{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2230513",
      "dok_id": "GS01UBU1",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "UBU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:UBU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "UBU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:42",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:46",
      "titel": "Utgiftsområde        16       Utbildning       ochuniversitetsforskning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UBU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01UBU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01UBU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01UBU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Utbildningsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:UBU1</div><h1>Utgiftsområde        16       Utbildning       ochuniversitetsforskning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  betänkandet behandlas  regeringens  förslag  till\r\nanslag  m.m.  inom  utgiftsområde  16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning för budgetåret  2005  samt 197\r\nmotionsyrkanden.\r\nUtskottet   tillstyrker   regeringens  förslag  på\r\nsamtliga punkter. I anslutning  till motioner om att\r\nhögskoleutbildningen   skall  vara  avgiftsfri   för\r\nsvenska studenter föreslår  utskottet  ett uttalande\r\nav  riksdagen  om  att  frågan  om  lagreglering  av\r\navgiftsfriheten för svenska studenter  skall  ingå i\r\ndirektiven  till den utredning om avgiftsfrågan  som\r\nförbereds i Regeringskansliet.  I  övrigt  avstyrker\r\nutskottet          samtliga         motionsyrkanden.\r\nOppositionspartiernas   respektive  budgetalternativ\r\nredovisas  i  särskilda  yttranden.   I   bilaga   3\r\nåterfinns    en    översikt   av   regeringens   och\r\noppositionspartiernas  förslag  till  anslag  för år\r\n2005   inom   utgiftsområdet.   I  övrigt  finns  40\r\nreservationer  från  ett  eller flera  partier  till\r\nförmån för yrkanden på andra punkter än anslagen för\r\n2005.\r\n\r\nUtskottets förslag\r\n\r\nEtt statsbidrag införs för  personalförstärkningar i\r\nförskolan.  För  2005 anslås 1 miljard  kronor  till\r\ndetta. Satsningen  på personalförstärkningar i skola\r\noch  fritidshem  -  de   s.k.  Wärnerssonpengarna  -\r\nfortsätter. Satsningen på utbildning av vuxna liksom\r\nkvalificerad  yrkesutbildning   fortsätter  i  samma\r\nomfattning som föregående år.\r\n\r\nI   skollagen   görs   en   ändring   vad   gäller\r\nomfattningen  av  det  individuella  programmet   på\r\ngymnasiet.   Ändringen innebär att utbildningen från\r\nden 1 juli 2006  skall  bedrivas i en omfattning som\r\nmotsvarar heltid. Vidare  ändras  skollagen  så  att\r\nersättningen  till  en fristående skola, när en elev\r\ndär läser ett program  som  elevens  hemkommun  inte\r\nanordnar,   skall   utgå  med  det  belopp  som  har\r\nföreskrivits av regeringen  eller  den myndighet som\r\nregeringen  bestämt.  Därtill  föreslås  att   lagen\r\n(1995:1249)    om   försöksverksamhet    med    ökat\r\nföräldrainflytande   över   utvecklingsstörda  barns\r\nskolgång skall fortsätta att gälla.\r\nÅtta universitet och högskolor  återfår  en del av\r\nde resurser som tillfälligt drogs bort från dem 2002\r\nnär de hade svårigheter att rekrytera studenter. Nya\r\nmedel anslås till Göteborgs universitet för  att  ta\r\növer  hantverksskolan Da Capo och till Danshögskolan\r\nför att  anordna  utbildning  i nycirkus. Stockholms\r\nuniversitet tillförs medel för  isocyanatforskningen\r\ni  Hässleholm. Kungl. Tekniska högskolan  får  medel\r\nför  att  ta  över Byggdoks bibliotek. Mitthögskolan\r\nblir universitet och tillförs 10 miljoner kronor för\r\nforskning   och  forskarutbildning.   Högskolan   på\r\nGotland får medel  för  forskning med inriktning mot\r\nhandel och kultur i Östersjöområdet.  Regeringen får\r\nbemyndigande  att godkänna avtal mellan  staten  och\r\ntvå landsting om  samarbete  om  grundutbildning  av\r\ntandläkare, odontologisk forskning och utveckling av\r\ntandvården.\r\nCentrala  studiestödsnämnden tillförs 128 miljoner\r\nkronor som skall  fördelas  till  de  högskolor  som\r\nanordnar    de    s.k.   kombinationsutbildningarna.\r\nMyndigheten  erhåller  också  1  miljon  kronor  för\r\nsystemutveckling   och   administration   av  sådana\r\nutbildningar.\r\nUnder   anslaget   26:11  Särskilda  utgifter  för\r\nforskningsändamål  finns  100  miljoner  kronor  för\r\nforskning. Regeringen  avser  att  göra  den närmare\r\nfördelningen   av   dessa   medel  i  den  aviserade\r\nforskningspropositionen.\r\n\r\nOppositionspartiernas alternativ\r\n\r\nModerata  samlingspartiet, Folkpartiet  liberalerna,\r\nKristdemokraterna  och  Centerpartiet  står fast vid\r\nsina    respektive    förslag    till    utgiftsram.\r\nModeraternas  utgiftsram  är  högre  än regeringens,\r\nmedan övriga partiers är lägre.\r\n\r\nModeraterna anser, i likhet med Centerpartiet, att\r\nett  fristående  nationellt kvalitetsinstitut  skall\r\nbyggas upp. För detta ändamål reserverar Moderaterna\r\n150   miljoner  kronor.   Enligt   Moderaterna   bör\r\nSpecialpedagogiska     institutet    integreras    i\r\nSkolverket  och därför föreslår  partiet  drygt  270\r\nmiljoner kronor  till  Skolverket utöver regeringens\r\nförslag. Den nya Myndigheten  för skolutveckling bör\r\navvecklas,     något     som    även    Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna  och  Centerpartiet  instämmer  i.\r\nModeraterna   vill   säkerställa    kvaliteten   och\r\ntillgängligheten i specialskolan och  föreslår drygt\r\n116   miljoner   kronor   mer   än  regeringen  till\r\nSpecialskolemyndigheten. Ytterligare  medel föreslås\r\ntill   produktion   av  läromedel  för  elever   med\r\nfunktionshinder.   Ett   nytt   anslag,   Barnskola,\r\nföreslås om 1 miljard  kronor.  De  vill avveckla de\r\nnuvarande anslagen för statligt stöd  för utbildning\r\nav    vuxna    och    bidrag    till    kvalificerad\r\nyrkesutbildning.  I  stället  föreslår  de ett  nytt\r\nanslag för vuxnas utbildning om drygt 3,5  miljarder\r\nkronor. Dit vill de även överföra medel anvisade för\r\nfolkhögskolan under utgiftsområde 17. Bidragen  till\r\norganisationer  för uppsökande verksamhet bör enligt\r\nModeraterna avvecklas helt.\r\nPå  högskoleområdet   vill   Moderaterna  tillföra\r\ngrundutbildningsanslaget drygt 146  miljoner  kronor\r\noch  anslagen  till  forskning och forskarutbildning\r\ndrygt  621  miljoner  kronor   mer   än  regeringen.\r\nGrundutbildningsanslagen   skall   fördelas   mellan\r\nlärosäten med utgångspunkt i studenternas val.\r\nAnslaget  25:80  Centrala studiestödsnämnden  m.m.\r\ntillförs   180  miljoner   kronor   i   Moderaternas\r\nbudgetalternativ.  De  anser  att  myndigheten  inte\r\nskall   få   disponera  avgifter  på  det  sätt  som\r\nregeringen medger  eftersom tekniken innebär att man\r\nkringgår budgetramen. Deras förslag innebär därför i\r\npraktiken en lägre driftram  för myndigheten. Vidare\r\nreducerar     de     anslagsramen    under     25:85\r\nUtvecklingsarbete   inom   Utbildningsdepartementets\r\nområde m.m. med 6 787 000 kr.\r\nFolkpartiet anser att  en nationell skolinspektion\r\nskall   införas.   Till   detta    ändamål   anvisar\r\nFolkpartiet  200  miljoner  kronor.  Anslaget   till\r\nSkolverket  bör  minskas  med 200 miljoner kronor. I\r\nlikhet   med   övriga   borgerliga   partier   anser\r\nFolkpartiet att Myndigheten  för  skolutveckling bör\r\navvecklas.  De  bidrag  som  i dag betalas  ut  till\r\npersonalförstärkningar   i  skola   och   fritidshem\r\nrespektive förskola skall  enligt Folkpartiet endast\r\nkunna  gå  till bidrag för anställning  av  behöriga\r\nlärare,    fritidspedagoger    och    förskollärare.\r\nFolkpartiet   anvisar   200   miljoner  kronor  till\r\nkvalitetssatsningar i förskolan. Partiet vill minska\r\nbidraget  till vissa organisationer  för  uppsökande\r\nverksamhet från 50 till 10 miljoner kronor.\r\nPå   högskoleområdet   vill   Folkpartiet   minska\r\nutbyggnadstakten  i  grundutbildningen  med ca 3 000\r\nplatser    för    att    frigöra    resurser    till\r\nkvalitetsförstärkningar. Partiet föreslår ett anslag\r\npå 70 miljoner kronor till kompletterande utbildning\r\nför utländska akademiker. Fakultetsanslagen föreslås\r\nöka med 600 miljoner kronor.\r\nFolkpartiet  vill  anvisa drygt 30 miljoner kronor\r\nmindre  till anslaget 25:78  Högskoleverket  än  vad\r\nregeringen  föreslagit.  Besparingen  avser helt det\r\ntill verket knutna rådet för högre utbildning.\r\nUnder   Vetenskapsrådets   anslag   skall   enligt\r\nFolkpartiet den utbildningsvetenskapliga forskningen\r\ninte  ha en egen anslagspost, utan få medel från  de\r\növriga ämnesråden.\r\nKristdemokraterna   anser,  i  likhet  med  övriga\r\nborgerliga    partier,    att     Myndigheten    för\r\nskolutveckling bör läggas ned. Extra  resurser läggs\r\ndärför på Skolverket för att det skall  kunna stärka\r\nsin  tillsyns-  och  kvalitetsgranskningsverksamhet.\r\nPartiet avsätter dessutom  15  miljoner kronor under\r\nen treårsperiod för att stärka arbetet  vid de fasta\r\nskoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan. Bidraget\r\ntill vissa organisationer för uppsökande  verksamhet\r\nföreslås avskaffas helt.\r\nKristdemokraterna   vill  tillföra  högskolan   40\r\nmiljoner  kronor  för att  öka  antalet  disputerade\r\nlärare.  De  vill  att  lärosätena  skall  få  sälja\r\nutbildning till studenter  från  länder utanför EES-\r\nområdet och föreslår ett anslag i budgeten för sådan\r\nutbildning.\r\nKristdemokraterna föreslår en allmän  besparing på\r\nHögskoleverket  på 4,9 miljoner kronor. Vidare  vill\r\nde avskaffa anslaget  25:83 Myndigheten för Sveriges\r\nnäruniversitet  eftersom  de  anser  att  lärosätena\r\nsjälva  bör  driva  Nätuniversitets  verksamhet  med\r\nbistånd av Högskoleverket.  De  vill  också avskaffa\r\nanslaget      25:85      Utvecklingsarbete      inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m.\r\nKristdemokraterna   vill   minska  anslaget  26:11\r\nSärskilda  utgifter  för  forskningsändamål   med  9\r\nmiljoner kronor.\r\nCenterpartiet anser, i likhet med Moderaterna  och\r\nFolkpartiet,  att  ett  nationellt kvalitetsinstitut\r\nskall inrättas. För ett sådant  institut avsätts 200\r\nmiljoner   kronor,   samtidigt  som  anslaget   till\r\nSkolverket föreslås minska  med  70 miljoner kronor.\r\nÄven   Centerpartiet   anser,   liksom  Moderaterna,\r\nFolkpartiet och Kristdemokraterna,  att  Myndigheten\r\nför    skolutveckling    bör    avvecklas.    Enligt\r\nCenterpartiet  bör de specialdestinerade medlen  för\r\nMaxtaxa i barnomsorgen, Statligt stöd för utbildning\r\nav vuxna liksom  Personalförstärkningar  i skola och\r\nfritidshem överföras direkt till kommunerna  via det\r\ngenerella   statsbidraget.   Bidragen   till   vissa\r\norganisationer   för   uppsökande   verksamhet   bör\r\navskaffas    helt.    Centerpartiet    vill   stärka\r\nkompetensen   samt  öka  insatserna  mot  läs-   och\r\nskrivsvårigheter  m.m.  och  avsätter  400  miljoner\r\nkronor för detta ändamål. Därtill vill Centerpartiet\r\nsatsa  50 miljoner kronor utöver regeringens förslag\r\npå den kvalificerade yrkesutbildningen.\r\nPå  högskolans   område   vill  Centerpartiet  öka\r\nanslagen  till  forskning och forskarutbildning  vid\r\nsamtliga   universitet   och   högskolor   som   har\r\nvetenskapsområde,  och  anslagen  till forskning vid\r\növriga    statliga   högskolor.   Sammanlagt    vill\r\nCenterpartiet  tillföra  drygt  400 miljoner kronor.\r\nPartiet   vill   minska  anslaget  25:75   Särskilda\r\nutgifter inom universitet  och högskolor m.m. med 67\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInnehållsförteckning\r\n\r\n\r\nSammanfattning.....................................\r\n1\r\nInnehållsförteckning...............................\r\n5\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut............\r\n10\r\nUtskottets överväganden...........................\r\n20\r\n1 Inledning 20\r\nU t b i l d n i n g s p o l i t i k 21\r\n2 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning 21\r\nInledning 21\r\nResultat 21\r\nFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg\r\n21\r\nÄndringar i skollagen 26\r\nFörlängd försöksverksamhet med ökat\r\nföräldrainflytande över\r\nutvecklingsstörda barns skolgång\r\n26\r\nAnslag för 2005 27\r\n25:1 Statens skolverk 27\r\n25:2 Myndigheten för skolutveckling 28\r\n25:3 Utveckling av skolväsende och\r\nbarnomsorg.................................\r\n30\r\n25:4 Specialpedagogiska institutet 31\r\n25:5 Skolutveckling och produktion av\r\nläromedel för elever med funktionshinder\r\n31\r\n25:6 Specialskolemyndigheten 32\r\n25:7 Särskilda insatser på skolområdet 33\r\n25:8 Sameskolstyrelsen 33\r\n25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. 34\r\n25:10 Bidrag till personalförstärkningar i\r\nförskola...................................\r\n35\r\n25:11 Bidrag till personalförstärkningar i\r\nskola och fritidshem.......................\r\n36\r\n25:12 Bidrag till viss verksamhet\r\nmotsvarande grundskola och gymnasieskola\r\n37\r\n25:13 Bidrag till svensk undervisning i\r\nutlandet...................................\r\n38\r\n25:14 Nationellt centrum för flexibelt\r\nlärande....................................\r\n38\r\n25:15 Bidrag till viss verksamhet inom\r\nvuxenutbildning............................\r\n39\r\n25:16 Bidrag till vissa organisationer för\r\nuppsökande verksamhet\r\n40\r\n25:17 Statligt stöd för utbildning av\r\nvuxna......................................\r\n41\r\n25:18 Myndigheten för kvalificerad\r\nyrkesutbildning............................\r\n42\r\n25:19 Bidrag till kvalificerad\r\nyrkesutbildning............................\r\n42\r\n25:20 Valideringsdelegationen 43\r\n25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar\r\n44\r\nOppositionspartiernas förslag till nya\r\nanslag.....................................\r\n45\r\nNationell skolpeng 46\r\nNationellt kvalitetsinstitut 47\r\nÖversyn av myndigheter under\r\nUtbildningsdepartementet...................\r\n48\r\nSkolor för multihandikappade barn 49\r\nUppdrag till vissa myndigheter 50\r\nSärskilda satsningar i skolan 52\r\nAnvändning av bidraget till\r\npersonalförstärkningar.....................\r\n53\r\nBehovet av KY 53\r\nÖvriga frågor 54\r\n3 Högskoleverksamhet 54\r\nResultat 54\r\nAnslag till universitet och högskolor m.m.\r\nför 2005...................................\r\n58\r\nNytt avtal mellan staten och vissa\r\nlandsting om samarbete om odontologisk\r\nutbildning och forskning m.m.\r\n64\r\nSvenska institutets stipendier 65\r\nFramtida ökning av anslagen till\r\ngrundutbildning............................\r\n66\r\nFramtida ökning av forskningsanslagen 66\r\nFrågan om avgifter i  högskoleutbildningen\r\n68\r\nDimensionering av vissa lärarutbildningar\r\n69\r\nUtbyggnad av läkar- och\r\nsjuksköterskeutbildningarna................\r\n71\r\nFler fristående högskolor 72\r\nPrinciper för fördelning av resurser och\r\nstudieplatser..............................\r\n73\r\nResurstilldelningssystem för forskning och\r\nforskarutbildning..........................\r\n75\r\nKostnadsansvaret vid utbildning utanför\r\nhögskoleorterna............................\r\n76\r\nNya utbildningar 77\r\nFörstärkning av vissa lärosäten och vissa\r\nregioner...................................\r\n78\r\nÖvriga frågor 84\r\n4 Vissa centrala myndigheter m.m. 84\r\nInledning 84\r\nResultat 85\r\nAnslag 25:78 Högskoleverket 87\r\nAnslag 25:79 Verket för högskoleservice 88\r\nAnslag 25:80 Centrala studiestödsnämnden\r\nm.m........................................\r\n88\r\nAnslag 25:81 Överklagandenämnden för\r\nstudiestöd.................................\r\n90\r\nAnslag 25:82 Internationella\r\nprogramkontoret för utbildningsområdet\r\n90\r\nAnslag 25:83 Myndigheten för Sveriges\r\nnätuniversitet.............................\r\n91\r\nAnslag 25:84 Kostnader för Sveriges\r\nmedlemskap i Unesco m.m.\r\n92\r\nAnslag 25:85 Utvecklingsarbete inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m.\r\n92\r\nInrättandet av ett oberoende\r\nkvalitetsinstitut för den högre\r\nutbildningen m.m.\r\n93\r\nKonkurrensutsättning av Centrala\r\nstudiestödsnämnden m.m.....................\r\n94\r\nInförande av s.k. omvänd straffavgift för\r\nCentrala studiestödsnämnden\r\n95\r\nF o r s k n i n g s p o l i t i k 95\r\n5 Nationella och internationella\r\nforskningsresurser m.m.......................\r\n95\r\nInledning 95\r\nResultat 96\r\nAnslag m.m. 98\r\n26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och\r\nforskningsinformation......................\r\n98\r\n26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning 100\r\n26:3 Rymdforskning 101\r\n26:4 Institutet för rymdfysik 102\r\n26:5 Kungl. biblioteket 102\r\n26:6 Polarforskningssekretariatet 103\r\n26:9 Centrala etikprövningsnämnden 104\r\n26:10 Regionala etikprövningsnämnder 105\r\n26:11 Särskilda utgifter för\r\nforskningsändamål.........................\r\n105\r\nOrganisationen för finansiering av\r\nmedicinsk forskning.......................\r\n106\r\nOrganisationen för finansiering av\r\nutbildningsvetenskaplig forskning\r\n107\r\nVissa forskningsområden 108\r\n6 Anslagen inom utgiftsområde 16 111\r\nReservationer....................................\r\n112\r\n1. Nationell skolpeng (punkt 3) - m 112\r\n2. Nationell skolpeng (punkt 3) - fp 113\r\n3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 4) -\r\nm, fp, c....................................\r\n113\r\n4. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5)\r\n- kd........................................\r\n114\r\n5. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5)\r\n- v.........................................\r\n115\r\n6. Riksgymnasium för synskadade med\r\nmultifunktionella handikapp (punkt 6) - m,\r\nfp, kd, c\r\n115\r\n7. Återinrättande av statliga specialskolor\r\nför multihandikappade (punkt 7) - m, fp,\r\nkd, c\r\n116\r\n8. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - v, mp\r\n116\r\n9. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - fp 117\r\n10. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - kd\r\n117\r\n11. Uppdrag till Myndigheten för\r\nskolutveckling (punkt 9) - v, mp............\r\n118\r\n12. Tilläggsdirektiv till\r\nValideringsdelegationen (punkt 10) - fp.....\r\n118\r\n13. Extraresurser till skolor i krisområden\r\n(punkt 11) - fp.............................\r\n119\r\n14. Stärka baskunskaperna i skolan (punkt 12)\r\n- c.........................................\r\n119\r\n15. Användning av bidragen till\r\npersonalförstärkningar  (punkt 13) - fp\r\n120\r\n16. Behovet av KY-utbildning (punkt 14) - fp,\r\nc...........................................\r\n120\r\n17. Framtida ökning av anslagen till\r\ngrundutbildning (punkt 17) - fp\r\n121\r\n18. Framtida ökning av fakultetsanslagen\r\n(punkt 18) - m, fp, kd......................\r\n121\r\n19. Framtida ökning av resurserna till\r\nforskning (punkt 19) - fp...................\r\n122\r\n20. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige\r\noch övriga EES-området (punkt 21) - mp\r\n122\r\n21. Högskoleavgifter för studenter från\r\nländer utanför EES-området (punkt 22) - m,\r\nkd\r\n123\r\n22. Högskoleavgifter för studenter från\r\nländer utanför EES-området (punkt 22,\r\nmotiveringen) - mp\r\n123\r\n23. Sättet för dimensionering av utbildningen\r\ntill lärarexamen (punkt 23) - kd\r\n124\r\n24. Utbyggnad av läkar- och\r\nsjuksköterskeutbildningarna (punkt 25) -\r\nkd\r\n124\r\n25. Fler fristående högskolor (punkt 26) - m,\r\nfp, kd......................................\r\n125\r\n26. Fördelning av resurser och studieplatser\r\nefter studenternas egna val (punkt 27) -\r\nm, fp\r\n125\r\n27. Hänsyn till tillgången på bostäder när\r\ngrundutbildningsresurser fördelas (punkt\r\n28) - kd\r\n126\r\n28. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen (punkt 29) - fp\r\n127\r\n29. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen (punkt 29) - kd\r\n127\r\n30. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen (punkt 29) - v\r\n128\r\n31. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen (punkt 29) - c\r\n129\r\n32. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför\r\nhögskoleorterna (punkt 31) - kd\r\n129\r\n33. Utbildning för utländska akademiker\r\n(punkt 32) - fp.............................\r\n130\r\n34. Universitetsstatus eller vetenskapsområde\r\nför vissa högskolor (punkt 34,\r\nmotiveringen) - m, fp, kd\r\n131\r\n35. Inrättandet av ett oberoende\r\nkvalitetsinstitut för den högre\r\nutbildningen m.m. (punkt 38) - fp\r\n131\r\n36. Konkurrensutsättning av Centrala\r\nstudiestödsnämnden (punkt 39) - fp\r\n132\r\n37. Införande av s.k. omvänd straffavgift för\r\nCentrala studiestödsnämnden (punkt 41) -\r\nfp\r\n132\r\n38. Organisationen för finansiering av\r\nmedicinsk forskning (punkt 42) - m\r\n133\r\n39. Organisationen för finansiering av\r\nutbildningsvetenskaplig forskning (punkt\r\n43) - kd\r\n133\r\n40. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m\r\n134\r\nSärskilda yttranden..............................\r\n135\r\n1. Avgifter i den svenska högskolan\r\n(punkterna 21 och 22) - v...................\r\n135\r\n2. Otillfredsställande dimensionering av\r\nlärarutbildningen (punkt 23) - m\r\n135\r\n3. Sättet för dimensionering av utbildningen\r\ntill lärarexamen (punkt 23) - fp\r\n136\r\n4. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen (punkt 29) - fp\r\n136\r\n5. Resurstilldelningssystemet för forskning\r\noch forskarutbildning (punkt 30) - 1 v\r\n137\r\n6. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför\r\nhögskoleorterna (punkt 31) - v\r\n137\r\n7. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård\r\n(punkt 33) - kd.............................\r\n137\r\n8. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård\r\n(punkt 33) - v..............................\r\n138\r\n9. Deltagande i University of the Arctic\r\n(punkt 36) - v..............................\r\n138\r\n10. Konkurrensutsättning av Centrala\r\nstudiestödsnämnden (punkt 39) - m\r\n138\r\n11. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m\r\n138\r\n12. Vissa forskningsområden (punkt 44) - mp\r\n139\r\n13. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning för budgetåret\r\n2005 m.m. (punkt 45) - m\r\n139\r\n14. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning för budgetåret\r\n2005 m.m. (punkt 45) - fp\r\n141\r\n15. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning för budgetåret\r\n2005 m.m. (punkt 45) - kd\r\n143\r\n16. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning för budgetåret\r\n2005 m.m. (punkt 45) - c\r\n145\r\nBilagor\r\n1. Förteckning över behandlade förslag...........\r\n148\r\nPropositionen 148\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2004 149\r\n2. Regeringens lagförslag........................\r\n167\r\nFörslag till lag om ändring i skollagen\r\n(1985:1100).................................\r\n167\r\nFörslag till lag om fortsatt giltighet av\r\nlagen (1995:1249) om försöksverksamhet med\r\nökat föräldrainflytande över\r\nutvecklingsstörda barns skolgång;\r\n170\r\n\r\n3.  Regeringens  och  oppositionspartiernas  förslag\r\ntill anslag för år 2005\r\n171\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nMed  hänvisning  till de motiveringar  som  framförs\r\nunder Utskottets överväganden föreslår utskottet att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1. Studiernas omfattning inom individuella\r\nprogrammet på gymnasiet\r\n\r\nRiksdagen    antar    regeringens    förslag    i\r\npropositionen  2004/05:1, utg.omr. 16 till lag om\r\nändring i skollagen (1985:1100) med den ändringen\r\natt  9 kap. 8 a §  skall  träda  i  kraft  den  1\r\nfebruari  2005.  Därmed bifaller riksdagen delvis\r\npropositionen punkt 1.\r\n\r\n2. Om försöksverksamhet med ökat\r\nföräldrainflytande över utvecklingsstörda\r\nbarns skolgång\r\n\r\nRiksdagen    antar    regeringens    förslag    i\r\npropositionen 2004/05:1,  utg.omr. 16 till lag om\r\nfortsatt  giltighet  av  lagen   (1995:1249)   om\r\nförsöksverksamhet   med  ökat  föräldrainflytande\r\növer  utvecklingsstörda  barns  skolgång.  Därmed\r\nbifaller riksdagen propositionen punkt 2.\r\n\r\n3. Nationell skolpeng\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkande 9,\r\n2004/05:Ub291 yrkande 5,\r\n2004/05:Ub322 yrkande 7 samt\r\n2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n4. Nationellt kvalitetsinstitut\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub234,\r\n2004/05:Ub258 yrkande 18,\r\n2004/05:Ub322 yrkandena 14 och 15,\r\n2004/05:Ub390 yrkandena 13, 15 och 16 samt\r\n2004/05:Ub477 yrkande 10.\r\nReservation 3 (m, fp, c)\r\n\r\n5. Översyn av myndighetsstrukturen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub337,\r\n2004/05:Ub471 yrkande 6 samt\r\n2004/05:Ub473 yrkande 46.\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (v)\r\n\r\n6. Riksgymnasium för synskadade med\r\nmultifunktionella handikapp\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub275 yrkande 12.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n7. Återinrättande av statliga specialskolor för\r\nmultihandikappade\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkande 12,\r\n2004/05:Ub291 yrkande 2 samt\r\n2004/05:Ub479 yrkande 10.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8. Uppdrag till Skolverket\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub230 yrkandena 20-22,\r\n2004/05:Ub239,\r\n2004/05:Ub242 yrkande 17 samt\r\n2004/05:Ub480 yrkande 35.\r\nReservation 8 (v, mp)\r\nReservation 9 (fp)\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n9. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub230 yrkande 19.\r\nReservation 11 (v, mp)\r\n\r\n10. Tilläggsdirektiv till\r\nValideringsdelegationen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub209 yrkande 1.\r\nReservation 12 (fp)\r\n\r\n11. Extraresurser till skolor i krisområden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Sf288 yrkande 21.\r\nReservation 13 (fp)\r\n\r\n12. Stärka baskunskaperna i skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 8.\r\nReservation 14 (c)\r\n\r\n13. Användning av bidragen till\r\npersonalförstärkningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub242 yrkandena 5 och 6.\r\nReservation 15 (fp)\r\n\r\n14. Behovet av KY-utbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub275 yrkande 7,\r\n2004/05:Ub381,\r\n2004/05:Ub439 yrkande 2 i denna del samt\r\n2004/05:N414 yrkande 2.\r\nReservation 16 (fp, c)\r\n\r\n15. Fler vuxna i skolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:A350 yrkande 11.\r\n\r\n16. Skolbesök i riksdagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub235.\r\n\r\n17. Framtida ökning av anslagen till\r\ngrundutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub485 yrkande 1.\r\nReservation 17 (fp)\r\n\r\n18. Framtida ökning av fakultetsanslagen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 19.\r\nReservation 18 (m, fp, kd)\r\n\r\n19. Framtida ökning av resurserna till\r\nforskning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub428 och\r\n2004/05:N242 yrkande 4.\r\nReservation 19 (fp)\r\n\r\n20. Forskningsresurser till de fria teologiska\r\nhögskolorna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub405.\r\n\r\n21. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige\r\noch övriga EES-området\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad utskottet anfört om avgiftsfrihet  för\r\nstudenter  från  Sverige  och övriga EES-området.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2004/05:Ub289 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub298,\r\n2004/05:Ub342 och\r\n2004/05:Ub473 yrkande 27.\r\nReservation 20 (mp)\r\n\r\n22. Högskoleavgifter för studenter från länder\r\nutanför EES-området\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub293 yrkande 28,\r\n2004/05:Ub473 yrkande 28 och\r\n2004/05:So428 yrkande 2.\r\nReservation 21 (m, kd)\r\nReservation 22 (mp) - motiveringen\r\n\r\n23. Sättet för dimensionering av utbildningen\r\ntill lärarexamen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub472 yrkande 14.\r\nReservation 23 (kd)\r\n\r\n24. Utökad vidareutbildning i specialpedagogik\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:So520 yrkande 2.\r\n\r\n25. Utbyggnad av läkar- och\r\nsjuksköterskeutbildningarna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:So605 yrkande 12.\r\nReservation 24 (kd)\r\n\r\n26. Fler fristående högskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub293 yrkande 12,\r\n2004/05:Ub378 yrkande 16 och\r\n2004/05:Ub473 yrkande 45.\r\nReservation 25 (m, fp, kd)\r\n\r\n27. Fördelning av resurser och studieplatser\r\nefter studenternas egna val\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10,\r\n2004/05:Ub378 yrkandena 1 och 5,\r\n2004/05:N254 yrkande 13 och\r\n2004/05:N409 yrkande 29.\r\nReservation 26 (m, fp)\r\n\r\n28. Hänsyn till tillgången på bostäder när\r\ngrundutbildningsresurser fördelas\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub441 yrkande 10,\r\n2004/05:Ub489 och\r\n2004/05:Bo304 yrkande 4.\r\nReservation 27 (kd)\r\n\r\n29. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub276 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub334,\r\n2004/05:Ub357,\r\n2004/05:Ub363,\r\n2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,\r\n2004/05:Ub452 och\r\n2004/05:Ub473 yrkandena 3,  7, 23, 39, 40, 47 och\r\n48.\r\nReservation 28 (fp)\r\nReservation 29 (kd)\r\nReservation 30 (v)\r\nReservation 31 (c)\r\n\r\n30. Resurstilldelningssystem för forskning och\r\nforskarutbildning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub222 yrkande 3 och\r\n2004/05:Ub478 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n31. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför\r\nhögskoleorterna\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub251,\r\n2004/05:Ub312,\r\n2004/05:Ub396,\r\n20024/05:Ub433 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub473 yrkande 26,\r\n2004/05:Ub487 och\r\n2004/05:N346 yrkande 2.\r\nReservation 32 (kd)\r\n\r\n32. Utbildning för utländska akademiker\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub209 yrkande 2.\r\nReservation 33 (fp)\r\n\r\n33. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub267 och\r\n2004/05:Ub305.\r\n\r\n34. Universitetsstatus eller vetenskapsområde\r\nför vissa högskolor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub222 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub252 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub273,\r\n2004/05:Ub280,\r\n2004/05:Ub286 yrkande 3,\r\n2004/05:Ub301,\r\n2004/05:Ub449 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub453,\r\n2004/05:T260 yrkande 4 och\r\n2004/05:N409 yrkande 30.\r\nReservation 34 (m, fp, kd) - motiveringen\r\n\r\n35. Förstärkningar i övrigt av vissa lärosäten\r\noch vissa regioner\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub214,\r\n2004/05:Ub222 yrkandena 4-9,\r\n2004/05:Ub288 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub308,\r\n2004/05:Ub309,\r\n2004/05:Ub320,\r\n2004/05:Ub344,\r\n2004/05:Ub356,\r\n2004/05:Ub359,\r\n2004/05:Ub369,\r\n2004/05:Ub370,\r\n2004/05:Ub374,\r\n2004/05:Ub379,\r\n2004/05:Ub382,\r\n2004/05:Ub388,\r\n2004/05:Ub394,\r\n2004/05:Ub395,\r\n2004/05:Ub410,\r\n2004/05:Ub433 yrkande 1,\r\n2004/05:Ub434,\r\n2004/05:Ub439 yrkandena 1, 2 i denna del och 3-7,\r\n2004/05:Ub449 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub450,\r\n2004/05:Ub451 yrkandena 2-4,\r\n2004/05:Ub482,\r\n2004/05:Ub491,\r\n2004/05:Ub505,\r\n2004/05:T335 yrkande 8,\r\n2004/05:N239 yrkande 4 och\r\n2004/05:N401 yrkande 8.\r\n\r\n36. Deltagande i University of the Arctic\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub366.\r\n\r\n37. Jämställande av naturskolor med\r\nteknikcentrum\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub384 yrkande 5.\r\n\r\n38. Inrättandet av ett oberoende\r\nkvalitetsinstitut för den högre utbildningen\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub378 yrkandena 8 och 9.\r\nReservation 35 (fp)\r\n\r\n39. Konkurrensutsättning av Centrala\r\nstudiestödsnämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub218 och\r\n2004/05:Ub321 yrkande 3.\r\nReservation 36 (fp)\r\n\r\n40. Nedläggning av Centrala\r\nstudiestödsnämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub290 yrkande 1.\r\n\r\n41. Införande av s.k. omvänd straffavgift\r\nför Centrala studiestödsnämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub321 yrkande 4.\r\nReservation 37 (fp)\r\n\r\n42. Organisationen för finansiering av\r\nmedicinsk forskning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub293 yrkande 17 och\r\n2004/05:So596 yrkande 5.\r\nReservation 38 (m)\r\n\r\n43. Organisationen för finansiering av\r\nutbildningsvetenskaplig forskning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:Ub472 yrkandena 10 och 11.\r\nReservation 39 (kd)\r\n\r\n44. Vissa forskningsområden\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:Ub243,\r\n2004/05:Ub272 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub293 yrkande 16,\r\n2004/05:Ub327 yrkandena 1-3,\r\n2004/05:Ub349,\r\n2004/05:Ub384 yrkande 4,\r\n2004/05:Ub420 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub456,\r\n2004/05:Ub459,\r\n2004/05:Ub461,\r\n2004/05:Sf355 yrkande 4,\r\n2004/05:So359 yrkande 4,\r\n2004/05:So617 yrkandena 2 och 3,\r\n2004/05:Kr254 yrkande 2,\r\n2004/05:MJ510 yrkande 8,\r\n2004/05:A321 yrkande 3 och\r\n2004/05:A352 yrkande 4.\r\nReservation 40 (m)\r\n\r\n45. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning för budgetåret\r\n2005 samt vissa bemyndiganden\r\n\r\nRiksdagen\r\na)   anvisar  anslagen  under  utgiftsområde   16\r\nUtbildning    och    universitetsforskning    för\r\nbudgetåret 2005 på det sätt som framgår av bilaga\r\n3. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition  2004/05:1  utgiftsområde 16 punkt 10\r\nsamt\r\navslår motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkande 24,\r\n2004/05:Ub293 yrkande 20,\r\n2004/05:Ub348,\r\n2004/05:Ub419 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub473 yrkandena 24 och 25,\r\n2004/05:Ub476 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub480 yrkande 34,\r\n2004/05:Ub481 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub485 yrkandena 3 och 4 samt\r\n2004/05:So395 yrkande 9.\r\nb) bemyndigar regeringen  att, i de delar avtalet\r\ninnebär ekonomiska åtaganden för staten, godkänna\r\navtal mellan svenska staten  och  vissa landsting\r\nom  samarbete  om grundutbildning av  tandläkare,\r\nodontologisk   forskning    och   utveckling   av\r\ntandvården. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 3.\r\nc)  bemyndigar  regeringen  att  under   2005  för\r\nramanslaget  25:5  Skolutveckling och produktion  av\r\nläromedel för elever  med funktionshinder besluta om\r\nbidrag  som  inklusive  tidigare   gjorda  åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 10 000 000  kr  under  2006\r\noch  högst 10 000 000 kr under 2007. Därmed bifaller\r\nriksdagen  proposition  2004/05:1  utgiftsområde  16\r\npunkt 4.\r\nd)  bemyndigar   regeringen  att  under  2005  för\r\nramanslaget    25:19    Bidrag   till   kvalificerad\r\nyrkesutbildning besluta om  bidrag till kvalificerad\r\nyrkesutbildning   som  inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden medför utgifter  på  högst  755 834 000 kr\r\nunder  2006 och högst 797 129 000 kr under  perioden\r\n2007-2010.  Därmed  bifaller  riksdagen  proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 5.\r\ne)  bemyndigar  regeringen  att  under  2005   för\r\nramanslaget        25:21        Utveckling        av\r\npåbyggnadsutbildningar   besluta   om   bidrag   som\r\ninklusive  tidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå   högst 275 000  000  kr  under  2006  och  högst\r\n225 000 000  kr  under  perioden  2007-2010.  Därmed\r\nbifaller     riksdagen     proposition     2004/05:1\r\nutgiftsområde 16 punkt 6.\r\nf)   bemyndigar  regeringen  att  under  2005  för\r\nramanslaget    25:75    Särskilda    utgifter   inom\r\nuniversitet   och   högskolor   m.m.   besluta    om\r\ntilldelning  av  medel  för  stipendier  på  Svenska\r\ninstitutets  område  som  medför  utgifter  på högst\r\n3 000  000  kr under 2006. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 7.\r\ng)  bemyndigar   regeringen  att  under  2005  för\r\nramanslaget  26:1  Vetenskapsrådet:   Forskning  och\r\nforskningsinformation   besluta   om   bidrag    som\r\ninklusive  tidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå  högst  2 410 000 000   kr   under   2006,  högst\r\n1 480 000 000  kr  under 2007, högst 820 000 000  kr\r\nunder 2008, högst 270 000 000  under  2009 och högst\r\n120 000 000 kr under 2010. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 16 punkt 8.\r\nh)  bemyndigar  regeringen  att  under  2005   för\r\nramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som\r\ninklusive  tidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå   högst  132 000 000   kr   under   2006,   högst\r\n132 000 000  kr  under  2007,  högst  132 000 000 kr\r\nunder  2008,  högst  132 000 000 kr under  2009  och\r\nhögst  132 000 000 kr under  2010.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  proposition  2004/05:1  utgiftsområde  16\r\npunkt 9.\r\n\r\nStockholm den 30 november 2004\r\n\r\nPå utbildningsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJan Björkman\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har  deltagit i beslutet: Jan\r\nBjörkman (s), Britt-Marie Danestig  (v), Ulf Nilsson\r\n(fp)*, Inger Lundberg (s), Majléne Westerlund  Panke\r\n(s),  Agneta  Lundberg  (s),  Inger  Davidson (kd)*,\r\nNils-Erik  Söderqvist  (s), Margareta Pålsson  (m)*,\r\nLouise Malmström (s), Ana  Maria  Narti (fp)*, Sofia\r\nLarsen (c)*, Sören Wibe (s), Tobias  Billström (m)*,\r\nMikaela  Valtersson (mp), Christer Adelsbo  (s)  och\r\nEwa Björling (m)*.\r\n* Har ej  deltagit  i beslutet under förslagspunkt\r\n45.</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nUbU1\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottet\r\n1 Inledning\r\n\r\nRiksdagen har den 24 november  2004 beslutat bifalla\r\nregeringens  förslag att utgiftsramen  år  2005  för\r\nutgiftsområde        16        Utbildning        och\r\nuniversitetsforskning  skall  vara 43 867 639 000 kr\r\n(bet. 2004/05: FiU1, rskr. 47).\r\nUtbildningsutskottet  behandlar   i  det  följande\r\nregeringens förslag i budgetpropositionen  för  2005\r\nvad  gäller utgiftsområde 16 och motionsyrkanden som\r\ndirekt  eller  indirekt  berör  budgeten  för  detta\r\nutgiftsområde.\r\nUtgiftsområde    16    omfattar    politikområdena\r\nUtbildningspolitik       och      Forskningspolitik.\r\nInledningsvis återger utskottet de mål som riksdagen\r\nfastställt    för    dessa   politikområden    (bet.\r\n2000/01:UbU1,  rskr.  2000/01:99),  politikområdenas\r\nomfattning       samt       vissa       övergripande\r\nresultatredovisningar   i  årets  budgetproposition.\r\nUtförligare resultatredovisningar återfinns under de\r\nolika avsnitten i detta betänkande.\r\nMålet  för  utbildningspolitiken  är  att  Sverige\r\nskall vara en ledande  kunskapsnation som präglas av\r\nutbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för\r\ntillväxt och rättvisa.\r\nPolitikområdet     Utbildningspolitik     omfattar\r\nförskoleverksamhet och  skolbarnsomsorg,  barn-  och\r\nungdomsutbildning,          vuxnas          lärande,\r\nhögskoleverksamhet  samt  studiestödsverksamhet.   I\r\npolitikområdet  ingår även centrala myndigheter inom\r\nskol-,   högskole-   och   studiestödsområdet   samt\r\nmedlemsavgifter  till  Unesco  och  verksamheten vid\r\nSvenska   Unescorådet.  Huvudmannaskapet   för   den\r\nverksamhet  som  ingår i politikområdet delas mellan\r\nstat, kommun, landsting  och  enskilda  huvudmän. De\r\nsamlade  kostnaderna  inom politikområdet uppgår  nu\r\ntill knappt 230 miljarder  kronor  per  år. Av detta\r\ntäcker statliga anslag ungefär 29 %.\r\nGenom   de   stora  investeringar  som  gjorts   i\r\nutbildning har Sverige  fått  en befolkning med goda\r\nkunskaper och hög kompetens. Det  visar sig  bl.a. i\r\ninternationella  mätningar av baskunskaper,  formell\r\nutbildning  och arbetskraftens  kompetensutveckling.\r\nEnligt OECD har  också  Sverige  jämfört  med  andra\r\nländer   den   högsta  andelen  av  arbetskraften  i\r\nkunskapsintensiva arbeten.\r\nEU:s medlemsstater  har lagt fast vissa gemensamma\r\nmål för sina utbildningssystem.  Här  ingår  som tre\r\nstrategiska    mål    dels   bättre   kvalitet   och\r\neffektivitet   i   utbildningssystemen,   dels   att\r\nunderlätta tillträdet för alla till utbildning, dels\r\natt öppna utbildningssystemet mot omvärlden. Sverige\r\nligger, utifrån de indikatorer på måluppfyllelse som\r\nfastställts på europeisk  nivå,  väl  till  avseende\r\nalla tre målen.\r\nMålet för forskningspolitiken är att Sverige skall\r\nvara  en  ledande  forskningsnation,  där  forskning\r\nbedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.\r\nPolitikområdet  Forskningspolitik omfattar  anslag\r\ntill   nationell   och   internationell   forskning,\r\ninfrastruktur för forskning  i  form  av  bibliotek,\r\narkiv   och  datanät,  etikprövning  samt  nationell\r\nkontakt-  och  utvecklingsverksamhet  i  förhållande\r\ntill  EU:s  forskningssamarbete. Till politikområdet\r\nhör    Forskningsrådet     för     arbetsliv     och\r\nsocialvetenskap,  Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar   och  samhällsbyggande,   Vetenskapsrådet,\r\nVerket   för   innovationssystem    samt    Centrala\r\netikprövningsnämnden    och    de    sex   regionala\r\netikprövningsnämnderna,  Institutet  för  rymdfysik,\r\nPolarforskningssekretariatet, Rådet för  forsknings-\r\noch utvecklingssamarbete inom EU, Kungl. biblioteket\r\nsamt   Statens  ljud-  och  bildarkiv.  De  statliga\r\nanslagen   inom  politikområdet  uppgår  innevarande\r\nbudgetår till  5,4 miljarder kronor. Av detta belopp\r\nhänför sig 3,3 miljarder  kronor  till utgiftsområde\r\n16  Utbildning  och  universitetsforskning.   Övriga\r\nanslag  anvisas  under  utgiftsområde  9  Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg, utgiftsområde 17 Kultur,\r\nmedier,  trossamfund  och  fritid, utgiftsområde  20\r\nAllmän miljö- och naturvård,  utgiftsområde 23 Jord-\r\noch  skogsbruk, fiske med anslutande  näringar  samt\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv.\r\nUtöver  de  statliga  insatserna svarar stiftelser\r\noch företag för en omfattande  finansiering  av FoU.\r\nSverige  tillhör  sammantaget  de  länder som satsar\r\nstörst andel av bruttonationalprodukten på forskning\r\noch   utvecklingsarbete.  Svensk  forskning   håller\r\ndärtill  hög kvalitet. Under de senaste tio åren har\r\nantalet  internationellt  publicerade  vetenskapliga\r\nartiklar ökat med 45 %. Sveriges andel av den totala\r\nvetenskapliga  publiceringen  ökade  mellan 1981 och\r\n2001 från 1,5 till över 2 %.\r\nInom  EU:s  ramprogram  för forskning och  teknisk\r\nutveckling ligger Sverige bland  de främsta både vad\r\ngäller   graden   av   deltagande  och  vad   gäller\r\nåterflödet av ekonomiska  medel  från ramprogrammet.\r\nDen   koordinerande   roll   som  alltfler   svenska\r\ndeltagare  åtar  sig  i  projekten   är  viktig  för\r\nSveriges   möjlighet   att  påverka  EU-forskningens\r\ninriktning.\r\n\r\nU t b i l d n i n g s p o l i t i k\r\n\r\n\r\n2 Barnomsorg, skola och\r\nvuxenutbildning\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlar  utskottet  regeringens\r\nförslag för budgetåret  2005  när  det gäller anslag\r\ntill myndigheter och stöd inom områdena  barnomsorg,\r\nskola  och  vuxenutbildning  (anslagen  25:1-25:21),\r\nsamt  motioner  i  anslutning  till dessa. Avsnittet\r\ninleds     med    en    sammanfattning    av     den\r\nresultatredovisning   för   områdena   som   ges   i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg\r\n\r\nRegeringen  pekar  på  att  drygt hälften av landets\r\nkommuner har tagit initiativ till egna utvärderingar\r\nav förskolan i relation till  läroplanen. Resultaten\r\nav enkätundersökningarna visar  att  den pedagogiska\r\nkvaliteten i verksamheten är hög och att föräldrarna\r\ni hög grad är nöjda med den omsorgsform  deras  barn\r\ndeltar i.\r\n\r\nKommunerna  skall, enligt skollagen, erbjuda plats\r\ni barnomsorgen utan oskäligt dröjsmål, dvs. inom tre\r\ntill fyra månader  från  det att anmälan om behov av\r\nplats  lämnats  in. Skolverkets  tillsyn  visar  att\r\nkommunernas ekonomi  är  en  påverkande faktor för i\r\nvilken   utsträckning   kommunerna   fullgör   denna\r\nskyldighet.   Vissa  kommuner   erbjuder   plats   i\r\nbefintliga barngrupper  i  stället för att öppna nya\r\navdelningar.   Detta   kan   bidra    till    större\r\nbarngrupper.  I  maj  2003  uppgav  knappt  5  %  av\r\nkommunerna att de inte kunde erbjuda plats till alla\r\nbarn  som  så  önskade  i  september  samma  år. För\r\nskolbarnsomsorgen var motsvarande siffra 1,4 %.\r\nUnder      de      senaste     decennierna     har\r\nförskoleverksamheten  byggts  ut  kraftigt.  Antalet\r\nförskolor ökar medan antalet familjedaghem och öppna\r\nförskolor   minskar.  Antalet   inskrivna   barn   i\r\nförskolan har  ökat  med  drygt 18 000 barn till 352\r\n000  barn mellan åren 2002 och  2003.  Antalet  barn\r\ninskrivna   i  familjedaghem  minskade  under  samma\r\nperiod med 5  000 till knappt 40 000 barn. Kostnaden\r\nper inskrivet barn  i  förskolan  ökade år 2002 från\r\nåret innan med 6,1 % till 91 000 kr.\r\nDen       vanligaste       gruppstorleken       på\r\nsmåbarnsavdelningarna    (barn    1-3)    ligger   i\r\nintervallet  mellan  14  och  16 barn. I hälften  av\r\ngrupperna    fanns   mellan   15   och   20    barn.\r\nPersonaltätheten  har  minskat något under perioden:\r\nfrån   5,3   till   5,4   barn   per    årsarbetare.\r\nPersonaltätheten varierar mellan kommunerna från 6,7\r\ntill 3,9 barn per årsarbetare.\r\nEnligt  Skolverkets bedömningar kommer behovet  av\r\npersonal i  förskolan  att  öka. En anledning är att\r\nbefolkningsprognosen  anger  högre   födelsetal   än\r\ntidigare.   Andelen   personal  inom  den  kommunala\r\nförskolan  med  pedagogisk   högskoleutbildning  har\r\nsamtidigt  sjunkit något de senaste  åren  till  ett\r\ngenomsnitt på  51,4  %  år  2002. I fritidshemmen är\r\nmotsvarande andel 55,7 %.\r\nAntalet barn inom skolbarnsomsorgen  ökade från år\r\n2001    till   år   2002   bl.a.   till   följd   av\r\navgiftssänkningarna  genom  införandet  av maxtaxan.\r\nMellan år 2002 och år 2003 skedde dock en  minskning\r\nmed  ca  9  000  barn  till  knappt  342  000  barn.\r\nGenomsnittskostnaden  för  ett barn i fritidshem var\r\n29 800 kr år 2002, vilket var  en  ökning  med 4,2 %\r\nfrån året innan.\r\nGruppstorlekarna i fritidshemmen har minskat under\r\nperioden. Den genomsnittliga gruppstorleken var 30,1\r\nbarn per grupp under år 2003 jämfört med 34 barn per\r\ngrupp  år  2002.  Personaltätheten  var i genomsnitt\r\n18,2   barn   per   årsarbetare   under   år   2003.\r\nSkillnaderna  mellan  kommunerna  var dock stora och\r\nvarierade  mellan  30,5  barn  till  9,3   barn  per\r\nårsarbetare.\r\nStatsbidraget  för  kvalitetssäkrande åtgärder  är\r\nkopplat  till maxtaxan inom  förskoleverksamhet  och\r\nskolbarnsomsorg.   Statsbidraget   uppgår  till  500\r\nmiljoner   kronor.   Uppföljningen   av   2003   års\r\nstatsbidrag   visar   att   85   %   användes   till\r\npersonalförstärkningar  medan  15  %  användes  till\r\nkompetenshöjande åtgärder.\r\n\r\nBarn- och ungdomsutbildningen\r\n\r\nLäsåret   2003/04   gick   drygt   89   000  barn  i\r\nförskoleklass,  vilket  är  4 000 färre jämfört  med\r\nläsåret  innan.  Andelen  sexåringar   som  fanns  i\r\nförskoleklass   detta   läsår   var  94  %.  Andelen\r\nfemåringar av alla elever i förskoleklass  är  samma\r\nsom föregående år, dvs. 1 %.\r\n\r\nTotalt  återfinns  6  200  eller  7  % av samtliga\r\nelever   i   förskoleklass   i  enskild  verksamhet,\r\nfristående  skolor eller internationella  skolor.  I\r\nstorstäderna   går   14 %   av   samtliga  elever  i\r\nförskoleklass hos enskild anordnare.\r\nPersonaltätheten   i  förskoleklasserna   varierar\r\nkraftigt  mellan  kommunerna,  från  3,7  till  15,9\r\nårsarbetare per 100  elever.  Skillnader  finns även\r\nmellan kommunala och enskilda anordnare. I kommunala\r\nförskoleklasser  är personaltätheten 7,8 årsarbetare\r\nper 100 elever, i  fristående  skolor är motsvarande\r\nsiffra   8,5.   Även  när  det  gäller   personalens\r\nutbildning finns  skillnader.  I kommunal verksamhet\r\när andelen personal med förskollärarutbildning 73 %.\r\nMotsvarande andel i de fristående  skolorna är 48 %.\r\nDet   finns  dock  en  större  andel  personal   med\r\ngrundskollärarutbildning     i     de     fristående\r\nförskoleklasserna  jämfört  med  de kommunala,  8  %\r\njämfört med 4 %.\r\nAntalet  elever  i grundskolan har  sjunkit  under\r\nsenare år. Läsåret 2003/04  uppgick  antalet  till 1\r\n046  000  elever.  Det  är  11  000 färre än läsåret\r\ninnan. Antalet elever beräknas sjunka ytterligare de\r\nnärmaste  åren  och  för  läsåret  2009/10  beräknas\r\nelevantalet   vara   870   000.  Antalet  elever   i\r\nfristående  skolor  fortsätter   att   öka.  Läsåret\r\n2003/04 gick 67 054 elever i de fristående skolorna.\r\nAv samtliga grundskoleelever gick 6,2 % i fristående\r\nskolor.  De flesta av dessa går i fristående  skolor\r\nmed allmän inriktning, nämligen 44 %. Näst vanligast\r\när friskolor  med  en  speciell  pedagogik;  29 % av\r\neleverna går i sådana skolor. 10 % av eleverna går i\r\nkonfessionella skolor.\r\nFrån  och  med  läsåret  2001/02 har alla kommuner\r\nhaft möjlighet att ansöka om  särskilda  statsbidrag\r\nför    personalförstärkningar    i    förskoleklass,\r\ngrundskola,  särskola, fritidshem och gymnasieskola.\r\nLäsåret  2003/04  beviljades  288  av  290  kommuner\r\nmedel. Skolverkets  uppföljning av hur statsbidraget\r\nanvänts visar att ökningen  av  heltidstjänster inom\r\nskola  och  fritidshem  mellan läsåren  2000/01  och\r\n2002/03  var  8  500.  Ungefär  5  500  beräknas  ha\r\nfinansierats    av   det   riktade    statsbidraget.\r\nHuvuddelen av personalförstärkningarna  har  riktats\r\nmot  grundskolan, men det är inom särskolan som  den\r\npedagogiska personaltätheten har ökat mest.\r\nAntalet  lärare  i  grundskolan  ökade  med  1 150\r\nläsåret  2003/04  jämfört  med  året innan. Omräknat\r\ntill heltidstjänster är ökningen  405  tjänster. Som\r\ntidigare nämnts har elevantalet sjunkit något. Detta\r\nhar också bidragit till att lärartätheten  ökat från\r\n7,9   till   8,0  heltidstjänster  per  100  elever.\r\nLärartätheten  har ökat i de flesta, dock ej i alla,\r\nkommuner i landet.\r\nDen totala kostnaden för den kommunala grundskolan\r\nberäknas  uppgå till  64,2  miljarder  kronor  under\r\n2003. Till  detta  kommer  kostnader för skolskjuts.\r\nDen  totala kostnaden för grundskolan  beräknas  öka\r\nmed 0,2  %  och kostnaden per elev med 1,5 % till 64\r\n700 kr per elev.\r\nAntalet elever  i  obligatoriska särskolan uppgick\r\nläsåret 2003/04 till 14 900.  Av  dessa  gick 10 700\r\nelever   i   grundsärskolan   och  4  200  elever  i\r\nträningsskolan. I grundsärskolan  har antalet elever\r\nfördubblats.  I träningsskolan har elevantalet  ökat\r\nmed 44 %.\r\nI en rapport  från Skolverket Hur särskild får man\r\nvara,  2000,  redovisades  brist  på  kompetens  och\r\nresurser  i  grundskolan   som  en  förklaring  till\r\nelevökningen  i  grundsärskolan.   I  december  2001\r\ntillsatte regeringen en kommitté (dir. 2001:100) med\r\nuppgift  att  se  över utbildningen för  elever  med\r\nutvecklingsstörning.   Den   s.k.  Carlbeckkommittén\r\nskulle  bl.a.  ge  förslag  till  insatser  för  att\r\nsäkerställa  att  det  i särskolan endast  tas  emot\r\nelever  som  skolformen  är  avsedd  för.  Kommittén\r\növerlämnade i oktober 2004  sitt  slutbetänkande För\r\noss     tillsammans     -    Om    utbildning    och\r\nutvecklingsstörning, SOU 2003:35.\r\nLäsåret  2003/04  gick totalt  703  elever  i  den\r\nstatliga specialskolan.  Elevantalet i specialskolan\r\nhar   konstant  minskat  de  senaste   åren.   Denna\r\nutveckling  beräknas  fortgå. Totalt fick 896 elever\r\nreguljär    grundskoleundervisning    vid    svenska\r\nutlandsskolor.     Av     dessa     var     77     %\r\nstatsbidragsberättigade.   Antalet  grundskoleelever\r\nvid  de  svenska  utlandsskolorna   har  minskat  de\r\nsenaste åren.\r\nLäsåret  2003/04  gick  totalt  333 928  elever  i\r\ngymnasieskolan, vilket är en ökning med drygt 11 300\r\nelever  jämfört  med året innan. Enligt  Statistiska\r\ncentralbyråns prognoser  kommer  antalet  ungdomar i\r\ngymnasieålder  att fortsätta stiga för att kulminera\r\når 2008. Andelen elever i fristående gymnasieskolor,\r\ninternationella  skolor  samt  riksinternatskolor är\r\n10,3   %   av   det   totala   antalet   elever    i\r\ngymnasieskolan. På ett år har antalet elever i dessa\r\nskolor ökat med ca 31 %.\r\nCirka  36  %  av gymnasieeleverna läser på program\r\nsom i första hand  förbereder för vidare studier. På\r\nsamtliga program är  andelen elever som har utländsk\r\nbakgrund  nästan 16 % medan  motsvarande  siffra  på\r\nindividuella program är nära 40 %.\r\nFördelningen  mellan kvinnor och män är oförändrat\r\nmycket ojämn mellan  olika  gymnasieprogram.  Nästan\r\nenbart   män   återfinns  på  bygg-,  el-,  energi-,\r\nfordons-, industri- och teknikprogrammen medan barn-\r\noch   fritidsprogrammet,    estetiska    programmet,\r\nhantverks-    samt   omvårdnadsprogrammen   har   en\r\növervägande      andel       kvinnliga       elever.\r\nSamhällsvetenskaps-   och  naturvetenskapsprogrammen\r\nhar en relativt jämn könsfördelning.\r\nAntalet heltidstjänster  inom  gymnasieskolan  var\r\nunder  läsåret ca 27 350, vilket är en ökning med ca\r\n4 % från  föregående  år.  Trenden  är  att  andelen\r\nlärare  med  pedagogisk  högskoleexamen har minskat.\r\nLärartätheten har dock ökat de senaste åren.\r\nDen   totala   kostnaden   för    den    kommunala\r\ngymnasieskolan  beräknas  uppgå  till 22,9 miljarder\r\nkronor. Jämfört med föregående år är detta en ökning\r\nmed 1,7 %. Kostnaden per elev uppgår till 77 800 kr,\r\nvilket är en ökning med 0,5 %.\r\nLäsåret  2003/04  gick  drygt  6  700   elever   i\r\ngymnasiesärskolan,  vilket är en ökning med nästan 9\r\n%. Totalt 240 elever  gick  under  samma  tid  i den\r\nreguljära gymnasieskolan vid svenska utlandsskolor.\r\nAv  de  elever som påbörjade gymnasieskolan hösten\r\n1998 fick 73  %  slutbetyg inom fyra år, att jämföra\r\nmed 78 % av nybörjarna 1994.\r\nLäsåret 2002/03  lämnade 81,5 % av eleverna i år 3\r\ngymnasieskolan med slutbetyg.  Under  senare  år har\r\ndet   genomsnittliga  betygsresultatet  förbättrats.\r\nResultatet  varierar  dock mellan olika huvudmän och\r\nbland  olika  kommuner.  Läsåret   2002/03  var  den\r\ngenomsnittliga betygspoängen för gymnasieskolan 14,0\r\npoäng.  Kvinnorna  hade 14,7 poäng och  männen  13,4\r\npoäng.  För  elever  med   utländsk   bakgrund   var\r\nmotsvarande siffror 13,6 och 12,6.\r\nLäsåret  2002/03  uppnådde 89,2 % av de elever som\r\nfick   slutbetyg   grundläggande   behörighet   till\r\nhögskolan. Av de elever som 2002 fick slutbetyg från\r\ngymnasieskolan började 17,8 % direkt i högskolan.\r\n\r\nVuxenutbildning\r\n\r\nUnder  2003 genomfördes  i  de  flesta  kommuner  en\r\nsärskild   satsning   om  350  miljoner  kronor  för\r\nutbyggnad av en infrastruktur  för  vuxnas  lärande.\r\nMyndigheten   för   skolutveckling   som  följt  upp\r\nsatsningen,  bedömer att kommunerna använt  bidraget\r\nväl  för  att utveckla  infrastrukturen  för  vuxnas\r\nlärande utifrån  de  syften som anges i förordningen\r\nom statsbidraget.\r\n\r\nLäsåret  2002/03  deltog  ca  40  000  personer  i\r\ngrundläggande vuxenutbildning. De totala kostnaderna\r\nför    den    kommunala   vuxenutbildningen    under\r\nkalenderåret  2003  uppgick  till  ca  830  miljoner\r\nkronor, vilket motsvarar ca\r\n33  500  kr  per  heltidsstuderande.   Svenska   som\r\nandraspråk,  engelska  och orienteringskurser var de\r\ntre   kurser   som  hade  högst   antal   deltagare.\r\nMedelåldern var 36 år och andelen män 36 %.\r\nDen totala kostnaden för gymnasial vuxenutbildning\r\nvar för år 2003 ca 3,8 miljarder kronor.\r\nÅr   2003   hade  Myndigheten   för   kvalificerad\r\nyrkesutbildning    medel    motsvarande    13    000\r\nårsstudieplatser  att  fördela.  Snittkostnaden  per\r\nutbildningsplats för utbildningar som fick beslut om\r\nstart under året var 55 400 kr, vilket var en ökning\r\nmed  2  500  kr sedan föregående år. I alla pågående\r\nutbildningar deltog sammanlagt 17 635 studerande. Av\r\nde utexaminerade  hade  71  % anställning eller eget\r\nföretag  inom  ett  år  efter examen.  Detta  är  en\r\nminskning  från  föregående  år  med  10  %,  främst\r\nberoende på den försämrade  arbetsmarknaden  inom IT\r\noch telekom.\r\nAntalet   studerande   inom   vuxenutbildning  för\r\nutvecklingsstörda  (särvux)  uppgick  under  läsåret\r\n2003/04  till  drygt 4 700 personer.  Kostnaden  per\r\ndeltagare har ökat  något  till  drygt  31  000  kr.\r\nMedelåldern       i       vuxenutbildningen      för\r\nutvecklingsstörda var 38 år.\r\nTotalt   studerade   runt   44    000   studerande\r\nsvenskundervisning   för   invandrare  (sfi)   under\r\nläsåret 2002/03, vilket var fler än föregående år.\r\nStatens  bidrag till folkbildningen  uppgick  till\r\ndrygt    2,5    miljarder     kronor     år    2003.\r\nFolkbildningsrådet  fördelade  drygt  1 280 miljoner\r\nkronor  till  verksamhet  inom  studieförbunden  och\r\ndrygt  1  220 miljoner kronor till  folkhögskolornas\r\nverksamhet.\r\n\r\nÄndringar i skollagen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  anta  regeringens förslag till\r\nlag om ändring i skollagen (1985:1100).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen    föreslår   ändringar    i    skollagen\r\n(1985:1100). I  5  kap.  4  b § görs ett tillägg vad\r\ngäller    individuellt    program   på    gymnasiet.\r\nUtbildningen skall, enligt  tillägget, bedrivas i en\r\nomfattning   som  motsvarar  heltid.   Utbildningens\r\nomfattning får dock minskas om en elev begär det och\r\nstyrelsen för  utbildningen finner det förenligt med\r\nsyftet för utbildningen.  Regeringen föreslår vidare\r\natt  tredje  stycket  i  9 kap.  8  a  §  tas  bort.\r\nErsättningen till en fristående  skola,  när en elev\r\ndär  läser  ett  program som elevens hemkommun  inte\r\nanordnar, skall därmed  alltid  utgå  med det belopp\r\nsom  regeringen, eller den myndighet som  regeringen\r\nbestämt, har föreskrivit.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att riksdagen antar regeringens\r\nförslag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 4\r\nb § samt 9 kap. 8 a §.\r\n\r\nLagen föreslås träda i kraft den 1 februari 2005 i\r\nfråga om 9 kap. 8 a §  och i övrigt den 1 juli 2006.\r\nBestämmelserna  i 9 kap.  8  a  §  tillämpas  första\r\ngången på bidrag för 2005. Bestämmelserna i 5 kap. 4\r\nb § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1\r\njuli 2006.\r\n\r\nFörlängd försöksverksamhet med ökat\r\nföräldrainflytande över utvecklingsstörda barns\r\nskolgång\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anta  regeringens  förslag till\r\nlag    om   fortsatt   giltighet   av   lagen\r\n(1995:1249)  om  försöksverksamhet  med  ökat\r\nföräldrainflytande   över   utvecklingsstörda\r\nbarns skolgång.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att  lagen   (1995:1249)   om\r\nförsöksverksamhet  med  ökat föräldrainflytande över\r\nutvecklingsstörda barns skolgång,  som  gäller  till\r\nutgången  av  juni  2005,  skall fortsätta att gälla\r\nt.o.m. utgången av juni 2008.\r\n\r\nU  t  s  k  o t t e t föreslår att  riksdagen  antar\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n\r\nAnslag för 2005\r\n\r\n\r\nEn    sammanställning     av     regeringens     och\r\noppositionspartiernas  förslag  till  anslag finns i\r\nbilaga 3 till detta betänkande.\r\n\r\n\r\n25:1 Statens skolverk\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,  298 208 000 kr, för\r\nbudgetåret 2005 under anslaget  25:1  Statens\r\nskolverk   och   avslå   motioner   om  andra\r\nanslagsbelopp.\r\nJämför  särskilda yttranden 13 (m), 14  (fp),\r\n15 (kd) och 16 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSkolverkets     uppgifter    har    renodlats    och\r\nkoncentrerats    till     kvalitetskontroll    genom\r\nuppföljning och utvärdering samt kvalitetsgranskning\r\noch tillsyn. Tyngdpunkten i  verksamheten  ligger på\r\nutbildningsinspektionen  som  skall granska kommuner\r\noch  skolor  regelbundet.  Skolverket   har   den  1\r\nnovember   2003   redovisat   en   plan   över   hur\r\ninspektionen  byggs  ut för att omfatta varje kommun\r\noch   alla   skolor  vart  sjätte   år.   Skolverket\r\nredovisade i januari  2004  ett  regeringsuppdrag om\r\natt  dels  ompröva  sina  rutiner för  prövning  och\r\ninspektion av fristående skolor,  dels  redovisa  en\r\nsärskild    inspektion    av   sådana   skolor   med\r\nkonfessionell    inriktning    eller    motsvarande.\r\nRegeringen bedömer att Skolverket  lyckats  väl  med\r\ndenna uppgift.