{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229665",
      "dok_id": "GS01TU1",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "TU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:TU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "TU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-18 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:31",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:35",
      "titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01TU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01TU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01TU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01TU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Trafikutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:TU1</div><h1>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i\r\nbudgetpropositionen för 2005 utgiftsområde 22\r\nKommunikationer (prop. 2003/04:1). Vidare behandlas\r\nmotioner från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om\r\nalternativa anslagsberäkningar. I samband med\r\nanslagsberäkningen till trafikens infrastruktur behandlas även\r\nett stort antal motionsförslag om upprustning och utbyggnad\r\nav olika vägar och järnvägar i landet och satsningar i vissa\r\nregioner.\r\nTill betänkandet har fogats fyra reservationer (m, fp, kd, c)\r\noch åtta särskilda yttranden (m, fp, kd, v, c, mp).\r\nMål och resultat\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag\r\natt målet för politikområdet IT, elektronisk kommunikation\r\noch post är att alla skall ha tillgång till en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar in-\r\nfrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.\r\nVidare föreslås att riksdagen godkänner vad utskottet anför\r\nom en fortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen inom\r\nsåväl politikområdet Transportpolitik som politikområdet IT,\r\nelektronisk kommunikation och post. Det innebär bl.a. en\r\nvidareutveckling av mål och resultatindikatorer, ökad tydlig-\r\nhet i resultatredovisning samt utökade jämförelser över tid\r\noch med andra länder.\r\nEnligt utskottets mening är det angeläget att en fortsatt\r\ntransportpolitisk utveckling äger rum i syfte att skapa ett\r\nhållbart och effektivt transportsystem. Under senare tid har en\r\nrad viktiga utredningsbetänkanden presenterats. Det gäller\r\nallt från frågor om godstrafik, vägbeskattning och\r\njärnvägstrafik till bl.a. kollektivtrafik, färdtjänst, hamnfrågor,\r\nenskilda vägar och taxitrafik. Ett fortsatt transportpolitiskt\r\nreformarbete pågår också inom EU samtidigt som\r\nsamhällsutvecklingen såväl nationellt som internationellt\r\nskapar förändrade trafikbehov. Utskottet välkomnar därför\r\nden av regeringen till våren 2005 aviserade propositionen om\r\ntransportpolitiken. I avvaktan på regeringens förslag är\r\nutskottet inte nu berett att ompröva de grundläggande utgångs-\r\npunkterna och principerna för gällande transportpolitik.\r\nUtskottet anser vidare att utvecklingen på IT-området och\r\növergången till ett informationssamhälle har stor betydelse\r\nför den fortsatta samhällsutvecklingen. Utskottet ser därför\r\npositivt på att regeringen under år 2005 även aviserat en\r\nproposition om IT-politiken.\r\nI tre separata reservationer har Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna samt Kristdemokraterna förordat en\r\nförändrad inriktning av transportpolitiken.\r\nAnslag m.m.\r\nFinansutskottet har den 11 november 2004 beslutat att ställa\r\nsig bakom regeringens förslag till ram för utgiftsområde 22\r\nKommunikationer. Ramen omfattar drygt 31,6 miljarder\r\nkronor för budgetåret 2005. Det innebär en höjning av\r\nanslagsnivån med drygt 3 miljarder kronor.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens\r\nförslag om hur detta belopp bör fördelas på olika ändamål\r\ninom utgiftsområdet. Den största delen av beloppet, ca 28\r\nmiljarder kronor, föreslås gå till underhåll och investeringar i\r\nvägar och järnväg. Anslaget för banhållning och\r\nsektorsuppgifter på järnvägsområdet ökar därmed med ca 2,7\r\nmiljarder kronor jämfört med år 2004. Även anslagen till\r\nväghållning och statsbidrag på vägområdet höjs med sam-\r\nmanlagt ca 1 miljard kronor. Dessa anslag samt de föreslagna\r\nmöjligheterna till lånefinansiering gör det möjligt att\r\ngenomföra en angelägen ambitionshöjning inom väghållning\r\noch banhållning i enlighet med riksdagens tidigare beslut om\r\nutökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar.\r\nUtskottet föreslår att 823 miljoner kronor anvisas till\r\nRikstrafiken. Anslaget bekostar bl.a. statens upphandling av\r\ninterregional persontrafik på järnväg, viss flygtrafik i\r\nNorrlands inland och transportstöd för färjetrafiken till\r\nGotland.\r\nRiksdagen föreslås även anvisa 122 miljoner kronor i syfte\r\natt trygga funktionshindrades behov av telekommunikationer\r\noch posttjänster. För att upprätthålla grundläggande\r\nkassaservice i hela landet föreslås riksdagen avsätta 400 miljo-\r\nner kronor till Posten AB.\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet har avgivit\r\nbudgetalternativ som redovisas i de särskilda yttrandena 2-5.\r\nGemensamt för partiernas förslag är en höjning av den totala\r\nutgiftsramen som varierar från 42 miljoner kronor för\r\nKristdemokraterna till     1 494 miljoner kronor för Moderata\r\nsamlingspartiet samt att ökade resurser avsätts för\r\nvägändamål.\r\nEkonomiska mål m.m.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om ekonomiska mål,\r\nfinansiella befogenheter och investeringsplan för\r\nLuftfartsverket och Sjöfartsverket. Förslaget innebär för\r\nLuftfartsverket att investeringsvolymen minskas efter större\r\nkapacitetsinvesteringar på Arlanda och inom\r\nflygtrafiktjänsten till 900 miljoner kronor för år 2005.\r\nInvesteringsplanen för Sjöfartsverket, som omfattar knappt\r\n200 miljoner kronor, domineras av investeringar i farleder,\r\nnybyggnad, ombyggnad och återanskaffning av fyrar och\r\nannan fast utmärkning, radionavigeringssystem samt el- och\r\nteleteknisk materiel och utrustning.\r\nMed anledning av att myndigheten Luftfartsstyrelsen\r\ninrättas den 1 januari 2005 tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag att dess verksamhet får finansieras genom särskilda\r\navgifter. Den nya avgiften motsvarar ca 10 kr per flyg-\r\npassagerare.\r\nUtskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till förändrat\r\nmål för affärsverket Statens järnvägar. Det innebär att den\r\ntidigare utgångspunkten att affärsverket skall avvecklas så\r\nfort som möjligt ändras till att verket skall finnas kvar och\r\nförvalta vissa avtal och tillhandahålla rullande tågmateriel för\r\nstatens trafikupphandling.\r\nSärskilda infrastrukturåtgärder m.m.\r\nI betänkandet behandlas ett stort antal motionsyrkanden som\r\nberör främst upprustning och utbyggnad antingen i form av\r\nsärskilda utpekade vägar och järnvägar eller i form av\r\nsatsningar i vissa regioner. Utskottet understryker att\r\nmotionsförslagen visar på ett starkt engagemang för en\r\nangelägen upprustning och utbyggnad av infrastrukturen i\r\nlandets olika delar. Utskottet konstaterar vidare att många\r\nangelägna projekt nu kan förverkligas genom den historiskt\r\nsett mycket omfattande planeringsram som riksdagen tidigare\r\nlagt fast för att vidmakthålla och utveckla landets väg- och\r\njärnvägssystem.\r\nEnligt den rollfördelning som riksdagen fastställt genom\r\ndet transportpolitiska beslutet år 1998 bör riksdagens roll\r\ndock i första hand vara att ange övergripande mål och\r\nriktlinjer för planeringen, fastställa finansiella ramar,\r\nsäkerställa en god kontroll av statens finanser och skapa\r\nförutsättningar för en effektiv organisation för att förvalta\r\navsatta resurser. Enligt utskottet betyder det att vilka åtgärder\r\nsom skall genomföras och när de skall ske främst bör\r\nbestämmas inom ramen för trafikverkens och länens\r\nlångsiktiga planering med utgångspunkt i de beslut som läggs\r\nfast av regering och riksdag. Berörda motionsförslag avstyrks\r\nföljaktligen.\r\nI en gemensam reservation (m, fp, kd, c) föreslås att\r\nriksväg 45 klassas som Europaväg.\r\nI betänkandet uppmärksammas även tågtrafiken mellan\r\nStockholm och Oslo. Utskottet ser det som angeläget att\r\ntrafikplaneringen inte stoppar vid riksgränsen utan att ett\r\ngränsöverskridande synsätts anläggs. Utskottet förutsätter att\r\nfortsatta överväganden kommer att göras i syfte att utveckla\r\ntågtrafiken mellan Stockholm och Oslo.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1.      Mål- och resultatfrågor för politikområdet\r\nTransportpolitik\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört.\r\nDärmed avslår riksdagen motionerna\r\n2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\n2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström\r\nm.fl. (m)\r\n2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\n2.      Ekonomiska förpliktelser avseende\r\nväghållning och statsbidrag\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för\r\nramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 49 600 000 000 kr\r\nefter år 2005. Därmed bifaller riksdagen regeringens\r\nförslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkt 3.\r\n3.      Ekonomiska förpliktelser för Banverket\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för\r\nramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på\r\nhögst     22 000 000 000 kr efter år 2005. Därmed bifaller\r\nriksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 22 punkt 7.\r\n4.      Ekonomiska förpliktelser för\r\nBotniabanan\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för\r\nBotniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000\r\n000 000 kr efter år 2005. Därmed bifaller riksdagen\r\nregeringens förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde\r\n22 punkt 8.\r\n5.      Ekonomiska mål och finansiella\r\nbefogenheter för affärsverket Statens järnvägar\r\nRiksdagen godkänner de ekonomiska målen för Statens\r\njärnvägar och bemyndigar regeringen att för år 2005 ge\r\nStatens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med\r\nvad regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen\r\nregeringens förslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde\r\n22 punkt 9.\r\n6.      Ekonomiska mål m.m., finansiella\r\nbefogenheter och investeringsplan för\r\nSjöfartsverket\r\nRiksdagen\r\na) godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket och\r\nföreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att\r\nfastställa utdelning och skattemotsvarighet för\r\nSjöfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar,\r\nb) bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Sjöfartsverket\r\nfinansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen\r\nförordar och\r\nc) godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nSjöfartsverket för perioden 2005-2007 samt avslår\r\nmotionerna\r\n2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd)\r\n2004/05:T298 yrkande 10 av Torsten Lindström (kd)\r\n2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin Svensson\r\nSmith (v)\r\n2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s)\r\n2004/05:T444 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c).\r\nDärmed bifaller riksdagen regeringens förslag i\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkterna 10-12.\r\n7.      Handelsflottans kultur- och fritidsråd\r\nRiksdagen godkänner att högst 19 500 000 kr av\r\ninflytande farledsavgifter för år 2005 får lämnas i bidrag\r\ntill Handelsflottans kultur- och fritidsråd. Därmed bifaller\r\nriksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 22 punkt 13.\r\n8.      Ekonomiska mål m.m., finansiella\r\nbefogenheter och investeringsplan för\r\nLuftfartsverket\r\nRiksdagen\r\na) godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket\r\noch föreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen\r\natt fastställa utdelning och skattemotsvarighet för\r\nLuftfartsverket i enlighet med vad regeringen förordar,\r\nb) bemyndigar regeringen att för år 2005 ge\r\nLuftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med\r\nvad regeringen förordar och\r\nc) godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nLuftfartsverket för perioden 2005-2007.\r\nDärmed bifaller riksdagen regeringens förslag i\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkterna 14-16.\r\n9.      Avgifter för Luftfartsstyrelsen\r\nRiksdagen godkänner att avgifter får tas ut för\r\nLuftfartsstyrelsens verksamhet och att intäkterna från\r\ndessa avgifter får disponeras för att täcka kostnaderna för\r\nverksamheten. Därmed bifaller riksdagen regeringens\r\nförslag i proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkt\r\n17.\r\n10.     Interregional kollektiv persontrafik\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för\r\nramanslaget 36:12 Rikstrafik: Trafikupphandling ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter på högst                    2 450 000\r\n000 kr för perioden 2006-2010. Därmed bifaller\r\nriksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 22 punkt 18.\r\n11.     Särskilda infrastrukturåtgärder m.m.\r\nRiksdagen avslår de motionsyrkanden som finns\r\nförtecknade under motionsförslag i avsnittet Särskilda\r\ninfrastrukturåtgärder m.m.\r\n12.     Europavägsklassning av riksväg 45\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2004/05:T231 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson\r\n(c)\r\n2004/05:T350 yrkandena av Dan Kihlström m.fl. (kd)\r\n2004/05:T420 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert\r\nRådhström (m)\r\n2004/05:T468 yrkande 18 av Erling Bager (fp)\r\n2004/05:T510 av Per Erik Granström m.fl. (s)\r\n2004/05:T516 yrkande 1 av Christer Winbäck och Marita\r\nAronson (fp)\r\n2004/05:N414 yrkande 14 av Runar Patriksson och Anita\r\nBrodén (fp).\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n13.     Målet för politikområdet IT, elektronisk\r\nkommunikation och post m.m.\r\nRiksdagen\r\na) godkänner att målet för politikområdet IT, elektronisk\r\nkommunikation och post är att alla skall ha tillgång till en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar\r\ninfrastruktur och därtill hörande samhällstjänster,\r\nb) godkänner vad utskottet anfört.\r\nDärmed bifaller riksdagen regeringens förslag i\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 22 punkt 19.\r\n14.     Omdisponering av medel inom IT-\r\ninfrastruktursatsningen\r\nRiksdagen avslår motion\r\n2004/05:T358 yrkande 1 av Eskil Erlandsson och Jan\r\nAndersson (c).\r\n15.     Ekonomiska förpliktelser för ersättning\r\nför särskilda tjänster till funktionshindrade\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under år 2005 för\r\nramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till\r\nfunktionshindrade ingå ekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på\r\nhögst 210 000 000 kr under 2006-2009. Därmed bifaller\r\nriksdagen regeringens förslag i proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 22 punkt 20.\r\n16.     Anslag m.m. inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer\r\nRiksdagen\r\na) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 6 000 000 000 kr\r\nför Vägverket för investering i närtid, E 6\r\nSvinesundsförbindelsen m.m.,\r\nb) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 400 000 000 kr till\r\nprioriterade vägprojekt enligt riksdagens beslut om\r\ntilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition,\r\nc) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000 000 kr\r\nför Banverket för investeringar i eldriftsanläggningar\r\nm.m.,\r\nd) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 1 500 000 000 kr\r\ntill prioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens beslut\r\nom tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition,\r\ne) godkänner att regeringen för år 2005 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 9 500 000 000 kr\r\ntill Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av\r\nBotniabanan samt\r\nf) anvisar för budgetåret 2005 anslagen under\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med\r\nutskottets förslag i bilaga 2.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 22 punkterna 1, 2, 4-6 och 21 samt avslår\r\nmotionerna\r\n2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n2004/05:T446 av Sven Bergström m.fl. (c)\r\n2004/05:T459 yrkandena 6 och 21 av Johnny Gylling\r\nm.fl. (kd)\r\n2004/05:T468 yrkande 36 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\n\r\nStockholm den 18 november 2004\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh\r\n(mp), Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m) 1, Jarl\r\nLander (s), Erling Bager (fp) 1, Hans Stenberg (s), Krister\r\nÖrnfjäder (s), Johnny Gylling (kd) 1, Karin Svensson Smith\r\n(v), Monica Green (s), Runar Patriksson (fp) 1, Sven\r\nBergström (c) 1, Kerstin Engle (s), Björn Hamilton (m) 1,\r\nMikael Johansson (mp), Börje Vestlund (s) och Carl-Axel\r\nRoslund (m) 1.\r\n1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet under punkt 16.</pre><pre>\r\n2004/05\r\nTU1\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i\r\nbudgetpropositionen för 2005 utgiftsområde 22\r\nKommunikationer (prop. 2003/04:1).\r\nUtskottet har i samband med beredningen av ärendet\r\ninhämtat upplysningar från Rikstrafiken.\r\nBetänkandet är disponerat på följande sätt. Under varje\r\npolitikområde behandlas inledningsvis mål- och\r\nresultatfrågor samt de förslag till anslagsberäkningar som\r\nförts fram dels av regeringen, dels av Moderata samlingsparti-\r\net, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet.\r\nDärefter redovisas för varje politikområde berörda\r\nverksamhetsområden där en behandling sker av aktuella\r\nregeringsförslag och motionsförslag. Under politikområdet\r\nTransportpolitik behandlas vidare ett stort antal motions-\r\nförslag som berör främst upprustning och utbyggnad antingen\r\ni form av särskilda utpekade vägar och järnvägar eller i form\r\nav satsningar i vissa regioner.\r\nAvslutningsvis lämnas en sammanfattande behandling av\r\nanslag och ekonomiska förutsättningar för hela utgiftsområde\r\n22 Kommunikationer.\r\nUnder varje avsnitt anges de propositions- och\r\nmotionsyrkanden som behandlas i respektive avsnitt.\r\nI bilaga 1 redovisas en förteckning över regeringens förslag\r\ntill riksdagsbeslut och de motioner som behandlas i\r\nbetänkandet.\r\nI bilaga 2 redovisas utskottets förslag till beslut om anslag för\r\når 2005 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer.\r\nI bilaga 3 redovisas regeringens och oppositionspartiernas\r\nförslag till anslag för år 2005 inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nPolitikområde 36 Transportpolitik\r\nMål- och resultatfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör godkänna vad utskottet anfört om mål- och\r\nresultatfrågor för politikområde Transportpolitik. Det\r\ninnebär bl.a. att en fortsatt utveckling bör ske av mål- och\r\nresultatstyrningen. Enligt utskottets mening är det också\r\nviktigt att det transportpolitiska arbetet vidareutvecklas för\r\natt skapa ett hållbart transportsystem. Utskottet konstaterar\r\natt ett omfattande utredningsarbete nyligen har avslutats\r\ninom transportområdet. Utskottet välkomnar därför den av\r\nregeringen till våren 2005 aviserade transportpolitiska\r\npropositionen. I avvaktan på regeringens förslag är\r\nutskottet inte nu berett att ompröva de grundläggande\r\nutgångspunkterna för gällande transportpolitik. Utskottet\r\navstyrker därför aktuella motionsförslag.\r\nJämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3 (kd).\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet regeringens mål- och\r\nresultatredovisning för politikområdet Transportpolitik i\r\nbudgetpropositionen för år 2005 utgiftsområde 22.\r\nVidare behandlar utskottet förslag i följande tre motioner:\r\n- 2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd)\r\n- 2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström\r\nm.fl. (m)\r\n- 2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\nPolitikområdets omfattning\r\nPolitikområdet Transportpolitik omfattar\r\nverksamhetsområdena Väg, Järnväg, Sjöfart, Luftfart,\r\nInterregional kollektiv persontrafik samt Forskning och\r\nanalys.\r\nMål\r\nBakgrund\r\nInom det transportpolitiska området är målen utformade på\r\nett hierarkiskt sätt enligt följande:\r\n- övergripande mål\r\n-\r\n- delmål\r\n-\r\n- mål för verksamheten\r\n-\r\n- mål för verksamhetsgrenar.\r\n-\r\nI målhierarkin ingår även etappmål, vilka också redovisas i\r\ndet följande. Det övergripande målet för transportpolitiken är\r\natt säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt\r\nhållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet\r\ni hela landet (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr.\r\n1997/98:266 och prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr.\r\n2001/02:126).\r\nDelmålen inom transportpolitiken är att inom ramen för en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar\r\ntransportförsörjning bidra till följande:\r\n- Ett tillgängligt transportsystem, där transportsystemet\r\nutformas så att medborgarna och näringslivets\r\ngrundläggande transportbehov kan tillgodoses.\r\n-\r\n- En hög transportkvalitet, där transportsystemets\r\nutformning och funktion medger en hög transportkvalitet\r\nför medborgarna och näringslivet.\r\n-\r\n- En säker trafik, där det långsiktiga målet för\r\ntrafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller allvarligt\r\nskadas till följd av trafikolyckor inom transportsystemet.\r\nTransportsystemets utformning och funktion skall an-\r\npassas till de krav som följer av detta.\r\n-\r\n- En god miljö, där transportsystemets utformning och\r\nfunktion anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö\r\nför alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador\r\noch en god hushållning med mark, vatten, energi och\r\nandra naturresurser främjas.\r\n-\r\n- En positiv regional utveckling, där transportsystemet\r\nfrämjar en positiv regional utveckling genom att dels\r\nutjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av\r\nlandet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa\r\ntransportavstånd.\r\n-\r\n- Ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är\r\nutformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns\r\ntransportbehov. Kvinnor och män skall ges samma\r\nmöjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, ut-\r\nformning och förvaltning och deras  värderingar skall\r\ntillmätas samma vikt.\r\n-\r\nI målhierarkin ingår vidare etappmål, vilka anger lämpliga\r\nsteg på väg mot de långsiktiga målen. Etappmålen beslutas av\r\nregeringen och har redovisats för riksdagen, senast i\r\nproposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt\r\nhållbart transportsystem.\r\nI propositionen gjorde regeringen bedömningen att\r\netappmål bör formuleras för samtliga sex transportpolitiska\r\ndelmål för att underlätta en väl avvägd balans mellan de olika\r\ndelmålen. Regeringen anförde vidare att etappmålen bör vara\r\nmer övergripande än de etappmål som tidigare formulerats\r\nmen att de i den utsträckning det är lämpligt skall vara tydligt\r\nkvantifierade och tidssatta. Utskottet har ställt sig bakom\r\nregeringens bedömning (bet. 2001/02:TU2).\r\nI dag finns etappmål formulerade för alla delmål, med\r\nundantag av jämställdhetsmålet. Etappmålen för\r\ntrafiksäkerhet och miljö är tidssatta och kvantifierade. Det\r\nanges således konkret vad som skall uppnås vid en särskild\r\ntidpunkt. Etappmålet om funktionshindrades tillgänglighet till\r\ntransportsystemet är tidssatt. I övrigt är etappmålen\r\nformulerade på ett mer övergripande sätt. För de etappmål\r\nsom inte är tidssatta och kvantifierade har regeringen angivit\r\nsom sin bedömning att ett uppföljningssystem i form av mått\r\noch indikatorer bör utvecklas.\r\nDelmålen och etappmålen bryts i sin tur ned till mål för\r\nvart och ett av de olika verksamhetsområdena inom\r\npolitikområdet. Därefter formulerar regeringen i sin styrning\r\nav myndigheterna inom politikområdet mål och återrap-\r\nporteringskrav för de olika verksamhetsgrenarna.\r\nResultat\r\nRegeringen\r\nI nedanstående tabell sammanfattas regeringens bedömning\r\nav måluppfyllelsen av etappmålen och utvecklingen mot de\r\nlångsiktiga delmålen år 2003. Inom parentes i respektive\r\nkolumn har angetts regeringens bedömning för år 2002.\r\n\r\n\r\nDelmå\r\nl\r\nUtveck\r\nling\r\nmot\r\nlång-\r\nsiktigt\r\ndelmål\r\når 2003\r\nFinns\r\netapp-\r\nmål?\r\nUppfyll\r\ns\r\netappm\r\nål med\r\ndagens\r\nbeslut?\r\nKommenta\r\nr till\r\nutveckling i\r\nförhållande\r\ntill\r\ndelmålet\r\nunder 2003\r\nTillgä\r\nng-\r\nlighet\r\nJa (Ja)\r\nJa,\r\nmed\r\nregion\r\nal utv.\r\n(lika)\r\n- för\r\nfunk-\r\ntionshi\r\nndr.\r\ntillgän\r\ng-\r\nlighet\r\n(lika)\r\nJa\r\ndelvis\r\n(-)\r\nNej\r\n(Nej)\r\nFörbättrad\r\ntillgäng-\r\nlighet för\r\nväg och\r\njärnväg\r\nsamt för\r\nfunktionshi\r\nndrade.\r\nFörsämring\r\nför flyg.\r\nTrans-\r\nportkv\r\nalitet\r\nJa (Ja)\r\nJa (Ja)\r\nJa (Nej)\r\nTransportkv\r\nal. är god.\r\nUtv. är\r\npositiv,\r\ntrafikstörn.\r\noch\r\ntrafikutbuds\r\nminskn.\r\npåverkar\r\nnegativt i\r\nvissa\r\navseenden.\r\nTrafik\r\n-\r\nsäkerh\r\net\r\nNej\r\n(Nej)\r\nJa (Ja)\r\nNej\r\n(Nej)\r\nOförändrat\r\nantal\r\ndödade och\r\nsvårt\r\nskadade i\r\nvägtrafiken.\r\nMiljö\r\n\r\n\r\nKlimat\r\n-\r\npåverk\r\nan\r\n(CO2)\r\nNej\r\n(Nej)\r\nJa (Ja)\r\nNej\r\n(Nej)\r\nÖkade\r\nutsläpp från\r\nvägtrafik.\r\nMinskade\r\nutsläpp från\r\nflyg.\r\nLuftför\r\no-\r\nrening\r\nar\r\nJa (Ja?)\r\nJa (Ja)\r\nJa,\r\nsannoli\r\nkt (lika)\r\nBrister i\r\nsjöfartens\r\nutsläpps-\r\nstatistik.\r\nBuller\r\nJa (Nej)\r\nJa (Ja)\r\nNej\r\n(Nej)\r\nFör långsam\r\nförbättring i\r\nbefintlig\r\nbebyggelse\r\njämfört med\r\nriktvärden.\r\nKretslo\r\npps-\r\nanpass\r\nning\r\nOsäkert\r\n(Osäker\r\nt)\r\nNej\r\n(Nej)\r\n- (-)\r\nLångsam\r\nförbättring.\r\nPåverk\r\nan på\r\nnatur-\r\noch\r\nkultur\r\nmiljö\r\nOsäkert\r\n(Osäker\r\nt)\r\nNej\r\n(Nej)\r\n- (-)\r\nSvårbedömt\r\n.\r\nRegio\r\nnal\r\nutveck\r\nling\r\nOsäkert\r\n(Osäker\r\nt)\r\nJa,\r\ntillsam-\r\nmans\r\nmed\r\ntillgän\r\nglig-\r\nhet\r\n(lika)\r\nJa (-)\r\nStor andel\r\nav inves-\r\nterings-\r\nmedlen\r\navsätts för\r\ntransport-\r\nförsörjning\r\nav hela\r\nlandet.\r\nJäm-\r\nställdh\r\net\r\nJa?\r\n(Osäker\r\nt)\r\nNej\r\n(Nej)\r\n- (-)\r\nKvinnor\r\nfortsatt\r\ndåligt före-\r\nträdda i\r\nbeslutsfatta\r\nnde organ.\r\nStor brist på\r\ndata men\r\nkartlägg-\r\nning pågår.\r\nKälla: Prop. 2003/04:1 utg.omr. 22 och prop.\r\n2004/05:1 utg.omr. 22.\r\nInom parentes anges motsvarande uppgifter för år\r\n2002.\r\nRegeringen anser att tillgängligheten i vägtransportsystemet\r\nhar förbättrats under de senaste åren. Restiderna på de\r\nnationella vägarna har blivit kortare, kollektivtrafikutbudet\r\nhar ökat och cykelvägarna har blivit fler. Trängseln i och\r\nkring de större städerna har dock inte minskat. Även\r\njärnvägstransportsystemet har fått förbättrad tillgänglighet\r\ngenom att det går fler tåg på spåren. För inrikesflyget har\r\ndock tillgängligheten försämrats.\r\nNär det gäller tillgängligheten för funktionshindrade har\r\ntrafikverken genomfört en gemensam undersökning i syfte att\r\nredovisa andelen funktionshindrade som kan använda\r\nrespektive trafikslag. Resultatet visar att många uppger att de\r\nkan resa, men för en relativt stor andel är det besvärligt att\r\nresa, och många funktionshindrade reser inte alls i dag.\r\nSammantaget bedöms dock tillgängligheten för\r\nfunktionshindrade ha förbättrats.\r\nDet svenska transportsystemet håller genomgående en hög\r\ntransportkvalitet som i termer av förutsägbarhet, säkerhet,\r\nflexibilitet, bekvämlighet, framkomlighet och\r\ninformationstillgång står sig väl vid en internationell jämförel-\r\nse. Sett över en längre tidsperiod råder det knappast några\r\ntvivel om att transportkvaliteten har ökat avsevärt på alla\r\ndessa områden. Även på kort sikt har utvecklingen varit\r\növervägande positiv, dock kan bl.a. trafikstörningar och\r\nminskningar i trafikutbudet ha medfört sänkt transportkvalitet\r\ni vissa avseenden.\r\nNär det gäller trafiksäkerheten visar statistiken att under år\r\n2003 var antalet dödade och svårt skadade i vägtrafiken\r\noförändrat jämfört med år 2002. Mot bakgrund av de senaste\r\ntio årens trafik- och trafikskadeutveckling och den kunskap\r\nsom i dag finns om effektiva trafiksäkerhetsåtgärder bedömer\r\nregeringen att det krävs mycket stora ansträngningar av\r\nsamtliga aktörer inom vägtrafikområdet för att etappmålet om\r\nhögst 270 dödade år 2007 skall uppnås. Regeringen\r\nkonstaterar att etappmålet ligger fast och ser det som ett\r\nviktigt medel för att motivera och engagera aktörerna för att\r\nkunna nå det långsiktiga målet, att ingen skall dödas eller\r\nallvarligt skadas i vägtrafiken.\r\nVad beträffar miljömålet visar statistiken att\r\nkoldioxidutsläppen har fortsatt att öka, vilket innebär att\r\nförutsättningarna för att uppnå etappmålet har försämrats.\r\nUtsläppen av kväveoxider och kolväten från transportsektorn\r\nfortsätter att minska. Antalet bullerutsatta har minskat något\r\ngenom de bullerskyddsåtgärder som vidtagits. Etappmålet\r\nbedöms dock bli svårt att nå på grund av den ökande trafiken\r\noch att många kommuner saknar nödvändiga åtgärdsprogram.\r\nKretsloppsanpassningen är svårbedömd men anses uppvisa\r\nen positiv utveckling. När det gäller uppföljningen av målen\r\nför natur- och kulturmiljön bedriver trafikverken ett arbete\r\nför att utveckla mått och mål.\r\nI fråga om delmålet om regional utveckling anser regeringen\r\natt en utbyggd infrastruktur som i sin tur leder till förbättrade\r\ntransporter successivt bidrar till förbättrad tillgänglighet för\r\nkvinnor och män i hela landet. För enstaka större\r\ninvesteringar som minskar restiderna drastiskt kan även\r\nlokaliseringseffekter bli betydande. Drift och underhåll av\r\nväg- och järnvägsnäten, liksom åtgärder för bärighet,\r\ntjälsäkring och rekonstruktion är viktiga åtgärder för samtliga\r\nregioner, men har särskilt stor betydelse för utvecklingen i\r\nglest bebyggda delar av landet. Vägarnas ytstandard i\r\nglesbygd har förbättrats kontinuerligt under en rad år, och\r\nandelen avstängd väg minskade kraftigt under år 2003.\r\nNär det gäller jämställdhetsmålet anser regeringen att\r\nkvinnors perspektiv och värderingar fortfarande är bristfälligt\r\nföreträdda vid planering, beslut och förvaltning i hela\r\ntransportsystemet. Det innebär att kvinnor har sämre möj-\r\nligheter att påverka transportsystemets utformning.\r\nRegeringens krav på trafikverken när det gäller analyser och\r\nredovisningar kopplade till målet om ett jämställt\r\ntransportsystem har ökat, men fortfarande råder brist på data\r\nför att kunna följa utvecklingen mot målet. Statens institut för\r\nkommunikationsanalys (SIKA) och trafikverken har dock\r\npåbörjat arbetet med att ta fram ytterligare information om\r\ntillståndet.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) framhålls\r\nde transportpolitiska målen och regeringens misslyckande.\r\nKristdemokraterna anser att den socialdemokratiska\r\nregeringen och dess stödpartier i alltför hög grad fokuserar på\r\nlångsiktigt hållbara transportsystem. Kristdemokraterna anser\r\natt det första ledet i det transportpolitiska målet -\r\nsamhällsekonomisk effektivitet - förbigås i de prioriteringar\r\nsom regeringen gjort i samband med att planeringsramarna\r\nför åtgärder i väg- och järnvägsnätet under perioden 2004-\r\n2015 fastställts. Till betydande del hänger detta samman med\r\natt investeringar i och underhåll av vägar får stå tillbaka för\r\nstora järnvägsprojekt med tveksamma lönsamhetskalkyler.\r\nRegeringen är ytterst ansvarig för att de mål som riksdagen\r\nbeslutat om närmare utformas på ett sådant sätt att de kan\r\nföljas upp. Genom uppställandet av ett otillräckligt utformat\r\nmål som prioriteringskriterium, har regeringen allvarligt\r\nbrustit i sin styrning av länens infrastrukturplanering.\r\nKristdemokraterna föreslår att de transportpolitiska delmålen\r\nskall utformas på ett sätt som gör det möjligt att mäta,\r\njämföra och följa upp infrastrukturåtgärder i förhållande till\r\ndessa mål (yrkande 1).\r\nI motion 2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\nframhålls bl.a. att Socialdemokraterna envisas med att\r\nstraffbeskatta bilisterna med motiveringen att de kör för\r\nmycket. För de flesta hushåll är det alltför dyrt att sätta sig i\r\nbilen och nöjesåka. De flesta använder bilen för att uträtta\r\närenden. Den ekonomiska prioritering regeringen gjorde i sin\r\nförra infrastrukturproposition innebär att anslagen till\r\njärnvägssatsningar kraftigt ökar, fastän de stora behoven\r\nenligt regeringens egen utredning Godstransportdelegationen\r\nfrämst ligger inom vägsektorn. Regeringen måste redovisa\r\nskälen till det vägval som den tydliga prioritering av\r\njärnvägsnätet framför vägnätet innebär, inte minst för landets\r\nbilister och åkare. Moderata samlingspartiet anser att\r\nsamhällsekonomiskt lönsamma vägar måste prioriteras\r\nframför järnvägarna (yrkande 1).\r\nI samma motion anförs också att utbyggnaden och\r\nutvecklingen av infrastrukturen kräver omfattande\r\ninvesteringar i ett stort och glest befolkat land som Sverige.\r\nDärför är det av största vikt att investeringar i infrastrukturen\r\nger en god avkastning, dvs. att medborgarna upplever att de\r\nfår valuta för pengarna. En förutsättning för detta är att såväl\r\nkonkurrens som samverkan mellan olika trafikslag främjas i\r\nutformningen av regel-, skatte- och avgiftssystem. Eller\r\nannorlunda uttryckt förutsätter detta en rimlig grad av konkur-\r\nrensneutralitet mellan de skilda trafikslagen. Så är inte fallet\r\nför närvarande, vilket är samhällsekonomiskt förödande,\r\nmenar Moderata samlingspartiet (yrkande 2).\r\nI motion 2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) framhålls\r\natt liksom när det gäller all annan företagsamhet bör fri\r\nkonkurrens vara grunden också för trafikpolitiken. Fri\r\nkonkurrens tillgodoser den enskildes val av transportslag vare\r\nsig det gäller transport av gods eller människor. Fri\r\nkonkurrens inom alla transportslag är en förutsättning för att\r\nkunna uppnå en hållbar utveckling och ökad tillväxt.\r\nTrafiksektorn har alldeles för länge kännetecknats av\r\nmonopolbildningar, främst statliga sådana. Monopol gör att\r\nden enskilda individen kommer i kläm i form av höga priser\r\noch sämre service. Dessvärre återstår det fortfarande en hel\r\ndel att göra på området. Konsekvensen av den bristande\r\nkonkurrensen är uppenbar. Priser är för höga och\r\nrabattsystem försvårar för konsumenten att genomföra sina\r\nval. Det är därför angeläget att verklig fungerande konkurrens\r\nkan skapas inom alla trafiksektorer, menar Folkpartiet\r\nliberalerna (yrkande 6).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMål- och resultatfrågor\r\nI årets budgetproposition lämnar regeringen inga förslag om\r\nnya eller ändrade mål för politikområdet. I några motioner\r\nframförs dock synpunkter om ändrade transportpolitiska\r\nutgångspunkter.\r\nUtskottet vill - i enlighet med tidigare uttalanden - erinra\r\nom att det transportpolitiska målet och de delmål som fogats\r\ntill detta i huvudsak härrör från 1998. Riksdagens beslut\r\n(prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10 s. 46, rskr.\r\n1997/98:266-277) om dessa övergripande mål har föregåtts\r\nav omfattande utredningar och diskussioner. Målen\r\nkonstruerades för att vara långsiktiga till sin natur och var\r\nmenade att gälla som övergripande riktlinjer under en längre\r\ntidsperiod.\r\nI samband med riksdagsbeslutet våren 1998 framhöll\r\nutskottet att den grundläggande principen vid genomförandet\r\nav transportpolitiken även fortsättningsvis skall vara att de\r\nenskilda människorna och företagen inom ramen för det\r\nbefintliga transportutbudet själva skall välja hur de skall\r\nordna sina transporter. En strävan efter ökad samverkan i\r\ntransportsystemet borde förenas med en politik som främjar\r\nen effektiv konkurrens mellan olika trafikutövare och\r\ntransportlösningar.\r\nI det följande redovisar utskottet ytterligare utgångspunkter\r\noch viktiga frågeställningar när det gäller mål- och\r\nresultatstyrning på politikområdet Transportpolitik. Utskottet\r\nåterkommer till dessa frågor på politikområdet IT, elektronisk\r\nkommunikation och post.\r\nI samband med behandlingen av mål- och\r\nresultatstyrningsfrågor hösten 2003 (bet. 2003/04:TU1)\r\nframhöll utskottet att inom det ramverk som utgörs av det\r\növergripande målet och delmålen finns det behov av ett\r\nfortsatt utvecklingsarbete, bl.a. genom att etappmål tas fram\r\nför alla delmål. Vidare ansåg utskottet bl.a. att målen skall\r\nformuleras utifrån den politiska viljeinriktningen, inte utifrån\r\nvad som är enkelt mätbart. I de fall målen inte är kvantitativa\r\nvar det dock nödvändigt att till dessa foga relevanta och\r\nallmänt accepterade resultatindikatorer.\r\nUtskottet vill återigen betona betydelsen av att arbetet med\r\natt ytterligare konkretisera innebörden av alla mål fortsätter.\r\nDet fortsatta utvecklingsarbetet måste bedrivas i syfte att\r\nunderlätta uppföljningen av resultaten inom området\r\nsamtidigt som det skall underlätta diskussioner om tillståndet\r\noch utvecklingen inom området.\r\nUtskottet anser det önskvärt att utvecklingsarbetet när det\r\ngäller att redovisa och bedöma resultatet av gjorda insatser\r\ndrivs vidare inom Regeringskansliet, gärna i en fortsatt dialog\r\nmed utskottet eftersom regeringen och riksdagen har ett delat\r\nansvar för att vidareutveckla styrningen inom området.