{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288298",
      "dok_id": "GS01TU10",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "TU10",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:TU10",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "10",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-04-19 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:03",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:07",
      "titel": "Luftfart",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01TU10/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01TU10",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01TU10",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01TU10",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:TU10</div><h1>Luftfart</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet förslag i 26 motioner från allmänna\r\nmotionstiden hösten 2004. Motionerna rör olika slags luftfartsfrågor,\r\nbl.a. avreglering och konkurrens inom flyget, statens ansvar för\r\nflygplatssystemet och flygplatskapaciteten i Storstockholmsområdet.\r\nFlertalet motioner avstyrks, några med hänvisning till att frågorna\r\nförväntas bli behandlade i aviserade propositioner. Det gäller bl.a.\r\nfrågan om fördelning av ankomst- och avgångstider (slottider), där\r\nutskottet förutsätter att den till sommaren 2005 aviserade transportpolitiska\r\npropositionen kommer att innehålla en redovisning och analys av\r\nmöjligheterna att i Sverige införa en trängselprissättning på slottider. I\r\nfråga om fjällflyg anser utskottet att miljö- och turismintressena inte\r\nbehöver stå i motsatsställning till varandra. Det är, menar utskottet,\r\nviktigt att en eventuell åtgärd för att begränsa fjällflyget inte\r\nsträcker sig längre än som är nödvändigt för att nå syftet med åtgärden.\r\nMotionsförslag härom avstyrks med hänvisning till att frågan kommer\r\natt behandlas i den aviserade miljömålspropositionen.\r\nSlutligen föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen\r\nskall lägga fram ett förslag till riksdagen om ett system som säkerställer\r\natt flygbesättningar uppfyller uppställda krav på nykterhet och drogfrihet;\r\nett motionsförslag med detta syfte tillstyrks därmed delvis.\r\nTill betänkandet har fogats 7 reservationer och 2 särskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Privatisering av Luftfartsverket\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\nyrkande 22 och2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 33.\r\nReservation 1 (m, fp)\r\n\r\n2.      Avreglering och konkurrens inom flygsektorn\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\nyrkande 19 och2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 30.\r\nReservation 2 (m, fp)\r\n\r\n3.      Privatisering av flygplatser\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:T215 av Rolf Gunnarsson (m),2004/05:T321\r\nav Peter Danielsson m.fl. (m) yrkande 6 och2004/05:T464 av Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m) yrkande 20.\r\nReservation 3 (m)\r\n\r\n4.      Statens ansvar för flygplatssystemet\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:T259 av Margareta Sandgren m.fl.\r\n(s),2004/05:T374 av Christer Adelsbo m.fl. (s),2004/05:T457 av Tobias\r\nKrantz (fp),2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 32,2004/05:T474\r\nav Christer Nylander m.fl. (fp) yrkande 7,2004/05:T509 av Berit Högman\r\noch Marina Pettersson (båda s),2004/05:N396 av Elizabeth Nyström och\r\nBjörn Hamilton (båda m) yrkande 4 och2004/05:N412 av Mikael Oscarsson\r\nm.fl. (kd) yrkande 12.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5.      Slottidssystemet\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:T218 av Rolf Gunnarsson (m)\r\noch2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 31.\r\n\r\n6.      Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:T205 av Tobias Billström (m),2004/05:T226\r\nav Torsten Lindström (kd),2004/05:T306 av Björn Hamilton och Marietta\r\nde Pourbaix-Lundin (båda m),2004/05:T380 av Anna Lilliehöök (m),2004/05:T416\r\nav Sylvia Lindgren m.fl. (s),2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\nyrkande 14,2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande\r\n21,2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 5\r\noch2004/05:N409\r\nav Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 22.\r\nReservation 5 (m, fp, kd)\r\nReservation 6 (v, mp)\r\n\r\n7.      Flygverksamhet i fjällområdena\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:MJ442 av Birgitta Sellén och Håkan\r\nLarsson (båda c) yrkande 2 och2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl.\r\n(m) yrkande 3.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8.      Nytt namn på Stockholm-Arlanda\r\nRiksdagen avslår motionerna2004/05:T256 av Carl-Axel Roslund (m)\r\noch2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 9.\r\n\r\n9.      Segelflyg\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:T451 av Tina Acketoft (fp) yrkandena\r\n1-4.\r\n\r\n10.     Fritidsflyg på Malmens flygfält\r\nRiksdagen avslår motion2004/05:T453 av Tina Acketoft (fp) yrkandena\r\n1-3.\r\n\r\n11.     Stickprovskontroll av kabinpersonal\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet\r\nanfört om att regeringen skall lägga fram ett förslag till riksdagen om\r\nett system som säkerställer att flygbesättningar uppfyller uppställda\r\nkrav på nykterhet och drogfrihet. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotion2004/05:T201 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m).\r\n\r\n\r\nStockholm den 19 april 2005\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Claes Roxbergh (mp),\r\nCarina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager\r\n(fp), Krister Örnfjäder (s), Karin Svensson Smith (v), Claes-Göran\r\nBrandin (s), Jan-Evert Rådhström (m), Monica Green (s), Runar Patriksson\r\n(fp), Sven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m), Mikael\r\nJohansson (mp), Börje Vestlund (s) och Tuve Skånberg (kd).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta ärende behandlar utskottet förslag i 26 motioner med inalles 38\r\nyrkanden rörande luftfart från allmänna motionstiden hösten 2004.\r\nEtt yttrande har inkommit från Nobelstiftelsen.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nPrivatisering av Luftfartsverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om en privatisering av Luftfartsverket.\r\nJämför reservation 1 (m, fp).\r\nMotionerna\r\nFrågan om Luftfartsverkets roll tas upp i motion 2004/05:T464 av Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m). De konstaterar att en uppdelning nu har gjorts i\r\nLuftfartsverket och Luftfartsstyrelsen. Motionärerna vill emellertid\r\natt man går vidare med en bolagisering av produktionsuppgiften och\r\nprivatiserar den verksamhet Luftfartsverket bedriver och som inte utgörs\r\nav myndighetsutövning. Även flygtrafiktjänsten bör privatiseras, anser\r\nde. Detta skulle förbättra förutsättningarna för svenskt flygs\r\ninternationella utveckling. Som motiv erinras i motionen om att privat ägande\r\nav flygplatser har blivit allt vanligare. Flera faktorer har varit\r\ndrivande. För det första har regeringar i olika länder kommit under allt\r\nstarkare press att reducera sina utgifter - inte bara vad avser\r\ninvesteringar utan också vad som kan anses vara subventioner till offentlig\r\nservice. Alltfler anser också att de offentliga organen inte är särskilt\r\neffektiva (yrkande 22).\r\nI motion 2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) sägs att det är positivt\r\natt en uppdelning av Luftfartsverket nu har genomförts och att\r\nmyndighetsrollen har överförts till den nya Luftfartsstyrelsen. Härigenom\r\nmöjliggörs försäljning av den verksamhet som kvarstår inom Luftfartsverket\r\n(yrkande 33).\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nTidigare behandling i riksdagen\r\nMed anledning av förslag i motioner beslutade riksdagen våren 1991 om\r\nett tillkännagivande till regeringen om att Luftfartsinspektionen borde\r\nskiljas från Luftfartsverket och inrättas som en särskild myndighet\r\n(bet. 1990/91:TU20, rskr. 1990/91:177). Härefter har frågan aktualiserats\r\nmotionsvägen vid ett flertal tillfällen. Hösten 2003 föreslog regeringen\r\ni budgetpropositionen för år 2004 att riksdagen skulle godkänna en\r\nuppdelning av Luftfartsverket och bemyndiga regeringen att genomföra\r\nombildningen i enlighet med vad regeringen hade förordat i propositionen.\r\nRiksdagen fattade beslut i enlighet härmed (prop. 2003/04:1 utg.omr.\r\n22, bet. 2003/04:TU1, rskr. 2003/04:75). Riksdagens beslut har nu\r\ngenomförts i och med att Luftfartsstyrelsen inrättades den 1 januari 2005.\r\nSyftet är att rollkonflikter skall undvikas mellan myndighetsutövning\r\noch produktion. Till Luftfartsstyrelsen överfördes från Luftfartsverket\r\nde båda avdelningarna Luftfartsinspektionen samt Luftfart och samhälle.\r\nDet kvarvarande Luftfartsverket är ett affärsverk med produktionsverksamhet\r\ni form av drift av de statliga flygplatserna, flygtrafiktjänsten och\r\nannan verksamhet med koppling till intäkter eller där det finns konkurrens\r\nmed andra aktörer på marknaden. Såväl Luftfartsverket som Luftfartsstyrelsen\r\nfinansieras genom avgifter.\r\nFörslag om bolagisering av Luftfartsverkets affärsdrivande del har\r\naktualiserats i motioner vid en rad tillfällen. Senaste gången frågan\r\ntogs upp var hösten 2003. Förslaget avstyrktes av utskottet och avslogs\r\nav riksdagen med hänvisning till att det inte var motiverat (bet.\r\n2003/04:TU1).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att riksdagens beslut förra hösten om en uppdelning\r\nav Luftfartsverket nu har genomförts i och med inrättandet av\r\nLuftfartsstyrelsen. Beträffande frågan om bolagisering - och eventuell\r\nförsäljning - av den kvarvarande delen av det ursprungliga Luftfartsverket,\r\nstår utskottet kvar vid sitt tidigare ställningstagande om att detta\r\ninte är motiverat. Motionerna avstyrks alltså i dessa avseenden.\r\nAvreglering och konkurrens inom flygsektorn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till bl.a. gällande marknadsförutsättningar och de\r\nåtgärder som vidtas internationellt för att skapa förutsättningar för\r\nökad konkurrens och rättvisa villkor mellan flygbolag och mellan\r\nflygplatser avstyrks motioner om avreglering inom flygsektorn\r\nJämför reservation 2 (m, fp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) begärs att\r\nliberaliseringen av luftfarten påskyndas. Kravet gäller främst marknaden\r\nEU-USA. Avregleringen inom detta transportslag har lett till att\r\nflygbolagen utvecklat olika samarbetsformer för att bättre kunna hävda sig\r\npå den globala marknaden, bl.a. genom minskade driftskostnader. Å andra\r\nsidan är alliansbildningen inte entydigt positiv eftersom konkurrensen\r\nriskerar att sättas ur spel. Även i EU bör liberaliseringen fortsätta\r\ngenom att man gör det möjligt att överta aktiemajoriteter i andra länders\r\nflygbolag; syftet är att upphäva kopplingen mellan de nationella\r\nflygbolagen och den egna staten. Härigenom skulle behovet av allianser\r\nminska, resonerar man (yrkande 19).\r\nLuftfarten såväl i Sverige som i vår omvärld drabbades av ett kraftigt\r\navbräck i samband med terroristattackerna den 11 september 2001 konstaterar\r\nman i motion 2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp). Staten fick gå in\r\nmed stöd till flygbranschen i stället för att - som Folkpartiet förordat\r\n- ta ut ett något högre biljettpris hos samtliga flygbolag. Dessvärre\r\nhar konkurrensen inte förbättrats i takt med avregleringen, anförs det.\r\nSAS, med staten som delägare, har fortfarande en alltför dominerande\r\nställning på många sträckor i in- och utrikestrafik. Det har lett till\r\norimligt höga biljettpriser på de sträckor, där konkurrens saknas jämfört\r\nmed dem som är konkurrensutsatta. Tendenser till kartellbildning inom\r\nflygsektorn har också förekommit. Det är därför angeläget att arbetet\r\npå en ökad konkurrens inom luftfarten drivs vidare, framhåller motionärerna\r\n(yrkande 30).\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nGällande regler\r\nAvregleringen av flyget inom EU har genomförts genom olika s.k. paket.\r\nDet första innebar att det blev tillåtet för andra EU-baserade flygbolag\r\nän medlemsländernas att bedriva trafik mellan medlemsländerna inom EU.\r\nFlygbolagen fick också större möjligheter att erbjuda rabatterade\r\nbiljetter. Det andra paketet innehöll ytterligare åtgärder i en\r\nliberaliserande riktning. Genom det tredje paketet öppnades all trafik mellan\r\nflygplatserna i EU för internationell trafik, och varje bolag tilläts\r\natt självt bestämma sin prispolitik. Liberaliseringen utökades därutöver\r\ngenom att tillträdet inkluderar transporter även inom ett annat medlemsland\r\nän det i vilket flygbolaget är etablerat, s.k. cabotage. Numera omfattas\r\nhela EES-området av dessa regler.\r\nVissa inrikeslinjer är av regionalpolitiska skäl belagda med s.k. allmän\r\ntrafikplikt. Det innebär att ett medlemsland får ge ett flygbolag i\r\nuppdrag att utan konkurrens och mot ersättning genomföra flygningar på\r\nsträckan. Flyglinjen bör anses vara väsentlig för den ekonomiska\r\nutvecklingen i regionen. Det rör sig ofta om flyglinjer till glesbefolkade\r\noch avlägset belägna områden, dit flygbolag som enbart tar hänsyn till\r\nkommersiella intressen inte flyger. Flyglinjer med allmän trafikplikt\r\när undantagna från regeln om cabotage. Det är medlemsländerna själva\r\nsom beslutar om vilka linjer som beläggs med allmän trafikplikt. Ett\r\nbeslut om trafikplikt skall meddelas till kommissionen och omprövas av\r\nmedlemslandet minst vart tredje år.\r\nInom det svenska inrikesflyget genomfördes avregleringen den 1 juli\r\n1992. Det finns numera konkurrens på flera linjer. I Sverige är vissa\r\nlinjer mellan bl.a. Stockholm och Norrlands inland belagda med trafikplikt.\r\n\r\nMarknadsutveckling inom flyget\r\nAntalet passagerare inom luftfarten sjönk drastiskt under perioden\r\n2000-2003 med kraftigt minskade intäkter som följd. Under år 2004\r\nåterhämtade sig den internationella flygtrafiken och en passagerarökning\r\nskedde även på de svenska flygplatserna vad gäller såväl inrikes som\r\nutrikes trafik.