\nVänsterpartiet  menar i  motion  2004/05:A322  att\r\nsatsningar som syftar  till  att  få män och kvinnor\r\natt göra \"otraditionella\" utbildnings-  och yrkesval\r\nbör   ges   fortsatt   prioritering   samtidigt  som\r\nmotionärerna menar att regeringen bör förtydliga och\r\nkonkretisera   uppdrag   till  berörda  myndigheter.\r\nMyndigheten    för   skolutveckling    bör    enligt\r\nVänsterpartiet få  i uppdrag att utarbeta kurser som\r\nger pojkar möjlighet  att  prova  yrken  inom  vård,\r\nskola  och omsorg (yrkande 3). Vidare bör Skolverket\r\nfå i uppdrag  att  granska  den  arbetsplatsförlagda\r\nverksamhet  som  bedrivs  för elever  i  grund-  och\r\ngymnasieskolan och se om den  överensstämmer  med de\r\nskrivningar om jämställdhet som finns i läroplanerna\r\n(yrkande   4).   Slutligen   bör   Myndigheten   för\r\nskolutveckling  enligt  Vänsterpartiet  se  till att\r\npraktikhandledare  samt  studie-  och yrkesvägledare\r\nfår kunskap om hur man aktivt arbetar  med att bryta\r\nde könstraditionella mönstren, inklusive  yrkesvalen\r\n(yrkande 5).\r\nI motion 2004/05:Ub292 yrkande 2 anser Moderaterna\r\natt  det  inte  finns  någon  anledning  att  ha  en\r\nsärskild       diskrimineringslagstiftning       för\r\nutbildningsväsendet  eller  för  någon del av detta.\r\nDet finns enligt motionärerna inte  något  motiv för\r\natt  dela upp diskriminering i olika kategorier  och\r\natt splittra lagstiftningen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.\r\n\r\nNär  utskottet behandlade frågor om jämställdhet i\r\ngrundskolan  och  inom  gymnasieskolan i betänkandet\r\nJämställdhet  inom utbildning  och  forskning  (bet.\r\n2003/04:UbU16)  underströk  utskottet  vikten av att\r\nskolan   till  eleverna  förmedlar  de  demokratiska\r\nvärdena, inbegripet  jämställdhet mellan kvinnor och\r\nmän.  Utskottet  menade   också   att   arbetet  för\r\njämställdhet  handlar  om att motverka traditionella\r\nkönsmönster och ge eleverna  likvärdiga  möjligheter\r\noch   villkor   att   utvecklas  oberoende  av  kön.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning nu.\r\nUtskottet delar uppfattningen  att  det är viktigt\r\natt   kvinnor  och  män  i  ökad  utsträckning   gör\r\notraditionella  utbildnings-  och yrkesval. Detta är\r\nen   viktig   uppgift   för   dem   som  arbetar   i\r\ngymnasieskolan, men också i förskolan  och  skolan i\r\növrigt.  Förskolans  och  skolans  arbete  för  ökad\r\njämställdhet  behandlas  i  skollagen, läroplanerna,\r\njämställdhetslagen och i FN:s  barnkonvention. Målen\r\nför jämställdhetsarbetet finns tydligt formulerade i\r\nde   nationella   styrdokumenten.   I   grundskolans\r\nkursplaner    eftersträvas    också    att   skolans\r\nvärdegrund, däribland jämställdhet som en  fråga  om\r\ndemokrati,  skall  genomsyra  undervisningen  i alla\r\nämnen.   Kommunerna   ansvarar   för   att   lärare,\r\nförskollärare och fritidspedagoger har kunskap om de\r\nföreskrifter  som  gäller för skolväsendet samt  får\r\nkompetensutbildning  i  dessa  frågor.  I läroplanen\r\ntilldelas   dessutom  rektor  särskilt  ansvar   för\r\njämställdhet  som  ämnesövergripande kunskapsområde.\r\nDärtill har en rad åtgärder  vidtagits  på nationell\r\nnivå   för  att  stödja  och  stimulera  det  lokala\r\njämställdhetsarbetet.  Jämställdhet  är  ett  av tre\r\nprioriterade    områden    för    Myndigheten    för\r\nskolutvecklings  generella  uppdrag.  Regeringen har\r\navsatt  medel  för  att  utbilda  resurspersoner   i\r\njämställdhet  och  genuskunskap. För att ytterligare\r\nstödja utvecklingen  av jämställdhetsarbete i skolan\r\nplanerar Myndigheten för  skolutveckling  att  bl.a.\r\nunder läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser\r\nför  genuspedagoger,  mediepedagoger samt lärare och\r\nannan  skolpersonal.  I  maj   2004  gav  regeringen\r\nMyndigheten för skolutveckling i uppdrag att ta fram\r\nmaterial med information om vad  jämställdhet är och\r\ninnebär    för    skolans   uppdrag   och   åtagande\r\n(U2004/2350/S).  Myndigheten   har  tagit  fram  ett\r\nstödmaterial,  Hur  är  det  ställt?   Tack,  ojämt!\r\nMaterialet innehåller lärande exempel på  hur skolor\r\noch  kommuner  i  samverkan med olika organisationer\r\noch myndigheter arbetar med jämställdhet samt social\r\noch etnisk mångfald.  Alla  kommuner  och skolor har\r\nfått  del av materialet. Utskottet utgår  ifrån  att\r\nnär  materialet  används  i  skolorna  deltar  också\r\nstudie- och yrkesvägledare.\r\nSkolverket  har  fått  i  uppdrag att utarbeta nya\r\nkursplaner  och programmål inför  att  de  beslutade\r\nändringarna i  gymnasieskolan skall träda i kraft. I\r\ndetta arbete skall  bl.a. genusperspektivet beaktas.\r\nAtt  integrera genusperspektiv  i  utbildningen  ger\r\neleverna  bättre möjlighet att upptäcka och motverka\r\ndiskriminerande och ojämställda förhållanden.\r\nNär   det   gäller    jämställdheten    inom   den\r\narbetsplatsförlagda  verksamheten hänvisar utskottet\r\ntill  Skolverkets tillsynsansvar  som  bedrivs  inom\r\ninspektionsverksamheten.    Ansvaret   gäller   hela\r\nutbildningen, dvs. också den arbetsplatsförlagda.\r\nSammantaget   menar  utskottet   att   frågan   om\r\njämställdhet  inom  skolan  har  uppmärksammats  och\r\ntydliggjorts under  senare  år och även att pågående\r\nverksamhet gör att motionsyrkandena bör avslås.\r\nNär      det      gäller      frågan     om     en\r\ndiskrimineringslagstiftning   för  skolan   hänvisar\r\nutskottet till den proposition  rörande  förbud  mot\r\ndiskriminering  och  annan  kränkande  behandling  i\r\nskolan  som  aviserats från Regeringskansliet till i\r\nmaj 2005. I propositionen kommer betänkandet Skolans\r\nansvar för kränkningar  av  elever (SOU 2004:50) att\r\nbehandlas.\r\n\r\nYrkesprogram i gymnasieskolan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  yrkanden  om  tvååriga\r\nyrkeslinjer,      yrkesutbildningen       och\r\narbetsplatsförlagd    utbildning.   Utskottet\r\nhänvisar till tidigare ställningstaganden.\r\nJämför reservationerna  11  (fp), 12 (kd), 13\r\n(kd) och 14 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i motion  2004/05:Ub258 yrkande\r\n19   att   tvååriga   yrkeslinjer  skall   inrättas.\r\nMotionärerna hävdar att  det  är  bättre  att elever\r\nslutför en kortare yrkesutbildning än att de  hoppar\r\nav  utan  slutbetyg  och  får  svårt att klara sig i\r\nyrkeslivet  och  i vidare studier.  Också  i  motion\r\n2004/05:N242  yrkande   2   (i   denna   del)  menar\r\nFolkpartiet att det finns behov av en gymnasiereform\r\nsom  ger  bättre  och mindre teoretiska yrkesprogram\r\nmen  också en ökad valfrihet  inom  yrkesprogrammen.\r\nMotionärerna  menar  att med tvååriga gymnasielinjer\r\nkommer  sannolikt fler  elever  att  ta  sig  igenom\r\ngymnasiet  och  komma  fortare ut i arbetslivet. Ett\r\nmotsvarande  yrkande finns  i  motion  2004/05:Ub407\r\n(kd) yrkande 1.\r\n\r\nKristdemokraterna efterlyser i motion 2004/05:N239\r\nyrkande 6 en bättre  struktur  för yrkesutbildningen\r\npå gymnasienivå då man menar att  utbildningsvägarna\r\nmånga gånger är oklara och ofullständiga.\r\nI   motion   2004/05:Ub440   yrkande  6   meddelar\r\nKristdemokraterna att man noggrant  kommer att följa\r\nutvecklingen     av    Yrkesutbildningsdelegationen.\r\nMotionärerna  menar   att  arbetet  med  att  stärka\r\nyrkesutbildningen  kan  utföras   av   en  befintlig\r\nmyndighet   på   området,   t.ex.  Skolverket  eller\r\nMyndigheten för skolutveckling.\r\nKristdemokraterna   är   i  motion   2004/05:Ub440\r\nyrkande 4 positiva till arbetsplatsförlag utbildning\r\ndå samverkan mellan skola och  arbetsliv  behövs för\r\natt eleven skall hitta rätt på en arbetsmarknad  som\r\nförändras   och  blir  alltmer  kunskapsintensiv.  I\r\nyrkande 5 vänder  sig  dock motionärerna mot att det\r\nfinns   stora   svårigheter    med    att    anordna\r\narbetsplatsförlagd  utbildning och föreslår att  ett\r\nfinansieringssystem skall  införas, som säkerställer\r\ntillräckligt många platser med godtagbar kvalitet.\r\nI motion 2004/05:Ub351 (v)  begärs  att regeringen\r\nskall  lämna  förslag till åtgärder i syfte  att  ge\r\nstuderande rätt  till  arbetsplatsförlagd utbildning\r\noch praktik. Motionären  pekar  bl.a.  på att det på\r\nmånga gymnasieorter är svårt att leva upp  till  att\r\nerbjuda   eleverna  på  yrkesprogrammen  15  veckors\r\narbetsplatsförlagd utbildning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena   med  hänvisning   till   tidigare\r\nställningstaganden.\r\n\r\nI betänkandet Utveckling  av  gymnasieskolan  slog\r\nutskottet  fast  att  man  menade att gymnasieskolan\r\nskall   vara   en  skola  med  en  minsta   gemensam\r\nkunskapsbas för  såväl studie- som yrkesförberedande\r\nutbildningar, t.ex.  bör  kärnämnena vara gemensamma\r\nför samtliga utbildningar.  Gymnasieskolan  är  inte\r\nbara  en förberedelse inför högre studier utan också\r\nen förberedelse  inför arbetslivet och för livet som\r\naktiv samhällsmedborgare.  Utskottet avvisade därför\r\nförslag om införande av tvååriga  linjer.  Utskottet\r\ngör samma bedömning nu. När det gäller problematiken\r\nmed att elever slutar i gymnasieskolan utan  att  ha\r\nslutfört   sina   studier   behandlas   denna  under\r\nÖvergripande frågor i detta betänkande.\r\nUtskottet     menar     att     den     gymnasiala\r\nyrkesutbildningen  måste hålla hög kvalitet  och  ha\r\nhög  legitimitet  och   därmed   vara  relevant  för\r\narbetslivet.   När   det   gäller   strukturen   för\r\nyrkesutbildningen  vill utskottet peka  på  att  det\r\nunder senare år har pågått ett utvecklingsarbete vad\r\ngäller kvaliteten på  yrkesutbildningen.  Under åren\r\n2000-2002       genomförde       Skolverket      ett\r\nyrkesutbildningsprojekt,  YKSA,  i  syfte  att  höja\r\nkvaliteten inom gymnasieskolans yrkesutbildningar. I\r\nverkets slutrapport Samtal - samsyn -  samarbete ges\r\nexempel  på  arbetssätt  för  kvalitetsförbättringar\r\ninom yrkesutbildningen. Vidare  har  Myndigheten för\r\nskolutveckling   i   februari  2004  publicerat   en\r\nrapport,  Arbetsplats  för  lärande, där några av de\r\nmöjligheter  som  finns  i  gymnasieskolan  för  att\r\nförlägga delar av utbildningen  till  en arbetsplats\r\noch samverka med arbetslivet presenteras.\r\nI   sammanhanget  vill  utskottet  framhålla   den\r\nmöjlighet  som finns till samverkan mellan kärnämnen\r\noch karaktärsämnen.  Även om målen för kärnämnena är\r\ngemensamma för alla elever,  innebär  inte detta att\r\nutformningen  av undervisningen måste vara  densamma\r\nför alla. I betänkandet Utveckling av gymnasieskolan\r\nframhöll utskottet  att  varje  elev har unika behov\r\nsom  måste mötas utifrån vars och  ens  individuella\r\nförutsättningar  och  att alla måste få det stöd som\r\nbehövs   för   att  nå  målen.   Olika   alternativa\r\npedagogiska metoder måste utvecklas och användas för\r\natt måluppfyllelsen  skall  öka.  Inte  minst gäller\r\ndetta  för de elever som går i yrkesprogrammen.  Ett\r\nsätt att  stimulera  elevernas intresse kan vara att\r\nkärnämneskurserna ges  en  prägel  av  målen för den\r\nstudieväg  som  eleven följer, s.k. infärgning.  För\r\natt  underlätta  för   skolorna   att   arbeta   med\r\ninfärgning har regeringen givit Skolverket i uppdrag\r\natt  utforma  kursplanerna  så att möjligheterna att\r\nsamverka mellan kärnämnen och karaktärsämnen stärks.\r\nUppdraget  skall  redovisas senast  den  1  februari\r\n2006. Utskottet vill  också  erinra  om det stöd som\r\nkan ges till elever som av olika skäl  har svårt att\r\nklara   sin  gymnasieutbildning  och  som  utskottet\r\nredogör för  under  avsnittet  Övergripande frågor i\r\ndetta betänkande.\r\nI maj 2004 beslutade regeringen  om inrättandet av\r\nen  yrkesutbildningsdelegation. Delegationen  består\r\nav   representanter    för   näringsliv,   offentlig\r\nverksamhet, fackliga organisationer  och  skola  och\r\nskall arbeta för att i ökad utsträckning förverkliga\r\nsamhällets  intentioner  för  samverkan mellan skola\r\noch  arbetsliv  och  därmed  bidra   till  att  höja\r\nkvaliteten    i    gymnasieskolans    yrkesinriktade\r\nutbildning. Delegationen skall medverka till att ett\r\nlokalt utvecklingsarbete initieras och  också  verka\r\nför  en  ökad  rekrytering  till  de  yrkesinriktade\r\nutbildningarna   i  gymnasieskolan.  Arbetet   skall\r\nbedrivas  fram t.o.m.  den  31  december  2006,  och\r\ndelegationen skall då lämna en skriftlig redogörelse\r\ntill regeringen  för  sitt  arbete.  Utskottet,  som\r\nvälkomnar              tillsättandet              av\r\nYrkesutbildningsdelegationen,        menar       att\r\ndelegationens  arbete bör avvaktas. Utskottet  hyser\r\ngoda  förhoppningar   om  att  delegationens  arbete\r\nkommer  att  höja  statusen  för  de  yrkesinriktade\r\nprogrammen.