{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290174",
      "dok_id": "GS01SKU20",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "SKU20",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:SKU20",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SKU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "20",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-08 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:50",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:54",
      "titel": "Motioner om företags- och kapitalbeskattning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SKU20/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SKU20",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01SKU20",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01SKU20",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Skatteutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:SKU20</div><h1>Motioner om företags- och kapitalbeskattning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet ett hundratal motionsyrkanden,\r\nhuvudsakligen från den allmänna motionstiden 2004, i vilka tas upp olika\r\nskattefrågor med anknytning till företags- och kapitalbeskattningen.\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena, i flera fall med hänvisning till\r\npågående utrednings- och beredningsarbete. Det gäller exempelvis yrkanden\r\nom tonnageskatt för sjöfarten, hur skattereglerna för fåmansföretag bör\r\nförändras, nya riktlinjer för avdrag för s.k. sponsring och någon form\r\nav schablonbeskattning av vissa småföretag.\r\nTill betänkandet lämnas 20 reservationer (m, fp, kd, c) och ett särskilt\r\nyttrande (v).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk450 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk454\r\nyrkande 3, 2004/05:N240 yrkande 2, 2004/05:N241 yrkande 5, 2004/05:N242\r\nyrkande 1, 2004/05:N308 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 16, 2004/05:N400\r\nyrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 11, 2004/05:N413 yrkande 4 och 2004/05:A221\r\nyrkande 6 i denna del.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Tonnageskatt\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk321, 2004/05:Sk450 yrkande 12,\r\n2004/05:T396 yrkande 2, 2004/05:T460 yrkande 1, 2004/05:T464 yrkande 13\r\noch 2004/05:T468 yrkande 25.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Fåmansföretag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk391 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk395,\r\n2004/05:Sk450 yrkande 18, 2004/05:N305 yrkande 11, 2004/05:N393 yrkande\r\n18 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk291, 2004/05:Sk434 och 2004/05:N414\r\nyrkande 7.\r\nReservation 4 (m)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n5.      Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N397 yrkande 4 och 2004/05:N413\r\nyrkande 3.\r\nReservation 6 (m, fp)\r\n\r\n6.      Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet\r\ntill aktiebolag\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 10.\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n7.      Etableringskonto\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk353, 2004/05:Sf365 yrkande 15,\r\n2004/05:N393 yrkande 14 och 2004/05:N400 yrkande 12.\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\n8.      Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk240, 2004/05:Sk390, 2004/05:Sk455\r\nyrkande 6 och 2004/05:Bo240 yrkande 8.\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n9.      Förenklad beskattning av vissa småföretag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Sk450\r\nyrkande 10, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande\r\n1, 2004/05:Kr365 yrkande 10, 2004/05:N304 yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande\r\n24 och 2004/05:N400 yrkande 5.\r\nReservation 10 (fp)\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n10.     Kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av\r\ntjänst\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk402.\r\n\r\n11.     Skatteberäkning vid omarrondering\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk210.\r\n\r\n12.     Stödrättigheter i jordbruket\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkandena 8 och 17.\r\nReservation 12 (kd, c)\r\n\r\n13.     Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk269 yrkande 1 i denna del,\r\n2004/05:Sk283, 2004/05:Sk287 yrkande 1, 2004/05:Sk297, 2004/05:Sk298,\r\n2004/05:Sk330, 2004/05:Sk339, 2004/05:Sk384, 2004/05:Sk388, 2004/05:Sk418,\r\n2004/05:Sk452 yrkande 31, 2004/05:Sk454 yrkande 12, 2004/05:Sk456\r\nyrkande 2, 2004/05:Sk464 och 2004/05:Kr355 yrkande 13.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n14.     Företag inom den sociala ekonomin\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N406 yrkande 5.\r\n\r\n15.     Avkastningsskatt\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk310.\r\n\r\n16.     Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267, 2004/05:Sk397,\r\n2004/05:Sk399, 2004/05:Sk450 yrkande 13 och 2004/05:Sk474.\r\nReservation 14 (kd)\r\n\r\n17.     Riskkapitalavdrag\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 13.\r\nReservation 15 (kd)\r\n\r\n18.     Pensionskostnader\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk432 och 2004/05:Sf357 yrkande 20.\r\n\r\n19.     Friskvård, m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk324, 2004/05:Sk396 och 2004/05:Sk466.\r\n\r\n20.     Yrkesfiskare\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk263, 2004/05:Sk303, 2004/05:Sk484,\r\n2004/05:MJ494 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkandena 33-35.\r\nReservation 16 (kd)\r\n\r\n21.     Enskilda näringsidkares bilförmån\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk260.\r\nReservation 17 (c)\r\n\r\n22.     Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk254, 2004/05:Sk269 yrkandena 1\r\ni denna del och 3, 2004/05:Sk275 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk401 i\r\ndenna del, 2004/05:Sk420, 2004/05:Kr269 yrkande 14, 2004/05:Kr363 yrkande\r\n4 och 2004/05:Kr369 yrkande 8.\r\nReservation 18 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n23.     Konstinköp, m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk275 yrkande 5, 2004/05:Sk401 i\r\ndenna del, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr354 yrkande\r\n18 och 2004/05:Kr357 yrkande 8.\r\nReservation 19 (c)\r\n\r\n24.     Representation\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk255.\r\nReservation 20 (m)\r\n\r\n25.     Deklarationskostnader\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk328.\r\n\r\n26.     Skattefrihet för små kapitalvinster\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk223.\r\n\r\n27.     Kommunal beskattning av skogsinkomster\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N257 yrkande 5.\r\n\r\n28.     Stämpelskatt\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:T396 yrkande 4.\r\n\r\nStockholm den 8 mars 2005\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\n\r\nSusanne Eberstein\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Susanne Eberstein (s),\r\nAnna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per\r\nErik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart\r\nAxelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Stefan Hagfeldt (m),\r\nBritta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd),\r\nChristina Axelsson (s) och Staffan Danielsson (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nFinansutskottet behandlade i höstas i det s.k. rambetänkandet (bet.\r\n2004/05:FiU1) regeringens finansplan och förslagen i budgetpropositionen\r\nför 2005 vad avser förslag om statens inkomster och utgifter för 2005,\r\nförslag till utgiftstak för åren 2005-2006 och förslag till hur utgifterna\r\n2005 skall fördelas på utgiftsområden. Budgetpropositionen bygger på en\r\növerenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska\r\npolitiken, utgiftstaken och de i budgetpropositionen föreslagna och\r\naviserade skatteförändringarna.\r\nI det nämnda ärendet behandlades också ett stort antal förslag i motioner\r\nsom lämnats under den allmänna motionstiden 2004. Bland motionsyrkandena\r\nfanns förslag om inriktningen av skattepolitiken i stort och om sådana\r\nändringar i företags- och kapitalbeskattningen som borde behandlas\r\ntillsammans med de alternativa budgetförslag för år 2005 som hade lagts\r\nfram av de borgerliga partierna. Riksdagen tog ställning till regeringens\r\nförslag och motionsyrkandena den 24 november 2004 (bet. 2004/05:FiU1,\r\nyttr. 