{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2225589",
      "dok_id": "GS01SOU11",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "SOU11",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:SOU11",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "11",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-04-07 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:59",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:03",
      "titel": "Folkhälsopolitik",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SOU11/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SOU11",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01SOU11",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01SOU11",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:SOU11</div><h1>Folkhälsopolitik</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  betänkandet behandlas ca 140 motionsyrkanden från\r\nde allmänna motionstiderna 2003 och 2004.\r\nEtt  enigt  utskott  föreslår med anledning av ett\r\ntiotal  motioner från samtliga  riksdagspartier  ett\r\ntillkännagivande     till    regeringen    om    det\r\nsjälvmordspreventiva arbetet.  Utskottet konstaterar\r\natt olika insatser gjorts på området. Regeringen har\r\ni    den   nyligen   avlämnade   forskningspolitiska\r\npropositionen,  2004/05:80 Forskning för ett bättre\r\nliv,  redovisat att den bl.a.  anser  att  särskilda\r\ninsatser    bör    göras   inom   suicidforskningen.\r\nFolkhälsoministern har redovisat att han noga följer\r\nutvecklingen  för  att  överväga  vilka  ytterligare\r\ninsatser som kan komma  att  erfordras med anledning\r\nav  självmordsproblematiken.  Utskottet  delar  dock\r\nbedömningen i motionerna att ytterligare insatser nu\r\nmåste    genomföras    för    att   förstärka    det\r\nsjälvmordspreventiva  arbetet. Utskottet  anser  att\r\nett nationellt program  för självmordsprevention bör\r\ntas fram. Regeringen bör  redovisa resultatet av ett\r\nsådant arbete för riksdagen i lämpligt sammanhang.\r\nUtskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, främst\r\nmed    hänvisning    till   pågående    arbete    på\r\nfolkhälsoområdet.\r\nI  betänkandet  finns  24   reservationer   och  tre\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Mål för folkhälsan m.m.\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf358\r\nyrkande  16,  2003/04:So343  yrkandena 1  och  2,\r\n2003/04:So409  yrkandena 1 och  2,  2003/04:So577\r\nyrkandena  2  och  3,  2003/04:A309  yrkande  12,\r\n2004/05:So495 yrkandena  1  och  2, 2004/05:So508\r\nyrkande 3 och 2004/05:A354 yrkande 11.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Hälsokonsekvensanalyser\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So343\r\nyrkande    7,   2003/04:So406   yrkande   1   och\r\n2003/04:So577 yrkande 1.\r\nReservation 2 (kd, c)\r\n\r\n3. Hälsoindex i statsbudgeten\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:So406 yrkande\r\n8.\r\nReservation 3 (v)\r\n\r\n4. Folkhälsoarbete för utrikesfödda\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So273\r\nyrkande 1, 2003/04:So406 yrkande 2, 2004/05:So250\r\nyrkande 1 och 2004/05:So410 yrkande 6.\r\nReservation 4 (m)\r\n\r\n5. Regionala hälsoklyftor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:So343  yrkande\r\n3.\r\nReservation 5 (fp, kd, c)\r\n\r\n6. Insatser i socialt och ekonomiskt\r\nutsatta områden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So268\r\nyrkande 1 och 2003/04:So628.\r\n\r\n7. Aktivt folkhälsoarbete för äldre\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So266.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8. HBT-personers livssituation\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:K418\r\nyrkandena 28 och  30, 2003/04:L350 yrkandena 6, 7\r\noch 14, 2003/04:So530, 2003/04:So568 yrkandena 4,\r\n6 och 8, 2003/04:So571  yrkande  2,  2004/05:L295\r\nyrkandena  5  och  6,  2004/05:U257  yrkande  33,\r\n2004/05:So566  yrkandena  2-5  och  2004/05:So620\r\nyrkandena 2-5.\r\nReservation 7 (fp, c)\r\nReservation 8 (v)\r\nReservation 9 (mp)\r\n\r\n9. Diskrimineringskommittén\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:So568  yrkande\r\n9.\r\nReservation 10 (mp)\r\n\r\n10. Självmordsprevention\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   för   regeringen  vad\r\nutskottet  anfört  om att ett nationellt  program\r\nför självmordsprevention  bör tas fram. Riksdagen\r\nbifaller därmed delvis motionerna  2003/04:So264,\r\n2003/04:So504  yrkande 22, 2003/04:So577  yrkande\r\n5,  2003/04:Ub398   yrkande   4,   2004/05:So238,\r\n2004/05:So247     yrkande    1,    2004/05:So316,\r\n2004/05:So318 yrkande 1, 2004/05:So429 yrkande 2,\r\n2004/05:So508   yrkandena    1,    2    och    6,\r\n2004/05:So526, 2004/05:So544 och 2004/05:So666.\r\n\r\n11. Ekonomisk stress m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So409\r\nyrkande   8,   2004/05:So495   yrkande   3    och\r\n2004/05:So596 yrkandena 1-3.\r\nReservation 11 (m)\r\n\r\n12. Trygga och goda uppväxtvillkor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:Sf397\r\nyrkande    7,   2004/05:So394   yrkande   4   och\r\n2004/05:So508 yrkande 8.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n13. Hälsokonsekvensbeskrivningar av\r\ndriftsformer inom vården\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2004/05:So495 yrkande\r\n4.\r\n\r\n14. Skadliga ljudnivåer\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So218\r\nyrkandena   1-3,  2003/04:So245,   2003/04:So246,\r\n2003/04:So253    yrkandena   1-3,   2003/04:So449\r\nyrkandena 1 och 2,  2003/04:So518 yrkandena 1 och\r\n2,   2003/04:Ub271   yrkandena    32    och   33,\r\n2004/05:So245,   2004/05:So415   yrkandena   1-3,\r\n2004/05:So580 och 2004/05:So655 yrkandena 1-3.\r\nReservation 13 (mp)\r\n\r\n15. Nationell handlingsplan mot allergier\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:So577 yrkande\r\n7.\r\n\r\n16. God vård i tid m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:So596 yrkandena\r\n6 och 8.\r\nReservation 14 (m)\r\n\r\n17. Kampanj angående mässlingsvaccin\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So298.\r\n\r\n18. Utredning om influensavaccination\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:So318.\r\nReservation 15 (v)\r\n\r\n19. Preventivt psykiatriskt arbete\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:So410  yrkande\r\n5.\r\nReservation 16 (v)\r\n\r\n20. Sexualpolitiska mål\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:So406 yrkande\r\n7.\r\n\r\n21. Sexuellt överförbara sjukdomar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:So367.\r\n\r\n22. Kost och motion\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2003/04:So363,\r\n2003/04:So409    yrkande     9,    2003/04:So557,\r\n2003/04:So577  yrkande  6, 2003/04:Kr385  yrkande\r\n13, 2004/05:So278, 2004/05:So365,  2004/05:So530,\r\n2004/05:So562,   2004/05:So596  yrkande   4   och\r\n2004/05:MJ332 yrkande 10.\r\nReservation 17 (m)\r\nReservation 18 (kd)\r\n\r\n23. Hälsoklubbar och livsstilscentrum\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2003/04:So483 och\r\n2003/04:So644 yrkande 1.\r\n\r\n24. Tillgång till grönområden och\r\nträdgårdar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So343\r\nyrkande 6, 2003/04:So459 och 2004/05:So313.\r\nReservation 19 (fp, c)\r\n\r\n25. Hästens betydelse\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:MJ505  yrkande\r\n2.\r\n\r\n26. Genusperspektiv\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:So395 yrkande\r\n6.\r\n\r\n27. Dopning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2003/04:So366  och\r\n2003/04:So631.\r\n\r\n28. Shoppingmissbruk\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:So205.\r\n\r\n29. Dataspelberoende\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:So239.\r\n\r\n30. Hälsoinformation\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So577\r\nyrkande 4, 2004/05:So418, 2004/05:So603 yrkande 1\r\noch 2004/05:So621.\r\n\r\n31. Apotekets hälsoupplysning\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:Sf358  yrkande\r\n19.\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n32. Egenvård\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2003/04:So216,\r\n2003/04:So343 yrkande 4 och 2004/05:So606 yrkande\r\n9.\r\nReservation 21 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n33. Handikappförbundens betydelse\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:So647.\r\n\r\n34. Friskvård för äktenskap och\r\nparförhållanden\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:So577  yrkande\r\n17.\r\nReservation 22 (kd)\r\n\r\n35. Forskning om självmord\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:So318\r\nyrkande 2 och 2004/05:So535.\r\n\r\n36. Annan folkhälsoforskning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:So343\r\nyrkande  5,  2003/04:So525,   2004/05:So419   och\r\n2004/05:MJ509 yrkande 15.\r\nReservation 23 (fp, c)\r\nReservation 24 (mp)\r\n\r\nStockholm den 7 april 2005\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nIngrid Burman\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet: Ingrid\r\nBurman  (v),  Margareta   Israelsson  (s),  Cristina\r\nHusmark  Pehrsson  (m),  Conny  Öhman  (s),  Lars  U\r\nGranberg   (s),  Catherine  Persson   (s),   Kenneth\r\nJohansson (c),  Elina Linna (v), Martin Nilsson (s),\r\nJan Emanuel Johansson (s), Maud Ekendahl (m), Marita\r\nAronson (fp), Ulrik  Lindgren  (kd), Gabriel Romanus\r\n(fp), Helena Hillar Rosenqvist (mp)  och Lars Mejern\r\nLarsson (s).\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\nFöreträdare för Institutet för psykosocial  medicin,\r\nIPM,  har  vid  sammanträde  den  15  februari  2005\r\ninformerat  utskottet  om  sin  syn  på  institutets\r\nframtida organisation.\r\n\r\nSocialutskottet   har   inom  ramen  för  riksdagens\r\nframtidsdagar  den 17 mars  2005  hållit  ett  öppet\r\nseminarium  om  Det   sociala   medborgarskapet  och\r\nhälsan:      Patientmakt      och     patientansvar.\r\nInledningsanföranden   hölls  av  Paula   Blomqvist,\r\nfil.dr., statsvetenskapliga  institutionen,  Uppsala\r\nuniversitet,         Arbetslivsinstitutet        och\r\n(tillfälligtvis) Institutet  för framtidsstudier och\r\nOlle Lundberg, professor, Centre  for  Health Equity\r\nStudies,      Stockholms      universitet/Karolinska\r\nInstitutet.\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nSoU11\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nMål för folkhälsan m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   vidhåller  att  det  övergripande\r\nnationella målet  för  folkhälsoarbetet skall\r\nvara  att skapa samhälleliga  förutsättningar\r\nför en  god  hälsa  på  lika villkor för hela\r\nbefolkningen. Utskottet står  fortsatt  bakom\r\nen  sektorsövergripande  målstruktur med elva\r\nmålområden.   Riksdagen  bör   därmed   avslå\r\nmotioner om ändring  av  mål  för  folkhälsan\r\nm.m.  Riksdagen  bör  även avslå motioner  om\r\nhälsokonsekvensanalyser  och  om hälsoindex i\r\nstatsbudgeten. Jämför reservationerna  1  (m,\r\nfp, kd, c), 2 (kd, c) och 3 (v).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So409 av Cristina Husmark  Pehrsson\r\nm.fl.  (m)  begärs  tillkännagivanden  om  hälsa och\r\nbättre    livskontroll    (yrkande    1)    och   om\r\nfolkhälsoarbete nära människors vardag (yrkande  2).\r\nMotionärernas  utgångspunkt  är  att  folkets  hälsa\r\nvilar  på  de  enskilda  individerna  och därför bör\r\npolitiska   beslut   som   syftar   till  att  värna\r\nfolkhälsan   i   första  hand  syfta  till  att   ge\r\nmedborgarna de verktyg  de  behöver  för  att  kunna\r\nbibehålla eller förbättra sin egen hälsostatus.  Det\r\nstatliga engagemanget bör minska till förmån för ett\r\neffektivt regionalt och lokalt folkhälsoarbete.\r\n\r\nI motion 2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  vikten  av  att  enskilda\r\nindividers hälsotillstånd står i fokus (yrkande  1).\r\nMotionären  anser  att  folkhälsomålen bör revideras\r\ntill att fokus sätts på den enskildes hälsotillstånd\r\nsnarare än på den totala  folkhälsan.  Vidare begärs\r\ntillkännagivande  om vikten av den enskildes  ansvar\r\nför sitt hälsotillstånd (yrkande 2).\r\n\r\nI motion 2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   om   vikten  av  att\r\nkonkreta förslag och uppföljningsbara  delmål  läggs\r\nfram  för riksdagen då regeringen redovisar kommande\r\nuppföljningar av folkhälsomålen (yrkande 16).\r\n\r\nI motion  2004/05:So508  av  Mia Franzén (fp) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  att statens  folkhälsomål\r\nkompletteras  med  nollvision   för   självmord  och\r\nsjälvskador (yrkande 3).\r\n\r\nI  motion  2003/04:So577 av Ulrik Lindgren  m.fl.  (kd)  begärs\r\ntillkännagivanden  om  att mer konkreta etappmål för\r\nfolkhälsoarbetet måste utvecklas  (yrkande 2) och om\r\natt införa 18 nationella folkhälsomål  (yrkande  3).\r\nMålstrukturen  måste  vara  mer  detaljerad. Den bör\r\nutgå   från   Nationella  folkhälsokommitténs   (SOU\r\n2000:91)  väl  underbyggda   förslag   om   18  mål.\r\nKommitténs  föreslagna  mål tillsammans med konkreta\r\netappmål   för   uppföljning    av   måluppfyllelsen\r\nmöjliggör  en  verklig  satsning  på  en  förbättrad\r\nfolkhälsa,  anför  motionärerna. Vidare  begärs  ett\r\ntillkännagivande om  betydelsen  av  hälsoekonomiska\r\nstudier och hälsokonsekvensanalyser (yrkande 1).\r\n\r\nI motion 2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd)\r\nbegärs ett  tillkännagivande  om folkhälsoarbetet\r\n(yrkande  12).\r\nFolkhälsoarbetet måste  bedrivas  på  alla  nivåer i\r\nsamhället.  Motionärerna  upprepar  detta  i  motion\r\n2004/05:A354 (kd) yrkande 11.\r\n\r\nI  motion  2003/04:So406  av Ulla Hoffmann m.fl. (v)\r\nbegärs        ett        tillkännagivande         om\r\nhälsokonsekvensbeskrivningar       (yrkande      1).\r\nMotionärerna  anser att folkhälsoperspektivet  borde\r\nvägas in vid samtliga  större  samhällsförändringar.\r\nDetta  kan  emellertid vara svårt  att  genomföra  i\r\npraktiken,   därför    bör    regeringen    initiera\r\npilotprojekt  på ett antal områden. Dessa kan  tjäna\r\nsom exempel på  hur hälsokonsekvensbeskrivningar kan\r\ngenomföras.   Vidare    begär    motionärerna    ett\r\ntillkännagivande om hälsoindex (yrkande 8). De anser\r\ndet   lika   viktigt   att   redovisa  hälsoindex  i\r\nstatsbudgeten      som     tillväxtfaktorer      och\r\nbudgetprognos.  De föreslår  att  ett  sådant  index\r\nutformas under mandatperioden.\r\n\r\nI motion 2003/04:So343  av  Maud  Olofsson m.fl. (c)\r\nyrkas  att  regeringen  lägger  fram  förslag   till\r\nriksdagen  om nationella folkhälsomål i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen (yrkande 1). Vidare begärs\r\nett tillkännagivande  om  riksdagens  delaktighet  i\r\nfolkhälsopolitiken    (yrkande    2).   Motionärerna\r\nframhåller  det  pedagogiska värdet av  tydliga  och\r\noffentligt erkända nationella folkhälsomål och anser\r\nockså att den styrgrupp som tillsatts bör ändras och\r\nbreddas så att representanter  för riksdagspartierna\r\noch viktiga samhällsorganisationer  kan ingå. Vidare\r\nbegärs  att  regeringen lägger fram förslag  om  att\r\nutveckla   metoder    för    hälsokonsekvensanalyser\r\n(yrkande 7).\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nI   betänkande  2002/03:SoU7  Mål   för   folkhälsan\r\nbehandlade  socialutskottet  regeringens proposition\r\n2002/03:35  Mål  för  folkhälsan.  Utskottet  delade\r\nregeringens   uppfattning   att   det   övergripande\r\nnationella målet  för  folkhälsoarbetet bör vara att\r\nskapa samhälleliga förutsättningar  för en god hälsa\r\npå  lika  villkor  för hela befolkningen.  Utskottet\r\nställde sig vidare bakom regeringens förslag till en\r\nsektorsövergripande   målstruktur  för  det  samlade\r\nfolkhälsoarbetet (res. m, fp och c).\r\n\r\nNär  det  gäller  bestämmandet  av  delmål  delade\r\nutskottet  regeringens   synpunkter  att  det  krävs\r\nytterligare  underlag  och  mer   arbete,  bl.a.  av\r\nStatens  folkhälsoinstitut,  för  att   bestämma  de\r\nindikatorer   och   den  statistik  som  bäst  mäter\r\nsambanden  mellan  bestämningsfaktorer   och   deras\r\neffekter  på  folkhälsan.  Följaktligen  ställde sig\r\nutskottet även bakom att regeringen får bestämma  de\r\ndelmål  som skall gälla för arbetet (res. fp och c).\r\nUtskottet  utgick  dock  från  att regeringen, i den\r\nförsta planerade skrivelsen till  riksdagen,  ger en\r\nlägesrapport   vad  beträffar  det  arbete  med  att\r\nfastställa delmål  som  genomförts.  Utskottet ansåg\r\ndet     också    väsentligt    att    delmålen    är\r\nuppföljningsbara  så  att  resultatet av arbetet kan\r\nmätas.    Riksdagen    följde    utskottet    (rskr.\r\n2002/03:145).\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2005  (prop.  2004/05:1\r\nutg.omr.   9)   anfördes   att   en   skrivelse   om\r\nfolkhälsopolitiken   kommer   att   redovisas   till\r\nriksdagen vart fjärde år med början 2006  (s. 70). I\r\npropositionen  föreslog  regeringen  att  målet  för\r\npolitikområdet   Folkhälsa   skulle   vara   det  av\r\nriksdagen     antagna     övergripande    nationella\r\nfolkhälsomålet      att      skapa      samhälleliga\r\nförutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor\r\nför  hela befolkningen. Riksdagen fastställde  detta\r\nmål (bet. 2004/05:SoU1, rskr. 2004/05:114).\r\n\r\nStatens   folkhälsoinstitut   har  i  november  2004\r\nfastställt 38 huvudindikatorer  som skall användas i\r\nuppföljningen  av  den nationella folkhälsopolitiken\r\n(rapporten Förslag till  mål  och  indikatorer  inom\r\nfolkhälsoområdet).\r\n\r\nRegeringen  har  gett  Statens  folkhälsoinstitut  i\r\nuppdrag  att senast den 30 september 2005 ta fram en\r\nfolkhälsopolitisk  rapport  (se  Regleringsbrev  för\r\nbudgetåret 2005 avseende Statens folkhälsoinstitut).\r\nI  rapporten  skall  bl.a. redovisas indikatorer för\r\nfolkhälsans   viktigaste   bestämningsfaktorer   som\r\ninstitutet,   i   samråd    med    andra    aktörer,\r\nidentifierat.  I  rapporten  skall  vidare redovisas\r\nvilka insatser som vidtagits som bedöms  väsentligen\r\nha  bidragit  till  eller väsentligen kan komma  att\r\nbidra   till   att   de   övergripande    nationella\r\nfolkhälsomålet  och  målen  för  de elva målområdena\r\nnås. Insatser på nationell nivå skall redovisas och,\r\nså långt det är möjligt, även insatser  på  regional\r\noch  lokal  nivå.  Rapporten skall även redovisa  en\r\nbedömning  av  resultaten  och  de  mer  långsiktiga\r\neffekterna   av   genomförda    insatser   samt   ge\r\nrekommendationer  om  åtgärder.  Målgrupperna  barn,\r\nungdomar,   äldre  och  invandrare  skall   särskilt\r\nbeaktas vid rapporteringen.\r\n\r\nStatens   folkhälsoinstitut    har    vidare    haft\r\nregeringens   uppdrag  att  pröva  och  utveckla  en\r\nprincipmodell  för  hälsokonsekvensbedömningar  samt\r\näven  utfört  ett   antal   sådana   bedömningar  på\r\nspecifika områden. Uppdraget har utförts bl.a. genom\r\nrapporterna  Models  and  methods  of Health  Impact\r\nAssessment  (2001)  och  The need for Health  Impact\r\nAssessment (R 2004:41).\r\n\r\nI  sina  respektive  regleringsbrev   för  2005  har\r\nIntegrationsverket,      Statens      räddningsverk,\r\nArbetsmarknadsverket,  Skolverket,  Myndigheten  för\r\nskolutveckling,       Ungdomsstyrelsen,      Statens\r\njordbruksverk,    Konsumentverket     och    Statens\r\nstrålskyddsinstitut getts i uppdrag att i samråd med\r\nStatens   folkhälsoinstitut  utveckla  metoder   för\r\nbedömning av  hälsokonsekvenser av insatser inom det\r\negna verksamhetsområdet.  Uppdragen  skall redovisas\r\nmed början den 31 juli 2005.\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2005  (ovan  a.  prop.)\r\nanförde  regeringen  i  ett  avsnitt  som  behandlar\r\ninsatser utanför politikområdet Folkhälsa bl.a.  att\r\ndet   i  flera  landsting  finns  landstingsråd  med\r\nsärskilt  folkhälsoansvar  och  politiskt  tillsatta\r\nfolkhälsoutskott               samt              att\r\nhälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut och\r\nlokala  välfärdsbokslut används på  flera  håll  (s.\r\n76). I detta  sammanhang  nämndes  också  att  många\r\nfrivilligorganisationer  bedriver ett betydelsefullt\r\narbete inom folkhälsoområdet med bidrag från staten,\r\nkommuner, landsting eller privata intressenter.\r\n\r\nRegeringen har som aviserats i propositionen Mål för\r\nfolkhälsan   (s.   31)   inrättat    en    nationell\r\nledningsgrupp  för folkhälsofrågor under ledning  av\r\nfolkhälso-    och    socialtjänstminister     Morgan\r\nJohansson.  I övrigt består gruppen av cheferna  för\r\nde myndigheter  (17  st.)  som  inom  sin verksamhet\r\narbetar  med  folkhälsofrågor.  Företrädare  för  de\r\ndepartement  (8  st.)  som har folkhälsofrågor  inom\r\nsitt ansvarsområde deltar som observatörer. Gruppens\r\nuppgift är att verka för  samordning  på  nationell,\r\nregional  och lokal nivå för att nå det av riksdagen\r\nbeslutade  övergripande  nationella  folkhälsomålet.\r\nSyftet med gruppen  är  att  få  till  stånd en ökad\r\ndialog  och samordning mellan de politikområden  som\r\narbetar med  frågor  som  berör  folkhälsan (se även\r\nnedan     i    avsnittet    Hälsoinformation     och\r\nhälsokommunikation).\r\n\r\nSocialstyrelsen    har    i    dagarna    överlämnat\r\nFolkhälsorapport  2005  till  regeringen.  Rapporten\r\nvänder   sig   i   första  hand  till  politiker  på\r\nnationell, regional  och  lokal  nivå som genom sina\r\nbeslut  på olika sätt kan skapa förutsättningar  för\r\nen  positiv   utveckling   av  befolkningens  hälsa.\r\nInnehållet kan sammanfattas i följande punkter:\r\n\r\n*  demografisk utveckling\r\n*\r\n*  folkhälsans  utveckling och  fördelning,  sociala\r\nskillnader\r\n*\r\n*  internationellt   perspektiv   på   folkhälsan  i\r\nSverige\r\n*\r\n*  folksjukdomar och folkhälsoproblem\r\n*\r\n*  levnadsvanor och folkhälsa\r\n*\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller att det övergripande  nationella\r\nmålet  för  folkhälsoarbetet   skall vara att  skapa\r\nsamhälleliga förutsättningar för  en  god  hälsa  på\r\nlika villkor för hela befolkningen. För att nå detta\r\nmål     krävs     långsiktigt,    målinriktat    och\r\nsektorsövergripande  arbete  inom  samtliga sektorer\r\nsom  har  ett  avgörande  inflytande på  folkhälsans\r\nutveckling. Utskottet vill understryka att det krävs\r\nen bättre samordning på samtliga  nivåer i syfte att\r\nuppnå  större effektivitet samt ökade  kunskaper  om\r\nolika  åtgärders  samlade  effekter  på  folkhälsan.\r\nUtskottet    står    därmed    fortsatt   bakom   en\r\nsektorsövergripande målstruktur med elva målområden.\r\nUtskottet   vidhåller   också  att  regeringen   får\r\nbestämma de delmål som skall gälla.\r\n\r\nRegeringen  kommer under  2006  att  i  en  första\r\nskrivelse   för   riksdagen   redovisa   folkhälsans\r\nutveckling  i  befolkningen   och  de  åtgärder  som\r\nvidtagits   för   att  förbättra  denna.   Utskottet\r\nförutsätter   att  regeringen   då   även   ger   en\r\nlägesrapport  beträffande   det   arbete   med   att\r\nfastställa delmål som genomförts.\r\nUtskottet      avstyrker     därmed     motionerna\r\n2003/04:Sf358 (fp)  yrkande  16,  2003/04:So343  (c)\r\nyrkande  1,  2003/04:So409  (m)  yrkandena  1 och 2,\r\n2003/04:So577  (kd)  yrkandena 2 och 3, 2003/04:A309\r\n(kd) yrkande 12, 2004/05:So495  (m)  yrkandena 1 och\r\n2,  2004/05:So508  (fp)  yrkande  3 och 2004/05:A354\r\n(kd) yrkande 11 om ändringar av mål och målstruktur.\r\nUtskottet  avstyrker  även motion 2003/04:So343  (c)\r\nyrkande 2 då det ankommer  på regeringen att utforma\r\npolitiken   utifrån   riksdagens   beslut   om   ett\r\nnationellt folkhälsomål  och  en sektorsövergripande\r\nmålstruktur.\r\nUtskottet konstaterar att kommuner  och landstings\r\nengagemang för folkhälsofrågor successivt  ökat  och\r\natt hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut\r\nliksom  lokala  välfärdsbokslut  nu används på flera\r\nhåll.    Utskottet   välkomnar   denna   utveckling.\r\nUtskottet  konstaterar också att Socialstyrelsen har\r\növerlämnat Folkhälsorapport  2005  till  regeringen.\r\nStatens   folkhälsoinstitut   har  i  november  2004\r\nfastställt 38 huvudindikatorer  som skall användas i\r\nuppföljningen  av den nationella folkhälsopolitiken.\r\nInstitutet  arbetar   nu   med   att   ta   fram  en\r\nfolkhälsorapport    som    bl.a.    skall   redovisa\r\nindikatorer      för      folkhälsans     viktigaste\r\nbestämningsfaktorer.   Institutet   fortsätter   med\r\nutvecklingsarbete                              kring\r\nhälsokonsekvensbeskrivningar.    Med   hänsyn   till\r\npågående arbete på området anser utskottet  att  det\r\ninte  behövs  något  initiativ från riksdagens sida.\r\nMotionerna    2003/04:So343     (c)    yrkande    7,\r\n2003/04:So406  (v) yrkande 1 och 2003/04:So577  (kd)\r\nyrkande 1  avstyrks.\r\nUtskottet   anser    inte    heller   att   motion\r\n2003/04:So406   (v)   yrkande  8  med   begäran   om\r\nhälsoindex  i  statsbudgeten   bör  föranleda  något\r\ninitiativ från riksdagens sida. Motionen avstyrks.\r\n\r\nOjämlikhet i hälsa\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nfolkhälsoarbete    för    utrikesfödda,    om\r\nregionala hälsoklyftor, om insatser i socialt\r\noch ekonomiskt utsatta  områden och om aktivt\r\nfolkhälsoarbete   för   äldre,   främst   med\r\nhänvisning till pågående  arbete  på området.\r\nRiksdagen bör vidare avslå ett antal motioner\r\nrörande  livsvillkoren  för  homo-,  bi-  och\r\ntranssexuella.  Utskottet hänvisar dels  till\r\nStatens   folkhälsoinstituts    uppdrag   att\r\nundersöka och analysera hälsosituationen  för\r\nHBT-personer, dels till att regeringen begärt\r\natt   Socialstyrelsen  skall  redovisa  vilka\r\nåtgärder  som vidtagits i syfte att förbättra\r\nbemötandet      av      HBT-personer     inom\r\nsocialtjänsten. Jämför reservationerna 4 (m),\r\n5 (fp, kd, c), 6 (m, fp, kd, c), 7 (fp, c), 8\r\n(v), 9 (mp) och 10 (mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:So273 av  Marietta  de  Pourbaix-\r\nLundin   och   Inger    René    (m)    begärs    ett\r\ntillkännagivande   om   målet   för   folkhälsa  och\r\ninvandrares villkor (yrkande 1). Motionärerna  anför\r\nbl.a.  att  den  frihet  som  flickor  och kvinnor i\r\nSverige   tar   för  given  inte  gäller  för  alla.\r\nMyndigheters    och     kommuners     bidrag    till\r\ninvandrarorganisationer  borde  villkoras   med  att\r\norganisationen aktivt arbetar för jämställdhet,  att\r\nde  synliggör  medlemmarnas  värderingar samt att de\r\nbidrar  till att lösa generationskonflikter  på  ett\r\nkonstruktivt   sätt.   Motionärerna  upprepar  detta\r\nyrkande i motion 2004/05:So250 (yrkande 1).\r\n\r\nI motion 2003/04:So266 av  Sven Brus (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  betydelsen   av   ett   aktivt\r\nfolkhälsoarbete för äldre. Insatser som riktas  till\r\nden  enskilde individen kan vara hälsorådgivning och\r\nett aktivt  stöd i åldrandets olika faser. Detta kan\r\nhålla   tillbaka    en   del   av   befarade   ökade\r\nvårdkostnader.\r\n\r\nI motion 2003/04:So406  av  Ulla  Hoffmann m.fl. (v)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  utrikesfödda  och\r\nfolkhälsa  (yrkande  2).  Statens  folkhälsoinstitut\r\npresenterade    hösten    2002    en   rapport    om\r\nfolkhälsoläget för utrikesfödda svenskar.  Rapporten\r\nvisade  att  det finns överrisker för insjuknande  i\r\nhjärt-  och kärlsjukdomar,  kranskärlssjukdomar  och\r\npsykisk ohälsa  hos  flera  invandrargrupper jämfört\r\nmed  svenskfödda.  Motionärerna  anser  att  Statens\r\nfolkhälsoinstitut bör  få  i  uppdrag  att  fördjupa\r\nstudien om utrikesfödda och återkomma till riksdagen\r\nmed   förslag   på  åtgärder.  Ett  liknade  yrkande\r\nframförs i motion  2004/05:So410  av Lars Ohly m.fl.\r\n(v) (yrkande 6).\r\n\r\nI  motion 2003/04:So343 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  ett  uppdrag  att\r\ntillsluta  de  regionala hälsoklyftorna (yrkande 3).\r\nMotionärerna anför  att  det finns djupa geografiska\r\noch regionala hälsoklyftor  i  Sverige. Detta gäller\r\nsåväl fysisk som psykisk hälsa.  Det  är viktigt att\r\nfolkhälsopolitiken  ges  ett  konkret  uppdrag   att\r\narbeta för att tillsluta dessa hälsoklyftor.\r\n\r\nI  motion 2003/04:So268 av Inger Lundberg (s) begärs\r\nett    tillkännagivande    om   att   den   statliga\r\nfolkhälsopolitiken ges en fördelningspolitisk profil\r\n(yrkande  1).  Staten  skall genom  sina  riktlinjer\r\nbidra     till     att     utvecklingsarbete     och\r\nutvecklingssatsningar   hos   berörda    myndigheter\r\nmedverkar  till  att de mest utsatta bostadsområdena\r\noch deras befolkning prioriteras i folkhälsoarbetet,\r\nanför motionären.\r\n\r\nI motion 2003/04:So628  av Cinnika Beiming m.fl. (s)\r\nbegärs  ett tillkännagivande  om  insatser  för  att\r\nminska skillnaderna  i  hälsa mellan olika grupper i\r\nbefolkningen. Motionärerna  anser att resurser måste\r\navsättas för insatser i utsatta storstadsområden.\r\n\r\nHomo-, bi- och transsexuella personer\r\n\r\nI motion 2004/05:So566 av Martin  Andreasson  m.fl.\r\n(fp, v, c,\r\nmp)  begärs  ett  tillkännagivande  om  kunskapen om\r\nsjälvmordsrisken för unga HBT-personer (yrkande  2).\r\nMotionärerna  pekar  på en undersökning som visar på\r\nen högre förekomst av  psykisk ohälsa hos unga homo-\r\noch bisexuella jämfört med  ungdomar i samma ålder i\r\nbefolkningen i stort. Ytterligare  initiativ bör tas\r\nför att öka kunskapen om självmordsrisken  för  unga\r\nHBT-personer  och  belysa vilka insatser som behövs,\r\nanför de. De begär tillkännagivanden om kunskapen om\r\ntranspersoners livsvillkor  i  samhället (yrkande 3)\r\noch om kartläggning av bemötandefrågor  rörande HBT-\r\npersoner   (yrkande  4).  Slutligen  begär  de   ett\r\ntillkännagivande    om    utvidgning    av   Statens\r\nfolkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag (yrkande  5).\r\nUppdraget   bör   utvidgas  till  att  även  omfatta\r\nbisexuella och transpersoner och alltså bli ett HBT-\r\nuppdrag. Uppdraget  bör också vidgas och inte enbart\r\nhandla om hälsofrågor  utan  vara  övergripande  med\r\nnationellt  ansvar  för  forskning,  utvärdering och\r\nkunskapsspridning.  Samma  yrkanden ställs  också  i\r\nmotion 2004/05:So620 av Börje Vestlund (s) yrkandena\r\n2-5.  Även  i  motionerna  2003/04:So571  av  Martin\r\nAndreasson  m.fl.  (fp,  v, c,  mp)  yrkande  2  och\r\n2004/05:U257  av  Lars Ohly  m.fl.  (v)  yrkande  33\r\nbegärs tillkännagivanden  om  utvidgning  av Statens\r\nfolkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.\r\n\r\nI motion 2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl.  (fp)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  bemötande av unga\r\nhomosexuella,  bisexuella  och  transpersoner   inom\r\nbl.a. socialtjänst och psykisk barn- och ungdomsvård\r\n(yrkande   28).   Vidare   begär   motionärerna  ett\r\ntillkännagivande  om en utredning om  lagstiftningen\r\nrörande   transpersoner    och   andra   frågor   om\r\ntranspersoner  i  samhället  (yrkande  30).  Liknade\r\nyrkanden  framförs  i  motion 2004/05:L295  av  Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) (yrkandena 5 och 6).\r\n\r\nI motion 2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c)\r\nanförs att det krävs ett  bättre  underlag  för  att\r\nmotverka  fördomar  och  förbättra  det psykosociala\r\nklimatet för HBT-personer. Därför begär motionärerna\r\ntillkännagivanden  om en utredning om  HBT-personers\r\npsykosociala situation  i Sverige (yrkande 6) och om\r\nåtgärder  för att underlätta  situationen  för  unga\r\nHBT-personer  (yrkande 7). Motionärerna begär vidare\r\nett tillkännagivande om en regional dimension i HBT-\r\nfrågor (yrkande  14).  Motionärerna anför att det är\r\nangeläget att påverka attityder så att alla delar av\r\nvårt land upplevs som välkomnande  för  HBT-personer\r\noch att den nationella politiken i HBT-frågor har en\r\nregional     dimension    där    mytbildningen    om\r\n\"landsbygden\"  som  intolerant  motarbetas samtidigt\r\nsom  infrastrukturen för HBT-personer  och  tillgång\r\ntill kunskap  och kompetens i dessa frågor främjas i\r\nhela Sverige.\r\n\r\nI motion 2003/04:So568  av Peter Eriksson m.fl. (mp)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om  behovet  av en bred\r\nutredning   av   transpersoner  i  samhället,  deras\r\nproblematik, livsvillkor  och vilka förändringar som\r\nkrävs  för  att  transpersoner  skall  ha  lika  bra\r\nlivsvillkor   som  andra   personer   (yrkande   4).\r\nMotionärerna begär  vidare  ett  tillkännagivande om\r\natt Statens folkhälsoinstitut i större  utsträckning\r\nbör   komplettera  undersökningar  om  HBT-personers\r\nhälsa med  HBT-personers egna synpunkter och åsikter\r\ni beaktande av vad som skulle förbättra den (yrkande\r\n6). I yrkande  8  begärs  att regeringen ger Statens\r\nfolkhälsoinstitut  ett  kontinuerligt   uppdrag  att\r\nuppmärksamma        transpersoner       ur       ett\r\nfolkhälsoperspektiv.     Slutligen     begärs    ett\r\ntillkännagivande   om   tilläggsdirektiv  till   den\r\npågående      Diskrimineringskommittén      angående\r\ntranssexuellas rätt till könsbyte (yrkande 9).