{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2222331",
      "dok_id": "GS01TU11",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "TU11",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:TU11",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "11",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-04-19 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:01",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:05",
      "titel": "Vägfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01TU11/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01TU11",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01TU11",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01TU11",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:TU11</div><h1>Vägfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlas 34 motionsyrkanden, samtliga rör olika\r\nvägfrågor. De handlar bl.a. om allmänna och enskilda vägar, vägvisning,\r\nVägverkets organisation, upphandlingar och väghållning.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsförslag, med\r\nhänvisning främst till vidtagna eller aviserade åtgärder, eller den\r\nbeslutsordning som gäller inom området.\r\nTill betänkandet fogas sex reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Väginfrastruktur\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:T468 yrkande 14, 2004/05:N254\r\nyrkandena 7 och 8, 2004/05:N396 yrkande 2, 2004/05:N397 yrkandena 7 och\r\n8 samt 2004/05:N407 yrkande 2.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Enskilda vägar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:T223, 2004/05:T260 yrkande 8,\r\n2004/05:T277, 2004/05:T278, 2004/05:T288 yrkande 3, 2004/05:T310,\r\n2004/05:T390, 2004/05:T403, 2004/05:T430, 2004/05:T443, 2004/05:T455,\r\n2004/05:T464 yrkande 6, 2004/05:T468 yrkande 19, 2004/05:N346 yrkande 8\r\noch 2004/05:Bo305 yrkande 6.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Vägvisning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:T253, 2004/05:T333, 2004/05:T496,\r\n2004/05:T515 yrkande 2 och 2004/05:N11 yrkande 10.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Vägverkets organisation\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:T305.\r\nReservation 4 (m, fp)\r\n\r\n5.      Vägverkets upphandlingar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:T282.\r\nReservation 5 (m, fp)\r\n\r\n6.      Träbroar och faunapassager\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:T368 och 2004/05:MJ503 yrkande 1.\r\n\r\n7.      Mötesseparerade vägar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:T507.\r\nReservation 6 (m, fp, kd)\r\n\r\n8.      Öresundsförbindelsen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:T308.\r\n\r\n9.      Alternativ till vägsalt\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ366 yrkande 2.\r\n\r\nStockholm den 19 april 2005\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Claes Roxbergh (mp),\r\nCarina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager\r\n(fp), Krister Örnfjäder (s), Karin Svensson Smith (v), Claes-Göran\r\nBrandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s), Runar Patriksson\r\n(fp), Sven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Mikael\r\nJohansson (mp), Börje Vestlund (s) och Tuve Skånberg (kd).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas 33 motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden hösten 2004 och ett motionsyrkande väckt med anledning av\r\nproposition, samtliga rör olika vägfrågor. De handlar bl.a. om allmänna\r\noch enskilda vägar, vägvisning, Vägverkets organisation, upphandlingar\r\noch väghållning.\r\nMotionsförslag med anknytning till vägtrafik och miljö avses behandlas\r\nsenare under riksdagsåret i samband riksdagsbehandling av aviserad\r\nproposition om transportpolitik. Motionsförslag om enskilda vägprojekt\r\nhar behandlats i betänkande 2004/05:TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nVäginfrastruktur\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till tidigare riksdagsbeslut avstyrker utskottet\r\nmotionsförslag om en förändrad inriktning i utbyggnaden av väginfrastrukturen.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nI samband med riksdagsbehandlingen av proposition 2003/04:95 Utökade\r\nplaneringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015 behandlade\r\nutskottet ett antal motionsförslag om satsningar på väginfrastrukturen.\r\nUtskottet angav som sin mening att regeringens förslag till utökade\r\nplaneringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar möjliggjorde en\r\nkraftfull modernisering och utveckling av transportinfrastrukturen.\r\nUtskottet tillstyrkte mot denna bakgrund regeringens förslag till utökade\r\nplaneringsramar. Såvitt gäller de av regeringen fastställda långsiktsplanerna\r\noch strategierna för drift och underhåll angav utskottet att de utgick\r\nifrån en god avvägning mellan olika typer av åtgärder, de transportpolitiska\r\ndelmålen och samhällsekonomiska bedömningar.\r\nMotionsförslag\r\nElizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m) anger i motion 2004/05:N396\r\natt mer än 80 % av turismen i Sverige är bilburen samt att bilen ofta\r\när det enda transportmedel som når vissa områden där turistanläggningar\r\när belägna. I syfte att förbättra turistnäringens förutsättningar krävs\r\ndärför en förbättrad vägstandard (yrkande 2).\r\nI motion 2004/05:N397 pekar Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) på kommunikationernas\r\nregionalpolitiska betydelse. Motionärerna vill understryka vikten av\r\natt underhålla och förnya vägnätet (yrkande 7). Vidare föreslås att\r\nmöjligheten att införliva även väst-östgående Europavägar i TEN-vägnätet\r\nprövas (yrkande 8).\r\nI motion 2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) betonas vägnätets\r\nbetydelse för industrins råvaruförsörjning och möjligheter att transportera\r\nsina produkter till kunderna. Mot denna bakgrund krävs en satsning på\r\ntjälsäkring, bärighet och upprustning av vägnätet (yrkande 14).\r\n\r\nFungerade kommunikationer är en förutsättning för en positiv utveckling\r\ni hela landet, anförs det i motion 2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl.\r\n(fp). Mot denna bakgrund krävs satsningar på vägunderhåll, tjälsäkring,\r\nbärighetsförstärkning och nyinvesteringar på landsbygden (yrkande 7).\r\nEnligt motionärerna bör en målsättning vara att samtliga allmänna vägar\r\ni hela landet skall kunna hållas öppna och farbara under alla delar av\r\nåret (yrkande 8).\r\nSven Gunnar Persson m.fl. (kd) understryker i motion 2004/05:N407\r\ninfrastrukturens betydelse för en levande landsbygd. Enligt motionärerna\r\nhar landsbygdens kris förstärkts av bl.a. uteblivna infrastruktursatsningar.\r\nUnderhållet av vägnätet, som är eftersatt i hela landet, måste därför\r\nsnarast förbättras. Detta gäller även enskilda vägar, varför bidraget\r\ntill dessa måste höjas, anges det (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionsförslag om en förändrad inriktning i utbyggnaden av väginfrastrukturen,\r\neller förstärkta satsningar inom detta område, behandlades senast av\r\nutskottet i betänkande 2003/04:TU10 Transportinfrastrukturen 2004-2015.\r\nMotionsyrkandena avstyrktes av utskottet, som samtidigt ställde sig\r\nbakom regeringens förslag till utökade planeringsramar för väg- och\r\njärnvägsinvesteringar. Enligt utskottets mening möjliggjorde dessa ramar\r\nen kraftfull modernisering och utveckling av transportinfrastrukturen.\r\nI detta sammanhang angav utskottet även som sin mening att de av\r\nregeringen fastställda långsiktsplanerna och strategierna för drift och\r\nunderhåll utgick ifrån en god avvägning mellan olika typer av åtgärder,\r\nde transportpolitiska delmålen och samhällsekonomiska bedömningar.\r\nUtskottet står fast vid sin tidigare redovisade ståndpunkt i detta\r\navseende och avstyrker följaktligen de här behandlade motionsförslagen.\r\n\r\nEnskilda vägar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsförslag om enskilda vägar.\r\n\r\nJämför reservation 2 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nDet svenska vägnätets omfattning\r\nDet svenska vägnätet består av dels allmänna vägar för vilka staten\r\neller kommunerna är väghållare, dels enskilda vägar som de fastigheter\r\nsom har nytta av vägarna har ansvar för. Sveriges vägnät består av\r\nföljande:\r\n9 830 mil statliga vägar,\r\n4 000 mil kommunala gator och vägar,\r\n7 500 mil enskilda vägar med statsbidrag och\r\n20 500 mil enskilda vägar utan statsbidrag, de flesta s.k. skogsbilvägar.\r\n\r\nRegler om enskilda vägar\r\nRegler som rör det enskilda vägnätet återfinns i flera författningar,\r\ndäribland\r\nväglagen (1971:948) och vägkungörelsen (1971:954)\r\ntrafikförordningen,\r\nlagen (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda\r\nvägar,\r\nförordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning,\r\nplan- och bygglagen (1987:10),\r\nanläggningslagen (1973:1149 [AL]), som berör bildandet av en\r\ngemensamhetsanläggning, rättigheter för väghållaren, vägområde m.m.,\r\nlagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) och\r\nmiljöbalken (1998:808).\r\nDessutom finns bestämmelser i olika myndigheters föreskrifter.\r\nOrganisationsformer för enskilda vägar\r\nFormen för hur förvaltningen av enskilda vägar organiseras kan vara av\r\nflera slag. Väghållare för enskilda vägar kan vara samfällighetsföreningar\r\nbildade enligt anläggningslagen, vägsamfälligheter och vägföreningar\r\nbildade enligt äldre lagstiftning samt ideella föreningar genom s.k.\r\nfrivilliga överenskommelser. Det juridiska ansvaret för den enskilda\r\nvägen har väghållaren, dvs. markägaren eller en organisation såsom\r\nvägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening.\r\nUtredningsarbete\r\nDelar av det regelverk som avser enskilda vägar har utretts under senare\r\når. Regeringen beslutade år 1999 att tillsätta en utredning (dir.