{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289319",
      "dok_id": "GS01SKU23",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "SKU23",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:SKU23",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SKU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "23",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-08 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:51",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:56",
      "titel": "Motioner om energibeskattning m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SKU23/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SKU23",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01SKU23",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01SKU23",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Skatteutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:SKU23</div><h1>Motioner om energibeskattning m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet dels ett sjuttiotal motioner från den\r\nallmänna motionstiden 2004, i vilka tas upp olika punktskattefrågor,\r\ndels en motion som väckts med anledning av stormkatastrofen i södra\r\nSverige med förslag angående skatterna på diesel och el.\r\nI ett inledande avsnitt om allmänna energibeskattningsfrågor behandlas\r\nyrkanden om den gröna skatteväxlingen bl.a. de nyligen genomförda\r\nhöjningarna av energi- och drivmedelsskatterna, reformeringen av\r\nenergibeskattningen, effektskatten på kärnkraftsel, skatt på flygbränsle\r\nrespektive landningsskatt på inrikes flyg, hotell- och restaurangnäringens\r\nenergiskatter, kompensation för energiskattehöjningar till\r\nfrivilligorganisationer och samfund, miljöbonus för el producerad i\r\nvindkraftverk,\r\ninförseln och beskattningen av röd finsk olja, EU-arbetet såvitt avser\r\nbl.a. frågan om en gemensam miniminivå för koldioxidskatt och\r\nbeslutsordningen för miljöskatter, andra internationella aspekter på\r\nenergibeskattningen bl.a. frågan om att belägga dansk kolkraftsproducerad el\r\nmed miljöavgift vid import till Sverige, frågan om att slopa styrmedel\r\nför koldioxid för anläggningar som inte ingår i handelssystemet för\r\nutsläppsrätter samt slutligen frågan om en reducerad elskatt i de\r\nstormdrabbade områdena i södra Sverige. I de följande avsnitten behandlas\r\njordbrukets miljö- och energiskatter, vägtrafikbeskattning (vägavgifter,\r\ndrivmedels- och fordonsskatt, alternativa drivmedel), avfallsskatt,\r\nnaturgrusskatt, spelskatt, båtskatt och slutligen skatt på djurförsök.\r\n\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet fogas\r\ntretton reservationer (m, fp, kd, c) och fyra särskilda yttranden (m,\r\nc).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Energibeskattning, allmänt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk262, 2004/05:Sk268, 2004/05:Sk284,\r\n2004/05:Sk354, 2004/05:Sk405 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk424,\r\n2004/05:Sk428, 2004/05:Sk453 yrkande 12, 2004/05:Sk461, 2004/05:U311 yrkande\r\n18, 2004/05:MJ6 yrkande 20, 2004/05:MJ369 yrkande 5, 2004/05:MJ498\r\nyrkande 10, 2004/05:N276 yrkande 2, 2004/05:N307 yrkande 8, 2004/05:N348\r\nyrkande 3, 2004/05:N397 yrkande 1, 2004/05:N405 yrkandena 4-7, 2004/05:N410\r\nyrkandena 4-6, 14, 15, 20 och 21 samt 2004/05:N415 yrkande 2.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n2.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk209, 2004/05:Sk405 yrkandena 1\r\noch 2, 2004/05:Sk410, 2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk455\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk485, 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36 samt\r\n2004/05:MJ508 yrkande 6.\r\nReservation 4 (m)\r\nReservation 5 (fp)\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n3.      Vägavgifter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk415, 2004/05:Sk422, 2004/05:Sk430\r\nyrkandena 2 och 3, 2004/05:T461 yrkande 4, 2004/05:T462 yrkande 6 och\r\n2004/05:MJ441 yrkande 2.\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n4.      Drivmedels- och fordonsskatt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk219, 2004/05:Sk230, 2004/05:Sk235,\r\n2004/05:Sk256, 2004/05:Sk266, 2004/05:Sk273, 2004/05:Sk280, 2004/05:Sk285,\r\n2004/05:Sk311, 2004/05:Sk342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk350,\r\n2004/05:Sk352, 2004/05:Sk358 yrkandena 1-3, 2004/05:Sk360, 2004/05:Sk372,\r\n2004/05:Sk385, 2004/05:Sk414, 2004/05:Sk430 yrkande 1, 2004/05:Sk449\r\nyrkande 2, 2004/05:Sk475, 2004/05:T290 yrkande 2, 2004/05:T398 yrkande\r\n25, 2004/05:T461 yrkande 5, 2004/05:T463 yrkande 6, 2004/05:MJ6 yrkande\r\n16, 2004/05:N307 yrkande 5, 2004/05:N346 yrkande 7 och 2004/05:N396\r\nyrkande 3.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n5.      Alternativa drivmedel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk381 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk413,\r\n2004/05:MJ370 yrkande 5 och 2004/05:MJ498 yrkande 14.\r\nReservation 10 (kd)\r\nReservation 11 (c)\r\n\r\n6.      Skatt på avfall\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ369 yrkandena 36 och 37.\r\nReservation 12 (fp)\r\n\r\n7.      Skatt på naturgrus\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk218 och 2004/05:Sk314.\r\nReservation 13 (m)\r\n\r\n8.      Skatt på spel\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk359.\r\n\r\n9.      Skatt på fritidsbåtar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:T262 yrkande 2 och 2004/05:T263\r\nyrkande 2.\r\n\r\n10.     Skatt på djurförsök\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk305.\r\n\r\nStockholm den 8 mars 2005\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\n\r\nSusanne Eberstein\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Susanne Eberstein (s),\r\nAnna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per\r\nErik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart\r\nAxelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen Johansson (c),\r\nStefan Hagfeldt (m), Britta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp),\r\nLars Gustafsson (kd) och Christina Axelsson (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nRiksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2005\r\nställt sig bakom regeringens förslag i budgetpropositionen på\r\npunktskatteområdet. Riksdagen beslutade bl.a. om en grön skatteväxling där\r\ntyngdpunkten lades på höjda skatter för transportsektorn i utbyte mot\r\nhöjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. I det sammanhanget\r\navslogs Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas\r\noch Centerpartiets förslag på detta område som lagts fram i partiernas\r\nbudgetalternativ (bet. 2004/05:FiU1, yttr. 2004/05:SkU1y). I det följande\r\nbehandlar utskottet dels ett sjuttiotal motioner från den allmänna\r\nmotionstiden 2004 om skatt på energi, vägtrafik, avfall, naturgrus, spel,\r\nfritidsbåtar och djurförsök, vars genomförande inte är kopplat till\r\ninnevarande budgetår och som därför inte behandlats i anslutning till\r\nhöstens budgetberedning, dels en motion rörande skatten på dieselbränsle\r\nrespektive skatten på el som väckts med anledning av stormkatastrofen\r\ni södra Sverige.\r\nI ett särskilt betänkande 2004/05:25 om alkohol- och tobaksbeskattning\r\nbehandlar utskottet bl.a. övriga återstående motioner från den allmänna\r\nmotionstiden 2004 på punktskatteområdet.\r\nEn förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns\r\ni bilaga.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nEnergibeskattning, allmänt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag bl.a. med avseende på de nyligen vid\r\nbudgetberedningen genomförda höjningarna av energi- och drivmedelsskatterna,\r\nreformeringen av energibeskattningen, effektskatten på kärnkraftsel,\r\nskatt på flygbränsle respektive landningsskatt på inrikes flyg, hotell-\r\noch restaurangnäringens energiskatter, kompensation till frivilligorganisationer\r\noch samfund, miljöbonus för el producerad i vindkraftverk, införseln\r\noch beskattningen av röd finsk olja, EU-arbetet såvitt avser bl.a. frågan\r\nom en gemensam miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen om\r\nmiljöskatter, andra internationella aspekter på energibeskattningen bl.\r\na. frågan om att belägga dansk kolkraftsproducerad el med miljöavgift\r\nvid import till Sverige, frågan om slopade dubbla styrmedel för koldioxid\r\nför mindre anläggningar som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter\r\nsamt slutligen frågan om en reducerad elskatt i de stormdrabbade områdena\r\ni södra Sverige.\r\nJämför reservationerna 1 (m), 2 (fp) och 3 (kd).\r\nBakgrund\r\nSkatteväxlingskommittén (Fi 1994:04) granskade idén om en grön skatteväxling\r\noch redovisade i januari 1997 sina slutsatser i betänkandet (SOU 1997:11)\r\nSkatter, miljö och sysselsättning. Kommittén presenterade bl.a. en modell\r\nför hur energiskattesystemet kunde reformeras i syfte att göra det mer\r\növerskådligt och stabilt samtidigt som miljörelateringen ökade.\r\nFinansdepartementets analysarbete beträffande Skatteväxlingskommitténs\r\nenergiskattemodell presenterades i december 2000 i promemorian (Ds\r\n2000:73) Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs energiskattemodell.\r\nI budgetpropositionen för 2001 drogs riktlinjerna upp för en stegvis\r\nreformering av energiskattestrukturen med utgångspunkt i\r\nSkatteväxlingskommitténs\r\nprincipskiss (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). Riksdagen godkände\r\nen strategi för en successiv ökad miljörelatering av skattesystemet\r\ngenom en grön skatteväxling. Det samlade utrymmet för skatteväxling\r\nunder perioden 2001 till 2010 var 30 miljarder kronor. Genom förslag i\r\nde senaste årens budgetpropositioner har hittills en skatteväxling om\r\ndrygt 13 miljarder kronor genomförts.\r\nEtt system för elcertifikat för att främja förnybara energikällor\r\ninfördes den 1 maj 2003 (bet. 2002/03:NU6). Elanvändarna är skyldiga att\r\nköpa elcertifikat i relation till sin förbrukning, och inkomsterna från\r\nförsäljningen skall täcka merkostnaden för att producera förnybar el.\r\nIndustrier som behöver mycket el för sin tillverkning skall undantas\r\nfrån kravet att köpa elcertifikat.\r\nDen 1 januari 2005 infördes ett system för handel med utsläppsrätter\r\ninom EU. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid från energiomvandlingssektorn\r\noch energiintensiv industri. Utsläppshandeln är ett klimatpolitiskt\r\ninstrument som skall styra mot minskade utsläpp av koldioxid. De svenska\r\nanläggningar som ingår i handelssystemet, med undantag för kondenskraftverk\r\noch oljeraffinaderier, betalar i dag koldioxidskatt för sin bränsleförbrukning.\r\nInförandet av utsläppshandel innebär därför att två medel används för\r\natt styra mot samma mål. Enligt budgetpropositionen för 2005 avser\r\nregeringen att återkomma i 2005 års ekonomiska vårproposition med ett\r\nsamlat ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning.\r\nGenom bl.a. regeringens proposition 2004/05:18 (bet. 2004/05:MJU5)\r\ngenomfördes direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter\r\nför växthusgaser inom gemenskapen m.m. i den svenska lagstiftningen.\r\nEG-direktiv\r\nI EU finns två direktiv som rör punktskatter på energiprodukter och el.\r\nRegler om förfarandet vid beskattningen av de harmoniserade varuslagen\r\nfinns främst i cirkulationsdirektivet (92/12/EEG). Energiskattedirektivet\r\n(2003/96/EG) reglerar skattestrukturen och innehåller minimiskattesatser\r\nför såväl el som energiprodukter, dvs. mineraloljor, kol och naturgas.\r\n\r\nAv energiskattedirektivet följer att alla energiprodukter som används\r\nför uppvärmning eller som motorbränsle skall beskattas. För motorbränslen\r\ngäller dessutom att alla bränslen, alltså även biobränslen, som används\r\nsom drivmedel skall beskattas. Beskattningen skall i dessa fall ske i\r\nnivå med likvärdiga energiprodukter, vanligen dieselolja eller bensin.\r\nEnergiskattedirektivet tillämpas inte på energiprodukter som används\r\nför andra ändamål än som motorbränslen eller som bränslen för uppvärmning,\r\ndubbelanvändning av energiprodukter, el som i huvudsak används för\r\nkemisk reduktion och i elektrolytiska och metallurgiska processer samt\r\nmineralogiska processer. Medlemsstaterna har således valfrihet att\r\nbeskatta eller inte beskatta energiprodukter och el som används för dessa\r\nändamål. Vidare gäller att medlemsstaterna inte får beskatta energiprodukter\r\nsom används för kommersiell flyg- och fartygstrafik. Tillämpningsområdet\r\nför skattefriheten för flygbränslen kan dock begränsas till flygfotogen.\r\n\r\nEnergiskattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet (artikel 15) att\r\nbevilja skattebefrielse i en rad olika fall, som t.ex.\r\nskattepliktiga produkter som används inom pilotprojekt för teknisk\r\nutveckling av mer miljövänliga produkter eller för bränslen från förnybara\r\nenergikällor,\r\nenergiprodukter som används i inlandssjöfart (ej fritidsfartyg) samt el\r\nsom framställs ombord på sådana fartyg,\r\nenergiprodukter och el som används för person- och godstrafik på järnväg,\r\nmed tunnelbana, med spårvagn eller trådbuss,\r\nmotorbränslen som används för tillverkning, utveckling, testning och\r\nunderhåll av luftfartyg och fartyg,\r\nenergiprodukter och el som används inom jordbruks-, trädgårds- och\r\nskogsbruksnäringarna samt vid fiskodling,\r\nmotorbränslen som används i samband med muddring av farbara vattenvägar\r\noch hamnar och\r\nenergiprodukter och el som används för framställning av el samt i\r\nkraftvärmeverk.\r\nRegler om skattefrihet för energiprodukter och el som används i en\r\nverksamhet som framställer energiprodukter (främst raffinaderier och\r\npetrokemisk verksamhet) finns i artikel 21.3 i direktivet.\r\nMedlemsstaterna kan vidare hos rådet begära tillåtelse att tillämpa\r\nytterligare undantag i form av skattebefrielse eller skattenedsättning\r\nenligt ett särskilt förfarande som fastställts i artikel 19 i direktivet.\r\n\r\nEnergiskattedirektivet trädde i kraft den 31 oktober 2003, och de nya\r\nreglerna började tillämpas den 1 januari 2004. Olika övergångsregler\r\nfinns dock, som t.ex. att medlemsstater som har svårt att införa de nya\r\nminimiskattenivåerna har rätt till en övergångsperiod för att göra detta\r\nt.o.m. den 1 januari 2007 (artikel 18.2 i direktivet). Vidare har\r\nmedlemsstaterna getts möjlighet att t.o.m. den 31 december 2006 fortsätta\r\natt tillämpa en rad olika nationella fall av nedsättning av skattenivåerna\r\nsom tidigare beviljats genom särskilda beslut av rådet. Sverige har sex\r\nsådana undantag:\r\nskattenedsättning på mineraloljor för industriellt bruk och energiintensiva\r\nföretag,\r\nskattereduktion för dieselbränsle i enlighet med indelning i miljöklasser,\r\n\r\ndifferentiering av skatten på blyfri bensin efter miljöklasser,\r\nskattefrihet på bränsle för privat luftfart,\r\nskattefrihet på biologiskt framställd metan och andra avfallsgaser samt\r\nsänkt skatt på alkylatbensin.\r\nDirektivet ger medlemsstaterna betydande frihet att utforma system för\r\natt skattemässigt gynna biodrivmedel inom ramen för EG-fördragets\r\nstatsstödsregler (artikel 16 i direktivet). Det finns möjlighet att helt\r\neller delvis punktskattebefria produkter som innehåller biobränslen i\r\nproportion till andelen biobränsle i den slutliga produkten, förutsatt\r\natt överkompensation inte sker med hänsyn till merkostnaden för\r\nframställning av biobränslet.\r\nGällande svenska bestämmelser\r\nDen svenska lagstiftningen om beskattning av el och bränslen finns i\r\nlagen (1994:1776) om skatt på energi. Bränslen beskattas med energiskatt,\r\nkoldioxidskatt och svavelskatt enligt skattesatser fastställda för\r\nvarje energislag.\r\nEl beskattas med energiskatt. Energiskatt på el utgår med reducerade\r\nbelopp i vissa kommuner i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands\r\nlän samt i samtliga kommuner i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens\r\nlän. Koldioxidskatten och svavelskatten beräknas utifrån kolinnehållet\r\nrespektive svavelinnehållet medan energiskatten utgår med bestämda belopp\r\nper vikt eller volym. Den allmänna principen är att skatt tas ut om\r\nbränslet används till uppvärmning eller motordrift. Energiskatt och\r\nkoldioxidskatt tas även ut på icke fossila bränslen som används som\r\ndrivmedel. Skattenivån varierar såväl mellan som inom olika sektorer i\r\nsamhället.\r\nNäringslivets skattebas delas för närvarande upp i tre sektorer, nämligen\r\nen industrisektor (jordbruk, skogsbruk, vattenbruk, växthusnäring,\r\ngruvindustri och mineralutvinning samt tillverkningsindustrin), en\r\nenergisektor (el-, gas-, värme- och vattenförsörjning) och en övrigsektor\r\n(byggverksamhet, offentlig verksamhet, transporter och övriga tjänster).\r\n\r\nI förhållande till övrigsektorn tillämpas en reducerad skattenivå för\r\nenergi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer\r\ninom tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och\r\nvattenbruksnäringarna. För tillverkningsindustrin (inklusive gruvindustrin\r\noch mineralutvinningen) omfattar nedsättningsreglerna den energi som\r\nförbrukas vid själva tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.\r\nFör övrig förbrukning inom tillverkningsindustrin gäller samma beskattning\r\nsom för övrigsektorn. I huvudsak gäller följande nedsättningar:\r\nGenerell nedsättning för industrisektorn (den s.k. industriskattesatsen):\r\nför bränslen som används för annat ändamål än drift av motordrivna fordon\r\nbetalas ingen energiskatt och endast 21 % av koldioxidskatten.\r\nDen nollskattesats som gällt på el som förbrukas inom tillverkningsindustrin\r\nsamt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna slopades\r\nden 1 juli 2004 och ersattes av en skattesats på 0,5 öre per kWh,\r\nmotsvarande energiskattedirektivets miniminivå (bet. 2003/04:FiU1). Vid\r\nsamma tidpunkt infördes i enlighet med energiskattedirektivet en\r\nskattebefrielse på el som används för kemisk reduktion och elektrolytiska\r\nprocesser samt el som används i metallurgiska processer och vid\r\ntillverkning av mineraliska produkter (bet. 2004/05:SkU36). Energiintensiva\r\nföretag som använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen har sedan\r\nden 1 januari 2005 möjlighet att delta i femåriga program för\r\nenergieffektivisering i utbyte mot skattebefrielse på el.\r\n0,8-procentsregeln gäller för hela industrisektorn: nedsättning ges för\r\nden del av koldioxidskatten som överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet.\r\nFör den överskjutande delen betalas 24 % i skatt.\r\n1,2-procentsregeln gäller för vissa industrier: vid tillverkning av\r\nprodukter av andra mineraliska ämnen än metaller (t.ex. cement, kalk,\r\nsten och glas) medges ytterligare nedsättning för skatt på kol och\r\nnaturgas. Dessa företag betalar ingen koldioxidskatt för den del av\r\nskatten som överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet.\r\nFör energiomvandlingssektorn gäller att bränslen som används för\r\nelproduktion är skattebefriade. Skatten tas i stället ut i konsumtionsledet\r\ngenom energiskatt på el. Full energi- och koldioxidskatt betalas för\r\nbränslen som används för värmeproduktion i värmeverk. Kraftvärmeverkens\r\nproduktion underlättas genom att de får tillämpa industrins avdragsregler\r\nvid värmeproduktion. Industriellt mottryck, dvs. industrins\r\nkraftvärmeproduktion, omfattas av industriskattesatsen och ingen energiskatt\r\nmen 21 % koldioxidskatt betalas för insatsbränslen.