{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2283924",
      "dok_id": "GS01UBU15",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "UBU15",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:UBU15",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "15",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-06-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:12",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:16",
      "titel": "Forskning för ett bättre liv",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UBU15/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UBU15",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01UBU15",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01UBU15",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:UBU15</div><h1>Forskning för ett bättre liv</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens proposition Forskning för ett bättre liv\r\n(prop. 2004/05:80) och drygt 80 motionsyrkanden av vilka knappt 30 ingår i\r\nmotioner som väckts med anledning av propositionen och de övriga i motio-\r\nner som väcktes under allmänna motionstiden hösten 2004.\r\nTrafikutskottet, näringsutskottet och bostadsutskottet har yttrat sig över\r\npropositionen och vissa av motionerna.\r\nRegeringen redovisar i propositionen sina bedömningar av hur de ytterliga-\r\nre resurser till forskning under perioden 2005-2008 som aviserades i budget-\r\npropositionen för 2005 skall fördelas mellan olika ändamål. Av sammanlagt\r\n2,34 miljarder kronor skall 521 miljoner kronor fördelas mellan universitet\r\noch högskolor, medan övriga resurser i huvudsak fördelas till de tre forsk-\r\nningsråden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-\r\nskap (Fas), Forskningsrådet för areella näringar, miljö och samhällsbyggande\r\n(Formas) och till Verket för innovationssystem (Vinnova). Resurserna till\r\ndessa statliga forskningsfinansiärer avser starka forskningsmiljöer, prioritera-\r\nde områden som skall vara medicin, teknik och forskning för hållbar utveck-\r\nling, forskarskolor, meriteringsanställningar, industriforskningsinstitut,\r\ninsat-\r\nser för små och medelstora företag, forskningssamarbete med näringslivet\r\nsamt infrastruktur för forskning inklusive Statens ljud- och bildarkiv. Särskil-\r\nda medel riktas till genusforskning och utbildningsvetenskap.\r\nPropositionen innehåller endast två förslag som riksdagen skall ta ställning\r\ntill. De gäller dels att inga nya nationella forskningsanläggningar skall inrät-\r\ntas, dels att regeringen skall få avyttra hela eller delar av aktiekapitalet i\r\ndet\r\nnu statligt helägda Imego AB. Utskottet tillstyrker dessa förslag.\r\nAllians för Sverige (m, fp, kd, c) framför i en gemensam motion med an-\r\nledning av propositionen kritik mot regeringens forskningspolitik. De kritise-\r\nrar balansen mellan tillskotten till lärosätena och tillskotten till\r\nforskningsfi-\r\nnansiärerna och vill tillföra forskning och forskarutbildning ytterligare 2\r\nmiljarder kronor under perioden 2006-2010. Allianspartierna vill ha ett nytt\r\nsystem för pris- och löneomräkning när det gäller högskola och forskning.\r\nUtskottet föreslår avslag på samtliga yrkanden i alliansmotionen. Utskottet\r\nföreslår även avslag på samtliga övriga motionsyrkanden, av vilka ett stort\r\nantal också har avstyrkts i näringsutskottets yttrande och en motion med fyra\r\nyrkanden har avstyrkts i bostadsutskottets yttrande. Flera av yrkandena har\r\nbehandlats i riksdagen även vid tidigare riksmöten.\r\nDe fyra partierna i Allians för Sverige har reserverat sig tillsammans på ett\r\nantal punkter. Därutöver finns reservationer från Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.\r\nI betänkandet finns också fyra särskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nMed hänvisning till de motiveringar som framförs under Utskottets över-\r\nväganden föreslår utskottet att riksdagen fattar följande beslut.\r\n1.      Forskningspolitikens inriktning\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub11 yrkandena 1-9 och 11,\r\n2004/05:Ub293 yrkandena 15 och 18 samt\r\n2004/05:N300 yrkandena 5 och 6.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n2.      Stärkande av kunskapskluster\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 21.\r\nReservation 2 (m, fp, kd)\r\n3.      Internationellt samarbete\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 27.\r\nReservation 3 (m, fp, kd)\r\n4.      Den vetenskapliga verksamhetens värdegrund\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub473 yrkandena 1 och 2,\r\nReservation 4 (kd)\r\n5.      Tilldelning av resurser för forskning och forskarutbildning\r\ninom avgränsad del av ett vetenskapsområde\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub473 yrkande 4.\r\nReservation 5 (kd)\r\n6.      Genusperspektiv i medicinsk forskning\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:So598 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2004/05:So613 yrkande 2.\r\nReservation 6 (fp, kd, c)\r\nReservation 7 (m) - motiveringen\r\n7.      Forskning om vissa frågor eller branscher\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub6 yrkandena 1-4,\r\n2004/05:Ub7,\r\n2004/05:Ub231,\r\n2004/05:Ub468,\r\n2004/05:Kr269 yrkande 9,\r\n2004/05:MJ504 yrkande 8,\r\n2004/05:N241 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:N284 yrkande 2,\r\n2004/05:N318 samt\r\n2004/05:N403 yrkande 23.\r\nReservation 8 (c)\r\n8.      Forskningssamarbetet inom EU\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub9 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub11 yrkande 14 och\r\n2004/05:Ub355.\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\n9.      Ett europeiskt forskningsinstitut i Strasbourg\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub5.\r\n10.     Nationella forskningsanläggningar\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av natio-\r\nnella forskningsanläggningar. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:80 punkt 1.\r\n11.     European Spallation Source (ESS)\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub9 yrkande 2,\r\n2004/05:N278 och\r\n2004/05:N403 yrkande 20.\r\n12.     Digitalt vetenskapligt bibliotek\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub350.\r\nReservation 10 (c)\r\n13.     Doktorandtjänster\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub10 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub11 yrkande 12 och\r\n2004/05:Ub441 yrkande 13.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c)\r\n14.     Organisationen av forskarskolor\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 23.\r\nReservation 12 (m, fp, kd)\r\n15.     Upphävande av 1998 års\r\nforskarutbildningsreform\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 24.\r\nReservation 13 (m)\r\n16.     Villkoren för forskarstudier på deltid\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub8 yrkande 2.\r\n17.     Antagning till studier för licentiatexamen\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 25.\r\nReservation 14 (m, fp)\r\n18.     Forskarstuderandes inflytande\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub276 yrkande 13.\r\nReservation 15 (kd, c)\r\n19.     Examinationsrätt i forskarutbildningen inom del\r\nav vetenskapsområde\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub421.\r\n20.     Doktorander som forskar i anslutning till\r\nutlokaliserad utbildning\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:N346 yrkande 3.\r\n21.     Postdoktorala tjänster\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub11 yrkande 13 och\r\n2004/05:Ub293 yrkande 26.\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)\r\n22.     Sabbatsår och omstartsstöd för seniora\r\nforskare\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub8 yrkande 1.\r\n23.     Översyn av regelverken kring tillsättning av\r\nakademiska tjänster\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub10 yrkande 2.\r\n24.     Små och medelstora företags deltagande i\r\nforskning och utveckling (FoU)\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub8 yrkande 3 och\r\n2004/05:N300 yrkande 4.\r\n25.     FoU-program i samverkan med näringslivet i\r\növrigt\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub439 yrkande 8,\r\n2004/05:N285,\r\n2004/05:N300 yrkande 3,\r\n2004/05:N418 och\r\n2004/05:N419.\r\n26.     Kommersialisering av forskningsresultat\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub8 yrkande 4,\r\n2004/05:Ub11 yrkande 10,\r\n2004/05:Ub293 yrkande 22,\r\n2004/05:N241 yrkande 7 och\r\n2004/05:N393 yrkande 27.\r\nReservation 17 (m, fp, kd, c)\r\n27.     Imego AB\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att avyttra hela eller\r\ndelar av aktiekapitalet i Imego Aktiebolag. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition\r\n2004/05:80 punkt 2.\r\n28.     Industriforskningsinstitut\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub286 yrkandena 5 och 6,\r\n2004/05:N234,\r\n2004/05:N282 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:N300 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2004/05:N413 yrkande 14.\r\nReservation 18 (fp)\r\n29.     Kravet på full kostnadstäckning\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Sk287 yrkande 2.\r\n30.     Regionala hänsyn i forskningspolitiken\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub252 yrkande 2.\r\n31.     Utredning om forskningsvägarna för den\r\nkvalificerade yrkeskunskapen\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub440 yrkande 12.\r\nReservation 19 (kd)\r\n32.     En vetenskaps- och framtidskommitté i\r\nriksdagen\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub8 yrkande 5.\r\n\r\nStockholm den 2 juni 2005\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\nJan Björkman\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan Björkman (s), Ulf Nilsson\r\n(fp), Inger Lundberg (s), Sten Tolgfors (m), Majléne Westerlund Panke (s),\r\nAgneta Lundberg (s), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta Pålsson (m), Louise\r\nMalmström (s), Ana Maria Narti (fp), Sören Wibe (s), Peter Danielsson (m),\r\nMikael Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Lennart Gustavsson (v), Hå-\r\nkan Larsson (c) och Olle Sandahl (kd).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\nUbU15\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI betänkandet behandlar utbildningsutskottet regeringens proposition Forsk-\r\nning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80).\r\nRegeringen har alltsedan 1980-talet lämnat forskningspolitiska propositio-\r\nner till riksdagen en gång varje mandatperiod. Den närmast föregående forsk-\r\nningspropositionen avlämnades i september 2000 (prop. 2000/01:3, bet.\r\nUbU6, rskr. 98).\r\nInför den nu aktuella forskningspropositionen har regeringen låtit genom-\r\nföra ett antal utredningar. I propositionen nämns betänkandena Innovativa\r\nprocesser (SOU 2003:90), KB - ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129),\r\nEn ny doktorsutbildning - kraftsamling för excellens och tillväxt (SOU\r\n2004:27), Bevara ljud och rörlig bild. Insamling, migrering - prioritering\r\n(SOU 2004:53), Samspel och integration - Nationell organisation för ett\r\nintegrerat deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete (SOU\r\n2004:60) och Verksamheten vid IMEGO AB (SOU 2004:89). Samtliga har\r\nremissbehandlats.\r\nInom Regeringskansliet har man tagit fram Finansiering av starka forsk-\r\nningsmiljöer - en internationell utblick (Ds 2004:21) och Innovativa Sverige\r\n- en strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36). Vidare har forsk-\r\nningsråden - Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten-\r\nskap (Fas) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyg-\r\ngande (Formas) -, Verket för innovationssystem (Vinnova), universitet, hög-\r\nskolor och ett stort antal andra myndigheter på begäran av regeringen kommit\r\nin med forsknings- och kunskapsstrategier. Dessutom har det i regeringens\r\nbedömningsunderlag ingått rapporter från Vinnova, Högskoleverket, För-\r\nsvarsberedningen och Kungl. Skogs- och lantbruksakademien i samarbete\r\nmed ett stort antal intressenter inom den gröna sektorn samt från projektet\r\nTeknisk framsyn som drivs av Ingenjörsvetenskapsakademien.\r\nTre andra utskott har lämnat yttrande över propositionen till utbildningsut-\r\nskottet, nämligen trafikutskottet (yttr. 2004/05:TU3y), näringsutskottet (yttr.\r\n2004/05:NU1y) och bostadsutskottet (yttr. 2004/05:BoU4y). Yttrandena bifo-\r\ngas detta betänkande som bilaga 2, 3 respektive 4.\r\nMed anledning av propositionen väcktes sju motioner. Dessa behandlas i\r\nbetänkandet tillsammans med ytterligare 28 yrkanden i motioner från allmän-\r\nna motionstiden 2004. Näringsutskottet har tillsammans med sitt yttrande\r\növerlämnat 25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004 till utbild-\r\nningsutskottet. Även dessa behandlas i betänkandet.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nRegeringen redovisar i forskningspropositionen sina bedömningar av hur de\r\nytterligare resurser som riksdagen anvisat för forskning, utveckling och fors-\r\nkarutbildning år 2005 och som regeringen aviserat för sådana ändamål inför\r\nåren 2006-2008 bör fördelas för att tillgodose strategiska behov inom forsk-\r\nningen. Den sammanlagda volymen av dessa resurstillskott för perioden\r\n2005-2008 är 2,34 miljarder kronor.\r\nFör 2005 har riksdagen anvisat ett tillskott på 100 miljoner kronor. Dessa\r\nmedel föreslogs i budgetpropositionen för 2005 inom utgiftsområde 16 under\r\nanslag 26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål. I 2005 års vårproposi-\r\ntion (prop. 2004/05:100) har regeringen föreslagit att dessa medel på tilläggs-\r\nbudget omfördelas i enlighet med de bedömningar som regeringen redovisar i\r\nforskningspropositionen.\r\nEn utgångspunkt för regeringens ställningstagande har varit att skapa goda\r\nförutsättningar för kraftsamling och att säkerställa stöd till forskning av hög\r\ninternationell kvalitet med hjälp av långsiktig finansiering av starka forsk-\r\nningsmiljöer.\r\nI propositionen presenteras strategiska satsningar på de prioriterade forsk-\r\nningsområdena medicin, teknik och forskning till stöd för hållbar utveckling.\r\nÄven stöd till vissa andra områden, såsom design- och genusforskning samt\r\nutbildningsvetenskaplig forskning presenteras.\r\nRegeringen avser att anvisa medel till Vetenskapsrådet för att stärka forsk-\r\nningens infrastruktur inom alla områden.\r\nEn annan utgångspunkt i propositionen har varit att ge goda förutsättningar\r\nför framtidens forskare att meritera sig. Lärosätena, forskningsråden och\r\nVerket för innovationssystem (Vinnova) får möjlighet att öka sina satsningar\r\npå meriteringsanställningar för unga forskare. Dessutom tillförs forskningsrå-\r\nden och Vinnova medel till forskarskolor. Lärosätenas resurser för forskning\r\noch forskarutbildning ökar under perioden.\r\nRegeringen anser att universitet och högskolor bör upprätta handlingspla-\r\nner för sitt arbete med att kommersialisera forskningsresultat och med teknik-\r\növerföring. Handlingsplanerna är ett led i arbetet med att skapa professionella\r\noch hållbara strukturer med både forskare och externa aktörer såsom forsk-\r\nningsfinansiärer, holdingbolag och det kunskapsintensiva näringslivet. Vidare\r\ngörs bedömningen att en översyn av holdingbolagsstrukturen i syfte att för-\r\nbättra holdingbolagens möjligheter att arbeta med kommersialisering bör\r\ngenomföras. Strukturen bör förstärkas med ett kapitaltillskott.\r\nI propositionen redovisas regeringens syn på samverkan mellan näringsliv\r\noch offentligt finansierad forskning samt regeringens förslag till program för\r\nforskning och utveckling (FoU) i samverkan med näringslivet. Vidare presen-\r\nteras insatser för att förbättra den strategiska kompetensuppbyggnaden vid de\r\nindustriforskningsinstitut där staten är delägare.\r\nRegeringens syn på den framtida nationella organisationen för EU:s forsk-\r\nningssamarbete beskrivs. Det s.k. EU/FoU-rådet bör avvecklas och verksam-\r\nheten överföras till ett sekretariat inom Vinnova. Särskilt bör småföretagens\r\nmöjligheter att delta i EU:s ramprogram för forskning stödjas.\r\nI propositionen föreslås att regeringen inte längre skall besluta om nya na-\r\ntionella forskningsanläggningar. Däremot föreslås ingen förändring av orga-\r\nnisationen för de två nationella anläggningar som finns i dag. Dessutom begär\r\nregeringen bemyndigande att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i\r\nImego Aktiebolag till ny huvudman. Detta bolag bedriver uppdragsforskning\r\nmed inriktning på mikroelektronikbaserade system och utvecklar nya produk-\r\nter och processer från idé till färdig prototyp.\r\nPropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska\r\nregeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nEtt antal motioner som väcktes under allmänna motionstiden 2004 avser\r\nforskningsfrågor. Utbildningsutskottet valde att spara behandlingen av dessa\r\ntill behandlingen av den aviserade forskningspropositionen, som lades fram i\r\nmars 2005. Även näringsutskottet sparade ett antal yrkanden om forsknings-\r\nfrågor till behandlingen av forskningspropositionen. Näringsutskottet valde\r\nsedan att överlämna dessa yrkanden till utbildningsutskottet, i samband med\r\natt näringsutskottet yttrade sig över propositionen och de motioner som väckts\r\nmed anledning av denna. Många av de motionsyrkanden som utbildningsut-\r\nskottet behandlar i detta betänkande är alltså ingivna innan motionärerna fått\r\nkännedom om regeringens förslag och bedömningar.\r\nForskningspolitikens inriktning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet från Allians\r\nför Sverige (m, fp, kd, c) om forskningspolitikens inriktning. Enligt\r\nutskottets mening finns det en stor överensstämmelse mellan det\r\nmotionärerna skriver, det riksdagen tidigare har beslutat och det\r\nregeringen redovisar i propositionen. Utskottet föreslår också av-\r\nslag på andra yrkanden i alliansmotionen, bl.a. om beslutsunderla-\r\nget för fördelning av forskningsresurser, forskningens frihet, nytt\r\nsystem för pris- och löneomräkning, ökade fakultetsanslag och\r\nprinciper för fördelning mellan lärosäten samt inrättande av ett na-\r\ntionellt institut för hälsa och medicin. Utskottet föreslår också av-\r\nslag på tre yrkanden (m) om detaljstyrning av forskningsanslag, om\r\nstatens roll i samband med forskning resp. om stärkande av kun-\r\nskapskluster och på två yrkanden (v) om behovsmotiverad forsk-\r\nning. Kristdemokraternas yrkanden om den vetenskapliga verksam-\r\nhetens värdegrund och om att högskolor skall kunna tilldelas forsk-\r\nningsanslag för en begränsad del av ett vetenskapsområde avstyrks\r\nockså.\r\nJämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c), 2 (m, fp, kd), 3 (m, fp, kd), 4\r\n(kd) och 5 (kd).\r\nRiksdagens tidigare beslut\r\nRegeringen föreslog hösten 1996 i forskningspropositionen Forskning och\r\nsamhälle (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr. 99) att följande övergripande mål\r\nskulle gälla för forskningen, nämligen att\r\n*       forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, sam-\r\nhället och kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i\r\nuniversum, i jordens ekosystem och i historien,\r\n*\r\n*       forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur,\r\nvälfärd och miljö för alla individer och befolkningsgrupper i sam-\r\nhället liksom för kommande generationer,\r\n*\r\n*       forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i när-\r\ningsliv och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en\r\nhållbar utveckling och därigenom också främja sysselsättning och\r\nvälfärd,\r\n*\r\n*       forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främ-\r\nja den kulturella utvecklingen,\r\n*\r\n*       forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga för-\r\nhållningssätt i samhället och därmed främja och stärka demokratin,\r\noch\r\n*\r\n*       forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och\r\ntill lösningar av globala problem.\r\n*\r\nI samma proposition föreslog regeringen följande allmänna riktlinjer för\r\nforskningspolitiken:\r\n1.      Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället.\r\n2.\r\n3.      Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmak-\r\nterna medan organ med sakkunskap inom berörda områden be-\r\nslutar om närmare medelsfördelning och verksamhet.\r\n4.\r\n5.      Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning\r\nsom finansieras med statliga medel.\r\n6.\r\n7.      Forskningen skall komma till nytta.\r\n8.\r\n9.      Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka.\r\n10.\r\n11.     Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor\r\nskall ges ökad uppmärksamhet.\r\n12.\r\n13.     Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med\r\nett genusperspektiv.\r\n14.\r\n15.     Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas.\r\n16.\r\n17.     Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forsk-\r\nningsresurser.\r\n18.\r\n19.     Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt\r\nsamspela med forskning i andra länder.\r\n20.\r\n21.     Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger\r\nett brett stöd till utvecklingen i Europa.\r\n22.\r\nRiksdagen godkände regeringens förslag. I propositionen Vissa forsknings-\r\nfrågor deklarerade regeringen att dessa mål och riktlinjer tills vidare borde\r\nligga fast. Riksdagen hade inte någon annan uppfattning (prop. 1998/99:94\r\nbet. 1999/2000:UbU3, rskr. 1999/2000:9). Inte heller i den forskningsproposi-\r\ntion som regeringen lade fram hösten 2000, Forskning och förnyelse, före-\r\nslogs några förändringar av detta, liksom inte heller i utbildningsutskottets\r\nbetänkande med anledning av den propositionen (prop. 2000/01:3, bet. UbU6,\r\nrskr. 98). Den proposition som nu behandlas innehåller likaså inga förslag till\r\nförändringar på dessa punkter.\r\nI propositionen Vissa forskningsfrågor lämnade regeringen också förslag\r\nom statens uppgifter inom forskningsområdet. Enligt förslaget, som riksdagen\r\ngodkände, skall Sverige utveckla sin ställning som kunskapsnation. Staten har\r\nett övergripande ansvar för att det svenska samhället utvecklar och tar till va\r\nny kunskap. Staten har ett särskilt ansvar\r\n- för att garantera forskningens frihet, och\r\n- för grundforskning och forskarutbildning.\r\nStaten skall vidare\r\n- i samverkan med kommuner och landsting främja forskning och utveck-\r\nlingsarbete till stöd för de verksamheter som bedrivs i offentlig regi, där så\r\npåkallat,\r\n- främja forskning och utvecklingsarbete för andra samhällssektorer och\r\ntill stöd för de politiska målen inom dessa, när det är av stor betydelse för a\r\nutveckla dessa sektorer och det är befogat att staten bidrar med finansiering,\r\n- ge organisatoriska ramar för utförande av forskningen,\r\n- ge förutsättningar för deltagande i internationellt forskningssamarbete,\r\noch\r\n- utveckla former för forskningsinformation och medverka till att forsk-\r\nningsrön kan tas till vara i alla delar av det svenska samhället.\r\nMålen för politikområdet Forskningspolitik lades fast av riksdagen i decem-\r\nber 2000 efter förslag i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1\r\nutg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100) och lyder:\r\nMålet för forskningspolitiken är att Sverige skall vara en ledande\r\nforskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.\r\nPropositionen\r\nMålen för regeringens forskningspolitik ligger fast: Sverige skall vara en\r\nledande kunskaps- och forskningsnation där forskning bedrivs med hög ve-\r\ntenskaplig kvalitet. Sverige skall enligt propositionen vara ett av världens\r\nmest FoU-intensiva länder, vilket kräver fortsatt stora insatser av både staten\r\noch näringslivet. All forskning skall hålla hög kvalitet och forskningssats-\r\nningarna skall rymma både bredd och specialisering.\r\nFör att förverkliga visionen att Sverige skall bli Europas mest konkurrens-\r\nkraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi måste enligt regeringen\r\nsvensk forskning fortsätta att hålla världsklass. Svensk forskning måste också\r\nbedrivas med öppenhet för den mångfald av frågeställningar som finns i sam-\r\nhället. Sverige skall fortsätta att vara attraktivt för internationellt forskni\r\nsamarbete och se till att få ett inflöde av ledande forskare och företag. Höga\r\nkrav ställs därför på vårt forskningssystem att ge de bästa förutsättningarna\r\nför högklassig och internationellt konkurrenskraftig forskning.\r\nRegeringen konstaterar att staten har ett tydligt och uttalat ansvar för\r\ngrundforskning. Staten har därutöver ett intresse av att stödja forskning som\r\nutgår från olika samhällssektorers behov, inklusive de behov som finns i\r\nnäringslivet. I de bedömningar som regeringen redovisar i propositionen finns\r\nåtgärder som syftar till att stödja såväl grundforskning som behovsmotiverad\r\nforskning. Propositionen innehåller också en satsning på forskarutbildning\r\noch meriteringsanställningar för att möta behovet av framtida forskare. Dessa\r\ninsatser stärker enligt regeringen såväl den grundvetenskapliga som den be-\r\nhovsmotiverade forskningen.\r\nMång- och tvärvetenskaplig forskning behövs för att lösa olika samhälls-\r\nproblem och utmaningar, skriver regeringen. Möjligheten till landvinningar\r\näven inom grundforskningen kräver allt oftare bidrag från olika discipliner.\r\nAv stor vikt är enligt regeringen också att dialogen mellan forskare och\r\navnämare stärks. Det är generellt sett angeläget att de stora mängder forsk-\r\nningsresultat som kontinuerligt produceras görs åtkomliga för samhället och\r\natt avnämarna å sin sida söker efter relevant information.\r\nProblemen i det svenska samhället och i världen förändras ständigt och\r\nkräver därmed nya lösningar, som bör innehålla ett långsiktigt perspektiv.\r\nOrsakerna till problemen bör alltid stå i fokus, och detta kräver ofta forsk-\r\nningsinsatser, anser regeringen. Det är därför viktigt att alltid ha med ett\r\nforskningsperspektiv när åtgärder inom olika områden planeras.\r\nRegeringen vill att de forskningsfinansierande myndigheterna i större om-\r\nfattning än hittills skall samarbeta vid fördelning av resurser och även utöka\r\nsin samverkan med andra forskningsfinansiärer, såsom forskningsstiftelserna.\r\nFörutsättningarna för de främsta svenska forsknings- och innovationsmiljöer-\r\nna måste förbättras och deras internationella konkurrenskraft stärkas genom\r\nprioritering och kraftsamling.\r\nDet är angeläget att universitet och högskolor stimuleras att profilera sig.\r\nGenom samarbete inom forskningen kan de komplettera varandras profiler\r\noch bygga upp verkligt starka miljöer med internationell synlighet. Ett känne-\r\ntecken för de mest framgångsrika universiteten i världen är att de förmår\r\nförena en stor frihet för forskarna med ett akademiskt ledarskap som är kapa-\r\nbelt att göra strategiska vägval, heter det i propositionen.\r\nEtt framgångsrikt svenskt näringsliv med stor konkurrenskraft är enligt re-\r\ngeringen en förutsättning för välfärdssamhällets fortlevnad. För att det svens-\r\nka näringslivet även i framtiden skall vara internationellt konkurrenskraftigt\r\nbehövs en fortsatt stark inriktning mot produkter och processer med kun-\r\nskapshöjd. I denna utveckling har enligt regeringen även staten en viktig roll.\r\nSverige har en lång tradition av samarbete mellan akademisk forskning\r\noch de stora industriföretagen. Framöver bedöms dock de små och medelstora\r\nföretagens betydelse för ekonomin öka. Regeringen anser det därför angeläget\r\natt samarbetet vidareutvecklas till att i större utsträckning även omfatta mind\r\nre företag och nya branscher.\r\nSom framgått i avsnittet Redogörelse för ärendet i detta betänkande avser\r\nregeringen att fördela drygt 2,3 miljarder kronor till lärosäten och olika fors\r\nningsfinansierande myndigheter under perioden 2005-2008. Medlen styrs\r\nbl.a. till starka forskningsmiljöer, prioriterade områden, forskarskolor, merit\r\nringsanställningar, industriforskningsinstitut, FoU-projekt i samverkan med\r\nnäringslivet och insatser för små och medelstora företag.\r\nTyngdpunkten i satsningen på starka forskningsmiljöer bör enligt reger-\r\ningen ligga inom den grundläggande forskningen. Medelstillskotten är därför\r\ntill största delen riktade till Vetenskapsrådet. Satsningen på starka forsk-\r\nningsmiljöer skall enligt propositionen samspela med och stödja det arbete\r\nmed att profilera forskningen som är ett ansvar för varje universitet och hög-\r\nskola. Ansökningar om stöd till starka forskningsmiljöer bör därför inte\r\nkomma från enskilda forskare eller forskargrupper, utan från berörda lä-\r\nrosäten. Av ett lärosätes ansökan om stöd till en stark forskningsmiljö bör\r\nframgå hur den föreslagna satsningen överensstämmer med lärosätets strate-\r\ngiska prioriteringar, som kan komma till uttryck bl.a. i den forskningsstrategi\r\nsom lärosätet arbetat fram på regeringens uppdrag.\r\nRegeringens förslag och bedömningar innebär följande anslagstillskott, förde-\r\nlade på myndighet, ändamål och budgetår (miljoner kronor):\r\n2005    2006    2007    2008    Summa\r\nVetenskapsrådet\r\nStarka forskningsmiljöer        -       77      73        60        210\r\nMedicin 10      60      60      250         380\r\nTeknik  10      45      25        80        160\r\nHållbar utveckling      -       10      10        30      50\r\nForskarskolor   -       8       12        40          60\r\nMeriteringsanställningar        -       8       12        65          85\r\nInfrastruktur   -       -       30        12          42\r\nGenusforskning  -       -         7,5       4,5       12\r\nUtbildningsvetenskap    -       -       -       10      ___10\r\n1 009\r\nVinnova\r\nStarka forskningsmiljöer        -       15      20      25      60\r\nTeknik  10      45      25      100         180\r\nHållbar utveckling      -         5       5       10          20\r\nForskarskolor   -         3       5       17          25\r\nMeriteringsanställningar        -         3       5       42          50\r\nIndustriforskningsinstitut      -       -       45        65        110\r\nFoU-program i samarbete\r\nmed näringslivet        10      60      10        40        120\r\nInsatser för små och\r\nmedelstora företag      -       -       5       5       __10\r\n575\r\n\r\nFAS\r\nStarka forskningsmiljöer        -         3       2       5          10\r\nMedicin -       -       10      10           20\r\nForskarskolor   -       -         2       3            5\r\nMeriteringsanställningar        -       -         2     3       ___5\r\n40\r\nFormas\r\nStarka forskningsmiljöer        -         5       5     10            20\r\nHållbar utveckling      10      20      45      65          140\r\nForskarskolor   -         1       2       7           10\r\nMeriteringsanställningar        -         2       2     6               __10\r\n180\r\nLärosätena (enligt fördelning\r\npå s. 56 i propositionen)       50      65      105,5   300,5        521\r\nRymdstyrelsen   -         5         5   -             10\r\nStatens ljud- och bildarkiv     -         5     -\r\n-               5\r\nUtöver dessa tillskott, som regeringen avser som permanenta, räknar reger-\r\ningen dels med tillfälliga förstärkningar till Statens ljud- och bildarkiv, del\r\nmed kapitaltillskott till holdingbolagen.\r\nMotioner\r\n*       Under beteckningen Allians för Sverige kritiserar Moderata sam-\r\nlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet i\r\nmotion 2004/05:Ub11 regeringens forskningspolitik. Det finns i\r\npropositionen inte någon tydlig forskningspolitisk inriktning,\r\nanser motionärerna. Alliansen vill främja den fria forskningen\r\noch forskningsutförarnas självbestämmanderätt. Målen för dess\r\nforskningspolitik är\r\n*\r\n*       att garantera förutsättningarna för forskningsmiljö i världsklass\r\n*\r\n*       att garantera forskningens frihet\r\n*\r\n*       att skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av star-\r\nka och självständiga forskningsinstitutioner\r\n*\r\n*       att fokusera på grundforskning, forskarutbildning och postdokto-\r\nral verksamhet\r\n*\r\n*       att satsa extra på de allra mest framstående forskarna och forskar-\r\nlagen\r\n*\r\n*       att staten tar ansvar för forskning och utveckling av omedelbar\r\nbetydelse för den egna verksamheten\r\n*\r\natt ge goda förutsättningar för internationellt forskningssamarbete.\r\nDe föreslår ett tillkännagivande av riksdagen om detta (yrkande 1).\r\n1.      Motionärerna anser att det behövs ett bättre beslutsunderlag för\r\nhur de statliga resurserna till forskning skall fördelas för att man\r\nskall uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser, dvs. mellan\r\ndirekta anslag till lärosätena å ena sidan och resurserna till\r\nforskningsråden och Vinnova å den andra (yrkande 2). Lärosäten\r\noch forskare måste tillåtas att fritt avgöra vilka forskningsfrågor\r\nsom skall ställas och vilka forskningsprojekt som skall bedrivas.\r\nDenna frihet måste kombineras med ansvar, varför det behövs en\r\netisk plattform och diskussion kring forskning och hur forsk-\r\nningsresultat skall tillämpas. Alla forskningsområden har behov\r\nav en nyfikenhetsbaserad fri forskning, även de områden som\r\nnormalt anses mer tillämpade. Motionärerna vill avpolitisera\r\nuniversitetsstyrelserna och minska det icke-akademiska besluts-\r\nfattandet. Ledamöterna i de statliga forskningsrådens och i\r\nforskningsstiftelsernas styrelse skall inte utses av regeringen\r\nutan av vetenskapssamhället, för att tillförsäkra forskningen\r\nökad frihet (yrkande 3). Det behövs ett nytt system för pris- och\r\nlöneomräkning inom den högre utbildningen och forskningen.\r\nMan kan enligt motionärerna inte räkna med samma rationaliser-\r\ningsmöjligheter där som inom näringslivet (yrkande 4). Univer-\r\nsitet och högskolor bör tillföras ökade resurser under perioden\r\n2006-2010, sammanlagt 2 miljarder kronor utöver regeringens\r\nförslag för perioden 2005-2008. Anslagen till lärosätena för\r\nforskning och forskarutbildning, de s.k. fakultetsanslagen, bör\r\nenligt motionärerna öka från nuvarande 45 % till lägst 55 % av\r\nde totala statliga anslagen till forskning (yrkande 5). Motionä-\r\nrerna föreslår principer för fördelning av fakultetsanslagen mel-\r\nlan olika universitet och högskolor. Lärosäten skall enligt försla-\r\nget kunna kvalificera sig stegvis för tilldelning av forskningsre-\r\nsurser, utifrån en trappa där det anges vilka vetenskapliga rättig-\r\nheter ett lärosäte skall tilldelas beroende på vilket steg i utveck-\r\nlingen det har uppnått. Följande grundmodell föreslås för fördel-\r\nningen:\r\n2.\r\n3.      En del av fakultetsanslagen fördelas utifrån hur många studenter\r\nlärosätet har.\r\n4.\r\n5.      En del av medlen fördelas i konkurrens efter en vetenskaplig\r\nprövning av lärosätets forskningsresultat de senaste åren.\r\n6.\r\n7.      En viss del av fakultetsanslagen fördelas i konkurrens efter en\r\nkvalitetsgranskning av lärosätets program och strategi för forsk-\r\nningen.\r\n8.\r\nSystemet är enligt motionärerna rättvist, eftersom det ger alla lärosäten -\r\noavsett storlek eller traditioner - förutsättningar att utveckla excellenta for\r\nningsmiljöer (yrkande 6). En oberoende utvärdering av den nuvarande organi-\r\nsationen för forskningsfinansiering behöver tillsättas för att utreda i vilken\r\ngrad den har bidragit till att stärka svensk forskning och utveckling (yrkande\r\n7). Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning lider särskilt mycket av\r\nden urholkning som har skett av fakultetsanslagen, eftersom dessa forsk-\r\nningsområden har liten andel extern finansiering. Forskning inom humaniora\r\när ofta kulturbärande och bidrar till ökad livskvalitet genom att skapa sam-\r\nmanhang och självreflektion, heter det i motionen (yrkande 8). Framstående\r\nforskning inom medicin och teknik är en viktig grund för Sveriges framtids-\r\nmöjligheter. Motionärerna stöder därför regeringens förslag att dessa områden\r\nskall vara prioriterade (yrkande 9). De vill utveckla ämnesrådet för medicin\r\ninom Vetenskapsrådet till ett nationellt institut för hälsa och medicin, en\r\nsvensk motsvarighet till USA:s National Institutes of Health. Till detta vill\r\nmotionärerna anslå 400 miljoner kronor, samma summa som regeringen\r\navdelat för resursökning till medicin som prioriterat område (yrkande 11).\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:Ub293 ett tillkännagi-\r\nvande om statens roll i samband med forskning. Denna roll skall vara att\r\nkomplettera andra forskningsfinansiärer, vilket innebär att tyngdpunkten\r\nläggs på grundforskningen och forskarutbildningen. Staten bör enligt motio-\r\nnärerna regelbundet göra centrala avvägningar, såsom mellan fasta och rörliga\r\nmedel (fakultetsanslag respektive medel som fördelas av forskningsfinansie-\r\nringsorgan), mellan olika forskningsområden och mellan koncentration, profi-\r\nlering och decentralisering av forskningsresurserna (yrkande 15).\r\nI samma motion för Moderaterna fram sin uppfattning att regeringen bör\r\navstå från detaljstyrning av forskningsanslag. Detaljstyrning med krav på\r\nökad samhällsnytta, ökad tillväxt samt fokusering på jämställdhet, samverkan,\r\ntvärvetenskap m.m. begränsar den akademiska friheten och riskerar dessutom\r\natt få motsatt verkan, heter det i motionen (yrkande 18).\r\nVänsterpartiet för i motion 2004/05:N300 fram den behovsmotiverade\r\nforskningen. De övriga nordiska ländernas lösningar för sådan forskning är\r\nmer utvecklade och har kommit längre i mångfald än den modell som tilläm-\r\npas i Sverige, skriver motionärerna. De drar slutsatsen att det offentliga har\r\nviktig roll att spela i en satsning på behovsmotiverad forskning. Det regionala\r\nperspektivet går att vidmakthålla, anser de. Resurserna till behovsmotiverad\r\nforskning måste stärkas väsentligt i en långsiktig uppbyggnad i likhet med de\r\növriga nordiska länderna (yrkande 5). För att den fina ansats som tagits i\r\nskriften Innovativa Sverige (Ds 2004:36) inte skall bli som något skrivet i\r\nsanden föreslår motionärerna att regeringen årligen skall komma till riksda-\r\ngen med en innovationspolitisk skrivelse (yrkande 6).\r\nI motion 2004/05:Ub293 föreslår Moderaterna också ett tillkännagivande om\r\nstärkande av kunskapskluster (yrkande 21). Det är nödvändigt att koncent-\r\nrera resurser till de regioner och forskningsområden där svenska forskare och\r\nforskarlag redan i dag håller mycket hög klass, skriver motionärerna. I Sveri-\r\nge finns enligt deras mening i dag kunskapskluster i världsklass vad avser IT\r\noch bioteknik, såväl i området Stockholm-Uppsala som i Malmö-Lund. Även\r\nett antal andra kunskapskluster i landet håller mycket hög internationell klass\r\ninom skilda områden.\r\nI samma motion begär Moderaterna ett tillkännagivande om internationellt\r\nsamarbete. För ett litet land som Sverige är det internationella forskningsut-\r\nbytet särskilt betydelsefullt. Internationellt forskningsutbyte och samverkan\r\ninom högre utbildning och forskning bör stå i fokus för de svenska satsning-\r\narna. Det är också nödvändigt att Sverige som kunskapsnation utgör en attrak-\r\ntiv partner med forskning av yppersta kvalitet som konkurrensmedel, heter\r\ndet i motionen (yrkande 27).\r\nKristdemokraterna tar i motion 2004/05:Ub473 upp den vetenskapliga verk-\r\nsamhetens värdegrund. De anser att den vetenskapliga verksamhetens ut-\r\ngångspunkt skall tas i en värdegrund byggd på kristen etik och västerländsk\r\nhumanism (yrkande 1). De anser vidare att värdegrunden skall framgå i hög-\r\nskoleförordningen (yrkande 2).\r\nDet bör enligt Kristdemokraterna i motion 2004/05:Ub473 vara möjligt att\r\ntilldela högskolor resurser att bedriva forskning inom en avgränsad del av\r\nett vetenskapsområde (yrkande 4). Högskolor kan ha forskningsområden där\r\nde bedriver nationellt och internationellt ledande forskning, och det måste\r\nenligt motionärerna vara möjligt att tilldela dem forskningsanslag inom av-\r\ngränsade områden, även om de inte kan tilldelas ett helt vetenskapsområde.\r\nUtskottets ställningstaganden\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här redovisade motionsyrkan-\r\nden.\r\nNär det gäller forskningspolitikens inriktning ser utskottet en stor över-\r\nensstämmelse mellan det som riksdagen tidigare har beslutat, det som reger-\r\ningen redovisar i propositionen och det som sägs i yrkande 1 i motionen från\r\nAllians för Sverige. Regeringens satsning på starka forskningsmiljöer, på\r\nförstärkta fakultetsanslag, på forskarskolor och meriteringsanställningar lig-\r\nger väl i linje med de mål som motionärerna formulerat. Det beslutsunderlag\r\nsom regeringen haft för sina förslag till hur de tillkommande resurserna skall\r\nfördelas mellan lärosätena å ena sidan och olika forskningsfinansierande\r\nmyndigheter å den andra har omfattat bl.a. kunskaps- och forskningsstrategier\r\nfrån ett hundratal myndigheter och organisationer. Utskottet delar inte Allian-\r\nsens uppfattning att det skadar forskningens frihet att vissa ledamöter av\r\nlärosätenas, forskningsrådens och forskningsstiftelsernas styrelser utses av\r\nregeringen. När ett liknande yrkande när det gäller forskningsråden och stif-\r\ntelserna behandlades vid förra riksmötet påpekade utskottet att den ordningen\r\natt forskningsråden består av dels ledamöter utsedda av regeringen, dels le-\r\ndamöter utsedda genom elektorsval inom forskarsamhället har gällt under\r\nlång tid, och att forskarsamhällets företrädare alltid har varit i majoritet i\r\nråden (bet. 2003/04:UbU17 s. 10).\r\nLärosätenas kostnader består till helt övervägande del av löner. Det system\r\nför pris- och löneomräkning av myndigheternas förvaltningsanslag - inklusi-\r\nve anslagen till lärosätena och forskningsråden - som nu används innebär att\r\nman räknar fram ett lönekostnadsindex utifrån löneutvecklingen inom den\r\nkonkurrensutsatta sektorn för dels arbetare, dels tjänstemän. Sedan drar man\r\nifrån den produktivitetsutveckling som skett inom den privata sektorn. Denna\r\nprincip lades fast i budgetpropositionen i januari 1993 och godkändes av\r\nriksdagen (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. FiU10 och FiU20, rskr. 189). Infö-\r\nrandet av denna mekanism för pris- och löneomräkning av anslagen hade\r\nsamband med övergången till ramanslag, som myndigheterna själva får\r\ndisponera för olika slags kostnader. Ett syfte var att klart skilja statsmakter\r\nansvar inom ramen för den statliga budgetprocessen från frågor som det an-\r\nkommer på staten som arbetsgivare att förhandla om i likhet med andra parter\r\npå arbetsmarknaden. I samma budgetproposition (bilaga 8) föreslogs en ny\r\nutformning av statens centrala arbetsgivarorganisation. Den innebar att Sta-\r\ntens arbetsgivarverk ombildades till en myndighet som skulle finansieras med\r\navgifter från de anslutna myndigheterna. Arbetsgivarorganisationen fick\r\ngenom denna konstruktion en friare ställning i förhållande till regeringen.\r\nFöredragande statsrådet underströk vikten av att myndigheterna och arbetsta-\r\ngarorganisationerna tar på sig fullt ansvar för alla typer av kostnader som\r\nföljer av ett avtal.