\r\nI propositionen Kunskap  och  kvalitet - elva steg\r\nför   utveckling   av   gymnasieskolan    underströk\r\nregeringen att det arbetsplatsförlagda lärandet inom\r\nden     gymnasiala     yrkesutbildningen    är    en\r\nkvalitetsmässigt viktig  del  av  utbildningen.  Man\r\nmenade  att elever som väljer yrkesinriktade program\r\nbör få minst  15  veckors utbildning förlagd till en\r\narbetsplats. Regeringen  ansåg  också  att inslag av\r\narbetsplatsförlagd   utbildning  även  bör  erbjudas\r\nelever som väljer mer studieförberedande studievägar\r\nmen  pekade samtidigt på  svårigheterna  att  bereda\r\nalla elever  plats  och föreslog därför ingen minsta\r\nomfattning. Utskottet delade regeringens bedömningar\r\nvad gällde omfattningen  av  det arbetsplatsförlagda\r\nlärandet och erinrade samtidigt  om  att  det är väl\r\nkänt att det finns svårigheter med att hitta  sådana\r\nplatser.    Utskottet    anser    fortfarande    att\r\nomfattningen  är  väl  avvägd med de förutsättningar\r\nför det arbetsplatsförlagda  lärandet  som  nu råder\r\noch           vill           åter          framhålla\r\nYrkesutbildningsdelegationens  arbete  som  kan leda\r\ntill förslag om förändringar.\r\n\r\nLärlingsutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  yrkanden  om förändrad\r\nlärlingsutbildning   med   hänvisning    till\r\ntidigare ställningstaganden.\r\nJämför  reservationerna 15 (m, fp, kd, c) och\r\n16 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet menar i motion 2004/05:N242 yrkande 2 (i\r\ndenna del)  att  det måste vara möjligt att i större\r\nutsträckning genomgå  lärlingsutbildning.  En  sådan\r\nutbildning   har   stor   betydelse  för  att  många\r\nhantverksyrken och småindustrier  skall  kunna  leva\r\nkvar.  Dessutom  leder  förbättrade möjligheter till\r\nlärlingsutbildning  enligt   motionärerna  till  att\r\neleverna i högre utsträckning  ges  möjlighet att ta\r\ndel  av  den senaste tekniken. Ett liknande  yrkande\r\nframställer   Folkpartiet   i   motion  2004/05:N254\r\nyrkande  14. Motionärerna menar att  det  finns  ett\r\nbehov  av en  modern  lärlingsutbildning  för  bl.a.\r\nlandsbygdens traditionella yrken.\r\n\r\nKristdemokraterna  begär  i  motion  2004/05:Ub480\r\nyrkande  43  att  ett  lärlingsprogram  införs  inom\r\ngymnasieskolans ram som ett eget nationellt program.\r\nLärlingsutbildningen skall vara nära knuten till det\r\nlokala näringslivet. Motsvarande yrkande presenteras\r\nockså  av  Kristdemokraterna  i motion 2004/05:Ub440\r\nyrkande 1. Lärlingsprogrammet skall  ha egen timplan\r\nparallellt  med den gymnasiala yrkesutbildningen.  I\r\nsamma  motion   (yrkande   3)   framhåller  man  att\r\nlärlingsutbildningen skall utformas  i samarbete med\r\narbetsmarknadens parter och att praktik  bör  varvas\r\nmed teori redan första terminen.\r\nCenterpartiet menar i motion 2004/05:Kr354 yrkande\r\n17   att   gymnasieskolan   inte   lyckats   utbilda\r\ntillräckligt  många till hantverksyrkena och att  en\r\nsatsning   därför    bör    göras   på   en   modern\r\nlärlingsutbildning. Motionärerna  menar att en sådan\r\nutbildning skulle innebära utökade  möjligheter  för\r\nungdomar  och  att hantverkarkåren skulle bevaras. I\r\nmotion  2004/05:Ub386   (c)   vill   motionären  att\r\nregeringen   återkommer  med  förslag  om  hur   ett\r\neffektivt lärlingssystem  skall kunna byggas upp för\r\natt stärka småföretagen och  deras vilja att utbilda\r\noch  anta  lärlingar  i hantverksyrken  som  målare,\r\nrörmokare, snickare och bilmekaniker.\r\nI  motion  2004/05:Ub407   (kd)  yrkande  2  begär\r\nmotionären att regeringen lägger fram förslag om ett\r\nutvecklat   lärlingssystem  och  en   yrkeshögskola.\r\nMotionären anser  att  en  lärlingsutbildning  skall\r\nfinnas  som  ett  komplement till den skolrelaterade\r\nutbildningen och efterfrågar  ett  system med bättre\r\nsamverkan   mellan   skola,   arbetsförmedling   och\r\nföretag.\r\nI motion 2004/05:Ub285 (kd) yrkas  att  införandet\r\nav  en lärlingsutbildning bör prövas i Heby  kommun.\r\nEn lärlingsutbildning  skulle  kunna byggas upp före\r\n2007 och på så sätt fungera som  modell  för  övriga\r\nlandet inför den reform av lärlingsutbildningen  som\r\ndå  väntar.  I  motion  2004/05:Ub286 (kd, m, c, fp)\r\nyrkande    1    föreslår   motionärerna    att    en\r\nförsöksverksamhet  med  ett  nationellt  program för\r\nlärlingsutbildning  skall införas i Jönköpings  län.\r\nUtbildningen  skall  ha   egen  timplan  och  starta\r\nhöstterminen 2005. Lärlingssystemet skall tillgodose\r\nsåväl elevens behov av relevant  yrkesutbildning som\r\nföretagens behov av kvalificerade yrkesarbetare.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nFrågan om lärlingsutbildning behandlades i samband\r\nmed   riksdagens    beslut    om   utvecklingen   av\r\ngymnasieskolan.  I propositionen  gjorde  regeringen\r\nbedömningen   att   en    lärlingsutbildning   skall\r\nutvecklas  inom  gymnasieskolan   som   ett  valbart\r\nalternativ   till   den  huvudsakligen  skolförlagda\r\nutbildningen.    Utskottet     delade    regeringens\r\nbedömning, och har alltjämt den  uppfattningen,  att\r\nen    lärlingsutbildning    bör    utvecklas    inom\r\ngymnasieskolan.\r\nRegeringen  har lämnat ett uppdrag till Skolverket\r\natt  utreda och  lämna  förslag  på  utformning  och\r\nreglering  av  gymnasial  lärlingsutbildning. Verket\r\nskall också utreda vilka formella  beslut  som skall\r\nkrävas lokalt för att en skolhuvudman skall  ha rätt\r\natt  erbjuda  lärlingsutbildning  som  en alternativ\r\ngymnasieutbildning och vilka följder det  skall  får\r\nför  bl.a.  elevens rätt att söka utbildning i annan\r\nkommun.  Skolverket  skall  också  enligt  uppdraget\r\nkartlägga  de  möjligheter och hinder som kan finnas\r\nmed att förena en  anställning  med  studier  på ett\r\nnationellt  program  med yrkesämnen. Uppdraget skall\r\nredovisas  senast  den 1  februari  2006.  Utskottet\r\nanser att Skolverkets  förslag  till  utformning och\r\nreglering  av  en  gymnasial lärlingsutbildning  bör\r\navvaktas.  Under arbetets  genomförande  förutsätter\r\nutskottet   att    verket    samråder    med   bl.a.\r\narbetsmarknadens parter.\r\nNär   det   gäller   flera   motionärers  oro  för\r\nhantverksutbildningarnas fortlevnad  delar utskottet\r\ndenna oro men utgår ifrån att de kontakter  och  den\r\nutredning   som   pågår   kommer  att  belysa  vilka\r\nbranscher som är speciellt  lämpade för att omfattas\r\nav lärlingsutbildning. Utskottet  vill också peka på\r\nden   möjlighet  som  finns  inom  ramen   för   det\r\nindividuella programmet att genom lärlingsutbildning\r\nförena    en    anställning    som    syftar    till\r\nyrkesutbildning  med  studier  av  vissa kärnämnen i\r\ngymnasieskolan.       Hantverksutbildning       inom\r\nvuxenutbildningen  har  behandlats  av  utskottet  i\r\nbetänkandet  Vuxenutbildning   (bet.  2004/05:UbU5).\r\nYrkanden om införandet av en yrkeshögskola har också\r\nbehandlats  i  samma  betänkande  varvid   utskottet\r\nföreslagit att riksdagen avslår dessa.\r\n\r\nVissa utbildningssatsningar, ämnen\r\noch kunskapsområden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     avslår    motionsyrkanden    om\r\nomvårdnadsprogrammet, entreprenörskap, idrott\r\noch  hälsa  samt   innehållet  i  Skolverkets\r\nuppdrag om kursplaneöversyn.  Vidare föreslås\r\navslag     på     motionsyrkanden    avseende\r\nkonsumentkunskap,            riksrekryterande\r\nutbildningar och körkortsutbildning.\r\nJämför reservationerna 17 (fp),  18  (m, fp),\r\n19 (v) samt särskilt yttrande 8 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna framhåller i motion  2004/05:So605\r\nyrkande  15  nödvändigheten av att fler kvinnor  och\r\nmän väljer att gå omvårdnadsprogrammet. Om inte fler\r\nväljer     detta     program     -     och     andra\r\nomvårdnadsutbildningar   -  kommer  det  att  saknas\r\n200 000 personer med omvårdnadsutbildning år 2015.\r\n\r\nFolkpartiet menar i motion  2004/05:Ub258  yrkande\r\n22  att  gymnasieskolan  bör erbjuda entreprenörskap\r\nsom  en  del av undervisningen  och  framhåller  att\r\nkunskaper  om  företagande  gör  att  fler  vågar ta\r\nsteget att starta eget. Också i motion 2004/05:Ub241\r\n(fp)   framhävs  betydelsen  av  att  skolan  lägger\r\ngrunden  för att stimulera entreprenörsanda och eget\r\nföretagande.  I  motion 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c)\r\nyrkande 2 föreslås  att  ett  nationellt program med\r\ninriktning på företagande och entreprenörskap införs\r\npå försök i Jönköpings län. Enligt  motionärerna har\r\nlänet    rik   tillgång   på   såväl   företag   som\r\nentreprenörer.  I  motion  2004/05:Ub503  (s)  menar\r\nmotionären  att  det  entreprenörskapsperspektiv som\r\nkommer att införas i gymnasieskolan  bör  följas  av\r\nkonkreta åtgärder för ett bestående resultat.\r\nModeraterna   framhåller  i  motion  2004/05:Kr269\r\nyrkande 5 att ämnet  idrott och hälsa även framledes\r\nskall vara ett kärnämne  i  gymnasieskolan. I motion\r\n2004/05:Ub361    (c)    yrkande    2   hävdas    att\r\nkonsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne i\r\ngymnasieskolan.  Motionärerna  menar att  först  när\r\nämnet konsumentkunskap ges ett ordentligt  utrymme i\r\nskolan  kan  ungdomar  agera  på  ett  bra  sätt som\r\nkonsumenter på marknaden.\r\nVänsterpartiet  begär  i motion 2004/05:Ub339  att\r\ntilläggsdirektiv skall lämnas  till  Skolverket  vad\r\ngäller   den   kursplaneöversyn   som  verket  skall\r\ngenomföra.  Motionärerna menar att kursplanerna  bör\r\ninkludera inte  enbart  arbetsrättsliga frågor, utan\r\näven sådant som rör relationer  till  andra,  en god\r\nhälsa,   olika  studievägar,  hur  universitetslivet\r\nfungerar samt hur man söker arbete och egen bostad.\r\nI   motion    2004/05:MJ500   yrkande   38   pekar\r\nKrisdemokraterna  på  vikten  av  att  det  finns en\r\ngymnasieutbildning  med riksintag med inriktning  på\r\nfiske  för  att  trygga   nyrekryteringen   och  den\r\nframtida   försörjningen   inom   fiskenäringen  och\r\nföreslår  därför  att  en  sådan  utbildning   skall\r\nfinnas.   Ett   yrkande   om  att  gymnasieskolan  i\r\nDegerfors bör ges möjlighet  att  utvecklas till ett\r\nriksrekryterande fotbollsgymnasium framförs i motion\r\n2004/05:Kr331 (v) yrkande 3. Enligt  motionären  bör\r\nriksdagen  begära  att  regeringen  i  samverkan med\r\nberörda parter skapar sådana möjligheter.\r\nI    motion    2004/05:Ub250    (c)   begärs   ett\r\ntillkännagivande till regeringen om att en utredning\r\nom   möjligheterna   att   erbjuda  gymnasieeleverna\r\ntrafik-  och körkortsteori bör  genomföras.  Även  i\r\nmotion    2004/05:Ub311     (s)     föreslås     att\r\nkörkortsutbildning skall erbjudas i gymnasieskolan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet  menar   att   det   är   angeläget  att\r\nrekryteringen  till omvårdnadsprogrammet  och  andra\r\nvårdutbildningar  ökar.  För  att uppnå detta är det\r\nnödvändigt     att     utbildningen     på     t.ex.\r\nomvårdnadsprogrammet görs tillräckligt attraktiv för\r\nungdomar.   Utskottet  har  erfarit  att  det  finns\r\nframgångsrika  lokala satsningar där antalet sökande\r\ntill omvårdnadsprogrammet har ökat. Även andelen män\r\npå  utbildningen   har  ökat.  Satsningarna  görs  i\r\nsamarbete   mellan  t.ex.   kommuner,   skolor   och\r\nlandsting.  Detta   är   dock   inte  en  fråga  för\r\nriksdagen.       När      det      gäller      andra\r\nutbildningssatsningar   inom  vården  hänvisas  till\r\nutbildningsutskottets   betänkande   Vuxenutbildning\r\n(bet. 2004/05:UbU5).\r\nEnligt läroplanen för de  frivilliga  skolformerna\r\nskall  ett  etiskt  perspektiv, ett miljöperspektiv,\r\nett internationellt perspektiv  och  ett  historiskt\r\nperspektiv prägla undervisningen. I propositionen om\r\nförändringar    i    gymnasieskolan     presenterade\r\nregeringen  ytterligare  fyra  perspektiv som  skall\r\nbeaktas   vid   utformningen   av   programmål   och\r\nkursplaner,    nämligen    ett    naturvetenskapligt\r\nperspektiv,       ett      genusperspektiv,      ett\r\nentreprenörskapsperspektiv  samt ett internationellt\r\nperspektiv. Skolverket har fått i uppdrag att beakta\r\ndessa  perspektiv  när verket föreslår  hur  de  nya\r\nkursplanerna  skall utformas.  Regeringen  meddelade\r\ndessutom  i budgetpropositionen  för  2005  att  man\r\navser att under  2005, som ett led i en sammanhållen\r\ntillväxt- och innovationspolitik,  uppmärksamma  hur\r\nundervisning  i  entreprenörskap  kan  främjas  inom\r\nutbildningsområdet.   