\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens proposition Fortsatt arbete för en\r\nsäker vägtrafik (prop. 2003/04:160) samt 230 motionsyrkanden. De behandlade\r\nförslagen berör trafiksäkerhet och närliggande ämnesområden.\r\nUtskottet konstaterar inledningsvis att antalet döda och skadade i\r\nvägtrafiken inte minskar i en takt som är förenlig med de av riksdagen\r\nbeslutade trafiksäkerhetsmålen. Enligt utskottet bör detta dock inte\r\nföranleda några förändringar av dessa mål. Den ogynnsamma utvecklingen\r\nmåste i stället bemötas med ytterligare krafttag i syfte att förbättra\r\ntrafiksäkerheten, och mycket stora ansträngningar av samtliga aktörer\r\ninom vägtrafikområdet måste göras för att etappmålet år 2007 skall uppnås.\r\nAngående den övergripande inriktningen för detta trafiksäkerhetsarbete\r\nanser utskottet att arbetet med att integrera säkerhet i trafikmiljön\r\npå vägnätet, i kvalitetssäkringen av transporter, i arbetsmiljöarbetet\r\nsamt i fordonsutvecklingen bör fortsätta och intensifieras. Trafikanterna\r\nmåste samtidigt förmås att bättre följa gällande trafikregler, framför\r\nallt när det gäller hastighetsgränser, nykterhet och användning av\r\nskyddsutrustning. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens\r\nförslag till inriktningen av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet.\r\nAngående alkohol och droger i trafiken anför utskottet att detta måste\r\nmotverkas kraftfullt på alla sätt. Berörda aktörer förutsätts därför\r\növerväga och införa ytterligare åtgärder i syfte att skapa en säker\r\ntrafikmiljö utan alkohol och droger. Utskottet välkomnar de i propositionen\r\naviserade åtgärderna och förutsätter bl.a. att det vidare arbetet inom\r\nområdet ges högsta prioritet samt att tidsplanen för installation av\r\nalkolås i hela eller delar av fordonsflottan förkortas.\r\nUtskottet anser att en sänkning av den verkliga hastigheten på vägarna\r\när nödvändig för att etappmålet för år 2007 skall uppnås. Därför krävs\r\nåtgärder även inom detta område. Det handlar om en anpassning av\r\nhastighetsgränserna bl.a. utifrån nollvisionen. Det handlar även om tekniska\r\nhjälpmedel som intelligent stöd för anpassning av hastighet (ISA). En\r\nutökad automatisk hastighetsövervakning med kameror är också ett effektivt\r\nverktyg i detta arbete. Enligt utskottets mening kan dock kameraövervakning\r\ninte ersätta manuell övervakning eftersom trafikpolisen har en rad\r\nviktiga uppgifter för att säkerställa en god trafiksäkerhet. Utskottet\r\nvälkomnar även en översyn av penningbotssystemet och ägaransvaret vid\r\nhastighetsöverträdelser.\r\nUtskottet anser vidare att en fortsatt utbyggnad och förbättring av\r\nvägsystemet är en av de viktigaste åtgärderna för att nå ökad trafiksäkerhet.\r\nUtskottet ser därför positivt på vidtagna och planerade åtgärder inom\r\ndetta område som t.ex. mittseparering, anläggande av cirkulationsplatser\r\noch skapande av en trafiksäker miljö.\r\nUtskottet ser med oro på att de senaste årens utveckling har inneburit\r\nfler förolyckade barn i trafiken. Utskottet förutsätter därför att\r\nytterligare åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten för denna\r\ntrafikantgrupp vidtas. Utskottet förutsätter även att de funktionshindrades\r\nbehov av en trafiksäker miljö ägnas tillbörlig uppmärksamhet.\r\nVad gäller körkortsutbildningen menar utskottet att regeringens förslag\r\ntill förändringar av denna innebär en angelägen förbättring, med positiva\r\nkonsekvenser för såväl den enskilda som för trafiksäkerhetsutbildningen.\r\n\r\nUtskottet har vidare inget att erinra om regeringens lagförslag om\r\nfordonseskort samt nya verkställighetsregler för överlastavgifter.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens proposition och avstyrker de i\r\nbetänkandet behandlade motionsförslagen.\r\n\r\nTill betänkandet fogas totalt 21 reservationer och 2 särskilda yttranden.\r\nReservanterna betonar bl.a. att de senaste årens trafikskadeutveckling\r\ntroligtvis innebär att de av riksdagen beslutade målen inte kommer att\r\nuppnås samt att detta är ett misslyckande som måste tas på allvar. Vidare\r\nefterfrågas ett antal ytterligare åtgärder, exempelvis satsningar på en\r\ntrafiksäker infrastruktur, utökad polisövervakning och förändrat regelverk\r\npå några områden.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Mål och övergripande prioriteringar\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen föreslår om inriktningen av det\r\nfortsatta trafiksäkerhetsarbetet enligt vad som framgår av avsnitten 5.\r\n1 och 5.2 i propositionen. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:160 punkt 7 och avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 3, 2003/04:T409\r\nyrkande 2, 2003/04:T426 yrkandena 1 och 3-5, 2003/04:T514, 2003/04:T564\r\nyrkande 45, 2004/05:T398 yrkandena 1, 2 och 22, 2004/05:T464 yrkande 5\r\noch 2004/05:T465 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Alkohol och droger i trafiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:So645 yrkande 11, 2003/04:T20,\r\n2003/04:T21 yrkandena 6-8, 2003/04:T23 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T204,\r\n2003/04:T223, 2003/04:T239, 2003/04:T286 yrkande 3, 2003/04:T302,\r\n2003/04:T308, 2003/04:T332, 2003/04:T364 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T382,\r\n2003/04:T442 yrkandena 2, 3 och 5, 2003/04:T454 yrkande 3, 2003/04:T468\r\nyrkande 3, 2003/04:T478 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T527, 2003/04:T554,\r\n2003/04:T564 yrkande 47, 2004/05:So602 yrkande 4, 2004/05:T208 yrkandena\r\n1 och 2, 2004/05:T224, 2004/05:T238 yrkandena 1 och 2, 2004/05:T272,\r\n2004/05:T301, 2004/05:T314, 2004/05:T340, 2004/05:T372, 2004/05:T375,\r\n2004/05:T377 yrkandena 1 och 3, 2004/05:T397 yrkande 4, 2004/05:T398\r\nyrkande 17, 2004/05:T399 yrkandena 3 och 4, 2004/05:T450, 2004/05:T462\r\nyrkande 3, 2004/05:T465 yrkandena 8 och 15-18 samt 2004/05:T487.\r\nReservation 2 (fp, kd, c)\r\nReservation 3 (m)\r\n\r\n3. Hastigheter\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T21 yrkande 9.\r\nReservation 4 (m)\r\n\r\n4. Övervakning och sanktioner\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T19 yrkandena 1-3, 2003/04:T21\r\nyrkandena 4, 11 och 12, 2003/04:T23 yrkande 4 och 2004/05:T398 yrkande\r\n16.\r\nReservation 5 (m, kd)\r\n\r\n5. Infrastrukturen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 1, 2003/04:T23 yrkande\r\n3, 2003/04:T250, 2003/04:T442 yrkande 7, 2003/04:T454 yrkande 1,\r\n2003/04:T547, 2004/05:T398 yrkandena 3, 4, 6 och 15 samt 2004/05:T465\r\nyrkande 2.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6. Barn i trafiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub388 yrkande 18, 2003/04:T21\r\nyrkandena 13 och 14, 2003/04:T294, 2003/04:T354, 2003/04:T417, 2003/04:T454\r\nyrkandena 4 och 5, 2003/04:T509, 2004/05:T214, 2004/05:T398 yrkandena\r\n20 och 21, 2004/05:T399 yrkande 1 i denna del, 2004/05:T422 och\r\n2004/05:T465 yrkande 4.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n7. Funktionshindrade i trafiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T256 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T264,\r\n2003/04:T535, 2004/05:T294 och 2004/05:T326.\r\n\r\n8. Körkortsutbildningen\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i körkortslagen\r\n(1998:488) och2. lag om ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor.Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2003/04:160 punkterna 5 och 6 samt avslår\r\nmotionerna 2003/04:T21 yrkande 16, 2003/04:T22, 2003/04:T23 yrkande 5,\r\n2003/04:T245, 2003/04:T286 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T331, 2003/04:T381,\r\n2003/04:T442 yrkande 6, 2003/04:T454 yrkande 11, 2003/04:T469 yrkande\r\n3, 2004/05:Sk404 yrkande 3, 2004/05:T251, 2004/05:T343, 2004/05:T399\r\nyrkande 1 i denna del, 2004/05:T418 yrkande 2, 2004/05:T442 och\r\n2004/05:T465 yrkande 7.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (fp)\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n9. Skylt för nya körkortsinnehavare\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T424.\r\n\r\n10. Återkallelse av körkort\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju479 yrkande 27, 2003/04:T273\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:T318, 2003/04:T360, 2003/04:T368, 2003/04:T369,\r\n2003/04:T410, 2004/05:Ju293 yrkande 17, 2004/05:T207, 2004/05:T377\r\nyrkande 2, 2004/05:T397 yrkande 6, 2004/05:T404, 2004/05:T447 och\r\n2004/05:T465 yrkande 19.\r\nReservation 11 (fp)\r\n\r\n11. Utländska körkorts giltighet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T201, 2003/04:T440, 2003/04:T442\r\nyrkande 12, 2004/05:T217, 2004/05:T267, 2004/05:T318 och 2004/05:T485.\r\n\r\n12. Administration av körkortsärenden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T248, 2003/04:T315, 2003/04:T383\r\noch 2004/05:T327.\r\n\r\n13. Typgodkännande och viss fordonsutrustning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T358, 2003/04:T426 yrkande 2 och\r\n2004/05:T363.\r\n\r\n14. Moped och motorcykel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 15, 2003/04:T206,\r\n2003/04:T273 yrkande 3, 2003/04:T290, 2003/04:T442 yrkandena 8-11,\r\n2003/04:T454 yrkandena 6, 9 och 10, 2003/04:T503, 2003/04:T557, 2003/04:T564\r\nyrkande 19, 2004/05:T221, 2004/05:T266 yrkandena 1 och 2, 2004/05:T378,\r\n2004/05:T397 yrkandena 1-3, 2004/05:T398 yrkandena 8-11, 13 och 14,\r\n2004/05:T408 yrkandena 1-4, 2004/05:T418 yrkande 1, 2004/05:T463 yrkande\r\n2, 2004/05:T465 yrkandena 5 och 6 samt 2004/05:T498 yrkande 2.\r\nReservation 12 (m)\r\nReservation 13 (fp)\r\nReservation 14 (kd)\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n15. Cykel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 5, 2003/04:T23 yrkande\r\n6, 2003/04:T356, 2003/04:T415, 2003/04:T454 yrkande 7, 2004/05:T247 och\r\n2004/05:T398 yrkande 7.\r\nReservation 16 (m)\r\nReservation 17 (kd)\r\n\r\n16. Buss\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:T409 yrkande 1.\r\n\r\n17. Mobiltelefoni i trafiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 10, 2003/04:T238,\r\n2003/04:T398 yrkandena 1-3, 2003/04:T400, 2004/05:T275, 2004/05:T364,\r\n2004/05:T412 och 2004/05:T501.\r\nReservation 18 (m)\r\n\r\n18. Trafikbestämmelser m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T23 yrkande 7, 2003/04:T240,\r\n2003/04:T289, 2003/04:T327, 2003/04:T336, 2003/04:T357, 2003/04:T551 och\r\n2004/05:T406.\r\nReservation 19 (m)\r\nReservation 20 (kd)\r\n\r\n19. Djur i trafiken\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T376, 2003/04:T388 och 2003/04:T390\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 21 (m, kd, c)\r\n\r\n20. Pisksnärtsskador\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:T471 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2004/05:T336 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n21. Frivilligorganisationer och trafiksäkerhetsarbetet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:T359 yrkande 1 och 2004/05:T389\r\nyrkandena 1-5.\r\n\r\n22. Nya verkställighetsregler för överlastavgifter\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till1. lag om vägtransportledare,\r\n2. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift och3. lag om\r\nändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter\r\noch avgifter.Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:160 punkterna\r\n1-3.\r\n\r\n23. Fordonseskort\r\nRiksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i lagen (1987:24)\r\nom kommunal parkeringsövervakning m.m.Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2003/04:160 punkt 4.\r\n\r\nStockholm den 16 november 2004\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp),\r\nCarina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager\r\n(fp), Hans Stenberg (s), Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd),\r\nKarin Svensson Smith (v), Claes-Göran Brandin (s), Jan-Evert Rådhström\r\n(m), Monica Green (s), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Kerstin\r\nEngle (s), Björn Hamilton (m) och Mikael Johansson (mp).
\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i propositionen\r\nFortsatt arbete för en säker vägtrafik (prop. 2003/04:160). Vidare\r\nbehandlas 230 motionsyrkanden, varav 27 från följdmotioner till propositionen,\r\n102 från den allmänna motionstiden 2003 och 101 från den allmänna\r\nmotionstiden 2004. De i betänkandet behandlade förslagen berör trafiksäkerhet\r\neller därtill näraliggande ämnesområden. Frågan om inspektionsverksamheten\r\ninom trafikslagen behandlas i ett särskilt betänkande under hösten 2004\r\n(bet. 2004/05:TU4).\r\nI sammanhanget kan nämnas att utskottet anordnade en trafiksäkerhetskonferens\r\nför parlamentsledamöter från samtliga EU-länder (EU 25) samt från\r\nEuropaparlamentet den 10 och 11 maj 2004. Utskottet har även under\r\nutlandsbesök diskuterat bl.a. trafiksäkerhetsfrågor med aktörer i andra\r\nländer, exempelvis Tyskland, Polen och Frankrike. I samband med ärendets\r\nberedning har utskottet haft sammanträffande med företrädare för\r\nNäringsdepartementet och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande\r\n(NTF).\r\nI ärendet har ett antal skrivelser från organisationer och enskilda\r\npersoner inkommit.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nI propositionen redogör regeringen för utvecklingen av trafiksäkerhetsarbetet\r\nsedan beslutet om nollvisionen. Mot bakgrund av denna redogörelse\r\nföreslås att de av riksdagen beslutade målen för trafiksäkerhetsarbetet\r\nskall ligga fast. Vidare föreslås och diskuteras ett antal åtgärder för\r\natt åstadkomma säkrare vägar liksom säkrare användning av vägarna.\r\nPropositionen innehåller även förslag till nya regler om uppsikt under\r\növningskörning och obligatorisk introduktionsutbildning inför privat\r\növningskörning för förarbehörigheten B. Reglerna syftar dels till att\r\nsäkerställa att den som utövar uppsikt under övningskörning har erforderlig\r\nerfarenhet och omdömesgillhet, dels till att vid privat övningskörning\r\nge handledaren och körkortsaspiranten ökad färdighet och vägledning\r\ninför körningen.\r\nPropositionen innehåller vidare förslag till nya verkställighetsregler\r\nför överlastavgift i vissa fall. Reglerna syftar till att möjliggöra en\r\neffektiv verkställighet i de fall den som skall påföras överlastavgift\r\nhar hemvist utanför Norden.\r\nSlutligen lämnas förslag till en ny lag om vägtransportledare. Härigenom\r\ninförs en möjlighet för transportörer att uppfylla ett eskortvillkor\r\ngenom att anlita en vägtransportledare samtidigt som polisen i motsvarande\r\nutsträckning kan avlastas sådana uppgifter.
\r\nUtskottets överväganden\r\nMål och övergripande prioriteringar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet konstaterar med stor oro att antalet döda och skadade i\r\nvägtrafiken inte minskar i en takt som är förenlig med de av riksdagen\r\nbeslutade trafiksäkerhetsmålen.\r\nUtskottet är dock i dagsläget inte berett att ta några initiativ till\r\nförändringar av trafiksäkerhetsmålen utifrån de delvis förändrade\r\nförutsättningarna. Den ogynsamma utvecklingen måste i stället föranleda\r\nytterligare krafttag för att uppnå målen. Regeringens förslag om\r\ninriktningen av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet tillstyrks följaktligen.\r\n\r\nDet krävs därför mycket stora ansträngningar av samtliga aktörer inom\r\nvägtrafikområdet för att etappmålet år 2007 skall uppnås. Angående\r\ntrafiksäkerhetsarbetet under de närmaste åren anser utskottet bl.a. att\r\narbetet med att integrera säkerhet i trafikmiljön på vägnätet, i\r\nkvalitetssäkringen av transporter, i arbetsmiljöarbetet samt i\r\nfordonsutvecklingen\r\nbör fortsätta och intensifieras samtidigt som trafikanterna måste förmås\r\natt bättre följa gällande trafikregler, framför allt när det gäller\r\nhastighetsgränser, nykterhet och användning av skyddsutrustning.\r\nVad utskottet anfört innebär att syftet med flertalet av de nu behandlade\r\nmotionerna till väsentlig del blir tillgodosett. Någon åtgärd från\r\nriksdagens sida är därför nu inte erforderlig. Motionsyrkandena avstyrks\r\ndärför.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nAv riksdagen beslutade trafiksäkerhetsmål\r\nHösten 1997 beslutade riksdagen om den s.k. nollvisionen för vägtrafiken\r\n(prop. 1996/97:137, bet. 1997/98:TU4, rskr. 1997/98:11). Enligt\r\nnollvisionen skall det långsiktiga målet för trafiksäkerheten vara att ingen\r\nskall dödas eller skadas allvarligt inom vägtransportsystemet och att\r\ntransportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav\r\nsom följer av detta.\r\nVåren 1998 fastställde riksdagen ett etappmål (prop. 1997/98:56, bet.\r\n1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266) om att antalet personer som dödas till\r\nföljd av vägtrafikolyckor bör ha minskat med minst 50 % till år 2007 -\r\neller 270 personer - räknat från 1996 års nivå.\r\nHärefter har de ovan nämnda besluten behandlats av riksdagen vid ett\r\nflertal tillfällen, senast under våren 2003. Utskottet uttalade då i\r\nsitt av riksdagen godkända betänkande (bet. 2002/03:TU4) att utskottet\r\nansåg att dessa mål skall ligga fast. Det är, menade utskottet, angeläget\r\nmed ett långsiktigt mål att sträva mot, ett mål som anger inriktningen\r\npå trafiksäkerhetsarbetet. Det är även, menade utskottet, viktigt med\r\nett mål som tydligt anger vad som skall uppnås vid en bestämd tidpunkt,\r\nett etappmål.\r\nDet internationella arbetet\r\nÄven inom Europeiska gemenskapen pågår ett omfattande arbete för en\r\nförbättrad trafiksäkerhet. I kommissionens hösten 2001 presenterade\r\nvitbok, Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför\r\nframtiden, sägs att EU bör förbinda sig att under det kommande årtiondet\r\nverka för att antalet dödsfall i samband med trafikolyckor skall minskas\r\nmed hälften. Transportministrarna i EU:s medlemsstater har tillsammans\r\nmed transportministrarna i de nya medlemsstaterna bekräftat halveringsmålet\r\ni den s.k. Veronadeklarationen.\r\nÖvergripande strategier för ökad vägtrafiksäkerhet\r\nVåren 1999 presenterade regeringen ett handlingsprogram för ökad\r\ntrafiksäkerhet, det s.k. elvapunktsprogrammet, som består av följande\r\nkomponenter:\r\n1. En satsning på de farligaste vägarna\r\n2. Säkrare trafik i tätort\r\n3. Trafikantens ansvar betonas\r\n4. Säker cykeltrafik\r\n5. Kvalitetssäkring av transporter\r\n6. Krav på vinterdäck\r\n7. Svensk teknik utnyttjas bättre\r\n8. Ansvar för dem som utformar vägtrafiksystemet\r\n9. Samhällets hantering av trafikbrott\r\n10. Frivilligorganisationers roll\r\n11. Alternativa finansieringsformer för nya vägar\r\nDetta program har, sedan det presenterades av regeringen, varit en\r\nutgångspunkt för trafiksäkerhetsarbetet.\r\nMed anledning av den oroande utvecklingen av antalet döda och skadade\r\ni trafiken tog näringsministern sommaren 2002 initiativ till en nationell\r\nsamling för att öka trafiksäkerheten. Vägverkets generaldirektör Ingemar\r\nSkogö leder den nationella samlingen, där representanter från ett\r\nfyrtiotal organisationer, företag och myndigheter ingår. I uppdraget ingår\r\natt komma med förslag till nya åtgärder riktade mot trafikanten och att\r\nsprida och få acceptans för dessa. Initiativet innebär att\r\ntrafiksäkerhetsarbetet\r\ni större utsträckning omfattar beteendefrågor.\r\nVägverkets verksamhetsmål och sektorsansvar\r\nUtifrån de av riksdagen beslutade målen för trafiksäkerheten har regeringen\r\nfattat beslut om verksamhetsmål för Vägverket. I regleringsbrevet för\r\når 2004 för Vägverket anges att ett av målen för verksamhetsområdet\r\nVägar skall vara en säker trafik, där det långsiktiga målet för\r\ntrafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt skadas till\r\nföljd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet samt att vägtransportsystemets\r\nutformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta.\r\n\r\nI samma regleringsbrev anges också två mer specifika mål. Det första är\r\nlångsiktigt och anger att Vägverket genom sin verksamhet skall bidra\r\ntill att antalet dödade och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor\r\nminskar och att antalet dödade i vägtrafikolyckor understiger 270\r\npersoner år 2007 inom hela vägtransportsektorn. Enligt det andra målet,\r\nsom gäller för året 2004, skall Vägverket genomföra kostnadseffektiva\r\ntrafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet så att antalet dödade\r\nminskas. Åtgärder som särskilt syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet\r\nskall prioriteras. Utskottet återkommer till det senare målet under\r\navsnittet Infrastruktur.\r\nDet ovan refererade regleringsbrevet är ett ettårigt beslut angående\r\nVägverkets verksamhet. Regeringen har även beslutat om en instruktion\r\ndär myndighetens ansvarsområden definieras. Enligt denna är Vägverket\r\ncentral förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, för\r\nhela vägtransportsystemet. Instruktionen anger även att Vägverket skall\r\nverka för att de transportpolitiska målen uppnås och att Vägverket inom\r\nramen för sitt sektorsansvar skall vara samlande, stödjande och pådrivande\r\ni förhållande till övriga berörda parter.\r\nVägtrafikinspektionen\r\nUnder 2003 har regeringen inrättat en vägtrafikinspektion, som skall\r\narbeta med följande uppgifter:\r\n1. Att med utgångspunkt i beslutade trafiksäkerhetsmål hos myndigheter,\r\nkommuner och andra utifrån ett helhetsperspektiv följa och analysera\r\nsådana förhållanden som väsentligt kan påverka vägtransportsystemets\r\nutformning och funktion.\r\n2. Att genom dialog med de aktörer som avses i punkt 1 verka för att\r\ndessa tillämpar ett systematiskt arbetssätt för att förhindra\r\nvägtrafikolyckor som leder till att någon dödas eller blir allvarligt skadad.\r\n\r\n3. Att samverka med andra aktörer i syfte att öka trafiksäkerheten på\r\nväg.\r\n4. Att initiera forskning och utveckling inom trafiksäkerhetsområdet\r\noch följa sådan forskning som har betydelse för inspektionens verksamhet.\r\n\r\nTrafiksäkerhetsarbetet under 2003\r\nTrafiksäkerhetsarbetet under 2003 har till stor del bedrivits inom\r\nNationell samling. Under 2003 har drygt 20 myndigheter, företag och andra\r\norganisationer engagerats.\r\nEtt arbetssätt som fått stor betydelse är OLA (Objektiva fakta, Lösningar\r\noch Avsikter). Utifrån fakta, främst från de djupstudier av samtliga\r\ndödsolyckor som Vägverket genomför, har händelsekedjor som leder till\r\nolyckor kartlagts. Berörda systemansvariga på olika nivåer identifierar\r\nsedan problem, och förslag på åtgärder tas fram. Aktörerna lämnar mot\r\ndenna bakgrund avsiktsförklaringar där åtgärder med omfattning och\r\ntidpunkt för genomförande identifieras. På nationell nivå har tre sådana\r\ntemastudier genomförts, nämligen Moped-OLA, Buss-OLA och Tung-OLA\r\n(lastbilstrafik). På regional nivå har ett femtiotal OLA-arbeten bedrivits.\r\n\r\nSom sektorsansvarig myndighet för vägtransportsystemet har Vägverket\r\narbetat med att stödja och påverka andra aktörer i vägtransportsystemet\r\nför att de inom sina ansvarsområden skall arbeta i riktning mot de\r\ntransportpolitiska målen. Av Vägverkets utgifter för sektorsuppgifter på\r\ntotalt 644 miljoner kronor under 2003 avser 201 miljoner kronor\r\ntrafiksäkerhetsarbetet, varav 52 miljoner kronor utgör bidrag tiol NTF.\r\nDessa medel används främst inom områden som anges i ovan nämnda\r\nelvapunktsprogram. För Säkrare trafik i tätort är trafiknätsanalyser,\r\nåtgärdsprogram och ekonomiska bidrag viktiga medel. En annan punkt i\r\nelvapunktsprogrammet är att trafikantens ansvar betonas. Arbetet med\r\ndenna fråga har delvis bedrivits inom nationell samling. Bland Vägverkets\r\nåtgärder tillsammans med andra aktörer kan nämnas kampanjen Don''''''''''''''''t drink\r\nand drive, en satsning för ökad bältesanvändning samt försöksverksamheten\r\nmed automatisk hastighetsövervakning. För att uppnå en Säker cykeltrafik\r\nhar Vägverket på regeringens uppdrag analyserat effekterna av obligatorisk\r\nhjälmanvändning. För att Ny teknik skall användas bättre har Vägverket\r\nbedrivit försök med variabla hastigheter och arbetat inom Euro NCAP.\r\nUppnådda resultat\r\nI nedanstående tabell redovisas utvecklingen av antalet döda i\r\nvägtrafikolyckor under perioden 1990 t.o.m. 2003. I statistiken för åren\r\n1994 t.o.m. 2002 är även dödsfall inräknade som enligt polisen kan ha\r\norsakats av sjukdom eller genom självmord. Under år 2002 beräknas antalet\r\nsådana dödsfall uppgå till 33. Statistiken för år 2003 är fortfarande\r\npreliminär. Av de trafikdödade de senaste fem åren är 75 % män. Även\r\nmed hänsyn tagen till färdsträcka löper män dubbelt så stor risk som\r\nkvinnor att omkomma i trafiken.\r\nDet ett antal faktorer som bidragit till att det totala antalet döda\r\nligger kvar på en nästan oförändrad nivå jämfört med år 1996. En bidragande\r\norsak till att antalet döda inte minskat är troligen det ökande\r\ntrafikarbetet. En annan orsak är att den faktiska hastigheten på vägarna\r\nhar blivit högre. Det finns även anledning att befara att nykterheten\r\ni trafiken blivit sämre. Samtidigt finns det ett antal faktorer som har\r\nminskat antalet döda. Vägbyggnadsåtgärder exempelvis i form av\r\nkörbaneseparering med vajer eller cirkulationsplatser har haft stor betydelse,\r\nsåväl som en ökad användning av bilbälten och en ökad förekomst av\r\nkrockkuddar och kravet på införande av vinterdäck.\r\nAntalet dödade i vägtrafikolyckor åren 1990-2003\r\nKälla: SIKA\r\nFöljande tabell visar antalet svårt skadade i vägtrafikolyckor under\r\nsamma period. Den kraftiga ökningen under år 2002 förklaras enligt\r\nVägverkets årsredovisning delvis av ändrade rapporteringsrutiner. Olyckor\r\ni vägtrafiksystemet orsakar även ett stort antal lindriga skador. År\r\n2003 uppgick dessas antal till 22 439. Antalet personer som dödades\r\neller skadades i vägtrafikolyckor uppgick således till totalt 27 632\r\nunder detta år. Definitionen av vad som är en skada i trafik varierar.\r\nFörsäkringsförbundet anger att det år 2003 uppgår till ca 60 000.\r\n\r\nAntalet allvarligt skadade i vägtrafikolyckor åren 1990-2002\r\nKälla: SIKA\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nI betänkande 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet konstaterade trafikutskottet\r\nmed oro att antalet döda och skadade i trafiken inte minskar i en takt\r\nsom är förenlig med de av riksdagen fastlagda målen. Mot denna bakgrund\r\nförutsatte utskottet att regeringen för riksdagen snarast lägger fram\r\nen samlad redovisning av vilka åtgärder som är erforderliga för att de\r\nav riksdagen fastlagda målen skall kunna uppnås.\r\nVidare delade utskottet den i flertalet motioner framförda uppfattningen\r\natt ett effektivt trafiksäkerhetsarbete innefattar åtgärder som har\r\ntill syfte att förbättra såväl trafikanternas beteende i trafiken som\r\ntrafiksystemets utformning. Utskottet såg därför positivt på den av\r\nregeringen initierade Nationell samling för trafiksäkerhet och utgick\r\nfrån att trafiksäkerhetsarbetet framöver kommer att präglas av att alla\r\naktörer tar till sig den grundsyn som ligger bakom nollvisionen och tar\r\nsin del av ansvaret. Ytterligare utgångspunkter i detta arbete måste\r\nvara att alla tillgängliga åtgärder prövas förutsättningslöst, att de\r\nmest effektiva åtgärderna och samverkansformerna väljs samt att kvinnors\r\noch mäns resmönster och värderingar värderas lika, ansåg utskottet. I\r\nsammanhanget ville utskottet särskilt peka på att forskning inom\r\ntrafiksäkerhetsområdet är en förutsättning för ett effektivt\r\ntrafiksäkerhetsarbete.\r\n\r\nVad gäller trafikanternas beteende framhöll utskottet 2003 att det behövs\r\nen betydligt större respekt för trafikreglerna, framför allt vad gäller\r\nhastigheter, bältesanvändning samt alkohol och droger. Att påverka\r\ntrafikanternas attityder och beteenden var enligt utskottets uppfattning\r\ninte bara en uppgift för statliga myndigheter och kommuner utan även\r\nför frivilligorganisationer såsom Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens\r\nFrämjande (NTF), Motormännens Riksförbund (M) och Motorförarnas\r\nHelnykterhetsförbund (MHF). I sammanhanget erinrades om den viktiga roll\r\nsom bl.a. olika fordonsorganisationer spelar för att utveckla ett\r\ntrafiksäkert samhälle. Andra aktörer och samhällssektorer som angavs kunna\r\nspela en viktig roll är skolan, näringslivet och rättsväsendet där det\r\när angeläget att samhällets värdering av trafiksäkerhetens betydelse\r\nkan komma till uttryck.\r\nPropositionen\r\nRegeringens förslag om övergripande trafiksäkerhetsmål och etappmål\r\nRegeringen föreslår att den långsiktiga inriktningen i trafiksäkerhetsarbetet\r\nenligt beslutet om nollvisionen skall ligga fast. Angående\r\ntrafiksäkerhetsarbetets inriktning de närmaste åren föreslår regeringen att\r\netappmålet för trafiksäkerhetsutvecklingen till år 2007 skall ligga fast.\r\n\r\nTrafiksäkerhetsarbetet de närmaste åren\r\nAngående trafiksäkerhetsarbetet de närmaste åren gör regeringen bedömningen\r\natt arbetet med att integrera säkerhet i trafikmiljön på vägnätet, i\r\nkvalitetssäkringen av transporter, i arbetsmiljöarbetet samt i\r\nfordonsutvecklingen bör fortsätta och intensifieras. Vidare anges att\r\ntrafikanterna bör förmås att bättre följa gällande trafikregler, framför\r\nallt när det gäller hastighetsgränser, nykterhet och användning av\r\nskyddsutrustning. En sänkning av den verkliga hastigheten på vägarna är\r\nenligt regeringens bedömning nödvändig för att etappmålet skall uppnås.\r\nInsatser för att påverka trafikanternas attityder och beteenden,\r\nutveckling av stödsystem, liksom en skärpning av övervakningen är nödvändiga\r\nför att motivera trafikanterna till bättre regelefterlevnad. Regeringen\r\navser därtill att göra en översyn av vissa frågor som har anknytning\r\ntill sanktionerna vid trafikbrottslighet.\r\nKommunernas arbete och roll\r\nEnligt regeringens bedömning är det viktigt att kommunerna fortsätter\r\nsitt framgångsrika trafiksäkerhetsarbete med ytterligare förbättringar\r\nav tätorternas trafikmiljöer. Kommunerna har ett stort ansvar för sina\r\nmedborgare även i sin egenskap av arbetsgivare och beställare av\r\ntransporter. Detta bör vara vägledande i kommunernas trafiksäkerhetsarbete.\r\n\r\nInförande av ett systematiskt arbetssätt för ökad trafiksäkerhet och\r\nförbättrad miljö\r\nDet är viktigt att utförare och beställare av transporter inför ett\r\nsystematiskt arbetssätt för att öka trafiksäkerheten och förbättra miljön.\r\nMiljö- och trafiksäkerhetskrav bör vara ett naturligt inslag i offentliga\r\nupphandlingar av transporttjänster. Fortsatta initiativ bör tas för att\r\npåskynda att statliga myndigheter och bolag inför miljö- och\r\ntrafiksäkerhetskrav vid upphandling och utförande av transporttjänster, allt\r\nenligt regeringens proposition.\r\nArbetsmiljöarbetet för ökad trafiksäkerhet\r\nVägverkets och Arbetsmiljöverkets initiativ till ett fördjupat samarbete\r\nkring arbetsrelaterade olyckor i trafiken är viktigt för att kopplingen\r\nmellan trafiksäkerheten och arbetsmiljölagstiftningen skall bli tydligare,\r\nanges det vidare.\r\nHuvudinriktning för införande av ny teknik\r\nEnligt regeringens bedömning i propositionen bör det skapas en marknad\r\nför fordonsutrustning som bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Här har\r\nden offentliga sektorn en viktig roll. Medel för att skapa en sådan\r\nmarknad är bl.a. kvalitetssäkring av transporter och konsumentinformation.\r\n\r\nInriktning av Sveriges internationella trafiksäkerhetsarbete\r\nVad gäller det internationella trafiksäkerhetsarbetet anger regeringen\r\natt Sverige, med utgångspunkt i ett inhemskt offensivt trafiksäkerhetsarbete,\r\nockså bör driva för Sverige viktiga trafiksäkerhetsfrågor internationellt.\r\nDet finns ett stort internationellt intresse för nollvisionen som\r\nexportvara i form av strategisk kunskap och trafiktekniska produkter.\r\nSvenskt trafiksäkerhetsarbete bör därför vara en viktig näringspolitisk\r\nfråga. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) bör ges i uppdrag att\r\nutarbeta en strategi för hur satsningen på nollvisionen skall kunna\r\nfrämja svensk näringslivsutveckling.\r\nMotionerna\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) pekar i motion 2004/05:T464 på att etappmålet\r\nom inte mer än 270 dödade i vägtrafiken år 2007 knappast kommer att\r\nuppnås (vilket enligt motionen även antyds i regeringens budgetproposition)\r\nsamt att det förra etappmålet om 400 döda år 2000 bevisligen inte\r\nuppnåddes. Mot denna bakgrund anser motionärerna att det är tid att\r\nomvärdera de kvantitativa målen och deras betydelse samt att ersätta dem\r\nmed ett perspektiv där det är åtgärdernas effektivitet som blir avgörande\r\nför vilka beslut som fattas (yrkande 5).\r\nLåt individen, och inte staten, ta det största ansvaret för trafiksäkerheten,\r\nargumenterar Elizabeth Nyström m.fl. (m) i motion 2003/04:T21.\r\nMotionärerna anser att regeringens trafiksäkerhetspolitik omyndigförklarar\r\nföraren då den sätter hoppet till kontrollåtgärder i stället för att\r\nskärpa kraven på att föraren framför fordonet på ett säkert sätt. Det\r\när förarens ansvar att framföra fordonet nykter, i säker hastighet och\r\nmed bälte på, och om medborgarna bryter mot detta finns det inte några\r\nkontrollåtgärder i världen som kan se till att färre skadas i trafiken,\r\nsägs det vidare. Angående trafiksäkerhetsmålen anser motionärerna att\r\nen uppföljning bör göras av huruvida dessa är möjliga att uppnå. Mot\r\nbakgrund av att nya långsiktiga planer för infrastrukturen nu upprättas\r\nför perioden 2004-2015 föreslås att ett nytt trafiksäkerhetsmål formuleras\r\nför år 2015 (yrkande 3).\r\nRunar Patriksson m.fl. (fp) kräver i motion 2004/05:T465 krafttag för\r\natt förverkliga nollvisionen. Trots att sju år har gått sedan den\r\nbeslutades är det en lång väg kvar innan målet nås. Regeringens proposition\r\nFortsatt arbete för en säker vägtrafik innehåller redogörelser för vilka\r\nutredningar som skall tillsättas men för få åtgärder för att förbättra\r\ntrafiksäkerheten (yrkande 1).\r\nSven Bergström m.fl. (c) förespråkar i motion 2004/05:T398 ett\r\nhelhetsperspektiv i trafiksäkerhetsarbetet. Ett sådant helhetsperspektiv\r\nåstadkoms enligt motionärerna genom att i nollvisionen inkludera trafikens\r\neffekter på människa och miljö eftersom antalet människor som skadas\r\neller t.o.m. dödas på grund av den miljöförstöring trafiken står för i\r\ndag är alltför stort. Begreppet trafiksäkerhet bör därför inkludera\r\ntrafikens negativa påverkan på människors hälsa och miljön. För att\r\nfullt ut nå en nollvision i trafiken krävs det alltså enligt motionärernas\r\nmening en snar omställning till ett grönt transportsystem (yrkandena 1\r\noch 22).\r\nVidare anförs att trafikanternas ansvar för trafiksäkerheten i form av\r\neget uppträdande och fordonens utrustning måste betonas. Samtidigt är\r\ndet politikernas ansvar att allt arbete inom trafikområdet genomsyras\r\nav ambitionen att höja trafiksäkerheten (yrkande 2).\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) pekar i motion 2003/04:T564 på att ambitionen\r\ni den av riksdagen antagna nollvisionen, närmare bestämt att årligen\r\nminska antalet dödade och svårt skadade på våra vägar, inte har klarats\r\nav. Motionärerna kräver därför ytterligare satsningar på trafiksäkerhetsåtgärder\r\nsamt att allt arbete inom trafikområdet skall genomsyras av ambitionen\r\natt höja trafiksäkerheten. Enligt motionärerna är det vidare angeläget\r\natt trafikantens eget ansvar dels för det egna uppträdandet, dels för\r\nfordonens utrustning betonas. Mer specifika åtgärder som utpekas är en\r\nfortsatt utbyggnad av mitträcken, en förbättrad hastighetsövervakning\r\nmed väl upplysta vägskäl och korsningar, bättre bevakning av trafiknykterheten,\r\ninförande av alkolås och flexibla hastighetsgränser där hänsyn tas\r\ntill väglaget och trafiksituationen. Det behövs också fler separata\r\ngång- och cykelvägar, en ökad användning av cykelhjälm samt brandsläckare\r\noch bälteskniv i fordonen, anförs det vidare (yrkande 45).\r\nNollvisionen betonar att alla som påverkar och deltar i vägtrafiken har\r\nett ansvar. Angående detta delade ansvar anför Anita Brodén (fp) och\r\nAnnika Qarlsson (c) i motion 2003/04:T426 att det finns en obalans\r\neftersom stora framsteg gjorts genom att utforma en säkrare trafikmiljö\r\nmedan få förbättringar skett i fråga om trafikanternas beteende. Enligt\r\nmotionärerna bör därför kraven på trafikanterna bli tydligare och\r\npåföljderna vid regelbrott mer kännbara (yrkande 1).\r\nI sammanhanget vill motionärerna även understryka betydelsen av kommunernas\r\ntrafiksäkerhetsarbete och vikten av att nollvisionsarbetet i kommunerna\r\nkontinuerligt utvärderas. Enligt motionärerna saknas i dag instrument\r\nför jämförbara utvärderingar i kommunerna, och det är därför inte möjligt\r\natt basera trafiksäkerhetsarbetet på erfarenhet av uppnådda resultat.\r\nVägverket föreslås därför få i uppdrag att ta fram sådana utvärderingsinstrument\r\ntillsammans med Kommunförbundet (yrkande 3).\r\nVidare pekar motionärerna på att etappmålet om 400 döda i trafiken år\r\n2000 inte uppfylldes och att utvecklingen sedan dess inte varit odelat\r\npositiv. Mot denna bakgrund föreslås en oberoende utvärdering av i vilken\r\nmån nollvisionen bidragit till en positiv utveckling och huruvida\r\nnollvisionen bör ändras eller revideras i ljuset av de erfarenheter som\r\ngjorts sedan nollvisionen beslutades 1997 (yrkande 4).\r\nMot bakgrund av den senaste tidens utveckling av antalet döda och\r\nallvarligt skadade, i relation till nollvisionens mål, kräver motionärerna\r\näven att ytterligare krafttag tas för nollvisionens förverkligande\r\n(yrkande 5).\r\nI motion 2003/04:T409 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) pekar man på\r\natt säkerhetsbältet är ett av de viktigaste skydden mot allvarliga\r\npersonskador vid trafikolyckor. Mot denna bakgrund betonas vikten av att\r\nkommunerna och länshuvudmännen i sin upphandling av trafik ställer krav\r\npå säkerhetsbälten i bussar (yrkande 2).\r\nLars Lilja och Sören Wibe (båda s) understryker i motion 2003/04:T514\r\natt alkohol samt underlåtenhet att använda bilbälte är två mycket\r\nbidragande orsaker till att människor omkommer i trafiken och att det\r\ndärför krävs ytterligare åtgärder för att förbättra regelefterlevnaden\r\npå dessa områden. Fler kontroller och höjda bötesbelopp pekas ut som en\r\nmöjlig väg.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTrafiksäkerhetsmålen och måluppfyllelsen\r\nUtskottet har vid ett flertal tillfällen uttryckt oro över att antalet\r\ndöda och skadade i vägtrafiken inte minskar i en takt som är förenlig\r\nmed de av riksdagen beslutade trafiksäkerhetsmålen.\r\nUtskottet tvingas nu konstatera att antalet döda i vägtrafiken fortfarande\r\nligger långt över 270, den i etappmålet angivna nivån, samtidigt som år\r\n2007, den tidpunkt då etappmålet skall vara uppfyllt, rycker allt närmare.\r\nInte heller antalet skadade i trafiken minskar i en takt som är förenlig\r\nmed etappmålet. Utskottet tvingas även konstatera att viktiga aktörer\r\ninom området gör bedömningen att etappmålet inte kommer att uppfyllas.\r\nDiskussionen kring trafiksäkerhetsmålen måste enligt utskottets mening\r\nföras mot denna bakgrund.\r\nDe av regeringen föreslagna målen för trafiksäkerhetsarbetet innebär\r\ninga förändringar jämfört med dagens mål, vilka vid ett antal tillfällen,\r\nsenast under våren 2003, bekräftats av riksdagen. Utskottet angav vid\r\ndetta tillfälle som sin mening att det är angeläget med ett långsiktigt\r\nmål att sträva mot, ett mål som anger inriktningen på trafiksäkerhetsarbetet.\r\nDet är även, menade utskottet, viktigt med ett mål som tydligt anger\r\nvad som skall uppnås vid en bestämd tidpunkt, ett etappmål. Utskottet\r\nansåg således att målen skulle ligga fast.\r\nSom framgått ovan har dock utvecklingen av antalet döda och skadade,\r\ntrots omfattande insatser, inte varit i linje med dessa mål. Utvecklingen\r\nkan delvis förklaras av förändringar som är beroende av samhällsutvecklingen\r\ni stort, vilka inte förutsågs vid beslutet. Bland annat har trafiktillväxten,\r\nfrämst för tunga fordon, varit högre än förväntat. Även alkoholkonsumtionen\r\nhar ökat. Dessa yttre förutsättningar försvårar naturligtvis\r\ntrafiksäkerhetsarbetet.\r\nUtskottet är dock i dagsläget inte berett att ta några initiativ till\r\nförändringar av trafiksäkerhetsmålen utifrån de delvis förändrade\r\nförutsättningarna. Den ogynnsamma utvecklingen måste i stället föranleda\r\nytterligare krafttag för att uppnå målen, vilket utskottet återkommer\r\ntill i nedanstående avsnitt.\r\nInriktningen av trafiksäkerhetsarbetet\r\nMot bakgrund av att antalet döda och skadade i vägtrafiken under senare\r\når inte minskat i en takt som är förenlig med de av riksdagen beslutade\r\ntrafiksäkerhetsmålen har utskottet förutsatt att regeringen för riksdagen\r\nsnarast lägger fram en samlad redovisning av vilka åtgärder som är\r\nerforderliga för att de av riksdagen fastlagda målen skall kunna uppnås.\r\nUtskottet har redovisat sin inställning i ett antal frågor samt förutsatt\r\natt regeringen överväger ett antal under flera riksmöten motionsledes\r\nväckta förslag. I föreliggande proposition har regeringen återkommit\r\ntill riksdagen med sin bedömning i dessa frågor.\r\nUtskottet instämmer i regeringens bedömning att det krävs mycket stora\r\nansträngningar av samtliga aktörer inom vägtrafikområdet för att etappmålet\r\når 2007 skall uppnås. Enligt utskottets tidigare redovisade ställningstagande\r\nmåste alla tillgängliga åtgärder prövas förutsättningslöst och de mest\r\neffektiva åtgärderna och samverkansformerna väljas i detta arbete.\r\nKvinnors och mäns resmönster och värderingar måste värderas lika. I detta\r\nsammanhang vill utskottet särskilt peka på att forskning inom\r\ntrafiksäkerhetsområdet är en förutsättning för ett effektivt\r\ntrafiksäkerhetsarbete.\r\nHänsyn måste även tas till övriga transportpolitiska delmål. Utskottet\r\nkonstaterar med tillfredsställelse att den av regeringen förordade\r\ninriktningen i huvudsak överensstämmer med utskottets tidigare\r\nställningstaganden i dessa frågor.\r\nAngående trafiksäkerhetsarbetet under de närmaste åren delar utskottet\r\nregeringens uppfattning att arbetet med att integrera säkerhet i\r\ntrafikmiljön på vägnätet, i kvalitetssäkringen av transporter, i\r\narbetsmiljöarbetet samt i fordonsutvecklingen bör fortsätta och intensifieras.\r\nSamtidigt måste trafikanterna förmås att bättre följa gällande\r\ntrafikregler, framför allt när det gäller hastighetsgränser, nykterhet och\r\nanvändning av skyddsutrustning. En sänkning av den verkliga hastigheten\r\npå vägarna är nödvändig för att etappmålet skall uppnås. Insatser för\r\natt påverka trafikanternas attityder och beteenden, utveckling av\r\nstödsystem, liksom en skärpning av övervakningen är nödvändiga för att\r\nmotivera trafikanterna till bättre regelefterlevnad. Regeringen avser\r\ndärtill att göra en översyn av vissa frågor som har anknytning till\r\nsanktionerna vid trafikbrottslighet. Att påverka trafikanternas attityder\r\noch beteenden är enligt utskottets uppfattning inte bara en uppgift för\r\nstatliga myndigheter och kommuner utan även för frivilligorganisationer\r\nsåsom Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF),\r\nMotormännens Riksförbund (M) och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF).\r\nÄven olika fordonsorganisationer spelar en viktig roll för att utveckla\r\nett trafiksäkert samhälle. Andra aktörer och samhällssektorer som spelar\r\nen viktig roll är skolan, näringslivet och rättsväsendet där det är\r\nangeläget att samhällets värdering av trafiksäkerhetens betydelse kan\r\nkomma till uttryck.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen även att det är av största vikt\r\natt kommunerna fortsätter sitt framgångsrika trafiksäkerhetsarbete med\r\nytterligare förbättringar av tätorternas trafikmiljöer. Kommunerna har\r\nett stort ansvar för sina medborgare och även i sin egenskap av\r\narbetsgivare och beställare av transporter. Detta bör vara vägledande i\r\nkommunernas trafiksäkerhetsarbete.\r\nUtskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att det är viktigt\r\natt utförare och beställare av transporter inför ett systematiskt\r\narbetssätt för att öka trafiksäkerheten och förbättra miljön. Miljö- och\r\ntrafiksäkerhetskrav bör vara ett naturligt inslag i offentliga upphandlingar\r\nav transporttjänster. Fortsatta initiativ bör tas för att påskynda att\r\nstatliga myndigheter och bolag inför miljö- och trafiksäkerhetskrav vid\r\nupphandling och utförande av transporttjänster.\r\nUtskottet välkomnar även Vägverkets och Arbetsmiljöverkets i propositionen\r\nbeskrivna initiativ till ett fördjupat samarbete kring arbetsrelaterade\r\nolyckor i trafiken. Det är viktigt för att kopplingen mellan trafiksäkerheten\r\noch arbetsmiljölagstiftningen skall bli tydligare.\r\nEnligt utskottet är det även viktigt att det skapas en marknad för\r\nfordonsutrustning som bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Här har den\r\noffentliga sektorn en viktig roll. Medel för att skapa en sådan marknad\r\när bl.a. kvalitetssäkring av transporter och konsumentinformation. Även\r\ni denna fråga delar utskottet således regeringens bedömning.\r\nI sammanhanget vill utskottet även uppmärksamma vikten av det\r\ntrafiksäkerhetsarbete som bedrivs på en internationell nivå och inom Europeiska\r\ngemenskapen. Utskottet har uppmärksammat vikten av internationellt\r\nerfarenhetsutbyte och samarbete i trafiksäkerhetsarbetet såväl vid\r\nutlandsbesök som vid en av utskottet anordnad trafiksäkerhetskonferens\r\nför parlamentsledamöter från samtliga EU-länder (EU 25) samt från\r\nEuropaparlamentet den 10 och 11 maj 2004. Enligt utskottets mening bör\r\nSverige, med utgångspunkt i ett inhemskt offensivt trafiksäkerhetsarbete,\r\nockså driva för Sverige viktiga trafiksäkerhetsfrågor internationellt.