2004/05:SkU1y, rskr. 2004/05:47 och 48).\r\nI det följande behandlar skatteutskottet flertalet kvarvarande\r\nmotionsyrkanden som väckts under allmän motionstid och som gäller frågor med\r\nanknytning till beskattningen av företag och deras ägare. Flertalet\r\nmotioner innehåller förslag om utredningar kring eller ändringar av\r\nolika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), IL.\r\nEn förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns\r\ni bilaga.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nFöretags- och kapitalbeskattningen, allmänt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen\r\nom inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI flera motioner har lagts fram förslag om olika former av skattelättnader\r\nsom enligt motionärerna skall göra det mer lönsamt att driva, utveckla\r\noch äga företag i Sverige.\r\nI motionerna Sk454 yrkande 3 och N242 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) och N241 yrkande 5 av Gunnar Andrén m.fl. (fp) föreslås att\r\ndubbelbeskattningen av aktier och förmögenhetsskatten skall avvecklas.\r\nMotionärerna anför bl.a. att svenskt och personligt ägande missgynnas\r\njämfört med utländskt och institutionellt, vilket kan vara en av de\r\nviktigaste förklaringarna till förändringarna i ägandet av det svenska\r\nnäringslivet. Ett gynnande av utländskt ägande på bekostnad av svenskt\r\nbidrar till utflyttning, nedläggning och uppköp av svenska företag.\r\nMotionärerna vill också betona att det är viktigt att företag väljer\r\natt förlägga sina huvudkontor här eftersom detta val påverkar var\r\nföretagen förlägger forskning, utveckling och andra spetsfunktioner som\r\nkan ge kvalificerade arbetstillfällen med goda löner. I motion N413\r\nyrkande 4 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås sänkta skatter för företagande\r\nmed samma inriktning som i de nyss nämnda motionerna.\r\nAv liknande skäl föreslås även i motionerna N393 yrkande 16 av Göran\r\nHägglund m.fl. (kd), N400 yrkande 3 av Maria Larsson m.fl. (kd) och\r\nSk450 yrkandena 1 och 2 av Per Landgren m.fl. (kd) att dubbelbeskattningen\r\nav aktier och förmögenhetsskatten skall avvecklas. Motionärerna anser\r\natt en sådan omläggning av beskattningen tillsammans med andra förbättringar\r\nav villkoren för privat riskfinansiering kommer att medföra att sparande\r\nkanaliseras till investeringar i Sverige och ger mindre företag möjlighet\r\natt växa och anställa flera.\r\nMed motivering att dubbelbeskattningen av företagsvinster missgynnar\r\nsvenskt sparande och bidrar till att driva företag ur landet föreslås\r\ni motion A221 yrkande 6 i denna del av Sten Tolgfors (m) att riksdagen\r\nskall ta ställning för att slopa dubbelbeskattningen.\r\nI motion N308 yrkande 2 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd)\r\nförordas lättnader i beskattning knutet till företagande. Motionärerna\r\nanför bl.a. att ett stort antal företag snart står inför generationsskiften\r\noch att skatter som försvårar eller t.o.m. omöjliggör överföring av\r\nintakta företag måste tas bort. De anser bl.a. att förmögenhetsskatten\r\nbör tas bort på sikt och att fåmansbolagsreglerna inte tar tillräcklig\r\nhänsyn till den risk som det innebär att driva företag.\r\nEnligt motion N240 yrkande 2 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) behöver\r\nvillkoren för små turistföretag förbättras genom olika anpassningar i\r\nskattesystemet. Motionärerna anför att turismen är en mycket viktig del\r\nav tillväxten, inte minst för landsbygd och glesbygd. Med betoning också\r\npå företagande på landsbygden föreslår Sven Gunnar Persson m.fl. (kd)\r\ni motion N407 yrkande 11 att det skall göras en översyn av legala och\r\nfiskala hinder för att samutnyttja realkapital.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet är viktigt att det svenska näringslivet har förmåga att skapa starka\r\noch livskraftiga företag som kan bidra till en uthållig tillväxt i\r\nekonomin som leder till nya arbeten och välfärd som kan komma alla till\r\ndel. Skattepolitiken skall vara utformad så att den inte försvårar en\r\nfortsatt sådan gynnsam utveckling. Genom den skattereform som riksdagen\r\nbeslutade om 1990 lades en mycket god grund för en bra och internationellt\r\nkonkurrenskraftig företagsbeskattning. Reformen har, inte minst med\r\ninriktning på mindre företag, förbättrats vid flera tillfällen. Flertalet\r\ns.k. stoppregler för fåmansföretag har slopats. Lättnader har införts\r\ngenom delvis skattefrihet för utdelning från onoterade företag och genom\r\natt den del av en inkomst i fåmansföretag som kapitalinkomstbeskattas\r\nhar höjts. Förenklingar av deklarationen har införts för fysiska personer\r\nsom driver enskild näringsverksamhet, och denna kategori företagare har\r\nfått utvidgade reserveringsmöjligheter.\r\nBland senare större förändringar som berör näringslivet märks slopandet\r\nvåren 2003 av beskattningen av kapitalvinster på företagsägda andelar,\r\ns.k. näringsbetingade andelar, och en utvidgning av området för att\r\nskattefritt ta emot utdelning på företagsägda andelar. Riksdagen beslutade\r\nhösten 2004 om att slopa arvs- och gåvoskatten, vilket förbättrar\r\nskattevillkoren i samband med generationsskiften i familjeföretag. Sedan\r\nden 1 januari 2005 gäller också lättnader i inkomstbeskattningen som\r\nytterligare har underlättat skatteförhållandena i samband med\r\ngenerationsskiften i mindre företag. Samtidigt med slopandet av arvs- och\r\ngåvoskatten beslutade riksdagen om att höja fribeloppet vid\r\nförmögenhetsbeskattningen för sambeskattade par till 3 miljoner kronor. Dessa\r\nförändringar innebär samtidigt att de orättvisor som skatteplaneringen\r\nhar medfört inom dessa områden har kunnat elimineras eller minskas.\r\nMotionsyrkanden från de borgerliga partierna om att avveckla av den s.\r\nk. ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster har avslagits av\r\nriksdagen vid återkommande tillfällen, senast i höstas vid behandlingen\r\nav utgiftsramarna och inkomstberäkningen för budgetåret 2005 (prop.\r\n2004/05:1 volym 1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47 och 48).\r\nSkatteutskottet (yttr. 2004/05:SkU1y) anförde i det ärendet att de utredningar\r\nsom gjorts på området tyder på att en slopad skatt på aktieutdelningar\r\ninte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor.\r\nTillgången till en internationell kapitalmarknad gör att beskattningen\r\nav sparande endast i begränsad omfattning inverkar på företagens\r\ninvesteringsbenägenhet. Utskottet uttalade att en generell sänkning av\r\nskatten på ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod för att\r\nförbättra villkoren för företagandet.\r\nUtskottet framhöll också att för små och medelstora företag, som inte\r\ni alla avseenden har tillgång till den internationella kapitalmarknaden,\r\nkan man inte bortse från att den personliga kapitalbeskattningen\r\ninverkar på avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt\r\npå företagens investeringar. Detta förhållande har emellertid beaktats\r\ni samband med att riksdagen på senare år beslutat om en rad ändringar\r\ni syfte att förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap.\r\nEn lättnad i beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på aktier\r\ni onoterade bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika\r\nbeslut under åren 1997 och 1998. Även villkoren för finansiering med\r\negna vinstmedel har förbättrats. Enskilda näringsidkare fick vid 1999\r\nårs taxering utvidgade möjligheter till reservering genom avsättning\r\ntill periodiseringsfond, och denna möjlighet har ytterligare förbättrats\r\nsom ett resultat av en mer ingående undersökning av hur företagen\r\nanvänder periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Förslag till statsbudget,\r\nfinansplan m.m.).\r\nUtskottet hänvisar till riksdagens ställningstagande i höstas och\r\navstyrker ånyo de yrkanden från företrädare för de borgerliga partierna\r\nsåvitt de gäller en generellt slopad beskattning av aktieutdelningar.\r\nUtskottet avstyrker även yrkandena om förmögenhetsbeskattningen, men\r\nvill i denna del även hänvisa till vad utskottet anför i ett annat\r\nbetänkande (bet. 2004/05:SkU21).