I   december   2004  beslutade\r\nregeringen  att  ge  ett  uppdrag  till  Verket  för\r\nnäringslivsutveckling  (Nutek)  att  genomföra   ett\r\nutökat    nationellt    program   för   att   främja\r\nentreprenörskap.   Programmet    skall    genomföras\r\nperioden  den  1  januari  2005 till den 31 december\r\n2007. Programmet skall syfta  till att öka intresset\r\nför  kunskaperna  om entreprenörskap  i  grund-  och\r\ngymnasieskolan samt  i  högskolan.  Det  skall också\r\nbidra  till  regeringens  målsättning  att  få  fler\r\nintresserade  av  att  starta företag men också  öka\r\nungdomars entreprenöriella  förmåga. Utskottet anser\r\natt  frågan  om  entreprenörskap   är   tillräckligt\r\nuppmärksammad.\r\nVad gäller yrkandet om att ämnet idrott  och hälsa\r\nockså  i fortsättningen skall vara ett kärnämne  har\r\nutskottet  ingen  annan uppfattning och menar därför\r\natt  yrkandet  är  tillgodosett.   Yrkande   om  att\r\nkonsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne i\r\ngymnasieskolan      behandlades     i     betänkande\r\n2003/04:UbU13. Utskottet  föreslog  då  att yrkandet\r\nborde   avslås   då   det   inte  enligt  utskottets\r\nuppfattning    fanns    utrymme   för    ytterligare\r\nobligatoriska  ämnen  i  gymnasieskolan.   Riksdagen\r\nbeslutade  i  enlighet med förslaget. Utskottet  har\r\ningen annan uppfattning nu.\r\nNär  det gäller  Skolverkets  kursplaneöversyn  är\r\ndenna främst  inriktad på att förbereda den övergång\r\nfrån  kursbetyg   till   ämnesbetyg   som  riksdagen\r\nbeslutade   om  hösten  2004  (bet.  2003/04:UbU13).\r\nVerket skall  - förutom en översyn av kursplanerna -\r\nse över programmålen, bedöma behovet av förändringar\r\nav  nuvarande inriktningar  på  nationella  program,\r\nlämna   förslag   på  utformning  och  reglering  av\r\ngymnasial lärlingsutbildning,  följa utvecklingen av\r\nfrisökning    samt   se  över  hur  beredningen   av\r\nansökningar  om  riksrekrytering   skall   utformas.\r\nUtskottet anser att Skolverkets uppdrag redan  är så\r\nomfattande    och    av   sådan   angelägenhet   att\r\nmotionärernas yrkande bör avslås.\r\nEnligt  5  kap.  9  och  14  §§  i  skollagen  har\r\nregeringen,    eller   den   myndighet    regeringen\r\nbestämmer,  möjlighet   att   föreskriva  att  vissa\r\nutbildningar skall stå öppna för  sökande  från  ett\r\nbestämt  geografiskt  område.  Utskottet  anser  att\r\nnuvarande    ordning    för    beslut    om   sådana\r\nriksrekryterande  utbildningar är ändamålsenlig  och\r\nyrkandet om att riksdagen skall ta initiativ till en\r\nsådan utbildning bör därför avslås. Utskottet vill i\r\nsammanhanget erinra  om  regler  om utökad möjlighet\r\natt  söka  till ett nationellt program  i  en  annan\r\nkommun  även  om  hemkommunen  anordnar  motsvarande\r\nutbildning.  Denna möjlighet torde minska behovet av\r\nriksrekryterande    utbildningar    (jfr   avsnittet\r\nÖvergripande frågor ovan). Skolverket har i december\r\n2004  redovisat  ett uppdrag om riksrekrytering  för\r\nvissa gymnasieutbildningar.  I  redovisningen lägger\r\nSkolverket  fram  förslag  om bedömningsgrunder  för\r\nansökan om riksrekryterande  utbildning.  Skolverket\r\nbedömer  också  att  beredningsgången för beslut  om\r\nriksrekryterande   utbildningar    skall   behållas.\r\nFörslagen bereds inom Regeringskansliet.\r\nDen  gymnasieskola  som  önskar  erbjuda  eleverna\r\nundervisning i körkortsteori kan göra  det genom att\r\nanordna en lokal kurs med detta innehåll.  Utskottet\r\nanser   därför  att  det  inte  finns  behov  av  en\r\nutredning  för att se över möjligheterna att erbjuda\r\ngymnasieeleverna trafik- och körkortsteori.\r\n\r\nInför högre studier\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör   avslå   motionsyrkanden   om\r\nteknikprogrammet    och    tekniskt    basår,\r\nkunskapskraven    för    elever   som   läser\r\nstudieförberedande  program,  avskaffande  av\r\nhögskolebehörighet  på   alla   program   och\r\ninförande av ett mentorssystem.\r\nJämför  reservationerna  20 (fp), 21 (fp), 22\r\n(m,  fp,  kd)  och  23  (kd)  samt   särskilt\r\nyttrande 9 (v).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub258  yrkande\r\n20  att  teknikprogrammet  skall ge en kompetensnivå\r\nsom motsvarar det tekniska basåret  på  högskolorna.\r\nEnligt motionärerna är det slöseri med resurser  att\r\nhögskoleutbildning   skall  ägnas  åt  grundläggande\r\nkunskaper som bäst lärs ut på gymnasienivå.\r\n\r\nI   motion   2004/05:Ub258    yrkande   23   menar\r\nFolkpartiet att kunskapskraven bör  höjas för elever\r\nsom  läser en studieförberedande gymnasieutbildning.\r\nMotionärerna   anser  att  alla  elever  skall  läsa\r\nkärnämnen, men att  elever  som  vill gå direkt ut i\r\nyrkeslivet skall kunna läsa ämnena under kortare tid\r\noch  med annat innehåll. Om inte alla  elever  måste\r\nstöpas  i  samma  form menar motionärerna att elever\r\nsom siktar på vidare  studier  redan  från början av\r\ngymnasieutbildningen kan mötas av krav som är bättre\r\nanpassade till deras förutsättningar.\r\nKristdemokraterna  föreslår i motion 2004/05:Ub480\r\nyrkande 44 att kravet  på  direkt högskolebehörighet\r\ntas  bort  men  att  möjligheten   att   komplettera\r\nstudierna för att få behörighet alltid skall  finnas\r\npå alla program.\r\nInförande   av   ett   mentorssystem  föreslås  av\r\nKristdemokraterna i motion  2004/05:Sf365 yrkande 8.\r\nMotionärerna  pekar  på  att få  gymnasieelever  med\r\ninvandrarbakgrund fortsätter  till  universitet  och\r\nhögskola.  För  att  underlätta för dessa elever att\r\nskaffa akademisk utbildning  bör  ett  mentorssystem\r\ninföras.  På  så sätt får eleverna lära känna  andra\r\ninvandrare som  studerar,  forskar  eller  som  gått\r\nvidare     till    arbetslivet    efter    avslutade\r\nuniversitetsstudier.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\n\r\nMöjligheten  att  genomgå  ett  tekniskt  basår  i\r\nhögskolan  eller  inom  den kommunala vuxenskolan är\r\nenligt   utskottets   uppfattning   ett   värdefullt\r\nkomplement  för  att bredda  rekryteringen  till  de\r\nnaturvetenskapliga  och  tekniska  utbildningarna  i\r\nhögskolan.  De  elever  som  går igenom det tekniska\r\nbasåret  - omkring 3 500 elever  vid  högskolan  och\r\nnågot färre  i  kommunala  vuxenskolan varje år - är\r\nett välkommet tillskott till  de  som  avslutar  det\r\ntekniska programmet eller det naturvetenskapliga.\r\nUtskottet  anser  -  som tidigare framgått i detta\r\nbetänkande - att gymnasieskolan  skall vara en skola\r\nmed  gemensam  kunskapsbas  för  såväl  studie-  som\r\nyrkesförberedande  utbildningar och  att  kärnämnena\r\ndärför    bör   vara   gemensamma    för    samtliga\r\nutbildningar.    Utskottet   hänvisar   till   detta\r\nresonemang även när  det  gäller att bemöta yrkanden\r\nom  andra kunskapskrav på vissa  program.  Utskottet\r\nvill  också  hänvisa  till de olikheter i innehållet\r\nsom redan finns mellan  programmen  bl.a.  genom  de\r\nolika  karaktärsämnena. Även när det gäller yrkandet\r\nom högskolebehörighet  hänvisas  till  vad utskottet\r\nanfört  om  en  gemensam  kunskapsbas för alla.  Den\r\nkunskap som motsvarar högskolebehörighet  är  viktig\r\nför  att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare  och\r\nockså för att kunna få ett arbete.\r\nUtskottet   menar   att   det  är  värdefullt  med\r\nkontakter mellan gymnasieelever  och  högskolan. Det\r\när  dock  möjligt  för  en enskild skola, en  kommun\r\neller   en   högskola   att  initiera   ett   sådant\r\nmentorssystem  som  förespråkas   av   motionärerna.\r\nUtskottet  anser  inte  att  detta  är en fråga  för\r\nriksdagen att besluta om.\r\n\r\nÖvriga yrkanden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden avseende\r\nde    nordiska    ländernas    gymnasiebetyg,\r\nelevresor och avgiftsfri skolmat.\r\nJämför   reservation  24  (kd)  och  särskilt\r\nyttrande 10 (v).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna   menar   i   motion  2004/05:U312\r\nyrkande 1 att en snabb lösning bör  komma till stånd\r\nför en gemensam evaluering av de nordiska  ländernas\r\ngymnasiebetyg så att de kan jämföras på ett rättvist\r\nsätt.\r\n\r\nKommunernas   skyldighet   att   svara  för  vissa\r\nelevresor bör förändras enligt motion  2004/05:Ub414\r\n(s). Eftersom väderförhållandena skiljer  sig starkt\r\nmellan olika landsändar borde ansvaret för elevernas\r\nresor  till  skolan  ses över med syfte att bli  mer\r\nflexibelt.\r\nTre  motioner  har  väckts   angående   avgiftsfri\r\nskolmat  i  gymnasieskolan.  I  motion 2004/05:Ub385\r\n(mp) yrkar motionärerna att elever  inom  grund- och\r\ngymnasieskolan bör få en laglig rätt till avgiftsfri\r\nskollunch  och  pekar  på  att  barn från ekonomiskt\r\nutsatta  familjer äter allt mindre  och  allt  sämre\r\nnäringsrik mat. I motion 2004/05:Ub484 (s) yrkas att\r\nregeringen   bör   verka   för   att   skolmaten   i\r\ngymnasieskolan   förblir  kostnadsfri.  Motionärerna\r\nmenar   att   detta   är   viktigt   dels   ur   ett\r\nnäringsperspektiv, dels ur ett klassfrågeperspektiv.\r\nFN:s konvention för barns  bästa  åberopas  i motion\r\n2004/05:Ub488   (s)   och   motionären   efterfrågar\r\nåtgärder i syfte att garantera eleverna fri skolmat.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nDe nordiska länderna  har  inom ramen för Nordiska\r\nrådet  ett  samarbete när det gäller  gymnasieskolan\r\noch   har  nyligen   överenskommit   om   ett   nytt\r\ngymnasieavtal.  Avtalet innebär bl.a. ett ömsesidigt\r\nerkännande   av  examina,   delexamina   och   annan\r\ndokumentation  över  genomgången utbildning. Avtalet\r\nsäkerställer  också att  de  nordiska  länderna  ger\r\nutbildningssökande  från andra avtalsländer tillgång\r\ntill     de     teoretiska    och     yrkesinriktade\r\ngymnasieutbildningarna    på    lika   villkor   med\r\nrespektive lands egna medborgare.\r\nNär det gäller yrkandet om flexiblare  regler  för\r\nskolskjuts  beroende på väderlek vill utskottet peka\r\npå bestämmelsen  i  4 kap. 7 § skollagen om reglerna\r\nför skolskjuts för elever i grundskolan. Där stadgas\r\natt hemkommunen är skyldig att sörja för att det för\r\neleverna anordnas kostnadsfri  skolskjuts,  om sådan\r\nbehövs    med    hänsyn   till   färdvägens   längd,\r\ntrafikförhållanden,   funktionshinder  hos  en  elev\r\neller  någon  annan  särskild   omständighet.  Inget\r\nhindrar således en kommun att väga  in  klimatet som\r\nen faktor i de kommunala bestämmelserna. Motsvarande\r\nskyldighet  att  anordna  skolskjuts finns inte  för\r\ngymnasieskolan.\r\nYrkanden  om  avgiftsfri  skolmat  behandlades  av\r\nutskottet   senast  i  betänkandet   Utveckling   av\r\ngymnasieskolan. Utskottet menade då att behandlingen\r\nav Skollagskommitténs  betänkande  borde avvaktas då\r\nansvarsfördelningen mellan stat och kommun behandlas\r\ni betänkandet.\r\n\r\nAndra motionsyrkanden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  tre motionsyrkanden  i\r\nfrågor   där   det  enligt  gällande   regler\r\nankommer  på andra  än  riksdagen  att  fatta\r\nbeslut.\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nAnsvaret  för   skolväsendet  delas  mellan  staten,\r\nkommunerna  och respektive  skola.  Enligt  gällande\r\nansvarsfördelning   skall   riksdagen  främst  fatta\r\nbeslut om övergripande och nationella frågor.\r\n\r\nFöljande motionsyrkanden rör frågor där det enligt\r\ngällande  ansvarsfördelning  ankommer  på  andra  än\r\nriksdagen att fatta beslut:\r\n\r\n-  motion  2004/05:Ub427 (s) om  trafikantutbildning\r\noch förberedande körkotsutbildning,\r\n\r\n- motion 2004/05:Ub445 (s) om undervisning i kvinno-\r\noch migrationshistoria och\r\n\r\n-   motion  2004/05:Sk404   (c)   yrkande   2   om\r\nteoriutbildning inför körkortsprov.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i reservationen.\r\n\r\n\r\n1. Behörighet till gymnasiet (punkt 1) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson  (m) och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1  borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub390 yrkande 32\r\nsamt avslår motion\r\n2004/05:Ub501.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  menar  att  det  inte  går  att tvinga på  någon\r\nkunskap. Elever som inte vill lära  sig  kommer inte\r\natt     tillgodogöra     sig    undervisning.    Men\r\ngrundinställningen  måste vara  att  alla  elever  i\r\ngrundskolan skall nå  målen.  När  kunskapsrätten  -\r\ndvs.  rätten  till  det stöd och den hjälp som krävs\r\nfor att eleven skall kunna klara skolans kunskapsmål\r\n- är genomförd skall  alla  mål  nås före gymnasiet.\r\nSjälvklart   skall   kraven   för  behörighet   till\r\ngymnasiet inte sänkas utan även framgent skall minst\r\ngodkänt i svenska, engelska och matematik krävas för\r\ninträde på de nationella programmen.