\r\nDet finns ett stort internationellt intresse för nollvisionen som\r\nexportvara i form av strategisk kunskap och trafiktekniska produkter.\r\nSvenskt trafiksäkerhetsarbete bör därför vara en viktig näringspolitisk\r\nfråga. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) bör enligt regeringens\r\nbedömning ges i uppdrag att utarbeta en strategi för hur satsningen på\r\nnollvisionen skall kunna främja svensk näringslivsutveckling.\r\nSlutligen vill utskottet uppmärksamma frågan om trötthet som olycksorsak.\r\nEnligt utskottets mening synes denna fråga inte ha getts tillräcklig\r\nuppmärksamhet i trafiksäkerhetsarbetet. Enligt ny forskning är trötthet\r\norsaken till uppemot 30 % av alla olyckor i trafiken. Det handlar främst\r\nom singelolyckor och förklaras av att förare underskattar faran i att\r\nköra i ett trött tillstånd samtidigt som de överskattar sin förmåga att\r\nhantera situationen. Utskottet ser det som angeläget att detta problem\r\nges högre prioritet i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet och att\r\nlämpliga åtgärder övervägs. Det kan handla om informationsåtgärder,\r\nutbildning, utveckling av tekniska hjälpmedel, ökad forskning eller\r\nfysiska åtgärder i väginfrastrukturen.\r\nSammanfattning av utskottets ställningstagande\r\nSammanfattningsvis konstaterar utskottet med stor oro att antalet döda\r\noch skadade i vägtrafiken inte minskar i en takt som är förenlig med de\r\nav riksdagen beslutade trafiksäkerhetsmålen.\r\nUtskottet är dock i dagsläget inte berett att ta några initiativ till\r\nförändringar av trafiksäkerhetsmålen utifrån de delvis förändrade\r\nförutsättningarna. Den ogynnsamma utvecklingen måste i stället föranleda\r\nytterligare krafttag för att uppnå målen. Regeringens förslag om\r\ninriktningen av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet tillstyrks följaktligen.\r\n\r\nDet krävs därför mycket stora ansträngningar av samtliga aktörer inom\r\nvägtrafikområdet för att etappmålet år 2007 skall uppnås. Angående\r\ntrafiksäkerhetsarbetet under de närmaste åren anser utskottet bl.a. att\r\narbetet med att integrera säkerhet i trafikmiljön på vägnätet, i\r\nkvalitetssäkringen av transporter, i arbetsmiljöarbetet samt i\r\nfordonsutvecklingen\r\nbör fortsätta och intensifieras samtidigt som trafikanterna måste förmås\r\natt bättre följa gällande trafikregler, framför allt när det gäller\r\nhastighetsgränser, nykterhet och användning av skyddsutrustning.\r\nVad utskottet nu har anfört innebär att syftet med flertalet av de nu\r\nbehandlade motionerna till väsentlig del blir tillgodosett. Någon åtgärd\r\nfrån riksdagens sida är därför nu inte erforderlig. Motionsyrkandena\r\navstyrks därför.\r\nAlkohol och droger i trafiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottet måste alkohol och droger i trafiken motverkas kraftfullt\r\npå alla sätt. I detta arbete är det viktigt att samtliga berörda aktörer\r\nbidrar och alla möjliga åtgärder övervägs och vägs mot varandra. Utskottet\r\nvälkomnar mot denna bakgrund de i propositionen aviserade åtgärderna\r\nsamt konstaterar att viktiga utredningar är under genomförande.\r\nUtskottet förutsätter att regeringens beredning av dessa utredningar\r\nsker skyndsamt samt att trafiksäkerhetsaspekterna väger tungt i regeringens\r\nbedömning av desamma. Då det inte finns några väsentliga motsättningar\r\nmellan det av regeringen aviserade arbetet inom området och den grundsyn\r\nsom kommer till uttryck i motionerna kan syftet med flertalet motioner\r\nanses tillgodosett. De avstyrks därmed.\r\nJämför reservationerna 2 (fp, kd, c) och 3 (m).\r\nBakgrund\r\nRegelverket\r\nStraffet för rattfylleri har förändrats successivt från 1920-talet fram\r\ntill den nuvarande lagstiftningen, som trädde i kraft under första delen\r\nav 1990-talet. Den första lagstiftningen, som innehöll ansvarsbestämmelser\r\nbaserade på promillegränser, kom år 1941. Gränsvärdena för det som i\r\ndag avser det vanliga respektive det grova brottet bestämdes då till 0,\r\n8 respektive 1,5 %. Efter ytterligare tio år kom dagens lag om straff\r\nför vissa trafikbrott att gälla. Under första delen av 1990-talet gjordes\r\ntvå omfattande reformer av rattfyllerilagstiftningen. Lagstiftningen\r\navseende vissa trafikbrott, som trädde i kraft den 1 juli 1990, innebar\r\ngenerellt sett tre förändringar vad gäller rattfylleribrottet. För det\r\nförsta ändrades det som tidigare benämndes rattonykterhet och rattfylleri\r\ntill att i stället bli ett gradindelat brott - rattfylleri och grovt\r\nrattfylleri. För det andra sänktes den nedre straffbarhetsgränsen från\r\n0,5 till 0,2 %. För det tredje ändrades bedömningen av brottets\r\nsvårighetsgrad samt påföljdsvalet vid rattfylleri. I stället för att enbart\r\nse till promillenivån skulle domstolen, precis som vid andra gradindelade\r\nbrott, göra en samlad bedömning av omständigheterna. Den andra ändringen\r\nav trafiknykterhetslagstiftningen ägde rum den 1 februari 1994. Gränsvärdet\r\nför grovt rattfylleri sänktes från 1,5 till 1,0 % och maximistraffet\r\nför grovt rattfylleri höjdes från ett till två års fängelse. Det uttalades\r\nockså att fängelsestraffet skulle betraktas som normalpåföljd vid grovt\r\nrattfylleri. Paragraferna 4 och 4 a i lagen (1951:649) om straff för\r\nvissa trafikbrott reglerar i dag trafiknykterhetsbrotten. Den 1 juli\r\n1999 infördes också en särskild angivelse under 4 § avseende förbud mot\r\nrattfylleri under påverkan av narkotika. Straffet för rattfylleri är i\r\ndagsläget böter eller fängelse i högst sex månader. Anses brottet vara\r\ngrovt skall gärningsmannen dömas till fängelse i högst två år.\r\nUtvecklingen\r\nUnder 2003 anmäldes 20 726 (19 583) rattfylleribrott, varav 5 429 (4\r\n659) drograttfylleribrott. Totalt innebär detta en ökning med 6 % jämfört\r\nmed föregående år. Av de misstänkta för rattfylleri eller grovt rattfylleri\r\når 2002 var andelen kvinnor 9 %. Från att stadigt ha minskat under nästan\r\nhela 1990-talet ökade den anmälda rattfylleribrottsligheten under åren\r\n1999-2003. Troliga orsaker till detta är tillkomsten av lagstiftningen\r\nför drograttfylleri och polisens ökade tillämpning av riktade kontroller.\r\nHela ökningen kan emellertid inte förklaras av detta; en faktisk ökning\r\nav rattfylleribrottsligheten är sannolik, allt enligt Brottsförebyggande\r\nrådet. En förklaring som förs fram till det senare är att det finns ett\r\nsamband mellan ökad alkoholkonsumtion och antalet rattfylleribrott, och\r\nom man ser till alkoholkonsumtionen så har den ökat markant under senare\r\når. År 2001 var den totala alkoholkonsumtionen 9,1 liter per person\r\növer 15 år och under år 2003 ökade den till 10,3 liter.\r\nEnligt Vägverket ger antalet anmälda brott dock inte nödvändigtvis en\r\nbra bild av utvecklingen, eftersom dessa siffror är avhängig polisens\r\naktiviteter. Ett annat mått är antalet bilresor där föraren är\r\nalkoholpåverkad. Enligt Vägverket sker uppskattningsvis 14 000 sådana bilresor\r\nper dag. Enligt en studie av dödsolyckor i södra Sverige var 25 % av\r\nolyckorna alkohol- eller drogrelaterade.\r\nAlkolås\r\nFör att förhindra körning under alkoholpåverkan har ett tekniskt hjälpmedel\r\nutvecklats: alkolås. Denna anordning monterades ursprungligen i fordon\r\ntillhörande personer som dömts för rattfylleri, men används numera även\r\ni kvalitetssäkringen av olika transporter.\r\nI Sverige har en försöksverksamhet med alkolås och villkorlig\r\nkörkortsåterkallelse pågått sedan 1999, till en början i tre län och sedan\r\n2003 i hela landet. Försöksverksamheten skall pågå t.o.m. den 31 januari\r\n2009. Försöksverksamheten innebär att den vars körkort skall återkallas\r\npå grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri kan få körkortet\r\nvillkorligt återkallat, vilket innebär att personen får rätt att köra på\r\nvillkor att alkolåset används. Preliminära utvärderingar av denna\r\nverksamhet visar på positiva resultat. Bland dem som deltagit har återfallen\r\ni rattfylleri minskat under villkorstiden. En kvarstående rehabiliterande\r\neffekt har även kunnat iakttas efter villkorstidens utgång. Vidare har\r\npolisen rapporterat färre trafikolyckor för deltagarna än för jämförbara\r\ngrupper, och behovet av sjukhusvård och sjukskrivning har minskat\r\npåtagligt. Eftersom endast 11 % av dem vars körkort skall återkallas på\r\ngrund av grovt rattfylleri under den utvärderade perioden har valt att\r\ndelta i försöksverksamheten med alkolås, delvis på grund av att kostnaderna\r\nför att delta är relativt höga, är det för tidigt att förutse effekterna\r\nav att försöket utvidgats till hela landet och ytterligare förarbehörigheter.\r\n\r\nSkellefteåmodellen\r\nPå flera orter har samarbetsprojekt mellan Vägverket, polisen, Svenska\r\nKommunförbundet, kriminalvården, landstinget och länsstyrelsen genomförts\r\ni syfte att skapa nya snabba rutiner för att erbjuda förare som är\r\npåverkade av alkohol eller andra droger ett samtal med beroendevården\r\ninom 24 timmar efter körningen. Skellefteå var först med att pröva detta\r\n(den s.k. Skellefteåmodellen) och nu finns det liknande projekt på flera\r\norter. I ett sådant projekt i Stockholm har över hälften av de misstänkta\r\nrattfyllerister som polisen stoppat tackat ja till erbjudandet att bli\r\nuppringda av beroendevården, vilket har tolkats som att den som kört\r\npåverkad i många fall är benägen att ta emot hjälp för sitt missbruk om\r\nerbjudandet kommer direkt efter händelsen.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nI betänkande 2002/03:TU4 konstaterade utskottet med oro att antalet\r\nbilresor där föraren är alkoholpåverkad enligt Vägverket uppgår till\r\nuppskattningsvis 14 000 per dag samt att antalet personskadeolyckor där\r\nalkohol eller droger anges som olycksorsaken ökar.\r\nEnligt utskottets mening borde i den samlade redovisning av\r\ntrafiksäkerhetsåtgärder som regeringen aviserat till våren 2004 ingå åtgärder\r\nför att kraftigt minska antalet alkohol- och drogrelaterade olyckor.\r\nAngående alkolås ansåg utskottet att de positiva resultat som redovisats\r\nav den begränsade försöksverksamheten har stärkt utskottets uppfattning\r\natt alkolås är ett effektivt verktyg för att minska rattfylleriet i\r\ntrafiken och därmed uppnå en förbättrad trafiksäkerhet. Enligt utskottets\r\nmening föranledde de entydigt positiva erfarenheterna av försöksverksamheten\r\natt det fortsatta arbetet bör inriktas på att införa en permanent\r\nlagstiftning om alkolås.\r\nAngående generella krav på alkolås vid offentliga upphandlingar var\r\nutskottet av den meningen att detta kan vara ett effektivt sätt att\r\nutnyttja de fördelar tekniken innebär.\r\nVad gäller obligatoriskt alkolås i nya fordon, i yrkestrafiken, efter\r\ndet att ett körkort återfåtts efter körkortsåterkallelse i samband med\r\nrattonykterhetsbrott eller vid övningskörning och körkortsexamination\r\nförutsatte utskottet att regeringen i ovan nämnda redovisning av\r\ntrafiksäkerhetsarbetet återkommer till riksdagen med sin bedömning även i\r\ndessa frågor.\r\nAngående den tekniska utformningen av alkolås och huruvida denna kan\r\nvara diskriminerande i de fall de ställer höga krav på förarens\r\nlungkapacitet uttalade utskottet som sin mening att det är en nödvändig\r\nförutsättning att systemet med alkolås utformas så att personer med\r\nskilda förutsättningar ges likvärdiga möjligheter att utnyttja den nya\r\ntekniken.\r\nPropositionen\r\nAlkolås\r\nEnligt regeringens proposition bör en särskild utredare tillsättas med\r\nuppdrag att utreda möjligheterna att senast år 2012 införa krav på\r\nalkolås (dvs. tekniska system som förhindrar rattfylleri) i alla nya\r\nbilar i Sverige. Utredaren bör även utreda vilka steg som kan tas för\r\natt öka användningen av och acceptansen för alkolås innan ett sådant\r\nkrav införs. De frågor som bör utredas är bl.a. hur försöken med villkorlig\r\nkörkortsåterkallelse skulle kunna utökas, möjligheterna att i ett\r\ntidigare skede införa krav på alkolås för vissa fordonskategorier och\r\nmöjligheterna att använda alkolås som ett komplement till rehabiliteringen\r\nav personer med alkoholrelaterade problem.\r\nMotionerna\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) kräver i motion 2003/04:T21 ytterligare\r\nåtgärder för att motverka alkohol i trafiken. För det första bör det\r\nfinnas fler poliser på vägarna, för det andra är det tid att se över\r\noch skärpa lagstiftningen vad gäller brott som begås av alkohol- och\r\nnarkotikapåverkade förare, så att straffen för trafikonykterhet står i\r\növerensstämmelse med allvaret i gärningen (yrkande 6). Man bör även\r\növerväga att straffbelägga s.k. eftersupning (yrkande 7). Vad gäller\r\nlagstiftning om obligatoriska alkolås anser motionärerna att en sådan\r\ninte är önskvärd. De klara fördelarna med alkolås kan bättre realiseras\r\ngenom att fordonsindustrin ges möjlighet att på frivillig väg utveckla\r\nnya tekniska lösningar samt genom att försäkringsbolagen anpassar sina\r\npremier så att installation av alkolås uppmuntras. Vidare anser\r\nmotionärerna att frivillig installation av alkolås i kollektiv- och yrkestrafik\r\nkan fungera som en konkurrensfördel för företag (yrkande 8). Motionsförslag\r\nmed liknande innebörd framförs i motion 2003/04:T454 yrkande 3 av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m).\r\nRolf Gunnarsson (m) uppmärksammar i motion 2003/04:T204 de olyckor med\r\ndödlig utgång som orsakas av berusade förare och kräver att alkolås\r\ninförs för alla som påträffas körande bil berusade.\r\nDen ökade alkoholkonsumtionen i samhället är ett stort problem, vilket\r\nmedför att riskerna för trafiknykterhetsbrott ökar, anför Bertil Kjellberg\r\noch Ulf Sjösten (båda m) i motion 2003/04:T223. Enligt motionärerna\r\nräcker inte polisens resurser för en effektiv polisövervakning. Därför\r\nkrävs det initiativ för att införa obligatoriska alkolås fr.o.m. 2006.\r\nFordonsägarna kan kompenseras genom lägre fordonsskatt och lägre\r\nförsäkringspremier.\r\nAlkoholen orsakar alltfler olyckor. Det är därför viktigt att man snarast\r\ninför en lag där motorfordon generellt kan förses med alkolås, vilket\r\ngör det omöjligt för alkoholpåverkade personer att starta bilen. Allt\r\nenligt motion 2003/04:T239 av Carl-Axel Johansson (m).\r\nRunar Patriksson m.fl. (fp) anger i motion 2004/05:T465 som sin mening\r\natt trafiken måste vara en alkoholfri zon. För att uppnå detta krävs\r\nett antal åtgärder: trafikpolisens insatser ute i trafiken måste ökas,\r\nen skärpt lagstiftning eller skärpt tillämpning av lagstiftningen måste\r\növervägas, eftersupning måste förbjudas, de som döms för rattfylleribrott\r\nmåste komma i kontakt med påverkansprogram, kvalificerad rehabilitering\r\nskall sättas in vid rattfylleribrott begångna av personer med alkoholproblem,\r\ndet skall finnas en möjlighet att beslagta fordon som använts vid\r\nrattfylleribrott, skolan måste ges resurser att skapa normer om absolut\r\ntrafiknykterhet (yrkandena 8 och 15).\r\nI frågan om alkolås förordar motionärerna installation av alkolås på\r\nhela fordonsflottan, med förtur för fordon som används vid personbefordran\r\neller för transport av farligt gods (yrkande 16). Bestämmelserna om\r\nåterkallelse av körkort bör skärpas, så att den som får sitt körkort\r\nåterkallat på grund av rattfylleri bara kan återfå körkortet under\r\nförutsättning att alkolås används (yrkande 17).\r\nEnligt motionärernas mening behövs det även åtgärder för att förebygga\r\nrattfylleri, där man i ett preventivt syfte hindrar personer med\r\nalkoholproblem att använda bilen (yrkande 18).\r\nAntalet trafikolyckor där alkoholförtäring finns med i bilden tenderar\r\natt öka, anför Lennart Kollmats (fp) i motion 2003/04:T286. Motionären\r\nfinner det mot denna bakgrund rimligt att alla nya bilar från början\r\nförses med alkolås samt att Sveriges arbete med denna fråga på EU-nivå\r\nfortsätter. Påföljderna för rattfylleribrott måste verka brottsförebyggande,\r\nutgöra en tydlig reaktion på brottet samt tillgodose eventuella vårdbehov,\r\nanförs det vidare. Detta åstadkoms enligt motionären genom att var och\r\nen som döms för rattonykterhetsbrott under en lång tid måste använda\r\nalkolås vid framförande av fordon som kräver körkort (yrkande 3).\r\nEtt sätt att minska rattfylleriet och öka säkerheten är att införa\r\nalkolås, anger Christer Winbäck (fp) i motion 2003/04:T478. Genom att\r\nställa krav på att de fordon som köps in och leasas till den offentliga\r\nsektorns transporter utrustas med alkolås kan man öka volymerna och\r\ndärmed sänka priserna. Den offentliga sektorn bör således gå före och\r\nvisa att man tar sitt ansvar för att minska rattfylleriet (yrkande 1).\r\nVidare yrkas att de som dömts för rattfylleri, som en del av domen,\r\nbör få ett förbehåll i körkortet som anger att de endast får använda\r\nbilar med alkolås under ett antal år från domen (yrkande 2).\r\nI motion 2004/05:T377 av Johan Pehrson (fp) föreslås att bestämmelserna\r\nom återkallande av körkort skärps, så att den som dömts till rattfylleribrott\r\nkan få tillbaka körkortet endast under villkor att alkolås används\r\n(yrkande 1) samt att verksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse\r\nutvidgas så att personer med återkallat körkort på grund av alkoholberoende\r\neller opålitlighet i nykterhetshänseende kan ingå, vilket enligt motionären\r\nskulle leda till en större benägenhet hos läkarna att anmäla patienter\r\ntill länsstyrelsen eftersom de visste att patienten fick hjälp mot sitt\r\nberoende och tvingades använda alkolås (yrkande 3).\r\nTrafiknykterhetsarbetet försvåras av att rattfylleri är nära kopplat\r\ntill alkoholproblem. Det krävs därför mer genomgripande och hårdare\r\nåtgärder mot dem som ertappas rattfulla, men också omfattande förebyggande\r\ninsatser, argumenterar Johnny Gylling m.fl. (kd) i motion 2003/04:T23.\r\nEn sådan åtgärd är att regeringen verkar inom EU för en gemensam\r\ntidsplan för installation av alkolås i alla bilar (yrkande 1). Ytterligare\r\nen föreslagen åtgärd är att låta utreda möjligheten att ställa krav på\r\nalkolås i alla nya bilar senast 2010 och inte 2012, som regeringen\r\nförordar i propositionen (yrkande 2).\r\nMikael Oscarsson m.fl. (kd) framhåller i motion 2003/04:T442 de positiva\r\nerfarenheterna av försöksverksamheten med alkolås. Enligt motionärerna\r\när det viktigt att - som ett steg på vägen mot alkolås i alla nya bilar\r\n- permanenta alkolåsprogrammet, inte minst för att sända signaler till\r\nfordonsindustrin, försäkringsbranschen, transportföretag och trafikanter\r\natt detta är något mer än ett tillfälligt experiment (yrkande 2). Vidare\r\nföreslår motionärerna ett obligatoriskt villkor för körkortshavare som\r\nåterfår körkortet efter rattfylleribrott att under en övergångsperiod\r\ninte köra andra körkortspliktiga fordon än sådana som är utrustade med\r\nalkolås (yrkande 3).\r\nSom ett komplement till tekniska lösningar behövs även andra åtgärder\r\nför att motarbeta nya och återfallande rattfyllerister, sägs det vidare.\r\nMotionärerna föreslår därför att det utreds huruvida det med dagens\r\nlagstiftning är möjligt att ålägga rattfylleridömda att delta i behandling\r\ninnehållande konfrontation med trafikoffer, eftersom denna metod, kallad\r\nVictim Impact Panel (VIP), visat sig ge mycket goda resultat i USA där\r\nden använts i tio år (yrkande 5).\r\nI motion 2004/05:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anges att tunga\r\nlastbilar är mer inblandade i dödsolyckor än vad deras andel av trafikarbetet\r\nmotiverar och att rattfylleri tyvärr förekommer även bland yrkesförare.\r\nInom näringen pågår ett frivilligt arbete med trafiksäkerhetsfrågor,\r\nvilket är positivt, men regeringen borde intensifiera sitt arbete med\r\nlagstiftning så att vi inom ett par år kan få se alkolås i all yrkestrafik,\r\nanges det (yrkande 3). Ett identiskt förslag återfinns i yrkande 3,\r\nmotion 2003/04:T468 av Johnny Gylling m.fl. (kd).\r\nGunilla Tjernberg (kd) hänvisar i motion 2004/05:T224 till en studie\r\nsom visat att fyra av tio cyklister som ådrog sig skador var berusade\r\nvid olyckstillfället samt att hela 80 % av cyklisterna vid de cykelolyckor\r\nsom skedde kvälls- och nattetid var onyktra. Motionären anser mot denna\r\nbakgrund att man bör kunna kräva att samma regler, med en alkoholgräns\r\npå 0,2 %, skall gälla för alla trafikanter, oavsett om det är en\r\nmotoriserad eller omotoriserad tvåhjuling.\r\nI motion 2004/05:So602 av Ragnwi Marcelind (kd) krävs åtgärder för att\r\nförhindra det alltmer ökande alkoholbruket. En sådan åtgärd är att\r\nutrusta fordon med alkolås (yrkande 4).\r\nAlkolås är ett utmärkt vapen för att minska eller t.o.m. få bort\r\nförekomsten av alkohol i trafiken, anger Maud Olofsson m.fl. (c) i motion\r\n2003/04:T564. Exempel på områden där vi redan i dag kan vidta åtgärder\r\när vid transport av farligt gods och skolskjutsar. Att införa alkolås\r\nvid transport av farligt gods kan ske genom direktiv till Räddningsverket.\r\nFör att införa alkolås i skolskjutsar krävs ett samarbete med\r\nKommunförbundet, som i sin tur kan rekommendera sina medlemmar att kräva\r\ndetta vid nästa skolskjutsupphandling. Ett andra steg är att införa\r\nalkolås i all yrkestrafik och ett tredje steg är alkolås i alla\r\nnytillverkade bilar. I framtiden bör alla fordon, nya som gamla, ha alkolås\r\n(yrkande 47).\r\nSven Bergström m.fl. (c) anser att regeringens ambition att senast år\r\n2012 införa krav på alkolås i alla nya bilar i Sverige är överdrivet\r\nförsiktig. Med tanke på alla de olyckor som hinner ske under tiden fram\r\ntill 2012 finns det all anledning att skynda med sikte på senast 2010,\r\nallt enligt motion 2004/05:T398 (yrkande 17).\r\nDet görs alltför lite för att komma åt problemen med alkohol i trafiken,\r\nenligt Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (båda c) i motion\r\n2004/05:T238. Därför föreslås att alkolås skall krävas i skolskjutsar och\r\ni bilar som transporterar farligt gods (yrkande 1) samt att alla nya\r\nbilar skall utrustas med alkolås (yrkande 2). De framförda förslagen är\r\nidentiska med två förslag (yrkandena 1 och 2) i motion 2003/04:T364 av\r\nBirgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (båda c).\r\nEnligt vad som anförs i motion 2004/05:T208 av Sofia Larsen och Claes\r\nVästerteg (båda c) kostar alkoholrelaterade olyckor samhället minst 3\r\nmiljarder kronor årligen, vilket är mer än vad det skulle kosta att\r\ninstallera alkolås i alla fordon. Enligt motionärerna bör därför åtgärder\r\nom alkolås vid transport av farligt gods och skolskjutsar vidtas. På\r\nsikt bör all yrkestrafik och alla nya fordon ha alkolås. Sverige bör\r\nockså driva frågan inom EU (yrkande 1).\r\nYtterligare en åtgärd för att minska skadorna i trafiken är att polisen\r\nges större möjligheter att behålla bilnycklarna och förhindra en\r\nrattfyllerist att köra vidare efter upptäckt, inte minst eftersom det tyvärr\r\nhar visat sig vanligt att rattfyllerister tar sin bil och kör hem innan\r\nde nyktrat till. Sedan föraren har blåst och gått igenom pappersexercis\r\npå stationen är det mer eller mindre fritt fram för personen att köra\r\nhem igen (yrkande 2).\r\nAnnika Qarlsson och Margareta Andersson (båda c) talar i motion\r\n2004/05:T399 om den ökade alkoholkonsumtionen och sambandet mellan\r\nalkoholkonsumtion och rattonykterhet. En viktig åtgärd är att göra det\r\nomöjligt för alkoholpåverkade förare att köra. Därför bör alla bilar i\r\nyrkestrafik förses med alkolås senast 2006 (yrkande 3) och alla nya\r\nbilar från 2008 (yrkande 4).\r\nTomas Eneroth (s) pekar i motion 2003/04:T20 på de positiva resultat\r\nsom uppnåtts genom att utrusta fordon med alkolås. Motionären menar att\r\nalkolås bör bli obligatoriskt i hela fordonsflottan tidigare än vad\r\nregeringen angett i propositionen.\r\nI motion 2003/04:T302 av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (båda s)\r\nefterlyses forskning om alkolåsets utformning, bl.a. i syfte att bättre\r\nanpassa detta till kvinnor och att minska det distraktionsmoment som\r\nkan uppkomma vid användandet.\r\nAlkolås är ett verktyg för att komma till rätta med de problem som\r\nberusade bilförare orsakar, anförs det i motion 2003/04:T308 av Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt och Agneta Lundberg (båda s). Dagens försöksverksamhet\r\nmed alkolås måste därför ersättas med en permanent lagstiftning samtidigt\r\nsom regeringen aktivt måste driva frågan i olika internationella sammanhang,\r\nsägs det vidare.\r\nI motion 2003/04:T332 av Carina Hägg (s) anges att alkolås kan användas\r\nsom en del i en behandling för alkoholmissbruk, som alternativ till\r\nannan utdömd påföljd och som förebyggande åtgärd för ökad trafiksäkerhet.\r\nDet är enligt motionären rimligt att alkolås installeras i alla bilar\r\nsenast år 2015, liksom att skolskjutsar installerar alkolås tidigare\r\noch att förhållandet för veteranbilar särregleras.\r\nAtt nästan en fjärdedel av de förare som omkommer i trafiken har alkohol\r\ni blodet uppmärksammas i motion 2004/05:T340 av Ann-Marie Fagerström\r\noch Carina Adolfsson Elgestam (båda s) som föreslår att alkolås blir\r\nobligatoriskt i samtliga nyregistrerade bilar samt för bilar i yrkestrafik.\r\nEtt identiskt förslag framförs i motion 2003/04:T382 av Ann-Marie\r\nFagerström och Carina Adolfsson Elgestam (båda s).\r\nMot bakgrund av att 750 människor fått sätta livet till i Sverige på\r\ngrund av rattfylleristers framfart de senaste fem åren kräver Birgitta\r\nAhlqvist och Birgitta Gidblom (båda s) i motion 2004/05:T372 radikalt\r\nökade insatser mot rattfylleriet genom kontroller på vägarna. Regeringen\r\nbör också arbeta för att alkolås skall ingå som standard i alla nya\r\nbilar. Därför måste frågan aktualiseras också i olika internationella\r\nsammanhang, allt enligt motionen. Identiska förslag framförs i motion\r\n2003/04:T527 av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (båda s).\r\nInger Segelström m.fl. (s) påminner i motion 2003/04:T554 om att stora\r\nsummor har använts till förbättring av vägstandard och vägtrafiksäkerhetshöjande\r\nåtgärder. Enligt motionärerna är det nu dags för personliga insatser\r\nför dem som behöver, men också av alla andra, som en solidarisk handling\r\nmed alla dem som drabbats. Alkolås bör därför införas snarast, sägs det.\r\n\r\nFör att minska skadorna i trafiken krävs ett antal olika ansatser, säger\r\nAgneta Ringman och Ann-Marie Fagerström (båda s) i motion 2004/05:T272.\r\nEn utveckling av alkolåsen är en viktig åtgärd som lyfts fram i motionen.\r\nEnligt motionärerna har samhället ett särskilt ansvar att driva på\r\nutvecklingen inom detta område. När nya upphandlingar av fordon görs\r\nbör dessa fordon därför utrustas med alkolås.\r\nMajléne Westerlund Panke (s) hänvisar i motion 2004/05:T301 till en\r\nstudie som visat att fyra av tio cyklister som sökt akutsjukvård för\r\nskallskada var alkoholpåverkade. Bland cyklister under 15 år var ingen\r\npåverkad av alkohol. I åldersgruppen 15-30 år var 41 % påverkade. I\r\nåldersintervallet 30-44 år var hälften påverkade, bland männen i denna\r\nåldersgrupp var andelen hela 58 %. I ljuset av dessa resultat menar\r\nmotionärerna att en översyn av trafiknykterhetslagstiftningen, i syfte\r\natt denna skall omfatta även cyklister, är nödvändig.\r\nKaj Nordquist (s) betonar i motion 2004/05:T314 att drogpåverkad körning\r\nförekommer såväl bland privatbilister som bland yrkesförare. Enligt\r\nmotionären är, förutom nolltolerans och ett ändrat drogbeteende, alkolås\r\nen av nycklarna till förbättrad trafiksäkerhet. Det föreslås därför att\r\nalkolås skall krävas, så snart det är möjligt, i såväl taxi som\r\nspecialfordon vid nyanskaffning av fordon.\r\nEnligt motion 2004/05:T375 av Leif Jakobsson (s) utsätts den svenska\r\nalkoholpolitiken för stora påfrestningar eftersom införselkvoterna från\r\nEU-länderna medför en ökad totalkonsumtion och ett ändrat/utvidgat\r\nkonsumtionsmönster. Enligt motionären måste denna utveckling mötas med\r\nnya alkoholpolitiska medel, varav alkolås är ett. Mot denna bakgrund\r\nbör man beakta vilken effekt alkolås har på totalkonsumtionen och därmed\r\npå alkoholskadorna.\r\nLars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (båda s) anger i motion\r\n2004/05:T397 att den tekniska utvecklingen av alkolås går väldigt fort\r\noch att det därför är viktigt att inte låsa sig vid lösningar som kan\r\nbli inaktuella. Regeringen bör därför enligt motionärernas mening följa\r\nutvecklingen och återkomma till riksdagen om det visar sig att\r\nteknikutvecklingen leder till att installation av alkolås går att genomföra\r\ni ett snabbare tempo än vad som i dag planeras (yrkande 4).\r\nI motion 2004/05:T450 av Fredrik Olovsson och Elisebeht Markström (båda\r\ns) anges att alkolås är ett effektivt sätt att minska alkoholkonsumtionen\r\noch få bort alkoholen ur trafiken. Då det emellertid finns en stor risk\r\natt en ensidig svensk lagstiftning om alkolås ses som ett handelshinder\r\ni förhållande till EG-rätten bör Sverige arbeta inom EU för ett gemensamt\r\nkrav om alkolås som standard för alla nyproducerade bilar i EU.\r\nSylvia Lindegren (s) efterfrågar i motion 2004/05:T487 ökade incitament\r\noch möjliga stödåtgärder till åkerinäringen för att stimulera installation\r\nav alkolås.\r\nI motion 2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp)\r\nuppmärksammas den ökade alkoholkonsumtionen i samhället och dess\r\nkonsekvenser för trafiksäkerheten och möjligheterna att uppnå nollvisionen.\r\nFör att motverka den negativa utveckling som kan observeras i dagsläget\r\nföreslås att kraftig opinionsbildning sätts in i trafikskolorna, i\r\ngymnasieskolan och folkrörelserna. Enligt motionärerna går det inte att\r\nnog understryka vikten av ett personligt ställningstagande mot att köra\r\neller åka med berusade förare. Införande av alkolås och utökade kontroller\r\nanges också ge de önskade resultaten (yrkande 11).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet ansluter sig till den grundläggande syn som kommer till uttryck\r\ni såväl propositionen som i motionerna, att alkohol och droger i trafiken\r\nmåste motverkas kraftfullt på alla sätt. Dagens situation, där\r\nuppskattningsvis 14 000 bilresor företas av alkoholpåverkade förare varje\r\ndag, där antalet olyckor med alkohol eller droger inblandade i bilden\r\nökar, är naturligtvis oacceptabel. En uppmärksammad olycka i oktober\r\n2004 med fem dödade, där det enligt uppgifter visat sig att föraren\r\nserverats gratis alkohol på en färja, kan tyda på att inte alla tagit\r\ntill sig denna grundsyn. Denna trend måste brytas genom att snabba och\r\neffektiva åtgärder vidtas. I detta arbete är det viktigt att alla berörda\r\naktörer bidrar och alla möjliga åtgärder övervägs och vägs mot varandra.\r\nDetta kan gälla skärpt lagstiftning inom området, förstärkta\r\nkontrollåtgärder, opinionsbildande verksamhet, förändrade rutiner vid offentlig\r\nupphandling eller förbättrad utbildning i körskolorna och skolan. Alkolås\r\nkan vara ett effektivt verktyg i detta arbete.\r\nUtskottet konstaterar därför med tillfredsställelse att riskerna med\r\nalkohol och droger enligt regeringens proposition kommer att få en mer\r\nframträdande roll i körkortsutbildningen, vilket utskottet återkommer\r\ntill i avsnittet Körkortsutbildningen. Utskottet vill även uppmärksamma\r\natt justitieutskottet nyligen (bet. 2004/05:JuU3) tillstyrkt förslag\r\ntill ett regelverk enligt vilket polisen skall ges möjlighet att omhänderta\r\nbilnycklar eller, om det krävs, fordonet för att förhindra att ett\r\nrattfylleribrott begås. Dessa åtgärder kommer naturligtvis inte att räcka\r\nmen de är ett steg i rätt riktning.\r\nUtskottet vill även uppmärksamma två viktiga utredningar inom området.\r\nRegeringen har tillkallat en utredare som skall göra en utvärdering\r\noch översyn av rattfyllerilagstiftningen (dir. 2003:174). Utredaren\r\nskall även se över vissa frågor som har att göra med polisens möjligheter\r\natt utreda misstänkta rattfylleribrott. Det gäller bl.a. frågan om s.k.\r\neftersupning. Enligt direktiven skall utredaren även studera och\r\nutvärdera erfarenheterna från VIP-projekt. Såvitt gäller frågan om\r\neftersupning kan skärpt lagstiftning, med innebörden att eftersupning\r\nförbjuds, enligt utskottet vara ett enkelt och effektivt medel att\r\nförbättra trafiksäkerheten.\r\nVidare har en särskild utredare tillkallats med uppgift att överväga\r\nmöjligheterna att så fort som möjligt, men senast år 2012, införa ett\r\nkrav på alkolås eller andra tekniska system som förhindrar rattfylleri\r\ni alla nya bilar som är registrerade i Sverige. Utredaren skall även se\r\növer behovet av och möjligheterna att införa sådana system i andra slag\r\nav motordrivna fordon. En del i utredningsuppdraget är att pröva om det\r\när lämpligt att först införa kravet för vissa fordonskategorier, t.ex.\r\nbussar och lastbilar, vilket bör kunna ske senast år 2010. Utredaren\r\nskall även beakta gemenskapsrättens krav på fri cirkulation av varor\r\noch föreslå en inriktning för regeringens arbete inom EU för att införa\r\nkrav på alkolås eller andra tekniska system i alla motordrivna fordon.\r\nUtredaren skall också lämna förslag till vilka steg som kan tas för\r\natt öka acceptansen för och användningen av alkolås eller andra tekniska\r\nsystem som förhindrar rattfylleri innan ett krav på sådana system införs.\r\nUtredaren skall även överväga möjligheterna att använda t.ex. alkolås\r\ni kombination med rehabilitering och behandling av personer med\r\nalkoholproblem, bl.a. eftersom det skulle kunna leda till en högre benägenhet\r\nhos läkarna att anmäla patienter till länsstyrelsen om de visste att\r\npatienten hade möjlighet att ingå i försöksverksamheten.\r\nMot bakgrund av de mycket positiva resultaten av försöksverksamheten\r\nmed alkolås utgår utskottet ifrån att det vidare arbetet inom området\r\nges högsta prioritet samt att tidsplanen för installation av alkolås i\r\nhela eller delar av fordonsflottan förkortas ifall detta visar sig\r\nmöjligt. Då den av regeringen utsedda särskilda utredaren försäkrat\r\nutskottet att arbetet kommer att bedrivas utifrån dessa utgångspunkter\r\nser utskottet ingen anledning att ta något initiativ i frågan.\r\nI sammanhanget vill utskottet även uppmärksamma att såväl taxibolag,\r\nbussföretag och åkerier som offentliga aktörer har börjat installera\r\noch använda alkolås som en del i kvalitetssäkringen av sina transporter.\r\nUtskottet välkomnar naturligtvis dessa initiativ då de påskyndar\r\nutvecklingen av tekniken och det angelägna införandet av alkolås i hela\r\nfordonsparken. Som framgått i ovanstående avsnitt delar utskottet även\r\nregeringens i propositionen redovisade bedömning att miljö- och\r\ntrafiksäkerhetskrav bör vara ett naturligt inslag i offentliga upphandlingar\r\nav transporter. Krav på alkolås aktualiseras naturligen i detta sammanhang.\r\n\r\nUtskottet konstaterar vidare att en fråga som uppmärksammats med anledning\r\nav den tekniska utvecklingen inom området är huruvida liknande tekniska\r\nlösningar kan vara ett verktyg i arbetet med att motverka såväl droger\r\nsom trötthet i trafiken. Då dessa frågor är ytterst angelägna följer\r\nutskottet frågan med stort intresse.\r\nMot denna bakgrund kan utskottet konstatera att det inte finns några\r\nväsentliga motsättningar mellan det av regeringen aviserade arbetet\r\ninom området och den grundsyn som kommer till uttryck i de i avsnittet\r\nbehandlade motionerna. Utskottet förutsätter att regeringens beredning\r\nav pågående utredningar sker skyndsamt samt att trafiksäkerhetsaspekterna\r\nväger tungt i regeringens bedömning av desamma. Syftet med flertalet\r\nmotioner kan därför anses tillgodosett. De avstyrks därmed.\r\nHastigheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottet är en sänkning av den verkliga hastigheten på vägarna\r\nnödvändig för att etappmålet för år 2007 skall uppnås. Mot denna bakgrund\r\ndelar utskottet regeringens bedömning angående såväl intelligent stöd\r\nför anpassning av hastighet (ISA) som en anpassning av hastighetsgränserna\r\nbl.a. utifrån nollvisionen. Motionsförslag om att höja högsta tillåtna\r\nhastighet på de sträckor där vägstandarden tillåter detta avstyrks med\r\nhänvisning till Vägverkets ansvar inom området.\r\nJämför reservation 4 (m).\r\nBakgrund\r\nRegelverket\r\nHastighetsbegränsningar för motorfordon har funnits i Sverige sedan år\r\n1907 då den första förordningen för automobiltrafik trädde i kraft.\r\nUnder 1930-talet infördes i princip fri hastighet för personbilar och\r\nmotorcyklar både utom och inom tättbebyggt område. Fordonens hastighet\r\nskulle dock anpassas till vad trafiksäkerheten och hänsyn till\r\nomständigheterna i övrigt krävde. I 1951 års vägtrafikförordning infördes år\r\n1955 en generell hastighetsbegränsning till 50 kilometer i timmen för\r\nalla fordon inom tättbebyggt område. Under åren 1960-1967 genomfördes\r\nvissa tillfälliga hastighetsbegränsningar utom tättbebyggt område. Även\r\nunder högertrafikomläggningen infördes tillfälliga hastighetsbegränsningar.\r\nÅr 1967 inleddes en försöksverksamhet med en allmän differentierad\r\nhastighetsbegränsning. År 1971 infördes bashastigheten 70 kilometer i\r\ntimmen utom tättbebyggt område. Statens trafiksäkerhetsverk fick dock\r\nbesluta att den högsta tillåtna hastigheten i stället skulle vara 90\r\neller 110 kilometer i timmen, eller på motorväg 90, 110 eller 130\r\nkilometer i timmen. I proposition 1978/79:36 konstaterades att systemet\r\nmed differentierade hastighetsgränser hade haft en klart positiv effekt\r\nfrån trafiksäkerhetssynpunkt och att tiden var mogen att permanent införa\r\nett system som i princip överensstämde med det som tillämpats försöksvis\r\nsedan år 1967. Styrande för valet av hastighet var vägbredd och omkörbar\r\nlängd (den del av vägen i en körriktning som inte har spärrlinjer). I\r\nkriterierna ingick också olycksrisken i form av en förutsedd olyckskvot.\r\nFör att en väg skulle komma i fråga för en högre hastighet än bashastigheten\r\n70 kilometer i timmen fick inte den förutsedda olyckskvoten överstiga\r\nen viss nivå. Detta innebar en skärpning av 1971 års kriterier som i\r\npraktiken bara använts för att bestämma hastigheten på nya eller ombyggda\r\nvägar. Eftersom de nya kriterierna skulle innebära betydande\r\nhastighetssänkningar på det övriga vägnätet togs stor hänsyn till trafikanternas\r\nacceptans för hastighetssänkningar. I propositionen pekades på vikten\r\nav att de kriterier som bör vara styrande för hastighetsgränserna också\r\nmåste uppfattas som rimliga av trafikanterna. I dag kan Vägverket med\r\nstöd av 3 kap. 17 § trafikförordningen (1998:1276) föreskriva att den\r\nhögsta tillåtna hastigheten utom tättbebyggt område - där bashastigheten\r\när 70 kilometer i timmen - i stället skall vara 90 eller 110 kilometer\r\ni timmen. De kriterier som i dag används för att bestämma hastigheten\r\npå en väg har endast ändrats marginellt sedan det differentierade\r\nhastighetsbegränsningssystemet infördes år 1978.\r\nUtvecklingen\r\nI nedanstående tabell redovisas hastighetsöverträdelser som andel\r\ntrafikarbete över hastighetsgräns. En ökning av antalet hastighetsöverträdelser\r\nhar skett under perioden 1999 till 2003. Under 2003 överträddes\r\nhastigheterna på det statliga vägnätet vid 59 % av vägarbetet. Andelen\r\nhastighetsöverträdelser på det kommunala vägnätet med hastighetsbegränsningar\r\npå 50 och 70 kilometer i timmen var något lägre.\r\nHastighetsöverträdelser, andel trafikarbete över hastighetsgräns\r\n(procent)\r\n\r\nStatliga vägar 1999 2000 2001 2002 2003\r\n50 km/tim 67 65 74 71 69\r\n70 km/tim 52 54 53 53 54\r\n90 km/tim 51 52 55 55 58\r\n110 km/tim 56 56 59 64 63\r\nSamtliga statliga vägar 54 55 57 58 59\r\nTätort\r\nHuvudled 50 km/tim 55 54 55 54 53\r\nHuvudled 70 km/tim 30 29 28 30 34\r\nSamtliga tätortsvägar 49 49 50 50 49\r\nKälla: Vägverkets årsredovisning 2003\r\nStöd för rätt hastighet (ISA)\r\nISA står för \"intelligent stöd för anpassning av hastighet\" och är en\r\nteknik som hjälper föraren att ta reda på vilken hastighetsgräns som\r\ngäller. Världens största försök med ISA har genomförts i fyra svenska\r\nkommuner och innebar att 5 000 fordon utrustades med system som stöder\r\noch informerar föraren i syfte att hjälpa denne att hålla hastighetsgränserna.\r\n\r\nUtvärderingen av försöket visar sammantaget att det är rimligt att tro\r\natt trafiksäkerheten har förbättrats väsentligt med ISA. Om alla hade\r\nISA skulle förbättringen kunna bli 20 % färre skadade personer i tätort.\r\nMedelhastigheten på sträcka har minskat klart med ISA. ISA-bilarna kör\r\nmer enhetligt och med mindre hastighetsspridning, vilket troligen ökar\r\nsäkerheten än mer. Uppmärksamheten på fotgängarna har ökat. Restiden\r\nblir oförändrad i tätort trots lägre körhastigheter på enskilda punkter.\r\nFörklaringen är att det blir färre stopp och bromsningssituationer med\r\nISA.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nI det av riksdagen godkända betänkandet 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet angav\r\nutskottet som sin mening att det behövs en betydligt större respekt för\r\ntrafikreglerna bl.a. vad gäller hastigheter. Vad gäller frågan om\r\ninstallation av ISA uppmärksammade utskottet den pågående försöksverksamheten\r\noch angav att utskottet följer den fortsatta utvecklingen och beredningen\r\nav frågan med intresse.\r\nPropositionen\r\nHastighet baserad på vägens säkerhetsstandard\r\nEnligt regeringens bedömning är en sänkning av den verkliga hastigheten\r\nnödvändig för att etappmålet för år 2007 skall uppnås. Vägverket bör\r\nges i uppdrag att ta fram en strategi för en successiv anpassning av\r\nhastighetsgränserna utifrån nollvisionen samt kraven på tillgänglighet,\r\ngod miljö och positiv regional utveckling. Samtidigt som en säker\r\nhastighet föreskrivs är det viktigt att skapa förståelse för riskerna\r\nmed att överskrida hastigheterna och för vikten av att gällande\r\nhastighetsgränser respekteras. Hastighetsgränserna bör på sikt vara avstämda\r\nmot vägens och fordonens säkerhetsnivå. Det innebär att med en bättre\r\nvägutformning, säkrare fordon och en från säkerhetssynpunkt mer gynnsam\r\nsammansättning av fordonsflottan högre hastigheter bör kunna accepteras,\r\nförutsatt att detta inte motverkar de miljöpolitiska målen.\r\nStöd för rätt hastighet\r\nRegeringen gör bedömningen att intelligent stöd för anpassning av\r\nhastighet (ISA) är en mycket lovande metod för att stödja föraren att\r\nhålla hastighetsgränserna. För att stimulera en marknad för ISA krävs\r\naktiva åtgärder. Sverige bör bl.a. verka för att ISA skall ingå i Euro\r\nNCAP.\r\nMotionen\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) anför i motion 2003/04:T21 att det givetvis\r\när viktigt att hastighetsgränserna hålls men vill samtidigt betona att\r\ndet kan vara kontraproduktivt att ha för låga hastighetsgränser på\r\nvägavsnitt där standarden medger högre farter. Motionärerna menar därför\r\natt den högsta tillåtna hastigheten bör höjas på vägar där standarden\r\nmedger detta (yrkande 9).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att en sänkning av den verkliga\r\nhastigheten är nödvändig för att etappmålet för år 2007 skall uppnås\r\noch välkomnar således det av regeringen i propositionen aviserade\r\nuppdraget till Vägverket att ta fram en strategi för en successiv anpassning\r\nav hastighetsgränserna utifrån nollvisionen samt kraven på tillgänglighet,\r\ngod miljö och positiv regional utveckling. Som regeringen anför är det\r\nsamtidigt som en säker hastighet föreskrivs viktigt att skapa förståelse\r\nför riskerna med att överskrida hastighetsgränserna. De bör därför på\r\nsikt vara avstämda mot vägens och fordonens säkerhetsnivå. Det innebär\r\natt med en bättre vägutformning, säkrare fordon och en från säkerhetssynpunkt\r\nmer gynnsam sammansättning av fordonsflottan högre hastigheter bör kunna\r\naccepteras, förutsatt att detta inte motverkar de miljöpolitiska målen.\r\n\r\nUtskottet delar även regeringens bedömning att intelligent stöd för\r\nanpassning av hastighet (ISA) är en mycket lovande metod för att stödja\r\nföraren att hålla hastighetsgränserna. För att stimulera en marknad för\r\nISA krävs aktiva åtgärder. Sverige bör bl.a. verka för att ISA skall\r\ningå i Euro NCAP.\r\nVad gäller motionsförslag om att höja högsta tillåtna hastighet på de\r\nsträckor där vägstandarden tillåter detta anser utskottet att det\r\nankommer på Vägverket att bedöma denna fråga, exempelvis inom ramen för\r\ndet av regeringen aviserade uppdraget om variabla hastigheter.\r\nMotionsförslaget avstyrks följaktligen.\r\nÖvervakning och sanktioner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottets bedömning är det från trafiksäkerhetssynpunkt angeläget\r\natt trafikövervakning används i större utsträckning eftersom det är ett\r\neffektivt sätt att påverka trafikanternas beteende. Detta gäller såväl\r\nATK-övervakning som manuell övervakning. Utskottet välkomnar även\r\naviserade och pågående insatser vad gäller översynen av penningbotssystemet\r\noch ägaransvaret vid hastighetsöverträdelser.\r\nMot denna bakgrund anser utskottet inte att några åtgärder från riksdagens\r\nsida är erforderliga. De i detta avsnitt behandlade motionsförslagen\r\navstyrks därför.\r\nJämför reservation 5 (m, kd).