\r\nPå regeringens uppdrag har denna arbetsgivarpolitiska reform utvärde-\r\nrats. Utvärderingen redovisades i betänkandet Den arbetsgivarpolitiska\r\ndelegeringen i staten - en samlad utvärdering (SOU 2002:32). När det\r\ngäller produktivitetsavdraget - den del i beräkningsmodellen som främst\r\nifrågasätts i Alliansmotionen - sägs i betänkandet bl.a. följande (s. 183):\r\nOm de statliga arbetskraftskostnaderna tilläts öka lika mycket som inom\r\ntillverkningsindustrin utan att det ställdes några krav på att de delvis\r\nskulle finansieras genom produktivitetstillväxt skulle kostnaden för detta\r\nbehöva finansieras genom ett ökat skatteuttag, vilket skulle kunna öka\r\nden konkurrensutsatta sektorns kostnader och försämra dess konkurrens-\r\nkraft. Alternativt, om de statliga myndigheterna kunde påräkna en an-\r\nslagsuppräkning motsvarande arbetskostnadsutvecklingen i industrin utan\r\natt några avdrag för produktivitetsutvecklingen gjordes, skulle den statli-\r\nga sektorn kunna höja lönerna ytterligare till följd av de resurser som kan\r\nfrigöras genom den egna produktivitetsutvecklingen, vilket skulle kunna\r\nleda till ett för övriga avtalsområden ogynnsamt konkurrensläge vad gäll-\r\ner arbetskraften.\r\nUtredarens förslag blev att löneomräkningen skulle göras med hänsyn till\r\narbetskraftskostnadsutvecklingen inom tillverkningsindustrin för tjänstemän\r\nenbart. I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 2 s. 43-45)\r\nmeddelade regeringen sin avsikt att följa detta förslag. Utredarens andra för-\r\nslag gällde hur produktivitetsavdraget skulle beräknas. Regeringen följde inte\r\nutredaren på den punkten. Att ett produktivitetsavdrag skulle göras var inte\r\nifrågasatt vare sig av regeringen eller utredaren. Ingen motion väcktes med\r\nanledning av detta ställningstagande från regeringen.\r\nSveriges Universitetslärarförbund har vid uppvaktningar hos utskottet vid\r\nflera tillfällen ifrågasatt det rimliga i produktivitetsavdraget. Olika bedömar\r\ngrupper som Högskoleverket anlitat för kvalitetsutvärderingar av ämnen och\r\nprogram har i sina rapporter pekat på svårigheter för lärosäten och institutio-\r\nner att få pengarna att räcka till, och på att det skett försämringar de senast\r\nåren i detta avseende (t.ex. i utvärderingen av astronomi, fysik, meteorologi\r\noch hydrologi, Högskoleverkets rapportserie 2005:15 R och av pedagogik,\r\ndidaktik och pedagogiskt arbete, Högskoleverkets rapportserie 2005:19 R).\r\nEn utredning pågår om resurstilldelningssystemet (dir. 2004:49 och 2005:24).\r\nVi utgår från att effekterna av produktivitetsavdraget kommer att belysas i\r\nanslutning till detta.\r\nDen förstärkning av fakultetsanslagen med 2 miljarder kronor som föror-\r\ndas i Alliansmotionen avser till drygt hälften budgetåren 2009 och 2010, som\r\nligger bortom den fyraårsperiod som regeringens beräknade förstärkningar\r\navser.\r\nEn utvärdering av 2001 års reform av organisationen för forskningsfinan-\r\nsiering aviseras i propositionen (s. 47). Regeringen avser att låta genomföra\r\nen sådan före nästa forskningspolitiska proposition. Det finns därför inte\r\nanledning att göra något tillkännagivande enligt Alliansmotionens yrkande 7.\r\nNär det gäller humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och när det\r\ngäller prioriteringen av forskning inom medicin och teknik har utskottet ingen\r\nannan uppfattning än motionärerna. Vi anser att yrkandena är tillgodosedda\r\ngenom de förslag som regeringen aviserar i propositionen.\r\nFörslaget att bilda ett nationellt institut för hälsa och medicin och avskaffa\r\nämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet har behandlats av riksdagen\r\ntidigare. Det har avstyrkts flera gånger såväl av utbildningsutskottet (senast\r\nbet. 2003/04:UbU1 s. 95 f.) som av socialutskottet (senast i bet. 2004/05:\r\nSoU10 s. 33). Förslaget har vid tidigare tillfällen också omfattat avskaffande\r\nav Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas). Den förebild som\r\nmotionärerna pekar på, the National Institutes for Health i USA, är till skill-\r\nnad från ämnesrådet för medicin inom Vetenskapsrådet inte bara en organisa-\r\ntion för forskningsfinansiering utan också utförare och beställare av forsk-\r\nning. Utbildningsutskottet anser liksom tidigare att det inte har påvisats vilk\r\nvinsten skulle vara med en sådan ombildning av ämnesrådet för medicin.\r\nModeraternas förslag till tillkännagivande om statens roll i samband med\r\nforskning har behandlats av riksdagen flera gånger, senast i betänkande\r\n2003/04:UbU17 (s. 9). Den forskningsproposition som nu behandlas innefat-\r\ntar just det slag av avvägningar som motionärerna efterfrågar. De resursför-\r\nstärkningar som regeringen redovisar har sin tyngdpunkt i lärosätena och\r\nVetenskapsrådet och därmed i grundforskning och forskarutbildning.\r\nUtskottet delar inte Moderaternas uppfattning att regeringen detaljstyr\r\nforskningen på ett sätt som är skadligt.\r\nVänsterpartiets motion om bl.a. behovsmotiverad forskning väcktes under\r\nallmänna motionstiden, alltså innan forskningspropositionen hade lagts fram.\r\nNäringsutskottet skriver i sitt yttrande att utskottet delar motionärernas syn\r\nbehovet av att stärka den behovsmotiverade forskningen. Forskningsproposi-\r\ntionen präglas också av en positiv syn på den behovsmotiverade forskningen\r\noch ett flertal olika insatser och initiativ presenteras för att stärka den. Nä\r\ningsutskottet anser därför att Vänsterpartiets motion kan anses vara tillgodo-\r\nsedd till stora delar. Det är också utbildningsutskottets uppfattning. Liksom\r\nnäringsutskottet anser vi att det är viktigt att regeringen på lämpligt sätt oc\r\nlämpligt sammanhang håller riksdagen informerad om utvecklingen av det\r\ninnovationspolitiska arbetet, men att riksdagen inte behöver föreskriva att\r\ndetta skall ske genom en årlig innovationspolitisk skrivelse.\r\nFörslaget i moderatmotionen till tillkännagivande om stärkande av kun-\r\nskapskluster har också behandlats av riksdagen flera gånger tidigare, senast i\r\nbetänkande 2003/04:UbU17 (s. 12 f.), där utskottet hänvisade till den kom-\r\nmande forskningspropositionen. Där skriver nu regeringen (s. 10) att förut-\r\nsättningarna för de främsta svenska forsknings- och innovationsmiljöerna\r\nmåste förbättras och att deras internationella konkurrenskraft bör stärkas\r\ngenom prioritering och kraftsamling. Regeringen vill avsätta 300 miljoner\r\nkronor till starka forskningsmiljöer under perioden 2005-2008.\r\nDet som anförs i Moderaternas motion (yrkande 27) om vikten av interna-\r\ntionellt forskningsutbyte stämmer väl överens med den inställning som\r\nregeringen redovisar i propositionen.\r\nKristdemokraternas förslag till tillkännagivande om att den vetenskapliga\r\nverksamhetens värdegrund skall byggas på kristen etik och västerländsk\r\nhumanism kan utskottet inte ställa sig bakom. Enligt 1 kap. 3 a § högskolela-\r\ngen (1992:1434, ändr. 2000:1307) skall i högskolornas verksamhet vetenska-\r\npens trovärdighet och god forskningssed värnas. Denna paragraf tillkom efter\r\nförslag i den förra forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3, bet.\r\nUbU6, rskr. 98). Riksdagen avslog vid det tillfället ett kristdemokratiskt yr-\r\nkande av liknande innebörd som det som nu behandlas. Lagen (2003:460) om\r\netikprövning av forskning som avser människor har till syfte att skydda den\r\nenskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning (1 §\r\nandra stycket). Utskottet anser inte att det finns anledning att komplettera\r\ndessa bestämmelser med en hänvisning till kristen etik och västerländsk hu-\r\nmanism, vare sig i någon av dessa lagar eller i högskoleförordningen.\r\nSamtliga statliga lärosäten har sedan budgetåret 1997 fasta forskningsresur-\r\nser. Vid universiteten och vissa högskolor har dessa formen av ett eget anslag\r\nför forskning och forskarutbildning inom ett eller flera vetenskapsområden.\r\nDe högskolor som inte har vetenskapsområde har var sin anslagspost under\r\nett gemensamt anslag som heter Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete\r\nvid vissa högskolor. Inom ramen för dessa resurser kan mindre högskolor\r\nbedriva forskning inom en avgränsad del av ett vetenskapsområde. Hög-\r\nskolan bestämmer själv för vilken forskning dessa resurser skall användas.\r\nUtskottet anser inte att det behövs ett särskilt anslag för forskning i sådana\r\nfall.\r\nPrioriterade områden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om genusperspektiv i medi-\r\ncinsk forskning med hänvisning till tidigare ställningstaganden.\r\nJämför reservationerna 6 (fp, kd, c) och 7 (m, motiveringen).\r\nPropositionen\r\nRegeringen menar att ytterligare resurser måste tillföras för att ge Sverige\r\ngoda möjligheter att utveckla sin ställning som framstående vetenskapsnation.\r\nFör att uppnå detta krävs dock att resurserna i högre utsträckning koncentre-\r\nras till särskilda forskningsområden. De områden som regeringen nu särskilt\r\nvill prioritera är medicinsk forskning, teknisk forskning och forskning till st\r\nför hållbar utveckling.\r\nMedicinsk forskning skall enligt regeringen tillföras 400 miljoner kronor. Av\r\ndetta belopp fördelas 380 miljoner kronor till Vetenskapsrådet och 20 miljo-\r\nner kronor till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas).\r\nAv de medel som tillförs Vetenskapsrådet år 2006 bör 5 miljoner kronor\r\navse forskning om kultur och hälsa, och av medlen som tillförs Vetenskapsrå-\r\ndet år 2007 bör 5 miljoner kronor avse forskning om barns hälsa i ett sam-\r\nhällsperspektiv.\r\nAv de medel som tillförs Fas bör 10 miljoner kronor avse forskning om\r\nbarns hälsa i ett samhällsperspektiv och 10 miljoner kronor avse dels försäk-\r\nringsmedicinsk forskning om ohälsa och sjukfrånvaro, dels forskning om\r\nhälsa relaterad till övervikt, kost och fysisk aktivitet.\r\nRegeringen konstaterar att den tekniska forskningen i Sverige har minskat och\r\nfortsätter att minska. Bakgrunden till detta är de neddragningar som skett\r\ninom näringslivets FoU i samband med den senaste lågkonjunkturen och\r\nminskningen av stödet från forskningsstiftelserna (prop. s. 77). En stark tek-\r\nnisk forskning är enligt regeringen viktig för näringslivets kompetensförsörj-\r\nning och för utveckling av nya kommersialiserbara idéer och högteknologiska\r\nprodukter. De statliga avsättningarna för civil teknisk FoU är små i jämförelse\r\nmed andra länder med liknande industristruktur som Sveriges. Staten behöver\r\navsätta ökade resurser för civil teknisk forskning inom såväl teknisk grund-\r\nforskning som mer direkt näringslivsinriktad teknikforskning.\r\nTeknisk forskning bör enligt regeringen tillföras 350 miljoner kronor. Av\r\ndetta belopp fördelas 160 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 180 miljoner\r\nkronor till Vinnova och 10 miljoner kronor till Rymdstyrelsen. Regeringen\r\nnämner i propositionen ett antal tekniska områden som har lyfts fram i forsk-\r\nningsrådens och lärosätenas forskningsstrategier och i kontakter med närings-\r\nlivets representanter. Utvecklingen är snabb inom dessa forskningsområden\r\noch svensk forskning befinner sig i flera fall i den internationella forsknings\r\nfronten. Det bör dock ankomma på forskningsfinansiärerna att avgöra vilka\r\nområden som bör få stöd, heter det i propositionen.\r\nDet tredje prioriterade området är forskning till stöd för hållbar utveckling.\r\nFör att förverkliga visionen om en hållbar utveckling krävs stora förändringar\r\ni samhället på global, regional och lokal nivå. För att uppnå många av miljö-\r\n\r\nkvalitetsmålen, som konkretiserar miljöpolitikens inriktning, krävs forsk-\r\nningsbaserad kunskap inom många olika områden, skriver regeringen (s. 85).\r\nForskning till stöd för hållbar utveckling bör enligt regeringen tillföras 210\r\nmiljoner kronor. Av detta belopp tillförs Forskningsrådet för areella näringar,\r\nmiljö och samhällsbyggande (Formas) 140 miljoner kronor, Vetenskapsrådet\r\n50 miljoner kronor och Vinnova 20 miljoner kronor. Regeringen menar att\r\nforskning om klimat är särskilt angelägen inom ramen för dessa medel.\r\nForskningen för miljö och hållbar utveckling bör stärkas och utvecklas genom\r\nsatsningar på tvärvetenskaplig och långsiktig forskning.\r\nAv medlen till Formas bör 60 miljoner kronor fördelas till stöd för forsk-\r\nning om hållbar utveckling inom den gröna sektorn. Formas och Vinnova bör\r\ni samverkan finansiera ett forskningsprogram för miljöteknik.\r\nUtöver dessa tre prioriterade områden avser regeringen att satsa särskilda\r\nresurser på dels genusforskning (12 miljoner kronor), dels utbildningsveten-\r\nskap (10 miljoner kronor). Dessa medel riktas till Vetenskapsrådet. Med de\r\nnya medlen till utbildningsvetenskap vill regeringen förstärka den del av den\r\nutbildningsvetenskapliga forskningen som har anknytning till den pedagogis-\r\nka yrkesverksamheten och stimulera samverkan mellan högskola och skola,\r\nt.ex. genom att yrkesverksamma lärare ges möjlighet att genomgå forskarut-\r\nbildning. Regeringen avser med detta inte något ställningstagande vad gäller\r\nden generella inriktningen av uppdraget till Utbildningsvetenskapliga kom-\r\nmittén inom Vetenskapsrådet.\r\nMotioner\r\nRegeringens prioritering av teknik, medicin och forskning för hållbar utveck-\r\nling ifrågasätts inte i någon av de motioner som väckts med anledning av\r\npropositionen.\r\nFolkpartiet tar i motion 2004/05:So613 yrkande 2 upp behovet av ett genus-\r\nperspektiv i all medicinsk forskning. Motionärerna konstaterar att den\r\nmedicinska forskningen hittills övervägande har bedrivits på män, vilket har\r\nmedfört att kvinnor behandlas och bedöms efter en manlig norm som inte\r\növerensstämmer med kvinnors sjukdomar och reaktioner. Riktlinjer för att\r\nforskningen skall omfatta både kvinnor och män skall tas fram i samverkan\r\nmed forskarsamhället, heter det i motionen. Förslag till tillkännagivande om\r\natt genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk forskning - även den kli-\r\nniska - förs fram också i motion 2004/05:So598 (s) yrkande 1. Motionärerna\r\nanser att samtliga anslagsansökningar inom medicin, omvårdnad och hälso-\r\noch sjukvårdsforskning bör redovisa studiepopulationens könsfördelning i\r\nförhållande till fördelningen i befolkningen eller i den aktuella patientgruppe\r\n(yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden.\r\nLiknande yrkanden har behandlats av riksdagen många gånger, senast i be-\r\ntänkande 2003/04:UbU16 (s. 15 f.). Utskottet har även nu uppfattningen att\r\ndet är självklart att könsspecifika skillnader måste uppmärksammas både vid\r\nforskning och klinisk läkemedelsprövning. Regeringen har markerat betydel-\r\nsen av genusperspektiv i forskningen genom att i instruktionen för Veten-\r\nskapsrådet skriva in att rådet skall verka för att genusperspektiv får genom-\r\nslag i forskningen och genom att öronmärka vissa medel för genusforskning. I\r\nbudgeten för 2005 har under Vetenskapsrådets anslag 10 miljoner kronor\r\nöronmärkts för genusforskning.\r\nMotionerna väcktes under allmänna motionstiden 2004 - således innan\r\nforskningspropositionen lades fram. I propositionen förklarar regeringen\r\nåterigen att det är angeläget att forskningen inom genusområdet fortsätter, och\r\nsom utskottet har redovisat ovan avser regeringen att tillföra Vetenskapsrådet\r\nytterligare 12 miljoner kronor för genusforskning. Med denna förstärkning av\r\nresurserna till genusforskning kommer de medel som Vetenskapsrådet dispo-\r\nnerar särskilt för genusforskning att ha mer än fördubblats vid fyraårsperio-\r\ndens slut. Dessutom skall Göteborgs universitet tillföras 1 miljon kronor som\r\navser Sekretariatet för genusforskning.\r\nVi anser inte att det är en uppgift för riksdagen att föreskriva vilka uppgif-\r\nter som skall finnas i ansökningar om medel hos forskningsfinansierande\r\norgan.\r\nForskning om vissa frågor eller branscher\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena om forsk-\r\nning om brottsutvecklingen, byggsektorn, FN, idrott, inköp, livs-\r\nmedel, medicin och bioteknik, social ekonomi, trä och träanvänd-\r\nning. Vissa av yrkandena har avstyrkts i bostadsutskottets och när-\r\ningsutskottets yttranden. Utbildningsutskottet, som anser att vissa\r\nyrkanden redan är tillgodosedda, hänvisar också till vad som redo-\r\nvisas i propositionen och till tidigare ställningstaganden av riksda-\r\ngen.\r\nJämför reservation 8 (c).\r\nPropositionen\r\nI propositionens avsnitt 9, med rubrik Forskning till stöd för andra politikom-\r\nråden, redogör regeringen för insatser på olika områden. Under skilda rubri-\r\nker tar regeringen där upp forskning om demokrati och offentlig förvaltning,\r\nforskning om brottsligheten, brottslighetens konsekvenser och åtgärder mot\r\nbrottsligheten, forskning om mänskliga rättigheter, folkrörelser och idrott,\r\nforskning för utrikespolitiken, forskning om försvar samt beredskap mot\r\nsårbarhet, forskning om hälsa, välfärd, sociala frågor m.m., forskning om\r\nutbildning och lärande, kommunal forskning och utveckling, forskning för en\r\nhållbar tillväxt, naturresursanvändning och konsumtion, forsknings- och\r\nutvecklingsinsatser på kulturområdet, miljöforskning samt forskning kring IT,\r\ntransport, arbetsliv, energi, jämställdhet, turism m.m.\r\nMotioner\r\nI motion 2004/05:N241 (fp) framhålls Södertäljes förutsättningar dels att\r\nfortsatt vara ett viktigt centrum för svensk medicinsk-teknisk forskning (yr-\r\nkande 1), dels att fortsatt vara ett viktigt centrum för produktion, forskning\r\noch utveckling på fordonsområdet (yrkande 2). När det gäller det första yr-\r\nkandet pekar motionärerna på att av Astra Zenecas 60 000 medarbetare finns\r\n13 000 i Sverige, av vilka nästan hälften arbetar i Södertälje. De signaler som\r\nkom hösten 2004 om att biltillverkningen kan komma att flyttas från Trollhät-\r\ntan till Rüsselsheim i Tyskland visar, anser motionärerna, att Sverige måste\r\nligga i framkanten både vad gäller forskning, utveckling, produktion och\r\nmarknadsföring för att säkerställa att inte viktiga delar av verksamheten flyt-\r\ntas till andra länder.\r\nMotion 2004/05:N284 (kd) tar upp nedläggningarna inom försvaret, som\r\nfår stora konsekvenser för Bofors. Motionärerna anser att staten bör ta sitt\r\nansvar för en industri som under årtionden har varit lojal och stått till förfo\r\ngande för den svenska staten och dess försvar. Det bör kanaliseras medel,\r\nmed fördel genom Vinnova, för att omorientera mot annan hightechproduk-\r\ntion. På det sättet kan arbetstillfällen bibehållas och kompetensen finnas kvar\r\ni landet, skriver motionärerna (yrkande 2).\r\nÖkad forskning om attitydförändringars negativa påverkan på brottsut-\r\nvecklingen behövs enligt motion 2004/05:Ub7 (c). Motionären pekar på atti-\r\ntydförändringar hos polisen, som aktivt trappar upp våldsspiralen, samt på att\r\nvåldsvideor ses som en alltmer naturlig del av samhällets utveckling.\r\nMotion 2004/05:Ub6 (c) tar upp forskningen inom byggsektorn. Hittills\r\nhar denna forskning enligt motionärerna mest varit inriktad på byggmaterial\r\noch liknande, medan beteende i samband med byggande, boende och förvalt-\r\nning alltför sällan har omfattats av någon forskning (yrkande 1). Vidare påta-\r\nlar motionärerna att det är brist på genusperspektiv i byggforskningen. Kvin-\r\nnors erfarenheter och behov tas inte till vara. Denna brist måste åtgärdas\r\n(yrkande 2). Mer forskning behövs om energiförbrukning i boendet, dels för\r\nenergibesparing, dels utifrån kostnaden för boendet i ett framtidsperspektiv\r\n(yrkande 3). Forskningen måste belysa såväl stads- som landsbygdsutveck-\r\nling, så att man ser till behoven i hela landet (yrkande 4).\r\nEn förstärkt FN-forskning förordas i motion 2004/05:Ub231 (fp). Trots att\r\nFN är ett mycket viktigt inslag i den svenska utrikespolitiken, bedrivs endast\r\nen begränsad FN-forskning här, påpekar motionären. Mot bakgrund av att det\r\ni år är 100 år sedan Dag Hammarskjöld föddes föreslår han en utredning om\r\natt inrätta ett nationellt program för att stärka FN-forskningen vid svenska\r\nuniversitet. Det är enligt motionären naturligt att satsningen leds från Utrike\r\ndepartementet, medan det nationella ansvaret på forskningssidan bör läggas\r\npå institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.\r\nIdrottsforskningen tas upp av Moderaterna i motion 2004/05:Kr269. Det är\r\nnaturligt att idrottsrörelsen får ett inflytande över de organ som samordnar\r\nidrottsforskningen i landet, anser motionärerna. Samtidigt som det är viktigt\r\natt stimulera och stödja forskningen på idrottsrelevanta områden på samtliga\r\nhögskolor är det naturligt att se Idrottshögskolan i Stockholm som ett natio-\r\nnellt centrum för idrottslig kunskapsutveckling (yrkande 9).\r\nBehovet av forskning inom området inköp lyfts fram i motion\r\n2004/05:N318 (s). Motionären skriver att det i dag i princip inte bedrivs nå-\r\ngon forskning inom detta område, medan behovet av sådan är stort och ökar.\r\nEtt förstärkt forskningssamarbete mellan Sverige och Danmark när det\r\ngäller livsmedel, medicin och bioteknik förordas i motion 2004/05:N403 (fp,\r\nm, kd, c). I Öresundsregionen har starka kluster växt fram inom dessa fram-\r\ntidsbranscher. Man bör undersöka möjligheterna till gemensamma forskarsko-\r\nlor och stödja andra gemensamma forskningssatsningar speciellt mellan indu-\r\nstri och universitet, anser motionärerna (yrkande 23).\r\nForskning om social ekonomi tas upp i motion 2004/05:Ub468 (s). Motio-\r\nnärerna anser att forskning är angelägen framför allt på tre områden, nämligen\r\nvillkor och förutsättningar för den sociala ekonomins organisering, den socia-\r\nla ekonomins organisationer samt den sociala ekonomins betydelse för indi-\r\nvider och samhälle. Det bör övervägas om Svenska institutet för social eko-\r\nnomi vid Mittuniversitetet i Östersund kan ges en starkare roll, heter det i\r\nmotionen.\r\nForskning om trä och träanvändning bör prioriteras, anser Kristdemokra-\r\nterna i motion 2004/05:MJ504. Regeringen måste se till att utrymmet för den\r\nskogliga forskningen inte krymper (yrkande 8).\r\nYttranden från bostadsutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet\r\nBostadsutskottet redogör i sitt yttrande (2004/05:BoU4y) kortfattat för den\r\nuppföljning av frågor om bygg- och bostadsforskning som utskottet nyligen\r\nhar genomfört. De synpunkter som framkommit under denna uppföljningsin-\r\nsats tas som utgångspunkt för att kommentera de förslag som framförs i mo-\r\ntion 2004/05:Ub6 (c).\r\nBostadsutskottet anser inte att förslagen i motionen behöver föranleda nå-\r\ngot särskilt tillkännagivande till regeringen. Däremot bör, enligt bostadsut-\r\nskottets mening, riksdagens beredning av bl.a. denna motion ses som en del i\r\nden breda diskussion om forskningens inriktning och relevans som bör föras\r\nmellan forskarsamhället, politiska beslutsfattare och forskningsresultatens\r\nolika avnämare. Det gäller bl.a. vad bostadsutskottet anför om behovet av\r\nforskningsinsatser med såväl teknisk-naturvetenskaplig som samhällsveten-\r\nskaplig inriktning och om ett genusperspektiv i bygg- och bostadsforskning-\r\nen.\r\nNäringsutskottet avstyrker i sitt yttrande (2004/05:NU1y) motion 2004/05:\r\nN241 yrkande 1 med hänvisning till de insatser som redan görs och de som\r\nplaneras. Dessa redovisas i propositionen. När det gäller yrkande 2 om medi-\r\ncinteknisk forskning delar näringsutskottet motionärernas bedömning om\r\nvikten av denna, men utskottet anser inte att det finns något skäl för riksdage\r\natt genom ett tillkännagivande särskilt lyfta fram Södertäljes förutsättningar\r\npå området.\r\nMotion 2004/05:MJ504 om forskning kring trä och träanvändning bör en-\r\nligt näringsutskottet inte heller föranleda något riksdagsuttalande. Näringsut-\r\nskottet hänvisar till redovisningen i propositionen av vilka insatser som görs\r\nnär det gäller skogsforskning och skogsindustriell forskning. Det rör sig om\r\nforskning vid tekniska universitet och högskolor samt vid industriforsknings-\r\ninstitut.\r\nDen fråga som tas upp i motion 2004/05:N318 och som rör optimering av\r\ninköp kan enligt näringsutskottet ha stor betydelse för berörda små och me-\r\ndelstora företags konkurrenskraft. Forskning avseende inköpsområdet kan\r\nbedrivas inom befintliga forskningsdiscipliner. Näringsutskottet ser inte något\r\nbehov av ett särskilt riksdagsuttalande i frågan.\r\nTrafikutskottet konstaterar i sitt yttrande (2004/05:TU3y) att propositionens\r\nförslag till riksdagsbeslut liksom väckta motionsförslag inte berör utskottets\r\nberedningsområde. Trafikutskottet ser det dock som angeläget att riksdagen\r\nvid regelbundna tillfällen med utgångspunkt från regeringens forskningspoli-\r\ntiska propositioner och väckta motioner ges möjlighet till en samlad behand-\r\nling av forskningens utgångspunkter, förutsättningar och mål. Därmed ges\r\nförutsättningar för att sektorsforskning inom fackutskott som trafikutskottet\r\nkan sättas in i ett större forskningspolitiskt sammanhang.\r\nMot denna bakgrund redovisar trafikutskottet i yttrandet sin bedömning\r\nom forskningens roll för den fortsatta utvecklingen inom utskottets ansvars-\r\nområde och det arbete som skett inom utskottet med att följa upp och bevaka\r\nFoU-frågor inom området. Trafikutskottet konstaterar att forskningen har\r\nstrategisk betydelse för att man skall kunna uppnå såväl de transportpolitiska\r\nsom de IKT-politiska målen. Enligt utskottets mening är det därför angeläget\r\natt forskningen inom området ges en tillfredsställande omfattning, kvalitet\r\noch inriktning mot angelägna samhällsfrågor. I sammanhanget hänvisar tra-\r\nfikutskottet till att regeringen har meddelat sin avsikt att senare under detta\r\nriksmöte lägga fram dels en transportpolitisk proposition, dels en IT-politisk\r\nproposition. Enligt trafikutskottet är det viktigt att forskningsfrågorna i des\r\nsammanhang ges en tillfredsställande behandling.\r\nUtbildningsutskottets ställningstagande\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga här redovisade motionsyrkan-\r\nden.\r\nNär det gäller motion 2004/05:Ub6 har vi samma uppfattning som bo-\r\nstadsutskottet.\r\nMotionerna 2004/05:Ub468, 2004/05:MJ504 yrkande 8 och 2004/05:N241\r\nyrkandena 1 och 2 avstyrks med hänvisning till vad näringsutskottet skriver i\r\nsitt yttrande.\r\nI propositionen (s. 182 f.) redovisas regeringens bedömning av läget och\r\nbehoven när det gäller forskning om brottsligheten, brottslighetens konse-\r\nkvenser och åtgärder mot brottsligheten. Det bör vara forskarna själva och de\r\nforskningsfinansierande myndigheterna som gör de närmare bedömningarna\r\nav vilka frågor som skall belysas.\r\nSom näringsutskottet påpekar med anledning av bl.a. motion\r\n2004/05:N284 kommer Vinnova enligt regeringen att få en ökning av sina\r\nresurser med 575 miljoner kronor under perioden 2005-2008.\r\nRegeringen skriver i propositionen (s. 188), i avsnittet om utrikes- och sä-\r\nkerhetspolitiskt motiverad forskning, att funktionen hos det multilaterala\r\nsamarbetet, dess tyngdpunkt i en internationell säkerhetsordning, är ett viktig\r\nforskningsfält. FN:s roll är härvidlag ett centralt forskningsämne. Det sägs\r\nockså att Utrikesdepartementet kommer att anslå resurser för viss forskning\r\ninom det utrikespolitiska området. Med hänvisning till detta avstyrker utskot-\r\ntet motion 2004/05:Ub231. Vi vill tillägga att det inte bör vara riksdagen som\r\npekar ut vilken institution eller vilket lärosäte som en viss forskning skall\r\nförläggas till.\r\nYrkande 9 i motion 2004/05:Kr269 har behandlats av riksdagen vid ett\r\nstort antal tillfällen, senast i betänkande 2004/05:KrU5. Av de 13 ledamöterna\r\ni styrelsen för Centrum för idrottsforskning utses två av Riksidrottsförbundet,\r\nen av Idrottshögskolan i Stockholm och två av vart och ett av Lunds, Göte-\r\nborgs, Örebro och Umeå universitet samt Karolinska institutet. Universiteten\r\nskall samråda med vissa närliggande lärosäten. Utskottet anser att yrkandet i\r\nallt väsentligt är tillgodosett.\r\nDet bör enligt vår mening vara en angelägenhet för respektive lärosäten i\r\nÖresundsregionen att undersöka möjligheterna till gemensamma forskarsko-\r\nlor och gemensamma forskningssatsningar tillsammans med industrin. Riks-\r\ndagen bör inte göra något tillkännagivande med anledning av motion\r\n2004/05:N403 yrkande 23.\r\nForskningssamarbetet inom EU\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena om ett\r\neuropeiskt forskningsråd, eftersom regeringen sedan länge arbetar\r\nför ett sådant. Utskottet föreslår också avslag på motionsyrkandena\r\nom att EU:s forskningsbudget skall koncentreras på stora flernatio-\r\nnella projekt och om inrättande av EU-professurer.\r\nFörslaget om ett Strasbourg Institute of Technology i Europaparla-\r\nmentets nuvarande byggnad avstyrks också.\r\nJämför reservation 9 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nI avsnitt 4.3.1 i propositionen redovisas Sveriges deltagande i EU:s rampro-\r\ngram hittills. Regeringen konstaterar att Sverige med hänsyn till folkmängden\r\nligger bland de främsta inom EU när det gäller projektdeltagande. Det svens-\r\nka deltagandet ökade totalt sett i det femte ramprogrammet, något som dock\r\ninte gällde för små och medelstora företag. Regeringen konstaterar att det inte\r\nbara är i Sverige som småföretagsdeltagandet har sjunkit, utan detta gäller för\r\nhela Europa. Trots vissa farhågor på förhand har det visat sig att det svenska\r\ndeltagandet i det sjätte ramprogrammet, som pågår under perioden 2002-\r\n2006, ligger på en högre nivå än i det femte.\r\nInför diskussionerna om ett sjunde ramprogram prioriterar Sverige inrät-\r\ntandet av ett forskarstyrt europeiskt forskningsråd med budget från EU. Dess\r\nuppgift skall vara att främja vetenskaplig excellens genom att finansiellt\r\nstödja högt kvalificerade forskargrupper utsedda i europeisk konkurrens.\r\nDetta garanterar kvalitet i forskningen och hög kvalitet är en väsentlig grund\r\nför att nå Lissabonmålen, skriver regeringen (s. 30).\r\nInför kommande ramprogram för FoU inom EU föreslår kommissionen att\r\nEU:s strukturfonder än mer aktivt än hittills skall kunna delta i stöd till for\r\nningsprojekt. Detta harmonierar med synsättet i Lissabonstrategin och strate-\r\ngin Innovativa Sverige, och denna möjlighet bör enligt regeringen tas till\r\nvara.\r\nRegeringen redogör också för sin bedömning av hur den nationella organi-\r\nsationen för EU:s forskningssamarbete bör förändras. Rådet för forsknings-\r\noch utvecklingssamarbetet inom EU (EU/FoU-rådet) bör avvecklas och verk-\r\nsamheten överföras till ett sekretariat inom Vinnova. Huvudansvariga myn-\r\ndigheter för de tematiska områdena inom EU:s ramprogram för forskning och\r\nteknisk utveckling bör utses.\r\nMotioner\r\nAllians för Sverige tar i motion 2004/05:Ub11 upp forskningssamarbetet\r\ninom EU. Alliansen anser att ett eller flera europeiska forskningsråd bör\r\nutvecklas och få i uppgift att fördela en betydande del av forskningspengarna\r\npå europeisk nivå. I forskningsråden eller -rådet skall representanter för fors\r\nkarsamhället ha det avgörande inflytandet. EU:s forskningsresurser skall\r\nsatsas på stora flernationella projekt som det är svårt för ett enskilt land at\r\nfinansiera. EU:s forskningsresurser bör i första hand prioritera grundforsk-\r\nningssatsningar. För att dessa projekt skall kunna finansieras på bästa sätt\r\nmåste administrationen runt resurstilldelningen förenklas betydligt (yrkande\r\n14).\r\nI motion 2004/05:Ub355 (fp) föreslår motionären vissa principer för EU:s\r\nforskningspolitik och unionens förhållande till medlemsstaterna på forsk-\r\nningsområdet. Han anser att den finansiella expansionen av EU:s forsknings-\r\npolitik bör hållas tillbaka. Unionens insatser inom forskningspolitiken bör\r\nhuvudsakligen inriktas på att stödja och underlätta, men inte styra, utbyte och\r\nsamverkan mellan europeiska forskare och europeiska forskningsprojekt. De\r\nbeslut om finansiering och prioriteringar som ändå behöver fattas på europe-\r\nisk nivå bör i så hög grad som möjligt fattas av forskarsamhället självt. En\r\nmodell vore enligt motionären ett europeiskt forskningsråd.\r\nUtvecklingen av EU:s forskningspolitik tas också upp i motion 2004/05:\r\nUb9 (fp). Motionärerna anser att EU i huvudsak bör fokusera på satsningar\r\nsom är för stora för de flesta enskilda medlemsländer att göra på egen hand.\r\nVidare borde EU införa någon typ av EU-professurer, som skulle utlysas\r\ninom specifika områden och kunna sökas i konkurrens mellan Europas fors-\r\nkare. Den som får tjänsten skall kunna förlägga den till valfritt universitet\r\ninom EU (yrkande 1).\r\nEtt europeiskt forskningsinstitut i Strasbourg föreslås i motion\r\n2004/05:Ub5 (fp). Motionären framhåller att kostnaden för att Europaparla-\r\nmentet en gång varje månad flyttar från Bryssel till Strasbourg är 200 miljo-\r\nner euro, något som innebär ett gigantiskt slöseri. Parlamentsbyggnaden i\r\nStrasbourg borde omvandlas till ett Strasbourg Institute of Technology med\r\nMassachusetts Institute of Technology (MIT) i USA som förebild. Vid kom-\r\nmande möten med Europeiska rådet borde Sveriges regering tydligt driva\r\ninrättandet av ett sådant institut, anser motionären.\r\nUtskottets ställningstaganden\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena om forskningssam-\r\narbetet inom EU.\r\nInitiativet till att skapa ett europeiskt forskningsråd för att stödja grund-\r\nforskning togs av Sverige under det svenska ordförandeskapet i EU första\r\nhalvåret 2001. Inrättande av ett sådant råd ingår nu i Europeiska kommissio-\r\nnens förslag till det sjunde ramprogrammet. Ett forskarstyrt europeiskt forsk-\r\nningsråd med budget från EU är en svensk prioritering inför diskussionerna\r\nom kommande ramprogram. I den delen är alltså motionsyrkandena tillgodo-\r\nsedda. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom uttalanden om att EU:s\r\nforskningspengar skall satsas huvudsakligen på projekt som är för stora för\r\nenskilda länder att driva själva. Inte heller kan vi tillstyrka förslaget om EU\r\nprofessurer.\r\nEuropeiska kommissionen har lämnat förslag till finansieringsramar för\r\nEU som helhet för perioden 2007-2013. Det innebär en utgiftsnivå som mot-\r\nsvarar 1,26 % av bruttonationalprodukten, att jämföra med dagens nivå som\r\när 1,00 %. Regeringen har i skrivelse 2004/05:60 Berättelsen om verksamhe-\r\nten i Europeiska unionen under 2004 redovisat sin uppfattning att Europeiska\r\nkommissionens förslag är alldeles för högt. Sverige är dock öppet för ökade\r\nsatsningar på bl.a. utrikesområdet och på tillväxtfrämjande insatser såsom\r\nutbildning, forskning och utveckling (s. 45). Utbildningsutskottet instämmer\r\nmed regeringen och utrikesutskottet i bedömningen att kommissionens förslag\r\ntill budget innebär en alldeles för kraftig ökning (bet. 2004/05:UU10 s. 15).\r\nDäremot är vi inte beredda att ställa oss bakom något uttalande om att EU:s\r\nsatsningar på forskning inte skall få expandera. På den punkten delar vi reger-\r\ningens uppfattning om att satsningar på forskning är tillväxtfrämjande och\r\ndärför bör kunna tillåtas att öka.\r\nDet är enligt utskottets mening viktigt att de resurser som EU disponerar\r\nanvänds till största möjliga nytta för unionens medborgare. Vi anser dock inte\r\natt riksdagen skall uppmana regeringen att aktivt driva förslaget om att om-\r\nvandla EU-parlamentets byggnad i Strasbourg till ett Strasbourg Institute of\r\nTechnology.\r\nInfrastruktur för forskning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår bifall till regeringens förslag att inga fler natio-\r\nnella forskningsanläggningar skall inrättas. Motionerna om Europe-\r\nan Spallation Source (ESS) avstyrks med hänvisning till pågående\r\nförhandlingar. En motion om utredning av möjligheterna att starta\r\nett digitalt vetenskapligt bibliotek avstyrks med hänvisning till vad\r\nsom redovisas i propositionen.\r\nJämför reservation 10 (c).\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\nSedan drygt tio år har det funnits fyra nationella forskningsanläggningar för\r\nvilka ansvaret har legat på ett nationellt forskningsråd, först Naturvetenskap-\r\nliga forskningsrådet och sedermera Vetenskapsrådet. Anläggningarna har\r\nvarit knutna till vissa lärosäten. Två av anläggningarna har efter förslag av\r\nVetenskapsrådet och beslut av regeringen sedermera upphört som nationella\r\nanläggningar. Vetenskapsrådet har hos regeringen tagit upp frågan om rådet\r\nbör och formellt kan ta eget ansvar för inrättande och avveckling av nationella\r\nanläggningar.\r\nRegeringen instämmer med Vetenskapsrådet om att beslut om att göra ve-\r\ntenskaplig utrustning tillgänglig för forskare från universitet, högskolor och\r\növriga forskningsinstitutioner och forskare från andra länder inte bör fattas a\r\nregeringen. Beslut om sådan verksamhet bör fattas i nära anslutning till den\r\nvetenskapliga verksamheten och kompetensen. Regeringen föreslår därför i\r\npropositionen att regeringen i fortsättningen inte skall inrätta nya nationella\r\nforskningsanläggningar. De två befintliga nationella anläggningarna skall\r\ndock förbli organiserade som i dag.\r\nInte heller bör Vetenskapsrådet fatta beslut om organisation vid en annan\r\nmyndighet. Däremot är det enligt regeringen en lämplig ordning att Veten-\r\nskapsrådet beviljar bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid ett lärosäte\r\nsyfte att utrustningen skall göras tillgänglig för forskare från andra lärosäte\r\noch forskningsinstitutioner i Sverige samt för forskare från andra länder.\r\nVetenskapsrådet bör under åren 2007-2008 tillföras ytterligare 42 miljoner\r\nkronor för stöd till forskningsinfrastruktur inom alla områden.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar\r\nom nationella forskningsanläggningar.\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nTre motioner tar upp placeringen av en planerad stor europeisk neutronforsk-\r\nningsanläggning, European Spallation Source (ESS).\r\nEnligt motion 20045:N403 (fp, m, kd, c) bör regeringen på ett tydligt sätt\r\nengagera sig i arbetet för att få ESS till Lund. Det finns enligt motionärerna\r\nett starkt stöd inom skånsk politik, näringsliv och forskarvärld för en sådan\r\nplacering. Den förhandlare som regeringen har tillsatt borde få ett tydligare\r\nuppdrag att redan från början arbeta med målsättningen att ESS skall placeras\r\ni Sverige och Lund. Hittills har den tänkta finansieringen av ESS utgått från\r\natt olika enskilda länder tillsammans bidrar från sin forskningsbudget. Motio-\r\nnärerna menar att finansieringen borde lyftas upp till EU-nivå (yrkande 20).\r\nI huvudsak samma uppfattning förs fram i motion 2004/05:Ub9 (fp) yr-\r\nkande 2.\r\nEn förläggning av ESS till Lund är enligt motion 2004/05:N278 (s) ett na-\r\ntionellt intresse och skall ses som ett betydande inslag i tillväxtpolitiken.\r\nKonkurrensen om anläggningen kan nu förväntas hårdna, och motionärerna\r\nanser att det är av stor vikt att regeringens stöd för en lokalisering av ESS t\r\nLund fortsätter och förstärks.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivan-\r\nden.\r\nI den senaste budgetpropositionen redovisas att regeringen, med anledning\r\nav ett nordiskt förslag att vara värd för ESS med placering i Lund, har utsett\r\nen särskild förhandlare för att undersöka möjligheterna för en placering av\r\nESS i Sverige. Förhandlarens uppdrag innefattar också bl.a. att undersöka\r\nmöjliga regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medver-\r\nkan i byggandet av ett ESS i Sverige (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16 s. 250).\r\nFörhandlaren kommer enligt uppgift från Utbildningsdepartementet att redo-\r\nvisa uppdraget i juni 2005.\r\nFörslag om att regeringen skall låta utreda möjligheterna att starta ett digita\r\nvetenskapligt bibliotek i Sverige med tillgång för alla förs fram i motion\r\n2004/05:Ub350 (c). Motionärerna konstaterar att det i världen nu pågår en\r\nutveckling där tidskrifterna i pappersformat blir allt färre och där licensvill\r\nför de elektroniska tidskrifterna utesluter att allmänheten kan ta del av forsk\r\nningsresultaten. Den digitala klyftan ökar därmed och utestänger på kommer-\r\nsiella grunder stora delar av världens befolkning från vårt gemensamma ve-\r\ntenskapligt förankrade kunnande, heter det i motionen.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.\r\nI betänkandet KB - ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) har utre-\r\ndaren lagt fram förslag om ett nationellt insatsprogram för digital informa-\r\ntionsförsörjning till utbildning och forskning (\"Sveriges nätbibliotek\"). Hon\r\nkonstaterar att det rör sig om ett stort och komplicerat projekt, vilket gör de\r\nviktigt att särskilt i ett inledningsskede begränsa målgruppens omfång. Inrikt-\r\nningen bör enligt utredaren dock vara att söka lösningar som gör att så många\r\nsom möjligt får del av resurserna i Sveriges nätbibliotek. Utredaren har be-\r\nräknat kostnaderna för ett utvecklingsprogram för ett nationellt digitalt bibli\r\ntek till totalt 64 miljoner kronor, fördelade över perioden 2005-2008.\r\nRegeringen redovisar i propositionen (s. 111) att Kungl. biblioteket (KB)\r\nsedan länge arbetar aktivt med biblioteksstöd för flexibelt lärande, bl.a. i fo\r\nav en nätbaserad biblioteksportal med system för samsökning av information.\r\nEtt exempel på sådana webbaserade distanstjänster är tillgång till e-\r\npublikationer, bibliotekskataloger och digitalt kursmaterial. En permanent\r\ntjänst som jourhavande bibliotekarie har inrättats vid KB fr.o.m. den 1 januari\r\n2005 och ett samarbete har inletts med folkbibliotekens motsvarighet, Fråga\r\nbiblioteket.\r\nForskarutbildning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till propositionen avstyrker utskottet motionsyr-\r\nkandena om fler doktorandtjänster, om villkoren för forskarstudier\r\npå deltid och om organisationen av forskarskolor. Utskottet anser\r\ninte att 1998 års forskarutbildningsreform skall upphävas och inte\r\nheller att möjligheten att anta studerande för utbildning till licenti-\r\natexamen skall avskaffas. De forskarstuderandes behov av inflytan-\r\nde kan enligt utskottet tillgodoses med nuvarande bestämmelser.\r\nMotioner om examinationsrätt i forskarutbildningen inom del av\r\nvetenskapsområde och om doktorander som forskar i anslutning till\r\nutlokaliserad utbildning avstyrks också.\r\nJämför reservationerna 11 (m, fp, kd, c), 12 (m, fp, kd), 13 (m), 14\r\n(m, fp) och 15 (kd, c).\r\nPropositionen\r\nResurserna för forskarutbildning bör förstärkas inom ramen för den ökning\r\n(521 miljoner kronor) av lärosätenas anslag till forskning och forskarutbild-\r\nning som regeringen planerar för perioden 2005-2008.\r\nUtvecklingen av forskarutbildningen bör stimuleras genom att forsknings-\r\nråden och Vinnova fördelar medel till forskarskolor inom starka forsknings-\r\nmiljöer och inom andra områden där det bedöms ändamålsenligt utifrån re-\r\nspektive myndighets uppdrag. För detta skall forskningsråden och Vinnova\r\ntillföras 100 miljoner kronor under fyraårsperioden. Framställningar om me-\r\ndel till enskilda forskarskolor bör hanteras genom den utlysningsprocess som\r\nråden och Vinnova utarbetar. Lärosätena kan lyfta fram områden där man\r\nanser att stöd till forskarskolor vore särskilt angeläget.\r\nDe medel som tillfördes olika lärosäten i samband med inrättande av de 16\r\nnationella forskarskolor som föreslogs i den förra forskningspropositionen\r\nbetraktas som permanenta förstärkningar av respektive värdhögskolas anslag.