{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2242411",
      "dok_id": "GS01SOU18",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "SOU18",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:SOU18",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "18",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-06-02 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:13",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:17",
      "titel": "Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SOU18/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SOU18",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01SOU18",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01SOU18",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:SOU18</div><h1>Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens proposition 2004/05:145 Driftsformer\r\nför offentligt finansierade sjukhus, 9 motionsyrkanden som väckts med\r\nanledning av propositionen samt 17 motionsyrkanden från allmänna\r\nmotionstiderna 2003 och 2004. Såvitt inget annat anges härrör motionerna\r\nfrån riksmötet 2004/05. I propositionen föreslås vissa ändringar i hälso-\r\noch sjukvårdslagen (1982:763).\r\nUtskottet ställer sig bakom regeringens förslag att landstingen inte\r\nskall få överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård som ges\r\nvid ett regionsjukhus eller en regionklinik till någon annan. Överlämnande\r\nav driften av hälso- och sjukvård vid övriga sjukhus skall enbart få\r\nske om avtalet innehåller villkor dels om att verksamheten skall drivas\r\nutan syfte att ge vinst åt ägare eller motsvarande intressent, dels om\r\natt vården skall bedrivas uteslutande med offentlig finansiering.\r\nUtskottet tillstyrker även förslaget att varje landsting skall driva minst\r\nett sjukhus i egen regi.\r\nSamtliga motioner avstyrks.\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.\r\nI betänkandet finns 4 reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus m.m.\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och\r\nsjukvårdslagen (1982:763). Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:145 och avslår motionerna 2003/04:So354 yrkande 1, 2004/05:So33\r\nyrkandena 1-4 och 6, 2004/05:So34, 2004/05:So213 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:So230 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So263 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:So342, 2004/05:So385, 2004/05:So394 yrkande 13, 2004/05:So500,\r\n2004/05:So560, 2004/05:So605 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:N409 yrkande\r\n31.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Vård utanför sjukhusen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:So33 yrkande 5.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Den ideella sektorn inom hälso- och sjukvården\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:So33 yrkande 7.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Offentlig upphandling\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:N414 yrkande 11, 2004/05:So33\r\nyrkande 8 och 2004/05:So263 yrkande 3.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nStockholm den 2 juni 2005\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\nIngrid Burman\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Ingrid Burman (v),\r\nChatrine Pålsson (kd), Kristina Zakrisson (s), Cristina Husmark Pehrsson\r\n(m), Kerstin Heinemann (fp), Conny Öhman (s), Lars U Granberg (s),\r\nCatherine Persson (s), Anne Marie Brodén (m), Marina Pettersson (s),\r\nKenneth Johansson (c), Christer Engelhardt (s), Magdalena Andersson (m),\r\nElina Linna (v), Jan Lindholm (mp) och Marita Aronson (fp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nTill grund för förslagen i propositionen ligger dels slutbetänkandet\r\nVårda vården - samverkan, mångfald och rättvisa (SOU 2003:23) från\r\nutredningen Vårdens ägarformer - vinst och demokrati, dels en särskild\r\npromemoria utarbetad inom Socialdepartementet.\r\nDen 26 april 2005, då propositionen hänvisades till socialutskottet,\r\nhölls en remissdebatt.\r\nUtskottet höll den 28 april 2005 en sluten utfrågning med företrädare\r\nför Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdförbundet, Konkurrensverket\r\noch Socialdepartementet. Vidare deltog docent Lars-Åke Levin, Centrum\r\nför utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings universitet.\r\nDen 17 maj 2005 höll utskottet en sluten utfrågning med företrädare för\r\nSocialstyrelsen, Nämnden för offentlig upphandling, Vårdföretagarna och\r\nSocialdepartementet (rättschefen).\r\nBakgrund\r\nHälso- och sjukvården är en av de samhällssektorer som engagerar det\r\nsvenska folket allra mest. Sektorns funktionssätt är ständigt i fokus\r\noch utvecklingstendenserna inom sektorn följs med stor uppmärksamhet.\r\nDen svenska hälso- och sjukvårdspolitiken har i sina huvuddrag vuxit\r\nfram i ett brett politiskt samförstånd och med starkt stöd i befolkningen.\r\nDe grundläggande principerna för den allmänna hälso- och sjukvården är\r\natt vården skall ges på lika villkor och efter behov, styras demokratiskt\r\noch vara solidariskt finansierad.\r\nUnder 1990-talet ökade inslaget av privata aktörer inom hälso- och\r\nsjukvården. Framför allt har privata företag och koncerner i ökad\r\nutsträckning slutit avtal med landstingen om att utföra hälso- och\r\nsjukvårdstjänster. Personal- eller brukarkooperativ och ideella organisationer\r\när också aktörer inom den offentligt finansierade vården. Omfattningen\r\nav offentligt finansierad vård utförd av organisationer utan\r\nvinstutdelningssyfte har däremot varit i stort sett oförändrad. Det ökade\r\nantalet privata vårdgivare återfinns framför allt inom primärvården.\r\nRegeringen framhåller att många av de nya privata och alternativa\r\nvårdgivare som verkar inom den offentligt drivna hälso- och sjukvården\r\nhar bidragit med erfarenheter som är viktiga för hälso- och sjukvårdens\r\nutveckling. Erfarenheterna har visat att sjukvårdspersonalen i många\r\nfall bl.a. fått andra möjligheter att komma med egna initiativ och\r\npåverka verksamheten.\r\nÖverlämnandet av driften av S:t Görans sjukhus i Stockholm och sjukhuset\r\ni Simrishamn till privata, vinstutdelande företag skapade en omfattande\r\ndebatt om hur hälso- och sjukvården i Sverige skall organiseras och\r\nfinansieras i framtiden. Under åren 2001-2002 gällde lagen (2000:1440)\r\nom inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus\r\ntill annan (prop. 2000/01:36, bet. 2000/01:SoU6 och SoU11). Genom lagen\r\ninskränktes landstingens rätt enligt 3 § hälso- och sjukvårdslagen\r\n(1982:763; HSL) att sluta avtal med annan om att utföra de uppgifter som\r\nlandstingen enligt den lagen ansvarar för. Uppgiften att ansvara för\r\ndriften av akutsjukhus fick inte efter upphandling enligt lagen (1992:1528)\r\nom offentlig upphandling (LOU) eller på annat sätt överlämnas till den\r\nsom avsåg att driva verksamheten med syfte att ge vinst åt ägare eller\r\nmotsvarande intressent. Syftet med lagen var att värna om en allmän\r\nsjukvård som ges på lika villkor till hela befolkningen och förhindra\r\nen marknadsstyrd hälso- och sjukvård.\r\nSjukvårdens organisation\r\nEnligt 5 § HSL skall sjukhus finnas för verksamhet som kräver intagning\r\ni vårdinrättning. Vård som ges under sådan intagning benämns sluten\r\nvård. När det gäller begreppet sjukhus påpekar regeringen att detta\r\nfinns i ett stort antal författningar. Begreppet är visserligen inte\r\nnärmare definierat i någon författning men får anses etablerat och har\r\ninte medfört några tillämpningsproblem i praktiken. Enligt förarbetena\r\ntill HSL (prop. 1981/82:97) avsågs inte någon saklig ändring av den\r\nbetydelse begreppet sjukhus hade i tidigare, mer detaljerad, reglering.\r\nSjukhus skall erbjuda vård för \"sjukdom, skada, kroppsfel eller barnsbörd\".\r\n\"Sluten vård\" innebär att patientens tillstånd kräver inläggning.\r\nSjukhuset kan också meddela \"öppen vård\" samt olika blandformer av vård,\r\nexempelvis dagkirurgi med patienthotell.\r\nI statistiska och andra sammanhang delas sjukhusen ofta upp i länsdelssjukhus,\r\nlänssjukhus och region- eller universitetssjukhus. Vid samtliga dessa\r\ntyper av sjukhus finns platser för korttidsvård. Sjukhusbenämningarna\r\ntar inte enbart sikte på den vård som bedrivs utan lika mycket på\r\nindelning av sjukhusens upptagningsområde.\r\nLänssjukhus är ett sjukhus som svarar för sjukvårdsområdets behov av\r\nlänssjukvård. Länsdelssjukhus är ett sjukhus som svarar för en begränsad\r\ndel av sjukvårdsområdets behov av länssjukvård. Länssjukvård är sådan\r\nvård som är avsedd för landstingets invånare men som är av sådan karaktär\r\natt den är koncentrerad till ett eller några få ställen i länet. Med\r\nsjukvårdsområde avses ett geografiskt område inom vilket en sjukvårdshuvudman\r\n(dvs. ett landsting) som anges i 3 § HSL bedriver sjukvård.\r\nMed regionsjukhus avses ett sjukhus med resurser för läns-, region- och\r\ni vissa fall rikssjukvård. Med regionklinik förstås vårdenhet vid annat\r\nsjukhus än regionsjukhus, som har hela sjukvårdsregionen som sitt\r\nupptagningsområde och som bedriver forskning och utvecklingsarbete. Landet\r\när indelat i sex sjukvårdsregioner. Regionsjukvård är sådan sjukvård\r\nsom samordnas med en sjukvårdsregion som upptagningsområde. Med\r\nrikssjukvård avses sjukvård som samordnas med riket som upptagningsområde.\r\nSällsynta och komplicerade sjukdomar och skador behandlas vid\r\nregionsjukhusen, liksom sjukdomar och skador som kräver mer omfattande eller\r\navancerad behandling, ofta efter remiss från länssjukvården. Länssjukvården\r\nutgör dock den dominerande delen av regionsjukhusets sjukvårdsverksamhet.\r\nBegreppet regionsjukhus kan betraktas som synonymt med begreppet\r\nuniversitetssjukhus, dvs. de sjukhus som genom avtal med staten bedriver\r\ngrundutbildning av läkare och medicinsk klinisk forskning. I Socialstyrelsens\r\nhälso- och sjukvårdsstatistiska årsbok 2002 definieras nio sjukhus som\r\nregion/universitetssjukhus. Huddinge sjukhus och Karolinska sjukhuset,\r\nsom är att kategorisera som universitetssjukhus, slogs emellertid år\r\n2004 samman till en enhet, Karolinska universitetssjukhuset.\r\nEnligt Socialstyrelsen finns 75 sjukhus i Sverige. Av dessa är tre sådana\r\nsom är offentligt finansierade men som drivs av privata entreprenörer.\r\nSjukhusen är S:t Görans sjukhus AB i Stockholm, Simrishamns sjukhus -\r\nNärsjukvården Österlen AB samt Lundby Sjukhus AB i Göteborg. Nämnda\r\nsjukhus är sådana som landstinget tidigare har drivit helt i egen regi.\r\nSjukhusen utför dock fortfarande i samma utsträckning hälso- och\r\nsjukvård för landstingets räkning och utgör en del av landstingets\r\nsjukhusorganisation. Sjukhusen är vidare till allra största delen finansierade\r\nav det landsting där de är belägna.\r\nVidare finns det ett antal sjukhus i Sverige, som Sophiahemmet, Ersta,\r\nSpenshult och Röda Korsets sjukhus, som får betraktas som privata. För\r\ndessa sjukhus har den privata vårdgivaren själv byggt upp verksamheten\r\noch ordnat grundläggande finansiering. Sjukhusen utför dock i stor\r\nutsträckning vård för landstingens räkning.\r\nEntreprenad i hälso- och sjukvården\r\nLandstingen och kommunerna kan med stöd av bestämmelserna i 3 och 18 §§\r\nhälso- och sjukvårdslagen (1982:763; HSL) uppdra åt någon annan att mot\r\nersättning ombesörja driften av viss verksamhet. Uppgift som avser\r\nmyndighetsutövning får dock inte överlämnas med stöd av 3 § HSL.\r\nÄven om landstinget låter privata entreprenörer utföra vården, svarar\r\nlandstinget dock alltjämt i egenskap av finansiär och huvudman för den\r\nutlagda verksamhetens innehåll och har kvar sitt vårdansvar enligt HSL.\r\nLandstinget har kvar det yttersta ansvaret för verksamheten och skall\r\nse till att den anlitade entreprenören uppfyller de bestämmelser som\r\ngäller för verksamheten.