{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2225202",
      "dok_id": "GS01SOU3",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "SOU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:SOU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-09-21 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:23",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:27",
      "titel": "Internationella adoptionsfrågor m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SOU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SOU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01SOU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01SOU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:SOU3</div><h1>Internationella adoptionsfrågor m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition\r\n2003/04:131  Internationella adoptionsfrågor. Vidare\r\nbehandlas   21  motionsyrkanden   som   väckts   med\r\nanledning av  propositionen  samt 13 motionsyrkanden\r\nfrån allmänna motionstiderna 2002 och 2003.\r\n\r\nLagutskottet   har  avgett  yttrande   i   ärendet\r\n(2003/04:LU3y).\r\nUtskottet ställer  sig  bakom  regeringens förslag\r\ntill   ändringar   i   bl.a.  lagen  (1997:192)   om\r\ninternationell        adoptionsförmedling        och\r\nsocialtjänstlagen (2001:453).  Lagändringarna införs\r\ni    syfte    att    stärka    barnets    rätt     i\r\nadoptionsprocessen.  Förslaget  att omvandla Statens\r\nnämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) till\r\nMyndigheten   för   internationella  adoptionsfrågor\r\n(MIA) tillstyrks av ett enigt utskott. Riksdagen bör\r\nvidare enligt utskottets  mening anta förslagen till\r\nändringar  i  bl.a. äktenskapsbalken  i  avsikt  att\r\njämställa   adoptivförhållanden    med    biologiskt\r\nsläktskap   vid   tillämpningen   av   reglerna   om\r\näktenskapshinder  och  partnerskapshinder. Utskottet\r\ntillstyrker  även övriga  lagförslag  och  avstyrker\r\nsamtliga motioner.\r\nLagändringarna   föreslås  träda  i  kraft  den  1\r\njanuari 2005.\r\nI  betänkandet  finns  18  reservationer  och  ett\r\nsärskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. En ny myndighet för internationella\r\nadoptionsfrågor\r\n\r\nRiksdagen godkänner  vad regeringen föreslår om\r\nny myndighet för internationella  adoptionsfrågor\r\n(avsnitt 5).\r\n\r\n2. Lokalisering av den nya\r\nadoptionsmyndigheten\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So18.\r\n\r\n3. Auktorisation att arbeta med\r\ninternationell adoptionsförmedling i\r\nSverige\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring  i  lagen  (1997:192)  om  internationell\r\nadoptionsförmedling  såvitt avser 6 §,  dock  med\r\nden ändringen att orden  \"endast  ges\" ersätts av\r\n\"ges endast\". Riksdagen avslår därmed  motionerna\r\n2003/04:So23  yrkande 3 och 2003/04:So25  yrkande\r\n1.\r\nReservation 1 (m, kd)\r\n\r\n4. Auktorisation att arbeta med\r\ninternationell adoptionsförmedling i ett\r\nannat land\r\n\r\n Riksdagen antar  regeringens  förslag till lag\r\nom  ändring  i lagen (1997:192) om internationell\r\nadoptionsförmedling såvitt avser 6 a §. Riksdagen\r\navslår därmed  motionerna  2003/04:So20 yrkande 2\r\noch 2003/04:So25 yrkande 2.\r\nReservation 2 (fp, kd, c)\r\nReservation 3 (m)\r\n\r\n5. En uthållig mångfald av\r\nadoptionsorganisationer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So21 yrkande 3.\r\nReservation 4 (fp, kd, c)\r\n\r\n6. Återbetalning av medel vid avveckling av\r\nen sammanslutning\r\n\r\n Riksdagen antar regeringens  förslag  till lag\r\nom  ändring  i lagen (1997:192) om internationell\r\nadoptionsförmedling såvitt avser 8 d §.\r\n\r\n7. Avsättning av medel för\r\navvecklingskostnader\r\n\r\n Riksdagen antar  regeringens  förslag till lag\r\nom  ändring  i lagen (1997:192) om internationell\r\nadoptionsförmedling såvitt avser 8 e §. Riksdagen\r\navslår därmed motion 2003/04:So20 yrkande 1.\r\nReservation 5 (fp)\r\n\r\n8. Medgivande att ta emot ett barn\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring  i  socialtjänstlagen  (2001:453)  såvitt\r\navser 6 kap. 12 §. Riksdagen avslår därmed motion\r\n2003/04:So20 yrkande 3.\r\nReservation 6 (m, fp, kd)\r\n\r\n9. Frivilligorganisationers delaktighet i\r\nföräldrautbildning inför adoption\r\n\r\n Riksdagen  avslår  motion 2003/04:So21 yrkande\r\n2.\r\n\r\n10. Stöd och hjälp till adopterade och\r\nderas familjer\r\n\r\n   Riksdagen  avslår  motionerna   2003/04:So23\r\nyrkande 2 och 2003/04: L319 yrkande 16.\r\nReservation 7 (kd)\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n11. Barnets rätt till kunskap om sitt\r\nursprung\r\n\r\n  Riksdagen   avslår  motionerna  2003/04:So19,\r\n2003/04:So21 yrkande 1 och 2003/04:So24 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nReservation 9 (v, c, mp)\r\n\r\n12. Stärkta ekonomiska möjligheter för\r\nadoptivbarn att söka sitt ursprung\r\n\r\n Riksdagen avslår motion 2003/04:So385.\r\nReservation 10 (m)\r\n\r\n13.  Stimulansbidrag för samverkan\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2003/04:So22  och\r\n2003/04:So23 yrkande 4.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n14. Kvalitet och kompetensutveckling\r\n\r\n    Riksdagen   avslår   motion   2003/04:So326\r\nyrkandena 1-3.\r\nReservation 12 (m)\r\n\r\n15. Utredning av adoptivbarns situation i\r\nSverige\r\n\r\n  Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:L207\r\nyrkandena 4 och 5 samt 2003/04:L221  yrkandena  4\r\noch 5.\r\nReservation 13 (m, kd)\r\n\r\n16. Äktenskap mellan adoptivbarn och\r\nadoptant m.m.\r\n\r\n Riksdagen antar regeringens förslag till\r\na) lag om ändring i äktenskapsbalken och\r\nb)   lag   om  ändring  i  lagen  (1994:1117)  om\r\nregistrerat partnerskap.\r\nRiksdagen  avslår   därmed   motion  2003/04:So20\r\nyrkandena 4 och 5.\r\nReservation 14 (fp)\r\n\r\n17. Inskränkning av rätten till\r\nadoptionskostnadsbidrag\r\n\r\n Riksdagen antar regeringens  förslag  till lag\r\nom  ändring  i  lagen  (1988:1463)  om bidrag vid\r\nadoption av utländska barn.\r\n\r\n18. Höjning av adoptionskostnadsbidraget\r\n\r\n  Riksdagen avslår motion 2003/04:So25  yrkande\r\n3.\r\nReservation 15 (m)\r\n\r\n19. Lagförslagen i övrigt\r\n\r\n Riksdagen antar regeringens förslag till\r\na)  lag   om   ändring  i  lagen   (1997:192)  om\r\ninternationell  adoptions-förmedling  i  den  mån\r\nlagförslaget  inte   omfattas  av  vad  utskottet\r\nföreslagit ovan, dock  med  den  ändringen i 10 §\r\nandra stycket att ordet \"§§\" ersätts  av \"§\" samt\r\nmed  den  ändringen i ingressen till lagförslaget\r\natt orden \"8-8 d\" ersätts av \"8-8 e\",\r\nb) lag om ändring  i socialtjänstlagen (2001:453)\r\ni  den  mån lagförslaget  inte  omfattas  av  vad\r\nutskottet föreslagit ovan,\r\nc) lag om ändring i föräldrabalken,\r\nd) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) och\r\ne)  lag  om   ändring   i  lagen  (1997:191)  med\r\nanledning    av    Sveriges    tillträde     till\r\nHaagkonventionen  om  skydd av barn och samarbete\r\nvid inter-nationella adoptioner.\r\n\r\n20. En översyn av adoptionslagstiftningen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So23 yrkande 1.\r\nReservation 16 (m)\r\nReservation 17 (kd)\r\n\r\n21. Enskilda adoptioner\r\n\r\n Riksdagen avslår motion  2003/04:So21  yrkande\r\n4.\r\n\r\n22. Partnerskap och adoption\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So512\r\nyrkande 3 och 2003/04: L350 yrkande 3.\r\nReservation 18 (fp)\r\n\r\n23. Nationella adoptioner\r\n\r\n  Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So415  och\r\n2003/04:So445.\r\n\r\nStockholm den 21 september 2004\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nIngrid Burman\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingrid\r\nBurman   (v),   Chatrine   Pålsson   (kd),  Kristina\r\nZakrisson  (s),  Margareta Israelsson (s),  Cristina\r\nHusmark Pehrsson (m),  Kerstin Heinemann (fp), Conny\r\nÖhman  (s),  Catherine Persson  (s),  Erik  Ullenhag\r\n(fp), Kenneth  Johansson (c), Anne Marie Brodén (m),\r\nElina  Linna  (v),  Martin  Nilsson  (s),  Magdalena\r\nAndersson (m) och Jan Lindholm (mp).</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nSoU3\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\n\r\nSocialutskottet  har  berett  lagutskottet tillfälle\r\natt  yttra sig över propositionen  jämte  eventuella\r\nmotioner.\r\nLagutskottet     har    avgett    yttrande    över\r\npropositionen såvitt  avser  förslagen  om äktenskap\r\nrespektive   partnerskap   mellan  adoptivbarn   och\r\nadoptant (avsnitt 11) samt motionerna So19 (v), So20\r\n(fp) yrkandena 4 och 5, So21  (c)  yrkande  1,  So23\r\n(kd)   yrkande  1  och  So24  (mp).  Yttrandet,  som\r\nbegränsas       till      rent      familjerättsliga\r\nfrågeställningar,     återfinns     i    bilaga    3\r\n(2003/04:LU3y).\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI propositionen lämnas förslag som syftar  till  att\r\nstärka  barnets  rätt  i adoptionsprocessen. I lagen\r\n(1997:192)  om  internationell   adoptionsförmedling\r\nföreslås skärpta och tydligare villkor  för  att  en\r\nsammanslutning  skall  få auktorisation att förmedla\r\ninternationella  adoptioner   samt  bestämmelser  om\r\ndokumentationsskyldighet      och      om      ökade\r\ntillsynsverktyg  för  adoptionsmyndigheten.  Statens\r\nnämnd  för  internationella   adoptionsfrågor  (NIA)\r\nföreslås avvecklas som nämndmyndighet  och omvandlas\r\ntill       Myndigheten      för      internationella\r\nadoptionsfrågor (MIA).\r\n\r\nRegeringen  anser  att  adoptivförhållanden  skall\r\njämställas    med    biologiskt    släktskap     vid\r\ntillämpningen  av  reglerna  om äktenskapshinder och\r\npartnerskapshinder. En konsekvens  av  ändringen  är\r\natt  adoptant  och  adoptivbarn inte längre kan ingå\r\näktenskap  med  varandra   eller   registrera   sitt\r\npartnerskap.\r\nVidare  föreslås  en  ändring  i socialtjänstlagen\r\n(2001:453)   när   det   gäller  krav  på   blivande\r\nadoptanter för att få medgivande att ta emot ett ut-\r\nländskt barn i syfte att adoptera det.\r\nLagändringarna  föreslås   träda  i  kraft  den  1\r\njanuari 2005.\r\nTill  grund  för förslagen i propositionen  ligger\r\nbetänkandet  från   Utredningen  om  internationella\r\nadoptioner,  Adoption   -  till  vilket  pris?  (SOU\r\n2003:49).   Lagförslagen  angående   äktenskap   och\r\nregistrerat  parterskap   mellan   adoptivbarn   och\r\nadoptant     grundas    på    ett    förslag    från\r\nFörmynderskapsutredningen,    Adoptionsfrågor   (SOU\r\n1989:100),  och en inom Regeringskansliet  upprättad\r\npromemoria.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nNy myndighet för internationella\r\nadoptionsfrågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   godkänna   vad   regeringen\r\nföreslår    om   en    ny    myndighet    för\r\ninternationella   adoptionsfrågor.  Riksdagen\r\nbör vidare avslå en motion om lokalisering av\r\nden nya myndigheten till Örebro.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen   föreslår    att   Statens   nämnd   för\r\ninternationella adoptionsfrågor  (NIA) avvecklas som\r\nnämndmyndighet och omvandlas till  en  ny  myndighet\r\nmed   ansvar  för  internationella  adoptionsfrågor,\r\nMyndigheten   för   internationella  adoptionsfrågor\r\n(MIA).\r\n\r\nRegeringen  har  övervägt   om   nämndorganisation\r\nfortfarande     är     den    mest    ändamålsenliga\r\norganisationsformen för  adoptionsmyndigheten. Bland\r\nannat     av    det    skälet    att    det     från\r\nrättssäkerhetssynpunkt   inte   är   nödvändigt  med\r\nkollektivt beslutsfattande har regeringen funnit att\r\ndet   inte   längre   finns   behov   av   en  sådan\r\norganisationsform.  Regeringen  har  även prövat  om\r\nmyndighetens  uppgifter  kan  inordnas  i  en  redan\r\nbefintlig  myndighet  (Socialstyrelsen)  men  därvid\r\nkommit fram till att internationella adoptionsfrågor\r\nbäst  tas om hand i en egen myndighet. Den  framtida\r\nmyndighetsorganisationen  inom  adoptionsområdet bör\r\nenligt regeringens mening utföra  i stort sett samma\r\nuppgifter som NIA gör i dag.\r\nGenom  förslagen  i  propositionen  att   i  lagen\r\n(1997:192)   om  internationell  adoptionsförmedling\r\ninföra  fler  och   tydligare   förutsättningar  för\r\nauktorisation,  tydliga  krav på sammanslutningarnas\r\nlöpande verksamhet samt fler instrument för tillsyn,\r\nfår   den   nya   myndigheten   nya    och    bättre\r\nförutsättningar  för  en aktiv tillsyn. Detta kräver\r\nenligt regeringen en hög  grad av oberoende gentemot\r\nde auktoriserade sammanslutningarna.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So18 av Inger  Lundberg  m.fl.  (s)\r\nbegärs   ett  tillkännagivande  om  lokalisering  av\r\nMyndigheten för internationella adoptionsfrågor till\r\nÖrebro. Enligt  motionärerna ankommer det på riksdag\r\noch regering att i samband med ny- och ombildning av\r\nmyndigheter   pröva    förutsättningarna   för   att\r\nlokalisera     den    nya    myndigheten     utanför\r\nStockholmsområdet.  Motionärerna  åberopar  som skäl\r\nför   att   förlägga  MIA  till  Örebro  bl.a.  goda\r\ntrafikförbindelser,  att  kommunen  och  landstinget\r\nsamarbetar    för    att    få    till   stånd   ett\r\nbarnrättscentrum   samt   att   det   inom    Örebro\r\nuniversitet finns flera utbildningar av intresse för\r\nden nya myndigheten.\r\n\r\n\r\nBakgrund m.m.\r\n\r\n\r\nEnligt  uppgift  från Socialdepartementet har frågan\r\nom lokalisering av  den nya myndigheten diskuterats.\r\nEnligt   departementet    har   myndigheten   sådana\r\nuppgifter och kontakter att  det vore helt olämpligt\r\natt förlägga den till någon annan ort än Stockholm.\r\n\r\nNäringsutskottet  behandlade  en   rad  motioner  om\r\nutlokalisering  av  statlig  verksamhet   i  det  av\r\nriksdagen  godkända  betänkandet  2003/04:NU9  Vissa\r\nfrågor om regional utvecklingspolitik.  Nu  gällande\r\nprinciper    för    utlokalisering    av    statliga\r\nmyndigheter,  vilka  finns  noggrant  redovisade   i\r\nbetänkande       2002/03:NU8,      utgår      enligt\r\nnäringsutskottets uppfattning från kriterier som bör\r\nge vägledning vid  överväganden  om  lokalisering av\r\nnya  myndigheter  eller  enheter.  Bland  annat  bör\r\nalltid   en   annan  lokaliseringsort  än  Stockholm\r\növervägas. Orter  där  statlig  verksamhet läggs ned\r\neller  som  i  övrigt  är  mindre  välförsedda   med\r\nstatliga  arbeten skall övervägas inför varje beslut\r\nnär   nya  myndigheter   skall   lokaliseras   eller\r\nbefintliga     myndigheter     omlokaliseras.     En\r\nutgångspunkt  är  att riksdagen kan förvänta sig att\r\nregeringen   underställer   riksdagen   ärenden   om\r\nlokalisering av  statlig verksamhet som är av större\r\nvikt eller på annat  sätt  av  principiellt intresse\r\nför  bedömning  och  beslut.  Självklart  föreligger\r\nalltid möjligheten för utskott  och riksdag att göra\r\nbedömningen  att det inte finns skäl  för  riksdagen\r\natt   ta  ställning   i   ett   lokaliseringsärende.\r\nNäringsutskottet    ansåg   att   de   nu   gällande\r\nprinciperna   för   utlokalisering    av    statliga\r\nmyndigheter  bör  följas  i överensstämmelse med  de\r\ngrunder som riksdagen uttalat  men att det samtidigt\r\nmåste    finnas    en    öppenhet   för   att    nya\r\nutredningsresultat på sikt  kan  visa  på nya vägar.\r\nMotionerna avstyrktes.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens  uppfattning  att  den\r\nmyndighet    som    ansvarar   för   internationella\r\nadoptionsfrågor inte längre behöver vara organiserad\r\nsom  en nämndmyndighet.  I  sammanhanget  bör  bl.a.\r\nnämnas  att  beslut  om auktorisation sedan flera år\r\ntillbaka     kan     överklagas      hos      allmän\r\nförvaltningsdomstol. Vidare instämmer utskottet  med\r\nregeringen i att en ny myndighet för internationella\r\nadoptionsfrågor (MIA) lämpligen bör inrättas och att\r\nansvaret  för  dessa frågor således inte bör övertas\r\nav någon redan befintlig myndighet. Vad som anförs i\r\npropositionen    om     den     nya     myndighetens\r\narbetsuppgifter   och  tydligare  tillsynsroll   har\r\nutskottet  inte  heller   något   att  erinra  emot.\r\nRiksdagen   bör   därmed   godkänna  vad  regeringen\r\nföreslår  om  en  ny myndighet  för  internationella\r\nadoptionsfrågor (avsnitt 5 i propositionen).\r\n\r\nNär  det  gäller  motion   2003/04:So18   (s)   vill\r\nutskottet  hänvisa  till de gällande principerna för\r\nutlokalisering     av     statliga      myndigheter.\r\nUtgångspunkten är att riksdagen kan förvänta sig att\r\nregeringen  underställer ärenden om lokalisering  av\r\nstalig verksamhet  som  är  av  större vikt eller på\r\nannat sätt av principiellt intresse  för  riksdagens\r\nbedömning  och beslut. Självklart föreligger  alltid\r\nmöjligheten   för   utskott  och  riksdag  att  göra\r\nbedömningen att det inte finns skäl att ta ställning\r\ni ett lokaliseringsärende.  Utskottet  är emellertid\r\ninte berett att föreslå riksdagen några åtgärder med\r\nanledning av motionen.\r\n\r\n\r\nAuktorisation att arbeta med\r\ninternationell adoptionsförmedling i\r\nSverige\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör, med en smärre justering,  anta\r\nregeringens  förslag till ändring i 6 § lagen\r\n(1997:192)   om   internationell   adoptions-\r\nförmedling. Genom  ändringen skärps villkoren\r\nför    auktorisation    att     arbeta    med\r\ninternationell adoptionsförmedling på så sätt\r\natt om en sammanslutning även bedriver  annan\r\nverksamhet  än  adoptions-förmedling, får den\r\nandra verksamheten  inte äventyra förtroendet\r\nför  adoptionsverksamheten.   Riksdagen   bör\r\navslå två motions-yrkanden angående personell\r\nåtskillnad  mellan  en  sammanslutnings olika\r\nverksamheter.\r\nJämför reservation 1 (m, kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nFör att få förmedla utländska  barn  för  adoption i\r\nSverige  krävs  sedan  den 1 juli 1979 auktorisation\r\nutfärdad  av  NIA.  Sammanslutningarna   ansöker  om\r\nauktorisation  för  varje  enskilt land som de  vill\r\nsamarbeta  med. I ett ärende  om  auktorisation  kan\r\nförhållanden   i   utlandet  inte  beaktas  eftersom\r\nnuvarande förutsättningar  för  auktorisation endast\r\navser  den  svenska sammanslutningens  organisation,\r\nverksamhetsinriktning,    sakkunskap   och   omdöme.\r\nRegeringen    föreslår    i    propositionen     att\r\nauktorisation  skall  ges  i  två  led. Först prövas\r\nsammanslutningarnas förutsättningar  att  över huvud\r\ntaget  fungera  som  förmedlare  av  internationella\r\nadoptioner. Därefter prövas att förhållandena  i det\r\nenskilda  landet  för  vilket  auktorisation söks är\r\nsådana att ett samarbete är lämpligt.  Auktorisation\r\nenligt  det första ledet skall kunna ges  för  högst\r\nfem år och för det andra ledet för högst två år.\r\n\r\nNär det gäller  det första ledet, dvs. prövningen av\r\nom en sammanslutning  skall  ges  auktorisation  att\r\narbeta   med  internationell  adoptionsförmedling  i\r\nSverige,  anser   regeringen   att  de  nu  gällande\r\nvillkoren för auktorisation i 6  §  lagen (1997:192)\r\nom     internationell    adoptionsförmedling     bör\r\nkompletteras  med  kravet  att  om en sammanslutning\r\näven  bedriver  annan  verksamhet än  internationell\r\nadoptionsförmedling, får den andra verksamheten inte\r\näventyra   förtroendet  för   adoptionsverksamheten.\r\nAnnan     verksamhet     kan     exempelvis     vara\r\nbiståndsverksamhet,       rehabiliteringsverksamhet,\r\nallmänt   hjälparbete,   kyrklig    verksamhet   och\r\nmissionärsverksamhet.\r\n\r\nSammanslutningarnas  huvudsakliga  syfte   är  att\r\nförmedla  internationella adoptioner. Samtidigt  ser\r\nmånga  sammanslutningar  biståndsverksamhet  som  en\r\nförutsättning    för   att   kunna   bedriva   adop-\r\ntionssamarbete med  utlandet.  Det  ligger  därför i\r\nsakens  natur  att  de  båda verksamheterna inte  är\r\ntotalt   oberoende   av  varandra.   Utifrån   denna\r\nverklighet    måste   dock,    enligt    regeringen,\r\nsäkerställas    att     biståndsverksamheten     ges\r\nvillkorslöst   och  att  det  inte  finns  en  sådan\r\nkoppling   mellan    verksamheterna   att   de   kan\r\nsammanblandas. En sådan  situation kan annars uppstå\r\natt biståndet blir ett slags  betalning  för  att få\r\nförmedla barn till adoption. Sverige är förpliktigat\r\natt  förhindra  att en sådan situation uppstår, både\r\nutifrån barnkonventionen och 1993 års Haagkonvention\r\nom skydd av barn  och  samarbete vid internationella\r\nadoptioner (nedan benämnd Haagkonventionen).\r\nRegeringen framhåller  att  det  inte är frågan om\r\natt  sammanslutningarna inte skall tillåtas  att  ha\r\nbiståndsverksamhet  i  ursprungsländerna. Regeringen\r\nhar inget att invända mot att sammanslutningar också\r\nbedriver  annan verksamhet  än  adoptionsförmedling,\r\nunder förutsättning  att  det är sådan personell och\r\nekonomisk  åtskillnad  mellan   verksamheterna   att\r\nförtroendet  för  adoptionsverksamheten  inte  även-\r\ntyras.\r\nNär det gäller personell åtskillnad har NIA i sitt\r\nremissvar framhållit att det varken är möjligt eller\r\nsärskilt  effektivt  att  i  alla lägen skilja på de\r\npersoner   som   arbetar  med  adoption   respektive\r\nbistånd. Det är exempelvis  orimligt på ledningsnivå\r\noch  även  i  vissa  fall  i  samband   med  att  en\r\norganisation  som  arbetar  med  både  adoption  och\r\nbistånd besöker olika länder. Regeringen  uppger sig\r\nha  full  förståelse för dessa synpunkter men  menar\r\natt grundregeln bör vara personell åtskillnad mellan\r\nverksamheterna både när det gäller sammanslutningens\r\negen personal  och  när det gäller kontaktpersoner i\r\nutlandet. I vissa situationer  är  detta  dock  inte\r\nmöjligt  och  då måste enligt propositionen undantag\r\nfrån grundregeln kunna göras.\r\nEventuell annan  verksamhet  bör hållas ekonomiskt\r\nskild  från  adoptionsverksamheten   och   redovisas\r\nseparat.  Flera av sammanslutningarna har framhållit\r\natt detta uppfylls redan i dag.\r\nRegeringen    föreslår    vidare   att   det   för\r\nauktorisation skall krävas att  sammanslutningen har\r\nstyrelse och revisorer samt stadgar  som innebär att\r\nsammanslutningen är öppen.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI  motion 2003/04:So25 av Cristina Husmark  Pehrsson\r\nm.fl.  (m)  begärs  ett  tillkännagivande  om  vad i\r\nmotionen   anförs  om  biståndsarbete  (yrkande  1).\r\nMotionärerna  anser att förslaget i propositionen om\r\natt  de  olika verksamheter  som  sammanslutningarna\r\nbedriver bör vara personellt åtskilda är ett alltför\r\nstarkt krav.  Det kan vara svårt för en organisation\r\nmed begränsade personalresurser i ett visst land att\r\nleva upp till detta  krav.  Enligt  motionärerna bör\r\ndet    i    de    flesta    fall   räcka   med   att\r\nadoptionsverksamheten  är  ekonomiskt  åtskild  från\r\norganisationens  övriga  verksamheter.  MIA  bör  ha\r\nmöjlighet  att pröva integriteten  i  varje  enskilt\r\nfall  där bistånds-  respektive  adoptionsverksamhet\r\nbedrivs av samma organisation.\r\n\r\nI motion 2003/04:So23 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om biståndsinsatser i\r\nsamband  med  adoption  (yrkande 3).  