\r\n1999:93) med uppdrag att analysera och överväga ändringar av vissa\r\nbestämmelser som berör enskilda vägar. Utredningen antog namnet Utredningen\r\nom bidrag och regler för enskilda vägar (BREV). I juli 2001 överlämnade\r\nBREV-utredningen sitt slutbetänkande Enskild eller allmän väg? (SOU\r\n2001:67) till Näringsdepartementet. Syftet med BREV-utredningens förslag\r\nvar enligt utredningen att valet av väghållare på det lågtrafikerade\r\nvägnätet skall ske med samhällsekonomisk effektivitet som grund. Dessutom\r\nskall valet av väghållare främja en rationell väghållning. BREV-utredningen\r\nhar föreslagit bl.a. följande.\r\nDen samhällsekonomiska vinsten av att överföra delar av det lågtrafikerade\r\nvägnätet till enskild väghållning bör tas till vara och användas för\r\nbättre väghållning på detta vägnät.\r\nVägverket bör utreda om en överföring av en väg till enskild väghållning\r\nger samhällsekonomisk vinst. För allmänna vägar med mindre trafik än\r\n125 fordon per årsmedeldygn (i glesbygd 50 fordon per årsmedeldygn)\r\nföreslås att Vägverket gör en sådan utredning.\r\nÖverföring av kostnader på enskilda fastighetsägare bör så långt möjligt\r\nbegränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå en rationell väghållning.\r\n\r\nDen ekonomiska ersättningen till enskilda väghållare bör beräknas på\r\nett kostnadsunderlag som speglar de kostnader som belastar de enskilda\r\nväghållarna och som enkelt kan jämföras med motsvarande kostnadsunderlag\r\nför de lågtrafikerade allmänna vägarna.\r\nTekniskt komplicerade anläggningar bör i allmänhet inte överföras till\r\nenskilda väghållare.\r\nSärskilda regler bör gälla för statsbidrag till vägar respektive färjor.\r\n\r\nStatsbidraget till enskilda färjor skall avse vägfärjor.\r\nFör annan trafiklösning med färjetrafik än vägfärja bör bidrag kunna\r\nlämnas efter en förhandling.\r\nStatsbidrag till en enskild väg bör kunna lämnas även om det införs\r\nbegränsningar för viss trafik på denna väg.\r\nBeslut om förändrad väghållning bör underlättas.\r\nSamordningen av beslut om indragning av allmän väg och prövning av\r\nstatsbidrag bör kunna förbättras.\r\nUtredningen anger att förslagen innebär en samhällsekonomisk vinst på\r\nmellan 120 och 180 miljoner kronor per år. Vidare innebär de föreslagna\r\nkriterierna att ca 16 % av det statliga allmänna vägnätet, totalt 1 600\r\nmil väg, kan komma att övergå till enskild väghållning och att ca 500\r\nmil enskild väg kan komma att bli allmän väg.\r\nSedan BREV-utredningens slutbetänkande presenterades har regeringen\r\nbegärt kompletterande underlag från berörda myndigheter inom vissa\r\nområden. Ett exempel är uppdraget våren 2003 till Vägverket att redovisa\r\nen modell för den ekonomiska styrningen av bidraget till drift och\r\nbyggande av enskilda vägar. Enligt den redovisning Vägverket därefter\r\nlämnat bör en sammanhållen översyn av regelverket göras under 2004.\r\nVägverket anger även att en rad åtgärder kommer att vidtas för att följa\r\noch ge information om tillståndet på det enskilda vägnätet med statsbidrag.\r\nI samråd med näringslivet kommer Vägverket att identifiera för vilka\r\nvägar det behövs en förbättrad information om tidsbegränsade\r\nbärighetsnedsättningar. Inspektioner av enskilda broar med statligt bidrag\r\nskall - oberoende av huvudmannaskap - göras med den systematik och de\r\ntidsintervall som gäller för statliga broar och vara i fas med dessa\r\nrutiner senast under år 2007.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nI utskottets budgetbetänkande från hösten 2003 konstaterades att de\r\nenskilda vägarna står för en betydande andel av det svenska vägnätet,\r\natt de spelar en viktig roll för tillgängligheten såväl för enskilda\r\nmedborgare som för näringslivet samt att de har en särskilt stor betydelse\r\nför glesbygden. Mot denna bakgrund såg utskottet det som angeläget att\r\ndessa vägar ges tillfredsställande förutsättningar, så att riksdagens\r\ntransportpolitiska mål - såväl det övergripande målet som delmålen -\r\nuppfylls. Utskottet instämde i syftet med de då behandlade motionerna\r\ntill den del förslagen gick ut på att regelverket och bidragssystemet\r\navseende enskilda vägar skall främja trafiklösningar samt präglas av\r\ntydlighet och rättvisa.\r\nVidare redogjorde utskottet för pågående beredning av den s.k.\r\nBREV-utredningen som presenterat sitt slutbetänkande hösten 2001. Utskottet\r\nkonstaterar att beredningen av utredningens förslag pågått under drygt\r\ntvå år. Utskottet angav som sin mening att det visserligen är angeläget\r\natt alla de frågor om enskilda vägar som varit föremål för överväganden\r\ninom bl.a. BREV-utredningen blir så väl genomlysta att de förslag som\r\nregeringen förväntas lägga fram vilar på en stabil grund. Bland de vid\r\ntillfället behandlade motionerna återfanns det dock enligt utskottet\r\nnågra i vilka mer eller mindre akuta problem redovisas och som därmed\r\nkräver en mer skyndsam behandling. En sådan fråga var enligt utskottet\r\nansvaret för pumpanläggningar. Utskottet utgick från att regeringen i\r\nsin beredning gav prioritet åt en lösning av denna fråga.\r\nUtskottet angav i detta sammanhang även att det stod fast vid sin\r\nuppfattning att det inte kan bli aktuellt att föra över allmänna vägar\r\ntill enskilda vägar på det mycket omfattande sätt som föreslagits i\r\nBREV-utredningen. Utgångspunkten bör vidare vara att bidragsprocenten\r\ntill de enskilda väghållarna vidmakthålls i avvaktan på att slutlig\r\nställning tas i frågan.\r\nMotionsförslag\r\nNils Fredrik Aurelius (m) anger i motion 2004/05:T288 att standarden på\r\ndet enskilda vägnätet under de senaste åren försämrats. Motionären\r\nbetonar vidare betydelsen av de enskilda vägnätet för utvecklingen i\r\nlandsbygden och anger att statsbidragen till enskilda vägar utgör en\r\nviktig satsning, speciellt för ett län som Kalmar (yrkande 3).\r\nSten Tolgfors (m) föreslår i motion 2004/05:T310 att ansvaret för\r\npumpanläggning vid enskilda vägar flyttas till Banverket respektive\r\nVägverket, från enskilda väghållare där det ligger i dag. Motionären\r\nuppmärksammar vidare att trafikutskottet tidigare utgått ifrån att\r\nregeringen ger prioritet åt en lösning av denna fråga, men att regeringen\r\ninte återkommit till riksdagen med förslag till lösning.\r\nI motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) efterfrågas en\r\növersyn av hanteringen av anslaget för enskilda vägar i syfte att skapa\r\nett system som långsiktigt vidmakthåller det befintliga nätet av enskilda\r\nvägar samt skapar en kostnadseffektiv administration av detta. I dag är\r\ndet beräkningsunderlag som används mycket bristfälligt, rollfördelningen\r\nmellan olika aktörer är otydlig och administrationen mycket kostsam,\r\nanges det. Vidare efterfrågas en höjning av anslaget och en överföring\r\nav ansvaret för broar till staten (yrkande 6).\r\nI motion 2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) argumenteras att\r\nfärjan mellan Slagsta och Ekerö borde ses som en avlastning för\r\nEssingeleden och därmed bekostas av Vägverket (yrkande 8).\r\nEva Flyborg (fp) anför i motion 2004/05:T430 att färjeleden i Göteborgs\r\nsödra skärgård borde klassas som allmän eftersom den är central för\r\nskärgårdens och Göteborgs kommunikationer. Ett statligt övertagande av\r\nhuvudmannaskapet hade enligt motionären inneburit att färjeleden fått\r\nsin rätta status och att skärgårdsborna fått rättvisa och rimliga\r\ntransportmöjligheter.\r\nTobias Krantz (fp) betonar i motion 2004/05:T455 betydelsen av\r\nfärjeförbindelsen mellan Gränna och Visingsö såväl för de boende och\r\nnäringslivet som för turistnäringen. Mot denna bakgrund föreslås att\r\nfärjetrafiken klassas som allmän färjeförbindelse och därmed kan övergå\r\ntill statligt huvudmannaskap.\r\nI motion 2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) sägs att minskade\r\nresurser till det enskilda vägnätet leder till betydande negativa effekter,\r\ninte bara för glesbygden utan för landet i dess helhet. Motionärerna\r\nvänder sig därför mot alla försök till sänkningar av detta anslag\r\n(yrkande 19).\r\nHans Backman m.fl. (fp) finner i motion 2004/05:N346 att Vägverket inte\r\nhar tillräckligt med resurser för att kunna ge bidrag till underhåll av\r\nenskilda vägar enligt gällande förordning. Motionärerna kräver därför\r\natt regeringen avsätter mer medel för ändamålet (yrkande 8).\r\nHolmön med dess omgivande öar är Sveriges största naturskyddsområde i\r\nmarin miljö, påpekas det i motion 2004/05:T278 av Gunilla Tjernberg\r\n(kd). Motionären vill att riksdagen uttalar sig om nödvändigheten av\r\nett skyndsamt klarläggande av vem som skall vara huvudman för\r\ntrafikförbindelsen mellan Holmön och fastlandet. Vidare framhålls att närheten\r\ntill Umeå, ett av Sveriges fyra tillväxtområden, ger utvecklingsmöjligheter\r\nsom bättre måste tas till vara.\r\nI motion 2004/05:T403 av Rosita Runegrund (kd) föreslås att regeringen\r\nutreder möjligheten att öarna i Tjörns kommun införlivas i det statliga\r\nvägnätet. Ett statligt övertagande av dessa kommunikationer skulle enligt\r\nmotionären gynna rekreation, turism och friluftsliv samt ge bättre\r\nlångsiktiga förutsättningar för en livskraftig utveckling av helårsboendet\r\npå öarna.\r\nMotion 2004/05:Bo305 av Rosita Runegrund och Lars Gustafsson (båda kd)\r\nhandlar om den svenska skärgården. Motionärerna anser att det behövs\r\nenhetliga och tydliga regler för färjetrafiken samt att Glesbygdsverket\r\noch Vägverket måste ges i uppdrag att utarbeta sådan regler och klargöra\r\nstatens ansvar inom området (yrkande 6).\r\nI motion 2004/05:T443 av Sven Bergström och Birgitta Carlsson (båda c)\r\nanges att dagens bidragssystem för enskild väghållning har stora brister.\r\nDe beräkningsunderlag som används är behäftade med brister och\r\nadministrationen av bidragen är krånglig. Det behövs därför enligt motionärerna\r\nett nytt system som långsiktigt vidmakthåller det befintliga nätet av\r\nenskilda vägar och skapar en kostnadseffektiv administration av detta.\r\nVägverket bör hålla ihop hela bidraget till enskilda vägar, alltså\r\ndrift, underhåll och investeringsbidrag.