\r\nBakgrund\r\nUtskottet har tidigare angett som sin mening att trafikövervakning är\r\nett effektivt sätt att påverka trafikanternas beteende och att detta\r\nverktyg bör användas i större utsträckning. Utskottet har även uttalat\r\nsig till fördel för en utökad och effektivare ATK-övervakning (automatisk\r\ntrafiksäkerhets-kontroll). Automatisk kameraövervakning kan dock inte\r\nersätta manuell övervakning eftersom trafikpolisen har en rad viktiga\r\nuppgifter för att säkerställa en god trafiksäkerhet. Vidare har utskottet\r\nefterfrågat en översyn av penningbotssystemet samt en utredning om ett\r\nutökat ägaransvar vid hastighetsöverträdelser. Det är därför med\r\ntillfredsställelse utskottet konstaterar att regeringen i propositionen\r\naviserar åtgärder och insatser inom dessa områden. Mot denna bakgrund\r\nanser utskottet inte att ytterligare åtgärder från riksdagens sida är\r\nerforderliga. De i detta avsnitt behandlade motionsförslagen avstyrks\r\ndärför. Syftet med motion 2003/04:T21 yrkande 4 samt motion 2004/05:T398\r\nyrkande 16 kan anses tillgodosedda i väsentlig mån.\r\nPolisens övervakning\r\nPå regeringens uppdrag har Rikspolisstyrelsen år 2001 utarbetat en\r\nnationell strategi för polisens trafikövervakning. Strategin utgår från\r\nden klara förutsättningen att trafikövervakningen bör inriktas på de\r\nfelbeteenden som erfarenhetsmässigt leder till svåra trafikolyckor.\r\nÖvervakningen inriktas därför främst på hastighetsöverträdelser,\r\ntrafikonykterhet och bristande bilbältesanvändning. I strategin pekas också\r\nden tunga trafikens framförande, skick och beteendeövervakning (omkörningar,\r\nrödljuskörningar och avstånd till framförvarande fordon) ut som\r\nytterligare områden av särskild vikt.\r\nAutomatisk hastighetsövervakning (ATK)\r\nAutomatiska hastighetsövervakningskameror infördes på försök på 16\r\nvägsträckor under perioden 1999-2000. Försöket fortsatte och en utvärdering\r\nunder 2002 konstaterade att både hastigheten och antalet olyckor med\r\npersonskador minskat på de aktuella sträckorna. Vid utgången av 2003\r\növervakades hastigheten på 40 vägavsnitt, med en sammanlagd längd på\r\n609 kilometer. Tekniken har utvecklats under perioden, och Vägverket\r\noch Rikspolisstyrelsen överväger nu att införa ett nytt kameraskåp, där\r\nigångsättning och överföring av elektronisk information sker elektroniskt.\r\nSamtidigt utreds inrättandet av en eller flera centrala utredningscentraler\r\ndär uppkomna ärenden kan utredas på ett effektivt sätt.\r\nAnsvar vid hastighetsöverträdelse m.m.\r\nEn fordonsägares ansvar skiljer sig beroende på om överträdelsen av en\r\nbestämmelse är kriminaliserad eller inte. Enligt lagen (1976:206) om\r\nfelparkeringsavgift har fordonsägaren ansvar för fordonet, oavsett vem\r\nsom har gjort sig skyldig till en felparkering. Enligt trafikförordningen\r\n(1998:1276) är ägaren av ett fordon skyldig att se till att fordonet\r\ninte brukas i strid mot bestämmelserna i den förordningen. När någon\r\nannan brukar fordonet gäller ägarens ansvar endast vid vissa, i\r\nförordningen angivna, bestämmelser om fordons- och släpvagnsvikt m.m. Enligt\r\ndagens regelverk är det således föraren av fordonet som hålls ansvarig\r\nvid hastighetsöverträdelser.\r\nTidigare behandling i utskottet\r\nSenaste gången då trafikutskottet behandlade motionsförslag om\r\ntrafikövervakning och sanktioner var i betänkande 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet,\r\ndär utskottet angav som sin mening att trafikövervakning är ett effektivt\r\nsätt att påverka trafikanternas beteende och att detta verktyg bör\r\nanvändas i större utsträckning. Vidare menade utskottet att försöken med\r\nautomatisk hastighetsövervakning har givit positiva resultat samt att\r\nverksamheten bör utökas och effektiviseras men att den också måste\r\nkompletteras med manuell övervakning eftersom den automatiska övervakningen\r\ninte kan kontrollera exempelvis bältesanvändning.\r\nI frågan om ansvaret vid hastighetsöverträdelser uttalade trafikutskottet\r\nsom sin mening att en förändring av ägaransvaret skulle kunna underlätta\r\nidentifieringen av den straffskyldige, exempelvis genom att ägaren är\r\nskyldig att lämna uppgifter om föraren. Enligt utskottets mening var\r\ndet mot denna bakgrund angeläget att skyndsamt se över förutsättningarna\r\natt förändra ägaransvaret vid hastighetsförseelser i syfte att effektivisera\r\nden automatiska kameraövervakningen.\r\nUtredning om ägaransvar vid hastighetsöverträdelse\r\nMed anledning av bl.a. riksdagens ovan nämnda tillkännagivande beslutade\r\nregeringen den 19 maj 2004 att tillsätta en särskild utredare. Utredaren\r\nskall utreda förutsättningarna för att införa någon form av ansvar för\r\nfordonsägaren när hans eller hennes fordon används vid en överträdelse\r\nav bestämmelser om högsta tillåtna hastighet eller av någon annan\r\ntrafikregel som kan övervakas och upptäckas genom automatiska system (dir.\r\n2004:74).\r\nPropositionen\r\nPolisens trafikövervakning\r\nEnligt vad som anförs i regeringens proposition bör polisens trafikövervakning\r\nbli mer effektiv och även fortsättningsvis inriktas på sådana felbeteenden\r\nsom erfarenhetsmässigt leder till svåra trafikolyckor, t.ex.\r\nhastighetsöverträdelser, trafikonykterhet och bristande bilbältesanvändning.\r\nÖvervakning\r\nav hastighet genom utbyggnad av ATK\r\nAngående systemet med ATK med kamera är regeringens bedömning att detta\r\nhar visat sig få mycket positiva effekter på trafiksäkerheten och därför\r\nskall fortsätta. En utredare tillsätts som skall pröva förutsättningarna\r\nför att utvidga och permanenta verksamheten med ATK samt lämna förslag\r\npå hur verksamheten skall finansieras.\r\nPenningbotens storlek\r\nRegeringens bedömning är att det snarast bör övervägas hur penningbotsbeloppen\r\npå ett lämpligt sätt kan anpassas till den förändring av främst\r\npenningvärdet som skett sedan år 1992, då bötesbeloppen senast ändrades. I\r\ndetta sammanhang kan det också finnas anledning att överväga om en sådan\r\nanpassning också bör föranleda någon förändring av högsta och lägsta\r\ndagsbot.\r\nPremiering av skötsamma trafikanter\r\nVidare anges i propositionen att den skärpta övervakningen av\r\nregelefterlevnaden inom trafiken bör kompletteras med olika former av\r\nstimulanssystem för skötsamma trafikanter.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:T21 instämmer Elizabeth Nyström m.fl. (m) i regeringens\r\nbedömning att penningbotsbeloppen bör anpassas till den förändring av\r\npenningvärdet som skett sedan 1992 (yrkande 4). Fler poliser på vägarna\r\nkan stävja trafikonykterhet, kontrollera att bilbältet är på plats och\r\nlugna ned ett alltför uppskruvat trafiktempo, anförs det vidare. Med\r\nfler poliser ute i trafiken och mer resurser till säkrare vägar anser\r\nmotionärerna att systemet med automatisk hastighetsövervakning kan\r\nreduceras (yrkande 11).\r\nVad gäller ansvaret vid hastighetsöverträdelser anser motionärerna att\r\nett utökat ägaransvar strider mot svensk rättspraxis. Den straffskyldige\r\nvid hastighetsöverträdelser måste vara föraren, alla andra konstruktioner\r\nkan ge felaktiga eller otydliga signaler till vägtrafikanterna eftersom\r\nde antyder att ansvaret flyttas från föraren till ägaren av fordonet\r\n(yrkande 12).\r\nI motion 2003/04:T19 av Jeppe Johnsson (m) framförs ett antal argument\r\nmot en fortsatt utbyggnad av den automatiska kameraövervakningen av\r\nvägtrafiken: det strider mot den allmänna rättsuppfattningen eftersom\r\nföraren inte uppmärksammas på sin hastighetsöverträdelse förrän efter\r\nett antal dagar; fartkameror är integritetskränkande eftersom även\r\noskyldiga medborgare fotograferas; fartkamerornas användbarhet är begränsad\r\neftersom flera typer av trafikbrott, exempelvis rattonykterhet, inte\r\nfångas upp genom sådan övervakning.\r\nMot denna bakgrund kräver motionären ett stopp för den fortsatta\r\nutbyggnaden av automatisk hastighetsövervakning (yrkande 1) och att antalet\r\npoliser ute i trafiken ökas i syfte att förbättra regelefterlevnaden i\r\ntrafiken (yrkande 3). Motionären framför även invändningar mot ett\r\ninförande av ägaransvar vid hastighetsöverträdelser. Det strider enligt\r\nmotionären mot svensk rättspraxis. Den straffskyldige måste vara föraren,\r\nalla andra konstruktioner ger felaktiga och otydliga signaler till\r\nvägtrafikanterna, eftersom den antyder att ansvaret flyttas från föraren\r\ntill ägaren av fordonet. Det är den som kör för fort som utsätter sig\r\nsjälv och andra för fara (yrkande 2).\r\nI motion 2003/04:T23 av Johnny Gylling m.fl. (kd) diskuteras bl.a. ett\r\nutvidgat ägaransvar vid hastighetsöverträdelser. Motionärerna menar att\r\nen sådan åtgärd kan ge felaktiga eller otydliga signaler till\r\nvägtrafikanterna eftersom den antyder att ansvaret flyttas från föraren till\r\nägaren av fordonet. Ett förändrat ägaransvar kan dessutom leda till\r\npraktiska och rättsliga problem, exempelvis i sådana fall då den som\r\nlånat ett fordon i sin tur lånat ut det till en tredje part (yrkande 4).\r\n\r\nSven Bergström m.fl. (c) anger i motion 2004/05:T398 att en ökad användning\r\nav automatisk kameraövervakning för hastighetsövervakning kan frigöra\r\npolisresurser för andra viktiga uppgifter, vilket är positivt. Motionärerna\r\nvill dock understryka att automatisk trafiksäkerhetskontroll inte i\r\nalltför hög grad får ersätta trafikpolisen, eftersom denna har en viktig\r\nuppgift att fylla (yrkande 16).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare angett som sin mening att trafikövervakning är\r\nett effektivt sätt att påverka trafikanternas beteende och att detta\r\nverktyg bör användas i större utsträckning. Utskottet har även uttalat\r\nsig till fördel för en utökad och effektivare ATK-övervakning. Automatisk\r\nkameraövervakning kan dock inte ersätta manuell övervakning eftersom\r\ntrafikpolisen har en rad viktiga uppgifter för att säkerställa en god\r\ntrafiksäkerhet. Vidare har utskottet efterfrågat en översyn av\r\npenningbotssystemet samt en utredning om ett utökat ägaransvar vid\r\nhastighetsöverträdelser. Det är därför med tillfredsställelse utskottet\r\nkonstaterar att regeringen i propositionen aviserar åtgärder och insatser\r\ninom dessa områden. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att ytterligare\r\nåtgärder från riksdagens sida är erforderliga. De i detta avsnitt\r\nbehandlade motionsförslagen avstyrks därför. Syftet med motion 2003/04:T21\r\nyrkande 4 samt motion 2004/05:T398 yrkande 16 kan anses tillgodosett i\r\nväsentlig mån.\r\nInfrastrukturen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottet är utbyggnaden eller förbättringen av vägsystemet en\r\nav de viktigaste åtgärderna för ökad trafiksäkerhet. Utskottet ser därför\r\npositivt på vidtagna och planerade åtgärder inom detta område. Då den\r\nav regeringen i propositionen redovisade bedömningen överensstämmer med\r\nutskottets uppfattning i frågan ser utskottet ingen anledning att ta\r\nnågot initiativ i frågan. Motioner i ämnet avstyrks således.\r\nJämför reservation 6 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nVägverkets mål för väghållning och trafiksäkerhet\r\nRegeringen har i Vägverkets regleringsbrev för 2003 angivit som mål att\r\ngenomföra kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga\r\nvägnätet så att antalet dödade minskas. Åtgärder som särskilt syftar\r\ntill att förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras.\r\nVidare anges att de medel som finns tillgängliga under perioden under\r\nanslagsposten Investeringar i nationell plan i enlighet med riksdagens\r\nbeslut om inriktning av investeringar i statliga vägar och järnvägar\r\n(bet. 1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174) och regeringens beslut om\r\nfastställande av nationell väghållningsplan, efter det att pågående projekt\r\nfinansierats, skall användas för att genomföra fysiska trafiksäkerhetsåtgärder\r\ninom ramen 4 500 miljoner kronor under perioden 1998-2003. Utöver denna\r\nram och utöver vad som genomförs enligt fastställda länsplaner för\r\nregional transportinfrastruktur skall särskilda fysiska trafiksäkerhetsåtgärder\r\ngenomföras på hela det statliga vägnätet intill ett belopp av 400\r\nmiljoner kronor per år under perioden 1999-2003. För fysiska\r\ntrafiksäkerhetsåtgärder gäller att i första hand genomföra sådana åtgärder som\r\när kostnadseffektiva från trafiksäkerhetssynpunkt oavsett hur de\r\neffektklassificerats i gällande investeringsplaner. Åtgärderna bör\r\nkoncentreras till de avsnitt på det statliga vägnätet där flest dödas eller\r\nskadas svårt och särskilt beakta barns trafiksäkerhet.\r\nVägverkets åtgärder 2003\r\nUnder år 2003 utfördes riktade trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga\r\nvägnätet till ett belopp av 1 778 miljoner kronor, vilket är något mer\r\nän under föregående år. Åtgärderna fördelade sig på olika områden enligt\r\nföljande tabell.\r\nRiktade trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet 2002 och\r\n2003\r\n\r\nÅtgärder Nationell plan Regionala planer Utökad TS-satsning\r\nTotalt\r\n2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003\r\nSidoområdesåtgärder 24 281 24 140 3 0 51\r\n87\r\nVägutbyggnad 65 30 48 12 0 45 113 421\r\nKorsningsåtgärder 305 115 54 78 156 102 515\r\n294\r\nÅtgärder för oskyddade 69 28 188 11 52 47 309\r\n86\r\nSeparering av körriktningar 456 499 2 113 160 174\r\n618 786\r\nÖvrigt 5 29 23 16 20 58 98 103\r\nSumma 974 982 339 370 391 426 1704 1 778\r\nKälla: Vägverket\r\nPlanerade åtgärder 2004-2015\r\nVid fastställandet av planeringsramarna för åtgärder i väginfrastrukturen\r\nperioden 2004-2015 avsattes en särskild trafiksäkerhetspott på 4 900\r\nmiljoner kronor. Denna post kan betraktas som en fortsättning på den\r\nunder perioden 1998-2003 genomförda trafiksäkerhetssatsningen om 400\r\nmiljoner kronor per år. Utöver dessa åtgärder kommer även fortsättningsvis\r\nåtgärder i nationell och regional plan att genomföras för att förbättra\r\ntrafiksäkerheten.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nTrafikutskottet har behandlat frågor om infrastrukturen och trafiksäkerheten\r\nvid ett antal tillfällen, bl.a. i det av riksdagen godkända betänkandet\r\n2002/03:T4 Trafiksäkerhet, där utskottet framförde som sin uppfattning\r\natt utbyggnaden eller förbättringen av vägsystemet är en av de viktigaste\r\nåtgärderna för ökad trafiksäkerhet. Utskottet såg därför positivt på\r\nden satsning på de 100 farligaste vägarna som gjorts inom ramen för\r\nelvapunktsprogrammet samt angav att Vägverkets satsning på mötesfri\r\nlandsväg också har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att öka\r\ntrafiksäkerheten. Enligt utskottets i betänkandet redovisade mening\r\nmåste denna trafiksäkerhetsåtgärd därför prioriteras även framöver.\r\nI betänkande 2003/04:TU10 Transportinfrastrukturen 2004-2015 sade\r\nutskottet att de åtgärder som ingår i den av regeringen fastställda\r\nåtgärdsplanen för perioden 2004-2015 beräknas leda till ett säkrare\r\ntransportsystem, bl.a. som en följd av mötesseparering. Vidare angavs\r\növerflyttningen av trafik från väg till järnväg leda till minskade\r\nolyckor samtidigt som det innebär en bättre miljö.\r\nPropositionen\r\nInsatser på vägar utanför tättbebyggt område\r\nAngående vägar utanför tättbebyggt område är regeringens bedömning att\r\narbetet för att minska risken för och konsekvenserna av mötes-, singel-\r\noch omkörningsolyckorna på vägarna utanför tättbebyggt område bör\r\nfortsätta.\r\nMotionerna\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) betonar i motion 2003/04:T21 att vägnätets\r\nstandard är av avgörande betydelse för trafiksäkerheten. De farligaste\r\nvägsträckorna måste därför snarast rustas upp och byggas om - i många\r\nfall är upprustning till motorvägsstandard det enda sättet att åstadkomma\r\nen radikal förbättring av trafiksäkerheten. Enligt motionärerna behövs\r\ndet därför mer resurser till utbyggnaden av ett trafiksäkert vägnät\r\n(yrkande 1). Ett identiskt yrkande återfinns i motion 2003/04:T454 av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) (yrkande 1).\r\nEnligt Runar Patriksson m.fl. (fp) i motion 2004/05:T465 är det säkraste\r\nsättet att bekämpa trafikolyckorna att bygga säkrare vägar exempelvis\r\nmed fyrvägsstandard. Farliga vägavsnitt måste därför byggas bort samtidigt\r\nsom säkerheten höjs genom ombyggnation (yrkande 2).\r\nTrafikanterna måste ta sitt ansvar att köra nyktra och följa trafikreglerna,\r\nheter det i motion 2003/04:T23 av Johnny Gylling m.fl. (kd). Enligt\r\nmotionärerna lämnar dock vägarna stort utrymme för misstag, något som\r\nmåste åtgärdas. Mot denna bakgrund föreslås ökade resurser för att bygga\r\nsäkrare vägar och vägmiljöer (yrkande 3).\r\nMikael Oscarsson m.fl. (kd) efterlyser i motion 2003/04:T442 en\r\nhandlingsplan för bättre trafikmiljö för motorcyklister, bl.a. mot bakgrund\r\nav den kraftiga utbyggnaden av vajerräcken. Enligt motionärerna bör\r\nalternativ undersökas för att även denna trafikantgrupp skall få en\r\nökad trygghet i trafiken. Det kan exempelvis handla om särskilda skydd\r\növer vajrar och stolpar (yrkande 7).\r\nYvonne Andersson (kd) hänvisar i motion 2003/04:T250 till forskningsresultat\r\nsom säger att den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är\r\natt föraren har kört påverkad av trötthet och sömnbehov. Motionären\r\nmenar därför att det borde byggas fler pausställen vid våra motorvägar,\r\nexempelvis en var tjugonde kilometer.\r\nSven Bergström m.fl. (c) föreslår i motion 2004/05:T398 ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om vägnätets standard och dess betydelse för trafiksäkerheten.\r\nVissa sträckor måste byggas eller rustas upp, sidoområdesåtgärderna\r\noch mötessepareringen med vajerräcken måste fortsätta, samtidigt som\r\ndet är av största vikt att dessa åtgärder görs i nära samråd med lokala\r\nföreträdare samt att hänsyn tas till gående, cyklister och långsamtgående\r\nfordon (yrkandena 3 och 4).\r\nVidare anför motionärerna att cykeln är ett oslagbart transportmedel\r\nför väldigt många människor på mindre orter och i mellanstora städer.\r\nFör att cykeln verkligen skall vara ett alternativ som transportmedel\r\nkrävs dock enligt motionärernas mening infrastruktur som är anpassad\r\nför en säker och snabb trafikmiljö även för cyklister, med bl.a. effektiv\r\nbelysning som snabbt åtgärdas när något gått sönder, tydlig skyltning\r\noch planskilda korsningar (yrkande 6).\r\nDå motorcyklisterna är en relativt oskyddad trafikantgrupp föreslås att\r\nmer hänsyn skall tas till motorcyklisternas speciella förhållanden i\r\nplanerandet av trafikmiljön. Skydd över vajrar och stolpar är exempel\r\npå åtgärder som skulle gagna motorcyklisterna (yrkande 15).\r\nI motion 2003/04:T547 av Kenth Högström (s) efterfrågas en utvärdering\r\nav miljökonsekvenserna av körbaneseparering med vajerräcken. Enligt vad\r\nmotionären anför i motionen har trafikrytmen på dessa vägsträckor blivit\r\nmer ryckig och ojämn, vilket leder till mer avgaser.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAngående infrastrukturens betydelse för trafiksäkerheten har utskottet\r\ninte ändrat uppfattning sedan föregående behandlingstillfälle (bet.\r\n2002/03:T4) då utskottet uttalade som sin mening att utbyggnaden eller\r\nförbättringen av vägsystemet är en av de viktigaste åtgärderna för ökad\r\ntrafiksäkerhet. Utskottet såg även positivt på den satsning på de 100\r\nfarligaste vägarna som gjorts inom ramen för elvapunktsprogrammet samt\r\npå Vägverkets satsning på mötesfri landsväg, eftersom denna visat sig\r\nvara ett kostnadseffektivt sätt att öka trafiksäkerheten. Utskottet har\r\näven uttalat som sin mening att olika trafikantgruppers särskilda\r\nförutsättningar, exempelvis motorcyklister och cyklister, måste beaktas\r\nvid planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder i infrastrukturen.\r\nDå den av regeringen i propositionen redovisade bedömningen överensstämmer\r\nmed utskottets bedömning i frågan ser utskottet ingen anledning att ta\r\nnågot initiativ i frågan. Motioner i ämnet avstyrks således samtidigt\r\nsom syftet med flera motionsyrkanden kan anses delvis tillgodosett.\r\nBarn i trafiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet konstaterar att trots att viktiga åtgärder vidtagits i syfte\r\natt förbättra trafiksäkerheten för barn har de senaste årens utveckling\r\ninneburit fler förolyckade barn i trafiken. Utskottet anser att denna\r\nutveckling är oacceptabel och måste brytas. Med hänvisning till redan\r\nplanerade åtgärder och till att regeringen förutsätts överväga ytterligare\r\ninsatser avstyrks motionsförslag i frågan.\r\nJämför reservation 7 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nSkolskjutsar\r\nBarn är ofta beroende av samhällsbetalda transporter. Antalet barn i\r\nåldern 6-16 år uppgår till 1,3 miljoner. Av dem åker ca 400 000 varje\r\ndag med någon form av skolbarnstransport, därav uppskattas mellan 60\r\n000 och 70 000 barn åka med reguljär linjelagd kollektivtrafik.\r\nEnligt skollagen (1985:1100) är hemkommunen skyldig att sörja för att\r\ndet för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan\r\nbehövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder\r\nhos en elev eller någon annan särskild omständighet.\r\nEnligt förordningen (1970:340) om skolskjutsning avses med skolskjutsning\r\nsådan befordran av elev i förskola, grundskola, gymnasieskola eller\r\nmotsvarande skola till eller från skolan som ordnas av det allmänna\r\nsärskilt för ändamålet och inte är av tillfällig natur. Skolskjutsning\r\nskall med avseende på tidsplaner och färdvägar ordnas så att kraven på\r\ntrafiksäkerhet tillgodoses. I varje kommun skall styrelsen för skolväsendet\r\nverka för att särskilt anordnade hållplatser för skolskjutsning utformas\r\nså att olyckor i möjligaste mån undviks. Styrelsen bestämmer för varje\r\nskolskjuts - efter samråd med den kommunala nämnd som ansvarar för\r\ntrafikfrågor, polismyndigheten och väghållaren - färdväg och de platser\r\ndär på- eller avstigning bör ske. Vidare svarar styrelsen för att\r\neleverna undervisas om vad de skall iaktta för att undvika olyckor i\r\nsamband med skolskjutsning. När ett fordon används för skolskjutsning\r\nskall det vara försett med en skylt eller liknande som visar fordonets\r\nanvändning. Vid skolskjutsning skall dörrar på vänster sida av fordonet\r\ninte kunna öppnas av passagerare. Andra dörrar skall vara så konstruerade\r\natt de inte kan öppnas ofrivilligt av passagerare. Sådana fordon som\r\ninte uppfyller kraven får endast i undantagsfall användas för skolskjutsning.\r\n\r\nI fråga om bilbälte anges dels att sittplatserna i en personbil som\r\nanvänds för skolskjutsning skall vara utrustade med bilbälte, dels att\r\nden som färdas i ett sådant fordon också skall använda bilbälte. Den\r\nsom färdas i en buss som används vid skolskjutsning och sitter på en\r\nsådan sittplats som är utrustad med bilbälte skall använda bältet. För\r\nundantag från dessa regler görs en hänvisning till de allmänna regler\r\nmed krav på bilbälten som gäller enligt trafikförordningen. Den som\r\nuppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att använda bilbälte vid\r\nskolskjutsning döms till penningböter. Till samma straff döms föraren\r\nom den som färdas i fordonet är under 15 år och inte använder bilbälte\r\neller särskild skyddsanordning när detta är föreskrivet i denna förordning\r\noch föraren uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att göra vad som\r\nfår anses ankomma på honom för att se till att bälte eller skyddsanordning\r\nanvänds.\r\nFör att få köra skolskjuts krävs i dag körkort med behörighet för taxi\r\neller buss. Inga ytterligare lagkrav avseende utbildning ställs på\r\nföraren. Kommunerna har däremot ett stort inflytande i egenskap av\r\nupphandlare av skolskjutsverksamhet. Studier visar att kommunerna ställer\r\nolika krav vid upphandling av skolskjutsverksamhet. I upphandlingsavtalen\r\nkan särskilda trafiksäkerhetskrav skrivas in. Där kan också anges hur,\r\nav vem och till vem utbildning skall ges om trafiksäker skolskjuts.\r\nÅtgärder\r\nFör att öka barns rörelsefrihet har väghållarna, och då särskilt kommunerna,\r\ngjort insatser för att skapa säkra och trygga närmiljöer för barn.\r\nSedan Svenska Kommunförbundet gav ut skriften Lugna Gatan år 1998 har\r\nmer än 190 kommuner genomfört delar av de analyser som beskrivs i\r\nskriften. Till följd av detta har antalet vägsträckor och zoner där den\r\nhögsta tillåtna hastigheten begränsats till 30 kilometer i timmen ökat.\r\nVidare har analyserna lett till att biltrafiken har separerats från de\r\noskyddade trafikanterna och att fysiska åtgärder har vidtagits för att\r\nsänka hastigheten. Inom ramen för nationell samling för en ökad\r\ntrafiksäkerhet har aktörer på nationell nivå åtagit sig att genomföra\r\nåtgärder och inlett samarbeten för att åstadkomma mer effektiva\r\ntrafiksäkerhetsåtgärder på vissa nyckelområden, varav ett är barn och unga.\r\nDet har också inletts liknande arbeten på regional och lokal nivå.\r\nInom ramen för arbetet med nationell samling för en ökad trafiksäkerhet\r\nhar ett av de tre prioriterade områdena varit barn och unga. Många av\r\nde aktörer som deltar i samlingen har påbörjat samarbeten och egna\r\nprojekt för att åstadkomma säkrare skolskjutsar. Ett exempel är Svenska\r\nKommunförbundets arbete med att revidera den av förbundet utgivna\r\nskolskjutshandboken. Handboken, som riktar sig till dem som arbetar med\r\nskolskjutsfrågor i kommunerna, handlar bl.a. om upphandling av miljövänliga\r\noch trafiksäkra kommunala transporter. Svenska Kommunförbundet arbetar\r\nockså med att ta fram en handbok för förare av skolskjutsar.\r\nVägverkets skolskjutsprojekt har fokus på bättre statistik, åtgärdsområden\r\nför ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet, definition av säker skolväg,\r\nansvarsfördelning under hela resan, säker och tillgänglig hållplats\r\noch säker passage över väg, en utveckling av förordningen (1970:340) om\r\nskolskjuts samt upphandlingskrav och kvalitetssäkring. Arbetet med\r\nförfattningsförslaget till en ny förordning om skolskjutsning behandlar\r\nbl.a. definitionen av skolskjuts, kvalitetssäkring av skolskjutsverksamhet\r\noch skyltning av fordon som används vid skolskjuts.\r\nRegeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att kartlägga omfattningen\r\nav trafikundervisningen i grundskolan och undersöka hur den integreras\r\ni undervisningen i olika ämnen. Skolverket skall lyfta fram exempel på\r\nbra trafikundervisning och efter samråd med Vägverket komma med förslag\r\npå hur trafikundervisningen kan förbättras i grundskolan. Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 1 december 2004.\r\nBarnsäkerhetsdelegationen\r\nRegeringen tillsatte i oktober 2001 en delegation, som antog namnet\r\nBarnsäkerhetsdelegationen, med uppgift att arbeta med frågor om säkerhet\r\noch förebyggande av skador i barns och ungdomars miljö. Delegationen\r\nhar överlämnat delbetänkandet Barns rätt till säkra och utvecklande\r\nmiljöer - framtida huvudman (SOU 2003:19). I slutbetänkandet - Från\r\nbarnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling (SOU 2003:127)\r\n- analyserar delegationen barns skador och lämnar förslag till åtgärder\r\nsom kan förebygga eller förhindra olyckor inom olika områden. Delegationen\r\nframhåller följande fyra viktiga områden som bör beaktas i det framtida\r\narbetet med barns säkra och utvecklande miljöer:\r\nÖka barns inflytande i de beslut som gäller deras vardag.\r\nKunskapen om skadors sociala bakgrundsfaktorer måste fördjupas.\r\nSäkerhet och utveckling är varandras förutsättningar. Barn och ungdomar\r\nhar rätt att växa upp i en miljö där de kan leka fritt, anta utmaningar,\r\nsuccessivt öka sin aktionsradie och sin självständighet utan att riskera\r\natt dö eller skadas allvarligt.\r\nUngdomar är en bortglömd grupp. En stor del av det svenska skadeförebyggande\r\narbetet har fokuserats på de yngre barnen.\r\nDelegationen konstaterar bl.a. att vägtrafiken står för den största\r\nandelen dödsfall under hela barn- och ungdomstiden och andelen ökar med\r\nstigande ålder. Delegationen lämnar också en rad förslag för att öka\r\ntrafiksäkerheten och rörelsefriheten för barn och ungdomar. Delegationens\r\nslutbetänkande har remitterats under våren 2004.\r\nUtvecklingen\r\nEnligt Vägverkets årsredovisning omkom 45 barn (0-17 år) i vägtrafiken\r\nunder 2003, jämfört med 38 under föregående år. På de statliga vägarna\r\ndödades 32 (30). Antalet barn döda i personbil har ökat, samtidigt som\r\nantalet döda på moped minskat.\r\nUnder 2003 beräknas 675 barn (0-17 år) ha skadats svårt i vägtrafiken,\r\nvilket innebär en ökning med 3 % jämfört med 2002. Ökningen har främst\r\nskett bland personbilsförare och mopedister medan antalet gående som\r\nskadats svårt minskat.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nI det av riksdagen godkända betänkandet om trafiksäkerhet från våren\r\n2001 (bet. 2000/01:TU13) gjordes ett tillkännagivande till regeringen\r\nom ökad säkerhet för barn i trafiken. Som framgår av betänkandet\r\ninnefattade detta tillkännagivande även behovet av en samlad redovisning\r\nför riksdagen av de åtgärder som bör vidtas för att öka säkerheten för\r\nbarn i trafiken.\r\nI betänkande 2002/03:TU4 konstaterade utskottet att den begärda\r\nredovisningen inte lämnats. Mot bakgrund av att antalet döda barn på statliga\r\nvägar ökat mellan 2001 och 2002 ansåg utskottet att behovet av denna\r\nredovisning ökat ytterligare.\r\nSåvitt gäller frågan om barns och ungdomars färd till och från skolan\r\nsåg utskottet det som en nödvändighet att dessa transporter är trafiksäkra.\r\nEn av utskottet tidigare framförd ståndpunkt, att frågan om\r\nskolskjutsverksamheten borde ses över, vidhölls därför. Bland annat bör\r\nskolskjutsförarens ansvar för elevernas säkerhet - såväl under resan som\r\nvid på- och avstigning - klargöras. Vidare bör system med krav på\r\ngenomförd specialutbildning för att få tillstånd att köra skolskjuts\r\növervägas. Bland angelägna frågor att se över är även behovet av en regel\r\nsom förbjuder omkörning av stillastående skolskjutsar, angav utskottet.\r\n\r\nPropositionen\r\nI propositionen redogör regeringen för nollvisionens utgångspunkt att\r\nvägtransportsystemet skall utformas så säkert att trafikanter som följer\r\ngällande bestämmelser inte skall behöva betala med liv eller hälsa,\r\nsamt att de mest utsatta trafikantgruppernas behov av trafiksäkerhet\r\nhuvudsakligen skall vara styrande vid systemutformarnas val av\r\ntrafiksäkerhetsåtgärder. Detta innebär att systemutformarna har särskilt\r\nstora krav på sig då det gäller exempelvis barn. Vidare gör regeringen\r\nbedömningen att kunskaper om trafik och attityder till riskbeteenden i\r\ntrafiken är något som måste byggas upp under lång tid samt att det därför\r\när viktigt att trafikundervisningen i skolan ger goda kunskaper om trafik\r\noch goda attityder till trafikbeteenden.\r\nMotionerna\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) kommenterar i motion 2003/04:T21 regeringens\r\nbedömning att trafikundervisningen i skolan skall ge goda kunskaper om\r\ntrafik och attityder till trafikbeteenden. Enligt motionärerna bör man\r\ninte belasta skolorna med ytterligare uppgifter när många skolor inte\r\nklarar av att ge eleverna baskunskaper. Enligt motionärerna är det\r\nbristande polisresurser som är problemet eftersom trafikundervisningen\r\ni skolan tidigare sköttes av polisen. Motionärerna vill även uppmärksamma\r\nföräldrarnas ansvar för sina barn i trafiksäkerhetsfrågor (yrkande 13).\r\n\r\nVidare uppmärksammas skolskjutsarna, som enligt motionärerna kan förbättras\r\nur trafiksäkerhetshänseende. Det är otillfredsställande att många\r\nskolbusschaufförer saknar utbildning anpassad för de särskilda krav som\r\nställs i den aktuella miljön. Det är även otillfredsställande att\r\nstandarden varierar kraftigt mellan kommunerna. Då de flesta olyckor sker\r\ni samband med på- och avstigning anser motionärerna även att det bör\r\növervägas huruvida det skall vara förbjudet att köra om bussen när de\r\nbakre ljusen på denna lyser gult (yrkande 14).\r\nDet krävs kraftfulla insatser för att åstadkomma en säkrare trafikmiljö\r\nför barn anför Elizabeth Nyström m.fl. (m) i motion 2003/04:T454. En\r\nåtgärd för att åstadkomma detta är enligt motionärerna att ställa högre\r\nkrav vid upphandlingen av denna trafik, exempelvis att bälten skall\r\nfinnas tillgängliga i fordonet (yrkande 4).\r\nVad gäller bussförarnas utbildning anser motionärerna att det bör\r\növervägas huruvida man inte kan införa en speciell utbildning för denna\r\nyrkesgrupp (yrkande 5).\r\nAtt barn och ungdomar är särskilt utsatta i trafiken uppmärksammas av\r\nRunar Patriksson m.fl. (fp) i motion 2004/05:T465. För att förbättra\r\ntrafiksäkerheten för denna trafikantgrupp föreslås att skolbussar skall\r\nutrustas med säkerhetsbälten och alkolås samtidigt som dessa transporter\r\ngörs så säkra som möjligt i övrigt. Ytterligare en föreslagen åtgärd är\r\natt se över upphandlingsreglerna för kommunernas skolbussverksamhet\r\n(yrkande 4).\r\nI motion 2003/04:T294 av Yvonne Ångström (fp) uppmärksammas att NTF av\r\nresursskäl tvingats lägga ned Barnens Trafikklubb. Motionären finner\r\ndetta olyckligt då arbetet med barns rätt till en trafiksäker miljö är\r\nen viktig del i arbetet med att uppnå nollvisionen. Mot denna bakgrund\r\nföreslås att regeringen låter utreda möjligheterna att återupprätta\r\nbarnens trafikklubb i någon form, exempelvis genom att tillföra NTF de\r\nnödvändiga resurserna.\r\nBarn som skickas till skolan har rätt att vara skyddade anför Ulf Nilsson\r\nm.fl. (fp) i motion 2003/04:Ub388. Motionärerna ser det därför som\r\nnaturligt att det blir obligatoriskt med säkerhetsbälten och alkolås i\r\nskolskjutsar. (yrkande 18).\r\nFN:s barnkonvention och nollvisionen i trafiken, som utgår från att\r\ndödsfall och allvarliga skador är oacceptabla, måste vara utgångspunkten\r\ni arbetet med att skapa säkra skolresor för barn och ungdomar, anför\r\nRagnwi Marcelind (kd) i motion 2003/04:T417. Enligt motionären krävs\r\nett antal åtgärder för att skapa trafiksäkerhet och acceptabel psykosocial\r\nmiljö i övrigt för de 400 000 barn som dagligen åker skolskjuts till\r\nskolan. Då dagens situation inte är acceptabel och då variationerna\r\nmellan olika kommuner är stora behövs åtgärder på nationell nivå.\r\nEnligt motion 2004/05:T398 av Sven Bergström m.fl. (c) är det barnen\r\nsom är de som är allra mest utsatta i trafiken, dels eftersom de är mer\r\nsårbara rent fysiskt, dels eftersom de har svårare att överblicka och\r\nförstå vad som sker i trafiken. Enligt motionärerna är det därför viktigt\r\natt inte mista barnens perspektiv i planeringen av trafikmiljön, inte\r\nminst i deras grannskap (yrkande 20).\r\nEftersom barns huvudsakliga vistelse i trafiken består i färden till\r\noch från skolan anser motionärerna vidare att denna behöver göras så\r\ntrafiksäker som möjligt. Exempelvis bör chaufförer av skolbusstransporter\r\ngenomgå en utbildning som ger kunskaper om de särskilda krav som ställs\r\npå en sådan transport (yrkande 21).\r\nSofia Larsen (c) kräver i motion 2004/05:T214 en säkrare skolbusstrafik.\r\nFör att kunna skärpa säkerheten måste man enligt motionären se till\r\nhelheten. Det krävs inte bara bälten utan även säkrare gångvägar till\r\noch från skolan, säkrare på- och avstigningsplatser och sänkta hastigheter.\r\n\r\nAnnika Qarlsson och Margareta Andersson (båda c) talar i motion\r\n2004/05:T399 om den ökade alkoholkonsumtionen och sambandet mellan\r\nalkoholkonsumtion och rattonykterhet. För att stoppa och vända denna utveckling\r\nefterfrågas undervisning i skolan som tydliggör riskerna och vars och\r\nens ansvar (yrkande 1 delvis).\r\nMarina Pettersson (s) pekar i motion 2003/04:T354 på att det i många\r\nglesbygdslän är vanligt att busshållplatserna för av- och påstigning\r\nsaknar bussficka, vilket innebär en säkerhetsrisk inte minst vid\r\nskolskjutsning. I syfte att minimera denna risk föreslås lagstiftning om\r\natt bussfickor alltid skall finnas för bussresenärer där av- och påstigning\r\nskall ske. Kan inte detta ske inom en snar framtid bör regeringen\r\növerväga att lagstifta om att skolskjutsar inte får köras om vid av- och\r\npåstigning av skolbarn.\r\nNär barn och ungdomar skall åka skolbuss till och från sin skola tvingas\r\nde att ur trafiksäkerhetsperspektiv flytta 50 år tillbaka i tiden, anför\r\nKenneth G Forslund (s) i motion 2003/04:T509. I de allra flesta fall\r\nsaknas säkerhetsbälten på passagerarplatserna i skolbussar, vilket inte\r\när förenligt med modernt trafiksäkerhetstänkande. Mot denna bakgrund\r\nefterfrågar motionären ett nationellt krav på säkerhetsbälten i samtliga\r\nskolbussar.\r\nLars Lilja och Britta Rådström (båda s) vill med motion 2004/05:T422\r\nuppmärksamma trafikmiljön kring skolor. För att förbättra denna föreslås,\r\ni syfte att förbättra sikten och därmed trafiksäkerheten, ett\r\nparkeringsförbud på 30-sträckor där hastigheten är nedsatt på grund av att\r\nbarn vistas i miljön.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTrafikolyckor med barn inblandade är enligt utskottets mening särskilt\r\ntragiska och måste därför ges högsta prioritet inom trafiksäkerhetsarbetet.\r\nMot denna bakgrund föreslog utskottet i det av riksdagen godkända\r\nbetänkandet 200/01:TU13 ett tillkännagivande till regeringen om ökad\r\nsäkerhet för barn i trafiken. Som framgår av betänkandet innefattade\r\ndetta tillkännagivande även behovet av en samlad redovisning för riksdagen\r\nav de åtgärder som bör vidtas för att öka säkerheten för barn i trafiken.\r\nUtskottet har sedan återkommit till frågan vid ett antal tillfällen,\r\nbl.a. i betänkande 2002/03:TU4. Enligt utskottets mening har frågan\r\nfortfarande högsta aktualitet då utvecklingen de senare åren inneburit\r\nfler dödade barn i trafiken. Enligt utskottet är denna utveckling\r\noacceptabel och måste brytas.\r\nUtskottet noterar att regeringen vidtagit åtgärder bl.a. med anledning\r\nav riksdagens tillkännagivande. I det av regeringen beslutade\r\nregleringsbrevet för Vägverket anges att åtgärder som särskilt syftar till\r\natt förbättra barns trafiksäkerhet skall prioriteras i arbetet med\r\ngenomförandet av trafiksäkerhetsåtgärder på det statliga vägnätet.\r\nAngående kunskaper om trafik och attityder till riskbeteenden i trafiken\r\ngör regeringen i propositionen bedömningen att detta är något som måste\r\nbyggas upp under lång tid samt att det därför är viktigt att\r\ntrafikundervisningen i skolan ger goda kunskaper om trafik och goda attityder\r\ntill trafikbeteenden. Utskottet delar denna bedömning.\r\nDå de nu behandlade motionerna i huvudsak gäller barns och ungdomars\r\nfärd till och från skolan vill utskottet även uppmärksamma Svenska\r\nKommunförbundets arbete med att revidera den av förbundet utgivna\r\nskolskjutshandboken. Handboken, som riktar sig till dem som arbetar med\r\nskolskjutsfrågor i kommunerna, handlar bl.a. om upphandling av miljövänliga\r\noch trafiksäkra kommunala transporter. Svenska Kommunförbundet arbetar\r\nockså med att ta fram en handbok för förare av skolskjutsar. Vägverkets\r\nskolskjutsprojekt har fokus på bättre statistik, åtgärdsområden för\r\nökad trafiksäkerhet och tillgänglighet, definition av säker skolväg,\r\nansvarsfördelning i hela resan, säker och tillgänglig hållplats och\r\nsäker passage över väg, en utveckling av förordningen (1970:340) om\r\nskolskjuts samt upphandlingskrav och kvalitetssäkring.\r\nAngående det fortsatta arbetet vill utskottet uppmärksamma de förslag\r\nsom lagts fram av Barnsäkerhetsdelegationen. Några av dessa förslag har\r\nredan resulterat i åtgärder från regeringen, det gäller exempelvis\r\nobligatorisk riskutbildning för privata handledare som behandlas i\r\navsnittet Körkortsutbildningen i detta betänkande. I Barnsäkerhetsdelegationens\r\nslutbetänkande återfinns dock fler förslag, bl.a. att nationella riktlinjer\r\nför kommunernas upphandling av skolskjuts skall utarbetas och att metoder\r\nför samråd med barn, föräldrar, förare, skola och kommun i syfte att\r\nöka säkerheten inom skolskjutsverksamheten skall utvecklas.\r\nUtskottet konstaterar att delegationens förslag till stor del överensstämmer\r\nmed de här behandlade motionsförslagen och förutsätter att regeringen\r\nåterkommer till riksdagen med sin bedömning i dessa frågor. Med vad\r\nutskottet ovan anfört som sin mening kan syftet med ett flertal i detta\r\navsnitt behandlade motionsförslag anses till väsentlig del tillgodosett.\r\nSamtliga motionsförslag som behandlas i detta avsnitt avstyrks\r\ndock.\r\nFunktionshindrade i trafiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottets mening är det av största vikt att stor hänsyn tas\r\ntill de funktionshindrades särskilda förutsättningar i utformningen av\r\ntrafikmiljön. Utskottet förutsätter därför att de funktionshindrades\r\nbehov av en trafiksäker miljö ägnas tillbörlig uppmärksamhet av berörda\r\naktörer. Motionsförslagen avstyrks då det enligt utskottets mening inte\r\nfinns anledning för riksdagen att i detta sammanhang ta något initiativ\r\ni ärendet.\r\nBakgrund\r\nMål för funktionshindrades tillgänglighet\r\nRiksdagen har beslutat om målet att kollektivtrafiken skall vara\r\ntillgänglig för funktionshindrade senast år 2010. Detta mål har konkretiserats\r\nbl.a. i verksamhetsgrensmål för Vägverket. För år 2004 gäller att andelen\r\nfunktionshindrade som kan utnyttja vägtransportsystemet, inklusive\r\nkollektivtrafiken, fortlöpande skall öka och att kollektivtrafiken senast\r\når 2010 bör kunna användas av de flesta funktionshindrade. Även\r\nRikstrafiken har givits som mål att arbeta för att andelen funktionshindrade\r\noch andra grupper med särskilt behov som kan utnyttja det interregionala\r\nkollektiva persontransportsystemet skall öka.\r\nTrafikförordningen\r\nEnligt trafikförordningen (1998:1265) anges att en trafikant för att\r\nundvika trafikolyckor skall visa särskild hänsyn mot bl.a. personer som\r\nhar någon form av funktionshinder. Vidare gäller väjningsplikt mot gående\r\nsom gått ut på eller som just skall gå ut på ett obevakat övergångsställe.\r\n\r\nHela resan\r\nUnder 2003 avslutades ett projekt vid namn Hela resan genom att en\r\nslutrapport överlämnades till regeringen den 31 mars. Det övergripande\r\nmålet för projektet har varit det av riksdagen fattade beslutet om att\r\nkollektivtrafiken skall vara tillgänglig för personer med funktionshinder\r\nsenast år 2010. Arbetet har bedrivits i form av ett samverkansprojekt\r\nmellan Rikstrafiken, Luftfartsverket, Banverket, Sjöfartsverket, Vägverket,\r\nSvenska Lokaltrafikföreningen, Vinnova, Tåg i Bergslagen, Samtrafiken\r\noch Handikappförbundens Samarbetsorgan. För projektsamordning svarade\r\nRikstrafiken.\r\nEnligt slutrapporten är ett av de stora värdena med projektet att frågan\r\nom ansvar och roller samt att behovet av en mer systematiserad\r\ntransportslagsövergripande samordning blivit synliggjort och efterfrågat\r\nsåväl på nationell som regional och lokal nivå, då främst i anslutning\r\ntill knutpunkter där flera trafikslag, operatörer och aktörer sammanstrålar.\r\nBland annat har en gemensam sektorstolkning, avseende tillgängligheten\r\ntill kollektivtrafiken för funktionshindrade, undertecknats för Banverket,\r\nLuftfartsverket, Rikstrafiken, Sjöfartsverket och Vägverket.\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nUnder våren 2003 instämde utskottet i den i motioner framförda uppfattningen\r\natt det är angeläget att trafikmiljön utformas så att synskadade har\r\nmöjlighet att förflytta sig i trafiken på ett trafiksäkert sätt.\r\nAngående den vita käppens status som trafiksignal uttalade utskottet\r\nsom sin mening att det finns en rad komplikationer av såväl praktisk\r\nsom lagteknisk natur samtidigt som det finns risk att trafiksäkerheten\r\nkan komma att förändras. Det är dessutom oklart om förslaget är i linje\r\nmed pågående arbete med att leda trafikanterna till säkra övergångsställen.\r\n\r\nMotionerna\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m) kräver i motion 2003/04:T264 att de\r\nsynskadades situation i trafiken utreds innan Vägverkets planer på att\r\nta bort tusentals övergångsställen förverkligas. Bland annat bör det\r\nutredas hur respekten för den vita käppen i trafiken skall lagregleras.\r\n\r\nI trafiken är de synskadade en särskilt utsatt grupp, anges det i motion\r\n2003/04:T256 av Birgitta Sellén och Lena Ek (båda c). Mot denna bakgrund\r\nföreslås att man undersöker vilka förbättringar som kan göras av\r\ntrafikmiljön för att synskadade skall känna sig säkra i trafiken (yrkande\r\n1). I samma syfte föreslås vidare att den vita käppen ges status av\r\ntrafiksignal att jämföra med polismans tecken. När någon vill korsa väg\r\neller gata och tydligt visar sin vita käpp skall det innebära stopptecken,\r\nsom tvingar övriga trafikanter att stanna och ge företräde (yrkande 2).\r\n\r\nI motion 2004/05:T326 av Lars-Ivar Ericson (c) talas om en alltmer\r\nstressig trafikmiljö som ställer allt högre krav på uppmärksamhet. I\r\ndenna trafikmiljö är de synskadade extra utsatta samtidigt som bristande\r\nrespekt för rådande trafikregler ytterligare ökar synskadades risker i\r\ntrafiken. Enligt motionären bör därför förslag tas fram för hur säkerheten\r\nskall stärkas i rådande trafikmiljö för gruppen synskadade.\r\nBirgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (båda s) understryker i motion\r\n2003/04:T535 att de synskadade i likhet med andra medborgare har rätt\r\ntill en säker trafikmiljö och att det därför är viktigt att trafikmiljön\r\nmedger att människor med funktionshinder kan förflytta sig i trafiken\r\npå ett säkert sätt. Den vita käppen föreslås därför ges status av\r\ntrafiksignal. När en synskadad vill korsa en väg eller en gata och tydligt\r\nvisar sin vita käpp skall det innebära stopptecken, som tvingar övriga\r\ntrafikanter att stanna och ge företräde för gångtrafikanten.