{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2285176",
      "dok_id": "GS01TU7",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "TU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:TU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-10 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:50",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:54",
      "titel": "Sjösäkerhet m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01TU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01TU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01TU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01TU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:TU7</div><h1>Sjösäkerhet m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet förslag om säkerhets- och miljöfrågor\r\ninom sjöfarten i 37 motioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\nrespektive hösten 2004.\r\nSjöfartens internationella karaktär medför att åtgärder på säkerhets-\r\noch miljöområdena i regel måste vidtas i internationellt samarbete för\r\natt bli verkningsfulla anför utskottet och hänvisar till Sveriges arbete\r\ndels i internationella sammanhang såsom IMO, dels med att göra det\r\nnationella regelverket enklare och mer överskådligt. Utskottet avstyrker\r\nmotionsförslag om allmänna säkerhetskrav för sjöfarten med hänvisning\r\ntill vad som redovisats.\r\nEn motion med krav på utökad hamnstatskontroll avstyrks; kravet torde\r\nkunna bli tillgodosett genom pågående arbete inom Europeiska kommissionen\r\nmed sjösäkerhetspaketet Erika III (namngivet efter ett förlist\r\noljetankfartyg), som bl.a. innefattar en omarbetning och förstärkning av\r\nreglerna för sådan kontroll.\r\nSäkerheten och miljön i Östersjöområdet har föranlett en rad motionsförslag.\r\nUtskottet redovisar vidtagna åtgärder och pågående arbete, bl.a. i\r\nHelsingforskommissionen (Helcom) med klassningen av Östersjön som ett\r\ns.k. Särskilt känsligt havsområde (Particularly Sensitive Sea Area,\r\nPSSA) och ansökan om de PSSA-anknutna skyddsåtgärderna. Vidare erinras\r\nom regeringens aviserade proposition respektive skrivelse med anledning\r\nav Havsmiljökommissionens förslag. Utskottet säger sig utgå från att\r\nregeringen noga följer utvecklingen och vidtar de ytterligare åtgärder\r\nsom kan bedömas nödvändiga eller lämpliga för att ett effektivt skydd\r\nför Östersjöområdet skall kunna uppnås. Återrapporteringen av uppföljningen\r\nförutsätts ske till riksdagen. Därmed avstyrks motionsförslagen, som -\r\nenligt utskottets mening - kan komma att övervägas i det fortsatta\r\narbetet.\r\nSjöfartens miljöpåverkan när det gäller utsläpp av skadliga ämnen till\r\nluft tas upp i några motioner. Förslag om återinförande av investeringsbidrag\r\ntill katalysatorer avstyrks med hänvisning till bl.a. det ökade inslaget\r\nav miljöstyrning i farledsavgifterna och pågående överväganden beträffande\r\nhandel med utsläppsrättigheter. Även motionsförslag om lågsvavlig\r\nbunkerolja avstyrks; skälet är pågående överväganden inom ramen för arbetet\r\nmed det s.k. svaveldirektivet.\r\nHamnarnas åliggande att ta hand om avfall från fartyg efterlevs dåligt,\r\nanför utskottet som anser att detta är allvarligt. Det är angeläget\r\natt den så kallade Östersjöstrategin tillämpas fullt ut i samtliga\r\nÖstersjöhamnar. Utskottet utgår från att regeringen inom Helcom - liksom\r\ni andra berörda sammanhang - kraftfullt agerar för att målen med\r\nÖstersjöstrategin uppnås. Motionsförslagen härom avstyrks.\r\nKrav på en ny utredning om M/S Estonias förlisning avstyrks av utskottet,\r\nsom gör samma bedömning som våren 2003, då utskottet senast behandlade\r\nmotsvarande förslag. Utskottet utgår från att regeringen alltjämt följer\r\nfrågan och vidtar de initiativ som kan anses påkallade. Vidare erinrar\r\nutskottet återigen om att utredarna av en förstudie om sjunkförloppet\r\nhade pekat på de ytterligare områden som kan belysas, för vilka man\r\nsaknar material. Även ett förslag om en ny ordning för haveriutredningar\r\navstyrks. Utskottet hänvisar till de överväganden som görs inom ramen\r\nför sjösäkerhetspaketet Erika III om haveriundersökningar och möjligheten\r\nför den europeiska sjösäkerhetsmyndigheten (Emsa) att bistå vid eller\r\nsvara för haveriutredningar men också till den på riksdagens initiativ\r\ntillkomna utredningen om en gemensam inspektionsverksamhet.\r\nObligatorisk utbildning med efterföljande förarbevis för fritidsbåt\r\nskulle bidra till att riksdagens långsiktiga mål om en halvering av\r\nantalet allvarliga olyckor till sjöss fram till år 2007, anser utskottet.\r\nRiksdagen bör mot denna bakgrund göra ett tillkännagivande om att\r\nregeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av\r\nett sådant system. Genom ett uttalande av denna innebörd bli motionsförslagen\r\nhelt eller delvis tillgodosedda.\r\nFrågan om ett återinförande av ett obligatoriskt fritidsbåtsregister\r\ntas upp i flera motioner; flertalet är för ett återinförande medan man\r\ni en motion argumenterar emot ett sådant. Utskottet påminner om att\r\nregeringen i budgetpropositionen för år 2005 sagt sig ha för avsikt att\r\nåterkomma till frågan i den transportpolitiska propositionen som väntas\r\nsommaren 2005. Utskottet, som förutsätter att regeringen fullföljer sin\r\navsiktsförklaring, anser att riksdagen bör avvakta propositionen i denna\r\nfråga; motionsförslagen avstyrks därmed.\r\nTill betänkandet har fogats åtta reservationer och två särskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.      Allmänna säkerhetskrav för sjöfarten\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\nyrkande 9 och2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 6.\r\n2.      Hamnstatskontroll\r\nRiksdagen avslår motion2003/04:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp) yrkande\r\n7.\r\n3.      Sjösäkerheten i Östersjöområdet\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:T280 av Tuve Skånberg (kd),2003/04:T389\r\nav Kent Olsson (m),2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)\r\nyrkande 4,2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 8 och 11,\r\n2004/05:T395 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 1, 4, 5 och 7,2004/05:T414\r\nav Kent Härstedt (s),2004/05:T415 av Göran Persson i Simrishamn m.fl.\r\n(s),2004/05:T438 av Kenneth Lantz (kd) yrkandena 1 och 2,2004/05:T464\r\nav Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 18,2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp) yrkandena 11 och 12,2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker\r\nThorén (mp, fp) yrkandena 14, 15 och 17 samt2004/05:MJ500 av Sven Gunnar\r\nPersson m.fl. (kd) yrkandena 8, 9 och 18.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Behörighetsfrågor m.m. inom sjöfarten\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:T479 av Gunilla Carlsson i Hisings\r\nBacka (s),2004/05:T400 av Eva Arvidsson och Kent Härstedt (båda s)\r\noch2004/05:T493 av Åsa Lindestam (s).\r\n5.      Sektorsansvaret för sjöfartens miljöpåverkan\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande 14.\r\n6.      Luftföroreningar till följd av sjöfart\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\nyrkandena 7 och 8,2004/05:T396 av Gunnar Andrén (fp) yrkande 8,2004/05:T423\r\nav Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s),2004/05:T460 av Johnny\r\nGylling m.fl. (kd) yrkande 5 och2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.\r\nfl. (kd) yrkande 7.\r\nReservation 2 (kd, c)\r\n\r\n7.      Mottagning av avfall från fartyg\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:MJ329 av Annelie Enochson (kd)\r\nyrkande 4 och2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 4.\r\n\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n8.      Införlivande av sjöfarten i städernas miljözoner\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:T393 av Kerstin Lundgren (c) yrkande 1.\r\n9.      M/S Estonias förlisning\r\nRiksdagen avslår motionerna2003/04:T553 av Lars Ångström m.fl. (mp, s,\r\nm, kd, v) yrkandena 1-3,2004/05:T320 av Sten Tolgfors (m) och2004/05:T460\r\nav Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 7.\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n10.     Förstärkt ordning för haveriutredningar\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:T484 av Lars Ångström (mp) yrkandena\r\n1-4.\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n11.     Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet\r\nanfört om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för\r\ninförande av obligatorisk utbildning och förarbevis. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna2004/05:T243 av Kerstin Heinemann (fp),2004/05:T244\r\nav Claes Roxbergh m.fl. (mp),2004/05:T351 av Olle Sandahl och Johnny\r\nGylling (båda kd),2004/05:T431 av Christina Nenes och Göte Wahlström\r\n(båda s),2004/05:T467 av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund\r\n(båda s) yrkande 2,2004/05:T489 av Per-Olof Svensson och Åsa Lindestam\r\n(båda s) yrkandena 1 och 2 samt2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker\r\nThorén (mp, fp) yrkande 18.\r\nReservation 7 (m)\r\n\r\n12.     Fritidsbåtsregister\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:T262 av Hillevi Larsson (s) yrkande\r\n1,2004/05:T263 av Karin Enström (m) yrkande 1,2004/05:T293 av Christer\r\nSkoog m.fl. (s),2004/05:T302 av Anders Karlsson (s),2004/05:T490 av Åsa\r\nLindestam (s) och2004/05:T497 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad\r\n(båda s).\r\nReservation 8 (m, fp, kd)\r\n\r\nStockholm den 10 mars 2005\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp), Elizabeth\r\nNyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s),\r\nKrister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Karin Svensson Smith (v),\r\nClaes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s),\r\nRunar Patriksson (fp), Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Staffan\r\nDanielsson (c), Lars Ångström (mp) och Conny Fogelström (s)</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas säkerhets- och miljöfrågor inom sjöfarten\r\ni 37 motioner som har väckts under allmänna motionstiderna 2003/04 och\r\n2004/05. De 61 yrkandena gäller följande huvudområden:\r\nSäkerhetskrav för sjöfarten och hamnstatskontroll\r\nSjösäkerheten i Östersjöområdet\r\nBehörighets- och utbildningsfrågor inom sjöfarten\r\nSjöfartens miljöpåverkan\r\nM/S Estonias förlisning och haveriutredningar\r\nFritidsbåtar.\r\nFöreträdare för Sjöfartsverket, inkl. sjöfartsinspektionen inom verket,\r\nhar inför utskottet lämnat upplysningar och synpunkter i ärendet. Vidare\r\nhar företrädare för Estoniaorganisationer uppvaktat en delegation inom\r\nutskottet. En skrivelse till talmannen från Pieter van Vollenhoven,\r\nordförande i International Transport Safety Association (ITSA) och\r\nordförande i the Dutch Transport Safety Board (DTSB), har vidarebefordrats\r\ntill utskottet. Vidare har skrivelser från bl.a. Inga-Britt Ahlenius,\r\nf.d. generaldirektör, tillställts utskottet.\r\nBakgrund\r\nInledning\r\nMed begreppet sjösäkerhet avses åtgärder för att minska risken för\r\nsjöolyckor, förorening från fartyg och förlust av människoliv till sjöss.\r\nÅtgärderna gäller fartyg (utformning och utrustning), bemanning\r\n(utbildning och kompetenskrav), trafik (lotsning m.m.) och infrastruktur\r\n(farleder och hamnar). Många av sjösäkerhetsåtgärderna syftar alltså\r\näven till - eller får till följd - en bättre havsmiljö. Begreppet\r\nsjöfartsskydd avser åtgärder för skydd mot brottsliga handlingar, t.ex.\r\nterrorism, inom sjöfarten.\r\nInternationella organisationer och normsystem\r\nSjöfartens internationella karaktär medför att åtgärder på säkerhets-\r\noch miljöområdena i regel måste vidtas i internationellt samarbete för\r\natt bli verkningsfulla. För det internationella samarbetet finns bl.a.\r\nföljande organisationer och normsystem.\r\nIMO\r\nFN:s sjöfartsorganisation International Maritime Organization (IMO) har\r\nsjösäkerheten och skyddet av den marina miljön som övergripande mål för\r\nsin verksamhet. Inom IMO bedrivs också arbete med ökade kvalitetskrav\r\npå flaggstaters sjöfartsadministrationer. Även frågor om sjöfartsskydd\r\ningår i IMO:s uppgifter. IMO har 164 medlemsstater.\r\nTre internationella konventioner är av särskild betydelse.\r\nFN:s havsrättskonvention (United Nations Convention of the Law of the\r\nSea, Unclos) innehåller bl.a. regler om havets indelning i olika\r\nvattenområden och kuststaternas jurisdiktion över dessa områden. Enligt\r\nUnclos gäller principen om rätt till oskadlig genomfart i internationella\r\nsund.\r\nSjösäkerhetskonventionen (International Convention for the Safety of\r\nLife at Sea, Solaskonventionen) är det grundläggande internationella\r\nregelverket för sjösäkerhetsarbetet. Den har sedermera kompletterats\r\nmed den internationella säkerhetsorganisationskoden (International Safety\r\nManagement Code, ISM-koden).\r\nDen internationella konventionen för förhindrande av förorening från\r\nfartyg ((International Convention för the Prevention of Polution from\r\nShips, Marpolkonventionen) jämte ett senare antaget protokoll). Dess\r\nbilaga VI om luftföroreningar från sjöfarten träder i kraft i maj 2005.\r\nDen är samtidigt föremål för en revidering.\r\nEU\r\nEU:s insatser inom sjösäkerhets- och havsmiljöområdena är i betydande\r\nutsträckning förknippade med IMO:s arbete och inriktas primärt på ett\r\neffektivt och enhetligt införande av de inom IMO träffade internationella\r\növerenskommelserna. Därutöver verkar EU för medlemsstaternas regionala\r\nintressen när det gäller sjösäkerhet och havsmiljö, inte minst på grund\r\nav de haverier som ägt rum inom EU-ländernas vattenområden.\r\nSom en följd av oljetankfartyget Erikas förlisning utanför Frankrikes\r\nkust i december 1999 har EU-kommissionen lagt fram två förslag till\r\nåtgärdspaket, Erika I och Erika II. Arbetet med ett tredje paket pågår.\r\n\r\nErika I innehåller bl.a. följande\r\nUtvidgad hamnstatskontroll\r\nSkärpt kontroll av klassificeringssällskapen\r\nPåskyndad utfasning av oljetankfartyg med enkelskrov.\r\nErika II innehåller bl.a. följande.\r\nInrättande av övervaknings- och informationssystem för sjöfarten\r\nInrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (European Maritime Safety\r\nAgency, Emsa) med avsedd placering i Lissabon. Det främsta uppdraget är\r\natt samla in uppgifter om fartyg och klassificeringssällskap samt\r\norganisera medlemsstaternas kontroller av fartyg.\r\nErika III innehåller förslag om bl.a. följande\r\nFlaggstaternas uppfyllelse av sina åtaganden enligt IMO-konventioner\r\nOmarbetning och skärpning av lagstiftningen om hamnstatskontroll (bl.a.\r\nom rapporteringsplikt, bekvämlighetshamn och ökat antal kontroller av\r\n\"högriskfartyg\")\r\nÄndring i informations- och övervakningsdirektivet\r\nAnsvars- och kompensationsfrågor\r\nHaveriutredningar\r\nStandarder för sjöpersonal (konsolidering av konventioner och\r\nrekommendationer).\r\nHelcom\r\nHelsingforskommissionen (Helcom) är det verkställande organet för\r\nHelsingforskonventionen av år 1974 om skydd för Östersjöområdets marina\r\nmiljö. Helcom arbetar bl.a. med frågor om förbättrad ruttplanering,\r\nsjömätning, tillgång till elektroniska sjökort och avfallshantering i\r\nÖstersjöområdet. Medlemmar är Danmark, Estland, Finland, Lettland,\r\nLitauen, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland samt Europeiska gemenskapen\r\n(EG). För beslut inom Helcom krävs enhällighet.\r\nNordsjökonferensen\r\nNordsjökonferensen är ett samarbete som bedrivs av länderna runt Nordsjön\r\ntill skydd för Nordsjöns marina miljö. Ett ministermöte är planerat att\r\nhållas i Göteborg i april 2006.\r\n\r\nOspar\r\nOsparkonventionen från år 1992 för skyddet av den marina miljön i\r\nNordostatlanten. Den har sitt ursprung i oljetankern Torrey Canyons\r\ngrundstötning år 1967. Den har ratificerats av alla 16 parter i de\r\nursprungliga konventionerna, Oslo- och Pariskonventionerna.\r\nSjösäkerhetsorganisationen i Sverige\r\nSjöfartsverket\r\nAnsvarig sektorsmyndighet är Sjöfartsverket, som även är ansvarig\r\nmyndighet för sjöräddningen i Sverige. Chefen för sjöfartsinspektionen\r\ninom Sjöfartsverket ansvarar bl.a. för frågor om sjösäkerhet och skydd\r\nmot förorening från fartyg. Sjöfartsverkets verksamhetsmål är en säker\r\nsjöfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas. Sjötransportsystemet\r\nskall anpassas till de krav som följer av detta.\r\nKustbevakningen\r\nÄven Kustbevakningen verkar inom området; dess verksamhetsmål är att\r\nantalet allvarliga olyckor och att sjöfartens negativa miljöpåverkan\r\nskall minska. Kustbevakningen svarar för sjötrafikövervakning riktad\r\nmot såväl yrkessjöfarten som fritidsbåttrafiken på svenskt territorialvatten\r\noch i viss utsträckning på internationellt vatten. Myndigheten bedriver\r\nockså sjösäkerhetstillsyn i enlighet med en särskild överenskommelse\r\nmellan Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Vidare har myndigheten en\r\nständig beredskap för miljöräddningstjänst, vilket även utgör en beredskap\r\nsom utnyttjas för sjöräddning.\r\nKustbevakningens medverkan vid tillsyn av fartyg är reglerad i en\r\nsärskild överenskommelse mellan Sjöfartsverket och Kustbevakningen.\r\nVissa former av sjösäkerhetskontroll\r\nFlaggstatskontroll är den kontroll enligt internationella sjösäkerhetsnormer\r\nsom skall utföras av flaggstaten (den stat där fartyget är registrerat\r\noch som har jurisdiktionen över fartyget). Denna typ av kontroll har\r\nefterhand alltmer kompletterats av hamnstatskontroll, som utförs på\r\nutländska fartyg i den stat där fartyget ligger i hamn.\r\nHamnstatskontroll skall utföras av hamnstaten. Den syftar till en\r\nenhetlig tillämpning av internationella normer för säkerhet på fartyg,\r\nförhindrande av förorening från fartyg samt boende- och arbetsförhållanden\r\nombord på fartyg. Grundläggande normer finns i Solas och Marpolkonventionen.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nAllmänna säkerhetskrav för sjöfarten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nSjöfartens internationella karaktär medför att åtgärder på säkerhets-\r\noch miljöområdena i regel måste vidtas i internationellt samarbete för\r\natt bli verkningsfulla; en redovisning lämnas för arbetet inom IMO, EU\r\noch Helcom. Utskottet framhåller den betydelse som sjöfarten har och\r\nden potential som finns för en ytterligare utveckling. Vidare hänvisar\r\nutskottet till arbetet i Sverige med att göra regelverket enklare och\r\nmer överskådligt. Mot den redovisade bakgrunden finner utskottet att\r\nmotionerna är eller kommer att bli i huvudsak tillgodosedda; de avstyrks\r\ndärför.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\nSvensk sjöfart håller en hög sjösäkerhetsnivå, förklaras det i motion\r\n2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd). Sverige skall vara pådrivande\r\nför bättre sjösäkerhet inom internationella organ anför motionärerna\r\nsom samtidigt för fram synpunkten att säkerhetsarbetet inte gynnas genom\r\nsvenska särregler. Sådana försvårar för svenska handelsflottan, menar\r\nde och för fram tillämpningen av halonförbudet i brandsläckningssystemen\r\nsom ett exempel på detta; krav på ombyggnad av äldre fartyg skapar stora\r\nkostnader till knappast någon miljönytta alls, framhålls det (yrkande\r\n9).\r\nEtt likalydande yrkande om säkerhetskrav för sjöfarten förs fram i motion\r\n2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd). Också här argumenteras mot\r\natt ensidiga svenska krav för svenska redare drabbas av ensidiga svenska\r\nkrav medan rederier i andra flaggstater undgår sådana. Kraven skall\r\nalltså genomdrivas inom IMO för att få en global tillämpning betonar\r\nmotionärerna (yrkande 6).\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nSjöfartsinspektionens rapporter om sjösäkerhetsarbetet\r\nSjöfartsinspektionen inom Sjöfartsverket har sammanställt en rapport om\r\nvilka åtgärder som vidtagits för att förbättra sjösäkerheten åren\r\n1994-2001 (daterad 2001-10-01). En redovisning görs av dels de beslut på\r\nsjösäkerhetsområdet som var en följd av M/S Estonias förlisning, dels\r\ndet övriga sjösäkerhetsarbete som bedrivits under perioden, såväl inom\r\nIMO och EU och andra internationella organ, som inom Sverige.\r\nSom en komplettering till rapporten har en promemoria utarbetats med\r\nbelysning av de viktigaste åtgärderna därefter och fram till hösten\r\n2004. Där anges bl.a. att den svenska sjösäkerhetslagstiftningen är\r\nuppbyggd på ramlagstiftning som beslutas av statsmakterna. I denna\r\nbemyndigas Sjöfartsverket att utfärda detaljföreskrifter. När sådana\r\nbeslutas sätter verket i kraft de internationella regelverken. Dessa är\r\nofta mycket tekniska till sin natur. Massan av Sjöfartsverkets föreskrifter\r\när mycket stor; i vissa delar är den föråldrad och saknar systematik,\r\nsägs det. Ett översynsarbete pågår som beräknas vara i allt väsentligt\r\nfärdigt inom ett par år. En hörnpelare är att de svenska föreskrifterna\r\npå de områden som är internationellt reglerade inte skall ha annat\r\ninnehåll är de internationella reglerna. I de svenska föreskrifterna\r\nskall inte heller föras in tolkningar som avviker från internationellt\r\nbeslutade tolkningar. Endast om det inte finns en internationell tolkning\r\noch den internationella regeln kräver en tolkning, skall en svensk sådan\r\nbeslutas.\r\nHavsmiljökommissionens förslag\r\nHavsmiljökommissionen har haft i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder som\r\nkan bryta den pågående negativa utvecklingen i havsmiljön, så att de\r\nnationella miljökvalitetsmål som är relevanta för havsmiljön kan nås\r\ntill år 2020. Kommissionen överlämnade sitt betänkande Havet - tid för\r\nen ny strategi (SOU 2003:72) till regeringen i juni 2003. Sammanfattningsvis\r\nföreslås en nationell marin strategi samt åtgärder inom bl.a. sjöfarten.\r\n\r\nFlera av förslagen innebär en revidering av de miljökvalitetsmål som är\r\nrelevanta för havets miljötillstånd. För miljökvalitetsmålet Hav i balans\r\nsamt levande kust och skärgård förslås för sjöfarten följande åtgärder.\r\n\r\nIngen undermålig sjöfart skall trafikera våra omgivande hav.\r\nDe mest värdefulla områdena skall skyddas från sjöfartens negativa\r\nkonsekvenser.\r\nRäddningsberedskapen skall säkerställas.\r\nÄven förslag till kompletterande åtgärder förs fram.\r\nBefraktaren (lastägaren) bör ges ett större ansvar för valet av transport,\r\nbyggt på samverkansavtal.\r\nÅtgärder för att underlätta för kvalitetssjöfarten skall vidtas.\r\nAll fartygstrafik skall avledas från de mest värdefulla områdena.\r\nRäddningsberedskapen skall förstärkas vad gäller förmågan att utföra\r\nnödbogsering, nödläktring (överföring av flytande last mellan fartyg)\r\noch brandsläckning till sjöss.\r\nFör Östersjön förespråkar kommissionen en indelning i zoner med olika\r\nnivåer av marint skydd. Vidare föreslås - inom ramen för en reviderad\r\nHelsingforskonvention och genom samarbete inom IMO - att vissa minimikrav\r\nför sjöfartsstandard i Östersjön fastställs. Dessa är följande.\r\nAlla Österjöns hamnar skall ha utrustningar och anordningar för att\r\nomhänderta avfall, även oljehaltigt sådant.\r\nKrav på endast högkvalitativa tankfartyg för all farlig last inklusive\r\nolja, inga anmärkningar från besök i tidigare hamnar, fartyg utrustade\r\nmed transpondrar och/eller annan utrustning för kontroll och spårning\r\noch klassificerade av välrenommerade klassificeringssällskap.\r\nFarleder och trafikregler utformade så att känsliga områden undviks\r\nsamt att skador från oljeutsläpp blir minsta möjliga om de skulle uppstå.\r\n\r\nKontrollerat utsläpp av barlastvatten för att minimera spridningen av\r\nfrämmande organismer.\r\nInom ramen för samarbetet i Helcom samordnas insatser för att borda,\r\ninspektera och uppehålla handelsfartyg som är misstänkta för brott mot\r\nnationella miljölagar.\r\nBudgetpropositionen för år 2005\r\nUtvecklingen mellan de två åren 1998 och 2003 visar ett minskat antal\r\nallvarliga olyckor i alla sjötrafikkategorier utom för fritidsbåtarna,\r\ndär olyckorna ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Även när\r\ndet gäller svenska fartyg i samtliga farvatten noteras ett minskat antal\r\nolyckor. Regeringen anser att delmålet för verksamheten delvis har\r\nuppnåtts för 2003.\r\nKustbevakningen har inom sjösäkerhetsarbetet under år 2003 prioriterat\r\ntillsynen av lastbärare avskilda för sjötransport och bemanningskontroller\r\navseende svenska fartyg med en bruttodräktighet på upp till 1 500.\r\nTillsammans med Sjöfartsverket har Kustbevakningen fortsatt utvecklingen\r\nav den riskanalysbaserade tillsynen. Målet för verksamheten har uppnåtts\r\nenligt regeringens mening.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet transportpolitiska delmålet om en säker trafik har för sjöfarten\r\nformulerats så att antalet allvarliga olyckor inom handelssjöfarten och\r\nför fiske- och fritidsbåtar skall halveras under perioden 1998-2007.\r\nVidare skall inga allvarliga olyckor inträffa inom kategorin färje- och\r\npassagerarsjöfart. Sjösäkerheten kan mätas som dels säkerhet i svenska\r\nfarvatten för all sjöfart oavsett fartygens nationalitet, dels säkerhet\r\nför svenska fartyg oberoende av farvatten.\r\nSjöfartens internationella karaktär medför att åtgärder på säkerhets-\r\noch miljöområdena i regel måste vidtas i internationellt samarbete för\r\natt bli verkningsfulla. I det föregående har utskottet redovisat\r\ninternationella samarbetsorgan i vilka Sverige deltar aktivt. Det gäller\r\nt.ex. inom IMO där arbetet med en revidering av bilaga VI till\r\nMarpolkonventionen har inletts. Inom EU fullföljs arbetet med Erika II-paketet\r\noch pågår överläggningar om ett Erika III-paket. I Helcom var Sverige\r\nen av initiativtagarna till PSSA-klassning av Östersjön - ett arbete\r\nsom sedermera bedrivs multilateralt eftersom Ryssland inte stöder frågan.\r\nSverige leder detta multilaterala arbete med utarbetande av PSSA-anknutna\r\nskyddsåtgärder.\r\nSåvitt gäller Havsmiljökommissionens förslag har utskottet erfarit att\r\nregeringen avser att behandla hithörande frågor i dels den till i mars\r\n2005 aviserade propositionen avseende miljömålen, dels den till senare\r\nunder våren 2005 aviserade skrivelsen med förslag till en nationell\r\nhavsmiljöstrategi.\r\nI motionsförslagen är huvudinriktningen att Sveriges arbete med säkerhets-\r\noch miljöfrågor inom sjöfarten skall drivas i internationella sammanhang.\r\nSärregleringar för Sverige skall undvikas så att den svenska sjöfartens\r\nmöjligheter att hävda sig i internationell konkurrens inte\r\nförsvåras.\r\nUtskottet vill framhålla den betydelse som sjöfarten har och den potential\r\nsom finns för en ytterligare utveckling. Harmoniserade regler och en\r\nenhetlig tolkning och tillämpning är grundläggande, både av konkurrens-\r\noch säkerhetsskäl. Utskottet ansluter sig sålunda till motionärernas\r\nuppfattning om att särregler så långt möjligt skall undvikas och att\r\nregelverket skall vara lättöverskådligt. Reglerna bör inte vara mer\r\ningripande än som är nödvändigt för att garantera en viss, definierad\r\nsäkerhetsnivå; den s.k. proportionalitetsprincipen bör alltså iakttas.\r\n\r\nSjöfartsverket bedriver ett flerårigt projekt i syfte att göra regelverket\r\nenklare och mer överskådligt. Såvitt utskottet erfarit har överläggningar\r\nförts mellan sjöfartsnäringen och bl.a. Sjöfartsverket om vad som\r\nbetecknats som svenska särtolkningar och svenska särregler m.m. som kan\r\nvara försvårande för svenskflaggade fartyg. Enligt utskottets mening är\r\ndet naturligt att sjösäkerhetsmyndigheterna håller en öppen och löpande\r\ndialog med sjöfartsnäringen i dessa frågor.\r\nMot den nu redovisade bakgrunden finner utskottet att motionerna är\r\neller kommer att bli i huvudsak tillgodosedda; de avstyrks därför.\r\nHamnstatskontroll\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEn motion med krav på utökad hamnstatskontroll avstyrks. Det torde kunna\r\nbli tillgodosett genom pågående arbete inom Europeiska kommissionen med\r\nsjösäkerhetspaketet Erika III, som bl.a. innefattar en omarbetning och\r\nförstärkning av reglerna om hamnstatskontroll.