\r\nI budgetpropositionen för 2005 har regeringen redovisat att det\r\nskattepolitiska arbetet under de närmaste åren bör vara inriktat på framför\r\nallt globalisering, tillväxt och skatter, insatser mot skattefusk samt\r\ngrön skatteväxling. En målsättning är att fortsatt goda villkor skall\r\ngälla för investeringar i Sverige. Regeringen framhåller också att såväl\r\nde allmänna företagsskattereglerna som ägarbeskattningen av småföretag\r\när av central betydelse för att den nämnda målsättningen skall kunna\r\nuppnås.\r\nUtskottet delar regeringens bedömningar om inriktningen av och\r\nmålsättningarna i det skattepolitiska arbetet. Med hänsyn till de betydande\r\nförändringar som riksdagen nyligen beslutat om i fråga om skattevillkoren\r\ni samband med generationsskiften i företag och att småföretagandets\r\nskattevillkor redan intar en central plats i regeringens arbete finns\r\ndet enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att\r\nrikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden\r\nsom tar sikte på detta. Det kan såvitt gäller småföretag inom turistnäringen\r\ntilläggas att regeringens förslag till mål och utgångspunkter för\r\nturistpolitiken har presenterats i propositionen En politik för en\r\nlångsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring (prop. 2004/05:56). Målet\r\nför turistpolitiken föreslås vara att Sverige skall ha en hög\r\nattraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig\r\nturistnäring,\r\nsom bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar\r\nav landet.\r\nSammanfattningsvis anser utskottet att de riktlinjer för skattepolitiken\r\nsom legat till grund för behandlingen av budgetpropositionen för 2005\r\ninte bör ändras eller kompletteras i något avseende. Utskottet avstyrker\r\nsamtliga motionsyrkanden som behandlas under förslagspunkt 1.\r\nTonnageskatt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandena om tonnageskatt med hänvisning till\r\npågående utredning.\r\nJämför reservation 2 (m, fp, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motionerna Sk321 av Annelie Enochson (kd), Sk450 yrkande 12 av Per\r\nLandgren m.fl. (kd), T396 yrkande 2 av Gunnar Andrén (fp), T460 yrkande\r\n1 av Johnny Gylling m.fl. (kd), T464 yrkande 13 av Elizabeth Nyström m.\r\nfl. (m) och T468 av Erling Bager m.fl. (fp) yrkas att frågan om att\r\ninföra en tonnageskatt för den svenska sjöfartsnäringen utreds och införs\r\nskyndsamt med hänsyn till att flertalet länder i vår omgivning redan\r\nhar en sådan beskattning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTonnageskatt innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt\r\nfrån fartygens tonnagevolym (nettodräktighet). Tonnaget anses ge ett\r\nmått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga.\r\nEn utredning om tonnageskatt aviserades våren 2004 av dåvarande\r\nfinansministern i ett svar på en fråga i riksdagen (fr. 2003/04:667). Samma\r\nvår föreslog skatteutskottet med anledning av ett antal motioner att\r\nriksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen borde klargöra sin\r\nuppfattning att det är angeläget att utreda frågan om en tonnageskatt\r\nför svensk del. Riksdagen följde utskottet (bet. 2003/04:SkU21, rskr.\r\n2003/04:167).\r\nRegeringen utfärdade i november 2004 direktiv till utredningen Tonnageskatt\r\nför sjöfartsnäringen (dir. 2004:165). Uppdraget består i att utreda\r\nförutsättningarna för att införa ett sådant system. Bakgrunden till\r\nuppdraget är enligt direktiven den ökade internationella konkurrensen\r\npå sjöfartsområdet. Vissa stater erbjuder redare att registrera sina\r\nfartyg i öppna register och segla under s.k. bekvämlighetsflagg. Flertalet\r\nsjöfartsstater i Europeiska unionen har i syfte att stödja sina\r\nsjöfartsnäringar och förmå redare att återregistrera fartyg under nationell\r\nflagg infört system med tonnageskatt. Utredaren skall redovisa uppdraget\r\nföre utgången av november 2005.\r\nAv det anförda framgår att en utredning om tonnageskatt pågår. Det finns\r\nenligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att göra\r\nett nytt uttalande i frågan. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.\r\nFåmansföretag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandena om olika förändringar i skattereglerna\r\nför fåmansföretag med hänvisning till den beredning som pågår i\r\nRegeringskansliet.\r\nJämför reservation 3 (m, fp, kd, c).\r\nGällande rätt\r\nI 57 kap. inkomstskattelagen finns särskilda regler om fördelning mellan\r\ntjänst och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i\r\nfåmansföretag och på kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar.\r\nMed kvalificerade andelar avses i huvudsak andelar som ägs av delägare\r\ni fåmansföretag som varit verksamma i betydande omfattning i företaget.\r\nDen kapitalbeskattade delen av en utdelning räknas fram enligt en\r\nschablon som baseras på statslåneräntan och det kapital som nedlagts i\r\nföretaget. Denna s.k. klyvningsränta motsvarar fr.o.m. den 1 januari\r\n2004 statslåneräntan plus 7 procentenheter. Inom vissa ramar får även\r\nlöner till andra än aktiva delägare läggas till underlaget för beräkning\r\nav den del av inkomsten som kapitalinkomstbeskattas. Underlag som inte\r\nutnyttjas kan föras vidare till senare år eller utnyttjas om företaget\r\nsäljs. Den del av en utdelning som inte ligger inom det kapitalinkomstbeskattade\r\nutrymmet beskattas som inkomst av tjänst. Vid en försäljning av\r\nkvalificerade andelar behandlas - upp till ett tak om 200 prisbasbelopp\r\nunder en femårsperiod - hälften av kapitalvinsten som kapitalinkomst\r\noch hälften som inkomst av tjänst. Kapitalvinst därutöver beskattas\r\nenbart som kapitalinkomst. De särskilda reglerna skall tillämpas om\r\nandelsägaren själv eller någon närstående varit verksam i betydande\r\nomfattning i företaget under beskattningsåret eller de fem föregående\r\nbeskattningsåren. En s.k. utvidgad fåmansföretagsdefinition medför att\r\ndelägare som varit verksamma i betydande omfattning och deras närstående\r\nräknas som en person vid fördelningen mellan tjänst och kapital.\r\nVid sidan av fåmansföretagsreglerna finns reglerna om skattelättnader\r\nför utdelning på onoterade aktier. Dessa kan utnyttjas till att ta ut\r\nen viss del av utdelningen inom det kapitalinkomstbeskattade utrymmet\r\nskattefritt.\r\nSyftet med de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning mellan\r\ntjänst och kapital är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser\r\ni bolaget skall beskattas på samma nivå som andra förvärvsinkomster och\r\ninte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för\r\nutdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av\r\nkapitalinkomster. De särskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12-12 e momenten\r\ni den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i\r\ndagligt tal kallas de fortfarande 3:12-reglerna.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk391 yrkandena 1 och 2 föreslår Henrik von Sydow (m) jobbinriktade\r\nskattesänkningar för småföretag, bl.a. försök i regioner med hög andel\r\nsmåföretag att låta inslaget av kapitalbeskattning i fåmansbolagsreglerna\r\nöka med antalet anställda. Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (m)\r\nvill i motion Sk395 att 3:12-reglerna slopas. Enligt motion Sk450 yrkande\r\n18 av Per Landgren m.fl. (kd) bör regeringen lägga fram ett förslag om\r\nhur en modell för beskattning som tar större hänsyn till det egna\r\nbeskattade kapitalet skall ersätta dagens fåmansbolagsregler. Fredrik\r\nReinfeldt m.fl. (m) föreslår i motion N305 yrkande 11 att 3:12-reglerna\r\nskall ersättas med andra typer av regler, så att små företag inte\r\ndiskrimineras och så att tillämpningen förenklas. Sänkt skatt och färre\r\nregler för fåmansföretag begär Göran Hägglund m.fl. (kd) i motion Sk395\r\nyrkande 18 att regeringen skall lägga fram förslag om. I motion A221\r\nyrkande 6 i denna del förordar Sten Tolgfors (m) lättnader i beskattningen\r\nav småföretag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen s.k. 3:12-utredningen lämnade i juni 2002 förslag till nya regler\r\ni betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). Utredningsarbetet\r\nhar fortsatts av en expertgrupp som finansministern förordnade i juni\r\n2004 för att genomföra en fördjupad prövning av 3:12-reglerna. Expertgruppen\r\nhar den 26 januari i år redovisat sina överväganden och förslag i\r\npromemorian Reformerad ägarbeskattning - effektivitet, prevention,\r\nlegitimitet. Vissa av förslagen i promemorian remissbehandlas fram till\r\nden 30 mars 2005.