\r\nMed entreprenad avses i nu aktuellt sammanhang att landsting efter\r\nupphandling för viss tid lämnar över uppgiften att bedriva hälso- och\r\nsjukvård till ett privaträttsligt subjekt som inte ägs av landstinget.\r\nVidare skall den överlämnade vården även fortsättningsvis vara finansierad\r\nav landstinget. Vid entreprenader som är omfattande övertar entreprenören\r\nen del av landstingets verksamhet, som t.ex. ett sjukhus, en vårdcentral\r\neller en klinik. Landsting kan upphandla sjukvårdstjänster även om\r\nentreprenören bedriver verksamheten i sina egna lokaler med sin egen\r\npersonal.\r\nEn förvaltningsdriven verksamhet som övergår till att drivas av ett\r\nlandstingsägt bolag är dock inte att betrakta som en entreprenad.\r\nHälso- och sjukvård kan också bedrivas helt i privat regi utan inslag\r\nav offentlig finansiering. I dessa fall ansvarar inte landstinget eller\r\nkommunen för verksamheten. Socialstyrelsen utövar dock tillsyn även\r\növer den helt privatfinansierade hälso- och sjukvården.\r\nLagen om offentlig upphandling\r\nNär landsting överlämnar uppgiften att driva hälso- och sjukvård till\r\nen privat entreprenör eller ett kommunalt bolag skall överlämnandet i\r\nregel föregås av en offentlig upphandling.\r\nLagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) bygger huvudsakligen\r\npå olika EG-direktiv. Upphandling av sjukvårdstjänster faller i allt\r\nväsenligt utanför EG-direktivens tillämpningsområden. För sådan upphandling\r\nfinns emellertid nationella bestämmelser i 6 kap. LOU. Därutöver gäller\r\nbl.a. huvudregeln om affärsmässighet i 1 kap. 4 § LOU. Enligt denna\r\nregel skall upphandling göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter\r\nsom finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Vidare skall\r\nanbudsgivare, anbudssökande och anbud behandlas utan ovidkommande hänsyn.\r\nDessa regler är ett uttryck för att en upphandling skall genomföras\r\nobjektivt och anses innebära att andra än rent företagsekonomiska\r\nbedömningar i princip inte får göras.\r\nVidare gäller gemenskapsrättens grundläggande principer för all upphandling.\r\nI detta sammanhang bör särskilt proportionalitetsprincipen nämnas. Den\r\ninnebär rent allmänt att skyldigheter inte får åläggas utöver vad som\r\när absolut nödvändigt för att uppnå syftet med en reglering. Verkan av\r\nsådana förpliktelser får med andra ord inte stå i missförhållande till\r\nnyttan av regleringen. I en upphandlingssituation innebär principen t.\r\nex. att den upphandlande enheten inte får ställa större krav på\r\nanbudsgivarna än som behövs och är ändamålsenligt för den aktuella\r\nupphandlingen.\r\n\r\nI betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) framhålls att formerna för\r\nupphandling och förutsättningarna för jämbördig konkurrens påverkas\r\nstarkt av hur relationerna mellan beställare och utförare är och hur de\r\nutvecklas under avtalstiden. Om en enskild vårdgivare får ta över ägande\r\neller dispositionsrätt till lokaler, ansvar för investeringar och\r\nutveckling eller får utveckla egna vårdverksamheter för att betjäna andra\r\npatientgrupper blir det svårt, närmast omöjligt, att vid nästa upphandling\r\nskapa jämbördiga villkor mellan den etablerade entreprenören och andra.\r\nUpphandlingsförfarandet kan komma att uppfattas som mer fiktivt. Enligt\r\nutredningen om vårdens ägarformer är det viktigt att beställarna utformar\r\nsina underlag för anbud och avtal så att återtagande eller en ny\r\nupphandling blir möjlig inför nästa avtalsperiod.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nPropositionen innehåller förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen\r\n(1982:763). Uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård som ges vid ett\r\nregionsjukhus eller en regionklinik skall enligt förslaget inte få\r\növerlämnas till någon annan. Regeringen anser att varje landsting skall\r\ndriva minst ett sjukhus i det egna landstinget i egen regi. Överlämnar\r\nlandstinget driften av hälso- och sjukvård vid övriga sjukhus till någon\r\nannan, skall avtalet innehålla villkor om att verksamheten skall drivas\r\nutan syfte att ge vinst åt ägare eller motsvarande intressent och att\r\nvården skall bedrivas uteslutande med offentlig finansiering och\r\nvårdavgifter.\r\nLagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. Lagändringarna\r\nskall dock inte gälla sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet där avtal om\r\ndrift har träffats före ikraftträdandet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nDriftsformer för offentligt finansierade sjukhus\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och\r\nsjukvårdslagen (1982:763) samt avslå motioner vari bl.a. yrkas avslag\r\npå propositionen.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nEnligt propositionen är regeringens utgångspunkt att den svenska hälso-\r\noch sjukvården även fortsättningsvis skall vara demokratiskt styrd och\r\nsolidariskt finansierad samt ges på lika villkor och efter behov. För\r\natt dessa mål skall kunna upprätthållas samtidigt som alternativa\r\ndriftsformer skall kunna verka, framstår det enligt regeringens mening\r\nsom nödvändigt att genom lag reglera vilka villkor som skall gälla när\r\nlandstingen överlämnar driften av hälso- och sjukvård vid centrala\r\nvårdinrättningar som sjukhus till entreprenörer. En risk finns annars\r\nför att en intressekonflikt uppstår mellan marknadens aktörer och\r\nvårdbehövande, där ekonomiska resurser och ekonomiskt vinstintresse går\r\nföre de medicinska behoven. Regeringen anser att vårdsystemets resurser\r\noch insatser skall fördelas efter de medicinska behoven och inte efter\r\nindividers eller gruppers betalningsförmåga och privata entreprenörers\r\nvinstintressen. Att den som har det största behovet av hälso- och\r\nsjukvård skall ges företräde till vården framgår av 2 § andra stycket HSL\r\noch gäller all vård, oavsett om den bedrivs vid sjukhus eller inte.\r\nMot denna bakgrund föreslår regeringen vissa ändringar i 3 och 5 §§ HSL.\r\n\r\nRegionsjukvård\r\nI 3 § femte stycket HSL föreslås en bestämmelse med innebörd att ett\r\nlandsting inte får överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård\r\nsom ges vid ett regionsjukhus eller en regionklinik till någon annan.\r\nEn\r\nstor del av regionsjukvården är att karakterisera som högspecialiserad\r\nvård. Begreppet används ofta som en beteckning på nyskapande,\r\nforskningsintensiv, modern eller investeringstung sjukvård. Den\r\nhögspecialiserade\r\nvården utgör en central del av hälso- och sjukvården och den har en\r\nnära koppling till forskning och utveckling, vilket gör den till en av\r\nde verksamheter som stöder och ger förutsättningar för god vård inom\r\növriga delar av hälso- och sjukvården. Förändring av den högspecialiserade\r\nvårdens utbud styrs till stor del av forskningens inriktning. I\r\npropositionen anges flera skäl som enligt regeringen talar för att uppgiften\r\natt bedriva regionsjukvård, i synnerhet den högspecialiserade vården,\r\nsom företrädesvis bedrivs vid regionsjukhus, inte skall kunna överlämnas\r\ntill privata entreprenörer.\r\nFör det första har i dag endast 7 av 21 sjukvårdshuvudmän regionsjukhus\r\nmed förutsättningar att bedriva högspecialiserad vård. De landsting som\r\ninte själva bedriver högspecialiserad vård är därför beroende av andra\r\nlandsting för att kunna leva upp till ansvaret för att tillgodose\r\nbefolkningens behov av hälso- och sjukvård. Samverkande landsting kan\r\nvidare även ha tagit ett gemensamt ekonomiskt ansvar för att bygga upp\r\nverksamheten. Beslut i ett landsting om hur landstingets regionsjukhus\r\nskall drivas kan enligt propositionen medföra stora konsekvenser för de\r\nandra landsting som är beroende av regionsjukhuset och i praktiken deltar\r\ni finansieringen av verksamheten.\r\nRegeringen anför vidare att regionsjukvården måste hålla en hög beredskap\r\nför små patientgrupper. Att den högspecialiserade vården dessutom är\r\nforskningsintensiv innebär en stor föränderlighet som gör det svårt att\r\ndefiniera uppdrag och finna ersättningsmodeller om landstingen vill\r\növerlämna uppgiften att bedriva den här typen av vård till någon annan.\r\nRegeringen anför att utvecklingen av den högspecialiserade vården måste\r\nstyras av vad som på lång sikt främjar det allmännas bästa, dvs.\r\nbefolkningen, övriga landsting och riket som helhet och inte vad som i ett\r\nkortare perspektiv framstår som mest fördelaktigt för ett enskilt\r\nlandsting eller annan vårdgivare.\r\nVidare påpekas att den högspecialiserade vårdens utbud till stor del\r\nstyrs av forskningens inriktning. En stor del av forskningen bedrivs\r\nvid universitets/regionsjukhusen som upplåts för de medicinska fakulteternas\r\nkliniska verksamhet. Forskningen vid regionsjukhusen har betydelse för\r\nförutsättningarna att bedriva högkvalitativ sjukvårdsverksamhet vid\r\nsamma sjukhus och vice versa. Det finns således en statlig styrning som\r\npåverkar sjukvården och som sker parallellt med sjukvårdshuvudmännens\r\nstyrning. Enligt regeringen kan det ifrågasättas om den lokalt valda\r\npolitiska majoriteten i ett enskilt landsting skall kunna fatta beslut\r\nom överlåtelse av uppgiften att bedriva sjukvårdsverksamhet som dels,\r\ndirekt eller indirekt, till stor del finansieras av statliga medel,\r\ndels är av central betydelse för hälso- och sjukvårdsutvecklingen i\r\nlandet som helhet.\r\nSlutligen anför regeringen att regionsjukhusen är nödvändiga för\r\ngrundutbildningen av läkare. Staten och landstingen har gemensamt det fulla\r\narbetsgivaransvaret för de läkare som innehar s.k. förenade anställningar,\r\ndvs. samtidigt är anställda både vid universiteten och vid\r\nregion/universitetssjukhusen. För att kunna säkerställa medicinsk klinisk\r\nforskning och en högkvalitativ utbildning av och tillgång till läkare i\r\ntillräcklig omfattning i Sverige är det enligt regeringen av stor vikt\r\natt staten och landstingen även har ansvaret för driften av de enheter\r\ndär utbildningen huvudsakligen äger rum. Skulle driften av regionsjukhus\r\növerlämnas till entreprenörer blir sjukvårdshuvudmännen beroende av hur\r\nentreprenören väljer att organisera verksamheten.\r\nVilken hälso- och sjukvård som organisatoriskt skall tillhöra ett\r\nregionsjukhus avgörs av sjukvårdshuvudmännen. Bedrivs vid ett regionsjukhus\r\nöppenvård eller annan specialistvård som inte är regionsjukvård och som\r\när lätt att organisatoriskt avskilja från regionsjukhusets mer\r\nhögspecialiserade vård, skall enligt regeringen driften av denna vård kunna\r\növerlämnas till en privat entreprenör, dock med de övriga i propositionen\r\nföreslagna begränsningarna. Förutsättningen är dock att den överlåtna\r\nhälso- och sjukvårdsverksamheten inte längre ingår i regionsjukhusets\r\nvårdutbud.\r\nHälso- och sjukvård som ges vid ett sjukhus\r\nRegeringen föreslår vidare att om landstinget överlämnar till någon\r\nannan att bedriva hälso- och sjukvård som ges vid ett sjukhus, skall\r\navtalet innehålla villkor dels om att verksamheten skall drivas utan\r\nsyfte att ge vinst åt ägare eller motsvarande intressent, dels att vården\r\nskall bedrivas uteslutande med offentlig finansiering och vårdavgifter\r\nenligt 26 § HSL (3 § fjärde stycket HSL).\r\nDen hälso- och sjukvård som inte är primärvård eller lokaliserad till\r\nregionsjukhus eller regionkliniker är framför allt öppen och sluten\r\nspecialiserad vård vid länsdels- och länssjukhus. Specialiserad vård\r\nbedrivs även vid specialistmottagningar, närsjukvårdsenheter och i\r\nsamarbete med primärvården. Vården kan vara alltifrån omfattande akuta\r\ninsatser till planerade behandlingar.\r\nI propositionen ges exempel där formerna för ersättning och kostnadskontroll\r\nhar en stor påverkan på hälso- och sjukvårdens utbud och utformning.