\r\nHuvudmannaskapsfrågan för färjetrafiken till Visingsö har diskuterats\r\noch utretts under en lång tid. I motion 2004/05:T223 av Martin Nilsson\r\nm.fl. (s) uppmärksammas att dagens huvudman ansökt om ett statligt\r\növertagande, att detta förslag tillstyrkts av BREV-utredningen samt att\r\nberörda parter och remissinstanser är positiva. Motionärerna anser att\r\nen snar lösning av huvudmannafrågan är nödvändig eftersom en rad frågor\r\nom kapacitet och reinvesteringar i verksamheten behöver avgöras inom\r\nden närmaste framtiden.\r\nGöran Norlander och Agneta Lundberg (båda s) understryker i motion\r\n2004/05:T277 det enskilda vägnätets betydelse för landsbygden. Det är\r\nenligt motionärerna inte rimligt att en del av befolkningen skall betala\r\nför dessa vägar genom avgifter, medan de allmänna vägarna finansieras\r\nav skattemedel. Staten föreslås mot denna bakgrund ges ett utökat ansvar\r\nför det enskilda vägnätet.\r\nI motion 2004/05:T390 av Kristina Zakrisson (s) föreslås att de\r\nvägföreningar som tar emot statsbidrag för enskilda vägar skall vara skyldiga\r\natt redovisa sina inkomster och utgifter vid ansökan om nya bidrag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av redovisningen i det föregående svarar de enskilda vägarna\r\nför en betydande andel av det svenska vägnätet. De spelar också en viktig\r\nroll för tillgängligheten såväl för enskilda medborgare som för\r\nnäringslivet. För glesbygden har de enskilda vägarna en särskilt stor\r\nbetydelse. Mot den bakgrunden är det angeläget att dessa vägar ges\r\ntillfredsställande förutsättningar, så att riksdagens transportpolitiska\r\nmål - såväl det övergripande målet som delmålen - uppfylls.\r\nUtskottet vill mot den nu angivna bakgrunden instämma med motionärerna\r\ntill den del deras förslag går ut på att regelverket och bidragssystemet\r\navseende enskilda vägar skall främja trafiklösningar samt präglas av\r\ntydlighet och rättvisa.\r\nUtskottet konstaterar att flertalet av de här berörda frågorna berörts\r\ni den ovan refererade BREV-utredningen. Beredningen av denna utrednings\r\nförslag har nu pågått i drygt tre år. Under tiden har kompletterande\r\nunderlag inhämtats bl.a. i form av en ett uppdrag till Vägverket att\r\nutveckla den ekonomiska styrningen av bidraget till drift och byggande\r\nav det enskilda vägnätet. Enligt utskottet är det angeläget att alla de\r\nfrågor om enskilda vägar som varit föremål för överväganden inom bl.a.\r\nBREV-utredningen blir så väl genomlysta att de förslag som regeringen\r\nförväntas lägga fram vilar på en stabil grund.\r\nMed anledning av utredningens förslag vill utskottet liksom vid tidigare\r\nriksdagsbehandling framhålla att det inte kan bli aktuellt att föra\r\növer allmänna vägar till enskilda vägar på det mycket omfattande sätt\r\nsom föreslås i BREV-utredningen. Utgångspunkten bör vidare vara att\r\nbidragsprocenten till de enskilda väghållarna åtminstone vidmakthålls\r\ni avvaktan på att slutlig ställning tas i frågan. Utskottet utgår ifrån\r\natt tillräckliga medel avsätts för att klara ett tillfredsställande\r\nunderhåll.\r\nSåvitt gäller frågan om ansvaret för färjelinjer ankommer det enligt\r\nutskottet inte på riksdagen att peka ut olika lösningar för specifika\r\nfärjelinjer. Enligt utskottets mening är det dock av största vikt att\r\ndessa frågor löses snarast samt att bedömningsgrunderna är enhetliga\r\növer landet.\r\nUtskottet har tidigare som sin mening angivit att det finns en fråga\r\nsom kräver en mer skyndsam behandling, nämligen ansvaret för pumpanläggningar\r\nsom tillkommit vid utbyggnad av vägar eller järnvägar. Sedan utskottets\r\nuttalande har i ett regeringsbeslut angivits att Banverket och Vägverket\r\ngenom en utvecklad och enhetlig tillämpning av nuvarande bestämmelser\r\nbör kunna komma till rätta med detta problem. Banverket och Vägverket\r\nhar därefter utfärdat rekommendationer att verken skall ta ansvar för\r\nsådana pumpanläggningar som tillkommit som en följd av om- eller\r\ntillbyggnad av allmän väg eller bana, i de fall väghållaren är annan än\r\nkommun och motsätter sig övertagandet av ansvaret och ifall verken gör\r\nbedömningen att nödvändig teknisk kompetens saknas hos väghållaren.\r\nRekommendationen gäller inte retroaktivt. Utskottet välkomnar denna\r\nrekommendation.\r\nAngående motionsförslag om att vägföreningar skall vara skyldiga att\r\nredovisa sina inkomster och utgifter vid ansökan om nya bidrag anser\r\nutskottet inte att dagens regelverk innebär några större problem i detta\r\navseende. Nyttan av en sådan generell redovisningsskyldighet skulle\r\nenligt utskottet inte stå i proportion till kostnaden.\r\nHär behandlade motionsförslag avstyrks med vad som ovan anförts.\r\nVägvisning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMotionsförslag om vägvisning avstyrks med hänvisning till pågående arbete.\r\n\r\nJämför reservation 3 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nGällande regelverk\r\nAnvisningar till trafiken kan ges genom bl.a. vägmärken. De grundläggande\r\nbestämmelserna om vägmärken finns i vägmärkesförordningen (1978:1001)\r\n(VMF). VMF bygger på en FN-konvention från 1968 om vägmärken och signaler\r\n(se i det följande). Som en allmän princip gäller att vägmärkena skall\r\ntjäna trafikanternas intressen. För andra skyltar och anordningar längs\r\nde allmänna vägarna finns bestämmelser i väglagen (1971:948). Det finns\r\nockså bestämmelser för skyltar i lagen (1998:814) med särskilda\r\nbestämmelser om gaturenhållning och skyltning.\r\nVMF gäller anvisningar för trafik på väg och i terräng genom t.ex.\r\nvägmärken, trafiksignaler och vägmarkeringar. Vägmärken delas in i\r\nvarningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken och upplysningsmärken.\r\nUpplysningsmärken delas i sin tur in i anvisningsmärken och lokaliseringsmärken.\r\nLokaliseringsmärken visar vägen eller ger andra upplysningar av betydelse\r\nför vägtrafikanterna. Lokaliseringsmärken används, som framgår av den\r\nschematiska bilden, för vägvisning till bl.a. kommersiella inrättningar.\r\nEn s.k. skyltanordning kan indelas i vägmärken, vilka regleras i\r\nenlighet med vägmärkesförordningen, och annan skyltanordning. Av bilden\r\nframgår vidare att VMF inte omfattar reklamskyltar och liknande. Ett\r\nsärskilt regelsystem för skyltar m.m. finns även i lagen om gaturenhållning\r\noch skyltar.\r\nÅr 2002 infördes en bestämmelse i vägmärkesförordningen som medger att\r\nvissa angivna märken får användas för att ge upplysning om turistiskt\r\nintressanta vägar eller platser. För sådan s.k. turisthänvisning används\r\nlokaliseringsmärken med vit text och vita symboler på brun botten.\r\n\r\n\r\n\r\n(Källa: Publikation VV 2003:19)\r\nVägverkets föreskrifter\r\nUtöver dessa regler finns Vägverkets föreskrifter samt rekommendationer\r\nom tillämpningen. Syftet med denna föreskrift är bl.a. att kunna få en\r\nlikartad bedömning i hela landet vid handläggning av ärenden om service-\r\noch inrättningsvägvisning samt reklam m.m.\r\nVägverkets handbok Vägvisning till inrättningar och serviceanläggningar\r\nm.m.\r\nBehovet av entydiga bedömningsgrunder har vidare föranlett Vägverket\r\natt ge ut en handbok i ämnet: Vägvisning till inrättningar och\r\nserviceanläggningar samt reklam, anslag och information (publikation VV\r\n2003:19). Handboken riktar sig i första hand till Vägverkets handläggare.\r\nMed hjälp av handboken kan även sökande själva bedöma förutsättningarna\r\nför vägvisning till den egna anläggningen. Det anges att företrädare\r\nför service- och besöksnäringar har medverkat vid utarbetandet av\r\nhandboken.\r\nAv handboken framgår bl.a. att en avgörande fråga är vem det är som\r\nsvarar för väghållningen. Handboken gäller de fall där staten svarar\r\nför väghållningen. I de fall ansökan avser en väg där kommunen eller\r\nägaren av en enskild väg är väghållare, skall ansökan lämnas till\r\nvederbörande. Handläggningen av Vägverkets ärenden skall innebära bl.a.\r\nföljande.\r\nTrafikanternas behov av information skall sättas i centrum.\r\nAllmän information med anknytning till bygden kan medges, förutsatt att\r\nden inte äventyrar trafikanternas möjligheter att tillgodogöra sig\r\nnödvändig information.\r\nSärskild hänsyn skall tas till stads- och landskapsbilden.\r\nArbetet skall bedrivas aktivt och förebyggande, och frågor skall lösas\r\ni en positiv anda och i nära samarbete med berörda intressenter.\r\nMed utgångspunkt i gemensamma grundläggande värderingar bör omfattningen\r\nav aktuell vägvisning tillåtas variera med hänsyn till vägens omgivning.\r\n\r\nInformation inom vägområdet skall så långt det är möjligt lämnas med\r\nvägmärken.\r\nHandläggaren skall inte medverka till åtgärder inom eller intill vägområdet\r\nsom kan vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller\r\nbrukande.\r\nGenerell reklam avser marknadsföring av produkter, tjänster eller\r\nevenemang. Denna typ av reklam bör inte förekomma inom vägområdet. Vad\r\nsom menas med vägområde anges i väglagen (1971:948); vägområde utgörs\r\nav den mark som tagits i anspråk för väganordning.\r\nVägverkets handbok Vägvisning till turistiskt intressanta mål\r\nVägverket har under år 2003 gett ut ytterligare en handbok, nämligen\r\nVägvisning till turistiskt intressanta mål (publikation VV 2003:20).\r\nÄven denna handbok vänder sig i första hand till Vägverkets handläggare\r\nav vägvisningsfrågor, men även till den som ansöker om vägvisning.\r\nI handboken sägs inledningsvis att införandet av särskild vägvisning\r\ntill turistiskt intressanta mål med brunvita lokaliseringsmärken har\r\nstor betydelse för turistnäringen. Denna näring får i Sverige härmed en\r\nunik möjlighet att på ett tydligt sätt få vägvisning till sina turistmål.\r\nFör att vägvisningen skall kunna vara till nytta för trafikanterna och\r\nför att få deras förtroende är det viktigt att den endast används för\r\nvägvisning till sådant som är av intresse för en bred allmänhet och är\r\nsällsynt eller unikt eller på andra sätt av stort intresse för många\r\ntrafikanter.\r\nVidare betonas att vägvisning till turistiskt intressanta mål måste ske\r\nmed likartad bedömning i hela landet och utifrån enhetliga bedömningsgrunder.