\r\nFrågor som särskilt bör uppmärksammas i utvecklingsarbetet\r\när tydlighet i resultatredovisningen, utveckling av\r\nresultatindikatorer för meningsfulla uppföljningar,\r\njämförelser över tid och internationella jämförelser.\r\nI samband med att utskottet behandlade Riksrevisionens\r\nframställning angående länens infrastrukturplanering i maj\r\n2004 (förs. 2003/04:RRS3, bet. 2003/04:TU10) togs också\r\nfrågor om mål- och resultatstyrning upp. Utskottet utgick\r\nbl.a. ifrån att dessa uppmärksammas inom ramarna för det\r\nangelägna utredningsarbete kring planeringsprocessens\r\nutformning och innebörd, bl.a. i syfte att kontinuerligt\r\nanpassa infrastrukturplaneringen till förändringar i omvärlden\r\noch utifrån de krav som kan ställas på processen. Det gäller\r\nbl.a. riksdagens krav på en väl fungerande mål- och\r\nresultatstyrning.\r\nUtskottet vill i sammanhanget också peka på att frågor om\r\nstatsmakternas styrning har uppmärksammats av finans- och\r\nförsvarsutskotten (bet. 2002/03:FiU14, yttr. 2002/03:FöU3y\r\noch bet. 2003/04:FiU11, yttr. 2003/04: FöU2y), vilket lett till\r\natt regeringen i februari 2004 tillkallat en särskild utredare\r\n(dir. 2004:12) med uppdrag att utreda formerna för styrning\r\noch finansiering av försvaret. Utredaren skall särskilt\r\nfokusera på bl.a. hur riksdagens och regeringens tillsyn,\r\nstyrning och uppföljning skall kunna förbättras.\r\nEnligt utskottets mening är det angeläget att en fortsatt\r\ntransportpolitisk utveckling äger rum i syfte att skapa ett\r\nhållbart och effektivt transportsystem. Under senare tid har en\r\nrad viktiga utredningsbetänkanden presenterats. Det gäller\r\nallt från frågor om godstrafik, vägbeskattning och\r\njärnvägstrafik till bl.a. kollektivtrafik, färdtjänst, enskilda\r\nvägar, hamnfrågor och taxitrafik. Ett fortsatt\r\ntransportpolitiskt reformarbete pågår också inom EU\r\nsamtidigt som samhällsutvecklingen såväl nationellt som\r\ninternationellt skapar förändrade trafikbehov. Vidare ger bl.a.\r\nnya forskningsrön och ny teknik, inte minst inom IT-området,\r\nförändrade förutsättningar för transportsystemet. Utskottet\r\nvälkomnar därför den av regeringen till våren 2005 aviserade\r\ntransportpolitiska propositionen. I avvaktan på regeringens\r\nförslag är utskottet inte nu berett att ompröva de\r\ngrundläggande utgångspunkterna och principerna för\r\ngällande transportpolitik. Utskottet är därmed heller inte\r\nberett att ta något initiativ med anledning av de motioner som\r\nväckts om förändringar av olika transportpolitiska\r\nutgångspunkter.\r\nUtskottet vill också framhålla transportforskningens\r\nstrategiska betydelse i arbetet med att uppnå de\r\ntransportpolitiska målen. Utskottet har därför låtit genomföra\r\nen uppföljning av transportforskningens omfattning,\r\ninriktning och samhällsnytta. Syftet med uppföljningen är\r\nbl.a. att ge utskottet ett fördjupat underlag inför behandlingen\r\nav den forskningspolitiska respektive transportpolitiska\r\npropositionen som regeringen avser överlämna till riksdagen\r\nunder riksmötet 2004/05. I det sammanhanget torde utskottet\r\nåterkomma till viktiga frågor av det slag som tagits upp i de\r\nnu behandlade motionerna.\r\nUtskottet anser därför att riksdagen bör godkänna vad som\r\nanförts om en fortsatt utveckling av mål- och resultatfrågor\r\nför politikområdet Transportpolitik. Det innebär bl.a. att en\r\nutveckling bör ske av mål- och resultatindikatorer, ökad\r\ntydlighet i resultatredovisningen samt jämförelser över tid\r\noch med andra länder. Utskottet förutsätter att dessa\r\nredovisade utgångspunkter och frågeställningar\r\nuppmärksammas och beaktas inom ramen för den fortsatta\r\nutvecklingen av mål- och resultatstyrningen.\r\nMot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna\r\n2004/05:T459 yrkande 1 (kd), 2004/05:T464 yrkandena 1\r\noch 2 (m) samt 2004/05:T468 yrkande 6 (fp).\r\nAnslag m.m.\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet regeringens och\r\nmotionärernas förslag till medelsanvisningar m.m. för\r\nbudgetåret 2005 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nvad gäller politikområdet Transportpolitik.\r\nDe regeringsförslag som behandlas är följande sex punkter\r\ni budgetpropositionen, utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\n(prop. 2003/04:1), där regeringen föreslår att riksdagen\r\n1. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 6 000 000 000 kr för\r\nVägverket för investering i närtid, E 6\r\nSvinesundsförbindelsen m.m.,\r\n2. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 400 000 000 kr till\r\nprioriterade vägprojekt enligt riksdagens beslut om\r\ntilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition,\r\n4. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000 000 kr för\r\nBanverket för investeringar i eldriftsanläggningar m.m.,\r\n5. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 1 500 000 000 kr till\r\nprioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens beslut om\r\ntilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition,\r\n6. godkänner att regeringen för 2005 får besluta om en\r\nlåneram i Riksgäldskontoret om högst 9 500 000 000 kr till\r\nBotniabanan AB för fortsatt utbyggnad av Botniabanan,\r\n21. för budgetåret 2005 anvisar anslagen under\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med\r\nregeringens förslag i bilaga 1.\r\nVidare behandlar utskottet följande fyra motioner med\r\nförslag till anslag inom politikområdet Transportpolitik:\r\n- 2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n- 2004/05:T446 av Sven Bergström m.fl. (c)\r\n- 2004/05:T459 yrkandena 6 och 21 av Johnny Gylling m.fl.\r\n(kd)\r\n- 2004/05:T468 yrkande 36 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\nVerksamhetsområde Väg\r\nVägverket: Administration\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n1 025 202\r\n939 219\r\n-\r\n-\r\n50 000\r\n-\r\n-\r\n65 000\r\nAnslaget 36:1 Vägverket: Administration används för\r\nfinansiering av Vägverkets kostnader för ledning,\r\nvägtrafikinspektionen, ekonomiadministration,\r\npersonaladministration, planering och uppföljning, internt\r\nexpertstöd, intern utveckling samt viss utredningsverksamhet.\r\nFör nästa budgetår föreslår regeringen en anslagsnivå på ca\r\n939 miljoner kronor. Regeringens förslag till\r\nmedelsberäkning förutsätter att Vägverket fortsätter att\r\nreducera sina administrativa kostnader samt dessutom\r\ngenomför en särskild engångsbesparing på 40 miljoner\r\nkronor under år 2005.\r\nTvå partier anser att administrationsanslaget kan minskas\r\nytterligare i förhållande till regeringens förslag. Längst går\r\nCenterpartiet som föreslår en besparing med 65 miljoner\r\nkronor, medan Folkpartiet redovisar ett något mindre\r\nbesparingsförslag med 50 miljoner kronor.\r\nVäghållning och statsbidrag\r\nMiljoner  kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n15 564\r\n16 608\r\n+2 00\r\n0\r\n+450\r\n+400\r\n+250\r\nAv budgetpropositionen framgår att anslaget finansierar\r\nsektorsuppgifter, t.ex. insatser inom trafiksäkerhet och miljö,\r\nkollektivtrafik, handikappfrågor, forskning och utveckling\r\nsamt bidrag till ideella organisationer som utför\r\nsektorsuppgifter. Vidare skall anslaget finansiera\r\nmyndighetsutövning, statlig väghållning och bidrag till bl.a.\r\nkollektivtrafik, enskilda vägar, förbättring av miljö och\r\ntrafiksäkerhet på kommunala vägar samt kompensation till\r\nkommunerna för lokal och regional busstrafik.\r\nFör innevarande budgetår har totalt anvisats 15 564\r\nmiljoner kronor. För nästa budgetår föreslås en ökning till 16\r\n608 miljoner kronor. Som framgår av följande\r\nsammanställning beräknas merparten av medlen år 2005\r\nfördelas på att vidmakthålla vägnätet genom drifts- och\r\nunderhållsinsatser.\r\nMiljoner kronor\r\nÄndamål\r\nBudge\r\nt\r\n2004\r\nBeräk\r\nnat\r\n2005\r\nSektorsuppgifter\r\n524\r\n524\r\nMyndighetsutövning\r\n246\r\n266\r\nInvesteringar i nationell plan\r\n2 338\r\n2 700\r\nInvesteringar i regionala planer\r\n2 093\r\n1 655\r\nBärighet, tjälsäkring och rekonstruktion\r\n1 417\r\n1 232\r\nInvesteringar i fysiska\r\ntrafiksäkerhetsåtgärder\r\n437\r\n0\r\nDrift och underhåll\r\n6 594\r\n7 191\r\nRäntor och återbetalning av lån för vä-\r\ngar\r\n827\r\n1 965\r\nBidrag för drift och byggande av\r\nenskilda vägar\r\n657\r\n663\r\nStorstadsöverenskommelsen\r\n36\r\n35\r\nBidrag i regionala planer\r\n357\r\n360\r\nTill Regeringskansliets disposition\r\n2\r\n2\r\nTill Rikspolisstyrelsens disposition\r\n17\r\n0\r\nTill Verket för innovationssystem\r\n20\r\n15\r\nSumma\r\n15 564\r\n16 608\r\nAv propositionen framgår att en utgångspunkt för\r\nmedelsberäkningen är riksdagens beslut om utökade\r\nplaneringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-\r\n2015 (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:TU10 rskr.\r\n2003/04:266). Beslutet innebär att den ekonomiska\r\nplaneringsramen för investeringar i nationella stamvägar för\r\nperioden 2004-2015 skall vara 42,1 miljarder kronor. Sedan\r\ntidigare har riksdagen beslutat att den ekonomiska plane-\r\nringsramen för regional transportinfrastruktur skall vara 30\r\nmiljarder kronor (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr.\r\n2001/02:126).\r\nFör anslagsposten sektorsuppgifter beräknas en bibehållen\r\nanslagsnivå på 524 miljoner kronor, medan för\r\nmyndighetsutövning beräknas en ökad anslagsnivå till 266\r\nmiljoner kronor med hänsyn till att Vägverket övertar vissa\r\narbetsuppgifter från Naturvårdsverket.\r\nDelposten Investeringar i nationell plan beräknas till 2 700\r\nmiljoner kronor. Det innebär en ökning från föregående år.\r\nFör delposten Investeringar i regional plan beräknas 1 655\r\nmiljoner kronor. Det är en nivå som är lägre än den\r\nlångsiktiga planeringsramen men högre än den beräkning\r\nregeringen gjorde för år 2005 i budgetpropositionen för 2004.\r\nDelposten Bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion beräknas\r\ntill 1 232 miljoner kronor.\r\nDelposten Investeringar i fysiska trafiksäkerhetsåtgärder\r\nupphör fr.o.m. 2005. Fysiska trafiksäkerhetsåtgärder kommer\r\nfortsättningsvis att ingå som en del av delposten Investeringar\r\ni nationell plan. Regeringens fastställelsebeslut av den\r\nnationella väghållningsplanen innebär att 4,9 miljarder kronor\r\nskall användas till fysiska trafiksäkerhetsåtgärder 2004-2015.\r\nDelposten Drift och underhåll beräknar regeringen höja till\r\n7 191 miljoner kronor.\r\nFör Räntor och återbetalning av lån för vägar beräknas\r\nbehovet till 1 965 miljoner kronor. Det är en lägre nivå än\r\nden beräkning regeringen redovisade i 2004 års\r\nbudgetproposition. Regeringens bedömning är att ränteläget\r\nmedger en minskning av anslagsposten.\r\nDelposten Drift och byggande av enskilda vägar föreslås\r\nligga på samma nivå som tidigare, dvs. 663 miljoner kronor.\r\nDet särskilda bidraget till storstädernas trafiksystem\r\nberäknas under 2005 till 35 miljoner kronor.\r\nDelposten Bidrag i regionala planer omfattar statsbidrag\r\ntill kollektivtrafikanläggningar, bidrag till förbättring av miljö\r\noch säkerhet samt bidrag till ökad tillgänglighet till\r\nkollektivtrafik. Regeringen bedömer ett behov av medel med\r\nutgångspunkt i fastställda länstransportplaner för 2004-2015\r\ntill 360 miljoner kronor.\r\nAnslagsposten Verket för innovationssystem beräknas till\r\n15 miljoner kronor.\r\nSamtliga partier som motionerat om alternativa\r\nanslagsberäkningar föreslår högre belopp till väghållning än\r\nregeringen.\r\nModerata samlingspartiet vill höja anslaget mest med 2\r\nmiljarder kronor. Därmed skapas enligt motionen ökade\r\nresurser till vägutbyggnad och åtgärder i syfte att minska\r\nantalet dödade i trafiken samt ökade insatser till det enskilda\r\nvägnätet.\r\nFolkpartiet liberalerna förordar ökade insatser i förhållande\r\ntill regeringens förslag med 450 miljoner kronor.\r\nKristdemokraternas förslag innebär en höjning med 400\r\nmiljoner kronor. Ökningen förordas fördelas lika mellan\r\ninvesteringar och underhållsinsatser. Vidare förordas att\r\nanslagsposten Drift och byggande av enskilda vägar bör öka\r\nmed 10 %, dvs. 66 miljoner kronor för att därmed uppgå till\r\n729 miljoner kronor.\r\nCenterpartiet vill höja anslaget med 250 miljoner kronor\r\nför att bl.a. det eftersläpande underhållet skall kunna börja tas\r\nigen. Som utskottet återkommer till senare ingår vidare i\r\nCenterpartiets förslag att ett nytt anslag förs upp på\r\nstatsbudgeten för räntekostnader till ett infrastrukturbolag. På\r\ndetta sätt anges att det blir möjligt att genomföra offensiva\r\noch tillväxtbefrämjande projekt.\r\nLån som tas upp av Vägverket\r\nResursförbrukningen för väghållning styrs förutom av anslag\r\növer statsbudgeten även av de olika lånemöjligheter som\r\nVägverket förfogar över.\r\nVägverket har sålunda möjlighet att ta upp lån för att\r\nfinansiera anläggningstillgångar, broar som ersätter färjor och\r\nvissa specifika vägprojekt. När det gäller anlägg-\r\nningstillgångar skall dessa enligt lagen (1996:1059) om\r\nstatsbudgeten finansieras med lån eller krediter i\r\nRiksgäldskontoret. Vägverkets omsättningstillgångar\r\nfinansieras med verkets räntekontokredit. Vid utgången av\r\n2003 var Vägverkets skuld för anläggningstillgångar 1 182\r\nmiljoner kronor, för broar 190 miljoner kronor, för specifika\r\nvägobjekt 4 678 miljoner kronor, kapitaltäckningsgaranti för\r\nSVEDAB 95 miljoner kronor och för de s.k. storstadspaketen\r\n9 930 miljoner kronor.\r\nRiksdagen beslutade 1996 att fyra vägobjekt fick\r\ntidigareläggas genom att Vägverket fick ta upp lån i\r\nRiksgäldskontoret och sedan återbetala dessa när\r\nanslagsmedel finns tillgängliga i ordinarie väghållningsplan.\r\nDe fyra vägobjekten är E 18/20 delen Örebro-Arboga, E 4\r\ndelen Stora Åby-Väderstad, E 22 Söderåkra-Hossmo samt\r\nE 4 trafikplats Hallunda.\r\nRegeringen undertecknade 2002 ett avtal med den norska\r\nregeringen om byggandet av Svinesundsförbindelsen.\r\nAmbitionen är att förbindelsen skall vara klar och öppnad för\r\ntrafik 2005. Under byggtiden kommer Vägverket att ta upp\r\nlån i Riksgäldskontoret. Lånen kommer att återbetalas under\r\n20 år med intäkter från framtida vägavgifter. Den totala\r\nlåneramen för Svinesundsbron beräknas till 785 miljoner\r\nkronor. Nettoupplåningen beräknas minska först efter 2006.\r\n115 miljoner kronor avser en delfinansiering av väg E 6 på\r\netappen Hogdal-Nordby.\r\nRegeringen föreslår mot denna bakgrund för Vägverkets\r\nlån, utom lånen till anläggningstillgångar, att en låneram\r\nanvisas på sammanlagt 6 000 miljoner kronor.\r\nVidare föreslås en särskild låneram på högst 400 miljoner\r\nkronor för vissa särskilda projekt. Som bakgrund erinras om\r\natt riksdagen med anledning av tilläggsbudget i samband med\r\n2004 års ekonomiska vårproposition har angett (prop.\r\n2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:274) att re-\r\ngeringen får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för de\r\nprioriterade vägprojekten E 6 delen Rabbalshede-Hogdal,\r\nE 20 delen Tollered-Alingsås samt genom Alingsås,\r\nriksväg 40 delen Brämhult-Hester, riksväg 40 delen Haga-\r\nLjungarum, riksväg 45 delen Angeredsbron-Älvängen,\r\nriksväg 44 delen Båberg-Väne-Ryr samt riksväg 49 Skara-\r\nVarnhem. Dessa projekt beräknas kosta sammantaget 8 500\r\nmiljoner kronor, och för 2005 föreslås en låneram på högst\r\n400 miljoner kronor.\r\nInfrastrukturbolag: Räntekostnader\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\n+500 000\r\nCenterpartiet förordar att ett nytt anslag på 500 miljoner\r\nkronor införs för att genomföra önskvärda,\r\nsamhällsekonomiskt riktiga och strategiskt viktiga\r\ninvesteringar i vägar och järnvägar byggd på en ny modell för\r\nalternativ finansiering. Ett särskilt infrastrukturbolag föreslås\r\nbildas med uppgift att finansiera sådana investeringar med\r\nnormala avskrivningstider och annuitetsbetalning via\r\nstatsbudgeten över en längre period. På detta sätt anges att of-\r\nfensiva och tillväxtfrämjande projekt skulle kunna sjösättas,\r\nen satsning som anses befogad och lämplig att använda under\r\nrådande finansiella omständigheter.\r\nGenom att använda 250 miljoner kronor från anslag 36:4\r\nBanverket: Banhållning och sektorsuppgifter samt 250\r\nmiljoner kronor från av Centerpartiet tillskjutna medel täcks\r\nenligt motionen kostnader för såväl räntor som amorteringar.\r\nVerksamhetsområde Järnväg\r\nBanverket: Administration\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n768 146\r\n771 897\r\n-\r\n65 000\r\n-\r\n75 000\r\n-\r\n50 000\r\n-\r\n35 000\r\nMed anslaget 36:3 Banverket: Administration finansieras\r\nkostnader för ledning, ekonomiadministration,\r\npersonaladministration, planering och uppföljning, viss\r\nutredningsverksamhet m.m. Medelsbehovet beräknas av\r\nregeringen till ca 771,9 miljoner kronor. I samband med\r\nmedelsberäkningen har beaktats att Banverkets\r\nverksamhetsvolym bedöms öka till följd av ökade investering-\r\nar samtidigt som ett kontinuerligt arbete bedrivs med att\r\neffektivisera verksamheten.\r\nFyra partier anser att anslaget för administrationskostnader\r\nkan minskas. Föreslagna besparingar är 75 miljoner kronor\r\n(fp), 65 miljoner kronor (m), 50 miljoner kronor (kd) och 35\r\nmiljoner kronor (c). Enligt Moderata samlingspartiet är en\r\neffektivisering och besparing möjlig genom att hela\r\nBanverkets produktion upphandlas och att verkets\r\nkonkurrensutsatta verksamhet bolagiseras för att tydliggöra\r\nverkets olika roller.\r\nBanverket: Banhållning och sektorsuppgifter\r\nMiljoner kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n8 469\r\n11 197\r\n-\r\n-\r\n-300\r\n-250\r\nFrån anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter finansieras myndighetsutövning, bidrag till\r\nInlandsbanan och ersättning till Øresundsbro Konsortiet,\r\nbidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet,\r\nsektorsuppgifter, investeringar i stomjärnvägar, drift och\r\nunderhåll av statliga järnvägar inklusive operativ trafikled-\r\nning samt räntor och amorteringar på lån för järnvägsändamål\r\nupptagna i Riksgäldskontoret. Vidare kan anslaget finansiera\r\nkostnader för att täcka förluster vid eventuellt infriande av\r\nkapitaltäckningsgarantin till SVEDAB och garantiavgift för\r\nØresundsbro Konsortiets statliga lånegarantier.\r\nFör år 2005 föreslår regeringen att anslaget beräknas till ca\r\n11 197, vilket innebär en höjning med ca 2 730 miljoner\r\nkronor jämfört med föregående år.\r\nFör 2005 beräknar regeringen preliminärt nedanstående för-\r\ndelning på anslagsposter.\r\nMiljoner kronor\r\nÄndamål\r\nBudg\r\net\r\n2004\r\nBeräk\r\nnat\r\n2005\r\n1 Myndighetsutövning\r\n23\r\n8\r\n1.1 Järnvägsinspektionen\r\n16\r\n0\r\n1.2 Fastställelse av tågplan och järn-\r\nvägsplan\r\n7\r\n8\r\n2 Bidrag till Inlandsbanan och\r\nØresundsbro Konsortiet\r\n331\r\n384\r\n3 Sektorsuppgifter\r\n161\r\n183\r\n4 Banhållning\r\n7 931\r\n10 622\r\n4.1 Investeringar i nationell plan\r\n3 161\r\n4 940\r\n4.2 Investeringar i regional plan\r\n-\r\n-\r\n4.3 Drift, underhåll och trafikledning\r\n3 700\r\n4 219\r\n4.4 Räntor och återbetalning av lån\r\n1 000\r\n1 393\r\n4.5 Riskavgift Øresundsbro Konsortiet\r\n70\r\n70\r\nSumma\r\n8 469\r\n11 197\r\nAnslagsposten 1 Myndighetsutövning finansierar fastställelse\r\nav tågplan och järnvägsplan. Järnvägsinspektionens\r\nverksamhet har från den 1 juli 2004 övergått till den nya\r\nmyndigheten Järnvägsstyrelsen. Anslagsposten beräknas till 8\r\nmiljoner kronor.\r\nAnslagsposten 2 Bidrag till Inlandsbanan och\r\nØresundsbro Konsortiet finansierar dels bidrag till drift och\r\nunderhåll av Inlandsbanan, dels Banverkets kostnader för\r\ntrafikavgifter enligt avtalet om Öresundsförbindelsen. Mot\r\nbakgrund av regeringens beslut om banhållningsplan för åren\r\n2004-2015 anges att bidraget till Inlandsbanan bör höjas med\r\n25 miljoner kronor per år. Kostnaden för trafikavgifter för\r\nÖresundsförbindelsen beräknas till 243 miljoner kronor. An-\r\nslagspost 2 beräknas därmed totalt till 384 miljoner kronor\r\nför år 2005.\r\nAnslagsposten 3 Sektorsuppgifter beräknas till 183\r\nmiljoner kronor för 2005, vilket är en oförändrad nivå jämfört\r\nmed tidigare år och i enlighet med Banverkets strategi som\r\nregeringen fastställt samtidigt som banhållningsplanen.\r\nAnslagsposten 4 Banhållning omfattar investeringar, drift,\r\nunderhåll och trafikledning samt räntor och återbetalning av\r\nlån.\r\nDelposten 4.1 Investeringar i nationell plan beräknas till\r\n4 940 miljoner kronor. Regeringen anser att ca 1 procent av\r\nanslagsposten även under 2005 bör få användas till bidrag till\r\ninvesteringar i anslutning till det kapillära bannätet i\r\nsamverkan med externa intressenter. Banverket får också\r\nfinansiera bidrag till kollektivtrafikanläggningar från posten.\r\nDelposten 4.3 Drift, underhåll och trafikledning beräknas\r\ntill 4 219 miljoner kronor. En fortsatt satsning på drift,\r\nunderhåll och reinvesteringar är nödvändig för att kunna\r\nupprätthålla en god standard på järnvägsnätet. Det om-\r\nfattande arbetet med utbyte av felaktiga sliprar fortgår. Under\r\n2005 kommer även 2004 års utnyttjande av anslagskredit att\r\nåterbetalas.\r\nDelposten 4.4 Räntor och återbetalning av lån beräknas till\r\n1 393 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med 2004\r\nsom beror på att lånen i den s.k. närtidssatsningen 2002-2004\r\nbörjar amorteras. En närmare redovisning av beräknad\r\nnettoupplåning, beräknad låneskuld och anslagsbehov för\r\nräntor och återbetalning av lån görs nedan i avsnittet Lån\r\ninom Banverket.\r\nDelposten 4.5 Riskavgift för Øresundsbro Konsortiet\r\nberäknas till 70 miljoner kronor. Av propositionen framgår\r\natt Riksgäldskontoret har genomfört nya beräkningar och\r\nföreslår mot den bakgrunden att avgiften sätts till 170\r\nmiljoner kronor per år under fem år fr.o.m. 2004, inklusive en\r\nadministrativ avgift. Eftersom avgifterna som tagits ut för\r\n2002 och 2003 varit för höga föreslås en reducering av\r\navgiften med 30 miljoner kronor för 2004 och 2005.\r\nRegeringen beräknar mot denna bakgrund att garantiavgiften\r\nskall vara 140 miljoner kronor för år 2005. Avgiften\r\nfinansieras med hälften vardera från anslagen 36:2 Väghåll-\r\nning och statsbidrag respektive 36:4 Banverket: Banhållning\r\noch sektorsuppgifter.\r\nAv motionsbilden framgår att Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet förordar en besparing i förhållande till\r\nregeringens förslag för banhållning med 300 miljoner kronor\r\nrespektive 250 miljoner kronor. Som utskottet redovisat\r\ntidigare förordar samtidigt Centerpartiet att ett nytt särskilt\r\ninfrastrukturbolag inrättas för att genomföra bl.a. viktiga\r\njärnvägsinvesteringar.\r\nLån inom Banverket\r\nResursförbrukningen för banhållning styrs förutom av anslag\r\növer statsbudgeten även av de olika lånemöjligheter som\r\nBanverket disponerar över.\r\nInom Banverket finns lån upptagna för att finansiera\r\nBanverkets investeringar i vissa järnvägsprojekt som ingår i\r\ngällande planer (närtidssatsningen), eldrifts- och\r\nteleanläggningar, telenätsutrustning, projekteringslager,\r\nkapitaltillskott till SVEDAB, rörelsekapital samt för statens\r\nandel av vissa investeringar i Stockholmsområdet i enlighet\r\nmed avtal från 1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms\r\nläns landsting och staten. Därutöver ingår de prioriterade\r\njärnvägsprojekt som riksdagen beslutade om i tilläggsbudget i\r\nsamband med 2004 års ekonomiska vårproposition (prop.\r\n2003/04:100 avsnitt 7.1.18, bet. 2003/04:FiU21, rskr.\r\n2003/04:274). Låneramen för dessa ändamål föreslås\r\nsammanlagt uppgå till 14 000 miljoner kronor.\r\nAv den totala låneramen avser 1 500 miljoner kronor de\r\nprioriterade järnvägsprojekten Hallsberg-Degerön, Mjölby-\r\nMotala och Trollhättan-Göteborg samt järnvägsprojekt i\r\nStockholmsområdet. De olika lånedelarna avseende de\r\nprioriterade projekten skall återbetalas i jämn takt under 25 år\r\nmed start vid tidpunkten när respektive banprojekt\r\nfärdigställs.\r\nI propositionen förslås mot denna bakgrund att regeringen\r\nför 2005 får besluta om en låneram i Riksgäldskontoret om\r\ndels 12 500 000 000 kr för Banverket för investeringar i\r\neldriftsanläggningar m.m., dels högst 1 500 000 000 kr till\r\nprioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens beslut om\r\ntilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition.\r\nBotniabanan\r\nRiksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna ett avtal\r\nom byggandet av Botniabanan mellan staten, Kramfors\r\nkommun, Örnsköldsviks kommun, Nordmalings kommun,\r\nUmeå kommun, Västernorrlands läns landsting och\r\nVästerbottens läns landsting (prop. 1997/98:62, bet.\r\n1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). För ändamålet har ett\r\nbolag, Botniabanan AB, bildats. Botniabanan kostnads-\r\nberäknades i avtalet till 8 200 miljoner kronor i prisnivån den\r\n1 januari 1997. Kostnaderna för utbyggnaden har efter\r\navtalets ingång beräknats bli ca 1 500 miljoner kronor högre i\r\nprisnivån januari 2001. Utbyggnaden skall finansieras genom\r\nlån i Riksgäldskontoret som skall återbetalas inom högst 25\r\når. Under återbetalningstiden skall Banverket årligen erlägga\r\nhyra för Botniabanan till Botniabanan AB. När hyrestiden\r\nlöpt ut skall Banverket överta Botniabanan till en kostnad av\r\n1 miljon kronor.\r\nRegeringen beslutade i mars 2004 i enlighet med\r\nriksdagens godkännande (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:TU1,\r\nrskr. 2003/04:75) om en låneram i Riksgäldskontoret om\r\nhögst 15 000 miljoner kronor för Botniabanan AB för den\r\nförsta, den andra och den tredje utbyggnadsetappen av\r\nBotniabanan mellan Nyland och Umeå. Övriga villkor enligt\r\nregeringens beslut den 18 december 2001 skall alltjämt gälla.\r\nI årets budgetproposition föreslår regeringen en låneram\r\nom 9 500 miljoner kronor för budgetåret 2005 till\r\nBotniabanan AB för byggande av Botniabanan.\r\nJärnvägsstyrelsen\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n20 000\r\n42 000\r\n-10 000\r\n-\r\n-\r\n-\r\nMed anslaget finansieras Järnvägsstyrelsens verksamhet som\r\ntillsynsmyndighet för säkerheten i järnvägs-, spårvägs- och\r\ntunnelbanesystemen. Vidare skall Järnvägsstyrelsen inom\r\nanslaget utöva tillsyn över järnvägsmarknaden och utföra de\r\nuppgifter som den nya järnvägslagen ålägger myndigheten,\r\nt.ex. registerhållning.\r\nJärnvägsstyrelsen kommer enligt propositionen att bli fullt\r\nbemannad under hösten 2004 och därmed verka enligt sin\r\ninstruktion under 2005. Anslaget för verksamheten bör\r\ndärmed enligt regeringen räknas upp till 42 000 000 kr.\r\nModerata samlingspartiet ifrågasätter i sin motion om den\r\nnybildade myndigheten Järnvägsstyrelsen behöver ett så stort\r\nanslag mot bakgrund av storleken på tidigare anslag för den\r\nförutvarande myndigheten Järnvägsinspektionen. Mot den\r\nbakgrunden förordar motionärerna en medelsberäkning på 32\r\nmiljoner kronor.\r\nFrån EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska\r\nnätverk\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n200 000\r\n250 000\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\nMed EU-medlemskapet följer möjligheter att ansöka om\r\nfinansiellt stöd inom området för Transeuropeiska nätverk -\r\nTransporter (TEN-T). Erhållna bidrag bruttoredovisas på\r\nstatsbudgeten. Detta innebär att bidragsinkomsterna redovisas\r\npå statsbudgetens inkomstsida, medan beviljade bidrag\r\navräknas från statsbudgetens utgiftssida.\r\nRegeringen föreslår att anslaget för år 2005 tas upp med\r\n250 miljoner kronor, dvs. en höjning av anslaget med 50\r\nmiljoner kronor.\r\nVerksamhetsområde Sjöfart\r\nErsättning för fritidsbåtsändamål m.m.\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n71 000\r\n71 000\r\n-30 000\r\n-\r\n-\r\n-\r\nAnslaget 36:7 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. är\r\navsett att finansiera tjänster inom Sjöfartsverkets\r\nansvarsområde, bl.a. för fritidsbåtssektorn, som inte\r\nfinansieras via handelssjöfarten. Från anslaget finansieras\r\nSjöfartsverkets kostnader för informationsinsatser för att för-\r\nbättra sjösäkerheten och för att minska miljöpåverkan, främst\r\navseende fritidsbåtslivet. Vidare ingår vissa kostnader för\r\nsjöräddning, farledsverksamhet samt vissa övriga kostnader\r\nför fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket m.m., vilka inte skall\r\nbelasta handelssjöfarten. Anslaget får även användas till\r\nutredningar med anknytning till fritidsbåtsverksamheten.\r\nEnligt regeringens uppfattning är det angeläget att den\r\ninfrastruktur som utnyttjas av skärgårdsbor och\r\nfritidsbåtsägare även i fortsättningen håller en god standard. I\r\npropositionen konstateras att anslaget inte täcker de kostnader\r\nsom Sjöfartsverket har i dag för verksamheten, utan\r\nunderskottet täcks med intäkter från handelssjöfartens\r\nfarledsavgifter. Regeringen föreslår att 71 000 000 kr anvisas\r\nunder anslaget för 2005.\r\nI den moderata motionen yrkas att anslaget skall minskas\r\nmed 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.\r\nAnslaget har, menar motionärerna, bara i ringa mån koppling\r\ntill fritidsbåtar. Vidare hävdas att Sjöfartsverkets kostnader\r\ngenerellt bör kunna minskas genom fortsatt rationalisering\r\noch en förändrad organisation, inte minst inom sjöräddnings-\r\nverksamheten.\r\nErsättning till viss kanaltrafik m.m.\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n62 660\r\n62 660\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\nÄndamålet med anslaget 36:8 Ersättning till viss kanaltrafik\r\nm.m. är att täcka underskott i driften av Trollhätte och Säffle\r\nkanaler m.m. Anslaget får även användas för utredningar med\r\nanknytning till kanaltrafiken. Regeringen föreslår att anslaget\r\nför år 2005 beräknas till oförändrat belopp, dvs. ca 62,7 mil-\r\njoner kronor.\r\nSjöfartsregistret\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n5 024\r\n5 786\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\nFör driften av sjöfartsregistret beräknar regeringen en smärre\r\nhöjning av medelsbehovet för år 2005 till ca 5,8 miljoner\r\nkronor.\r\nRederinämnden: Administration\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n2 599\r\n1 425\r\n-1 425\r\n-\r\n-\r\n-\r\nFör Rederinämndens kostnader för administration, arvoden\r\nm.m. beräknar regeringen en sänkning av anslaget för nästa\r\nbudgetår till 1,4 miljoner kronor.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i sin motion att statligt\r\nföretagsstöd till svenska rederier inte skall lämnas.\r\nNämnden är följaktligen överflödig och något anslag bör\r\ndärför inte utgå.\r\n\r\n\r\nVerksamhetsområde Luftfart\r\nDriftbidrag till icke statliga flygplatser\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n81 100\r\n81 100\r\n-\r\n+5 000\r\n-\r\n-\r\nInom verksamhetsområdet finns ett anslag, 36:11 Driftbidrag\r\ntill kommunala flygplatser. Anslaget infördes budgetåret\r\n1999. Ursprungligen uppgick det totala flygplatsbidraget till\r\n115 miljoner kronor, varav 105 miljoner finansierades från\r\nanslaget, medan 10 miljoner kronor betalades av\r\nLuftfartsverket. I beslutet om bidraget förutskickades att\r\nstödet skulle trappas ned i takt med en antagen\r\nproduktivitetsökning om 2 % per år.\r\nRegeringen bedömer att den modell som använts i fem år i\r\nstort har fungerat enligt de ambitioner som slagits fast av\r\nriksdagen i det transportpolitiska beslutet 1998. Stödet spelar\r\nen viktig roll för att landet skall få en tillfredsställande\r\ntransportförsörjning, och särskilt gäller detta för de regioner\r\ndär det saknas konkurrenskraftiga alternativa transportsätt.\r\nSom en del i en generell översyn av hur transportpolitiskt\r\nmotiverade insatser genomförs ser regeringen för närvarande\r\növer stödet till flygplatserna. Översynen omfattar såväl\r\nnuvarande stöd till luftfartssektorn som statens övriga\r\nfinansiella insatser till andra trafikslag. Resultatet av\r\növersynen kan komma att medföra förändringar av\r\nutformningen av nuvarande driftbidrag. Regeringen avser att\r\nåterkomma i frågan om de statliga finansiella insatserna till\r\ntransportsystemet inom ramen för den kommande\r\ntransportpolitiska propositionen. Regeringen föreslår att\r\n81 100 000 kr anvisas under anslaget för år 2005.\r\nFolkpartiet liberalerna framhåller att de regionala\r\nflygplatserna spelar en stor roll för många mindre orter och\r\ndärför måste tillförsäkras ett visst statligt stöd för att kunna\r\növerleva. Motionärerna förordar därför en ökning av anslaget\r\nmed 5 miljoner kronor.\r\nVerksamhetsområde Interregional kollektiv persontrafik\r\nRikstrafiken: Administration\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n19 435\r\n19 702\r\n-\r\n-\r\n-1\r\n000\r\n-\r\nMed anslaget 36:11 Rikstrafiken: Administration finansieras\r\nkostnader för Rikstrafikens ledning, ekonomiadministration,\r\npersonaladministration och andra interna kostnader. Vidare\r\nfinansieras med anslaget konsulttjänster samt utrednings-\r\nverksamhet och andra kostnader som går att hänföra till\r\nRikstrafikens uppgifter.\r\nRegeringen föreslår att 19 702 000 kr anvisas under\r\nanslaget för 2005.\r\nI Kristdemokraternas motion föreslås en besparing om 1\r\nmiljon kronor på anslaget.\r\nRikstrafiken: Trafikupphandling\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n798 000\r\n823 000\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\nAnslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling finansierar\r\nstatens upphandling av transportpolitiskt motiverad\r\ninterregional kollektiv persontrafik.\r\nFör att täcka de ökade utgifterna för genomförda\r\ntrafikupphandlingar föreslår regeringen att 823 000 000 kr\r\nanvisas under anslaget för år 2005.\r\nRikstrafiken: Trafikupphandling av kollektivtrafik i glesbygd\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\n+100\r\n000\r\nEnligt Centerpartiet har minskade statsbidrag i kombination\r\nmed att staten kraftigt höjt diesel- och fordonsskatterna samt\r\natt kostnaderna för trafikupphandling ökat dramatiskt lett till\r\nen drastisk neddragning av kollektivtrafiken. De ekonomiskt\r\nansträngda kommunerna och landstingen har inga möjligheter\r\natt satsa nödvändiga resurser när staten drar sig tillbaka.\r\nCenterpartiet förordar mot denna bakgrund att ett nytt anslag\r\ninrättas avsett för upphandling av kollektivtrafik i glesbygd.\r\nFör nästa budgetår föreslås att 100 miljoner kronor anvisas\r\nunder anslaget.\r\nVerksamhetsområde Forskning och analys\r\nViss internationell verksamhet\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n2 500\r\n2 500\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\nFör Regeringskansliets kostnader för bl.a. medlemsavgifter\r\noch resor i samband med Sveriges deltagande i vissa\r\ninternationella organisationer har inrättats ett särskilt\r\nanslag, 36:13 Viss internationell verksamhet. Regeringen\r\nberäknar medelsbehovet till oförändrat 2,5 miljoner kronor.\r\n\r\nStatens väg- och transportforskningsinstitut\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nmp\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n34 276\r\n34 600\r\n-\r\n-\r\n-1 000\r\n-\r\nVerksamheten vid Statens väg- och\r\ntransportforskningsinstitut (VTI) finansieras huvudsakligen\r\ngenom avgifter. För myndighetens kostnader för kompe-\r\ntensutveckling, lokaler, särskild utrustning, administration\r\nm.m. utgår statliga medel som anvisas över anslaget 36:14\r\nStatens väg- och transportforskningsinstitut. Regeringen\r\nföreslår för år 2005 en medelsanvisning på 34,6 miljoner\r\nkronor till VTI.\r\nKristdemokraterna föreslår i sin motion en besparing på 1\r\nmiljon kronor, jämfört med regeringens förslag.\r\nStatens institut för kommunikationsanalys\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n52 727\r\n53 173\r\n-\r\n-\r\n-\r\n2 000\r\n-\r\nStatens institut för kommunikationsanalys (SIKA) är\r\nhuvudansvarig myndighet för transportstatistik. Regeringen\r\nföreslår en mindre ökning av anslaget till SIKA till följd av\r\nbl.a. pris- och löneomräkning och ökade kostnader för\r\nstatistikproduktion med hänsyn till utveckling av ny officiell\r\nstatistik om kollektivtrafik.\r\nEnligt Kristdemokraterna bör anslaget i jämförelse med\r\nregeringens förslag minskas med 2 miljoner kronor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har lagt fast en långsiktig planeringsram för\r\nåtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen på sammanlagt\r\n381 miljarder kronor, varav 149,8 miljarder kronor avser\r\ninvesteringar i vägar och järnvägar. Utskottet konstaterar att\r\nregeringen i enlighet med riksdagens beslut har fastställt de\r\nnationella väg- och järnvägsplanerna för perioden 2004-\r\n2015. För att kunna genomföra de beslutade investeringarna\r\nförordar regeringen i årets budgetproposition en höjning av\r\nanslagen till väg- och järnvägsområdet. För år 2005 förordas\r\natt anslaget till banhållning ökar med ca 2,5 miljarder kronor\r\nsamtidigt som väghållningen tillförs 1 miljard kronor jämfört\r\nmed år 2004.\r\nUtskottet konstaterar att den föreslagna resurstilldelningen,\r\ntillsammans med övriga finansiella dispositioner genom\r\nlåneramar, skapar förutsättningar för väsentligt ökad\r\nunderhålls- och investeringsverksamhet under nästa år. Enligt\r\nutskottets mening är den ökade resurstilldelningen angelägen.