\r\nÖvrigsektorn belastas slutligen, liksom hushållssektorn, av full skatt.\r\n\r\nSkatt på termisk effekt i kärnkraftverk (effektskatt) tas ut månadsvis\r\nmed 5 514 kr per MW - motsvarande ca 181 kr per MW och dygn - av\r\nkärnkraftsreaktorns högsta tillåtna termiska effekt. Om en reaktor har\r\nvarit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn,\r\nfår för varje dygn utöver de 90 första göras avdrag med 181 kr per MW\r\nav den termiska effekten. Skatten ersatte den 1 juli 2000 en tidigare\r\nskatt på energi som producerats i kärnkraftverk.\r\nSkattenedsättningskommittén\r\nSkattenedsättningskommittén (Fi 2001:09) tillsattes i april 2001 inför\r\narbetet med att förverkliga strategin för fortsatt grön skatteväxling\r\nmed uppgift att utreda utformningen av reglerna för nedsättning av skatt\r\npå energi som förbrukas för uppvärmning och drift av stationära motorer\r\ninom sektorer som är utsatta för internationell konkurrens (dir. 2001:29).\r\nI uppdraget ingick att föreslå lämpliga kriterier för vad som bör anses\r\nvara konkurrensutsatt verksamhet och analysera i vad mån sådan verksamhet\r\nbör motivera energiskattelättnader. I uppdraget ingick också att utreda\r\nandra avgränsningar av området för energiskattenedsättning för de\r\nkonkurrensutsatta sektorerna än vad som gäller i dag. Utredningen skulle\r\näven följa utvecklingen inom EU och särskilt beakta EG:s regler om\r\nstatligt stöd. Utredningen avlämnade i april 2003 betänkandet Svåra\r\nskatter! (SOU 2003:38). I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en ny\r\nenergibeskattningsmodell som omfattar all näringsverksamhet. Betänkandet\r\nbereds för närvarande i Regeringskansliet.\r\nBudgetbeslutet för 2005\r\nTyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen som regeringen lade fram i\r\nbudgetpropositionen för 2005 och som antogs av riksdagen under den gångna\r\nhösten, lades på höjda skatter för transportsektorn. Åtgärderna redovisas\r\nnedan i avsnittet om vägtrafikbeskattningen. Även andra budgetförslag\r\nredovisas i förekommande fall nedan under respektive avsnitt.\r\nRiksdagen beslutade i övrigt om en höjning av elskatten med 1,2 öre per\r\nkWh för hushåll och servicesektorn. Riksdagen avslog oppositionens (m,\r\nfp, kd, c) avslagsyrkanden. Samtliga energi- och koldioxidskattesatser\r\nhöjdes vidare motsvarande förändringarna i konsumentprisindex.\r\nBeräkningsgrunden för nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln\r\nändrades så att skattebeloppet efter nedsättning i genomsnitt alltid\r\nuppfyller energiskattedirektivets minimiskattenivå. Den övergångsvis\r\ngällande begränsningsregeln avseende kalk- och cementbranschen m.m. (1,\r\n2-procentsregeln) förlängdes ytterligare ett år. Den 2004 inledda\r\navtrappningen av avdraget för energiskatt på el som har producerats i\r\nvindkraftverk, miljöbonusen, skall fortsätta under 2005. För landbaserad\r\nvindkraft sänktes avdraget från 12 till 9 öre per kWh och för havsbaserad\r\nvindkraft sänktes avdraget från 17 till 16 öre per kWh. Riksdagen avslog\r\nförslag (m) om att bonusen skulle slopas helt.\r\nRiksdagen avslog vidare förslag (m) om att avskaffa befrielsen från\r\nkoldioxidskatt på torv och förslag (m) om sänkning av skatten på termisk\r\neffekt i kärnkraftsreaktorer.\r\nMotionerna\r\nClaes-Göran Brandin och Rolf Lindén (s) vill i motion Sk424 slopa dubbla\r\nstyrmedel för koldioxid för mindre anläggningar. Motionärerna menar att\r\ndet för mindre anläggningar förutom koldioxidskatten finns regler i\r\nmiljöbalken som möjliggör för myndigheterna att meddela förbud mot att\r\nanvända icke förnybara bränslen.\r\nKrister Hammarbergh (m) föreslår i motion Sk354 en legalisering av\r\ninförseln av röd finsk olja för eget bruk och att den dubbla punktbeskattningen\r\nav oljan avskaffas.\r\nCatharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) anför i motion Sk405 yrkande 3 att\r\nenergiskattesystemet måste ses över och göras överskådligt. Inriktningen\r\nbör vara att miljöskatter tas ut vid produktionen av energi medan\r\nenergiskatter tas ut i konsumentledet. Motionärerna anser vidare att de\r\nsvenska skatterna bör anpassas till det som råder i vår omvärld. Främst\r\nbör de skatter som är konkurrensutsatta sänkas (yrkande 4).\r\nLennart Hedquist m.fl. (m) föreslår i motion Sk453 yrkande 12 att\r\nriksdagen skall besluta att övergå från effektskatt till skatt på producerad\r\nenergi i kärnkraft.\r\nLars Lindblad m.fl. (m) anför i motion N348 yrkande 3 att effektskatten\r\npå kärnkraft innebär ett hot mot långsiktiga investeringar i dessa\r\nreaktorer och därför bör avskaffas helt.\r\nAnne-Marie Pålsson m.fl. (m) framhåller i motion N397 yrkande 1 att\r\nModeraterna motsätter sig regeringens förslag i budgeten om höjda energi-\r\noch drivmedelsskatter eftersom de missgynnar företagsamheten.\r\nSamma motionär anför i motion N405 yrkande 4 att energibeskattningen\r\nbehöver göras om i grunden. I motionen sägs att syftet med olika skatter\r\npå energiområdet behöver renodlas genom att skatter som syftar till att\r\ngenerera intäkter tas ut i konsumentledet medan miljöskatter tas ut i\r\nproducentledet (yrkande 5). Enligt motionen behövs vidare en harmonisering\r\nav energiskatter och miljöavgifter i Norden eftersom skillnader i skatter\r\nleder till snedvridningseffekter och att produktionsresurser inte används\r\noptimalt (yrkande 6). I motionen anförs slutligen att den särskilda\r\neffektskatten på kärnkraftsel är skadlig och successivt bör reduceras\r\n(yrkande 7).\r\nAnna Grönlund Krantz (fp) föreslår i motion Sk268 att dubbelbeskattningen\r\npå lågbeskattad finsk olja skall upphävas och införseln för eget bruk\r\ngöras legal.\r\nAxel Darvik och Nyamko Sabuni (fp) vill enligt motion N415 yrkande 2\r\navveckla effektskatten på kärnkraft.\r\nFolkpartiet anför i motion MJ369 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) att hindren mot en rationell klimatpolitik skall rivas genom att\r\nEU ges ökad makt över den nationella klimatpolitiken. En europeisk\r\nminiminivå för koldioxidavgift kan vara ett första steg.\r\nChatrine Pålsson m.fl. (kd) vill enligt motion Sk284 att effektskatten\r\navvecklas.\r\nMikael Oscarsson (kd) framhåller i motion Sk428 att frivilligorganisationer\r\noch samfund behöver kompenseras för de senaste årens energiskattehöjningar\r\npå el.\r\nRosita Runegrund m.fl. (kd) föreslår i motion U311 yrkande 18 att\r\nregeringen i EU bör verka för att en obligatorisk koldioxidskatt på\r\nflygbränsle införs på global nivå.\r\nMaria Larsson m.fl. (kd) anför i motion N410 att effektskatten är\r\nkonkurrenssnedvridande och bör avvecklas (yrkande 4). Förhandlingar bör,\r\nenligt motionen, upptas med Danmark och andra exportländer så att\r\nkolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med miljöavgift\r\n(yrkande 5). Utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på\r\nett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet\r\noch hög elproduktion premieras, framhåller motionärerna (yrkande 6). EU\r\nbör vidare bli mer handlingskraftigt på miljöområdet. Ett viktigt steg\r\nvore om beslut kan fattas med kvalificerad majoritet (yrkande 14). Genom\r\nett fåtal länders blockering har det, enligt motionen, varit omöjligt\r\natt driva igenom t.ex. gemensam miniminivå för koldioxidavgifter (yrkande\r\n15). Motionärerna anför vidare att en utredning bör se över sätt att\r\nslopa gränsen för när elproducerande vindkraftverk får s.k. miljöbonus\r\n(yrkande 20). Enligt nuvarande regler är gränsen 20 000 fulleffekttimmar.\r\nSlutligen föreslås en slopad eller kraftig höjning av den övre gränsen\r\nför när producenter kan konsumera egenproducerad vindkraftel utan elskatt\r\n(yrkande 21).\r\nKristdemokraterna framhåller i motion MJ498 yrkande 10 av Göran Hägglund\r\nm.fl. (kd) att Sverige i EU bör verka för att skattesystem och statliga\r\nsubventioner verkar i riktning mot effektiv energianvändning och för\r\nstopp för subventioner av fossila bränslen. Kristdemokraterna föreslår\r\nvidare i motion MJ6 yrkande 20 att en reducerad elskatt bör utgå under\r\n5-10 år i de hårt stormdrabbade områdena i västra och östra Sverige.\r\nÅtgärden kan snabba på förnyelsen av elnätet och hålla elpriset oförändrat\r\nför elkunderna trots de investeringar som krävs.\r\nYvonne Andersson och Anna Lindgren (m, kd) anser i motion N276 yrkande\r\n2 att det behövs en översyn av effektskatten på kärnkraft för att\r\nfastställa hur den kan avvecklas.\r\nClaes Västerteg och Eskil Erlandsson (c) vill enligt motion Sk262 ge\r\nsvensk hotell- och restaurangnäring samma villkor som tillverkningsindustrin\r\ni energibeskattningen.\r\nYvonne Ruwaida m.fl. (mp) begär enligt motion Sk461 en utredning om att\r\ninföra en landningsskatt på inrikes flygtrafik under 50 mil som svarar\r\nmot dess klimatpåverkan.\r\nMiljöpartiet, slutligen, föreslår i motion N307 yrkande 8 av Peter\r\nEriksson m.fl. (mp) att skatten på kärnkraft bör höjas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har i samband med den gångna höstens budgetbehandling godtagit\r\nen skatteväxling som för 2005 omfattar 3,4 miljarder kronor. Tyngdpunkten\r\nför 2005 ligger på höjda skatter för transportsektorn. Det övergripande\r\nsyftet med skatteväxlingen är att bidra till att de av riksdagen\r\nfastställda miljömålen nås vilket förutsätter att åtgärder riktas mot flera\r\nsektorer. Transportsektorn beräknas svara för större delen av\r\nutsläppsökningarna under de kommande åren.\r\nDet pågår för närvarande ett arbete inom Regeringskansliet som syftar\r\ntill en reformering av energiskattesystemet. Arbetet bedrivs i en\r\narbetsgrupp inom Finansdepartementet. Regeringen följer även utvecklingen\r\nav alternativa styrmedel på energiområdet. Införandet av alternativa\r\nstyrmedel fordrar samordning med energibeskattningen. Riksdagen införde\r\nett system för handel med elcertifikat den 1 maj 2003 (bet. 2002/03:NU6).\r\nRiksdagen införde vidare den 1 januari 2005 ett program för\r\nenergieffektivisering (2004/05:NU7). Programmet omfattar energiintensiva\r\nindustriföretag som använder el i tillverkningsprocessen. Ett deltagande\r\ni programmet innebär att företaget åtar sig att genomföra åtgärder som\r\nleder till en effektivare elanvändning i utbyte mot att de medges\r\nbefrielse från energiskatten på el. Ett system för handel med utsläppsrätter\r\ninfördes i EU den 1 januari 2005. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid\r\nfrån förbränningsanläggningar inom industri, kraft- och värmeverk och\r\nanläggningar som producerar och bearbetar järn, stål, glas, glasfiber,\r\ncement och keramik, papper och pappersmassa samt oljeraffinaderier.\r\nRiksdagen har nyligen antagit den nödvändiga lagstiftningen för att\r\ngenomföra handelssystemet i svensk lagstiftning (bet. 2003/04:MJU19 och\r\nbet. 2004/05:MJU5). Den arbetsgrupp som inom Finansdepartementet arbetar\r\nmed en reformering av energiskattesystemet skall även se över möjligheterna\r\natt justera koldioxidskatten så att kostnaderna för utsläppsrätterna\r\nbeaktats. Regeringen har aviserat sin avsikt att komma med ett samlat\r\nställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning i den\r\nhandlande sektorn i 2005 års ekonomiska vårproposition.\r\nDe motioner som tas upp i avsnittet rör bl.a. de nyligen i samband med\r\nbudgetbeslutet genomförda höjningarna av energi- och drivmedelsskatterna,\r\nreformeringen av energibeskattningen, effektskatten på kärnkraftsel,\r\nskatt på flygbränsle respektive landningsskatt på inrikes flyg, hotell-\r\noch restaurangnäringens energiskatter, kompensation till frivilligorganisationer\r\noch samfund, miljöbonus på el producerad i vindkraftverk, införseln och\r\nbeskattningen av röd finsk olja, EU-arbetet såvitt avser bl.a. frågan\r\nom en gemensam miniminivå för koldioxidskatt och beslutsordningen om\r\nmiljöskatter, andra internationella aspekter på energibeskattningen bl.\r\na. frågan om att belägga dansk kolkraftproducerad el med miljöavgift\r\nvid import till Sverige, frågan om att slopa styrmedel för koldioxid\r\nför anläggningar som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter\r\nsamt slutligen frågan om en reducerad elskatt i de stormdrabbade områdena\r\ni södra Sverige. Utskottet anser att ifrågavarande motioner i allt\r\nväsentligt rör frågor som riksdagen redan tagit ställning till eller som\r\nnyligen utretts och som är föremål för utvärdering i Regeringskansliet,\r\noch utskottet anser inte att det i något fall finns anledning för\r\nriksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet\r\nbegränsar sig därför till följande kommentarer.\r\nI motion N397 yrkande 1 framförs invändningar mot den gröna skatteväxlingen\r\noch de nyligen vid budgetberedningen genomförda höjningarna av energi-\r\noch drivmedelsskatterna. Motionärerna anser sammanfattningsvis att\r\nskattehöjningarna uppenbart missgynnar företagsamheten i allmänhet.\r\nUtskottet anser dock inte att det finns anledning att ompröva nivån på\r\nenergi- och drivmedelsskatterna eftersom riksdagen nyligen beslutat i\r\nfrågan.\r\nI motionerna Sk405 yrkandena 3 och 4, N405 yrkandena 4-6 och N410 yrkande\r\n6 lämnas olika förslag för den förestående reformeringen av energibeskattningen.\r\nUtskottet noterar att flera av förslagen sammanfaller med den inriktning\r\nav energibeskattningen som Skatteväxlingskommittén förordat. Frågan\r\nbereds för närvarande i Regeringskansliet och utskottet anser att detta\r\narbete inte bör föregripas.\r\nFlera motioner tar upp effektskatten på kärnkraftsel. Förslagen i\r\nmotionerna Sk453 yrkande 12, N348 yrkande 3, N405 yrkande 7, N415 yrkande\r\n2, Sk284, N410 yrkande 4, N276 yrkande 2 och N307 yrkande 8 har en\r\nvarierande inriktning. Förslagen varierar från ett omedelbart slopande\r\nav effektskatten, en successiv reduktion, en omläggning till skatt på\r\nproducerad energi, en översyn av skatten för att fastställa hur den kan\r\navvecklas och slutligen, till en höjning av effektskatten. Utskottet\r\nhar under flera år och senast i samband med höstens budgetbehandling,\r\nmotsatt sig krav som går ut på en avveckling eller en sänkning av\r\neffektskatten. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och finner\r\ninte heller anledning att gå in på några av de andra framförda förslagen.\r\nNär det gäller valet av beskattningsmetod för kärnkraftverk genomfördes\r\nen omläggning från en produktionsskatt till nuvarande effektskatt under\r\når 2000 för att på det sättet minska risken för snedvridningar inom\r\nelproduktionen.\r\nFörslag om att regeringen i EU skall verka för en obligatorisk skatt på\r\nflygbränsle framförs i motion U311 yrkande 18, och i motion Sk461\r\nföreslås en översyn av frågan om en miljörelaterad landningsskatt på\r\ninrikes flygtrafik på sträckor under 50 mil. Enligt energiskattedirektivet\r\nfår medlemsstaterna inte beskatta energiprodukter som används för\r\nkommersiell flygtrafik. Skattefriheten får dock begränsas till flygfotogen.\r\nMedlemsstaterna får också begränsa skattefriheten till att gälla\r\ninternationella transporter och transporter mellan gemenskapens medlemsstater.\r\nEG-kommissionen anser att en lämplig strategi är att fortsätta\r\ndiskussionen i frågan med International Civil Aviation Organization (ICAO)\r\noch att rådet när beskattning av flygbränsle blir tillåten internationellt\r\nskall besluta om undantaget i energiskattedirektivet skall upphävas.\r\nUtskottet anser inte att det behövs något uttalande i frågan från\r\nriksdagens sida. Luftfartsverket tar sedan 1998 ut landningsavgifter som\r\nbl.a. är buller- och avgasrelaterade. Sverige tillämpade tidigare ett\r\nsystem med avgasskatt inom luftfarten som emellertid avvecklades efter\r\natt EG-domstolen funnit det oförenligt med det tidigare mineraloljedirektivet.\r\nRiksdagen avslog (bet. 1999/2000:FiU1) i samband med budgetbehandlingen\r\nför år 2000 förslag om miljöskatt på inrikesflyg. Utskottet är inte\r\nberett att tillstyrka att en skatt ånyo införs på den inrikes luftfarten.\r\n\r\nMotion Sk262 tar upp tjänstenäringarnas främst hotell- och restaurangnäringens\r\nenergiskatter. Enligt motionen bör villkoren bli desamma som för\r\ntillverkningsindustrin. I en annan motion, motion Sk428, föreslås att\r\nfrivilligorganisationer och samfund behöver kompenseras för de senaste\r\nårens energiskattehöjningar. Utskottet konstaterar att frågan om industrins\r\nskattenedsättning och avgränsningen av det nuvarande området för\r\nenergiskattenedsättning mot andra sektorer för närvarande bereds i\r\nRegeringskansliet med anledning av Skattenedsättningskommitténs betänkande.\r\nNär det gäller näringslivets energiskatter och energiskattenedsättningar\r\nanser utskottet att resultatet av beredningen bör avvaktas. Beträffande\r\növriga skattenedsättningar på energiområdet bör sådana enligt utskottet\r\ninte aktualiseras i andra sammanhang än när det gäller konkurrensutsatt\r\nverksamhet. Hit hör inte frivilligorganisationer och samfund.\r\nI motion N410 yrkandena 20 och 21 föreslås att en utredning skall se\r\növer gränsen för s.k. miljöbonus i samband med beskattningen av el\r\nproducerad i vindkraftverk. Enligt motionen bör vidare den övre gräns\r\nför när producenter kan konsumera egenproducerad vindkraft utan elskatt\r\nslopas eller höjas kraftigt. Enligt motionen kan exempelvis en lantbrukare\r\ninte bygga större vindkraftverk än 50 kW utan att betala energiskatt på\r\nden el som han själv förbrukar.\r\nDen s.k. miljöbonusen på vindkraftsel regleras i energiskattelagen. Den\r\nsom yrkesmässigt levererar vindkraftsel får göra avdrag med 16 öre per\r\nkWh för havsbaserad vindkraft och med 9 öre per kWh för landbaserad\r\nvindkraft. Avdragsrätten upphör när den sammanlagda elproduktionen i\r\nvindkraftverket uppgår till 20 000 kWh. De befintliga stödsystemen för\r\nden förnybara elproduktionen löpte ut 2002 eller i anslutning till\r\ninförandet av elcertifikatsystemet den 1 maj 2003. Det nya stödsystemet\r\ninnebär en sänkning av befintliga stödnivåer för vindkraft. Bedömningen\r\nhar varit att vindkraften behöver en övergångsperiod, och en avtrappning\r\nav miljöbonusen inleddes fr.o.m. den 1 januari 2004. Samtidigt infördes\r\nen produktionsgräns för skatteavdraget. Utskottet ställde sig så sent\r\nsom i höstas bakom den påbörjade avtrappningen av vindkraftens miljöbonus.\r\nUtskottet vidhöll att de överväganden som låg bakom utfasningen av\r\ndetta stöd alltjämt var hållbara. Utskottets ställningstagande är\r\nfortfarande giltigt.\r\nEnligt energiskattelagen är all egenproducerad vindkraftsel som förbrukas\r\nav producenten befriad från energiskatt oavsett generatorns storlek. Så\r\nsnart producenten yrkesmässigt börjar sälja el vidare inträder\r\nskattskyldighet även för den egenförbrukade elkraften. Utskottet anser inte\r\natt reglerna bör ändras.