\r\n\r\nSkolväsendets   överklagandenämnd   har,   vidare,\r\nförstärkts.   Skolverket  har  dessutom  under  året\r\nvidtagit åtgärder  för att ytterligare förbättra den\r\ninterna styrningen och kontrollen.\r\nSkolverkets anslag  tillfördes  15 miljoner kronor\r\nfrån  anslag  25:3  Utveckling  av  skolväsende  och\r\nbarnomsorg för omstrukturering av verksamheten under\r\n2003.  År  2004  återfördes  5  miljoner kronor  och\r\nytterligare 10 miljoner kronor återförs år 2005.\r\nRegeringen har beräknat anslaget  till 298 208 000\r\nkr.  Det  föreslagna beloppet innebär en  pris-  och\r\nlöneomräkning med 1,15 %.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna  föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande\r\n2 att vissa delar  av Skolverkets verksamhet flyttas\r\növer     till     ett     fristående      nationellt\r\nkvalitetsinstitut.       Tillsynsverksamhet      och\r\ntillståndsgivning  för  skolan  bör  vara  kvar  hos\r\nSkolverket. Skolverkets kvarvarande verksamhet förs,\r\nenligt  förslaget,  samman   med  Specialpedagogiska\r\ninstitutets. Moderaterna föreslår  därför en höjning\r\nav anslaget med 272 623 000 kr.\r\n\r\nFolkpartiet   föreslår   i   motion  2004/05:Ub485\r\nyrkande  3  att  en  ny  myndighet tillskapas,  vars\r\nansvarsområde   är   tillsyn  och   utvärdering   av\r\nskolväsendet. Medel för  detta  kan  överföras  från\r\nSkolverket. Folkpartiet föreslår 200 miljoner kronor\r\nmindre till anslaget än regeringen.\r\nKristdemokraterna  föreslår i motion 2004/05:Ub481\r\nyrkande 2 att Myndigheten  för  skolutveckling läggs\r\nned. I stället bör anslaget till  Skolverket öka för\r\natt myndigheten skall kunna stärka sin tillsyns- och\r\nkvalitetsgransknings-verksamhet.   Kristdemokraterna\r\ntillför anslaget 50 miljoner kronor.\r\nÄven Centerpartiet föreslår i motion 2004/05:Ub476\r\nyrkande    1   ett   nationellt   kvalitetsinstitut.\r\nÖverföring   sker    bl.a.    från    anslag   25:1.\r\nCenterpartiet   minskar   därför,  i  samma  motions\r\nyrkande 2, anslaget till Skolverket  med 70 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att riksdagen anvisar  det  av  regeringen\r\nföreslagna beloppet och  avslår  motionsyrkanden  om\r\nandra   belopp.   Utskottet   vill   erinra  om  den\r\ntyngdpunkt   som   finns   i  Skolverkets  nuvarande\r\nverksamhet och som ligger på utbildningsinspektionen\r\nmed   syfte   att   granska  kommuner   och   skolor\r\nregelbundet.   Av   Skolverkets   instruktion   (SFS\r\n2002:1160)  framgår  de   verksamheter  och  skolor,\r\nförutom det offentliga skolväsendet,  som verket har\r\ntillsyn  över.  Skolverket  har  här att bedöma  hur\r\nverksamheterna arbetar mot de nationella  målen samt\r\nkontrollera  att nationella krav i skolförfattningar\r\nföljs.   Utskottet   ser   också   positivt  på  att\r\nSkolverket nu utvecklat rutiner och  metoder  för en\r\nförbättrad  tillsynsverksamhet  avseende  fristående\r\nskolor.\r\n\r\n\r\n25:2 Myndigheten för skolutveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,  96  278 000 kr, för\r\nbudgetåret    2005   under   anslaget    25:2\r\nMyndigheten  för   skolutveckling  och  avslå\r\nmotioner om andra anslagsbelopp.\r\nJämför särskilda yttranden  13  (m), 14 (fp),\r\n15 (kd) och 16 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMyndigheten för skolutveckling inrättades den 1 mars\r\n2003  efter  en  ombildning  av  Statens   skolverk.\r\nMyndigheten  för  skolutveckling  har i uppgift  att\r\nstödja   den   lokala   verksamhetsutvecklingen    i\r\nförskoleverksamhet,   skolbarnsomsorg,   skola   och\r\nvuxenutbildning    i    syfte    att    uppnå   ökad\r\nmåluppfyllelse   och  likvärdighet  i  utbildningen.\r\nMyndigheten    ger    stöd     till    det    lokala\r\nutvecklingsarbetet          för          förbättrade\r\nutbildningsvillkor i segregerade områden.  I  övrigt\r\nskall  myndigheten  prioritera  insatser  som  avser\r\nkvalitet     i    det    pedagogiska    arbetet    i\r\nförskoleverksamheten      och     skolbarnsomsorgen,\r\nbasfärdigheter   och  jämställdhet   i   barn-   och\r\nungdomsutbildningen  samt  insatser  för  att stödja\r\nutbildning  för  vuxna  med  kort eller ofullständig\r\nutbildning.  För  budgetåret  2003   redovisades  en\r\nutnyttjad  anslagskredit  på 743 000 kr.  Regeringen\r\nföreslår  att  200 000 kr förs  till  anslaget  från\r\nanslaget 25:84 Kostnader  för  Sveriges medlemskap i\r\nUnesco  m.m.  för  att  finansiera  samordningen  av\r\nsvenska  skolors  deltagande i Unescos  nätverk  för\r\nskolor   som   arbetar    med   skolutveckling   med\r\ninternationell inriktning. I 2004 års vårproposition\r\nföreslog regeringen en överföring av 750 000 kr till\r\nanslaget från utgiftsområde  15 Studiestöd, anslaget\r\n25:2 Studiemedel m.m. för att  täcka kostnaderna för\r\nsamordnings-   och   informationsåtgärder   avseende\r\nkombinationsutbildningar.\r\n\r\nRegeringen har beräknat  anslaget  till 96 278 000\r\nkr. Beloppet innebär en  pris- och löneomräkning med\r\n1,11 %.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna,   Folkpartiet,  Kristdemokraterna   och\r\nCenterpartiet vill - enligt motionerna 2004/05:Ub419\r\nyrkande 2, 2004/05:Ub258  yrkande  24, 2004/05:Ub485\r\nyrkande    3,    2004/05:Ub480   yrkande   34    och\r\n2004/05:Ub481  yrkande  2  respektive  2004/05:Ub476\r\nyrkande 2 - att Myndigheten för skolutveckling skall\r\nläggas ned. Folkpartiet  anser att staten inte skall\r\nlägga  sig  i  den  lokala  verksamhetsutvecklingen.\r\nSkolutvecklingen  kan  bedrivas   mycket   bättre  i\r\nsamspel  mellan  lärarhögskolorna  och  skolan.  Det\r\nbidrar     till     att     höja    kvaliteten    på\r\nutvecklingsarbetet      och      samtidigt       öka\r\nlärarhögskolornas    kontakt    med    den   dagliga\r\nverksamheten.  De  delar av verksamheten som  är  av\r\nnödvändig   servicekaraktär   kan   överföras   till\r\nSkolverket.  Kristdemokraterna   anser   likaså  att\r\nstaten    inte    bör    stå   för   skolutveckling.\r\nUtvecklingsarbetet bör i stället  ske  i  kommunerna\r\noch    på    lärarhögskolorna.    Myndigheten    för\r\nskolutveckling  bör  därför  läggas  ned.  Vissa  av\r\nverkets   uppgifter,   såsom   t.ex.   ansvaret  för\r\nrektorsutbildningen,  kan  tas  över  av Skolverket.\r\nCenterpartiet,   som   anser   att   ett  nationellt\r\nkvalitetsinstitut  bör  inrättas,  vill  också   att\r\nMyndigheten för skolutveckling skall läggas ned.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.   Utskottet   ansluter   sig  till\r\nregeringens   beräkning   vad  gäller  storleken  på\r\nanslaget till Myndigheten för skolutveckling.\r\n\r\nUtskottet vill framhålla  att  myndigheten  har en\r\nmycket viktig roll när det gäller att stimulera  den\r\nlokala   utvecklingen   inom   förskoleverksamheten,\r\nskolbarnsomsorgen,  skolan och insatser  för  vuxnas\r\nlärande. Myndigheten  har  också  i  uppgift, enligt\r\nregleringsbrevet  för 2004, att prioritera  insatser\r\nsom  avser kvalitet  i  det  pedagogiska  arbetet  i\r\nförskoleverksamheten      och     skolbarnsomsorgen,\r\nbasfärdigheter,    jämställdhet    i    barn-    och\r\nungdomsutbildningen  samt  insatser  för  att stödja\r\nutbildning  för  vuxna  med  kort eller ofullständig\r\nutbildning.  Utskottet har flera  gånger  (senast  i\r\nbet.  2003/04:UbU1  s.  29)  uttalat  att  utskottet\r\nfinner    den    nu   införda   myndighetsstrukturen\r\nändamålsenlig.    Den     granskande     och     den\r\nkvalitetsbedömande    uppgiften    förstärks   genom\r\nSkolverkets nya roll samtidigt som kommuner får stöd\r\ni  sitt  arbete  att nå de fastställda  målen  genom\r\nMyndigheten för skolutveckling.  Utskottet ser ingen\r\nanledning att revidera denna uppfattning.\r\n\r\n25:3 Utveckling av skolväsende och barnomsorg\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,  208 841 000 kr, för\r\nbudgetåret    2005   under   anslaget    25:3\r\nUtveckling av skolväsende  och barnomsorg och\r\navslå motioner om andra anslagsbelopp.\r\nJämför särskilda yttranden 14  (fp),  15 (kd)\r\noch 16 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  används  till  att  främja  utveckling  av\r\nförskoleverksamhet,   skolbarnsomsorg,   skola   och\r\nvuxenutbildning.   Ur   anslaget   bekostas   främst\r\ninsatser  som  Myndigheten för skolutveckling vidtar\r\nför   att   stödja   och    stimulera    kommunernas\r\nverksamhetsutveckling  inom  barnomsorg,  skola  och\r\nvuxenutbildning.  Stödet  avser även verksamhet  med\r\nannan  än  kommunal huvudman.  En  del  av  anslaget\r\ndisponeras av Statens skolverk, bl.a. för utveckling\r\nav nationella prov.\r\n\r\nFör  att förstärka  resurserna  till  arbetet  med\r\nskolor i  segregerade  områden  avser regeringen att\r\ntillföra anslaget 70 miljoner kronor för år 2006 och\r\n155 miljoner kronor för år 2007.  Under  2005 kommer\r\näven   medel   från   anslaget   att   avsättas  för\r\nregeringens  kommande  satsning för att öka  elevers\r\nintresse för och kunskap i matematik, naturvetenskap\r\noch teknik.\r\nRegeringen avser att fatta  beslut  om  att  vissa\r\nförordningar  skall  upphöra  då  de ger upphov till\r\nonödig detaljreglering och försvårar för Myndigheten\r\nför skolutveckling att välja metoder  som leder till\r\nframgångsrik  skolutveckling. Det gäller  förordning\r\n(SKOLFS 1991:14)  om stipendier för den individuellt\r\nmotiverade  fortbildningen  för  lärare,  förordning\r\n(SKOLFS  1993:17)  om  statsbidrag  för  att  främja\r\nfortbildningen  av lärare för undervisningen i olika\r\nämnen  på annat språk  än  svenska  och   förordning\r\n(SKOLFS  1991:27) om statsbidrag till sommarkurser i\r\nteknik för flickor.\r\nBudgetåret  2003  fördes  15  miljoner kronor från\r\nanslaget    till    25:1   Statens   skolverk    för\r\nomstrukturering av verksamheten.  År 2004 återfördes\r\n5  miljoner  kronor.  Regeringen  föreslår   att  10\r\nmiljoner kronor återförs år 2005.\r\nRegeringen har beräknat anslaget till 208 841  000\r\nkr.  Beloppet innebär en pris- och löneomräkning med\r\n0,98 %.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår i motion 2004/05:Ub485 yrkande\r\n3 en sänkning  av  anslaget  med 60 miljoner kronor.\r\nÄven  Kristdemokraterna sänker  anslagsbeloppet  med\r\n100 miljoner  kronor  i motion 2004/05:Ub481 yrkande\r\n2.  I  motion  2004/05:Ub476   yrkande   2  föreslår\r\nCenterpartiet  en  sänkning  av anslagsbeloppet  med\r\n50 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens beräkning av\r\nanslaget  och  avstyrker därmed  motionsyrkanden  om\r\nandra anslagsbelopp.\r\n\r\n\r\n25:4 Specialpedagogiska institutet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet, 350 157  000 kr, för\r\nbudgetåret    2005    under   anslaget   25:4\r\nSpecialpedagogiska   institutet   och   avslå\r\nmotioner om andra anslagsbelopp.\r\nJämför  särskilda yttranden  13  (m)  och  15\r\n(kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSpecialpedagogiska  institutets  uppgift  är  att ge\r\nspecialpedagogiskt  stöd  till  kommuner  och  andra\r\nskolhuvudmän   som  ansvarar  för  förskola,  skola,\r\nskolbarnsomsorg,   vuxenutbildning   och  fristående\r\nskolor som står under statlig tillsyn.  Anslaget får\r\nanvändas för att finansiera kostnader uppkomna under\r\nanslag   25:5   Skolutveckling  och  produktion   av\r\nläromedel för elever med funktionshinder.\r\n\r\nRegeringen har  beräknat anslaget till 350 157 000\r\nkr. Beloppet innebär  pris-  och  löneomräkning  med\r\n2,95 %.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna  föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande\r\n2 att anslaget  avskaffas.  Moderaterna föreslår att\r\nverksamheten överförs till Skolverket  och  anslaget\r\n25:1.    Kristdemokraterna    föreslår    i   motion\r\n2004/05:Ub481 yrkande 2 en ökning av anslaget  med 5\r\nmiljoner  kronor. Kristdemokraterna föreslår att  15\r\nmiljoner  kronor  avsätts  till  anslaget  under  en\r\ntreårsperiod  för  att  stärka  arbetet vid de fasta\r\nskoldelarna på Ekeskolan och Hällsboskolan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  anslagsbelopp och\r\navstyrker således motionsyrkandena.\r\n\r\n\r\n25:5 Skolutveckling och produktion av läromedel\r\nför elever med funktionshinder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,  23  338 000 kr, för\r\nbudgetåret    2005   under   anslaget    25:5\r\nSkolutveckling  och  produktion  av läromedel\r\nför  elever  med  funktionshinder  och  avslå\r\nmotioner om andra anslagsbelopp.\r\nJämför särskilt yttrande 13 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSyftet  med  anslaget är att tillgodose  behovet  av\r\nanpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med\r\nfunktionshinder.  Vid  Specialpedagogiska institutet\r\nhar  det  inrättats ett läromedelsråd  i  syfte  att\r\nförtydliga  det  statliga ansvaret för läromedel för\r\nbarn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.\r\n\r\nRegeringen  föreslår   att   riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen att under 2005 för ramanslaget besluta om\r\nbidrag  som  inklusive  tidigare  gjorda   åtaganden\r\nmedför  utgifter  på högst 10 000 000 kr under  2006\r\noch högst 10 000 000 kr under 2007.\r\nRegeringen har beräknat  anslaget  till 23 338 000\r\nkr. Förändringen jämfört med anslaget  för  2004  är\r\nenbart  pris- och löneomräkning med 1,13 %.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModeraterna  föreslår i motion 2004/05:Ub419 yrkande\r\n2     att    anslaget     tillförs     1 262 000 kr.\r\nAnslagsökningen   motiveras   med   att  bristen  på\r\nanpassade läromedel är stor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning\r\noch  avstyrker  därmed  motionsyrkandet.   Utskottet\r\nfinner  det  angeläget att barn, ungdomar och  vuxna\r\nmed funktionshinder skall ha tillgång till anpassade\r\nläromedel för  att  så långt det är möjligt få samma\r\nmöjligheter till utbildning  som  andra i samhället.\r\nLiksom     regeringen    finner    utskottet     det\r\nändamålsenligt  att ansvaret för anpassade läromedel\r\nläggs på läromedelsrådet.\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  besluta  om  bidrag  som  inklusive\r\ntidigare gjorda  åtaganden  medför utgifter på högst\r\n10 000 000 kr under vardera åren 2006 och 2007.\r\n\r\n25:6 Specialskolemyndigheten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,  245 569 000 kr, för\r\nbudgetåret    2005   under   anslaget    25:6\r\nSpecialskolemyndigheten och avslå motioner om\r\nandra anslagsbelopp.\r\nJämför särskilt yttrande 13 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMyndigheten består  av sex skolenheter. Utbildningen\r\nhar som mål att ge barn  och  ungdomar  som är döva,\r\ndövblindfödda eller hörselskadade en utbildning  som\r\när  anpassad  efter  varje  barns behov och så långt\r\nmöjligt   motsvarar  den  utbildning   som   ges   i\r\ngrundskolan.\r\n\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 245 569 000\r\nkr. Förändringen  jämfört  med  anslaget för 2004 är\r\nenbart  pris- och löneomräkning med 1,33 %.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nModeraterna påför anslaget 116 719  000  kr i motion\r\n2004/05:Ub419 yrkande 2. Moderaterna anser  att  det\r\när   angeläget   att   säkerställa  hög  kvalitet  i\r\nundervisningen samt vid resurscenter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning\r\noch föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandet om\r\nannat anslagsbelopp.\r\n\r\n\r\n25:7 Särskilda insatser på skolområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör   anvisa   det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet, 281  353 000 kr, för\r\nbudgetåret 2005 under anslaget 25:7 Särskilda\r\ninsatser på skolområdet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån  anslaget  fördelas  medel  huvudsakligen   som\r\nbidrag   till   kommuner  för  samordnade  regionala\r\nutbildningsinsatser  för  elever med funktionshinder\r\noch     utbildningsinsatser    avseende     särskild\r\nundervisning  på  sjukhus  m.m.  enligt förordningen\r\n(1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på\r\nskolområdet  samt  som  bidrag  till  kommuner   för\r\nriksrekryterande    gymnasieutbildning   för   bl.a.\r\nrörelsehindrade, döva  och hörselskadade elever. Den\r\nhuvudsakliga faktorn som  styr  anslaget  är antalet\r\nelever. Regeringen föreslår en tillfällig överföring\r\nför  budgetåret  2005  om  7,5 miljoner kronor  till\r\nanslaget 25:4 Specialpedagogiska  institutet i syfte\r\natt   bättre  tillgodose  stödet  till  elever   med\r\nfunktionshinder.\r\n\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 281 353 000\r\nkr. Beloppet innebär  en pris- och löneomräkning med\r\n3,89 %.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\n\r\n25:8 Sameskolstyrelsen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det   av   regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet, 32 816 000  kr,  för\r\nbudgetåret    2005    under   anslaget   25:8\r\nSameskolan.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMyndigheten är styrelse  för de sex sameskolorna och\r\nden   integrerade  samiska  undervisningen   i   den\r\nkommunala     grundskolan     i     nio    kommuner.\r\nSameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun\r\nfullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass  och\r\nförskole-  och  fritidsverksamhet  för samiska barn.\r\nIntäkterna  för  verksamheten får delvis  disponeras\r\nför kostnaderna.\r\n\r\nRegeringen har beräknat  anslaget  till 32 816 000\r\nkr. Förändringen jämfört med anslaget  för  2004  är\r\nenbart  pris- och löneomräkning med 1,36 %.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\n\r\n25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,\r\n3 660 000 000 kr, för  budgetåret  2005 under\r\nanslaget 25:9 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. och\r\navslå motioner om andra anslagsbelopp.\r\nJämför  särskilda  yttranden  14 (fp) och  16\r\n(c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget bekostar statsbidrag till  de  kommuner som\r\nhar  ett  system  med maxtaxa i förskoleverksamheten\r\noch skolbarnsomsorgen.  Under  anslaget  finansieras\r\näven det statsbidrag för kvalitetssäkrande  åtgärder\r\nsom  skall  lämnas  till  de  kommuner som tillämpar\r\nmaxtaxa. Dessutom bekostas Skolverkets kostnader för\r\narbete  med  administration  av  rekvisitioner  från\r\nkommunerna under anslaget liksom den  uppföljning av\r\nreformens  olika  delar för vilken Skolverket  skall\r\nansvara.\r\n\r\nKompensation till kommunerna för de övriga delarna\r\nav reformen maxtaxa  och  allmän  förskola ges genom\r\ndet generella statsbidraget under utgiftsområde  25,\r\nanslag  91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och\r\nlandsting.    För    den   allmänna   förskolan   är\r\nkompensationen   1   200   miljoner    kronor,   för\r\nförskoleverksamhet  för  barn  till  arbetslösa   är\r\nkompensationen 300 miljoner kronor och för barn till\r\nföräldralediga 200 miljoner kronor.\r\nRegeringen har beräknat anslaget under 25:9 till 3\r\n660 000 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår  900  000  000  kr  mindre  än\r\nregeringens  förslag  i motion 2004/05:Ub485 yrkande\r\n3.  Besparingen  på  anslaget   motiveras   av   den\r\ntaxeförändring  angående  barnomsorgsavgifterna  som\r\nFolkpartiet  förespråkar.  Centerpartiet  föreslår i\r\nmotion  2004/05:Ub476  yrkande  2  att hela anslaget\r\növerförs   till   utgiftsområde   25.  Centerpartiet\r\nföreslår att de specialdestinerade statsbidragen för\r\npersonalförstärkning   i   skola   och   fritidshem,\r\nstatligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxa i\r\nbarnomsorgen  förvandlas till generella statsbidrag.\r\nLiknande förslag  framförs  i  motion  2004/05:So395\r\nyrkande 9.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller\r\nregeringens      anslagsförslag      och      avslår\r\nmotionsyrkandena   om   andra  belopp  samt  om  att\r\növerföra statsbidraget till  det  generella bidraget\r\ntill  kommunerna. Maxtaxan i förskoleverksamhet  och\r\nskolbarnsomsorg   har  som  främsta  syfte  att  öka\r\ntillgängligheten  för   flera   grupper,   förbättra\r\nbarnfamiljernas  ekonomi,  minska marginaleffekterna\r\nsamt  underlätta  arbetskraftsdeltagandet.   Det  är\r\nockså viktigt att begränsa avgifternas koppling till\r\nbarnens     närvarotider     samt     att     minska\r\navgiftsskillnaderna mellan kommunerna.\r\n\r\nSamtliga  kommuner  är  anslutna till systemet med\r\nmaxtaxa  i förskoleverksamhet  och  skolbarnsomsorg.\r\nSkillnaderna   mellan   kommunernas   avgifter   har\r\nutjämnats  och barnfamiljer har fått lägre avgifter,\r\nvilket bidragit till ett ökat konsumtionsutrymme för\r\ndenna grupp. Ett flertal kommuner har ingen koppling\r\nmellan avgift  och   barnets  närvarotid.  Reformens\r\ngenomslag har således varit stort.\r\nUtskottet    har    tidigare   (jfr   bl.a.   bet.\r\n2003/04:UbU1 och 2002/03:UbU3)  behandlat  frågan om\r\nspecialdestinerade  statsbidrag.  Utskottet  har  då\r\nuttalat  att ansvaret enligt huvudregeln självfallet\r\när  decentraliserat  till kommunerna och att statens\r\nstöd  i huvudsak sker genom  det  allmänna  bidraget\r\ntill    kommunerna.     Genom     specialdestinerade\r\nstatsbidrag  ges  dock en möjlighet att  tillfälligt\r\nstödja kommunerna för  angelägna  insatser. Balansen\r\nmellan  det allmänna bidraget och specialdestinerade\r\nstatsbidrag  måste dock upprätthållas. Utskottet har\r\ntidigare  understrukit   vikten  av  att  kommunerna\r\nförbereder mottagandet och  användandet  av bidragen\r\nväl  samt  att  kommunerna  har  en  sådan  flexibel\r\norganisation  att  det  är  meningsfullt att ta emot\r\nbidraget.  Utskottet  har  också  utgått  ifrån  att\r\nregeringen beaktar de erfarenheter  som  vunnits  på\r\nolika   områden   när   det   gäller  planering  och\r\nanvändning av sådana bidrag.\r\n\r\n25:10 Bidrag till personalförstärkningar i\r\nförskola\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,\r\n1 000 000 000 kr, för  budgetåret  2005 under\r\nanslaget        25:10       Bidrag       till\r\npersonalförstärkningar  i  förskola och avslå\r\nmotioner om andra anslagsbelopp.\r\nJämför särskilda yttranden 13  (m),  14  (fp)\r\noch 16 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår, som tidigare aviserats  (prop.\r\n2003/04:100),  att  medel  anvisas  för ett särskilt\r\nstatsbidrag till personalförstärkning  i  förskolan.\r\nFörslag  om  utformningen  av  bidraget återfinns  i\r\nförskolepropositionen  (prop.  2004/05:11).   Stödet\r\nsyftar   till   att   öka  personaltätheten,  minska\r\nbarngruppers   storlek  samt   höja   kvaliteten   i\r\nförskolan.   Detta    riktade    statsbidrag   skall\r\nmöjliggöra anställning av 6 000 fler  förskollärare,\r\nbarnskötare och annan personal i förskolan. Bidraget\r\nskall  vara  treårigt och införas i två steg  med  1\r\nmiljard kronor  2005  och  2 miljarder kronor per år\r\n2006 och 2007. Därefter skall bidraget infogas i det\r\ngenerella  statsbidraget och  blir  då  nivåhöjande.\r\nRegeringen bedömer  att samtliga kommuner kommer att\r\nomfattas av bidraget.\r\n\r\nRegeringen har beräknat  anslaget  till  1 000 000\r\n000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna avvisar i motion 2004/05:Ub419 yrkande 2\r\nden riktade satsningen med personalförstärkningar  i\r\nförskolan.   Även   Folkpartiet  tar  i  sin  motion\r\n2004/05:Ub485   yrkande   3   bort   detta   anslag.\r\nFolkpartiet föreslår i stället att ett nytt anslag -\r\nSatsning  på  behöriga   lärare,  förskollärare  och\r\nfritidspedagoger - (i bilaga  3 betecknat som anslag\r\n25:90)  tillförs sammanlagt 2 500  miljoner  kronor.\r\nFolkpartiet  föreslår  även  att 200 miljoner kronor\r\ntillförs ett nytt anslag, 25:88  Kvalitetssatsningar\r\ni   förskolan.  Centerpartiet  föreslår   i   motion\r\n2004/05:Ub476    yrkande   2   att   anslaget   till\r\npersonalförstärkningar  i  förskolan  överförs  till\r\nutgiftsområde 25.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller\r\nregeringens      anslagsförslag      och      avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nMer  personal  är  en  avgörande  faktor  för  att\r\nförbättra  förskolans  kvalitet och arbetsmiljö. Med\r\nmer personal kan barngruppernas  storlek  minska och\r\nförutsättningarna  för  att barn i behov av särskilt\r\nstöd  ägnas  mer  tid kan öka.   Utgångspunkten  för\r\nbidraget bör vara att det skall användas för att öka\r\npersonaltätheten i förskolan. Personaltätheten skall\r\njämföras med den genomsnittliga  personaltätheten  i\r\nkommunala och enskilda förskolor inom kommunen under\r\nåren  2003  och  2004.  I sin fördelning av bidraget\r\nskall  inte  kommunen skilja  mellan  kommunala  och\r\nenskilda förskolor.  Bidragen  skall  riktas till de\r\nförskolor där de gör störst nytta.\r\nAngående     yrkanden     om    specialdestinerade\r\nstatsbidrag    hänvisar    utskottet    till    sitt\r\nställningstagande  under  anslag   25:9   Maxtaxa  i\r\nbarnomsorgen m.m.\r\n\r\n25:11 Bidrag till personalförstärkningar i\r\nskola och fritidshem\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,  1 500  000  000 kr,\r\nför  budgetåret  2005  under  anslaget  25:11\r\nBidrag  till  personalförstärkningar  i skola\r\noch  fritidshem  och  avslå motioner om andra\r\nanslagsbelopp.\r\nJämför särskilda yttranden  14  (fp)  och  16\r\n(c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  avser  särskilt  statsbidrag  riktat  till\r\nskolsektorn i syfte att öka personaltätheten i skola\r\noch  fritidshem  (prop. 2000/01:1, utg.omr. 16, bet.\r\nUbU1,  rskr.  99).  Bidraget   avser  att  förbättra\r\nförutsättningarna för att höja skolornas  resultat i\r\nförhållande   till  mål  uttryckta  i  läroplan  och\r\nkursplaner genom  att  tillföra  mer personal. Genom\r\nsatsningen  har  kommunerna ökat sin  personal   med\r\nsammanlagt 8 500 heltidstjänster.\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  3  000  miljoner  kronor\r\növerförs  från  detta  anslag till utgiftsområde 25,\r\nanslag 48:1 Generellt statsbidrag  till kommuner och\r\nlandsting år 2005.\r\nFör 2003 redovisades ett anslagssparande på 26 356\r\n000 kr. Allt anslagssparande har dragits in.\r\nRegeringen har beräknat anslaget till  1  500  000\r\n000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår i motion 2004/05:Ub485 yrkande\r\n3 att bidraget  avskaffas.  Folkpartiet anser att de\r\nbidrag     som     i    dag    betalas    ut    till\r\npersonalförstärkningar  i  skola  och fritidshem har\r\nbidragit till att höja andelen obehöriga  lärare och\r\nfritidspedagoger.  Folkpartiet  föreslår därför  ett\r\nnytt   anslag   -   Satsning  på  behöriga   lärare,\r\nförskollärare  och fritidspedagoger  -  och  tillför\r\ndetta anslag 2 500 000 000 kr.\r\n\r\nCenterpartiet   föreslår  i  motion  2004/05:Ub476\r\nyrkande 2 att förevarande  anslag  tas  bort.  Samma\r\nbelopp    föreslås    i   stället   överföras   till\r\nutgiftsområde 25.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår   att    riksdagen    bifaller\r\nregeringens      anslagsförslag      och      avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\n\r\n25:12 Bidrag till viss verksamhet motsvarande\r\ngrundskola och gymnasieskola\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet, 133 522  000 kr, för\r\nbudgetåret  2005 under anslaget 25:12  Bidrag\r\ntill viss verksamhet  motsvarande  grundskola\r\noch gymnasieskola.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBidraget används till särskilt verksamhetsstöd  till\r\nbl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar\r\noch   förberedande   dansutbildningar,  bidrag  till\r\nriksinternatskolor, statsbidrag  till  kommuner  med\r\ns.k.  IB-utbildning,  statsbidrag till kostnader för\r\nutlandssvenska   elevers    skolgång    i   Sverige,\r\nersättning  för  kostnader  för  nordiska elever  på\r\ngymnasial  nivå  m.m. Den huvudsakliga  faktorn  som\r\nstyr utgifterna på anslaget är antalet elever.\r\n\r\nRegeringen har beräknat  anslaget till 133 522 000\r\nkr.  Förändringen  jämfört  med  anslaget  för  2004\r\ninnebär enbart pris- och löneomräkning med 3,89 %.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.\r\n\r\n\r\n25:13 Bidrag till svensk undervisning i\r\nutlandet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,  92  796 000 kr, för\r\nbudgetåret 2005 under anslaget  25:13  Bidrag\r\ntill svensk undervisning i utlandet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt  förordning  (1994:519)  om statsbidrag  till\r\nutbildning  av  utlandssvenska  barn   och  ungdomar\r\nlämnas    statsbidrag   för   svensk   utlandsskola,\r\ndistansundervisning,      kompletterande      svensk\r\nundervisning  och  undervisning  vid utländsk skola.\r\nAnslaget  är  beroende av elevutvecklingen.  Läsåret\r\n2003/04  fanns  det  31  svenska  utlandsskolor  med\r\nsammanlagt 1 240  elever i förskoleklass, grund- och\r\ngymnasieskola. Regeringen  fattade  den  2 september\r\n2004  beslut om att antalet elever som skall  utgöra\r\nunderlag  för att få statsbidrag till kompletterande\r\nsvensk  undervisning  minskas  från  åtta  till  fem\r\nelever.  För   budgetåret   2003   redovisades   ett\r\nanslagssparande    på    9    474   000   kr.   Allt\r\nanslagssparande har dragits in.\r\n\r\nRegeringen har beräknat anslaget  till  92 796 000\r\nkr.  Förändringen  jämfört  med  anslaget  för  2004\r\ninnebär  enbart pris- och löneomräkning med 3,89 %.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.\r\n\r\n\r\n25:14 Nationellt centrum för flexibelt lärande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,  99  015 000 kr, för\r\nbudgetåret   2005   under   anslaget    25:14\r\nNationellt centrum för flexibelt lärande  och\r\navslå motionen om annat anslagsbelopp.\r\nJämför särskilt yttrande 15 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  finansierar  verksamheten  vid myndigheten\r\nNationellt centrum för flexibelt lärande  (CFL)  och\r\nutgifter  för  utvecklingsprojekt  inom  kommunernas\r\nvuxenutbildning,   folkhögskolor  och  studieförbund\r\nsamt  för  utveckling  av  Folkbildningsnätet.  Från\r\nanslaget finansieras också utvecklingen av läromedel\r\nför vuxna döva  med  teckenspråk  som första språk i\r\nsamarbete med Specialpedagogiska institutet.\r\n\r\nMyndighetens verksamhetsområde har  ändrats  mot  en\r\ntyngdpunkt  på  utveckling  snarare är utbildning. I\r\nsamband  med denna förskjutning  har  kostnader  för\r\npersonalavveckling  uppkommit.  Dessa  är under åren\r\n2004   och  2005  så  stora  att  myndigheten  måste\r\nbegränsa   stödet   till   projekt  i  kommuner  och\r\nfolkbildning  för  att inte överskrida  tillgängliga\r\nmedel.\r\n\r\nRegeringen har beräknat  anslaget  till 99 015 000\r\nkr. Förändringen jämfört med anslaget  för  2004  är\r\nenbart pris- och löneomräkning med 0,9 %.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår en neddragning av\r\nanslaget med 20 000 000 kr i motion 2004/05:Ub481\r\nyrkande 2.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens anslagsberäkning\r\noch avstyrker därmed motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\n25:15 Bidrag till viss verksamhet inom\r\nvuxenutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det   av   regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet, 157 262 000  kr, för\r\nbudgetåret  2005  under anslaget 25:15 Bidrag\r\ntill viss verksamhet inom vuxenutbildning och\r\navslå motionen om annat anslagsbelopp.\r\nJämför särskilt yttrande 15 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar statsbidrag till kompletterande\r\nutbildningar enligt  förordning  (SFS  2000:521)  om\r\nstatligt   stöd  till  kompletterande  utbildningar,\r\nvissa  andra   skolor   samt   viss  kursverksamhet.\r\nDessutom      utgår      medel     till     Samernas\r\nutbildningscentrum   och   ett   resurscentrum   för\r\nvuxenutbildning vid Högskolan  i  Jönköping.  Vidare\r\nges     medel     till     försöksverksamhet     med\r\nlärlingsutbildning  inom  hantverksyrken  för  vuxna\r\nsamt   till  utveckling  av  svenskundervisning  för\r\ninvandrare samt validering.\r\n\r\nRiksdagen  anvisade  under  detta  anslag,  enligt\r\nregeringens  förslag i budgetpropositionen för 2004,\r\n3,8 miljoner kronor årligen för en försöksverksamhet\r\nmed en tvåårig eftergymnasial lärlingsutbildning för\r\nvuxna   till   vissa    hantverksyrken.   Regeringen\r\nbeslutade i förordning (2004:167)  om  statligt stöd\r\ntill  försöksverksamhet  med lärlingsutbildning  för\r\nvuxna till vissa hantverksyrken  att Myndigheten för\r\nkvalificerad     yrkesutbildning     skall      vara\r\ntillsynsmyndighet.  Regeringen  föreslår  därför att\r\n3,8  miljoner  kronor fr.o.m. år 2005 överförs  till\r\nanslaget    25:19    Bidrag     till    kvalificerad\r\nyrkesutbildning. Regeringen föreslår vidare att 1,25\r\nmiljoner  kronor  förs  över  till  anslaget   25:56\r\nDanshögskolan:    Grundutbildning.   I   syfte   att\r\nförstärka ungdomspolitiken  föreslås  att  1  miljon\r\nkronor   överförs   under   2005   och   2006   till\r\nutgiftsområde 17.\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 157 262 000\r\nkr. Beloppet innebär  en pris- och löneomräkning med\r\n3,89 %.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår en neddragning av\r\nanslaget med 15 miljoner kronor i motion\r\n2004/05:Ub481 yrkande 2.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning\r\noch avstyrker därmed motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\n25:16 Bidrag till vissa organisationer för\r\nuppsökande verksamhet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör   anvisa   det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet, 50  000  000 kr, för\r\nbudgetåret  2005 under anslaget 25:16  Bidrag\r\ntill  vissa  organisationer   för  uppsökande\r\nverksamhet   och  avslå  motioner  om   andra\r\nanslagsbelopp.\r\nJämför särskilda  yttranden  13 (m), 14 (fp),\r\n15 (kd) och 16 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   finansierar   bidrag  till   Företagarnas\r\nRiksorganisation,                Handikappförbundens\r\nsamarbetsorgan,   Landsorganisationen   i   Sverige,\r\nLantbrukarnas   Riksförbund,    Ledarna,    Sveriges\r\nAkademikers  Centralorganisation,  Sveriges fiskares\r\nriksförbund  och  Tjänstemännens Centralorganisation\r\nför   uppsökande   verksamhet   och   utbildning   i\r\nsamhällsfrågor. Syftet är att stimulera och utveckla\r\nuppsökande verksamhet  för  att  på  så  sätt bredda\r\nintresset för studier och utbildning hos vuxna.\r\n\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 50 000  000\r\nkr. Beloppet är detsamma som för år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna,  Kristdemokraterna   och  Centerpartiet\r\nföreslår   i   respektive   motioner,  2004/05:Ub419\r\nyrkande 2, 2004/05:Ub481 yrkande 2 och 2004/05:Ub476\r\nyrkande 2, att anslaget tas bort. Folkpartiet vill i\r\nmotion 2004/05:Ub485 yrkande  3  minska anslaget med\r\n40 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning\r\noch  avstyrker  därmed  motionsyrkandena.  Utskottet\r\nanser,   liksom   tidigare  (jfr  bet.  2003/04:UbU1\r\ns. 44),  att  det  är   värdefullt  att  de  berörda\r\norganisationerna  medverkar   i   arbetet   med  att\r\nstimulera  vuxna till studier. Utskottet finner  den\r\nuppsökande verksamheten  vara en mycket viktig metod\r\nför att nå grupper som annars  skulle vara svåra att\r\nnå och på så sätt bredda intresset  för  studier och\r\nutbildning hos dessa.\r\n\r\n\r\n25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,\r\n1 916 797 000 kr, för  budgetåret  2005 under\r\nanslaget  25:17  Statligt stöd för utbildning\r\nav  vuxna  och  avslå   motioner   om   andra\r\nanslagsbelopp.\r\nJämför  särskilda  yttranden 13 (m), 14 (fp),\r\n15 (kd) och 16 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån anslaget finansieras  riktat statsbidrag enligt\r\nförordning   (2002:398)   om   statligt   stöd   för\r\nutbildning   av   vuxna.   Statsbidraget   söks   av\r\nkommunerna årsvis och fördelas  av  Myndigheten  för\r\nskolutveckling.  Utbetalning  sker  från Skolverket.\r\nAnslaget finansierar även statsbidrag för utveckling\r\nav vuxenutbildning för utvecklingsstörda.\r\n\r\nStatsbidraget  motsvarar  kostnaden för  ca  46  400\r\nårsstudieplatser    i   kommunal    vuxenutbildning.\r\nStatsbidraget är villkorat och bygger på en kommunal\r\nmotprestation motsvarande  ca 82 % av statsbidraget.\r\nFör år 2004 minskades statsbidraget  med 60 miljoner\r\nkronor    för    att   finansiera   anslaget   25:20\r\nValideringsdelegationen.\r\n\r\nFrån och med år 2006 skall det riktade statsbidraget\r\ntill kommunerna inordnas i den kommunala utjämningen\r\nunder  utgiftsområde   25   Allmänna   bidrag   till\r\nkommuner.\r\n\r\nRegeringen  har  beräknat  anslaget till 1 916 797\r\n000 kr. Beloppet innebär en pris-  och löneomräkning\r\nmed 3,89 %.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion   2004/05:Ub419   yrkande   2   föreslår\r\nModeraterna   att   anslaget   avskaffas   och   att\r\nmotsvarande  medel,  1 916 797 000 kr, överförs till\r\nett  nytt  anslag  Vuxnas   utbildning.  Folkpartiet\r\nföreslår  i  motion  2004/05:Ub485   yrkande   3  en\r\nneddragning  av  beloppet  med  900 000 000 kr. Även\r\nKristdemokraterna föreslår att anslagsbeloppet sänks\r\nmed  175 000 000 kr. Centerpartiet  föreslår  i  sin\r\nmotion  2004/05:Ub476  yrkande 2 att anslagsbeloppet\r\növerförs till utgiftsområde 25.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens  anslagsberäkning\r\noch avstyrker motionsyrkandena. Utskottet avvisar nu\r\nliksom tidigare  en förändring av anslagsstrukturen.\r\nDet finns enligt utskottet inte någon anledning till\r\nett  gemensamt anslag  för  vuxenutbildning,  då  de\r\nnuvarande anslagen finansierar verksamheter av olika\r\nkaraktär.  Utskottet  erinrar  om  att  det  riktade\r\nstatsbidraget  fr.o.m. år 2006 skall inordnas i  den\r\nkommunala   utjämningen   under   utgiftsområde   25\r\nAllmänna bidrag till kommuner.\r\n\r\n\r\n25:18 Myndigheten för kvalificerad\r\nyrkesutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör   anvisa   det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet, 18  905  000 kr, för\r\nbudgetåret    2005   under   anslaget   25:18\r\nMyndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar  verksamheten  vid  Myndigheten\r\nför  kvalificerad  yrkesutbildning. Myndigheten  har\r\nett övergripande ansvar för denna utbildning, vilket\r\ninnebär att den bl.a. har att besluta om statsbidrag\r\neller särskilda medel till den som anordnar en sådan\r\nutbildning,   har   ett    övergripande   nationellt\r\nplaneringsansvar, skall följa  upp den kvalificerade\r\nyrkesutbildningen  och  säkerställa  dess  kvalitet,\r\nfrämja  utvecklingen  samt   informera   och  sprida\r\nkunskap om den kvalificerade yrkesutbildningen.\r\n\r\nRegeringen  har beräknat anslaget till 18 905  000\r\nkr. Förändringen  jämfört  med  anslaget för 2004 är\r\nenbart  pris- och löneomräkning med 1,57 %.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\n\r\n25:19 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,  793 181 000 kr, för\r\nbudgetåret 2005 under anslaget  25:19  Bidrag\r\ntill  kvalificerad  yrkesutbildning och avslå\r\nmotioner om andra anslagsbelopp.\r\nJämför särskilda yttranden 13 (m),14 (fp) och\r\n16(c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar  statsbidrag  till anordnare av\r\nkvalificerad yrkesutbildning (KY) samt kostnader för\r\npersonskadeförsäkring  för  studerande.   Utgifterna\r\npåverkas främst av antalet genomförda och utnyttjade\r\nutbildningsplatser  samt utbildningarnas inriktning.\r\nFrån  och  med år 2005  finansieras  genom  anslaget\r\ndessutom utgifterna  för  en  tvåårig eftergymnasial\r\nlärlingsutbildning    för    vuxna    till     vissa\r\nhantverksyrken enligt förordning (2004:167).\r\n\r\nRegeringen  föreslår  under  punkt 5 att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget\r\n25:19   Bidrag   till  kvalificerad  yrkesutbildning\r\nbesluta om bidrag  till kvalificerad yrkesutbildning\r\nsom inklusive åtaganden  medför  utgifter  på  högst\r\n755 834 000  kr under 2006 och högst 797 129 000  kr\r\nunder perioden 2007-2010.\r\nRegeringen har  beräknat anslaget till 793 181 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motion   2004/05:Ub419    yrkande   2   föreslår\r\nModeraterna att anslaget tas bort. Partiet inför ett\r\nnytt anslag Vuxnas lärande (se  anslag  25:17 ovan).\r\nDetta  föreslagna  anslag  skall ge utrymme  för  en\r\nkraftig   ökning   av  antalet  platser   inom   KY-\r\nutbildningen, skriver Moderaterna. Folkpartiet anser\r\ni motion 2004/05:Ub485  yrkande  3 att det finns ett\r\nstort    behov    av   personer   med   kvalificerad\r\nyrkesutbildning och  föreslår  en ökning av anslaget\r\nmed 100 000 000 kr. Även Centerpartiet  föreslår  en\r\nökning  av  anslaget  med  50 000 000  kr  i  motion\r\n2004/05:Ub476  yrkande  2.  Centerpartiet  vill  öka\r\nantalet     platser     på     den     kvalificerade\r\nyrkesutbildningen  för  att tillgodose näringslivets\r\nefterfrågan på utbildad arbetskraft.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker   regeringens   förslag   om\r\nanslagsbelopp och avstyrker  därmed  motionsyrkanden\r\nom andra belopp.\r\n\r\nDen kvalificerade yrkesutbildningen (KY) har varit\r\nframgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.\r\nAndelen   examinerade   som  får  arbete  direkt   i\r\nanslutning till sin utbildning är stor. Det finns en\r\nfortsatt stark efterfrågan  från  arbetslivet på nya\r\nutbildningar. De föreslagna medlen  för år 2005 bör,\r\nenligt    regeringens   bedömning,   innebära    att\r\nverksamheten  blir  av  ungefär samma omfattning som\r\ntidigare. Utskottet stöder  regeringens  förslag att\r\ninte   utöka   omfattningen   av  den  kvalificerade\r\nutbildningen,   men   anser  liksom   tidigare   att\r\nutbildningen på sikt bör stärkas.\r\nUtskottet   föreslår  att   riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen att  under  2005,  för  ramanslaget 25:19\r\nBidrag till kvalificerad yrkesutbildning  besluta om\r\nbidrag   till   kvalificerad   yrkesutbildning   som\r\ninklusive  tidigare  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst   755 834 000   kr   under   2006   och  högst\r\n797 129 000 kr under perioden 2007-2010.\r\n\r\n25:20 Valideringsdelegationen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet,  15  261 000 kr, för\r\nbudgetåret   2005   under   anslaget    25:20\r\nValideringsdelegationen och avslå motionen om\r\nannat anslagsbelopp.\r\nJämför särskilt yttrande 15 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget      finansierar      verksamheten      vid\r\nValideringsdelegationen.\r\n\r\nValideringsdelegationen  inrättades  den 1 januari\r\n2004 för en fyraårsperiod. Delegationens  uppgift är\r\nbl.a.   att   i   samverkan   med   arbetslivet  och\r\nutbildningssektorn utveckla valideringsinsatser, att\r\nstödja  och  stärka  etablerandet  av ändamålsenliga\r\nsamarbetsformer för validering samt att initiera och\r\ngenomföra  utvecklingsinsatser  för  personal   inom\r\nvalideringsverksamhet.       Valideringsdelegationen\r\nskall,  vidare,  aktivt utforma  och  aktivt  sprida\r\ninformation om validering och följa upp utvecklingen\r\nav  valideringsverksamhet   och   säkerställa   dess\r\nkvalitet.  Delegationen skall dessutom lämna förslag\r\nom vilka åtgärder  som  kan  behöva  vidtas  för att\r\nsäkerställa        valideringsverksamhet       efter\r\nfyraårsperiodens slut.\r\nRegeringen har beräknat  anslaget  till 15 261 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion 2004/05:Ub481\r\nyrkande  2 att anslaget tas bort.  Kristdemokraterna\r\när kritiska  till  inrättandet  av  myndigheten  och\r\nanser  att  både  Centrum  för flexibelt lärande och\r\nValideringsdelegationen   bör    föras    in   under\r\nHögskoleverkets uppdrag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    föreslår    att    riksdagen   bifaller\r\nregeringens  anslagsförslag  och  avstyrker   därmed\r\nmotionsyrkandet.    Utskottet   är   positivt   till\r\ninrättandet  av  en särskild  valideringsdelegation.\r\nDet  är angeläget både  för  den  enskilde  och  för\r\nsamhället   att   ta  till  vara  människors  reella\r\nkunskap.\r\n\r\n\r\n25:21 Utveckling av påbyggnadsutbildningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen\r\nbegärda anslagsbeloppet, 125 000  000 kr, för\r\nbudgetåret    2005   under   anslaget   25:21\r\nUtveckling   av  påbyggnadsutbildningar   och\r\navslå  motioner   om   andra   anslagsbelopp.\r\nBemyndigande  bör  också  ges regeringen  att\r\nbesluta om utgifter på högst  275  000 000 kr\r\nunder  2006  och  högst 225 000 000 kr  under\r\n2007-2010.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDet   föreslagna   anslaget   till   utveckling   av\r\npåbyggnadsutbildningar är nytt. Anslaget finansierar\r\nsådan tidigare påbyggnadsutbildning  som  övergår  i\r\nannan  statligt  finansierad  utbildningsform  såsom\r\nkvalificerad        yrkesutbildning,       högskola,\r\nfolkhögskola,     viss     statligt      finansierad\r\npåbyggnadsutbildning samt kompletterande utbildning.\r\nAnslaget skall finnas under en övergångsperiod tills\r\nen  slutlig avstämning sker mellan överförda  belopp\r\noch överförd utbildningskapacitet.\r\n\r\nI   budgetpropositionen   för   år   2004   (prop.\r\n2003/04:1)   föreslog  regeringen  att  de  statligt\r\nreglerade    interkommunala    ersättningarna    för\r\nriksrekryterande    påbyggnadsutbildningar    skulle\r\navvecklas.  Staten  övertar  därmed ansvaret för och\r\nfinansieringen av vissa påbyggnadsutbildningar  från\r\nkommunerna    och    överför    dem    till    andra\r\nutbildningsformer med statligt kostnadsanslag.\r\nRegeringen   föreslår   att  125  miljoner  kronor\r\növerförs år 2005 och 250 miljoner kronor överförs år\r\n2006 från utgiftsområde 25  Allmänna  bidrag  anslag\r\n48:1   Kommunalt  utjämningsbidrag  till  detta  nya\r\nanslag.\r\nRegeringen   föreslår   att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2005 för  ramanslaget  25:21\r\nUtveckling  av  påbyggnadsutbildningar   besluta  om\r\nbidrag   som  inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden\r\nmedför utgifter  på  högst  275 000 000  kr under år\r\n2006   och   högst  225 000 000  kr  under  perioden\r\n2007-2010.\r\nRegeringen har  beräknat anslaget till 125 000 000\r\nkr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda\r\nbeloppet.\r\n\r\nUtskottet  föreslår   att   riksdagen   också  ger\r\nregeringen det begärda bemyndigandet.\r\n\r\nOppositionspartiernas förslag till nya anslag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motionärernas  förslag\r\ntill nya anslag.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna föreslår i motion 2004/05:Ub419  yrkande\r\n2  ett  nytt anslag Nationellt kvalitetsinstitut  (i\r\nbilaga 3 betecknat 25:86). Detta anslag tillförs\r\n150 000 000  kr.  En  nödvändig åtgärd för att lyfta\r\nkvaliteten   i  skolan  är   att   uppföljning   och\r\nutvärdering förbättras  och blir mer tillgänglig för\r\nelever,    föräldrar    och    personal,     skriver\r\nmotionärerna.  Vissa delar av Skolverkets verksamhet\r\nföreslås    överflyttas    till    det    nationella\r\nkvalitetsinstitutet. Moderaterna föreslår vidare att\r\n1 000 000 000  kr  tillförs  anslaget  Barnskola  (i\r\nbilaga  3  betecknat  25:87).  Förslaget  innebär en\r\nkostnadsfri barnskola för barn i åldern 2 till 6 år.\r\nFörslaget  utgår  från  en  allmän icke-obligatorisk\r\nbarnskola med pedagogiskt innehåll,  där  barnen får\r\nlära  sig  grunderna  i  att läsa, räkna och skriva.\r\nModeraterna föreslår dessutom ett nytt anslag Vuxnas\r\nutbildning  (i  bilaga  3 betecknat  25:92),  vilket\r\ntillförs 3 609 978 000 kr.  Till anslaget förs medel\r\nfrån anslagen 25:17 Statligt  stöd för utbildning av\r\nvuxna    och    26:19   Bidrag   till   kvalificerad\r\nyrkesutbildning samt  medel  för folkhögskoleplatser\r\nunder    utgiftsområde    17.    Anslaget     rymmer\r\nKunskapslyftet samt KY-utbildningar.\r\n\r\nFolkpartiet   föreslår   i   motion  2004/05:Ub485\r\nyrkande  3  200 000 000 kr till anslaget  Nationellt\r\nkvalitetsinstitut.  En  ny myndighet bör tillskapas,\r\nmed ansvar för tillsyn och  utvärdering  av  skolan,\r\nskriver   Folkpartiet.   Folkpartiet   föreslår  200\r\nmiljoner  kronor  till  anslaget Kvalitetssatsningar\r\nförskolan  (i bilaga 3 betecknat  25:88).  Barn  med\r\nutländsk  bakgrund  skall  sökas  upp  och  erbjudas\r\navgiftsfri språkförskola. Folkpartiet föreslår också\r\n2 500 000 000  kr till anslaget Satsning på behöriga\r\nlärare, förskollärare och fritidspedagoger (i bilaga\r\n3  betecknat  25:90)   samt  100  000  000  kr  till\r\nLärlingsutbildning  (i bilaga  3  betecknat  25:91).\r\nFolkpartiet  vill  starta   en  ny  företagsanknuten\r\nlärlingsutbildning  där  företagen   delvis  kan  få\r\nersättning för att de tar emot lärlingar.\r\nI   motion   2004/05:Ub481   yrkande   2   tillför\r\nKristdemokraterna  anslaget  Lärlingsutbildning   10\r\nmiljoner    kronor.   Kristdemokraterna   vill   att\r\nlärlingsutbildning  skapas  inom  ramen för ett eget\r\nnationellt  program,  nära  knutet till  det  lokala\r\nnäringslivet.  Dessutom  tillför   Kristdemokraterna\r\nanslaget Yrkeshögskola (i bilaga 3 betecknat  25:93)\r\n10 000 000 kr.\r\nÄven    Centerpartiet    förespråkar    i   motion\r\n2004/05:Ub476  yrkandena  1  och  2  ett  nationellt\r\nkvalitetsinstitut, och tillför detta 200 000 000 kr.\r\nCenterpartiet   tillför   även   anslaget  Läs-  och\r\nskrivutveckling (i bilaga 3 betecknat 25:89)\r\n400  000  000  kr. Centerpartiet vill  genomföra  en\r\nsärskild satsning  innefattande  bl.a.  program  för\r\nmatematik   och   läs-   och   skrivutveckling  från\r\nförskolan och genom hela grundskolan. Till detta har\r\nCenterpartiet  avsatt totalt 1 200  miljoner  kronor\r\nden kommande treårsperioden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\nnya anslag.\r\n\r\n\r\nNationell skolpeng\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå   motionsyrkandena   om\r\ninförande av nationell skolpeng.\r\nJämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub322 yrkande 7 framför Moderaterna\r\natt  en nationell skolpeng bör införas. Genom  denna\r\nkan elever  och föräldrar själva styra vem som skall\r\nfå utbildningsuppdraget.  Moderaterna anför vidare i\r\nmotion     2004/05:Ub390     yrkande      3      att\r\nfinansieringsansvaret  för  skolan  bör flyttas från\r\nkommunerna till staten. Pengarna skall  följa eleven\r\ntill vald skola, vilket ger skolledningen  möjlighet\r\natt lägga skolans pengar där de gör störst nytta.  I\r\nsamma    motions   yrkande   4   föreslås   att   en\r\nparlamentarisk   utredning   om  nationell  skolpeng\r\ntillsätts. Nationell skolpeng bör, enligt yrkande 7,\r\näven gälla elever i särskolan.  Krav på en nationell\r\nindividualiserad skolpeng för specialskolans  elever\r\nframförs även i motion 2004/05:Ub291 yrkande 5. Från\r\når  2006  anslår  därför  Moderaterna  300  miljoner\r\nkronor  i  nya resurser för att skapa valfrihet  för\r\nelever med funktionshinder.  Folkpartiet  framför  i\r\nmotion  2004/05:Ub258  yrkande  9  att  en nationell\r\nskolpeng  bör  införas,  som  även  tar hänsyn  till\r\nelever i behov av särskilt stöd. En fjärdedel av den\r\nnationella  skolpengen  bör, enligt motionsyrkandet,\r\nöronmärkas till elever i behov av särskilt stöd.\r\n\r\nU t s k o t t e t föreslår  att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet   har   tidigare   avstyrkt  motsvarande\r\nmotionsyrkanden vid ett flertal  tillfällen,  senast\r\nunder våren 2004 (bet. 2003/04:UbU6). Utskottet  har\r\ningen  annan  uppfattning  nu. En nationell skolpeng\r\nger inte de grundläggande förutsättningarna  för att\r\nkraven  på  en  likvärdig  skola av hög kvalitet för\r\nalla elever skall kunna uppfyllas.\r\n\r\nNationellt kvalitetsinstitut\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  motionsyrkandena   om\r\nnationellt kvalitetsinstitut.\r\nJämför reservation 3 (m, fp, c).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nModeraterna föreslår  i  motion  2004/05:Ub234  ett  fristående\r\nkvalitetsinstitut.  Samma  krav  framför Moderaterna\r\näven   i  motion  2004/05:Ub322  yrkande   15.   Ett\r\nnationellt      kvalitetsinstitut     bör,     anser\r\nmotionärerna,           regelbundet          granska\r\nundervisningskvaliteten  och  resultaten  vid  varje\r\nskola,  såväl  fristående  som  kommunala.  I  samma\r\nmotions      yrkande      14     anförs     angående\r\nkvalitetsgranskning av skolor,  att kontinuerlig och\r\nallmänt tillgänglig information om skolors resultat,\r\nkvalitet och utveckling behövs för  att  alla elever\r\noch  föräldrar  skall  få förutsättningar att  välja\r\nskola på lika villkor, oavsett  bostadsort.  Även  i\r\nmotion   2004/05:Ub390   framför  Moderaterna  samma\r\nuppfattning  angående  nationellt  kvalitetsinstitut\r\n(yrkande 15), vikten av  kontinuerlig utvärdering av\r\nskolor (yrkande 13) samt att denna utvärdering skall\r\nvara lika oavsett huvudman eller inriktning (yrkande\r\n16).\r\n\r\nFolkpartiet   föreslår   i  motion   2004/05:Ub258\r\nyrkande  18  att en nationell  skolinspektion  skall\r\ninrättas.\r\nCenterpartiet   framför   i  motion  2004/05:Ub477\r\nyrkande 10 att ett nationellt  kvalitetsinstitut bör\r\ninrättas   i   syfte  att  ge  kommunerna   stöd   i\r\nkvalitetsarbetet.   Detta   institut   bör   ersätta\r\nUtvecklingsmyndigheten, menar motionärerna.\r\nU  t  s  k o t t e t föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet  vill  i  detta sammanhang erinra om den\r\ntyngdpunkt   som  finns  i   Skolverkets   nuvarande\r\nverksamhet och som ligger på utbildningsinspektionen\r\nmed   syfte  att   granska   kommuner   och   skolor\r\nregelbundet.\r\nAv Skolverkets instruktion (SFS 2002:1160) framgår\r\nde verksamheter  och  skolor, förutom det offentliga\r\nskolväsendet,   som   verket   har   tillsyn   över.\r\nSkolverket  har här att  bedöma  hur  verksamheterna\r\narbetar mot de nationella målen samt kontrollera att\r\nnationella krav i skolförfattningar följs.\r\nSkolverket  har  den  1 november 2003 redovisat en\r\nplan    över    hur    inspektionen     byggs    ut.\r\nInspektionsverksamheten  planeras  att  vara   fullt\r\nutbyggd  under  år 2005, och fr.o.m. detta år kommer\r\ninspektionerna att  omfatta i genomsnitt 50 kommuner\r\noch 1 000 skolor per år. Med denna kapacitet kommer,\r\nenligt Skolverkets beräkningar,  Sveriges alla 5 800\r\nkommunala  och fristående grund- och  gymnasieskolor\r\natt vara inspekterade runt halvårsskiftet 2009.\r\nSkolverket   fick i regleringsbrevet för år 2004 i\r\nuppdrag att i lägesbedömningen till regeringen lämna\r\nförslag  till  områden   som  Skolverket  genom  sin\r\nutbildningsinspektion     avser     att     särskilt\r\nuppmärksamma   under   år   2005.    I   Skolverkets\r\nlägesbedömning    2004    (dnr   2004:622)   gjordes\r\nbedömningen att fördjupade analyser kommer att göras\r\navseende  arbetssätt och arbetsformer  samt  arbetet\r\nmed individanpassning, individuella studieplaner och\r\nåtgärdsprogram i den pedagogiska praktiken. Elever i\r\nbehov av särskilt  stöd  kommer  att sättas i fokus.\r\nFördjupade redovisningar kommer att  lämnas  när det\r\ngäller  bedömning  och betygssättning samt styrning,\r\nledning   och   kvalitetsarbete    i    skolor   och\r\nförvaltningar. Dessutom kommer intresset  att riktas\r\ndels  mot  hur  skolorna  fungerar  med avseende  på\r\nrektorernas ansvar, befogenheter och  funktion, dels\r\npå  vilket  stöd skolledningarna får i sitt  arbete.\r\nSärskild  uppmärksamhet  kommer  därtill  att  ägnas\r\nkommuner med stor andel obehöriga lärare.\r\nUtskottet  vill också påminna om det av Skolverket\r\ni januari 2004  redovisade regeringsuppdraget om att\r\ndels utveckla och  skärpa  sina rutiner för prövning\r\noch inspektion av fristående  skolor,  dels redovisa\r\nen   särskild   inspektion  av  sådana  skolor   med\r\nkonfessionell inriktning eller motsvarande.\r\n\r\nÖversyn av myndigheter under\r\nUtbildningsdepartementet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå   motionsyrkanden   om\r\növersyn      av      myndigheterna      under\r\nUtbildningsdepartementet.\r\nJämför reservationerna 4 (kd) och 5 (v).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nVänsterpartiet anför i  motion  2004/05:Ub337 att en översyn av\r\nmyndigheterna  under  Utbildningsdepartementet   bör\r\ngöras  i  syfte  att  genomföra en sammanslagning av\r\ndessa, dels för att få en ökad effektivitet dels för\r\natt få en enklare och tydligare  myndighetsstruktur.\r\nKristdemokraterna förespråkar i motion 2004/05:Ub473\r\nyrkande 46 en renodling av myndighetsstrukturen  och\r\npekar   bl.a.   på   samordningsvinster  vad  gäller\r\nkostnader för administration.  Kristdemokraterna  är\r\nkritiska  mot inrättande av Valideringsdelegationen.\r\nI  motion  2004/05:Ub471   yrkande   6   anförs  att\r\nValideringsdelegationens  arbete sker i lokaler  hos\r\nCentrum  för flexibelt lärandes  (CFL)  avdelning  i\r\nNorrköping.   Enligt  motionärerna  hade  det  varit\r\nlämpligare   om  delegationen   inrättats   som   en\r\navdelning inom CFL.\r\n\r\nU t s k o t  t  e  t föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet  har  tidigare  uttalat  att  det  delar\r\nregeringens uppfattning  att det är angeläget med en\r\nsärskild myndighet för valideringsfrågor.\r\nUtskottet erinrar också  om  den  av  regeringen i\r\njanuari  2003  tillsatta  parlamentariska kommittén,\r\nAnsvarskommittén, med uppdrag att se över strukturen\r\noch             uppgiftsfördelningen            inom\r\nsamhällsorganisationen.    Uppdraget    avser   både\r\nrelationen mellan staten, landstingen och kommunerna\r\noch  relationen mellan regeringen och myndigheterna.\r\nAnsvarskommittén       har       också,       enligt\r\ntilläggsdirektiven  (dir. 2004:93) i uppgift att  se\r\növer      den      statliga      styrningen       av\r\nsamhällsorganisationen,   både   relationen   mellan\r\nregeringen  och de statliga myndigheterna och mellan\r\nstaten och den kommunala nivån.\r\n\r\nSkolor för multihandikappade barn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå motionsyrkanden angående\r\nriksgymnasium     för      synskadade     med\r\nmultifunktionella  handikapp.  Riksdagen  bör\r\nockså       avslå     motionsyrkanden      om\r\nåterinrättande  av statliga specialskolor för\r\nmultihandikappade.\r\nJämför reservationerna 6 (m, fp, kd, c) och 7\r\n(m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nI  ett  flertal  motioner  anförs  att  de  statliga\r\nspecialskolorna för  multihandikappade  barn,  bl.a.\r\nEkeskolan  och Hällsboskolan, måste återinrättas.  I\r\nmotion 2004/05:Ub291  yrkande  2 skriver Moderaterna\r\natt  statens huvudmannaskap för specialskolorna  bör\r\nkvarstå  och  att staten har ett särskilt ansvar för\r\nskolan för elever  med  funktionshinder. Folkpartiet\r\npekar i sin motion 2004/05:Ub258  yrkande  12 på att\r\ndessa  alternativ måste återskapas. Denna reform  är\r\nkostnadsneutral, hävdar man. Också Kristdemokraterna\r\när i motion  2004/05:Ub479  yrkande 10 kritiska till\r\nnedläggningen  av  de fasta skoldelarna.  Detta  kan\r\ninnebära att många elever  med  multihandikapp  inte\r\nkommer att få den hjälp de behöver. En omprövning av\r\nvisstidsvistelse  innebär  också  en  osäkerhet  för\r\neleverna, menar motionärerna.\r\n\r\nI    motion   2004/05:Ub275   yrkande   12   anför\r\nCenterpartiet  att ett nytt riksgymnasium för blinda\r\noch   synskadade  barn   med   funktionshinder   bör\r\ninrättas.  Motionärerna påpekar att det i dag saknas\r\ntillräckligt  bra  möjligheter  för  dessa  barn att\r\nstudera  vidare  efter grundskolan och att också  de\r\nhar rätt att kunna  gå  vidare  i sin utbildning och\r\nutvecklas i sin egen takt, oavsett ålder.\r\nU  t s k o t t e t föreslår att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nRiksdagen  beslutade  hösten  1999  att elever med\r\nsynskada respektive grav språkstörning  inte  längre\r\nskulle tillhöra den statliga specialskolans målgrupp\r\n(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr.  14).\r\nBeslutet  innebar  att  riksdagen  ställde sig bakom\r\nregeringens förslag om en successiv avveckling av de\r\nfasta   skoldelarna  vid  de  statliga  riksskolorna\r\nEkeskolan  i  Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och\r\nen  samtidig utbyggnad  av  resurscenterverksamheten\r\nvid skolorna.  Frågan om omprövning av nämnda beslut\r\nhar återkommande  behandlats  av  utskottet,  senast\r\nunder  förra  riksmötet  (bet. 2003/04:UbU1 och bet.\r\n2003/04:UbU10). Utskottet finner inte heller nu skäl\r\nför    riksdagen    att    ändra    sitt    tidigare\r\nställningstagande.\r\nI  november  2002  överlämnade  den av  regeringen\r\ntillsatte  utredaren  betänkandet Visstidsutbildning\r\nvid    statliga   resurscenter    (SOU    2002:106).\r\nVisstidsutbildning ges i dag vid Ekeskolan i Örebro,\r\nför   elever    med    synskada    och   ytterligare\r\nfunktionshinder,  och Hällsboskolan i  Sigtuna,  för\r\nelever  med  grav  språkstörning.   