\r\nKaj Nordquist och Birgitta Ahlqvist (båda s) efterfrågar i motion\r\n2004/05:T294 ökad respekt för den vita käppen, vilket förslagsvis kan ske\r\ngenom en översyn av lagskyddet för densamma. Enligt motionärerna är\r\ndetta av stor vikt då synskadade måste kunna lita på en hög respekt för\r\nden vita käppen i en alltmer stressig trafikmiljö, inte minst då reglerade\r\növergångsställen nu tas bort utan att alltid ersättas av andra lösningar\r\nsom är tillfredsställande för de synskadade.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer med motionärerna i att det är angeläget att\r\ntrafikmiljön utformas så att funktionshindrade har möjlighet att förflytta\r\nsig i trafiken på ett trafiksäkert sätt. Det är mot denna bakgrund\r\nriksdagen fattat beslut om målet att andelen funktionshindrade som kan\r\nutnyttja vägtransportsystemet, inklusive kollektivtrafiken, fortlöpande\r\nskall öka och att kollektivtrafiken senast år 2010 bör kunna användas\r\nav de flesta funktionshindrade. Enligt utskottets mening är det därför\r\nav största vikt att stor hänsyn tas till de funktionshindrades särskilda\r\nförutsättningar i utformningen av trafikmiljön. Exempelvis kan borttagandet\r\nav övergångsställen utgöra ett större problem för denna grupp än för\r\nandra. Utskottet förutsätter att de funktionshindrades behov av en\r\ntrafiksäker miljö ägnas tillbörlig uppmärksamhet av berörda aktörer.\r\nFrågan om respekten för den vita käppen i trafiken bör enligt utskottets\r\nmening uppmärksammas i detta sammanhang. Enligt utskottets mening finns\r\ndet dock ingen anledning för riksdagen att i detta sammanhang ta något\r\ninitiativ i ärendet. Här behandlade motionsyrkanden avstyrks följaktligen.\r\n\r\nKörkortsutbildningen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottet är utbildningen av nya bilförare ett viktigt instrument\r\nför att förbättra trafiksäkerheten. Regeringens förslag till förändringar\r\noch regeringens bedömning i frågor om vidareutveckling av utbildningen,\r\nsom t.ex. utökad riskutbildning och handledarutbildning, innebär enligt\r\nutskottet angelägna förbättringar.\r\nUtskottet utgår vidare från att ytterligare förslag övervägs i det\r\nfortsatta arbetet samt att Vägverket även fortsättningsvis följer\r\nutvecklingen och vid behov uppmärksammar regeringen på behovet av lagändringar.\r\nAktuella motionsförslag avstyrks.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (fp) och 10 (kd).\r\nBakgrund\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nVid föregående behandling av trafiksäkerhetsfrågor angav utskottet som\r\nsin uppfattning att utbildningen av nya bilförare är ett viktigt instrument\r\nför att förbättra trafiksäkerheten. Mot denna bakgrund förutsatte\r\nutskottet att ett antal motionsförslag övervägdes av regeringen inom ramen\r\nför det fortsatta utvecklingsarbetet i frågan.\r\nPropositionen\r\nRegeringens förslag om handledning under övningskörning\r\nUppsikt under privat övningskörning får endast utövas av den som har\r\ngodkänts som handledare för den som övningskör. Ett sådant godkännande\r\nfår meddelas den som fyllt 24 år, har körkort för fordon av det slag\r\nsom övningskörningen avser och under sammanlagt minst fem av de senaste\r\ntio åren haft ett sådant körkort. Vidare skall denne under de senaste\r\ntre åren inte ha haft sitt körkort återkallat enligt 5 kap. 3 § 1, 5\r\neller 6 körkortslagen (1998:488) eller återkallat enligt 5 kap. 3 § 2-4\r\nsamma lag med en sammanlagd spärrtid som överstiger tre månader. Med\r\nåterkallelse skall i detta sammanhang även förstås återkallelse tills\r\nvidare enligt 5 kap. 5 § körkortslagen och med spärrtid även förstås\r\ngiltighetstid som beslutats enligt samma lagrum. Motsvarande ändringar\r\ngörs i reglerna om uppsikt under övningskörning inom polisväsendet eller\r\nFörsvarsmakten respektive om godkännande av trafiklärare och utbildningsledare\r\ni lagen (1998:493) om trafikskolor. I dessa fall gäller dock att tiden\r\nför sammanlagt körkortsinnehav under de senaste tio åren skall vara\r\nminst tre i stället för minst fem år, medan åldersgränsen och kravet på\r\nförarbehörighet är desamma som tidigare.\r\nEtt godkännande som handledare skall upphöra att gälla om handledarens\r\nkörkort återkallas enligt 5 kap. 3 § körkortslagen (1999:488) eller\r\nåterkallas tills vidare enligt 5 kap. 5 § samma lag. Länsstyrelsen skall\r\nupphäva ett godkännande som handledare på begäran av handledaren eller\r\nden som övningskör.\r\nDen som avser att ansöka om godkännande som handledare bör inte kunna\r\nbegära förhandsbesked om det finns hinder mot godkännande enligt 4 kap.\r\n7 § första stycket 1-3 och andra stycket körkortslagen (1998:488).\r\nRegeringens förslag om obligatorisk introduktionsutbildning inför privat\r\növningskörning för förarbehörigheten B\r\nDen som skall utöva uppsikt under privat övningskörning för förarbehörighet\r\nB måste genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning tillsammans med\r\nden som skall övningsköra för att kunna godkännas som handledare.\r\nUtbildningen skall få bedrivas av fysiska eller juridiska personer efter\r\ntillstånd av Vägverket. Verket skall utöva tillsyn över utbildningsverksamheten.\r\nRegeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall få meddela\r\nföreskrifter om att priser för deltagande i utbildningen inte får\r\növerstiga en viss nivå.\r\nIkraftträdande\r\nDe föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 januari 2005. Bestämmelserna\r\ni 4 kap. 9-11 §§, 8 kap. 2 § första stycket andra meningen samt 10 kap.\r\n1 § första stycket 4 skall tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 2005.\r\nBestämmelsen i 4 kap. 7 § första stycket 4 skall tillämpas fr.o.m. den 1\r\njanuari 2006.\r\nObligatorisk riskutbildning\r\nMot bakgrund av unga förares olycksrisker, i synnerhet vad gäller unga\r\nmän, och det faktum att alkohol och andra droger ofta är bidragande\r\norsaker till ungas trafikolyckor, bör dagens riskutbildning enligt\r\nregeringens bedömning utvecklas så att den förutom riskerna med körning\r\npå halt underlag även inbegriper bl.a. alkohol och andra droger i\r\ntrafiken.\r\nMotionerna\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) välkomnar i motion 2003/04:T21 regeringens\r\nförslag om att kravet på obrutet körkortsinnehav för privat handledare\r\nvid övningskörning sänks från fem till tre år. Enligt motionärerna är\r\ndet dock tillräckligt med ett år eftersom det inte är rimligt att\r\nbestraffa den som fått sitt körkort återkallat för den förseelse som ledde\r\ntill återkallelsen genom att under tre års tid omöjliggöra uppsikt över\r\növningskörning (yrkande 16).\r\nFör att få ha uppsikt över övningskörning krävs i dag ett obrutet innehav\r\nav körkort under fem år. Det innebär exempelvis att den som på grund av\r\ntre fortkörningar mist sitt körkort under sex månader inte kan ha uppsikt\r\növer övningskörning förrän efter fem år. Ulla Löfgren och Jeppe Johnsson\r\n(båda m) yrkar i motion 2003/04:T245 att en rimligare formulering vore\r\natt det för att få ha uppsikt över övningskörning krävs ett totalt\r\nkörkortsinnehav på fem år och ett obrutet innehav under det senaste året\r\ninnan övningskörningen börjar.\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) argumenterar i motion 2003/04:T454 för att\r\nfrågor om alkohol och bilkörning skall ges högre prioritet i trafikskolornas\r\nundervisning (yrkande 11).\r\nI motion 2004/05:T343 av Maud Ekendahl m.fl. (m) föreslås att\r\nförsta-hjälpen-undervisning skall bli en obligatorisk del av\r\nkörkortsutbildningen.\r\nEnligt vad motionärerna anför skulle detta innebära att fler kan och\r\nvågar göra en insats vid trafikolyckor och i andra sammanhang där liv\r\när i fara. I sammanhanget bör noteras att dessa kunskaper även ger ökad\r\nriskmedvetenhet och ett trafiksäkrare beteende, anförs det vidare.\r\nRunar Patriksson m.fl. (fp) anför i motion 2004/05:T465 som sin mening\r\natt regeringen går för långt i sin uppmjukning av reglerna om obrutet\r\nkörkortsinnehav för godkännande av handledare vid privat övningskörning.\r\nVid återkallande orsakat av rattfylleri bör fortsatt femårsregeln gälla\r\n(yrkande 7). Ett identiskt förslag förs fram i motion 2003/04:T22 av\r\nErling Bager m.fl. (fp).\r\nI motion 2003/04:T286 av Lennart Kollmats (fp) krävs en översyn av kraven\r\npå körkort för minibussar eftersom denna typ av fordon har varit inblandad\r\ni flera svåra trafikolyckor under senare år. Då minibussar ofta används\r\nför att köra ungdomar till och från idrottsevenemang borde enligt\r\nmotionärens mening högre krav ställas på förare av dessa fordon (yrkande\r\n1). Vidare vill motionären uppmärksamma halkolyckorna med bussar och\r\nlångtradare och föreslår obligatorisk halkkörning för körkort för tunga\r\nfordon (yrkande 2).\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd) refererar i motion 2003/04:T23 till det av\r\nVägverket framtagna förslaget till helt ny körkortsutbildning, vilket\r\nbl.a. rymmer fler obligatoriska övningsmoment samt repetitionsutbildningar.\r\nEnligt motionärerna bör även ingå möten med personer som drabbats av\r\nrattfylleriets konsekvenser, s.k. Victim Impact Panel. Då trafikutskottet\r\nvid ett flertal tillfällen, med hänvisning till regeringens beredning\r\nav bl.a. detta förslag, avstyrkt motionsförslag om en förbättrad\r\nkörkortsutbildning, menar motionärerna att det är dags för regeringen att\r\nkomma med förslag till ny förbättrad körkortsutbildning (yrkande 5).\r\nMikael Oscarsson m.fl. (kd) föreslår i motion 2003/04:T442 att\r\nkörkortsutbildningen utvidgas för att inkludera obligatorisk undervisning om\r\nriskerna med alkohol och andra droger i trafiken. Enligt motionärerna\r\nbör även ingå möten med personer som drabbats av rattfylleriets\r\nkonsekvenser, s.k. Victim Impact Panel (yrkande 6).\r\nMikael Oscarsson (kd) pekar i motion 2004/05:T418 på att alltfler\r\nungdomar väljer att inte ta körkort. Den teoretiska delen borde därför\r\nläggas som en obligatorisk del i skolan. Då det enligt motionären även\r\nfinns anledning att se över andra frågor med anknytning till\r\nkörkortsutbildningen föreslås en utredning med uppgift att se över villkoren\r\nför dem som tar körkort (yrkande 2).\r\nLars Gustafsson (kd) uppmärksammar i motion 2004/05:T251 regeringens\r\nförslag till integrering av alkohol- och drogfrågorna i riskutbildningen.\r\nMotionären menar att alkohol- och drogfrågorna därmed riskerar att få\r\nett mycket begränsat utrymme. Vidare vänder sig motionären mot att\r\nansvaret för riskutbildningens utformande överlämnas till Vägverket utan\r\nklara riktlinjer. Enligt motionären måste utbildningen inriktas på\r\nkonsekvenserna av alkohol, droger och medicin i trafiken samt användning\r\nav bilbälte och hastighetsanpassning.\r\nI motion 2003/04:T469 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c)\r\nanges att det allmänna omdömet om teoriprovet är att det upplevs som\r\notydligt och svårt att tolka. Det är enligt motionärerna självklart att\r\nman skall ställa krav på goda teorikunskaper men då provet upplevs som\r\notydligt bör en översyn göras av detta (yrkande 3).\r\nAnnika Qarlsson och Margareta Andersson (båda c) talar i motion\r\n2004/05:T399 om den ökade alkoholkonsumtionen och sambandet mellan\r\nalkoholkonsumtion och rattonykterhet. För att stoppa och vända denna utveckling\r\nefterfrågas en körkortsundervisning som tydliggör riskerna och vars och\r\nens ansvar (yrkande 1 i denna del).\r\nStaffan Danielsson och Eskil Erlandsson (båda c) efterfrågar i motion\r\n2004/05:T442 utökade möjligheter att göra muntligt körkortsteoriprov,\r\nfrämst eftersom många (exempelvis på grund av dyslexi eller DAMP) har\r\nmycket stora svårigheter att klara teoriprovet även om de i praktiken\r\nklarar sig bättre på vägen än många som är duktiga teoretiker men sämre\r\npraktiker.\r\nI motion 2004/05:Sk404 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda\r\nc) anförs att de senaste förändringarna av teoriprovet innebär att\r\nväldigt många inte klarar det. Enligt motionärerna är det självklart att\r\nman skall ställa krav på goda teorikunskaper men det allmänna omdömet\r\när att provet upplevs som otydligt och svårt att tolka och att en översyn\r\nav provet därför är nödvändigt (yrkande 3).\r\nCarina Hägg (s) föreslår i motion 2003/04:T331 att kravet på fem års\r\nobrutet körkortsinnehav för att bli handledare vid privat övningskörning\r\nskall ändras så att det endast krävs två års obrutet körkortsinnehav.\r\nDagens krav är enligt motionären orimligt höga.\r\nAnn-Marie Fagerström (s) pekar i motion 2003/04:T381 på att det är enkelt\r\noch billigt att utrusta de flesta bilmodeller med dubbelkommando i form\r\nav en vajer till bromspedalen som gör det möjligt för handledare vid\r\nprivat övningskörning att ingripa vid farliga tillfällen under\r\növningskörningen. Motionären anser att denna utrustning borde vara obligatorisk\r\nvid privat övningskörning, som i sig är positiv för trafiksäkerheten\r\neftersom den ger körkortstagare välbehövlig övning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottet är utbildningen av nya bilförare ett viktigt instrument\r\nför att förbättra trafiksäkerheten. Samtidigt är körkortsutbildningen\r\nen fråga som berör många och utgör en betydande kostnad för körkortstagaren.\r\nDet är därför av största vikt att detta verktyg utnyttjas på ett\r\neffektivt sätt samt att frågor med anknytning till körkortsutbildningen\r\noch trafiksäkerheten vidareutvecklas i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet.\r\nUtskottet har därför vid ett antal tillfällen förutsatt att regeringen\r\növerväger olika förslag inom detta område.\r\nEn sådan fråga är hur kraven på handledare vid övningskörning skall\r\nutformas på bästa sätt. Angående dagens krav på fem års obrutet\r\nkörkortsinnehav för godkännande som trafiklärare eller utbildningsledare\r\nhar utskottet tidigare konstaterat att denna bestämmelse i enskilda\r\nfall kan få oönskade konsekvenser, bl.a. eftersom följderna av ett brutet\r\nkörkortsinnehav exempelvis på grund av att körkortsinnehavaren inte\r\nförnyat sitt körkort i tid enligt utskottets mening kan tyckas inte stå\r\ni rimlig proportion till förseelsen. Utskottet välkomnar därför att\r\nregeringen kommit med förslag om förändrade regler på detta område.\r\nRegeringens förslag bygger enligt utskottets bedömning på en god avvägning\r\ndär hänsyn tas till både handledarens erfarenhet och omdömesgillhet.\r\nUtskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att förslaget gynnar\r\nenskilda genom att en nyanserad erfarenhets- och omdömesgilltighetsprövning\r\nersätter dagens krav på obrutet körkortsinnehav.\r\nYtterligare en fråga som behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen\r\när huruvida körkortsutbildningen skall kompletteras med fler obligatoriska\r\nmoment. Utskottet har med anledning av motionsförslag med denna inriktning\r\nutgått ifrån att regeringen återkommer till riksdagen med sin bedömning\r\ni frågan. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet regeringens förslag\r\ntill obligatorisk introduktionsutbildning för handledare och aspirant\r\ninför privat övningskörning för förarbehörigheten B. I samband med denna\r\nskall riskutbildning vara ett väsentligt inslag. Enligt utskottets\r\nbedömning kommer detta att leda till en förbättrad trafiksäkerhet. Då\r\ndet, enligt vad regeringen anför i propositionen, finns en risk att den\r\nobligatoriska riskutbildningen leder till minskad mängdträning, anser\r\nutskottet i likhet med regeringen att konsekvenserna av\r\nintroduktionsutbildningen\r\nbör utvärderas relativt snart efter införandet.\r\nI samma sammanhang vill utskottet även uppmärksamma regeringens bedömning\r\natt dagens riskutbildning bör utvecklas så att den förutom riskerna med\r\nkörning på halt underlag även inbegriper bl.a. alkohol och andra droger\r\ni trafiken. Enligt utskottets mening är denna komplettering av\r\nkörkortsutbildningen angelägen, inte minst mot bakgrund av att unga förare\r\när överrepresenterade i olycksstatistiken och oftare än andra förare\r\ninblandade i olyckor där de förlorat kontrollen över bilen, olyckor med\r\nanledning av hög fart, alkoholpåverkan och trötthet. Att det i\r\nolycksstatistiken finns stora skillnader mellan män och kvinnor samt att\r\nkvinnor och män i olika utsträckning utnyttjar möjligheten att övningsköra\r\nprivat och delta i körkortsutbildningen är också en fråga som enligt\r\nutskottets bedömning bör beaktas i utformningen av denna riskutbildning.\r\n\r\nUtskottet är inte berett att uttala sig i frågan om huruvida denna\r\nutbildning bör ske i direkt anslutning till andra moment i körkortsutbildningen\r\neller ej. Utskottet förutsätter dock att man i de fortsatta övervägandena\r\ni denna fråga beaktar den nya riskutbildningens stora betydelse för\r\ntrafiksäkerheten samt ger den en framträdande plats och nödvändigt\r\npedagogiskt utrymme.\r\nDe i detta avsnitt behandlade motionerna aktualiserar vidare några\r\nytterligare frågor med anknytning till körkortsutbildningen. Det gäller\r\nförslag till utökade möjligheter att göra muntligt körkortsprov, en\r\növersyn av körkortsprovet mot bakgrunden av att det upplevs som alltför\r\notydligt och svårt att tolka, höjda utbildningskrav för vissa behörigheter,\r\nsärskild utrustning i fordon som används vid övningskörning samt delvis\r\nförändrat innehåll i utbildningen. Utskottet vill understryka att\r\nmotionerna bygger på ett starkt engagemang för en angelägen utveckling av\r\nkörkortsutbildningen. Mot bakgrund av utskottets ovan redovisade\r\nställningstagande, att frågor med anknytning till körkortsutbildningen och\r\ntrafiksäkerheten vidareutvecklas i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet,\r\nutgår utskottet från att även dessa förslag övervägs samt att Vägverket\r\näven fortsättningsvis följer utvecklingen och vid behov uppmärksammar\r\nregeringen på behovet av lagändringar. Med vad som ovan anförts avstyrks\r\nde i detta avsnitt behandlade motionsförslagen.\r\nSkylt för nya körkortsinnehavare\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om särskild skylt för nya körkortshavare.\r\nUtskottet menar att en sådan skylt inte är motiverad från\r\ntrafiksäkerhetssynpunkt.\r\nBakgrund\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nI betänkande 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet behandlades den då motionsledes\r\naktualiserade frågan om huruvida det kan anses motiverat utifrån\r\ntrafiksäkerhetshänsyn att alla nyblivna körkortsinnehavare skall ha en\r\nsärskild skylt på det fordon de framför. Utskottet, som inte var berett\r\natt vid detta tillfälle ta något initiativ i denna riktning, förutsatte\r\natt regeringen övervägde frågan i det fortsatta arbetet med att uppnå\r\ntrafiksäkerhetsmålen.\r\nPropositionen\r\nMed anledning av utskottets ovan refererade uttalande återkom regeringen\r\ni propositionen till frågan om en särskild skylt för nya körkortsinnehavare.\r\nRegeringen anger som sin bedömning att en sådan skylt inte är motiverad\r\nutifrån trafiksäkerhetssynpunkt, bl.a. eftersom effekterna av en\r\nnybörjarskylt är oklara och eftersom det saknas forskning eller utvärderingar\r\nav sådana system.\r\nMotion\r\nI motion 2003/04:T424 av Nikos Papadopoulos och Joe Frans (båda s) anförs\r\natt det i många vardagliga trafiksituationer finns ett, till viss del,\r\nömsesidigt förtroende mellan bilister och att detta \"system\" är farligt\r\nför nya bilister som saknar erfarenhet. För att värna om den nya föraren\r\noch medtrafikanterna föreslås ett märke som visar att föraren är ny i\r\ntrafiken.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som tidigare förutsatt att regeringen överväger frågan om en\r\nsärskild skylt för nya körkortsinnehavare, konstaterar nu att regeringen\r\nåterkommit till riksdagen med sin bedömning, nämligen att en sådan skylt\r\ninte är motiverad från trafiksäkerhetssynpunkt. Utskottet, som har samma\r\nuppfattning, avstyrker motionsförslaget i ämnet.\r\nÅterkallelse av körkort\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet välkomnar den av regeringen aviserade översynen av dagens\r\nsystem, som bygger på att läkarna anmäler körkortsinnehavare som av\r\nmedicinska skäl är uppenbart olämpliga att ha körkort. Motionsförslagen\r\navstyrks bl.a. med hänvisning till det aviserade utredningsarbetet.\r\nJämför reservation 11 (fp).\r\nBakgrund\r\nAllmänt\r\nEtt körkort skall återkallas i vissa fall. Det gäller bl.a. om\r\nkörkortsinnehavarens förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt\r\nfordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller liknande\r\natt personen från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort.\r\nVidare gäller enligt körkortslagen att om en läkare finner att en patient\r\npå grund av sjukdom är olämplig som bilförare skall detta anmälas till\r\nlänsstyrelsen om inte läkaren kan försäkra sig om att körkortsinnehavaren\r\nkommer att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.\r\nTidigare utskottsbehandling\r\nUtskottet har vid ett antal tillfällen, senast under våren 2003, behandlat\r\nfrågor om återkallelse av körkort på olika grunder.\r\nSåvitt gäller obligatoriska läkarkontroller för äldre förare konstaterade\r\nutskottet vid detta tillfälle att sådan kontroll redan införts i Finland,\r\ndär alla körkortsinnehavare måste lämna in ett läkarintyg om sin förmåga\r\natt köra bil vid 70 års ålder, men att det är oklart huruvida\r\ntrafiksäkerhetskonsekvenserna av detta har varit positiva, bl.a. eftersom\r\näldre personer löper större risk att skadas eller dödas i trafiken när\r\nde i stället för att köra bil tar cykeln eller går till fots. Utskottet\r\nvar därför inte berett att föreslå några ändringar i denna riktning.\r\nVid samma tillfälle behandlade utskottet även ett motionsförslag om att\r\ndet skall vara möjligt att punktmarkera män som bryter mot besöksförbud\r\ngenom att snabbare och oftare återkalla körkortet, vilket avstyrktes,\r\nmed hänvisning till att ett körkort kan återkallas även för andra fall\r\nän t.ex. brott mot väsentlig trafikregel. Om det exempelvis med hänsyn\r\ntill annat brott som körkortsinnehavaren har gjort sig skyldig till kan\r\nantas att han inte kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn,\r\nomdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga\r\nförhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt\r\nfordon kan körkortet återkallas.\r\nBeträffande länsstyrelsens handläggningstider för dessa ärenden utgick\r\nutskottet ifrån att Vägverket som sektorsmyndighet uppmärksammar frågan\r\noch vid behov tar erforderliga initiativ för att åtgärda eventuella\r\nproblem med långa handläggningstider.\r\nPropositionen\r\nRegeringen hänvisar i propositionen till undersökningar av äldres\r\nolycksrisker i trafiken, vilka visar att det inte är motiverat att av\r\ntrafiksäkerhetsskäl införa regelbundna läkarkontroller. Regeringen gör\r\ndäremot bedömningen att Vägverket bör ges i uppdrag att se över om dagens\r\nsystem, som bygger på att läkarna anmäler körkortsinnehavare som av\r\nmedicinska skäl är uppenbart olämpliga att ha körkort, kan förbättras.\r\nI uppdraget bör ingå att göra en analys av de resurser som finns för\r\ntrafikmedicinska utredningar. Uppdraget bör även gälla behovet av och\r\nmöjligheterna till att utfärda körkort med begränsad behörighet.\r\nMotionerna\r\nRunar Patriksson m.fl. (fp) hänvisar i motion 2004/05:T465 till Vägverkets\r\nundersökning \"Alkolås som alternativ till körkortsåterkallelse\" av vilken\r\nframgår att läkare mycket sällan anmäler personer med alkoholproblem\r\ntill länsstyrelsen, trots att de enligt lag är skyldiga att göra så.\r\nFör att motverka detta borde regelverket om villkorlig återkallelse\r\nförändras så att även personer med alkoholproblem kan omfattas, vilket\r\nenligt motionen skulle öka läkares benägenhet att anmäla sådana personer\r\n(yrkande 19).\r\nI motion 2004/05:Ju293 av Johan Pehrson m.fl. (fp) anges att det bör\r\nvara möjligt att punktmarkera män som bryter mot besöksförbud genom att\r\nsnabbare och oftare återkalla körkortet för gärningsmän som begår brott\r\nmot nära anhöriga. I dag återkallas körkortet endast vid fullbordade\r\noch grova våldsbrott (yrkande 27). Ett identiskt yrkande återfinns i\r\nmotion 2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp) (yrkande 17).\r\nJohan Pehrson (fp) uppmärksammar i motion 2004/05:T377 att läkare, trots\r\nskyldighet enligt lag, mycket sällan anmäler personer med alkoholproblem\r\ntill länsstyrelsen. Enligt motionären måste regeringen via sina myndigheter\r\nse till att flera alkoholberoende personer anmäls till länsstyrelsen\r\nenligt gällande lagar (yrkande 2).\r\nEn naturlig följd av åldrande är att biologiska funktioner i mer eller\r\nmindre hög grad avtrubbas, sägs det i motion 2004/05:T404 av Ingemar\r\nVänerlöv (kd). Då trafikintensiteten på våra vägar och gator numera är\r\nmycket hög och ställer krav på tanke- och reaktionssnabbhet anser\r\nmotionären det högst angeläget att kontinuerligt testa äldre bilförare så\r\natt de inte utgör en olycksrisk för sig själva och andra. Ett identiskt\r\nyttrande återfinns i motion 2003/04:T368 av Ingemar Vänerlöv (kd).\r\nLånga handläggningstider vid körkortsingripande innebär att potentiellt\r\nfarliga trafikanter behåller körkortet under den tid som länsstyrelsen\r\nbeslutar om utredning och utreder en eventuell återkallelse av körkortet.\r\nLånga handläggningstider innebär även psykiskt lidande för den berörda\r\npersonen. I motion 2003/04:T369 av Ingemar Vänerlöv (kd) anges att denna\r\ntid kan vara upp till elva månader efter det att ett trafikbrott begåtts.\r\nMotionären anför att dessa handläggningstider måste förkortas. Ett\r\nidentiskt yrkande återfinns i motion 2004/05:T447 av Ingemar Vänerlöv\r\n(kd).\r\nI Sverige finns nu 1 miljon bilförare över 65 år och antalet äldre med\r\nkörkort liksom andelen äldre med trafikfarliga sjukdomar ökar kraftigt,\r\nanför Lars-Ivar Ericson (c) i motion 2004/05:T207. Mot denna bakgrund,\r\noch särskilt i ljuset av att läkare har svårt att avgöra när olämplighet\r\natt köra bil inträder och att ge besked om stopp för bilkörning, anges\r\natt behovet av trafikmedicinska insatser ständigt ökar.\r\nI motion 2003/04:T318 av Karin Thorborg m.fl. (v) efterfrågas en utredning\r\ni syfte att belysa frågor om äldre bilförare och hälsa. Bakgrunden till\r\nförslaget är att åldrandet i sig inte innebär att den enskilda förändras\r\nsom bilförare, men att åldrandet innebär en ökad risk för sjukdomar som\r\ni sin tur påverkar bilkörningen. En möjlig åtgärd som bör undersökas är\r\nenligt motionärerna att bilförare över en viss ålder skall genomgå en\r\nobligatorisk hälsoundersökning.\r\nI motion 2003/04:T273 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam\r\n(båda s) åberopas utredningsresultat som säger att läkare ofta inte\r\nanmäler olämpliga körkortsinnehavare till länsstyrelsen, bl.a. eftersom\r\ndet kan skada förtroendet mellan läkare och patient. Samma utredning\r\nvisar att körkortsinnehavare som på grund av medicinska skäl gör en\r\növerenskommelse med sin läkare att inte köra ofta inte följer denna.\r\nMotionärerna vill därför låta göra en uppföljning av läkarnas\r\nanmälningsskyldighet enligt körkortslagen vad gäller medicinskt olämpliga\r\nförare (yrkande 1) samt utvärdera omfattningen och efterlevnaden av\r\nmuntliga och frivilliga överenskommelser mellan läkare och patient om\r\natt avhålla sig från att framföra körkortsbelagt fordon (yrkande 2).\r\nSusanne Eberstein och Agneta Lundberg (båda s) efterlyser i motion\r\n2003/04:T360 en utredning om huruvida det finns skäl att införa krav på\r\nläkarintyg för äldre förare. Utredningen föreslås mot bakgrund av att\r\ntrafiken på våra vägar ökar och ställer allt högre krav på alla trafikanter,\r\nsamtidigt som våra funktioner försämras vid åldrandet.\r\nÅsa Lindestam (s) yrkar i motion 2003/04:T410 att alla körkortsinnehavare\r\nskall genomgå synkontroller vart tionde år, i samband med att körkortet\r\nförnyas. Enligt motionären är dessa kontroller angelägna eftersom\r\nnärsynthet kan uppkomma även efter det att en körkortstagare gjort ett\r\nsyntest i samband med körkortsutbildningen.\r\nLars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (båda s) anger i motion\r\n2004/05:T397 att frivilliga överenskommelser mellan läkare och patient\r\nom att patienten skall avstå från att framföra sitt fordon ofta inte\r\nföljs. Motionärerna efterlyser därför en uppföljning av hur dessa\r\nfrivilliga överenskommelser fungerat men också ett ställningstagande om\r\nhuruvida det vore lämpligt att införa en registrering på körkortet om\r\natt en frivillig överenskommelse fattats mellan läkare och körkortsinnehavare\r\n(yrkande 6).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMöjlighet att förflytta sig med bil upplevs av många som en förutsättning\r\nför ett aktivt liv och en hög livskvalitet. Mot den enskildes nytta av\r\natt kunna förflytta sig måste dock det allmännas intresse vägas, härav\r\nbestämmelserna om körkortsåterkallelse. Utskottet har tidigare uttalat\r\nsom sin mening att det med tanke på sådana ingripandens allvarliga natur\r\ninte är tillfredsställande att oklarhet råder om huruvida läkares\r\nskyldighet att anmäla olämpliga förare till länsstyrelsen följs och\r\nhuruvida de muntliga överenskommelser som träffas mellan patient och läkare\r\nefterlevs. Angående hur detta system kan förbättras instämmer utskottet\r\ni regeringens bedömning att det inte är motiverat att av trafiksäkerhetsskäl\r\ninföra regelbundna läkarkontroller. Utskottet konstaterade redan i\r\nföregående trafiksäkerhetsbetänkande att sådan kontroll redan införts i\r\nFinland, där alla körkortsinnehavare måste lämna in ett läkarintyg på\r\nsin förmåga att köra bil vid 70 års ålder, men att det är oklart huruvida\r\ntrafiksäkerhetskonsekvenserna av detta har varit positiva.\r\nMot denna bakgrund välkomnar utskottet den i propositionen aviserade\r\növersynen av dagens system, som bygger på att läkarna anmäler\r\nkörkortsinnehavare som av medicinska skäl är uppenbart olämpliga att ha körkort,\r\ni syfte att förbättra detta. Enligt regeringen skall uppdraget även\r\nomfatta en analys av de resurser som finns för trafikmedicinska utredningar\r\nsamt möjligheterna att utfärda körkort med begränsad behörighet.\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt motionsförslag om att punktmarkera män\r\nsom bryter mot besöksförbud genom att snabbare och oftare återkalla\r\nkörkortet. Utskottet har även avstyrkt motionsförslag om länsstyrelsernas\r\nhandläggningstider för dessa ärenden med hänvisning till att utskottet\r\nutgår ifrån att Vägverket som sektorsmyndighet uppmärksammar frågan och\r\nvid behov tar erforderliga initiativ för att åtgärda eventuella problem\r\nmed långa handläggningstider. Utskottet har inte ändrat uppfattning i\r\ndessa frågor.\r\nMed hänvisning till vad som ovan anförts avstyrks i detta avsnitt\r\nbehandlade motionsförslag.\r\nUtländska körkorts giltighet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMotionsförslag om utländska körkorts giltighet avstyrks med hänvisning\r\nbl.a. till pågående beredningsarbete.\r\nBakgrund\r\nKörkort från andra EES-länder är enligt EES-avtalet giltiga i Sverige\r\noavsett hur länge innehavaren varit folkbokförd här. Ett sådant körkort\r\nfår bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort om innehavaren är\r\npermanent bosatt i Sverige.\r\nKörkort från övriga länder gäller endast om innehavaren inte är folkbokförd\r\ni Sverige sedan mer än ett år. Sådana körkort får ej bytas ut mot ett\r\nsvenskt körkort, med undantag av körkort från Schweiz eller Japan som\r\nfår bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort om innehavaren är\r\npermanent bosatt i Sverige och uppfyller de personliga och medicinska\r\nkrav som gäller för att få körkort i Sverige.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:T217 av Rolf Gunnarsson (m) krävs att utländska körkort\r\nskall prövas i syfte att se om innehavaren, utan att göra något ytterligare\r\nkörprov eller test i Sverige, skall få köra på de svenska vägarna. Detta\r\nfrämst eftersom de krav som ställs på körkortstagare varierar starkt\r\nmellan olika länder. I vissa länder är de högre än i Sverige, vilket\r\ninte är ett problem, men i andra länder är de lägre, vilket kan påverka\r\ntrafiksäkerheten negativt. Ett identiskt förslag förs fram i motion\r\n2003/04:T201 av Rolf Gunnarsson (m).\r\nHenrik S Järrel (m) kräver i motion 2003/04:T440 en korrigering av\r\nkörkorts- och skattelagstiftningen för att underlätta flyttning mellan\r\nolika länder i EU och EES, eftersom dagens lagstiftning under vissa\r\nförutsättningar utgör ett hinder för användandet av svenskregistrerade\r\nbilar utomlands och vice versa samt ett hinder för användandet av svenska\r\nkörkort i utlandet samt det omvända. Ett EU-körkort och ett internationellt\r\nkörkort för längre perioder kan vara en lösning på lång sikt, anges det.\r\n\r\nEnligt Mikael Oscarsson m.fl. (kd) i motion 2003/04:T442 måste den\r\nfaktiska eller förväntade utbildningsnivån vara styrande för vilka körkort\r\nsom skall vara giltiga i Sverige och möjliga att byta mot svenskt körkort.\r\nEn översyn av gällande regelverk är därför nödvändig, anges det (yrkande\r\n12).\r\nTorsten Lindström och Olle Sandahl (båda kd) framför i motion 2004/05:T318\r\ninvändningar mot att det i dag är länsstyrelsen som bedömer om ett\r\nkörkort från ett land utanför EES får bytas ut mot ett svenskt körkort.\r\nEnligt motionärerna är en rimligare ordning att den som vill byta\r\nkörkort från ett land utanför EES till ett svenskt körkort får visa sina\r\nkunskaper i ett praktiskt och ett teoretiskt prov.\r\nHåkan Larsson (c) föreslår i motion 2004/05:T267 ett tillägg i körkortslagen\r\nså att inte bara EES-körkort utan även körkort från övriga Norden skall\r\ngälla i Sverige enligt sitt innehåll och vara möjliga att byta ut mot\r\nett svenskt körkort. Bakgrunden till förslaget är att körkort från\r\nFäröarna inte kan bytas mot ett svenskt körkort, vilket enligt motionären\r\när konstigt med tanke på att det går att byta mot ett danskt körkort\r\noch med tanke på att körkortsutbildningen på Färöarna håller samma\r\nkvalitet som i Sverige.\r\nAnita Johansson m.fl. (s) har i motion 2004/05:T485 uppmärksammat att\r\nDanmark accepterar färöiska körkort såsom varande danska, men att Sverige\r\ndock inte accepterar färöiska körkort, eller att de byts in mot svenska\r\nkörkort om över ett år har passerat från det att personen med det\r\nfäröiska körkortet inflyttat till Sverige. För att ändra denna ordning\r\nföreslås ett tillägg i körkortslagen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är det naturligtvis av största vikt att de som\r\nframför fordon på det svenska vägnätet har fullgoda trafikkunskaper.\r\nSamtidigt är det dock viktigt att i möjlig mån beakta det behov av\r\nrörlighet som återfinns hos trafikantgrupper som inte har svenskt körkort,\r\nexempelvis turister, tillfälligt boende och nyanlända med avsikt att\r\nbosätta sig permanent i Sverige. Dagens regelverk för utländska körkorts\r\ngiltighet, som utgår ifrån de internationella konventioner som undertecknats\r\ni Genève den 19 september 1949 och Wien den 8 oktober 1968, är enligt\r\nutskottets mening ett uttryck för ambitionen att tillfredsställa såväl\r\nhöga trafiksäkerhetskrav som olika gruppers behov av rörlighet. Detta\r\när dock en avvägningsfråga som bör hållas ständigt levande, inte minst\r\ni den harmoniseringsprocess med avseende på körkort som pågår inom\r\nEuropeiska gemenskapen och mot bakgrund av trafiksäkerhetsfrågans ökade\r\nbetydelse. Utskottet är dock inte i dagsläget berett att ta några\r\ninitiativ i frågan. Motionsförslag i ämnet avstyrks följaktligen.\r\nAngående motionerna om möjligheten att byta ut ett färöiskt körkort mot\r\nett svenskt har utskottet erfarit att en skrivelse med samma innebörd\r\nsom motionsförslagen har inkommit till Näringsdepartementet, där frågan\r\nbereds för närvarande. Motionsförslagen avstyrks med hänvisning till\r\npågående beredning.\r\nAdministration av körkortsärenden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottets mening bör möjligheterna till att avlägga förarprov\r\nvara goda. Väntetiderna bör därför nedbringas. Enligt utskottets mening\r\nankommer det dock inte på riksdagen att ange hur dessa väntetider skall\r\nkortas eller hur förarprövningen skall organiseras. Motionsförslag i\r\närendet avstyrks mot denna bakgrund.\r\nBakgrund\r\nRegeringen beslutar om mål för handläggningstider för förar- och\r\nkunskapsprov. I Vägverkets regleringsbrev för år 2003 angavs att väntetiderna\r\nfr.o.m. den 1 juli 2003 skulle uppgå till högst tre veckor vid första\r\noch andra provtillfället och i övriga fall endast undantagsvis överstiga\r\nsex veckor. Detta mål uppnåddes inte trots att åtgärder vidtagits, bl.\r\na. eftersom efterfrågan på körkortsprov ökat. Jämfört med föregående år\r\nhar medelväntetiden för körprov minskat från 30 till 27 dagar medan\r\nmedelväntetiden för kunskapsprov ökat från 23 till 28 dagar.\r\nI Vägverkets regleringsbrev för 2004 har regeringen beslutat som mål\r\natt kötiderna skall minska för kunskapsprov och körprov för körkort så\r\natt kötiderna fr.o.m. den 31 december 2004 är högst tre veckor vid första\r\noch andra provtillfället för respektive prov. I övriga fall skall kötiden\r\nendast i undantagsfall överstiga sex veckor.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nUtskottet konstaterar i betänkande 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet att\r\nhandläggningstiderna har förbättrats under år 2002, men att de fortfarande\r\nvar långa. Vidare hade utskottet erfarit att Vägverket vidtagit ett\r\nflertal åtgärder för att avhjälpa den besvärande situationen. Vad gäller\r\nden motionsledes aktualiserade frågan om avreglering såg utskottet inte\r\nhur en avreglering skulle kunna avhjälpa situationen. Tvärtom skulle en\r\nsådan åtgärd kunna ge klara nackdelar för såväl trafiksäkerhet som\r\neffektivitet.\r\nVad gäller frågorna om en centraliserad körkortsadministration och valet\r\nav lokaliseringsort för en sådan angav utskottet att det inte var berett\r\natt uttala sig.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:T248 av Anders Larsson (c) uppmärksammas de långa köerna\r\nför förarprov. Motionären anser att dagens ordning, där en statlig\r\nkontrollant vid ett tillfälle skall avgöra elevens kunskap, är mycket\r\nomodern. Det är enligt motionärens mening läraren som har den bästa\r\nmöjligheten att avgöra när man är mogen att få ansvaret att på egen\r\nhand ge sig ut i trafiken. Reglerna föreslås därför ändras så att\r\nnuvarande system med statliga kontrollanter ersätts med ett system där\r\nkvalificerade utbildare/trafikskolor ges rätt att godkänna elever, såsom\r\nsker i den vanliga skolan eller vid universiteten.\r\nSven Bergström och Annika Qarlsson (båda c) föreslår i motion 2003/04:T315\r\natt andra än Vägverket skall ges behörighet att genomföra körkortsprov,\r\nsjälvfallet med förpliktelse att ställa samma krav på fullgoda kunskaper.\r\nDenna modell kan enligt motionärerna vara ett sätt att komma till rätta\r\nmed dagens väntetider för att avlägga provet. Enligt motionärerna finns\r\ndet i andra europeiska länder exempel på sådana modeller som fungerar\r\nbra.\r\nLilian Virgin och Carina Grönhagen (båda s) hänvisar i motion 2004/05:T327\r\ntill en utredning som visar att handläggningen av körkortsärenden skulle\r\nkunna centraliseras och hanteras av Vägverket. Motionärerna anser att\r\ndetta bör göras med målsättningen att handläggningen skall vara effektiv\r\noch att körkortsärenden skall handläggas på ett enhetligt sätt över\r\nlandet. Enligt motionärerna bör Gotland vara en av de platser dit den\r\ncentraliserade handläggningen lokaliseras. Identiska förslag framförs\r\ni motion 2003/04:T383 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (båda s).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInga större förbättringar av de långa väntetiderna för förarprov har\r\nägt rum sedan utskottet behandlade frågan sist. Utskottets tidigare\r\nställningstagande i frågan, att väntetiderna är för långa, äger således\r\nsamma relevans. Enligt utskottets mening ankommer det dock inte på\r\nriksdagen att ange hur dessa väntetider skall kortas. Regeringen har i\r\nVägverkets regleringsbrev satt upp mål för verksamheten, vilka innebär\r\nen förbättring. Det ankommer således på Vägverket att vidta erforderliga\r\nåtgärder så att det av regeringen beslutade målet nås. En sådan åtgärd\r\nsom genomförts på samtliga förarprovskontor är att kunder kan bestämma\r\noch genomföra prov samma dag genom utnyttjande av lediga tider som\r\nuppstått genom återbud, s.k. sista minuten. Tjänsten har enligt Vägverket\r\nblivit mycket uppskattad.\r\nVad gäller den motionsledes aktualiserade frågan om avreglering ser\r\nutskottet inte hur detta skulle kunna avhjälpa situationen. Tvärtom\r\nskulle en sådan åtgärd kunna ge klara nackdelar för såväl trafiksäkerhet\r\nsom effektivitet. Motionen avstyrks.\r\nAngående motionsförslag om en centraliserad körkortsadministration och\r\nvalet av lokaliseringsort för en sådan vill utskottet uppmärksamma att\r\nlikalydande motionsyrkanden avstyrkts vid ett flertal tillfällen.\r\nUtskottet har inte ändrat inställning i frågan och föreslår, med hänvisning\r\ntill tidigare ställningstagande, att riksdagen avslår dessa förslag\r\nytterligare en gång.\r\nTypgodkännande och viss fordonsutrustning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet delar regeringens bedömning angående ökad kompatibilitet mellan\r\nfordon samt eftermontering av bältespåminnare. Utskottet vill även\r\nuppmärksamma fordonsutformningens betydelse för oskyddade trafikanter.\r\nMotionsförslag om typgodkännande och viss fordonsutrustning avstyrks.\r\nJämför\r\nsärskilt yttrande 1 (m, fp, kd).\r\nBakgrund\r\nReglerna om typgodkännande av flertalet typer av motorfordon är numera\r\nhelt harmoniserade i EU:s medlemsländer. Ett EG-typgodkännande utfärdas\r\nav en behörig myndighet och utgör en bekräftelse på att en viss\r\nfordonsmodell uppfyller uppställda krav. Det är härefter fordonstillverkaren\r\nsom svarar för att alla serietillverkade exemplar av den typgodkända\r\nfordonsmodellen uppfyller kraven.\r\nFör personbil gäller sedan den 1 januari 1993 direktiv (70/156/EEG) om\r\ntypgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa. Från detta år\r\nkunde medlemsländerna frivilligt tillämpa reglerna. Sedan januari 1998\r\nskall emellertid alla personbilar som registreras första gången vara\r\nEG-typgodkända.\r\nPropositionen\r\nÖkad kompatibilitet mellan fordon\r\nEnligt regeringens bedömning bör Sverige vara drivande i utvecklingen\r\nav kollisionsskydd för alla tunga fordonskategorier inom EU och globalt.\r\nDet är från trafiksäkerhetssynpunkt önskvärt att viktspridningen inom\r\npersonbilsflottan kan hållas så liten som möjligt. Frågor som berör\r\ndetta kommer att hanteras i beredningen av Vägtrafikskatteutredningens\r\nbetänkande.\r\nEftermontering av bältespåminnare\r\nI propositionen anger regeringen som sin bedömning att bilbältet är\r\nbilens viktigaste säkerhetsutrustning. Vägverkets arbete för att stimulera\r\neftermontering av bältespåminnare är därför viktigt.\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:T426 av Anita Brodén (fp) och Annika Qarlsson (c)\r\nuppmärksammas att dagens krocktester inte tar hänsyn till vilken effekt\r\nfordonet har på mötande fordon eller medtrafikanter i en olyckssituation,\r\nvilket är av stort intresse i samhällets gemensamma nollvisionsarbete.\r\nDet föreslås därför att kraven som styr typgodkännandet av nya\r\nfordonsmodeller i fordonsförordningen ses över och höjs (yrkande 2).\r\nHeli Berg (fp) föreslår i motion 2004/05:T363 ett tillägg i Vägverkets\r\nföreskrifter om utrustning i motorfordon, med innebörden att det skall\r\nbli obligatoriskt att medföra första hjälpen-utrustning vid färd med\r\nmotorfordon. Enligt motionären är detta en enkel trafiksäkerhetsåtgärd.\r\n\r\nAtt många av dagens trafikdödade skulle ha överlevt om de hade använt\r\nbilbälte uppmärksammas i motion 2003/04:T358 av Lars Lilja och Karl\r\nGustav Abramsson (båda s). De föreslår därför att Vägverket ges i uppdrag\r\natt utarbeta bestämmelser som innebär att alla nya bilar som säljs i\r\nSverige skall ha trepunktsbälten på alla platser.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen tekniska utvecklingen av fordonsflottan har på ett positivt sätt\r\nbidragit till trafiksäkerheten. Som exempel kan nämnas förbättrade\r\nkrockegenskaper och den ökade förekomsten av krockkuddar i moderna fordon.\r\nEnligt utskottets mening är det av största vikt att utvecklingen av\r\nfordonsflottan och fordonsutrustningen även framöver drivs i denna\r\nriktning.\r\nMot denna bakgrund delar utskottet regeringens bedömning att Sverige\r\nskall vara drivande i utvecklingen av kollisionsskydd för alla tunga\r\nfordonskategorier inom EU och globalt. Det är från trafiksäkerhetssynpunkt\r\nönskvärt att viktspridningen inom personbilsflottan kan hållas så liten\r\nsom möjligt. I likhet med regeringen anser utskottet även att Vägverkets\r\narbete för att stimulera eftermontering av bältespåminnare är viktigt.\r\n\r\nI sammanhanget vill utskottet även uppmärksamma att utformningen av\r\nfordon är av betydelse även för de oskyddade trafikanternas trafiksäkerhet.\r\nÄven denna fråga måste beaktas i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet.\r\n\r\nUtskottet anser dock inte att något initiativ från riksdagens sida är\r\nerforderligt i dagsläget. Aktuella motionsförslag i ämnet avstyrks.\r\nMoped och motorcykel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till pågående beredning samt till aviserade och redan\r\nvidtagna åtgärder avstyrks motionsförslag om mopeder och motorcyklar.