\r\nDärmed ges ökade förutsättningar för att vidmakthålla landets\r\nväg- och järnvägssystem samtidigt som många angelägna\r\nprojekt kan förverkligas. Utskottet har heller ingen erinran\r\nmot den fördelning av resurser på väg- respektive järn-\r\nvägssektorn som regeringens förslag innebär, där en\r\nutgångspunkt är att förhållandet mellan investeringar i vägar\r\noch järnvägar bör vara 1:2. Utskottet kan därmed inte biträda\r\nde motionsförslag som väckts om ökade anslag till\r\nväghållning och minskade anslag till banhållning.\r\nVad gäller väghållningsanslaget instämmer utskottet i\r\nregeringens bedömning att säkerställande och bevarande av\r\nvägnätet är en angelägen uppgift. Drift och underhåll av\r\nvägar bidrar till en hög transportkvalitet och god till-\r\ngänglighet. Av särskild vikt är att satsningen på drift och\r\nunderhåll samt på tjälsäkring, ökad bärighet och\r\nrekonstruktion i det regionala vägnätet fortsätter. Utskottet\r\nvill betona vikten av att den särskilda satsningen på\r\ntjälsäkring, bärighet och rekonstruktion huvudsakligen går till\r\nde regioner som har störst problem med tjälskador. Dessutom\r\nnoterar utskottet med tillfredsställelse att medelsberäkningen\r\nger möjlighet att för nästa år fortsätta trafiksäkerhetsarbetet\r\nmed hög ambition t.ex. vad gäller att fler vägar blir mötesfria\r\ngenom att de förses med mitträcken.\r\nNär det gäller Centerpartiets förslag om att inrätta ett nytt\r\nanslag för räntekostnader för att genomföra investeringar i\r\nvägar och järnvägar vill utskottet erinra om att flera stora\r\ninfrastrukturprojekt redan enligt tidigare riksdagsbeslut\r\nfinansieras med lån. Som framgår av nedanstående diagram\r\nförväntas den samlade låneskulden enligt\r\nbudgetpropositionen för Vägverket, Banverket och\r\nBotniabanan AB under de närmaste åren öka till drygt 60\r\nmiljarder kronor. I sammanhanget kan vidare nämnas att\r\nhärutöver finns ytterligare statliga lån och garantier upptagna\r\ninom infrastrukturområdet. Vid utgången av juni 2004\r\nuppgick Öresundsbrokonsortiets skuld till 22,4 miljarder\r\nkronor som garanteras solidariskt av Sverige och Danmark.\r\nDet är lån som skall avbetalas med broavgifter. Vidare kan\r\nnämnas att vid utgången av år 2003 var Vägverkets bokförda\r\nförskotteringsskuld till kommunerna ca 950 miljoner kronor.\r\n\r\nBeräknad utveckling av låneskuld för Vägverket, Banverket\r\noch Botniabanan AB (miljoner kronor)\r\n\r\nMed hänsyn till de lån som upptagits för trafikens\r\ninfrastruktur intecknas statsbudgeten och utgiftsområde 22\r\nKommunikationer. Som framgår av följande figur beräknas\r\ndet årliga anslagsbehovet för räntor och återbetalning av lån\r\nsamt hyra för Botniabanan växa från ca 2 miljarder kronor år\r\n2004 till drygt 7 miljarder kronor för år 2012. Utskottet är\r\ndärmed i detta sammanhang inte berett att inrätta ytterligare\r\nlånemöjligheter för investeringar i trafikens infrastruktur.\r\n\r\nBeräknad utveckling av anslagsbelastning för vissa lån inom\r\nVägverket och Banverket samt hyra för Botniabanan AB\r\n(miljoner kronor)\r\n\r\nAv det anförda följer att utskottet inte kan biträda\r\nmotionärernas förslag till väg- och banhållningsanslag för\r\nnästa budgetår. Utskottet är heller inte berett att tillstyrka\r\nmotionärernas krav på ytterligare administrativa besparingar\r\ninom Vägverket och Banverket. Sammanfattningsvis\r\ntillstyrker utskottet regeringens samtliga förslag till\r\nanslagsberäkningar. Utskottet har heller ingen erinran mot\r\nregeringens förslag till finansiella förutsättningar inom\r\nverksamhetsområdena Väg och Järnväg vad gäller\r\nupptagande av lån. Därav följer att motionerna i motsvarande\r\ndelar avstyrks.\r\nUtskottet anser att det nuvarande rederistödet fyller en\r\nviktig funktion för att trygga och utveckla en svensk\r\nsjöfartsnäring. Det moderata förslaget om avskaffande av\r\nRederinämndens anslag kan därför inte biträdas. Med hänvis-\r\nning härtill avstyrks Moderata samlingspartiets förslag om\r\nslopad medelsanvisning till Rederinämnden. Utskottet är\r\nheller inte berett att tillstyrka Moderaternas förslag om en\r\nminskning av ersättningen till fritidsbåtssektorn. Sam-\r\nmanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens samtliga\r\nförslag till anslagsberäkningar inom verksamhetsområdet\r\nSjöfart och avstyrker därmed motionen i motsvarande delar.\r\nUtskottet konstaterar att en väl fungerande kollektivtrafik\r\nkan ses som en del av den grundläggande samhällsservicen\r\noch att trafiken därmed har stor betydelse för uppfyllandet av\r\nde transportpolitiska målen. Den bidrar till ökad välfärd,\r\nregional utveckling och jämlikhet genom att ge människor\r\nmöjlighet att nå arbetsplatser, skolor och olika typer av\r\nservice. En ökad andel kollektivt resande är därför en viktig\r\nkomponent i arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart\r\ntransportsystem. Mot bl.a. denna bakgrund har en statlig\r\nutredning tidigare i höst identifierat, analyserat och beskrivit\r\nkollektivtrafikens problem och möjligheter, formulerat mål\r\noch visioner samt föreslagit förändringar av organisation,\r\nregelverk o.d. av betydelse för kollektivtrafikens utveckling\r\noch ett ökat kollektivt resande. I avvaktan på att utredningens\r\nförslag bereds välkomnar för sin del utskottet den av\r\nregeringen föreslagna medelsberäkningen för såväl\r\nRikstrafikens administration som trafikupphandling och\r\navstyrker följaktligen motionsförslagen om administrativa\r\nbesparingar och ett nytt anslag för kollektivtrafik i glesbygd.\r\nUtskottet motsätter sig även Kristdemokraternas\r\nbesparingsförslag vad gäller såväl VTI som SIKA. Enligt\r\nutskottets mening bör riksdagen därmed beräkna anslagen\r\ninom politikområdet i enlighet med regeringens förslag.\r\nVägar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om\r\nbemyndiganden om ekonomiska förpliktelser avseende\r\nväghållning och statsbidrag.\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag i proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom\r\nverksamhetsområdet Vägar (punkt 3). Regeringen föreslår att\r\nriksdagen\r\n3. bemyndigar regeringen att under år 2005 för ramanslaget\r\n36:2 Väghållning och statsbidrag ingå ekonomiska\r\nförpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför\r\nutgifter på högst 49 600 000 000 kr efter år 2005.\r\nMotionsyrkanden som berör särskilt utpekade vägprojekt\r\nbehandlas under avsnittet Särskilda infrastrukturåtgärder\r\nm.m.\r\nEkonomiska förpliktelser avseende väghållning och\r\nstatsbidrag\r\nRegeringens förslag\r\nDen verksamhet som Vägverket bedriver innebär ofta att\r\nVägverket ingår långsiktiga avtal med externa parter om\r\nekonomiska förpliktelser för flera år framåt i tiden. Det gäller\r\nsåväl avtal om investeringar som avtal gällande drift och\r\nunderhåll av vägnätet. Vägverket har även regeringens\r\nuppdrag att lämna bidrag till olika ändamål. Vägverket sluter\r\näven fleråriga FoU-avtal. Med hänsyn till det anförda bör\r\nregeringen ges bemyndigande att ingå sådana ekonomiska\r\nförpliktelser.\r\nDetta bemyndigande bör avse all upphandlad verksamhet\r\noch alla bidrag där fleråriga avtal sluts som inte faller under\r\n13 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, oavsett om avtalen\r\navser Vägverkets interna resultatenheter eller externa\r\nleverantörer. Regeringen föreslår att bemyndigandet avser det\r\ntotalbelopp som regeringen får ha bundit upp i avtal vid\r\nbudgetårets utgång. Beräkningarna omfattar dock inte\r\nframtida räntekostnader på upptagna lån.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt under år 2005 för ramanslaget 36:2 Väghållning och\r\nstatsbidrag ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 49,6\r\nmiljarder kronor efter år 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nJärnvägar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om\r\nbemyndiganden om ekonomiska förpliktelser avseende\r\nbanhållning och  sektorsuppgifter samt bemyndiganden\r\navseende Botniabanan. Utskottet tillstyrker även\r\nregeringens förslag om ekonomiska mål för Statens järn-\r\nvägar och bemyndiganden om finansiella befogenheter.\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet tre förslag i proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom\r\nverksamhetsområdet Järnvägar (punkterna 7-9 ). Regeringen\r\nföreslår att riksdagen\r\n7. bemyndigar regeringen att under år 2005 för ramanslaget\r\n36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-\r\nganden medför utgifter på högst 22 000 000 000 kr efter år\r\n2005,\r\n8. bemyndigar regeringen att under år 2005 för Botniabanan\r\ningå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 000 kr efter år\r\n2005,\r\n9. godkänner de ekonomiska målen för Statens järnvägar och\r\nbemyndigar regeringen att för år 2005 ge Statens järnvägar\r\nfinansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen\r\nförordar.\r\nMotionsyrkanden som berör särskilt utpekade banprojekt\r\nbehandlas under avsnittet Särskilda infrastrukturåtgärder\r\nm.m.\r\nEkonomiska förpliktelser för Banverket\r\nRegeringens förslag\r\nDen verksamhet som Banverket bedriver innebär att\r\nBanverket ingår långsiktiga avtal innebärande ekonomiska\r\nförpliktelser för flera år framåt i tiden. Detta gäller både avtal\r\nom investeringar och avtal rörande drift och underhåll.\r\nBanverket har också regeringens uppdrag att lämna bidrag för\r\nolika ändamål. För att kunna planera sin verksamhet måste\r\nbidragstagaren normalt veta i förväg att bidraget kommer att\r\nbetalas ut. Regeringen bör därför ges ett bemyndigande att\r\ningå ekonomiska förpliktelser. Bemyndigandet bör avse all\r\nupphandlad verksamhet och alla bidrag där fleråriga avtal\r\nsluts och som inte faller under 13 § lagen (1996:1059) om\r\nstatsbudgeten, detta oavsett om avtalen avser Banverkets in-\r\nterna resultatenheter eller externa leverantörer.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt under år 2005 för ramanslaget 36:4 Banverket:\r\nBanhållning och sektorsuppgifter ingå ekonomiska\r\nförpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför\r\nutgifter på högst 22 miljarder kronor efter år 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nBotniabanan\r\nRegeringens förslag\r\nBotniabanan AB har fått rätt att ta upp lån i\r\nRiksgäldskontoret för att finansiera utbyggnaden av\r\nBotniabanan. När banan är färdigställd skall Botniabanan AB\r\nhyra ut den till Banverket. Hyreskostnaden kommer att\r\nbelasta Banverkets anslag. Hyreskostnaden skall motsvara\r\nräntekostnaden på hela den återstående skulden och det\r\naktuella årets amortering på lånen.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt under år 2005 för Botniabanan ingå ekonomiska\r\nförpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför\r\nutgifter på högst 25 miljarder kronor efter år 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och förutsätter - i\r\nlikhet med tidigare uttalanden - att regeringen även\r\nfortsättningsvis noggrant följer projektet och liksom hittills\r\nregelbundet återkommer till riksdagen med en fortlöpande\r\nredovisning av framåtskridandet och det ekonomiska läget för\r\nbyggandet av Botniabanan.\r\nAffärsverket Statens järnvägar\r\nRegeringens förslag\r\nDagens mål för affärsverket Statens järnvägar är att det skall\r\navveckla den verksamhet som tidigare ingick i Statens\r\njärnvägars verksamhet. Av propositionen framgår att\r\nregeringen avser att förändra verksamhetsmålet så att mål-\r\nsättningen om att avveckla åtaganden förändras till att\r\nförvaltas affärsmässigt. Denna förändring hindrar inte att\r\navveckling av verksamheter eller åtaganden fortsätter i den\r\nmån det följer av beslut eller avtal.\r\nNär de medel som avsatts för affärsverkets verksamhet har\r\nförbrukats kommer verksamheten att generera intäkter som\r\nkan täcka kostnaderna för administrationen. Med anledning\r\nav att verksamheten föreslås fortsätta och att verksamheten\r\nbedrivs i affärsverksform föreslår regeringen att ett\r\nekonomiskt mål införs för verksamheten. Ett mål bör sättas\r\nför förvaltningen av leasing- och leaseholdåtagandena och ett\r\nför den verksamhet som innebär att tillhandahålla rullande\r\nmateriel för den av staten upphandlade järnvägstrafiken.\r\nRegeringen föreslår att målsättningen för förvaltningen av\r\nleasing- och leaseholdåtaganden bör vara att den skall visa ett\r\nnollresultat. Vad avser målsättningen för verksamheten med\r\natt tillhandahålla fordon föreslår regeringen, efter avvägning\r\nav bedömd risk för verksamheten, att avkastningskravet för\r\nsysselsatt kapital över en konjunkturcykel sätts till räntan på\r\nfemåriga statsobligationer plus 1 %.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner de ekonomiska\r\nmålen för Statens järnvägar och bemyndigar regeringen att\r\nför år 2005 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i\r\nenlighet med vad regeringen förordar. Det innebär bl.a. att\r\naffärsverket får ikläda sig långfristiga skulder inom en total\r\nlåneram om 12 500 miljoner kronor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nSjöfart\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om ekonomiska\r\nmål för Sjöfartsverket och bemyndiganden i enlighet med\r\nvad regeringen förordar. Utskottet tillstyrker även förslaget\r\ntill investeringsplan för Sjöfartsverket för perioden 2005-\r\n2007 och avstyrker motionerna. Regeringens förslag om\r\nbidrag till Handelsflottans kultur- och fritidsråd tillstyrks\r\nav utskottet.\r\nAvsnitttets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet fyra förslag i proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom\r\nverksamhetsområdet Sjöfart (punkterna 10-13). Regeringen\r\nföreslår att riksdagen\r\n10. godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket och\r\nföreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att\r\nfastställa utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket\r\ni enlighet med vad regeringen förordar,\r\n11. bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Sjöfartsverket\r\nfinansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen\r\nförordar,\r\n12. godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nSjöfartsverket för perioden 2005-2007,\r\n13. godkänner att högst 19 500 000 kr av inflytande\r\nfarledsavgifter för år 2005 får lämnas i bidrag till\r\nHandelsflottans kultur- och fritidsråd.\r\nVidare behandlar utskottet följande förslag i fem motioner:\r\n- 2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd)\r\n- 2004/05:T298 yrkande 10 av Torsten Lindström (kd)\r\n- 2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin Svensson\r\nSmith (v)\r\n- 2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s)\r\n- 2004/05:T444 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c).\r\nEkonomiska mål m.m. för Sjöfartsverket\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringen anser att nuvarande räntabilitetskrav om 3,5 %\r\növer en konjunkturcykel (som räknas på resultatet efter\r\nskattemotsvarighet) fortfarande är motiverat. Det långsiktiga\r\nmålet för nivån på räntabiliteten är att den skall vara\r\nföretagsekonomiskt motiverad, och regeringen följer\r\nnoggrant lönsamhetsutvecklingen hos Sjöfartsverket.\r\nRegeringen föreslår vidare att det långsiktiga målet för\r\nsoliditeten på lägst 30 % skall kvarstå. Den restriktion\r\nSjöfartsverket har att farledsavgifterna får öka med högst\r\nnettoprisindex räknat fr.o.m. år 1995 föreslås förändras till att\r\ngälla fr.o.m. år 2004. Anledningen till detta är att den nu\r\ngenomförda höjningen av lotsavgiften kommer att\r\nkompenseras med en sänkning av farleds-avgiften. För att\r\nundvika att denna sänkning av farledsavgiften inte skall\r\nläggas samman med ett eventuellt utrymme att höja avgiften\r\nbör en justering av basåret ske.\r\nBeträffande utdelningskravet anser regeringen att detta bör\r\nvara en tredjedel av vinsten, räknat som resultatet efter\r\nskattemotsvarighet. Utdelning och skattemotsvarighet bör\r\näven fortsättningsvis fastställas slutligt av regeringen årligen i\r\nsamband med bokslutet.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner de\r\nekonomiska målen för Sjöfartsverket och föreslagen\r\nprisrestriktion och bemyndigar regeringen att fastställa\r\nutdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet\r\nmed vad regeringen förordar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nFinansiella befogenheter för Sjöfartsverket\r\nRegeringens förslag\r\nSjöfartsverkets investeringar finansieras för närvarande helt\r\nmed egna medel. Verket har därutöver ett bemyndigande att\r\nta upp lån inom en total ram av 350 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår att ett bemyndigande ges så att\r\nSjöfartsverket kan uppta lång- och kortfristiga lån inom en\r\ntotal ram av 350 miljoner kronor inom eller utanför\r\nRiksgäldskontoret under år 2005. Vidare föreslår regeringen\r\natt Sjöfartsverket får sätta in kassamässigt överskott på\r\nräntebärande konto i Riksgäldskontoret eller affärsbank.\r\nSjöfartsverket, Styrelsen för psykologiskt försvar, Vinnova\r\noch andra statliga myndigheter har haft och kommer\r\nsannolikt även i framtiden att ha kostnader med anknytning\r\ntill M/S Estonias förlisning. Såväl kostnadernas storlek som\r\nderas utfall i tiden är svåra att prognostisera. Regeringen\r\nföreslår att dessa medel, som förvaltas av Sjöfartsverket och\r\nsom för närvarande uppgår till ca 60 miljoner kronor, skall\r\nkunna användas för framtida kostnader föranledda av\r\nutredningar och åtgärder med anknytning till M/S Estonias\r\nförlisning, t.ex. sjösäkerhetsforskning, inom den kommande\r\ntreårsperioden.\r\nRegeringen förslår att de medel som förvaltas av\r\nSjöfartsverket och som används för kostnader med anledning\r\nav M/S Estonias förlisning under den kommande\r\ntreårsperioden får användas i enlighet med vad regeringen\r\novan förordar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nInvesteringsplan för Sjöfartsverket\r\nRegeringens förslag\r\nSjöfartsverkets bedömning av investeringsbehovet fördelat på\r\nolika verksamhetsgrenar under perioden 2005-2007 uppgår\r\ntotalt till 613,4 miljoner kronor, varav farleder/utmärkning\r\nsvarar för 429,4 miljoner kronor. Detta är en ökning jämfört\r\nmed förra årets investeringsplan med 86,8 miljoner kronor för\r\nperioden 2004-2006.\r\nUnder rubriken Farleder/utmärkning redovisas\r\nomfattningen av investeringar i farleder, nybyggnad,\r\nombyggnad och återanskaffning av fyrar, annan fast\r\nutmärkning, radionavigeringssystem samt el- och teleteknisk\r\nmateriel och utrustning. Sjöfartsverkets isbrytare beräknas\r\nkunna användas i ytterligare 15-20 år. De investeringar på 11\r\nmiljoner kronor som planeras under perioden är ombyggnad\r\nav fartygsbryggor.\r\nSjötrafikinformationssystemen utvecklas ständigt, och\r\nunder planperioden planeras investeringar i utveckling och\r\nombyggnader i sjötrafikinformationscentraler (VTS-\r\ncentraler) på 21 miljoner kronor. Investeringar i den\r\nsjögeografiska verksamheten sker främst genom utveckling\r\nav system för bearbetning av djupdata, produktions- och\r\nförvaltningsverktyg för sjökortsdatabasen samt i\r\ndistributionssystem för digitala produkter.\r\nEn betydande del av investeringarna på 81 miljoner kronor\r\ni lotsningsverksamheten utgörs av återanskaffning av\r\nlotsbåtar. Lotsbåtsflottan förnyas med hänsyn tagen till ålder\r\noch gångtid. Investeringarna omfattar också förnyelse av\r\nlokaler och hamnanläggningar samt utrustning på\r\nlotsstationer, bl.a. till följd av anpassning till en rationellare\r\norganisation inom sjötrafikområdena. Investeringar i IT-\r\nsystem planeras för verksgemensamma funktioner, Sjö-\r\nfartsinspektionen och andra myndighetsdelar.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till\r\ninvesteringsplan för Sjöfartsverket för perioden 2005-2007.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd) framhålls\r\natt Gävle hamn har stor betydelse för näringslivet i ett\r\nområde som sträcker sig över Gävleborg, Dalarna och\r\nUppland och är således främst att betrakta som en regional\r\nhamn. För att svara mot de krav som ställs på\r\nhamninfrastruktur och säkerhet krävs investeringar i\r\nstorleksordningen 200 miljoner kronor i Gävle hamn de\r\nnärmaste åren. Därutöver måste farleden in till Gävle rätas\r\nupp, breddas och fördjupas för att motsvara Sjöfartsverkets\r\nkrav på säkerhetsmarginaler.\r\nI motion 2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin\r\nSvensson Smith (v) tas frågan om en utbyggnad av slussen i\r\nSödertälje upp. Motionärerna anför att Mälarfarleden via\r\nSödertälje kanal förbinder Västerås och Köpings hamnar med\r\nÖstersjön. I Södertälje finns en sluss som är 80 år gammal.\r\nGenom denna sluss passerar årligen 4 000 fartyg med\r\nsammanlagt 5 miljoner ton gods. Största tillåtna fartygslängd\r\när för närvarande 135 meter och största bredd är 19 meter.\r\nFör att kunna ta in större fartyg i Mälaren krävs en utbyggnad\r\nav slussen.\r\nRedan nu föreligger signaler från redare att det inte kan bli\r\naktuellt med leveranser via hamnarna i Mälaren i framtiden\r\nom inte slussen byggs ut. Redan nu har fem redare fartyg som\r\ninte kan passera genom nuvarande sluss, och vid framtida\r\ninvesteringar blir inte mindre fartyg aktuella. Föreslagen\r\nutbyggnad av slussen skulle däremot innebära att tonnaget\r\nskulle kunna utökas markant. En rad samhällsekonomiska\r\nberäkningar för utbyggnad har genomförts under perioden\r\n2001-2003, där samhällsnyttan i samtliga fall varit positiv,\r\nenligt motionärerna.\r\nEn uppskjuten eller, i värsta fall, utebliven slussinvestering\r\nkan få allvarliga följder för Mälarsjöfarten. Minskningen av\r\nhandelssjöfarten kan gå mycket snabbt om inte ett skyndsamt\r\nbeslut kommer till stånd. För Västerås, Köping och hela\r\nBergslagsområdet skulle detta få mycket negativa\r\nkonsekvenser. Mälarhamnarna är viktiga för exporten från\r\nföretagen i hela det omgivande området. Minskade\r\nsjötransporter innebär naturligtvis ökade landtransporter,\r\nvilket är tvärs emot intentionen i det miljöpolitiska\r\ntransportmålet. Enligt motionärerna bör ett beslut om\r\nslussutbyggnaden snarast komma till stånd.\r\nÄven i motionerna 2004/05:T298 yrkande 10 av Torsten\r\nLindström (kd), 2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s)\r\noch 2004/05:T444 yrkande 1 av Jörgen Johansson (c)\r\nframförs liknande synpunkter och förslag om en utbyggnad\r\nav slussen i Södertälje.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet behandlade frågor rörande Sjöfartsverkets\r\ninvesteringsplan hösten 2003 (2003/04:TU1 s. 87-88).\r\nUtskottet erinrade då bl.a. om att Sjöfartsverket på ett\r\nföretagsekonomiskt sätt och inom ramen för en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar\r\ntransportförsörjning skall ansvara för att sjöfarten har tillgång\r\ntill farleder med god framkomlighet och hög säkerhet året\r\nrunt på samtliga svenska hamnar av betydelse. Prioriteringar\r\nav sjöfartsinvesteringar ankommer således på Sjöfartsverket.\r\nUtskottet har tidigare uttalat att man bör söka utnyttja de\r\ngoda möjligheter som finns att frakta stora lastkvantiteter via\r\nhamnar i Vänern, Mälaren och utmed våra kuster anser detta\r\näven i dag. Detta är angeläget för att kunna vidmakthålla och\r\nvidareutveckla Vänersjöfarten samt övrig insjö- och kust-\r\nsjöfart.\r\nUtskottet vill med anledning av motionsförslagen och\r\nutskottets uttalanden om fraktsjöfartens betydelse peka på\r\nvad Godstransportdelegationen i sitt slutbetänkande (SOU\r\n2004:76) Godstransporter - noder och länkar i samspel bl.a.\r\nuttalat om hamnarnas särställning bland de intermodala\r\nnoderna.\r\nMed utgångspunkt i godsstråk och noder har delegationen\r\nidentifierat tre strategiska geografiska regioner. En av dessa\r\nutgörs av mellersta ostkusten, en finns i västra Sverige och en\r\nomfattar delar av Skåne. I betänkandet sägs vidare att berörda\r\nparter inom var och en av regionerna sinsemellan bör dis-\r\nkutera och försöka enas exempelvis om åtgärder för ökad\r\nsamordning och specialisering. Enligt delegationen bör\r\nregeringen ta initiativ till och medverka i sådana\r\növerläggningar med parterna om vilka roller de olika\r\nhamnarna inom respektive område kan och bör ta. Enligt vad\r\nutskottet erfarit avser dessa förslag bahandlas i den\r\ntransportpolitiska propositionen som aviserats till våren 2005.\r\nUtskottet vill i sammanhanget vidare peka på att\r\nSjöfartsverket i en skrivelse till Näringsdepartementet i\r\nnovember 2003 överlämnat underlag med Sjöfartsverkets\r\nbedömning rörande frågan om en eventuell utbyggnad av\r\nSödertälje kanal. Det framgår av skrivelsen att det enligt\r\nSjöfartsverkets reguljära underhållsplanering för farlederna\r\ninom en snar framtid krävs en genomgripande\r\nunderhållsrevision av slussportar m.m. i Södertälje. I anslut-\r\nning till att underhållsfrågan aktualiserats har Sjöfartsverket\r\ntillsammans med regionala intressenter i Mälarsjöfarten\r\nbedömt det vara av intresse att också studera de tekniska och\r\nekonomiska förutsättningarna för en utbyggd sluss i\r\nSödertälje. Syftet med en utbyggnad är främst att sänka\r\nkostnaderna för näringslivets transporter i regionen. De\r\nstudier som genomförts visar att en utbyggnad är tekniskt\r\ngenomförbar och att en utbyggnad har en positiv netto-\r\nnuvärdeskvot enligt den samhällsekonomiska analys verket\r\ngenomfört. Verket bedömer dock att den investering som\r\nkrävs vid en eventuell utbyggnad är av en sådan\r\nstorleksordning att den inte kan hanteras inom ramen för\r\nverkets normala investeringsplaner utan att det krävs en\r\nsärskild finansiering.\r\nUtskottet vill också peka på vad som framkom av ett\r\npressmeddelande den 13 september 2004 i samband med att\r\nregeringen presenterade särskilda insatser för\r\nNorrlandskusten. Statsråden Ulrica Messing och Hans\r\nKarlsson anförde om satsningar på Gävle hamn bl.a. att\r\nSjöfartsverket utreder förutsättningarna för att öka\r\ninfartsmöjligheterna till Gävle hamn. När det arbetet är av-\r\nslutat utses en statlig förhandlingsman för att i dialog mellan\r\nberörda regionala aktörer, såsom Gävle kommun, Gävle\r\nhamn, det regionala näringslivet och statliga Sjöfartsverket,\r\nklarlägga hamninfrastrukturens utvecklings- och\r\nfinansieringsförutsättningar.\r\nSom utskottet ser det pågår ett omfattande arbete med\r\nviktiga frågor som rör hamnområdena i Gävle och Södertälje.\r\nUtskottet utgår ifrån att det i detta sammanhang kommer att\r\ningå spörsmål av det slag som utskottet pekat på och som tas\r\nupp i motionerna. Något ytterligare uttalande anser utskottet\r\ninte vara påkallat, utan resultatet av den pågående\r\nberedningsprocessen med dessa frågor bör avvaktas.\r\nMot bakgrund av det anförda tillstyrks regeringens förslag\r\noch motionerna 2004/05:T280 (kd), 2004/05:T298 yrkande\r\n10 (kd), 2004/05:T361 (v), 2004/05:T407 (s) och\r\n2004/05:T444 yrkande 1 (c) avstyrks.\r\nHandelsflottans kultur- och fritidsråd\r\nRegeringens förslag\r\nVerksamheten vid handelsflottans kultur- och fritidsråd\r\n(HKF) finansieras i huvudsak med en andel av de\r\nfarledsavgifter som Sjöfartsverket tar in. För delar av\r\nverksamheten tas avgifter ut. Därutöver får HKF bidrag från\r\nbl.a. kommuner och privata organisationer. För år 2003 var\r\nintäkterna sammanlagt 25,4 miljoner kronor. Av dessa\r\nutgjorde intäkterna från farledsavgifterna 18,5 miljoner\r\nkronor. För 2004 har denna nivå höjts till 19,5 miljoner\r\nkronor. Regeringen föreslår att denna nivå även skall gälla\r\nför budgetåret 2005.\r\nRegeringen har under året tillkallat en särskild utredare\r\nmed uppgift att med utgångspunkt från kraven i ILO-\r\nkonvention nr 163 om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn\r\nföreslå hur Sverige bör organisera välfärdsverksamheten\r\nutifrån målsättningen att till lägsta möjliga kostnad uppfylla\r\nde krav som konventionen ställer.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner att högst 19,5\r\nmiljoner kronor av inflytande farledsavgifter för år 2005 får\r\nlämnas i bidrag till Handelsflottans kultur- och fritidsråd.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nLuftfart\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om ekonomiska\r\nmål för Luftfartsverket och bemyndiganden i enlighet med\r\nvad regeringen förordar. Utskottet tillstyrker även förslaget\r\ntill investeringsplan för Luftfartsverket för perioden 2005-\r\n2007 liksom att avgifter får tas ut för Luftfartsstyrelsens\r\nverksamhet för att täcka dess kostnader.\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet fyra förslag i proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom\r\nverksamhetsområdet Luftfart (punkterna 14-17). Regeringen\r\nföreslår att riksdagen\r\n14. godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket och\r\nföreslagen prisrestriktion och bemyndigar regeringen att\r\nfastställa utdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket\r\ni enlighet med vad regeringen förordar,\r\n15. bemyndigar regeringen att för år 2005 ge Luftfartsverket\r\nfinansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen\r\nförordar,\r\n16. godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nLuftfartsverket för perioden 2005-2007,\r\n17. godkänner att avgifter får tas ut för Luftfartsstyrelsens\r\nverksamhet och att intäkterna från dessa avgifter får\r\ndisponeras för att täcka kostnaderna för verksamheten.\r\nEkonomiska mål m.m. för Luftfartsverket\r\nRegeringens förslag\r\nLuftfartsverket skall bidra till att de transportpolitiska målen\r\nuppnås på ett företagsekonomiskt sätt och inom ramen för en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar\r\ntransportförsörjning.\r\nNär det gäller ekonomiska mål för Luftfartsverket under\r\nperioden 2005-2007 föreslår regeringen att det långsiktiga\r\nmålet för soliditeten är att denna efter 2004 lägst skall uppgå\r\ntill 25 %. Avseende räntabilitetsmålet anser regeringen att det\r\nbör ligga fast på nuvarande nivå, dvs. 8 % av eget kapital\r\nefter skatt. Prisrestriktionen bör vara oförändrad för år 2005.\r\nBeträffande utdelningskravet anser regeringen att det bör\r\nvara oförändrat, dvs. en tredjedel av vinsten, räknad som\r\nresultatet efter skattemotsvarighet. Utdelning och\r\nskattemotsvarighet bör även i fortsättningen årligen\r\nfastställas slutligt av regeringen i samband med att bokslutet\r\nfastställs.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner de\r\nekonomiska målen för Luftfartsverket och föreslagen\r\nprisrestriktion och bemyndigar regeringen att fastställa\r\nutdelning och skattemotsvarighet för Luftfartsverket i\r\nenlighet med vad regeringen ovan förordar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nFinansiella befogenheter för Luftfartsverket\r\nRegeringens förslag\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder år 2005 låta Luftfartsverket få rätt att ta upp lån i och\r\nutanför Riksgäldskontoret inom en total ram på 7 700\r\nmiljoner kronor. Luftfartsverket får teckna aktier eller ge\r\naktieägartillskott till LFV Holding AB inom en ram på 150\r\nmiljoner kronor. Luftfartsverket föreslås vidare få rätt att\r\nteckna borgensförbindelser för krediter till förmån för\r\ndotterbolaget LFV Holding AB inom en total ram på 60\r\nmiljoner kronor samt placera kassamässigt överskott i bank, i\r\nstatsreglerade och hos motpart med kreditvärdighet\r\nmotsvarande kategori K1 enligt Nordisk Ratings system eller\r\nmotsvarande samt på räntebärande konto i Riksgäldskontoret.\r\nLuftfartsverket föreslås lämna likvid säkerhet vid utstäl-\r\nlandet av derivatinstrument. En ram för utställandet av sådana\r\nsäkerheter på 2 000 miljoner kronor bör fastställas för år\r\n2005.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen\r\natt för år 2005 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i\r\nenlighet med vad regeringen förordar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nInvesteringsplan för Luftfartsverket\r\nRegeringens förslag\r\nLuftfartsverket föreslår en investeringsnivå under perioden\r\n2005-2007 på sammanlagt 2 300 miljoner kronor. Under\r\nplaneringsperioden avslutas de stora kapacitetsinvesteringar\r\nsom Luftfartsverket har genomfört de senaste åren på\r\nArlanda och inom flygtrafiktjänsten. Med hänsyn till\r\nflygmarknadens utveckling har övriga kapacitetshöjande\r\ninvesteringar förskjutits till efter planeringsperioden. Bana 3\r\nhar tagits i drift. De åtgärder som återstår är bul-lerisolering\r\nav fastigheter samt att avsluta de expropriationsärenden som\r\nanläggandet av banan medför.\r\nInvesteringsutgiften för hela MATS-projektet\r\n(Modernisering av flygtrafikledningssystemet) är beräknad\r\ntill 2 miljarder kronor och beräknas vara avslutad år 2006.\r\nDen operativa driftsättningen av kontrollcentralerna i\r\nStockholm och Malmö har senarelagts i avvaktan på\r\nLuftfartsinspektionens säkerhetsgodkännande av det nya\r\nflygtrafikledningssystemet.\r\nHösten 2004 beräknas terminalåtgärderna på Arlanda i\r\nstort sett vara klara. Den nya centralbyggnaden och pir F har\r\ntagits i bruk medan delprojekt Syd har skjutits på framtiden\r\npå grund av flygmarknadens utveckling. Inve-\r\nsteringsutgifterna för projektet, som påbörjades år 2000,\r\nberäknas totalt uppgå till knappt 5,5 miljarder kronor. Övriga\r\ninvesteringar inriktas på ersättningsanskaffningar, åtgärder\r\nför att säkerställa flygsäkerheten och åtgärder som skall leda\r\ntill miljöförbättringar.\r\nNeddragningen av Luftfartsverkets investeringsplaner för\r\nden kommande planeringsperioden innebär att kassaflödet\r\nefter investeringar förväntas bli positivt fr.o.m. år 2004. I och\r\nmed det beräknar Luftfartsverket att under\r\nplaneringsperioden tillsammans med vissa investeringsbidrag\r\nfullt ut finansiera investeringarna med egna medel samt\r\ndessutom amortera på skulderna och därmed minska\r\nskuldsättningsgraden och förbättra den finansiella\r\nställningen.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till\r\ninvesteringsplan för Luftfartsverket för perioden 2005-2007.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nLuftfartsstyrelsen\r\nRegeringens förslag\r\nFrån och med den 1 januari 2005 finns den nya myndigheten\r\nLuftfartsstyrelsen som skall ansvara för luftfartens\r\nmyndighetsverksamhet. Luftfartsstyrelsen föreslås finansieras\r\ngenom avgifter. De avgifter som i dag tas ut av Luftfartsin-\r\nspektionen och Luftfart och Samhälle täcker inte hela\r\nkostnaden för verksamheten, utan det fordras en ny\r\nkompletterande avgift. En följd av att Luftfartsstyrelsen bryts\r\nut ur affärsverket är att vissa luftfartsavgifter kan sänkas i och\r\nmed att avgifterna i dag täcker underskottet i myndig-\r\nhetsverksamheten. Intäkterna från den nya avgiften bör därför\r\nmotsvaras av en lika stor sänkning av Luftfartsverkets\r\nluftfartsavgifter, undantaget det som skall ersätta de ökade\r\nkostnaderna för den nya myndigheten.\r\nUtöver de avgifter som finns i dag och som även\r\nfortsättningsvis kommer att tas ut föreslår regeringen en ny\r\navgift. Den nya avgiften skall baseras på antalet avresande\r\npassagerare i linjefart och charter enligt den officiella flyg-\r\nplatsstatistikens avgränsning. Detta medför att trafiken på de\r\n19 statliga flygplatserna och trafiken på 23 icke-statliga\r\nflygplatser kommer att avgiftsbeläggas. Avgiften bör riktas\r\nsom direkt uppbörd mot flygbolagen. Avgiften skall i\r\nnormalfallet faktureras i efterskott.\r\nLuftfartsstyrelsens kostnader föreslås täckas med\r\navgiftsintäkterna. De intäkter Luftfartsinspektionen och\r\nLuftfart och Samhälle nu tar in redovisas vid sidan av\r\nstatsbudgeten. Detta skall ske även fortsättningsvis. En\r\nrenodlad finansieringsform är att föredra, vilket innebär att\r\nverksamheten i sin helhet går utanför statsbudgeten, vilket\r\ntillämpas redan i dag. Regeringen gör bedömningen att det är\r\nmöjligt att balansera resultat mellan räkenskapsåren som\r\nkapitalförsörjningsförordningen ger möjlighet till. Detta\r\ntillsammans med ett tillräckligt stort kreditutrymme ger goda\r\nförutsättningar att uppnå full kostnadstäckning över tiden.\r\nLuftfartsstyrelsen får ingen finansiering via anslag, vilket in-\r\nnebär att avgiften bedöms uppgå till ca 10 kr per passagerare.\r\nMot bakgrund av det ovanstående föreslår regeringen att\r\navgifter får tas ut i Luftfartsstyrelsens verksamhet och att\r\nintäkterna från dessa avgifter får disponeras för att täcka\r\nkostnaderna för verksamheten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nInterregional kollektiv persontrafik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om\r\nbemyndiganden om ekonomiska förpliktelser avseende\r\ntrafikupphandling. Utskottet förutsätter vidare att fortsatta\r\növerväganden kommer att göras i syfte att utveckla\r\ntågtrafiken mellan Stockholm och Oslo.\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag i proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom\r\nverksamhetsområdet Interregional kollektiv persontrafik\r\n(punkt 18). Regeringen föreslår att riksdagen\r\n18. bemyndigar regeringen att under år 2005 för ramanslaget\r\n36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå ekonomiska\r\nförpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär\r\nutgifter på högst 2 450 000 000 kr för perioden 2006-2010.\r\nUnder avsnittet behandlas vidare tågtrafiken mellan\r\nStockholm och Oslo.\r\nRegeringens förslag\r\nVerksamhetsområdet omfattar den interregionala kollektiva\r\npersontrafiken, och ansvarig myndighet är Rikstrafiken.\r\nMyndighetens uppgift är att verka för utveckling och\r\nsamordning av den interregionala kollektiva persontrafiken\r\noch att därigenom bidra till att de transportpolitiska målen\r\nuppnås. Rikstrafiken skall som en del i detta arbete svara för\r\nstatens upphandling av transportpolitiskt motiverad\r\ninterregional kollektiv persontrafik som inte upprätthålls i\r\ntrafikhuvudmännens regi och där det saknas förutsättningar\r\nför kommersiell drift.