\r\nErfarenheterna från länder med en stor andel privata vinstutdelande\r\nvårdgivare och motiven i de länder som har restriktioner mot kommersiella\r\nvårdgivare visar att vinstsyftet kan styra utvecklingen i mindre önskvärd\r\nriktning. Diagnosglidningar, kopplade till ersättningssystemen, förekommer\r\ndär vårdinsatsen mer styrs mot lönsammare behandlingar än efter strikt\r\nmedicinska behov.\r\nEn risk med vinstutdelande entreprenader är enligt propositionen att\r\nprioriteringar kan brytas och att vård och kötider för vård mer anpassas\r\nefter hur resursstarka patienterna är och mindre efter de medicinska\r\nbehoven. Regeringen drar paralleller till läkemedelsområdet och frågan\r\nhuruvida forskning och utveckling främst styrs efter medicinska behov\r\neller efter potentiell storlek och betalningsförmåga hos olika diagnoser\r\noch patientgrupper. Avvägningarna blir också ofta andra i system med en\r\nstor andel privata sjukvårdsförsäkringar än i system där regeln är vård\r\npå lika villkor. Avancerad vård, som transplantationer, kan då komma\r\natt prioriteras.\r\nVidare finns enligt regeringen en risk för att vinstutdelningssyfte som\r\ndrivkraft i hälso- och sjukvården rubbar uppsatta mål och påverkar\r\nprioriteringar och struktur. Med klokt utformade system för ersättning\r\nökar dock antalet områden där en vårdgivares vinstsyfte inte behöver\r\ninnebära några större risker för patienterna och samhället. Planerad\r\nkirurgi för tydliga diagnoser är i flera avseenden vård som kan lämpa\r\nsig för upphandling i konkurrens. Vårdgivare som genom bättre metoder\r\neller rutiner kan utföra behandlingen med högt ställda krav på kvalitet,\r\noch som samtidigt kan göra det till en lägre kostnad som ger utrymme\r\nför vinst, kan enligt regeringen bidra till vårdens utveckling.\r\nRegeringen anser att privata och vinstutdelande aktörer i den offentligt\r\nfinansierade vården kan innebära fördelar, men inte nödvändigtvis i\r\nalla delar av vårdsystemet. Betydande delar av landstingens hälso- och\r\nsjukvårdsverksamhet kräver stora resurser men har ojämna patientflöden,\r\nexempelvis den mer komplexa och specialiserade vården som ges vid\r\nsjukhus. Diagnoser och behandlingsformer är svåra att ange och jämföra.\r\nInslaget av forsknings- och utbildningsverksamhet är större. Akutsjukhus\r\när vidare ett bra exempel på verksamhet där det är svårt att förutse\r\nkostnader och resursbehov.\r\nVidare framhåller regeringen det långsiktiga befolkningsansvar som såväl\r\nforskning som folkhälsofrämjande insatser kräver. En risk med ett ökat\r\nantal privata vinstutdelande vårdgivare inom den offentligt finansierade\r\nhälso- och sjukvården kan vara att det blir svårare för sjukvårdshuvudmännen\r\natt hävda det förebyggande arbetet och att insatser i större utsträckning\r\nkommer att göras kring sådant som ger omedelbar ekonomisk utdelning.\r\nEtt utbyggt system med privat drivna sjukhus skulle på lång sikt kunna\r\nförsvåra en satsning på förebyggande insatser, anförs det.\r\nSom ytterligare argument varför det är olämpligt att överlämna landstingens\r\nsjukhusvård till entreprenörer som har som syfte att bereda vinst åt\r\nägaren anförs att ett vinstutdelningssyfte skulle kunna riskera att\r\nkonkurrera med de medicinska och sociala mål som är hälso- och sjukvårdens\r\nhuvuduppgift. Med vinstutdelande företag inom sjukhusvården finns det\r\nenligt regeringen en risk för att man bygger in drivkrafter för att\r\nskilja på patienter med olika behov. Lönsamhetskravet kan exempelvis\r\nöka riskerna för en ökad segregation mellan grupper som har olika sociala\r\noch medicinska behov. Regeringen framhåller slutligen att de grundläggande\r\nprinciperna om att hälso- och sjukvården skall vara demokratiskt styrd\r\noch garantera medborgarna insyn i verksamheten kan vara svåra att\r\nupprätthålla vid privata övertaganden av de sjukhus som finns inom\r\nlandstingets vårdorganisation.\r\nI propositionen förtydligas att sjukhus skall kunna överlämnas till\r\nentreprenörer som kan anses bedriva sin verksamhet med stöd av en\r\nsjälvkostnadsprincip, vilket dock inte innebär att verksamheten inte får\r\nge något överskott. Överskottet bör emellertid återinvesteras i\r\nverksamheten som investeringar eller fonderas för framtiden och på så sätt\r\nkomma vården och befolkningen till godo. Regeringen anser att det är\r\nlämpligt att landstinget försäkrar sig om att den tilltänkte entreprenören\r\ninte avser att tillgodogöra sig någon vinst samt under avtalstiden\r\nkontrollerar att det uppställda kravet efterlevs.\r\nMed att överlämna till någon annan att bedriva hälso- och sjukvård som\r\nges vid ett sjukhus avses en situation där landstinget lämnar över hela\r\neller det totala ansvaret för organisationen, förvaltningen, den dagliga\r\nverksamheten och dispositionsrätten över lokalerna till någon annan.\r\nDen överlämnade verksamheten kommer även fortsättningsvis att vara\r\nfinansierad av landstinget. Vidare är det landstinget såsom huvudman för\r\nverksamheten som inför medlemmarna ansvarar för att den av entreprenören\r\nbedrivna verksamheten uppfyller samma kvalitetskrav som den verksamhet\r\nsom bedrivs av landstinget i egen regi.\r\nUttrycket bedriva hälso- och sjukvård som ges vid ett sjukhus avser\r\ninte mer begränsade delar av en verksamhet med mer specifika uppgifter,\r\nt.ex där landstinget ger en privat vårdgivare i uppdrag att utföra ett\r\nvisst antal behandlingar för landstingets räkning eller på annat sätt\r\nupphandlar tjänster från en privat vårdgivare. De privata vårdgivare\r\nsom utför uppdrag åt sjukhusen i fråga påverkas således inte av regeringens\r\nförslag och kan även fortsättningsvis utföra hälso- och sjukvårdsuppdrag\r\nsom är såväl offentligt som privat finansierade. Även servicetjänster\r\nsom inte är att betrakta som hälso- och sjukvård, såsom exempelvis\r\nstädning, vakthållning, matleveranser och matservering, kan även\r\nfortsättningsvis läggas ut på entreprenad. Privata sjukhus och kliniker\r\nvars verksamhet inte drivs på entreprenad omfattas, liksom primärvården,\r\ninte heller av regeringens förslag.\r\nI propositionen tillkännager regeringen sin avsikt att tillsätta en\r\nutredning som skall lämna förslag till lagstiftning om begränsningar\r\nför hur vinstmedel inom hälso- och sjukvården bör få användas.\r\nRegeringen hänvisar till att det i betänkandet Aktiebolag med begränsad\r\nvinstutdelning (SOU 2003:98) föreslås ett nytt slags aktiebolag, vars\r\nsyfte inte skall vara att bereda aktieägarna vinst. Utredningen föreslår\r\ntvå alternativ. I det ena skall ingen vinstutdelning till aktieägarna\r\nkunna äga rum. I det andra skall en viss begränsad vinstutdelning som\r\nskulle kunna ses som en återbäring på tillskjutet kapital vara tillåten.\r\nDen nya bolagsformen föreslås vara särskilt anpassad för verksamhet\r\nsom inte drivs med det huvudsakliga syftet att dela ut vinst, men som\r\ni övrigt ger företaget goda möjligheter att bedriva verksamheten.\r\nRegeringen anser att det kan finnas behov av regler av det slag som\r\nutredningen har föreslagit, bl.a. för privata vårdgivare som skall\r\nbedriva vård åt landstinget. Betänkandet har remissbehandlats och förslaget\r\nbereds för närvarande inom Regeringskansliet. Efter det att regeringen\r\ntagit slutlig ställning till utredningens förslag, finns det anledning\r\natt på nytt överväga hur reglerna om överlämnande av driften av ett\r\nsjukhus till en privat entreprenör bör vara utformade. Regeringen avser\r\natt tillsätta en utredning med uppgift att se över dessa frågor. Avsikten\r\när att en sådan utredning skall lämna förslag till lagstiftning som kan\r\nersätta förslagen i föreliggande proposition om begränsningarna av\r\nlandstingens möjligheter att överlämna driften av viss sjukvård till en\r\nentreprenör.\r\nNär det gäller kravet att vården vid överlämnade sjukhus endast skall\r\nfå bedrivas med offentlig finansiering anför regeringen bl.a att ett\r\nökat antal privata aktörer inom hälso- och sjukvården inte får innebära\r\natt patienter som betalar sin vård med egna medel eller via försäkringsbolag\r\nges företräde till den offentligt uppbyggda hälso- och sjukvården på\r\nbekostnad av landstingens patienter. Det finns en risk för intressekonflikt\r\nmellan marknadens aktörer och de människor som välfärdstjänsterna är\r\ntill för, där ekonomiska resurser går före de medicinska behoven.\r\nRegeringens inställning är att vårdsystemets resurser och insatser skall\r\nfördelas efter de medicinska behoven och inte efter individers och\r\ngruppers betalningsförmåga. Regeringen poängterar att det av 2 § andra\r\nstycket HSL följer att den som har det största behovet av hälso- och\r\nsjukvård skall ges företräde till vården.\r\nVarje landsting skall driva minst ett sjukhus i egen regi\r\nAv regeringens förslag till ändring i 5 § HSL framgår att varje landsting\r\nskall bedriva hälso- och sjukvård vid minst ett sjukhus utan att uppgift\r\növerlämnas enligt 3 § tredje och fjärde styckena samma lag.\r\nRegeringen påpekar att oavsett hur hälso- och sjukvården bedrivs vilar\r\nansvaret ytterst på landstinget för att god vård på lika villkor erbjuds\r\ndess medlemmar. Om driften av ett landstings samtliga sjukhus överlämnas\r\ntill annan finns det enligt regeringens bedömning en risk för att\r\nlandstingen försätter sig i en situation där deras handlingsutrymme\r\nkraftigt begränsas och att landstingen inte kan uppfylla sina åtaganden\r\nenligt hälso- och sjukvårdslagen. Landstinget måste ha beredskap för\r\natt kunna ge sina medlemmar vård om entreprenören går i konkurs eller\r\nav annan anledning upphör med verksamheten. Landstingen måste då kunna\r\nhantera en ny upphandlingssituation eller återta verksamheten i\r\nförvaltningsdrift.\r\nKommunal självstyrelse\r\nBestämmelser om den kommunala självstyrelsen finns i 1 kap. 1 och 7 §§\r\nregeringsformen (RF) men även i kommunallagen (1991:900). Bestämmelserna\r\ni 1 kap. 1 § RF anger att det i grunden handlar om en princip för\r\nrelationen mellan staten och den kommunala nivån och att denna princip\r\ngäller för all kommunal verksamhet. I förarbeten konstateras att den\r\nkommunala självstyrelsen aldrig kan vara total. Gränserna för den\r\nkommunala självstyrelsen måste därför kunna ändras i takt med den fortsatta\r\nsamhällsutvecklingen.\r\nRegeringen medger att samtliga förslag i propositionen innebär att den\r\nkommunala självstyrelsen inskränks genom att landstingen inte längre\r\nfritt kan bestämma hur deras verksamhet skall bedrivas eller hur\r\nverksamheten skall organiseras. Få landsting eller andra remissinstanser\r\nhar dock haft någon invändning mot förslagen. De föreslagna reglerna\r\nskiljer sig inte på något principiellt sätt från andra regler i hälso-\r\noch sjukvårdslagen som landstinget måste följa. Ansvaret för att alla\r\nsom är bosatta inom ett landsting erbjuds en god hälso- och sjukvård är\r\nprimärt en angelägenhet för landstinget.\r\nNär det gäller förslaget att förbjuda landstingen att överlämna driften\r\nav regionsjukhus och regionkliniker till någon annan anförs att\r\nlandstingens rätt att organisera verksamheten måste ställas mot det nationella\r\nintresset av att stärka samordningen och bibehållandet av den\r\nhögspecialiserade vården. Den nu föreslagna bestämmelsen som innebär en\r\ninskränkning i den kommunala självstyrelsen är därför enligt regeringen\r\ngodtagbar.\r\nSåvitt avser förslagen rörande övriga sjukhus menar regeringen att\r\nlandstingens rätt att själva bestämma hur vården skall organiseras och\r\nvem som får bedriva vård på entreprenad måste vägas mot det nationella\r\nintresset av att alla skall kunna få vård på lika villkor. De grundläggande\r\nprinciperna om en demokratiskt styrd organisation och om medborgarnas\r\ninsyn kan vara svåra att i alla lägen upprätthålla vid privata övertaganden\r\nav de sjukhus som finns inom landstingets vårdorganisation. Vidare måste\r\nlandstinget på kort och lång sikt kunna garantera invånarna god hälso-\r\noch sjukvård samt upprätthålla en god beställarkompetens. Allas rätt\r\ntill en god hälso- och sjukvård är enligt regeringens bedömning av sådan\r\nväsentlig betydelse för välfärden i landet som helhet att denna\r\ninskränkning i den kommunala självstyrelsen får anses vara godtagbar.