Även  i  denna\r\nmotion anförs att det bör  vara  möjligt  att  efter\r\nsärskild    prövning    ge   adoptionsorganisationer\r\ntillstånd   att   bedriva   både    adoptions-   och\r\nbiståndsverksamhet   med   samma   kontakt,    under\r\nförutsättning   att   ekonomisk   åtskillnad  mellan\r\nverksamheterna  föreligger. Enligt motionärerna  bör\r\nbåde MIA och biståndsorganet  Sida ges möjlighet att\r\ni   dessa   fall   pröva  huruvida  integriteten   i\r\nrespektive verksamhet värnas.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   ser   positivt    på    förslaget    att\r\nauktorisation    att   arbeta   med   internationell\r\nadoptionsförmedling  skall  ges  i  två  steg. I ett\r\nförsta led skall bl.a. den sökande sammanslutningens\r\norganisation   och   verksamhetsinriktning  bedömas.\r\nSåvitt  gäller sammanslutningar  som  även  bedriver\r\nannan       verksamhet       än       internationell\r\nadoptionsförmedling   föreslås   en   skärpning   av\r\nnuvarande  villkor  för  auktorisation  i  6 § lagen\r\n(1997:192)  om  internationell  adoptionsförmedling.\r\nÄndringen  innebär  att den andra verksamheten  inte\r\nfår äventyra förtroendet  för adoptionsverksamheten.\r\nUtskottet    vill    framhålla   vikten    av    att\r\nbiståndsverksamhet  och  annan  liknande  verksamhet\r\nsker   helt  villkorslöst.   Utskottet   tillstyrker\r\ndärmed,  med en redaktionell ändring, det ovannämnda\r\nlagförslaget.   Utskottet   konstaterar  att  det  i\r\npropositionen fylligt redovisas  de överväganden som\r\ngjorts  i anslutning till bestämmelsens  utformning.\r\nMotionerna    2003/04:So25   (m)   yrkande   1   och\r\n2003/04:So23 (kd)  yrkande  3  får anses i vart fall\r\ndelvis tillgodosedda.\r\n\r\n\r\nAuktorisation att arbeta med\r\ninternationell adoptionsförmedling i\r\nett annat land\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör anta regeringens förslag  till\r\nny 6 a § i lagen (1997:192) om internationell\r\nadoptionsförmedling.  I  bestämmelsen  ställs\r\nupp  en  rad villkor som skall vara uppfyllda\r\nför   att   en    sammanslutning   skall   få\r\nauktorisation  att  arbeta   med   adoptions-\r\nförmedling  i  ett  specifikt land. Riksdagen\r\nbör avslå motioner rörande dels de föreslagna\r\nkraven  för  auktorisation,   dels   om   att\r\nsäkerställa       en      mångfald      bland\r\nadoptionsorganisationerna.\r\nJämför reservationerna  2  (fp, kd, c), 3 (m)\r\noch 4 (fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nSåsom nämnts ovan är det i dag  inte  möjligt  att i\r\nsamband  med  bedömningen  av  om  en sammanslutning\r\nskall ges auktorisation att verka i  ett  annat land\r\nbeakta förhållandena i detta land. Regeringen  anser\r\ndenna   situation  otillfredsställande  eftersom  de\r\nkontakter    sammanslutningen   samarbetar   med   i\r\nutlandet, utlandets  lagstiftning och administration\r\nrörande   internationell    adoption    och   övriga\r\nförhållanden  i  landet har avgörande betydelse  för\r\nhur   förmedlingsarbetet    kommer    att   fungera.\r\nRegeringen föreslår därför en ny paragraf,  6 a §, i\r\nlagen       (1997:192)       om       internationell\r\nadoptionsförmedling. I bestämmelserna anges  de för-\r\nutsättningar  som  ett  land  och  en  kontakt skall\r\nuppfylla för att ett adoptionssamarbete  skall kunna\r\ninledas.   Dessa   förutsättningar   gäller   då  en\r\nsammanslutning,  som  har  auktorisation att bedriva\r\ninternationell   adoptionsverksamhet    i   Sverige,\r\nansöker om auktorisation att inleda eller  fortsätta\r\nett   adoptionssamarbete   med  ett  specifikt  land\r\n(auktorisation enligt andra ledet).\r\n\r\nAuktorisation   att   arbeta   med    internationell\r\nadoptionsförmedling  i  ett  annat  land får  enligt\r\nförslaget beviljas under förutsättning att:\r\n\r\n1. det   land   man   vill  samarbeta  med  har   en\r\nadoptionslagstiftning  eller  annan reglering som\r\nbeaktar de grundläggande principer som uttrycks i\r\nbarnkonventionen och Haagkonventionen,\r\n2.\r\n·  landet  har  en  fungerande administration  kring\r\nadoptionsverksamheten,\r\n·\r\n·  sammanslutningen redovisar kostnaderna i utlandet\r\noch hur de fördelar sig och\r\n·\r\n1. det  med  hänsyn  till  kostnadsbilden,  balansen\r\nmellan   de   svenska   sammanslutningarna    och\r\nomständigheterna i övrigt bedöms som lämpligt att\r\nsammanslutningen samarbetar med det andra landet.\r\n2.\r\nInför  auktorisation skall, om det inte är uppenbart\r\nobehövligt,  adoptionsmyndigheten  samråda  med  den\r\nsvenska  utlandsmyndigheten  i  det andra landet och\r\nvid  behov  även  med  barnrättsorganisationer   som\r\nverkar i det andra landet.\r\n\r\nNär  det  särskilt  gäller  kravet att ett samarbete\r\nskall    bedömas    lämpligt    med   hänsyn    till\r\nkostnadsbilden anförs i propositionen att den avgift\r\nsom de svenska sammanslutningarna  (i  förlängningen\r\nadoptivföräldrarna)  betalar i utlandet bl.a.  avser\r\nkostnader för barnets  vård  och uppehälle, advokat,\r\ndomstol,   pass,   översättning  och   legalisering,\r\navgifter till myndigheter  och  organisationer,  lön\r\ntill  medarbetare  eller  kontaktpersoner,  lokaler,\r\ntolkar,   telefon,   kontaktuppehållande  verksamhet\r\n(sammanslutningens resor)  och  ofta  även kostnader\r\nför  stöd  och  hjälp  till  barn  som blir kvar  på\r\nbarnhemmen. I vissa fall ingår även  mer  omfattande\r\nkostnader för upprustning av barnhem, vård  och stöd\r\ntill mödrar och olika utbildningsprogram.\r\n\r\nRegeringen   påpekar   att  enligt  artikel  32  i\r\nHaagkonventionen får endast  kostnader  och utgifter\r\nsom  inkluderar  rimliga  yrkesmässiga arvoden  till\r\npersoner  som  medverkar  vid  adoptionen  debiteras\r\neller  betalas.  I samband med  Specialkommissionens\r\nmöte år 2000 antogs  enhälligt en rekommendation som\r\ninnebär     att     donationer     från     blivande\r\nadoptivföräldrar till sammanslutningar involverade i\r\nadoptionsprocessen inte  får  efterfrågas,  erbjudas\r\neller   lämnas.   Samtidigt   antogs   enhälligt  en\r\nrekommendation  att mottagarländer skall  uppmuntras\r\natt stödja ansträngningar  i ursprungsländer för att\r\nförbättra   nationella  skyddsåtgärder   för   barn,\r\ninklusive program  för  att  förhindra  övergivande.\r\nStödet  får  emellertid  inte erbjudas eller  efter-\r\nfrågas på ett sätt som äventyrar  integriteten i den\r\ninternationella adoptionsprocessen  eller skapar ett\r\nberoende av inkomster som härrör från internationell\r\nadoption. Därtill får placeringsbeslut inte påverkas\r\nav  nivån på betalning eller bistånd.  Beloppen  får\r\ninte   påverka   möjligheten   att   ett  barn  blir\r\ntillgängligt   för  adoption,  inte  heller   ålder,\r\nhälsotillstånd eller  några andra egenskaper hos det\r\nblivande adoptivbarnet.  Enligt  regeringen  är det,\r\ntrots  dessa  rekommendationer,  inte  uteslutet med\r\nolika tolkningar av vilka kostnader och utgifter som\r\nkan accepteras.\r\nEnligt   propositionen   ansåg   Utredningen    om\r\ninternationella  adoptioner  att utvecklingen bör gå\r\nmot  att  den del av kostnaden som  avser  annat  än\r\nfaktiska kostnader  för  adoptionen  (genomsnittligt\r\nberäknade) successivt minskar och att  den  faktiska\r\nkostnaden   för   adoption  skall  beräknas  fr.o.m.\r\ntidpunkten  då barnförslag  lämnas.  Såsom  NIA  och\r\nandra framfört är det enligt regeringens mening inte\r\nrimligt att endast  betala  för  barnets omkostnader\r\nfr.o.m. att barnförslaget ges. Ersättning  bör kunna\r\nges  för  kostnader  knutna  till  barnet även innan\r\nbarnförslaget.  Dessutom  menar NIA att  det  är  en\r\nhumanitär  självklarhet  att   ge   en  viss  rimlig\r\nersättning till ett barnhem för de barn  som är kvar\r\npå barnhemmet, när förhållandena är undermåliga. Det\r\ngagnar samtliga barn - de som blir kvar och  de  som\r\nadopteras internationellt - att levnadsbetingelserna\r\npå barnhemmen är goda. Regeringen uppger sig i mångt\r\noch  mycket dela NIA:s synpunkter. Att endast betala\r\nför kostnader  kopplade till de barn som är aktuella\r\nför internationell  adoption  kan leda till ojämlika\r\nvillkor på barnhemmen.\r\nVilka kostnader som kan vara rimliga kräver enligt\r\nregeringen  noggranna överväganden.  Som  hjälp  vid\r\nauktorisation  och tillsyn bör adoptions-myndigheten\r\ndärför, i samarbete med andra centralmyndigheter och\r\naktörer,  såsom  exempelvis   Sida,   och   med   de\r\nauktoriserade  sammanslutningarna, noggrant utarbeta\r\nriktlinjer för vad  som kan anses vara en acceptabel\r\nersättningsnivå. Regeringen menar att ersättning bör\r\nkunna ges för kostnader som avser ett specifikt barn\r\noch  för  att täcka en  rimlig  del  av  barnhemmets\r\nlöpande   kostnader   eller   andra   administrativa\r\nkostnader  förknippade   med   den   internationella\r\nadoptionsverksamheten. Det får dock inte finnas risk\r\nför  att internationell adoptionsverksamhet  ger  så\r\nstora  fördelar  att  ett beroende av inkomster från\r\nsådan verksamhet skapas  i  ursprungslandet,  anförs\r\ndet.\r\nAdoptionsmyndigheten  skall  i  varje enskilt fall\r\ngöra en bedömning av kostnadsbilden, dvs. den totala\r\nkostnaden   och  hur  avgifterna  används   av   den\r\nutländska förmedlingskontakten.  För  att kunna göra\r\nen bedömning av om kostnaderna i utlandet är rimliga\r\nmåste    adoptionsmyndigheten    ha    kunskap    om\r\nkostnadsläget  i  stort i landet, exempelvis när det\r\ngäller löner och avgifter.  Vid  denna bedömning bör\r\nadoptionsmyndigheten  ha  kontakt  med  den  svenska\r\nutlandsmyndigheten i det andra landet.\r\n\r\nSåvitt  avser  kravet  på balans mellan  de  svenska\r\nsammanslutningarna anförs  i propositionen att det i\r\ndag   finns   en  mycket  stor  sammanslutning,   en\r\nmedelstor, två  något  mindre  och  två  mycket  små\r\nsammanslutningar.      Enligt     Utredningen     om\r\ninternationella adoptioner vore det gynnsamt med mer\r\njämnstora  sammanslutningar  i  Sverige.  Regeringen\r\ndelar denna  uppfattning. I detta ligger att myndig-\r\nheten    bör    underlätta     för     de     mindre\r\nsammanslutningarna  att växa, om de önskar det.  Vid\r\nbeslut  om  auktorisation  bör  adoptionsmyndigheten\r\neftersträva en  bättre  balans  i  storlek mellan de\r\nsvenska       sammanslutningarna.      Om      flera\r\nsammanslutningar  ansöker om auktorisation för samma\r\nland, bör det enligt  regeringens  mening t.ex. vara\r\nmöjligt  att ge en mindre sammanslutning  prioritet,\r\nom sammanslutningarna  i  övrigt är kvalitetsmässigt\r\nlikvärdiga.\r\n\r\nEtt adoptionssamarbete skall,  såsom  framgår  ovan,\r\nockså vara lämpligt med hänsyn till omständigheterna\r\ni  övrigt.  Den  utländska  förmedlings-verksamheten\r\nskall  bedrivas  seriöst  och  utan   vinstintresse.\r\nVidare måste situationen i allmänhet i  landet  vara\r\nstabil.  Det  får  inte förekomma korruption som kan\r\npåverka adoptionsverksamheten eller handel med barn.\r\n\r\nI denna bedömning  skall  enligt  regeringen  även\r\nvägas in om skadlig konkurrens om barnen kan uppstå.\r\nOm  en sammanslutning verkar i ett land kan det vara\r\nolämpligt    att   en   annan   sammanslutning   ges\r\nauktorisation  för det landet, om det finns risk för\r\natt   denna  sammanslutning   konkurrerar   ut   den\r\nsammanslutning   som  redan  har  auktorisation  för\r\nlandet. Detta kan  till exempel vara fallet i länder\r\ndär det är få barn som är tillgängliga för adoption.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So25  av  Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl. (m) begärs ett tillkännagivande  om  krav  för\r\nauktorisation  (yrkande 2). Motionärerna ställer sig\r\nkritiska till förslaget  till 6 a § första stycket 4\r\nlagen       (1997:192)       om       internationell\r\nadoptionsförmedling.   Enligt  motionärerna   medför\r\nkravet på balans mellan  sammanslutningarna  en risk\r\nför att organisationer tvingas lämna ett visst  land\r\nunder  några  år. Detta innebär en nackdel för bl.a.\r\nfamiljer  som  adopterat   från   ett  land  via  en\r\norganisation och som sedan vill adoptera syskon från\r\nsamma land. Möjligheterna att hjälpa  adopterade att\r\nfå   veta  mer  om  sin  bakgrund  försvåras  också.\r\nMotionärerna föredrar att uppmuntra organisationerna\r\ntill ökat  samarbete  framför  att  ställa  krav  på\r\nbalans mellan sammanslutningarna.\r\n\r\nI  motion  2003/04:So20  av  Kerstin Heinemann m.fl.\r\n(fp)  yrkas  att  riksdagen  godkänner   vad  som  i\r\nmotionen  anförs  om  innebörden  av  6  a § 4 lagen\r\n(1997:192)   om  internationell  adoptionsförmedling\r\n(yrkande 2). Motionärerna  ställer sig bakom vad NIA\r\ni sitt remissvar uttalade om att det är en humanitär\r\nsjälvklarhet att ge en viss  rimlig  ersättning till\r\nett  barnhem  även  för  de  barn  som  är  kvar  på\r\nbarnhemmet,   när   förhållandena   är  undermåliga.\r\nRegeringen säger sig visserligen i mångt  och mycket\r\ndela NIA:s synpunkter men inskränker trots  det  den\r\nacceptabla ersättningsnivån till barnhemmet till att\r\navse  endast  kostnader  som  är förknippade med den\r\ninternationella   adoptionsverksamheten,   däribland\r\nkostnader som avser  det  barn  som  blir adopterat.\r\nEnligt  motionärerna  behövs  ett  förtydligande  på\r\ndenna  punkt.  För  att  tillämpningen  av   de  nya\r\nreglerna inte skall bli alltför snäv och till  skada\r\nför  de  barn som inte adopteras, anser motionärerna\r\natt riksdagen bör ansluta sig till det NIA anfört.\r\n\r\nI motion 2003/04:So21 av Kenneth Johansson m.fl. (c)\r\nbegärs ett  tillkännagivande  om  behovet  av att de\r\nolika                     adoptionsorganisationernas\r\narbetsförutsättningar och lämpliga  åtgärder för att\r\nsäkerställa      en     uthållig     mångfald     av\r\nadoptionsorganisationer    utreds    (yrkande    3).\r\nMotionärerna anför att det finns ett värde i att slå\r\nvakt  om en viss mångfald av adoptionsorganisationer\r\noch   undvika    en    process    där    de   mindre\r\norganisationerna  slås  ut.  Motionärerna anser  att\r\nadoptionsorganisationerna  självfallet  skall  kunna\r\nleva upp till höga kvalitetskrav men att regeringens\r\nförslag  att beakta mångfalden  vid  beviljandet  av\r\nauktorisation   är  synnerligen  behövligt.  Än  mer\r\nverksamma åtgärder  kan  emellertid  behövas för att\r\nsäkerställa   att  de  olika  organisationerna   får\r\nlikvärdiga förutsättningar  till  utveckling, anförs\r\ndet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI   förslaget  till  6  a  §  lagen  (1997:192)   om\r\ninternationell      adoptionsförmedling      ställer\r\nregeringen   upp  en  rad  villkor  som  skall  vara\r\nuppfyllda  för   att   en  sammanslutning  skall  få\r\nauktorisation   att   arbeta    med   internationell\r\nadoptionsförmedling  i  ett  specifikt  land.  Bland\r\nannat krävs att samarbetet med  det  andra landet är\r\nlämpligt  med  hänsyn till kostnadsbilden,  balansen\r\nmellan  sammanslutningarna  och  omständigheterna  i\r\növrigt. Utskottet  konstaterar  även i denna del att\r\ndet   i   propositionen   utförligt   redovisas   de\r\növerväganden    som   gjorts   i   anslutning   till\r\nbestämmelsens utformning.\r\n\r\nI  motion 2003/04:So25  (m)  yrkande  2  redovisas\r\nvissa  nackdelar  med  att en i ett visst land redan\r\netablerad  sammanslutning   inte  erhåller  fortsatt\r\nauktorisation.  Önskan  att  skapa   mer   jämnstora\r\nsammanslutningar  får dock enligt utskottets  mening\r\nanses  väga tyngre.  Utskottet  ställer  sig  därmed\r\nbakom lagförslaget och avstyrker motionen. Utskottet\r\nfinner heller ingen anledning att tillmötesgå kravet\r\ni motion  2003/04:So20 (fp) yrkande 2 om ytterligare\r\nuttalanden     kring    hur    rekvisitet    rörande\r\nkostnadsbilden närmare  bör  tillämpas.  Även  denna\r\nmotion avstyrks.\r\n\r\nUtskottet  delar uppfattningen i motion 2003/04:So21\r\n(c)  yrkande   3   om   vikten   av  mångfald  bland\r\nsammanslutningarna. Motionen, som  till stor del får\r\nanses  tillgodosedd  med  regeringens  förslag,  bör\r\nemellertid  inte  föranleda  något  initiativ   från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\n\r\nMedel för återbetalning vid\r\navveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag till 8\r\nd och e §§ lagen (1997:192) om internationell\r\nadoptionsförmedling.   Lagrummen   innehåller\r\nbestämmelser    om    att   en   auktoriserad\r\nsammanslutning  skall kunna  betala  tillbaka\r\nerlagda  avgifter   till  sökandena  samt  ha\r\nekonomiska medel som  täcker  kostnaderna vid\r\nen avveckling av sammanslutningen.  Riksdagen\r\nbör  avslå  ett  motionsyrkande om avslag  på\r\nförslaget till 8 e §.\r\nJämför reservation 5 (fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt regeringen  måste  någon  form  av  ekonomisk\r\nsäkerhet   finnas   för  sökandena  i  det  fall  en\r\nsammanslutning upphör med sin förmedlingsverksamhet.\r\nI     lagen     (1997:192)     om     internationell\r\nadoptionsförmedling    föreslås   därför    en    ny\r\nbestämmelse (8 d §) med  innebörd  att  medel som en\r\nsökande   har   inbetalat   till   en   auktoriserad\r\nsammanslutning  och  som  inte avser ersättning  för\r\nintjänat  arvode,  uppkomna kostnader  eller  gjorda\r\nutlägg,  om  annat  inte  har  avtalats,  vid  varje\r\ntillfälle skall kunna betalas tillbaka.\r\n\r\nFör   att  ytterligare   stärka   den   ekonomiska\r\nsäkerheten  för sökandena föreslår regeringen vidare\r\natt en auktoriserad  sammanslutning  dessutom  skall\r\nvara  skyldig  att ha ekonomiska medel som kan täcka\r\nkostnaderna vid  en  avveckling av verksamheten (8 e\r\n§). Sammanslutningen får enligt propositionen bedöma\r\nvilka kostnader som kan  uppkomma  vid  en eventuell\r\navveckling   av   verksamheten   och  utifrån  denna\r\nbedömning sätta av tillräckliga medel.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:So20  av Kerstin Heinemann  m.fl.\r\n(fp)   yrkas   att  riksdagen  antar   förslaget   i\r\nproposition   2003/04:131    såvitt   gäller   lagen\r\n(1997:192) om internationell adoptionsförmedling med\r\nden ändringen att 8 e § utgår  (yrkande  1).  Enligt\r\nmotionärerna  kan  bestämmelsen,  utan  att  medföra\r\nnågra  större  fördelar, komma att i onödan försvåra\r\nnybildning       av       sammanslutningar       för\r\nadoptionsförmedling.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser det angeläget att skapa en ekonomisk\r\nsäkerhet för sökande som betalat in avgifter till en\r\nauktoriserad sammanslutning som sedan upphör med sin\r\nförmedlingsverksamhet. Utskottet  ställer sig därmed\r\nbakom  förslaget  att sammanslutningarna  vid  varje\r\ntillfälle, med vissa  angivna  undantag, skall kunna\r\nbetala  tillbaka  erhållna  medel.  Utskottet  delar\r\nvidare  regeringens bedömning  att  en  auktoriserad\r\nsammanslutning   skall   vara  skyldig  att  avsätta\r\nekonomiska medel som kan täcka  kostnaderna  för  en\r\neventuell   framtida   avveckling  av  verksamheten.\r\nUtskottet  tillstyrker  därmed  regeringens  förslag\r\ntill 8 d och e §§ lagen (1997:192) om internationell\r\nadoptionsförmedling    samt     avstyrker     motion\r\n2003/04:So20 (fp) yrkande 1.\r\n\r\n\r\nMedgivande att ta emot ett barn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anta regeringens förslag till\r\nändring  i  6  kap.  12  §  socialtjänstlagen\r\n(2001:453). Ändringen  innebär bl.a. ett krav\r\npå   obligatorisk   föräldrautbildning    för\r\nblivande      adoptivföräldrar.     Utskottet\r\navstyrker  ett motionsyrkande  om  avslag  på\r\nförslaget i  denna  del. Vidare bör riksdagen\r\navslå    ett    motionsyrkande     om     att\r\nfrivilligorganisationer bör kunna ansvara för\r\nföräldrautbildning   på   den   grunden   att\r\nyrkandet får anses tillgodosett.\r\nJämför reservation 6 (m, fp, kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnligt  propositionen bör det framgå av lagen  vilka\r\ngrundläggande  krav som skall vara uppfyllda för att\r\nfå medgivande att ta emot ett barn för adoption. Det\r\nunderlättar   inte    bara    för    utredarna   och\r\nbeslutsfattarna på kommunal nivå utan  också när ett\r\nmål  om  medgivande  skall prövas i allmän  förvalt-\r\nningsdomstol.  Regeringen   föreslår   därför  vissa\r\nändringar   i   6   kap.   12   §  socialtjänstlagen\r\n(2001:453). Ändringarna innebär bl.a. att medgivande\r\nfår  lämnas  endast  om den sökande  är  lämpad  att\r\nadoptera. Vid den bedömningen  skall särskild hänsyn\r\ntas  till  sökandens  kunskaper  och   insikter   om\r\nadoptivbarn   och  deras  behov  och  den  planerade\r\nadoptionens     innebörd,      sökandens      ålder,\r\nhälsotillstånd,  personliga  egenskaper  och sociala\r\nnätverk.  Sökanden  skall  vidare, om han eller  hon\r\ninte har adopterat barn från  utlandet  tidigare, ha\r\ndeltagit  i  av  kommunen anvisad föräldrautbildning\r\ninför adoption.\r\n\r\nNär   det   gäller   kravet    på    deltagande    i\r\nföräldrautbildning  påpekas  att enligt artikel 5b i\r\nHaagkonventionen skall den mottagande  statens behö-\r\nriga  myndigheter  ha  säkerställt att de tilltänkta\r\nadoptivföräldrarna har fått  den  rådgivning som kan\r\nvara nödvändig. Vid Specialkommissionens  session år\r\n2000  betonades  nödvändigheten  av noggrannhet  och\r\nobjektivitet  hos  mottagarländernas  myndigheter  i\r\nförberedelserna av de blivande adoptivföräldrarna.\r\n\r\nEnligt  propositionen  skiftar  möjligheterna  att\r\ndelta  i  föräldrautbildning   inför  adoption  över\r\nlandet.  Innehållet  och  kvaliteten   i   befintlig\r\nutbildning  varierar,  liksom  kostnaderna för  del-\r\ntagande.  Endast 10 % av landets  kommuner  erbjuder\r\nföräldrautbildning inför adoption i egen eller någon\r\ngrannkommuns  regi.  Flera  landsting  har särskilda\r\nföräldrakurser för adoptivföräldrar inom  ramen  för\r\nsin   mödra-   och  barnhälsovård.  Det  i  särklass\r\nvanligaste är dock  att  de  sökande  hänvisas  till\r\nutbildning   i  någon  auktoriserad  sammanslutnings\r\nregi.\r\nI   samband  med   internationell   adoption   har\r\nsamhället  ett särskilt ansvar för att barnet kommer\r\ntill så väl förberedda adoptivföräldrar som möjligt.\r\nRegeringen anser  det därför rimligt att ställa krav\r\npå  de blivande adoptivföräldrarna  att  genomgå  en\r\nutbildning  som är adekvat för adoptionssituationen.\r\nSamtidigt måste  adoptivfamiljerna  i  sin tur kunna\r\nställa  krav på att samhället har en väl  fungerande\r\norganisation  som  kan  ge  vägledning  och  stöd  i\r\nadoptionssituationen.  Regeringen  anser  det  också\r\nrimligt  att  kommunerna  skall  ha ansvaret för att\r\nanvisa   de   blivande  adoptivföräldrarna   lämplig\r\nutbildning. Det  står  varje  kommun fritt att själv\r\neller  tillsammans  med  landstinget   eller   andra\r\nkommuner  anordna  sådan  föräldrautbildning. Enligt\r\nregeringens  mening  bör  dock   en   anordnare   av\r\nföräldrautbildning   inte   ha   egna   intressen  i\r\nadoptionsprocessen.\r\nFör    att    säkerställa    att   alla   blivande\r\nadoptivföräldrar får en utbildning  som har fokus på\r\nadoptivbarns särskilda behov och håller hög och över\r\nlandet  jämn  kvalitet,  avser  regeringen   att  ge\r\nadoptionsmyndigheten  i uppdrag att tillsammans  med\r\nSocialstyrelsen ta fram ett lämpligt studiematerial.\r\nI detta arbete bör även Landstingsförbundet, Svenska\r\nKommunförbundet  samt adoptionsorganisationerna  och\r\nadopterades organisationer inbjudas att delta.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So20  av  Kerstin  Heinemann  m.fl.