\r\nRikstrafiken bör få sluta upp till fem år långa\r\ntrafikeringsavtal. Regeringen föreslår därför att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under år 2005 i fråga om\r\nramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå\r\nekonomiska förpliktelser som omfattar högst fem år under\r\nperioden 2006-2010 och som, inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden, innebär utgifter på högst 2 450 miljoner kronor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI en föredragning inför utskottet den 16 november 2004 har\r\nrepresentanter från Rikstrafiken lämnat en redovisning över\r\nläget för statens upphandling av interregional kollektiv\r\npersontrafik. Enligt vad som framkom vid föredragningen har\r\nRikstrafiken nu påbörjat ett omfattande arbete i syfte att\r\nskapa ekonomisk balans mellan anslag och verksamhet. Av\r\nredovisningen framkom att besparingar görs bl.a. genom\r\nminskat stöd och ändrade avtalsprinciper med fokusering på\r\natt trygga en grundläggande tillgänglighet för långväga resor.\r\nUtskottet ser positivt på den ökade resurstilldelningen som\r\nregeringens budgetförslag innebär och att Rikstrafiken nu\r\nvidtar åtgärder som kan bryta den negativa utvecklingen.\r\nUtskottet utgår ifrån att detta arbete kan förenas med\r\nmyndighetens viktiga uppgift att bidra till att de\r\ntransportpolitiska målen uppnås.\r\nVid budgetberedningen hösten 2003 (bet. 2003/04:TU1 s.\r\n142) förutsatte utskottet, i likhet med föregående år, att\r\nregeringen fortsättningsvis kommer att ange vilka\r\nberäkningsgrunder som ligger bakom det begärda\r\nbemyndigandet. Utskottet förutsätter detta alltjämt.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nUtskottet vill i sammanhanget uppmärksamma\r\npersontågstrafiken mellan Stockholm och Oslo. Enligt vad\r\nutskottet har erfarit har SJ AB och NSB gemensamt beslutat\r\natt den reguljära tågtrafiken som drivs i det samägda bolaget\r\nLINX mellan Stockholm och Oslo kommer att upphöra\r\nfr.o.m. år 2005 när bolaget avvecklar sin verksamhet. Vidare\r\nhar angetts att viss genomgående persontågstrafik kommer att\r\nfortsätta att upprätthållas mellan Stockholm och Oslo även\r\nefter år 2004, dock bara under helger samt sommartid.\r\nTrafikutskottet har den 19-20 oktober 2004 haft\r\növerläggningar med Samferdselkomitten i Stortinget om\r\nkommunikationerna mellan Sverige och Norge. Företrädare\r\nför de båda utskotten framhöll därvid gemensamt vikten av\r\natt ett nordiskt och internationellt perspektiv anläggs för att\r\nskapa effektiva transportsystem. Under överläggningarna\r\ndiskuterades särskilt persontågstrafiken mellan Oslo och\r\nStockholm med anledning av den aviserade trafikin-\r\ndragningen. I sammanhanget kan vidare nämnas att utskottet\r\nhar tagit del av en skrivelse i ärendet från trafikhuvudmannen\r\ni Värmland, Värmlandstrafik AB,  om initiativ för att trygga\r\nfortsatt gränsöverskridande trafik.\r\nTrafikutskottet ser det som angeläget att trafikplaneringen\r\ninte stoppar vid riksgränsen utan att ett gränsöverskridande\r\nsynsätt anläggs såväl vad gäller investeringar i trafikens\r\ninfrastruktur som åtgärder för att bygga upp effektiva och\r\nmarknadsanpassade transportsystem. Förutsättningarna för en\r\nkonkurrenskraftig järnvägstrafik mellan Sverige och Norge\r\nhämmas dock för närvarande bl.a. av att banstandarden inte\r\nfullt ut är anpassad för snabbtågstrafik. Utskottet ser därför\r\npositivt på att statsrådet Ulrica Messing vid en interpella-\r\ntionsdebatt tisdagen den 9 november angett att en grupp av\r\ntjänstemän från berörda departement skall träffas för att se\r\nvad som kan göras på kort och lång sikt för att om möjligt\r\nupprätthålla en gränsöverskridande trafik. Enligt utskottets\r\nmening kan också en överenskommelse mellan de båda\r\nländerna om banupprustningar vara en viktig utgångspunkt\r\nför en utveckling av tågtrafiken. Utskottet förutsätter att\r\nfortsatta överväganden kommer att göras i syfte att utveckla\r\ntågtrafiken mellan Stockholm och Oslo.\r\nUtskottet vill vidare hänvisa till att riksdagen under våren\r\n2005 avser att behandla frågan om järnvägstrafikens reglering\r\ni samband med aviserad proposition om transportpolitiken\r\njämte motioner.\r\n\r\nSärskilda infrastrukturåtgärder m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nEtt stort antal motionsyrkanden föreslår åtgärder för\r\nsärskilt utpekade infrastrukturobjekt. I likhet med vad\r\nutskottet uttalade i maj 2004, med anledning av väckta\r\nmotionsförslag i samma ärende, avstyrker utskottet även nu\r\nde behandlade motionsförslagen med hänvisning till\r\nrollfördelningen inom transportpolitiken. Utskottet anser\r\nockså att syftet med många av motionsförslagen kan\r\nkomma att bli helt eller delvis tillgodosedda under\r\nplaneringsperioden.\r\nJämför reservation 4 (m, fp, kd, c).\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet 130 motioner med 214\r\nyrkanden som tar upp frågor som främst rör särskilt utpekade\r\ninfrastrukturprojekt.\r\nMotionsförslag\r\nHär redovisas motionsyrkanden om särskilt utpekade\r\ninfrastrukturprojekt med undantag av yrkanden som rör\r\nEuropavägsklassning av riksväg 45. Dessa yrkanden\r\nredovisas nedan under ett särskilt avsnitt, Motionsförslag om\r\nEuropavägsklassning av riksväg 45.\r\nVägar\r\nRegion Norr (Norrbottens och Västerbottens län)\r\n2004/05:T242\r\n(fp)\r\nE 12 bör klassas som TEN-väg.\r\n2004/05:T286\r\n(kd)\r\nÅtgärder måste vidtas för att höja\r\nstandarden på vägnätet i Norrbotten och\r\nför att åtgärda bristerna i vägunderhållet.\r\nRegion Mitt (Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och\r\nDalarnas län)\r\n2004/05:T220\r\n(m)\r\nMer pengar behövs till Dalarnas vägar för\r\natt tillgodose transportbehovet från\r\nturistnäringen.\r\n2004/05:T386\r\n(s)\r\nE 4 genom Sundsvall behöver förbättras.\r\nRegion Mälardalen (Uppsala, Västmanlands, Örebro och\r\nSödermanlands län)\r\n2004/05:T227\r\n(kd)\r\nGräsbovägen, dvs. del av väg 858\r\nsträckan Siggberg i Nora socken-\r\nÖstervåla i Heby kommun, behöver rustas\r\nupp.\r\n2004/05:T298\r\n(kd)\r\n- yrkande 2\r\nFörbifarten vid Sala längs riksvägarna 67\r\noch 70 behöver byggas ut.\r\n2004/05:T298\r\n(kd)\r\n- yrkande 4\r\nVäg 67 sträckan Heby-Tärnsjö behöver\r\nrustas upp.\r\n2004/05:T352\r\n(kd) - yrkande\r\n1\r\nVäg 288 sträckan Uppsala-Östhammar\r\nbör byggas om och förbättras.\r\n2004/05:T352\r\n(kd) - yrkande\r\n2\r\nRiksväg 55 i Mälardalsregionen bör\r\nbyggas om och förbättras.\r\n2004/05:T352\r\n(kd) - yrkande\r\n3\r\nUnderhållet av de mindre vägarna i\r\nUppland bör bli bättre.\r\n2004/05:T505\r\n(s)\r\nFramkomligheten och säkerheten på väg\r\n67 mellan Valbo och Västerås bör\r\nprioriteras.\r\nRegion Stockholm (Stockholms och Gotlands län)\r\n2004/05:T229\r\n(m)\r\nSödertörnsleden mellan väg 73 och E 4\r\nbör färdigställas.\r\n2004/05:T260\r\n(fp) - yrkande\r\n1\r\nUtbyggnad av väg 73 bör ske omgående\r\nför regionens utveckling.\r\n2004/05:T426\r\n(fp) - yrkande\r\n2\r\nVäg 73 mellan Fors och Älgviken bör\r\nbyggas ut snabbt.\r\n2004/05:T427\r\n(fp)\r\nHuvudstaledens roll i det statliga vägnätet\r\nbör uppmärksammas.\r\n2004/05:T499\r\n(s)\r\nDet behövs trafiksäkerhetshöjande\r\nåtgärder på E 4/\r\nE 20 Hallunda trafikplats till Morabergs\r\ntrafikplats.\r\n2004/05:T500\r\n(s)\r\nSödertörnsleden, som utpekat projekt, bör\r\nbyggas snarast möjligt.\r\n2004/05:N409\r\n(fp)\r\n- yrkande 17\r\nEn komplett ringled runt Stockholms\r\ninnerstad behövs.\r\n2004/05:N409\r\n(fp)\r\n- yrkande 20\r\nBehov av tvärförbindelser i\r\nStockholmsregionen, bl.a.\r\nKymlingelänken, Huvudstaleden och Sö-\r\ndertörnsleden.\r\nRegion Väst (Värmlands, Västra Götalands och Hallands\r\nlän)\r\n2004/05:T210\r\n(m)\r\nRiksväg 27 behöver byggas ut för att möta\r\nframtida behov.\r\n2004/05:T225\r\n(kd)\r\nE 6 genom Bohuslän bör byggas klart till\r\når 2007.\r\n2004/05:T234\r\n(c)\r\nAnslagen till drift och underhåll av\r\nvägnätet för väg 767 mellan Hjulsjö och\r\nNora behöver höjas.\r\n2004/05:T269\r\n(m)\r\nEn utbyggnad och förbättring av vägnätet\r\ni Bohuslän måste ske snarast.\r\n2004/05:T394\r\n(c)\r\n- yrkande 2\r\nE 6, riksväg 45, E 20 och riksväg 40 bör\r\nbyggas ut.\r\n2004/05:T394\r\n(c)\r\n- yrkande 3\r\nSatsningar på bärighet, tjälsäkerhet och\r\nrekonstruktion i Dalsland och Sjuhärad\r\nbehövs omgående.\r\n2004/05:T405\r\n(kd)\r\nDe halländska vägarna är i behov av\r\nupprustning och underhåll.\r\n2004/05:T425\r\n(kd)\r\nDet är nödvändigt att rusta upp Dalslands\r\nvägnät.\r\n2004/05:T469\r\n(s)\r\nDe dalsländska grusvägarna behöver\r\ntjälsäkras.\r\n2004/05:T514\r\n(fp, c)\r\n- yrkande 1\r\nUtan ytterligare fördröjning bör E 6\r\nbyggas ut till fyrfältsväg i norra Bohuslän.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n4\r\nUtan ytterligare fördröjning bör E 6\r\nbyggas ut till fyrfältsväg i norra Bohuslän.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n6\r\nRiksväg 44 mellan Trollhättan och\r\nUddevalla bör byggas ut.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n7\r\nDet behövs en förbättrad vägsträckning in\r\nmot Göteborgs hamn för att möta\r\nframtidens behov.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n8\r\nEn ny förbindelse över/under Göta älv\r\nbehövs omgående.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n9\r\nVägsträckorna Borås-Trollhättan väg 180,\r\nBorås-Alingsås samt sträckan Vårgårda-\r\nHerrljunga bör rustas upp.\r\n2004/05:T517\r\n(fp)\r\nFörsvarsmakten bör förmås att avstå från\r\nmarken där I 15:s skjutfält var beläget för\r\natt möjliggöra en utbyggnad av väg 27.\r\nRegion Sydöst (Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,\r\nKronobergs och Blekinge län)\r\n2004/05:T233\r\n(s)\r\nCykelturismen är viktig för Öland, och det\r\nbehövs förbättrade cykelleder.\r\n2004/05:T288\r\n(m)\r\n- yrkande 1\r\nDet är angeläget med nyinvesteringar i\r\nvissa delar av vägnätet i sydöstra Sverige.\r\n2004/05:T288\r\n(m)\r\n- yrkande 2\r\nBehovet av ökade drifts- och\r\nunderhållsinsatser är stort för vägarna i\r\nKalmar län.\r\n2004/05:T291\r\n(m)\r\nDet behövs ytterligare resurser till\r\nvägnätet i Östergötland.\r\n2004/05:T325\r\n(c)\r\n- yrkande 1\r\nBehovet av en ökad andel av den totala\r\ninvesteringsramen är angeläget för\r\nstamvägnätet till Kalmar län.\r\n2004/05:T325\r\n(c)\r\n- yrkande 2\r\nEn ökad andel av den totala anslagsramen\r\nför regional transportinfrastruktur i landet\r\nbör gå till angelägna väginvesteringar i\r\nKalmar län.\r\n2004/05:T328\r\n(s)\r\nVägprojektet för väg 26/47, Mullsjö-\r\nJönköping, i Jönköpings län bör\r\nprioriteras.\r\n2004/05:T353\r\n(m)\r\n- yrkande 1\r\nNya alternativ till den vägstandard som\r\nenligt nu gällande sträckningsbeslut gäller\r\nför förbifart Smålandsstenar på riksväg 26\r\nbehövs.\r\n2004/05:T353\r\n(m)\r\n- yrkande 2\r\nTillför mer medel till Vägverket för att\r\nkunna inrymma ombyggnad av riksväg 26\r\nvid förbifarten Smålandsstenar.\r\n2004/05:T354\r\n(m)\r\nVägnätet till och från Nässjö kommun\r\nmåste kompletteras.\r\n2004/05:T355\r\n(m)\r\nUppgradera riksväg 26/47.\r\n2004/05:T357\r\n(c)\r\nAnslagen till investering, drift och\r\nunderhåll av vägnätet i Kronobergs län\r\nbör höjas.\r\nRegion Skåne (Skåne län)\r\n2004/05:T373\r\n(s)\r\nTvärleden Markaryd-Osby bör prioriteras.\r\n2004/05:T456\r\n(fp) - yrkande\r\n1\r\nTidigarelägg ombyggnaden av väg 108\r\noch E 65.\r\n2004/05:T474\r\n(fp) - yrkande\r\n5\r\nEtt huvudvägnät för godstransporter i\r\nSkåne behövs.\r\n2004/05:T477\r\n(s)\r\nVäg E 6 mellan Vellinge och Trelleborg\r\nbör byggas ut.\r\nE 18\r\n2004/05:T298\r\n(kd)\r\n- yrkande 3\r\nByggstarten för investeringar på E 18 bör\r\nprioriteras.\r\n2004/05:T382\r\n(c)\r\nUtbyggnaden och upprustningen av E 18\r\när angelägen.\r\n2004/05:T486\r\n(fp)\r\nE 18 mellan Örebro och Karlskoga bör\r\nbyggas ut.\r\nE 20\r\n2004/05:T316\r\n(m)\r\n- yrkande 1\r\nDet bör vara motorvägsstandard på hela E\r\n20 mellan Sveriges största och näst största\r\nstad.\r\n2004/05:T316\r\n(m)\r\n- yrkande 2\r\nEn utbyggnad av E 20 till\r\nmotorvägsstandard framför allt i Västra\r\nGötaland bör ske.\r\n2004/05:T316\r\n(m)\r\n- yrkande 3\r\nE 20 bör klassas som en nationellt\r\nprioriterad väg.\r\n2004/05:T324\r\n(kd, m, fp, c)\r\n- yrkande 1\r\nProduktionsförutsättningar,\r\narbetsmarknad och därmed ekonomisk\r\ntillväxt samt trafiksäkerhet och miljö skall\r\nvara de viktigaste prioriteringsgrunderna\r\nvid beslut om ut- och ombyggnaden av E\r\n20.\r\n2004/05:T324\r\n(kd, m, fp, c)\r\n- yrkande 2\r\nUt- och ombyggnaden av E 20 bör\r\nprioriteras.\r\n2004/05:T324\r\n(kd, m, fp, c)\r\n- yrkande 3\r\nEtt delprivat finansieringsalternativ (PPP)\r\nbör få användas för utbyggnad av E 20.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n2\r\nEn utbyggnad till motorvägsstandard bör\r\nske hela vägen mellan Göteborg och\r\nStockholm.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n3\r\nUt- och ombyggnaden av E 20 bör ges en\r\nhög prioritering och därmed\r\ntidigareläggas.\r\nE 22\r\n2004/05:T271\r\n(s)\r\nMöjligheterna till att prioritera\r\nutbyggnaden av         E 22 bör ses över.\r\n2004/05:T283\r\n(m)\r\nEn utbyggnad av E 22 bör ske snarast.\r\n2004/05:T317\r\n(m)\r\n- yrkande 1\r\nEn utbyggnad av E 22 bör ske snarast.\r\n2004/05:T317\r\n(m)\r\n- yrkande 2\r\nAlternativ finansiering bör övervägas för\r\nutbyggnaden av E 22.\r\n2004/05:T317\r\n(m)\r\n- yrkande 3\r\nEn omprioritering av medel från järnvägs-\r\ntill väginvesteringar bör ske.\r\n2004/05:T362\r\n(fp, m, kd, c)\r\nE 22 bör byggas ut.\r\n2004/05:T454\r\n(fp, c)\r\n- yrkande 3\r\nSatsningar på E 22 som en viktig\r\nkommunikationsled i Kalmar län är\r\nangelägna.\r\n2004/05:T471\r\n(fp)\r\n- yrkande 3\r\nFörbättra trafiksituationen längs E 22\r\ngenom Blekinge.\r\n2004/05:T474\r\n(fp) - yrkande\r\n1\r\nUtbyggnaden av E 22 mellan Malmö och\r\nKristianstad är av betydelse för hela\r\nregionen.\r\n2004/05:N403\r\n(fp, kd, m, c)\r\n- yrkande 11\r\nEn utbyggnad av E 22 behövs.\r\nRiksväg 40\r\n2004/05:T209\r\n(m)\r\n- yrkande 1\r\nEn utbyggnad av riksväg 40 bör ske\r\nsnarast.\r\n2004/05:T209\r\n(m)\r\n- yrkande 2\r\nEn utbyggnaden av riksväg 40 kan\r\nfinansieras enligt PPP-modellen.\r\n2004/05:T257\r\n(m)\r\nEn utbyggnad av riksväg 40 bör ske\r\nomgående.\r\n2004/05:T448\r\n(kd)\r\nEn utbyggnad av riksväg 40 mellan Borås\r\noch Jönköping till motorvägsstandard bör\r\nske med finansiering enligt ny modell.\r\n2004/05:T515\r\n(fp) - yrkande\r\n1\r\nRiksväg 40, sträckan mellan Borås och\r\nJönköping, bör byggas om till motorväg.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n5\r\nRiksväg 40 bör byggas ut och förbättras.\r\nRiksväg 50\r\n2004/05:T365\r\n(kd)\r\nOmbyggnaden av riksväg 50 mellan\r\nFornboda och Guldsmedshyttan måste ges\r\nhögsta prioritet.\r\n2004/05:T370\r\n(s)\r\nOmbyggnaden av riksväg 50 mellan\r\nFornboda och Guldsmedshyttan måste ges\r\nhögsta prioritet. Ur tra-\r\nfiksäkerhetssynpunkt bör även\r\nBergslagsdiagonalen ses över.\r\n2004/05:T371\r\n(s)\r\nAv trafiksäkerhetsskäl bör riksväg 50 i\r\nVadstena -förbifart Vadstena - ges\r\nsärskild prioritet.\r\n2004/05:T381\r\n(c)\r\nVägstandarden på riksväg 50 bör\r\nförbättras.\r\n2004/05:T411\r\n(s)\r\nEn omläggning av riksväg 50 genom\r\nMotala bör prioriteras.\r\nÖvrigt\r\n2004/05:T211\r\n(m)\r\nNya alternativ till finansiering vid\r\nvägbyggnation på några lämpliga\r\nutbyggnads- och ombyggnadsobjekt i\r\nSverige.\r\n2004/05:T270\r\n(m)\r\nPPP-finansiering bör användas för\r\nutbyggnaden av riksväg 45.\r\n2004/05:T424\r\n(kd)\r\nEn utbyggnad av riksväg 45 till\r\nmotorvägsstandard mellan Göteborg och\r\nVänersborg bör ske med finansiering\r\nenligt ny modell.\r\n2004/05:T464\r\n(m)\r\n- yrkande 7\r\nDet behövs satsningar på vägnäten i\r\nstorstadsregionerna.\r\n2004/05:T464\r\n(m)\r\n- yrkande 8\r\nEn rad infrastruktursatsningar behövs i det\r\nnationella vägnätet.\r\n2004/05:T468\r\n(fp) - yrkande\r\n15\r\nNyinvesteringar måste ske i vägar.\r\n2004/05:T468\r\n(fp) - yrkande\r\n16\r\nFlaskhalsarna bör byggas bort i våra\r\nstorstadsregioner.\r\n2004/05:T468\r\n(fp) - yrkande\r\n17\r\nDen s.k. nordiska triangeln mellan\r\nKöpenhamn, Oslo, Stockholm och\r\nHelsingfors bör prioriteras.\r\n2004/05:T474\r\n(fp) - yrkande\r\n2\r\nFullfölj och tidigarelägg planerade\r\ninfrastruktursatsningar i Skåne.\r\n2004/05:N414\r\n(fp)\r\n- yrkande 4\r\nKlassa Dalsland som skogslän, så att\r\nDalsland får del av de extrapengar som\r\nbeviljas för upprustning av tjälskadade\r\nvägar.\r\nJärnvägar\r\nNorra banregionen (Norrbottens och Västerbottens län samt\r\ndelar av Västernorrlands och Jämtlands län)\r\n2004/05:T287\r\n(kd)\r\nUpprustningen av Haparandabanan bör\r\nomedelbart påbörjas.\r\n2004/05:T339\r\n(c, m, fp, kd)\r\n- yrkande 5\r\nTillsätt en utredare som i en\r\nsnabbutredning kan fördjupa analysen\r\nkring trafikeringsupplägget och grunderna\r\nför en ekonomisk uppgörelse på Norrland-\r\nskusten.\r\n2004/05:T417\r\n(kd) - yrkande\r\n2\r\nBandelen Arvidsjaur-Jörn bör åter tas i\r\ntrafik.\r\n2004/05:T468\r\n(fp) - yrkande\r\n23\r\nAvvakta med bygget av den s.k.\r\nNorrbotniabanan.\r\n2004/05:T513\r\n(s)\r\nDet behövs dubbelspår längs södra\r\nNorrlandskusten.\r\nMellersta banregionen (Dalarnas, Gävleborgs,\r\nVästernorrlands och Jämtlands län samt delar av\r\nVästmanlands, Örebro, Uppsala och Stockholms län)\r\n2004/05:T219\r\n(m)\r\nJärnvägens betydelse för Dalarna är stor,\r\noch behovet av nya satsningar på\r\njärnvägsnätet är angeläget.\r\n2004/05:T323\r\n(kd, m, fp, c)\r\nBanverket bör omgående starta en\r\nförstudie av järnvägen mellan Sundsvall\r\noch Härnösand, Ådalsbanan.\r\n2004/05:T338\r\n(c)\r\n- yrkande 2\r\nRusta upp hela Mittbanan för snabb\r\ntågtrafik.\r\n2004/05:T339\r\n(c, m, fp, kd)\r\n- yrkande 1\r\nBygg dubbelspår längs hela sträckan\r\nGävle-Sundsvall.\r\n2004/05:T339\r\n(c, m, fp, kd)\r\n- yrkande 2\r\nGräv ned järnvägen genom Sundsvalls\r\ncentrum.\r\n2004/05:T339\r\n(c, m, fp, kd)\r\n- yrkande 3\r\nÅdalsbanan bör rustas till de krav som\r\nställs på en järnväg som skall ingå som en\r\nlänk i ett nationellt och internationellt\r\ntransportnät.\r\n2004/05:T346\r\n(c)\r\nPåbörja uppgraderingen av Dalabanan\r\nsnarast i enlighet med \"vision Dalabanan\"\r\ntillsammans med Dalabanans intressenter.\r\n2004/05:T384\r\n(s)\r\nGräv ned järnvägen genom Sundsvalls\r\ncentrum.\r\n2004/05:T387\r\n(s)\r\nÅtgärda de kvarstående flaskhalsarna på\r\nÅdalsbanan och Ostkustbanan.\r\n2004/05:T491\r\n(s)\r\nTidigarelägg byggstarten för resecentrum\r\ni Karlstad.\r\nÖstra banregionen (Stockholms, Uppsala, Södermanlands\r\noch Östergötlands län samt del av Örebro, Västmanlands och\r\nKalmar län)\r\n2004/05:T260\r\n(fp)\r\n- yrkande 2\r\nSödertörnsleden och Citybanan bör\r\nbyggas snarast.\r\n2004/05:T298\r\n(kd)\r\n- yrkande 5\r\nBygg ut tågtrafiken norra Mälardalen-\r\nStockholm i relation till antalet resenärer.\r\n2004/05:T298\r\n(kd)\r\n- yrkande 6\r\nBygg Citybanan, Mälartunneln, spåret\r\nTomteboda-Kallhäll samt\r\nfyrspårskapacitet Stockholm-Bålsta.\r\n2004/05:T319\r\n(m)\r\nStarta projekteringen av Ostlänken\r\nomgående.\r\n2004/05:T376\r\n(fp)\r\nFörbättra pendlingsmöjligheterna mellan\r\nÖrebro och Stockholm.\r\n2004/05:T409\r\n(s)\r\nBygg ut järnvägen Västerås-Eskilstuna\r\nför att kunna koppla ihop Svealandsbanan\r\nmed Mälarbanan.\r\n2004/05:T441\r\n(c)\r\nOstlänkens utbyggnad bör anpassas till\r\neuropeisk höghastighetsstandard.\r\n2004/05:T445\r\n(c)\r\n- yrkande 1\r\nGör en kapacitetsöversyn av\r\ntrafiksystemet, på järnväg, i Mälardalen.\r\n2004/05:T445\r\n(c)\r\n- yrkande 2\r\nPåbörja utbyggnaden av spårkapaciteten\r\npå sträckan Tomteboda-Kallhäll snarast.\r\n2004/05:T454\r\n(fp, c)\r\n- yrkande 2\r\nSatsa även i fortsättningen på Tjustbanan,\r\nsträckan Åtvidaberg-Överum-Västervik.\r\n2004/05:T468\r\n(fp) - yrkande\r\n22\r\nCitybanan och Mälartunneln i Stockholm\r\nbör ha högsta prioritet.\r\n2004/05:T480\r\n(s)\r\nPrioritera utbyggnaden av Ostlänken.\r\nVästra banregionen (Västra Götalands län samt del av\r\nVärmlands och Hallands län)\r\n2004/05:T304\r\n(fp)\r\nFärdigställandet av Västkustbanan genom\r\nHalland bör få högsta prioritet av\r\njärnvägsinvesteringarna.\r\n2004/05:T334\r\n(c, fp)\r\n- yrkande 1\r\nBygg om Bohusbanan sträckan\r\nMunkedal-Strömstad.\r\n2004/05:T334\r\n(c, fp)\r\n- yrkande 2\r\nStaten bör även efter år 2007 ha ett\r\nmedfinansieringsansvar för Bohusbanan.\r\n2004/05:T433\r\n(s)\r\n- yrkande 2\r\nRusta upp bandelen mellan Varberg och\r\nHerrljunga.\r\n2004/05:T449\r\n(s)\r\nBygg ut Kinnekullebanan för förbättrade\r\nkommunikationer med Mälardalen.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n10\r\nFärdigställ tunneln genom Hallandsåsen.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n11\r\nBygg ut Västlänken för ökad kapacitet i\r\nVästsverige.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n13\r\nBygg ut Bohusbanan.\r\nSödra banregionen (Skåne, Blekinge, Kronobergs, Kalmar\r\noch Jönköpings län)\r\n2004/05:T203\r\n(m)\r\nPlanera för en utbyggd spårförbindelse\r\nmellan Sturup och Malmö.\r\n2004/05:T204\r\n(m)\r\nGräv Citytunneln i Malmö, den brådskar.\r\n2004/05:T255\r\n(m)\r\n- yrkande 1\r\nUpprätta och anta en tidtabell för\r\nbyggandet av en fast förbindelse mellan\r\nHelsingborg och Helsingør.\r\n2004/05:T255\r\n(m)\r\n- yrkande 2\r\nBanverket bör ges i uppdrag att leda\r\narbetet med att få till stånd en fast\r\nförbindelse mellan Helsingborg och\r\nHelsingør.\r\n2004/05:T312\r\n(s)\r\nEtt nytt yttre godsspår behövs i västra\r\nSkåne.\r\n2004/05:T321\r\n(m)\r\n- yrkande 7\r\nAnta en tidtabell för byggandet av en fast\r\nförbindelse mellan Helsingborg och\r\nHelsingør.\r\n2004/05:T322\r\n(kd)\r\n- yrkande 1\r\nEtt tunnelbygge genom Öresund för\r\nhöghastighetståg bör utvärderas.\r\n2004/05:T335\r\n(c)\r\n- yrkande 2\r\nGodstågsproblemen på Kontinentalbanan i\r\nMalmö måste lösas snarast.\r\n2004/05:T335\r\n(c)\r\n- yrkande 3\r\nDet behövs ett östligt skånskt\r\njärnvägsstråk.\r\n2004/05:T456\r\n(fp) - yrkande\r\n2\r\nBygg ut spårförbindelsen mellan Sturup\r\noch Kastrup.\r\n2004/05:T471\r\n(fp) - yrkande\r\n1\r\nBygg en ny järnväg mellan Olofström och\r\nBlekinge kustbana.\r\n2004/05:T471\r\n(fp) - yrkande\r\n2\r\nUpprusta järnvägen mellan Karlskrona\r\noch Emmaboda.\r\n2004/05:T473\r\n(fp)\r\nAnta en tidsplan för bygget av en fast\r\nförbindelse mellan Helsingborg och\r\nHelsingør.\r\n2004/05:T474\r\n(fp) - yrkande\r\n3\r\nBygg en fast järnvägsförbindelse mellan\r\nHelsingborg och Helsingør.\r\n2004/05:T474\r\n(fp) - yrkande\r\n4\r\nDet behövs nya järnvägsförbindelser i\r\nSkåne.\r\n2004/05:T474\r\n(fp) - yrkande\r\n6\r\nKommunikationerna till Sturups flygplats\r\nbör förbättras.\r\n2004/05:T475\r\n(fp) - yrkande\r\n1\r\nLägg tågtrafiken i en tunnel vid passagen\r\nav Åkarp vid en utbyggnad av Södra\r\nstambanan.\r\n2004/05:T475\r\n(fp) - yrkande\r\n2\r\nMiljökonsekvenserna bör utredas på\r\nlängre sikt än till år 2020 av utbyggnaden.\r\n2004/05:N403\r\n(fp, m, kd, c)\r\n- yrkande 8\r\nEn direkt järnvägsförbindelse behövs\r\nmellan Kastrup och Sturup.\r\n2004/05:N403(f\r\np, m, kd, c)\r\n- yrkande 10\r\nEn tidtabell behövs för byggandet av en\r\nfast förbindelse mellan Helsingborg och\r\nHelsingør, den s.k. HH-tunneln.\r\nEuropakorridoren\r\n2004/05:T273\r\n(s)\r\nSveriges järnvägsnät bör bli en del av\r\nEuropakorridoren.\r\n2004/05:T311\r\n(m)\r\n- yrkande 1\r\nSträva efter att Europakorridoren från\r\nStockholm till Hamburg via Helsingborg-\r\nHelsingør blir en del i ett europeiskt\r\nhöghastighetsnät.\r\n2004/05:T311\r\n(m)\r\n- yrkande 2\r\nAktuella utbyggnader och utredningar av\r\nsträckor som ingår i Europakorridoren\r\nunder planperioden 2004-2015 bör utgå\r\nfrån en hastighetsstandard på 350 km/h.\r\n2004/05:T313\r\n(s)\r\nGenomförandet av Europakorridoren bör\r\nske.\r\n2004/05:T321\r\n(m)\r\n- yrkande 5\r\n\r\nAktuella utbyggnader och utredningar av\r\nsträckor som ingår i Europakorridoren\r\nunder planperioden 2004-2015 bör utgå\r\nfrån en hastighetsstandard på 350 km/h.\r\n2004/05:T432\r\n(s)\r\nGötalandsbanan bör byggas ut.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n12\r\nBygg ut Götalandsbanan med förbindelse\r\ntill Landvetter.\r\nInlandsbanan\r\n2004/05:T337\r\n(c)\r\nModernisera och utveckla Inlandsbanan\r\nsom en pulsåder genom norra Sverige.\r\n\r\n2004/05:T417\r\n(kd) - yrkande\r\n1\r\nBandelen Mora-Kristinehamn behöver\r\nbyggas ut.\r\n2004/05:T417\r\n(kd)\r\n- yrkande 3\r\nEn utveckling av Inlandsbanan bör ske.\r\n2004/05:T417\r\n(kd) - yrkande\r\n4\r\nDet behövs nya investeringar på\r\nInlandsbanan.\r\nÖvrigt\r\n2004/05:T322\r\n(kd)\r\n- yrkande 2\r\nEtt höghastighetsnät bör byggas i Sverige.\r\n2004/05:T433\r\n(s)\r\n- yrkande 1\r\nEn snabbtågsförbindelse mellan Halmstad\r\noch Stockholm via Varberg och Borås bör\r\nprioriteras.\r\n2004/05:T454\r\n(fp, c)\r\n- yrkande 1\r\nDet s.k. Östersjöbanekonceptet bör\r\nfullföljas.\r\nFlera trafikslag\r\nI det följande lämnas en sammanställning av motioner över\r\nvissa projekt och infrastrukturfrågor som berör flera\r\ntrafikslag.\r\nRegion Norr (Norrbottens och Västerbottens län)\r\n2004/05:N257\r\n(c)\r\n- yrkande 3\r\nUtveckla kommunikationerna i Norrland.\r\nRegion Mitt (Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och\r\nDalarnas län)\r\n2004/05:T332\r\n(c)\r\nSatsningar behövs för att skapa bättre\r\nmöjligheter till arbetspendling mellan\r\nGävleborgs och Uppsala län.\r\nRegionerna Mälardalen (Uppsala, Västmanlands, Örebro\r\noch Södermanlands län) och Stockholm (Stockholms och\r\nGotlands län)\r\n2004/05:T298\r\n(kd) - yrkande\r\n1\r\nInfrastrukturutvecklingen i Mälardalens\r\noch Västmanlands län är av stor betydelse\r\nför tillväxten och utvecklingen i Sverige.\r\n2004/05:T383\r\n(fp)\r\nKommunikationerna till Hallstavik och\r\nNorrtälje måste bli bättre.\r\n2004/05:T459\r\n(kd) - yrkande\r\n10\r\nDet är mycket angeläget att\r\nStockholmsberedningens förslag\r\ngenomförs.\r\n2004/05:N239\r\n(kd) - yrkande\r\n10\r\nDet behövs ökade statliga\r\ninfrastruktursatsningar i\r\nStockholmsregionen.\r\n2004/05:N239\r\n(kd) - yrkande\r\n12\r\nUtbyggnaden av infrastrukturen i\r\nStockholms stad är angelägen.\r\n2004/05:N349\r\n(m) - yrkande 4\r\nBehovet av infrastruktursatsningar i\r\nStockholmsregionen är akut.\r\n2004/05:N409\r\n(fp) - yrkande\r\n15\r\nÖkade statliga investeringar behövs till\r\nvägar och kollektivtrafik i Stockholms\r\nlän.\r\n2004/05:N409\r\n(fp) - yrkande\r\n16\r\nÖkad kapacitet behövs över Mälar-\r\nSaltsjösnittet för både väg- och\r\njärnvägstrafiken.\r\n2004/05:N409\r\n(fp) - yrkande\r\n18\r\nBygg ut väg 73 mellan Fors och Älgviken,\r\nförstärk öst-västliga vägförbindelser på\r\nSödertörn samt bygg dubbelspår på hela\r\njärnvägssträckan Älvsjö-Nynäshamn.\r\n2004/05:N409\r\n(fp) - yrkande\r\n19\r\nBygg motorvägsstandard på hela E 18\r\nStockholm-Norrtälje, riksvägarna 76 och\r\n77 i Roslagen samt utbyggnad av\r\nspårbunden kollektivtrafik i Stockholms\r\nläns nordostkommuner.\r\n2004/05:N409\r\n(fp) - yrkande\r\n21\r\nFörstärkt infrastruktur behövs för hamnar\r\noch kanaler i Stockholms län.\r\nRegion Väst (Värmlands, Västra Götalands och Hallands\r\nlän)\r\n2004/05:T309\r\n(m)\r\nBehovet av infrastruktursatsningar i\r\nVästsverige är angeläget.\r\n2004/05:T366\r\n(kd)\r\nPåskynda beredning och beslut om\r\nfinansiering av större utbyggnader och\r\nmöjliga byggstarter av vägar och\r\njärnvägar i Västra Götaland i syfte att\r\nstärka bilindustrin.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n14\r\nVägar och järnvägar i Dalsland behöver\r\nprioriteras.\r\n2004/05:N401\r\n(fp) - yrkande\r\n1\r\nUtökade infrastruktursatsningar behövs i\r\nVästsverige.\r\n2004/05:N404\r\n(s)\r\n- yrkande 6\r\nDet behövs ytterligare satsningar på\r\ninfrastruktur för tillväxt och utveckling i\r\nVästsverige.\r\n2004/05:N414\r\n(fp) - yrkande\r\n3\r\nSatsningar behövs på vägnätet, järnvägen,\r\nIT, postservicen, Vänersjöfarten,\r\nDalslands kanal och flyget.\r\nRegion Sydöst (Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och\r\nKalmar län)\r\n2004/05:T206\r\n(c)\r\nInfrastrukturen i Blekinge måste\r\nförbättras.\r\n2004/05:T295\r\n(m, fp, kd, c)\r\nNorrköpingspaketet bör genomföras så\r\nfort som möjligt.\r\n2004/05:T300\r\n(c, m, fp, kd)\r\n- yrkande 1\r\nDet bör göras en samlad översyn av väg-\r\noch järnvägsanslagen till Jönköpings län\r\nmed syfte att tidigarelägga projekt som i\r\nnuvarande plan försenats eller flyttats\r\nutanför planen.\r\n2004/05:T300\r\n(c, m, fp, kd)\r\n- yrkande 2\r\nRegeringen bör återkomma med förslag\r\ndär PPP-metoden används för att\r\nfinansiera väg- och järnvägssatsningar i\r\nJönköpings län.\r\n2004/05:T300\r\n(c, m, fp, kd)\r\n- yrkande 3\r\nEn större andel av anslaget för tjälsäkring\r\nbehöver komma Jönköpings län till del.\r\n2004/05:T348\r\n(s)\r\nNya infrastruktursatsningar behövs i\r\nBlekinge.\r\n2004/05:T367\r\n(kd)\r\nEn ökad satsning på infrastrukturen i\r\nÖstergötland är angelägen.\r\n2004/05:T454\r\n(fp, c)\r\n- yrkande 4\r\nSatsningarna på infrastruktur kring\r\nKalmar bör påskyndas.\r\n2004/05: N238\r\n(kd) - yrkande\r\n5\r\nDet behövs förbättrade kommunikationer i\r\nKalmar län.\r\nSkåne (Skåne län)\r\n2004/05:T321\r\n(m)\r\n- yrkande 1\r\nDe nationella och regionala vägarna och\r\njärnvägarna i Skåne bör tillföras en större\r\nandel av landets samlade\r\ninfrastrukturmedel så att andelen står i\r\nrimligare proportion till behovet av\r\ninfrastruktursatsningar, antalet invånare\r\noch antalet olyckor.\r\n2004/05:T321\r\n(m)\r\n- yrkande 2\r\nRegeringen bör snarast behandla och\r\ntidigarelägga de infrastrukturinvesteringar\r\nsom utgör felande länkar i väg- och\r\njärnvägsnätet i Skåne.\r\n2004/05:T321\r\n(m)\r\n- yrkande 3\r\nRegion Skånes regionala plan för\r\ntransportinfrastruktur (RTI-planen) bör\r\ntillmätas större betydelse vid fördelningen\r\nav de nationella infrastruktursatsningarna.\r\n2004/05:T335\r\n(c)\r\n- yrkande 1\r\nEn stor satsning behövs på infrastrukturen\r\ni Skåne.\r\n2004/05:MJ437\r\n(m) - yrkande 9\r\nInfrastruktursatsningar i Skåne behövs\r\nomgående för att underlätta\r\nkommunikationer och arbetspendling.\r\n2004/05:N403\r\n(fp, m, kd, c)\r\n- yrkande 9\r\nSatsningar på skånsk infrastruktur behövs\r\nnu.\r\nÖvrigt\r\n2004/05:T468\r\n(fp) - yrkande\r\n1\r\nBygg ut och investera i infrastruktur i hela\r\nlandet, och tidigarelägg investeringar.\r\n2004/05:T478\r\n(s)\r\nEn öst-västlig transportkorridor bör\r\nprioriteras.\r\n2004/05:N239\r\n(kd) - yrkande\r\n11\r\nÖka resurserna till infrastruktursatsningar\r\ngenom public-private partnership-\r\nlösningar.\r\n2004/05:N241\r\n(fp) - yrkande\r\n6\r\nSatsa på bra infrastruktur där det har störst\r\ntillväxteffekt.\r\n2004/05:N403\r\n(fp, m, kd, c)\r\n- yrkande 7\r\nPrioriteringar som görs i RTI-planen bör\r\nöka i samband med fördelningen av de\r\nnationella infrastruktursatsningarna.\r\nMotionsförslag om Europavägsklassning av riksväg 45\r\n2004/05:T231\r\n(c)\r\nRiksväg 45 bör rustas upp och\r\nuppgraderas till Europaväg.\r\n2004/05:T350\r\n(kd) - yrkande\r\n1\r\nEuropavägsstatus bör införas på riksväg\r\n45, Inlandsvägen.\r\n2004/05:T350\r\n(kd) - yrkande\r\n2\r\nKontakt bör tas med Finland och Norge\r\nom förlängning av en kommande\r\nEuropaväg, E 45, från Karesuando upp till\r\nNordkap.\r\n2004/05:T350\r\n(kd) - yrkande\r\n3\r\nAnsök hos FN:s Europakommission i\r\nGenève om att riksväg 45 samt\r\nförlängningen Karesuando-Nordkap får\r\nbeteckningen E 45.\r\n2004/05:T420\r\n(m)\r\nRiksväg 45 bör klassificeras som\r\nEuropaväg.\r\n2004/05:T468\r\n(fp) - yrkande\r\n18\r\nRiksväg 45 bör uppgraderas till\r\nEuropaväg.\r\n2004/05:T510\r\n(s)\r\nÄndra beteckningen på riksväg 45 till\r\nEuropaväg 45.\r\n2004/05:T516\r\n(fp) - yrkande\r\n1\r\nRiksväg 45 (Inlandsvägen) bör ges status\r\nav Europaväg.\r\n2004/05:N414\r\n(fp)\r\n- yrkande 14\r\nRiksväg 45 - via Lappia - blir E 45 från\r\nGöteborg till Karesuando.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet behandlade motioner om särskilt utpekade\r\ninfrastrukturprojekt i maj 2004 i betänkande 2003/04:TU10\r\nTransportinfrastrukturen 2004-2015. Flertalet av de motioner\r\nsom nu väckts under den allmänna motionstiden hösten 2004\r\när likalydande med de motioner som utskottet då behandlade.\r\nFörteckningen av de nu behandlade motionsförslagen följer\r\ndärför den uppställning som redovisades i betänkandet om\r\ntransportinfrastrukturen, dvs. med en uppdelning på\r\ntransportslag, regioner och objektsnivå.\r\nUtskottet har valt att behandla motionsyrkandena om särskilt\r\nutpekade infrastrukturprojekt i ett sammanhållet avsnitt mot\r\nbakgrund av den rollfördelning inom planeringsprocessen\r\nsom riksdagen fastställt genom det transportpolitiska beslutet\r\når 1998 (1997/98:TU10).\r\nBakgrunden är densamma som utskottet redovisade i maj\r\n2004. Således innebär denna rollfördelning att riksdagens roll\r\ni första hand bör vara att ange övergripande mål och riktlinjer\r\nför planeringen, fastställa finansiella ramar, säkerställa en\r\ngod kontroll av statens finanser och skapa förutsättningar för\r\nen effektiv organisation för att förvalta avsatta resurser.\r\nEnligt utskottet betyder det att vilka åtgärder som skall\r\ngenomföras och när de skall ske främst bör bestämmas inom\r\nramen för trafikverkens och länens långsiktiga planering med\r\nutgångspunkt från riksdagens beslut med anledning av\r\ninfrastrukturpropositionen. Riksdagen skall också se till att\r\nregeringen återrapporterar i vilken grad insatta resurser har\r\nbidragit till uppfyllelsen av fastlagda mål. Principen är alltså\r\natt beslut i transportfrågor bör vara så decentraliserade som\r\nmöjligt med en tydlig rollfördelning mellan planeringsnivåer\r\noch aktörer.\r\nStaten och kommunerna har ett ansvar för att sådana\r\ntrafikanläggningar som behövs för allmänna transportbehov\r\nkommer till utförande. Statens ansvar omfattar sådana\r\nanläggningar som svarar mot nationella och internationella\r\ntrafikbehov liksom den interregionala\r\npersontransportförsörjningen. Det är också statens ansvar att\r\nombesörja en ändamålsenlig uppföljning av trans-\r\nportpolitiken i stort och av hur de transportpolitiska målen\r\nhar uppnåtts. Denna grundläggande rollfördelning hindrar\r\ninte att det kan finnas skäl för riksdagen att göra mer\r\npreciserade ställningstaganden i vissa fall, t.ex. när det gäller\r\nsärskilda projekt som är av väsentlig betydelse för\r\ntrafiksystemets effektivitet eller som kräver särskilda\r\nfinansieringslösningar eller som av andra skäl har en särskild\r\ndignitet.\r\nFlera av motionsförslagen berör också projekt som har\r\ninternationell anknytning. Enligt utskottet ställer förändringar\r\ni vår omvärld, inte minst genom EU:s utvidgning i vårt\r\nnärområde, krav på infrastrukturen för att möta nya\r\nresmönster och nya transportvägar. Utskottet delar därför den\r\ngrundläggande syn som kommer till uttryck i flera motioner\r\nom vikten av att ett europeiskt perspektiv anläggs i samband\r\nmed planering av vägar och järnvägar. Det är därför med\r\ntillfredsställelse utskottet konstaterar att det i trafikverkens\r\nplaneringsdirektiv föreskrivs att ett europeiskt synsätt skall\r\nutgöra en utgångspunkt i planeringsarbetet.\r\nI de nu aktuella motionerna lämnas i flertalet fall förslag\r\nsom rör nationella infrastrukturprojekt som kommer att\r\nomfattas av de nationella planer som fastställs på grundval av\r\nde övergripande beslut och med de medel som riksdagen\r\nfattar beslut om. Enligt utskottets mening torde syftet med\r\nmånga av dessa förslag komma att tillgodoses, även om de i\r\nvissa fall inte alltid kommer till utförande så tidigt i\r\nplaneringsperioden som motionärerna hade önskat. Andra\r\nmotionsförslag avser nationella infrastrukturprojekt, som i\r\noch för sig måste anses angelägna, men som vid avvägningen\r\nmot andra angelägna behov får skjutas på framtiden. Andra\r\nmotionsförslag åter rör främst lokala och regionala\r\ntrafikfrågor som enligt den nyss refererade rollfördelningen\r\navgörs på regional nivå.\r\nUtskottet ville understryka att motionsförslagen visar på ett\r\nstarkt engagemang för en angelägen upprustning och\r\nutbyggnad av infrastrukturen i landets olika delar och i vissa\r\nregioner. Utskottet delar den uppfattning som kommer till\r\nuttryck i flera motioner om att en fortsatt utveckling av\r\ninfrastrukturen är nödvändig för att trygga välfärden och\r\nnäringslivets konkurrenskraft men också för att åstadkomma\r\nen regional balans och en bättre miljö.\r\nUtskottet bedömer att många av motionsförslagen kan\r\nkomma att tillgodoses. Givetvis måste behovet av insatser på\r\nkommunikationsområdet vägas mot andra samhällsbehov.\r\nDet är därför oundvikligt att vissa - i och för sig angelägna -\r\ninfrastrukturåtgärder får skjutas på framtiden.\r\nUtskottet vill i sammanhanget också nämna att statsrådet\r\nUlrica Messing vid ett flertal tillfällen under hösten 2004 har\r\nsvarat på skriftliga frågor rörande särskilt utpekade\r\ninfrastrukturprojekt. Frågorna har bl.a. rört tågförbindelserna\r\nSundsvall-Härnösand, Åtvidaberg-Västervik, i Mälardalen\r\noch Södra stambanan. Även frågor om\r\ninfrastrukturinvesteringarna i västra Sverige, riksväg 40 och\r\nVärmlands vägnät har besvarats av statsrådet.\r\nI sina svar har statsrådet bl.a. hänvisat till pågående\r\nutredningsarbete för vissa järnvägsprojekt inom Banverket,\r\nden nationella väghållningsplanen som regeringen fastställde\r\nden 19 februari 2004 och den transportpolitiska propo-\r\nsitionen, som planeras till våren 2005.\r\nI sammanhanget vill utskottet anföra att regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet i november 2004 bl.a. enats\r\nom infrastruktursatsningar för att stärka Trollhättan och\r\nVästsverige som utvecklings- och produktionsplats för\r\nfordonsindustrin. I dessa satsningar ingår bl.a. att bygga ut\r\nriksväg 44 och riksväg 45. Infrastruktursatsningar görs också\r\npå järnvägen. Den s.k. Norge-Vänerbanan byggs ut till\r\ndubbelspår hela sträckan Göteborg-Trollhättan.