\r\nMotionerna Sk354 och Sk268 gäller införseln och beskattningen av röd\r\nfinsk olja. Motionärerna vill legalisera privatinförseln av oljan och\r\navskaffa den dubbla punktbeskattningen. Sverige har alltsedan EU-inträdet\r\nutnyttjat cirkulationsdirektivets möjligheter att på nytt beskatta\r\nmineralolja som inköpts beskattad i en annan medlemsstat om oljan\r\ntransporteras med ovanliga transportsätt av enskilda individer eller för\r\nderas räkning. Avsikten är att förhindra att privatpersoner för större\r\nmängder med bränsle mellan länderna. Utskottet anser det angeläget att\r\nSverige kan föra en egen politik när det gäller punktbeskattningen av\r\neldningsolja och motsätter sig motionärernas krav på att tillåta\r\nprivatpersoner att fritt föra in kommersiella kvantiteter eldningsolja i\r\nlandet.\r\nUtskottet övergår härefter till de motioner som rör EU-samarbetet och\r\nfrågor om bl.a. en gemensam europeisk miniminivå för koldioxidskatt,\r\natt miljöskatter skall kunna beslutas med kvalificerad majoritet i rådet.\r\nDessa frågor tas upp i motionerna MJ369 yrkande 5 respektive N410\r\nyrkandena 14 och 15. I motion MJ498 yrkande 10 anförs att Sverige i EU\r\nbör vara pådrivande för att skattesystem och statliga subventioner verkar\r\ni riktning mot effektiv energianvändning och stopp för subventioner av\r\nfossila bränslen. Som utskottet de senaste åren har redovisat har Sverige\r\ni EU aktivt stött arbetet med det nya energiskattedirektiv som antogs\r\nden 27 oktober 2003 och som innebär att positiva minimiskattenivåer för\r\nel och samtliga energiprodukter, dvs. såväl mineraloljor som kol och\r\nnaturgas, därigenom gäller fr.o.m. den 1 januari 2004. Direktivet innebär\r\nhöjda minimiskattesatser på mineraloljor men samtidigt ökad flexibilitet\r\nför medlemsstaterna, bl.a. vad gäller möjligheten till differentiering\r\nutifrån bränslets miljöegenskaper.\r\nFrågan om utvidgad användning av kvalificerad majoritet i rådet var\r\naktuell vid regeringskonferensen i Nice i december 2000. Konferensen\r\nbeslöt att enhällighet även i fortsättningen skall gälla alla bestämmelser\r\ni fördraget som rör beskattning. Beslutet överensstämmer med den svenska\r\ninställningen. Även utskottet anser att den nuvarande ordningen för att\r\nfatta beslut i skattefrågor i EU är den som långsiktigt gynnar svenska\r\nintressen. Det kan i detta sammanhang framhållas att Amsterdamfördraget\r\ninnebar att miljöfrågorna fick en ökad tyngd inom EU:s målformuleringar\r\noch att formerna för beslut om åtgärder för att uppnå miljömålen ändrades.\r\nEuropaparlamentet har fått en större roll i lagstiftningsarbetet.\r\nFördraget innebar också att området för beslut med kvalificerad majoritet\r\nutsträcktes till nya områden.\r\nNär det härefter gäller förslaget i motion N410 yrkande 5 om att belägga\r\ndansk kolkraftsproducerad el med miljöavgift vid import till Sverige är\r\nutskottet övertygat om att elproduktion som inte är miljövänlig kommer\r\natt bli dyrare och därmed mindre konkurrenskraftig i samband med att\r\nstaterna skall minska utsläppen av koldioxid för att säkerställa åtagandena\r\nunder Kyotoprotokollet. Danmark skall inom ramen för EU:s interna\r\nbördefördelning minska sina utsläpp av drivhusgaser med 21 % jämfört med\r\n1990 års nivå. Enligt den danska genomförandeplanen kommer danska\r\nkolkraftverk att kunna exportera el endast om de köper kvoter som uppväger\r\nutsläppen.\r\nEnligt motion Sk424 vill motionärerna slopa dubbla styrmedel för koldioxid\r\nför mindre anläggningar som inte ingår i handelssystemet för utsläppsrätter.\r\nGenom proposition 2003/04:132 Handel med utsläppsrätter 1 ändrades i\r\nenlighet med Flex Mex 2-utredningens förslag 16 kap. 2 § miljöbalken så\r\natt villkor om begränsning av koldioxidutsläpp inte får beslutas för\r\nverksamhet som ingår i handelssystemet. Inte heller villkor om att\r\nbegränsa använd mängd fossilt bränsle i syfte att begränsa koldioxidutsläppen\r\nfår meddelas i miljötillstånden för anläggningarna. För anläggningar\r\nsom inte ingår i handelssystemet innebar propositionen ingen förändring\r\ni detta avseende. Utskottet är inte berett att föreslå en ändring av\r\nmiljöbalkens regler.\r\nNär det slutligen gäller förslaget i motion MJ6 yrkande 20 om en reducerad\r\nelskatt i de stormdrabbade områdena i södra Sverige vill utskottet\r\nframhålla att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet\r\nnyligen presenterat ett brett åtgärdsprogram för att så snart som möjligt\r\nfå ut det stormfällda virket ur skogen. Bland de aviserade åtgärderna\r\nkan, såvitt är av intresse i det här sammanhanget, nämnas en\r\ndieselskattenedsättning i Götaland för skogsbrukets arbetsmaskiner.\r\nUtskottet avstyrker med det ovan anförda samtliga i avsnittet behandlade\r\nmotioner i motsvarande delar.\r\nJordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om skattebefrielse för växthusodlingens\r\nelanvändning och befrielse från elcertifikatavgift, om gränsdragningen i\r\nrättstillämpningen mellan jordbruk och annan verksamhet, om utvidgning\r\nav den genomförda sänkningen av dieselskatten på jord- och skogsbrukets\r\narbetsmaskiner till andra dieseldrivna motoraggregat och motorpaket, om\r\nvådan för jord- och skogsbruket av att genomföra vissa av\r\nVägtrafikskatteutredningens förslag, om att slopa skatten på handelsgödsel och\r\nskatten på bekämpningsmedel, om en miljödifferentiering av skatten på\r\nbekämpningsmedel, om skattelättnader för jordbruket vid inblandning av\r\nförnybara drivmedel och om en harmonisering av skattebelastningen för\r\njordbruket, växthusodlingen och trädgårdsnäringen.\r\nJämför reservationerna 4 (m), 5 (fp) och 6 (kd) samt särskilt yttrande\r\n1 (c).\r\nBakgrund\r\nSedan den 1 juli 2000 omfattas jordbrukssektorn av samma skattelättnader\r\nsom tillverkningsindustrin vid förbrukning av el och bränslen. En\r\nbeskrivning av energibeskattningen har lämnats ovan.\r\nSkatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984.\r\nGödselmedelsskatten är 1:80 kr för varje helt kilo kväve, förutsatt att\r\nandelen kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram\r\nkadmium i gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram\r\nper ton fosfor. Bekämpningsmedelsskatten är 30 kr för varje helt kilo\r\nverksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.\r\nDen s.k. HOBS-utredningen (Fi 2001:12) har utvärderat skatterna på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel. I betänkandet Skatt på handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel? (SOU 2003:9) föreslår utredningen att skatten på\r\nhandelsgödsel skall vara kvar och att skattesatserna behålls oförändrade.\r\nFör att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel föreslås\r\natt uttaget av en skatt differentieras efter medlets farlighet för hälsa\r\noch miljö. I avvaktan på ett sådant system föreslogs en höjning av\r\nskatten med 5 kr till 25 kr. I samband med budgetpropositionen för 2004\r\nbeslutade riksdagen att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas till\r\n30 kr fr.o.m. den 1 januari 2004.\r\nRiksdagen har efter förslag i budgetpropositionen för 2002 beslutat om\r\nen återföring av skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel till\r\njordbruksnäringen (vilken inbegriper växthusnäringen). Uppburen skatt\r\npå bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket\r\nvia ett särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten används\r\ntill åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och\r\nminska miljöriskerna inom växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet\r\nåterförs kollektivt till jordbruksnäringen för bl.a. informations-,\r\nutbildnings-, rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja\r\nhållbara produktionsmetoder. Skatten på bekämpningsmedel återförs\r\nkollektivt för forsknings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja\r\nen hållbar utveckling inom jordbruket och trädgårdsnäringen.\r\nBudgetbeslutet för 2005\r\nRiksdagen beslutade att koldioxidskatten på dieselolja som används i\r\nyrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet för drift\r\nav andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar fr.o.\r\nm. den 1 januari 2005 sätts ned med 77 % (ca 2 kr per liter från 2005\r\nårs nivå). Riksdagen avslog förslag (c) om att dieselskatten skulle\r\nsänkas till 1 kr per liter för jord- och skogsbruk och förslag (m, c)\r\nom att skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skulle slopas\r\n(2004/05:SkU1y, FiU1).\r\nMotionerna\r\nMichael Hagberg (s) anför i motion Sk410 att införandet av EU:s minimiskatt\r\npå el utgör en mycket besvärande kostnadsökning för växthusodlingen som\r\när beroende av belysning för produktionen. Liksom industrin har\r\nväxthusodlingen tidigare varit befriad från skatt på el. Den gällande\r\nskattebefrielsen på el för kemisk reduktion bör även innefatta växthusodlingens\r\nel för belysning för fotosyntes.\r\nSamme motionär påtalar i motion Sk411 att elcertifikat och kvotplikt\r\nhar betydligt ökat kostnaderna för växthusföretagen och försämrat\r\nkonkurrenssituationen. Regeringen har aviserat en översyn av vilka sektorer\r\nav näringslivet och vilka företag som bör komma i fråga för en befrielse\r\nfrån kvotplikt och elcertifikatsavgift.\r\nMichael Hagberg (s) begär slutligen i motion Sk412 ett tillkännagivande\r\nom energiskattereduktion för kooperativa producentorganisationer inom\r\njordbruket (fruktodlingen). Det är enligt motionären betydelsefullt med\r\nett förtydligande om att kooperativ jordbruksverksamhet i energiskattesammanhang\r\nåtnjuter samma regelverk som enskilda fruktodlingsföretag.\r\nKenth Högström (s) framhåller i motion Sk485 att den föreslagna sänkningen\r\nav dieselskatten på jord- och skogsbrukets maskinpark har inneburit att\r\nde dieseldrivna motoraggregat och motorpaket som används vid sidan av\r\nden mobila fordonsparken beskattas fullt ut. Motionären ifrågasätter om\r\ninte meningen bör vara att likställa alla förekommande dieseldrivna\r\narbetsredskap.\r\nRolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk209 att ett genomförande av vissa\r\nförslag från Vägtrafikskatteutredningen kan komma att slå hårt mot jord-\r\noch skogsbruken. Det gäller förslagen om höjda drivmedels- och fordonsskatter\r\nsamt kilometerskatten.\r\nCatharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) föreslår i motion Sk405 yrkandena 1\r\noch 2 att riksdagen beslutar slopa skatterna på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel.\r\nAnita Brodén m.fl. (fp) anför i motion MJ508 yrkande 6 att koldioxidutsläppen\r\nbehöver sänkas och jordbruket behöver få bättre konkurrensvillkor genom\r\nskattelättnader vid inblandning av förnybara drivmedel.\r\nDan Kihlström m.fl. (kd) anser i motion Sk455 yrkandena 1 och 2 att det\r\nbehövs en harmonisering av skattebelastningen för växthus- och\r\nträdgårdsnäringarna i EU:s medlemsländer. Enligt motionen bör man utnyttja\r\nden möjlighet som finns i energiskattedirektivet att sätta ned skatten\r\npå växthusodlingens elanvändning till noll.\r\nSven Gunnar Persson m.fl. (kd) slutligen, anser i motion MJ497 yrkande\r\n35 att det är angeläget att inom EU kraftfullt driva frågan om harmonisering\r\nav avgifter och skatter för jordbruket. Enligt motionen bör regeringen\r\nvidare återkomma med förslag om en miljödifferentiering av skatten på\r\nbekämpningsmedel där det totala skatteuttaget inte höjs (yrkande\r\n36).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det först gäller skattebefrielsen i samband med kemisk reduktion,\r\nsom tas upp i motion Sk410, baseras denna skattebefrielse på\r\nenergiskattedirektivet och infördes i den svenska lagstiftningen den 1 juli\r\n2004 (prop. 2003/04:144, bet. 2003/04:SkU36). Utskottet anser att frågan\r\nendast har varit aktuell i samband med industriella processer och att\r\ndet knappast föresvävat någon, vare sig vid direktivets tillkomst eller\r\ni samband med lagstiftningsärendet i riksdagen, att kemisk reduktion\r\nskulle omfatta de biologiska processer som äger rum i växter. Utskottet\r\nåterkommer i det följande till den möjlighet som öppnas genom artikel\r\n15.3 i energiskattedirektivet att sätta ned skatten på el till noll i\r\nbl.a. trädgårdsnäringen.\r\nNär det gäller motion Sk411 och frågan om att elcertifikat och kvotplikt\r\nhar ökat kostnaderna för växthusföretagen pågår i Regeringskansliet ett\r\narbete med anledning av en rapport från Energimyndigheten där man\r\nförsöker klara ut gränsdragningsfrågorna och om och hur reglerna för\r\nelcertifikat kan behöva förändras.\r\nMotion Sk412 gäller uppenbarligen tillämpningen och tolkningen av\r\nnuvarande bestämmelser för skattenedsättning såvitt gäller gränsdragningen\r\nmellan jordbruk och annan verksamhet. Det ankommer på skatteförvaltningen\r\natt sköta denna uppgift, och utskottet går inte närmare in på\r\nfrågan.\r\nUtskottet anser, i enlighet med vad som sägs i motion Sk485, att den av\r\nriksdagen nyligen genomförda sänkningen av koldioxidskatten på dieselolja\r\ni yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet endast omfattar\r\nvissa motordrivna fordon. Något annat har inte varit riksdagens avsikt.\r\n\r\nDe förslag av Vägtrafikskatteutredningen som nämns i motion Sk209, bl.\r\na. frågan om höjda drivmedels- och fordonsskatter samt frågan om\r\nkilometerskatt, utvärderas för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet\r\nfinner ingen anledning att föregripa detta arbete. Riksdagen har för\r\növrigt i samband med budgetbeslutet för år 2005 tagit ställning till\r\nvissa förändringar av fordons- och drivmedelsskatterna. Riksdagen har\r\nnyligen även behandlat skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel,\r\nsom tas upp i motion Sk405, och i det sammanhanget avvisat förslag om\r\natt slopa dessa skatter. En miljödifferentiering av skatten på\r\nbekämpningsmedel ingick i HOBS-utredningens förslag. Eftersom frågan därmed\r\när aktualiserad i Regeringskansliet anser utskottet att det inte behövs\r\nnågot uttalande från riksdagen med anledning av motion MJ497 i denna\r\ndel.\r\nFrågan om skattelättnader för jordbruket i samband med inblandning av\r\nförnybara drivmedel som berörs i motion MJ508 bör enligt utskottets\r\nmening tas upp i ett vidare sammanhang. Det är lämpligt att avvakta\r\nregeringens utvärdering av de förslag som lämnats av Utredningen för\r\nförnybara fordonsbränslen (M 2003:02).\r\nUtskottet kan i och för sig instämma i det önskvärda i en harmonisering\r\nav skattebelastningen för jordbruks, växthus- och trädgårdsnäringarna\r\ni EU i enlighet med motionerna Sk455 och MJ497 men ser ingen anledning\r\nför riksdagen att uttala sig särskilt i frågan.\r\nNär det slutligen gäller förslaget i motion Sk455 om att undanta\r\nväxthusodlingens elanvändning från elskatt vill utskottet endast anföra\r\nföljande. Enligt artikel 15 punkt 3 i energiskattedirektivet får\r\nmedlemsstaterna tillämpa en skattenivå ned till noll för bl.a. el som\r\nanvänds inom jordbruk, trädgårdsskötsel eller fiskodling samt inom\r\nskogsbruk. Enligt direktivet skall rådet före den 1 januari 2008 undersöka\r\nom möjligheten att tillämpa en skattenivå ned till noll skall avskaffas.\r\nFrågan om beskattningen av näringslivets elförbrukning behandlades i\r\nSkattenedsättningskommitténs betänkande SOU 2003:38 Svåra skatter!\r\nUtredningen föreslog en enhetlig skattesats för hela näringslivet. Som\r\nframgått ovan ersattes den nollskattesats som gällde tidigare på el som\r\nförbrukas inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks-\r\noch vattenbruksnäringarna den 1 juli 2004 med en skattesats på 0,5 öre\r\nper kWh, motsvarande energiskattedirektivets miniminivå (bet. 2003/04:FiU1).\r\nEnergiintensiva företag som använder elektrisk kraft i tillverkningsprocessen\r\nhar sedan den 1 januari 2005 möjlighet att delta i femåriga program för\r\nenergieffektivisering i utbyte mot skattebefrielse på el. Denna möjlighet\r\när begränsad till industrin. Utskottet är inte berett att förorda att\r\nväxthusodlingens elanvändning undantas från energiskatt.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade\r\nmotioner i motsvarande delar.\r\nVägtrafikbeskattning\r\nVägtrafikskatteutredningen\r\nVägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08, dir. 2001:12, dir. 2002:26 och\r\ndir. 2004:7) avlämnade i juni 2002 delbetänkandet Vissa vägtrafikskattefrågor\r\n(SOU 2002:64). I syfte att förbättra åkerinäringens konkurrenssituation\r\noch öka miljöstyrningen för tunga motorfordon, föreslog utredningen en\r\nsärskild fordonsskatteskala som är differentierad efter de miljöklasser\r\nsom finns för fordon. Utredningen föreslog vidare bl.a. en höjning av\r\nfordonsskatten för bensin- och dieseldrivna lätta lastbilar och bussar\r\nför att skatteuttaget skall närma sig nivån för fordonsskatt på personbilar.\r\n\r\nUtredningen avlämnade i maj 2004 sitt slutbetänkande Skatt på väg (SOU\r\n2004:63). Utredningens föreslag omfattar framför allt tre större områden.\r\nFör det första en likformig drivmedelsbeskattning (i ett första steg\r\nskall skatten på dieselolja höjas med 50 öre per liter). För det andra\r\nen koldioxidrelaterad fordonsskatt för lätta motorfordon, och slutligen\r\nen miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga motorfordon.\r\nUtredningen lämnar vidare förslag till en modern och förenklad\r\nförfattningsreglering av vägtrafikbeskattningen, bl.a. i form av en ny\r\nvägtrafikskattelag.\r\nUtredningen lämnar slutligen vissa överväganden kring beskattningen av\r\ndieselolja för arbetsmaskiner och huvuddragen kring utformningen av ett\r\nsvenskt kilometerskattesystem för tunga lastfordon.\r\nBudgetbeslutet för 2005\r\nRiksdagen (bet. 2004/05:FiU1) ställde sig bakom förslaget att\r\ntransportsektorn nu skall ingå i den gröna skatteväxlingen. Riksdagen beslutade\r\nhöja energiskatten på bensin den 1 januari 2005 med 15 öre per liter\r\noch på dieselolja med 30 öre per liter, exklusive moms. Härutöver tillkom\r\nhöjningar på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna.\r\nDessutom höjdes den särskilda avgiften vid överträdelse av användningsförbudet\r\nför märkt olja. Fordonsskatten höjdes den 1 januari 2005 med 23 % för\r\nbensindrivna personbilar, med 2 % för dieseldrivna personbilar och med\r\n40 % för lätta bussar och lätta lastbilar.\r\nRegeringen aviserade en miljöinriktad fordonsskatteomläggning för lätta\r\nfordon med målet att ett nytt regelverk skall kunna träda i kraft den\r\n1 januari 2006.\r\nRiksdagen avslog oppositionens avslagsyrkanden (m, fp, kd, c) rörande\r\nhöjda drivmedels- och fordonsskatter.\r\nVägavgifter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag i olika riktningar angående ett kilometerskattesystem\r\noch om en översyn av det befintliga vägavgiftssystemet med avseende på\r\ngasdrivna lastbilar.\r\nJämför reservation 7 (kd) och särskilt yttrande 2 (m, c).\r\nEG-direktiv m.m.\r\nBindande minimiskattesatser för motorfordon finns i direktiv 1999/62/EG\r\nom avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer.\r\n\r\nKommissionen har nyligen lämnat förslag till direktiv avseende\r\ninförande av och driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullssystem\r\ni gemenskapen, KOM (2003) 132 slutlig,\r\navgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer,\r\nKOM (2003) 448 slutlig, eurovinjettdirektivet.\r\n\r\nEnligt förslaget skall en obligatorisk infrastrukturavgift tas ut för\r\nalla lastbilar eller lastbilskombinationer med en bruttovikt över 3,5\r\nton när de kör på motorvägar i transeuropeiska vägnätet, TEN-nätet.