\r\nHandläggningen skall ske med en bred representation från turistnäringen\r\noch med förståelse för alla inblandades problem och önskemål. Hög\r\ntrafiksäkerhet och god tillgänglighet är den viktigaste bedömningsgrunden\r\noch kan uppnås om vägvisningen sker i korrekt omfattning, med korrekt\r\nutförande och är anpassad till de olika trafikantgruppernas behov. Vid\r\nbedömning av begäran om vägvisning till turistiskt intressanta mål skall\r\nalltid konsekvenserna av ett beslut beaktas, oavsett i vilken riktning\r\ndet går. Kan inte önskemålet uppfyllas, bör möjligheterna för någon\r\nannan typ av vägvisning alltid utredas. Slutligen omtalas att handboken\r\nhar arbetats fram i samråd med ansvariga för turistnäringen,\r\nRiksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Lantbrukarnas riksförbund,\r\nlänsstyrelsen\r\noch Svenska Kommunförbundet.\r\nKonvention om vägmärken och signaler (Wienkonventionen)\r\nNödvändigheten av att underlätta internationell vägtrafik och öka\r\ntrafiksäkerheten föranledde framförhandlandet av en konvention inom ramen\r\nför Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE),\r\nkonventionen om vägmärken och signaler, Wien den 8 november 1968 (SÖ 1989:2).\r\nKonventionen ratificerades av Sverige år 1985 med vissa reservationer.\r\nDe avtalsslutande parterna har gjort en rad åtaganden för att införa\r\nregelsystemet i sina nationella regelverk. Konventionen kräver inte att\r\nparterna inför samtliga typer av vägmärken och vägmarkeringar som\r\nföreskrivs i konventionen; tvärtom skall antalet typer av vägmärken\r\nbegränsas till vad som är absolut nödvändigt.\r\nDe fördragsslutande parterna åtar sig vidare (artikel 4) att se till\r\natt det i den nationella lagstiftningen är förbjudet att förse ett\r\nvägmärke, dess stolpe eller någon annan trafikanordning med någonting\r\nsom inte har samband med märkets eller anordningens ändamål. Om en\r\nfördragsslutande part tillåter en organisation utan vinstsyfte att sätta\r\nupp upplysningsmärken får den dock medge - under vissa villkor - att\r\norganisationens emblem anbringas på märket eller stolpen.\r\nVidare skall det vara förbjudet att sätta upp skyltar, anslag, märken\r\neller anordningar av något slag som bl.a. skulle kunna\r\nförväxlas med vägmärken eller andra trafikanordningar,\r\ngöra dem mindre synliga eller effektiva eller\r\navvända uppmärksamheten på ett sätt som inverkar menligt på trafiksäkerheten.\r\n\r\nAv allmänna bestämmelser för upplysningsmärken (artikel 21) framgår att\r\nvissa angivna märken, däribland avseende bensinstation, hotell och\r\nrestaurang, endast skall sättas upp på vägar där möjligheterna till\r\nbrådskande reparationer, tankning, logi och förfriskningar är sällsynta.\r\n\r\nFrågesvar i riksdagen\r\nStatsrådet Ulrica Messing har som svar på fråga (2003/04:41) om Vägverkets\r\ninställning till vägskyltning anfört bl.a. följande.\r\nAv tradition har Sverige haft en restriktiv inställning till reklamskyltar\r\nlängs vägarna. I princip krävs alltid tillstånd för att sätta upp\r\nreklamskyltar med undantag för den plats där verksamheten bedrivs, men\r\näven där krävs i vissa fall tillstånd. Orsaken till denna restriktivitet\r\när hänsyn till trafiksäkerheten och miljön. Reglerna för användning av\r\nvägmärken medger att lokaliseringsmärken får sättas upp som särskilda\r\nvägvisare till inrättningar. Ursprungligen var dessa märken enbart\r\navsedda för vägvisning till allmänna inrättningar såsom vårdcentral eller\r\nkommunkontor. Efterhand har de även kommit att användas för vägvisning\r\ntill företag och verksamheter. Vidare omtalade hon att Vägverket tagit\r\nfram en ny handbok för vägvisning till bl.a. allmänna inrättningar.\r\nAvsikten har bl.a. varit att skapa större enhetlighet i tillämpningen\r\növer landet. En viktig förutsättning har också varit att bedöma hur\r\nkonkurrensen mellan företag påverkas av vägvisning eller skyltning.\r\nGrundregeln är emellertid att vägmärken inte skall användas i\r\nmarknadsföringssyfte.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nTrafikutskottet behandlade motioner om vägvisning senast i det av\r\nriksdagen godkända betänkande 2003/04:TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer.\r\nUtskottet redogjorde vid detta tillfälle för syftet med vägvisningen:\r\natt leda trafikanterna till det avsedda målet. Vidare konstaterades att\r\nde viktigaste bedömningsgrunderna är hög trafiksäkerhet och god\r\ntillgänglighet, vilket också är innebörden i den av Sverige ratificerade\r\nFN-konventionen om vägmärken och signaler. Enligt nämnda konvention är\r\nvägmärken för att tillgodose kommersiella intressen inte tillåtna.\r\nUtskottet gjorde vidare bedömningen att de problem som upplevts i samband\r\nmed prövningen kan stå att finna i olikheter i tillämpningen i Vägverkets\r\nolika regioner. Mot denna bakgrund välkomnade utskottet initiativ som\r\ntagits av Vägverket i syfte att nå en enhetlig bedömning i hela landet\r\noch att i övrigt anlägga ett helhetsperspektiv på frågan. Det handlade\r\nbl.a. om en nyligen publicerad handbok i ämnet.\r\nSlutligen såg utskottet det som angeläget att handläggningen av\r\nvägvisningsärendena följs upp av regeringen samt att de lagstiftningsåtgärder\r\nsom kan behövas vidtas.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2004/05:T253 av Yvonne Ångström (fp) uppmärksammas de brunvita\r\nskyltar som i delar av landet används för att visa vägen till turistmål.\r\nMotionären anger att sådana skyltar visat sig leda till ökad omsättning\r\npå de turistmål där de använts och föreslår mot denna bakgrund att\r\nregeringen uppdrar åt något nationellt organ att i samråd med regionala\r\nturistorganisationer utarbeta en plan för att införa brunvit skyltning\r\ni alla län.\r\nEnligt vad som anförs i motion 2004/05:T515 av Anne-Marie Ekström m.fl.\r\n(fp) bör skyltningen mellan Göteborg och Stockholm ändras så att\r\ntrafikanterna rekommenderas vägen över Jönköping i stället för som i dag\r\nvägen över Örebro. Enligt motionären är den förra vägen trafiksäkrare\r\neftersom den till större delen består av motorväg (yrkande 2).\r\nBirgitta Carlsson och Staffan Danielsson (båda c) efterfrågar i motion\r\n2004/05:T333 en generösare bedömning av skyltningsregler vid allmänna\r\nvägar. Bakgrunden till förslaget är att näringsidkarna på landsbygden\r\nofta stöter på svårigheter då de vill sätta upp skyltar som skulle\r\nunderlätta för potentiella kunder att hitta till företaget.\r\nAnn-Kristine Johansson m.fl. (s) pekar i motion 2004/05:T496 på att\r\nVägverkets och kommunernas policy och reglementen om vägvisning ger\r\nupphov till frågor om huruvida vägvisningen stöder, eller inte stöder,\r\nden regionala utvecklingen i glesbygd. I motionen föreslås därför att\r\nVägverket ges uppdraget att ta fram en differentierad vägvisningspolicy\r\nsom verkar för regional utveckling i glesbygd.\r\nI motion 2004/05:N11 av Åsa Torstensson m.fl. (c, m, fp, kd) krävs att\r\nnäringsidkare får möjlighet att skylta till sin verksamhet i större\r\nutsträckning än vad som är fallet i dag. Det kan t.ex. handla om att få\r\npåbörja skyltningen till ett turistmål eller annan näringsverksamhet\r\nvid en större väg (yrkande 10).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom har redovisats i det föregående är syftet med vägvisning att leda\r\ntrafikanterna till det avsedda målet. De viktigaste bedömningsgrunderna\r\när - i enlighet med de av riksdagen beslutade trafikpolitiska målen -\r\nhög trafiksäkerhet och god tillgänglighet. Detta är också innebörden i\r\nden FN-konvention som har refererats i det föregående. Enligt konventionen\r\när vägmärken för att tillgodose kommersiella intressen inte\r\ntillåtna.\r\nUtskottet konstaterar att flertalet av motionerna handlar om vilka\r\nintressen som skall tillvaratas i samband med tillståndsprövning för\r\nvägmärken och vilka bedömningsgrunder som skall användas i denna prövning.\r\n\r\nEnligt vad utskottet erfarit har Vägverket uppmärksammat att hanteringen\r\nav dessa frågor inte varit enhetlig över landet och därför initierat en\r\nförutsättningslös översyn av hur dessa frågor hanteras i olika regioner.\r\nSyftet med projektet, som startade i april 2004, är bl.a. att säkerställa\r\nen enhetlig hantering av dessa frågor över hela landet. Då projektet\r\nbedrivits förutsättningslöst behandlas även ett antal andra frågeställningar,\r\nexempelvis hur Vägverket kan tillgodose inte bara trafikantens utan\r\näven andra kundgruppers intresse. Utskottet ser positivt på denna översyn\r\noch vill inte föregripa det arbete som nu bedrivs. Motionerna avstyrks\r\ndärför.\r\nVägverkets organisation\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMotionsförslag om Vägverkets organisation avstyrks av utskottet.\r\nJämför reservation 4 (m, fp).\r\nMotionsförslag\r\nBertil Kjellberg (m) förespråkar i motion 2004/05:T305 en utförsäljning\r\nav Vägverket Produktions verksamhet, i syfte att förbättra konkurrenssituationen\r\ninom branschen. Enligt motionären har Vägverket Produktion i dag, genom\r\nsin starka kapitalbas och nära knytning till Vägverket, stora\r\nkonkurrensfördelar i förhållande till privata entreprenörer.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI betänkande 2000/01:TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer avstyrkte\r\nutskottet ett motionsförslag om att Vägverket Produktion skall omvandlas\r\ntill aktiebolag. Enligt utskottet har inget nytt tillkommit i frågan\r\nsom bör föranleda ett förändrat ställningstagande från riksdagens sida.\r\nMotion 2004/05:T305 avstyrks därmed med hänvisning till tidigare\r\nställningstagande.\r\nVägverkets upphandlingar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen föreslås avslå motionsförslag om Vägverkets upphandlingar.\r\nJämför reservation 5 (m, fp).\r\nMotionsförslag\r\nVägverket har, i syfte att sänka kostnaderna för beläggningsarbeten,\r\nbörjat tillhandahålla insatsvaror i sina upphandlingar av sådana\r\nentreprenader. I motion 2004/05:T282 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth\r\nNyström (båda m) anges att detta tillvägagångssätt kommer att leda till\r\nminskat forsknings- och utvecklingsarbete inom anläggningsföretagen,\r\nvilket kan försvåra arbetet med att uppnå de transportpolitiska målen.