\r\nTriangelspåret vid Marieholm börjar byggas redan 2005 och\r\nger från Trollhättan en direktanknytning till Göteborgs hamn.\r\nMed hänvisning till redovisningen ovan och utskottets\r\nuttalanden om bl.a. rollfördelningen i planeringssystemet\r\nanser utskottet att något särskilt initiativ i ärendet inte är\r\nerforderligt. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyr-\r\nkanden som förtecknats ovan under Motionsförslag i avsnittet\r\nSärskilda infrastrukturåtgärder m.m. under rubriker Vägar,\r\nJärnvägar och Flera trafikslag.\r\nVad avser Europavägsklassning av riksväg 45 kan utskottet\r\nkonstatera att Europavägsnätets omfattning beslutas inom\r\nramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE).\r\nInom ECE har medlemsländerna kommit överens om att\r\nEuropavägsnätet företrädesvis skall bestå av motorvägar och\r\nandra vägar som har en mycket hög teknisk och\r\ntrafiksäkerhetsmässig standard. Även andra vägar kan bli\r\nEuropavägar, men det måste då finnas en avsikt i det berörda\r\nmedlemslandet att höja standarden.\r\nI sammanhanget vill utskottet ånyo anföra att regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet bl.a. enats om\r\ninfrastruktursatsningar för att stärka Trollhättan och\r\nVästsverige som utvecklings- och produktionsplats för\r\nfordonsindustrin. Av regeringens pressmeddelande den 2\r\nnovember 2004, med anledning av detta, framgår att riksväg\r\n45 kommer att byggas ut och få fyra körfält hela vägen\r\nmellan Trollhättan och Göteborg. En kraftig satsning görs för\r\natt förstärka den mest trafikerade sträckan - den mellan\r\nAngeredsbron och Älvängen - och den resterande delen\r\nmellan Älvängen och Trollhättan byggs ut.\r\nUtskottet ser positivt på detta och den standardhöjning av\r\nriksväg 45 som utbyggnaden kommer att innebära. Utskottet\r\nkan dock för sin del inte förorda en Europavägsklassning av\r\nriksväg 45 i enlighet med vad som efterfrågas i motionerna.\r\nUtskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden som\r\nförtecknats ovan under Motionsförslag om\r\nEuropavägsklassning av riksväg 45 i avsnittet Särskilda\r\ninfrastrukturåtgärder m.m.\r\nPolitikområde 37 IT, elektronisk kommunikation och post\r\nMål- och resultatfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör godkänna regeringens förslag till mål för\r\npolitikområdet IT, elektronisk kommunikation och post.\r\nDet innebär att alla skall ha tillgång till en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar\r\ninfrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.\r\nRiksdagen bör vidare godkänna vad utskottet anfört om en\r\nfortsatt utveckling av mål- och resultatstyrningen inom\r\nområdet. Enligt utskottet är\r\nfortsatta och intensifierade insatser angelägna för att\r\nklarlägga bl.a. effekterna av olika åtgärder för målen inom\r\npolitikområdet. I det sammanhanget framhåller utskottet\r\nvärdet av en redovisning av uppnådda resultat för\r\npolitikområdet som helhet och över tiden i syfte att få en\r\nmer samlad bild av utvecklingen.\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag i proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 22 Kommunikationer inom\r\npolitikområdet IT, elektronisk kommunikation och post\r\n(punkt 19). Regeringen föreslår att riksdagen\r\n19. godkänner att målet för politikområde IT, elektronisk\r\nkommunikation och post är att alla skall ha tillgång till en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar infra-\r\nstruktur och därtill hörande samhällstjänster.\r\nPolitikområdets omfattning\r\nPolitikområdet omfattar informationsteknik, elektronisk\r\nkommunikation, post, grundläggande kassaservice samt\r\nalarmeringsfunktionen 112.\r\nMål\r\nRegeringens förslag\r\nDet övergripande målet för politikområdet formulerades i\r\nsamband med att politikområden infördes i statsbudgeten för\r\n2001. Målet underställdes dock inte riksdagen för beslut,\r\nfrämst beroende på att det fanns mål beslutade av riksdagen\r\nför de verksamheter som inryms inom politikområdet. Då\r\növriga politikområdesmål under utgiftsområdet har\r\nunderställts riksdagen för beslut finns det dock skäl för att\r\näven detta mål blir föremål för riksdagsbehandling.\r\nRiksdagen har preciserat det övergripande målet i det IT-\r\npolitiska målet, i målen för sektorn elektronisk\r\nkommunikation och i det postpolitiska målet. Därutöver skall\r\ndet finnas en grundläggande kassaservice och nödalarmering\r\ni hela landet.\r\nMålet för IT-politiken är att Sverige skall som första land bli\r\nett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86, bet.\r\n1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256).\r\nMålen för sektorn elektronisk kommunikation är att enskilda\r\noch myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra\r\nelektroniska kommunikationer. De elektroniska\r\nkommunikationerna skall ge största möjliga utbyte när det\r\ngäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och\r\nkvalitet. Sverige skall i ett internationellt perspektiv ligga i\r\nframkant i dessa avseenden. De elektroniska\r\nkommunikationerna skall vara hållbara, användbara och\r\ntillgodose framtidens behov.\r\nDe främsta medlen för att uppnå detta skall vara att skapa\r\nförutsättningar för en effektiv konkurrens utan\r\nsnedvridningar och begränsningar samt att främja\r\ninternationell harmonisering. Staten skall ha ett ansvar på\r\nområden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av\r\nmarknaden (prop. 2002/03:110, bet. 2002/03:TU6, rskr.\r\n2002/03:228).\r\nDet postpolitiska målet är att det skall finnas en posttjänst av\r\ngod kvalitet i hela landet som innebär att alla kan ta emot\r\nbrev och andra adresserade försändelser som väger högst 20\r\nkilogram. Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana\r\nförsändelser befordrade till rimliga priser samt försäkrade och\r\nkvitterade av mottagaren. Dessutom skall enstaka försän-\r\ndelser befordras till enhetliga priser (prop. 1997/98:127, bet.\r\n1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304).\r\nMålet för den grundläggande kassaservicen är att alla i hela\r\nlandet skall ha möjlighet att verkställa och ta emot\r\nbetalningar till enhetliga priser (prop. 2001/02:34, bet.\r\n2001/02:TU1, rskr. 2001/02:125).\r\nResultat\r\nRegeringen\r\nAv regeringens analys och slutsatser om IT-områdets\r\ntillgänglighet, tillit och kompetens framgår att regeringens\r\nbedömning dock är att det ännu är för tidigt att med säkerhet\r\nsäga att de statliga åtgärder som vidtagits bidragit till att\r\nmålet ett informationssamhälle för alla är på väg att uppnås.\r\nDe utvärderingar, den mer systematiska\r\nstatistiksammanställning och den forskningsbevakning som\r\ninletts avses dock efter hand kunna ge underlag för en sådan\r\nbedömning.\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har på\r\nregeringens uppdrag analyserat IT-politiken och bl.a. dragit\r\nslutsatser om hur väl Sverige lyckats i sin strävan att bli ett\r\ninformationssamhälle för alla före alla andra länder. ITPS\r\nmenar att även om Sverige inte är bäst inom alla IT-politiska\r\nområden så är det mycket som tyder på att Sverige i relation\r\ntill andra IT-mogna länder lyckats tämligen väl med att få en\r\nbrett förankrad IT-utveckling. Sverige ligger fortfarande\r\nbland de allra bästa länderna inom de flesta områden. ITPS\r\nrekommenderar att regeringen tar ökad hänsyn till de grupper\r\nsom riskerar att permanent hamna utanför\r\ninformationssamhället.\r\nRegeringens bedömning är alltjämt att de åtgärder som\r\nvidtas inom ramen för IT-politiken och utbyggnaden av IT-\r\ninfrastruktur med hög överföringskapacitet kommer att\r\nmedverka till att informationsteknikens möjligheter utnyttjas\r\npå ett aktivt sätt. De problem som regeringen tidigare pekat\r\npå när det gäller nedgången i investeringstakten kvarstår\r\ndelvis fortfarande, eftersom IT-politiken bygger på\r\nsamverkan med marknadskrafterna.\r\nAv regeringens analys och slutsatser för verksamhetsområdet\r\nelektronisk  kommunikation framgår att regeringen bedömer\r\natt den utveckling som skett under föregående år och de\r\nåtgärder som Post- och telestyrelsen (PTS) vidtagit\r\nmedverkat till att uppfylla de politiska målen. Många insatser\r\nsyftar till att främja konkurrensen på de olika\r\ndelmarknaderna, vilket är ett viktigt medel för att uppnå\r\nmålen. Genom den nya lagen om elektronisk kommunikation\r\nsom trädde i kraft i juli 2003 har ett framtidsanpassat ramverk\r\netablerats. Regeringen bedömer att denna nya reglering\r\nkommer att ytterligare bidra till en positiv utveckling på\r\nmarknaden för elektronisk kommunikation, till gagn för såväl\r\nnäringsliv som konsumenter. Regleringens genomslag på\r\nmarknaden kan förväntas tillta i takt med att PTS arbete med\r\nmarknadsanalyser mynnar ut i färdiga beslut om särskilda\r\nskyldigheter för aktörer med betydande marknadsinflytande.\r\nPå marknaden för abonnemang för fast telefoni har det i\r\npraktiken inte existerat någon konkurrens. En försiktig början\r\ntill förändring av konkurrenssituationen noteras i och med att\r\nett antal operatörer, främst Bredbandsbolaget, har börjat sälja\r\nabonnemang för fast telefoni till sina kunder i egna bred-\r\nbandsnät eller via DSL-access. Regeringen förväntar sig att\r\nkonkurrensen på marknaden för abonnemang för fast telefoni\r\nökar genom tillämpningen av den nya lagen och PTS fortsatta\r\ntillsyn på området.\r\nPTS har tidigare konstaterat att de fortsatt höga priserna på\r\nSMS pekar på brister i marknadens funktionssätt och att det\r\nfinns utrymme för en ökad priskonkurrens. Regeringen anser\r\natt detta fortfarande är en giltig slutsats.\r\nRegeringen anser att det är viktigt att 3 G-operatörerna\r\nlever upp till gjorda utfästelser, inte minst vad gäller\r\nbefolkningstäckning. Att så många som möjligt får del av\r\nmöjligheterna med ny informationsteknik är viktigt för att\r\nuppnå målet om ett informationssamhälle för alla.\r\nRegeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits av PTS\r\nmed syfte att skapa tillgänglighet för personer med\r\nfunktionshinder till elektroniska kommunikationstjänster\r\nbidragit till att underlätta för dessa personer att utnyttja olika\r\nteletjänster.\r\nAv regeringens analys och slutsatser för verksamhetsområdet\r\npost framgår att de åtgärder som vidtagits på postområdet\r\nunder året har bidragit till att upprätthålla en marknad med en\r\nfungerande postdistribution i landet som har medfört att alla\r\nhar haft tillgång till postservice enligt de mål som uppställts i\r\npostlagen (1993:1684).\r\nVidare anser regeringen att de åtgärder som vidtagits av\r\nPTS med syfte att skapa tillgänglighet till posttjänster för\r\npersoner med funktionshinder har bidragit till att underlätta\r\nför dessa personer att utnyttja posttjänsterna och att\r\nkommunicera med omvärlden.\r\nAv regeringens analys och slutsatser för verksamhetsområdet\r\ngrundläggande kassaservice framgår att regeringen bedömer\r\natt Posten har uppfyllt de skyldigheter som bolaget har enligt\r\nlagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice.\r\nDärigenom har en god grundläggande kassaservice\r\nupprätthållits i hela landet. Ersättningen om 400 miljoner\r\nkronor som har utgått till Posten under året har medfört att\r\ntillgången till denna kassaservice tryggats.\r\nRegeringens bedömning är att de åtgärder som PTS\r\nvidtagit i syfte att underlätta för personer med\r\nfunktionshinder att utnyttja kassatjänster har bidragit till att\r\nupprätthålla tillgängligheten för dessa personer.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMål- och resultatfrågor\r\nI samband med behandlingen av mål- och resultatfrågor på\r\npolitikområdet IT, elektronisk kommunikation och post\r\nhösten 2003 (bet. 2003/04:TU1) framhöll utskottet bl.a. att\r\ndet inom ramen för de av riksdagen beslutade målen för\r\nområdet är det angeläget med ett fortsatt utvecklingsarbete\r\nför att konkretisera innebörden av målen. Även i de fall\r\nmålen inte formuleras i termer av vad som skall ha uppnåtts\r\nen viss tidpunkt, är det dock viktigt att ett utvecklingsarbete\r\nbedrivs för att förbättra möjligheterna att göra en meningsfull\r\nuppföljning av effekterna av de statliga insatserna inom\r\nområdet, bl.a. genom att orsakssambanden mellan statliga\r\ninsatser och uppnådda resultat klarläggs.\r\nI fråga om resultatredovisningen i budgetpropositionen\r\nbedömer utskottet i likhet med tidigare år bl.a. att fortsatta\r\noch intensifierade insatser är angelägna för att klarlägga bl.a.\r\neffekterna av olika åtgärder för målen inom politikområdet. I\r\ndet sammanhanget vill utskottet nu framhålla värdet av en\r\nredovisning av uppnådda resultat för politikområdet som\r\nhelhet och över tiden i syfte att få en mer samlad bild av\r\nutvecklingen mot de mål inom politikområdet som riksdagen\r\nhar beslutat om.\r\nNär det gäller mål- och resultatfrågor i övrigt har utskottet\r\novan på politikområdet Transportpolitik redovisat och\r\nutvecklat utgångspunkter och viktiga frågeställningar i dessa\r\nfrågor. Vad utskottet där redovisar har även relevans på\r\npolitikområdet IT, elektronisk kommunikation och post och\r\nbör därför beaktas i utvecklingsarbetet med mål- och\r\nresultatstyrningsfrågor också på detta politikområde.\r\nUtskottet kan konstatera att den hittills bedrivna politiken\r\nenligt vad riksdagen efterfrågat har följts upp av Institutet för\r\ntillväxtpolitiska studier (ITPS) och presenterats i studien En\r\nlärande IT-politik för tillväxt och välfärd.\r\nUtskottet förutsätter att resultatet av studien liksom vad\r\nutskottet anfört i frågor som rör mål och resultat\r\nuppmärksammas och beaktas i det fortsatta IT-politiska\r\nutvecklingsarbetet. Utskottet återkommer i dessa frågor i sam-\r\nband med behandlingen av den IT-politiska proposition som\r\nregeringen avser att överlämna till riksdagen våren 2005.\r\nUtskottet har mot denna bakgrund ingen erinran mot\r\nregeringens förslag och godkänner således att målet för\r\npolitikområdet IT, elektronisk kommunikation och post är att\r\nalla skall ha tillgång en samhällseffektiv och långsiktig\r\nhållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.\r\nNär det gäller postverksamheten och den grundläggande\r\nkassaservicen, som genomgått stora förändringar på kort tid,\r\nvill utskottet vidare framhålla att det är positivt att regeringen\r\nnu mer ingående studerar dessa områden genom den särskilde\r\nutredare som tillkallats (dir. 2003:117). Utredaren skall bl.a.\r\nanalysera effekterna av liberaliseringen och utvärdera\r\nnuvarande lagstiftning i förhållande till postmarknadens\r\nutveckling. I fråga om den grundläggande kassaservicen skall\r\nutredaren bl.a. bedöma samhällets behov av en grundläg-\r\ngande kassaservice och ta ställning till om staten borde\r\nfortsätta att ha nuvarande ansvar för servicen.\r\nUtredningen om den grundläggande kassaservicen är\r\navslutad, och regeringen avser att återkomma med en\r\nproposition under år 2005. Utredningen om\r\npostverksamheten skall vara avslutad i januari 2005, och en\r\nproposition planeras till år 2006.\r\nUtskottet kommer att få anledning att återkomma till dessa\r\nfrågor i samband med beredningen av dessa propositioner.\r\nAnslag m.m.\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet regeringens och\r\nmotionärernas förslag till medelsanvisningar m.m. för\r\nbudgetåret 2005 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nvad gäller politikområdet IT, elektronisk kommunikation och\r\npost. Regeringen föreslår att riksdagen\r\n21. för budgetåret 2004 anvisar anslagen under\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet med\r\nregeringens förslag i bilaga 1.\r\nVidare behandlar utskottet följande två motioner vad gäller\r\npolitikområdet IT, elektronisk kommunikation och post:\r\n- 2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m),\r\n- 2004/05:T459 yrkande 21 av Johnny Gylling m.fl. (kd),\r\nPost- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa\r\nmyndighetsuppgifter\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n6 710\r\n14 462\r\n-\r\n-\r\n-1 000\r\n-\r\nPost- och telestyrelsen (PTS) är en till största delen\r\navgiftsfinansierad myndighet. Det innebär att PTS själv\r\nförfogar över de avgifter som tas ut av operatörerna.\r\nAvgiftsintäkterna för år 2004 beräknas uppgå till 242\r\nmiljoner kronor. För finansiering av bl.a. styrelsens\r\nförvaltningskostnader för upphandling av samhällsåtaganden\r\n(handikappåtgärder och uppgifter inom totalförsvaret) har\r\ninrättats anslaget 37:1 Post- och telestyrelsen: Förvaltnings-\r\nkostnader för vissa myndighetsuppgifter. Under anslaget\r\nfinansieras även vissa projekt och uppdrag i syfte att\r\nförverkliga delar av den IT-politiska inriktningen avseende\r\ntillit samt myndighetens verksamhet vad gäller kvalificerade\r\nelektroniska signaturer.\r\nFör nästa budgetår föreslår regeringen en medelsberäkning\r\npå ca 14,4 miljoner kronor med hänsyn till den engångsvisa\r\nminskning som skedde under 2004 för att finansiera ett\r\ngemensamt radiokommunikationssystem för skydd och\r\nsäkerhet.\r\nKristdemokraterna anser att anslaget som en del i ett\r\nallmänt effektiviseringskrav bör minskas med 1 miljon\r\nkronor jämfört med regeringens förslag.\r\nErsättning för särskilda tjänster till funktionshindrade\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n153 484\r\n122 484\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\nFrån anslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till\r\nfunktionshindrade finansieras ersättning för särskilda tjänster\r\ntill funktionshindrade i syfte att trygga funktionshindrades\r\nbehov av effektiva elektroniska kommunikationer,\r\nposttjänster samt grundläggande kassaservice. Dessutom\r\nfinansieras viss utrednings- och uppföljningsverksamhet från\r\nanslaget.\r\nRegeringen bedömer att nuvarande inriktning på de tjänster\r\nsom tillhandahålls inom ramen för anslaget täcker behovet\r\nför personer med funktionshinder. För år 2005 föreslås en\r\nminskning av anslaget med 31 miljoner kronor för att bidra\r\ntill finansieringen av ett gemensamt radiokommunikations-\r\nsystem för skydd och säkerhet.\r\nErsättning till Posten AB (publ) för grundläggande\r\nkassaservice\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n400 000\r\n400 000\r\n-400 000\r\n-\r\n-\r\n-\r\nStaten ansvarar för att det skall finnas en grundläggande\r\nkassaservice i hela landet, innebärande att alla kan verkställa\r\noch ta emot betalningar till enhetliga priser. Statens ansvar\r\nregleras i lagen (2001:1276) om grundläggande kassaservice\r\noch säkerställs genom den verksamhet som Posten bedriver.\r\nRegeringen föreslår att anslaget 37:3 Ersättning till Posten\r\nAB (publ) för grundläggande kassaservice för år 2005\r\nbestäms oförändrat till 400 miljoner kronor.\r\nModerata samlingspartiet framhåller att riksdagens krav att\r\ntillhandahålla kassaservice är rimligt men att det är långt ifrån\r\ngivet att det är Posten AB som skall tillhandahålla tjänsten\r\neller hur kassatjänsten skall utformas. Medlemskapet i EU\r\nbegränsar kraftigt statens möjlighet att lämna statliga bidrag\r\ntill olika självständiga företag, däribland Posten AB.\r\nModeraterna motsätter sig därför förslaget och begär att\r\nkraven på postal kassaservice definieras till omfattning och\r\ninnehåll, att korrekta anbudshandlingar upprättas och att\r\nupphandling genomförs med iakttagande av de regler som\r\ngäller för offentlig upphandling enligt svensk lag och\r\ngemenskapsrätten. Anslaget till kassaservice bör därmed\r\nenligt motionärerna upphöra i sin nuvarande form.\r\nErsättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst\r\nenligt avtal\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n144 000\r\n144 000\r\n-\r\n-\r\n-\r\n-\r\nAnslaget 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för\r\nalarmeringstjänst enligt avtal föreslås beräknas till samma\r\nbelopp som för innevarande år, dvs. till 144 miljoner kronor\r\nför budgetåret 2005.\r\nInformationsteknik: Telekommunikation m.m.\r\nTusental kronor\r\nAnslag\r\n2004\r\nRegeringens\r\nförslag\r\nm\r\nfp\r\nkd\r\nc\r\n13 250\r\n23 250\r\n-\r\n-\r\n-3 000\r\n-\r\nAnslaget 37:5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.\r\nanvänds bl.a. för att finansiera utredningar och projekt som\r\nbidrar till att förverkliga regeringens IT-politik liksom olika\r\nutvärderingar av IT-politiken.\r\nRegeringen bedömer att de projekt och utvärderingar som\r\ngenomförts under året bidragit till att förverkliga regeringens\r\nIT-politik. Anslaget minskades engångsvis med 10 miljoner\r\nkronor under 2004 för att bidra till finansieringen av ett\r\ngemensamt radiokommunikationssystem för skydd och\r\nsäkerhet.\r\nMot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att\r\n23 250 000 kr anvisas under anslaget 37:5\r\nInformationsteknik: Telekommunikation m.m. för år 2005.\r\nKristdemokraterna föreslår i sin motion en besparing om 3\r\nmiljoner kronor på anslaget jämfört med regeringens förslag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att regeringen har tillkallat en särskild\r\nutredare med uppdrag att utreda en ny reglering av\r\npostverksamhet samt behovet av statliga insatser för den\r\ngrundläggande kassaservicen. Utredningen har i maj 2004\r\npresenterat delbetänkandet Samhällets behov av betaltjänster\r\n(SOU 2004:52). Utredningen har blivit föremål för en bred\r\nremissbehandling och bereds för närvarande i\r\nRegeringskansliet. Enligt utskottets mening bör riksdagen\r\ninte föregripa pågående beredningsarbete. Mot denna\r\nbakgrund och vikten av att även framgent trygga en\r\ngrundläggande postal kassaservice bör enligt utskottets\r\nmening riksdagen avslå förslaget om slopad ersättning till\r\nPosten AB för den grundläggande kassatjänsten.\r\nInte heller i övrigt har utskottet några invändningar mot\r\nregeringens anslagsberäkningar och redovisade ändamål för\r\nmedelsanvändningen inom politikområdet IT, tele och post.\r\nAv ställningstagandet följer att utskottet avstyrker\r\nModeraternas och Kristdemokraternas motioner i\r\nmotsvarande delar.\r\nIT, elektronisk kommunikation och post\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om\r\nbemyndiganden för ekonomiska åtaganden för ramanslaget\r\n37:2 Ersättning för särskilda tjänster till\r\nfunktionshindrade. Utskottet avstyrker motionsförslag om\r\nen omfördelning av medel till kommunernas bredbandsut-\r\nbyggnad.\r\nAvsnittets innehåll\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag (punkt 20) i\r\nregeringens proposition 2004/05:1 utgiftsområde 22\r\nKommunikationer inom verksamhetsområden IT, elektronisk\r\nkommunikation och post. Regeringen föreslår att riksdagen\r\n20. bemyndigar regeringen att under år 2005 för\r\nramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till\r\nfunktionshindrade ingå ekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n210 000 000 kr under 2006-2009.\r\nVidare behandlar utskottet följande motion:\r\n- 2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (c).\r\nOmdisponering av medel inom IT-infrastruktursatsningen\r\nMotionsförslag\r\nI motion T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (båda\r\nc) framhålls att utbyggnaden av bredband i första hand skall\r\ngöras av marknaden. Staten har dock ett övergripande ansvar\r\natt se till att infrastrukturen finns tillgänglig i hela landet.\r\nFramför allt landsbygd och glesbygd har förutsättningar som\r\ngör det svårt att få en acceptabel utbyggnad marknadsmässigt\r\nbärkraftig. För att uppmuntra och underlätta utbyggnaden har\r\nriksdag och regering beslutat om en rad stöd riktade till dessa\r\nområden. Det finns även ett generellt stöd till enskilda som\r\nhar haft höga anslutningskostnader. Totalt har 5,25 miljarder\r\nkronor avsatts för sådana åtgärder mellan åren 2000 och\r\n2006.\r\nAccessnätsstödet är avsett för enskilda abonnenter som kan\r\nfå sänkt skatt för utgifter för en bredbandsanslutning som har\r\nkostat över 8 000 kr. Totalt har 1,6 miljarder kronor anslagits\r\nför detta stöd, men i budgetpropositionen för år 2004 föreslog\r\nregeringen en omfördelning av 500 miljoner kronor från\r\naccessnätsstödet till kommunernas bredbandsutbyggnad\r\nt.o.m. utgången av år 2005. Tidsperioden är enligt\r\nriksdagsbeslut numera förlängd till utgången av år 2006.\r\nAntalet ansökningar till accesstöd från enskilda abonnenter\r\nhar varit mycket låg, hittills mindre än 100 miljoner. Däremot\r\nhar efterfrågan på det kommunala stödet varit betydande, och\r\ndet finns stor risk att den tillgängliga ramen inte räcker för\r\nalla önskvärda insatser fram till utgången av år 2006.\r\nFör att göra den av riksdagen beslutade stödperioden\r\nmeningsfull anser motionärerna att det nu är motiverat att\r\nomfördela ytterligare 0,5 miljarder av avsatta medel för\r\naccessnäten till kommunernas bredbandsutbyggnad i de\r\nområden där marknaden inte klarar detta.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI budgetpropositionen för år 2004 redovisade regeringen att\r\nav den totala ramen på 3,2 miljarder kronor, som avsatts för\r\natt anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet,\r\nhade till kommunerna fördelats 1,2 miljarder kronor för stöd\r\ntill områdesnät och 0,4 miljarder kronor för stöd till stomnät.\r\nÅterstoden, 1,6 miljarder kronor, hade reserverats för\r\nskattereduktion för höga anslutningskostnader. Dessa medel\r\nhade emellertid inte utnyttjats i beräknad omfattning.\r\nMot den bakgrunden föreslog regeringen att en viss del av\r\nmedlen i stället skulle få disponeras av kommunerna för att\r\nstimulera den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Förslaget\r\ninnebar att 250 miljoner kronor för år 2004 och 250 miljoner\r\nkronor för år 2005 omdisponerades till att användas av\r\nkommunerna för att anlägga IT-infrastruktur med hög\r\növerföringskapacitet. Utskottet hade ingen erinran mot detta.\r\nI motion 2004/05:T358 (c) föreslås att ytterligare 0,5\r\nmiljarder kronor skall omfördelas till kommunernas\r\nbredbandsutbyggnad.\r\nUtskottet vill erinra om att regeringen har skapat en ny\r\nstruktur för det IT-politiska arbetet. En IT-politisk\r\nstrategigrupp har inrättats inom Näringsdepartementet med\r\nuppgift att verka rådgivande och pådrivande när det gäller IT-\r\npolitiska frågor både internt inom Regeringskansliet och\r\nexternt gentemot andra organisationer.\r\nUtskottet, som förutsätter att frågan om den fortsatta\r\nbredbandsutbyggnaden kommer upp i samband med\r\nberedningen av den aviserade propositionen om IT-politiken\r\nvåren 2005, får då anledning att återkomma i frågan. Motion\r\n2004/05:T358 (c)  avstyrks mot den bakgrunden.\r\nErsättning för särskilda tjänster till funktionshindrade\r\nRegeringens förslag\r\nFrån anslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till\r\nfunktionshindrade finansieras ersättning för särskilda tjänster\r\ntill funktionshindrade i syfte att trygga funktionshindrades\r\nbehov av effektiva elektroniska kommunikationer,\r\nposttjänster samt grundläggande kassaservice. Dessutom\r\nfinansieras viss utrednings- och uppföljningsverksamhet från\r\nanslaget.\r\nFör att möjliggöra att det för verksamheten kan göras\r\nekonomiska åtaganden som främst avser flerårigt\r\navtalstecknande vid upphandling föreslår regeringen ett\r\nbemyndigande om ekonomiska åtaganden även för 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2005 inom\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer anvisar anslag enligt\r\nregeringens förslag. Det innebär att 31,6 miljarder kronor\r\nfördelas till olika ändamål inom utgiftsområdet, varav\r\nmerparten till byggande och underhåll av vägar och\r\njärnvägar. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner\r\nregeringens förslag till olika låneramar för att genomföra\r\nangelägna satsningar inom väg- och järnvägsområdet.\r\nStällningstagandet innebär att samtliga motionsförslag om\r\nalternativa anslagsberäkningar avstyrks.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har i tidigare avsnitt under behandlingen av\r\npolitikområdena Transportpolitik respektive IT, elektroniska\r\nkommunikationer och post redovisat regeringens och\r\nmotionärernas förslag till ekonomiska förutsättningar för\r\nbudgetåret 2005. Utskottet har därvid redogjort för sina\r\nställningstaganden för de olika anslagen. Av detta följer att\r\nutskottet anser att riksdagen för budgetåret 2005 bör anvisa\r\nanslag under utgiftsområde 22 Kommunikationer i enlighet\r\nmed regeringens förslag. Utskottets förslag till\r\nmedelsanvisningar redovisas i bilaga 2.\r\nUtskottet har heller ingen erinran mot propositionens\r\nförslag att regeringen för år 2005 får besluta om\r\ndels en låneram i Riksgäldskontoret om högst\r\n6 000 000 000 kr för Vägverket för investering i närtid, E 6\r\nSvinesundsförbindelsen m.m., dels en låneram i\r\nRiksgäldskontoret om högst 400 000 000 kr till prioriterade\r\nvägprojekt enligt riksdagens beslut om tilläggsbudget i\r\nsamband med 2004 års ekonomiska vårproposition,\r\ndels en låneram i Riksgäldskontoret om högst\r\n12 500 000 000 kr för Banverket för investeringar i\r\neldriftsanläggningar m.m.,\r\ndels en låneram i Riksgäldskontoret om högst\r\n1 500 000 000 kr till prioriterade järnvägsprojekt enligt\r\nriksdagens beslut om tilläggsbudget i samband med 2004 års\r\nekonomiska vårproposition,\r\ndels en låneram i Riksgäldskontoret om högst\r\n9 500 000 000 kr till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad\r\nav Botniabanan.\r\nMed de motiveringar som redovisats i det föregående\r\navstyrker utskottet motionerna:\r\n-2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m)\r\n-2004/05:T446 av Sven Bergström (c)\r\n-2004/05:T459 yrkandena 6 och 21 av Johnny Gylling m.fl.\r\n(kd)\r\n-2004/05:T468 yrkande 36 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden\r\nhar föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n1. Mål- och resultatfrågor för politikområdet\r\nTransportpolitik, punkt 1 (m)\r\n2.\r\nav Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m) och Carl-\r\nAxel Roslund (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i reservationen om mål- och resultatfrågor för\r\npolitikområdet Transportpolitik. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion\r\n2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström m.fl.\r\n(m) samt\r\navslår motionerna\r\n2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och\r\n2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\nStällningstagande\r\nModerata samlingspartiet anser att det är dags att byta fokus\r\noch betrakta bilismen som ett positivt inslag i samhället och\r\ninte något ont som måste stävjas från statsmaktens sida.\r\nMånga bilister kör vid samma tidpunkt, vilket\r\nSocialdemokraterna vill lösa med biltullar. Beroendet av\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet har också lett till att underhåll\r\noch upprustning av vägnätet eftersatts. Det är ett högt pris\r\nsom till slut alla trafikanter tvingas att betala.\r\nDen ekonomiska prioritering regeringen gjorde i sin förra\r\ninfrastrukturproposition innebär att anslagen till\r\njärnvägssatsningar kraftigt ökar, fastän de stora behoven\r\nenligt regeringens egen utredning Godstransportdelegationen\r\nfrämst ligger inom vägsektorn. Regeringen måste redovisa\r\nskälen till det vägval som den tydliga prioritering av\r\njärnvägsnätet framför vägnätet innebär, inte minst för landets\r\nbilister och åkare. Moderata samlingspartiet anser att\r\nsamhällsekonomiskt lönsamma vägar måste prioriteras\r\nframför järnvägarna.\r\nModerata samlingspartiet anser också att nationell\r\nkonkurrenskraft för tryggad sysselsättning och miljö\r\nförutsätter både ökande och miljöanpassade transporter.\r\nUtbyggnaden och utvecklingen av infrastrukturen kräver\r\nomfattande investeringar i ett stort och glest befolkat land\r\nsom Sverige. Därför är det av största vikt att investeringar i\r\ninfrastrukturen ger en god avkastning, dvs. att medborgarna\r\nupplever att de får valuta för pengarna. En förutsättning för\r\ndetta är att såväl konkurrens som samverkan mellan olika\r\ntrafikslag främjas i utformningen av regel-, skatte- och\r\navgiftssystem. Eller annorlunda uttryckt förutsätter detta en\r\nrimlig grad av konkurrensneutralitet mellan de skilda\r\ntrafikslagen. Så är inte fallet för närvarande, vilket är\r\nsamhällsekonomiskt förödande.\r\nStatens roll och ansvar för infrastrukturen är olika för alla\r\ntrafikslag. Inom vissa områden är det statliga ansvaret större\r\noch inom andra mindre. Grundläggande är dock, anser\r\nModerata samlingspartiet, att staten endast skall ägna sig åt\r\nsådan verksamhet som inte andra kan göra lika bra eller\r\nbättre.\r\n3. Mål- och resultatfrågor för politikområdet\r\nTransportpolitik, punkt 1 (fp)\r\n4.\r\nav Erling Bager (fp) och Runar Patriksson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i reservationen om mål- och resultatfrågor för\r\npolitikområdet Transportpolitik. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion\r\n2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp) samt\r\navslår motionerna\r\n2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och\r\n2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström m.fl.\r\n(m).\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet liberalerna anser att fri konkurrens inom alla\r\ntransportslag är en förutsättning för att kunna uppnå en\r\nhållbar utveckling och ökad tillväxt. Liksom när det gäller all\r\nannan företagsamhet bör fri konkurrens vara grunden också\r\nför trafikpolitiken. Fri konkurrens tillgodoser den enskildes\r\nval av transportslag vare sig det gäller transport av gods eller\r\nmänniskor. Trafiksektorn har alldeles för länge kännetecknats\r\nav monopolbildningar, främst statliga sådana. Monopol gör\r\natt den enskilde individen kommer i kläm i form av höga\r\npriser och sämre service.\r\nKonsekvensen av den bristande konkurrensen är uppenbar.\r\nPriserna är för höga och rabattsystemen försvårar för\r\nkonsumenten att genomföra sina val. Det är därför angeläget\r\natt verklig fungerande konkurrens kan skapas inom alla\r\ntrafiksektorer.\r\nFör att detta skall fungera krävs det - enligt Folkpartiet\r\nliberalerna - att de statliga myndigheterna bejakar\r\nkonkurrens. Statliga monopolverk som Banverket och\r\nLuftfartsverket måste agera på ett sådant sätt att inte någon\r\nfavoriseras genom att erhålla de bästa spårlägena eller de\r\nbästa starttiderna.\r\n5. Mål- och resultatfrågor för politikområdet\r\nTransportpolitik, punkt 1 (kd)\r\n6.\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i reservationen om mål- och resultatfrågor för\r\npolitikområdet Transportpolitik. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion\r\n2004/05:T459 yrkande 1 av Johnny Gylling m.fl. (kd) och\r\navslår motionerna\r\n2004/05:T464 yrkandena 1 och 2 av Elizabeth Nyström m.fl.\r\n(m) och 2004/05:T468 yrkande 6 av Erling Bager m.fl. (fp).\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna står bakom det övergripande\r\ntransportpolitiska mål som riksdagen har fastställt om att\r\nsäkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt\r\nhållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet\r\ni hela landet. Den socialdemokratiska regeringen och dess\r\nstödpartier fokuserar dock i alltför hög grad på långsiktigt\r\nhållbara transportsystem. Att politiken får en sådan inriktning\r\när mycket angeläget, men det måste råda balans mellan\r\nmålets två led.\r\nKristdemokraterna anser att det första ledet i det\r\ntransportpolitiska målet - samhällsekonomisk effektivitet -\r\nförbigås i de prioriteringar som regeringen gjort i samband\r\nmed att planeringsramarna för åtgärder i väg- och järnvägs-\r\nnätet under perioden 2004-2015 fastställts. Till betydande del\r\nhänger detta samman med att investeringar i och underhåll av\r\nvägar får stå tillbaka för stora järnvägsprojekt med\r\ntveksamma lönsamhetskalkyler.\r\nRegeringen är ytterst ansvarig för att de mål som riksdagen\r\nbeslutat om närmare utformas på ett sådant sätt att de kan\r\nföljas upp. Genom uppställandet av ett otillräckligt utformat\r\nmål som prioriteringskriterium har regeringen allvarligt\r\nbrustit i sin styrning av länens infrastrukturplanering.\r\nKristdemokraterna föreslår att de transportpolitiska\r\ndelmålen skall utformas på ett sätt som gör det möjligt att\r\nmäta, jämföra och följa upp infrastrukturåtgärder i\r\nförhållande till dessa mål.\r\n4.      Europavägsklassning av riksväg 45, punkt 12 (m, fp,\r\nkd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m), Runar\r\nPatriksson (fp), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),\r\nSven Bergström (c) och Carl-Axel Roslund (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i reservationen om Europavägsklassning av\r\nriksväg 45. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:T231 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson (c),\r\n2004/05:T350 av Dan Kihlström m.fl. (kd),\r\n2004/05:T420 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert\r\nRådhström (m),\r\n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 18,\r\n2004/05:T510 av Per Erik Granström m.fl. (s),\r\n2004/05:T516 av Christer Winbäck och Marita Aronson (fp)\r\nyrkande 1 och\r\n2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp)\r\nyrkande 14.\r\nStällningstagande\r\nFN-organet ECE har kommit överens om en standard för\r\nEuropavägsnätet. Det finns tre klassificeringar.