Dessa   tidigare\r\nspecialskolor    är    i   dag   resurscenter   inom\r\nSpecialpedagogiska institutet.\r\nSyftet med visstidsutbildningen är att ge eleverna\r\nen  utbildning  som  är anpassad  till  varje  elevs\r\nförutsättningar och att  ge  förutsättningar  för en\r\nfortsatt  utbildning  i hemskolan eller hemkommunen.\r\nDe  elever  som  undervisas   vid   resurscenter  är\r\nfortfarande elever i sina hemkommuner.  Utbildningen\r\nskall  fortgå så länge som elevens behov kräver  det\r\noch  det  inte  finns  förutsättningar  att  anordna\r\nutbildning  av  motsvarande  kvalitet  i hemkommunen\r\neller hemskolan. Elevens vårdnadshavare  får  ansöka\r\nom     plats     vid     ett     resurscenter.    Av\r\nbudgetpropositionen framgår att regeringen anser att\r\ndet  är  viktigt  att resurscenter har  ett  tydligt\r\nansvar och en tydlig  roll när det gäller elever med\r\nfunktionshinder.\r\nVisstidsutbildningen     vid     Ekeskolan     och\r\nHällsboskolan  regleras  i  förordning (2004:203) om\r\nvisstidsutbildning vid särskilda resurscenter.\r\nFrågan om en riksgymnasieverksamhet för synskadade\r\nelever  med  flerfunktionshinder  har  avslagits  av\r\nriksdagen vid  ett  flertal  tillfällen sedan hösten\r\n1999 (senast i bet. 2003/04:UbU10).  Utskottet anser\r\nnu  liksom  då  att  det naturliga alternativet  för\r\ndessa  elever  är  den  reguljära  gymnasiesärskolan\r\neller   gymnasieskolan   på  hemorten   eller   inom\r\nsamverkansområdet.\r\n\r\nUppdrag till vissa myndigheter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden  angående\r\nuppdrag   till  Skolverket,  Myndigheten  för\r\nskolutveckling  samt om tilläggsdirektiv till\r\nValideringsdelegationen.\r\nJämför reservationerna  8 (v, mp), 9 (fp), 10\r\n(kd), 11 (v, mp) samt 12 (fp).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nFolkpartiet skriver i motion  2004/05:Ub242  yrkande\r\n17  att  Skolverket aktivt bör utvärdera rektorernas\r\nmöjligheter  att vara pedagogiska ledare. Skolverket\r\nbör   under   sina    tillsynsinspektioner,    menar\r\nmotionärerna,   utvärdera  att  rektor  tillåts vara\r\npedagogisk ledare. Kristdemokraterna anser  att  det\r\när nödvändigt att satsa mer på nationell tillsyn och\r\ngranskning  samt  att öka statens ansvarstagande för\r\nen likvärdig utbildning  över  hela landet. I motion\r\n2004/05:Ub480  yrkande 35 framför  Kristdemokraterna\r\natt   ökade  resurser   därför   bör   läggas   till\r\nSkolverket.   Myndigheten   bör   också  få  tydliga\r\ndirektiv  om att granskningen skall  vara  lika  för\r\nalla skolor oavsett huvudman. Miljöpartiet skriver i\r\nmotion 2004/05:Ub230  yrkande  20 att Skolverket bör\r\nfå  i uppdrag att utvärdera läromedel  ur  både  ett\r\ngenus-  och  ett  HBT-perspektiv.  I  samma  motions\r\nyrkande  21  föreslår  partiet att Skolverket ges  i\r\nuppdrag att undersöka möjligheter  att  öka  andelen\r\nmän  som arbetar inom skolan i enlighet med vad  som\r\nanförs  i  motionen. I yrkande 22 begär Miljöpartiet\r\natt Skolverket får i uppdrag att utarbeta riktlinjer\r\nför  att  säkerställa  kompetens  i  HBT-frågor  för\r\nanställda    inom     utbildningsväsendet.    Motion\r\n2004/05:Ub239  (m)  tar  upp   frågan  om  obehöriga\r\nlärares   anställning   i  skolor  och   anför   att\r\nSkolverket måste inspektera  hur  skollagstiftningen\r\nefterlevs i detta hänseende.\r\n\r\nMiljöpartiet anför i motion  2004/05:Ub230 yrkande\r\n19  att  Myndigheten  för  skolutveckling   ges  ett\r\nuppdrag   rörande   genuskunskap   i   skolans   och\r\nförskolans  pedagogik. Folkpartiet föreslår i motion\r\n2004/05:Ub209   yrkande   1   tilläggsdirektiv  till\r\nValideringsdelegationen.\r\nU  t s k o t t e t föreslår att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet  erinrar  om  att  Skolverket  genom sin\r\nutbildningsinspektion   under   år  2005  avser  att\r\nsärskilt  uppmärksamma  bl.a. lärarnas  kompetens  i\r\ninspekterade kommuner. Särskild uppmärksamhet kommer\r\ndärvid att ägnas kommuner  med stor andel lärare som\r\nsaknar lärarbehörighet.\r\nMyndigheten   för   skolutveckling   skall   bl.a.\r\nprioritera insatser som  avser  jämställdhet i barn-\r\noch ungdomsutbildningen. För att  ytterligare stödja\r\nutvecklingen   av   jämställdhetsarbete   i   skolan\r\nplanerar Myndigheten  för  skolutveckling  att bl.a.\r\nunder läsåret 2004/05 anordna regionala mötesplatser\r\nför  genuspedagoger, mediepedagoger samt lärare  och\r\nannan  skolpersonal.  Sedan  år  2002  finns därtill\r\nsärskilda medel avsatta för att utbilda  pedagogiska\r\nresurspersoner   i  jämställdhet  och  genuskunskap.\r\nMålet har varit att  det  år 2004 skall finnas minst\r\nen sådan resursperson i varje  kommun.  Utbildningen\r\nbedrivs på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling\r\nav  de nationella värdegrundcentrumen vid  Göteborgs\r\noch Umeå  universitet.  Utbildningen  omfattar såväl\r\nförskolan  som  grund- och gymnasieskolan.  I  detta\r\nsammanhang vill utskottet  också  påminna  om den av\r\nregeringen         år         2003         tillsatta\r\njämställdhetsdelegationen (dir. 2003:101) med  syfte\r\natt  uppmärksamma, intensifiera och utveckla arbetet\r\nmed jämställdhet mellan könen i förskolan.\r\n\r\nSärskilda satsningar i skolan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nextraresurser till skolor i  krisområden samt\r\nsärskilda    satsningar    för   att   stärka\r\nbaskunskaperna i skolan.\r\nJämför reservationerna 13 (fp) och 14 (c).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nFolkpartiet framför i motion  2004/05:Sf288  yrkande\r\n21  betydelsen  av en reformerad skola med tydligare\r\nkrav  och  mål för  kampen  mot  utanförskapet  samt\r\nbehovet   av  att   kanalisera   extraresurser   och\r\nriskkapital  till  skolorna  i  sociala krisområden.\r\nFolkpartiet  anser  att skolan bör  finansieras  med\r\nhjälp av en nationell  skolpeng.  En  del  av  denna\r\nskall,  enligt förslaget, vara lika för alla elever,\r\nmedan en  del  skall kunna riktas till de elever som\r\nbehöver särskilt stöd. Skolor som får extra resurser\r\nkan genom att erbjuda  högre  lärarlöner  rusta  upp\r\nlokaler  m.m.  bli  s.k.  magnetskolor,  som  lockar\r\nmänniskor  att  bosätta  sig  i  utsatta områden. På\r\ndetta  sätt kan segregationen brytas.  Centerpartiet\r\nvill i motion  2004/05:Ub477  yrkande 8 genomföra en\r\nsärskild  satsning  på  baskunskaper,   innefattande\r\nmatematik, läs- och skrivutveckling, från  förskolan\r\noch   genom   hela   grundskolan.   Till  detta  har\r\nCenterpartiet  den  kommande  treårsperioden  avsatt\r\ntotalt 1 200 miljoner kronor.\r\n\r\nU  t s k o t t e t föreslår att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet anser att förbättrade utbildningsvillkor\r\ni segregerade  områden  är  en  av de mest angelägna\r\nfrågorna  inom utbildningssektorn.  Myndigheten  för\r\nskolutveckling  har här en mycket viktig uppgift när\r\ndet  gäller  att  ge  handfast  stöd  i  det  lokala\r\nutvecklingsarbetet.  För  att  förstärka  resurserna\r\ntill arbetet med skolor i segregerade områden  avser\r\nregeringen att tillföra anslaget 25:3 Utveckling  av\r\nskolväsende och barnomsorg 70 miljoner kronor för år\r\n2006 och 155 miljoner kronor för år 2007.\r\nI  likhet  med  motionärerna  anser  utskottet att\r\nsatsningar  på  att  stödja läs- och skrivutveckling\r\nsamt kunskapsutveckling  i  matematik  är angelägna.\r\nInsatser för läs-, skriv- och språkutveckling  är av\r\nstor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer  i\r\nskolväsendet.  Inte minst för stödet till elever med\r\nutländsk  bakgrund   är   kopplingen   till  läsning\r\nväsentlig.  Myndigheten  för skolutveckling  arbetar\r\nmed  dessa  frågor  på  flera   sätt  samtidigt  som\r\nregeringen  bl.a. understryker att  skolorna  i  sin\r\nkvalitetsredovisning    skall    kunna    visa   hur\r\nläsutvecklingen  skall  följas  och  hur elever  som\r\nbehöver stöd skall få det. Vidare har  den särskilda\r\nMatematikdelegationen  haft till uppgift  att  lägga\r\nfram  förslag som utvecklar  matematikundervisningen\r\noch stimulerar utvecklingsarbetet inom detta område.\r\nBakgrunden   är   bl.a.   sviktande  intresse  bland\r\neleverna för matematikämnet  och  ett stort behov av\r\npedagogiskt utvecklingsarbete. Delegationens förslag\r\nskall remissbehandlas.\r\n\r\nAnvändning av bidraget till\r\npersonalförstärkningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nanvändning       av       bidraget       till\r\npersonalförstärkningar.\r\nJämför reservation 15 (fp).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nFolkpartiet anför i motion  2004/05:Ub242  yrkande  5  att  det\r\nbehövs   en   uppföljning   av   att  bidraget  till\r\npersonalförstärkningar  i skola och  fritidshem  går\r\ntill personer med rätt utbildning. Folkpartiet anser\r\natt  samma  princip  skall  gälla   även  när  andra\r\npersonalgrupper   än   lärare  och  fritidspedagoger\r\nrekryteras.   Att   läraren   har   genomgått   rätt\r\nutbildning  har  stor betydelse  för  kvaliteten  på\r\nundervisningen. I samma motions yrkande 6 anförs att\r\nbidraget  till personalförstärkningar  i  skola  och\r\nfritidshem   måste  kunna  användas  till  att  höja\r\nlönerna för att  kunna anställa utbildade lärare och\r\nfritidspedagoger.\r\n\r\nU t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nUtskottet erinrar om Skolverkets uppdrag att följa\r\nupp  och  utvärdera  det  särskilda   statsbidraget.\r\nSkolverkets uppföljning visade att det  fanns  8 500\r\nfler   heltidstjänster  inom  skola  och  fritidshem\r\nläsåret  2002/03  jämfört  med  läsåret  2000/01. Av\r\ndessa  uppskattas  ca  5  500  tjänster  vara direkt\r\nfinansierade   genom   det   riktade  statsbidraget.\r\nPersonalförstärkningarna 2002/03 består till 72 % av\r\npedagogisk  personal  såsom  lärare,  förskollärare,\r\nspeciallärare och fritidspedagoger.  Resterande  del\r\nutgörs   av   personalgrupper   som  skolsköterskor,\r\nkuratorer, psykologer och elevassistenter.\r\nUtskottet  vill  också  påminna  om   att  det  är\r\nkommunerna som själva avgör vilka personalkategorier\r\nsom  bäst  behövs  för  att  öka  måluppfyllelsen  i\r\nverksamheten. Utskottet utgår ifrån  att  kommunerna\r\nvid anställningar eftersträvar att anställa  behörig\r\npersonal.\r\n\r\nBehovet av KY\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nbehovet av KY-utbildning.\r\nJämför reservation 16 (fp, c).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nCenterpartiet föreslår i motion  2004/05:Ub275  yrkande  7  att\r\nantalet utbildningsplatser inom KY-utbildningen ökas\r\nför   att   motsvara   företagens   efterfrågan   på\r\nkvalificerad arbetskraft. I motion 2004/05:N414 (fp)\r\nyrkande   2   påpekar   motionärerna   att  det  för\r\nnärvarande   inte   pågår   någon  KY-utbildning   i\r\nDalsland.  I  motion  2004/05:Ub439  (s)  yrkande  2\r\nefterfrågas fortsatt utbyggnad av  KY i Västsverige.\r\nI  motion  2004/05:Ub381  (s)  påpekas  att  det  är\r\nangeläget  att  via  KY  och  annan  vuxenutbildning\r\ntillgodose ett lokalt behov av arbetskraft. Ett ökat\r\nstatligt engagemang är önskvärt, menar motionärerna,\r\noch  efterfrågar  en  översyn  gällande  behovet  av\r\nvuxenutbildning  generellt och särskilt kvalificerad\r\nyrkesutbildning.\r\n\r\nU t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\nSom   utskottet   tidigare    påpekat    har   den\r\nkvalificerade     yrkesutbildningen    (KY)    varit\r\nframgångsrik i att utbilda kvalificerad arbetskraft.\r\nAndelen  examinerade   som   får   arbete  direkt  i\r\nanslutning till sin utbildning är stor. Det finns en\r\nfortsatt stark efterfrågan från arbetslivet  på  nya\r\nutbildningar.  De föreslagna medlen för år 2005 bör,\r\nenligt   regeringens    bedömning,    innebära   att\r\nverksamheten  blir  av ungefär samma omfattning  som\r\ntidigare. Utskottet stöder  regeringens  förslag att\r\ninte   utöka   omfattningen   av  den  kvalificerade\r\nutbildningen   men   anser   liksom   tidigare   att\r\nutbildningen på sikt bör stärkas.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden om  fler\r\nvuxna i skolan samt skolbesök i riksdagen.\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nModeraterna  föreslår  i  motion  2004/05:A350  yrkande  11 att\r\nmöjligheterna  måste öppnas för att få in fler vuxna\r\ntill   skolan.   I   motion    2004/05:Ub235   anför\r\nCenterpartiet vikten av att alla  landets  elever  i\r\nhögstadiet  eller gymnasieskolan vid något tillfälle\r\nunder  sin  skoltid   får   besöka   riksdagen   och\r\nStockholm.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagens avslår\r\nmotionsyrkandena. Utskottet har tidigare uttalat sig\r\npositivt  om  verksamheter  där  vuxna  engageras  i\r\nskolan   som   t.ex.   klassmorfar.   Utskottet  har\r\nsamtidigt  påpekat att det ankommer på lokala  organ\r\natt besluta om sådana verksamheter.\r\n\r\n3 Högskoleverksamhet\r\n\r\n\r\nResultat\r\n\r\nOm  grundutbildningens   omfattning  och  inriktning\r\nredovisas i propositionen att expansionen som pågått\r\nunder flera år till en viss del fortsatte även under\r\n2003.  Antalet  helårsstudenter  ökade  med  12 500,\r\nvilket innebär en  ökning med 4 % sedan 2002. Därmed\r\nuppgick antalet helårsstudenter  2003  till 299 750.\r\nÖkningen    av    antalet   registrerade   studenter\r\n(individer) ökade med 9 % mellan läsåren 2001/02 och\r\n2002/03, eller med  drygt  30 000  personer. Andelen\r\nkvinnor  bland  studenterna låg 2003 liksom  de  två\r\nnärmast föregående  åren  på 60 %. Motsvarande andel\r\nbland  högskolenybörjarna  minskade  däremot  med  1\r\nprocentenhet till 58 %.\r\n\r\nAntalet   lärare   ökade   i  takt   med   antalet\r\nhelårsstudenter så att antalet  helårsstudenter  per\r\nlärare var oförändrat.\r\nFör  2003  har 29 lärosäten av regeringen fått som\r\nmål att öka antalet  helårsstudenter  totalt.  Detta\r\nmål  har  27  av  lärosätena  uppnått.  Även antalet\r\nhelårsstudenter  inom naturvetenskap och teknik  har\r\nökat,   men  i  mindre   utsträckning   än   antalet\r\nhelårsstudenter   totalt   (1,5   %  mot  5  %).  De\r\nutbildningsområden som ökade mer än genomsnittet var\r\nundervisning,   medicin,   vård   och   konstnärliga\r\nområden.\r\nFör perioden 2001-2004 har regeringen satt upp mål\r\nför  antalet  examina av vissa slag. Måluppfyllelsen\r\nför magisterexamen  var  mycket  god  (96 % av målet\r\nefter    tre   av   fyra   år   i   perioden).   För\r\ncivilingenjörsexamen var motsvarande utfall 73 % och\r\nför sjuksköterskeexamen  72  %.  För lärarexamen med\r\ninriktning på tidigare år var måluppfyllelsen  efter\r\ntre  år  av  fyra  82  %  och  för  lärarexamen  med\r\ninriktning mot senare år 68 %.\r\nRegeringen  har  för  lärarexamen  också  satt upp\r\nmålet  att  minst  en  tredjedel  av antalet examina\r\nskall   ha   en   inriktning   i  vilken  matematik,\r\nnaturvetenskap  eller teknik ingår.  Detta  mål  har\r\ninte uppnåtts. Läsåret  2002/03 var andelen 19 % för\r\nlärarexamina med inriktning  på tidigare år och 24 %\r\nför lärarexamina med inriktning på senare år.\r\nAntalet högskoleingenjörsexamina,  tillsammans med\r\nhögskole-,   kandidat-   och   magisterexamina   med\r\ninriktning  mot teknik, skulle enligt  det  mål  som\r\nregeringen har  fastställt  öka  2003. Dessa examina\r\nökade med 5 % från 2002 till drygt  5  000.  Andelen\r\nkvinnor med sådana examina var 29 % läsåret 2002/03,\r\nvilket kan jämföras med 23 % läsåret 1998/99.\r\nEnligt  Statistiska  centralbyråns (SCB) bedömning\r\nväntas bristen på förskollärare och fritidspedagoger\r\nöka fram till 2010 om examinationen  ligger  kvar på\r\ndagens  nivå.  Den  nuvarande bristen på yrkeslärare\r\nkommer att förvärras.  Även  för  tandläkar-, läkar-\r\noch sjuksköterskeutbildningarna gör  SCB bedömningen\r\natt bristen kan bli stor om några år.  För högskole-\r\ningenjörer och civilingenjörer är tillgången nu god,\r\nmen  en  brist  är  att  vänta inom några år.  Andra\r\nyrkesgrupper för vilka en  bristsituation enligt SCB\r\när  att  vänta  är arbetsterapeuter,  sjukgymnaster,\r\nsocionomer och teologer.\r\nÅr 2003 nådde 26  av  37 lärosäten sina takbelopp,\r\ndvs. utförde utbildning i  sådan  omfattning  att de\r\nkunde    tillgodoräkna    sig   hela   sitt   grund-\r\nutbildningsanslag för året.  Samma  år redovisade 26\r\nav lärosätena fler helårsprestationer än de kunde få\r\nersättning för inom sitt takbelopp.\r\n\r\nUnder  2003  samverkade 32 lärosäten genom  Sveriges\r\nnätuniversitet.  Utbudet av kurser och program ökade\r\navsevärt i förhållande  till  året innan. Huvuddelen\r\nav  utbudet  var  5-poängskurser,   men  ett  70-tal\r\nutbildningar omfattade 40 poäng eller  mera.  Mer än\r\n10  %  av  de svenska högskolestudenterna läste 2003\r\nminst en kurs  inom nätuniversitetet. Omkring 600 av\r\nnätuniversitetskurserna  (en  knapp tredjedel) kunde\r\nman studera helt ortsobundet, dvs.  utan att delta i\r\nnågra gemensamma samlingar.\r\n\r\nNär det gäller rekrytering och tillträde  till högre\r\nutbildning  har regeringen satt som långsiktigt  mål\r\natt hälften av  en  årskull  skall  ha  påbörjat  en\r\nhögskoleutbildning  vid  25  års  ålder.  Av dem som\r\nunder 2003 fyllde 25 år hade drygt 42 % påbörjat  en\r\nhögskoleutbildning,  inklusive  studenter  som  fått\r\nsvenska     studiemedel    för    högskoleutbildning\r\nutomlands.\r\n\r\nHögskoleintroducerande       utbildning,      s.k.\r\ncollegeutbildning, har från höstterminen 2002 t.o.m.\r\nvårterminen   2004   erbjudits  vid  sammanlagt   18\r\nlärosäten. Totalt 1 307  personer har under perioden\r\ndeltagit i någon form av collegeutbildning. Cirka 60\r\n% av deltagarna fullföljer  collegeutbildningen, och\r\nflertalet av dessa fortsätter med högskolestudier.\r\nBehörighetsgivande förutbildning,  s.k. basår, har\r\nfr.o.m.   2003   kunnat   anordnas  inte  bara   med\r\ninriktning  på  naturvetenskapliga   eller  tekniska\r\nstudier   utan   också   i   anslutning  till  andra\r\nhögskoleprogram  där  det råder  brist  på  behöriga\r\nsökande   och   där   det   finns   ett   behov   på\r\narbetsmarknaden   av   utbildad  personal.   Antalet\r\nbasårsstudenter var totalt 3 349 läsåret 2002/03, en\r\nökning med 5 % sedan föregående  läsår.  Endast  två\r\nlärosäten  har  utnyttjat  möjligheten  att  anordna\r\nbasår  med  annan inriktning än naturvetenskap eller\r\nteknik. Cirka  70  %  av  studenterna som deltagit i\r\nbasår befinner sig i högskoleutbildning ett år efter\r\ndet att de började studierna  i basåret. Andelen som\r\nfortsätter  från  basåret  till lärarutbildning  med\r\ninriktning mot grundskolans  tidigare  år  har  dock\r\nminskat de senaste åren.\r\nInför  antagningen  till  höstterminen 2003 skulle\r\nlärosätena  för  första  gången   tillämpa   de  nya\r\nreglerna   om  validering  av  reell  kompetens  vid\r\nprövning av grundläggande behörighet. Sammanlagt 712\r\nsökande bedömdes  behöriga vid sådan validering, och\r\n210  av  dem blev också  antagna.  Valideringen  har\r\nhuvudsakligen  gällt  sökande till yrkesutbildningar\r\nsåsom    sjuksköterske-    och    lärarutbildningar.\r\nProcessen med att bedöma ansökningarna har tagit tid\r\noch varit resurskrävande för lärosätena.\r\nAntalet          förstahandssökande           till\r\ningenjörsutbildningarna  har  fortsatt  att  minska.\r\nSärskilt   stor   är   minskningen  när  det  gäller\r\nhögskoleingenjörsutbildning.         Även        för\r\nsystemvetenskaplig utbildning fortsätter  nedgången.\r\nSökandetrycket, dvs. antalet förstahandssökande  per\r\nantagen,   var  liksom  de  senaste  åren  högst  på\r\npsykolog-,       läkar-,        arkitekt-        och\r\nsjukgymnastutbildningarna.\r\nLärosätenas kursutbud har blivit alltmer flexibelt\r\noch  tillgängligt  för  bredare grupper i samhället.\r\nAntalet yrkeshögskoleutbildningar  samt utbildningar\r\nmed inslag av mång- och tvärvetenskap  ökar,  liksom\r\nutbudet   av   IT-stödda   distansutbildningar.  Nya\r\nspecialistsjuksköterskeutbildningar   har  startats,\r\nsamt     även     röntgensjuksköterskeprogram    och\r\nsjuksköterskeprogram på distans.\r\n\r\nInom högskolan har  den  internationella rörligheten\r\nökat när det gäller studenter.  Antalet som studerar\r\nutomlands  på  egen  hand,  s.k.  free  movers,  var\r\nläsåret 2002/03 närmare 23 000, samma som föregående\r\nläsår.  Antalet  som  reste  ut inom ramen  för  ett\r\nutbytesprogram ökade med 10 %  till  drygt 6 000, av\r\nvilka  2 660  reste  ut inom ramen för Erasmus,  som\r\ningår    i    EU:s   utbildningsprogram    Sokrates.\r\nRegeringens mål  om  3 000  utresande  inom  Erasmus\r\nnåddes  alltså  inte.  Fler  utländska studenter kom\r\ntill svenska högskolor inom utbytesprogram, nämligen\r\ntotalt 10 600, varav ca 5 300 inom Erasmus.\r\n\r\nLärarutbytena  inom  Erasmusprogrammet  har  ökat,\r\nbåde när det gäller utresande och inresande lärare.\r\n\r\nOm  forskning  och  forskarutbildning   redovisas  i\r\npropositionen bl.a. följande.\r\n\r\nMellan 2002 och 2003 var de totala resurserna  för\r\nforskning   och   forskarutbildning   i  stort  sett\r\noförändrade,  men  vid  de  unga  universiteten   (i\r\nKarlstad,   Växjö  och  Örebro)  och  vid  flertalet\r\nhögskolor ökade  intäkterna.  Dessa lärosätens andel\r\nav den totala forskningsverksamheten vid universitet\r\noch högskolor har sedan mitten  av  1990-talet  ökat\r\nfrån 2 % till 10 %.\r\nAntalet  nybörjare  i forskarutbildningen minskade\r\n2003 med 4 % från föregående  år.  De  flesta börjar\r\nsin  forskarutbildning på det lärosäte där  de  fått\r\nsin grundutbildning.  Antalet avlagda doktorsexamina\r\n2003 var nästan 2 700,  en  ökning  med  10  %  från\r\nföregående  år.  Andelen  av en årskull som avlägger\r\nforskarexamina  var enligt propositionen  2,8  %  år\r\n2002, vilket är den  högsta  andelen inom hela OECD-\r\nområdet.\r\nHögskoleverkets enkätundersökning Doktorandspegeln\r\n(Högskoleverkets rapportserie  2003:28R)  visade att\r\nmerparten  av  doktoranderna ger sin utbildning  ett\r\ngott  betyg, men  att  det  också  förekommer  vissa\r\nproblem,  särskilt  i  fråga  om introduktionen till\r\nforskarutbildningen,       handledningen        samt\r\nmedinflytandet och miljön på institutionerna.\r\nDe  16  nationella forskarskolorna som etablerades\r\nmed början  2001  har enligt Högskoleverket kommit i\r\ngång  bra.  Totalt sett  är  doktoranderna  relativt\r\njämnt fördelade  mellan  värd- och partnerhögskolor,\r\noch   könsfördelningen   är   också   nästan   jämn.\r\nDoktoranderna  i  forskarskolorna   har   en   högre\r\naktivitetsgrad än genomsnittet, fler har anställning\r\nsom doktorander och avhoppen har varit mycket få.\r\n\r\nLärosätenas  samverkan  med  det omgivande samhället\r\nvarierar  stort  i  omfattning och  former.  Det  är\r\nvanligt  med  externa  ledamöter,   även   i   andra\r\nbeslutande  organ  än  styrelserna.  Många lärosäten\r\nframhåller  kontakten  med  tidigare  studenter  som\r\nmycket  central  för utvecklingen av befintliga  och\r\nnya utbildningar.  Samverkan  sker  också  naturligt\r\ngenom  den  verksamhetsförlagda  delen  som ingår  i\r\nbl.a.  lärar- och vårdutbildningar. Några  lärosäten\r\nlyfter   i    sina   redovisningar   särskilt   fram\r\nkontakterna   med    lärcentrum    som   viktiga   i\r\nsamverkansarbetet.      Inom      forskning      och\r\nforskarutbildning  finns  många exempel på samverkan\r\nmed nationella och internationella  företag  och med\r\nutländska  universitet. Många lärosäten har haft  en\r\naktiv    roll   i    framtagandet    av    regionala\r\ntillväxtprogram.\r\n\r\nSedan  2002   har  lärosätena  haft  i  uppdrag  att\r\nutveckla och erbjuda  sina lärare högskolepedagogisk\r\nutbildning. Poänggivande sådan utbildning ges vid de\r\nflesta lärosäten. Största  andelen  lärare  som  har\r\ngenomgått    sådan    utbildning    återfinns   inom\r\nhumanistisk-samhällsvetenskapligt    och    tekniskt\r\nvetenskapsområde.   För   doktorander   ges    korta\r\nintroducerande  kurser,  samtidigt  som  det erbjuds\r\nsåväl  grundläggande  som  fördjupande  kurser   för\r\nlärare. Rådet för högre utbildning har 2003 fördelat\r\nmedel  till  innovativa  pedagogiska  satsningar med\r\nfokus  på studenternas lärande. Rådet har  genomfört\r\nen särskild  satsning  på  utveckling av metoder för\r\natt integrera genusperspektiv i undervisningen.\r\n\r\nUnder rubriken jämställdhet  redovisas  att  andelen\r\nkvinnor   i  grundutbildningen  2002/03  var  61  %,\r\noförändrat  från  föregående  läsår.  Majoriteten av\r\nhelårsstudenterna  läser på utbildningar  med  ojämn\r\nkönsfördelning (andelen  av  det ena könet är större\r\nän 60 %). Flera olika typer av insatser görs för att\r\nöka rekryteringen, samtidigt som  lärosätena betonar\r\nvikten  av  att  skapa utbildningsmiljöer  som  inte\r\nstöter  bort  personer  av  underrepresenterat  kön.\r\nAndelen     kvinnor     bland     nyantagna     till\r\nforskarutbildningen  har  under  de senaste nio åren\r\nökat    från   37   till   48   %.    Beroende    på\r\nvetenskapsområde  kan  könsfördelningen  vara mycket\r\nsned.\r\n\r\nAv  professorerna är andelen kvinnor 15 %,  vilket\r\ninnebär  en  ökning med 7 procentenheter sedan 1995.\r\nFlera lärosäten  har kraftigt ökat denna andel under\r\n2003,  men  vid  många   lärosäten   måste  ökningen\r\nfortsätta  ytterligare  för  att  man  skall  nå  de\r\nrekryteringsmål  som  regeringen  har satt  upp  för\r\nperioden  2001-2004.  I lärosätenas årsredovisningar\r\nuppmärksammas  den  sneda   könsfördelningen   bland\r\npersoner  på  ledande  befattningar,  och behovet av\r\ninsatser lyfts fram. Jämställdhets- och genuskunskap\r\ningår  i  de flesta högskolepedagogiska utbildningar\r\noch även i många forskarhandledningsutbildningar.\r\n\r\nI enlighet  med  lagen (2001:1286) om likabehandling\r\nav  studenter i högskolan  har  flertalet  lärosäten\r\nfastställt likabehandlingsplaner. Till de vanligaste\r\nåtgärderna  enligt  dessa  planer  hör  insatser för\r\nstudenter med funktionshinder.\r\n\r\nAnslag till universitet och högskolor m.m. för\r\n2005\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    anvisa    anslagen   till\r\nuniversitet     och    högskolor    (anslagen\r\n25:22-25:77)  för   budgetåret   2005  enligt\r\nregeringens förslag. Det innebär:\r\ntusental kronor\r\nAnslag till de statliga universiteten och\r\nhögskolorna   för   grundläggande  utbildning\r\n15 904 033\r\nAnslag till de statliga universiteten och\r\nhögskolorna      för      forskning       och\r\nforskarutbildning                 8 046 289\r\n25:74    Enskilda   utbildningsanordnare   på\r\nhögskole-\r\nområdet m.m. 2 006 836\r\n25:75 Särskilda utgifter inom universitet och\r\nhögskolor m.m. 287 228\r\n25:76 Forskning och konstnärligt utvecklings-\r\narbete vid vissa högskolor 347 644\r\n25:77 Ersättningar för klinisk utbildning och\r\nforskning 1 934 671\r\nMotionsyrkanden    om    andra    anslagsbelopp    eller\r\nanslagsvillkor bör avslås.\r\nJämför  särskilda  yttranden 13 (m), 14 (fp),\r\n15 (kd) och 16 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens   förslag   till   anslagsbelopp   under\r\nanslagen 25:22-25:77  framgår av sammanställningen i\r\nbilaga 3 till detta betänkande.\r\n\r\nLärosätenas anslag för  grundutbildning, forskning\r\noch forskarutbildning har för  budgetåret 2005 pris-\r\noch löneomräknats med 1,01 %.\r\n\r\nRegeringens   förslag   innebär  mycket   begränsade\r\nförändringar       av      dimensioneringen       av\r\ngrundutbildningen. Ett  antal lärosäten bedömdes för\r\nnågra år sedan få svårt att  rekrytera  tillräckligt\r\nmånga    studenter    för    att    fullgöra    sina\r\nutbildningsuppdrag  och  nå  sina takbelopp och fick\r\ndärför vissa medel tillfälligt  indragna  i budgeten\r\nför  2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 16 s. 111,  bet.\r\nUbU1,  rskr. 97). Sex av dessa lärosäten föreslås nu\r\nåterfå en  del  av de indragna medlen i budgeten för\r\n2005,  och  regeringen   meddelar   sin  avsikt  att\r\nåterföra  ytterligare  medel  i budgeten  för  2006.\r\nIndragningarna   i   budgeten  för  2002   omfattade\r\n262 521 000  kr, medan  återföringen  2005  omfattar\r\n93 700 000 kr  och  den  planerade återföringen 2006\r\nomfattar  99 609 000 kr. De  lärosäten  som  återfår\r\nindragna  medel   är   Kungl.   Tekniska  högskolan,\r\nKarlstads universitet, Malmö högskola,  Högskolan  i\r\nSkövde,     Högskolan    i    Trollhättan/Uddevalla,\r\nSödertörns högskola samt Chalmers tekniska högskola.\r\nHögskolan på  Gotland skall enligt vad som redovisas\r\ni propositionen  återfå  de indragna medlen år 2006.\r\nFör  Mitthögskolan och Blekinge  tekniska  högskola,\r\nsom också  fick  medel indragna 2002, föreslås ingen\r\nåterföring.\r\n\r\nDe medel som drogs  in  från  ett  antal lärosäten\r\n2002 överfördes då till anslaget Särskilda  utgifter\r\ninom  universitet  och  högskolor  och  användes  av\r\nregeringen  bl.a.  för  att finansiera s.k. särskild\r\nlärarutbildning  (SÄL)  för   yrkesverksamma   icke-\r\nbehöriga  lärare  i  skolväsendet.  Medlen  användes\r\nalltså  till  grundläggande  högskoleutbildning   av\r\nbetydande omfattning.\r\nUtöver  återföringen av tillfälligt indragna medel\r\ninnebär regeringens  budgetförslag för grundläggande\r\nhögskoleutbildning endast  följande  förändringar av\r\ndimensioneringen.  Göteborgs  universitet   tillförs\r\nmedel för att ta över utbildning vid Hantverksskolan\r\nDacapo  i  Mariestad.  Utbildningen  skall  vid full\r\nutbyggnad omfatta 100 helårsstudenter. Danshögskolan\r\ntillförs  medel  för  att fr.o.m. 2005 vartannat  år\r\nkunna ta in 16 studenter  till en treårig utbildning\r\ni nycirkus. Denna skall vid  full  utbyggnad omfatta\r\n24  helårsstudenter.  Under anslaget 25:74  Enskilda\r\nutbildningsanordnare   på    högskoleområdet    m.m.\r\nföreslås    ökade    medel    för   ytterligare   50\r\nhelårsstudenter i sjuksköterskeutbildning,  därav 30\r\nvid  Ersta  Sköndal  högskola,  10  vid Röda Korsets\r\nhögskola och 10 vid Sophiahemmets högskola.\r\nMedel  för grundläggande högskoleutbildning  finns\r\nockså     under      anslaget     25:80     Centrala\r\nstudiestödsnämnden   m.m.    för    att   finansiera\r\nutbildningsplatser  vid  universitet  och  högskolor\r\ninom ramen för den tidsbegränsade utbildnings-\r\nsatsning  som föreslogs av regeringen i  proposition\r\n2003/04:138  (bet.  UbU15,  rskr.  261).  Satsningen\r\nsyftar  till  att minska risken för friställning  av\r\npersonal och samtidigt  stärka  kompetensen inom den\r\nav kommuner och landsting finansierade  verksamheten\r\nmed  vård,  skola  och omsorg. Under anslaget  25:80\r\nfinns för detta ändamål  128  miljoner  kronor,  som\r\nCentrala  studiestödsnämnden  skall överföra till de\r\nlärosäten som anordnar utbildning inom satsningen.\r\n\r\nUnder anslagen till forskning och  forskarutbildning\r\nföreslår regeringen följande förändringar.\r\n\r\nMitthögskolan blir universitet den  1 januari 2005\r\noch  tillförs  under  anslaget 25:47 ytterligare  10\r\nmiljoner   kronor.   Anslagsnamnet    ändras    till\r\nMittuniversitetet:  Forskning och forskarutbildning.\r\nGrundutbildningsanslagets namn ändras på motsvarande\r\nsätt. Stockholms universitet  tillförs  3 350 000 kr\r\nför isocyanatforskning i Hässleholm; medlen överförs\r\nfrån  utgiftsområde  14  Arbetsliv.  Kungl. Tekniska\r\nhögskolan  tillförs  750 000  kr  för  att  ta  över\r\nstiftelsen Byggdoks bibliotek. Dessa medel  överförs\r\nfrån  utgiftsområde  20 Allmän miljö- och naturvård.\r\nUnder  anslaget  25:76  Forskning  och  konstnärligt\r\nutvecklingsarbete  vid  vissa   högskolor   tillförs\r\nHögskolan på Gotland 750 000 kr för förstärkning  av\r\nforskningen där med inriktning mot handel och kultur\r\ni Östersjöområdet.\r\n\r\nAnslaget  25:75  Särskilda utgifter inom universitet\r\noch  högskolor  m.m.  används  till  verksamhet  för\r\nvilken medel inte ställs till förfogande under annat\r\nanslag. Medel för de förändringar i dimensioneringen\r\nav  grundläggande  högskoleutbildning  som  beskrivs\r\novan  har överförts härifrån till berörda lärosätens\r\nanslag.     Detsamma     gäller     utökningen    av\r\nMittuniversitetets   anslag   till   forskning   och\r\nforskarutbildning och de ökade medlen till Högskolan\r\npå  Gotland  under anslaget 25:76. Medel  har  också\r\növerförts  till   anslaget  25:77  Ersättningar  för\r\nklinisk utbildning och forskning.\r\n\r\nAnslagsposterna   för   projekt   för   invandrade\r\nakademiker, för Delegationen  för regional samverkan\r\noch för Rekryteringsdelegationen  har  tagits  bort,\r\neftersom    de    har   finansierat   tidsbegränsade\r\nsatsningar som upphör  med  utgången  av  2004. Inga\r\nmedel  föreslås nu till Sveriges nätuniversitet  för\r\nextra percapitaersättningar.  År  2004  finns  under\r\ndetta  anslag  medel  engångsvis  för  att bygga upp\r\ninfrastrukturen        för        de       regionala\r\netikprövningsnämnderna  och  utjämna   skillnader  i\r\nfaktisk och förväntad ärendevolym under deras första\r\nverksamhetsår.   Dessa   nämnder   skall  finansiera\r\nverksamheten genom avgifter och fr.o.m. 2005 avsätts\r\ninga medel för dem under detta anslag. Anslagsposten\r\nför stipendier inom programmet North2north  minskas,\r\neftersom      regeringen      har     funnit     att\r\nmedelstilldelningen  för den första  programperioden\r\n2002-2004  grundade  sig   på  alltför  optimistiska\r\nbedömningar av programmets utveckling. Anslagsposten\r\nSärskilda lärarutbildningar minskas med en fjärdedel\r\ni förhållande till budgetåret 2004.\r\nVissa nya ändamål föreslås  bli finansierade under\r\ndetta  anslag.  Talboks- och punktskriftsbiblioteket\r\nföreslås få medel för att utveckla talboksproduktion\r\nbaserad på en ny metod för inläsning genom talsyntes\r\n(2 775 000  kr),  Södertörns  högskola  föreslås  få\r\nmedel   för   att   under    2005   finansiera   den\r\nnaturvetenskapliga   forskningen    vid    högskolan\r\n(8 000 000 kr) och Högskolan på Gotland föreslås  få\r\nmedel   för   att   utveckla  högre  utbildning  och\r\nforskning  med inriktning  på  Östersjön  (2 000 000\r\nkr).\r\nPå  anslagsposten   Till  regeringens  disposition\r\nföreslås    drygt    67    miljoner     kronor.    I\r\nbudgetpropositionen för 2004 var motsvarande  belopp\r\ndrygt 22 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget  25:77  Ersättningar för klinisk utbildning\r\noch  forskning  föreslås  bli  tillfört  ytterligare\r\ndrygt 136 miljoner kronor. Antalet helårsstudenter i\r\nläkarutbildningen   ökar   enligt   den   plan   som\r\nregeringen     presenterade     i     förra    årets\r\nbudgetproposition  (prop. 2003/04:1 utg.omr.  16  s.\r\n236, bet. UbU1, rskr. 92). Denna ökning, tillsammans\r\nmed en förra året aviserad  höjning  av ersättningen\r\nför  medicinsk  forskning  till  Östergötlands  läns\r\nlandsting    och   Västerbottens   läns   landsting,\r\nmotsvarar 121 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget  har   vidare  tillförts  ytterligare  15\r\nmiljoner kronor som avser det odontologiska området.\r\nEtt nytt avtal om samarbete  om  grundutbildning  av\r\ntandläkare, odontologisk forskning och utveckling av\r\ntandvården  har sommaren 2004 slutits mellan svenska\r\nstaten,  Västra   Götalands   läns   landsting   och\r\nVästerbottens  läns  landsting. De belopp som enligt\r\ndet nya avtalet skall tilldelas respektive landsting\r\navser dels 30 miljoner kronor vardera som ersättning\r\nför en fast basorganisation,  inklusive  ett  bidrag\r\nsom  i  viss  utsträckning skall täcka kostnader för\r\nkliniskt inriktad  odontologisk  forskning,  dels en\r\nersättning   med   65 000  kr  per  helårsstudent  i\r\ntandläkarutbildning.   Utskottet  återkommer  i  det\r\nföljande till det nya avtalet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nOppositionspartiernas förslag till anslag framgår av\r\nuppställningen i bilaga 3 till detta betänkande.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet    föreslår    i   motion\r\n2004/05:Ub419    yrkande   2   att   anslagen   till\r\ngrundutbildning år  2005  skall ökas med 146 050 000\r\nkr.  Motionärerna  skriver  att  anslagen  till  den\r\nakademiska  grundutbildningen   har   urholkats  med\r\nomkring   25   %  sedan  Socialdemokraterna  övertog\r\nregeringsmakten.  Moderaterna  vill  nu  påbörja  en\r\nsuccessiv  återuppbyggnad  av dessa anslag. Partiets\r\nbudgetförslag innebär ett enda  samlat  anslag  till\r\ngrundutbildning, som i motionen inte är fördelat  på\r\nlärosäten.    Anslaget    skall    fördelas   mellan\r\nuniversitet   och   högskolor  med  utgångspunkt   i\r\nstudenternas   val,  heter   det   i   motionen.   I\r\nsammanställningen i bilaga 3 redovisas förslaget som\r\nanslag         25:94.         Det         föreslagna\r\ngrundutbildningsanslaget        inkluderar        en\r\nkvalitetsförstärkning av utbildningarna vid Sveriges\r\nlantbruksuniversitet, som tillhör utgiftsområde 23.\r\n\r\nModeraterna vill också höja beloppet  på  anslaget\r\n25:74      Enskilda      utbildningsanordnare     på\r\nhögskoleområdet  m.m.  med  20 000 000  kr  för  att\r\ntrygga möjligheterna för alternativa driftformer att\r\nbedriva verksamhet och forskning.\r\nÄven  forskningsanslagen  har  enligt  Moderaterna\r\nurholkats  under  senare  år. Partiet  föreslår  ett\r\nsamlat anslag till forskning  och forskarutbildning,\r\nej fördelat på lärosäten. Under  det nya anslaget, i\r\nbilaga  3  betecknat  som  anslag  25:97,   föreslås\r\n621 558 000  kr  mer  än  summan av de av regeringen\r\nföreslagna  anslagen till statliga  universitet  och\r\nhögskolor  för   forskning   och  forskarutbildning.\r\nSyftet med satsningen är att ge den fria forskningen\r\nen   välbehövlig   förstärkning  samt   att   stärka\r\nfinansieringen av doktorander.\r\n\r\nFolkpartiet  skriver   i  sin  motion  2004/05:Ub485\r\nyrkande 3 att högskolan  har  byggts  ut så kraftigt\r\natt   kvaliteten  blivit  lidande.  Resurserna   per\r\nstudent  var  enligt  motionärerna  för tio år sedan\r\nungefär   20   %   högre   än  i  dag.  Folkpartiets\r\nbudgetförslag    innebär    att    anslagen     till\r\ngrundläggande utbildning minskas med 130 000 000 kr.\r\nPartiet  vill  se  en  lägre  takt  i utbyggnaden av\r\ngrundutbildningen. Minskningen, som inte är fördelad\r\npå  lärosäten,  motsvarar enligt motionen  ca  3 000\r\nplatser  och är i  bilaga  3  redovisad  som  anslag\r\n25:96. Till  kvalitetshöjning  i  högskolan föreslår\r\nFolkpartiet 200 000 000 kr under ett  nytt anslag, i\r\nbilaga 3 redovisat som anslag 25:95.\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår  också  att  70 000 000   kr\r\nanslås     under     ett     nytt     anslag     för\r\nkompletteringsutbildningar för utländska akademiker.\r\nDet  nya  anslaget  redovisas  i bilaga 3 som anslag\r\n25:101.\r\nTill   forskning   och   forskarutbildning    vill\r\nFolkpartiet  anslå 600 000 000 kr utöver regeringens\r\nförslag.  Universiteten  skall  enligt  partiet  ges\r\nstörre   möjligheter   att   själva   förfoga   över\r\nforskningsresurserna.  Ökningen, som i motionen inte\r\när fördelad på lärosäten,  skall  fördelas till alla\r\nhögskolor  som bedriver forskning. Den  redovisas  i\r\nbilaga 3 som anslag 25:98.\r\nAnslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet\r\noch   högskolor    m.m.   minskas   i   Folkpartiets\r\nbudgetförslag med 70 000 000 kr.\r\n\r\nKristdemokraterna anser  enligt motion 2004/05:Ub481\r\nyrkande    2   att   utbyggnaden    av    högskolans\r\ngrundutbildning  har  gått  för  fort  och att medel\r\nbehövs  för att stärka kvaliteten. Partiet  föreslår\r\natt  40 000 000  kr  anvisas  för  att  öka  antalet\r\ndisputerade  lärare.  Förslaget redovisas i bilaga 3\r\nsom ett nytt anslag 25:99.\r\n\r\nKristdemokraterna  vill   tillföra  forskning  och\r\nforskarutbildning  75 000 000   kr   (i   bilaga   3\r\nredovisat  som  anslag  25:98).  Partiet  avser  att\r\nåterkomma  till  fördelningen  av beloppet i samband\r\nmed den aviserade forskningspropositionen.\r\nAnslaget 25:75 Särskilda utgifter inom universitet\r\noch  högskolor  m.m.  minskas  i  Kristdemokraternas\r\nförslag med 71 000 000 kr.\r\nFör  att ge lärosätena ytterligare  resurser  till\r\nkvalitetsfrämjande  åtgärder  vill Kristdemokraterna\r\natt  dessa  skall tillåtas sälja  utbildningsplatser\r\ntill utländska  intressenter,  såväl till stater och\r\nföretag  som  till  enskilda personer  utanför  EES-\r\nområdet.  För  kostnad  för  genomförande  av  sådan\r\nutbildning föreslår  de  ett nytt anslag (i bilaga 3\r\nredovisat som anslag 25:100) på 93 000 000 kr.\r\n\r\nCenterpartiet   föreslår   i  motion   2004/05:Ub476\r\nyrkandena  1  och  2 att sammanlagt  180 000 000  kr\r\ntillförs de olika statliga  lärosätenas  anslag till\r\nforskning och forskarutbildning samt anslaget  25:74\r\nEnskilda   utbildningsanordnare  på  högskoleområdet\r\nm.m.  (anslagsposten  till  Stiftelsen  Högskolan  i\r\nJönköping,  för  forskning  och  forskarutbildning).\r\nDärutöver  föreslår  Centerpartiet  en   ökning   av\r\nanslagen  till  forskning  och forskarutbildning med\r\n222 118 000  kr  (i  bilaga 3 redovisat  som  anslag\r\n25:98). Dessa resurser  skall enligt motionärerna gå\r\ntill  en  allmän  förstärkning  av  forskningen  och\r\nforskarutbildningen  vid landets samtliga lärosäten.\r\nOmkring  82  miljoner  kronor   skall   gå  till  de\r\nhögskolor  som  inte  har  vetenskapsområde,   medan\r\nresterande medel skall tilldelas övriga lärosäten.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub348 (c) föreslår motionären att\r\nriksdagen skall anvisa ett särskilt forskningsanslag\r\npå 22 miljoner kronor till Högskolan i Borås. Medlen\r\nskall hämtas  ur det av Centerpartiet föreslagna nya\r\nanslaget på 222 118 000  kr.  Högskolan  i  Borås är\r\nenligt  motionären  väl  förberedd för en utveckling\r\nmot universitetsstatus.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker att riksdagen anvisar anslagen\r\n25:22-25:77 enligt regeringens  förslag  och  avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nRegeringens   förslag  innebär  endast  en  mycket\r\nmarginell dimensioneringsökning av den grundläggande\r\nutbildningen.   Utskottet   är   inte   berett   att\r\ntillstyrka Folkpartiets  förslag om en minskning med\r\n3 000 helårsstudenter 2005.  I  sitt  betänkande  om\r\nproposition  2001/02:15  Den öppna högskolan ställde\r\nsig utskottet bakom regeringens  mål  att 50 % av en\r\nårskull skall ha påbörjat högskoleutbildning  vid 25\r\nårs ålder (bet. 2001/02:UbU4 s. 12). Utskottet anser\r\näven   nu   att   detta   mål   är   angeläget.   En\r\ndimensioneringsminskning  skulle motverka målet, som\r\nännu inte har nåtts men är på god väg att uppfyllas.\r\nVissa lärosäten har under några  år  på  senare  tid\r\nhaft  svårigheter  att  rekrytera  studenter i sådan\r\nomfattning   att   de  kunnat  utnyttja  hela   sina\r\ntakbelopp. Dessa svårigheter  har  dock minskat, och\r\nantalet   lärosäten   som   nått  eller  överskridit\r\ntakbeloppen steg under 2003.  Enligt prognoserna för\r\n2004 kommer alltfler lärosäten att nå sina takbelopp\r\n(prop. s. 126). De resurser som  regeringen föreslår\r\ntill  grundläggande högskoleutbildning  2005  kommer\r\nalltså sannolikt att bli väl utnyttjade.\r\nHögskoleverket   genomför  nationella  ämnes-  och\r\nprogramutvärderingar  enligt  en sexårsplan. I dessa\r\nutvärderingar     deltar    bl.a.    internationella\r\nsakkunniga. Ett allmänt  omdöme i utvärderingarna är\r\natt  svensk högre utbildning  håller  god  kvalitet.\r\nUtbildningarna    står   sig   också   väl   i   ett\r\ninternationellt  perspektiv   enligt   de  utländska\r\nbedömarna.     Ett    problem    som    återkommande\r\nuppmärksammas i utvärderingarna hänger samman med de\r\nekonomiska resurserna.  Utskottet  anser  att  ökade\r\nresurser   till   grundutbildningen   för  att  höja\r\nkvaliteten i och för sig skulle vara önskvärda,  men\r\ndet  är  inte  möjligt  att tillföra sådana inom den\r\nutgiftsram  för  utgiftsområde   16   som  riksdagen\r\nnyligen     har    fastställt    på    förslag    av\r\nfinansutskottet.\r\nUtgiftsramen  medger  inte  heller  de ökningar av\r\nvarierande   omfattning   som   oppositionspartierna\r\nföreslår när det gäller anslagen  till forskning och\r\nforskarutbildning.\r\nFörsäljning av reguljär högskoleutbildning är inte\r\ntillåten.       Regeringen       deklarerade       i\r\nbudgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 79)\r\nsin  uppfattning  att  utbildningen  inom  högskolan\r\nskall  vara avgiftsfri, och en bestämmelse om  detta\r\nfördes därefter in i högskoleförordningen (1993:100,\r\nändr. 1995:944).  Något  anslag för platskostnad för\r\nutbildning som försäljs kan  därför  inte tas upp på\r\nstatsbudgeten. Utskottet återkommer till  frågan  om\r\navgiftsfrihet   i   ett   senare   avsnitt  i  detta\r\nbetänkande.\r\n\r\nNytt avtal mellan staten och vissa landsting om\r\nsamarbete om odontologisk utbildning och\r\nforskning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   bemyndiga   regeringen  att\r\ngodkänna det avtal som slutits  mellan staten\r\noch    två    landsting   om   samarbete   om\r\ngrundutbildning  av  tandläkare, odontologisk\r\nforskning och utveckling av tandvården.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDet  avtal  som  år 1992  slöts  mellan  staten  och\r\nGöteborgs kommun samt  Västerbottens  läns landsting\r\nangående   samarbete   om  tandläkarutbildning   och\r\nforskning  m.m.  sades  upp  av  staten  och  skulle\r\nupphöra   att   gälla   vid   utgången    av   2003.\r\nFörhandlingar  om  ett nytt avtal inleddes 2001  men\r\nhade inte nått resultat i tid, och det gamla avtalet\r\nförlängdes därför till utgången av 2004.\r\n\r\nI  augusti 2004 har  statens  förhandlare,  Västra\r\nGötalands  läns  landsting  och  Västerbottens  läns\r\nlandsting    undertecknat    ett   nytt   avtal   om\r\ngrundutbildning    av    tandläkare,    odontologisk\r\nforskning  och  utveckling  av  tandvården.  Avtalet\r\ngäller   fr.o.m.   den   1   januari    2005   under\r\nförutsättning att det godkänts av regeringen  och, i\r\nde  delar  avtalet innebär ekonomiska åtaganden,  av\r\nriksdagen.  Det  skall  kompletteras  med  regionala\r\navtal, som skall  ingås före den 1 april 2005. Om så\r\ninte skett upphör avtalet att gälla gentemot berörda\r\nlandsting.  Avtalet   gäller  tills  vidare  med  en\r\nfemårig uppsägningstid.\r\nEnligt avtalet består ersättningen till respektive\r\nlandsting av dels ett belopp  som  ersättning för en\r\nfast  basorganisation, inklusive ett  bidrag  som  i\r\nviss utsträckning skall täcka kostnader för kliniskt\r\ninriktad odontologisk forskning, dels ett belopp per\r\nhelårsstudent  i grundutbildningen. Beloppen har för\r\n2005 beräknats i  2005  års  prisnivå,  och de skall\r\nräknas  upp till löpande års prisnivå med  beaktande\r\nav   besparingar    eller   utgiftsminskningar   som\r\nriksdagen beslutar om  för anslagen till universitet\r\noch  högskolor  för  grundläggande  utbildning  samt\r\nforskning och forskarutbildning.\r\nI det nya avtalet har  parterna  kommit överens om\r\natt  antalet  helårsstudenter  i tandläkarutbildning\r\nskall    öka.    I   propositionen   meddelas    att\r\ntandläkarutbildningen      för     närvarande     är\r\ndimensionerad för 200 helårsstudenter  per år både i\r\nGöteborg  och  i  Umeå.  Avtalsparterna föreslår  en\r\nutökning till 300 helårsstudenter i Göteborg och 225\r\ni Umeå. I avtalet har ersättningen  till landstingen\r\nför denna utökning beaktats. Regeringen  räknar  med\r\natt   ökningen   av  antalet  helårsstudenter  skall\r\ninrymmas    inom    takbeloppen    för    respektive\r\nuniversitets anslag till grundutbildning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att  riksdagen ger regeringen det\r\nbegärda bemyndigandet att godkänna avtalet.\r\n\r\nDet nu aktuella avtalet  bygger  på  att riksdagen\r\nfastställer     antalet    utbildningsplatser    för\r\ntandläkarutbildning.  I  det  avseendet  är  det nya\r\navtalet  likt  det som godkändes vid förra riksmötet\r\nom samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk\r\nforskning och utveckling  av  hälso- och sjukvården.\r\nVid  behandlingen  förra  året  av   det  sistnämnda\r\navtalet  påtalade  utskottet  att  något uttryckligt\r\nbeslut om dimensioneringen av läkarutbildningen inte\r\nhade  föreslagits  riksdagen  efter högskolereformen\r\n1993 och att riksdagen inte hade fattat något sådant\r\nbeslut  (bet.  2003/04:UbU1  s. 62  f.).  Samma  sak\r\ngäller    för   tandläkarutbildningen.    Regeringen\r\nredovisar i  propositionen  (s.  235) en tabell över\r\ndimensioneringen dels av läkarutbildningen vid olika\r\nlärosäten,   dels   av   tandläkarutbildningen   vid\r\nGöteborgs  och Umeå universitet.  Något  uttryckligt\r\nförslag   om   att    riksdagen   skall   fastställa\r\ndimensioneringen finns  dock  inte,  liksom det inte\r\nfanns  förra  året när det gäller läkarutbildningen.\r\nMed   hänsyn   till   hur   det   nya   avtalet   om\r\nläkarutbildningen  var   utformat  utgick  utskottet\r\nfrån  att  regeringen  i  kommande budgetproposition\r\nskulle komma att lägga fram  förslag  till beslut av\r\nriksdagen  om läkarutbildningens dimensionering.  Så\r\nhar dock inte skett.\r\nUtskottet  vill,  liksom  förra  året,  påpeka att\r\nläkarutbildning och tandläkarutbildning - med hänsyn\r\ntill hur avtalen med landstingen är utformade  - kan\r\nkomma att behöva utgöra undantag från huvudregeln  i\r\nstyrsystemet  för  grundläggande högskoleutbildning,\r\nsom bör förbli att respektive  lärosäte ansvarar för\r\nsitt  utbildningsutbud  och dimensioneringen  av  de\r\nutbildningar som lärosätet erbjuder. Det kan noteras\r\natt tandläkarutbildning även  anordnas av Karolinska\r\ninstitutet  och Malmö högskola.  Dessa  berörs  dock\r\ninte  av  avtal   med   landstingen,  eftersom  båda\r\nlärosätena  har  en egen tandvårdscentral  inom  sin\r\norganisation.\r\n\r\nSvenska institutets stipendier\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  bemyndiga   regeringen   att\r\nbesluta   om   tilldelning   av   medel   för\r\nstipendier inom  Svenska  institutets  område\r\nsom  medför  utgifter  på   högst  3 miljoner\r\nkronor under 2006.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nUnder   anslaget   25:75  Särskilda  utgifter   inom\r\nuniversitet   och    högskolor    m.m.   finns   tre\r\nanslagsposter  som disponeras av Svenska  institutet\r\nför stipendier.  Institutet  beviljar  under  ett år\r\nstipendier  för senare läsår. Regeringen vill därför\r\nfå bemyndigande  att besluta om tilldelning av medel\r\nför detta ändamål  som  inklusive tidigare åtaganden\r\ninnebär utgifter om högst 3 000 000 kr för 2006.\r\n\r\nU t s k o t t e t  tillstyrker  att regeringen får\r\ndet begärda bemyndigandet.\r\n\r\nFramtida ökning av anslagen till\r\ngrundutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   inte  begära  en  plan  för\r\nsuccessiv    höjning    av    resurserna    i\r\ngrundutbildningen med målet  en  20-procentig\r\nökning.\r\nJämför reservation 17 (fp).\r\n\r\nMotionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nFolkpartiet begär i motion 2004/05:Ub485  yrkande  1\r\natt   regeringen   snarast   skall   återkomma  till\r\nriksdagen   med   en   plan   för   att   återställa\r\ngrundutbildningsanslagen  per student till den  nivå\r\nsom de hade för knappt tio  år sedan. Antingen måste\r\nbudgetramen  ökas  kraftigt  eller  utbyggnadstakten\r\nsänkas, heter det i motionen.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nyrkandet.\r\nEn  utbyggnad  av  högskolans grundutbildning  har\r\ngenomförts under 1990-talets  sista år och de första\r\nåren  av 2000-talet. Under de närmaste  åren  kommer\r\nantalet  ungdomar i högskoleåldern att öka kraftigt.\r\nDet innebär  att det kommer att behövas en betydande\r\nutbyggnad av den  högre  utbildningen,  om  man inte\r\nvill  överge målet att hälften av en årskull vid  25\r\nårs  ålder  skall  ha  påbörjat  högskoleutbildning.\r\nUtskottet anser att detta mål är angeläget och utgår\r\nfrån att  högskolans  behov kommer att noga prövas i\r\nkommande budgetarbete inom regeringen.\r\nFramtida ökning av forskningsanslagen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör     inte     göra     några\r\ntillkännagivanden om ökning av anslagen  till\r\nforskning,   utan   invänta   den   aviserade\r\nforskningspropositionen.  Riksdagen bör  inte\r\nheller  ta ställning till om  forskningsmedel\r\nskall  tilldelas   de  fristående  teologiska\r\nhögskolorna.\r\nJämför reservationerna  18 (m, fp, kd) och 19\r\n(fp).\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata   samlingspartiet    skriver    i    motion\r\n2004/05:Ub293    yrkande    19    att   starka   och\r\nsjälvständiga  universitet  och  högskolor   är   en\r\nförutsättning  för forskningens frihet. Därför anser\r\npartiet   att   anslagen    till    forskning    och\r\nforskarutbildning vid universiteten och högskolorna,\r\n\"fakultetsanslagen\", bör öka.\r\n\r\nFolkpartiet framför i motion 2004/05:N242 yrkande  4\r\nsin   uppfattning   att  resurserna  till  forskning\r\nbehöver öka ordentligt  som ett led i en politik för\r\nsvensk   industri.   I  motion   2004/05:Ub428   (s)\r\nframhåller motionären  att  det  är  viktigt att nya\r\nforskningsmedel   också   tillförs  de  mindre   och\r\nmedelstora lärosätena.\r\n\r\nMotion  2004/05:Ub405 (c, m,  fp,  kd)  tar  upp  de\r\nfristående    teologiska   högskolornas   situation.\r\nMotionärerna hälsar med tillfredsställelse att dessa\r\nhögskolor  har fått  statsmakternas  erkännande  och\r\nvidgade möjligheter,  samtidigt  som  de  har kunnat\r\nbehålla sin profil som folkrörelsebaserade  idéburna\r\ninstitutioner  för  högre  utbildning och forskning.\r\nFör  att  kunna  fullgöra  uppgifterna  att  bedriva\r\nutbildning  och  att  samverka   med  det  omgivande\r\nsamhället  behöver dessa högskolor  möjligheter  att\r\nbedriva egen  forskning, anser motionärerna. De vill\r\natt riksdagen till  regeringen  skall  anmäla  dessa\r\nhögskolors   behov  av  forskningsresurser  som  kan\r\ngarantera    deras    fortsatta    utveckling    som\r\nfolkrörelsebaserade     högskolor     på     gedigen\r\nvetenskaplig grund.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nEtt motsvarande yrkande om forskningsresurser till\r\nde  fristående  teologiska  högskolorna  avslogs  av\r\nriksdagen vid förra  riksmötet (bet. 2003/04:UbU1 s.\r\n74). Utskottet hänvisar  även  nu till att frågan om\r\nforskningsmedel   till   dessa   högskolor   är   en\r\nprincipfråga   som   lämpligen   bör   behandlas   i\r\nanslutning till en forskningsproposition.  En  sådan\r\när aviserad att läggas fram inom kort.\r\nI budgetpropositionen (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16\r\ns.  248)  meddelar  regeringen  sin avsikt att under\r\nperioden  2005-2008  tillföra svensk  forskning  och\r\nforskarutbildning ytterligare  2,3  miljarder kronor\r\nutöver     tidigare    beslutade    och    aviserade\r\nanslagshöjningar.  Den närmare fördelningen av dessa\r\nförstärkningar kommer  att redovisas i den aviserade\r\nforskningspropositionen.\r\nUtskottet  anser  att  riksdagen   inte   bör   ta\r\nställning  till  hur  framtida anslagsökningar skall\r\nfördelas  förrän  regeringen   har   redovisat  sina\r\nförslag.\r\n\r\nFrågan om avgifter i  högskoleutbildningen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed hänvisning till den planerade utredningen\r\nom  möjligheter att ta ut avgift av studenter\r\nfrån  länder  utanför  EES föreslår utskottet\r\natt riksdagen avslår motionsyrkandena  om att\r\navgifter   skall   kunna  tas  ut  av  sådana\r\nstudenter.  Riksdagen   bör  tillkännage  för\r\nregeringen  att  frågan  om  lagreglering  av\r\navgiftsfrihet   för   svenska   studenter   i\r\nhögskoleutbildning bör  tillföras  direktiven\r\ntill den planerade utredningen.\r\nJämför reservationerna 20 (mp), 21 (m, kd)\r\noch 22 (mp) - motiv samt särskilt yttrande 1\r\n(v).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet framför i motionerna\r\n2004/05:Ub289  yrkande  1  respektive  2004/05:Ub342\r\nförslaget  att  avgiftsfrihet för svenska  studenter\r\nskall skrivas in  i högskolelagen. I Vänsterpartiets\r\nmotion påtalas också  att vissa fristående högskolor\r\nenligt  gällande  avtal med  regeringen  får  ta  ut\r\navgifter   för  utbildningar    som   ej   har   sin\r\nmotsvarighet vid statliga universitet och högskolor.\r\nMotionärerna  vill  att regeringen skall omförhandla\r\ndessa avtal, så att möjligheten  att  ta ut avgifter\r\nförsvinner (yrkande 2).\r\n\r\nKristdemokraterna  skriver  i motion 2004/05:Ub473\r\nyrkande 27 att avgiftsfriheten för svenska studenter\r\ni högskolan skall ligga fast.\r\nI  motion 2004/05:Ub298 (s) begärs  ett  lagförbud\r\nmot  terminsavgifter   för   svenska   studenter   i\r\nuniversitet och högskolor.\r\n\r\nEnligt    Moderata    samlingspartiet    i    motion\r\n2004/05:Ub293  yrkande  28  bör högskoleförordningen\r\nändras  i  syfte  att  tillåta högskoleavgifter  för\r\nstudenter från länder utanför EES.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår  i motion 2004/05:Ub473\r\nyrkande  28  en  översyn  av högskoleförordningen  i\r\nsamma syfte. Försäljning av  utbildning  till sådana\r\nstudenter  bör enligt motionärerna kunna starta  vid\r\nhalvårsskiftet  2005.  I  sin  motion  2004/05:So428\r\nyrkande 2 skriver Kristdemokraterna att det överallt\r\ni  världen  finns människor som vill och behöver  ha\r\nutbildning och  som  har  pengar för att betala den.\r\nAtt erbjuda människor från andra länder att vara med\r\noch dela våra investeringar  kan  enbart  gynna alla\r\nparter,  heter  det  i  motionen.  I dag kan svenska\r\nuniversitet  bedriva  uppdragsutbildning   åt  andra\r\nländer  eller företag. Också enskilda studenter  bör\r\nenligt motionärerna kunna köpa utbildning på svenska\r\nuniversitet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\natt  tillåta  högskoleavgifter  för  studenter  från\r\nländer utanför EES.\r\n\r\nLiknande     motionsyrkanden     har    behandlats\r\nåterkommande (senast i bet. 2003/04:UbU1). Frågan om\r\navgifter  i  högskolan  har  prövats av  utredningen\r\nAdvantage  Sweden  (SOU  2000:92).   Den   dåvarande\r\nutbildningsministern  uttalade  i en tidningsartikel\r\nden  28 februari 2004 att det skulle  vara  bra  för\r\nkvalitetsutvecklingen  inom den svenska högskolan om\r\nSveriges universitet och  högskolor  kunde rekrytera\r\nännu  fler utländska studenter. Han ansåg  det  dock\r\ninte självklart  att  detta  skall finansieras av de\r\nsvenska  skattebetalarna.  För  att  rekrytera  fler\r\nutländska     studenter     till     master-     och\r\nforskarutbildningarna    borde    universitet    och\r\nhögskolor   enligt   dåvarande  utbildningsministern\r\nkunna erbjuda studenter  från  länderna  utanför EES\r\nutbildning mot betalning utan att avgiftsfriheten  i\r\növrigt  hotas.  Utskottet  har  erfarit att direktiv\r\ntill  en  utredning  om  denna  fråga   bereds  inom\r\nRegeringskansliet. Riksdagen bör därför inte  nu  ta\r\nnågon ställning i sak till motionärernas yrkanden.\r\n\r\nEnligt  utskottets  mening  är  avgiftsfriheten  för\r\nsvenska studenter viktig att slå vakt om. Den är för\r\nnärvarande reglerad genom en generell bestämmelse  i\r\nhögskoleförordningen  (1993:100) om att utbildningen\r\ninom   högskolan   skall  vara   avgiftsfri.   Innan\r\nbestämmelsen infördes i förordningen hade regeringen\r\nmeddelat    riksdagen    sin     uppfattning     att\r\nhögskoleutbildningen   skall  vara  avgiftsfri,  men\r\ndetta underställdes inte riksdagen för beslut (prop.\r\n1994/95:100  bil.  9  s. 79).  Utskottet  anser  att\r\nfrågan   om   eventuell   reglering    i    lag   av\r\navgiftsfriheten   för  studenter  från  Sverige  och\r\növriga EES-området bör tillföras direktiven till den\r\nplanerade   utredningen.    Detta    bör   riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening och därmed\r\ndelvis bifalla motionerna 2004/05:Ub289  yrkandena 1\r\noch     2,    2004/05:Ub298,    2004/05:Ub342    och\r\n2004/05:Ub473 yrkande 27.\r\n\r\n\r\nDimensionering av vissa lärarutbildningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  inte  föreslå  att regeringen\r\ncentralt  skall bestämma platsantalet  på  de\r\nolika  inriktningarna   i  utbildningen  till\r\nlärarexamen.   Riksdagen  bör   också   avslå\r\nmotionsyrkandet   om  en  extra  satsning  på\r\nvidareutbildning i specialpedagogik.\r\nJämför  reservation  23  (kd)  och  särskilda\r\nyttranden 2 (m) och 3 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna för i motion 2004/05:Ub472 yrkande\r\n14 fram sin  uppfattning att staten i fortsättningen\r\ncentralt   bör   dimensionera    platstillgången   i\r\nlärarutbildning med olika inriktningar. Motionärerna\r\nkonstaterar att det under överskådlig  tid finns ett\r\nstort behov av nyutbildade lärare och att  det visat\r\nsig   svårt   att   få  lärarstudenterna  att  välja\r\ninriktningar som svarar  mot  rekryteringsbehoven  i\r\nskola  och  förskola,  bl.a. när det gäller förskola\r\noch fritidshem men även grundskolans senare år.