\r\nEnligt förslaget får medlemsstaterna dock ta ut avgift även på riksväg\r\neller huvudväg som går nära motorvägen. Avgiften föreslås kunna\r\ndifferentieras med avseende på fordonstyp (vägslitage, emissioner och\r\nolyckor), trängsel samt vägförhållanden. Avgiftsuttaget skall kunna\r\nkompenseras genom sänkt fordonsskatt. Kommissionen anser att intäkterna\r\nskall återföras till användarna av vägarna i form av bättre underhåll\r\nav vägnätet, och framför allt skall avgiftsintäkterna användas för att\r\nförverkliga de infrastrukturer som saknas i TEN-nätet.\r\nBakgrund\r\nSverige deltar sedan den 1 januari 1998 i vägavgiftssamarbetet Eurovinjett\r\ntillsammans med Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland\r\n(prop. 1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7). Avgiften tas ut för tunga lastbilar\r\neller lastbilskombinationer med en totalvikt på minst 12 ton och gäller\r\nför en viss tidsperiod. Betald vägavgift ger rätt att trafikera vägarna\r\ni anslutna länder. För dessa fordon har fordonsskatten sänkts. Riksdagen\r\nbeslöt hösten 2000 (bet. 2000/01:SkU11 och 2000/01:SkU13) att vägavgiften\r\ni enlighet med rådets direktiv 1999/62/EG skall differentieras efter\r\nvilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller.\r\n\r\nTyskland har den 31 augusti 2003 upphört med att ta ut vägavgift.\r\nAvsikten var att fr.o.m. detta datum i stället ta ut kilometeravgift, men\r\nmed hänvisning till tekniska problem har man valt att inte uppbära\r\navgiften. En avgift har dock börjat tas ut den 1 januari 2005. Övriga\r\nsamarbetsländer fortsätter att ta ut vägavgift, med Nederländerna som\r\nansvarigt för den centrala administrationen. För att kompensera effekterna\r\nav kilometeravgiften för åkarna kommer Tyskland att återbetala en del\r\nav avgiften mot uppvisande av bevis för att punktskatt på bränsle\r\nbetalats i Tyskland. Kompensationen betalas ut oavsett nationalitet men\r\nomfattar bara fordon på minst 12 ton.\r\nMotionerna\r\nPär Axel Sahlberg (s) efterfrågar i motion Sk422 vassare åtgärder i\r\ntrafikpolitiken för att vi skall klara klimatmålen. Sverige bör enligt\r\nmotionen helst tillsammans med de övriga nordiska länderna införa\r\nmiljörelaterade kilometeravgifter för vägtransporter.\r\nJan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (m) i motion Sk430 yrkande 2\r\nanser att vägtrafikskatteutredningens förslag om kilometerskattesystem\r\nbör avvisas eftersom det innebär ökade kostnader för transportsektorn.\r\nMotionärerna vill i stället utreda hur ett framtida kilometerskattesystem\r\nkan utformas (yrkande 3).\r\nBengt-Anders Johansson (m) vill enligt motion MJ441 yrkande 2 se över\r\nsystemet för vägavgifter när det gäller gasdrivna lastbilar. Motionären\r\nanser att vägavgiftssystemet missgynnar lastbilar som drivs med biogas\r\neller naturgas. Orsaken är att Sverige inte klassar motorerna i bästa\r\nmiljöklass trots att de miljömässigt är bättre än dieselmotorerna i\r\nbästa miljöklass.\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd) föreslår i motion T461 yrkande 4 att\r\ntrafikbeskattningen inom EU bör harmoniseras med direkt koppling till\r\nmiljöpåverkan. Enligt motionen bör en gemensam kilometerskatt införas med\r\nutrymme för lokala variationer. Samma motionärer redovisar i motion\r\nT462 yrkande 6 olika hänsynsfaktorer vid införande av kilometerskatt.\r\nBirgitta\r\nCarlsson och Jörgen Johansson (c) föreslår i motion Sk415 att utländska\r\nlastbilar skall få betala vägavgift vid transporter inom landet och att\r\navgiften skall kunna tas ut efter antalet körda kilometer eller efter\r\nden tid de vistas i landet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVägtrafikskatteutredningen har i sitt slutbetänkande Skatt på väg (SOU\r\n2004:63) lämnat vissa överväganden om huvuddragen kring utformningen av\r\nett svenskt kilometerskattesystem för tunga lastfordon. Utredningens\r\nförslag utvärderas för närvarande i Regeringskansliet, och utskottet\r\nanser att resultatet av detta arbete bör avvaktas.\r\nNär det gäller frågan i motion MJ441 om att vägavgiftssystemet missgynnar\r\ngasdrivna tunga fordon genom att motorerna inte hänförs till bästa\r\nmiljöklass, vill utskottet anföra följande. Vägavgiftens storlek är\r\nberoende av antalet axlar på fordonet och vilka krav på utsläpp av\r\nföroreningar som fordonets motor uppfyller. När avgift betalas per dag är\r\navgiften 72 kr oavsett vilka avgaskrav fordonet uppfyller. Vid andra\r\nbetalningsintervall kan nämnas att skillnaden i vägavgift för ett fordon\r\nmed högst tre axlar som uppfyller de högsta respektive lägsta avgaskraven\r\när 54 kr vid veckobetalning, ca 200 kr vid en månatlig och ca 1 900 kr\r\nvid en årlig avgiftsbetalning. Förändringar av specifikationerna i\r\nmiljöklassningssystemet för drivmedel är en mycket grannlaga uppgift som\r\nfordrar ingående studier och överväganden för att förhindra negativa\r\neffekter för miljön. Utskottet är inte berett att föreslå ett\r\ntillkännagivande i frågan.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade\r\nmotioner i motsvarande delar.\r\n\r\nDrivmedels- och fordonsskatt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om sänkta skatter på drivmedel, om förändringar\r\nav drivmedels- och fordonsbeskattningssystemet och om olika utredningar\r\npå området.\r\nJämför reservationerna 8 (m) och 9 (kd) samt särskilt yttrande 3\r\n(c).\r\nGällande bestämmelser m.m.\r\nEnligt energiskattelagen är skatten på bensin (miljöklass 1) 4:96 kr\r\nper liter (energiskatt 2:84 kr och koldioxidskatt 2:12 kr) och på diesel\r\n(omärkt miljöklass 1) 3 645 kr per m3 (energiskatt 1 036 kr och\r\nkoldioxidskatt 2 629 kr).\r\nFordonsskatt, eller skatt på innehav av fordon, tas ut med visst belopp\r\nför en viss tidsperiod oavsett i vilken utsträckning fordonet faktiskt\r\nanvänds. Fordonsskatt tas ut för motorcyklar, personbilar, lastbilar,\r\nbussar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar som\r\när eller bör vara registrerade i bilregistret och som inte är avställda.\r\nFordonsskattens storlek varierar bl.a. med fordonsslag, skattevikt,\r\ndrivmedel och fordonets konstruktion.\r\nSom exempel är fordonsskatten för en bensindriven personbil med skattevikt\r\növer 900 kg 903 kr + 183 kr för varje hundratal över lägsta skattevikt\r\n(900 kg). Fordonsskatten för motsvarande dieseldrivna personbil är 2 870\r\nkr + 580 kr för varje hundratal över lägsta skattevikt. Den högre\r\nfordonsskatten för dieselbilar har motiverats med att dieselolja beskattas\r\nlägre än bensin och att den sammanlagda beskattningen för motoralternativen\r\nbör vara ungefär lika. Vid en årlig körsträcka på ca 1 700 mil är den\r\nsammanlagda skattebelastningen ungefär lika stor för en dieselbil som\r\nför en bensinbil.\r\nEl- och elhybridbilar med en skattevikt av högst 3 500 kg är befriade\r\nfrån fordonsskatt i fem år.\r\nFordonsskatten på personbilar som ägs av boende i vissa glesbygdskommuner\r\när sedan 1980 nedsatt och tas i dessa områden ut till den del skatten\r\növerstiger 384 kr.\r\nFordonsskatten på jordbrukstraktorer slopades den 1 januari 2002.\r\nEnligt kommissionens uppfattning i meddelandet KOM (2002) 431 rörande\r\nlätta fordon bör dieselskatten höjas i nivå med bensinskatten samtidigt\r\nsom den årliga vägtrafikskatten för dieselbilar anpassas till den nivå\r\nsom gäller för bensindrivna bilar. Kommissionen anser vidare att\r\nregistreringsskatter och årliga vägtrafikskatter skall omvandlas till helt\r\nkoldioxidbaserade skatter.\r\nMotionerna\r\nInger Lundberg (s) efterlyser i motion Sk385 en uppföljning av effekterna\r\nför busstrafiken av den i budgeten föreslagna skattehöjningen på dieselolja.\r\n\r\nRolf Gunnarsson (m) vill i motion Sk219 ha en sänkning av skatten på\r\nbensin och påtalar bl.a. att nästan 70 % av bensinpriset är skatt.\r\nStefan Hagfeldt (m) vill i motion Sk235 också ha sänkt bensinskatt med\r\nmotiveringen att enskilda och familjer skall ha råd att äga och köra\r\nbil. En sänkning förbättrar rörligheten på arbetsmarknaden och underlättar\r\nför boende i glesbygd, framhåller motionären, samtidigt som det är\r\nviktigt att transporterna blir billigare för näringslivet.\r\nOla Sundell och Stefan Hagfeldt (m) yrkar i motion Sk266 sänkt dieselskatt.\r\n\r\nAnders Sjölund och Jan-Evert Rådhström (m) föreslår i Sk273 att\r\nfordonsskatten på dieselbilar skall jämställas med skatten på bensindrivna\r\nbilar.\r\nAnita Sidén och Elizabeth Nyström (m) framhåller i motion Sk311 att\r\nskatten på bensin och diesel inte bör höjas.\r\nGunnar Axén och Anna Lindgren (m) anser i motion Sk350 att ytterligare\r\nskattehöjningar bör skjutas upp i avvaktan på en översyn av effekterna\r\npå glesbygden av höjda bilskatter.\r\nBengt-Anders Johansson (m) vill i motion Sk372 att riksdagen uttalar\r\nsig om beskattningen av bilar och bilåkning. Motionären anser att gränsen\r\nhar nåtts där bilen börjar bli överbeskattad. Staten bör inte motarbeta\r\nbilanvändningen, framhåller motionären, utan medborgarna bör uppmuntras\r\natt använda bilen mer eftersom detta bidrar till mer än vad det kostar.\r\n\r\nJan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (m) föreslår i motion Sk430\r\nyrkande 1 sänkt dieselskatt med motiveringen att höjda drivmedelskostnader\r\när till nackdel för svensk skogsindustri.\r\nElizabeth Nyström m.fl. (m) tar i motion T463 yrkande 6 upp beskattningen\r\nav lätta lastbilar och framhåller att fusket med omregistrering av\r\npersonbilar till lätta lastbilar bör lösas på annat sätt än genom generellt\r\nhöjda fordonsskatter.\r\nElizabeth Nyström och Björn Hamilton (m) anför i motion N396 yrkande 3\r\natt de ökande skatterna på drivmedel utgör ett stort hinder för turismen\r\noch är starkt konkurrenshämmande gentemot grannländerna.\r\nRunar Patriksson (fp) anser i motion Sk358 yrkande 1 att straffbeskattningen\r\npå diesel för personbilar skall avskaffas. Enligt motionen bör en\r\nutredning se över eventuella skillnader i miljöpåverkan mellan dieseldrivna\r\noch bensindrivna personbilar (yrkande 2). Motionären vill slutligen\r\nharmonisera skattesystemet mellan diesel och bensin så att lika\r\nmiljöpåverkan får samma skatt (yrkande 3).\r\nRunar Patriksson (fp) vill vidare enligt motion Sk360 att de sociala\r\nkonsekvenserna av ytterligare höjda skatter på bilismen skall utredas.\r\n\r\nHans Backman (fp) föreslår i motion Sk449 yrkande 2 en ändring av\r\nbensinbeskattningen så att höjningar av världsmarknadspriset inte automatiskt\r\nslår igenom i form av högre bensinskatt. Samma yrkande framför motionären\r\ni motion N346 yrkande 7.\r\nErling Wälivaara (kd) anser i motion Sk230 att regeringen bör utreda\r\nvilka effekter en höjning av vägtrafikskatten får för glesbygden i\r\nNorrland.\r\nUlrik Lindgren (kd) i motion Sk256 vill utreda frågan om en differentierad\r\ndrivmedelsskatt. En differentiering innebär enligt motionären större\r\nrättvisa mellan glesbygd och övriga landet.\r\nRagnwi Marcelind (kd) vill i motion Sk280 att riksdagen uttalar sig om\r\nbränsleskatten för dem som bor i glesbygd med hänvisning till att\r\nbeslutet att höja skatten på diesel och bensin drabbar människor i\r\nglesbygdskommuner.\r\nDan Kihlström (kd) anser i motion Sk285 att regeringen skyndsamt bör\r\nutreda de sociala konsekvenserna i glesbygden av höjda bilskatter.\r\nErling Wälivaara och Ulrik Lindgren (kd) betonar i motion Sk414 att en\r\ndifferentiering av bensinskatten skulle innebära större rättvisa mellan\r\nglesbygden och övriga landet.\r\nJohnny Gylling m.fl. (kd) anför i motion T461 yrkande 5 att skattevillkoren\r\nför diesel respektive bensin bör bli likvärdiga och att beskattningen\r\nbör utgå från den verkliga miljöpåverkan.\r\nKristdemokraterna anför i motion MJ6 yrkande 16 av Göran Hägglund (kd)\r\natt en omläggning av trafikbeskattningen i enlighet med\r\nVägtrafikskatteutredningens\r\nförslag innebär höjd skatt på dieselbränsle och därför bör åtföljas av\r\nett återbetalningssystem av den höjda dieselskatten för åkerinäring,\r\njord- och skogsbruk samt övrig yrkestrafik.\r\nÅsa Torstensson (c) anför i motion Sk342 yrkande 1 att det behövs\r\nskatteregler som stimulerar människors val av en grön livsstil. En grön\r\nskatteväxling bör skapa goda förutsättningar för grön livsstilsväxling\r\ndär avstånd och bilberoende inte bestraffas med högre skatter, säger\r\nmotionären (yrkande 2).\r\nAnnika Qarlsson och Kenneth Johansson (c) föreslår i motion T290 yrkande\r\n2 att släp och lastbilar äldre än 30 år bör skattebefrias. Bilar äldre\r\nän 30 år är skattebefriade men inte släpen. Arbetet med bevarande av de\r\nhistoriska släpen skulle underlättas om också de befriades från skatt,\r\nframhåller motionärerna.\r\nSven Bergström m.fl. (c) föreslår i motion T398 yrkande 25 att det införs\r\nen differentierad fordonsskatt som tar hänsyn till koldioxid, NOx och\r\npartikelutsläpp samt är teknikneutral.\r\nSolveig Hellquist m.fl. (m, fp, kd, c) i motion Sk475 vill utreda\r\nkonsekvenserna av skattehöjningar på bensin och diesel i glesbygd.\r\nMiljöpartiet anser i motion N307 yrkande 5 av Peter Eriksson m.fl. att\r\nfrågan om en koldioxidrelaterad registreringsskatt för bilar (jeepskatt)\r\nbör utredas. Ett yrkande med samma inriktning framför Yvonne Ruwaida m.\r\nfl. (mp) i motion Sk352, enligt vilket frågan om en registreringsskatt\r\npå extremt bränsleslukande bilar snarast bör utredas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksdagen har genom budgetbeslutet för 2005 (bet. 2004/05:FiU1) tagit\r\nställning till skattenivån på drivmedel som ett led i en fortsatt grön\r\nskatteväxling och i det sammanhanget avslagit oppositionens krav på\r\nsänkt skatt på bensin och diesel. Riksdagen tog vidare del av regeringens\r\nbedömning i budgetpropositionen om en miljöinriktad fordonsskatteomläggning\r\nfrån år 2006. Utskottet ser ingen anledning att sänka skatten på bensin\r\noch diesel eller att i övrigt förändra drivmedels- och fordonsbeskattningen\r\npå det sätt motionärerna föreslår. Hela vägtrafikbeskattningen har varit\r\nföremål för översyn av Vägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08), och\r\nutskottet anser att den pågående beredningen av förslagen i utredningens\r\nbetänkanden bör avvaktas.\r\nUtskottet vill med anledning av de motioner som berör effekterna i\r\nglesbygd av höjda drivmedelsskatter också erinra om att regeringen i\r\ndecember 2004 tillkallade en särskild utredare (dir. 2004:168) med\r\nuppdrag att analysera och lämna förslag till regionala stimulansåtgärder\r\ninom skatteområdet. Uppdraget avser främst förhöjt grundavdrag till\r\nfysiska personer inom stödområde A. I andra hand skall utredaren överväga\r\nom andra regionala stimulansåtgärder kan vidtas med syftet att stimulera\r\nden regionala utvecklingen där medborgare och företag kan ha höga\r\nutgifter till följd av långa transportavstånd och kallt klimat.\r\nDen fråga som tas upp i motionerna Sk449 yrkande 2 och N346 yrkande 7,\r\nnämligen frågan om att höjningar av världsmarknadspriset på bensin\r\nslår igenom i form av höjd skatt på bensin, har sin grund i\r\nmervärdesskattesystemet och inte i punktskattesystemet. Denna ordning bygger på\r\nallmänna principer för beskattningen och gäller alla varor och inte\r\nbara bensin. Höjningar av priset innebär alltid ett högre mervärdesskattebelopp.\r\nUtskottet anser inte att riksdagen behöver uttala sig i frågan.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade\r\nmotioner i motsvarande delar.\r\nAlternativa drivmedel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om förlängning av skattebefrielsen för biogas,\r\nom lagändringar för att åstadkomma en skattemässig likställdhet för\r\nmiljövänliga bränslen, om skatterabatt på nya bilar som drivs med\r\nalternativa bränslen och om att skatteklassa RME och diesel var för sig.\r\n\r\nJämför reservationerna 10 (kd) och 11 (c).\r\nBakgrund\r\nStatens satsningar på miljövänliga drivmedel och miljöanpassade fordon\r\nsker bl.a. genom samverkansprogram med bilindustrin och genom\r\nskattesubventioner av alternativa drivmedel. Biobränslen beskattas i dag endast\r\nnär de används för drift av motordrivna fordon. Genom s.k. pilotprojektdispenser\r\nsedan 1995 har emellertid all användning av biodrivmedel (inklusive\r\nbiogas) varit helt eller, såvitt gäller etanol i blandning med\r\nmineraloljeprodukt, i varje fall delvis skattebefriad. Genom den av riksdagen\r\ngodtagna skattestrategin för alternativa drivmedel är målsättningen att\r\nkoldioxidneutrala bränslen även de kommande åren skall ha de skattevillkor\r\nsom krävs för att underlätta en bred introduktion av sådana bränslen på\r\nmarknaden.\r\nUtredningen om förnybara fordonsbränslen (M 2003:02) skall föreslå\r\nnationella mål och strategier för en fortsatt introduktion av förnybara\r\nfordonsbränslen mot bakgrund av den referensnivå på 2 % för 2005 och 5,\r\n75 % för 2010 som antagits genom biodrivmedelsdirektivet. I uppdraget\r\n(dir. 2003:89) ingår att med förtur utreda frågan om skyldighet för\r\nbensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart fordonsbränsle\r\n2005. Utredaren skall även analysera möjligheten att införa någon form\r\nav drivmedelscertifikat (s.k. gröna certifikat). Utredningen lämnade i\r\njanuari 2004 delbetänkandet Förnybara fordonsbränslen - nationella målet\r\n2005 och att öka tillgängligheten av dessa bränslen (SOU 2004:4).\r\nUtredningen överlämnade den 12 januari 2005 slutbetänkandet Introduktion\r\nav förnybara fordons bränslen (SOU 2004:133).\r\nI budgetpropositionen för 2005 anför regeringen att det är angeläget\r\natt den strategi för skattenedsättning för alternativa drivmedel som\r\nlades fast i budgetpropositionen för år 2002 och utvecklades i\r\nbudgetpropositionen för år 2004 kan börja tillämpas så snart erforderligt\r\nstatsstödsgodkännande erhållits från kommissionen. Kommissionen har\r\nprövat och godkänt den ursprungliga skattestrategin enligt statsstödsreglerna.\r\nDen i budgetpropositionen för år 2004 utvidgade skattestrategin har\r\nanmälts till kommissionen för prövning enligt reglerna om statligt stöd.\r\nRegeringen återkommer till riksdagen med förslag till de lagändringar\r\nsom är nödvändiga för att skattestrategin skall kunna tillämpas så snart\r\nkommissionens godkännande har erhållits. Intill dess beslutar regeringen\r\nom skattenedsättning i särskild ordning genom individuella dispenser\r\nfrån energiskatt och koldioxidskatt för koldioxidneutrala drivmedel. De\r\nindividuella dispenserna upphör att gälla när lagstiftning om generell\r\nbefrielse från energiskatt och koldioxidskatt för de drivmedel som\r\ndispenserna avser träder i kraft.\r\nMotionerna\r\nJohan Löfstrand och Berndt Sköldestig (s) föreslår i motion Sk413 att\r\ndet skapas långsiktiga regler rörande alternativa bränslen. Motionärerna\r\nframhåller att biogas är skattebefriad fram till år 2008. En tydlig\r\nlångsiktig inriktning på beslut skulle underlätta för konsumenter och\r\nproducenter. Motionärerna anser att Sverige skulle kunna följa Tysklands\r\nexempel där reglerna gäller till år 2020.\r\nKristdemokraterna anser i motion MJ498 yrkande 14 av Göran Hägglund m.\r\nfl. (kd) att regeringen bör föreslå lagändringar som undanröjer den\r\nskattemässiga diskrimineringen av miljövänliga bränslen. Enligt motionen\r\när nuvarande klassningskriterier för miljövänliga drivmedel inte tidsenliga\r\noch missgynnar nya miljövänliga drivmedel, som t.ex. ekoparaffin.