\r\nI Sverige har lågpristrafiken en mindre marknadsandel än i vissa andra\r\nEU-länder. Lågkostnadsflyget i Sverige har dock uppvisat en mycket stark\r\ntillväxt under de senaste åren. Nyetableringarna inom svensk inrikestrafik\r\nhar, tillsammans med det öka konkurrenstrycket, inneburit fler möjligheter\r\nför passagerarna att kunna resa till låga biljettpriser.\r\nRegelutredningen\r\nI sitt betänkande Liberalisering, regler och marknader (SOU 2005:4) har\r\nRegelutredningen utvärderat regelreformeringar av vissa marknader,\r\ndäribland inrikesflyget.\r\nDär sägs bl.a. att Europeiska kommissionen år 1998 gjorde bedömningen\r\natt den europeiska avregleringen av flygmarknaden varit till gagn för\r\nkonsumenterna. Kommissionen hade dock pekat på vissa kvarstående\r\nkonkurrensproblem som medfört att priserna inte fallit i den utsträckning\r\nsom förväntats. Det största hindret angavs vara kapacitetsbristen på\r\nflygplatserna som gör att det är svårt för nya företag att etablera sig.\r\nAndra problem som lyftes fram var flygbolagens bonusprogram, kvarstående\r\nskillnader i medlemsländernas regelverk och höga kostnader för markservice.\r\n\r\nI betänkandet redovisar utredningen en analys av liberaliseringen.\r\nSammanfattningsvis konstateras att den internationella flygmarknaden\r\nbefinner sig i en snabb omvandling och att detta får effekter på den\r\nsvenska inrikesmarknaden. Denna utveckling innebär i sin tur att det är\r\nsvårt att dra slutsatser om vilken effekt liberaliseringen har haft,\r\näven om den troligtvis spelat en avgörande roll för många av de processer\r\nsom nu äger rum. Det är vidare svårt att ange prisutvecklingen på\r\nmarkanden efter liberaliseringen, fortsätter utredningen. Det är inte\r\ngivet att konkurrens innebär lägre pris, eftersom bolagen kan välja att\r\nkonkurrera med kvalitet snarare än pris. Få företag har kunna överleva,\r\noch deras prisnivå kan därmed ses som endast kortsiktigt hållbar.\r\nUtredningen refererar också Statskontorets bedömning år 2004 om att\r\nbeslutsfattarnas mål om att priserna skulle sänkas genom liberaliseringen\r\ninte har uppfyllts, eftersom priserna för flygverksamhet har stigit\r\nkraftigt enligt de mätningar som Statistiska centralbyrån (SCB) utfört.\r\n\r\nRegelutredningen anser att ingen av de liberaliserade marknaderna har\r\nnått sin slutgiltiga form men att de genomförda reformerna har bidragit\r\ntill en ökad samhällsekonomisk effektivitet på flertalet av dem. Det\r\nfinns dock ett behov av ytterligare reformer för att förbättra marknadernas\r\nfunktionssätt. Utredningen vill särskilt peka på tre faktorer, nämligen\r\nbehovet av ett ökat konsumentstöd, en förstärkt ägarfunktion i\r\nRegeringskansliet och förbättrad tillsyn över marknaderna. När det gäller\r\nden förstärkta ägarfunktionen i Regeringskansliet förordar Regelutredningen\r\nföljande.\r\nMålen för de statliga bolagen bör göras mer synliga, tydliga och mätbara.\r\nDet bör ske en tydlig uppdelning och precisering av mål för monopolverksamhet\r\noch verksamhet som bedrivs under konkurrens.\r\nEn generell policy för konkurrensneutralitet bör införas i regeringens\r\növergripande ägarpolicy för statliga företag och affärsdrivande\r\nverk.\r\nLuftfartsverkets uppfattning om avregleringens effekter\r\nI sin årsredovisning för år 2004 redovisar Luftfartsverket (LFV) sin\r\nuppfattning om avregleringens effekter. Det konstateras inledningsvis\r\natt den reglerade flygmarknadens struktur har bestått under många år\r\nefter det att avregleringen genomfördes. Nu är marknaden emellertid\r\nbetydligt mer dynamisk. På många linjer både etableras och försvinner\r\nflygbolag, ofta med kort varsel. LFV säger sig ha för avsikt att öka\r\nflexibiliteten så att kapacitet, organisation och kostnader snabbare\r\nkan anpassas till svängningar i flygmarknadens efterfrågan. Dessutom\r\nsträvar LFV att minska kostnaderna generellt; den lediga kapacitet som\r\nfinns på LFV:s flygplatser innebär t.ex. möjligheter att begränsa\r\ninvesteringsutgifterna. Vidare kommer LFV att arbeta aktivt för att öka\r\nde kommersiella intäkterna, t.ex. genom samverkan med externa aktörer\r\noch exploatering av mer terminalyta.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nHösten 2003 avslog riksdagen motionsyrkanden om avreglering och konkurrens\r\ninom luftfarten med hänvisning till att frågan var föremål för utredningar\r\noch överväganden inom flera instanser, såsom Luftfartsverket,\r\nKonkurrensverket och European Competition Authorities (ECA) (bet. 2003/04:TU1).\r\n\r\nSom redovisats tidigare har Regelutredningen angett att de genomförda\r\nreformerna med bl.a. avreglering av flygmarknaden, har bidragit till en\r\nökad samhällsekonomisk effektivitet. Det finns dock, enligt utredningen,\r\nett behov av ytterligare reformer för att förbättra marknadernas\r\nfunktionssätt. Utredningen vill särskilt peka på behovet av ett ökat\r\nkonsumentstöd, en förstärkt ägarfunktion i Regeringskansliet och förbättrad\r\ntillsyn över marknaderna.\r\nI detta sammanhang vill utskottet peka på den utveckling som nyligen\r\nägt rum i inrikesflyget med fler konkurrerande flygbolag, vilket har\r\nlett till prissänkningar i vissa fall.\r\nUtskottet utgår från att staten även i fortsättningen kommer att ansvara\r\nför en väl fungerande luftfartsmarknad i Sverige. Ett sådant ansvar bör\r\nfrämst inriktas på att skapa förutsättningar för marknadens aktörer att\r\nutveckla effektiva transportlösningar. Detta kräver i sin tur att staten\r\ntillser att konkurrensen på luftfartsmarknaden upprätthålls och utvecklas\r\nmen också att det finns tillräcklig och väl fungerande infrastrukturkapacitet.\r\nLuftfartsstyrelsen kan eventuellt komma att utreda vilken marknadsinformation\r\nsom är nödvändig och hur en sådan information kan säkerställas för att\r\nman på ett effektivt sätt skall kunna följa luftfartsmarknadens utveckling.\r\n\r\nUtskottet vill vidare erinra om de åtgärder som vidtas internationellt\r\nför att skapa förutsättningar för ökad konkurrens och rättvisa villkor\r\nmellan flygföretag liksom mellan flygplatser. Inom EU har exempelvis\r\nett ökat engagemang skett under senare år i tredjelandsrelationerna för\r\natt utveckla en väl fungerande internationell flygmarknad.\r\nMot bakgrund av vad som anförts om genomfört och pågående arbete för en\r\nutveckling av flygmarknaden avstyrks här behandlade motioner.\r\nPrivatisering av flygplatser\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMot bakgrund av att luftfartens infrastruktur måste betraktas som ett\r\nsammanhållet system avstyrker utskottet krav i motioner om en privatisering\r\nav flygplatser.\r\nJämför reservation 3 (m) och särskilt yttrande 1 (c).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) förordas att Arlanda,\r\nLandvetter och Sturup överlåts till andra ägare än staten. På så sätt\r\nkan statens ägarroll reduceras och eventuellt helt fasas ut på sikt.\r\nDet finns inte något självändamål för staten att äga flygplatser, anser\r\nmotionärerna (yrkande 20).\r\nÄven i motion 2004/05:T215 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att Moderata\r\nsamlingspartiet länge har föreslagit en privatisering av statliga\r\nflygplatser, främst de stora flygplatserna. De regionala flygplatserna\r\ndrivs oftast av kommuner och landsting. Dala Airport i Borlänge är ett\r\nsådant exempel, säger han. Denna flygplats kostar skattebetalarna i\r\nDalarna mycket pengar, samtidigt som skatteintäkterna konkurrerar om\r\nområdena vård, skola och omsorg. Det vore därför bra att söka efter\r\nandra ägare, privata intressenter som dessutom kan förutsättas driva\r\nflygplatserna bättre.\r\nEn privatisering av Sturups flygplats bör utredas, begär man i motion\r\n2004/05:T321 av Peter Danielsson m.fl. (m). Motionärerna hänvisar till\r\natt tågtrafiken över Öresundsbron har blivit en framgång och att den\r\nbidrar till integrationen i regionen. Härigenom har även flygtrafiken\r\nmöjlighet att expandera betydligt. För att samarbete mellan Kastrups\r\noch Sturups flygplatser skall bli effektivt måste förbindelserna mellan\r\nflygplatserna vara goda, och frågan om en sammanlänkande järnväg bör\r\nutredas. Även regionens övriga flygplatser har goda möjligheter att\r\nutvecklas, anförs det (yrkande 6).\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nFlygplatsstrukturen\r\nI Sverige finns ca 40 flygplatser med regelbunden civil flygtrafik.\r\nNågra är militära flygflottiljer. De icke-statliga ägs av kommuner eller\r\när privatägda.\r\nUnder år 2004 drev LFV 19 flygplatser. I Division Stockholm ingår\r\nflygplatserna Stockholm-Arlanda och Stockholm-Bromma och i Division\r\nFlygplatsgruppen ingick resterande 17. Under de tre första åren under\r\n2000-talet noterades en trafikminskning på flygplatserna. År 2004\r\nkännetecknas av en ökning med totalt sett drygt 5 % när det gäller antalet\r\npassagerare och 3 % när det gäller antalet landningar. Fördelad på de\r\nolika flygplatserna är bilden splittrad. Stockholm-Arlanda hade en\r\npassagerartillväxt på nästan 8 %; även Göteborg-Landvetter visar god\r\ntillväxt. Även relativt stora flygplatser med stort avstånd till Stockholm,\r\nmen också sådana där snabba marktransporter saknas, har haft en gynnsam\r\nutveckling; exempel på dessa är Luleå och Ängelholm. Svag trafikutveckling\r\näven under år 2004 har i synnerhet Jönköpings, Norrköpings, Karlstads\r\noch Kiruna flygplatser haft. Den förändrade flygmarknaden har således\r\nslagit hårt mot många mindre flygplatser. Mot bakgrund av detta har LFV\r\ngenomfört en översyn av flygplatssystemets struktur och en analys av\r\nstatens ansvar för flygplatserna.\r\nUtredning om en järnvägsanslutning Malmö-Sturup\r\nEn järnvägsutredning har genomförts med syfte att klarlägga förutsättningarna\r\nför att få en järnvägsanslutning till Malmö-Sturup flygplats (Sturuppendeln).\r\nProjektet har delfinansierats av EU tillsammans med Malmö, Svedala,\r\nSkurups och Ystads kommuner samt Region Skåne, Köpenhamn flygplats och\r\nLuftfartsverket. Järnvägsutredningen Sturuppendeln har under hösten\r\n2002 överlämnats till Banverket för fortsatt beredning.\r\nObjektet har inte prioriterats i den fastställda flerårsplanen för\r\ninfrastruktursatsningar i järnvägar. För att få ett rimligt resandeunderlag\r\npå tågen måste trafiken, på motsvarande sätt som för den planerade\r\ntågtrafiken till Landvetter, integreras med den övriga tågtrafiken. Detta\r\nkan endast ske med ett genomgående spår.\r\nLänsstyrelsen i Skåne län har godkänt miljökonsekvensbeskrivningen av\r\nen ny järnvägsförbindelse till Malmö-Sturup med tunnel under flygplatsen.\r\nKostnaderna för färdigställande av järnvägsförbindelsen har beräknats\r\ntill 2 miljarder kronor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionsförslag om en privatisering av statliga flygplatser har behandlats\r\nav riksdagen vid ett flertal tillfällen. Senaste gången var hösten 2003\r\n(bet. 2003/04:TU1. Utskottet hänvisade då till sina tidigare uttalanden\r\nsom gick ut på att luftfartens infrastruktur måste betraktas som ett\r\nsammanhållet system, där en flygplats förutsätter en annan. Ett sådant\r\nsystem medger en resultatutjämning mellan de få flygplatser som ger\r\növerskott och de många som, betraktade var och en för sig, går med\r\nförlust. En förändring som skulle innebära att de lönsamma delarna av\r\nsystemet bröts ut ur detta och privatiserades kan därför inte förordas.\r\nUtskottet står fast vid denna uppfattning. Samtidigt vill utskottet\r\npeka på att överväganden med anknytning till hithörande frågor görs\r\ninom Luftfartsverket. Mot denna bakgrund avstyrks motionsförslagen i\r\nhär berört avseende.\r\nÄven frågan om ett utökat samarbete mellan flygplatserna i Skåneregionen\r\noch flygplatsen Kastrup har varit uppe tidigare till behandling i\r\nutskottet. Alltjämt ser utskottet positivt på ett sådant samarbete.\r\nUtskottet förutsätter att ett närmare samarbete mellan de båda flygplatserna\r\nkan utvecklas framöver oberoende av ägandeformer. Enligt utskottets\r\nmening finns det därför ingen anledning att ta några initiativ i frågan;\r\nriksdagen bör därmed avslå motionsyrkandet även i denna del.\r\nStatens ansvar för flygplatssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till att frågorna om flygets roll i det svenska\r\ntransportsystemet avses bli behandlade inom ramen för den aviserade\r\ntransportpolitiska propositionen avstyrks berörda motionsförslag.\r\nJämför reservation 4 (m, fp, kd, c).\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nStatligt stöd till icke-statliga flygplatser\r\nStatligt driftsbidrag\r\nDet transportpolitiska beslutet år 1998 innebar att staten - inom ramen\r\nför en oförändrad rolltilldelning - skulle ta ett större ekonomiskt\r\nansvar än dittills för driften av luftfartens infrastruktur.\r\nDet konkreta resultatet av beslutet var införandet år 1999 av ett\r\ndriftsbidrag till de kommunala och privata flygplatserna. Bidraget är\r\ninriktat på en positiv regional utveckling i form av geografiskt riktad\r\ninsats. Detta innebär i princip att mer perifera flygplatser tilldelas\r\nen proportionellt större andel av bidragen. Systemet avses vara transparent\r\noch ge incitament till effektivisering av flygplatsdriften. Den är\r\nbaserad på ett antal kostnads- och intäktsfaktorer som tilldelas\r\nschablonvärden för att avspegla flygplatsernas kostnader och intäkter. Att\r\nman använder schablonvärden i stället för faktiska kostnads- och\r\nintäktsvärden är för att undvika att systemet blir kostnadsdrivande (högre\r\nfaktiska kostnader skulle innebära ökat bidrag). En utvärdering av\r\nsystemet genomfördes år 2003 av Luftfartsverket och Svenska Kommunförbundet.\r\n\r\nRegeringen beslutade den 11 mars 2004 att fördela 103,5 miljoner kronor\r\ni driftsbidrag varav 22,4 miljoner kronor (21,6 %) finansieras genom\r\nLuftfartsverkets egna medel. En miljon kronor av dessa skall avsättas\r\ntill projekt för utveckling och effektivisering vid kommunala flygplatser\r\nsamt 150 000 kr för ekonomisk uppföljning av driften vid flygplatserna.\r\n\r\n\r\nAllmän trafikplikt\r\nSom har redovisats tidigare finns möjligheter att besluta om att vissa\r\nlinjer skall omfattas av allmän trafikplikt.