\r\nMotioner\r\nI motion So33 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c) yrkas\r\natt riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:145 (yrkande 1).\r\nMotionärerna avvisar samtliga förslag i propositionen och föreslår i\r\nstället för den s.k. stopplagen en startlag som underlättar för sjukvård\r\ni alternativa driftsformer. Enligt motionärerna befinner sig den svenska\r\nhälso- och sjukvården i dag i en förtroendekris. Köerna är ofta långa\r\noch rätten till vård i tid respekteras inte. Alltfler inser att förändring\r\noch förnyelse måste till för att sjukvården skall få möjlighet att\r\nutvecklas och klara sitt åtagande att ge alla människor en god hälso-\r\noch sjukvård. En viktig del i detta är enligt motionärerna att öppna\r\nför nytänkande och mångfald. Motionärerna anför att stopplagen inte\r\nlöser den svenska sjukvårdens problem. Utvecklingen går mot att fler\r\noch fler människor behöver sjukvårdsförsäkringar för att få vård i tid.\r\nMotståndet mot privata initiativ inom den gemensamt finansierade vårdens\r\nram och mot att resurser, kunskap och kapital från den privata sidan\r\nkommer den offentliga sektorn till del kan i förlängningen leda till\r\natt de som har råd vänder den offentligt finansierade vården ryggen,\r\noch att man söker vård på de helt privatfinansierade sjukhus som kan\r\nkomma att uppstå till följd av regeringens stopplag. Enligt motionärerna\r\när det dålig tillgänglighet till vård som är det stora hotet mot vårdens\r\nsolidariska finansiering. Motionärerna pekar vidare på att stopplagen\r\nriskerar att hamna i konflikt med rätten till vård i tid. För att\r\nvårdgarantin skall bli en realitet förutsätts förekomsten även av privata\r\neller alternativa vårdgivare.\r\nMotionärerna begär vidare ett tillkännagivande om vad i motionen anförs\r\nom förbud mot privata entreprenörer (yrkande 2). Motionärerna motsätter\r\nsig förbudet mot att överlämna driften av hälso- och sjukvård vid sjukhus\r\ntill verksamheter som drivs med vinstsyfte. Lagändringen kommer att få\r\nnegativa konsekvenser för patienterna genom att de nekas tillgång till\r\nnya och bättre vårdkoncept. Exempelvis riskerar förslaget att leda till\r\nsamordningsproblem mellan den öppna och slutna vården. Förslaget förstärker\r\nsjukhuset som organisatorisk enhet och därigenom ökar också svårigheterna\r\natt uppnå effektiva och väl fungerande vårdkedjor. Enligt en av Svenskt\r\nNäringsliv genomförd enkätstudie befarar företag och försäkringskassor\r\natt stopplagen gör det svårare för sjukskrivna att få tillgång till\r\nmedicinsk rehabilitering. För vårdgivare och anställda får ändringen\r\nnegativa följder i och med att populära arbetsgivare förhindras att\r\nbedriva sjukvård. En mångfald av vårdgivare ökar möjligheterna att säkra\r\ntillgången på kvalificerad personal och attrahera nya medarbetare.\r\nPrivata vårdaktörer kan ofta erbjuda kortare beslutsvägar, ökat inflytande\r\nför de anställda och bättre utvecklings- och karriärmöjligheter för\r\npersonalen. Det finns en markant skillnad i sjukfrånvaro mellan\r\nlandstingsdriven och privat vård. Privata alternativ inom vårdsektorn får\r\nockså ofta högre betyg av sina anställda än kommunala. Motionärerna\r\nframhåller vidare att förslaget innebär ett ingrepp i det kommunala\r\nsjälvstyret som är både långt gående och illa motiverat. Lagändringen\r\nkommer också att leda till ökade ekonomiska kostnader i samband med att\r\nkonkurrensen minskar och därmed även drivkrafterna för att åstadkomma\r\nförbättringar och effektiviseringar. Privata vårdföretag visar lika bra\r\neller bättre vård, högre produktivitet, lägre kostnader samt nöjdare\r\noch friskare personal än offentligvården. Motionärerna påpekar att mellan\r\nåren 2000 och 2003 ökade kostnaderna ungefär dubbelt så mycket i\r\nlandstingen som på S:t Görans sjukhus. Detta sjukhus är förmodligen det\r\nmest kostnadseffektiva akutsjukhuset i Sverige. Enligt en undersökning\r\nav Landstingsförbundet har landsting som i ringa utsträckning har\r\nkonkurrensutsatt sin verksamhet eller har ett ringa inslag av privata\r\nentreprenörer också höga kostnader för vården.\r\nI motionen begärs vidare ett tillkännagivande om förbud mot att överlämna\r\nvård vid regionsjukhus (yrkande 3). Motionärerna påpekar att lagförslaget\r\nhindrar all användning av privata entreprenörer inom den högspecialiserade\r\nvården samt att det också kan drabba den läns- och länsdelssjukvård som\r\nbedrivs integrerad med den högspecialiserade vården. Regeringens resonemang\r\nantyder att förslaget är en juridisk nödvändighet om man vill undvika\r\natt vården vid universitetssjukhus upphandlas i konkurrens. Att\r\nuniversitetssjukhus drivs i offentlig förvaltningsform tillhör dock undantagen\r\ni Europa och resten av världen. Lagen om offentlig upphandling utgör\r\nenligt motionärernas mening inget hinder för att bedriva samordnad vård\r\ni fristående former. Motionärerna befarar att svenska patienter får\r\nsämre vård till högre kostnader än nödvändigt om svenska universitetssjukhus\r\noch den svenska högspecialiserade vården inte kan följa med i den\r\norganisatoriska utveckling som sker i Europa och resten av världen.\r\nFlertalet av världens erkänt bästa sjukhus med tillhörande forskningsverksamhet\r\ndrivs i stiftelse- eller bolagsform. Förbudet mot att bedriva\r\nuniversitetssjukhus i annat än offentlig form är också en allvarlig inskränkning\r\ni det kommunala självstyret.\r\nI yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om kommunalt självstyre. Enligt\r\nmotionärerna har respekten för den kommunala självstyrelsen stor betydelse\r\nnär det gäller att upprätthålla förtroendet för den lokala demokratin.\r\nEnligt motionärerna saknar förslagen i propositionen en grundläggande\r\nrespekt för de kommunala och landstingskommunala valutslagen. Det handlar\r\ninte enbart om att förbjuda vinst i vården utan även om att förhindra\r\nsvenska landsting att bedriva sin verksamhet i de mest ändamålsenliga\r\nformerna.\r\nMotionärerna begär vidare ett tillkännagivande om att införa en startlag\r\n(yrkande 6). I stället för stopplagen anser de borgerliga partierna att\r\ndet bör införas en startlag. Startlagen är en del av strategin för att\r\nskapa bättre kvalitet och tillgänglighet i hälso- och sjukvården, ge\r\npatienterna frihet att välja mellan alternativa vårdgivare, understödja\r\nförnyelse och utveckling av hälso- och sjukvården med bibehållen\r\nkostnadskontroll, säkra tillgången på kvalificerad personal bl.a. genom\r\nförbättrade utvecklings- och karriärmöjligheter, kortare beslutsvägar\r\noch i övrigt bättre villkor, ta vara på den ideella sektorns insatser\r\nsamt låta en gryende tjänstenäring bidra till ekonomisk tillväxt och\r\n\"hälsotillväxt\". De fyra borgerliga partierna vill ha en solidariskt\r\nfinansierad vård som ges efter behov. Inom ramarna för den offentligt\r\nfinansierade vården skall det dock råda mångfald. Startlagen syftar\r\ntill att stimulera framväxten av alternativ och inbegriper olika i\r\nmotionen närmare beskrivna åtgärder på statlig, regional och kommunal\r\nnivå. Bland annat skall personal i offentligt driven verksamhet ha rätt\r\natt driva verksamheten i egen regi. Vidare skall en s.k. utmaningsrätt\r\nprövas, dvs. privata eller ideella aktörer skall ha möjlighet att lägga\r\nanbud på verksamhet som drivs i offentlig regi. Enligt motionärerna\r\nmedför en mångfald av driftsformer inom sjukvården större dynamik,\r\nväxande entreprenörskap och ökad innovation. Genom införande av konkurrens\r\ndecentraliseras produktionen genom att fler alternativa utförare anlitas\r\noch genom att enheter inom landstingen får större befogenheter och mer\r\nansvar. Ett starkt skäl för att tillåta och välkomna vinster i vården\r\när att det drar till sig företag med investeringskapital. Att förbjuda\r\nvinstintressen är detsamma som att dränera vården på kapital och\r\ninvesteringar. Alla vet att företag som går med vinst investerar i både\r\nkunskap och teknik, samtidigt som det genereras ett ekonomiskt överskott\r\nsom kommer verksamheten till godo, anförs det.\r\nÄven i motion So34 av Maud Ekendahl m.fl. (m, fp, kd, c) yrkas att\r\nriksdagen avslår proposition 2004/05:145. Motionärerna påpekar att\r\nriksdagen år 2000 genom att godkänna regeringens handlingsplan för utveckling\r\nav hälso- och sjukvården beslutat att verka för att stimulera alternativa\r\ndriftsformer inom den öppna vården, oavsett om de bedrivs med vinstkrav\r\neller ej. Motionärerna ifrågasätter logiken att nu förbjuda vinstkrav\r\ninom den slutna vården. Vidare framhålls operationsverksamheten vid\r\nsjukhuset i Simrishamn såsom framgångsrik och mycket uppskattad.\r\nI motion So342 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs ett\r\ntillkännagivande om behovet av förnyelse och konkurrens inom sjukvården.\r\nMotionen har i sak i stort sett samma innehåll som motion So33 (m, fp,\r\nkd, c).\r\nI motion So213 av Hillevi Engström (m) begärs tillkännagivanden om att\r\nsjukhus även skall få drivas av företag med vinstsyfte (yrkande 1) samt\r\nom att sjukvården behöver förnyas och att nya modeller för drift och\r\nägande behöver utvecklas (yrkande 2). Motionären kritiserar att S:t\r\nGörans sjukhus i Stockholm nu riskerar att stoppas, trots att såväl\r\npatienterna och personalen som de fackliga organisationerna är mycket\r\nnöjda.\r\nI motion So385 av Göran Lindblad och Anita Sidén (m) begärs ett\r\ntillkännagivande om att främja ökad mångfald inom den svenska sjukvården.\r\nMotionärerna ställer sig negativa till förslagen i promemorian om\r\növerlämnande av ansvaret för driften av sjukhus till privata entreprenörer.\r\n\r\nI motion So500 av Anna Lilliehöök (m) begärs ett tillkännagivande om\r\nalternativa driftsformer i sjukvården. Motionären anser att någon\r\nstopplag absolut inte bör införas.\r\nI motion So230 av Sten Tolgfors (m) begärs tillkännagivanden dels om\r\nvikten av goda förutsättningar för enskilda vårdgivare, som Läkargruppen\r\ni Örebro (yrkande 1), dels om regeringens vilja att förbjuda s.k.\r\nblandfinansierad vård (yrkande 2). Motionären anför att ett förbud mot\r\nblandfinansiering skulle leda till att vårdavtalet mellan Läkargruppen\r\noch Örebro läns landsting inte får förlängas och att Läkargruppen i\r\ndess nuvarande form måste avvecklas.\r\nI motion N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande\r\nom vad i motionen anförs om S:t Görans sjukhus (yrkande 31). Motionärerna\r\nanför att stopplagen måste stoppas. Den utgör ett allvarligt ingrepp i\r\nlandstingens självstyre samt hotar att slå sönder ett välfungerande\r\nsjukhus och att minska mångfalden och förnyelsen inom hälso- och\r\nsjukvårdssektorn.\r\nI motion So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande\r\nom att en stopplag inte skall införas (yrkande 4). En sådan lagstiftning\r\nskulle beröva landstingen deras möjligheter att skapa vårdalternativ\r\noch att ge medborgarna rätt att välja. Motionärerna anser att fördomarna\r\nkring att ingen annan än kommuner och landsting kan utföra välfärdstjänster\r\när skadliga. Vidare begärs ett tillkännagivande om att privata, kooperativa\r\noch ideellt drivna alternativ bör ges förutsättningar att utvecklas\r\n(yrkande 3). En ökad mångfald av vårdgivare ger patienterna större\r\nvalmöjligheter och understödjer förnyelse, effektiviseringar och utveckling\r\nav hälso- och sjukvården.