\r\nRespektive lärosäte kan alltså, när den nationella forskarskolan är avslutad,\r\ndisponera medlen så som lärosätet bedömer lämpligt. Regeringen förutsätter\r\natt medlen fortsatt används till forskarutbildning eller postdoktorala anställ-\r\nningar med anknytning till forskarskolorna och att givande samarbeten med\r\ndeltagande lärosäten fortsätter.\r\nForskarutbildningsutredningen har i betänkandet En ny doktorsutbildning -\r\nkraftsamling för excellens och tillväxt (SOU 2004:27) lagt fram en rad förslag\r\nom forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen. Regeringen med-\r\ndelar i propositionen sin avsikt att återkomma med en proposition om högsko-\r\nlefrågor med anledning av bl.a. översynen av examensfrågor i högskolan.\r\nVissa av Forskarutbildningsutredningens förslag, rörande bl.a. examensstruk-\r\nturen, målbeskrivningar för doktorsexamen och tillträdesfrågor, kommer att\r\növervägas inom ramen för högskolepropositionen. I forskningspropositionen\r\nredovisar regeringen dock ett par ställningstaganden när det gäller målen för\r\noch grundsynen på forskarutbildningen.\r\nRegeringen anser att forskarutbildningen i ökad utsträckning bör utformas\r\nså att den även förbereder för en karriär utanför högskolan. Forskarutbild-\r\nningen skall vara en genomtänkt, systematiskt planerad utbildning där indivi-\r\ndens väsentligaste insatser kommer efter doktorsexamen och inte som ett led i\r\nutbildningen. Även om avhandlingen inte skall vara ett livsverk är det angelä-\r\nget att avhandlingsarbetet har en betydelse för kunskapsutvecklingen, skriver\r\nregeringen.\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nAllians för Sverige begär i motion 2004/05:Ub11 ett tillkännagivande om att\r\ndet behöver inrättas betydligt fler doktorandtjänster med en ekonomi och\r\ntrygghet som är jämförbar med de normer som gäller i det omgivande samhäl-\r\nlet (yrkande 12).\r\nKristdemokraterna tar i motion 2004/05:Ub441 upp de forskarstuderandes\r\nvillkor. Partiet anser att utbildningsbidrag på sikt måste ersättas av fast an-\r\nställning och stipendier mönstras ut som studiefinansiering. Stipendier ger\r\ninte doktorander någon som helst rätt till ersättning vid exempelvis sjukdom,\r\nföräldraledighet och arbetslöshet och är inte pensionsgrundande, framhåller\r\nmotionärerna (yrkande 13).\r\nMotion 2004/05:Ub10 (fp) tar upp situationen som uppstår för doktorander\r\noch innehavare av meriteringstjänster när de varit föräldralediga. Det borde\r\nvara rimligt att få förlängd tid för doktorandstudierna eller meriteringstjänst\r\nefter föräldraledigheten, anser motionärerna. Förslagsvis kunde tjänsten för-\r\nlängas med en månad extra för varje månad av föräldraledighet som tas ut,\r\nt.o.m. sex månaders ledighet. Om tjänsten är finansierad via Vetenskapsrådet\r\neller Vinnova bör dessa efter ansökan stå för merkostnaden som detta innebär,\r\nskriver motionärerna (yrkande 1).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkanden om tillkännagivan-\r\nden.\r\nGenom den resursförstärkning med 521 miljoner kronor som i propositio-\r\nnen beräknas för perioden 2005-2008 får lärosätena utrymme för att inrätta\r\nfler doktorandtjänster. Sådana tjänster ger en rimlig ekonomi för doktoranden\r\noch en trygghet som är jämförbar med de normer som gäller i samhället i\r\növrigt. Till dess lärosätena får resurser att ge alla doktorander anställning s\r\ndoktorand måste utbildningsbidrag finnas kvar som finansieringsform. Sedan\r\når 1999 har den som fått utbildningsbidrag rätt att bli anställd som doktorand\r\nsenast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid\r\nsom motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen (5 kap. 4 §\r\nhögskoleförordningen, 1993:100).\r\nAlltsedan 1998 har regeringen i regleringsbrev till universitet och högsko-\r\nlor föreskrivit att stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön\r\nannan form av studiefinansiering för doktorander inte får finansieras med\r\nmedel från statsbudgeten, alltså vare sig från fakultetsanslagen eller från\r\nanslag från forskningsråden, Vinnova eller andra statliga myndigheter.\r\nFöräldraledighet nämns i högskoleförordningen som ett särskilt skäl som\r\nkan föranleda förlängt innehav av doktorandtjänst (5 kap. 7 § fjärde stycket).\r\nÄven anställningstiden på forskarassistenttjänst får förlängas utöver ordinarie\r\nfyra år om det finns särskilda skäl (4 kap. 30 § punkt 7). Yrkande 1 i motion\r\n2004/05:Ub10 är alltså delvis tillgodosett.\r\nModerata samlingspartiet framför i motion 2004/05:Ub293 - som väcktes\r\nunder allmänna motionstiden 2004 och alltså innan propositionen lagts fram -\r\nkritik mot regeringens sätt att inrätta forskarskolor. Partiet anser att det är\r\natt inrätta forskarskolor genom beslut uppifrån, så som skedde med de natio-\r\nnella forskarskolorna som föreslogs i den förra forskningspropositionen.\r\nForskarskolor bör byggas nedifrån och upp. Universiteten och högskolorna\r\nbör själva få forma lämpliga nätverk, som utöver svenska universitet och\r\nhögskolor gärna får innehålla såväl företag som utländska universitet, heter\r\ndet i motionen (yrkande 23).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nSom framgått avser regeringen att under perioden 2006-2008 tillföra\r\nforskningsråden och Vinnova 100 miljoner kronor för forskarskolor. Reger-\r\ningen skriver i propositionen (s. 137) att framställningar om medel till enskil\r\nda forskarskolor i framtiden bör hanteras genom den utlysningsprocess som\r\nforskningsråden och Vinnova utarbetar. I dialog mellan de forskningsfinansi-\r\nerande myndigheterna och universitet och högskolor kan lärosätena lyfta fram\r\nområden där man anser att stöd till forskarskolor vore särskilt angeläget. Det\r\när lärosäten som, enskilt eller tillsammans med andra, skall ansöka om stöd\r\ntill och ansvara för forskarskolorna. När det gäller forskarskolor i samverkan\r\nmed näringslivet bör medfinansiering från deltagande företag förutsättas.\r\nRegeringen anser att forskarskolor i samarbete mellan flera länder kan vara\r\nett viktigt instrument för en stärkt internationalisering av forskarutbildninge\r\noch en större rörlighet av forskare mellan de europeiska länderna. Motionsyr-\r\nkandet är alltså i huvudsak tillgodosett.\r\nI samma motion - 2004/05:Ub293 - föreslår Moderaterna att 1998 års fors-\r\nkarutbildningsreform skall upphävas. Förutsättningen för tillträde till\r\ndoktorandstudier skall inte vara att doktoranden har en utfäst studiefinansie-\r\nring, utan i stället att hon eller han har en möjlighet att klara studierna, an\r\nmotionärerna. Reformen innebar enligt deras mening att många begåvade\r\nforskare inte får möjlighet att forska på grund av den stelbenthet som syste-\r\nmet uppvisar. Kravet på finansiering innebär en begränsning, eftersom många\r\nsom är nästan klara med sin avhandling måste avbryta i förtid om det inte går\r\natt få förlängd finansiering. Nuvarande bestämmelser ger inte doktoranden\r\nutrymme för att göra fel, bli oense med handledaren eller byta projekt (yrkan-\r\nde 24).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nRiksdagen har behandlat motsvarande förslag många gånger, senast i be-\r\ntänkande 2003/04:UbU17 (s. 16 f.). Regeringens ställningstagande till Fors-\r\nkarutbildningsutredningens förslag kommer, som framgått ovan, att i huvud-\r\nsak redovisas i en kommande högskoleproposition. Forskarutbildningsutred-\r\nningens förslag till ny examensstruktur har till utgångspunkt att den nya dok-\r\ntorsutbildningen skall kännetecknas av hög kvalitet och god effektivitet, en\r\nrimlig dimensionering och hög attraktionskraft.\r\nUtskottet anser liksom tidigare att ordnad finansiering bör vara en förut-\r\nsättning för att en studerande skall antas till forskarutbildning. Det grund-\r\nläggande villkoret är dock - självfallet - att den sökande har den behörighet\r\nsom är föreskriven samt bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att\r\nklara utbildningen (9 kap. 2 § högskoleförordningen). Att doktoranden ibland\r\ninte hinner slutföra utbildningen inom tidsramen för den erbjudna finansie-\r\nringen är ingenting som har med 1998 års reform att göra. Den situationen har\r\nkunnat förekomma både före och efter 1998 och sammanhänger primärt med\r\nhur väl forskarutbildningen planeras, genomförs och följs upp för varje dokto-\r\nrand som antagits. Att kraven på avhandlingen ibland kan ställas alltför högt -\r\ninte minst av doktoranden själv - har också betydelse för studietidens längd.\r\nMotion 2004/05:Ub8 (fp) tar upp villkoren för att bedriva forskarstudier\r\npå deltid. Framför allt inom de humanistiska områdena finns det individer\r\nsom vill bedriva forskarstudier på deltid, skriver motionären. Deltidsstudier\r\nkan också vara viktiga för industridoktorander. Hon anser att regeringen i den\r\naviserade propositionen om forskarutbildning bör tydliggöra möjligheterna\r\noch regelverken för detta. Det är dock viktigt att man inte återigen inför osäk\r\nra tjänster eller orimliga förhållanden för doktorandstudier på deltid (yrkande\r\n2).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Vi utgår från att re\r\ngeringen inte har några avsikter att försämra doktorandernas villkor.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:Ub293 också att riksda-\r\ngen skall riva upp beslutet om att lärosätena skall kunna anta studenter till\r\nforskarutbildning för licentiatexamen. Det är tänkbart att det regelmässigt\r\nblir så att man måste antas först till studier för licentiatexamen för att seda\r\neventuellt få gå vidare till doktorsexamen. Det är också möjligt att det nya\r\nsystemet underminerar de vetenskapliga krav som måste ställas på lärare i den\r\nhögre utbildningen, heter det i motionen (yrkande 25).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nMotsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet (bet. 2003/04:\r\nUbU17 s. 17). Utskottet hänvisade till beredningen av Forskarutbildningsut-\r\nredningens förslag. Som nämnts ovan kommer regeringens ställningstaganden\r\ntill detta i huvudsak att redovisas i den kommande propositionen om vissa\r\nhögskolefrågor. Av Högskoleverkets s.k. NU-databas framgår att det år 2004\r\nantogs 3 045 personer till studier för doktorsexamen och 735 personer för\r\nstudier till licentiatexamen. Störst andel som antogs för licentiatstudier var\r\ninom tekniskt vetenskapsområde.\r\nCenterpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub276 att de forskarstuderandes\r\ninflytande i olika beslutande organ inom högskolan skall säkerställas. Fors-\r\nkarstuderande har enligt motionärerna en situation som varken är jämförbar\r\nmed grundutbildningsstudenters eller med de av högskolan anställda lärarnas\r\noch forskarnas (yrkande 13).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.\r\nMotsvarande yrkande har behandlats av riksdagen många gånger, senast i\r\nbetänkande 2003/04:UbU17 (s. 18). Utskottet hänvisar liksom tidigare till att\r\ndoktoranderna ingår i studentkåren och att kåren själv bestämmer hur student-\r\nrepresentanterna i olika organ skall utses. Vi är inte beredda att förorda att\r\ndetta ändras.\r\nI motion 2004/05:Ub421 (s) föreslår motionärerna att högskolor skall kunna\r\nfå rätt att examinera i forskarutbildning inom del av ett vetenskapsom-\r\nråde. De nya högskolorna har i många fall profilerat sig inom andra områden\r\nän de gamla lärosätena, och de måste enligt motionärerna ha rätt att examine-\r\nra även i forskarutbildningen inom de områden där de har profilerat sig och\r\nskall utveckla sig. Möjligheterna för högskolorna att ytterligare expandera\r\noch profilera sig försvåras av ordningen med vetenskapsområden, heter det i\r\nmotionen.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Frågan huruvida ve-\r\ntenskapsområden är ett lämpligt instrument för att ge examensrätt behandlas i\r\nForskarutbildningsutredningens betänkande (SOU 2004:27). Riksdagen bör\r\navvakta regeringens beredning av ärendet.\r\nMotion 2004/05:N346 (fp) handlar om Norrland. Motionärerna anser att vissa\r\nforskningsresurser skall kunna riktas till doktorander som bedriver sin\r\nforskning med direkt koppling till utlokaliserad grundutbildning (yrkan-\r\nde 3).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nMotsvarande yrkande behandlades vid förra riksmötet. Utskottet skrev då\r\natt hur doktorander som bedriver forskning i anslutning till utlokaliserad\r\ngrundutbildning skall få resurser för denna forskning inte bör avgöras av\r\nstatsmakterna utan av respektive lärosäte (bet. 2003/04:UbU17 s. 13). Detta\r\när fortfarande vår uppfattning.\r\nForskarkarriär\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om postdoktorala tjänster.\r\nLiksom regeringen anser utskottet att behovet bäst tillgodoses ge-\r\nnom fler anställningar som forskarassistent och biträdande lektor.\r\nMotionsyrkandena om sabbatsår och omstartsstöd för seniora fors-\r\nkare och om översyn av regelverken kring tillsättning av akademis-\r\nka tjänster avstyrks också.\r\nJämför reservation 16 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nFör att Sverige skall befästa och utveckla sin ställning som framgångsrik\r\nkunskapsnation krävs nya forskare som kan flytta vetenskapens gränser fram-\r\nåt. Det behövs också forskare och andra vetenskapligt skolade som kan an-\r\nvända forskningsresultat och vetenskapliga metoder för att utveckla verksam-\r\nheter, processer och tekniker inom både näringsliv och offentlig sektor. Det\r\nmåste finnas lärare och forskare som kan förmedla kunskap och ett veten-\r\nskapligt förhållningssätt till nya generationer av studenter och till samhället\r\nstort.\r\nStora pensionsavgångar kommer att inträffa under en begränsad tidsperiod\r\ni den nära framtiden. Rapporter tyder på att tillgången på forskarutbildade\r\ngenerellt kommer att vara god, men att brist på forskarutbildade kan uppstå\r\ninom ett antal ämnen, bl.a. humaniora, samhällsvetenskap, vårdvetenskap och\r\nmatematik. För att ersätta pensionerade lektorer och professorer behövs det\r\ntillräckligt många som utöver doktorsexamen har hunnit utveckla sin veten-\r\nskapliga och pedagogiska skicklighet. Utvecklingen av antalet forskarassi-\r\nstenter under de senaste 10 åren är i det sammanhanget oroande.\r\nFör att säkra tillgången på forskare i framtiden krävs också att såväl fors-\r\nkarutbildningen som den fortsatta forskarkarriären upplevs som attraktiv av\r\nunga kvinnor och män.\r\nRegeringens bedömning utifrån rapporter och forskningsstrategier är att\r\nkompetensförsörjningen inom högskolan kommer att kunna hanteras av läro-\r\nsätena, men att det förutsätter en långsiktig planering. I regleringsbrev till\r\nlärosätena för 2005 har regeringen därför begärt redovisning av kompetens-\r\nförsörjningsplanerna för en tioårsperiod framåt. Regeringen ser det som sär-\r\nskilt angeläget att lärosätena nu tar till vara tillfället att åstadkomma en jä\r\nnare könsfördelning bland lärare och forskare. Lärosätena bör utforma tydliga\r\nriktlinjer för sin anställningsstruktur, vilka tar sikte på att säkerställa en\r\nmellan anställningar på olika nivåer och att tidsbegränsade anställningar\r\nanvänds i så liten utsträckning som möjligt.\r\nPerioden närmast efter doktorsexamen bör kunna vara en av de mest pro-\r\nduktiva i en forskarkarriär. Denna potential bör utnyttjas bättre. Antalet fors\r\nkarassistenter och biträdande lektorer bör öka kraftigt för att man skall möta\r\ngenerationsskiftet, skapa en mer balanserad karriärstege där de yngre forskar-\r\nnas kapacitet tas till vara och säkerställa att högt kvalificerade nyexaminerad\r\ndoktorer ges goda möjligheter att vidareutvecklas till ledande forskare.\r\nFör att öka antalet meriteringsanställningar bör såväl fakultetsanslagen di-\r\nrekt till lärosätena som anslagen till de forskningsfinansierande myndigheter-\r\nna användas. Regeringen avser att tillföra Vetenskapsrådet, Fas, Formas och\r\nVinnova sammanlagt 150 miljoner kronor för detta ändamål.\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nAllians för Sverige begär i motion 2004/05:Ub11 ett tillkännagivande om\r\nbehovet av att öka antalet forskartjänster och förbättra forskarnas villkor. De\r\nbehöver skapas fler möjligheter för nydisputerade, s.k. postdoktorala tjäns-\r\nter, utöver de nuvarande forskarassistent- och biträdande lektorstjänsterna,\r\ndetta för att långsiktigt bredda och utveckla forskarhandledningskompetensen,\r\nanser motionärerna (yrkande 13).\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:Ub293 också ett till-\r\nkännagivande om postdoktorala insatser. Det är viktigt att unga forskare ges\r\ntillfälle att efter examen vidga sina vyer och komma bort från sina egna hand-\r\nledare och egna universitet. Ett postdoktorat, gärna utomlands, skapar möjlig-\r\nheter att bredda utbildningen och samtidigt sprida svensk forskningskompe-\r\ntens, heter det i motionen (yrkande 26).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena.\r\nDe resurstillskott som regeringen aviserar både till lärosätena och till\r\nforskningsråden och Vinnova ger utrymme för att öka antalet anställningar\r\nsom forskarassistent eller biträdande lektor. Regeringen redovisar i proposi-\r\ntionen (s. 127) sin inställning till ett av förslagen från Forskarutbildningsut\r\nredningen, nämligen att det skulle inrättas en ny tvåårig postdoktoral anställ-\r\nningsform som skulle vara tillgänglig för nydisputerade. Liksom många av\r\nremissinstanserna anser regeringen att det viktigaste är att i första hand ge f\r\npersoner möjlighet att få de anställningar som redan finns i regelverket, dvs.\r\nanställning som forskarassistent eller som biträdande lektor. Utskottet delar\r\ndenna uppfattning. Anställningen som forskarassistent är avsedd att ge nyex-\r\naminerade doktorer möjligheter att meritera sig både vetenskapligt och peda-\r\ngogiskt. För att detta skulle komma ett så stort antal nyblivna doktorer som\r\nmöjligt till del, ändrades år 1998 tidsbegränsningen för anställning som fors-\r\nkarassistent från högst sex till högst fyra år (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98\r\nUbU3, rskr. 1997/98:12). Som forskarassistent skall i första hand anställas\r\npersoner som avlagt doktorsexamen för högst fem år sedan (4 kap. 10 § hög-\r\nskoleförordningen).\r\nI motion 2004/05:Ub8 (fp) lyfter motionärerna fram behovet av sabbatsår\r\noch omstartsstöd för seniora forskare. Många seniorer går mellan perioder\r\nav mer administrativa tjänster, t.ex. som prefekt, och perioder med mer forsk-\r\nningsansvar. Efter ett avbrott från forskningen kan det enligt motionärerna\r\nvara svårt att komma igen som forskare. Det hade varit önskvärt för rörlighe-\r\nten att forskare kunde söka medel för att underlätta övergången till forskning.\r\nMånga forskare kan också behöva ta ett sabbatsår någon gång under sin karri-\r\när, t.ex. för att tillbringa ett år som forskare vid någon annan institution el\r\nfå tid för att skriva böcker. Vetenskapsrådet bör enligt motionärerna ha medel\r\nför att stödja denna typ av sabbatsår (yrkande 1).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nInget hindrar att t.ex. lärosätena beaktar eventuella behov av detta slag vid\r\nsin resursfördelning.\r\nEn översyn av regelverken kring tillsättning av akademiska tjänster\r\nföreslås i motion 2004/05:Ub10 (fp). Den höga graden av extern finansiering\r\nleder enligt motionärerna till en konflikt mellan möjligheten att söka egna\r\nmedel och reglerna för tillsättning av tjänster. Det är i princip möjligt att e\r\nperson söker och erhåller medel för ett projekt med tillhörande tjänst, och att\r\ntjänsten sedan går till en mer meriterad kollega. I praktiken sker naturligtvis\r\ninte detta, men det innebär ibland att tjänstetillsättningen sker med tveksam-\r\nma motiveringar, heter det i motionen. Därför krävs en genomgång av regel-\r\nverket. I denna genomgång bör man också studera hindren för kvinnors aka-\r\ndemiska avancemang och hur meritvärdering av andra tjänster än akademiska\r\ntjänster underlättas, samt hur man skall utvärdera och uppgradera högskolans\r\ntredje uppgift vid meriteringsgranskningen (yrkande 2).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nRegelverket för tillsättning av lärare vid universitet och högskolor finns i\r\n4 kap. högskoleförordningen. De bedömningsgrunder som skall användas\r\nanges i 15 §. Graden av förmåga att samverka med det omgivande samhället\r\noch att informera om forskning och utvecklingsarbete - den s.k. tredje uppgif-\r\nten - tillhör det som skall beaktas. Varje högskola skall ha en anställnings-\r\nordning som anger de regler för anställning av lärare som högskolan tillämpar\r\n(14 §). Vi anser inte att det finns anledning att nu begära en sådan översyn av\r\nregelverket som motionärerna föreslår.\r\nSamverkan mellan forskning och näringsliv\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till vad som redovisas i propositionen avstyrker\r\nutskottet motionsyrkandena om små och medelstora företags delta-\r\ngande i FoU och om FoU-program i samverkan med näringslivet.\r\nPropositionen\r\nKunskapsöverföring och samarbete mellan offentliga utförare av forskning\r\noch näringslivet blir allt viktigare.\r\nI internationell jämförelse bedriver svenska små och medelstora företag re-\r\nlativt lite egen forskning och utveckling. Det är därför angeläget att den inno\r\nvativa förmågan och FoU-kompetensen i små och medelstora företag stärks.\r\nRegeringen bedömer att det behövs ytterligare insatser för att stödja kun-\r\nskapsutveckling i små och medelstora företag och avser därför att tillföra\r\nVinnova 10 miljoner kronor under åren 2007-2008 för insatser som främjar\r\nsådana företags tillgång till FoU.\r\nErfarenheterna av de nu löpande samverkansprogrammen mellan staten\r\noch näringslivet är goda. Regeringen har tagit initiativ till ett antal bransch\r\nvisa samtal med näringslivet med utgångspunkt i de områden som angavs i\r\nregeringsförklaringen 2004 i syfte att genomlysa förutsättningarna för att\r\nutveckla Sveriges ledande position inom dessa områden. Samtal kommer att\r\nföras med näringsliv och fackliga organisationer inom IT/telekom- och läke-\r\nmedels/bioteknikbranscherna och med företrädare för bas- och verkstadsindu-\r\nstri inom trä/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri. Som ett resultat a\r\ndessa samtal kommer regeringen att ge Vinnova i uppdrag att i en interaktiv\r\nprocess med näringslivet och andra aktörer såsom universitet, högskolor och\r\nindustriforskningsinstitut utveckla samarbetsprogram med näringslivet. Vin-\r\nnova skall därefter inkomma till regeringen med förslag på sådana program.\r\nEn förutsättning för att regeringen skall inrätta samarbetsprogram är att när-\r\ningslivet bidrar med minst halva finansieringen av programmens totala om-\r\nfattning.\r\nFör sådana FoU-program avser regeringen att tillföra Vinnova 120 miljo-\r\nner kronor under perioden 2005-2008.\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nSmå och medelstora företags deltagande i FoU tas upp i två motioner.\r\nI motion 2004/05:Ub8 (fp) föreslår motionärerna att regeringen skall upp-\r\ndra till Vinnova att utreda hur små och medelstora företag skall kunna delta\r\naktivt i långsiktiga strategiska satsningar som t.ex. kompetenscentrum. Små\r\nföretag har svårigheter att åta sig ett så långvarigt ansvar som projekt av typ\r\nkompetenscentrum innebär. Ett förslag är enligt motionärerna att låta inkuba-\r\ntorer, forskningsparker m.m. ingå och låta småföretagen delta indirekt via\r\nsådana samarbetsorganisationer (yrkande 3).\r\nVänsterpartiet skriver i motion 2004/05:N300 - som väcktes under all-\r\nmänna motionstiden 2004 och alltså innan propositionen lagts fram - att små\r\noch medelstora företag har en mycket liten del av den FoU som utförs. Mo-\r\ntionärerna anser att staten måste delta i skapandet av strategiska långsiktiga\r\nforskningsprogram. För att öka tyngden i en satsning på forskning som de\r\nmindre och medelstora företagen kan använda sig av bör offentliga uppdrag\r\nvillkoras så att viss del av FoU alltid hamnar hos sådana företag (yrkande 4).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandena. Näringsutskottet\r\nhar i sitt yttrande (2004/05:NU1y) avstyrkt dem. Beträffande förslaget i den\r\nförstnämnda motionen om att småföretag bör ges möjlighet att delta indirekt i\r\nVinnovas kompetenscentrum via t.ex. inkubatorer eller forskningsparker\r\nnämner näringsutskottet att en tredjedel av de företag som deltar i kompetens-\r\ncentrumprogrammet är små och medelstora (dvs. har färre än 250 anställda).\r\nFem andra motioner, som alla väcktes under allmänna motionstiden 2004, tar\r\nupp frågor om FoU-program i samverkan med näringslivet.\r\nVänsterpartiet föreslår i motion 2004/05:N300 att staten skall delta i ska-\r\npandet av strategiska långsiktiga forskningsprogram, där företagen tillåts\r\ndelta med egen personal i forskning, ledning och utformning av forsknings-\r\nsamarbetet. Beslutandetiden för att sjösätta program måste kortas betydligt,\r\nheter det i motionen (yrkande 3).\r\nMotion 2004/05:N285 (kd) tar upp Vinnovas roll i satsningar på samspelet\r\noch samfinansieringen med berörda aktörer ute i samhället. Motionärerna vill\r\natt Vinnovas verksamhet och resursbehov skall beaktas. De skriver att Vinno-\r\nvas budget hanteras uteslutande i den forskningspolitiska propositionen, trots\r\natt de arbetsmetoder som används skiljer sig från dem som forskningsråden\r\nanvänder och trots att många politikområden skulle tjäna på utveckling av ett\r\nsvenskt kunskapsbaserat näringsliv. Möjligheter till budgettilldelning även\r\nfrån andra departement än Utbildningsdepartementet är önskvärda. Genom\r\nden starka kopplingen till forskningspolitiken finns det en risk att åtgärder\r\nsom Vinnova skulle kunna vidta och som skulle kunna leda till en ökad till-\r\nväxt på något kortare tid än 20-30 år försummas, heter det i motionen.\r\nMotionerna 2004/05:Ub439 (s) yrkande 8, 2004/05:N418 (fp, m, v, kd, c)\r\noch 2004/05:N419 (s) innehåller alla förslag om att staten skall stödja nätver-\r\nket Produktion i Väst. I detta nätverk samarbetar Chalmers tekniska högskola\r\nAB och högskolorna i Jönköping, Halmstad, Skövde och Trollhättan/\r\nUddevalla med varandra och med industrin. Det har tillkommit på högskolor-\r\nnas initiativ och inom ramen för befintliga resurser. Nu krävs en aktiv med-\r\nverkan och stöd från olika industriforskningsinstitut och regeringen, anser\r\nmotionärerna.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår samtliga fem här redovisade\r\nyrkanden. Dessa har också avstyrkts av näringsutskottet (yttr. 2004/05:\r\nNU1y).\r\nVänsterpartiets motion från allmänna motionstiden kan till stora delar an-\r\nses tillgodosedd genom förslagen i forskningspropositionen.\r\nNär det gäller motion 2004/05:N285 konstaterar näringsutskottet i yttran-\r\ndet att anslagen till Vinnova kommer att öka med 575 miljoner kronor till\r\n2008. Utbildningsutskottet vill tillfoga att Vinnovas budget varje år behandlas\r\ni budgetpropositionen för utgiftsområde 24 Näringsliv och bereds i näringsut-\r\nskottet.\r\nNäringsutskottet skriver i sitt yttrande att frågan om stöd till Produktion i\r\nVäst är en typ av beslut som det tillkommer myndigheten eller finansiären att\r\nfatta. Vi delar den uppfattningen.\r\nKommersialisering av forskningsresultat\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till pågående utredning föreslår utskottet avslag på\r\nmotionsyrkandena om bibehållande av lärarundantaget och om\r\ninförande av belöningssystem för att främja kommersialisering. Ett\r\nmotionsyrkande om tillgången på såddkapital avstyrks med\r\nhänvisning till den nyligen inrättade Innovationsbron.\r\nJämför reservation 17 (m, fp, kd, c).\r\nGällande bestämmelser\r\nEnligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar har lärare\r\nvid universitet, högskolor och andra undervisningsinrättningar rätt att själva\r\nexploatera de forskningsresultat som de tagit fram i sin anställning. Detta\r\nutgör ett undantag från huvudregeln i lagen och benämns därför vanligen\r\nlärarundantaget.\r\nPropositionen\r\nEtt effektivt utbyte av kunskap och teknik mellan den akademiska forskning-\r\nen och näringslivet är avgörande för svensk industris framtida konkurrens-\r\nkraft. Detta ställer stora och delvis nya krav på den offentligt finansierade\r\nforskningen och dess organisation.\r\nDet finns en outnyttjad potential för kommersialisering av resultat som\r\nkommit fram vid forskning inom universitet och högskolor. Kunskapsöverfö-\r\nringen till näringslivet och kommersialiseringen av forskningsresultat behöver\r\nöka. Detta måste ske på ett sådant sätt att den akademiska forskningens\r\ngrundläggande värden, såsom att fritt välja problemställning och metod lik-\r\nsom att fritt kunna publicera resultaten av forskningen, värnas.\r\nEn särskild utredare arbetar på regeringens uppdrag med att klarlägga de\r\nrättsliga konsekvenserna av att avskaffa lärarundantaget och överväga möj-\r\nligheterna att med bibehållet lärarundantag införa en anmälningsplikt (dir.\r\n2004:106). Utredningen skall redovisas senast den 1 november 2005 (dir.\r\n2005:47).\r\nRegeringen avser att ge universitet och högskolor i uppdrag att upprätta\r\nhandlingsplaner för sitt arbete med att kommersialisera forskningsresultat och\r\nmed tekniköverföring. Främst bör lärosätena med medicinskt, tekniskt och\r\nnaturvetenskapligt vetenskapsområde utarbeta sådana handlingsplaner. Läro-\r\nsätena bör sträva efter att skapa tydliga strukturer för kommersialisering av\r\nforskningsresultat, där det finns tydliga ingångar för både forskare och stu-\r\ndenter samt externa aktörer såsom finansiärer, rådgivare och affärsutvecklare,\r\nforskningsinstitut, inkubatorer, teknikparker etc.\r\nVid 14 universitet och högskolor finns i dag holdingbolag, som kan för-\r\nvärva, förvalta och sälja aktier och andelar i projekt- och tjänstebolag som\r\nbedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Regeringen anser det viktigt att\r\nholdingbolagen tillsammans med berörda aktörer ges förutsättningar för att\r\nfortsätta utveckla goda miljöer för kommersialisering och därmed förbättra de\r\nprocesser som syftar till marknadsintroduktion av innovationer från universi-\r\ntet och högskolor. En förhandlare bör få i uppdrag att föreslå hur en effektiva\r\nre struktur av holdingbolag kan bildas. Regeringen anser att alla lärosäten på\r\nsikt bör få tillgång till ett holdingbolags tjänster. Holdingbolagen bör förstä\r\nkas genom ett kapitaltillskott om 45 miljoner kronor 2006 och ytterligare 15\r\nmiljoner kronor 2007.\r\nI början av 2005 infördes en ny struktur för tidigt riskkapital, Innovations-\r\nbron. I denna ingår teknikbrostiftelserna och Vinnovas inkubatorverksamhet,\r\noch verksamheten fick ett kapitaltillskott från Industrifonden. Koncernen,\r\nsom skall fördela 1 800 miljoner kronor under en tioårsperiod, har goda möj-\r\nligheter att förbättra situationen för tidig riskkapitalfinansiering av idéer f\r\nden akademiska forskningen och det kunskapsintensiva näringslivet. Den\r\nförhandlare som regeringen avser att tillsätta skall föreslå hur holdingbolagen\r\nkan samarbeta med Innovationsbron.\r\nMotioner\r\nAllians för Sverige tar i motion 2004/05:Ub11 upp behovet av att stimulera\r\nkommersialiseringen av forskningsresultat. Motionärerna vill införa ett belö-\r\nningssystem genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka forskaren erbjuds royalty,\r\ndelägarskap eller optioner i ett eller flera företag. Lärosäten som knoppar av\r\nframgångsrika företag skall få högre anslag till sin forskningsverksamhet.\r\nHögskolorna bör även få en \"vinstandel\" (yrkande 10).\r\nSamma förslag framförs av Moderaterna i motion 2004/05:Ub293, som\r\nväcktes under allmänna motionstiden 2004 (yrkande 22).\r\nÄven Kristdemokraterna skriver i motion 2004/05:N393, som väcktes un-\r\nder allmänna motionstiden 2004, att det behövs ytterligare åtgärder för att\r\nfrämja kommersialiseringen av innovationer. Royalty på patenterade uppfin-\r\nningar bör vara skattefri i två år, anser motionärerna. Immateriella rättighete\r\nbör ges ett bättre skydd (yrkande 27).\r\nI motion 2004/05:Ub8 (fp) föreslår motionären att det s.k. lärarundantaget\r\nskall vara en fortsatt rättighet för landets universitetsforskare. Regeringen b\r\nåterkomma till riksdagen med förslag på hur de statligt finansierade kommer-\r\nsialiseringsstöden skall se ut, vilka aktörer som skall delta och vilken roll\r\nrespektive aktör skall ha, heter det i motionen (yrkande 4).\r\nEnligt motion 2004/05:N241 (fp) kan bristande tillgång på såddkapital leda\r\ntill att många idéer från forskningen inte förverkligas. Det är viktigt att lär\r\ntena ges bättre förutsättningar för att kunna kommersialisera sina forsknings-\r\nresultat, skriver motionärerna (yrkande 7). Även denna motion väcktes under\r\nallmänna motionstiden 2004.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet  föreslår att riksdagen avslår yrkandena om tillkännagivanden.\r\nSom nämnts arbetar en särskild utredare för närvarande med frågan om lä-\r\nrarundantaget. Utredningen skall klarlägga de rättsliga konsekvenserna av att\r\navskaffa lärarundantaget och överväga möjligheterna att med bibehållet lärar-\r\nundantag införa en anmälningsplikt. Övervägandena skall även innefatta\r\nlärosätenas eventuella skyldighet att möjliggöra kommersialisering av de\r\nforskningsresultat som lärare underrättat lärosätet om. Utredaren skall vidare\r\növerväga behovet av utvidgad sekretess för uppgifter inom forskning. Utred-\r\nningen skall redovisas senast den 1 november 2005. Innan utredningen har\r\nredovisats och beretts av regeringen bör riksdagen inte uttala sig om vilka\r\nåtgärder som lärosätena skall ha möjlighet eller skyldighet att vidta när det\r\ngäller kommersialisering av resultat från forskning som utförts av deras an-\r\nställda lärare.\r\nVi vill liksom näringsutskottet påminna om att den nyinrättade Innova-\r\ntionsbron, som disponerar ett kapital på 1,8 miljarder kronor under en tioårs-\r\nperiod, bör kunna spela en betydelsefull roll när det gäller kommersialisering.\r\nSom också framgår av näringsutskottets yttrande pågår två utredningar\r\nsom berör immaterialrättsliga frågor av betydelse för kommersialiseringen av\r\nforskningsresultat.\r\nIndustriforskningsinstituten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen ger regeringen bemyndigande att\r\navyttra hela eller delar av aktiekapitalet i Imego AB till ny huvud-\r\nman. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om industriforsknings-\r\ninstitut inom olika områden eller med viss lokalisering.\r\nJämför reservation 18 (fp).\r\nPropositionen\r\nFör närvarande finns 17 industriforskningsinstitut inom Ireco Holding AB,\r\nsom ägs till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för kunskaps- och kom-\r\npetensutveckling. Regeringen avser att under perioden 2005-2008 tillföra\r\nVinnova 110 miljoner kronor för långsiktig strategisk finansiering av verk-\r\nsamheten vid de statligt delägda industriforskningsinstituten. En utförligare\r\nbeskrivning av regeringens bedömningar när det gäller instituten ges i när-\r\ningsutskottets yttrande 2004/05:NU1y.\r\nI Göteborg finns ett tekniskt forskningsinstitut med inriktning på mikro-\r\nelektronikbaserade system. Institutet är till skillnad från Irecoinstituten org\r\nniserat som ett statligt helägt aktiebolag, Imego AB. Regeringen anser att\r\nImego AB kan vara en viktig komponent i den pågående omstruktureringen\r\nav Irecoinstituten och att en närmare samverkan med de av Ireco ägda institu-\r\nten därför kan vara önskvärd. För att skapa en stark verksamhet begär reger-\r\ningen nu bemyndigande att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i\r\nImego till ny huvudman.\r\nMotioner\r\nEtt antal motioner från allmänna motionstiden 2004 tar upp industriforsk-\r\nningsinstituten.\r\nEnligt Vänsterpartiet i motion 2004/05:N300 bör statens andel i industri-\r\nforskningsinstituten ökas långsiktigt. För detta behövs i storleksordningen\r\n600 miljoner kronor årligen. Finansiering kan enligt tidigare praktik ske ge-\r\nnom överföring av medel från de andra statliga bolagen som direkt verkar på\r\nmarknaden, heter det i motionen (yrkande 1). Motionärerna efterlyser vidare\r\nsådana uppföljningar och utvärderingar av verksamheten vid industriforsk-\r\nningsinstituten som näringsutskottet tidigare har uttalat sig för. Eftersom\r\nsådana inte har redovisats, vill motionärerna att riksdagen skall göra ett till\r\nkännagivande till regeringen om saken (yrkande 2).\r\nFolkpartiet pläderar i motion 2004/05:N413 för en offensiv forskningspoli-\r\ntik för fler företag. Exempel på forskningsinstitutioner som gör mycket vikti-\r\nga insatser är Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) och Institutet för verk\r\nstadsteknisk forskning (IVF). Institutens verksamhet bör med kraft understöd-\r\njas, heter det i motionen (yrkande 14).\r\nI motion 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) föreslår motionärerna att det skall\r\ninrättas ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning. Den omstrukturering\r\nsom pågår inom Ireco innebär bl.a. att man skapar en material- och verkstads-\r\nteknisk koncern. Detta förslag bör snarast genomföras (yrkande 5). Det är\r\nlämpligt att förlägga det nya institutet till Jönköping (yrkande 6).\r\nMotion 2004/05:N234 (s) för fram förslag om ett industriforskningsinstitut\r\npå området energetiska material. Den verksamhet på detta område som redan\r\ni dag finns utvecklad vid Vingåkersverken kan med fördel utnyttjas av lärosä-\r\ntena i Mälardalsområdet i samverkan, anser motionären.\r\nI motion 2004/05:N282 (kd) lyfter motionären fram behovet av en natio-\r\nnell satsning på nanoteknologisk forskning och utveckling med målet att\r\nSverige skall vara ledande på området (yrkande 1). Det bör inrättas ett natio-\r\nnellt forskningsinstitut för nanoteknik med starka kopplingar till svenska\r\nuniversitet och högskolor och goda resurser att hjälpa svensk industri (yrkan-\r\nde 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att\r\navyttra hela eller delar av aktiekapitalet i Imego AB.\r\nRiksdagen bör enligt utskottets uppfattning avslå motionsyrkandena om\r\nindustriforskningsinstituten.\r\nNäringsutskottet delar den syn på behovet av att stärka den behovsmotive-\r\nrade forskningen som framförs i motion 2004/05:N300. Till stora delar kan\r\nmotionen enligt näringsutskottet anses tillgodosedd med det som presenteras i\r\npropositionen. Utbildningsutskottet instämmer i detta.\r\nSIQ är en icke vinstdrivande stiftelse som ingår i kretsen av industriforsk-\r\nningsinstituten. Huvudmän är den svenska staten samt Intressentföreningen\r\nKvalitetsutveckling. Staten företräds av Nutek. IVF, som numera heter Indu-\r\nstriforskning och utveckling AB, ingår i Irecogruppen. Utskottet utgår från att\r\nsåväl SIQ:s som IVF:s behov av resurser bedöms inom ramen för utgiftsom-\r\nråde 24 Näringsliv.\r\nDet finns ingen anledning att riksdagen skall ta ställning till huruvida för-\r\nslag som är aktuella inom ramen för den pågående omstruktureringen av Ireco\r\nAB skall genomföras eller ej. Inte heller bör riksdagen uttala sig om vilken\r\neller vilka orter som bör väljas för placeringen av olika industriforskningsin-\r\nstitut.\r\nEnligt näringsutskottets mening, som vi delar, finns det inte anledning för\r\nriksdagen att ta något initiativ när det gäller inrättandet av ett industrifors\r\nningsinstitut rörande s.k. energetiska material. Den berörda industrisektorn\r\nhar, på motsvarande sätt som gäller för andra industrisektorer, möjlighet att\r\nsöka ta del av den verksamhet som Vinnova och industriforskningsinstituten\r\nbedriver. Det kan vidare noteras att det finns en ideell förening, Kompetens-\r\ncentrum för energetiska material (KCEM) med säte i Karlskoga, med uppgift\r\natt främja och stödja utbildning och forskning på området energetiska materi-\r\nal.\r\nNär det gäller nanoteknisk forskning pekar näringsutskottet i sitt yttrande\r\npå att nanovetenskap i propositionen tas upp som ett strategiskt område inom\r\nramen för det prioriterade området teknisk forskning. Med hänvisning till\r\ndetta föreslår näringsutskottet att utbildningsutskottet skall avstyrka motio-\r\nnen.\r\nÖvriga frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till tidigare ställningstaganden av riksdagen av-\r\nstyrker utskottet motionsyrkandena om att kravet på full kostnads-\r\ntäckning inte skall belasta forskningsanslag från externa finansiärer\r\noch om att man skall ta regionala hänsyn i forskningspolitiken. Ut-\r\nskottet föreslår också avslag på ett motionsyrkande om att forsk-\r\nningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen skall utredas.\r\nEtt yrkande om en forsknings- och framtidskommitté i riksdagen\r\navstyrks med hänvisning till att frågan redan tagits upp i Riksdags-\r\nkommittén.\r\nJämför reservation 19 (kd).\r\nMotioner och utskottets ställningstaganden\r\nI motion 2004/05:Sk287 (m) begär motionären att riksdagen skall ta bort\r\nkravet på full kostnadstäckning när universitet och högskolor tar emot\r\nforskningsanslag från externa finansiärer (yrkande 2). Motionären skriver att\r\nalla medel skall komma forskningen till nytta utan statlig inblandning.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet.\r\nKravet på full kostnadstäckning från externa finansiärer av forskning vid\r\nuniversitet och högskolor behandlades i samband med den förra forsknings-\r\npropositionen. Utskottet skrev då att en korrekt tillämpning av principen om\r\nfull kostnadstäckning är nödvändig för att inte universitetens och högskolor-\r\nnas egna resurser skall urholkas. De medel som anvisas direkt till lärosätena\r\nskall inte användas för att subventionera externfinansierad forskning utan för\r\nverksamhet enligt universitetens och högskolornas egna beslut (bet.\r\n2000/01:UbU6 s. 36 f.). Detta är fortfarande utskottets uppfattning.\r\nMotion 2004/05:Ub252 (fp) för fram behovet av regionala hänsyn i forsk-\r\nningspolitiken. I motionen, som handlar om Högskolan i Gävle, anger mo-\r\ntionären att just forskningen och forskarutbildningen är avgörande, om den\r\nhögre utbildningen skall kunna fungera som tillväxtmotor i en region (yrkan-\r\nde 2).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.\r\nRegeringen avser att fördela ytterligare resurser för forskning till samtliga\r\nuniversitet och högskolor i landet. De mindre högskolor på olika håll i landet\r\nsom inte har vetenskapsområde föreslås få omkring 5 miljoner kronor vardera\r\nunder perioden 2005-2008, således bl.a. Högskolan i Gävle.\r\nKristdemokraternas motion 2004/05:Ub440 handlar om yrkesutbildning.\r\nMotionärerna vill vid sidan om den vanliga högskolan se en yrkeshögskola,\r\ndär tonvikten ligger på förtrogenhetskunskap. Denna kvalificerade yrkesut-\r\nbildning bör enligt deras mening forskningsanknytas. Som exempel på detta\r\nnämner de att det i Australien och Storbritannien finns examina som \"Profes-\r\nsional Doctorate\" och \"New Route PhD\". Kristdemokraterna anser att forsk-\r\nningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen bör utredas (yrkande\r\n12).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.\r\nForskarutbildningsutredningens förslag om en ny struktur för forskarut-\r\nbildningen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Riksdagen bör avvakta\r\nregeringens förslag med anledning av utredningen. Motionärerna nämner\r\nsjälva Institutionen för Tema vid Linköpings universitet, där tvärvetenskapli-\r\nga forskarutbildningar kan förekomma. Utskottet noterar också att förtrogen-\r\nhetskunskapen är föremål för studier inom Centrum för praktisk kunskap,\r\nsom finns vid Södertörns högskola.