\r\nRegeringen beslutade den 20 december 2001 att införa allmän trafikplikt\r\npå tio inrikes flyglinjer i Norrland och norra Värmland. Rikstrafiken\r\nhar genomfört upphandlingar av trafik på de aktuella linjerna. De avtal\r\nom trafik som slutits mellan Rikstrafiken och flygbolagen löper ut den\r\n29 oktober 2005.\r\nRegeringen beslutade den 21 oktober 2004 att innehållet i den allmänna\r\ntrafikplikten skall förändras. I huvudsak innebär förändringarna att\r\nminsta antal producerade sittplatser per år minskas i förhållande till\r\ninnevarande år, att vissa krav på flygplanstyp tas bort, att vissa\r\nallmänt hållna krav på tillgänglighet och miljöriktighet samt information,\r\nbokning och försäljning som inte särskilt behöver påpekas i detta\r\nsammanhang tas bort. Förändringarna gäller på de flyglinjer som omfattas\r\nav allmän trafikplikt.\r\nRegeringen beslutade vidare den 11 november 2004 att uppdra åt Rikstrafiken\r\natt genomföra en fortsatt upphandling av flygtrafik i Norrlands inland\r\noch norra Värmland samt linjen mellan Pajala och Luleå. Trafikupphandlingen\r\nomfattar en treårsperiod. Upphandlingen av flygtrafik på de aktuella\r\nlinjerna säkerställer en god tillgänglighet mellan Stockholm och landets\r\nmest glesa delar. Avtalet för den återstående flyglinjen, Östersund-Umeå,\r\nlöper ut 2006. Upphandlingen av trafik på denna linje påbörjas under\r\n2005.\r\nI regleringsbrevet för Rikstrafiken för år 2005 föreskriver regeringen\r\natt myndighetens upphandling av flygtrafik skall fortsätta avseende\r\nperioden 2005-2008 och följande orter:\r\nLuleå-Pajala,\r\nSveg-Arlanda,\r\nTorsby-Arlanda,\r\nHagfors-Arlanda,\r\nVilhelmina-Arlanda,\r\nLycksele-Arlanda,\r\nArvidsjaur-Arlanda,\r\nStoruman-Arlanda,\r\nGällivare-Arlanda,\r\nHemavan-Arlanda och\r\nÖstersund-Umeå.\r\nKostnaderna för den upphandlade flygtrafiken uppgick till 144 miljoner\r\nkr under 2004. Det innebär att statens kostnader för trafikupphandlingen\r\nökade med 34 miljoner kr sedan 2003.\r\nUtvärdering av driftsbidraget\r\nLuftfartsverket och Svenska Kommunförbundet har genomfört en utvärdering\r\nav driftsbidraget vilken redovisades för regeringen den 4 april 2003.\r\nDe viktigaste slutsatserna och förslagen som presenteras i utvärderingen\r\när följande:\r\nDriftbidraget är nödvändigt för att säkerställa en god tillgänglighet\r\noch goda utvecklingsmöjligheter för regioner i hela landet, och bidraget\r\nmåste ges en långsiktig inriktning.\r\nDe viktigaste principerna i fördelningssystemet har fungerat väl och i\r\nenlighet med riksdagens intentioner och bör således fortsatt gälla.\r\nFlygplatsernas ekonomiska utveckling har varit negativ under femårsperioden,\r\noch bidraget bör därför höjas till 162 miljoner kr per år för att\r\nmotsvara ca 75 % av flygplatsernas totala underskott.\r\nDriftsbidraget bör i sin helhet finansieras över statsbudgeten och inte\r\nsom i dag där en mindre del finansieras av Luftfartsverket.\r\nLuftfartsverkets och Svenska Kommunförbundets gemensamma utvärderingsrapport\r\nbehandlades i budgetpropositionen för år 2004. Där sades bl.a. att\r\nnuvarande driftsbidragssystem och dess finansiella ramar bör ligga fast\r\ntills dess att en generell översyn har slutförts av hur transportpolitiskt\r\nmotiverade insatser till transportsystemet som helhet har\r\ngenomförts.\r\nUtredning om statens ansvar för de icke-statliga flygplatserna\r\nEn promemoria, daterad 2004-07-14, om statens ansvar för de icke-statliga\r\nflygplatserna - driftsbidraget har utarbetats inom Näringsdepartementet.\r\nI denna diskuteras förutsättningarna för en anpassning av det statliga\r\ndelansvaret med utgångspunkt i det transportpolitiska målet men också\r\ni kravet på en effektiv användning av begränsade resurser. Fem\r\nförutsättningar för en sådan anpassning av bidraget diskuteras:\r\nFörekomsten av alternativa transportmöjligheter.\r\nFörekomsten av regionala flygplatskluster.\r\nEn ytterligare prioritering av flygplatser med låga trafikvolymer (ett\r\ntak för antalet årspassagerare).\r\nFlygplatsernas internationella dimension.\r\nFörutsättningarna för en samordning mellan de två stödformerna\r\nflygtrafikupphandling och driftsbidrag.\r\nHärutöver tas frågan om finansieringen av driftsbidraget upp. Hittills\r\nhar Luftfartsverket svarat för en mindre men växande del av denna. Det\r\nanges att uppdelningen av Luftfartsverket i en myndighetsdel\r\n(Luftfartsstyrelsen) och ett affärsverk (Luftfartsverket) kan få konsekvenser\r\nför finansieringsformerna.\r\nLuftfartsverkets översynsarbete\r\nFör att anpassa produktionsformer och kostnadsstruktur till de lägre\r\nintäkterna påbörjade Luftfartsverket ett omfattande åtgärdsprogram. I\r\ndetta åtgärdspaket ingick bl.a. en översyn av den statliga flygplatsstrukturen.\r\n\r\nLuftfartsverkets översynsarbete resulterade i ett beslut om fördjupade\r\nstudier av flygplatserna i Jönköping, Karlstad och Norrköping. Dessa\r\ntre flygplatser uppvisade både kraftiga företagsekonomiska underskott\r\noch högre samhällsekonomiska kostnader för en flygresa jämfört med en\r\nresa med annat färdmedel.\r\nLuftfartsverket överlämnade den 3 december 2004 en hemställan till\r\nregeringen om ett förändrat huvudmannaskap för Norrköpings och Jönköpings\r\nflygplatser. LFV har konstaterat att det finns ett starkt regionalt\r\nintresse att behålla dessa flygplatser. Beträffande Karlstads flygplats\r\nföreslår verket att man avvaktar med motsvarande överföring av\r\nhuvudmannaskapet på grund av att regionen har framfört starka skäl för en\r\nförlängd utredningstid. Viktiga skäl har bl.a. varit byte av flygoperatör\r\noch dennes bedömning av marknadsunderlaget och utlokalisering av statlig\r\nverksamhet med hänvisning till försvarsbeslutet i december 2004.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:N396 av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m)\r\ngår man emot nedläggningen av flygplatser mot bakgrund av deras betydelse\r\nför turistnäringen. Dagens lågprisflyg gör det möjligt med en ökad\r\ntillströmning av utländska gäster, inte bara till storstäderna. Turism\r\ni form av skidåkning och naturupplevelser utövar en lockelse på de mera\r\ntätbefolkade delarna av övriga Europa. Det är därför förödande för en\r\nlångsiktig satsning på svensk turistnäring med den nedläggning av\r\nflygplatser och indragning av linjer som nu pågår.\r\nDe regionala flygplatsernas betydelse bör man slå vakt om, är budskapet\r\ni motion 2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp). På många håll har\r\ndessa flygplatser spelat en stor roll för kontakten med övriga Sverige,\r\noch deras betydelse kommer att bestå. De måste därför ges ett visst\r\nstatligt stöd för att kunna överleva anser motionärerna som förespråkar\r\nen viss ökning av driftsbidraget till dessa i avvaktan på ett nytt system\r\nför stödet (yrkande 32).\r\nRikstrafikens beräkningar av stöd till olika flygplatser missgynnar\r\nturismen som näringssektor genom att turister inte räknas med i\r\nresandeunderlaget, hävdar man i motion 2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.\r\nfl. (kd). Detta slår hårt mot små flygplatser där turisterna utgör en\r\nstor andel av passagerarna, säger motionärerna och kräver att bl.a.\r\nberäkningarna av stödet utreds och ett rättvist system utformas så att\r\nutvecklingen inte begränsas inom turistnäringen.\r\nI motion 2004/05:T457 av Tobias Krantz (fp) begärs att riksdagen skall\r\nslå fast att hela Sverige skall ha en väl fungerande flygtrafik i\r\nenlighet med det transportpolitiska målet. I detta ingår även framtiden\r\nför Jönköpings flygplats. Bakgrunden anges vara att Luftfartsverket år\r\n2003 övervägde att sluta driva några av verkets 19 flygplatser, däribland\r\nden i Jönköping. Motionärerna anser att man inte bör genomföra åtgärder\r\nsom på litet längre sikt kan visa sig felaktiga.\r\nEn förändring av bidragssystemet för privata flygplatser bör gå ut på\r\nen långsam utfasning av stödet i takt med ökat passagerarantal, sägs\r\ndet i motion 2004/05:T474 av Christer Nylander m.fl. (fp). Vidare bör\r\ngränsen för fullt bidrag läggas högre än den gräns om 100 000 passagerare\r\nsom föreslås av en utredning. Motionärerna hyser särskild oro för att\r\nKristianstads flygplats vid Everöd kan riskera minskat statligt stöd;\r\nde betonar flygplatsens betydelse som kommunikationslänk för östra Skåne\r\n(yrkande 7).\r\nI motion 2004/05:T374 av Christer Adelsbo m.fl. (s) understryks den\r\nstatliga ambitionen att statens driftstöd skall vara ca 75 % av\r\nflygplatsernas samlade underskott. Detta stöd, fortsätter motionärerna, har\r\npå ett effektivt sätt medverkat till att säkerställa ett flygplatssystem\r\ni hela landet. Vid en eventuell förändring av systemet får inte det\r\ntotala driftstödet minska, anser de. Samtidigt betonas vikten av att\r\nstatens ekonomiska ansvar skall utformas så att de kommunala incitamenten\r\natt utveckla flygplatserna består.\r\nI motion 2004/05:T259 av Margareta Sandgren m.fl. (s) betonas att bra\r\nkommunikationer är en förutsättning för regional utveckling och en bättre\r\nfungerande arbetsmarknad. Motionärerna tar särskilt fasta på förbindelserna\r\ninom Jönköpings län och över länsgränserna. Som en följd av lågkonjunkturen\r\noch andra orsaker har bl.a. flygplatsen i Jönköping fått ekonomiska\r\nproblem, sägs det. Det är svårt att i dagens samhälle tänka bort flyget\r\ni den regionala utvecklingen. Flygförbindelserna ökar näringslivets\r\nmöjligheter och skapar därmed förutsättningar för ökad tillväxt och\r\nfler arbetstillfällen. Det är inte rimligt att överlåta det ekonomiska\r\nansvaret på kommuner och landsting. Det är angeläget att det slås fast\r\natt statens ansvar för infrastrukturen också innefattar flyget.\r\nAnsvaret för Karlstads flygplats bör ligga kvar hos staten är innebörden\r\ni motion 2004/05:T509 av Berit Högman och Marina Pettersson (båda s).\r\nDe framhåller att flygplatsen, som invigdes år 1997, är en av Europas\r\nmodernaste mindre flygplatser. För regionens näringsliv är flygförbindelserna\r\nmed omvärlden, Karlstad-Köpenhamn och Karlstad-Stockholm, av största\r\nbetydelse.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLuftfarten har en stor transportpolitisk betydelse för det långväga\r\ninrikes- och utrikesresandet. I vissa regioner av landet är flyget den\r\nenda realistiska möjligheten när det gäller att färdas längre sträckor.\r\nDet är därför av stor vikt att staten följer utvecklingen på\r\nluftfartsmarknaden och kan stödja luftfarten där marknaden inte bedömer det\r\nkommersiellt lönsamt att bedriva luftfart. Flygtransportsystemet skall\r\nfrämja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader\r\ni möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka\r\nnackdelar av stora transportavstånd.\r\nNär utskottet senaste gången behandlade motioner om icke-statliga\r\nflygplatser, hösten 2003, avstyrktes dessa med hänvisning till då pågående\r\noch aviserade åtgärder och utredningar. Utskottet kan konstatera att\r\ndetta beredningsarbete ännu inte har slutförts. Enligt vad utskottet\r\nhar erfarit avses frågorna om flygets roll i det svenska transportsystemet\r\natt behandlas inom ramen för den aviserade transportpolitiska propositionen\r\nanser utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida inte är motiverad.\r\nMot denna bakgrund avstyrks här berörda motioner.\r\nSlottidssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motioner om slottidssystemet med hänvisning till\r\nriksdagens tidigare uttalanden. Utskottet utgår från att luftfartsfrågorna\r\n- inklusive slottidssystemet - kommer att behandlas i den aviserade\r\ntransportpolitiska propositionen, bl.a. genom en redovisning och analys\r\nav möjligheterna till en trängselprissättning i Sverige.\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nArbetet inom EU\r\nDen s.k. slotsförordningen, som gäller för flygplatser inom gemenskapen,\r\nhar till syfte att säkerställa att befintlig kapacitet vid överbelastade\r\nflygplatser utnyttjas effektivt och fördelas till lufttrafikföretag på\r\nett rättvist, icke-diskriminerande och öppet sätt (Rådets förordning\r\n(EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och\r\navgångstider, s.k. slottider). Vid en bristsituation skall slottider\r\nfördelas av en särskild samordnare på flygplatsen, som skall agera på\r\nett icke-diskriminerande och opartiskt sätt.\r\nDet skall även finnas en samordningskommitté, där representanter för de\r\nflygbolag som trafikerar flygplatsen regelbundet, berörda flygplatsmyndigheter\r\noch flygtrafiktjänsten ingår. Kommitténs roll är rådgivande gentemot\r\nsamordnaren. Samordnaren skall delta i de internationella tidtabellkonferenser\r\nför flygbolag som arrangeras av IATA två gånger per år. Konferenserna\r\nriktar sig till alla flygbolag och samordnare på global basis. Inför\r\nkonferenserna, som hålls cirka fyra fem månader innan respektive säsong\r\nbörjar, lämnar flygbolagen in önskemål om slottider till samordnaren på\r\nden aktuella flygplatsen. Samordnaren fördelar sedan tiderna under strikt\r\nsekretess och enligt de prioriteringsprinciper som finns i slotsförordningen.\r\nEn grundprincip i prioriteringen är principen om hävdvunna rättigheter,\r\ns.k. grandfather s rights. Dessa innebär att ett flygbolag som nyttjat\r\nsina slottider till minst 80 % har företräde till samma slottider\r\nföljande säsong. Nya företag ges företrädesrätt till hälften av de slottider\r\nsom frigörs. Ett nytillträdande flygbolag som erbjudits slots inom en\r\ntimme före eller efter ansökt tid men tackat nej förlorar sin status\r\nsom nytillträdande. Slottiderna får inte säljas eller skänkas bort, men\r\ndäremot kan två bolag byta tider med varandra. Tillgång till attraktiva\r\nslottider är en konkurrensfördel för flygbolagen. Förordningen medger\r\nmöjlighet att tilldela regionalpolitiskt motiverad flygtrafik och\r\nnytillträdande lufttrafikföretag rimliga slottider.\r\nSlotsförordningen kom att kritiseras för att den - i strid med sitt\r\nsyfte - snarare hämmade flygbolagens konkurrensförmåga och begränsade\r\ntillträdet till flygplatserna för nya flygbolag. Osäkerhet har rått om\r\nvem som ytterst sett disponerar slottiderna. Formellt anses det vara\r\nflygplatserna, men i realiteten är det flygbolagen som har kommit att\r\nstyra fördelningen.