\r\nRegeringen har i finansplanen för 2005 (prop. 2004/05:1, volym 1, s.\r\n211) förklarat sin målsättning att 3:12-reglerna bör förändras så att\r\nde blir mer gynnsamma för företagen. I finansplanen redovisas också att\r\nytterligare alternativ till hur reglerna kan förändras har förts in i\r\narbetet, bl.a. i anslutning till de tillväxtsamtal som hållits mellan\r\nregeringen och näringslivet. Regeringens avsikt är att återkomma med\r\nförslag som skall träda i kraft senast den 1 januari 2006.\r\nUtskottet anser att ett ställningstagande från riksdagens sida till\r\nvilka förändringar som skall göras i reglerna om beskattningen av\r\nfåmansföretagen måste anstå till dess den pågående beredningen har slutförts.\r\nFöljaktligen avstyrker utskottet motionärernas yrkanden om tillkännagivanden\r\ntill regeringen om den närmare utformningen av dessa regler.\r\nPeriodiseringsfonder i mindre företag, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om inskränkningar respektive utvidgningar av\r\nutrymmet för obeskattade reserver för vissa mindre företag.\r\nJämför reservationerna 4 (m) och 5 (c).\r\nGällande rätt\r\nAvsättning till periodiseringsfond är en bokföringsmässig reservering\r\nsom skapar en obeskattad reserv baserad på årsvinsten i en näringsverksamhet.\r\nBestämmelserna finns i 30 kap. IL. Juridiska personer får varje år dra\r\nav högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av näringsverksamheten\r\nföre avdraget. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är\r\ndelägare i svenska handelsbolag får varje år dra av högst ett belopp som\r\nmotsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.\r\nEn fondavsättning skall efter en lagändring fr.o.m. 2002 års taxering\r\nåterföras till beskattning senast sjätte taxeringsåret efter det\r\ntaxeringsår som avsättningen hänför sig till. Även den högre procentsatsen\r\nför enskilda näringsidkare infördes fr.o.m. 2002 års taxering. Från och\r\nmed beskattningsår som påbörjas efter utgången av 2004 har införts en\r\nräntebeläggning av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfond.\r\nFöretag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet\r\noch handelsbolag har undantagits från räntebeläggningen.\r\nGenom lagstiftning hösten 2002 infördes en möjlighet för fysiska och\r\njuridiska personer som startar en ny näringsverksamhet att medges uppskov\r\ni tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt (prop.\r\n2002/03:5, bet. 2002/03:SkU2). I propositionen diskuterades risken för\r\natt nyföretagare även med den begränsade uppskovstiden kan hamna i\r\nsvårigheter genom att de underskattar sitt likviditetsbehov och därför\r\ninte har tillräckligt med kontanter när den uppskjutna preliminära\r\nskatten väl skall betalas. För att motverka detta krävdes informationsinsatser\r\ntill de nystartade företag som får uppskov. Det skulle ankomma främst\r\npå Skatteverket, men även andra aktörer, som kronofogdemyndigheterna i\r\nsin förebyggande verksamhet och Startlinjen inom Nutek, borde medverka\r\nvid informationsspridningen.\r\nDen som startar en ny näringsverksamhet får under fem år fr.o.m. startåret\r\navdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag\r\n(62 kap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i\r\ninkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100\r\n000 kr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren.\r\n\r\nKapitalförluster till följd av stöld eller rån är omedelbart avdragsgilla,\r\nnär det gäller förlust av kontanter dock med begränsningen att avdraget\r\ninte får göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav\r\nav kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl\r\n(16 kap. 20 § IL).\r\nMotionerna\r\nI motion Sk291 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (s) begärs en\r\növersyn av periodiseringsreglerna för enskilda firmor och handelsbolag\r\ni syfte att komma till rätta med de likviditetsproblem som uppstår för\r\nnäringsidkare som förbrukat obeskattade medel. Motionärerna förordar\r\nförändringar i reglerna om periodiseringsfond, redovisning av mervärdesskatt\r\noch F-skatt som kan motverka att medel som egentligen borde sparas för\r\nframtida skatteinbetalningar \"tas ut\" och används privat. För t.ex.\r\nperiodiseringsfonder skulle enligt motionen efter mönster av skogs- och\r\nupphovsmannakontona kunna övervägas att ställa krav inbetalning på ett\r\nsärskilt konto.\r\nEnligt motion Sk434 av Jörgen Johansson (c) bör det göras en översyn av\r\nmöjligheterna att stärka små och medelstora företags förmåga att driva\r\nnäringsverksamhet efter rån och överfall genom att låta dem \"skapa sitt\r\neget försäkringsbolag\" med hjälp av utvidgade avsättningsmöjligheter\r\ntill periodiseringsfond. Dagens regler med en avsättningsnivå om 30 %\r\nföre skatt och sex års löptid för periodiseringsfond är enligt motionären\r\ninte tillräckliga för att en näringsidkare skall kunna skapa en ekonomisk\r\nsäkerhet för rån, överfall och skada av obeskattade medel.\r\nI motion N414 yrkande 7 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp) begärs\r\natt det skall göras en utredning om en rätt för småföretagare att skjuta\r\nupp beskattning av vinst i fem år. Därigenom skulle småföretagen själva\r\nkunna stärka sitt kapital utan behov av lån.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare i olika sammanhang framhållit att intresset av\r\ngoda förutsättningar för småföretagandet, såväl vid nystart som därefter,\r\nbäst tillgodoses genom förbättringar i form av generellt verkande regler.\r\nDetta innebär bl.a. att reglerna i princip inte skall göra skillnad\r\nmellan olika företagsformer, eftersom detta kan leda till\r\nkonkurrenssnedvridningar och till att skatteregler blir styrande för vilken\r\nföretagsform som har valts. Till stor del beror de skillnader som finns\r\ni skattereglerna mellan olika företagsformer på en strävan att utjämna\r\nskillnader för att åstadkomma en likartad beskattning oavsett företagsform.\r\nUtskottet vill betona att ett sådant synsätt bör prägla även det\r\nfortsatta arbetet med att förbättra skattereglerna för företagen.\r\nI betänkande 2003/04:SkU21 finns en närmare redovisning av de förändringar\r\nmed sikte på småföretagandet som genomförts under senare år och vilka\r\növerväganden som legat till grund för ställningstagandena kring de\r\nåtgärder som valts. När det gäller reserveringsmöjligheterna har dessa\r\nbedömts vara av särskilt värde för den kategori företag som har svårigheter\r\neller begränsade möjligheter att få externt riskkapital. Detta har i\r\nsärskilt hög grad ansetts gälla för enskilda näringsidkare och fysiska\r\npersoner som är delägare i handelsbolag samt generellt för nystartade\r\nföretag, och utgjort motiv för att taket för avsättningar till\r\nperiodiseringsfond för ett par år sedan höjdes till 25 % generellt och till\r\n30 % för fysiska personers inkomst av näringsverksamhet. För att göra\r\nperiodiseringsfondssystemet mer attraktivt för företagen förlängdes\r\ndessutom tidsperioden för att återföra avdraget till beskattning från\r\nfem till sex år.\r\nUtskottet anser, mot bakgrund av de överväganden som gjorts i samband\r\nmed utformningen av gällande periodiseringsregler för småföretag, att\r\ndessa regler inte bör vare sig skärpas genom insättningskrav eller byggas\r\nut till att omfatta helt nya ändamål i enlighet med vad motionärerna\r\nföreslår. Därmed avstyrker utskottet motionerna Sk291 och Sk434.\r\nSkatteutskottet har vid tidigare behandling av motionsförslag syftande\r\ntill mer långtgående skatteuppskov i samband med nystart av företag\r\nsärskilt framhållit de svårigheter för företaget som kan uppkomma när\r\nett skatteuppskov väl upphör och skatten skall börja betalas. Även för\r\nredan etablerade företag kan det vara svårt att bedriva verksamhet i\r\nkonkurrens med annan nystartad, skattegynnad verksamhet. Utskottet anser\r\natt den uppskovsmöjlighet i samband med nystart och de kvittningsmöjligheter\r\nsom redan finns inte bör utvidgas. Följaktligen avstyrker utskottet\r\nockså motion N414 yrkande 7.