\r\n1. Motorways\r\n2. Express roads\r\n3. Ordinary roads\r\nHelst ser ECE att internationella vägar är motorvägar eller\r\nexpressvägar, men det är inget ovillkorligt krav för att en väg\r\nskall kunna klassificeras som Europaväg. Enligt ECE:s\r\nkontor i Genève föreligger inget hinder för den svenska\r\nregeringen att ansöka om att riksväg 45 skall klassificeras\r\nsom Europaväg. Villkoret är att regeringen har för avsikt att\r\nuppgradera vägen till Europavägsstandard i framtiden, om det\r\när nödvändigt. Eftersom det finns tre alternativa klasser för\r\nEuropavägsstandard måste detta tolkas som att standarden\r\nkan anpassas efter bl.a. trafikmängd och trafiksäkerhetskrav.\r\nDen föreslagna ombyggnaden mellan Göteborg och\r\nTrollhättan får ses som en standardhöjning anpassad till dessa\r\nbåda krav. På andra sträckor där trafikmängden är mindre kan\r\ndet ställas lägre krav. En klassificering av riksväg 45 till\r\nEuropaväg skall därför inte i första hand ses som en signal till\r\nen omedelbar upprustning. Det viktiga är att den blir ett stråk\r\nsom i framtiden kan sammanbinda Nordkap med Sicilien och\r\ngöra norra Skandinavien synligt på Europakartan. Det är även\r\nviktigt att ett beslut om att ansöka om en klassificering av\r\nriksväg 45 till Europaväg  fattas i samband med\r\ntransportinfrastrukturplanen för perioden 2004-2015, då det\r\när svårt att aktualisera frågan i något annat sammanhang. Den\r\nföreslagna kraftiga satsningen på en upprustning av vägen\r\nmellan Göteborg och Trollhättan visar regeringens goda vilja\r\natt trafikanpassa stråket. Därmed är tiden inne att omedelbart\r\ngöra en ansökan om  klassificering av riksväg 45 till\r\nEuropaväg. Detta bör ges regeringen till känna. Därmed\r\ntillstyrks de behandlade motionerna om Europavägsklassning\r\nav riksväg 45.\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande\r\nsärskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n1. Mål- och resultatfrågor för politikområdet\r\nTransportpolitik, punkt 1 (c)\r\n2.\r\nav Sven Bergström (c).\r\nCenterpartiet vill se ett väl utvecklat transportsystem med\r\nsäkra, miljövänliga och tillgängliga transporter. Med hänsyn\r\ntill att riksdagen under våren 2005 avser att behandla\r\ntransportpolitiken med anledning av regeringens transport-\r\npolitiska propositon jämte motioner avstår jag i detta\r\nsammanhang för att utveckla Centerparitets syn på\r\nomställningen till ett grönt transportsystem.\r\n3. Interregional kollektiv persontrafik, punkt 10 (m, fp,\r\nkd, c)\r\n4.\r\nav Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m), Runar\r\nPatriksson (fp), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),\r\nSven Bergström (c) och Carl-Axel Roslund (m).\r\nVi anser det viktigt att persontågtrafiken mellan Stockholm\r\noch Oslo kan utvecklas. SJ AB och NSB har dock beslutat att\r\nupphöra med den reguljära genomgående tågtrafiken. Enligt\r\nvår mening är det mot denna bakgrund angeläget att\r\nskyndsamt öppna möjlighet för andra tågföretag att driva\r\ntrafik på banan.\r\nVi anser att regeringen dels omgående bör förändra\r\nregelverket och öppna för konkurrens på järnvägssträckan\r\nStockholm-Karlstad-riksgränsen, dels uppta förhandlingar\r\nmed den norska staten om att genomföra motsvarande\r\nregelförändringar i Norge. Därefter bör en öppen\r\nanbudsupphandling genomföras gemensamt av Norge och\r\nSverige i syfte att pröva möjligheten för tågoperatörer att\r\nerbjuda genomgående persontrafik på hela sträckan Stock-\r\nholm-Oslo.\r\n5. Interregional kollektiv persontrafik, punkt 10 (v, mp)\r\n6.\r\nav Karin Svensson Smith (v) och Claes Roxbergh (mp).\r\nDen ökade resurstilldelningen till Rikstrafiken som\r\nregeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet beslutat om\r\ninnebär att Rikstrafiken får ökade möjligheter att trygga\r\nsamhällsviktig persontrafik. Vi anser att den extra tilldelning\r\npå 30 miljoner kronor som, i samband med\r\nbudgetuppgörelsen för år 2005, tillförs Rikstrafiken för\r\ntrafikupphandling öronmärks för kollektivtrafik med tåg och\r\nbuss. Vi förutsätter att detta kommer att framgå av\r\nregeringens beslut om regleringsbrev till Rikstrafiken.\r\n4.      Särskilda infrastrukturåtgärder m.m., punkt 11 (m,\r\nfp, kd, c)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m), Runar\r\nPatriksson (fp), Erling Bager (fp), Johnny Gylling (kd),\r\nSven Bergström (c) och Carl-Axel Roslund (m).\r\nVi delar uppfattningen att riksdagen normalt inte skall besluta\r\nom utbyggnader och underhållsinsatser på olika enskilda väg-\r\noch järnvägssträckningar i landet. Vi vill dock klargöra att vi\r\nhar föreslagit olika alternativ till de planeringsramar och den\r\ninriktning som ligger till grund för vilka åtgärder som lagts in\r\ni de av regeringen fastställda långsiktsplanerna och\r\nstrategierna för drift och underhåll, tjälsäkring, bärighet och\r\nrekonstruktion. Med anledning av de i avsnittet Särskilda\r\ninfrastrukturåtgärder m.m. behandlade motionerna vill vi\r\nframhålla att dessa planer får en annan, betydligt bättre,\r\nutformning ifall något av våra alternativ till inriktning och\r\nekonomiska ramar vinner gehör. Särskilt vill vi understryka\r\natt ett stort antal av de motionsförslag som handlar om\r\nåtgärder i vägnätet blir tillgodosedda. Det innebär att syftet\r\nmed ett betydande antal motioner väckta av våra ledamöter\r\nblir tillgodosedda.\r\n5.      Anslag m.m. inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer, punkt 16 (m)\r\nav Elizabeth Nyström (m), Björn Hamilton (m) och Carl-\r\nAxel Roslund (m).\r\nBakgrund\r\nEn riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister beslutar den 24 november\r\natt fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i\r\nden statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster\r\navseende år 2005. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten\r\ninklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten\r\nför åren 2005 och 2006.\r\nModerata samlingspartiet har i partimotionen\r\n2004/05:Fi231 En politik för arbete och i kommittémotioner\r\nföreslagit en annan inriktning av den ekonomiska politiken\r\noch budgetpolitiken. Förslagen syftar till att bryta bidragsbe-\r\nroende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den\r\negna vardagen samt trygga goda statsfinanser och en\r\nlångsiktig finansiering av välfärden. Vi vill satsa på offentliga\r\nkärnverksamheter som sjukvård, rättstrygghet och skola i\r\nstället för på bidragssystemen.\r\nModerata samlingspartiet föreslår en växling från\r\nsubventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar för\r\nalla, främst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt\r\nvärnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma\r\ninsatser och som har små eller inga möjligheter att påverka\r\nsin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall\r\ntillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna\r\ngenomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.\r\nNär riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan\r\ninriktning av politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet\r\nom anslagsfördelningen inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det Moderata\r\nsamlingspartiets alternativet till politik inom utgiftsområde\r\n22 Kommunikationer. Vår politik finns, som framgått,\r\nnärmare utvecklad i partimotion 2004/05:Fi231 och i kommit-\r\ntémotionerna 2004/05:T437 och 2004/05:T464.\r\nUtgångspunkter\r\nVi vill att Sverige skall vara ett bra land att leva i, inte bara i\r\ndag, utan också i morgon. Vi vill att infrastrukturen skall\r\nstödja, inte motverka, utvecklingen mot ett land som tar till\r\nvara alla sina invånares företagsamhet och utveck-\r\nlingspotential. Vi vill att grunden för infrastrukturpolitiken\r\nskall vara utvecklingsoptimism och framåtsträvande, inte\r\ntillväxtfientlighet och bakåtsträvande.\r\nDen infrastruktur som i dag finns måste underhållas och\r\nutvecklas. Vägnätets förfall måste få ett slut. Investeringar i\r\ninfrastrukturen skall göras med utgångspunkt i de krav som\r\nverkligheten ställer, inte i partipolitiska taktiska\r\növerväganden. Varje trafikslag har sina fördelar, och för att\r\nde skall kunna utvecklas på bästa möjliga sätt bör de ges\r\nrimliga konkurrensvillkor. Bristen på fungerande\r\ninfrastruktur lägger hinder i vägen för utvecklingen. I stor-\r\nstadsområdena leder det till att tillväxten hämmas. I\r\nglesbygden är en otillförlitlig infrastruktur ett skäl till att\r\nmänniskor och företag tvingas flytta.\r\nInfrastrukturen påverkar alla människor i såväl arbetsliv\r\nsom privatliv. De infrastruktursatsningar som inte görs\r\npåverkar människor i allra högsta grad. Det krävs\r\nhandlingskraft och beslutsamhet för att komma till rätta med\r\ninfrastrukturens brister. Regeringen verkar sakna såväl\r\nhandlingskraft som idéer om hur problemen skall attackeras.\r\nVäginfrastruktur\r\nFör nästa budgetår föreslår vi en höjning av anslaget med 2\r\nmiljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Med denna\r\nanslagsnivå skapas ökade resurser till vägutbyggnad och\r\nmöjliggörs åtgärder i syfte att minska antalet dödade i\r\ntrafiken. Dessutom kan statsbidraget till enskilda vägar ökas,\r\nvilket ger landsbygdsboende förbättrade kommunikationer\r\noch ökad vardagstrygghet.\r\nVad gäller det statliga vägnätet ser vi en fortsatt utbyggnad\r\nav landets motorvägsnät, med inriktning på en komplett\r\nmotorvägsförbindelse mellan de tre största städerna, samt den\r\nnordiska triangeln som särskilt angelägen. Inom\r\nstorstadsregionerna finns många viktiga projekt som snarast\r\nmåste komma till utförande. För vissa av dessa bör en\r\nalternativ finansieringslösning i form av t.ex. PPP väljas.\r\nDe enskilda vägar som är öppna för allmänhet och\r\nnäringsliv är en mycket viktig del av vår gemensamma\r\ninfrastruktur. När det offentligas ansvar för infrastrukturen\r\nbrister blir följderna allvarliga, inte minst när det innebär att\r\nkostnaderna för gemensam infrastruktur vältras över på ett\r\nfåtal enskilda personer. För att förhindra ytterligare\r\nförsämringar av de enskilda vägarna vill vi att anslagsposten\r\nhöjs med ca 180 miljoner kronor per år. Höjningen av\r\nmedelsramen skall användas för satsningar på höjd bärighet\r\noch en höjning av de generella bidragen till de enskilda\r\nvägarna. Ansvaret för broar - vilka ofta är kostnadskrävande\r\n- på enskilda vägar bör överföras till staten.\r\nJärnvägsinfrastruktur\r\nBehovet av investeringar på det svenska järnvägsnätet är\r\nstort. I konkurrensen om investeringsmedel är det dock\r\nviktigt att utvärdera vilka projekt som kommer att vara\r\nekonomiskt lönsamma. Investeringsbesluten måste baseras på\r\ngedigna såväl tekniska som miljömässiga och\r\nsamhällsekonomiska analyser. Underhållet av\r\nspåranläggningarna är eftersatt, och tendensen är att det\r\navhjälpande underhållet ökar på bekostnad av det\r\nförebyggande.\r\nFör närvarande täcker staten en stor del av\r\nunderhållskostnaderna med budgetmedel. Trafikslagens\r\nkostnader skall så långt det är möjligt bäras av den egna\r\nverksamheten. Därför bör enligt vår uppfattning drift- och\r\nunderhållskostnaderna på järnvägsområdet huvudsakligen\r\ntäckas av trafikavgifter. Regeringen bör därför återkomma\r\nmed förslag om höjda banavgifter.\r\nPå samma sätt som genomförs inom Vägverket bör även\r\nBanverket effektivisera sin administration. Banverkets\r\nmyndighetsanslag bör därför räknas ned med 65 miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens förslag. En effektivisering\r\noch besparing bör ske genom att hela Banverkets produktion\r\nupphandlas.\r\nÖvriga områden\r\nAnslaget för ersättning för fritidsbåtsändamål är, menar vi,\r\negentligen en restpost i Sjöfartsverkets verksamhet med en\r\nendast begränsad koppling till fritidsbåtar. Det bör därför för\r\nnästa budgetår minskas med 30 miljoner kronor jämfört med\r\nregeringens förslag. Sjöfartsverkets kostnader bör generellt\r\nkunna minskas genom fortsatt rationalisering och en\r\nförändrad organisation, inte minst inom\r\nsjöräddningsverksamheten. Vi anser vidare att statens enga-\r\ngemang i Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) bör\r\navvecklas.\r\nStaten har under många år lämnat ersättning till Posten för\r\nupprätthållande av grundläggande kassaservice i hela landet.\r\nFör nästa år föreslår regeringen 400 miljoner kronor. Posten\r\nhar dock ombildats till ett aktiebolag och verkar därmed\r\nunder andra förutsättningar än tidigare. Medlemskapet i EU\r\nbegränsar vidare kraftigt statens möjlighet att lämna statliga\r\nbidrag till olika självständiga företag, däribland Posten AB.\r\nEnligt vår mening är riksdagens krav att tillhandahålla\r\nkassaservice rimligt, men det är långt ifrån givet vare sig att\r\ndet är Posten AB som ska tillhandahålla tjänsten eller hur\r\nkassatjänsten skall utformas. Det finns enligt vår mening\r\nmöjlighet att utforma olika lösningar beroende på lokalisering\r\noch efterfrågan. Möjligheten att tillhandahålla begränsad\r\nkassatjänst också på mindre orter finns även hos andra\r\naktörer än Posten AB. Ett grundläggande krav måste därför\r\nvara att kraven på kassaservice definieras till omfång och\r\ninnehåll, att korrekta anbudshandlingar upprättas och att\r\nupphandling av tjänsten sker med iakttagande av de regler\r\nsom gäller för offentlig upphandling enligt svensk lag och\r\ngemenskapsrätten. Vi avvisar mot denna bakgrund\r\nregeringens anslag på 400 miljoner kronor för ersättning till\r\nPosten AB för rikstäckande betalningsservice.\r\nEnligt vår uppfattning bör statligt företagsstöd inte lämnas\r\ntill svenska rederier. Rederinämnden blir därigenom\r\növerflödig. Vi föreslår därför en minskning av anslaget i\r\nförhållande till regeringens budgetproposition med 1,4\r\nmiljoner kronor.\r\nVi ifrågasätter vidare huruvida den nybildade myndigheten\r\nJärnvägsstyrelsen behöver ett så stort anslag mot bakgrund av\r\nstorleken på tidigare anslag för den tidigare\r\nJärnvägsinspektionen. Därför anser vi att myndigheten bör\r\nkunna klaras med tio miljoner kronor mindre i anslag.\r\n6. Anslag m.m. inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer, punkt 16 (fp)\r\n7.\r\nav Runar Patriksson (fp) och Erling Bager (fp).\r\nFolkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2005 syftar till\r\natt förändra de ekonomiska förutsättningarna så att en högre\r\nstabil tillväxt uppnås och att den dryga miljon människor som\r\nstår utanför arbetsmarknaden får en möjlighet att komma in\r\noch bidra med en egen arbetsinsats. För att åstadkomma detta\r\när det nödvändigt att fler arbetar och att statsskulden minskar.\r\nEtt viktigt verktyg för att uppnå detta är sänkta skatter på\r\narbete och företagande. Våra utgiftsökningar avser främst\r\nbistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård och omsorg samt\r\nförbättringar för handikappade. Vi uppnår utrymme för detta\r\nbl.a. genom åtgärder mot ohälsan och en reformerad\r\narbetsmarknadspolitik.\r\nVårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 22 har\r\nemellertid avstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens\r\nförsta steg. Då Folkpartiet liberalernas budgetförslag är en\r\nhelhet är det inte meningsfullt att delta i fördelningen på\r\nanslag inom utgiftsområde 22. I det följande redovisas i\r\nsammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer.\r\nVägar och järnvägar har under flera decennier eftersatts\r\nvad avser såväl underhåll som utbyggnad av ny infrastruktur.\r\nUnderhåll och utbyggnad av infrastruktur är en förutsättning\r\nför ökad tillväxt, förbättrad miljö och ökad trafiksäkerhet.\r\nRegeringens blockering inför alternativa\r\nfinansieringslösningar leder till färre investeringar i en tid när\r\ndessa borde vara betydligt fler. Den totala\r\ninvesteringsvolymen för perioden 2004-2015 blir därmed\r\navsevärt lägre än den annars skulle ha kunnat bli. Det innebär\r\nockså att flera investeringar för att bygga bort flaskhalsar i\r\nvåra tillväxtregioner, samt den bärighetshöjande tjälsäkringen\r\ni skogslänen, inte kommer till stånd i tid, och att andra viktiga\r\ninvesteringar trängs undan ur planerna för den nu påbörjade\r\ntolvårsperioden. Folkpartiet liberalerna förordar alternativa\r\nfinansieringsformer som skulle kunna medge ytterligare 6\r\nmiljarder kronor till väginvesteringar under perioden. För\r\n2005-2007 föreslås 1,45 miljarder kronor mer i anslag till vä-\r\ngar.\r\n7.      Anslag m.m. inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer, punkt 16 (kd)\r\nav Johnny Gylling (kd).\r\nBakgrund\r\nKristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner\r\nförordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och\r\nbudgetpolitiken än den regeringen och dess stödpartier\r\nföreslår.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att\r\nlångsiktigt förbättra Sveriges tillväxtförutsättningar genom\r\nstrukturella reformer för minskad ohälsa, förbättrad\r\nlönebildning och strategiska skattesänkningar på arbete och\r\nsparande. Därigenom skapas förutsättningar för att\r\nsysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att\r\nvälfärden tryggas  för alla.\r\nEn majoritet i finansutskottet - bestående av\r\nsocialdemokrater, vänsterpartiser och miljöpartiser - har\r\ngenom förslag till ramar för de olika utgiftsområdena samt\r\nberäkningen av statens inkomster ställt sig bakom en annan\r\ninriktning av politiken i det första rambeslut om\r\nstatsbudgeten. Därför redovisar vi i detta yttrande - i stället\r\nför en reservation - den del av vår politik som rör\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer och som vi skulle ha\r\nyrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit i den\r\nförsta beslutsomgången.\r\nUtgångspunkter\r\nKristdemokraternas syn på kommunikationer har två\r\nutgångspunkter - utvecklat välstånd och miljöhänsyn. Bra\r\nkommunikationer är en förutsättning för att vårt land skall\r\nkunna utveckla välståndet och öka sysselsättningen och\r\ntillväxten. För ett land som Sverige har transporterna särskilt\r\nstor betydelse. Transporterna belastar dock miljön och därför\r\nmåste ytterligare insatser göras för att minska de skadliga\r\nutsläppen. Den långsiktiga hållbarheten förutsätter att de mest\r\nmiljövänliga alternativen utvecklas. Järnvägens och\r\nsjöfartens ställning behöver stärkas samtidigt som fossila\r\nbränslen successivt fasas ut ur framför allt vägtrafiken.\r\nKristdemokraterna anser att investeringarna skall\r\ntidigareläggas och effektiviseras genom att projekt genomförs\r\ni partnerskap med den privata sektorn (PPP). Regeringen har\r\nsom en eftergift till Vänsterpartiet helt förbigått denna\r\nmöjlighet.\r\nÅtgärder i trafikens infrastruktur\r\nFör perioden 2004-2015 har riksdagen beslutat om en\r\nplaneringsram för byggande och underhåll av vägar och\r\njärnvägar som innebär ökade anslag jämfört med inledningen\r\nav 2000-talet. Planer är dock inte detsamma som\r\nförverkligade projekt. För Sveriges kommunikationer är det\r\nenligt vår mening avgörande att den senaste planperiodens\r\nsuccessiva anslagsneddragningar inte upprepas.\r\nKristdemokraterna har ställt sig bakom ökningen av den\r\ntotala planeringsramen, men bedömer att en oproportionerligt\r\nstor del av dessa resurser kommer att användas till stora\r\njärnvägsprojekt med tveksamma lönsamhetskalkyler. En\r\nstörre del av resurserna behöver satsas på vägarna. Med den\r\nföreslagna resursfördelningen kommer Vägverket inte ens att\r\nkunna börja minska den eftersläpning i vägunderhållet som i\r\ndag uppgår till ca 17 miljarder kronor.\r\nKristdemokraterna föreslår därför en ökad satsning på det\r\nförfallande svenska vägnätet. För underhåll och investeringar\r\ni vägar under perioden 2005-2007 avsätter\r\nKristdemokraterna 1,7 miljarder kronor mer i anslag än vad\r\nregeringen föreslagit. Av detta reserveras 800 miljoner\r\nkronor till ett förbättrat vägunderhåll. För budgetåret 2005\r\ninnebär detta att anslaget till väghållning och statsbidrag höjs\r\nmed 400 miljoner kronor. Kristdemokraterna anser vidare att\r\nanslagsposten för drift och byggande av enskilda vägar bör\r\nöka med 10 %, vilket innebär en medelshöjning med 66\r\nmiljoner kronor till sammanlagt 729 miljoner kronor för år\r\n2005.\r\nDärutöver föreslås att ett program läggs fast för\r\ninvesteringar med alternativ finansiering. Det skulle innebära\r\natt en rad angelägna väg- och järnvägsbyggen kan starta\r\nsnabbare. I synnerhet bör de effektiviseringsvinster som finns\r\ni projekt som drivs i partnerskap mellan det offentliga och\r\nprivata (PPP) utnyttjas.\r\nNär det gäller järnvägsområdet förordas en effektivare\r\njärnvägssatsning. För budgetåret 2005 räknar\r\nKristdemokraterna därmed med att anslaget för banhållning\r\noch sektorsuppgifter på järnvägsområdet kan reduceras med\r\n300 miljoner kronor.\r\nFör att utveckla sjöfarten genom en förbättrad infrastruktur\r\nanser Kristdemokraterna att statliga anslagsmedel under\r\nperioden 2004-2015 bör avsättas för Sjöfartsverkets annars\r\navgiftsbetalda investeringar i farleder. För åren 2006 och\r\n2007 anser Kristdemokraterna att 100 miljoner kronor bör\r\navsättas i ett nytt anslag för detta ändamål. För flyget är den\r\nmest angelägna statliga åtgärden att trygga\r\nflygplatskapaciteten i Stockholmsregionen.\r\nEffektivisering av myndigheter och IT-infrastruktur\r\nKristdemokraterna har noggrant prövat möjligheterna att\r\ngenom en effektivisering av verksamheten spara på\r\nadministrationsanslagen. Enligt vår bedömning är det för\r\nbudgetåret 2005 möjligt att uppnå en besparing med sam-\r\nmanlagt 58 miljoner kronor inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer. Minskningen bör fördelas på anslagen till\r\nBanverket, Rikstrafiken, SIKA, Post- och telestyrelsen samt\r\npå anslagen för VTI och informationsteknik.\r\n\r\n\r\n\r\n8.      Anslag m.m. inom utgiftsområde 22\r\nKommunikationer, punkt 16 (c)\r\nav Sven Bergström (c).\r\nBakgrund\r\nI riksdagen finns en majoritet - bestående av\r\nsocialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister - för\r\nförslagen i budgetpropositionen för budgetåret 2005 om\r\nekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt\r\nberäkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den\r\nstatliga budgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd\r\ngällande beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt\r\nförslaget om preliminära utgiftstak för åren 2005 och 2006.\r\nCenterpartiets budgetalternativ - med förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och skatteförändringar - skall ses som en\r\nhelhet, där inte någon eller några delar kan brytas ut och\r\nbehandlas isolerat från de andra. Centerpartiet vill ha ett\r\nsamhälle där fokus finns på det friska och inte på det sjuka.\r\nAtt mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i\r\narbetsmarknadsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning\r\neller förtidspension, är inte tillfredsställande. Alla dessa\r\nmänniskor är en resurs. Varje individ kan, med en annan syn,\r\nges möjlighet att bidra med vad han eller hon kan prestera.\r\nFör att uppnå en positiv förändring fordras ett annat\r\ntänkande, där individen ges självkänsla och\r\nsjälvbestämmande och där samhället ser till människan i\r\nförsta hand och inte till systemet som i dag, ett samhälle som\r\nbyggs underifrån och där individen och lokalsamhället är\r\ngrunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess bl a\r\ngenom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.\r\nDen globala tillväxten, energiförsörjningen och den\r\ndärmed sammanhängande miljöproblematiken väcker stora\r\nfrågor om framtiden. Den långsiktiga lösningen för en hållbar\r\nenergiförsörjning är ett samhälle som använder förnybara\r\nresurser. Centerpartiet vill genom sitt budgetalternativ\r\nbeträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv\r\noch företagande är grunden för ett blomstrande samhälle. Ett\r\nSverige där företagande är minst lika naturligt som\r\nanställning måste vara ett framtidsmål.\r\nI allt från skolan till myndigheter måste vikten av\r\nföretagande och företagsamhet uppmuntras. Allt detta\r\ntillsammans med en tydlig bild av ett framtida hållbart och\r\ngrönt samhälle är bärande delar i den resa in i framtiden som\r\nCenterpartiets budgetmotion anslår.\r\nUtgångspunkter\r\nCenterpartiets vision om framtidens transportsystem bygger\r\npå att transportsystemet skall bidra till att skapa goda\r\nförutsättningar för utveckling i hela landet. Transportsystemet\r\nskall medverka till tillväxt och företagande samtidigt som det\r\ninte får omöjliggöra kommande generationers möjlighet till\r\natt förverkliga sina livsprojekt. Trafikens negativa\r\nmiljöpåverkan måste hanteras på ett grundläggande och\r\nomfattande sätt. Vi måste ställa om till ett grönt\r\ntransportsystem. Centerpartiet vill se ett väl utvecklat\r\ntransportsystem med säkra, miljövänliga och tillgängliga\r\ntransporter där det övergripande målet skall vara att\r\nsäkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt\r\nhållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i\r\nhela landet.\r\nCenterpartiet leder debatten i att forma ett Sverige och ett\r\nEuropa som byggs underifrån. Detta gäller också\r\ntransportsystemet eftersom detta system har stor påverkan på\r\nregionernas utveckling. Det är därför rimligt att planeringen\r\nav trafiksystemen i större utsträckning sker i samverkan med\r\nden regionala nivån, samtidigt som staten har ett ansvar för\r\nhelheten, för att fastställa mål och avsätta resurser.\r\nCenterpartiet anser att en belysning av infrastrukturen med ett\r\nunderifrånperspektiv är viktigt av demokratiska skäl.\r\nMed dåliga kommunikationer uteblir investeringar och\r\nnyetableringar. Det är en förödande utveckling om privata\r\nsatsningar och företagande går om intet på grund av ett\r\nbristfälligt transportsystem, där drifts- och underhållsåtgärder\r\när eftersatta. I dag har vi en situation som innebär just detta.\r\nDärutöver finns ett flertal s.k. flaskhalsar inom både väg och\r\njärnväg, med sträckor som är i akut behov av upprustning\r\neller nybyggnationer.\r\nI vår vision ingår åtgärder på alla olika trafikområden: väg,\r\njärnväg, sjöfart och luftfart. Några av de viktigaste innehåller\r\nkonkurrens på likvärdiga villkor mellan olika operatörer på\r\nvåra järnvägsspår, ett enklare kollektivt resande med god\r\ntillgänglighet även i glesbygd, ett ökat utnyttjande av\r\nkombitrafik för godstransporter, ökad satsning på\r\nnyinvesteringar och på drift och underhåll av väg och järnväg\r\noch en ökad anpassning till ett internationellt transportnät.\r\nCenterpartiet anser att goda kommunikationsmöjligheter,\r\nbåde reella och digitala, är en grundförutsättning för att\r\nmänniskor och företag skall kunna verka i hela landet. Utan\r\nen god infrastruktur förlamas utvecklingsmöjligheterna i\r\nlandets regioner. Risken är uppenbar att investeringar och\r\nnyetableringar uteblir i områden med dåliga\r\nkommunikationer. För att människor och företag skall våga\r\ninvestera i alla delar av landet krävs att de vet att in-\r\nfrastrukturen garanteras och säkras på såväl kort som lång\r\nsikt. En väl utvecklad infrastruktur, reell och digital, är därför\r\nen förutsättning för tillväxt, ökad sysselsättning och\r\nbibehållen välfärd.\r\nVäg och järnväg\r\nDåliga vägar kostar årligen människor och företag stora\r\nsummor. Fordon körs sönder, gods kommer inte fram i tid,\r\nvägar stängs av och trafiksäkerheten försämras. Det behövs\r\nmer medel till drift och underhåll, bärighet, tjälsäkring och\r\nrekonstruktion men också resurser till byggande av vägar och\r\njärnvägar för att få bort flaskhalsar och skapa en säkrare och\r\nmer funktionell infrastruktur. Centerpartiet anser att\r\nväghållningsanslaget för år 2005 bör räknas upp med 250\r\nmiljoner kronor för att Vägverket skall kunna börja ta igen\r\ndet eftersläpande underhållet som beräknas till sammanlagt\r\n17 miljarder kronor.\r\nFör att kunna genomföra önskvärda samhällsekonomiskt\r\nriktiga och strategiskt viktiga investeringar föreslår\r\nCenterpartiet en ny modell för alternativ finansiering. Ett\r\nsärskilt infrastrukturbolag bör ges till uppgift att finansiera\r\nsådana investeringar med normala avskrivningstider och\r\nannuitetsbetalning via statsbudgeten över en längre period. På\r\ndetta sätt skulle offensiva och tillväxtfrämjande projekt kunna\r\nsjösättas, en satsning vi anser befogad och lämplig att\r\nanvända under rådande finansiella omständigheter. Därmed\r\nkan också ökade resurser frigöras för att förbättra underhållet.\r\nErfarenheter av s.k. PPP-modeller (private public\r\npartnership) finns från bl.a. England och Finland. I Sverige är\r\nArlandabanan ett exempel på en PPP-lösning. Vi menar att\r\ndet nu är hög tid att ta ett helhetsgrepp på detta område och\r\nintroducera ett infrastrukturbolag med enda uppgift att\r\nfinansiera stora och angelägna projekt inom ramen för de\r\nprioriteringar som görs av Banverket och Vägverket. Därmed\r\nskulle angelägna projekt som exempelvis E 20 genom Västra\r\nGötaland, E 4 längs Norrlandskusten, E 22 i sydöstra Sverige\r\neller Citybanan i Stockholm kunna genomföras.\r\nGenom att använda 250 miljoner kronor ur anslaget för\r\nBanhållning och sektorsuppgifter samt 250 miljoner kronor\r\ngenom särskilt tillskjutna medel kan ränte- och\r\namorteringskostnader täckas. På detta sätt skulle offensiva\r\noch tillväxtfrämjande projekt kunna sjösättas, en satsning vi\r\nanser är starkt befogad och lämplig att använda under\r\nrådande finansiella omständigheter. Det förutsätter givetvis\r\nnoggranna uppföljningar av varje enskilt projekt för att inte\r\nspräcka kalkylerna. I Centerpartiets budgetmotion räknar vi\r\nkonsekvent med 30 års avskrivningstid och en kalkylränta\r\nmotsvarande den tioåriga statsobligationsräntan. För att inte\r\nriskera att överdriva de positiva effekterna använder vi oss av\r\ndessa, försiktiga, antaganden. De infrastruktursatsningar vi\r\ngör belastar utgiftsområde 22 efter annuitetsprincipen.\r\nEnligt vår uppfattning bör vidare såväl Vägverket som\r\nBanverket kunna effektivisera sin administration ytterligare.\r\nMot den bakgrunden bör verkens administrationsanslag\r\nräknas ned för nästa budgetår med 65 miljoner kronor\r\nrespektive 35 miljoner kronor.\r\nKollektivtrafik\r\nMinskade statsbidrag i kombination med att staten samtidigt\r\nkraftigt har höjt diesel- och fordonsskatterna samt att\r\nkostnaderna för upphandling av trafiken ökar dramatiskt är på\r\nväg att leda till en drastisk neddragning av kollektivtrafiken.\r\nDe ekonomiskt ansträngda kommunerna och landstingen har\r\ninga möjligheter att satsa de nödvändiga resurser som krävs\r\nnär staten drar sig tillbaka. I många län har Länstrafiken\r\nredan tvingats dra ned på sin verksamhet; turtätheten minskar\r\noch en del linjer läggs ned helt. Denna utveckling måste för-\r\nhindras. Centerpartiet avsätter därför 100 miljoner kronor till\r\nstöd för kollektivtrafiken i glesbygd.\r\n\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nProposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nRegeringen (Näringsdepartementet) föreslår i\r\nbudgetpropositionen för 2004 (prop. 2004/05:1 utg. omr. 22)\r\n1. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta\r\nom en låneram i Riksgäldskontoret om högst 6 000 000\r\n000 kr för Vägverket för investering i närtid, E 6\r\nSvinesundsförbindelsen m.m.\r\n2. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta\r\nom en låneram i Riksgäldskontoret om högst 400 000 000\r\nkr till prioriterade vägprojekt enligt riksdagens beslut om\r\ntilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition.\r\n3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för\r\nramanslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 49 600 000 000 kr efter\r\n2005.\r\n4. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta\r\nom en låneram i Riksgäldskontoret om högst 12 500 000\r\n000 kr för Banverket för investeringar i\r\neldriftsanläggningar m.m.\r\n5. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta\r\nom en låneram i Riksgäldskontoret om högst 1 500 000\r\n000 kr till prioriterade järnvägsprojekt enligt riksdagens\r\nbeslut om tilläggsbudget i samband med 2004 års\r\nekonomiska vårproposition.\r\n6. att riksdagen godkänner att regeringen för 2005 får besluta\r\nom en låneram i Riksgäldskontoret om högst 9 500 000\r\n000 kr till Botniabanan AB för fortsatt utbyggnad av\r\nBotniabanan.\r\n7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för\r\nramanslaget 36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter ingå ekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på\r\nhögst\r\n22 000 000 000 kr efter 2005.\r\n8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för\r\nBotniabanan ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 25 000\r\n000 000 kr efter 2005.\r\n9. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Statens\r\njärnvägar och bemyndigar regeringen att för 2005 ge\r\nStatens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med\r\nvad regeringen förordar.\r\n10. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för\r\nSjöfartsverket och föreslagen prisrestriktion och\r\nbemyndigar regeringen att fastställa utdelning och\r\nskattemotsvarighet för Sjöfartsverket i enlighet med vad\r\nregeringen förordar.\r\n11. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 ge\r\nSjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad\r\nregeringen förordar.\r\n12. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nSjöfartsverket för perioden 2005-2007.\r\n13. att riksdagen godkänner att högst 19 500 000 kr av\r\ninflytande farledsavgifter för 2005 får lämnas i bidrag till\r\nHandelsflottans kultur- och fritidsråd.\r\n14. att riksdagen godkänner de ekonomiska målen för\r\nLuftfartsverket och föreslagen prisrestriktion och\r\nbemyndigar regeringen att fastställa utdelning och\r\nskattemotsvarighet för Luftfartsverket i enlighet med vad\r\nregeringen förordar.\r\n15. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 ge\r\nLuftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad\r\nregeringen förordar.\r\n16. att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för\r\nLuftfartsverket för perioden 2005-2007.\r\n17. att riksdagen godkänner att avgifter får tas ut för\r\nLuftfartsstyrelsens verksamhet och att intäkterna från dessa\r\navgifter får disponeras för att täcka kostnaderna för\r\nverksamheten.\r\n18. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för\r\nramanslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 2 450 000 000 kr för\r\nperioden 2006-2010.\r\n19. att riksdagen godkänner att målet för politikområde IT,\r\nelektronisk kommunikation och post är att alla skall ha\r\ntillgång till en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt\r\nhållbar infrastruktur och därtill hörande samhällstjänster.\r\n20. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005 för\r\nramanslaget 37:2 Ersättning för särskilda tjänster till\r\nfunktionshindrade ingå ekonomiska förpliktelser som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på\r\nhögst 210 000 000 kr under 2006-2009.\r\n21. att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslagen under\r\nutgiftsområde 22\r\nKommunikationer i enlighet med uppställningen under\r\navsnitt 1.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:T203 av Tobias Billström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag att\r\nplanera för en utbyggd spårförbindelse mellan Sturup och\r\nMalmö.\r\n2004/05:T204 av Tobias Billström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om grävandet av Citytunneln i Malmö.\r\n2004/05:T206 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbättring av infrastrukturen i Blekinge.\r\n2004/05:T209 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson\r\n(m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om utbyggnad av riksväg 40.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att utbyggnaden kan finansieras\r\nenligt PPP-modellen.\r\n2004/05:T210 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson\r\n(m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbyggnad av riksväg 27.\r\n2004/05:T211 av Ulf Sjösten (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att pröva alternativ finansiering vid\r\nvägbyggnation på några lämpliga utbyggnads- och\r\nombyggnadsobjekt i Sverige.\r\n2004/05:T219 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om järnvägens betydelse för Dalarna och\r\ndärmed behovet av satsningar på järnvägsnätet.\r\n2004/05:T220 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av mera pengar till Dalarnas\r\nvägar.\r\n2004/05:T225 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bygga klart E 6 genom Bohuslän till\r\når 2007.\r\n2004/05:T227 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det är angeläget att Gräsbovägen, dvs.\r\ndel av väg 858 sträckan Siggberg i Nora socken-Östervåla i\r\nHeby kommun, rustas upp.\r\n2004/05:T229 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Södertörnsleden.\r\n2004/05:T231 av Håkan Larsson och Kenneth Johansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en upprustning av riksväg 45 och en\r\nuppgradering av vägen till Europaväg.\r\n2004/05:T233 av Agneta Ringman (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om cykelleder på Öland.\r\n2004/05:T234 av Sofia Larsen (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att höja anslagen till drift och underhåll\r\nav vägnätet för väg 767 mellan Hjulsjö och Nora.\r\n2004/05:T242 av Yvonne Ångström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om klassning av E 12 som TEN-väg.\r\n2004/05:T255 av Peter Danielsson (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att en tidtabell för byggandet av en\r\nfast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör bör\r\nupprättas.