\r\nVåren 2004 reviderades slottidsförordningen i ett antal avseenden för\r\natt åstadkomma ett mer transparent och opartiskt system. Definitionen\r\nav slottid innebär inte längre någon äganderätt utan enbart en rätt för\r\nflygbolagen att starta och landa på flygplatser under vissa specifika\r\ndagar och vid vissa tidpunkter. Definitionen av nytillträdande bolag\r\nbreddades samtidigt. Vidare har sanktionsmöjligheter införts när det\r\ngäller flygbolag som trafikerar flyglinjer vid tidpunkter som i betydande\r\ngrad avviker från de tilldelade slottiderna ( Europaparlamentets och\r\nrådets förordning (EG) nr 793/2004 av den 21 april 2004 om ändring av\r\nrådets förordning (EEG) nr 95/93). Genom denna revidering har EG-reglerna\r\nkommit att i huvudsak överensstämma med vad som gäller i Sverige.\r\nEtt förslag av Europeiska kommissionen lades fram år 2004 om skapande\r\nav en andrahandsmarknad för slots; syftet är att underlätta möjligheterna\r\nför nytillträdande flygbolag att erhålla slots. En större revidering av\r\nslotsförordningen är aviserad.\r\nFördelningen av slottider i Sverige\r\nLuftfartsverket har gett en självständig organisation, Airport Coordination\r\nSweden (ACS) i uppdrag att samordna och fördela slottider på flygplatser\r\nmed trängselproblem, nämligen Arlanda och Bromma. ACS ägs till 50 % av\r\nLuftfartsverket och till 50 % av svenskregistrerade flygbolag.\r\nEtt flygbolag som vill klaga på fördelningen av slots skall lämna sitt\r\nklagomål till den samordningskommitté som är utsedd för respektive\r\nflygplats. I dessa kommittéer deltar de flygbolag som trafikerar flygplatsen.\r\nKommittén skall behandla ärendet inom en månad från det att klagomålet\r\nlämnats in, och om möjligt lägga fram förslag för samordnaren om hur\r\nproblemet kan lösas. Om någon lösning inte står att finna får den\r\nansvariga medlemsstaten inom ytterligare två månader föreskriva att en\r\nbranschorganisation för lufttrafikföretag eller flygplatser eller annan\r\ntredje part medlar i ärendet. Det är således i första hand de flygbolag\r\nsom redan har slottider på en flygplats som skall delta i behandlingen\r\nav ett klagomål rörande fördelning av slottider till ett ansökande\r\nflygbolag. Principen om hävdvunna rättigheter (grandfather s rights) gör\r\natt antalet förändringar i slotsfördelningen från en säsong till ett\r\nannan är begränsat. Normalt frigörs ca 5-10 slots i högtrafikperiod,\r\nvilka kan fördelas till ansökande flygbolag. Enligt uppgift har det\r\ninte inkommit några klagomål på fördelningen av slots.\r\nFrån Arlanda flygplats flyger drygt 60 bolag och under år 2004 hade\r\nflygplatsen drygt 16 miljoner passagerare, varav en tredjedel reste\r\ninrikes. Flygbolaget SAS har ca 40 % av slottiderna på Arlanda och\r\nSkyways har ca 10 %. Tillsammans har de bägge flygbolagen därmed ca 50 %\r\nav antalet slots på Arlanda. Den tredje start- och landningsbanan på\r\nArlanda, som togs i bruk i april 2003, har ökat kapaciteten, och det\r\nråder för närvarande inte några kapacitetsbegränsningar på Arlanda med\r\nundantag för högtrafikperioden på vardagsmorgnar. Enligt Luftfartsverkets\r\nbedömning väntas inga generella kapacitetsbegränsningar uppstå inom de\r\nnärmaste 10-15 åren. I takt med att resandet ökar framöver kan man\r\nförvänta sig begränsningar under högtrafikperioderna. När trängseln har\r\nnått en sådan nivå att full kapacitet råder mer än 8 timmar per dygn\r\naktualiseras frågan om nya baninvesteringar. Detta väntas inträffa under\r\nperioden 2020-2025.\r\nFrån Bromma flygplats flyger sex bolag och under år 2004 hade flygplatsen\r\nknappt 1,3 miljoner passagerare. Slotsfördelningen på Bromma är av en\r\nannan karaktär än på Arlanda. På Bromma begränsas flygtrafiken av hårda\r\nmiljökrav; det är bara de allra tystaste flygplanen som får trafikera\r\nflygplatsen och dessutom bara på dagtid. Enligt uppgift är högsta antalet\r\ntillgängliga slots 35 000 per år, varav ca 30 000 utnyttjas. Av dessa\r\nhar i sin tur Malmö Aviation drygt 50 %.\r\nUtredningar\r\nKonkurrensverket\r\nKonkurrensverket genomförde för ett antal år sedan en utredning om\r\nslottidssystemet: Start- och landningstider inom flyget (Rapport 2001:7).\r\nVerket konstaterade att bristen på start- och landningstider på Arlanda\r\noch Bromma skapade konkurrensproblem inom flyget. Nya flygbolag får\r\ninte tillräckligt attraktiva flygtider, vilket gör det svårt för dem\r\natt etablera sig på marknaden, framhölls det. Konkurrensverket ansåg\r\natt reglerna enligt då gällande slotsförordning kunde användas mer\r\neffektivt och lämnade en rad förslag.\r\nRegelutredningen\r\nI det tidigare refererade betänkandet Liberalisering, regler och marknader\r\n(SOU 2005:4) har Regelutredningen belyst frågan om inrikesflyget och\r\ndess avreglering. Utredningen går även in på frågan om start- och\r\nlandningstider, bl.a. med avseende på slotsfördelningen i Sverige.\r\nUtredningen konstaterade att det system för fördelning som i huvudsak\r\ntillämpas i Europa och Sverige är av administrativ karaktär. I betänkandet\r\nredovisas alternativa sätt att hantera kapacitetsbristen:\r\nUtauktionering av slots. Detta sätt har prövats vid några flygplatser\r\ni USA. Auktionen kan avse en permanent eller en tidsbegränsad rätt till\r\nen viss slottid. Flygbolagen kan också ges rätt att handla med slots.\r\nEnligt Regelutredningen är det dock inte självklart att ett auktionsförfarande\r\när det mest effektiva sättet att skapa konkurrens. De etablerade företagen\r\nkan bjuda över nyetablerade företag även om de inte behöver nya slottider,\r\neftersom mindre konkurrens möjliggör högre priser.\r\nPeak-load pricing (trängselprissättning). Denna metod vilket innebär\r\natt priset sätts högt när efterfrågan är hög (morgnar och eftermiddagar)\r\noch lågt vid andra tider på dygnet. Priset anpassas så att efterfrågan\r\ninte blir större än antalet tillgängliga slots. Denna metod används vid\r\nflygplatserna i Londonområdet.\r\nKöbildningsprincipen. Denna, som används vid de flesta flygplatser i\r\nUSA, innebär att start- och landningstiderna inte är vikta för ett visst\r\nflygbolag. I stället får flygplanen landa eller avgå i den ordning de\r\nanländer eller är redo att lämna flygplatsen. Regelutredningen konstaterar\r\natt metoden är svår att använda när trängselnivån är hög, vilket är\r\nfallet vid de stora europeiska flygplatserna.\r\nMotionerna\r\nHandel med start- och landningstider inom flyget på Arlanda bör införas,\r\nanförs det i motion 2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp). Det är\r\nviktigt att Luftfartsverket som myndighet inte agerar konkurrenshämmande\r\ngenom att ge bättre start- och landningstider till SAS. Motionärerna\r\nåberopar att Folkpartiet tidigare föreslagit att handel med slots införs\r\npå Arlanda flygplats och de vidhåller detta förslag trots att EU försöker\r\nhitta ett gemensamt slotsystem (yrkande 31).\r\nI motion 2004/05:T218 av Rolf Gunnarsson (m) kritiseras det s.k.\r\nslottidssystemet. Motionären anser att Luftfartsverket bör utreda frågan\r\noch lägga fram ett förslag som tillgodoser alla flygbolags intressen\r\nsnarare än några enstaka stora flygbolag. Slottider bör också fördelas\r\ni enlighet med ett regionalpolitiskt perspektiv så att också landsbygden\r\nkan locka till sig flygbolag som tilldelas attraktiva slottider, vilket\r\när en tillgång för regionen. dag. Även mindre flygbolag - som utmanar\r\nde etablerade - måste få chansen att konkurrera på rättvisa villkor.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet konstaterar att villkoren för svensk luftfart i allt högre\r\ngrad utarbetas och fastställs inom ramen för EU-samarbetet. Rörligheten\r\npå den inre luftfartsmarknaden ökar i och med utvidgningen av unionen.\r\n\r\nSom har framgått tidigare tilldelas slottider i Sverige och flertalet\r\nandra länder på grundval av administrativa principer. I motionerna har\r\nframförts att slottiderna skall fördelas på ett annat sätt för att göra\r\nsystemet mer effektivt men också se till att det regionalpolitiska\r\nintresset beaktas. Motsvarande motionsförslag har av riksdagen behandlats\r\nvid en rad tidigare tillfällen.\r\nDå frågan behandlades hösten 2003 hänvisade utskottet till sitt\r\nställningstagande hösten dessförinnan. Vid detta tillfälle hade utskottet\r\nkonstaterat att arbete pågick inom ramen för EU för att utveckla\r\nslottidssystemet samt att Sverige ställt sig positivt till förslaget i\r\nstora delar, t.ex. när det gäller stärkning av samordnarens roll och\r\nprincipen om dess oberoende ställning. Utskottet hade också sagt sig\r\nutgå från att regeringen - i samband med revideringen av slotsförordningen\r\n- skulle söka säkerställa att det enligt EG-rätten även i framtiden är\r\nmöjligt att tilldela regionalpolitiskt motiverad flygtrafik och\r\nnytillträdande lufttrafikföretag rimliga slottider på för Sverige godtagbara\r\nvillkor.\r\nVidare borde inriktningen när det gäller slottidssystemet vara att\r\nåstadkomma ett effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen\r\noch utveckla en väl fungerande flygtrafik, där den regionala\r\ntrafikförsörjningen tillgodoses i tillräcklig utsträckning och att det var\r\nviktigt att nyetablerade flygbolag ges rimliga möjligheter att konkurrera\r\nmed de sedan länge etablerade bolagen; här angavs attraktiva slottider\r\nvara av strategisk betydelse. Utskottet såg det som angeläget att frågan\r\nfick en snar lösning inom ramen för EG:s regelsystem. I det fortsatta\r\narbetet borde trängselprissättning samt handel och ett eventuellt\r\nauktionsförfarande prövas och konsekvenserna belysas. Utskottet betonade\r\nsåledes vikten av en djupare analys av tänkta handelssystem, särskilt\r\nfrån trafikförsörjningssynpunkt. Mot den bakgrunden förutsatte utskottet\r\natt de förslag som var - eller skulle komma bli - resultatet av olika\r\nutredningsarbeten om bl.a. slottider också genomförs på sätt som hade\r\nförespråkats (bet. 2003/04:TU1).\r\nMed anledning av förslagen i de nu aktuella motionerna vill utskottet\r\nhänvisa till dessa tidigare ställningstaganden. Samtidigt konstaterar\r\nutskottet att slotsförordningen har reformerats. Utskottet har också\r\nnoterat att Luftfartsstyrelsen leder en arbetsgrupp inom ramen för ECAC\r\n(europeiska civila luftfartskonferensen) med uppgift att närmare studera\r\nmöjligheterna till ett mer effektivt utnyttjande av flygplatsers kapacitet.\r\n\r\nSammanfattningsvis vill utskottet understryka att Sverige aktivt bör\r\nverka för att EU är drivande i det internationella luftfartssamarbetet\r\noch sträva efter ett utökat och effektivt samarbete med andra länder.\r\nUtskottet utgår från att luftfartsfrågorna och EU-samarbetet - inklusive\r\nslottidssystemet - kommer att behandlas i den aviserade transportpolitiska\r\npropositionen, bl.a. genom en redovisning och analys av möjligheterna\r\ntill en trängselprissättning i Sverige. Med hänvisning till vad som nu\r\nhar anförts saknar utskottet skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens\r\nsida. De här aktuella motionerna avstyrks alltså.\r\nFlygplatskapacitet i Stockholmsområdet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till att frågan om flygplatskapacitet i Stockholmsområdet\r\nalltjämt bereds inom Regeringskansliet avstyrks motioner i ämnet.\r\nJämför reservationerna 5 (m, fp, kd) och 6 (v, mp) samt särskilt yttrande\r\n2 (s).\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nOlika slags flygverksamhet\r\nDet civila passagerarflyget kan uppdelas i trafikflyg och\r\nallmänflyg.\r\nAllmänflyg är benämning på all civil luftfart utom det tunga trafikflyget\r\n(linjefart) och charterflyget. Affärsflyg är trafik som näringslivet\r\noch även offentliga institutioner organiserar med särskilda flygplan i\r\nsyfte att effektivisera resandet i tjänsten. I denna kategori flyg ingår\r\nockså s.k. statsflyg för regeringen och kungafamiljen. Till allmänflyg\r\nhör också yrkesmässigt bruksflyg som skolflyg, fotoflyg, rundflyg och\r\nlinjetaxi samt allt privatflyg, t.ex. segelflyg, motorflyg, firmaflyg\r\noch flygsport. I luftfartsbestämmelserna går gränsen för allmänflygplan\r\nvid en högsta startvikt av 5 700 kg.\r\nAvtal om Bromma flygplats\r\nLuftfartsverket och Stockholms stad träffade år 2002 ett tilläggsavtal\r\ntill 1994 års avtal om upplåtelse av Bromma flygplats. Detta tilläggsavtal\r\ngäller från april 2002 t.o.m. den 31 december 2011. Avtalet innebär att\r\nBromma flygplats inriktas mer mot att stödja näringslivets utveckling\r\ni Stockholm genom att vara dels en flygplats för reguljär flygtrafik\r\ntill och från Stockholm, dels en flygplats för affärsflyget.\r\nAvtalet innebär bl.a. att\r\ndet totala antalet flygrörelser (antalet starter och landningar) maximeras\r\ntill 65 000 per år fr.o.m. år 2003,\r\ndet totala antalet flygplanrörelser med flygplan i linjefart inte får\r\növerstiga 35 000 per år,\r\nflygplatsen har begränsningar av öppettiderna under helger,\r\nflygplatsen enbart får trafikeras med flygplan upp till en maximal\r\nstartvikt på 50 ton.\r\nLuftfartsverket bedömer att avtalet ger goda förutsättningar att dels\r\nkunna hantera de volymer flygtrafik som förutses under resten av\r\navtalstiden, dels bedriva flygplatsverksamheten på långsiktigt lönsamt\r\nsätt. Trafikvolymerna på Bromma har efter omlokaliseringen av skolflyget\r\når 2001 sjunkit från 65 000 rörelser till drygt 52 000 år 2004, varav\r\nca 29 600 rörelser avser linjefart och charter. Det finns därmed en\r\nbetydande marginal för trafikökning inför framtiden.\r\nStockholmsberedningen\r\nStockholmsberedningen (N 2001:2) överlämnade i mars 2003 sitt delbetänkande\r\nTillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm - Mälardalsregionen (SOU\r\n2003:33) till Näringsdepartementet.\r\nI betänkandet analyserar beredningen väsentliga frågeställningar om\r\nflygets långsiktiga kapacitetsfrågor i Stockholm och Mälardalsregionen.\r\nBeredningen konstaterade att flygplatskapaciteten i Stockholm har stor\r\nnationell betydelse genom flygets möjlighet att överbrygga långa avstånd\r\noch därmed säkerställa ett transportsystem så att medborgarnas och\r\nnäringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses på ett\r\ntillfredsställande sätt.