\r\n\r\n\r\n2. Brister i utbildningssystemet (punkt 2) - m,\r\nfp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta\r\nPålsson  (m),  Tobias  Billström  (m),  och  Axel\r\nDarvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub436 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet svenska utbildningssystemet  klarar  inte av att\r\nmöta vare sig enskildas behov eller arbetsmarknadens\r\nkrav.  De  senaste åren har många rapporter  påvisat\r\nbrister i elevernas  baskunskaper. En av fyra elever\r\ni grundskolan når inte  betyget  Godkänt i ett eller\r\nflera  ämnen.  Varje  år  är  det  ungefär   10  000\r\ngrundskoleelever som inte uppnår behörighet till ett\r\nnationellt program i gymnasieskolan. Det innebär att\r\nvar   tionde   elev  utestängs  från  de  nationella\r\nprogrammen  i gymnasieskolan.  Ungefär  tre  av  tio\r\ngymnasieelever    lyckas    inte    fullfölja   sina\r\ngymnasiestudier  inom  fyra  år  och avhoppen  ökar.\r\nTrenden   är   tydlig.   För   elever  som   började\r\ngymnasieskolan för sex år sedan  var motsvarande tal\r\nungefär två av tio elever.\r\n\r\n\r\n3. Livslångt lärande (punkt 3) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub275 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiets utbildningspolitik  tar  sikte på det\r\nlivslånga lärandet eftersom kunskapskraven  ständigt\r\nökar  i  samhället.  Vi önskar en gymnasieskola  som\r\nhöjer den allmänna utbildningsnivån  och  förbereder\r\nalla  för  ett  livslångt  lärande.  Vi  bör  ha  en\r\nutbildningspolitik   som  utgår  från  den  enskilda\r\neleven i varje skolform och som stärker helhetssynen\r\npå  lärandet.  Skolan  måste   ta  hänsyn  till  att\r\neleverna är olika och lär på olika  sätt.  Det finns\r\nmånga olika sätt att anpassa gymnasieskolan efter de\r\nbehov de enskilda eleverna har. Ett sätt är  att  se\r\ntill  att  alla  elever  har  med  sig  tillräckliga\r\nförkunskaper från grundskolan. Om så inte  är fallet\r\nkommer  dessa  elevers  tid  i  gymnasieskolan  inte\r\nheller  vara  någon framgång då alla resurser kommer\r\natt  ägnas  åt att  fylla  de  hål  som  uppstått  i\r\ntidigare stadier.\r\n\r\n\r\n4. Examensformer i gymnasiet (punkt 4) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 25\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 45.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet   anser   att   gymnasiestudierna  skall\r\navslutas    med    en   internationellt    jämförbar\r\nstudentexamen     som    ger     behörighet     till\r\nhögskolestudier.   Det   skall   också   finnas   en\r\nlärlingsexamen och en yrkesexamen.\r\n\r\n\r\n5. Examensformer i gymnasiet (punkt 4) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 45\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  anser   att  gymnasieexamina  med\r\nolika inriktningar skall inrättas.\r\n\r\n\r\n6. Fritt val av skola (punkt 5) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta  Pålsson  (m) och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5  borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub295.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det i samband med regelförändringarna i\r\ngymnasieskolan    är   dags   att   ta   bort   alla\r\nbegränsningar i fråga  om i vilken skola en elev får\r\ngå på. Det måste bli självklart  att  varje elev har\r\nrätt att välja utbildning på den skola som han eller\r\nhon vill gå på utan att hinder sätts upp av vare sig\r\nstatliga eller kommunala regleringar.\r\n\r\n\r\n7. Jämställdhet (punkt 7) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub292 yrkande 1\r\noch avslår motion\r\n2004/05:A322 yrkandena 4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nModeraterna   menar   att   den  enskilt  viktigaste\r\nåtgärden  för  att skapa jämställdhet  inom  svenskt\r\nutbildningsväsende  är att värna människors rätt att\r\nbli bedömda som individer  och  få sina prestationer\r\ngranskade  i  ett  individuellt  perspektiv.   Olika\r\nmänniskor    har    olika   förutsättningar.   Dessa\r\nperspektiv skall naturligtvis  speglas i skolans och\r\nden högre utbildningens verksamhet.\r\n\r\n\r\n8. Jämställdhet (punkt 7) - v\r\n\r\nav Lennart Gustavsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:A322 yrkandena 4 och 5\r\nsamt avslår motion\r\n2004/05:Ub292 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSkolverket  bör  få  i   uppdrag   att  granska  den\r\narbetsplatsförlagda verksamhet som bedrivs i dag för\r\nelever i grund- och gymnasieskolan för att se om den\r\növerensstämmer  med  de skrivningar om  jämställdhet\r\nsom finns i läroplanerna  Lpo  94 respektive Lpf 94.\r\nVidare  bör Myndigheten för skolutveckling  se  till\r\natt gruppen  praktikhandledare och mentorer men även\r\nstudie- och yrkesvägledare,  får  kunskap om hur man\r\naktivt  arbetar  med  att bryta de könstraditionella\r\nmönstren, inklusive yrkesvalen.\r\n\r\n\r\n9. Uppdrag att utforma satsningar för att öka\r\nmäns deltagande i kvinnodominerade yrken\r\n(punkt 8) - v, mp\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp) och Lennart Gustavsson\r\n(v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:A322 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att Myndigheten för skolutveckling bör få i\r\nuppdrag  att utarbeta  kurser  i  enlighet  med  det\r\nkoncept som tidigare använts för flickornas kurser i\r\nteknik.  Det   vill   säga  kurser  som  ger  pojkar\r\nmöjlighet att prova på  yrken  inom  vård, skola och\r\nomsorg.\r\n\r\n\r\n10. Diskrimineringslagstiftning (punkt 9) - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub292 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAll  form  av  förtryck,  diskriminering och negativ\r\ngeneralisering skall och måste  motverkas. Människor\r\nhar rätt att betraktas som individer  och  inte  som\r\ndelar   av   en   viss   kvotgrupp  som  godtyckligt\r\ntillskrivs vissa egenskaper  uppifrån.  Vi anser att\r\ndet  inte  finns någon anledning att ha en  särskild\r\ndiskrimineringslagstiftning  för utbildningsväsendet\r\neller över huvud taget för någon  del  av detta. Det\r\nfinns  inget  hållbart  motiv  till  att  dela   upp\r\ndiskriminering  i  olika kategorier och att splittra\r\nlagstiftningen på en rad olika lagar.\r\n\r\n\r\n11. Införande av tvååriga yrkeslinjer (punkt\r\n10) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkande 19,\r\n2004/05:Ub407 yrkande 1 och\r\n2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  menar att  det  är  bättre  att  elever\r\nslutför en kortare  yrkesutbildning,  än att många -\r\nsom  i  dag - hoppar av utan slutbetyg. De  personer\r\nsom  följde   de   tvååriga  linjerna  som  fanns  i\r\ngymnasiet för tio år  sedan  har  klarat  sig  bra i\r\nyrkeslivet.  Dagens  avhoppare har däremot svårt att\r\nta sig vidare vare sig  det gäller fortsatta studier\r\neller att få ett arbete.  Vi  tänker  oss att elever\r\nsom  läser  en  tvåårig yrkesutbildning skall  kunna\r\nkomplettera  den med  lärlingsutbildning  eller  mer\r\nteoretiskt   inriktade    studier.    Med   tvååriga\r\ngymnasielinjer kommer dessutom sannolikt fler elever\r\natt ta sig igenom gymnasiet och komma ut  fortare  i\r\narbetslivet.   Det   skulle   inte   bara  gynna  de\r\nindividerna utan också det svenska näringslivet.\r\n\r\n\r\n12. Struktur för yrkesutbildningen (punkt\r\n11) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:N239 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna   anser    att   det   behövs   en\r\nuppvärdering av yrkesutbildning. Underförsörjning av\r\nyrkeskvalificerad  arbetskraft  hindrar  tillväxten.\r\nUtbildningsvägarna  är   många   gånger  oklara  och\r\nofullständiga. Den tydligaste bristen och därmed den\r\nfrämsta   utmaningen   är   att   det   saknas   ett\r\nsammanhållet    system    och    en   struktur   för\r\nyrkesutbildningen. Dubbelt så många  hoppar  av från\r\nde yrkesförberedande gymnasieprogrammen som från  de\r\nstudieförberedande.  Vi  menar  att  regeringen  bör\r\nåterkomma  till  riksdagen  med förslag om en bättre\r\nstruktur för yrkesutbildningen på gymnasienivå.\r\n\r\n\r\n13. Yrkesutbildningsdelegationen (punkt 12) -\r\nkd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub440 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna    kommer   noggrant   att   följa\r\nutvecklingen           av           den          nya\r\nYrkesutbildningsdelegationen.                 Enligt\r\nEkonomistyrningsverket finns redan 272 myndigheter i\r\nSverige.  På  fyra år har femtio nya små myndigheter\r\ntillkommit.  Det   är   inte  fler  myndigheter  och\r\nutredningar   svensk  gymnasieskola   behöver   utan\r\nkonkreta verktyg  för att höja kunskapsnivån, stärka\r\nkvaliteten och hjälpa  elever med studiesvårigheter.\r\nKristdemokraterna menar  att  arbetet med att stärka\r\nyrkesutbildningen  kan  utföras  av   en   befintlig\r\nmyndighet   på   området,   t.ex.  Skolverket  eller\r\nMyndigheten för skolutveckling.\r\n\r\n\r\n14. Arbetsplatsförlagd utbildning (punkt 13)\r\n- kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub440 yrkandena 4 och 5\r\nsamt avslår motion\r\n2004/05:Ub351.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamverkan  mellan skola och arbetsliv behövs för att\r\neleven skall  hitta  rätt  på  en  arbetsmarknad som\r\nförändras   och   blir   alltmer   kunskapsintensiv.\r\nSamverkan   med   arbetslivet   bidrar   till    att\r\nutbildningen  håller  hög  kvalitet och ligger i fas\r\nmed  arbetslivets förändring.  Kristdemokraterna  är\r\npositiva till arbetsplatsförlagt lärande men för att\r\nsäkerställa  ett tillräckligt stort utbud av platser\r\nbehövs    ett   finansieringssystem    som    skapar\r\ntillräckligt många platser med godtagbar kvalitet.\r\n\r\n\r\n15. Införande av lärlingsutbildning (punkt 14)\r\n- m, fp, kd, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp),  Sten  Tolgfors  (m), Inger\r\nDavidson   (kd),  Margareta  Pålsson  (m),  Sofia\r\nLarsen (c),  Tobias Billström (m) och Axel Darvik\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna\r\n2004/05:Ub440 yrkandena 1 och 3,\r\n2004/05:Ub480 yrkande 43,\r\n2004/05:N242 yrkande 2 (i denna del),\r\n2004/05:N254 yrkande 14,\r\nsamt avslår motionerna\r\n2004/05:Ub285,\r\n2004/05:Ub286 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub386 och\r\n\r\n2004/05:Ub407 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn    ny    lärlingsutbildning    måste    inrättas.\r\nLärlingsutbildningen    skall    ge    en    gedigen\r\nyrkesutbildning   och   utformas   i  samarbete  med\r\narbetsmarknadens    parter    med   ett   nationellt\r\nperspektiv för att skapa en god  utbildning för hela\r\nsamhället  och  den  enskilde.  Företagen   bör   få\r\nersättning    från   skolan   för   utbildning   och\r\nhandledning.  Det  är  viktigt  för  att  också  små\r\nföretag   skall  kunna   ta   emot   lärlingar.   En\r\nlärlingsutbildning  har också stor betydelse för att\r\nmånga hantverksyrken  och  småindustrier skall kunna\r\nleva  kvar  och  kompetensförsörjningen  inom  dessa\r\nyrkesområden tryggas.  Förbättrade  möjligheter till\r\nlärlingsutbildning  leder även till att  eleverna  i\r\nhögre utsträckning ges  möjlighet  att ta del av den\r\nsenaste tekniken.\r\n\r\n\r\n16. Lärlingsutbildning för hantverk (punkt 15)\r\n- m, fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson (fp), Sten Tolgfors  (m),  Inger\r\nDavidson  (kd),   Margareta  Pålsson  (m),  Sofia\r\nLarsen (c), Tobias  Billström (m) och Axel Darvik\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Kr354 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHantverks- och designyrkena  har  en enorm betydelse\r\nför   att  formen  och  designen  skall  kunna   bli\r\nverklighet.   Även   klassiska   hantverksyrken  som\r\nsnickare, murare, plåtslagare, stuckatörer,  smeder,\r\nskomakare   och  liknande  spelar  en  viktig  roll.\r\nGymnasieskolan har inte lyckats utbilda tillräckligt\r\nmånga  i  de  aktuella   yrkesgrupperna.   Tusentals\r\nungdomar  har  aldrig fått chansen att etablera  sig\r\nsom  utlärda  hantverkare   och   därmed   gå   från\r\narbetslöshet    till   att   vara   anställd   eller\r\nföretagare.    En    satsning     på    en    modern\r\nlärlingsutbildning  skulle  kunna  innebära  utökade\r\nmöjligheter för ungdomar och hantverkarkåren  skulle\r\nkunna bevaras.\r\n\r\n\r\n17. Entreprenörskap (punkt 17) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 22\r\nsamt avslår motionerna\r\n2004/05:Ub286 yrkande 2 och\r\n2004/05:Ub503.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKunskaper  om  företagande  gör  att fler  vågar  ta\r\nsteget  att  starta  eget.  