\r\n\r\nI motion 2003/04:So530  av Cinnika Beiming och Tommy\r\nWaidelich  (s) begärs en översyn  av  transpersoners\r\nlivsvillkor.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nTidigare behandling av frågan om ojämlikhet i\r\nhälsa\r\n\r\nI betänkande  2002/03:SoU7  Mål  för  folkhälsan har\r\nsocialutskottet   tidigare   behandlat   frågan   om\r\nojämlikhet  i  hälsa.  Utskottet  anförde  då  bl.a.\r\nföljande (s. 24-25):\r\n\r\nUtgångspunkten  för  allt folkhälsoarbete är alla\r\nmänniskors lika värde. Utskottet anser att det är\r\nnödvändigt att rådande  ojämlikheter mellan olika\r\ngrupper i befolkningen motverkas.  Utskottet vill\r\nhärvid framhålla, mot bakgrund av den redovisning\r\nsom  ges  i propositionen (s. 34 ff.),  att  det,\r\nförutom de  särskilda  grupper  som  berörs  i de\r\nmotionsyrkanden  som  behandlas  i detta avsnitt,\r\näven är väsentligt att hälsosituationen hos t.ex.\r\ninvandrare,  barn  och  ungdomar  samt   män  och\r\nkvinnor med funktionshinder beaktas. - - -\r\n\r\nI  ett stort antal motioner efterlyses åtgärder\r\nför att  förbättra  situationen,  däribland bl.a.\r\nfolkhälsan,  för  homo-,  bi-  och  transsexuella\r\npersoner   (HBT-personer).  Regeringen  pekar   i\r\npropositionen  (s.  41) på att kunskapen om dessa\r\ngruppers levnadsvillkor  och  hälsa  alltjämt  är\r\nbegränsad   och   avser  därför  att  ge  Statens\r\nfolkhälsoinstitut ett  brett  uppdrag på området.\r\nUtskottet  anser att HBT-personer  är  en  viktig\r\nmålgrupp  för   folkhälsoarbetet  och  anser  det\r\ndärför   mycket  angeläget   med   en   nationell\r\nundersökning    av   denna   grupps   hälsa   och\r\nlevnadsvillkor. Utskottet  välkomnar  därför  det\r\nuppdrag som Statens folkhälsoinstitut nu fått för\r\natt  följa  upp  och  analysera  hälsan hos denna\r\ngrupp.  Utskottet  utgår  från att utförandet  av\r\nuppdraget  sker på ett sätt  som  tillgodoser  de\r\nflesta   av  de   synpunkter   som   framförs   i\r\nmotionerna.  Mot  denna  bakgrund anser utskottet\r\natt motionerna ... får anses  i  huvudsak tillgodo-\r\nsedda.\r\nRegeringen uppmärksammar i propositionen  äldre\r\nkvinnor   och  män  som  viktiga  målgrupper  för\r\nfolkhälsoarbete  och bl.a. pekas det på att äldre\r\nmänniskors psykiska  och  fysiska  hälsosituation\r\nkan  förebyggas och påverkas genom hälsofrämjande\r\noch sjukdomsförebyggande  insatser. Vidare anförs\r\natt  ett äldreperspektiv skall  anläggas  på  det\r\nsamlade  folkhälsoarbetet.  Utskottet,  som delar\r\nregeringens uppfattning, anser att motion  ...  som\r\nefterlyser  ett  aktivt folkhälsoarbete för äldre\r\nfår anses tillgodosedd.\r\nSom anförts ovan  anser  utskottet  att rådande\r\nolikheter   i   hälsa  mellan  olika  grupper   i\r\nbefolkningen  måste   motverkas.   Härav  följer,\r\nenligt   utskottets  uppfattning,  att  särskilda\r\ninsatser torde  komma  att riktas mot socialt och\r\nekonomiskt utsatta bostadsområden. I sammanhanget\r\när även det arbete som Statens  folkhälsoinstitut\r\nbedriver  i  samverkan  med  vissa kommuner  inom\r\nramen  för  arbetet  med  den  nationella   stor-\r\nstadspolitiken  av  stort  intresse. Motion ... får\r\ndärför anses i huvudsak tillgodosedd.\r\n\r\nUtskottet avstyrkte motionerna  (res.  c [2 st.], mp\r\noch   kd).   Riksdagen   följde   utskottet   (rskr.\r\n2002/03:145).\r\n\r\nÖvergripande frågor om ojämlikhet i hälsa\r\n\r\nI   sin   årsredovisning   för   2004   har  Statens\r\nfolkhälsoinstitut rapporterat de viktigaste åtgärder\r\nsom vidtagits på nationell, regional och  lokal nivå\r\nför att minska ojämlikheten i hälsa med avseende  på\r\nkön,    ålder,   socioekonomisk   tillhörighet   och\r\netnicitet  samt  lämnat  sin  bedömning av hur dessa\r\nåtgärder bidragit till att förbättra  folkhälsan för\r\nde  grupper i samhället som är mest eftersatta  från\r\nhälsosynpunkt   (s.  9-10).  Institutet  rapporterar\r\nbl.a.  att  det  deltagit  i  EU-projektet  Tackling\r\nhealth inequalities and social exclusion in\r\nEurope - phase II, som syftar till kunskapsutbyte om\r\neffektiva strategier/metoder  för  att minska social\r\nutslagning. Vidare rapporteras att institutet  tagit\r\ninitiativ  till ett treårigt projekt, Diskriminering\r\noch hälsa, i  samverkan  med  DO, HO, HomO och JämO.\r\nSyftet    med    projektet    är   enligt    Statens\r\nfolkhälsoinstitut att inhämta kunskap  och  utveckla\r\nett   gemensamt   förhållningssätt  kring  begreppet\r\ndiskriminering för  att på så sätt utveckla en eller\r\nflera lämpliga metoder  för  att mäta diskriminering\r\noch   klargöra  vilka  samband  som   finns   mellan\r\ndiskriminering och hälsa.\r\n\r\nSocialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att\r\ni årsredovisningen för 2005 beskriva hur myndigheten\r\ni  sitt   arbete   bidragit   till   den  nationella\r\nstorstadspolitikens  andra huvudmål \"att  bryta  den\r\nsociala, etniska och diskriminerande segregationen i\r\nstorstadsregionerna och  att  verka  för jämlika och\r\njämställda    levnadsvillkor    för    storstädernas\r\ninvånare\".   I  beskrivningen  skall  arbetet   inom\r\nområdena folkhälsa  och  ekonomiskt bistånd särskilt\r\nbeaktas (Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende\r\nSocialstyrelsen, s. 24).\r\n\r\nI regleringsbrevet för budgetåret  2005  har Statens\r\nfolkhälsoinstitut  getts i uppdrag att i samråd  med\r\nberörda         kommuner,         Storstadskansliet,\r\nIntegrationsverket  och  andra  berörda  myndigheter\r\nidentifiera och belysa lämpliga indikatorer  som kan\r\nmäta      utvecklingen      av     folkhälsan     på\r\nbostadsområdesnivå.  Uppdraget   skall  redovisas  i\r\nårsredovisningen avseende budgetåret 2005.\r\n\r\nFolkhälsorapporten  2005 visar på (s.  65)  fortsatt\r\nstora  regionala  skillnader   i  folkhälsan.  Dessa\r\nskillnader    speglar    sociala    och   ekonomiska\r\nlivsvillkor,   arbetsmarknad,   bostadsmarknad   och\r\nutbildningsnivå.   Samtidigt   finns    det    stora\r\nskillnader  inom  en och samma kommun. I områden med\r\nhög arbetslöshet, hög  andel  boende i hyresrätt och\r\nlåg utbildningsnivå är ofta livslängden kortare.\r\n\r\nPersoner med utländsk bakgrund\r\n\r\nDet pågår arbete i en interdepartemental arbetsgrupp\r\nsom har i uppgift att se över hur  genomförandet och\r\nuppföljningen    av    integrationspolitiken     kan\r\nförbättras  (prop.  2004/05:1,  utg.omr.  9, s. 71).\r\nGruppen   har   bl.a.   i   uppdrag   att   utarbeta\r\nuppföljningsbara mål för ett antal politikområden  -\r\nvarav folkhälsa är ett - som skall vara styrande för\r\nmyndigheternas    verksamhet.    Målet   för   hälsa\r\n(inklusive folkhälsa), vilket har  redovisats  i ett\r\nregeringsbeslut  den 16 december 2004, är att hälsan\r\nhos personer med utländsk bakgrund skall förbättras.\r\nGruppens arbete skall  slutredovisas  senast  den 15\r\njuni 2005.\r\n\r\nSåväl  Socialstyrelsen som Statens folkhälsoinstitut\r\nskall enligt sina respektive regleringsbrev för 2005\r\nbidra till att nå regeringens särskilda mål om hälsa\r\nför personer med utländsk bakgrund.\r\n\r\nFrån Statens folkhälsoinstitut har inhämtats uppgift\r\nom att ett  antal  aktörer i samhället samverkar för\r\natt  minska ohälsans  effekter  vid  etableringen  i\r\nSverige. Syftet är att öka samsynen kring hälsan och\r\nbetona  vikten  av  hälsofrämjande insatser under de\r\nnyanländas första tid.  De  samverkande aktörerna är\r\nIntegrationsverket,   Institutet   för   psykosocial\r\nmedicin, Karolinska Institutet, Landstingsförbundet,\r\nMigrationsverket,  Myndigheten  för  skolutveckling,\r\nRiksförsäkringsverket,    Socialstyrelsen,   Statens\r\nfolkhälsoinstitut  och  Svenska  Kommunförbundet.  I\r\ndokumentet Nationell samsyn  kring  hälsa och första\r\ntiden i Sverige beskrivs principer för  samsyn  samt\r\nangelägna   förändringsområden   för  den  fortsatta\r\nutvecklingen   av   de  berörda  parternas   arbete.\r\nParterna  åtar sig att  verka  för  att  principerna\r\nefterlevs och  att  de  inom sina områden verkar för\r\nett  hälsofrämjande  mottagande   av   nyanlända   i\r\nSverige.\r\n\r\nHomo-, bi- och transsexuella personer\r\n\r\nSom framgått ovan har Statens folkhälsoinstitut fått\r\ni    uppdrag    att    undersöka    och    analysera\r\nhälsosituationen  för homosexuella, bisexuella  samt\r\ntranspersoner och det  uppdraget skall redovisas den\r\n15    november   2005.   I   en   delrapport    till\r\nSocialdepartementet   och   Utbildningsdepartementet\r\nfinns  ett förslag till en plan  för  en  omfattande\r\nundersökning  av homo- och bisexuella personers samt\r\ntranspersoners hälsosituation med särskild belysning\r\nav ungdomars situation. Planen inkluderar förslag på\r\ninriktning,   metoder,    tidsplan    och   beräknat\r\nresursbehov.\r\n\r\nSocialstyrelsen   har  under  2004  till  regeringen\r\nredovisat ett uppdrag  som bestått i att kartlägga i\r\nvilka situationer och i  vilka  ärenden  en  persons\r\nsexuella  läggning  kan  ha betydelse för bemötandet\r\ninom socialtjänsten. Kartläggningen  visade  att det\r\nstörsta  problemet är att socialtjänsten i de flesta\r\nkontakter    utgår   från   att   alla   lever   ett\r\nheterosexuellt  liv.  Socialstyrelsen  planerar  att\r\ninformera  samtliga  socialnämnder  om betydelsen av\r\natt  uppmärksamma hur homo- och bisexuella  personer\r\nbemöts inom socialtjänsten (prop. 2004/05:1 utg.omr.\r\n9, s. 158). Regeringen har ålagt Socialstyrelsen att\r\nunder  2005  redovisa vilka åtgärder som myndigheten\r\nvidtagit i syfte  att  förbättra  bemötandet av HBT-\r\npersoner  inom  socialtjänsten  (Regleringsbrev  för\r\nbudgetåret 2005 avseende Socialstyrelsen, s. 14).\r\n\r\nDiskrimineringskommittén (N 2002:6)  har enligt sina\r\ndirektiv   (dir.   2002:11)  i  uppdrag  att   bl.a.\r\nkartlägga och analysera  behovet av och formerna för\r\nen  reglering av ett förbud  mot  diskriminering  av\r\nalla  transpersoner  samt  att  belysa  fördelar och\r\nproblem med att införa en sådan reglering. Kommittén\r\nskall  enligt  direktiven  ta ställning till  vilken\r\npersonkrets  som skall omfattas  av  ett  eventuellt\r\nförbud och till  hur ett sådant förbud lämpligen kan\r\navgränsas  och  sanktioneras   samt  hur  det  skall\r\nförhålla  sig  till förbudet mot könsdiskriminering.\r\nKommittén skall  också  överväga  om någon myndighet\r\nskall  ha  till uppgift att särskilt  ta  till  vara\r\ntranspersoners  rättigheter.  Kommittén  skall också\r\növerväga    om   en   eventuell   lagstiftning   mot\r\ndiskriminering  av  transpersoner  skall  ingå  i en\r\ngemensam    diskrimineringslagstiftning.   Uppdraget\r\nskall slutredovisas den 31 januari 2006.\r\n\r\nÄldre personer\r\n\r\nRegeringen har i budgetpropositionen för 2005 (prop.\r\n2004/05:1 utg.omr.  9)  anfört  att den har påbörjat\r\narbetet med att förankra de förslag  som  lämnats av\r\nden  parlamentariska  äldreberedningen  Senior  2005\r\n(Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till  trygghet\r\noch  utveckling  med  en  åldrande  befolkning,  SOU\r\n2003:91)  (s.  142).  Många av förslagen syftar till\r\natt göra insatser för äldre  till en naturlig del av\r\npolitiken inom alla politikområden.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtgångspunkten  för  allt  folkhälsoarbete  är  alla\r\nmänniskors  lika värde. Utskottet  vill  understryka\r\natt  det  är  nödvändigt  att  rådande  ojämlikheter\r\nmellan olika grupper i befolkningen motverkas. Detta\r\ninnebär  att  hälsosituationen  hos  olika  grupper,\r\nsåsom invandrare,  barn och ungdomar och kvinnor och\r\nmän med funktionshinder, måste uppmärksammas. Det är\r\nockså  angeläget  att   uppmärksamma   de  regionala\r\nhälsoklyftorna. Utskottet konstaterar samtidigt  att\r\nett    omfattande    arbete    pågår   på   området.\r\nSocialstyrelsen     har     i    dagarna    avlämnat\r\nFolkhälsorapport 2005 med en redovisning av aktuellt\r\nfolkhälsoläge och tendenser,  problem och obesvarade\r\nfrågor   om   den   framtida   folkhälsan.   Statens\r\nfolkhälsoinstitut    har    i   sin   årsredovisning\r\nrapporterat de viktigaste åtgärder  som vidtagits på\r\nnationell,  regional och lokal nivå för  att  minska\r\nojämlikheten  i  hälsa  med  avseende på kön, ålder,\r\nsocioekonomisk  tillhörighet  och   etnicitet.   Ett\r\ntreårigt  projekt  pågår  kring  diskriminering  och\r\nhälsa  där  Statens  folkhälsoinstitut samverkar med\r\nDiskrimineringsombudsmannen,  Handikappombudsmannen,\r\nOmbudsmannen mot diskriminering  på grund av sexuell\r\nläggning och Jämställdhetsombudsmannen.  Ett  aktivt\r\narbete   pågår   inom   Regeringskansliet   med  att\r\nförbättra  integrationspolitiken;  häri  ingår också\r\natt  förbättra  hälsan  hos  personer  med  utländsk\r\nbakgrund.    Såväl   Socialstyrelsen   som   Statens\r\nfolkhälsoinstitut  har  i uppdrag att bidra till att\r\nnå regeringens särskilda  mål  om hälsa för personer\r\nmed   utländsk   bakgrund.   Utskottet   anser   att\r\nmotionerna    2003/04:So273    (m)    yrkande     1,\r\n2003/04:So406   (v)  yrkande  2,  2004/05:So250  (m)\r\nyrkande 1 och 2004/05:So410  (v) yrkande 6 får anses\r\ni huvudsak tillgodosedda med det anförda.\r\n\r\nÄven motion 2003/04:So343 (c)  yrkande 3 får anses\r\ni huvudsak tillgodosedd.\r\nSocialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut  har\r\ni  uppdrag  att arbeta med folkhälsofrågor i socialt\r\noch  ekonomiskt  utsatta  bostadsområden.  Utskottet\r\nanser att motionerna 2003/04:So268 (s) yrkande 1 och\r\n2003/04:So628   (s)  därmed  får  anses  i  huvudsak\r\ntillgodosedda.  Utskottet   delar   uppfattningen  i\r\nmotion  2003/04:So266  (kd)  om  betydelsen  av  ett\r\naktivt folkhälsoarbete för äldre.  Utskottet erinrar\r\nsamtidigt  om att regeringen för närvarande  bereder\r\nde förslag som den parlamentariska äldreberedningen,\r\nSenior 2005,  lämnat. Flera av förslagen syftar till\r\natt öka människors möjligheter att ta ansvar för sin\r\nhälsa under åldrandet.  Motionen  får därmed anses i\r\nhuvudsak tillgodosedd.\r\nI ett stort antal motioner efterlyses åtgärder för\r\natt    förbättra   situationen,   däribland    bl.a.\r\nfolkhälsan för homo-, bi- och transsexuella personer\r\n(HBT-personer).    Kunskapen   om   dessa   gruppers\r\nlivsvillkor är alltjämt  begränsad.  Utskottet anser\r\ndärför  att  HBT-personer är viktiga målgrupper  för\r\nfolkhälsoarbetet.  Utskottet  ser mycket positivt på\r\ndet  uppdrag som Statens folkhälsoinstitut  har  att\r\nundersöka  och  analysera hälsosituationen för dessa\r\ngrupper. Utskottet konstaterar vidare att regeringen\r\nhar  begärt  redovisning   av   vilka  åtgärder  som\r\nSocialstyrelsen  vidtagit  i  syfte   att  förbättra\r\nbemötandet   av  HBT-personer  inom  socialtjänsten.\r\nUtskottet  anser  att  de  insatser  som  nu  vidtas\r\nsammantaget  bör  leda  till  att kunskapen ökar och\r\nbemötandet  förbättras.  Mot  denna  bakgrund  anser\r\nutskottet att motionerna 2003/04:K418 (fp) yrkandena\r\n28 och 30, 2003/04:L350 (c) yrkandena  6,  7 och 14,\r\n2003/04:So530 (s), 2003/04:So568 (mp) yrkandena 4, 6\r\noch  8,  2003/04:So571  (fp,  v,  c, mp) yrkande  2,\r\n2004/05:L295  (fp)  yrkandena 5 och 6,  2004/05:U257\r\n(v)  yrkande  33,  2004/05:So566   (fp,  v,  c,  mp)\r\nyrkandena  2-5 och 2004/05:So620 (s)  yrkandena  2-5\r\nfår  anses  i   huvudsak   tillgodosedda.  Utskottet\r\nkonstaterar att Diskrimineringskommittén (N 2002:06)\r\nhar  i uppdrag att bl.a. överväga  om  en  eventuell\r\nlagstiftning  mot  diskriminering  av  transpersoner\r\nskall        ingå        i        en        gemensam\r\ndiskrimineringslagstiftning.  Utskottet  anser  inte\r\natt   utredningen  bör  få  några  tilläggsdirektiv.\r\nMotion 2003/04:So568 (mp) yrkande 9 avstyrks därmed.\r\n\r\n\r\nSjälvmordsprevention\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nEtt enigt  utskott  föreslår med anledning av\r\nett    tiotal    motioner    från    samtliga\r\nriksdagspartier  ett  tillkännagivande   till\r\nregeringen    om   det   självmordspreventiva\r\narbetet.  Utskottet   konstaterar  att  olika\r\ninsatser gjorts på området.  Utskottet  delar\r\ndock bedömningen i motionerna att ytterligare\r\ninsatser nu måste göras för att förstärka det\r\nsjälvmordspreventiva arbetet. Utskottet anser\r\natt     ett     nationellt     program    för\r\nsjälvmordsprevention bör tas fram. Regeringen\r\nbör redovisa resultatet av ett sådant  arbete\r\nför    riksdagen   i   lämpligt   sammanhang.\r\nRiksdagen  bör  därför med delvis bifall till\r\nmotionerna som sin  mening ge regeringen till\r\nkänna     vad     utskottet     anför      om\r\nsjälvmordsprevention.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:So429 av Magdalena Andersson  m.fl.\r\n(m, fp, kd, v, c, mp) begärs ett tillkännagivande om\r\nett   nationellt  program  för  självmordsprevention\r\n(yrkande  2).  Motionärerna anser att ett nationellt\r\nprogram för utveckling  av  självmordsprevention bör\r\ntas  fram.  Liknande  yrkanden framställs  i  motion\r\n2003/04:So577 av Ulrik  Lindgren  m.fl. (kd) yrkande\r\n5,  motion  2004/05:So544  av  Ulrik  Lindgren   och\r\nChatrine   Pålsson  (kd),  motion  2004/05:So316  av\r\nCatharina Bråkenhielm  (s)  och motion 2004/05:So318\r\nav Berndt Ekholm och Sonja Fransson (s) yrkande 1.\r\n\r\nI  motion  2004/05:So247  av  Hillevi  Engström  (m)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  att  arbetet  mot\r\nsjälvmord skall intensifieras och  att målsättningen\r\nskall  vara  ett  betydligt  bättre förebyggande  av\r\nsuicid bland unga (yrkande 1).\r\n\r\nI motion 2004/05:So508 av Mia  Franzén  (fp)  begärs\r\ntillkännagivanden om att en nollvision för självmord\r\noch  självskador är det enda godtagbara (yrkande  1)\r\noch om  vikten  av  att få fram förslag och förmedla\r\nden kunskap som finns  bl.a.  på  Nationellt centrum\r\nför suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa\r\n(NASP)   som  kan  förverkliga  en  nollvision   för\r\nsjälvmord   och   självskador   (yrkande   2).   Ett\r\nlikalydande  yrkande  som  det  senare finns också i\r\nmotion 2003/04:Ub398 av Mia Franzén  (fp) yrkande 4.\r\nI     motion     2004/05:So508     begärs     vidare\r\ntillkännagivanden  om uppdrag till NASP att utarbeta\r\nförslag   till   utbildningsprogram    för   lärare,\r\nfritidspedagoger  och barnskötare om hur  man  skall\r\nstärka den psykiska  hälsan  och  förebygga  psykisk\r\nohälsa   samt  dess  yttersta  konsekvens  suicidala\r\nhandlingar och våldshandlingar hos barn och ungdomar\r\n(yrkande 6).\r\n\r\nI motion 2003/04:So504  av Marita Aronson m.fl. (fp)\r\nbegärs     ett     tillkännagivande      om     fler\r\nbehandlingsinstitutioner och bättre kunskap  om barn\r\nmed självmordsproblematik (yrkande 22).\r\n\r\nI motion 2003/04:So264 av Yvonne Andersson och  Sven\r\nBrus   (kd)   begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\ntillsätta en utredning  som kan föreslå åtgärder för\r\natt minska antalet självmord. Motionärerna anför att\r\nlivslustens betydelse för  ett friskt samhälle måste\r\nuppmärksammas.\r\n\r\nI  motion 2004/05:So238 av Lars-Ivar  Ericson  (c)  begärs  ett\r\ntillkännagivande   om  åtgärder  för  att  förhindra\r\nsjälvmord.  Motionären   anser  att  det  ekonomiska\r\nstödet till Nationellt centrum  för  suicidforskning\r\noch prevention av psykisk ohälsa (NASP)  bör utökas.\r\nVidare   behöver   Spes   -  Riksorganisationen  för\r\nsuicidprevention  och efterlevandes  stöd  -  större\r\nuppmärksamhet och utökat ekonomiskt stöd.\r\n\r\nI motion 2004/05:So526  av  Britta  Lejon (s) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  ökade  insatser  för  att\r\nförebygga självmord.\r\n\r\nI  motion 2004/05:So666 av Berit Högman  (s)  begärs\r\nett tillkännagivande om suicidprevention. Motionären\r\nanför att nationella riktlinjer för suicidprevention\r\när framtagna i samarbete mellan Landstingsförbundet,\r\nSvenska  psykiatriska  föreningen  och  NASP.  Dessa\r\nskulle  få  en  helt  annan  tyngd  om  de antogs av\r\nriksdagen.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nRiksdagen  har  vid  två tillfällen under senare  år\r\nlämnat   tillkännagivanden    till   regeringen   om\r\nsjälvmordsprevention. I betänkande 2000/01:SoU7 Barn\r\n-  här  och  nu  - Redogörelse för  barnpolitiken  i\r\nSverige föreslog utskottet ett tillkännagivande till\r\nregeringen    om    att     de     riktlinjer    som\r\nVärldshälsoorganisationen (WHO) har utarbetat om hur\r\nsjälvmordsförebyggande  arbete bör bedrivas  snarast\r\nbör  omsättas till svenska  förhållanden.  WHO  hade\r\nutarbetat   ett  dokument  med  riktlinjer  för  hur\r\nsjälvmordsförebyggande  insatser  kan  genomföras  i\r\nskolorna. I betänkande 2001/02:SoU19 Folkhälsofrågor\r\nföreslog   utskottet   ett   tillkännagivande   till\r\nregeringen    om    att    anta    mål    för    det\r\nsjälvmordspreventiva  arbetet.  Riksdagen följde vid\r\nbåda  tillfällena utskottet (rskr.  2000/01:135  och\r\nrskr. 2001/02:308).\r\n\r\nInstitutet  för psykosocial medicin (IPM) (inklusive\r\nNationellt   centrum    för    suicidforskning   och\r\nprevention av psykisk ohälsa [NASP])  har i december\r\n2001  av  regeringen  fått i uppdrag att med  början\r\nunder   2002   föra   ut   WHO:s    riktlinjer    om\r\nsjälvmordsförebyggande   arbete   i  skolan.  Enligt\r\nuppgift  från  Socialdepartementet  har   NASP  även\r\növersatt och bearbetat WHO:s riktlinjer och  spridit\r\ndem  bl.a.  via  Internet  men  även genom regionala\r\nnätverk som arbetar med självmordsprevention.\r\n\r\nI proposition 2002/03:35 Mål för  folkhälsan anförde\r\nregeringen bl.a. följande med anledning av frågan om\r\nsjälvmordsprevention (s. 33-34).\r\n\r\nMed  anledning  av  socialutskottets   betänkande\r\n2001/02:SoU19 om folkhälsofrågor gjorde riksdagen\r\nden   5   juni  2002  ett  tillkännagivande  till\r\nregeringen   om   att   mål  bör  antas  för  det\r\nsjälvmordspreventiva arbetet (rskr. 2001/02:308).\r\n- - -\r\n\r\nSjälvmordet  är enligt regeringens  uppfattning\r\nden yttersta konsekvensen  av psykisk ohälsa. Det\r\nfinns  ett starkt samband mellan  depression  och\r\nsjälvmord. Insatser som syftar till prevention av\r\npsykisk   ohälsa  i  ett  bredare  perspektiv  är\r\nfundamentala      även     när     det     gäller\r\nsjälvmordsprevention.  Sådana insatser måste dock\r\nkompletteras     med     en     rad     specifika\r\nsjälvmordsförebyggande åtgärder.\r\nRegeringens  bedömning  är, som redogjorts  för\r\novan,  att  det  är  hälsans bestämningsfaktorer,\r\ndvs. de samhällsfaktorer  som påverkar folkhälsan\r\noch som återfinns i samhällets struktur, i miljön\r\noch  i  befolkningens  levnadsvanor,   som  skall\r\nfokuseras     i     folkhälsopolitiken.    Därför\r\npresenteras  inte  något  särskilt  mål  för  det\r\nsjälvmordsförebyggande  arbetet - liksom inga mål\r\nheller    presenteras    för    cancerprevention,\r\nprevention  av  hjärt-  och  kärlsjukdomar   osv.\r\nDäremot är det ytterst i folkhälsans utveckling -\r\ndär   också   utvecklingen   av   självmord   och\r\nsjälvmordsförsök  ingår  som en viktig faktor att\r\nfölja - som resultatet av  folkhälsopolitiken kan\r\navläsas.      Frekvensen      självmord       och\r\nsjälvmordsförsök  kommer  att  utgöra  en  viktig\r\nindikator  liksom  utvecklingen av det preventiva\r\narbetet  när  det  gäller   att   följa  upp  och\r\nutvärdera    vissa    målområden    liksom    det\r\növergripande folkhälsomålet.\r\n\r\nVid  socialutskottets  behandling  av  propositionen\r\n(bet.  2002/03:SoU7) behandlades även en  motion  om\r\nlivslust  och  självmord.  Utskottet  anförde  i sin\r\nbedömning följande (s. 20):\r\n\r\nI  motion  ...  efterlyses en nationell kampanj för\r\nlivslust och mot  självmord.  Utskottet vill peka\r\npå att ett enigt socialutskott vid två tillfällen\r\nunder  senare år föreslagit tillkännagivanden  på\r\nområdet till regeringen, ...Vidare har helt nyligen\r\nnationella riktlinjer för behandling av suicidala\r\nbarn och  ungdomar och deras familjer utformats i\r\nsamarbete   mellan    Nationellt    centrum   för\r\nsuicidforskning och prevention av psykisk  ohälsa\r\n(NASP),  Svenska  barn-  och  ungdomspsykiatriska\r\nföreningen samt Vetenskapsrådets  planeringsgrupp\r\nför     barn-    och    ungdomspsykiatrisk    och\r\nsocialpediatrisk  forskning.  Mot  bakgrund härav\r\nanser utskottet att motion ... får anses i huvudsak\r\ntillgodosedd.\r\n\r\nMotionen   avstyrktes.  Riksdagen  följde  utskottet\r\n(rskr. 2002/03:145).\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2005  (prop.  2004/05:1\r\nutg.omr.  9)  anfördes  bl.a. följande om preventiva\r\ninsatser mot självmord (s. 94):\r\n\r\nInstitutet för psykosocial medicin (IPM) har till\r\nuppgift  att  bedriva  och   främja  forskning  i\r\npsykosocial medicin.- - - IPM:s forskning bedrivs\r\ninom områdena stress och återhämtning, arbete och\r\nhälsa,   psykosomatik,   migration   och   hälsa,\r\nsjälvmordsproblematik  samt   barn   och  trauma.\r\nArbetet  sker  i  nära  samverkan  med Karolinska\r\nInstitutet,   myndigheter   på  folkhälsoområdet,\r\nfrivilligorganisationer och näringslivet. - - -\r\n\r\nI  samarbete  med  Stockholms   läns  landsting\r\nbedriver  IPM  forskning  och metodutveckling  om\r\nsjälvmord  och självmordsprevention.  Under  2004\r\nhar extra medel tillförts IPM:s anslag för syftet\r\natt   främja  självmordspreventiva   insatser   i\r\nskolan. - - -\r\nI   de   senaste   årens   regleringsbrev   har\r\nregeringen  betonat IPM:s roll som ett nationellt\r\nkunskapscentrum  för  psykosocial hälsa genom att\r\nsärskilt lyfta fram myndighetens uppgift att dels\r\nsammanställa     och    sprida     kunskap     om\r\nfolkhälsometoder    dels     samordna    statliga\r\nforskningsinsatser       inom       det      egna\r\nforskningsområdet.\r\n\r\nI utskottets betänkande 2004/05:SoU1 Utgiftsområde 9\r\nHälsovård, sjukvård och social omsorg m.m. vari ovan\r\nnämnda    budgetproposition    behandlades    gjorde\r\nutskottet  följande  bedömning  med anledning av tre\r\nmotioner om självmordsprevention:\r\n\r\nUtskottet vidhåller såväl att  organisationer som\r\nSPES fyller en viktig funktion i att erbjuda stöd\r\noch hjälp som att det är en styrka att möta andra\r\nsom  har  samma  form  av  sorg  och  erfarenhet.\r\nUtskottet  har  således  stor  förståelse för  de\r\nsynpunkter som framförs i motionerna ... Regeringen\r\nredovisar i budgetpropositionen att Statskontoret\r\nför närvarande har i uppdrag att  dels utreda och\r\nföreslå andra organisationsformer än myndighetens\r\nför  IPM,  dels  utreda  framtida former  för  en\r\ncentral  expertfunktion  inom  självmordsområdet.\r\nMot bakgrund av detta pågående arbete sammantaget\r\nmed de tillkännagivanden som utskottet gjort till\r\nregeringen på senare år anser  utskottet inte att\r\nnågot   tillkännagivande   är   nödvändigt    med\r\nanledning av vad som anförs i motionerna.\r\n\r\nMotionerna  avstyrktes  (res.  m,  fp,  kd  och  c).\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2004/05:114).\r\n\r\nStatskontoret   har   i   december   2004   slutfört\r\nregeringens  uppdrag om organisationsformer för  IPM\r\ngenom  rapporten   IPM:s   verksamhet   i   ny  form\r\n(2004:31),      vilken      har     lämnats     till\r\nSocialdepartementet. I rapporten  har  Statskontoret\r\nföreslagit att forskningsverksamheten vid  IPM skall\r\nbedrivas vidare inom det vanliga forskningsväsendet,\r\ndär  Karolinska  Institutet enligt Statskontoret  är\r\ndet mest lämpliga  lärosätet.  De  uppgifter IPM har\r\nkring  sammanställning  och spridning  av  kunskaper\r\ninom forskningsområdet föreslår  Statskontoret skall\r\nföras    över    till   Statens   folkhälsoinstitut.\r\nStatskontoret anser att Statens folkhälsoinstitut är\r\nmest lämpat för att  vara  central expertfunktion på\r\nsuicidområdet.    Enligt    Statskontoret    behöver\r\nregeringen först och främst klargöra vilka uppgifter\r\noch  vilket  ansvar  den  centrala  expertfunktionen\r\nskall ha. Uppgifterna bör enligt  Statskontoret vara\r\ntydligt  avgränsade mot forskningsväsendet  och  det\r\nansvar kommuner  och landsting har för att förebygga\r\nsjälvmord. Arbetet bör enligt Statskontoret inriktas\r\npå  att stödja landsting  och  kommuner  samt  andra\r\nrelevanta   aktörer  i  deras  förebyggande  arbete.\r\nSocialdepartementet    har   remitterat   rapporten.\r\nRemisstiden går ut den 29 april 2005.\r\n\r\nFöreträdare  för  IPM  har   den  15  februari  2005\r\nuppvaktat socialutskottet och  redovisat  sin syn på\r\nStatskontorets   förslag.   Företrädarna   för   IPM\r\nframhöll  att  om  organisationsformen för IPM måste\r\nförändras så bör verksamheten  i  dess  helhet föras\r\növer  till Karolinska Institutet (KI) och  bilda  en\r\ninrättning inom KI.\r\n\r\nFrån Statens  folkhälsoinstitut har inhämtas uppgift\r\nom att institutet  deltar  i ett nätverk mot psykisk\r\nohälsa.  Nätverket består främst  av  intresse-  och\r\npatientorganisationer, bl.a. SPES.\r\n\r\nI ett svar på fråga för skriftliga svar om självmord\r\ni unga år  (2004/05:231)  anförde  statsrådet Morgan\r\nJohansson den 10 november 2004 bl.a.  att  IPM under\r\n2004 fått ett extra tillskott på 500 000 kr  för att\r\nmöjliggöra  stärkta självmordspreventiva insatser  i\r\nskolan.  Vidare   anförde  statsrådet  att  ett  bra\r\nföräldrastöd har effekt  även  på  äldre  barns  och\r\ntonåringars  hälsa och att Statens folkhälsoinstitut\r\nsedan 2001 haft  ett  särskilt uppdrag att samla in,\r\nanalysera och sprida kunskap  om  hur olika typer av\r\nstöd  i föräldraskapet kan utformas.  Avslutningsvis\r\nanförde  statsrådet  att  det i huvudsak är kommuner\r\noch landsting som ansvarar  för  insatser inom detta\r\nområde  och att regeringen noga följer  utvecklingen\r\ninte minst när det gäller självmordsproblematiken.\r\n\r\nSocialstyrelsen  har  under december 2004 på uppdrag\r\nav regeringen lämnat en  rapport  som  anknyter till\r\nfrågan  om  självmord bland flickor, Vad vet  vi  om\r\nflickor  som skär  sig?  Socialstyrelsen  har  bl.a.\r\nkartlagt problemets  omfattning  och  karaktär  samt\r\nbeskrivit    kunskapsläget   avseende   förekomsten,\r\nförebyggande   åtgärder   och   behandling.   Enligt\r\nSocialstyrelsen     finns    stora    problem    och\r\nkunskapsluckor  på  detta   område.  Det  är  enligt\r\nSocialstyrelsen     angeläget     att      förbättra\r\nomhändertagandet  inom  hälso-  och  sjukvården  och\r\nsocialtjänsten  för  unga  med  långvariga  psykiska\r\nproblem och beteendeproblem. Rapporten  bereds  inom\r\nSocialdepartementet.\r\n\r\nNASP har i oktober 2003 redovisat en undersökning om\r\ni     vilken     utsträckning     det     förekommer\r\nsjälvmordspreventiva   åtgärder  i  högstadie-   och\r\ngymnasieskolor  i  Sverige  (Självmordsprevention  i\r\nskolor i Sverige - hur ser det ut i dag?, rapport nr\r\n1 2003). Undersökningen  visade  att  beredskapen  i\r\nskolorna  är  låg vad gäller att upptäcka och hjälpa\r\nelever som befinner  sig  i  allvarlig  psykisk  och\r\nsocial   nöd   och   därmed   riskerar   att  utföra\r\nsjälvmordshandlingar.  Majoriteten  av de undersökta\r\nskolorna  saknade  skriftliga  planer,  förebyggande\r\nprogram    och    utbildning    av    personalen   i\r\nsjälvmordspreventiva åtgärder.\r\n\r\nI  svar  på  fråga för skriftliga svar (2004/05:943)\r\nden   16   februari    2005    om   ett   nationellt\r\nhandlingsprogram mot självmord har statsrådet Morgan\r\nJohansson anfört bl.a. följande:\r\n\r\nSjälvmord är den yttersta konsekvensen av psykisk\r\nohälsa.    Inom    ramen   för   den   nationella\r\nhandlingsplanen  för  utveckling  av  hälso-  och\r\nsjukvården  har  åtgärder   vidtagits   för   att\r\nförbättra   insatserna  för  psykiskt  sjuka.  De\r\nsärskilda satsningar  som  de  kommande åren görs\r\nför  att utveckla psykiatrin har  stor  betydelse\r\näven i  detta  sammanhang.  Även  de alkohol- och\r\nnarkotikapolitiska      handlingsplanerna      är\r\nbetydelsefulla, eftersom  alkohol och droger ofta\r\nförekommer  i  samband  med  självmord.   Det  är\r\ninsatser    inom   flera   samhällssektorer   och\r\npolitikområden  som  tillsammans  bidrar till att\r\nförebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa\r\ni befolkningen. Ett sådant brett synsätt  präglar\r\näven  den  deklaration om psykisk hälsa i Europa,\r\nsom jag var  med  att  besluta om vid WHO Europas\r\nministerkonferens om psykisk hälsa tidigare i år.\r\n\r\nDet är allvarligt att  så många dör på grund av\r\nsjälvmord. Jag följer noga  utvecklingen  för att\r\növerväga vilka insatser som ytterligare kan komma\r\natt      erfordras      med      anledning     av\r\nsjälvmordsproblematiken.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInsatser    inom    flera    samhällssektorer    och\r\npolitikområden bidrar tillsammans till att förebygga\r\npsykisk   ohälsa   och   främja  psykisk   hälsa   i\r\nbefolkningen.  Självmord  kan   vara   den  yttersta\r\nkonsekvensen av psykisk ohälsa.\r\n\r\nEtt  enigt  socialutskott  har  vid  två  tidigare\r\ntillfällen  föreslagit  tillkännagivanden  om  olika\r\ninriktningar    av    självmordspreventivt   arbete.\r\nRiksdagen har ställt sig bakom förslagen.\r\nEtt tiotal motioner från  samtliga riksdagspartier\r\ntar  åter  upp  frågor  om  det självmordspreventiva\r\narbetet, framför allt frånvaron  av  ett  nationellt\r\nprogram,   men   även   några   andra   aspekter   i\r\nsammanhanget.