\r\nI motion So560 av Lars Gustafsson (kd) begärs ett tillkännagivande om\r\natt avvisa nuvarande och kommande stopplagar inom vårdsektorn.\r\nI motion So394 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande\r\nom vad i motionen anförs om statsmaktens inställning till mångfald och\r\nkonkurrens inom vård- och omsorgssektorn (yrkande 13). Enligt motionärerna\r\nbör statsmakten generellt se mycket positivt på och stimulera en utveckling\r\nmot ökad mångfald och konkurrens inom nämnda sektor. Statsmakten bör\r\nvidare respektera landstingens rätt att avgöra vilka system för konkurrens\r\noch vilken fördelning av privat respektive offentlig drift av hälso-\r\noch sjukvård som lämpar sig i respektive landsting. I motionen kritiseras\r\nförslagen i promemorian om överlämnande av ansvaret för driften av\r\nsjukhus till privata entreprenörer.\r\nI motion So263 av Jörgen Johansson (c) begärs ett tillkännagivande om\r\natt bästa möjliga kvalitet och pris skall prägla synen på valet av\r\ndriftsformer inom lasarettsvården (yrkande 1). Det viktiga är inte vem\r\nsom utför en åtgärd utan att den utförs till bästa kvalitet och pris\r\ntill gagn för befolkningen. Vidare begärs ett tillkännagivande om att\r\nstimulera utvecklingen av alternativa driftsformer inom såväl primär-\r\nsom lasarettsansluten vård (yrkande 2). Motionären anser det olyckligt\r\natt föra en debatt om vinster i vården då detta inte är förenligt med\r\ndet reella förhållandet inom vårdsektorn.\r\nI motion 2003/04:So354 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande\r\nom en stopplag mot utförsäljning av sjukhus (yrkande 1). Motionärerna\r\nanser att förbudet mot utförsäljning skall omfatta all sjukhusvård,\r\ninte bara den som bedrivs vid universitetssjukhusen.\r\nTidigare behandling\r\nSenast i det av riksdagen godkända betänkandet 2004/05:SoU10 Hälso- och\r\nsjukvårdsfrågor m.m. behandlade utskottet motionsyrkanden om privata\r\nvårdgivare. Utskottet anförde att det är önskvärt att mångfalden av\r\nvårdgivare ökar genom att fler privata, kooperativa och ideella vårdgivare\r\nges möjlighet att verka inom hälso- och sjukvården. Många av dessa\r\nvårdgivare bidrar med nya idéer och erfarenheter som är viktiga för hälso-\r\noch sjukvårdens utveckling. Utskottet ansåg det emellertid viktigt att\r\ninte kommersiella intressen tillåts ta överhanden och försvåra möjligheterna\r\natt upprätthålla en sjukvård som är demokratiskt styrd, solidariskt\r\nfinansierad och ges utifrån behov. All offentlig vård skall följa samma\r\nregler, oavsett driftsform. För att de grundläggande demokrati- och\r\njämlikhetsmålen skall kunna upprätthållas samtidigt som alternativa\r\ndriftsformer släpps in, är det nödvändigt att det är reglerat var i\r\nhälso- och sjukvården som privata vinstintressen får förekomma. Utskottet\r\nhänvisade till kommande behandling av den nu aktuella propositionen och\r\navstyrkte motionerna (res. m, fp, kd, c).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe grundläggande principerna för den allmänna hälso- och sjukvården är\r\natt vården skall vara demokratiskt styrd och solidariskt finansierad\r\nsamt ges på lika villkor och efter behov. Utskottet anser det angeläget\r\natt dessa principer upprätthålls även fortsättningsvis. Många av de\r\nprivata, kooperativa och ideella vårdgivarna bidrar med nya idéer och\r\nerfarenheter som är viktiga för hälso- och sjukvårdens utveckling. För\r\natt de grundläggande demokrati- och jämlikhetsmålen skall kunna\r\nupprätthållas samtidigt som alternativa driftsformer skall kunna verka är\r\ndet nödvändigt att genom lag reglera under vilka förutsättningar\r\nlandstingen skall kunna överlämna driften av hälso- och sjukvård vid\r\ncentrala vårdinrättningar som sjukhus till entreprenörer. Däremot finns\r\ndet ingen anledning att reglera övriga delar av hälso- och sjukvården.\r\n\r\nRegeringen anger en rad skäl till varför uppgiften att bedriva hälso-\r\noch sjukvård som ges vid ett regionsjukhus eller en regionklinik över\r\nhuvud taget inte skall kunna överlämnas till privata entreprenörer.\r\nRegeringens resonemang har sin grund i att regionsjukvården, varav en\r\nstor del är att karakterisera som högspecialiserad vård, ställer särskilda\r\nkrav på beaktande av ett allmänt intresse som sträcker sig långt utanför\r\ndet landsting där regionsjukhuset är placerat. Utskottet delar regeringens\r\nbedömning att utvecklingen av den högspecialiserade vården måste styras\r\nav vad som på lång sikt främjar det allmännas bästa, dvs. befolkningen,\r\növriga landsting och riket som helhet och inte vad som i ett kortare\r\nperspektiv framstår som mest fördelaktigt för ett enskilt landsting\r\neller annan vårdgivare. Utskottet instämmer också i att det är av stor\r\nvikt att staten och landstingen har ansvaret för driften av regionsjukhusen\r\nför att bl.a. kunna säkerställa den medicinska kliniska forskning och\r\nhögkvalitativa läkarutbildning som bedrivs där. Utskottet kan i\r\nsammanhanget konstatera att det internationellt sett är ytterst få forsknings-\r\noch undervisningssjukhus som drivs med syfte att ge vinst åt ägaren.\r\nNär det gäller förslaget att inskränka landstingens möjligheter att\r\nlämna över driften av hälso- och sjukvård vid övriga sjukhus delar\r\nutskottet regeringens uppfattning att det för patienterna är av yttersta\r\nvikt att de får samma behandling om uppgiften att bedriva hälso- och\r\nsjukvård överlämnas till någon annan som om verksamheten fullt ut finns\r\nkvar i landstingets drift. Vinstutdelningssyfte som drivkraft inom hälso-\r\noch sjukvården riskerar att konkurrera med de medicinska och sociala\r\nmål som är hälso- och sjukvårdens huvuduppgift. Det kan leda till att\r\nprioriteringar bryts och till att vård och kötider för vård mer anpassas\r\nefter hur resursstarka patienterna är och mindre efter de medicinska\r\nbehoven. Det kan också få till följd att insatser som ger omedelbar\r\nekonomisk utdelning prioriteras framför långsiktiga folkhälsofrämjande\r\nåtgärder. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det inte handlar\r\nom att förbjuda aktörer inom hälso- och sjukvården att gå med vinst.\r\nEventuella överskott måste emellertid återinvesteras i verksamheten och\r\npå så sätt komma vården och patienterna till godo. Förslaget att vården\r\nvid överlämnade sjukhus endast skall få bedrivas med offentlig finansiering\r\när enligt utskottet nödvändigt för att minimera risken att landstingets\r\npatienter missgynnas i förhållande till patienter som betalar sin vård\r\nmed egna medel eller via försäkringsbolag. Vårdsystemets resurser och\r\ninsatser skall fördelas efter de medicinska behoven och inte efter\r\nindividers och gruppers betalningsförmåga. Utskottet konstaterar också\r\natt kravet på att hälso- och sjukvården skall garantera medborgarna\r\ninsyn i verksamheten kan vara svårt att upprätthålla vid privata\r\növertaganden av sjukhus.\r\nUtskottet delar uppfattningen i propositionen att landstinget på kort\r\noch lång sikt måste kunna garantera sina invånare en god hälso- och\r\nsjukvård samt upprätthålla en god beställarkompetens. Utskottet har\r\ndärför inte heller något att erinra mot förslaget att varje landsting\r\nmåste driva minst ett sjukhus i egen regi.\r\nI motion So33 (m, fp, kd, c) anförs bl.a. att förslagen i propositionen\r\nriskerar att hamna i konflikt med rätten till vård i tid. Överlämnandet\r\nav driften av ett sjukhus innebär att en entreprenör övertar uppgiften\r\natt driva det befintliga sjukhuset. Normalt sett anställer entreprenören\r\npersonal som varit anställd av landstinget. Att verksamheten återgår\r\ntill landstinget innebär inte något bortfall av vårdkapacitet. Vidare\r\när det endast en mindre del av den sjukvård som drivs på entreprenad\r\nför landstingens räkning som påverkas av regeringens förslag. Exempelvis\r\nprimärvård, specialistvård som drivs utanför sjukhus samt privat etablerade\r\noch drivna sjukhus berörs inte av lagförslagen. Utskottet kan därmed\r\ninte se att förslagen kommer att minska utbudet av hälso- och sjukvård\r\noch därmed påverka möjligheterna att genomföra den nationella vårdgarantin.\r\n\r\nI ovannämnda motion framhålls också att lagförslagen innebär ett\r\noacceptabelt ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Utskottet instämmer\r\nmed regeringen att förslagen i propositionen visserligen inskränker den\r\nkommunala självstyrelsen men att inskränkningarna får anses godtagbara.\r\n\r\nUtskottet delar även regeringens uppfattning att regleringen av\r\nlandstingens rätt att överlämna driften av hälso- och sjukvård i vissa fall\r\ninte strider mot gemenskapsrätten. Liksom regeringen anser utskottet\r\nvidare att förslagen inte har till syfte att begränsa rätten att driva\r\nnäring och inte heller får denna effekt. Slutligen instämmer utskottet\r\ni bedömningen att förslagen är förenliga med kravet på affärsmässighet\r\noch förbudet mot att ta ovidkommande hänsyn i lagen (1992:1528) om\r\noffentlig upphandling.\r\nMot bakgrund av vad som anförts ställer sig utskottet bakom samtliga\r\nförslag i propositionen och avstyrker motionerna So33 (m, fp, kd, c)\r\nyrkandena 1-4 och 6, So34 (m, fp, kd, c), So213 (m) yrkandena 1 och 2,\r\nSo230 (m) yrkandena 1 och 2, So263 (c) yrkandena 1 och 2, So342 (m),\r\nSo385 (m), So394 (c) yrkande 13, So500 (m), So560 (kd), So605 (kd)\r\nyrkandena 3 och 4 samt N409 (fp) yrkande 31. Motion 2003/04:So354 (v)\r\nyrkande 1 avstyrks på den grunden att den får anses i huvudsak tillgodosedd\r\nmed regeringens förslag.\r\nVård utanför sjukhusen - öppenvård inklusive primärvård\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om regeringens aviserade utvärdering av\r\nutvecklingen inom primärvården.\r\nJämför reservation 2 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nDen medicintekniska utvecklingen förändrar förutsättningarna för vilka\r\nbehandlingar som kräver sjukhusens särskilda tekniska resurser och den\r\nkompetens som finns hos sjukhuspersonalen. Behandlingar som tidigare\r\nkrävde slutenvårdens resurser kan i dag utföras inom den öppna hälso-\r\noch sjukvården. Regeringen anser att behandling bör ske på annan\r\nsjukvårdsnivå än sjukhus när den medicinska utvecklingen medger detta. De\r\nnu föreslagna begränsningarna av landstingens möjligheter att överlämna\r\ndriften av sjukhus till privata entreprenörer får dock inte leda till\r\nen utveckling där landstingen överför viss vård från sjukhusen till\r\nöppenvården enbart i syfte att kringgå den föreslagna lagstiftningen.\r\nRegeringen\r\ngör bedömningen att det inte finns skäl att lagreglera primärvården men\r\natt utvecklingen skall följas. En kontrollstation år 2009 skall upprättas\r\nför utvärdering av utvecklingen inom primärvården.\r\nMotion\r\nI motion So33 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c) begärs\r\nett tillkännagivande om vad som anförs om en kontrollstation för\r\nprimärvården (yrkande 5). Motionärerna misstänker att \"kontrollstationen\"\r\ni själva verket är ett sätt att kväva den spirande mångfald som på många\r\nhåll kan ses inom primärvården samt befarar att även primärvården på\r\nsikt kommer att drabbas av en stopplag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att det saknas skäl att reglera\r\nprimärvården. En utveckling där landstingen överför vård från sjukhusen\r\ntill öppenvården enbart i syfte att kringgå den här föreslagna lagstiftningen\r\när dock inte acceptabel. Utskottet ser därför positivt på att regeringen\r\nhar för avsikt att fram till år 2009 följa utvecklingen på området för\r\natt sedan göra en utvärdering. Med det anförda avstyrks motion So33 (m,\r\nfp, kd, c) yrkande 5.\r\nEn särskild delegation skall tillsättas för att utreda den ideella\r\nsektorn inom hälso- och sjukvården\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om åtgärder för att stimulera\r\nnon-profit-sektorn. Utskottet hänvisar till en kommande utredning.