\r\nVägverket bör därför enligt motionärerna inte tillhandahålla insatsvaror\r\nvid upphandlingar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSåvitt gäller utformningen av Vägverkets upphandlingar av entreprenader\r\nvälkomnar utskottet alla åtgärder som leder till lägre kostnader. Enligt\r\nvad utskottet erfarit har myndighetens tillhandahållande av bitumen vid\r\nen mindre del av upphandlingarna lett till lägre priser. Utskottet har\r\ninget att invända mot detta och anser inte att det är riksdagens uppgift\r\natt närmare specificera hur avtalen vid upphandling skall utformas i\r\ndetta avseende. Motion 2004/05:T282 avstyrks följaktligen.\r\nTräbroar och faunapassager\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om träbroar och\r\nfaunapassager.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2004/05:T368 av Carina Adolfsson Elgestam och Ann-Kristine\r\nJohansson (båda s) efterlyses bättre förutsättningar för Vägverket att\r\nbygga träbroar. Motionärerna anger att Vägverkets nuvarande upphandlingsrutiner\r\nutgör ett hinder i detta avseende.\r\nI motion 2004/05:MJ503 av Björn von der Esch m.fl. (kd) efterfrågas\r\nfler viltbroar över trafikleder, bl.a. i syfte att förbättra älgens\r\nmöjlighet att förflytta sig, vilket skulle minska dagens problem med\r\ninavel inom stammen (yrkande 1).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMed anledning av motionsförslag om träbroar i vägtrafikinfrastrukturen\r\nvill utskottet understryka denna konstruktionsmetods fördelar, inte\r\nminst utifrån ett miljöperspektiv. Utskottet välkomnar därför det\r\nnordiska samarbete som för tillfället bedrivs i syfte att utbyta erfarenheter\r\ninom området. Liksom vid tidigare riksdagsbehandling utgår utskottet\r\nvidare ifrån att relevanta riktlinjer, normer m.m. kontinuerligt ses\r\növer med hänsyn till nya konstruktionsmetoder, materialutvecklingen m.\r\nm. så att de inte felaktigt gynnar en byggnadsmetod framför andra. Motion\r\n2004/05:T368, vars syfte i väsentlig del därmed får anses tillgodosett,\r\navstyrks härmed.\r\nUtskottet vill vidare, med anledning av motion 2004/05:MJ503 yrkande 1,\r\nunderstryka viltbroarnas och andra faunapassagers betydelse för att\r\nminska vägarnas barriäreffekter och därmed minska trafikens och vägarnas\r\npåverkan på djurlivet. Det är viktigt att faunapassagerna ansluter till\r\nden omgivande naturen, utformas efter djurens krav och präglas av hög\r\nkvalitet. Enligt utskottets mening finns det inte anledning för riksdagen\r\natt ta några initiativ i denna fråga. Motionsförslaget avstyrks alltså.\r\n\r\nMötesseparerade vägar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEn motion om miljökonsekvensutvärdering av räckesförsedd trefilsväg\r\navstyrks.\r\nJämför reservation 6 (m, fp, kd).\r\nMotionsförslag\r\nUnder senare år har Vägverket mötesseparerat vissa vägsträckor med s.k.\r\nvajerräcken, främst i syfte att förhindra trafikolyckor. Kenth Högström\r\n(s) ställer i motion 2004/05:T507 frågan om huruvida den förändrade\r\ntrafikrytmen på dessa vägar, exempelvis sträckan Gävle-Tönnebro på E4:an,\r\nleder till ökade utsläpp. Enligt motionären borde en miljökonsekvensutvärdering\r\ngöras i syfte att säkerställa hur mycket mer avgaser en räckesförsedd\r\ntrefilsväg alstrar i förhållande till en fyrfilig motorväg.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSeparering av körriktningar med vajerräcken är en åtgärd som motiverats\r\nfrämst utifrån trafiksäkerhetshänsyn. Senast i trafikutskottets betänkande\r\n2004/05:TU2 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik såg utskottet positivt\r\npå denna satsning, eftersom den visat sig vara ett kostnadseffektivt\r\nsätt att öka trafiksäkerheten. Enligt utskottet är det naturligtvis av\r\nstörsta vikt att även de miljömässiga konsekvenserna av denna satsning\r\nbeaktas i det fortsatta arbetet. Detta görs i dag i objektsanalys och\r\nmiljökonsekvensutredningar inför varje vägutbyggnad. Även i efterhand\r\nsker en uppföljning av vägsystemets funktion och dess miljökonsekvenser.\r\nSom exempel på sådana utvärderingar kan nämnas den som gjorts av\r\nvägsträckningen som nämns i motionen. Resultaten redovisas bl.a. i VTI\r\nnotat 2000:67 där det uppskattas att utsläppen längs vägen ökat något\r\npå grund av att de faktiska hastigheterna blivit högre, både på grund\r\nav ombyggnaden och på grund av att hastighetsgränsen höjdes ifrån 90\r\ntill 110 km i timmen några månader efter det att ombyggnaden var genomförd.\r\nÄven den förändrade trafikrytmen med högre hastighetsvariationer\r\ndiskuteras. Slutsatsen är dock att det inte finns några belägg för att\r\nemmissionerna ökat på grund av detta, vilket förklaras av att den\r\nfaktiska hastigheten är lägre vid de tidpunkter då hastighetsvariation är\r\nhögre, dvs. högflödestimmarna.\r\nEnligt vad utskottet erfarit har utsläppen förändrats marginellt på de\r\nvägar som mötesseparerats med stålvajer. Förändringen beror främst på\r\nhur stora trafikflöden som förekommer på vägen: Större flöde ger en\r\nstörre förändring. En jämförelse mellan fyrfilig motorväg och trefilig\r\nmötesseparerad väg visar dock att utsläppen på motorvägen blir högre,\r\näven om det finns större hastighetsvariationer på den trefiliga vägen.\r\nDe högre utsläppen förklaras av den högre faktiska hastigheten på\r\nmotorvägen. Utskottet kan därmed konstatera att den av motionären efterlysta\r\nutvärderingen tillgodosetts i väsentlig utsträckning genom den forskning\r\noch kunskapsutveckling som skett. Utskottet förutsätter att fortsatta\r\nforskningsinitiativ skall kunna aktualiseras om så bedöms lämpligt.\r\nUtskottet avstyrker mot denna bakgrund motionen.\r\nÖresundsförbindelsen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsförslag om sänkta avgifter på\r\nÖresundsförbindelsen med hänvisning till tidigare ställningstagande.\r\nBakgrund\r\nAllmänt\r\nI det avtal med Danmark som riksdagen beslutade om år 1991 (bet.\r\n1990/91:TU31 bil. 3 art. 15) fastställdes att kostnaderna för\r\nÖresundsförbindelsen\r\ni sin helhet skall täckas av konsortiet genom särskilda trafikantavgifter.\r\nSom en övergripande utgångspunkt gäller att Öresundsbron syftar till\r\natt skapa förbättrade trafikförbindelser mellan Sverige och Danmark.\r\nDärmed åstadkommer man förutsättningar för ett förstärkt och utbyggt\r\nkulturellt och ekonomiskt samarbete samt för utvecklingen av en gemensam\r\narbets- och bostadsmarknad i Öresundsregionen till gagn för båda stater.\r\nTillkomsten av Öresundsbron syftar vidare till att främja en rationell\r\noch ändamålsenlig järnvägstrafik mellan länderna. Enligt avtalet gäller\r\natt trafikantavgifterna för Öresundsbron skall bestämmas självständigt\r\nav Øresundsbrokonsortiet.\r\nI det ursprungliga avtalet mellan Sveriges och Danmarks regeringar om\r\nen fast förbindelse över Öresund ingår vidare ett tilläggsprotokoll.\r\nEnligt detta (punkt 3) skall nivån för färjetaxorna vid Helsingborg-Helsingör\r\nvara utgångspunkt för taxorna för vägtrafiken på bron.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nFrågan om avgifterna på Öresundsbron har tidigare behandlats av riksdagen,\r\nsenast hösten 2004 (bet. 2003/04:TU1). Utskottet stod fast vid tidigare\r\nställningstagande, nämligen att enligt de av riksdagen fastställda\r\ntransportpolitiska principerna är det inte statens uppgift att bestämma\r\nbiljettpriserna. Utskottet konstaterade ånyo att broavgifterna skall\r\nutformas med beaktande av de riktlinjer som gemensamt har lagts fast av\r\nDanmark och Sverige, samt att det krävs ett nytt avtal för en förändring\r\nav dessa grundläggande förutsättningar för prissättningen. Vidare utgick\r\nutskottet från att Øresundsbrokonsortiet noga följer utvecklingen av\r\ntrafiken och intäkterna av broavgifterna samt tar initiativ till\r\nförändringar ifall det finns skäl därtill. I sammanhanget ville utskottet\r\näven understryka det angelägna i att integrationen i Öresundsregionen\r\nutvecklas i positiv riktning, på så sätt som också var ett syfte med\r\nÖrsundsförbindelsen.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2004/05:T308 av Lars Lindblad (m) anförs att priserna för\r\nbiltrafiken på Öresundsbron är ett hot mot integrationen i Öresundsregionen.\r\nMotionären föreslår att ansvaret för finansieringen av bron skall föras\r\nned till Øresundsbrokonsortiet och att konsortiet får rätten att självt\r\navgöra prisnivån för att på så sätt kunna uppnå en optimal nivå för\r\nintäkterna. Enligt motionären hade detta troligtvis lett till en sänkning\r\nav biljettpriserna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om avgifterna på Öresundsbron har tidigare behandlats av riksdagen,\r\nsenaste gången hösten 2004 (bet. 2003/04:TU1). Utskottet har sedan\r\ndess inte ändrat uppfattning. Utskottet konstaterar ånyo att broavgifterna\r\nskall utformas med beaktande av de riktlinjer som gemensamt har lagts\r\nfast av Danmark och Sverige. För en förändring av dessa grundläggande\r\nförutsättningar för prissättningen krävs ett nytt avtal med Danmark.\r\nUtskottet utgår från att Øresundsbrokonsortiet noga följer utvecklingen\r\nav trafiken och intäkterna av broavgifterna. Skulle det finnas skäl\r\ntill förändringar är det konsortiet som har att ta initiativ till sådana.\r\nI detta sammanhang vill utskottet understryka det angelägna i att\r\nintegrationen i Öresundsregionen utvecklas i positiv riktning, på så\r\nsätt som också var ett syfte med Öresundsförbindelsen. Mot den nu angivna\r\nbakgrunden avstyrks här aktuellt motionsförslag.\r\nAlternativ till vägsalt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett motionsförslag med hänvisning till aviserade\r\noch vidtagna åtgärder.\r\nBakgrund\r\nVägverkets saltanvändning\r\nEtt av Vägverkets verksamhetsmål är att antalet stora vattentäkter som\r\npåverkas av vägsalt skall minska. Målet uppfylldes inte 2003. I\r\nårsredovisningen anges att åtgärder som vidtagits för att minska antalet\r\npåverkade vattentäkter är: minskad saltning, effektivare snöröjning och\r\nalternativa halkbekämpningsmetoder. Även tätning av vägdiken har utförts\r\nför att leda bort vägdagvatten från känsliga områden.