\r\nCenterpartiet föreslår i motion MJ370 yrkande 5 av Maud Olofsson m.fl.\r\natt RME och diesel skall skatteklassas var för sig. Inblandningen av\r\nrapsmetylester i diesel begränsas till 2 % enligt specifikationen i\r\nmiljöklass 1. Oljebolagen ser goda tekniska möjligheter att blanda in\r\n5 %. Detta skulle med dagens regler leda till ändrad skatteklass.\r\nBirgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c) föreslår i motion Sk381 att\r\ndet införs en skatterabatt på nya bilar som drivs med alternativa\r\nbränslen. Dessa bilar betingar ett högre nypris, och för att få människor\r\natt våga satsa på en bil som drivs med alternativbränsle bör det införas\r\nen skatterabatt på 10 000 kr, framhåller motionärerna (yrkande 1). I\r\nsamma motion betonas vidare att det måste finnas tankställen med\r\nalternativa drivmedel jämt fördelade över hela landet (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller motion Sk413 instämmer utskottet i att en långsiktighet\r\ni skattevillkoren kan underlätta introduktionen på marknaden av alternativa\r\nbränslen. Samtidigt är det viktigt att en överkompensation undviks. Den\r\nskattestrategi för alternativa drivmedel riksdagen ställt sig bakom\r\nomfattar en femårsperiod under vilken villkoren om skattebefrielse skall\r\nstå fast. Målsättningen är att koldioxidneutrala bränslen även på längre\r\nsikt skall ha de skattevillkor som krävs för att underlätta en bred\r\nintroduktion av sådana bränslen på marknaden.\r\nFörändringar av specifikationerna i klassningssystemet för drivmedel\r\nfordrar ingående studier och överväganden för att förhindra negativa\r\neffekter för miljön. Regeringen har lämnat flera uppdrag till främst\r\nVägverket med anknytning till alternativa drivmedel. Här kan nämnas att\r\nVägverket bl.a. skall ta fram underlag för miljöklassning av diesel med\r\ninblandning av fettsyrametylester (FAME), bl.a. RME. Uppdraget skall\r\nredovisas den 1 juni 2005. I Regeringskansliet bereds för närvarande\r\nett förslag från Naturvårdsverket om miljöklassning av alternativa\r\ndrivmedel. Enligt vad utskottet erfarit kan förslaget komma att ligga\r\ntill grund för ett nytt uppdrag till Vägverket inom kort. Likartade\r\nförslag rörande klassningssystemet för drivmedel som de i motionerna\r\nMJ498 yrkande 14 och MJ370 yrkande 5 har nyligen behandlats och avslagits\r\nav riksdagen (2004/05:MJU4) i samband med behandlingen av regeringens\r\nproposition 2004/05:9 Kvaliteten på bensin och dieselbränslen. Av det\r\nanförda framgår att miljöklassningen av alternativa drivmedel till en\r\ndel nyligen har behandlats och i övrigt fortfarande är föremål för\r\nuppmärksamhet i Regeringskansliet, och utskottet anser därför att ett\r\ntillkännagivande i frågan inte behövs.\r\nUtskottet är heller inte berett att ställa sig bakom förslaget i motion\r\nSk381 yrkandena 1 och 2 om en skattesubventionering vid inköp av nya\r\nbilar som drivs med alternativbränsle. Utskottet ifrågasätter om ett\r\nsådant stöd verkligen behövs mot bakgrund av att försäljningen av fordon\r\nanpassade för drift med alternativa drivmedel stadigt ökar. Ett problem\r\ni sammanhanget är också att fordon som är anpassade till alternativbränsle\r\ni mycket stor utsträckning även kan köras på vanligt fossilt bränsle.\r\nFrågan om tillgängligheten av alternativa drivmedel på tankställen i\r\nlandet behandlas av Utredningen om förnybara fordonsbränslen (M 2003:02)\r\ni delbetänkandet Förnybara fordonsbränslen - nationella målet 2005 och\r\natt öka tillgängligheten av dessa bränslen (SOU 2004:4). Beredningen av\r\nbetänkandet bör avvaktas.\r\nMed det ovan anförda avstyrker utskottet samtliga i avsnittet behandlade\r\nmotioner i motsvarande delar.\r\nSkatt på avfall\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om en differentierad skatt på förbränning av\r\nosorterat avfall och om en utredning av frågor kring en differentierad\r\nskatt på deponi av avfall.\r\nJämför reservation 12 (fp) och särskilt yttrande 4 (c).\r\nBakgrund\r\nLagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000.\r\nDess syfte är att i enlighet med EU:s avfallshierarki styra mot minskad\r\navfallsdeponering för att främja avfallsminskning, återanvändning och\r\nåtervinning.\r\nDen s.k. BRAS-utredningen (Fi 2003:06) har i uppdrag att bl.a. granska\r\noch utvärdera avfallsskattelagen och föreslå en utformning av lagen som\r\npå mest ändamålsenliga sätt stämmer överens med EG-fördragets regler om\r\nstatligt stöd. Utredningen skall lämna förslag till hur en skatt på\r\navfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma lämpligheten\r\nav att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel i\r\nstället bör förordas (dir. 2003:96). Utredningen beräknas avsluta sitt\r\narbete senast den 30 juni 2005.\r\nRiksdagen har i samband med budgetbeslutet för 2005 (2004/05:FiU1)\r\navslagit förslag (c) om att det införs en skatt på förbränning av osorterat\r\navfall, med hänvisning till att resultatet av det pågående utredningsarbetet\r\nbör avvaktas.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet föreslår i motion MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. att det\r\ninförs en differentierad skatt på förbränning av osorterat avfall\r\n(yrkande 36). Förbränning har i dag, enligt motionen, en gynnad situation\r\nsom vid betraktande av avfallshierarkin inte är rimlig från miljösynpunkt.\r\nI motionen föreslås vidare en utredning av frågor kring en differentierad\r\nskatt på deponi av avfall (yrkande 37).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av BRAS-utredningens arbete med\r\nfrågan om en förbränningsskatt på avfall respektive översyn av\r\navfallsskattelagen avvaktas. Utskottet avstyrker motion MJ369 yrkandena 36\r\noch 37.\r\nSkatt på naturgrus\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om att avveckla respektive sänka skatten på\r\nnaturgrus.\r\nJämför reservation 13 (m).\r\nBakgrund\r\nNaturgrus är en icke förnybar resurs, och en skatt infördes den 1 juli\r\n1996 (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18) i syfte att öka hushållningen\r\nmed naturligt förekommande grus och sand. Lagstiftningen bygger på\r\nbetänkandet Naturgrusskatt m.m. (SOU 1995:67). Efter förslag i\r\nbudgetpropositionen för 2003 höjdes skatten på naturgrus från 5 till 10 kr\r\nper ton den 1 januari 2003.\r\nRiksdagen har i samband med budgetbeslutet för 2005 (bet. 2004/05:FiU1)\r\nansett att skatten på naturgrus skall bibehållas på nuvarande nivå och\r\navslagit förslag (m) om en sänkning med 5 kr per ton.\r\nMotionerna\r\nRolf Gunnarsson (m) anser i motion Sk218 att skatten på naturgrus bör\r\nhalveras till tidigare nivå för att inte hota åkare i norra Dalarna.\r\nKrister Hammarbergh och Jan-Evert Rådhström (m) går i motion Sk314 längre\r\noch föreslår att naturgrusskatten avvecklas eftersom den inte är\r\nmiljömässigt motiverad och skapar konkurrensnackdelar för svenska företag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet ser ingen anledning att riksdagen omprövar nivån på\r\nnaturgrusskatten och avstyrker motionerna Sk218 och Sk314.\r\nSkatt på spel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslag om en översyn av skatteberäkning och fördelning\r\nav utfallet vid totospel mellan staten och berörda travorganisationer.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\nLotterilagen (1994:1000) bygger på att lotterier är tillståndpliktiga\r\noch att alla tillstånd står under statlig kontroll. Inkomster från\r\nlotterier är förbehållna det allmänna eller allmännyttiga ändamål. Endast\r\ni undantagsfall tillåts kommersiella intressen. Privata aktörer kan\r\nutöva s.k. restaurangkasinospel (roulett-, tärnings- och kortspel) och\r\nspel på varuautomater. Spelmarknaden är uppdelad på tre huvudaktörer:\r\nAB Svenska Spel, AB Trav och Galopp (ATG) samt folkrörelserna.\r\nATG bildades år 1973 och ansvarar för totalisatorspel på trav- och\r\ngalopptävlingar efter tillstånd av regeringen som utfärdas med stöd av\r\nett bemyndigande i lotterilagen. Bolaget ägs gemensamt av Svenska\r\nTravsportens Centralförbund och Svenska Galoppförbundet. Staten tillsätter\r\nsex av de elva styrelseledamöterna, inklusive ordföranden. Spelverksamheten\r\nregleras dels i det s.k. totalisatorsavtalet med staten, som omförhandlas\r\nmed viss periodicitet, dels i regeringsbeslut om att bevilja ATG tillstånd\r\natt bedriva totalisatorspel. Regeringen har den 18 juni 2003 träffat\r\nett fyraårigt avtal med ATG om riktlinjerna för hästtävlingar med\r\ntotalisatorspel. Regeringen har vidare den 22 december 2004 givit ATG\r\ntillstånd att t.o.m. den 31 december 2006 anordna vadhållning i samband\r\nmed hästtävlingar på vissa villkor.\r\nEnligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt tas skatt ut av anordnaren med\r\n36 % av behållningen sedan vinsterna räknats av från insatserna. Ideella\r\nföreningar som bedriver allmännyttig verksamhet är undantagna. Detsamma\r\ngäller sedan 1996 även AB Svenska Spel. Det är således i realiteten\r\nbara ATG som betalar lotteriskatt. Beskattningen av roulett-, tärnings-\r\noch kortspel regleras i en annan lag, lagen (1972:820) om skatt på spel.\r\n\r\nATG och AB Svenska Spel är enligt inkomstskattelagen frikallade från\r\nskattskyldighet för all annan inkomst än sådan som hänför sig till\r\ninnehav av fastighet. Den som deltar i svenska lotterier och spel betalar\r\nsom regel ingen skatt på vinsten.\r\nPå grundval av rapporten De statligt styrda spelbolagens koncessioner\r\noch organisationer m.m. (Ds 1995:61) och ett avtal mellan staten och\r\ntrav- och galoppsporten höjde riksdagen lotteriskatten den 1 juli 1997\r\nfrån 35 % till 36 % och ändrade i viss mån skatteunderlaget (prop.\r\n1996/97:98, bet. 1996/97:SkU18).\r\nRegeringen (dir. 2004:76) tillkallade i maj 2004 en särskild utredare\r\nmed uppdrag att se över lagstiftningen, inklusive skattereglerna, inom\r\nspel- och lotteriområdet. Uppdraget skall redovisas senast den 15\r\ndecember 2005.\r\nMotionen\r\nRunar Patriksson (fp) föreslår i motion Sk359 en översyn av skatteberäkning\r\noch fördelning av utfallet vid totospel mellan staten och berörda\r\ntravorganisationer. Enligt motionären bör en ändring ske till förmån för\r\ntravbanornas verksamhet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLagstiftningen på spelområdet är för närvarande föremål för översyn,\r\noch ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionen är\r\ndärför inte påkallat. Utskottet avstyrker därmed motion Sk359.\r\nSkatt på fritidsbåtar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår dels ett förslag om att införa en skatt på fritidsbåtar,\r\ndels ett förslag om att en sådan skatt inte bör införas.\r\n\r\nBakgrund\r\nFinansministern uppgav i ett frågesvar (fr. 2003/04:437) i december\r\n2003 att Sjöfartsverket i januari 2003 fått regeringens uppdrag att\r\nutreda förutsättningarna för ett fritidsbåtsregister, att Sjöfartsverket\r\nredovisat uppdraget till regeringen i oktober samma år, att resultatet\r\nav Sjöfartsverkets utredning bereddes inom Regeringskansliet och att\r\ndet först därefter enligt finansministern är meningsfullt att pröva\r\nfrågan om båtskatt. Utskottet (2003/04:SkU24) instämde i finansministerns\r\nbedömning. Enligt budgetpropositionen för 2005 (utg.omr. 22) avser\r\nregeringen att återkomma till registerfrågan i den kommande transportpolitiska\r\npropositionen som skall presenteras våren 2005.\r\nMotionerna\r\nHillevi Larsson (s) anser i motion T262 yrkande 2 att regeringen bör\r\nåterkomma med förslag om att införa båtskatt. Motsatt uppfattning\r\nredovisar Karin Enström (m) i motion T263 yrkande 2 som anser att en\r\nbåtskatt inte bör införas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att det finns anledning att avvakta regeringens\r\nställningstagande i registerfrågan och avstyrker båda motionerna.\r\nSkatt på djurförsök\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett förslag om att införa en skatt på djurförsök.\r\n\r\nMotionen\r\nGustav Fridolin och Ulf Holm (mp) föreslår i motion Sk305 att en utredning\r\nbör se över möjligheten att införa en skatt på djurförsök. Motionärerna\r\nvill att intäkterna från skatten skall användas till forskning kring\r\nalternativ till djurförsök.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att staten sedan början av 1980-talet, genom\r\nCentrala försöksdjursnämnden och från 2004 genom Djurskyddsmyndigheten,\r\nsatsar skattemedel på utvecklingen av alternativa metoder till djurförsök.\r\nAnslaget har under de senaste åren stegvis ökat, och enligt\r\nDjurskyddsmyndighetens regleringsbrev skall minst 15 miljoner kronor användas\r\nför ändamålet. Utskottet har genom åren hävdat att all statlig verksamhet\r\nbör underkastas normal budgetprövning, och utskottet har därför konsekvent\r\nmotsatt sig förslag som innebär en specialdestinering av skattemedel.\r\nUtskottet ser ingen anledning att frångå denna princip i detta fall och\r\navstyrker motion Sk305.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk354, 2004/05:Sk405 yrkandena 3\r\noch 4, 2004/05:Sk453 yrkande 12, 2004/05:N348 yrkande 3, 2004/05:N397\r\nyrkande 1 och 2004/05:N405 yrkandena 4-7 och avslår motionerna 2004/05:Sk262,\r\n2004/05:Sk268, 2004/05:Sk284, 2004/05:Sk424, 2004/05:Sk428, 2004/05:Sk461,\r\n2004/05:U311 yrkande 18, 2004/05:MJ6 yrkande 20, 2004/05:MJ369 yrkande\r\n5, 2004/05:MJ498 yrkande 10, 2004/05:N276 yrkande 2, 2004/05:N307 yrkande\r\n8, 2004/05:N410 yrkandena 4-6, 14, 15, 20 och 21 samt 2004/05:N415\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nModerata samlingspartiets energipolitik har två övergripande mål: att\r\nenergipolitiken skall främja en säker och konkurrenskraftig el- och\r\nenergiförsörjning i hela Sverige samt att all energiproduktion skall\r\nklara högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Det första målet innebär\r\natt energibeskattningen inte markant bör avvika från våra konkurrentländers\r\noch att osäkerheten inom energipolitiken måste reduceras så att\r\nkraftföretagen kan våga investera i ny produktionskapacitet.\r\nFör att nå dessa mål måste energibeskattningen göras om i grunden. Syftet\r\nmed olika skatter på energiområdet måste renodlas. Skatter som främst\r\nhar till syfte att generera intäkter för staten bör tas ut i konsumentledet,\r\nmedan miljöstyrande skatter tas ut i producentledet. Miljöskatter bör\r\ntas ut så nära föroreningskällan som möjligt. I den mån det är möjligt\r\natt använda utsläppsskatter är detta att föredra. De särskilda\r\nproduktionsskatterna och subventionerna, som utan ordentliga miljöskäl\r\nförsämrar energimarknadens funktionssätt, bör tas bort. Den särskilda\r\neffektskatten på kärnkraftsel är djupt skadlig och minskar direkt\r\nreinvesteringsutrymmet i kärnkraftsanläggningarna. Effektskatten bör\r\nsuccessivt reduceras. Det enda uttag som är motiverat är det som skulle\r\nmotsvara en tänkt, kommersiell försäkringspremie för kärnkraftens\r\nriskkostnader. I ett första steg bör skatteuttaget sänkas samtidigt som\r\neffektskatten omvandlas till energiskatt.\r\nGrunden för miljöskatterna bör vara den samhällsekonomiska skada som\r\norsakas av energiproduktionen. Det finns således ingen anledning att\r\nsärskilt gynna s.k. förnybara energikällor utöver vad som följer av\r\nderas miljöegenskaper. Särskilt egendomlig är koldioxidskattebefrielsen\r\nför torv, som av de flesta bedömare betraktas som ett fossilt bränsle\r\noch inte som ett förnybart.\r\nModeraterna avvisar därmed tanken om skatteväxling. Miljöskatter skall\r\nanvändas för att minska miljöbelastningen från energiproduktionen. Det\r\nfinns också fiskala skäl att beskatta energi, likaväl som andra varor.\r\nDet finns dock inte övertygande skäl att utan närmare analys lägga en\r\nytterligare skattebörda på energisektorn. Nivån på beskattning av energi,\r\nutöver de rena miljöskatterna, bör fastställas genom en sedvanlig\r\navvägning mellan beskattning av olika skattebaser, med syfte att minimera\r\nde samlade snedvridande effekterna av skattesystemet.\r\nFör att den gemensamma nordiska, och snart europeiska, elmarknaden skall\r\nfungera är det av stor vikt att beskattningen, liksom regelverket i\r\növrigt, är likartat i dessa länder. På denna punkt har regeringen\r\nunderlåtit att agera. Skillnaderna i skatte- och avgiftssystem mellan de\r\nnordiska länderna har snarare ökat än minskat. Detta leder till en rad\r\nsnedvridningseffekter som gör att de gemensamma produktionsresurserna\r\ninte utnyttjas optimalt. Det leder också till orättvisa konkurrensförhållanden\r\nmellan olika kraftproducenter i olika nordiska länder. Hög beskattning\r\nav svensk industris utsläpp kan dessutom leda till att produktionen\r\nflyttar utomlands. I de fall svensk industri i utgångsläget har mer\r\nmiljövänlig produktion kan det innebära att de globala utsläppen ökar.\r\n\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n2.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (fp)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:Sk268 och 2004/05:MJ369 yrkande 5, bifaller\r\ndelvis motion 2004/05:Sk354 och avslår motionerna 2004/05:Sk262,\r\n2004/05:Sk284, 2004/05:Sk405 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk424, 2004/05:Sk428,\r\n2004/05:Sk453 yrkande 12, 2004/05:Sk461, 2004/05:U311 yrkande 18,\r\n2004/05:MJ6 yrkande 20, 2004/05:MJ498 yrkande 10, 2004/05:N276 yrkande\r\n2, 2004/05:N307 yrkande 8, 2004/05:N348 yrkande 3, 2004/05:N397 yrkande\r\n1, 2004/05:N405 yrkandena 4-7, 2004/05:N410 yrkandena 4-6, 14, 15, 20\r\noch 21 samt 2004/05:N415 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet anser att EU har unika möjligheter att minska de gränsöverskridande\r\nmiljöproblemen. Tack vare EU:s arbete omsattes klimatkonventionen från\r\nRio 1992 i ett konkret åtagande från i-världens sida att reducera sina\r\nutsläpp genom Kyotoöverenskommelsen 1997.\r\nFör att riva hindren mot en rationell klimatpolitik måste EU få ökad\r\nmakt över den nationella klimatpolitiken. En europeisk miniminivå för\r\nkoldioxidavgift är ett första steg. Trots att samtliga partier säger\r\nsig förespråka en sådan är Sverige i realiteten en av de värsta\r\nbromsklossarna mot en sådan utveckling. Skälet är att socialdemokrater och\r\nmoderater har bildat en ohelig allians och vägrar låta EU:s beslutsregler\r\nförändras så att beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet.\r\nEftersom enighet krävs kommer det medlemsland som har lägst miljöambition\r\natt stoppa en rationell klimatpolitik. Risken är stor att problemen\r\nökar när nya medlemmar med stor kolproduktion får vetorätt. Det är därför\r\nangeläget att regeringen snabbt ändrar sin inställning och börjar driva\r\nfrågan om ekonomiska styrmedel i klimatpolitiken på EU-nivå.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Energibeskattning, allmänt, punkt 1 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om energibeskattning, allmänt. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk284, 2004/05:Sk428, 2004/05:MJ6\r\nyrkande 20, 2004/05:MJ498 yrkande 10 och 2004/05:N410 yrkandena 4-6, 14,\r\n15, 20 och 21 samt avslår motionerna 2004/05:Sk262, 2004/05:Sk268,\r\n2004/05:Sk354, 2004/05:Sk405 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk424, 2004/05:Sk453\r\nyrkande 12, 2004/05:Sk461, 2004/05:U311 yrkande 18, 2004/05:MJ369 yrkande\r\n5, 2004/05:N276 yrkande 2, 2004/05:N307 yrkande 8, 2004/05:N348 yrkande\r\n3, 2004/05:N397 yrkande 1, 2004/05:N405 yrkandena 4-7 och 2004/05:N415\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nSverige behöver ett nytt energiskattesystem där skatter och miljöavgifter\r\nutformas så att välfärd och sysselsättning inte drabbas. Systemet måste\r\nEU-harmoniseras och vara långsiktigt. Det skall utformas så att vi\r\nminimerar miljöbelastningen men säkerställer tillgången till energi. Det\r\nsvenska energiskattesystemet är extremt komplext och svåröverblickbart,\r\noch vi anser att det är dags att ta ett helhetsgrepp och presentera\r\nett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet\r\noch verkningsgrad vid elproduktionen premieras.\r\nKristdemokraterna anser att konkurrenssnedvridande produktionsskatter\r\nbör avvecklas. En avtrappning av effektskatten på kärnkraft bör påbörjas\r\nsnarast. Regeringen bör snarast lägga fram förslag som innebär att\r\navtrappningen av effektskatten kan påbörjas. En övergång till\r\nkonsumtionsbeskattning är en möjlig finansieringsväg - det finns dock andra\r\nmöjligheter.\r\nRegeringen bör genom förhandlingar med Danmark och andra kraftproducerande\r\nländer införa en miljöavgift på importerad kolkraft.\r\nKristdemokraterna anser att Sverige inom EU bör vara aktivt pådrivande\r\nför att skattesystem och statliga subventioner verkar i riktning mot\r\neffektiv energianvändning. Kraftvärme får inte missgynnas skattemässigt.\r\nDet måste bli stopp för medlemsländernas subventioner av fossila\r\nbränslen och det bör finnas kraftfulla incitament för odling av energigrödor.\r\n\r\nKristdemokraterna har länge drivit kravet att EU skall göras mer\r\nhandlingskraftigt på miljöområdet, eftersom miljöpolitik bör vara en av\r\nEU:s huvuduppgifter. Ett viktigt steg i den riktningen vore att fatta\r\nbeslut om miljöavgifter med kvalificerad majoritet. Hittills har det,\r\njust på grund av ett fåtal länders blockering, visat sig omöjligt att\r\ndriva igenom t.ex. en gemensam miniminivå för koldioxidavgifter. Den\r\nsvenska regeringen har konsekvent motsatt sig en förändring, med hänvisning\r\ntill att skattefrågor är en nationell angelägenhet. Vi anser att\r\nmiljöfrågor är gränsöverskridande problem som bör hanteras i ett internationellt\r\nsammanhang.\r\nKristdemokraterna anser vidare att svensk energiproduktion är bäst om\r\nden är decentraliserad. Det minskar sårbarheten i hela energisystemet\r\noch skapar sysselsättning i hela landet. Det är därför viktigt att\r\nbyggande av t.ex. vindkraft stimuleras även skattemässigt. Den gräns för\r\nvilken skattefrihet gäller för dem som använder egenproducerad vindkraftsel\r\nbör höjas kraftigt eller t.o.m. slopas. Enligt nuvarande regler kan\r\nexempelvis en lantbrukare inte bygga större vindkraftverk än 50 kW utan\r\natt behöva betala energiskatt på den el som han själv förbrukar. Det\r\nligger i statsmaktens intresse att Sverige blir så självförsörjande som\r\nmöjligt. Därför är det självklart att den som är beredd att bygga ett\r\nvindkraftverk också skall slippa betala skatt på den el som förbrukas\r\ni den egna verksamheten. Regeringen bör återkomma till riksdagen med\r\nett förslag som innebär antingen att gränsen för skattefri egenproducerad\r\nvindkraftsel helt slopas eller åtminstone en kraftigt höjd gräns.\r\nFörnyelsen av det svenska elnätet har låtit vänta på sig. För att skapa\r\nincitament för elbolagen att höja leveranssäkerheten bör bl.a. elskatten\r\nsänkas. Reducerad elskatt under 5-10 år i de hårt stormdrabbade områdena\r\ni västra och södra Sverige kan snabba på processen och hålla elpriset\r\noförändrat för elkunderna trots de betydande investeringar som krävs av\r\nelbolagen med risk för åtföljande taxehöjningar.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,\r\npunkt 2 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och\r\nenergibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk209\r\noch 2004/05:Sk405 yrkandena 1 och 2 samt avslår motionerna 2004/05:Sk410,\r\n2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk455 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Sk485, 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36 samt 2004/05:MJ508 yrkande\r\n6.\r\nStällningstagande\r\nModerata samlingspartiet anser att det svenska jordbrukets konkurrensförmåga\r\nmåste bli avsevärt bättre än i dag. Svenska jordbruksprodukter måste\r\nbli billigare. Vi anser därför bl.a. att punktskatterna på jordbrukets\r\nproduktionsmedel som växtnäring och bekämpningsmedel skall tas bort\r\nhelt. Vi är kritiska till att Vägtrafikskatteutredningens förslag om\r\nhöjd dieselskatt, höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och en kilometerskatt\r\nför tunga lastbilar verkar i motsatt riktning och försämrar jord- och\r\nskogsbrukets konkurrensförmåga.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,\r\npunkt 2 (fp)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och\r\nenergibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:MJ508\r\nyrkande 6 och avslår motionerna 2004/05:Sk209, 2004/05:Sk405 yrkandena\r\n1 och 2, 2004/05:Sk410, 2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk455\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk485 och 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet anser att det är angeläget att det blir långsiktiga och\r\nenhetliga spelregler och att det skapas en framtidstro hos jordbruksföretagarna.\r\nDet svenska lantbruket har sämre konkurrensvillkor än andra länder på\r\nflera områden. Det beror bl.a. på högre skattebelastning.\r\nFolkpartiet anser vidare att det är viktigt att minska användningen av\r\nfossila bränslen. Regeringen borde ge lantbruket ekonomiska incitament\r\natt öka användningen av förnybara alternativ. Det skulle exempelvis\r\nkunna ske genom en skattelättnad vid inblandning av förnybara drivmedel.\r\nEn inblandning av exempelvis RME i diesel ökar andelen förnybart bränsle\r\noch minskar koldioxidutsläppen. Med hänsyn till EG-direktivet om att\r\nvarje medlemsland skall nå upp till 5,7 % förnybara drivmedel fram till\r\når 2007 är behovet av långsiktiga ekonomiska incitament än viktigare.\r\nEnligt vår mening skulle den nyligen genomförda sänkningen av skatten\r\npå dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk bara\r\ngälla i samband med inblandning av RME eller annat biobränsle.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n6.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,\r\npunkt 2 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och\r\nenergibeskattning. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk455\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36 samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sk209, 2004/05:Sk405 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk410,\r\n2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk485 och 2004/05:MJ508 yrkande\r\n6.\r\nStällningstagande\r\nDen svenske bonden står sig väl i konkurrensen så länge den sker på\r\nlika villkor. Problemet är att skatter och avgifter är olika i viktiga\r\nkonkurrentländer. Kristdemokraterna anser att det är angeläget att\r\nSverige inom EU driver frågan om harmonisering av avgifter och skatter\r\nför jordbruket. Om inte det sker kommer fler svenska lantbruk att läggas\r\nned och arbetslösheten öka i jordbruksnäringen och i livsmedelsindustrin.\r\nDen nyligen genomförda sänkningen av skatten på dieselolja i jordbruk,\r\nskogsbruk och vattenbruk bör ses som ett första steg i den\r\nharmoniseringsprocessen.\r\nKristdemokraterna motsätter sig höjd skatt på bekämpningsmedel. Vi anser\r\natt regeringen bör ta fasta på HOBS-utredningens förslag om en differentierad\r\nskatt på bekämpningsmedel, men utan en höjning av det totala skatteuttaget,\r\noch återkomma till riksdagen i frågan.\r\nVäxthusodlingen är en mycket energiintensiv näringsgren som är utsatt\r\nför en stark internationell konkurrens. Växthusodlingens elanvändning\r\navser huvudsakligen processenergi för att driva fotosyntesen och utgör\r\ndärmed en förutsättning för en marknadsanpassad åretruntproduktion.\r\nKristdemokraterna anser att växthusodlingen skall undantas från elskatt\r\ni enlighet med den möjlighet som ges i energiskattedirektivet.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7.      Vägavgifter, punkt 3 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om vägavgifter. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nmotionerna 2004/05:T461 yrkande 4 och 2004/05:T462 yrkande 6 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sk415, 2004/05:Sk422, 2004/05:Sk430 yrkandena 2 och\r\n3 samt 2004/05:MJ441 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att trafikbeskattningen i EU bör bli mer\r\nharmoniserad i jämförelse med dagens situation. En gemensam kilometerskatt\r\ninom EU bör införas, men med utrymme för lokala variationer. Beskattningen\r\nskall vara entydigt kopplad till utsläppen av miljöpåverkande ämnen.\r\nVägtrafikskatteutredningen har i betänkandet Skatt på väg (SOU 2004:63)\r\nutrett huvuddragen kring utformningen av ett svenskt kilometerskattesystem\r\nför tunga fordon. Kilometerskatt torde vara ett sätt att någorlunda\r\nrättvist beskatta de tunga vägtransporter som orsakar det största\r\nvägslitaget samt buller och utsläpp. Kilometerskatten är lika för alla,\r\nutländska som inhemska fordon, samt ger en möjlighet att premiera\r\nmiljövänligare motorer. Man kan också styra trafiken till de vägar man\r\nhelst önskar att den tunga, långväga trafiken bör använda. Det är dock\r\nviktigt att betänka att varje extra beskattning på godset innebär en\r\nprishöjning som konsumenterna i slutändan får betala. Därför måste nivån\r\npå kilometerskatten noga avvägas mot befintliga skatter såsom fordonsskatt\r\noch dieselskatt.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8.      Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk219, 2004/05:Sk235, 2004/05:Sk266,\r\n2004/05:Sk273, 2004/05:Sk311, 2004/05:Sk350, 2004/05:Sk372, 2004/05:Sk430\r\nyrkande 1, 2004/05:T463 yrkande 6 och 2004/05:N396 yrkande 3 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sk230, 2004/05:Sk256, 2004/05:Sk280, 2004/05:Sk285,\r\n2004/05:Sk342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk352, 2004/05:Sk358 yrkandena\r\n1-3, 2004/05:Sk360, 2004/05:Sk385, 2004/05:Sk414, 2004/05:Sk449 yrkande\r\n2, 2004/05:Sk475, 2004/05:T290 yrkande 2, 2004/05:T398 yrkande 25,\r\n2004/05:T461 yrkande 5, 2004/05:MJ6 yrkande 16, 2004/05:N307 yrkande 5\r\noch 2004/05:N346 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nModerata samlingspartiet anser att den höga drivmedelsskatten slår hårt\r\nmot alla som bor där allmänna kommunikationer inte kan användas för\r\nnödvändiga transporter. Den drabbar inte bara barnfamiljer i glesbygd,\r\nsom tvingas ha två bilar, utan också pensionärer och många andra. Det\r\när nödvändigt att successivt sänka både bensinskatten och fordonsskatten\r\npå dieselbilar. Under de senaste åren har det utvecklats nya avancerade\r\ntyper av dieselmotorer som är mycket bränslesnåla och samtidigt ger\r\nlåga utsläpp av hälso- och miljöfarliga avgaser. Kombinationen av nya\r\ndieseloljor och nya dieselmotorer innebär ett överlägset alternativ som\r\ninte längre bör missgynnas i fråga om beskattning. Fusket med omregistrering\r\nav personbilar till lätta lastbilar bör lösas på annat sätt än genom\r\nhöjd fordonsskatt på lätta lastbilar. Hittills har en oförsvarligt liten\r\ndel av de samlade fordonsrelaterade skatterna och avgifterna återförts\r\ntill investeringar i vägar, annan infrastruktur och trafiksäkerhetshöjande\r\nåtgärder.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n9.      Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om drivmedels- och fordonsskatt. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:MJ6 yrkande 16, bifaller delvis motionerna\r\n2004/05:Sk230, 2004/05:Sk256, 2004/05:Sk280, 2004/05:Sk285, 2004/05:Sk414\r\noch 2004/05:T461 yrkande 5 och avslår motionerna 2004/05:Sk219,\r\n2004/05:Sk235, 2004/05:Sk266, 2004/05:Sk273, 2004/05:Sk311, 2004/05:Sk342\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk350, 2004/05:Sk352, 2004/05:Sk358 yrkandena\r\n1-3, 2004/05:Sk360, 2004/05:Sk372, 2004/05:Sk385, 2004/05:Sk430 yrkande\r\n1, 2004/05:Sk449 yrkande 2, 2004/05:Sk475, 2004/05:T290 yrkande 2,\r\n2004/05:T398 yrkande 25, 2004/05:T463 yrkande 6, 2004/05:N307 yrkande 5,\r\n2004/05:N346 yrkande 7 och 2004/05:N396 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nHöjningarna av drivmedelsskatterna i budgetbeslutet för 2005 har försämrat\r\nförutsättningarna för de virkestransporter som blivit nödvändiga efter\r\nstormkatastrofen i södra Sverige. Kristdemokraternas budgetalternativ\r\ninnebar en sänkning av dieselskatten med 30 öre per liter, vilket\r\nsammantaget skulle ge 1 miljard kronor i skattelättnader för den hårt\r\nprövade åkerinäringen.\r\nVägtrafikskatteutredningens förslag innebär att dieselbränslet kan komma\r\natt beskattas med ytterligare ca 2 kronor per liter. De nya väg- och\r\nenergiskatter som utredningen har föreslagit beräknas öka skogsnäringens\r\nkostnader med 1,8 miljarder kronor årligen. Kristdemokraterna anser att\r\nen omläggning av trafikbeskattningen i enlighet med utredningens förslag\r\nskall åtföljas av ett system för återbetalning av den höjda dieselskatten\r\nför åkerinäring, jord- och skogsbruk samt övrig yrkestrafik.\r\nKristdemokraterna anser att vägtrafikbeskattningen i så stor utsträckning\r\nsom möjligt skall läggas på de utsläpp som faktiskt sker. Energiskatten\r\npå bränslen bör minska och beskattningen i stället öka på de utsläpp\r\nsom förbränningen ger upphov till. Vi föreslår en fordonsbeskattning\r\nsom utgår från den miljöpåverkan de olika fordonen har och anser inte\r\natt man skall göra någon skillnad på bensindrivna bilar och dieseldrivna\r\nbilar.\r\nRegeringens beslut om att införa nya skatter på diesel och bensin drabbar\r\nmänniskor som bor i glesbygdskommuner. Kristdemokraterna anser att en\r\nutredning bör göra en konsekvensanalys av effekterna av en höjd\r\nvägtrafikbeskattning. En differentiering av drivmedelsskatten skulle innebära\r\natt större rättvisa skapas mellan glesbygden och övriga landet. Enligt\r\nvår mening bör en djupstudie göras i syfte att hitta en modell för hur\r\nen differentiering av drivmedelsskatten kan utformas.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10.     Alternativa drivmedel, punkt 5 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ498 yrkande 14 och avslår motionerna 2004/05:Sk381\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk413 och 2004/05:MJ370 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna anser att nuvarande skattesituation för alternativa\r\ndrivmedel skapar snedvriden konkurrens och hindrar utvecklingen av nya\r\nprodukter. Producenter av alternativa drivmedel pekar på att nuvarande\r\nklassningskriterier för miljövänliga drivmedel inte är tidsenliga utan\r\nsnarare missgynnar nya miljövänliga drivmedel, som t.ex. ekoparaffin.\r\nDet har fått till följd att vissa miljövänliga bränslen knappt säljs i\r\nSverige. Riksdagen beslöt år 2000 enhälligt att skattereglerna skulle\r\nändras, men beslutet har inte genomförts. Kristdemokraterna anser att\r\nregeringen snarast skall återkomma med förslag till lagstiftning som\r\nundanröjer den skattemässiga diskrimineringen av miljövänliga bränslen.\r\n\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11.     Alternativa drivmedel, punkt 5 (c)\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om alternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ370 yrkande 5 och avslår motionerna 2004/05:Sk381\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk413 och 2004/05:MJ498 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\nEtt exempel på regler som motverkar klimatmålen är att låginblandningen\r\nav metylester (vanligen RME) i diesel begränsas till 2 % enligt\r\nspecifikationen för miljöklass 1. Detta beror på att skatteklasserna baseras\r\npå kokpunkten, och den förändras vid en inblandning över 2 %. Oljebolagen\r\nser goda tekniska möjligheter att blanda in upp till 5 % RME men det\r\nfinns alltså ett skattemässigt hinder för detta. Centerpartiet anser\r\natt problemet skall lösas genom att RME och diesel skatteklassas var\r\nför sig.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n12.     Skatt på avfall, punkt 6 (fp)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skatt på avfall. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ369 yrkandena 36 och 37.\r\nStällningstagande\r\nFolkpartiet vill införa en differentierad skatt på förbränning av\r\nosorterat avfall och att en utredning görs kring utformningen av en\r\ndifferentierad skatt på deponi av avfall. Avfallsförbränning vid\r\nenergiproduktion är befriad från både energiskatt och koldioxidavgift.\r\nAvfallsförbränningsanläggningarna ingår heller inte i systemet med handel\r\nmed utsläppsrätter. Det ger förbränning av osorterat avfall en gynnad\r\nsituation, som från miljösynpunkt inte är rimlig. Folkpartiet har länge\r\nföreslagit en avgift på förbränning av osorterat avfall eftersom vi\r\nanser att avgifterna i avfallshanteringen skall ge incitament för att\r\nfölja avfallshierarkin: återvinning, sortering, förbränning och deponi.\r\nRegeringen har trots förslag från flera utredningar inte lagt fram\r\nnågot förslag. Folkpartiet föreslår en utformning av skatten som bygger\r\npå andelen fossilt material i avfallet. Det är naturligtvis inte den\r\nenda tänkbara utformningen av avgiften. Viktigt är dock att avgiften är\r\nbetydligt lägre än deponiskatten. Baserat på Svenska\r\nRenhållningsverksföreningens\r\n(RVF) uppskattning av emissionsfaktorer från blandat avfall och en\r\nkoldioxidavgift på 91 öre per kilo koldioxid innebär detta en avgift på\r\n209,09 kr per ton sopor. Deponiskatten är i dag 370 kr per ton avfall\r\noch för att markera avfallshierarkin föreslår vi därför en höjning till\r\n400 kr av avgiften för deponi. Detta skulle ge en förbränningsavgift på\r\nca 585 miljoner kronor och en ökning av deponiskatten på 74 miljoner\r\nkronor.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13.     Skatt på naturgrus, punkt 7 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skatt på naturgrus. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motionerna 2004/05:Sk218 och 2004/05:Sk314.\r\nStällningstagande\r\nSocialdemokraterna och Miljöpartiet genomförde i budgeten för 2003 en\r\nkraftig höjning av den s.k. naturgrusskatten. Skatten höjdes från 5 kr\r\ntill 10 kr per ton. Höjningen kan tyckas vara en bagatell, men eftersom\r\nt.ex. Finland inte har skatt på naturgrus innebär det ojämlika\r\nkonkurrensförhållanden för svenska entreprenörer i gränstrakterna. Kraftiga\r\nreaktioner hörs också från åkare i norra Dalarna, där man ser att norska\r\nåkare kan jobba i området utan att beröras av naturgrusskatten. Enligt\r\nuppgifter är det ett sextiotal lastbilar och åkare i norra delen av\r\nDalarna som berörs. Skatten bör halveras till tidigare nivå.\r\nVad ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning,\r\npunkt 2 (c)\r\nJörgen Johansson (c) anför:\r\nCenterpartiets budgetalternativ för 2005 i fråga om jordbrukets skatter\r\nframgår av motion 2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. Vi anser att\r\nsvenska jordbrukare skall få samma villkor som övriga jordbrukare i EU,\r\noch vi vill sänka skatten på diesel för jord- och skogsbruk till 1 kr\r\nper liter och helt slopa skatten på handelsgödsel.