\r\n(fp)   yrkas   att   riksdagen   antar  förslaget  i\r\nproposition      2003/04:131      såvitt      gäller\r\nsocialtjänstlagen (2001:453) med den ändringen att 6\r\nkap.  12  § andra styckets sista mening, samt tredje\r\nstycket, utgår  (yrkande  3). Motionärerna anser att\r\nbestämmelsen om att hänsyn  skall tas till sökandens\r\nkunskaper  och  insikter  om adoptivbarn  och  deras\r\nbehov är fullt tillräcklig  och  att det inte behövs\r\nnågon föreskrift i lag om obligatoriskt deltagande i\r\nföräldrautbildning   som   är   kommunalt   anvisad.\r\nFöräldrautbildningen  behöver  enligt  motionärernas\r\nmening  inte heller ha någon sådan  anknytning  till\r\nkommunen.\r\n\r\nI motion 2003/04:So21 av Kenneth Johansson m.fl. (c)\r\nbegärs        ett         tillkännagivande        om\r\nfrivilligorganisationernas       delaktighet       i\r\nföräldrautbildning   för  blivande  adoptivföräldrar\r\n(yrkande 2). Motionärerna  välkomnar  förslaget  att\r\ninföra   en   obligatorisk   föräldrautbildning  för\r\nadoptivföräldrar.  Det  kommunala  ansvaret  innebär\r\nemellertid inte att kommunerna  i alla lägen behöver\r\nvara      utförare      av     föräldrautbildningen.\r\nFrivilligorganisationerna  bör,  i  mån av förekomst\r\noch   förmåga,   kunna   ansvara   för   delar    av\r\nföräldrautbildningen,  och  även studieförbunden bör\r\nkunna spela en roll i sammanhanget, anförs det.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nAlla  adoptivbarn  har  rätt  att   komma  till  väl\r\nförberedda  föräldrar.  Utskottet  ser  positivt  på\r\nförslaget    att    komplettera    6   kap.   12   §\r\nsocialtjänstlagen (2001:453) med kravet  att den som\r\nvill  adoptera  ett barn med hemvist utomlands  inte\r\nbara skall ha tillfredsställande kunskaper utan även\r\ntillfredsställande insikter om adoptivbarn och deras\r\nbehov. Utskottet  instämmer  även med regeringen att\r\ndet rimligen kan krävas av blivande adoptivföräldrar\r\natt  de  skall  genomgå  en för adoptionssituationen\r\nadekvat utbildning. Genom att ställa upp ett krav på\r\nobligatorisk föräldrautbildning  får  det även anses\r\nrimligt   att   lägga   ett  lagstadgat  ansvar   på\r\nkommunerna att anvisa lämplig  sådan utbildning till\r\ndem som vill adoptera. Utskottet  kan konstatera att\r\nregeringen    har    för   avsikt   att   ge   bl.a.\r\nadoptionsmyndigheten  i  uppdrag  att  ta  fram  ett\r\nlämpligt studiematerial  i syfte att säkerställa att\r\nalla blivande adoptivföräldrar får en utbildning som\r\nhar fokus på adoptivbarns särskilda behov och håller\r\nhög och över landet jämn kvalitet.  Utskottet vill i\r\nsammanhanget understryka det angelägna  i  att följa\r\nutvecklingen  när  det  gäller  tillgången till  och\r\nkvaliteten   på   föräldrautbildningen.    Utskottet\r\ntillstyrker med det sagda regeringens förslag till 6\r\nkap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453) och avstyrker\r\nmotion 2003/04:So20 (fp) yrkande 3.\r\n\r\nKommunernas  ansvar  att  anvisa  föräldrautbildning\r\ninför adoption innebär inte, liksom påpekas i motion\r\n2003/04:So21  (c)  yrkande 2, att kommunerna  själva\r\nbehöver  anordna  utbildningen.   Föräldrautbildning\r\nutgör inte myndighetsutövning och kan  således  utan\r\nstöd  i lag överlåtas på annan utförare (jfr 11 kap.\r\n6 § regeringsformen).  Det  föreligger  inget hinder\r\nmot      att     kommunerna     anvisar     lämpliga\r\nfrivilligorganisationer    och   studieförbund   som\r\nanordnare   av   utbildningen.   Såsom    anförs   i\r\npropositionen bör dock anordnaren inte ha något eget\r\nintresse  i adoptionsprocessen. Motionen får  därmed\r\nanses tillgodosedd.\r\n\r\n\r\nStöd och hjälp till adopterade och\r\nderas familjer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå  motioner  om  stöd  och\r\nhjälp  till  adopterade  och  deras familjer.\r\nEnligt utskottet får motionerna  anses delvis\r\ntillgodosedda.\r\nJämför reservationerna 7 (kd) och 8 (mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEftersom  samhället  medverkar till  familjebildning\r\nvid  adoption  är  det  enligt   regeringens  mening\r\nangeläget  att  samhällets  stöd  och   hjälp   till\r\nadopterade  och  adoptivföräldrar  efter en adoption\r\nutvecklas.\r\n\r\nUtredningen  om  internationella  adoptioner   lät\r\ngenomföra  en  forskningsgenomgång,  vilken  gav vid\r\nhanden  att  den  stora majoriteten av de adopterade\r\ninte får några större  problem.  I dag finns dock en\r\nmedvetenhet om att problem som uppkommer såväl under\r\nuppväxten som senare i livet kan ha  sin grund i den\r\nadopterades  tidiga  livserfarenheter och  i  själva\r\nadoptionen. Alla adopterade  måste förhålla sig till\r\nadoptionen, och vid olika tidpunkter  kan det finnas\r\nbehov  av stöd från samhället för att kunna  hantera\r\nfrågor och  svårigheter.  Enligt  regeringen är stöd\r\noch  rådgivning  till föräldrarna, såväl  inför  som\r\nefter  adoptionen,  därför  av  stor  vikt  för  att\r\nförebygga    framtida   problem.   Adoptivbarn   och\r\nadoptivföräldrar bör enligt regeringen i första hand\r\nfå stöd i de generella  verksamheter  som  finns för\r\nalla barn och föräldrar.\r\nEnligt   artikel  9  c  i  Haagkonventionen  skall\r\ncentralmyndigheten  direkt  eller  genom  offentliga\r\norgan  eller  andra  i  staten auktoriserade samman-\r\nslutningar,  vidta alla lämpliga  åtgärder  för  att\r\nframför  allt i  sina  stater  främja  rådgivning  i\r\nadoptionsfrågor  och möjligheter till hjälp och stöd\r\nefter en adoption.  Den  1  januari  1998 infördes i\r\nsocialtjänstlagen  en  bestämmelse om socialnämndens\r\nskyldighet att ge stöd och  hjälp  när ett ärende om\r\nadoption   har  avgjorts  (numera  5  kap.   1   §).\r\nRegeringen påpekar  dock  att  även  andra aktörer -\r\ninom såväl kommuner som landsting - har ett ansvar i\r\ndetta sammanhang.\r\nI  propositionen  redovisas  den  beskrivning  som\r\nUtredningen om internationella adoptioner  gjorde av\r\nvad  begreppet  stöd  och hjälp till adopterade  och\r\nadoptivföräldrar  kan  innebära.   Vidare   görs  en\r\ngenomgång av de olika verksamheter som kan kan komma\r\ni  fråga  för  att  tillhandahålla stöd och hjälp  i\r\nsammanhanget,    bl.a.   hälso-    och    sjukvården\r\n(barnavårdscentraler,  barn-  och ungdomspsykiatrin,\r\nmödravårdscentraler, ungdomsmottagningar), förskola,\r\nskola och skolhälsovård samt självständiga kommunala\r\nrådgivningsfunktioner.\r\nRegeringen påpekar att det inte  är  givet att det\r\när  samhället som i alla situationer är bäst  lämpat\r\natt ge  stöd  och  hjälp  efter  en  adoption. Såväl\r\nadoptionssammanslutningar    som    de   adopterades\r\norganisationer kan utifrån sina perspektiv bidra med\r\nkunskaper  och  erfarenheter  i sådan stödverksamhet\r\noch komplettera samhällets stöd, anförs det.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So23 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)\r\nbegärs ett tillkännagivande om  stöd till adopterade\r\ni  vuxen ålder (yrkande 2). Motionärerna  anför  att\r\ndet  i  propositionen  saknas  förslag som kan bidra\r\ntill  bättre  stöd  och  hjälp till  adopterade.  De\r\nefterlyser mer konkreta åtgärder för att komplettera\r\ndet stöd som redan finns.\r\n\r\nI motion 2003/04:L319 av Kerstin-Maria  Stalin m.fl.\r\n(mp) begärs ett tillkännagivande om att familjer med\r\nadopterade   barn  skall  få  möjlighet  till  extra\r\nsamtalsstöd   om   behovet   finns   (yrkande   16).\r\nSamtalsstöd skall  erbjudas familjerna inte bara den\r\nförsta tiden efter att barnet anlänt utan även under\r\ntonårstiden, menar motionärerna.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet instämmer  med  regeringen  i  att  det är\r\nangeläget  att  utveckla  samhällets  stöd  till  de\r\nadoptivbarn  och  adoptivföräldrar som behöver hjälp\r\ninte bara inför utan  även  efter adoptionen. Stödet\r\nbör i första hand tillhandahållas genom de generella\r\nverksamheterna i samhället men  kan kompletteras med\r\nvärdefulla  insatser  av adoptionssammanslutningarna\r\noch de adopterades organisationer. Enligt 5 kap. 1 §\r\nsocialtjänstlagen  (2001:453)  skall  social-nämnden\r\ntillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som\r\nkan föreligga efter  en  adoption.  I  propositionen\r\nframhålls  vikten  av samverkan mellan kommuner  och\r\nmellan kommuner och landsting i dessa frågor. Vidare\r\nhar  regeringen för avsikt  att  ge  Institutet  för\r\nutveckling  av  metoder  i  socialt arbete (IMS) vid\r\nSocialstyrelsen      i     uppdrag     att      göra\r\nkunskapssammanställningar, bl.a. när det gäller stöd\r\noch  hjälp  efter adoption,  och  att  sprida  detta\r\nmaterial till  samtliga  berörda  aktörer. Utskottet\r\nanser motion 2003/04:L319 (mp) yrkande 16 i huvudsak\r\ntillgodosedd  med  vad  som  anförs i propositionen.\r\nMotion 2003/04:So23 (kd) yrkande 2 får till viss del\r\nanses tillgodosedd.\r\n\r\n\r\nAtt söka sina rötter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner vari  begärs att\r\ndet   i   lag   införs   en   bestämmelse  om\r\nadopterades  rätt  att  få  kunskap  om  sitt\r\nursprung. Socialutskottet delar lagutskottets\r\nbedömning   att  ett  pågående  arbete   inom\r\nRegeringskansliet bör avvaktas. Riksdagen bör\r\nvidare avslå ett motionsyrkande om att utreda\r\nstärkta ekonomiska möjligheter för adopterade\r\natt söka sitt ursprung.\r\nJämför reservationerna  9  (v,  c, mp) och 10\r\n(m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  propositionen  anförs  att  de flesta  adopterade\r\nnågon gång funderar över sitt ursprung och att många\r\naktivt också söker sina rötter. Adoptionsforskningen\r\nhar  tydligt  visat  hur  viktig  kunskapen  om  det\r\nbiologiska    och   etniska   ursprunget   är    för\r\nadoptivbarnets positiva utveckling. Barnets rätt att\r\nfå vetskap om sitt  ursprung  är  fastslagen bl.a. i\r\nbarnkonventionen.  Uppfattningen att  ett  adopterat\r\nbarn skall få kännedom  om  adoptionen  och  om  sin\r\nbakgrund  har  varit  tydlig  i förarbetena till den\r\nsvenska lagstiftningen även om inte någon uttrycklig\r\nbestämmelse om detta har förts  in  i  lagen. Enligt\r\nregeringen är det viktigt att frågor om barnets rätt\r\ntill  sitt ursprung och till kunskap om sina  rötter\r\ntas  upp   tidigt   i  adoptionsprocessen  samt  att\r\nsocialtjänsten    och   sammanslutningarna    bistår\r\nadopterade i dessa slags frågor.\r\n\r\nI departementspromemorian Föräldrars samtycke till\r\nadoption, m.m. (Ds  2001:53)  behandlas bl.a. frågan\r\nom att i föräldrabalken införa  en  bestämmelse  som\r\nålägger  adoptivföräldrarna  att  så  snart  det  är\r\nlämpligt  informera  barnet om att det är adopterat.\r\nPromemorian   har   remissbehandlats    och    många\r\nremissinstanser  är  positiva  till  en sådan regel.\r\nEnligt  propositionen kommer frågan under  året  att\r\nberedas vidare inom Regeringskansliet för att nå ett\r\nställningstagande i syfte att stärka barnets rätt.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion  2003/04:So19  av  Ingrid  Burman m.fl. (v)\r\nbegärs   ett   tillkännagivande  om  ett  lagförslag\r\navseende adopterades  rätt att få kännedom om att de\r\när adopterade. Motionärerna  påpekar  att  kravet på\r\natt    i    lag    införa    en    skyldighet    för\r\nadoptivföräldrarna   att   upplysa  barnet  om  sitt\r\nursprung har varit föremål för  behandling vid flera\r\ntillfällen.  Enligt motionärerna har  regeringen  en\r\nalltför passiv  hållning  i frågan. Införandet av en\r\nlagstadgad rätt för den adopterade att få kunskap om\r\natt vara adopterad är av yttersta vikt för att säkra\r\nbarnperspektivet     och     barnets      rätt     i\r\nadoptionsprocessen.     Motionärerna    anser    att\r\nregeringen snarast bör återkomma  till riksdagen med\r\nett lagförslag i enlighet med vad som anförts.\r\n\r\nÄven  i  motion  2003/04:So21  av Kenneth  Johansson\r\nm.fl. (c) yrkas att riksdagen hos  regeringen  begär\r\nett  lagförslag  med innebörden att adopterade skall\r\nha rätt att upplysas om sin adoption (yrkande 1).\r\n\r\nI motion 2003/04:So24  av  Kerstin-Maria  Stalin och\r\nMona Jönsson (mp) yrkas att riksdagen beslutar  dels\r\natt   adoptivföräldrar   skall   vara  skyldiga  att\r\ninformera  barnet  om att det är adopterat  (yrkande\r\n1), dels att socialnämnden  skall  vara  skyldig att\r\nredovisa för domstolen att information lämnats  till\r\nbarnet   (yrkande  2).  Motionärerna  anser  att  en\r\nbestämmelse  om  informationsskyldighet  bör införas\r\nredan  nu.  Domstolen  är  i  alla  adoptionsärenden\r\nskyldig att inhämta yttrande från socialnämnden. För\r\natt    ytterligare   stärka   barnets   rätt   anser\r\nmotionärerna   att   socialnämnden   skall   åläggas\r\nskyldighet   att   i   dessa  ärenden  redovisa  för\r\ndomstolen på vilket sätt  information  lämnats  till\r\nbarnet  och  tydligt  redovisa  barnets åsikt. Denna\r\nskyldighet skall gälla från så tidig  ålder som barn\r\nkan kommunicera sin vilja.\r\n\r\nI motion 2003/04:So385 av Sten Tolgfors  (m)  begärs\r\nett   tillkännagivande   om   att   utreda   stärkta\r\nmöjligheter för de adopterade som så önskar att söka\r\nsitt   ursprung.   Exempelvis   skulle   en  del  av\r\nadoptionsbidraget   eller  adoptionsavgiften   kunna\r\nanvändas för att finansiera  adopterades  sökande av\r\nsitt biologiska ursprung.\r\n\r\n\r\nLagutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nI     yttrandet    redogörs    för    förslaget    i\r\ndepartementspromemorian   Föräldrars  samtycke  till\r\nadoption (Ds 2001:53) att införa en ny bestämmelse i\r\nföräldrabalken   (4  kap.  6  a   §)   som   ålägger\r\nadoptivföräldrarna  att  så  snart  det  är lämpligt\r\ninformera  barnet  om  att  det  är  adopterat.  Den\r\nföreslagna bestämmelsen anknyter till  stadgandena i\r\nbarnkonventionen och Haagkonventionen om  barns rätt\r\ntill   kunskap   om  sitt  ursprung.  Någon  bestämd\r\ntidpunkt   för   när   föräldrarna    skall    lämna\r\nupplysningar  om  barnet  ges  inte i den föreslagna\r\nbestämmelsen,  utan det får ankomma  på  föräldrarna\r\natt avgöra när barnet  har  nått en sådan mognad att\r\nfrågan  om  adoption  kan tas upp.  Enligt  vad  som\r\nanförts  i  promemorian åligger  det  socialtjänsten\r\nenligt socialtjänstlagen  att  följa upp vilka behov\r\nav hjälp och stöd som kan finnas sedan ett ärende om\r\nadoption har avgjorts. Om den eller de som adopterat\r\nett  barn  inte  upplyser  barnet  om   att  det  är\r\nadopterat,  torde det ankomma på socialtjänsten  att\r\nstödja  föräldrarna  så  att  barnet  får  nödvändig\r\ninformation.  Enligt  vad  som anförts i promemorian\r\nkan det inte uteslutas att det i något fall kan vara\r\nså att det aldrig kan anses  lämpligt att barnet får\r\ninformation om att det är adopterat.\r\n\r\nMot bakgrund av vad som redovisats i propositionen\r\nom     beredningen     av    departementspromemorian\r\nkonstaterar lagutskottet  att  det nu föreligger ett\r\nlångt framskridet lagstiftningsarbete  helt  i linje\r\nmed motionsönskemålen. Enligt utskottets mening  bör\r\nresultatet  av  arbetet  inom Regeringskansliet inte\r\nföregripas  genom några uttalanden  från  riksdagens\r\nsida.    Lagutskottet     föreslår     därför    att\r\nsocialutskottet  avstyrker  motionerna  2003/04:So19\r\n(v),  2003/04:So21  (c)  yrkande  1 och 2003/04:So24\r\n(mp) yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nSocialutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSocialutskottet  delar lagutskottets  bedömning  att\r\ndet  pågående  arbetet  inom  Regeringskansliet  bör\r\navvaktas  och  att   motionerna   2003/04:So19  (v),\r\n2003/04:So21  (c)  yrkande  1 och 2003/04:So24  (mp)\r\nyrkandena 1 och 2 därmed bör avslås.\r\n\r\nUtskottet kan inte ställa sig  bakom kravet i motion\r\n2003/04:So385   (m)  att  utreda  hur   adoptivbarns\r\nekonomiska möjligheter  att  söka  sitt ursprung kan\r\nstärkas. Även denna motion avstyrks.\r\n\r\n\r\nSamverkan och kompetensutveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå två motionsyrkanden  om\r\natt  införa  stimulansbidrag   för  samverkan\r\nkring  adoptionsfrågor på lokal och  regional\r\nnivå. Riksdagen  bör  även  avslå motioner om\r\nbl.a.  höjd kvalitet på hemutredningarna  och\r\nom att utreda situationen för internationella\r\nadoptivbarn i Sverige.\r\nJämför reservationerna 11 (kd), 12 (m) och 13\r\n(m, kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI propositionen  påpekas  att  frågor med anknytning\r\ntill    internationella   adoptioner    är    sällan\r\nförekommande  i kommunernas och i landstingens olika\r\nverksamheter. Detta  innebär  att det kan vara svårt\r\natt utveckla och behålla hög kompetens  på  området.\r\nRegeringen anser att det är rimligt att ställa vissa\r\ngrundläggande krav på de professionella som kommer i\r\nkontakt  med  internationella adoptioner i kommunal-\r\noch landstingsverksamhet.  Till  exempel  bör  de ha\r\ngrundläggande  kunskaper om vad det innebär att vara\r\nadopterad och ha  en  beredskap  för  att kunna möta\r\neventuella  svårigheter som dyker upp under  barnets\r\nuppväxt. Vidare måste de som arbetar med att ge stöd\r\noch hjälp eller  vård och behandling till adopterade\r\noch adoptivföräldrar  ha  särskilda kunskaper om vad\r\nen adoption innebär för dessa grupper samt en allmän\r\nkunskap om adoptionsfrågor i stort.\r\n\r\nUtredningen  om internationella  adoptioner  ansåg\r\ndet inte rimligt  att  begära att varje kommun eller\r\nlandsting   skall   ha   särskilda    kunskaper   på\r\nadoptionsområdet  men  konstaterade  att mycket  kan\r\nvinnas  på samverkan mellan de olika verksamheterna.\r\nVid  samverkan   blir  adoptionsfrågor  inte  längre\r\nsällanfrågor och en hög kompetens kan lättare byggas\r\nupp. Regeringen anser  det önskvärt att handläggning\r\nav adoptionsanknutna frågor  sker  mer  i  samverkan\r\nmellan kommuner och mellan kommuner och landsting.\r\nEnligt  propositionen  är  det redan i dag möjligt\r\nför   kommuner   och   landsting  att   samverka   i\r\nadoptionsanknutna frågor,  men någon sådan samverkan\r\nförekommer  inte  annat  än  i  enstaka   fall.   Ur\r\nadoptivbarnens och deras familjers perspektiv är det\r\ndock  enligt regeringens mening mycket angeläget att\r\nkvalitet och tillgång till utbildning, utredning och\r\nstöd och hjälp efter en adoption blir jämn över hela\r\nlandet.\r\nUtredningen om internationella adoptioner föreslog\r\natt  medel   skall   avsättas   för   att  stimulera\r\nsamverkan. Enligt regeringens mening kräver kommunal\r\nsamverkan om utredning och stöd och hjälp egentligen\r\ninga nya resurser. Samverkan innebär enbart en annan\r\norganisation för frågor som kommunerna  redan  i dag\r\nansvarar för.\r\n\r\nUtredningen  föreslog  vidare  att  det inrättas ett\r\nnationellt     centrum     för    forsknings-    och\r\nkunskapsutveckling för området internationella adop-\r\ntioner. Regeringen har övervägt  hur  behovet av att\r\nge  stöd till kommuner och landsting i deras  arbete\r\nmed   hemutredningar,    föräldrautbildning    inför\r\nadoptionen  samt  stöd  och  hjälp  efter  genomförd\r\nadoption  bör  utformas.  Det  handlar  om att samla\r\nforskningsresultat om internationella adoptioner, om\r\nmetodutveckling och om att sammanställa kunskap  och\r\nsprida  den  till samtliga aktörer. Målgrupperna för\r\ndetta  arbete  är  socialtjänsten,  barnhälsovården,\r\nbarn- och ungdomspsykiatrin,  förskolan  och skolan,\r\nlänsstyrelserna    i   deras   tillsynsarbete   samt\r\nadoptionsorganisationerna    och    de   adopterades\r\norganisationer.   Enligt   regeringens  mening   bör\r\nInstitutet  för  utveckling  av  metoder  i  socialt\r\narbete (IMS) vid Socialstyrelsen  få  i  uppdrag att\r\ngöra  kunskapssammanställningar,  ge  stöd till  att\r\nsystematisera   utredningsarbetet  och  göra   detta\r\ntillgängligt för dem som arbetar med internationella\r\nadoptioner.     Regeringen      avser      att     i\r\nbudgetpropositionen   för  2005  återkomma  i  denna\r\nfråga.\r\n\r\nDessutom  ges Socialstyrelsen  i  uppdrag  att  på\r\nnationell  nivå   följa  upp  förhållandena  för  de\r\nutländska barn som  placeras  i  svenska familjer, i\r\nenlighet  med  det  krav  som FN:s barnrättskommitté\r\nställde  på Sverige i samband  med  Sveriges  första\r\nrapport 1993.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So23 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)\r\nbegärs  ett   tillkännagivande   om   samverkan  och\r\nkompetensutveckling på nationell, regional och lokal\r\nnivå  (yrkande  4).  Motionärerna  anser det  mycket\r\nolyckligt  att  regeringen  inte förde  utredningens\r\nförslag om stimulansbidrag vidare. Ett sådant bidrag\r\nskulle  möjliggöra  samordning  på  det  lokala  och\r\nregionala  planet och  på  så  sätt  underlätta  för\r\nkommunerna  att   uppfylla  kravet  i  5  kap.  1  §\r\nsocialtjänstlagen   (2001:453)    om    stöd    till\r\nadopterade.\r\n\r\nSamma synpunkter framförs i motion 2003/04:So22 av\r\nBirgitta    Carlsson    (c),    vari    begärs   ett\r\ntillkännagivande om att säkerställa möjligheten  att\r\nfå  rådgivning  i adoptionsfrågor och möjlighet till\r\nhjälp och stöd även  efter  adoptionen och att detta\r\nkan erbjudas både på lokal och regional nivå.\r\n\r\nI motion 2003/04:So326 av Sten  Tolgfors  (m) begärs\r\nett tillkännagivande om kvaliteten på hemutredningar\r\ni   samband   med   adoption  (yrkande  1)  samt  om\r\nutbildning för och krav  på  utbildning  hos dem som\r\ngör  hemutredningar (yrkande 2). Motionären  påpekar\r\natt kvaliteten  på  hemutredningarna varierar mycket\r\nmellan  landets kommuner.  Kvaliteten  skulle  kunna\r\nsäkras genom  att  man inför krav på certifiering av\r\nsocialtjänstens    hemutredare.    Utbildning    och\r\nvidareutbildning av  adoptionsutredare  bör vara ett\r\nuppdrag     för    NIA    eller    ett    nationellt\r\nkunskapscentrum,   menar  motionären.  I  yrkande  3\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   om  ökat  stöd  till\r\nadopterade.  Det  nationella  kunskapscentrumet  bör\r\nenligt motionären även ges i uppdrag att utveckla de\r\nstödformer  som  såväl  unga  som  vuxna  adopterade\r\nbehöver.\r\n\r\nI motion 2003/04:L221 av Sten Tolgfors (m) yrkas att\r\nriksdagen   begär   att   regeringen  låter   utreda\r\nsituationen  för  internationella   adoptivbarn  som\r\nadopterats av ensamstående respektive  par  (yrkande\r\n4).  Motionären  anför  att  den förstnämnda gruppen\r\nbarn är överrepresenterade inom den barnpsykiatriska\r\nvården.   Vidare  begärs  ett  tillkännagivande   om\r\nbehovet av  forskning om adoptivbarns utveckling och\r\nhur det gått  för de adoptivbarn som hittills kommit\r\ntill Sverige (yrkande 5).\r\n\r\nI  motion 2002/03:L207  av  samma  motionär  finns\r\nidentiska yrkanden (yrkandena 4 och 5).\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nI   det    av    riksdagen    godkända   betänkandet\r\n2001/02:SoU23 Barnpolitiken - arbetet  med strategin\r\nför  att  förverkliga  FN:s  konvention  om  barnets\r\nrättigheter   behandlade  utskottet  motionsyrkanden\r\nliknande de här  aktuella  2003/04:L221  yrkandena 4\r\noch 5 m.fl. (s. 27). Utskottet hänvisade bl.a.  till\r\npågående forskning inom Socialstyrelsen samt anförde\r\natt    kommande    förslag   från   Utredningen   om\r\ninternationella    adoptioner     borde    avvaktas.