\r\nI årsredovisningen för 2004 anges målet som delvis uppfyllt. Vägverket\r\nanger i detta dokument att för att långsiktigt påverka utvecklingen mot\r\nfärre påverkade vattentäkter och vattenskyddsområden krävs fortsatta\r\nfysiska åtgärder samt en utveckling av metoder och arbetssätt för att\r\nkunna begränsa spridningen av salt. Under 2004 åtgärdades sju konfliktpunkter\r\nmellan väg och vatten.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nDå utskottet senast behandlade frågor om alternativ till vägsalt\r\nkonstaterades att ett av Vägverkets verksamhetsmål är att användningen av\r\nvägsalt skall minska. Utskottet noterade vidare att det bedrivs ett\r\nomfattande forsknings- och utvecklingsarbete för att ta fram miljövänliga\r\nalternativ till vägsalt.\r\nMot denna bakgrund förutsattes regeringen noga följa utvecklingen inom\r\nområdet och i samband med genomförandet av ramdirektivet för vatten\r\nsärskilt överväga frågan om vägsaltets användning.\r\nUtskottet hälsade med tillfredsställelse att saltanvändningen sedan\r\nmitten av 1990-talet har halverats och underströk vikten av att arbetet\r\nmed att hitta alternativa halkbekämpningsmetoder intensifieras, så att\r\nsaltanvändningen kan minimeras utan att man ger avkall på trafiksäkerhetskravet.\r\n\r\nMotionsförslag\r\nBirgitta Carlsson m.fl. (c) åberopar i motion 2004/05:MJ366 mätningar\r\nfrån 2002 som visar högre förekomst av rester av vägsalt i Vätterns\r\nvatten, vilket enligt motionären manar till oro. I motionen föreslås\r\ndärför att det tas fram miljövänligare halkbekämpningsmedel än vägsalt.\r\nKalkstenskross är ett alternativ som anges vara bättre för miljön bl.\r\na. eftersom det motverkar försurning längs våra vägar (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAtt antalet stora vattentäkter som påverkas av vägsalt inte minskat i\r\nenlighet med uppsatta mål under senare år är enligt utskottet oroande,\r\ninte minst mot bakgrund av utskottets tidigare uttalanden att arbetet\r\nmed att hitta alternativa halkbekämpningsmetoder bör intensifieras.\r\nUtskottet är samtidigt väl medvetet om att denna fråga delvis handlar\r\nom en målkonflikt mellan framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö.\r\nUtskottet välkomnar därför att Vägverket under 2004 tagit fram en ny\r\nstrategi för att säkerställa att myndigheten, med fortsatt hög framkomlighet\r\noch trafiksäkerhet, minimerar saltanvändningen så att den bättre motsvarar\r\nmedborgarnas och näringslivets krav och önskemål. Bakgrunden till\r\nstrategin är bl.a. EU:s ramdirektiv för vatten (fastställd av EU:s\r\nmiljöministerråd i juli 2000) och den statliga utredningen Klart som vatten\r\n(SOU 2002:105). Tillsammans innebär de att kraven ökar på Vägverket när\r\ndet gäller utsläpp av vägdagvatten, utsläpp från olyckor med farligt\r\ngods och saltspridning.\r\nDå utskottet vill invänta resultatet av detta arbete avstyrks motionen\r\nmed hänvisning till aviserade och vidtagna åtgärder. Utskottet vill\r\ndock understryka vikten av att saltanvändningen snarast kan nedbringas.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Väginfrastruktur, punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Björn Hamilton (m) och Tuve\r\nSkånberg (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om väginfrastrukturen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:T468 yrkande 14, 2004/05:N254 yrkandena 7 och 8,\r\n2004/05:N396 yrkande 2, 2004/05:N397 yrkandena 7 och 8 samt 2004/05:N407\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nVäginfrastrukturen är en grundförutsättning för att landets företag\r\nskall kunna växa och för att välfärden skall kunna tryggas. Då regeringen\r\nunder lång tid undlåtit att underhålla och modernisera denna infrastruktur\r\ni tillräcklig utsträckning behövs en kraftfull satsning på landets vägar,\r\nsåväl i storstäderna som på landsbygden. Vid otaliga tillfällen har vi\r\npåpekat att eftersläpande underhåll och besvärliga flaskhalsar måste\r\nåtgärdas. Samtidigt måste vi blicka framåt och utveckla vägnätet utifrån\r\nframtidens behov. Våra partier har därför i olika sammanhang, senast\r\nvid riksdagens behandling av budgetpropositionen för år 2005, föreslagit\r\nökade anslag för detta ändamål.\r\nVi anser i likhet med motionärerna att dagens väginfrastruktur inte\r\ntillgodoser de behov som återfinns inom olika näringar och i olika delar\r\nav landet. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed tillstyrks\r\nmotionerna 2004/05:T468 yrkande 14, 2004/05:N254 yrkandena 7 och 8,\r\n2004/05:N396 yrkande 2, 2004/05:N397 yrkandena 7 och 8 samt 2004/05:N407\r\nyrkande 2.\r\n\r\n\r\n2.      Enskilda vägar, punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Björn Hamilton (m) och Tuve\r\nSkånberg (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om enskilda vägar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:T223, 2004/05:T260 yrkande 8, 2004/05:T277, 2004/05:T278,\r\n2004/05:T288 yrkande 3, 2004/05:T310, 2004/05:T403, 2004/05:T430,\r\n2004/05:T443, 2004/05:T455, 2004/05:T464 yrkande 6, 2004/05:T468 yrkande\r\n19, 2004/05:N346 yrkande 8 och 2004/05:Bo305 yrkande 6 och avslår motion\r\n2004/05:T390.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning är de enskilda vägar som är öppna för allmänhet\r\noch näringsliv en mycket viktig del av vår gemensamma infrastruktur.\r\nDet är också den uppfattning som framförs i de motioner som har väckts\r\nom enskilda vägar.\r\nDet är viktigt att påminna sig att en så stor del som 70 % av det svenska\r\nvägnätet består av enskilda vägar. De har avgörande betydelse för\r\nmöjligheten att leva och bo på landsbygden. De är också av stort värde\r\nför bl.a. turist- och skogsindustrierna. Även för jakt, fiske och\r\nfriluftsliv är de enskilda vägarna en förutsättning. En miljon människor\r\nanvänder de enskilda vägarna varje dag.\r\nVi anser att det är ett stort bekymmer att villkoren under de senaste\r\ntio åren har försämrats för väghållarna av enskilda vägar på en rad\r\nområden. Av de enskilda vägarna är det ungefär en fjärdedel som uppbär\r\nstatliga bidrag. När det offentligas ansvar för infrastrukturen brister\r\nblir följderna allvarliga, inte minst när det innebär att kostnaderna\r\nför gemensam infrastruktur vältras över på ett fåtal enskilda personer.\r\nStatsbidragen för drift och underhåll av enskilda vägar halverades\r\nmellan åren 1995 och 1996 och är fortfarande mycket låga. Statsmakten\r\nhar inte levt upp till ambitionen att väghållare av enskilda vägar\r\nnormalt skall få ersättning för drift och underhåll motsvarande 70 % av\r\nden beräknade kostnaden. Ersättningen för nyinvesteringar och byggande\r\nav enskilda vägar har i princip upphört. Det enskilda vägnätet omfattas\r\ninte av ersättningssystemet för miljöinsatser och trafiksäkerhetshöjande\r\nåtgärder. Kostnaden för vinterunderhåll har till följd att skatteväxling\r\noch prisutveckling ökat dramatiskt. Efterblivet underhåll och reparationer\r\nav broar har skapat en kapitalförstöring som enligt Vägverket kräver\r\nextra anslag motsvarande 330 miljoner kronor. Listan är dessvärre lång.\r\n\r\nFör att förhindra ytterligare försämringar av de enskilda vägarna anser\r\nvi att anslaget bör höjas. En sådan höjning skall användas för satsningar\r\npå ökad bärighet och på en ökning av de generella bidragen till de\r\nenskilda vägarna. Ansvaret för broar - vilka ofta är kostnadskrävande -\r\npå enskilda vägar bör överföras till staten.\r\nAngående skärgårdstrafiken och färjetrafiken i övrigt som påtalats i\r\nmotionerna anser vi att regeringens hantering har dragit ut på tiden\r\nalltför länge. Det är angeläget att regeringen nu vidtar åtgärder så\r\natt de påtalade olikartade villkoren och oklarheterna i övrigt får en\r\nskyndsam lösning. Ett särskilt beklämmande exempel på regeringens\r\noförmåga att komma fram till en lösning i dessa frågor är trafiken till\r\nHolmön. De dåliga kommunikationerna till ön, men framför allt osäkerheten\r\nkring hur frågan skall lösas på lång sikt, utgör ett hot mot Holmöns\r\nframtid. Ansvarigt statsråd angav i interpellationsdebatt under 2003\r\natt hon avsåg att lämna en proposition till riksdagen om dessa frågor\r\nunder våren 2004, men ingenting har hänt.\r\nGenom ett uttalande till regeringen av den innebörd som här har redovisats\r\nblir motionerna tillgodosedda. De tillstyrks alltså.\r\n\r\n\r\n3.      Vägvisning, punkt 3 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Björn Hamilton (m) och Tuve\r\nSkånberg (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om vägvisning. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:T253, 2004/05:T333 och 2004/05:N11 yrkande 10 och avslår motionerna\r\n2004/05:T496 och 2004/05:T515 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nUnder många år har berättigad kritik framförts mot gällande regelsystem\r\nför vägskyltning. Det gäller bl.a. otillräckligt lokalt inflytande och\r\nbristande hänsyn till företag samt till turistintressen och kulturella\r\nintressen. Vi anser att ett nytt regelsystem, som i betydligt större\r\nutsträckning än i dag tillgodoser även de intressen som turismen och\r\nlokala företag på landsbygden har, behövs snarast.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Därmed tillstyrks motionerna\r\n2004/05:T253, 2004/05:T333 och 2004/05:N11 yrkande 10 medan motionerna\r\n2004/05:T496 och 2004/05:T515 yrkande 2 avstyrks.\r\n\r\n\r\n4.      Vägverkets organisation, punkt 4 (m, fp)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om Vägverkets organisation. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:T305.\r\nStällningstagande\r\nSamtidigt som Vägverket är en stor beställare är Vägverket Produktion\r\nen stor entreprenör som utför entreprenader åt Vägverket. Visserligen\r\nuppges det att det är vattentäta skott mellan Vägverket och Vägverket\r\nProduktion, men en statlig affärsverksamhet har alltid ett försteg\r\nframför privata näringsidkare, då man i stort sett har tillgång till\r\nobegränsad mängd kapital som skattekollektivet står för.