\r\nUtskottet kan konstatera att olika insatser gjorts\r\npå  området.  Regeringen har i den nyligen avlämnade\r\nforskningspolitiska     propositionen,    2004/05:80\r\nForskning  för ett bättre  liv,  redovisat  att  den\r\nbl.a. anser  att  särskilda  insatser bör göras inom\r\nsuicidforskningen. Folkhälsoministern  har redovisat\r\natt  han  noga följer utvecklingen för att  överväga\r\nvilka  ytterligare   insatser   som  kan  komma  att\r\nerfordras med anledning av självmordsproblematiken.\r\nUtskottet delar dock bedömningen  i motionerna att\r\nytterligare   insatser   nu  måste  göras  för   att\r\nförstärka    det    självmordspreventiva    arbetet.\r\nUtskottet  anser  att  ett  nationellt  program  för\r\nsjälvmordsprevention bör  tas  fram.  Regeringen bör\r\nredovisa   resultatet  av  ett  sådant  arbete   för\r\nriksdagen  i   lämpligt  sammanhang.  Vad  utskottet\r\nanfört   med   delvis    bifall    till   motionerna\r\n2003/04:So264 (kd), 2003/04:So504 (fp)  yrkande  22,\r\n2003/04:So577  (kd)  yrkande  5,  2003/04:Ub398 (fp)\r\nyrkande  4,  2004/05:So238  (c),  2004/05:So247  (m)\r\nyrkande  1,  2004/05:So316  (s),  2004/05:So318  (s)\r\nyrkande  1,  2004/05:So429  (m, fp, kd,  v,  c,  mp)\r\nyrkande 2, 2004/05:So508 (fp)  yrkandena 1, 2 och 6,\r\n2004/05:So526    (s),   2004/05:So544    (kd)    och\r\n2004/05:So666 (s)  bör  riksdagen  som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\nDelaktighet och inflytande i\r\nsamhället (målområde 1) samt\r\nekonomisk och social trygghet\r\n(målområde 2)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avstyrka motioner om ekonomisk\r\nstress m.m. främst med hänvisning till värdet\r\nav att upprätthålla  välfärdsamhället. Jämför\r\nreservation 11 (m).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So409  av Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl. (m) begärs ett tillkännagivande  om  ekonomins\r\nbetydelse för hälsan (yrkande 8). Motionärerna anser\r\natt  benägenheten  att se bidrag och transfereringar\r\nsom  nyckeln  till folkhälsan  leder  fel.  Den  som\r\nbehöver bidrag  skall  inte behöva betala skatt, och\r\nden som betalar skatt skall inte behöva bidrag.\r\n\r\nI motion 2004/05:So596 av  Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl.    (m)   begärs   ett   tillkännagivande    om\r\nförändringar och förbättringar för en ökad hälsa och\r\nett bättre  liv (yrkande 1). Motionärerna framhåller\r\natt för att den  enskilda  individen  skall kunna ta\r\nansvar  måste  hon  eller  han  också  ges makt  och\r\nmöjlighet  att  kunna  ta  ansvar.  Vidare begärs  i\r\nmotionen  ett  tillkännagivande  om kränkningar  och\r\nvåld (yrkande 2). Stress hos människor  har  en klar\r\nkoppling   till   upplevelse   av  kränkning,  anför\r\nmotionärerna.  De  anser  också att  det  finns  ett\r\nsamband mellan det stora våldsutbud  som  finns  som\r\nunderhållning och det våld som ungdomar lever med  i\r\nsin    vardag.   I   motionen   begärs   också   ett\r\ntillkännagivande  om  att  ökad  stress  leder  till\r\nohälsa  (yrkande  3). Motionärerna anför att stress,\r\nsom betyder belastning, påfrestning, inte bara leder\r\ntill illabefinnande utan också till sjukdom. Många i\r\nsamhället  i dag känner  sig  pressade  och  jagade.\r\nBrist   på   tid   och   pengar   anges   ofta   som\r\nstressfaktorer  och därmed hälsorisker. Lika viktigt\r\när  brist  på respekt,  mening,  meningsfullhet  och\r\nsammanhang.\r\n\r\nI motion 2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m) begärs\r\nett tillkännagivande om hälsokonsekvensbeskrivningar\r\nför inkomstskattesänkningar  (yrkande 3). Motionären\r\nanför   att   för   de   nationella  folkhälsomålens\r\nuppfyllelse     saknas     en     diskussion      om\r\nskattesänkningars   effekter   för   den   enskildes\r\nvälbefinnande och välmående. Regeringen borde utreda\r\nskattesänkningars effekter på människors hälsa.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nSocialutskottet    har    tidigare    i   betänkande\r\n2002/03:SoU7    Mål    för    folkhälsan   behandlat\r\nmålområdena Delaktighet och inflytande  i  samhället\r\noch Ekonomisk och social trygghet. Utskottet ställde\r\nsig då bakom målområdena (s. 26).\r\n\r\nStatens folkhälsoinstitut arbetar med att belysa  de\r\nsamband    som    finns    mellan    deltagande    i\r\nfrivilligsektorn/föreningslivet   och   hälsoutfall.\r\nInom    ramen   för   detta   arbete   har   Statens\r\nfolkhälsoinstitut    ingått    ett   samarbete   med\r\nSköndalsinstitutet     som     på     uppdrag     av\r\nJustitiedepartementet  genomför en befolkningsstudie\r\nför att undersöka frivilliga  insatser i och utanför\r\nföreningslivet.  I  undersökningen   skall  även  de\r\neventuella sambanden med hälsa beskrivas.  Rapporten\r\nfrån Sköndalsinstitutet beräknas vara färdig  i juni\r\n2005.\r\n\r\nFinansutskottet   har   i   betänkande  2004/05:FiU1\r\nUtgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna bl.a.\r\nbehandlat  frågor  om inkomst-  och  kapitalskatter,\r\ngenerell välfärd och  ett rättvist Sverige för alla.\r\nFinansutskottet anför bl.a.  följande (s. 73, 74 och\r\n77 f.):\r\n\r\nUtskottet  vill  först framhålla  att  regeringen\r\nunder perioden 2000-2002 tog de tre första stegen\r\ni en inkomstskattereform  för att sänka skatterna\r\nför  framför  allt  låg-  och medelinkomsttagare.\r\nBland  annat har en skattereduktion  införts  som\r\nkompenserar  för  75 % av de egenavgifter som tas\r\nut     för     att     finansiera     det     nya\r\nålderspensionssystemet.       Samtidigt       har\r\nskiktgränsen  för  statlig inkomstskatt höjts och\r\nen   extra   skattesänkning    för    pensionärer\r\ngenomförts.  Dessutom har en skattereduktion  för\r\nen  del  av  fackföreningsavgiften   införts  och\r\nskattesänkningar     riktade     mot    företagen\r\ngenomförts.   Uttaget   från   fastighets-    och\r\nförmögenhetsskatterna  har  sänkts  samtidigt som\r\ndämpnings-    och   begränsningsregler   införts.\r\nArvsbeskattningen  mellan  makar  har avskaffats.\r\nSedan 2001 har dessutom en grön skatteväxling  om\r\ntotalt  drygt 10 miljarder kronor genomförts. - -\r\n-\r\n\r\nEnligt  utskottets mening bestäms skattenivån i\r\nsamhället     av      vilka     välfärds-     och\r\nfördelningspolitiska ambitioner  man har. Skatter\r\nska     samtidigt    stimulera    till    arbete,\r\ninvesteringar,  en  uthållig ekonomisk utveckling\r\noch  minskade  ekonomiska  och  sociala  klyftor.\r\nUtskottet instämmer  med  vad  regeringen säger i\r\nbudgetpropositionen om att stora skattesänkningar\r\ninriktade mot redan välbeställda  på bekostnad av\r\nverksamheterna  i  vård, skola och omsorg  aldrig\r\nkan accepteras. - - -\r\nUndersökningen visar  tydligt  att  de resurser\r\nsom  fördelas  via  de  offentliga verksamheterna\r\nklart  bidrar till en jämnare  fördelning  av  de\r\nekonomiska förutsättningarna i samhället. Framför\r\nallt är  omfördelningen över livscykeln tydlig. -\r\n- -\r\nDen ekonomiska politiken ska, enligt utskottets\r\nmening, bidra  till att öka tillväxten och minska\r\nde ekonomiska och  sociala  klyftorna.  Ekonomisk\r\ntillväxt  är  en förutsättning för ökad rättvisa.\r\nTillväxten i sig  är  däremot  ingen  garanti för\r\nrättvisa, utan för att minska klyftorna  krävs en\r\naktiv  politik  för rättvisa. Målet bör vara  att\r\nmänniskors livsval inte ska begränsas av bakgrund\r\neller kön. Alla ska  ha  samma rätt och möjlighet\r\ntill vård, utbildning och  omsorg. Alla former av\r\ndiskriminering    måste   upphöra.    Invandrare,\r\nflyktingar och de som  bott  i  Sverige  i  många\r\ngenerationer ska ges samma möjligheter i livet. -\r\n- -\r\nMänniskors  vilja  och förmåga att arbeta måste\r\ntas till vara. Ett sätt att göra det på är enligt\r\nutskottets mening att  fortsätta att minska olika\r\ntröskel-  och  marginaleffekter   i  skatte-  och\r\nbidragssystemen så att det lönar sig  bättre  att\r\narbeta och studera.\r\n\r\nFinansutskottet    tillstyrkte   med   det   anförda\r\nbudgetpropositionens  yrkande  1  och  avstyrkte  de\r\naktuella   motionerna   (res.  m,  fp,  kd  och  c).\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 2004/05:47).\r\n\r\nI arbetet med regeringsuppdraget att ta fram förslag\r\ntill     ett     nationellt    uppföljnings-     och\r\nutvärderingssystem för det nationella folkhälsomålet\r\nhar Statens folkhälsoinstitut  anfört bl.a. följande\r\nom  politikområdet  Mediepolitik (rapporten  Förslag\r\ntill  mål  och  indikatorer  inom  folkhälsoområdet,\r\nbilaga 1, s. 7-8).\r\n\r\nMålet för Statens  biografbyrå  är  att förhindra\r\nförekomsten     av    filmer    som    innehåller\r\nframställningar   som    kan    verka   skadliga.\r\nMotverkandet  av  skadliga inslag i  massmedierna\r\nhar   enligt   Statens    folkhälsoinstitut   per\r\ndefinition  ett samband med  hälsa.  Utbudet  och\r\nmöjligheten till  kontroll  av  de  satellitsända\r\nprogrammen   komplicerar  och  försvårar   enligt\r\ninstitutet  kontrollen  av  filmer  med  skadliga\r\ninslag.  På  grund  av  svårigheterna  att  finna\r\ntydliga och entydiga  samband  mellan SVT:s, SR:s\r\nsamt  UR:s  programutbud  och  olika  målgruppers\r\nhälsa lämnar Statens folkhälsoinstitut inte något\r\nförslag till indikatorer på mediepolitikområdet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDelaktighet och inflytande i samhället  utgör  en av\r\nde    mest   grundläggande   förutsättningarna   för\r\nfolkhälsa. Riksdagen har därför ställt sig bakom att\r\ndetta skall  utgöra  ett särskilt målområde. För att\r\nnå det övergripande nationella  folkhälsomålet skall\r\nsärskild  vikt  läggas vid att stärka  förmågan  och\r\nmöjligheten till  social  och  kulturell delaktighet\r\nför ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid\r\nbarns,   ungdomars   och  äldres  möjligheter   till\r\ninflytande och delaktighet.\r\n\r\nUtskottet vill också  peka  på sambandet mellan en\r\ngod folkhälsa och ett samhälle  präglat av ekonomisk\r\noch  social  trygghet,  jämlikhet i  levnadsvillkor,\r\njämställdhet  och  rättvisa.  Ekonomisk  stress  och\r\nsocial  otrygghet  orsakar   ohälsa,   framför  allt\r\npsykisk  ohälsa,  och  leder till ökad ojämlikhet  i\r\nhälsa. Utskottet vill understryka att insatserna för\r\natt  utveckla  och  upprätthålla   välfärdssamhället\r\ndärför måste fullföljas. Utskottet avstyrker  därmed\r\nmotionerna     2003/04:So409    (m)    yrkande    8,\r\n2004/05:So495 (m)  yrkande  3  och 2004/05:So596 (m)\r\nyrkandena  1  och 3. Utskottet är  inte  berett  att\r\nföreslå något initiativ  från  riksdagens  sida  med\r\nanledning av motion 2004/05:So596 (m) yrkande 2.\r\n\r\nTrygga och goda uppväxtvillkor\r\n(målområde 3)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motioner  om barns och\r\nungdomars    psykiska    hälsa   främst   med\r\nhänvisning till pågående arbete  på  området.\r\nJämför reservation 12 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:Sf397  av  Sven  Brus m.fl.  (kd)\r\nbegärs  ett tillkännagivande om att de  immateriella\r\nvärdena som  viktiga  hälsofaktorer  ges  ett större\r\nutrymme i folkhälsoarbetet (yrkande 7). Motionärerna\r\nanför att otrygghet grundad i barndomen ofta  följer\r\nindividen  upp  i vuxen ålder och att denne får bära\r\nmed sig otryggheten resten av livet.\r\n\r\nI motion 2004/05:So394  av  Maud  Olofsson m.fl. (c)\r\nbegärs ett tillkännagivande om en utredning  för att\r\nanalysera   och   förebygga   psykisk  ohälsa  bland\r\nungdomar  (yrkande 4). Motionärerna  anser  att  det\r\nomgående behövs  kunskap  om orsakerna till att barn\r\noch  ungdomar  mår  dåligt. Eftersom  det  sannolikt\r\nhandlar om faktorer som ligger djupt inbäddade i den\r\nmoderna   livsföringen   -   t.ex.   vad   beträffar\r\nkommersialiseringen  av  det  offentliga  rummet, de\r\nförändrade    sociala   relationerna,   normer   och\r\nvärderingar m.m. - och som det är svårt att komma åt\r\nmed traditionella  politiska  åtgärder  är det också\r\nviktigt  med  kunskap  för  att  möjliggöra allmänna\r\nattitydförändringar samt åtgärder  på  individ-  och\r\nfamiljenivå.\r\n\r\nI  motion  2004/05:So508  av Mia Franzén (fp) begärs\r\ntillkännagivanden om vikten  av att stärka barns och\r\nungdomars  självkänsla  och  egenvärde,  vilket  ger\r\noskattbara värden för framtiden (yrkande 8).\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nI betänkande 2002/03:SoU7 Mål för folkhälsan ställde\r\nsig socialutskottet bakom målområdet Trygga och goda\r\nuppväxtvillkor  (s.  28).  Utskottet   betonade  att\r\nlevnadsvanorna    grundläggs    under    barn-   och\r\nungdomsåren   och   att  de  har  stor  inverkan  på\r\nhälsotillståndet under resten av livet.\r\n\r\nStatens folkhälsoinstitut  har  den  17 januari 2005\r\ngenom rapporten Nya verktyg för föräldrar  redovisat\r\nett  regeringsuppdrag  att  samla in, analysera  och\r\nsprida kunskap om hur föräldrastöd av olika slag kan\r\nutformas  för att göra verklig  nytta.  I  rapporten\r\nanförs bl.a.  att  ett  primärt  syfte med stöd till\r\nföräldrarna  är att öka andelen barn  som  har  goda\r\nrelationer till  föräldrarna  för  att därigenom öka\r\nbarnens möjligheter till ett gott liv  (s. 346). Det\r\när    enligt    institutet   angeläget   att   följa\r\nutvecklingen över tid av relationen mellan föräldrar\r\noch barn. Statens  folkhälsoinstitut  erinrar om att\r\nmålområde  3 för folkhälsopolitiken innefattar  stöd\r\ntill  föräldrar.  Statens  folkhälsoinstitut  har  i\r\nrapporten  föreslagit  att  institutet får i uppdrag\r\natt   följa   utvecklingen  av  en   indikator   för\r\nföräldrastöd.      Rapporten       bereds       inom\r\nSocialdepartementet.\r\n\r\nSocialstyrelsen  har  under december 2004 på uppdrag\r\nav regeringen lämnat rapporten  Mätning av barns och\r\nungdomars psykiska hälsa - förslag  till  nationella\r\noch  återkommande undersökningar. I rapporten  anför\r\nSocialstyrelsen   att  styrelsen  har  genomfört  en\r\nförsöksverksamhet  med   mätningar   av   barns  och\r\nungdomars  psykiska  hälsa.  Socialstyrelsen  har  i\r\nrapporten    bl.a.   föreslagit   att   återkommande\r\nmätningar  av barns  och  ungdomars  psykiska  hälsa\r\nskall  göras  vart  tredje  år  bland  skolelever  i\r\nårskurserna   6   och   9.   Rapporten  bereds  inom\r\nSocialdepartementet.\r\n\r\nI svar på fråga för skriftliga  svar  (2004/05:1022)\r\nden  23  februari  2005 om barns och ungas  psykiska\r\nhälsa anförde statsrådet  Ylva  Johansson  bl.a. att\r\nSocialdepartementet   i   samverkan   med   Sveriges\r\nKommuner  och  Landsting  i  april  i  år kommer att\r\nanordna  en  nationell  konferens om barnkompetensen\r\ninom hälso- och sjukvården.  Enligt statsrådet skall\r\nkonferensen bl.a. behandla frågor  om  bemötandet av\r\nbarn  och  ungdomar  inom  vården  och hur samverkan\r\nmellan skolhälsovård och sjukvårdshuvudmännens olika\r\nverksamheter  för  barn och ungdomar kan  utvecklas.\r\nStatsrådet anförde också  att regeringen under förra\r\nåret beslutade att avsätta  10  miljoner kronor från\r\nAllmänna  arvsfonden till en särskild  satsning  för\r\natt  motverka   och   förebygga  ungdomars  psykiska\r\nohälsa. Avsikten är enligt  statsrådet att totalt 30\r\nmiljoner    kronor   skall   avsättas    under    en\r\ntreårsperiod.\r\n\r\nEnligt uppgift från Arvsfondsdelegationen är arbetet\r\nmed den särskilda  satsningen  för  att motverka och\r\nförebygga  ungdomars psykiska hälsa i  en  inledande\r\nfas. Arvsfondsdelegationen  kommer  att informera om\r\nmöjligheten att söka projektmedel för  detta  arbete\r\nunder våren 2005.\r\n\r\nI  Folkhälsorapport 2005 konstaterar Socialstyrelsen\r\natt det finns indikatorer på att den psykiska hälsan\r\nhos barn och ungdomar försämrats, med det är i många\r\nfall  svårt att belägga detta med tillgängliga data.\r\nHär behövs  regelbundet  återkommande  mätningar  av\r\npsykisk  hälsa  hos ungdomar, enligt det förslag som\r\nSocialstyrelsen tidigare överlämnat till regeringen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att det är\r\nangeläget att analysera och förebygga psykisk ohälsa\r\nhos barn och unga.  Utskottet  välkomnar  därför den\r\nsatsning   som   nu  görs  genom  projektmedel  från\r\nArvsfondsdelegationen för att motverka och förebygga\r\nungdomars  psykiska  ohälsa.  Utskottet  konstaterar\r\nockså att Socialdepartementet för närvarande bereder\r\ndels Socialstyrelsens  rapport  Mätning av barns och\r\nungdomars psykiska hälsa - förslag  till  nationella\r\noch   återkommande   undersökningar,   dels  Statens\r\nfolkhälsoinstituts    rapport    Nya   verktyg   för\r\nföräldrar.  Mot  bakgrund  av det arbete  som  pågår\r\nfinner utskottet att motionerna  2003/04:Sf397  (kd)\r\nyrkande   7,   2004/05:So394   (c)   yrkande  4  och\r\n2004/05:So508  (fp) yrkande 8 får anses  i  huvudsak\r\ntillgodosedda.\r\n\r\n\r\nÖkad hälsa i arbetslivet (målområde\r\n4)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå en motion om genomförande\r\nav      hälsokonsekvensbeskrivningar       av\r\ndriftsformer inom vården.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m) begärs\r\nett     tillkännagivande    om    genomförande    av\r\nhälsokonsekvensbeskrivning  av  stopplagen  (yrkande\r\n4).  Motionären  anser  att stopplagens konsekvenser\r\nborde  utredas i ljuset av  arbetsmiljöproblem.  Den\r\ngivna lösningen  för  att  skapa en bättre hälsa hos\r\nbl.a. sjukvårdsanställda vore  att  släppa  in  fler\r\nprivata  vårdgivare och att privatisera verksamheter\r\ninom landstinget.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nSocialutskottet    har    behandlat    arbetsmiljöns\r\nbetydelse  för  folkhälsan i betänkande 2002/03:SoU7\r\nMål  för folkhälsan.  Utskottet  ställde  sig  bakom\r\nmålområdet  Ökad  hälsa  i  arbetslivet och betonade\r\narbetsmiljöns betydelse för folkhälsan (s. 29).\r\n\r\nI budgetpropositionen för 2005  anförde regeringen i\r\nett    avsnitt    som    behandlar    hälso-     och\r\nsjukvårdspolitikens  inriktning  bl.a.  att  det med\r\nfokus  på  att  minska  ohälsa  och  sjukfrånvaro är\r\nviktigt  att  försöka  förbättra arbetsförhållandena\r\nför vårdpersonalen (prop.  2004/05:1  utg.omr.  9 s.\r\n22). Dessutom måste frågan om samverkan mellan olika\r\nvårdgivare,  huvudmän  och/eller  personalkategorier\r\nsamt  frågan  om  att  hitta  nya former  för  sådan\r\nsamverkan ständigt uppmärksammas. Regeringen anförde\r\nockså att det är strategiskt viktigt  för  att säkra\r\nden  framtida  personalförsörjningen  att personalen\r\nerbjuds möjligheter till kontinuerlig utveckling  av\r\nhög kvalitet.\r\n\r\nDen  17  februari 2005 har regeringen till riksdagen\r\nlämnat  proposition  2004/05:94  Kvalitetsutveckling\r\ninom den  kommunala  vården  och  omsorgen  om äldre\r\ngenom     kompetensutveckling     för    personalen.\r\nPropositionen innehåller förslag som syftar till att\r\ni lag reglera utbetalning av stöd till  kommuner för\r\nkvalitetsutveckling  inom  vården  och  omsorgen  om\r\näldre   genom  kompetensutveckling  för  personalen.\r\nPropositionen kommer att behandlas i utskottet under\r\nvåren 2005.\r\n\r\nStatens  folkhälsoinstitut   har   i  april  2004  i\r\nrapporten  Den  höga  sjukfrånvaron  -  sanning  och\r\nkonsekvens anfört bl.a. att den fysiska arbetsmiljön\r\ngenomsnittligt  har  förbättrats  under det  senaste\r\ndecenniet,   men   att  det  främst  har  skett   på\r\nmansdominerade  arbetsplatser   inom   den   privata\r\nsektorn.  Vidare  anges i rapporten att mycket tyder\r\npå  att  sambandet  mellan   försämrad   psykosocial\r\narbetsmiljö  och  sjukskrivning  har blivit starkare\r\növer   tid   och  att  brister  i  den  psykosociala\r\narbetsmiljön är viktigare för kvinnors sjukskrivning\r\nän  för mäns. Utvecklingen  under  senare  år  tyder\r\nenligt   institutet   på  att  det  finns  betydande\r\norganisationsproblem på många arbetsplatser som ökat\r\nsjukfrånvaron, särskilt inom den offentliga sektorn.\r\nEnligt  rapporten  accentueras  problemet  med  ökad\r\nsjukfrånvaro   bland   människor    med    begränsat\r\nhandlingsutrymme på sin arbetsplats.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet     konstaterar    att    den    aviserade\r\npropositionen  om   driftsformer  inom  vården  inte\r\navlämnats   ännu.   Utskottet    avstyrker    motion\r\n2004/05:So495 (m) yrkande 4.\r\n\r\n\r\nSunda och säkra miljöer och\r\nprodukter (målområde 5)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden\r\nom   skadliga  ljudnivåer  och  hörselskador.\r\nGenom   det   arbete  som  pågår  inom  såväl\r\nSocialdepartementet  som  Socialstyrelsen med\r\natt förverkliga förslag som  syftar  till att\r\nmotverka  skadliga  ljudnivåer får motionerna\r\nanses tillgodosedda.  Riksdagen  bör avslå en\r\nmotion    om   att   inrätta   en   nationell\r\nhandlingsplan  mot allergier. Mot bakgrund av\r\nframför allt det  allergiförebyggande  arbete\r\nsom  pågår  såväl  regionalt  och  lokalt som\r\nnationellt    anser   utskottet   att   något\r\nriksdagsinitiativ inte behövs.\r\nJämför reservation 13 (mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nEtt tiotal motioner rör skadliga ljudnivåer m.m.\r\n\r\nI motion 2003/04:So449  av  Anne-Marie Ekström m.fl.\r\n(fp)  begärs tillkännagivanden  om  vad  i  motionen\r\nanförs  om  hörselnedsättning  som  folkhälsoproblem\r\n(yrkande 1) och prioriteringar av tidigare  insatser\r\nför   att  främja  möjligheten  att  stanna  kvar  i\r\narbetslivet och motverka utanförskap (yrkande 2).\r\n\r\nI motion  2003/04:So253  av  Lennart  Kollmats  (fp)\r\nbegärs  tillkännagivanden om de ökande problemen med\r\ntinnitus (yrkande 1), om arrangörsansvar (yrkande 2)\r\noch om att skärpa kraven för lägsta tillåtna nivå på\r\nbuller (yrkande  3). Motionären anför att det behövs\r\nen   lagstiftning  om   både   arrangörsansvar   och\r\ngenomsnittlig    ljudnivå   i   olika   situationer.\r\nMotionären återkommer  med  samma  yrkanden i motion\r\n2004/05:So655 yrkandena 1-3.\r\n\r\nI   motion   2003/04:So518   av  Dan  Kihlström   (kd)   begärs\r\ntillkännagivanden om en översyn av reglerna gällande\r\nljudnivån vid evenemang särskilt  riktade  till barn\r\n(yrkande 1) och om förbättrad information om  buller\r\noch hörselskador till följd av buller (yrkande 2).\r\n\r\nI   motion   2003/04:So218   av   Vivianne  Gerdin  (c)  begärs\r\ntillkännagivanden     om     att    Socialstyrelsens\r\nrekommendation  för  högsta ljudvolym  skall  sänkas\r\n(yrkande 1), om att det  vid varje arrangemang skall\r\nutses en ansvarig för ljudanläggningen  (yrkande  2)\r\noch  om  att  vitesföreläggande skall kunna utgå när\r\nfastställda  ljudnivåer   inte  följs  (yrkande  3).\r\nMotionärerna framför likartade  yrkanden  som de två\r\nförsta  i  motion  2004/05:So415 yrkandena 1-2  samt\r\nbegär  i  yrkande  3  ett  tillkännagivande  om  att\r\ntillsynen    och    efterlevnaden     av    gällande\r\nrekommendationer   efterlevs   samt   att   ansvaret\r\nklargörs.\r\n\r\nI  motion 2003/04:So246 av Birgitta Sellén och  Sven\r\nBergström  (c)  begärs ett tillkännagivande om vad i\r\nmotionen anförs om  en bekämpning av höga ljudnivåer\r\nsom leder till hörselskador.\r\n\r\nI  motion  2004/05:So580   av   Sven  Bergström  och\r\nMargareta Andersson (c) begärs ett  tillkännagivande\r\nom   åtgärder   för   att  motverka  tinnitusskador.\r\nMotionärerna      anser     att      miljö-      och\r\nhälsoskyddsnämnderna  i  kommunerna  bör  ges  ökade\r\nmöjligheter   och  stöd  för  att  vidta  nödvändiga\r\nåtgärder för en effektivare tillsyn och åtgärder mot\r\nden   växande  sanitära   olägenhet   som   skadliga\r\nljudnivåer innebär.\r\n\r\nI motion  2003/04:Ub271  av Maria Wetterstrand m.fl.\r\n(mp)   begärs  tillkännagivanden   om   behovet   av\r\nregelbundna  kontroller  av skolans inre bullernivå,\r\nexempelvis  i matsalarna (yrkande  32)  och  om  att\r\nriktlinjer för  bullernivåer  anpassade för barn tas\r\nfram (yrkande 33).\r\n\r\nI motion 2003/04:So245 av Barbro Feltzing och Helena\r\nHillar  Rosenqvist (mp) begärs ett  tillkännagivande\r\nom en nationell  lag med fastställda gränsvärden för\r\nljudnivåer   i  offentliga   lokaler.   Motionärerna\r\nframställer samma yrkande i motion 2004/05:So245.\r\n\r\nFrågan om allergier  tas  upp i motion 2003/04:So577\r\nav  Ulrik  Lindgren  m.fl.  (kd).   Här  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om en nationell handlingsplan  mot\r\nallergi   (yrkande  7).   Motionärerna   anser   att\r\nregeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se\r\növer    förutsättningarna     för    en    nationell\r\nhandlingsplan för allergiområdet.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nBuller\r\n\r\nI samband med behandlingen av propositionen  Mål för\r\nfolkhälsan   behandlade  socialutskottet  även  åtta\r\nmotioner  om  skadliga   ljudnivåer   i   betänkande\r\n2002/03:SoU7  Mål  för folkhälsan. Utskottet  gjorde\r\nföljande bedömning (s. 34):\r\n\r\nUtskottet,  som  ser  med  oro  på  utvecklingen,\r\nvidhåller att det  är  av  yttersta  vikt  att på\r\nsamhällets  alla  nivåer  motverka  hörselskador,\r\nt.ex. tinnitus, inte minst hos barn och ungdomar.\r\nUtskottet  noterar  därför med tillfredsställelse\r\natt riksdagen beslutat  om  delmål  för  buller i\r\nbostäder och att regeringen givit Socialstyrelsen\r\ni uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga\r\nljudnivåer  ger  avsedd  effekt och vilka brister\r\nsom  kan  finnas  däri.  Uppdraget   kommer   att\r\nredovisas  inom  en  snar  framtid  och utskottet\r\nutgår  från  att  de  aspekter  som  framförts  i\r\nmotionerna   ...   därvid,  eller  vid  regeringens\r\nfortsatta  beredning   av   ärendet,  kommer  att\r\nbelysas.    Motionerna    får    därför     anses\r\ntillgodosedda.\r\n\r\nMotionerna  avstyrktes.  Riksdagen  följde utskottet\r\n(rskr. 2002/03:145).\r\n\r\nDet    ovan   nämnda   uppdraget   redovisades    av\r\nSocialstyrelsen   i   maj   2003   till   regeringen\r\n(Rapporten  Uppdrag  att  utvärdera  om  regelverket\r\nkring  höga  ljudnivåer  ger  avsedd effekt, dnr  00\r\n7679/02).  I  rapporten anförde Socialstyrelsen  att\r\ndet finns risk  för  hörselskador  och  tinnitus vid\r\nbesök  på  platser där det spelas musik vid  alltför\r\nhöga ljudnivåer  och  att  barn  utgör  en  speciell\r\nriskgrupp.  Socialstyrelsen konstaterade i rapporten\r\natt styrelsens  allmänna  råd  om buller inomhus och\r\nhöga ljudnivåer (SOSFS 1996:7) inte  efterlevs fullt\r\nut.  Ljudnivåerna  på  diskotek  och  konserter   är\r\nalltför  höga.  Socialstyrelsen har enligt rapporten\r\nfunnit att alltför  många  kommuner  inte följer upp\r\nljudnivåerna  genom egna mätningar. Det  finns  dock\r\nenligt rapporten  även  goda exempel på kommuner och\r\nlän som lagt ned mycket arbete  på  att  komma  till\r\nrätta med höga ljudnivåer på diskotek och konserter.\r\n\r\nSocialstyrelsen   lämnade   i  rapporten  följande\r\nförslag till åtgärder:\r\natt   ett   tillägg   görs  i  38  §  förordningen\r\n(1998:899) om miljöfarlig  verksamhet och hälsoskydd\r\nmed innebörden att anmälan skall göras till kommunal\r\nnämnd innan en lokal, plats  eller  anläggning tas i\r\nbruk  för  verksamheter  i  form  av diskotek  eller\r\nkonsert för allmänheten,\r\natt  det  uttryckligen  anges  i  Socialstyrelsens\r\nallmänna  råd om buller inomhus och höga  ljudnivåer\r\natt mätning  av  riktvärden skall ske där den högsta\r\nljudnivån förväntas  och att mättiden för ekvivalent\r\nljud bör vara 15 minuter under den tid då det högsta\r\nljudet kan förväntas,\r\natt ordet rekommendation  när det gäller höga ljud\r\nändras  till  riktvärde i Socialstyrelsens  allmänna\r\nråd om buller inomhus och höga ljudnivåer,\r\natt  rekommendationen   för   barn   ändras   till\r\nriktvärde  för barn t.o.m. 12 år, dock med möjlighet\r\natt framföra  konserter  och annan levande musik vid\r\nljudnivåer upp till 97 dBA,\r\natt maximinivån för barn skärps till 110 dBA,\r\natt  ett  förslag  från  Föreningen  artister  och\r\nmusiker  mot  tinnitus  (AMMOT)  om  \"utbildning  av\r\nutbildarna\" skall stödjas,\r\natt     Socialstyrelsen     i    samarbete     med\r\nlänsstyrelserna  skall genomföra  en  riksomfattande\r\nuppföljning av kommunernas tillsyn över verksamheter\r\ndär det framförs hög musik under 2005,\r\natt   möjligheterna    att    inom    ramen    för\r\npatientregistret  få  till  stånd en rapportering av\r\nyttre orsak i samband med diagnosen tinnitus och\r\natt  kraven  på  begränsning  av  ljudnivåerna  på\r\ndiskotek,   konserter   m.m.   skall   tas    in   i\r\nmiljökvalitetsmålet under \"god bebyggd miljö\".\r\n\r\nRapporten, som har varit utsänd på remiss, bereds i\r\nden del författningsändring föreslagits inom\r\nSocialdepartementet. Socialstyrelsen arbetar med att\r\nförverkliga övriga delar av förslagen.\r\n\r\nI   svar   på   fråga   för   skriftliga   svar   om\r\nbullerstörningar  i barns vardag (2004/05:884) den 9\r\nfebruari 2005 anförde  statsrådet  Morgan  Johansson\r\nbl.a. följande:\r\n\r\nSom   ett   led   att  få  ned  ljudnivåerna  har\r\nSocialstyrelsen för  avsikt  att  koordinera  ett\r\nnationellt  tillsynsprojekt  där  höga ljudnivåer\r\nfrån musik granskas under år 2005.  121  kommuner\r\nhar anmält intresse att delta. Under hösten  2005\r\nkommer   Socialstyrelsen   att  i  samarbete  med\r\nlänsstyrelserna  följa  upp  kommunernas  tillsyn\r\növer verksamheter där höga ljudnivåer  från musik\r\nförekommer.  Projektets målsättning är att  barn,\r\nungdomar och vuxna ska kunna uppleva och njuta av\r\nmusik utan att  riskera  hörselskador eller andra\r\nhälsoeffekter.\r\n\r\nArbetsmiljöverket  genomför   ett  projekt  med\r\nsyfte att få en helhetsbild av skolans ljudmiljö.\r\nUndersökningen, som ännu inte är  helt genomförd,\r\nvisar på att barnen utsätts för 66-77  dBA  under\r\nsin  arbetsdag.  Liknande undersökningar på dagis\r\nger ibland något högre  värden. Bullernivåerna är\r\nhöga men inte direkt hörselskadande.\r\nBullerfrågorna behandlas  också  i  de miljömål\r\nsom  antagits för Sverige. Målsättningen  är  att\r\ningen  ska  behöva  bli  störd  av buller inom en\r\ngeneration.\r\n\r\nAllergier\r\n\r\nRegeringen   anförde   i   propositionen   Mål   för\r\nfolkhälsan    att   överkänslighet   mot   födoämnen\r\nförekommer oftare  hos barn än hos vuxna. Bland barn\r\nupp till 6 års ålder  och  bland tonåringar och unga\r\nvuxna är omkring 10 % överkänsliga  eller allergiska\r\nmot   något   födoämne.  En  säker  och  heltäckande\r\nlivsmedelsmärkning   är  av  största  betydelse  för\r\nmänniskor med födoämnesallergi eller överkänslighet.\r\n\r\nFrån   Statens   folkhälsoinstitut   har   inhämtats\r\ninformation om att  det  finns ett antal metoder för\r\natt utveckla sunda miljöer  och  produkter  både för\r\nallergiker  och  andra  som  riskerar  att  utveckla\r\nallergi.   På   region-   och  landstingsnivå  finns\r\nAllergianpassat landsting,  som  har utvecklats inom\r\nramen   för   regionernas   och  landstingens   egna\r\nverksamheter.  På  kommunnivå finns  Allergianpassad\r\nkommun.    Medverkande     kommuner    skriver    en\r\nhandlingsplan som godkänns av kommunstyrelsen och så\r\nhar kommunen en allergikommitté. Det tvärsektoriella\r\narbetet   kan  sedan  göras  inom   ramen   för   en\r\nallergikommitté  eller  allergigrupp.  Inom  Statens\r\nfolkhälsoinstitut  pågår arbetet med att ta fram  en\r\nutvärderingsmanual för  Allergianpassad  kommun  och\r\nallergikommittéer - anvisningar för egenutvärdering.\r\nEtt  utvecklingsarbete  pågår  på Europanivå för att\r\nför framtiden åstadkomma sundare  produkter  för  en\r\nbättre  folkhälsa.  Det  här  är  ett  sätt att mäta\r\nallergiframkallande ämnen på ett standardiserat sätt\r\noch      heter      Standardiseringsprojekt      för\r\nprovningsmetoder för allergiframkallande ämnen.\r\n\r\nI   ett   svar  på  en  fråga  för  skriftliga  svar\r\n(2004/05:297)   den   17   november   2004   anförde\r\nstatsrådet   Morgan   Johansson  bl.a.  följande  om\r\nallergier:\r\n\r\nAstma- och Allergiförbundet får statligt stöd via\r\nstatsbidraget  till  handikapporganisationer.  År\r\n2004 beviljades förbundet  5,9  miljoner  kronor.\r\nStatsbidraget  utgår till handikapporganisationer\r\nvars ändamål är  att  förbättra livsvillkoren för\r\npersoner med funktionshinder  och  bevakar  deras\r\nintressen.  Astma-  och Allergiförbundet bedriver\r\nett  aktivt upplysnings-  och  informationsarbete\r\nför att  öka kunskapen hos allmänheten om hur det\r\när att ha  ett osynligt funktionshinder som astma\r\noch allergi.  Syftet  med  förbundets  arbete  är\r\nbland  annat att förändra attityderna i samhället\r\noch att  skapa  större förståelse för astmatikers\r\noch allergikers problem.\r\n\r\nFrån Livsmedelsverket  har  inhämtats att verket den\r\n25 november 2004 har publicerat nya föreskrifter för\r\nallergimärkning  av  livsmedel   som  bl.a.  skärper\r\nkraven  på  märkning  av  livsmedel  som  innehåller\r\nvanliga  allergiframkallande  ingredienser.  De  nya\r\nföreskrifterna   grundar  sig  på  ett   EG-direktiv\r\n(2003/89/EG) för att  underlätta för personer som är\r\növerkänsliga mot vissa livsmedel.