\r\nMotionen\r\nI motion 2003/04:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp) påtalas att Sverige\r\nmåste öka kontrollen av fartyg som anlöper svensk hamn. Enligt EU-reglerna\r\nskall minst 25 procent av fartygen kontrolleras. Kommissionens redovisning\r\nvisar att Sverige var bland de fyra medlemsstater som inte uppfyllde\r\nkraven 2001, då endast 23 % av fartygen inspekterades. I exempelvis\r\nFinland inspekterades 32 % (yrkande 7).\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nGällande bestämmelser om hamnstatskontroll\r\nHamnstatskontroll är, som har framgått i det föregående, kontroll av\r\nfartyg som utförs av den stat i vilken ett fartyg anlöpt en hamn.\r\nDet grundläggande regelverket återfinns i konventioner, protokoll, koder\r\noch resolutioner som antagits av IMO samt i den s.k. Parisöverenskommelsen\r\n(Paris - Memorandum of Understanding).\r\nÄven inom EG-rätten finns regler på detta område. Direktivet om\r\nhamnstatskontroll syftar till att förbättra sjösäkerheten genom en minskning\r\nav antalet undermåliga fartyg på gemenskapens vatten men också genom\r\natt efterlevnaden av internationella regler och gemenskapslagstiftning\r\nökas (direktiv 2001/106/EG om ändring av rådets direktiv 95/21/EG om\r\ntillämpning av internationella normer för säkerhet på fartyg, förhindrande\r\nav förorening samt boende- och arbetsförhållanden ombord på fartyg som\r\nanlöper gemenskapens hamnar och framförs i medlemsstaternas territorialvatten).\r\nDirektivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att de enskilda\r\nmedlemsstaterna kan ställa upp strängare regler nationellt. I inledningen\r\nsägs bl.a. att vissa fartyg - på grund av sitt dåliga skick, sin flagg\r\noch förhistoria - utgör en påtaglig fara för säkerheten till sjöss och\r\nden marina miljön, framför allt de fartyg från en flaggstat som betecknas\r\nsom \"mycket hög risk\" eller \"hög risk\" i den svarta lista som offentliggörs\r\ni den årliga MOU-rapporten. Dessa fartyg bör därför vägras tillträde\r\ntill gemenskapens hamnar, om det inte kan visas att fartyget utan risk\r\nkan framföras i gemenskapens farvatten. Vidare betonas att sådana fartyg\r\nsom bör prioriteras är sådana som utgör en särskilt stor olycks- och\r\nföroreningsfara, och det är därför nödvändigt att inspektera dem ofta\r\ni gemenskapens anlöpshamnar.\r\nVarje medlemsstat skall kontrollera minst 25 % av de fartyg med utländsk\r\nflagg som anlöper dess hamnar. Medlemsstaterna har rätt att organisera\r\nde obligatoriska inspektionerna effektivt så att högsta mervärde uppnås.\r\n\r\nI Sverige är det sjöfartsinspektionen, en avdelning inom Sjöfartsverket,\r\nsom administrerar hamnstatskontrollerna. Inriktningen är att man\r\nsärskilt skall kontrollera \"prioriterade fartyg\" och svaghetsfaktorer med\r\navseende på bl.a. flagg, klassningssällskap samt typ av fartyg och last.\r\nNumera uppnår Sverige målet om kontroll av 25 % av de utländskflaggade\r\nfartygen.\r\nErika III-paketet\r\nInom ramen för kommissionens arbete med ett tredje sjösäkerhetspaket,\r\nErika III, pågår diskussioner om en omarbetning av reglerna för\r\nhamnstatskontroll. Skälet är att det uppfattats som alltför komplext, främst\r\nsom ett resultat av successiva ändringar. Därutöver kan uppdateringar\r\noch mer fundamentala ändringar genomföras. Bland de förslag som övervägs\r\nkan nämnas\r\nLotsrapporter.\r\nNödhamnar (bekvämlighetshamnar).\r\nMer frekventa kontroller av högriskfartyg.\r\nVidare kan ändringar i direktivet komma att gälla\r\nUppdatering av listan på gällande internationella konventioner och de\r\ndokument och certifikat som skall underkastas kontrollen.\r\nÖkad användning av \"svarta listor\".\r\nUppmjukning av reglerna om hamnstatskontroll för sådana EU-flaggade\r\nfartyg som uppfyller kraven enligt det s.k. flaggstatsinitiativet inom\r\nErika III-paketet.\r\nUppstramning av reglerna om tillträde (anlöpsförbud).\r\nFörbättrad insamling och hantering av uppgifter samt upprättande av en\r\ngemensam databas med interoperabilitet mellan de olika system som är i\r\nbruk.\r\nInkluderande av nya krav i enlighet med ändringar i det internationella\r\noch EG-rättsliga regelverket. Full kontroll när det gäller standarder\r\nför besättningen.\r\nBudgetpropositionen för år 2005\r\nI budgetpropositionen (prop. 2004/05:1 utg.omr. 22) redovisas uppgifter\r\nom utförda hamnstatskontroller.\r\nUnder år 2003 genomfördes 767 kontroller av utlandsflaggade fartyg,\r\nvilket motsvarar 27 % (även under år 2002 var andelen 27 %). Av dessa\r\nhade 291 en eller flera anmärkningar och i sju av fallen var bristerna\r\nså allvarliga att fartygen belades med nyttjandeförbud.\r\nDe ca 400 svenskflaggade fartygen med en bruttodräktighet om minst 100\r\nhar i en internationell jämförelse klarat sig väl vid hamnstatskontrollerna.\r\nUnder år 2003 genomfördes 319 sådana kontroller; fem av fartygen belades\r\nmed nyttjandeförbud medan 134 hade en eller flera anmärkningar. En\r\nsammanvägning av resultatet från statistiken om nyttjandeförbud från de\r\ntre senaste åren av sekretariatet för Paris-MOU visar att endast fartyg\r\nregistrerade i Storbritannien klarar sig bättre än de i Sverige\r\nregistrerade.\r\nI arbetet med sjösäkerheten använder numera Sjöfartsverket ett nytt\r\nincidentrapporteringssystem som även rönt internationell uppmärksamhet.\r\nMed den information som inrapporteras i systemet skapas möjligheter\r\natt spåra trender i säkerhetsutvecklingen som sedan kan användas i\r\nsjösäkerhetsarbetet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet ansluter sig till det syfte som framförs i motionsförslaget,\r\nnämligen att hamnstatskontrollerna skall utföras så effektivt som\r\nmöjligt. Målet om minst 25 % av anlöpen har angetts ha medfört en positiv\r\neffekt i sjösäkerhetsarbetet. Åren 2002 och 2003 kontrollerades 27 %.\r\nFörra året, år 2004, motsvarade antalet kontroller omkring 26 %. Enligt\r\nvad som erfarits är det enbart under år 2001 som antalet kontroller\r\ninte nådde upp till målet. Utskottet konstaterar att Sverige under senare\r\når har fullföljt sina åtaganden när det gäller hamnstatskontroller i\r\nenlighet med gällande regelverk och överenskommelser.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang peka på svårigheten att under löpande\r\når exakt beräkna det totala antalet anlöp, på vilka procentandelen\r\nbestäms. Det kan därmed finnas risk för smärre avvikelser från målet om\r\nminst 25 %. Som framhållits har medlemsstaterna rätt att organisera de\r\nobligatoriska inspektionerna effektivt så att högsta mervärde uppnås.\r\nSjöfartsinspektionens inriktning är att \"prioriterade fartyg\" och\r\nsvaghetsfaktorer med avseende på bl.a. flagg, klassningssällskap samt typ\r\nav fartyg och last skall prioriteras. I detta sammanhang vill utskottet\r\nbetona att en utökning av andelen kontroller - utan ökade resurser -\r\nkan motverka syftet. Risken kan då inte uteslutas att kontrollerna även\r\nkommer att inriktas på fartyg med hög kvalitet med avseende på utrustning,\r\nbemanning m.m. och att det snarare blir en fokusering på uppfyllandet\r\nav en matematisk kvot.\r\nSom har redovisats i det föregående pågår inom Europeiska kommissionen\r\nett arbete med Erika III, däribland en omarbetning och förstärkning av\r\nreglerna om hamnstatskontroll. I de konsultationer som förs med\r\nmedlemsländerna har Regeringskansliet uttryckt sitt stöd för syftet med\r\ndetta. Bland annat har man pekat på det s.k. AIS-systemet som ett viktigt\r\nmedel att spåra och kontrollera undermåliga fartyg. Vidare har man\r\nuttalat sin positiva uppfattning om att även alternativ till kvoten om\r\nminst 25 % kan övervägas.\r\nMed det nu sagda anser utskottet att syftet med motionsförslaget torde\r\nkunna bli tillgodosett genom pågående arbete. Motionen avstyrks\r\nföljaktligen i berörd del.\r\nSjösäkerheten i Östersjöområdet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMotionsförslag om åtgärder för ökad sjösäkerhet och därmed förbättrat\r\nmiljöskydd i Östersjöområdet avstyrks med hänvisning till pågående arbete\r\ninom Helcom med PSSA-anknutna skyddsåtgärder och till regeringens\r\naviserade proposition respektive skrivelse med anledning av\r\nHavsmiljökommissionens\r\nförslag. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen\r\noch vidtar de ytterligare åtgärder som kan bedömas nödvändiga eller\r\nlämpliga för att ett effektivt skydd för Östersjöområdet skall kunna\r\nuppnås. Återrapporteringen av uppföljningen förutsätts ske till riksdagen.\r\nVissa förslag i de behandlade motionerna kan komma att övervägas i det\r\nfortsatta arbetet, anför utskottet som anser att flertalet här behandlade\r\nmotioner är - eller kommer att bli - tillgodosedda.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) krävs ett\r\ntillkännagivande om ett ökat skydd av Östersjön. Enligt motionärernas mening\r\nhar ansökan till IMO om PSSA för Östersjön förhalats. Såväl inom EU som\r\nandra internationella organ måste Sverige var pådrivande och agera\r\nkraftfullt för att strängare gemensamma säkerhets- och miljökrav införs\r\nför sjöfarten. Det gäller inte minst krav på dubbelskrov för fartyg med\r\nmiljöfarliga laster. Reglerna för fartygsleder genom känsliga\r\nhavsmiljöområden måste skärpas och ett system med miljölotsar för övervakning\r\noch kontroll av lastfartyg som trafikerar Östersjön bör införas. Slutligen\r\nbetonar motionärerna vikten av att besättningarna har hög kompetens och\r\nerfarenhet av de speciella krav som ställs vintertid (yrkande 18).\r\nUr transport- och miljösynpunkt krävs vissa åtgärder för ökad sjösäkerhet\r\ni Östersjön, hävdas i motion 2003/04:T389 av Kent Olsson (m). Östersjöns\r\nmarina miljö utsätts för en ökande belastning på grund av olika mänskliga\r\naktiviteter. I takt med att Ryssland nu skeppar alltmer olja genom sina\r\nÖstersjöhamnar ökar också trafiken med stora oljetankfartyg och därmed\r\nökar risken för allvarliga oljeutsläpp, påpekar motionären. Därför anser\r\nhan att riksdagen bör verka för att de åtgärder som framförs i resolutionen\r\nfrån den parlamentariska Östersjökonferens som hölls i september 2003\r\ngenomförs. Bland dessa åtgärdsförslag, som återges i motionen, kan nämnas\r\nframtagande av ett Östersjömemorandum för att säkerställa en ekologiskt\r\nsund sjötransport i hela Östersjöområdet.\r\nI motion 2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs åtgärder av\r\ntvå slag för att förhindra olyckor med lastfartyg i Östersjön, framför\r\nallt för att höja beredskapen mot oljeolyckor. Det första är införandet\r\nav ett system med miljölotsar för lastfartyg som trafikerar Östersjön\r\nför övervakning och kontroll (yrkande 8).\r\nI väntan på slutlig utfasning av oljetanker med enkelskrov är det\r\nangeläget att transporterna för de lastägare som nyttjar undermåligt\r\ntonnage görs dyrare. Förändras de ekonomiska incitamenten kommer\r\nförändringen snabbare, är tanken. Motionärerna föreslår därför att Sverige\r\ni berörda internationella organ verkar för krav på att enkelskroviga\r\nstortanksfartyg i Östersjön skall ha assisterande bogserbåt (yrkande\r\n11).\r\nEnligt vad som anförs i motion 2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) bör en övervaknings- och ledningscentral för Östersjön upprättas\r\npå Gotland. Vidare anvisas tre metoder med en rad specificerade exempel\r\npå åtgärder. En metod är att höja beredskapen, bl.a. genom att utse\r\nnödhamnar. En annan är att utnyttja marknadskrafterna, t.ex. genom att\r\nge befraktaren ett större ansvar för valet av transport. En tredje metod\r\när att driva samarbetet i EU; härigenom kan Sverige kraftfullt bidra\r\ntill att möta och minska hoten från de kraftigt ökande och ofta undermåliga\r\noljetransporterna. I den slutliga ansökan om att Östersjön skall klassas\r\nsom särskilt känsligt havsområde måste ytterligare effektiva skyddsåtgärder\r\npresenteras, framhåller motionärerna (yrkande 11). I motionen begärs\r\nvidare ett tillkännagivande som går ut på att Kustbevakningens och\r\nSjöfartsverkets arbete med att knyta samman dagens olika rapporteringssystem\r\nskall ges högsta prioritet. Det s.k. Sjöbasissystemet bör fullföljas\r\noch sättas i funktion snabbt, anser de (yrkande 12).\r\nI motion 2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) begärs att\r\nregeringen lägger fram ett förslag på förbud mot att transportera olja\r\nmed enkelskroviga fartyg inom Sveriges ekonomiska zon. Visserligen har\r\nIMO och EU beslutat om utfasning av fartyg med enkelskrov vid vissa\r\ntidpunkter, anför motionärerna, men enligt deras uppfattning räcker\r\ninte detta. De anser att Sverige bör kunna gå före när det gäller sitt\r\neget vatten. Den rättsliga grunden för en sådan bestämmelse bör klarläggas,\r\ndå det internationella regelverket är svårtolkat. (yrkande 4).\r\nSamma krav återkommer även i motion 2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson\r\nm.fl. (kd) (yrkande 9).\r\nVidare begär motionärerna att det skall vara separata farleder och\r\nlotsplikt i Bornholmsgattet. Även om fartygshaverier står för en mindre\r\nandel av oljeutsläppen, måste det till en höjd beredskap mot oljeolyckor,\r\nframhålls det. Kapaciteten för nödutryckning och oljesanering måste\r\nökas. Farleder och trafikregler skall utformas så att särskilt känsliga\r\nområden undviks samt att skador från oljeutsläpp blir minsta möjliga om\r\nde skulle uppstå. En överenskommelse om detta bör lämpligen nås inom\r\nHelcom, heter det (yrkande 8).\r\nHärutöver begärs att riksdagen gör ett uttalande om Öresund. Sverige\r\nhar i samband med ratificeringen av havsrättskonventionen avgett förklaring\r\nvarigenom klargjorts att Öresund skall betraktas som ett s.k. historiskt\r\nsund. Därigenom gäller inte någon ovillkorlig rätt till genomfart för\r\nutländska fartyg. De rättsliga möjligheterna för Sverige och Danmark\r\natt begränsa sjöfart i sundet måste fullständigt klarläggas. Riksdagen\r\nbör inte utesluta att det för Sverige kan bli aktuellt att hindra\r\ngenomfart av enkelskroviga oljetanker eller andra fartyg som inte är\r\nönskade i Östersjön (yrkande 18).\r\nÖresunds ständigt växande fartygstrafik är oroande, inte minst av\r\nmiljöskäl anförs i motion 2004/05:T438 av Kenneth Lantz (kd). Ett\r\ntillkännagivande krävs därför om att en översyn av miljö- och säkerhetsarbetet\r\ni och runt Öresund bör göras. Antalet passager i området har nästan\r\nfördubblats under drygt tio år och en ytterligare fördubbling väntas\r\ninom de närmaste decennierna, framför allt genom ökningen av fartyg\r\nfrån ryska oljehamnar. Härtill kommer den täta färjetrafiken mellan\r\nHelsingborg och Helsingör, vilket sammantaget gör Öresund till världens\r\nmest trafikerade sund (yrkande 1).\r\nSåväl grundstötningar som kollisioner förekommer i Öresund, framhålls\r\ndet vidare. Säkrare fartygstrafik i Östersjön och speciellt i Öresund\r\när nödvändigt, framhålls det. Mot den bakgrunden bör Sverige ta initiativ\r\ntill en överenskommelse om samordning av befintliga resurser. Bland\r\nannat föreslås ett VTS-center (Vessel Traffic Service), lotsplikt för\r\ntankfartyg och fartyg med farligt gods och att marinens sjöinfocentral\r\ni Malmö utnyttjas till fler uppgifter (yrkande 2).\r\nTuve Skånberg (kd) yrkar i motion 2003/04:T280 att åtgärder bör vidtas\r\nför att oljeskador i Östersjön skall kunna undvikas. Han förordar krav\r\npå lots i Bornholmsgattet, separata farleder liksom i Öresund, klassning\r\nav Östersjön som ett hav i behov av särskilt skydd, samt dubbla skrov\r\nför oljetransporter.\r\nI motion 2004/05:T395 av Sven Bergström m.fl. (c) kritiseras regeringen\r\nför att inte anstränga sig mer för att få till konkreta åtgärder som\r\nskyddar Östersjön. Eftersom ungefär hälften av Östersjökusten tillhör\r\nSverige kan det innebära att det är Sverige som råkar illa ut vid en\r\nolycka.\r\nI linje härmed begärs ett tillkännagivande om att svenska regeringen\r\nskall vara pådrivande i Helcom, EU och IMO för att Östersjön skall\r\nskyddas. EU har visserligen betytt mycket för arbetet med sjösäkerhet\r\nmen insatserna hittills har inte varit tillräckligt inriktade på\r\nförebyggande åtgärder utan mer utgjort en reaktion på redan inträffade\r\nolyckor. Vidare påpekas att den senaste utvidgningen innebar att stora\r\nsjöfartsländer, som Cypern och Malta, blivit en del av EU och att numera\r\nnästan halva världsflottan finns inom unionen. Detta innebär, menar\r\nmotionärerna, att EU har fått en stark röst i IMO, och de anser att det\r\nkan vara framgångsrikt för länderna runt Östersjön att först komma\r\növerens inom Helcom, därefter föra upp frågan på EU-nivå för att slutligen\r\nverka för att få igenom internationella bestämmelser i IMO (yrkande 1).\r\n\r\nVidare bör Sverige redan nu presentera ett handlingsprogram för IMO med\r\nen tydlig tidtabell för de kommande två åren. Förslagen skall baseras\r\npå de konkreta åtgärder som räknas upp i motionen. Förslagen kan kopplas\r\nsamman med PSSA-klassningen, men de kan även fungera oberoende av denna,\r\nheter det (yrkande 4).\r\nHärutöver anser motionärerna att marknadskrafterna för att skydda\r\nÖstersjön bör utnyttjas. Sålunda skall det all offentlig upphandling, t.\r\nex. inom försvaret, ställas krav på miljösäkra sjötransporter. Vidare\r\nförordas Havsmiljökommissionens förslag om samverkansavtal mellan\r\nSveriges redareförening, Svenskt Näringsliv och Sjöfartsverket om att\r\nlastägaren åtar sig att använda sig av fartyg som uppfyller vissa krav\r\nutöver de rent kostnadsmässiga, såsom miljökrav. Ytterligare ett inslag\r\nvore att stimulera branschen att inrätta någon form av miljömärkning\r\neller miljöklassning (yrkande 5).\r\nÄven högre krav på fartygens konstruktion och utrustning samt på deras\r\nbesättningar som trafikerar Östersjön bör ställas, anser motionärerna\r\nsom begär ett uttalande härom. När det gäller fartyg anser de att man\r\nbör kräva dubbel botten och dubbelt skrov även för äldre fartyg, som\r\nfraktar miljöfarligt gods i Östersjön. Vidare bör krav ställas på att\r\nalla oljetankfartyg som trafikerar Östersjön under vintertid använder\r\nisklassförstärkt tanktonnage. För samtliga fartyg måste gälla höga krav\r\npå kontinuerlig tillsyn och ett bra underhåll. Krav på färdskrivare är\r\nockså nödvändigt eftersom myndigheter etc. då kan se om ett fartyg\r\notillåtet passerat ett marint reservat eller befunnit sig i ett område\r\ndär det skett ett oljeutsläpp. Ett kompetensbevis, ett Östersjökort, är\r\nytterligare ett förslag (yrkande 7).\r\nI motion 2004/05:MJ371 av Åsa Domeij (mp) och Sverker Thorén (fp) hävdas\r\natt mer än 40 % av de fartyg som trafikerar Östersjön har säkerhetsbrister.\r\nDe lägger därför fram krav på en rad konkreta åtgärder för att denna\r\nandel skall kunna minskas. Östersjöländerna har goda möjligheter att\r\nutöva ett betydande inflytande över sjöfarten och fartygens aktiviteter,\r\nsägs det. Ett exempel är att fastställa tillträdesvillkoren till\r\nhamnarna. Vidare sägs att bl.a. problem med bekvämlighetsflagg och undermålig\r\nsjöfart i Östersjön måste hanteras genom samordnade insatser. Erfarenheterna\r\nav Prestigeolyckan år 2002 ledde till att många hamnstater utsåg officiella\r\nnödhamnar. Ännu är detta inte fullt ut genomfört i Sverige. Vidare borde\r\nräddningsberedskapen både till sjöss och på land förbättras och svenska\r\nisbrytare, som under stor del av året inte är i bruk, inbegripas i detta\r\narbete. Andra åtgärder som kan krävas är flyttning av farleder och\r\ntrafikseparering i farlederna (yrkande 14).\r\nYtterligare ett förslag går ut på att regeringen bör ge Miljövårdsberedningen\r\ni uppgift att ta fram kriterier för \"goda sjötransporter\". Syftet är\r\natt ökade möjligheter för konsumentpåverkan skall tas fram. Konsumentpåverkan\r\när ett kraftfullt redskap för att påverka företag att handla miljövänligare.\r\nI dag ger valet av transportör, samt transportvalets miljöeffekter,\r\nringa eller inget utslag i olika värderingar av en varas samlade\r\nmiljökonsekvenser. Resultatet av samarbetet mellan Länsstyrelsen i Västra\r\nGötaland och sjöfartsnäringen i projektet \"Rent skepp\" bör beaktas i\r\nsammanhanget. Likaså bör Havsmiljökommissionens förslag om att utarbeta\r\nen kravspecifikation för upphandling av sjötransporter i Östersjön genom\r\nett trepartssamarbete stat-redare-fraktköpare, bör genomföras (yrkande\r\n15).\r\nSlutligen anser motionärerna att regeringen skall verka för att förbud\r\nmot trafik med enkelskroviga tankfartyg införs snarast möjligt i Östersjön.\r\nEnligt motionärerna anlitar oljebolagen utomstående rederier för frakten\r\ni syfte att undgå ansvar vid eventuella haverier. Motionärerna åberopa\r\nuppgifter från Europeiska kommissionen, enligt vilka den andel av\r\noljetransporterna som gick med rederier med den svagaste relationen till\r\noljebolagen - de med korttidskontrakt - hade ökat från 10 % år 1999\r\ntill 50 % år 1999 och detta på en mycket större marknad. Denna utveckling\r\nutgör en enorm ökning av oljetransporter under diffusa ansvarsförhållanden,\r\nsägs det (yrkande 17).\r\nI motion 2004/05:T415 av Göran Persson i Simrishamn m.fl. (s) begärs\r\nett tillkännagivande om att staten möjliggör en diskussion med sydöstra\r\nSkånes kommuner och Region Skåne om möjligheten att skapa en ledningscentral\r\nför förbättrad styrning och kontroll av godstrafiken utanför dessa kuster.\r\nEn ledningscentral kan lämpligen placeras i Simrishamn, sägs det med\r\nmotiveringen att det redan i dag finns ett centrum där för såväl\r\nkustbevakning som sjöräddning. Motionärerna förutser att handeln med bl.a.\r\nländerna i södra Östersjöområdet utvecklas starkt, inte minst genom\r\nsjötransporter. För Skånes del kommer detta innebära ökad fartygstrafik\r\nlängs den skånska kusten med en ökad risk för olyckor, något som regionen\r\nfick erfara sommaren 2003 när Fu Shang Hai förliste i sundet mellan\r\nBornholm och Skåne. Det är inte bara olja som utgör ett hot; än större\r\nskada skulle haveri med giftiga kemikalier kunna ställa till med säger\r\nmotionärerna och presenterar flera konkreta förslag till åtgärder.\r\nÄven i motion 2004/05:T414 av Kent Härstedt (s) hänvisas till kollisionen\r\nmellan oljetankern Fu Shan hai och ett polskägt lastfartyg i maj 2003.\r\nKollisionen visar såväl systemets sårbarhet vilka allvarliga konsekvenser\r\nen fartygsolycka kan få både för dem som finns ombord på fartygen och\r\nför människorna och miljön kring Sveriges kuster. För att undvika\r\nliknande olyckor i framtiden är det av stor vikt att se på olika lösningar\r\nsom kan minska risken för olyckor i Öresund. Motionären pekar på bl.a.\r\nföljande säkerhetshöjande åtgärder.\r\nEn komplettering av bojarna i trafiksepareringssystemet (TSS).\r\nEtablering av lotsplikt för tankfartyg och fartyg som bär farligt gods.\r\n\r\nInrättandet av ett Vessel Trafic Servicecenter (VTS), som är bemannat\r\ndygnet runt.\r\nEtt tillkännagivande om vikten av ökad säkerhet i och kring Öresund i\r\nfråga om fartygstrafik efterfrågas mot denna bakgrund.\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nÖstersjön\r\nÖstersjön är ett hav med bräckt vatten som är nästan helt omringat av\r\nland, och som har ett begränsat vattenutbyte med Västerhavet och Atlanten.\r\nDetta innebär i sin tur att det tar flera årtionden för att allt vatten\r\ni Östersjön byts ut och att utsläppen stannar kvar mycket länge. Östersjöns\r\nekosystem är också känsligare för störningar genom att endast ett fåtal\r\narter klarar att leva i det bräckta vattnet.\r\nDet beräknas att omkring 2 000 fartyg dagligen trafikerar Östersjön och\r\ndå väsentligen på internationellt vatten, där Östersjöstaterna inte har\r\nnågon jurisdiktion.\r\nExporten av olja från ryska eller baltiska hamnar har ökat kraftigt\r\nunder de senaste åren. Från de största hamnarna är ökningen 50 % under\r\nperioden 1997-2000. Prognosen fram till år 2015 tyder på fortsatt kraftig\r\nökning. Fartygsstorleken ökar dessutom eftersom fraktkostnaden per ton\r\nolja minskar med stora lastvolymer. Föroreningsgraden är hög; vattnet\r\ni Östersjön innehåller tre gånger så mycket olja som vattnet i Nordsjön.\r\nKällorna är utsläpp dels från land i avrinningsområdet, dels från\r\nsjöfarten till sjöss.\r\nNär det gäller sjösäkerhetsåtgärder räknas hela Östersjöområdet från\r\nFinska viken till och med Kattegatt. Redan i dag gäller ett antal\r\nsjösäkerhetsåtgärder för detta område. Exempel på detta är ett tiotal\r\ntrafiksepareringssystem (Stora Bält, Öresund, Öland, Gotland och Finska\r\nviken), rapporteringssystem, lotsrekommendationer (i Stora Bält och\r\nÖresund) och utsläppsbegränsningar enligt Marpolkonventionens regler\r\nför att förhindra förorening genom oljeutsläpp, skadliga flytande ämnen,\r\nfast avfall och luftföroreningar. Vidare finns - som ett led i de nya\r\nbestämmelserna om sjöfartsskydd som trädde i kraft den 1 juli 2004 -\r\nett stort antal AIS-transpondrar.\r\nBestämmelser om dubbelskrov\r\nIMO\r\nIMO har - efter ett EU-initiativ år 2003 - beslutat att fartyg med\r\nenkelskrov som transporterar tunga oljor skall fasas ut till år 2010.\r\nVissa undantag görs dock i IMO:s regelverk. Enkelskrovstankfartyg byggda\r\ni början av 1990-talet får fortsätta segla tills de är 25 år eller till\r\n2015, vilket som kommer först. De måste dock underkastas skärpta\r\ninspektioner genom Condition Assessment Scheme (CAS). Detta är ett system\r\nför bedömning av fartygets skick som IMO antog år 2001 och medför en\r\nskyldighet för flaggstatens myndighet att utfärda intyg.\r\nEU\r\nFrämst med anledning av M/S Prestiges förlisning beslutade EU år 2003\r\natt inte invänta att IMO-reglerna skulle träda i kraft. I stället ville\r\nEU gå före med europeiska särregler. Slutår för utfasningen har sålunda\r\ntidigarelagts till år 2005 respektive år 2010 beroende på fartygstyp.\r\nDen nya dubbelskrovsförordningen trädde i kraft den 21 oktober 2003 och\r\ngäller som nationell lag (Förordning nr 417/2002 och förordning nr\r\n1726/2003). Alla EES-flaggade (dvs. EU- och Eftaländerna) tankfartyg\r\nomfattas liksom alla andra tankfartyg - oavsett flagg - som anlöper\r\nEES-hamnar.\r\nBestämmelser om AIS (automatiskt identifieringssystem)\r\nAIS gör det möjligt för fartyg att identifiera och följa andra fartygs\r\nrörelser. Även landbaserade stationer kan följa fartygsrörelserna.\r\nAnledningen till att systemet utvecklats är att ett eko från en radar\r\ninte ger någon identitet, vilket är till stor nackdel där trafikintensiteten\r\när hög. Meddelande skickas ut med jämna mellanrum om bl.a. fartygets\r\nnamn och typ samt dess position, kurs, fart och last. Systemet medger\r\natt kunna se \"runt hörn\" eller \"genom berg\", vilket gör att säkerheten\r\nökar väsentligt i trånga farleder, kanaler, skärgårdar och där\r\ntrafikintensiteten är hög.\r\nEtt nät av landbaserade bastranspondrar för AIS har byggts utmed hela\r\nSveriges kust och de stora sjöarna, i första hand för att effektivisera\r\nhjälpinsatser till sjöss, men även som hjälp för bl.a. Kustbevakningen.\r\nGenom AIS-systemet ökar möjligheterna att t.ex. fastställa vilket fartyg\r\nsom har förorsakat utsläpp av farliga ämnen.\r\nKrav på AIS-system för alla fartyg över 300 gäller sedan den 1 juli\r\n2004.\r\nFörslag till bestämmelser om nödhamnar\r\nRegeringen har i mars 2004 uppdragit åt Sjöfartsverket att i samarbete\r\nmed Kustbevakningen utforma förslag till lämpliga lagändringar för att\r\nsäkerställa att ett fartyg framför allt kan få gå in en hamn.\r\nRäddningstjänsten avses bli räddningsledare.\r\n\r\nKlassning av Östersjöområdet som PSSA\r\nPrincipbeslutet om PSSA-klassning\r\nSärskilt känsligt havsområde (Particularly Sensitive Sea Area, PSSA)\r\ninnebär att de stater som har jurisdiktion över området (kuststaterna)\r\nkan ställa specifika krav på trafiken i detta område. Det är IMO som -\r\nmed stöd av resolution A927 jämte ett vägledningsdokument - har att\r\nfatta beslut om inrättande av ett PSSA på ansökan av berörda stater.