\r\nJämför reservation 3 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att en särskild delegation bör tillsättas för att utreda\r\nvillkoren för organisationer utan vinstutdelningssyfte och små företag\r\ninom den offentliga hälso- och sjukvården.\r\nOrganisationer utan vinstutdelningssyfte och små företag har svårt att\r\nstarta och utveckla verksamhet inom hälso- och sjukvården. Enligt\r\nutredningen Vårdens ägarformer (SOU 2003:23 s. 65 f.) är\r\nkoncentrationstendenserna\r\nbland de privata vårdföretagen starka och motverkar förutsättningarna\r\natt nå mål om större mångfald. Bland annat former för upphandling,\r\nkapitalförsörjning och förutsättningarna för nätverk och samverkan\r\npåverkar möjligheterna för såväl organisationer utan vinstdelningssyfte\r\nsom för små företag att etablera verksamhet inom hälso- och sjukvård\r\noch i omsorgsverksamhet.\r\nRegeringen har för avsikt att tillsätta en särskild delegation som skall\r\ngöra en översyn av förutsättningarna för organisationer utan\r\nvinstutdelningssyfte och små företag i den offentligt finansierade hälso- och\r\nsjukvården. Delegationen skall lämna förslag på åtgärder och förslag på\r\nbestämmelser när så anses nödvändigt. Föreslagna åtgärder får dock inte\r\nmedföra att förutsättningarna för andra vårdgivare försämras.\r\nDelegationen skall bl.a. belysa villkoren för idéburna aktörer med skilda\r\narbetsformer, verksamhetsidéer och vårdideologier och hur förutsättningar\r\nkan skapas för att förbättra möjligheterna att möta olika individers\r\noch gruppers behov. Delegationen bör vidare utreda vilka existerande\r\norgan för samverkan som finns samt hur förutsättningarna för organisationer\r\nutan vinstutdelningssyfte och små företag kan utvecklas ytterligare. En\r\nannan uppgift för delegationen skall vara att lyfta fram exempel på\r\noffentligt finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet som i dag drivs\r\nav organisationer utan vinstutdelningssyfte eller små företag. Sådana\r\nverksamheter kan tjäna som goda exempel men även visa på hinder och\r\nproblem.\r\nMotion\r\nI motion So33 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c) begärs\r\nett tillkännagivande om åtgärder för att stimulera non-profit-sektorn\r\n(yrkande 7). Enligt motionen finns det i dag nära 400 företag och\r\norganisationer som arbetar med vård och omsorg utan vinstsyfte. Ett av\r\nproblemen inom sektorn är de regler och den praxis som råder när det\r\ngäller upphandlingssystemet. Motionärerna anser att det bör göras en\r\növersyn av lagstiftning, regelverk och institutioner så att\r\nkonkurrensneutralitet skapas mellan vårdens olika aktörer. Utredningen bör också\r\nomfatta uppföljning och utvärdering av hur lagen påverkar de ideella\r\norganisationernas verksamhet inom vård, omsorg och sociala tjänster,\r\nmenar motionärerna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet ser mycket positivt på att villkoren för den ideella sektorn\r\ninom hälso- och sjukvården nu skall ses över. Några närmare direktiv\r\nför den aviserade delegationen finns ännu inte. Mot bakgrund av vad som\r\nanförs i propositionen får dock motion So33 (m, fp, kd, c) yrkande 7\r\nanses i huvudsak tillgodosedd.\r\nOffentlig upphandling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör, med hänvisning till beslutade tilläggsdirektiv till en\r\nsittande utredning, avslå motioner om offentlig upphandling av hälso-\r\noch sjukvårdstjänster.\r\nJämför reservation 4 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nI propositionen påtalas att det vid upphandling av vårdtjänster har\r\nframkommit problem för landstingen när det gäller hur vårdbehov skall\r\ntillgodoses med tillämpning av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling\r\n(LOU), särskilt när förfarandet drabbas av utdragna överprövningsprocesser.\r\nDessutom finns för landstingen och de enskilda patienterna ett särskilt\r\nintresse av kontinuitet i den verksamhet som utförs på entreprenad, bl.\r\na. för att kunna etablera och vidmakthålla en god och långsiktig relation\r\ntill vårdgivaren. Från landstingen har framförts att behovet av kontinuitet\r\nkan vara svårt att tillgodose med den utformning som LOU har i dag.\r\nRegeringen gör den bedömningen att en allmän översyn i förenklande syfte\r\nav bestämmelserna i 6 kap. LOU behövs. Översynen skall även omfatta en\r\nanpassning till bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdena.\r\nRegeringen beslutade den 7 april 2005 om tilläggsdirektiv (dir. 2005:39)\r\ntill Upphandlingsutredningen 2004 (Fi 2004:04). Utredaren skall i det\r\nfortsatta arbetet göra en allmän översyn av bestämmelserna i 6 kap. LOU\r\ni syfte att förenkla reglerna och, i den utsträckning detta inte ingår\r\ni utredningens delbetänkande, göra en anpassning till bestämmelserna om\r\nupphandling över tröskelvärdena. Utredningen skall redovisas senast den\r\n13 januari 2006.\r\nMotioner\r\nI motion So33 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c) begärs\r\nett tillkännagivande om att göra en översyn av LOU (yrkande 8).\r\nMotionärerna hänvisar till vad som anförs i proposition 2001/02:42. Enligt\r\nmotionärerna tolkas reglerna för undantag från krav på upphandling på\r\ngrund av synnerliga skäl olika av bl.a. olika sjukvårdshuvudmän, och\r\ndet råder oklarhet om LOU verkligen ger utrymme för direktupphandling\r\nav sådana hälso- och sjukvårdstjänster där patienten genom sin rätt\r\ntill val av vårdgivare utsett tjänsteleverantör. Det har också visat\r\nsig att upphandlingar enligt LOU kan missgynna små vårdaktörer.\r\nI motion So263 av Jörgen Johansson (c) begärs ett tillkännagivande om\r\natt upphandling av primärvård inte skall ske i enlighet med lagen om\r\noffentlig upphandling utan relateras till kontakten patient-läkare\r\n(yrkande 3). Motionären vänder sig mot att landsting och företag över\r\nhuvudet på patienten kan avgöra att en upparbetad relation inte får\r\nbestå på grund av stelbenta regler om upphandling.\r\nI motion 2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) begärs ett\r\ntillkännagivande om att kommunstyrelser, när det gäller sjukvård, socialtjänst\r\noch s.k. B-tjänster enligt LOU, skall kunna ge icke vinstdrivande företag\r\nuppdraget att driva viss verksamhet (yrkande 11). Motionärerna anför\r\natt vissa kommuner hellre vill att kooperativ, ideella föreningar och\r\nkyrkor ges uppdraget än vinstdrivande firmor. LOU bör ändras i linje\r\nhärmed, anförs det.\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\nI 6 kap. LOU regleras upphandling under vissa angivna tröskelvärden\r\nsamt (oavsett värde) upphandling av tjänster som avses i avdelning B i\r\nbilagan till LOU. I bilaga B, 25 p., upptas hälso- och sjukvård samt\r\nsocialtjänst.\r\nI proposition 2001/02:142 föreslogs vissa ändringar i LOU. Bland annat\r\nföreslogs en ändring av bestämmelsen i 6 kap. 2 § LOU om s.k.\r\ndirektupphandling på grund av synnerliga skäl så att den inte skulle framstå\r\nsom onödigt restriktiv. I propositionen (s. 99) anfördes att vissa hälso-\r\noch sjukvårdstjänster samt socialtjänster bör kunna direktupphandlas.\r\nDet är främst sådana tjänster där relationen mellan vårdgivare och vård-\r\neller omsorgstagare skulle störas och vården eller omsorgen därmed\r\nförsämras eller sådana situationer där det endast finns ett möjligt vård-\r\noch boendealternativ på grund av vårdbehov eller anhöriganknytning.\r\nVidare bör sådana fall där patientens fria val av vårdgivare omöjliggör\r\nupphandling enligt reglerna för förenklad upphandling eller urvalsupphandling\r\ngrunda rätt till direktupphandling.\r\nDirektupphandling betyder enligt definitionen i 1 kap. 5 § LOU upphandling\r\nutan krav på anbud.\r\nI det av riksdagen godkända betänkandet 2002/03:SoU3 Hälso- och\r\nsjukvårdsfrågor m.m. behandlade utskottet ett motionsyrkande med samma\r\nlydelse som här ifrågavarande motion 2003/04:N414 (mp) yrkande 11.\r\nUtskottet avstyrkte yrkandet med hänvisning till att utredningen Vårdens\r\nägarformer nyligen hade överlämnat sitt slutbetänkande till regeringen\r\n(res. mp).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till\r\nUpphandlingsutredningen,\r\nmed innebörd att göra en allmän översyn i förenklande syfte av 6 kap.\r\nLOU. I direktiven framhålls bl.a. behovet av kontinuitet i relationen\r\ntill vårdgivaren när det gäller entreprenadverksamhet på hälso- och\r\nsjukvårdsområdet. De frågor som tas upp i motionerna 2003/04:N414 (mp)\r\nyrkande 11, So33 (m, fp, kd, c) yrkande 8 och So263 (c) yrkande 3 får\r\nenligt utskottets mening anses omfattas av nämnda tilläggsdirektiv.\r\nResultatet av utredningens arbete bör avvaktas. Motionerna avstyrks\r\ndärmed.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus m.m., punkt 1 (m,\r\nfp, kd, c)\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin\r\nHeinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena\r\nAndersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i\r\nhälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:So33 yrkandena 1-4 och 6 samt 2004/05:So34, bifaller\r\ndelvis motionerna 2004/05:So213 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So230 yrkandena\r\n1 och 2, 2004/05:So263 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So342, 2004/05:So385,\r\n2004/05:So394 yrkande 13, 2004/05:So500, 2004/05:So560, 2004/05:So605\r\nyrkandena 3 och 4 samt 2004/05:N409 yrkande 31 och avslår proposition\r\n2004/05:145 och motion 2003/04:So354 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nVi avvisar samtliga förslag i propositionen och vill i stället för den\r\ns.k. stopplagen föreslå en startlag som underlättar för sjukvård i\r\nalternativa driftsformer.\r\nDen svenska hälso- och sjukvården befinner sig i dag i en förtroendekris.\r\nTrots goda förutsättningar tvingas människor vänta länge på operation\r\neller behandling, och det är över huvud taget svårt att komma i kontakt\r\nmed vården. Personalen inom vården upplever ofta att de har små eller\r\nobefintliga möjligheter att påverka sin arbetssituation till det bättre.\r\nAlltfler inser att förändring och förnyelse måste till för att sjukvården\r\nskall få möjlighet att utvecklas och klara sitt åtagande att ge alla\r\nmänniskor en god hälso- och sjukvård. En viktig del i detta är enligt\r\nvår mening att öppna för nytänkande och mångfald. Samtidigt måste\r\nprincipen om att vården skall finansieras solidariskt gälla även\r\nfortsättningsvis.\r\nStopplagen löser inte den svenska sjukvårdens problem utan är ett\r\npolitiskt försök att ställa valfrihet och mångfald mot trygghet och\r\nsolidaritet. Någon sådan konflikt finns dock inte. Utvecklingen går mot\r\natt fler och fler människor behöver sjukvårdsförsäkringar för att få\r\nvård i tid. Motståndet mot privata initiativ inom den gemensamt\r\nfinansierade vårdens ram och mot att resurser, kunskap och kapital från den\r\nprivata sidan kommer den offentliga sektorn till del kan i förlängningen\r\nleda till att de som har råd vänder den offentligt finansierade vården\r\nryggen och i stället söker vård på helt privatfinansierade sjukhus.\r\nEnligt vår mening är det den dåliga tillgängligheten som är det stora\r\nhotet mot den solidariska finansieringen av vården. Vi vill också varna\r\nför att stopplagen riskerar att hamna i konflikt med rätten till vård\r\ni tid. En vårdgaranti som inte kombineras med starka drivkrafter och en\r\nrätt för patienterna att anlita andra vårdgivare efter garantitiden kan\r\naldrig bidra till att korta köerna. För att kunna skapa den konkurrens\r\nsom krävs för att vårdgarantin skall kunna bli en realitet förutsätts\r\nförekomsten även av privata eller alternativa vårdgivare. De borgerliga\r\npartierna har gemensamt föreslagit en vårdgaranti som skrivs in i hälso-\r\noch sjukvårdslagen (1982:763) som en tydlig rättighet för patienten och\r\nmed möjligheter till ekonomiska sanktioner mot vårdgivare och landsting.