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet, som anser att det är av yttersta vikt att\r\nskadliga   ljudnivåer   och    därmed   hörselskador\r\nmotverkas,  konstaterar  med tillfredsställelse  att\r\ndet i den ovan nämnda rapporten från Socialstyrelsen\r\nföreslås flera betydelsefulla  - och av motionärerna\r\nefterlysta   -   åtgärder  för  att  förhindra   att\r\nmänniskor utsätts för skadliga ljudnivåer. Genom det\r\narbete som pågår inom  såväl Socialdepartementet som\r\nSocialstyrelsen med att  förverkliga förslagen anser\r\nutskottet att motionerna 2003/04:So218 (c) yrkandena\r\n1-3,   2003/04:So245   (mp),   2003/04:So246    (c),\r\n2003/04:So253 (fp) yrkandena 1-3, 2003/04:So449 (fp)\r\nyrkandena  1  och  2, 2003/04:So518 (kd) yrkandena 1\r\noch  2, 2003/04:Ub271  (mp)  yrkandena  32  och  33,\r\n2004/05:So245 (mp), 2004/05:So415 (c) yrkandena 1-3,\r\n2004/05:So580  (c)  och 2004/05:So655 (fp) yrkandena\r\n1-3 får anses tillgodosedda.\r\n\r\nI motion 2003/04:So577  (kd)  yrkande 7 begärs ett\r\ntillkännagivande om en nationell  handlingsplan  mot\r\nallergi.   Mot   bakgrund   av   framför   allt  det\r\nallergiförebyggande arbete som pågår såväl regionalt\r\noch lokalt som nationellt anser utskottet att  något\r\nriksdagsinitiativ inte behövs. Motionen avstyrks.\r\n\r\nEn mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård\r\n(målområde 6) och gott skydd mot\r\nsmittspridning (målområde 7)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motionsyrkanden om god\r\nvård i tid och egenvård.  Riksdagen  bör, mot\r\nbakgrund av att vaccinationsfrekvensen  ökat,\r\näven  avslå  en  motion  med  yrkande  om  en\r\nkampanj  för mässlingsvaccin. Med hänsyn till\r\npågående  arbeten   bör  riksdagen  avslå  en\r\nmotion  med  yrkande  om   en   utredning  om\r\nkostnadsfri influensavaccination.  Vidare bör\r\nriksdagen  avslå  ett  motionsyrkande om  att\r\nförtydliga   ansvaret  för   det   preventiva\r\npsykiatriska arbetet.  Jämför reservationerna\r\n14 (m), 15 (v) och 16 (v).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:So596 av  Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl. (m) begärs ett tillkännagivande  om betydelsen\r\nav  vård  i  tid  med  fokus  på hälsa (yrkande  6).\r\nMotionärerna  anför  att  det vanligtvis  är  mycket\r\nbilligare att erbjuda rehabilitering  omedelbart  än\r\natt  låta  människor  vänta. Trots detta utförs inte\r\nrehabiliteringsåtgärder.  Motionärerna  begär  också\r\nett   tillkännagivande  om  betydelsen  av  egenvård\r\n(yrkande  8). Det är enligt motionärerna viktigt att\r\nenkla    och    väl    beprövade    läkemedel    kan\r\ntillhandahållas allmänheten  på  de  ställen  där de\r\nhandlar  sina dagligvaror. I dag finns för lite  som\r\nstöder  egenvård   och  förebyggande  arbete  enligt\r\nmotionärerna.\r\n\r\nI motion 2003/04:So298 av Ewa Björling (m) yrkas att\r\nriksdagen ger Socialstyrelsen  i  uppdrag  att  inom\r\nramen   för   Socialstyrelsens  informationsinsatser\r\nutföra en specifik kampanj angående mässlingsvaccin.\r\n\r\nI motion 2003/04:So318  av  Ingrid  Burman m.fl. (v)\r\nbegärs ett tillkännagivande om en utredning avseende\r\nkostnadsfri    influensavaccinering    för     alla.\r\nMotionärerna  anser  att en generell och kostnadsfri\r\nvaccinering mot influensavaccinering  skall införas.\r\nOm  den  skall  vara begränsad till pensionärer  och\r\nriskgrupper får utredningen visa.\r\n\r\nI motion 2004/05:So410  av Lars Ohly m.fl. (v) yrkas\r\natt regeringen ser över och förtydligar ansvaret för\r\ndet  preventiva psykiatriska  arbetet  (yrkande  5).\r\nMotionärerna  anför  att  det råder viss oklarhet på\r\nmyndighetsnivå  om  vem  som  har  det  övergripande\r\nansvaret för det preventiva psykiatriska arbetet.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nAllmänna frågor för målområdet\r\n\r\nVid behandlingen av betänkande  2002/03:SoU7 Mål för\r\nfolkhälsan   ställde   sig   socialutskottet   bakom\r\nmålområde   6   och  noterade  att  detta   omfattar\r\npolitikområdet    hälso-    och    sjukvårdspolitik.\r\nUtskottet föreslog  bl.a.  att ett motionsyrkande om\r\ntillkännagivande om god vård i tid skulle avslås och\r\nhänvisade  till  att  utskottet   vid   ett  flertal\r\ntillfällen, senast i betänkande 2001/02:SoU13 Hälso-\r\noch  sjukvårdsfrågor m.m., behandlat motionsyrkanden\r\nrörande  bl.a.  hälso- och sjukvårdens finansiering,\r\ninförandet av vårdgaranti  samt  värdet  av mångfald\r\nbland  vårdgivarna samt att utskottet därvid  anfört\r\natt även  i  framtiden skall hälso- och sjukvård ges\r\npå lika villkor och efter behov, styras demokratiskt\r\noch vara solidariskt  finansierad. Utskottet vidhöll\r\ndetta    ställningstagande     och     ansåg     att\r\nmotionsyrkandet  borde  avslås  (res.  m). Riksdagen\r\nföljde utskottet (rskr. 2002/03:145).\r\n\r\nSocialstyrelsen  har regeringens uppdrag  att  bl.a.\r\nkartlägga   förekomsten    av   hälsofrämjande   och\r\nsjukdomsförebyggande   insatser    i    hälso-   och\r\nsjukvården    och   förekomsten   av   strukturerade\r\npreventiva program  i  hälso- och sjukvården för att\r\ntidigt motverka etablerade riskmarkörer för sjukdom.\r\nUppdraget skall redovisas  till  Socialdepartementet\r\nsenast den 31 maj 2005.\r\n\r\nSmittspridning och vaccinationsprogram\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2005  (prop.  2004/05:1\r\nutg.omr.   9)   har   regeringen   anfört   följande\r\nbeträffande bl.a. mässlingsvaccination (s. 86):\r\n\r\nBarnsjukdomar  som det går att vaccinera sig  mot\r\nförekommer    mycket     sällan    och    drabbar\r\nhuvudsakligen   ovaccinerade   barn.   Från   att\r\nvaccinationstäckningen  har  legat  på omkring 95\r\nprocent  för  vaccin  mot mässling, påssjuka  och\r\nröda hund skedde det i  början  av  2000-talet en\r\nviss    minskning    av   vaccinationstäckningen.\r\nVaccinationsstatistiken  för  åren  2002 och 2003\r\ntyder dock på att denna trend har brutits och att\r\ntäckningsgraden  åter  stiger  (93,4 procent  för\r\n2003).  Föräldrar  verkar  dessutom   välja   att\r\nvaccinera  barnen  vid  en  något  högre ålder än\r\ntidigare. Övriga vaccinationsprogram visar en hög\r\noch stabil täckningsgrad.\r\n\r\nDen   tillsynsverksamhet   som  Socialstyrelsen\r\nunder       året      har      bedrivit      över\r\nsmittskyddsverksamheten  i  landstingen visar att\r\nsmittskyddsorganisationen    i   många    stycken\r\nfungerar  väl  men  att  det  finns  utrymme  för\r\nförbättringar.\r\n\r\nVidare anfördes följande om smittspridning (s. 72):\r\n\r\nFörekomsten  av  allvarliga smittsamma  sjukdomar\r\nhar  genom  förebyggande  insatser  och  ett  väl\r\nfungerande smittskyddsarbete  kunnat hållas på en\r\nlåg nivå i Sverige i förhållande till många andra\r\nländer. Det är emellertid nödvändigt  att  ha  en\r\nberedskap  mot  förändringar  i  karaktären eller\r\nspridningen av smittsamma sjukdomar  som  gör att\r\ndessa  på  nytt  kan  bli  ett allvarligt hot mot\r\nbefolkningen i Sverige. Att  så  är  fallet visas\r\ninte minst av utbrottet av en tidigare okänd akut\r\ninfektionssjukdom   -   svår  akut  respiratorisk\r\nsjukdom (sars) - i Kina i  november  2002 och den\r\nefterföljande  spridningen av sjukdomen  i  stora\r\ndelar av Ostasien och Kanada, liksom utbrotten av\r\nfågelinfluensa under  senare  år. Utvecklandet av\r\nantibiotika    för   snart   sextio   år    sedan\r\nrevolutionerade   behandlingen   av  infektioner.\r\nBehandlingsmöjligheterna  hotas  nu   genom   att\r\nbakterier i ökande omfattning utvecklar resistens\r\nmot  antibiotika.  Regeringen bereder det förslag\r\ntill        svensk       handlingsplan        mot\r\nantibiotikaresistens   som   Socialstyrelsen   på\r\nregeringens uppdrag har tagit fram.\r\n\r\nDen   15  februari  2005  har  Socialstyrelsen  till\r\nregeringen redovisat ett uppdrag som Socialstyrelsen\r\nhaft i  samarbete  med  berörda myndigheter, Svenska\r\nKommunförbundet och Landstingsförbundet  att ta fram\r\nen  handlingsplan för att förbättra beredskapen  och\r\nbeskriva  hur en pandemi kan hanteras av olika delar\r\nav samhället  (Beredskapsplanering  för en pandemisk\r\ninfluensa,  Nationella insatser, Beredskapsplanering\r\nför en pandemisk  influensa,  Underlag  för regional\r\nplanering, Influensa, Strategier för prevention  och\r\nkontroll).    Socialstyrelsen   har   anfört   bl.a.\r\nföljande:\r\n\r\nFör  de årliga  influensaepidemierna  är  arbetet\r\ninriktat  på att vaccinera de grupper som är mest\r\nutsatta. För  fågelinfluensan  i Sydostasien sker\r\narbetet främst internationellt och  är  fokuserat\r\ndels på att hindra spridning till fåglar  i  fler\r\nområden och länder, dels på att noga övervaka  de\r\nmänskliga   fall   som   drabbas   för   att   se\r\nförändringar   som   kan   vara  början  till  en\r\nspridning mellan människor.  Dessutom finns sedan\r\nlång  tid också hotet om en ny  influensapandemi,\r\ndet vill  säga en snabb spridning över världen av\r\nen influensatyp  som  drabbar  stora delar (15-25\r\nprocent)  av befolkningen. Detta  hot  kräver  en\r\nmycket  komplex  beredskap  där  stora  delar  av\r\nsamhället kommer att vara inblandat.\r\n\r\nSocialstyrelsen  arbetar på alla olika aspekter\r\npå  influensahotet  och   har   i  samarbete  med\r\nKrisberedskapsmyndigheten,  Smittskyddsinstitutet\r\noch Läkemedelsverket tagit fram  en handlingsplan\r\nför att förbättra beredskapen och beskriva hur en\r\npandemi kan hanteras av olika delar av samhället.\r\nDe  övergripande målen för denna  handlingsplan\r\när att\r\n*  beskriva  sätt  att  begränsa  effekterna  av  en\r\npandemi  och  hur  de  kan användas (detta gäller\r\nfrämst vaccin och läkemedel mot influensa)\r\n*\r\n*  ge  förslag  på strategier  för  att  säkerställa\r\ntillgång  till  vaccin  och  läkemedel  under  en\r\npandemi\r\n*\r\n*  beskriva strategier för att handlägga de effekter\r\nen pandemi kan tänkas ha på samhället, främst hur\r\nsjukvården  kan utveckla en beredskap att ta hand\r\nom stora mängder sjuka\r\n*\r\n*  olika funktioner  i samhället ska ha en beredskap\r\natt handlägga de effekter  en  pandemi  kan ha på\r\nderas  verksamhet  i form av brist på arbetskraft\r\noch förändrade krav på verksamheten\r\n*\r\n*  etablera  ett system  för  att  samordna  arbetet\r\nmellan olika delar av samhället under en pågående\r\npandemi och  att snabbt anpassa motåtgärder efter\r\nnationella   och   internationella   erfarenheter\r\n(t.ex. klargöra  vilka  som  ska  vaccineras  och\r\nvilka som bäst behöver läkemedel, effekter av att\r\nbegränsa resande och stänga skolor, etc.).\r\n*\r\nHandlingsplanen  har  arbetats fram under en lång\r\ntid och på flera områden måste arbetet fortsätta,\r\nt.ex. med att förbättra  våra  möjligheter att få\r\ntillgång till vaccin, utarbeta strategier för hur\r\nvi  bästa ska använda antivirala  läkemedel  m.m.\r\nInfluensa  är  ett  mycket  föränderligt  hot och\r\nständig    bevakning   av   den   internationella\r\nutvecklingen  pågår  för  att anpassa den svenska\r\nberedskapen på bästa sätt.\r\n\r\nHandlingsplanen bereds inom Socialdepartementet.\r\n\r\nI   svar   på   tre   frågor  för  skriftliga   svar\r\n(2004/05:938,  939 och 940)  den  23  februari  2005\r\nanförde  statsrådet   Morgan   Johansson  bl.a.  att\r\nberedskapen    mot   en   influensapandemi    stärks\r\nväsentligt med Socialstyrelsens  handlingsplan.  Det\r\nfinns  dock enligt statsrådet fortfarande frågor som\r\nbehöver  belysas ytterligare, däribland formerna för\r\nförsörjningen  av  vacciner.  Statsrådet anförde att\r\nhan  avser  att  ge Socialstyrelsen  i  uppdrag  att\r\narbeta  vidare  med   att   ta  fram  ett  fördjupat\r\nunderlag.\r\n\r\nPreventivt psykiatriskt arbete\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2005  (prop.  2004/05:1\r\nutg.omr.  9)  har  regeringen  om   folkhälsoarbetet\r\nanfört att det huvudsakligen bedrivs på regional och\r\nlokal nivå, dvs. inom landsting och kommuner samt av\r\nfrivilligorganisationer (s. 69). Vidare  anförs  att\r\nfolkhälsoarbete   på   nationell   nivå  bedrivs  av\r\nstatliga   myndigheter  och  frivilligorganisationer\r\nsamt att näringslivet  är  en  annan central aktör i\r\nfolkhälsoarbetet.  Regeringen  anför   att  den  ger\r\nekonomiskt   stöd   till   myndigheter  som  Statens\r\nfolkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet, Institutet\r\nför psykosocial medicin och Socialstyrelsen.\r\n\r\nSocialstyrelsen   har   mot   bakgrund    av    sitt\r\nsektorsansvar   för   hälso-   och  sjukvården  även\r\nuppgiften   att   stödja   utvecklingen    av    det\r\nhälsofrämjande        och       sjukdomsförebyggande\r\nperspektivet,   dels   genom    att    bidra    till\r\nkunskapsutveckling,     dels     genom    normering,\r\nuppföljning och tillsyn (prop. 2002/03:35 s. 70).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:So596 (m) yrkandena  6 och 8 begärs\r\ntillkännagivanden om betydelsen av vård  i  tid  med\r\nfokus  på  hälsa  och  om  betydelsen  av  egenvård.\r\nUtskottet  vidhåller  att hälso- och sjukvård  skall\r\nges på lika villkor och  efter  behov. \"Egenvård\" är\r\nenligt  utskottet ett mångtydigt begrepp  som  bl.a.\r\ninnebär att  den  enskilde vid vissa sjukdoms- eller\r\nohälsotillstånd skall  ha  möjlighet  att  vårda sig\r\nsjälv. I den bemärkelsen är det enligt utskottet  av\r\nbetydelse  för  folkhälsan  att receptfria läkemedel\r\ntillhandahålls via apoteken.  Utskottet  ställer sig\r\ndock inte bakom motionen. Motionen avstyrks.\r\n\r\nUtskottet, som instämmer i motionärens uppfattning\r\ni motion 2003/04:So298 (m) att det är betydelsefullt\r\natt  vaccination  mot mässling sker, kan notera  att\r\nvaccinationsfrekvensen  ökat  under de senaste åren.\r\nUtskottet  anser  inte  att något  riksdagsinitiativ\r\nbehövs. Motionen avstyrks.\r\nUtskottet konstaterar med  tillfredsställelse  att\r\ngenom  den handlingsplan som Socialstyrelsen arbetat\r\nfram har  frågor om bl.a. influensaepidemier tydligt\r\nhamnat  i samhällets  fokus.  Bland  annat  föreslås\r\nvaccinationsprogram   för   utsatta  grupper.  Genom\r\nförslagen och den vidare beredningen  av dessa anser\r\nutskottet att motion 2003/04:So318 (v)  får  anses i\r\nhuvudsak tillgodosedd.\r\nUtskottet    kan    konstatera    att   preventivt\r\nfolkhälsoarbete  bedrivs  nationellt, regionalt  och\r\nlokalt   i   samhället  av  flera   olika   aktörer.\r\nSocialstyrelsen  är  sektorsansvarig  myndighet  för\r\nhälso-  och  sjukvården  och  har  till  uppgift att\r\nstödja   utvecklingen  av  det  hälsofrämjande   och\r\nsjukdomsförebyggande  arbetet.  Utskottet delar inte\r\nmotionärernas uppfattning i motion 2004/05:So410 (v)\r\nyrkande 5 om behovet av att regeringen  ser över och\r\nförtydligar ansvaret för det preventiva psykiatriska\r\narbetet. Motionen avstyrks.\r\n\r\nTrygg och säker sexualitet och en\r\ngod reproduktiv hälsa (målområde 8)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett  motionsyrkande om\r\nsexualpolitiska  mål.  Riksdagen   bör,   mot\r\nbakgrund   av   det   informationsarbete  som\r\nbedrivs inom Statens folkhälsoinstitut,  även\r\navslå  en  motion om arbete för att förebygga\r\noch förhindra sexuellt överförbara sjukdomar.\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So406  av  Ulla  Hoffmann m.fl. (v)\r\nbegärs  ett tillkännagivande om sexualpolitiska  mål\r\n(yrkande   7).   Motionärerna   anser  att  det  bör\r\ntillsättas  en  utredning  med  syfte  att  utveckla\r\nnationella       sexualpolitiska       mål       med\r\nfolkhälsoinriktning  för  att skapa en sexualitet på\r\nlika  villkor för kvinnor och  män,  heterosexuella,\r\nbi- och  homo-  samt transsexuella. De anför att den\r\nsammantagna analysen visar att sexualiteten i dag är\r\nen bärande del av den rådande könsmaktsordningen där\r\nkvinnor   systematiskt    underordnas    män.    Ett\r\njämställdhetsarbete     och     ett    framgångsrikt\r\nfolkhälsoarbete kan aldrig bli framgångsrikt om inte\r\nockså sexualpolitiken involveras.\r\n\r\nI  motion 2004/05:So367 av Barbro  Hietala  Nordlund  och  Kurt\r\nKvarnström   (s)   begärs  ett  tillkännagivande  om\r\nförebyggande   arbete   mot   sexuellt   överförbara\r\nsjukdomar.   Motionärerna    anser    att    Statens\r\nfolkhälsoinstitut bör ges i uppdrag att utarbeta ett\r\nprogram  för insatser på olika nivåer för att minska\r\nrisken för  spridning  av  de  sexuellt  överförbara\r\nsjukdomarna.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nVid  Socialutskottets  behandling av målområde  8  i\r\nbetänkande   2002/03:SoU7    Mål    för   folkhälsan\r\nbehandlade  utskottet  ett  motionsyrkande   om  att\r\nutveckla  nationella  sexualpolitiska mål. Utskottet\r\nställde  sig bakom det föreslagna  målområdet  Trygg\r\noch säker  sexualitet  och  en god reproduktiv hälsa\r\noch gjorde bedömningen att sexualpolitiken därigenom\r\nfick    anses    vara   involverad   i    samhällets\r\njämställdhetsarbete.   Motionsyrkandet  fick  enligt\r\nutskottet   därmed  anses  vara   tillgodosett   och\r\navstyrktes.  Riksdagen   följde   utskottet   (rskr.\r\n2002/03:145).\r\n\r\nStatens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag\r\ntagit fram en nationell handlingsplan för prevention\r\nav hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar\r\n(STD  eller  numera  STI)  (se  prop.  2003/04:30 Ny\r\nsmittskyddslag m.m. s. 102). I handlingsplanen,  som\r\nredovisades 2001 i rapporten Nationell handlingsplan\r\nför hiv och STD 2000-2005, beskrivs mål och insatser\r\nför  det  hiv-  och STI-förebyggande arbetet. Syftet\r\nmed handlingsplanen är bl.a. att vara ett hjälpmedel\r\ni  arbetet  med  att  prioritera  insatser  på  både\r\nnationell    och   regional    nivå.    Målet    för\r\nhandlingsplanen   är  att  smittspridningen  av  och\r\nantalet allvarliga  komplikationer  till hiv och STI\r\nskall  minska. En grundläggande målsättning  är  att\r\nalla - oavsett  kön, etnisk tillhörighet och sexuell\r\nläggning - har rätt  till kunskap om hur man skyddar\r\nsig mot hiv och STI. Folkhälsoarbetet  kring hiv och\r\nSTI  innebär  enligt  institutet  ett hälsofrämjande\r\narbete  med  sexualitet och samlevnad  i  ett  brett\r\nperspektiv.\r\n\r\nStatens folkhälsoinstitut  har  också  i uppdrag att\r\nbedriva   insatser   inom   området   hiv  och  STI-\r\nprevention. Arbetet bedrivs i en projektgrupp  under\r\nnamnet  Samverkan  mot  hiv/STI. Insatserna omfattar\r\ninformation  och  ekonomiskt  stöd  till  landsting,\r\nkommuner  och  frivilligorganisationer   för   bl.a.\r\nmetodutveckling   och   psykosociala   stödinsatser.\r\nInsatserna  riktar sig till allmänheten och  grupper\r\nsom är särskilt utsatta för risk att smittas.\r\n\r\nVidare har från  Statens  folkhälsoinstitut inhämtas\r\nuppgift  om  att institutet under  2005  kommer  att\r\narbeta med olika  insatser  för  att synliggöra hiv,\r\nframför   allt   bland  ungdomar  och  unga   vuxna.\r\nInstitutet har tagit fram en skolfilm, \"När aids kom\r\ntill     Sverige\",     med      ett      tillhörande\r\ninformationshäfte,  som  beskriver utvecklingen  för\r\nhiv i Sverige och visar att  hiv finns här. En annan\r\ninsats   är   en   ungdomstidning  med   tillhörande\r\nlärarhandledning, som  tagits  fram  av  institutets\r\ntidning Hivaktuellt. Tidningen ger fördjupad kunskap\r\nom hiv, klamydia och kondomer. Under våren kommer en\r\nriksomfattande   informationsinsats   med  hiv   och\r\nklamydia   i   fokus   att   genomföras  av  Statens\r\nfolkhälsoinstitut.  Institutets  sommarkampanj  2005\r\nriktad till ungdomar  kommer  också  att ha fokus på\r\nrisken  att  smittas  med  hiv  och  andra  sexuellt\r\növerförda infektioner vid oskyddat sex.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vill i detta sammanhang uppmärksamma  att\r\nStatens  folkhälsoinstitut  på  regeringens  uppdrag\r\ngenomför en  fördjupad  kvantitativ  och  kvalitativ\r\nanalys  av  folkhälsopolitikens  bestämningsfaktorer\r\ninom     samtliga    elva    målområden    ur    ett\r\njämställdhetsperspektiv   (se  även  nedan  s.  48).\r\nAnalysen syftar bl.a. till  att  synliggöra kvinnors\r\noch mäns livsvillkor och den ojämlikhet  i hälsa som\r\när en följd av skilda livsvillkor. I analysen  skall\r\näven  i  viss  utsträckning  belysas situationen för\r\nhomo-,  bi-  och transsexuella personer.  Institutet\r\nhar  hittills  föreslagit   bl.a.   att   sex-   och\r\nsamlevnadsundervisningen i skolan bör problematisera\r\nkönsmaktsordningen      i      parrelationer     och\r\nheteronormativiteten i samhället.  Detta  är  enligt\r\nutskottet ett tydligt exempel på att sexualpolitiken\r\när  involverad i samhällets jämställdhetsarbete  och\r\natt   sexualpolitiska   frågor   har   genomslag   i\r\nfolkhälsoarbetet.  Därmed anser utskottet att motion\r\n2003/04:So406 (v) yrkande  7  får  anses  i huvudsak\r\ntillgodosedd.\r\n\r\nGenom  det  arbete med att förebygga och förhindra\r\nsexuellt  överförbara   sjukdomar   som  pågår  inom\r\nStatens folkhälsoinstitut anser utskottet att motion\r\n2004/05:So367 (s) får anses tillgodosedd.\r\n\r\nÖkad fysisk aktivitet (målområde 9) och goda\r\nmatvanor och säkra livsmedel\r\n(målområde 10)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden\r\nom   mat,  motion  och  övervikt  främst  med\r\nhänvisning  till  pågående arbete på området.\r\nRiksdagen   bör   också    avslå    ett   par\r\nmotionsyrkanden     om    hälsoklubbar    och\r\nlivsstilscentrum. Vidare  bör riksdagen avslå\r\ntre motioner om grönområdens  och trädgårdars\r\nbetydelse    för    folkhälsan    samt    ett\r\nmotionsyrkande om hästens betydelse för sjuka\r\noch handikappade.\r\nJämför reservationerna 17 (m), 18 (kd) och 19\r\n(fp, c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nEtt  flertal motioner tar upp frågor om kostens  och\r\nmotionens betydelse för folkhälsan.\r\n\r\nI motion  2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson\r\nm.fl. (m) begärs  ett  tillkännagivande  om kost och\r\nmotion  (yrkande  9).  Kunskap  om  maten  och  dess\r\nbetydelse  är  en  kunskap  som var och en måste ha,\r\nanför  motionärerna.  Vidare  har  fysisk  aktivitet\r\npositiv  betydelse  för  en  rad sjukdomar  och  för\r\nbalansen.\r\n\r\nI motion 2004/05:So596 av Cristina  Husmark Pehrsson\r\nm.fl.  (m)  begärs ett tillkännagivande  om  viktiga\r\nfriskfaktorer  såsom mat, motion och kärlek (yrkande\r\n4).\r\n\r\nI motion 2004/05:MJ332  av  Lennart  Fremling  m.fl.\r\n(fp)      begärs     ett     tillkännagivande     om\r\ninformationsåtgärder   kring   fetma  och  folkhälsa\r\n(yrkande   10).  Information  är  viktigt.   Statens\r\nfolkhälsoinstitut  bör  inom  befintliga budgetramar\r\nges  befogenhet  att  bevilja  projektbidrag   eller\r\nstipendier    till    frivilligorganisationer    och\r\nenskildas  folkbildningsarbete  om frågor kring kost\r\noch folkhälsa, anför motionärerna.\r\n\r\nI motion 2003/04:So577 av Ulrik Lindgren  m.fl. (kd)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  att  utreda vilka\r\nmöjligheter  som  står  till  buds  för  att  minska\r\növervikten   särskilt   bland   barn   (yrkande  6).\r\nMotionärerna  anser  att  regeringen bör ge  Statens\r\nfolkhälsoinstitut  i  uppdrag   att   utreda  detta.\r\nUtredningen  bör  pröva  olika  alternativ   och  ge\r\nförslag till åtgärder.\r\n\r\nI  motion  2003/04:Kr385  av Gunilla Tjernberg m.fl.\r\n(kd) begärs ett tillkännagivande  om idrottsrörelsen\r\noch folkhälsan (yrkande 13). Motionärerna  anser att\r\nregeringen  i  större  omfattning  bör  ta till vara\r\nidrottsrörelsens  kunnande  i  ett samlat grepp  för\r\nbättre folkhälsa.\r\n\r\nI motion 2004/05:So530 av Sylvia  Lindgren och Maria Hassan (s)\r\nbegärs  ett tillkännagivande om vikten  av  åtgärder\r\nför att undvika överviktsproblem.\r\n\r\nI motion  2003/04:So363  av  Ingemar  Vännerlöv (kd)\r\nbegärs ett tillkännagivande om behovet  av  åtgärder\r\nför  att  komma till rätta med överviktsproblem  hos\r\nbarn och ungdomar.  Motionären återkommer om detta i\r\nmotion 2004/05:So562.\r\n\r\nI motion 2003/04:So557  av  Maria  Hassan  m.fl. (s) begärs ett\r\ntillkännagivande   om   att  utarbeta  en  nationell\r\nstrategi  mot  fetma.  Motionärerna   pekar  på  att\r\nfetmaproblematiken  är  multifaktorell  och   därför\r\nmåste angripas på flera olika samhällsnivåer.\r\n\r\nI  motion  2004/05:So278  av  Christin  Hagberg  och\r\nMichael  Hagberg  (s) begärs ett tillkännagivande om\r\nbehovet av åtgärder för att få till stånd förändrade\r\nmatvanor för en bättre hälsa.\r\n\r\nI motion 2004/05:So365  av  Kerstin Engle (s) begärs\r\nett   tillkännagivande  om  behovet   av   en   bred\r\ninformation om kostens betydelse för hälsan.\r\n\r\nTvå motioner  tar  upp  frågor  om  hälsoklubbar och\r\nlivsstilscentrum.\r\n\r\nI  motion  2003/04:So644  av Anne Marie  Brodén  (m)\r\nbegärs   ett   tillkännagivande    om    stöd   till\r\nförsöksverksamheter   med   medicinska  hälsoklubbar\r\n(Medical Health Clubs) (yrkande 1). Motionären anför\r\natt dessa klubbar kombinerar  och  integrerar fysisk\r\naktivitet, som sport och träning i olika former, med\r\nhälsofrämjande  komplementära  medicinska   åtgärder\r\n(massage,  akupunktur  m.m.).  Här finns läkare  och\r\nannan  sjukvårdspersonal.  Den  enskilda   människan\r\nsätts  i centrum. Detta har visat sig ha mycket  bra\r\nförebyggande värde liksom rehabiliterande effekt.\r\n\r\nI motion  2003/04:So483 av Birgitta Sellén m.fl. (c,\r\nkd, v) begärs  ett  tillkännagivande  om  att utreda\r\nmöjligheterna  och  förutsättningarna för att  skapa\r\nett  nationellt  livsstilscentrum  enligt  motionens\r\nintentioner. Motionärerna  anser  att regeringen bör\r\nstödja  idén  om att öppna ett livsstilscentrum.  På\r\nett sådant skall  man  kunna träffa vårdpersonal och\r\nkunna få hjälp av t.ex.  en dietist och få recept på\r\nfysiska aktiviteter.\r\n\r\nTre  motioner  tar upp grönområdenas  betydelse  för\r\nfolkhälsan.\r\n\r\nI motion 2003/04:So343  av  Maud  Olofsson m.fl. (c)\r\nbegärs ett tillkännagivande om att  i  de nationella\r\nfolkhälsomålen    uppmärksamma    tillgången    till\r\ngrönområden (yrkande 6).\r\n\r\nI  motion  2003/04:So459  av  Agneta  Gille och Tone\r\nTingsgård (s) begärs ett tillkännagivande  om  att i\r\nfolkhälsoarbetet   även   medta   åtgärder  för  att\r\nstimulera   och   bättre   tillvarata  trädgårdarnas\r\nbetydelse   från   folkhälsosynpunkt.    I    motion\r\n2004/05:So313  av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander\r\n(s) framförs likande synpunkter.\r\n\r\nEn motion tar upp  hästens  betydelse  för sjuka och\r\nhandikappade.\r\n\r\nI motion 2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson  m.fl.\r\n(kd)   begärs   ett   tillkännagivande   om  hästens\r\nbetydelse för sjuka och handikappade (yrkande 2).\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nDen  ökade  förekomsten  av  övervikt  och  fetma  i\r\nbefolkningen  kan  i  väsentlig  grad  förklaras  av\r\nändrade  matvanor  och fysisk inaktivitet. Genom att\r\nanta  proposition  2002/03:35   Mål  för  folkhälsan\r\nfastställdes ökad fysisk aktivitet  som ett särskilt\r\nmålområde för folkhälsoarbetet (målområde  9).  Goda\r\nmatvanor  och säkra livsmedel är förutsättningar för\r\nen   god  hälsoutveckling   hos   befolkningen   och\r\nfastställdes  därför  som ett särskilt målområde för\r\nfolkhälsoarbetet (målområde 10).\r\n\r\nVid  socialutskottets  behandling  av  propositionen\r\nbehandlades ett antal motioner  som gällde frågor om\r\nfysisk   aktivitet,  matvanor  och  övervikt   (bet.\r\n2002/03:So7).  Utskottet  ställde  sig  bakom  de av\r\nregeringen  föreslagna målområdena och anförde bl.a.\r\nföljande i bedömningen:\r\n\r\nUtskottet   delar   regeringens  uppfattning  att\r\nfysisk aktivitet är en  förutsättning  för en god\r\nhälsoutveckling.  Utskottet  noterar  också   med\r\ntillfredsställelse att de samlade insatserna inom\r\nmålområdet  inriktar  sig  på  hela befolkningen.\r\nÄven  då  så  är  fallet vill utskottet  särskilt\r\nframhålla vikten av  att  fysisk  aktivitet  blir\r\nnågot positivt och regelbundet förekommande bland\r\nbarn  och  ungdomar. Detta eftersom grundläggande\r\nav goda vanor  i  tidiga  år  torde  ha en mycket\r\npositiv   inverkan   på   en   persons   framtida\r\nhälsotillstånd.       Utskottet       konstaterar\r\nsammanfattningsvis att ett omfattandearbete pågår\r\npå  området  och  anser  mot  denna bakgrund  att\r\nmotionerna   -   -   -   får   anses  i  huvudsak\r\ntillgodosedda. (s. 45) - - -\r\n\r\nUtskottet   anser   att  inrättandet   av   det\r\nföreslagna  målområdet  10  sammantaget  med  det\r\nomfattande arbete som bedrivs  och  har bedrivits\r\npå  området  torde  innebära goda förutsättningar\r\natt ta ett samlat grepp  på  de frågor som hänger\r\nsamman  med  matvanor  och livsmedel  såsom  goda\r\nkostvanor,         övervikt,        ätstörningar,\r\nfödoämnesöverkänslighet m.m. Livsmedelsverket har\r\nhär en viktig roll och  har  bl.a.  i uppgift att\r\nöka  medborgarnas, särskilt barns och  ungdomars,\r\nkunskaper om god och säker mat så att de kan göra\r\nmedvetna  val  samt  att  öka  deras kunskaper om\r\nsambanden mellan kost och hälsa.  Utskottet anser\r\natt  motionerna  -  -  -  får  anses  i  huvudsak\r\ntillgodosedda. (s. 48)\r\n\r\nMotionerna  avstyrktes  (res.  m  och  c). Riksdagen\r\nföljde utskottet (rskr. 2002/03:145).\r\n\r\nI budgetpropositionen för 2005 anfördes mot bakgrund\r\nav att andelen människor som lider av övervikt eller\r\nfetma  i  befolkningen  har  ökat  markant under  de\r\nsenaste decennierna (prop. 2004/05:1  utg.omr.  9 s.\r\n73)  att utvecklingen är oroande och att det för att\r\nvända   trenden   krävs   insatser   för  att  skapa\r\nförutsättningar  för goda matvanor och  ökad  fysisk\r\naktivitet. Vidare upplyste regeringen om att Statens\r\nfolkhälsoinstitut  och  Livsmedelsverket  har fått i\r\nuppdrag   att   ta   fram   ett   underlag  till  en\r\nhandlingsplan  för  goda  matvanor och  ökad  fysisk\r\naktivitet bland befolkningen.\r\n\r\nUppdraget  redovisades  den 9  februari  2005  genom\r\nrapporten  Underlag  till  handlingsplan   för  goda\r\nmatvanor och ökad fysisk aktivitet. De insatser  som\r\nföreslås i rapporten är bl.a. följande:\r\n\r\n*  Möjligheten  till fysisk aktivitet i vardagen ska\r\nöka genom ett  statligt  program för finansiering\r\nav  säker gång- och cykeltrafik.  Den  nationella\r\ncykelstrategin     ska     vidareutvecklas    och\r\ngenomföras.\r\n*\r\n*  Utbudet och tillgängligheten  av hälsosam mat ska\r\nöka   i   samhället.  Serveringar,  kiosker   och\r\nautomater i  offentligt finansierade verksamheter\r\nska underlätta  och uppmuntra till goda matvanor,\r\nbl.a.    genom    krav     på    sortiment    vid\r\nentreprenadupphandling. Det  gäller  t ex skolor,\r\nidrottsanläggningar, simhallar och sjukhus.\r\n*\r\n*  Ett  nationellt  program  ska  upprättas för  att\r\ninventera,  rusta  upp  och  förnya   skol-   och\r\nförskolegårdar  så  att  de  inspirerar till lek,\r\nrörelse, idrott och utomhusundervisning.\r\n*\r\n*  Riktlinjerna för maten i skolan ska utvecklas och\r\näven  inkludera  frukost,  mellanmål,  frukt  och\r\nkafeterior   samt  matmiljön.  Riktlinjerna   ska\r\nomfatta      förskolan,      grundskolan      och\r\ngymnasieskolan.\r\n*\r\n1. Begränsningar  av  marknadsföring  av  mat riktad\r\ntill  barn ska prövas och Sverige ska på  EU-nivå\r\nverka för  att TV-reklam för mat riktad till barn\r\nförbjuds. Konsumentorganisationerna  föreslås  få\r\nresurser  att  bevaka  marknadsföringen och väcka\r\ndebatt om utbudet av söta drycker, godis, snacks,\r\nbakverk  och  glass.  En  samverkansgrupp  mellan\r\nmyndigheter,       livsmedelsindustrin        och\r\nreklambranschen  för  ansvarsfull  marknadsföring\r\nska bildas.\r\n2.\r\n*  Kommunikation om betydelsen av att äta  rätt  och\r\natt röra sig ska ingå på ett systematiskt sätt  i\r\nverksamheten  inom  barn-  och  mödrahälsovården,\r\nskolhälsovården och tandvården.\r\n*\r\n*  I   kommunala  beslut  rörande  naturvården   bör\r\nsärskilt  möjligheter  att  bevara  och  utveckla\r\nfriluftslivet  beaktas och friluftsorganisationer\r\nbör få ökat statligt stöd.\r\n*\r\n*  En rejäl satsning  föreslås  på  fortbildning  av\r\npersonal  inom  skola,  vård  och  omsorg när det\r\ngäller  betydelsen  av  goda  matvanor  och  ökad\r\nfysisk aktivitet.\r\n*\r\n*  Hälsokonsekvenser  ska  bedömas  och beaktas  vid\r\nförändringar  av EUs jordbrukspolitik,  speciellt\r\nproduktionsdrivande jordbruksstöd.\r\n*\r\n*  Idrottsrörelsen  bör  stimuleras  att  bredda sin\r\nverksamhet  och  att  attrahera  fler,  speciellt\r\nmänniskor  med  en  stillasittande livsstil,  med\r\nutländsk bakgrund och funktionshindrade.\r\n*\r\nRapporten     skall     enligt     uppgift      från\r\nSocialdepartementet  sändas ut på remiss under våren\r\n2005.\r\n\r\nI  svar på fråga för skriftliga  svar  (2004/05:525)\r\nden  15  december  2004  anförde  statsrådet Ibrahim\r\nBaylan  bl.a.  följande om utbildning  i  kost-  och\r\nnäringslära:\r\n\r\nJag vill framför  allt  peka på insatser som görs\r\nför  barn och ungdomar. Skolans  ansvar  för  att\r\nerbjuda daglig fysisk aktivitet för alla barn och\r\nungdomar   har   skrivits   in   i  läroplanerna.\r\nSkolmyndigheterna  har fått i uppdrag  att  följa\r\nupp  hur  skolorna arbetar  med  att  förverkliga\r\ndetta  mål.   Ett  nationellt  resurscentrum  för\r\nidrott  och  hälsa   har   inrättats  vid  Örebro\r\nuniversitet.  