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att Banverket bör ges i uppdrag att\r\nleda arbetet med att få till stånd en fast förbindelse mellan\r\nHelsingborg och Helsingör.\r\n2004/05:T257 av Magdalena Andersson och Bengt-Anders\r\nJohansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbyggnad av riksväg 40.\r\n2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om utbyggnad av väg 73.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om Södertörnsleden och Citybanan.\r\n2004/05:T269 av Kent Olsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om investeringar i vägnätet i Bohuslän.\r\n2004/05:T270 av Kent Olsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om riksväg 45.\r\n2004/05:T271 av Christer Adelsbo m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheterna till att prioritera\r\nutbyggnaden av E 22:an.\r\n2004/05:T273 av Carina Hägg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Europakorridoren.\r\n2004/05:T280 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förbättra farleden till Gävle hamn.\r\n2004/05:T283 av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbyggnad av E 22.\r\n2004/05:T286 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen prioriterar underhållet för att\r\nåtgärda bristerna i vägunderhållet i Norrbotten.\r\n2004/05:T287 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen skyndsamt ger Banverket i\r\nuppdrag att omedelbart påbörja upprustningen av\r\nHaparandabanan.\r\n2004/05:T288 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om behovet av nyinvesteringar i vissa\r\ndelar av vägnätet i sydöstra Sverige.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om behovet av ökade drifts- och\r\nunderhållsinsatser för vägarna i Kalmar län.\r\n2004/05:T291 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ytterligare resurser till vägnätet i\r\nÖstergötland.\r\n\r\n2004/05:T295 av Stefan Hagfeldt m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Norrköpingspaketet skall genomföras\r\nså fort som möjligt.\r\n2004/05:T298 av Torsten Lindström (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om Mälardalens och Västmanlands läns\r\nbetydelse för tillväxten och utvecklingen i Sverige.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om utbyggnaden av förbifarten vid Sala\r\nlängs riksväg 67 och 70.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om byggstarten för investeringar på E\r\n18.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om väg 67, sträckan Heby-Tärnsjö.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om tågtrafiken norra Mälardalen-\r\nStockholm.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om Citybanan, Mälartunneln, spåret\r\nTomteboda-Kallhäll samt fyrspårskapacitet Stockholm-\r\nBålsta.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om slussen i Södertälje.\r\n2004/05:T300 av Margareta Andersson m.fl. (c, m, fp, kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att göra en samlad översyn av\r\nväg- och järnvägsanslagen till länet med syfte att\r\ntidigarelägga projekt som i nuvarande plan försenats eller\r\nflyttats utanför planen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att regeringen bör återkomma\r\nmed förslag där PPP-metoden används för att finansiera\r\nväg- och järnvägssatsningar i Jönköpings län.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att större andel av anslaget för\r\ntjälsäkring behöver komma Jönköpings län till del.\r\n2004/05:T304 av Lennart Kollmats och Jan Ertsborn (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att färdigställandet av västkustbanan\r\ngenom Halland får högsta prioritet av\r\njärnvägsinvesteringarna.\r\n2004/05:T309 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av infrastruktursatsningar i\r\nVästsverige.\r\n2004/05:T311 av Peter Danielsson (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att sträva efter att Europakorridoren\r\nfrån Stockholm till Hamburg via Helsingborg-Helsingör\r\nblir en del i ett europeiskt höghastighetsnät.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om betydelsen av att aktuella\r\nutbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i\r\nEuropakorridoren under planperioden 2004-2015 utgår\r\nfrån en hastighetsstandard på 350 km/tim.\r\n2004/05:T312 av Anita Jönsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nödvändigheten av ett nytt yttre\r\ngodsspår i västra Skåne.\r\n2004/05:T313 av Christin Hagberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om genomförandet av Europakorridoren.\r\n2004/05:T316 av Cecilia Widegren (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en motorväg, E 20, mellan Sveriges\r\nstörsta och näst största stad.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en utbyggnad av E 20 till\r\nmotorvägsstandard.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om E 20 som en nationellt prioriterad\r\nväg.\r\n2004/05:T317 av Jeppe Johnsson m.fl. (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om utbyggnaden av E 22.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om alternativ finansiering av\r\nutbyggnaden av E 22.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om omprioritering av medel från\r\njärnvägs- till väginvesteringar.\r\n2004/05:T319 av Anna Lindgren m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att starta projekteringen av Ostlänken.\r\n2004/05:T321 av Peter Danielsson m.fl. (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att de nationella och regionala\r\nvägarna och järnvägarna i Skåne tillförs en större andel av\r\nlandets samlade infrastrukturmedel så att andelen står i\r\nrimligare proportion till behovet av infrastruktursatsningar,\r\nantalet invånare och antalet olyckor.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att snarast behandla och\r\ntidigarelägga de infrastrukturinvesteringar som utgör\r\nfelande länkar i väg- och järnvägsnätet i Skåne.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att Region Skånes regionala plan för\r\ntransportinfrastruktur (RTI-planen) bör tillmätas större\r\nbetydelse för fördelningen av de nationella\r\ninfrastruktursatsningarna.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om betydelsen av att aktuella\r\nutbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i\r\nEuropakorridoren under planperioden 2004-2015 utgår\r\nfrån en hastighetsstandard på 350 km/tim.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en tidtabell för byggandet av en fast\r\nförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.\r\n2004/05:T322 av Kenneth Lantz (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om utvärdering av ett tunnelbygge\r\ngenom Öresund för höghastighetståg.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att bygga ett höghastighetsnät i\r\nSverige.\r\n2004/05:T323 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Banverket omgående bör starta en\r\nförstudie av järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand,\r\nÅdalsbanan.\r\n2004/05:T324 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att produktionsförutsättningar,\r\narbetsmarknad och därmed ekonomisk tillväxt samt\r\ntrafiksäkerhet, miljö skall vara de viktigaste priorite-\r\nringsgrunderna vid beslut om ut- och ombyggnaden av E\r\n20.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att ut- och ombyggnaden av E 20\r\nskall prioriteras.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att ett delprivat\r\nfinansieringsalternativ (PPP) får användas för utbyggnad\r\nav E 20.\r\n2004/05:T325 av Agne Hansson (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om behovet av en ökad andel av den\r\ntotala investeringsramen för stamvägnätet till Kalmar län.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en ökad andel av den totala\r\nanslagsramen i landet för regional transportinfrastruktur till\r\nangelägna väginvesteringar i Kalmar län.\r\n2004/05:T328 av Göte Wahlström och Margareta Sandgren\r\n(s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om uppvärdering av vägprojektet för väg\r\n26/47, Mullsjö-Jönköping, i Jönköpings län.\r\n2004/05:T332 av Rigmor Stenmark och Sven Bergström (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om satsningar för att skapa bättre\r\nmöjligheter till arbetspendling mellan Gävleborgs och\r\nUppsala län.\r\n2004/05:T334 av Åsa Torstensson och Lars Tysklind (c, fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om ombyggnad av Bohusbanan\r\nsträckan Munkedal-Strömstad.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om statens fortsatta\r\nmedfinansieringsansvar för Bohusbanan efter 2007.\r\n2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en stor satsning på infrastrukturen i\r\nSkåne.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att godstågsproblemen på\r\nKontinentalbanan i Malmö snarast måste lösas.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om ett östligt skånskt järnvägsstråk.\r\n2004/05:T337 av Håkan Larsson och Viviann Gerdin (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att modernisera och utveckla\r\nInlandsbanan som en pulsåder genom norra Sverige.\r\n2004/05:T338 av Håkan Larsson (c):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att rusta upp hela Mittbanan för\r\nsnabb tågtrafik.\r\n2004/05:T339 av Birgitta Sellén m.fl. (c, m, fp, kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att dubbelspår skall byggas längs\r\nhela sträckan Gävle-Sundsvall.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att gräva ner järnvägen genom\r\nSundsvalls centrum.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att Ådalsbanan skall rustas till de\r\nkrav som ställs på en järnväg som skall ingå som en länk i\r\nett nationellt och internationellt transportnät.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att tillsätta en utredare som i en\r\nsnabbutredning kan fördjupa analysen kring\r\ntrafikeringsupplägget och grunderna för en ekonomisk\r\nuppgörelse.\r\n2004/05:T346 av Jörgen Johansson och Kenneth Johansson\r\n(c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillsammans med Dalabanans\r\nintressenter snarast bör påbörja uppgraderingen av Dalabanan\r\ni enlighet med \"vision Dalabanan\".\r\n2004/05:T348 av Kerstin Andersson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om infrastruktursatsningar i Blekinge.\r\n2004/05:T350 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om Europavägsstatus för riksväg 45,\r\nInlandsvägen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om kontakter med Finland och Norge om\r\nförlängning av en kommande Europaväg, E45, från\r\nKaresuando upp till Nordkap.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att hos FN:s Europakommission i\r\nGenève ansöka om att riksväg 45 samt förlängningen\r\nKaresuando-Nordkap får beteckningen E 45.\r\n2004/05:T352 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om väg 288.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om riksväg 55.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om eftersatt underhåll av de mindre\r\nvägarna i Uppland.\r\n2004/05:T353 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena\r\nAndersson (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att ta fram alternativ till den\r\nvägstandard som enligt nu gällande sträckningsbeslut\r\ngäller för förbifart Smålandsstenar på riksväg 26.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att tillföra mer medel till Vägverket\r\nför att kunna inrymma ombyggnad av riksväg 26 förbifart\r\nSmålandsstenar.\r\n2004/05:T354 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena\r\nAndersson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att vägnätet till och från Nässjö kommun\r\nmåste kompletteras.\r\n2004/05:T355 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena\r\nAndersson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att uppgradera riksväg 26/47.\r\n2004/05:T357 av Eskil Erlandsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att höja anslagen till investering, drift\r\noch underhåll av vägnätet i Kronobergs län.\r\n2004/05:T358 av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (c):\r\n1. Riksdagen beslutar att omfördela ytterligare 0,5 miljarder\r\nkronor av avsatta medel för accessnäten till kommunernas\r\nbredbandsutbyggnad i de områden där marknaden ej klarar\r\ndetta enligt vad i motionen anförs.\r\n2004/05:T361 av Karin Thorborg och Karin Svensson Smith\r\n(v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ett beslut om slussutbyggnad snarast\r\nkommer till stånd.\r\n2004/05:T362 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utbyggnad av E 22.\r\n2004/05:T365 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbättringar av riksväg 50.\r\n2004/05:T366 av Else-Marie Lindgren (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att påskynda beredning och beslut om\r\nfinansiering av större utbyggnader och möjliga byggstarter av\r\nvägar och järnvägar i Västra Götaland i syfte att stärka\r\nbilindustrin.\r\n2004/05:T367 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om satsningar på infrastrukturen i\r\nÖstergötland.\r\n\r\n2004/05:T370 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ombyggnad av riksväg 50 mellan\r\nFornaboda och Guldsmedshyttan samt vad i övrigt anförs om\r\nBergslagsdiagonalen.\r\n2004/05:T371 av Sonia Karlsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vikten\r\nav att trafiksäkerhetshöjande åtgärder på riksväg 50 i\r\nVadstena ges särskild prioritet av Vägverket.\r\n2004/05:T373 av Anders Bengtsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tvärleden Markaryd-Osby.\r\n2004/05:T376 av Johan Pehrson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förbättra pendlingsmöjligheterna\r\nmellan Örebro och Stockholm.\r\n2004/05:T381 av Sofia Larsen (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbyggnad av riksväg 50.\r\n2004/05:T382 av Sofia Larsen (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbyggnaden och upprustningen av E 18.\r\n2004/05:T383 av Gunnar Andrén (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i motionen om kommunikationerna till Hallstavik\r\noch Norrtälje.\r\n2004/05:T384 av Susanne Eberstein och Göran Norlander\r\n(s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av åtgärder beträffande\r\njärnvägen genom Sundsvalls centrum.\r\n2004/05:T386 av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg\r\n(s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om E 4 genom Sundsvall.\r\n2004/05:T387 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne\r\nEberstein (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att åtgärda de kvarstående flaskhalsarna\r\npå Ådalsbanan och Ostkustbanan.\r\n\r\n2004/05:T394 av Claes Västerteg m.fl. (c):\r\n2. Riksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbyggnad av E 6, riksväg 45, E 20 och riksväg\r\n40.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om satsningar på bärighet, tjälsäkerhet\r\noch rekonstruktion i Dalsland och Sjuhärad.\r\n2004/05:T405 av Lars Gustafsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av upprustning och underhåll av\r\nde halländska vägarna.\r\n2004/05:T407 av Göran Magnusson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att bygga en ny sluss i\r\nSödertälje kanal för att utveckla handelssjöfarten på Mälaren.\r\n2004/05:T409 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om järnvägen Västerås-Eskilstuna.\r\n2004/05:T411 av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om omläggning av riksväg 50 genom\r\nMotala.\r\n2004/05:T417 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om bandelen Mora-Kristinehamn.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om bandelen Arvidsjaur-Jörn.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att utveckla Inlandsbanan.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om investeringar på Inlandsbanan.\r\n2004/05:T420 av Elizabeth Nyström och Jan-Evert\r\nRådhström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen tillser att riksväg 45\r\nklassificeras som Europaväg.\r\n2004/05:T424 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utbyggnad av riksväg 45 till\r\nmotorvägsstandard mellan Göteborg och Vänersborg med\r\nfinansiering enligt ny modell.\r\n2004/05:T425 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nödvändigheten av att rusta upp\r\nDalslands vägnät.\r\n2004/05:T426 av Helena Bargholtz (fp):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om behovet av att snabbt rusta upp väg\r\n73 mellan Fors och Älgviken.\r\n2004/05:T427 av Martin Andreasson och Nina Lundström\r\n(fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Huvudstaledens roll i det statliga\r\nvägnätet.\r\n2004/05:T432 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om Götalandsbanan.\r\n2004/05:T433 av Alf Eriksson och Arne Kjörnsberg (s):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om snabbtågsförbindelse mellan\r\nHalmstad och Stockholm via Varberg och Borås.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om upprustning av bandelen mellan\r\nVarberg och Herrljunga.\r\n2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 22 enligt\r\nuppställning i motionen.\r\n2004/05:T441 av Staffan Danielsson och Roger Tiefensee (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Ostlänkens utbyggnad anpassas till\r\neuropeisk höghastighetsstandard.\r\n2004/05:T444 av Jörgen Johansson (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att skyndsamt bygga ut Södertälje\r\nsluss i enlighet med dagens krav.\r\n2004/05:T445 av Jörgen Johansson (c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om behovet av att göra en\r\nkapacitetsöversyn av trafiksystemet, på järnväg, i\r\nMälardalen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att skyndsamt påbörja utbyggnaden\r\nav spårkapaciteten på sträckan Tomteboda-Kallhäll.\r\n2004/05:T446 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 22\r\nKommunikationer enligt uppställning i motionen.\r\n2004/05:T448 av Ingemar Vänerlöv och Else-Marie Lindgren\r\n(kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utbyggnad av riksväg 40 mellan\r\nBorås och Jönköping till motorvägsstandard med finansiering\r\nenligt ny modell.\r\n2004/05:T449 av Carina Ohlsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om Kinnekullebanan.\r\n2004/05:T454 av Sverker Thorén och Agne Hansson (fp, c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att fullfölja det s.k.\r\nÖstersjöbanekonceptet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om fortsatt satsning på Tjustbanan,\r\nsträckan Åtvidaberg-Överum-Västervik.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om satsningar på E 22 som en viktig\r\nkommunikationsled i Kalmar län.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om satsningarna på infrastruktur kring\r\nKalmar.\r\n2004/05:T456 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag\r\natt tidigarelägga ombyggnaden av väg 108 och E 65.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag\r\natt planera för en utbyggd spårförbindelse mellan Sturup\r\noch Kastrup.\r\n2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att de transportpolitiska delmålen\r\nskall utformas på ett sätt som gör det möjligt att mäta,\r\njämföra och följa upp infrastrukturåtgärder i förhållande till\r\ndessa mål.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en ökning av anslaget till drift och\r\nbyggande av enskilda vägar.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten av att\r\nStockholmsberedningens förslag genomförs.\r\n21. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag för budgetåret 2005 anslagen under\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer enligt uppställningen i\r\nmotionen.\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att bilismens positiva egenskaper för\r\natt främja frihet och välstånd bör vara i fokus för det\r\ntransportpolitiska arbetet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om konkurrensneutralitet mellan\r\ntransportslagen.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om satsningar på vägnäten i\r\nstorstadsregionerna.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om det nationella vägnätet.\r\n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om tidigareläggning av investeringar.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om konkurrens inom trafikområdet.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om nyinvesteringar i vägar.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att bygga bort flaskhalsar i våra\r\nstorstadsregioner.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om den s.k. nordiska triangeln\r\nmellan Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Helsingfors.\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att riksväg 45 uppgraderas till\r\nEuropaväg.\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att Citybanan och Mälartunneln i\r\nStockholm har högsta prioritet.\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om den s.k. Norrbotniabanan.\r\n36. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 22\r\nKommunikationer enligt uppställning i motionen.\r\n2004/05:T469 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att tjälsäkra de dalsländska\r\ngrusvägarna.\r\n\r\n2004/05:T471 av Heli Berg (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om nybyggnad av järnväg mellan\r\nOlofström och Blekinge kustbana.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om upprustning av järnvägen mellan\r\nKarlskrona och Emmaboda.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att förbättra trafiksituationen längs E\r\n22 genom Blekinge.\r\n2004/05:T473 av Torkild Strandberg (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att anta en tidsplan för bygget av en fast\r\nförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör.\r\n2004/05:T474 av Christer Nylander m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om E 22.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att fullfölja och tidigarelägga\r\nplanerade infrastruktursatsningar.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en fast järnvägsförbindelse mellan\r\nHelsingborg och Helsingör.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om nya järnvägsförbindelser i Skåne.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om ett huvudvägnät för godstransporter i\r\nSkåne.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om kommunikationerna till Sturups\r\nflygplats.\r\n2004/05:T475 av Marie Wahlgren och Ulf Nilsson (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att tågtrafiken läggs i en tunnel vid\r\npassagen av Åkarp vid en utbyggnad av Södra stambanan.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att utreda miljökonsekvenserna på\r\nlängre sikt än till 2020.\r\n2004/05:T477 av Catherine Persson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av att bygga ut väg E 6 mellan\r\nVellinge och Trelleborg.\r\n2004/05:T478 av Rune Berglund och Marie Nordén (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om öst-västlig transportkorridor.\r\n2004/05:T480 av Berndt Sköldestig och Reynoldh Furustrand\r\n(s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att prioritera utbyggnaden av Ostlänken.\r\n2004/05:T486 av Johan Pehrson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om E 18 mellan Örebro och Karlskoga.\r\n2004/05:T491 av Tommy Ternemar m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en tidigareläggning av byggstart för\r\nresecentrum i Karlstad.\r\n2004/05:T499 av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vägsträckan Hallunda trafikplats till\r\nMorabergs trafikplats.\r\n2004/05:T500 av Christina Axelsson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att Södertörnsleden, som\r\nutpekat projekt, byggs och att byggstart sker snarast möjligt.\r\n2004/05:T505 av Kenth Högström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ge Vägverket i uppdrag att öka\r\nframkomligheten och säkerheten på väg 67 mellan Valbo och\r\nVästerås.\r\n2004/05:T510 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ändra beteckningen på riksväg 45 till\r\nEuropaväg 45.\r\n2004/05:T513 av Åsa Lindestam (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om dubbelspår efter södra Norrlandskusten.\r\n2004/05:T514 av Lars Tysklind och Åsa Torstensson (fp, c):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att utan ytterligare fördröjning bygga\r\nut väg E 6 till fyrfältsväg i norra Bohuslän.\r\n2004/05:T515 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att riksväg 40, sträckan mellan Borås\r\noch Jönköping, byggs om till motorväg.\r\n\r\n2004/05:T516 av Christer Winbäck och Marita Aronson (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att riksväg 45 (Inlandsvägen) bör ges\r\nstatus av Europaväg.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en utbyggnad till motorvägsstandard\r\nhela vägen mellan Göteborg och Stockholm.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att ut- och ombyggnaden av\r\nEuropaväg 20 skall ges en hög prioritering och därmed\r\ntidigareläggas för start.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att Europaväg 6 byggs ut till\r\nfyrfältsväg genom hela Bohuslän.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om förbättring av riksväg 40.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om förbättring av riksväg 44 mellan\r\nTrollhättan och Uddevalla.\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en vägsträckning in mot Göteborgs\r\nhamn.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en ny förbindelse över/under Göta\r\nälv.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om vägsträckorna Borås-Trollhättan väg\r\n180, Borås-Alingsås samt sträckan Vårgårda-Herrljunga.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om färdigställande av tunneln\r\ngenom Hallandsåsen.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om byggandet av Västlänken.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en utbyggnad av Götalandsbanan\r\nmed förbindelse till Landvetter.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en utbyggnad av Bohusbanan.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vägar och järnväg i Dalsland.\r\n2004/05:T517 av Anne-Marie Ekström (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Försvarsmakten förmås att avstå från\r\nmarken där I 15:s skjutfält var beläget.\r\n\r\n2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om betydelsen av infrastruktursatsningar.\r\n2004/05:N238 av Chatrine Pålsson (kd):\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om förbättrade kommunikationer.\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om ökade statliga\r\ninfrastruktursatsningar i Stockholmsregionen.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att öka resurserna till\r\ninfrastruktursatsningar genom public-private partnership-\r\nlösningar.\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om utbyggnaden av\r\ninfrastrukturen i Stockholms stad.\r\n2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att satsa på bra infrastruktur där det\r\nhar störst tillväxteffekt.\r\n2004/05:N257 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att utveckla kommunikationerna i\r\nNorrland.\r\n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om behovet av infrastruktursatsningar i\r\nStockholmsregionen.\r\n2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om utökade infrastruktursatsningar i\r\nVästsverige.\r\n2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c):\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att prioriteringar som görs i RTI-\r\nplanen bör öka i samband med fördelningen av de\r\nnationella infrastruktursatsningarna.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om järnvägsförbindelse mellan Kastrup\r\noch Sturup.\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om satsningar på skånsk infrastruktur.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en tidtabell för byggandet av en\r\nförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, den s.k.\r\nHH-tunneln.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utbyggnad av E 22.\r\n2004/05:N404 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s):\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i motionen om behov av infrastruktur för\r\ntillväxt och utveckling.\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ökade statliga investeringar i\r\nvägar och kollektivtrafik i Stockholms län.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ökad kapacitet över Mälar-\r\nSaltsjösnittet för både väg- och järnvägstrafiken.\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en komplett ringled runt\r\nStockholms innerstad.\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utbyggnad av väg 73 mellan\r\nFors och Älgviken, förstärkta öst-västliga vägförbindelser\r\npå Södertörn samt dubbelspår på hela järnvägssträckan\r\nÄlvsjö-Nynäshamn.\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om motorvägsstandard på hela E 18\r\nStockholm-Norrtälje, utbyggnad av riksvägarna 76 och 77\r\ni Roslagen samt utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i\r\nStockholms läns nordostkommuner.\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av tvärförbindelser i\r\nStockholmsregionen, bl.a. Kymlingelänken, Huvudstaleden\r\noch Södertörnsleden.\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om förstärkt infrastruktur för hamnar\r\noch kanaler i Stockholms län.\r\n2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om satsningar på vägnätet, järnvägen, IT,\r\npostservicen, Vänersjöfarten, Dalslands kanal och flyget.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att klassa Dalsland som skogslän.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att riksväg 45 (Via Lappia) blir E\r\n45 från Göteborg till Karesuando.\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nUtskottets förslag till beslut om anslag för år 2005 inom\r\nutgiftsområde 22 Kommunikationer\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag\r\ntill anslagsfördelning.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Mål- och resultatfrågor för politikområdet Transportpolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 1, \n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 1 och 2 samt \n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "AA89D8DB-3711-11D9-AE49-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "1",
                    "37",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "22",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "45",
                    "59",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AA89D8DB-3711-11D9-AE49-0004755047CD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser avseende väghållning och statsbidrag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkt 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser för Banverket",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkt 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser för Botniabanan",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkt 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Ekonomiska mål och finansiella befogenheter för affärsverket Statens järnvägar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkt 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Ekonomiska mål m.m., finansiella befogenheter och investeringsplan för Sjöfartsverket",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkterna 10-12 och avslår motionerna 2004/05:T280, 2004/05:T298 yrkande 10 i denna del, 2004/05:T361, 2004/05:T407 och 2004/05:T444 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Handelsfloittans kultur- och fritidsråd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkt 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Ekonomiska mål m.m., finansiella befogenheter och investeringsplan för Luftfartsverket",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkterna 14-16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Avgifter för Luftfartsstyrelsen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkt 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Interregional och kollektiv persontrafik",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkt 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Särskilda infrastrukturårgärder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:T203 av Tobias Billström (m), \n2004/05:T204 av Tobias Billström (m), \n2004/05:T206 av Lars-Ivar Ericson (c), \n2004/05:T209 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (båda m) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T210 av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (båda m), \n2004/05:T211 av Ulf Sjösten (m), \n2004/05:T219 av Rolf Gunnarsson (m), \n2004/05:T220 av Rolf Gunnarsson (m), \n2004/05:T225 av Annelie Enochson (kd), \n2004/05:T227 av Torsten Lindström (kd), \n2004/05:T229 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), \n2004/05:T233 av Agneta Ringman (s), \n2004/05:T234 av Sofia Larsen (c), \n2004/05:T242 av Yvonne Ångström (fp), \n2004/05:T255 av Peter Danielsson (m) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T257 av Magdalena Andersson och Bengt-Anders Johansson (båda m), \n2004/05:T260 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T269 av Kent Olsson (m), \n2004/05:T270 av Kent Olsson (m), \n2004/05:T271 av Christer Adelsbo m.fl. (s), \n2004/05:T273 av Carina Hägg m.fl. (s), \n2004/05:T283 av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (båda m), \n2004/05:T286 av Erling Wälivaara (kd), \n2004/05:T287 av Erling Wälivaara (kd), \n2004/05:T288 av Nils Fredrik Aurelius (m) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T291 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (båda m), \n2004/05:T295 av Stefan Hagfeldt m.fl. (m, fp, kd, c), \n2004/05:T298 av Torsten Lindström (kd) yrkandena 1-6, \n2004/05:T300 av Margareta Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) yrkandena 1-3, \n2004/05:T304 av Lennart Kollmats och Jan Ertsborn (båda fp), \n2004/05:T309 av Kent Olsson m.fl. (m), \n2004/05:T311 av Peter Danielsson (m) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T312 av Anita Jönsson m.fl. (s), \n2004/05:T313 av Christin Hagberg m.fl. (s), \n2004/05:T316 av Cecilia Widegren (m) yrkandena 1-3, \n2004/05:T317 av Jeppe Johnsson m.fl. (m) yrkandena 1-3, \n2004/05:T319 av Anna Lindgren m.fl. (m), \n2004/05:T321 av Peter Danielsson m.fl. (m) yrkandena 1-3, 5 och 7, \n2004/05:T322 av Kenneth Lantz (kd) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T323 av Lars Lindén m.fl. (kd, m, fp, c), \n2004/05:T324 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c) yrkandena 1-3, \n2004/05:T325 av Agne Hansson (c) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T328 av Göte Wahlström och Margareta Sandgren (båda s), \n2004/05:T332 av Rigmor Stenmark och Sven Bergström (båda c), \n2004/05:T334 av Åsa Torstensson och Lars Tysklind (c, fp) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T335 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (båda c) yrkandena 1-3, \n2004/05:T337 av Håkan Larsson och Viviann Gerdin (båda c), \n2004/05:T338 av Håkan Larsson (c) yrkande 2, \n2004/05:T339 av Birgitta Sellén m.fl. (c, m, fp, kd) yrkandena 1-3 och 5, \n2004/05:T346 av Jörgen Johansson och Kenneth Johansson (båda c), \n2004/05:T348 av Kerstin Andersson m.fl. (s), \n2004/05:T352 av Mikael Oscarsson (kd) yrkandena 1-3, \n2004/05:T353 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (båda m) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T354 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (båda m), \n2004/05:T355 av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (båda m), \n2004/05:T357 av Eskil Erlandsson (c), \n2004/05:T362 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c), \n2004/05:T365 av Sven Gunnar Persson (kd), \n2004/05:T366 av Else-Marie Lindgren (kd), \n2004/05:T367 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd), \n2004/05:T370 av Inger Lundberg m.fl. (s), \n2004/05:T371 av Sonia Karlsson (s), \n2004/05:T373 av Anders Bengtsson m.fl. (s), \n2004/05:T376 av Johan Pehrson (fp), \n2004/05:T381 av Sofia Larsen (c), \n2004/05:T382 av Sofia Larsen (c), \n2004/05:T383 av Gunnar Andrén (fp), \n2004/05:T384 av Susanne Eberstein och Göran Norlander (båda s), \n2004/05:T386 av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg (båda s), \n2004/05:T387 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (båda s), \n2004/05:T394 av Claes Västerteg m.fl. (c) yrkandena 2 och 3, \n2004/05:T405 av Lars Gustafsson (kd), \n2004/05:T409 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s), \n2004/05:T411 av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (båda s), \n2004/05:T417 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd) yrkandena 1-4, \n2004/05:T424 av Ingemar Vänerlöv (kd), \n2004/05:T425 av Ingemar Vänerlöv (kd), \n2004/05:T426 av Helena Bargholtz (fp) yrkande 2, \n2004/05:T427 av Martin Andreasson och Nina Lundström (båda fp), \n2004/05:T432 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s), \n2004/05:T433 av Alf Eriksson och Arne Kjörnsberg (båda s) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T441 av Staffan Danielsson och Roger Tiefensee (båda c), \n2004/05:T445 av Jörgen Johansson (c) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T448 av Ingemar Vänerlöv och Else-Marie Lindgren (båda kd), \n2004/05:T449 av Carina Ohlsson (s), \n2004/05:T454 av Sverker Thorén och Agne Hansson (fp, c) yrkandena 1-4, \n2004/05:T456 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 10, \n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 7 och 8, \n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkandena 1, 15-17, 22 och 23, \n2004/05:T469 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s), \n2004/05:T471 av Heli Berg (fp) yrkandena 1-3, \n2004/05:T473 av Torkild Strandberg (fp), \n2004/05:T474 av Christer Nylander m.fl. (fp) yrkandena 1-6, \n2004/05:T475 av Marie Wahlgren och Ulf Nilsson (båda fp) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:T477 av Catherine Persson m.fl. (s), \n2004/05:T478 av Rune Berglund och Marie Nordén (båda s), \n2004/05:T480 av Berndt Sköldestig och Reynoldh Furustrand (båda s), \n2004/05:T486 av Johan Pehrson (fp), \n2004/05:T491 av Tommy Ternemar m.fl. (s), \n2004/05:T499 av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich (båda s), \n2004/05:T500 av Christina Axelsson m.fl. (s), \n2004/05:T505 av Kenth Högström m.fl. (s), \n2004/05:T513 av Åsa Lindestam (s), \n2004/05:T514 av Lars Tysklind och Åsa Torstensson (fp, c) yrkande 1, \n2004/05:T515 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp) yrkande 1, \n2004/05:T516 av Christer Winbäck och Marita Aronson (båda fp) yrkandena 2-14, \n2004/05:T517 av Anne-Marie Ekström (fp), \n2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 9, \n2004/05:N238 av Chatrine Pålsson (kd) yrkande 5, \n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd) yrkandena 10-12, \n2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp) yrkande 6, \n2004/05:N257 av Håkan Larsson m.fl. (c) yrkande 3, \n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 4, \n2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp) yrkande 1, \n2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c) yrkandena 7-11, \n2004/05:N404 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) yrkande 6, \n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkandena 15-21 och \n2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp) yrkandena 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Europavägsklassning av riksväg 45",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T231, 2004/05:T350 yrkandena 1-3, 2004/05:T420, 2004/05:T468 yrkande 18 i denna del, 2004/05:T510, 2004/05:T516 yrkande 1 i denna del och 2004/05:N414 yrkande 14 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "AA89D93C-3711-11D9-AE49-0004755047CD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "122",