\r\nJämför\r\nreservationerna 12 (m), 13 (fp), 14 (kd) och 15 (c).\r\nBakgrund\r\nMoped klass I är en moped som har en motor med en slagvolym på högst 50\r\ncm3 och som är konstruerad för en hastighet av högst 45 km/tim. Det är\r\nmoped klass I som i dagligt tal kallas EU-moped. Moped klass II är en\r\nmoped som har en motor med en slagvolym på högst 50 cm3 och med en\r\neffekt på högst 1 kW. Mopeden skall vara konstruerad för en hastighet\r\nav högst 25 km/tim. De \"gamla\" och nationellt godkända mopederna som är\r\nkonstruerade för en hastighet av högst 30 km/tim tillhör klass II enligt\r\nden nya klassindelningen av mopeder.\r\nFör att framföra EU-moped krävs körkort, traktorkort eller särskilt\r\nförarbevis för EU-moped.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nI samband med budgetberedningen hösten 2002 (bet. 2002/03:TU1 utg.omr.\r\n22 Kommunikationer) angav utskottet som sin åsikt att det snabbt växande\r\nantalet olyckor med s.k. EU-mopeder är ett problem. Utskottet förutsatte\r\natt berörda parter vidtar kraftfulla åtgärder för att åtgärda detta och\r\natt regeringen för riksdagen redovisar sin bedömning av hur den allvarliga\r\nsituationen skall kunna lösas.\r\nI betänkande 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet konstaterade utskottet att\r\nanvändningen av mopeder fyller en viktig funktion för många i samhället\r\nmen att trafiksäkerhetsutvecklingen dock inger oro. Enligt utskottets\r\nmening var det därför angeläget att åtgärder vidtas för att främja en\r\nfortsatt utveckling som kan förenas med riksdagens högt ställda mål för\r\ntrafiksäkerheten. Mot denna bakgrund angav utskottet att det inväntade\r\nefterlyst redovisning och förutsatte att även de förslag som lades fram\r\ni de då aktuella motionerna skulle behandlas inom ramen för förutsett\r\nberedningsarbete. En sådan åtgärd är att höja kraven på utbildning och\r\ntestning av blivande EU-mopedförare så att de motsvarar det som gäller\r\nför lätt motorcykel. Vidare angav utskottet som sin mening att regeringen\r\nbör återkomma till riksdagen med en redovisning och en konsekvensanalys\r\nav hur ett införande av möjlighet till återkallelse av förarbevis dels\r\nför moped, dels för terrängskoter kan genomföras.\r\nPågående utredning\r\nMed anledning av utskottets ovan refererade uttalande tillsatte regeringen\r\nen utredning med uppgift att göra en översyn av regelverket om förarbevis\r\nför moped klass I och för terrängskoter (dir. 2003:105). Som underlag\r\nför översynen skall utredaren utvärdera hur det nuvarande regelverket\r\nhar fungerat i praktiken. Vid översynen skall utredaren särskilt överväga\r\nkraven för att få förarbevis samt om förarbevisen i framtiden bör kunna\r\nåterkallas t.ex. när innehavaren gör sig skyldig till trafikbrott.\r\nUtredningen beräknas avsluta sitt arbete den 1 juni 2005.\r\nPropositionen\r\nÅtgärder mot trimning av moped\r\nEnligt regeringens bedömning utgör trimning av mopeder ett allvarligt\r\nhot mot trafiksäkerheten, varför det behövs mer kraftfulla åtgärder för\r\natt förhindra otillåtna ingrepp för att öka mopedernas hastighet.\r\nMotionerna\r\nOavsett om man vill börja köra en klass I- eller klass II-moped bör det\r\nfinnas krav på att man har genomgått en grundutbildning i likhet med\r\ndagens utbildningar för klass I-mopeder, anför Elizabeth Nyström m.fl.\r\n(m) i motion 2003/04:T21. För sådana förare som i dag kör moped men\r\ninte har förarbevis, mestadels äldre förare, bör det övervägas att i\r\nsamband med en ändring sätta en gräns som t.ex. skulle kunna innebära\r\natt personer födda före 1988 inte behöver förarbevis (yrkande 15).\r\nAtt antalet mopedolyckor ökar uppmärksammas i motion 2003/04:T454 av\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m). Det är angeläget, menar motionärerna, att\r\nregeringen snarast utreder hur antalet olyckor med EU-mopeder kan minskas\r\nsamt orsaken till att gällande lagstiftning inte följs och hur detta\r\nkan åtgärdas (yrkande 6). Ett sätt att motverka dagens negativa utveckling\r\när enligt motionärerna att kräva en grundutbildning av alla mopedförare,\r\noch inte som i dag bara av förare till moped klass 1 (yrkande 10).\r\nVidare anser motionärerna att de regler som gäller för förarbevis\r\ntydligare måste kopplas till de regler som gäller för körkortsinnehav.\r\nDet måste därför finnas möjlighet att dra in förarbevisen i de fall\r\nföraren bryter mot olika trafikregler (yrkande 9).\r\nAtt ha två mopedklasser är inte relevant då uppemot 95 % av alla mopeder\r\nsom säljs är mopeder av klass I-typ, argumenterar Elizabeth Nyström m.\r\nfl. (m) i motion 2004/05:T463, där det föreslås att det enbart skall\r\nfinnas en typ av mopeder. För att inte skapa ett administrativt kaos\r\nför alla som i dag kör moped men inte har förarbevis, mestadels äldre\r\nförare, bör man endast tvinga nya förare att ta körkort anförs det vidare\r\n(yrkande 2).\r\nI dag får man köra moped från den dag man fyller 15 år. Rolf Gunnarsson\r\n(m) anför i motion 2004/05:T221 att åldersgränsen är väl avvägd men att\r\ndet i dag - med all rätt - anses orättvist att vissa klasskamrater och\r\njämngamla (räknat från vilket år man är född) får åka moped, medan andra\r\nfår vänta. Motionären anser därför att rätten att köra moped skall gälla\r\nfrån det kalenderår man fyller 15 år. Ett identiskt förslag förs fram\r\ni motion 2003/04:T206 av Rolf Gunnarsson (m).\r\nAnita Sidén och Ulla Löfgren (båda m) föreslår i motion 2003/04:T290\r\natt alla ungdomar skall få börja köra moped den 1 januari det år de\r\nfyller 15 år och inte som i dag den dag då de fyller 15 år. Förslaget\r\nmotiveras i motionen utifrån att dagens åldersgränser inte respekteras\r\neftersom ungdomar har svårt att säga nej när klasskamraten eller kompisen\r\nsom ännu inte fyllt 15 år vill låna \"moppen\" för att provköra.\r\nRunar Patriksson m.fl. (fp) uppmärksammar i motion 2004/05:T465 att\r\ntrimning av mopeder är vanligt förekommande samt att detta har en stor\r\nnegativ inverkan på trafiksäkerheten. För att motverka trimning, och\r\nsärskilt att mopedhandlare ofta hjälper till med detta, måste det bli\r\nförbjudet i lag att medverka till trimning av mopeder (yrkandena 5 och\r\n6).\r\nI motion 2004/05:T418 av Mikael Oscarsson (kd) påpekas att dagens\r\nåldersgräns för mopedkörning är olämplig, eftersom det innebär att de som\r\när födda sent under året lätt kommer utanför den gemenskap som skapats\r\ngenom att man inte ges rätt att förflytta sig under likvärdiga förhållanden\r\nsom klasskamrater eller andra i samma årskull. Det föreslås mot denna\r\nbakgrund att framförande av moped görs tillåtet fr.o.m. det år man fyller\r\n15 år (yrkande 1). I motion 2003/04:T442 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd)\r\nyrkande 9 framförs ett förslag med samma innebörd.\r\nI dag krävs förarbevis för moped klass I, men många olyckor, som skulle\r\nkunna undvikas genom utbildning, drabbar och orsakas också av förare på\r\nmopeder klass II anger Mikael Oscarsson m.fl. (kd) i motion 2003/04:T442.\r\nMot denna bakgrund kräver motionärerna att de krav på förarbevis som\r\ni dag gäller för klass I-mopeder också skall gälla för klass II-mopeder\r\n(yrkande 8). Vidare föreslås att mopeder skall registreras, då detta\r\nskulle underlätta kontrollen av mopeder i trafiken och förbättra\r\nmöjligheten att t.ex. förhindra bruket av mopeder klass I på cykelbanor\r\n(yrkande 10). Ytterligare ett förslag är att utbildningen för förarbevis\r\nför moped bör ändras så att moped tillåts på allmän väg, i stället för\r\nsom i dag, enbart på inhägnad mark (yrkande 11).\r\nI motion 2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att det införs\r\nkrav på registrering, registreringsskylt samt årlig besiktning av mopeder,\r\nallt i syfte att minska antalet olyckor med dessa fordon samt de\r\nnegativa miljökonsekvenserna av denna trafik (yrkande 19).\r\nI motion 2004/05:T398 av Sven Bergström m.fl. (c) anförs att dagens\r\nuppdelning av mopeder i klass I och klass II har blivit alltmer konstlad.\r\nDet föreslås därför att dessa klasser sammanförs till en (yrkande 8).\r\nSamtidigt bör det ställas krav på förarbevis även på förare av moped\r\nklass II (yrkande 9). Utbildning för sådana förarbevis bör kunna erbjudas\r\nav landets trafiksäkerhetsorganisationer, gärna i samverkan med skolan.\r\nEnligt motionärernas mening bör det dessutom bli möjligt att återkalla\r\nförarbeviset om mopedisten missköter sig (yrkande 10).\r\nMotionärerna ställer sig positiva till det av polisen och branschen\r\nframförda förslaget att alla mopeder skall registreras och få nummerskyltar\r\n(yrkande 11). Mot bakgrund av att många mopedhandlare, enligt en studie\r\ngenomförd av NTF, hjälper till att trimma mopeder anser motionärerna\r\natt det bör bli förbjudet att medverka till sådan trimning (yrkande 13).\r\n\r\nVidare uppmärksammas att antalet registrerade motorcyklar i trafik är\r\nfler än på 50 år, vilket enligt motionärerna ofta inte är ett problem\r\neftersom de allra flesta motorcyklister är goda och ansvarsfulla\r\ntrafikanter och SMC, Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation, gör ett\r\ngott jobb för att främja en god motorcykelkultur. Dessvärre har dock\r\nden ökade användningen av s.k. sportmotorcyklar på senare tid kommit\r\natt bli ett växande problem med mycket höga farter och många dödsolyckor\r\nsom följd. I samråd med SMC bör åtgärder vidtas för att motverka denna\r\nutveckling (yrkande 14).\r\nBirgitta Sellén och Birgitta Carlsson (båda c) anför i motion 2004/05:T266\r\natt kunskaperna i trafik- och fordonsfrågor är oroväckande låga bland\r\nvåra ungdomar, vilket visas tydligt genom alla de olyckor som mopedister\r\när inblandade i och där det visar sig att de inte känner till exempelvis\r\nhögerregeln. Mot denna bakgrund föreslås att alla som kör moped måste\r\nha ett förarbevis, inte bara de som kör en moped klass I (yrkande\r\n1).\r\nAngående åldersgränsen för att få framföra moped pekar motionärerna på\r\natt dagens åldersgräns innebär att ungdomar som är födda sent på året\r\ninte kan vara ute och åka moped klass II tillsammans med sina klasskamrater\r\nsom är födda tidigt på året. Då gruppidentiteten betyder mycket i den\r\nhär åldern bör man enligt motionärernas mening utreda möjligheten att\r\nlåta ungdomar köra moped från det år de fyller 15 år (yrkande 2).\r\nI motion 2003/04:T273 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam\r\n(båda s) efterfrågas regler om att även förarbevis kan återkallas om\r\ninnehavaren gör sig skyldig till trafikbrott (yrkande 3).\r\nMotion 2003/04:T503 av Per-Olof Svensson (s) handlar om trafikolyckor\r\ndär mopeder är inblandade. I syfte att minska antalet sådana olyckor\r\nföreslår motionären dels att alla som går i grundskolan skall få\r\nundervisning i gällande trafikbestämmelser samt körlektioner för moped,\r\ndels åtgärder för att återförsäljare av mopeder, endera genom frivillig\r\növerenskommelse eller genom lag, tar ett ansvar vid försäljningen av\r\nmopeder.\r\nKristina Zakrisson och Lars U Granberg (båda s) har uppmärksammat de\r\nunder senare tiden inträffade olyckorna med moped klass I. I motion\r\n2003/04:T557 föreslår de olika typer av åtgärder för att motverka\r\nolyckorna och förebygga skadorna. Alla mopeder borde registreras och\r\nkontrollen av trimningen skärpas. Mopedutbildningen för förarbevis skall\r\nomfatta alla typer av mopeder och, såväl teoretiskt som praktiskt,\r\nfokuseras på trafiksäkerhet och riskuppfattning. Alla mopedförare skall\r\nerbjudas utbildning hos någon av landets trafiksäkerhetsorganisationer.\r\n\r\nPer-Olof Svensson (s) kommer i motion 2004/05:T378 med förslag som syftar\r\ntill att minska antalet mopedolyckor: Ungdomar som går i grundskolan\r\nbör få undervisning i gällande trafikbestämmelser samt körlektioner för\r\nmoped; återförsäljare av mopeder måste ta eller tvingas ta ett ansvar\r\nvid försäljningen av mopeder. Om någon ger anvisning om hur en moped\r\nkan manipuleras för att kunna överträda gällande hastighetsbestämmelser\r\nskall denne kunna ställas till ansvar, anförs det vidare.\r\nI dag är det nödvändigt att ta ett särskilt A-körkort för att bli behörig\r\natt köra motorcykel. Den som däremot tog sitt körkort före den 1 januari\r\n1976 fick A-körkortet \"på köpet\". Lars Wegendal och Carina Adolfsson\r\nElgestam (båda s) anför i motion 2004/05:T397 att förare med sådana\r\nkörkort rimligtvis borde genomgå några obligatoriska lektioner för att\r\nlära sig hantera fordonet. Dessa lektioner skulle kunna ske i ett\r\nsamarbete med existerande motorcykelorganisationer (yrkande 1).\r\nVidare anges att ett av de största problemen är att alla förare inte\r\ngenomgår s.k. avrostning inför mc-säsongen utan sätter sig på sitt fordon\r\nefter en lång vinter utan att vara förberedda på de farter och faror\r\nsom mc-åkandet innebär (yrkande 2).\r\nAngående förarbevisen för moped klass II uppmärksammas att det inte\r\nkrävs något medicinskt intyg för att erhålla ett sådant. Den av regeringen\r\ntillsatta utredningen om förarbevis för denna typ av moped bör därför\r\nenligt motionärernas mening ägna särskild uppmärksamhet åt de medicinska\r\nkrav som kan ställas och läkarnas skyldighet att anmäla medicinskt\r\nolämpliga fordonsförare (yrkande 3).\r\nMargareta Israelsson m.fl. (s) talar i motion 2004/05:408 om mopeder\r\noch förarbevis. Enligt motionärerna bör alla mopeder registreras för\r\natt underlätta polisens övervakning och identifiering av stulna mopeder,\r\nvilket i sin tur anges ha positiva trafiksäkerhetseffekter (yrkande 1).\r\nVidare anförs att det bör krävas förarbevis för att framföra även moped\r\nklass II (yrkande 2) samt att kvaliteten på utbildningen för att erhålla\r\ndetsamma måste höjas (yrkande 3). Slutligen yrkas att den alltmer\r\nutbredda trimningen av mopeder och det faktum att försäljare hjälper till\r\nmåste föranleda någon sorts kontroll (yrkande 4).\r\nKurt Kvarnström och Anneli Särnblad Stoors (båda s) anger i motion\r\n2004/05:T498 att mopedkörning för de allra flesta är den första kontakten\r\nmed motorfordon och att lockelsen är mycket stor att prova på när någon\r\nav kompisarna fyllt år och fått sin första moped, vilket leder till att\r\nde allra flesta som fyller år under senare delen av året överträder\r\nlagen och kör moped i förtid. Mot denna bakgrund föreslås att alla skall\r\nfå rätt att köra moped från den 1 januari det år de fyller 15 år (yrkande\r\n2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMed anledningen av det ökade antalet mopedolyckor under senare år har\r\nutskottet tidigare förutsatt att berörda parter vidtar kraftfulla\r\nåtgärder för att vända utvecklingen och att regeringen för riksdagen\r\nredovisar sin bedömning av hur den allvarliga situationen skall kunna\r\nlösas.\r\nUtskottet kan nu konstatera att frågan uppmärksammats i ett antal\r\nsammanhang samt att viktiga åtgärder vidtagits. Bland annat har Vägverket\r\ngenomfört en s.k. moped-OLA, vilken bl.a. lett till högre krav på dem\r\nsom säljer mopeder. Vägverket skall kartlägga nuvarande mopedutbildning\r\noch tillsammans med berörda aktörer vidta åtgärder för bättre utbildning.\r\nVägverket skall även tillsammans med övriga aktörer informera och ge\r\nfakta om trafiksäkert mopedåkande. Polisen och Vägverket tar gemensamt\r\nfram en enkel handledning för kontroll av mopeder. Utskottet gör dock\r\ni likhet med regeringen bedömningen att trimning av mopeder fortfarande\r\nutgör ett allvarligt hot mot trafiksäkerheten, varför det behövs mer\r\nkraftfulla åtgärder för att förhindra otillåtna ingrepp för att öka\r\nmopedernas hastighet. I sammanhanget bör nämnas att kommissionen har\r\ntillsatt en utredning med uppgift att utarbeta effektivare åtgärder mot\r\ntrimningen. Regeringen anger i propositionen att Sverige i EU-arbetet\r\nkommer att verka aktivt för en skärpning av kraven, vilket utskottet\r\nvälkomnar.\r\nMed anledning av motionsyrkanden om förändrad utbildning, ändrade\r\nbehörighetsregler och obligatorisk registrering konstaterar utskottet att\r\ntvå utredningar tillsatts inom området. Med anledning bl.a. av ett\r\ntillkännagivande har regeringen beslutat göra en översyn av regelverket\r\nom förarbevis för moped klass I och för terrängskoter (dir. 2003:105).\r\nRegeringen har även låtit Vägverket utreda konsekvenserna av att låta\r\nregistrera alla mopeder, med undantag av veteranfordon. Utskottet vill\r\ninte föregripa resultatet av detta arbete.\r\nMotionsförslag med innebörden att rätten att köra moped skall gälla\r\nfrån det kalenderår man fyller 15 år har tidigare avstyrkts av utskottet,\r\nsom inte ändrat inställning i frågan. Såvitt gäller motionsförslag om\r\nutbildning även för förare av moped klass II vill utskottet uppmärksamma\r\natt barnsäkerhetsdelegationen i sitt slutbetänkande Från barnolycksfall\r\ntill barns rätt till säkerhet och utveckling (SOU 2003:127) har lagt\r\nförslag med samma innebörd. Regeringen har därför gett Utredningen om\r\nförarbevis för moped klass I och för terrängskoter ett tilläggsuppdrag\r\natt överväga om de krav som i dag ställs på den som kör moped klass II\r\när ändamålsenliga eller om de bör ändras (dir. 2004:30).\r\nMed anledning av utvecklingen av antalet mc-olyckor har utskottet erfarit\r\natt en mc-OLA är under införande. Aktörer som Vägverket vill ha med i\r\nen mc-OLA är först och främst motorcyklistorganisationerna (t.ex. SMC),\r\nmc-handeln m.fl. Utskottet kommer att följa detta arbete med stort\r\nintresse.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda avstyrks i detta avsnitt behandlade\r\nmotionsförslag.\r\nCykel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet ser positivt på det av regeringen införda hjälmtvånget för\r\nbarn upp till 15 år. Motionsförslag om ett förändrat regelverk avstyrks\r\ndärmed.\r\nJämför reservationerna 16 (m) och 17 (kd) samt särskilt yttrande 2 (c,\r\nmp).\r\nBakgrund\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nFrågan om huruvida cykelhjälm skall vara obligatorisk eller ej behandlades\r\nsenast av utskottet i betänkande 2002/03:TU4 Trafiksäkerhet. Utskottet\r\nvälkomnade vid detta tillfälle att regeringen övervägde lagstiftning om\r\nobligatorisk cykelhjälmsanvändning för barn. Vidare angav utskottet som\r\nsin mening att ytterligare åtgärder, inklusive tvingande bestämmelser\r\nför vuxna, bör övervägas ifall användningen av cykelhjälm bland vuxna\r\ninte ökar framöver samt att regeringen i samband med aviserad redovisning\r\nom vilka åtgärder som är erforderliga för att uppnå etappmålet för 2007\r\nlämnar en redogörelse för sin uppfattning även i denna fråga.\r\nNy lagstiftning\r\nGenom en ändring av 6 kap. 4 a § trafikförordningen har regeringen\r\nbeslutat att den som är under 15 år och färdas med en tvåhjulig cykel\r\nskall använda cykelhjälm eller annat lämpligt huvudskydd fr.o.m. den 1\r\njanuari 2005. Dessutom skall cykelföraren se till att passagerare under\r\n15 år använder cykelhjälm.\r\nUtvecklingen\r\nI nedanstående diagram redovisas av VTI uppskattad cykelhjälmsanvändning,\r\nsom andel i procent. Efter en nedgång i cykelhjälmsanvändandet år 2002\r\nhar det ökat marginellt till år 2003.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nAnvändning av cykelhjälm åren 1999-2003\r\nKälla:VTI, VTI notat 4-2004.\r\nMotionerna\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) vänder sig i motion 2003/04:T21 mot regeringens\r\nbeslut att införa cykelhjälmstvång för barn. Enligt motionärerna måste\r\ngrundsynen vara att alla tar sitt ansvar i trafiksäkerhetsarbetet. Staten\r\nbör sålunda inte införa hjälmtvång men uppmuntra barns egna ansvarstagande\r\nför sitt välbefinnande. Vidare anser motionärerna att lagstiftning som\r\ninriktas på särskilda åldersgrupper kan uppfattas som diskriminerande,\r\nvilket leder till dålig acceptans för bestämmelserna. Enligt motionärerna\r\när det dessutom inte önskvärt att införa sanktionsmöjligheter, då barn\r\nunder 15 år inte är straffmyndiga. Angående beslutsordningen i denna\r\nfråga är motionärerna av uppfattningen att viktiga trafiksäkerhetsfrågor\r\nsåsom cykelhjälmstvång borde beredas grundligt av riksdagen och inte\r\nbeslutas av regeringen. Det bör därför övervägas huruvida riksdagen\r\nskall delegera så stor beslutsmakt till regeringen som trafikförordningen\r\nmedger (yrkande 5). Förslag med liknande innebörd framförs i motion\r\n2003/04:T454 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 7.\r\nI motion 2003/04:T23 framför Johnny Gylling m.fl. (kd) som sin uppfattning\r\natt den övre åldersgräns som införs för skyldighet att använda hjälm\r\nvid cykling bör vara 18 år, då barnet blir myndigt, bl.a. mot bakgrund\r\nav regeringens konstaterande att barn behöver vuxnas stöd för att kunna\r\nbedöma riskerna med att cykla utan hjälm (yrkande 6).\r\nSven Bergström m.fl. (c) understryker i motion 2004/05:T398 vikten av\r\natt använda cykelhjälm. Motionärerna menar dock att detta är något som\r\nmänniskor kan och bör ta ansvar för själva, utan att staten lägger sig\r\ni, och föreslår därför ett upphävande av cykelhjälmstvånget (yrkande 7).\r\n\r\nEnligt forskningsresultat som refereras till i motion 2003/04:T415 av\r\nViviann Gerdin (c) kan man räkna med en 80-procentig minskning av risken\r\nför svåra skallskador för barn ifall alla bar hjälm. Mot denna bakgrund\r\nföreslås en cykelhjälmslag för alla upp till 16 år.\r\nRigmor Stenmark och Håkan Larsson (båda c) för i motion 2004/05:T247\r\nfram förslaget att cykelhjälmstvånget skall gälla för alla barn och\r\nungdomar t.o.m. 17 år, dvs. upp till myndighetsåldern. Enligt motionärerna\r\ninnebär dagens åldersgräns på 15 år att många tonåringar slutar använda\r\ncykelhjälm, vilket är bekymmersamt. Vuxna bör själva kunna ta ansvar\r\nför att de använder hjälm, anges det vidare.\r\nI motion 2003/04:T356 av Marina Pettersson (s) förespråkas en lag om\r\natt cykelhjälm skall vara obligatorisk för åldrarna upp till 16 år.\r\nEnligt motionärens mening skulle en sådan lag kunna minska riskerna för\r\nallvarliga skallskador hos barn med upp till 80 %, samtidigt som vårt\r\nsamhälle skulle spara åtskilliga hundratals miljoner, bl.a. på\r\nrehabiliteringskostnader och efterföljande kostnader i kommunerna samt\r\nuteblivna patienter i akutsjukvården.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inte ändrat inställning i frågan om cykelhjälmstvång sedan\r\nden senast behandlades i utskottet. Utskottet ser därmed positivt på\r\ndet av regeringen införda hjälmtvånget för barn upp till 15 år. Enligt\r\nutskottet krävs det dock intensifierade insatser för att öka\r\ncykelhjälmsanvändandet även bland de cyklister som är äldre än 14 år och i det\r\nfall cykelhjälmsanvändandet inte ökar framöver bör ytterligare åtgärder,\r\ninklusive tvingande bestämmelser för vuxna, övervägas.\r\nVad gäller de invändningar som riktas i motion 2003/04:T21 yrkande 5\r\nmot beslutsordningen vill utskottet framhålla att riksdagen har en viktig\r\nuppgift att ange mål och riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet, säkerställa\r\nen organisation, en väl anpassad lagstiftning och en lämplig resursfördelning.\r\nDet bör dock inte i normalfallet vara riksdagen som beslutar om olika\r\ntekniska trafikföreskrifter, utrustningskrav och dylikt. Utskottet är\r\ndärför inte berett att centralisera denna typ av ärenden till den första\r\nstatsmakten och att därmed bli föremål för riksdagsbehandling.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrks här aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\nBuss\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEtt motionsförslag om säkerhetsbälten i bussar avstyrks. Enligt utskottets\r\nbedömning kan det dock finnas anledning att göra en översyn av reglerna\r\nför sådana transporter, bl.a. av ungdomar till och från fritidsaktiviteter,\r\ndär antalet personer i fordonet överskrider antalet sittplatser med\r\nsäkerhetsbälten.\r\nBakgrund\r\nEnligt ett nyligen beslutat EG-direktiv skall alla nya bussar över 3,5\r\nton vara utrustade med tvåpunktsbälten på alla platser utom de som saknar\r\nsäte framför, vilka skall ha trepunktsbälten. Sätena framför tvåpunktsbältena\r\nskall också vara energiabsorberande. Reglerna gäller för nya bussar som\r\ninte är avsedda för tätortstrafik. I Sverige gäller dessa bestämmelser\r\nfr.o.m. den 1 januari 2004. I de fall bussen är utrustad med bälte är\r\nbältesanvändning obligatorisk. I de fall passageraren är under 15 år är\r\ndet förarens ansvar att bältet används.\r\nVägverket har till regeringen överlämnat ett förslag enligt vilket bussar\r\ninte skall få framföras i hastigheter över 70 km/tim om det finns\r\npassagerare som måste färdas stående. Förslaget bereds för närvarande.\r\nMotion\r\nI motion 2003/04:T409 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) pekar man på\r\natt säkerhetsbältet är ett av de viktigaste skydden mot allvarliga\r\npersonskador vid trafikolyckor. Det är enligt motionärerna angeläget att\r\nbältesanvändningen är obligatorisk och att kravet på bussbolagen skärps\r\nså att passagerarna får instruktioner om att bälten skall användas\r\n(yrkande 1).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAngående förslag om att kraven på bussbolagen skall skärpas så att bälte\r\nanvänds konstaterar utskottet att bältesanvändning är obligatorisk i de\r\nfall bussen är utrustad med bälte samt att det är förarens ansvar att\r\npassagerare under 15 år följer denna bestämmelse. Något initiativ från\r\nutskottets sida erfordras därmed inte i dagsläget. Motionsyrkandet\r\navstyrks följaktligen. I sammanhanget vill dock utskottet understryka\r\natt regelefterlevnaden på detta och andra områden måste förbättras. I\r\navsnittet övervakning och sanktioner behandlas denna fråga mera ingående.\r\n\r\nUtskottet vill vidare i sammanhanget uppmärksamma de transporter,\r\nexempelvis av ungdomar till och från fritidsaktiviteter, som utförs bl.a.\r\ni minibussar. Transporter som i vissa fall kan innebära att antalet\r\npersoner i fordonet överskrider antalet sittplatser med säkerhetsbälten.\r\nEnligt utskottets bedömning kan det finnas anledning att göra en översyn\r\nav reglerna för dessa transporter, främst eftersom de olyckor där sådana\r\ntransporter är inblandade kan få särskilt svåra följder.\r\nMobiltelefoni i trafiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser att informationsinsatserna om de ökade risker som\r\ndistraherande aktiviteter i trafiken medför bör intensifieras. Kunskapen\r\nvad gäller säkerhetsproblem med mobiltelefonerande och användande av\r\nannan informationsteknologi i vägtrafik bör också fördjupas. Utskottet\r\nanser dock inte att något initiativ från riksdagens sida nu är nödvändigt.\r\nMotioner om mobiltelefonerande under bilkörning avstyrks följaktligen.\r\n\r\nJämför reservation 18 (m).\r\nBakgrund\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nVid sin behandling av motioner om mobiltelefonering under bilkörning\r\nvåren 2001 gjorde riksdagen (bet. 2000/01:TU13) ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om behovet av en allsidig belysning av ämnet. Regeringen\r\nuppmanades också att vid behov förelägga riksdagen förslag till\r\nlagstiftning eller andra styrmedel.\r\nUnder våren 2002 konstaterade riksdagen (bet. 2001/02:TU10) att Vägverket\r\ngetts i uppdrag att senast den 30 juni 2003 redovisa säkerhetsproblem\r\nmen även möjligheter kring användning av mobiltelefon under körning. I\r\nuppdraget ingår att föreslå eventuella åtgärder för att begränsa att\r\nolika typer av bilutrustningar kan orsaka trafiksäkerhetsproblem under\r\nkörning.\r\nUtskottet förutsatte under våren 2003 att trafiksäkerhetshänsyn väger\r\ntungt i regeringens behandling av Vägverkets förslag.\r\nUtredningar\r\nVägverkets utredning utmynnade i slutsatsen att det inte är motiverat\r\nmed en lagstiftning som endast förbjuder användning av annan mobilutrustning\r\nän sådan som kan hanteras utan användning av händerna. Forskningen visar\r\ntydligt att det främst är samtalet som sådant och dess komplexitet som\r\nhar betydelse, och inte huruvida handsfree-utrustning används eller ej.\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen gör i propositionen bedömningen att informationsinsatserna\r\nom de ökade risker som distraherande aktiviteter i trafiken medför bör\r\nintensifieras. Det är dock enligt regeringen inte motiverat med en\r\nlagstiftning som endast tillåter användning av mobiltelefon som kan\r\nhanteras utan användning av händerna. Med en förnuftig användning av\r\nmobiltelefon under körning tillsammans med utvecklad teknik för trafiksäker\r\ntelefonering bör riskerna kunna begränsas, anges vidare\r\nMotionerna\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) uppmärksammar i motion 2003/04:T21 de i en\r\nsvensk undersökning påvisade riskerna förknippade med att tala i telefon\r\noch köra bil samtidigt. Motionärerna anser att Vägverket bättre borde\r\ninformera bilförarna om dessa risker (yrkande 10).\r\nAtt använda mobiltelefon samtidigt som man kör bil har blivit allt\r\nvanligare. Då detta enligt vad Annelie Enochson (kd) framför i motion\r\n2004/05:T364 innebär en trafiksäkerhetsrisk föreslås ett förbud mot\r\nmobiltelefoni utan s.k. handsfree. Likalydande förslag framförs i motion\r\n2003/04:T238 av Annelie Enochson (kd).\r\nI motion 2003/04:T398 av Karin Thorborg m.fl. (v) hänvisas till studier\r\nsom visat att körförmågan försämras avsevärt när mobiltelefon används\r\nvid bilkörning eftersom förarens uppmärksamhet på trafiksituationen\r\nförsämras och kontrollen över bilen påverkas och blir ojämnare. En\r\ninformationsplan bör därför snarast utarbetas för hur man på bästa sätt\r\nkan föra ut information om riskerna med mobiltelefoni under körning\r\n(yrkande 1). Samtidigt bör Vägverket och polisen få i uppdrag att vid\r\nsina undersökningar av olycksorsaker systematiskt undersöka om mobiltelefon\r\nanvänts i samband med olyckstillfället (yrkande 2), och det bör utredas\r\nom telefonsamtal under körning skall kunna identifieras rättsligt och\r\nkunna bedömas som en vårdslös handling i trafiken (yrkande 3).\r\nInger Segelström (s) argumenterar i motion 2003/04:T400 för att användandet\r\nav s.k. handsfree-utrustning skall vara obligatorisk vid telefonerande\r\ni bil. Enligt vad som anförs i motionen är Sverige det enda land i EU\r\nsom fortfarande tillåter att man talar i en mobiltelefon som man håller\r\ni samtidigt som man kör.\r\nBritt-Marie Lindkvist och Hillevi Larsson (båda s) åberopar i motion\r\n2004/05:T275 utredningar som visar att man är okoncentrerad på bilkörningen\r\nom man samtalar med någon även om man har handsfree-utrustning. I ljuset\r\nav att det blir allt vanligare att folk pratar i mobiltelefon och kör\r\nsamtidigt kräver motionärerna en ändring i vägtrafikförordningen med\r\ninnebörden att telefonering under bilkörning förbjuds.\r\nI motion 2004/05:T412 av Margareta Israelsson (s) anges att Sverige,\r\nsom föregångsland inom trafiksäkerhetsarbetet, borde ställa krav på\r\nhandsfree-utrustning vid telefonsamtal i samband med bilkörning, detta\r\neftersom förares körsätt påverkas på ett för trafiksäkerheten negativt\r\nsätt vid telefonering under bilfärd.\r\nEnligt motion 2004/05:T501 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (båda\r\ns) orsakas många olyckor i dag av att föraren var ouppmärksam på grund\r\nav mobilsamtal. Det föreslås därför att mobiltelefonanvändning under\r\nbilkörning skall förbjudas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att informationsinsatserna om de\r\nökade risker som distraherande aktiviteter i trafiken medför bör\r\nintensifieras men att det inte är motiverat med en lagstiftning som endast\r\ntillåter användning av mobiltelefon som kan hanteras utan användning av\r\nhänderna.\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att fördjupa kunskapen vad gäller\r\nsäkerhetsproblem med mobiltelefonerande och användande av annan\r\ninformationsteknologi i vägtrafik. Därför bör Vägverket i sina djupstudier\r\nav dödsolyckor fortsättningsvis undersöka olycksorsaker i fasen just\r\nföre olyckan.\r\nDå det inte föreligger någon motsättning mellan utskottets ställningstagande\r\noch regeringens bedömning i frågan är något initiativ från riksdagens\r\nsida inte nödvändigt. Syftet med motionsförslagen 2003/04:T21 yrkande\r\n10 samt 2003/04:T398 yrkandena 1 och 2 kan däremot anses till väsentlig\r\ndel tillgodosedda. Samtliga här behandlade motionsförslag avstyrks\r\nföljaktligen.\r\nTrafikbestämmelser m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till att det enligt utskottets mening inte ankommer på\r\nriksdagen att besluta i de här aktuella frågorna avstyrker utskottet\r\nmotionsförslag om vissa trafikbestämmelser m.m.\r\nJämför reservationerna 19 (m) och 20 (kd).\r\nMotionerna\r\nCarl-Axel Johansson (m) kräver i motion 2003/04:T240 en översyn av nu\r\ngällande bestämmelser angående företräde vid övergångsställe. Enligt\r\nmotionären har den nya lagstiftningen, med innebörden att bilister har\r\nen uttalad skyldighet att stanna vid övergångsställe för att lämna\r\nföreträde till fotgängare, inte givit önskat resultat. Snarare har\r\nolyckstillfällena ökat, kanske eftersom en del fotgängare tror att bilisten\r\nuppmärksammat att de skall gå över på övergångsstället samtidigt som\r\nexempelvis väderförhållandena gör att bilisten inte alltid uppfattar\r\nfotgängarens avsikt.\r\nFör att få trafiken att flyta bättre är det på vissa håll i världen\r\ntillåtet att svänga höger mot rött ljus sedan man förvissat sig om att\r\ndet inte finns några bilar eller gångtrafikanter i vägen, sägs det i\r\nmotion 2003/04:T289 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (båda m). Motionärerna\r\nmenar att vägtrafikkungörelsen bör ändras så att det blir möjligt att\r\nsvänga höger vid rödljus även i Sverige.\r\nI motion 2003/04:T327 av Patrik Norinder (m) förespråkas en regelförändring\r\nmed innebörden att det skall bli möjligt att svänga höger i en gatukorsning\r\nmot rött ljus när det ej försvårar för korsande trafik och då det ej\r\nkommer trafik från vänster. Denna förändring hade enligt motionärerna\r\ninneburit minskad köbildning och därmed bl.a. minskad miljöpåverkan.\r\nI dag är illegal tävlingskörning på allmän väg, s.k. streetracing, ett\r\nväxande problem. Johnny Gylling m.fl. (kd) kräver i motion 2003/04:T23\r\nåtgärder för att motverka denna trend. Lösningen är enligt motionärerna\r\ninte förbud utan att erbjuda alternativ, vilket skett i ett antal\r\nkommuner (yrkande 7).\r\nLars Gustafsson (kd) efterlyser i motion 2004/05:406 bättre signalsystem\r\nvid trafikkorsningar, exempelvis ett system med blinkande lampa, vilken\r\nvarnar bilisten för annalkande korsning. Att dagens system inte är\r\ntillräckligt bra visas enligt motionären av den tragiska olyckan i\r\nKristianstad september 2004.\r\nLars Lilja och Carin Lundberg (båda s) anger i motion 2003/04:T357 att\r\ngällande trafikbestämmelser i vissa fall är otydliga. Detta gäller främst\r\nreglerna för rondellkörning och för väjningsplikt där gång- och cykelväg\r\nkorsar bilväg. Motionärerna föreslår att Vägverket utreder och förtydligar\r\ndessa regler, i syfte att uppnå ökad klarhet om vad som gäller och därmed\r\nundvika missförstånd som kan leda till olyckor.\r\nAtt ett antal olyckor varje år sker vid vägarbeten, med många dödade\r\neller skadade vägarbetare, har uppmärksammats av Ulf Holm (mp) i motion\r\n2003/04:T551. Åtgärder som föreslås är hårdare reglering för trafiken\r\nkring vägarbetsplatserna, dels sänkt hastighet, dels större \"säkerhetsavstånd\"\r\nfrån bilisterna. Också påföljderna för lagöverträdelserna bör ses över\r\nför att säkerställa att de har en tillräckligt avskräckande inverkan på\r\nbilisterna.\r\nHillevi Larsson (s) kräver i motion 2003/04:T336 skärpta straff för\r\nbrott mot väjningsplikten i syfte att förbättra regelefterlevnaden.\r\nVidare efterfrågas en omfattande informationskampanj om väjningsplikten\r\ni samband med straffskärpningen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar den grundsyn som återfinns i motionerna 2003/04:T240,\r\n2003/04:T336, 2003/04:T357, 2003/04:T551 och 2004/05:T406, nämligen att\r\ntydliga signalsystem och trafikbestämmelser, som dessutom efterlevs, är\r\nen förutsättning för en säker vägtrafik. Enligt utskottets mening\r\nankommer det dock på regeringen och Vägverket att bedöma i just de frågor\r\nsom uppmärksammas i dessa motionsförslag, som följaktligen avstyrks.\r\nUtskottet delar även den oro som återfinns i motion 2003/04:T23 om s.k.\r\nstreetracing, ett illegalt fenomen som orsakat ett antal olyckor.\r\nPågående försök med att erbjuda lagliga alternativ till denna verksamhet\r\nanges ha gett positiva resultat. Enligt utskottet ankommer det dock på\r\nRikspolisstyrelsen, Vägverket och kommunerna att bedöma i denna fråga.\r\nMotionen avstyrks.\r\nMotionsförslag med innebörden att det skall vara möjligt att svänga\r\nhöger i en gatukorsning mot rött ljus har avstyrkts av utskottet vid\r\nett antal tillfällen. Utskottet har inte ändrat inställning i frågan\r\noch föreslår därför, med hänvisning till tidigare ställningstagande,\r\natt riksdagen avslår även motionerna 2003/04:T289 och 2003/04:T327.\r\nDjur i trafiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om djur i trafiken med hänvisning\r\ntill att det enligt utskottets mening inte ankommer på riksdagen att\r\nbesluta i de här aktuella frågorna.\r\nJämför reservation 21 (m, kd, c).\r\nMotionsförslag\r\nAngående kollision mellan fordon och vilt framför Bengt-Anders Johansson\r\n(m) i motion 2003/04:T376 att man regelmässigt måste hänvisa skuldbördan\r\ntill fordonsföraren eftersom viltet inte kan anses vara ett rättssubjekt\r\noch därmed undgår ansvar. Härav följer, enligt motionären, att\r\nbilförsäkringen också bör täcka in de kostnader som fordonet åsamkar, vilket\r\ninte är fallet i dag. Detta innebär att bilförsäkringen bör täcka\r\nkostnaden för eftersök av vilt, förslagsvis efter det att polis bedömt\r\natt eftersök fordras.\r\nEnligt uppgift från Vägverket dödas runt tio miljoner djur årligen i\r\ntrafiken, säger Marietta de Pourbaix-Lundin (m) i motion 2003/04:T388.\r\nMotionären anser att frågan om djur och trafik är mycket angelägen och\r\ni grunden av politisk natur samt föreslår att trafikens inverkningar på\r\nde vilda djurens liv kartläggs och att metoder som kan användas för\r\nstörre hänsynstagande mot de vilda djuren identifieras.\r\nAtt ett djur som skadats i trafiken skall tas om hand och avlivas så\r\nsnabbt som möjligt är för de flesta människor en självklarhet, heter\r\ndet i motion 2003/04:T390 av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (båda\r\nm). Vidare pekas på att ingen ersättning utgår till dem som på ideell\r\nbasis utför denna uppgift. Enligt motionärerna borde en ersättning utgå\r\nför de faktiska kostnader som uppkommer i detta sammanhang (yrkande 1).\r\nEftersom det är Vägverket som har sektorsansvaret för trafiksäkerheten\r\nföreslås vidare att det blir Vägverket som står för denna kostnad\r\n(yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVägtrafiken och dess infrastruktur påverkar de vilda djuren bl.a. genom\r\natt landskapet delas upp i mindre delar (fragmenteras), genom olika\r\ntyper av barriäreffekter samt genom störningar och föroreningar. Dessutom\r\nförekommer varje år ett antal kollisioner mellan fordon och vilda djur.\r\nI SIKA:s olycksstatistik anges kollision med vilt (klövdjur, dvs. älg,\r\nrådjur, hjort eller ren) som olycksorsaken i 532 av 18 365 polisrapporterade\r\ntrafikolyckor med personskada under 2003. Totalt orsakade dessa olyckor\r\n6 dödade och 132 svårt skadade. Utöver dessa olyckor förekom naturligtvis\r\nett stort antal kollisioner som inte ledde till personskada. Det är\r\ndock svårt att göra en uppskattning detta antal.\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att minimera vägtrafikens\r\npåverkan på djurlivet och de skador som blir följden av kollision mellan\r\nfordon och djur. Det är därför med tillfredsställelse utskottet konstaterar\r\natt Vägverket vidtagit ett antal åtgärder i detta syfte, såväl vid drift\r\noch underhåll som vid nybyggnation, exempelvis genom att konstruera s.\r\nk. faunaövergångar för olika arter. Utskottet menar dock att det inte\r\när riksdagens sak att avgöra hur detta arbete skall bedrivas.\r\nMed anledning av här behandlade motionsförslag om eftersök av vilt vill\r\nutskottet uppmärksamma att jägarkåren här gör en förtjänstfull insats.\r\nEnligt utskottets mening ankommer det dock inte på riksdagen att ta\r\ninitiativ till en förändrad finansiering av denna verksamhet.\r\nMed vad som ovan anförts avstyrks här behandlade motionsyrkanden.\r\nPisksnärtsskador\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till att berörda aktörer förutsätts verksamt arbeta för\r\natt begränsa problemet med pisksnärtsskador avstyrks motionsförslag i\r\nfrågan.\r\nBakgrund\r\nTidigare behandling i utskottet\r\nDå utskottet senast behandlade motionsförslag om pisksnärtsskador, i\r\nbetänkande 2001/02:T10 Trafiksäkerhet m.m., angav utskottet som sin\r\nmening att det inte torde ankomma på riksdagen att ta ställning till\r\nfrågor om hur bilköparna genom ekonomiska incitament skulle uppmuntras\r\natt efterfråga bilar med bättre säkerhet i detta avseende. Vidare ansåg\r\nutskottet att det inte heller är riksdagens sak att avgöra vilken\r\nforskning som skall bedrivas eller vilka behandlingsmetoder som skall\r\nanvändas. Utskottet förutsatte i stället att berörda aktörer - såsom\r\nmyndigheter, försäkringsbolag och fordonstillverkare - verksamt arbetar\r\nför att begränsa problemet med pisksnärtsskador.\r\nPågående utredningar\r\nWhiplash-kommissionen är en oberoende kommission som tillsatts för att\r\nundersöka varför antalet pisksnärtsskador ökar. Ordförande är förre\r\nstatsministern Ingvar Carlsson. Kommissionen kartlägger och initierar\r\nforskning kring pisksnärtsskador och de pisksnärtsskadades situation.\r\nDetta ger kommissionen ett underlag för att kunna föreslå förbättring\r\nav förebyggande åtgärder och behandling. Kommissionens slutrapport\r\nberäknas vara färdig i juni 2005.\r\nMotionerna\r\nPisksnärtsskador syns inte, men för den drabbade blir det stora besvär.\r\nSvårigheter med att läsa och skriva framkallar illamående. Arbete med\r\nbildskärm blir omöjligt. Mot denna bakgrund krävs i motion 2004/05:T336\r\nav Barbro Feltzing (mp) mer forskning där behandlingsmetoder tas fram\r\n(yrkande 1). Enligt motionärerna krävs det även ekonomiska incitament\r\nför att blivande bilkunder skall efterfråga en ökad säkerhet i bilen,\r\nmed avseende på eventuella pisksnärtsskador. Detta kan ske genom åtgärder\r\nfrån försäkringsbolagens eller statens sida (yrkande 2). Identiska\r\nförslag förs fram i motion 2003/04:T471 (yrkandena 1 och 2) av Barbro\r\nFeltzing (mp).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt likalydande motionsförslag med motiveringen\r\natt det enligt utskottets mening inte torde ankomma på riksdagen att ta\r\nställning till frågor om hur bilköparna genom ekonomiska incitament\r\nskulle uppmuntras att efterfråga bilar med bättre säkerhet i detta\r\navseende. Det är inte heller riksdagens sak att avgöra vilken forskning\r\nsom skall bedrivas eller vilka behandlingsmetoder som skall användas.\r\nUtskottet förutsatte i stället att berörda aktörer - såsom myndigheter,\r\nförsäkringsbolag och fordonstillverkare - verksamt arbetar för att\r\nbegränsa problemet med pisksnärtsskador. Enligt vad utskottet erfarit\r\nhar det arbete som bedrivits inom området, bl.a. med stöd av Vinnova\r\noch denna myndighets föregångare, varit framgångsrikt. Utskottet har\r\ninte ändrat uppfattning i frågan. Motionerna avstyrks följaktligen med\r\nhänvisning till tidigare ställningstagande.\r\nFrivilligorganisationer och trafiksäkerhetsarbetet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEnligt utskottet har frivillighetsorganisationerna en viktig roll att\r\nspela i det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Motionsförslag om bl.a.\r\nfinansieringen av denna verksamhet avstyrks med hänvisning till att\r\nregeringen förutsätts överväga frågan.\r\nMotionsförslag\r\nKarin Thorborg m.fl. (v) föreslår i motion 2004/05:T359 att NTF:s\r\nbefintliga anslag i större utsträckning fördelas som allmänna verksamhetsbidrag\r\ni stället för projektbundna medel, eftersom dagens finansieringsmodell,\r\nsom bygger på att verksamheten godkänns av Vägverket centralt, begränsar\r\nNTF:s möjlighet att ha en fristående roll bl.a. i den opinionsbildande\r\nverksamheten (yrkande 1).\r\nI motion 2004/05:T389 framhåller Karin Åström och Lennart Klockare (båda\r\ns) vikten av att NTF kan fungera som en stark och trovärdig opinionsbildare.\r\nEnligt motionärerna är dagens organisation med Vägverket som NTF:s\r\nhuvudsakliga finansiär och uppdragsgivare av opinionsbildande verksamhet\r\ni grunden ohållbar eftersom det finns skäl till att ifrågasätta NTF:s\r\noberoende och trovärdighet med denna modell (yrkande 1).\r\nAngående bidragets storlek pekar motionärerna på att ingen indexuppräkning\r\ngörs av detta, vilket i realiteten innebär en minskning i betalningsförmåga\r\npå ca 1,5 mnkr årligen. Bidraget till NFT föreslås därför indexuppräknas\r\nför att möjliggöra långsiktiga satsningar (yrkande 2).\r\nMotionärerna anser även att bidragen för projektstöd och organisationsstöd\r\nbör slås ihop så att NTF bättre kan förvalta medel utifrån organisationens\r\nförutsättningar (yrkande 3).\r\nVad gäller finansieringen på lång sikt anser motionärerna att den modell\r\nsom tillämpas i Finland, dvs. att frivilligarbetet (trafikskyddet)\r\nfinansieras genom en del av trafikförsäkringen, verkar vara en hållbar\r\noch långsiktig lösning som omgående bör utredas (yrkande 4).\r\nSlutligen anförs att morgondagens trafikanter måste bli nollvisionens\r\nambassadörer som för utvecklingen framåt mot en vägtrafik utan hälsoförluster.