I grundskolan har  ämnet  hem-  och\r\nkonsumentkunskap en viktig roll. Ämnet idrott och\r\nhälsa är ett av  kärnämnena i gymnasieskolan. Ett\r\nav  de  mål alla elever  ska  uppnå  i  ämnet  är\r\nkunskap om faktorer som påverkar människors hälsa\r\noch att kunna  diskutera  sambanden mellan hälsa,\r\nlivsstil och miljö. - - - Det  är  självklart  så\r\natt  gymnasieutbildningar som riktar sig till dem\r\nsom ska  arbeta  med vård och omsorg av gamla och\r\nunga  liksom till dem  som  ska  arbeta  med  att\r\ntillaga och servera mat kan behöva ge ytterligare\r\nkunskap om sambanden mellan kost och hälsa utöver\r\nde grundläggande  kunskaper  som  alla medborgare\r\nbehöver.   -   -   -  En  del  av  den  enskildes\r\nfärdigutbildning och  kompetensutveckling  kommer\r\ndärför  att  behöva ske i arbetslivet. I kommuner\r\noch landsting  finns  till exempel nutritionister\r\noch andra kostexperter  som kan medverka till att\r\npersonalens kompetens höjs.\r\n\r\nNär det gäller närhet till grönområden  har följande\r\ninformation om indikatorer för folkhälsan  inhämtats\r\nfrån Statens folkhälsoinstitut:\r\n\r\n*  Kommunala  insatser  för rörligt friluftsliv  och\r\nandra    friluftsaktiviteter    (Anmärkning:    I\r\n\"Kommunernas  finanser\"  finns  enbart uppgift om\r\nallmän     fritidsverksamhet,    idrotts-     och\r\nfritidsanläggningar och fritidsgårdar. - - -)\r\n*\r\n*  Tillgång till  rekreationsområde  inom 5 minuters\r\ngångavstånd\r\n*\r\n*  Förekomst   av   förskole-  och  skolgårdar   som\r\ntillgodoser  barns   behov   av   lek,   rörelse,\r\nstimulans och avkoppling\r\n*\r\n*  Förekomst av stimulerande utemiljöer i anslutning\r\ntill   särskilda   boendeformer   för  äldre  och\r\nfunktionshindrade (Anmärkning: Boverket  ansvarar\r\nför  miljökvalitetsmålet \"God bebyggd miljö\".  De\r\nkan eventuellt  utveckla  frågorna i en enkät som\r\nställs till kommunerna)\r\n*\r\nFrån   Svenska   Ridsportförbundet    har   inhämtas\r\ninformation    om    att    det    inom   förbundets\r\nmedlemsklubbar  finns  en  stor handikappverksamhet.\r\nCirka  4 000 ryttare med funktionshinder  får  genom\r\nridsporten    möjlighet    till    en    meningsfull\r\nfritidssysselsättning. Majoriteten har ett kognitivt\r\nfunktionshinder    och    ofta    ett   eller   fler\r\ntilläggshandikapp.  Ridsport  ger  även   ca  1  500\r\nrörelsehindrade,  drygt  100 hörselskadade och  lika\r\nmånga blinda och synskadade  ryttare  möjlighet till\r\nen  aktiv  fritid.  Förbundet har en handikapp-  och\r\nutbildningskonsulent   som   bistår   med   råd   om\r\nhandikappverksamhet inom ridsport.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  konstaterar  med  stor tillfredsställelse\r\natt det i det underlag till handlingsplan  för  goda\r\nmatvanor    och    ökad   fysisk   aktivitet   bland\r\nbefolkningen   som   tagits    fram    av    Statens\r\nfolkhälsoinstitut  och  Livsmedelsverket finns flera\r\nförslag för att främja goda matvanor och ökad fysisk\r\naktivitet. Utskottet, som med tillförsikt kommer att\r\nfölja  det  fortsatta  arbetet,   utgår   från   att\r\nhandlingsplanen  kommer  att  ha  positiv effekt för\r\nnationella, regionala och lokala aktivteter  för  en\r\nbättre  folkhälsa. Genom förverkligande av förslagen\r\ni   handlingsplanen   kan   det   enligt   utskottet\r\nförutsättas  bli  enklare för den enskilde individen\r\natt utöva fysik aktivitet  och  att  göra hälsosamma\r\nkostval.\r\n\r\nSammanfattningsvis  konstaterar utskottet  således\r\natt ett omfattande arbete pågår på området och anser\r\nmot  denna  bakgrund  att  motionerna  2003/04:So363\r\n(kd),  2003/04:So409 (m)  yrkande  9,  2003/04:So557\r\n(s), 2003/04:So577  (kd)  yrkande  6,  2003/04:Kr385\r\n(kd)  yrkande  13,  2004/05:So278 (s), 2004/05:So365\r\n(s),   2004/05:So530   (s),    2004/05:So562   (kd),\r\n2004/05:So596 (m) yrkande 4 och  2004/05:MJ332  (fp)\r\nyrkande 10 får anses i huvudsak tillgodosedda.\r\nI    likhet    med   motionärerna   i   motionerna\r\n2003/04:So483  (c,  kd,  v)  och  2003/04:So644  (m)\r\nyrkande  1  anser  utskottet  att  det  förebyggande\r\nhälsoarbetet   är   centralt   för  folkhälsan.  Ett\r\nfungerande   samspel   mellan  offentligfinansierade\r\ninitiativ och de enskilda själva är enligt utskottet\r\ngrunden  för  en fortsatt  god  folkhälsoutveckling.\r\nUtskottet är emellertid  inte  berett att ställa sig\r\nbakom  ett  riksdagsinitiativ  avseende   stöd  till\r\nförsöksverksamheter   med   medicinska  hälsoklubbar\r\neller  till  att  utreda förutsättningarna  för  att\r\nskapa  ett nationellt  livsstilscentrum.  Motionerna\r\navstyrks därför.\r\nUtskottet   kan   instämma   i  uppfattningen  att\r\ngrönområden  och  trädgårdar generellt  har  positiv\r\nbetydelse för folkhälsan.  Motionerna  2003/04:So343\r\n(c)  yrkande  6, 2003/04:So459 (s) och 2004/05:So313\r\n(s) bör dock inte  föranleda några tillkännagivanden\r\nav riksdagen. Motionerna avstyrks.\r\nUtskottet ifrågasätter inte att hästar och ridning\r\nkan  ha positiv betydelse  för  rehabiliteringen  av\r\nsjuka  och  handikappade.  Motion 2004/05:MJ505 (kd)\r\nyrkande   2   bör   dock   inte   föranleda    något\r\nriksdagsinitiativ. Motionen avstyrks.\r\n\r\nMinskat bruk av tobak och alkohol, ett\r\nsamhälle fritt från narkotika och\r\ndopning samt minskade skade-\r\nverkningar av överdrivet spelande\r\n(målområde 11) samt övrigt beroende\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att\r\nanlägga  genusperspektiv  på  handlingsplanen\r\nmot dopning. Riksdagen bör vidare  av-slå två\r\nmotioner   om   åtgärder  för  att  förhindra\r\ndopning. Riksdagen  bör  även avslå en motion\r\nom   shoppingmissbruk   och  en   motion   om\r\ndataspelsberoende hos barn.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:So395 av  Ulla  Hoffmann  m.fl. (v)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om anläggande av  ett\r\ngenusperspektiv   i  handlingsplanen   mot   dopning\r\n(yrkande  6).  Motionärernas   uppfattning   är  att\r\ndopning   även  förekommer  bland  kvinnor  och  att\r\nregeringen vid beredningen av handlingsplanen därför\r\nbör anta ett könsperspektiv.\r\n\r\nI motion 2003/04:So366  av  Lars  Lilja  och  Britta\r\nRådström   (s)   begärs   ett   tillkännagivande  om\r\ninformation   om   dopningens  skadeverkningar   och\r\nrisker.   Motionärerna   anser   att   missbruk   av\r\ndopningspreparat       bör       jämställas      med\r\nnarkotikamissbruk   och  att  informationsinsatserna\r\nfrån samhällets sida bör ökas kraftigt.\r\n\r\nI motion 2003/04:So631 av Lars Lilja och Karl Gustav\r\nAbramsson (s) begärs  att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om\r\nstraff  för  dopningsbrott. Motionärerna  anser  att\r\nminimistraffet  för  grovt  dopningsbrott  bör höjas\r\ntill  två års fängelse och straffmaximum till  minst\r\nsex års fängelse.\r\n\r\nNågra motioner tar upp andra former av beroende.\r\n\r\nI motion  2004/05:So205  av  Lars-Ivar  Ericson  (c)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  forskning  om och\r\nbättre vårdformer för shoppingmissbrukare.\r\n\r\nI  motion  2004/05:So239  av  Lars-Ivar  Ericson och\r\nBirgitta Carlsson (c) begärs ett tillkännagivande om\r\ndataspelsberoende hos barn och ungdom.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nAllmänt om målområdet\r\n\r\nSocialutskottet  har  i betänkande 2002/03:SoU7  Mål\r\nför  folkhälsan  ställt  sig   bakom   det  aktuella\r\nmålområdet (s. 52). Utskottet anförde då  bl.a.  att\r\ndet    delar   regeringens   uppfattning   att   det\r\nförebyggande   och  hälsofrämjande  arbetet  på  det\r\naktuella  området,  för  att  bli  effektivt,  måste\r\nbehandlas i ett sammanhang.\r\n\r\nDopningsfrågor\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2005  (prop.  2004/05:1\r\nutg.omr.   9)   anfördes   beträffande  anslag  14:8\r\nAlkohol- och narkotikapolitiska åtgärder att fr.o.m.\r\n2003  har  Dopingjouren förstärkts  med  3  miljoner\r\nkronor (s. 97).  Vidare  anförde  regeringen i samma\r\nproposition  (utg.omr.  17 s. 127) att  den  svenska\r\nidrottsrörelsen  gör  betydande   insatser  för  att\r\nbekämpa dopning inom idrotten. Enligt regeringen har\r\nSverige även internationellt gått i  spetsen för ett\r\nsamarbete  i  denna  kamp bl.a. genom aktivt  arbete\r\ninom ramen för IADA (the  International  Anti-Doping\r\nArrangement)     och     övervakningsgruppen     för\r\nEuroparådets  antidopningskonvention. Sverige bidrar\r\ndessutom inom ramen  för Unesco till att utarbeta en\r\nglobal konvention mot  dopning  inom  idrotten  samt\r\ntill  att  utveckla  Världsantidopningsbyrån (WADA).\r\nUnder 2004 har också ett  stort  arbete lagts ned på\r\natt   inarbeta   världsantidopningskodens   krav   i\r\nRiksidrottsförbundets dopningsföreskrifter (s. 134).\r\nDetta  är  den största  förändringen  av  förbundets\r\nantidopningsregler  sedan dessa infördes i slutet av\r\n1970-talet. De nya reglerna  trädde  i  kraft  den 1\r\njuli 2004.\r\n\r\nRegeringen   gav   den   9  september  2004  Statens\r\nfolkhälsoinstitut  i  uppdrag   att   genomföra   en\r\nfördjupad   kvantitativ  och  kvalitativ  analys  av\r\nfolkhälsopolitikens     bestämningsfaktorer,    inom\r\nsamtliga      elva      målområden,      ur      ett\r\njämställdhetsperspektiv.   Analysen   skulle  enligt\r\nuppdraget  synliggöra kvinnors och mäns  livsvillkor\r\noch den ojämlikhet i hälsa som är en följd av skilda\r\nlivsvillkor.    Statens   folkhälsoinstitut   skulle\r\nföreslå  mål  och  åtgärder   för  de  skillnader  i\r\nlivsvillkor  och  hälsa  som är mest  angelägna  att\r\nåtgärda.  Uppdraget  redovisades,   i  den  del  det\r\nomfattar målområde 7-11, i januari 2005. Beträffande\r\ndopingproblematiken anförs följande i rapporten:\r\n\r\nKvinnors   läkemedelsberoende   är   ett   mycket\r\nunderskattat  folkhälsoproblem,  som är  relativt\r\noförändrat   sedan   30   år  tillbaka  även   om\r\npreparaten    är    olika.    Under    1990-talet\r\nsexdubblades   förbrukningen   av  antidepressiva\r\nmedel, pga. introduktionen av SSRI  preparat (CAN\r\n2004).  Försäljningen  av dessa ökar brant  varje\r\når; från 47,4 DDD/1000 kvinnor  och dag till 61,9\r\nDDD     tre    år    senare    (www.apoteket.se).\r\nFörbrukningen bland män är hälften så stor.\r\n\r\nTänkbara förklaringar till könsskillnaderna\r\nLäkemedelsindustrins  försök att medikalisering\r\nsärskilt  kvinnors  problem   hänger   ihop   med\r\nkommersiella   intressen.   Att  läkarvetenskapen\r\nbidrar  till  denna medikalisering  kan  bero  på\r\nmedicinens traditionella syn på kvinnor som svaga\r\noch deprimerade (Hammarström 1997).\r\nÅtgärdsförslag\r\nInförandet av generiska  beteckningar  (dvs. icke\r\nvarumärken)   på   alla   läkemedel   kan  minska\r\növerdriven marknadsföring.\r\n*  Ett     genusinriktat    forskningsprogram    som\r\nanalyserar  sjukvårdens medikalisering av kvinnor\r\nbör initieras. - - -\r\n*\r\nGemensamma     möjliga     förklaringar    till\r\nnarkotika/dopning och överdrivet spelande\r\n*  En   tänkbar  förklaring  till   mäns   mer\r\nriskfyllda    spelande   kan   vara   vilka\r\nhälsorelaterade     föreställningar     och\r\nbeteenden   som   är   kopplade   till  den\r\ndominerande    formen    av    maskulinitet\r\nrespektive  femininitet  i  vårt  samhälle.\r\nMaskulinitetsforskare       menar       att\r\nhälsorelaterade     föreställningar     och\r\nbeteende   är   ett  sätt  att  demonstrera\r\nfemininitet    och    maskulinitet.     Den\r\ndominerande  formen  av maskulinitet i vårt\r\nsamhälle är förenad med större risktagande,\r\nvåldsuttryck och obenägenhet  att söka vård\r\n(Connell  1996,  Courtney  2000).  Här  kan\r\nnarkotikaanvändning, dopning  och riskfyllt\r\nspelande  vara  ett  sätt  att uttrycka  en\r\nmaskulinitet, som inte väjer  för  risker i\r\nlivet. Det saknas dock svensk och Europeisk\r\nkvalitativ   forskning   som  kan  förklara\r\nproblematiken. En intressant frågeställning\r\nsom   gäller   både  alkohol,  droger   och\r\növerdrivet  spelberoende   är  om  kvoterad\r\nföräldraledighet        ökar        männens\r\nansvarstagande  för  barn  och  familj  och\r\ndärmed  möjligen  minska  deras  riskfyllda\r\nhälsovanor? Genusforskningen bör förstärkas\r\nför  att  analysera  samband,  orsaker  och\r\nlägga fram detaljerade åtgärdsförslag\r\n*\r\nRegeringen     har     uppdragit     till    Statens\r\nfolkhälsoinstitut att arbeta vidare med analysen.\r\n\r\nI  betänkande  1998/99:SoU5  Kontroll av  syntetiska\r\ndroger   och   åtgärder   mot   dopning   behandlade\r\nsocialutskottet   med  anledning  av   förslagen   i\r\nproposition 1998/99:3  Åtgärder  mot  dopning  bl.a.\r\nfrågor om kriminalisering av bruket av dopningsmedel\r\noch införande av brottet grovt dopningsbrott.\r\n\r\nUtskottet   delade   regeringens   bedömning   att\r\növervägande  skäl  talar  för  en kriminalisering av\r\nbruket  av dopningsmedel. Utskottet  fäste  avseende\r\nvid  tanken   att   en  kriminalisering  innebär  en\r\nmarkering  av  att  alla  former  av  icke-medicinsk\r\nbefattning med dopningsmedel är socialt oacceptabla.\r\nUtskottet tillstyrkte  således  regeringens  förslag\r\ntill  att kriminalisera bruket av dopningsmedel  och\r\navstyrkte en motion (res. v).\r\nUtskottet tillstyrkte även regeringens förslag att\r\ninföra  brottet grovt dopningsbrott med straffskalan\r\nfängelse lägst sex månader och högst fyra år.\r\nRiksdagen följde utskottet (rskr. 1998/99:139).\r\n\r\nAv  3  §  lagen  (1991:1969)  om  förbud  mot  vissa\r\ndopningsmedel  följer att straffet för dopningsbrott\r\nav normalgraden  är  fängelse  i  högst  två år. Vid\r\nringa brott är straffet böter eller fängelse i högst\r\nsex månader.\r\n\r\nI   en   nyligen   avlämnad   proposition  om  vissa\r\nlagändringar  beträffande  hälsofarliga   varor  och\r\nnarkotikaprekursorer    (prop.    2004/05:127)   har\r\nregeringen  anfört  att  den  har  för  avsikt   att\r\ninitiera  en  översyn  av  lagstiftningen  om  bl.a.\r\nnarkotika  och  dopningsmedel (s. 24). Översynen bör\r\nenligt regeringen  omfatta  t.ex.  frågor  om  vilka\r\nförfaranden  som  bör  vara straffbara, straffskalor\r\noch förverkanden.\r\n\r\nÖvriga frågor om beroenden\r\n\r\nStatens  folkhälsoinstitut   har  enligt  uppgift  i\r\nregleringsbreven  för  2004 och  2005  att  utveckla\r\ninsatser   mot   spelberoende   och   dess   sociala\r\nkonsekvenser   samt    verka   för   att   effektiva\r\nkunskapsbaserade    metoder     för    att    minska\r\nskadeverkningar  av  överdrivet spelande  utvecklas.\r\nInstitutet skall till  regeringen återrapportera hur\r\narbetet fortskrider.\r\n\r\nI  en  interpellationsdebatt  den  25  januari  2005\r\n(interpellation  2004/05:222)  om dataspelsvanor hos\r\nbarn   och   ungdomar   anförde  statsrådet   Morgan\r\nJohansson bl.a. följande:\r\n\r\nMedierådet,   före  detta   Våldsskildringsrådet,\r\narbetar på uppdrag  av  regeringen med att minska\r\nrisken  för  skadlig mediepåverkan  på  barn  och\r\nunga. Uppdraget  omfattar  bland annat datorspel.\r\nRådet  ska ägna våldsskildringar  och  pornografi\r\nsärskild   uppmärksamhet   samt  ha  ett  tydligt\r\ngenusperspektiv  i  sin  verksamhet.   I   rådets\r\nuppdrag  ingår  att  driva  på  mediebranschernas\r\nsjälvreglerande  arbete för att skydda  barn  och\r\nunga från skadlig  mediepåverkan.  Medierådet har\r\nnyligen gett ut en broschyr med information  till\r\nföräldrar  med  dator-  och tv-spelande barn. Den\r\ninnehåller bland annat sju  tips  till  föräldrar\r\nsom tagits fram av MDTS, Sveriges branschförening\r\nMultimedia,  Dator- och TV-spel, i samverkan  med\r\nMedierådet.\r\n\r\nEtt   av   tipsen    är   att   respektera   de\r\nåldersrekommendationer som  spelen  är märkta med\r\nenligt  det europeiska PEGI-systemet.  PEGI,  Pan\r\nEuropean  Game  Information,  innehåller  både en\r\nåldersrekommendation   och   symboler  som  visar\r\nvilken typ av innehåll konsumenten  kan  mötas av\r\nnär produkten används. Enligt MDTS informerar  de\r\nstora  butikskedjorna  sina kunder både muntligen\r\noch skriftligen om åldersmärkningen.\r\nRiksförbundet    Goodgame    är    en    ideell\r\nkonsumentorganisation  som  består  av  ett antal\r\nmedlemsföreningar.  Goodgame arbetar med testning\r\nav     spel     enligt    underhållningsaspekter,\r\nanvändbarhetsaspekter  och etiska aspekter. Deras\r\ntester finns på www.goodgames.se. - - -\r\nFolkhälsoinstitutet ämnar presentera en nyligen\r\ngjord  sammanställning av  forskning  som  delvis\r\nspeglar den här frågeställningen i januari 2005.\r\n\r\nStatens  folkhälsoinstitut   kommer  inom  kort  att\r\npresentera  den  rapport om bl.a.  dataspelsberoende\r\nbland    barn    och   ungdomar    som    nämns    i\r\ninterpellationssvaret   ovan.  Enligt  uppgift  från\r\ninstitutet kommer det av  rapporten  att  framgå att\r\ndet   finns  studier  av  hur  barns  och  ungdomars\r\nkognitiva  förmåga,  aggressivitet och vikt påverkas\r\nav att de spelar dataspel.  Däremot finns inte några\r\nstudier  som belyser om, och i  så  fall  på  vilket\r\nsätt, barn  påverkas  att  spela  dataspel  ofta och\r\nlänge.  De  studier  som  gjorts  visar  stöd för en\r\nstärkt     kognitiv     förmåga     (t.ex.    stärkt\r\nreaktionsförmåga) hos barn och ungdomar  som  spelar\r\ndataspel.  Däremot  visar  befintliga  studier  inte\r\nnågot  egentligt  stöd för att det finns ett samband\r\nmellan dataspelande  och  aggressiva tankar, känslor\r\noch beteenden i övrigt hos  barn  och ungdomar. Inte\r\nheller att det finns samband mellan dataspelande och\r\növervikt hos barn.\r\n\r\nI  budgetpropositionen för 2005 (a.  prop.)  anförde\r\nregeringen  att  spelmarknaden  expanderar och i dag\r\nhar en omsättning på 36 miljarder  kronor  (s.  72).\r\nNya  spelformer  etableras  med  Internet som bas. I\r\ntakt  med utvecklingen på spelmarknaden  ökar  också\r\nantalet  personer  som  riskerar  att  utveckla  ett\r\nspelberoende.  Regeringen  anförde  att  den  därför\r\navsätter  mer  medel  för  åtgärder mot spelberoende\r\nsamt  att anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska  åtgärder\r\nökas med 10 miljoner kronor 2005 och med 25 miljoner\r\nkronor 2006 (s. 96).\r\n\r\nVid       socialutskottets       behandling       av\r\nbudgetpropositionen    för    2005    i   betänkande\r\n2004/05:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och\r\nsocial  omsorg  m.m.  behandlades  också  ett  antal\r\nmotioner   med   frågor  om  spelberoende  (s.  52).\r\nUtskottet anförde i sitt ställningstagande bl.a. att\r\ndet    anser    den    av   regeringen    föreslagna\r\nmedelsanvisningen väl avvägd;  utskottet tillstyrkte\r\ndärför bifall till medelstilldelningen och avstyrkte\r\nde  väcka  motionerna  (res.  v).  Riksdagen  följde\r\nutskottet (rskr. 2004/05:114).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nStatens   folkhälsoinstitut   har   på  uppdrag   av\r\nregeringen  att  genomföra en fördjupad  kvantitativ\r\noch   kvalitativ   analys   av   folkhälsopolitikens\r\nbestämningsfaktorer,  inom samtliga elva målområden,\r\nur ett jämställdhetsperspektiv.  Mot  bakgrund härav\r\navstyrker utskottet motion 2003/04:So395 (v) yrkande\r\n6.\r\n\r\nUtskottet,  som med kraft vill understryka  vikten\r\nav att användandet av dopningsmedel förhindras såväl\r\ninom idrotten som  vid  sidan  därav, kan konstatera\r\natt  Sverige  arbetar  aktivt  både  nationellt  och\r\ninternationellt    för    att   motverka    dopning.\r\nDopingjouren har förstärkts  under  senare  tid, och\r\nden  svenska  idrottsrörelsen gör betydande insatser\r\nför att bekämpa  dopning.  Motionerna  2003/04:So366\r\n(s)    och   2003/04:So631   (s)   är   i   huvudsak\r\ntillgodosedda.\r\nUtskottet  har  förståelse  för att det kan finnas\r\nbehov  av behandling för de personer  som  utvecklar\r\nshoppingberoende.   Motion   2004/05:So205  (c)  bör\r\nenligt utskottet dock inte föranleda något initiativ\r\nfrån riksdagen. Motionen avstyrks.\r\nNär det gäller dataspelande barn och ungdomar vill\r\nutskottet  påpeka  att det som enligt  utskottet  är\r\nproblematiskt  och  som   skall   motverkas  är  det\r\nförmodat   skadliga  dataspelandet.  Utskottet   ser\r\ndärför mycket  positivt  på  det arbete som nu pågår\r\nför  att utreda och förhindra skadligt  dataspelande\r\nhos   barn   och   ungdomar   inom   t.ex.   Statens\r\nfolkhälsoinstitut  och  Medierådet. Utskottet finner\r\natt  motion  2004/05:So239   (c)  får  anses  delvis\r\ntillgodosedd med det anförda.\r\n\r\nHälsoinformation och\r\nhälsokommunikation\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör mot bakgrund av  det arbete som\r\npågår inom Statens folkhälsoinstitut och inom\r\nden     nationella     ledningsgruppen    för\r\nfolkhälsofrågor      avslå     ett      antal\r\nmotionsyrkanden   om   hälsoinformation   och\r\nförebyggande folkhälsoarbete.  Riksdagen  bör\r\näven  avslå  en  motion  om  den förebyggande\r\nhälsoupplysningen      som      sker      via\r\napoteksverksamheten.   Vidare  bör  riksdagen\r\navslå två motionsyrkanden om egenvård och ett\r\nom s.k. egenvårdsbok. Riksdagen bör avslå ett\r\nmotionsyrkande     om     handikappförbundens\r\nbetydelse för folkhälsan och ett om friskvård\r\nför  äktenskap  och  parförhållanden.  Jämför\r\nreservationerna 20 (m, fp, kd, c), 21 (m, fp,\r\nkd, c) och 22 (kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:So621  av  Sven Bergström och Maria\r\nLarsson  (c,  kd)  begärs  ett  tillkännagivande  om\r\nbehovet av ett samlat program för  att  motverka den\r\nväxande  livsstilsorienterade  ohälsan. Motionärerna\r\nanser att det är tid för samhälle, skola, arbetsliv,\r\nidrottsrörelse och handel att gemensamt samlas i ett\r\nlångsiktigt  och målmedvetet arbete  för  en  bättre\r\nfolkhälsa. Regeringen  bör snarast ta initiativ till\r\nen sådan samling.\r\n\r\nI motion 2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nbegärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförs\r\nom   apoteksverksamheten   och    den   förebyggande\r\nhälsoupplysningen  (yrkande 19). Motionärerna  anför\r\natt det finns starka  skäl  att  bygga vidare på det\r\nsom   apoteken   redan   uträttar  när  det   gäller\r\nhälsoupplysning.\r\n\r\nI  motion 2004/05:So606 av  Chatrine  Pålsson  m.fl.\r\n(kd)  begärs  ett  tillkännagivande om möjligheterna\r\ntill egenvård (yrkande  9).  Motionärerna  anser att\r\ndet  behövs  ett  stöd  för människors intresse  för\r\negenvård, hälsa och välbefinnande. Metoderna för att\r\nföra  ut  saklig  samhällsinformation   bör  utredas\r\nnärmare.\r\n\r\nI motion 2003/04:So577 av Ulrik Lindgren  m.fl. (kd)\r\nbegärs   ett   tillkännagivande   om  att  förbättra\r\nhälsoinformationen   i   samhället   (yrkande    4).\r\nNationella  folkhälsokommittén föreslog ett eget mål\r\nför saklig samhällsinformation.  Motionärerna  anser\r\nnu att metoderna och ansvaret för att föra ut saklig\r\nsamhällsinformation  bör utredas närmare. I motionen\r\nbegärs också ett tillkännagivande  om vad i motionen\r\nanförs   om  att  satsningar  på  äktenskapets   och\r\nparförhållandets     friskvård     bör     ingå    i\r\nfolkhälsoarbetet (yrkande 17).\r\n\r\nI  motion  2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl.  (c)\r\nbegärs ett tillkännagivande  till  regeringen om att\r\nmobilisera  kraften  i egenvården i folkhälsoarbetet\r\n(yrkande 4). Motionärerna  anser  att  det är vikigt\r\natt medborgarna känner ett personligt ansvar för sin\r\nhälsa och livsstil.\r\n\r\nI  motion  2003/04:So216  av  Lars-Ivar Ericson  (c)\r\nbegärs ett tillkännagivande om  en egenvårdsbok till\r\nalla hushåll.\r\n\r\nI motion 2004/05:So603 av Christina  Axelsson  m.fl.\r\n(s) begärs ett tillkännagivande om ökad satsning  på\r\nförebyggande  arbete  inom  folkhälsovården (yrkande\r\n1). Motionärerna anser att det  borde  vara  möjligt\r\natt  med  mer  information  och rådgivning i skolor,\r\ninom    fackföreningsrörelsen   och    hos    övriga\r\nfolkrörelser   och  instanser  åstadkomma  avsevärda\r\nförbättringar av folkhälsan.\r\n\r\nI  motion 2004/05:So647  av  Mariann  Ytterberg  och\r\nMarianne  Carlström  (s) begärs ett tillkännagivande\r\nom  handikappförbundens  betydelse  för  folkhälsan.\r\nKunskapen    om    riskfaktorer   när   det   gäller\r\nlivsstilssjukdomar,  vad  som orsakar skador m.m. är\r\nstor  inom denna folkrörelse.  Detta  borde,  enligt\r\nmotionärerna,  tas till vara på ett klokt sätt i det\r\nförebyggande arbetet.\r\n\r\nI motion 2004/05:So418 av Helene Petersson m.fl. (s)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om  insatser för bättre\r\nfolkhälsa. Motionärerna anser bl.a.  att  regeringen\r\nbör    ta   initiativ   till   ett   landsomfattande\r\nfolkhälsoprojekt  där  attityder,  livsmedelsreklam,\r\nkostinformation, kostråd, motion och rörelse ingår.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nSocialutskottet behandlade en motion  med anknytning\r\ntill      frågan     om     hälsoinformation     och\r\nhälsokommunikation i betänkande 2002/03:SoU7 Mål för\r\nfolkhälsan  (s.  36-37).  I  motionen  begärdes  ett\r\ntillkännagivande     om     apoteksverksamhet    och\r\nhälsoupplysning. Utskottet instämde  i motionärernas\r\nuppfattning om att apoteken är en viktig  kanal  för\r\nhälsoupplysning.  Utskottet ansåg det således mycket\r\nangeläget  att  Apoteket  AB  även  fortsättningsvis\r\nmedges  möjlighet  att  lämna  obunden,  saklig  och\r\nlättillgänglig  hälsoinformation.  Utskottet vidhöll\r\ndock   att   det   inte   finns  skäl  att  förändra\r\nläkemedelsdistributionen genom att konkurrensutsätta\r\ndetaljhandeln    med   läkemedel.    Motionsyrkandet\r\navstyrktes av utskottet  (res.  fp och c). Riksdagen\r\nföljde utskottet (rskr. 2002/03:145).\r\n\r\nStatens   folkhälsoinstitut   har  på   uppdrag   av\r\nregeringen  rapporterat  att framtidens  system  för\r\nhälsoinformation  bör  innebära  att  varje  enskild\r\nsektorsmyndighet   tar   sitt    ansvar    för   att\r\ntillhandahålla  hälsoinformation  till  befolkningen\r\ninom  sina  respektive verksamhetsområden (Rapporten\r\nRegeringsuppdrag     om     hälsoinformation     och\r\nhälsokommunikation  lämnad  den 12 maj 2004). Enligt\r\ninstitutet  bör  regeringen  klargöra  vilken  eller\r\nvilka myndigheter som har ansvaret  att  kommunicera\r\nhälsoinformation inom varje målområde. Vidare  anser\r\nStatens    folkhälsoinstitut    att   det   även   i\r\nfortsättningen bör ha ett grundläggande  ansvar  för\r\nkunskapsförmedling  till  beslutsfattare  och  andra\r\naktörer     inom     folkhälsoområdet    beträffande\r\nfolkhälsomålen.\r\n\r\nRapporten   bereds  i  Regeringskansliet   i   den\r\nnationella  ledningsgruppen   för   folkhälsofrågor.\r\nEnligt  tjänstemannauppgift från Socialdepartementet\r\npågår  ett   arbete   med   att  utforma  nationella\r\nriktlinjer för hälsoinformation  och  att  skapa ett\r\nnätverk    för    hälsoinformation    där    berörda\r\nmyndigheter, kommuner och landsting föreslås ingå.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nGenom    det   arbete   som   pågår   inom   Statens\r\nfolkhälsoinstitut och den nationella ledningsgruppen\r\nför  folkhälsofrågor   med  att  utforma  framtidens\r\nsystem för hälsoinformation  till befolkningen - där\r\nberörd myndighet skall ha ansvaret  för  att  sprida\r\nhälsoinformation  inom sitt område - anser utskottet\r\natt motion 2003/04:So577  (kd)  yrkande  4 får anses\r\ntillgodosedd.   I   motionerna   2004/05:So418  (s),\r\n2004/05:So603  (s)  yrkande 1 och 2004/05:So621  (c,\r\nkd)  efterlyses  bl.a.   ett   samlat   program  och\r\nförebyggande  arbete för folkhälsa. Utskottet  anser\r\natt  även  dessa   motioner   är  åtminstone  delvis\r\ntillgodosedda  genom  det  ovan redovisade  pågående\r\narbetet   med   att  sprida  hälsoinformation   till\r\nbefolkningen.\r\n\r\nUtskottet instämmer  i motionärernas uppfattning i\r\nmotion 2003/04:Sf358 (fp) yrkande 19 att apoteken är\r\nviktiga för den förebyggande  hälsoupplysningen  och\r\natt  det är mycket angeläget att bygga vidare på det\r\nApoteket   AB   redan   uträttar   när   det  gäller\r\nhälsoupplysning.  Utskottet  ställer  sig dock  inte\r\nbakom motionärernas begäran om ett tillkännagivande.\r\nMotionen avstyrks.\r\nEnskildas  medverkan  och intresset för  den  egna\r\nhälsan  är naturligtvis av  grundläggande  betydelse\r\nför   folkhälsopolitikens    praktiska    genomslag.\r\nUtskottet kan därför instämma i motionärernas  åsikt\r\ni   motionerna   2003/04:So343  (c)  yrkande  4  och\r\n2004/05:So606  (kd)   yrkande   9,   att  människors\r\nintresse för sin hälsa och sitt välbefinnande  skall\r\nstödjas.  Utskottet  anser  emellertid att det pågår\r\nflera  viktiga  aktiviteter  som   syftar  till  att\r\nunderlätta  för människor att vårda sin  hälsa.  Här\r\nkan t.ex. nämnas  handlingsplanen  för goda matvanor\r\noch  ökad fysisk aktivitet samt att flera  landsting\r\ntillhandahåller  s.k.  egenvårdsböcker  med konkreta\r\nråd  för såväl förebyggande hälsovård som  vård  vid\r\nvanligt  förekommande  sjukdomar.  En  del landsting\r\npublicerar egenvårdsböcker i tryckt form medan andra\r\nhar   motsvarande   information  på  sina  hemsidor.\r\nHärtill  kommer den Internetbaserade  egenvårdsboken\r\nsom produceras  av  Infomedica.  Motionerna bedöms i\r\nhuvudsak    vara    tillgodosedda.    Även    motion\r\n2003/04:So216    (c)    vari    det    begärs    ett\r\ntillkännagivande   om   en  egenvårdsbok  till  alla\r\nhushåll får enligt utskottet  anses tillgodosedd med\r\ndet sagda.\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning i motion\r\n2004/05:So647 (s) att handikappförbundens verksamhet\r\nhar  stor  betydelse  för  en  god folkhälsa.  Något\r\ninitiativ från riksdagen behövs dock inte.\r\nUtskottet ställer sig inte bakom  den  begäran  om\r\nett   tillkännagivande   som   framställs  i  motion\r\n2003/04:So577 (kd) yrkande 17. Motionen avstyrks.\r\n\r\nForskning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå två motionsyrkanden  om\r\nsjälvmordsforskning  och fyra motionsyrkanden\r\nom annan folkhälsoforskning.\r\nJämför reservationerna  23  (fp,  c)  och  24\r\n(mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl.  (c)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om  initierandet av ett\r\nforskningsprogram   om   den   sociala  gemenskapens\r\nbetydelse för folkhälsan (yrkande 5).\r\n\r\nI motion 2003/04:So525 av\r\nElisebeht Markström (s) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  forskning kring samband mellan\r\nfolkhälsa och våld i en nära relation.\r\n\r\nI motion 2004/05:So318  av  Berndt  Ekholm och Sonja\r\nFransson (s) begärs ett tillkännagivande  om en ökad\r\nsatsning på självmordsforskning (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion  2004/05:So419 av Margareta Andersson  och\r\nKenneth Johansson (c) begärs ett tillkännagivande om\r\nen ökad satsning  på  forskning  kring  problem  med\r\növervikt och fetma hos barn och vuxna.\r\n\r\nI  motion  2004/05:So535  av Helena Frisk (s) begärs\r\nett   tillkännagivande  om  vikten   av   omfattande\r\nforskning kring suicidprevention.\r\n\r\nI motion 2004/05:MJ509 av Lotta Hedström (mp) begärs\r\nett     tillkännagivande      om      behovet     av\r\nbehandlingsinriktad  medicinsk  forskning   (yrkande\r\n15).\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nSocialutskottet    har   behandlat   forskning   och\r\nmetodutveckling inom  folkhälsoområdet  i betänkande\r\n2002/03:SoU7   Mål  för  folkhälsan  vid  utskottets\r\nbehandling  av regeringens  proposition  2002/03:35.\r\nUtskottet ansåg det mycket värdefullt att regeringen\r\navsåg  att  ge  Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap   och  Statens  folkhälsoinstitut  i\r\nuppdrag  att  i  samarbete  med  andra  utarbeta  en\r\nlägesbeskrivning i  syfte  att  på sikt kunna stärka\r\nforskningen  på  folkhälsoområdet.  De  då  aktuella\r\nmotionerna ansågs därmed tillgodosedda.\r\n\r\nRegeringen  har  i regleringsbrevet  för  budgetåret\r\n2003 för Statens folkhälsoinstitut  givit institutet\r\noch     Forskningsrådet     för     arbetsliv    och\r\nsocialvetenskap (FAS) i uppdrag att i  samarbete med\r\nandra  berörda  aktörer utarbeta en lägesbeskrivning\r\nav  svensk folkhälsoforskning.  Beskrivningen  skall\r\nbl.a.   innehålla   en   kartläggning   av  pågående\r\nforskning och forskarmiljöer samt en utvärdering  av\r\nsvensk folkhälsoforskning.\r\n\r\nSvenska      folkhälsoinstitutet      (FHI)      och\r\nForskningsrådet  för  arbetsliv  och socialvetenskap\r\n(FAS)   har  i  en  kartläggning  i  november   2003\r\nredovisat  att  forskningsområdet etiologi/förekomst\r\ndominerar  medan  interventionsforskningen   har  en\r\nblygsam  andel  av  finansiering  och publikationer.\r\nUtvärderingen av strukturella insatser och processer\r\nför hälsofrämjande arbete i kommuner  och  landsting\r\nsaknas helt.\r\n\r\nVåren   2004  redovisade  SHI  och  FAS  att  svensk\r\nfolkhälsoforskning  håller  bra kvalitet och att det\r\nfinns   goda  förutsättningar  för   den   fortsatta\r\nforskningen  om folkhälsa. Bedömningen är grundad på\r\natt det finns  ett  stort  antal aktiva forskare och\r\nforskarstuderande  och  omfattande   individbaserade\r\nregister.  