\r\nEnligt motion 2004/05:Ub8 (fp) bör det inrättas en vetenskaps- och fram-\r\ntidskommitté i riksdagen. Kommittén skulle enligt motionären handha vik-\r\ntiga framtidsfrågor där det är viktigt med input från forskarsamhället och\r\nfungera som riksdagens eget utredningsväsende när det gäller denna typ av\r\nfrågor. Den skulle inte arbeta som ett vanligt utskott utan vara ett forum där\r\nforskare och politiker möts (yrkande 5).\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår yrkandet om tillkännagivande.\r\nEn skrivelse i samma syfte ingavs i mars 2003 till Riksdagskommittén av\r\nSällskapet riksdagsmän och forskare (Rifo). Enligt uppgift kommer kommit-\r\ntén att redovisa sitt ställningstagande i en rapport hösten 2005.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-\r\ntets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.\r\n1.      Forskningspolitikens inriktning (punkt 1) - m, fp, kd, c\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-\r\nria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub11 yrkandena 1-9 och 11 samt\r\n2004/05:Ub293 yrkandena 15 och 18\r\noch avslår motion\r\n2004/05:N300 yrkandena 5 och 6.\r\nStällningstagande\r\nSverige behöver en forskningspolitik som medverkar till att ge vårt land en\r\nmöjlighet att bli en långsiktigt framstående aktör i det snabbt framväxande\r\nglobala kunskapssamhället. Det behövs starka, självständiga universitet och\r\nen mångfald av forskningsfinansiärer. Det behövs också ett företagsklimat\r\nsom gör att vi kan behålla de stora företagens forskning i Sverige, locka till\r\noss andra företag samt göra det möjligt för en ny generation av små och me-\r\ndelstora företag att växa upp. Att förmå utveckla och behålla attraktiv före-\r\ntagsforskning är en viktig del av en nationell forskningsstrategi. Det måste\r\nfinnas utrymme för fri långsiktig forskning, annars kommer även den mera\r\nbehovsinriktade forskningen att utarmas.\r\nMålen för den svenska forskningspolitiken bör vara\r\n*       att garantera förutsättningarna för forskningsmiljö i världsklass\r\n*\r\n*       att garantera forskningens frihet\r\n*\r\n*       att skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av star-\r\nka och självständiga forskningsinstitutioner\r\n*\r\n*       att fokusera på grundforskning, forskarutbildning och postdokto-\r\nral verksamhet\r\n*\r\n*       att satsa extra på de allra mest framstående forskarna och forskar-\r\nlagen\r\n*\r\n*       att staten tar ansvar för forskning och utveckling av omedelbar\r\nbetydelse för den egna verksamheten\r\n*\r\n*       att ge goda förutsättningar för internationellt forskningssamarbe-\r\nte.\r\n*\r\nFör att uppnå detta bör en rad åtgärder vidtas under åren 2006-2010. Den\r\nhögre utbildningen och forskningen bör förstärkas både genom reformer som\r\nfrämjar frihet och mångfald och genom resurser som gör det möjligt att ut-\r\nveckla utbildningens och forskningens kvalitet. Det behövs ett bättre besluts-\r\nunderlag för hur de statliga resurserna till forskning skall fördelas för att\r\nuppnå balans mellan fasta och rörliga resurser, dvs. mellan direkta anslag till\r\nuniversitet och högskolor (s.k. fakultetsanslag) å ena sidan och resurserna via\r\nforskningsråden och Vinnova å den andra. Enligt vår mening bör fakultetsan-\r\nslagen öka från nuvarande 45 % till lägst 55 % av de totala statliga anslagen\r\ntill forskning.\r\nResurserna till forskning och forskarutbildning har urholkats rejält under\r\nSocialdemokraternas tid vid makten. Därmed riskeras speciellt grundforsk-\r\nningen inom områden som inte ansetts kortsiktigt högprioriterade, t.ex. vissa\r\nämnen inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Forskning\r\ninom humaniora är ofta kulturbärande och bidrar till ökad livskvalitet genom\r\natt skapa sammanhang och självreflexion, men har liten andel extern finansie-\r\nring. Fakultetsanslagen bör under den kommande femårsperioden ökas med\r\nytterligare 2 miljarder kronor utöver regeringens förslag, i syfte att förstärk\r\nden fria forskningen, finansieringen av doktorander och insatser på för Sveri-\r\nge framgångsrika och vitala områden. Fakultetsanslagen bör fördelas enligt\r\nett transparent och förutsägbart system som premierar kvalitet och utveckling\r\nav forskningsmiljöerna. Alla lärosäten - oavsett storlek och traditioner - skal\r\nges förutsättningar att utveckla excellenta forskningsmiljöer.\r\nMan kan inte inom forskningen räkna med samma rationaliseringsmöjlig-\r\nheter som inom näringslivet. Det nuvarande systemet för pris- och löneom-\r\nräkning missgynnar den högre utbildningen och forskningen. Den resursök-\r\nning som regeringen räknar med för perioden 2005-2008 täcker knappast ens\r\nde kostnadsökningar som höjda löner och priser medför. Det krävs ett nytt\r\nsystem för pris- och löneuppräkning inom den högre utbildningen och forsk-\r\nningen.\r\nLärosäten och forskare måste tillåtas att fritt avgöra vilka forskningsfrågor\r\nsom skall ställas och vilka forskningsprojekt som skall bedrivas. Denna frihet\r\nmåste kombineras med ansvar, varför det behövs en etisk plattform och dis-\r\nkussion kring forskning och hur forskningsresultat skall tillämpas. De statliga\r\nforskningsrådens och forskningsstiftelsernas styrelser måste avpolitiseras.\r\nLedamöterna skall inte utses av regeringen utan av vetenskapssamhället.\r\nOrdföranden och ledamöterna i högskolestyrelserna skall utses av lärosätena\r\nsjälva. Bland ledamöterna skall det finnas allmänföreträdare, som kan komma\r\nfrån politiken, näringslivet eller ha annan kompetens. Rektorn skall kunna\r\nvara ordförande i högskolestyrelsen.\r\nStatens uppgift inom forskning och utveckling är att komplettera andra\r\nforskningsfinansiärer. Det innebär att tyngdpunkten läggs på grundforskning-\r\nen och på forskarutbildningen.\r\nStaten bör regelbundet göra centrala avvägningar såsom\r\n*       avvägningen mellan \"fasta\" och \"rörliga\" medel till forskning,\r\ndvs. mellan direkta forsknings- och forskarutbildningsanslag till\r\nuniversitet och högskolor och de medel som fördelas av forsk-\r\nningsfinansieringsorganen\r\n*\r\n*       avvägningar mellan olika forskningsområden\r\n*\r\n*       avvägningar mellan koncentration, profilering och decentralise-\r\nring av forskningsresurserna.\r\n*\r\nStaten kan också spela en aktiv roll inom områden där Sverige har förutsätt-\r\nningar att nå speciella framgångar.\r\nDäremot bör riksdag och regering avhålla sig från detaljstyrning av forsk-\r\nningsanslagen.\r\nTill skillnad från regeringen anser vi att breda satsningar snarare än statlig\r\ndetaljstyrning är ett effektivt sätt att åstadkomma långsiktig nytta. Därför vi\r\nvi utveckla ämnesrådet för medicin till en svensk motsvarighet till USA:s\r\nNational Institutes of Health, kallad Nationellt institut för hälsa och medicin\r\nSyftet är att samla kraft kring strategiska områden såsom exempelvis biotek-\r\nnik med medicinsk inriktning, bioinformatik, klinisk forskning och IT inom\r\nhälso- och sjukvården. Till detta institut bör föras ytterligare 400 miljoner\r\nkronor, dvs. motsvarande ökning av resurserna som regeringen i propositio-\r\nnen öronmärker till olika områden inom medicinsk forskning.\r\nEn oberoende utvärdering av organisationen för forskningsfinansiering be-\r\nhöver tillsättas för att utreda i vilken grad den har bidragit till att stärka\r\nsvensk forskning och utveckling.\r\n2.      Stärkande av kunskapskluster (punkt 2) - m, fp, kd\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-\r\nria Narti (fp), Peter Danielsson (m) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 21.\r\nStällningstagande\r\nFör att nu skapa forskningsmiljöer i världsklass är det nödvändigt att koncent-\r\nrera resurserna till de forskningsområden där svenska forskare och forskarlag\r\nredan i dag håller mycket hög klass.\r\nSom exempel har Sverige i dag bl.a. kunskapskluster i absolut världsklass\r\nvad avser IT och bioteknik. Inom många områden finns en kritisk massa av\r\nuniversitetsforskning, storföretag, utvecklingsföretag samt en infrastruktur\r\nvad avser riskkapital, patent, affärsutveckling m.m. Att stärka och utveckla\r\ndessa kluster är av central betydelse, inte bara för de berörda regionerna utan\r\nför hela landets framtid.\r\n3.      Internationellt samarbete (punkt 3) - m, fp, kd\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m),\r\nAna Maria Narti (fp), Peter Danielsson (m) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 27.\r\nStällningstagande\r\nFör ett litet land som Sverige är det internationella forskningsutbytet särskil\r\nbetydelsefullt. Internationellt forskningsutbyte och samverkan inom högre\r\nutbildning och forskning bör stå i fokus för de svenska satsningarna. Det är\r\nockså en nödvändighet att Sverige som kunskapsnation utgör en attraktiv\r\npartner med forskning av yppersta kvalitet som konkurrensmedel.\r\n4.      Den vetenskapliga verksamhetens värdegrund (punkt 4) - kd\r\nav Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub473 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nKunskap kan användas både konstruktivt och destruktivt och medför därför\r\nett stort ansvar. Vi lever i en ofullkomlig värld, en värld där människan finns\r\nett spänningsfält mellan ont och gott och där alla människor begår misstag.\r\nDagens kunskaps- och informationssamhälle ställer därför höga krav på män-\r\nniskors etiska medvetenhet och förmåga att identifiera, bearbeta och ta ställ-\r\nning i etiska frågor utifrån en helhetssyn. Den vetenskapliga verksamheten\r\nmåste dels ha etiska ramar, dels ha en levande diskussion om denna etik.\r\nDe lagar som riksdagen stiftar utgår från samhällets värdegrund. Det väs-\r\nterländska samhället är byggt på en värdegrund av kristen etik och väster-\r\nländsk humanism. Människans unika och lika värde, människolivets okränk-\r\nbarhet och individens frihet är grundpelare i denna värdegrund som utgör en\r\ngod bas för ett lärande klimat och skall vara grundläggande för all utbildning.\r\nJag anser därför att värdegrunden för högskolans verksamhet bör framgå i\r\nhögskoleförordningen.\r\n5.      Tilldelning av resurser för forskning och forskarutbildning\r\ninom avgränsad del av ett vetenskapsområde (punkt 5) - kd\r\nav Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub473 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEftersom Sverige är ett litet land är det inte rimligt att ge alla högskolor ve\r\ntenskapsområde, dvs. fasta statliga forskningsanslag. Volymen av studenter\r\nräcker inte till för det. Högskolor kan dock ha forskningsområden där natio-\r\nnellt och internationellt ledande forskning bedrivs. Det måste vara möjligt att\r\nge en högskola forskningsanslag till avgränsade områden, utan att den tillde-\r\nlas ett helt vetenskapsområde.\r\n6.      Genusperspektiv i medicinsk forskning (punkt 6) - fp, kd, c\r\nav Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp), Håkan Larsson (c) och Olle\r\nSandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:So613 yrkande 2\r\nbifaller delvis motion\r\n2004/05:So598 yrkande 1\r\noch avslår motion\r\n2004/05:So598 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDen medicinska forskningen har hittills övervägande bedrivits på män, vilket\r\nhar medfört att kvinnor behandlas och bedöms efter en manlig norm som inte\r\növerensstämmer med kvinnors sjukdomar och reaktioner. Riktlinjer för att\r\nforskningen skall omfatta både kvinnor och män skall tas fram i samverkan\r\nmed forskarsamhället. Även vid klinisk prövning av läkemedel är det centralt\r\natt få fram riktlinjer för att läkemedel normalt skall testas på båda könen.\r\n7.      Genusperspektiv i medicinsk forskning (punkt 6) - m\r\n- motiveringen\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\nStällningstagande\r\nVi delar uppfattningen att könsspecifika skillnader bör uppmärksammas vid\r\nforskning och klinisk läkemedelsprövning. Däremot är vi kritiska till reger-\r\ningens instruktioner till Vetenskapsrådet om att rådet skall verka för att ge-\r\nnusperspektiv får genomslag i forskningen, särskilt eftersom regeringen för-\r\nsöker styra vilka perspektiv på genusfrågorna som skall vara gällande. Vi\r\nmoderater slår vakt om forskningens fristående roll och kan aldrig acceptera\r\nförsök till politisk styrning av forskningen. Av samma skäl är vi även kritiska\r\ntill att mer pengar skall öronmärkas till genusforskning.\r\n8.      Forskning om vissa frågor eller branscher (punkt 7) - c\r\nav Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub6 yrkandena 1-4\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub7,\r\n2004/05:Ub231,\r\n2004/05:Ub468,\r\n2004/05:Kr269 yrkande 9,\r\n2004/05:MJ504 yrkande 8,\r\n2004/05:N241 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:N284 yrkande 2,\r\n2004/05:N318 samt\r\n2004/05:N403 yrkande 23.\r\nStällningstagande\r\nForskningen om byggande har hittills mest varit inriktad på byggmaterial och\r\nliknande. Jag anser att det behövs ökad forskning om beteenden i samband\r\nmed byggande, boende och förvaltning. I dag är 80 % av dem som är inblan-\r\ndade i byggprocessen män, och kvinnors erfarenheter och behov tas inte till\r\nvara. Denna brist måste åtgärdas. Det är viktigt med mer forskning om energi-\r\nförbrukning i boendet, dels för att nå energibesparing, dels utifrån kostnaden\r\nför boendet i ett framtidsperspektiv. Forskningen måste belysa såväl stads-\r\nsom landsbygdsutveckling. Fördelningen mellan dessa två områden är i dag i\r\nmarkant obalans, vilket bör förändras så att forskningen ser till behoven i hel\r\nlandet.\r\n9.      Forskningssamarbetet inom EU (punkt 8) - m, fp, kd, c\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-\r\nria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub11 yrkande 14\r\noch bifaller delvis motionerna\r\n2004/05:Ub9 yrkande 1 och\r\n2004/05:Ub355.\r\nStällningstagande\r\nDet bör utvecklas ett eller flera europeiska forskningsråd med uppgift att\r\nfördela en betydande del av forskningspengarna på europeisk nivå. EU:s\r\nforskningsresurser bör i första hand prioritera grundforskningssatsningar. I\r\nforskningsråden skall representanter för forskarsamhället ha det avgörande\r\ninflytandet. Sverige bör driva att hanteringen av forskningsanslagen i EU\r\nförenklas och effektiviseras. När det gäller stora forskningsprojekt som bara\r\nkan genomföras av flera länder gemensamt är det motiverat att EU finansierar\r\nforskning. Den svenska regeringen måste snarast agera i EU, eftersom unio-\r\nnen just nu utformar principerna för hur forskningen skall finansieras i ett s.\r\nramprogram som skall gälla i fem år. Det är särskilt viktigt att de beslut som\r\nfattas i detta sammanhang blir riktiga, eftersom EU nu skaffar sig en alltmer\r\nomfattande och långtgående forskningspolitik.\r\n10.     Digitalt vetenskapligt bibliotek (punkt 12) - c\r\nav Håkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub350.\r\nStällningstagande\r\nOm Sverige skall vara bland de främsta kunskapsnationerna bör svenska\r\nstaten bättre samordna inköp, drift och tillhandahållande av de avgiftsbelagda\r\nelektroniska informationsresurserna. Sverige behöver ett gemensamt natio-\r\nnellt digitalt vetenskapligt bibliotek med tillgång för alla. Regeringen bör\r\nutreda möjligheten att starta ett sådant.\r\nSedan några år har forskarvärlden i stor skala börjat använda de digitala,\r\nelektroniska informationsresurser i form av databaser, elektroniska tidskrifter\r\noch böcker, som oftast mot avgift finns att tillgå över Internet. Tyvärr är det\r\ndock så att man i dag inte ens inom det svenska utbildnings- och forskarsam-\r\nhället har en likvärdig tillgång till dessa digitala vetenskapliga litteraturre\r\nser. I landets läns- och folkbibliotek kan man inte komma åt denna fantastiska\r\nmängd av information som finns. De enskilda medborgarna, skattebetalarna,\r\nkan i dag inte enkelt och kostnadsfritt ta del av de forskningsresultat som de\r\nvia skattsedelns tiotals miljarder årligen investerat i svensk offentligt finan\r\nrad forskning.\r\n11.     Doktorandtjänster (punkt 13) - m, fp, kd, c\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-\r\nria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub11 yrkande 12 och\r\n2004/05:Ub441 yrkande 13\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub10 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nUniversitet och högskolor har i dag egen finansiering bara till ungefär hälften\r\nav dagens doktorander, vilket inte är acceptabelt. Det bör inrättas betydligt\r\nfler doktorandtjänster med en ekonomi och trygghet som är jämförbar med de\r\nnormer som gäller i det omgivande samhället. De ökade fakultetsanslag som\r\nföreslagits av Allians för Sverige gör detta möjligt. Utbildningsbidrag måste\r\npå sikt ersättas av fast anställning och stipendier mönstras ut som studiefinan\r\nsiering.\r\n12.     Organisationen av forskarskolor (punkt 14) - m, fp, kd\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-\r\nria Narti (fp), Peter Danielsson (m) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 23.\r\nStällningstagande\r\nInrättandet av många forskarskolor, bl.a. med finansiering från de stiftelser\r\nsom den borgerliga regeringen var med och instiftade, är något positivt. Fors-\r\nkarskolor bör byggas nedifrån och upp, inte tvärtom som de nationella fors-\r\nkarskolor som regeringen har inrättat. Universiteten och högskolorna bör\r\nsjälva få utforma lämpliga nätverk som utöver svenska lärosäten också gärna\r\nfår innehålla såväl företag som utländska universitet.\r\n13.     Upphävande av 1998 års forskarutbildningsreform (punkt 15)\r\n- m\r\nav Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nDen forskarutbildningsreform som genomfördes 1998 måste rivas upp. Förut-\r\nsättningen för tillträde till doktorandstudierna skall inte vara att doktorande\r\nhar en utfäst studiefinansiering, utan den skall vara att hon eller han har en\r\nmöjlighet att klara studierna. Dagens doktorandsystem har många brister.\r\nKravet på finansiering innebär en begränsning, eftersom många som nästan är\r\nklara med sin avhandling måste avbryta i förtid om det inte går att få förlängd\r\nfinansiering. Vidare kan detta innebära en kvalitetsförsämring i doktorandens\r\nprojekt, då doktorand och handledare tvingas att välja ett projekt som \"säkert\"\r\ngår att genomföra på fyra år. Den mest allvarliga konsekvensen av detta sy-\r\nstem är att doktorandens möjlighet att uppnå självständighet minskas kraftigt,\r\ndå det kan ta mer än fyra år att uppnå detta. Alla doktorander måste ha rätt at\r\nutvecklas och växa till självständiga forskare i sin egen takt. Nuvarande be-\r\nstämmelser ger inte doktoranden något utrymme för att göra fel, bli oense\r\nmed handledaren eller byta projekt.\r\n14.     Antagning till studier för licentiatexamen (punkt 17) - m, fp\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-\r\nria Narti (fp) och Peter Danielsson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 25.\r\nStällningstagande\r\nDen nya ordningen, att det blivit möjligt att anta sökande till forskarstudier\r\nsom enbart avser att avlägga licentiatexamen, är inte helt riskfri och måste\r\ndärför rivas upp. Det är tänkbart att det regelmässigt blir så att studenter fö\r\nmåste antas till studier för licentiatexamen för att sedan eventuellt tillåtas\r\nvidare till studier för doktorsexamen. Det innebär en tröghet och en osäkerhet\r\nsom knappast är eftersträvansvärd. Det är också möjligt att det nya systemet\r\nunderminerar de vetenskapliga krav som måste ställas på lärare inom den\r\nhögre utbildningen.\r\n15.     Forskarstuderandes inflytande (punkt 18) - kd, c\r\nav Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub276 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nDet är självklart att studentens roll i högskolan skall vara den aktiva medaktö\r\nrens. Grunden för ett optimalt studentinflytande är ett gott formellt inflytand\r\noch att studenterna skall ha rätt att som fullvärdiga ledamöter delta i alla\r\nstyrelser och nämnder inom högskolan. Forskarstuderande har en situation\r\nsom varken är jämförbar med grundutbildningsstudentens eller med de av\r\nhögskolan anställda lärarnas. Därför är det viktigt att även forskarstuderandes\r\nrepresentation i olika beslutande organ säkerställs. Regeringen bör göra en\r\növersyn av hur detta kan ske.\r\n16.     Postdoktorala tjänster (punkt 21) - m, fp, kd, c\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-\r\nria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub11 yrkande 13\r\noch bifaller delvis motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 26.\r\nStällningstagande\r\nRegeringens förslag om sammanlagt 150 miljoner kronor för att öka antalet\r\nmeriteringsanställningar är i rätt riktning men otillräckligt. Det behöver ska-\r\npas fler möjligheter för nydisputerade forskare - s.k. postdoktorala tjänster -\r\nförutom de nuvarande tjänsterna som forskarassistent och biträdande lektor.\r\n17.     Kommersialisering av forskningsresultat (punkt 26) - m, fp,\r\nkd, c\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-\r\nria Narti (fp), Peter Danielsson (m), Håkan Larsson (c) och Olle Sandahl\r\n(kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub11 yrkande 10 och\r\n2004/05:Ub293 yrkande 22,\r\nbifaller delvis motion\r\n2004/05:N393 yrkande 27\r\nsamt avslår motionerna\r\n2004/05:Ub8 yrkande 4 och\r\n2004/05:N241 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nFör att stärka forskningens roll för företag och tillväxt krävs en ökad kom-\r\nmersialisering av forskningsresultaten. För att stimulera detta behöver staten\r\ngynna de högskolor och universitet som erbjuder sina forskare belöningar för\r\nsådan kommersialisering. Det är av avgörande betydelse att innovatörer och\r\nexploatörer kopplas ihop. Man bör införa ett belöningssystem genom \"vinst-\r\ndelningspaket\", i vilka forskaren erbjuds royaltiyer, delägarskap eller optione\r\ni ett eller flera företag. Universitet och högskolor som knoppar av framgångs-\r\nrika företag skall få högre anslag till sin forskningsverksamhet. Högskolorna\r\nbör även få en andel i vinsten.\r\n18.     Industriforskningsinstitut (punkt 28) - fp\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:N413 yrkande 14\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub286 yrkandena 5 och 6,\r\n2004/05:N234,\r\n2004/05:N282 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2004/05:N300 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nPå kort sikt är den tillämpade, behovsstyrda och mer industrinära forskning,\r\nsom ofta bedrivs utanför universitetssfären, av avgörande betydelse för att\r\nskapa ett dynamiskt näringsliv. Exempel på forskningsinstitutioner som gör\r\nmycket viktiga insatser är Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ) och Institu\r\ntet för industriforskning och utveckling (IVF). Institutens verksamhet bör med\r\nkraft understödjas.\r\n19.     Utredning om forskningsvägarna för den kvalificerade\r\nyrkeskunskapen (punkt 31) - kd\r\nav Olle Sandahl (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 31 borde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Ub440 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att forskningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen bör\r\nutredas. Tonvikten i nuvarande högskoleutbildning ligger på påståendekun-\r\nskap - vetenskaplig kunskap. En annan typ av kunskap är förtrogenhetskun-\r\nskap - tyst kunskap, beprövad erfarenhet. Införandet av en ny doktorsutbild-\r\nning skulle innebära att man beaktar även denna kunskap. Att utveckla meto-\r\nder för beskrivning och strukturering av förtrogenhetskunskap är en intressant\r\noch nydanande inriktning för vetenskapssamhället, på samma sätt som det\r\nkonstnärliga utvecklingsarbetet vid de konstnärliga högskolorna. Yrkeskun-\r\nskaper bygger också på mer traditionellt vetenskapligt beprövade kunskaper.\r\nEtt vetenskapligt förhållningssätt krävs för att utveckla yrkeskunnandets\r\nmetoder och material. Vetenskaplighet och forskning är en metod, ett förhåll-\r\nningssätt. Forskningsanknytning till yrkeskunskaper är därmed naturlig, från\r\nförhållningssätt till forskarutbildning och forskning. Ett yrke och en yrkes-\r\nhögskoleutbildning kan sägas vara ett tema som inbegriper en rad olika fär-\r\ndigheter. I Australien och Storbritannien finns examina som \"Professional\r\nDoctorate\" och \"New Route PhD\". Ett utmärkande drag för sådana program\r\när kopplingen till näringsliv och arbetsliv, som också involveras i själva ut-\r\nbildningsprocessen.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendena har föranlett följande särskilda yttranden. I\r\nrubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbe-\r\nslut som behandlas i yttrandet.\r\n1.      Forskningssamarbete i Öresundsregionen (punkt 7) - 2 m, 1\r\nfp, kd\r\nav Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Peter Danielsson (m) och\r\nOlle Sandahl (kd).\r\nI Öresundsregionen har starka kluster vuxit fram inom forskning kring t.ex.\r\nmedicin, livsmedel och bioteknik. Svenska och danska staten borde underlätta\r\noch stärka detta forskningssamarbete och aktivt arbeta för att undanröja hin-\r\nder. Gemensamma forskningssatsningar mellan företag och universitet på\r\nbåda sidor Öresund borde vara möjliga. I dag försvårar exempelvis Vinnovas\r\nregler för anslag satsningar på dansk-svenska projekt. Det behövs också ett\r\naktivt arbete för att harmonisera regler för hur studier värderas. En fortsatt\r\nutveckling av Öresundsuniversitetet stärker Öresundsregionen men är också\r\nmycket betydelsefull för de båda ländernas högre utbildning och forskning.\r\nVi förväntar oss att de danska och svenska regeringarna initierar ett aktivare\r\narbete med gränsöverskridande samarbetsfrågor.\r\n2.      European Spallation Source (ESS) (punkt 11) - 2 m, 1 fp, kd\r\nav Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson (m), Peter Danielsson (m) och\r\nOlle Sandahl (kd).\r\nKonkurrensen hårdnar om placeringen av den kvalificerade forskningsan-\r\nläggningen ESS (European Spallation Source). Lunds universitet är ett av tre\r\nmöjliga europeiska alternativ för placering, på grund av universitetets höga\r\nforskarkompetens inom detta forskningsområde. Enligt vår uppfattning har\r\nregeringens utredare ännu inte fått ett tydligt uppdrag att från början arbeta\r\nmed målsättningen att ESS skall placeras i Sverige och Lund. Regeringen\r\nborde dessutom verka för att anläggningen får direkt finansiering av EU. Vi\r\nföljer med intresse arbetet med att understödja en placering av den kvalifice-\r\nrade forskningsanläggningen ESS till Sverige och Lund. Om inte regeringen\r\nhöjer ambitionsnivån återkommer vi med förslag om hur svenska staten skall\r\nstödja projektet.\r\n\r\n3.      Doktorandtjänster (punkt 13) - fp, kd\r\nav Ulf Nilsson (fp), Ana Maria Narti (fp) och Olle Sandahl (kd).\r\nMotionären bakom motion 2004/05:Ub10 pekar på svårigheten att förena\r\nföräldraskap med forskning. Kraven på snabb meritering missgynnar föräldrar\r\nsom utnyttjar sin rätt till föräldraledighet. Inte minst gäller detta ensamståe\r\nde mödrar. Statistiken visar också att färre kvinnor än män har fasta tjänster\r\nvid universitet och högskolor. En tänkbar lösning vore motionens modell med\r\nrätt till förlängd tid för doktorand- och meriteringstjänster, om föräldraledig\r\nhet utnyttjas. Vi förväntar oss att regeringen prövar olika modeller och åter-\r\nkommer med förslag som gynnar jämställdheten.\r\n4.      Kommersialisering av forskningsresultat (punkt 26) - m, fp\r\nav Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Margareta Pålsson (m), Ana Ma-\r\nria Narti (fp) och Peter Danielsson (m).\r\nRegeringen antyder i propositionen att den har för avsikt att avskaffa lärar-\r\nundantaget som ger läraren/forskaren rätt att äga sina forskningsresultat. Det\r\nfinns i grunden ingen anledning att tro att kommersialiseringsgraden av ve-\r\ntenskapliga upptäckter ökar om forskaren inte äger sina resultat. Enligt vår\r\nmening vore det lämpligare att finna morötter för individerna att kommersia-\r\nlisera sina forskningsresultat. Redan i dag finns möjligheten att frivilligt fö\r\nhandla bort lärarundantaget, så att forskaren avstår från del av rätten mot\r\nhjälp med patentansökan och kommersialisering. Eftersom det inte finns\r\nnågot konkret förslag i propositionen avstår vi dock nu från att reservera oss\r\ndenna fråga.\r\n\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nRegeringen har i proposition 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv föreslagit\r\n1. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av nationella\r\nforskningsanläggningar (avsnitt 6.2.1),\r\n2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att avyttra hela eller\r\ndelar av aktiekapitalet i Imego Aktiebolag (avsnitt 8.4.2).\r\nFöljdmotioner\r\n2004/05:Ub5 av Axel Darvik (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att verka inom EU för inrättandet av ett Strasbourg Institute of Technolo-\r\ngy förlagt till Europaparlamentets byggnad i Strasbourg som görs om för\r\nändamålet.\r\n2004/05:Ub6 av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att öka forskningen inom byggsektorn avseende beteenden i\r\nsamband med byggande.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om genusperspektivet vid forskning.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av forskning om energiförbrukning i boendet.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att forskningen måste belysa såväl stads- som landsbygdsut-\r\nveckling så att forskningen ser till behoven i hela landet.\r\n2004/05:Ub7 av Jörgen Johansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att öka forskningen om attitydförändringars negativa påverkan på brotts-\r\nutvecklingen.\r\n2004/05:Ub8 av Marie Wahlgren (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om finansiering av seniorers sabbatsår samt omstartsstöd för senio-\r\nrer.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tydliggöra möjligheterna och regelverken för att bedriva\r\nforskarstudier på deltid och med annan finansiering än doktorandanställ-\r\nning eller stipendier.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att uppdra åt Vinnova att utreda hur små företag skall kunna del-\r\nta aktivt i långsiktiga strategiska satsningar, som exempelvis kompetens-\r\ncentrum.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att behålla lärarundantaget och om metoder att stärka sambandet\r\nmellan forskning och \"tredje uppgiften\" i ett brett perspektiv.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa en vetenskaps- och framtidskommitté i riksdagen.\r\n2004/05:Ub9 av Marie Wahlgren och Christer Nylander (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utvecklingen av EU:s forskningspolitik.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ESS.\r\n2004/05:Ub10 av Marie Wahlgren och Tina Acketoft (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förlängning av doktorand- och meriteringstjänster vid föräldra-\r\nledighet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av regelverken kring tillsättning av akademiska\r\ntjänster och meritvärdering.\r\n2004/05:Ub11 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, m, kd, c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskningspolitikens inriktning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett bättre beslutsunderlag för fördelningen av resurserna för\r\nforskning.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskningens frihet.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ett nytt system för pris- och löneuppräkning.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade resurser till universitet och högskolor för forskning.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om principerna för fördelning av fakultetsanslagen mellan olika\r\nuniversitet och högskolor.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en oberoende utvärdering av den nuvarande forskningsfinansie-\r\nringen.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om teknisk och naturvetenskaplig forskning.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet att stimulera kommersialiseringen av forskningsresul-\r\ntat.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om inrättandet av ett nationellt institut för hälsa och medicin.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om doktorandtjänster.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet att öka antalet forskartjänster och förbättra forskarnas\r\nvillkor.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskningssamarbetet inom EU.\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2004\r\n2004/05:Ub231 av Erik Ullenhag (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom förstärkt FN-forskning med lokalisering vid Uppsala universitet.\r\n2004/05:Ub252 av Hans Backman (fp):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av regionala hänsyn inom forskningspolitiken.\r\n2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n13. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av hur forskarstude-\r\nrandes inflytande säkerställs i olika beslutande organ.\r\n2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillskapa ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förlägga det nya institutet för verkstadsteknisk forskning till\r\nJönköping.\r\n\r\n2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statens roll i samband med forskning.\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om detaljstyrning av forskningsanslag.\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stärkandet av kunskapskluster.\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om insatser för att främja och underlätta kommersialisering av\r\nforskningsresultat.\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskarskolor och deras organisation.\r\n24. Riksdagen beslutar upphäva 1998 års forskarutbildningsreform i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n25. Riksdagen beslutar upphäva licentiatantagningsreformen i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om insatser när det gäller postdoktorala akademiker.\r\n27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om internationellt samarbete och EU:s sjätte ramprogram.\r\n2004/05:Ub350 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda möjligheten att starta ett digitalt vetenskapligt bibliotek i Sve\r\nge, med tillgång för alla.\r\n2004/05:Ub355 av Tobias Krantz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom principer för EU:s forskningspolitik och unionens förhållande till med-\r\nlemsstaterna på forskningsområdet.\r\n2004/05:Ub421 av Margareta Sandgren m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom rätten för högskolor att få examinera inom delar av vetenskapsområden.\r\n2004/05:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s):\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att aktivt stödja forskning och utveckling för industriell produk-\r\ntion i Västsverige.\r\n\r\n2004/05:Ub440 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda forskningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunska-\r\npen.\r\n2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskarstudenters anställningsvillkor.\r\n2004/05:Ub468 av Mariann Ytterberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom social ekonomi.\r\n2004/05:Ub473 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den vetenskapliga verksamhetens utgångspunkt i en värdegrund\r\nbyggd på kristen etik och västerländsk humanism.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att värdegrunden bör framgå i högskoleförordningen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det skall vara möjligt att bedriva forskning inom avgränsad\r\ndel av ett vetenskapsområde.\r\n2004/05:Sk287 av Ewa Björling (m):\r\n2. Riksdagen beslutar att ta bort \"skatten\" (overheadkostnader) på anslag från\r\nexterna finansiärer i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:So598 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att genusperspektiv skall genomsyra all medicinsk forskning -\r\näven den kliniska, bemötande av patienter och prioritering av resurser.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att samtliga anslagsansökningar inom medicin, omvårdnad och\r\nhälso- och sjukvårdsforskning bör redovisa studiepopulationens könsför-\r\ndelning i förhållande till fördelningen i befolkningen eller i den aktuella\r\npatientgruppen.\r\n2004/05: So613 av Tina Acketoft m.fl. (fp):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om medicinsk forskning.\r\n2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om idrottsforskningen.\r\n2004/05:MJ504 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att prioritera forskningen kring trä och träanvänd-\r\nning.\r\n2004/05:N234 av Fredrik Olovsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom industriforskningsinstitut och energetiska material.\r\n2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum\r\nför svensk medicinteknisk forskning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum\r\nför fordonmässig produktion, forskning och utveckling.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskningen.\r\n2004/05:N278 av Bo Bernhardsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom lokalisering av ESS-anläggningen till Lund och Sverige.\r\n2004/05:N282 av Maria Larsson (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en nationell satsning på nanoteknologisk forskning och utveck-\r\nling med målet att Sverige skall vara ledande inom området.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att starta ett nordiskt nanocentrum i Sverige.\r\n2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge Vinnova möjligheter att bättre stödja goda idéer, vilket\r\nbör ge resultat i form av ökad industriell tillväxt.\r\n2004/05:N285 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Vinnovas verksamhet och resursbehov bör beaktas.\r\n2004/05:N300 av Lennart Beijer m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheten till finansiering av Ireco.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om uppföljningar och rapporter.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om långsiktiga strategiska forskningsprogram.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utgifterna för forskning och utveckling (FoU) och offentliga\r\nuppdrag.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om långsiktig uppbyggnad i likhet med de övriga nordiska länderna.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en årlig avrapportering av det innovationspolitiska arbetet.\r\n2004/05:N318 av Christina Axelsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av forskning inom området inköp.\r\n2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att vissa forskningsresurser skall kunna riktas till doktorander\r\nsom bedriver sin forskning i direkt koppling till den utlokaliserade utbild-\r\nningen.\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskning, utveckling och innovationer.\r\n2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c):\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen på ett tydligt sätt engagerar sig i arbetet för att få\r\nESS till Lund.\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att svenska och danska staten borde stärka forskningssamarbe-\r\ntet, t.ex. vad gäller livsmedel, medicin och bioteknik.\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en offensiv forskningspolitik för fler företag.\r\n2004/05:N418 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, v, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en satsning på projektet Produktion i Väst.\r\n2004/05:N419 av Monica Green m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-\r\nförts om behovet av att aktivt stödja en fortsatt utveckling av \"Produktion i\r\nVäst\".\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nTrafikutskottets yttrande 2004/05:TU3y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nNäringsutskottets yttrande 2004/05:NU1y\r\nForskning\r\n_____________________________________\r\nTill utbildningsutskottet\r\nUtbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över p\r\nposition 2004/05:80 om forskning för ett bättre liv jämte motioner i de delar\r\nsom berör näringsutskottets beredningsområde. Totalt har sju motioner väckts\r\nmed anledning av propositionen. Tillsammans med yttrandet överlämnar\r\nnäringsutskottet till utbildningsutskottet - under förutsättning av utbildnings\r\nutskottets medgivande - 25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden\r\nrörande olika forskningspolitiska frågor (se bilaga).\r\nInledning\r\nI propositionen lämnas två förslag till riksdagsbeslut, nämligen att riksdagen\r\nskall godkänna vad regeringen föreslår dels om inrättande av nationella\r\nforskningsanläggningar, dels om att avyttra hela eller delar av aktiekapitalet\r\nImego Aktiebolag. Dessa båda förslag berör inte näringsutskottets bered-\r\nningsområde. På övriga områden redovisas regeringens bedömningar, som\r\nalltså inte förutsätter formella riksdagsbeslut. Förslag rörande de medel som\r\nskall tilldelas olika aktörer under den period som forskningspropositionen\r\ntäcker, dvs. åren 2005-2008, kommer att presenteras dels vad avser år 2005 i\r\ntilläggsbudget i 2005 års ekonomiska vårproposition, dels vad avser åren\r\n2006-2008 i budgetpropositioner för respektive år.\r\nI det följande redovisas de delar av propositionen som berör näringsutskot-\r\ntets beredningsområde och motsvarande delar av de motioner som har väckts\r\nmed anledning av propositionen. Följande sju motioner har väckts med an-\r\nledning av propositionen:\r\n- 2004/05:Ub5 av Axel Darvik (fp),\r\n- 2004/05:Ub6 av Jörgen Johanson och Rigmor Stenmark (c),\r\n- 2004/05:Ub7 av Jörgen Johanson (c),\r\n- 2004/05:Ub8 av Marie Wahlgren (fp),\r\n- 2004/05:Ub9 av Marie Wahlgren och Christer Nylander (fp),\r\n- 2004/05:Ub10 av Marie Wahlgren och Tina Acketoft (fp),\r\n- 2004/05:Ub11 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, m, kd, c).\r\nFöljande avsnitt av propositionen har koppling till näringsutskottets bered-\r\nningsområde: Allmänt om forskning och behovsmotiverad forskning, Priorite-\r\nrade forskningsområden, Starka forskningsmiljöer, Meriteringsanställningar,\r\nForskarskolor, Forskning, innovation och hållbar tillväxt (med underrubriker-\r\nna Forskningens roll i innovationssystemet, Forskning i små och medelstora\r\nföretag, FoU-program i samverkan med näringslivet, Institutens roll i innova-\r\ntionssystemet och Insatser för ökad forskarmobilitet) samt Forskning till stöd\r\nför vissa politikområden. Av de nyssnämnda sju motionerna har följande\r\nyrkanden bäring på näringsutskottets beredningsområde: motionerna 2004/05:\r\nUb8 (fp) yrkande 3, 2004/05:Ub9 (fp) yrkande 2 och 2004/05:Ub11 (fp, m,\r\nkd, c) yrkandena 1 (delvis), 2 (delvis), 10 och 13 (delvis).\r\nNäringsutskottet redovisar sitt ställningstagande till propositionen och\r\nmotsvarande motionsyrkanden i ett sammanhang. När det gäller de mer speci-\r\nfika branschfrågorna, som behandlas sist i yttrandet, redovisas näringsutskot-\r\ntets ställningstagande för varje fråga för sig.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nRegeringen lämnar i propositionen sin syn på forskningspolitikens inriktning\r\nunder åren 2005-2008. I propositionen redovisas regeringens bedömningar av\r\nhur de av riksdagen anvisade resurserna för forskning, utveckling och fors-\r\nkarutbildning bör fördelas för att tillgodose strategiska behov inom forsk-\r\nningen. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för år 2005 att anslagen\r\nför forskning och forskarutbildning kommer att tillföras en permanent nivå-\r\nhöjning om 2,34 miljarder kronor under tiden fram t.o.m. år 2008.\r\nEn utgångspunkt för regeringens ställningstagande har varit att skapa goda\r\nförutsättningar för kraftsamling och att säkerställa stöd till forskning av hög\r\ninternationell kvalitet med hjälp av långsiktig finansiering av starka forsk-\r\nningsmiljöer. I propositionen presenteras satsningar på de prioriterade forsk-\r\nningsområdena medicin, teknik och forskning till stöd för hållbar utveckling.\r\nÄven stöd till vissa andra områden, såsom design- och genusforskning samt\r\nutbildningsvetenskaplig forskning presenteras. Forskningens infrastruktur bör\r\nstärkas och resurser bör tillföras för stöd till forskningsinfrastruktur inom a\r\nområden.\r\nEn annan utgångspunkt i propositionen har varit att ge goda förutsättningar\r\nför framtidens forskare att meritera sig. Lärosäten, forskningsråd och Verket\r\nför innovationssystem (Vinnova) får möjlighet att öka sina satsningar på\r\nmeriteringsanställningar för unga forskare. Dessutom tillförs forskningsråden\r\noch Vinnova medel till forskarskolor. Lärosätenas resurser för forskning och\r\nforskarutbildning ökar under perioden. Som ett led i lärosätenas arbete med\r\natt utveckla och främja kommersialisering av forskningsresultat bör lärosäte-\r\nna upprätta handlingsplaner för kommersialisering och tekniköverföring.\r\nHandlingsplanerna är ett led i arbetet med att skapa professionella och hållba-\r\nra strukturer med både forskare och externa aktörer såsom forskningsfinansiä-\r\nrer, holdingbolag och det kunskapsintensiva näringslivet. Vidare görs bedöm-\r\nningen att en översyn av holdingbolagsstrukturen i syfte att förbättra dessa\r\nbolags möjligheter att arbeta med kommersialisering bör genomföras. Struk-\r\nturen bör förstärkas med ett kapitaltillskott.\r\nI propositionen redovisas regeringens syn på samverkan mellan näringsliv\r\noch offentligt finansierad forskning samt regeringens förslag till FoU-\r\nprogram i samverkan med näringslivet. Vidare presenteras insatser för att\r\nförbättra den strategiska kompetensuppbyggnaden vid de statligt delägda\r\nindustriforskningsinstituten. Regeringens syn på den framtida nationella\r\norganisationen för EU:s forskningssamarbete beskrivs.\r\nPropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokra-\r\ntiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\nAv tabellerna 1 och 2 på följande sidor framgår de anslagsökningar som\r\nförordas i propositionen.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nTabell 1 Anslagsökningar för lärosäten och forskningsfinansierande myndig-\r\nheter åren 2005-2008\r\n\r\n(Miljoner kronor)\r\nVetenskapsrådet\r\nVinnova\r\nFAS\r\nFormas\r\nLärosäten\r\nÖvriga\r\nTotalt\r\nNuv. anslag 2005\r\n2523\r\n1 122\r\n291\r\n531\r\n\r\nFörslag i propositionen\r\n\r\n\r\n\r\nStarka forskningsmiljöer\r\n210\r\n60\r\n10\r\n20\r\n\r\n300\r\nPrioriterade områden\r\n\r\n\r\n\r\nMedicin\r\n380\r\n20\r\n\r\n400\r\nTeknik\r\n160\r\n180\r\n\r\n10\r\n350\r\nHållbar utveckling\r\n50\r\n20\r\n140\r\n\r\n210\r\nForskarskolor\r\n60\r\n25\r\n5\r\n10\r\n\r\n100\r\nMeriteringsanställningar\r\n85\r\n50\r\n5\r\n10\r\n\r\n150\r\nForskning vid lärosäten\r\n\r\n\r\n520\r\n520\r\nHoldingbolag\r\n\r\n\r\n60\r\nIndustriforskningsinstitut\r\n110\r\n\r\n\r\n110\r\nSamarbetsprogram\r\n120\r\n\r\n\r\n120\r\nInsatser för små och\r\nmedelstora företag\r\n10\r\n\r\n\r\n10\r\nForskningsinfrastruktur\r\n42\r\n\r\n\r\n42\r\nSLBA\r\n\r\n\r\n5+20\r\n5\r\nGenusforskning\r\n12\r\n\r\n1\r\n13\r\nUtbildningsvetenskap\r\n10\r\n\r\n\r\n10\r\nTotalt\r\n1 009\r\n575\r\n40\r\n180\r\n521\r\n15\r\n2 340\r\n\r\n\r\n\r\nTabell 2 Anslagsökningar för Vinnova och Rymdstyrelsen fördelade på in-\r\nsatsområden och åren 2005-2008\r\n\r\n(Miljoner kronor)\r\n2005\r\n2006\r\n2007\r\n2008\r\nTotalt\r\nVinnova\r\n\r\n\r\nStarka forskningsmiljöer\r\n15\r\n20\r\n25\r\n60\r\nPrioriterade områden\r\n\r\n\r\nTeknik\r\n10\r\n45\r\n25\r\n100\r\n180\r\nHållbar utveckling\r\n5\r\n5\r\n10\r\n20\r\nForskarskolor\r\n3\r\n5\r\n17\r\n25\r\nMeriteringsanställningar\r\n3\r\n5\r\n42\r\n50\r\nIndustriforskningsinstitut\r\n\r\n45\r\n65\r\n110\r\nSamarbetsprogram\r\n10\r\n60\r\n10\r\n40\r\n120\r\nInsatser för små och\r\nmedelstora företag\r\n\r\n5\r\n5\r\n10\r\nTotalt\r\n20\r\n131\r\n120\r\n304\r\n575\r\nRymdstyrelsen\r\n5\r\n5\r\n10\r\nMyndigheter inom NU:s\r\nutgiftsområde 24 Närings-\r\nliv\r\n20\r\n136\r\n125\r\n304\r\n585\r\nAllmänt om forskning och behovsmotiverad forskning\r\nPropositionen\r\nMålen för regeringens forskningspolitik ligger fast, sägs det i propositionen.\r\nSverige skall vara en ledande kunskaps- och forskningsnation där forskning\r\nbedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Sverige skall vara ett av världens mest\r\nFoU-intensiva länder, vilket kräver fortsatt stora insatser av både staten och\r\nnäringslivet. För att förverkliga visionen att Sverige skall bli Europas mest\r\nkonkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi måste svensk\r\nforskning fortsätta att hålla världsklass. I den offentliga debatten framkommer\r\nibland en motsättning mellan grundforskning och behovsinriktad, ofta mer\r\ntillämpad, forskning. Motsättningen kan till del ha sin upprinnelse i en be-\r\ngreppsförvirring. Behovsmotiverad forskning utgår från ett problem eller en\r\nfrågeställning inom en sektor och kan innehålla element av både grundforsk-\r\nning och tillämpad forskning. Forskare kan samtidigt vara engagerade i såväl\r\ngrundforskning som tillämpad forskning. Det är inte ovanligt att just sådana\r\nforskningsmiljöer är framstående.\r\nRegeringen anser att motsättningen mellan inomvetenskapligt motiverad\r\nforskning och grundforskning å ena sidan och behovsmotiverad forskning å\r\nden andra är olycklig. Ett framgångsrikt svenskt näringsliv med stor konkur-\r\nrenskraft är en förutsättning för välfärdssamhällets fortlevnad. För att det\r\nsvenska näringslivet även i framtiden skall vara internationellt konkurrens-\r\nkraftigt behövs en fortsatt stark inriktning mot produkter och processer med\r\nkunskapshöjd. I denna utveckling har även staten en viktig roll. En högtekno-\r\nlogisk industri behöver god tillgång till kompetens inom sådana områden som\r\när strategiska för denna sektor. Omfattande utbildning och en stark offentlig\r\nforskning och utveckling inom områden med relevans för det högteknologis-\r\nka näringslivet är därmed viktiga. Sverige har en lång tradition av samarbete\r\nmellan akademisk forskning och de stora industriföretagen. Framöver bedöms\r\nde små och medelstora företagens betydelse för ekonomin öka, varför det är\r\nangeläget att det nyssnämnda samarbetet vidareutvecklas till att i större ut-\r\nsträckning även omfatta små företag och nya branscher. De små företagen\r\nmåste på ett bättre sätt kunna ta del av kunskapsutvecklingen inom universi-\r\ntet, högskolor och forskningsinstitut.\r\nRegeringen tillkallade hösten 2004 ett innovationspolitiskt råd som forum\r\nför diskussioner om riktlinjer för svensk innovationspolitik och strategier för\r\ntillväxt och förnyelse. Rådet leds av näringsministern. Forskningsberedningen\r\noch Innovationspolitiska rådet skall samarbeta bl.a. kring den strategi för\r\ninnovation som presenterades i juni 2004 i skriften Innovativa Sverige - en\r\nstrategi för tillväxt och förnyelse (Ds 2004:36).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) föreslås bl.a. tillkännagivanden om\r\nforskningspolitikens inriktning och om ett bättre beslutsunderlag för fördel-\r\nningen av resurserna för forskning. Sverige behöver en forskningspolitik som\r\nmedverkar till att ge landet en möjlighet att bli en långsiktigt framstående\r\naktör i det globala kunskapssamhället, anför motionärerna. De anser att det\r\nbehövs starka, självständiga universitet och en mångfald av forskningsfinan-\r\nsiärer. Vidare behövs det ett företagsklimat som gör att de stora företagens\r\nforskning kan behållas i Sverige, som kan locka andra företag till Sverige och\r\nsom kan göra det möjligt för nya små och medelstora företag att växa upp. Att\r\nförmå utveckla och behålla attraktiv företagsforskning är en viktig del av en\r\nnationell forskningsstrategi, säger motionärerna. De menar att kunskapsklus-\r\nter i världsklass som redan finns eller är på väg att etableras behöver stimule\r\nras. Det måste finnas utrymme för fri långsiktig forskning, annars kommer\r\nockså den mer behovsinriktade forskningen att utarmas, påstår motionärerna.\r\nSverige ligger sedan flera år i topp när det gäller forsknings- och utvecklings\r\ninsatser som andel av BNP, men detta beror huvudsakligen på stora insatser\r\ninom näringslivet och försvaret, framhåller motionärerna. De konstaterar att\r\nföretagens insatser har lett till stora framgångar, inte minst inom tillämpad\r\nforskning. Företagen är dock känsliga för flera faktorer utanför ramen för\r\nutbildningspolitiken och forskningspolitiken - det ekonomiska klimatet, de\r\nallmänna villkoren för företagande och tillgången på utbildad arbetskraft,\r\nanför motionärerna.\r\nSverige behöver en nationell strategi för att skapa en attraktiv miljö för\r\nhögre utbildning och forskning och en forskningspolitik som medverkar till\r\natt ge landet en reell möjlighet att bli en framstående aktör på den globala\r\nkunskapsarenan, säger motionärerna. Forskningspropositionen innehåller\r\nfrämst en beskrivning av hur regeringen avser att fördela tillgängliga resurser\r\nanför motionärerna. De menar att propositionen inte innehåller någon syste-\r\nmatisk genomgång av principer och mål vad avser statens roll i fråga om\r\nforskning och utvecklingsarbete och att det inte heller finns någon tydlig\r\nforskningspolitisk inriktning. Propositionen omfattar inga förslag om nya\r\nforskningsresurser utöver de som redan aviserats och regeringen redovisar\r\ninte heller någon utvärdering av vad som uppnåtts som ett resultat av den\r\nföregående forskningspolitiska propositionen, säger motionärerna.\r\nMotionärerna anser att det krävs ett bättre beslutsunderlag för svensk\r\nforskningspolitik och att det bör ske en återgång till den princip som tidigare\r\ngällde, nämligen att de politiska organen endast skall göra övergripande be-\r\ndömningar, medan universitet, högskolor och forskningsfinansierande myn-\r\ndigheter skall svara för vetenskapliga och professionella bedömningar och\r\nden närmare uppläggningen av verksamheten. Det behövs också ett bättre\r\nbeslutsunderlag för hur de statliga resurserna till forskning skall fördelas fö\r\natt uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser, dvs. mellan direkta anslag\r\ntill universitet och högskolor å ena sidan och resurserna via forskningsråden\r\noch Vinnova å den andra, anför motionärerna.\r\nAnslagen till forskningen måste höjas betydligt mer än vad regeringen fö-\r\nreslår om det skall bli en reell satsning på forskning för utveckling, tillväxt\r\noch ett bättre liv, anser motionärerna. De föreslår - utöver regeringens totala\r\nökning av fakultetsanslagen med 520 miljoner kronor - ytterligare 200 miljo-\r\nner kronor år 2006, 300 miljoner kronor år 2007, 400 miljoner kronor år\r\n2008, 500 miljoner kronor år 2009 och 600 miljoner kronor år 2010, vilket\r\ntotalt innebär ytterligare 2 miljarder kronor till forskning.\r\nPrioriterade forskningsområden\r\nPropositionen\r\nInledning\r\nSom tidigare nämnts anges i propositionen tre forskningsområden som priori-\r\nterade, nämligen medicinsk forskning, teknisk forskning och forskning till\r\nstöd för hållbar utveckling. Näringsutskottet tar här upp de två sistnämnda\r\nområdena, där myndigheter på näringsutskottets ansvarsområde berörs, näm-\r\nligen Vinnova och Rymdstyrelsen. För den medicinska forskningen, där ock-\r\nså behovsmotiverad forskning kan vara aktuell, tillhör de berörda aktörerna -\r\nVetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)\r\n- inte näringsutskottets beredningsområde.\r\nTeknisk forskning\r\nRegeringen gör bedömningen att Vetenskapsrådet, Vinnova och Rymdstyrel-\r\nsen under åren 2005-2008 tillsammans bör tillföras 350 miljoner kronor för\r\nstöd till teknisk forskning, varav 160 miljoner kronor till Vetenskapsrådet,\r\n180 miljoner kronor till Vinnova och 10 miljoner kronor till Rymdstyrelsen.\r\nMedlen till Vetenskapsrådet bör öka med 10 miljoner kronor år 2005, ytterli-\r\ngare 45 miljoner kronor år 2006, ytterligare 25 miljoner kronor år 2007 och\r\nytterligare 80 miljoner kronor år 2008. Medlen till Vinnova bör öka med\r\n10 miljoner kronor år 2005, ytterligare 45 miljoner kronor år 2006, ytterligare\r\n25 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 100 miljoner kronor år 2008. Med-\r\nlen till Rymdstyrelsen för rymdforskning bör öka med 5 miljoner kronor år\r\n2006 och ytterligare 5 miljoner kronor år 2007.\r\nSom bakgrund redovisas att, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), staten\r\når 2004 avsatte 2,1 miljarder kronor för teknisk forskning. Utöver detta förde-\r\nlade forskningsstiftelserna ca 1,5 miljarder kronor, varav mer än 50 % avsåg\r\nteknisk forskning. Teknisk forskning finansieras även från andra källor, så-\r\nsom näringslivet och privata stiftelser. Sammantaget uppgick avsättningarna\r\ntill nästan 3 miljarder kronor. Den offentligt finansierade civila tekniska\r\nforskningen är mindre i Sverige än i motsvarande länder - Finland har t.ex.\r\nungefär lika omfattande civil teknisk forskning som Sverige trots sitt lägre\r\ninvånarantal. Huvuddelen av forskning och utveckling inom teknikområdet\r\nfinansieras dock främst av och utförs i näringslivet. De neddragningar inom\r\nnäringslivets FoU som gjorts i samband med den senaste lågkonjunkturen har\r\ndärmed även minskat den sammanlagda tekniska forskningen i Sverige. Sam-\r\ntidigt har även stödet från forskningsstiftelserna minskat. Sammantaget bety-\r\nder detta att den tekniska forskningen i Sverige har minskat och fortsätter att\r\nminska, konstaterar regeringen.\r\nBland de tekniska områden som har lyfts fram i rådens och lärosätenas\r\nforskningsstrategier och som förts fram i kontakter med näringslivets repre-\r\nsentanter finns forskning inom informations- och kommunikationsteknik,\r\nmaterialforskning med både mikro- och nanovetenskap, biovetenskap och\r\nbioteknik samt process- och produktionsteknik, sägs det i propositionen. Det\r\nbör ankomma på forskningsfinansiärerna att avgöra vilka områden som bör få\r\nstöd.\r\nI propositionen lämnas en redovisning av den nuvarande situationen när\r\ndet gäller forskning inom följande fem områden: informations- och kommu-\r\nnikationsteknik, materialteknik och nanovetenskap, biovetenskap och biotek-\r\nnik, process- och produktionsteknik samt rymdforskning.\r\nEn stark teknisk forskning är viktig för näringslivets kompetensförsörjning\r\noch för utveckling av nya kommersialiserbara idéer och högteknologiska\r\nprodukter, framhåller regeringen. Detta gäller speciellt i Sverige där ekono-\r\nmin är mycket exportberoende och där en stor del av exporten består av hög-\r\nteknologiska produkter eller härrör från högteknologiska processer. Den\r\nökande internationella konkurrensen inom exportsektorn ställer nya krav på\r\nförmågan att utveckla och förnya produktutveckling, processer och metoder.\r\nUtöver satsningar på teknik för de högteknologiska branscherna, bl.a. biotek-\r\nnik, nanoteknik och IT-forskning, är det även viktigt att samhället upprätthål-\r\nler en hög kompetens inom de grundläggande teknikvetenskaperna och inom\r\nteknik relaterad till process- och produktionsteknik inom traditionell industri\r\nProduktionsteknisk forskning är dessutom viktig för andra sektorer, såsom\r\nbio- och nanoteknikindustrierna. Dessutom är de statliga avsättningarna för\r\ncivil teknisk FoU små, i jämförelse med andra länder med liknande industri-\r\nstruktur, vilket får till följd att andra aktörers beslut får stor effekt. Samm\r\ntaget innebär detta att staten behöver avsätta ökade resurser för civil teknisk\r\nforskning inom såväl teknisk grundforskning som mer direkt näringslivsrela-\r\nterad teknikforskning, sägs det i propositionen.\r\nForskning till stöd för hållbar utveckling\r\nRegeringen gör bedömningen att Forskningsrådet för miljö, areella näringar\r\noch samhällsbyggande (Formas), Vetenskapsrådet och Vinnova under åren\r\n2005-2008 tillsammans bör tillföras 210 miljoner kronor för stöd till forsk-\r\nning om miljö och hållbar utveckling, varav 140 miljoner kronor till Formas,\r\n50 miljoner kronor till Vetenskapsrådet och 20 miljoner kronor till Vinnova.\r\nMedlen till Vinnova bör öka med 5 miljoner kronor år 2006, ytterligare\r\n5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 10 miljoner kronor år 2008 för stöd\r\ntill forskning om hållbar utveckling.\r\nFormas och Vinnova bör i samverkan finansiera ett forskningsprogram för\r\nmiljöteknik, för vilket Formas bör utnyttja 5 miljoner kronor år 2007 och\r\nytterligare 5 miljoner kronor år 2008 och Vinnova bör utnyttja 10 miljoner\r\nkronor år 2007 och ytterligare 10 miljoner kronor år 2008 (se vidare avsnittet\r\nom FoU-program i samverkan med näringslivet i det följande).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) sägs - utan direkt koppling till något\r\nyrkande - att framstående forskning inom medicin och teknik är en viktig\r\ngrund för Sveriges framtidsmöjligheter. Motionärerna stöder därför att dessa\r\nområden skall vara prioriterade.\r\nStarka forskningsmiljöer\r\nPropositionen\r\nRegeringen gör bedömningen att tillgången till större forskningsanslag som\r\nger långsiktigt stöd till internationellt ledande forskningsmiljöer bör öka i d\r\nsvenska forskningssystemet. Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv\r\noch socialvetenskap (FAS), Formas och Vinnova bör under åren 2006-2008\r\ntillsammans tillföras 300 miljoner kronor för stöd till starka forskningsmiljö-\r\ner, varav 210 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 10 miljoner kronor till\r\nFAS, 20 miljoner kronor till Formas och 60 miljoner kronor till Vinnova.\r\nVetenskapsrådet bör tillföras 77 miljoner kronor år 2006, ytterligare 73 mil-\r\njoner kronor år 2007 och ytterligare 60 miljoner kronor år 2008. FAS bör\r\ntillföras 3 miljoner kronor år 2006, ytterligare 2 miljoner kronor år 2007 och\r\nytterligare 5 miljoner kronor år 2008. Formas bör tillföras 5 miljoner kronor\r\når 2006, ytterligare 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 10 miljoner\r\nkronor år 2008. Vinnova bör tillföras 15 miljoner kronor år 2006, ytterligare\r\n20 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 25 miljoner kronor år 2008.\r\nI propositionen anges olika skäl för att satsa på starka forskningsmiljöer,\r\nt.ex. inomvetenskapliga, fördelningspolitiska, näringspolitiska och samhälls-\r\npolitiska. När det gäller det näringspolitiska perspektivet sägs att tillgången\r\ntill starka forskningsmiljöer inom näringslivsrelevanta forskningsfält är av\r\nstor vikt för att öka konkurrenskraften hos kunskapsintensiva företag samt för\r\natt öka Sveriges attraktionskraft för internationella FoU-investeringar. Reger-\r\ningen gör bedömningen att tillgången till större forskningsanslag som ger\r\nlångsiktigt stöd till starka forskningsmiljöer av världsklass bör öka. När det\r\ngäller Vinnova sägs att myndigheten bör stödja starka forsknings- och innova-\r\ntionsmiljöer som bedriver långsiktig, behovsmotiverad forskning av stort\r\nvärde för svensk konkurrenskraft och en hållbar tillväxt. För de starka forsk-\r\nnings- och innovationsmiljöer som finansieras av Vinnova ställs, utöver krav\r\npå vetenskaplig excellens, också höga krav på miljöernas relevans för svenskt\r\nnäringsliv och på deras förmåga att bidra till innovationer och hållbar tillväx\r\nViktiga kriterier för dessa miljöer bör därför vara förmåga till samspel med\r\nFoU-baserade företag, förekomst av effektiva stödfunktioner för kommersia-\r\nlisering av forskningsresultat och tekniköverföring samt fungerande samfi-\r\nnansiering med deltagande företag.\r\nFördjupad samverkan mellan Vetenskapsrådet och Vinnova - som föror-\r\ndas i propositionen - syftar till att förena Vetenskapsrådets kunskaper om\r\nvillkoren för den nyfikenhetsstyrda och forskarinitierade forskningen med\r\nVinnovas kompetens inom innovations- och tillväxtfrågor. Regeringen avser\r\natt öronmärka delar av de medel som fördelas till satsningen på starka forsk-\r\nningsmiljöer för nyssnämnda gemensamt beslutade satsningar. Regeringen\r\nplanerar att ge myndigheterna i uppdrag att samverka kring satsningen på\r\nstarka forskningsmiljöer och förutsätter att samordningen sker genom någon\r\nform av myndighetsgemensam arbetsgrupp eller motsvarande. Regeringen\r\nförutsätter att satsningar som har en varaktighet på upp till tio år blir förem\r\nför flera utvärderingar under verksamhetsperioden. Det är på längre sikt också\r\nangeläget att satsningen på starka forskningsmiljöer i sin helhet utvärderas fö\r\natt analysera vilka effekter den har haft på utvecklingen av svensk forskning,\r\ninnovation och dess finansiering. För att underlätta regeringens uppföljning\r\noch redovisning till riksdagen avser regeringen att ge myndigheterna i upp-\r\ndrag att regelbundet lämna redogörelser för hur satsningen på starka forsk-\r\nningsmiljöer utvecklas.\r\nMeriteringsanställningar\r\nPropositionen\r\nLärosätena bör, enligt regeringens bedömning, utveckla en långsiktig plane-\r\nring av kompetensförsörjning och en balanserad karriärstruktur. Den årliga\r\nexaminationen inom forskarutbildningen bör vara fortsatt hög, och de nydis-\r\nputerades möjligheter till fortsatt forskning och meritering bör öka. Den för-\r\nstärkning av lärosätenas anslag för forskning och forskarutbildning som avi-\r\nseras i propositionen bör bidra till att bl.a. öka antalet forskarassistenter o\r\nbiträdande lektorer. För att öka antalet meriteringsanställningar bör Veten-\r\nskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova under åren 2006-2008 tillföras\r\n150 miljoner kronor, varav 85 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 5 miljo-\r\nner kronor till FAS, 10 miljoner kronor till Formas och 50 miljoner kronor till\r\nVinnova. Medlen till Vinnova bör fördelas med 3 miljoner kronor år 2006,\r\nytterligare 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 42 miljoner kronor år\r\n2008.\r\nDen nuvarande situationen för de nyexaminerade doktorerna är i hög grad\r\notillfredsställande, sägs det i propositionen. Perioden närmast efter doktorsex\r\namen bör kunna vara en av de mest produktiva i en forskarkarriär, och denna\r\npotential bör utnyttjas bättre. Bristen på tydliga meriteringsmöjligheter mins-\r\nkar forskarkarriärens attraktivitet. Antalet forskarassistenter och biträdande\r\nlektorer bör öka kraftigt för att hantera det generationsskifte som stundar, fö\r\natt skapa en mer balanserad karriärstege där de yngre forskarnas kapacitet tas\r\ntill vara och för att säkerställa att högt kvalificerade nyexaminerade doktorer\r\nges möjligheter att vidareutvecklas till ledande forskare. Medel bör därför\r\navsättas för fördelning av de forskningsfinansierande myndigheterna.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) föreslås ett tillkännagivande om beho-\r\nvet av att öka antalet forskartjänster och förbättra forskarnas villkor. Reger-\r\ningens förslag om sammanlagt 150 miljoner kronor för att öka antalet merite-\r\nringsanställningar går i rätt riktning men är otillräckligt, anser motionärerna\r\nDe menar att det behöver skapas fler möjligheter för nydisputerade forskare -\r\ns.k. postdoktorala tjänster - förutom de nuvarande forskarassistenttjänsterna\r\noch biträdande lektorstjänsterna. För dem som har disputerat är genomsnitts-\r\ntiden sju år, innan en fast anställning blir aktuell, säger motionärerna. De\r\nhänvisar till att - enligt tillgänglig statistik - särskilt kvinnliga forskare\r\nbas av de otrygga anställningsvillkoren.\r\nForskarskolor\r\nPropositionen\r\nRegeringen gör bedömningen att utvecklingen av forskarutbildningen bör\r\nstimuleras genom att Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova fördelar\r\nmedel till forskarskolor inom starka forskningsmiljöer och inom andra områ-\r\nden där det bedöms ändamålsenligt utifrån myndigheternas respektive upp-\r\ndrag. För detta ändamål bör myndigheterna under åren 2006-2008 tillföras\r\n100 miljoner kronor, varav 60 miljoner kronor till Vetenskapsrådet, 5 miljo-\r\nner kronor till FAS, 10 miljoner kronor till Formas och 25 miljoner kronor till\r\nVinnova. Medlen till Vinnova bör fördelas med 3 miljoner kronor år 2006,\r\nytterligare 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 17 miljoner kronor år\r\n2008.\r\nRegeringen anser att det inte är önskvärt att bygga upp ett enhetligt system\r\nmed forskarskolor vid sidan av eller i stället för den nuvarande forskarutbild-\r\nningen. Regeringen menar dock att stöd till forskarskolor från forskningsrå-\r\nden och Vinnova kan vara ett bra sätt att dra nytta av dessa finansiärers bety-\r\ndelse för nationell kvalitetsgranskning och prioritering utan att de vare sig g\r\nnågot generellt ansvar för forskarutbildningens organisation och finansiering\r\neller bygger upp ett särskilt system för en del av forskarutbildningen. Forsk-\r\nningsråden och Vinnova bör som ett kompletterande stöd till forskarskolor\r\nutlysa långsiktiga men tidsbegränsade medel som lärosäten, eventuellt till-\r\nsammans med andra intressenter, ansöker om. Regeringen anser att framställ-\r\nningar om medel till enskilda forskarskolor i framtiden bör hanteras genom\r\nden utlysningsprocess som forskningsråden och Vinnova utarbetar i enlighet\r\nmed vad som sägs i propositionen. När det gäller forskarskolor i samverkan\r\nmed näringslivet bör medfinansiering från deltagande företag förutsättas.\r\nLiksom när det gäller satsningen på starka forskningsmiljöer är det viktigt att\r\nbåde de enskilda forskarskolor som får stöd och stödformen som sådan följs\r\nupp och utvärderas, sägs det i propositionen.\r\nForskning, innovation och hållbar tillväxt\r\nPropositionen\r\nForskningens roll i innovationssystemet\r\nEtt effektivt utbyte av kunskap och teknik mellan den akademiska forskning-\r\nen och näringslivet är avgörande för svensk industris framtida konkurrens-\r\nkraft, sägs det i propositionen. Kunskapsöverföringen till näringslivet och\r\nkommersialiseringen av forskningsresultat behöver öka. Regeringens bedöm-\r\nning är att idéer och forskningsresultat från den offentligt finansierade forsk\r\nningen även fortsättningsvis kommer att ha betydelse för framtida framgångs-\r\nrika företag, på motsvarande sätt som många av de nuvarande vinstgivande\r\nprodukterna och tjänsterna har sitt ursprung i forskning som finansierats av\r\nstaten. I propositionen presenteras olika initiativ för att förbättra kommersia\r\nsering av forskningsresultat från offentlig forskning och förslag som syftar ti\r\nförbättrade möjligheter till tekniköverföring mellan offentligt finansierad\r\nforskning och näringslivet. De områden som rör näringsutskottets ansvarsom-\r\nråde redovisas i de kommande avsnitten om forskning i små och medelstora\r\nföretag, FoU-program i samverkan med näringslivet, institutens roll i innova-\r\ntionssystemet och insatser för ökad forskarmobilitet.\r\nFöljande initiativ och insatser rör främst utbildningsutskottets ansvarsom-\r\nråde (i ett fall lagutskottets ansvarsområde):\r\n- Rätten till resultaten av högskoleforskning. Regeringen har tillsatt en sär-\r\nskild utredare, professor Marianne Levin, med uppdrag (dir. 2004:106) att\r\nklarlägga de rättsliga konsekvenserna av att avskaffa lärarundantaget, vilket\r\ninnebär att ett avskaffande av lärarundantaget är ett huvudalternativ för reger\r\ningen i frågan om rätten till forskningsresultaten. Utredaren skall även över-\r\nväga vissa regler i anslutning till ett alternativ med ett bibehållet lärarunda\r\ntag. Utredningen - som enligt de nämnda direktiven skulle redovisa sitt arbete\r\nden 31 mars 2005 - kommer, enligt uppgift från Utbildningsdepartementet,\r\natt ges utökad tid till den 1 november 2005.\r\n- Handlingsplaner för kommersialisering och tekniköverföring vid univer-\r\nsitet och högskolor. Regeringen gör bedömningen att universitet och högsko-\r\nlor bör upprätta handlingsplaner för sitt arbete med att kommersialisera forsk-\r\nningsresultat och med tekniköverföring, varvid främst lärosäten inom medi-\r\ncinska, tekniska och naturvetenskapliga vetenskapsområden bör utarbeta\r\nhandlingsplaner.\r\n- Holdingbolagens roll i innovationssystemet. Regeringen gör bedömning-\r\nen att lärosätenas holdingbolag bör ses över och stärkas. En förhandlare bör\r\nges i uppdrag att föreslå hur en effektivare struktur av holdingbolag kan bil-\r\ndas. Alla lärosäten bör på sikt få tillgång till ett holdingbolags tjänster. Ho\r\ndingbolagen bör förstärkas genom kapitaltillskott om 45 miljoner kronor år\r\n2006 och 15 miljoner kronor år 2007.\r\n- Immaterialrättsligt skydd (främst lagutskottets ansvarsområde). Reger-\r\ningen har tillsatt en särskild utredare, professor Ove Granstrand, med uppdrag\r\natt se över de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt och\r\nanalysera hur svenska företag hanterar patentering som konkurrensmedel i\r\njämförelse med företag i andra länder (dir. 2004:55). Utredningen syftar till\r\natt skapa förståelse främst hos små kunskapsintensiva företag för de ekono-\r\nmiska vinsterna - och kostnaderna - med patentering samt att föreslå åtgärder\r\nför att stimulera dessa företag att i ökande grad skydda sina innovationer.\r\nUtredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 augusti 2005 (dir. 2005:\r\n09). Vidare har regeringen tillsatt en kommitté (ordförande: justitierådet\r\nKerstin Calissendorff) med uppgift att följa upp patentskyddet för biotekniska\r\nuppfinningar liksom de effekter på forskningen som detta skydd har givit (dir.\r\n2005:02). Kommittén skall lämna en delredovisning den 1 juli 2006 och\r\nslutredovisning den 1 mars 2008.\r\n- Imego AB. Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga regeringen\r\natt avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Imego Aktiebolag till ny\r\nhuvudman.\r\nForskning i små och medelstora företag\r\nVinnova bör, enligt regeringens bedömning, under åren 2007 och 2008 tillfö-\r\nras 10 miljoner kronor för att främja små och medelstora företags tillgång till\r\nforskning och utveckling, varav 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare\r\n5 miljoner kronor år 2008.\r\nMer än 98 % av Sveriges företag är små eller medelstora, dvs. har färre än\r\n250 anställda. Dessa företags konkurrenskraft och tillväxt är betydelsefulla\r\nför Sveriges innovationsförmåga och ekonomiska tillväxt. Små och medelsto-\r\nra företag sysselsätter 60 % av dem som arbetar i den privata sektorn. Kun-\r\nskapsintensiva företag som har ett nära samarbete med universitet och hög-\r\nskolor uppvisar en högre tillväxt än andra företag enligt en studie utförd av\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Andra studier visar att svensk\r\nsmå och medelstora företag bedriver relativt lite egen forskning och utveck-\r\nling i internationell jämförelse. Det är därför angeläget att den innovativa\r\nförmågan och FoU-kompetensen i små och medelstora företag stärks.\r\nIndustriforskningsinstituten är en viktig samarbetspartner för många små\r\noch medelstora företag. Regeringen bedömer att den förstärkning av institu-\r\ntens långsiktiga, strategiska finansiering som förordas i propositionen (se\r\nvidare i det följande) ytterligare kan förbättra institutens tillgänglighet för\r\ndessa företag. Samarbetsprogram med näringslivet är en annan insats som kan\r\nbidra till att små och medelstora företag kan bilda varaktiga samarbeten inom\r\nFoU med andra företag, institut och lärosäten (se vidare nästföljande avsnitt).\r\nFlera statliga myndigheter, stiftelser och andra aktörer driver program som\r\nsyftar till att stödja forskning och utveckling i små och medelstora företag.\r\nVinnova och Stiftelsen för strategisk forskning samarbetar t.ex. genom en\r\ninsats som syftar till att stödja forskning i små, högteknologiska företag. Den\r\nkoncern för kommersialisering av idéer från akademisk forskning och det\r\nkunskapsintensiva näringslivet som nyligen bildats, Innovationsbron AB,\r\nkommer också att kunna bidra till små och medelstora företags innovations-\r\nkraft. Regeringen bedömer dock att det behövs ytterligare insatser för att\r\nstödja kunskapsutveckling i små och medelstora företag.\r\nFoU-program i samverkan med näringslivet\r\nEnligt regeringens bedömning bör Vinnova under åren 2005-2008 tillföras\r\n120 miljoner kronor för FoU-program i samverkan med näringslivet, varav\r\n10 miljoner kronor år 2005, ytterligare 60 miljoner kronor år 2006, ytterligare\r\n10 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 40 miljoner kronor år 2008. Även\r\nde medel för allmänna förstärkningar som enligt propositionen bör fördelas\r\ntill Vinnova åren 2006 och 2007 kan tas i anspråk för detta ändamål. Reger-\r\ningen har nyligen i tilläggsbudget i 2005 års ekonomiska vårproposition fram-\r\nlagt förslag om de anslagsmässiga konsekvenserna under år 2005.\r\nErfarenheterna av de nu löpande samverkansprogrammen mellan staten\r\noch näringslivet - fordonsforskningsprogrammet och det nationella flygtek-\r\nniska forskningsprogrammet - är goda, sägs det. Regeringen bedömer mot\r\nbakgrund härav att FoU-program i samarbete med näringslivet är ett väl be-\r\nprövat instrument som bör kunna erbjudas även andra för Sverige viktiga\r\nbranscher. Programmen skall avse områden där Sverige är eller har förutsätt-\r\nningar att bli världsledande forskningsmässigt och industriellt på kort och\r\nlång sikt. En förutsättning för att regeringen skall inrätta samarbetsprogram ä\r\natt näringslivet bidrar med minst halva finansieringen av programmens totala\r\nomfattning. Syftet med programmen är i första hand att stärka svensk indu-\r\nstris internationella konkurrenskraft genom att bygga upp strategisk kompe-\r\ntens inom företagen och forskningsinstitutionerna och genom att skapa mö-\r\ntesplatser med förutsättningar för långsiktigt samarbete mellan näringsliv och\r\nforskare vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Programmen skall\r\nbidra till att öka tillgången på forskarutbildad personal inom områden som är\r\nav vikt för näringslivet. Ytterligare ett syfte med satsningen är att skapa god\r\nförutsättningar för ett fortsatt högt deltagande och ledarskap i projekt inom\r\nEU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling.\r\nRegeringen har tagit initiativ till ett antal branschvisa samtal med närings-\r\nlivet med utgångspunkt i de områden som angavs i regeringsförklaringen år\r\n2004 i syfte att genomlysa förutsättningarna för att utveckla Sveriges ledande\r\nposition inom dessa områden. Samtal kommer sålunda att föras med närings-\r\nliv och fackliga organisationer inom IT/telekommunikations- och läkeme-\r\ndels/bioteknikbranscherna och med företrädare för bas- och verkstadsindustri\r\ninom trä/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri. Härefter kommer\r\nVinnova att ges i uppdrag att i interaktion med näringslivet och andra aktörer,\r\nsåsom universitet, högskolor och industriforskningsinstitut, utveckla samar-\r\nbetsprogram med näringslivet och inkomma till regeringen med förslag på\r\nsådana program. Programmen skall bidra till utvecklingen av innovationssy-\r\nstemen inom respektive område, och även små och medelstora företag bör ges\r\nutrymme att delta i programmen. Några av de områden som är aktuella för\r\nprogramsatsningar presenteras i propositionen. Det rör sig om forskningspro-\r\ngram med koppling till fordonsindustrin, program inom flyg- och rymdområ-\r\ndena och program inom miljöteknikområdet. I det följande redovisas vissa\r\nuppgifter om dessa forskningsprogram.\r\nBeträffande fordonsforskningen under programrådet för fordonsforskning\r\nsägs i propositionen att - i syfte att skapa goda förutsättningar för en fortsa\r\nkonkurrenskraftig fordonsindustri - staten, berörda regioner och näringslivet\r\nsedan år 1994 gör riktade satsningar på FoU inom ramen för Programrådet för\r\nfordonsforskning. Verksamheten är reglerad genom avtal mellan AB Volvo,\r\nFordonskomponentgruppen AB, Saab Automobile AB, Scania CV AB, Volvo\r\nPersonvagnar AB, Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Vinnova och\r\nVägverket. Programrådet ansvarar för genomförandet av fyra - av staten och\r\nnäringslivet samfinansierade - forskningsprogram inom fordonsområdet. Det\r\nfordonstekniska forskningsprogrammet är ett forskningsprogram för ökad\r\nkonkurrenskraft, huvudsakligen inriktat mot miljö, säkerhet och kost-\r\nnad/kvalitet. Regeringen tecknade nyligen ett avtal med fordonsindustrin om\r\nen förlängning och utökning av programmet, som därmed löper t.o.m. år\r\n2008. Den statliga insatsen i programmet utökas från år 2006 med 20 miljoner\r\nkronor. Regeringens bedömning är att de nya medel som regeringen beräknat\r\ni budgetpropositionen för år 2005 för FoU-program i samarbete med närings-\r\nlivet skall täcka den utökade statliga insatsen om 20 miljoner kronor per år i\r\nfordonsforskningsprogrammet. Därmed kommer den statliga insatsen att\r\nuppgå till totalt 50 miljoner kronor årligen; industrin har utfäst sig att dera\r\ninsats kommer att uppgå till motsvarande nivå. De övriga fordonsforsknings-\r\nprogrammen är samverkansprogrammet kring utveckling av mer miljöanpas-\r\nsade fordon (\"Gröna bilen\"), Emissionsforskningsprogrammet och program-\r\nmet Intelligent Vehicle Safety Systems.\r\nNär det gäller forskningsprogram inom fordonstelematik och produktions-\r\nteknik redovisas i propositionen att regeringen har uppdragit åt Vinnova att\r\nlämna förslag på FoU-program inom fordonstelematik. Planeringsramen för\r\nåren 2005-2008 är 90 miljoner kronor och en förutsättning är att de förslag\r\nsom lämnas skall utarbetas i samverkan med fordonsindustrin, telekommuni-\r\nkationsindustrin och med berörda regionala och kommunala aktörer och byg-\r\nga på samfinansiering, där övriga aktörer går in med minst samma belopp\r\nsom staten. Förslagen skall medverka till en tydlig profilering av områden där\r\nSverige har både stark forskningskompetens och en stark industri och syfta\r\ntill att skapa ett svenskt varumärke för fordonstelematik liknande det för\r\ntrafiksäkerhet.\r\nRegeringen har vidare uppdragit åt Vinnova att lämna förslag på program\r\ninom produktionsteknisk FoU. Denna satsning skall syfta till att utveckla\r\nmetoder för effektivare och mer resurssnål produktion till lägre kostnader och\r\ninriktas mot fordonsindustrin men vara lika relevant för underleverantörer och\r\növrig tillverkande industri. Förslaget skall utarbetas i samverkan med Verket\r\nför näringslivsutveckling (Nutek), fordonsindustrin samt berörda regionala\r\noch kommunala aktörer. Planeringsramen för perioden 2005-2008 omfattar\r\n290 miljoner kronor i statliga medel och förutsätter samfinansiering med\r\növriga aktörer med minst samma belopp. Regeringen bedömer att av de medel\r\nsom riksdagen anvisat för år 2005 för FoU-program i samarbete med närings-\r\nlivet bör 10 miljoner kronor reserveras för forskningsprogram inom fordons-\r\ntelematik och produktionsteknik. För åren 2006-2008 bör 50, 60 respektive\r\n40 miljoner kronor beräknas.\r\nRiksdagsbeslut avseende det nationella, flygtekniska forskningsprogram-\r\nmet omfattar perioden 1993/1994-2004. Det statliga bidraget till finansiering-\r\nen har hittills uppgått som mest till 30 miljoner kronor per år, och flygindu-\r\nstrin har bidragit med motsvarande summa. Programmets mål är att genom\r\nstimulans till forskningsarbete bidra till att utveckla svensk flygindustris\r\nkompetens och konkurrenskraft. I en utvärdering år 2004 (Vinnova, rapport\r\n2004:9) konstaterades att programverksamheten lyckats väl med måluppfyl-\r\nlelsen och förslag lämnades om framtida utformning av programmet, bl.a. att\r\ndet bör fortsätta under en fyraårsperiod på en väsentligt utökad ekonomisk\r\nnivå. Flygindustrin stöder detta förslag. Regeringen bedömer att programmet\r\nhar bedrivits på ett effektivt sätt, att resultaten är positiva och att samverk\r\nformen har fungerat väl. I enlighet med utvärderingens rekommendationer\r\ngjorde regeringen bedömningen i budgetpropositionen för år 2005 (prop.\r\n2004/05:1) att programmet bör fortsätta under perioden 2005-2008 och att det\r\nstatliga bidraget till finansieringen av programmet bör öka. Programmet be-\r\nskrevs vidare i den försvarspolitiska propositionen (prop. 2004/05:5). Reger-\r\ningen beräknar ett totalt statligt bidrag till programmet om 145 miljoner kro-\r\nnor under perioden 2005-2008, med en finansiering med 80 miljoner kronor\r\nfrån utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet och med 65 mil-\r\njoner kronor från utgiftsområde 24 Näringsliv (anslag 26:2 Vinnova: Forsk-\r\nning och utveckling), det sistnämnda fördelat med 10 miljoner kronor år\r\n2005, 15 miljoner kronor år 2006 och 20 miljoner kronor under vardera åren\r\n2007 och 2008.\r\nEn av regeringen tillsatt arbetsgrupp, som har haft i uppdrag att utarbeta en\r\nvision och en handlingsplan för flyg- och rymdverksamhetens fortsatta ut-\r\nveckling, har föreslagit att ett motsvarande samarbetsprogram med näringsli-\r\nvet som det nyssnämnda inom flygområdet skall startas inom rymdområdet.\r\nEtt nationellt rymdtekniskt forskningsprogram kan bidra till att positionera\r\nsvensk rymdindustri och rymdteknisk forskning i Europa och övriga världen,\r\nmenar arbetsgruppen. Ett samarbete mellan industri, universitet, högskolor\r\noch forskningsinstitut anses kunna leda till relevanta projekt i den rymdtek-\r\nniska forskningsfronten och kunna stärka förmågan att delta i och dra nytta av\r\ninternationellt forsknings- och tekniksamarbete, t.ex. i EU:s ramprogram. I\r\nEU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling föreslås särskilda\r\naktiviteter inom rymdforskningsområdet. Regeringen ser positivt på arbets-\r\ngruppens förslag och anser att frågan bör utredas närmare. Regeringen avser\r\ndärför att uppdra åt Vinnova och Rymdstyrelsen att i samarbete med rymdin-\r\ndustrin analysera möjligheterna att starta ett rymdtekniskt program.\r\nBeträffande samarbetsprogram inom miljöteknikområdet noteras i proposi-\r\ntionen att Vinnova, på regeringens uppdrag, har tagit fram en strategi för\r\nforskning och innovation för området miljödriven teknikutveckling, enligt\r\nvilken Sverige har goda förutsättningar att utveckla kunskap och nya produk-\r\nter inom bl.a. miljörelaterad bioteknik och materialteknik. Regeringen har\r\ntidigare tagit initiativ till ett centrum för miljödriven näringslivsutveckling\r\noch miljöteknikexport och en särskild utredare, riksdagsledamoten Claes\r\nRoxbergh (mp), har lämnat förslag om organisationen för ett sådant centrum\r\n(SOU 2004:84). Centrumet - Sveriges miljöteknikråd, Swentec (Swedish\r\nEnvironmental Technology Council) - skall ha som mål att bidra till att Sve-\r\nrige blir en ledande nation inom miljödriven näringslivsutveckling, miljötek-\r\nnikexport och hållbar utveckling. Regeringen, som i december 2004 beslöt att\r\nen kommitté övergångsvis skulle handha Swentecs uppgifter, beslöt den\r\n14 april 2005 att inrätta rådet. Swentec får ett årligt anslag på 10 miljoner\r\nkronor och placeras vid Chalmers tekniska högskola.