\r\nMotionsyrkandena avstyrktes (res. m+kd).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nLiksom  regeringen  anser  utskottet  att  det  vore\r\nönskvärt  med  en  utökad samverkan på kommunal  och\r\nregional  nivå  när  det   gäller   handläggning  av\r\nadoptionsanknutna    frågor.   Utskottet   instämmer\r\nemellertid också i att en sådan samverkan inte torde\r\nkräva att ett särskilt stimulansbidrag för ändamålet\r\ninförs   utan   enbart   att   befintliga   resurser\r\nomorganiseras. Motionerna  2003/04:So23 (kd) yrkande\r\n4 och 2003/04:So22 (c) avstyrks därmed.\r\n\r\nEnligt   propositionen   kommer    Institutet    för\r\nutveckling  av  metoder  i  socialt arbete (IMS) vid\r\nSocialstyrelsen   att   få  i  uppdrag   att   samla\r\nforskningsresultat  om  internationella  adoptioner,\r\natt utveckla metoder och  att  sprida kunskapen till\r\ndem  som arbetar med bl.a. hemutredningar  och  stöd\r\noch  hjälp   efter   genomförd  adoption.  Utskottet\r\nkonstaterar att regeringen i budgetpropositionen för\r\når  2005  föreslår  att anslaget  18:1  Bidrag  till\r\nutveckling   av   socialt    arbete    m.m.    under\r\nutgiftsområde   9   tillförs   2   miljoner   kronor\r\nengångsvis för kunskapsutveckling om internationella\r\nadoptioner.  Resultatet  av  uppdraget  till IMS bör\r\nenligt utskottets mening inte föregripas genom några\r\ninitiativ från riksdagens sida. Utskottet  avstyrker\r\ndärför motion 2003/04:So326 (m) yrkandena 1-3.\r\n\r\nMotionerna  2003/04:L221 (m) yrkandena 4 och  5  och\r\n2002/03:L207  (m)  yrkandena  4  och  5  får  enligt\r\nutskottets  mening  anses  tillgodosedda  genom  det\r\naviserade  uppdraget  till Socialstyrelsen att följa\r\nupp förhållandena för de utländska barn som placeras\r\ni svenska familjer. Även  dessa motioner bör således\r\navslås.\r\n\r\n\r\nÄktenskap mellan adoptivbarn och\r\nadoptant\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anta regeringens  förslag  till\r\nändringar i 2 kap. 3 § äktenskapsbalken och i\r\n1  kap.  3 § lagen (1994:1117) om registrerat\r\npartnerskap.    Ändringarna    innebär    att\r\nmöjligheten  för adoptivbarn och adoptant att\r\ngifta sig eller  registrera  partnerskap  tas\r\nbort.  Riksdagen  bör  avslå  en  motion  som\r\nkritiserar   att  det  även  fortsättningsvis\r\nkommer att vara  tillåtet med äktenskap eller\r\nregistrerat    partnerskap     mellan     ett\r\nadoptivbarn      och      adoptivföräldrarnas\r\nbiologiska barn och mellan två adoptivsyskon.\r\nJämför reservation 14 (fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen     föreslår     vissa    ändringar     i\r\näktenskapsbalken    och    lagen   (1994:1117)    om\r\nregistrerat  partnerskap  med   innebörd   att   ett\r\nadoptivförhållande    jämställs    med    biologiskt\r\nsläktskap   vid   tillämpningen   av   reglerna   om\r\näktenskapshinder  och  partnerskapshinder. Äktenskap\r\neller  partnerskap  mellan   ett   adoptivbarn   och\r\nadoptivföräldrarnas  biologiska  barn,  eller mellan\r\ntvå  adoptivsyskon, skall dock även fortsättningsvis\r\ntillåtas efter tillstånd.\r\n\r\nÄktenskap  får  i dag inte ingås mellan dem som är\r\nsläkt med varandra  i  rätt upp- och nedstigande led\r\neller som är helsyskon.  Halvsyskon  får  inte  ingå\r\näktenskap    med    varandra   utan   tillstånd   av\r\nlänsstyrelsen   (2 kap.    3 §    äktenskapsbalken).\r\nÄktenskapshindren avser endast biologiskt släktskap.\r\nEtt  adoptivförhållande  utgör  alltså   inte  något\r\näktenskapshinder.    Såvitt   angår   adoptivbarnets\r\nställning  till  adoptanten  och  dennes  släktingar\r\ngäller  att  all verkan  av  adoptionen  upphör,  om\r\nadoptanten ingår äktenskap med adoptivbarnet (4 kap.\r\n7 § föräldrabalken).\r\nRegeringen  konstaterar  att  den  utveckling  som\r\nskett     på    adoptionsområdet     innebär     att\r\nadoptivsläktskap  kommit  att  jämställas  med  bio-\r\nlogiskt  släktskap  på  de allra flesta områden. Med\r\ndet  synsätt  som numera är  allmänt  utbrett  torde\r\nmöjligheten för  adoptant  och  adoptivbarn att ingå\r\näktenskap med varandra för många framstå som närmast\r\nstötande.  Även  om  biologiska band  saknas,  talar\r\nsociala och etiska skäl med styrka för att äktenskap\r\nmellan adoptivbarn och  adoptant  inte bör tillåtas.\r\nRegeringen anser därmed att möjligheten för adoptant\r\noch  adoptivbarn att gifta sig med varandra  nu  bör\r\ntas bort.  Detsamma  bör  gälla för andra som står i\r\nrätt upp- och nedstigande släktskapsförhållande till\r\nvarandra   som   en   följd  av  adoptionen,   t.ex.\r\nadoptivbarnet och adoptantens far eller mor.\r\nNär det gäller frågan  om  hur reglerna för syskon\r\nbör utformas menar regeringen till en början att det\r\ninte finns någon anledning att upphäva den möjlighet\r\nhalvsyskon  i  dag  har att efter  dispens  få  ingå\r\näktenskap  med  varandra.   Såvitt  avser  äktenskap\r\nmellan  ett  adoptivbarn  och  någon   som  är  barn\r\n(biologiskt  eller  adopterat)  enbart  till  en  av\r\nadoptivföräldrarna  har barnen en rättslig  förälder\r\ngemensam och blir att  se som halvsyskon. Regeringen\r\nanser att dessa, liksom  andra halvsyskon, bör kunna\r\ningå äktenskap med varandra efter dispens.\r\nVad gäller äktenskap mellan  ett  adoptivbarn  och\r\nadoptivföräldrarnas  gemensamma biologiska barn samt\r\nmellan       två       adoptivsyskon        föreslog\r\nFörmynderskapsutredningen (SOU 1989:100) ett absolut\r\nhinder  häremot.  Mot bakgrund av att halvsyskon  ju\r\nkan få ingå äktenskap  med  varandra efter tillstånd\r\nframstår förslaget, som några  remissinstanser också\r\nanfört,  enligt  regeringens  mening   som  tämligen\r\nlångtgående.  Visserligen  har  barnen i dessa  fall\r\nbåda sina rättsliga föräldrar gemensamma.  Det finns\r\ndock  inte  några  arvsbiologiska hänsyn att beakta.\r\nDäremot torde sociala  och  etiska skäl många gånger\r\ntala  mot ett äktenskap i aktuella  fall.  Generellt\r\nsett får  det  nämligen anses olämpligt att barn som\r\nvuxit upp tillsammans  som syskon får ingå äktenskap\r\nmed varandra. Regeringen menar emellertid att sådana\r\nhänsyn kan tas vid en tillståndsprövning  samt pekar\r\npå  att det finns fall där personerna har vuxit  upp\r\npå   skilda    håll   och   där   den   ursprungliga\r\nfamiljegemenskapen mellan parterna saknas.\r\nRegeringen föreslår  således  inte  något  absolut\r\nförbud   mot   äktenskap   mellan   adoptivbarn  och\r\nadoptanternas   biologiska  barn  samt  mellan   två\r\nadoptivsyskon. Sådana  äktenskap  bör kunna tillåtas\r\nefter  tillstånd  av  länsstyrelsen i  det  enskilda\r\nfallet. En sådan ordning  stämmer också bäst överens\r\nmed utgångspunkten för lagstiftningen,  nämligen att\r\nde   hinder   som   uppställs   mot   äktenskap  och\r\nregistrering  av  partnerskap  bör  vara så  få  som\r\nmöjligt och att sammanlevande bör ha  möjlighet  att\r\nvälja äktenskapets eller partnerskapets form för sin\r\nsamlevnad,  om  inte  sociala  eller medicinska skäl\r\ntalar mot det (se prop. 1973:32  s.  94  f.  och  LU\r\n1973:20 s. 79).\r\nAvsikten är att tillstånd till äktenskap, liksom i\r\ndag,   skall  ges  endast  i  undantagsfall.  Enligt\r\novannämnda  förarbeten  är  vid  prövningen i första\r\nhand sociala och etiska faktorer av  betydelse.  Har\r\nparterna   vuxit   upp   tillsammans  kan  det  vara\r\nolämpligt  att  tillåta äktenskap.  När  det  gäller\r\nadoptivbarn måste  dessutom  beaktas  att  dessa kan\r\nvara  särskilt  sårbara  på  grund  av sin bakgrund.\r\nPsykologiska aspekter kan därför i dessa  fall  tala\r\nemot  äktenskap.  Vidare anförs att en förutsättning\r\nför tillstånd givetvis  är att det klart framgår att\r\ndet är den sökandes egen  önskan  att ingå äktenskap\r\noch   att   ansökan   inte   är   framtvingad.   När\r\ndispensprövningen  för registrering  av  partnerskap\r\ngäller personer som  är att anse som syskon på grund\r\nav ett adoptivförhållande,  torde  enligt regeringen\r\nsamma överväganden få göras som vid  en  motsvarande\r\nprövning för ingående av äktenskap.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:So20  av Kerstin Heinemann  m.fl.\r\n(fp)   yrkas   att  riksdagen  antar   förslaget   i\r\npropositionen  såvitt  gäller  äktenskapsbalken  och\r\nlagen (1994:1117)  om registrerat partnerskap med de\r\nändringarna  att den  sista  av  de  föreslagna  nya\r\nmeningarna i respektive  förslag  utgår (yrkandena 4\r\noch 5). Motionärerna motsätter sig  att  adoptivbarn\r\noch  adoptivföräldrarnas  biologiska  barn  även   i\r\nfortsättningen  skall  kunna  ingå  äktenskap  eller\r\nregistrera   partnerskap.   Denna  särbehandling  är\r\nmycket tveksam. Enligt motionärernas mening måste ur\r\nlagstiftarens synvinkel det överordnade  målet  vara\r\nuppväxtförhållanden där adoptivbarnets relation till\r\nsina  familjemedlemmar  i adoptivfamiljen i så liten\r\nutsträckning som möjligt  skiljer  sig från ett icke\r\nadopterat  barns relation till familjemedlemmarna  i\r\nsin biologiska  familj.  De sociala och psykologiska\r\nfaktorer  som talar emot äktenskap  mellan  personer\r\nsom biologiskt  sett  är  helsyskon  borde väga lika\r\ntungt   när   det   gäller   äktenskap  mellan   ett\r\nadoptivbarn och adoptivföräldrarnas biologiska barn.\r\nMotsvarande gäller för äktenskap  eller  partnerskap\r\nmellan   två  adoptivbarn  som  vuxit  upp  i  samma\r\nadoptivfamilj  men  har  olika biologiska föräldrar,\r\nmenar motionärerna.\r\n\r\n\r\nLagutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nLagutskottet välkomnar det nu framlagda lagförslaget\r\nvarigenom   ett   adoptivförhållande    kommer   att\r\njämställas     med    biologiskt    släktskap    vid\r\ntillämpningen av  bestämmelserna om äktenskapshinder\r\noch partnerskapshinder.  Som  tidigare framhållits i\r\nolika sammanhang framstår den nuvarande  möjligheten\r\nför adoptant och adoptivbarn att ingå äktenskap  med\r\nvarandra   eller  registrera  sig  som  partner  som\r\nnärmast stötande.  Även  om  biologiska band saknas,\r\ntalar,  enligt lagutskottets mening,  såväl  sociala\r\nsom etiska  skäl  med styrka för att äktenskap eller\r\npartnerskap mellan adoptant och adoptivbarn inte bör\r\ntillåtas.\r\n\r\nNär det gäller den fråga som tas upp i motion So20\r\n(fp)  erinrar lagutskottet  först  om  de  nuvarande\r\näktenskapshindren   och  partnerskapshindren,  vilka\r\ninnebär  förbud  mot  äktenskap   eller  partnerskap\r\nmellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och\r\nnedstigande  led  eller  är helsyskon.  Däremot  får\r\nhalvsyskon  ingå  äktenskap  eller  partnerskap  med\r\nvarandra  efter  tillstånd   av   länsstyrelsen.  De\r\nnuvarande  bestämmelserna  om  äktenskapshinder  har\r\nmotiverats av arvsbiologiska och  socialetiska skäl.\r\nEn     annan     utgångspunkt    har    varit    att\r\näktenskapshindren  skall  vara  så  få  som möjligt.\r\nEnligt  lagutskottets mening bör utgångspunkten  för\r\nden bedömning  som  nu skall göras vara densamma. En\r\nannan utgångspunkt bör, enligt lagutskottets mening,\r\nvara att den nuvarande  möjligheten  för  halvsyskon\r\natt  efter  dispens  få  ingå äktenskap med varandra\r\ninte    ifrågasatts.    Om   man   jämställer    ett\r\nadoptivförhållande  med  biologisk   släktskap,  får\r\ndenna  möjlighet betydelse när det gäller  äktenskap\r\nmellan ett  adoptivbarn  och  någon  som  är  barn -\r\nbiologiskt  eller  adopterat  -  enbart  till  en av\r\nadoptivföräldrarna.  Som regeringen pekar på har  ju\r\nbarnen i dessa fall en  rättslig  förälder gemensamt\r\noch  blir  således  att se som halvsyskon.  De  bör,\r\nenligt lagutskottets mening, liksom andra halvsyskon\r\nefter dispens kunna ingå äktenskap med varandra.\r\nVad sedan gäller frågan  om  äktenskap  mellan ett\r\nadoptivbarn   och   adoptivföräldrarnas   gemensamma\r\nbiologiska barn samt mellan två adoptivsyskon finns,\r\nenligt lagutskottets mening, skäl som talar  för ett\r\nabsolut  hinder.  Båda  barnen har i dessa fall båda\r\nsina rättsliga föräldrar  gemensamma och sociala och\r\netiska hänsyn talar för ett sådant hinder. Generellt\r\nsett får det, som också regeringen anfört, anses som\r\nolämpligt  att barn som vuxit  upp  tillsammans  som\r\nsyskon får gifta  sig  eller  ingå  partnerskap  med\r\nvarandra. Å andra sidan går det inte att bortse från\r\natt  det,  liksom när det gäller två halvsyskon, kan\r\nfinnas enstaka  fall där personerna har vuxit upp på\r\nskilda    håll    och    där     den    ursprungliga\r\nfamiljegemenskapen  saknas.  I  sammanhanget   måste\r\nockså   beaktas   att,  enligt  vad  som  anförts  i\r\npropositionen,   tillstånd    endast   bör   ges   i\r\nundantagsfall och att vid prövningen  i  första hand\r\nsociala och etiska faktorer skall vara av betydelse.\r\nAtt parterna vuxit upp tillsammans kan innebära  att\r\ndet är olämpligt att tillåta äktenskap. Lagutskottet\r\npåpekar  vidare  att  det när det gäller adoptivbarn\r\nuttalas  särskilt  i  propositionen  att  det  måste\r\nbeaktas att dessa kan vara särskilt sårbara på grund\r\nav  sin  bakgrund och att  psykologiska  aspekter  i\r\ndessa   fall    kan    tala    mot   äktenskap.   En\r\ngrundförutsättning för att tillstånd  skall  ges  är\r\ngivetvis  att  det  klart  framgår  att  det  är den\r\nsökandes  egen  önskan  att  ingå  äktenskap och att\r\nansökan  inte  är framtvingad. När dispensprövningen\r\nför registrering  av partnerskap gäller personer som\r\när   att   anse  som  syskon   på   grund   av   ett\r\nadoptivförhållande  torde,  enligt vad som uttalas i\r\npropositionen, samma överväganden  få  göras som vid\r\nen motsvarande prövning för ingående av äktenskap.\r\nEnligt  lagutskottets mening utgör lagförslagen  i\r\ndenna del -  dvs.  möjlighet till äktenskap endast i\r\nundantagsfall efter  dispens  - en lämplig avvägning\r\nmellan ovannämnda motstridiga intressen.\r\nMed   det   anförda   föreslår  lagutskottet   att\r\nsocialutskottet     tillstyrker     de     framlagda\r\nlagförslagen  i  denna  del  samt  avstyrker  motion\r\n2003/04:So20 (fp) yrkandena 4 och 5.\r\n\r\nSocialutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI likhet med lagutskottet  välkomnar socialutskottet\r\nförslaget  att ta bort möjligheten  för  adoptivbarn\r\noch  adoptant   att   gifta   sig  eller  registrera\r\npartnerskap. Även när det gäller  kritiken  i motion\r\n2003/04:So20  (fp) yrkandena 4 och 5 mot att även  i\r\nfortsättningen  tillåta  äktenskap eller registrerat\r\npartnerskap     mellan    ett    adoptivbarn     och\r\nadoptivföräldrarnas  gemensamma  biologiska barn och\r\nmellan   två   adoptivsyskon  delar  socialutskottet\r\nlagutskottets      uppfattning.      Socialutskottet\r\ntillstyrker således  regeringens förslag till lag om\r\nändring i äktenskapsbalken och till lag om ändring i\r\nlagen  (1994:1117) om registrerat  partnerskap  samt\r\navstyrker den nämnda motionen.\r\n\r\n\r\nAdoptionskostnadsbidrag m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anta regeringens förslag till\r\nändring i 6 § lagen (1988:1463) om bidrag vid\r\nadoption       av       utländska       barn.\r\nAdoptionskostnadsbidrag        skall        i\r\nfortsättningen  enbart lämnas för  adoptioner\r\nsom    förmedlas    av     en    auktoriserad\r\nsammanslutning. Riksdagen bör vidare avslå en\r\nmotion om att höja adoptionskostnadsbidraget.\r\nJämför reservation 15 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI propositionen föreslås en  ändring  i  6  §  lagen\r\n(1988:1463)  om  bidrag  vid  adoption  av utländska\r\nbarn.  Ändringen innebär att adoptionskostnadsbidrag\r\nendast skall lämnas för adoptioner som förmedlats av\r\nen auktoriserad sammanslutning.\r\n\r\nEnligt   den  ovannämna  lagen  lämnas  bidrag  av\r\nallmänna medel  till adoptivföräldrars kostnader vid\r\nadoption av utländska barn. Bidrag lämnas bl.a. till\r\nden  eller dem som  har  fått  tillstånd  av  svensk\r\ndomstol till en adoption. Adoptionskostnadsbidraget,\r\nsom betalas ut av försäkringskassan efter ansökan av\r\nadoptanten,  utgår  för närvarande med 40 000 kr per\r\nadoptivbarn    oavsett    hur     stora    kostnader\r\nadoptivföräldrarna haft för adoptionen.  Syftet  med\r\nbidraget  när  det infördes var att det skulle täcka\r\nhälften av adoptionskostnaderna,  och till en början\r\ngjordes  en  prövning  av  kostnaderna.   Prövningen\r\nslopades  1997  och  numera  erhåller  alla  som  är\r\nberättigade till bidraget maxbeloppet.\r\nDen som vill adoptera ett barn från utlandet skall\r\nenligt  4  §  lagen  (1997:192)  om  internationella\r\nadoptioner anlita en auktoriserad sammanslutning.  I\r\nsamma  lagrum  medges  dock  undantag  för  enskilda\r\nadoptioner  när det är släktingadoptioner eller  där\r\ndet annars finns  särskilda  skäl  att adoptera utan\r\nförmedling av en auktoriserad sammanslutning.\r\nVid   adoption  förmedlad  genom  en  auktoriserad\r\nsammanslutning   betalar   den   som  adopterar  för\r\nsammanslutningens kostnader såväl  i  Sverige  som i\r\nutlandet   samt   kostnader   för   egna  resor  och\r\nuppehälle.  Den  genomsnittliga  kostnaden   för  en\r\nadoption  uppgick  under  år  2002  till 128 000 kr.\r\nRegeringen påpekar att den som adopterar  på enskild\r\nväg  visserligen  har kostnader för resor m.m.  samt\r\nför vissa administrativa  avgifter  för  adoptionen,\r\nmen  att  kostnaderna  inte  uppgår till samma  höga\r\nbelopp  som  vid  adoption  av  ett  barn  genom  en\r\nsammanslutning.\r\nRegeringen finner mot bakgrund  av vad som anförts\r\natt  det är motiverat att begränsa möjligheten  till\r\nadoptionskostnadsbidrag  till  sådana adoptioner som\r\nsker genom de auktoriserade sammanslutningarna.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So25 av Cristina  Husmark  Pehrsson\r\nm.fl.    (m)    begärs   ett   tillkännagivande   om\r\nadoptionsbidrag (yrkande 3). Enligt motionärerna var\r\nsyftet ursprungligen  att  adoptionsbidraget  skulle\r\ntäcka      hälften      av     adoptionskostnaderna.\r\nAdoptionsbidraget om 40 000 kr täcker emellertid för\r\nnärvarande  endast  en  tredjedel   av  kostnaderna,\r\nexklusive    kostnaden    för    föräldrautbildning.\r\nMotionärerna anser att adoptionskostnadsbidraget bör\r\nhöjas  till  50  % av kostnaden enligt  en  schablon\r\ngrundad på varifrån barnet adopteras.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet   behandlade   i  det  av\r\nriksdagen  godkända betänkandet 2003/04:SfU1  Anslag\r\ninom socialförsäkringsområdet  (utgiftsområdena  10,\r\n11  och  12)  ett  motionsyrkande  liknande det ovan\r\nrefererade. Socialförsäkringsutskottet  påpekade att\r\nadoptionsbidraget,  efter  att  ha  varit oförändrat\r\nsedan 1991, höjdes kraftigt den 1 januari 2001, från\r\n24 000  kr  till 40 000 kr per barn. Utskottet  fann\r\ninte anledning  att  föreslå  ytterligare höjning av\r\nbidraget utan tillstyrkte regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning och avstyrkte motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra mot förslaget att\r\nadoptionskostnadsbidrag  endast   skall  lämnas  för\r\nadoptioner   som   förmedlats   av  en  auktoriserad\r\nsammanslutning  och  tillstyrker därför  regeringens\r\nförslag till lag om ändring  i  lagen (1988:1463) om\r\nbidrag vid adoption av utländska barn.\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet har nyligen  avstyrkt ett\r\nmotionsyrkande  om att adoptionsbidraget bör  höjas.\r\nSocialutskottet  finner  ingen  anledning  att  göra\r\nnågon annan bedömning  och  avstyrker  därför motion\r\n2003/04:So25 (m) yrkande 3.\r\n\r\n\r\nÖvriga lagförslag\r\n\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  även  i  övrigt  regeringens\r\nförslag  till  lag om ändring i lagen (1997:192)  om\r\ninternationell adoptionsförmedling,  dock med smärre\r\njusteringar   i   10   §   och   i   ingressen  till\r\nlagförslaget, samt förslaget till lag  om  ändring i\r\nsocialtjänstlagen   (2001:453).  Vidare  tillstyrker\r\nutskottet   förslagen  till   lag   om   ändring   i\r\nföräldrabalken,  lag  om  ändring  i  sekretesslagen\r\n(1980:100) och lag om ändring i lagen (1997:191) med\r\nanledning     av     Sveriges     tillträde     till\r\nHaagkonventionen  om skydd av barn och samarbete vid\r\ninternationella adoptioner.\r\n\r\n\r\nÖvriga adoptionsfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om en översyn av\r\nadoptionslagstiftningen,      om     enskilda\r\nadoptioner, om registerade partners  rätt att\r\nadoptera   samt   om  att  främja  nationella\r\nadoptioner. Utskottet  hänvisar  främst  till\r\nredan   pågående   och   aviserat  arbete  på\r\nområdet.\r\nJämför reservationerna 16 (m), 17 (kd) och 18\r\n(fp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So23 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd)\r\nbegärs ett tillkännagivande om behovet av en översyn\r\nav adoptionslagstiftningen  med särskild betoning på\r\nensamståendeadoption   (yrkande   1).   Motionärerna\r\npåpekar bl.a. att flera experter i Kommittén om barn\r\ni  homosexuella  familjer   (SOU   2001:10)  påtalat\r\nbehovet  av  att den svenska adoptionslagstiftningen\r\nses över. Motionärerna  anser  att en parlamentarisk\r\nutredning av hela adoptionslagstiftningen  bör komma\r\ntilll stånd. Utredningen bör bl.a. undersöka  vilken\r\nfamiljekonstellation   som   är   fördelaktigast  ur\r\nbarnets    perspektiv    samt   särskilt   utvärdera\r\nsituationen och utvecklingen  för barn som vuxit upp\r\nmed endast en adoptivförälder.  Enligt  motionärerna\r\nhar  synen  på barns behov genomgått förändringar  i\r\nmånga  hänseenden   sedan   bestämmelserna   rörande\r\nensamadoptioner tillkom 1917.\r\n\r\nI motion 2003/04:So21 av Kenneth Johansson m.fl. (c)\r\nbegärs   ett  tillkännagivande  om  behovet  av  att\r\nenskildas möjligheter att ansöka om adoption av barn\r\nutanför adoptionsorganisationernas förmedling utreds\r\n(yrkande  4).   Motionärerna   anser   att  enskilda\r\nadoptioner i vissa lägen kan vara väl förenliga  med\r\nbarnets  intressen.  Det  bör också vara möjligt att\r\nfinna former för prövning av denna typ av adoptioner\r\nutan att etiska gråzoner uppkommer,  t.ex. genom att\r\nde  som  ansöker  om  adoption  vänder sig  till  en\r\nadoptionsorganisation  eller  direkt  till  MIA  för\r\nprövning  av  det aktuella fallet.  Kostnadsansvaret\r\nbör i dessa fall åvila adoptivföräldrarna.\r\n\r\nTvå motioner rör  homosexuella  pars rätt att prövas\r\nsom adoptivföräldrar.\r\n\r\nI  motion 2002/03:So512 av Martin  Andreasson  m.fl.\r\n(fp,  s,  v,  c,  mp) begärs ett tillkännagivande om\r\nSocialstyrelsens allmänna råd om adoptioner (yrkande\r\n3). Motionärerna anser  att  Socialstyrelsen  i sina\r\nallmänna      råd      för      handläggning      av\r\nadoptionsansökningar bör ge adekvata upplysningar om\r\nHBT-frågor.    Motionärerna    påtalar   vikten   av\r\nHBT-kompetens inom familjerätten.\r\n\r\nI motion 2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c)\r\nbegärs  ett tillkännagivande om informationsinsatser\r\noch     uppföljning      av     tillämpningen     av\r\nadoptionslagstiftningen  (yrkande  3).  Motionärerna\r\npåpekar   att   antalet  adoptionsansökningar   från\r\nhomosexuella par  är  mycket lågt. En förklaring kan\r\nvara  att  de misstror den  svenska  adoptionsbyråns\r\ngoda vilja när  det  gäller  att  tillämpa  den  nya\r\nlagstiftningen.      