\r\n\r\nI  motion  2004/05:So520  (c)   yrkande  2  föreslår\r\nmotionärerna att det skall göras  en  extra satsning\r\npå     vidareutbildning    av    fler    lärare    i\r\nspecialpedagogik.  En del barn har svårt att anpassa\r\nsig i skolan och få bra kamratkontakter. De kan vara\r\nmobbare eller mobbade,  tystlåtna eller utåtagerande\r\ni klassen. För att fler barn skall få adekvat stöd i\r\nundervisningssituationen     behövs     den    extra\r\nsatsningen, anser motionärerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår\r\nmotionsyrkandet    om    att    platstillgången    i\r\nlärarutbildning   med   olika   inriktningar   skall\r\ncentraliseras.\r\n\r\nDet  problem  som  föranlett  motionsyrkandet   är\r\nverkligt,  och det har uppmärksammats av regeringen.\r\nI propositionen  (s.  116)  redovisas att regeringen\r\navser  att  i regleringsbrev precisera  examensmålen\r\nför 2005-2008  när  det  gäller antalet lärarexamina\r\nmed  inriktning mot tidigare  år  med  ett  särskilt\r\ndelmål    för    examina    med    inriktning    mot\r\nförskola/förskoleklass.  Vidare avser regeringen att\r\ni regleringsbrevet ge uppdrag  till de lärosäten som\r\nhar lärarutbildning med inriktning  mot tidigare år.\r\nMeningen är att det antingen skall vara  möjligt att\r\nvälja inriktning mot förskola och förskoleklass  som\r\nett    tydligt   alternativ,   inför   eller   under\r\nlärarutbildningen,  eller att lärosätet vidtar andra\r\nåtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal\r\nstuderar    med    inriktning     mot    arbete    i\r\nförskola/förskoleklass. Förbättrat tillgodoräknande,\r\nvalidering   och  vidareutbildningsmöjligheter   för\r\nt.ex. barnskötare  och  andra med förskolepedagogisk\r\nkompetens bör enligt regeringen  också  kunna  bidra\r\ntill   att  förse  förskola  och  förskoleklass  med\r\nvälutbildad  personal. Högskoleverket avses också få\r\nett ytterligare  utvecklat  uppdrag att medverka vid\r\nlärosätenas    beslut    om    dimensionering     av\r\nlärarutbildningen.\r\nMot  denna  bakgrund  finns det inte anledning för\r\nriksdagen att ställa sig  bakom  en  så  principiell\r\nförändring   av   systemet  för  dimensionering   av\r\ngrundläggande högskoleutbildning  som  motionärernas\r\nförslag skulle innebära.\r\n\r\nRiksdagen   bör   också  avslå  motionsyrkandet   om\r\nvidareutbildning av  fler lärare i specialpedagogik.\r\nSådan vidareutbildning  kan  antingen  bestå  i  att\r\nlärare  som  redan har en lärarexamen läser kurser i\r\nspecialpedagogik     hämtade     från     den    nya\r\ngrundutbildningen  till  lärarexamen,  eller att  de\r\ngenomgår          påbyggnadsutbildning          till\r\nspecialpedagogexamen.\r\n\r\nHur den nya utbildningen till lärarexamen fungerar\r\nutvärderas    för    närvarande   inom   ramen   för\r\nHögskoleverkets  kvalitetsutvärderingsprogram.   Det\r\nfinns   ännu   ingen   kartläggning   av   i  vilken\r\nutsträckning den nya utbildningsstrukturen verkligen\r\nutnyttjas  som avsett även för vidareutbildning  och\r\nfortbildning.   Kommunerna   har   enligt  skollagen\r\nskyldighet   att  se  till  att  kompetensutveckling\r\nanordnas  för  den   personal   som   har   hand  om\r\nutbildningen,  och  de  skall  vinnlägga  sig  om en\r\nplanering    av   personalens   kompetensutveckling.\r\nAntalet  som avlagt  specialpedagogexamen  har  ökat\r\nkraftigt  under   de  senaste  åren.  Utskottet  har\r\ninhämtat  att lärosätena  har  anpassat  utbudet  av\r\nplatser i denna  utbildning  till  efterfrågan  från\r\nstudenterna, som har varierat.\r\nUtskottet  anser  mot  denna bakgrund att det inte\r\nfinns   anledning  för  riksdagen   att   göra   det\r\ntillkännagivande som motionärerna föreslagit.\r\n\r\nUtbyggnad av läkar- och\r\nsjuksköterskeutbildningarna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör     inte     göra     något\r\ntillkännagivande  om  utbyggnad av läkar- och\r\nsjuksköterskeutbildningarna.\r\nJämför reservation 24 (kd).\r\n\r\nMotionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna anser  enligt motion 2004/05:So605\r\nyrkande  12  att  det måste skapas  fler  platser  i\r\nläkar- och sjuksköterskeutbildningarna.  Det  behövs\r\nfler händer i vården, heter det i motionen.\r\n\r\nU  t  s k o t t e t  föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nEn viss  utbyggnad  av  läkarutbildningen inleddes\r\n2001  och  2002  och  kommer att  medföra  att  fler\r\navlägger   läkarexamen   om   några   år.   Ökningen\r\nberäknades  i  budgetpropositionen   för   2000  bli\r\nsammanlagt    200    ytterligare    examina   (prop.\r\n1999/2000:1    utg.omr.    16    s.    106).    Även\r\nsjuksköterskeutbildningen  utökades  med ytterligare\r\n475 nybörjarplatser hösten 2001. Denna ökning bör ha\r\nfått till effekt ett ökat antal examinerade  fr.o.m.\r\nsommaren 2004.\r\nI  propositionen (s. 123) refereras en analys  som\r\nStatistiska centralbyrån (SCB) gjort av det framtida\r\nutbildningsbehovet.    För    bl.a.    läkar-    och\r\nsjuksköterskeutbildningarna  gör SCB bedömningen att\r\nbristen kan bli stor om några  år, trots ökningen av\r\nantalet  platser  på dessa utbildningar.  Regeringen\r\nhar i regleringsbrev  gett  lärosätena i uppdrag att\r\nanpassa    sitt    utbildningsutbud    till    såväl\r\nstudenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov.\r\nResurstilldelningen är en viktig del av styrningen\r\nav universiteten och högskolorna. Grundprincipen vid\r\ninförandet av nuvarande resurstilldelningssystem var\r\natt  lärosätena  förväntades  anpassa  utbudet  till\r\nstudenternas efterfrågan.  Regeringen har funnit att\r\ndet   nuvarande   resurstilldelningssystemet,    som\r\nbaseras   på   dels  antalet  helårsstudenter,  dels\r\nstudenternas  prestationer,   kan   vara  svårt  att\r\nkombinera med kravet på att utbildningsutbudet skall\r\nanpassas till arbetsmarknadens behov. Om studenterna\r\ninte efterfrågar sådan utbildning, kan  effekten bli\r\natt   lärosätets   intäkter   minskar.  En  särskild\r\nutredare   har   tillsatts   för   att    se    över\r\nresurstilldelningssystemet (dir. 2004:49). Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 15 mars 2005.\r\nFör  att  åstadkomma  en  utbildningsplanering som\r\nmedger  en  bättre anpassning av  utbildningsutbudet\r\ntill arbetsmarknadens  behov  har  regeringen  också\r\ngett   Högskoleverket  ett  särskilt  uppdrag  (dnr.\r\nU2004/1426/UH)  att  lämna  underlag för lärosätenas\r\nplanering av utbildningsutbudet  samt  underlag  för\r\nregeringens  utbildningsuppdrag till universitet och\r\nhögskolor. Utskottet  har erfarit att Högskoleverket\r\nkommer att redovisa uppdraget i mitten av december.\r\n\r\nFler fristående högskolor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena  om  att\r\nregeringen  bör  uppmuntra  bildandet av fler\r\nfristående högskolor.\r\nJämför reservation 25 (m, fp, kd).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   vill    enligt   motion\r\n2004/05:Ub293  yrkande  12  att  den  utveckling  av\r\nhögskolor  i  stiftelseform  som  Chalmers  tekniska\r\nhögskola och Högskolan i Jönköping varit föregångare\r\nför  skall  fortsätta. Regeringen bör  erbjuda  alla\r\nlandets universitet  och  högskolor  denna möjlighet\r\ntill dynamisk frigörelse, skriver motionärerna.\r\n\r\nFolkpartiet skriver i motion 2004/05:Ub378 yrkande\r\n16   att   stiftelsedrivna   högskolor  och  privata\r\nuniversitet bör uppmuntras. Genom  att  ha  en annan\r\nhuvudman   än   staten  och  kanske  utnyttja  andra\r\nfinansieringsvägar  kan privata högskolor bidra till\r\nökad  mångfald,  som  är  till  gagn  både  för  den\r\nenskilda studentens valfrihet  och  för kvaliteten i\r\nhögskolesektorn i dess helhet, anser motionärerna.\r\nKristdemokraterna  anser  likaså,  enligt   motion\r\n2004/05:Ub473   yrkande   45,  att  fler  fristående\r\nhögskolor behövs. Regeringen bör enligt motionärerna\r\naktivt pröva vilka högskolor  som  kan vara lämpliga\r\natt driva i stiftelseform.\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nyrkandena.\r\nLiksom  när motsvarande yrkanden behandlades förra\r\nåret (bet.  2003/04:  UbU3 s. 14) och tidigare anser\r\nutskottet att det inte  finns  någon  anledning  att\r\navsätta  medel  från statsbudgeten för att bilda nya\r\nstiftelser för högskoleverksamhet.  Det finns enligt\r\nutskottets  uppfattning  redan  i  dag en  betydande\r\nmångfald i utbudet av forskning och utbildning i den\r\nsvenska högskolan och stort utrymme  för  lärosätena\r\natt  själva välja hur de vill utveckla verksamheten.\r\nNågon   omvandling  av  ytterligare  högskolor  till\r\nstiftelser  behövs  inte  för detta. Upprättandet av\r\nhelt nya, privata högskolor  är inte en angelägenhet\r\nför staten.\r\nPrinciper för fördelning av resurser och\r\nstudieplatser\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed  hänvisning  till  pågående utredning  om\r\nresurstilldelningssystemet    bör   riksdagen\r\navslå motionsyrkandena om olika  förändringar\r\ni systemet.\r\nJämför reservationerna 26 (m, fp),  27  (kd),\r\n28  (fp),  29  (kd),  30  (v) och 31 (c) samt\r\nsärskilt yttrande 4 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   anser   enligt   motion\r\n2004/05:Ub293 yrkandena 4 och  10  att studenten bör\r\nfå läsa den utbildning och vid det lärosäte  som hon\r\neller   han   själv   väljer.   Såväl   plats-   som\r\nmedelstilldelningen  bör  styras av efterfrågan från\r\nstudenterna.  I  en övergångsperiod  är  en  tänkbar\r\nmodell  att 80 % av  medlen  följer  studenten  till\r\ninskrivningen  och  20  %  ges lärosätet vid examen,\r\nheter det i motionen.\r\n\r\nFolkpartiet framför i motion 2004/05:Ub378 yrkande\r\n1 förslag om införande av en  studentpeng.  Då  blir\r\ndet  enligt  motionärerna studenternas val som avgör\r\nfördelningen av platser både mellan skilda ämnen och\r\nmellan  olika  lärosäten.  Folkpartiet  vill  enligt\r\nsamma motion, yrkande  5, minska centraliseringen av\r\nplatstilldelningen.  Högskolorna   skall  inte  vara\r\nbundna  av  att antal platser på olika  utbildningar\r\nhar  fastställts  av  riksdagen  för  varje  enskild\r\nhögskola,            skriver           motionärerna.\r\nResursfördelningssystemet   måste  utformas  så  att\r\nhögskolor som har ett högt sökandetryck tillförs mer\r\nresurser, om de har möjlighet och är intresserade av\r\natt  utöka  för  att möta ett ökat  sökandetryck.  I\r\nmotion 2004/05:N254  yrkande 13 förordar Folkpartiet\r\nen studentpeng som följer studenten, så att tillväxt\r\nav  högskoleplatser  sker   där   studenterna   vill\r\nstudera. Enligt motion 2004/05:N409 (fp) yrkande  29\r\nbör fördelningen av platser på högskolorna ske efter\r\nstudenternas önskemål.\r\n\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  motion 2004/05:Ub441\r\nyrkande 10 att man skall ta hänsyn  till  tillgången\r\npå     studentbostäder     vid     fördelning     av\r\nhögskoleplatser.  Tillgången  på bostäder bör enligt\r\nmotion  2004/05:Bo304 (kd) yrkande  4  ses  som  ett\r\nkonkurrensmedel när det gäller högskoleplatser.\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub489 (s) föreslår motionären att\r\nstöd till  utbyggnad  av  universitet  och högskolor\r\nskall  knytas  till  ett  krav på berörd kommun  att\r\njämsides ordna bostäder till studenterna.\r\n\r\nI ett antal andra motioner framförs olika förslag om\r\nförändringar  i  övrigt i resurstilldelningssystemet\r\nför grundutbildningen.\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår   i   motion   2004/05:Ub378\r\nyrkande   2   att   en   utredning   om   ett   nytt\r\nfinansieringssystem    snarast   skall   tillsättas.\r\nInriktningen bör vara att  högskolorna  inte  längre\r\nskall  få  sin  ersättning  utifrån  vad studenterna\r\npresterar.  I  samma  motion,  yrkande 18,  pläderar\r\nFolkpartiet för att resurstilldelningssystemet skall\r\nge  lärosätena  större  resurser  per   student   på\r\navancerade  kurser  än  på grundkurser. Ett liknande\r\nförslag framförs i motion 2004/05: Ub363 (c).\r\nKristdemokraterna framför  i  motion 2004/05:Ub473\r\nett      stort      antal     förslag     om     hur\r\nresurstilldelningssystemet    bör    utvecklas.   En\r\nlångsiktig grundfinansieringsmodell bör införas, som\r\nskall  motverka  lärosätenas  sårbarhet  vid   stora\r\nsvängningar     i     söktrycket    (yrkande    47).\r\nGrundutbildningsanslagen  bör innehålla en komponent\r\navsatt för vetenskaplig anknytning  (yrkandena 3 och\r\n48). En förändring av anslagssystemet  bör innehålla\r\nett särskilt stöd för bildningsaktiviteter  (yrkande\r\n7).  Vid  utformningen av resurstilldelningssystemet\r\nbör man beakta  rekrytering från underrepresenterade\r\ngrupper, kursernas  svårighetsgrad  samt  pedagogisk\r\nmångfald (yrkandena 23, 39 och 40).\r\nVänsterpartiet  tar  i  motion  2004/05:Ub334  upp\r\nsystemet  med  s.k.  prislappar  vid  fördelning  av\r\ngrundutbildningsanslagen. Systemet, som  innebär att\r\nden    ersättning    som    lärosätena    får    för\r\nhelårsstudenter   och   helårsprestationer  varierar\r\nmycket  kraftigt  mellan  olika  utbildningsområden,\r\ninfördes  för drygt tio år sedan,  och  motionärerna\r\nanser att prislapparna  är  i  behov  av  översyn ur\r\nmånga perspektiv.\r\nCenterpartiet  anser  enligt  motion 2004/05:Ub276\r\nyrkande   2  att  förändringarna  som   skett   inom\r\nhögskolan under de senaste åren kräver en översyn av\r\ntilldelningssystemet, i syfte att stärka lärosätenas\r\nsjälvständighet   och   möjlighet  till  långsiktigt\r\nkvalitetsarbete.\r\nAnslaget   per   student,   \"studentpengen\",   bör\r\ninnefatta en viss del forskningsresurser, åtminstone\r\nså   mycket  att  det  motsvarar  den   avtalsenliga\r\nmöjligheten för en lektor att bedriva egen forskning\r\npå 20  %  av  arbetstiden, anser motionären i motion\r\n2004/05:Ub452 (fp).\r\nI   motion   2004/05:Ub357   (kd)   föreslås   att\r\ntakbeloppen  till   lärosätena  skall  omprövas  två\r\ngånger under löpande  budgetår.  Nuvarande system är\r\nenligt motionären alltför oflexibelt  och medför att\r\nattraktiva     lärosäten     får    ett    begränsat\r\nexpansionsutrymme  samtidigt som  oanvända  resurser\r\nlåses in på andra håll.\r\n\r\nUtskottets ställningstaganden\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\natt  styra  plats-  och   medelstilldelningen  efter\r\nstudenternas efterfrågan.\r\n\r\nDet resurstilldelningssystem som infördes 1993 och\r\nsom  i  sina  huvuddrag  har tillämpats  hela  tiden\r\ndärefter innebär att de resurser  ett  lärosäte  kan\r\nutnyttja  i hög grad anpassas till studenternas val.\r\nSom  har  framgått   ovan  innebär  det  faktum  att\r\nlärosätena får tillgodogöra  sig  resurser i form av\r\nen    studentpeng    per   helårsstudent   och    en\r\nprestationsersättning  per  helårsprestation att det\r\nblir  svårt  att  samtidigt  i  önskvärd  omfattning\r\nanpassa     verksamheten     efter    behoven     på\r\narbetsmarknaden. Detta är ett  av  skälen  till  att\r\nregeringen  tidigare  i år tillsatte en utredning om\r\nresurstilldelningssystemet   (dir.   2004:49).   Det\r\nnuvarande  systemet innebär vidare att det för varje\r\nlärosäte finns  ett  tak  för  de  resurser  som kan\r\nanvändas    med    tillämpning    av   reglerna   om\r\nhelårsstudenter  och  helårsprestationer.   Utan  en\r\nordning  av  detta slag skulle det enligt utskottets\r\nuppfattning  vara  omöjligt  att  tillförsäkra  alla\r\nlärosäten  rimliga   möjligheter   att  planera  och\r\ngenomföra   en   kvalitetsmässigt   god  utbildning.\r\nHastiga  svängningar  i  studenternas  val  av  både\r\nutbildningar och lärosäten skulle, enligt utskottets\r\nmening, snabbt kunna utarma vissa lärosäten.\r\nUtskottet vill i sammanhanget påpeka att det sedan\r\n1993 inte fattas några beslut på riksnivå  om  exakt\r\nvilka utbildningar som olika lärosäten skall erbjuda\r\neller om antalet platser i varje sådan utbildning.\r\n\r\nRiksdagen  bör  enligt utskottets mening också avslå\r\nyrkandena  om  att  ta  hänsyn  till  tillgången  på\r\nstudentbostäder  vid  fördelning  av  resurser  till\r\ngrundutbildning.\r\n\r\nYrkanden  av  denna  innebörd behandlades även vid\r\nförra riksmötet och avslogs  då.  Utskottet påpekade\r\ndå  att  studenternas efterfrågan på  utbildning  är\r\nsärskilt stark  just  på de orter där det är svårast\r\natt få tag i en bostad.  Det har också visat sig att\r\nhögskolor på orter som kan erbjuda god tillgång till\r\nstudentbostäder i vissa fall  inte  drar till sig så\r\nmånga  sökande att det är rimligt att  tilldela  dem\r\nökade  resurser   (bet.   2003/04:UbU1   s.  66).  I\r\nregeringsdeklarationen den 1 oktober 2002 förklarade\r\nregeringen    sin    avsikt   att   utbyggnaden   av\r\nhögskoleplatser kopplas till krav på  kommunerna att\r\ntillhandahålla bostäder  för  studenter.  De senaste\r\nåren  har  emellertid  totalt  sett  ingen utbyggnad\r\nföreslagits av regeringen.\r\n\r\nMotionsyrkandena   om   förändringar   i  övrigt   i\r\nresurstilldelningssystemet för grundutbildningen bör\r\nockså  avslås av riksdagen med hänvisning  till  att\r\nutredning   pågår.   Utgångspunkten  för  utredarens\r\nuppdrag       är       att      åstadkomma       ett\r\nresurstilldelningssystem     som    möjliggör    ett\r\nutbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av\r\nstudenter   och  arbetsmarknaden.   Systemet   skall\r\ntillgodose  lärosätenas  behov  av  långsiktighet  i\r\nplaneringen så  att  de  ekonomiska effekterna av en\r\nförändrad efterfrågan av studenter  blir hanterbara.\r\nDet   bör   vidare   möjliggöra   att   de   samlade\r\ngrundutbildningsresurserna utnyttjas bättre och  att\r\nnuvarande  brister  i effektiviteten, t.ex. \"dubbel-\r\netablering\"  av  vissa  utbildningar  i  en  region,\r\nminskar. Uppdraget  skall  redovisas  senast  den 15\r\nmars 2005 (dir. 2004:49).\r\n\r\n\r\nResurstilldelningssystem för forskning och\r\nforskarutbildning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  inte göra några uttalanden om\r\ngrunderna  för  fördelning   av  anslag  till\r\nforskning och forskarutbildning  mellan olika\r\nlärosäten.\r\nJämför särskilt yttrande 5 (v).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub478  (kd,  m,  fp,   c)   begär\r\nmotionärerna   att   Linköpings   universitet  skall\r\ntilldelas  likvärdiga fakultetsanslag  (anslag  till\r\nforskning   och    forskarutbildning)    som   andra\r\nuniversitet av motsvarande storlek (yrkande  1).  De\r\nvill  också  att regeringen skall redovisa grunderna\r\nför sin beräkning  av  fakultetsanslag  (yrkande 2).\r\nMotionärerna  skriver att om samma principer  skulle\r\ngälla  för  Linköpings  universitet  som  för  t.ex.\r\nStockholms    universitet,     skulle     Linköpings\r\nuniversitet   få   ytterligare  drygt  700  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nMotion  2004/05:Ub222  (kd)  tar  upp  Mälardalens\r\nhögskola,  som   enligt   motionären  borde  få  ett\r\nmotsvarande stöd som andra  lärosäten som tilldelats\r\nvetenskapsområde (yrkande 3).\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nLiksom   när  liknande  yrkanden  behandlades   av\r\nriksdagen för  två år sedan vill utskottet framhålla\r\natt det inte finns  någon fördelningsnyckel som styr\r\nhur anslagen till de olika lärosätena till forskning\r\noch    forskarutbildning     dimensioneras     (bet.\r\n2002/03:UbU1 s. 65). Utskottet påpekade då också att\r\nnågon  väsentlig förändring av storleksförhållandena\r\nmellan de olika universitetens anslag till forskning\r\noch  forskarutbildning   endast  är  möjlig  om  det\r\nekonomiska   utrymmet   totalt    sett    ökar.   En\r\nomfördelning  mellan  lärosätena  för att tillgodose\r\nLinköpings universitet och Mälardalens högskola inom\r\nden  ekonomiska  ram  som nu gäller för  medel  till\r\nforskning och forskarutbildning  skulle  skapa stora\r\nproblem  vid  andra  lärosäten. Detta vill utskottet\r\ninte heller nu medverka till.\r\n\r\nKostnadsansvaret vid utbildning utanför\r\nhögskoleorterna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena  om  att\r\nvissa  resurser  för högskoleutbildning skall\r\ngå direkt till kommunerna  utan förmedling av\r\nstatliga lärosäten.\r\nJämför  reservation  32  (kd)  och   särskilt\r\nyttrande 6 (v).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKostnadsansvaret  vid  distansutbildning  och  annan\r\nutbildning utanför högskoleorterna  tas  upp  i  sju\r\nmotioner.\r\n\r\nKristdemokraterna  skriver  i motion 2004/05:Ub473\r\nyrkande    26    att    en    viktig   insats    för\r\nhögskoleutbildning på distans görs  vid de kommunala\r\nlärcentren  och att lärosätena borde få  ett  större\r\nansvar  för  dessa.   Staten   borde  reglera  detta\r\ntydligare, anser motionärerna.\r\nMotionerna  2004/05:Ub251  (fp)  och  2004/05:N346\r\n(fp)    yrkande    2    tar   upp   problemet    att\r\ndistansutbildning  på högskolenivå  kräver  resurser\r\nvid kommunala lärcentrum,  som blir oskäligt dyrbara\r\nför kommunerna. Motionärerna  anser  att de statliga\r\nlärosätena  borde  stå  för  dessa kostnader.  Samma\r\nproblem påtalas i motionerna 2004/05:Ub396  (s)  och\r\n2004/05:Ub487  (s),  där  motionärerna  föreslår  en\r\növersyn av kostnadsansvaret.\r\nEnligt    motionerna    2004/05:Ub312    (s)   och\r\n2004/05:Ub433 (fp) yrkande 2 borde kommuner kunna få\r\nen   beställarroll   för  högskoleutbildning.  Vissa\r\nstatliga  resurser  för   högskoleutbildning   borde\r\nomfördelas från lärosätena till kommuner och ses som\r\nen  resurs  för utveckling av kommunen. Motionärerna\r\nlyfter   fram   Kalmar    län   som   ett   lämpligt\r\nförsöksområde för en sådan ordning.\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nDe   statliga  resurserna  för  högskoleutbildning\r\nfördelas  sedan lång tid av riksdagen och regeringen\r\ndirekt  till   landets  universitet  och  högskolor.\r\nLärosätenas uppgift  är  att  anordna utbildning och\r\nbedriva  forskning.  De  skall  samverka   med   det\r\nomgivande  samhället,  vilket bl.a. bör innebära att\r\nutforma   utbildningar   som   är   attraktiva   för\r\nstudenterna     och     samtidigt     svarar     mot\r\narbetsmarknadens  behov.  Det   är   bra  att  många\r\nlärosäten samverkar med kommunerna i sin  region och\r\nanpassar  sitt  utbildningsutbud  till behoven  där,\r\nsamtidigt som kommunerna bidrar med  vissa  resurser\r\nför     att     kunna    erbjuda    sina    invånare\r\nhögskoleutbildning  på  hemorten.  Staten  har under\r\nåren  2002-2004  avsatt  medel  för etablerandet  av\r\nlärcentrum  i  kommunerna, dels genom  ett  särskilt\r\nutvecklingsbidrag  år  2003  på  20 miljoner kronor,\r\ndels  genom att Delegationen för regional  samverkan\r\nom högre utbildning har fördelat 150 miljoner kronor\r\ntill regional  samverkan,  medel  som  bl.a.  kommit\r\nlärcentrum  till  del.  Också det statsbidrag på 350\r\nmiljoner  kronor  som  under   2002   ställdes  till\r\nkommunernas     förfogande    för    att    utveckla\r\ninfrastrukturen för  vuxnas  lärande torde ha stärkt\r\nmöjligheterna för vuxna att genom lärcentrum studera\r\npå  högskolan.\r\nUtskottet är inte berett att  förorda  att  staten\r\nfrångår den hittillsvarande principen att resurserna\r\nför   högskoleutbildning   fördelas   till  statliga\r\nlärosäten  och  vissa enskilda utbildningsanordnare.\r\nFrågan  om  ansvarsfördelningen  mellan  staten  och\r\nkommunerna är under utredning inom Ansvarskommittén,\r\nvars arbete beräknas  bli  slutredovisat  i februari\r\n2007 (dir. 2003:10 och 2004:93).\r\n\r\nNya utbildningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed  hänvisning  till  lärosätenas ansvar bör\r\nriksdagen avslå motionsyrkandet  om  nya  och\r\nreguljära  högskoleutbildningar för utländska\r\nakademiker.   Riksdagen   bör   också   avslå\r\nmotionsyrkandena     om     inrättande     av\r\nhögskoleutbildning   i   medicinsk   fotvård,\r\neftersom  regeringen  har  aviserat att sådan\r\nskall inrättas nästa år.\r\nJämför  reservation  33(  fp)  och  särskilda\r\nyttranden 7 (kd) och 8 (v).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nFolkpartiet har i sitt budgetförslag,  som utskottet\r\nbehandlat   i  det  föregående,  avsatt  medel   för\r\nkompletterande     utbildningar     för    utländska\r\nakademiker. I motion 2004/05:Ub209 yrkande 2 skriver\r\npartiet att högskolorna bör uppmuntras  och ges stöd\r\natt utforma utbildningsprogram som ger personer  som\r\nredan    har    en    utländsk    högskoleutbildning\r\nförutsättningar  att  anpassa  sina  kunskaper  till\r\nsvenska  förhållanden. De högskolor som  presenterar\r\nlångsiktiga   och   väl   genomtänkta  förslag  till\r\nutbildningar av denna typ bör  garanteras långsiktig\r\nfinansiering, heter det i motionen.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår att  riksdagen  avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nUnder   åren  2002-2004  har  det  under  anslaget\r\nSärskilda utgifter  inom  universitet  och högskolor\r\nfunnits  vissa  medel  till  projekt  för invandrade\r\nakademiker. Medlen har fördelats mellan lärosäten av\r\nregeringen.  Det är uppenbart att behov  finns  även\r\nframdeles   av  utbildning   med   det   syfte   som\r\nmotionärerna slår vakt om. Utskottet anser att detta\r\nbör betraktas  som en normal uppgift för universitet\r\noch högskolor och  att  sådan  utbildning därför bör\r\nplaneras och finansieras av dessa  på  vanligt sätt.\r\nSom  utskottet  nämnt i det föregående ingår  det  i\r\nuppdraget         till        utredningen         om\r\nresurstilldelningssystemet  att  beakta  behovet  av\r\nlångsiktighet i planeringen på lärosätena.\r\n\r\nBehovet  av  högskoleutbildning  i medicinsk fotvård\r\ntas   upp  i  motionerna  2004/05:Ub267   (kd)   och\r\n2004/05:Ub305   (v).   I  den  förstnämnda  motionen\r\nredovisas att de flesta  länder  i  EU  har en lägst\r\ntreårig  universitets- eller yrkeshögskoleutbildning\r\nför medicinsk  fotvård.  Motionärerna  hänvisar till\r\nSocialstyrelsen,  som  i  en  rapport  1990 framfört\r\nuppfattningen  att utbildningen i medicinsk  fotvård\r\nborde ligga på högskolenivå. Utbildning inom komvux,\r\nsom har förekommit  i begränsad omfattning hittills,\r\när enligt motionärerna  otillräcklig.  I  den  andra\r\nmotionen   begär  motionären  att  regeringen  skall\r\nkartlägga behovet av utbildningsinsatser för att öka\r\nkunskapen i  medicinsk  fotvård.  Även hon anser att\r\ndet i dag behövs en högskoleutbildning i detta.\r\n\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  avslår\r\nyrkandena  om  tillkännagivande  med hänvisning till\r\natt  regeringen i propositionen (s.  118)  förklarat\r\natt  Karolinska   institutet   fr.o.m.   2006  skall\r\ntilldelas      resurser      för     att     bedriva\r\nhögskoleutbildning i medicinsk fotvård.\r\n\r\nFörstärkning av vissa lärosäten och vissa\r\nregioner\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena  om  att\r\nvissa      lärosäten      skall     tilldelas\r\nuniversitetsstatus   eller  vetenskapsområde.\r\nRiksdagen bör också avslå  motionsyrkanden om\r\nförstärkningar  i  övrigt av vissa  lärosäten\r\neller regioner.\r\nJämför reservation 34 (m, fp, kd) - motiv.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nElva  motioner  innehåller   förslag  om  att  vissa\r\nhögskolor   skall   få   universitetsstatus    eller\r\ntilldelas vetenskapsområde.\r\n\r\nMotion  2004/05:Ub222  (kd) yrkande 2 föreslår att\r\nMälardalens      högskola      skall       tilldelas\r\nuniversitetsstatus.  Tre  motioner  -  2004/05:Ub273\r\n(c),  2004/05:  T260 (fp) yrkande 4 och 2004/05:N409\r\n(fp)  yrkande  30 -  gäller  universitetsstatus  för\r\nSödertörns högskola,  medan motionerna 2004/05:Ub449\r\n(fp) yrkande 1 och 2004/05:Ub453  (s)  gäller  sådan\r\nstatus  för  Malmö  högskola.  I  samtliga  motioner\r\nhänvisas   till   respektive  lärosätes  ansökan  om\r\nuniversitetsstatus och dess goda förutsättningar att\r\nvara universitet. Motionerna från folkpartiledamöter\r\nframhåller    särskilt    att    det    enbart    är\r\nkvalitetsmässiga överväganden som skall avgöra.\r\nHögskolan   i   Gävle    bör   enligt   motionerna\r\n2004/05:Ub252 (fp) yrkande 1,  2004/05:Ub280 (v) och\r\n2004/05:Ub301   (kd)   tilldelas   vetenskapsområdet\r\nteknik.\r\nEnligt  motion  2004/05:Ub222 (kd) yrkande  1  bör\r\nMälardalens    högskola    tilldelas    humanistisk-\r\nsamhällsvetenskapligt vetenskapsområde.\r\nI motion 2004/05:Ub286  (kd,  m,  fp, c) yrkande 3\r\nhävdas  att  Högskolan  i  Jönköping  bör  tilldelas\r\nvetenskapsområdet teknik och därmed få möjlighet att\r\nförverkliga Jönköpings tekniska högskola.\r\nEnligt  motionärerna har såväl Högskolan  i  Gävle\r\nsom  Högskolan   i   Jönköping  ansökt  om  tekniskt\r\nvetenskapsområde.\r\n\r\nI ett stort antal andra motioner framförs förslag om\r\nförstärkningar i övrigt av vissa lärosäten och vissa\r\nregioner.  Yrkandena  redovisas   här  i  geografisk\r\nordning, från norr till söder till väster.\r\n\r\nMotion  2004/05:Ub344  (m) handlar  om  att  Luleå\r\ntekniska    universitet,   som    har    ett    lågt\r\nforskningsanslag       i       förhållande      till\r\ngrundutbildningens omfattning, bör tillförsäkras ett\r\ntillskott  som  innebär  höjning  av  anslagen  till\r\nvetenskapsområdena.   I  motion  2004/05:Ub370   (s)\r\nföreslår motionärerna att  sjöbefälsutbildning skall\r\nbyggas  upp i Luleå. För en sådan  etablering  talar\r\nenligt deras  mening  universitetets starka position\r\nnär  det  gäller  maskinsidan   och  utbildning  för\r\nunderhåll   samt   det  faktum  att  Sjöfartsverkets\r\nisbrytarflotta är lokaliserad till Luleå.\r\nForskningen  i  Norrbotten   behöver  byggas  upp,\r\nbreddas och fördjupas, hävdar motionärerna  i motion\r\n2004/05:Ub369 (s).\r\nEnligt    motion   2004/05:Ub309   (c)   bör   ett\r\nforskningscentrum   för   sociala  uppfinningar  och\r\ninnovationsprocesser inrättas  vid Umeå universitet.\r\nMotionären  hänvisar  till  betänkandet   Innovativa\r\nprocesser (SOU 2003:90), där det föreslagits att två\r\nsådana centrum skall inrättas.\r\nI  motion  2004/05:Ub382  (s) skriver motionärerna\r\natt  Mittuniversitetet på sikt  behöver  få  utökade\r\nanslag  både till grundutbildning och till forskning\r\noch forskarutbildning.  I dess forskningsstrategiska\r\nplan för 2005-2008 anges  sex  profilområden: skogen\r\nsom  resurs,  digitala  samhällen,   kulturarv   och\r\ndemokratiutveckling,  välfärdssamhällets utmaningar,\r\nlärande  och  bildning  samt   turism,   idrott  och\r\nupplevelseteknologi.  Samma  motionärer  föreslår  i\r\nmotion 2004/05:Ub379 (s) att sjöbefälsutbildning  på\r\nnytt  skall lokaliseras till Mitthögskolan. De anser\r\ndet oroande  att  så få personer från Norrland söker\r\nsig till sådan utbildning  sedan den försvunnit från\r\nHärnösand och enbart anordnas i Kalmar och Göteborg.\r\nMotionärerna  påpekar  också  att  200  nya  platser\r\nutlovades  i samband med försvarsbeslutet  2000  men\r\natt löftet ännu inte har uppfyllts.\r\nOckså i motion 2004/05:Ub214 (m), som pläderar för\r\nHögskolan Dalarna,  åberopas  löften  i  samband med\r\ntidigare   nedläggning   av   Dalregementet.  Enligt\r\nmotionären utlovades då 150 nya högskoleplatser, men\r\nnya pengar till dessa kom aldrig. Det är viktigt för\r\nDalarnas län att ha en högskola som ges resurser att\r\nväxa, heter det i motionen.\r\nI motion 2004/05:Ub222 (kd) skriver motionären att\r\nMälardalens  högskola bör få kompensation  för  sitt\r\nutvidgade utbildningsuppdrag  (yrkande 4). Högskolan\r\nfick år 2002 medel till ytterligare 400 platser, men\r\npå   grund   av  sökandetrycket  satsade   man   med\r\nanvändning av  egna resurser ännu mera. Nu har dessa\r\negna resurser redan  uttömts,  meddelar  motionären.\r\nMälardalens  högskola  bör  också få ett långsiktigt\r\nstörre  anslag till forskning  (yrkande  5).  Enligt\r\nmotionären är andelen forskningsmedel i dag orimligt\r\nliten för  Mälardalens  högskola,  om man jämför med\r\nmotsvarande  andel  för  Blekinge tekniska  högskola\r\neller  för  Växjö  universitet   (yrkande   6).  Han\r\nföreslår  ett  tillkännagivande  till regeringen  om\r\nMälardalens högskolas betydelse för  att  bidra till\r\natt  fler får högre utbildning och forskarutbildning\r\ni  landet   (yrkande   7).   Vidare  anser  han  att\r\nMälardalens    högskola,    som    anordnar    vissa\r\nkonstnärliga utbildningar, också bör  få  medel  för\r\nkonstnärligt    utvecklingsarbete    (yrkande    8).\r\nSlutligen   anser  motionären  att  de  platser  för\r\nutbildning i  dans, som erbjuds vid denna högskola i\r\nsamarbete  med Danshögskolan,  bör  permanentas  som\r\ntillhörande Mälardalens högskola (yrkande 9).\r\nMälardalens  högskola och Västerås stad har enligt\r\nmotion 2004/05:Ub482  (kd, m, fp, c) tagit initiativ\r\ntill att skapa en School  of  Aviation  i  Västerås.\r\nDetta  skulle  innebära  att vissa utbildningar  för\r\ntrafikflygare, flygtekniker  och flygmotormekaniker,\r\nsom hittills anordnats som påbyggnadsutbildningar  i\r\nkommunal   vuxenutbildning,  skulle  omvandlas  till\r\ntvååriga  högskoleutbildningar.   Om  den  önskvärda\r\nförändringen skall kunna genomföras behövs beslut om\r\nextra  medel  till  Mälardalens  högskola,   skriver\r\nmotionärerna.\r\nÖrebro universitet bör enligt motion 2004/05:Ub395\r\n(kd) få medel för att finansiera sina kostnader  för\r\ntolkar   till   döva,  dövblinda  och  hörselskadade\r\nstudenter direkt  under  sitt eget anslag, i stället\r\nför att som nu söka och tilldelas sådana medel ur en\r\nanslagspost som disponeras av Stockholms universitet\r\n(anslag   25:28).   I   dag   förekommer   det   att\r\nteckenspråkiga  studenter  som blivit  antagna  till\r\nolika utbildningar vid Örebro  universitet  inte kan\r\nerbjudas   tolkning  och  därför  inte  kan  gå  den\r\nutbildning de antagits till. Situationen blir enligt\r\nmotionären alltmer  ohållbar för varje år som går, i\r\ntakt med att fler och  fler  tolkanvändare söker sig\r\ntill  akademiska studier. Samme  motionär  hävdar  i\r\nmotion  2004/05:Ub356  (kd)  att  Örebro universitet\r\nbehöver  en  permanent  höjning  av sitt  takbelopp,\r\nvilket enligt hans mening kan ske genom omfördelning\r\nfrån  de  lärosäten  som inte förmår  utnyttja  sina\r\ntilldelade resurser.\r\nMotion  2004/05:Ub388   (s)  tar  upp  behovet  av\r\nsatsningar  på  högre  utbildning  och  forskning  i\r\nKarlskoga. Örebro universitet håller på att utveckla\r\nett    regionalt   campus   där,    vilket    medför\r\nextrakostnader  på 4, 6 respektive 7 miljoner kronor\r\nunder   åren   2005,   2006   och   2007,   meddelar\r\nmotionärerna. De  anser  att  det  dessutom krävs en\r\nminst  femårig  forskningssatsning  om  10  miljoner\r\nkronor  årligen, som kan möjliggöra en  forskarskola\r\ninom modellering  och simulering samt rekrytering av\r\nvetenskapliga nyckelpersoner.\r\nEnligt motion 2004/05:Ub374  (fp)  bör fullständig\r\njur.kand.-utbildning     anordnas     vid     Örebro\r\nuniversitet. Universitetet har ansökt om examensrätt\r\nför juris kandidatexamen. Motionären är medveten  om\r\natt  det är Högskoleverket som avgör den frågan, men\r\nhan  framhåller   att  saken  i  grunden  avgörs  av\r\nregeringens anslagsfördelning  och vilken profil man\r\nväljer, inte minst i sin forskningspolitik.\r\nÖkat  antal  högskoleplatser  i Stockholmsregionen\r\nförordas   i   motionerna  2004/05:Ub491   (s)   och\r\n2004/05:N239 (kd)  yrkande  4.  Andelen ungdomar som\r\ngår vidare till högskolan är enligt  båda motionerna\r\nbland de minsta i landet. Utbyggnaden  bör  i första\r\nhand  ske  i  de  delar av regionen som i dag saknar\r\nhögskoleplatser eller som behöver fler sådana, såsom\r\nSödertörn.\r\nEn  forskarskola  om   fibromyalgi  och  långvarig\r\nsmärta och ett kunskapscentrum  för  fibromyalgi bör\r\nenligt motion 2004/05:Ub451 (fp) yrkandena  3  och 4\r\nförläggas   till   Linköpings   universitet.  Enligt\r\nmotionärerna behövs det mer forskning  om reumatiska\r\nsjukdomar, och den forskning som bedrivs  måste vara\r\nlångsiktig.  Kostnaden  för  forskarskolan får  inte\r\ndrabba universitetets nuvarande  verksamhet,  varför\r\nuniversitetet  måste få full kostnadstäckning, anser\r\nde.\r\nI samma motion,  yrkande  2,  föreslås att det vid\r\nLunds universitet skall inrättas en forskarskola för\r\nreumatiska ledsjukdomar och artros.\r\nEtt Campus Ystad, liknande det  Campus Helsingborg\r\nsom  finns  inom  Lunds  universitet, skulle  enligt\r\nmotion 2004/05:T335 yrkande 8 vara ett lyft för hela\r\nÖsterlens utveckling.\r\nI motion 2004/05:Ub449 (fp) yrkande 2 föreslås att\r\nMalmö högskola och Lunds universitet skall tilldelas\r\nett ökat antal studieplatser.  Dessa  lärosäten drar\r\ntill sig många sökande, och Malmö högskola  är en av\r\nde  högskolor  som  har  lyckats  bäst  med  att  få\r\nstudenter  från icke studievana miljöer att börja på\r\nhögskolan, framhåller  motionärerna.  I nuläget drar\r\nbåda lärosätena ned antalet studieplatser,  eftersom\r\nman  inte  längre  klarar  av  att  upprätthålla den\r\növerproduktion  gentemot anslagen som  man  tidigare\r\nhar genomfört, heter det i motionen.\r\nEnligt motion 2004/05:Ub450  (fp)  bör den skånska\r\nlivsmedelsforskningen  stödjas  genom en  långsiktig\r\nfinansiering  på fakultetsnivå. En  forskarskola  på\r\nområdet bör enligt  motionärerna  inrättas vid Lunds\r\nuniversitet.\r\nEn  forskarskola i fiskekologi och  fiskeribiologi\r\nbör enligt  motion  2004/05:Ub434  (fp) inrättas vid\r\nHögskolan  i  Kalmar.  Denna  högskola  har   enligt\r\nmotionären  byggt  upp  kompetens som passar perfekt\r\nför att tackla många av de  av Havsmiljökommissionen\r\naktualiserade frågorna. Samme  motionär anser enligt\r\nmotion 2004/05:Ub433 (fp) yrkande  1 att takbeloppet\r\nför   Högskolan   i  Kalmar  bör  höjas.  Motionären\r\nhänvisar till att högskolan  har  högt  söktryck och\r\natt den har överproducerat i förhållande  till  sitt\r\ntakbelopp, vilket bara går under en mycket begränsad\r\ntid.\r\nI  motion  2004/05:Ub359 (s) begärs att regeringen\r\nskall  lägga  fram   förslag  om  etablering  av  en\r\nhögskoleutbildning  i  Vimmerby  med  inriktning  på\r\nlivsmedel. Den bör enligt  motionärerna  knytas till\r\nHögskolan i Kalmar.\r\nEtt    stort    antal    motionsyrkanden    gäller\r\nVästsverige.\r\nEnligt  motion  2004/05:N401 (fp) yrkande 8 behövs\r\nen översyn av resursbehovet  för forskning. Chalmers\r\nskall   ha   ställning   som  teknisk   högskola   i\r\nvärldsklass och Invandrarakademien  i  Borås bör bli\r\nen permanent nationell resurs, anser motionärerna.\r\nMotion 2004/05:Ub439 (s) pläderar för  en satsning\r\npå  forskning  och  forskarutbildning  i Västsverige\r\n(yrkande 1). Utbyggnaden av högskolan i regionen bör\r\nfortsätta   (yrkande   2).   Läkarutbildningen   och\r\nvårdutbildningarna   bör  tillföras   fler   platser\r\n(yrkandena 3 och 4). En nätverksbaserad forskarskola\r\ni  vårdvetenskap  bör  etableras   i  regionen,  där\r\nlärosätena har mycket goda förutsättningar  för  att\r\nanordna en sådan (yrkande 5). Ett nationellt centrum\r\nför   arbetsintegrerat   lärande  bör  inrättas  vid\r\nHögskolan i Trollhättan/Uddevalla,  som  är  ledande\r\ninom området och bör ges fortsatta resurser för  att\r\nutveckla  sitt  nationella  uppdrag (yrkande 6). Det\r\nbör också göras en fortsatt satsning på form, design\r\noch  medier  i  Västsverige (yrkande  7).  Chalmers,\r\nStenebyskolan,    Halmens    hus    i    Bengtsfors,\r\nAkvarellmuseet på Tjörn  och Textilhögskolan i Borås\r\nutgör enligt motionärerna  viktiga  resurser som ger\r\ngoda    förutsättningar    för    att    form-   och\r\ndesignverksamheten    kan    växa    och   utvecklas\r\nytterligare.\r\nMotion 2004/05:Ub288 (fp) handlar om  Universeum i\r\nGöteborg. Staten bör enligt motionären ta ett större\r\nansvar   för   att  Universeum  skall  få  en  trygg\r\nfinansiell  försörjning   (yrkande  1).  Universeums\r\nverksamhet bör användas som  en  inspirationskälla i\r\nlandet  för  att  öka svenska elevers  intresse  för\r\nnaturvetenskap och  teknik samt för samspelet mellan\r\ndessa ämnen och kulturen (yrkande 2).\r\nEnligt motionerna 2004/05:Ub308 (m), 2004/05:Ub410\r\n(s)  och 2004/05: Ub505  (fp)  är  det  viktigt  att\r\nHögskolan i Borås även fortsättningsvis kan utveckla\r\nInvandrarakademien.  Denna bör enligt den sistnämnda\r\nmotionen få en filial  i Dalsland och utvecklas till\r\nen nationell resurs.\r\nI motion 2004/05:Ub320  (c,  fp,  kd) föreslås att\r\nHögskolan  i  Skövde  skall  få  rätt  att   utfärda\r\nmasterexamen.  Motionärerna  syftar  på  ett förslag\r\nfrån  en arbetsgrupp i Utbildningsdepartementet  (Ds\r\n2004:2)    att   det   skall   införas   två   olika\r\nmasterexamina,  en  ettårig  och en tvåårig, och att\r\ndet skall krävas särskilt beslut  av  Högskoleverket\r\nför att lärosäten som inte är universitet  eller har\r\nrätt  vetenskapsområde skall få utfärda den tvååriga\r\nexamen.\r\nHögskolan i Trollhättan/Uddevalla tas upp i motion\r\n2004/05:Ub394   (kd).   Motionären   framhåller  att\r\nmedieindustrin    växer    kraftigt   i   högskolans\r\nnärområde, framför allt beroende  på att Film i Väst\r\ni Trollhättan har utvecklats till en  av  de största\r\nfilmproducenterna     i    Europa.    Högskolan    i\r\nTrollhättan/Uddevalla har  utvecklat ett antal film-\r\noch  medieutbildningar som för  att  kunna  fortleva\r\nbehöver    adekvata    resurser.    Prislappen   för\r\nutbildningsområdet   Media  bör  få  tillämpas   vid\r\nHögskolan i Trollhättan/Uddevalla, anser motionären.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen   bör  enligt  utskottets   mening   avslå\r\nyrkandena      om       universitetsstatus       och\r\nvetenskapsområde.\r\n\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning (redovisad\r\ni  proposition 1996/97:1 utg.omr. 16) att regeringen\r\nskall besluta om att ge benämningen universitet till\r\nhögskolor  som  begärt  detta  och som uppfyller ett\r\nantal  krav när det gäller omfattning  och  bredd  i\r\ngrundutbildning,   forskning  och  forskarutbildning\r\nm.m. Innan regeringen  beslutar skall Högskoleverket\r\npröva huruvida högskolan  i  fråga har nått den nivå\r\nsom  erfordras.  Utskottet delar  också  regeringens\r\nuppfattning, uttalad bl.a. av utbildningsministern i\r\nen interpellationsdebatt  med en av motionärerna den\r\n18  november  2003,  att det också  måste  föreligga\r\nstatsfinansiella  förutsättningar,   om  ytterligare\r\nhögskolor  skall  bli  universitet  eller  tilldelas\r\nvetenskapsområde (prot. 2003/04:130).\r\n\r\nRiksdagen   bör   även  avslå  övriga  yrkanden   om\r\nförstärkningar   av  vissa   lärosäten   och   vissa\r\nregioner.\r\n\r\nUtskottet  utgår   från   att  regeringen  även  i\r\nframtiden   kommer  att  beakta  såväl   behoven   i\r\nrespektive region  som  efterfrågan från studenterna\r\noch lärosätenas möjligheter  att  erbjuda utbildning\r\nav  god  kvalitet,  när  förslag om utbyggnad  eller\r\nomfördelning  av  resurser  till   universitet   och\r\nhögskolor bereds.\r\nInrättande  av  forskarskolor  beslutas normalt av\r\nlärosätena  själva. När det gäller  forskarskolor  i\r\nfiskekologi och  fiskeribiologi  noterar  utskottet,\r\nliksom förra året, att Havsmiljökommissionen  i sitt\r\nbetänkande En nationell marin strategi (SOU 2003:72)\r\nföreslog   att   sådana  skulle  bli  inrättade  vid\r\nGöteborgs,  Stockholms   och   Umeå   universitet  i\r\nanslutning till de marina centrum som finns där.\r\nFörslag  om  att  etablera  sjöbefälsutbildning  i\r\nNorrland  har  behandlats av riksdagen  vid  de  tre\r\nsenaste riksmötena.  Liksom  tidigare vill utskottet\r\nframhålla  att  sjöbefälsutbildning   kräver  mycket\r\ndyrbara  investeringar,  för  vilka  det inte  finns\r\nutrymme för närvarande.\r\nBetänkandet Innovativa processer, som  åberopas  i\r\nmotion   2004/05:Ub309,   bereds  för  närvarande  i\r\nRegeringskansliet        (Utbildningsdepartementet).\r\nFörslagen     från     den     arbetsgrupp      inom\r\nUtbildningsdepartementet   som   har   genomfört  en\r\növersyn av vissa examensfrågor i högskolan och bl.a.\r\nlagt fram förslag om masterexamen bereds likaså inom\r\nRegeringskansliet  (Högre  utbildning  i utveckling.\r\nBolognaprocessen  i  svensk  belysning. Ds  2004:2).\r\nRiksdagen    bör    inte    föregripa    regeringens\r\nställningstagande i någondera frågan.\r\nHögskoleverket  har den 11 november 2004  beslutat\r\natt   Örebro   universitet    får    utfärda   juris\r\nkandidatexamen.\r\nUniverseum  i Göteborg är ett s.k. science  center\r\n(teknik-   och   naturvetenskapscentrum)   som   får\r\nstatsbidrag  ur anslaget  25:75  Särskilda  utgifter\r\ninom universitet  och  högskolor  m.m.  Alla  sådana\r\ncentrum  har  till  syfte  att  öka  svenska elevers\r\nintresse  för  naturvetenskap och teknik.  Utskottet\r\nförutsätter  att  regeringen  fördelar  tillgängliga\r\nmedel för sådana på bästa möjliga sätt.\r\nAtt  olika  utbildningsområden   har  olika  stora\r\nersättningsbelopp     för    helårsstudenter     och\r\nhelårsprestationer   (s.k.    prislappar)   är   ett\r\ngrundläggande     inslag     i     det     nuvarande\r\nresurstilldelningssystemet,  som befinner sig  under\r\nutredning.  Utskottet anser inte  att  riksdagen bör\r\ngöra något uttalande om vilka lärosäten som skall få\r\ntillämpa  ersättningsbeloppen för utbildningsområdet\r\nMedia,   som   är   högre   än   för   något   annat\r\nutbildningsområde.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkandet  om\r\ndeltagande  i University of  the  Arctic  och\r\nmotionsyrkandet  om att jämställa naturskolor\r\nmed teknik- och naturvetenskapscentrum.\r\nJämför särskilt yttrande 9 (v).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nUniversity   of  the   Arctic   är   enligt   motion\r\n2004/05:Ub366  (s)  ett samarbete mellan universitet\r\noch  högskolor  runt  polcirkeln.  För  det  svenska\r\ndeltagandet står Luleå  tekniska  universitet,  Umeå\r\nuniversitet  och  Mitthögskolan.  Motionärerna anser\r\ndet angeläget att Sverige fullt ut  deltar  i  denna\r\nsamverkan   och   att   University   of  the  Arctic\r\nprioriteras  av  de  högskolor  och universitet  som\r\nfinns  med.  Därför  är det viktigt  att  regeringen\r\nkontinuerligt  ser  över  det  svenska  deltagandet,\r\nheter det i motionen.\r\n\r\nU t s k o t t e t   föreslår  att riksdagen avslår\r\nyrkandet om tillkännagivande.\r\nInom ramen för de anslag som står  till de berörda\r\nlärosätenas förfogande står det dem fritt  att delta\r\ni   internationellt   samarbete.  Enligt  utskottets\r\nmening är det värdefullt  att  de  nämnda lärosätena\r\nhar engagerat sig i University of the Arctic.\r\n\r\nMotion     2004/05:Ub384     (mp)     handlar     om\r\nutomhuspedagogik.  I landet finns ca 70 naturskolor,\r\nsom    har   utvecklat   just    utomhuspedagogiken.\r\nMotionärerna skriver att man bör se över möjligheten\r\natt definiera  naturskolor på samma sätt som teknik-\r\noch naturvetenskapscentrum, vilket skulle kunna göra\r\nnaturskolorna  berättigade  till  statligt  stöd  på\r\nsamma sätt som dessa (yrkande 5).\r\n\r\nU t s k o t t  e  t  anser att riksdagen bör avslå\r\nyrkandet.\r\nTeknik-   och   naturvetenskapscentrum    (science\r\ncenters)  får  som  nämnts  statsbidrag  ur anslaget\r\n25:75   Särskilda  utgifter  inom  universitet   och\r\nhögskolor m.m. Att göra naturskolor berättigade till\r\nstatsbidrag  skulle  självfallet få konsekvenser för\r\nanslagsbehovet. Riksdagen har inget underlag för att\r\nbedöma hur stort detta skulle bli.\r\n\r\n4 Vissa centrala myndigheter m.m.\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI   detta  avsnitt  behandlar   utskottet   anslagen\r\n25:78-25:83  som avser myndigheterna Högskoleverket,\r\nVerket      för      högskoleservice,       Centrala\r\nstudiestödsnämnden,      Överklagandenämnden     för\r\nstudiestöd,  Internationella   programkontoret   för\r\nutbildningsområdet  samt  myndigheten  för  Sveriges\r\nnätuniversitet.  Dessutom  behandlas  anslagen 25:84\r\nKostnader för Sveriges medlemskap i Unesco  m.m. och\r\n25:85             Utvecklingsarbete             inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m.\r\n\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nRegeringen   lämnar   i   budgetpropositionen  bl.a.\r\nföljande uppgifter om verksamheten vid myndigheterna\r\nunder år 2003.\r\n\r\nHögskoleverkets  främsta uppgift  är  att  granska\r\nkvaliteten i högskolans  verksamhet  och  att främja\r\nkvalitetsutvecklingen.  Under 2003 har nio rapporter\r\npublicerats. I vissa fall  har  granskningarna  lett\r\ntill att examensrätter har ifrågasatts, och kritiken\r\nhar   resulterat  i  att  högskolorna  har  vidtagit\r\nåtgärder som har höjt kvaliteten. Regeringen bedömer\r\natt utvärderingar  av  såväl  grundutbildningen  som\r\nforskarutbildningen  vid  universitet  och högskolor\r\nhar  bidragit  till  att kvaliteten har förbättrats.\r\nHögskoleverket  följer   också  den  nationella  och\r\ninternationella    utvecklingen     inom     området\r\nkvalitetsgranskning.   Antalet  tillsynsärenden  har\r\nökat  under  2003 jämfört  med  tidigare  år.  Dessa\r\närenden  har  till   största   del   gällt  enskilda\r\nstudenters  rättssäkerhet, och flera har  haft  stor\r\nprincipiell betydelse för universitet och högskolor.\r\nLärosätena  har  godtagit  verkets  bedömningar  och\r\nändrat den lokala regeltillämpningen. Regeringen gör\r\nbedömningen  att   de   mål   som   uppställts   för\r\nHögskoleverkets verksamhet har uppfyllts.\r\nVerket  för  högskoleservice  (VHS) genomförde den\r\nsamordnade  antagningen till höstterminen  2003  och\r\nvårterminen  2004   inom   de   uppsatta  tids-  och\r\nkostnadsramarna. Fler sökande anmälde sig under 2003\r\nvia  VHS hemsida jämfört med 2002.  Antalet  ärenden\r\navseende  bedömning  av  utländska gymnasiebetyg har\r\nökat  under de senaste åren,  och  under  budgetåret\r\n2003 fick VHS 1 miljon kronor i förstärkning för att\r\nminska   handläggningstiderna   för   bedömning   av\r\nutländska     gymnasiebetyg.    Under    2003    har\r\nhandläggningstiderna  minskat,  och  antalet ärenden\r\nsom avslutats under året har ökat jämfört  med 2002.\r\nRegeringen  gav  i  juni  2000  VHS i uppdrag att  i\r\nsamarbete med universitet och högskolor utveckla ett\r\nnytt flexibelt antagningssystem för  såväl samordnad\r\nsom lokal antagning. Under 2003 konstaterade  verket\r\nen försening i utvecklingsarbetet, och i stället för\r\natt  kunna  tas  i  bruk till höstterminen 2004 sker\r\ndetta  till  höstterminen   2006.   Beträffande  VHS\r\nupphandlingsverksamhet  har antalet uppdrag  minskat\r\nunder  2003.  Upphandlingsvärdet   är   trots  detta\r\nungefär  i  nivå  med  värdet  föregående år.  Färre\r\nuniversitet     och    högskolor    anlitade     VHS\r\nupphandlingstjänster  under  2003  jämfört med 2002,\r\nmedan  övriga  statliga myndigheter anlitade  VHS  i\r\nhögre omfattning.\r\nAntalet ansökningar  om  studiestöd  till Centrala\r\nstudiestödsnämnden (CSN) har minskat med  6  % under\r\n2003. Enligt CSN:s regleringsbrev för 2003 var målen\r\nför       myndighetens       tilldelnings-       och\r\nåterbetalningsverksamhet   att   den  genomsnittliga\r\ntiden  för ärendehandläggning skulle  kortas.  Målet\r\nvar också  att  andelen  beslut i studiestödsärenden\r\nsom kan hanteras maskinellt  skulle  öka. Under 2003\r\nhar handläggningstiden för studiemedel för studier i\r\nSverige  förkortats  från 20 till 17 dagar.  Andelen\r\nstudiemedelsärenden som hanteras helt maskinellt har\r\nökat till totalt 20 %.  Enligt  CSN:s regleringsbrev\r\nför  2003  var  målen för myndighetens  service  och\r\ninformation bl.a.  att andelen inkommande samtal som\r\nbesvaras  skulle  öka,   liksom  andelen  inkommande\r\nsamtal som besvaras inom tre  minuter.  Även andelen\r\nnöjda  kunder skulle öka. Under 2003 har det  totala\r\nantalet  besvarade  samtal  emellertid  minskat  med\r\n12 %,  och  den andel samtal som besvarades inom tre\r\nminuter har också  minskat. Däremot har utnyttjandet\r\nav  självservicetjänsterna   på   webbplatsen  ökat.\r\nKundundersökningen  som  gjordes  2003   visar   att\r\nandelen  nöjda kunder är oförändrad jämfört med året\r\ndessförinnan.\r\nRegeringen   bedömer   att   administrationen   av\r\nstudiemedel  för  studier  i  Sverige under 2003 har\r\npräglats   av   en   positiv   trend   med   kortare\r\nhandläggningstider.   Arbetet   med   att  fortsätta\r\neffektivisera  hanteringen  av ärenden måste  enligt\r\nregeringen  fortsätta samtidigt  som  effektiviteten\r\nbalanseras mot  kraven  på rättssäkerhet. Regeringen\r\nkonstaterar dock att CSN  under  2003  inte lyckades\r\nbibehålla    den   positiva   trend   som   präglade\r\nmyndighetens service  under  2002.  Det  fanns stora\r\nbrister   i   tillgängligheten,  som  har  fått  stå\r\ntillbaka  då  myndigheten   prioriterat   beslut  om\r\nstudiestöd  och  utbetalning.  En förklaring är  att\r\nmyndigheten   under   2003  haft  ett   ansträngande\r\nverksamhetsår  då  den  vidtagit  åtgärder  för  att\r\nlångsiktigt förbättra tillgänglighet och service. De\r\nåtgärder         som         vidtagits,        bl.a.\r\norganisationsförändringar   och   en   satsning   på\r\nvidareinformatörer,   bedöms   vara   framgångsrika.\r\nRegeringen   understryker   dock   vikten   av   att\r\nmyndigheten   arbetar   med   att   återvinna    och\r\nupprätthålla  en  god servicenivå och avser att noga\r\nfölja   utvecklingen    gällande   tillgängligheten.\r\nRegeringen bedömer att CSN:s  administration  av det\r\nnya    rekryteringsbidraget    och   samverkan   med\r\nkommunerna  har  fungerat  väl.  Handläggningen   av\r\nrekryteringsbidraget  har i stor utsträckning kunnat\r\nhanteras  maskinellt,  och   handläggningstiden  var\r\nkortare än en vecka.\r\nUnder  2003  har CSN identifierat  och  korrigerat\r\nväsentliga fel i sin redovisning orsakade av brister\r\ni  tidigare  års  interna   styrning  och  kontroll.\r\nMyndigheten  har för verksamhetsåret  2003  fått  en\r\nrevisionsberättelse      med      invändning      av\r\nRiksrevisionen. Under året har CSN vidtagit åtgärder\r\nför att förbättra den interna kontrollen.\r\nÖverklagandenämnden   för   studiestöd  (ÖKS)  har\r\nenligt regeringen under 2003 visat  ett bra resultat\r\nvad  gäller  balansen  mellan  ärendehantering   och\r\nservice.   De   mål   för   handläggningstider   som\r\nregeringen har fastställt har uppnåtts, och servicen\r\ntill  allmänheten  bedöms  som god. Under 2003 inkom\r\ndrygt 5 300 ärenden, en ökning  med 16 % jämfört med\r\nföregående  år.  Av  de  närmare 6 000  ärenden  som\r\nhanterades   under   året   beslutades    88 %    av\r\nmyndighetens   direktör  och  10 %  av  nämnden.  De\r\nvanligast  förekommande   överklagandena  har  gällt\r\nantal   studiemedelsveckor   på    grundskole-   och\r\ngymnasienivå   samt   studieresultatsprövning.   ÖKS\r\nsvarade på 18 500 telefonsamtal  under  2003, vilket\r\nvar fler än tidigare år.\r\nInternationella         programkontoret        för\r\nutbildningsområdet  ansvarar  för  genomförandet  av\r\nolika EU-program samt  vissa nordiska och nationella\r\nstipendieordningar för främjande  av internationellt\r\narbete.   Regeringen   bedömer   att   det   svenska\r\ndeltagandet  inom de program som myndigheten  svarar\r\nför huvudsakligen  är på en tillfredsställande nivå.\r\nInsatser bör dock göras  för  ökat  deltagande  inom\r\nvissa  delar  av  programmen, bl.a. inom Erasmus och\r\nLeonardo da Vinci.\r\nMyndigheten för Sveriges  nätuniversitet  bildades\r\nden  1  mars  2002. Myndigheten har under 2003 stött\r\nlärosätena  i  deras   utveckling   av   personalens\r\nkompetens  kring  IT-stödd  distansutbildning   samt\r\ngivit  stöd  till  institutionell utveckling av goda\r\nrutiner och stödprocesser  för flexibelt lärande och\r\nIT-stödd  distansutbildning.  Myndigheten  har  även\r\ntillsammans  med  Kungl. biblioteket arbetat med att\r\nbygga    upp    olika    former    av    nätbaserade\r\nbibliotekstjänster.\r\n\r\nAnslag 25:78 Högskoleverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  anvisa  det  av   regeringen\r\nföreslagna anslagsbeloppet,  187 915 000  kr,\r\nför  budgetåret  2005  under  anslaget  25:78\r\nHögskoleverket.  Motionsyrkanden  med förslag\r\nom andra anslagsbelopp bör därmed avslås.\r\nJämför  särskilda  yttranden 14 (fp)  och  15\r\n(kd).\r\n\r\nHögskoleverkets uppgift  är  att genom uppföljningar\r\noch  utvärderingar  bidra  till  att  förbättra  och\r\nförnya  den högre utbildningen och  forskningen  vid\r\nuniversitet  och  högskolor. Verket svarar också för\r\ntillsynen över högskolans verksamhet i syfte att öka\r\nrättssäkerheten.  Vidare   har   Högskoleverket  som\r\nuppgift  att  på  uppdrag  av  regeringen  genomföra\r\nutredningar   och   utvärderingar  som   grund   för\r\nregeringens ställningstagande i olika frågor. Verket\r\nhar dessutom ansvar för  statistik  om  verksamheten\r\nvid universitet och högskolor.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen anvisar  187 915\r\n000  kr  till  Högskoleverket  för  budgetåret 2005.\r\nFörslaget  inkluderar  en  ökning  av  anslaget  med\r\n750 000    kr    för    implementeringen    av   den\r\ntidsbegränsade   utbildningssatsningen   vad   avser\r\nstudier    med    rekryteringsbidrag    (jfr   prop.\r\n2003/04:138,    bet.   UbU15,   rskr.   261),   s.k.\r\nkombinationsutbildningar,     samt     pris-     och\r\nlöneomräkning med 1,09 %.\r\nAv   anslagsbeloppet   avses  30  602  000  kr  få\r\ndisponeras  av  Rådet  för  högre   utbildning   vid\r\nHögskoleverket.  Rådet fördelar medel för pedagogisk\r\nutveckling av högskolans  utbildningar  och  sprider\r\ninformation om högskolepedagogisk forskning.\r\nFolkpartiet   föreslår   i   motion  2004/05:Ub485\r\nyrkande   3   en   minskning   av   anslaget    till\r\nHögskoleverket   med  30 602 000  kr.  Neddragningen\r\navser anslagspost 2 Rådet för högre utbildning.\r\nOckså Kristdemokraterna  föreslår  en minskning av\r\nanslaget till Högskoleverket. I motion 2004/05:Ub481\r\nyrkande 2 minskas anslaget med 4 900 000  kr jämfört\r\nmed regeringens förslag. Minskningen är ett led i en\r\nallmän  besparing  på  myndigheten  och  bör  enligt\r\nKristdemokraterna kunna göras utan inskränkningar  i\r\nverksamheten.\r\nU  t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag\r\ntill medelsberäkning  under  anslaget  och avstyrker\r\nmotionsyrkanden  om  annat  belopp.  Riksdagen   bör\r\nsåledes   anvisa   det   av   regeringen  föreslagna\r\nanslagsbeloppet,  187 915 000  kr.  När  det  gäller\r\nRådet för högre utbildning vill  utskottet erinra om\r\natt  rådet relativt nyligen fått en  självständigare\r\nroll inom  verket  och  ett  utvidgat uppdrag att på\r\nolika sätt stödja pedagogiskt  utvecklingsarbete vid\r\nuniversitet och högskolor (SFS 2003:7).\r\n\r\nAnslag 25:79 Verket för högskoleservice\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  14 225 000  kr,\r\nför  budgetåret  2005  under  anslaget  25:79\r\nVerket för högskoleservice.\r\n\r\nVerket  för  högskoleservice  (VHS) ansvarar för den\r\nsamordnade     antagningen     till    grundläggande\r\nhögskoleutbildning.   Utöver  detta   biträder   VHS\r\nuniversitet, högskolor  och  andra  myndigheter  vid\r\nupphandling.  Från anslaget bestrids också kostnader\r\nför underhåll och utveckling av datorbaserade system\r\nför antagningsprocessen  samt  kostnader  för  övrig\r\nantagningsverksamhet,    såsom   betygsdatabas   och\r\nbedömning  av utländska gymnasiebetyg.  Från  den  1\r\napril  2004  är  VHS  teknisk  systemförvaltare  för\r\nlärosätenas studieadministrativa IT-stöd Ladok.\r\n\r\nRegeringen   föreslår   att   till   VHS   anvisas\r\n14 225 000   kr  för   budgetåret   2005.   Beloppet\r\ninkluderar pris- och löneomräkning med 1,22 %.\r\nU t s k o t  t  e t anser att riksdagen bör anvisa\r\nmedel i enlighet med regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 25:80 Centrala studiestödsnämnden m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet, 505 470 000  kr,\r\nför  budgetåret  2005  under  anslaget  25:80\r\nCentrala    studiestödsnämnden    m.m.,   och\r\nmotionsyrkandet  om  annat belopp bör  därmed\r\navslås.\r\nJämför särskilt yttrande 13 (m).\r\n\r\nAnslaget finansierar utgifter  för administration av\r\nolika  studiestöd  och  lån  till hemutrustning  för\r\nflyktingar.   Anslaget  finansierar   delvis   också\r\nCentrala  studiestödsnämndens   (CSN)  studiesociala\r\nverksamhet. Vidare finansierar anslaget utgifter för\r\nadministration  av  bidrag  vid korttidsstudier  vid\r\nStatens   institut   för  särskilt   utbildningsstöd\r\n(Sisus), LO och TCO.\r\n\r\nRegeringen  föreslår   att   till   CSN  m.m.  för\r\nbudgetåret 2005 anvisas 505 470 000 kr. Anslaget har\r\nökats  med 1 miljon kronor för systemutveckling  och\r\nadministration   av   den   tidsbegränsade   vidgade\r\nanvändningen         av        rekryteringsbidraget.\r\nAdministrationen av satsningen innebär också att CSN\r\nskall    utbetala    ersättning     för    anordnade\r\nutbildningsplatser vid respektive högskola. Utgiften\r\nför utbildningsplatserna beräknas till  128 miljoner\r\nkronor,   och   motsvarande   belopp  har  tillförts\r\nanslaget. Anslagsbeloppet inkluderar också pris- och\r\nlöneomräkning med 1,1 %.