Även den höga svarsfrekvensen  i  svenska\r\nintervju- och  enkätstudier  gör att forskningen kan\r\nhålla hög kvalitet. I rapporten förslås bl.a. att\r\n\r\n*  anslagen      för      svensk     offentlig\r\nfolkhälsoforskning bör fördubblas  och  den\r\nsvenska regeringen bör försöka påverka EU:s\r\nforskningspolitik       i       en      mer\r\nfolkhälsovetenskaplig riktning,\r\n\r\n*  fler   anställningar   på  mellannivå   för\r\nfolkhälsoforskare bör inrättas,  resurserna\r\noch  förutsättningarna  för  samkörning  av\r\nrelevanta register bör förstärkas,\r\n*  interventionsstudier bör prioriteras  (dvs.\r\nstudier om effekter),\r\n*  stödet  till  longitudinell  forskning  bör\r\nförstärkas,\r\n*  forskningen  om  arbets- och miljörelaterad\r\nhälsa bör förstärkas,\r\n*  mekanismerna och orsakerna bakom ojämlikhet\r\ni hälsa för olika  etniska  grupper och för\r\nmän och kvinnor bör ytterligare betonas,\r\n*  hälsofrämjande insatser för äldre människor\r\noch livsförloppsstudier bör prioriteras,\r\n*  ytterligare         investeringar         i\r\nmultidisciplinära   forskningscentrum   bör\r\ngöras,\r\n*  en   ny  nationell  forskningsstrategi  för\r\nforskning  om  hälso- och sjukvårdssystemen\r\nbör utvecklas,\r\n*  forskning om följderna  av sjuklighet i den\r\nframtida forskningsstrategin bör inkluderas\r\noch\r\n*  den   framtida   forskningsstrategin    bör\r\nanpassas  till  de  nya  folkhälsopolitiska\r\nmålområdena.\r\n\r\nRapporten  har  beretts  i  Socialdepartementet  och\r\nutgör   en   del  av  underlaget  till   regeringens\r\nforskningspolitiska proposition 2004/05:80 Forskning\r\nför ett bättre liv.\r\n\r\nI   den   forskningspolitiska    propositionen   har\r\nregeringen    aviserat    kraftsamling   inom    tre\r\növergripande områden: medicin,  teknik  och  hållbar\r\nutveckling   (a.   prop.  s.  60).  Beträffande  den\r\nmedicinska forskningen  har  regeringen anfört bl.a.\r\natt den anser att särskilda insatser  bör göras inom\r\nsuicidforskningsområdet (s. 70).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledningsvis   får   utskottet   när   det   gäller\r\nmotionsyrkanden  med  krav  på  forskning inom olika\r\nfält   erinra  om  att  statsmakterna   vad   gäller\r\nresurserna   till   grundforskning   endast   fattar\r\növergripande  beslut  om fördelningen av de statliga\r\nforskningsmedlen.  Den närmare  fördelningen  av  de\r\nstatliga    forskningsresurserna     ankommer     på\r\nforskningsfinansierande   myndigheter,   som   bl.a.\r\nVetenskapsrådet,  och  på universitet och högskolor,\r\nvilka  har  att fatta beslut  utifrån  vetenskapliga\r\nkvalitetsbedömningar  (se  även  betänkande 2004/05:\r\nUbU1     Utgiftsområde     16     Utbildning     och\r\nuniversitetsforskning s. 96).\r\n\r\nUtskottet   kan   dock  instämma  i  motionärernas\r\nuppfattning i motionerna 2004/05:So318 (s) yrkande 2\r\noch 2004/05:So535 (s)  att  det är viktigt att det i\r\nvårt land bedrivs forskning och  metodutveckling  om\r\nsjälvmord och självmordsprevention. Utskottet vill i\r\ndetta  sammanhang  peka  på  att  regeringen  i  den\r\nnyligen  avlämnade forskningspolitiska propositionen\r\nhar uttryckt  att  särskilda insatser bör göras inom\r\nsuicidforskningsområdet  (prop.  2004/05:80  s. 70).\r\nUtskottet    anser    att   motionerna   får   anses\r\ntillgodosedda med det nu sagda.\r\nDet är enligt utskottet  vidare  glädjande att den\r\nsvenska folkhälsoforskningen håller bra kvalitet och\r\natt det finns goda förutsättningar för den fortsatta\r\nforskningen på folkhälsoområdet. Flera av de förslag\r\ntill  åtgärder  som  redovisas  i  den  ovan  nämnda\r\nrapporten   från   Statens   folkhälsoinstitut   och\r\nForskningsrådet  för arbetsliv  och  socialvetenskap\r\nverkar  enligt  utskottet  för  att  höja  nivån  på\r\nfolkhälsoforskningen    ytterligare,    vilket    är\r\npositivt.   Utskottet   noterar   särskilt  att  det\r\nföreslås  att  den  svenska regeringen  bör  försöka\r\npåverka   EU:s   forskningspolitik    i    en    mer\r\nfolkhälsovetenskaplig riktning, att mekanismerna och\r\norsakerna bakom ojämlikhet i hälsa för olika etniska\r\ngrupper  och  för  män  och  kvinnor ytterligare bör\r\nbetonas  samt  att den framtida  forskningsstrategin\r\nbör   anpassas  till   de   nya   folkhälsopolitiska\r\nmålområdena.  Genom  det arbete som pågår på området\r\nför   folkhälsoforskning    anser    utskottet   att\r\nmotionerna     2003/04:So343    (c)    yrkande    5,\r\n2003/04:So525    (s),    2004/05:So419    (c)    och\r\n2004/05:MJ509   (mp)    yrkande    15    får   anses\r\ntillgodosedda.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Mål för folkhälsan m.m. (punkt 1)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark   Pehrsson  (m),  Kenneth\r\nJohansson (c), Maud Ekendahl  (m), Marita Aronson\r\n(fp),  Ulrik  Lindgren  (kd) och Gabriel  Romanus\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  delvis  motionerna 2003/04:Sf358 yrkande 16,\r\n2003/04:So343  yrkandena   1  och  2,  2003/04:So409\r\nyrkandena 1 och 2, 2003/04:So577  yrkandena 2 och 3,\r\n2003/04:A309 yrkande 12, 2004/05:So495  yrkandena  1\r\noch 2 samt 2004/05:A354 yrkande 11 och avslår motion\r\n2004/05:So508 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  nationella  målen  för  folkhälsopolitiken måste\r\nkompletteras  med  konkreta  och  mätbara  etappmål.\r\nEnligt vår uppfattning skall riksdagen  fatta beslut\r\näven   om   etapp-   och  delmål.  På  så  sätt  får\r\nfolkhälsoarbetet en demokratisk  förankring och blir\r\nföremål för debatt, i stället för  att endast bli en\r\nangelägenhet för regeringen och berörda myndigheter.\r\nVi anser att målstrukturen måste vara mer detaljerad\r\noch  anser  därför att den bör utgå från  Nationella\r\nfolkhälsokommitténs  (SOU  2000:91)  väl underbyggda\r\nförslag   om  18  mål.  Kommitténs  föreslagna   mål\r\ntillsammans med konkreta etappmål för uppföljning av\r\nmåluppfyllelsen  möjliggör en verklig satsning på en\r\nförbättrad folkhälsa.\r\n\r\nVad vi nu anfört  bör  riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n2. Hälsokonsekvensanalyser (punkt 2)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c) och Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2003/04:So343  yrkande  7  och\r\n2003/04:So577   yrkande   1   samt   avslår   motion\r\n2003/04:So406 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHälsoekonomi  och utvärdering  av  metoder  har  med\r\nkrympande  ekonomiska   resurser  fått  allt  större\r\nbetydelse. Relationen mellan  den  förväntade nyttan\r\nav en åtgärd och kostnaden för denna kan analyseras.\r\nInom hälsoekonomin är det viktigt att  väga in andra\r\neffekter  än  dem  som mäts i ekonomiska termer.  Vi\r\nvill betona vikten av  att  det  före viktiga beslut\r\ngörs en omfattande analys av vad beslutet kan få för\r\nbetydelse för hälsoutvecklingen, motsvarande vad som\r\nredan  i  dag  görs på miljöområdet.  Vi  anser  att\r\nriksdagen hos regeringen  bör  begära förslag om att\r\nutveckla metoder för hälsokonsekvensanalyser.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen  som  sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n3. Hälsoindex i statsbudgeten (punkt 3)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So406 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt folkhälsopropositionen skall mål utformas och\r\nfolkhälsan  vägas in vid beslut. Det är viktiga steg\r\ni rätt riktning.  Folkhälsa  bör ses som en naturlig\r\noch självklar faktor vid alla  former  av  åtgärder,\r\nbeslut,  uppföljningar och lagstiftning. Om vi  inte\r\nhar  hälsa   eller   om   besluten   får  allvarliga\r\nkonsekvenser för hälsan är besluten ineffektiva.  Vi\r\nanser att ett hälsoindex i statsbudgeten är ett lika\r\nviktigt inslag som att redovisa tillväxtfaktorer och\r\nbudgetprognos,  varför  vi  föreslår  att ett sådant\r\nindex utformas under mandatperioden.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen som sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n4. Folkhälsoarbete för utrikesfödda (punkt 4)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark  Pehrsson  (m)  och  Maud\r\nEkendahl (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2003/04:So273  yrkande  1  och\r\n2004/05:So250  yrkande  1   samt  avslår  motionerna\r\n2003/04:So406 yrkande 2 och 2004/05:So410 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMöjligheten  till  trygg  och  säker  sexualitet  är\r\ngrundläggande för individens upplevelse av hälsa och\r\nvälbefinnande.  Vi  konstaterar emellertid  att  den\r\nvästerländska  synen på  kvinnor  och  barn  är  ett\r\nproblem  för många  människor  från  de  patriarkala\r\ninvandrarkulturerna.  Vi  anser  att  en  misslyckad\r\nintegrationspolitik har förstärkt utanförskapet  och\r\npå    så    sätt   bidragit   till   att   de   s.k.\r\nhederstraditionerna förstärkts. Det går att förändra\r\nmänniskors syn  på sex och samlevnad även inom dessa\r\ngrupper. Snart är andra generationens barn föräldrar\r\noch  om  mönstret inte  bryts  kommer  de  att  föra\r\ntraditionen  vidare.  Därför  måste det förebyggande\r\narbetet prioriteras. En viktig del är att arbeta med\r\nde  unga  pojkarna. Dessa unga män  är  morgondagens\r\npappor.\r\n\r\nDe flesta  invandrarorganisationer och -föreningar\r\nfår bidrag från  myndigheter  och kommuner. Vi anser\r\natt dessa bidrag borde villkoras  med  att de aktivt\r\narbetar   för   jämställdhet,   att   de   synliggör\r\nmedlemmarnas värderingar samt att de bidrar till att\r\nlösa  generationskonflikterna  på  ett  konstruktivt\r\nsätt.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen som sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n5. Regionala hälsoklyftor (punkt 5)\r\n\r\nav  Kenneth  Johansson  (c), Marita Aronson (fp),\r\nUlrik Lindgren (kd) och Gabriel Romanus (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So343 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill  peka på att det finns stora geografiska och\r\nregionala hälsoklyftor i Sverige. Det är viktigt att\r\nuppmärksamma     och    analysera    de    regionala\r\nfolkhälsoklyftorna.  Det  praktiska folkhälsoarbetet\r\nkommer  till  stor  del att bedrivas  i  lokala  och\r\nregionala sammanhang.  Insatser  för  att  minska de\r\nregionala     hälsoklyftorna    kan    därmed    bli\r\nbetydelsefulla  för  att  stärka  folkhälsan. Det är\r\nviktigt  att  folkhälsopolitiken  ges   ett  konkret\r\nuppdrag   att   arbeta   med   att  tillsluta  dessa\r\nhälsoklyftor.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen  som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n6. Aktivt folkhälsoarbete för äldre (punkt 7)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark  Pehrsson  (m),   Kenneth\r\nJohansson (c), Maud  Ekendahl (m), Marita Aronson\r\n(fp),  Ulrik Lindgren (kd)  och  Gabriel  Romanus\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So266.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFlera forskningsresultat  pekar  på  att  nyttan  av\r\nhälsoförebyggande insatser hos äldre är mycket stor.\r\nEtt aktivt liv och oberoende är två nyckelfaktorer i\r\ndetta   sammanhang.   Samhällets  totala  utformning\r\npåverkar i hög grad den  enskildes  hälsa.  Det  kan\r\nhandla  om boende, miljö, tillgången till kultur och\r\nrekreation,   ekonomiska   förhållanden   etc.   All\r\nsamhällsplanering  måste  utgå  från  att göra livet\r\nlättare att leva för alla medborgare, och inte minst\r\nför den äldre befolkningen. De insatser  som  riktas\r\ntill den enskilda individen kan vara hälsorådgivning\r\noch  ett  aktivt  stöd  i  åldrandets  olika  faser.\r\nSamhället  bör på olika sätt stödja anhörigvård  och\r\nfrivilligt socialt arbete.\r\n\r\nAtt   uppmärksamma   den   starkt   ökande   äldre\r\nbefolkningens   hälsoläge   är   i  första  hand  en\r\ninvestering i mänsklig livskvalitet  men  ger  också\r\npositiva samhällsekonomiska effekter.\r\nVad  vi nu anfört bör riksdagen som sin mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n7. HBT-personers livssituation (punkt 8)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp) och\r\nGabriel Romanus (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed delvis motionerna  2003/04:K418  yrkandena 28\r\noch   30,   2003/04:L350  yrkandena  6,  7  och  14,\r\n2003/04:So571  yrkande  2,  2004/05:L295 yrkandena 5\r\noch   6,  2004/05:U257  yrkande  33,   2004/05:So566\r\nyrkandena  2-5  och  2004/05:So620 yrkandena 2-5 och\r\navslår  motionerna 2003/04:So530  och  2003/04:So568\r\nyrkandena 4, 6 och 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSocialstyrelsen   har   under  2004  presenterat  en\r\nkartläggning    av    huruvida     klienter     inom\r\nsocialtjänsten  riskerar  att bemötas olika beroende\r\npå sexuell läggning. Kartläggningen  pekar på risken\r\natt  människor  inte  vågar  tala  om  sin  sexuella\r\nläggning av rädsla för att bli sämre behandlade, bli\r\nkränkande     bemötta    eller    inte    förstådda.\r\nSocialstyrelsens kartläggning är ännu en bekräftelse\r\npå att särbehandling  i  de flesta fall inte handlar\r\nom öppen och medveten diskriminering  (även om sådan\r\nockså förekommer i påtaglig grad), utan om den dolda\r\ndiskriminering  som uppstår när man i en  verksamhet\r\nomedvetet  utgår  från   att   alla   man  möter  är\r\nheterosexuella.  Därmed skapas hinder för  människor\r\nmed  en annan sexuell  läggning,  hinder  som  också\r\ninnebär att människor som inte är heterosexuella får\r\nen  sämre   kvalitet  i  bemötandet.  Vi  anser  att\r\nregeringen  bör   gå   vidare  med  kartläggning  av\r\nbemötandefrågorna inom andra områden.\r\n\r\nVi anser vidare att ett  bättre underlag krävs för\r\nframtida  politiska  strategier   för  att  motverka\r\nfördomar och förbättra det psykosociala klimatet för\r\nHBT-personer.  Därför  bör  en  utredning   om  HBT-\r\npersoners    psykosociala    situation   i   Sverige\r\ntillsättas.\r\nVi  anser  att  Statens  folkhälsoinstituts   s.k.\r\nhomosexuppdrag  bör  utvidgas  till att omfatta även\r\nbisexuella och transpersoner och alltså bli ett HBT-\r\nuppdrag. Det måste också säkerställas  att uppdraget\r\ninte enbart handlar om hälsofrågor utan  skall  vara\r\növergripande  med  nationellt  ansvar för forskning,\r\nutvärdering och kunskapsspridning.\r\nSlutligen  vill  vi  peka  på att  det  offentliga\r\nstödet  till  HBT-organisationernas   verksamhet  är\r\nangeläget   av  psykosociala  och  regionalpolitiska\r\nskäl.  De  offentliga   subventionerna   till   HBT-\r\norganisationernas  verksamhet bör ses över med denna\r\nutgångspunkt.\r\nVad vi nu anfört bör  riksdagen  som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n8. HBT-personers livssituation (punkt 8)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed    motionerna    2003/04:So571   yrkande   2,\r\n2004/05:So566 yrkande 5, 2004/05:So620 yrkande 5 och\r\n2004/05:U257  yrkande  33  samt   avslår  motionerna\r\n2003/04:K418   yrkandena  28  och  30,  2003/04:L350\r\nyrkandena 6, 7 och  14, 2003/04:So530, 2003/04:So568\r\nyrkandena 4, 6 och 8,  2004/05:L295  yrkandena 5 och\r\n6,  2004/05:So566  yrkandena  2-4  och 2004/05:So620\r\nyrkandena 2-4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att  Statens  folkhälsoinstituts   s.k.\r\nhomosexuppdrag  bör  utvidgas  till att omfatta även\r\nbisexuella och transpersoner och alltså bli ett HBT-\r\nuppdrag. Det måste också säkerställas  att uppdraget\r\ninte enbart handlar om hälsofrågor utan  skall  vara\r\növergripande  med  nationellt  ansvar för forskning,\r\nutvärdering och kunskapsspridning.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen  som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n9. HBT-personers livssituation (punkt 8)\r\n\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So568 yrkandena 4, 6 och 8 och\r\navslår  motionerna 2003/04:K418 yrkandena 28 och 30,\r\n2003/04:  L350 yrkandena 6, 7 och 14, 2003/04:So530,\r\n2003/04:So571  yrkande  2,  2004/05:L295 yrkandena 5\r\noch 6, 2004/05:So566 yrkandena 2-5 och 2004/05:So620\r\nyrkandena 2-5 och 2004/05:U257 yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  det  behövs  en bred  utredning  om\r\ntranspersoners   situation   i   samhället,    deras\r\nproblematik, livsvillkor och vilka förändringar  som\r\nkrävs  för  att  transpersoner  skall  ha  lika  bra\r\nlivsvillkor  som  andra medborgare. Vidare anser jag\r\natt Statens folkhälsoinstitut  i större utsträckning\r\nbör  komplettera  undersökningar  om   HBT-personers\r\nhälsa med HBT-personers egna synpunkter  och åsikter\r\nom  vad  som skulle kunna förbättra hälsan.  Statens\r\nfolkhälsoinstitut    bör    få   ett   uppdrag   att\r\nkontinuerligt  uppmärksamma  transpersoner   ur  ett\r\nfolkhälsoperspektiv.\r\n\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n10. Diskrimineringskommittén (punkt 9)\r\n\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So568 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser det  viktigt  att stärka de transsexuellas\r\nrättigheter, så att det inte  bygger  på  en enskild\r\nläkares  goda  vilja  om  en  transsexuell skall  få\r\nmöjlighet   att   genomgå   en   undersökning    för\r\nkönskorrigering  i  sitt landsting. Jag anser därför\r\natt  regeringen  bör ge  tilläggsdirektiv  till  den\r\npågående Diskrimineringskommittén om att säkerställa\r\ntranssexuellas rätt  till  behandling när det gäller\r\nkönsbyte.\r\n\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen  som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n11. Ekonomisk stress m.m. (punkt 11)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m)   och   Maud\r\nEkendahl (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna    2003/04:So409    yrkande   8,\r\n2004/05:So495 yrkande 3 och 2004/05:So596  yrkandena\r\n1-3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att den enskilda individen skall kunna ta ansvar\r\nmåste hon eller han också ges makt och möjlighet att\r\nta ansvar. Detta innebär att kunna påverka sin  egen\r\nsituation,  att kunna fatta egna beslut om sitt eget\r\nliv och att kunna träffa val, dvs. vara proaktiv och\r\npromotiv för att vidmakthålla hälsa eller återställa\r\nhälsa som gått förlorad.\r\n\r\nMånga i samhället  känner  sig  i dag pressade och\r\njagade.  Brist  på  tid  och pengar anges  ofta  som\r\nstressfaktorer och därmed  hälsorisker. Benägenheten\r\natt se bidrag och transfereringar  som  nyckeln till\r\nfolkhälsa  leder  fel,  anser  vi.  Den  som behöver\r\nbidrag skall inte betala skatt, och den som  betalar\r\nskatt skall inte behöva bidrag\r\nVi vill vidare peka på att det i dag är en bister\r\nverklighet för många människor att utsättas för våld\r\noch  riskera  sin  hälsa.  Speciellt  har  barn  och\r\nungdomar redan sådana erfarenheter. Vi anser att det\r\nfinns  ett  samband  mellan det stora våldsutbud som\r\nfinns som underhållning  och  det  våld som ungdomar\r\nlever    med   i   sin   vardag.   I   den   moderna\r\nhjärnforskningen  påvisas  ett  klart samband mellan\r\nstress,  våld  och  livsstil. Det är  angeläget  att\r\nregeringen noga följer  utvecklingen  och återkommer\r\nmed förslag.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen som sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n12. Trygga och goda uppväxtvillkor (punkt 12)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark   Pehrsson  (m),  Kenneth\r\nJohansson (c), Maud Ekendahl  (m), Marita Aronson\r\n(fp),  Ulrik  Lindgren  (kd) och Gabriel  Romanus\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed    motionerna    2003/04:Sf397   yrkande   7,\r\n2004/05:So394 yrkande 4 och 2004/05:So508 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÄven under materiellt goda  förhållanden  förekommer\r\nohälsa på det psykologiska planet. Detta innebär att\r\ndet  inte alltid är materiella faktorer som  orsakar\r\nohälsa   eller   att  mer  pengar  är  lösningen  på\r\nproblemen. Människan är en helhet där både kropp och\r\nsjäl behöver vårdas.  Människans  behov av gemenskap\r\noch   trygghet   kan   inte  ersättas,  utan   måste\r\ntillfredsställas  redan  från   födseln.   Otrygghet\r\ngrundad  i  barndomen  följer  ofta individen upp  i\r\nvuxen  ålder,  och  denne  får  ofta  bära  med  sig\r\notryggheten resten av livet.\r\n\r\nUtvecklingen  tycks  avslöja att  uppväxtvillkoren\r\nför barn och ungdomar i  något  viktigt avseende har\r\nförsämrats   allvarligt.   För   att   vända   denna\r\nutveckling  och  förebygga  en  psykosocial  epidemi\r\nbehövs det omgående ökad kunskap  om  orsakerna till\r\natt  barn  och  ungdomar  mår  dåligt. Eftersom  det\r\nsannolikt  handlar  om  faktorer  som  ligger  djupt\r\ninbäddade  i den moderna livsföringen  -  t.ex.  vad\r\nbeträffar  kommersialiseringen   av  det  offentliga\r\nrummet,  de förändrade sociala relationerna,  normer\r\noch värderingar  m.m.  - och som därför är svåra att\r\nkomma åt med traditionella politiska åtgärder är det\r\nockså  viktigt  med  kunskap   för   att  möjliggöra\r\nallmänna   attitydförändringar   samt  åtgärder   på\r\nindivid- och familjenivå.\r\nVi anser att de immateriella värdena måste beaktas\r\nsom viktiga hälsofaktorer och ges ett större utrymme\r\ni det framtida folkhälsoarbetet.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen som  sin  mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n13. Skadliga ljudnivåer (punkt 14)\r\n\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2003/04:So245  och 2004/05:So245\r\nsamt avslår motionerna 2003/04:So218  yrkandena 1-3,\r\n2003/04:   So246,   2003/04:So253   yrkandena   1-3,\r\n2003/04:So449   yrkandena  1  och  2,  2003/04:So518\r\nyrkandena 1 och 2,  2003/04:Ub271  yrkandena  32 och\r\n33,  2004/05:So415 yrkandena 1-3, 2004/05:So580  och\r\n2004/05:So655 yrkandena 1-3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLjudnivåerna  vid konserter och på diskotek är många\r\ngånger så höga  att  det  finns risk för tillfälliga\r\noch  permanenta  hörselnedsättningar  eller  öronsus\r\n(tinnitus)  hos åhörarna.  Barn  utgör  en  särskild\r\nriskgrupp. Utvecklad  teknik  finns i dag för att få\r\ngoda  ljudupplevelser utan att höja  ljudnivån  till\r\nskadliga  nivåer.  I  många kommuner arbetar man med\r\natt försöka få ned de skadliga  nivåerna,  t.ex.  på\r\ndiskotek   och   vid   konserter.  Det  finns  ingen\r\nmöjlighet att i lokala föreskrifter - för att skydda\r\nmänniskors hälsa och miljön  -  ange högsta tillåtna\r\nvärde  för inomhusbuller i offentliga  och  allmänna\r\nlokaler.  Jag  anser  att  generella  föreskrifter i\r\nlinje med miljöbalkens intentioner bör  införas  för\r\natt begränsa ljudnivåer i offentliga lokaler. Enligt\r\nmin uppfattning bör en nationell lag med fastställda\r\ngränsvärden  för  ljudnivåer  i  offentliga  lokaler\r\ndärför införas.\r\n\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n14. God vård i tid m.m. (punkt 16)\r\n\r\nav   Cristina   Husmark  Pehrsson  (m)  och  Maud\r\nEkendahl (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:So596 yrkandena 6 och 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill göra det möjligt att minska sjukdomstid samt\r\nundvika          långtidssjukskrivningar         och\r\nsjukpensioneringar.  Det  är vår uppfattning att det\r\nvanligtvis   är   mycket   billigare   att   erbjuda\r\nrehabilitering  omedelbart  än  att  låta  människor\r\nvänta.   Trots   detta   utförs   ofta    inte    de\r\nrehabiliteringsåtgärder  som  både skulle minska det\r\nmänskliga      lidandet      och     ge     positiva\r\nsamhällsekonomiska  effekter.  Det  kan  enligt  vår\r\nuppfattning  bero  på  strukturfel   i   de  svenska\r\nsjukvårds- och sjukförsäkringssystemen, då  åtgärden\r\nmedför  en merkostnad för en huvudman, medan vinsten\r\nhamnar hos en annan. Vi vet att det oftast är dyrare\r\natt låta människor stå i kö och vänta på sjukvård än\r\natt ge dem  vård  i tid. På samma sätt är det dyrare\r\natt inte rehabilitera  än  att rehabilitera. Vi vill\r\nockså uppmärksamma den tilltagande medikalisering av\r\nframför   allt  äldre  som  kostar   stora   summor.\r\nSamtidigt är  det enligt vår uppfattning viktigt att\r\nenkla    och    väl    beprövade    läkemedel    kan\r\ntillhandahållas för allmänheten på de ställen där de\r\nhandlar sina dagligvaror. I dag finns det enligt vår\r\nbedömning  för lite som stöder  egenvård  och  före-\r\nbyggande arbete.\r\n\r\nVad vi nu  anfört bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n15. Utredning om influensavaccination\r\n(punkt 18)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So318.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att regeringen  bör  tillsätta en utredning\r\nom möjligheten att införa en generell  och,  för den\r\nenskilde, kostnadsfri influensavaccinering. Vi anser\r\natt     en    sådan    vaccinering    mot    väntade\r\ninfluensaepidemier  bör  införas  eftersom det visat\r\nsig  medföra inte bara en besparing  för  sjukvården\r\nutan  även   en   klart  förbättrad  hälsa  för  den\r\nenskilde.  Om den kostnadsfria  vaccineringen  skall\r\nvara begränsad  till pensionärer och riskgrupper får\r\nutredningen utvisa.\r\n\r\nVad vi nu anfört  bör  riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n16. Preventivt psykiatriskt arbete (punkt 19)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:So410 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet har skett en ökning av den psykiska ohälsan  hos\r\nbefolkningen.  Alltfler uppger att de har symtom som\r\noro, sömnsvårigheter  och  nedstämdhet.  Den riktigt\r\nalarmerande  ökningen  av  psykisk  ohälsa återfinns\r\nenligt  vår  uppfattning  bland  barn  och  unga.  I\r\ndebatten om psykiatrin saknas den enligt  oss kanske\r\nviktigaste delen - prevention. Förebyggande insatser\r\när  enligt  vår  mening alltid att föredra både  för\r\nindividen och för  samhället. Det råder även en viss\r\noklarhet  på  myndighetsnivå  om  vem  som  har  det\r\növergripande    ansvaret    för    det    preventiva\r\npsykiatriska arbetet. Vi anser därför att regeringen\r\nbör se över och förtydliga  vem som har ansvaret för\r\ndet förebyggande psykiatriska arbetet.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen  som  sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n17. Kost och motion (punkt 22)\r\n\r\nav   Cristina  Husmark  Pehrsson  (m)  och   Maud\r\nEkendahl (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2003/04:So409   yrkande   9  och\r\n2004/05:So596   yrkande  4  samt  avslår  motionerna\r\n2003/04:So363, 2003/04:So557,  2003/04:So577 yrkande\r\n6,    2003/04:Kr385   yrkande   13,   2004/05:So278,\r\n2004/05:So365,   2004/05:So530,   2004/05:So562  och\r\n2004/05:MJ332 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAndelen överviktiga ökar i alla åldrar, men särskilt\r\ni gruppen yngre vuxna. Troligen beror  det på att vi\r\nrör  oss för lite i förhållande till hur  mycket  vi\r\näter.  I  dag tenderar ungdomar att äta mindre frukt\r\noch grönsaker och mer av sockerrika produkter, t.ex.\r\nglass och godis.  Vi  vill  poängtera att kunskap om\r\nmaten och dess betydelse är oerhört  viktig.  Det är\r\nen  kunskap och ett förhållningssätt som var och  en\r\nmåste  ha  med  sig  ut  i  livet.  Det  handlar  om\r\nbetydelsen  av näringsrik mat, men är också en fråga\r\nom ekonomi, livsstil och social samvaro. Regelbunden\r\nfysisk aktivitet  höjer  välbefinnandet  och bevarar\r\nfunktionsförmåga    och   oberoende   långt   in   i\r\nålderdomen.  Fysisk  aktivitet   har   även  positiv\r\nbetydelse  för  en  rad  sjukdomar och för balansen.\r\nGraden av fysisk aktivitet  följer  tydliga  sociala\r\nmönster   och   är   kopplad   till  livsstilen  och\r\nlevnadsvillkoren i stort. Barn som  får röra sig mer\r\nklarar  också skolarbetet bättre. Vi anser  att  det\r\nunderlag  till  handlingsplan  som  tagits  fram  av\r\nStatens  folkhälsoinstitut  och  Livsmedelsverket  i\r\nstort  sett  är  bra  men  att en positiv utveckling\r\nkräver att samhällets insatser tydligare bidrar till\r\natt den enskilda individen känner  ett  eget  ansvar\r\noch  känner  livsglädje. När hälsan går förlorad  är\r\ndet  en  förlust   för   individen   men  också  för\r\nsamhället.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen som  sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n18. Kost och motion (punkt 22)\r\n\r\nav Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  22\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2003/04:So577  yrkande 6 samt avslår\r\nmotionerna  2003/04:So363,  2003/04:409  yrkande  9,\r\n2003/04:    So557,   2003/04:Kr385    yrkande    13,\r\n2004/05:So278,    2004/05:So365,   2004/05:   So530,\r\n2004/05:So562,   2004/05:So596    yrkande    4   och\r\n2004/05:MJ332 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÖvervikt     och    fetma    är    ett    allvarligt\r\nfolkhälsoproblem  som  ökar  snabbt. Omkring 10 % av\r\nalla vuxna har sådan övervikt  att  livslängden  kan\r\nförväntas   bli  kortare.  I  västvärlden  rasar  en\r\nepidemi av kroniska sjukdomar vars orsaker till stor\r\ndel kan sökas  i  människors livsstil. Jag anser att\r\ndet underlag till handlingsplan  som  tagits fram av\r\nStatens  folkhälsoinstitut  och  Livsmedelsverket  i\r\nstort  sett utgör ett bra underlag  för  en  positiv\r\nutveckling,    men   jag   anser   att   ytterligare\r\nförebyggande arbete  krävs  för  att  problemen inte\r\nskall förvärras. Regeringen bör således  i  enlighet\r\nhärmed  ge  Statens folkhälsoinstitut i uppdrag  att\r\nutreda vilka  möjligheter som står till buds för att\r\nminska övervikten  särskilt  bland barn. Utredningen\r\nbör, enligt min uppfattning, pröva  olika alternativ\r\noch ge förslag till åtgärder.\r\n\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som  sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n19. Tillgång till grönområden och trädgårdar\r\n(punkt 24)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp) och\r\nGabriel Romanus (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion 2003/04:So343 yrkande 6 samt bifaller\r\ndelvis motionerna 2003/04:So459 och 2004/05:So313.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill peka  på  de positiva hälsoeffekterna av att\r\nmänniskor  har nära  till  grön-  och  naturområden.\r\nAvståndet mellan  bostadsort och närmaste grönområde\r\nhar  en stark påverkan  på  graden  av  utnyttjande,\r\nvilket  i  sin  tur har påverkan på hälsan. Vi anser\r\ndärför att det är  särskilt  viktigt att slå vakt om\r\nparker och grönområden i våra  större städer. Vi ser\r\ni  stort  sett positivt på den nyligen  presenterade\r\nhandlingsplanen  om  goda  matvanor  och ökad fysisk\r\naktivitet   från   Statens   folkhälsoinstitut   och\r\nLivsmedelsverket och de indikatorer  för närhet till\r\ngrönområden  som  tagits fram av Statens  folkhälso-\r\ninstitut.  Den fysiska  planeringen  bör  emellertid\r\nenligt vår uppfattning  av  principiella  skäl  även\r\nfortsättningsvis  vara  en  fråga  för det kommunala\r\nsjälvstyret.   Vi   anser  dock  att  de  nationella\r\nfolkhälsomålen  bör  uppmärksamma   tillgången  till\r\ngrönområden så att dessa intressen kan stärkas i den\r\nkommunala politiken. Vidare anser vi att de positiva\r\naspekterna  på  trädgårdar  och trädgårdsarbete  bör\r\nbeaktas i det generella folkhälsoarbetet, exempelvis\r\ngenom  att  olika berörda myndigheter  även  beaktar\r\nfritidsodlingens    behov    av    mark,    lämpligt\r\nväxtmaterial,     utvecklingsarbete,    stöd    till\r\nföreningsverksamhet etc.\r\n\r\nVad vi nu anfört  bör  riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n20. Apotekets hälsoupplysning (punkt 31)\r\n\r\nav   Cristina  Husmark  Pehrsson   (m),   Kenneth\r\nJohansson  (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson\r\n(fp), Ulrik  Lindgren  (kd)  och  Gabriel Romanus\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:Sf358 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn    sakligt     och     vetenskapligt    förankrad\r\nhälsoupplysning är enligt oss en viktig motvikt till\r\nalla de budskap och krafter  av  olika slag som vill\r\nfrämja   sådant   som   vållar  sjukdom  och   ökade\r\npåfrestningar  på  sjukförsäkring   och   offentliga\r\nfinanser.  Vi anser att apoteken är en viktig  kanal\r\nför  hälsoupplysning  och  att  deras  betydelse  är\r\nsärskilt stor eftersom de har så många kunder och så\r\nstora    kontaktytor    samtidigt    som    apoteken\r\nrepresenterar  ett  vetenskapligt  förhållningssätt.\r\nApoteken  har många kontakter med personer  som  det\r\nofta   kan   vara    svårt    att   nå   med   annan\r\nhälsoupplysning.  Det finns enligt  vår  uppfattning\r\nstarka skäl att bygga  vidare  på  det  som apoteken\r\nredan   uträttar  när  det  gäller  hälsoupplysning.\r\nApotekens  roll i hälsoupplysningen förutsätter dock\r\ninte    att    man     bevarar     den     nuvarande\r\nmonopolställningen       för      det      statsägda\r\napoteksföretaget.  Vid  ett  förverkligande  av  ett\r\nsystem med fristående apotek anser vi att krav måste\r\nställas på att apoteken har personal med föreskriven\r\nkompetens    och    att    alla   apotek,    oavsett\r\nägarförhållanden, medverkar  i  hälsoupplysning  och\r\nger producentobunden information i hälsofrågor.