Detta  visas   t.ex.  av\r\nprojektet  \"Ung företagsamhet\" som drivits i  20  år\r\noch som låter gymnasieelever starta företag under en\r\nbegränsad tidsperiod  med  förmånliga skattevillkor.\r\nSannolikheten  för att eleverna  som  vuxna  startar\r\neget företag är  fyra gånger större om de deltagit i\r\nprojektet än om de  inte  gjort det. Därför menar vi\r\natt   det   är  viktigt  att  skolan   kan   erbjuda\r\nentreprenörskap som en del av undervisningen.\r\n\r\n\r\n18. Eget företagande (punkt 18) - m, fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta\r\nPålsson (m), Tobias Billström (m) och Axel Darvik\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub241.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att  fler  ungdomar  skall stimuleras att starta\r\neget måste skolans syn på  entreprenörskap förändras\r\noch  eleverna  ges  möjlighet  att   få   inblick  i\r\nföretagandets   vardag.  Dagens  skola  stöper  alla\r\nelever i samma form. De individer som i dag går in i\r\nden  svenska  skolan   kommer  ut  tolv  år  senare,\r\nlikriktade  och  formade till  arbetstagare.  Skolan\r\nmåste   omformas   så    att   entreprenörskap   och\r\nkreativitet stimuleras.\r\n\r\n\r\n19. Kursplaneöversyn (punkt 21) - v\r\n\r\nLennart Gustavsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  21\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub339.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVänsterpartiet anser att gymnasieskolan måste ta ett\r\nstörre  ansvar  än  vad  den  gör  i  dag för att ge\r\neleverna  en  god  kunskapsgrund  för  livet   efter\r\ngymnasiet och för alla de val som skall göras då.  I\r\nregeringens   ungdomspolitiska   proposition  (prop.\r\n2004/05:2) tas ett steg i rätt riktning  genom att i\r\nden kursplaneöversyn som uppdragits åt Skolverket ge\r\nverket  i  uppdrag  att  överväga  hur  kunskaper  i\r\narbetsrättsliga  frågor  kan ges ökad betydelse.  Vi\r\nanser  att  uppdraget  till  Skolverket  bör  utökas\r\nytterligare.  En  grundutbildning   om  livet  efter\r\ngymnasiet  skulle kunna handla om vilka  studievägar\r\nsom finns och hur universitetslivet fungerar, om att\r\nsöka arbete och egen bostad. Den kan också innehålla\r\nkunskap om hälsa  och  om  att  leva tillsammans med\r\nandra. Gymnasieskolan bör ge eleverna redskap att se\r\noch hantera livet efter gymnasiet.  Den  kunskap som\r\nerfordras  är  så  omfattande  att det tveklöst  ger\r\nunderlag  för  ett  eget  ämne i gymnasieskolan.  Vi\r\navstår i detta läge från att föreslå något nytt ämne\r\nutan  vill inkludera kunskapen  i  flera  befintliga\r\nämnen.\r\n\r\n\r\n20. Teknikprogrammet (punkt 24) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det  behöver  göras  en  satsning på\r\nnaturvetenskap  och  teknik.  Folkpartiet anser  att\r\nteknikprogrammet  skall  ge  en  kompetensnivå   som\r\nmotsvarar  det  tekniska basåret på högskolorna. Det\r\när slöseri med resurser att högskoleutbildning skall\r\nägnas åt grundläggande kunskaper som bäst lärs ut på\r\ngymnasienivå.\r\n\r\n\r\n21. Kunskapskrav på studieförberedande program\r\n(punkt 25) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet   anser   att  alla  elever  skall  läsa\r\nkärnämnen, men att elever  som  vill  gå direkt ut i\r\nyrkeslivet skall kunna läsa ämnena under kortare tid\r\noch  med  ett  annat innehåll. När inte alla  elever\r\nlängre måste stöpas  i  samma form kan de som siktar\r\npå   vidare   studier   redan   från    början    av\r\ngymnasieutbildningen  mötas  av  krav  som är bättre\r\nanpassade till deras förutsättningar.\r\n\r\n\r\n22. Högskolebehörighet (punkt 26) - m, fp, kd\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp), Sten Tolgfors (m),  Inger\r\nDavidson  (kd),  Margareta  Pålsson  (m),  Tobias\r\nBillström (m) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub440 yrkande 44.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att kravet på allmän högskolebehörighet bör\r\ntas  bort  men  att  möjligheten   att   komplettera\r\nstudierna  för att få sådan behörighet alltid  skall\r\nfinnas på alla program.\r\n\r\n\r\n23. Mentorssystem (punkt 27) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  27\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Sf365 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   dag   är  det  alltför  få  gymnasieelever   med\r\ninvandrarbakgrund  som  fortsätter  till universitet\r\noch  högskola. För att underlätta för  dessa  elever\r\natt  skaffa  akademisk  utbildning  bör  högskolorna\r\ninföra ett mentorssystem. Eleverna får då lära känna\r\nandra  invandrare  som  studerar, forskar eller gått\r\nvidare    till    arbetslivet    efter     avslutade\r\nuniversitetsstudier.  På  så sätt visar man eleverna\r\nvilka möjligheter som finns  om man söker sig vidare\r\ni  utbildningssystemet, också om  man  har  utländsk\r\nbakgrund.   Systemen   skall   utformas   lokalt  på\r\nhögskolor och universitet.\r\n\r\n\r\n24. Betyg från de nordiska länderna (punkt 28)\r\n- kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  28\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:U312 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUndervisningsministrarna  i Norden förpliktade sig\r\nvåren    2004   att   underteckna   ett    reviderat\r\ngymnasieavtal. Ministrarna skall också förstärka det\r\nnordiska  samarbetet  om  ömsesidigt  erkännande  av\r\nutbildningar  och påbörja samarbete om erkännande av\r\nyrkesutbildningar.  Det  är  angeläget  att en snabb\r\nlösning kommer till stånd för en gemensam evaluering\r\nav de olika ländernas gymnasiebetyg, så att  de  kan\r\njämföras på ett rättvist sätt.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  Fyra  yttranden avser\r\nbetänkandet  i  dess  helhet.  För övriga  yttranden\r\nanges  i  rubriken  inom  parentes  vilken  punkt  i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas\r\ni yttrandet.\r\n\r\n\r\n1. Utvecklingen av gymnasieskolan - m\r\n\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson  (m)  och\r\nTobias Billström (m).\r\n\r\nDet är förmedling av kunskap som är skolans centrala\r\nuppgift.   I   dag   når   vart   fjärde  barn  inte\r\ngrundskolans mål i ett eller flera ämnen. Mer än var\r\ntionde  elev  blir  inte  behörig  till   gymnasiet.\r\nGrundskolans   problem  blir  också  gymnasieskolans\r\nproblem   när   elevernas    förkunskaper   brister.\r\nHögskolan blir sedan i sin tur  lidande  när  elever\r\nkommer oförberedda från gymnasiet vilket leder  till\r\ndiskussioner     om    den    högre    utbildningens\r\ngymnasifiering.\r\n\r\nDet är uppenbart  att  dagens  gymnasieskola  inte\r\nfullt  ut  fungerar.  Bara  två  tredjedelar av alla\r\ngymnasieelever  fullgör gymnasiet inom  den  avsedda\r\ntiden,  tre år. Bara  tre  av  fyra  elever  fullgör\r\ngymnasiet   ens   inom  fyra  år.  Det  individuella\r\nprogrammet   har   växt    från    att    vara   ett\r\nundantagsprogram  till  det  tredje  största. Av  de\r\nelever som börjar på det individuella programmet får\r\nhögst var femte slutbetyg inom fyra år.\r\nAtt  så många som drygt 10 % av eleverna  inte  är\r\nbehöriga  till gymnasiet i dag visar att grundskolan\r\ninte klarar  sin uppgift. Problemet löses inte genom\r\natt de elever  som  har  bristfälliga kunskaper från\r\ngrundskolan  tvingas  in  i  en  utbildning  de  har\r\nbegränsade förutsättningar att klara, utan genom att\r\nåtgärder    sätts    in    tidigt   i   grundskolan.\r\nSkolpolitiken måste lägga fokus  på att ge varje del\r\nav skolan förutsättningar att lösa  sina  uppgifter,\r\nför att återupprätta Sverige som kunskapsnation.\r\nFramtidens krav på bredare kompetenser förutsätter\r\näven  krav  på  djup  i kunskaperna. Gymnasieskolans\r\nuppdrag  är  inte i första  hand  att  färdigutbilda\r\neleverna, utan  att  bidra till personlig utveckling\r\nför ungdomar och göra dem redo för arbetslivet eller\r\nför studier på universitetsnivå.  Gymnasieelever bör\r\ni  än högre utsträckning än grundskoleelever  själva\r\nkunna  styra sin utbildning. I och med att det är en\r\nfrivillig  skolform  är det rimligt att eleverna har\r\nmycket stort inflytande  över  hur  deras utbildning\r\nskall se ut och var den skall bedrivas.\r\nSåväl    yrkesinriktade    elever    som    starkt\r\nstudiemotiverade   elever  måste  kunna  lyckas  och\r\nutvecklas i gymnasiet.  Vi ser inget egenvärde i att\r\nalla      utbildningar      skall     leda      till\r\nuniversitetsstudier. Som i dag  skall kurserna också\r\nframöver vara gymnasiets minsta byggsten och det som\r\nbetygssätts.  Det  ger  utrymme  för  valfrihet  för\r\neleverna  och  skapar en struktur som  gör  att  man\r\nsuccessivt kan gå  vidare  i sina studier. Samtidigt\r\när    det    viktigt    att   undervisningen    inte\r\nfragmentiseras   och   delas    upp    i   för   små\r\nbeståndsdelar.\r\nEleverna skall kunna välja kurser friare  än i dag\r\noavsett  inriktning på utbildningen. Endast svenska,\r\nengelska,   matematik   och   historia   skall  vara\r\nobligatoriska    ämnen    för   alla   elever.   Den\r\nobligatoriska  delen  omfattar   då   ca   20  %  av\r\nundervisningstiden. Utrymmet för elevernas egna  val\r\nskall i motsvarande mån öka. Tydliga examenskrav och\r\nintagningskrav    till   universitetet   bör   styra\r\ngymnasieskolans struktur i övrigt. Med detta synsätt\r\nkan eleverna själva komponera sin utbildning utifrån\r\negna intressen och  bedömningar av kommande behov på\r\narbetsmarknaden. Det  gör  det  möjligt  att variera\r\nutbildningens   längd.   Vi   tror  att  det  skapar\r\nmotivation  och  frihet  att  förverkliga  det  egna\r\nlivet.  Samtliga  specialämnen skall  ha  nationella\r\nkursplaner och kunskapsmål.\r\n\r\n2. Utvecklingen av gymnasieskolan - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nI  Folkpartiets  tidigare   behandlade   motion   om\r\ngymnasieskolan har vi presenterat ett antal konkreta\r\nförslag   till   förändringar,  vilka  avslagits  av\r\nutskottets majoritet. För liberaler är skolan ett av\r\nsamhällets starkaste verktyg för att ge alla jämlika\r\nchanser. Jämlikhet  nås  dock  inte genom en likadan\r\nutbildning för alla elever. Tvärtom  måste skolor få\r\nprofilera  sig  mer  än  i  dag  och  utbildningarna\r\nanpassas till att passa olika livsplaner  och  behov\r\nhos      eleverna.      Den     enskilde     elevens\r\nkunskapsinhämtande skall  sättas  i  centrum.  Varje\r\nelev  måste  mötas  på  sin  egen nivå, utifrån sina\r\nintressen och framtidsplaner och  ha  möjlighet  att\r\nutvecklas  i  sin takt. I en sådan skola skall ingen\r\nbehöva känna sig  misslyckad.  Vi tror att individer\r\när  olika  och  lär sig på olika sätt.  En  del  har\r\nfallenhet  för  vissa  teoretiska  ämnen,  andra  är\r\nskickliga praktiker.  Skolans uppgift måste vara att\r\nge alla elever en bra grund  att stå på och utveckla\r\nde intressen och färdigheter som  eleverna  bär  med\r\nsig.\r\n\r\nDet  behövs  åtgärder för att komma till rätta med\r\nde stora problemen  i gymnasieskolan. En mycket stor\r\nandel    elever,    26    %,    hoppar     av    sin\r\ngymnasieutbildning.  Över  en  fjärdedel av dem  som\r\nbörjar  gymnasiet har inte avslutat  studierna  inom\r\nfyra år.  40  %  av  20-åringarna  har  inte uppnått\r\ngymnasiekompetens.  Det är gymnasieskolans  struktur\r\nsom orsakar de stora problemen i gymnasieskolan. Den\r\nhar  organiserats  ifrån   utgångspunkten  att  alla\r\nelever oavsett om de vill bli frisörer eller läkare,\r\nskall  läsa samma kurser i matematik,  naturkunskap,\r\nengelska osv. Detta har gjort att ämnena splittras i\r\nsmå kurser  som varken tillfredsställer den blivande\r\nläkarens eller  den blivande frisörens behov. Dagens\r\nextremt    kursutformade    gymnasieskola    behöver\r\nförändras så att eleverna i stället kan välja mellan\r\ntydliga utbildningspaket  -  linjer.  Linjerna skall\r\nbyggas upp av ämnen som läses under lång tid och som\r\nvarierar till omfattning och innehåll,  beroende  på\r\nvilken   utbildningslinje   eleven   valt.   För  de\r\npraktiskt  inriktade eleverna skall yrkeslinjer  och\r\nlärlingsutbildning         erbjudas.        Tvååriga\r\ngymnasieutbildningar    med   praktisk    inriktning\r\nkombinerad med allmänbildning  i viktiga ämnen måste\r\nockså  finnas  för  dem  som så önskar.  Elever  som\r\nsaknar  högskolebehörighet   skall   ha   rätt   att\r\nkomplettera i vuxenutbildningen.\r\nGymnasieskolan  måste bidra till att betona vikten\r\nav  kunskap  i  humanistiska  ämnen  i  ett  modernt\r\nsamhälle. Det behövs  en  linje  som skapar en stark\r\ngrund  för  bred  kunskap i humanistiska  ämnen  som\r\nspråk,   historia,  litteratur   och   kultur.   