Enligt     motionärerna     bör\r\ntillämpningen   av   den   nya   lagstiftningen   om\r\nhomosexuella  pars  rätt att adoptera  följas  noga.\r\nVidare bör undersökas  huruvida  det  finns behov av\r\ninformationsinsatser   för  att  tydliggöra   lagens\r\nmening  att  alla  par, oavsett  könssammansättning,\r\nskall prövas på samma villkor.\r\n\r\nNationella adoptioner berörs i ett par motioner.\r\n\r\nI motion 2003/04:So445  av Mikael Oscarsson och Tuve\r\nSkånberg  (kd) begärs ett  tillkännagivande  om  att\r\nofficiella  riktlinjer för hur nationella adoptioner\r\nskall  handläggas  omgående  bör  sammanställas  och\r\ngöras tillgängliga för såväl sociala myndigheter som\r\nmödravården.  Enligt  motionärerna bör staten, genom\r\nde sociala myndigheterna,  förenkla  för  adoptioner\r\noch  se  det  som  ett  reellt alternativ till såväl\r\nabort som fosterhemsplaceringar.\r\n\r\nI motion 2002/03:So415  av  Mikael  Oscarsson  och\r\nErling   Wälivaara   (kd)   begärs  ett  likalydande\r\ntillkännagivande.\r\n\r\nAktuellt\r\n\r\n\r\nI   propositionen  (s.  75  f.)  anges   att   såväl\r\nUtredningen  om internationella adoptioner som flera\r\nremissinstanser  pekat  på behovet av att se över de\r\nbrister som kan finnas vid  enskild adoption. Enligt\r\npropositionen  avser regeringen  att  vidare  bereda\r\ndessa frågor.\r\n\r\nNIA   har   utarbetat    skriften    Internationella\r\nadoptioner - handbok för socialnämnder, som skall ge\r\nvägledning   vid   socialtjänstens   hemutredningar.\r\nLagändringarna rörande homosexuellas rätt att prövas\r\nsom adoptivföräldrar trädde i kraft den  1  februari\r\n2003.  I  avvaktan  på  en  revidering  av handboken\r\npubliceras  de  ändringar och tillägg som föranletts\r\nav lagändringarna  tills  vidare på NIA:s hemsida. I\r\nmaterialet anges bl.a. att  samma  kriterier för vad\r\nsom  gäller  makar skall gälla i bedömningen  av  de\r\nhomosexuella parens  lämplighet.  Utredningen  skall\r\nomfatta   samma   punkter   som   nu   tas  upp  med\r\nheterosexuella   sökande.   För   sökande   som   är\r\nregistrerade  partner  kan det därutöver behöva  tas\r\nsärskilda  hänsyn.  Bland   annat   nämns   släktens\r\ninställning och omgivningens attityder samt att  det\r\när viktigt med öppenhet kring homosexualiteten.\r\n\r\nRegeringen  anför  i propositionen (s. 64) att det\r\när angeläget att handboken  utvecklas och uppdateras\r\ni takt med kunskapsutvecklingen inom området och att\r\nsamtliga     faktorer     som     bör     ingå     i\r\nlämplighetsbedömningen  behandlas  där.  Om  det  är\r\nadoptionsmyndigheten  eller  Socialstyrelsen  som  i\r\nfortsättningen  bör  ta  fram  handboken, får enligt\r\nregeringen  övervägas i samband med  beredningen  av\r\nden nya adoptionsmyndigheten.\r\n\r\nLagutskottets yttrande\r\n\r\n\r\nLagutskottet  påpekar  i  sitt  yttrande  att  det i\r\njanuari  2004  behandlat  ett  antal  motioner  vari\r\nbegärts   tillkännagivanden   från   riksdagen  till\r\nregeringen om en översyn av adoptionslagstiftningen.\r\nI sitt av riksdagen godkända betänkande 2003/04:LU11\r\nansåg  lagutskottet  att  resultatet av en  aviserad\r\nuppföljning av den nya lagstiftningen om partnerskap\r\noch   adoption   borde   avvaktas    och   avstyrkte\r\nmotionerna.\r\n\r\nEnligt  lagutskottets  yttrande  fick NIA  i  sitt\r\nregleringsbrev  för  budgetåret 2003 i  uppdrag  att\r\nkontinuerligt   följa   effekterna    av   den   nya\r\nlagstiftningen om partnerskap och adoption  och  att\r\nsenast  den  1 februari 2004 lämna en första rapport\r\ntill regeringen om ursprungsländernas reaktioner och\r\nutvecklingen när det gäller adoptionsverksamheten. I\r\nden rapport som  NIA överlämnat till regeringen sägs\r\natt endast några par  enligt  NIA:s  erfarenhet  har\r\nvisat  intresse  för  att  adoptera  ett  barn  från\r\nutlandet  och  ännu färre har påbörjat en utredning.\r\nDe   som   kontaktat   en   socialnämnd   eller   en\r\nadoptionsorganisation  har  fått  information om att\r\ndet ännu inte är möjligt att adoptera eftersom inget\r\nav       de       länder      som      auktoriserade\r\nadoptionsorganisationer  samarbetar  med  accepterar\r\nregistrerade   partner  som  sökande.  Av  rapporten\r\nframgår  vidare  att  samtliga  ursprungsländer  som\r\ntillfrågats  om  det  är  möjligt  för  registrerade\r\npartner att adoptera  ett  barn  från deras land har\r\nsvarat  att det inte är möjligt. Varken  de  svenska\r\nadoptionsorganisationerna  eller  NIA  har  på något\r\nsätt   erfarit   att   lagändringen   medfört  några\r\nkomplikationer  som försvårar samarbetet  med  dessa\r\nländer avseende internationell adoption.\r\nLagutskottet  anser  i  det  nu  aktuella  ärendet\r\nalltjämt att resultatet av det arbete som regeringen\r\naviserat våren 2002 bör avvaktas innan ställning tas\r\ntill omfattningen  och  djupet  av den mera allmänna\r\növersyn   av  adoptionslagstiftningen   som   enligt\r\nmotionärernas   uppfattning  bör  göras.  Mot  denna\r\nbakgrund anser lagutskottet  att det inte finns skäl\r\natt nu föreslå någon riksdagens  vidare  åtgärd  med\r\nanledning av motionen.\r\nMed   det   anförda   föreslår   lagutskottet  att\r\nsocialutskottet  avstyrker motion 2003/04:So23  (kd)\r\nyrkande 1.\r\n\r\nSocialutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSåvitt först angår  motion 2003/04:So23 (kd) yrkande\r\n1  om  en  översyn av adoptionslagstiftningen  anser\r\nsocialutskottet  att motionen, på de av lagutskottet\r\nanförda skälen, bör avslås.\r\n\r\nGenom   införandet   av    lagen    (1997:192)    om\r\ninternationell    adoptionsförmedling    begränsades\r\nutrymmet  för  enskilda  internationella adoptioner.\r\nEnligt  lagens  4 §  skall den  eller  de  som  vill\r\nadoptera   ett   barn  från   utlandet   anlita   en\r\nauktoriserad sammanslutning.  Detta gäller dock inte\r\nenstaka  fall  av  adoption  som avser  släktingbarn\r\neller  där  det  annars  finns  särskilda  skäl  att\r\nadoptera   utan   förmedling   av   en  auktoriserad\r\nsammanslutning. Innan barnet lämnar landet  skall en\r\nprövning  göras  av  om  förfarandet  är godtagbart.\r\nAnsvaret för denna prövning skall enligt regeringens\r\nförslag  fortsättningsvis  åvila MIA. Utskottet  kan\r\nvidare   konstatera   att   regeringen   avser   att\r\nytterligare  bereda  frågan  om  en  översyn  av  de\r\nbrister som kan föreligga vid  enskilda  adoptioner.\r\nMed   det   anförda   avstyrker   utskottet   motion\r\n2003/04:So21 (c) yrkande 4.\r\n\r\nNär det gäller registrerade partners rätt att prövas\r\nsom  adoptivföräldrar,  vill utskottet inledningsvis\r\nåter  framhålla att det behövs  kraftfulla  åtgärder\r\nför att på alla områden motarbeta fördomar, okunskap\r\noch diskriminering  på  grund  av  sexuell läggning.\r\nUtskottet kan konstatera att det i NIA:s handbok för\r\nsocialnämnder betonas att homosexuella sökande skall\r\nprövas för adoption på samma sätt som andra sökande.\r\nSåsom   nämnts   ovan   har   en  tidigare  aviserad\r\nuppföljning  av  den  nya  lagstiftningen   avseende\r\npartnerskap  och  adoption  nyligen  påbörjats.  Mot\r\nbakgrund  av det anförda finner utskottet inte någon\r\nanledning för  riksdagen  att  göra  något uttalande\r\ntill   regeringen   med   anledning   av  motionerna\r\n2002/03:So512  (fp,  s,  v,  c,  mp) yrkande  3  och\r\n2003/04:L350 (c) yrkande 3.\r\n\r\nUtskottet  kan  inte  ställa  sig  bakom  kraven  i  motionerna\r\n2002/03:So415  (kd) och 2003/04:So445  (kd)  om  att\r\nfrämja nationella adoptioner. Motionerna bör avslås.\r\n\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Auktorisation att arbeta med internationell\r\nadoptionsförmedling i Sverige (punkt 3)\r\n\r\nav   Chatrine  Pålsson  (kd),  Cristina   Husmark\r\nPehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena\r\nAndersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\na) antar regeringens  förslag  till lag om ändring i\r\nlagen       (1997:192)       om       internationell\r\nadoptionsförmedling såvitt avser 6 §, dock  med  den\r\nändringen  att  orden  \"endast  ges\" ersätts av \"ges\r\nendast\",\r\nb) tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad\r\nsom anförs i reservation 1.\r\nRiksdagen  bifaller  därmed  motionerna 2003/04:So23\r\nyrkande 3 och 2003/04:So25 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen föreslår att de nu gällande villkoren för\r\nauktorisation  kompletteras med  kravet  att  om  en\r\nsammanslutning även  bedriver  annan  verksamhet  än\r\ninternationell  adoptionsförmedling,  får  den andra\r\nverksamheten    inte    äventyra   förtroendet   för\r\nadoptionsverksamheten. Vi  vill  i  detta sammanhang\r\nframhålla att det kan vara svårt för  organisationer\r\nmed  begränsade  personalresurser  att  upprätthålla\r\npersonell åtskillnad mellan de olika verksamheterna.\r\nEnligt vår mening bör det i de flesta fall räcka med\r\natt  en  sammanslutning håller adoptionsverksamheten\r\nekonomiskt  åtskild från övriga verksamheter för att\r\nauktorisation    att   arbeta   med   internationell\r\nadoptionsförmedling  i Sverige skall kunna beviljas.\r\nVi anser att regeringen  snarast  bör återkomma till\r\nriksdagen med ett lagförslag i enlighet  med vad som\r\nanförts. I avvaktan härpå tillstyrks förslaget  till\r\nlag  om ändring i lagen (1997:192) om internationell\r\nadoptionsförmedling  såvitt  avser  6 §, dock med en\r\nsmärre justering.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n2. Auktorisation att arbeta med internationell\r\nadoptionsförmedling i ett annat land\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp),\r\nErik Ullenhag (fp) och Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\na) godkänner vad som anförs i reservation 2,\r\nb) antar regeringens förslag till lag om  ändring  i\r\nlagen       (1997:192)       om       internationell\r\nadoptionsförmedling såvitt avser 6 a §.\r\nRiksdagen   bifaller   därmed   motion  2003/04:So20\r\nyrkande 2 och avslår motion 2003/04:So25 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   förslaget  till  6  a  §  lagen  (1997:192)   om\r\ninternationell      adoptionsförmedling      ställer\r\nregeringen   upp  en  rad  villkor  som  skall  vara\r\nuppfyllda  för   att   en  sammanslutning  skall  få\r\nauktorisation   att   arbeta    med   internationell\r\nadoptionsförmedling  i  ett  specifikt  land.  Bland\r\nannat krävs att samarbetet med  det  andra landet är\r\nlämpligt med hänsyn till kostnadsbilden (4 p.).\r\n\r\nNämnden   för  internationella  adoptioner,   NIA,\r\nanförde   följande    i   sitt   remissvar   rörande\r\nbetänkandet  från  Utredningen   om  internationella\r\nadoptioner (SOU 2003:49):\r\n\r\nDet  är  en humanitär självklarhet att  ge  en  viss\r\nrimlig ersättning  till  ett barnhem för de barn som\r\när   kvar  på  barnhemmet,  när   förhållandena   är\r\nundermåliga.  Det gagnar samtliga barn - de som blir\r\nkvar  och de som  adopteras  internationellt  -  att\r\nlevnadsbetingelserna på barnhemmen är goda.\r\n\r\nVi anser  att  riksdagen  bör ansluta sig till detta\r\nuttalande   eftersom  tillämpningen   av   den   nya\r\nbestämmelsen  annars  riskerar  att bli för snäv och\r\ntill    skada    för   barn   som   inte   adopteras\r\ninternationellt.   I    propositionen    säger   sig\r\nregeringen visserligen i mångt och mycket dela NIA:s\r\nsynpunkter   men  inskränker  sedan  den  acceptabla\r\nersättningsnivån   till  barnhemmet  till  att  avse\r\nendast  kostnader  som   är   förknippade   med  den\r\ninternationella adoptionsverksamheten, däribland  de\r\nkostnader som avser det barn som blir adopterat.\r\n\r\nEnligt  vår mening bör riksdagen beredas tillfälle\r\natt godkänna  vad vi nu anfört om tillämpningen av 6\r\na § i regeringens  förslag  till  lag  om  ändring i\r\nlagen       (1997:192)       om       internationell\r\nadoptionsförmedling.\r\n\r\n\r\n3. Auktorisation att arbeta med internationell\r\nadoptionsförmedling i ett annat land\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m), Anne  Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen\r\na) antar regeringens förslag till lag om  ändring  i\r\nlagen       (1997:192)       om       internationell\r\nadoptionsförmedling såvitt avser 6 a §,\r\nb)  tillkännager för regeringen som sin  mening  vad\r\nsom  anförs  i  reservation  3.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:So25  yrkande  2  och avslår\r\nmotion 2003/04:So20 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen   föreslår   i   propositionen   att   en\r\nsammanslutning som fått auktorisation att arbeta med\r\ninternationell  adoptionsförmedling  i  Sverige även\r\nskall beviljas auktorisation att arbeta i  ett annat\r\nland  under  förutsättning  att det med hänsyn  till\r\nbl.a. balansen mellan de svenska  sammanslutningarna\r\nbedöms som lämpligt att sammanslutningen  samarbetar\r\nmed  det  andra landet (6 a § 4 lagen (1997:192)  om\r\ninternationell adoptionsförmedling).\r\n\r\nDet finns  en  risk att detta krav kommer att leda\r\ntill bristande kontinuitet  genom att organisationer\r\nkan  tvingas lämna ett visst land  under  några  år.\r\nKravet  på  balans mellan sammanslutningarna innebär\r\nen nackdel för bl.a. familjer som adopterat från ett\r\nland via en organisation och som sedan vill adoptera\r\nsyskon från samma  land.  Möjligheterna  att  hjälpa\r\nadopterade att få veta mer om sin bakgrund försvåras\r\nockså.  Vi  anser  det orimligt att låta regeringens\r\nmål om balans mellan  sammanslutningar  gå  ut  över\r\nbarns   rätt  till  syskon  från  samma  land  eller\r\nadoptivbarns  rätt  att  söka sina rötter. En bättre\r\nmodell är att uppmuntra organisationerna  till  ökat\r\nsamarbete.  Regeringen  bör  snarast  återkomma till\r\nriksdagen  med  förslag  i  enlighet  med  vad   som\r\nanförts.  I avvaktan härpå tillstyrks förslaget till\r\n6   a   §   lagen   (1997:192)   om   internationell\r\nadoptionsförmedling.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4. En uthållig mångfald av\r\nadoptionsorganisationer (punkt 5)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp),\r\nErik Ullenhag (fp) och Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation 4. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So21 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAuktorisation   av   adoptionsorganisationer   skall\r\nsjälvfallet  ske  utifrån   högt   ställda  krav  på\r\nkvalitet. Samtidigt anser vi att det finns ett värde\r\ni  att  slå  vakt om en viss mångfald av  adoptions-\r\norganisationer och undvika en utslagningsprocess där\r\nde   mindre   adoptionsorganisationerna   slås   ut.\r\nRegeringens förslag att mångfalden skall beaktas vid\r\nbeviljandet   av    auktorisation   är   synnerligen\r\nbehövligt. Än mer verksamma  åtgärder kan emellertid\r\nbehövas   för   att   säkerställa   att   de   olika\r\nadoptionsorganisationerna       får       likvärdiga\r\nförutsättningar  till  utveckling.  Vi anser att  de\r\nolika                     adoptionsorganisationernas\r\narbetsförutsättningar och lämpliga  åtgärder för att\r\nsäkerställa      en     uthållig     mångfald     av\r\nadoptionsorganisationer bör utredas.\r\n\r\n\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n5. Avsättning av medel för avvecklingskostnader\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Kerstin Heinemann (fp) och Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen avslår regeringens  förslag  till  lag  om\r\nändring   i   lagen   (1997:192)  om  internationell\r\nadoptionsförmedling såvitt  avser  8  e §. Riksdagen\r\nbifaller därmed motion 2003/04:So20 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag till ny 8 e § i lagen\r\n(1997:192) om internationell\r\nadoptionsförmedling innebär ett krav på\r\nföreningar som nybildas för\r\nadoptionsförmedling att ha ett startkapital\r\nsom även räcker till att fondera medel för\r\neventuella avvecklingskostnader. Vi befarar\r\natt en sådan bestämmelse, utan att medföra\r\nnågra större fördelar, kan komma att i\r\nonödan försvåra nybildning. Förslaget i\r\ndenna del bör därför avslås.\r\n\r\n\r\n6. Medgivande att ta emot ett barn (punkt 8)\r\n\r\nav   Chatrine   Pålsson  (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson  (m),  Kerstin   Heinemann   (fp),  Erik\r\nUllenhag   (fp),   Anne   Marie  Brodén  (m)  och\r\nMagdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  antar  regeringens förslag  till  lag  om\r\nändring i socialtjänstlagen  (2001:453) såvitt avser\r\n6  kap.  12 § med den ändringen  att  andra  stycket\r\nsista meningen  och  tredje stycket utgår. Riksdagen\r\nbifaller därmed motion 2003/04:So20 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringen föreslår en ändring i\r\nsocialtjänstlagen (2001:453) med innebörd\r\nbl.a. att socialnämnden får lämna medgivande\r\ntill adoption endast om den sökande är\r\nlämpad att adoptera samt att nämnden vid\r\ndenna bedömning skall ta särskild hänsyn\r\ntill sökandens kunskaper och insikter om\r\nadoptivbarn och deras behov. Vi anser att\r\ndenna bestämmelse är fullt tillräcklig och\r\natt det inte behövs någon föreskrift i lag\r\nom obligatoriskt deltagande i av kommunen\r\nanvisad föräldrautbildning. Riksdagen bör\r\ndärför avslå regeringens förslag till lag om\r\nändring i socialtjänstlagen såvitt avser\r\n6 kap. 12 § andra stycket sista meningen och\r\ntredje stycket.\r\n\r\n\r\n7. Stöd och hjälp till adopterade och deras\r\nfamiljer (punkt 10)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservation 7. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2003/04:So23  yrkande  2  och  avslår\r\nmotion 2003/04:L319 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag ställer mig kritisk till att det i propositionen\r\nsaknas förslag som kan bidra till att adopterade får\r\nbättre stöd  och  hjälp.  Det  duger inte att enbart\r\nhänvisa  till  utredningen,  vari  klargjordes   vad\r\nstödet   kan   innebära   och   att  de  adopterades\r\nintresseorganisationer   kan  utföra   ett   viktigt\r\narbete. Enligt min mening  bör  regeringen återkomma\r\nmed  förslag  till  mer  konkreta åtgärder  för  att\r\nkomplettera det stöd som redan finns.\r\n\r\n\r\nVad jag nu anfört bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n8. Stöd och hjälp till adopterade och deras\r\nfamiljer (punkt 10)\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation 8. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:L319  yrkande  16  och  avslår\r\nmotion 2003/04:So23 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUndersökningar  har  visat att många adopterade barn\r\nfår problem specifika för sin grupp. Jag vill därför\r\nframhålla vikten av att familjer med adopterade barn\r\nfår möjlighet till extra  samtalsstöd  om så behövs,\r\ninte  bara  under  den  första  tiden efter det  att\r\nbarnet anlänt utan även under tonårstiden.\r\n\r\n\r\nVad jag nu anfört bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n9. Barnets rätt till kunskap om sitt ursprung\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman  (v), Kenneth  Johansson  (c),\r\nElina Linna (v) och Jan Lindholm (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  9.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2003/04:So19,  2003/04:   So21\r\nyrkande 1 och 2003/04:So24 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI departementspromemorian  Föräldrars  samtycke till\r\nadoption, m.m. (Ds 2001:53) föreslås en  bestämmelse\r\ni föräldrabalken som ålägger adoptivföräldrarna  att\r\nså snart det är lämpligt informera barnet om att det\r\när  adopterat.  Vi  anser  att det nu är hög tid att\r\nregeringen lägger fram ett förslag  om  barnets rätt\r\ntill  kunskap  om sitt ursprung. Ett sådant  förslag\r\nligger  helt  i  linje  med  vad  som  föreskrivs  i\r\nbarnkonventionen och i 1993 års Haagkonvention.\r\n\r\n\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10. Stärkta ekonomiska möjligheter för\r\nadoptivbarn att söka sitt ursprung\r\n(punkt 12)\r\n\r\nav  Cristina Husmark  Pehrsson  (m),  Anne  Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 10. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So385.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör många adopterade är sökandet efter sitt ursprung\r\nen viktig  del  av  identitetsbyggandet. Även om det\r\nkan vara en jobbig process  att gå igenom är den för\r\nmånga nödvändig att hantera.  I  dag  hjälper  vissa\r\nadoptionsorganisationer   adopterade   att,  mot  en\r\navgift,  söka  sitt  ursprung med hjälp av  bevarade\r\nhandlingar och kontakter i ursprungsländerna. Ibland\r\nkrävs  dock större insatser  på  plats  för  att  nå\r\nframgång, vilket kan vara kostsamt.\r\n\r\nVi anser att det bör prövas om åtgärder kan vidtas\r\nför att  underlätta  för adopterade som önskar finna\r\nsitt     ursprung    och    där     hjälpen     från\r\nadoptionsorganisationer inte förslår. Ett alternativ\r\nskulle kunna  vara  att  använda  en  mindre  del av\r\nadoptionskostnadsbidraget till att skapa en fond med\r\nuppgift  att  finansiera adopterades sökande av sitt\r\nbiologiska ursprung.  En  annan  möjlighet  som  bör\r\nprövas   är   att  avsätta  en  mindre  del  av  den\r\nadoptionsavgift  som  adoptivföräldrar erlägger till\r\nfinansiering av en sådan  verksamhet. Regeringen bör\r\nutreda möjligheterna till och formerna för detta.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11. Stimulansbidrag för samverkan (punkt 13)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 11. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So23  yrkande  4  och bifaller\r\ndelvis motion 2003/04:So22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI regeringens förslag påtalas vikten av samverkan  i\r\nfrågor  om stöd och hjälp till adopterade. Samverkan\r\nfungerar    dock    sällan    i    praktiken.    Ett\r\nstimulansbidrag  skulle möjliggöra samordning på det\r\nlokala  och  regionala  planet,  så  att  kommunerna\r\nbättre kan möta  de  behov av råd och stöd som finns\r\noch  som  de  enligt  5 kap.  1 §  socialtjänstlagen\r\n(2001:453) ansvarar för. Jag anser det därför mycket\r\nolyckligt  att  regeringen   inte  för  utredningens\r\nförslag  om  stimulansbidrag  vidare  eller  ställer\r\ntydligare  och  hårdare  krav på samverkan,  så  att\r\nadopterade och deras familjer  kan  få den hjälp och\r\ndet stöd de har rätt till.\r\n\r\n\r\nVad jag nu anfört bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n12. Kvalitet och kompetensutveckling (punkt 14)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson (m),  Anne  Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  12. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So326 yrkandena 1-3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBeslut   i  adoptionsfrågor  får  en   genomgripande\r\nbetydelse  för  de individer som berörs av beslutet.\r\nDet är därför av  största  vikt  att alla beslut som\r\nrör adoption - liksom övriga frågor  som  rör barn -\r\nfattas  baserade  på bästa tillgängliga kunskap  och\r\nforskning.  Vi  vill   framhålla   vikten   av   att\r\nhemutredningarna  inför adoptioner håller en hög och\r\njämn kvalitet samt  att  de som gör utredningarna är\r\nväl utbildade och använder kvalitetssäkrade metoder.\r\nEnligt    uppgift   från   adoptionsorganisationerna\r\nvarierar kvaliteten  på dagens hemutredningar mycket\r\növer landet. Kvaliteten  skulle  enligt  vår  mening\r\nkunna   säkras   genom   att   man   inför  krav  på\r\ncertifiering    av    socialtjänstens   hemutredare.