\r\nMånga av de företag som verkar inom miljöteknikområdet är små eller\r\nmedelstora. Regeringen avser att ge Vinnova och Formas i uppdrag att\r\ngemensamt och i dialog med näringslivet och andra berörda aktörer, såsom\r\nuniversitet och högskolor och forskningsinstitut, analysera, bedöma och bere-\r\nda förslag om ett miljöinriktat samarbetsprogram. Programmet skall finansie-\r\nras gemensamt och till lika delar av staten och näringslivet. Små och medel-\r\nstora företags medverkan i programmet bör vara prioriterad och programmet\r\nbör utformas på ett sådant sätt att deras medverkan underlättas. Regeringen\r\nkommer utifrån detta underlag att besluta om programmets genomförande.\r\nVinnova bör inom befintlig ram avsätta 10 miljoner kronor för ett forsknings-\r\nprogram inom miljöteknik i samarbete med näringslivet år 2007 och ytterliga-\r\nre 10 miljoner kronor år 2008, så att den totala omfattningen från Vinnova\r\nuppgår till 20 miljoner kronor årligen från år 2008. Formas bör avsätta\r\n5 miljoner kronor för detta ändamål år 2007 och ytterligare 5 miljoner kronor\r\når 2008. Regeringen bedömer det som angeläget att ytterligare stödja kun-\r\nskaps- och kompetensuppbyggnad inom miljöteknikområdet och anser att\r\nresurser bör fördelas till Vinnova för forskning till stöd för hållbar utveckli\r\n(se vidare avsnittet om det prioriterade området forskning till stöd för hållba\r\nutveckling i det föregående).\r\nInstitutens roll i innovationssystemet\r\nRegeringens bedömning avseende den långsiktiga, strategiska finansieringen\r\nav verksamheten vid de statligt delägda industriforskningsinstituten innebär\r\natt Vinnova under åren 2005-2008 bör tillföras 110 miljoner kronor för detta\r\nändamål, varav 45 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 65 miljoner kronor\r\når 2008.\r\nFör närvarande finns 17 industriforskningsinstitut inom IRECO Holding\r\nAB, som ägs till 55 % av staten och till 45 % av Stiftelsen för kunskaps- och\r\nkompetensutveckling (KK-stiftelsen). Instituten hade år 2003 en omsättning\r\npå ca 1 120 miljoner kronor. Sedan industriforskningsinstitutens bolagisering\r\npåbörjades år 1997 har finansieringen av långsiktig kompetensutveckling\r\nreglerats genom ett aktieägaravtal mellan staten och KK-stiftelsen. Avtalet\r\ninnebär att KK-stiftelsen avsätter 50 miljoner kronor under perioden 2003-\r\n2005, medan staten genom Vinnova avsätter 100 miljoner kronor varje år\r\nunder perioden 2003-2005 för institutens kompetensutveckling. Genom riks-\r\ndagens beslut med anledning av proposition 2001/02:02 om FoU och samver-\r\nkan i innovationssystemet (bet. 2001/02:NU5) gavs Ireco i uppdrag att verka\r\nför en omstrukturering av sina institut i syfte att skapa en sammanhållen\r\nstruktur med färre, större och mer internationellt konkurrenskraftiga institut\r\nmed en stark förankring hos näringslivet. För att finansiera omstruktureringen\r\ntillskjuter staten och KK-stiftelsen årligen 10 miljoner kronor vardera under\r\nperioden 2003-2005. Regeringen tillför ytterligare 40 miljoner kronor, förde-\r\nlade med 29 miljoner kronor år 2004 och 11 miljoner kronor år 2005, via\r\nVinnovas anslag Forskning och utveckling (26:2) för att finansiera Irecos\r\nomstrukturering. KK-stiftelsen har genom beslut under år 2004 tillskjutit\r\nytterligare 25 miljoner kronor för samma ändamål. Under perioden har de\r\novan angivna medlen för kompetensutveckling om totalt 350 miljoner kronor\r\nfördelats utifrån ansökningar från respektive industriforskningsinstitut.\r\nIreco förväntas slutföra den pågående fasen av omstruktureringen under år\r\n2005. Irecoinstituten kommer då i huvudsak att vara strukturerade i följande\r\nfyra grupper: en material- och verkstadsteknisk koncern under holdingbolaget\r\nSwerea AB; ett institut för fiber, tryck och förpackningar (STFI-Packforsk\r\nAB); en grupp inom bio-, miljö- och byggteknik (Sveriges Provnings- och\r\nForskningsinstitut AB, tidigare Trätek och Institutet för Livsmedel och Bio-\r\nteknik); en gruppering för instituten inom informations- och kommunikations-\r\nteknik. Regeringen konstaterar att samarbetet mellan staten och KK-stiftelsen\r\nvarit framgångsrikt och bl.a. utgjort en förutsättning för ett genomförande av\r\nomstruktureringsprocessen. Regeringen avser att verka för att samarbetet\r\nmellan staten och KK-stiftelsen skall kunna fortsätta även efter det att inneva\r\nrande avtalsperiod löpt ut år 2005. Det är regeringens bedömning att Ireco-\r\ninstituten behöver fortsätta att utvecklas mot en mer effektiv struktur av stör\r\noch mer fokuserade institut med större förutsättningar för förnyelse. Efter år\r\n2005 kommer utvecklingen av instituten att gå in i en ny fas, sedan den nya\r\nstrukturen etablerats.\r\nRegeringen redovisade i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop.\r\n1996/97:150) resultatet av det arbete som utförts i Kommittén för omstruktu-\r\nrering och förstärkning av industriforskningsinstituten, den s.k. KOFI-\r\nutredningen, och angav då särskilt att näringslivsintressenterna vid en bolagi-\r\nsering bör vara majoritetsägare i de av instituten nybildade aktiebolagen.\r\nGenom näringslivets internationalisering, bl.a. avseende ägandet, har förut-\r\nsättningarna för att näringslivet skall vara en betydelsefull och drivande ägar\r\nav industriforskningsinstituten dock förändrats. Den fortsatta utvecklingen av\r\nindustriforskningsinstituten förutsätter därför en mer flexibel syn på ägandet\r\nän den som redovisades i KOFI-utredningen. I vissa sektorer där de verk-\r\nsamma företagen i huvudsak är utlandsägda är ett majoritetsägande av när-\r\ningslivet inte rimligt. Regeringen avser därför att i undantagsfall öppna för e\r\nstatligt majoritetsägande om det är avgörande för att åstadkomma en stark\r\ninstitutssektor. En förutsättning för staten att gå in som majoritetsägare i et\r\ninstitut är ett tydligt engagemang från näringslivet i form av ökad uppdrags-\r\nvolym eller ökad omfattning på samverkansprojekt. Finansiering av ett statligt\r\nmajoritetsägande måste ske inom ramen för de medel som Ireco disponerar.\r\nDe medel om 110 miljoner kronor som regeringen bedömer att Vinnova\r\nbör tillföras under åren 2007 och 2008 är avsedda som en förstärkning av de\r\nmedel om 100 miljoner kronor för kompetensutveckling av industriforsk-\r\nningsinstituten som regeringen sedan tidigare avsätter årligen. Liksom de\r\nsistnämnda medlen bör de nya resurserna disponeras av Vinnova för vidare\r\nfördelning till instituten via Ireco. Som utgångspunkter för Vinnovas och\r\nIrecos förslag till kriterier för fördelning av de nya resurserna bör gälla att\r\nmedlen skall bidra till att stärka institutens samarbete med universitet och\r\nhögskolor, främja institutens deltagande i internationella samarbetsprogram,\r\nt.ex. inom EU, och stärka deras förmåga att stödja kunskapsutvecklingen\r\ninom små och medelstora företag. Medlen skall också bidra till en ökad sam-\r\nverkan mellan instituten och ge möjlighet att ta till vara ett ökat engagemang\r\nfrån näringslivet. Vidare måste fördelningen av de nya resurserna främja en\r\nhög vetenskaplig kvalitet i institutens forskning och stimulera förnyelsen av\r\nforskningen. Ireco bör ansvara för fördelningen av medlen för långsiktig,\r\nstrategisk finansiering med utgångspunkt i de uppställda kriterierna. Vinnova\r\nhar i uppdrag att verka för att industriforskningsinstitutens roll i innovation\r\nsystemet utvecklas och planerar att under år 2005 göra en utvärdering av hur\r\nkompetensmedlen bidragit till industriforskningsinstitutens utveckling. Reger-\r\ningen avser att ge Vinnova i uppdrag att före utgången av år 2008 utvärdera\r\nde insatser som genomförts med de medel som aviseras i propositionen. Möj-\r\nligheten att ta del av de nya resurserna bör stå öppen för nu existerande Ireco\r\ninstitut, institut som före omstruktureringen ingått i Irecogruppen och andra\r\ninstitut som tillkommer i gruppen.\r\nInsatser för ökad forskarmobilitet\r\nBetydelsen av forskarnas mobilitet har sedan länge uppmärksammats i sam-\r\nband med diskussioner om ökad samverkan mellan lärosätena och det omgi-\r\nvande samhället. Regeringen angav i proposition 2001/02:02 om FoU och\r\nsamverkan i innovationssystemet att i den då nybildade myndigheten Vinno-\r\nvas uppgifter ingår att stimulera starka innovationssystem, bl.a. genom att\r\nstimulera forskarnas mobilitet mellan olika FoU-miljöer. I instruktionen för\r\nVinnova anges bl.a. att verket särskilt skall stimulera till kunskapsöverföring\r\noch rörlighet mellan olika grupper av aktörer i innovationssystemet. Reger-\r\ningen avser att ge Vinnova i uppdrag att utveckla arbetet med att åstadkomma\r\nökad mobilitet, bl.a. med utgångspunkt i de nya verktyg som regeringen pre-\r\nsenterar i propositionen, dvs. forskarskolor och meriteringsanställningar (se\r\nberörda avsnitt i det föregående). Regeringen planerar att följa upp dessa\r\nsatsningar så att de får avsedd effekt i form av ökad samverkan mellan lärosä-\r\ntena och det omgivande samhället. Regeringen avser vidare att ge ett uppdrag\r\ntill lärosätena att redovisa vilka möjligheter och planer som finns för att öka\r\nmobiliteten och vilka svårigheter och utmaningar som finns i detta samman-\r\nhang.\r\nMotionerna\r\nMotioner med anledning av forskningspropositionen\r\nI motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) föreslås ett tillkännagivande om beho-\r\nvet att stimulera kommersialiseringen av forskningsresultat. Regeringens\r\nförslag om en ökning av Vinnovas anslag till forskning i små och medelstora\r\nföretag och till FoU-program i samverkan med näringslivet med sammanlagt\r\n130 miljoner under fyraårsperioden stöds av motionärerna. De anser dock att\r\ndetta inte räcker. För att stärka forskningens roll för företag och tillväxt kr\r\nen ökad kommersialisering av forskningsresultaten och för att stimulera detta\r\nbehöver staten gynna de högskolor och universitet som erbjuder sina forskare\r\nbelöningar för sådan kommersialisering, anför motionärerna. De föreslår att\r\ndet skall införas ett belöningssystem genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka\r\nforskaren erbjuds royalty, delägarskap eller optioner i ett eller flera företag\r\nUniversitet och högskolor som knoppar av framgångsrika företag bör vidare\r\nfå högre anslag till sin forskningsverksamhet och högskolorna bör även få en\r\ns.k. vinstandel, anser motionärerna.\r\nVinnova bör ges i uppdrag att utreda hur små företag skall kunna delta ak-\r\ntivt i långsiktiga, strategiska satsningar, som t.ex. kompetenscentrum, anförs\r\ndet i motion 2004/05:Ub8 (fp). Ett högteknologiskt land som Sverige är bero-\r\nende av att forskning och utveckling genererar tillväxt och nya företag, fram-\r\nhåller motionären. Många svenska idéer exporteras och kommersialiseras i\r\nstället utomlands - av orsaker som i stor utsträckning ligger utanför forskar-\r\nvärlden, säger motionären. Hon anser att huvudproblemen är brist på riskkapi-\r\ntal, synen på företagande och dåliga förhållanden för småföretag. Det finns\r\nför närvarande en mycket splittrad struktur för hur staten stöder kommersiali-\r\nsering av nya idéer via riskkapital och såddkapital, påstår motionären. Hon\r\nföreslår att regeringen skall lämna förslag till riksdagen om utformningen av\r\nde statligt finansierade kommersialiseringsstöden, vilka aktörer som skall\r\ndelta och vilken roll respektive aktör skall ha. Riksdagen bör vidare tydliggö-\r\nra att Vinnovas roll skall vara att stödja samverkan mellan företag, akademi\r\noch institut, t.ex. via kompetenscentrum, anför motionären. Hon påpekar att\r\ndet dock finns svårigheter för små företag att åta sig ett så långvarigt ansvar\r\nsom denna typ av projekt innebär. Vinnova bör därför ges i uppdrag att utreda\r\nhur dessa problem skall kunna undvikas, varvid ett förslag kan vara att låta\r\ninkubatorer, forskningsparker m.m. ingå och låta småföretagen delta indirekt\r\nvia dessa.\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\nI motion 2004/05:N413 (fp) föreslås ett tillkännagivande om en offensiv\r\nforskningspolitik för fler företag. Kunskapens roll som motor i den ekono-\r\nmiska utvecklingen blir allt större - det är nya idéer, kreativt entreprenörska\r\noch innovationer som skapar förutsättningar för tillväxt och välstånd, säger\r\nmotionärerna. De framhåller att en kvalitativt högtstående forskning därvid är\r\ncentral. Det gäller, på längre sikt, den fria grundforskning som bedrivs vid\r\nuniversitet och högskolor. På kort sikt är den tillämpade, behovsstyrda och\r\nmer industrinära forskning som ofta bedrivs utanför universitetssfären av\r\navgörande betydelse för att skapa ett dynamiskt näringslivsklimat, anför\r\nmotionärerna. De menar att institutens verksamhet bör understödjas och att\r\nformerna för samverkan med företag, organisationer och offentliga myndig-\r\nheter bör utvecklas. Kontakterna mellan forskningsinstituten och de institu-\r\ntioner där forskningsresultaten skall omsättas i praktiken måste förbättras och\r\nmötesplatser där forskare, entreprenörer och beslutsfattare kan mötas måste\r\nskapas, föreslår motionärerna. De framför likartade synpunkter som i nyss-\r\nnämnda motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) om att staten - för att stimulera\r\nkommersialiseringen - bör gynna de högskolor och universitet som erbjuder\r\nsina forskare belöningar. Motionärerna förordar också ett belöningssystem\r\ngenom s.k. vinstdelningspaket, i vilka forskaren erbjuds royalty, delägarskap\r\neller optioner i ett eller flera företag. På motsvarande sätt som anslagen till\r\ngrundutbildningen bör styras av hur många studenter som lärosätena lockar\r\ntill sig, bör också de universitet som knoppar av flest framgångsrika företag\r\nkunna få högre anslag till sin forskningsverksamhet, sägs det avslutningsvis.\r\nResurserna till forskningen behöver öka ordentligt de närmaste åren, an-\r\nförs det i motion 2004/05:N241 (fp). Innovationer och nyföretagande i sam-\r\nverkan med högskolor och samhället behöver också stimuleras, säger motio-\r\nnärerna. De anser därför att det är viktigt att tillgången på riskkapital i sta\r\nskedet för nya företag med goda idéer säkerställs. Det är också viktigt att\r\nuniversitet och högskolor ges bättre förutsättningar att kunna kommersialisera\r\nsina forskningsresultat, säger motionärerna.\r\nI motion 2004/05:N393 (kd) föreslås ett tillkännagivande om forskning,\r\nutveckling och innovationer. Det är avgörande för svenskt näringslivs konkur-\r\nrenskraft att tillräckliga resurser satsas på forskning och utveckling och det\r\nnödvändigt att staten bistår de små företagen för att de skall kunna ta del i\r\nFoU-arbetet, anför motionärerna. De anser att det mest naturliga är att skatte-\r\nregler och lagstiftning utformas så att de små företagens forsknings- och\r\nproduktionsutveckling underlättas, i kombination med att de får möjligheter\r\natt söka särskilda forskningsbidrag. Innovationer tas inte tillräckligt väl om\r\nhand, menar motionärerna och hänvisar till att i flera konkurrentländer stöder\r\nstaten aktivt utvecklingen av nya idéer. Möjligheter för anställda att utveckla\r\negna idéer på arbetsplatsen med rätt till eget patent bör utredas, varvid avtal\r\nom delad vinst skulle kunna vara en form för samverkan, säger motionärerna.\r\nFörutom ett allmänt gott investerings- och företagsklimat anser de att ytterli-\r\ngare åtgärder måste vidtas för att främja kommersialisering av innovationer.\r\nDet krävs en analys av varför antalet registrerade patent minskar, anför mo-\r\ntionärerna. De föreslår att det skall sättas upp ett mål, med innebörd att anta\r\nregistrerade patent skall öka med 10 % per år under mandatperioden. Royalty\r\npå patenterade uppfinningar bör vara skattefri i två år, föreslås det vidare.\r\nSatsningen på innovativ teknikupphandling till små företag och uppfinnare\r\nbör utökas, anser motionärerna och hänvisar till framgångar med sådan riktad\r\nupphandling från Förenta staterna, Storbritannien och Nederländerna. I Fören-\r\nta staterna kanaliseras minst en procent av all statlig teknikupphandling till\r\nsmå och medelstora företag. Nya rön inom FoU bör göras mer lättillgängliga\r\nför småföretagen, anför motionärerna avslutningsvis.\r\nVinnova bör ges möjligheter att bättre stödja goda idéer, i syfte att uppnå\r\nökad industriell tillväxt, anförs det i motion 2004/05:N284 (kd). Den satsning\r\npå högre teknisk utbildning som gjorts har bidragit till det stora antal goda\r\nidéer som Sverige har visat upp under åren, säger motionärerna. De anser att\r\ndet kan krävas såväl rejält med kapital som samordningsansvar för satsningar\r\nför att skapa en bro mellan goda idéer hos forskare och industrins produktion.\r\nVinnova har ungefär hälften av de medel som dess finska motsvarighet Erika\r\nhar, uppger motionärerna. De förordar att ytterligare medel skall tillföras\r\nVinnova.\r\nSamma motionärer som i nyssnämnda motion 2004/05:N284 (kd) tar i yt-\r\nterligare en motion - 2004/05:N285 (kd) - upp frågan om Vinnovas verk-\r\nsamhet och resursbehov. Akademisk forskning är inte en garanti för tillväxt\r\noch en konkurrenskraftig exploatering av forskningsresultat, utan det behövs\r\nkompletterande insatser, t.ex. skapande av miljöer där entreprenörskap och\r\nforskning möts, tillhandahållande av riskvilligt såddkapital samt stöd till\r\nforsknings- och innovationsmiljöer där offentlig verksamhet, akademi och\r\nnäringsliv samspelar, anför motionärerna. Innovationspolitiska åtgärder måste\r\ndärför komplettera forskningspolitiken. Vinnova arbetar inte på samma sätt\r\nsom forskningsråden, vilka står i fokus för de forskningspolitiska propositione\r\nna, konstaterar motionärerna. De anser att det är olämpligt att Vinnovas budget\r\nhanteras uteslutande i forskningspolitiska propositioner. Möjlighet till budget\r\ntilldelning även från andra departement än Utbildningsdepartementet är önsk-\r\nvärd, anför motionärerna.\r\nI motion 2004/05:N300 (v) begärs sex tillkännagivanden - om möjligheten\r\ntill finansiering av Ireco; om uppföljningar och rapporter; om långsiktiga,\r\nstrategiska forskningsprogram; om utgifterna för forskning och utveckling\r\noch offentliga uppdrag; om långsiktig uppbyggnad i likhet med de övriga\r\nnordiska länderna; om en årlig avrapportering av det innovationspolitiska\r\narbetet. Den paradox som svensk behovsmotiverad forskning lever i är väl-\r\nkänd, säger motionärerna och redovisar följande. Sverige har de högsta utgif-\r\nterna för forskning och utveckling inom OECD - 4,3 % av BNP går till FoU.\r\nDet svenska näringslivet svarade år 2001 för 78 % av de totala FoU-\r\nutgifterna, motsvarande ca 3,3  % av BNP, varvid 5-6 stora företag svarade\r\nför 80 % av denna forskning. Små och medelstora företag har en mycket liten\r\ndel av den FoU som utförs. Ungefär 10 % av den totala FoU-verksamheten\r\ninom företagssektorn eller 0,34 % av BNP utförs av företag med färre än 50\r\nanställda. Sverige ligger långt ned på listan över OECD-länder när det gäller\r\növerföring av kunskap via teknik till nya företag.\r\nUnder de senaste fem åren har FoU-cykeln kortats från 18 till 10 månader,\r\nsäger motionärerna. De menar att i ett sådant läge måste det offentliga hjälpa\r\ntill med att skapa de bryggor som behövs och delta i forskningscykeln. De\r\nsmå och medelstora företagens möjlighet ligger i att skapa sig FoU-utrymme\r\ngenom industriforskningsinstitutens verksamhet, anser motionärerna. De\r\nkonstaterar att det statliga engagemanget av historiska skäl är lågt inom den\r\ntillämpade forskningen. De svenska industriforskningsinstituten erhåller\r\nendast 3 % av forskningsresurserna, medan motsvarande andel inom EU i\r\nsnitt är 24 % - ett förhållande som måste ändras om de små och medelstora\r\nföretagen skall ha en chans att hävda sig i framtiden, anför motionärerna.\r\nIreco har, som tidigare nämnts, huvudansvaret för att omorganisera industri-\r\nforskningsinstituten. För detta och för program som kan sätta små och medel-\r\nstora företag i arbete mot ökad FoU behöver Ireco inom de närmaste åren en\r\nmedelsförstärkning på i storleksordningen 600 miljoner kronor årligen, varvid\r\nfinansiering kan ske genom överföring av medel från andra statliga bolag,\r\nanser motionärerna.\r\nMotionärerna erinrar om vad näringsutskottet anförde hösten 2001 i betän-\r\nkande 2001/02:NU5 om omstrukturering av industriforskningsinstituten vid\r\nbehandlingen av proposition 2001/02:2. Där sades att näringsutskottet delade\r\nregeringens bedömning att ingen detaljstyrning skall ske av FoU-områden,\r\nutan riktlinjer i propositioner, utskottsbetänkanden och regleringsbrev skall\r\nvara vägledande för myndigheterna. Däremot bör kontinuerliga uppföljningar\r\noch utvärderingar ske för att statsmakterna skall kunna se att verksamheten\r\nbedrivits som det var tänkt, sades det. Utskottet underströk att det är angeläg\r\natt regeringen utför sådana uppföljningar och utvärderingar och på lämpligt\r\nsätt rapporterar resultaten av dessa till riksdagen. Motionärerna kan dock inte\r\nse att detta har skett och föreslår därför att riksdagen genom ett tillkännagi-\r\nvande begär en sådan redovisning av regeringen.\r\nGlobaliseringen har förändrat företagens villkor dramatiskt, framhåller\r\nmotionärerna vidare. De anser att när de nordiska grannländerna i allt högre\r\ngrad styr om sina resurser mot strategiskt långsiktiga forskningsprogram men\r\nändå med flexibilitet kan inte Sverige förhålla sig passivt utan staten måste\r\ndelta i skapandet av strategiska, långsiktiga forskningsprogram. I de finska\r\nprogrammen deltar över 1 000 små och medelstora företag. I de av motionä-\r\nrerna förordade forskningsprogrammen måste företagen tillåtas delta med\r\negen personal i forskning, ledning och utformning av forskningssamarbetet,\r\nsägs det. Interaktionen mellan högskolor, institut och företag måste stärkas\r\noch kunskap som snabbt kan utvecklas till produkter, tjänster och processer\r\nmåste spridas, anför motionärerna. De föreslår att offentliga uppdrag skall\r\nvillkoras så att viss del av FoU alltid tillfaller små och medelstora företag.\r\nDe övriga nordiska ländernas lösningar för den behovsmotiverade forsk-\r\nningen anses således mer utvecklade och har kommit längre i mångfald än\r\nden modell som tillämpas i Sverige och utifrån detta dras i motionen följande\r\ntre slutsatser: det offentliga har en viktig roll att spela i en satsning på be\r\nhovsmotiverad forskning, det regionala perspektivet går att vidmakthålla och\r\nresurserna till den behovsmotiverade forskningen måste stärkas väsentligt.\r\nRegeringen har i skriften Innovativa Sverige (Ds 2004:36) gjort en utmärkt\r\ngenomgång av det innovativa Sveriges olika beståndsdelar - vikten av FoU,\r\nkraftsamling, de små och medelstora företagen, kommersialiseringen av\r\nforskning samt det offentligas och den enskilda människans betydelse, anser\r\nmotionärerna. De föreslår - för att det som sagts i denna skrift inte skall tap\r\npas bort - att regeringen årligen till riksdagen skall lämna en innovationspoli\r\ntisk skrivelse, med redogörelse för hur de ansatser som tagits upp i skriften\r\nhar uppfyllts.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nStudie om statens insatser för att stödja FoU i små företag\r\nInom ramen för näringsutskottets arbete med uppföljning och utvärdering\r\ngavs Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) sommaren 2004 av utskottet\r\ni uppdrag att göra en uppföljning av det statliga forsknings- och utvecklings-\r\nstödet (FoU-stödet) till små och medelstora företag. Uppföljningens huvud-\r\nfråga var om de statliga insatserna kommer de små och medelstora företagen\r\ntill del och tillgodoser deras behov av FoU-stöd. Studien inriktades på fyra\r\nområden, nämligen bioteknik, energi, trä och turism. Syftet med uppföljning-\r\nen var att den skulle ge utskottet ett underlag inför behandlingen av den\r\nforskningspolitiska propositionen. Rapporten avlämnades av ITPS i december\r\n2004 och kommer inom kort att publiceras i riksdagens rapportserie\r\n(2004/05:RFR2).\r\nUppföljningen tog sin utgångspunkt i de små företagens situation och in-\r\nriktades på att utifrån deras perspektiv följa upp de stöd som företagen får.\r\nFokus lades därmed inte på de stödgivande myndigheterna och organen utan\r\npå de enskilda företagens behov. I undersökningen studerades 100 småföretag\r\n(2-15 anställda) inom fyra områden - bio- och medicinteknik, träsektorn,\r\nenergiområdet och turism.\r\nGenomgången visade bl.a. att de små företagen inte automatiskt får del av\r\nstatens FoU-investeringar. Undersökningen visade också att ingen av de stora\r\nFoU-finansierande aktörerna har någon särskild uppmärksamhet riktad mot de\r\nsmå företagen. Små företag får del av resurserna inom ramen för satsningar\r\nmed andra fokus än just företagsstorlek. En viktig slutsats var att det inte\r\nfinns en samlad bild vare sig av de små företagens behov av FoU eller av\r\nderas uppfattning av hur väl nuvarande statlig FoU uppfyller dessa behov. En\r\nannan generell slutsats var att politiken ur de små företagens perspektiv fram-\r\nstår som alltför segmenterad och sektoriserad. Företagen har inte behov av\r\nforskningsinsatser ena dagen, allmän affärsrådgivning nästa dag och kompe-\r\ntensutveckling för personalen en tredje dag. Slutsatsen är att det behövs ett\r\nmer samlat statligt grepp på företagssektorn och på de små företagens behov.\r\nAnsvarsfördelningen mellan myndigheter skulle i högre grad kunna utgå från\r\nföretagens samlade behov, sades det i rapporten. Likaså borde statens insatser\r\nutgå från frågan huruvida det finns behov som inte kan fyllas med hjälp av\r\nmarknadens aktörer och om den statliga insatsen kan förväntas ge en sam-\r\nhällsekonomisk vinst. Detta är inte detsamma som att statens insatser kon-\r\ncentreras till exempelvis högteknologisk forskning och utveckling. För att\r\nbättre svara mot de små företagens behov borde statens innovationspolitik\r\ndärför i större utsträckning än för närvarande samordnas i kluster av bran-\r\nscher, där en samlad behandling av regler och ramvillkor, grundforskning,\r\ntillämpad forskning och utveckling, övriga kapitalförsörjningsfrågor, affärs-\r\nutveckling samt andra insatser kan ske, sades det vidare i rapporten. Med en\r\nsådan klusterbaserad innovationspolitik skulle också skapas möjlighet att\r\nkoncentrera insatserna ytterligare. En genomgående slutsats från företagsin-\r\ntervjuerna var bristen på koncentration.\r\nBio- och medicinteknik skilde sig från de övriga områdena framför allt ge-\r\nnom att det för denna sektor finns en privat och aktiv riskkapitalmarknad, där\r\nstaten har koncentrerat sina satsningar till de tidigaste skedena i en kommer-\r\nsialiseringsprocess. Företagen tycktes dock vara eniga om att de investerade\r\nresurserna är alltför små och att gapet mellan det tidiga, statliga såddkapital\r\noch de privata riskkapitalisterna är alltför stort. Företagen i energibranschen\r\nupplevde sig ha två huvudsakliga problem, nämligen bristen på kapital i form\r\nav stöd till FoU och avsaknad av långsiktiga, tydliga regler och villkor för\r\nbranschen och för kommersialiseringen av dess produkter. Inom träbranschen\r\nhar företagen behov av en typ av FoU som de i många avseenden själva inte\r\nidentifierar. Forskningen inom träområdet är splittrad och utgår i stor ut-\r\nsträckning från ett materialperspektiv. Ett alternativt synsätt, som också kan\r\nligga till grund för en mer integrerad syn på branschen och dess behov, vore\r\natt utgå från marknaden och marknadspotentialen. Från detta perspektiv bör\r\nforskningen koncentreras till några framtida utvecklingsmarknader. Forsk-\r\nningen bör kopplas samman med ett produktionsnära utvecklingsarbete i\r\nsamband med viktiga företag inom branschen. Beträffande turistområdet\r\nnoterades att utvecklingen av nya och bättre s.k. turistprodukter framför allt\r\nsker genom samverkan och genom en samlad marknadsföring. Vidare finns\r\nbehov av en samlad kvalitetsutveckling, där standarder och normer kan vara\r\nbetydelsefulla, sades det i rapporten.\r\nVinnova\r\nVinnovas anslag till forskning och utveckling (26:2), som uppgår till\r\n1 122 miljoner kronor för år 2005 skall, enligt forskningspropositionen, tillfö\r\nras totalt 575 miljoner kronor under åren 2005-2008, fördelade med 20, 131,\r\n120 och 304 miljoner kronor för respektive år (se tabellerna 1 och 2 i det\r\nföregående). I de här aktuella motionerna görs jämförelser med de satsningar\r\nsom Vinnovas motsvarighet i Finland gör. I propositionen (s. 143) redovisas\r\nhur Finland har organiserat sina insatser för forskning och utveckling.\r\nI en motion sägs att budgettilldelning till Vinnova från andra departement\r\nän Utbildningsdepartementet vore önskvärda. Här kan noteras att Vinnovas\r\nanslag tillhör utgiftsområde 24 Näringsliv, men verksamheten ingår som en\r\ndel av politikområdet Forskningspolitik.\r\nBeträffande förslaget i en motion om att småföretag bör ges möjlighet att\r\ndelta indirekt i Vinnovas kompetenscentrum via t.ex. inkubatorer eller forsk-\r\nningsparker kan nämnas att en tredjedel av de deltagande företagen i kompe-\r\ntenscentrumprogrammet är små och medelstora (dvs. under 250 anställda).\r\nHuvudinriktningen hittills har varit att företagen skall delta direkt och inte\r\nmellanhänder. Utformningen av framtida program pågår för närvarande inom\r\nVinnova.\r\nInnovationsbron\r\nEfter riksdagens beslut hösten 2004 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 24, bet.\r\n2004/05:NU1) har staten gemensamt med de sju teknikbrostiftelserna och\r\nStiftelsen Industrifonden bildat en ny koncern för finansiering av kommersia-\r\nlisering av idéer från både den akademiska forskningen och det kunskapsin-\r\ntensiva näringslivet - Innovationsbron AB. Koncernen skall kunna finansiera\r\nsåddlån m.m. med ca 1,8 miljarder kronor under en tioårsperiod.\r\nForskning till stöd för andra politikområden\r\nInledning\r\nI propositionens avsnitt 9, med rubrik Forskning till stöd för andra politikom-\r\nråden, redogörs för insatser på olika områden. I det följande redovisas de\r\ndelar som har koppling till näringsutskottets beredningsområde och som\r\nåterfinns i propositionens avsnitt 9.12 om forskning kring IT, transport, ar-\r\nbetsliv, energi, jämställdhet, turism, m.m.\r\nFoU inom informations- och kommunikationsteknik\r\nVinnova finansierar tillämpad forskning inom området. Under år 2003 förde-\r\nlade Vinnova drygt 185 miljoner kronor till FoU inom informations- och\r\nkommunikationsteknik och knappt 62 miljoner kronor till FoU inom tjänster\r\noch IT-användning. År 2004 tillfördes verket 100 miljoner kronor för stöd till\r\ntillämpad industriforskning inom IT/telekommunikationsområdet. Satsningen\r\när inriktad mot nano- och mikroelektronik samt för stöd till utvecklings- och\r\ntestmiljöer av IT-baserade tjänster och för utveckling av plattformar kopplade\r\ntill teknik med hög överföringskapacitet. Vetenskapsrådet finansierar grund-\r\nläggande IT-forskning och beviljade år 2002 nästan 29 miljoner kronor till\r\nämnesområdet datavetenskap. Dessutom bedriver ett antal industriforsknings-\r\ninstitut IT-relaterad forskning. I den tidigare nämnda propositionen 2001/02:2\r\nom FoU och samverkan i innovationssystemet gjorde regeringen bedömning-\r\nen att Vinnova bör ta fram en strategi för området IT-användning och till-\r\nlämpning för att stärka svenskt näringsliv och i regleringsbrevet för budget-\r\nåret 2002 gavs Vinnova ett sådant uppdrag. Vinnova inlämnade i december\r\n2002 förslag till en nationell strategi för FoU inom området tillämpning av\r\ninformationsteknik, enligt vilket visionen är att sammanhållna och effektiva\r\nFoU-insatser inom tillämpning och användning av IT skall bidra till hållbar\r\ntillväxt genom att öka den internationella konkurrenskraften inom näringslivet\r\noch inom forskningsinstitut och högskolor samt den offentliga verksamhetens\r\neffektivitet. I strategin har prioriterats tre tillväxtområden, nämligen indust\r\nell IT, IT för privata och offentliga tjänster samt möjliggörande tekniker.\r\nDessa stämmer väl överens med den IT-forskning som lyfts fram inom EU:s\r\nramprogram.\r\nFoU inom experimentell teknik och mätteknik\r\nVinnova styr sedan budgetåret 2003 inriktningen av de statliga insatserna på\r\nFoU-området experimentell teknik. Det övergripande målet för denna verk-\r\nsamhet inriktas mot områden som stärker teknisk utveckling, konkurrens-\r\nkraft/kvalitet, utveckling av små och medelstora företag, säkerhet, hälsa,\r\nenergi och hållbar utveckling. Med experimentell teknik menas kunskapen\r\nom att systematiskt undersöka och beskriva egenskaper hos material, proces-\r\nser och produkter genom påverkan och genom att studera resultaten av påver-\r\nkan. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB ansvarar för huvuddelen\r\nav den fysikaliska mättekniken, viss kemisk mätteknik och relaterad FoU. Det\r\növergripande målet för verksamheten är att upprätthålla en hög standard med\r\nnormaler av tillräcklig omfattning och relevans.\r\nSkogsforskning och skogsindustriell forskning\r\nGrundläggande skogsindustriell forskning bedrivs huvudsakligen vid tekniska\r\nuniversitet och högskolor. Skogsnäringen har dessutom egen forskning och\r\nfinansierar tillsammans med staten forskning vid branschforskningsinstituten\r\nmed inriktning mot skogsbruk - Skogsbrukets forskningsinstitut (SkogForsk),\r\ninstitut med inriktning mot träbearbetningsindustri - SP-Trätek, bildat efter\r\nsammanslagning av Institutet för träteknisk forskning (Trätek) och Sveriges\r\nProvningsinstitut (SP), samt institut med inriktning mot pappers- och massa-\r\nindustrin - STFI-Packforsk, bildat efter sammanslagning av Skogsindustrins\r\ntekniska forskningsinstitut (STFI) och Institutet för förpackning och distribu-\r\ntion (Packforsk).\r\nGeovetenskaplig forskning och utveckling\r\nSveriges geologiska undersökning (SGU) är sektorsorgan för stöd till tilläm-\r\npad geovetenskaplig forskning och riktad grundforskning. Enligt en nyligen\r\ngenomförd internationell utvärdering av detta stöd skulle utan ett sådant stöd\r\nflera, för samhället viktiga, forskningsområden ha svårt att finna finansiering\r\nFör att verksamheten inom gruv- och mineralsektorerna fortsättningsvis skall\r\nha en god position i den globala konkurrensen och bidra till hållbar utveckling\r\nkrävs satsningar på dessa basindustrier genom stöd till långsiktiga utveck-\r\nlingsinsatser för forskning, utveckling och utbildning.\r\nForskning på malm och mineraler\r\nFör att kunna använda ändliga naturresurser såsom malm och mineral i ett\r\nhållbart samhällsperspektiv krävs omfattande forsknings- och utvecklingsar-\r\nbete. Finansiering av mineralrelaterad forskning sker genom bl.a. Formas,\r\nVetenskapsrådet och Vinnova. Medel tillförs även från EU.\r\nEnergiforskning\r\nPropositionen\r\nGenom 1997 års energipolitiska beslut tillskapades ett långsiktigt program för\r\nutveckling av teknik för framtidens energisystem, i vilket ingick en satsning\r\nunder åren 1998-2004 på forskning, utveckling och demonstration. I betän-\r\nkandet EFUD - en del i omställningen i energisystemet (SOU 2003:80) ut-\r\nvärderades verksamheten inom 1997 års långsiktiga energipolitiska program\r\noch förslag till riktlinjer för fortsatta insatser kring forskning, utveckling\r\ndemonstration på energiområdet presenterades. Sådana insatser är, enligt\r\nregeringens bedömning, en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att\r\nmöjliggöra en långsiktig omställning av energisystemet. Riksdagen har, på\r\nregeringens förslag i budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1, bet.\r\n2004/05:NU3), beslutat om ett nytt långsiktigt program, inriktat mot forsk-\r\nning, utveckling och demonstration för utveckling av teknik och processer för\r\nomställningen till ett hållbart energisystem. Regeringen har i budgetproposi-\r\ntionen för år 2005 beräknat resursbehovet till 440 miljoner kronor per år, elle\r\ntotalt 3 080 miljoner kronor för en sjuårsperiod med början den 1 januari\r\n2005, vilket innebär en väsentlig minskning av resurserna jämfört med inne-\r\nvarande programperiod. Regeringen avser återkomma om den närmare ut-\r\nformningen av de fortsatta, långsiktiga insatserna under perioden 2005-2011.\r\nStatens energimyndighet har i regleringsbreven för åren 2004 och 2005 getts i\r\nuppdrag att lämna förslag om hur insatserna för forskning, utveckling, de-\r\nmonstrationsverksamhet och kommersialisering av teknik för framtidens\r\nenergisystem kan fokuseras.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI tilläggsbudget för år 2005 i den ekonomiska vårpropositionen (prop.\r\n2004/05:100), som nyligen avlämnats, föreslås att tidigare lämnade bemyndi-\r\nganden avseende anslaget Energiforskning (35:5) skall ökas med 100 miljo-\r\nner kronor - från 446 till 546 miljoner kronor - under år 2006 respektive\r\nunder perioden 2007-2009.\r\nMiljödriven teknikutveckling\r\nUnder rubriken Miljödriven teknikutveckling redovisas en del av den text\r\nsom tidigare i propositionen redovisats i avsnittet (8.3.3) om FoU-program i\r\nsamverkan med näringslivet under rubriken Samarbetsprogram inom miljö-\r\nteknikområdet (prop. s. 158-160). Denna del av propositionen har återgetts i\r\navsnittet om FoU-program i samverkan med näringslivet i det föregående.\r\nKonkurrensforskning\r\nKonkurrensforskning avser insatser inom främst de ekonomiska och juridiska\r\nvetenskaperna och har som syfte att bl.a. ge kunskap om olika marknaders\r\nfunktionssätt av betydelse från ett konsumentperspektiv samt om hur offentli-\r\nga regleringar påverkar olika marknader.\r\nEntreprenörskapsforskning\r\nForskningen kring entreprenörskap i Sverige har utvecklats snabbt under\r\nsenare år och inneburit att det finns svenska forskningsmiljöer av internatio-\r\nnell betydelse. Till områden som bör utvecklas hör forskning om entrepre-\r\nnörskap, småföretag, innovationer och tillväxt. Inom området bör sådan\r\nforskning prioriteras som belyser kopplingar mellan entreprenörskap och\r\ninnovationer eller mellan småföretag och tillväxtperspektiv.\r\nForskning om regional utveckling, sektorssamordning och\r\nsektorssamverkan\r\nRegeringen avser att uppdra åt ett antal myndigheter med särskilt ansvar inom\r\nregional utvecklingspolitik att ta fram en samlad och systematiserad kun-\r\nskapsbild kring utvärderingsmodeller, grundade på systemtänkande.\r\nTurismforskning\r\nEn forskningsprioritering kan stödja utveckling och spridning av kunskap om\r\nturism och bidra till utveckling av den svenska turistnäringen som tillväxtfak-\r\ntor, nationellt, regionalt och lokalt. En bra turismforskning med disputerade\r\noch kvalificerade forskare har en central roll för utvecklingen av turistnäring\r\nen.\r\nNäringsutskottets ställningstagande\r\nEn ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande företag är grundläggan-\r\nde för att främja tillväxten. Denna är i sin tur en förutsättning för att arbet\r\nfällen, välfärd och jämställdhet skall kunna värnas och utvecklas. Det är vik-\r\ntigt att understryka att tillväxten skall vara ekonomiskt, ekologiskt och socia\r\nhållbar. Ökat företagande är alltså av stor betydelse för den svenska tillväxte\r\noch sysselsättningen. Regeringen arbetar, i samarbete med Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet, med att utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet,\r\nbåde för att öka nyföretagandet och för att få redan etablerade företag att\r\nväxa. Ett långsiktigt tillväxtarbete kräver ökad samverkan mellan många\r\naktörer. Sveriges förmåga att skapa kunskap och omsätta den till en hållbar\r\ntillväxt och nya jobb behöver förbättras och för detta krävs det insatser på\r\nolika områden. Kunskapsbasen i akademi och näringsliv behöver vidgas för\r\natt bl.a. utveckla svenska profilområden. Innovationsförmågan i näringslivet\r\nbehöver stärkas, både i befintliga företag och genom att det skapas goda vill-\r\nkor för kunskapsintensivt entreprenörskap bl.a. genom snabbare flöden från\r\nidé till marknad.\r\nDen inriktning av forskningspolitiken som presenteras i den forskningspo-\r\nlitiska propositionen och som bygger på en överenskommelse mellan Social-\r\ndemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ligger helt i linje med de be-\r\ndömningar som näringsutskottet gör. Forskningspolitiken har blivit en allt\r\nviktigare del i en politik för ökad välfärd, hållbar ekonomisk tillväxt och\r\nteknisk utveckling. Såväl nya kunskapsintensiva branscher som traditionella\r\nindustribranscher och offentlig sektor behöver tillgång till ny kunskap för att\r\nutveckla och förnya sin verksamhet. Den svenska industrins konkurrenskraft\r\navgörs i ökande utsträckning av dess höga kunskapsinnehåll. Företagen söker\r\nsig till de länder som har de bästa förutsättningarna, och tillgång till högkla\r\nsig forskning och högutbildad arbetskraft kan vara en avgörande faktor vid\r\nföretagens val av lokalisering. Sverige skall vara en ledande kunskaps- och\r\nforskningsnation där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet. Sveri-\r\nge skall vara ett av världens mest FoU-intensiva länder, vilket kräver fortsatt\r\nstora insatser av både staten och näringslivet.\r\nNäringsutskottet vill här lyfta fram en rapport från Ingenjörsvetenskaps-\r\nakademien (IVA), Produktion för konkurrenskraft, som nyligen presenterats\r\noch där synsättet i flera delar sammanfaller med propositionens. Bakom pro-\r\njektet står IVA, Teknikföretagen, Metallindustriarbetareförbundet, Vinnova,\r\nKK-stiftelsen och Stiftelsen för strategisk forskning. Bland åtgärder som\r\nföreslås kan följande nämnas: forskningsfinansiärerna och staten bör utöka\r\ndet långsiktiga stödet till industrinära forskning inom produktframtagning;\r\nuniversitetens/högskolornas och institutens forskningsresurser inom produk-\r\ntionsområdet bör samlas i ett nätverk och samordnas av en grupp bestående\r\nav företrädare för näringsliv, staten, universitet/högskolor och finansiärer;\r\nstaten bör stödja små och medelstora företag att utveckla sin kunskap och sitt\r\nledarskap inom FoU och produktion, så att de därigenom stärker sin konkur-\r\nrenskraft. I rapporten poängteras att insatser för att utveckla Sveriges konkur\r\nrenskraft på produktionsområdet bör ske i samverkan mellan staten, närings-\r\nlivet samt universiteten och högskolorna. Enligt näringsutskottets mening är\r\ndet viktigt att krav ställs på alla de tre kategorierna och att de tar ett geme\r\nsamt ansvar.\r\nNäringsutskottet står således bakom det som sägs i propositionen om den\r\nallmänna inriktningen av forskningspolitiken. Den kritik som i detta avseende\r\nriktas mot propositionen i motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) finner närings-\r\nutskottet missriktad. I motionen sägs felaktigt att propositionen inte innehåll\r\nnågon systematisk genomgång av principer och mål vad avser statens roll i\r\nfråga om forskning och utvecklingsarbete; propositionen innehåller bl.a. just\r\ndetta. Inte heller kan näringsutskottet finna att beslutsunderlaget i propositi\r\nnen skulle vara otillräckligt.\r\nI det följande kommenterar näringsutskottet vissa områden som behandlas\r\ni propositionen och som rör näringsutskottets ansvarsområde. Ett av de priori-\r\nterade områdena är, som tidigare nämnts, teknisk forskning. På detta område\r\nförordas i propositionen ytterligare 350 miljoner kronor under åren 2005-\r\n2008, varav 180 miljoner kronor till Vinnova och 10 miljoner kronor till\r\nRymdstyrelsen. Den tekniska forskningen är av avgörande betydelse för den\r\nhögteknologiska delen av det svenska näringslivet. Detta framkommer t.ex. i\r\nden nyssnämnda rapporten från IVA om produktion för konkurrenskraft.