                    "0",
                    "0",
                    "22"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "152",
                    "123",
                    "0",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AA89D93C-3711-11D9-AE49-0004755047CD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Målet för politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkt 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Omdisponering av medel inom IT-infrastruktursatsningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:T358 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Ekonomiska förpliktelser för ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkt 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Anslag m.m., inom utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 22 punkterna 1, 2, 4-6 och 21 samt avslår motionerna \n2004/05:T437 av Elizabeth Nyström m.fl. (m), \n2004/05:T446 av Sven Bergström m.fl. (c), \n2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkandena 6 och 21 samt \n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkande 36.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "TU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Mål- och resultatfrågor för politikområdet Transportpolitik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Mål- och resultatfrågor för politikområdet Transportpolitik",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Mål- och resultatfrågor för politikområdet Transportpolitik",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Europavägsklassning av riksväg 45",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-11-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 22:58:29"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 31,6 miljarder kronor i anslag till kommunikationer för 2005. Största delen, 28 miljarder kronor, går till underhåll av och investeringar i vägar och järnväg. Anslaget till Banverket höjs därmed med 2,7 miljarder kronor jämfört med år 2004. Anslagen till väghållning och statsbidrag på vägområdet höjs med sammanlagt 1 miljard kronor.",
          "dok_id": "GS01TU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till kommunikationer (TU1)",
          "dok_id": "GS01TU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 22:58:29"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01TU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 31,6 miljarder kronor i anslag till kommunikationer för 2005. Största delen, 28 miljarder kronor, går till underhåll av och investeringar i vägar och järnväg. Anslaget till Banverket höjs därmed med 2,7 miljarder kronor jämfört med år 2004. Anslagen till väghållning och statsbidrag på vägområdet höjs med sammanlagt 1 miljard kronor.</p>",
          "dok_id": "GS01TU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:15"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till kommunikationer (TU1)",
          "dok_id": "GS01TU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:15"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01TU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_tu_1.docx",
          "filstorlek": "227335",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/40D4EB5F-0901-4748-8AC8-DEDAAC409E6B"
        },
        {
          "dok_id": "GS01TU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_tu_1.pdf",
          "filstorlek": "1445910",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_tu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A3A2D7B9-8BED-485C-989F-BB40404440D3"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ437 Jord- och skogsbruk i Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02MJ437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ437",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk i Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N238 Regional utveckling för Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GS02N238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N238",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling för Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N239 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N239",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N241 Södertälje som  utvecklingscentrum",
          "ref_dok_id": "GS02N241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N241",
          "ref_dok_titel": "Södertälje som  utvecklingscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N257 Norrlandsregionens utvecklingsförutsättningar",
          "ref_dok_id": "GS02N257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N257",
          "ref_dok_titel": "Norrlandsregionens utvecklingsförutsättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N349 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GS02N349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N349",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N401 Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N401",
          "ref_dok_titel": "Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N403 Allians för Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02N403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N403",
          "ref_dok_titel": "Allians för Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N404 Tillväxt  och utveckling för Västsverige",
          "ref_dok_id": "GS02N404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N404",
          "ref_dok_titel": "Tillväxt  och utveckling för Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N414 En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GS02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T203 Spårtrafik mellan Malmö och Sturup",
          "ref_dok_id": "GS02T203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T203",
          "ref_dok_titel": "Spårtrafik mellan Malmö och Sturup",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T204 Citytunneln i Malmö",
          "ref_dok_id": "GS02T204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T204",
          "ref_dok_titel": "Citytunneln i Malmö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T206 Infrastruktur i Blekinge",
          "ref_dok_id": "GS02T206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T206",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Blekinge",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T209 Utbyggnad av riksväg 40 till motorväg",
          "ref_dok_id": "GS02T209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T209",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 40 till motorväg",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T210 Utbyggnad av riksväg 27",
          "ref_dok_id": "GS02T210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T210",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 27",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten och Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T211 Vägen som tillväxtfaktor i Västra Götaland",
          "ref_dok_id": "GS02T211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T211",
          "ref_dok_titel": "Vägen som tillväxtfaktor i Västra Götaland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T219 Järnvägens betydelse för Dalarna",
          "ref_dok_id": "GS02T219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T219",
          "ref_dok_titel": "Järnvägens betydelse för Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T220 Satsning på Dalarnas vägnät",
          "ref_dok_id": "GS02T220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T220",
          "ref_dok_titel": "Satsning på Dalarnas vägnät",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T225 E6:an i Bohuslän",
          "ref_dok_id": "GS02T225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T225",
          "ref_dok_titel": "E6:an i Bohuslän",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T227 Gräsbovägen",
          "ref_dok_id": "GS02T227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T227",
          "ref_dok_titel": "Gräsbovägen",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T229 Södertörnsleden",
          "ref_dok_id": "GS02T229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T229",
          "ref_dok_titel": "Södertörnsleden",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T231 Inlandsvägen ",
          "ref_dok_id": "GS02T231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T231",
          "ref_dok_titel": "Inlandsvägen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T233 Cykelleder på Öland",
          "ref_dok_id": "GS02T233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T233",
          "ref_dok_titel": "Cykelleder på Öland",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T234 Vägar i norra Örebro län",
          "ref_dok_id": "GS02T234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T234",
          "ref_dok_titel": "Vägar i norra Örebro län",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T242 TEN-status för E 12",
          "ref_dok_id": "GS02T242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T242",
          "ref_dok_titel": "TEN-status för E 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T255 Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör",
          "ref_dok_id": "GS02T255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T255",
          "ref_dok_titel": "Fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T257 Utbyggnad av riksväg 40",
          "ref_dok_id": "GS02T257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T257",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av riksväg 40",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T260 Utvecklingen på Södertörn",
          "ref_dok_id": "GS02T260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T260",
          "ref_dok_titel": "Utvecklingen på Södertörn",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T269 Vägnätet i Bohuslän",
          "ref_dok_id": "GS02T269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T269",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Bohuslän",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T270 Riksväg 45 och PPP",
          "ref_dok_id": "GS02T270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T270",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 45 och PPP",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T271 E 22:an",
          "ref_dok_id": "GS02T271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T271",
          "ref_dok_titel": "E 22:an",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T273 Europakorridoren",
          "ref_dok_id": "GS02T273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T273",
          "ref_dok_titel": "Europakorridoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T280 Farleden till Gävle hamn",
          "ref_dok_id": "GS02T280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T280",
          "ref_dok_titel": "Farleden till Gävle hamn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T283 Utbyggnad av E 22 ",
          "ref_dok_id": "GS02T283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T283",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av E 22 ",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt och Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T286 Vägunderhållet i Norrbotten",
          "ref_dok_id": "GS02T286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T286",
          "ref_dok_titel": "Vägunderhållet i Norrbotten",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T287 Haparandabanan",
          "ref_dok_id": "GS02T287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T287",
          "ref_dok_titel": "Haparandabanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T288 Vägnätet i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GS02T288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T288",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T291 Vägnätet i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GS02T291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T291",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T295 Infrastruktursatsning i Norrköpingsområdet",
          "ref_dok_id": "GS02T295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T295",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktursatsning i Norrköpingsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T298 Vägar och järnvägar för utveckling i Västmanlands län, Mälardalen och Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02T298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T298",
          "ref_dok_titel": "Vägar och järnvägar för utveckling i Västmanlands län, Mälardalen och Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T300 Infrastruktur i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GS02T300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T300",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T304 Västkustbanan",
          "ref_dok_id": "GS02T304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T304",
          "ref_dok_titel": "Västkustbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats och Jan Ertsborn (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T309 Infrastruktursatsningar i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GS02T309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T309",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktursatsningar i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T311 Europakorridoren",
          "ref_dok_id": "GS02T311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T311",
          "ref_dok_titel": "Europakorridoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T312 Yttre godsspår",
          "ref_dok_id": "GS02T312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T312",
          "ref_dok_titel": "Yttre godsspår",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Jönsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T313 Europakorridoren",
          "ref_dok_id": "GS02T313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T313",
          "ref_dok_titel": "Europakorridoren",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Hagberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T316 Utbyggnad av E 20",
          "ref_dok_id": "GS02T316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T316",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av E 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T317 Utbyggnad av E 22 ",
          "ref_dok_id": "GS02T317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T317",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av E 22 ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T319 Ostlänken",
          "ref_dok_id": "GS02T319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T319",
          "ref_dok_titel": "Ostlänken",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lindgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T321 Infrastrukturen i Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02T321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T321",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T322 Tunnel för höghastighetståg i Öresund ",
          "ref_dok_id": "GS02T322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T322",
          "ref_dok_titel": "Tunnel för höghastighetståg i Öresund ",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T323 Ådalsbanan genom Timrå kommun",
          "ref_dok_id": "GS02T323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T323",
          "ref_dok_titel": "Ådalsbanan genom Timrå kommun",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T324 Utbyggnad av E 20 och riksväg 49",
          "ref_dok_id": "GS02T324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T324",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av E 20 och riksväg 49",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T325 Väginvesteringar i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GS02T325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T325",
          "ref_dok_titel": "Väginvesteringar i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T328 Väg 26/47",
          "ref_dok_id": "GS02T328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T328",
          "ref_dok_titel": "Väg 26/47",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Margareta Sandgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T332 Kommunikationer mellan Gävleborgs och Uppsala län",
          "ref_dok_id": "GS02T332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T332",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer mellan Gävleborgs och Uppsala län",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T334 Bohusbanan",
          "ref_dok_id": "GS02T334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T334",
          "ref_dok_titel": "Bohusbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C) och Lars Tysklind (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T335 Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02T335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T335",
          "ref_dok_titel": "Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T337 Modernisering av Inlandsbanan",
          "ref_dok_id": "GS02T337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T337",
          "ref_dok_titel": "Modernisering av Inlandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T338 Kommunikationerna Trondheim-Östersund-Sundsvall",
          "ref_dok_id": "GS02T338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T338",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationerna Trondheim-Östersund-Sundsvall",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T339 Järnväg längs Norrlandskusten",
          "ref_dok_id": "GS02T339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T339",
          "ref_dok_titel": "Järnväg längs Norrlandskusten",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T346 Dalabanan som tillväxtfaktor",
          "ref_dok_id": "GS02T346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T346",
          "ref_dok_titel": "Dalabanan som tillväxtfaktor",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T348 Infrastrukturen i Blekinge",
          "ref_dok_id": "GS02T348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T348",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Blekinge",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Andersson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T350 Klassificering av riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GS02T350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T350",
          "ref_dok_titel": "Klassificering av riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T352 Vägprojekt i Uppland",
          "ref_dok_id": "GS02T352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T352",
          "ref_dok_titel": "Vägprojekt i Uppland",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T353 Riksväg 26",
          "ref_dok_id": "GS02T353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T353",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 26",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T354 Vägförbindelser i Nässjö",
          "ref_dok_id": "GS02T354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T354",
          "ref_dok_titel": "Vägförbindelser i Nässjö",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T355 Uppgradering av riksväg 26/47",
          "ref_dok_id": "GS02T355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T355",
          "ref_dok_titel": "Uppgradering av riksväg 26/47",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T357 Vägnätet i Kronobergs län",
          "ref_dok_id": "GS02T357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T357",
          "ref_dok_titel": "Vägnätet i Kronobergs län",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T358 Utbyggnaden av bredband på landsbygden",
          "ref_dok_id": "GS02T358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T358",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnaden av bredband på landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T361 Utbyggnad av slussanläggning i Södertälje",
          "ref_dok_id": "GS02T361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T361",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av slussanläggning i Södertälje",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Thorborg och Karin Svensson Smith (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T362 E 22",
          "ref_dok_id": "GS02T362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T362",
          "ref_dok_titel": "E 22",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T365 Ökad säkerhet på riksväg 50",
          "ref_dok_id": "GS02T365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T365",
          "ref_dok_titel": "Ökad säkerhet på riksväg 50",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T366 Vägar och järnvägar i Västra Götaland",
          "ref_dok_id": "GS02T366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T366",
          "ref_dok_titel": "Vägar och järnvägar i Västra Götaland",
          "ref_dok_subtitel": "av Else-Marie Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T367 Infrastruktur i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GS02T367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T367",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T370 Bergslagsdiagonalen",
          "ref_dok_id": "GS02T370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T370",
          "ref_dok_titel": "Bergslagsdiagonalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T371 Trafiksäkerhetsåtgärder i Vadstena",
          "ref_dok_id": "GS02T371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T371",
          "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhetsåtgärder i Vadstena",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonia Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T373 Tvärleden Markaryd - Osby",
          "ref_dok_id": "GS02T373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T373",
          "ref_dok_titel": "Tvärleden Markaryd - Osby",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T376 Pendlingsmöjligheter mellan Örebro och Stockholm",
          "ref_dok_id": "GS02T376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T376",
          "ref_dok_titel": "Pendlingsmöjligheter mellan Örebro och Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T381 Riksväg 50",
          "ref_dok_id": "GS02T381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T381",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 50",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T382 Utbyggnad av E 18",
          "ref_dok_id": "GS02T382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T382",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av E 18",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T383 Kommunikationer till Hallstavik och Norrtälje",
          "ref_dok_id": "GS02T383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T383",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationer till Hallstavik och Norrtälje",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T384 Järnvägen genom Sundsvalls centrum",
          "ref_dok_id": "GS02T384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T384",
          "ref_dok_titel": "Järnvägen genom Sundsvalls centrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T386 E 4 genom Sundsvall",
          "ref_dok_id": "GS02T386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T386",
          "ref_dok_titel": "E 4 genom Sundsvall",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T387 Ådalsbanan och Ostkustbanan",
          "ref_dok_id": "GS02T387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T387",
          "ref_dok_titel": "Ådalsbanan och Ostkustbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T394 Regionförsöket",
          "ref_dok_id": "GS02T394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T394",
          "ref_dok_titel": "Regionförsöket",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T405 Vägarna i Halland",
          "ref_dok_id": "GS02T405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T405",
          "ref_dok_titel": "Vägarna i Halland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T407 Ny sluss i Södertälje",
          "ref_dok_id": "GS02T407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T407",
          "ref_dok_titel": "Ny sluss i Södertälje",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Magnusson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T409 Järnvägen Västerås - Eskilstuna",
          "ref_dok_id": "GS02T409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T409",
          "ref_dok_titel": "Järnvägen Västerås - Eskilstuna",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Österberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T411 Omläggning av rv 50 genom Motala",
          "ref_dok_id": "GS02T411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T411",
          "ref_dok_titel": "Omläggning av rv 50 genom Motala",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T417 Inlandsbanan",
          "ref_dok_id": "GS02T417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T417",
          "ref_dok_titel": "Inlandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T420 Riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GS02T420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T420",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Jan-Evert Rådhström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T424 Motorvägsstandard på riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GS02T424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T424",
          "ref_dok_titel": "Motorvägsstandard på riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T425 Dalslands vägnät",
          "ref_dok_id": "GS02T425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T425",
          "ref_dok_titel": "Dalslands vägnät",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T426 Gotlandstrafikens problem",
          "ref_dok_id": "GS02T426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T426",
          "ref_dok_titel": "Gotlandstrafikens problem",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T427 Huvudstaleden",
          "ref_dok_id": "GS02T427",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T427",
          "ref_dok_titel": "Huvudstaleden",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson och Nina Lundström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T432 Götalandsbanan",
          "ref_dok_id": "GS02T432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T432",
          "ref_dok_titel": "Götalandsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Arne Kjörnsberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T433 Viskadalsbanan",
          "ref_dok_id": "GS02T433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T433",
          "ref_dok_titel": "Viskadalsbanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson och Arne Kjörnsberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T437 Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GS02T437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T437",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T441 Europaanpassade hastigheter för Ostlänken",
          "ref_dok_id": "GS02T441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T441",
          "ref_dok_titel": "Europaanpassade hastigheter för Ostlänken",
          "ref_dok_subtitel": "av Staffan Danielsson och Roger Tiefensee (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T444 Mälaren som transportled",
          "ref_dok_id": "GS02T444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T444",
          "ref_dok_titel": "Mälaren som transportled",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T445 Effektivare järnvägstransporter i Mälardalen",
          "ref_dok_id": "GS02T445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T445",
          "ref_dok_titel": "Effektivare järnvägstransporter i Mälardalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T446 Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GS02T446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T446",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T448 Motorvägsstandard på riksväg 40",
          "ref_dok_id": "GS02T448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T448",
          "ref_dok_titel": "Motorvägsstandard på riksväg 40",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv och Else-Marie Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T449 Kinnekullebanan",
          "ref_dok_id": "GS02T449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T449",
          "ref_dok_titel": "Kinnekullebanan",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T454 Infrastruktur för tillväxt i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GS02T454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T454",
          "ref_dok_titel": "Infrastruktur för tillväxt i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Sverker Thorén (FP) och Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T456 Kommunikationerna till Sturups flygplats",
          "ref_dok_id": "GS02T456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T456",
          "ref_dok_titel": "Kommunikationerna till Sturups flygplats",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T459 Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GS02T459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T459",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T464 Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02T464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T464",
          "ref_dok_titel": "Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T468 Utgiftsområde 22: Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GS02T468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T468",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22: Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T469 Tjälsäkring av grusvägarna i Dalsland",
          "ref_dok_id": "GS02T469",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T469",
          "ref_dok_titel": "Tjälsäkring av grusvägarna i Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T471 Infrastrukturen i Blekinge",
          "ref_dok_id": "GS02T471",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T471",
          "ref_dok_titel": "Infrastrukturen i Blekinge",
          "ref_dok_subtitel": "av Heli Berg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T473 Tunnel mellan Helsingborg och Helsingör",
          "ref_dok_id": "GS02T473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T473",
          "ref_dok_titel": "Tunnel mellan Helsingborg och Helsingör",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T474 Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_id": "GS02T474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T474",
          "ref_dok_titel": "Skånes infrastruktur",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T475 Järnvägstunnel i Åkarp",
          "ref_dok_id": "GS02T475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T475",
          "ref_dok_titel": "Järnvägstunnel i Åkarp",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren och Ulf Nilsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T477 E 6 mellan Trelleborg och Vellinge",
          "ref_dok_id": "GS02T477",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T477",
          "ref_dok_titel": "E 6 mellan Trelleborg och Vellinge",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T478 Utveckling av öst-västlig transportkorridor",
          "ref_dok_id": "GS02T478",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T478",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av öst-västlig transportkorridor",
          "ref_dok_subtitel": "av Rune Berglund och Marie Nordén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T480 Ostlänken",
          "ref_dok_id": "GS02T480",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T480",
          "ref_dok_titel": "Ostlänken",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Sköldestig och Reynoldh Furustrand (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T486 Utbyggnad av E 18 mellan Örebro och Karlskoga",
          "ref_dok_id": "GS02T486",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T486",
          "ref_dok_titel": "Utbyggnad av E 18 mellan Örebro och Karlskoga",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T491 Resecentrum i Karlstad",
          "ref_dok_id": "GS02T491",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T491",
          "ref_dok_titel": "Resecentrum i Karlstad",
          "ref_dok_subtitel": "av Tommy Ternemar m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T499 E 4/E 20",
          "ref_dok_id": "GS02T499",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T499",
          "ref_dok_titel": "E 4/E 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T500 Södertörnsleden",
          "ref_dok_id": "GS02T500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T500",
          "ref_dok_titel": "Södertörnsleden",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T505 Riksväg 67 mellan Valbo och Västerås",
          "ref_dok_id": "GS02T505",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T505",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 67 mellan Valbo och Västerås",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T510 Riksväg 45",
          "ref_dok_id": "GS02T510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T510",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 45",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T513 Dubbelspår efter södra Norrlandskusten",
          "ref_dok_id": "GS02T513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T513",
          "ref_dok_titel": "Dubbelspår efter södra Norrlandskusten",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T514 E 6",
          "ref_dok_id": "GS02T514",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T514",
          "ref_dok_titel": "E 6",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Tysklind (FP) och Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T515 Riksväg 40 mellan Borås och Jönköping",
          "ref_dok_id": "GS02T515",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T515",
          "ref_dok_titel": "Riksväg 40 mellan Borås och Jönköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T516 Satsningar på väg och järnväg i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GS02T516",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T516",
          "ref_dok_titel": "Satsningar på väg och järnväg i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Winbäck och Marita Aronson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T517 Fortsatt utbyggnad av riksväg 27",
          "ref_dok_id": "GS02T517",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T517",
          "ref_dok_titel": "Fortsatt utbyggnad av riksväg 27",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-02",
          "ref_dok_id": "GS0942",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "2004-12-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-02",
          "ref_dok_id": "GS0942",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "2004-12-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:95",
          "ref_dok_id": "GS0K95",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:95",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}