\r\nRäntebeläggningen av periodiseringsfonderna\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandena om att avsättningar till\r\nperiodiseringsfonderna\r\ninte skall vara räntebelagda.\r\nJämför reservation 6 (m, fp).\r\nGällande rätt\r\nI samband med att riksdagen fastställde inkomstberäkningen för 2005\r\nbeslutades att en räntebeläggning av periodiseringsfonderna skulle utgöra\r\nen del av finansieringen av vissa lättnader i kapitalbeskattningen som\r\nriksdagen samtidigt beslutade, bl.a. slopad arvs- och gåvoskatt (prop.\r\n2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47). Den lagändring som\r\nbehövdes för att genomföra detta beslutades senare under hösten efter\r\natt ett lagrådsgranskat lagförslag hade lagts fram för riksdagen (prop.\r\n2004/05:38, bet. 2004/05:SkU17).\r\nRäntebeläggningen sker genom att juridiska personer som vid beskattningsårets\r\ningång har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en\r\nschablonintäkt till beskattning. Storleken av schablonintäkten har\r\nrelaterats till statslåneräntan och har avvägts så att skatten på krediten\r\nskall motsvara en räntekostnad efter skatt på jämförbara lån.\r\nSchablonintäkten skall utgöra 72 % av statslåneräntan i november andra året\r\nföre taxeringsåret. Företag som drivs av fysiska personer som enskild\r\nnäringsverksamhet och handelsbolag är undantagna från räntebeläggningen.\r\nSkälet är de delvis redan komplexa skattereglerna för dessa\r\nföretag.\r\nMotionerna\r\nI motionerna N397 yrkande 4 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m) och N413\r\nyrkande 3 av Eva Flyborg m.fl. (fp) föreslås att riksdagen skall uttala\r\nsig för att avsättningar till periodiseringsfonder inte skall vara\r\nräntebelagda. Som skäl för yrkandet anförs i den förstnämnda motionen\r\natt räntebeläggningen drabbar i första hand småföretagen. För det lilla\r\nfåmansbolaget kan det vara skillnaden mellan vinst och förlust i bokslutet.\r\nI den andra motionen anförs att det för att företag skall kunna utvecklas\r\näven under perioder med tillfälligt dålig lönsamhet är viktigt att de\r\nhar möjlighet att fondera vinster från goda år.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI samband med att inkomstberäkningen för 2005 fastställdes behandlade\r\nriksdagen motioner från de borgerliga partierna som motsatte sig\r\nräntebeläggningen av periodiseringsfonderna med hänvisning till liknande\r\nskäl som anförts i de nu aktuella motionerna. Utskottet delade inte\r\nmotionärernas farhågor om att en räntebeläggning skulle bli ett stort\r\nhinder för företagande och tillväxt. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna\r\nbedömdes vara mindre ingripande än tänkbara alternativa finansieringar.\r\nIntresset av att i största möjliga utsträckning bevara de goda\r\nförutsättningarna för att göra investeringar i Sverige och att inte försämra\r\nföretagens internationella konkurrenskraft hade t.ex. talat mot en\r\nhöjning av den nominella skattesatsen.\r\nTill skillnad från andra möjliga förändringar inom periodiseringsfondssystemet\r\nhar räntebeläggningen den fördelen, att systemets resultatutjämnande\r\negenskaper inte påverkas så som t.ex. sänkta avsättningsnivåer eller\r\nkortare avsättningstider skulle göra. Nivån på schablonintäkten har\r\nvalts med hänsyn till att periodiseringsfondssystemet fortfarande skall\r\nkunna ha betydelse för riskkapitalförsörjningen.\r\nFörutom att ändringen innebär en skärpning inom ramen för ett generöst\r\nresultatutjämningssystem framhöll utskottet vidare att den även måste\r\nses i ljuset av att ett stort antal små och medelstora företag får\r\nfördelar av att den arvsskatt och gåvoskatt som varit ett problem i\r\nsamband med generationsskiften togs bort fr.o.m. den 1 januari 2005 (prop.\r\n2004/05:25, bet. 2004/05:SkU18). Utskottet framhöll även att riksdagen\r\nnyligen hade tillstyrkt regeringens förslag om vissa andra förändringar\r\nsom gäller småföretag, bl.a. i reglerna om periodiseringsfond, och som\r\när avsedda att avlägsna vissa andra hinder mot generationsskiften på\r\ninkomstbeskattningens område (prop. 2004/05:32, bet. 2004/05:SkU15).\r\nAtt småföretag som är juridiska personer, i motsats till enskilda\r\nnäringsidkare och vissa delägare i handelsbolag, omfattas av räntebeläggningen\r\nskulle i enlighet med vad regeringen anfört i propositionen beaktas i\r\ndet fortsatta arbetet med reformerade regler för fåmansaktiebolagen.\r\nUtskottet hänvisar till riksdagens beslut i höstas och avstyrker\r\nmotionsyrkandena.\r\nFondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet\r\ntill aktiebolag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandet om att införa särregler för överföring\r\nav periodiseringsfonder och expansionsfond i samband med apportemission.\r\n\r\nJämför reservation 7 (kd).\r\nBakgrund\r\nI samband med byte av företagsform till aktiebolag kan en fysisk person\r\nföra över näringsverksamhetens periodiseringsfonder och expansionsmedel\r\ntill bolaget. Som villkor gäller bl.a. att näringsidkaren skjuter till\r\nett belopp som motsvarar överförd periodiseringsfond och att aktiebolaget\r\ngör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond (30 kap.\r\n11 § IL). Motsvarande villkor gäller vid överföring av expansionsfond\r\n(34 kap. 20 § IL).\r\nTill den del en ombildning sker genom apportemission (dvs. en nyemission\r\nmed rätt att teckna aktier mot tillskott av annan egendom än pengar)\r\nfanns tidigare särregler som i princip byggde på att anskaffningutgiften\r\nför aktierna i dessa fall skulle räknas ned med ett belopp som motsvarade\r\nvärdet av de överförda fonderna. Problem uppkom emellertid med dessa\r\nregler genom att de öppnade möjligheter till skatteundandraganden i de\r\nfall anskaffningsvärdet skulle behöva räknas ned så pass mycket att det\r\nskulle behöva bestämmas till ett negativt värde. Dessa problem ledde\r\ntill att riksdagen med verkan fr.o.m. den 30 januari 2004 slopade\r\nsärreglerna för apportemissioner (skr. 2003/04:63, prop. 2003/04:133, bet.\r\n2003/04:SkU33).\r\nMotionen\r\nEnligt motion N393 yrkande 10 av Göran Hägglund m.fl. (kd) bör problematiken\r\nkring överföring av fonder vid ombildning av enskild näringsverksamhet\r\ntill aktiebolag lösas för att inte likviditetsproblem skall uppkomma i\r\nsamband med apportemissioner. Motionärerna föreslår att negativa belopp\r\nvid företagsomvandlingar skall kunna behandlas som kapitalvinst på\r\naktierna det år då ombildningen sker och den beräknade skatten skall\r\nkunna betalas under en femårsperiod.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVid den tidigare behandling av frågan som redovisats ovan framhöll\r\nutskottet att regeringen hade försökt finna en alternativ lösning för\r\natt kunna behålla regler som tar särskild hänsyn till ombildningar där\r\napportegendom ingår och där det finns en risk för likviditetspåfrestningar\r\nför det fall skattekrediten är konsumerad. Alternativen hade dock visat\r\nsig medföra betydande nackdelar. Även det förslag som förts fram i\r\nmotionen hade prövats under beredningen i Finansdepartementet. Mot ett\r\nsådant system kunde invändas att det skulle medföra en inte obetydlig\r\nskattekredit vid apportbildning jämfört med kontantbildning respektive\r\nfortsatt drift i en enskild näringsverksamhet eller i ett handelsbolag.\r\nDärtill framstod det som ett komplicerande inslag i skattesystemet.\r\nUtskottet hänvisar till det tidigare ställningstagandet och avstyrker\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\nEtableringskonto\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om att införa etableringskonto.\r\nJämför reservation 8 (kd).\r\nMotionerna\r\nFör att fler personer skall kunna spara ihop startkapital till egen\r\nframtida företagsstart förordas i motionerna N393 yrkande 14 av Göran\r\nHägglund m.fl. (kd), Sf365 yrkande 15 av Sven Brus m.fl. (kd) och N400\r\nyrkande 12 av Maria Larsson m.fl. (kd) att riksdagen inför en möjlighet\r\ntill skattefritt sparande i etableringskonto. En utredning som belyser\r\nmöjligheterna att införa ett etableringskonto för skattefritt sparande\r\ntill ett eget företag efterlyses i motion Sk353 av Ingegerd Saarinen\r\noch Mikaela Valtersson (mp).