\r\nNäringsutskottet stöder till fullo de satsningar som aviseras i propositionen.\r\nDet är också tillfredsställande att Rymdstyrelsen skall tillföras ökade medel.\r\nDetta är av stor betydelse för utvecklingen av den svenska rymdindustrin.\r\nNär det gäller området starka forskningsmiljöer, där det i propositionen\r\nförordas ytterligare medel om 300 miljoner kronor, varav 60 miljoner kronor\r\ntill Vinnova, delar näringsutskottet den bedömning som görs i propositionen.\r\nUr ett näringspolitiskt perspektiv är tillgången till starka forskningsmiljöer\r\ninom näringslivsrelevanta forskningsfält av stor vikt för att öka konkurrens-\r\nkraften hos kunskapsintensiva företag och för att öka Sveriges attraktionskraft\r\nför internationella FoU-investeringar. Regeringen gör bedömningen att till-\r\ngången till större forskningsanslag som ger långsiktigt stöd till starka forsk-\r\nningsmiljöer av världsklass bör öka. När det gäller Vinnova sägs att myndig-\r\nheten bör stödja starka forsknings- och innovationsmiljöer som bedriver lång-\r\nsiktig, behovsmotiverad forskning av stort värde för svensk konkurrenskraft\r\noch en hållbar tillväxt. För de starka forsknings- och innovationsmiljöer som\r\nfinansieras av Vinnova ställs, utöver krav på att de skall vara vetenskapligt\r\nframstående, också höga krav på miljöernas relevans för svenskt näringsliv\r\noch på deras förmåga att bidra till innovationer och hållbar tillväxt. Viktiga\r\nkriterier för dessa miljöer bör därför vara förmåga till samspel med FoU-\r\nbaserade företag, förekomst av effektiva stödfunktioner för kommersialisering\r\nav forskningsresultat och tekniköverföring samt fungerande samfinansiering\r\nmed deltagande företag.\r\nDe bedömningar som görs i propositionen rörande meriteringsanställningar\r\noch forskarskolor, där Vinnova skall tillföras 50 respektive 25 miljoner kro-\r\nnor under perioden 2006-2008, har näringsutskottet inget att erinra mot.\r\nDen del av propositionen som har rubriken Forskning, innovation och\r\nhållbar tillväxt, där det presenteras olika initiativ för att öka kommersialise\r\nring av forskningsresultat och åtgärder för tekniköverföring, är av särskild\r\nbetydelse utifrån det synsätt som näringsutskottet har att anlägga. Ett effekti\r\nutbyte av kunskap och teknik mellan den akademiska forskningen och när-\r\ningslivet är avgörande för svensk industris framtida konkurrenskraft. Invester-\r\ningarna i forskning ger dock inte tillräcklig utväxling i form av hög ekono-\r\nmisk tillväxt - det finns en outnyttjad potential avseende kommersialisering\r\nav forskningsresultat. Kunskapsöverföring till näringslivet och kommersiali-\r\nsering av forskningsresultat behöver alltså öka. Näringsutskottet välkomnar\r\nmed hänvisning härtill de insatser och initiativ som presenteras i propositio-\r\nnen.\r\nGenom en studie som ITPS utfört på uppdrag av näringsutskottet, och som\r\ntidigare redogjorts för, gjordes en uppföljning av det statliga forsknings- och\r\nutvecklingsstödet till små och medelstora företag. Uppföljningens huvudfråga\r\nvar om de statliga insatserna kommer de små och medelstora företagen till del\r\noch tillgodoser deras behov av FoU-stöd. Genomgången visade bl.a. att de\r\nsmå företagen inte automatiskt får del av statens FoU-investeringar. Av un-\r\ndersökningen framgick också att ingen av de stora FoU-finansierande aktö-\r\nrerna har någon särskild uppmärksamhet riktad mot de små företagen. Små\r\nföretag får del av resurserna inom ramen för satsningar med andra fokus än\r\njust företagsstorlek. En viktig slutsats var att det inte finns en samlad bild\r\nsig av de små företagens behov av FoU eller av deras uppfattning av hur väl\r\nnuvarande statlig FoU uppfyller dessa behov. En annan generell slutsats var\r\natt politiken ur de små företagens perspektiv framstår som alltför segmenterad\r\noch sektoriserad.\r\nNäringsutskottet noterar med särskild tillfredsställelse, mot bakgrund av\r\ndet nyss anförda, att Vinnova skall tillföras 10 miljoner kronor för att främja\r\nsmå och medelstora företags tillgång till forskning och utveckling. Det är\r\nenligt näringsutskottets mening ytterst angeläget att kunskapsnivån och den\r\ninnovativa förmågan hos dessa företag höjs. För att den nödvändiga syssel-\r\nsättningsökningen skall kunna uppnås framöver är små och medelstora före-\r\ntag av central betydelse. Självklart skall dessa företag även vara delaktiga i\r\nandra aktuella insatserna - samverkansprogrammen med näringslivet och\r\nindustriforskningsinstitutens verksamhet - men det krävs därutöver särskilda\r\ninsatser för de små och medelstora företagen.\r\nNär det gäller de samverkansprogram med näringslivet som presenteras i\r\npropositionen och som gäller fordonstelematik och produktionsteknik, flyg-\r\nteknik, rymdteknik och miljöteknik anser näringsutskottet att det är centrala\r\noch väsentliga områden för den svenska ekonomin. Den modell som reger-\r\ningen har valt och som innebär att urval av programmen sker efter branschvi-\r\nsa samtal med näringslivet och att Vinnova därefter svarar för utformningen\r\nav programmen i interaktion med näringslivet bör, enligt näringsutskottets\r\nmening, kunna leda till goda resultat.\r\nIndustriforskningsinstituten skall, som tidigare redovisats, via Vinnova till-\r\nföras 110 miljoner kronor för kompetensutveckling. Den verksamhet som\r\ninstituten bedriver är av stor betydelse för näringslivet och därmed för den\r\nekonomiska tillväxten i Sverige. Näringsutskottet anser att den omstrukture-\r\nring av instituten som pågått sedan riksdagsbeslutet hösten 2001 och som\r\nsyftar till att skapa en sammanhållen struktur med färre, större och mer inter-\r\nnationellt konkurrenskraftiga institut med en stark förankring hos näringslivet\r\nhar varit nödvändig. Som näringsutskottet framhöll hösten 2001 (bet.\r\n2001/02:NU5) är omstruktureringen av instituten ett steg i riktning för att\r\nskapa kraftfulla aktörer när det gäller finansiering av behovsmotiverad forsk-\r\nning.\r\nI motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) uttalas stöd för att Vinnova skall till-\r\nföras 130 miljoner kronor för samverkan med näringslivet, men det anses inte\r\nräcka utan motionärerna vill införa bl.a. s.k. vinstdelningspaket för att öka\r\nkommersialiseringen av forskningsresultat. Likartade synpunkter framförs i\r\nmotion 2004/05:N413 (fp), och även i motionerna 2004/05:N241 (fp) och\r\n2004/05:N393 (kd) förordas ytterligare åtgärder för att öka kommersialise-\r\nringen. Näringsutskottet delar motionärernas önskan om att kommersialise-\r\nringen skall öka. Insatserna och initiativen i propositionen har just denna\r\ninriktning. Utöver det som tidigare nämnts rörande samverkan med näringsli-\r\nvet och industriforskningsinstituten kan nämnas att universitet och högskolor,\r\nenligt regeringen, bör upprätta handlingsplaner för kommersialisering och\r\ntekniköverföring och att lärosätenas holdingbolag skall ses över och stärkas.\r\nDet pågår också utredningsarbete beträffande avskaffande av lärarundantaget\r\noch på patentområdet. Vidare bör den tidigare nämnda, nyinrättade koncernen\r\nInnovationsbron, som disponerar ett kapital på 1,8 miljarder kronor under en\r\ntioårsperiod, kunna spela en betydelsefull roll när det gäller kommersialise-\r\nring. Sammantaget vill näringsutskottet framhålla att frågan om behovet av\r\nåtgärder för att främja kommersialisering självfallet inte kan anses avförd\r\nmed de insatser och initiativ som nu är aktuella. Detta arbete bör snarare ses\r\nsom en fortgående process.\r\nNär det gäller förslagen i motionerna 2004/05:N284 (kd) och 2004/05:\r\nN285 (kd) om ökade verksamhetsmöjligheter och resurser till Vinnova note-\r\nrar näringsutskottet att anslagen till Vinnova kommer att öka med 575 miljo-\r\nner kronor år 2008. Detta innebär att anslagen, som uppgår till 1,1 miljarder\r\nkronor för år 2005, kommer att öka med ca 50 %. Beträffande förslaget i\r\nmotion 2004/05:Ub8 (fp) om att småföretag bör ges möjlighet att delta indi-\r\nrekt i Vinnovas kompetenscentrum via t.ex. inkubatorer eller forskningspar-\r\nker kan noteras att en tredjedel av de deltagande företagen i kompetenscent-\r\nrumprogrammet är små och medelstora (dvs. under 250 anställda). Huvudin-\r\nriktningen hittills har varit att företagen skall delta direkt och inte via mel\r\nhänder. Utformningen av framtida program pågår för närvarande inom Vin-\r\nnova.\r\nI motion 2004/05:N300 (v) framförs, som tidigare redovisats, sex yrkanden\r\nrörande olika åtgärder för att stärka den behovsmotiverade forskningen och\r\nspeciellt industriforskningsinstituten. Näringsutskottet delar motionärernas\r\nsyn på behovet av att stärka den behovsmotiverade forskningen. Forsknings-\r\npropositionen präglas också av en positiv syn på den behovsmotiverade\r\nforskningen, och ett flertal olika insatser och initiativ presenteras för att s\r\nden. Till stora delar kan således den nyssnämnda motionen anses tillgodo-\r\nsedd, även om motionärerna i vissa avseenden hade velat gå längre. När det\r\ngäller den årliga avrapportering av det innovationspolitiska arbetet som före-\r\nslås i motionen menar näringsutskottet att det är viktigt att regeringen på\r\nlämpligt sätt och i lämpligt sammanhang håller riksdagen informerad om\r\nutvecklingen av arbetet. Däremot anser näringsutskottet inte att det finns\r\nbehov av att föreskriva att detta skall ske genom en årlig, innovationspolitisk\r\nskrivelse.\r\nSammantaget innebär propositionen ökade satsningar på teknisk forskning\r\noch på samverkan med näringslivet, vilka näringsutskottet till fullo stöder.\r\nSamtliga här aktuella motioner bör avstyrkas av utbildningsutskottet i berörda\r\ndelar.\r\nBranschfrågor och vissa övriga frågor\r\nInledning\r\nI detta avsnitt behandlas yrkanden om särskilda branscher eller områden, som\r\n- med ett undantag - härrör från motioner från allmänna motionstiden. När-\r\ningsutskottets ställningstaganden redovisas under respektive rubrik.\r\nVerkstadsteknisk forskning\r\nMotionerna\r\nI tre motioner från allmänna motionstiden - 2004/05:N419 (s), 2004/05:\r\nUb439 (s) och 2004/05:N418 (fp, m, v, kd, c) - begärs tillkännagivanden om\r\nstöd till projektet Produktion i Väst. Motiveringarna bakom de tre motionsyr-\r\nkandena är likartade. Nätverket Produktion i Väst, som är en forsknings-,\r\nutvecklings- och utbildningsplattform för industriell produktion, skapades\r\nvåren 2004 och är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Ingen-\r\njörshögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och\r\nHögskolan i Trollhättan/Uddevalla. Motionärernas vision är att Produktion i\r\nVäst skall stärka konkurrenskraft, tillväxt och kunskapsutveckling i västra\r\nSverige genom samarbete mellan industri och akademi. Produktion i Väst\r\nskall, sägs det i motionerna, samordna kraftfulla, gemensamma insatser, bl.a.\r\nföljande: effektiv samverkan mellan industri och högskolor genom industriba-\r\nserade forskningsprojekt; omfattande forskningssamverkan mellan högsko-\r\nlorna genom högskolegemensamma forskargrupper; breda satsningar på hög-\r\nskolegemensam fort- och vidareutbildning, anpassade till företags behov och\r\nförutsättningar; långtgående samordning av utbildningsprogram till civilin-\r\ngenjörer och högskoleingenjörer för att säkerställa ett industriellt kompetens-\r\nbehov på bredden och på djupet; yrkeshögskolor med inriktning mot svensk\r\nindustri, bl.a. fordonsindustrin; gemensam forskarutbildning inom produk-\r\ntionsområdet, baserad på industriella behov och med ett stort inslag av indu-\r\nstrianknutna doktorander; insatser för effektivt utbyte av kunskaper och erfa-\r\nrenheter mellan akademi och företag; konkurrensneutral samverkan mellan\r\nregionerna i västra Sverige där produktionsfrågan och den industriella utveck-\r\nlingen står i fokus. Produktion i Väst har en organisation med en styrgrupp,\r\nen operativ ledningsgrupp och fem forskargrupper, där varje grupp består av\r\nlärare och forskare från flera högskolor i västra Sverige. Områden som omfat-\r\ntas av projektet är följande: processutveckling och processimulering, utform-\r\nning av produktionssystem, virtuell produktion, människan i produktion och\r\nautomatisering samt produktivitet och effektivitet. Nätverket Produktion i\r\nVäst är den starkaste samlingen och koordineringen av forsknings- och ut-\r\nbildningsresurser inom produktionsområdet som genomförts i Sverige, och\r\ndet har skett på högskolornas eget initiativ och inom ramen för befintliga\r\nresurser, säger motionärerna. De menar dock att det nu krävs en medverkan\r\noch ett stöd från olika industriforskningsinstitut och regeringen.\r\nEtt tillkännagivande om att det bör tillskapas ett nytt institut för verkstads-\r\nteknisk forskning och att detta bör förläggas till Jönköping, föreslås i motion\r\n2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) från allmänna motionstiden. De nuvarande\r\nindustriforskningsinstituten är mycket kompetenta, men en samordning krävs\r\nför att möta morgondagens behov, säger motionärerna. De erinrar om att det\r\npågår en omstruktureringsprocess av forskningsinstituten och att en program-\r\nkommitté har presenterat en framtida struktur med följande fyra områden:\r\nBio-, miljö- och byggteknik; Fiber- och förpackningsteknik; Informationstek-\r\nnik; Material- och verkstadsteknik. Förslaget om ett brett verkstadstekniskt\r\nforskningsinstitut är mycket positivt, och Ireco bör snarast genomföra detta\r\nförslag, anser motionärerna. Detta institut måste kunna möta industrins behov\r\nav tillämpad forskning och utveckling, och institutets uppdrag och verksam-\r\nhet måste tydliggöras både utifrån övergripande behov och utifrån efterfrågan\r\ni industrin, anför motionärerna. De menar att det är viktigt att institutet får\r\nstrategisk, geografisk placering och att en placering i Jönköping är att förord\r\nav olika skäl - förekomsten av många små och medelstora företag, Ingenjörs-\r\nhögskolan vid Jönköpings tekniska högskola och Internationella högskolan,\r\nforskningssamarbete med ett tyskt Fraunhofer-institut, m.m.\r\nI motion 2004/05:N241 (fp) från allmänna motionstiden föreslås ett till-\r\nkännagivande om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt cent-\r\nrum för fordonsmässig produktion, forskning och utveckling. Sverige måste\r\nligga i framkant vad gäller forskning, utveckling, produktion och marknadsfö-\r\nring för att säkerställa att inte viktiga delar av verksamheten flyttas till an\r\nländer där förhållandena anses ge bättre företagsekonomiska förutsättningar,\r\nanför motionärerna. De menar att forskningsintensiva företag behöver en\r\nkringliggande miljö som stimulerar utbyte av erfarenheter och kunskaper\r\nmellan skilda men till sin akademiska inriktning likartade verksamheter,\r\nvilket i Södertälje kommer till uttryck främst på fordonsområdet.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI propositionen (s. 153) finns, som tidigare redovisats i avsnittet om FoU-\r\nprogram i samverkan med näringslivet, ett särskilt avsnitt om forskningspro-\r\ngram med koppling till fordonsindustrin. Där redogörs för det arbete rörande\r\nfordonsforskningen under programrådet för fordonsforskning som bedrivits\r\nsedan år 1994 och vilka medel som skall anvisas arbetet framöver. Vidare\r\ninformeras om Vinnovas uppdrag att lämna förslag på FoU-program inom\r\nområdena produktionsteknik och fordonstelematik (fordons-IT) och de medel\r\nsom regeringen vill avsätta för dessa ändamål.\r\nVinnova redovisade den 15 mars 2005 uppdraget i en rapport (dnr 2004-\r\n02841). I förslaget ingår två FoU-program - dels ett inom produktionsteknik\r\nmed fokus på tillverkningsprocesser, produktionssystem och produktionsut-\r\nveckling, dels ett inom fordons-IT med fokus på fordonstelematik och for-\r\ndonselektronik. Inom produktionsteknik föreslås gemensamma satsningar på\r\nminst 580 miljoner kronor och inom fordons-IT på minst 180 miljoner kronor\r\nunder perioden 2005-2008. Programmen skall bl.a. möjliggöra en fortsatt\r\nkonkurrenskraftig svensk fordonsindustri, effektivisera nyttiggörandet av\r\nforskningsresultat, skapa varaktiga arbetstillfällen i tillverknings- och for-\r\ndonsindustrierna samt få internationella koncerner att satsa på FoU i Sverige.\r\nInom produktionsteknik ingår t.ex. satsningar på integrerad produktionsut-\r\nveckling, simulering av tillverkningsprocesser och virtuell produktionsut-\r\nveckling. Inom fordons-IT ingår t.ex. satsningar på datorarkitektur - hur\r\ndatorer, sensorer och styrenheter kommunicerar och fungerar tillsammans -\r\nsamt hur tekniker från fordons- och telekommunikationsindustrierna kan\r\nanvändas i kommunikationen mellan fordon och infrastruktur. Programförsla-\r\ngen skall ta till vara det regionala behovet av kraftsamling kring västsvensk\r\nfordonsindustri och det nationella intresset av internationellt konkurrenskraf-\r\ntiga FoU-miljöer som kan gynna hela den svenska fordonsindustrin och till-\r\nverkningsindustrin.\r\nDe båda FoU-programmens övergripande målsättning är att bidra till den\r\nsvenska fordonsindustrins internationella konkurrenskraft. Programmen syftar\r\ntill att främja detta genom sådan forskning och utveckling som stärker for-\r\ndonsföretagens svenska etableringar och bidrar till att Sverige är attraktivt f\r\nframtida nyetableringar. I förslagen ingår en ökad samverkan av regionala\r\noch nationella resurser, och därför föreslås en sammanhållen finansiering där\r\nstatens och regionens medel tillsammans utgör offentliga medel som medfi-\r\nnansieras av övriga aktörer med minst samma belopp. Fordonsindustrins\r\nbehov har varit styrande för programutformningen, varför de fyra fordonstill-\r\nverkarna - Saab Automobile AB, Volvo Personvagnar AB, Volvo AB och\r\nScania AB - är naturliga avtalsparter i programmen.\r\nVinnovas förslag till FoU-program inom områdena produktionsteknik och\r\nfordonstelematik bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Huruvida\r\nprojektet Produktion i Väst, som aktualiserats i några motioner, kan komma\r\natt få stöd från detta program eller från andra av Vinnovas program är ett\r\nbeslut som det tillkommer myndigheten att fatta. Ett sådant beslut kan också\r\nfattas av myndigheten tillsammans med övriga avtalsparter inom ramen för ett\r\nsamverkansprogram.\r\nRiksdagen avslog - på förslag av näringsutskottet - tidigare under våren\r\n2005 två motionsyrkanden rörande insatser för fordonsindustrin (bet.\r\n2004/05:NU9). Utskottet hänvisade till de satsningar på infrastruktur, forsk-\r\nning och utbildning för att stärka Trollhättan och Västsverige som produk-\r\ntionsplats för fordonsindustrin som regeringen, Vänsterpartiet och Miljöparti-\r\net enats om. I en reservation (m, fp, kd, c) förordades att regeringen bör utar\r\nbeta en offensiv strategi när det gäller fordonsindustrin.  Reservanterna ansåg\r\natt statsmakterna tydligt måste ta ansvar för de övergripande nationella struk-\r\nturerna, såsom t.ex. forskning, skatter, utbildning och infrastruktur, med syft\r\natt tillse såväl att nuvarande industrijobb behålls som att nya skapas.\r\nNäringsutskottets ställningstagande\r\nVerkstadsteknisk forskning, som är föremål för yrkande i de fem här aktuella\r\nmotionerna 2004/05:N419 (s), 2004/05:Ub439 (s), 2004/05:N418 (fp, m, v,\r\nkd, c), 2004/05:Ub286 (kd, m, fp, c) och 2004/05:N241 (fp), är ett mycket\r\nviktigt område och av stor betydelse för det svenska näringslivet och dess\r\nutveckling. Som redovisats pågår det FoU-program med denna inriktning.\r\nVidare planeras ytterligare programinsatser på området, vilket redovisas i\r\npropositionen. Vinnova har nyligen avrapporterat uppdrag rörande FoU-\r\nprogram inom produktionsteknik och fordonstelematik, och myndighetens\r\nförslag bereds nu inom Regeringskansliet. Inom kretsen av industriforsk-\r\nningsinstitut finns, som tidigare redovisats, en gruppering på de material- och\r\nverkstadstekniska områdena.\r\nMed hänvisning till de insatser som redan görs och de som planeras anser\r\nnäringsutskottet att det inte finns anledning för riksdagen att agera i frågan\r\nom verkstadsteknisk forskning. När det gäller frågan om stöd till enskilda\r\nprojekt som det här aktuella Produktion i Väst, är det dessutom en typ av\r\nbeslut som det tillkommer myndigheten eller finansiären att fatta. Utbild-\r\nningsutskottet bör således avstyrka de fem här aktuella motionerna i berörda\r\ndelar.\r\nNeutronforskningsanläggningen ESS\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:N278 (s) från allmänna motionstiden föreslås ett tillkänna-\r\ngivande om att neutronforskningsanläggningen ESS bör lokaliseras till Lund\r\noch Sverige. European Spallation Source (ESS) är en forskningsanläggning\r\nsom enligt planerna skall byggas i Europa och tas i drift om ett tiotal år.\r\nForskningen vid ESS kommer att innebära att neutroner utnyttjas för att stu-\r\ndera hur ett material är uppbyggt och fungerar. Anläggningen kommer att få\r\ncentral betydelse för flera strategiska forskningsområden, såsom bio- och\r\nnanoteknik, utveckling av läkemedel och biokompatibla implantat, material-\r\nteknik, energiteknik och många andra potentiella applikationsområden, anför\r\nmotionärerna. ESS-Scandinavia är dels en förening (bildad hösten 2000 av de\r\nsvenska, danska och norska neutronspridningssällskapen), dels ett konsortium\r\nsom driver frågan om att ESS skall byggas i Lunds kommun. Beslut kan\r\nväntas någon gång mellan åren 2005 och 2007 som resultat av förhandlingar\r\npå hög nivå mellan inblandade länder. ESS-Scandinavia har varit i kontakt\r\nmed företrädare för Närings- och Utbildningsdepartementen och påpekat\r\nvikten av att Sverige agerar för att anläggningen skall lokaliseras till Lund,\r\nsäger motionärerna. De bedömer att konkurrensen om anläggningen kan\r\nförväntas hårdna, och de anser att det krävs att regeringen ekonomiskt backar\r\nupp och i europeiska sammanhang driver kravet på en lokalisering till Lund.\r\nDet är positivt att regeringen har gett i uppdrag till en särskild förhandlare\r\nundersöka möjligheten att placera ESS i Sverige, framhåller motionärerna. De\r\nerinrar om att näringsutskottet våren 2004 påpekade (bet. 2003/04:NU10) att\r\nt.ex. natur- och kulturmiljön i Lunds omgivningar bör beaktas i en sådan\r\nbedömning. Motionärerna menar dock att närings- och tillväxtaspekterna\r\nmåste lyftas fram ytterligare vid en bedömning av projektet.\r\nÄven i motion 2004/05:N403 (fp, m, kd, c) från allmänna motionstiden\r\nbegärs ett tillkännagivande om att regeringen skall engagera sig i arbetet för\r\natt ESS skall placeras i Lund. I motionen påpekas att ESS är ett projekt som\r\nkan ses som ett led i arbetet med att stärka Europas konkurrenskraft. Projektet\r\nväntas få stöd från såväl EU som enskilda europeiska länder, den totala kost-\r\nnaden beräknas till ca 1,5 miljarder euro och ESS skall tas i bruk år 2013,\r\nsäger motionärerna. Utöver de förväntade 500 fast anställda vid anläggningen\r\nberäknas årligen mellan 4 000 och 5 000 gästforskare utnyttja anläggningen.\r\nMotionärerna erinrar om det arbete som pågår för att ESS skall placeras i\r\nÖresundsregionen och i Lund. Det finns starkt stöd inom skånsk politik, när-\r\ningsliv och forskarvärld för en sådan placering, säger motionärerna. De anser\r\natt den förhandlare som regeringen tillsatt bör få ett tydligare uppdrag, med\r\nmålsättning att ESS skall placeras i Lund. Hittills har den tänkta finansiering\r\nen av ESS utgått från att olika länder bidrar via sina respektive forsknings-\r\nbudgetar, men motionärerna menar att finansieringen bör lyftas upp till EU-\r\nnivå. Regeringen bör därför, tillsammans med andra länder, driva frågan om\r\natt en stor del av finansieringen av ESS skall ske med EU:s forskningsmedel,\r\nanför motionärerna.\r\nI en motion som väckts med anledning av forskningspropositionen -\r\n2004/05:Ub9 (fp) - föreslås också ett tillkännagivande om ESS. Regeringen\r\nbör verka för att den planerade ESS-anläggningen, som utgör en av världens\r\nmest kraftfulla neutronkällor, får starkt stöd och direkt finansiering från EU.\r\nMotionärerna anser att detta är ett exempel på den typ av större vetenskapliga\r\nsatsningar som lämpar sig för EU-nivån. Även i denna motion erinras om det\r\narbete som har inletts för att ESS skall placeras i Öresundsregionen och det\r\nstöd som finns för en placering av ESS i Lund. Det är viktigt med ett brett\r\nnationellt stöd, och riksdagen bör därför, enligt motionärerna, uttala att rege\r\ningen aktivt skall arbeta för att placeringen av ESS skall ske i Sverige och\r\nLund.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nRiksdagen avslog våren 2004 motioner om en lokalisering av ESS till Lund,\r\nliknande de här aktuella (bet. 2003/04:NU10). Näringsutskottet redovisade\r\narbetsläget och hänvisade till att frågan lämpligen borde behandlas i anslut-\r\nning till riksdagens ställningstagande till den nu aktuella forskningspolitiska\r\npropositionen.\r\nI budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16) lämnades en\r\nredovisning av arbetsläget hösten 2004. Där sades (s. 250) följande beträffan-\r\nde uppdraget för den av regeringen tillsatta förhandlaren för ESS (f.d. statsrå\r\ndet Allan Larsson):\r\nESS-Council inbjöd 2001-2002 de europeiska länderna att ange förslag om\r\nvärdskap för en stor europeisk neutronforskningsanläggning, ESS. En sam-\r\nmanslutning av nordiska forskare har lämnat ett förslag att placera ESS i\r\nLund. Förutom detta finns även förslag från Tyskland och Storbritannien att\r\nvara värd för ESS. Ytterligare några länder kan vara intresserade av att ge bud\r\npå att vara värdnation för ESS. Med anledning av det nordiska förslaget att\r\nvara värd för ESS med en placering i Lund, beslöt regeringen vid sammanträ-\r\nde den 8 juli 2004 att undersöka möjligheterna till en eventuell placering av\r\nESS i Sverige genom att utse en särskild förhandlare. I förhandlarens uppdrag\r\ningår att klargöra intresset för ESS i forskarsamhället, näringslivet, i andra\r\neuropeiska länder och hos EG-kommissionen. Dessutom skall förhandlaren\r\nanalysera de långsiktiga tillväxteffekterna för samhället, undersöka möjliga\r\nregionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medverkan i byg-\r\ngandet av ett ESS i Sverige.\r\nVid sidan av uppdraget att klargöra intresset från forskarsamhället och när-\r\ningslivet samt analysera de långsiktiga tillväxteffekterna för samhället skall\r\nutredaren, med utgångspunkt i denna analys, studera vilka möjligheterna är\r\nför näringslivets finansiella medverkan. Förhandlaren skall även undersöka\r\nmöjliga regionala, nordiska och europeiska finansiärers intresse för medver-\r\nkan. Andra europeiska länders och EG-kommissionens inställning skall också\r\nklargöras. Vetenskapsrådet skall bistå förhandlaren i vetenskapliga bedöm-\r\nningar av projektet och i initiala kontakter med näringslivet. Vidare bör be-\r\nrörda svenska ambassader bistå i förhandlingsuppdraget. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 1 juli 2005. Regeringen kommer senare att ta ställning\r\ntill frågan om ett eventuellt svenskt värdskap. I detta ingår en bedömning av\r\nintresset, kostnadsberäkningar och finansieringsmöjligheter samt möjligheter-\r\nna till utländsk medfinansiering av projektet.\r\nFörhandlaren Allan Larsson har, enligt uppgift från Utbildningsdeparte-\r\nmentet, i sitt hittillsvarande arbete genomfört diskussioner med de nordiska\r\nländerna, Baltikum, Polen och Tyskland. Han har även diskuterat med Nor-\r\ndiska investeringsbanken och med EG-kommissionen om deras möjligheter\r\natt delta i investeringen. Hur dessa diskussioner utfallit saknar Utbildningsde\r\npartementet uppgift om, men det påpekas att kommissionen generellt betalar\r\nmaximalt 10 % av budgeten. Detta har dock sagts i samband med mindre\r\nprojekt, och hur kommissionen ställer sig till en så stor investering som ESS\r\nfinns ingen uppgift om.\r\nESS finns inte omnämnt i forskningspropositionen. Neutronfaciliteter be-\r\nrörs dock i propositionen i avsnitt 6.2 om forskningsinfrastruktur (s. 99). Där\r\nsägs att staten, via Vetenskapsrådet, finansierar svenskt deltagande vid spalla\r\ntionskällan ISIS i England och vid kärnreaktorn ILL i Grenoble. Vetenskaps-\r\nrådet bedömer att det finns ett behov av att långsiktigt öka det svenska enga-\r\ngemanget vid dessa neutronfaciliteter. Myndigheten avser med hänvisning till\r\ndetta behov att utarbeta en långsiktig plan för svensk användning av neutron-\r\nspridningsteknik. Den brittiska regeringen ämnar, enligt Utbildningsdeparte-\r\nmentet, bygga ut ISIS till högre effekt. Dess storlek blir ca 20-25 % av ett\r\nESS.\r\nNäringsutskottets ställningstagande\r\nDen planerade ESS-anläggningen bedöms bli en viktig del i Europas infra-\r\nstruktur för forskning och teknisk utveckling inom flera strategiskt betydelse-\r\nfulla områden. Mot denna bakgrund vore det av värde om Sverige skulle stå\r\nsom värdland för anläggningen.\r\nSom redovisats har regeringen tillkallat en särskild förhandlare, f.d. stats-\r\nrådet Allan Larsson, med uppdrag att undersöka möjligheterna att eventuellt\r\nplacera ESS i Sverige. Uppdraget skall redovisas den 1 juli 2005. Med hän-\r\nvisning härtill kan näringsutskottet inte se någon anledning för riksdagen att\r\nnu uttala sig i frågan. Utbildningsutskottet bör alltså avstyrka de tre här akt\r\nella motionerna i berörda delar.\r\nNär det gäller lokalisering till Lund, som förordas i motionerna, vill när-\r\ningsutskottet erinra om vad utskottet anförde våren 2004, då likartade mo-\r\ntionsyrkanden behandlades. Näringsutskottet framhöll då (bet. 2003/04:\r\nNU10) att olika positiva nyttoeffekter vid en helhetsbedömning måste vägas\r\nmot t.ex. värdet av att bevara natur- och kulturmiljön i Lunds omgivningar.\r\nVidare måste olika risker beaktas, som exempelvis hanteringen av miljöfarligt\r\navfall samt att eleffektbalansen i södra Sverige kan påverkas negativt.\r\nNanoteknisk forskning\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:N282 (kd) från allmänna motionstiden begärs två tillkänna-\r\ngivanden rörande nanoteknik, nämligen om en nationell satsning på nanotek-\r\nnisk forskning och utveckling med målet att Sverige skall vara ledande inom\r\nområdet och om att ett nordiskt nanocentrum bör startas i Sverige. Studien\r\nTeknisk framsyn år 2000 pekade ut nanotekniken som ett viktigt och strate-\r\ngiskt forskningsområde, men Sverige har ännu inte gjort någon samlad sats-\r\nning på nanoforskning, säger motionären. Hon hänvisar vidare till att Fram-\r\ntidsgruppen för svensk industri, ledd av verkställande direktör Carl Bennett\r\noch förbundsordförande Göran Johnsson, i maj 2002 föreslog en satsning på\r\nytterligare 55 miljoner kronor per år för att förstärka svensk nanoforskning\r\nmed tonvikt på Lund-Malmö-regionen. Sommaren 2002 startades en verk-\r\nsamhet, Pronano, av Lunds universitet, med syfte att koppla samman svensk\r\nindustri med nanoteknisk forskning, säger motionären. Pronano har t.o.m. år\r\n2004 finansierats av Region Skåne och Malmö stad, varefter finansieringen är\r\noklar. Att inrätta ett nationellt forskningsinstitut för nanoteknik med starka\r\nkopplingar till svenska universitet och högskolor och med goda resurser att\r\nhjälpa svensk industri skulle innebära en satsning på framtiden, så att Sverige\r\nkan vara spjutspets när den nya industriella revolutionen kommer, anför mo-\r\ntionären.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI propositionen finns under avsnittet om ett av de prioriterade områdena,\r\nteknisk forskning, ett särskilt avsnitt om materialteknik och nanovetenskap (s.\r\n78). Där sägs bl.a. att det inom materialvetenskapen pågår en utveckling mot\r\nstudier av mindre strukturer med inriktning på mikro- och nanoskalan. Nano-\r\nvetenskap och nanoteknik har en stor industriell potential inom bl.a. material-\r\nindustrin och elektronikindustrin. Dessa industrier är omfattande i Sverige\r\noch behovet av kompetens inom nanoområdet, inklusive kunskap om eventu-\r\nella risker med tekniken, är därmed stort. Flera högkvalitativa forskningspro-\r\ngram inom materialområdet har börjat riktas mot nanovetenskap, sägs det i\r\npropositionen. Området nanovetenskap finansieras för närvarande med ca\r\n50 miljoner kronor per år från Vetenskapsrådet och olika stiftelser. Det finns\r\ningen sammanhållen bild av forskningen inom nanovetenskap i Sverige,\r\nkonstaterar regeringen. Övergripande uppgifter om näringslivets ekonomiska\r\nengagemang och FoU-insatser inom nanoområdet är också knapphändiga,\r\nvilket kan tala för behovet av en kartläggning av området. Enligt uppgift från\r\nNäringsdepartementet är något beslut om en sådan kartläggning ännu inte\r\nfattat. I sammanhanget kan nämnas att Ingenjörsvetenskapsakademien har\r\ninitierat ett projekt som syftar till bl.a. att utveckla en s.k. nanostrategi.\r\nNanovetenskap och nanoteknik är av strategisk vikt på längre sikt, heter\r\ndet vidare i propositionen. Området är horisontellt eftersom det kan genomsy-\r\nra i stort sett alla tekniksektorer, föra samman olika vetenskapsområden och\r\nbygga på ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. Materialvetenskapens ut-\r\nveckling mot nanovetenskap tillsammans med tillverkning i nanoskala är\r\ngrunden för potentiella tillämpningar av nanovetenskapen inom en mängd\r\nområden, t.ex. informationsteknik, medicin, energi och miljö. Svensk nano-\r\nforskning hävdar sig väl vid en internationell jämförelse. Starka forskargrup-\r\nper finns inom samtliga de områden som nanovetenskapen kan delas in i -\r\nmaterial, elektronik, bioteknik, mekanik och verktyg. EG-kommissionen\r\nkonstaterar också i en rapport att Sverige har en infrastruktur och vetenskap-\r\nlig position som möjliggör vetenskapliga applikationer inom nanoområdet.\r\nDet är emellertid viktigt att satsningar genomförs som också möjliggör att\r\nkommersiella produkter kan utvecklas, sägs det i propositionen.\r\nEG-kommissionen framhöll i maj 2004 (i meddelandet Towards a Europe-\r\nan Strategy for Nanotechnology) vikten av att stärka nanovetenskap och\r\nnanoteknik. Områden som behandlades i meddelandet är bl.a. förbättrat stöd\r\ntill forskning och innovation, inriktningen av stödet samt förbättrade villkor\r\nför privata forskningsinvesteringar. Konkurrenskraftsrådet har i allt väsentlig\r\nställt sig bakom innehållet i meddelandet, bl.a. välkomnades kommissionens\r\ninitiativ att under första kvartalet 2005 utarbeta en handlingsplan för nanotek\r\nnik. Kommissionen har dock ännu inte presenterat någon sådan handlings-\r\nplan, men kommer, enligt uppgift från Näringsdepartementet, förmodligen att\r\ngöra det senare under våren 2005. Kommissionen har vidare föreslagit två\r\nteknikplattformar med nanoinriktning, nämligen nanoelektronik (European\r\nNanoelectronics Initiative Advisory Group) och nanomedicin (European\r\nNanomedicine Technology Platform Nanobiotechnologies for Medical Appli-\r\ncations). Området är också prioriterat inom ramen för EU:s pågående sjätte\r\nramprogram för forskning där 1,3 miljarder euro har avsatts för åren 2002-\r\n2006.\r\nNäringsutskottets ställningstagande\r\nNanoteknik har ett stort potentiellt tillämpningsområde, inom t.ex. informa-\r\ntionsteknik, medicin, energi och miljö. Den svenska nanoforskningen ligger\r\nväl framme internationellt sett. Det finns starka forskargrupper inom de be-\r\nrörda områdena - material, elektronik, bioteknik, mekanik och verktyg. När-\r\ningsutskottet delar de synpunkter som förs fram i motion 2004/05:N282 (kd)\r\nom att det är angeläget med satsningar på nanoteknik, bl.a. för att ta till var\r\nde möjligheter till kommersialisering av forskningsresultat och industriell\r\nutveckling som finns på området.\r\nSom redovisats uppmärksammas i propositionen området materialteknik\r\noch nanovetenskap som ett strategiskt område inom ramen för det prioriterade\r\nområdet teknisk forskning. Med hänvisning till detta anser näringsutskottet att\r\ndet inte finns anledning för riksdagen att nu göra ett särskilt uttalande om\r\nnanoteknisk forskning. Motionen bör alltså avstyrkas av utbildningsutskottet.\r\nMedicinsk-teknisk forskning\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:N241 (fp) från allmänna motionstiden begärs ett tillkänna-\r\ngivande om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum fö\r\nsvensk medicinsk-teknisk forskning. I motionen erinras om Astra Zenecas\r\nbetydelse för tillväxten och för välfärden. Den medicinsk-tekniska industrin\r\nutgör en viktig grund för det svenska välståndet - det skapas arbetstillfällen\r\noch forskning för miljarder kronor, framhåller motionärerna. De påpekar att\r\nSveriges välfärd kommer att påverkas negativt utan fortsatt tillväxt, grundad\r\npå goda forsknings- och produktionsförutsättningar i bl.a. Södertäljeregionen.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI propositionen finns under avsnittet om ett av de prioriterade områdena,\r\nteknisk forskning, ett särskilt avsnitt om biovetenskap och bioteknik (s. 79).\r\nDär sägs bl.a. att det finns en stor potential för tillväxt inom bioteknikområ-\r\ndet, vilket lyfts fram i forskningsstrategierna. Det gäller dels avknoppningar\r\nfrån etablerade företag och från offentliga forskningsmiljöer, dels etablerade\r\nföretags expansion. En stor drivkraft för tillväxt inom läkemedelsområdet i\r\nframtiden är de landvinningar som för närvarande görs inom molekylärmedi-\r\ncinsk forskning, sägs det. En viktig utvecklingspotential för Sverige ligger i\r\natt ta fram teknik, metoder och verktyg inom biotekniken där teknikkunnande\r\nkopplas till en tillämpning i samverkan med de forskare som skall använda de\r\nnya verktygen, framhåller regeringen.\r\nNäringsutskottets ställningstagande\r\nNäringsutskottet delar den bedömning som görs i motion 2004/05:N241 (fp)\r\navseende vikten av den medicinsk-tekniska forskningen. Denna typ av forsk-\r\nning lyfts också fram i propositionen under avsnittet om det prioriterade om-\r\nrådet teknisk forskning. Där sägs bl.a. att det finns en stor potential för til\r\ninom bioteknikområdet - det gäller dels avknoppningar från etablerade före-\r\ntag och från offentliga forskningsmiljöer, dels etablerade företags expansion.\r\nNågot skäl för riksdagen att genom ett tillkännagivande särskilt lyfta fram\r\nSödertäljes förutsättningar på det medicinsk-tekniska området - vilket före-\r\nslås i motionen - kan näringsutskottet dock inte se. Utbildningsutskottet bör\r\nsåledes avstyrka motionen i berörd del.\r\nTräforskning\r\nMotionen\r\nForskning kring trä och träanvändning bör prioriteras, anförs det i motion\r\n2004/05:MJ504 (kd) från allmänna motionstiden. Vetenskapsrådet har stor\r\nbetydelse för svensk forskning, varför det är viktigt att rådet harmoniserar de\r\ngrundläggande forskningen och tillämpade innovationer, säger motionärerna.\r\nDe anser att industriforskningsinstitutens statliga grundfinansiering är en\r\nförutsättning för långsiktig forskningsverksamhet där näringen tillskjuter\r\nhuvuddelen av medlen. Regeringen måste tillse att utrymmet för den skogliga\r\nforskningen inte krymper, kräver motionärerna.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI propositionen finns i avsnitt 9.12 ett särskilt avsnitt om skogsforskning och\r\nskogsindustriell forskning (s. 228), som näringsutskottet tidigare redovisat\r\ndelar av i avsnittet om forskning till stöd för andra politikområden. Där sägs\r\nbl.a. att det för att upprätthålla den svenska skogsnäringens konkurrenskraft\r\nkrävs god kunskapsförsörjning och gott innovationsklimat. Sverige har en god\r\nställning inom skogsforskning och skogsindustriell forskning. Det nationella\r\nskogs- och skogsindustriella klustret och innovationssystemet används ofta\r\nsom exempel på system som har lett till en rad framgångsrika, internationellt\r\nkonkurrenskraftiga företag genom hela förädlings- och leverantörskedjan.\r\nGrundläggande skogsindustriell forskning bedrivs huvudsakligen vid tekniska\r\nuniversitet och högskolor. Skogsnäringen har dessutom egen forskning och\r\nfinansierar tillsammans med staten forskning vid branschforskningsinstitut\r\nmed inriktning mot skogsbruk - Skogsbrukets forskningsinstitut (SkogForsk),\r\ninstitut med inriktning mot träbearbetningsindustri - SP-Trätek, bildat efter\r\nsammanslagning av Institutet för träteknisk forskning (Trätek) och Sveriges\r\nProvningsinstitut (SP), samt institut med inriktning mot pappers- och massa-\r\nindustrin - STFI-Packforsk, bildat efter sammanslagning av Skogsindustrins\r\ntekniska forskningsinstitut (STFI) och Institutet för förpackning och distribu-\r\ntion (Packforsk).\r\nRegeringen har på riksdagens uppmaning (bet. 2001/02:NU12) utsett en\r\nsärskild förhandlare, ställföreträdande generaldirektör Fredrik von Platen, att\r\nutarbeta en strategi för att främja träanvändningen i byggandet. Arbetet pre-\r\nsenterades våren 2004 i departementspromemorian Mer trä i byggandet, un-\r\nderlag för en nationell strategi att främja användning av trä i byggande (Ds\r\n2004:1). För att utveckla Sverige till en ledande nation inom området träbyg-\r\ngande föreslås i strategin ett åtgärdsprogram för forskning inriktat mot ut-\r\nveckling av träbyggsystem och trä i samverkan med andra material. Strategin\r\ninriktas på områden där trä har stor innovationspotential, framför allt i störr\r\noch högre byggnadsverk och där forskning kom i gång på allvar först när\r\nbyggreglerna ändrades år 1995. Träbyggande är att betrakta som en industriell\r\nproduktionsprocess och faller därför delvis under insatsområdet Trämanufak-\r\ntur som Vinnova utarbetat en strategi för, Nya material och produkter från\r\nförnybara råvaror (Vinnova rapport 2004:01).\r\nBland åtgärderna i strategin föreslogs att regeringen skulle utse en ordfö-\r\nrande för den grupp av intressenter som skall genomföra strategin. I oktober\r\n2004 utsåg regeringen riksdagsledamoten Kenth Högström (s) till ordförande\r\nför samordningen av träbyggnadsstrategin med uppdraget att verka för att\r\nåtgärdsförslagen i strategin genomförs. I arbetet skall berörda företrädare frå\r\nskogsnäringen, byggsektorn och myndigheter delta. Ordföranden skall sam-\r\nverka med en bred krets av företrädare med intresse i byggfrågor och tillse att\r\nåtgärderna i linje med strategin och utifrån objektiva grunder främjar utveck-\r\nlingen inom byggsektorn vad gäller utbudet av fler och bättre långsiktigt\r\nhållbara alternativ. Ordföranden skall, enligt regeringsbeslutet, beakta det\r\nkonkurrensrättsliga regelverket och verka för en förbättrad konkurrens på\r\nområdet. Vidare skall han söka samverkan med den särskilde byggsamordna-\r\nre som fått i uppdrag att bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram för\r\nbygg-, fastighets- och anläggningssektorn (dir. 2004:138). Ordföranden skall\r\nårligen rapportera till regeringen hur det övergripande arbetet med strategin\r\ngår, och uppdraget skall avslutas med en redogörelse för vad som uppnåtts\r\nsenast den 31 december 2006.\r\nNäringsutskottets ställningstagande\r\nSkogsindustrin har en stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sve-\r\nrige och svarar för en betydande del av det svenska exportnettot. I de delar av\r\nlandet där skogsindustrin är etablerad spelar den en väsentlig roll för syssel-\r\nsättningen på de berörda orterna.