\r\nTre villkor finns för att ett havsområde skall kunna klassas som särskilt\r\nkänsligt, nämligen att\r\nsärskilda oceanografiska förhållanden kräver skydd (t.ex. avseende\r\nvattencirkulation)\r\nhavsområdet bevisligen är av ekologisk, social, kulturell, ekonomisk\r\neller vetenskaplig betydelse\r\ninternationell sjöfart kan skada havsområdet.\r\nInom två år från principbeslutet om ett PSSA skall ansökarstaterna\r\ninkomma med en ansökan om de PSSA-anknutna skyddsåtgärder (Associated\r\nProtective Measures) som de önskar vidta. Det rör sig följande typer av\r\nåtgärder, nämligen\r\nsjötrafikledning\r\nrapporteringsplikt\r\nregler för utsläpp\r\nruttplanering\r\nlotsplikt.\r\nKrav på fartygs utformning, konstruktion, utrustning eller bemanning\r\nomfattas däremot inte. Även nya åtgärder - förutsatt att de faller inom\r\nIMO:s kompetens - är teoretiskt sett möjligt att föra in i IMO:s riktlinjer\r\nmen också en sådan åtgärd som är möjlig enligt UNCLOS och som avser den\r\nexklusiva ekonomiska zonen. UNCLOS bestämmelser om fri genomfart i\r\ninternationella sund skall dock alltid gälla.\r\nVåren 2004 lämnade åtta av de nio stater som är parter i Helcom in en\r\nansökan om klassificering av Östersjön som PSSA till IMO. Genom sin\r\nmiljökommitté (MEPC) beslöt IMO den 2 april 2004 om ett principgodkännande\r\nav ansökan. Området avser hela Östersjön med undantag av de ryska delarna\r\n(dvs. utanför S:t Petersburg och Kaliningrad).\r\nPågående arbete med PSSA-anknutna skyddsåtgärder\r\nRegeringen uppdrog i juli 2004 åt Sjöfartsverket att i samråd med\r\nKustbevakningen och Naturvårdsverket dels utarbeta förslag till PSSA-anknutna\r\nskyddsåtgärder, dels verka för att Östersjön senast i mars 2006 kan bli\r\nslutligt klassad som ett särskilt känsligt havsområde i enlighet med\r\nIMO:s riktlinjer.\r\nVid den redogörelse som utskottet fick i februari 2005 av företrädare\r\nför Sjöfartsverket, inklusive sjöfartsinspektionen, framkom att följande\r\nPSSA-anknutna åtgärder kommer bli aktuella.\r\nTvå nya trafiksepareringssystem, nämligen norr om Rügen och norr om\r\nBornholmsgattet. Trafiken skall styras så att kollisionsrisken minimeras\r\ni södra Östersjön, där trafiken är tät.\r\nÄndring av trafiksepareringssystemet söder om Gedser.\r\nÄndring av djupgåendet i den befintliga trafiksepareringen syd om Gotland\r\noch syd om Öland från max 15 meter till max 12 meter för att öka\r\nmarginalerna.\r\nEn rekommenderad djupvattenled från trafiksepareringen i Bornholmsgattet\r\noch upp mot Finska viken.\r\nTvå områden som skall undvikas (Areas to be avoided), nämligen Hoburgs\r\nbank och Norra Midsjöbanken. Konkret innebär detta att fartyg över brutto\r\n500 förbjuds att passera dessa områden, som är särskilt känsliga för\r\nhavsmiljön.\r\nAnsökan inlämnades i början av mars 2005. Även Ryssland står bakom\r\nförslaget genom att ha deltagit som observatör i arbetsgruppen för de\r\nPSSA-anknutna skyddsåtgärderna; däremot står Ryssland inte som ingivare\r\nav själva ansökan till IMO. Förslaget förväntas bli behandlat i juni\r\n2005 av underkommittén för navigationssäkerhet. Beslutet om en slutförklaring\r\nkommer att fattas av miljökommittén, troligen våren 2006. Det träder\r\ndärefter ikraft sex månader senare, dvs. i slutet av år 2006. Det finns\r\ninget hinder därefter att begära ytterligare åtgärder, förutsatt att\r\ndessa är inom ramen för det nu gällande regelverket.\r\nEnligt Sjöfartsverket är åtgärder avseende krav på fartygskonstruktion,\r\nbesättningars utbildning och ekonomiskt ansvar för skador inte förenliga\r\nmed vad som kan innefattas i PSSA-anknutna skyddsåtgärder. Ansökan\r\ninnehåller inte heller något förslag till trafikledningssystem eftersom\r\nett sådan inte anses behövas. Ett skäl är framväxten av AIS-systemet,\r\ngenom vilket man kan kontrollera eventuella brott mot flaggstatsreglerna.\r\nInte heller lotsplikt ingår; skälet är att det råder delade meningar\r\ni Helcomländerna om detta. Det VTS-system som avses inrättas i Öresund\r\nligger utanför systemet med PSSA-anknutna åtgärder.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets uppfattning är Östersjöområdet av stor och ökande\r\nbetydelse för den internationella handeln. Sjöfart är också det viktigaste\r\nmedlet för transporter mellan staterna i denna region. Utvidgningen av\r\nEU i maj 2004 har inneburit ökade förutsättningar för en utveckling av\r\nÖstersjöregionen. För Sverige som ett starkt handelsberoende land är en\r\nväl fungerande sjöfart av största betydelse. Östersjön präglas emellertid\r\nav en i flera avseenden känslig miljö och behovet är stort av ett\r\neffektivt skydd. Utskottet har behandlat frågan om havsmiljön i Östersjöområdet\r\nvid flera tidigare tillfällen, senast hösten 2004 i ett yttrande till\r\nmiljö- och jordbruksutskottet över regeringens skrivelse om En svensk\r\nstrategi för hållbar utveckling (yttr. 2004/05:TU2y).\r\nInledningsvis vill utskottet framhålla sin tillfredsställelse med att\r\narbetet med PSSA-anknutna åtgärder har kommit så långt att den formella\r\nansökan är nära förestående. Ambitionen måste vara att åtgärderna skall\r\nkunna tillämpas så snart detta är möjligt. Enligt utskottet bör strävan\r\ninriktas på att även Ryssland skall fullt ut delta i arbetet.\r\nMotionerna som behandlas i detta sammanhang innehåller en rad konkreta\r\nförslag till åtgärder för ett ökat skydd för Östersjöområdet. Flera av\r\ndem ligger inom ramen för vad Sjöfartsverket anser vara förenligt med\r\nIMO:s regelverk. De gäller främst åtgärder avseende infrastrukturen i\r\nÖstersjön. Några förslag tar sikte på åtgärder avseende fartygens\r\nutformning och på besättningens utbildning.\r\nSåvitt gäller förslag som berör s.k. bekvämlighetsflagg vill utskottet\r\nerinra om sin inställning att bekvämlighetsflaggade fartyg bör stimuleras\r\natt registrera sig i Sverige eller andra länder som kännetecknas av\r\nkvalitetssjöfart. Samtidigt vill utskottet erinra om att det avgörande\r\när att framför allt regelsystemet - syftande till bl.a. ökad sjösäkerhet\r\noch motverkande av social dumpning - är enhetligt och gällande för all\r\nsjöfart, oavsett i vilket land som fartyget är registrerat. Vidare vill\r\nutskottet peka på de överväganden om förstärkning av såväl flaggstats-\r\nsom hamnstatskontrollerna som pågår inom ramen för Erika III-paketet.\r\nI avvaktan på resultatet av detta arbete utgår utskottet från att\r\nhamnstatskontrollerna inom Östersjöområdet koncentreras till fartyg som\r\nkan befaras icke underhållna eller på annat sätt är undermåliga men\r\nockså på fartyg som befaras inte svara mot regler för isklassning.\r\nI fråga om utfasning av tankfartyg med enkelt skrov förtjänar det att\r\npåminna om att de mest undermåliga fartygen med sådant skrov, den så\r\nkallade kategori I, fr.o.m. 2005 inte tillåts enligt IMO:s regler.\r\nUtskottet vill också framhålla betydelsen av att harmoniserade bestämmelser\r\nom isklassning och samarbete om isbrytning behandlas inom ramen för det\r\nfortsatta arbetet för en säker och miljömässigt hållbar utveckling av\r\nsjöfarten.\r\nNär det gäller lotsplikt har utskottet tidigare uttryckt sin tveksamhet.\r\nKrav på miljölotsar diskuterades inom Helcom inför antagandet av den\r\ns.k. Köpenhamnsdeklarationen hösten 2001. Det bedömdes emellertid inte\r\nmedföra en sådan effektivitetshöjning att det motsvarade de relativt\r\nsett höga kostnaderna. Enligt uppgift kan en lotsning kosta uppemot 100\r\n000 kr per dygn utöver kostnaderna för extra bränsle. Vidare anses det\r\nför närvarande råda viss brist på lotsar, och det är inte försvarbart\r\natt införa lotsplikt i första hand för att utgöra ett ekonomiskt styrmedel\r\nsnarare än vad som kan anses motiverat av säkerhets- och miljöskäl.\r\nVidare vill utskottet peka på att det s.k. AIS-systemet, som infördes\r\nfullt ut inom EU den 1 juli 2004, torde har minskat behovet av lotsning.\r\n\r\nÄven trafikledning anses numera kunna ersättas med AIS-systemet. För\r\nÖresund planerar Sjöfartsverket inrättande av ett så kallat VTS (Vessel\r\nTraffic System). Skulle även Danmark vilja samarbeta i införandet av\r\nett sådant system kan det, enligt uppgift från verket, bli fråga om en\r\ngemensam anläggning.\r\nSom har omnämnts i det föregående har Sjöfartsverket inför utskottet\r\nlämnat en lägesredovisning av arbetet med PSSA-anknutna skyddsåtgärder\r\noch även i övrigt kommenterat motionsförslagen. För sin del har utskottet\r\ninget att invända mot de åtgärder som nu kommer att ingå i ansökan;\r\nutskottet utgår från att de är avvägda mot bakgrund av vad som bedöms\r\nmöjligt att uppnå inom ramen för samarbetet mellan Helcomstaterna.\r\nI detta sammanhang vill utskottet erinra om möjligheten att hos IMO\r\nansöka om ytterligare PSSA-anknutna åtgärder. Utan tvivel återstår\r\nåtskilligt arbete för att en fullgod sjösäkerhet skall kunna uppnås;\r\nvissa frågor måste drivas hårdare, andra frågor behöver tillkomma.\r\nSamtidigt anser utskottet att det är nödvändigt att nu prioritera frågan\r\nom snarast möjliga genomförande av de PSSA-anknutna skyddsåtgärder som\r\nnu har framförhandlats. I detta sammanhang bör det betonas att inga\r\nåtgärder är verkningsfulla med mindre än att de vidtas i samarbete med\r\növriga berörda Östersjöländer och inom ramen för gällande regelverk.\r\nUtskottet anser det angeläget att Ryssland deltar aktivt i arbetet med\r\nPSSA-anknutna åtgärder och att ambitionen skall vara att även ryska\r\nvatten snarast möjligt skall omfattas av sådana åtgärder.\r\nI det föregående har en redovisning lämnats av de förslag som\r\nHavsmiljökommissionen har presenterat. Regeringen har för avsikt att under\r\nvåren 2005 förelägga riksdagen dels en skrivelse om en övergripande\r\nmarin strategi, dels förslag i miljömålspropositionen.\r\nUtskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen på området\r\noch vidtar de ytterligare åtgärder som kan bedömas nödvändiga eller\r\nlämpliga för att ett effektivt skydd för Östersjöområdet skall kunna\r\nuppnås. Återrapportering av uppföljningen förutsätts ske till riksdagen.\r\n\r\nVissa förslag i de nu behandlade motionerna kan komma att övervägas i\r\ndet fortsatta arbetet. Med vad nu har anförts anser utskottet att\r\nflertalet här behandlade motioner är eller kommer att bli tillgodosedda.\r\nDe avstyrks därför.\r\nBehörighetsfrågor m.m. inom sjöfarten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI två motioner pekar man på att det finns vissa svårigheter som är\r\nförenade med krav på behörighet inom sjöfarten. Utskottet förutsätter\r\natt det vid ställningstaganden om behörighetsfrågor kan beaktas olika\r\nfaktorer, såsom rådande familjeförhållanden och särskilt förvärvad\r\nkompetens, utan att höga säkerhetskrav åsidosätts. Därmed torde syftena\r\nmed motionsförslagen kunna bli tillgodosedda; de avstyrks därför. Ett\r\nmotionsförslag om utbildning inom sjöfarten avstyrks med hänvisning\r\ntill pågående arbete inom Vinnova.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:T479 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) påpekas\r\natt det råder brist på seniorbefäl. Hon föreslår en uppmjukning av\r\nreglerna i den s.k. behörighetsförordningen så att den 18 månaders\r\ntjänstgöring som i dag skall göras i Europafart och oceanfart i stället\r\nkan göras i närfart eller mer vidsträckt fart. Enligt motionären skulle\r\ndetta inte innebära någon sänkt kvalitet på framtida befälhavare.\r\nSamtidigt skulle man råda bot på bristen av sådana befäl, anser hon.\r\nÄven i motion 2004/05:T493 av Åsa Lindestam (s) berörs behörighetsförordningen.\r\nEn översyn begärs med syftet att yrkesfiskare skall kunna bli behöriga\r\natt även vara verksamma inom skärgårdsturism. Enligt motionären har\r\nyrkesfiskarna i skärgården svåra tider och de behöver dryga ut kassan.\r\n\r\nI motion 2004/05:T400 av Eva Arvidsson och Kent Härstedt (båda s) begärs\r\nett tillkännagivande om behovet av sjösäkerhetsutbildning. Att ge svenska\r\nombordanställda förutsättningar för utbildning och träning i paritet\r\nmed omvärlden bör vara en prioriterad fråga för regeringen. Motionärerna\r\nhänvisar till att det internationella regelverket - som en följd av\r\nEstonia-olyckan och andra stora fartygskatastrofer under 1980- och\r\n1990-talen - inom sjösäkerheten har genomgått stora förändringar. Bland\r\nannat har världen över stora investeringar i anläggningar för\r\nsjösäkerhetsutbildning genomförts. Motionärerna hävdar emellertid att Sverige\r\nsläpar efter i denna utveckling. I jämförelse med t.ex. övriga nordiska\r\ngrannländer har Sverige bara investerat en bråkdel i resurser för att\r\nöka sjösäkerhetskompetensen hos ombordanställda. De anser därför att\r\nförslaget i den Vinnovafinansierade förstudien om den framtida\r\nsjösäkerhetsutbildningen och de möjligheter som kan skapas genom intresserade\r\naktörer på svenska ost- och västkusterna bör följas upp såsom ett första\r\nsteg.\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nBestämmelser om behörighet m.m. för sjöpersonal finns i förordningen\r\n(1998:965) om behörigheter för sjöpersonal. För att få behörighet som\r\nsjökapten skall sökanden ha avlagt sjökaptensexamen. Härutöver krävs\r\nsjöpraktik som syftar till att ge erfarenhet av de uppgifter som skall\r\nutföras i de befattningar som vederbörande har rätt att tjänstgöra i.\r\nEfter att ha fått behörighet av lägst klass V skall man sålunda ha\r\ntjänstgjort till sjöss i minst 36 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg\r\nmed en dräktighet om minst 500. Av denna tid skall minst 18 månader ha\r\nfullgjorts i närfart eller vidsträcktare fart, varav minst nio månader\r\nsom befälhavare eller överstyrman på ett fartyg med en dräktighet om\r\nminst 3 000 i lägst Europafart eller som annan styrman i oceanfart på\r\nett fartyg med en dräktighet om minst 3 000.\r\nReglerna är baserade på den av Internationella sjöfartskonferensen år\r\n1995 reviderade konventionen om normer för sjöfolks utbildning,\r\ncertifiering och vakthållning, (STCW 95).\r\nDessa internationella krav har införlivats med EG-rätten genom direktiv\r\n2001/25/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk, senast ändrat genom\r\ndirektivet 2003/103/EG. Medlemsstaterna måste således utfärda\r\nbehörighetscertifikat till sjöfolk i överensstämmelse med dessa normer.\r\nI behörighetsförordningen finns även bestämmelser om den specialbehörighet\r\nsom krävs av befälhavaren för att framföra fiskebåt större än 12 meter.\r\nFör att få framföra ett passagerarfartyg krävs - utöver den ordinarie\r\ngrundbehörigheten - utbildning i passagerarsäkerhet. Om fartyget är\r\ngodkänt för att transportera fler än 100 passagerare krävs att man har\r\nfullgjort godkänd utbildning i krishantering.\r\nDet är Sjöfartsverket som har att pröva om behörighetsvillkoren är\r\nuppfyllda och utfärda behörighetsbevis och certifikat. Sjöfartsverket\r\nfår medge att den som utan att ha den teoretiska utbildning eller praktik\r\nsom erfordras för viss behörighet har fått en likvärdig utbildning eller\r\npraktik skall få behörighetsbevis för denna behörighet. Medgivandet får\r\nförses med villkor och återkallas när det finns skäl till det.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nBehörighetsfrågor\r\nEnligt vad utskottet har inhämtat har frågor om seniorbefäl varit föremål\r\nför regeringens avgörande år 2002. Sjöfartens Nationella Samrådsorgan\r\nhade i en skrivelse till Näringsdepartementet föreslagit en ändring av\r\nbehörighetsförordningen på motsvarande sätt som nu begärs i den aktuella\r\nmotionen. Sjöfartsinspektionen, som yttrade sig i regeringsärendet,\r\ntillstyrkte inte den föreslagna ändringen i behörighetsförordningen.\r\nInspektionen menade att det endast är en liten del av praktiken som\r\nskall fullgöras på fartyg med en bruttodräktighet om minst 3 000 i\r\nEuropafart eller vidsträcktare fart för behörighet som fartygsbefäl klass\r\nV. Att ta bort den delen av kravet skulle leda till att sjömannen är\r\nsämre förberedd för de befattningar han har rätt att tjänstgöra i, var\r\nslutsatsen.\r\nUtskottet har förståelse för de problem som kommer till uttryck i\r\nmotionerna. Så vitt gäller kravet på Europasjöfart kan konstateras att\r\ndet i dag råder andra familjeförhållanden. Kravet innebär att den berörde\r\nmåste vara frånvarande från hemmet under en relativt lång tid; alternativen\r\när att säga upp sig eller begära tjänstledighet.\r\nBeträffande förslaget om möjlighet för yrkesfiskare att utöva skärgårdsturism\r\nfrån båt kan utskottet instämma i att det kan vara en fördel med en\r\nkompletterande försörjningsmöjlighet för denna yrkeskategori. Fiskare\r\nfår anses vara väl förtrogna med sina hemmavatten.\r\nUtskottet förutsätter att det vid ställningstaganden om behörighetsfrågor\r\nolika faktorer, såsom rådande familjeförhållanden och särskilt förvärvad\r\nkompetens, kan beaktas utan att högt ställda säkerhetskrav åsidosätts.\r\nDärmed torde syftena med här aktuella motionsförslag bli tillgodosedda.\r\nDe avstyrks alltså.\r\nUtbildning\r\nInom ramen för Vinnovas program för sjösäkerhet har underlag tagits\r\nfram för att utveckla svensk sjösäkerhetsutbildning. Även den nya\r\nforskningsstrategin som Vinnova har presenterat våren 2005 innehåller\r\nfrågor om forskning och utveckling såvitt gäller sjösäkerhet. Utskottet\r\nmenar att utbildningsfrågor inom sjöfarten har uppmärksammats och att\r\nde även i fortsättningen kommer att beaktas som en oundgänglig del i\r\ndet nationella arbetet för en säker sjöfart. Utskottet är med hänvisning\r\ntill det nu sagda inte berett att tillstyrka förslaget i motionen.\r\nSektorsansvaret för sjöfartens miljöpåverkan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsförslag om sektorsansvaret inom sjöfarten\r\nmot bakgrund av bl.a. att de strukturerade och regelmässiga kontakterna\r\nmellan Sjöfartsverket och Naturvårdsverket synes tala för en hög grad\r\nav medvetenhet när det gäller de gränsdragningsfrågor som kan uppstå.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) sägs att Sjöfartsverket\r\nbör få ett tydligare sektorsansvar, enligt vilket det definieras vilka\r\nmiljöfrågor som ligger på verkets bord. Samtidigt måste rollfördelningen\r\nmellan Naturvårdsverket och Sjöfartsverket formuleras tydligt när det\r\ngäller ansvar för sjöfartens miljöfrågor (yrkande 14).\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nEtt av målen för verksamhetsområde Sjöfart är en god miljö, där\r\nsjötransportsystemet anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för\r\nalla och där en god hushållning med naturresurser främjas. Sjötransportsystemets\r\nutformning skall bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.\r\nSjöfartsverkets myndighets- och sektorsansvar är att sjöfartens negativa\r\nmiljöpåverkan skall minskas.\r\nKravet på återrapportering innefattar en redovisning av hur sjöfartssektorns\r\nsamlade miljöpåverkan förändras och hur sektorn bidrar till uppfyllandet\r\nav relevanta nationella miljökvalitetsmål. Redovisningen skall omfatta\r\ndels vilka nationella åtgärder Sjöfartsverket har vidtagit, dels\r\nSjöfartsverkets insatser på ett internationellt plan samt resultatet av\r\ndessa åtgärder och insatser. Återrapporteringen skall göras i Sjöfartsverkets\r\nsektorsrapport.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSjöfartsverket har inför utskottet uppgett att verket tolkar sin uppgift\r\nså att det har ett totalansvar för miljöfrågorna inom sjöfartssektorn.\r\nEn överenskommelse har träffats mellan Sjöfartsverket och Naturvårdsverket\r\nom en årlig genomgång av en förteckning på åtgärder avseende sjöfartens\r\nmiljöpåverkan som beslutats och en notering av vilka åtgärder som\r\nalltjämt återstår. Enligt Sjöfartsverket innebär detta systematiska\r\narbetssätt många fördelar, inte minst då ansvarsfördelningen därigenom\r\ngörs konkret och därmed tydlig. Sjöfartsverket har därutöver samarbete\r\nmed andra myndigheter när det gäller miljörelaterade sjöfartsfrågor.\r\nUtskottet anser att de uppgifter som Sjöfartsverket arbetar med inte\r\ninger några farhågor för att sektorsansvaret urholkas eller är otydligt\r\ni övrigt. De strukturerade och regelmässiga kontakterna mellan Sjöfartsverket\r\noch Naturvårdsverket synes tala för en hög grad av medvetenhet när det\r\ngäller de gränsdragningsfrågor som kan uppstå. Mot bakgrund av det nu\r\nsagda föreslår utskottet att motionen inte föranleder någon åtgärd från\r\nriksdagens sida; den avstyrks således.\r\nLuftföroreningar till följd av sjöfart\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om investeringsbidrag till katalysatorer\r\nmed hänvisning till bl.a. det ökade inslaget av miljöstyrning i\r\nfarledsavgifterna och pågående överväganden av en utvidgning av systemet\r\nmed handel av utsläppsrättigheter. Även motionsförslag om lågsvavlig\r\nbunkerolja avstyrks. Utskottet hänvisar i detta fall till överväganden\r\ninom ramen för det pågående arbetet med det s.k. svaveldirektivet.\r\nJämför reservation 2 (kd, c).\r\nMotionsförslag\r\nDe flesta transporter påverkar miljön negativt, men eftersom sjöfarten\r\när energieffektiv och har störst lastkapacitet av transportslagen utgör\r\nden en stor tillgång i ett miljömedvetet samhälle framhålls i motion\r\n2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd). En åtgärd som gynnar miljön\r\ni hög grad är att installera en katalysator på fartyget. Investeringskostnaderna\r\nför katalysatorer är dock mycket höga. För en stor färja rör det sig om\r\növer 20 miljoner kronor samt ytterligare 1 miljon kr per fartyg och år\r\ni driftskostnad av katalysatorn. Sjöfartsverket räknar med att ett\r\n\"normalt\" fartyg släpper ut ca 15 gram kväveoxider per kilowattimme. Ett\r\nfartyg med katalysator släpper i genomsnitt \"bara\" ut drygt 3 gram per\r\nkilowattimme. Tidigare gavs investeringsbidrag för att installera\r\nkatalysator. Det fungerade så att 40 % av farledsavgiften kunde återfås\r\nom investering i katalysator gjordes. Detta, eller liknande system, bör\r\nenligt motionärerna prövas igen. I motionen anförs att regeringen snarast\r\nbör återkomma med förslag till hur investeringsbidrag till katalysator\r\nkan utformas (yrkande 7).\r\nUpphovsmännen till motion 2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\nbegär att ökade krav ställs på oljeleverantörernas och raffinaderiernas\r\nansvar för bunkeroljans kvalitet (yrkande 5).\r\nI motion 2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om ett återinförande av det tidigare systemet med\r\ninvesteringsbidrag - eller ett liknande - för att installera katalysator\r\ni fartyg. I dag drivs många färjor med regelbunden trafik på Sverige\r\nmed lågsvavlig och förhållandevis miljövänlig bunkerolja. Sverige har\r\nsom första land i världen infört miljödifferentierade avgifter. Principen\r\när att fartyg som trafikerar svenska hamnar och som minskar sina utsläpp,\r\nt.ex. genom katalytisk avgasrening och användning av oljor med låg\r\nsvavelhalt, skall få betala mindre i avgift (yrkande 7).\r\nÄr det sjöfarten eller oljeraffinaderierna som skall svara för reningen\r\nav svavlet i bunkerolja frågas det i motion 2004/05:T396 av Gunnar Andrén\r\n(fp). I dag lämpas ansvaret över på svensk och annan sjöfart. Enligt\r\nmotionären är det emellertid angeläget att det fastställs var ansvaret\r\nskall ligga och att frågan tas upp i ett internationellt sammanhang\r\n(yrkande 8).\r\nOnödigt höga luftföroreningar kommer från sjöfarten, hävdas det i motion\r\n2004/05:T423 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (s). Ett stort\r\nproblem för rederierna är nämligen att det är svårt att få tag på bunkerolja\r\nav tillräckligt god kvalitet i andra europeiska hamnar. Motionärerna\r\nbegär ett tillkännagivande om behovet av att bunkerolja av miljöklass\r\n1 blir tillgänglig i alla Europas hamnar och att regeringen agerar\r\nkraftfullt i detta syfte.\r\nI motion 2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anförs att för att\r\nkomma till rätta med utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) borde\r\nåtervinningsanläggningar installeras i samtliga hamnar. Det hänvisas\r\ntill att Göteborgs hamn efter åläggande av Naturvårdsverket installerat\r\nen sådan anläggning till en investeringskostnad av ca 100 miljoner kronor.\r\nDärefter har förutsättningarna ändrats och andra hamnar får dispens av\r\nNaturvårdsverket. Detta snedvrider konkurrensen anser motionärerna som\r\nkräver att regeringen aktivt bör verka för att obligatorisk återvinning\r\nav VOC införs i alla hamnar internationellt (yrkande 8).\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nIMO\r\nUtsläpp av svaveldioxid och kväveoxider uppkommer vid förbränning av\r\nolja och utsläppen leder bl.a. till ökad försurning. Även utsläpp av\r\nflyktiga organiska föreningar (VOC) från sjöfarten påverkar miljön\r\nnegativt. Svaveldioxidutsläppen är inom sjöfarten högre räknat per ton\r\ntransporterat gods än för andra transportslag. Vissa svenska rederier\r\nanvänder bunkerolja av miljöklass 1 i sina fartyg. Kväveoxidutsläpp kan\r\nreduceras avsevärt genom bl.a. katalysatorer.\r\nÅr 1997 beslutade IMO om en luftföroreningsbilaga till Marpolkonventionen\r\n(Regulations for the Prevention of Air Pollution from Ships, Annex VI),\r\nsom bl.a. gäller bunkerolja och gränser för utsläpp av skadliga ämnen.\r\nBilagan träder i kraft den 19 maj 2005. Den anses emellertid i vissa\r\navseenden redan ha blivit föråldrad och en revidering i skärpande\r\nriktning övervägs.\r\nEU\r\nEn strategi för Europeiska unionen i syfte att minska utsläppen till\r\natmosfären från havsgående fartyg har föreslagits av kommissionen\r\n(Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet (KOM (2002)\r\n595). I strategin presenteras mål, åtgärder och rekommendationer för\r\natt minska dessa utsläpp under den kommande tioårsperioden. Strategin\r\nomfattar internationella åtgärder genom IMO och EG-regler om\r\nutsläppsbegränsningar, ekonomiska styrmedel och frivilliga åtgärder. Till\r\nstrategin föreslogs ett EG-direktiv. Kommissionen räknar med att de\r\nföreslagna åtgärderna bl.a. skall resultera i att utsläppen i Europa\r\nårligen minskar med 500 000 ton svaveldioxid.\r\nKommissionens förslag till åtgärder gäller bl.a.\r\nSvaveldioxid (förslag till ändring av direktiv 1999/32/EG om svavelhalt\r\ni flytande bränslen).\r\nKväveoxider (förslag till ändring av direktiv 1997/68/EG om mobila\r\nmaskiner och förslag till ram för infrastrukturavgifter. Om inte IMO\r\nenats om bestämmelser om kväveoxidutsläpp före år 2006 överväger\r\nkommissionen att lägga fram förslag härom).\r\nPartiklar (förslag till ändring av direktiv 1999/32/EG om svavelhalt i\r\nflytande bränslen; lågsvavligt bränsle medför minskade partikelutsläpp\r\njämfört med tung eldningsolja).\r\nFlyktiga organiska ämnen (VOC) (för närvarande finns inget förslag, men\r\nfrågan kommer att övervägas i framtiden).\r\nOzonnedbrytande ämnen. Kommissionen anser att undantaget som tillåter\r\nhalonanvändning ombord på befintliga lastfartyg skall slopas före slutet\r\nav 2010.\r\nArbetet med svaveldirektivet om begränsning av svavelhalten i marina\r\nbränslen innebär krav som i vissa fall är mer långtgående än de som\r\ngäller enligt bilaga VI i Marpol. Avsikten är också att söka inordna\r\nfrågan om tillgången till lågsvavlig bunkerolja. Sverige, som drivit\r\nfrågan aktivt, har fått igenom att förslaget skall omfattas av tung\r\neldningsolja och att direktivet skall ses över år 2008. En gemensam\r\nståndpunkt uppnåddes i rådet i december 2004. Sverige lade dock ned sin\r\nröst eftersom direktivet inte ansågs tillräckligt långtgående.\r\nI sammanhanget kan vidare nämnas att ett system med handel för\r\nutsläppsrättigheter infördes inom EU den 1 januari 2005. Utgångspunkten är\r\ndet s.k. handelsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv\r\n2003/87/EG). Syftet är att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt\r\neffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser inom gemenskapen. Företag\r\nsom har höga kostnader för att minska sina utsläpp förutsätts köpa\r\nutsläppsrätter som bjuds ut på en marknad av företag som har låga kostnader.\r\nSystemet omfattar i ett första skede (åren 2005-2007) endast utsläpp\r\nav koldioxid och endast anläggningar inom energiintensiv industri. Inom\r\nEU arbetar man nu vidare för att utveckla systemet till att omfatta\r\näven utsläpp med kväveoxider och svaveldioxid.