\r\nDetta kräver en ökad satsning på folkbildning så att trafikanternas\r\nattityder inte halkar efter den övriga utvecklingen (yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt vad utskottet anfört som sin mening under avsnittet Mål och\r\növergripande prioriteringar kommer det att krävas mycket stora ansträngningar\r\nav samtliga aktörer inom vägtrafikområdet för att etappmålet år 2007\r\nskall uppnås. Även frivilligorganisationerna har en viktig roll att\r\nspela i detta arbete. Enligt utskottets uppfattning är det därför viktigt\r\natt dessa organisationer även framöver ges förutsättningar att bidra\r\ntill en förbättring av trafiksäkerheten, inte minst i sin roll som\r\noberoende opinionsbildare.\r\nVad gäller finansformerna för denna verksamhet anser dock utskottet att\r\ndet ankommer på regeringen att överväga frågan och vidta åtgärder så\r\natt de ovan nämnda förutsättningarna skapas. Utskottet förutsätter att\r\nhär behandlade motionsförslag övervägs i syfte att utveckla\r\ntrafiksäkerhetsarbetet och möjliggöra en effektiv resursanvändning.\r\nMed hänvisning till vad som anförts ovan avstyrks motionsförslagen i\r\nfrågan.\r\nNya verkställighetsregler för överlastavgifter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet har ingen erinran mot de av regeringen föreslagna lagförslagen\r\nom nya verkställighetsregler för överlaster. Propositionen tillstyrks\r\nsåledes i denna del. Utskottet förutsätter vidare att Sverige i det\r\neuropeiska samarbetet arbetar för att frågan om verkställighet av\r\ntrafikböter kan lösas.\r\nBakgrund\r\nEnligt det gällande svenska regelverket (för en närmare beskrivning av\r\ngällande rätt, se SOU 2002:72 s. 21 f. och även prop. 2003/04:92) är\r\ndet förenat med svårigheter att verkställa böter och avgifter som ådömts\r\nrespektive påförts utomnordiska fordonsförare eller fordonsägare för\r\nförseelser mot den svenska trafiklagstiftningen. I många fall är det\r\nmöjligt att undandra sig verkställighet genom att lämna landet.\r\nI fråga om de övriga nordiska länderna är situationen generellt sett\r\nden motsatta då det finns ett omfattande verkställighetssamarbete mellan\r\nSverige och de övriga nordiska länderna.\r\nPropositionen\r\nEnligt regeringens proposition medför dagens regelverk ett antal\r\nolägenheter. För det första är det otillfredsställande från rättvisesynpunkt\r\natt inom- och utomnordiska förare eller fordonsägare behandlas olika.\r\nFör det andra kan överlasterna ha en negativ inverkan på trafiksäkerheten.\r\nFör det tredje kan det argumenteras för ett samband mellan effektivare\r\nverkställighet, minskade överlaster och minskade underhållskostnader\r\ntill följd av vägskador. För det fjärde har det argumenterats att\r\nverkställighetsproblemen medför konkurrensnackdelar för de svenska\r\nåkeriföretagen. För det femte förlorar kommunerna inkomster på grund av\r\natt felparkeringsavgifter inte kan drivas in.\r\nUtredningen om effektivare bötesverkställighet vid trafikbrott m.m.\r\n(N2001:06) som tillsattes av regeringen med uppgiften att överväga\r\nbehovet av att ändra det svenska regelverket för att i större omfattning\r\nän i dag förmå utländska förare - och i förekommande fall utländska\r\nfordonsägare - att betala böter och avgifter som har ålagts för förseelser\r\nmot trafiklagstiftningen, konstaterar att det i flertalet europeiska\r\nländer finns möjlighet att meddela beslut om någon form av tvångsmedel\r\nmot personer som bryter mot trafiklagstiftningen, i syfte att framtvinga\r\nen förskottsbetalning av ett förväntat bötesstraff och på så sätt\r\nsäkerställa en framtida verkställighet av straffet.\r\nRegeringens förslag till nya verkställighetsregler\r\nDet skall införas nya verkställighetsregler för överlastavgift när det\r\ngäller utomnordiska fordonsägare. Verkställighetsreglerna för överlastavgift\r\nriktas mot fysiska och juridiska personer som inte har hemvist i Sverige\r\neller något annat nordiskt land.\r\nVerkställighet skall ske i Sverige och i samband med polisens kontroll\r\nav fordonet eller fordonståget, dvs. när en trafikförseelse som föranleder\r\npåförande av överlastavgift konstateras. Verkställigheten skall ha formen\r\nav ett förskott för avgiften. Beslutet om förskott skall inte gå att\r\növerklaga. Polisens beslutsbehörighet vid verkställigheten skall regleras\r\nnärmare.\r\nMed undantag av de regler i lagen (1972:435) om överlastavgift som gäller\r\nnedsättning och eftergift av överlastavgift skall polisen beräkna ett\r\nförskott för överlastavgiften efter samma grunder som länsstyrelsen\r\nberäknar överlastavgiften. Förskottet skall betalas omedelbart till\r\npolismyndigheten.\r\nOm ett förskott för överlastavgift inte betalas omedelbart skall en\r\npolisman besluta att fordonet eller fordonståget inte får fortsätta\r\nfärden. Ett sådant beslut får dock underlåtas om det finns synnerliga\r\nskäl. Beslutet skall gälla till dess att förskottet betalats eller, i\r\nförekommande fall, påförd överlastavgift har betalats. Beslutet om hinder\r\nav fortsatt färd skall inte gå att överklaga. Polisens beslutsbehörighet\r\nskall regleras närmare.\r\nÄven om ett förskott för överlastavgift har beslutats och betalats skall\r\nlänsstyrelsen besluta i frågan om påförande av överlastavgift. En\r\npolismans beslut om förskott för överlastavgift eller om att fordonet\r\neller fordonståget inte får fortsätta färden skall skyndsamt underställas\r\nlänsstyrelsens prövning. Länsstyrelsen skall omedelbart pröva om beslutet\r\nskall bestå. Om ett beslut om hinder av fortsatt färd gäller enlig lagen\r\nom överlastavgift, skall länsstyrelsen under handläggningen av\r\növerlastavgiftsärendet få ompröva beslutet om förskott och helt eller delvis\r\nkunna sätta ned förskottet. Om det finns synnerliga skäl skall styrelsen,\r\nunder handläggningen av överlastavgiftsärendet eller efter det att\r\nbeslut fattats i ärendet, kunna upphäva beslutet om hinder av fortsatt\r\nfärd. Om ett beslut om hinder av fortsatt färd är fattat skall polisens\r\noch länsstyrelsens handläggning av överlastavgiftsärendet ske utan\r\ndröjsmål. Länsstyrelsens olika beslut enligt ovan skall inte gå att\r\növerklaga.\r\nHar beslut om förskott för överlastavgift fattats får överlastavgift\r\ninte påföras med högre belopp än förskottet. Påförs inte någon överlastavgift\r\neller nedsätts eller efterges avgiften skall det överskjutande beloppet\r\nåterbetalas.\r\nKronofogdemyndigheten skall kunna avräkna ett belopp som kan komma en\r\nperson till godo efter en förskottsbetalning av överlastavgift om staten\r\nhar en motfordran för annan skatt eller avgift.\r\nRegeringen föreslår att ändringarna i lagen (1972:435) om överlastavgift\r\noch lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och\r\navgifter bör träda i kraft den 1 januari 2005.\r\nRegeringens bedömning i vissa frågor\r\nNågot omedelbart behov av att införa motsvarande nya verkställighetsregler\r\nfinns inte i fråga om trafikböter, eftersom ett instrument för ömsesidigt\r\nerkännande av bötesstraff inom EU kommer att antas inom en nära framtid.\r\nFör felparkeringsavgifternas del är det inte utan ytterligare utredning\r\nmöjligt att införa motsvarande nya verkställighetsregler.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört och föreslår därför\r\natt riksdagen antar de av regeringen framlagda lagförslagen om nya\r\nverkställighetsregler för överlaster. Utskottet förutsätter vidare att\r\nSverige i det europeiska samarbetet arbetar för att frågan om verkställighet\r\nav trafikböter skall kunna lösas.\r\nFordonseskort\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet har inget att erinra mot regeringens lagförslag om fordonseskort.\r\nPropositionen tillstyrks i denna del.\r\nBakgrund\r\nI trafikförordningen (1998:1276) finns bestämmelser om tillåten längd,\r\nbredd och vikt av ett motordrivet fordon eller ett fordonståg när det\r\nförs på andra vägar än enskilda. Bestämmelserna är utformade med hänsyn\r\ntill de begränsningar som beror av vägnätets fysiska utformning och\r\nbärighet. Vidare finns EG-gemensamma bestämmelser genom rådets direktiv\r\n96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell\r\noch internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell\r\ntrafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen. De generella\r\nföreskrifterna i trafikförordningen kan kompletteras med lokala\r\nföreskrifter, vilka kan meddelas av kommun, länsstyrelse eller polis.\r\nDet finns tungt och skrymmande slag av gods som med fördel, och ibland\r\nav nödvändighet, tillverkas färdigt eller i halvfabrikat på en plats\r\nför att sedan transporteras till bestämmelseorten. För att kunna\r\ntransportera gods av detta slag på väg krävs i många fall dispens från de\r\nallmänna bestämmelserna om längd, bredd eller vikt i trafikförordningen.\r\nÅrligen handläggs omkring 17 000 dispensansökningar av de statliga\r\nväghållningsmyndigheterna. För kommunernas del torde det röra sig om\r\nett par tusen ärenden per år. Antalet ansökningar om dispens har ökat.\r\n\r\nEn dispens förenas med de villkor som behövs för att transporten skall\r\nkunna utföras på ett sådant sätt att minsta möjliga risk och olägenhet\r\nuppstår. För alla sådana transporter gäller vissa närmare reglerade\r\nvillkor om hur transporten skall utmärkas, exempelvis i fråga om\r\nvarningsskyltar. I vissa fall krävs också att en eller flera varningsbilar\r\nföljer med transporten. I vissa fall förenas dispensen med villkor om\r\npoliseskort. Villkoret avser att säkerställa att rättsligt bindande\r\nanvisningar för trafiken kan lämnas i samband med transporten.\r\nPropositionen\r\nRegeringen gör i propositionen bedömningen att dagens möjlighet att\r\nmedge dispens från längd-, bredd- och viktbestämmelserna är uttryck för\r\nen flexibilitet i förhållande till de generella kraven och bör, med\r\nbeaktande av de förutsättningar som är föreskrivna, användas på ett\r\nsådant sätt att vägens kapacitet utnyttjas i det enskilda fallet. I den\r\nmån riskerna eller olägenheterna med lång, bred eller tung transport\r\ninte kan minimeras på annat sätt än genom eskort, bör sådan säkerställas.\r\n\r\nVad gäller poliseskort anger regeringen som sin mening att polisen saknar\r\nresurser för att på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av\r\nsådan. Möjligheten att ta parkeringsvakter i anspråk kan endast marginellt\r\noch regionalt förbättra situationen. Verksamheten är av sådant slag att\r\nfrågan bör lösas på annat sätt än inom ramen för polisens uppgifter.\r\nBland annat mot bakgrund av att polisen saknar resurser för att på ett\r\ntillfredsställande sätt tillgodose behovet av eskort föreslår regeringen\r\nföljande.\r\nRegeringens förslag till ny lag\r\nEnligt regeringens förslag införs det en ny lag som innebär att enskilda\r\nfår förordnas att som vägtransportledare ge anvisningar för trafiken i\r\nsamband med sådana långa, breda och tunga vägtransporter som är förenade\r\nmed villkor om eskort.\r\nFörordnande som vägtransportledare förutsätter en allmän lämplighet för\r\nuppdraget med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter. Vidare\r\nkrävs viss utbildning samt innehav av körkort med behörighet att köra\r\ntung lastbil (C-behörighet). En polisman får inte förordnas som\r\nvägtransportledare. Ett förordnande skall gälla under viss tid, dock längst\r\nfem år.\r\nEtt förordnande som vägtransportledare skall återkallas om vägtransportledaren\r\ninte längre uppfyller kravet på lämplighet. Detsamma skall gälla om det\r\nannars finns någon särskild anledning till återkallelse. En vägtransportledare\r\nskall också kunna stängas av dels från vidare tjänstgöring om det på\r\nsannolika skäl kan antas att förordnandet kommer att återkallas, dels\r\nför ett visst uppdrag om han eller hon åsidosätter sina skyldigheter i\r\nuppdraget. En vägtransportledare får inte utföra eskortuppdrag under\r\ntid som hans eller hennes körkort är ogiltigt. Detsamma gäller om\r\nogiltigheten är begränsad och omfattar behörigheten C.\r\nRikspolisstyrelsen skall pröva frågor om förordnande och om återkallelse\r\nav förordnande. Rikspolisstyrelsen skall även pröva frågor om att stänga\r\nav en vägtransportledare. I brådskande fall får en polisman besluta om\r\natt stänga av en vägtransportledare för ett visst uppdrag. Ett sådant\r\nbeslut skall skyndsamt anmälas till Rikspolisstyrelsen som omedelbart\r\nskall pröva om avstängningen skall bestå.\r\nEn vägtransportledare skall lyda under polismyndigheten i det polisdistrikt\r\ndär han eller hon befinner sig under eskortuppdraget och är skyldig att\r\nlyda anvisningar som en polisman meddelar. Vägtransportledaren skall\r\ninför varje eskortuppdrag lämna information om transporten till de\r\nberörda polismyndigheterna och även i övrigt underrätta berörd polismyndighet\r\nom förhållanden som rör vägtransportledarens verksamhet och som bör\r\nkomma till myndighetens kännedom. Vägtransportledaren skall innan\r\nuppdraget påbörjas kontrollera att transporten får ske med stöd av ett\r\nbeslut om dispens. Vägtransportledaren skall sträva efter att ge sådana\r\nanvisningar för trafiken att transporten kan utföras utan att annan\r\ntrafik störs.\r\nEn parkeringsvakt kan förordnas som vägtransportledare enligt de\r\nförutsättningar och krav som anges i den föreslagna lagen om vägtransportledare.\r\nBestämmelsen i 8 § lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning\r\nm.m. upphävs. De förordnanden enligt den sistnämnda lagen som gäller\r\nvid tiden för upphävandet skall få fortsätta att gälla under en\r\növergångsperiod på längst fem år.\r\nRikspolisstyrelsens beslut enligt den nya lagen får överklagas hos allmän\r\nförvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till\r\nkammarrätten. En polismans beslut om avstängning skall inte få överklagas.\r\nEtt beslut enligt den nya lagen gäller omedelbart om inget annat anges\r\ni beslutet.\r\nI lagen ges bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen\r\nbestämmer att meddela föreskrifter dels om den utbildning som krävs för\r\nett förordnande, dels om avgifter för sådan utbildning och för ansökan\r\nom förordnande, dels om vägtransportledarens utrustning och om utmärkning\r\nav vägtransportledarens fordon.\r\nRegeringens bedömning i vissa frågor\r\nI förordning bör bestämmas de grundläggande utbildningskraven med såväl\r\ngrundutbildning som fortbildning och att den verksamheten skall bedrivas\r\nav Vägverket eller - när det gäller grundutbildningen - den som verket\r\nger tillstånd att bedriva sådan utbildning. Närmare föreskrifter bör\r\nbeslutas av Vägverket efter samråd med Rikspolisstyrelsen.\r\nNågon regel som hindrar en vägtransportledare från att utföra eskortuppdrag\r\npå grund av relationen till uppdragsgivaren är inte motiverad och en\r\nförfattningsreglerad tystnadsplikt för vägtransportledare är inte\r\nnödvändig.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört och föreslår därför\r\natt riksdagen antar de av regeringen framlagda lagförslagen om fordonseskort.\r\n
\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Mål och övergripande prioriteringar, punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),\r\nJan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c) och\r\nBjörn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T21 yrkande 3, 2003/04:T426\r\nyrkandena 1 och 3-5, 2003/04:T564 yrkande 45, 2004/05:T398 yrkandena 1,\r\n2 och 22, 2004/05:T464 yrkande 5 och 2004/05:T465 yrkande 1 och avslår\r\nproposition 2003/04:160 punkt 7 och motionerna 2003/04:T409 yrkande 2\r\noch 2003/04:T514.\r\nStällningstagande\r\nBristande trafiksäkerhet är i dag en av våra största och viktigaste\r\nfolkhälsofrågor. Detta illustreras exempelvis av att risken att dö eller\r\nskadas i en trafikolycka är den vanligaste dödsorsaken för ungdomar\r\nmellan 16 och 24 år. Det är mot denna bakgrund riksdagen beslutat om\r\ndagens trafiksäkerhetsmål: nollvisionen, som bl.a. innebär att ingen\r\nskall dödas eller skadas allvarligt inom vägtransportsystemet, och\r\netappmålet, enligt vilket antalet personer som dödas till följd av\r\nvägtrafikolyckor bör ha minskat till 270 personer 2007.\r\nDe senaste årens trafikskadeutveckling uppvisar dock ett oförändrat\r\nantal döda och ett ökat antal skadade i vägtrafikolyckor. Att de av\r\nriksdagen beslutade målen enligt regeringens egen myndighet SIKA inte\r\nkommer att uppnås är ett misslyckande som måste tas på allvar.\r\nRegeringen och dess stödpartier är politiskt blockerade för nya\r\nfinasieringsformer som skulle kunna bidra till ökad trafiksäkerhet på våra\r\nvägar, till exempel s.k. PPP-finansiering. Regeringens misslyckande i\r\natt uppnå utsatta mål innebär en utveckling där trafiksäkerhetsmålet\r\nhögst 270 döda personer 2007 framstår som orealistiskt.\r\nDenna utveckling måste föranleda en utvärdering dels av trafiksäkerhetsmålet,\r\ndels av regeringens förda politik. Det krävs samtidigt ytterligare\r\nkrafttag och nya finansieringsformer för att snarast åstadkomma en\r\nkraftig minskning av antalet döda och svårt skadade i vägtrafikolyckor.\r\n\r\nVid denna angelägna översyn av trafiksäkerhetsmålet bör även trafikens\r\nföroreningar och deras negativa påverkan på vår hälsa beaktas. Mot\r\nbakgrund av att nya långsiktiga planer för infrastrukturen nu upprättas\r\nför perioden 2004-2015 anser vi även att ett nytt trafiksäkerhetsmål\r\nbör formuleras för år 2015.\r\nAngående den övergripande inriktningen i trafiksäkerhetsarbetet anser\r\nvi att allt arbete inom trafikområdet måste genomsyras av ambitionen\r\natt höja trafiksäkerheten. Trafiksäkerhetsarbetet måste tillföras nya\r\nkrafter. Detta måste gälla såväl staten som kommuner och andra berörda\r\naktörer. Samtidigt måste individens ansvar för sin egen och andras\r\nsäkerhet uppmuntras och få en större betydelse i trafiksäkerhetsarbetet.\r\nDet handlar dels om individens beteende i trafiken, dels om individens\r\nansvar för fordonet och fordonets utrustning.\r\nI syfte att uppnå detta anser vi att ytterligare ett antal åtgärder\r\nsnarast måste vidtas på olika områden, bl.a. i utbyggnaden av infrastrukturen\r\noch i trafikövervakningen, frågor som i detta betänkande behandlas i\r\nandra avsnitt.\r\nRiksdagen bör mot denna bakgrund genom ett tillkännagivande anmoda\r\nregeringen att förändra de övergripande utgångspunkterna för\r\ntrafiksäkerhetsarbetet i enlighet med vad vi här förordar.\r\n\r\n\r\n2. Alkohol och droger i trafiken, punkt 2 (fp, kd, c)\r\nav Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Runar Patriksson (fp) och\r\nSven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T23 yrkande 1, 2003/04:T442\r\nyrkandena 2, 3 och 5, 2003/04:T564 yrkande 47, 2004/05:T377 yrkandena\r\n1 och 3, 2004/05:T462 yrkande 3 och 2004/05:T465 yrkandena 8 och 15-18\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:So645 yrkande 11, 2003/04:T20, 2003/04:T21\r\nyrkandena 6-8, 2003/04:T23 yrkande 2, 2003/04:T204, 2003/04:T223,\r\n2003/04:T239, 2003/04:T286 yrkande 3, 2003/04:T302, 2003/04:T308,\r\n2003/04:T332, 2003/04:T364 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T382, 2003/04:T454\r\nyrkande 3, 2003/04:T468 yrkande 3, 2003/04:T478 yrkandena 1 och 2,\r\n2003/04:T527, 2003/04:T554, 2004/05:So602 yrkande 4, 2004/05:T208 yrkandena\r\n1 och 2, 2004/05:T224, 2004/05:T238 yrkandena 1 och 2, 2004/05:T272,\r\n2004/05:T301, 2004/05:T314, 2004/05:T340, 2004/05:T372, 2004/05:T375,\r\n2004/05:T397 yrkande 4, 2004/05:T398 yrkande 17, 2004/05:T399 yrkandena\r\n3 och 4, 2004/05:T450 och 2004/05:T487.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att trafiken måste vara en alkoholfri zon. Regeringens arbete\r\nmot rattfylleriet är inte tillräckligt kraftfullt. En rad ytterligare\r\nåtgärder bör sättas in:\r\nTrafikpolisens insatser ute i trafiken måste ökas.\r\nAlkotester bör utföras vid alla trafikolyckor.\r\nEn skärpt lagstiftning eller skärpt tillämpning av lagstiftningen måste\r\növervägas.\r\nEftersupning måste förbjudas.\r\nDe som döms för rattfylleribrott skall också konfronteras med trafikoffer\r\nenligt den amerikanska modellen VIP (Victim Impact Panel).\r\nKvalificerad rehabilitering skall sättas in vid rattfylleribrott begångna\r\nav personer med alkoholproblem.\r\nDet skall finnas en möjlighet att beslagta fordon som använts vid\r\nrattfylleribrott.\r\nSkolan måste ges resurser att skapa normer om absolut trafiknykterhet.\r\n\r\nAlkolås bör snarast installeras i yrkestrafikens fordon.\r\n\r\nVi anser även att det skall införas ett obligatoriskt villkor för\r\nkörkortshavare som återfår körkortet efter rattfylleribrott att under en\r\növergångsperiod inte köra andra körkortspliktiga fordon än sådana som\r\när utrustade med alkolås. För att kunna föra en internationell debatt\r\nom trafiknykterheten krävs att en jämförande statistik inom EU tas fram\r\npå samma grunder.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3. Alkohol och droger i trafiken, punkt 2 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T21 yrkandena 6-8 och\r\n2003/04:T454 yrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:So645 yrkande 11,\r\n2003/04:T20, 2003/04:T23 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T204, 2003/04:T223,\r\n2003/04:T239, 2003/04:T286 yrkande 3, 2003/04:T302, 2003/04:T308,\r\n2003/04:T332, 2003/04:T364 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T382, 2003/04:T442\r\nyrkandena 2, 3 och 5, 2003/04:T468 yrkande 3, 2003/04:T478 yrkandena 1\r\noch 2, 2003/04:T527, 2003/04:T554, 2003/04:T564 yrkande 47, 2004/05:So602\r\nyrkande 4, 2004/05:T208 yrkandena 1 och 2, 2004/05:T224, 2004/05:T238\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:T272, 2004/05:T301, 2004/05:T314, 2004/05:T340,\r\n2004/05:T372, 2004/05:T375, 2004/05:T377 yrkandena 1 och 3, 2004/05:T397\r\nyrkande 4, 2004/05:T398 yrkande 17, 2004/05:T399 yrkandena 3 och 4,\r\n2004/05:T450, 2004/05:T462 yrkande 3, 2004/05:T465 yrkandena 8 och 15-18\r\nsamt 2004/05:T487.\r\nStällningstagande\r\nÅr 2003 fanns alkohol med i bilden i 29 % av alla dödsfall bland bilförare\r\npå de svenska vägarna. Situationen är oacceptabel och måste åtgärdas\r\nsnarast.\r\nFör det första måste det finnas fler poliser på vägarna, för det andra\r\när det tid att se över och skärpa lagstiftningen vad gäller brott som\r\nbegås av alkohol- och narkotikapåverkade förare, så att straffen för\r\ntrafikonykterhet står i överensstämmelse med allvaret i gärningen. För\r\ndet tredje bör s.k. eftersupning straffbeläggas.\r\nVad gäller lagstiftning om obligatoriska alkolås anser vi inte att detta\r\när önskvärt. De klara fördelarna med alkolås kan bättre realiseras genom\r\natt fordonsindustrin ges möjlighet att på frivillig väg utveckla nya\r\ntekniska lösningar samt genom att försäkringsbolagen anpassar sina\r\npremier så att installation av alkolås uppmuntras. En frivillig installation\r\nav alkolås i kollektiv- och yrkestrafik kan dessutom fungera som en\r\nkonkurrensfördel för företag.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4. Hastigheter, punkt 3 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:T21 yrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nVi delar regeringens bedömning att hastighetsöverträdelser i dag utgör\r\nett betydande trafiksäkerhetsproblem, inte minst eftersom dagens vägar\r\när i allt-för dåligt skick. Enligt vår bedömning är det dock ofta\r\nkontraproduktivt att ha för låga hastighetsgränser på vägavsnitt där\r\nstandarden medger högre farter, bl.a. eftersom detta minskar bilisternas\r\nacceptans och respekt för hastighetsgränser generellt och på sikt även\r\nför andra trafikregler. Enligt vår uppfattning bör därför högsta tillåtna\r\nhastighet höjas där vägstandarden så medger. Detta har skett i bl.a.\r\nDanmark, med positiva resultat.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n5. Övervakning och sanktioner, punkt 4 (m, kd)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert Rådhström (m)\r\noch Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T19 yrkandena 1-3,\r\n2003/04:T21 yrkandena 4, 11 och 12 samt 2003/04:T23 yrkande 4 och avslår\r\nmotion 2004/05:T398 yrkande 16.\r\nStällningstagande\r\nTrafikövervakning och sanktioner vid regelöverträdelser är effektiva\r\nverktyg för att förbättra trafikantbeteendet. Enligt vår bedömning kan\r\ndessa verktyg utnyttjas på ett bättre och effektivare sätt i\r\ntrafiksäkerhetsarbetet. Antalet synliga poliser på vägarna måste öka samtidigt\r\nsom bötesbeloppen höjs, allt i syfte att åstadkomma en bättre\r\nregelefterlevnad på våra vägar.\r\nAngående automatisk kameraövervakning menar vi dock att denna har\r\nuppenbara brister. Eftersom sådan övervakning endast kan användas för att\r\nidentifiera hastighetsöverträdelser och inte alla andra regelbrott är\r\ndet ett trubbigt verktyg. Med fler poliser på vägarna och dessutom bättre\r\nvägar anser vi att behovet av sådan automatisk övervakning minskar.\r\nVi anser vidare att ett utökat ägaransvar vid hastighetsöverträdelser\r\nstrider mot svensk rättstradition. Att detta är fallet har uppmärksammats\r\ni polisverksamhetsutredningens delbetänkande Mot ökad koncentration -\r\nförändring av polisens arbetsuppgifter (SOU 2001:87). Den straffskyldige\r\nvid hastighetsöverträdelser måste vara föraren, alla andra konstruktioner\r\nkan ge felaktiga eller otydliga signaler till vägtrafikanterna eftersom\r\nde antyder att ansvaret flyttas från föraren till ägaren av fordonet.\r\nVi anser dessutom att ett förändrat ägaransvar kan leda till praktiska\r\noch rättsliga problem, exempelvis i sådana fall då den som lånat ett\r\nfordon i sin tur lånat ut det till en tredje part. Samma problem uppstår\r\ndå ägaren lånat ut det till en grupp av personer och inte vet vem som\r\nframfört det vid den tidpunkt då hastighetsöverträdelsen begåtts.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6. Infrastrukturen, punkt 5 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),\r\nJan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c) och\r\nBjörn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T21 yrkande 1, 2003/04:T23\r\nyrkande 3, 2003/04:T442 yrkande 7, 2003/04:T454 yrkande 1, 2004/05:T398\r\nyrkandena 3, 4, 6 och 15 samt 2004/05:T465 yrkande 2 och avslår motionerna\r\n2003/04:T250 och 2003/04:T547.\r\nStällningstagande\r\nVi har vid ett flertal tillfällen, bl.a. vid riksdagens behandling av\r\nTransportinfrastrukturen 2004-2015 (bet. 2003/04:TU10), uppmärksammat\r\nbehovet av en höjd ambitionsnivå för åtgärder i väginfrastrukturen. En\r\nväl utbyggd väginfrastruktur av hög standard är en förutsättning för\r\natt Sverige skall kunna växa. I detta sammanhang vill vi uppmärksamma\r\nväginfrastrukturens betydelse för trafiksäkerheten.\r\nVägnätets standard är av avgörande betydelse för trafiksäkerheten. De\r\nfarligaste vägsträckorna måste snarast rustas upp och byggas om. Ibland\r\nhandlar det om mindre insatser, som att åtgärda sidoområden. I andra\r\nfall är upprustning till motorvägsstandard det enda sättet att åstadkomma\r\nen radikal förbättring av trafiksäkerheten, i dessa fall är regeringens\r\ntilltro till andra mindre åtgärder i trafikmiljön överdriven. Vi vill\r\näven betona betydelsen av att dessa åtgärder görs i nära samråd med\r\nlokala företrädare. De resurser som satsas på vägnätet är bl.a. av denna\r\nanledning klart otillräckliga. De urholkade anslagen för detta ändamål\r\nkommer att rasera förtroendet för nollvisionen.\r\nDen undermåliga väginfrastrukturen påverkar alla, vi vill dock uppmärksamma\r\natt situationen längs våra vägar är särskilt bekymmersam för motorcyklister,\r\neftersom det vid planeringen av åtgärder i infrastrukturen ofta bortses\r\nfrån denna trafikantgrupps förutsättningar. Skydd över vajrar och stolpar\r\när exempel på åtgärder som skulle gagna dessa trafikanters trafiksäkerhet.\r\nFör att effektivt förbättra trafikmiljön för motorcyklister kräver vi\r\nen konkret handlingsplan.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Barn i trafiken, punkt 6 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),\r\nJan-Evert Rådhström (m), Runar Patriksson (fp), Sven Bergström (c) och\r\nBjörn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:Ub388 yrkande 18,\r\n2003/04:T21 yrkandena 13 och 14, 2003/04:T417, 2003/04:T454 yrkandena 4\r\noch 5, 2004/05:T214, 2004/05:T398 yrkandena 20 och 21 samt 2004/05:T465\r\nyrkande 4 och avslår motionerna 2003/04:T294, 2003/04:T354, 2003/04:T509,\r\n2004/05:T399 yrkande 1 i denna del och 2004/05:T422.\r\nStällningstagande\r\nBarnen är de som är mest utsatta i trafikmiljön, dels eftersom de är\r\nmer sårbara rent fysiskt, dels eftersom de har svårt att överblicka och\r\nförstå vad som händer i trafiken. Det är därför viktigt att beakta\r\nbarnens perspektiv i planeringen av trafikmiljön, inte minst i barnens\r\ngrannskap.\r\nVi vill särskilt uppmärksamma att uppskattningsvis 400 000 barn åker\r\nmed någon typ av skolskjuts varje dag. Säkerheten och den psykosociala\r\nmiljön under dessa transporter är därmed av avgörande betydelse. Mot\r\ndenna bakgrund är det otillfredsställande att många skolbusschaufförer\r\nsaknar utbildning anpassad för de särskilda krav som ställs i den\r\naktuella miljön. Vidare är det inte acceptabelt att trafiksäkerheten vid\r\nfärd till eller från skolan varierar mellan olika kommuner och att många\r\nkommuner varken ställer krav vid upphandling av skolbusstransporter\r\neller gör en uppföljning av huruvida de krav som ställs verkligen\r\nuppfylls. Även barns säkerhet vid taxiresor måste förbättras bl.a. mot\r\nbakgrund av att taxibilar ofta saknar särskild skyddsutrustning för\r\nbarn.\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta\r\nåtgärder i enlighet med vad som här förordas.\r\n\r\n\r\n8. Körkortsutbildningen, punkt 8 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller proposition 2003/04:160 punkterna 5 och 6\r\nsamt motionerna 2003/04:T21 yrkande 16, 2003/04:T245 och 2003/04:T454\r\nyrkande 11 och avslår motionerna 2003/04:T22, 2003/04:T23 yrkande 5,\r\n2003/04:T286 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T331, 2003/04:T381, 2003/04:T442\r\nyrkande 6, 2003/04:T469 yrkande 3, 2004/05:Sk404 yrkande 3, 2004/05:T251,\r\n2004/05:T343, 2004/05:T399 yrkande 1 i denna del, 2004/05:T418 yrkande\r\n2, 2004/05:T442 och 2004/05:T465 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nVi välkomnar regeringens förslag om att kravet på obrutet körkortsinnehav\r\nför privat handledare vid övningskörning sänks från fem till tre år.\r\nDet är ett steg i rätt riktning. Vi anser dock att ett år skulle räcka.\r\nÅterkallelse av körkort är en administrativ åtgärd, inte ett straff,\r\noch bör som sådan inte vara ett hinder för uppsikt över övningskörning\r\nunder så lång tid. Det är inte rimligt att bestraffa den som fått sitt\r\nkörkort återkallat för den förseelse som ledde till återkallelsen genom\r\natt under tre års tid omöjliggöra uppsikt över övningskörning.\r\nRiksdagen bör därför genom ett tillkännagivande begära att regeringen\r\nsnarast skall återkomma med lagförslag i enlighet med vad som ovan\r\nanförts.\r\n\r\n\r\n9. Körkortsutbildningen, punkt 8 (fp)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller proposition 2003/04:160 punkterna 5 och 6\r\nsamt motion 2004/05:T465 yrkande 7 och avslår motionerna 2003/04:T21\r\nyrkande 16, 2003/04:T22, 2003/04:T23 yrkande 5, 2003/04:T245, 2003/04:T286\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:T331, 2003/04:T381, 2003/04:T442 yrkande 6,\r\n2003/04:T454 yrkande 11, 2003/04:T469 yrkande 3, 2004/05:Sk404 yrkande\r\n3, 2004/05:T251, 2004/05:T343, 2004/05:T399 yrkande 1 i denna del,\r\n2004/05:T418 yrkande 2 och 2004/05:T442.\r\nStällningstagande\r\nVi välkomnar regeringens förslag om att riskfaktorer som alkohol- och\r\ndroganvändning skall få större utrymme i körkortsutbildningen liksom\r\natt en gemensam utbildning för handledare och den övningskörande vid\r\nprivat övningskörning införs. Även i den senare bör alkoholen som\r\nriskfaktor belysas.\r\nVi menar dock att regeringen går för långt i sin uppmjukning av reglerna\r\nom obrutet körkortsinnehav för godkännande av handledare vid privat\r\növningskörning. Vid återkallande orsakat av rattfylleri bör fortsatt\r\nfemårsregeln gälla. Även om detta kan leda till svårigheter för privat\r\növningskörning av ungdomar vars föräldrar dömts för rattfylleribrott,\r\nmenar vi att det är en viktig signal om hur allvarligt samhället ser på\r\nomdömesgillheten hos en handledare som gjort sig skyldig till rattfylleri.\r\nFörslaget till lag om ändring i 5 kap. 6 och 7 §§ körkortslagen bör\r\ndärför ändras i enlighet med detta. Detta bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n10. Körkortsutbildningen, punkt 8 (kd)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller proposition 2003/04:160 punkterna 5 och 6\r\nsamt motionerna 2003/04:T23 yrkande 5, 2004/05:T251 och 2004/05:T442\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 16, 2003/04:T22, 2003/04:T245,\r\n2003/04:T286 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T331, 2003/04:T381, 2003/04:T442\r\nyrkande 6, 2003/04:T454 yrkande 11, 2003/04:T469 yrkande 3, 2004/05:Sk404\r\nyrkande 3, 2004/05:T343, 2004/05:T399 yrkande 1 i denna del, 2004/05:T418\r\nyrkande 2 och 2004/05:T465 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nJag välkomnar att Kristdemokraternas krav på obligatorisk riskutbildning\r\nrörande alkohol och andra droger inom ramen för körkortsutbildningen\r\nhörsammats och att regeringen presenterar förslag i denna riktning. Jag\r\nanser dock att denna riskutbildning kan utvecklas ytterligare. Den bör\r\nbl.a. inkludera möten med människor som drabbats av svåra traumatiska\r\nupplevelser genom att de förlorat nära anhöriga eller själva blivit\r\nsvårt skadade av en rattfyllerist. Denna metod, kallad Victim Impact\r\nPanel (VIP), har använts under tio år över hela USA och resultaten är\r\nmycket goda.\r\nVidare ser jag det som högst otillfredsställande att regeringen ännu\r\ninte gått vidare med det förslag till helt ny körkortsutbildning som\r\nVägverket arbetat fram, vilket bl.a. rymmer fler obligatoriska övningsmoment\r\nsamt repetitionsutbildningar. Trafikutskottet har vid ett antal tillfällen\r\nförutsatt detta och andra förslag till en förbättrad körkortsutbildning\r\növervägs inom ramen för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet, en uppmaning\r\nsom regeringen har ignorerat. Jag anser mot denna bakgrund att ett\r\ntillkännagivande bör riktas till regeringen, i vilket förslag efterfrågas\r\nmed anledning av Vägverkets utredningsarbete om ny körkortsutbildning.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11. Återkallelse av körkort, punkt 10 (fp)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:Ju479 yrkande 27,\r\n2004/05:Ju293 yrkande 17, 2004/05:T377 yrkande 2 och 2004/05:T465 yrkande\r\n19 och avslår motionerna 2003/04:T273 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T318,\r\n2003/04:T360, 2003/04:T368, 2003/04:T369, 2003/04:T410, 2004/05:T207,\r\n2004/05:T397 yrkande 6, 2004/05:T404 och 2004/05:T447.\r\nStällningstagande\r\nI Vägverkets rapport Alkolås som alternativ till körkortsåterkallelse.\r\nEn attitydundersökning bland läkare framgår att läkare, trots skyldighet\r\nenligt lag, mycket sällan anmäler personer med alkoholproblem till\r\nlänsstyrelsen. Endast 1 av 1 000 patienter anmäls. Regeringen måste via\r\nsina myndigheter se till att fler alkoholberoende personer anmäls till\r\nlänsstyrelsen, enligt gällande lagar.\r\nFör att förhindra att personer med alkoholdiagnos begår rattfylleribrott\r\nbör villkorlig körkortsåterkallelse utvidgas så att personer vars körkort\r\nåterkallas på grund av alkoholberoende kan ingå i försöksverksamheten\r\nmed alkolås i personbilar. Detta skulle säkerligen leda till en större\r\nbenägenhet hos läkarna att anmäla patienter till länsstyrelsen om de\r\nvisste att de fick hjälp mot sitt beroende och tvingades använda alkolås.\r\n\r\nDet bör vara möjligt att punktmarkera män som bryter mot besöksförbud\r\ngenom att snabbare och oftare återkalla körkortet för gärningsmän som\r\nbegår brott mot nära anhöriga. I dag återkallas körkortet endast vid\r\nfullbordade och grova våldsbrott.\r\nDetta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12. Moped och motorcykel, punkt 14 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T21 yrkande 15,\r\n2003/04:T454 yrkandena 6, 9 och 10 samt 2004/05:T463 yrkande 2 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:T206, 2003/04:T273 yrkande 3, 2003/04:T290, 2003/04:T442\r\nyrkandena 8-11, 2003/04:T503, 2003/04:T557, 2003/04:T564 yrkande 19,\r\n2004/05:T221, 2004/05:T266 yrkandena 1 och 2, 2004/05:T378, 2004/05:T397\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:T398 yrkandena 8-11, 13 och 14, 2004/05:T408\r\nyrkandena 1-4, 2004/05:T418 yrkande 1, 2004/05:T465 yrkandena 5 och 6\r\nsamt 2004/05:T498 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nAntalet mopedolyckor ökar. Antalet svårt skadade och döda i mopedolyckor\r\nunder 2002 uppgick till nästan 300. Orsaken tros delvis vara att mer än\r\nhälften av mopederna är trimmade och att över 30 % av mopederna går så\r\nfort som 70 kilometer per timme. Bristande hjälmanvändning spelar också\r\nstor roll för olycksstatistiken. I dödsolyckorna med förare under 17 år\r\nvar mellan 70 och 90 % av mopederna trimmade. Det är angeläget att\r\nregeringen snarast utreder hur olycksfrekvensen och hastigheterna med\r\nEU-mopederna kan minskas samt orsaken till att gällande lagstiftning\r\ninte följs och hur detta kan åtgärdas. I syfte att minska antalet olyckor\r\nmåste kraftfulla åtgärder vidtas.\r\nSystemet med två olika klassificeringar av mopeder bör slopas. Att ha\r\ntvå klasser för mopeder är inte relevant med dagens försäljning av\r\nmopeder, då en mycket stor andel mopeder som säljs är klass I-mopeder.\r\nEftersom mopeder i klass I och klass II ofta är identiska till utseendet\r\nblir de svåra att kontrollera. Det försvårar även identifieringen av\r\nstulna mopeder, vilket har blivit ett allt större problem för\r\nförsäkringsbolagen.\r\nOavsett om man vill börja köra en klass I- eller klass II-moped bör det\r\nfinnas krav på att man har genomgått en grundutbildning i likhet med\r\ndagens utbildningar för klass I-mopeder. För att inte skapa ett\r\nadministrativt kaos för alla som i dag kör moped men inte har förarbevis,\r\nmestadels äldre förare, bör det övervägas att i samband med en ändring\r\nsätta en gräns som t.ex. skulle kunna innebära att personer födda före\r\n1988 inte behöver förarbevis.\r\nSlutligen anser vi att reglerna som gäller för förarbevis tydligare\r\nmåste kopplas till de regler som gäller för körkortsinnehav. Ifall det\r\ninte införs en möjlighet att dra in förarbevisen undergrävs trovärdigheten\r\nför trafiksäkerhetsarbetet. Vi förutsätter att regeringen återkommer\r\nmed sin bedömning i denna fråga inom kort. Detta bör riksdagen som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13. Moped och motorcykel, punkt 14 (fp)\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2004/05:T465 yrkandena 5 och 6 samt\r\navslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 15, 2003/04:T206, 2003/04:T273\r\nyrkande 3, 2003/04:T290, 2003/04:T442 yrkandena 8-11, 2003/04:T454\r\nyrkandena 6, 9 och 10, 2003/04:T503, 2003/04:T557, 2003/04:T564 yrkande\r\n19, 2004/05:T221, 2004/05:T266 yrkandena 1 och 2, 2004/05:T378,\r\n2004/05:T397 yrkandena 1-3, 2004/05:T398 yrkandena 8-11, 13 och 14,\r\n2004/05:T408 yrkandena 1-4, 2004/05:T418 yrkande 1, 2004/05:T463 yrkande 2\r\noch 2004/05:T498 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nMoped är ett viktigt transportmedel för ungdomar i trafiken, både till\r\noch från skolan och på fritiden. Tyvärr är mopedförare väldigt sårbara\r\ni trafiken, de senaste åren har vi sett en starkt oroväckande trend mot\r\nalltfler döda och skadade. Under åren 1998-2002 dödades 55 mopedister\r\ni trafiken, 29 av dem var mellan 7 och 19 år.\r\nEtt stort och vanligt förekommande problem är trimning av mopeder. En\r\nnödvändig åtgärd för att minska antalet olyckor är därför att på alla\r\nsätt motverka detta beteende. Mot bakgrund av att var fjärde mopedhandlare\r\nenligt uppgifter trimmar mopeder eller hjälper kunden att få mopeden\r\natt gå fortare än tillåten hastighet måste detta förfarande förbjudas\r\ni lag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n14. Moped och motorcykel, punkt 14 (kd)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T442 yrkandena 8-11 och\r\n2004/05:T418 yrkande 1 och avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 15,\r\n2003/04:T206, 2003/04:T273 yrkande 3, 2003/04:T290, 2003/04:T454 yrkandena\r\n6, 9 och 10, 2003/04:T503, 2003/04:T557, 2003/04:T564 yrkande 19,\r\n2004/05:T221, 2004/05:T266 yrkandena 1 och 2, 2004/05:T378, 2004/05:T397\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:T398 yrkandena 8-11, 13 och 14, 2004/05:T408\r\nyrkandena 1-4, 2004/05:T463 yrkande 2, 2004/05:T465 yrkandena 5 och 6\r\nsamt 2004/05:T498 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nMed anledning av de senaste årens trafikskadeutveckling anser jag att\r\nen översyn av regelverket, utbildningen och behörigheterna för moped\r\nklass I och klass II är nödvändig. I dag är kraven på moped klass I\r\nlägre än kraven på moped klass II, både vad gäller föraren och fordonet.\r\nJag anser inte att detta är berättigat utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv.\r\n\r\nJag anser att de utbildningskrav som ställs på en förare av moped klass\r\nI även borde gälla för förare av moped klass II. Jag anser även att\r\nalla mopeder, såväl klass I som klass II, borde registreras, i syfte\r\natt underlätta kontrollen av mopeder i trafiken och förbättra möjligheten\r\natt t.ex. förhindra bruket av mopeder klass I på cykelbanor.\r\nDå dessa skärpningar genomförts kommer det att bli möjligt att tillåta\r\nframförande av moped utan negativa konsekvenser för trafiksäkerheten.\r\nDetta i sin tur innebär att ytterligare ett problem åtgärdas, nämligen\r\ndet att de som i dag fyller 15 år sent under året lätt kommer utanför\r\nden gemenskap som skapats genom att man inte ges rätt att förflytta sig\r\nunder likvärdiga förhållanden som klasskamrater eller andra i samma\r\nårskull. En förändring av åldersgränsen för framförande av moped till\r\ndet år under vilket man fyller 15 år skulle dessutom minska lagstridigt\r\nmedåkande och öka rättsmedvetenheten, eftersom dagens åldersgräns har\r\nlåg acceptans i dagens samhälle. Detta bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15. Moped och motorcykel, punkt 14 (c)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T564 yrkande 19,\r\n2004/05:T266 yrkande 1 och 2004/05:T398 yrkandena 8-11, 13 och 14 samt\r\navslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 15, 2003/04:T206, 2003/04:T273\r\nyrkande 3, 2003/04:T290, 2003/04:T442 yrkandena 8-11, 2003/04:T454\r\nyrkandena 6, 9 och 10, 2003/04:T503, 2003/04:T557, 2004/05:T221,\r\n2004/05:T266 yrkande 2, 2004/05:T378, 2004/05:T397 yrkandena 1-3, 2004/05:T408\r\nyrkandena 1-4, 2004/05:T418 yrkande 1, 2004/05:T463 yrkande 2, 2004/05:T465\r\nyrkandena 5 och 6 samt 2004/05:T498 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nPå senare år har mopeden blivit allt populärare. Tyvärr har detta\r\ninneburit att många svåra olyckor inträffat. Mellan åren 1998 och 2002\r\nhar 54 mopedister omkommit och mer än 1 000 skadats svårt. Risken att\r\nskadas svårt när man åker moped är hela 180 gånger större jämfört med\r\natt åka buss. Det krävs krafttag för att vända denna utveckling.\r\nFör det första anser jag att dagens klassindelning av mopeder i klass\r\nI och klass II har blivit alltmer konstlad. Det borde bara finnas en\r\nklass och kraven på att inneha förarbevis borde gälla alla mopedförare.\r\nUtbildning för sådana förarbevis bör kunna erbjudas av landets\r\ntrafiksäkerhetsorganisationer, gärna i samverkan med skolan.\r\nFör det andra anser jag att det måste bli möjligt att återkalla\r\nförarbeviset om mopedisten missköter sig på samma sätt som ett körkort\r\nåterkallas då föraren brutit mot gällande bestämmelser.\r\nFör det tredje menar jag att alla mopeder skall registreras och få\r\nnummerskyltar.\r\nFör det fjärde kräver jag att det enligt lag blir förbjudet att medverka\r\ntill trimning av mopeder.\r\nJag vill även uppmärksamma att användningen av s.k. sportmotorcyklar på\r\nsenare tid kommit att bli ett växande problem med mycket höga farter\r\noch många dödsolyckor som följd. De allra flesta motorcyklister är goda\r\noch ansvarsfulla trafikanter, och SMC, Sveriges Motorcyklisters\r\nCentralorganisation, gör ett gott jobb för att främja en god motorcykelkultur.\r\nÅtgärder för att bryta utvecklingen av antalet olyckor måste dock vidtas,\r\nbl.a. i samråd med SMC. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n\r\n16. Cykel, punkt 15 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T21 yrkande 5 och\r\n2003/04:T454 yrkande 7 och avslår motionerna 2003/04:T23 yrkande 6,\r\n2003/04:T356, 2003/04:T415, 2004/05:T247 och 2004/05:T398 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVarje år skadas många cyklister till följd av att de inte använder\r\ncykelhjälm. Det är därför viktigt att fler använder hjälm. I syfte att\r\nöka hjälmanvändandet har regeringen infört en bestämmelse i trafikförordningen\r\nsom gör detta obligatoriskt för barn upp t.o.m. 14 års ålder, fr.o.m.\r\nden 1 januari 2005.\r\nVi anser att det är ett slag i luften att vidta en sådan åtgärd mot den\r\ngrupp som redan i dag använder cykelhjälm i störst utsträckning. Vi\r\nanser vidare att lagstiftning inte bör inriktas på särskilda åldersgrupper\r\neftersom detta inte är i överensstämmelse med den grundsyn som måste\r\nprägla trafiksäkerhetsarbetet, nämligen att alla tar sitt ansvar.