\r\nCSN     har    av    Riksrevisionen    fått     en\r\nrevisionsberättelse      med      invändning     för\r\nverksamhetsåret  2003.  Invändningen   gäller  CSN:s\r\nkorrigering  av  fel  i  redovisningen  orsakade  av\r\ntidigare  brister  i  den  interna  styrningen   och\r\nkontrollen.   Denna   korrigering  har  medfört  att\r\nanslaget har överskridits  med 45,5 miljoner kronor.\r\nAnslaget har förstärkts med 41 miljoner kronor genom\r\nbeslut  av  riksdagen  i  anledning   av   2004  års\r\nekonomiska   vårproposition.   CSN  har  under  2003\r\nvidtagit  åtgärder  för  att förbättra  den  interna\r\nkontrollen och skall även  under  2004 fortsätta att\r\nförbättra rutinerna. Regeringen utgår  ifrån  att de\r\nvidtagna  åtgärderna skall förhindra framtida fel  i\r\nredovisningen        och       förutsätter       att\r\nekonomiadministrationen  fortsättningsvis håller god\r\nkvalitet.\r\nModeraterna   tillför   i   motion   2004/05:Ub419\r\n(yrkande 2) 180 miljoner kronor till anslaget utöver\r\nregeringens förslag. Moderaterna anser samtidigt att\r\nCSN inte skall få disponera avgifter på det sätt som\r\nregeringen  medger  eftersom  tekniken  innebär  att\r\nbudgetramen    kringgås.    I   praktiken    innebär\r\nModeraternas   förslag   en   lägre   driftram   för\r\nmyndigheten.      Moderaterna      vill     dessutom\r\nkonkurrensutsätta CSN.\r\nU  t  s  k o t t e t  erinrar, liksom  tidigare  i\r\nbetänkande 2003/04:UbU1, om att riksdagen våren 2000\r\ngodkände att  intäkter från avgifter för uppläggning\r\nav lån vid CSN  får disponeras av myndigheten (prop.\r\n1999/2000:100, yttr.  UbU7y, bet. FiU27, rskr. 262).\r\nÅterbetalningsverksamheten     har    sedan    länge\r\nfinansierats   med  avgifter  som  myndigheten   får\r\ndisponera (prop.  1988/89:100  bil. 10, SfU15, rskr.\r\n173). CSN:s verksamhet var t.o.m.  år 2000 indelad i\r\ntre   resultatområden,   varav   återbetalning    av\r\nstudielån  var  ett. På grund av att denna indelning\r\nmedförde problem  för  den  ekonomiska styrningen av\r\nverksamheten slogs resultatområdena  samman till ett\r\nenda  sådant  område.  Samtliga  avgifter  redovisas\r\ndärför mot anslaget.\r\nUtskottet     noterar     att     CSN     erhållit\r\nrevisionsberättelse      med      invändning     för\r\nverksamhetsåret  2003  men  också  att   myndigheten\r\nvidtagit  åtgärder  för  att  förbättra  den interna\r\nkontrollen.  Utskottet utgår liksom regeringen  från\r\natt de vidtagna  åtgärderna skall förhindra framtida\r\nfel i redovisningen.\r\nUtskottet noterar också att tillgängligenheten hos\r\nCSN försämrades under  2003 och att en positiv trend\r\ndärmed har brutits. Myndigheten  har  dock  vidtagit\r\nåtgärder för att förbättra tillgängligheten.\r\nMot  bakgrund av det redovisade föreslår utskottet\r\natt riksdagen  med avslag på motionsyrkandet anvisar\r\n505 470 000  kr  till  CSN  för  budgetåret  2005  i\r\nenlighet med regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 25:81 Överklagandenämnden för studiestöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  10 824 000  kr,\r\nför  budgetåret  2005  under  anslaget  25:81\r\nÖverklagandenämnden för studiestöd.\r\n\r\nÖverklagandenämnden för studiestöd  (ÖKS) inrättades\r\n2001  i  syfte  att  stärka rättssäkerheten  för  de\r\nstuderande.   ÖKS  har  till   uppgift   att   pröva\r\növerklaganden  enligt   studiestödslagen  (199:1395)\r\nsamt pröva överklaganden  av beslut om bidrag enligt\r\nförordningen    (2001:362)    om     bidrag     till\r\nkorttidsstudier.  Anslaget  finansierar utgifter för\r\nkansliets verksamhet, arvoden och andra ersättningar\r\ntill nämndens ledamöter. Regeringen  anser  att  det\r\nfinns  förutsättningar  för ÖKS att klara uppställda\r\nmål med medel motsvarande 2004 års tilldelning under\r\ndet   kommande   budgetåret   trots    ökningar    i\r\närendemängden.\r\n\r\nMot   denna   bakgrund   föreslår  regeringen  att\r\nriksdagen för budgetåret 2005  anvisar 10 824 000 kr\r\ntill   ÖKS.   I   beloppet  inkluderas   pris-   och\r\nlöneomräkning med 1,43 %.\r\nU t s k o t t e t  anser  att riksdagen bör anvisa\r\nmedel i enlighet med regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 25:82 Internationella programkontoret\r\nför utbildningsområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  43 514 000  kr,\r\nför  budgetåret  2005  under  anslaget  25:82\r\nInternationella      programkontoret      för\r\nutbildningsområdet.\r\n\r\nAnslaget finansierar Internationella programkontoret\r\nför  utbildningsområdet  som  svarar  för stöd  till\r\naktörer inom utbildningsområdet som önskar  delta  i\r\nolika    former    av   internationellt   samarbete.\r\nVerksamheten  omfattar   olika   EU-program,   bl.a.\r\nSokrates (EU:s program för utbildning), Leonardo  da\r\nVinci  (EU:s  program  för yrkesutbildning), Erasmus\r\n(EU:s  utbytesprogram för  lärare  och  studenter  i\r\nhögskolan)      och      Iaeste      (internationell\r\npraktikplatsförmedling  för blivande civilingenjörer\r\noch naturvetare) samt vissa  nordiska och nationella\r\nstipendieordningar för främjande  av internationellt\r\nsamarbete.\r\n\r\nRegeringen   meddelar   att  administrationen   av\r\nInterpraktikstipendierna        flyttas         från\r\nprogramkontoret till Arbetsmarknadsstyrelsen, vilket\r\ndock   inte   påverkar   anslaget   då  verksamheten\r\nfinansierats  över  utgiftsområde  13 Arbetsmarknad.\r\nVidare föreslås att 1 225 000 kr förs  till anslaget\r\nfrån   det   under  utgiftsområde  13  Arbetsmarknad\r\nuppförda   anslaget    22:1    Arbetsmarknadsverkets\r\nförvaltningskostnader  för  hantering   av   Iaeste.\r\nAnslagsbeloppet    inkluderar    också   pris-   och\r\nlöneomräkning med 0,89 %.\r\nRegeringen   föreslår   mot  denna  bakgrund   att\r\n43 514 000  kr  anvisas  till   programkontoret  för\r\nbudgetåret 2005.\r\nU t s k o t t e t anser att riksdagen  bör  anvisa\r\nmedel i enlighet med regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 25:83 Myndigheten för Sveriges\r\nnätuniversitet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  32 028 000  kr,\r\nför  budgetåret  2005  under  anslaget  25:83\r\nMyndigheten   för   Sveriges  nätuniversitet.\r\nMotionsyrkanden om nedläggning av myndigheten\r\noch att därmed avskaffa anslaget bör avslås.\r\nJämför särskilt yttrande 15 (kd).\r\n\r\nMyndigheten för Sveriges nätuniversitet skall stödja\r\nSveriges  nätuniversitet   och   i   samverkan   med\r\nuniversitet och högskolor främja utvecklingen av IT-\r\nstödd    distansutbildning.   Anslaget   finansierar\r\nmyndighetens    verksamhet,   en   presentation   av\r\nuniversitet  och  högskolors   utbud   av   IT-stödd\r\ndistansutbildning i en IT-stödd portal samt utgifter\r\nför  att  identifiera  och stödja områden som saknar\r\nIT-stödd distansutbildning.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen till Myndigheten\r\nför  Sveriges  nätuniversitet  för  budgetåret  2005\r\nanvisar 32 028 000 kr. Beloppet inkluderar pris- och\r\nlöneomräkning med 0,87 %.\r\nKristdemokraterna  betonar  i motion 2004/05:Ub473\r\natt man är positiv till att högre utbildning ges via\r\nnya medier, t.ex. genom Nätuniversitetet.  De  anser\r\ndock  att  det är lärosätena som skall ha ett lokalt\r\noch gemensamt  ansvar  för Nätuniversitetet (yrkande\r\n24). Den separata myndigheten på området bör däremot\r\nläggas  ned och de uppgifter  som  inte  övertas  av\r\nlärosätena   kan   överföras   till   Högskoleverket\r\n(yrkande   25).  I  Kristdemokraternas  budgetmotion\r\n2004/05:Ub481  yrkande  2 föreslår Kristdemokraterna\r\natt   anslaget   för   Myndigheten    för   Sveriges\r\nnätuniversitet tas bort. I samma motion  (yrkande 1)\r\nanför  man  ytterligare argument för att myndigheten\r\nskall läggas  ned,  nämligen att det finns för många\r\nsmåmyndigheter i Sverige.  Om  en  sanering  gjordes\r\nbland  småmyndigheterna skulle flera hundra miljoner\r\nkronor kunna sparas årligen.\r\nU t s  k  o t t e t föreslår att riksdagen anvisar\r\ndet av regeringen  föreslagna  anslagsbeloppet  till\r\nMyndigheten  för  Sveriges nätuniversitet och därmed\r\navslår    motionsyrkandena.     Enligt    utskottets\r\nuppfattning finns det behov av en särskild myndighet\r\nför   att   stödja   och   samordna   den  IT-stödda\r\ndistansutbildning  som  anordnas av universitet  och\r\nhögskolor.\r\n\r\nAnslag 25:84 Kostnader för Sveriges medlemskap\r\ni Unesco m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  det   av   regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  34 808 000  kr,\r\nför  budgetåret  2005  under  anslaget  25:84\r\nKostnader  för Sveriges medlemskap  i  Unesco\r\nm.m.\r\n\r\nMedlen under  anslaget är till största delen avsedda\r\natt finansiera  Sveriges  medlemsavgift till Unesco,\r\nvilken  utbetalas  i  euro  och   i   USD.  Anslaget\r\nfinansierar  även  medlemsavgifter till konventionen\r\nom  skydd  för  världens   kultur-   och   naturarv,\r\nInternationella    centret    för    bevarande   och\r\nrestaurering  av  kulturföremål i Rom (ICCROM)  samt\r\navgifter till fonden  kopplad  till  konventionen om\r\ndet immateriella kulturarvet. Vidare täcker anslaget\r\nkostnader för Svenska unescorådet samt  bevakning av\r\nUnescos  verksamhet  i  Paris.  Faktorer  som   styr\r\nutgifterna   under   anslaget   är  utvecklingen  av\r\norganisationens budget, Sveriges  andel  av budgeten\r\nsamt valutaförändringar.\r\n\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen under  anslaget\r\nför budgetåret 2005 anvisar 34 808 000 kr. Förslaget\r\ninkluderar en överföring  av medel från anslaget med\r\n200 000  kr  till  anslaget  25:2   Myndigheten  för\r\nskolutveckling  för  att  finansiera  samordning  av\r\nsvenska  skolors  deltagande  i  Associated  Schools\r\nProjekt, Unescos nätverk för skolor  som arbetar med\r\nskolutveckling    med   internationell   inriktning.\r\nAnslagsbeloppet inkluderar  pris-  och löneomräkning\r\nmed 0,99 %.\r\nU t s k o t t e t anser att riksdagen  bör  anvisa\r\nmedel i enlighet med regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag 25:85 Utvecklingsarbete inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  11 787 000  kr,\r\nför  budgetåret  2005  under  anslaget  25:85\r\nUtvecklingsarbete                        inom\r\nUtbildningsdepartementets  område m.m. Därmed\r\navslår riksdagen motionsyrkanden  om  minskad\r\nrespektive  avskaffad  medelsanvisning  under\r\nanslaget.\r\nJämför  särskilda  yttranden  13  (m)  och 15\r\n(kd).\r\n\r\nAnslaget      25:85      Utvecklingsarbete      inom\r\nUtbildningsdepartementets  område  m.m. används dels\r\nför  utveckling  av  system  som  skall  leda   till\r\neffektiviseringar    och    kostnadsminskningar    i\r\nmyndigheternas  verksamhet  eller  av system som ger\r\nökad   tillgång  till  information  nationellt   och\r\ninternationellt,  dels  för  övergripande  statistik\r\ninom  utbildningsområdet.  Från anslaget finansieras\r\näven  vissa  andra  övergripande   verksamheter   av\r\ntillfällig art. I vissa fall uppstår behoven löpande\r\nunder  året,  vilket innebär att anslagsbelastningen\r\nkan variera mellan budgetåren.\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen under anslaget\r\nför budgetåret 2005 anvisar 34 666 000 kr.\r\nRegeringen  har  beräknat  medlen  under  anslaget\r\nenligt följande. Under innevarande  år  har tidigare\r\nreserverade anslagsmedel om 3,2 miljoner  kronor för\r\nett  internationellt  seminarium  rörande utbildning\r\nför hållbar utveckling dragits in då  seminariet har\r\nfinansierats  på  annat sätt. Detta leder  till  att\r\nanslaget reduceras  till  en  permanent nivå fr.o.m.\r\n2005.  158 000  kr  överförs till  utgiftsområde  17\r\nKultur, medier och trossamfund  och fritid, anslaget\r\n28:21 Riksarkivet och landsarkiven, för finansiering\r\nav   leveranser   av   arkivmaterial   från    vissa\r\nmyndigheter  inom  Utbildningsdepartementets område.\r\nVidare överförs 900 000  kr  från  anslagsposten för\r\nOECD-CERI:s indikatorprogram INES till utgiftsområde\r\n1  Rikets styrelse, anslaget 90:5 Regeringskansliet.\r\nDe överförda  medlen  avser  kostnader för löner och\r\nresor  medan övriga kostnader även  fortsättningsvis\r\nfinansieras   från   detta  anslag.  Anslagsbeloppet\r\ninkluderar även pris- och löneomräkning med 0,99 %.\r\nModeraterna  föreslår   i   motion   2004/05:Ub419\r\nyrkande 2 att anslagsbeloppet för 2005 reduceras med\r\n6 787 000 kr.\r\nKristdemokraterna tar bort hela anslaget  i motion\r\n2004/05:Ub481 yrkande 2.\r\nU  t  s  k  o  t  t  e t har inget att invända mot\r\nregeringens medelsberäkning.  Riksdagen  bör  därför\r\nanvisa 11 787 000 kr under anslaget och därmed avslå\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nInrättandet av ett oberoende kvalitetsinstitut\r\nför den högre utbildningen m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\ninrättandet       av       ett      oberoende\r\nkvalitetsinstitut     och     Högskoleverkets\r\nuppgifter.\r\nJämför reservation 35 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet   hävdar  i  motion  2004/05:Ub378   att\r\nHögskoleverkets   ställning   som  ämbetsverk  under\r\nregeringen   i   längden  kan  innebära   försvagade\r\nmöjligheter att bedriva  en  självständig granskning\r\nav kvaliteten vid landets universitet och högskolor.\r\nUtvärderingen av lärosätenas förmåga  att bedriva en\r\nför   studenterna  högkvalitativ  utbildning   måste\r\nutövas  av  en eller flera institutioner vars arbete\r\ninte riskerar att politiseras. Kvalitetsgranskningen\r\nbör därför brytas  ut ur Högskoleverket och placeras\r\ni  ett  oberoende kvalitetsinstitut  för  den  högre\r\nutbildningen  (yrkande  9).  Institutet bör bestå av\r\nrepresentanter  för  ämnesområden,  discipliner  och\r\nvetenskapliga tidskrifter.  Högskoleverkets roll bör\r\ndärmed   renodlas   till   att   svara    för    ren\r\nmyndighetsutövning  (yrkande  8).  Det innebär bl.a.\r\natt verket som sitt ansvar skulle ha att kontrollera\r\natt bestämmelser följs och liksom nu  kunna  dra  in\r\nexamensrättigheter   för   utbildningar   som   inte\r\nupprätthåller kvalitetskraven.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkandena.  Liknande\r\nmotionsyrkanden om renodling av Högskoleverkets roll\r\noch ett fristående  kvalitetsinstitut  för högskolan\r\nhar  vid  flera  tillfällen  avslagits av riksdagen,\r\nsenast  hösten  2003 (bet. 2003/04:UbU1).  Utskottet\r\nmenar   att   farhågorna    om    politisering    av\r\nHögskoleverket saknar grund eftersom Högskoleverkets\r\nutvärderingar  utförs av högt kvalificerade experter\r\ninom respektive  område.  Dessa experter hämtas även\r\nfrån andra länder än Sverige.\r\n\r\nKonkurrensutsättning av Centrala\r\nstudiestödsnämnden m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om  att\r\nlägga ned eller konkurrensutsätta CSN.\r\nJämför reservation 36 (fp) och särskilt\r\nyttrande 10 (m).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet  menar  i motion 2004/05:Ub321 yrkande 3\r\natt det på något längre  sikt är angeläget att CSN:s\r\nde  facto-monopol  bryts. Studielånsmarknaden  måste\r\nöppnas för verklig konkurrens.  Genom  att släppa in\r\nbanker   och   andra   finansiella   institut  menar\r\nFolkpartiet  att tillgängligheten och effektiviteten\r\ni administrationen av studielånen kan öka.\r\n\r\nOckså i motion 2004/05:Ub218 (m) förs fram förslag\r\nom  att  studielånsmarknaden   och   hanteringen  av\r\nstudielånen    borde    utsättas   för   konkurrens.\r\nMotionären  menar  att  det   finns   grund  för  en\r\nnyordning  då  CSN  har  en  dubbelroll då man  både\r\nfattar  beslut  och också betalar  ut  pengar  efter\r\ndessa beslut. I motion  2004/05:Ub290  (m) yrkande 1\r\nföreslås  att  CSN  läggs  ned  och  att banker  och\r\nfinansiella    företag   i   stället   administrerar\r\nstudiestödet. Statens  roll  bör  begränsas till att\r\nbevilja lånen och garantera återbetalningen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkandena.  Frågan om att\r\nkonkurrensutsätta CSN har behandlats i riksdagen vid\r\nett flertal tillfällen under senare år,  senast  vid\r\nföregående  riksmöte  (bet. 2003/04:UbU1). Utskottet\r\nvidhåller  sin uppfattning  att  nuvarande  ordning,\r\nnämligen  att   CSN   sköter  både  utbetalning  och\r\nåterbetalning,  har fördelar  både  för  staten  och\r\nstudenterna.  Därför   avstyrker   utskottet   också\r\nmotionsyrkandet om nedläggning av CSN.\r\n\r\n\r\nInförande av s.k. omvänd straffavgift för\r\nCentrala studiestödsnämnden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motionsyrkandet om att\r\ninföra   s.k.   straffavgift   för   Centrala\r\nstudiestödsnämnden.\r\nJämför reservation 37 (fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet föreslår  i motion 2004/05:Ub321 yrkande\r\n4  att  CSN  skall  bli  skyldig   att   betala   en\r\nstraffavgift   till  studenter  som  inte  får  sina\r\nstudiemedel  i  tid,   t.ex.   på   grund  av  långa\r\nhandläggningstider.  En  sådan  omvänd  straffavgift\r\nskall   också   utbetalas   om  studenten  inte  får\r\ninformation eller svar på ansökan  inom en viss tid.\r\nFolkpartiet menar att detta är ett rimligt  sätt att\r\nsätta  press  på CSN att skärpa sina rutiner så  att\r\neffektiviteten förbättras.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå   motionsyrkandet.   Riksdagen\r\nbehandlade  och  avstyrkte  ett  motsvarande yrkande\r\nsenast  under  förra riksmötet (bet.  2003/04:UbU1).\r\nUtskottet anförde  att  det  är  angeläget  att  CSN\r\nhandlägger  studiestödsärenden korrekt och effektivt\r\nför samtliga  studerande  men  att  en  minskning av\r\nCSN:s  resurser  knappast  skulle  främja  vare  sig\r\nservicegraden  eller  effektiviteten. Utskottet  har\r\ningen annan uppfattning nu.\r\n\r\n\r\nF o r s k n i n g s p o l i t i k\r\n\r\n\r\n5 Nationella och internationella\r\nforskningsresurser m.m.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nPolitikområdet  Forskningspolitik   omfattar  anslag\r\ntill  nationell  och internationell forskning,  till\r\ninfrastruktur för  forskning  i  form  av bibliotek,\r\narkiv  och  datanät,  till  etikprövning  samt  till\r\nnationell  kontakt-  och  utvecklingsverksamhet  som\r\ngäller EU:s forskningssamarbete.\r\n\r\nInom   utgiftsområde   16   hänförs   till   detta\r\npolitikområde   anslagen   26:1-26:11    som   avser\r\nVetenskapsrådet,   Rymdforskning,   Institutet   för\r\nrymdfysik,            Kungl.            biblioteket,\r\nPolarforskningssekretariatet,  Rådet för forsknings-\r\noch  utvecklingssamarbete inom EU,  Sunet,  Centrala\r\netikprövningsnämnden, Regionala etikprövningsnämnder\r\nsamt Särskilda utgifter för forskningsändamål.\r\nAnslag  som  tillhör  politikområdet  finns  också\r\nunder  utgiftsområdena  9,  17,  20,  22  och 24 som\r\nbehandlas   av   socialutskottet,   kulturutskottet,\r\nmiljö-   och   jordbruksutskottet,   trafikutskottet\r\nrespektive näringsutskottet.\r\n\r\nResultat\r\n\r\n\r\nRegeringen   lämnar   i   budgetpropositionen    för\r\nutgiftsområde   16   en   utförlig  redogörelse  för\r\nverksamheten   under   2003   inom    politikområdet\r\nForskningspolitik som helhet.\r\n\r\nNär    det    gäller    utgiftsområde    16,   som\r\nutbildningsutskottet  behandlar  i detta betänkande,\r\nredovisas bl.a. följande.\r\nRegeringen  konstaterar  att  Sverige  svarar  för\r\nnästan  2 %  av  världens  samlade  publicering   av\r\nvetenskapliga  artiklar,  vilket  innebär  ett högre\r\nantal artiklar per invånare än i USA, Japan och även\r\nhögre   än  i  övriga  EU-länder.  Svenska  artiklar\r\ntillhör även  de  mest  citerade;  dock  har en viss\r\nnedgång förmärkts i citeringen av svenska medicinska\r\nartiklar.\r\nOm  verksamheten  inom  Vetenskapsrådet  redovisas\r\nbl.a. följande.\r\nEtt viktigt mål för fördelningen av forskningsstöd\r\när  att  främja forskningens vetenskapliga kvalitet.\r\nVetenskapsrådet  fördelar  forskningsbidrag efter en\r\nnoggrann prövning och prioritering i ett stort antal\r\nberedningsgrupper,    specialiserade     på    olika\r\nforskningsområden. Förutom de över 400 experter  som\r\ni  dessa  grupper  granskar  och bedömer ansökningar\r\ntillkommer inom vissa områden  experter  i  utlandet\r\nsom lämnar skriftliga yttranden över ansökningar.  I\r\nansökningsomgången  för  2004, som genomfördes under\r\n2003,  inkom  till  ämnesrådet   för  humaniora  och\r\nsamhällsvetenskap 915 ansökningar,  av  vilka knappt\r\n10  % beviljades. Till ämnesrådet för medicin  inkom\r\n1 153  ansökningar,  av  vilka  34 % beviljades, och\r\ntill     ämnesrådet    för    naturvetenskap     och\r\nteknikvetenskap inkom 2 026 ansökningar, av vilka 24\r\n%    beviljades.    Till    utbildningsvetenskapliga\r\nkommittén  inkom  271  ansökningar,  av  vilka  14 %\r\nbeviljades.  Insatser  har  gjorts  för  att  förnya\r\nforskningsstödet  på  ett  sätt  som  ger  de  bästa\r\nforskarna     bättre     och     mer     långsiktiga\r\nförutsättningar.   Ämnesrådet   för  humaniora   och\r\nsamhällsvetenskap har infört ett  särskilt  sexårigt\r\nstöd  till  ledande  forskare,  och  alla ämnesråden\r\nsträvar    efter    att    vid    fördelningen    av\r\nforskningsstödet      öka      de     genomsnittliga\r\nbidragsbeloppen.\r\nVetenskaplig kvalitet främjas  av  Vetenskapsrådet\r\näven  genom  att  rådet  genomför utvärderingar  där\r\nmånga forskares resultat bedöms  vid  ett  och samma\r\ntillfälle.    Under    2003    genomfördes    sådana\r\nutvärderingar  av  forskning inom områdena teoretisk\r\nkemi,  allergi  och överkänslighet,  bioteknik  samt\r\nväxtfysiologi   och   växtmolekylärbiologi.   Vidare\r\nutfördes  en kartläggning  av  svensk  forskning  om\r\ndemokrati, offentlig förvaltning och folkrörelser.\r\nVetenskapsrådet har till uppgift att verka för att\r\nge   unga   och    nydisputerade    forskare    goda\r\nförutsättningar att fortsätta sin forskarkarriär. Av\r\nde  särskilda  medel  för  unga  forskare  som rådet\r\ndisponerar   utnyttjades  67  miljoner  kronor  till\r\nanställningar  som  forskarassistent och 40 miljoner\r\nkronor  till  projektbidrag.  Under  2003  beviljade\r\nrådet   medel  till   77   nya   anställningar   som\r\nforskarassistent.  Från  och med 2003 har tillkommit\r\npostdoktorsstipendier för vistelse utomlands. Totalt\r\ninkom  353  ansökningar  till  postdoktorsprogrammet\r\ninom  medicin  och natur- och  teknikvetenskap,  ett\r\nprogram som Vetenskapsrådet  övertog från Stiftelsen\r\nför  internationalisering  av högre  utbildning  och\r\nforskning (STINT).\r\nVetenskapsrådets    stöd    till     mång-     och\r\ntvärvetenskaplig  forskning  uppgick  2003  till  58\r\nmiljoner  kronor.  Förutom  10  miljoner kronor till\r\ngenusforskning  gick  sådant  stöd till  projekt  om\r\nbiologisk      mångfald,      medicinsk      teknik,\r\nfunktionsgenomik, gränsområdet mellan matematik  och\r\nnaturvetenskap/teknikvetenskap,\r\narbetsmarknadsforskning,        genterapi        och\r\nmänniska-samhälle-IT.\r\nVetenskapsrådet  har  beslutat  att utlysningen av\r\nsärskilda medel för genusforskning  för  2004  skall\r\navse teori- och begreppsutveckling inom området.  Av\r\n13 inkomna ansökningar beviljades fem stöd. Samtliga\r\nansökningar kom från kvinnliga forskare.\r\nEfter  utbyggnaden  av universitetsdatanätet Sunet\r\ntill kapaciteten 10 Gbit/s har de svenska lärosätena\r\ntillgång till ett datanät som tillhör de främsta i\r\nEuropa  när det gäller överföringskapacitet.  Därmed\r\nhar de svenska  forskarna  möjlighet  att  fullt  ut\r\nanvända  det europeiska höghastighetsnätet Géant som\r\nkontinuerligt byggs ut.\r\nVetenskapsrådet        antog        2003        en\r\njämställdhetsstrategi  med  följande mål: att sträva\r\nefter  en  jämn  könsfördelning   i  beslutande  och\r\nberedande  organ,  att män och kvinnor  i  lika  hög\r\nutsträckning skall beviljas anställningar, att verka\r\nför att fler kvinnor  söker  och  får  bidrag  eller\r\nanställningar  samt att bidra till jämställdhet inom\r\nforskarvärlden. Under 2003 varierade andelen kvinnor\r\ni    rådets    beredningsgrupper     mellan    olika\r\nämnesområden; genomsnittet låg på 30 %. Den andel av\r\ninkomna  ansökningar  som  beviljades  var   ungefär\r\ndensamma  för kvinnor som för män, med undantag  för\r\nmedicinområdet  där  beviljandegraden  var högre för\r\nmän.  Andelen  kvinnor  var  större  bland  dem  som\r\nbeviljades anställning som forskarassistent än bland\r\ndem  som beviljades projektbidrag.  Eftersom andelen\r\nkvinnor  främst  inom  teknikvetenskap  är  låg  har\r\nämnesrådet   reserverat   sex   anställningar   inom\r\nteknikvetenskap för kvinnor.\r\nUnder 2003 pågick särskilda forskningsprogram dels\r\nom   kommunistiska   regimer,   dels   om   Sveriges\r\nförhållande  till  nazismen.  Fem  forskningsprojekt\r\nfinansierades inom det förstnämnda och  sju inom det\r\nsistnämnda programmet.\r\nVetenskapsrådet har ett nationellt ansvar  för att\r\ntillhandahålla     och     utveckla     övergripande\r\nforskningsinformation.  Detta uppdrag utförs  på  en\r\nrad olika sätt. Webbportalen forskning.se är exempel\r\npå rådets strategi att samverka  med  andra aktörer.\r\nDen  är  gemensamt  finansierad  och  utvecklad   av\r\nForskningsrådet  för  arbetsliv  och socialvetenskap\r\n(FAS), Forskningsrådet för miljö,  areella  näringar\r\noch   samhällsbyggande   (Formas)   och  Verket  för\r\ninnovationssystem (Vinnova).\r\nGenom       medlemskap      i      internationella\r\nforskningsorganisationer    får   svenska   forskare\r\ntillgång  till ett stort internationellt  kontaktnät\r\noch möjligheter  att  utnyttja  avancerad utrustning\r\nsom  är  alltför  kostsam  att bygga  och  driva  på\r\nnationell   bas.   Vetenskapsrådet    avsatte   2003\r\nsammanlagt ca 242 miljoner kronor till  deltagande i\r\nelva sådana organisationer. Rymdstyrelsens kostnader\r\nför  deltagande  i  vetenskapsprogrammet  inom   det\r\neuropeiska rymdorganet i Paris (ESA) uppgick till ca\r\n89 miljoner kronor. Svenska forskares utnyttjande av\r\nde  internationella  anläggningarna  motsvarar  i de\r\nflesta  fall minst Sveriges andel av kostnaderna,  i\r\nvissa fall avsevärt mer.\r\nKostnaderna  för  Rymdstyrelsens   internationella\r\nåtaganden  har ökat kraftigt under de senaste  åren,\r\nvarvid myndighetens  stöd  till  nationella  projekt\r\nminskats  i  motsvarande  mån.  Under  2003 har dock\r\nvalutaförändringarna varit små och Rymdstyrelsen har\r\nfått bättre förutsättningar att fördela  stöden till\r\nnationella forskningsprojekt.\r\nInstitutet för rymdfysik (IRF) bedriver  forskning\r\noch utveckling, genomför observatorieverksamhet samt\r\ndeltar  i  utbildning  inom rymdfysik, atmosfärfysik\r\noch rymdteknik.  IRF:s forskning är sedan våren 2003\r\nuppdelad i fem forskningsprogram inom atmosfärfysik,\r\nsolärterresterfysik,    solsystemets    fysik    och\r\nrymdteknik,  rymdplasmafysik   samt  rymdens  fysik.\r\nForskningen är till stor del inriktad mot utveckling\r\nav instrument för ESA:s satellitprogram  samt analys\r\nav    mätdata    från    dessa    expeditioner.   De\r\ninternationella  projekten  kräver  deltagande  från\r\nflera  vetenskapsgrenar  och  verksamheten   bedrivs\r\noftast  i  internationella  program.  Till  följd av\r\ndetta   har   IRF   en   internationellt  sammansatt\r\nforskarkår  med  ett flertal  gästforskare.  Andelen\r\nkvinnliga  forskare   är   ca   25  %.  Två  av  sju\r\nprofessorer  och  två  av sju docenter  vid  IRF  är\r\nkvinnor.\r\n\r\nAnslag m.m.\r\n\r\n26:1    Vetenskapsrådet:    Forskning     och\r\nforskningsinformation\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen   bör  anvisa  det  av  regeringen  föreslagna\r\nanslagsbeloppet,    2 522 807 000   kr,   för\r\nbudgetåret   2005   under    anslaget    26:1\r\nVetenskapsrådet:         Forskning        och\r\nforskningsinformation.   Motionsyrkanden   om\r\nannan  fördelning  av anslagsbeloppet  mellan\r\nämnesråden   än   den  som   regeringen   har\r\nföreslagit bör avslås.\r\nJämför  särskilda yttranden  13  (m)  och  14\r\n(fp).\r\nRiksdagen  bör också bemyndiga regeringen att under 2005\r\nför   ramanslaget    26:1    Vetenskapsrådet:\r\nForskning  och forskningsinformation  besluta\r\nom  bidrag  som   inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden    medför   utgifter    på    högst\r\n2 410 miljoner kronor under 2006, högst 1 480\r\nmiljoner  kronor   under   2007,   högst  820\r\nmiljoner   kronor   under   2008,  högst  270\r\nmiljoner  kronor  under  2009 och  högst  120\r\nmiljoner kronor under 2010.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget      avser     stöd     till     forskning,\r\nforskningsinformation  och  vetenskaplig utrustning.\r\nDet     används     även     för     internationellt\r\nforskningssamarbete,                  utvärderingar,\r\nberedningsarbete,  resor  och  seminarier   som   är\r\nkopplade till forskningsstödet.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  under  detta\r\nanslag för budgetåret 2005 anvisar 2 522 807 000 kr.\r\nFörändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart\r\npris- och löneomräkning med 0,99 %.\r\nAnslaget föreslås bli fördelat på anslagsposter enligt\r\nföljande:\r\nAnslagets fördelning på anslagsposter       (tkr)\r\n\r\n1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning  247 912\r\n\r\n2. Medicinvetenskaplig forskning                   419 608\r\n\r\n3. Natur- och teknikvetenskaplig forskning         791 848\r\n\r\n4. Utbildningsvetenskaplig forskning               127 748\r\n\r\n5. Övrig forskningsfinansiering                    935 691\r\n\r\nSumma\r\n2 522 807\r\n\r\nInför  2005 har regeringen fört över vissa medel för\r\ninternationellt       forskningssamarbete       från\r\nanslagsposterna   1-3  till  anslagsposten  5  Övrig\r\nforskningsfinansiering.     Medlen     för    dyrbar\r\nvetenskaplig   utrustning,  som  tidigare  anvisades\r\nunder en särskild  anslagspost, har också förts till\r\nanslagsposten 5. Syftet  med  omfördelningen  är att\r\nsamla   Vetenskapsrådets   resurser  för  stöd  till\r\nforskningens infrastruktur till  en  anslagspost. En\r\nny     beredande     kommitté    för    forskningens\r\ninfrastrukturer    är    under     bildande     inom\r\nVetenskapsrådet.\r\n\r\nDen     grundforskning    som    finansieras    av\r\nVetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga\r\nprojekt. Även  de  medel  som  rådet  fördelar  till\r\nvetenskaplig  utrustning  är  långsiktiga.  Dessutom\r\nsvarar      Vetenskapsrådet      för     långsiktiga\r\ninternationella  åtaganden gentemot  internationella\r\nforskningsorganisationer. Vetenskapsrådet bör därför\r\nenligt regeringen  för budgetåret 2005 ges möjlighet\r\natt  fatta  beslut  om   stöd   till  forskning  och\r\nvetenskaplig  utrustning som innebär  åtaganden  för\r\nkommande budgetår.\r\nRegeringen   föreslår    därför    att   riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under 2005 för ramanslaget\r\n26:1       Vetenskapsrådet:       Forskning      och\r\nforskningsinformation    besluta   om   bidrag   som\r\ninklusive tidigare gjorda  åtaganden medför utgifter\r\npå  högst 2 410 miljoner kronor  under  2006,  högst\r\n1 480 miljoner kronor under 2007, högst 820 miljoner\r\nkronor  under  2008, högst 270 miljoner kronor under\r\n2009 och högst 120 miljoner kronor under 2010.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata   samlingspartiet    vill   enligt   motion\r\n2004/05:Ub293   yrkande   20   att   anslagen   till\r\nämnesråden  för teknik och naturvetenskap  samt  för\r\nmedicin skall  ökas.  Partiet  har  inget förslag om\r\nannat anslagsbelopp till Vetenskapsrådet  än det som\r\nregeringen har föreslagit.\r\n\r\nFolkpartiet framför i motion 2004/05:Ub485 yrkande\r\n4  sin uppfattning att anslaget till Vetenskapsrådet\r\nskall    omfördelas   genom   att   ingen   särskild\r\nanslagspost   avdelas   för  utbildningsvetenskaplig\r\nforskning. Sådan forskning  bör  i  stället få medel\r\nvia  ämnesråden  för humaniora och samhällsvetenskap\r\nrespektive  för natur-  och  teknikvetenskap,  anser\r\nmotionärerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser  att  riksdagen  bör  anvisa  det av\r\nregeringen föreslagna anslagsbeloppet under anslaget\r\n26:1       Vetenskapsrådet:       Forskning      och\r\nforskningsinformation.\r\n\r\nRiksdagen  bör  enligt  utskottets  mening   avslå\r\nModeraternas  och  Folkpartiets  förslag om en annan\r\nfördelning  på anslagsposter än den  som  regeringen\r\nhar föreslagit. Moderaternas förslag skulle innebära\r\nen   försvagning   av   stödet   till   humanistisk,\r\nsamhällsvetenskaplig                       och/eller\r\nutbildningsvetenskaplig forskning som utskottet inte\r\nkan  ställa  sig bakom. En särskild anslagspost  för\r\nutbildningsvetenskaplig  forskning,  som fördelas av\r\nen särskild kommitté inom Vetenskapsrådet,  infördes\r\ni    samband    med    riksdagens   beslut   om   ny\r\nlärarutbildning    (prop.    1999/2000:135,     bet.\r\n2000/01:UbU3,  rskr.  2000/01:5). Detta utgör enligt\r\nutskottets mening ett viktigt  led  i att stärka och\r\nbredda      den      vetenskapliga     basen     för\r\nlärarutbildningen,   något    som   fortfarande   är\r\nangeläget.\r\n\r\n26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna anslagsbeloppet,  105 089 000  kr,\r\nför   budgetåret  2005  under  anslaget  26:2\r\nVetenskapsrådet: Förvaltning.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget     avser     förvaltningskostnader     för\r\nVetenskapsrådet.\r\n\r\nRegeringen    föreslår   att   riksdagen   anvisar\r\n105 089 000 kr under  anslaget  för budgetåret 2005.\r\nFörändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart\r\npris- och löneomräkning med 5,4 %.\r\nU t s k o t t e t  anser att riksdagen  bör anvisa\r\nföreslaget belopp.\r\n26:3 Rymdforskning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen   bör   anvisa  det  av  regeringen\r\nföreslagna anslagsbeloppet,  156 274 000  kr,\r\nför   budgetåret  2005  under  anslaget  26:3\r\nRymdforskning.\r\nRiksdagen  bör  också lämna regeringen begärt\r\nbemyndigande att  under 2005 för detta anslag\r\nbesluta  om  bidrag  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 132\r\nmiljoner  kronor  under   2006,   högst   132\r\nmiljoner   kronor   under   2007,  högst  132\r\nmiljoner   kronor   under  2008,  högst   132\r\nmiljoner  kronor under  2009  och  högst  132\r\nmiljoner kronor under 2010.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget utnyttjas  för  den  obligatoriska avgiften\r\ntill  ESA, för Sveriges avtalsbundna  andel  av  det\r\ninternationella driftsbidraget till Esrange samt för\r\nprojektstöd  till  svenska forskare för deltagande i\r\nnationell  och  internationell  grundforskning  inom\r\nrymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.\r\n\r\nRegeringen   föreslår    att   riksdagen   anvisar\r\n156 274 000 kr under anslaget  för  budgetåret 2005.\r\nFörändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart\r\npris- och löneomräkning med 0,99 %.\r\nU t s k o t t e t  anser att riksdagen  bör anvisa\r\nföreslaget belopp.\r\n\r\nDen  grundläggande  forskning  som  finansieras  via\r\ndetta  anslag bedrivs vanligen i form  av  fleråriga\r\nprojekt.  Regeringen  föreslår  därför att riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen att besluta  om  bidrag,  som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter\r\nom högst 132  miljoner  kronor under 2006, högst 132\r\nmiljoner  kronor  under  2007,  högst  132  miljoner\r\nkronor under 2008, högst 132  miljoner  kronor under\r\n2009 och högst 132 miljoner kronor under 2010.\r\n\r\nU  t  s  k  o t t e t  föreslår att riksdagen  ger\r\nregeringen det begärda bemyndigandet.\r\n26:4 Institutet för rymdfysik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet,  44 423 000  kr,\r\nför  budgetåret  2005  under  anslaget   26:4\r\nInstitutet för rymdfysik.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nInstitutet  för  rymdfysik  (IRF) bedriver forskning\r\noch   utveckling,   utbildning   samt    mät-    och\r\nregistreringsverksamhet   inom   främst   rymdfysik,\r\natmosfärfysik och rymdteknik.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen under anslaget\r\n26:4 Institutet för rymdfysik  anvisar 44 423 000 kr\r\nför  budgetåret  2005.  Förändringen   jämfört   med\r\nanslaget  för 2004 är enbart pris- och löneomräkning\r\nmed 1,3 %.\r\nIRF har under  åren  2001-2004  som  en tillfällig\r\nåtgärd  disponerat  extra  resurser  under  anslaget\r\nSärskilda  utgifter  för  forskningsändamål för  att\r\nklara bl.a. ökade lokalkostnader.  I samband med att\r\nLuleå  tekniska  universitet  ökar  verksamheten   i\r\nKiruna  och  genom att andra intressenter tillkommer\r\nvid  IRF:s rymdcampus  ökar  intäkterna.  Regeringen\r\nräknar  med  att  institutet,  med  dessa  nya medel\r\ntillsammans    med   besparingsåtgärder   och   ökad\r\nexternfinansiering,  kan  nå  balans i budgeten. Som\r\nett  stöd i denna process avsätter  regeringen  1,25\r\nmiljoner   kronor   för  IRF  under  anslaget  26:11\r\nSärskilda utgifter för forskningsändamål.\r\nU  t s k o t t e t   föreslår  att  riksdagen  för\r\nbudgetåret  2005  anvisar  det av regeringen begärda\r\nbeloppet   under   anslaget  26:4   Institutet   för\r\nrymdfysik.\r\n\r\n26:5 Kungl. biblioteket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa   det   av  regeringen\r\nföreslagna  anslagsbeloppet, 236 891 000  kr,\r\nför  budgetåret   2005  under  anslaget  25:5\r\nKungl. biblioteket.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKungl.     biblioteket      (KB)     är     Sveriges\r\nnationalbibliotek.  KB  samlar   in,   bevarar   och\r\ntillhandahåller   det   svenska  tryckta  ordet  och\r\nförvärvar  viss  utländsk  litteratur   om  Sverige.\r\nMyndighetens  uppgifter baseras på lagen (1993:1392)\r\nom  pliktexemplar  av  dokument.  KB  främjar  också\r\ninformationsförsörjningen   till  svensk  forskning,\r\ngenom  bl.a.  det nationella databassystemet  Libris\r\noch genom insatser  för  att  utveckla  och förvalta\r\nansvarsbibliotek inom olika ämnesområden.\r\n\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen under  anslaget\r\n26:5 Kungl. biblioteket  för budgetåret 2005 anvisar\r\n236 891 000 kr. Förändringen  jämfört  med  anslaget\r\nför 2004 är enbart pris- och löneomräkning med  1,23\r\n%.\r\nU  t s k o t t e t  föreslår att riksdagen anvisar\r\ndet föreslagna beloppet.\r\n\r\n26:6 Polarforskningssekretariatet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör för budgetåret 2005 anvisa det\r\nav  regeringen   föreslagna  anslagsbeloppet,\r\n25 355 000    kr,   under    anslaget    26:6\r\nPolarforskningssekretariatet.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nPolarforskningssekretariatet      främjar     svensk\r\npolarforskning  genom  att  delta  i planeringen  av\r\nvetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis\r\nsamt svara för den logistik och utrustning som krävs\r\nför expeditionerna. Sekretariatet är  också ansvarig\r\nmyndighet  för  prövning av tillstånd att  vistas  i\r\nAntarktis och för  tillsyn  över svensk verksamhet i\r\nAntarktis.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  under  anslaget\r\n26:6   Polarforskningssekretariatet  för  budgetåret\r\n2005 anvisar 25 355 000 kr. Förändringen jämfört med\r\nanslaget  för 2004 är enbart pris- och löneomräkning\r\nmed 1,1 %.\r\nU t s k o  t t e t  föreslår att riksdagen anvisar\r\ndet föreslagna beloppet.\r\n\r\n26:7 Rådet för forsknings- och\r\nutvecklingssamarbete inom EU\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  för budgetåret 2005 anvisa det\r\nav  regeringen  föreslagna   anslagsbeloppet,\r\n15 225 000 kr, under anslaget  26:7 Rådet för\r\nforsknings- och utvecklingssamarbete inom EU.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nRådet för forsknings- och utvecklingssamarbete  inom\r\nEU  (EU/FoU-rådet) främjar svenskt deltagande i EU:s\r\nramprogram  för  forskning  och utveckling genom att\r\nerbjuda information och rådgivning  i frågor som rör\r\nsvensk medverkan i dessa program. Rådet svarar också\r\nför  statistik och utvärdering som rör  det  svenska\r\ndeltagandet   i   programmen   och   är   nationellt\r\nkontaktorgan  gentemot  Europeiska kommissionen  för\r\nfrågor som rör samarbetet inom EU:s ramprogram.\r\n\r\nRegeringen föreslår att  riksdagen  under anslaget\r\n26:7  Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete\r\ninom EU  för  budgetåret 2005 anvisar 15 225 000 kr.\r\nFörändringen jämfört med anslaget för 2004 är enbart\r\npris- och löneomräkning med 5,8 %.\r\n\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen\r\nanvisar det föreslagna beloppet. 26:8 Sunet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör för  budgetåret 2005 anvisa det\r\nav  regeringen  föreslagna   anslagsbeloppet,\r\n39 647 000 kr, under anslaget 26:8 Sunet.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nSunet (Swedish University Computer  Network)  är ett\r\ndatanätverk    för    överföring    av   elektronisk\r\ninformation   som   binder  samman  i  första   hand\r\nuniversitet   och   högskolor,   men   också   vissa\r\nfolkbibliotek  och  länsmuseer.   Sunet  finansieras\r\ngenom   detta   anslag  samt  genom  avgifter   från\r\nhögskolor och universitet. Avgifterna skall täcka de\r\nkostnader  som  ej   täcks   av  anslaget.  Anslaget\r\ndisponeras av Vetenskapsrådet.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  under  anslaget\r\n26:8  Sunet  för  budgetåret 2005 anvisar 39 647 000\r\nkr. Förändringen jämfört  med  anslaget  för 2004 är\r\nenbart pris- och löneomräkning med 0,99 %.\r\nU t s k o t t e t  föreslår att riksdagen  anvisar\r\ndet föreslagna beloppet.\r\n\r\n26:9 Centrala etikprövningsnämnden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör för budgetåret 2005 anvisa det\r\nav  regeringen   föreslagna  anslagsbeloppet,\r\n4 182 000 kr, under  anslaget  26:9  Centrala\r\netikprövningsnämnden.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nCentrala  etikprövningsnämnden  är en myndighet  som\r\nprövar överklaganden av beslut som fattats av de sex\r\nregionala  nämnderna för etikprövning  enligt  lagen\r\n(2003:460) om  etikprövning  av  forskning som avser\r\nmänniskor. Den centrala etikprövningsnämnden  utövar\r\nockså  tillsyn  över  efterlevnaden  av lagen och de\r\nföreskrifter som har meddelats med stöd av denna.\r\n\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen under  anslaget\r\n26:9  Centrala etikprövningsnämnden  för  budgetåret\r\n2005 anvisar  4 182 000 kr. Förändringen jämfört med\r\nanslaget för 2004  är enbart pris- och löneomräkning\r\nmed 1,75 %.\r\nU t s k o t t e t   föreslår att riksdagen anvisar\r\ndet föreslagna beloppet.\r\n\r\n26:10 Regionala etikprövningsnämnder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör för budgetåret  2005 anvisa det\r\nav   regeringen  föreslagna  anslagsbeloppet,\r\n40 705 000 kr, under anslaget 26:10 Regionala\r\netikprövningsnämnder.\r\n\r\nPropositionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nDe   regionala    etikprövningsnämnderna    är   sex\r\nmyndigheter  som fattar beslut avseende etikprövning\r\nav  forskning  som   rör   människor.  Myndigheterna\r\nfinansierar  sin  verksamhet  genom   avgifter   som\r\nredovisas  på  inkomsttitel.  Eftersom  verksamheten\r\nännu  är  förhållandevis  ny  finns  en osäkerhet  i\r\nberäkningen      av     anslagsförbrukningen     och\r\navgiftsintäkterna.\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen under anslaget\r\n26:10 Regionala etikprövningsnämnder  för budgetåret\r\n2005 anvisar 40 705 000 kr. Förändringen jämfört med\r\nanslaget  för 2004 är enbart pris- och löneomräkning\r\nmed 1,76 %.\r\nU t s k o  t t e t  föreslår att riksdagen anvisar\r\ndet föreslagna beloppet.\r\n\r\n26:11 Särskilda utgifter för forskningsändamål\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  för budgetåret 2005 anvisa det\r\nav  regeringen  föreslagna   anslagsbeloppet,\r\n211 470 000   kr,   under   anslaget    26:11\r\nSärskilda   utgifter  för  forskningsändamål.\r\nMotionsförslaget  om  ett  lägre  belopp  bör\r\navslås.\r\nJämför särskilt yttrande 15 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget      används      för      bidrag      till\r\nforskningsverksamhet  och  vissa  särskilda utgifter\r\ninom forskningsområdet.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  under  anslaget\r\n26:11  Särskilda utgifter för forskningsändamål  för\r\nbudgetåret   2005   anvisar  211   470 000  kr.  Det\r\nföreslagna beloppet under  anslaget innebär en pris-\r\noch löneomräkning med 0,99 %.\r\nFrån anslaget föreslår regeringen att 0,5 miljoner\r\nkronor  tillförs utgiftsområde  1  Rikets  styrelse,\r\nanslaget    90:5    Regeringskansliet    m.m.    för\r\nUtbildningsdepartementets utredningsverksamhet.\r\nRegeringen avser att fördela anslaget på  följande\r\norganisationer:\r\nü  Kungl. Vetenskapsakademien\r\nü\r\nü  Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istanbul\r\nü\r\nü  Stiftelsen Svenska Barnboksinstitutet\r\nü\r\nü  Fulbrightkommissionen\r\nü\r\nü  Institutet för framtidsstudier\r\nü\r\nü  Imego AB\r\nü\r\nü  European Incoherent Scatter Facility (EISCAT)\r\nü\r\nü  Tillfälliga resurser (1,25 miljoner kronor)  till\r\nInstitutet för rymdfysik under 2005\r\nü\r\nü  Nobelmuseum\r\nü\r\nü  Den ideella föreningen Vetenskap och samhälle\r\nü\r\nVidare  föreslår  regeringen  att  anslaget  26:11\r\ntillförs  100  miljoner  kronor  budgetåret 2005 för\r\nforskning. Regeringen har beräknat  ytterligare  500\r\nmiljoner  kronor  för  forskning budgetåret 2006 och\r\nytterligare 500 miljoner kronor budgetåret 2007. Hur\r\ndessa  tillskott  närmare   skall   fördelas   avser\r\nregeringen  att  föreslå  i samband med den kommande\r\nforskningspropositionen.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår  i  motion  2004/05:Ub481\r\nyrkande 2 att anslagsbeloppet minskas med 9 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen anvisar  det  av\r\nregeringen    föreslagna   beloppet    och    avslår\r\nmotionsyrkandet i denna del.\r\n\r\n\r\nOrganisationen för finansiering av medicinsk\r\nforskning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå   motionsyrkandena   om\r\ninförande  av  ett  nationellt  institut  för\r\nhälsa och medicin.\r\nJämför reservation 38 (m).\r\n\r\nMotionerna och utskottets ställningstagande\r\n\r\nModerata    samlingspartiet   vill   enligt   motion\r\n2004/05:Ub293  yrkande  17  att de myndigheter som i\r\ndag            inom           det           statliga\r\nforskningsfinansieringssystemet  var  och en för sig\r\nsvarar för olika delar av forskningen inom  medicin,\r\nbioteknik,  hälso-  och sjukvård, beteendevetenskap,\r\nsocial      omsorg     och     arbetsmiljö      samt\r\ninformationsteknik  (IT) skall integreras inom ramen\r\nför ett nationellt institut  för  hälsa och medicin.\r\nMotionärerna vill se detta som en motsvarighet  till\r\nde National Institutes of Health som finns i USA.\r\n\r\nI   motion   2004/05:So596   yrkande   5   skriver\r\nModeraterna  att Folkhälsoinstitutet i sin nuvarande\r\nform bör avvecklas och ett nytt institut bildas, som\r\nskall vara inriktat  på  medicin  och hälsa. Det nya\r\ninstitutet för hälsa skall kraftsamla och möjliggöra\r\nny  tvärvetenskaplig  forskning  men också  fördjupa\r\nforskningen  inom olika discipliner  med  anknytning\r\ntill hälsa och  sjukvård  i  vid mening, heter det i\r\nmotionen.\r\nU t s k o t t e t  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nyrkandena.\r\nDet som motionärerna föreslår skulle  innebära  en\r\nkraftig    omkonstruktion    av   det   system   för\r\nforskningsfinansiering  som  finns   i  dag.  Sådana\r\nförändringar   bör   enligt  utskottets  uppfattning\r\ngenomföras  endast  efter   grundlig  utredning  och\r\nremissbehandling. Dagens organisation  inrymmer  tre\r\nforskarstyrda  forskningsråd:  Vetenskapsrådet  inom\r\nutgiftsområde  16, Forskningsrådet för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap   (FAS)  inom  utgiftsområde  9  och\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och\r\nsamhällsbyggande (Formas)  inom  utgiftsområdena  20\r\noch  23. Dessutom finns Verket för innovationssystem\r\n(Vinnova)  inom utgiftsområde 24. Denna organisation\r\ninfördes  den   1   januari  2001  efter  förslag  i\r\nproposition 1999/2000:81 (bet. UbU17, rskr. 257) och\r\nhade föregåtts av en omfattande utredning.\r\n\r\nOrganisationen för finansiering av\r\nutbildningsvetenskaplig forskning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör   inte   uttala    sig    om\r\npermanentning   av   Utbildningsvetenskapliga\r\nkommittén  inom  Vetenskapsrådet  förrän  den\r\npågående utvärderingen har slutförts.\r\nJämför reservation 39 (kd).\r\n\r\nMotionen och utskottets ställningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna skriver i motion 2004/05:Ub472 att\r\nregeringens ambition  att öka forskningsanknytningen\r\nav lärarutbildningen är mycket lovvärd och angelägen\r\n(yrkande  10).  Partiet  vill  att  riksdagen  skall\r\nuttala    sig   för   att   Utbildningsvetenskapliga\r\nkommittén inom  Vetenskapsrådet permanentas (yrkande\r\n11).\r\n\r\nU t s k o t t e  t   föreslår att riksdagen avslår\r\nyrkandena om tillkännagivanden.\r\nNär   regeringen  lade  fram   förslaget   om   en\r\nutbildningsvetenskaplig         kommitté        inom\r\nVetenskapsrådet  var avsikten att  kommittén  skulle\r\nvara  temporär  under   en  uppbyggnadsfas  och  att\r\nutvecklingen   inom  utbildningsvetenskap   därefter\r\nskulle  utvärderas   (prop.  1999/2000:135  s.  43).\r\nRegeringen har uppdragit åt en särskild utredare att\r\nutvärdera hur stödet till  utbildningsvetenskap  har\r\npåverkat         det        utbildningsvetenskapliga\r\nforskningsområdet   och   utreda   om  systemet  för\r\nfinansiering  av  sådan forskning bör  ändras  (dir.\r\n2004:48). Utvärderingen  kommer  att  redovisas till\r\nregeringen   under   våren   2005.  Innan  den   har\r\ngenomförts  bör  riksdagen inte  ta  ställning  till\r\nfrågan om permanentning  av Utbildningsvetenskapliga\r\nkommittén.\r\n\r\nVissa forskningsområden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  motionsyrkandena   om\r\nförstärkning     eller     prioritering    av\r\nforskningen  inom  vissa  områden.  Utskottet\r\nhänvisar till att den närmare fördelningen av\r\nde statliga forskningsresurserna  ankommer på\r\nforskningsfinansierande  myndigheter  och  på\r\nuniversitet och högskolor.\r\nJämför  reservation  40  (m)   och  särskilda\r\nyttranden 11 (m) och 12 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEtt   tjugotal   motioner  innehåller   förslag   om\r\nprioritering    eller    förstärkning    av    vissa\r\nforskningsområden.     Inom     det     humanistisk-\r\nsamhällsvetenskapliga     vetenskapsområdet    finns\r\nföljande motionsyrkanden.\r\n\r\nI  motion  2004/05:Ub384 (mp)  yrkande  4  stryker\r\nmotionärerna   under    vikten   av   forskning   om\r\nutomhuspedagogik. Viss sådan  forskning  finns i dag\r\nvid    Sveriges    lantbruksuniversitet   samt   vid\r\nLinköpings universitet, och en fortsatt satsning och\r\nutveckling av kunskapen behövs, anser motionärerna.\r\nMotion 2004/05:Ub420  (kd,  fp) innehåller förslag\r\nom  att  avsätta  resurser  för  dokumentation   och\r\nforskning   i   det   assyrianska/kaldeiska  folkets\r\nhistoria   (yrkande   1).  Motionärerna   vill   att\r\nregeringen    skall    ta   initiativ    till    ett\r\ndokumentations- och forskningscentrum  i Sverige för\r\ndetta folks identitet och historia (yrkande 2).\r\nEnligt  motion 2004/05:Ub459 (s) är det  angeläget\r\natt staten  medverkar  till  att  en institution för\r\nsubarktisk   kulturlandskapsforskning   inrättas   i\r\nArjeplog. Silvermuseet  i  Arjeplog har genomfört en\r\nförstudie om förutsättningarna  för etablering av en\r\nsådan institution.\r\nMotion  2004/05:Ub461 (s) pläderar  för  förstärkt\r\nforskning  beträffande   samisk   rätt  samt  samisk\r\norganisations-   och   folkrörelsehistoria.   Enligt\r\nmotionärerna finns det en  omfattande  forskning  om\r\nsamiska  förhållanden,  men oftast om andra saker än\r\nsamisk  ägande- och nyttjanderätt  och  den  samiska\r\npolitiska organisationsutvecklingen.\r\nI motion 2004/05:Kr254 yrkande 2 föreslår Moderata\r\nsamlingspartiet  ett tillkännagivande om forskningen\r\npå designområdet.  Konsthantverkets,  formgivningens\r\noch industridesignens historia, liksom  den  samtida\r\ndesignen,    behöver    enligt   motionärerna   både\r\ndokumenteras   och  analyseras.   Samspelet   mellan\r\nformgivare, utbildningsanstalter,  företag,  privata\r\noch offentliga beställare, brukare m.fl. är viktigt,\r\nheter det i motionen.\r\nInom   det   medicinska   vetenskapsområdet  finns\r\nföljande motionsyrkanden.\r\nModerata  samlingspartiet  anser   enligt   motion\r\n2004/05:Ub293 yrkande 16 att det är viktigt att  den\r\nmedicinska forskningen får ökade resurser.\r\nI  motion  2004/05:Ub456  (s)  lyfter motionärerna\r\nfram  behovet  av  forskning  inom konstområdet.  De\r\nanser att sambandet mellan kultur  och hälsa behöver\r\nanalyseras och att det behövs en strategi för att ta\r\ntill vara forskningsresultaten.\r\nKristdemokraterna   för   i  motion  2004/05:Sf355\r\nyrkande   4   fram   behovet   av   professurer    i\r\nförsäkringsmedicin.\r\nÖronmärkta     resurser    bör    enligt    motion\r\n2004/05:So359 (c)  yrkande  4 avsättas för forskning\r\ninom komplementär- och alternativmedicin.\r\nEnligt  motion  2004/05:So617   (mp)  behövs  ökad\r\nforskning    på    den    reumatologiska   sjukdomen\r\nsklerodermi (yrkande 2). Motionären  vill  också att\r\ndet  skall  inrättas  professurer i reumatologi  vid\r\nuniversitetssjukhusen (yrkande 3).\r\nMedicinsk forskning har  av  tradition ofta utgått\r\nfrån   män,  skriver  Kristdemokraterna   i   motion\r\n2004/05:A352   yrkande  4.  Motionärerna  anser  att\r\nanslagen till forskning  om  kvinnors,  och särskilt\r\näldre kvinnors, hälsa, sjukdom och medicinanvändning\r\nbehöver ökas.\r\nInom        det       naturvetenskapliga       och\r\nteknikvetenskapliga vetenskapsområdet finns följande\r\nmotionsyrkanden.\r\nI motion 2004/05:Ub243  (mp)  förordas en satsning\r\npå  forskning  och  utveckling  av den  industriella\r\nproduktionen.  Nätverket  Produktion   i   Väst  har\r\ngenomfört   en   kraftsamling   och  profilering  på\r\nhögskolornas  eget  initiativ  och  inom  ramen  för\r\nbefintliga resurser, men man behöver  en  långsiktig\r\noch  stabil  finansiering. En kraftfull satsning  är\r\nnödvändig för  att  uppnå  en  dramatisk förändring,\r\nskriver motionärerna.\r\nBehovet  av  ett  nationellt forskningsprogram  om\r\nbiologiska effekter av  elektromagnetiska  fält  tas\r\nupp  i  motion  2004/05:Ub272 (mp). En utredning bör\r\ntillsättas för inrättande av ett sådant (yrkande 1).\r\nInom ramen för ett  sådant  program  bör  det  också\r\ninrättas en forskarskola (yrkande 2).\r\nMotion  2004/05:Ub327  (m)  handlar om ett svenskt\r\nköldcentrum. Ett sådant bör inrättas  för  test- och\r\nutbildningsverksamhet  för  både civila och militära\r\nändamål  (yrkande  1). Det skulle  kunna  bilda  ett\r\nCenter   of  Excellence   med   forskningsanknytning\r\n(yrkande  2),   och  det  skulle  med  fördel  kunna\r\nplaceras i Luleåregionen (yrkande 3).\r\nMång- och tvärvetenskaplig forskning tas upp i tre\r\nmotioner.\r\nEnligt motion 2004/05:Ub349  (c)  behövs ökat stöd\r\ntill  genusforskning. Enligt motionärerna  vore  det\r\nförödande om enbart integrering av genusperspektiv i\r\nall forskning  blev  inriktningen för framtiden. Det\r\när viktigt att ge utrymme  för  unika forskarmiljöer\r\nsom byggs upp institutionellt, heter det i motionen.\r\nI motion 2004/05:MJ510 (fp, kd,  c,  mp) yrkande 8\r\nförordar  motionärerna  att  det inrättas ett  antal\r\ntidsbegränsade  forskningsinstitut,   fokuserade  på\r\nproblemorienterad  forskning  inom  området  hållbar\r\nutveckling.  Forskningen skall etableras  inom  hela\r\nfältet           humaniora-samhällsvetenskap-teknik-\r\nnaturvetenskap och  med stor öppenhet för behovet av\r\nmång-, tvär- och transdisciplinär  kunskap,  skriver\r\nmotionärerna.\r\nMiljöpartiet skriver i motion 2004/05:A321 yrkande\r\n3  att  mansforskningen  har  en  viktig uppgift att\r\nkomplettera   övrig  feministisk  forskning.   Denna\r\nmansforskning skall  enligt  motionärerna stimuleras\r\nytterligare.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avslå samtliga här\r\nbeskrivna yrkanden. Motionerna  rör  i  och  för sig\r\nangelägna och intressanta forskningsområden.\r\n\r\nLiksom  tidigare år vill utskottet påminna om  att\r\nstatsmakterna   när   det   gäller  resurserna  till\r\ngrundforskning endast fattar  övergripande beslut om\r\nfördelningen  av  de statliga forskningsmedlen.  Den\r\nnärmare     fördelningen      av     de     statliga\r\nforskningsresurserna   är   det  forskningsråden   -\r\nVetenskapsrådet, FAS och Formas  - och universiteten\r\noch    högskolorna    som   skall   avgöra   utifrån\r\nvetenskapliga  kvalitetsbedömningar.   Genom   bl.a.\r\nFormas,  FAS  och  Vinnova ges stöd till behovsstyrd\r\nforskning inom respektive  myndighets  område. Också\r\nhär  är  det myndigheten som svarar för den  närmare\r\nfördelningen av forskningsresurserna.\r\nMed    anledning     av     motionsyrkandet     om\r\nutomhuspedagogik  vill  utskottet  peka  på  att ett\r\nnationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet\r\nhar  inrättats  vid Örebro universitet. Verksamheten\r\nvid centrumet  kom i gång hösten 2003. På centrumets\r\nwebbsida har det  publicerats  ett  flertal  lärande\r\nexempel på utomhuspedagogiska aktiviteter.\r\n\r\nEtt  nationellt  sekretariat  för genusforskning  är\r\nknutet  till  Göteborgs  universitet.  Sekretariatet\r\nägnar  sig  åt  att med ett rikstäckande  perspektiv\r\nfrämja genusforskning i vid bemärkelse och verka för\r\natt betydelsen av  genusperspektiv  uppmärksammas  i\r\nall  forskning.  I  sekretariatets  uppgifter  ingår\r\nbl.a. att överblicka genusforskningen i Sverige  och\r\naktivt  främja  spridningen  av  dess  resultat, att\r\nanalysera   behovet  av  genusforskning  inom   alla\r\nvetenskapsområden   och  att  arbeta  för  ett  ökat\r\nmedvetande       om      genusforskningens       och\r\ngenusperspektivens  betydelse. Enligt sekretariatets\r\nårsberättelse för 2002/03  är  det viktigt bl.a. att\r\nbelysa genusforskningens institutionella villkor och\r\nkonstituering som vetenskapligt  fält. Sekretariatet\r\nhar  en webbplats, www.genus.gu.se,  där  man  bl.a.\r\npublicerar genusvetenskapliga nyheter, en debattsida\r\noch en  lista  över  nyutkomna avhandlingar. Antalet\r\nnya  doktorsavhandlingar  med  genusperspektiv  ökar\r\nsnabbt. Mansforskning har uppmärksammats i tidningen\r\nGenus  som  ges ut av sekretariatet och som sprids i\r\nökande upplaga.\r\n\r\n\r\n6 Anslagen inom utgiftsområde 16\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår    att   riksdagen   för\r\nbudgetåret   2005   anvisar   anslagen   inom\r\nutgiftsområde 16 enligt regeringens förslag.\r\nJämför särskilda yttranden 13 (m),  14  (fp),\r\n15 (kd) och 16 (c).\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag\r\n\r\nEn     sammanställning     av     regeringens    och\r\noppositionspartiernas       budgetförslag        för\r\nutgiftsområde        16        Utbildning        och\r\nuniversitetsforskning  finns  i  bilaga 3 till detta\r\nbetänkande.\r\n\r\nUtskottet har i avsnitten 2 Barnomsorg,  skola och\r\nvuxenutbildning,   3   Högskoleverksamhet,  4  Vissa\r\ncentrala  myndigheter  m.m.  och  5  Nationella  och\r\ninternationella  forskningsresurser  m.m.  redogjort\r\nför innehållet i förslagen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI de föregående avsnitten  har  utskottet  redovisat\r\nsin      bedömning      av      regeringens      och\r\noppositionspartiernas  förslag  inom  olika delar av\r\nutgiftsområdet och där tagit ställning till samtliga\r\nberörda    yrkanden.    Utskottet   har   tillstyrkt\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nUtskottet föreslår att  riksdagen  för  budgetåret\r\n2005  anvisar anslagen inom utgiftsområde 16  enligt\r\nregeringens  förslag (kolumnen Regeringens förslag i\r\nbilaga 3).</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i reservationen.\r\n\r\n1. Nationell skolpeng (punkt 3) - m\r\n\r\nav  Margareta Pålsson (m), Tobias  Billström  (m)\r\noch Ewa Björling (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub291 yrkande 5,\r\n2004/05:Ub322 yrkande 7 och\r\n2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7\r\nsamt avslår motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFinansieringsansvaret  för  skolan bör flyttas  från\r\nkommunerna  till staten. En nationell  skolpeng  bör\r\ninföras  på  sikt  och  staten  bör  ta  ansvar  för\r\nfinansieringen.  En  nationell  finansiering  skapar\r\nvalfrihet   för  eleven  och  etableringsfrihet  för\r\nskolor. Pengarna  skall följa eleven till vald skola\r\noch  inte  gå omvägen  via  kommunen.  