\r\nFlex Mex 2-utredningen\r\nI den s.k. Flex Mex 2-utredningens slutbetänkande Från införande till\r\nutförande (SOU 2005:10) har den parlamentariska delegationen redovisat\r\nsin bedömning avseende bl.a. en utvidgning av systemet med utsläppsrättigheter\r\ntill att inkludera dels andra växthusgaser, dels transportsektorn. I\r\ndet sistnämnda avseendet anser delegationen att regeringen skall verka\r\nför att transportsektorn tas med i systemet och att detta skall göras\r\ngenom en harmoniserad lösning, omfattande samtliga medlemsstater. Sverige\r\nbör inte ansöka om att ensidigt inkludera sin transportsektor eller\r\nutveckla ett eget system, sägs det. Enligt delegationens bedömning kan\r\ndet inte bli aktuellt med inkluderande av transportsektorn förrän på\r\nrelativt lång sikt. Eftersom transportsektorns koldioxidutsläpp är av\r\nbetydande och dessutom ökande omfattning behöver en rad andra åtgärder\r\nvidtas, säger delegationen och förespråkar att möjligheten utreds att\r\nanvända Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer.\r\nMiljödifferentierade farleds- och hamnavgifter i Sverige\r\nSedan år 1998 tillämpas inom inrikessjöfart ett system med ekonomiska\r\nstyrmedel i form av miljödifferentierade farledsavgifter. Dessa innebär\r\nen rabatt för fartyg med låga utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider.\r\nMålet är att minska sjöfartens luftföroreningar med 75 % inom en\r\ntioårsperiod. Systemet har visat sig ge goda resultat. Sjöfartsverkets\r\nfarledsavgifter baseras dels på fartygs storlek, dels på mängd lossat\r\noch lastat gods. För att balansera en höjning av lotsavgifterna har\r\nSjöfartsverket den 1 juli 2004 sänkt den godsrelaterade farledsavgiften.\r\n\r\nDen 1 januari 2005 trädde nya regler om farledsavgifter i kraft. Syftet\r\när att de skall spegla trafikens samhällsekonomiska marginalkostnader\r\nbättre och vara mer rättvisa och effektiva i förhållande till sjöfartens\r\nmiljöpåverkan.\r\nDen största förändringen gäller för passagerarfartygen som hittills\r\nbetalat för de första 18 anlöpen per år. Från årsskiftet får de betala\r\nför de första fem anlöpen per månad. Förändringen är dock inte så\r\ndramatisk eftersom avgiften per anlöp sänks med mer än hälften - från 4,\r\n10 kr per enhet av fartygets bruttodräktighet till 1,80. En nyhet i\r\navgiftssystemet är att även kryssningstrafiken, som hittills varit\r\nbefriad från farledsavgifter, skall fasas in i systemet. Det blir dock\r\ninga avgifter 2005 eftersom kryssningsprogrammen redan är fastlagda.\r\nFör 2006 blir det en avgift på 0,50 kr per enhet av bruttot och 2007\r\nblir det sannolikt ytterligare en höjning som uppskattas till 1 kr per\r\nenhet. Kryssningsfartygen skall dock bara betala för ett anlöp i svensk\r\nhamn under samma kryssning. För övriga fartyg gäller att de får betala\r\nfarledsavgift för 2 anlöp per månad. Tidigare var det 12 anlöp per år.\r\nEftersom avgiften halveras från 4,10 per enhet till 2,05 blir det ingen\r\nmärkbar skillnad. Oljetankfartygens avgift blir 2,20 per enhet av deras\r\nbrutto. Sammantaget innebär detta att fartyg som gör färre än 24 anlöp\r\nper år får lägre avgifter än i dag.\r\nDet blir också förändringar i den miljödifferentiering av avgifterna\r\nsom har som motiv att ge incitament för låg svavelhalt i bunkeroljan\r\noch rening av kväveoxider (katalysator eller annan metod). Svavelgränserna\r\nför rabatt ökas till fyra nivåer och kväveoxidens övre gräns sänks från\r\n12 g/kWh till 10 g/kWh. Det ekonomiska incitamentet för att minska\r\nutsläppen av svavel och kväveoxider, dvs. Sjöfartsverkets rabatter, ökas\r\navsevärt med förändringarna.\r\nÄven hamnarna har en viktig roll att spela för att driva på utvecklingen\r\nmot en alltmer miljövänlig sjöfart. Flertalet svenska hamnar tillämpar\r\nlikartade system genom hamnavgifter som är miljödifferentierade med\r\navseende på olika skadliga ämnen från fartyg.\r\nHavsmiljökommissionens betänkande\r\nFrågan om luftföroreningar från sjöfarten tas upp i Havsmiljökommissionens\r\nbetänkande Havet - tid för en ny strategi (SOU 2003:72) och olika former\r\nav ekonomiska styrmedel diskuteras. Regeringens avsikt är att våren\r\n2005 presentera dels en skrivelse om en nationell havsmiljöstrategi,\r\ndels en proposition om miljömålen. Havsmiljökommissionens förslag kommer\r\natt behandlas i dessa sammanhang.\r\nBudgetpropositionen för år 2005\r\nAvseende utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nSjöfartsverkets verksamhetsmål är en god miljö, där sjötransportsystemet\r\nanpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla och där en\r\ngod hushållning med naturresurser främjas. När det gäller uppnått\r\nresultat anges att Sjöfartsverket driver svenska intressen på miljöområdet\r\ninom internationella forum som IMO, EU, Helsingforskommissionen och\r\nNordsjökonferensen. I mars 2004 medverkade Sjöfartsverket vid IMO:s\r\ndiplomatkonferens under vilken en konvention om fartygs barlastvattenhantering\r\nantogs i syfte att förhindra spridning av främmande organismer. Inom\r\nramen för Helcom deltar Sjöfartsverket och Kustbevakningen i Östersjöländernas\r\narbete med att genomföra Köpenhamnsdeklarationens sjösäkerhetsåtgärder.\r\n\r\nÅr 1998 infördes systemet med miljödifferentierade farleds- och\r\nhamnavgifter; differentieringen är baserad på dels svavelhalten i fartygs\r\nbränsle, dels kväveoxidutsläpp. Åtgärderna har hittills resulterat i en\r\nberäknad reduktion med omkring 50 000 ton svaveldioxid och 36 000 ton\r\nkväveoxider per år inom Östersjö- och Nordsjöområdena.\r\nSammanfattningsvis anser regeringen att delmålet för verksamheten endast\r\ndelvis har uppnåtts för år 2003.\r\nAvseende utgiftsområde 24 Allmän miljö- och naturvård\r\nMed utgångspunkt i bl.a. Havsmiljökommissionens förslag och det pågående\r\narbetet med en europeisk marin strategi har regeringen för avsikt att\r\nlägga fram ett förslag om en sammanhållen nationell havsmiljöstrategi\r\nunder mandatperioden.\r\nSom framgått i det föregående förutsätts denna bli presenterad våren\r\n2005 för behandling i riksdagen under hösten samma år.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar den oro för sjöfartens negativa påverkan på miljön som\r\nmotionsförslagen ger uttryck för. Det är ett starkt intresse - inte\r\nminst när det gäller Östersjön - att svaveldioxidhalterna minskas. Den\r\neuropeiska sjöfarten svarar för mer svaveldioxidutsläpp än de övriga\r\ntransportslagen tillsammans. Även halterna av kväveoxider måste nedbringas.\r\n\r\nInvesteringsbidrag för katalysatorer\r\nMotionsvägen har ett förslag väckts om återinförande av systemet med\r\ninvesteringsbidrag för katalysatorer. Denna fråga har behandlats av\r\nriksdagen vid tidigare tillfällen. Våren 2003 pekade utskottet på att\r\ndet år 1998 införda systemet med miljödifferentierade farledsavgifter\r\nhar samma syfte och att systemet också visat sig ge goda resultat. Även\r\nflertalet hamnar tillämpar hamnavgifter som är miljödifferentierade med\r\navseende på olika skadliga ämnen från fartyg. Vidare konstaterades att\r\nparterna - bl.a. rederierna samt hamn- och stuveriföretagen - fortlöpande\r\nvidtar åtgärder i miljöförbättrande syfte - t.ex. främjande av lågsvavligt\r\nbränsle och elanslutning från land av fartyg vid kaj - och räknar med\r\natt detta utvecklingsarbete kommer att vidmakthållas och öka. Sålunda\r\nhar många fartyg numera katalysatorer, påpekade utskottet. Även det\r\narbete för förbättrad miljöhänsyn inom sjöfarten som bedrivs inom\r\nsjöfartsnäringen, bl.a. genom instiftande av miljöpris, nämndes. Utskottet\r\nansåg att detta är både ett framkomligt och ett föredömligt arbetssätt.\r\nSamtidigt fanns det, menade utskottet, skäl för regeringen att närmare\r\nundersöka förutsättningarna för att främja ytterligare initiativ av\r\nparterna (bet. 2002/03:TU5). Frågan behandlades också hösten 2004 i ett\r\nyttrande till miljö- och jordbruksutskottet om En svensk strategi för\r\nhållbar utveckling (yttr. 2004/05:TU2y). Trafikutskottet hänvisade bl.\r\na. till de då planerade justeringarna av farledsavgifterna som syftade\r\ntill att stärka deras miljöstyrande karaktär och till regeringens\r\navsiktsförklaring om ett fortsatt utvecklande av ekonomiska styrmedel för\r\natt komma till rätta med bl.a. sjöfartens utsläpp av luftföroreningar.\r\nKatalysatorer är ett verkningsfullt medel men utskottet är inte berett\r\natt återinföra ett bidragssystem. Utskottet, som noterar att sjöfarten\r\nför närvarande har en i huvudsak god utveckling med positiva ekonomiska\r\nresultat, vill betona den roll som ansvarsfulla redare och befraktare\r\nhar när det gäller att utforma ett sjötransportsystem som är anpassat\r\ntill en hållbar utveckling av transporterna. Utskottet vill vidare\r\nframhålla att miljöstyrande avgifter är en mer ändamålsenlig metod att\r\nstimulera investeringar i katalysatorer eller annan teknik, inte minst\r\neftersom sådana avgifter är en mer teknikneutral lösning som också kan\r\nstimulera teknikutvecklingen. Att gå vidare med differentieringen är\r\ndärför en mer framkomlig väg, menar utskottet. Detta gäller inte bara\r\navgifterna för farlederna utan även hamnarna, särskilt för dem som ännu\r\ninte har infört ett differentierat system.\r\nVidare kan möjligheten att förbjuda utsläpp av luftföroreningar när\r\nfartyget ligger vid kaj, exempelvis genom krav på landbaserad nätanslutning\r\nav fartyg, övervägas.\r\nAvslutningsvis vill utskottet hänvisa till pågående överväganden när\r\ndet gäller att utvidga systemet med utsläppsrättigheter till att omfatta\r\näven transportsektorn. Mot bakgrund av det sagda avstyrker utskottet nu\r\nbehandlade motionsförslag.\r\nTillgång till lågsvavlig bunkerolja\r\nI sitt yttrande till miljö- och jordbruksutskottet konstaterade utskottet\r\natt det för rederierna kan vara ett stort problem att få tag på bunkerolja\r\nav tillräckligt god kvalitet i andra europeiska hamnar. Utskottet ansåg\r\ndet viktigt att efterfrågan på en sådan produkt stimuleras för att öka\r\ntillgängligheten av bunkerolja av god miljökvalitet. Vidare nämnde\r\nutskottet att olika metoder för ekonomisk stimulans av miljöförbättrande\r\nåtgärder diskuteras i flera länder och inom EU. Trafikutskottet underströk\r\nstarkt det angelägna i att Sverige - inom ramen för EU-arbetet - verkar\r\nför att sådan bunkerolja blir tillgänglig i alla EU-ländernas hamnar.\r\nSom\r\nhar framgått i det föregående är avsikten att frågan om tillgång till\r\nlågsvavlig bunkerolja skall inordnas i svaveldirektivet. Utskottet utgår\r\nfrån att Sverige även i fortsättningen är pådrivande för att dessa\r\nintentioner förverkligas. Med det sagda avstyrks motionen i denna\r\ndel.\r\nMottagning av avfall från fartyg\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nDet är angeläget att Östersjöstrategin med avseende på systemet med\r\nmottagning av avfall från fartyg - tillämpas fullt ut i samtliga\r\nÖstersjöhamnar. Utskottet utgår från att regeringen inom Helcom - liksom\r\ni andra berörda sammanhang - agerar kraftfullt för att målen med\r\nÖstersjöstrategin skall uppnås. Syftet med motionerna torde bli tillgodosett,\r\nanför utskottet och avstyrker dem därför.\r\nJämför reservation 3 (kd).\r\nMotionerna\r\nDe ekonomiska villkor som gäller för avfallshanteringen i hamnarna utgör\r\nett miljöproblem, påstås det i motion 2004/05:MJ500 av Sven Gunnar\r\nPersson m.fl. (kd). De flesta hamnar tar ut en särskild avgift när större\r\nmängder avfall lämnas, sägs det. Enligt motionärerna ökar därmed risken\r\nför illegala utsläpp till havs; detta är ett oacceptabelt förfarande\r\nsom måste beivras, anser de. Ett tillkännagivande om att Sverige aktivt\r\nbör verka inom Helcom för att fartygen skall kunna lämna sin spillolja\r\ngratis i alla Östersjöns hamnar efterlyses, dvs. de anser att avgiften\r\nskall ingå i hamnavgiften (yrkande 4).\r\nI motion 2004/05:MJ329 av Annelie Enochson (kd) begärs ett tillkännagivande\r\nom att hamnarnas åliggande att ta hand om avfall från fartyg efterlevs.\r\nDet är nu mycket viktigt att Östersjöstrategin tillämpas fullt ut i\r\nsvenska hamnar och att Sverige inom Östersjösamarbetet arbetar för att\r\nimplementeringen förbättras i vissa andra hamnar så att sjöfarten\r\nverkligen bereds de möjligheter att kostnadsfritt lämna avfallet i hamn\r\nsom är grundtanken i Östersjöstrategin (yrkande 4).\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nÖstersjöstrategin\r\nÖstersjöstrategin är benämningen på ett handlingsprogram som har arbetats\r\nfram inom ramen för Helsingforskonventionen och som syftar till att\r\nskydda miljön i Östersjön från skadlig påverkan från fartyg. Bland de\r\nåtgärder som ingår är obligatorisk avfallslämning från fartyg till\r\nmottagningsanordningar i land utan extra kostnader för fartyget. Vidare\r\nskall tillsynsmyndigheten vid inspektion av fartyg kontrollera att den\r\nobligatoriska avfallslämningen har fullgjorts.\r\nLagen om åtgärder mot förorening från fartyg\r\nLagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg innehåller\r\nbestämmelser om förbud mot förorening från fartyg, mottagning av skadliga\r\nämnen från fartyg, fartygs konstruktion, tillsyn och andra åtgärder för\r\natt förebygga eller begränsa förorening från fartyg samt om förundersökning\r\nvid brott mot bestämmelser i denna lag eller mot föreskrifter som har\r\nmeddelats med stöd av lagen. Regelverket går ut på följande:\r\nFartyg får inte dumpa avfall till sjöss (med några undantag).\r\nFartyg är skyldiga att i hamnar lämna det avfall man inte får dumpa\r\ntill sjöss.\r\nHamnar är skyldiga att ta emot det avfall som fartygen har behov av att\r\nlämna.\r\nHamnens avgiftssystem skall vara i generell form.\r\nHösten 2000 antog riksdagen (bet. 2000/01:TU5) regeringens förslag till\r\nändringar i lagen som syftade till ett genomförande i svensk lagstiftning\r\nav Östersjöstrategin för mottagningsanordningar för fartygsgenererat\r\navfall och därtill hörande frågor.\r\nEn bärande tanke i regelverket är att avgift för avfallsmottagning aldrig\r\nfår tas ut av ett enskilt fartyg i direkt form, den s.k. no special\r\nfee-principen. Det innebär att fartyget aldrig får debiteras avgift\r\nbaserat på hur stor mängd avfall som fartyget lämnar. Däremot är det\r\ntillåtet att ett fartyg debiteras en generell avfallsavgift, som även\r\ndebiteras alla fartyg som anlöper hamnen, oavsett om och i vilken mängd\r\nfartyget lämnar avfall.\r\nI de bakomliggande Helcomrekommendationerna och i EU:s mottagningsdirektiv\r\nanges att avgiften skall vara synlig för fartygen och vara baserad på\r\nde kostnader hamnen har för att ta emot fartygens avfall.\r\nSjöfartsverket har genom regleringsbrevet för år 2005 getts i uppdrag\r\natt utreda bl.a. genomförandet av mottagningsanordningar.\r\nNyligen har Europaparlamentet och rådet fattat ett rambeslut om införande\r\nav påföljder vid föroreningsbrott till sjöss. Syftet är att i\r\ngemenskapslagstiftningen införliva de internationella normerna på området och\r\nse till att den eller de fysiska eller juridiska personer som ansvarar\r\nför olagliga utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen - befälhavare,\r\nbesättning, rederi, klassningssällskap och befraktare - drabbas av\r\nstraffrättsliga sanktioner. Vilka utsläpp som är otillåtna regleras\r\ngenom ett direktiv.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att sjöfarten har en viktig roll att spela för möjligheten\r\natt uppnå ett effektivt och hållbart transportsystem. För detta krävs\r\ndock att dagens allvarliga missförhållanden med utsläpp av avfall från\r\nvissa fartyg snarast elimineras.\r\nUtskottet konstaterar att det i budgetpropositionen anmäls att\r\nÖstersjöstrategin i fråga om mottagningsanordningar för hamnar inte har\r\nuppfyllts i Östersjöområdet.\r\nSåvitt utskottet erfarit är det ett problem att endast hamnar i vissa\r\nländer tillämpar reglerna om att det inte skall uttas någon särskild\r\navgift. Det innebär således att fartyg företrädesvis söker sig till\r\nsådana hamnar. Inte minst hamnarna i Sverige drabbas därmed oproportionerligt\r\nmycket. Stora hamnar har avfallsmottagning och oftast deponier för denna\r\nverksamhet. Mindre hamnar har inte alltid en stationär mottagning utan\r\nanvänder sig av t.ex. tankbilar för att forsla bort det mottagna\r\nfartygsavfallet. Ytterligare ett problem är att antalet anläggningar runt\r\nom i Östersjöstaterna inte är tillräckligt. Utskottet ser med allvar på\r\ndetta och anser att regeringen inom Helcom - men också i andra berörda\r\nsammanhang - kraftfullt bör verka för en uppföljning av Östersjöstrategin\r\ni syfte att samtliga Östersjöstater lever upp till gjorda åtaganden.\r\nMed vad utskottet nu har anfört torde syftet med motionerna bli\r\ntillgodosett; de avstyrks därför.\r\nInförlivande av sjöfarten i städernas miljözoner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet är inte berett att förorda att sjöfarten införlivas i städernas\r\nmiljözoner och avstyrker därmed ett motionsförslag med denna innebörd.\r\n\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nGällande bestämmelser\r\nMiljözon är ett område i en tätort som är särskilt känsligt för störningar\r\noch där det gäller restriktioner för trafiken. I detta område ställs\r\nsärskilda miljökrav på dieseldrivna tunga lastbilar och bussar. Syftet\r\nmed miljözon är främst att förbättra miljön lokalt inom staden, där\r\nmånga människor bor och vistas. Bestämmelserna återfinns i trafikförordningen\r\n(1998:1276). Särskilda trafikregler får, utom i de fall som avses i 10\r\noch 14 §§, meddelas genom lokala trafikföreskrifter för en viss väg\r\neller vägsträcka eller för samtliga vägar inom ett visst område eller\r\nför ett område eller en färdled i terräng (10 kap. 1 § trafikförordningen).\r\n\r\nFöreskrifterna får innebära förbud mot trafik med fordon i särskilt\r\nmiljökänsliga områden inom tättbebyggt område, med sådana dieselmotordrivna\r\nbussar med en totalvikt över 3,5 ton eller dieselmotordrivna tunga\r\nlastbilar som har registrerats första gången för mer än ett visst antal\r\når sedan (10 kap. 2 § andra stycket trafikförordningen). Möjlighet till\r\nundantag finns.\r\nFöreskrifter om sådana s.k. miljözoner finns för närvarande i Stockholms,\r\nGöteborgs, Malmö och Lunds kommuner.\r\nEuropeiska kommissionens synpunkter på Sveriges bestämmelser om\r\nmiljözoner\r\nEuropeiska kommissionen har i en formell underrättelse till\r\nNäringsdepartementet anfört att bestämmelserna om miljözoner i ett antal svenska\r\nstäder strider mot EG-reglerna om fri rörlighet för bl.a. varor och\r\ntjänster. Kommissionen pekar på att undantaget för bussar och lastbilar\r\nmed särskild avgasrening innebär att det är svårt att använda fordon\r\ntillverkade och sålda i andra länder jämfört med svensktillverkade\r\neftersom utrustningen bara kan kontrolleras av ett fåtal laboratorier i\r\nEU och bara kan godkännas av ett företag, nämligen i Sverige.\r\nSom en följd av kommissionens kritik pågår inom Näringsdepartementet\r\nett arbete med att ändra reglerna, bl.a. så att utrustning för den\r\nsärskilda avgasreningen skall kunna godkännas i flera länder. Ändringarna\r\nbedöms kunna tillgodose kommissionens krav.\r\nMotionen\r\nMånga av våra farleder rör känsliga stadsmiljöer, betonas det i motion\r\n2004/05:T393 av Kerstin Lundgren (c); det må gälla sjöfarten i Stockholm,\r\nSödertälje eller farlederna inne i landet. Så kan t.ex. en kommun verka\r\nför att minska utsläpp från fordon i stadsmiljön samtidigt som fartyg\r\npasserar rakt igenom en miljözon och starkt påverkar utsläppsnivån.\r\nDärför bör man pröva möjligheten att kunna införliva sjöfarten i städernas\r\nmiljözoner, anför motionären som begär att riksdagen skall göra ett\r\nuttalande om detta (yrkande 1).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet ansluter sig till motionärens synpunkter om att den negativa\r\nmiljöpåverkan från sjöfarten måste nedbringas, såväl när det gäller\r\nutsläpp av svaveldioxid och kväveoxider som av kolväten och partiklar.\r\nSystemet med miljödifferentierade farledsavgifter har visat sig ge\r\ngoda resultat i detta avseende, och den skärpta differentieringen som\r\ngenomfördes den 1 januari 2005 förväntas ge ytterligare förbättringar.\r\nÄven många hamnar tillämpar avgifter som är differentierade med avseende\r\npå utsläpp. Vidare driver Sverige aktivt arbetet i internationella\r\nsammanhang, såsom IMO och EU, för att man skall komma till rätta med\r\nsjöfartens utsläpp. Utskottet är därmed inte berett att förorda det\r\nförslag som framförts i motionen om införlivande av sjöfarten i städernas\r\nmiljözoner. Mot bakgrund av det anförda avstyrks motionen i nu aktuell\r\ndel.\r\nM/S Estonias förlisning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMotionsförslag om en ny utredning om M/S Estonias förlisning avstyrks\r\nav utskottet, som gör samma bedömning som våren 2003, då utskottet senast\r\nbehandlade motsvarande förslag. Utskottet utgår från att regeringen\r\nalltjämt följer frågan och vidtar de initiativ som kan anses påkallade.\r\nVidare erinrar utskottet återigen om att utredarna i en förstudie om\r\nsjunkförloppet har pekat på de ytterligare områden som kan belysas, för\r\nvilket man saknar material.\r\nJämför reservationerna 4 (kd) och 5 (mp) samt särskilt yttrande 1 (v).\r\n\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nM/S Estonias förlisning\r\nRoropassagerarfartyget M/S Estonia förliste natten till den 28 september\r\n1994 på internationellt vatten under färd från Tallinn mot Stockholm.\r\nFartyget var registrerat i Estland, hon påträffades på internationellt\r\nvatten och majoriteten - 551 personer - av de 852 omkomna var bosatta\r\ni Sverige.\r\nRegeringarna i de berörda länderna, Estland, Finland och Sverige,\r\ntillsatte den 29 september 1994 en gemensam haverikommission (Joint\r\nAccident Investigation Commission, JAIC). Kommissionen, som avlämnade sin\r\nslutrapport i december 1997, konstaterade en rad säkerhetsbrister hos\r\nM/S Estonia och rekommenderade ett antal åtgärder för att förbättra\r\nsjösäkerheten på fartyg av motsvarande slag.\r\nRegeringen uppdrog i mars 1995 åt Sjöfartsverket att låta genomföra en\r\növertäckning av M/S Estonia. Riksdagen beslutade i samband med\r\ntilläggsbudgeten till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 att anvisa ett\r\nförslagsanslag för övertäckningsarbetet (prop. 1995/96:105, bet.\r\n1995/96:TU15, rskr. 1995/96:205). I juni 1996 beslutade regeringen att\r\növertäckningsarbetet skulle avbrytas och i februari 1999 att\r\növertäckningsarbetet inte skulle återupptas.\r\nFramställningar till Sveriges regering om tillkallande av en förnyad\r\nutredning har avslagits med motiveringen att det inte framkommit några\r\nnya omständigheter som tyder på att haveriförloppet till väsentlig del\r\navvek från vad som beskrivs i kommissionens slutrapport.\r\nGällande ordning\r\nStatens haverikommission\r\nStatens haverikommission (SHK), som är en myndighet under Försvarsdepartementet,\r\ninrättades år 1978 för att utreda såväl civila som militära flygolyckor.\r\nÅr 1990 utökades SHK:s ansvarsområde till att avse alla typer av svåra\r\nolyckor oavsett om de inträffar till lands, till sjöss eller i luften.\r\nEtt tillbud till en olycka kan också undersökas om detta kunnat leda\r\ntill en allvarlig olycka. Sjöfart ingår bland de områden där en olycka,\r\nutöver luftfartsolyckor, kan bli föremål för utredning. Avgörande för\r\nom en undersökning skall genomföras är normalt olyckans svårighetsgrad.\r\nUnder vissa förutsättningar som står i lagen skall en utredning dock\r\nalltid genomföras. I andra fall görs en bedömning. Om flera personer\r\nhar omkommit eller blivit allvarligt skadade, eller om omfattande skador\r\norsakats på materiel eller miljö, finns normalt skäl för SHK att genomföra\r\nen undersökning. En haveriutredning omfattar normalt alla ingående\r\nkomponenter och aktörer kring händelsen och utmynnar alltid i svaret på\r\nföljande tre frågor: Vad hände? Varför hände det? Vad kan göras för att\r\nen liknande händelse inte inträffar igen?\r\nSHK ingick i den gemensamma haverikommissionen (JAIC).\r\nLagstiftningen om haveriundersökningar\r\nLagen (1990:712) om undersökning av olyckor innehåller föreskrifter om\r\nundersökning från säkerhetssynpunkt av olyckor och tillbud till olyckor.\r\nNär det gäller sjöolyckor skall olyckor undersökas om de är av sådan\r\nallvarlig art som anges i det följande, nämligen vid användning av\r\nhandelsfartyg, fiskefartyg eller statsfartyg som har medfört att flera\r\nmänniskor har avlidit eller blivit allvarligt skadade, fartyget eller\r\negendom som inte transporteras med fartyget har fått omfattande skador\r\neller omfattande skador har uppkommit i miljön, eller fartyget har\r\nförsvunnit eller har övergetts i sjön.\r\nUndersökningen enligt denna lag skall göras i fråga om händelser som\r\nhar inträffat i Sverige. Om en sådan händelse berör ett utländskt fartyg,\r\nfår undersökning enligt lagen dock göras endast om det finns särskilda\r\nskäl och fartyget befinner sig inom Sveriges sjöterritorium. Undersökning\r\nenligt denna lag av en händelse som berör ett svensk fartyg skall göras\r\näven när händelsen har inträffat utomlands, om annat inte följer av en\r\ninternationell överenskommelse som har biträtts av Sverige. Genom en ny\r\nbestämmelse (SFS 2001:877) anges att trots vad som föreskrivs i 4 §\r\nskall en undersökning inledas när ett utländskt roropassagerarfartyg\r\neller höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik har varit inblandat\r\ni en sjöolycka eller ett tillbud och olyckan eller tillbudet har inträffat\r\nantingen inom Sveriges sjöterritorium eller på andra vatten och fartyget\r\nsenast besökt Sverige.\r\nFörordningen (1990:717) om undersökning av olyckor anger att undersökningar\r\nav olyckor eller olyckstillbud enligt 2 § lagen (1990:712) om undersökning\r\nav olyckor görs av Statens haverikommission. Statens haverikommission\r\nfår överlåta åt någon annan att göra en undersökning. Överlåtelsen får\r\navse en enskild händelse eller en viss typ av händelser. En undersökning\r\nfår dock inte överlåtas, om det skulle rubba tilltron till undersökningens\r\nobjektivitet att den inte görs av Haverikommissionen eller om det i\r\növrigt finns särskilda skäl att undersökningen görs av kommissionen.\r\nVidare anges att en undersökning som har avslutats får återupptas, om\r\ndet kommer fram nya omständigheter som kan antas ha betydelse för\r\nutredningsresultatet. Rapporten från den återupptagna undersökningen kan\r\nbegränsas till en redogörelse för vad som har kommit fram efter den\r\nförsta undersökningen och till de ändringar som detta innebär i fråga\r\nom ett tidigare utlåtande.\r\nRegler om sjöförklaring\r\nBestämmelserna om sjöförklaring, ett speciellt förfarande vid allvarligare\r\nhändelser i samband med ett fartygs drift, t.ex. grundstötning och\r\nförlisning, finns i 18 kap. sjölagen (1994:1009). Syftet är att händelsen\r\noch dess orsaker om möjligt skall klarläggas. Alla förhållanden som kan\r\nantas ha medverkat till händelsen eller vara av betydelse från\r\nsjösäkerhetssynpunkt skall utredas. Sjöförklaring skall hållas för ett svenskt\r\nhandelsfartyg eller fiskefartyg. Begäran om sjöförklaring görs av\r\nbefälhavaren eller redaren genom anmälan men kan också komma till stånd\r\nom Sjöfartsverket kräver det. Även lastintressenter kan i vissa fall\r\nbegära sjöförklaring. För utländska fartyg gäller delvis särskilda regler.\r\nI Sverige får vissa tingsrätter - s.k. sjörättsdomstolar - hålla\r\nsjöförklaring. I utlandet gäller andra regler; för Danmark, Finland och\r\nNorge finns särskilda regler. Vid sidan av sjöförklaringen kan även\r\nsärskilda undersökningar av sjöolycka äga rum.\r\nI sjöförklaringskungörelsen (1967:294) sägs att sjöförklaring inte\r\nbehöver äga rum i fall då Statens haverikommission undersöker eller skall\r\nundersöka händelsen enligt lagen om undersökning av olyckor.