\r\nAcceptansen för en sådan diskriminerande lagstiftning kan dessutom befaras\r\nbli låg. Det är väl känt att barn vill göra som sina föräldrar gör, och\r\ninte som de blir tillsagda. Det är dessutom märkligt att införa en lag\r\nsom i praktiken inte kommer att kompletteras med sanktionsmöjligheter,\r\neftersom barn under 15 år inte är straffskyldiga.\r\nVi anser att det är upp till föräldrarna att, helst genom att föregå\r\nmed gott exempel, se till att barnen bär cykelhjälm. Detta är något som\r\nmänniskor kan och bör ta ansvar för själva, utan att staten lägger sig\r\ni genom att lagstifta inom området.\r\nVi vill även uppmärksamma en fråga av mer principiell natur. Det är\r\notillfredsställande att regeringen kan undvika riksdagsbehandling genom\r\natt föreskriva hjälmtvång för barn genom förordning i stället för att\r\nriksdagen stiftar lag. Detta har kunnat ske genom att riksdagen delegerat\r\nvittgående befogenheter genom trafikförordningen till regeringen. Viktiga\r\ntrafiksäkerhetsfrågor såsom cykelhjälmstvång borde beredas grundligt av\r\nriksdagen. Därtill bör övervägas huruvida riksdagen skall delegera så\r\nstor beslutsmakt till regeringen. Detta bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n17. Cykel, punkt 15 (kd)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:T23 yrkande 6 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:T21 yrkande 5, 2003/04:T356, 2003/04:T415, 2003/04:T454\r\nyrkande 7, 2004/05:T247 och 2004/05:T398 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen införde den 6 maj 2004 en bestämmelse i trafikförordningen\r\nsom innebär att barn upp t.o.m. 14 års ålder fr.o.m. den 1 januari 2005\r\nskall använda hjälm när de färdas på tvåhjulig cykel (SFS 2004:296).\r\nSom anförs i föreliggande proposition slutar många barn att använda\r\ncykelhjälm i samband med tonårstiden. Denna process är värd att motarbeta.\r\nMed tanke på att regeringen konstaterar att barn behöver de vuxnas\r\nstöd för att kunna bedöma riskerna med att cykla utan hjälm, är den\r\nrimligaste åldersgränsen i detta sammanhang myndighetsåldern.\r\nJag anser därför att den övre åldersgräns som införs för skyldighet att\r\nanvända hjälm vid cykling bör vara 18 år, då barnet blir myndigt. Detta\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n18. Mobiltelefoni i trafiken, punkt 17 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:T21 yrkande 10 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:T238, 2003/04:T398 yrkandena 1-3, 2003/04:T400,\r\n2004/05:T275, 2004/05:T364, 2004/05:T412 och 2004/05:T501.\r\nStällningstagande\r\nEn svensk undersökning i simulator visade att bilisterna vid samtal i\r\nmobiltelefon fick längre reaktionstider vid en plötslig, oväntad händelse\r\noch att de inte höll lika stadig kurs. Riskerna med biltelefon ökar om\r\nman inte har handsfree.\r\nVi är förvånade över att Vägverket inte har någon synpunkt på trafikfaran\r\nmed mobiltelefoni, vilket ter sig något underligt då myndigheterna i\r\nflera andra länder kommit till andra slutsatser. Mot bakgrund av att\r\nflera länder infört förbud mot samtal under färd i mobiltelefoner utan\r\nhandsfree borde verket upplysa bilförare om farorna och att de bör\r\nundvika samtal under färd. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n19. Trafikbestämmelser m.m., punkt 18 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T289 och 2003/04:T327\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:T23 yrkande 7, 2003/04:T240, 2003/04:T336,\r\n2003/04:T357, 2003/04:T551 och 2004/05:T406.\r\nStällningstagande\r\nFör att få trafiken att flyta bättre är det på vissa håll i världen,\r\nexempelvis i flera delstater i USA, tillåtet att svänga höger mot rött\r\nljus sedan man förvissat sig om att det inte finns några bilar eller\r\ngångtrafikanter i vägen.\r\nSedan cirkulationsplatser blivit allt vanligare trafiklösningar har\r\nbiltrafikanterna lärt sig att vara uppmärksamma i samband med rondellkörning.\r\nCirkulationsplatser får även trafiken att flyta jämnare med mindre\r\nmiljöstörningar till följd. Tyvärr går det inte att lösa alla\r\nkorsningsproblem med cirkulationsplatser. Framför allt gäller det i korsningar\r\nmed både gång- och biltrafik. Ljusreglerade korsningar med gångtrafik\r\när dock inte heller ideala vid högersväng. I de allra flesta fyrvägskorsningar\r\nsammanfaller grönt ljus för gångtrafikanter och högersvängande bilar.\r\nAllvarliga situationer kan uppstå om inte bilisten är uppmärksam på att\r\näven gångtrafikanten har grönt ljus.\r\nAv denna anledning anser vi att det vore rimligt att vägtrafikkungörelsen\r\nändras så att det blir möjligt att svänga höger vid rödljus. Riksdagen\r\nbör därför genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta\r\nåtgärder i enlighet med vad som här förordas.\r\n\r\n\r\n20. Trafikbestämmelser m.m., punkt 18 (kd)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2003/04:T23 yrkande 7 och avslår\r\nmotionerna 2003/04:T240, 2003/04:T289, 2003/04:T327, 2003/04:T336,\r\n2003/04:T357, 2003/04:T551 och 2004/05:T406.\r\nStällningstagande\r\nI dag är illegal tävlingskörning på allmän väg, s.k. streetracing, ett\r\nväxande problem. Inte sällan slutar tävlingarna i svåra olyckor, även\r\nmed dödlig utgång.\r\nLösningen på problemet är inte förbud. Det är redan förbjudet att tävla\r\npå allmän väg eller framkalla fara för trafikanter på olika sätt. I\r\nstället bör staten, kommuner och myndigheter hjälpas åt att ge ungdomarna\r\nett alternativ. Göteborg startade 2002 fenomenet Blackrace, vilket\r\ndefinieras \"körning på upplåten sträcka utan vinnarindikering\". Det sker\r\ngenom samverkan mellan kommun, polis och bilsportsorganisationer samt\r\ninte minst med engagerade ungdomar. Blackrace har visat sig vara ett\r\nlyckat koncept och sprids nu ut över landet.\r\nPolisen har överlag, både från Rikspolisstyrelsens sida och regionalt,\r\nvisat en generös inställning och samarbetat väl med övriga aktörer.\r\nVägverket har på ledningsnivå stöttat arbetet med att motverka illegal\r\nstreetracing. På lokal och regional nivå är det svårare att få stöd\r\nibland. Vägverkets policy tillåter inte att statliga vägar avstängs för\r\nkörningar av detta slag, vilket skulle underlättat. Det är viktigt att\r\nsamhället i form av regeringen, polis, Vägverket, Kommunförbundet m.fl.\r\nslår vakt om ungdomarnas engagemang och underlättar för legala körningar\r\nunder säkra former. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n\r\n21. Djur i trafiken, punkt 19 (m, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nSven Bergström (c) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen bifaller motionerna 2003/04:T376 och 2003/04:T390\r\nyrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2003/04:T388.\r\nStällningstagande\r\nI Sverige sker årligen en mycket stor mängd trafikolyckor. Att ett skadat\r\ndjur skall tas om hand och avlivas så snabbt som möjligt är för de flesta\r\nmänniskor en självklarhet, att någon har ansvaret likaså. Vad som däremot\r\ninte är lika känt är att denne någon förväntas ha dygnet-runt-jour utan\r\nersättning. I dag kontaktar polisen närmaste lämplige jägare via ett\r\nideellt uppbyggt nätverk av kontaktpersoner som i sin tur ombesörjer\r\natt det praktiska arbetet blir utfört. Ingen ersättning utgår trots att\r\ndetta arbete sker dygnet runt, året runt. Även om det skadade eller\r\ndöda viltet tillfaller markägaren enligt svensk lag är ofta trafikdöda\r\ndjur så pass illa tilltygade att köttet inte går att använda.\r\nVi kräver att ersättning skall utgå för detta arbete. En lösning är att\r\nVägverket får kostnadsansvaret för att ersätta eftersöksekipagen när\r\nviltolyckor inträffar på vårt vägnät. I de fall Vägverket har avstått\r\nfrån viltstängsel blir det i stället så att Vägverket får stå för de\r\nkostnader som uppkommer i samband med eftersök av vilt. Denna koppling\r\nblir en naturlig del i att värdera trafiksäkerhet, viltstängselkostnader\r\noch eftersök i ett sammanhang. Ett annat alternativ är att bilförsäkringen,\r\nefter det att polis bedömt att eftersök fordras, får täcka kostnaderna\r\nför eftersök av vilt. Denna lösning kan motiveras utifrån att skuldbördan\r\nvid viltolyckor rimligtvis måste hänvisas till fordonsföraren. Detta\r\nbör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1. Typgodkännande och viss fordonsutrustning, punkt 13 (m, fp, kd)\r\nElizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd), Jan-Evert\r\nRådhström (m), Runar Patriksson (fp) och Björn Hamilton (m) anför:\r\nMed anledning av vad utskottet uttalat om kompatibilitet mellan fordon\r\noch fordonsvikter anser vi att det finns anledning att uppmärksamma ett\r\npar frågeställningar.\r\nInledningsvis vill vi betona att de som använder sig av bil i Sverige\r\ninte är eller kan behandlas som en homogen grupp. För vissa är bilen\r\nett oundgängligt verktyg i arbetet. För andra är bilen det enda sättet\r\natt ta sig till och från aktiviteter och därmed skapa sig en meningsfull\r\nfritid. Beroende på vilken funktion fordonet har för var och en ställs\r\nolika krav på det. I vissa fall är det nödvändigt med ett tyngre fordon;\r\ni andra fall räcker det med ett mindre. Mot denna bakgrund anser vi att\r\ntrafiksäkerhetsarbetet med avseende på fordon inte får reduceras till\r\nen förenklad diskussion om fordonsvikter.\r\nVidare vill vi uppmärksamma att åtgärder i syfte att göra fordon\r\ntrafiksäkrare i många fall kan leda till tyngre fordon. Även detta faktum\r\ntalar för att diskussionen om trafiksäkerhet och fordonsvikter bör vara\r\nmer nyanserad än vad som framgår av utskottets ställningstagande.\r\n\r\n\r\n2. Cykel, punkt 15 (c, mp)\r\nClaes Roxbergh (mp), Sven Bergström (c) och Mikael Johansson (mp)\r\nanför:\r\nCykeln är i många situationer ett oslagbart transportmedel, inte minst\r\nur ett miljö- och hälsoperspektiv. Tyvärr drabbas även detta transportslag\r\nav ett stort antal olyckor varje år. Då cykelhjälm kan förhindra eller\r\nminska skadorna av dessa olyckor kan vi inte nog betona vikten av att\r\nanvända cykelhjälm. Vi anser dock inte att lagstiftning nödvändigtvis\r\när det bästa sättet att få fler att använda hjälm. Detta är något som\r\nmänniskor kan och bör ta ansvar för själva, utan att staten lägger sig\r\ni. Såvitt gäller frågan om barns användande av cykelhjälm anser vi att\r\ndet är upp till föräldrarna att, helst genom att föregå med gott exempel,\r\nse till att barnen bär cykelhjälm.\r\nMot bakgrund av att regeringen kan besluta i en så viktig fråga som\r\ncykelhjälmstvånget, anser vi även att en diskussion kring regeringens\r\nmandat att fatta beslut inom trafikområdet kan motiveras. Enligt dagens\r\ndelegering av beslutsmakten har angetts att regeringen exempelvis rent\r\nteoretiskt kan besluta att vi skall återgå till vänstertrafik, utan att\r\nrådfråga riksdagen i denna fråga. Det är möjligt att riksdagen har\r\ndelegerat för stora maktbefogenheter.
\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik:\r\n\r\n1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om vägtransportledare.\r\n2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1972:435) om överlastavgift.\r\n3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.\r\n4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m.\r\n5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nkörkortslagen (1998:488).\r\n6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1998:493) om trafikskolor.\r\n7. Riksdagen godkänner vad regeringens föreslår om inriktningen av\r\ndet fortsatta trafiksäkerhetsarbetet enligt vad som framgår av avsnitten\r\n5.1 och 5.2.\r\nFöljdmotioner\r\n2003/04:T19 av Jeppe Johnsson (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att den fortsatta utbyggnaden av fartkameror stoppas.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ägaransvar för trafikbrott inte införs.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att det finns tillräckligt antal poliser\r\nför trafikövervakning och övrig brottsbekämpning.\r\n2003/04:T20 av Tomas Eneroth (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om krav på alkolås.\r\n2003/04:T21 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vägnätets dåliga kvalitet och dess betydelse för\r\ntrafiksäkerheten.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att trafiksäkerhetspolitiken skall utgå från individens\r\nansvar.\r\n4. Riksdagen begär att regeringen bör överväga hur penningbotsbeloppen\r\nkan anpassas till den förändring av penningvärdet som skett sedan 1992.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om cykelhjälmstvånget.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bekämpningen av rattonykterhet.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att straffbelägga s.k. eftersupning.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om alkolås.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att höja högsta tillåtna hastighet där vägstandarden\r\nså medger.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att upplysa bilförare om farorna kring mobilsamtal\r\nunder färd.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om automatisk trafiksäkerhetskontroll.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ägaransvar vid hastighetsöverträdelse.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om trafikundervisning i skolan.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om säkrare skolbusstransporter.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om reglerna för förarbevis för moped klass I och II.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om krav på körkortsinnehav för övningskörningshandledare.\r\n\r\n2003/04:T22 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\nRiksdagen beslutar med ändring av förslag till lag om ändring i\r\nkörkortslagen (1998:488) att 4 kap. 6-7 §§ skall ha följande lydelse.\r\n\r\n6 §\r\nUppsikt under övningskörning inom polisväsendet eller Försvarsmakten\r\nfår utövas endast av den som\r\nfyllt 21 år,\r\nhar körkort för fordon av det slag körningen avser och\r\nunder sammanlagt minst tre av de senaste tio åren haft ett sådant körkort.\r\n\r\nUppsikt enligt första stycket får dock inte utövas av den vars körkort\r\nunder de senaste tre åren har varit återkallat enligt\r\n5 kap. 3 § 1, 5 eller 6, eller\r\n5 kap. 3 § 2-4, om den sammanlagda spärrtid som under de senaste tre\r\nåren har bestämts enligt 5 kap. 6 § överstiger tre månader,\r\neller av den vars körkort under de senaste fem åren har varit återkallat\r\nför rattfylleri.\r\nMed återkallelse avses i andra stycket även återkallelse tills vidare\r\nenligt 5 kap. 5 § och med spärrtid sådan giltighetstid som beslutats\r\nenligt paragrafen.\r\n7 §\r\nUppsikt under övningskörning som avses i 5 § 3 får utövas endast av den\r\nsom har godkänts som handledare för den som övningskör. Sådant godkännande\r\nfår meddelas den som\r\nfyllt 24 år,\r\nhar körkort för fordon av det slag körningen avser,\r\nunder sammanlagt minst fem av de senaste tio åren haft ett sådant körkort\r\noch\r\nhar genomgått introduktionsutbildning tillsammans med den som skall\r\növningsköra, om det är fråga om övningskörning för förarbehörigheten B.\r\n\r\nEtt godkännande som handledare får dock inte meddelas den vars körkort\r\nunder de senaste tre respektive fem åren varit återkallat enligt vad\r\nsom sägs i 6 § andra och tredje styckena.\r\n\r\n2003/04:T23 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall verka inom EU för en gemensam\r\ntidsplan för introducerande av alkolås i alla bilar.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med\r\nuppgift att utreda möjligheterna att införa krav på alkolås i alla nya\r\nbilar senast 2010.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten ur trafiksäkerhetssynpunkt av en utökad\r\nplaneringsram för investeringar i nationella stamvägar under perioden\r\n2004-2015.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ansvaret vid hastighetsöverträdelser fortsatt\r\nskall vara förarens och inte i vissa situationer fordonsägarens.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om beredningen av Vägverkets förslag om en ny\r\nkörkortsutbildning.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bestämmelsen i trafikförordningen att barn skall\r\nanvända hjälm när de färdas på tvåhjulig cykel bör gälla barn upp t.o.\r\nm. 17 års ålder.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att motverka illegal s.k. streetracing.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:Ju479 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjlighet att dra in körkortet för gärningsmannen\r\nvid överträdelse av besöksförbud.\r\n2003/04:So645 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om alkohol och trafik.\r\n2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att säkerhetsbälten och alkolås i skolskjutsar skall\r\nvara obligatoriska.\r\n2003/04:T201 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utländska körkorts giltighet i Sverige.\r\n2003/04:T204 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införandet av alkolås.\r\n2003/04:T206 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ny åldersgräns införs för att få köra moped.\r\n2003/04:T223 av Bertil Kjellberg och Ulf Sjösten (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av alkohollås på motorfordon från 2006.\r\n2003/04:T238 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett obligatoriskt krav på handsfree vid användande av\r\nmobiltelefon under bilkörning.\r\n2003/04:T239 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lag som möjliggör\r\nalkolås i motorfordonen generellt.\r\n2003/04:T240 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om uppföljning och översyn av nu gällande lag vid övergångsställen.\r\n\r\n2003/04:T245 av Ulla Löfgren och Jeppe Johnsson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kraven på körkortsinnehavare som skall ha uppsikt över\r\növningskörning.\r\n2003/04:T248 av Anders Larsson (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändrade regler\r\nför genomförande och godkännande av körkortsprov.\r\n2003/04:T250 av Yvonne Andersson (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om hur pausplatser\r\nvid motorväg kan minska antalet dödsolyckor i trafiken.\r\n2003/04:T256 av Birgitta Sellén och Lena Ek (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda hur man kan förbättra trafiksäkerheten för\r\nsynskadade.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att lagfästa den vita käppen som trafikmärke.\r\n2003/04:T264 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att utreda synskadades situation i trafiken innan\r\nVägverkets planer på att ta bort tusentals övergångsställen förverkligas.\r\n\r\n2003/04:T273 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (båda\r\ns):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att genomföra en uppföljning av läkarnas anmälningsskyldighet\r\nenligt körkortslagen vad gäller medicinskt olämpliga förare.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utvärdera omfattningen och efterlevnaden av\r\nmuntliga och ofrivilliga överenskommelser mellan läkare och patient om\r\natt avhålla sig från att framföra körkortsbelagt fordon.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa regler om att även förarbevis kan återkallas\r\nom innehavaren gör sig skyldig till trafikbrott.\r\n2003/04:T286 av Lennart Kollmats (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen ser över kraven på körkort för\r\nminibussar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om halkkörningskrav för körkort för tunga fordon.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om alkolås för förare som döms för rattonykterhet.\r\n2003/04:T289 av Ulla Löfgren och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om högersväng vid rödljus.\r\n2003/04:T290 av Anita Sidén och Ulla Löfgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ändra åldersgränsen för moped.\r\n2003/04:T294 av Yvonne Ångström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att frågan om anslag till Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens\r\nFrämjande (NTF) för återupprättande av Barnens Trafikklubb snarast utreds.\r\n\r\n2003/04:T302 av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ökad forskning om tekniken för alkolås så att de\r\nanpassas bättre till kvinnor och medger handsfree-möjligheter.\r\n2003/04:T308 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Agneta Lundberg (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkolås.\r\n2003/04:T315 av Sven Bergström och Annika Qarlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheter för andra än Vägverket att genomföra körkortsprov.\r\n\r\n2003/04:T318 av Karin Thorborg m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning avseende äldre bilförare och hälsa.\r\n2003/04:T327 av Patrik Norinder (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att svänga höger i gatukorsning mot rött ljus.\r\n2003/04:T331 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ny tidsgräns på två år vad gäller återkallande av körkort\r\nför handledare vid privat övningskörning.\r\n2003/04:T332 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alla bilar i Sverige skall ha installerat alkolås senast\r\når 2015.\r\n2003/04:T336 av Hillevi Larsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör överväga att bestraffa brott mot väjningsplikten\r\nhårdare och att information om detta skall nå alla körkortshavare.\r\n2003/04:T354 av Marina Pettersson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en ändrad lagstiftning för bussfickor vid vägrenen och\r\nomkörningsförbud av skolskjutsar.\r\n2003/04:T356 av Marina Pettersson (s):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en lag om cykelhjälm\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2003/04:T357 av Lars Lilja och Carin Lundberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trafikregler.\r\n2003/04:T358 av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trepunktsbälten i alla nya bilar.\r\n2003/04:T360 av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om läkarintyg för äldre bilförare.\r\n2003/04:T364 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av alkolås i skolskjutsar och i bilar som\r\ntransporterar farligt gods.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att nya bilar skall utrustas med alkolås.\r\n2003/04:T368 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen utreder behov och möjlighet att införa\r\nhälsokontroller för äldre som innehar körkort.\r\n2003/04:T369 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om långa handläggningstider vid körkortsingripanden.\r\n2003/04:T376 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kostnadsansvaret för eftersök av vilt efter kollision med\r\nvilt skall täckas av fordonets bilförsäkring.\r\n2003/04:T381 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om dubbelkommando vid privat övningskörning.\r\n2003/04:T382 av Ann-Marie Fagerström och Carina Adolfsson Elgestam (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av alkolås.\r\n2003/04:T383 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att länsstyrelsens hantering av körkortsärenden bör överföras\r\ntill Vägverket och lokaliseras till några platser i landet och att\r\nGotland bör vara en av platserna.\r\n2003/04:T388 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om djur i trafiken.\r\n2003/04:T390 av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (båda m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ersättning för de faktiska kostnader som uppstår vid\r\neftersök vid viltolyckor.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Vägverket skall stå för denna kostnad.\r\n2003/04:T398 av Karin Thorborg m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en informationsplan om riskerna för\r\nmobiltelefonanvändning\r\ni samband med bilkörning utarbetas.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att även mobiltelefonerande skall undersökas i\r\ntrafikolycksutredningar.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det bör utredas om telefonsamtal under körning\r\nskall kunna identifieras rättsligt och kunna bedömas som en vårdslös\r\nhandling i trafiken.\r\n2003/04:T400 av Inger Segelström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa handsfree.\r\n2003/04:T409 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om obligatorisk användning av befintliga säkerhetsbälten\r\ni bussar.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bältessäkrade bussar för skolskjutsar och i\r\nlångfärdstrafiken.\r\n2003/04:T410 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om synkontroll vid körkort.\r\n2003/04:T415 av Viviann Gerdin (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en cykelhjälmslag för alla upp till 16 år.\r\n2003/04:T417 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att skyndsamt vidta åtgärder för att skapa trafiksäkerhet\r\noch acceptabel psykosocial miljö i övrigt för barn och ungdomar vid\r\nfärd till och från skolan.\r\n2003/04:T424 av Nikos Papadopoulos och Joe Frans (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om märkning av bilar som körs av nyblivna körkortsinnehavare.\r\n2003/04:T426 av Anita Brodén och Annika Qarlsson (fp, c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tydligare krav på trafikanterna och kännbara påföljder.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om högre krav i fordonsförordningen för typgodkännande\r\nav fordon.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en kontinuerlig kommunal utvärdering av nollvisionsarbetet.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utvärdering och revidering av nollvisionen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om krafttag för att tydliggöra genomförandet av\r\nnollvisionsarbetet.\r\n2003/04:T440 av Henrik S Järrel (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en korrigering av körkorts- och skattelagstiftningen.\r\n\r\n2003/04:T442 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om en\r\npermanent lagstiftning om villkorlig körkortsåterkallelse med krav på\r\nanvändande av alkolås.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen utreder ett obligatoriskt villkor\r\nför körkortshavare som återfår körkortet efter rattfylleribrott att\r\nunder en övergångsperiod inte köra andra körkortspliktiga fordon än\r\nsådana som är utrustade med alkolås.\r\n5. Riksdagen begär att regeringen låter utreda huruvida det är\r\nmöjligt att med nuvarande lagstiftning ålägga rattfylleridömda att delta\r\ni behandling innehållande konfrontation med trafikoffer och, om det\r\nvisar sig erforderligt, återkomma till riksdagen med förslag till\r\nlagstiftning.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utvidgad utbildning i alkohol- och drogfrågor i\r\nkörkortsutbildningen.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en handlingsplan för bättre trafikmiljö för motorcyklister.\r\n8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nlagstiftning om förarbevis för mopeder klass II.\r\n9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nlagstiftning som innebär att framförande av moped görs tillåtet fr.o.m. det\r\når man fyller 15 år.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om registrering av mopeder klass II.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utbildningen för förarbevis för moped bör tillåtas\r\npå allmän väg.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av regelverket gällande körkort utfärdade\r\ni länder utanför EU/EES.\r\n2003/04:T454 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vägnätets dåliga kvalitet och dess betydelse för\r\ntrafiksäkerheten.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om alkolås som konkurrensmedel.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om upphandlingsinstrumentets betydelse för säkerheten i\r\nskolskjutsverksamheten.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbildning av skolskjutschaufförer.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av hur antalet mopedolyckor kan minskas.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om cykelhjälmsanvändningen.\r\n9. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag med\r\nanledning av tillkännagivandet om återkallande av förarbevis.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om reglerna för förarbevis för moped klass I och II.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en ökad trafikskoleundervisning om alkohol\r\noch bilkörning.\r\n2003/04:T468 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om krav på alkolås i yrkestrafiken.\r\n2003/04:T469 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om översyn av teoriprovet.\r\n2003/04:T471 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om forskning för behandling av whiplashskador.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ekonomiska incitament för ökad säkerhet vid bilkörning.\r\n\r\n2003/04:T478 av Christer Winbäck (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införandet av alkolås i bilar som köps eller leasas\r\nför offentliga sektorn.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om alkolås i bilar som används av rattfylleridömda.\r\n2003/04:T503 av Per-Olof Svensson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om mopeder och trafiksäkerhet.\r\n2003/04:T509 av Kenneth G Forslund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om krav på säkerhetsbälten i skolbussar.\r\n2003/04:T514 av Lars Lilja och Sören Wibe (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trafiksäkerhetsarbetets inriktning.\r\n2003/04:T527 av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkolås.\r\n2003/04:T535 av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om synskadades rätt till säker trafikmiljö.\r\n2003/04:T547 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av att utvärdera miljökonsekvenserna av den klart mer\r\nojämna och ryckiga trafikrytm som skapas längs med de räckesförsedda\r\ntrefilsvägarna.\r\n2003/04:T551 av Ulf Holm (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över möjligheterna att införa en hårdare reglering av\r\ntrafiken kring vägarbetsplatser samt påföljden vid lagöverträdelser i\r\nsamband med detta.\r\n2003/04:T554 av Inger Segelström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa alkolås.\r\n2003/04:T557 av Kristina Zakrisson och Lars U Granberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om EU-mopeder.\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa krav på registrering, registreringsskylt\r\nsamt årlig besiktning av mopeder.\r\n45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärdsförslag för ökad trafiksäkerhet.\r\n47. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av alkolås.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Sk404 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om översyn av teoriprovet.\r\n2004/05:Ju293 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjlighet att dra in körkortet för gärningsmannen\r\nvid överträdelse av besöksförbud.\r\n2004/05:So602 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om\r\natt införa alkolås på fordon.\r\n2004/05:T207 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trafikmedicin.\r\n2004/05:T208 av Sofia Larsen och Claes Västerteg (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av alkolås.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökad möjlighet att beslagta bilar från rattfyllerister.\r\n\r\n2004/05:T214 av Sofia Larsen (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en säkrare skolskjutstrafik och om att bälten ska finnas i\r\nall skolskjutstrafik och att de måste användas.\r\n2004/05:T217 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utländska körkorts giltighet i Sverige\r\n2004/05:T221 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ny åldersgräns införs för att få köra moped.\r\n2004/05:T224 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i trafikförordningen införa promillegräns för framförande\r\nav cykel.\r\n2004/05:T238 av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av alkolås i skolskjutsar och i bilar som\r\ntransporterar farligt gods.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att nya bilar skall utrustas med alkolås.\r\n2004/05:T247 av Rigmor Stenmark och Håkan Larsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatoriskt cykelhjälmstvång för alla barn och ungdomar t.\r\no.m. 17 år.\r\n2004/05:T251 av Lars Gustafsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om obligatorisk alkohol- och drogutbildning i körkortsutbildningen.\r\n\r\n2004/05:T266 av Birgitta Sellén och Birgitta Carlsson (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en lag om förarbevis skall införas på moped klass\r\nII.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ungdomar skall få köra moped från det år de fyller\r\n15 år.\r\n2004/05:T267 av Håkan Larsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra ett tillägg i körkortslagen så att samtliga nordiska\r\nkörkort omfattas.\r\n2004/05:T272 av Agneta Ringman och Ann-Marie Fagerström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkolås i statens nya bilar.\r\n2004/05:T275 av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi Larsson (båda s):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring\r\ni vägtrafikförordningen att telefonering under bilkörning ej blir\r\ntillåtet.\r\n2004/05:T294 av Kaj Nordquist och Birgitta Ahlqvist (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad respekt för den vita käppen genom en översyn av lagskyddet.\r\n\r\n2004/05:T301 av Majléne Westerlund Panke (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om översyn av trafiknykterhetslagstiftningen.\r\n2004/05:T314 av Kaj Nordquist (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkolås i taxi och specialfordon.\r\n2004/05:T318 av Torsten Lindström och Olle Sandahl (båda kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändringar i\r\nkörkortslagen i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n2004/05:T326 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att stärka säkerheten för synskadade i trafiken.\r\n2004/05:T327 av Lilian Virgin och Carina Grönhagen (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att länsstyrelsens hantering av körkortsärenden bör överföras\r\ntill Vägverket och organiseras vid några platser i landet och att Gotland\r\nbör vara en av platserna.\r\n2004/05:T336 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om forskning för behandling av pisksnärtskador.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ekonomiska incitament för ökad säkerhet vid bilkörning.\r\n\r\n2004/05:T340 av Ann-Marie Fagerström och Carina Adolfsson Elgestam (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkolås.\r\n2004/05:T343 av Maud Ekendahl m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av förstahjälpen-undervisning som en obligatorisk\r\ndel av körkortsutbildningen.\r\n2004/05:T359 av Karin Thorborg m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att NTF:s\r\nbefintliga anslag i större utsträckning fördelas som allmänna\r\nverksamhetsbidrag i stället för projektbundna medel.\r\n2004/05:T363 av Heli Berg (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att första hjälpen-utrustning skall vara obligatorisk i\r\nmotorfordon.\r\n2004/05:T364 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett obligatoriskt krav på handsfree vid användande av\r\nmobiltelefon under bilkörning.\r\n2004/05:T372 av Birgitta Ahlqvist och Birgitta Gidblom (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alkolås i nytillverkade bilar.\r\n2004/05:T375 av Leif Jakobsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att beakta införandet av alkolås konsekvenser på totalkonsumtionen\r\nav alkohol.\r\n2004/05:T377 av Johan Pehrson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skärpa bestämmelserna om återkallande av körkort,\r\nså att den som dömts till rattfylleribrott endast kan få tillbaka\r\nkörkortet under villkor att alkolås används.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att läkare enligt gällande lagar i större\r\nutsträckning anmäler patienter med alkoholberoende.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att villkorlig körkortsåterkallelse utvidgas så att\r\npersoner med återkallat körkort p.g.a. alkoholberoende eller opålitlighet\r\ni nykterhetshänseende kan ingå i försöksverksamheten med alkolås i\r\npersonbilar.\r\n2004/05:T378 av Per-Olof Svensson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om mopeder och trafiksäkerhet.\r\n2004/05:T389 av Karin Åström och Lennart Klockare (båda s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av NTF:s tydliga oberoende.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett för NTF indexuppräknat anslag vilket möjliggör\r\nlångsiktiga satsningar.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att projektbidrag och organisationsstöd slås ihop\r\ntill en summa så att NTF bättre kan förvalta medel utifrån organisations\r\nförutsättningar.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda finansiering av NTF genom trafikförsäkringen\r\nenligt finsk förebild.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ökade anslag till folkbildning inom trafiksäkerhetsområdet.\r\n\r\n2004/05:T397 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (båda\r\ns):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om obligatoriska körlektioner för dem som erhållit sitt\r\nA-körkort före 1 januari 1976.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avrostning av mc-förare vid säsongsstart.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förarbevis till EU-moped.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om beredskap för att införa alkolås i en snabbare takt.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om körkortsåterkallelse.\r\n2004/05:T398 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ha ett helhetsperspektiv på trafiksäkerheten och\r\ntrafikens effekter på både människa och miljö.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om trafikanternas respektive samhällets ansvar för\r\ntrafiksäkerheten.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av en god vägstandard.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om fortsatt utbyggnad av mittvajerräcken samt\r\nsidoområdesåtgärder.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för trafiksäkra cykelvägar.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett upphävande av cykelhjälmstvånget.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att sammanföra mopedklass I och II till en klassificering.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om krav på förarutbildning samt förarbevis för mopeder.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjlighet till återkallelse av förarbevis för mopeder.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att mopeder ska registreras och få nummerskyltar.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det enligt lag bör bli förbjudet att medverka\r\ntill trimning av mopeder.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i samråd med SMC, vidta åtgärder för att motverka\r\nutvecklingen med sportmotorcyklar och mycket höga farter.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att större hänsyn bör tas till motorcyklister i\r\nplanerandet av trafikmiljön.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av automatisk trafiksäkerhetskontroll, men\r\natt det inte i alltför hög grad får ersätta trafikpolisen.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av alkolås senast år 2010.\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ha ett barnperspektiv i planeringen av trafikmiljön.\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en särskild utbildning för skolbusschaufförer.\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inkludera trafikens negativa påverkan på människors\r\nhälsa och miljön i begreppet \"trafiksäkerhet\".\r\n2004/05:T399 av Annika Qarlsson och Margareta Andersson (båda c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbättrad undervisning och nya metoder i skolans och\r\nkörkortsutbildningens alkoholundervisning.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att alla bilar i yrkestrafik skall förses med alkolås\r\nsenast 2006.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av alkolås i alla nya bilar från 2008.\r\n2004/05:T404 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen utreder behov och möjlighet att införa\r\nhälsokontroller för äldre som innehar körkort.\r\n2004/05:T406 av Lars Gustafsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett varningssystem vid trafikkorsningar införs.\r\n2004/05:T408 av Margareta Israelsson m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av en obligatorisk registrering av samtliga\r\nmopeder.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av förarbevis för samtliga mopeder.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvaliteten på utbildningen för förarbevis.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kontrollen av trimning av mopeder.\r\n2004/05:T412 av Margareta Israelsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett obligatoriskt krav på handsfree mobiltelefoni vid bilkörning.\r\n\r\n2004/05:T418 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att kalenderår i stället för födelsedag skall vara\r\navgörande vid åldersbestämmelser när det gäller rätt att köra moped,\r\nmotorcykel och personbil.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförts om att tillsätta en utredning med uppgift att se över\r\nvillkoren för ungdomar att få körkort.\r\n2004/05:T422 av Lars Lilja och Britta Rådström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbättrad trafiksäkerhet vid skolor.\r\n2004/05:T442 av Staffan Danielsson och Eskil Erlandsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad möjlighet att göra muntligt körkortsteoriprov.\r\n2004/05:T447 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om långa handläggningstider vid körkortsingripanden.\r\n2004/05:T450 av Fredrik Olovsson och Elisebeht Markström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inom EU verka för att alkolås blir standard i nyproducerade\r\nbilar.\r\n2004/05:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om krav på alkolås i yrkestrafiken.\r\n2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om klassning av mopeder.\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nollvisionen.\r\n2004/05:T465 av Runar Patriksson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om krafttag för att förverkliga nollvisionen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bygga säkrare vägar.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om säkerhetsbälten och alkolås i skolskjutsar.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om trimning av mopeder.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lagförbud mot medverkan till trimning av mopeder.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om obrutet körkortsinnehav för godkännande av handledare\r\nvid privat övningskörning.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om trafiken som alkoholfri zon.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om normer bland barn och unga mot rattfylleri.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om alkolås.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om villkorlig körkortsåterkallelse.\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förebyggande arbete mot rattfylleri.\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att fler alkoholberoende personer anmäls till\r\nlänsstyrelsen.\r\n2004/05:T485 av Anita Johansson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra ett tillägg i körkortslagen så att samtliga nordiska\r\nkörkort omfattas.\r\n2004/05:T487 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över möjligheterna att införa någon form av subventionssystem\r\nför den yrkesmässiga trafiken att införa alkolås.\r\n2004/05:T498 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att alla som fyller år under året får rätt att köra\r\nmoped från den 1 januari det år de fyller.\r\n2004/05:T501 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förbud mot mobiltelefonanvändning vid bilkörning.