En  nationell\r\nskolpeng  ger   skolledningen  möjlighet  att  lägga\r\nskolans pengar där  de  gör störst nytta. Skolpengen\r\nundanröjer de hinder som de kommunala skolorna i dag\r\nhar att tillgodose just sina  elevers  intressen  på\r\ngrund av en alltför långtgående politisk styrning.\r\n\r\nGenom  en  nationell skolpeng decentraliseras makt\r\ntill  elever och  föräldrar  som  med  sin  skolpeng\r\nsjälva     kan    styra    vem    som    skall    få\r\nutbildningsuppdraget.  Dessutom  säkras friskolornas\r\nlikabehandling gentemot de kommunala skolorna. Detta\r\ninnebär  en  mer rättvis konkurrens  och  en  bättre\r\nfungerande utbildningsmarknad.\r\nRätt att välja  skola  bör  införas för elever med\r\nfunktionshinder. Rätten att välja skola blir då lika\r\nför alla elever, men storleken på skolpengen bestäms\r\nefter varje elevs behov. Moderaterna  anslår  därför\r\nfrån år 2006 300 miljoner kronor i nya resurser  för\r\natt  skapa valfrihet för elever med funktionshinder.\r\nEn nationell  skolpeng  anpassad  efter  varje elevs\r\nbehov,  nya anslag för barn med multifunktionshinder\r\noch full  frihet  för  skolor  att  starta och välja\r\nprofilering kan ge förutsättningar för  en mängd nya\r\nskolalternativ  som  saknas i dag. Också elever  med\r\nmultifunktionshinder  skall   i   lag  tillförsäkras\r\nrätten  att välja skola. Nationell skolpeng  bör  på\r\nsikt införas även för elever i särskolan. Elever med\r\nutvecklingsstörning   är   av   naturliga  skäl  mer\r\nresurskrävande,  varför  den  nationella  skolpengen\r\nutformas så att det fria valet  av  skola även skall\r\ngälla för dessa elever.\r\nEn parlamentarisk utredning om nationell  skolpeng\r\nbör tillsättas för att utreda dessa frågor.\r\n\r\n2. Nationell skolpeng (punkt 3) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3  borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub258 yrkande 9\r\nsamt avslår motionerna\r\n2004/05:Ub291 yrkande 5,\r\n2004/05:Ub322 yrkande 7 och\r\n2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  dag  råder  stor  brist  på  likvärdighet  mellan\r\nkommunerna,  när det gäller  resurser  till  skolan.\r\nFolkpartiet anser  att  en  nationell skolpeng skall\r\ninföras,   där  en  fjärdedel  av   beloppet   skall\r\nöronmärkas till elever i behov av särskilt stöd samt\r\nelever i socialt  utsatta  områden.  Staten skall ta\r\növer    ansvaret   för   resurserna   till   skolans\r\nundervisning.  En  nationell  finansiering av skolan\r\nskulle öka likvärdigheten och även valfriheten.\r\n\r\n\r\n3. Nationellt kvalitetsinstitut (punkt 4) - m,\r\nfp, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Margareta  Pålsson  (m), Ana\r\nMaria   Narti  (fp),  Sofia  Larsen  (c),  Tobias\r\nBillström (m) och Ewa Björling (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub234,\r\n2004/05:Ub258 yrkande 18,\r\n2004/05:Ub322 yrkandena 14 och 15,\r\n2004/05:Ub390 yrkandena 13, 15 och 16 samt\r\n2004/05:Ub477 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt  nationellt  kvalitetsinstitut bör inrättas  med\r\nuppgift att löpande  utvärdera  skolan.  Varje skola\r\nbör  granskas  vad gäller undervisningskvalitet  och\r\nresultat. Alla rapporter  bör vara offentliga. Såväl\r\nfristående som kommunala skolor bör granskas.\r\nEtt nationellt kvalitetsinstitut kan åstadkomma en\r\njämförelse kommun för kommun  och  skola  för skola.\r\nEtt  sådant  institut bör ha till uppgift såväl  att\r\nsammanställa uppgifter  för  nationella  jämförelser\r\nsom   att   utveckla   metoder   för  att  förbättra\r\nutvärderingen       och      stödja      kommunernas\r\nkvalitetsarbete.\r\nEtt fristående nationellt  kvalitetsinstitut skall\r\nkomplettera  den  uppföljning  och  utvärdering  som\r\nmåste bedrivas vid varje skola,  lokalt  av  berörda\r\nhuvudmän   och  även  i  någon  mån  av  Skolverket.\r\nResurser bör avsättas så att alla skolor kan besökas\r\noch granskas.  Friskolor som inte följer läroplanens\r\nanda skall få sina  tillstånd  indragna. Det är dock\r\nviktigt att det vidtas åtgärder  även  när kommunala\r\nskolor    har   motsvarande   brister,   t.ex.   bör\r\nskolledningen  på  en  kommunal  skola  bytas  ut om\r\nskolan      misskött     sig.     Ett     nationellt\r\nkvalitetsinstitut   skall  stå  för  tillsynen  samt\r\nsäkerställa likvärdighet i bedömningen av nationella\r\nprov och det nationella betygssystemet.\r\nBrister  skall  påpekas   tidigt   för  att  kunna\r\nåtgärdas    tidigt.    Kontinuerlig    och   allmänt\r\ntillgänglig   information   om   skolors   resultat,\r\nkvalitet  och  utveckling behövs också för att  alla\r\nelever och föräldrar  skall  få  förutsättningar att\r\nvälja skola på lika villkor, oberoende  av  i vilken\r\nkommun man bor.\r\nDet  är av yttersta vikt att så tidigt som möjligt\r\nupptäcka  om  en skola är på väg i fel riktning. Med\r\nregelbundna    granskningar     och     återkommande\r\nuppföljningar skall en skolas kvalitet aldrig  kunna\r\nbli   oacceptabelt   låg   utan   hinna  fångas  upp\r\ndessförinnan. Staten skall godkänna  alla skolor och\r\nockså  kunna  dra  in tillståndet - och rätten  till\r\nbidrag  -  för  skolor   som   inte   uppfyller   de\r\ngrundläggande kraven.\r\n\r\n4. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5) -\r\nkd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub337,\r\n2004/05:Ub471 yrkande 6 samt\r\n2004/05:Ub473 yrkande 46.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att nedläggning  av  små  myndigheter samt\r\nsamordning    av    deras    uppgifter    bör   ske.\r\nKristdemokraterna  är  kritiska  till inflationen  i\r\ninrättandet  av  myndigheter. Så långt  möjligt  bör\r\nmyndighetsstrukturen  renodlas.  Små myndigheter ger\r\nbl.a. onödigt stora administrationskostnader.\r\n\r\nPå utbildningsområdet finns flera små myndigheter,\r\nt.ex.  Nationellt  centrum  för  flexibelt  lärande,\r\nValideringsdelegationen    och    Myndigheten    för\r\nkvalificerad                        yrkesutbildning.\r\nValideringsdelegationen är rent lokalmässigt  inhyst\r\nhos Centrum för flexibelt lärandes (CFL) avdelning i\r\nNorrköping.    Det    hade   varit   lämpligare   om\r\ndelegationen inrättats som en avdelning inom CFL.\r\n\r\n5. Översyn av myndighetsstrukturen (punkt 5) -\r\nv\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub337,\r\nbifaller delvis motion\r\n2004/05:Ub473 yrkande 46\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub471 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTill Utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör\r\ni dag  ett 80-tal myndigheter. Vissa av dem ansvarar\r\nför mycket begränsade områden.\r\n\r\nStatskontoret har på regeringens uppdrag undersökt\r\nde statliga myndigheternas organisation. I rapporten\r\nMyndigheternas    ledning    och    organisation   -\r\nkartläggning   och   analys   av   Myndighetssverige\r\n(2004:9) ifrågasätts värdet av att bilda  många  små\r\nmyndigheter  och  det  sägs  att  i  många  fall när\r\nregeringen   bildat   en  ny  myndighet  kunde  dess\r\nverksamhet ha införlivats  i  en  redan  existerande\r\nmyndighets   ansvarsområde.  Statskontoret  föreslår\r\ndärför att regeringen  skall  göra  en översyn av de\r\nsmå  myndigheterna i syfte att slå samman  dem  till\r\nstörre  enheter.  I  Danmark  har  en  sådan översyn\r\ngenomförts,  vilket  inneburit en nettobesparing  på\r\n150 miljoner danska kronor.\r\nRegeringen   bör   genomföra    en    översyn   av\r\nmyndigheterna         som         lyder        under\r\nUtbildningsdepartementet,  i  syfte  att   genomföra\r\nsammanslagningar   för   att   dels   få   en   ökad\r\neffektivitet,   dels   en   enklare   och  tydligare\r\nmyndighetsstruktur med en distinktare uppdelning  av\r\nansvarsområden.\r\n\r\n6. Riksgymnasium för synskadade med\r\nmultifunktionella handikapp (punkt 6) - m,\r\nfp, kd, c\r\n\r\nav   Ulf   Nilsson  (fp),  Inger  Davidson  (kd),\r\nMargareta Pålsson  (m),  Ana  Maria  Narti  (fp),\r\nSofia  Larsen  (c),  Tobias Billström (m) och Ewa\r\nBjörling (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub275 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt  nytt  riksgymnasium  för  synskadade  barn  med\r\nmultifunktionshinder  bör  inrättas.  I  dag  saknar\r\nblinda  och synskadade barn med multifunktionshinder\r\ntillräckligt  bra  möjligheter  att  studera  vidare\r\nefter grundskolan. De har rätt att kunna gå vidare i\r\nsin  utbildning  och  utvecklas  i  sin  egen  takt,\r\noavsett  ålder.  Det  bör  därför  inrättas ett nytt\r\nriksgymnasium  för  blinda och synskadade  barn  med\r\nmultifunktionshinder.\r\n\r\n\r\n7. Återinrättande av statliga specialskolor för\r\nmultihandikappade (punkt 7) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson  (fp),   Inger   Davidson  (kd),\r\nMargareta  Pålsson  (m),  Ana  Maria Narti  (fp),\r\nSofia Larsen (c), Tobias Billström  (m)  och  Ewa\r\nBjörling (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub258 yrkande 12,\r\n2004/05:Ub291 yrkande 2 samt\r\n2004/05:Ub479 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen   bör   upphäva  beslutet   att   avveckla\r\nEkeskolan  och  Hällsboskolan  som  specialskolor.Vi\r\nanser att detta beslut  var  djupt  olyckligt. Dessa\r\nelever  kan  inte  få  ett  fullgott  stöd   i  sina\r\nhemkommuners   skolor.   Därför   måste  ett  sådant\r\nalternativ  åter skapas för dessa elever  med  flera\r\nfunktionshinder.  Denna  reform  är kostnadsneutral.\r\nRegeringen gjorde ingen ekonomisk  besparing när den\r\nlade ned de statliga specialskolorna.\r\nStaten  har  ett  särskilt ansvar för  skolan  för\r\nelever med funktionshinder.  Statens  huvudmannaskap\r\nför specialskolan bör kvarstå.\r\n\r\n8. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - v, mp\r\n\r\nav   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Mikaela\r\nValtersson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 8  borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:Ub230 yrkandena 20-22\r\nsamt avslår motionerna\r\n2004/05:Ub239,\r\n2004/05:Ub242 yrkande 17 samt\r\n2004/05:Ub480 yrkande 35.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att Skolverket  skall  få  i  uppdrag  att\r\nutvärdera läromedlen ur både ett genus- och ett HBT-\r\nperspektiv.  Det  är  viktigt  att  de läromedel som\r\nanvänds  präglas  av  en insiktsfull förståelse  för\r\ngenusproblematiken.\r\n\r\nSkolverket bör också  ges  i uppdrag att undersöka\r\nmöjligheter  att öka andelen män  som  arbetar  inom\r\nskolan i enlighet  med  vad  som  anförs i motionen.\r\nSkolverket bör till exempel titta närmare  på om det\r\nfinns  kommuner  eller enskilda skolor och förskolor\r\nsom  har en jämnare  könsfördelning  bland  lärarna,\r\nförskollärarna  och  barnskötarna  och se om man kan\r\nidentifiera  några särskilda framgångsfaktorer  samt\r\nsprida dessa goda exempel.\r\nRiksdagen bör  dessutom  begära att regeringen ger\r\nSkolverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att\r\nsäkerställa  kompetens  i HBT-frågor  för  anställda\r\ninom  utbildningsväsendet.   Riktlinjerna  bör  även\r\ninnefatta   hur   skolorna   kan  arbeta   för   att\r\ntillförsäkra  ett  jämlikt  klimat   för  unga  HBT-\r\npersoner på skolorna.\r\n\r\n9. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub242 yrkande 17\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub230 yrkandena 20-22\r\n2004/05:Ub239 och\r\n2004/05:Ub480 yrkande 35.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att  Skolverket skall utvärdera rektorernas\r\nmöjligheter att  vara pedagogiska ledare. Skolverket\r\nbör aktivt under sina tillsynsinspektioner utvärdera\r\natt rektor tillåts vara pedagogisk ledare.\r\n\r\n\r\n10. Uppdrag till Skolverket (punkt 8) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub480 yrkande 35\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub230 yrkandena 20-22,\r\n2004/05:Ub239 och\r\n2004/05:Ub242 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  att  det är nödvändigt att\r\nsatsa  mer på nationell tillsyn och  granskning  för\r\natt på så  sätt  öka  statens  ansvarstagande för en\r\nlikvärdig  utbildning  över  hela  landet.  För  att\r\nmöjliggöra   detta   läggs   ökade   resurser   till\r\nSkolverket.   Myndigheten   bör   också  få  tydliga\r\ndirektiv  om att granskningen skall  vara  lika  för\r\nalla skolor oavsett huvudman. Det är av största vikt\r\natt Skolverkets tillsyn är noggrann och tydlig.\r\n\r\n11. Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling\r\n(punkt 9) - v, mp\r\n\r\nav   Britt-Marie   Danestig   (v)   och   Mikaela\r\nValtersson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub230 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJämställdhetsarbetet  i  skolan och förskolan  skall\r\nstimuleras så att normbrytande  arbete på sikt skall\r\nbli en naturlig del av verksamheten  och  att pojkar\r\nuppmärksammas på samma villkor som flickor  i  detta\r\narbete.  Det  finns  ett  behov  av  att skolans och\r\nförskolans pedagogik har en tydligare  koppling till\r\ngenuskunskap.  Regeringen  bör  ge  Myndigheten  för\r\nskolutveckling  i  uppdrag  att föreslå  åtgärder  i\r\ndenna riktning.\r\n\r\n\r\n12. Tilläggsdirektiv till\r\nValideringsdelegationen (punkt 10) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub209 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  likvärdig   bedömning   behövs   baserad  på  en\r\nutarbetad redovisning av vad utländska  utbildningar\r\nmotsvarar i det svenska utbildningssystemet  och vad\r\nsom  eventuellt  behöver  kompletteras  för  att  en\r\nsvensk  examen skall nås. Valideringen måste även ta\r\nhänsyn till  kunskaper  som inte ingår i motsvarande\r\nsvenska    utbildningar.   Detta    bör    ingå    i\r\ntilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen.\r\n\r\n13. Extraresurser till skolor i krisområden\r\n(punkt 11) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Sf288 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  skolan bör reformeras med  tydligare\r\nkrav och mål för  kampen  mot utanförskapet samt med\r\nbeaktande av behovet av att kanalisera extraresurser\r\ntill skolorna i socialt utsatta områden.\r\n\r\nSkolan bör finansieras med  hjälp  av en nationell\r\nskolpeng. En del av skolpengen skall vara  lika  för\r\nalla  elever  men  en  del  skall  kunna riktas till\r\nskolor i sociala krisområden och en  del riktas till\r\nde elever som behöver särskilt stöd. Därmed  tar man\r\nstörre   hänsyn   till  skolors  och  elevers  olika\r\nförutsättningar.\r\nGenom  att erbjuda  högre  lärarlöner,  rusta  upp\r\nskollokaler,  ställa  krav  på  eleverna,  ge  svaga\r\nelever   extra   tid  och  göra  satsningar  på  nya\r\npedagogiska hjälpmedel  kan  de skolor som i dag har\r\nsociala problem omvandlas till motorn som lyfter ett\r\nbostadsområde.   Genom   sådana   magnetskolor   kan\r\nmänniskor lockas att bosätta sig i  utsatta  områden\r\noch segregationen därmed brytas.\r\n\r\n14. Stärka baskunskaperna i skolan (punkt 12) -\r\nc\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub477 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet vill stärka  baskunskaperna  i  skolan\r\ngenom   en  satsning  på  matematik  samt  läs-  och\r\nskrivutveckling.   Vi  vill  genomföra  en  särskild\r\nsatsning innefattande  bl.a.  program för matematik,\r\nläs-  och skrivutveckling från förskolan  och  genom\r\nhela  grundskolan.  Baskunskaperna  i  skolan  måste\r\nstärkas.  Till  detta har Centerpartiet den kommande\r\ntreårsperioden avsatt totalt 1 200 miljoner kronor.\r\n\r\n\r\n15. Användning av bidragen till\r\npersonalförstärkningar\r\n(punkt 13) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub242 yrkandena 5 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att  det  är  angeläget  att  göra   en\r\nuppföljning av  bidraget till personalförstärkning i\r\nskola och fritidshem för att tillse att bidraget går\r\ntill personer med rätt utbildning. Folkpartiet anser\r\natt  samma  princip   skall  gälla  även  när  andra\r\npersonalgrupper  än  lärare   och   fritidspedagoger\r\nrekryteras, dvs. att personen i fråga  skall ha rätt\r\nutbildning  för  det  arbete  han  eller  hon  skall\r\nutföra.  Att  läraren  har genomgått rätt utbildning\r\nhar stor betydelse för kvaliteten på undervisningen.\r\n\r\nBidraget  till personalförstärkning  i  skola  och\r\nfritidshem måste  också kunna användas till att höja\r\nlönerna för att kunna  anställa utbildade lärare och\r\nfritidspedagoger.  Eftersom  resurstillskottet  inte\r\nutgår  endast  om en kommun  ökar  andelen  behöriga\r\nlärare,  har  det  bidragit  till  att  öka  andelen\r\nobehöriga lärare.\r\n\r\n16. Behovet av KY-utbildning (punkt 14) - fp, c\r\n\r\nav Ulf Nilsson  (fp),  Ana  Maria  Narti (fp) och\r\nSofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n2004/05:Ub275 yrkande 7\r\nsamt avslår motionerna\r\n2004/05:Ub381,\r\n2004/05:Ub439 yrkande 2 i denna del samt\r\n2004/05:N414 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att  antalet  utbildningsplatser  vid  KY-\r\nutbildningen  bör  ökas.  En nära arbetslivsanknuten\r\nutbildning  med tydliga praktikinslag  och  med  ett\r\nutbildningsinnehåll  som svarar mot företagens behov\r\nav kompetens är oerhört betydelsefull. Intresset för\r\natt starta kvalificerad yrkesutbildning är stort. En\r\nhög andel av de studerande  har  fått  arbete direkt\r\nefter  avslutade  studier. För att klara efterfrågan\r\nbör antalet platser på KY-utbildningen kontinuerligt\r\nhöjas.\r\n\r\n\r\n17. Framtida ökning av anslagen till\r\ngrundutbildning (punkt 17) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub485 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHögskolan har byggts ut så kraftigt på senare år att\r\nkvaliteten         har        blivit        lidande.\r\nGrundutbildningsresurserna  måste  återställas  till\r\nden  nivå  de  hade  för  knappt  10  år  sedan,  då\r\nresurserna  per  student låg ungefär 20 % högre än i\r\ndag. Regeringen räknar nu bara med en procents löne-\r\noch prisuppgång, trots  att  den normalt sett ligger\r\npå tre procent. Detta innebär  att  resurserna  till\r\nutbildningen  i verkligheten ytterligare urholkas  i\r\nregeringens budget  för 2005. Regeringen bör snarast\r\nåterkomma  med  förslag   på   hur   resurserna  kan\r\nåterställas till den tidigare nivån.\r\n\r\n\r\n18. Framtida ökning av fakultetsanslagen (punkt\r\n18) - m, fp, kd\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp), Margareta Pålsson  (m),  Ana\r\nMaria  Narti  (fp),  Tobias Billström (m) och Ewa\r\nBjörling (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub293 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStarka  och  självständiga universitet och högskolor\r\när  en  förutsättning   för   forskningens   frihet.\r\nAnslagen  till  forskning och forskarutbildning  vid\r\nuniversiteten    och     högskolorna,     de    s.k.\r\nfakultetsanslagen,  bör  därför  ökas.  Denna åtgärd\r\nskall   ses   som   en   förstärkning  av  den  fria\r\nforskningen.\r\n\r\n\r\n19. Framtida ökning av resurserna till\r\nforskning (punkt 19) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:N242 yrkande 4\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub428.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nResurserna  till  forskningen behöver öka ordentligt\r\nde  närmaste  åren.  Forskningspengarna   bör   inte\r\nfördelas över alla högskolor, utan koncentreras till\r\nett  mindre  antal  lärosäten.  Bara då kan vi skapa\r\nverkligt högklassiga forskningsmiljöer.\r\n\r\n\r\n20. Avgiftsfrihet för studenter från Sverige\r\noch övriga EES-området (punkt 21) - mp\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  21\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2004/05:Ub289 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub298 och\r\n2004/05:Ub342\r\noch bifaller delvis motion\r\n2004/05:Ub473 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   högre   utbildningen   i  Sverige  är  i   dag\r\navgiftsfri. Detta har varit en  av  grundprinciperna\r\nför utbildningspolitiken. Genom att öppna för att ta\r\nut  avgifter  för studenter som kommer  från  länder\r\nutanför EES-området  börjar  man  luckra  upp  denna\r\nprincip.  Erfarenheter  från  andra länder visar att\r\navgifter för utländska studenter kan vara ett första\r\nsteg på vägen mot avgifter även  för  studenter från\r\ndet  egna landet. Detta är en utveckling  som  måste\r\nmotarbetas.   Därför   bör   bestämmelsen   om   att\r\nutbildningen   i  högskolan  skall  vara  avgiftsfri\r\nflyttas      från     högskoleförordningen      till\r\nhögskolelagen.  Regeringen bör återkomma med förslag\r\ntill lagbestämmelse  som inte skall ge möjlighet att\r\ngöra undantag från regeln  om  avgiftsfrihet när det\r\ngäller utländska studenter.\r\n\r\n\r\n21. Högskoleavgifter för studenter från länder\r\nutanför EES-området (punkt 22) - m, kd\r\n\r\nav  Inger Davidson (kd), Margareta  Pålsson  (m),\r\nTobias Billström (m) och Ewa Björling (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2004/05:Ub293 yrkande 28,\r\n2004/05:Ub473 yrkande 28 och\r\n2004/05:So428 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKunskapsmarknaden blir global. Sverige måste bli ett\r\nland  dit  utländska studenter  söker  sig  för  att\r\nskaffa    sig    en     högkvalitativ    utbildning.\r\nHögskoleförordningen bör ses över för att möjliggöra\r\nen  försäljning av utbildning  till  studenter  från\r\nländer   utanför  EES-området.   Lärosätena  bör  få\r\nmöjlighet  och  skyldighet  att  ta  ut  avgift  för\r\nhögskoleutbildning av studenter och doktorander från\r\nsådana  länder,  i  de  fall  de  inte  omfattas  av\r\nutbytesavtal  i särskild ordning. Vilka skyldigheter\r\nsom detta innebär  gentemot de studenter som betalar\r\navgifter bör regleras i en särskild förordning.\r\n\r\n\r\n22. Högskoleavgifter för studenter från länder\r\nutanför EES-området (punkt 22, motiveringen)\r\n- mp\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om\r\natt  tillåta  högskoleavgifter  för  studenter  från\r\nländer utanför EES.\r\n\r\nPrincipen att  högskoleutbildningen  i  Sverige är\r\navgiftsfri bör gälla alla studenter, oavsett  om  de\r\nkommer  från länder inom eller utom EES-området. Det\r\nblir   svårt   att   ta   ut   avgifter   av   vissa\r\nstudentgrupper men inte av andra. Om man öppnar  för\r\navgifter  från  vissa får staten genom avgifter från\r\ndessa  upp ögonen  för  studenterna  som  potentiell\r\ninkomstkälla. I tider av ekonomisk åtstramning finns\r\nen uppenbar  risk  att  även de inhemska studenterna\r\ntvingas betala avgifter för  att  fylla  igen  hål i\r\nstatsbudgeten.\r\n\r\n23. Sättet för dimensionering av\r\nutbildningen till lärarexamen (punkt 23) -\r\nkd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub472 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet visar sig  att  den  nya  lärarutbildningen  som\r\nstartade  2001  har  haft  stora  svårigheter att få\r\nstudenter      att      välja     inriktning     mot\r\nförskola/fritidshem,  men   även   mot  grundskolans\r\nsenare år. Vidare kvarstår bristen på  studenter som\r\nväljer      inriktning     mot     matematik     och\r\nnaturvetenskapliga   ämnen,  framför  allt  när  det\r\ngäller      lärare     i     gymnasieskolan      och\r\nvuxenutbildningen.   För   att  klara  den  framtida\r\nlärarförsörjningen  bör  staten   i   fortsättningen\r\ncentralt     dimensionera     platstillgången     på\r\nlärarutbildningen   och   dess  olika  inriktningar.\r\nHögskoleplatser måste omfördelas för att kunna svara\r\nemot söktrycket.\r\n\r\n\r\n24. Utbyggnad av läkar- och\r\nsjuksköterskeutbildningarna (punkt 25) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:So605 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVårdpersonalen   behöver   få   en  ny  framtidstro.\r\nPersonalens   hängivenhet   och   arbetsvilja    har\r\nutnyttjats  maximalt,  vilket bl.a. resulterat i att\r\nmånga förlorat gnistan.  Det  behövs  \"fler händer i\r\nvården\". Därför måste fler utbildningsplatser skapas\r\ninom läkar- och sjuksköterskeprogrammen.\r\n\r\n\r\n25. Fler fristående högskolor (punkt 26) -\r\nm, fp, kd\r\n\r\nav   Ulf  Nilsson  (fp),  Inger  Davidson   (kd),\r\nMargareta  Pålsson  (m),  Ana  Maria  Narti (fp),\r\nTobias Billström (m) och Ewa Björling (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2004/05:Ub293 yrkande 12,\r\n2004/05:Ub378 yrkande 16 och\r\n2004/05:Ub473 yrkande 45.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  högre  utbildningen   är   nästan   uteslutande\r\noffentligt   finansierad.   Staten   måste  även   i\r\nframtiden  ta  ett stort ansvar för universitet  och\r\nhögskolor. Det är  emellertid  önskvärt  att det vid\r\nsidan   av   de  statligt  finansierade  och  drivna\r\nhögskolorna också  växer  fram andra alternativ. Man\r\nbör  fortsätta  den  utveckling   av   högskolor   i\r\nstiftelseform  som  Chalmers  tekniska  högskola och\r\nHögskolan   i   Jönköping   varit  föregångare  för.\r\nRegeringen bör erbjuda alla landets  universitet och\r\nhögskolor   denna   möjlighet   till   en   dynamisk\r\nfrigörelse.\r\n\r\nDet  är också eftersträvansvärt att det i konkurrens\r\nmed de  offentliga  högskolorna  växer  fram privata\r\nuniversitet,  som genom att ha en annan huvudman  än\r\nstaten och kanske  utnyttja andra finansieringsvägar\r\nkan bidra till ökad mångfald, till gagn både för den\r\nenskilda  studentens   valfrihet  och  kvaliteten  i\r\nhögskolesektorn i dess helhet.\r\n\r\n26. Fördelning av resurser och studieplatser\r\nefter studenternas egna val (punkt 27) - m,\r\nfp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp),  Margareta  Pålsson (m), Ana\r\nMaria Narti (fp), Tobias Billström  (m)  och  Ewa\r\nBjörling (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punk 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n\r\n2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10,\r\n2004/05:Ub378 yrkandena 1 och 5,\r\n2004/05:N254 yrkande 13 och\r\n2004/05:N409 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är ett viktigt mål att skapa förutsättningar för\r\nen högre utbildning med  mångfald, valfrihet och hög\r\nkvalitet. Det krävs motivation  för  att  utbildning\r\nskall  ge  goda  resultat. Denna motivation ökar  om\r\nstudenten kommer in  på  sitt  förstahandsval på den\r\nort  där han eller hon önskar läsa.  I  dag  matchar\r\nantalet  platser  på  olika  utbildningar  inte alls\r\nstudenternas    intresse.    Staten   styr   i   hög\r\nutsträckning resurser till ämnen  och kurser som den\r\nanser  att  studenterna bör ägna sig  åt,  och  till\r\nandra lärosäten  än  dem  som studenterna helst vill\r\nkomma in vid. Centraliseringen av platstilldelningen\r\nmåste  minska.  I  stället  bör   resurserna   följa\r\nstudenternas  val  både av utbildning och studieort.\r\nResurssystemet bör utformas så att högskolor som har\r\nett högt sökandetryck  tillförs  mer resurser, om de\r\nhar möjlighet och är intresserade  av  att utöka för\r\natt möta sökandetrycket.\r\n\r\n\r\n27. Hänsyn till tillgången på bostäder när\r\ngrundutbildningsresurser fördelas (punkt 28)\r\n- kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  28\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub441 yrkande 10\r\noch bifaller delvis motionerna\r\n2004/05:Ub489 och\r\n2004/05:Bo304 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtbyggnaden av studentbostäder bör följa utbyggnaden\r\nav  högskolan   och   inte   vara   frikopplad  från\r\nstudieplatstilldelningen. Bostadssituationen  på  de\r\nolika   högskoleorterna   bör  således  beaktas  vid\r\nfördelningen  av  nya  utbildningsplatser.   Om  två\r\nhögskoleorter  i  övrigt  bedöms vara lika lämpliga,\r\nbör  den ort som kan erbjuda  studenterna  de  bästa\r\nboendealternativen prioriteras.\r\n\r\n\r\n28. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen (punkt 29) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,\r\nbifaller delvis motion\r\n2004/05:Ub363\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub276 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub334,\r\n2004/05:Ub357,\r\n2004/05:Ub452 och\r\n2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNuvarande system där högskolorna får ersättning dels\r\nutifrån hur många studenter som börjar, dels utifrån\r\nhur många som uppnår ett  visst  antal  poäng skapar\r\nstor osäkerhet för lärosätena om hur många lärare de\r\nhar  råd att anställa. Inriktningen på en  utredning\r\nom ett  nytt  system måste vara att högskolorna inte\r\nskall få ersättning  efter  hur  mycket  studenterna\r\npresterar, eftersom det äventyrar kvaliteten. Vidare\r\nbör  ett  nytt  system  innebära att lärosätena  får\r\nstörre resurser per student  på avancerade kurser än\r\npå  grundkurser.  Kurser  på  avancerad  nivå  måste\r\nbedrivas    i    betydligt    mindre   grupper    än\r\ngrundkurserna, eftersom studentunderlaget är mindre.\r\nVidare  är undervisningen på de  högre  nivåerna  så\r\nspecialiserad   att   det  krävs  betydligt  mer  av\r\nindividuell handledning  och  seminarieverksamhet  i\r\nsmågrupper.\r\n\r\n\r\n29. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen (punkt 29) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 29\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40 47 och 48\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub276 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub334,\r\n2004/05:Ub357,\r\n2004/05:Ub363,\r\n2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18 samt\r\n2004/05:Ub452.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet nuvarande  resurstilldelningssystemet har skapat\r\nstagnation i den  högre utbildningen. Det är bra att\r\nsystemet    nu    ses    över.     En     långsiktig\r\ngrundfinansieringsmodell  bör införas, som motverkar\r\nlärosätenas  sårbarhet  vid  stora  omsvängningar  i\r\nsöktrycket   mellan   terminer  eller   mellan   år.\r\nResurstilldelningssystemet   måste  ta  hänsyn  till\r\nkursernas  svårighetsgrad.  Påbyggnadskurser  kräver\r\nmer av individuellt stöd till studenterna och har få\r\ndeltagare jämfört med A- och B-kurser, något som gör\r\natt   de   kostar   mer   per  student.   Ett   nytt\r\nresurstilldelningssystem  bör   också  innehålla  en\r\nkomponent avsatt för vetenskaplig  anknytning, något\r\nsom   är  särskilt  viktigt  för  grundutbildningens\r\nforskningsanknytning  vid  högskolor  som  inte  har\r\nvetenskapsområde.  När  ett nytt system utformas bör\r\nman      också      beakta     rekrytering      från\r\nunderrepresenterade grupper och pedagogisk mångfald.\r\nUtredningen om resurstilldelningssystemet  bör också\r\nse  över  hur  bildning kan stimuleras bättre i  ett\r\nvidareutvecklat system.\r\n\r\n\r\n30. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen (punkt 29) - v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  29\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub334\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub276 yrkande 2,\r\n2004/05:Ub357,\r\n2004/05:Ub363,\r\n2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,\r\n2004/05:Ub452 och\r\n2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEfter   10  års  erfarenheter   av   det   nuvarande\r\nresurstilldelningssystemet  är  det  nu  dags för en\r\növersyn. Den bör ge svar på frågor som: Vad  grundar\r\nsig   skillnaderna  mellan  prislapparna  för  olika\r\nutbildningsområden  på?  Grundar  de sig på aktuella\r\nantaganden om utbildningarnas uppläggning, eller har\r\nutbildningarna förändrats i så hög  utsträckning att\r\nfördelningen bör se annorlunda ut? Vilka krav har en\r\nstudent rätt att ställa på utbildningen vare sig den\r\när teknisk, humanistisk eller rör sig  inom medierna\r\neller  det  konstnärliga  området?   Kan  frågor  om\r\nrättvisa  och  jämställdhet  utifrån kön, etnicitet,\r\nklass, geografiskt läge etc. tillföra  något i detta\r\nsammanhang?  Den översyn som skall genomföras  måste\r\nbedrivas ur många  perspektiv,  i  syfte  att  ge en\r\nuppdaterad   grund   för  den  s.k.  prislappen  för\r\nutbildning vid universitet och högskolor.\r\n\r\n\r\n31. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen (punkt 29) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  29\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  framförs  i  reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub276 yrkande 2\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub334,\r\n2004/05:Ub357,\r\n2004/05:Ub363,\r\n2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18,\r\n2004/05:Ub452 och\r\n2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet nuvarande tilldelningssystemet  gör  att en allt\r\nstörre  del  av högskolornas verksamhet koncentreras\r\npå att rekrytera studenter. Mindre högskolor med små\r\nresurser har svårt  att  konkurrera  med  de  större\r\nlärosätena, trots att kvaliteten på deras utbildning\r\när  minst  lika  hög.  Förändringarna som skett inom\r\nhögskolan  under  senare år  kräver  en  översyn  av\r\ntilldelningssystemet  i syfte att stärka lärosätenas\r\nsjälvständighet  och  möjlighet   till   långsiktigt\r\nkvalitetsarbete.\r\n\r\n\r\n32. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför\r\nhögskoleorterna (punkt 31) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  31\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub473 yrkande 26,\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2004/05:Ub396 och\r\n2004/05:Ub487\r\nsamt avslår motionerna\r\n2004/05:Ub251,\r\n2004/05:Ub312,\r\n2004/05:Ub433 yrkande 2 och\r\n2004/05:N346 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn viktig  insats  för högskoleutbildning på distans\r\ngörs vid de kommunala lärcentrumen. Denna verksamhet\r\nborde   utökas  för  att   göra   högre   utbildning\r\ntillgänglig  för  fler. Lärosätena bör få ett större\r\nansvar  för lärcentrumen,  något  som  staten  borde\r\nreglera tydligare.\r\n\r\n\r\n33. Utbildning för utländska akademiker (punkt\r\n32) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub209 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOlika kompletterande utbildningar som  hittills  har\r\nanordnats  på eftergymnasial nivå har inte lett till\r\nomfattande  förbättringar.   Positiva   erfarenheter\r\nfinns   vid   Stockholms,   Linköpings   och   Lunds\r\nuniversitet  (Campus  Helsingborg),  Lärarhögskolan,\r\nMalmö högskola och Högskolan i Borås,  men  de är än\r\nså  längre begränsade till små grupper och de  hotas\r\natt bli  avbrutna  eller  läggas ned när lärosätenas\r\nekonomi förändras. Dessa satsningars största svaghet\r\när  den  osäkra finansieringen  och  förvirringen  i\r\nrelationer  mellan  olika  studiefinansiärer  - AMS,\r\nIntegrationsverket, kommuner och högskolor.\r\n\r\nHögskolorna   bör  ges  uppmuntran  och  stöd  att\r\nutforma utbildningsprogram  som  ger  personer,  som\r\nredan  har  en  utländsk utbildning, förutsättningar\r\natt   anpassa   sina    kunskaper    till    svenska\r\nförhållanden.    De    högskolor   som   presenterar\r\nlångsiktiga   och  väl  genomtänkta   förslag   till\r\nutbildningar av  denna typ bör garanteras långsiktig\r\nfinansiering.\r\n\r\n34. Universitetsstatus eller\r\nvetenskapsområde för vissa högskolor (punkt\r\n34, motiveringen) - m, fp, kd\r\n\r\nav  Ulf  Nilsson   (fp),   Inger  Davidson  (kd),\r\nMargareta  Pålsson  (m),  Ana Maria  Narti  (fp),\r\nTobias Billström (m) och Ewa Björling (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen   bör  enligt  utskottets   mening   avslå\r\nyrkandena      om       universitetsstatus       och\r\nvetenskapsområde.\r\n\r\nDet  finns  en  risk  att regeringen vid beslut om\r\nuniversitetsstatus eller  nya  vetenskapsområden tar\r\nalltför stor hänsyn till andra skäl  än  kvaliteten.\r\nHögskoleverket  gör  en  ambitiös  och  strukturerad\r\ngranskning av ansökningarna. Principen bör  vara att\r\nregeringen   skall   ge   universitetsstatus   eller\r\nvetenskapsområde   till   ansökande   högskolor  där\r\nHögskoleverket   har   undersökt   kvaliteten    och\r\ntillstyrkt ansökan.\r\n\r\n35. Inrättandet av ett oberoende\r\nkvalitetsinstitut för den högre utbildningen\r\nm.m. (punkt 38) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub378 yrkandena 8 och 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHögskoleverkets  ställning   som   ämbetsverk  under\r\nregeringen   kan   i   längden  innebära  försvagade\r\nmöjligheter att bedriva  en  självständig granskning\r\nav kvaliteten vid landets universitet och högskolor.\r\nDet   är   också  viktigt  att  skilja   mellan   de\r\nutvecklande och de uppföljande rollerna. Den viktiga\r\nutvärderingen  av  de  svenska lärosätenas insatser,\r\nderas  förmåga  att  bedriva   en   för  studenterna\r\nhögkvalitativ utbildning, måste därför  utövas av en\r\neller flera institutioner, vars arbete inte riskerar\r\natt   politiseras.   Det   bör   övervägas   att  ur\r\nHögskoleverket  bryta  ut kvalitetsgranskningen  och\r\nplacera  den  i  en  självständig  institution  utom\r\nräckhåll för politisk  och  ekonomisk  styrning från\r\nregeringen.  Institutet  bör bestå av representanter\r\nför  ämnesområden,  discipliner   och  vetenskapliga\r\ntidskrifter.  Högskoleverkets  roll  skall  renodlas\r\ntill  att  svara för ren myndighetsutövning.  Verket\r\nskall   t.ex.,    liksom    nu,    kunna    dra   in\r\nexamensrättigheter   för   utbildningar   som   inte\r\nupprätthåller kvalitetskraven.\r\n\r\n\r\n36. Konkurrensutsättning av Centrala\r\nstudiestödsnämnden (punkt 39) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservationen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/5:Ub321 yrkande 3\r\noch avslår motion\r\n2004/05:Ub218.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStudiemedelssystemet  måste  förändras  både  i  det\r\nkorta  och  det  långa perspektivet. På något längre\r\nsikt     är    det    angeläget     att     Centrala\r\nstudiestödsnämndens  de facto-monopol på att erbjuda\r\nstudielån  bryts. Studielånsmarknaden  måste  öppnas\r\nför verklig  konkurrens.  Genom att släppa in banker\r\noch andra finansiella institut  kan tillgängligheten\r\noch effektiviteten i administrationen av studielånen\r\nöka.  Vem som slutligen tillhandahåller  studielånen\r\navgör studenten  själv  efter  att ha valt mellan de\r\nalternativ som existerar på marknaden.  Staten skall\r\ngarantera  att  alla  studenter  erbjuds  en generös\r\noffentlig  studiefinansiering genom att gå i  borgen\r\nför studielånen.\r\n\r\n\r\n37. Införande av s.k. omvänd straffavgift för\r\nCentrala studiestödsnämnden (punkt 41) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub321 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFolkpartiet  föreslår  att det införs en  skyldighet\r\nför Centrala studiestödsnämnden  (CSN) att betala en\r\nomvänd straffavgift till studenter som inte får sina\r\nstudiemedel   i  tid,  t.ex.  på  grund   av   långa\r\nhandläggningstider eller annat byråkratiskt krångel.\r\nEn  sådan  straffavgift  skall  också  utbetalas  om\r\nstudenten inte får information eller svar på ansökan\r\ninom en viss  tid. Att införa en omvänd straffavgift\r\nvore ett rimligt  sätt  att  sätta  press på CSN att\r\nskärpa    sina   rutiner   så   att   effektiviteten\r\nförbättras.\r\n\r\n\r\n38. Organisationen för finansiering av\r\nmedicinsk forskning (punkt 42) - m\r\n\r\nav Margareta  Pålsson  (m),  Tobias Billström (m)\r\noch Ewa Björling (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub293 yrkande 17\r\noch bifaller delvis motion\r\n2004/05:So596 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att  på ett optimalt sätt kunna ta till vara den\r\npotential  som finns inom medicin, bioteknik, hälso-\r\noch sjukvård,  beteendevetenskap,  social omsorg och\r\narbetsmiljö  samt IT bör de myndigheter  som  i  dag\r\ninom  det  statliga  forskningsfinansieringssystemet\r\nsvarar  för olika  delar  av  forskningen  på  dessa\r\nområden integreras  inom  ramen  för  ett nationellt\r\ninstitut för hälsa och medicin, en motsvarighet till\r\nde  National Institutes of Health som finns  i  USA.\r\nGenom  detta  institut skapas en forskningsfinansiär\r\nmed ansvar för  hela  det samlade hälsovetenskapliga\r\nspektrumet. Ett sådant  råd  skulle  också  kunna ta\r\nomfattande     initiativ    för    att    möjliggöra\r\nfenomenbaserade      elitforskningsinstitut      med\r\ntillräckliga  resurser  för  att kunna bryta helt ny\r\nkunskapsmark.  De forskningsutförande  universiteten\r\noch högskolorna  skulle  kunna  ha  stor nytta av en\r\nforskningsfinansiär   av   denna   omfattning    och\r\nkompetens.\r\n\r\n\r\n39. Organisationen för finansiering av\r\nutbildningsvetenskaplig forskning (punkt 43)\r\n- kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 43\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub472 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt väsentligt inslag i den nya lärarutbildningen är\r\nutbildningsvetenskapen.     Ambitionen    att    öka\r\nforskningsanknytningen   av   lärarutbildningen   är\r\nmycket  lovvärd och angelägen. Det  är  möjligt  att\r\nintresset för forskning inte kommer förrän en lärare\r\nhar   noterat    problemställningar   i   den   egna\r\nlärargärningen. Mot  den  bakgrunden  är det viktigt\r\natt  det  finns forskningsinriktade påbyggnadskurser\r\nmot magister/master-,  licentiat- och doktorsexamen.\r\nDen    utbildningsvetenskapliga    kommittén    inom\r\nVetenskapsrådet  har hittills haft ett tidsbegränsat\r\nuppdrag.  Det är angeläget  att  kommitténs  uppdrag\r\npermanentas.\r\n\r\n\r\n40. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m\r\n\r\nav Margareta  Pålsson  (m),  Tobias Billström (m)\r\noch Ewa Björling (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion\r\n\r\n2004/05:Ub293 yrkande 16\r\noch avslår motionerna\r\n2004/05:Ub243,\r\n2004/05:Ub272 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub327 yrkandena 1-3,\r\n2004/05:Ub349,\r\n2004/05:Ub384 yrkande 4,\r\n2004/05:Ub420 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Ub456,\r\n2004/05:Ub459,\r\n2004/05:Ub461,\r\n2004/05:Sf355 yrkande 4,\r\n2004/05:So359 yrkande 4,\r\n2004/05:So617 yrkandena 2 och 3,\r\n2004/05:Kr254 yrkande 2,\r\n2004/05:MJ510 yrkande 8,\r\n2004/05:A321 yrkande 3 och\r\n2004/05:A352 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är viktigt att den medicinska forskningen får\r\nett välbehövligt  resurstillskott.  Denna  forskning\r\nmåste  byggas  ut  och antalet forskningsfinansiärer\r\nmåste öka.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.\r\n\r\n1. Avgifter i den svenska högskolan\r\n(punkterna 21 och 22) - v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nRätten till avgiftsfria studier  har  länge varit en\r\ngrundläggande  princip  i svensk utbildningspolitik.\r\nEtt öppet utbildningssystem  som är tillgängligt för\r\nalla   är  ett  viktigt  verktyg  för   att   minska\r\nklasskillnaderna,   öka  jämställdheten  och  minska\r\nsegregationen i det svenska  samhället.  Sverige kan\r\noch bör även ta ett ansvar för att minska de globala\r\norättvisorna  genom  att  erbjuda  utbildning   till\r\nutländska  studenter  på  samma villkor som svenska.\r\nDet innebär att vi anser att  högskolestudier  skall\r\nvara avgiftsfria för alla, oavsett härkomst, och att\r\nstaten   skall   ta   det  fulla  ansvaret  för  att\r\nfinansiera högskoleutbildningen.\r\n\r\nDet är också viktigt  att  kunskap  inte  blir  en\r\nhandelsvara vars värde endast mäts i dess ekonomiska\r\nnytta.   Rätten   till   kunskap   är  en  nödvändig\r\nbeståndsdel   i   en   demokrati.  Universitet   och\r\nhögskolor  har därför ett  demokratiskt  ansvar  att\r\nerbjuda  en  miljö   som  uppmuntrar  till  kritiskt\r\ntänkande och där kunskap har ett egenvärde.\r\nI  en  analys  av den internationella  rörligheten\r\nbland   studenter,  Marknadsföring   och   mobilitet\r\n(2004:25R),     konstaterar    Högskoleverket    att\r\navgiftsfriheten är  en  av  de  viktigaste orsakerna\r\ntill att utländska studenter väljer  att  studera  i\r\nSverige.  Genom  att  införa  avgifter  riskerar man\r\ndärför  att antalet utländska studenter vid  svenska\r\nhögskolor  minskar.  Dessutom, menar Högskoleverket,\r\nkan avgifter inom den  högre  utbildningen leda till\r\nökade   kostnader.  Det  kommer  att   krävas   fler\r\nstipendier    för    studenter   med   otillräckliga\r\nekonomiska     resurser,     administrationen     av\r\navgiftssystemet kommer att kräva  mer  resurser  och\r\nkostnaderna  för  internationell  marknadsföring  av\r\nuniversitet och högskolor kommer att öka.\r\nAvgiftsfriheten har dessutom ett mycket stort stöd\r\nbland både studenter och lärare inom högskolan. Både\r\nSveriges  förenade  studentkårer  (SFS) och Sveriges\r\nuniversitetslärarförbund   (SULF)   har   kritiserat\r\ntankarna  på  att införa avgifter för såväl  svenska\r\nsom utländska studenter.\r\n\r\n2. Otillfredsställande dimensionering av\r\nlärarutbildningen (punkt 23) - m\r\n\r\nav Margareta  Pålsson  (m),  Tobias Billström (m)\r\noch Ewa Björling (m).\r\n\r\nDet är statens ansvar att säkerställa  att det finns\r\nlärarutbildad personal. De senaste årens skärpningar\r\ni  lagen  har  höjt  kraven  på  att endast behöriga\r\nlärare skall anställas.\r\n\r\nSamtidigt       har       dimensioneringen      av\r\nlärarutbildningen   inte   följt   det   behov   som\r\nregeringen själv konstruerat.  Den  förlängning  som\r\nskett av förskollärarutbildningen har, precis som vi\r\nförutspådde,  lett  till  att färre studenter väljer\r\nden  inriktningen  och  fler i  stället  väljer  att\r\ninrikta sig mot grundskolans tidigare år.\r\nDen goda intentionen att fler förskollärare skulle\r\nha en längre utbildning bakom  sig när de inträdde i\r\nyrket  har  lett till att färre personer  söker  sig\r\ntill arbetsområdet.\r\nI en situation  där endast var femte student läser\r\nsin drömutbildning  på sitt drömlärosäte är det inte\r\nmärkligt att utbildningarna  tar  för  lång  tid och\r\ninte  leder  till bästa möjliga utfall. Såväl kraven\r\npå de olika lärartjänsterna  som  sättet att fördela\r\nutbildningsresurser  måste ses över  för  att  komma\r\ntill rätta med det av regeringen skapade problemet.\r\n\r\n3. Sättet för dimensionering av utbildningen\r\ntill lärarexamen (punkt 23) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nEnligt vår mening är en  nödvändig förutsättning för\r\natt skolutbildningen skall  hålla  god  kvalitet att\r\nlärarna  har adekvat utbildning för den undervisning\r\nde skall bedriva. Det är därför mycket angeläget att\r\nrekryteringen  till  lärarutbildning  av  olika slag\r\nökar  och  att  kommunerna efterlever sin skyldighet\r\natt använda utbildade  lärare.  Vi  påminner om vårt\r\nförslag  att  ett  anslag  förs upp i budgeten  till\r\nsatsning  på  behöriga  lärare,   förskollärare  och\r\nfritidspedagoger. Folkpartiet kan dock  inte  ställa\r\nsig   bakom   förslag  om  att  dimensioneringen  av\r\nlärarutbildningen  på  olika  inriktningar och olika\r\nlärosäten skall beslutas på nationell nivå.\r\n\r\n\r\n4. Förändringar i övrigt i\r\nresurstilldelningssystemet för\r\ngrundutbildningen (punkt 29) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nForskningsanknytningen   av   grundutbildningen   är\r\nviktig   för   utbildningens   kvalitet.    Eftersom\r\nresurstilldelningssystemet är under utredning avstår\r\nvi  från  att  reservera  oss till förmån för motion\r\n2004/05:Ub452. Folkpartiet  har i sitt budgetförslag\r\navsatt   medel   för   en   betydande    ökning   av\r\nfakultetsanslagen,  vilket  skulle göra det  möjligt\r\nför lärarna att ägna en större  del  än i dag av sin\r\narbetstid   till  forskning.  Detta  skulle   främja\r\ngrundutbildningens vetenskapliga anknytning.\r\n\r\n\r\n5. Resurstilldelningssystemet för forskning\r\noch forskarutbildning (punkt 30) - 1 v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\nFör ett universitet  är  det av största vikt att det\r\nråder  en  rimlig  balans  mellan   omfattningen  av\r\ngrundutbildningen  å  ena  sidan  och forskning  och\r\nforskarutbildning  å  den  andra.  Detta   bör  vara\r\nsäkerställt genom de fasta statliga anslagen till de\r\nolika verksamheterna.\r\nGenom  den snabba expansionen av grundutbildningen\r\nde senaste  åren har obalanser uppstått för några av\r\nuniversiteten,   främst   då   Linköpings  och  Umeå\r\nuniversitet.  Värst är det för Linköpings  del,  där\r\nnumera fakultetsanslaget  är  mindre  än  hälften så\r\nstort som grundutbildningsanslaget. Detta är  i  sig\r\nen  orimlig  situation.  Hittills  har universitetet\r\nlyckats    kompensera    detta    genom   att   vara\r\nframgångsrikt     med    att    attrahera    externa\r\nforskningsanslag,   bl.a.    från   Stiftelsen   för\r\nstrategisk   forskning   (SSF)   och    Verket   för\r\nnäringslivsutveckling  (Nutek).  Externa  anslag  är\r\ndock över tid osäkra. Kraven på motfinansiering  vid\r\nextern  anslagsgivning  och  minskade  resurser  hos\r\nanslagsgivande   myndigheter   gör   det  svårt  för\r\nuniversitetet att i längden behålla den  höga  nivån\r\nav externa anslag. Det låga fasta forskningsanslaget\r\nriskerar  därmed  att  få förödande konsekvenser för\r\nmöjligheterna  att bibehålla  en  god  forskningsan-\r\nknytning av grundutbildningen och att kunna satsa på\r\negna forskarassistent-  och  doktorandtjänster  samt\r\natt öka antalet mellantjänster för att förbereda den\r\nnödvändiga  rekryteringen  av  lärare inför de stora\r\npensionsavgångarna inom universitetet som kommer att\r\nske om ca 10 år.\r\nEnligt   min   mening   är   därför  behovet   för\r\nuniversitetet    i    Linköping    att    få    sitt\r\nfakultetsanslag höjt till en nivå jämförbar  med  de\r\nflesta andra universiteten stort och välmotiverat.\r\n\r\n6. Kostnadsansvaret vid utbildning utanför\r\nhögskoleorterna (punkt 31) - v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nLandets    lärcentrum    erbjuder    i   dag   såväl\r\ngrundläggande    som    gymnasial   vuxenutbildning,\r\npåbyggnadsutbildning,       KY-utbildning        och\r\nhögskoleutbildning.    Dessvärre    bedrivas    ofta\r\nverksamheten   som  tidsbegränsade  projekt,  vilket\r\nskapar  osäkerhet   och  otrygghet  när  det  gäller\r\nfinansieringen.  Jag  anser   att   staten,  på  ett\r\ntydligare   sätt   än   nu,  bör  ansvara  för   att\r\nverksamheterna vid landets  lärcentrum får möjlighet\r\natt utvecklas och få en fastare form.\r\n\r\n\r\n7. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård\r\n(punkt 33) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nDet är värdefullt att regeringen  nu  insett behovet\r\nsom   vi  påtalat  av  en  högskoleutbildning   inom\r\nmedicinsk fotvård. Den är nödvändig och efterfrågad.\r\n\r\n\r\n8. Högskoleutbildning i medicinsk fotvård\r\n(punkt 33) - v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nDet är  värdefullt  att  regeringen nu har insett behovet av en\r\nhögskoleutbildning i medicinsk  fotvård.  Det  finns\r\ndock ett antal andra yrken som också har behov av en\r\neftergymnasial   utbildning   med   tydlig  plats  i\r\nutbildningssystemet.    Exempel    på    detta    är\r\ntandsköterskeutbildningen                        och\r\nbarnskötarutbildningen.\r\n\r\nRiksdagen  begärde  våren  2004  en översyn av den\r\neftergymnasiala  yrkesutbildningen.  Utredningen  är\r\ntillsatt och skall lägga fram sitt betänkande  under\r\nvåren  2005.  Jag förutsätter att utredningen kommer\r\natt  föreslå  i vilken  form  olika  eftergymnasiala\r\nyrkesutbildningar    skall    bedrivas    och    att\r\nutbildningarna  konstrueras så att de är möjliga att\r\nbygga vidare på i nästa nivå i systemet.\r\n\r\n9. Deltagande i University of the Arctic (punkt\r\n36) - v\r\n\r\nav Britt-Marie Danestig (v).\r\n\r\nUniversity  of  the   Arctic   är  ett  nätverk  för\r\nsamarbete  inom  utbildning  och  forskning   i  det\r\ncirkumpolära  området.  Målet  är  att  stärka  hela\r\nregionen  genom högre utbildning. Det sker genom att\r\ngöra  utbildningen  mer  tillgänglig  och  lockande,\r\nskapa  och  förmedla  kunskap  till  nytta  för  den\r\narktiska  regionen, främja en arktisk identitet samt\r\nstärka  regionens   position  i  världen  genom  att\r\nfungera  som  ett  språkrör   för  arktiska  frågor.\r\nSvenska medlemmar i detta nätverk  är Luleå tekniska\r\nuniversitet,  Mitthögskolan  och  Umeå  universitet.\r\nDetta finansieras för närvarande helt  med ordinarie\r\nanslag. För att utveckla den högre utbildningen  och\r\nforskningen   i   denna   region  är  detta  nätverk\r\nnödvändigt.  Därför  anser  jag   att  staten  måste\r\ngarantera  en  mer  långsiktig finansiering  av  det\r\nsvenska deltagandet.\r\n\r\n\r\n10. Konkurrensutsättning av Centrala\r\nstudiestödsnämnden (punkt 39) - m\r\n\r\nav Margareta Pålsson  (m),  Tobias  Billström (m)\r\noch Ewa Björling (m).\r\n\r\nVi   anser   att  Centrala  studiestödsnämnden   bör\r\nutsättas   för   konkurrens.    Banker   och   andra\r\nfinansiella    företag    kan   också   administrera\r\nstudiestödet.  För  den  enskilde  studenten  skulle\r\nmakten  över den egna studiesituationen  bli  större\r\noch servicen  skulle  öka  när olika aktörer tvingas\r\nkonkurrera  om  studenterna.  Genom   att  lägga  ut\r\nadministrationen  av  lånen  på flera olika  aktörer\r\nkommer förutsättningarna för den  enskilde studenten\r\natt  få  gehör  för  sina  individuella   behov  och\r\nönskemål att öka avsevärt.\r\n\r\n\r\n11. Vissa forskningsområden (punkt 44) - m\r\n\r\nav  Margareta  Pålsson (m), Tobias Billström  (m)\r\noch Ewa Björling (m).\r\n\r\nForskningen kring designområdet  behöver  ges bättre\r\nmöjligheter.  Konsthantverkets,  formgivningens  och\r\nindustridesignens  historia,  liksom   den   samtida\r\ndesignen  behöver  både dokumenteras och analyseras.\r\nDesign  är  i  lika  hög   grad   en   kultur-   och\r\nnäringspolitisk   fråga   som  en  utbildningsfråga;\r\ndärför   är  samspelet  mellan   olika   aktörer   -\r\nformgivare,  utbildningsanstalter,  företag, privata\r\noch offentliga beställare, brukare m.fl. - viktigt.\r\n\r\n\r\n12. Vissa forskningsområden (punkt 44) - mp\r\n\r\nav Mikaela Valtersson (mp).\r\n\r\nGenom en mycket snabb teknikutveckling  med  trådlös\r\nkommunikation exponeras den svenska befolkningen för\r\nelektromagnetiska  fält.  Svensk  industri har varit\r\nmycket framgångsrik med mobil kommunikation,  varför\r\ndet  är  ett  nationellt  intresse  att tekniken kan\r\nutvecklas på ett framgångsrikt och säkert  sätt. Det\r\när   därför   av   största  vikt  att  kunskapen  om\r\nhälsoeffekter av elektromagnetiska fält ökar.\r\n\r\nSamma  sak  gäller  förslagen   om   satsning   på\r\nforskning   och   utveckling   av  den  industriella\r\nproduktionen.    En   omfattande   utflyttning    av\r\nproduktion  ur  Sverige  pågår  och  har  fått  till\r\nkonsekvens arbetslöshet  och ett minskat forsknings-\r\noch utvecklingsmässigt fokus  på produktionsområdet.\r\nI båda fallen rör det sig om att  utveckla kunskaper\r\nsom har stor betydelse för Sveriges näringsliv.\r\nNaturskolorna är med sin utomhuspedagogik  viktiga\r\nresurser  i  skolans  undervisning. I dag finns viss\r\nforskning om pedagogiska  utemiljöer, men det behövs\r\nen fortsatt satsning och utveckling av kunskapen.\r\nHur de statliga resurserna  till  forskning  skall\r\nstyras,  liksom  hur  forskarskolor skall komma till\r\nstånd, är dock saker som  bör behandlas i anslutning\r\ntill den kommande forskningspropositionen.\r\n\r\n13. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning för budgetåret\r\n2005 m.m. (punkt 45) - m\r\n\r\nav Margareta Pålsson (m),  Tobias  Billström  (m)\r\noch Ewa Björling (m).\r\n\r\nEn  riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister beslutade den 24\r\nnovember  att  fastställa  ekonomiska  ramar  för de\r\nolika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en\r\nberäkning   av   statens  inkomster  avseende  2005.\r\nSamtidigt  fastställdes   utgiftstaket   för  staten\r\ninklusive   ålderspensionssystemet   vid  sidan   av\r\nstatsbudgeten för åren 2005 och 2006.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   har   i   partimotion\r\n2004/05:Fi231   En   politik   för   arbete   och  i\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.  Våra\r\nförslag  syftar till att bryta  bidragsberoende  och\r\nutanförskap,  ge  fler medborgare makt över den egna\r\nvardagen  samt  trygga  goda  statsfinanser  och  en\r\nlångsiktig finansiering  av välfärden. Vi vill satsa\r\npå   offentliga   kärnverksamheter   som   sjukvård,\r\nrättstrygghet   och   skola   i   stället   för   på\r\nbidragssystemen.\r\nVi  föreslår  en  växling  från  subventioner  och\r\nbidrag till omfattande  skattesänkningar  för  alla,\r\nfrämst  för  låg-  och medelinkomsttagare. Samtidigt\r\nvärnar vi de människor  som  är  i  störst  behov av\r\ngemensamma  insatser  och  som  har  små  eller inga\r\nmöjligheter att påverka sin egen situation.  Vi slår\r\nockså fast att det allmänna skall tillföras resurser\r\nför   att   på  ett  tillfredsställande  sätt  kunna\r\ngenomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.\r\nNär riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en\r\nannan inriktning  av  politiken deltar vi inte i det\r\nnu  aktuella  beslutet om  anslagsfördelningen  inom\r\nutgiftsområdet 16.\r\nI det följande  redovisar  vi vilken fördelning på\r\nanslagen inom utgiftsområde 16  som  vi  förordade i\r\nvår anslagsmotion 2004/05:Ub419.\r\n\r\nModeraterna förordar att staten övertar ansvaret för\r\ngrundskolans  finansiering  från kommunerna  fr.o.m.\r\n2007. Vid övergången till nationell  skolpeng  avser\r\nvi  att  öka satsningen på grundskolan med 1 miljard\r\nkronor. Kostnadsansvaret  övertas inom ramen för ett\r\nsystem i vilket staten fastställer ersättningsnivåer\r\ninom  ett  system som vi valt  att  kalla  nationell\r\nskolpeng. Den  nationella skolpengen betalas ut till\r\nden skola som eleven  valt för att täcka kostnaderna\r\nför elevens skolgång. Resurser  för elever med behov\r\nav särskilt stöd anvisas särskilt utöver den vanliga\r\nskolpengen.  Skolverkets  roll  förändras   för  att\r\ntillgodose       den      nya      ansvarsfördelning\r\nskolpengssystemet medför.\r\n\r\nEn nödvändig åtgärd  för  att  lyfta  kvaliteten i\r\nskolan är att uppföljning och utvärdering förbättras\r\noch  blir mer tillgänglig för elever, föräldrar  och\r\npersonal.  Därför reserverar Moderaterna medel under\r\n25:86 Nationellt kvalitetsinstitut för att bygga upp\r\nett  fristående   nationellt  kvalitetsinstitut  med\r\nbörjan fr.o.m. den  1  januari 2005. Det innebär att\r\nvissa delar av Skolverkets  verksamhet  flyttas över\r\ntill det fristående institutet.\r\nTillsyn och tillståndsgivning för skolan  bör vara\r\nkvar   hos   Skolverket.   Skolverkets   kvarvarande\r\nverksamhet skall föras samman med Specialpedagogiska\r\ninstitutets,  25:4.  Anslaget under denna punkt  tas\r\nbort.  Moderaterna  anvisar   272   623  kr  mer  än\r\nregeringen  under  25:1 Statens skolverk.  Delar  av\r\nanslaget för Specialpedagogiska  institutet överförs\r\ntill    25:6   Specialskolemyndigheten    för    att\r\nsäkerställa  kvaliteten  och  tillgängligheten i den\r\nfasta  organisationen  för specialskolan.  Samtidigt\r\nanser vi att den nya Myndigheten  för skolutveckling\r\nunder anslag 25:2 bör avvecklas.\r\nFör att säkerställa hög kvalitet  i undervisningen\r\noch vid resurscenter anslår Moderaterna  116 719 000\r\nkr  mer  än  regeringen  under  anslag 25:6 Special-\r\nskolemyndigheten. Vi anser att det  finns  behov  av\r\nstatliga  specialskolor.  Vi  anslår  24  600 000 kr\r\nunder   25:5   Skolutveckling   och   produktion  av\r\nläromedel   till   utveckling   av   läromedel   för\r\nhandikappade. Detta är angeläget eftersom bristen på\r\nanpassade läromedel fortfarande är ett problem.\r\nModeraterna  avvisar  den  riktade  satsningen  på\r\npersonalförstärkningar  i  förskolan  under   anslag\r\n25:10. Förskolan behöver ett resurstillskott, men är\r\ninte  betjänt  av  bidrag som styr medlen, lika lite\r\nsom skolan kunnat dra  full  nytta  av  den  riktade\r\nsatsningen  på  personalförstärkningar  där.  Vidare\r\nreserveras  1 000 000 miljoner kronor för införandet\r\nav anslag 25:87 Barnskola.\r\nMedlen under  anslagen  25:17  Statligt  stöd  för\r\nutbildning   av   vuxna   och   26:19   Bidrag  till\r\nkvalificerad  yrkesutbildning,  liksom  medlen   för\r\nfolkhögskoleplatser  under utgiftsområde 17 överförs\r\ntill  anslag 25:92 Vuxnas  utbildning.  Under  detta\r\nanslag  anvisar Moderaterna medel för Kunskapslyftet\r\noch kvalificerad yrkesutbildning. Vår anslagsram ger\r\nutrymme för  en  kraftig  ökning  av antalet platser\r\ninom KY-utbildningen. Vi anslår medel motsvarande 21\r\n000 platser år 2005. Antalet platser  bör  ökas till\r\n25 000 platser år 2007.\r\n\r\nAnslagen  till grundläggande högskoleutbildning  har\r\nurholkats med  omkring 25 % sedan Socialdemokraterna\r\nåtertog  regeringsmakten.   Vi  vill  nu  inleda  en\r\nsuccessiv   återuppbyggnad  av  dessa   anslag   och\r\nföreslår  att   drygt   146  miljoner  kronor  skall\r\ntillföras  grundutbildningen   2005.   Det   samlade\r\ngrundutbildningsanslaget   skall   fördelas   mellan\r\nlärosätena  med  utgångspunkt  i  studenternas  val.