\r\nUtredaren  skall  ha genomgått  relevant  utbildning\r\noch/eller   vidareutbildning    i   adoptionsfrågor.\r\nUtbildning       och       vidareutbildning      för\r\nadoptionsutredare bör hanteras  som  ett  nationellt\r\nuppdrag   för   NIA   eller   för   ett   nationellt\r\nkunskapscentrum.\r\n\r\nDe  senaste  årens  forskning har visat att  vissa\r\nvuxna adopterade har särskilda stödbehov. Enligt vår\r\nmening   bör   ett   nationellt    forsknings-   och\r\nkunskapscentrum  ges  i  uppgift  att  utveckla   de\r\nstödformer som unga och vuxna adopterade behöver.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13. Utredning av adoptivbarns situation i\r\nSverige (punkt 15)\r\n\r\nav   Chatrine   Pålsson  (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson (m), Anne Marie Brodén (m) och Magdalena\r\nAndersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  13. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna 2002/03:L207  yrkandena  4  och  5\r\nsamt 2003/04:L221 yrkandena 4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   menar   att   det   behövs   mer  forskning  om\r\nadoptivbarns utveckling och om hur  det  gått för de\r\nadoptivbarn  som  hittills kommit till Sverige.  Det\r\nhar  förekommit  internationella   adoptioner   till\r\nSverige  i  större  skala  i  ca  35  år.  De första\r\nadoptivbarnen har nu hunnit bli vuxna och vissa  har\r\nbildat   familj.   Det   saknas   dock   i  huvudsak\r\nlongitudinella  studier  om  hur  barnens  liv   och\r\nsituation  ser ut över tid, och vi vet ännu inte hur\r\nfamiljebildningssituationen     och     föräldraskap\r\nfungerar.\r\n\r\nAv tillgänglig forskning och statistik framgår att\r\nbarn som adopterats av ensamstående i än  högre grad\r\nän  barn som adopterats av par är överrepresenterade\r\ni  barnpsykiatrisk  vård.  Barn  som  adopterats  av\r\nensamstående  har  i olika studier varit fyra gånger\r\növerrepresenterade i  barn-  och  ungdomspsykiatrisk\r\nvård jämfört med en normalpopulation.  Vi  anser mot\r\ndenna   bakgrund  att  regeringen  bör  låta  utreda\r\nsituationen  för barn som adopterats internationellt\r\nav ensamstående respektive par.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n14. Äktenskap mellan adoptivbarn och adoptant\r\nm.m. (punkt 16)\r\n\r\nav Kerstin Heinemann (fp) och Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\na)  lag  om  ändring  i  äktenskapsbalken,  med  den\r\nändringen att  den  föreslagna sista meningen utgår,\r\noch\r\nb) lag om ändring i lagen (1994:1117) om registrerat\r\npartnerskap, med den  ändringen  att  den föreslagna\r\nsista meningen utgår.\r\nRiksdagen   bifaller   därmed   motion  2003/04:So20\r\nyrkandena 4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nVi välkomnar förslaget att nu helt avskaffa\r\nmöjligheten till äktenskap mellan\r\nadoptivbarn och adoptivförälder. Vi ställer\r\noss emellertid kritiska till förslaget att\r\näven fortsättningsvis tillåta äktenskap\r\neller partnerskap mellan två adoptivsyskon\r\noch mellan ett adoptivbarn och\r\nadoptivföräldrarnas biologiska barn. Vi\r\nanser att det överordnade målet måste vara\r\nuppväxtförhållanden där adoptivbarnets\r\nrelation till sina familjemedlemmar i\r\nadoptivfamiljen i så liten utsträckning som\r\nmöjligt skiljer sig från ett icke adopterat\r\nbarns relation till familjemedlemmarna i sin\r\nbiologiska familj. De sociala och\r\npsykologiska faktorer som talar emot\r\näktenskap mellan personer som biologiskt\r\nsett är helsyskon borde därför väga lika\r\ntungt när det gäller äktenskap mellan ett\r\nadoptivbarn och adoptivföräldrarnas\r\nbiologiska barn och mellan två\r\nadoptivsyskon. Enligt vår mening bör\r\nriksdagen anta de i propositionen framlagda\r\nförslagen till lag om ändring i\r\näktenskapsbalken och lagen (1994:1117) om\r\nregistrerat partnerskap med de ändringarna\r\natt den föreslagna sista meningen i\r\nrespektive lagförslag utgår.\r\n\r\n\r\n15. Höjning av adoptionskostnadsbidraget\r\n(punkt 18)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson (m),  Anne  Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  15. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So25 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen genomsnittliga kostnaden för en adoption uppgick\r\når  2002 till 128 000 kr. Syftet  med  bidraget  var\r\nursprungligen   att  det  skulle  täcka  hälften  av\r\nadoptionskostnaderna. Adoptionsbidraget på 40 000 kr\r\ntäcker  för  närvarande   endast   en  tredjedel  av\r\nadoptionskostnaderna. Därtill kommer  kostnaden  för\r\nföräldrautbildning.        Vi        anser       att\r\nadoptionskostnadsbidraget  bör  höjas till  50 %  av\r\nkostnaden  enligt  en schablon för  varifrån  barnet\r\nadopteras. Detta har  vi moderater framfört i motion\r\n2003/04:Sf367.\r\n\r\n\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n16. En översyn av adoptionslagstiftningen\r\n(punkt 20)\r\n\r\nav  Cristina Husmark  Pehrsson  (m),  Anne  Marie\r\nBrodén (m) och Magdalena Andersson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 16. Riksdagen bifaller\r\ndärmed delvis motion 2003/04:So23 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår  mening är dagens adoptionsregler skrivna\r\nför en annan  tid  och  ett  annat  system.  År 1989\r\npresenterade      Förmynderskapsutredningen     sitt\r\nslutbetänkande  med  förslag  till  en  revision  av\r\nadoptionslagstiftningen.  Sedan dess har inget hänt.\r\nI utredningsbetänkandet Barn i homosexuella familjer\r\n(SOU  2001:10)  har  flera  experter   påtalat   att\r\nadoptionslagstiftningen  är  i  behov av en översyn.\r\nExperterna    framhåller   också   att   forskningen\r\nbeträffande adopterade  barns uppväxt och utveckling\r\när eftersatt.\r\n\r\nVi  anser  att hela adoptionslagstiftningen  är  i\r\nstort behov av en översyn och att det får ankomma på\r\nregeringen att ta erforderliga initiativ. Inom ramen\r\nför  en  sådan  översyn   finns   det   enligt   vår\r\nuppfattning  anledning  att  t.ex. se över kravet på\r\natt presumtiva adoptivföräldrar  skall vara minst 25\r\når,  och den nuvarande möjligheten  till  adoptioner\r\nbör bli  föremål  för en utvärdering. Vi anser också\r\natt  det  bör  tas  in   en  bestämmelse  i  4  kap.\r\nföräldrabalken som stadgar  att  en  adoption endast\r\nfår  ske om den är förenlig med barnets  bästa.  Det\r\nfår   ankomma   på   regeringen   att   lägga   fram\r\nerforderliga lagförslag.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n17. En översyn av adoptionslagstiftningen\r\n(punkt 20)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 17. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So23 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min mening är dagens adoptionsregler skrivna\r\nför en annan  tid  och  ett  annat  system.  År 1989\r\npresenterade      Förmynderskapsutredningen     sitt\r\nslutbetänkande  med  förslag  till  en  revision  av\r\nadoptionslagstiftningen.  Sedan dess har inget hänt.\r\nI utredningsbetänkandet Barn i homosexuella familjer\r\n(SOU  2001:10)  har  flera  experter   påtalat   att\r\nadoptionslagstiftningen  är  i  behov av en översyn.\r\nExperterna    framhåller   också   att   forskningen\r\nbeträffande adopterade  barns uppväxt och utveckling\r\när eftersatt.\r\n\r\nJag  anser att hela adoptionslagstiftningen  är  i\r\nstort behov av en översyn och att det får ankomma på\r\nregeringen att ta erforderliga initiativ i syfte att\r\nfå  till   stånd  direktiv  till  en  parlamentarisk\r\nutredning. Inom ramen för en sådan översyn finns det\r\nenligt min uppfattning  särskild  anledning  att  se\r\növer    nuvarande    regler   som   möjliggör   s.k.\r\nensamståendeadoptioner.  Vidare  finns det anledning\r\natt   t.ex.   se   över  kravet  på  att  presumtiva\r\nadoptivföräldrar skall  vara  minst 25 år. Jag anser\r\nockså  att det bör tas in en bestämmelse  i  4  kap.\r\nföräldrabalken  som  stadgar  att en adoption endast\r\nfår ske om den är förenlig med  barnets  bästa.  Det\r\nfår   ankomma   på   regeringen   att   lägga   fram\r\nerforderliga lagförslag.\r\n\r\nVad jag nu anfört bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n18. Partnerskap och adoption (punkt 22)\r\n\r\nav Kerstin Heinemann (fp) och Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 18. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So512  yrkande  3 och avslår\r\nmotion 2003/04:L350 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLagstiftningen  om partnerskap och adoption  ställer\r\nnya  krav på HBT-kompetens  inom  familjerätten.  Vi\r\nanser  att Socialstyrelsen bör utarbeta allmänna råd\r\nför handläggning  av adoptionsansökningar och där ge\r\nadekvata upplysningar om HBT-frågor.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttrande.\r\n\r\n\r\nAuktorisation att arbeta med internationell\r\nadoptionsförmedling i ett annat land\r\n\r\nav Jan Lindholm (mp).\r\nAuktorisation   att   arbeta  med   internationell\r\nadoptionsförmedling  i ett  annat  land  får  enligt\r\nregeringens förslag beviljas under förutsättning att\r\ndet med hänsyn bl.a. till balansen mellan de svenska\r\nsammanslutningarna   bedöms    som    lämpligt   att\r\nsammanslutningen   arbetar   i   landet.   Om  flera\r\nsammanslutningar ansöker om auktorisation för  samma\r\nland  bör det enligt regeringen vara möjligt att  ge\r\nen    mindre     sammanslutning     prioritet     om\r\nsammanslutningarna   i  övrigt  är  kvalitetsmässigt\r\nlikvärdiga. Auktorisation  i  detta  led får ges för\r\nhögst  två  år  i  taget.  Enligt min mening  medför\r\nförslaget  och  strävan  att  uppnå   balans  mellan\r\nsammanslutningarna   en   viss  risk  för  bristande\r\nkontinuitet i sammanslutningarnas  arbete. Jag avser\r\natt   noga   följa   utvecklingen  på  området   och\r\nförbehåller mig rätten att återkomma i frågan.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens proposition 2003/04:131\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen\r\n\r\n1. antar regeringens förslag  till  lag om ändring i\r\näktenskapsbalken,\r\n\r\n2. antar regeringens förslag till lag  om  ändring i\r\nföräldrabalken,\r\n\r\n3.  antar regeringens förslag till lag om ändring  i\r\nsekretesslagen (1980:100),\r\n\r\n4. antar  regeringens  förslag till lag om ändring i\r\nlagen  (1988:1463)  om  bidrag   vid  adoption  av\r\nutländska barn,\r\n\r\n5. antar regeringens förslag till lag  om  ändring i\r\nlagen (1994:1117) om registrerat partnerskap,\r\n\r\n6.  antar regeringens förslag till lag om ändring  i\r\nlagen   (1997:191)   med   anledning  av  Sveriges\r\ntillträde till Haagkonventionen  om  skydd av barn\r\noch samarbete vid internationella adoptioner,\r\n\r\n7. antar regeringens förslag till lag om  ändring  i\r\nlagen       (1997:192)      om      internationell\r\nadoptionsförmedling,\r\n\r\n8. antar regeringens  förslag  till lag om ändring i\r\nsocialtjänstlagen (2001:453),\r\n\r\n9. godkänner vad regeringen föreslår om ny myndighet\r\nför internationella adoptionsfrågor (avsnitt 5).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2003/04:So18 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om lokalisering av Myndigheten\r\nför internationella adoptionsfrågor till Örebro.\r\n\r\n2003/04:So19 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om ett lagförslag  avseende\r\nadopterades  rätt att  få  kännedom  om  att  de  är\r\nadopterade.\r\n\r\n2003/04:So20 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n1.   Riksdagen   antar   förslaget   i   proposition\r\n2003/04:131 om lagen  (1997:192) om internationell\r\nadoptionsförmedling med  den  ändringen  att 8 e §\r\nutgår.\r\n\r\n2. Riksdagen godkänner vad som i motionen anförs  om\r\ninnebörden   av  6  a  §  4  lagen  (1997:192)  om\r\ninternationell adoptionsförmedling.\r\n\r\n3.   Riksdagen   antar   förslaget   i   proposition\r\n2003/04:131  om socialtjänstlagen  (2001:453)  med\r\nden ändringen  i  6  kap.  12 § att andra styckets\r\nsista mening samt tredje stycket utgår.\r\n\r\n4.   Riksdagen   antar   förslaget   i   proposition\r\n2003/04:131 om äktenskapsbalken med  den ändringen\r\natt  den  sista  av  de  föreslagna nya meningarna\r\nutgår.\r\n\r\n5.   Riksdagen   antar   förslaget   i   proposition\r\n2003/04:131  om lagen (1994:1117)  om  registrerat\r\npartnerskap med  den ändringen att den sista av de\r\nföreslagna nya meningarna utgår.\r\n\r\n2003/04:So21 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen begär hos regeringen ett lagförslag med\r\ninnebörden  att  adopterade   skall  ha  rätt  att\r\nupplysas om sin adoption i enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    som   i   motionen   anförs    om\r\nfrivilligorganisationernas      delaktighet      i\r\nföräldrautbildning för blivande adoptivföräldrar.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om behovet av att\r\nde         olika        adoptionsorganisationernas\r\narbetsförutsättningar  och  lämpliga  åtgärder för\r\natt    säkerställa   en   uthållig   mångfald   av\r\nadoptionsorganisationer utreds.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om behovet av att\r\nenskildas  möjligheter att ansöka om adoption  för\r\nbarn utanför adoptionsorganisationernas förmedling\r\nutreds.\r\n\r\n2003/04:So22 av Birgitta Carlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen   anförs  om  att  säkerställa\r\nmöjligheten att få rådgivning  i adoptionsfrågor och\r\nmöjlighet till hjälp och stöd även  efter adoptionen\r\noch  att  detta  kan  erbjudas  både  på  lokal  och\r\nregional nivå.\r\n\r\n2003/04:So23 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  behovet  av  en\r\növersyn av  adoptionslagstiftningen  med  särskild\r\nbetoning på ensamståendeadoption.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om   stöd  till\r\nadopterade i vuxen ålder.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om biståndsinsatser i\r\nsamband med adoption.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om samverkan och\r\nkompetensutveckling  på  nationell,  regional  och\r\nlokal nivå.\r\n\r\n2003/04:So24 av Kerstin-Maria Stalin och Mona\r\nJönsson (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  beslutar  att adoptivföräldrar  skall\r\nvara skyldiga att informera  barnet  om att det är\r\nadopterat.\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar att socialnämnden  är  skyldig\r\natt redovisa för domstolen att information lämnats\r\ntill barnet.\r\n\r\n2003/04:So25 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    som   i   motionen   anförs    om\r\nbiståndsarbete.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om krav för\r\nauktorisation.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om adoptionsbidrag.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002\r\n\r\n2002/03:L207 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n4.    Riksdagen   begär   att   regeringen   utreder\r\nsituationen  för  internationella  adoptivbarn som\r\nadopterats  av  ensamstående  respektive   par   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av\r\nforskning  om  adoptivbarns utveckling och hur det\r\ngått för de adoptivbarn  som  hittills kommit till\r\nSverige i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:So415 av Mikael Oscarsson och Erling\r\nWälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om officiella  riktlinjer  för\r\nhur  nationella adoptioner skall handläggas omgående\r\nbör sammanställas  och  göras tillgängliga för såväl\r\nsociala myndigheter som mödravården.\r\n\r\n2002/03:So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,\r\nc, mp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om Socialstyrelsens\r\nallmänna råd om adoptioner.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003\r\n\r\n\r\n2003/04:L221 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att  regeringen  låter  utreda\r\nsituationen för  internationella  adoptivbarn  som\r\nadopterats av ensamstående respektive par.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs  om  behovet  av\r\nforskning  om  adoptivbarns utveckling och hur det\r\ngått för de adoptivbarn  som  hittills kommit till\r\nSverige.\r\n\r\n2003/04:L319 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att familjer med\r\nadopterade barn  skall  få  möjlighet  till  extra\r\nsamtalsstöd om behovet finns.\r\n\r\n2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    som   i   motionen   anförs    om\r\ninformationsinsatser     och     uppföljning    av\r\ntillämpningen av adoptionslagstiftningen.\r\n\r\n2003/04:So326 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  kvaliteten  på\r\nhemutredningar i samband med adoption.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om utbildning för och\r\nkrav  på utbildning hos dem som gör hemutredningar\r\nför adoption.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  stödet  till\r\nadopterade.\r\n\r\n2003/04:So385 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  att  utreda  stärkta\r\nmöjligheter för de adopterade som så önskar att söka\r\nsitt ursprung.\r\n\r\n2003/04:So445 av Mikael Oscarsson och Tuve Skånberg\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om att\r\nofficiella riktlinjer för hur nationella\r\nadoptioner skall handläggas omgående bör\r\nsammanställas och göras tillgängliga för\r\nsåväl sociala myndigheter som\r\nmödravården.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nLagutskottets yttrande 2003/04:LU3y\r\n\r\n\r\nTill socialutskottet\r\n\r\nSocialutskottet  har  den 3 maj 2004 beslutat bereda\r\nlagutskottet   tillfälle    att   yttra   sig   över\r\nproposition        2003/04:131       Internationella\r\nadoptionsfrågor jämte eventuella motioner.\r\nI propositionen lämnar  regeringen  lagförslag som\r\nsyftar    till    att    stärka   barnets   rätt   i\r\nadoptionsprocessen. Det gäller skärpta och tydligare\r\nvillkor   i  lagen  (1997:192)   om   internationell\r\nadoptionsförmedling  för att en sammanslutning skall\r\nfå   auktorisation   att  förmedla   internationella\r\nadoptioner,  dokumentationsskyldighet   samt   ökade\r\ntillsynsverktyg  för  adoptionsmyndigheten.  Statens\r\nnämnd   för  internationella  adoptionsfrågor  (NIA)\r\nföreslås  avvecklas  som nämndmyndighet och ersättas\r\nav  Myndigheten för internationella  adoptionsfrågor\r\n(MIA).\r\nVidare  föreslås  ändringar i äktenskapsbalken och\r\nlagen   (1994:1117)   om   registrerat   partnerskap\r\n(partnerskapslagen)      som       innebär       att\r\nadoptivförhållanden  skall jämställas med biologiskt\r\nsläktskap   vid   tillämpningen   av   reglerna   om\r\näktenskapshinder    och    partnerskapshinder.    En\r\nkonsekvens  av ändringarna  blir  att  adoptant  och\r\nadoptivbarn  inte  längre  kan  ingå  äktenskap  med\r\nvarandra eller registrera ett partnerskap.\r\nDe föreslagna  ändringarna  i äktenskapsbalken och\r\npartnerskapslagen, som är avsedda  att träda i kraft\r\nden      1      januari      2005,     bygger     på\r\nFörmynderskapsutredningens betänkande (SOU 1989:100)\r\nAdoptionsfrågor   och   en   inom  Regeringskansliet\r\nupprättad   promemoria.   Såväl   betänkandet    som\r\npromemorian har remissbehandlats.\r\nMed  anledning  av  propositionen  har väckts åtta\r\nmotioner.\r\nLagutskottet har beslutat avge\r\nyttrande över propositionen såvitt\r\navser förslagen om äktenskap\r\nrespektive partnerskap mellan\r\nadoptivbarn och adoptant (avsnitt\r\n11) samt motionerna So19 av Ingrid\r\nBurman m.fl. (v), So20 yrkandena 4\r\noch 5 av andre vice talman Kerstin\r\nHeinemann m.fl. (fp), So21 yrkande 1\r\nav Kenneth Johansson m.fl. (c), So23\r\nyrkande 1 av Chatrine Pålsson m.fl.\r\n(kd) samt So24 av Kerstin-Maria\r\nStalin och Mona Jönsson (båda mp).\r\nYttrandet begränsas således till de\r\nrent familjerättsliga\r\nfrågeställningar som innefattas i\r\nlagförslagen och motionsyrkandena.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nAllmän bakgrund\r\n\r\nAdoptionsinsitutet  infördes  i  Sverige   år  1917.\r\nAdoption  enligt  1917 års adoptionslag innebar  att\r\ndet uppstod ett rättsförhållande  mellan  adoptanten\r\noch   adoptivbarnet,  som  i  allt  väsentligt  blev\r\ndetsamma  som  mellan föräldrar och barn. Adoptionen\r\nmedförde  emellertid   inte  något  familjerättsligt\r\nförhållande  mellan  adoptivbarnet  och  adoptantens\r\nsläkt,    s.k.   svag   adoption.    Däremot    hade\r\nadoptivbarnet  i princip en familjerättslig relation\r\ntill sin biologiska  familj.  Vidare  fanns en legal\r\nmöjlighet  att under vissa förutsättningar  häva  en\r\nadoption.\r\n\r\nGenom ändringar  i adoptionslagstiftningen år 1958\r\ninfördes  s.k.  stark   adoption  i  Sverige.  Stark\r\nadoption    innebär   att   alla    familjerättsliga\r\nrättigheter och  skyldigheter mellan barnet och dess\r\nbiologiska släkt klipps  av  och att adoptivbarnet i\r\nprincip står i samma förhållande till adoptanten och\r\ndennes   släkt  som  adoptantens  biologiska   barn.\r\nMöjligheten att häva en adoption kvarstod emellertid\r\ntill år 1970.\r\nNuvarande  bestämmelser om adoption finns i 4 kap.\r\nföräldrabalken.  En  adoption  innebär  att barnet i\r\nrättsligt  hänseende betraktas som adoptantens  barn\r\noch inte som  barn  till  sina biologiska föräldrar.\r\nGenom adoptionen övergår förmynderskapet,  vårdnaden\r\nom  barnet  och  skyldigheten att försörja det  till\r\nadoptanten. Adoptivbarnet  och  dess avkomlingar tar\r\narv   och  ärvs  såsom  adoptivbarnet   hade   varit\r\nadoptantens eget barn.\r\nBeslut om tillstånd till adoption fattas av allmän\r\ndomstol.  Domstolen  får ge sitt tillstånd endast om\r\nadoptionen är till fördel för barnet. Dessutom krävs\r\natt den som vill adoptera  barnet har uppfostrat det\r\neller vill uppfostra det eller  om  det  annars  med\r\nhänsyn   till  det  personliga  förhållandet  mellan\r\nsökanden och  barnet  finns  särskild anledning till\r\nadoptionen.\r\nEn adoption kräver som regel samtycke av barnet om\r\ndet har fyllt 12 år. Samtycke  behövs  dock  inte om\r\nden  som  skall  adopteras  är  under  16 år och det\r\nskulle  skada  honom  eller henne att bli tillfrågad\r\neller om barnet är förhindrat  att lämna samtycke på\r\ngrund  av  exempelvis en psykisk störning.  Även  om\r\nbarnets samtycke  inte  krävs  skall barnets åsikter\r\nbeaktas om dess ålder och mognad  motiverar det. Det\r\nåligger socialnämnden, om det inte är olämpligt, att\r\nsöka klarlägga barnets inställning.  Är barnet under\r\n18  år,  krävs  normalt  samtycke  också av  barnets\r\nföräldrar. Innan domstolen beslutar  skall  yttrande\r\ninhämtas från socialnämnden.\r\nDen som är gift får adoptera endast gemensamt  med\r\nsin  make.  Den ena maken får dock adoptera ensam om\r\nden andre maken  vistas  på okänd ort eller lider av\r\nallvarlig  psykisk  störning.   Den  ena  maken  får\r\nadoptera den andra makens biologiska eller adoperade\r\nbarn.  Efter  en sådan s.k. styvbarnsadoption  eller\r\nnärståendeadoption   anses   barnet   som   makarnas\r\ngemensamma.\r\nVåren  2002 beslutade riksdagen vissa lagändringar\r\nsom bl.a.  innebär  att  registrerade  partner  fått\r\nmöjlighet att prövas som adoptivföräldrar. Härigenom\r\nkan  två  partner  gemensamt  adoptera  barn  och en\r\npartner  kan  adoptera  den  andre  partnerns  barn.\r\nLagändringarna har trätt i kraft den 1 februari 2003\r\n(prop. 2001/02:123, bet. LU27, rskr. 304).