\r\nI den här aktuella motionen, 2004/05:MJ504 (kd), betonas vikten av forsk-\r\nning kring trä och träanvändning. Näringsutskottet har vid återkommande\r\ntillfällen - i anslutning till behandlingen av motioner rörande skogs- och\r\nträindustrin - betonat att det, för att skogsindustrin även framöver skall kunn\r\nbidra till att upprätthålla välståndet, är viktigt att konkurrenskraften inom\r\ndenna industri kan utvecklas. En viktig faktor är härvid insatser avseende\r\nforskning och utveckling. I propositionen redovisas, som nämnts, vilka insat-\r\nser som görs när det gäller skogsforskning och skogsindustriell forskning. Det\r\nrör sig om forskning vid tekniska universitet och högskolor samt vid industri-\r\nforskningsinstitut. Något behov av ett riksdagsuttalande i frågan kan närings-\r\nutskottet, med hänvisning härtill, inte se. Utbildningsutskottet bör alltså av-\r\nstyrka den nyssnämnda motionen i berörd del.\r\nForskning om energetiska material\r\nMotionen\r\nDet bör utvecklas ett industriforskningsinstitut för s.k. energetiska material,\r\nanförs det i 2004/05:N234 (s) från allmänna motionstiden. (Med energetiska\r\nmaterial avses produkter som kan sönderfalla utan hjälp av luftens syre, men\r\näven andra energirika produkter.) Sverige besitter en internationellt erkänd\r\nhög kompetensnivå inom området energetiska material, säger motionären.\r\nHan anser att forskning och utveckling i fråga om avveckling av explosiva\r\nvaror är en förutsättning för att Sveriges ledande position inom denna indu-\r\nstrisektor skall kunna bevaras och vidareutvecklas. Det är nödvändigt att det\r\nutvecklas processer och metoder för avveckling på ett säkert och ekologiskt\r\nhållbart sätt, anför motionären. Därför menar han att ett FoU-centrum behöver\r\nbyggas upp. Det finns redan utvecklad verksamhet vid Vingåkersverken, och\r\ntill denna verksamhet knyts i allt högre grad forskning, framhåller motionä-\r\nren. Han hänvisar till att det i Mälardalsområdet finns många universitet,\r\nhögskolor och forskningsinstitut som kan samverka kring nyttjandet av de\r\nresurser som finns på Vingåkersverken för tillämpad forskning och utveckling\r\ninom området.\r\nNäringsutskottets ställningstagande\r\nEnligt näringsutskottets bedömning finns det inte anledning för riksdagen att\r\nta något initiativ när det gäller inrättandet av ett industriforskningsinstitut\r\nrörande s.k. energetiska material - vilket föreslås i motion 2004/05:N234 (s).\r\nDen berörda industrisektorn har, på motsvarande sätt som gäller för andra\r\nindustrisektorer, möjlighet att söka ta del av den verksamhet som Vinnova\r\noch industriforskningsinstituten bedriver. Det kan vidare noteras att det finns\r\nen ideell förening, Kompetenscentrum för energetiska material (KCEM) med\r\nsäte i Karlskoga, med uppgift att främja och stödja utbildning och forskning\r\npå området energetiska material.\r\nMed hänvisning till det anförda anser näringsutskottet att utbildningsut-\r\nskottet bör avstyrka den nämnda motionen.\r\nForskning om inköp\r\nMotionen\r\nEtt tillkännagivande om behovet av forskning inom området inköp, föreslås i\r\nmotion 2004/05:N318 (s) från allmänna motionstiden. Sverige är ett mycket\r\nutrikeshandelsberoende land, konstaterar motionären. Utbildning och forsk-\r\nning inom handelsområdet har varit högt prioriterade, men hittills har resur-\r\nserna främst koncentrerats på dem som skall sälja svenska produkter, medan\r\ninköpssidan har varit eftersatt, säger motionären. Hon framhåller att de svens-\r\nka exportprodukterna innehåller en ökande andel importerade delar och att\r\nden offentliga sektorn också använder mer produkter som är importerade. För\r\nframför allt små och medelstora företag behövs mer utbildning och forskning\r\nkring hur inköp kan optimeras för att bibehålla svensk konkurrenskraft, anser\r\nmotionären. Hon säger att det för närvarande i princip inte bedrivs någon\r\nforskning inom inköpsområdet, vare sig för privat eller offentlig upphandling.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nDen typ av forskning som efterfrågas i motionen kan inrymmas t.ex. i konkur-\r\nrensforskning (prop. s. 233) och entreprenörskapsforskning (prop. s. 234) som\r\nomnämns i propositionens avsnitt 9 och där det redovisas insatser på olika\r\nområden. Det kan också förekomma forskning inom områdena företagseko-\r\nnomi och nationalekonomi som kan beröra den typ av frågeställningar som\r\ntas upp i motionen.\r\nNäringsutskottets ställningstagande\r\nDen fråga som tas upp i motion 2004/05:N318 (s) och som rör optimering av\r\ninköp kan ha stor betydelse för berörda små och medelstora företags konkur-\r\nrenskraft. Forskning avseende inköpsområdet kan, som nyss redovisats, be-\r\ndrivas inom befintliga forskningsdiscipliner. Något behov av ett särskilt riks-\r\ndagsuttalande i frågan kan näringsutskottet inte se, varför utbildningsutskotte\r\nbör avstyrka motionen.\r\nStockholm den 28 april 2005\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\nMarie Granlund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per Bill\r\n(m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp),\r\nBerit Högman (s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löf-\r\ngren (m), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s),\r\nNyamko Sabuni (fp), Håkan Larsson (c), Ann-Kristine Johansson (s) och Lars\r\nLindén (kd).\r\n\r\n\r\nAvvikande mening\r\nAllmänt om forskning och behovsmotiverad forskning\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Anne-Marie Pålsson (m),\r\nNyamko Sabuni (fp), Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (c).\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c)\r\n- att det behövs en forskningspolitik som medverkar till att ge Sverige en\r\nmöjlighet att bli en långsiktigt framstående aktör i det snabbt framväxande,\r\nglobala kunskapssamhället. Det fordras starka, självständiga universitet och\r\nen mångfald av forskningsfinansiärer. Det krävs också ett företagsklimat som\r\ngör att Sverige kan behålla de stora företagens forskning i landet, locka hit\r\nandra företag och göra det möjligt för en ny generation av små och medelsto-\r\nra företag att etableras och tillväxa. Att utveckla och behålla attraktiv före-\r\ntagsforskning är en viktig del av en nationell forskningsstrategi. Kunskaps-\r\nkluster i världsklass som redan finns eller är på väg att etableras behöver\r\nstimuleras. Forskare och forskningsfinansiärer runt om i världen skall se\r\nSverige som ett lockande land att forska och investera i. Det måste finnas\r\nutrymme för fri, långsiktig forskning - annars kommer även den mer behovs-\r\ninriktade forskningen att utarmas. Eftersom vi ser forskningspolitiken som en\r\nhelhet kommer vi i det följande - när det gäller de mål som vi anser bör gälla\r\nför forskningspolitiken och de åtgärder som bör vidtas för att uppnå dessa mål\r\n- in på områden som ligger utanför näringsutskottets beredningsområde.\r\nVi vill främja den fria forskningen och forskningsutförarnas självbestäm-\r\nmanderätt och anser att följande mål bör gälla för forskningspolitiken:\r\n- att garantera förutsättningarna för forskningsmiljö i världsklass,\r\n- att garantera forskningens frihet,\r\n- att skapa förutsättningar för utveckling och bibehållande av starka och\r\nsjälvständiga forskningsinstitutioner,\r\n- att fokusera på grundforskning, forskarutbildning och postdoktoral verk-\r\nsamhet,\r\n- att satsa extra på de allra mest framstående forskarna och forskarlagen,\r\n- att staten tar ansvar för forskning och utveckling av omedelbar betydelse\r\nför den egna verksamheten,\r\n- att ge goda förutsättningar för internationellt forskningssamarbete.\r\nVi vill uppnå dessa mål genom följande åtgärder under åren 2006-2010:\r\n- förstärkning av den högre utbildningen och forskningen, både genom re-\r\nformer som främjar frihet och mångfald och genom resurser som gör det\r\nmöjligt att utveckla utbildningens och forskningens kvalitet,\r\n- ökning av forskningsanslagen med 2 miljarder kronor, utöver regering-\r\nens förslag, under den kommande femårsperioden, i syfte att förstärka den\r\nfria forskningen, finansieringen av doktorander och insatserna på för Sverige\r\nframgångsrika och vitala områden,\r\n- utveckling av ett nationellt institut för hälsa och medicin för att kraftsam-\r\nla kring strategiska områden, såsom t.ex. bioteknik med medicinsk inriktning,\r\nbioinformatik, klinisk forskning och IT inom hälso- och sjukvården,\r\n- avpolitisering av universitetsstyrelserna och minskning av det icke-\r\nakademiska beslutsfattandet för att öka forskarnas och lärarnas frihet att själ\r\nva råda över verksamheten,\r\n- fördelning av de direkta anslagen till lärosätena, de s.k. fakultetsansla-\r\ngen, enligt ett transparent och förutsägbart system som premierar kvalitet och\r\nutveckling av forskningsmiljöerna,\r\n- ökning av de direkta anslagen till lärosätena för att möjliggöra fler dok-\r\ntorandtjänster och postdoktorala tjänster och förbättrade villkor för forskarna\r\n- inrättande av fler doktorandtjänster och postdoktorala tjänster för att\r\nskapa bättre villkor för unga forskare,\r\n- tillsättande av en oberoende utvärdering av organisationen för forsk-\r\nningsfinansiering för att utreda i vilken grad denna typ av organisation bidrar\r\ntill att stärka svensk forskning och utveckling,\r\n- långsiktiga satsningar som ger utrymme och ökade drivkrafter för kom-\r\nmersialisering av forskningsresultat, eftersom den tillämpade forskningen\r\nutgör en viktig länk mellan vetenskaplig grundforskning och utvecklingen av\r\nkommersiella produkter,\r\n- tillskapande av lämpliga nätverk för utveckling av forskarskolor och\r\nkunskapskluster, vilka bör handhas av universiteten och högskolorna själva.\r\nNär forsknings- och utvecklingsinsatser mäts som andel av BNP ligger Sveri-\r\nge sedan flera år i topp. Det bör dock noteras att detta huvudsakligen beror på\r\nstora insatser inom näringslivet och försvaret. Den svenska industrin står för\r\nen betydande del av FoU-investeringarna; i förhållande till folkmängden är\r\nden svenska industrins satsningar i nivå med den amerikanska och den\r\nschweiziska. FoU-insatserna är emellertid koncentrerade till ett fåtal stora\r\nföretag och utgörs till övervägande del av utvecklingsarbete. De tio största\r\nföretagen i landet svarar för omkring hälften av företagssektorns totala FoU-\r\nutgifter.\r\nFöretagens insatser har lett till stora framgångar, inte minst inom tillämpad\r\nforskning på strategiskt viktiga områden. Företagen är dock känsliga för flera\r\nfaktorer utanför ramen för utbildningspolitiken och forskningspolitiken - det\r\nekonomiska klimatet, de allmänna villkoren för företagande och tillgången på\r\nutbildad arbetskraft. Om dessa villkor inte är attraktiva är det risk att föret\r\nflyttar utomlands. Också det förhållandet att huvudkontor flyttar utomlands\r\nutgör en risk, eftersom forsknings- och utvecklingsarbete ofta följer huvud-\r\nkontorens placering.\r\nVad Sverige behöver är inte en engångsinsats för att klara ett generations-\r\nskifte, som antyds i forskningspropositionen, utan en nationell strategi för at\r\nskapa en attraktiv miljö för högre utbildning och forskning. Sverige behöver\r\nen forskningspolitik som medverkar till att ge landet en reell möjlighet att bl\r\nen framstående aktör på den globala kunskapsarenan. Forskningspropositio-\r\nnen liknar mer ett utvidgat pressmeddelande och innehåller främst en be-\r\nskrivning av hur regeringen avser att fördela tillgängliga resurser. Den är\r\ndärmed inte en forskningspolitisk proposition i vanlig mening. Den innehåller\r\ningen systematisk genomgång av principer och mål vad avser statens roll i\r\nfråga om forskning och utvecklingsarbete. I stället upprepas de olika, ofta\r\notydliga målen och prioriteringarna som tidigare angivits. Det finns inte helle\r\nnågon tydlig forskningspolitisk inriktning. Propositionen innehåller inga\r\nförslag om nya forskningsresurser utöver de som redan aviserats. Regeringen\r\nredovisar inte heller någon utvärdering av vad som uppnåtts som ett resultat\r\nav den föregående forskningspolitiska propositionen.\r\nVi anser att det krävs ett bättre beslutsunderlag för svensk forskningspoli-\r\ntik. Vi menar att Sverige behöver återgå till den princip som tidigare var\r\nsjälvfallen, nämligen att de politiska organen endast skall göra övergripande,\r\nvärderingsgrundade bedömningar, medan universitet, högskolor och forsk-\r\nningsfinansierande myndigheter skall svara för vetenskapliga och professio-\r\nnella bedömningar och den närmare uppläggningen av verksamheten. Det\r\nbehövs också ett bättre beslutsunderlag för hur de statliga resurserna till\r\nforskning skall fördelas för att uppnå balans mellan fasta och rörliga resurser\r\ndvs. mellan direkta anslag till universitet och högskolor å ena sidan och resur\r\nserna via forskningsråden och Vinnova å den andra.\r\nOm man skall kunna tala om en reell satsning på forskning för utveckling,\r\ntillväxt och \"ett bättre liv\", måste anslagen till forskningen höjas betydligt\r\nmer än vad regeringen föreslår. Utöver regeringens totala ökning av fakultets-\r\nanslagen med 520 miljoner kronor bör därför till dessa anslag avsättas ytterli-\r\ngare 200 miljoner kronor år 2006, 300 miljoner kronor år 2007, 400 miljoner\r\nkronor år 2008, 500 miljoner kronor år 2009 och 600 miljoner kronor år 2010.\r\nTotalt innebär detta ytterligare 2 miljarder kronor till forskning, utöver rege\r\ningens satsning.\r\nNär det gäller de områden som i propositionen föreslås vara prioriterade\r\nområden vill vi framhålla att framstående forskning inom medicin och teknik\r\när en viktig grund för Sveriges framtidsmöjligheter. Vi stöder därför, i likhet\r\nmed vad som görs i motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c), att dessa områden\r\nskall vara prioriterade.\r\nI den nyssnämnda motionen berörs också vad som sägs i propositionen om\r\natt sammanlagt 150 miljoner kronor skall anvisas Vetenskapsrådet, FAS,\r\nFormas och Vinnova under åren 2006-2008, varav 50 miljoner kronor till\r\nVinnova för att öka antalet meriteringsanställningar. Detta är en åtgärd i rätt\r\nriktning men otillräcklig. Vi anser att det behöver skapas fler möjligheter för\r\nnydisputerade forskare - s.k. postdoktorala tjänster - förutom de nuvarande\r\nforskarassistenttjänsterna och biträdande lektorstjänsterna. För dem som har\r\ndisputerat är genomsnittstiden sju år innan en fast anställning blir aktuell.\r\nEnligt tillgänglig statistik drabbas särskilt kvinnliga forskare av de otrygga\r\nanställningsvillkoren.\r\nI propositionen förordas vidare en ökning av anslagen till forskning i små\r\noch medelstora företag och till FoU-program i samverkan med näringslivet,\r\nmed sammanlagt 130 miljoner under fyraårsperioden 2005-2008, medel som\r\nskall fördelas av Vinnova. Vi stöder denna satsning - men det är inte tillräck-\r\nligt. För att stärka forskningens roll för företag och tillväxt krävs ytterliga\r\ninsatser för att åstadkomma en ökad kommersialisering av forskningsresultat.\r\nEn åtgärd som föreslås i bl.a. motion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) och som vi\r\ntillstyrker är att staten skall gynna de högskolor och universitet som erbjuder\r\nsina forskare belöningar för sådan kommersialisering. Vi föreslår att det skall\r\ninföras ett belöningssystem genom s.k. vinstdelningspaket, i vilka forskaren\r\nerbjuds royalty, delägarskap eller optioner i ett eller flera företag. Universi\r\noch högskolor som knoppar av framgångsrika företag bör vidare få högre\r\nanslag till sin forskningsverksamhet. Universiteten och högskolorna bör också\r\nfå en s.k. vinstandel. I några motioner från allmänna motionstiden - motio-\r\nnerna 2004/05:N413 (fp), 2004/05:N241 (fp) och 2004/05:N393 (kd) - föror-\r\ndas likartade åtgärder för att öka kommersialiseringen av forskningsresultat.\r\nSammantaget bör riksdagen genom ett\r\ntillkännagivande anmoda regeringen att\r\nåterkomma till riksdagen med förslag till\r\nåtgärder i enlighet med vad som förordas i\r\nmotion 2004/05:Ub11 (fp, m, kd, c) på de\r\nområden som rör näringsutskottets\r\nberedningsområde och som tagits upp här.\r\nMed hänvisning härtill anser vi att\r\nutbildningsutskottet bör tillstyrka den\r\nnyssnämnda motionen i aktuella delar.\r\nMotionerna 2004/05:N413 (fp),\r\n2004/05:N241 (fp) och 2004/05:N393 (kd)\r\nblir därmed också tillgodosedda och bör\r\ntillstyrkas av utbildningsutskottet i berörda\r\ndelar. Övriga motionsyrkanden som är\r\naktuella i detta sammanhang - i motionerna\r\n2004/05:Ub8 (fp), 2004/05:N284 (kd),\r\n2004/05:N285 (kd) och 2004/05:N300 (v) -\r\nbör avstyrkas av utbildningsutskottet.\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\nAllmänt om forskning och behovsmotiverad forskning\r\nav Lennart Beijer (v).\r\nJag vill något beröra en fråga som tas upp i motion 2004/05:N300 (v) och\r\nsom rör industriforskningen i allmänhet och avrapporteringen av det in-\r\nnovationspolitiska arbetet i synnerhet. Motionen har - som framgår av\r\nnäringsutskottets ställningstagande - i hög grad tillgodosetts. Jag anser\r\ndock att det skulle vara värdefullt om regeringen vid återkommande till-\r\nfällen, t.ex. en gång per år, på lämpligt sätt och i lämpligt sammanhang\r\ntill riksdagen återkom med en redovisning över det innovationspolitiska\r\narbetet. En sådan redovisning skulle öka insikten om och sätta fokus på\r\narbetets vikt för Sveriges framtida välstånd. Detta är nödvändigt om de\r\nansatser som nu görs på industriforskningens område skall bli bestående.\r\n\r\nBilaga\r\nFörteckning över motionsyrkanden som\r\növerlämnas till utbildningsutskottet\r\n2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c)\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillskapa ett nytt institut för verkstadsteknisk forskning.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förlägga det nya institutet för verkstadsteknisk forskning till\r\nJönköping.\r\n2004/05:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s)\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att aktivt stödja forskning och utveckling för industriell produktion\r\ni Västsverige.\r\n2004/05:MJ504 av Björn von der Esch m.fl. (kd)\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att prioritera forskningen kring trä och träanvändning.\r\n2004/05:N234 av Fredrik Olovsson (s)\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom industriforskningsinstitut och energetiska material.\r\n2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp)\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum för\r\nsvensk medicinteknisk forskning.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Södertäljes förutsättningar att fortsatt vara ett viktigt centrum för\r\nfordonsmässig produktion, forskning och utveckling.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskningen.\r\n2004/05:N278 av Bo Bernhardsson m.fl. (s)\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom lokalisering av ESS-anläggningen till Lund och Sverige.\r\n2004/05:N282 av Maria Larsson (kd)\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en nationell satsning på nanoteknologisk forskning och utveckling\r\nmed målet att Sverige skall vara ledande inom området.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att starta ett nordiskt nanocentrum i Sverige.\r\n2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd)\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge Vinnova möjligheter att bättre stödja goda idéer, vilket bör\r\nge resultat i form av ökad industriell tillväxt.\r\n2004/05:N285 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd)\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att Vinnovas verksamhet och resursbehov bör beaktas.\r\n2004/05:N300 av Lennart Beijer m.fl. (v)\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheten till finansiering av Ireco.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om uppföljningar och rapporter.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om långsiktiga strategiska forskningsprogram.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utgifterna för forskning och utveckling (FoU) och offentliga upp-\r\ndrag.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om långsiktig uppbyggnad i likhet med de övriga nordiska länderna.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en årlig avrapportering av det innovationspolitiska arbetet.\r\n2004/05:N318 av Christina Axelsson (s)\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av forskning inom området inköp.\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd)\r\n27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskning, utveckling och innovationer.\r\n2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c)\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen på ett tydligt sätt engagerar sig i arbetet för att få\r\nESS till Lund.\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp)\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en offensiv forskningspolitik för fler företag.\r\n2004/05:N418 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, v, kd, c)\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en satsning på projektet Produktion i Väst.\r\n\r\n2004/05:N419 av Monica Green m.fl. (s)\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-\r\nförs om behovet av att aktivt stödja en fortsatt utveckling av \"Produktion i\r\nVäst\".\r\n\r\nBilaga 4\r\nBostadsutskottets yttrande 2004/05:BoU4y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nElanders Gotab, Stockholm  2005\r\n\r\n\r\nMedel till Rymdstyrelsen för rymdforskning. Detta anslag är 156,3 miljoner kron\r\n2005.\r\nTillfällig förstärkning med 45 miljoner kronor år 2006 och 15 miljoner kronor å\r\nFörstärkning av anslaget till Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) med 5 miljoner\r\nen tillfällig förstärkning med 10 miljoner kronor för vardera åren 2006 och 200\r\nanslag år 2005 är 40,7 miljoner kronor.\r\nFörstärkning av anslaget till Sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs un\r\nNuvarande anslag år 2005 är 6,4 miljoner kronor.\r\nDessutom ges tillfälliga anslag till holdingbolag och SLBA.\r\nExklusive tillfälliga förstärkningar.\r\n\r\n\r\n2004/05:UbU15      SAMMANFATTNING\r\n\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n2\r\n2\r\n\r\n1\r\n2004/05:UbU15      UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT\r\n\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n6\r\n11\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n3\r\n2004/05:UbU15      REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET\r\n\r\nREDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET      2004/05:UbU15\r\n\r\n10\r\n12\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n8\r\n\r\n2004/05:UbU15      UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN\r\n\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n48\r\n64\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n11\r\n2004/05:UbU15      RESERVATIONER\r\n\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n60\r\n83\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n50\r\n\r\n2004/05:UbU15      RESERVATIONER\r\n\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n66\r\n86\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n62\r\n\r\n2004/05:UbU15      BILAGA 1   FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG\r\n\r\nBILAGA 1      2004/05:UbU15\r\n\r\n70\r\n98\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n64\r\n\r\n2004/05:UbU15      BILAGA 2   TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2004/05:TU3Y\r\n\r\nBILAGA 2      2004/05:UbU15\r\n\r\n72\r\n111\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n71\r\n2004/05:UbU15      BILAGA 3   NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2004/05:NU1Y\r\n\r\nBILAGA 3      2004/05:UbU15\r\n\r\n140\r\n177\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n86\r\n\r\n2004/05:UbU15      BILAGA 4   BOSTADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2004/05:BOU4Y\r\n\r\nBILAGA 4      2004/05:UbU15\r\n\r\n150\r\n188\r\n2004/05:UbU15\r\n\r\n141\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Forskningspolitikens inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub11 yrkandena 1-9 och 11, 2004/05:Ub293 yrkandena 15 och 18 samt 2004/05:N300 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "BCF7C76E-9F3C-4474-83CE-8243AA26C6D4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "160",
                    "126",
                    "1",
                    "62"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/BCF7C76E-9F3C-4474-83CE-8243AA26C6D4",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Stärkande av kunskapskluster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub293 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Internationellt samarbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub293 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Den vetenskapliga verksamhetens värdegrund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub473 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Tilldelning av resurser för forskning och forskarutbildning inom avgränsad del av ett vetenskapsområde",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub473 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Genusperspektiv i medicinsk forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So598 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:So613 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Forskning om vissa frågor eller branscher",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr269 yrkande 9, 2004/05:Ub6 yrkandena 1-4, 2004/05:Ub7, 2004/05:Ub231, 2004/05:Ub468, 2004/05:MJ504 yrkande 8, 2004/05:N241 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N284 yrkande 2, 2004/05:N318 och 2004/05:N403 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Forskningssamarbetet inom EU",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub9 yrkande 1, 2004/05:Ub11 yrkande 14 och 2004/05:Ub355.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Ett europeiskt forskningsinstitut i Strasbourg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Nationella forskningsanläggningar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:80 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "European Spallation Source (ESS)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub9 yrkande 2, 2004/05:N278 och 2004/05:N403 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Digitalt vetenskapligt bibliotek",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub350.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Doktorandtjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub10 yrkande 1, 2004/05:Ub11 yrkande 12 och 2004/05:Ub441 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "8E5636B6-9628-4D66-9607-581BE7354C41",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "40",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "161",
                    "127",
                    "0",
                    "61"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8E5636B6-9628-4D66-9607-581BE7354C41",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Organisationen av forskarskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub293 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Upphävande av 1998 års forskarutbildningsreform",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub293 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Villkoren för forskarstudier på deltid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub8 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Antagning till studier för licentiatexamen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub293 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Forskarstuderandes inflytande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub276 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Examinationsrätt i forskarutbildningen inom del av vetenskapsområde",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub421.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Doktorander som forskar i anslutning till utlokaliserad utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N346 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Postdoktorala tjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub11 yrkande 13 och 2004/05:Ub293 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Sabbatsår och omstartsstöd för seniora forskare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub8 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Översyn av regelverken kring tillsättning av akademiska tjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub10 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Små och medelstora företags deltagande i forskning och utveckling (FoU)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub8 yrkande 3 och 2004/05:N300 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "FoU-program i samverkan med näringslivet i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub439 yrkande 8, 2004/05:N285, 2004/05:N300 yrkande 3, 2004/05:N418 och 2004/05:N419.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Kommersialisering av forskningsresultat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub8 yrkande 4, 2004/05:Ub11 yrkande 10, 2004/05:Ub293 yrkande 22, 2004/05:N241 yrkande 7 och 2004/05:N393 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Imego AB",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:80 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Industriforskningsinstitut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub286 yrkandena 5 och 6, 2004/05:N234, 2004/05:N282 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N300 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:N413 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Kravet på full kostnadstäckning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk287 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Regionala hänsyn i forskningspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub252 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Utredning om forskningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub440 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "22C5F4D4-AD5E-4023-9C94-688FA6AC4662",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "261",
                    "26",
                    "0",
                    "62"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/22C5F4D4-AD5E-4023-9C94-688FA6AC4662",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "En vetenskaps- och framtidskommitté i riksdagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub8 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU15",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Forskningspolitikens inriktning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Stärkande av kunskapskluster",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Internationellt samarbete",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Den vetenskapliga verksamhetens värdegrund",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Tilldelning av resurser för forskning och forskarutbildning inom avgränsad del av ett vetenskapsområde",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Genusperspektiv i medicinsk forskning",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Genusperspektiv i medicinsk forskning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Forskning om vissa frågor eller branscher",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Forskningssamarbetet inom EU",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Digitalt vetenskapligt bibliotek",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Doktorandtjänster",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Organisationen av forskarskolor",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Upphävande av 1998 års forskarutbildningsreform",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Antagning till studier för licentiatexamen",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Forskarstuderandes inflytande",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Postdoktorala tjänster",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Kommersialisering av forskningsresultat",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Industriforskningsinstitut",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Utredning om forskningsvägarna för den kvalificerade yrkeskunskapen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-05-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-06-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 18:20:37"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag dels att inga nya nationella forskningsanläggningar ska inrättas, dels att regeringen ska få avyttra hela eller delar av aktiekapitalet i det nu statligt helägda Imego AB.",
          "dok_id": "GS01UBU15",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Forskning (UbU15)",
          "dok_id": "GS01UBU15",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 18:20:37"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01UBU15",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har redovisat sina bedömningar av hur de ytterligare resurser till forskning under perioden 2005-2008 som aviserades i budgetpropositionen för 2005 ska fördelas mellan olika ändamål. Regeringen föreslår också dels att inga nya nationella forskningsanläggningar ska inrättas, dels att regeringen ska få avyttra hela eller delar av aktiekapitalet i det nu statligt helägda Imego AB. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GS01UbU15",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:33"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Forskning (UbU15)",
          "dok_id": "GS01UbU15",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:33"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01UBU15",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_ubu_15.docx",
          "filstorlek": "4007508",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Forskning för ett bättre liv",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/13B56935-B363-46B7-A3D1-8A158C84BDC2"
        },
        {
          "dok_id": "GS01UBU15",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_ubu_15.pdf",
          "filstorlek": "4922795",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_ubu_15",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8FCEBAB3-4D5E-4AD7-AC2D-672BD0F4B423"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr269 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr269",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ504 Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_id": "GS02MJ504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ504",
          "ref_dok_titel": "Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N234 Industriforskningsinstitut och energetiska material",
          "ref_dok_id": "GS02N234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N234",
          "ref_dok_titel": "Industriforskningsinstitut och energetiska material",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N241 Södertälje som  utvecklingscentrum",
          "ref_dok_id": "GS02N241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N241",
          "ref_dok_titel": "Södertälje som  utvecklingscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N278 ESS-anläggningen till Lund och Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02N278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N278",
          "ref_dok_titel": "ESS-anläggningen till Lund och Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Bernhardsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N282 Nanoteknik för Sveriges framtid",
          "ref_dok_id": "GS02N282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N282",
          "ref_dok_titel": "Nanoteknik för Sveriges framtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N284 Villkor för storföretag",
          "ref_dok_id": "GS02N284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N284",
          "ref_dok_titel": "Villkor för storföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N285 Forskning och utveckling ",
          "ref_dok_id": "GS02N285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N285",
          "ref_dok_titel": "Forskning och utveckling ",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N300 Industrinära forskning",
          "ref_dok_id": "GS02N300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N300",
          "ref_dok_titel": "Industrinära forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N318 Ökad forskning kring inköp",
          "ref_dok_id": "GS02N318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N318",
          "ref_dok_titel": "Ökad forskning kring inköp",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N346 Norrland",
          "ref_dok_id": "GS02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Norrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_id": "GS02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N403 Allians för Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02N403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N403",
          "ref_dok_titel": "Allians för Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Näringspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N418 Produktion i Väst",
          "ref_dok_id": "GS02N418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N418",
          "ref_dok_titel": "Produktion i Väst",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP, M, V, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N419 Produktion i Väst",
          "ref_dok_id": "GS02N419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N419",
          "ref_dok_titel": "Produktion i Väst",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk287 Skattebefrielse för externa forskningsfinansiärer och forskningsdonationer",
          "ref_dok_id": "GS02Sk287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk287",
          "ref_dok_titel": "Skattebefrielse för externa forskningsfinansiärer och forskningsdonationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So598 Kvinnors rätt till jämställd vård",
          "ref_dok_id": "GS02So598",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So598",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors rätt till jämställd vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So613 Jämställd vård",
          "ref_dok_id": "GS02So613",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So613",
          "ref_dok_titel": "Jämställd vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub10 med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_id": "GS02Ub10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren och Tina Acketoft (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub11 med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_id": "GS02Ub11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub231 FN-forskning  med placering vid Uppsala universitet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub231",
          "ref_dok_titel": "FN-forskning  med placering vid Uppsala universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Erik Ullenhag (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub252 Högskolan i Gävle ",
          "ref_dok_id": "GS02Ub252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub252",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Gävle ",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub276 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub276",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub286 Livslångt lärande i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GS02Ub286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub286",
          "ref_dok_titel": "Livslångt lärande i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub293 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub293",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub350 Ett digitalt vetenskapligt bibliotek",
          "ref_dok_id": "GS02Ub350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub350",
          "ref_dok_titel": "Ett digitalt vetenskapligt bibliotek",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub355 Europeiska unionens forskningspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Ub355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub355",
          "ref_dok_titel": "Europeiska unionens forskningspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub421 Högskolors rätt att examinera doktorer",
          "ref_dok_id": "GS02Ub421",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub421",
          "ref_dok_titel": "Högskolors rätt att examinera doktorer",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub439 Forskning och utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GS02Ub439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub439",
          "ref_dok_titel": "Forskning och utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub440 Yrkesutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub440",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub440",
          "ref_dok_titel": "Yrkesutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub441 Studiemedelssystemet m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02Ub441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub441",
          "ref_dok_titel": "Studiemedelssystemet m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub468 Forskning om social ekonomi",
          "ref_dok_id": "GS02Ub468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub468",
          "ref_dok_titel": "Forskning om social ekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Mariann Ytterberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub473 Universitet, högskola och forskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub473",
          "ref_dok_titel": "Universitet, högskola och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub5 med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_id": "GS02Ub5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub6 med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_id": "GS02Ub6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub7 med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_id": "GS02Ub7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub8 med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_id": "GS02Ub8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub9 med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_id": "GS02Ub9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub9",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren och Christer Nylander (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_id": "GS0380",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "80",
          "ref_dok_titel": "Forskning för ett bättre liv",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-15",
          "ref_dok_id": "GS09140",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "140",
          "ref_dok_titel": "2005-06-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-13",
          "ref_dok_id": "GS09138",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "138",
          "ref_dok_titel": "2005-06-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:289",
          "ref_dok_id": "GS0K289",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "289",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:289",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}