\r\nDelbetänkandet har remissbehandlats; en majoritet av remissinstanserna\r\nhar sagt sig i stort dela beredningens bedömningar och förslag. Bland\r\nannat framförs att Arlanda måste ges förutsättningar för en utbyggnad\r\nav en fjärde rullbana, men att en sådan utbyggnad samtidigt måste\r\ntillgodose behovet av förbättrade marktransportlösningar till och från\r\nArlanda. Förslaget om att inrätta en permanent samordningsgrupp för\r\nArlandas långsiktiga utveckling stöds av en stor majoritet. En klar\r\nmajoritet pekar därutöver på behovet av att säkerställa det flygtransportarbete\r\nsom i dag utförs på Bromma flygplats, antingen genom att behålla dagens\r\nflygplatsinfrastruktur eller genom att hitta ett alternativt citynära\r\nflygplatsläge.\r\nMotionerna\r\nCityflygplatser i de flesta av världens ledande städer och Bromma\r\nflygplats skall finnas kvar, heter det i motion 2004/05:T464 av Elizabeth\r\nNyström m.fl. (m). Motionärerna anser emellertid att trafikstrukturen\r\nbehöver ändras. En kompletterande kapacitet i form av affärsflyg måste\r\nfinnas då den ger Arlanda möjlighet att maximera utnyttjandet av den\r\ntunga kommersiella luftfarten. Maskiner av mindre storlek, som främst\r\nutnyttjas av allmänflyget, kan av praktiska och säkerhetsmässiga skäl\r\ninte blandas med större trafik. Situationen för allmänflyget i\r\nStockholmsregionen är på väg att bli helt oacceptabel, bl.a. genom beslutet\r\natt lägga ned Tullinge för att bygga bostäder. Regeringen bör därför\r\nfölja Stockholmsberedningens slutsatser och snarast tar upp överläggningar\r\nmed berörda intressenter, inblandade aktuella kommuner och landsting\r\n(yrkande 21).\r\nRegeringen måste uppmanas att snarast vidta åtgärder för att långsiktigt\r\ntrygga flygplatskapaciteten i Stockholmsregionen, anser man i motion\r\n2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd). Det handlar dels om Arlandas\r\nfortsatta utbyggnad, dels om den ytterligare flygplatskapacitet som\r\nmåste skapas närmare Stockholm genom en framtida avveckling av Bromma.\r\nTyvärr har regeringens agerande i denna fråga uppvisat stora brister.\r\nNär det gäller Arlanda är det väsentligt att Luftfartsverket ges goda\r\nmöjligheter att ta fram planeringsunderlag för en fjärde bana. Stockholm\r\när rikets huvudstad och måste ha goda förbindelser, däribland en \"lokal\"\r\nflygplats. Framförallt är det affärsflyget till och från Stockholm som\r\nhotas när en lämplig framtida flygplats saknas (yrkande 14).\r\nFlygplatssituationen i Stockholmsområdet är aktuell även i motion\r\n2004/05:T306 av Björn Hamilton och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).\r\nRegeringen kritiseras för bristen på en plan för Stockholmsregionens\r\nframtida flygplatsförsörjning. Beslutet om nedläggning av Tullinge bör\r\nomprövas innan bansystemen förstörs, anser motionärerna. De hänvisar\r\ntill att lönsamheten [för utbyggnaden av bostäder på området] är starkt\r\nifrågasatt; stora miljösaneringskostnader tillkommer. Dessutom hävdas\r\natt den överväldigande delen av de närboende önskar behålla flygfältet\r\nkombinerat med en försiktig bostadsutbyggnad. Allmänflygets betydelse\r\nför utveckling av affärsverksamhet i Norden och Baltikum är en faktor\r\nav ständigt ökande betydelse. Möjligheten för Stockholm att bli ett\r\nekonomiskt nav i denna del av EU försämras väsentligt utan en infrastruktur\r\nför allmänflyget. Vidare innebär den föreslagna flygplatsavvecklingen\r\nklara försämringar för skolflyget. Regeringen bör därför fullfölja\r\nStockholmsberedningens slutsats och snarast ta initiativ till en\r\nregeringskommission för lösning av flygplatssituationen i Stockholmsområdet.\r\n\r\nBromma fyller en viktig funktion i Stockholmsområdets kommunikationsnät\r\noch erbjuder ett komplement till Arlanda för resenärer både från hela\r\nSverige och europeiska städer, sägs det i motion 2004/05:T380 av Anna\r\nLilliehöök (m). Ett klarläggande om att Bromma flygplats skall behållas\r\nbehövs. När befolkningen i Stockholmsregionen ökar behövs det fler\r\nkommunikationer. När flygresorna i Sverige har minskat under de senaste\r\nåren har Bromma flygplats varit den flygplats där antalet resenärer har\r\nökat. Korta marktransporter in till Stockholm ger korta restider, vilket\r\nbetyder mycket inte minst för flygresor inom Sverige.\r\nI motion 2004/05:T205 av Tobias Billström (m) argumenterar man för\r\nbibehållande av Bromma flygplats med flygförbindelserna med Skåne som\r\nett skäl. Den nya, framväxande flygverksamheten på Bromma har på ett\r\npåtagligt sätt bidragit till att priserna har pressats till nytta för\r\nflygresenärer. Bromma är ingalunda en enskild angelägenhet för Stockholm.\r\nDe korta marktransporterna innebär avsevärt minskad total restid. De\r\nsmå och tystgående flygplan som används av de bolag som trafikerar Bromma\r\nhar många fördelar. Låga driftskostnader betyder tätare turer och tysta\r\nmotorer mindre miljöpåverkan. Utvecklingen står inte heller stilla -\r\nvarje ny generation motorer har lägre ljudnivå än föregående. Något som\r\ni sin tur förbättrar miljön för de kringboende.\r\nBehovet av flygplatskapacitet i Stockholmsregionen aktualiseras även i\r\nmotion 2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m). Regionens\r\ntillväxt är starkt beroende av goda flygförbindelser med omvärlden,\r\nanför motionärerna. Arlandas konkurrenskraft måste stärkas, bl.a. genom\r\nytterligare utbyggnad. Samtidigt måste kommunikationerna mellan södra\r\nStockholm och Arlanda stärkas, t.ex. genom en förlängning av Arlandabanan.\r\nTullinge flygplats måste finnas kvar för småflyget som är viktigt för\r\nbåde person- och godstransporter. Staten och Stockholms stad bör deklarera\r\natt Bromma flygplats skall vara kvar även efter år 2011.\r\nI motion 2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) krävs att det\r\nskall finnas tillräcklig flygplatskapacitet för såväl trafikflyg som\r\nsmåflyg i Stockholms län. Folkpartiet motsätter sig en nedläggning av\r\nBromma flygplats eftersom den behövs som en modern cityflygplats, med\r\nanpassning av trafikmängd och typ av trafikflygplan (yrkande 22).\r\n2004/05:T226 av Torsten Lindström (kd) betonar att man bör göra\r\nStockholm-Västerås flygplats till ett regionalt och nationellt nav i\r\nflygtrafiken. I dag finns tecken på att flygtrafiken ånyo kan utvecklas\r\nefter tidigare problem. Det finns skäl att anta att det framgent kan\r\nkrävas utbyggnad av flygkapaciteten i Mälarregionen. Redan nu bidrar\r\nbristen på de attraktiva flygtiderna enligt flera undersökningar till\r\natt flyget inte utvecklas på ett optimalt sätt. Därmed hindras också\r\nregionens och hela landets utveckling. Mälarregionens utveckling och\r\ntillväxt främjar hela Sverige eftersom regionen är landets kanske främsta\r\ntillväxtmotor.\r\nEn avveckling av flygverksamheten vid Bromma flygplats bör skyndsamt\r\nförberedas, framhålls det i motion 2004/05:T416 av Sylvia Lindgren m.fl.\r\n(s). Bromma flygplats har funnits sedan 1936, och redan 1945 kom de\r\nförsta klagomålen om buller och miljöproblem från de kringboende. Turerna\r\nom flygplatsens bevarande har varit många, där såväl hälsovårdsnämnden\r\nsom Luftfartsverket varit inblandade. Bromma flygplats är liten i\r\njämförelse med Arlanda - men det innebär inte att den verksamhet som sker\r\npå Bromma är betydelselös. Stockholm behöver flyget men placeringen på\r\nBromma är olämplig. Utöver säkerhets- och miljöargument finns det andra\r\nskäl som talar för en skyndsam avveckling av Bromma flygplats. Stockholm\r\när i stort behov av mark för bostäder; Bromma gör sig betydligt bättre\r\nsom bostadsområde än som flygplats, anser motionärerna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär utskottet förra gången behandlade motioner av samma eller likartat\r\ninnehåll uttalades att Stockholm såsom landets huvudstad måste tillförsäkras\r\ngoda flygförbindelser och att Arlanda måste kunna fylla sin funktion\r\nsom nav i det svenska flygplatssystemet. Med hänvisning till den då\r\npågående beredningen i Regeringskansliet avstyrktes de berörda\r\nmotionsförslagen. Riksdagen följde utskottets linje (bet. 2003/04:TU1).\r\nMed anledning av de här aktuella motionsförslagen vill utskottet återigen\r\nframhålla sin uppfattning, nämligen att Stockholm såsom landets huvudstad\r\nmåste tillförsäkras goda flygförbindelser och att Arlanda måste har en\r\nviktig funktion som nav i det svenska flygplatssystemet. Likaså vill\r\nutskottet återigen understryka vikten av att av att dessa frågor får en\r\nlångsiktig lösning, inte minst mot bakgrund av att tidpunkten rycker\r\nallt närmare för när avtalet om Bromma flygplats löper ut.\r\nEnligt vad utskottet inhämtat pågår beredningen av frågorna om den\r\nframtida flygplatskapaciteten i Stockholm-Mälardalsregionen alltjämt.\r\nUtskottet finner att riksdagen även nu bör avvakta resultatet av denna\r\nberedning. Samtliga här behandlade motioner avstyrks i berörd del.\r\nFlygverksamhet i fjällområdena\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed anledning av motionsförslag om att fjällflyg inte skall förbjudas\r\nanser utskottet att miljö- och turismintressena inte behöver stå i\r\nmotsatsställning till varandra. Det är viktigt att en eventuell åtgärd\r\nför att begränsa flyget inte sträcker sig längre än nödvändigt för att\r\nnå syftet med åtgärden, framhåller utskottet som avstyrker motionerna\r\nmed hänvisning till att frågan förväntas tas upp i den aviserade\r\nmiljömålspropositionen.\r\nJämför reservation 7 (m, fp, kd, c).\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nUtredning m.m. av Luftfartsverket och Statens naturvårdsverk\r\nStatens naturvårdsverk har år 2003 genomfört en fördjupad utvärdering\r\nav det nationella miljökvalitetsmålet \"Storslagen fjällmiljö\". En\r\nslutsats var att Luftfartsverket - med stöd av 64 § luftfartsförordningen\r\n- skulle behöva inrätta start- och landningsförbud inom samtliga\r\nregleringsområden A i terrängkörningsförordningen. Det ansågs att utredningen\r\nborde fortsätta när det gäller möjligheterna att reglera överflygning\r\ninom samtliga nationalparker och samtliga regleringsområden A i\r\nterrängkörningsförordningen.\r\nI en skrivelse till regeringen (Miljödepartementet) den 30 september\r\n2003 föreslog Luftfartsverket och Naturvårdsverket att\r\nterrängkörningsförordningen\r\nskulle modifieras så att regeringen beslutar om förbud mot start och\r\nlandning med flygfarkoster i skoterregleringsområdena A och B och att\r\nlänsstyrelserna ges möjlighet att ge dispens eller meddela undantag för\r\nvissa områden. Vidare föreslogs att regeringen borde förtydliga\r\nmyndigheternas ansvar för beredning och beslut om förbud mot överflygning\r\npå låg höjd med hänsyn till naturvårdsintresset. Luftfartsverket och\r\nNaturvårdsverket har skilda uppfattningar om innebörden av lagstiftningen\r\ni fråga om reglering av överflygning av skyddade områden.\r\nMiljömålsrådets utvärdering av delmålen\r\nI utvärderingen i februari 2004 föreslår Miljömålsrådet att delmål\r\navseende buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart\r\nbåde inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförordningen\r\n(1978:594) och inom minst 90 % av nationalparksarealen.\r\nMotionerna\r\nEtt flygförbud i fjällen vore provocerande mot inlandsbefolkningen,\r\nsäger man i motion 2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m). I dag\r\nhar små flygföretag möjlighet att transportera personer in i fjällvärden\r\nför jakt eller fiske. På vintern kan helikopterskidåkning erbjudas.\r\nEnligt motionärerna är flygverksamheten viktig i kampen om ökad turism\r\ni fjällområdet.\r\nI motion 2004/05MJ442 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (c) hävdas\r\natt turistflyget inte utgör något hot mot möjligheten att finna tystnad\r\ninom de vidsträckta områdena i fjällvärlden. De pekar på att turist-\r\noch nöjesflyg i fjällen - enligt utredningar - endast står för 20 % av\r\nden totala bullerbelastningen. Ett flygförbud skulle slå hårt mot inte\r\nbara turismnäringen utan mot hela näringslivet i fjällvärlden, anför\r\nmotionärerna som föreslår att flygverksamheten i fjällvärlden regleras\r\npå länsnivå, där man har bättre kännedom om lokala och regionala\r\nförhållanden än i de statliga verken.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning om flyget som ett\r\nviktigt inslag i fjällvärlden. Fjällflyget främjar såväl turismverksamheten\r\nsom övrigt företagande. Miljöpåverkan från sådant flyg, t.ex. i form av\r\nbuller, skall givetvis inte negligeras. Miljö- och turismintressena\r\nbehöver emellertid inte stå i motsatsställning till varandra, anser\r\nutskottet.\r\nEnligt utskottets mening är det således viktigt att en eventuell åtgärd\r\nför att begränsa bullret inte sträcker sig längre än vad som är nödvändigt\r\nför att nå syftet med åtgärden. Eftersom flyget är en viktig förutsättning\r\nför en utveckling av fjällturismen måste flyget i sin tur också ges\r\nmöjligheter att utvecklas.\r\nUtskottet har inhämtat att regeringen avser att behandla frågan om\r\nfjällflyg i den till sommaren 2005 aviserade miljömålspropositionen.\r\nEnligt utskottets uppfattning bör denna behandling inte föregripas,\r\nvarför här berörda motionsförslag avstyrks.\r\nNytt namn på Stockholm-Arlanda\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEn motion med förslag om en namnändring av flygplatsen Stockholm-Arlanda\r\navstyrks då det ankommer på Luftfartsverket att besluta i sådana frågor.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:T256 av Carl-Axel Roslund (m) begärs att man skall\r\nändra namnet på Arlanda flygplats till Alfred Nobels flygplats. Motionären\r\nmotiverar sitt förslag med att Alfred Nobel med sitt Nobelpris har satt\r\nSverige och Stockholm på världskartan. I motionen nämns ett antal\r\nflygplatser uppkallade efter personer. Enligt motionären kan listan göras\r\nlång på hur man i andra delar av världen hedrar sina stora söner, anför\r\nmotionären.\r\nStockholm är med rätta känt för många ting som saknar motstycke i världen,\r\nheter det i motion 2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp). Allt\r\nförbleknar dock jämfört med den uppmärksamhet som utdelandet av Nobelprisen\r\nröner. Motionärerna föreslår att regeringen låter utreda ett namnbyte\r\nav Arlanda International till Alfred Nobel International Airport eller\r\nåtminstone ger detta som ett extra namn. I samband därmed, fortsätter\r\nmotionärerna, bör en permanent utställning öppnas under namnet The Alfred\r\nNobel International Exhibition inom flygplatsområdet. Syftet är att de\r\nfrån utlandet tillresande omgående skall få erfara att de befinner sig\r\ni Nobel-land (yrkande 9).