\r\n\r\n2.      Vägavgifter, punkt 3 (m, c)\r\nLennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c) och Stefan\r\nHagfeldt (m) anför:\r\nI Tyskland har man beslutat att införa en kilometerskatt för tunga\r\nlastbilar. Vi anser att kilometerskatt är rätt modell för att ta ut\r\navgifter för transporter. Vi ställer oss dock avvisande till\r\nVägtrafikskatteutredningens förslag som innebär ökade pålagor för en redan\r\nkostnadstyngd transportsektor.\r\nRegeringen bör låta utreda hur ett framtida kilometerskattesystem i\r\nSverige skulle kunna utformas.\r\n\r\n3.      Drivmedels- och fordonsskatt, punkt 4 (c)\r\nJörgen Johansson (c) anför:\r\nCenterpartiets politik när det gäller drivmedels- och fordonsskatt\r\nframgår av vårt budgetalternativ för 2005 som redovisas i motion\r\n2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. Centerpartiet avvisar höjningarna av\r\nbensin- och dieselskatten samt fordonsskatten. Den s.k. gröna skatteväxlingen\r\när tyvärr misslyckad. Höjda bensinskatter genomdrivs för att minska\r\nbränsleanvändningen men den förda politiken skapar inte möjlighet att\r\nbyta bränsle. På många håll i Sverige är faktiskt bilen oumbärlig\r\neftersom alternativ saknas. Centerpartiet avsätter budgetmedel för att\r\nstimulera alternativen så att människor får möjlighet att välja ett\r\nmiljövänligt bränsle.\r\nCenterpartiet delar Vägtrafikskatteutredningens bedömning att fordonsskatten\r\nborde differentieras utifrån koldioxidutsläpp. Vi anser också att\r\nfordonsskatten skall ta hänsyn till kväveoxid och partikelutsläpp och att\r\nden bör vara teknikneutral.\r\n\r\n4.      Skatt på avfall, punkt 6 (c)\r\nJörgen Johansson (c) anför:\r\nDen deponiskatt på avfall som infördes 2000 har varit positiv för att\r\nminska mängden avfall som deponeras. Samtidigt har detta lett till att\r\nförbränning av avfall har blivit relativt sett mer lönsamt eftersom\r\ndetta är skattebefriat. Centerpartiet vill att avfall i större utsträckning\r\nskall sorteras. Förbränning av osorterat avfall riskerar att skada miljön,\r\noch därmed även människor, främst genom ökade dioxinutsläpp. Därför\r\nbör en skatt införas för att neutralisera deponiskatten samt att göra\r\navfallssortering mer ekonomiskt lönsamt.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion väckt med anledning av händelse av större vikt\r\n2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om trafikbeskattningen.\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om reducerad elskatt.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Sk209 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skatter inom skogs- och jordbruket.\r\n2004/05:Sk218 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skatten på naturgrus.\r\n2004/05:Sk219 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en sänkning av skatten på bensin.\r\n2004/05:Sk230 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen utreder vilka effekter en höjning av\r\nvägtrafikskatten får för glesbygden i Norrland.\r\n2004/05:Sk235 av Stefan Hagfeldt (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkning av bensinskatten.\r\n2004/05:Sk256 av Ulrik Lindgren (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda frågan om en differentierad drivmedelsskatt.\r\n2004/05:Sk262 av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som\r\növrig tillverkningsindustri i energibeskattningen.\r\n2004/05:Sk266 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkt dieselskatt.\r\n2004/05:Sk268 av Anna Grönlund Krantz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att upphäva dubbelbeskattningen på lågbeskattad finsk olja\r\noch göra införseln för eget bruk legal och på så sätt stoppa den illegala\r\ninförseln som i dag breder ut dig.\r\n2004/05:Sk273 av Anders Sjölund och Jan-Evert Rådhström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att fordonsskatten på dieselbilar skall jämställas med skatten\r\npå bensindrivna bilar.\r\n2004/05:Sk280 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bränsleskatten för dem som bor i glesbygden.\r\n2004/05:Sk284 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avveckling av effektskatten.\r\n2004/05:Sk285 av Dan Kihlström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en utredning av de sociala konsekvenserna i glesbygden\r\nav höjda bilskatter.\r\n2004/05:Sk305 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (båda mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av en utredning om möjligheterna för ett införande av\r\nen beskattning av djurförsöken i Sverige.\r\n2004/05:Sk311 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inte höja skatten på bensin och diesel.\r\n2004/05:Sk314 av Krister Hammarbergh och Jan-Evert Rådhström (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att skatten på\r\nnaturgrus skall upphöra.\r\n2004/05:Sk342 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att skapa skatteregler som stimulerar människors val\r\nav en grön livsstil.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att grön skatteväxling skapar goda förutsättningar för\r\ngrön livsstilsväxling där avstånd och bilberoende inte bestraffas med\r\nhögre skatter.\r\n2004/05:Sk350 av Gunnar Axén och Anna Lindgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av effekterna på glesbygden av höjda\r\nbilskatter.\r\n2004/05:Sk352 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en registreringsskatt på extremt bränsleslukande bilar\r\nsnarast utreds.\r\n2004/05:Sk354 av Krister Hammarbergh (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att helt legalisera införseln av röd finsk olja för eget bruk\r\noch att avskaffa den dubbla punktbeskattningen av röd finsk olja.\r\n2004/05:Sk358 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att avskaffa straffbeskattningen på diesel för\r\npersonbilar.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att låta utreda eventuella skillnader i miljöpåverkan mellan\r\ndieseldrivna personbilar och bensindrivna personbilar.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att omgående harmonisera skattesystemen mellan dieselskatten\r\noch bensinskatten så att lika miljöpåverkan får samma skatt.\r\n2004/05:Sk359 av Runar Patriksson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av fördelningen av skatt på totospel mellan staten\r\noch berörda travorganisationer.\r\n2004/05:Sk360 av Runar Patriksson (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en social konsekvensanalys av höjda bilkostnader.\r\n2004/05:Sk372 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om beskattning av bilar och bilåkning.\r\n2004/05:Sk381 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa en skatterabatt på nya bilar som drivs med alternativa\r\nbränslen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det måste finnas tankställen med alternativa drivmedel\r\njämnt fördelade över hela landet.\r\n2004/05:Sk385 av Inger Lundberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om uppföljning av effekterna för busstrafiken av den i budgeten\r\nföreslagna skattehöjningen på dieselolja.\r\n2004/05:Sk405 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar att skatten på handelsgödsel tas bort.\r\n2.      Riksdagen beslutar att skatten på bekämpningsmedel tas bort.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett nytt energiskattesystem.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om anpassning av de svenska skatterna.\r\n2004/05:Sk410 av Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att även växthusodlingens användning av el för belysning för\r\nfotosyntesen skall omfattas av skattebefrielse.\r\n2004/05:Sk411 av Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om växthusodlingens kostnadssituation och konkurrenssituation\r\navseende elcertifikatavgiften.\r\n2004/05:Sk412 av Michael Hagberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om energiskattereduktion för kooperativa producentorganisationer\r\ninom jordbruket (fruktodlingen).\r\n2004/05:Sk413 av Johan Löfstrand och Berndt Sköldestig (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skapa långsiktiga regler rörande alternativa bränslen.\r\n2004/05:Sk414 av Erling Wälivaara och Ulrik Lindgren (båda kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en differentierad bensinskatt.\r\n2004/05:Sk415 av Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att låta utländska lastbilar betala vägavgift vid transporter\r\ninom vårt land eftersom de sliter hårt på våra vägar och försämrar vår\r\nmiljö.\r\n2004/05:Sk422 av Pär Axel Sahlberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om miljörelaterade avgifter för vägtransporter.\r\n2004/05:Sk424 av Claes-Göran Brandin och Rolf Lindén (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att slopa dubbla styrmedel för koldioxid för mindre anläggningar.\r\n\r\n2004/05:Sk428 av Mikael Oscarsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om frivilligorganisationers och samfunds behov av en kompensation\r\nför energiskattehöjningar.\r\n2004/05:Sk430 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (båda m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkta dieselskatter.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avvisa ett kilometerskattesystem som innebär ökade kostnader\r\nför transportsektorn.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om hur ett\r\nframtida kilometerskattesystem kan utformas.\r\n2004/05:Sk449 av Hans Backman (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att systemet för bensinbeskattning skall ändras så att höjningar\r\nav världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre\r\nbensinskatt.\r\n2004/05:Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\n\r\n12.     Riksdagen beslutar övergå från effektskatt till skatt på producerad\r\nenergi i kärnkraft.\r\n2004/05:Sk455 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en harmonisering av skattebelastningen för EU-medlemsländernas\r\nväxthus- och trädgårdsnäringar.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om undantag från EU:s energibeskattningsdirektiv för växthusnäringens\r\nelanvändning.\r\n2004/05:Sk461 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en landningsskatt på inrikes flygtrafik under 50 mil\r\nsnarast utreds.\r\n2004/05:Sk475 av Solveig Hellquist m.fl. (fp, m, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda konsekvenserna av skattehöjningar på bensin och\r\ndiesel i glesbygd.\r\n2004/05:Sk485 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om beskattningen av fordon och maskiner inom jord- och skogsbruk.\r\n\r\n2004/05:U311 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen genom EU bör verka för att en obligatorisk\r\nkoldioxidskatt på flygbränsle införs på en global nivå.\r\n2004/05:T262 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riksdagen\r\nom att införa båtskatt.\r\n2004/05:T263 av Karin Enström (m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att båtskatt inte skall införas.\r\n2004/05:T290 av Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (båda c):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att släp och lastbilar äldre än 30 år skattebefrias.\r\n2004/05:T398 av Sven Bergström m.fl. (c):\r\n\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en fordonsskatt som dels tar hänsyn till koldioxid, dels till\r\nNOx och partikelutsläpp samt att den är teknikneutral.\r\n2004/05:T461 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att harmonisera trafikbeskattningen inom EU med direkt koppling\r\ntill miljöpåverkan.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om likvärdiga skattevillkor för diesel respektive bensin.\r\n2004/05:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hänsynsfaktorer vid införande av kilometerskatt.\r\n2004/05:T463 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lätta lastbilar.\r\n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en europeisk koldioxidavgift.\r\n36.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa en differentierad skatt på förbränning av osorterat\r\navfall.\r\n37.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utredning kring differentierad skatt på deponi av avfall.\r\n\r\n2004/05:MJ370 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skatteklassa RME och diesel var för sig.\r\n2004/05:MJ441 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vägavgifter för gasdrivna lastbilar.\r\n2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n35.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inom EU harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.\r\n36.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en miljödifferentiering av skatten på bekämpningsmedel.\r\n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Sverige skall verka inom EU för att skattesystem och\r\nstatliga subventioner verkar i riktning mot effektiv energianvändning\r\noch stopp för subventioner av fossila bränslen.\r\n14.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring\r\nsom, i enlighet med vad som anförs i motionen, undanröjer den skattemässiga\r\ndiskrimineringen av miljövänliga bränslen.\r\n2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att sänka koldioxidutsläppen samt ge jordbruket\r\nbättre konkurrensvillkor genom skattelättnader vid inblandning av\r\nförnybara drivmedel.\r\n2004/05:N276 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av effektskatten på kärnkraft.\r\n2004/05:N307 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en koldioxidrelaterad registreringsskatt för bilar snarast\r\nbör utredas.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skatten på kärnkraft bör höjas.\r\n2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att systemet för bensinbeskattning skall ändras så att höjningar\r\nav världsmarknadspriset inte automatiskt slår igenom i form av högre\r\nbensinskatt.\r\n2004/05:N348 av Lars Lindblad m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om effektskatten på kärnkraft.\r\n2004/05:N396 av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (båda m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade skatter på drivmedel.\r\n2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om energi- och drivmedelsskatter.\r\n2004/05:N405 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en reformerad energibeskattning.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om principerna för energibeskattningen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om harmonisering av energiskatter och miljöavgifter i Norden.\r\n7.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den särskilda effektskatten på kärnkraftsel.\r\n2004/05:N410 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om effektskatten.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förhandlingar bör upptas med Danmark och andra exportländer\r\nså att kolkraftsproducerad el vid import till Sverige kan beläggas med\r\nmiljöavgift.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Utredningen om energiskatter bör arbeta med inriktning på\r\nett uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög energieffektivitet\r\noch hög elproduktion premieras.\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att EU skall kunna fatta beslut om miljöavgifter med kvalificerad\r\nmajoritet.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om miniminivåer för koldioxidavgifter i EU.\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att höja den övre gränsen för när elproducerande vindkraftverk\r\nfår erhålla s.k. miljöbonus.\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att slopa eller kraftigt höja den övre gränsen för när\r\nproducenter kan konsumera egenproducerad el utan elskatt.\r\n2004/05:N415 av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (båda fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avveckla effektskatten på kärnkraft.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Energibeskattning, allmänt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk262, 2004/05:Sk268, 2004/05:Sk284, 2004/05:Sk354, 2004/05:Sk405 yrkandena 3 och 4, båda i denna del, 2004/05:Sk424, 2004/05:Sk428, 2004/05:Sk453 yrkande 12, 2004/05:Sk461, 2004/05:U311 yrkande 18, 2004/05:MJ6 yrkande 20, 2004/05:MJ369 yrkande 5, 2004/05:MJ498 yrkande 10, 2004/05:N276 yrkande 2, 2004/05:N307 yrkande 8 i denna del, 2004/05:N348 yrkande 3, 2004/05:N397 yrkande 1, 2004/05:N405 yrkandena 4-7, 2004/05:N410 yrkandena 4-6, 14, 15, 20 och 21 samt 2004/05:N415 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "F657824C-4794-4F6F-A50E-EE0DCF0CA610",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "5",
                    "0",
                    "11",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "36",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "24",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "152",
                    "39",
                    "72",
                    "86"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F657824C-4794-4F6F-A50E-EE0DCF0CA610",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk209, 2004/05:Sk405 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk410, 2004/05:Sk411, 2004/05:Sk412, 2004/05:Sk455 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk485, 2004/05:MJ497 yrkandena 35 och 36 samt 2004/05:MJ508 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Vägavgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk415, 2004/05:Sk422, 2004/05:Sk430 yrkandena 2 och 3, 2004/05:T461 yrkande 4, 2004/05:T462 yrkande 6 och 2004/05:MJ441 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Drivmedels- och fordonsskatt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk219, 2004/05:Sk230, 2004/05:Sk235, 2004/05:Sk256, 2004/05:Sk266, 2004/05:Sk273, 2004/05:Sk280, 2004/05:Sk285, 2004/05:Sk311, 2004/05:Sk342 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk350, 2004/05:Sk352, 2004/05:Sk358 yrkandena 1-3, 2004/05:Sk360, 2004/05:Sk372, 2004/05:Sk385, 2004/05:Sk414, 2004/05:Sk430 yrkande 1, 2004/05:Sk449 yrkande 2, 2004/05:Sk475, 2004/05:T290 yrkande 2, 2004/05:T398 yrkande 25, 2004/05:T461 yrkande 5, 2004/05:T463 yrkande 6, 2004/05:MJ6 yrkande 16, 2004/05:N307 yrkande 5, 2004/05:N346 yrkande 7 och 2004/05:N396 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "D92F8A6B-F00A-4662-A650-0D782A46D5A4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation  ()\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "6",
                    "0",
                    "33",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "3",
                    "0",
                    "13",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "24",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "158",
                    "35",
                    "70",
                    "86"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D92F8A6B-F00A-4662-A650-0D782A46D5A4",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Alternativa drivmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk381 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk413, 2004/05:MJ370 yrkande 5 och 2004/05:MJ498 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "AD25E573-D30E-4004-B89E-226D79C4D475",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "24",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "223",