\r\n\r\nI propositionen föreslås bl.a. ett förbud för landstingen att överlämna\r\ndriften av vård vid regionsjukhus till annan. Lagförslaget hindrar all\r\nanvändning av privata entreprenörer inom den högspecialiserade vården\r\noch kan också komma att drabba den läns- och länsdelssjukvård som bedrivs\r\nintegrerad med den högspecialiserade vården. Regeringens resonemang\r\nantyder att förslaget är en juridisk nödvändighet om man vill undvika\r\natt vården vid universitetssjukhus upphandlas i konkurrens. Att\r\nuniversitetssjukhus drivs i offentlig förvaltningsform tillhör dock undantagen\r\ni Europa och resten av världen. Vi befarar att svenska patienter får\r\nsämre vård till högre kostnader än nödvändigt om universitetssjukhusen\r\noch den högspecialiserade vården inte kan följa med i den organisatoriska\r\nutveckling som sker i Europa och resten av världen. Flertalet av världens\r\nerkänt bästa sjukhus med tillhörande forskningsverksamhet drivs i\r\nstiftelse- eller bolagsform.\r\nFörbudet i propositionen mot att överlämna driften av hälso- och sjukvård\r\nvid sjukhus till verksamheter som drivs med vinstsyfte kommer enligt\r\nvår bedömning att få långtgående negativa effekter för svensk sjukvård.\r\nPatienterna nekas tillgång till nya och bättre vårdkoncept. Ett antal\r\npopulära och välfungerande alternativ inom vården kommer att försvinna,\r\nexempelvis de privat drivna verksamheterna vid S:t Görans sjukhus,\r\nLundby lasarett, Simrishamns sjukhus och närsjukvården i Värmlands läns\r\nlandsting. Förslaget riskerar att leda till samordningsproblem mellan\r\nden öppna och den slutna vården. Förslaget förstärker sjukhuset som\r\norganisatorisk enhet, och därigenom ökar också svårigheterna att uppnå\r\neffektiva och väl fungerande vårdkedjor. Enligt en av Svenskt Näringsliv\r\ngenomförd enkätstudie befarar företag och försäkringskassor att stopplagen\r\nkommer att göra det svårare för sjukskrivna att få tillgång till medicinsk\r\nrehabilitering. För vårdgivare och anställda får lagändringen negativa\r\nföljder genom att populära arbetsgivare förhindras att bedriva sjukvård.\r\nEn mångfald av vårdgivare ökar möjligheterna att dels säkra tillgången\r\ntill kvalificerad personal, dels attrahera nya medarbetare. Privata\r\nvårdaktörer kan ofta erbjuda kortare beslutsvägar, ökat inflytande för\r\nde anställda och bättre utvecklings- och karriärmöjligheter för personalen.\r\nEtt förbud mot privat driven sjukvård minskar de många vårdutbildade\r\nkvinnornas möjligheter att välja arbetsgivare och ta sig ur en ohälsosam\r\ninlåsning. Vi vill i detta sammanhang framhålla den markanta skillnaden\r\ni sjukfrånvaro mellan landstingsdriven och privat vård. Privata alternativ\r\ninom vårdsektorn får också ofta högre betyg av sina anställda än kommunala.\r\nLagändringen kommer vidare att få allvarliga ekonomiska konsekvenser.\r\nPrivata vårdföretag visar lika bra eller bättre vård, högre produktivitet,\r\nlägre kostnader samt nöjdare och friskare personal än offentligvården.\r\nMellan åren 2000 och 2003 ökade kostnaderna ungefär dubbelt så mycket\r\ni landstingen som på S:t Görans sjukhus. Detta sjukhus är förmodligen\r\ndet mest kostnadseffektiva akutsjukhuset i Sverige. Enligt en undersökning\r\nav Landstingsförbundet har landsting som i ringa utsträckning har\r\nkonkurrensutsatt sin verksamhet eller har ett litet inslag av privata\r\nentreprenörer också höga kostnader för vården. Svenskt Näringsliv har\r\nuppskattat den direkta kostnadsökning som orsakas av att verksamheter\r\nsom drivs av privata entreprenörer återtas av det offentliga till upp\r\nemot 200 miljoner kronor. Ytterligare kostnader föranleds av att\r\nkonkurrensen från de privata entreprenörerna bidrar till att även offentliga\r\naktörer ökar sin effektivitet.\r\nFörslagen i propositionen innebär allvarliga inskränkningar i det\r\nkommunala självstyret. Respekten för den kommunala självstyrelsen har\r\nstor betydelse när det gäller att upprätthålla förtroendet för den lokala\r\ndemokratin. Regeringens förslag saknar en grundläggande respekt för de\r\nkommunala och landstingskommunala valutslagen. Det handlar inte enbart\r\nom att förbjuda vinst i vården utan även om att förhindra svenska\r\nlandsting att bedriva sin verksamhet i de mest ändamålsenliga formerna.\r\nVi\r\nanser att det bör införas en startlag i stället för en stopplag. Startlagen\r\när en del av vår strategi för att skapa bättre kvalitet och tillgänglighet\r\ni hälso- och sjukvården, ge patienterna frihet att välja mellan alternativa\r\nvårdgivare, understödja förnyelse och utveckling av hälso- och sjukvården\r\nmed bibehållen kostnadskontroll, säkra tillgången på kvalificerad\r\npersonal (bl.a. genom förbättrade utvecklings- och karriärmöjligheter,\r\nkortare beslutsvägar och i övrigt bättre villkor), ta vara på den ideella\r\nsektorns insatser samt låta en gryende tjänstenäring bidra till ekonomisk\r\ntillväxt och \"hälsotillväxt\". Förändringar i denna riktning kan ske\r\nutan att rubba principerna om att vården skall finansieras solidariskt\r\noch vara tillgänglig för alla, vilka vi självklart slår vakt om. Startlagen\r\nsyftar till att stimulera framväxten av alternativ och inbegriper olika\r\ni motion So33 närmare beskrivna åtgärder på statlig, regional och\r\nkommunal nivå. Bland annat skall personal i offentligt driven verksamhet\r\nha rätt att driva verksamheten i egen regi. Vidare skall en s.k.\r\nutmaningsrätt prövas, dvs. privata eller ideella aktörer skall ha möjlighet\r\natt lägga anbud på verksamhet som drivs i offentlig regi. En mångfald\r\nav driftsformer inom sjukvården medför större dynamik, växande\r\nentreprenörskap och ökad innovation. Genom konkurrens decentraliseras\r\nproduktionen genom att fler alternativa utförare anlitas och genom att\r\nenheter inom landstingen får större befogenheter och mer ansvar. Ett\r\nstarkt skäl för att tillåta och välkomna vinster i vården är att det\r\ndrar till sig företag med investeringskapital. Att förbjuda vinstintressen\r\när detsamma som att dränera vården på kapital och investeringar. Alla\r\nvet att företag som går med vinst investerar i både kunskap och teknik,\r\nsamtidigt som det genereras ett ekonomiskt överskott som kommer\r\nverksamheten till godo.\r\nRiksdagen bör därmed avslå propositionen och som sin mening ge regeringen\r\ntill känna vad vi nu anfört.\r\n\r\n\r\n2.      Vård utanför sjukhusen, punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin\r\nHeinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena\r\nAndersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So33\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nI propositionen anges att en kontrollstation för utvärdering av\r\nutvecklingen inom primärvården skall upprättas år 2009. Den närmare innebörden\r\nav detta är oklart. Vi anser det emellertid befogat att misstänka att\r\nden s.k. kontrollstationen i själva verket är ett sätt att kväva den\r\nspirande mångfald som man på olika håll kan se inom primärvården. Det\r\när högst troligt att även primärvården på sikt drabbas av en stopplag.\r\nÅr 2000 godkände riksdagen den nationella handlingsplanen för utveckling\r\nav hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5). Bland\r\nannat framhölls vikten av att stimulera alternativa driftsformer i den\r\nöppna vården och omsorgen. Vi menar att man nu verkar vara på väg att\r\nlämna denna uppfattning.\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n3.      Den ideella sektorn inom hälso- och sjukvården, punkt 3 (m, fp, kd,\r\nc)\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin\r\nHeinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena\r\nAndersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So33\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nDet finns i dag nära 400 företag och organisationer som arbetar med\r\nvård och omsorg utan vinstsyfte. Ett av problemen för non-profit-aktörerna\r\när de regler och den praxis som råder när det gäller upphandlingssystemet.\r\nKorta avtalstider leder till osäkerhet för hela verksamheter liksom\r\nför vårdtagarna och personalen. Upphandlingsreglerna hämmar framväxten\r\nav nya vårdgivare och försvårar expansion av dem som redan etablerat\r\nsig. Vi anser att det bör göras en översyn av lagstiftning, regelverk\r\noch institutioner så att konkurrensneutralitet kan skapas mellan vårdens\r\nolika aktörer. Utredningen bör också omfatta uppföljning och utvärdering\r\nav hur lagen påverkar de ideella organisationernas verksamhet inom vård,\r\nomsorg och sociala tjänster. Praxis måste utvecklas för mätning av\r\nkvalitet och resultat vid upphandling av vård- och omsorgstjänster.\r\nHänsyn bör kunna tas till de ideella organisationernas särart när det\r\ngäller värden som vårdfilosofi samt ideologisk och etisk kvalitet. Vi\r\nmenar dessutom att det är viktigt att utveckla sociala kriterier som är\r\nobligatoriska vid all upphandling.\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n4.      Offentlig upphandling, punkt 4 (m, fp, kd, c)\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kerstin\r\nHeinemann (fp), Anne Marie Brodén (m), Kenneth Johansson (c), Magdalena\r\nAndersson (m) och Marita Aronson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:So33\r\nyrkande 8, bifaller delvis motion 2004/05:So263 yrkande 3 och avslår\r\nmotion 2003/04:N414 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nLagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) har utsatts för kritik\r\nutifrån perspektivet att lagen inte alltid är lämplig för upphandling\r\nav vårdtjänster. I proposition 2001/02:42 om förändringar i LOU\r\nkonstaterades att köp av hälso- och sjukvårdstjänster kan komma i strid med\r\npatientens fria val av vårdgivare. I sådana situationer kan patientens\r\nfria val behöva gå före kravet på upphandling, och s.k. direktupphandling\r\nbör kunna tillämpas i stället. Enligt propositionen borde reglerna för\r\nundantag från krav på upphandling på grund av synnerliga skäl därmed\r\nockså omfatta sådana hälso- och sjukvårdstjänster där patienten genom\r\nsin rätt till val av vårdgivare utsett tjänsteleverantör. Vi har emellertid\r\nerfarit att dessa regler tolkas olika av bl.a. olika sjukvårdshuvudmän\r\noch att det råder oklarhet om LOU verkligen ger utrymme för direktupphandling\r\ni dessa fall. Erfarenheter har också visat att upphandlingar enligt LOU\r\nkan missgynna små vårdaktörer. Vi anser att det bör göras en översyn av\r\nLOU i syfte att komma till rätta med dessa problem.\r\nVad vi nu anfört bör ges regeringen till känna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:145 Driftsformer för offentligt finansierade\r\nsjukhus:\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).\r\nFöljdmotioner\r\n2004/05:So33 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\n1.      Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:145.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbud mot privata entreprenörer.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbud mot att överlämna vård vid regionsjukhus.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kommunalt självstyre.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en kontrollstation för primärvården.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa en startlag.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att stimulera non-profit-sektorn.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att göra en översyn av lagen om offentlig upphandling.\r\n\r\n2004/05:So34 av Maud Ekendahl m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen avslår proposition 2004/05:145 i enlighet med vad som i\r\nmotionen anförs.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:So354 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stopplag mot utförsäljning av sjukhus.