\r\nUppdrag med anknytning till M/S Estonias förlisning\r\nStyrelsen för psykologiskt försvar\r\nRegeringen gav i oktober 1996 Styrelsen för psykologiskt försvar i\r\nuppdrag att vara statens organ för kontakter med anhöriga till offer för\r\nM/S Estonias förlisning. Informationsuppdraget utvidgades år 2001 till\r\natt omfatta insamlande och sammanställande av uppgifter med anknytning\r\ntill M/S Estonias haveri samt - med utgångspunkt i en sådan faktabank\r\n- tillhandahålla allmänheten information och besvara frågor om M/S\r\nEstonias förlisning. Faktabanken skulle också innehålla ett material som\r\n- med utgångspunkt i JAIC:s slutrapport - åskådliggör ett exempel på\r\nhur fartyget kan ha vattenfyllts i haveriets slutskede. En första version\r\nav faktabanken (Estoniasamlingen) publicerades på Internet den 1 september\r\n2004.\r\nVerket för innovationssystem\r\nMot bakgrund av den gemensamma haverikommissionens rekommendationer gav\r\nregeringen 2001 Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att\r\ninitiera forskningsprojekt som syftar till förbättrad sjösäkerhet.\r\nProgrammet Sjösäkerhet, som avser perioden 2001-2005, omfattar forskning,\r\nutveckling och demonstration inom sjösäkerhetsområdet och skall bidra\r\ntill att vetenskapliga och praktiska resultat sprids, tas till vara och\r\nomsätts i produkter, processer, tjänster, arbetsorganisation, arbetsmiljö\r\noch regelverk på sjösäkerhetsområdet. Det skall också bidra till ett\r\nintensivare kunskapsutbyte, utveckling av nya nätverk och samverkansformer\r\nmellan såväl olika vetenskapliga forskningsdiscipliner som forskningsutförare\r\noch andra aktörer inom sjöfartssektorn.\r\nFrågan om transport av försvarsmateriel på M/S Estonia\r\nRegeringen uppdrog i december 2004 åt hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt\r\natt klarlägga huruvida Försvarsmakten eller Försvarets materielverk\r\ntransporterat försvarsmateriel ombord på M/S Estonia under september\r\nmånad 1994. Om uppgifter kom fram att sådana transporter ägt rum skulle\r\nockså redovisas om materielen varit av explosiv beskaffenhet.\r\nUtredaren, som presenterade sin rapport den 21 januari 2005, redovisade\r\natt Försvarsmakten den 14 och den 20 september 1994 transporterade\r\nförsvarsmateriel på M/S Estonia. Den transporterade försvarsmaterielen\r\nhade bestått av elektronisk utrustning utan någon anknytning till\r\nvapensystem och hade inte varit av explosiv beskaffenhet. I sitt arbete\r\nhade utredaren inte funnit några uppgifter som gav anledning att anta\r\natt Försvarsmakten vid något annat tillfälle under september månad 1994\r\nhade transporterat försvarsmateriel på M/S Estonia. Inga uppgifter hade\r\nheller framkommit som tydde på att Försvarets materielverk vid något\r\ntillfälle under september månad 1994 har transporterat försvarsmateriel\r\npå M/S Estonia.\r\nMotionerna\r\nDet är i år tio år sedan Estoniakatastrofen inträffade; fortfarande\r\ndiskuteras olycksorsaken och sjunkförloppet, anförs det i motion\r\n2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd). Motionärerna kräver en oberoende\r\ninternationell granskning av den haveriutredning om M/S Estonia som\r\ngjordes eftersom - enligt vad som sägs i motionen - många experter har\r\ndömt ut den haveriutredning som gjordes av de tre inblandade nationerna\r\nEstland, Finland och Sverige (yrkande 7).\r\nI motion 2003/04:T553 av Lars Ångström m.fl. (mp, s, m, kd, v) yrkar\r\nmotionärerna att det skall göras en fullständig dokumentation av Estonias\r\nvrak (yrkande 1). Skälet är att en sådan alltjämt inte har genomförts.\r\n\r\nI samma motion begärs att riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att förordna om en oberoende\r\nfackgranskning av denna dokumentation och annat material, gärna med\r\ninternationell expertis, under full insyn från allmänheten, de anhöriga\r\noch de överlevande (yrkande 2).\r\nI motionen begärs vidare att riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som i motionen anförs om att detta skall ske i avsikt\r\natt på tioårsdagen, i september 2004, av M/S Estonias förlisning äntligen\r\nhålla den sjöförklaring som medborgarna har rätt att kräva och som sedan\r\nlänge begärts (yrkande 3).\r\nDet är djupt olyckligt att haveriet inte fått en uttömmande och brett\r\naccepterad förklaring, sägs det i motion 2004/05:T320 av Sten Tolgfors\r\n(m). I motionen anger han flera skäl för en ny utredning. Ett skäl gäller\r\nsäkerheten; det är nödvändigt att dra all tänkbar lärdom av det som\r\nhände Estonia för att undvika att en liknande olycka kan hända igen.\r\nEtt andra skäl är vikten av ett fastställande av orsaken till att Estonia\r\nhöll sig flytande så förhållandevis länge som hon gjorde. Ur kunskap om\r\ndetta kan experter dra lärdom om hur båtar skall konstrueras för att\r\nmänniskor skall hinna ta sig ut i händelse av olycka. Tredje skälet är\r\natt ansvarsfrågan ännu efter tio år inte är löst. Ett fjärde skäl är\r\natt få klarhet i om Estonia var sjövärdig när hon lämnade Tallinn.\r\nMotionären menar att en ny haveriutredning skulle kunna göras på handlingar\r\neller tekniska undersökningar. Ny förmåga att datasimulera händelseförlopp\r\noch tillförande av oberoende internationell expertis skulle kunna ge ny\r\nkunskap. Den skulle göras av internationella och oberoende experter.\r\nVidare betonar han vikten av att utredningen skulle genomföras på ett\r\nsätt som tar hänsyn till den utlysta gravfriden över vraket samt till\r\nEstlands och Finlands inställning. I motionen begärs att regeringen -\r\nförslagsvis genom en skrivelse - snarast redovisar för riksdagen sin\r\nbedömning av de nu framförda skälen för en ny haveriutredning av\r\nEstoniaolyckan.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har behandlat motionsförslag om M/S Estonias förlisning vid\r\nflera tillfällen, senaste gången våren 2003 (bet. 2002/03:TU5).\r\nEtt syfte med förslagen i de nu berörda motionerna är att ansvarsförhållandena\r\nskall fastställas. Ytterligare ett är att förhindra att haverier liknande\r\nM/S Estonias kan uppstå igen, men också att lindra effekterna av ett\r\neventuellt haveri. Utskottet erinrar om att en rad åtgärder med samma\r\nsyfte vidtagits under de tio år som förflutit sedan förlisningen.\r\nBland annat har en förstudie genomförts inom ramen för Styrelsen för\r\npsykologiskt försvar (SPF). I studien visas exempel på hur M/S Estonia\r\nkan ha vattenfyllts. SPF har även i uppdrag att vara statens organ för\r\nkontakter med anhöriga till offren för förlisningen. Uppdraget innebar\r\nockså att SPF skulle insamla och sammanställa uppgifter med anknytning\r\ntill haveriet, en s.k. informationsbank. Informationen publicerades på\r\nInternet i september 2004. SPF skulle härutöver - mot bakgrund av att\r\nJAIC:s slutrapport inte innehållit några exempel på ett möjligt scenario\r\nhur fartyget i förloppets slutskede fylldes med vatten - låta faktasamlingen\r\ninnehålla en sådan sjunkförloppsstudie.\r\nVidare har Vinnova getts i uppdrag att administrera ett forskningsprogram\r\nom förebyggande sjösäkerhet, vilket har löpt under drygt fyra år.\r\nI detta sammanhang vill utskottet erinra om riksdagens beslut hösten\r\n2004 med anledning av budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1\r\nutg.omr. 22, bet. 2004/05:TU1, rskr. 2004/05:95). Regeringen konstaterade\r\natt Sjöfartsverket, Styrelsen för psykologiskt försvar, Vinnova och\r\nandra statliga myndigheter har haft och sannolikt även i framtiden kommer\r\natt ha kostnader med anknytning till M/S Estonias förlisning. Såväl\r\nkostnadernas storlek som deras utfall i tiden är svårt att prognostisera,\r\nanfördes det. Regeringen föreslog att dessa medel, som förvaltas av\r\nSjöfartsverket och som uppgår till ca 60 miljoner kr, skall kunna\r\nanvändas för framtida kostnader föranledda av utredningar och åtgärder\r\nmed anknytning till M/S Estonias förlisning, som t.ex. sjösäkerhetsforskning,\r\ninom den kommande treårsperioden. På förslag av trafikutskottet bifölls\r\nregeringens förslag i detta avseende.\r\nUtskottet noterar vidare att regeringen har tillkallat en utredare som\r\nhar undersökt om transport av krigsmateriel ombord på M/S Estonia har\r\ngjorts vid den aktuella tidpunkten.\r\nSammanfattningsvis gör utskottet gör samma bedömning som tidigare,\r\nnämligen att det saknas skäl för riksdagen att göra ett uttalande av den\r\ninnebörd som begärts i motionerna. Utskottet utgår från att regeringen\r\nalltjämt följer frågan - vilket också visades genom initiativet till\r\nutredningen om eventuell krigsmaterieltransport - och vidtar de initiativ\r\nsom kan anses påkallade. Det finns vidare skäl att erinra att utskottet\r\nvid sin föregående behandling av frågan våren 2003 påminde om att\r\nutredarna i förstudien om sjunkförloppet hade pekat på de ytterligare\r\nområden som kan belysas, för vilket man saknar material.\r\nMot bakgrund av det anförda avstyrks ifrågavarande motioner i berörda\r\ndelar.\r\nFörstärkt ordning för haveriutredningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nInom ramen för arbetet med det tredje sjösäkerhetspaketet Erika III\r\növervägs frågan om möjligheten för den europeiska sjösäkerhetsmyndigheten\r\n(Emsa) att bistå vid eller svara för haveriutredningar. Även på nationell\r\nnivå behandlas hithörande frågor, nämligen inom ramen för den på riksdagens\r\ninitiativ tillkomna utredningen om en gemensam inspektionsverksamhet.\r\nMot bakgrund av detta avstyrker utskottet ett motionsförslag om en\r\nförstärkt ordning för haveriutredningar.\r\nJämför reservation 6 (mp).\r\nMotionen\r\nDet är varje medborgares rättighet att få veta orsaker som kostat\r\nmedborgare livet, både för att ansvar skall kunna fastställas och för att\r\nsäkerhetsförbättringar skall kunna vidtas, anförs i motion 2004/05:T484\r\nav Lars Ångström (mp). Motionären lägger fram fyra förslag som syftar\r\ntill en förstärkt ordning för haveriutredningar. Han hänvisar till sina\r\nerfarenheter från M/S Estonias förlisning och ger därvid exempel på vad\r\nhan anser vara misstag i bl.a. haveriutredningen.\r\nDet första förslaget går ut på att riksdagen begär att regeringen låter\r\nutreda förutsättningarna för att utse en personligt ansvarig för\r\nhaveriutredningar för ökad kvalitet och oberoende (yrkande 1). Härigenom\r\nkan risken att bristfälligheter döljs bakom en anonym kommission eller\r\nmyndighet förebyggas, anser han.\r\nDet andra innebär att ansvarig haveriutredare skall förbli ansvarig att\r\nsvara på kritik och ifrågasättanden även efter det att utredningen\r\npresenterats; ett riksdagens tillkännagivande härom begärs (yrkande 2).\r\nSyftet är att garantera utredningens kvalitet.\r\nEtt tredje förslag är att riksdagen skall begära att regeringen låter\r\nutreda förutsättningarna för att låta en haveriutredning vara preliminär\r\noch därmed underlätta ett återupptagande av den om nya faktum kommer i\r\ndagen (yrkande 3).\r\nSom ett fjärde förslag framförs att riksdagen begär att regeringen låter\r\nutreda förutsättningarna för att med lagstiftning tvinga fram en ny\r\nhaveriutredning både då nya faktum kommer i dagen och om det visar sig\r\natt faktum undanhållits i en gjord utredning (yrkande 4).\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nPågående arbete\r\nEU\r\nI det nya sjösäkerhetspaketet Erika III återfinns förslag om haveriutredningar\r\ninom EU. Diskussionen rör bl.a. Emsas roll; myndigheten skulle kunna\r\nantingen bistå eller svara för haveriutredningar. Ett skäl som anges är\r\natt haverirapporter kan bli försenade, sakna objektivitet och oberoende\r\nsamt genom alltför stor fokusering på skuld och ansvar alltför litet\r\ninriktas på förebyggande av framtida olyckor. Nationell lagstiftning\r\noch intressena och procedurerna hos flagg- och kuststaterna eller andra\r\nintressentstater kan medföra samarbetssvårigheter.\r\nSverige\r\nRiksdagen har på förslag av trafikutskottet - och med anledning av ett\r\nantal motionsförslag - gjort ett tillkännagivande till regeringen om\r\ninspektionsverksamheten inom trafikslagen (bet. 2004/05:TU4). Innebörden\r\när att regeringen snarast skall tillsätta en utredning med uppdrag att\r\nutreda hur en gemensam trafikinspektion skall vara organiserad. I det\r\nsammanhanget bör även frågorna om dels en vägtrafikansvarslag, dels\r\norganiserandet av sådana olycksutredningar som nu utförs av Statens\r\nhaverikommission samt av trafikverk och inspektioner aktualiseras.\r\nUtskottet sade sig utgå från att regeringen senast i den transportpolitiska\r\npropositionen, som hade aviserats till våren 2005, till riksdagen anmäler\r\natt regeringen har vidtagit denna åtgärd. Utgångspunkten är att en\r\ngemensam trafikinspektion skall skapas under första halvåret 2006.\r\nRegeringen skall senast i budgetpropositionen hösten 2005 redovisa hur\r\narbetet fortskrider.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMed anledning av motionsförslaget om en ny ordning för haveriutredningar\r\nvill utskottet anföra följande.\r\nInnan Statens haverikommission (SHK) inrättades utsåg regeringen särskilda\r\npersoner och ibland särskilda kommissioner som gjorde utredningarna.\r\nVid införandet av lagen (1990:712) om undersökning av olyckor hade\r\nregeringen hänvisat till kritik mot att dessa särskilda personer och\r\nkommissioner för haveriolyckor utsågs av regeringen. Det skapades ett\r\nberoende av regeringen och en politisering av utredningsverksamheten\r\nsom inte var önskvärd. Skäl fanns därför att skapa en statlig myndighet\r\nmed detta uppdrag (prop. 1989/90:104, bet. 1989/90:TU23, rskr. 1989/90:265).\r\n\r\nSHK skall, enligt lagen om undersökning om olyckor, på eget initiativ\r\nutreda alla olyckor av en viss minsta omfattning. SHK får utreda andra\r\nolyckor om myndigheten så finner befogat ur säkerhetssynpunkt. En\r\ngrundtanke vid lagstiftningens tillkomst var att ingen - vare sig\r\nstatsmakterna, myndigheterna eller enskilda - skall kunna hindra en opartisk\r\nutredning av en svår olycka. I enlighet med reglerna om tjänsteansvar\r\nför personal i statsförvaltningen ansvarar berörda tjänstemän i SHK för\r\nsåväl tidigare som pågående utredningar. Enligt utskottets mening ter\r\ndet sig mindre ändamålsenligt att för varje utredning utse en \"personligt\"\r\nansvarig.\r\nVidare vill utskottet erinra om möjligheten för SHK att lämna en preliminär\r\nrapport innan en utredning är avslutad; en sådan rapport förutsätter i\r\nprincip att nya faktum kan tillkomma. En slutrapport läggs fram då SHK\r\nanser sig inte kunna komma längre då det gäller att förklara orsaken\r\ntill en olycka. Som har redovisats i det föregående får en utredning\r\nåterupptas om det kommer fram nya omständigheter som kan antas ha\r\nbetydelse för utredningsresultatet. Som utskottet ser det innebär detta\r\natt det inte finns något behov av att hålla utredningen öppen genom att\r\nkalla den preliminär.\r\nSom framgått i det föregående pågår överväganden inom ramen för det\r\ntredje sjösäkerhetspaketet Erika III om haveriundersökningar och\r\nmöjligheten för den europeiska sjösäkerhetsmyndigheten (Emsa) att bistå\r\nvid eller svara för haveriutredningar. Även på nationell nivå behandlas\r\nhithörande frågor, nämligen inom ramen för den på riksdagens initiativ\r\ntillkomna utredningen om en gemensam inspektionsverksamhet.\r\nMot bakgrund av vad som nu har sagts föreslår utskottet att motionen\r\ninte föranleder någon riksdagens åtgärd; den avstyrks alltså.\r\n\r\nKompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet delar den uppfattning som framförts i motioner och av\r\nSjöfartsverket att en obligatorisk utbildning med efterföljande förarbevis\r\nskulle bidra till att riksdagens långsiktiga mål om en halvering av\r\nantalet allvarliga olyckor till sjöss fram till år 2007 kunde uppfyllas.\r\nRiksdagen bör mot denna bakgrund göra ett tillkännagivande om att\r\nregeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av\r\nobligatorisk utbildning och förarbevis i enlighet med vad som förordats\r\nav Sjöfartsverket och motionärerna. Härigenom blir flertalet motionsförslag\r\nhelt eller delvis tillgodosedda. Jämför reservation 7 (m) och särskilt\r\nyttrande 2 (fp, c).\r\nGällande regler\r\nEG:s regelsystem avseende fritidsbåtar\r\nDet s.k. fritidsbåtsdirektivet innehåller bestämmelser om säkerhets-\r\noch miljökrav på fritidsbåtar och viss utrustning som hör till fritidsbåtar\r\n(Europaparlamentets och rådets dir. 94/25/EG om tillnärmning av\r\nmedlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar). I\r\ndirektivet fastställs de krav avseende säkerhet, hälsa, miljö- och\r\nkonsumentskydd, s.k. väsentliga krav, som medlemsstaterna skall ställa\r\npå fritidsbåtar och den utrustning som omfattas av direktivet. Kraven\r\nskall vara uppfyllda när produkterna släpps ut på marknaden. Båtar och\r\nutrustning som uppfyller kraven skall också CE-märkas. Syftet med\r\ndirektivet är att åstadkomma enhetliga krav och därigenom undanröja\r\nhandelshinder och ojämna konkurrensvillkor samt underlätta fri rörlighet\r\nför de produkter som omfattas av direktivet.\r\nGenom tilläggsbestämmelser till fritidsbåtsdirektivet, som trädde i\r\nkraft den januari 2005, har införts gränsvärden i fråga om buller och\r\navgasutsläpp. Bestämmelserna även gäller vattenskotrar. Vidare finns\r\ndet ett nytt kontrollförfarande för att möjliggöra efterkontroller av\r\nprivatimporterade båtar som saknar CE-märkning från fabrik (dir.\r\n2003/44/EG). I Sverige kan Sjöfartsverket utfärda föreläggande att båten\r\ninte får användas om den inte följer kraven.\r\nSvenska regler om kompetensbevis m.m.\r\nDe enda krav som finns för förande av fritidsbåt i Sverige gäller större\r\nbåtar. Fritidsbåt, vars skrov har en största längd av minst tolv meter\r\noch en största bredd av minst fyra meter, får föras endast av den som\r\nhar avlagt skepparexamen, nautisk utbildning från sjöbefälsskola eller\r\nannan utbildning som Sjöfartsverket bestämmer (förordningen [1970:344]\r\nom kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar). Det vanligaste är\r\natt förare av så stora fritidsbåtar har ett s.k. kustskepparintyg. Det\r\nförutsätter en utbildning och en examination som Sjöfartsverket - inom\r\nramen för samarbetet med fritidsbåtsorganisationerna - har skapat genom\r\nNämnden för båtlivsutbildning.\r\nFör övriga fritidsbåtar gäller ett frivilligt system med s.k. förarintyg\r\nför fritidsbåtar som skall visa att innehavaren vid prövning visat sig\r\nha teoretiska kunskaper om sjövägsregler, navigation, båtlivskunskap m.\r\nm. för att föra fritidsbåt inomskärs och i skyddade vatten.\r\nRegler om hastighetsbegränsning i farleder\r\nEnligt sjötrafikförordningen (1986:300) är det länsstyrelsen som, efter\r\nsamråd med Sjöfartsverket, får meddela föreskrifter om fartbegränsning\r\nför bl.a. farleder. Om en sådan föreskrift har betydelse från miljösynpunkt\r\neller för trafiken med fritidsbåtar och om den är av principiell natur\r\nskall samråd även ske med Naturvårdsverket. Vidare är det Sjöfartsverket\r\nsom fastställer utformningen och användningen av sjövägsmärken. Regelverket\r\ninnebär även att den myndighet som meddelar föreskrifter får besluta\r\natt sjövägsmärken skall sättas upp och var detta skall göras.\r\nSjöfartsverkets utredning om ett fritidsbåtsregister m.m.\r\nSjöfartsverket fick den 30 januari 2003 regeringens uppdrag att utreda\r\nförutsättningarna för ett fritidsbåtsregister, vilket redovisades för\r\nregeringen den 20 oktober 2003 (se i det följande). Vid sidan av frågan\r\nom ett register tog Sjöfartsverket i sin utredning även upp frågan om\r\nåldersgräns och behörighetskrav i form av ett förarbevis från\r\nsjösäkerhetssynpunkt. En obligatorisk utbildning med efterföljande förarbevis\r\nskulle enligt Sjöfartsverket bidra till riksdagens långsiktiga mål om\r\nen halvering av antalet allvarliga olyckor till sjöss fram till år 2007.\r\n\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nKompetenskrav för framförande av fritidsbåtar\r\nVåren 2004 behandlades motioner om båtförarutbildning, krav på kompetensbevis\r\noch närbesläktade förslag.\r\nI sitt av riksdagen godkända betänkande framhöll trafikutskottet (bet.\r\n2003/04:TU12) att utskottet i olika sammanhang betonat vikten av en\r\nhög trafiksäkerhet och att detta även gäller för fritidsbåtstrafiken.\r\nUtskottet redovisade olycks- och dödsfallsutvecklingen och konstaterade\r\nen viss minskning. Vidare noterade utskottet att det inte fanns någon\r\nheltäckande kartläggning av orsakerna till olika typer av olyckor med\r\nfritidsbåtar. Ett stort antal olyckor bedöms dock ha samband med\r\nalkoholpåverkan. Utskottet såg positivt på den förbättrade olycksstatistiken.\r\nÄndå fanns det anledning att ta de olyckor som inträffat på stort allvar\r\noch försöka göra allt för att förhindra att nya olyckor inträffar. De\r\nökande hastigheterna till sjöss och den ökande omfattningen av trafiken\r\nunder vissa perioder ställer stora krav på reaktionssnabbhet och omdöme\r\n- särskilt hos förare av de stora och snabba motorbåtarna.\r\nSåvitt gällde kraven på något slags båtförarutbildning pekade utskottet\r\npå att denna fråga också har behandlats på Båttinget 2004. I sammanhanget\r\nhänvisades till att samhället när det gäller andra färdmedel, som t.ex.\r\nmopeder och snöskoter, föreskriver att vissa grundläggande kompetenskrav\r\nskall vara uppfyllda. Enligt utskottets bedömning krävs det ansvar,\r\nomdöme och hänsyn av förare av fritidsbåtar. Utskottet såg därför\r\npositivt på den frivilliga utbildning som många förare av fritidsbåtar\r\nredan i dag skaffar sig. Genom den verksamhet som Nämnden för\r\nbåtlivsutbildning fastställer förutsättningar och kunskapskrav för utbildar\r\nsig årligen 8 000-9 000 personer i Sverige för att få ett förarintyg.\r\nDetta förarintyg visar att innehavaren vid prövning har befunnits ha\r\nteoretiska kunskaper om sjövägsregler, navigation, båtlivskunskap m.m.\r\n, för att föra fritidsbåt inomskärs och i skyddade vatten.\r\nUtskottet hänvisade samtidigt till Sjöfartsverkets uppdrag att utreda\r\nförutsättningarna för ett fritidsbåtsregister. Vid sidan av frågan om\r\nett register har Sjöfartsverket i sin utredning även tagit upp frågan\r\nom åldersgräns och behörighetskrav i form av ett förarbevis från\r\nsjösäkerhetssynpunkt.\r\nAvslutningsvis anförde utskottet att det för sjösäkerheten är viktigt\r\natt förare av fritidsbåtar besitter nödvändig kompetens. Utskottet såg\r\ndärför positivt på att frågan om förarbevis blir föremål för överväganden\r\ni syfte att främja en fortsatt utveckling av fritidsbåtstrafiken i former\r\nsom tryggar en hög grad av säkerhet. I avvaktan på förutsatt beredning\r\nav Sjöfartsverkets förslag sade sig utskottet inte vara berett att\r\nförorda någon åtgärd med anledning av de aktuella motionerna, som avstyrktes.\r\n\r\nBuller från fritidsbåtar\r\nVåren 2004 behandlade riksdagen motioner om buller från fritidsbåtar\r\n(bet. 2003/04:TU12). Utskottet anförde bl.a. att enligt riksdagens\r\ntransportpolitiska mål skall transportsystemets utformning och funktion\r\nanpassas till kraven på god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur-\r\noch kulturmiljö skyddas mot skador och god hushållning med mark, vatten,\r\nenergi och andra naturresurser främjas. Utskottet såg mot den bakgrunden\r\ndet som viktigt att fritidsbåtstrafikens miljökonsekvenser beaktas i\r\nsyfte att främja en hållbar utveckling.\r\nSåvitt gäller buller erinrades om tidigare ställningstagande då utskottet\r\nsärskilt framhållit vikten av att åtgärder vidtas mot buller till sjöss.\r\nI utskottets betänkande våren 2003 om sjösäkerhet hade konstaterats\r\natt åtgärder mot buller kan genomföras på i princip två sätt (bet.\r\n2002/03:TU5). Den ena typen av åtgärd är att hindra eller minska bullret\r\ngenom trafikrestriktioner. När det gäller trafiken till sjöss kan vissa\r\nåtgärder vidtas på grundval av sjötrafikförordningen (1986:300). Enligt\r\ndenna får länsstyrelsen - efter samråd med Sjöfartsverket - meddela\r\nföreskrifter om t.ex. fartbegränsning eller begränsning i rätten att\r\nutnyttja vattenområde för båttävling, vattenskidåkning, dykning eller\r\nliknande sporter i Sveriges sjöterritorium. Vidare får länsstyrelsen -\r\nefter samråd med Sjöfartsverket - meddela föreskrifter om andra\r\nbegränsningar och förbud som avser rätten att använda ett vattenområde i\r\nSveriges sjöterritorium för trafik med fartyg, om föreskriften behövs\r\nfrån miljösynpunkt eller av andra säkerhetsskäl än dem som anges i\r\nförordningens inledning. Om en sådan föreskrift har betydelse från\r\nmiljösynpunkt eller för trafiken med fritidsbåtar och om den är av\r\nprincipiell natur, skall samråd ske även med Naturvårdsverket. Innan en\r\nföreskrift meddelas skall, om det behövs, vederbörande kommun, farvattnets\r\ntrafikanter och övriga intressenter ges tillfälle att yttra sig. Härutöver\r\nfinns en möjlighet till att förklara ett område som ett s.k. tyst område.\r\n\r\nDen andra typen av åtgärd är att utfärda regler som gäller själva källan\r\ntill bullret, dvs. i det här fallet själva fritidsbåten och dess motor.\r\nI sammanhanget fanns skäl att framhålla det harmoniseringsarbete som\r\npågår inom EU och som gäller bl.a. typgodkännanden av båtmotorer.\r\nUtskottet menade emellertid att denna metod inte alltid ger tillräckligt\r\nresultat; i varje fall är det fråga om ett arbete på lång sikt. Samtidigt\r\nfinns det risk för att resultatet i form av standarder etc. blir överspelat\r\nav den tekniska utvecklingen när föreskrifterna väl träder i kraft.\r\nUtskottet förutsatte mot denna bakgrund att regeringen arbetade aktivt,\r\nsåväl på EU-nivå som på nationell nivå, för att bullernivåerna i våra\r\nvatten så långt detta är möjligt begränsas till en miljömässigt rimlig\r\nnivå.\r\nUtskottet såg därför med tillfredsställelse på att det enligt det nya\r\nfritidsbåtsdirektivet infördes miljökrav i syfte att främja en hållbar\r\nutveckling. De positiva effekterna i miljöhänseende kommer att märkas\r\nallteftersom de äldre båtmotorerna byts ut mot nya, vilket kommer att\r\nta sin tid. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att det är betydelsefullt\r\natt även frågor om att främja en säker och miljömässigt hållbar utveckling\r\nför befintliga fritidsbåtar ägnas uppmärksamhet så att de problem som\r\nredovisats i de nu behandlade motionerna kan motverkas effektivt.\r\nI sammanhanget erinrade utskottet också om att riksdagen tidigare har\r\ngodkänt ett system med 15 miljökvalitetsmål samt åtgärder och strategier\r\nför att nå dessa miljökvalitetsmål. Det övergripande syftet med\r\nmiljökvalitetsmålen är att till nästa generation lämna över ett samhälle\r\ndär de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. När det gäller\r\nmiljökvalitetsmålet Hav i balans och levande kust och skärgård gäller som\r\ndelmål att buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara\r\ninom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast\r\når 2010. Utskottet ville vidare hänvisa till sitt ställningstagande\r\nvåren 2003 där det förutsattes att regeringen återkommer till riksdagen\r\nmed en samlad redovisning av vidtagna och planerade insatser för att\r\nfrämja en säker och miljömässigt hållbar utveckling av fritidsbåtstrafiken.\r\nI enlighet med detta ställningstagande förutsattes regeringen återkomma\r\ntill riksdagen med den efterlysta redovisningen av vidtagna och planerade\r\ninsatser på området. Med det sagda ansåg utskottet att syftet med\r\nmotionerna till väsentlig del blev tillgodosedda; de avstyrktes.\r\nBudgetpropositionen för år 2005\r\nUnder de senaste åren har trafiken med fritidsbåtar ökat, framför allt\r\ni storstadsområdena. Kustbevakningen har under året genomfört 14 089\r\nkontroller inom ramen för myndighetens sjötrafikövervakning och\r\nsjösäkerhetstillsyn i syfte att öka säkerheten till sjöss och minska antalet\r\növerträdelser mot gällande regelverk. Under sommarperioden har myndigheten\r\növervakat områden där fartbegränsningar gäller med huvudsaklig inriktning\r\nmot fritidsbåtstrafiken. I samband med hastighetskontroller har även\r\nnykterhet kontrollerats. Ett flertal övervakningsinsatser har genomförts\r\ni samverkan med polisen. Fortsatt anskaffning av laserhastighetsmätare\r\nhar bidragit till en effektivisering av fartkontrollerna till sjöss.