                    "15",
                    "24",
                    "87"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AD25E573-D30E-4004-B89E-226D79C4D475",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Skatt på avfall",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ369 yrkandena 36 och 37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Skatt på naturgrus",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk218 och 2004/05:Sk314.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Skatt på spel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk359.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Skatt på fritidsbåtar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:T262 yrkande 2 och 2004/05:T263 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Skatt på djurförsök",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk305.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU23",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Energibeskattning, allmänt",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Energibeskattning, allmänt",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Energibeskattning, allmänt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Jordbrukets och trädgårdsnäringens miljö- och energibeskattning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Vägavgifter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Drivmedels- och fordonsskatt",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Drivmedels- och fordonsskatt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Alternativa drivmedel",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Alternativa drivmedel",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Skatt på avfall",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Skatt på naturgrus",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 19:20:38"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om energibeskattning. Riksdagen sade också nej till en motion om skatterna på diesel och el. Motionen hade lämnats in med anledning av den storm som passerade södra Sverige den 9 januari 2005.",
          "dok_id": "GS01SKU23",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om energibeskattning (SkU23)",
          "dok_id": "GS01SKU23",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 19:20:38"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01SKU23",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:35"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om energibeskattning. Riksdagen föreslås också säga nej till en motion om skatterna på diesel och el. Motionen har lämnats in med anledning av den storm som passerade södra Sverige den 9 januari 2005.</p>",
          "dok_id": "GS01SkU23",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:56"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om energibeskattning (SkU23)",
          "dok_id": "GS01SkU23",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:56"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01SKU23",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_SkU_23.pdf",
          "filstorlek": "394622",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Motioner om energibeskattning m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DC8C9046-5630-421B-A87C-EDD45076C54F"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ369 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02MJ369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ369",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ370 Fordonsbränsle",
          "ref_dok_id": "GS02MJ370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ370",
          "ref_dok_titel": "Fordonsbränsle",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ441 Fordonsgas",
          "ref_dok_id": "GS02MJ441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ441",
          "ref_dok_titel": "Fordonsgas",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ497 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ497",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ498 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ498",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ508 En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ508",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ6 Stormkatastrofen i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ6",
          "ref_dok_titel": "Stormkatastrofen i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N276 Barsebäck 2",
          "ref_dok_id": "GS02N276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N276",
          "ref_dok_titel": "Barsebäck 2",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD) och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N307 En hållbar energipolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N307",
          "ref_dok_titel": "En hållbar energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N346 Norrland",
          "ref_dok_id": "GS02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Norrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N348 Energipolitik för Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02N348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N348",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik för Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N396 Turism",
          "ref_dok_id": "GS02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N397 Villkor för regional utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Villkor för regional utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N405 Energi",
          "ref_dok_id": "GS02N405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N405",
          "ref_dok_titel": "Energi",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N410 Utgiftsområde 21 Energi",
          "ref_dok_id": "GS02N410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N410",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N415 Kärnkraftsutveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N415",
          "ref_dok_titel": "Kärnkraftsutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk209 Skatter inom skogs- och jordbruket ",
          "ref_dok_id": "GS02Sk209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk209",
          "ref_dok_titel": "Skatter inom skogs- och jordbruket ",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk218 Skatten på naturgrus",
          "ref_dok_id": "GS02Sk218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk218",
          "ref_dok_titel": "Skatten på naturgrus",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk219 Sänkning av bensinskatten",
          "ref_dok_id": "GS02Sk219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk219",
          "ref_dok_titel": "Sänkning av bensinskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk230 Vägtrafikskatterna",
          "ref_dok_id": "GS02Sk230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk230",
          "ref_dok_titel": "Vägtrafikskatterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk235 Bensinskatten",
          "ref_dok_id": "GS02Sk235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk235",
          "ref_dok_titel": "Bensinskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk256 Differentierad drivmedelsskatt",
          "ref_dok_id": "GS02Sk256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk256",
          "ref_dok_titel": "Differentierad drivmedelsskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk262 Energibeskattning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk262",
          "ref_dok_titel": "Energibeskattning",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk266 Sänkt dieselskatt",
          "ref_dok_id": "GS02Sk266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk266",
          "ref_dok_titel": "Sänkt dieselskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk268 Finsk eldningsolja",
          "ref_dok_id": "GS02Sk268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk268",
          "ref_dok_titel": "Finsk eldningsolja",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk273 Sänkt fordonsskatt på dieselbilar",
          "ref_dok_id": "GS02Sk273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk273",
          "ref_dok_titel": "Sänkt fordonsskatt på dieselbilar",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sjölund och Jan-Evert Rådhström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk280 Bränsleskatten för boende i glesbygden",
          "ref_dok_id": "GS02Sk280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk280",
          "ref_dok_titel": "Bränsleskatten för boende i glesbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk284 Avveckling av effektskatten",
          "ref_dok_id": "GS02Sk284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk284",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av effektskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk285 Bilberoendet i glesbygden",
          "ref_dok_id": "GS02Sk285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk285",
          "ref_dok_titel": "Bilberoendet i glesbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk305 Skatt på djurförsök",
          "ref_dok_id": "GS02Sk305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk305",
          "ref_dok_titel": "Skatt på djurförsök",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk311 Skatt på bensin och diesel",
          "ref_dok_id": "GS02Sk311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk311",
          "ref_dok_titel": "Skatt på bensin och diesel",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk314 Skatt på naturgrus",
          "ref_dok_id": "GS02Sk314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk314",
          "ref_dok_titel": "Skatt på naturgrus",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Hammarbergh och Jan-Evert Rådhström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk342 Grön livsstilsväxling",
          "ref_dok_id": "GS02Sk342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk342",
          "ref_dok_titel": "Grön livsstilsväxling",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk350 Höjda bilskatter och glesbygden",
          "ref_dok_id": "GS02Sk350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk350",
          "ref_dok_titel": "Höjda bilskatter och glesbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk352 Skatt på bränsleslukande personbilar",
          "ref_dok_id": "GS02Sk352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk352",
          "ref_dok_titel": "Skatt på bränsleslukande personbilar",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ruwaida m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk354 Finsk röd olja",
          "ref_dok_id": "GS02Sk354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk354",
          "ref_dok_titel": "Finsk röd olja",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Hammarbergh (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk358 Beskattning av bilar med bensin- och dieseldrift",
          "ref_dok_id": "GS02Sk358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk358",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av bilar med bensin- och dieseldrift",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk359 Beskattning av travspel",
          "ref_dok_id": "GS02Sk359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk359",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av travspel",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk360 Bilkostnadernas sociala konsekvenser för glesbygden",
          "ref_dok_id": "GS02Sk360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk360",
          "ref_dok_titel": "Bilkostnadernas sociala konsekvenser för glesbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk372 Beskattningen av bilen",
          "ref_dok_id": "GS02Sk372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk372",
          "ref_dok_titel": "Beskattningen av bilen",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk381 Tankställen till alternativa drivmedel",
          "ref_dok_id": "GS02Sk381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk381",
          "ref_dok_titel": "Tankställen till alternativa drivmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk385 Dieselskatt och kollektivtrafik",
          "ref_dok_id": "GS02Sk385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk385",
          "ref_dok_titel": "Dieselskatt och kollektivtrafik",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk405 De gröna näringarna",
          "ref_dok_id": "GS02Sk405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk405",
          "ref_dok_titel": "De gröna näringarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk410 Skattebefrielse för el i vissa industriella processer",
          "ref_dok_id": "GS02Sk410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk410",
          "ref_dok_titel": "Skattebefrielse för el i vissa industriella processer",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk411 Växthusodling och elcertifikatavgiften",
          "ref_dok_id": "GS02Sk411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk411",
          "ref_dok_titel": "Växthusodling och elcertifikatavgiften",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk412 Energiskattereduktion för kooperativa producentorganisationer inom jordbruket",
          "ref_dok_id": "GS02Sk412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk412",
          "ref_dok_titel": "Energiskattereduktion för kooperativa producentorganisationer inom jordbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk413 Biogas som framtida drivmedel",
          "ref_dok_id": "GS02Sk413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk413",
          "ref_dok_titel": "Biogas som framtida drivmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Löfstrand och Berndt Sköldestig (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk414 Differentierad drivmedelsskatt",
          "ref_dok_id": "GS02Sk414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk414",
          "ref_dok_titel": "Differentierad drivmedelsskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara och Ulrik Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk415 Lastbilstransporter",
          "ref_dok_id": "GS02Sk415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk415",
          "ref_dok_titel": "Lastbilstransporter",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk422 Miljörelaterade avgifter för vägtransporter",
          "ref_dok_id": "GS02Sk422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk422",
          "ref_dok_titel": "Miljörelaterade avgifter för vägtransporter",
          "ref_dok_subtitel": "av Pär Axel Sahlberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk424 Styrmedel för koldioxid",
          "ref_dok_id": "GS02Sk424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk424",
          "ref_dok_titel": "Styrmedel för koldioxid",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes-Göran Brandin och Rolf Lindén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk428 Ideella organisationer och elskatten",
          "ref_dok_id": "GS02Sk428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk428",
          "ref_dok_titel": "Ideella organisationer och elskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk430 Svensk skogsindustri",
          "ref_dok_id": "GS02Sk430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk430",
          "ref_dok_titel": "Svensk skogsindustri",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk449 Bensinpriset",
          "ref_dok_id": "GS02Sk449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk449",
          "ref_dok_titel": "Bensinpriset",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk453 Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_id": "GS02Sk453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk453",
          "ref_dok_titel": "Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk455 Trädgårdsnäringen",
          "ref_dok_id": "GS02Sk455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk455",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdsnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk461 Landningsskatt på inrikes flygtrafik under 50 mil",
          "ref_dok_id": "GS02Sk461",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk461",
          "ref_dok_titel": "Landningsskatt på inrikes flygtrafik under 50 mil",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ruwaida m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk475 Skattehöjningar på bensin och diesel i glesbygd",
          "ref_dok_id": "GS02Sk475",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk475",
          "ref_dok_titel": "Skattehöjningar på bensin och diesel i glesbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk485 Beskattning av fordon och maskiner inom jordbruk",
          "ref_dok_id": "GS02Sk485",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk485",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av fordon och maskiner inom jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T262 Införande av båtregister",
          "ref_dok_id": "GS02T262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T262",
          "ref_dok_titel": "Införande av båtregister",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T263 Statligt fritidsbåtregister och båtskatt",
          "ref_dok_id": "GS02T263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T263",
          "ref_dok_titel": "Statligt fritidsbåtregister och båtskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Enström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T290 Kulturhistoriska motorfordon",
          "ref_dok_id": "GS02T290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T290",
          "ref_dok_titel": "Kulturhistoriska motorfordon",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T398 Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_id": "GS02T398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T398",
          "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T461 Hållbara vägtransporter",
          "ref_dok_id": "GS02T461",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T461",
          "ref_dok_titel": "Hållbara vägtransporter",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T462 Åkerinäringen",
          "ref_dok_id": "GS02T462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T462",
          "ref_dok_titel": "Åkerinäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T463 Fordonsfrågor",
          "ref_dok_id": "GS02T463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T463",
          "ref_dok_titel": "Fordonsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U311 Gränsöverskridande miljösamarbete",
          "ref_dok_id": "GS02U311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U311",
          "ref_dok_titel": "Gränsöverskridande miljösamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-23",
          "ref_dok_id": "GS0995",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "2005-03-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-23",
          "ref_dok_id": "GS0995",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "2005-03-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}