\r\n2003/04:N414 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kommunstyrelser, när det gäller sjukvård,\r\nsocialtjänst och s.k. B-tjänster enligt LOU skall kunna ge icke vinstdrivande\r\nföretag uppdraget att driva viss verksamhet.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:So213 av Hillevi Engström (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att sjukhus även skall få drivas av företag med\r\nvinstsyfte.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att sjukvården behöver förnyas och att nya modeller\r\nför drift och ägande behöver utvecklas.\r\n2004/05:So230 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om vikten av goda förutsättningar för enskilda vårdgivare,\r\nsom Läkargruppen i Örebro.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om regeringens vilja att förbjuda s.k. blandfinansierad\r\nvård.\r\n2004/05:So263 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bästa möjliga kvalitet och pris skall prägla synen\r\npå valet av driftsformer inom lasarettsvården.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stimulera utvecklingen av alternativa driftsformer\r\ninom såväl primär- som lasarettsansluten vård.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att upphandling av primärvård inte skall ske i enlighet\r\nmed lagen om offentlig upphandling utan relateras till kontakten\r\npatient-läkare.\r\n2004/05:So342 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av förnyelse och konkurrens inom sjukvården.\r\n2004/05:So385 av Göran Lindblad och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att främja ökad mångfald inom den svenska sjukvården.\r\n2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om statsmaktens inställning till mångfald och konkurrens\r\ninom vård- och omsorgssektorn.\r\n2004/05:So500 av Anna Lilliehöök (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om alternativa driftsformer i sjukvården.\r\n2004/05:So560 av Lars Gustafsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avvisa nuvarande och kommande stopplagar inom vårdsektorn.\r\n\r\n2004/05:So605 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att privata, kooperativa och ideellt drivna alternativ\r\nbör ges förutsättningar att utvecklas.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en stopplag inte skall införas.\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n31.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om S:t Görans sjukhus.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus m.m.",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:145 och avslår motionerna 2003/04:So354 yrkande 1, 2004/05:So33 yrkandena 1-4 och 6, 2004/05:So34, 2004/05:So213 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So230 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So263 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So342, 2004/05:So385, 2004/05:So394 yrkande 13, 2004/05:So500, 2004/05:So560, 2004/05:So605 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:N409 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "9D0FDD12-88F5-4FC3-AA7F-D702A8C39C76",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "1",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "157",
                    "129",
                    "1",
                    "62"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9D0FDD12-88F5-4FC3-AA7F-D702A8C39C76",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Vård utanför sjukhusen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So33 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Den ideella sektorn inom hälso- och sjukvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So33 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Offentlig upphandling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N414 yrkande 11, 2004/05:So33 yrkande 8 och 2004/05:So263 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU18",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Vård utanför sjukhusen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Den ideella sektorn inom hälso- och sjukvården",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Offentlig upphandling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-05-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-06-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-06-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-06-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-06-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till proposition.\nAvslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 22:07:15"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Landstingen får inte överlämna uppgiften att bedriva sjukvård som ges vid universitetssjukhus till någon annan. För att driften av sjukvård vid övriga sjukhus ska få överlämnas måste entreprenören bedriva verksamheten utan syfte att dela ut vinst och enbart med offentlig finansiering. Det innebär det regeringsförslag till stopplag som riksdagen sagt ja till. Med ett vinstutdelningssyfte inom hälso- och sjukvården riskerar vården och kötiderna, enligt riksdagen, att anpassas mer efter hur resursstarka patienterna är och mindre efter de medicinska behoven. Kravet på att vården ska vara offentligt finansierad innebär att det inte ska gå att \"köpa sig\" förbi en vårdkö. Riksdagen är också överens med regeringen om att minst ett sjukhus i varje landsting ska bedrivas i det egna landstingets regi. Den så kallade stopplagen består av vissa ändringar av hälso- och sjukvårdslagen. Stopplagen träder i kraft den 1 januari 2006. ",
          "dok_id": "GS01SOU18",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:50:57"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Stopplag hindrar att universitetssjukhus drivs av privata vårdgivare (SoU18)",
          "dok_id": "GS01SOU18",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:50:57"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 22:07:15"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01SOU18",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:32"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Landstingen får inte överlämna uppgiften att bedriva sjukvård som ges vid universitetssjukhus till någon annan. För att driften av sjukvård vid övriga sjukhus ska få överlämnas måste entreprenören bedriva verksamheten utan syfte att dela ut vinst och enbart med offentlig finansiering. Det innebär det regeringsförslag till stopplag som socialutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till. Med ett vinstutdelningssyfte inom hälso- och sjukvården riskerar vården och kötiderna, enligt socialutskottet, att anpassas mer efter hur resursstarka patienterna är och mindre efter de medicinska behoven. Kravet på att vården ska vara offentligt finansierad innebär att det inte ska gå att \"köpa sig\" förbi en vårdkö. Socialutskottet är också överens med regeringen om att minst ett sjukhus i varje landsting ska bedrivas i det egna landstingets regi. Den så kallade stopplagen består av vissa ändringar av hälso- och sjukvårdslagen. Stopplagen träder i kraft den 1 januari 2006.</p>",
          "dok_id": "GS01SOU18",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:50:57"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Stopplag hindrar att universitetssjukhus drivs av privata vårdgivare (SoU18)",
          "dok_id": "GS01SOU18",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:50:57"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01SOU18",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_SoU_18.pdf",
          "filstorlek": "659430",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B2342AAE-7C04-4961-AD26-8814A302C38A"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N414 En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_id": "GR02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En företagspolitik för småföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So354 Privatisering och konkurrensutsättning",
          "ref_dok_id": "GR02So354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So354",
          "ref_dok_titel": "Privatisering och konkurrensutsättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So213 Vinstdrivande sjukhus",
          "ref_dok_id": "GS02So213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So213",
          "ref_dok_titel": "Vinstdrivande sjukhus",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Engström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So230 Den blandfinansierade vården",
          "ref_dok_id": "GS02So230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So230",
          "ref_dok_titel": "Den blandfinansierade vården",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So263 Alternativa driftsformer inom vården",
          "ref_dok_id": "GS02So263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So263",
          "ref_dok_titel": "Alternativa driftsformer inom vården",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So33 med anledning av prop. 2004/05:145 Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus",
          "ref_dok_id": "GS02So33",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So33",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:145 Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So34 med anledning av prop. 2004/05:145 Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus",
          "ref_dok_id": "GS02So34",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So34",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:145 Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Ekendahl m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So342 Konkurrens inom sjukvården",
          "ref_dok_id": "GS02So342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So342",
          "ref_dok_titel": "Konkurrens inom sjukvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So385 Mångfald inom den svenska sjukvården",
          "ref_dok_id": "GS02So385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So385",
          "ref_dok_titel": "Mångfald inom den svenska sjukvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So394 Villkor för en hälsofrämjande vård",
          "ref_dok_id": "GS02So394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So394",
          "ref_dok_titel": "Villkor för en hälsofrämjande vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So500 Alternativa driftsformer i sjukvården",
          "ref_dok_id": "GS02So500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So500",
          "ref_dok_titel": "Alternativa driftsformer i sjukvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So560 Stopplagarna i sjukvården",
          "ref_dok_id": "GS02So560",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So560",
          "ref_dok_titel": "Stopplagarna i sjukvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So605 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg",
          "ref_dok_id": "GS02So605",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So605",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:145 Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus",
          "ref_dok_id": "GS03145",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "145",
          "ref_dok_titel": "Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-15",
          "ref_dok_id": "GS09140",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "140",
          "ref_dok_titel": "2005-06-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-15",
          "ref_dok_id": "GS09140",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "140",
          "ref_dok_titel": "2005-06-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:300",
          "ref_dok_id": "GS0K300",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "300",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:300",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:534",
          "ref_dok_id": "1982:763",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}