\r\nNär det gäller yrkessjöfarten har sjötrafikövervakningen inriktats mot\r\ndet mindre tonnaget i närtrafik. Övervakning av hårt trafikerade\r\ntrafiksepareringsområden har prioriterats och övervakningen har bedrivits\r\nmed både fartyg och flygplan.\r\nVidare har Kustbevakningen genomfört 233 sjöräddningsoperationer, vilket\r\nmotsvarar en knapp fjärdedel av det totala antal sjöräddningsinsatser\r\nsom genomfördes i svenska vatten under 2003. Myndigheten svarade därmed\r\nför den största delen av de statliga insatserna.\r\nI budgetpropositionen redovisas att de allvarliga olyckorna med\r\nfritidsbåtar inte har minskat mellan åren 1998 och 2003; antalet uppgår\r\nalltjämt till i storleksordningen 35 olyckor och 40 dödade per år.\r\nMotionerna\r\nEnligt vad som sägs i motion 2004/05:T351 av Olle Sandahl och Johnny\r\nGylling (båda kd) bör regeringen lägga fram förslag om ett obligatoriskt\r\nbåtförarcertifikat som bygger på en fastställd utbildning. Motiveringen\r\när bl.a. att antalet snabba fritidsbåtar har ökat markant i Sverige\r\nunder de senaste åren, att moderna, planande skrov tillsammans med allt\r\nstarkare motorer har medfört att alltfler fritidsbåtar har mycket höga\r\ntopp- och marschfarter samt att fritidsbåtar blir allt större. Antalet\r\ntillbud och olyckor har enligt sjöpolisen efterhand tilltagit, anförs\r\ndet.\r\nI motion 2004/05:T243 av Kerstin Heinemann (fp) hävdas att en generell\r\nhastighetsbegränsning i skärgårdar och inre farvatten både skulle öka\r\nsjösäkerheten och dämpa bullret. Motionären begär att regeringen lägger\r\nfram förslag till riksdagen om åtgärder med dessa syften. En rimlig\r\nhastighetsbegränsning borde vara 30 knop i dagsljus och 20 knop i mörker,\r\nframhålls det. Vidare anser motionären att kraven på högsta bullernivån\r\ntill sjöss skall vara samma som för vad som gäller vägtrafik.\r\nClaes Roxbergh m.fl. (mp) påpekar i motion 2004/05:T244 att fritidsbåtstrafiken\r\ni stort är sett oreglerad, men att den i allmänhet fungerat bra därför\r\natt de flesta båtförare är omdömesgilla. De senaste 20 åren har emellertid\r\nbåtar med fartresurser på 40-50 knop ökat i antal; det finns båtar som\r\ngår över 90 knop (bortåt 170 km i timmen) som avger buller, som liknar\r\nflygplan på låg höjd, sägs det vidare. Motionärerna anser att denna\r\nutveckling i hög grad har försämrat \"havets frihet\" för dem som färdas\r\ni långsamma och oskyddade farkoster. Mot denna bakgrund efterlyser han\r\nett förslag av regeringen om hastighetsgränser för båtar och om krav på\r\nkompetensbevis för snabba båtar. Kraven bör enligt motionärerna sättas\r\nså att en allmän hastighetsbegränsning för fritidsbåtar (inklusive\r\nvattenskotrar) bör vara högst 30 knop i dagsljus och högst 20 knop i\r\nmörker. Kompetensbeviset bör gälla med åldersgränsen 16 år för båtar\r\nsom går fortare än 15 knop.\r\nI motion 2004/05:MJ371 av Åsa Domeij (mp) och Sverker Thorén (fp) begärs\r\natt krav på kompetensbevis för alla båtar över en viss motorstyrka införs.\r\nDe framhåller att fritidsbåtar och andra mindre fartyg har en icke\r\nobetydlig miljöpåverkan lokalt. Det rör bl.a. utsläpp från äldre\r\ntvåtaktsmotorer, buller och svall från båtar som orsakar erosion på stränderna.\r\nEnligt motionärerna skulle ett sådant krav innebära en minimal\r\ninskränkning av rätten att framföra motorbåtar, eftersom det endast gäller\r\navläggande av ett teoretiskt prov. Samtidigt kan det förväntas att de\r\ngrundläggande kunskaper om navigering och sjövett som förare måste\r\ntillägna sig kommer att ger effekt på deras framförande (yrkande 18).\r\nI motion 2004/05:T431 av Christina Nenes och Göte Wahlström (båda s)\r\nkrävs införande av åldersgräns och obligatoriskt förarintyg för\r\nframförandet av fritidsbåt. Avsaknaden av sådana bestämmelser innebär bl.a.\r\natt minderåriga kan framföra båtar med stor motorstyrka innan de ens\r\nhar laglig rätt att köra moped. På samma sätt som förarbeviset för\r\nEU-moped ger grunden för ett bättre säkerhetstänkande skulle en åldersgräns\r\noch krav på obligatoriskt förarbevis till sjöss medföra en större\r\nsäkerhet för alla som vistas på sjön.\r\nÄven i motion 2004/05:T467 av Per Erik Granström och Barbro Hietala\r\nNordlund (båda s) förespråkas obligatoriskt förarintyg för fritidsbåtar.\r\nAntalet rapporter om tillbud och olyckor till sjöss ökar kraftigt.\r\nOfta är det de allt snabbare motorbåtarna som är inblandade. Alla som\r\nvistas på sjön vill känna säkerhet.\r\nAtt köra motorbåt innebär ett stort ansvar, både för eget och andras\r\nliv och hälsa, framhålls det i motion 2004/05:T489 av Per-Olof Svensson\r\noch Åsa Lindestam (s). Önskemålet är att körkort för framförande av\r\nmotorbåt skall införas. Även minimiålder för framförande av motorbåt\r\nbör införas, anser de och hänvisar till bestämmelserna i fråga om\r\nmopedkörning (yrkande 1).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågor som gäller problem med den ökande trafiken med fritidsbåtar och\r\nde problem som uppkommer för övrig båttrafik och för miljön har tagits\r\nupp av riksdagen under en lång följd av år. En redovisning för den\r\nsenaste behandlingen har lämnats i det föregående.\r\nUtskottet konstaterar att målet om en säker sjöfart innebär att ingen\r\nskall dödas eller allvarligt skadas. Sjötransportsystemet skall anpassas\r\ntill krav som följer av detta. I det transportpolitiska beslutet\r\nformulerades ett etappmål för perioden 1998-2007 som gick ut på att antalet\r\nallvarliga olyckor för bl.a. fritidsbåtar skulle halveras. Samtidigt\r\nredovisar regeringen statistik som visar att antalet allvarliga olyckor\r\ni svenska farvatten minskar i alla sjötrafikkategorier utom för\r\nfritidsbåtarna; för dessa ligger antalet olyckor kvar på ungefär samma nivå\r\nsom tidigare. Regeringen anser sammanfattningsvis att delmålet för\r\nverksamheten har uppnåtts endast delvis och att detta i sin tur beror på\r\nolycksstatistiken för fritidsbåtarna.\r\nUtskottet konstaterar med stor oro att det ännu inte går att skönja\r\nnågot tydligt trendbrott i fråga om olyckstalen för fritidsbåtarna.\r\nInte heller finns tecken som tyder på att buller och andra miljöstörande\r\neffekter från fritidsbåttrafiken minskar. Med ökad omfattning av\r\nfritidsbåttrafiken, ökad motorstyrka och allmänt högre hastigheter till\r\nsjöss tenderar problemen snarare växa.\r\nSom har redovisats i det föregående har Sjöfartsverket i sin rapport\r\nkonstaterat att en obligatorisk utbildning med efterföljande förarbevis\r\nskulle bidra till att riksdagens långsiktiga mål om en halvering av\r\nantalet allvarliga olyckor till sjöss fram till år 2007 kunde uppnås.\r\nUtskottet delar denna uppfattning. Riksdagen bör mot denna bakgrund\r\ngöra ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör låta utreda\r\nförutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis\r\ni enlighet med vad som förordats av Sjöfartsverket och motionärerna.\r\nGenom vad nu har uttalats blir flertalet här behandlade motioner helt\r\neller delvis tillgodosedda.\r\nFritidsbåtsregister\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag med krav på återinförande av ett\r\nfritidsbåtsregister mot bakgrund av att regeringen i budgetpropositionen\r\nför år 2005 tillkännagivit sin avsikt att återkomma till frågan i den\r\ntransportpolitiska propositionen som skall föreläggas riksdagen till\r\nsommaren 2005. En motion som går ut på att ett fritidsbåtregister inte\r\nbör införas avstyrks likaså.\r\nJämför reservation 8 (m, fp, kd).\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nObligatoriskt fritidsbåtsregister\r\nEn obligatorisk registrering av fritidsbåtar infördes den 1 januari\r\n1988. Sjöfartsverket var ansvarig myndighet för registret men själva\r\nregisterhållningen utfördes av bilregisterenheterna vid länsstyrelserna.\r\nRegistreringsplikten omfattade båtar med en längd överstigande fem\r\nmeter som drevs med segel eller motor samt båtar med motor med en minsta\r\nmotorstyrka på 10 kW (ca 14 hk). De motiv som redovisades för ett\r\nregister var att det skulle tjäna som underlag för kontroll av ordning\r\noch säkerhet till sjöss samt för planering av trafiken med fritidsbåtar.\r\nRegistret fick även användas som underlag för planering avseende turism,\r\nfriluftsliv och naturvård och för utredningar rörande skatter, tullar\r\noch indrivning. Registret finansierades genom avgifter av båtägarna.\r\nDetta statliga fritidsbåtregister upphävdes den 1 januari 1993.\r\nFrivilligt fritidsbåtsregister\r\nSamma år, dvs. år 1993, inledde Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF) på\r\nuppdrag av båtförsäkringsbolagen, sin verksamhet med ett frivilligt\r\nfritidsbåtsregister. SSF övertog därmed en stor del av uppgifterna i\r\ndet statliga registret. De viktigaste motiven för försäkringsbolagen\r\natt driva registret vidare i frivillig form var att minska antalet\r\nbedrägerier och stölder samt att underlätta för polisen och försäkringsbolagen\r\nm.fl. att återbörda stulna och försvunna båtar och motorer till rätt\r\nägare. Det frivilliga registret har också kunnat utnyttjas av sjöräddningen\r\nför olika syften. Försäkringsbolagen finansierar registret gemensamt\r\noch utan att någon avgift tas ut av båtägarna. Driftskostnaderna för\r\nregistret uppges ha legat på omkring 3 miljoner kronor per år. Eftersom\r\nregistret är privat är allmänhetens tillgång till registeruppgifterna\r\nbegränsade. Den 1 januari 2004 upphörde registret; skälet var att\r\nförsäkringsbolagen fortsättningsvis inte var beredda att täcka kostnaderna\r\nför registerhållningen.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nFrågan om återinförande av ett fritidsbåtsregister har behandlats under\r\nen lång följd av år.\r\nVåren 1995 gjorde riksdagen - på trafikutskottets förslag - ett\r\ntillkännagivande till regeringen om ett återinförande av sjöfartsregistret\r\n(bet. 1994/95:TU12, rskr. 1994/95:232). Mot bakgrund av vad som hade\r\nredovisats i betänkandet ansåg utskottet att regeringen borde överväga\r\nom de fördelar som ett fritidsbåtsregister innebär från sjösäkerhets-\r\noch ordningssynpunkt motiverade att det statliga fritidsbåtsregistret\r\nåterinfördes. I det sammanhanget borde regeringen även överväga hur\r\nsamhällets kostnader för fritidsbåtstrafiken skall betalas. Självfallet,\r\nfortsatte utskottet, borde regeringen vid sina överväganden beakta\r\nriksdagens beslut med anledning av motionsyrkandena om en båtskatt och\r\nom en obligatorisk ansvarsförsäkring för bl.a. ägare av fritidsbåtar.\r\nResultatet av regeringens överväganden borde redovisas för riksdagen.\r\nMotioner\r\nom ett fritidsbåtsregister behandlades senast av riksdagen hösten 2003\r\n(bet. 2003/04:TU1). Utskottet anförde att frågan om införandet av ett\r\nfritidsbåtsregister och krav på en ansvarsförsäkring m.m. var under\r\nberedning inom Regeringskansliet och ansåg att resultatet av denna\r\nberedning borde avvaktas.\r\nSjöfartsverkets utredning om ett fritidsbåtsregister m.m.\r\nSjöfartsverket fick den 30 januari 2003 regeringens uppdrag att utreda\r\nförutsättningarna för ett fritidsbåtsregister. Det redovisades för\r\nregeringen den 20 oktober 2003. Verkets överväganden omfattade följande\r\nfrågor.\r\nSjösäkerhets- och ordningsperspektiv\r\nBåtstölder\r\nMarknadskontroll av fritidsbåtar\r\nAnsvarsförsäkring\r\nAdministrativa och tekniska lösningar för ett båtregister\r\nSjöfartsverket var i huvudsak positivt till att en obligatorisk\r\nansvarsförsäkring införs för i första hand större och snabbare båtar.\r\nSamtidigt, ansåg verket, är ett fritidsbåtsregister en förutsättning för\r\natt kunna införa ansvarsförsäkringen. Sjöfartsverket poängterade också\r\n- som framgått i det föregående - att det fanns skäl ur sjösäkerhetssynpunkt\r\natt aktualisera frågan om att införa åldersgräns och behörighetskrav\r\nför framförande av snabbgående båtar.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:T263 av Karin Enström (m) krävs att ett statligt\r\nfritidsbåtsregister inte skall införas. Statistikuppgifterna styrker det\r\nfaktum att båtliv är en väsentlig del av svenskarnas yrkes- och fritidsliv,\r\nheter det. I motionen kritiseras regeringen för att fortsätta att driva\r\nfrågan om ett nytt statligt fritidsbåtsregister; motionären misstänker\r\natt ett skäl för regeringen är att kunna beskatta båtägare. Båtägare\r\nbetalar emellertid redan i dag dryga bensin- och dieselskatter, anser\r\nhon och hävdar vidare att statens inkomster från fritidsbåtarna vida\r\növerstiger utgifterna. Båtlivet i Sverige utövas av människor i alla\r\ninkomstlägen, och att belasta båtlivet med ännu fler pålagor gör att\r\nallt färre har råd att delta, vilket vore olyckligt (yrkande 1).\r\nDen motsatta uppfattningen framförs i motion 2004/05:T497 av Kurt\r\nKvarnström och Anneli Särnblad (båda s), krävs ett tillkännagivande om\r\nbehovet av ett båtregister. Skälet är att det - med alltfler och större\r\nfritidsbåtar - krävs ordning och reda även på detta område.\r\nEtt båtregister skulle underlätta för många parter t.ex. polisen, tullen\r\noch Kustbevakningen. Med ett register kan det bli lättare att hitta\r\nförsvunna och stulna båtar. Motionärerna påpekar att det obligatoriska\r\nregistret var självfinansierat av båtägarna och medförde därmed ingen\r\nkostnad för staten.\r\nI dag betalar man skatt för sitt boende, även fritidsboende, men däremot\r\ninte för sin fritidsbåt, framhålls i motion 2004/05:T262 av Hillevi\r\nLarsson (s). Hon begär att regeringen lägger fram ett förslag till\r\nriksdagen om att införa ett båtregister, som är en förutsättning för\r\ninförande av en båtskatt. Det viktigaste skälet för en sådan skatt är\r\nalla de kostnader som båtägare förorsakar - t.ex. för hamnar, rengöring\r\nav stränder, förorening och sjöräddning - utan att i tillräcklig\r\nutsträckning bidra till deras täckande. Dessutom skulle en båtskatt ge\r\nvälbehövliga inkomster till staten (yrkande 1).\r\nI motion 2004/05:T293 av Christer Skoog m.fl. (s) sägs att riksdagen\r\nbör tillkännage för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\natt åter införa ett båtregister. Motionärerna hänvisar till att de av\r\nSvenska Sjöräddningssällskapet, polisen, Kustbevakningen och tullen\r\nuppmärksammats på att ett gemensamt båtregister skulle underlätta vid\r\nolyckstillbud och vid förebyggande sjösäkerhetsarbete. Även uppklarandet\r\nav det ständigt ökande antalet båtstölder skulle gynnas. Enligt förslaget\r\nkan registret göras självfinansierande genom att båtägarna får betala\r\nen mindre avgift vid registreringen.\r\nDet frivilliga register som ersatte det tidigare obligatoriska kom att\r\nbli tämligen ofullständigt och därmed till liten nytta anser Anders\r\nKarlsson (s) och föreslår i motion 2004/05:T302 att riksdagen uttalar\r\nsig till förmån för återinförandet av ett båtregister. Det tidigare\r\nbidrog till att öka sjösäkerheten och förenkla letandet efter försvunna\r\noch stulna båtar. Även för syftet att ta ut en skatt på fritidsbåtar är\r\ndet nödvändigt med ett register, framhåller motionären. I dag står den\r\nyrkesverksamma delen av sjöfarten för de kostnader som fritidsbåtarna\r\nbidrar till i form av underhåll av farleder, sjöräddning m.m.\r\nFriluftslivet till sjöss är fantastiskt, men tyvärr ingen gratishistoria\r\nför samhället, heter det i motion 2004/05:T490 av Åsa Lindestam (s).\r\nUtsläpp från båtar, sopor som lämnas på öar och natur som förorenas är\r\nbara några exempel på utgifter som belastar kommunernas budget. Hon\r\nförordar inrättande av ett båtregister. Statistiken visar att antalet\r\nbåtar blir allt större för varje år som går. Att skapa ett båtregister\r\nkänns därför mer påkallat än någonsin, anser hon.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att Sjöfartsverkets utredning om ett fritidsbåtsregister\r\nfärdigställdes år 2003 och att beredningen härav alltjämt pågår inom\r\nRegeringskansliet. Den del som rör ansvarsförsäkring handläggs inom\r\nJustitiedepartementet och den del som rör själva registret handläggs\r\ninom Näringsdepartementet.\r\nRegeringen anmäler i budgetpropositionen för år 2005 sin avsikt att\r\nåterkomma till frågan i den transportpolitiska propositionen som skall\r\nföreläggas riksdagen i maj 2005. Utskottet, som förutsätter att regeringen\r\nfullföljer sin avsiktsförklaring, anser att riksdagen bör avvakta\r\npropositionen i denna fråga. Med hänvisning till det anförda avstyrks\r\nsamtliga nu berörda motionsyrkanden.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Sjösäkerheten i Östersjöområdet, punkt 3 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),\r\nJan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp), Björn Hamilton (m) och\r\nStaffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om sjösäkerhet i Östersjöområdet. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2003/04:T280 av Tuve Skånberg (kd),\r\n2003/04:T389 av Kent Olsson (m),\r\n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 4,\r\n\r\n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 8 och\r\n11,\r\n2004/05:T395 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 1, 4, 5\r\noch 7,\r\n2004/05:T414 av Kent Härstedt (s),\r\n2004/05:T415 av Göran Persson i Simrishamn m.fl. (s),\r\n\r\n2004/05:T438 av Kenneth Lantz (kd) yrkandena 1 och 2,\r\n\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 18,\r\n\r\n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 11 och\r\n12,\r\n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp)\r\nyrkandena 14, 15 och 17 samt\r\n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 8,\r\n9 och 18.\r\nStällningstagande\r\nÖstersjöns marina miljö utsätts för en ökande belastning på grund av\r\nolika mänskliga aktiviteter. I takt med att Ryssland nu skeppar alltmer\r\nolja genom sina Östersjöhamnar ökar också trafiken med stora oljetankfartyg,\r\noch därmed ökar risken för allvarliga oljeutsläpp. Många av områdena\r\ni Östersjön är särskilt känsliga eller riskfyllda. Ett sådant är\r\nBornholmsgattet. Ett annat är Öresund, där såväl grundstötningar som\r\nkollisioner förekommer. Olyckan i mars 2005 där ett fartyg körde rakt in\r\ni Stora bältbron visar att sjöfartens säkerhetssystem inte är\r\ntillfredsställande. Trots avancerade sjöövervakningssystem och ambitiösa\r\nföretagspolicy mot alkohol på fartygen, så inträffar svåra olyckor som\r\ndenna. I ett känsligt innanhav som Östersjön kan dessutom konsekvenserna\r\nbli förödande. Eftersom ungefär hälften av Östersjökusten tillhör Sverige\r\nkan det innebära att det är Sverige som råkar illa ut vid en olycka.\r\nEnligt vår mening har regeringen inte tagit frågan om skyddet av Östersjön\r\npå tillräckligt stort allvar. Detta var särskilt tydligt genom att\r\nansökan till IMO förhalades av regeringen. Vi anser att det är av yttersta\r\nvikt att en förödelse av det slag som förlisningen av det kinesiska\r\noljetankfartyget Fu Shan Hai gav upphov till aldrig kan inträffa igen.\r\n\r\nNumera har ansökan om klassificering av Östersjön som PSSA lämnats in\r\ntill IMO, som har fattat ett principbeslut. I dagarna har även förslagen\r\ntill PSSA-anknutna skyddsåtgärder lämnats in till IMO. Enligt vår mening\r\nhar det inte gjorts tillräckligt Vi anser att regeringen eller Sjöfartsverket\r\ninte har visat att de nu föreslagna PSSA-anknutna åtgärderna kommer att\r\nvara tillräckligt effektiva för att skydda Östersjön när det gäller\r\nsäkerhet och miljö. Vi anser att en redovisning bör vara så uttömmande\r\nsom möjligt, bl.a. av den vägning av motstående intressen som gjorts,\r\nallt i syfte att det slutliga valet blir det mest ändamålsenliga och\r\nlångsiktigt hållbara. Åtgärderna bör kunna avse inte bara infrastrukturen.\r\nNär det gäller trafikledning finns skäl att peka på förslaget i motionerna\r\nom miljölotsar för övervakning och kontroll. Vi välkomnar planerna på\r\nett VTS-center (Vessel Traffic Service), som eventuell kommer att kunna\r\ngenomföras i samarbete med Danmark.\r\nI fråga om fartygens beskaffenhet bör man kunna kräva dubbel botten och\r\ndubbelt skrov för fartyg, som fraktar miljöfarligt gods i Östersjön.\r\nVidare bör krav ställas på att alla oljetankrar som trafikerar Östersjön\r\nunder vintertid använder isklassförstärkt tanktonnage. För samtliga\r\nfartyg måste gälla höga krav på kontinuerlig tillsyn och ett bra underhåll.\r\nLikaså finns anledning att överväga skärpta bestämmelser när det gäller\r\nbesättningens kompetens och erfarenhet, inte minst när det gäller de\r\nspeciella krav som ställs vintertid. Vidare finns olika rapporteringssystem\r\nsom skulle behöva en ökad samordning för en ökad effektivitet.\r\nVi ställer oss också bakom vad som sägs i några av motionerna om tre\r\nmetoder för att mer systematiskt kunna komma till rätta med kvarstående\r\nsjösäkerhets- och miljöproblem.\r\nEn metod är att höja beredskapen genom att bl.a. utse tillräckligt med\r\nnödhamnar och öka kapaciteten för nödutryckning och oljesanering.\r\nYtterligare en metod är att utnyttja marknadskrafterna. Vi anser att\r\ndet inom all offentlig upphandling, t.ex. inom försvaret, skall ställas\r\nkrav på miljösäkra sjötransporter. Vidare vill vi förorda Havsmiljökommissionens\r\nförslag om samverkansavtal mellan Sveriges redareförening, Svenskt\r\nNäringsliv och Sjöfartsverket om att lastägaren åtar sig att använda sig\r\nav fartyg som uppfyller vissa krav utöver de rent kostnadsmässiga, såsom\r\nmiljökrav. Dessutom kan man stimulera branschen att inrätta någon form\r\nav miljömärkning eller miljöklassning\r\nEn tredje metod är att driva samarbetet i EU: att de åtgärder som\r\nframförs i resolutionen från den parlamentariska Östersjökonferens som\r\nhölls i september 2003 genomförs.\r\nSammanfattningsvis anser vi att det i motionerna finns en rad konkreta\r\nförslag som borde ha prövats i samband med arbetet med PSSA-anknutna\r\nskyddsåtgärder. De åtgärder som presenteras i resolutionen från den\r\nparlamentariska Östersjökonferens som hölls i september 2003, däribland\r\nframtagande av ett Östersjömemorandum för att säkerställa en ekologiskt\r\nsund sjötransport i hela Östersjöområdet, borde ha övervägts i dessa\r\nsammanhang.\r\nDet är angeläget att Sverige snarast arbetar vidare för att ytterligare\r\nutveckla instrumentet med PSSA-anknutna skyddsåtgärder. Särskilt angeläget\r\när att Sverige aktivt bidrar till att Ryssland ansluter sig till\r\nPSSA-samarbetet. EU har visserligen betytt mycket för arbetet med sjösäkerhet\r\nmen insatserna hittills har inte varit tillräckligt inriktade på\r\nförebyggande åtgärder utan mer utgjort en reaktion på redan inträffade\r\nolyckor. Samtidigt är det värt att betona att den senaste utvidgningen\r\ninnebar att stora sjöfartsländer som Cypern och Malta har blivit en del\r\nav EU och att numera nästan halva världsflottan finns inom EU. Detta\r\ninnebär att EU har fått en stark röst i IMO, och detta bör utnyttjas.\r\nFör att åstadkomma effektiva åtgärder för Östersjöns säkerhet och miljö\r\nbör man alltså först komma överens inom Helcom och därefter föra upp\r\nfrågan till EU-nivå för att slutligen agera för internationella\r\nbestämmelser inom IMO. Regeringen bör även arbeta aktivt med att ytterligare\r\nutveckla nationella åtgärder, särskilt sådana som är baserade på\r\nfrivillighet och stimulans snarare än sådana som är regelbaserade.\r\n\r\n2.      Luftföroreningar till följd av sjöfart, punkt 6 (kd, c)\r\nav Johnny Gylling (kd) och Staffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om luftföroreningar till följd av sjöfart. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkandena 7 och 8,\r\n\r\n2004/05:T396 av Gunnar Andrén (fp) yrkande 8,\r\n2004/05:T423 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s),\r\n\r\n2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 5 och\r\n\r\n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi ser allvarligt på sjöfartens miljöpåverkan, inte minst genom de\r\nluftföroreningar som sjöfarten ger upphov till. Samtidigt kan man konstatera\r\natt det finns metoder att kraftigt minska utsläppen av kväveoxider genom\r\nbl.a. katalysatortekniken och av svavel genom att endast använda lågsvavlig\r\nbunkerolja. Problemet är att de inte tas i anspråk i tillräcklig omfattning.\r\nDet är angeläget att tillgången till sådan olja ökas. Ekonomiska\r\nstyrmedel genom differentierade farledsavgifter är en metod som tillämpas\r\ni Sverige och som har gett goda resultat. Även hamnavgifterna är i de\r\nflesta fall differentierade så att rabatt ges till de fartyg som har\r\nåtgärdat utsläppen. Ytterligare ett sätt som nu diskuteras är att låta\r\nsystemet med utsläppsrätter utvidgas till att omfatta även sjöfarten\r\nmen också andra skadliga ämnen såsom svaveldioxid och kväveoxider.\r\nVi anser således att det finns en stor potential för åtgärder med målet\r\natt luftföroreningarna skall bringas ned till ett minimum. Regeringen\r\nbör uppmanas att kraftfullt agera i detta syfte, såväl med avseende på\r\nden svenska sjöfarten som den internationella. Genom ett uttalande av\r\nriksdagen härom blir motionerna helt eller delvis tillgodosedda.\r\n\r\n\r\n3.      Mottagning av avfall från fartyg, punkt 7 (kd)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om mottagning av avfall från fartyg. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:MJ329 av Annelie Enochson (kd) yrkande 4 och\r\n\r\n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening fungerar inte det system för avfallsmottagning i\r\nhamnarna som infördes genom Östersjöstrategin tillfredsställande. Trots\r\natt avsikten är att det inte skall tas ut någon särskild avgift för ett\r\nsådant mottagande, fungerar systemet inte i alla hamnar i Östersjöområdet.\r\nDetta innebär att risken ökar för illegala utsläpp till havs. En\r\nanledning kan vara de ekonomiska villkoren. Vi anser att riksdagen bör\r\ngöra ett tillkännagivande om att Sverige aktivt skall verka inom Helcom\r\nför att fartygen skall kunna lämna sin spillolja gratis i samtliga av\r\nÖstersjöns hamnar och att kostnaden härför skall täckas genom hamnavgiften.\r\nEn sådan åtgärd innebär att motionerna 2004/05:MJ329 (kd) och 2004/05:MJ500\r\n(kd) blir tillgodosedda.\r\n\r\n\r\n\r\n4.      M/S Estonias förlisning, punkt 9 (kd)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om M/S Estonias förlisning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion\r\n2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 7 och\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2003/04:T553 av Lars Ångström m.fl. (mp, s, m, kd, v) yrkandena 1-3\r\noch\r\n2004/05:T320 av Sten Tolgfors (m)\r\nStällningstagande\r\nDet är i år tio år sedan Estoniakatastrofen inträffade. Fortfarande\r\ndiskuteras olycksorsaken och sjunkförloppet. Många experter har dömt ut\r\nden haveriutredning som gjordes av de tre inblandade nationerna Estland,\r\nFinland och Sverige. Vi anser att regeringen skall ta initiativ att\r\nmed berörda regeringar föreslå en oberoende internationell granskning\r\nav haveriutredningen. Genom ett riksdagens uttalande med denna inriktning\r\nblir motion 2004/05:T460 (kd) tillgodosedd i aktuellt avseende.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      M/S Estonias förlisning, punkt 9 (mp)\r\nav Claes Roxbergh (mp) och Lars Ångström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen om M/S Estonias förlisning. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna\r\n2003/04:T553 av Lars Ångström m.fl. (mp, s, m, kd, v) yrkandena 1-3,\r\n2004/05:T320 av Sten Tolgfors (m) och\r\n2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 7\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtredningen av den civila passagerarfärjan Estonias förlisning i Östersjön\r\nden 28 september 1994 borde ha varit en av de viktigaste i modern tid.\r\nÖver ett halvt tusen av de omkomna var svenska medborgare. Olyckan är\r\nav samma omfattning för svenskt vidkommande som tsunamikatastrofen. Det\r\när därför med stor oro utskottet tagit del av den omfattande nationella\r\noch internationella kritik från skeppsteknisk expertis som riktats mot\r\nutredningen av Estonias förlisning.