\r\nEn  i  utlandet  beslutad adoption är i många fall\r\ngällande  i  Sverige  utan  att  ytterligare  beslut\r\nbehöver fattas. Adoption  som  beslutats i ett annat\r\nland enligt 1993 års Haagkonvention om skydd av barn\r\noch samarbete vid internationella  adoptioner gäller\r\nautomatiskt i Sverige, dvs. direkt på  grund  av lag\r\nutan något särskilt beslut om det. Detta gäller  för\r\nadoptionsbelut som fattats i exempelvis Colombia och\r\nPolen.  I  en  del övriga fall godkänner NIA att ett\r\nutländskt adoptionsbeslut  skall  gälla  här. Enligt\r\nvad som upplyses i propositionen gäller detta numera\r\nendast  ett  fåtal  länder. I det fall ett utländskt\r\nadoptionsbeslut inte har samma rättsverkningar som i\r\nSverige, exempelvis när  en adoption kan hävas såsom\r\ni Kina, Ryssland, Thailand  och  Vietnam,  fullföljs\r\nförfarandet   normalt  med  ett  adoptionsbeslut   i\r\ntingsrätten  i Sverige.  Ett  sådant  beslut  behövs\r\nockså om det inte fattats något beslut om adoption i\r\nursprungslandet såsom exempelvis i Indien och Korea.\r\nAv förevarande  proposition  framgår att det finns\r\nomkring 43 000 internationellt adopterade  i Sverige\r\nsom  har kommit hit under åren 1969-2003. Ungefär  1\r\n000 barn  från  utlandet  adopteras  varje år. Flest\r\nbarn kommer för närvarande från Kina,  Sydkorea  och\r\nColombia.   När   det   gäller  inhemska  adoptioner\r\nredovisas  i  proposition  2001/02:123  att  antalet\r\nsådana  adoptioner  successivt   minskat   under  de\r\nsenaste  decennierna.  År  2000  gav socialnämnderna\r\nyttranden  till domstol för adoption  för  113  barn\r\nfödda  i Sverige.  Huvuddelen  av  yttrandena  avsåg\r\nstyvbarnsadoptioner   (72  barn).  Övriga  yttranden\r\navsåg barn som var placerade  i familjehem (25 barn)\r\noch spädbarnsadoptioner (16 barn).\r\n\r\nÄktenskap mellan adoptant och adoptivbarn, m.m.\r\n\r\nSom    tidigare    redovisats   innebär    nuvarande\r\nbestämmelser att en  adoption  inte  kan hävas, s.k.\r\nstark  adoption.  Däremot föreskrivs i 4  kap.  7  §\r\nföräldrabalken  att,   såvitt  angår  adoptivbarnets\r\nställning till adoptanten och dennes släktingar, all\r\nverkan av adoptionen upphör,  om barnet adopteras av\r\nnågon annan än adoptantens make  eller om adoptanten\r\ningår äktenskap med adoptivbarnet.  Bestämmelsen  om\r\näktenskap  mellan  adoptanten  och  adoptivbarn  bör\r\njämföras  med  2 kap. 3 § äktenskapsbalken. Där sägs\r\natt äktenskap inte får ingås mellan dem som är släkt\r\nmed varandra i rätt  upp-  och nedstigande led eller\r\när helsyskon. För halvsyskon  gäller att de inte får\r\ningå äktenskap med varandra utan särskilt tillstånd.\r\nEtt  adoptivförhållande  utgör  således  inte  något\r\näktenskapshinder.\r\n\r\nI   samband  med  att  lagutskottet   våren   2002\r\nbehandlade  den  ovan nämnda proposition 2001/02:123\r\nom partnerskap och  adoption  behandlades  en motion\r\nvari   krävdes  lagstiftningsåtgärder  i  syfte  att\r\nförhindra äktenskap mellan adoptant och adoptivbarn.\r\nI sitt av riksdagen godkända betänkande 2001/02:LU27\r\nkonstaterade   lagutskottet  att  sådana  giftermål,\r\nsåvitt   utskottet   hade   sig   bekant,   knappast\r\nförekommer   i   Sverige.   Med   det   synsätt   på\r\nadoptionsinstitutet  som  sedan lång tid tillbaka är\r\nallmänt  utbrett framstod trots  detta  den  lagliga\r\näktenskapsmöjligheten  mellan  adoptanten och dennes\r\nadoptivbarn,   enligt  lagutskottets   mening,   som\r\nstötande.  Som  Förmynderskapsutredningen   framhöll\r\nredan   år   1989   i   betänkandet  (SOU  1989:100)\r\nAdoptionsfrågor  fann  utskottet   tiden  mogen  att\r\navskaffa möjligheten för en adoptant  att  gifta sig\r\nmed  sitt  adoptivbarn.  Enligt lagutskottets mening\r\nfick  det  ankomma  på  regeringen  att  i  lämpligt\r\nsammanhang  till  riksdagen  framlägga  erforderliga\r\nlagförslag. Utskottet  förutsatte  vidare att sådana\r\nförslag   också  kommer  att  innebära  förbud   mot\r\nregistrering  av  partnerskap  mellan  adoptant  och\r\nadoptivbarn.   Vad  utskottet  sålunda  anförde  gav\r\nriksdagen  som  sin  mening  regeringen  till  känna\r\n(rskr. 304).\r\nI  den  nu  aktuella  propositionen  (avsnitt  11)\r\nföreslår regeringen ändringar i äktenskapsbalken som\r\ninnebär att ett  adoptivförhållande skall jämställas\r\nmed  biologiskt  släktskap   vid   tillämpningen  av\r\nreglerna om äktenskapshinder. Äktenskap  mellan  ett\r\nadoptivbarn  och adoptivföräldrarnas biologiska barn\r\nskall dock få  ingås efter tillstånd. Detsamma skall\r\nenligt förslaget  gälla  för  äktenskap  mellan  två\r\nadoptivsyskon  (lagförslag  1). Motsvarande föreslås\r\ngenom   framlagda   förslag   till    ändringar    i\r\npartnerskapslagen    gälla   för   registrering   av\r\npartnerskap  (lagförslag  5).  Den  i  propositionen\r\nföreslagna  ändringen   i   föräldrabalken   är   en\r\nföljdändring  (lagförslag  2).  I  sammanhanget  kan\r\nnämnas  att  länsstyrelsen fr.o.m. den 1 maj 2004 är\r\ntillståndsmyndighet  (prop.  2003/04:48,  bet. LU19,\r\nrskr. 180).\r\nDe föreslagna lagändringarna är avsedda att  träda\r\ni kraft den 1 januari 2005.\r\nI  motion  So20  motsätter  sig  andre vice talman\r\nKerstin Heinemann m.fl. (fp) regeringens  lagförslag\r\nsåvitt  gäller möjligheten till äktenskap respektive\r\nregistrerat  partnerskap  mellan ett adoptivbarn och\r\nadoptivföräldrarnas biologiska  barn  samt äktenskap\r\nmellan  två  adoptivsyskon.  Denna särbehandling  av\r\nadoptivbarn är, enligt motionärernas  mening, mycket\r\ntveksam.   Ur  lagstiftarens  synvinkel  måste   det\r\növerordnade   målet   vara  uppväxtförhållanden  där\r\nadoptivbarnets relation till sina familjemedlemmar i\r\nadoptivfamiljen i så liten  utsträckning som möjligt\r\nskiljer sig från ett icke adopterat barns relationer\r\ntill  familjemedlemmarna  i sin  biologiska  familj.\r\nMotionärerna   framhåller   att   de   sociala   och\r\npsykologiska  faktorer  som  talar   emot  äktenskap\r\nmellan  personer  som  biologiskt sett är  helsyskon\r\nborde  väga  lika  tungt när  det  gäller  äktenskap\r\nmellan  ett  adoptivbarn   och   adoptivföräldrarnas\r\nbiologiska  barn.  I  motionen yrkas  att  riksdagen\r\nantar  förslagen till ändringar  i  äktenskapsbalken\r\noch  lagen   om   registrerat   partnerskap  med  de\r\nändringarna  att  den  sista  av  de föreslagna  nya\r\nmeningarna utgår (yrkandena 4 och 5).\r\nLagutskottet    välkomnar    det    nu   framlagda\r\nlagförslaget varigenom ett adoptivförhållande kommer\r\natt   jämställas   med   biologiskt  släktskap   vid\r\ntillämpningen av bestämmelserna  om äktenskapshinder\r\noch partnerskapshinder. Som tidigare  framhållits  i\r\nolika  sammanhang framstår den nuvarande möjligheten\r\nför adoptant  och adoptivbarn att ingå äktenskap med\r\nvarandra  eller   registrera  sig  som  partner  som\r\nnärmast stötande. Även  om  biologiska  band saknas,\r\ntalar,  enligt  lagutskottets mening, såväl  sociala\r\nsom etiska skäl med  styrka  för att äktenskap eller\r\npartnerskap mellan adoptant och adoptivbarn inte bör\r\ntillåtas.\r\nDen  fråga  som  tas  upp  i motionen  gäller  hur\r\nreglerna  för  syskon bör utformas.  Regeringen  har\r\nhärvid stannat för  att  inte  föreslå  ett  absolut\r\nförbud   mot   äktenskap   mellan   adoptivbarn  och\r\nadoptantens   biologiska   barn   samt  mellan   två\r\nadoptivsyskon.   Sådana   äktenskap   bör,    enligt\r\nregeringens  mening,  tillåtas  efter  tillstånd  av\r\nlänsstyrelsen  i det enskilda fallet; en ordning som\r\nmotionärerna motsätter sig.\r\nInför ett ställningstagande till motionsspörsmålet\r\nvill lagutskottet  först  erinra om att de nuvarande\r\näktenskapshindren  och  partnerskapshindren  innebär\r\natt  äktenskap  eller  partnerskap  inte  får  ingås\r\nmellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och\r\nnedstigande  led  eller  är  helsyskon.  Däremot  få\r\nhalvsyskon  ingå  äktenskap  eller  partnerskap  med\r\nvarandra efter tillstånd  av länsstyrelsen (2 kap. 3\r\n§    äktenskapsbalken    och    1    kap.     3    §\r\npartnerskapslagen).  De nuvarande bestämmelserna  om\r\näktenskapshinder  har motiverats  av  arvsbiologiska\r\noch socialetiska skäl.  En  annan  utgångspunkt  har\r\nvarit  att  äktenskapshindren  skall  vara så få som\r\nmöjligt (se bet. LU 1973:20).\r\nEnligt lagutskottets mening bör utgångspunkten för\r\nden  bedömning som nu skall göras vara densamma.  En\r\nannan utgångspunkt bör, enligt lagutskottets mening,\r\nvara att  den  nuvarande  möjligheten för halvsyskon\r\natt  efter  dispens få ingå äktenskap  med  varandra\r\ninte   ifrågasatts.    Om    man    jämställer   ett\r\nadoptivförhållande med ett biologiskt  släktskap får\r\ndenna  möjlighet betydelse när det gäller  äktenskap\r\nmellan ett  adoptivbarn  och  någon  som  är  barn -\r\nbiologiskt  eller  adopterat  -  enbart  till  en av\r\nadoptivföräldrarna.  Som regeringen pekar på har  ju\r\nbarnen i dessa fall en  rättslig  förälder gemensamt\r\noch  blir  således  att se som halvsyskon.  De  bör,\r\nenligt lagutskottets mening, liksom andra halvsyskon\r\nefter dispens kunna ingå äktenskap med varandra.\r\nVad sedan gäller frågan  om  äktenskap  mellan ett\r\nadotivbarn    och   adoptivföräldrarnas   gemensamma\r\nbiologiska barn  samt mellan två adotivsyskon finns,\r\nenligt lagutskottets  mening, skäl som talar för ett\r\nabsolut hinder. Båda barnen  har  i  dessa fall båda\r\nsina rättsliga föräldrar gemensamma och  sociala och\r\netiska hänsyn talar för ett sådant hinder. Generellt\r\nsett får det, som också regeringen anfört, anses som\r\nolämpligt  att  barn  som vuxit upp tillsammans  som\r\nsyskon  får  gifta sig eller  ingå  partnerskap  med\r\nvarandra. Å andra sidan går det inte att bortse från\r\natt det, liksom  när  det gäller två halvsyskon, kan\r\nfinnas enstaka fall där  personerna har vuxit upp på\r\nskilda     håll    och    där    den    ursprungliga\r\nfamiljegemenskapen   saknas.  I  sammanhanget  måste\r\nockså  beaktas  att,  enligt   vad   som  anförts  i\r\npropositionen (s. 77), tillstånd endast  bör  ges  i\r\nundantagsfall  och  att vid prövningen i första hand\r\nsociala och etiska faktorer skall vara av betydelse.\r\nAtt parterna vuxit upp  tillsammans kan innebära att\r\ndet  är  olämpligt att tillåta  äktenskap.  När  det\r\ngäller adoptivbarn  uttalas särskilt i propositionen\r\natt det måste beaktas  att  dessa  kan vara särskilt\r\nsårbara   på   grund   av   sin  bakgrund  och   att\r\npsykologiska  aspekter i dessa  fall  kan  tala  mot\r\näktenskap. En grundförutsättning  för  att tillstånd\r\nskall ges är givetvis att det klart framgår  att det\r\när  den sökandes egen önskan att ingå äktenskap  och\r\natt    ansökan     inte    är    framtvingad.    När\r\ndispensprövningen för  registrering  av  partnerskap\r\ngäller personer som är att anse som syskon  på grund\r\nav  ett  adoptivförhållande  torde,  enligt  vad som\r\nuttalas  i propositionen (s. 79), samma överväganden\r\nfå  göras  som   vid  en  motsvarande  prövning  för\r\ningående av äktenskap.\r\nEnligt lagutskottets  mening  utgör lagförslagen i\r\ndenna del - dvs. möjlighet till äktenskap  endast  i\r\nundantagsfall  efter  dispens - en lämplig avvägning\r\nmellan ovannämnda motstridiga intressen.\r\nMed   det   anförda  föreslår   lagutskottet   att\r\nsocialutskottet  skall föreslå riksdagen att anta de\r\nframlagda lagförslagen  i denna del och avslå motion\r\nSo20 yrkandena 4 och 5.\r\n\r\nInformation till adoptivbarnet\r\n\r\nIngrid Burman m.fl. (v) föreslår  i  motion So19 ett\r\ntillkännagivande  från riksdagen till regeringen  om\r\nett  lagförslag avseende  adopterades  rätt  att  få\r\nkännedom  om  att  de är adopterade. Kravet på att i\r\nlag  införa skyldighet  för  adoptivföräldrarna  att\r\nupplysa  barnet  om  sitt ursprung har varit föremål\r\nför  behandling  vid flera  tillfällen.  I  motionen\r\nredovisas    att   Förmynderskapsutredningen    (SOU\r\n1989:100) tog  upp  frågan om en lagstadgad rätt men\r\nförslaget avvisades av  de  flesta  remissinstanser.\r\nMotivet var, enligt motionärerna, att de som utretts\r\nav  socialnämnd  och fått tillstånd till  adoptionen\r\ntorde vara så medvetna  om  sina skyldigheter att en\r\nlagstiftning skulle uppfattas  som  \"förnumstig\" och\r\n\"obehövlig\". Vidare redovisas att man  i betänkandet\r\nBarn  genom insemination (SOU 1983:42) fastslog  att\r\nockså,  utifrån  studier  gällande  adoptivbarn, ett\r\nsådant  barn har ett mycket stort behov  av  att  få\r\nkunskap om  sitt  ursprung och att möjligheterna att\r\nfå  en  sådan kunskap  om  sitt  ursprung  har  stor\r\nbetydelse  för barnets utveckling. En sådan öppenhet\r\nansågs  också,   framhåller   motionärerna,   främja\r\nrelationen     mellan     den     adopterade     och\r\nadoptivföräldrarna.  Därutöver pekar motionärerna på\r\natt departementspromemorian Föräldrars samtycke till\r\nadoption,  m.m.  (Ds  2001:53)  tog  upp  frågan  om\r\nlagstadgad rätt för den adopterade att få kunskap om\r\natt vara adopterad. Utredaren  föreslog  att  4 kap.\r\nföräldrabalken    skulle    kompletteras    med   en\r\nbestämmelse  om att adoptivföräldrarna så snart  det\r\nlämpligen kan ske skall upplysa barnet om att det är\r\nadopterat.   Enligt    motionärerna    är   samtliga\r\nremissinstanser     positiva     till     förslaget.\r\nMotionärerna  anser  att  regeringen  har en alltför\r\npassiv hållning i frågan och anför att införandet av\r\nen lagstadgad rätt för den adopterade att få kunskap\r\nom  att vara adopterad är av yttersta vikt  för  att\r\nsäkra    barnperspektivet   och   barnets   rätt   i\r\nadoptionsprocessen. I motionen begärs att regeringen\r\nsnarast  bör   återkomma   till  riksdagen  med  ett\r\nlagförslag i enlighet med det anförda.\r\n\r\nI motion So21 anför Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)\r\natt  flera  utredningar  framhållit  det  adopterade\r\nbarnets behov av att få kunskap om sitt ursprung och\r\natt    få    veta    att   det   är   adopterat.   I\r\ndepartementspromemorian   Föräldrars  samtycke  till\r\nadoption föreslogs att 4 kap.  föräldrabalken skulle\r\nkompletteras    med    en   bestämmelse    om    att\r\nadoptivföräldrar  så snart  det  lämpligen  kan  ske\r\nskall upplysa barnet  om  att  det  är adopterat. En\r\nundersökning   från  Socialstyrelsen  visar,   anför\r\nmotionärerna, att  ett behov av en sådan ledning för\r\nföräldrarna föreligger.  Även  andra remissinstanser\r\nmed stor tyngd i denna typ av frågor  har tillstyrkt\r\nförslaget, exempelvis Rädda Barnen, Barnombudsmannen\r\noch  Sveriges  Psykologförbund.  Med  tanke  på  att\r\nfrågan redan är beredd anser motionärerna  att behov\r\nav ytterligare beredning inte föreligger. Regeringen\r\nbör,  anför  motionärerna,  snarast  återkomma  till\r\nriksdagen   med  ett  lagförslag  med  innebörd  att\r\nadopterade  skall   ha  rätt  att  upplysas  om  sin\r\nadoption. Detta bör,  enligt  motionärernas  mening,\r\nges regeringen till känna (yrkande 1).\r\nKerstin-Maria  Stalin  och Mona Jönsson (båda  mp)\r\nbegär i motion So24 att riksdagen  skall besluta att\r\nadoptivföräldrar skall vara skyldiga  att  informera\r\nbarnet  om att det är adopterat (yrkande 1) och  att\r\nsocialnämnden  skall  vara  skyldig att redovisa för\r\ndomstolen  att  information  lämnats   till   barnet\r\n(yrkande  2).  Motionärerna  anför att även små barn\r\nbehöver  få  veta  varifrån  de  egentligen  kommer.\r\nSjälvklart  måste detta samtal ske  utifrån  barnets\r\nmognad, men inte  heller  dröja  alltför  många  år.\r\nMotionärerna   pekar   på  att  frågan  bereds  inom\r\nRegeringskansliet men menar  att  man  reda nu borde\r\ninföra     en     sådan    bestämmelse.    Barn    i\r\nadoptionsprocessen   måste,   enligt   motionärernas\r\nmening,  ha  rätt  att få information som kan  antas\r\nvara   av   betydelse.   Domstolen    är    i   alla\r\nadoptionsärenden  skyldig att inhämta yttrande  från\r\nsocialnämnden.  Enligt  motionärernas  mening  skall\r\nsocialnämnden, om  barnets ålder och mognad tillåter\r\ndet,  söka  klarlägga   barnets  inställning  och  i\r\nyttrandet   redovisa  den  för   rätten.   För   att\r\nytterligare stärka  barnets  rätt anser motionärerna\r\natt  socialnämnden  skall  åläggas   skyldighet  att\r\nredovisa  för  domstolen på vilket sätt  information\r\nlämnats till barnet  och  tydligt  redovisa  barnets\r\nåsikt.  Denna  skyldighet  ska  gälla  från så tidig\r\nålder som barn kan kommunicera sin vilja.\r\nSom   redovisats   i   motionerna   föreslogs    i\r\ndepartementspromemorian   (Ds   2001:53)  Föräldrars\r\nsamtycke  till adoption, m.m. en ny  bestämmelse,  4\r\nkap.    6 a   §    föräldrabalken,    som    ålägger\r\nadoptivföräldrarna  att  så  snart  det  är lämpligt\r\ninformera  barnet  om  att  det  är  adopterat.  Den\r\nföreslagna bestämmelsen anknyter till  de stadganden\r\nsom  finns i såväl barnkonventionen som i  1993  års\r\nHaagkonvention  om  att barnet har rätt till kunskap\r\nom sitt ursprung. Någon  bestämd  tidpunkt  för  när\r\nföräldrarna  skall  lämna upplysningar om barnet ges\r\ninte i den föreslagna  bestämmelsen,  utan  det  får\r\nankomma  på  föräldrarna  att  avgöra när barnet har\r\nnått en sådan mognad att frågan  om adoption kan tas\r\nupp.  Enligt  vad som anförts i promemorian  åligger\r\ndet  socialtjänsten   enligt  socialtjänstlagen  att\r\nfölja upp vilka behov av  hjälp  och  stöd  som  kan\r\nfinnas sedan ett ärende om adoption har avgjorts. Om\r\nden  eller  de  som adopterat ett barn inte upplyser\r\nbarnet om att det är adopterat, torde det ankomma på\r\nsocialtjänsten att  stödja föräldrarna så att barnet\r\nfår nödvändig information.  Enligt vad som anförts i\r\npromemorian kan det inte uteslutas  att  det i något\r\nfall  kan vara så att det aldrig kan anses  lämpligt\r\natt barnet får information om att det är adopterat.\r\nI den nu aktuella propositionen upplyser regerigen\r\natt departementspromemorian har remissbehandlats och\r\natt  många  remissinstanser  är  positiva  till  den\r\nföreslagna  regeln. Frågan kommer att beredas vidare\r\ninom Regeringskansliet  under  året  för  att nå ett\r\nställningstagande i syfte att stärka barnets rätt.\r\nMot   bakgrund   av  vad  som  sålunda  redovisats\r\nkonstaterar lagutskottet  att  det nu föreligger ett\r\nlångt framskridet lagstiftningsarbete  helt  i linje\r\nmed motionsönskemålen. Enligt utskottets mening  bör\r\nresultatet  av  det  pågående beredningsarbetet inom\r\nRegeringskansliet  inte   föregripas   genom   några\r\nuttalanden från riksdagens sida.\r\nMed   det   anförda   föreslår   lagutskottet  att\r\nsocialutskottet  skall föreslå riksdagen  att  avslå\r\nmotionerna So19, So21  yrkande 1 samt So24 yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\nÖversyn av adoptionslagstiftningen\r\n\r\nI motion So23 yrkar Chatrine  Pålsson m.fl. (kd) ett\r\ntillkännagivande från riksdagen  till  regeringen om\r\nen  översyn av adoptionslagstiftningen med  särskild\r\nbetoning   på  ensamståendeadoptioner  (yrkande  1).\r\nMotionärerna   framhåller   att   flera  experter  i\r\nKommittén   om   barn  i  homosexuella  familjer   i\r\nbetänkanandet Barn  i  homosexuella  familjer   (SOU\r\n2001:10)  i  särskilda  yttranden påtalat behovet av\r\natt  den svenska adoptionslagstiftningen  ses  över.\r\nVidare   framhålls   att  forskningen  är  eftersatt\r\nbeträffande adopterade  barns uppväxt och utveckling\r\nmed tanke på den speciella  situation  och  bakgrund\r\nsom   dessa   har   att   hantera  under  barn-  och\r\nungdomsåren,  men  också  senare   i  livet.  Vidare\r\npåpekar  motionärerna att behovet av  forskning  och\r\nutredning  om  adopterade barn också har påtalats av\r\nbl.a. föreningen  De  adopterades röst. Motionärerna\r\nanser  att  en  parlamentarisk   utredning  av  hela\r\nadoptionslagstiftningen bör komma till stånd, då det\r\när   hög   tid   att   ta   ett   helhetsgrepp    om\r\nadoptionsfrågan.    Vid    översynen   bör,   enligt\r\nmotionärernas mening, undersökas  vad som tycks vara\r\nbäst  för barnet enligt forskarnas uppfattning  samt\r\nvilken familjekonstellation som är fördelaktigast ur\r\nbarnets   perspektiv.   Med   tanke   på   att   ett\r\nadoptionshem  i  görligaste  mån  bör efterlikna det\r\nnaturliga  förhållandet  i en familj,  dvs.  med  en\r\nmamma  och  en pappa att identifiera  sig  med,  bör\r\növersynen, anför  motionärerna,  särskilt  utvärdera\r\nsituationen och utvecklingen för barn som vuxit  upp\r\nmed  endast en adoptivförälder. Synen på barns behov\r\nhar, menar  motionärerna,  genomgått  förändringar i\r\nmånga   hänseenden   sedan   bestämmelserna  rörande\r\nensamadoptioner tillkom år 1917.\r\n\r\nLagutskottet  har  i  januari 2004  behandlat  ett\r\nantal motioner vari begärts  tillkännagivanden  från\r\nriksdagen   till   regerigen   om   en   översyn  av\r\nadoptionslagstiftningen.   I   sitt   av   riksdagen\r\ngodkända     betänkande    2003/04:LU11    hänvisade\r\nlagutskottet  till   att   utskottet  inte  tidigare\r\nmotsatt sig en genomlysning  av  adoptionsinstitutet\r\nutifrån  de  synpunkter  som  framfördes   i  de  då\r\naktuella   motionerna,  men  att  resultatet  av  en\r\naviserad uppföljning  av  den  nya lagstiftningen om\r\npartnerskap   och  adoption  borde  avvaktas   innan\r\nställning togs  till  omfattningen och djupet av den\r\nmera  allmänna översyn som  motionärerna  önskar  få\r\ntill    stånd.    Motionerna    avstyrktes    (prop.\r\n2001/02:123, bet. LU27).\r\nEnligt  vad  lagutskottet  erfarit fick NIA i sitt\r\nregleringsbrev för budgetåret  2003  i  uppdrag  att\r\nkontinuerligt    följa   effekterna   av   den   nya\r\nlagstiftningen om  partnerskap  och adoption och att\r\nsenast den 1 februari 2004 lämna  en  första rapport\r\ntill regeringen om ursprungsländernas reaktioner och\r\nutvecklingen när det gäller adoptionsverksamheten. I\r\nden rapport som NIA överlämnat till regeringen  sägs\r\natt  enligt  NIA:s  erfarenhet  har endast några par\r\nvisat  intresse  för  att  adoptera  ett  barn  från\r\nutlandet  och ännu färre har påbörjat en  utredning.\r\nDe   som   kontaktat   en   socialnämnd   eller   en\r\nadoptionsorganisation  har  fått  information om att\r\ndet ännu inte är möjligt att adoptera eftersom inget\r\nav       de       länder      som      auktoriserade\r\nadoptionsorganisationer  samarbetar  med  accepterar\r\nregistrerade   partner  som  sökande.  Av  rapporten\r\nframgår  vidare  att  samtliga  ursprungsländer  som\r\ntillfrågats  om  det  är  möjligt  för  registrerade\r\npartner att adoptera  ett  barn  från deras land har\r\nsvarat  att det inte är möjligt. Varken  de  svenska\r\nadoptionsorganisationerna  eller  NIA  har  på något\r\nsätt   erfarit   att   lagändringen   medfört  några\r\nkomplikationer  som försvårar samarbetet  med  dessa\r\nländer avseende internationell adoption.\r\nLagutskottet anser  alltjämt att resultatet av det\r\narbete  som  regeringen  aviserat   våren  2002  bör\r\navvaktas  innan ställning tas till omfattningen  och\r\ndjupet   av   den    mera    allmänna   översyn   av\r\nadoptionslagstiftningen  som  enligt   motionärernas\r\nuppfattning  bör  göras.  Mot  denna bakgrund  anser\r\nlagutskottet att det inte finns  skäl att nu föreslå\r\nnågon  riksdagens  vidare  åtgärd med  anledning  av\r\nmotionen.