Att\r\nhumanistiska ämnen nedvärderats i gymnasieskolan har\r\nfått återverkningar för hur eleverna prioriterat sin\r\ntid. Antalet  elever  som  läser  språk  har minskat\r\navsevärt  både  på  det  naturvetenskapliga och  det\r\nsamhällsvetenskapliga programmet.\r\n\r\n3. Utvecklingen av gymnasieskolan - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nEftersom  riksdagen  nyligen  behandlade  frågan  om\r\ngymnasieskolans framtid  i  samband  med regeringens\r\nproposition 2003/04:140 \"Kunskap och kvalitet - elva\r\nsteg för utveckling av gymnasieskolan\", lade vi inte\r\nnågon  motion  om gymnasieskolan under den  allmänna\r\nmotionstiden hösten  2004. Då frågan nu åter tas upp\r\ntill behandling vill vi  i  detta särskilda yttrande\r\nnämna några huvuddrag i den kristdemokratiska  synen\r\npå gymnasieskolan så som den presenterats i tidigare\r\nmotioner.\r\n\r\nI gymnasieskolan förbereds eleverna inför de sista\r\nstegen ut i vuxenlivet. Där läggs grunden för vidare\r\nstudier     eller    yrkesarbete.    Gymnasieskolans\r\nutbildningar    har    blivit    alltmer   homogena.\r\nSkillnaderna mellan de olika programmen  minskar och\r\nde  teoretiska  kraven  ökar. Det har lett till  att\r\nmånga elever slås ut och  att andra inte lär sig det\r\nde  skall.  I  dag  lämnar var  fjärde  gymnasieelev\r\nskolan utan fullständiga betyg, och det individuella\r\nprogrammet har blivit skolans största.\r\nGymnasieskolan behöver  utvecklas  och  kvaliteten\r\nhöjas så att fler elever når de gemensamma målen och\r\ndärmed  får  de  kunskaper  som  krävs för personlig\r\nutveckling,  aktivt  deltagande  i ett  demokratiskt\r\nsamhällsliv,   ett  utvecklande  arbetsliv,   vidare\r\nstudier   och  ett   lärande   under   hela   livet.\r\nGymnasieskolan  måste  bättre  svara mot de krav som\r\ndet  moderna  samhället  ställer  på   såväl   breda\r\nkunskaper  som  hög specialisering. Det måste finnas\r\nen mångfald av såväl  teoretiska  studieförberedande\r\nutbildningar    som    praktiska   yrkesförberedande\r\nutbildningar.  Bland  annat  vill  Kristdemokraterna\r\ninföra en lärlingsutbildning.\r\nDen  mest  centrala uppgiften  för  gymnasieskolan\r\nskall självklart  vara  att ge eleverna de kunskaper\r\nde behöver för livet. En  viktig  uppgift  är att ta\r\nhänsyn  till  elevers skilda behov och intressen.  I\r\nläroplanen  för  gymnasieskolan  definieras  kunskap\r\növergripande  såsom  fakta, förståelse, förtrogenhet\r\noch färdighet. Denna kunskapssyn  behöver  utvecklas\r\nännu mer i skolans alla ämnen. På så sätt stimuleras\r\nelevernas   utveckling   mer   än   i   en   statisk\r\nfaktafixerad skola.\r\nGymnasieskolans verksamhet måste styras av tydliga\r\nmål både när det gäller kunskap och arbetsmiljö, mål\r\nsom  är  väl  förankrade hos både lärare och elever.\r\nAtt alla är medvetna om och strävar mot samma mål är\r\nnödvändigt för en framgångsrik skola.\r\nKristdemokratisk   skolpolitik  har  sin  grund  i\r\nkunskap,  ansvar  och  trygghet.  Alla  delar  måste\r\nfungera för att vi skall  få en kvalitativ skola. Vi\r\nanser att en tydlig värdegrund  är  en förutsättning\r\nför en framgångsrik skola. Det måste vara självklart\r\natt  alla  som verkar i skolan, lärare,  elever  och\r\nannan personal, bemöter varandra med respekt.\r\n\r\n4. Utvecklingen av gymnasieskolan - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nI  ett samhälle  där  kunskaper  är  den  viktigaste\r\ngrunden  för  ekonomisk  utveckling är lika tillgång\r\ntill  bra  utbildning  en  avgörande  rättvisefråga.\r\nUtbildning är den viktigaste  och  mest  långsiktiga\r\nvägen   till   social  och  regional  utjämning.   I\r\nCenterpartiets utbildningspolitik  utgår  vi  i från\r\natt  alla  elever kan och vill lära sig. För att  ge\r\nalla elever,  i olika skolformer, större chanser att\r\ntillgodogöra sig kunskaperna, vill vi individanpassa\r\nskolan ännu mer än dagens skola.\r\n\r\nVi måste hela  tiden  sträva  efter  att  utveckla\r\nutbildningssystemet för att möta kraven från individ\r\noch  samhälle.  Det  handlar om viktiga vägval inför\r\nframtiden. Att avsätta  resurser  för  utbildning är\r\nett led i att skapa tillväxt men också ett led i att\r\nskapa  livskvalitet  för den enskilda människan  där\r\nalla människor måste få  möjlighet och stimulans att\r\nnå  toppen  av  sin egen förmåga.  I  Centerpartiets\r\nutbildningspolitik  tar  vi  sikte  på det livslånga\r\nlärandet,  eftersom  vi ser att kunskapskraven  hela\r\ntiden ökar i samhället. Kunskapskrav som innebär att\r\nvi hela tiden måste ha  förmågan  att  lära och lära\r\nom, att lärandet är en process som återkommer  under\r\nhela   livet.   Att  förbereda  eleverna  för  detta\r\nförutsätter att gymnasieskolan lägger en bra grund.\r\nGymnasieskolan är könsuppdelad med tydliga \"flick-\r\noch  pojkprogram\",  det  är  stora  statusskillnader\r\nmellan    de    olika   gymnasieprogrammen,   social\r\nsnedrekrytering  förekommer,  att  komplettera  sina\r\nbetyg på komvux ingår  i  planerna  för många elever\r\nredan   under   gymnasietiden,   betygsstress    och\r\nfragmentisering ingår i elevernas vardag. Det är ett\r\nmisslyckande   för   gymnasieskolan   som  inte  kan\r\naccepteras.\r\nGymnasieskolans problem kommer till stor  del från\r\ngrundskolan  eftersom många elever inte får med  sig\r\ntillräckliga kunskaper  därifrån. Om regeringen inte\r\nbörjar  från  början  och  löser  problemen  där  de\r\nuppstår kommer vi aldrig att få den gymnasieskola vi\r\nönskar  - en gymnasieskola som  höjer  den  allmänna\r\nutbildningsnivån   och   förbereder   alla  för  ett\r\nlivslångt lärande.\r\n\r\n5. Behörighet till gymnasiet (punkt 1) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nFör  att bli behörig till ett nationellt  program  i\r\ngymnasiet  skall  en  elev från grundskolan ha minst\r\nbetyget Godkänt i engelska,  svenska  och matematik.\r\nVi  anser  att  det  är  rimligt att kräva att  alla\r\nelever har dessa baskunskaper  eftersom  det  annars\r\nblir  svårt  att  klara  studierna i gymnasieskolan.\r\nKraven  för  att komma in på  olika  gymnasieprogram\r\nmåste  också  få   variera.   Vi   vill   att  högre\r\nförkunskapskrav   ställs,   exempelvis  borde  minst\r\ngodkänt  i  de  naturvetenskapliga  grundskoleämnena\r\nvara  krav  för  naturvetenskapligt   program,   och\r\ngodkänt  i  språk, historia och samhällskunskap vara\r\nkrav för det samhällsvetenskapliga programmet.\r\n\r\n\r\n6. Jämställdhet (punkt 7) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).\r\n\r\nVi  anser  att   ett  jämställdhetsperspektiv  skall\r\ngenomsyra    all    undervisning.     Ett     aktivt\r\njämställdhetsarbete   behöver   bedrivas   på  många\r\nfronter   och   med   olika  innehåll  och  metoder.\r\nPedagogik och metodik måste  anpassas  så  att såväl\r\nkvinnliga som manliga elever kan intressera  sig och\r\naktivt  ta  del av undervisningen. Skolan spelar  en\r\nviktig roll för att betona flickors och pojkars rätt\r\natt bli jämställt  behandlade.  För att skolan skall\r\nlyckas med detta viktiga arbete måste  skolan  i sig\r\nbli mer jämställd. Ett jämställdhetsperspektiv måste\r\ngenomsyra  allt arbete i skolan, i relationen mellan\r\nelever och lärare, i skolans ledning, i styrdokument\r\nsamt i lärarutbildningen.\r\n\r\n\r\n7. Jämställdhet (punkt 7) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  anser att jämställdheten i skolan\r\nbör  öka.  Flickors  och   pojkars  olika  sätt  att\r\nuttrycka sig både verbalt och  med kroppsspråk måste\r\nuppmärksammas. Jämställdhet är en  av  de viktigaste\r\nfrågor som behöver etisk belysning i skolan.  Skolan\r\nbör  aktivt  uppmuntra  såväl flickor som pojkar att\r\nsöka sig till yrken eller branscher som domineras av\r\nmotsatt kön.\r\n\r\n\r\n8. Entreprenörskap (punkt 17) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nEtt nationellt program med  speciell  inriktning  på\r\nföretagande   och  entreprenörskap  bör  inrättas  i\r\nsamarbete med näringslivet.  Ett  sådant program bör\r\ninrikta sig på samarbete mellan små,  medelstora och\r\nstora företag inom samhällets alla sektorer.  I  ett\r\nföretagsinriktat  program  måste  tonvikt  läggas på\r\nelevernas kreativitet och kapacitet att planera  och\r\ngenomföra egna projekt.\r\n\r\n\r\n9. Mentorssystem (punkt 27) - v\r\n\r\nav Lennart Gustavsson (v).\r\n\r\nAlla  barn  och  ungdomar behöver stöd och stimulans\r\nför sin utveckling  och  sitt  lärande. För barn som\r\nlever under sådana förhållanden  att  de saknar goda\r\nmöjligheter     att     utvecklas     socialt    och\r\nkunskapsmässigt  kan det vara positivt att  erbjudas\r\nstöd i form av en  mentor,  en person som eleven får\r\nråd  av, som stöttar eleven när  det  är  svårt  och\r\nkanske  hjälper  henne  att se världen med nya ögon.\r\nEtt   exempel  på  ett  framgångsrikt   projekt   är\r\nmentorsprojektet   \"Näktergalen   -   möten   mellan\r\nskolbarn och högskolestudenter\" som bedrivs av Malmö\r\nhögskola.    Mentorerna    rekryteras   både   bland\r\nlärarstudenter  och  studenter  vid  andra  program.\r\nMentorns uppgift är att vara en positiv vuxenkontakt\r\noch förebild för barnet och ge det den uppmärksamhet\r\noch  stöd det behöver.  Utvärderingen  av  projektet\r\nvisar  att  det  haft  stor  betydelse  för  barnen,\r\nsamtidigt  som mentorskapet för mentorernas del  kan\r\nvara en viktig  väg  att  få  kunskap om barns olika\r\nuppväxtvillkor  och  om de utsatta  miljöer  som  är\r\nmånga barns vardag.\r\n\r\n\r\n10. Avgiftsfri skolmat (punkt 30) - v\r\n\r\nav Lennart Gustavsson (v).\r\nAtt dagligen få bra  och  näringsriktig  mat är en\r\nförutsättning för att dels kunna växa, dels  ta till\r\nsig   skolans  undervisning.  Gymnasieskolan  har  i\r\npraktiken   blivit  en  obligatorisk  skola,  liksom\r\ngrundskolan är  det.  Kommunerna är enligt skollagen\r\nskyldiga   att   erbjuda  avgiftsfri   skollunch   i\r\ngrundskolan. Avgifter för skollunch på gymnasiet har\r\ninförts i många kommuner  som  behöver spara pengar.\r\nVi anser att det bör göras en nationell  översyn  av\r\nhur många kommuner som har avgiftsbelagt skollunchen\r\noch vilka konsekvenser detta har medfört.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004\r\n\r\n2004/05:Ub241 av Anna Grönlund Krantz (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att skolan måste lägga\r\ngrunden för att stimulera entreprenörsandan och eget\r\nföretagande.\r\n\r\n2004/05:Ub250 av Birgitta Sellén och Jörgen\r\nJohansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att  utreda möjligheten\r\natt    erbjuda    gymnasieeleverna    trafik-    och\r\nkörkortsteori.\r\n\r\n2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  inrätta\r\ntvååriga yrkeslinjer.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att det tekniska\r\nprogrammet  skall ge samma kompetensnivå  som  det\r\ntekniska basår  som i dag erbjuds på högskolor och\r\nuniversitet.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att kunskaper  om\r\nföretagande  och  entreprenörskap skall vävas in i\r\nundervisningen på gymnasiet.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att kunskapskraven\r\nskall    höjas    för    elever   som   läser   en\r\nstudieförberedande gymnasieutbildning.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan\r\nskall  ges tre typer av examina; lärlings-, yrkes-\r\noch studentexamen.\r\n\r\n2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   som   i   motionen   anförs  om  en\r\ngymnasieskola     som     höjer    den    allmänna\r\nutbildningsnivån  och  förbereder   alla  för  ett\r\nlivslångt lärande.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som   i   motionen   anförs   om   en\r\nelevanpassad och flexibel gymnasieskola.\r\n\r\n2004/05:Ub285 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om lärlingsutbildning i Heby\r\nkommun.\r\n\r\n2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om försöksverksamhet\r\nmed ett nationellt  program för lärlingsutbildning\r\ni Jönköpings län.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om försöksverksamhet\r\nmed ett nationellt program med speciell inriktning\r\npå företagande  och  entreprenörskap  i Jönköpings\r\nlän.\r\n\r\n2004/05:Ub292 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om jämställdhet inom\r\nutbildningsväsendet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  särskild\r\ndiskrimineringslagstiftning  för  olika  delar  av\r\nutbildningsväsendet.\r\n\r\n2004/05:Ub295 av Ewa Thalén Finné och Magdalena\r\nAndersson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om elevens  fria  val  till\r\ngymnasieskola.\r\n\r\n2004/05:Ub311 av Ann-Marie Fagerström och Agneta\r\nRingman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om  körkortsutbildning  i\r\nskolan.