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motionerna föreslås att Stockholm-Arlanda namnändras till Alfred Nobel\r\nflygplats. Enligt utskottets mening är detta i första hand en fråga för\r\nLuftfartsverket, såsom ägare till flygplatsen. Det ankommer sålunda på\r\nLuftfartsverket att göra den avvägning som är nödvändig med avseende på\r\nverkets ekonomi och andra förhållanden. Nobelstiftelsens styrelse, såsom\r\nägare till namnet Alfred Nobel, har vid ett möte i april 2005 avstyrkt\r\nförslaget om en namnändring.\r\nUtskottet finner att frågan inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens\r\nsida; berörda motionsförslag avstyrks.\r\nSegelflyg\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet finner att frågan om segelflyg närmast berör Luftfartsstyrelsens\r\nansvarsområde och avstyrker därmed en motion i ämnet.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:T451 av Tina Acketoft (fp) framförs olika förslag om\r\nsegelflyget. Ett går ut på att systemet med en nationell svensk\r\nsegelflyglicens bör bibehållas. Förslaget om en gemensam europeisk flyglicens\r\nför framförande av flygplan ifrågasätts bl.a. med avseende på om det är\r\nen gemenskapsangelägenhet. Mer byråkrati och längre handläggningstider\r\ninnebär högre kostnader för den enskilde. Dessutom, fortsätter motionären,\r\nfinns en avsevärd risk för att flygsäsongen förkortas på grund av\r\nförseningar av godkännanden och intyg (yrkande 1). Vidare påminner hon\r\nom en diskussion om ändrade regler för medicinska intyg för segelflyget\r\nså att giltighetstiden förkortas och att undersökningen skall göras av\r\nflygläkare i stället för allmänläkare. Hon anser att det saknas kapacitet\r\nför en sådan förändring och att därmed försenad hantering och högre\r\nkostnader riskeras för den enskilde. Förslaget bör omprövas är innebörden\r\n(yrkande 2). Ytterligare ett förslag går ut på en oförändrad struktur\r\nför arbetet med reparationer, underhåll och kontroll av segelflygplan\r\n(yrkande 3). Förslaget om att tillsynen över segelflygverksamheten, som\r\ni dag är delegerad till Svenska segelflygförbundet, skall överförs till\r\nen enda aktör. En central utförare i Sverige ifrågasätts också. Motionären\r\nförespråkar att tillsynen även i fortsättningen utförs direkt av Svenska\r\nsegelflygförbundet (yrkande 4) .\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motionen läggs fram en rad förslag som gäller segelflygverksamhet.\r\nUtskottet finner att frågan närmast berör Luftfartsstyrelsens ansvarsområde.\r\nNågon åtgärd från riksdagens sida är därför inte aktuell. Motionsförslagen\r\navstyrks alltså.\r\nFritidsflyg på Malmens flygfält\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslag om fritidsflyg på Malmens flygfält.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:T453 av Tina Acketoft (fp) aktualiseras frågan om\r\nfritidsflyget på Malmens flygfält, en verksamhet som skulle avvecklas\r\nden 31 december 2004 på grund av att Försvarsmakten utökat sin egen\r\nverksamhet. En utredning begärs om möjligheterna att bevara detta slags\r\nflyg på flygfältet (yrkande 1). Vidare efterlyses ett stöd för att\r\nmöjliggöra en eventuell omlokalisering av fritidsflygets olika verksamheter\r\n(yrkande 2). En längre tidsfrist för en sådan eventuell omlokalisering\r\nbegärs också (yrkande 3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionären tar upp en fråga om avvecklingen av ett speciellt flygfält,\r\navsett bl.a. för allmänflyget. Utskottet konstaterar att flygfältet,\r\nbeläget i Linköpings kommun, disponeras av Försvarsmakten. Något skäl\r\nför riksdagen att vidta någon åtgärd av det slag som begärs i motionen\r\nfinns inte. Utskottet förordar därför att motionen avslås.\r\nStickprovskontroll av kabinpersonal\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen skall lägga\r\nfram ett förslag till riksdagen om ett system som säkerställer att\r\nflygbesättningar uppfyller uppställda krav på nykterhet och drogfrihet.\r\nDärmed tillstyrks ett motionsförslag med detta syfte delvis.\r\nVissa bakgrundsuppgifter\r\nBestämmelser om flygpersonal\r\nLuftfartslagen innehåller bestämmelser om befälhavare på luftfartyg och\r\ntjänsten ombord. Ett svenskt luftfartyg skall ha befälhavare när det\r\nanvänds vid luftfart. Befälhavaren har den högsta myndigheten ombord.\r\nBefälhavaren skall övervaka att luftfartyget är luftvärdigt. Han skall\r\nse till att det är utrustat, bemannat och lastat på föreskrivet sätt.\r\nVidare skall han se till att luftfärden förbereds och genomförs i\r\nenlighet med gällande bestämmelser. Befälhavaren har samma skyldighet att\r\ngöra anmälan och lämna upplysningar som ägaren har enligt 3 kap. 7 §.\r\nVidare får befälhavaren sätta i land eller vägra att ta ombord\r\nbesättningsmedlemmar, passagerare och gods, när omständigheterna kräver det.\r\nOm någon genom sitt uppträdande utgör en omedelbar fara för luftfartygets\r\nsäkerhet eller för säkerheten ombord, får befälhavaren vidta de åtgärder\r\nmot denne som behövs för att avvärja faran.\r\nDen som tjänstgör ombord skall sköta sina arbetsuppgifter omsorgsfullt\r\noch följa sin förmans order angående tjänsten. Den får inte tjänstgöra\r\nombord som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkoholhaltiga\r\ndrycker eller andra medel eller av andra sådana skäl inte kan fullgöra\r\nsina uppgifter på ett betryggande sätt.\r\nMer detaljerade föreskrifter om alkoholförtäring finns i Bestämmelser\r\nom civil luftfart (BCL). Där föreskrivs bl.a. att alkoholförtäring inte\r\nfår ske under flygning. Inte heller får alkoholförtäring ske 8 timmar\r\neller senare före flygning. Under tiden mellan 24 och 8 timmar före\r\nflygning ska stor försiktighet iakttas. Slutligen föreskrivs att en\r\npilot skall kunna köra bil 8 timmar före flygning utan att bryta mot\r\nsvensk trafiklagstiftning om trafiknykterhet. Denna sista bestämmelse\r\när mer restriktiv än andra länders regler.\r\nSäkerställande av att reglerna följs avses ske genom att yrkespiloterna\r\nföre, under och efter flygning träffar ett stort antal personer med\r\nflygsäkerhetsmedvetande och kunskap om vikten av nykterhet vid flygning.\r\nPiloterna skall sålunda anmäla sig till tjänstgöring på besättningskontoret\r\noch personligen träffa besättningssamordnaren. Vidar flyger piloter\r\nalltid tillsammans med en eller flera piloter, vilka alla har skyldighet\r\natt rapportera om någon upptäcks vara onykter. Även kabinchefen och\r\növriga i kabinbesättningen har denna skyldighet. Vid misstanke om\r\nonykterhet finns skall nykterhetskontroll genomföras av polis.\r\nBestämmelser om tågpersonal\r\nMotsvarande bestämmelser om tågpersonal finns i Järnvägsinspektionens\r\nföreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för\r\npersonal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten. Där\r\nsägs bl.a. att den som utför arbetsuppgifterna inte får bruka narkotika\r\neller vara beroende av eller missbruka alkohol. Påverkan av alkohol får\r\ninte förekomma under tjänstgöring. Det är verksamhetsutövaren (t.ex.\r\ntågoperatören) som skall ombesörja att de kontroller utförs som är\r\nnödvändiga för att så långt som möjligt säkerställa att kraven uppfylls.\r\nVidar skall verksamhetsutövaren ha skriftliga bestämmelser för\r\ntillämpningen av denna författning. Av dessa skall framgå bl.a. vilka krav\r\nsom ur alkohol- och drogsynpunkt ställs på personalen, och på vilket\r\nsätt verksamhetsutövaren kontrollerar att personalen uppfyller kraven.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:T201 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (m)\r\nföreslås att polisens befogenheter att utföra stickprovskontroll på\r\nflygkabinpersonal utökas. Polisen kan genom stickprov kontrollera\r\nnykterheten hos bilförare och lokförare. Om en flygkapten kör sin bil\r\ntill flygplatsen kan polisen utan vidare kontrollera hans nykterhet vid\r\nen stickprovskontroll. När han därefter lämnat bilen för att flyga 350\r\npassagerare får polisen inte utföra stickprovskontroll av hans nykterhet\r\npåpekar man. Motionärerna anser att luftfarten självfallet skall utsättas\r\nför samma kontrollsystem som vägtrafiken. Nykterhetskontroller i form\r\nav stickprov kommer att ha en starkt brottsförebyggande effekt påpekar\r\nde.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar uppfattningen om det angelägna behovet att man på ett\r\ntillförlitligt sätt kan säkra att flygbesättningen uppfyller uppställda\r\nkraven på nykterhet och drogfrihet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet\r\nett tillkännagivande om att regeringen skall lägga fram ett förslag\r\ntill riksdagen om ett system som säkerställer att flygbesättningar\r\nuppfyller uppställda krav på nykterhet och drogfrihet. Genom en sådan\r\nåtgärd torde syftet med motionsförslaget bli tillgodosett. Det tillstyrks\r\ndärför delvis.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Privatisering av Luftfartsverket, punkt 1 (m, fp)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om privatisering av Luftfartsverket. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 22 och\r\n\r\n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\nLuftfartsverket har nu - efter många års beredning av frågan - delats\r\nupp i en affärsverksdel (eller produktionsdel) och en myndighetsdel.\r\nDetta välkomnar vi, eftersom vi i många år har hävdat att statens roll\r\nenbart bör omfatta sektors- och säkerhetsansvaret. Vi har också hävdat\r\natt man bör kunna gå vidare genom att produktionsuppgiften, dvs. den\r\nverksamhet som ryms i vad som finns kvar i Luftfartsverket, bolagiseras\r\noch privatiseras. Detta skulle, enligt vår uppfattning, förbättra\r\nförutsättningarna för svenskt flygs internationella utveckling.\r\nVi anser att inte bara ägandet och driften av flygplatser bör kunna\r\nprivatiseras utan även flygtrafiktjänsten. Historiskt sett har\r\nflygtrafiktjänsten haft en starkare anknytning till staten genom att det är\r\nett statligt åtagande att ansvara för luftrummet över det egna territoriet.\r\nSuccessivt har dock även flygtrafiktjänsten fått en fristående ställning\r\ni form av särskilda bolag, helt eller delvis privatiserade. Även här\r\nhar de stora investeringsprogrammen varit pådrivande. Flygtrafiktjänsten\r\nanses inte heller längre vara myndighetsutövning utan en marknadsorienterad\r\noch kundstyrd service.\r\nRiksdagen bör ge regeringen detta till känna.\r\n\r\n2.      Avreglering och konkurrens inom flygsektorn, punkt 2 (m, fp)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp) och Björn Hamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om avreglering och konkurrens inom flygsektorn.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 19 och\r\n\r\n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 30.\r\n\r\nStällningstagande\r\nDen avreglering av flygmarknaden som har genomförts i olika omgångar\r\nhar medfört en ökad konkurrens. Alltjämt är det emellertid en bit kvar\r\ntill en fullt liberaliserad marknad. Ett exempel är att priserna inte\r\nhar minskat i den takt som förväntades. På de linjer där det finns en\r\ndominerande operatör har priserna hittills varit avsevärt högre än där\r\ndet finns konkurrens. Vi vill därför betona att avregleringen och\r\nliberaliseringen av flyget nu måste påskyndas.\r\nAvregleringen och globaliseringen av luftfarten har lett till att\r\nflygbolagen har utvecklat olika samarbetsformer, såsom allianser, för att\r\nminska kostnaderna och därmed bättre kunna hävda sig på den globala\r\nmarknaden. Effekten av en sådan alliansbildning är emellertid inte\r\nentydig. Vissa anser att konkurrensen minskat genom att det blivit en\r\nkartelliknande situation, medan andra menar att den medverkat till\r\nprispress på rutterna EU-USA. Vi anser att det krävs en liberalisering\r\nav marknaden EU-USA.\r\nVissa hinder kvarstår även inom EU:s flygmarknad. Allianserna mellan\r\nflygbolagen bildades som enda möjlighet till expansion. Vi anser att\r\ndet bör bli möjligt att överta aktiemajoriteter i andra länders flygbolag.\r\nDetta skulle innebära att kopplingen mellan de nationella bolagen och\r\nden egna staten skulle upphöra. Det bör ankomma på regeringen att vidta\r\nåtgärder i detta syfte.\r\n\r\n3.      Privatisering av flygplatser, punkt 3 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och Björn Hamilton\r\n(m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om privatisering av flygplatser. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:T215 av Rolf Gunnarsson (m),\r\n2004/05:T321 av Peter Danielsson m.fl. (m) yrkande 6 och\r\n\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning saknas det skäl att flygplatser skall vara i\r\nstatlig ägo. Fördelarna med privatägda flygplatser är desto mer uppenbara.\r\nPrivata flygplatser kan agera på marknadsmässiga villkor och därmed få\r\nförbättrade möjligheter att hävda sig i en allt hårdare internationell\r\nkonkurrens. Statens ägarandel i Arlanda, Landvetter och Sturup bör\r\nminskas genom en delprivatisering i ett första skede. På sikt bör det\r\nstatliga ägandet eventuellt helt fasas ut. Ytterligare ett skäl för\r\nprivatisering av statliga flygplatser är att man härigenom skulle kunna\r\nfå in kapital som kan användas för infrastrukturinvesteringar.\r\nSärskilda skäl talar för en privatisering av Sturups flygplats med den\r\npågående integrationen i Öresundsregionen. Detta skulle underlätta ett\r\neffektivt samarbete mellan Sturup och Kastrup och öka expansionsmöjligheterna\r\nför regionen betydligt.\r\nÄven för vissa av de regionala flygplatserna, som ofta drivs av kommuner\r\noch landsting, bör man söka privata intressenter.\r\nRegeringen bör snarast lägga fram ett förslag till riksdagen av denna\r\ninnebörd.\r\n\r\n4.      