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet är enligt utskottets mening viktigt att skattereglerna inte lägger\r\nhinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att avkastningen\r\nför den som tar risken att starta ett eget företag eller att expandera\r\nsin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med\r\nnystart av företag skulle enligt utskottet emellertid inte ge denna effekt\r\nutan skulle tvärtom medföra en risk för att livskraftiga företag slås\r\nut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något som\r\ninte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda\r\nregler för företagen. Denna uppfattning har riksdagen också ställt sig\r\nbakom vid behandling av denna fråga. Skatteutskottet avstyrker\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nUtvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om nya resultatutjämningsmöjligheter för\r\nrennäring, fruktodling och hyresfastigheter.\r\nJämför reservation 9 (kd).\r\nGällande rätt\r\nDen skattereform som riksdagen genomförde 1990 innebar att den gamla\r\nföretagsbeskattningen ersattes av ett nytt mer neutralt system med lägre\r\nskattesats i kombination med kraftigt beskurna speciella\r\nreserveringsmöjligheter.\r\nEtt sådant system ansågs ha flera fördelar, bl.a. skulle inlåsningen\r\nav kapital minska och mer likvärdiga skattemässiga villkor ges för olika\r\ntyper av investeringar. Som en konsekvens av denna omläggning av\r\nföretagsbeskattningen kunde den formella bolagsskattesatsen sänkas från\r\n52 % till 30 % samtidigt som investeringsfonder, fartygsfonder m.fl.\r\nreserveringsmöjligheter slopades. I stället infördes en generell\r\nreserveringsmöjlighet i form av skatteutjämningsreserv. Avsättningarna\r\nkunde baseras antingen på företagets kapital eller på dess lönesumma.\r\nFör enskilda näringsidkare kunde även viss del av inkomsten beaktas. En\r\nfonderingsmöjlighet för att underlätta ersättningsanskaffningar av\r\nförstörd egendom behölls. Lagerreglerna ändrades för att motverka uppbyggnad\r\nav skattefria reserver. Generösa avskrivningsmöjligheter behölls dock\r\ni det nya systemet liksom ett par speciella resultatutjämningsmöjligheter\r\ni form av skogskonto och upphovsmannakonto för att utjämna marginalskatten\r\nmellan olika år i fysiska personers skogsbruk och konstnärliga och\r\nlitterära verksamheter. En för skogsbruket och frukt- och bärodlingen\r\ngemensam särbehandling vid beskattningen som också behölls, är möjligheten\r\ntill direktavdrag för utgifter i samband med nyplantering.\r\nEn ny avvägning av bolagsskattesatsen, till nuvarande 28 %, gjordes i\r\nsamband med ändringar i företagsbeskattningen under 1994, vilka innebar\r\nbl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med periodiseringsfonder.\r\nAvsättningar till periodiseringsfonder baseras endast på resultatet.\r\nFrån och med 2002 års taxering är avsättningsnivån 30 % för enskilda\r\nnäringsidkare och 25 % av årsinkomsten för andra företag. Återföringstiden\r\nhar fr.o.m. 2000 års taxering förlängts från fem till sex år. Uppkommer\r\ndet förluster under den tiden kan fonderna upplösas och konstruktionen\r\nmedger därmed en möjlighet till inkomstutjämning och att förluster som\r\nuppkommer skattemässigt kan kvittas mot tidigare års vinster.\r\nSkatteutskottet har vid tidigare behandling av yrkanden på\r\nföretagsbeskattningens\r\nområde framhållit vikten av att upprätthålla de principer som\r\nföretagsbeskattningen vilar på. Reserveringsmöjligheterna får inte utformas\r\nså att det blir svårt att behålla en låg skattesats. Det är inte heller\r\nförenligt med dessa principer att utöka reserverings- eller\r\navdragsmöjligheterna endast för att tillgodose vissa branscher, yrkeskategorier\r\neller andra intressen.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk240 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (c) föreslås att\r\ndet skall införas ett renkonto enligt samma princip som skogskonto för\r\natt det skall vara möjligt för renägare att fördela inkomsterna från år\r\nmed god tillväxt av renhjorden till år då tillväxten är lägre.\r\nEnligt motionerna Sk390 av Sinikka Bohlin (s) och Sk455 yrkande 6 av\r\nDan Kihlström m.fl. (kd) bör det införas ett system för inkomstutjämning\r\nför fruktodlingsföretag för att möjliggöra en utjämning av skillnader\r\ni inkomster mellan år till följd av kraftiga variationer i skördeutfallet.\r\nMotionärerna hänvisar till de möjligheter till resultatutjämning som\r\nfinns för skogsbruket och anför att fruktodlingen i likhet med skogsbruket\r\nperiodvis kräver stora nyinvesteringar vid föryngring av odling.\r\nI motion Bo240 yrkande 8 föreslår Owe Hellberg m.fl. (v) en utredning\r\nom en möjlighet för ägare till hyreshus att reservera obeskattade medel\r\ntill underhållsfonder som skall kunna tas i anspråk för renoveringar i\r\nsamråd med hyresgäster och Hyresgästföreningen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe nya resultatutjämningsmöjligheter som motionärerna vill införa kan\r\nnaturligtvis framstå som berättigade utifrån de förhållanden som råder\r\ninom respektive näring. Enligt utskottets mening måste likväl förslagen\r\nbedömas utifrån ett mer övergripande perspektiv på hur skattesystemet\r\nbör vara utformat för att fungera effektivt som ett instrument för att\r\nfinansiera utgifter i statsbudgeten och samtidigt vara neutralt mellan\r\nolika verksamheter så att det inte påverkar investeringar och allokering\r\nav kapital på ett för samhällsekonomin ofördelaktigt sätt.\r\nI det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före 1990\r\nårs skattereform fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade\r\nreserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande\r\nsätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning\r\nav näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta\r\nskattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän\r\nreserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt\r\ninskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Särskilda skäl ansågs\r\nföreligga för att behålla de redan befintliga systemen med skogskonto\r\noch upphovsmannakonto. De ändrades dock för att inte ge förmåner utöver\r\natt utjämna inkomster.\r\nMotionsyrkanden om renkonto och underhållsfonder avslogs av riksdagen\r\nförra våren med hänvisning till principerna bakom skattereformen (bet.\r\n2004/05:SkU21). Utskottet anser fortfarande det vara viktigt att slå\r\nvakt om de grundläggande principerna för reformeringen av företagsbeskattningen.\r\nAtt öppna nya resultatutjämningsmöjligheter för att ge vissa näringar\r\neller företagstyper skatteförmånligare regler för att de skall klara av\r\natt driva verksamheter under förutsättningar som får anses normala för\r\ndessa näringsverksamheter kommer i konflikt med dessa principer. Med\r\nhänsyn till principerna bakom skattereformen anser utskottet följaktligen\r\natt nya reserverings- och inkomstutjämningsmöjligheter inriktade på\r\nvissa näringar inte bör införas. Utskottet avstyrker motionerna.\r\n\r\nFörenklad beskattning av vissa småföretag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om schablonbeskattning m.m. med hänvisning\r\ntill pågående arbete.\r\nJämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).\r\nMotionerna\r\nEnligt motionerna Sk247 av Luciano Astudillo (s) och Sk406 av Börje\r\nVestlund (s) bör det införas en schablonbeskattning inom vissa\r\nkontantbranscher såsom restaurang-, frisör-, städ- och taxibranscherna.\r\nSchablonbeskattning inom vissa tjänstebranscher bör enligt motionerna\r\nN393 yrkande 24 av Göran Hägglund m.fl. (kd), Sk450 yrkande 10 av Per\r\nLandgren m.fl. (kd) och N400 yrkande 5 av Maria Larsson m.fl. (kd) prövas\r\nenligt ett par modeller i olika regioner i landet. Enklare regler om\r\nbeskattning av företagande och arbete, t.ex. schablonbeskattning,\r\nförordas i motion N304 yrkande 3 av Kenneth Lantz (kd).\r\nI motion Kr239 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson m.fl. (m) förordas\r\nförbättrade förutsättningar för konstnärer m.fl., bl.a. vad gäller\r\nskatter och krångliga regler, t.ex. momsregler, egenavgifter, arbetsavdrag\r\noch avdrag för arbetsrum i bostaden. Enligt motion Kr364 yrkande 1 av\r\nLennart Kollmats m.fl. (fp) bör regeringen i arbetet med att förenkla\r\nregelverket, och särskilt skattereglerna, för småföretagare beakta\r\nmöjligheterna att underlätta för kulturarbetare med oregelbundna inkomster\r\noch ett fåtal arbetsgivare att starta och driva företag. I motion Kr365\r\nyrkande 10 vill Lennart Kollmats m.fl. (fp) att riksdagen skall uttala\r\natt bl.a. enklare och tydligare regler och bättre periodiseringsmöjligheter\r\nskulle öka många elitidrottares möjligheter att stanna i Sverige.