\r\nGenom sin starka kapitalbas och nära anknytning till Vägverket har\r\nVägverket Produktion stora konkurrensfördelar i förhållande till privata\r\nentreprenörer. Detta blir särskilt tydligt i glesbygden där möjligheten\r\ntill uppdrag från Vägverket har stor betydelse för små lokala entreprenörer.\r\n\r\nFör att komma till rätta med dessa förhållanden finns ingen annan lösning\r\nän att staten säljer ut Vägverket Produktions rörelse och att Vägverket\r\ndärigenom blir en ren beställare av entreprenader. En utförsäljning kan\r\nmed fördel göras i mindre delar för att gynna det lokala näringslivet.\r\nDetta under förutsättning att det är ekonomiskt försvarbart.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Därmed tillstyrks motion 2004/05:305.\r\n\r\n5.      Vägverkets upphandlingar, punkt 5 (m, fp)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om Vägverkets upphandlingar. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:T282.\r\nStällningstagande\r\nVägverkets policy, efter den stora kartellskandalen, är att tillhandahålla\r\ninsatsvaror till de asfaltsarbeten som handlas upp. Enligt Vägverket\r\nsänker detta kostnaderna för beläggningsarbetena. Vi anser att denna\r\nstrategi på längre sikt kan få motsatt effekt eftersom beläggningsföretagen\r\nhindras att erbjuda andra utföranden än dem som är föreskrivna i\r\nhandlingarna, vilket i förlängningen medför att företagens forskning och\r\nutveckling kring billigare och bättre asfaltsprodukter läggs ned. Därmed\r\nkommer utvecklingen mot bättre, hållbarare och därmed långsiktigt\r\nbilligare beläggningar att hejdas.\r\nKonkurrens är nödvändig och positiv för alla. Därför är det oroväckande\r\natt Vägverket, som myndighet, centraliserar all utveckling till sig\r\nsjälv och gör entreprenörerna till säljare av arbetskraft och maskiner.\r\nDet kommer på sikt att ge dyrare och sämre beläggningar och i förlängningen\r\nen avstannande utveckling samt en marknad som färre och färre människor\r\noch företag vill verka på.\r\nFör vem tror på att en statlig myndighet skall kunna driva utvecklingsarbete\r\neffektivt och vem tror på att en bransch där tävlingen endast gäller\r\natt producera fort, utan teknik- och produktutveckling, attraherar unga\r\noch duktiga medarbetare. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed\r\ntillstyrks motion 2004/05:T282.\r\n\r\n\r\n6.      Mötesseparerade vägar, punkt 7 (m, fp, kd)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp), Björn Hamilton (m) och Tuve Skånberg (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om mötesseparerade vägar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:T507.\r\nStällningstagande\r\nUnder de fem sex senaste åren har ett stort antal olycksdrabbade vägavsnitt\r\ngjorts om till vajerräckesförsedda trefilsvägar. Trafiksäkerhetshänsyn\r\nhar använts som argument för denna satsning. En avgörande faktor har\r\nvarit de låga anslagsnivåerna som omöjliggjort att dessa vägavsnitt i\r\nstället byggs om till det trafiksäkrare alternativet fyrfilig motorväg.\r\n\r\nVid storhelgstrafik som före och efter jul, nyår, påsk och midsommar\r\nblir de mest trafikbelastade trefilsvägarna, exempelvis sträckan\r\nTönnebro-Gävle på E 4:an, direkt igenkorkade med svåra förseningar.\r\nTrafikrytmen försämras kraftigt. Förarna i mer snabbgående personbilar\r\ntrampar på gasen för att komma förbi mer saktfärdiga mestadels tyngre\r\nfordon så fort vägen öppnas från en fil till två. Vi anser att denna\r\nsituation borde föranleda en miljökonsekvensutvärdering som klarlägger\r\nhur mycket mer avgaser en räckesförsedd trefilsväg alstrar i förhållande\r\ntill en fyrfilig motorväg på vägsträckor med höga trafikflöden. Detta\r\nbör ges regeringen till känna. Därmed tillstyrks motion 2004/05:T507.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion väckt med anledning av prop. 2004/05:56\r\n2004/05:N11 av Åsa Torstensson m.fl. (c, m, fp, kd):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förbättra möjligheter till skyltning till turistmål\r\neller annan näringsverksamhet.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:T223 av Martin Nilsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om huvudmannaskapet för färjetrafiken mellan Visingsö och Gränna.\r\n\r\n2004/05:T253 av Yvonne Ångström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om brunvit skyltning av vissa intressanta turistmål.\r\n2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om färjan mellan Slagsta och Ekerö.\r\n2004/05:T277 av Göran Norlander och Agneta Lundberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om enskilda vägar.\r\n2004/05:T278 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nödvändigheten av ett skyndsamt klarläggande av vem som skall\r\nvara huvudman för trafikförbindelsen mellan Holmön och fastlandet.\r\n2004/05:T282 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Vägverket inte skall kunna begränsa full konkurrens genom\r\natt tillhandahålla material till asfaltentreprenader.\r\n2004/05:T288 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av statsbidrag till enskilda vägar.\r\n2004/05:T305 av Bertil Kjellberg (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utförsäljning av Vägverket Produktions verksamhet.\r\n2004/05:T308 av Lars Lindblad (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om prissättningen på Öresundsbron.\r\n2004/05:T310 av Sten Tolgfors (m):\r\nRiksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med\r\nförslag som tillgodoser att ansvaret för pumpanläggning vid enskilda\r\nvägar bör flyttas till Banverket respektive Vägverket från enskilda\r\nväghållare, där det ligger i dag.\r\n2004/05:T333 av Birgitta Carlsson och Staffan Danielsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om generösare bedömning av skyltningsregler vid allmänna vägar.\r\n\r\n2004/05:T368 av Carina Adolfsson Elgestam och Ann-Kristine Johansson\r\n(båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skapa förutsättningar för Vägverket att bygga\r\nträbroar.\r\n2004/05:T390 av Kristina Zakrisson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattefinansierade bidrag till vägföreningar.\r\n2004/05:T403 av Rosita Runegrund (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att öarna i Tjörns\r\nkommun införlivas i det statliga vägnätet.\r\n2004/05:T430 av Eva Flyborg (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om färjeleden i Göteborgs södra skärgård.\r\n2004/05:T443 av Sven Bergström och Birgitta Carlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över hanteringen av anslaget för enskilda vägar.\r\n2004/05:T455 av Tobias Krantz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förändringar i regler och lagar som gör det möjligt för\r\nfärjetrafiken mellan Gränna och Visingsö att klassas som allmän\r\nfärjeförbindelse och därmed kunna övergå från kommunalt till statligt\r\nhuvudmannaskap.\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om enskilda vägar.\r\n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tjälsäkring, bärkraftssäkring och upprustning av\r\nvägnätet.\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om de enskilda vägarna.\r\n2004/05:T496 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skapa en vägvisningspolicy som verkar för regional utveckling\r\ni glesbygd.\r\n2004/05:T507 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av att utvärdera miljökonsekvenserna av den klart mer\r\nojämna och ryckiga trafikrytm som skapas längs med de räckesförsedda\r\ntrefilsvägarna.\r\n2004/05:T515 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skyltningen från Göteborg till Stockholm ändras.\r\n\r\n2004/05:MJ366 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att staten bör stimulera användandet av kalkstenskross\r\ni stället för vägsalt som halkbekämpningsmedel.\r\n2004/05:MJ503 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om viltbroar över trafikleder.\r\n2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tjälsäkring av vägnätet.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om målsättningen att samtliga vägar i landet skall hållas\r\nöppna och farbara under alla delar av året.\r\n2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen skall avsätta de pengar som krävs för\r\natt gällande förordning avseende drift och underhåll av enskilda vägar\r\nskall följas.\r\n2004/05:N396 av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att standarden på tillfartsvägarna förbättras.\r\n2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vägnätet.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om TEN-vägar.\r\n2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om infrastrukturens betydelse för en levande landsbygd.\r\n\r\n2004/05:Bo305 av Rosita Runegrund och Lars Gustafsson (båda kd):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Vägverkets och Glesbygdsverkets samlade ansvar för\r\natt utarbeta förslag om enhetliga regler för färjetrafiken.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Väginfrastruktur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T468 yrkande 14, 2004/05:N254 yrkandena 7 och 8, 2004/05:N396 yrkande 2, 2004/05:N397 yrkandena 7 och 8 samt 2004/05:N407 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "2186EC1F-F865-406D-B767-41057B73CD1F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "157",
                    "125",
                    "0",
                    "67"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2186EC1F-F865-406D-B767-41057B73CD1F",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Enskilda vägar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T223, 2004/05:T260 yrkande 8, 2004/05:T277, 2004/05:T278, 2004/05:T288 yrkande 3, 2004/05:T310, 2004/05:T390, 2004/05:T403, 2004/05:T430, 2004/05:T443, 2004/05:T455, 2004/05:T464 yrkande 6, 2004/05:T468 yrkande 19, 2004/05:N346 yrkande 8 och 2004/05:Bo305 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "3EB0453C-D19E-4954-817B-9C17BD4AE0A2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "156",
                    "127",
                    "0",