Statens ansvar för flygplatssystemet, punkt 4 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Björn Hamilton (m) och Tuve\r\nSkånberg (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om statens ansvar för flygplatssystemet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:T457 av Tobias Krantz (fp),\r\n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 32,\r\n\r\n2004/05:T474 av Christer Nylander m.fl. (fp) yrkande 7,\r\n\r\n2004/05:N396 av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m)\r\nyrkande 4 och\r\n2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd) yrkande 12 och\r\n\r\nbifaller delvis motionerna\r\n2004/05:T259 av Margareta Sandgren m.fl. (s),\r\n2004/05:T374 av Christer Adelsbo m.fl. (s) och\r\n2004/05:T509 av Berit Högman och Marina Pettersson (båda s).\r\n\r\nStällningstagande\r\nDet är angeläget att man slår vakt om de regionala flygplatserna. På\r\nmånga håll spelar dessa en viktig roll för kontakterna mellan\r\nstorstadsregionerna och övriga delar av Sverige. De har stor betydelse för\r\nturistnäringen. Inte minst utländska turister - särskilt från de\r\ntätbefolkade delarna av Europa - lockas av möjligheterna till skidåkning\r\noch att få uppleva Sveriges unika natur och kultur. Vi erinrar samtidigt\r\nom att turismen är en mycket viktig inkomstkälla för många av regionerna.\r\nÄven av arbetsmarknadsskäl är det nödvändigt med flygförbindelser mellan\r\nolika regioner och deras omvärld, då detta vidmakthåller eller ökar\r\nnäringslivets förutsättningar för att skapa en ökad tillväxt. Sverige\r\nbör således leva upp till en väl fungerande flygtrafik i enlighet med\r\ndet transportpolitiska målet.\r\nNågra av flygplatserna har emellertid fått svårt att överleva ekonomiskt.\r\nDet vore enligt vår uppfattning förödande att - med ett snävt kortsiktigt\r\nperspektiv - lägga ned dem. I stället bör man ha en långsiktig syn på\r\nde regionala flygplatserna. I avvaktan på ett nytt stödsystem för flyget\r\nbör de ges ett - jämfört med nivån på dagens driftsbidrag - visst ökat\r\nstatligt stöd. Det kan - enligt vår mening - inte anses rimligt att\r\nlandstingen och kommunerna skall ta det ekonomiska ansvaret.\r\nDet nya systemet bör samtidigt innebära att man inte sätter upp en\r\nfixerad gräns för antalet passagerare för att bidrag skall kunna lämnas.\r\nI stället bör det vara en långsam utfasning av bidraget och gränsen\r\nför fullt bidrag vara högre än de 100 000 passagerare som har föreslagits\r\ni den utredning som har redovisats. En översyn bör också göras av\r\nberäkningarna av resandeunderlaget såtillvida att även turisterna skall\r\ninräknas i detta.\r\n\r\n5.      Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet, punkt 6 (m, fp, kd)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp), Björn Hamilton (m) och Tuve Skånberg (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om flygplatskapacitet i Stockholmsområdet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:T205 av Tobias Billström (m),\r\n2004/05:T226 av Torsten Lindström (kd),\r\n2004/05:T306 av Björn Hamilton och Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(båda m),\r\n2004/05:T380 av Anna Lilliehöök (m),\r\n2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 14,\r\n\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 21,\r\n\r\n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande\r\n5 och\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 22 och\r\n\r\navslår motion\r\n2004/05:T416 av Sylvia Lindgren m.fl. (s).\r\nStällningstagande\r\nFrågan om flygplatskapaciteten i framtiden i Stockholmsområdet har dragit\r\nut alldeles för länge på tiden genom den handlingsförlamning som har\r\nuppstått, även efter det att Stockholmsberedningens förslag lades fram.\r\n\r\nStockholmsområdet måste ha kompletterande flygplatskapacitet - såsom nu\r\när fallet med Bromma flygplats - för affärsflyget. Samtidigt har ovissheten\r\nökat för allt allmänflyg genom beslutet om en nedläggning av Tullinge\r\nflygplats. Situationen har - enligt vår uppfattning - nu blivit helt\r\noacceptabel. I framtiden kommer en tillfredsställande flygplatskapacitet\r\natt vara en förutsättning för att Stockholmsregionen skall kunna fortsätta\r\natt utvecklas men också för hela Sveriges ekonomiska och sociala utveckling.\r\nSå är t.ex. allmänflygets möjlighet för framväxten av affärsverksamhet\r\ni Norden och Baltikum av största betydelse. Även för smidiga kommunikationer\r\nmed övriga Sverige är det angeläget med välbelägna flygplatser i\r\nStockholmsregionen. Särskilt för inrikesresorna är korta marktransporter\r\noch därmed minskad total restid av stor vikt. Vi vill också framhålla\r\natt den tekniska utvecklingen innebär allt tystare flygplan.\r\nÄven Arlandas konkurrenskraft måste stärkas liksom landkommunikationerna\r\nmellan Arlanda och södra Stockholm.\r\nMot den nu angivna bakgrunden anser vi att regeringen skall ansluta sig\r\ntill Stockholmsberedningens slutsatser och snarast inleda överläggningar\r\nmed berörda intressenter. Målet måste vara att långsiktigt trygga\r\ninfrastrukturen för flyget i Stockholmsregionen.\r\n\r\n\r\n6.      Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet, punkt 6 (v, mp)\r\nav Claes Roxbergh (mp), Karin Svensson Smith (v) och Mikael Johansson\r\n(mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om flygplatskapacitet i Stockholmsområdet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion\r\n2004/05:T416 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) och\r\navslår motionerna\r\n2004/05:T205 av Tobias Billström (m),\r\n2004/05:T226 av Torsten Lindström (kd),\r\n2004/05:T306 av Björn Hamilton och Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(båda m),\r\n2004/05:T380 av Anna Lilliehöök (m),\r\n2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 14,\r\n\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 21,\r\n\r\n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande\r\n5 och\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\nBromma flygplats är förhållandevis liten men den orsakar betydande buller\r\noch andra miljöproblem och innebär också en ökad olycksrisk. Detta\r\nuppmärksammades redan för 60 år sedan. Ytterligare ett problem är att de\r\nundermåliga kommunikationerna till flygplatsen skapar långa bilköer och\r\ndärmed en oacceptabel trängsel. Det bör i sammanhanget påpekas att det\r\nofta tar längre tid att åka med såväl kollektiva färdmedel som bil från\r\nBromma till Stockholms city än det tar att åka med Arlanda Express från\r\nArlanda till Stockholms central. Bromma flygplats måste därför avvecklas.\r\nDen mark som frigörs vid en sådan avveckling kan användas för välbehövligt\r\nbostadsbygge.\r\nEftersom avtalet om Bromma flygplats, som har tecknats mellan Luftfartsverket\r\noch Stockholms stad, löper ut år 2011 är det nu hög tid att besked ges\r\nom att en avveckling skall genomföras. Det är många frågor som behöver\r\nlösas i detta sammanhang, och många intressenter är berörda.\r\nRiksdagen bör rikta ett uttalande till regeringen i enlighet med vad vi\r\nnu har anfört.\r\n\r\n7.      Flygverksamhet i fjällområdena, punkt 7 (m, fp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Jan-Evert Rådhström (m),\r\nRunar Patriksson (fp), Sven Bergström (c), Björn Hamilton (m) och Tuve\r\nSkånberg (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om flygverksamhet i fjällområdena. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna\r\n2004/05:MJ442 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c)\r\nyrkande 2 och\r\n2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning är flygkommunikationer till de nordliga delarna\r\nav vårt land en förutsättning för att Sverige skall kunna konkurrera\r\nmed andra länder om turisterna. Det vore förödande för en långsiktig\r\nsatsning på svensk turistnäring om Luftfartsverkets och Naturvårdsverkets\r\nförslag vinner gehör. Det är viktigt att bevara fjällmiljön, men det\r\nfår inte leda till att beslut fattas över huvudet på dem som lever på\r\nfjällturismen. Det är bättre att beslut om bullernivåer och andra\r\nmiljöhänsyn fattas lokalt eller regionalt.\r\nVi konstaterar emellertid att miljöministern numera har meddelat att\r\nhon inte avser att följa Luftfartsverkets och Naturvårdsverkets förslag\r\nom ett förbud mot start och landningar i samma områden där skoterförbud\r\nråder. I stället kommer en anmälningsplikt till länsstyrelserna att\r\nföreslås. Avsikten med denna är att man skall kunna få en uppfattning\r\nom fjällflygets omfattning och utveckling.\r\nGenom ett uttalande av riksdagen av denna innebörd blir motionerna i\r\ndet aktuella avseendet tillgodosedda.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Privatisering av flygplatser, punkt 3 (c)\r\nSven Bergström (c) anför:\r\nRunt om i världen privatiseras eller delprivatiseras flygplatser. Några\r\nexempel bland många på sådana delvis privatägda flygplatser är Kastrup\r\ni Köpenhamn, Wiens flygplats och Düsseldorfs flygplats. Ett exempel i\r\nSverige är Stockholm-Skavsta. Detta visar att det är en möjlig handlingsväg.\r\n\r\nEnligt vår uppfattning lämpar sig de tre stora flygplatserna i Sverige,\r\nArlanda, Landvetter och Sturup, väl för en delprivatisering. Sådana\r\ndelförsäljningar av dessa flygplatser skulle kunna inbringa stora\r\ntillskott till statskassan. Dessa medel anser jag bör användas för att\r\ngenomföra vissa angelägna nyinvesteringar i den svenska infrastrukturen.\r\n\r\n2.      Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet, punkt 6 (s)\r\nBörje Vestlund (s) anför:\r\nAtt Bromma som flygplats är förhållandevis liten innebär inte att den\r\nverksamhet som där sker i dag är betydelselös. Stockholm behöver flyget,\r\nmen en flygplats på Bromma är olämplig, vilket konstaterats redan i\r\ntidigare skeden av flygplatsens historia. I dag lider många av dem som\r\nbor i Bromma fysiskt av buller och luftföroreningar, med flyget som en\r\nviktig orsak. Flygplatsens placering i ett tätbefolkat område i absolut\r\nanslutning till Stockholms centrala delar är ur ett säkerhetsperspektiv\r\nolämplig. Eftersom marken ligger så centralt och mitt i redan bebyggt\r\nområde vore den idealisk för bostadsbebyggelse, vilket verkligen behövs.\r\n\r\nMiljöhänsyn, säkerhetsfrågor och markanvändningsperspektiv utgör således\r\ntre viktiga skäl för att så snart som möjligt fastställa ett datum för\r\nBrommas nedläggning som reguljär flygplats. Luftfartsverket och Stockholms\r\nstad har undertecknat ett avtal beträffande Bromma flygplats som går ut\r\når 2011, vilket måste innebära det definitiva slutdatumet för Bromma\r\nsom flygplats.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:T201 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utöka polisens befogenheter att utföra stickprovskontroll\r\npå flygkabinpersonal.\r\n2004/05:T205 av Tobias Billström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bibehållande av Bromma flygplats.\r\n2004/05:T215 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ägandet av flygplatser.\r\n2004/05:T218 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om slottider inom flygtrafiken.\r\n2004/05:T226 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra Stockholm-Västerås flygplats till ett regionalt och\r\nnationellt nav i flygtrafiken.\r\n2004/05:T256 av Carl-Axel Roslund (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att döpa om Arlanda flygplats.\r\n2004/05:T259 av Margareta Sandgren m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statens ansvar för flyget.\r\n2004/05:T306 av Björn Hamilton och Marietta de Pourbaix-Lundin (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om flygplatssituationen i Stockholmsområdet.\r\n2004/05:T321 av Peter Danielsson m.fl. (m):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en privatisering av Sturups flygplats bör utredas.\r\n\r\n2004/05:T374 av Christer Adelsbo m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att sträva och arbeta för att på sikt nå upp till den ambition\r\nsom finns att det statliga driftstödet skall vara ca 75 % av flygplatsernas\r\nsamlade underskott.\r\n2004/05:T380 av Anna Lilliehöök (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att behålla Bromma flygplats.\r\n2004/05:T416 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att skyndsamt förbereda en avveckling av\r\nflygverksamheten vid Bromma flygplats.\r\n2004/05:T451 av Tina Acketoft (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en fortsatt nationell svensk segelflyglicens.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om allmänläkare som undersökningsläkare för utfärdande\r\nav och förnyelse av medicinskt intyg för segelflygcertifikat.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en oförändrad struktur för arbetet med reparationer,\r\nunderhåll och kontroll av segelflygplan.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillsynen av segelflygverksamheten även\r\nfortsättningsvis bör ske direkt av Svenska segelflygförbundet.\r\n2004/05:T453 av Tina Acketoft (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utredning av möjligheterna att verka för ett\r\nbevarande av fritidsflyget på Malmens flygfält.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stöd för att möjliggöra en eventuell omlokalisering\r\nav fritidsflygets olika verksamheter.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en längre tidsfrist för en eventuell omlokalisering\r\nav fritidsflygets olika verksamheter.\r\n2004/05:T457 av Tobias Krantz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om framtiden för Jönköpings flygplats och den svenska flygtrafiken\r\nsett ur ett transportpolitiskt perspektiv.\r\n2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att trygga flygplatskapaciteten i Stockholmsområdet.\r\n\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om påskyndandet av liberaliseringen av luftfarten.\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om överlåtande av Arlanda, Landvetter och Sturup till\r\nandra ägare än staten.\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Bromma och allmänflyget i Stockholmsområdet.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en förändring av Luftfartsverket.\r\n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\n\r\n30.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om luftfarten.\r\n31.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om handel med start- och landningstider inom flyget.\r\n32.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om de regionala flygplatserna.\r\n33.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en delförsäljning av Luftfartsverket.\r\n2004/05:T474 av Christer Nylander m.fl. (fp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förändra bidragssystemet för privata flygplatser.\r\n\r\n2004/05:T509 av Berit Högman och Marina Pettersson (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Karlstad flygplats är en statlig angelägenhet.\r\n2004/05:MJ442 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om överföra regleringen av fjällflyget till\r\nlänsnivå.\r\n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av flygplatskapacitet i Stockholmsregionen.\r\n2004/05:N396\r\nav Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nedläggning av flygplatser.\r\n2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om flygförbud i fjällen.\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utredning om att låta namnet Alfred Nobel Airport\r\nersätta, eller fogas till, flygplatsnamnet Arlanda.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om flygplatskapacitet för såväl trafikflyg som småflyg\r\ni Stockholms län.\r\n2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om riksdagens regler och underlag för det ekonomiska\r\nstödet till landets flygplatser.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Privatisering av Luftfartsverket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 22 och \n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "59DE641F-F9D0-4041-B361-794AECC92DCE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "193",