\r\nAnslaget   25:74  Enskilda  utbildningsanordnare  på\r\nhögskoleområdet     m.m.     tillförs     i     vårt\r\nbudgetalternativ 20 miljoner kronor.\r\n\r\nLärosätenas     anslag    till    forskning    och\r\nforskarutbildning vill  vi också tillföra sammanlagt\r\nytterligare drygt 621 miljoner  kronor,  i syfte att\r\nstärka  den fria forskningen samt finansieringen  av\r\ndoktorander.\r\n\r\nCentrala   studiestödsnämnden   tillförs   med  vårt\r\nförslag  180 miljoner kronor under budgetåret  2005.\r\nVi  anser  att   myndigheten  inte  skall  disponera\r\navgifter på det sätt  som regeringen medger eftersom\r\ntekniken innebär att man  kringgår budgetramen. Vårt\r\nförslag innebär i praktiken  en  lägre  driftram för\r\nmyndigheten, som vi dessutom vill konkurrensutsätta.\r\nVidare   reducerar   vi   anslagsramen  under  25:85\r\nUtvecklingsarbete   inom   Utbildningsdepartementets\r\nområde m.m. med 6 787 000 000 kr.\r\n\r\n\r\n14. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning för budgetåret\r\n2005 m.m. (punkt 45) - fp\r\n\r\nav Ulf Nilsson (fp) och Ana Maria Narti (fp).\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas budgetförslag  för  år 2005\r\nsyftar    till    att    förändra    de   ekonomiska\r\nförutsättningarna  så  att en högre stabil  tillväxt\r\nuppnås och att den dryga  miljon  människor som står\r\nutanför arbetsmarknaden får en möjlighet  att  komma\r\nin  och  bidra  med  en  egen  arbetsinsats. För att\r\nåstadkomma detta är det nödvändigt  att fler arbetar\r\noch  att  statsskulden minskar. Ett viktigt  verktyg\r\nför att uppnå  detta är sänkta skatter på arbete och\r\nföretagande.  Våra   utgiftsökningar   avser  främst\r\nbistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård  och omsorg\r\nsamt   förbättringar  för  handikappade.  Vi  uppnår\r\nutrymme  för  detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan\r\noch en reformerad arbetsmarknadspolitik.\r\n\r\nVårt förslag  till utgiftsram för utgiftsområde 16\r\nhar   emellertid   avslagits    av    riksdagen    i\r\nbudgetprocessens   första   steg.   Då  Folkpartiets\r\nbudgetförslag är en helhet är det inte  meningsfullt\r\natt    delta   i   fördelningen   på   anslag   inom\r\nutgiftsområdena.   I   det   följande   redovisas  i\r\nsammanfattning  innehållet i vårt budgetförslag  för\r\nutgiftsområde 16.\r\n\r\nMyndigheten  för  skolutveckling   bör  läggas  ned,\r\neftersom skolutveckling skall ske på  lokal nivå med\r\nstöd  av universitet och högskolor. En ny  myndighet\r\nbör  tillskapas,   vars   ansvarsområde  skall  vara\r\ntillsyn och utvärdering av  skolväsendet.  Medel för\r\ndenna    tas    från    Skolverket.   Anslagen   för\r\nskolutveckling kan minskas något.\r\n\r\nFolkpartiet anser att de bidrag som i dag betalas ut\r\ntill personalförstärkningar  i  skola och fritidshem\r\nhar bidragit till att höja andelen  obehöriga lärare\r\noch  fritidspedagoger. När nu bidraget  också  skall\r\ngälla  förskolan,  är  det  särskilt viktigt att det\r\ngörs  klart  att  kommuner  bara   skall   tilldelas\r\nbidraget    om   de   anställer   behöriga   lärare,\r\nfritidspedagoger  och förskollärare. Den pedagogiska\r\nverksamheten blir lidande  om  personer  som  saknar\r\nrätt utbildning skall vara ansvariga.\r\n\r\nFolkpartiet  anser  att barn med utländsk bakgrund\r\nskall    sökas    upp   och   erbjudas    avgiftsfri\r\nspråkförskola. Detta  och andra satsningar, t.ex. på\r\npedagogiskt  samarbete  mellan   familjedaghem   och\r\nförskollärare,  bekostas  genom att de föräldrar som\r\nhar fyra- eller femåringar  i  förskola  mer  än tre\r\ntimmar  per  dag,  inte  får  avdrag  för tre timmar\r\nenligt reformen allmän förskola.\r\nVuxenutbildningen  är  i dag ett kommunalt  ansvar\r\nmen   det  statliga  projekt  som   tidigare   hette\r\nKunskapslyftet  har  levt  vidare  i  olika  former.\r\nResurserna till detta projekt kan dras ned, eftersom\r\ndet    reella    behovet    inte    är   så   stort.\r\nVuxenutbildningen  belastas  i dag av studenter  som\r\nläser  trots  att de redan har godkända  betyg  från\r\ngymnasiet.\r\n\r\nHögskolan har byggts  ut  så kraftigt och resurserna\r\ntill  grundutbildningen  urholkats   så  mycket  att\r\nkvaliteten    blivit   lidande.   Vi   vill   minska\r\nutbyggnadstakten  med  ca 3 000 platser. Tillsammans\r\nmed  en  minskning  av  anslaget   25:75   Särskilda\r\nutgifter  inom universitet och högskolor m.m.   vill\r\nvi därmed frigöra  200 miljoner kronor för att satsa\r\ndem  på kvalitetshöjning.  Vidare  föreslår  vi  ett\r\nanslag på 70 miljoner kronor för att lärosäten skall\r\nkunna  starta  reguljära  kompletteringsutbildningar\r\nför    utländska    akademiker.    Forskning     och\r\nforskarutbildning  tillförs i vårt budgetförslag 600\r\nmiljoner kronor. Denna  ökning  skall  fördelas till\r\nalla högskolor med vetenskapsområde.\r\n\r\nVi  vill  anvisa 30 602 000 kr mindre till  anslaget\r\n25:78 Högskoleverket  än  vad regeringen föreslagit.\r\nBesparingen avser helt det  till verket knutna rådet\r\nför högre utbildning.\r\n\r\nUnder anslaget till Vetenskapsrådet  bör  enligt vår\r\nmening      ingen     anslagspost     finnas     för\r\nutbildningsvetenskaplig forskning, eftersom vi anser\r\natt sådan forskning  kan  och  bör finansieras genom\r\nämnesråden   för   humaniora  och  samhällsvetenskap\r\nrespektive för naturvetenskap och teknikvetenskap.\r\n\r\n\r\n15. Anslagen inom utgiftsområde 16\r\nUtbildning och universitetsforskning för\r\nbudgetåret 2005 m.m. (punkt 45) - kd\r\n\r\nav Inger Davidson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna har  i parti- och kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken  än den regeringen och\r\ndess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas budgetalternativ  tar  sikte på\r\natt       långsiktigt       förbättra       Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer\r\nför  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och\r\nstrategiska skattesänkningar på arbete och sparande.\r\nDärigenom    skapas    förutsättningar    för    att\r\nsysselsättningen  skall  kunna   öka   i   en  sådan\r\nutsträckning att välfärden tryggas för alla.\r\nEn   ekonomi   som   vilar   på   väl   fungerande\r\ninstitutioner   -  såsom  förutsägbart  rättssystem,\r\npersonligt  ansvarstagande,   god   affärsetik   och\r\nhederlighet   i   uppträdande  människor  emellan  -\r\nutmärks  av ordning  och  låg  osäkerhet.  En  sådan\r\nordning uppkommer  inte  spontant utan bygger på att\r\nsamhället  grundas  i  en gemensam  etik  med  dessa\r\ninslag. I vårt samhälle  är  det  den  etik  som det\r\nklassiska  kristna kulturarvet förmedlar. Det kostar\r\nbåde merarbete,  tid  och  pengar att kompensera och\r\nreducera   den   osäkerhet  som  dåligt   fungerande\r\ninstitutioner skapar.\r\nInom  ramen för marknadsekonomin  vill  vi  förena\r\nfrihet och  solidaritet. Grundläggande är individens\r\nfrihet  under   ansvar.   Enskilda   initiativ   och\r\npersonligt  ansvarstagande skall uppmuntras. Statens\r\nuppgift  är att  säkra  en  grundläggande  ekonomisk\r\ntrygghet för  alla.  Det sker genom socialpolitiken,\r\nskattesystemet,    lagar    och    den    offentliga\r\nverksamheten. Ett exempel  på detta är gemensamt och\r\nsolidariskt  finansierad  social  service  som  alla\r\nmedborgare har rätt till, men  också stor frihet för\r\nindividen  att  välja  vem som skall  tillhandahålla\r\ndenna service.\r\nArbetsmarknaden måste  göras  mer flexibel och den\r\nkraftigt  ökande sjukfrånvaron måste  mötas  med  en\r\nförbättrad arbetsmiljö och rehabilitering. Skatterna\r\npå arbete och  företagande  måste sänkas och på sikt\r\nanpassas    till    omvärldens    betydligt    lägre\r\nskattetryck.  Det  svenska  konkurrenstrycket  måste\r\nförbättras.  Vidare  måste  den  offentliga  sektorn\r\nförnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas\r\nbehov  och  bättre tillvarata personalens  kompetens\r\noch   idéer.   Dessutom   måste   valfriheten   inom\r\nfamiljepolitiken  öka,  rättsväsendet återupprättas,\r\npensionärernas  ekonomiska   situation  stärkas  och\r\ninfrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna  anser\r\nockså att statens lånebehov kan minskas jämfört  med\r\nregeringens  förslag  genom ett starkare finansiellt\r\nsparande  och genom en snabbare  avveckling  av  det\r\nstatliga  ägandet   av   bolag  som  verkar  på  den\r\nkonkurrensutsatta marknaden.\r\nMålet med våra reformer  på  dessa  områden är att\r\nskapa  förutsättningar  för en uthållig tillväxt  på\r\nåtminstone   3   %  över  en  konjunkturcykel,   där\r\nsysselsättningen kan  öka  utan  att inflationen tar\r\nfart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar\r\noch  välfärd  kan öka utan politisk  detaljstyrning,\r\ndär den offentliga  sektorn kan vitaliseras och möta\r\nökande behov utan att jagas av krympande skattebaser\r\noch    där    statens    finanser     blir    mindre\r\nkonjunkturkänsliga.\r\nRiksdagsmajoriteten       -      bestående      av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister - har nu genom förslag till ramar för\r\nde olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens\r\ninkomster ställt sig bakom  en  annan  inriktning av\r\npolitiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.\r\nDärför  redovisar  vi i detta särskilda yttrande  (i\r\nstället för i en reservation) den del av vår politik\r\nsom rör utgiftsområde  16 och som vi skulle ha yrkat\r\nbifall till om vårt förslag  till  ramar hade vunnit\r\nriksdagens bifall i den första beslutsomgången.\r\n\r\nVi anser att förskoleverksamheten intimt  hör samman\r\nmed  synen  på omsorg om barnen. Utgångspunkten  för\r\nval av barnomsorg  skall  vara  barnets  bästa,  och\r\nföräldrarna   skall   ges   rätt   att   välja   den\r\nbarnomsorgsform  som  passar  deras  barn  bäst. Det\r\ninnebär  att det måste finnas ett varierat utbud  av\r\nolika barnomsorgsformer, inklusive omsorg i det egna\r\nhemmet, för att skapa valfrihet och rättvisa.\r\n\r\nSkolan är  en  framtidsinvestering för de enskilda\r\nmedborgarna och för  samhället  i  stort.  Under  de\r\nsenaste åren har varken kommunerna eller staten levt\r\nupp  till  sina  åtaganden  för utbildningsväsendet.\r\nTrots att mer resurser kommit skolorna till del, har\r\nmånga  skolor  i  dag  en  standard   som   inte  är\r\ntillräcklig för att de mål och riktlinjer som  finns\r\ni  läroplanen  skall  uppnås. En utbildningssatsning\r\nmåste därför lägga stor  vikt vid kärnverksamheten i\r\ngrundskolan och gymnasieskolan  för att garantera en\r\nlikvärdig     utbildning     över    hela    landet.\r\nKristdemokraterna anser att skolutveckling skall ske\r\nute    på    de    enskilda    skolorna   samt    på\r\nlärarhögskolorna, inte på en statlig  myndighet.  Vi\r\nföreslår  därför  att Myndigheten för skolutveckling\r\nläggs  ned. Vi satsar  därför  extra  resurser  till\r\nSkolverket  för  att  det  skall  kunna  stärka  sin\r\ntillsyns-   och  kvalitetsgranskningsverksamhet.  Vi\r\navsätter också  under  en  treårsperiod  15 miljoner\r\nkronor   till   att  stärka  arbetet  vid  de  fasta\r\nskoldelarna på Ekeskolan  och  Hällsboskolan för att\r\ntillgodose de multihandikappade barnens behov.\r\n\r\nDen  socialdemokratiska  regeringens   satsning   på\r\nhögskolan   är   slutförd.   Nu   tvingas  man  till\r\nindragningar av en del outnyttjade  högskoleplatser.\r\nDetta visar att den kristdemokratiska kritiken varit\r\nriktig:  utbyggnaden  har  gått för fort  och  medel\r\nbehövs för att stärka kvaliteten.  I linje med detta\r\nanslår Kristdemokraterna 40 miljoner kronor  för att\r\nöka antalet disputerade lärare.\r\n\r\nVår  övertygelse  är  att  samhällets  behov  inte\r\ntillgodoses  genom  ensidiga insatser  på  akademisk\r\nutbildning.    Det   behövs    också    kvalificerad\r\nyrkeskunskap   genom    eftergymnasial   utbildning.\r\nKristdemokraterna    vill    därför     införa    en\r\nyrkeshögskola.   Som  inledning  till  denna  reform\r\ntillför vi 10 miljoner kronor 2005.\r\nFör att ge lärosätena  ytterligare  resurser  till\r\nkvalitetsfrämjande  åtgärder anser vi att lärosätena\r\ni  Sverige,  liksom  i  många  andra  länder,  skall\r\ntillåtas  sälja  utbildningsplatser  till  utländska\r\nintressenter, såväl till stater och företag som till\r\nenskilda personer utanför EES-området.\r\nSverige  är  ett  kunskapsintensivt  samhälle  där\r\nforskningen får allt  större  betydelse för tillväxt\r\noch  välfärd.  Kristdemokraterna  anslår  därför  75\r\nmiljoner mer än  regeringen  2005 till forskning och\r\nforskarutbildning.\r\n\r\nVi  vill  anvisa  4,9  miljoner kronor  mindre  till\r\nanslaget  25:78  Högskoleverket  än  vad  regeringen\r\nföreslagit. Besparingen  är  en  allmän besparing på\r\nmyndigheterna  inom utbildningsområdet.  Vi  bedömer\r\natt   förändring  av   basnivån   kan   göras   utan\r\ninskränkningar  i  verksamheten.  Vi föreslår vidare\r\natt   anslaget   25:83   Myndigheten  för   Sveriges\r\nnätuniversitet avskaffas.  Det  är enligt vår mening\r\nlärosätena  som  skall ha ett lokalt  och  gemensamt\r\nansvar       för      Nätuniversitetet.       Enligt\r\nEkonomistyrningsverket  finns  det 272 myndigheter i\r\nSverige.  Sverige  har på fyra år  fått  femtio  nya\r\nsmåmyndigheter.  Staten  skulle  kunna  spara  flera\r\nhundra    miljoner   kronor    årligen    och    öka\r\neffektiviteten   genom   att   sanera   bland   alla\r\nsmåmyndigheter.    Kristdemokraterna    har   därför\r\nföreslagit      strategiska      förbättringar     i\r\nmyndighetsstrukturen  genom  att Högskoleverket  ges\r\nfler  uppgifter.  Vi  vill också  avskaffa  anslaget\r\n25:85           Utvecklingssamarbete            inom\r\nUtbildningsdepartementets område m.m.\r\n\r\nUnder   anslaget   26:11   Särskilda   utgifter  för\r\nforskningsändamål  anser  vi att de medel  som  står\r\ntill  regeringens  disposition  kan  minskas  med  9\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\n\r\n16. Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning\r\noch universitetsforskning för budgetåret\r\n2005 m.m. (punkt 45) - c\r\n\r\nav Sofia Larsen (c).\r\n\r\nI  riksdagen  finns  en  majoritet  -  bestående  av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens\r\ninkomster avseende år 2005 i den statliga  budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt\r\nförslaget  om  preliminära  utgiftstak för åren 2005\r\noch 2006.\r\n\r\nCenterpartiets budgetalternativ - med förslag till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n-  skall  ses som en helhet, där  inte  någon  eller\r\nnågra delar  kan  brytas  ut  och behandlas isolerat\r\nfrån de andra.\r\nCenterpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns\r\npå det friska och inte på det sjuka. Att mer än 20 %\r\nav    den    arbetsföra    befolkningen     är     i\r\narbetsmarknadspolitiska        åtgärder,       öppen\r\narbetslöshet, sjukskrivning eller förtidspension, är\r\ninte tillfredsställande. Alla dessa  människor är en\r\nresurs.  Varje individ kan, med  en annan  syn,  ges\r\nmöjlighet  att  bidra  med  vad  han  eller  hon kan\r\nprestera.\r\nFör  att  uppnå en positiv förändring fordras  ett\r\nannat tänkande,  där  individen  ges självkänsla och\r\nsjälvbestämmande   och   där  samhället   ser   till\r\nmänniskan i första hand och inte till systemet som i\r\ndag,  ett  samhälle  som  bygger   på  federalismens\r\nprinciper   där  individen  och  lokalsamhället   är\r\ngrunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess\r\nbl.a.  genom  att   sänka  skatterna  för  låg-  och\r\nmedelinkomsttagare.\r\nDen  globala tillväxten,  energiförsörjningen  och\r\nden därmed  sammanhängande miljöproblematiken väcker\r\nstora frågor om framtiden. Den långsiktiga lösningen\r\nför en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som\r\nanvänder  förnybara   resurser.  Centerpartiet  vill\r\ngenom vårt budgetalternativ  beträda vägen som leder\r\nin i kretsloppssamhället.\r\nNäringsliv  och företagande  är  grunden  för  ett\r\nblomstrande samhälle. Ett Sverige där företagande är\r\nminst lika naturligt  som anställning måste vara ett\r\nframtidsmål.\r\nI allt från skolan till  myndigheter  måste vikten\r\nav  företagande  och företagsamhet uppmuntras.  Allt\r\ndetta tillsammans med en tydlig bild av ett framtida\r\nhållbart och grönt  samhälle  är bärande delar i den\r\nresa in i framtiden som Centerpartiets  budgetmotion\r\nanslår.\r\nI  ett  samhälle  där  kunskaper är den viktigaste\r\ngrunden för ekonomisk utveckling  är  lika  tillgång\r\ntill   bra   utbildning   en   avgörande  fråga  för\r\nsjälvbestämmande. Utbildning är  den  viktigaste och\r\nmest  långsiktiga  vägen  till  social och  regional\r\nutjämning. Centerpartiet vill investera i utbildning\r\npå   alla   nivåer,   från   förskola,   grundskola,\r\ngymnasieskola till högre utbildning och forskning, i\r\nett livslångt lärande.\r\nUtbildning ger redskapen för människor att  infria\r\nsina   framtidsdrömmar.  Kunskap  innebär  makt  att\r\nförändra  och  påverka  samhället i stort, men också\r\nmakt  att göra sina egna val. Politiken måste därför\r\nbygga på en grund som erbjuder alla lika möjligheter\r\ntill en god utbildning; i  allt från grundutbildning\r\ntill specialinriktad kvalificerad yrkesutbildning.\r\n\r\nVi anser att regeringens \"Wärnerssonpengar\" skall gå\r\ndirekt till kommunerna och användas  efter det behov\r\nsom   finns.   I   enlighet  med  det  förslag   som\r\npresenterades    av   den    parlamentariska    s.k.\r\nUtjämningskommittén  föreslår  Centerpartiet  att de\r\nspecialdestinerade         statsbidragen         för\r\npersonalförstärkning   i   skola   och   fritidshem,\r\nstatligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxa i\r\nbarnomsorgen  omvandlas  till generella statsbidrag.\r\nAnslagen  25:10 Bidrag till  personalförstärkning  i\r\nförskola och  25:11 Bidrag till personalförstärkning\r\ni skola och fritidshem  bör  därför  överföras  till\r\nutgiftsområde  25  Allmänna  bidrag till kommunerna.\r\nAnslaget 25:17 Statligt stöd för utbildning av vuxna\r\növerförs till utgiftsområde 25  liksom anslaget 25:9\r\nMaxtaxa  i barnomsorgen m.m. Anslaget  25:16  Bidrag\r\ntill vissa  organisationer för uppsökande verksamhet\r\navskaffas.\r\n\r\nCenterpartiet    anser    att    ett    nationellt\r\nkvalitetsinstitut  skall  inrättas  med uppgift  att\r\nutveckla  och  förfina metoder för utvärdering  samt\r\nstödja kommunerna  i deras arbete. Till detta anslag\r\navsätter vi 200 miljoner  kronor  år  2005 samtidigt\r\nsom  vi  tar  bort  anslaget  25:2  Myndigheten  för\r\nskolutveckling.   Anslaget  25:1  Statens   skolverk\r\nminskas  med  70 miljoner  kronor  och  anslag  25:3\r\nUtveckling av skolväsende och barnomsorg minskas med\r\n50 miljoner kronor.\r\nCenterpartiet  vill  öka  antalet  platser för den\r\nkvalificerade  yrkesutbildningen för att  tillgodose\r\nnäringslivets    efterfrågan     på     kvalificerad\r\narbetskraft.  Vi understryker vikten av att  en  hög\r\nkvalitet på utbildningarna  bibehålls. Centerpartiet\r\ntillför  anslaget  25:19  Bidrag  till  kvalificerad\r\nyrkesutbildning 54 miljoner kronor.\r\n\r\nInom området universitet och  högskolor  föreslår vi\r\natt   anslaget   25:75   Särskilda   utgifter   inom\r\nuniversitet och högskolor m.m. minskas med drygt  67\r\nmiljoner kronor, nämligen den anslagspost som enligt\r\nbudgetpropositionen   skall   stå  till  regeringens\r\ndisposition.\r\n\r\nForskning  och  forskarutbildning   skall  i  vårt\r\nbudgetförslag   tillföras   sammanlagt   drygt   400\r\nmiljoner  kronor. Vi föreslår en ökning av  anslaget\r\ntill forskning och forskarutbildning med 15 miljoner\r\nkronor  vardera   vid  Luleå  tekniska  universitet,\r\nKarlstads,    Växjö    och    Örebro    universitet,\r\nMittuniversitetet och Mälardalens  högskola,  med 10\r\nmiljoner   kronor   vardera   vid   Uppsala,  Lunds,\r\nGöteborgs, Umeå och Linköpings universitet och med 5\r\nmiljoner  kronor vardera vid Karolinska  institutet,\r\nKungl.   Tekniska   högskolan,   Blekinge   tekniska\r\nhögskola,  Malmö  högskola,  Högskolan i Kalmar samt\r\nHögskolan  i Jönköping. Därutöver  föreslår  vi  ett\r\nnytt anslag  på drygt 222 miljoner kronor, som skall\r\ngå till en allmän  förstärkning  av  forskningen och\r\nforskarutbildningen vid landets samtliga  lärosäten,\r\ndärav ca 82 miljoner kronor till forskningen  vid de\r\nlärosäten  som  inte  har eget anslag till forskning\r\noch forskarutbildning.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen     har    i    proposition     2004/05:1\r\nBudgetpropositionen   för   2005,  utgiftsområde  16\r\nUtbildning och universitetsforskning, föreslagit\r\n\r\n1. att riksdagen antar regeringens  förslag till lag\r\nom ändring i skollagen (1985:1100) (avsnitten 2.1,\r\n6.1.2 och 6.1.15),\r\n\r\n2. att riksdagen antar regeringens förslag  till lag\r\nom  fortsatt  giltighet  av  lagen (1995:1249)  om\r\nförsöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över\r\nutvecklingsstörda  barns skolgång  (avsnitten  2.2\r\noch 6.1.14),\r\n\r\n3. att riksdagen bemyndigar  regeringen  att,  i  de\r\ndelar  avtalet  innebär  ekonomiska  åtaganden för\r\nstaten, godkänna avtal mellan svenska  staten  och\r\nvissa landsting om samarbete om grundutbildning av\r\ntandläkare,  odontologisk forskning och utveckling\r\nav tandvården (avsnitt 8.1.5),\r\n\r\n4. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2005   för  ramanslaget  25:5  Skolutveckling  och\r\nproduktion    av    läromedel   för   elever   med\r\nfunktionshinder besluta  om  bidrag  som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n10  000 000 kr under 2006 och högst 10 000 000  kr\r\nunder 2007 (avsnitt 10.1.5),\r\n\r\n5. att  riksdagen  bemyndigar  regeringen  att under\r\n2005    för    ramanslaget   25:19   Bidrag   till\r\nkvalificerad  yrkesutbildning  besluta  om  bidrag\r\ntill kvalificerad  yrkesutbildning  som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n755 834 000 kr under 2006 och högst 797 129 000 kr\r\nunder perioden 2007-2010 (avsnitt 10.1.19),\r\n\r\n6.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2005   för   ramanslaget   25:21   Utveckling   av\r\npåbyggnadsutbildningar   besluta  om  bidrag   som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden   medför\r\nutgifter på högst 275 000  000  kr  under 2006 och\r\nhögst  225  000  000  kr  under perioden 2007-2010\r\n(avsnitt 10.1.21),\r\n\r\n7.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under\r\n2005 för ramanslaget 25:75 Särskilda utgifter inom\r\nuniversitet   och   högskolor   m.m.   besluta  om\r\ntilldelning  av  medel  för  stipendier på Svenska\r\ninstitutets område som medför  utgifter på högst 3\r\n000 000 kr under 2006 (avsnitt 10.1.75),\r\n\r\n8.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under\r\n2005   för   ramanslaget   26:1   Vetenskapsrådet:\r\nForskning  och  forskningsinformation  besluta  om\r\nbidrag  som  inklusive  tidigare  gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 2 410 000  000  kr  under\r\n2006, högst 1 480 000 000 kr under 2007, högst 820\r\n000  000 kr under 2008, högst 270 000 000 kr under\r\n2009 och  högst 120 000 000 kr under 2010 (avsnitt\r\n11.9.1),\r\n\r\n9. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2005 för ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om\r\nbidrag  som  inklusive  tidigare  gjorda åtaganden\r\nmedför  utgifter  på  högst 132 000 000  kr  under\r\n2006, högst 132 000 000  kr  under 2007, högst 132\r\n000 000 kr under 2008, högst 132 000  000 kr under\r\n2009 och högst 132 000 000 kr under 2010  (avsnitt\r\n11.9.3),\r\n\r\n10.   att  riksdagen  för  budgetåret  2005  anvisar\r\nanslagen  under  utgiftsområde  16  Utbildning och\r\nuniversitetsforskning   enligt  uppställningen   i\r\nbilaga 3 till detta betänkande.\r\n\r\nLagförslagen  återfinns  som  bilaga  2  till  detta\r\nbetänkande.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004\r\n\r\n\r\n2004/05:Ub209 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om tilläggsdirektiv\r\ntill Valideringsdelegationen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om startandet av nya\r\noch reguljära  högskoleutbildningar  för utländska\r\nakademiker.\r\n\r\n2004/05:Ub214 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  satsning  på Högskolan\r\nDalarna.\r\n\r\n2004/05:Ub218 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om CSN:s ställning.\r\n\r\n2004/05:Ub222 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Mälardalens\r\nhögskola  tilldelas  vetenskapsområdet  humaniora-\r\nsamhällsvetenskap.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Mälardalens\r\nhögskola blir universitet.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Mälardalens\r\nhögskola skall erhålla  motsvarande stöd som andra\r\nlärosäten som tilldelats vetenskapsområde.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Mälardalens\r\nhögskola  får  kompensation   för  sitt  utvidgade\r\ngrundutbildningsuppdrag.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Mälardalens\r\nhögskola bör erhålla ett långsiktigt större anslag\r\ntill forskning.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om relationen mellan\r\ngrundutbildningsmedel  och   forskningsmedel  till\r\nMälardalens högskola.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  Mälardalens\r\nhögskolas betydelse för att  bidra  till  att fler\r\nfår  högre  utbildning  och  forskarutbildning   i\r\nlandet.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  konstnärligt\r\nutvecklingsarbete vid Mälardalens högskola.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om utbildning i dans\r\nvid Mälardalens högskola.\r\n\r\n2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening att det finns ett behov av att skolans  och\r\nförskolans  pedagogiker  har en tydligare koppling\r\ntill genuskunskap.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att Skolverket\r\nskall  få  i uppdrag att utvärdera  läromedlen  ur\r\nbåde ett genus- och ett HBT-perspektiv.\r\n\r\n21. Riksdagen  begär att regeringen ger Skolverket i\r\nuppdrag att undersöka  möjligheter att öka andelen\r\nmän som arbetar inom skolan i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n22. Riksdagen begär att regeringen  ger Skolverket i\r\nuppdrag   att   utarbeta   riktlinjer   för    att\r\nsäkerställa  kompetens  i HBT-frågor för anställda\r\ninom utbildningsväsendet.\r\n\r\n2004/05:Ub234 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   ett    nationellt\r\nkvalitetsinstitut.\r\n\r\n2004/05:Ub235 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten av att alla  landets\r\nelever  i  högstadiet eller gymnasieskolan vid något\r\ntillfälle under sin skoltid får besöka riksdagen och\r\nStockholm.\r\n\r\n2004/05:Ub239 av Anita Sidén och Anna Lindgren (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behörighet för lärare.\r\n\r\n2004/05:Ub242 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en uppföljning  av\r\natt bidraget till personalförstärkning i skola och\r\nfritidshem går till personer med rätt utbildning.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  bidraget till\r\npersonalförstärkning i skola och fritidshem  måste\r\nkunna användas till att höja lönerna för att kunna\r\nanställa utbildade lärare och fritidspedagoger.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  Skolverket\r\nskall utvärdera  rektorernas  möjligheter att vara\r\npedagogiska ledare.\r\n\r\n2004/05:Ub243 av Claes Roxbergh och Mikaela\r\nValtersson (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om satsning  på  forskning och\r\nutveckling av den industriella produktionen.\r\n\r\n2004/05:Ub251 av Hans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om vikten av att staten,  som\r\nsvarar  för  högskolorna,  står för de kostnader som\r\ndistansundervisning på högskolenivå  för med sig och\r\ninte övervältrar dem på kommunerna.\r\n\r\n2004/05:Ub252 av Hans Backman (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Högskolan i\r\nGävle skall tilldelas vetenskapsområdet teknik och\r\nbli universitet.\r\n\r\n2004/05:Ub258 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  införa  en\r\nnationell   skolpeng,  varav  en  fjärdedel  skall\r\nöronmärkas till elever i behov av särskilt stöd.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att återinrätta de\r\nstatliga specialskolorna för multihandikappade.\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att  skärpa\r\ntillsynen av kommunala och fristående  skolor samt\r\ninrätta en nationell skolinspektion.\r\n\r\n24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Myndigheten\r\nför skolutveckling  skall  läggas  ned  och att en\r\npedagogisk  mångfald  skall  stimuleras genom  att\r\nutvecklingsarbete    drivs    i   samarbete    med\r\nhögskolorna och skolan.\r\n\r\n2004/05:Ub267 av Yvonne Andersson och Sven Brus\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   att   starta   en\r\nfotvårdsutbildning i paritet med utbudet i andra EU-\r\nländer.\r\n\r\n2004/05:Ub272 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en utredning för\r\ninrättande  av  ett  nationellt  forskningsprogram\r\navseende  biologiska effekter av elektromagnetiska\r\nfält.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en utredning  om\r\ninrättande  av   en   forskarskola   som  studerar\r\nbiologiska effekter av elektromagnetiska fält.\r\n\r\n2004/05:Ub273 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att Södertörns  högskolas\r\nuniversitetsansökan     skall     överlämnas    till\r\nHögskoleverket för kvalitetsprövning under 2004/05 i\r\nsyfte  att  bana  väg  för  ett  nytt universitet  i\r\nStockholmsregionen under mandatperioden.\r\n\r\n2004/05:Ub275 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen anförs om en ökning av\r\nantalet utbildningsplatser vid KY-utbildningen.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om att inrätta\r\nett nytt riksgymnasium  för  synskadade  barn  med\r\nmultifunktionshinder.\r\n\r\n2004/05:Ub276 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  på  hur  tilldelningssystemet av resurser\r\nkan förbättras.\r\n\r\n2004/05:Ub280 av Owe Hellberg (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs  om  att Högskolan i Gävle\r\ntilldelas forskarutbildning inom området teknik.\r\n\r\n2004/05:Ub286 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, fp, c):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att låta Högskolan\r\ni Jönköping erhålla  vetenskapsområdet  teknik och\r\ndärmed  få  möjlighet  att  förverkliga Jönköpings\r\ntekniska högskola.\r\n\r\n2004/05:Ub288 av Axel Darvik (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att staten skall\r\nta ett större ansvar för att Universeum i Göteborg\r\nskall ges en trygg finansiell försörjning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att Universeums\r\nverksamhet skall användas som en inspirationskälla\r\ni landet för att öka svenska elevers  intresse för\r\nnaturvetenskap   och  teknik  samt  för  samspelet\r\nmellan dessa ämnen och kulturen.\r\n\r\n\r\n2004/05:Ub289 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  tillägg  i\r\nhögskolelagen om avgiftsfrihet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om omförhandling av\r\navtal med vissa högskolor i linje med principen om\r\navgiftsfrihet.\r\n\r\n2004/05:Ub290 av Lars Lindblad och Peter Danielsson\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om nedläggningen av\r\nCSN.\r\n\r\n2004/05:Ub291 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n2.   Riksdagen  upphäver   beslutet   att   avveckla\r\nEkeskolan och Hällsboskolan som specialskolor.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en nationell\r\nindividualiserad   skolpeng   för   specialskolans\r\nelever.\r\n\r\n2004/05:Ub293 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om studenternas egna\r\nval.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om fördelningen  av\r\nmedel   och   studieplatser    med   hänsyn   till\r\nstudenternas val.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om fler fristående\r\nhögskolor.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ökade resurser\r\ntill medicinsk forskning.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om inrättandet av ett\r\nnationellt institut för hälsa och medicin.\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs   om   att   öka\r\nfakultetsanslagen.\r\n\r\n20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ämnesråd.\r\n\r\n28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  ändring  i\r\nhögskoleförordningen    i    syfte   att   tillåta\r\nhögskoleavgifter för studenter från länder utanför\r\nEES.\r\n\r\n2004/05:Ub298 av Johan Löfstrand och Fredrik\r\nOlovsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet  av  ett  lagförbud\r\nmot   terminsavgifter   för   svenska   studenter  i\r\nuniversitet och högskolor.\r\n\r\n2004/05:Ub301 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att tilldela Högskolan  i\r\nGävle vetenskapsområdet teknik.\r\n\r\n2004/05:Ub305 av Marie Engström (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om medicinsk fotvård.\r\n\r\n2004/05:Ub308 av Ulf Sjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om att Invandrarakademin vid\r\nHögskolan    i    Borås   skall   prioriteras    vid\r\nanslagsgivande till landets högskolor.\r\n\r\n2004/05:Ub309 av Maud Olofsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs   om   att   inrätta   ett\r\nforskningscentrum   för   sociala  uppfinningar  och\r\ninnovationsprocesser vid Umeå universitet.\r\n\r\n2004/05:Ub312 av Håkan Juholt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om fördelning  av  högskolans\r\nresurser.\r\n\r\n2004/05:Ub320 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp,\r\nkd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om  att  Högskolan i Skövde\r\nskall ha rätt att utfärda masterexamen.\r\n\r\n2004/05:Ub321 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att bryta Centrala\r\nstudiestödsnämndens,     CSN:s,     monopol     på\r\nstudielånsmarknaden.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om införandet  av  en\r\ns.k.   omvänd   straffavgift   för  CSN  vid  sena\r\nutbetalningar.\r\n\r\n2004/05:Ub322 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   nationell\r\nskolpeng.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nkvalitetsgranskning av skolor.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ett nationellt\r\nkvalitetsinstitut.\r\n\r\n2004/05:Ub327 av Krister Hammarbergh (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om att inrätta\r\nett   svenskt   köldcentrum    för    test-    och\r\nutbildningsverksamhet för både civila och militära\r\nändamål.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförs  om  att  ett\r\nsvenskt köldcentrum skulle  kunna bilda ett Centre\r\nof Excellence med forskningsanknytning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs om att placera\r\nett svenskt köldcentrum i Luleåregionen.\r\n\r\n\r\n2004/05:Ub334 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om en  översyn av systemet\r\nmed    s.k.    prislappar    vid    fördelning    av\r\ngrundutbildningsanslaget   till   universitet    och\r\nhögskolor.\r\n\r\n2004/05:Ub337 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att genomföra en översyn av\r\nmyndigheterna         som         lyder        under\r\nUtbildningsdepartementet   i  syfte  att   genomföra\r\nsammanslagningar.\r\n\r\n2004/05:Ub342 av Mikaela Valtersson och Ulf Holm\r\n(mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att  ett  stadgande  om\r\navgiftsfrihet i den högre utbildningen skall införas\r\ni högskolelagen.\r\n\r\n2004/05:Ub344 av Krister Hammarbergh (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om fördelning och tillskott av\r\nobundna forskningsresurser.\r\n\r\n2004/05:Ub348 av Claes Västerteg (c):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  om  att  anvisa   ett  särskilt\r\nforskningsanslag  till  Högskolan  i  Borås  med  22\r\nmiljoner  kronor  i  enlighet  med  vad  i  motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2004/05:Ub349 av Kerstin Lundgren och Annika\r\nQarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om behovet av ökat stöd  till\r\ngenusforskning.\r\n\r\n2004/05:Ub356 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om  takbeloppen  för Örebro\r\nuniversitet.\r\n\r\n2004/05:Ub357 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om omprövning av takbeloppen i\r\nden högre utbildningen under löpande verksamhetsår.\r\n\r\n2004/05:Ub359 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om en högskoleutbildning  i\r\nVimmerby.\r\n\r\n2004/05:Ub363 av Johan Linander (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad      i      motionen     anförs      om      att\r\nresurstilldelningssystemet  till  högskolan skall ge\r\nlärosätena större resurser per student på avancerade\r\nkurser jämfört med grundkurser.\r\n\r\n2004/05:Ub366 av Fredrik Olovsson och Sinikka Bohlin\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om deltagande  i University of\r\nthe Arctic.\r\n\r\n2004/05:Ub369 av Kristina Zakrisson och Birgitta\r\nAhlqvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om forskning i Norrbotten.\r\n\r\n2004/05:Ub370 av Birgitta Ahlqvist och Lennart\r\nKlockare (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om sjöbefälsutbildning  vid\r\nLuleå tekniska universitet.\r\n\r\n2004/05:Ub374 av Johan Pehrson (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  en fullständig jur.kand.-\r\nutbildning vid Örebro universitet.\r\n\r\n2004/05:Ub378 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om införandet av en\r\nstudentpeng.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att utreda ett\r\nnytt finansieringssystem för grundutbildningen.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  minska\r\ncentraliseringen av platstilldelningen.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett renodlande  av\r\nHögskoleverkets roll.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om inrättandet av ett\r\noberoende kvalitetsinstitut.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att uppmuntra\r\nstiftelsedrivna högskolor och privata universitet.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nresurstilldelningssystemet till högskolan skall ge\r\nlärosätena   större  resurser   per   student   på\r\navancerade kurser jämfört med grundkurser.\r\n\r\n2004/05:Ub379 av Göran Norlander och Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  sjöbefälsutbildning  vid\r\nMitthögskolan.\r\n\r\n2004/05:Ub381 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nHans Stenberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vuxenutbildning.\r\n\r\n2004/05:Ub382 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nHans Stenberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utveckling av forskning och\r\ngrundutbildning inom Mittuniversitetet.\r\n\r\n2004/05:Ub384 av Mikaela Valtersson och Helena\r\nHillar Rosenqvist (mp):\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av\r\nforskning om utomhuspedagogik.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att definiera\r\nnaturskolor på samma sätt som teknikcentrum.\r\n\r\n2004/05:Ub388 av Helena Frisk m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om behovet av satsningar  på\r\nhögre utbildning och forskning i Karlskoga.\r\n\r\n2004/05:Ub390 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en\r\nnationell skolpeng.\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en\r\nparlamentarisk utredning om  nationell  skolpeng i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om nationell skolpeng\r\näven för elever i särskolan.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utvärdering av\r\nskolor.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att skolan bör\r\nstyras  genom lagstiftning och  styrdokument  samt\r\ndärefter svara för resultaten inför ett nationellt\r\nkvalitetsinstitut.\r\n\r\n16.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  enligt vad i motionen anförs om likvärdig\r\nåterkommande   utvärdering   av   samtliga  skolor\r\noavsett huvudman eller inriktning.\r\n\r\n2004/05:Ub394 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om film- och medieutbildningen\r\npå Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.\r\n\r\n2004/05:Ub395 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om behovet av stödinsatser\r\nfrån det nationella anslaget till Örebro universitet\r\nför kostnader för tolkar till  döva,  dövblinda  och\r\nhörselskadade studenter.\r\n\r\n2004/05:Ub396 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om behovet av att se över det\r\nekonomiska ansvaret för lärcentrum.\r\n\r\n2004/05:Ub405 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp,\r\nkd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i    motionen    anförs    om    behovet    av\r\nforskningsresurser   som   kan   garantera  de  fria\r\nteologiska  högskolornas  fortsatta  utveckling  som\r\nfolkrörelsebaserade     högskolor     på     gedigen\r\nvetenskaplig grund.\r\n\r\n2004/05:Ub410 av Sonja Fransson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  vikten  av att Högskolan i\r\nBorås    även    fortsättningsvis    kan    utveckla\r\nInvandrarakademien.\r\n\r\n2004/05:Ub419 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  anvisar  för budgetåret 2005 anslagen\r\nunder    utgiftsområde    16     Utbildning    och\r\nuniversitetsforskning    med   de   ändringar    i\r\nförhållande till regeringens  förslag  som framgår\r\nav i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2004/05:Ub420 av Per Landgren m.fl. (kd, fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  avsätta\r\nresurser för dokumentation  och  forskning  i  det\r\nassyriska/syrianska/kaldeiska folkets historia.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  ta  initiativ\r\ntill  ett dokumentations- och forskningscentrum  i\r\nSverige   för   det  assyriska/syrianska/kaldeiska\r\nfolkets identitet och historia.\r\n\r\n2004/05:Ub428 av Kerstin Andersson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om forskningens betydelse.\r\n\r\n2004/05:Ub433 av Sverker Thorén (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  höja\r\ntakbeloppet för Högskolan i Kalmar.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att på försök göra\r\nkommunerna  i  norra Kalmar län till beställare av\r\nhögskoleutbildning.\r\n\r\n2004/05:Ub434 av Sverker Thorén (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om   att   en   permanent\r\nforskarskola för fiskekologi och fiskeribiologi  med\r\ntillhörande  resurser  bör  föras  till  Högskolan i\r\nKalmar.\r\n\r\n2004/05:Ub439 av Marianne Carlström m.fl. (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  satsning  på\r\nforskning och forskarutbildning i Västsverige.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om fortsatt utbyggnad\r\nav     högskolan     samt     de     kvalificerade\r\nyrkesutbildningarna i Västsverige.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om fler platser till\r\nläkarutbildningen i Västsverige.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om fler platser till\r\nvårdutbildningarna i Västsverige.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en nätverksbaserad\r\nforskarskola i vårdvetenskap i Västsverige.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om nationellt centrum\r\nför arbetsintegrerat lärande i Västsverige.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  fortsatt\r\nsatsning på form, design och medier i Västsverige.\r\n\r\n2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om tillgång till\r\nstudentbostäder vid fördelning av högskoleplatser.\r\n\r\n2004/05:Ub449 av Marie Wahlgren och Allan Widman\r\n(fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Malmö högskola\r\ntilldelas universitetsstatus.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Malmö högskola\r\noch  Lunds  universitet  skall  tilldelas ett ökat\r\nantal studentplatser.\r\n\r\n2004/05:Ub450 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att stödja  den  skånska\r\nlivsmedelsforskningen.\r\n\r\n2004/05:Ub451 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en forskarskola\r\nför reumatiska ledsjukdomar  och  artros vid Lunds\r\nuniversitet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en forskarskola\r\nför   fibromyalgi   och   långvarig   smärta   vid\r\nLinköpings universitet.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    ett\r\nkunskapscentrum för fibromyalgi.\r\n\r\n2004/05:Ub452 av Marie Wahlgren (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om förändringar av systemet\r\nför finansiering av högskoleutbildning.\r\n\r\n2004/05:Ub453 av Luciano Astudillo m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  att  ge  Malmö  högskola\r\nuniversitetsstatus.\r\n\r\n2004/05:Ub456 av Marianne Carlström och Maria Hassan\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i motionen om behov av forskning inom\r\nkonstområdet.\r\n\r\n2004/05:Ub459 av Maria Öberg och Per Erik Granström\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ett institut för subarktisk\r\nkulturlandskapsforskning.\r\n\r\n2004/05:Ub461 av Anita Johansson och Ann-Kristine\r\nJohansson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i   motionen   anförs  om  förstärkt  forskning\r\nbeträffande samisk rätt  samt  samisk organisations-\r\noch folkrörelsehistoria.\r\n\r\n2004/05:Ub471 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nValideringsdelegationen.\r\n\r\n2004/05:Ub472 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att stärka den\r\nutbildningsvetenskapliga forskningen.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att permanenta den\r\nutbildningsvetenskapliga       kommittén      inom\r\nVetenskapsrådet.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att staten, för\r\natt   trygga   lärarförsörjningen,   dimensionerar\r\nlärarutbildningen ur ett nationellt perspektiv.\r\n\r\n2004/05:Ub473 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\ngrundutbildningsanslagen  bör innehålla avsatt del\r\nför vetenskaplig anknytning.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  bildning  i\r\nresurstilldelningssystemet.\r\n\r\n23. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   beakta\r\nrekrytering  från underrepresenterade grupper  vid\r\nutformningen av resurstilldelningssystemet.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om lärosätenas ansvar\r\nför Nätuniversitetet.\r\n\r\n25.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  myndigheten\r\nNätuniversitetet.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om lärosätenas ansvar\r\nför lärcenter.\r\n\r\n27.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om avgiftsfrihet för\r\nstudenter från Sverige och EES-länderna.\r\n\r\n28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av\r\nhögskoleförordningen   för   att   möjliggöra  att\r\navgifter  tas  ut av studenter som kommer  utanför\r\nEES-området.\r\n\r\n39. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nresurstilldelningssystemet  skall  ta  hänsyn till\r\nkursernas svårighetsgrad.\r\n\r\n40.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nresurstilldelningssystemet  skall  ta  hänsyn till\r\npedagogisk mångfald.\r\n\r\n45.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  fler  fria\r\nhögskolor.\r\n\r\n46. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om nedläggning av små\r\nmyndigheter och samordning av deras uppgifter.\r\n\r\n47.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   en   fast\r\ngrundfinansiering   för   att  minska  lärosätenas\r\nsårbarhet vid växlande söktryck.\r\n\r\n48. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en andel avsatt\r\ntill            forskningsanknytning             i\r\ngrundutbildningsanslagen.\r\n\r\n2004/05:Ub476 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen beslutar att uppta nya anslag för Läs-\r\noch  skrivutveckling, Kvalitetsinstitut och ökning\r\nav anslagen till forskning och forskarutbildning.\r\n\r\n2. Riksdagen  anvisar  för  budgetåret 2005 anslagen\r\nunder    utgiftsområde    16    Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning    med    de   ändringar   i\r\nförhållande till regeringens förslag  som  framgår\r\nav i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2004/05:Ub477 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs  om  att  stärka\r\nbaskunskaperna  i  skolan  genom  en  satsning  på\r\nmatematik samt läs- och skrivutveckling.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att  inrätta\r\nett nationellt kvalitetsinstitut.\r\n\r\n2004/05:Ub478 av Yvonne Andersson m.fl. (kd, m, fp,\r\nc):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  likvärdiga\r\nfakultetsanslag för Linköpings universitet som för\r\nandra universitet i motsvarande storlek.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om redovisning av\r\ngrunderna för beräkning av fakultetsanslag.\r\n\r\n2004/05:Ub479 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  Eke-  och\r\nHällsboskolorna.\r\n\r\n2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n34. Riksdagen beslutar att lägga ned Myndigheten för\r\nskolutveckling.\r\n\r\n35. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om Skolverket och den\r\nstatliga kvalitetsgranskningen av skolväsendet.\r\n\r\n2004/05:Ub481 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om Myndigheten  för\r\nSveriges nätuniversitet.\r\n\r\n2. Riksdagen anvisar  för  budgetåret  2005 anslagen\r\nunder     utgiftsområde    16    Utbildning    och\r\nuniversitetsforskning    med    de   ändringar   i\r\nförhållande till regeringens förslag  som  framgår\r\nav i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2004/05:Ub482 av Torsten Lindström m.fl. (kd, fp, m,\r\nc):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  School  of  Aviation i\r\nVästerås.\r\n\r\n2004/05:Ub485 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  en  successiv\r\nhöjning  av  resurserna  i  grundutbildningen  med\r\nmålet 20-procentig ökning.\r\n\r\n3. Riksdagen anvisar  för  budgetåret  2005 anslagen\r\nunder     utgiftsområde    16    Utbildning    och\r\nuniversitetsforskning    med    de   ändringar   i\r\nförhållande till regeringens förslag  som  framgår\r\nav i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om omfördelning  av\r\nVetenskapsrådets anslag.\r\n\r\n2004/05:Ub487 av Åsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om behovet av att se över det\r\nekonomiska  ansvaret för  lokala  studiecentrum  och\r\ndistansstudier.\r\n\r\n2004/05:Ub489 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att stöd till universitets-\r\noch högskoleutbyggnad  i  fortsättningen  knyts till\r\nett   krav  på  berörd  kommun  att  jämsides  ordna\r\nbostäder till studenterna.\r\n\r\n2004/05:Ub491 av Niclas Lindberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om behovet av att över tiden\r\nutöka antalet högskoleplatser i Stockholmsregionen.\r\n\r\n2004/05:Ub505 av Anne-Marie Ekström (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  att göra Invandrarakademin\r\ni  Borås  med filial i Dalsland  till  en  nationell\r\nresurs.\r\n\r\n2004/05:Sf288 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om betydelsen  av  en\r\nreformerad  skola  med  tydligare krav och mål för\r\nkampen  mot  utanförskapet  samt  behovet  av  att\r\nkanalisera  extraresurser   och  riskkapital  till\r\nskolorna i sociala krisområden.\r\n\r\n2004/05:Sf355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  av att\r\ninrätta en professur i försäkringsmedicin.\r\n\r\n2004/05:So359 av Birgitta Carlsson och Birgitta\r\nSellén (c):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  öronmärkta\r\nmedel avsätts för forskning inom komplementär- och\r\nalternativmedicinen.\r\n\r\n2004/05:So395 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om avskaffande av den\r\nnationellt reglerade maxtaxan.\r\n\r\n2004/05:So428 av Yvonne Andersson och Sven Brus\r\n(kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  tillåta\r\nlandets   lärosäten  att  sälja  utbildning   till\r\nmänniskor från andra länder.\r\n\r\n2004/05:So520 av Margareta Andersson och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att en extra\r\nsatsning  på  vidareutbildning  av  fler lärare  i\r\nspecialpedagogik är nödvändig.\r\n\r\n2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs  om  ett  nytt\r\ninstitut för hälsa.\r\n\r\n2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att fler platser\r\ntill läkar- och sjuksköterskeutbildningarna  måste\r\ntillskapas.\r\n\r\n2004/05:So617 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om forskning  på  den\r\nreumatologiska sjukdomen sklerodermi.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  inrätta\r\nprofessurer        i        reumatologi        vid\r\nuniversitetssjukhusen.\r\n\r\n2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om forskningen  på\r\ndesignområdet.\r\n\r\n2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nuniversitetsansökan från Södertörns högskola.\r\n\r\n2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson\r\n(c):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett Campus Ystad.\r\n\r\n2004/05:MJ510 av Anita Brodén m.fl. (fp, c, kd, mp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att inrätta ett\r\nantal      tidsbegränsade      forskningsinstitut,\r\nfokuserade  på  problemorienterad  forskning  inom\r\nområdet hållbar utveckling.\r\n\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att öka\r\nantalet  platser  inom  den  högre utbildningen  i\r\nStorstockholm.\r\n\r\n2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att öka anslagen\r\ntill forskningen.\r\n\r\n2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av\r\nutbildningssatsningar     som     en     del    av\r\nlandsbygdspolitiken.\r\n\r\n2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att utlokaliserade\r\nhögskoleutbildningar skall åtföljas  av ersättning\r\nför merkostnaderna för utlokalisering.\r\n\r\n2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om översyn av anslag\r\ntill  forskning, Chalmers  ställning  som  teknisk\r\nhögskola  i  världsklass  samt Invandrarakademin i\r\nBorås som permanent nationell resurs.\r\n\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att fördelningen\r\nav  platser  på   högskolorna   skall   ske  efter\r\nstudenternas önskemål.\r\n\r\n30.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  Södertörns\r\nhögskolas ansökan om att bli universitet.\r\n\r\n2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén\r\n(fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  kvalificerad\r\nyrkesutbildning i Dalsland.\r\n\r\n2004/05:A321 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att mansforskning\r\nutifrån det feministiska perspektiv som beskrivs i\r\nmotionen skall stimuleras ytterligare.\r\n\r\n2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om utbildning.\r\n\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av en ökad\r\nforskning på äldre  kvinnors  hälsa,  sjukdom  och\r\nmedicinanvändning.\r\n\r\n2004/05:Bo304 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att tillgången till\r\nbostäder är ett konkurrensmedel om högskoleplatser.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i\r\nskollagen (1985:1100)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nFörslag  till  lag om fortsatt  giltighet  av  lagen\r\n(1995:1249)    om   försöksverksamhet    med    ökat\r\nföräldrainflytande   över   utvecklingsstörda  barns\r\nskolgång;\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  lagen   (1995:1249)   om\r\nförsöksverksamhet  med  ökat föräldrainflytande över\r\nutvecklingsstörda barns skolgång,  som  gäller  till\r\nutgången  av  juni  20054, skall fortsätta att gälla\r\ntill och med utgången av juni 2008.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n_____________________________________\r\n4 Lagens giltighet senast förlängd 2000:446.\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005\r\ninom utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag överensstämmer med regeringens förslag. Företrädarna\r\nför (m), (fp), (kd) och (c)\r\nhar avstått från att\r\n\r\ndelta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 13-16).\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\nPolitikområde                          Anslags-Regeringens\r\nMotionärernas avvikelser från\r\ntyp      förslag         regeringens förslag\r\nAnslag\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n\r\n(m)    (fp)      (kd)      (c)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25 Utbildningspolitik\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:1     Statens skolverk              (ram)    298 208  +272 623\r\n-200   +50 000  -70 000\r\n000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:2     Myndigheten för               (ram)     96 278   -96 278 -\r\n96 278   -96 278  -96 278\r\nskolutveckling\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:3     Utveckling av skolväsende och (ram)    208 841           -\r\n60 000  -100 000  -50 000\r\nbarnomsorg\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:4     Specialpedagogiska institutet (ram)    350 157  -350 157\r\n+5 000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:5     Skolutveckling och produktion (ram)     23 338    +1 262\r\nav läromedel för\r\nelever med funktionshinder\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:6     Specialskolemyndigheten       (ram)    245 569  +116 719\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:7     Särskilda insatser på         (ram)    281 353\r\nskolområdet\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:8     Sameskolstyrelsen             (ram)     32 816\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:9     Maxtaxa i barnomsorgen m.m.   (ram)  3 660 000\r\n-900             -3 660\r\n000                000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:10   Bidrag till                    (ram)  1 000 000    -1 000\r\n-1 000             -1 000\r\npersonalförstärkningar i förskola                             000\r\n000                000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:11   Bidrag till                    (ram)  1 500 000\r\n-1 500             -1 500\r\npersonalförstärkningar i skola och\r\n000                000\r\nfritidshem\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\nPolitikområde                          Anslags-Regeringens\r\nMotionärernas avvikelser från\r\ntyp      förslag         regeringens förslag\r\nAnslag\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n\r\n(m)    (fp)      (kd)      (c)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:12   Bidrag till viss verksamhet    (ram)    133 522\r\nmotsvarande\r\ngrundskola och\r\ngymnasieskola\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:13   Bidrag till svensk             (ram)     92 796\r\nundervisning i utlandet\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:14   Nationellt centrum för         (ram)     99 015\r\n-20 000\r\nflexibelt lärande\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:15   Bidrag till viss verksamhet    (ram)    157 262\r\n-15 000\r\ninom vuxen-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:16   Bidrag till vissa              (obet.)   50 000   -50 000 -\r\n40 000   -50 000  -50 000\r\norganisationer för uppsökande\r\nverksamhet\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:17   Statligt stöd för utbildning   (ram)  1 916 797    -1 916\r\n-900  -175 000   -1 916\r\nav vuxna                 797     000                797\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:18   Myndigheten för kvalificerad   (ram)     18 905\r\nyrkesutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:19   Bidrag till kvalificerad       (ram)    793 181  -793 181\r\n+100            +50 000\r\nyrkesutbildning                  000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:20   Valideringsdelegationen        (ram)     15 261\r\n-15 261\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:21   Utveckling av                  (ram)    125 000\r\npåbyggnadsutbildningar\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:22   Uppsala universitet:           (ram)  1 137 310    -1 137\r\nGrundutbildning          310\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:23   Uppsala universitet: Forskning (ram)  1 185 950    -1 185\r\n+10 000\r\noch forskar-             950\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:24   Lunds universitet:             (ram)  1 465 988    -1 465\r\nGrundutbildning          988\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:25   Lunds universitet: Forskning   (ram)  1 204 255    -1 204\r\n+10 000\r\noch forskar-             255\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:26   Göteborgs universitet:         (ram)  1 418 138    -1 418\r\nGrundutbildning          138\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:27   Göteborgs universitet:         (ram)    981 022  -981 022\r\n+10 000\r\nForskning och forskar-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:28   Stockholms universitet:        (ram)    902 304  -902 304\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:29   Stockholms universitet:        (ram)  1 003 274    -1 003\r\n+10 000\r\nForskning och forskar-   274\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:30   Umeå universitet:              (ram)  1 020 911    -1 020\r\nGrundutbildning          911\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:31   Umeå universitet: Forskning    (ram)    687 409  -687 409\r\n+10 000\r\noch forskar-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\nPolitikområde                          Anslags-Regeringens\r\nMotionärernas avvikelser från\r\ntyp      förslag         regeringens förslag\r\nAnslag\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n\r\n(m)    (fp)      (kd)      (c)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:32   Linköpings universitet:        (ram)  1 100 417    -1 100\r\nGrundutbildning          417\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:33   Linköpings universitet:        (ram)    478 087  -478 087\r\n+10 000\r\nForskning och forskar-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:34   Karolinska Institutet:         (ram)    550 091  -550 091\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:35   Karolinska Institutet:         (ram)    768 480  -768 480\r\n+5 000\r\nForskning och forskar-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:36   Kungl. Tekniska högskolan:     (ram)    892 955  -892 955\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:37   Kungl. Tekniska högskolan:     (ram)    659 624  -659 624\r\n+5 000\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:38   Luleå tekniska universitet:    (ram)    564 425  -564 425\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:39   Luleå tekniska universitet:    (ram)    245 045  -245 045\r\n+15 000\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:40   Karlstads universitet:         (ram)    451 910  -451 910\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:41   Karlstads universitet:         (ram)    147 188  -147 188\r\n+15 000\r\nForskning och forskar-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:42   Växjö universitet:             (ram)    378 673  -378 673\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:43   Växjö universitet: Forskning   (ram)    143 246  -143 246\r\n+15 000\r\noch forskar-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:44   Örebro universitet:            (ram)    523 689  -523 689\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:45   Örebro universitet: Forskning  (ram)    159 594  -159 594\r\n+15 000\r\noch forskar-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:46   Mittuniversitetet:             (ram)    466 675  -466 675\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:47   Mittuniversitetet: Forskning   (ram)    133 226  -133 226\r\n+15 000\r\noch\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:48   Blekinge tekniska högskola:    (ram)    202 930  -202 930\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:49   Blekinge tekniska högskola:    (ram)     63 956   -63 956\r\n+5 000\r\nForskning och\r\nforskarutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:50   Malmö högskola:                (ram)    669 147  -669 147\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\nPolitikområde                          Anslags-Regeringens\r\nMotionärernas avvikelser från\r\ntyp      förslag         regeringens förslag\r\nAnslag\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n\r\n(m)    (fp)      (kd)      (c)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:51   Malmö högskola: Forskning och  (ram)     74 993   -74 993\r\n+5 000\r\nforskar-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:52   Högskolan i Kalmar:            (ram)    372 573  -372 573\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:53   Högskolan i Kalmar: Forskning  (ram)     64 895   -64 895\r\n+5 000\r\noch forskar-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:54   Mälardalens högskola:          (ram)    517 594  -517 594\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:55   Mälardalens högskola:          (ram)     46 045   -46 045\r\n+15 000\r\nForskning och forskar-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:56   Danshögskolan: Grundutbildning (ram)     35 123   -35 123\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:57   Dramatiska institutet:         (ram)     76 505   -76 505\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:58   Högskolan i Borås:             (ram)    327 411  -327 411\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:59   Högskolan Dalarna:             (ram)    320 824  -320 824\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:60   Högskolan på Gotland:          (ram)     91 918   -91 918\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:61   Högskolan i Gävle:             (ram)    334 567  -334 567\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:62   Högskolan i Halmstad:          (ram)    261 026  -261 026\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:63   Högskolan Kristianstad:        (ram)    291 191  -291 191\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:64   Högskolan i Skövde:            (ram)    246 204  -246 204\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:65   Högskolan i                    (ram)    246 684  -246 684\r\nTrollhättan/Uddevalla: Grund-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:66   Idrottshögskolan i Stockholm:  (ram)     44 776   -44 776\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:67   Konstfack: Grundutbildning     (ram)    119 399  -119 399\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:68   Kungl. Konsthögskolan:         (ram)     54 622   -54 622\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:69   Kungl. Musikhögskolan i        (ram)    124 913  -124 913\r\nStockholm: Grund-\r\nutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:70   Lärarhögskolan i Stockholm:    (ram)    397 793  -397 793\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:71   Operahögskolan i Stockholm:    (ram)     16 849   -16 849\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:72   Södertörns högskola:           (ram)    251 382  -251 382\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:73   Teaterhögskolan i Stockholm:   (ram)     27 116   -27 116\r\nGrundutbildning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\nPolitikområde                          Anslags-Regeringens\r\nMotionärernas avvikelser från\r\ntyp      förslag         regeringens förslag\r\nAnslag\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n\r\n(m)    (fp)      (kd)      (c)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:74   Enskilda utbildningsanordnare  (ram)  2 006 836   +20 000\r\n+5 000\r\npå högskole-\r\nområdet m.m.\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:75   Särskilda utgifter inom        (ram)    287 228           -\r\n70 000   -71 000  -67 081\r\nuniversitet och högskolor\r\nm.m.\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:76   Forskning och konstnärligt     (ram)    347 644\r\nutvecklingsarbete vid\r\nvissa högskolor\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:77   Ersättningar för klinisk       (ram)  1 934 671\r\nutbildning och forskning\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:78   Högskoleverket                 (ram)    187 915           -\r\n30 602    -4 900\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:79   Verket för högskoleservice     (ram)     14 225\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:80   Centrala studiestödsnämnden    (ram)    505 470  +180 000\r\nm.m.\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:81   Överklagandenämnden för        (ram)     10 824\r\nstudiestöd\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:82   Internationella                (ram)     43 514\r\nprogramkontoret för utbildnings-\r\nområdet\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:83   Myndigheten för Sveriges       (ram)     32 028\r\n-32 000\r\nnätuniversitet\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:84   Kostnader för Sveriges         (ram)     34 808\r\nmedlemskap i Unesco\r\nm.m.\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:85   Utvecklingsarbete inom         (ram)     11 787    -6 787\r\n-11 787\r\nUtbildnings-\r\ndepartementets område m.m.\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:86   Nationellt kvalitetsinstitut   (ram)             +150 000\r\n+200           +200 000\r\n(nytt anslag)                    000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:87   Barnskola (nytt anslag)        (ram)               +1 000\r\n000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:88   Kvalitetssatsningar i          (ram)\r\n+200\r\nförskolan (nytt anslag)          000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:89   Läs- och skrivutveckling (nytt (ram)   +400 000\r\nanslag)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:90   Satsning på behöriga lärare,   (ram)\r\n+2 500\r\nförskollärare och                000\r\nfritidspedagoger (nytt\r\nanslag)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:91   Lärlingsutbildning (nytt       (ram)\r\n+100   +10 000\r\nanslag)                          000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:92   Vuxnas utbildning (nytt        (ram)               +3 609\r\nanslag)                  978\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:93   Yrkeshögskola (nytt anslag)    (ram)\r\n+10 000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:94   Grundläggande                  (ram)              +16 050\r\nhögskoleutbildning (nytt anslag)                              083\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:95   Kvalitetshöjning i högskolan   (ram)\r\n+200\r\n(nytt anslag)                    000\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\nPolitikområde                          Anslags-Regeringens\r\nMotionärernas avvikelser från\r\ntyp      förslag         regeringens förslag\r\nAnslag\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n\r\n(m)    (fp)      (kd)      (c)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:96   Lägre takt i utbyggnaden i     (ram)\r\n-130\r\nhögskolan                        000\r\n(nytt  anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:97   Forskning och                  (ram)               +8 667\r\nforskarutbildning (nytt anslag)                               847\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:98   Ökning av anslagen till        (ram)\r\n+600   +75 000 +222 118\r\nforskning och forskar-           000\r\nutbildning (nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:99   Ökat antal disputerade lärare  (ram)\r\n+40 000\r\n(nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:100  Försäljning av                 (ram)\r\n+93 000\r\nhögskoleutbildning (nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n25:101  Kompletteringsutbildning till  (ram)                      +\r\n70 000\r\nutländska\r\nakademiker (nytt anslag)\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n26 Forskningspolitik\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\n26:1     Vetenskapsrådet: Forskning    (ram)  2 522 807\r\noch forsknings-\r\ninformation\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------\r\nElanders Gotab, Stockholm  2004\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n26:2     Vetenskapsrådet: Förvaltning  (ram)    105 089\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n26:3     Rymdforskning                 (ram)    156 274\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n26:4     Institutet för rymdfysik      (ram)     44 423\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n26:5     Kungl. biblioteket            (ram)    236 891\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n26:6     Polarforskningssekretariatet  (ram)     25 355\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n26:7     Rådet för forsknings- och     (ram)     15 225\r\nutvecklingssamarbete\r\ninom EU\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n26:8     Sunet                         (ram)     39 647\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n26:9     Centrala etikprövningsnämnden (ram)      4 182\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n26:10   Regionala etikprövningsnämnder (ram)     40 705\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n26:11   Särskilda utgifter för         (ram)    211 470\r\n-9 000\r\nforskningsändamål\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet                         43 867    +1 904\r\n-956  -317 226   -7 358\r\n639       990     880                038\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Studiernas omfattning inom individuella programmet på gymnasiet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 16 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 16 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Nationell skolpeng",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub258 yrkande 9, 2004/05:Ub291 yrkande 5, 2004/05:Ub322 yrkande 7 och 2004/05:Ub390 yrkandena 3, 4 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "E3B7BE49-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "52",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "39",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "223",
                    "52",
                    "39",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3B7BE49-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Nationellt kvalitetsinstitut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub234, 2004/05:Ub258 yrkande 18, 2004/05:Ub322 yrkandena 14 och 15, 2004/05:Ub390 yrkandena 13, 15 och 16 samt 2004/05:Ub477 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Översyn av myndighetsstrukturen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub337, 2004/05:Ub471 yrkande 6 och 2004/05:Ub473 yrkande 46.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "E3B7BE85-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "52",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "2",
                    "0",
                    "22",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "262",
                    "29",
                    "22",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3B7BE85-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Riksgymnasium för synskadade med multifunktionella handikapp",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub275 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Återinrättande av statliga specialskolor för multihandikappade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub258 yrkande 12, 2004/05:Ub291 yrkande 2 och 2004/05:Ub479 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "E3B7BEAA-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "52",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "2",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "141",
                    "2",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3B7BEAA-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Uppdrag till Skolverket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub230 yrkandena 20-22, 2004/05:Ub239, 2004/05:Ub242 yrkande 17 och 2004/05:Ub480 yrkande 35.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub230 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub209 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Extraresurser till skolor i krisområden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf288 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Stärka baskunskaperna i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub477 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "E3B7BF00-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "52",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "295",
                    "20",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3B7BF00-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Användning av bidragen till personalförstärkningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub242 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "E3B7BF12-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "52",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "273",
                    "41",
                    "0",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3B7BF12-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Behovet av KY-utbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub275 yrkande 7, 2004/05:Ub381, 2004/05:Ub439 yrkande 2 i denna del och 2004/05:N414 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Fler vuxna i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A350 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Skolbesök i riksdagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub235.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Framtida ökning av anslagen till grundutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub485 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Framtida ökning av fakultetsanslagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub293 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Framtida ökning av resurserna till forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub428 och 2004/05:N242 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Forskningsresurser till de fria teologiska högskolorna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub405.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Avgiftsfrihet för studenter från Sverige och övriga EES-området",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis motionerna 2004/05:Ub289 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ub298, 2004/05:Ub342 och 2004/05:Ub473 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "20",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "E3B7BF65-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 20 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "52",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "300",
                    "14",
                    "0",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3B7BF65-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Högskoleavgifter för studenter från länder utanför EES-området",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So428 yrkande 2, 2004/05:Ub293 yrkande 28 och 2004/05:Ub473 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Sättet för dimensionering av utbildningen till lärarexamen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub472 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Utökad vidareautbildning i specialpedaogik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So520 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Utbyggnad av läkar- och sjuksköterskeutbildningarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So605 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Fler fristående högskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub293 yrkande 12, 2004/05:Ub378 yrkande 16 och 2004/05:Ub473 yrkande 45.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Fördelning av resurser och studieplatser efter studenternas egna val",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub293 yrkandena 4 och 10, 2004/05:Ub378 yrkandena 1 och 5, 2004/05:N254 yrkande 13 och 2004/05:N409 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Hänsyn till tillgången på bostäder när grundutbildningsresurser fördelas",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub441 yrkande 10, 2004/05:Ub489 och 2004/05:Bo304 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Förändringar i övrigt i resurstilldelningssystemet för grundutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub276 yrkande 2, 2004/05:Ub334, 2004/05:Ub357, 2004/05:Ub363, 2004/05:Ub378 yrkandena 2 och 18, 2004/05:Ub452 och 2004/05:Ub473 yrkandena 3, 7, 23, 39, 40, 47 och 48.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "30",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "E3B7C01C-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 30 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "52",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "20",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "40",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "200",
                    "26",
                    "89",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3B7C01C-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Resurstilldelningssystem för forskning och forskarutbildning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub222 yrkande 3 och 2004/05:Ub478 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Kostnadsansvaret vid utbildning utanför högskoleorterna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub251, 2004/05:Ub312, 2004/05:Ub396, 2004/05:Ub433 yrkande 2, 2004/05:Ub473 yrkande 26, 2004/05:Ub487 och 2004/05:N346 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Utbildning för utländska akademiker",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub209 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "33",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "E3B7C09A-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 33 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "52",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "274",
                    "41",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3B7C09A-45CA-11D9-AE51-000475505133",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Högskoleutbildning i medicinsk fotvård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub267 och 2004/05:Ub305.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Universitetsstatus eller vetenskapsområde för vissa högskolor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub222 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ub252 yrkande 1, 2004/05:Ub273, 2004/05:Ub280, 2004/05:Ub286 yrkande 3, 2004/05:Ub301, 2004/05:Ub449 yrkande 1, 2004/05:Ub453, 2004/05:T260 yrkande 4 och 2004/05:N409 yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Förstärkningar i övrigt av vissa lärosäten och vissa regioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub214, 2004/05:Ub222 yrkandena 4-9, 2004/05:Ub288 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ub308, 2004/05:Ub309, 2004/05:Ub320, 2004/05:Ub344, 2004/05:Ub356, 2004/05:Ub359, 2004/05:Ub369, 2004/05:Ub370, 2004/05:Ub374, 2004/05:Ub379, 2004/05:Ub382, 2004/05:Ub388, 2004/05:Ub394, 2004/05:Ub395, 2004/05:Ub410, 2004/05:Ub433 yrkande 1, 2004/05:Ub434, 2004/05:Ub439 yrkandena 1, 2 i denna del och 3-7, 2004/05:Ub449 yrkande 2, 2004/05:Ub450, 2004/05:Ub451 yrkandena 2-4, 2004/05:Ub482, 2004/05:Ub491, 2004/05:Ub505, 2004/05:T335 yrkande 8, 2004/05:N239 yrkande 4 och 2004/05:N401 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Deltagande i University of the Arctic",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub366.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Jämställande av naturskolor med teknikcentrum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub384 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre utbildningen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub378 yrkandena 8 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Konkurrensutsättning av Centrala studiestödsnämnden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub218 och 2004/05:Ub321 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Nedläggning av Centrala studiestödsnämnden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub290 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Införande av s.k. omvänd straffavgift för Centrala studiestödsnämnden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub321 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Organisationen för finansiering av medicinsk forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So596 yrkande 5 och 2004/05:Ub293 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Organisationen för finansiering av utbildningsvetenskaplig forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub472 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Vissa forskningsområden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf355 yrkande 4, 2004/05:So359 yrkande 4, 2004/05:So617 yrkandena 2 och 3, 2004/05:Kr254 yrkande 2, 2004/05:Ub243, 2004/05:Ub272 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ub293 yrkande 16, 2004/05:Ub327 yrkandena 1-3, 2004/05:Ub349, 2004/05:Ub384 yrkande 4, 2004/05:Ub420 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ub456, 2004/05:Ub459, 2004/05:Ub461, 2004/05:MJ510 yrkande 8, 2004/05:A321 yrkande 3 och 2004/05:A352 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Anslagen inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 2005 samt vissa bemyndiganden",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 16 punkterna 3-10 och avslår motionerna 2004/05:So395 yrkande 9, 2004/05:Ub258 yrkande 24, 2004/05:Ub293 yrkande 20, 2004/05:Ub348, 2004/05:Ub419 yrkande 2, 2004/05:Ub473 yrkandena 24 och 25, 2004/05:Ub476 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Ub480 yrkande 34, 2004/05:Ub481 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Ub485 yrkandena 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "UBU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Nationell skolpeng",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Nationell skolpeng",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Nationellt kvalitetsinstitut",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Översyn av myndighetsstrukturen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Översyn av myndighetsstrukturen",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Riksgymnasium för synskadade med multifunktionella handikapp",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Återinrättande av statliga specialskolor för multihandikappade",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Uppdrag till Skolverket",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Uppdrag till Skolverket",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Uppdrag till Skolverket",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Tilläggsdirektiv till Valideringsdelegationen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Extraresurser till skolor i krisområden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Stärka baskunskaperna i skolan",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Användning av bidragen till personalförstärkningar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Behovet av KY-utbildning",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Framtida ökning av anslagen till grundutbildning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Framtida ökning av fakultetsanslagen",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Framtida ökning av resurserna till forskning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Avgiftsfrihet för studenter från Sverige och övriga EES-området",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Högskoleavgifter för studenter från länder utanför EES-området",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Högskoleavgifter för studenter från länder utanför EES-området",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Sättet för dimensionering av utbildningen till lärarexamen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Utbyggnad av läkar- och sjuksköterskeutbildningarna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Fler fristående högskolor",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Fördelning av resurser och studieplatser efter studenternas egna val",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Hänsyn till tillgången på bostäder när grundutbildningsresurser fördelas",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Förändringar i övrigt i resurstilldelningssystemet för grundutbildningen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Förändringar i övrigt i resurstilldelningssystemet för grundutbildningen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Förändringar i övrigt i resurstilldelningssystemet för grundutbildningen",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Förändringar i övrigt i resurstilldelningssystemet för grundutbildningen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Kostnadsansvaret vid utbildning utanför högskoleorterna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Utbildning för utländska akademiker",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Universitetsstatus eller vetenskapsområde för vissa högskolor",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Inrättande av ett oberoende kvalitetsinstitut för den högre utbildningen m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Konkurrensutsättning av Centrala studiestödsnämnden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Införande av s.k. omvänd straffavgift för Centrala studiestödsnämnden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Organisationen för finansiering av medicinsk forskning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Organisationen för finansiering av utbildningsvetenskaplig forskning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Vissa forskningsområden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. \nI anslutning till motioner om att högskoleutbildningen skall vara avgiftsfri för svenska studenter föreslår utskottet ett uttalande av riksdagen om att frågan om lagreglering av avgiftsfriheten för svenska studenter skall ingå i direktiven till den utredning om avgiftsfrågan som förbereds i Regeringskansliet. \nI övrigt avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 23:50:52"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2005. Det införs ett statsbidrag för personalförstärkningar i förskolan. Skollagen ändras så att det individuella programmet på gymnasiet från den 1 juli 2006 ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltid. Fristående skolor ska kunna få ersättning enligt en så kallad riksprislista när en elev där läser ett program som elevens hemkommun inte anordnar. Försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång ska fortsätta. Åtta universitet och högskolor återfår en del av de resurser som tillfälligt drogs bort från dem 2002 när de hade svårigheter att rekrytera studenter. Mitthögskolan blir universitet och får 10 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning. Regeringen ska få godkänna ett nytt avtal mellan staten och två landsting om tandläkarutbildning och odontologisk forskning. Riksdagen vill att frågan om lagreglering av avgiftsfriheten för studenter från Sverige och övriga EES-området ska ingå i direktiven till den utredning om avgiftsfrågan som förbereds inom Regeringskansliet. Detta ställningstagande gjorde riksdagen med anledning av några motionsförslag. ",
          "dok_id": "GS01UBU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till utbildning och universitetsforskning (UbU1)",
          "dok_id": "GS01UBU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 23:50:52"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01UBU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2005. Det införs ett statsbidrag för personalförstärkningar i förskolan. Skollagen ändras så att det individuella programmet på gymnasiet från den 1 juli 2006 ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltid. Fristående skolor ska kunna få ersättning enligt en så kallad riksprislista när en elev där läser ett program som elevens hemkommun inte anordnar. Försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång ska fortsätta. Åtta universitet och högskolor återfår en del av de resurser som tillfälligt drogs bort från dem 2002 när de hade svårigheter att rekrytera studenter. Mitthögskolan blir universitet och får 10 miljoner kronor för forskning och forskarutbildning. Regeringen ska få godkänna ett nytt avtal mellan staten och två landsting om tandläkarutbildning och odontologisk forskning. Utskottet vill att frågan om lagreglering av avgiftsfriheten för studenter från Sverige och övriga EES-området ska ingå i direktiven till den utredning om avgiftsfrågan som förbereds inom Regeringskansliet. Detta ställningstagande gjorde utskottet med anledning av några motionsförslag.</p>",
          "dok_id": "GS01UbU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:10"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till utbildning och universitetsforskning (UbU1)",
          "dok_id": "GS01UbU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:10"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01UBU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_ubu_1.docx",
          "filstorlek": "586328",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde        16       Utbildning       ochuniversitetsforskning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/5C360ACC-BDC2-4E1C-8DF5-8BB0127441FE"
        },
        {
          "dok_id": "GS01UBU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_ubu_1.pdf",
          "filstorlek": "1907801",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_ubu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/3947B58A-566B-4807-AC5A-7FCB16464F7B"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A321 Mäns ansvar för jämställdheten",
          "ref_dok_id": "GS02A321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A321",
          "ref_dok_titel": "Mäns ansvar för jämställdheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A350 Välfärd för alla i Malmö",
          "ref_dok_id": "GS02A350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A350",
          "ref_dok_titel": "Välfärd för alla i Malmö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A352 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GS02A352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A352",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo304 Studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GS02Bo304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo304",
          "ref_dok_titel": "Studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr254 Form och design",
          "ref_dok_id": "GS02Kr254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr254",
          "ref_dok_titel": "Form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ510 Hållbar samhällsutveckling, behovet av helhetssyn och nya arbetsformer",
          "ref_dok_id": "GS02MJ510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ510",
          "ref_dok_titel": "Hållbar samhällsutveckling, behovet av helhetssyn och nya arbetsformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP, KD, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N239 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N239",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N242 Politik för en svensk industri",
          "ref_dok_id": "GS02N242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N242",
          "ref_dok_titel": "Politik för en svensk industri",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N254 En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N254",
          "ref_dok_titel": "En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N346 Norrland",
          "ref_dok_id": "GS02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Norrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N401 Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N401",
          "ref_dok_titel": "Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N414 En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GS02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf288 Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_id": "GS02Sf288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf288",
          "ref_dok_titel": "Egenmakt och arbete - den liberala vägen till integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf355 Försäkringsläkare och försäkringsmedicinsk utbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf355",
          "ref_dok_titel": "Försäkringsläkare och försäkringsmedicinsk utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So359 Komplementär- och alternativmedicin",
          "ref_dok_id": "GS02So359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So359",
          "ref_dok_titel": "Komplementär- och alternativmedicin",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So395 Bättre barndomar",
          "ref_dok_id": "GS02So395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So395",
          "ref_dok_titel": "Bättre barndomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So428 Kostnader för utbildning och vård",
          "ref_dok_id": "GS02So428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So428",
          "ref_dok_titel": "Kostnader för utbildning och vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So520 Resurser till barn med särskilda behov",
          "ref_dok_id": "GS02So520",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So520",
          "ref_dok_titel": "Resurser till barn med särskilda behov",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So596 Hälsa",
          "ref_dok_id": "GS02So596",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So596",
          "ref_dok_titel": "Hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So605 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg",
          "ref_dok_id": "GS02So605",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So605",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So617 Reumatologisk sjukdom",
          "ref_dok_id": "GS02So617",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So617",
          "ref_dok_titel": "Reumatologisk sjukdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T260 Utvecklingen på Södertörn",
          "ref_dok_id": "GS02T260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T260",
          "ref_dok_titel": "Utvecklingen på Södertörn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T335 Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02T335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T335",
          "ref_dok_titel": "Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub209 Utbildning för akademiker med utländsk bakgrund",
          "ref_dok_id": "GS02Ub209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub209",
          "ref_dok_titel": "Utbildning för akademiker med utländsk bakgrund",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub214 Högskolan i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GS02Ub214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub214",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub218 Centrala studiestödsnämndens ställning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub218",
          "ref_dok_titel": "Centrala studiestödsnämndens ställning",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub222 Mälardalens högskola",
          "ref_dok_id": "GS02Ub222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub222",
          "ref_dok_titel": "Mälardalens högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub230 En skola med mångfald",
          "ref_dok_id": "GS02Ub230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub230",
          "ref_dok_titel": "En skola med mångfald",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub234 Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut",
          "ref_dok_id": "GS02Ub234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub234",
          "ref_dok_titel": "Ett fristående nationellt kvalitetsinstitut",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub235 Skolbesök i riksdagen",
          "ref_dok_id": "GS02Ub235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub235",
          "ref_dok_titel": "Skolbesök i riksdagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub239 Respekt för lärarnas behörighet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub239",
          "ref_dok_titel": "Respekt för lärarnas behörighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub242 Uppvärdering av läraryrket",
          "ref_dok_id": "GS02Ub242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub242",
          "ref_dok_titel": "Uppvärdering av läraryrket",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub243 Industriell produktion",
          "ref_dok_id": "GS02Ub243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub243",
          "ref_dok_titel": "Industriell produktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Roxbergh och Mikaela Valtersson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub251 Statligt ansvar för distansutbildningens kostnader",
          "ref_dok_id": "GS02Ub251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub251",
          "ref_dok_titel": "Statligt ansvar för distansutbildningens kostnader",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub252 Högskolan i Gävle ",
          "ref_dok_id": "GS02Ub252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub252",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Gävle ",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub258 Förändring i skolpolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02Ub258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub258",
          "ref_dok_titel": "Förändring i skolpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub267 Fotvårdsutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub267",
          "ref_dok_titel": "Fotvårdsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub272 Forskningsprogram om biologiska effekter av elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_id": "GS02Ub272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub272",
          "ref_dok_titel": "Forskningsprogram om biologiska effekter av elektromagnetiska fält",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub273 Universitet på Södertörn",
          "ref_dok_id": "GS02Ub273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub273",
          "ref_dok_titel": "Universitet på Södertörn",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub275 Livslångt lärande",
          "ref_dok_id": "GS02Ub275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub275",
          "ref_dok_titel": "Livslångt lärande",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub276 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub276",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub280 Gävle högskola som universitet via en egen forskarutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub280",
          "ref_dok_titel": "Gävle högskola som universitet via en egen forskarutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub286 Livslångt lärande i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GS02Ub286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub286",
          "ref_dok_titel": "Livslångt lärande i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub288  Universeum i Göteborg",
          "ref_dok_id": "GS02Ub288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub288",
          "ref_dok_titel": " Universeum i Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub289 Avgiftsfria studier vid universitet och högskola",
          "ref_dok_id": "GS02Ub289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub289",
          "ref_dok_titel": "Avgiftsfria studier vid universitet och högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub290 CSN",
          "ref_dok_id": "GS02Ub290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub290",
          "ref_dok_titel": "CSN",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad och Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub291 Rätt att välja skola för barn med funktionshinder",
          "ref_dok_id": "GS02Ub291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub291",
          "ref_dok_titel": "Rätt att välja skola för barn med funktionshinder",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub293 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub293",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub298 Förbud mot terminsavgifter på universitet och högskolor",
          "ref_dok_id": "GS02Ub298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub298",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot terminsavgifter på universitet och högskolor",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Löfstrand och Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub301 Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_id": "GS02Ub301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub301",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Gävle",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub305 Medicinsk fotvård",
          "ref_dok_id": "GS02Ub305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub305",
          "ref_dok_titel": "Medicinsk fotvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub308 Invandrarakademin vid Högskolan i Borås",
          "ref_dok_id": "GS02Ub308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub308",
          "ref_dok_titel": "Invandrarakademin vid Högskolan i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub309 Forskningscentrum för sociala uppfinningar",
          "ref_dok_id": "GS02Ub309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub309",
          "ref_dok_titel": "Forskningscentrum för sociala uppfinningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub312 Fördelning av högskolans resurser",
          "ref_dok_id": "GS02Ub312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub312",
          "ref_dok_titel": "Fördelning av högskolans resurser",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub320 Högskolan i Skövde och masterexamen",
          "ref_dok_id": "GS02Ub320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub320",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Skövde och masterexamen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub321 Rättvisa studiemedel",
          "ref_dok_id": "GS02Ub321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub321",
          "ref_dok_titel": "Rättvisa studiemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub322 Fristående skolor",
          "ref_dok_id": "GS02Ub322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub322",
          "ref_dok_titel": "Fristående skolor",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub327 Svenskt köldcentrum",
          "ref_dok_id": "GS02Ub327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub327",
          "ref_dok_titel": "Svenskt köldcentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Hammarbergh (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub334 Anslag till grundutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub334",
          "ref_dok_titel": "Anslag till grundutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub337 Myndighetsöversyn",
          "ref_dok_id": "GS02Ub337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub337",
          "ref_dok_titel": "Myndighetsöversyn",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub342 Utbildningsavgifter",
          "ref_dok_id": "GS02Ub342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub342",
          "ref_dok_titel": "Utbildningsavgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub344 Forskningsanslaget till det humanistisk-samhällsvetenskapliga området vid Luleå tekniska universitet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub344",
          "ref_dok_titel": "Forskningsanslaget till det humanistisk-samhällsvetenskapliga området vid Luleå tekniska universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Hammarbergh (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub348 Högskolan i Borås",
          "ref_dok_id": "GS02Ub348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub348",
          "ref_dok_titel": "Högskolan i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub349 Genusforskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub349",
          "ref_dok_titel": "Genusforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub356 Ökat takbelopp för Örebro universitet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub356",
          "ref_dok_titel": "Ökat takbelopp för Örebro universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub357 Flexibilitet i takbeloppen i den högre utbildningen",
          "ref_dok_id": "GS02Ub357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub357",
          "ref_dok_titel": "Flexibilitet i takbeloppen i den högre utbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub359 Högskoleutbildning i Vimmerby med inriktning på livsmedel",
          "ref_dok_id": "GS02Ub359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub359",
          "ref_dok_titel": "Högskoleutbildning i Vimmerby med inriktning på livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub363 Resurserna för avancerad högskoleutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub363",
          "ref_dok_titel": "Resurserna för avancerad högskoleutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub366 Det arktiska universitetet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub366",
          "ref_dok_titel": "Det arktiska universitetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson och Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub369 Forskning i Norrbotten",
          "ref_dok_id": "GS02Ub369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub369",
          "ref_dok_titel": "Forskning i Norrbotten",
          "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub370 Sjöbefälsutbildning vid Luleå tekniska universitet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub370",
          "ref_dok_titel": "Sjöbefälsutbildning vid Luleå tekniska universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Lennart Klockare (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub374 Jur. kand.-utbildning vid Örebro universitet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub374",
          "ref_dok_titel": "Jur. kand.-utbildning vid Örebro universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub378 Högskolorna",
          "ref_dok_id": "GS02Ub378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub378",
          "ref_dok_titel": "Högskolorna",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub379 Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub379",
          "ref_dok_titel": "Sjöbefälsutbildning vid Mitthögskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub381 Vuxenutbildningen",
          "ref_dok_id": "GS02Ub381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub381",
          "ref_dok_titel": "Vuxenutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub382 Mitthögskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub382",
          "ref_dok_titel": "Mitthögskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub384 Utomhuspedagogik",
          "ref_dok_id": "GS02Ub384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub384",
          "ref_dok_titel": "Utomhuspedagogik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub388 Utveckling av campus Karlskoga",
          "ref_dok_id": "GS02Ub388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub388",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av campus Karlskoga",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Frisk m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub390 Grundskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub390",
          "ref_dok_titel": "Grundskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub394 Film- och medieutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla",
          "ref_dok_id": "GS02Ub394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub394",
          "ref_dok_titel": "Film- och medieutbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub395 Teckenspråkstolkning vid Örebro universitet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub395",
          "ref_dok_titel": "Teckenspråkstolkning vid Örebro universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub396 Kommunala lärcentrum",
          "ref_dok_id": "GS02Ub396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub396",
          "ref_dok_titel": "Kommunala lärcentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub405 Stöd till de fria teologiska högskolorna",
          "ref_dok_id": "GS02Ub405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub405",
          "ref_dok_titel": "Stöd till de fria teologiska högskolorna",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub410 Invandrarakademien vid Borås högskola",
          "ref_dok_id": "GS02Ub410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub410",
          "ref_dok_titel": "Invandrarakademien vid Borås högskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub419 Utgiftsområde 15: Studiestöd och Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub419",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 15: Studiestöd och Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub420 Det assyriska/syrianska/kaldeiska folket",
          "ref_dok_id": "GS02Ub420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub420",
          "ref_dok_titel": "Det assyriska/syrianska/kaldeiska folket",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub428 Forskningens betydelse",
          "ref_dok_id": "GS02Ub428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub428",
          "ref_dok_titel": "Forskningens betydelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Andersson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub433 Kompetenshöjande åtgärder för Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GS02Ub433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub433",
          "ref_dok_titel": "Kompetenshöjande åtgärder för Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Sverker Thorén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub434 Forskarskola för fiskekologi och fiskeribiologi i Kalmar",
          "ref_dok_id": "GS02Ub434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub434",
          "ref_dok_titel": "Forskarskola för fiskekologi och fiskeribiologi i Kalmar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sverker Thorén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub439 Forskning och utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GS02Ub439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub439",
          "ref_dok_titel": "Forskning och utbildning i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub441 Studiemedelssystemet m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02Ub441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub441",
          "ref_dok_titel": "Studiemedelssystemet m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub449 Universitetsstatus för Malmö högskola ",
          "ref_dok_id": "GS02Ub449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub449",
          "ref_dok_titel": "Universitetsstatus för Malmö högskola ",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren och Allan Widman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub450 Skånsk livsmedelsforskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub450",
          "ref_dok_titel": "Skånsk livsmedelsforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub451 Tillgången på reumatologer",
          "ref_dok_id": "GS02Ub451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub451",
          "ref_dok_titel": "Tillgången på reumatologer",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub452 Studentpeng med forskningspremie",
          "ref_dok_id": "GS02Ub452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub452",
          "ref_dok_titel": "Studentpeng med forskningspremie",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub453 Universitetsstatus för Malmö högskola ",
          "ref_dok_id": "GS02Ub453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub453",
          "ref_dok_titel": "Universitetsstatus för Malmö högskola ",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub456 Forskning på konstområdet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub456",
          "ref_dok_titel": "Forskning på konstområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström och Maria Hassan (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub459 Institut för subarktisk kulturlandskapsforskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub459",
          "ref_dok_titel": "Institut för subarktisk kulturlandskapsforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Öberg och Per Erik Granström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub461 Samisk rätt samt samisk organisations- och folkrörelsehistoria",
          "ref_dok_id": "GS02Ub461",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub461",
          "ref_dok_titel": "Samisk rätt samt samisk organisations- och folkrörelsehistoria",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Johansson och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub471 Vuxnas lärande",
          "ref_dok_id": "GS02Ub471",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub471",
          "ref_dok_titel": "Vuxnas lärande",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub472 Ledande lärare",
          "ref_dok_id": "GS02Ub472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub472",
          "ref_dok_titel": "Ledande lärare",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub473 Universitet, högskola och forskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub473",
          "ref_dok_titel": "Universitet, högskola och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub476 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub476",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub476",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub477 Grundskola",
          "ref_dok_id": "GS02Ub477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub477",
          "ref_dok_titel": "Grundskola",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub478 Ökat fakultetsanslag till Linköpings Universitet",
          "ref_dok_id": "GS02Ub478",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub478",
          "ref_dok_titel": "Ökat fakultetsanslag till Linköpings Universitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub479 Elever i behov av särskilt stöd",
          "ref_dok_id": "GS02Ub479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub479",
          "ref_dok_titel": "Elever i behov av särskilt stöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub480 Grundskolan och gymnasieskolan",
          "ref_dok_id": "GS02Ub480",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub480",
          "ref_dok_titel": "Grundskolan och gymnasieskolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub481 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub481",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub481",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub482 Flygteknisk utbildning i Västerås",
          "ref_dok_id": "GS02Ub482",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub482",
          "ref_dok_titel": "Flygteknisk utbildning i Västerås",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD, FP, M, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub485 Utgiftsområde 15: Studiestöd och Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub485",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub485",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 15: Studiestöd och Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub487 Lokala studiecentrum och distansutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Ub487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub487",
          "ref_dok_titel": "Lokala studiecentrum och distansutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub489 Ungdoms- och studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GS02Ub489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub489",
          "ref_dok_titel": "Ungdoms- och studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub491 Antalet högskoleplatser i Stockholms län",
          "ref_dok_id": "GS02Ub491",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub491",
          "ref_dok_titel": "Antalet högskoleplatser i Stockholms län",
          "ref_dok_subtitel": "av Niclas Lindberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub505 Invandrarakademi i Borås som nationell resurs",
          "ref_dok_id": "GS02Ub505",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub505",
          "ref_dok_titel": "Invandrarakademi i Borås som nationell resurs",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-15",
          "ref_dok_id": "GS0951",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "51",
          "ref_dok_titel": "2004-12-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-13",
          "ref_dok_id": "GS0949",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "49",
          "ref_dok_titel": "2004-12-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:124",
          "ref_dok_id": "GS0K124",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "124",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:124",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1367",
          "ref_dok_id": "1995:1249",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1368",
          "ref_dok_id": "1985:1100",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}