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNågon form av schablonbeskattning av företag i vissa branscher har\r\ntidigare utretts av den s.k. Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172\r\noch 1997:111) och inom Skatteverket. De förslag och rapporter som har\r\nlagts fram och den remissbehandling som skett av dessa har emellertid\r\nuppdagat ett stort antal problem som inte fått någon slutlig lösning.\r\nBärande tankar bakom förslagen till schablonbeskattning är att försöka\r\nåstadkomma ett rättvisande skatteuttag och att minska omfattningen av\r\nskattefusk och svartarbete. Finansdepartementet har därför i juni 2004\r\ntillsatt en arbetsgrupp med uppgift att se över möjligheterna för vissa\r\nbranscher att använda schabloniserade inslag som komplement till nuvarande\r\nskatteregler och att utforma förslag till lagtext. Arbetsgruppen skall\r\nredovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 2005. Utskottet\r\nanser att resultatet av det pågående arbetet bör avvaktas och avstyrker\r\nmed hänvisning härtill motionerna om schablonbeskattning, dvs. Sk247,\r\nSk406, Sk450 yrkande 10, N304 yrkande 3, N393 yrkande 24 och N400 yrkande\r\n5.\r\nNär det gäller regelförenklingar vill utskottet också erinra om det\r\nhandlingsprogram för en minskad administration för företagen som regeringen\r\nnyligen redovisat i en skrivelse till riksdagen (skr. 2004/05:48). På\r\nskatteområdet gäller det förbättringar såväl i fråga om information om\r\nskattesystemet som beträffande deklarationer och ärendehantering. Med\r\nanledning av vad som anförs om bl.a. konstnärlig verksamhet i motionerna\r\nKr239 yrkande 2 i denna del, Kr364 yrkande 1 och Kr365 yrkande 10, bör\r\näven nämnas att Skatteverkets hemsida redan innehåller information som\r\nriktar sig till kulturarbetare med egen verksamhet och som omfattar\r\näven information kring de speciella regler om bl.a. inkomstutjämning\r\nsom är tillgängliga för litterära och konstnärliga utövare. I sammanhanget\r\nkan också erinras om att Konstnärsnämndens förvaltningsanslag fr.o.m.\r\nbudgetåret 2005 har förstärkts med 2 miljoner kronor för att möjliggöra\r\nen stöd- och rådgivningsfunktion för konstnärer i frågor som rör de\r\ngenerella trygghetssystemen. I fråga om skattereglerna för elitidrottare,\r\nsom tas upp i motion Kr365, har regeringen tillsatt en kommitté som\r\nskall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet\r\n(dir. 2004:92). En uppgift för kommittén är att överväga om det behövs\r\nsärskilda skatteregler för den professionella idrotten.\r\nUtskottet hänvisar till det pågående arbetet och avstyrker även motionerna\r\nKr239 yrkande 2 i denna del, Kr364 yrkande 1 och Kr365 yrkande 10.\r\nKvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om utvidgade möjligheter till kvittning av\r\nunderskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.\r\n\r\nGällande rätt\r\nUnderskott som inte kan dras av i näringsverksamhet kan i viss omfattning\r\nkvittas mot inkomster i inkomstslaget tjänst. Enligt huvudregeln får\r\nden som startar en ny näringsverksamhet under fem år fr.o.m. startåret\r\navdrag för underskott i näringsverksamheten som ett allmänt avdrag (62\r\nkap. 3 § IL). Ett sådant allmänt avdrag minskar ett överskott i\r\ninkomstslaget tjänst (1 kap. 5 § IL). Avdraget får uppgå till högst 100 000\r\nkr för vart och ett av startåret och de fyra följande beskattningsåren.\r\n\r\nSärskilda bestämmelser finns för näringsverksamhet som uteslutande eller\r\nså gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande\r\nverksamhet (62 kap. 4 § IL). I dessa fall får allmänt avdrag göras för\r\nunderskott utan ovan nämnda tidsmässiga och beloppsmässiga begränsningar.\r\nEn förutsättning är dock att kulturarbetaren under de senaste fyra\r\nåren haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. I den bedömningen\r\nskall även tjänsteinkomster räknas med.\r\nMotionen\r\nI motion Sk402 yrkar Leif Björnlod (mp) att det skall göras en översyn\r\nav reglerna om kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst\r\nav tjänst.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn utvidgning av de möjligheter som finns att kvitta förluster i enskild\r\nfirma mot löneinkomster har avslagits av riksdagen vid flera tidigare\r\ntillfällen. Utskottet anser att detta ställningstagande inte skall ändras.\r\nMotionen avstyrks.\r\nSkatteberäkning vid omarrondering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om lagändring i fråga om beräkning av skatt\r\npå kapitalvinst som kan uppkomma till följd av omarrondering.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion Sk210 yrkar Rolf Gunnarsson (m) att det skall klargöras i vilken\r\nomfattning kapitalbeskattning skall ske i samband med omarronderingar.\r\nEnligt motionen har skogsägare i samband med omarronderingar i Dalarna\r\nfått olika besked om skattesatsen vid olika tillfällen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn fastighetsreglering kan leda till att det uppkommer en skattepliktig\r\nvinst. Kapitalvinsten skall behandlas enligt de allmänna reglerna för\r\nkapitalvinster på näringsfastigheter. I inkomstslaget kapital innebär\r\ndetta att 90 % av kapitalvinsten tas upp till beskattning (45 kap. 33\r\n§ IL), vilket medför att skatten blir 27 % av vinsten (30 % av 90\r\n%).\r\nI dåvarande finansministerns svar på Rolf Gunnarssons fråga 2002/03:622\r\nhar anförts att bakgrunden till de besked som lämnats antagligen är den\r\natt det på grund av ägosplittringen i Dalarna har varit svårt att få\r\nfram de rätta uppgifterna för att beräkna fastigheternas omkostnadsbelopp.\r\nFör att komma till rätta med detta har skattemyndigheterna använt sig\r\nav ett slags schablonregler där omkostnadsbeloppet beräknats som en\r\nviss del av köpeskillingen. Naturligtvis skall myndigheterna göra vad\r\nde kan för att beräkna omkostnadsbeloppen korrekt. Hur beräkningen skall\r\ngå till ansågs i svaret i första hand vara en tillämpningsfråga för\r\nSkatteverket och i sista hand kan frågan komma att prövas av de allmänna\r\nförvaltningsdomstolarna.\r\nMotionären tog upp samma fråga i en motion som väcktes när riksdagen\r\nvåren 2003 behandlade propositionen om direktavdrag för lantmäteriavgifter\r\n(prop. 2002/03:79, bet. 2002/03:SkU17). Utskottet avstyrkte motionen\r\nmed hänvisning till finansministerns svar och att det inte hade någon\r\nannan uppfattning i frågan. Utskottet hänvisar till detta ställningstagande\r\noch avstyrker motion Sk210.\r\n\r\nStödrättigheter i jordbruket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om beskattningen i samband med avyttring av\r\nstödrättigheter för det frikopplade jordbruksstödet.\r\nJämför reservation 12 (kd, c).\r\nMotionen\r\nI motion MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att stödrättigheterna\r\nför de frikopplade jordbruksstöden skall beskattas som fast egendom,\r\ndvs. att stödrättigheternas värde fortsatt skall ses som en del av\r\nfastighetsvärdet (yrkande 8) och att systemet med stödrättigheter inte\r\nfår innebära ökade problem för nyetablering och generationsskiften i\r\njordbruksnäringen (yrkande 17).\r\nBakgrund\r\nEU beslutade år 2004 om en genomgripande jordbruksreform som innebär\r\natt i princip samtliga nuvarande direktstöd inom vegetabiliesektorn och\r\nanimaliestöden skall frikopplas från produktionen. Genomförandet av den\r\nnya jordbrukspolitiken har behandlats i en skrivelse till riksdagen\r\nvåren 2004 (skr. 2003/04:137, bet. 2003/04:MJU22). Enligt den modell\r\nsom valts för det frikopplade stödet (se närmare budgetprop. 2004/05:1\r\noch prop. 2004/05:33) kan stödrättigheter överlåtas mellan personer som\r\näger eller arrenderar jordbruksmark. Utnyttjandet av stödrättigheter är\r\nkopplat till marken. Eftersom det i princip kommer att finnas stödrättigheter\r\nmotsvarande markarealen bedöms handel med stödrättigheter framför allt\r\nkomma att ske i samband med försäljning av mark. Det förefaller vidare\r\nsannolikt att överlåtelse av stödrättigheter huvudsakligen kommer att\r\nske mellan personer som bedriver jordbruk, antingen på egen fastighet\r\neller på arrenderad mark. Undantagsvis kan dock förekomma att jordbrukare\r\nsäljer stödrättigheter till en person som inte bedriver jordbruk. Denna\r\nperson kan därefter sälja stödrättigheter till någon annan person som\r\nbedriver jordbruk och som kan utnyttja rättigheterna. Det kommer även\r\natt ske byteshandel med stödrättigheter som har olika värden eller är\r\nförknippade med olika rättigheter eller skyldigheter.