                    "66"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3EB0453C-D19E-4954-817B-9C17BD4AE0A2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Vägvisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T253, 2004/05:T333, 2004/05:T496, 2004/05:T515 yrkande 2 och 2004/05:N11 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Vägverkets organisation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:T305.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Vägverkets upphandlingar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:T282.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Träbroar och faunapassager",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T368 och 2004/05:MJ503 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Mötesseparerade vägar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:T507.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Öresundsförbindelsen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:T308.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Alternativ till vägsalt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ366 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Väginfrastruktur",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Enskilda vägar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Vägvisning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Vägverkets organisation",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Vägverkets upphandlingar",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Mötesseparerade vägar",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 15:02:46"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om vägfrågor. Motionerna handlar bland annat om allmänna och enskilda vägar, vägvisning, Vägverkets organisation, upphandlingar och väghållning.",
          "dok_id": "GS01TU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Vägfrågor (TU11)",
          "dok_id": "GS01TU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 15:02:46"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01TU11",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om vägfrågor. Motionerna handlar bland annat om allmänna och enskilda vägar, vägvisning, Vägverkets organisation, upphandlingar och väghållning.</p>",
          "dok_id": "GS01TU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Vägfrågor (TU11)",
          "dok_id": "GS01TU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:41"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01TU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_TU_11.pdf",
          "filstorlek": "265362",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Vägfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/6589D35F-4B7D-4928-A57B-BD10CD7C9000"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo305 En skärgårdsutveckling i samråd och balans",
          "ref_dok_id": "GS02Bo305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo305",
          "ref_dok_titel": "En skärgårdsutveckling i samråd och balans",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ366 Miljöundersökning för vattenförsörjning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ366",
          "ref_dok_titel": "Miljöundersökning för vattenförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ503 Jakt och viltvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ503",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ503",
          "ref_dok_titel": "Jakt och viltvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N11 med anledning av prop. 2004/05:56 En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring",
          "ref_dok_id": "GS02N11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:56 En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N254 En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N254",
          "ref_dok_titel": "En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N346 Norrland",
          "ref_dok_id": "GS02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Norrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N396 Turism",
          "ref_dok_id": "GS02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N397 Villkor för regional utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Villkor för regional utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N407 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GS02N407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N407",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T223 Huvudmannaskapet för Visingsötrafiken",
          "ref_dok_id": "GS02T223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T223",
          "ref_dok_titel": "Huvudmannaskapet för Visingsötrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Nilsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T253 Brunvit skyltning av vissa turistmål",
          "ref_dok_id": "GS02T253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T253",
          "ref_dok_titel": "Brunvit skyltning av vissa turistmål",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T260 Utvecklingen på Södertörn",
          "ref_dok_id": "GS02T260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T260",
          "ref_dok_titel": "Utvecklingen på Södertörn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T277 Enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GS02T277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T277",
          "ref_dok_titel": "Enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T278 Holmön",
          "ref_dok_id": "GS02T278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T278",
          "ref_dok_titel": "Holmön",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T282 Asfaltentreprenader",
          "ref_dok_id": "GS02T282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T282",
          "ref_dok_titel": "Asfaltentreprenader",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T288 Vägnätet i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GS02T288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T288",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T305 Vägverket Produktion",
          "ref_dok_id": "GS02T305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T305",
          "ref_dok_titel": "Vägverket Produktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T308 Öresundsbron",
          "ref_dok_id": "GS02T308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T308",
          "ref_dok_titel": "Öresundsbron",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T310 Pumpanläggningar och enskilda väghållare",
          "ref_dok_id": "GS02T310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T310",
          "ref_dok_titel": "Pumpanläggningar och enskilda väghållare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T333 Skyltningsregler vid allmänna vägar",
          "ref_dok_id": "GS02T333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T333",
          "ref_dok_titel": "Skyltningsregler vid allmänna vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Staffan Danielsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T368 Träbroar",
          "ref_dok_id": "GS02T368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T368",
          "ref_dok_titel": "Träbroar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T390 Skattefinansierade bidrag till vägföreningar",
          "ref_dok_id": "GS02T390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T390",
          "ref_dok_titel": "Skattefinansierade bidrag till vägföreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T403 Transportbehov för öarnas befolkningsutveckling",
          "ref_dok_id": "GS02T403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T403",
          "ref_dok_titel": "Transportbehov för öarnas befolkningsutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T430 Rättvisa för skärgårdsboende",
          "ref_dok_id": "GS02T430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T430",
          "ref_dok_titel": "Rättvisa för skärgårdsboende",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T443 Översyn av stödet till enskilda vägar",
          "ref_dok_id": "GS02T443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T443",
          "ref_dok_titel": "Översyn av stödet till enskilda vägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T455 Ansvaret för Visingsötrafiken",
          "ref_dok_id": "GS02T455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T455",
          "ref_dok_titel": "Ansvaret för Visingsötrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T464 Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02T464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T464",
          "ref_dok_titel": "Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T468 Utgiftsområde 22: Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GS02T468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T468",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22: Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T496 Vägvisningspolicy för regional utveckling i glesbygd",
          "ref_dok_id": "GS02T496",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T496",
          "ref_dok_titel": "Vägvisningspolicy för regional utveckling i glesbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T507 Miljöutvärdering av räckesförsedda trefilsvägar",
          "ref_dok_id": "GS02T507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T507",
          "ref_dok_titel": "Miljöutvärdering av räckesförsedda trefilsvägar",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T515 Riksväg 40 mellan Borås och Jönköping",
          "ref_dok_id": "GS02T515",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T515",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 40 mellan Borås och Jönköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-05-18",
          "ref_dok_id": "GS09122",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "2005-05-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-05-18",
          "ref_dok_id": "GS09122",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "2005-05-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}