\r\n\r\nVad  vi  nu anfört bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n21. Egenvård (punkt 32)\r\n\r\nav  Cristina   Husmark   Pehrsson   (m),  Kenneth\r\nJohansson (c), Maud Ekendahl (m), Marita  Aronson\r\n(fp),  Ulrik  Lindgren  (kd)  och Gabriel Romanus\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2003/04:So343  yrkande  4  och\r\n2004/05:So606   yrkande   9   samt   avslår   motion\r\n2003/04:So216.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBåde samhället och den enskilde  har ett intresse av\r\natt främja en god hälsoutveckling.  I  takt  med att\r\nbelastningen  på den ordinarie hälso- och sjukvården\r\nökar  på grund av  de  demografiska  förändringarna,\r\nförutser  vi  att  kraven  kommer  att  höjas på att\r\nmedborgarna   i   högre   grad  omhändertar  enklare\r\nsjukdomsfall   på   egen  hand.   Diskussioner   och\r\ninformation  om  hälsofrågor   på  arbetsplatser,  i\r\nskolan, i föreningslivet och i hemmen har enligt oss\r\nen  viktig  funktion  att  fylla  för   att   stärka\r\nindividerna.  Samhälleligt  stöd  måste  enligt  vår\r\nuppfattning  kombineras  med bättre möjligheter till\r\noch incitament för den enskilde  att bibehålla eller\r\nförbättra sin hälsa. De politiska församlingarna och\r\nmyndigheterna har naturligtvis ett  betydande ansvar\r\nför  folkhälsan.  En hälsofrämjande politik  handlar\r\nenligt oss emellertid  mycket om att stärka resurser\r\noch möjligheter hos individer  och  grupper.  Därför\r\nanser  vi  att  det  behövs ett stöd till människors\r\nintresse  för  egenvård,  hälsa  och  välbefinnande.\r\nÅtgärder    för    att     förbättra     och    göra\r\nhälsoinformationen  i  samhället mer tillgänglig  är\r\ndärför angelägna.\r\n\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen  som  sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n22. Friskvård för äktenskap och parförhållanden\r\n(punkt 34)\r\n\r\nav Ulrik Lindgren (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  34\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2003/04:So577 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet    separationer    är   stort   i   Sverige.\r\nRelationsproblem i familjen håller på att bli ett av\r\nvår  tids största men minst uppmärksammade  hot  mot\r\nfolkhälsan.  Det sker ungefär 20 000 skilsmässor per\r\når. Ännu fler  sambopar  flyttar  isär,  vilket inte\r\nsyns  i statistiken. Samstämmig forskning visar  att\r\nvår hälsa  och livskvalitet inte i första hand beror\r\npå   vår   inkomst   och   arbetsmiljö.   Det   mest\r\nbetydelsefulla  är  hur  vi har det i familjen och i\r\nvåra  sociala  relationer. Behovet  av  förebyggande\r\ninsatser framhålls  som  viktigt i många sammanhang,\r\nmen på detta område återstår  enligt  min  bedömning\r\nmycket   att   göra.   Sverige   behöver  fungerande\r\nfamiljer. Jag anser att satsningar  på  äktenskapets\r\noch  parförhållandets  friskvård därför uttryckligen\r\nbör ingå i folkhälsoarbetet.  Det  skulle enligt min\r\nbedömning   kunna   ske   genom   forsknings-    och\r\nutvecklingsprojekt  om hur man vårdar relationer och\r\nhanterar  konflikter  i  en  parrelation.  Av  samma\r\nanledning  anser jag att  familjerådgivningarna  bör\r\nbyggas ut och  omfatta  förebyggande  relationsvård.\r\nHär  föreslår jag att samhället skall tillhandahålla\r\nen väl  utbyggd  och  kostnadsfri familjerådgivning.\r\nJag  ser  även positivt på  familjeterapi  och  vill\r\ndärför rekommendera  att  denna  goda modell används\r\nute i kommunerna.\r\n\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n23. Annan folkhälsoforskning (punkt 36)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c), Marita Aronson (fp) och\r\nGabriel Romanus (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2003/04:So343  yrkande  5  och\r\n2004/05:So419 samt avslår  motionerna  2003/04:So525\r\noch 2004/05: MJ509 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNationella    folkhälsokommittén    angav   i   sitt\r\nslutbetänkande  insatser  för  en  utvecklad  social\r\ngemenskap som en av huvudkomponenterna  i framtidens\r\nfolkhälsopolitik.    Detta   mål   utplånades   dock\r\nfullständigt i regeringens  proposition.  En  viktig\r\ndel  i folkhälsoarbetet borde enligt vår uppfattning\r\nvara att  utveckla  mekanismer för social gemenskap.\r\nHuvudsyftet med en framsynt  folkhälsopolitik  skall\r\nenligt  oss  vara  att  underlätta för människor att\r\nleva ett bra liv. Familj,  anhöriga  och  vänner har\r\nstor  betydelse  för  hälsan. Vi anser att politiken\r\nhittills ägnat stort intresse åt materiella aspekter\r\npå  social trygghet och  att  uppmärksamheten  kring\r\nfaktorer som skapar bättre förutsättningar för eller\r\nstärker  det  sociala  \"kittet\"  i  samhället  varit\r\nblygsam.   Därför   anser   vi   att  riksdagen  bör\r\nuppmärksamma     regeringen     på    behovet     av\r\nforskningsprogram   om   den  sociala   gemenskapens\r\nbetydelse för folkhälsan.  Mot  bakgrund av att barn\r\noch vuxna ökar i vikt på ett ohälsosamt  sätt  anser\r\nvi   också   att  det  behövs  ökade  kunskaper  och\r\nforskning kring  orsakerna till och förebyggandet av\r\növervikt. Enligt vår  bedömning hjälper det inte att\r\nförsöka göra något åt symtomen  om  man inte vet vad\r\nsom  ligger bakom beteendet. Regeringen  bör  därför\r\nsatsa  mer  pengar  på  forskning  för att utreda de\r\nbakomliggande orsakerna till varför  barn  och vuxna\r\nökar i vikt mer än vad som är bra för deras hälsa.\r\n\r\n\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n24. Annan folkhälsoforskning (punkt 36)\r\n\r\nav Helena Hillar Rosenqvist (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  36\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:MJ509 yrkande 15 samt avslår\r\nmotionerna 2003/04:So343  yrkande  5,  2003/04:So525\r\noch 2004/05:So419.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrågetecknen  kring  skadligheten av strålning  från\r\nmobiltelefoner är många.  Den officiella forskningen\r\nfrån  Statens  strålskyddsinstitut,  Socialstyrelsen\r\noch   Försäkringskassan   uttalar   att   det   inte\r\nföreligger   någon   fara  eller  att  det  inte  är\r\noomtvistat  att  strålning   och   elektrostress  är\r\nskadligt.  Jag  anser  att  detta  är  ett   bakvänt\r\nförhållningssätt.  Jag  menar att det självklart  är\r\nofarlighet  som  skall  bevisas   och   att  det  är\r\nproducent  och  operatör,  dvs.  de som introducerar\r\nnågot nytt, som har bevisbördan. Jag  anser dessutom\r\natt   det   närmast   är   att   betrakta   som   en\r\nmänniskorättskränkning att förneka de sjukdomssymtom\r\noch  det  handikapp  som drabbade personer uppvisar.\r\nMånga  internationella   och   även   vissa  svenska\r\nforskarrapporter pekar också i en annan  riktning än\r\nden  som svenska myndigheter hänvisar till.  Det  är\r\nenligt  min  uppfattning  tydligt att det behövs mer\r\nforskning,  och särskilt behandlingsinriktad  sådan,\r\nför att få ett  mer  entydigt  svar.  När det gäller\r\ninternationell forskning föreslår jag att regeringen\r\ntar initiativ till en sammanställning och granskning\r\nav den internationella kritiska forskningen  för att\r\nfå  klarhet i på vilket sätt man bör ta hänsyn  till\r\ndess resultat.\r\n\r\nVad jag  nu  anfört  bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken\r\nanges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Folkhälsoarbete för utrikesfödda (punkt 4)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nVi välkomnar arbetet med  att uppmärksamma och följa\r\nupp utrikesfödda och invandrades  folkhälsa. Vi vill\r\ndock i det sammanhanget peka på vikten  av  att inte\r\nglömma     de     nationella     minoriteterna     i\r\nfolkhälsoarbetet.  Dessa  grupper  osynliggörs  ofta\r\nbland   de   utrikesfödda,  eftersom  de  flesta  är\r\nsvenskar sedan  flera generationer, och bland övriga\r\nsvenskar, eftersom deras livsvillkor skiljer sig åt.\r\nI en rapport från  Statens  folkhälsoinstitut  visar\r\ndet  sig  att  exempelvis  sverigefinnar har en ökad\r\nohälsa i jämförelse med övriga  svenskar.  Vi  anser\r\ndet därför angeläget att alla nationella minoriteter\r\nsärskilt    uppmärksammas    i    det    strategiska\r\nfolkhälsoarbetet.  Vi  avstår  nu från att reservera\r\noss men kommer att noga följa frågan.\r\n\r\n\r\n2. Skadliga ljudnivåer (punkt 14)\r\n\r\nav   Cristina  Husmark  Pehrsson   (m),   Kenneth\r\nJohansson  (c), Maud Ekendahl (m), Marita Aronson\r\n(fp), Ulrik  Lindgren  (kd)  och  Gabriel Romanus\r\n(fp).\r\n\r\nSocialstyrelsen  lämnade  redan  2003  förslag  till\r\nåtgärder  för att förhindra skadliga ljudnivåer  och\r\ndärav   följande    hörselskador.   Vi   anser   att\r\nSocialstyrelsens åtgärdsförslag  måste  förverkligas\r\nnu.  Barn  och  vuxna måste slippa att utsättas  för\r\nskadliga  ljudnivåer   och  risken  att  drabbas  av\r\nhörselskador. Mot bakgrund  av  det arbete som pågår\r\navstår vi från att reservera oss,  men  vi avser att\r\nnoga  följa  frågan  och förbehåller oss rätten  att\r\nåterkomma.\r\n\r\n\r\n3. Kost och motion (punkt 22)\r\n\r\nav Marita Aronson (fp) och Gabriel Romanus (fp).\r\nFolkpartiet  anser att  det  finns  klara  samband\r\nmellan maten och  folkhälsan.  Folkpartiet anser att\r\ndet underlag till handlingsplan  som  tagits fram av\r\nStatens  folkhälsoinstitut  och Livsmedelsverket  på\r\nmånga sätt är bra men att en  positiv  utveckling av\r\nfolkhälsan även kräver ökad kunskap hos befolkningen\r\noch  en  tilltro  till  individens  förmåga  att  ta\r\nansvar.   Folkpartiet   motsätter   sig  att  staten\r\nanvänder   prisinstrument   för   att   styra    vad\r\nbefolkningen  skall  äta.  Folkpartiet  tror på ökad\r\nkunskap    i   stället   för   pekpinnar.   Generell\r\ninformation  och  allmänt folkhälsoarbete kan enligt\r\noss  kombineras  med  individuell  rådgivning,  inte\r\nminst inom hälso-  och  sjukvården.  Mot bakgrund av\r\ndet  arbete  som pågår för att främja goda  matvanor\r\navstår vi från  att reservera oss. Vi avser att noga\r\nfölja  frågan  och   förbehåller   oss   rätten  att\r\nåterkomma.\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2003\r\n\r\n2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om bemötandet av unga\r\nhomosexuella,  bisexuella  och  transpersoner inom\r\nbl.a.   socialtjänst   och   psykisk   barn-   och\r\nungdomsvård.\r\n\r\n30.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en utredning om\r\nlagstiftningen  rörande  transpersoner  och  andra\r\nfrågor om transpersoners situation i samhället.\r\n\r\n2003/04:L350 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om en utredning\r\nom HBT-personers psykosociala situation i Sverige.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om åtgärder för\r\natt underlätta situationen för unga HBT-personer.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om en regional\r\ndimension i HBT-frågor.\r\n\r\n2003/04:Sf358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nkonkreta förslag och uppföljningsbara delmål läggs\r\nfram   för   riksdagen   då  regeringen  redovisar\r\nkommande uppföljningar av folkhälsomålen.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\napoteksverksamheten     och    den    förebyggande\r\nhälsoupplysningen.\r\n\r\n2003/04:Sf397 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  de\r\nimmateriella värdena som viktiga hälsofaktorer ges\r\nett större utrymme i folkhälsoarbetet.\r\n\r\n2003/04:So216 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en egenvårdsbok till alla\r\nhushåll.\r\n\r\n2003/04:So218 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\nSocialstyrelsens    rekommendation    för   högsta\r\nljudvolym skall sänkas.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att det vid varje\r\narrangemang   skall   utses    en   ansvarig   för\r\nljudanläggningen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nvitesföreläggande skall kunna utgå när fastställda\r\nljudnivåer inte följs.\r\n\r\n2003/04:So245 av Barbro Feltzing och Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  nationell  lag med\r\nfastställda  gränsvärden för ljudnivåer i offentliga\r\nlokaler.\r\n\r\n2003/04:So246 av Birgitta Sellén och Sven Bergström\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  en  bekämpning  av  höga\r\nljudnivåer som leder till hörselskador.\r\n\r\n2003/04:So253 av Lennart Kollmats (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  de   ökande\r\nproblemen med tinnitus.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om arrangörsansvar.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs  om  att  skärpa\r\nkraven för lägsta tillåtna nivå för buller.\r\n\r\n2003/04:So264 av Yvonne Andersson och Sven Brus\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om att tillsätta en utredning\r\nsom  kan föreslå åtgärder  för  att  minska  antalet\r\nsjälvmord.\r\n\r\n2003/04:So266 av Sven Brus (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om betydelsen av ett aktivt\r\nfolkhälsoarbete för äldre.\r\n\r\n2003/04:So268 av Inger Lundberg (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att den statliga\r\nfolkhälsopolitiken ges en fördelningspolitisk\r\nprofil.\r\n\r\n2003/04:So273 av Marietta de Pourbaix-Lundin och\r\nInger René (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  målet  för\r\nfolkhälsan och invandrares villkor.\r\n\r\n2003/04:So298 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i\r\nuppdrag   att   inom  ramen   för   Socialstyrelsens\r\ninformationsinsatser   utföra  en  specifik  kampanj\r\nangående mässlingsvaccin  i  enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2003/04:So318 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om en utredning avseende kostnadsfri\r\ninfluensavaccinering för alla.\r\n\r\n2003/04:So343 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag  till riksdagen om nationella folkhälsomål\r\ni enlighet med vad som i motionen anförs.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  riksdagens\r\ndelaktighet i folkhälsopolitiken.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ett uppdrag att\r\ntillsluta de regionala hälsoklyftorna.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att mobilisera\r\nkraften i egenvården i folkhälsoarbetet.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om initierandet av\r\nett forskningsprogram  om den sociala gemenskapens\r\nbetydelse för folkhälsan.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  i  de\r\nnationella folkhälsomålen  uppmärksamma tillgången\r\ntill grönområden.\r\n\r\n7.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag till riksdagen om att utveckla metoder för\r\nhälsokonsekvensanalyser.\r\n\r\n2003/04:So363 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om behovet av åtgärder för\r\natt komma till rätta med överviktsproblem  hos  barn\r\noch ungdomar.\r\n\r\n2003/04:So366 av Lars Lilja och Britta Rådström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om information om dopningens\r\nskadeverkningar och risker.\r\n\r\n\r\n\r\n2003/04:So395 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om anläggandet av ett\r\ngenusperspektiv i handlingsplanen mot dopning.\r\n\r\n2003/04:So406 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nhälsokonsekvensbeskrivningar.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om utrikesfödda och\r\nfolkhälsa.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om sexualpolitiska\r\nmål.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om hälsoindex.\r\n\r\n2003/04:So409 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om hälsa  och  bättre\r\nlivskontroll.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om folkhälsoarbete\r\nnära människors vardag.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  ekonomins\r\nbetydelse för hälsan.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om kost och motion.\r\n\r\n2003/04:So449 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om hörselnedsättning\r\nsom folkhälsoproblem.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om prioritering  av\r\ntidiga insatser  för  att  främja  möjligheten att\r\nstanna    kvar    i   arbetslivet   och   motverka\r\nutanförskap.\r\n\r\n2003/04:So459 av Agneta Gille och Tone Tingsgård\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att i folkhälsoarbetet även\r\nmedta  åtgärder  för  att   stimulera   och   bättre\r\ntillvarata      trädgårdarnas     betydelse     från\r\nfolkhälsosynpunkt.\r\n\r\n2003/04:So483 av Birgitta Sellén m.fl. (c, kd, v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utreda möjligheten och\r\nförutsättningarna för att skapa ett nationellt\r\nlivsstilscentrum enligt motionens intentioner.\r\n\r\n2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i   motionen   anförs   om   fler\r\nbehandlingsinstitutioner  och  bättre  kunskap  om\r\nbarn med självmordsproblematik.\r\n\r\n2003/04:So518 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en  översyn  av\r\nreglerna gällande ljudnivån vid evenemang särskilt\r\nriktade till barn.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad\r\ninformation om buller  och hörselskador till följd\r\nav buller.\r\n\r\n2003/04:So525 av Elisebeht Markström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om forskning kring samband\r\nmellan folkhälsa och våld i en nära relation.\r\n\r\n2003/04:So530 av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att   låta   se   över\r\ntranspersoners livsvillkor.\r\n\r\n2003/04:So557 av Maria Hassan m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att utarbeta en nationell\r\nstrategi mot fetma.\r\n\r\n2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av en bred\r\nutredning  av  transpersoner  i  samhället,  deras\r\nproblematik,  livsvillkor  och  vilka förändringar\r\nsom krävs för att transpersoner skall  ha lika bra\r\nlivsvillkor som andra personer.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  Statens\r\nfolkhälsoinstitutet  i  större   utsträckning  bör\r\nkomplettera undersökningar om HBT-personers  hälsa\r\nmed  HBT-personers  egna synpunkter och åsikter  i\r\nbeaktande om vad som skulle förbättra den.\r\n\r\n8.  Riksdagen  begär  att   regeringen  ger  Statens\r\nfolkhälsoinstitut  ett kontinuerligt  uppdrag  att\r\nuppmärksamma      transpersoner       ur       ett\r\nfolkhälsoperspektiv.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    som   anförs   i   motionen    om\r\ntilläggsdirektiv      till       den      pågående\r\nDiskrimineringskommittén  angående  transsexuellas\r\nrätt till könsbyte.\r\n\r\n2003/04:So571 av Martin Andreasson m.fl. (fp, v, c,\r\nmp):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om utvidgning av\r\nStatens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.\r\n\r\n2003/04:So577 av Ulrik Lindgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  betydelsen  av\r\nhälsoekonomiska             studier            och\r\nhälsokonsekvensanalyser.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att mer konkreta\r\netappmål för folkhälsoarbetet måste utvecklas.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  införa  18\r\nnationella folkhälsomål.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om åtgärder  för  att\r\nförbättra hälsoinformationen i samhället.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om förebyggande  av\r\nsjälvmord och att Nationella rådets program bör få\r\nnationell status.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att utreda vilka\r\nmöjligheter som  står  till  buds  för  att minska\r\növervikten särskilt bland barn.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  en  nationell\r\nhandlingsplan mot allergi.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att satsningar  på\r\näktenskapets  och  parförhållandets  friskvård bör\r\ningå i folkhälsoarbetet.\r\n\r\n2003/04:So628 av Cinnika Beiming m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om insatser för att  minska\r\nskillnaderna  i  hälsa   mellan   olika   grupper  i\r\nbefolkningen.\r\n\r\n2003/04:So631 av Lars Lilja och Karl Gustav\r\nAbramsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om straff för dopningsbrott.\r\n\r\n2003/04:So644 av Anne Marie Brodén (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om   stöd  till\r\nförsöksverksamheter  med  medicinska  hälsoklubbar\r\n(Medical Health Clubs).\r\n\r\n2003/04: Kr385 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om idrottsrörelsen och\r\nfolkhälsan.\r\n\r\n\r\n\r\n2003/04:Ub271 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n32.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nregelbundna kontroller av skolans inre bullernivå,\r\nexempelvis i matsalarna.\r\n\r\n33. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  riktlinjer om\r\nbullernivåer anpassade för barn tas fram.\r\n\r\n2003/04:Ub398 av Mia Franzén (fp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i motionen anförs om vikten av att\r\nfå fram förslag och förmedla den kunskap som finns\r\nbl.a. på Nationellt  centrum  för suicidforskning,\r\nsom kan förverkliga en nollvision  för  suicid och\r\nsjälvskador.\r\n\r\n2003/04:A309 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om folkhälsoarbetet.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004\r\n\r\n\r\n2004/05:L295 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  kunskapen  om\r\nhomosexuellas,  bisexuellas   och   transpersoners\r\nsituation  hos  nyckelgrupper inom den  offentliga\r\nsektorn.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en kartläggning av\r\nbemötandet  inom bl.a. psykiatrin, öppenvården och\r\nrättsväsendet med avseende på sexuell läggning.\r\n\r\n2004/05:U257 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n33. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  Statens\r\nfolkhälsoinstituts   s.k.   homosexuppdrag   skall\r\nutvidgas  till  att  omfatta  sexuell läggning och\r\nkönsidentitet.\r\n\r\n2004/05:So205 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om forskning  om  och  bättre\r\nvårdformer för shoppingmissbrukare.\r\n\r\n2004/05:So238 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om åtgärder för att\r\nförhindra självmord.\r\n\r\n\r\n2004/05:So239 av Lars-Ivar Ericson och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om dataspelsberoende  hos barn\r\noch ungdomar.\r\n\r\n2004/05:So245 av Barbro Feltzing och Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  nationell  lag med\r\nfastställda  gränsvärden för ljudnivåer i offentliga\r\nlokaler.\r\n\r\n2004/05:So247 av Hillevi Engström (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att arbetet mot\r\nsjälvmord    skall    intensifieras     och    att\r\nmålsättningen  skall  vara  ett  betydligt  bättre\r\nförebyggande av suicid bland unga.\r\n\r\n2004/05:So250 av Marietta de Pourbaix-Lundin och\r\nInger René (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  målet   för\r\nfolkhälsan och invandrares villkor.\r\n\r\n2004/05:So278 av Christin Hagberg och Michael\r\nHagberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att\r\nfå till stånd  förändrade  matvanor  för  en  bättre\r\nhälsa.\r\n\r\n2004/05:So313 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  att  insatserna  för\r\nförbättrad folkhälsa även bör innefatta åtgärder för\r\natt stimulera  fritidsodling,  uppmuntra  till  egen\r\nodling   av   frukt,  bär  och  grönsaker  samt  att\r\nförbättra   möjligheterna   till   fritidsodling   i\r\ntätorterna för dem som i dag saknar egen trädgård.\r\n\r\n2004/05:So316 av Catharina Bråkenhielm (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om insatser för att minska och\r\nförhindra att självmord begås.\r\n\r\n2004/05:So318 av Berndt Ekholm och Sonja Fransson\r\n(s):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ett nationellt\r\nhandlingsprogram för suicidprevention.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en ökad satsning\r\npå självmordsforskning.\r\n\r\n2004/05:So365 av Kerstin Engle (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av en bred\r\ninformation om kostens betydelse för folkhälsan.\r\n\r\n2004/05:So367 av Barbro Hietala Nordlund och Kurt\r\nKvarnström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  förebyggande  arbete  mot\r\nsexuellt överförbara sjukdomar.\r\n\r\n2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en  utredning  för\r\natt  analysera  och förebygga psykisk ohälsa bland\r\nungdomar.\r\n\r\n2004/05:So410 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n5.  Riksdagen begär  att  regeringen  ser  över  och\r\nförtydligar    ansvaret    för    det   preventiva\r\npsykiatriska arbetet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  Statens\r\nfolkhälsoinstitut  bör ges i uppdrag att genomföra\r\nen fördjupad analys  och  se över vilka strategier\r\nsom krävs för att behandla  och  förebygga psykisk\r\nohälsa bland invandrade.\r\n\r\n2004/05:So415 av Viviann Gerdin och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\ninformationsinsatserna  ökar  om riskerna med höga\r\nljudnivåer      samt      att     Socialstyrelsens\r\nrekommendationer om högsta  tillåtna  ljudnivå  på\r\noffentliga platser sänks.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  en  kompetent\r\nperson   alltid   skall  utses  som  ansvarig  för\r\nmusikarrangemang och ljudanläggning.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att tillsynen och\r\nefterlevnaden    av    gällande   rekommendationer\r\nefterlevs samt att ansvaret för detta klargörs.\r\n\r\n\r\n2004/05:So418 av Helene Petersson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  insatser   för  bättre\r\nfolkhälsa.\r\n\r\n2004/05:So419 av Margareta Andersson och Kenneth\r\nJohansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  ökad  satsning  på\r\nforskning kring problemen med övervikt och fetma hos\r\nbarn och vuxna.\r\n\r\n2004/05:So429 av Magdalena Andersson m.fl. (m, fp,\r\nkd, v, c, mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  ett  nationellt\r\nprogram för självmordsprevention.\r\n\r\n2004/05:So489 av Gudrun Schyman (v):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  möjligheten  till  gratis\r\nmensskydd bör utredas.\r\n\r\n2004/05:So495 av Ulrika Karlsson (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nenskilda individers hälsotillstånd står i fokus.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  vikten  av  den\r\nenskildes ansvar för sitt hälsotillstånd.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om genomförande  av\r\nhälsokonsekvensbeskrivningar                   för\r\ninkomstskattesänkningar.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om genomförande  av\r\nhälsokonsekvensbeskrivning av stopplagen.\r\n\r\n2004/05:So508 av Mia Franzén (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  en\r\nnollvision  för  självmord  och självskador är den\r\nenda godtagbara.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i motionen anförs om vikten av att\r\nfå fram förslag och förmedla den kunskap som finns\r\nbl.a. på Nationellt  centrum  för suicidforskning,\r\nNASP,  som  kan  förverkliga  en  nollvision   för\r\nsjälvmord och självskador.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att  statens\r\nfolkhälsomål  kompletteras  med  nollvisionen  för\r\nsjälvmord och självskador.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  uppdrag till\r\nNASP  att utarbeta förslag till utbildningsprogram\r\nför lärare,  fritidspedagoger och barnskötare, hur\r\nman skall stärka den psykiska hälsan och förebygga\r\npsykisk  ohälsa   samt  dess  yttersta  konsekvens\r\nsuicidala handlingar  och våldshandlingar hos barn\r\noch ungdomar.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om vikten av att\r\nstärka  barns   och   ungdomars   självkänsla  och\r\negenvärde,   vilket  ger  oskattbara  värden   för\r\nframtiden.\r\n\r\n2004/05:So526 av Britta Lejon (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  ökade  insatser  för  att\r\nförebygga självmord.\r\n\r\n2004/05:So530 av Sylvia Lindgren och Maria Hassan\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om vikten av åtgärder för att\r\nundvika överviktsproblem.\r\n\r\n2004/05:So535 av Helena Frisk (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  vikten  av  omfattande\r\nforskning kring suicidprevention.\r\n\r\n2004/05:So544 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om  nationellt  program för\r\nförebyggande av självmord.\r\n\r\n2004/05:So562 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att\r\nkomma till rätta med överviktsproblem hos  barn  och\r\nungdomar.\r\n\r\n2004/05:So566 av Martin Andreasson m.fl. (fp, v, c,\r\nmp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om kunskapen  om\r\nsjälvmordsrisken för unga HBT-personer.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  kunskapen  om\r\ntranspersoners livsvillkor i samhället.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om kartläggningar av\r\nbemötandefrågor  rörande  HBT-personer  inom bl.a.\r\npsykiatri, äldreomsorg och gynekologivård.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  utvidgning  av\r\nStatens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.\r\n\r\n2004/05:So580 av Sven Bergström och Margareta\r\nAndersson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  åtgärder för att motverka\r\ntinnitusskador.\r\n\r\n2004/05:So596 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om förändringar och\r\nförbättringar  för  en  ökad  hälsa och ett bättre\r\nliv.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  kränkningar och\r\nvåld.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  anförs  i  motionen  om  att  ökad\r\nstress leder till ohälsa.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs om viktiga  friskfaktorer\r\nsåsom mat, motion och kärlek.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som anförs om betydelsen av vård i tid\r\nmed fokus på hälsa.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som anförs om betydelsen av egenvård.\r\n\r\n2004/05:So603 av Christina Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en  ökad  satsning\r\npå förebyggande arbete inom folkhälsovården.\r\n\r\n2004/05:So606 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om möjligheterna till\r\negenvård.\r\n\r\n2004/05:So620 av Börje Vestlund m.fl. (s):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  kunskapen om\r\nsjälvmordsrisken för unga HBT-personer.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  kunskapen  om\r\ntranspersoners livsvillkor i samhället.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om kartläggning av\r\nbemötandefrågor rörande  HBT-personer  inom  bl.a.\r\npsykiatri, äldreomsorg och gynekologivård.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utvidgning  av\r\nStatens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.\r\n\r\n2004/05:So621 av Sven Bergström och Maria Larsson\r\n(c, kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet  av  ett  samlat\r\nprogram    för    att    motverka     den    växande\r\nlivsstilsorienterade ohälsan.\r\n\r\n2004/05:So647 av Mariann Ytterberg och Marianne\r\nCarlström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  handikappförbundens\r\nbetydelse för folkhälsan.\r\n\r\n2004/05:So655 av Lennart Kollmats (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  de  ökande\r\nproblemen med tinnitus.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om arrangörsansvar.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs  om  att  skärpa\r\nkraven för lägsta tillåtna nivå för buller.\r\n\r\n2004/05:So666 av Berit Högman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om suicidprevention.\r\n\r\n2004/05:MJ332 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\ninformationsåtgärder kring fetma och folkhälsa.\r\n\r\n\r\n2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om hästens betydelse för sjuka och\r\nhandikappade.\r\n2004/05: MJ509 av Lotta Hedström (mp):\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av behandlingsinriktad medicinsk\r\nforskning.\r\n2004/05: A354 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om folkhälsoarbetet.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Mål för folkhälsan m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf358 yrkande 16, 2003/04:So343 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So409 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So577 yrkandena 2 och 3, 2003/04:A309 yrkande 12, 2004/05:So495 yrkandena 1 och 2, 2004/05:So508 yrkande 3 och 2004/05:A354 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "09F2D1DB-F1FF-4612-ACB9-76C67BA1268C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "1",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "152",
                    "120",