\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n" }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Mål och övergripande prioriteringar", "forslag": "Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om inriktningen av det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet enligt vad som framgår av avsnitten 5.1 och 5.2 i propositionen. \r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:160 punkt 7 och avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 3, 2003/04:T409 yrkande 2, 2003/04:T426 yrkandena 1 och 3-5, 2003/04:T514, 2003/04:T564 yrkande 45, 2004/05:T398 yrkandena 1, 2 och 22, 2004/05:T464 yrkande 5 och 2004/05:T465 yrkande 1.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "61C6E9E1-2DE7-493E-B5F9-FE26D60B7874", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "115", "0", "0", "29" ] }, { "td": [ "m", "0", "42", "0", "13" ] }, { "td": [ "c", "0", "18", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "0", "34", "0", "14" ] }, { "td": [ "kd", "0", "26", "0", "7" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "14", "0", "0", "3" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "153", "120", "0", "76" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/61C6E9E1-2DE7-493E-B5F9-FE26D60B7874", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Alkohol och droger i trafiken", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So645 yrkande 11, 2003/04:T20, 2003/04:T21 yrkandena 6-8, 2003/04:T23 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T204, 2003/04:T223, 2003/04:T239, 2003/04:T286 yrkande 3, 2003/04:T302, 2003/04:T308, 2003/04:T332, 2003/04:T364 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T382, 2003/04:T442 yrkandena 2, 3 och 5, 2003/04:T454 yrkande 3, 2003/04:T468 yrkande 3, 2003/04:T478 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T527, 2003/04:T554, 2003/04:T564 yrkande 47, 2004/05:So602 yrkande 4, 2004/05:T208 yrkandena 1 och 2, 2004/05:T224, 2004/05:T238 yrkandena 1 och 2, 2004/05:T272, 2004/05:T301, 2004/05:T314, 2004/05:T340, 2004/05:T372, 2004/05:T375, 2004/05:T377 yrkandena 1 och 3, 2004/05:T397 yrkande 4, 2004/05:T398 yrkande 17, 2004/05:T399 yrkandena 3 och 4, 2004/05:T450, 2004/05:T462 yrkande 3, 2004/05:T465 yrkandena 8 och 15-18 samt 2004/05:T487.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "2", "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "C9C5B5D8-9726-4263-ACF1-07B4BA5820B3", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "115", "0", "0", "29" ] }, { "td": [ "m", "0", "0", "42", "13" ] }, { "td": [ "c", "0", "18", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "0", "35", "0", "13" ] }, { "td": [ "kd", "0", "26", "0", "7" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "13", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "152", "79", "42", "76" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C9C5B5D8-9726-4263-ACF1-07B4BA5820B3", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Hastigheter", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T21 yrkande 9.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Övervakning och sanktioner", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T19 yrkandena 1-3, 2003/04:T21 yrkandena 4, 11 och 12, 2003/04:T23 yrkande 4 och 2004/05:T398 yrkande 16.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "Infrastrukturen", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 1, 2003/04:T23 yrkande 3, 2003/04:T250, 2003/04:T442 yrkande 7, 2003/04:T454 yrkande 1, 2003/04:T547, 2004/05:T398 yrkandena 3, 4, 6 och 15 samt 2004/05:T465 yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "6", "rubrik": "Barn i trafiken", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ub388 yrkande 18, 2003/04:T21 yrkandena 13 och 14, 2003/04:T294, 2003/04:T354, 2003/04:T417, 2003/04:T454 yrkandena 4 och 5, 2003/04:T509, 2004/05:T214, 2004/05:T398 yrkandena 20 och 21, 2004/05:T399 yrkande 1 i denna del, 2004/05:T422 och 2004/05:T465 yrkande 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "7", "rubrik": "Funktionshindrade i trafiken", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T256 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T264, 2003/04:T535, 2004/05:T294 och 2004/05:T326.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "8", "rubrik": "Körkortsutbildningen", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till\n1. lag om ändring i körkortslagen (1998:488) och\n2. lag om ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:160 punkterna 5 och 6 samt avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 16, 2003/04:T22, 2003/04:T23 yrkande 5, 2003/04:T245, 2003/04:T286 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T331, 2003/04:T381, 2003/04:T442 yrkande 6, 2003/04:T454 yrkande 11, 2003/04:T469 yrkande 3, 2004/05:Sk404 yrkande 3, 2004/05:T251, 2004/05:T343, 2004/05:T399 yrkande 1 i denna del, 2004/05:T418 yrkande 2, 2004/05:T442 och 2004/05:T465 yrkande 7.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "10", "motforslag_partier": "\"kd\"", "votering_id": "4E3E1A6F-B0D5-4F6A-92C8-60A496478030", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "115", "0", "0", "29" ] }, { "td": [ "m", "0", "0", "42", "13" ] }, { "td": [ "c", "18", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "0", "0", "35", "13" ] }, { "td": [ "kd", "0", "26", "0", "7" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "14", "0", "0", "3" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "171", "26", "77", "75" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4E3E1A6F-B0D5-4F6A-92C8-60A496478030", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "9", "rubrik": "Skylt för nya körkortsinnehavare", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T424.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "10", "rubrik": "Återkallelse av körkort", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Ju479 yrkande 27, 2003/04:T273 yrkandena 1 och 2, 2003/04:T318, 2003/04:T360, 2003/04:T368, 2003/04:T369, 2003/04:T410, 2004/05:Ju293 yrkande 17, 2004/05:T207, 2004/05:T377 yrkande 2, 2004/05:T397 yrkande 6, 2004/05:T404, 2004/05:T447 och 2004/05:T465 yrkande 19.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "11", "motforslag_partier": "\"fp\"", "votering_id": "451D5F88-B081-4C4D-AEDF-2B0A26EB1DBC", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (fp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "116", "0", "0", "28" ] }, { "td": [ "m", "41", "0", "0", "14" ] }, { "td": [ "c", "18", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "0", "35", "0", "13" ] }, { "td": [ "kd", "26", "0", "0", "7" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "14", "0", "0", "3" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "239", "35", "0", "75" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/451D5F88-B081-4C4D-AEDF-2B0A26EB1DBC", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "11", "rubrik": "Utländska körkorts giltighet", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T201, 2003/04:T440, 2003/04:T442 yrkande 12, 2004/05:T217, 2004/05:T267, 2004/05:T318 och 2004/05:T485.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "12", "rubrik": "Administration av körkortsärenden", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T248, 2003/04:T315, 2003/04:T383 och 2004/05:T327.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "13", "rubrik": "Typgodkännande och viss fordonsutrustning", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T358, 2003/04:T426 yrkande 2 och 2004/05:T363.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "14", "rubrik": "Moped och motorcykel", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 15, 2003/04:T206, 2003/04:T273 yrkande 3, 2003/04:T290, 2003/04:T442 yrkandena 8-11, 2003/04:T454 yrkandena 6, 9 och 10, 2003/04:T503, 2003/04:T557, 2003/04:T564 yrkande 19, 2004/05:T221, 2004/05:T266 yrkandena 1 och 2, 2004/05:T378, 2004/05:T397 yrkandena 1-3, 2004/05:T398 yrkandena 8-11, 13 och 14, 2004/05:T408 yrkandena 1-4, 2004/05:T418 yrkande 1, 2004/05:T463 yrkande 2, 2004/05:T465 yrkandena 5 och 6 samt 2004/05:T498 yrkande 2.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "15", "motforslag_partier": "\"c\"", "votering_id": "1AFA5012-D38C-43ED-9AC1-CE29F3E300DE", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (c)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "116", "0", "0", "28" ] }, { "td": [ "m", "0", "0", "42", "13" ] }, { "td": [ "c", "0", "18", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "0", "0", "35", "13" ] }, { "td": [ "kd", "0", "0", "26", "7" ] }, { "td": [ "v", "24", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "mp", "14", "0", "0", "3" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "154", "18", "103", "74" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1AFA5012-D38C-43ED-9AC1-CE29F3E300DE", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "15", "rubrik": "Cykel", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 5, 2003/04:T23 yrkande 6, 2003/04:T356, 2003/04:T415, 2003/04:T454 yrkande 7, 2004/05:T247 och 2004/05:T398 yrkande 7.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "16", "rubrik": "Buss", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:T409 yrkande 1.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "17", "rubrik": "Mobiltelefoni i trafiken", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T21 yrkande 10, 2003/04:T238, 2003/04:T398 yrkandena 1-3, 2003/04:T400, 2004/05:T275, 2004/05:T364, 2004/05:T412 och 2004/05:T501.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "18", "rubrik": "Trafikbestämmelser m.m.", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T23 yrkande 7, 2003/04:T240, 2003/04:T289, 2003/04:T327, 2003/04:T336, 2003/04:T357, 2003/04:T551 och 2004/05:T406.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "19", "rubrik": "Djur i trafiken", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T376, 2003/04:T388 och 2003/04:T390 yrkandena 1 och 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "20", "rubrik": "Pisksnärtsskador", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:T471 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:T336 yrkandena 1 och 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "21", "rubrik": "Frivilligorganisationer och trafiksäkerhetsarbetet", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T359 yrkande 1 och 2004/05:T389 yrkandena 1-5.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "22", "rubrik": "Nya verkställighetsregler för överlastavgifter", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till\n1. lag om vägtransportledare,\n2. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift och \n3. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:160 punkterna 1-3.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "23", "rubrik": "Fordonseskort", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till\nlag om ändring i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:160 punkt 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "TU2", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Mål och övergripande prioriteringar", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Alkohol och droger i trafiken", "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Alkohol och droger i trafiken", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Hastigheter", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Övervakning och sanktioner", "partier": "\"m\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Infrastrukturen", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" }, { "nummer": "7", "rubrik": "Barn i trafiken", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Körkortsutbildningen", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "8" }, { "nummer": "9", "rubrik": "Körkortsutbildningen", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "8" }, { "nummer": "10", "rubrik": "Körkortsutbildningen", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "8" }, { "nummer": "11", "rubrik": "Återkallelse av körkort", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "10" }, { "nummer": "12", "rubrik": "Moped och motorcykel", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "14" }, { "nummer": "13", "rubrik": "Moped och motorcykel", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "14" }, { "nummer": "14", "rubrik": "Moped och motorcykel", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "14" }, { "nummer": "15", "rubrik": "Moped och motorcykel", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "14" }, { "nummer": "16", "rubrik": "Cykel", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "15" }, { "nummer": "17", "rubrik": "Cykel", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "15" }, { "nummer": "18", "rubrik": "Mobiltelefoni i trafiken", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "17" }, { "nummer": "19", "rubrik": "Trafikbestämmelser m.m.", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "18" }, { "nummer": "20", "rubrik": "Trafikbestämmelser m.m.", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "18" }, { "nummer": "21", "rubrik": "Djur i trafiken", "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "19" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2004-10-26 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2004-11-16 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2004-11-17 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2004-11-18 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2004-11-18 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2004-11-23 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "B2", "namn": "Bordläggning 2", "datum": "2004-11-24 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "2", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2004-11-25 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2004-11-25 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2004-11-25 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2004-11-25 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" }, { "kod": "LAG", "namn": "Planerat ikraftträdande", "datum": "2005-01-01 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "12", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-23 16:51:43" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Säkerheten på vägarna måste bli bättre. Antalet döda och skadade i vägtrafiken minskar inte i den takt som är förenlig med riksdagens trafiksäkerhetsmål. Riksdagen anser att samhället måste ta i med krafttag för antalet dödade och skadade i trafiken ska minska. De som kör måste bli bättre på att följa trafikreglerna, framför allt när det gäller hastigheter, nykterhet och att använda bilbälte. Alkohol och droger måste bort från vägarna. Tidsplanen för att installera alkolås i hela eller delar av fordonsfloran ska därför enligt riksdagen förkortas ifall detta visar sig möjligt. Riksdagen anser att en sänkning av den verkliga hastigheten på vägarna är nödvändig för att trafiksäkhetsmålet för år 2007 ska kunna nås. ", "dok_id": "GS01TU2", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Fortsatt arbete för en säker vägtrafik (TU2)", "dok_id": "GS01TU2", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-23 16:51:43" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GS01TU2", "systemdatum": "2017-10-20 09:05:29" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Säkerheten på vägarna måste bli bättre. Antalet döda och skadade i vägtrafiken minskar inte i den takt som är förenlig med riksdagens trafiksäkerhetsmål. Trafikutskottet anser att samhället måste ta i med krafttag för antalet dödade och skadade i trafiken ska minska. De som kör måste bli bättre på att följa trafikreglerna, framför allt när det gäller hastigheter, nykterhet och att använda bilbälte. Alkohol och droger måste bort från vägarna. Tidsplanen för att installera alkolås i hela eller delar av fordonsfloran därför enligt trafikutskottet förkortas ifall detta visar sig möjligt. Trafikutskottet anser att en sänkning av den verkliga hastigheten på vägarna är nödvändig för att trafiksäkhetsmålet för år 2007 ska kunna nås.
", "dok_id": "GS01TU2", "systemdatum": "2016-01-26 17:42:19" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Fortsatt arbete för en säker vägtrafik (TU2)", "dok_id": "GS01TU2", "systemdatum": "2016-01-26 17:42:19" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GS01TU2", "subtitel": "", "filnamn": "BET_200405_TU_2.pdf", "filstorlek": "2561872", "filtyp": "pdf", "titel": "Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B4CEB2C9-BBE6-47AB-AF1F-978EC6B1BA65" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ju479 Krafttag mot våld mot kvinnor", "ref_dok_id": "GR02Ju479", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ju479", "ref_dok_titel": "Krafttag mot våld mot kvinnor", "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:So645 Alkoholpolitik", "ref_dok_id": "GR02So645", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "So645", "ref_dok_titel": "Alkoholpolitik", "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg m.fl. (S, FP, KD, V, C, MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T19 med anledning av prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_id": "GR02T19", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T19", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T20 med anledning av prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_id": "GR02T20", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T20", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_subtitel": "av Tomas Eneroth (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T201 Utländska körkorts giltighet i Sverige", "ref_dok_id": "GR02T201", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T201", "ref_dok_titel": "Utländska körkorts giltighet i Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T204 Alkolås", "ref_dok_id": "GR02T204", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T204", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T206 Åldersgräns för rätt att köra moped", "ref_dok_id": "GR02T206", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T206", "ref_dok_titel": "Åldersgräns för rätt att köra moped", "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T21 med anledning av prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_id": "GR02T21", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T21", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T22 med anledning av prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_id": "GR02T22", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T22", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T223 Alkolås på motorfordon", "ref_dok_id": "GR02T223", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T223", "ref_dok_titel": "Alkolås på motorfordon", "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg och Ulf Sjösten (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T23 med anledning av prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_id": "GR02T23", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T23", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T238 Mobiltelefoni och bilkörning", "ref_dok_id": "GR02T238", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T238", "ref_dok_titel": "Mobiltelefoni och bilkörning", "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T239 Alkolås", "ref_dok_id": "GR02T239", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T239", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T240 Företrädesrätt vid övergångsställen", "ref_dok_id": "GR02T240", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T240", "ref_dok_titel": "Företrädesrätt vid övergångsställen", "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T245 Uppsikt över övningskörning", "ref_dok_id": "GR02T245", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T245", "ref_dok_titel": "Uppsikt över övningskörning", "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Jeppe Johnsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T248 Reglerna för godkännande av körkortsprov", "ref_dok_id": "GR02T248", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T248", "ref_dok_titel": "Reglerna för godkännande av körkortsprov", "ref_dok_subtitel": "av Anders Larsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T250 Pausplatser vid motorväg", "ref_dok_id": "GR02T250", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T250", "ref_dok_titel": "Pausplatser vid motorväg", "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T256 Trafiksäkerhet för synskadade", "ref_dok_id": "GR02T256", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T256", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet för synskadade", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Lena Ek (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T264 Synskadades situation i trafiken", "ref_dok_id": "GR02T264", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T264", "ref_dok_titel": "Synskadades situation i trafiken", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T273 Återkallelse av körkort m.m.", "ref_dok_id": "GR02T273", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T273", "ref_dok_titel": "Återkallelse av körkort m.m.", "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T286 Trafiksäkerhet", "ref_dok_id": "GR02T286", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T286", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T289 Högersväng", "ref_dok_id": "GR02T289", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T289", "ref_dok_titel": "Högersväng", "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Anita Sidén (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T290 Åldersgräns för moped", "ref_dok_id": "GR02T290", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T290", "ref_dok_titel": "Åldersgräns för moped", "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Ulla Löfgren (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T294 Barnens trafikklubb", "ref_dok_id": "GR02T294", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T294", "ref_dok_titel": "Barnens trafikklubb", "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T302 Forskning om tekniken för alkolås", "ref_dok_id": "GR02T302", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T302", "ref_dok_titel": "Forskning om tekniken för alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson och Eva Arvidsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T308 Alkolås", "ref_dok_id": "GR02T308", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T308", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Agneta Lundberg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T315 Körkortsprov", "ref_dok_id": "GR02T315", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T315", "ref_dok_titel": "Körkortsprov", "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Annika Qarlsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T318 Läkarundersökning av äldre med körkort", "ref_dok_id": "GR02T318", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T318", "ref_dok_titel": "Läkarundersökning av äldre med körkort", "ref_dok_subtitel": "av Karin Thorborg m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T327 Högersväng vid rödljus", "ref_dok_id": "GR02T327", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T327", "ref_dok_titel": "Högersväng vid rödljus", "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T331 Handledare vid privat övningskörning", "ref_dok_id": "GR02T331", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T331", "ref_dok_titel": "Handledare vid privat övningskörning", "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T332 Alkolås", "ref_dok_id": "GR02T332", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T332", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T336 Utvidgning av väjningsplikten", "ref_dok_id": "GR02T336", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T336", "ref_dok_titel": "Utvidgning av väjningsplikten", "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T354 Busshållplatser vid vägar", "ref_dok_id": "GR02T354", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T354", "ref_dok_titel": "Busshållplatser vid vägar", "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T356 Lag om cykelhjälm", "ref_dok_id": "GR02T356", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T356", "ref_dok_titel": "Lag om cykelhjälm", "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T357 Trafikregler", "ref_dok_id": "GR02T357", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T357", "ref_dok_titel": "Trafikregler", "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Carin Lundberg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T358 Trepunktsbälten i alla nya bilar", "ref_dok_id": "GR02T358", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T358", "ref_dok_titel": "Trepunktsbälten i alla nya bilar", "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T360 Läkarintyg för äldre bilförare", "ref_dok_id": "GR02T360", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T360", "ref_dok_titel": "Läkarintyg för äldre bilförare", "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T364 Alkolås i bilar", "ref_dok_id": "GR02T364", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T364", "ref_dok_titel": "Alkolås i bilar", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T368 Hälsokontroller för äldre bilförare", "ref_dok_id": "GR02T368", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T368", "ref_dok_titel": "Hälsokontroller för äldre bilförare", "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T369 Handläggningstider vid körkortsingripanden", "ref_dok_id": "GR02T369", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T369", "ref_dok_titel": "Handläggningstider vid körkortsingripanden", "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T376 Kollision mellan bil och vilt", "ref_dok_id": "GR02T376", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T376", "ref_dok_titel": "Kollision mellan bil och vilt", "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T381 Dubbelkommando vid privat övningskörning", "ref_dok_id": "GR02T381", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T381", "ref_dok_titel": "Dubbelkommando vid privat övningskörning", "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T382 Alkolås", "ref_dok_id": "GR02T382", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T382", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström och Carina Adolfsson Elgestam (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T383 Handläggning av körkortsärenden", "ref_dok_id": "GR02T383", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T383", "ref_dok_titel": "Handläggning av körkortsärenden", "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T388 Djur i trafiken", "ref_dok_id": "GR02T388", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T388", "ref_dok_titel": "Djur i trafiken", "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T390 Eftersök vid viltolyckor", "ref_dok_id": "GR02T390", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T390", "ref_dok_titel": "Eftersök vid viltolyckor", "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T398 Mobiltelefon och bilkörning", "ref_dok_id": "GR02T398", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T398", "ref_dok_titel": "Mobiltelefon och bilkörning", "ref_dok_subtitel": "av Karin Thorborg m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T400 Telefoni i bil", "ref_dok_id": "GR02T400", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T400", "ref_dok_titel": "Telefoni i bil", "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T409 Säkerhetsbälten i bussar", "ref_dok_id": "GR02T409", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T409", "ref_dok_titel": "Säkerhetsbälten i bussar", "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T410 Synkontroll för körkort", "ref_dok_id": "GR02T410", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T410", "ref_dok_titel": "Synkontroll för körkort", "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T415 Lag om cykelhjälm", "ref_dok_id": "GR02T415", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T415", "ref_dok_titel": "Lag om cykelhjälm", "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T417 Skolskjutsar", "ref_dok_id": "GR02T417", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T417", "ref_dok_titel": "Skolskjutsar", "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T424 Trafiksäkerhet", "ref_dok_id": "GR02T424", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T424", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Nikos Papadopoulos och Joe Frans (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T426 Nollvisionen i trafiken ", "ref_dok_id": "GR02T426", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T426", "ref_dok_titel": "Nollvisionen i trafiken ", "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén (FP) och Annika Qarlsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T440 Körkorten", "ref_dok_id": "GR02T440", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T440", "ref_dok_titel": "Körkorten", "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T442 Trafiksäkerhet", "ref_dok_id": "GR02T442", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T442", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T454 Trafiksäkerhet", "ref_dok_id": "GR02T454", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T454", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T468 Åkerinäringen", "ref_dok_id": "GR02T468", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T468", "ref_dok_titel": "Åkerinäringen", "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T469 Körkortsutbildning för ungdomar", "ref_dok_id": "GR02T469", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T469", "ref_dok_titel": "Körkortsutbildning för ungdomar", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T471 Whiplash, en pisksnärtskada", "ref_dok_id": "GR02T471", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T471", "ref_dok_titel": "Whiplash, en pisksnärtskada", "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T478 Alkolås", "ref_dok_id": "GR02T478", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T478", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Christer Winbäck (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T503 Mopeder och säkerhet", "ref_dok_id": "GR02T503", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T503", "ref_dok_titel": "Mopeder och säkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T509 Säkerhetsbälten i skolbussar", "ref_dok_id": "GR02T509", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T509", "ref_dok_titel": "Säkerhetsbälten i skolbussar", "ref_dok_subtitel": "av Kenneth G Forslund (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T514 Trafiksäkerhet", "ref_dok_id": "GR02T514", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T514", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Sören Wibe (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T527 Alkolås", "ref_dok_id": "GR02T527", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T527", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T535 Synskadades rätt till säker trafikmiljö", "ref_dok_id": "GR02T535", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T535", "ref_dok_titel": "Synskadades rätt till säker trafikmiljö", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Lars U Granberg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T547 Miljöutvärdering av räckesförsedda trefilsvägar", "ref_dok_id": "GR02T547", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T547", "ref_dok_titel": "Miljöutvärdering av räckesförsedda trefilsvägar", "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T551 Trafiken kring vägarbetsplatser", "ref_dok_id": "GR02T551", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T551", "ref_dok_titel": "Trafiken kring vägarbetsplatser", "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T554 Trafiksäkerhet och alkolås", "ref_dok_id": "GR02T554", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T554", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet och alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Inger Segelström m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T557 EU-mopeder", "ref_dok_id": "GR02T557", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T557", "ref_dok_titel": "EU-mopeder", "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson och Lars U Granberg (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:T564 Framtidens transportsystem", "ref_dok_id": "GR02T564", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "T564", "ref_dok_titel": "Framtidens transportsystem", "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2003/04:Ub388 Stöd och stimulans i grundskolan", "ref_dok_id": "GR02Ub388", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "Ub388", "ref_dok_titel": "Stöd och stimulans i grundskolan", "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Ju293 Skärpta åtgärder mot våld mot kvinnor", "ref_dok_id": "GS02Ju293", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Ju293", "ref_dok_titel": "Skärpta åtgärder mot våld mot kvinnor", "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sk404 Körkortsutbildning", "ref_dok_id": "GS02Sk404", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sk404", "ref_dok_titel": "Körkortsutbildning", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:So602 Alkoholens konsekvenser", "ref_dok_id": "GS02So602", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "So602", "ref_dok_titel": "Alkoholens konsekvenser", "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T207 Trafikmedicin", "ref_dok_id": "GS02T207", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T207", "ref_dok_titel": "Trafikmedicin", "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T208 Alkolås", "ref_dok_id": "GS02T208", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T208", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen och Claes Västerteg (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T214 Skolskjutstrafiken", "ref_dok_id": "GS02T214", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T214", "ref_dok_titel": "Skolskjutstrafiken", "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T217 Utländska körkorts giltighet i Sverige", "ref_dok_id": "GS02T217", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T217", "ref_dok_titel": "Utländska körkorts giltighet i Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T221 Åldersgräns för rätt att köra moped", "ref_dok_id": "GS02T221", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T221", "ref_dok_titel": "Åldersgräns för rätt att köra moped", "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T224 Alkoholgräns för cyklister", "ref_dok_id": "GS02T224", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T224", "ref_dok_titel": "Alkoholgräns för cyklister", "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T238 Alkolås i bilar", "ref_dok_id": "GS02T238", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T238", "ref_dok_titel": "Alkolås i bilar", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Lars-Ivar Ericson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T247 Cykelhjälm", "ref_dok_id": "GS02T247", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T247", "ref_dok_titel": "Cykelhjälm", "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Håkan Larsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T251 Obligatorisk alkohol- och drogutbildning i körkortsutbildningen", "ref_dok_id": "GS02T251", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T251", "ref_dok_titel": "Obligatorisk alkohol- och drogutbildning i körkortsutbildningen", "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T266 Förarbevis och körkortsålder för moped", "ref_dok_id": "GS02T266", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T266", "ref_dok_titel": "Förarbevis och körkortsålder för moped", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Birgitta Carlsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T267 Nordiska körkort", "ref_dok_id": "GS02T267", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T267", "ref_dok_titel": "Nordiska körkort", "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T272 Alkolås i statens nya bilar", "ref_dok_id": "GS02T272", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T272", "ref_dok_titel": "Alkolås i statens nya bilar", "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman och Ann-Marie Fagerström (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T275 Mobiltelefoni och bilkörning", "ref_dok_id": "GS02T275", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T275", "ref_dok_titel": "Mobiltelefoni och bilkörning", "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi Larsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T294 Synskadade i trafiken", "ref_dok_id": "GS02T294", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T294", "ref_dok_titel": "Synskadade i trafiken", "ref_dok_subtitel": "av Kaj Nordquist och Birgitta Ahlqvist (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T301 Trafiknykterhetslagstiftningen", "ref_dok_id": "GS02T301", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T301", "ref_dok_titel": "Trafiknykterhetslagstiftningen", "ref_dok_subtitel": "av Majléne Westerlund Panke (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T314 Alkolås i taxi och specialfordon", "ref_dok_id": "GS02T314", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T314", "ref_dok_titel": "Alkolås i taxi och specialfordon", "ref_dok_subtitel": "av Kaj Nordquist (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T318 Byte till svenskt körkort", "ref_dok_id": "GS02T318", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T318", "ref_dok_titel": "Byte till svenskt körkort", "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström och Olle Sandahl (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T326 Säkerhet i trafiken för synskadade", "ref_dok_id": "GS02T326", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T326", "ref_dok_titel": "Säkerhet i trafiken för synskadade", "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T327 Handläggning av körkortsärenden", "ref_dok_id": "GS02T327", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T327", "ref_dok_titel": "Handläggning av körkortsärenden", "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Carina Grönhagen (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T336 Pisksnärtsskador", "ref_dok_id": "GS02T336", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T336", "ref_dok_titel": "Pisksnärtsskador", "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T340 Alkolås", "ref_dok_id": "GS02T340", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T340", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström och Carina Adolfsson Elgestam (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T343 Körkortsutbildningen", "ref_dok_id": "GS02T343", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T343", "ref_dok_titel": "Körkortsutbildningen", "ref_dok_subtitel": "av Maud Ekendahl m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T359 Opinionsbildning för att nå de transportpolitiska målen", "ref_dok_id": "GS02T359", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T359", "ref_dok_titel": "Opinionsbildning för att nå de transportpolitiska målen", "ref_dok_subtitel": "av Karin Thorborg m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T363 Första hjälpen-utrustning i motorfordon", "ref_dok_id": "GS02T363", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T363", "ref_dok_titel": "Första hjälpen-utrustning i motorfordon", "ref_dok_subtitel": "av Heli Berg (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T364 Mobiltelefoni och bilkörning", "ref_dok_id": "GS02T364", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T364", "ref_dok_titel": "Mobiltelefoni och bilkörning", "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T372 Alkolås i nytillverkade bilar", "ref_dok_id": "GS02T372", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T372", "ref_dok_titel": "Alkolås i nytillverkade bilar", "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Birgitta Gidblom (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T375 Alkolås", "ref_dok_id": "GS02T375", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T375", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Leif Jakobsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T377 Alkolås som alternativ till körkortsåterkallelse", "ref_dok_id": "GS02T377", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T377", "ref_dok_titel": "Alkolås som alternativ till körkortsåterkallelse", "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T378 Mopeder och säkerhet", "ref_dok_id": "GS02T378", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T378", "ref_dok_titel": "Mopeder och säkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T389 Trafiksäkerhet", "ref_dok_id": "GS02T389", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T389", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Karin Åström och Lennart Klockare (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T397 Trafiksäkerhet", "ref_dok_id": "GS02T397", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T397", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T398 Trafiksäkerhet", "ref_dok_id": "GS02T398", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T398", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T399 En nykter trafikpolitik", "ref_dok_id": "GS02T399", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T399", "ref_dok_titel": "En nykter trafikpolitik", "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Margareta Andersson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T404 Hälsokontroller av äldre bilförare", "ref_dok_id": "GS02T404", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T404", "ref_dok_titel": "Hälsokontroller av äldre bilförare", "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T406 Varningssignaler vid korsningar", "ref_dok_id": "GS02T406", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T406", "ref_dok_titel": "Varningssignaler vid korsningar", "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T408 Åtgärder för att minska mopedolyckor", "ref_dok_id": "GS02T408", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T408", "ref_dok_titel": "Åtgärder för att minska mopedolyckor", "ref_dok_subtitel": "av Margareta Israelsson m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T412 Obligatoriskt krav på handsfree mobiltelefoni vid bilkörning", "ref_dok_id": "GS02T412", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T412", "ref_dok_titel": "Obligatoriskt krav på handsfree mobiltelefoni vid bilkörning", "ref_dok_subtitel": "av Margareta Israelsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T418 Körkort", "ref_dok_id": "GS02T418", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T418", "ref_dok_titel": "Körkort", "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T422 Trafiksäkerhet vid skolor", "ref_dok_id": "GS02T422", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T422", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet vid skolor", "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Britta Rådström (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T442 Utökad möjlighet till muntligt körkortsteoriprov", "ref_dok_id": "GS02T442", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T442", "ref_dok_titel": "Utökad möjlighet till muntligt körkortsteoriprov", "ref_dok_subtitel": "av Staffan Danielsson och Eskil Erlandsson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T447 Handläggningstider vid körkortsingripanden", "ref_dok_id": "GS02T447", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T447", "ref_dok_titel": "Handläggningstider vid körkortsingripanden", "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T450 Alkolås", "ref_dok_id": "GS02T450", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T450", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson och Elisebeht Markström (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T462 Åkerinäringen", "ref_dok_id": "GS02T462", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T462", "ref_dok_titel": "Åkerinäringen", "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T463 Fordonsfrågor", "ref_dok_id": "GS02T463", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T463", "ref_dok_titel": "Fordonsfrågor", "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T464 Vägar för ny kommunikationspolitik", "ref_dok_id": "GS02T464", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T464", "ref_dok_titel": "Vägar för ny kommunikationspolitik", "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T465 Trafiksäkerhet", "ref_dok_id": "GS02T465", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T465", "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet", "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T485 Godkännande av färöiskt körkort", "ref_dok_id": "GS02T485", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T485", "ref_dok_titel": "Godkännande av färöiskt körkort", "ref_dok_subtitel": "av Anita Johansson m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T487 Alkolås", "ref_dok_id": "GS02T487", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T487", "ref_dok_titel": "Alkolås", "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T498 Mopeder och motorcyklar", "ref_dok_id": "GS02T498", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T498", "ref_dok_titel": "Mopeder och motorcyklar", "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:T501 Förbud mot mobiltelefonering vid bilkörning", "ref_dok_id": "GS02T501", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "T501", "ref_dok_titel": "Förbud mot mobiltelefonering vid bilkörning", "ref_dok_subtitel": "av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_id": "GR03160", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2003/04", "ref_dok_bet": "160", "ref_dok_titel": "Fortsatt arbete för en säker vägtrafik", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "Ds", "uppgift": "2002:17", "ref_dok_id": "GQB417", "ref_dok_typ": "Ds", "ref_dok_rm": "2002", "ref_dok_bet": "17", "ref_dok_titel": "Ds 2002:17", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2004-11-25", "ref_dok_id": "GS0937", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "37", "ref_dok_titel": "2004-11-25", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2004-11-25", "ref_dok_id": "GS0937", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "37", "ref_dok_titel": "2004-11-25", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2004/05:63", "ref_dok_id": "GS0K63", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "63", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:63", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "SOU", "uppgift": "2002:72", "ref_dok_id": "GQB372", "ref_dok_typ": "SOU", "ref_dok_rm": "2002", "ref_dok_bet": "72", "ref_dok_titel": "SOU 2002:72", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "-", "ref_dok_id": "2004:1157", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1082", "ref_dok_id": "1985:146", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1083", "ref_dok_id": "1972:435", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1086", "ref_dok_id": "1998:493", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1087", "ref_dok_id": "1998:488", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1168", "ref_dok_id": "1987:24", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" } ] } } }