\r\nEnligt haveriutredningen, JAIC, som från svensk sida sköttes av Statens\r\nhaverikommission, var Estonias bogvisir i fören felkonstruerat. Det\r\nföll av efter att först ha dragit ned bilrampen i öppet läge. I den\r\nöppna bogen forsade tusentals ton vatten in på bildäcket som fick båten\r\natt ca 40 minuter senare sjunka till Östersjöns botten.\r\nEstonia hittades efter två dagar och efter tre veckors letande även\r\nbogvisiret 1,6 kilometer väster om vraket. Så ser i korthet den officiella\r\nversionen ut av den största civila fartygskatastrofen som drabbat Sverige\r\ni modern tid.\r\nI stort sett en samstämmig kritik från världens främsta skeppstekniska\r\nexpertis, såväl nationellt som internationellt, hävdar att det i\r\nhaveriutredningen beskrivna sjunkförloppet är omöjligt. När vatten kommer\r\nin så högt upp i fartyget - över vattenlinjen - förlorar fartyget\r\nstabiliteten och slår runt. Ett kapsejsat fartyg som är intakt under det\r\nvattentäta bildäcket kan flyta på den inkapslade luften under bildäcket\r\nåtskilliga timmar och t.o.m. i dygn eller veckor. Exempel på det är den\r\npolska färjan Jan Heweliusz som förliste i januari 1993 och den brittiska\r\nfärjan Herald of Free Enterprise, som slog runt på ett par minuter 1987\r\nefter att ha lämnat Zeebrugge med öppet visir.\r\nEstonia slog inte runt, hon utvecklade långsamt slagsida och sjönk efter\r\nomkring 40 minuter. Det indikerar att stora vattenmassor samtidigt kommit\r\nin under vattenlinjen. Något sådant läckage nämns dock inte i\r\nhaveriutredningen. Estonias sjunkförlopp påminner om Titanics och den grekiska\r\nfärjan Samina Express, som förliste den 27 september 2000 och sjönk på\r\n25 minuter efter att ha sprungit läck. Men möjligheten av läckage prövas\r\ninte i haveriutredningen, vilket utskottet finner anmärkningsvärt.\r\nUtskottet noterar att såväl den nationella som den internationella\r\nkritiken på denna avgörande punkt i haveriutredningen har varit så massiv\r\natt regeringen 2001 uppdrog åt Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF)\r\natt genomföra en förstudie om möjliga sjunkförlopp utifrån de beräkningar\r\noch påståenden som gjorts i den internationella haverikommissionen.\r\nStudien presenterades 2003 av amiral Frank Rosenius och Staffan Schörling.\r\nOckså deras slutsats var att JAIC:s sjunkförlopp är omöjligt.\r\nUtskottet finner att bara detta faktum att sjunkförloppet är helt\r\noförklarat är tillräckligt för att tillsätta en ny utredning att göra den\r\nhaveriutredning som uppenbarligen inte har gjorts.\r\nUtskottet har i sin beredning av ett flertal motioner med krav på en ny\r\nutredning haft tillgång till ett omfattande material. Ordföranden i\r\nITSA Peter von Vollenhovens brev till riksdagens talman har tillsänts\r\nutskottet. Utskottet har också tagit emot en skrivelse och uppvaktning\r\nav samtliga anhörigorganisationer verksamma i Sverige. Utskottet har\r\ndärtill mottagit en skrivelse från tidigare generaldirektören för\r\nRiksrevisionsverket, Inga-Britt Ahlenius.\r\nAv den sistnämndas skrivelse framgår det att bara haverikommissionens\r\nsammansättning av olika partsintressen gör att den saknat trovärdighet.\r\nAhlenius väl underbyggda kritik sammanfaller med den kritik som framförts\r\nav Internationella Transportarbetarfederationen i ett brev till Sveriges\r\nregering. Där skriver man att \"...haverikommissionens arbete var en\r\npolitisk uppgörelse, mer intresserad av att blidka stora ekonomiska\r\nintressen, än att identifiera omständigheterna kring haveriet\". Utskottet\r\nnoterar också att Ahlenius kritik av haveriutredningens metodik delas\r\nav annan expertis, t.ex. professor Anders Ulfvarson på Chalmers i\r\nGöteborg. Professor Ulfvarson menar att haveriutredningen varit direkt\r\nvilseledande och att den måste göras om.\r\nUtskottet delar uppfattningen att i en haverikommission kan man aldrig\r\nkompromissa och förhandla om sanningen för att tillfredsställa olika\r\nekonomiska eller nationella särintressen. En haverikommission måste\r\nåtnjuta medborgarnas fulla förtroende. Det handlar om den framtida\r\nsjösäkerheten. Så länge man inte känner till hur olyckan gick till kan\r\nman heller inte vidta rätt åtgärder för att förhindra en liknande olycka\r\ni framtiden. Men utskottet menar också att ett oberoende haveriutredande\r\nutgör en fundamental del i ett fungerande demokratiskt rättssamhälle på\r\nså vis att det är först när man vet hur en olycka gått till som det\r\nblir möjligt att fastställa ansvarsförhållanden.\r\nAv dessa skäl anser utskottet att det är motiverat att tillsätta en ny\r\noch oberoende haveriutredning.\r\nUtskottet har under den fem veckor långa beredningen av ärendet också\r\nfått sammanfattande material och genom Estoniasamlingen haft tillgång\r\ntill haveriutredningen. Av detta material framgår det att bristerna i\r\nhaveriutredningen är betydligt mer omfattande än att man bara misslyckats\r\nmed den viktiga uppgiften att förklara sjunkförloppet.\r\nSom en av förutsättningarna för sitt scenario påstår JAIC att Estonia\r\ntappade bogvisiret en kvart före förlisningen. Haverikommissionen uppger\r\ni sin rapport att bogvisiret återfanns 1,6 kilometer ifrån vraket efter\r\ntre veckors letande. På den sonarbild som togs under sökningen efter\r\nEstonia och som utskottet har haft tillgång till, syns ett föremål\r\nalldeles invid bogen av fartyget som i storlek och form tycks överensstämma\r\nmed bogvisirets storlek och form. Men detta nämns anmärkningsvärt nog\r\ninte i haveriutredningen.\r\nVi vet också att den sonarteknik som användes var tillräckligt avancerad\r\nför att lokalisera ett badkar på 80 meters djup en kilometer bort.\r\nPåståendet att man letade idogt i tre veckor efter bogvisiret tycks mot\r\nden bakgrunden helt orimligt.\r\nFlera vittnen har också samfällt i polisförhören, dagarna efter olyckan,\r\nbeskrivit ett stort vitt föremål som svängde tvärs mot fartygets\r\nlängdriktning. Men haverikommissionen bestämde sig tidigt för att strunta\r\ni vittnesuppgifterna, viss om att veta orsakerna till haveriet. De enda\r\nsom förhördes var sex överlevande som var anställda ombord på fartyget.\r\nMen bilden som ges av de övriga ett hundra vittnena är en helt annan\r\nän den haverikommissionen ger. Dessa polisförhör finns redovisade i\r\nKnut Carlqvists bok \"Tysta leken\", Fischers förlag 2001. Utskottet finner\r\ndet anmärkningsvärt.\r\nI november 2004 offentliggjorde en svensk tulltjänsteman i Sveriges\r\nTelevisions \"Uppdrag granskning\" att hemlig smuggling av militär materiel\r\nskedde ombord på det civila passagerarfartyget Estonia 1994 samma månad\r\nhon förliste. Tulltjänstemannen hade veckorna innan förlisningen blivit\r\nbeordrad att inte utföra sitt arbete utan låta vissa fordon passera.\r\nHan kontrollerade dock lasten och fann den vara militär. Den natt Estonia\r\nförliste var han dock inte i tjänst.\r\nSmugglingsuppgifterna bekräftades av Försvarsmakten och regeringen\r\ntillsatte en utredare. Johan Hirschfeldt utsågs att bringa klarhet i vad\r\nsom förekommit. En eventuell militär frakt ombord på Estonia förlisningsnatten\r\nförklarar varken olycksorsak eller sjunkförlopp. Men den utgör en risk\r\nför passagerarna ombord då den kan vara värdefull för främmande makt.\r\nUtskottets uppfattning är att civila passagerarfärjor inte skall utnyttjas\r\nför sådana ändamål, då det inte kan uteslutas att någon skulle försöka\r\nkomma åt eller förstöra den. Existensen av en militär last ombord skulle\r\nenligt utskottet kunna förklara konstigheterna i haveriutredningen,\r\ninklusive förehavanden kring vraket under de tre veckors tid man \"letade\"\r\nefter bogvisiret.\r\nDärför skulle en utredning där ansvariga personer inom militärens\r\nunderrättelsetjänst (MUST) och Tullverket hördes under ed om vilken kunskap\r\nsom fanns om svenska och utländska militära transporter ombord på Estonia\r\nunder förlisningsnatten, oavsett vem som ansvarade för leveransen, en\r\ngång för alla kunna besvara frågorna som uppstått.\r\nUtredningen fick i stället direktivet att bara granska militära transporter\r\nunder september månad 1994, och uteslutande de berörda myndigheternas\r\nverksamhet (Försvarsmakten och FMV) vad avser sådana transporter.\r\nUtredaren tilläts endast \"samråda\" med berörda myndigheter och saknade\r\nrätten att höra någon under ed. Utredningsdirektivet var så författat\r\natt ingen klarhet kring en eventuell militär last under förlisningsnatten\r\nkunde åstadkommas. De berörda svarade under bibehållen tystnadsplikt.\r\nVi\r\nvet efter granskning i riksdagens konstitutionsutskott att FMV under\r\n1990-talet genomförde affärer med det svenska företaget Exico som köpte\r\nstöldgods i Ryssland för vidarebefordran till det svenska försvaret.\r\nMen frågan om vilken kunskap som finns om något företags eller främmande\r\nmakts transporter av militär utrustning på Estonia under förlisningsnatten\r\när fortfarande outredd. Utskottet finner detta djupt otillfredsställande.\r\n\r\nVad vi däremot vet är att någon, dagarna efter Estonias förlisning, tog\r\nsig in på fartygets bildäck genom att med stor kraft dra upp den 10 ton\r\ntunga bilrampen. Hade syftet varit att få in en dykare hade rampen inte\r\nbehövt dras upp mer än en meter. Vad de som öppnat bilrampen gjort vet\r\nvi inte men de bemödade sig med att stänga den efter sig. Detta vet vi\r\neftersom bilrampens räcken ligger avskurna på havsbotten en bit bort\r\nifrån fartyget, vilket dokumenterats på film. När ombordkörningsrampen\r\nfälls ut faller också räcken på rampens sidor ut. Om rampen är skadad,\r\nvilket den var, så fastnar räckena i infattningen när den stängs. De\r\nsom stängde rampen valde att skära av räckena. Utskottet har fått\r\nbildmaterialet och finner det anmärkningsvärt att haveriutredningen\r\nförtiger de avskurna räckena.\r\nJAIC hävdar att man inte gjort någon inspektion på bildäcket då det\r\nansågs för farligt. Eftersom fartyget gick i botten med aktern först\r\ntorde allt gods på bildäcket finnas i en enda röra i fartygets bakre\r\nhälft och i den hälft som vetter mot botten. Att inspektera hur bilrampens\r\nlåsanordningar såg ut i fören borde ha varit en högprioriterad åtgärd\r\nför en haverikommission. Men man hävdar att man inte kommit åt att\r\nstudera låsen från insidan av bildäcket.\r\nMot detta talar det faktum att det finns flera videofilmer inspelade av\r\nJAIC där dykare och även robotkameran (ROV) bevisligen befinner sig på\r\nbildäcket. Men lika graverande är det faktum att räckena ligger avklippta\r\npå botten utanför fartyget.\r\nUtskottet ställer sig frågan varför någon öppnar en tio ton tung bilramp\r\nin till fartygets bildäck?\r\nVilket syfte har man om man stänger den efter sig?\r\nVarför förtiger haverikommissionen att man varit inne på bildäcket?\r\nFörutom vilseledande eller felaktiga påståenden i JAIC:s rapport kan\r\nutskottet konstatera att hanteringen av katastrofen och utredningen har\r\npräglats av konstigheter. Det gäller inte bara idén om att gjuta in\r\nhela fartyget i betong.\r\nEtt norskt välrenommerat dykarföretag som just avslutat ett annat jobb\r\ni Östersjön erbjöd dagarna efter olyckan sina tjänster till självkostnadspris.\r\nRegeringen sa nej. I stället gick jobbet till Rockwater, ett amerikanskt\r\nföretag ingående i det stora oljebolaget Haliburton med nära anknytningar\r\ntill personer i dagens amerikanska regering. Ett svenskt villkor var\r\natt företaget ålade sina medarbetare en livslång tystnadsplikt om vad\r\nde såg eller arbetade med i samband med dykningarna på Estonia.\r\nDet primära för en haverikommission är att vid en förlisning likt\r\nEstonias dels göra en yttre heltäckande besiktning av vraket, dels göra\r\nen besiktning inne på bildäcket. Har last surrats riktigt, har luckor\r\nsom skall vara stängda varit stängda och har vattentäta dörrar som skall\r\nvara stängda varit stängda. Men ingen fullständig besiktning av vraket\r\ngjordes. Inte heller, heter det, var man inne på bildäcket. Detta bryter\r\nmot god utredningstradition och är enligt utskottet fullständigt\r\noacceptabelt. Utskottet är av den uppfattningen att bara det slarv och den\r\nbrist på metodik som utredningen präglas av är fullgoda skäl för att\r\nombesörja en ny haveriutredning.\r\nRedan timmarna efter förlisningen den 28 september träffades statsministrarna\r\nfrån Estland och Finland. På en gemensam presskonferens samma eftermiddag\r\nsa man att olyckan förmodligen berodde på ett felkonstruerat bogvisir.\r\nAtt de tre ländernas statsministrar på så vis - i oträngt läge -\r\nföregrep en haveriutredning har såvitt utskottet känner till aldrig hänt,\r\nvarken tidigare eller senare.\r\nIngvar Carlsson som skulle tillträda som statsminister bara några dagar\r\nsenare sa den 30 september att både fartyg och kroppar skulle tas upp.\r\nEn självklar inställning som vi också kan se paralleller i när det\r\ngäller den svenska regeringens agerande efter tsunamikatastrofen. Det\r\ngäller också, om än något sent, upptagningen av DC 3:an 2004 och sökandet\r\nefter de ännu inte återfunna kvarlevorna från dess besättning. Utskottet\r\nkan konstatera att Estonia låg lättillgängligt. Om det ställdes på\r\nhögkant skulle ca 100 meter av fartyget sticka upp ovanför vattenytan.\r\nMen en vecka senare fick den socialdemokratiska regeringen hela ärendet\r\ni knäet. Regeringen vände då 180 grader. Inga omkomna skulle tas upp\r\noch fartyget skulle inte bärgas.\r\nEn omfattande och för regeringen besvärande svekdebatt blev resultatet.\r\nPrecis som efter tsunamikatastrofen i Sydostasien i december 2004\r\nuttryckte de anhöriga hur viktigt det var att få veta och få bekräftat\r\natt en när och kär verkligen omkommit och av vilken orsak. Som argument\r\nmot bärgning av omkomna anfördes att det skulle utsätta dykare och\r\nidentifieringsarbetare för enorma påfrestningar. Inför den etikkommission\r\nsom tillsattes sa Johan Franson från Sjöfartsverket, Ines Uusmans\r\nnärmaste rådgivare, att kropparna snabbt skulle bilda gaser och att många\r\nredan flutit bort. Detta var en osanning. Några månader senare kunde\r\ndykarna från Rockwater rapportera att kropparna med några få undantag\r\nvar fasta och lätta att identifiera. Detta undanhölls medvetet det s.k.\r\nEtiska rådet, som hade att ta ställning till bärgning.\r\nUtskottet kan konstatera att statsmaktens ovilja mot bärgning och ett\r\nvärdigt omhändertagande av de döda strider mot vad som är självklart i\r\nandra sammanhang som till exempel efter tsunamikatastrofen. Här råder\r\ndet inte någon som helst tvekan inför att identifiera ca 4 000 kroppar\r\nsom efter veckor i stark värme vanställts till oigenkännlighet. Det\r\nråder heller ingen tvekan om att flyga hem omkomna svenska medborgare\r\nfrån andra sidan jordklotet. Kontrasten är också stor till att Försvarsmakten,\r\nnu efter 50 år, försöker finna kvarlevorna efter de återstående av DC\r\n3:ans besättning på Östersjöns botten. Utskottet kan inte annat än finna\r\nhandläggningen 1994 egendomlig och stridande mot all svensk praxis.\r\nKritiken mot det som uppfattades som ett svek i bärgningsfrågan blev\r\nallt starkare. Det var i detta läge som regeringen beslutade att förhindra\r\nall framtida dykning till Estonia genom att för fler hundra miljoner av\r\nskattemedel täcka över Estonia med betong.\r\nDet officiella argumentet var att förhindra framtida plundring. Den\r\nallvarligaste konsekvensen skulle bli att all framtida utredning skulle\r\nbli omöjlig. Avtal slöts med NCC och övertäckningen skulle inledas. Men\r\nkritiken och den allmänna opinionen mot övertäckning blev så stark att\r\ndet blev politiskt omöjligt att fullfölja den. Regeringen tvingades\r\nstoppa betongövertäckningen.\r\nI stället beslutade man så småningom att man skulle lagstifta om gravfrid,\r\nett ovanligt förslag som utskottet ser det då fartyget ligger på\r\ninternationellt vatten. Lagen kan därför bara gälla svenska medborgare.\r\nFinland och Estland skrev också på avtalet, och ambitionen från svensk\r\nsida har varit att få så många länder i området som möjligt att skriva\r\nunder.\r\nDet estländska parlamentet håller på att tröttna på det man uppfattat\r\nsom mörkläggning av omständigheterna kring Estonias förlisning. Estländarna\r\nhar inte ens fått ta del av allt det material som den svenska delen av\r\nhaverikommissionen förfogat över. Uppgifterna om att det civila\r\npassagerarfartyget utnyttjades för transporter av militär utrustning skall\r\nnu undersökas fullt ut. Vilken roll spelade den estniska säkerhetspolisen\r\noch vad visste olika estniska myndigheter om sådana transporter är frågor\r\nman vill ha besvarade. Utredningen skall inte begränsa sig till september\r\nmånad utan granskningen ska omfatta hela perioden som färjelinjen var\r\ni bruk. Utredarna skall ges mandat att kontrollera hemligstämplade\r\nhandlingar. Utskottet kan konstatera att det förefaller bli Estland som\r\ngenomför den utredning om militära transporter på Estonia som den svenska\r\nregeringen underlät att göra. Den hirschfeldska utredningens starkt\r\nbegränsade mandat framstår som smått generande mot den bakgrunden.\r\nDet är utskottets bestämda uppfattning att i ett demokratiskt rättssamhälle\r\nkan inte över ett halvt tusen medborgare dö utan att orsak och\r\nansvarsförhållanden klarläggs. Före detta generaldirektören vid\r\nRiksrevisionsverket,\r\nInga-Britt Ahlenius sällade sig vid ett seminarium i Sveriges riksdag\r\ni september 2004 till den expertis som dömt ut haverikommissionens\r\nrapport. Haveriutredningen klarlade inte vad som skett utan var snarare\r\nen politisk kompromiss utifrån något helt annat än att förklara vad som\r\nskett. Men en haverikommissions uppgift är att söka sanningen bakom en\r\nkatastrof och om sanningen kan man aldrig kompromissa. Också statsminister\r\nGöran Persson är inne på samma tankebanor då han i Thailand januari\r\n2005 sa att i Sverige tycker vi det är viktigt att alltid ta reda på\r\nvad som har hänt och varför det gått som det gått: de ansvariga skall\r\nsynas och prövas. Utskottet delar den uppfattningen och tar konsekvensen\r\nav det.\r\nI utskottsbehandlingen 2003 gavs regeringen möjligheten att agera och\r\nta ansvar. Så har inte skett. Utskottet kan konstatera att regeringen\r\nhar hamnat i en återvändsgränd vad gäller Estoniafrågan och tycks sakna\r\ninsikt om att den skadar Sveriges anseende som rättsstat. Utskottet har\r\nockså anledning att befara att passiviteten och oviljan att komplettera\r\nden gjorda utredningen alternativt genomföra en granskning av\r\nhaveriutredningen också skadat Sveriges rykte som sjöfartsnation.\r\nDet är med djup oro utskottet tagit del av bl.a. Internationella\r\nTransportarbetarfederationens brev till den svenska regeringen där man\r\nskriver att \".haverikommissionens arbete var en politisk uppgörelse,\r\nmer intresserad av att blidka stora ekonomiska intressen, än att\r\nidentifiera omständigheterna kring haveriet\". Utskottet noterar också\r\nuttalandet från Sveriges fartygsbefälsförening. \"Det är inte ett fåtal\r\nexperter som framför kritik, praktiskt taget hela den samlade sjöfartsvärlden\r\nbåde nationellt och internationellt har en annan uppfattning än den som\r\nredovisats av JAIC. Det går inte att bemöta denna kritik med tystnad.\"\r\nUtskottet delar den uppfattningen.\r\nEn av ett demokratiskt parlaments huvuduppgifter och riksdagsledamotens\r\npersonliga ansvar inför väljarna är att granska den exekutiva makten.\r\nDet är mot den bakgrunden utskottet beslutat delge regeringen att en\r\noberoende yttre besiktning av fartygsvraket med en s.k. ROV - kamera\r\nomgående måste genomföras. En sådan besiktning kränker inte gravfridsavtalet.\r\nVidare ska såväl detta material som det material som finns i\r\nhaveriutredningen, men som av för utskottet okända skäl undanhållits i\r\nhaveriutredningens slutrapport, underställas en granskning av internationell\r\noberoende expertis. Sverige, Estland och Finland bör inte medverka i en\r\nsådan granskning. Utskottet anser vidare att materialgranskningen måste\r\ngenomföras under full öppenhet inför allmänhet och medier.\r\n\r\n6.      Förstärkt ordning för haveriutredningar, punkt 10 (mp)\r\nav Claes Roxbergh (mp) och Lars Ångström (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förstärkt ordning för haveriutredningar. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2004/05:T484 av Lars Ångström (mp) yrkandena 1-4.\r\nStällningstagande\r\nNär ett samhälle har drabbats av en omfattande olycka är det varje\r\nmedborgares rättighet att få veta orsakerna till olyckan. Skälen är att\r\nansvarsfrågan skall kunna fastställas men också att säkerhetsförbättringar\r\nskall kunna vidtas. Man måste givetvis kunna lita på att de som svarar\r\nför utredningen är opartiska och sanningssökande. Det är också ett\r\noavvisligt krav att den som gjort utredningen också kan ställas till\r\nsvars för sina slutsatser. I detta avseende finns det brister i nuvarande\r\nsystemet för haveriutredningar. Det har inte minst JAIC:s utredning om\r\nM/S Estonias förlisning visat på ett tydligt sätt.\r\nDärför bör det i Sverige införas ett system med en person som är utsedd\r\natt vara ytterst ansvarig för en haveriutredning. Härigenom förebyggs\r\nrisken att bristfälligheter döljs bakom en anonym kommission eller\r\nmyndighet. Genom en ansvarig person som måste stå för sin utredning även\r\nefter det att den har presenterats och kunna svara på kritik och\r\nifrågasättanden från t.ex. expertis eller riksdagen, kan utredningens\r\nkvalitet och oberoende garanteras. Eftersom JAIC inte förklarade fartygets\r\nsjunkförlopp har heller inget ansvar kunnat utdömas. Man vet således\r\ninte om rätt åtgärder har vidtagits för att man skall kunna förebygga\r\nliknande olyckor i framtiden. Därför bör regeringen låta utreda\r\nförutsättningarna för att utse en sådan personligt ansvarig för\r\nhaveriutredningar.\r\n\r\nVidare kan man konstatera att JAIC upplöstes i samma stund den presenterat\r\nsitt resultat. Det finns därmed ingen som i dag står som ansvarig för\r\nslutrapporten och som kan svara på expertisens kritik av rapportens\r\nbrister eller bevisade felaktigheter. Just det faktum att kritiken inte\r\nbemöts har skapat grund för konspirationsteorier. Oförmågan att svara\r\npå expertisens frågor riskerar att i förlängningen underminera tilltron\r\ntill den representativa demokratin. Därför bör regeringen anmodas att\r\nlåta haveriutredaren förbli ansvarig så att vederbörande står till\r\nförfogande för frågor m.m. även efter rapportens avlämnande.\r\nYtterligare en åtgärd att förbättra systemet med haveriutredningar vore\r\natt låta en haveriutredning vara preliminär för att underlätta ett\r\nåterupptagande av utredningen om nya fakta framkommer eller om det visar\r\nsig att fakta tidigare har undanhållits. Regeringen bör därför uppmanas\r\natt låta utreda förutsättningarna för detta. Erfarenheterna från\r\nutredningen om M/S Estonia visar vikten av öppenhet för sådana nya uppgifter.\r\nMånga uppgifter har framkommit i efterhand om sjunkförloppet, om brister\r\ni sjövärdighet och om manipulerade protokoll. Det har alltså visats att\r\nbevismaterial har undantryckts i utredningen om Estonias förlisning.\r\nMedvetenheten hos utredarna om att deras utredning kan komma att återupptas\r\nkan också bidra till att den inledande utredningen utförs med största\r\nmöjliga omsorg och integritet.\r\nFramför allt måste det slås fast att en haveriutredning på intet sätt\r\nskall vara resultatet av politiska eller andra kompromisser eller av en\r\nmissriktad konsensuskultur för att enas om vad man tycker är en lämplig\r\n\"sanning\". Detta var också budskapet som f.d. generaldirektören för\r\nRiksrevisionsverket, Inga-Britt Ahlenius, betonade vid ett seminarium\r\nom Estonias förlisning i Riksdagshuset hösten 2004. Vid samma seminarium\r\nklargjorde Hugo Tiberg, professor emeritus i sjörätt, att Sverige enligt\r\nfolkrätten har rätt att på egen hand genomföra utredningsarbete för att\r\nnå ökad klarhet kring förlisningen. Det stora hindret skulle alltså\r\ninte vara den svenska lagstiftningen utan enbart en politisk ovilja i\r\nregeringen att försöka komma till rätta med uppenbara brister och\r\nfelaktigheter i utredningen. Därför ligger ansvaret hos Sveriges riksdag\r\nsom kan besluta om att en fullständig och opartisk utredning av Estonias\r\nförlisning nu skall komma till stånd. De anhöriga till de 852 omkomna\r\nhar rätt att få veta sanningen. Sverige bör i detta avseende hämta\r\ninspiration från Australien och USA, vilkas system för haveriutredningar\r\när väl kända för att vara oberoende och tillförlitliga.\r\nMed vad nu har sagts blir den aktuella motionen tillgodosedd.\r\n\r\n7.      Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar, punkt\r\n11 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kompetensbevis och hastighetsbegränsning\r\navseende fritidsbåtar. Därmed avslår riksdagen motionerna\r\n2004/05:T243 av Kerstin Heinemann (fp),\r\n2004/05:T244 av Claes Roxbergh m.fl. (mp),\r\n2004/05:T351 av Olle Sandahl och Johnny Gylling (båda kd),\r\n\r\n2004/05:T431 av Christina Nenes och Göte Wahlström (båda s),\r\n\r\n2004/05:T467 av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund\r\n(båda s) yrkande 2,\r\n2004/05:T489 av Per-Olof Svensson och Åsa Lindestam (båda s)\r\nyrkandena 1 och 2 samt\r\n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp) yrkande\r\n18.\r\nStällningstagande\r\nVisserligen förekommer en hel del olyckor och tillbud med fritidsbåtar.\r\nDock är det väl känt att det stora flertalet dödsolyckor och andra\r\nallvarliga olyckor till sjöss beror på sjöfylleri snarare än bristande\r\nkompetens att framföra båten. Vad som krävs är givetvis omdöme och\r\nansvarskänsla, men sådant kommer inte självklart som resultat av att ha\r\nklarat proven för ett båtförarbevis. Det viktigaste är att polisen och\r\nKustbevakningen följer upp efterlevnaden av det gällande regelverket\r\noch att tillräckliga resurser ställs till förfogande för detta ändamål.\r\nVi anser således att något obligatoriskt förarbevis inte bör införas\r\noch följaktligen att någon utredning med ett sådant syfte inte behövs.\r\nDäremot bör förutsättningarna undersökas för att i nu gällande\r\nlagstiftning införa krav på lägsta åldersgräns för att få framföra en båt\r\nsom har särskilt hög motorstyrka och därmed är snabbgående.\r\n\r\n\r\n8.      Fritidsbåtsregister, punkt 12 (m, fp, kd)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),\r\nJan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om fritidsbåtsregister. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion\r\n2004/05:T263 av Karin Enström (m) yrkande 1 och\r\navslår motionerna\r\n2004/05:T262 av Hillevi Larsson (s) yrkande 1,\r\n2004/05:T293 av Christer Skoog m.fl. (s),\r\n2004/05:T302 av Anders Karlsson (s),\r\n2004/05:T490 av Åsa Lindestam (s) och\r\n2004/05:T497 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s).\r\n\r\nStällningstagande\r\nBåtliv är en väsentlig del av svenskarnas yrkes- och fritidsliv; omkring\r\ntvå miljoner svenskar ägnar sig åt aktivt båtliv i någon form. Att kunna\r\nkomma ut på sjön och ut i skärgården är för många svenskar ett välbehövligt\r\nandningshål. Många sparar och snålar för att ha råd att köpa och ha\r\nkvar sin fritidsbåt och därmed möjligheten till en aktiv fritid i den\r\nfantastiska miljö som Sveriges sjöar och skärgård erbjuder. Mot denna\r\nbakgrund är det olyckligt att regeringen driver frågan om ett nytt\r\nstatligt fritidsbåtsregister och att frågan avses bli behandlad i den\r\ntill sommaren 2005 aviserade transportpolitiska propositionen. Vi anser\r\n- till skillnad från regeringen - att det i dag inte finns något behov\r\nav ett fritidsbåtregister.\r\nSjöfartsverkets utredning visar inte entydigt att det finns goda argument\r\nför ett fritidsbåtsregister. Det angivna skälet för ett sådant register\r\när att det skulle ligga till grund för en obligatorisk ansvarsförsäkring\r\nför fritidsbåtar. Men det blir alltmer uppenbart att det är möjligheten\r\natt kunna beskatta båtägare som är det verkliga skälet. Enligt vår\r\nuppfattning är båtägare redan i dag högt beskattade genom bensin- och\r\ndieselskatterna.