\r\n\r\n2004/05:Ub339 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ett  tilläggsdirektiv  till\r\nSkolverkets  kursplaneöversyn  i syfte att inkludera\r\nkunskap om livet efter gymnasiet.\r\n\r\n2004/05:Ub351 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen   begär  att  regeringen  återkommer   med\r\nförslag på åtgärder  i  syfte att ge studerande rätt\r\ntill arbetsplatsförlagd utbildning och praktik.\r\n\r\n2004/05:Ub361 av Birgitta Carlsson och Annika\r\nQarlsson (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nkonsumentkunskap skall vara ett obligatoriskt ämne\r\ni gymnasieskolan.\r\n\r\n2004/05:Ub385 av Gustav Fridolin och Mona Jönsson\r\n(mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om lagstiftning som ger elever\r\ninom grund- och gymnasieskolan  rätt till avgiftsfri\r\nskollunch.\r\n\r\n2004/05:Ub386 av Agne Hansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att stärka lärlingssystemet\r\nför småföretag.\r\n\r\n2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n32.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag    om    vad   i   motionen   anförs    om\r\nantagningskraven till gymnasiet.\r\n\r\n2004/05:Ub407 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att   regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  en  tvåårig  gymnasieutbildning   med\r\nbetoning på själva yrkesämnena.\r\n\r\n2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  ett  utvecklat  lärlingssystem och en\r\nyrkeshögskola.\r\n\r\n2004/05:Ub414 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kommunernas  skyldighet att\r\nsvara för vissa elevresor.\r\n\r\n2004/05:Ub427 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  införandet  av   en\r\ntrafikantutbildning     och      en     förberedande\r\nkörkortsutbildning i skolan.\r\n\r\n2004/05:Ub436 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  det  nuvarande\r\nutbildningssystemet.\r\n\r\n2004/05:Ub440 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till införande av ett lärlingsprogram inom\r\ngymnasieskolans ram.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nlärlingsutbildningens utformning.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    det\r\narbetsplatsförlagda lärandet.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nfinansieringssystem  för vidgat arbetsplatsförlagt\r\nlärande.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\nyrkesutbildningsdelegation.\r\n\r\n2004/05:Ub445 av Maria Hassan och Inger Nordlander\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  kurser  i kvinno-  och\r\nmigrationshistoria.\r\n\r\n2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n43.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om införande av ett lärlingsprogram  inom\r\ngymnasieskolans ram.\r\n\r\n44. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  kravet  på\r\ndirekt  högskolebehörighet   tas   bort   men  att\r\nmöjligheten  att komplettera studierna för att  få\r\nbehörigheten alltid skall finnas på alla program.\r\n\r\n45. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\ngymnasieexamina   med   olika   inriktning   skall\r\ninrättas.\r\n\r\n2004/05:Ub484 av Veronica Palm m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  regeringen  verkar för\r\natt skolmaten i gymnasieskolan förblir kostnadsfri.\r\n\r\n2004/05:Ub488 av Åsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  åtgärder  i  syfte att\r\ngarantera eleverna fri skolmat.\r\n\r\n2004/05:Ub494 av Jan Emanuel Johansson och Cinnika\r\nBeiming (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att hitta lösningar  på\r\nproblematiken med de ungdomar som riskerar att falla\r\nur gymnasieskolan.\r\n\r\n2004/05:Ub501 av Åsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om betygsfri  antagning  till\r\ngymnasiet.\r\n\r\n2004/05:Ub503 av Berit Högman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  i  motionen  anförs  om utbildningssektorns\r\nroll för att öka företagandet.\r\n\r\n2004/05:Sk404 av Birgitta Carlsson och Eskil\r\nErlandsson (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att gymnasieskolan\r\nbör erbjuda teoriutbildning inför körkortsprov.\r\n\r\n2004/05:U312 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om utvärdering av de\r\nolika nordiska ländernas gymnasiebetyg.\r\n\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett mentorssystem.\r\n\r\n2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om åtgärder för att\r\nfylla           utbildningsplatserna           för\r\nomvårdnadsutbildningarna.\r\n\r\n2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om idrott  och  hälsa\r\nsom kärnämne i skolan.\r\n\r\n2004/05:Kr331 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  i  samverkan\r\nmed berörda  parter verka för att gymnasieskolan i\r\nDegerfors ges  möjlighet  att  utvecklas  till ett\r\nriksrekryterande fotbollsgymnasium.\r\n\r\n2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  satsa  på\r\nhantverksyrken  i  högre  utsträckning  än vad som\r\ngörs i dag.\r\n\r\n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n38.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om gymnasieutbildning\r\nmed inriktning på fiske.\r\n\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    som    i   motionen   anförs   om\r\nyrkesutbildningen.\r\n\r\n2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\ngymnasiereform   som   ger   bättre   och   mindre\r\nteoretiska yrkesprogram och en ökad valfrihet inom\r\nyrkesprogrammen samt en bättre lärlingsutbildning.\r\n\r\n2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  behovet  av  en\r\nmodern lärlingsutbildning  för  bl.a. landsbygdens\r\ntraditionella yrken.\r\n\r\n2004/05:A322 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär att regeringen ger  Myndigheten\r\nför skolutveckling  i  uppdrag att utforma riktade\r\nsatsningar i syf\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Behörighet till gymnasiet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub390 yrkande 32 och 2004/05:Ub501.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "E44CEBC6-F04B-41BF-9C37-63F725F7B261",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "259",
                    "49",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E44CEBC6-F04B-41BF-9C37-63F725F7B261",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Brister i utbildningssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub436 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Livslångt lärande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub275 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Examensformer i gymnasiet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub258 yrkande 25 och 2004/05:Ub480 yrkande 45.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "15BB03B2-41D6-4BA5-BA7F-B9E5333ACC28",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "239",
                    "43",
                    "26",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/15BB03B2-41D6-4BA5-BA7F-B9E5333ACC28",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Fritt val av skola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub295.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Insatser för att förhindra avbrutna gymnasiestudier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub494.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Jämställdhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub292 yrkande 1 och 2004/05:A322 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "43DA45FD-2BC0-4D71-8FA2-6CA6C622DF03",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "49",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "234",
                    "25",
                    "49",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/43DA45FD-2BC0-4D71-8FA2-6CA6C622DF03",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Uppdrag att utforma satsningar för att öka mäns deltagande i kvinnodominerade yrken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A322 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "9F89998F-F1E7-4C95-AB9B-467D86D19CBD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "270",
                    "38",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9F89998F-F1E7-4C95-AB9B-467D86D19CBD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Diskrimineringslagstiftning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub292 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Införande av tvååriga yrkeslinjer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub258 yrkande 19, 2004/05:Ub407 yrkande 1 och 2004/05:N242 yrkande 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Struktur för yrkesutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N239 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "5BB36C3C-433B-41AE-8C20-66EE458F34B7",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "281",
                    "26",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5BB36C3C-433B-41AE-8C20-66EE458F34B7",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Yrkesutbildningsdelegationen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub440 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Arbetsplatsförlagd utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub351 och 2004/05:Ub440 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Införande av lärlingsutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub285, 2004/05:Ub286 yrkande 1, 2004/05:Ub386, 2004/05:Ub407 yrkande 2, 2004/05:Ub440 yrkandena 1 och 3, 2004/05:Ub480 yrkande 43, 2004/05:N242 yrkande 2 i denna del och 2004/05:N254 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "17419D1A-6C5B-4DAB-8176-556E1ED8B28D",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "137",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/17419D1A-6C5B-4DAB-8176-556E1ED8B28D",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Lärlingsutbildning för hantverk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr354 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Omvårdnadsprogrammet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So605 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Entreprenörskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub258 yrkande 22, 2004/05:Ub286 yrkande 2 och 2004/05:Ub503.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Eget företagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub241.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Idrott och hälsa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr269 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Konsumentkunskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub361 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Kursplaneöversyn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub339.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "1FFFDB50-7711-4D34-A18E-01275856039C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "2",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "281",