                    "87",
                    "1",
                    "68"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/59DE641F-F9D0-4041-B361-794AECC92DCE",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Avreglering och konkurrens inom flygsektorn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 19 och \n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Privatisering av flygplatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:T215 av Rolf Gunnarsson (m), \n2004/05:T321 av Peter Danielsson m.fl. (m) yrkande 6 och \n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Statens ansvar för flygplatssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:T259 av Margareta Sandgren m.fl. (s), \n2004/05:T374 av Christer Adelsbo m.fl. (s), \n2004/05:T457 av Tobias Krantz (fp), \n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 32, \n2004/05:T474 av Christer Nylander m.fl. (fp) yrkande 7, \n2004/05:T509 av Berit Högman och Marina Pettersson (båda s), \n2004/05:N396 av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m) yrkande 4 och \n2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd) yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "13199C81-C05A-4E03-BE9B-CB4CB01E108B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "24",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "157",
                    "126",
                    "0",
                    "66"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/13199C81-C05A-4E03-BE9B-CB4CB01E108B",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Slottidssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:T218 av Rolf Gunnarsson (m) och \n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:T205 av Tobias Billström (m), \n2004/05:T226 av Torsten Lindström (kd), \n2004/05:T306 av Björn Hamilton och Marietta de Pourbaix-Lundin (båda m), \n2004/05:T380 av Anna Lilliehöök (m), \n2004/05:T416 av Sylvia Lindgren m.fl. (s), \n2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 14, \n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkande 21, \n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 5 och \n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "8E507A63-6F68-408D-B2C1-EEF37BCC7DFA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "119",
                    "0",
                    "5",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "14",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "9",
                    "0",
                    "13",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "11",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "142",
                    "113",
                    "29",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8E507A63-6F68-408D-B2C1-EEF37BCC7DFA",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Flygverksamhet i fjällområdena",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:MJ442 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c) yrkande 2 och \n2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "777E61AC-03D9-4953-9D51-A7EE8B0AC154",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "157",
                    "127",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/777E61AC-03D9-4953-9D51-A7EE8B0AC154",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Nytt namn på Stockholm-Arlanda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:T256 av Carl-Axel Roslund (m) och \n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Segelflyg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:T451 av Tina Acketoft (fp) yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Fritidsflyg på Malmens flygfält",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:T453 av Tina Acketoft (fp) yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Stickprovskontroll av kabinpersonal",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen skall lägga fram ett förslag till riksdagen om ett system som säkerställer att flygbesättningar uppfyller uppställda krav på nykterhet och drogfrihet.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motion \n2004/05:T201 av Jan-Evert Rådhström (m).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Privatisering av Luftfartsverket",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Avreglering och konkurrens inom flygsektorn",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Privatisering av flygplatser",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Statens ansvar för flygplatssystemet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Flygplatskapacitet i Stockholmsområdet",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Flygverksamhet i fjällområdena",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-05-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-05-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till motion angående stickprovskontroll av kabinpersonal. Avslag på övriga motioner",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 05:30:33"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Nu vill riksdagen skärpa kontrollen av nykterheten hos flygbesättningar. Regeringen bör därför presentera ett system som innebär att man säkert kan garantera att flygbesättningar uppfyller kraven på nykterhet och drogfrihet. ",
          "dok_id": "GS01TU10",
          "systemdatum": "2016-08-10 08:26:47"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Skärpt kontroll av nykterheten hos flygbesättningar (TU10)",
          "dok_id": "GS01TU10",
          "systemdatum": "2016-08-10 08:26:47"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 05:30:33"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01TU10",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Trafikutskottet vill skärpa kontrollen av nykterheten hos flygbesättningar. Regeringen bör därför presentera ett system som innebär att man säkert kan garantera att flygbesättningar uppfyller kraven på nykterhet och drogfrihet. Utskottet vill att riksdagen säger ja till detta krav.</p>",
          "dok_id": "GS01TU10",
          "systemdatum": "2016-08-10 08:26:47"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Skärpt kontroll av nykterheten hos flygbesättningar (TU10)",
          "dok_id": "GS01TU10",
          "systemdatum": "2016-08-10 08:26:47"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01TU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_TU_10.pdf",
          "filstorlek": "327017",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Luftfart",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/3D822E19-2181-4718-BFDC-31582BB3856A"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ442 Flygturismen i fjällen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ442",
          "ref_dok_titel": "Flygturismen i fjällen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N349 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GS02N349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N349",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N396 Turism",
          "ref_dok_id": "GS02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N397 Villkor för regional utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Villkor för regional utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N412 Turistnäringen",
          "ref_dok_id": "GS02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Turistnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T201 Polisens rätt och skyldighet att utföra stickprov i flygtrafik",
          "ref_dok_id": "GS02T201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T201",
          "ref_dok_titel": "Polisens rätt och skyldighet att utföra stickprov i flygtrafik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T205 Bromma flygplats",
          "ref_dok_id": "GS02T205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T205",
          "ref_dok_titel": "Bromma flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T215 Ägandet av flygplatser",
          "ref_dok_id": "GS02T215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T215",
          "ref_dok_titel": "Ägandet av flygplatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T218 Slottider inom flygtrafiken",
          "ref_dok_id": "GS02T218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T218",
          "ref_dok_titel": "Slottider inom flygtrafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T226 Stockholm-Västerås Flygplats",
          "ref_dok_id": "GS02T226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T226",
          "ref_dok_titel": "Stockholm-Västerås Flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T256 Nytt namn på Arlanda ",
          "ref_dok_id": "GS02T256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T256",
          "ref_dok_titel": "Nytt namn på Arlanda ",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T259 Statens ansvar för flyget",
          "ref_dok_id": "GS02T259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T259",
          "ref_dok_titel": "Statens ansvar för flyget",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T306 Flygplatsfrågan i Stockholm ",
          "ref_dok_id": "GS02T306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T306",
          "ref_dok_titel": "Flygplatsfrågan i Stockholm ",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn Hamilton och Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T321 Infrastrukturen i Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02T321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T321",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T374 Driftstödet till icke statliga flygplatser",
          "ref_dok_id": "GS02T374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T374",
          "ref_dok_titel": "Driftstödet till icke statliga flygplatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T380 Bromma flygplats",
          "ref_dok_id": "GS02T380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T380",
          "ref_dok_titel": "Bromma flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T416 Bromma flygplats",
          "ref_dok_id": "GS02T416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T416",
          "ref_dok_titel": "Bromma flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T451 Förutsättningarna för segelflyg i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02T451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T451",
          "ref_dok_titel": "Förutsättningarna för segelflyg i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T453 Fritidsflygets framtid på Malmens flygfält",
          "ref_dok_id": "GS02T453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T453",
          "ref_dok_titel": "Fritidsflygets framtid på Malmens flygfält",
          "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T457 Jönköpings flygplats framtid",
          "ref_dok_id": "GS02T457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T457",
          "ref_dok_titel": "Jönköpings flygplats framtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T459 Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GS02T459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T459",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T464 Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02T464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T464",
          "ref_dok_titel": "Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T468 Utgiftsområde 22: Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GS02T468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T468",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22: Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T474 Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GS02T474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T474",
          "ref_dok_titel": "Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T509 Karlstad flygplats",
          "ref_dok_id": "GS02T509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T509",
          "ref_dok_titel": "Karlstad flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman och Marina Pettersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-05-18",
          "ref_dok_id": "GS09122",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "2005-05-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-05-18",
          "ref_dok_id": "GS09122",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "122",
          "ref_dok_titel": "2005-05-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:244",
          "ref_dok_id": "GS0K244",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "244",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:244",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}