                    "1",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/09F2D1DB-F1FF-4612-ACB9-76C67BA1268C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Hälsokonsekvensanalyser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So343 yrkande 7, 2003/04:So406 yrkande 1 och 2003/04:So577 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Hälsoindex i statsbudgeten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So406 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Folkhälsoarbete för utrikesfödda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So273 yrkande 1, 2003/04:So406 yrkande 2, 2004/05:So250 yrkande 1 och 2004/05:So410 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Regionala hälsoklyftor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So343 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Insatser i socialt och ekonomiskt utsatta områden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So268 yrkande 1 och 2003/04:So628.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Aktivt folkhälsoarbete för äldre",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So266.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "HBT-personers livssituation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K418 yrkandena 28 och 30, 2003/04:L350 yrkandena 6, 7 och 14, 2003/04:So530, 2003/04:So568 yrkandena 4, 6 och 8, 2003/04:So571 yrkande 2, 2004/05:L295 yrkandena 5 och 6, 2004/05:U257 yrkande 33, 2004/05:So566 yrkandena 2-5 och 2004/05:So620 yrkandena 2-5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Diskrimineringskommittén",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So568 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Självmordsprevention",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för regeringen vad utskottet anfört om att ett nationellt program för självmordsprevention bör tas fram.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2003/04:So264, 2003/04:So504 yrkande 22, 2003/04:So577 yrkande 5, 2003/04:Ub398 yrkande 4, 2004/05:So238, 2004/05:So247 yrkande 1, 2004/05:So316, 2004/05:So318 yrkande 1, 2004/05:So429 yrkande 2, 2004/05:So508 yrkandena 1, 2 och 6, 2004/05:So526, 2004/05:So544 och 2004/05:So666.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Ekonomisk stress m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So409 yrkande 8, 2004/05:So495 yrkande 3 och 2004/05:So596 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Trygga och goda uppväxtvillkor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sf397 yrkande 7, 2004/05:So394 yrkande 4 och 2004/05:So508 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "1FBDA776-49DD-498B-BA55-5B4F015AE265",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "152",
                    "121",
                    "0",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1FBDA776-49DD-498B-BA55-5B4F015AE265",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Hälsokonsekvensbeskrivningar av driftsformer inom vården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So495 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Skadliga ljudnivåer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So218 yrkandena 1-3, 2003/04:So245, 2003/04:So246, 2003/04:So253 yrkandena 1-3, 2003/04:So449 yrkandena 1 och 2, 2003/04:So518 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Ub271 yrkandena 32 och 33, 2004/05:So245, 2004/05:So415 yrkandena 1-3, 2004/05:So580 och 2004/05:So655 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Nationell handlingsplan mot allergier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So577 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "God vård i tid m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So596 yrkandena 6 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Kampanj angående mässlingsvaccin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So298.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Utredning om influensavaccination",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So318.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Preventivt psykiatriskt arbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So410 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "16",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "7E7A61AB-F358-4740-9492-5B3FE4B438AF",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 16 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "248",
                    "25",
                    "0",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7E7A61AB-F358-4740-9492-5B3FE4B438AF",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Sexualpolitiska mål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So406 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Sexuellt överförbara sjukdomar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So367.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Kost och motion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So363, 2003/04:So409 yrkande 9, 2003/04:So557, 2003/04:So577 yrkande 6, 2003/04:Kr385 yrkande 13, 2004/05:So278, 2004/05:So365, 2004/05:So530, 2004/05:So562, 2004/05:So596 yrkande 4 och 2004/05:MJ332 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Hälsoklubbar och livsstilscentrum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So483 och 2003/04:So644 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Tillgång till grönområden och trädgårdar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So343 yrkande 6, 2003/04:So459 och 2004/05:So313.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Hästens betydelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ505 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Genusperspektiv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So395 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Doping",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So366 och 2003/04:So631.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Shoppingmissbruk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So205.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Dataspelberoende",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So239.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Hälsoinformation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So577 yrkande 4, 2004/05:So418, 2004/05:So603 yrkande 1 och 2004/05:So621.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Apotekets hälsoupplysning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:Sf358 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Egenvård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So216, 2003/04:So343 yrkande 4 och 2004/05:So606 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Handikappförbundens betydelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So647.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Friskvård för äktenskap och parförhållanden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:So577 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Forskning om självmord",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So318 yrkande 2 och 2004/05:So535.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Annan folkhälsoforskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:So343 yrkande 5, 2003/04:So525, 2004/05:So419 och 2004/05:MJ509 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "24",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "03C0543E-FA1F-4D62-A47A-7C1339566ED7",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 24 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "115",
                    "0",
                    "0",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "1",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "0",
                    "16",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "35",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "1",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "206",
                    "14",
                    "53",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/03C0543E-FA1F-4D62-A47A-7C1339566ED7",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SOU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Mål för folkhälsan m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Hälsokonsekvensanalyser",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Hälsoindex i statsbudgeten",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Folkhälsoarbete för utrikesfödda",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Regionala hälsoklyftor",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Aktivt folkhälsoarbete för äldre",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "HBT-personers livssituation",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "HBT-personers livssituation",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "HBT-personers livssituation",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Diskrimineringskommittén",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Ekonomisk stress m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Trygga och goda uppväxtvillkor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Skadliga ljudnivåer",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "God vård i tid m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Utredning om influensavaccination",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Preventivt psykiatriskt arbete",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Kost och motion",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Kost och motion",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Tillgång till grönområden och trädgårdar",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Apotekets hälsoupplysning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Egenvård",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Friskvård för äktenskap och parförhållanden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Annan folkhälsoforskning",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Annan folkhälsoforskning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-21 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till motioner om självmordsprevention. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 05:00:52"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Samhället måste göra mer för att förhindra självmord. Riksdagen vill därför att ett nationellt program för att förhindra självmord ska tas fram. Riksdagen vill att regeringen tar fram ett nationellt program för självmordsprevention. Dessutom ska regeringen redovisa detta arbete till riksdagen. Självmord kan vara den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Riksdagen konstaterar att olika insatser gjorts i samhället, men anser att fler åtgärder behövs för att förhindra självmord. Alla riksdagspartier har lämnat in motioner som handlar om åtgärder för att förhindra att människor tar sina liv. Riksdagens uppmaning till regeringen grundar sig på dessa motioner. ",
          "dok_id": "GS01SOU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:47:50"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Nationellt program för att förhindra självmord (SoU11)",
          "dok_id": "GS01SOU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:47:50"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 05:00:52"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01SOU11",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:32"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Samhället måste göra mer för att förhindra självmord. Socialutskottet föreslår att ett nationellt program för att förhindra självmord ska tas fram. Socialutskottet vill att regeringen tar fram ett nationellt program för självmordsprevention. Dessutom ska regeringen redovisa detta arbete till riksdagen. Självmord kan vara den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Socialutskottet konstaterar att olika insatser gjorts i samhället, men anser att fler åtgärder behövs för att förhindra självmord. Alla riksdagspartier har lämnat in motioner som handlar om åtgärder för att förhindra att människor tar sina liv. Utskottets uppmaning till regeringen grundar sig på dessa motioner. Ett enigt socialutskott föreslår att riksdagen säger ja till utskottets förslag.</p>",
          "dok_id": "GS01SOU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:47:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Nationellt program för att förhindra självmord (SoU11)",
          "dok_id": "GS01SOU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:47:50"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01SOU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_sou_11.docx",
          "filstorlek": "179301",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Folkhälsopolitik",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CC74CEFC-A7A6-4D92-8E74-97821CAE095A"
        },
        {
          "dok_id": "GS01SOU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_sou_11.pdf",
          "filstorlek": "767052",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_sou_11",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/773A89FD-CD56-41E2-87A4-57E2E6B306FF"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:A309 Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GR02A309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "A309",
          "ref_dok_titel": "Hälsa och arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:K418 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GR02K418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "K418",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Kr385 Idrott",
          "ref_dok_id": "GR02Kr385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Kr385",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:L350 Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_id": "GR02L350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "L350",
          "ref_dok_titel": "Homo-, bi- och transsexuellas situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf358 Sjukskrivningar och sjukpensioner",
          "ref_dok_id": "GR02Sf358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf358",
          "ref_dok_titel": "Sjukskrivningar och sjukpensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Sf397 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GR02Sf397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Sf397",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So216 Egenvårdsbok",
          "ref_dok_id": "GR02So216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So216",
          "ref_dok_titel": "Egenvårdsbok",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So218 Ljudnivåer",
          "ref_dok_id": "GR02So218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So218",
          "ref_dok_titel": "Ljudnivåer",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So245 Skadliga ljudnivåer",
          "ref_dok_id": "GR02So245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So245",
          "ref_dok_titel": "Skadliga ljudnivåer",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So246 Tinnitus ",
          "ref_dok_id": "GR02So246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So246",
          "ref_dok_titel": "Tinnitus ",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So253 Tinnitus",
          "ref_dok_id": "GR02So253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So253",
          "ref_dok_titel": "Tinnitus",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So264 Åtgärder för att minska antalet självmord",
          "ref_dok_id": "GR02So264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So264",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att minska antalet självmord",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So266 Folkhälsoarbete för äldre",
          "ref_dok_id": "GR02So266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So266",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsoarbete för äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So268 Fördelningspolitisk profil i folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GR02So268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So268",
          "ref_dok_titel": "Fördelningspolitisk profil i folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So273 Folkhälsan och invandrare",
          "ref_dok_id": "GR02So273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So273",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsan och invandrare",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So298 Vaccination",
          "ref_dok_id": "GR02So298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So298",
          "ref_dok_titel": "Vaccination",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So318 Influensavaccinering",
          "ref_dok_id": "GR02So318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So318",
          "ref_dok_titel": "Influensavaccinering",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So343 Politik för ett hälsosamt Sverige - folkhälsa, hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GR02So343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So343",
          "ref_dok_titel": "Politik för ett hälsosamt Sverige - folkhälsa, hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So363 Övervikt hos barn",
          "ref_dok_id": "GR02So363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So363",
          "ref_dok_titel": "Övervikt hos barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So366 Information om dopning",
          "ref_dok_id": "GR02So366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So366",
          "ref_dok_titel": "Information om dopning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Britta Rådström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So395 Drogpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02So395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So395",
          "ref_dok_titel": "Drogpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So406 Folkhälsa",
          "ref_dok_id": "GR02So406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So406",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So409 Folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GR02So409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So409",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So449 Hörselskador - ett folkhälsoproblem",
          "ref_dok_id": "GR02So449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So449",
          "ref_dok_titel": "Hörselskador - ett folkhälsoproblem",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Ekström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So459 Trädgårdarnas betydelse ur folkhälsosynpunkt",
          "ref_dok_id": "GR02So459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So459",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdarnas betydelse ur folkhälsosynpunkt",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Gille och Tone Tingsgård (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So483 Livsstilscentrum",
          "ref_dok_id": "GR02So483",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So483",
          "ref_dok_titel": "Livsstilscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C, KD, V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So504 Barnet i fokus",
          "ref_dok_id": "GR02So504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So504",
          "ref_dok_titel": "Barnet i fokus",
          "ref_dok_subtitel": "av Marita Aronson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So518 Barn och buller",
          "ref_dok_id": "GR02So518",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So518",
          "ref_dok_titel": "Barn och buller",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So525 Forskning kring samband mellan folkhälsa och våld i nära relation",
          "ref_dok_id": "GR02So525",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So525",
          "ref_dok_titel": "Forskning kring samband mellan folkhälsa och våld i nära relation",
          "ref_dok_subtitel": "av Elisebeht Markström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So530 Transpersoners livsvillkor",
          "ref_dok_id": "GR02So530",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So530",
          "ref_dok_titel": "Transpersoners livsvillkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming och Tommy Waidelich (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So557 Nationell strategi mot fetma",
          "ref_dok_id": "GR02So557",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So557",
          "ref_dok_titel": "Nationell strategi mot fetma",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Hassan m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So568 HBT-frågor m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02So568",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So568",
          "ref_dok_titel": "HBT-frågor m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So571 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och sociala situation m.m.",
          "ref_dok_id": "GR02So571",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So571",
          "ref_dok_titel": "Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och sociala situation m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So577 Folkhälsopolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02So577",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So577",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsopolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So628 Minskade skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen",
          "ref_dok_id": "GR02So628",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So628",
          "ref_dok_titel": "Minskade skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So631 Straff för dopningsbrott",
          "ref_dok_id": "GR02So631",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So631",
          "ref_dok_titel": "Straff för dopningsbrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Karl Gustav Abramsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:So644 Åtgärder mot ohälsa",
          "ref_dok_id": "GR02So644",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "So644",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Marie Brodén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub271 Elevhälsa",
          "ref_dok_id": "GR02Ub271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub271",
          "ref_dok_titel": "Elevhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ub398 Skolhälsovård",
          "ref_dok_id": "GR02Ub398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ub398",
          "ref_dok_titel": "Skolhälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A354 Ett hälsosammare arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GS02A354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A354",
          "ref_dok_titel": "Ett hälsosammare arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:L295 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GS02L295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "L295",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ332 Livsmedelspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ332",
          "ref_dok_titel": "Livsmedelspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ505 Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_id": "GS02MJ505",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ505",
          "ref_dok_titel": "Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ509 Hälsopåverkan av elektromagnetiska fält och icke-joniserande strålning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ509",
          "ref_dok_titel": "Hälsopåverkan av elektromagnetiska fält och icke-joniserande strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So205 Forskning om och vård av shoppingmissbrukare",
          "ref_dok_id": "GS02So205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So205",
          "ref_dok_titel": "Forskning om och vård av shoppingmissbrukare",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So238 Åtgärder för att förhindra självmord",
          "ref_dok_id": "GS02So238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So238",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att förhindra självmord",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So239 Dataspelsberoende hos barn och ungdomar",
          "ref_dok_id": "GS02So239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So239",
          "ref_dok_titel": "Dataspelsberoende hos barn och ungdomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So245 Skadliga ljudnivåer",
          "ref_dok_id": "GS02So245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So245",
          "ref_dok_titel": "Skadliga ljudnivåer",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So247 Nollvision mot självmord bland unga",
          "ref_dok_id": "GS02So247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So247",
          "ref_dok_titel": "Nollvision mot självmord bland unga",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Engström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So250 Folkhälsan och invandrare",
          "ref_dok_id": "GS02So250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So250",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsan och invandrare",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So278 Förändrade matvanor",
          "ref_dok_id": "GS02So278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So278",
          "ref_dok_titel": "Förändrade matvanor",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Hagberg och Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So313 Fritidsodling för bättre folkhälsa",
          "ref_dok_id": "GS02So313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So313",
          "ref_dok_titel": "Fritidsodling för bättre folkhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So316 Självmord och självmordsförsök",
          "ref_dok_id": "GS02So316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So316",
          "ref_dok_titel": "Självmord och självmordsförsök",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Bråkenhielm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So318 Nationellt handlingsprogram för suicidprevention",
          "ref_dok_id": "GS02So318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So318",
          "ref_dok_titel": "Nationellt handlingsprogram för suicidprevention",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Ekholm och Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So365 Mat som medicin",
          "ref_dok_id": "GS02So365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So365",
          "ref_dok_titel": "Mat som medicin",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So367 Klamydiaprevention",
          "ref_dok_id": "GS02So367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So367",
          "ref_dok_titel": "Klamydiaprevention",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund och Kurt Kvarnström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So394 Villkor för en hälsofrämjande vård",
          "ref_dok_id": "GS02So394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So394",
          "ref_dok_titel": "Villkor för en hälsofrämjande vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So410 Psykiatrisk hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GS02So410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So410",
          "ref_dok_titel": "Psykiatrisk hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So415 Hörselskador",
          "ref_dok_id": "GS02So415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So415",
          "ref_dok_titel": "Hörselskador",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So418 Folkhälsa",
          "ref_dok_id": "GS02So418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So418",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So419 Övervikt och fetma hos barn och vuxna",
          "ref_dok_id": "GS02So419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So419",
          "ref_dok_titel": "Övervikt och fetma hos barn och vuxna",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So429 Självmord hos barn och unga",
          "ref_dok_id": "GS02So429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So429",
          "ref_dok_titel": "Självmord hos barn och unga",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson m.fl. (M, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So495 Individers hälsotillstånd",
          "ref_dok_id": "GS02So495",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So495",
          "ref_dok_titel": "Individers hälsotillstånd",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrika Karlsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So508 Psykisk ohälsa och självmord",
          "ref_dok_id": "GS02So508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So508",
          "ref_dok_titel": "Psykisk ohälsa och självmord",
          "ref_dok_subtitel": "av Mia Franzén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So526 Förebyggande av självmord",
          "ref_dok_id": "GS02So526",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So526",
          "ref_dok_titel": "Förebyggande av självmord",
          "ref_dok_subtitel": "av Britta Lejon (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So530 Fetma - livsstilssjukdom",
          "ref_dok_id": "GS02So530",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So530",
          "ref_dok_titel": "Fetma - livsstilssjukdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren och Maria Hassan (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So535 Forskning om suicidprevention",
          "ref_dok_id": "GS02So535",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So535",
          "ref_dok_titel": "Forskning om suicidprevention",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Frisk (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So544 Nationellt program för förebyggande av självmord",
          "ref_dok_id": "GS02So544",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So544",
          "ref_dok_titel": "Nationellt program för förebyggande av självmord",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So562 Övervikt hos barn",
          "ref_dok_id": "GS02So562",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So562",
          "ref_dok_titel": "Övervikt hos barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So566 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners sociala situation",
          "ref_dok_id": "GS02So566",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So566",
          "ref_dok_titel": "Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners sociala situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So580 Åtgärder mot tinnitusskador",
          "ref_dok_id": "GS02So580",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So580",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot tinnitusskador",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So596 Hälsa",
          "ref_dok_id": "GS02So596",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So596",
          "ref_dok_titel": "Hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So603 Folkhälsa",
          "ref_dok_id": "GS02So603",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So603",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So606 Friskvård istället för sjukvård",
          "ref_dok_id": "GS02So606",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So606",
          "ref_dok_titel": "Friskvård istället för sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So620 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners sociala situation",
          "ref_dok_id": "GS02So620",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So620",
          "ref_dok_titel": "Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners sociala situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So621 Samlat program mot livsstilsorienterad ohälsa",
          "ref_dok_id": "GS02So621",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So621",
          "ref_dok_titel": "Samlat program mot livsstilsorienterad ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström (C) och Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So647 Handikappförbundens betydelse för folkhälsan",
          "ref_dok_id": "GS02So647",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So647",
          "ref_dok_titel": "Handikappförbundens betydelse för folkhälsan",
          "ref_dok_subtitel": "av Mariann Ytterberg och Marianne Carlström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So655 Tinnitus",
          "ref_dok_id": "GS02So655",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So655",
          "ref_dok_titel": "Tinnitus",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So666 Suicidprevention",
          "ref_dok_id": "GS02So666",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So666",
          "ref_dok_titel": "Suicidprevention",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U257 Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_id": "GS02U257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U257",
          "ref_dok_titel": "Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning eller könsidentitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-27",
          "ref_dok_id": "GS09113",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "113",
          "ref_dok_titel": "2005-04-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-27",
          "ref_dok_id": "GS09113",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "113",
          "ref_dok_titel": "2005-04-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:218",
          "ref_dok_id": "GS0K218",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "218",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:218",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}