\r\n\r\nMed   det   anförda   föreslår   lagutskottet    att\r\nsocialutskottet  skall  föreslå  riksdagen att avslå\r\nmotion So23 yrkande 1.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den  27 maj 2004\r\n\r\n\r\nPå lagutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nInger René\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i beslutet: Inger\r\nRené (m), Marianne Carlström (s), Jan Ertsborn (fp),\r\nChristina  Nenes  (s), Hillevi Larsson  (s),  Yvonne\r\nAndersson (kd), Tasso  Stafilidis  (v), Maria Hassan\r\n(s),  Bertil  Kjellberg  (m), Rezene Tesfazion  (s),\r\nAnneli Särnblad Stoors (s),  Henrik  von  Sydow (m),\r\nNiclas   Lindberg  (s),  Johan  Löfstrand  (s),  Mia\r\nFranzén (fp) och Rune Berglund (s).\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n1. Äktenskapshinder för adoptivbarn\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Mia Franzén (fp).\r\n\r\nVi anser att  den  del  av utskottets yttrande under\r\nrubriken Äktenskap mellan  adoptant och adoptivbarn,\r\nm.m. som börjar med \"Inför ett\"  och slutar med \"och\r\n5\" bort ha följande lydelse:\r\n\r\nEnligt  lagutskottets  mening är den  av  regeringen\r\nföreslagna  ordningen,  som  innebär  att  äktenskap\r\nrespektive parnerskap mellan  två  adoptivsyskon och\r\nmellan adoptivföräldrarnas biologiska  barn  och ett\r\nadopterat  barn  tillåts, olycklig. Som framhålls  i\r\nmotion  So20  måste   det   överordnade  målet  vara\r\nuppväxtförhållanden där adoptivbarnets relation till\r\nsina familjemedlemmar i adoptivfamiljen  i  så liten\r\nutsträckning  som möjligt skiljer sig från ett  icke\r\nadopterat barns  relation  till familjemedlemmarna i\r\nsin biologiska familj.\r\n\r\nLagutskottet  delar således  motionärernas  mening\r\natt de sociala och  psykologiska  faktorer som talar\r\nemot äktenskap mellan personer som  biologiskt  sett\r\när  helsyskon  borde  väga lika tungt när det gäller\r\näktenskap     mellan     ett     adoptivbarn     och\r\nadoptivföräldarnas  biologiska  barn  och  äktenskap\r\nmellan två adoptivsyskon. Vad som nu har sags gäller\r\ni motsvarande mån registrerat partnerskap.\r\nMed   det   anförda   föreslår  lagutskottet   att\r\nsocialutskottet  skall föreslå  riksdagen  att,  med\r\nbifall till motion So20 yrkandena 4 och 5, anta de i\r\npropositionen  framlagda   förslagen   till  lag  om\r\nändring i äktenskapsbalken (lagförslag 1)  och lagen\r\n(1994:1117) om registrerat parnerskap (lagförslag 5)\r\nmed de ändringarna att den föreslagna sista meningen\r\ni respektive lagförslag utgår.\r\n\r\n2. Information till adoptivbarnet\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nJag  anser  att  den del av utskottets yttrande  som\r\nunder rubriken Information  till  adoptivbarnet  som\r\nbörjar  med  \"Mot  bakgrund\"  och slutar med \"och 2\"\r\nbort ha följande lydelse:\r\n\r\nLagutskottet  delar  motionärernas  uppfattning  och\r\nanser  att  det  nu  är  hög   tid   att  regeringen\r\nframlägger  i  motionerna  begärt  lagförslag.   Ett\r\nsådant  förslag  ligger  helt  i  linje  med vad som\r\nföreskrivs   i   barnkonventionen   och   1993   års\r\nHaagkonvention  om  att  barn  skall  ha  rätt  till\r\nkunskap  om  sitt ursprung. Enligt utskottets mening\r\när det obegripligt  att  det skall behöva ta så lång\r\ntid   innan   ett  så  pass  förhållandevis   enkelt\r\nlagförslag,  som   dessutom   tillstyrkts  av  flera\r\n\"tunga\"  remissinstanser,  kommer   på   \"riksdagens\r\nbord\".\r\n\r\nVad  som anförts ovan bör socialutskottet  föreslå\r\nriksdagen att, med bifall till motionerna So19, So21\r\nyrkande  1  samt  So24  yrkandena  1  och 2, som sin\r\nmening ge regeringen till känna.\r\n\r\n3. Översyn av adoptionslagstiftningen\r\n\r\nav  Inger  René  (m),  Bertil Kjellberg  (m)  och\r\nHenrik von Sydow (m).\r\n\r\nVi anser att den del av utskottets  yttrande  under\r\nrubriken   Översyn  av  adoptionslagstiftningen  som\r\nbörjar  med  \"Lagutskottet  anser\"  och  slutar  med\r\n\"yrkande 1\" bort ha följande lydelse:\r\n\r\nEnligt    lagutskottets     mening     är     dagens\r\nadoptionsregler  skrivna  för  en  annan tid och ett\r\nannat      system.      År     1989     presenterade\r\nFörmynderskapsutredningen  sitt  slutbetänkande  med\r\nförslag till en revision av adoptionslagstiftningen.\r\nSedan  dess har inget hänt. I utredningsbetänkandet,\r\n(SOU 2001:10)  Barn  i  homosexuella  familjer,  har\r\nflera  experter  påtalat att adoptionslagstiftningen\r\när  i  behov  av en översyn.  Experterna  framhåller\r\nockså att forskningen  beträffande  adopterade barns\r\nuppväxt och utveckling är eftersatt.\r\n\r\nLagutskottet  anser liksom motionärerna  att  hela\r\nadoptionslagstiftningen  är  i  stort  behov  av  en\r\növersyn,  och  det  får ankomma på regeringen att ta\r\nerforderliga initiativ.  Inom  ramen  för  en  sådan\r\növersyn  finns  det  enligt  utskottets  uppfattning\r\nanledning att t.ex. se över kravet på att presumtiva\r\nadoptivföräldrar  skall  vara  minst 25 år, och  den\r\nnuvarande  möjligheten  till  adoptioner   bör   bli\r\nföremål för en utvärdering. Lagutskottet anser också\r\natt   det  bör  tas  in  en  bestämmelse  i  4  kap.\r\nföräldrabalken  som  stadgar  att en adoption endast\r\nfår ske om den är förenlig med  barnets  bästa.  Det\r\nfår ankomma på regeringen att framlägga erforderliga\r\nlagförslag.\r\nVad  som  anförts ovan bör socialutskottet föreslå\r\nriksdagen att,  med  delvis  bifall till motion So23\r\nyrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n4. Översyn av adoptionslagstiftningen\r\n\r\nav Yvonne Andersson (kd).\r\n\r\nJag anser att den del av utskottets  yttrande under\r\nrubriken  Översyn  av  adoptionslagstiftningen   som\r\nbörjar  med  \"Lagutskottet  anser\"  och  slutar  med\r\n\"yrkande 1\" bort ha följande lydelse:\r\n\r\nEnligt     lagutskottets     mening     är    dagens\r\nadoptionsregler  skrivna  för en annan tid  och  ett\r\nannat      system.      År     1989     presenterade\r\nFörmynderskapsutredningen  sitt  slutbetänkande  med\r\nförslag till en revision av adoptionslagstiftningen.\r\nSedan  dess  har inget hänt. I utredningsbetänkandet\r\n(SOU 2001:10) Barn i homosexuella familjer har flera\r\nbarnexperter påtalat  att adoptionslagstiftningen är\r\ni behov av en översyn.  Experterna  framhåller också\r\natt forskningen beträffade adopterade  barns uppväxt\r\noch  utveckling är eftersatt. Sedan dess  har  inget\r\nhänt.\r\n\r\nI likhet  med  motionärerna anser lagutskottet att\r\nhela adoptionslagstiftningen  är i stort behov av en\r\növersyn, och att det får ankomma  på  regeringen att\r\nta erforderliga initiativ i syfte att få  till stånd\r\ndirektiv  till  en  parlamentarisk  utredning.  Inom\r\nramen  för  en  sådan  översyn  finns  det,   enligt\r\nlagutskottets uppfattning, särskild anledning att se\r\növer    nuvarande    regler   som   möjliggör   s.k.\r\nensamståendeadoptioner.\r\nVad som anförts ovan  bör  socialutskottet föreslå\r\nriksdagen att, med bifall till  motion  So23 yrkande\r\n1, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "En ny myndighet för internationella adoptionsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:131 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Lokalisering av den nya adoptionsmyndigheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sverige",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis proposition 2003/04:131 i denna del och avslår motionerna 2003/04:So23 yrkande 3 och 2003/04:So25 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"kd\"",
          "votering_id": "EF30A5FA-147A-4D13-A57B-214A2F8F6E54",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "2",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "226",
                    "72",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EF30A5FA-147A-4D13-A57B-214A2F8F6E54",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i ett annat land",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:131 i denna del och avslår motionerna 2003/04:So20 yrkande 2 och 2003/04:So25 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "26F44942-5190-460A-820D-5A7D251ABD4B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "18",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "87",
                    "41",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/26F44942-5190-460A-820D-5A7D251ABD4B",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "En uthållig mångfald av adoptionsorganisationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So21 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Återbetalning av medel vid avveckling av en sammanslutning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:131 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Avsättning av medel för avvecklingskostnader",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:131 i denna del och avslår motion 2003/04:So20 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Medgivande att ta emot ett barn",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:131 i denna del och avslår motion 2003/04:So20 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Frivilligorganisationers delaktighet i föräldrautbildning inför adoption",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So21 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Stöd och hjälp till adopterade och deras familjer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L319 yrkande 16 och 2003/04:So23 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Barnets rätt till kunskap om sitt ursprung",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So19, 2003/04:So21 yrkande 1 och 2003/04:So24 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "814E3EBB-F95C-4580-9FB5-A81150F80892",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (c, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "16",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "238",
                    "59",
                    "0",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/814E3EBB-F95C-4580-9FB5-A81150F80892",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Stärkta ekonomiska möjligheter för adoptivbarn att söka sitt ursprung",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So385.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Stimulansbidrag för samverkan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So22 och 2003/04:So23 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Kvalitet och kompetensutveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So326 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Utredning av adoptivbarns situation i Sverige",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L207 yrkandena 4 och 5 samt 2003/04:L221 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Äktenskap mellan adoptivbarn och adoptant m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:131 i denna del och avslår motion 2003/04:So20 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Inskränkning av rätten till adoptionskostnadsbidrag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2003/04:131 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Höjning av adoptionskostnadsbidraget",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So25 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Lagförslagen i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis proposition 2003/04:131 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "En översyn av adoptionslagstiftningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So23 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "60D4445B-B931-4D7D-80A1-F0802C1E6935",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "1",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "228",
                    "29",
                    "41",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/60D4445B-B931-4D7D-80A1-F0802C1E6935",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Enskilda adoptioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So21 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Partnerskap och adoption",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So512 yrkande 3 och 2003/04:L350 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Nationella adoptioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So415 och 2003/04:So445.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Sverige",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i ett annat land",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i ett annat land",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "En uthållig mångfald av adoptionsorganisationer",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Avsättning av medel för avvecklingskostnader",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Medgivande att ta emot ett barn",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Stöd och hjälp till adopterade och deras familjer",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Stöd och hjälp till adopterade och deras familjer",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Barnets rätt till kunskap om sitt ursprung",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Stärkta ekonomiska möjligheter för adoptivbarn att söka sitt ursprung",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Stimulansbidrag för samverkan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Kvalitet och kompetensutveckling",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Utredning av adoptivbarns situation i Sverige",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Äktenskap mellan adoptivbarn och adoptant m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Höjning av adoptionskostnadsbidraget",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "En översyn av adoptionslagstiftningen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "En översyn av adoptionslagstiftningen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Partnerskap och adoption",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-06-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-09-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-10-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-10-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-10-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-10-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-10-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-10-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till proposition. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 03:50:02"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Lagen om internationell adoptionsförmedling och socialtjänstlagen ändras för att stärka barnets rätt i adoptionsprocessen. Det införs skärpta och tydligare villkor för att en sammanslutning ska få auktorisation att förmedla internationella adoptioner. Det införs också bestämmelser om dokumentationsskyldighet och om ökade tillsynsverktyg för adoptionsmyndigheten. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) avvecklas som nämndmyndighet och omvandlas till Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA). Det blir obligatoriskt för blivande adoptivföräldrar att genomgå föräldrautbildning. Adoptivförhållanden jämställs med biologiskt släktskap vid tillämpningen av reglerna om äktenskapshinder och partnerskapshinder. En konsekvens av ändringen är att adoptant och adoptivbarn inte längre kan ingå äktenskap med varandra eller registrera sitt partnerskap. ",
          "dok_id": "GS01SOU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Internationella adoptionsfrågor (SoU3)",
          "dok_id": "GS01SOU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 03:50:02"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01SOU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lagen om internationell adoptionsförmedling och socialtjänstlagen ändras för att stärka barnets rätt i adoptionsprocessen. Det införs skärpta och tydligare villkor för att en sammanslutning ska få auktorisation att förmedla internationella adoptioner. Det införs också bestämmelser om dokumentationsskyldighet och om ökade tillsynsverktyg för adoptionsmyndigheten. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) avvecklas som nämndmyndighet och omvandlas till Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA). Det blir obligatoriskt för blivande adoptivföräldrar att genomgå föräldrautbildning. Adoptivförhållanden jämställs med biologiskt släktskap vid tillämpningen av reglerna om äktenskapshinder och partnerskapshinder. En konsekvens av ändringen är att adoptant och adoptivbarn inte längre kan ingå äktenskap med varandra eller registrera sitt partnerskap. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GS01SoU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:26"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Internationella adoptionsfrågor (SoU3)",
          "dok_id": "GS01SoU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:26"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01SOU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_sou_3.docx",
          "filstorlek": "2067109",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Internationella adoptionsfrågor m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7A232097-DB71-47C0-942A-A7D347313130"
        },
        {
          "dok_id": "GS01SOU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_sou_3.pdf",
          "filstorlek": "2543838",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_sou_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E670A82E-C6D9-480E-A3AF-99419288AA55"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L207 Adoptionslagen",
          "ref_dok_id": "GQ02L207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L207",
          "ref_dok_titel": "Adoptionslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So415 Riktlinjer för nationella adoptioner",
          "ref_dok_id": "GQ02So415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So415",
          "ref_dok_titel": "Riktlinjer för nationella adoptioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson och Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So512 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och sociala situation m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02So512",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So512",
          "ref_dok_titel": "Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och sociala situation m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP, S, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L221 Översyn av adoptionslagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GR02L221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L221",
          "ref_dok_titel": "Översyn av adoptionslagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L319 Barns rätt",
          "ref_dok_id": "GR02L319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L319",
          "ref_dok_titel": "Barns rätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L350 Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_id": "GR02L350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L350",
          "ref_dok_titel": "Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So18 med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So19 med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So19",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So19",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So20 med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So20",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So20",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So21 med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So21",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So21",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So22 med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So22",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So22",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So23 med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So23",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So23",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So24 med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So24",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So24",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin och Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So25 med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR02So25",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So25",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So326 Kvaliteten på adoptionsutredningar",
          "ref_dok_id": "GR02So326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So326",
          "ref_dok_titel": "Kvaliteten på adoptionsutredningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So385 Möjlighet för adopterade att söka sitt ursprung",
          "ref_dok_id": "GR02So385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So385",
          "ref_dok_titel": "Möjlighet för adopterade att söka sitt ursprung",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So445 Riktlinjer för nationella adoptioner",
          "ref_dok_id": "GR02So445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So445",
          "ref_dok_titel": "Riktlinjer för nationella adoptioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson och Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2003/04:131 Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_id": "GR03131",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "131",
          "ref_dok_titel": "Internationella adoptionsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-10-27",
          "ref_dok_id": "GS0921",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "21",
          "ref_dok_titel": "2004-10-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-10-20",
          "ref_dok_id": "GS0917",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "17",
          "ref_dok_titel": "2004-10-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:10",
          "ref_dok_id": "GS0K10",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "10",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1989:100",
          "ref_dok_id": "GDB3100",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1989",
          "ref_dok_bet": "100",
          "ref_dok_titel": "SOU 1989:100",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2003:49",
          "ref_dok_id": "GRB349",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2003",
          "ref_dok_bet": "49",
          "ref_dok_titel": "SOU 2003:49",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:763",
          "ref_dok_id": "1987:230",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:764",
          "ref_dok_id": "1949:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:765",
          "ref_dok_id": "1980:100",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:766",
          "ref_dok_id": "1988:1463",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:767",
          "ref_dok_id": "1994:1117",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:768",
          "ref_dok_id": "1997:191",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:769",
          "ref_dok_id": "1997:192",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:770",
          "ref_dok_id": "2001:453",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}