\r\nEtt påstående om att fritidsbåtstrafiken skulle kosta över 100 miljoner\r\nkronor per år stämmer inte med den utredning om samhällets kostnader\r\nför fritidsbåtar som gjordes år 1999. Där dras nämligen slutsatsen att\r\nfritidsbåtarna snarare skapar mervärden för Sverige. Statens inkomster\r\nfrån fritidsbåtarna överstiger vida utgifterna. Därför vore en särskild\r\nbåtskatt inte bara onödig utan även principiellt felaktig. Genom ett\r\nuttalande till regeringen med detta innehåll blir motion 2004/05:T263\r\n(m) tillgodosedd i berörd del.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      M/S Estonias förlisning, punkt 9 (v)\r\nKarin Svensson Smith (v) anför:\r\nEnligt min uppfattning är det angeläget att regeringen nu tar fasta på\r\nvad som uttalades i den förstudie som Styrelsen för psykologiskt försvar\r\nlät genomföra, nämligen att det finns ytterligare områden som kan belysas,\r\nför vilket man saknar material. Det är först genom full kunskap om\r\nhändelseförloppet som man kan säkra den återkoppling av erfarenhet som\r\när nödvändig för att en liknande katastrof inte skall kunna hända igen\r\noch att ansvarsfrågan reds ut.\r\n\r\n\r\n2.      Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar, punkt\r\n11 (fp, c)\r\nErling Bager (fp), Runar Patriksson (fp) och Staffan Danielsson (c)\r\nanför:\r\nVi ser positivt på en utredning om förutsättningarna för införande av\r\nobligatorisk utbildning och förarbevis. Vi tycker att det är viktigt\r\natt en sådan utredning görs förutsättningslöst och särskilt beaktar de\r\navgränsningar av kraven på utbildning och förarbevis som kan var\r\nändamålsenliga. Det är vidare angeläget att utredningen tydligt belyser\r\nbehov och förutsättningar för de övergångsregler som kan vara motiverade,\r\nså att t.ex. båtförare med långvarig yrkesmässig erfarenhet inte utsätts\r\nför krav på onödig skolbänksutbildning.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:T280 av Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för att undvika oljeskador i Östersjön.\r\n2003/04:T389 av Kent Olsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för sjösäkerhet i Östersjöområdet ur transport- och\r\nmiljösynpunkt.\r\n2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om investeringsbidrag för katalysatorer till fartyg.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om återvinning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen, VOC.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om säkerhetskrav för sjöfarten.\r\n2003/04:T479 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förändringar i förordningen om behörigheter för sjöpersonal,\r\n2 kap. 3 § (SFS 1998:965).\r\n2003/04:T553 av Lars Ångström m.fl. (mp, s, m, kd, v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen framförs om att låta genomföra en fullständig dokumentation av\r\nvraket.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen framförs om att förordna om en oberoende fackgranskning av denna\r\ndokumentation och annat material, gärna med internationell expertis,\r\nunder full insyn från allmänheten, de anhöriga och de överlevande.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen framförs om att detta skall ske i avsikt att på tioårsdagen, i\r\nseptember 2004, av M/S Estonias förlisning äntligen hålla den sjöförklaring\r\nsom medborgarna har rätt att kräva och som sedan länge begärts.\r\n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på förbud mot\r\natt transportera olja med enkelskroviga fartyg inom Sveriges ekonomiska\r\nzon.\r\n2003/04:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nskall utöka hamnkontrollerna så att Sverige uppfyller EU:s regler.\r\n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa ett miljölotsningssystem för fartyg som trafikerar\r\nÖstersjön.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att enkelskroviga stortanksfartyg skall ha assisterande\r\nbogserbåt.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:T243 av Kerstin Heinemann (fp):\r\nRiksdagen begär att regeringen skall lägga fram förslag till riksdagen\r\nför att åtgärda bullernivåer och hastighetsbegränsningar till sjöss.\r\n2004/05:T244 av Claes Roxbergh m.fl. (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på hastighetsgränser\r\nför båtar och kompetensbevis för snabba båtar.\r\n2004/05:T262 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riksdagen\r\nom att införa ett båtregister.\r\n2004/05:T263 av Karin Enström (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett statligt fritidsbåtregister inte skall införas.\r\n2004/05:T293 av Christer Skoog m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att åter införa ett båtregister.\r\n2004/05:T302 av Anders Karlsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa ett båtregister.\r\n2004/05:T320 av Sten Tolgfors (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ny haveriutredning av Estoniaolyckan i enlighet med vad\r\nsom i motionen anförs.\r\n2004/05:T351 av Olle Sandahl och Johnny Gylling (båda kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om\r\nett obligatoriskt båtförarcertifikat som bygger på en fastställd utbildning.\r\n\r\n2004/05:T393 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheterna att kunna införliva sjöfarten i städernas\r\nmiljözoner.\r\n2004/05:T395 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att den svenska regeringen skall vara pådrivande i\r\nHelcom, EU och IMO för att skydda Östersjön.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att den svenska regeringen genast skall agera för att\r\nfå till stånd fler och bättre skyddsåtgärder för Östersjön.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att utnyttja marknadskrafterna för att skydda Östersjön.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att ställa högre krav på de fartyg och besättningar\r\nsom trafikerar Östersjön.\r\n2004/05:T396 av Gunnar Andrén (fp):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ansvaret för bunkerolja.\r\n2004/05:T400 av Eva Arvidsson och Kent Härstedt (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av sjösäkerhetsutbildning.\r\n2004/05:T414 av Kent Härstedt (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad säkerhet i och kring Öresund i fråga om fartygstrafik.\r\n2004/05:T415\r\nav Göran Persson i Simrishamn m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att staten möjliggör en diskussion angående styrning av\r\nÖstersjötrafiken från Skåne och exempelvis Simrishamn.\r\n2004/05:T423 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att bunkerolja av miljöklass 1 blir tillgänglig i\r\nalla Europas hamnar.\r\n2004/05:T431 av Christina Nenes och Göte Wahlström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om åldersgräns och förarintyg för framförandet av fritidsbåt.\r\n2004/05:T438 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av miljö- och säkerhetsarbetet i och runt Öresund.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att samordna befintliga resurser för ett säkrare\r\nÖresund.\r\n2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade krav på oljeleverantörernas och raffinaderiernas ansvar\r\nför bunkeroljans kvalitet.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om säkerhetskrav för sjöfarten.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en oberoende internationell granskning av Estonias haveriutredning.\r\n\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skyddet av Östersjön.\r\n2004/05:T467 av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund (båda\r\ns):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatoriskt förarintyg för fritidsbåtar.\r\n2004/05:T484 av Lars Ångström (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen låter utreda förutsättningarna för\r\natt utse en personligt ansvarig för haveriutredningar för ökad kvalitet\r\noch oberoende.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att ansvarige haveriutredare förblir ansvarig att svara\r\npå kritik och ifrågasättanden även efter det att utredningen presenterats.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen låter utreda förutsättningarna för\r\natt låta en haveriutredning vara preliminär och därmed underlätta ett\r\nåterupptagande av den om nya fakta kommer i dagen.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen låter utreda förutsättningarna för\r\natt med lagstiftning tvinga fram en ny haveriutredning både då nya fakta\r\nkommer i dagen och om det visar sig att fakta undanhållits i en gjord\r\nutredning.\r\n2004/05:T489 av Per-Olof Svensson och Åsa Lindestam (båda s):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa körkort för framförande av motorbåt.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa minimiålder för framförande av motorbåt.\r\n2004/05:T490 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta ett båtregister.\r\n2004/05:T493 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om yrkesfiskare och skärgårdsturism.\r\n2004/05:T497 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa ett båtregister.\r\n2004/05:MJ329 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att hamnarnas åliggande att ta hand om avfall från fartyg\r\nefterlevs.\r\n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en övervaknings/ledningscentral för Östersjön med nya\r\nmöjligheter till trafikrapportering och övervakning upprättas.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Kustbevakningens/Sjöfartsverkets arbete med att knyta samman\r\ndagens olika rapporteringssystem.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sjöfartsverket bör få ett tydligare sektorsansvar, där\r\ndet definieras vilka miljöfrågor som ligger på verkets bord.\r\n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för ökad sjösäkerhet i Östersjön.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om framtagande av kriterier för \"goda sjötransporter\" syftande\r\ntill ökade möjligheter för konsumentpåverkan.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen\r\nskall verka för införande av förbud mot trafik med enkelskroviga tankfartyg\r\ni Östersjön snarast möjligt.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av krav på kompetensbevis för alla båtar över en\r\nviss motorstyrka.\r\n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheten att lämna spillolja i Östersjöns hamnar.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om investeringsbidrag för att installera katalysator i fartyg.\r\n8.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lots och separata farleder i Bornholmsgattet.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om transport av olja i enkelskroviga fartyg.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Öresund.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmänna säkerhetskrav för sjöfarten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 9 och \n2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Hamnstatskontroll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Sjösäkerheten i Östersjöområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:T280 av Tuve Skånberg (kd), \n2003/04:T389 av Kent Olsson (m), \n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 4, \n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 8 och 11, \n2004/05:T395 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 1, 4, 5 och 7, \n2004/05:T414 av Kent Härstedt (s), \n2004/05:T415 av Göran Persson i Simrishamn m.fl. (s), \n2004/05:T438 av Kenneth Lantz (kd) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 18, \n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 11 och 12, \n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp) yrkandena 14, 15 och 17 samt \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 8, 9 och 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "65C6EFF0-7C0C-11D9-AE2C-0004755053BD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "36",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "155",
                    "121",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/65C6EFF0-7C0C-11D9-AE2C-0004755053BD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Behörighetsfrågor m.m. inom sjöfarten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:T479 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), \n2004/05:T400 av Eva Arvidsson och Kent Härstedt (båda s) och \n2004/05:T493 av Åsa Lindestam (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Sektorsansvaret för sjöfartens miljöpåverkan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Luftföroreningar till följd av sjöfart",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:T441 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkandena 7 och 8, \n2004/05:T396 av Gunnar Andrén (fp) yrkande 8, \n2004/05:T423 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s), \n2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 5 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "65C6F015-7C0C-11D9-AE2C-0004755053BD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "234",
                    "43",
                    "0",
                    "72"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/65C6F015-7C0C-11D9-AE2C-0004755053BD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Mottagning av avfall från fartyg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ329 av Annelie Enochson (kd) yrkande 4 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Införlivande av sjöfarten i städernas miljözoner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:T393 av Kerstin Lundgren (c) yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "M/S Estonias förlisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:T553 av Lars Ångström m.fl. (mp, s, kd, v) yrkandena 1-3, \n2004/05:T320 av Sten Tolgfors (m) och \n2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "65C6F01E-7C0C-11D9-AE2C-0004755053BD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "117",
                    "1",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "41",
                    "1",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "1",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "9",
                    "3",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "233",
                    "39",
                    "4",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/65C6F01E-7C0C-11D9-AE2C-0004755053BD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Förstärkt ordning för haveriutredningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:T484 av Lars Ångström (mp) yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "65C6F021-7C0C-11D9-AE2C-0004755053BD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "265",
                    "12",
                    "0",
                    "72"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/65C6F021-7C0C-11D9-AE2C-0004755053BD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis. \r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna \n2004/05:T243 av Kerstin Heinemann (fp), \n2004/05:T244 av Claes Roxbergh m.fl. (mp), \n2004/05:T351 av Olle Sandahl och Johnny Gylling (båda kd), \n2004/05:T431 av Christina Nenes och Göte Wahlström (båda s), \n2004/05:T467 av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund (båda s) yrkande 2, \n2004/05:T489 av Per-Olof Svensson och Åsa Lindestam (båda s) yrkandena 1 och 2 samt \n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp) yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Fritidsbåtsregister",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:T262 av Hillevi Larsson (s) yrkande 1, \n2004/05:T263 av Karin Enström (m) yrkande 1, \n2004/05:T293 av Christer Skoog m.fl. (s), \n2004/05:T302 av Anders Karlsson (s), \n2004/05:T490 av Åsa Lindestam (s) och \n2004/05:T497 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Sjösäkerheten i Östersjöområdet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Luftföroreningar till följd av sjöfart",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Mottagning av avfall från fartyg",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "M/S Estonias förlisning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "M/S Estonias förlisning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Förstärkt ordning för haveriutredningar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Fritidsbåtsregister",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till motioner angående kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 16:35:32"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Nu är det dags att införa körkortskrav på sjön. Det anser riksdagen och uppmanar regeringen att utreda frågan om förarbevis för fritidsbåtar. Frågan om en obligatorisk utbildning av båtförare har diskuterats i många år. Riksdagen har tidigare fattat beslut om att antalet allvarliga olyckor till sjöss ska vara halverade år 2007. Att införa körkort för båtförare skulle bidra till att uppnå detta mål. Riksdagens uppmaning till regeringen innebär att utskottet säger ja till vissa förslag i motioner om körkortskrav på sjön. ",
          "dok_id": "GS01TU7",
          "systemdatum": "2016-08-10 08:30:19"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Dags att införa körkortskrav på sjön (TU7)",
          "dok_id": "GS01TU7",
          "systemdatum": "2016-08-10 08:30:19"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 16:35:32"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01TU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:29"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Nu är det dags att införa körkortskrav på sjön. Det anser riksdagen och uppmanar regeringen att utreda frågan om förarbevis för fritidsbåtar. Frågan om en obligatorisk utbildning av båtförare har diskuterats i många år. Riksdagen har tidigare fattat beslut om att antalet allvarliga olyckor till sjöss ska vara halverade år 2007. Att införa körkort för båtförare skulle bidra till att uppnå detta mål.</p>",
          "dok_id": "GS01TU7",
          "systemdatum": "2016-08-10 08:30:19"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Dags att införa körkortskrav på sjön (TU7)",
          "dok_id": "GS01TU7",
          "systemdatum": "2016-08-10 08:30:19"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01TU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_TU_7.pdf",
          "filstorlek": "550366",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Sjösäkerhet m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/5DC39C3A-34A7-4F52-885B-D2F2BF099C67"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ408 Hållbart fiske",
          "ref_dok_id": "GR02MJ408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ408",
          "ref_dok_titel": "Hållbart fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ434 Havsmiljön",
          "ref_dok_id": "GR02MJ434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ434",
          "ref_dok_titel": "Havsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ472 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ472",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T280 Oljeutsläpp i Östersjön",
          "ref_dok_id": "GR02T280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T280",
          "ref_dok_titel": "Oljeutsläpp i Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T389 Sjösäkerhet i Östersjöområdet",
          "ref_dok_id": "GR02T389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T389",
          "ref_dok_titel": "Sjösäkerhet i Östersjöområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T441 Sjöfarten",
          "ref_dok_id": "GR02T441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T441",
          "ref_dok_titel": "Sjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T479 Förändringar av behörigheter för sjöpersonal",
          "ref_dok_id": "GR02T479",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T479",
          "ref_dok_titel": "Förändringar av behörigheter för sjöpersonal",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T553 Estonias förlisning",
          "ref_dok_id": "GR02T553",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T553",
          "ref_dok_titel": "Estonias förlisning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström m.fl. (MP, S, M, KD, V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ329 Oljespill i Östersjön",
          "ref_dok_id": "GS02MJ329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ329",
          "ref_dok_titel": "Oljespill i Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ369 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02MJ369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ369",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ371 Handling och samarbete för Östersjöns överlevnad",
          "ref_dok_id": "GS02MJ371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ371",
          "ref_dok_titel": "Handling och samarbete för Östersjöns överlevnad",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP) och Sverker Thorén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ500 Liv och fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_id": "GS02MJ500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ500",
          "ref_dok_titel": "Liv och fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T243 Bullernivåer och hastighetsbegränsningar till sjöss",
          "ref_dok_id": "GS02T243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T243",
          "ref_dok_titel": "Bullernivåer och hastighetsbegränsningar till sjöss",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T244 Hastighetsgränser och kompetensbevis för snabba båtar",
          "ref_dok_id": "GS02T244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T244",
          "ref_dok_titel": "Hastighetsgränser och kompetensbevis för snabba båtar",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Roxbergh m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T262 Införande av båtregister",
          "ref_dok_id": "GS02T262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T262",
          "ref_dok_titel": "Införande av båtregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T263 Statligt fritidsbåtregister och båtskatt",
          "ref_dok_id": "GS02T263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T263",
          "ref_dok_titel": "Statligt fritidsbåtregister och båtskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Enström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T293 Införande av ett obligatoriskt båtregister",
          "ref_dok_id": "GS02T293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T293",
          "ref_dok_titel": "Införande av ett obligatoriskt båtregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T302 Införande av båtregister",
          "ref_dok_id": "GS02T302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T302",
          "ref_dok_titel": "Införande av båtregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T320 Haveriutredningen om Estonia",
          "ref_dok_id": "GS02T320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T320",
          "ref_dok_titel": "Haveriutredningen om Estonia",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T351 Båtförarutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02T351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T351",
          "ref_dok_titel": "Båtförarutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl och Johnny Gylling (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T393 Sjöfartens miljöpåverkan",
          "ref_dok_id": "GS02T393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T393",
          "ref_dok_titel": "Sjöfartens miljöpåverkan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T395 Miljösäker sjöfart på Östersjön",
          "ref_dok_id": "GS02T395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T395",
          "ref_dok_titel": "Miljösäker sjöfart på Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T396 Den svenska sjöfartens konkurrenskraft",
          "ref_dok_id": "GS02T396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T396",
          "ref_dok_titel": "Den svenska sjöfartens konkurrenskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T400 Sjösäkerhetsutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02T400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T400",
          "ref_dok_titel": "Sjösäkerhetsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Kent Härstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T414 Fartygstrafiken i Öresund",
          "ref_dok_id": "GS02T414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T414",
          "ref_dok_titel": "Fartygstrafiken i Öresund",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Härstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T415 Övervakning och kontroll av Östersjötrafik",
          "ref_dok_id": "GS02T415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T415",
          "ref_dok_titel": "Övervakning och kontroll av Östersjötrafik",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Persson i Simrishamn m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T423 Tillgänglighet på bunkerolja",
          "ref_dok_id": "GS02T423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T423",
          "ref_dok_titel": "Tillgänglighet på bunkerolja",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T431 Åldersgräns och förarintyg för båt",
          "ref_dok_id": "GS02T431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T431",
          "ref_dok_titel": "Åldersgräns och förarintyg för båt",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Göte Wahlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T438 Öresunds säkerhet",
          "ref_dok_id": "GS02T438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T438",
          "ref_dok_titel": "Öresunds säkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T460 Sjöfarten",
          "ref_dok_id": "GS02T460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T460",
          "ref_dok_titel": "Sjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T464 Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02T464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T464",
          "ref_dok_titel": "Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T467 Säkerhet till sjöss",
          "ref_dok_id": "GS02T467",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T467",
          "ref_dok_titel": "Säkerhet till sjöss",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T484 Oberoende haveriutredningar",
          "ref_dok_id": "GS02T484",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T484",
          "ref_dok_titel": "Oberoende haveriutredningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T489 Körkort och minimiålder för båtförare",
          "ref_dok_id": "GS02T489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T489",
          "ref_dok_titel": "Körkort och minimiålder för båtförare",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson och Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T490 Inrättandet av ett båtregister",
          "ref_dok_id": "GS02T490",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T490",
          "ref_dok_titel": "Inrättandet av ett båtregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T493 Yrkesfiskare, skärgårdsturism och sjösäkerhetsutbildning",
          "ref_dok_id": "GS02T493",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T493",
          "ref_dok_titel": "Yrkesfiskare, skärgårdsturism och sjösäkerhetsutbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T497 Båtregister",
          "ref_dok_id": "GS02T497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T497",
          "ref_dok_titel": "Båtregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-17",
          "ref_dok_id": "GS0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2005-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-17",
          "ref_dok_id": "GS0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2005-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:178",
          "ref_dok_id": "GS0K178",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "178",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:178",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}