                    "27",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1FFFDB50-7711-4D34-A18E-01275856039C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Riksrekryterande gymnasieutbildningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr331 yrkande 3 och 2004/05:MJ500 yrkande 38.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Körkortsutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub250 och 2004/05:Ub311.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Teknikprogrammet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Kunskapskrav på studieförberedande program",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub258 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Högskolebehörighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub480 yrkande 44.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Mentorssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf365 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Betyg från de nordiska länderna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:U312 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Elevresor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub414.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Avgiftsfri skolmat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub385, 2004/05:Ub484 och 2004/05:Ub488.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Andra motionsyrkanden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk404 yrkande 2, 2004/05:Ub427 och 2004/05:Ub445.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Behörighet till gymnasiet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Brister i utbildningssystemet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Livslångt lärande",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Examensformer i gymnasiet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Examensformer i gymnasiet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Fritt val av skola",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Jämställdhet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Jämställdhet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Uppdrag att utforma satsningar för att öka mäns deltagande i kvinnodominerade yrken",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Diskrimineringslagstiftning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Införande av tvååriga yrkeslinjer",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Struktur för yrkesutbildningen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Yrkesutbildningsdelegationen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Arbetsplatsförlagd utbildning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Införande av lärlingsutbildning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Lärlingsutbildning för hantverk",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Entreprenörskap",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Eget företagande",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Kursplaneöversyn",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Teknikprogrammet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Kunskapskrav på studieförberedande program",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Högskolebehörighet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Mentorssystem",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Betyg från de nordiska länderna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-14 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 22:34:52"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat behörighet till gymnasiet och högskolan, livslångt lärande, examensformer, fritt val av skola, jämställdhet, yrkesprogrammen, arbetsplatsförlagd utbildning, lärlingsutbildning och entreprenörskap. ",
          "dok_id": "GS01UBU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om gymnasieskolan (UbU6)",
          "dok_id": "GS01UBU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 22:34:52"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01UBU6",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:27"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat behörighet till gymnasiet och högskolan, livslångt lärande, examensformer, fritt val av skola, jämställdhet, yrkesprogrammen, arbetsplatsförlagd utbildning, lärlingsutbildning och entreprenörskap.</p>",
          "dok_id": "GS01UbU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om gymnasieskolan (UbU6)",
          "dok_id": "GS01UbU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:50"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01UBU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_ubu_6.docx",
          "filstorlek": "111084",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Gymnasieskolan",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8261F3BE-14EF-47D5-8F91-91DBB57AC926"
        },
        {
          "dok_id": "GS01UBU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_ubu_6.pdf",
          "filstorlek": "490249",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_ubu_6",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/9E6C2443-A6DC-4FA3-A8B0-290F44C787C9"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A322 Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GS02A322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A322",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr269 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr269",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr331 Fotbollscentrum i Degerfors",
          "ref_dok_id": "GS02Kr331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr331",
          "ref_dok_titel": "Fotbollscentrum i Degerfors",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr354 Kultur",
          "ref_dok_id": "GS02Kr354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr354",
          "ref_dok_titel": "Kultur",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ500 Liv och fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_id": "GS02MJ500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ500",
          "ref_dok_titel": "Liv och fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N239 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N239",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N242 Politik för en svensk industri",
          "ref_dok_id": "GS02N242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N242",
          "ref_dok_titel": "Politik för en svensk industri",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N254 En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N254",
          "ref_dok_titel": "En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf365",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk404 Körkortsutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk404",
          "ref_dok_titel": "Körkortsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So605 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg",
          "ref_dok_id": "GS02So605",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So605",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U312 Nordiska rådet",
          "ref_dok_id": "GS02U312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U312",
          "ref_dok_titel": "Nordiska rådet",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub241 Entreprenörskap på schemat",
          "ref_dok_id": "GS02Ub241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub241",
          "ref_dok_titel": "Entreprenörskap på schemat",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub250 Trafikkunskap och körkortsteori i skolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub250",
          "ref_dok_titel": "Trafikkunskap och körkortsteori i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub258 Förändring i skolpolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02Ub258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub258",
          "ref_dok_titel": "Förändring i skolpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub275 Livslångt lärande",
          "ref_dok_id": "GS02Ub275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub275",
          "ref_dok_titel": "Livslångt lärande",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub285 Heby som pilotkommun för lärlingsutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub285",
          "ref_dok_titel": "Heby som pilotkommun för lärlingsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub286 Livslångt lärande i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GS02Ub286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub286",
          "ref_dok_titel": "Livslångt lärande i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub292 Jämställdhet och diskriminering inom utbildningsväsendet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub292",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet och diskriminering inom utbildningsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub295 Elevens fria val till gymnasieskola",
          "ref_dok_id": "GS02Ub295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub295",
          "ref_dok_titel": "Elevens fria val till gymnasieskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Thalén Finné och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub311 Körkortsutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub311",
          "ref_dok_titel": "Körkortsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström och Agneta Ringman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub339 Kunskap om livet efter gymnasiet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub339",
          "ref_dok_titel": "Kunskap om livet efter gymnasiet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub351 Rätt till arbetsplatsförlagd utbildning och praktik",
          "ref_dok_id": "GS02Ub351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub351",
          "ref_dok_titel": "Rätt till arbetsplatsförlagd utbildning och praktik",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub361 Konsumentkunskap",
          "ref_dok_id": "GS02Ub361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub361",
          "ref_dok_titel": "Konsumentkunskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub385 Avgiftsfria skolluncher",
          "ref_dok_id": "GS02Ub385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub385",
          "ref_dok_titel": "Avgiftsfria skolluncher",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin och Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub386 Lärlingssystem för småföretag",
          "ref_dok_id": "GS02Ub386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub386",
          "ref_dok_titel": "Lärlingssystem för småföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub390 Grundskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub390",
          "ref_dok_titel": "Grundskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub407 Tvååriga yrkeslinjer i gymnasiet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub407",
          "ref_dok_titel": "Tvååriga yrkeslinjer i gymnasiet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub414 Kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor",
          "ref_dok_id": "GS02Ub414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub414",
          "ref_dok_titel": "Kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Lars Lilja (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub427 Körkortsutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub427",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub427",
          "ref_dok_titel": "Körkortsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub436 En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub436",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub436",
          "ref_dok_titel": "En rörlig och individuell yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub440 Yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub440",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub440",
          "ref_dok_titel": "Yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub445 Kurser i kvinno- och migrationshistoria",
          "ref_dok_id": "GS02Ub445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub445",
          "ref_dok_titel": "Kurser i kvinno- och migrationshistoria",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Hassan och Inger Nordlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub480 Grundskolan och gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub480",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub480",
          "ref_dok_titel": "Grundskolan och gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub484 Lagstadgad skolmat",
          "ref_dok_id": "GS02Ub484",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub484",
          "ref_dok_titel": "Lagstadgad skolmat",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub488 Avgift för skolmat",
          "ref_dok_id": "GS02Ub488",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub488",
          "ref_dok_titel": "Avgift för skolmat",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub494 En gymnasieskola som når alla elever",
          "ref_dok_id": "GS02Ub494",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub494",
          "ref_dok_titel": "En gymnasieskola som når alla elever",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson och Cinnika Beiming (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub501 Betygsfri antagning till gymnasiet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub501",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub501",
          "ref_dok_titel": "Betygsfri antagning till gymnasiet",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub503 Utbildningssektorns roll för att öka företagandet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub503",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub503",
          "ref_dok_titel": "Utbildningssektorns roll för att öka företagandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-13",
          "ref_dok_id": "GS09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2005-04-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-13",
          "ref_dok_id": "GS09104",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "104",
          "ref_dok_titel": "2005-04-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}