\r\nStödrättigheter har inte något nominellt värde. Stödrättigheter ger\r\ndock rätt till en i förväg fastställd stödutbetalning under vissa villkor.\r\nVärdet av en stödrättighet varierar inom och mellan regioner. Marknadsvärdet\r\nav stödrättigheten beror bl.a. på det stöd som betalas ut då stödrättigheten\r\nutnyttjas. En stödrättighet måste utnyttjas någon gång under tre år.\r\nEU-stöd och nationellt stöd till jordbruket beskattas enligt de regler\r\nsom gäller för näringsbidrag i 29 kap. IL. Enligt den bedömning som\r\nSkatteverket har gjort kommer bildandet av från fastigheten fristående\r\nstödrättigheter att leda till att en del av det marknadsvärde på\r\nfastigheten som i dagsläget utgörs av kapitaliserade stöd överförs till\r\nmarknadsvärdet på de nya stödrättigheterna. Värdeöverföringen från\r\nfastigheten till de fristående stödrättigheterna kan därför vid en\r\nfastighetsförsäljning leda till en högre beskattning jämfört med i dag\r\neftersom stödrättigheten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet\r\noch fastigheten i inkomstslaget kapital. För att lindra effekterna av\r\nvärdeöverföringen har Skatteverket föreslagit en övergångsregel när\r\nstödrättigheter avyttras i samband med en fastighetsförsäljning. Regeln\r\nutgör ett undantag från vad som annars föreslås gälla för dessa rättigheter\r\noch kan i korthet sägas innebära att ersättningen för stödrättigheten,\r\nunder vissa förutsättningar, skall beskattas i inkomstslaget kapital\r\ni stället för i inkomstslaget näringsverksamhet. Hur stor värdeöverföringen\r\nskulle komma att bli har Skatteverket inte kunnat bedöma eftersom det\r\nnär uppdraget genomfördes inte stod klart hur systemet med stödrättigheter\r\nskulle komma att se ut.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om de skattefrågor som aktualiseras till följd av omläggningen\r\nav jordbruksstödet togs upp hösten 2004 i proposition 2004/05:33\r\nSkatteregler för elcertifikat och utsläppsrättigheter. Regeringen anförde\r\ndär att den i likhet med övervägande antal remissinstanser anser att\r\nfrågan om stödrättigheternas beskattning måste utredas ytterligare innan\r\nlagstiftning sker. Till dess får stödrättigheterna hanteras inom ramen\r\nför befintligt regelverk och eventuella tillämpningsproblem lösas i\r\nrättstillämpningen. Utskottet (bet. 2004/05:SkU16) delade regeringens\r\nuppfattning. Riksdagen följde utskottet. Med hänvisning till det tidigare\r\nställningstagandet avstyrker utskottet även de nu aktuella motionsyrkandena.\r\n\r\nAllmännyttiga ideella föreningar och stiftelser\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandena om översyn av reglerna för skatteförmånlig\r\nbehandling av vissa allmännyttiga stiftelser och föreningar med hänvisning\r\ntill riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen.\r\nJämför reservation 13 (m, fp, kd, c).\r\nGällande rätt\r\nEn stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av näringsverksamhet,\r\ndock ej kapitalvinster och kapitalförluster, om något av stiftelsens\r\nhuvudsakliga ändamål består i att främja vård och uppfostran av barn,\r\nlämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet\r\nbland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete\r\neller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan\r\nmyndighet. (7 kap. 4 § IL).\r\nÄven en allmännyttig ideell förening är skattskyldig bara för inkomst\r\nav näringsverksamhet. Förutom att kapitalvinster och kapitalförluster\r\nundantas från skattskyldighet finns för föreningen också regler (7 kap.\r\n7 § IL) som innebär undantag för inkomster som till huvudsaklig del\r\nkommer från självständig näringsverksamhet som är ett direkt led i\r\nfrämjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller som har annan\r\nnaturlig anknytning till sådana ändamål eller kommer från verksamhet som\r\nav hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Ändamålskravet\r\nför ideella föreningar är mer allmänt formulerat. Föreningen skall ha\r\ntill huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom\r\nreligiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga\r\neller liknande kulturella ändamål (7 kap. 8 § IL).\r\nEtt trettiotal särskilt angivna juridiska personer, däribland stiftelser\r\nmed viss allmännyttig verksamhet, är skattskyldiga bara för inkomst på\r\ngrund av innehav av fastighet (7 kap. 17 § IL, den s.k. katalogen).\r\nFör både stiftelser och föreningar gäller vidare ett verksamhetskrav\r\nsom innebär att deras verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande\r\nskall tillgodose sitt huvudsakliga ändamål. Ett s.k. fullföljdskrav\r\nskall också uppfyllas. Det innebär att stiftelsen eller föreningen,\r\nsett över en period av flera år, skall bedriva en verksamhet som skäligen\r\nmotsvarar avkastningen av stiftelsens respektive föreningens tillgångar.\r\nFör föreningar gäller dessutom ett öppenhetskrav av innebörd att\r\nföreningen inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns\r\nsärskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av\r\nföreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat.\r\nAllmännyttiga ideella föreningar som uppfyller villkoren för skattefrihet\r\nhar enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr om de\r\nskall beskattas för skattepliktiga rörelseinkomster.\r\nTidigare och pågående utredningar\r\nSkattskyldighetens omfattning för stiftelser och ideella föreningar\r\nlämnades vid 1990 års skattereform i sak oförändrade i avvaktan på en\r\npågående översyn (prop. 1989/90:110 s. 579 och s. 707). Stiftelse- och\r\nföreningsskattekommittén föreslog sedermera en modernisering av systemet\r\nför skattebefrielse (SOU 1995:63 Översyn av skattereglerna för stiftelser\r\noch ideella föreningar). Betänkandet har inte lett till lagstiftning.\r\nRegeringen\r\nutfärdade den 23 juni 2004 direktiv (dir. 2004:92) till en kommitté som\r\nskall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet.\r\nI ett svar på Anna Grönlunds fråga 2004/05:63 om beskattningen av\r\nideella organisationer svarade dåvarande finansministern den 6 oktober\r\n2004 att utredningen är oförhindrad att lämna förslag till förändringar\r\ni de fall dessa skattefrågor även berör ideella föreningar som bedriver\r\nannan verksamhet. En sådan fråga gäller de allmänna villkoren för\r\nskattefrihet.\r\nMotionerna\r\nI flera motioner yrkas att de skatteregler som gäller för ideella\r\nföreningar och stiftelser med allmännyttig verksamhet skall ses över i\r\nsyfte att förenkla reglerna och ge dem en modernare utformning vad gäller\r\nbeskrivningen av ändamålskraven eller andra krav som ställs på verksamheten\r\noch hur dessa fullföljs. En sådan inriktning har motionerna Sk269 yrkande\r\n1 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (c), Sk283 av Lena Adelsohn\r\nLiljeroth och Hillevi Engström (m), Sk297 av Marie Nordén och Gunnar\r\nSandberg (s), Sk298 av Kaj Nordquist (s), Sk330 av Cristina Husmark\r\nPehrsson m.fl. (m, fp, kd, c), Sk339 av Rigmor Stenmark och Jörgen\r\nJohansson (c), Sk384 av Göran Magnusson (s), Sk388 av Leif Jakobsson (s),\r\nSk418 av Åsa Torstensson (c), Sk452 yrkande 31 av Per Landgren m.fl.\r\n(kd), Sk454 yrkande 12 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk456 yrkande 2\r\nav Anders Bengtsson m.fl. (s), Sk464 av Johan Löfstrand och Louise\r\nMalmström (s) och Kr355 yrkande 13 av Kenneth Lantz m.fl. (kd).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet föreslog i höstas att riksdagen skulle tillkännage för regeringen\r\natt den borde se över de regler som anger omfattningen av skattebefrielse\r\nför vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som\r\nbedriver allmännyttig verksamhet. Riksdagen beslutade den 24 november\r\n2004 i enlighet med utskottets förslag (bet. 2004/05:SkU11, rskr.\r\n2004/05:61). Utskottet anser det inte vara motiverat med ytterligare ett\r\ntillkännagivande och avstyrker motionerna.\r\nFöretag inom den sociala ekonomin\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandet om att riksdagen skall uttala sig för\r\nen utredning om företag inom den sociala ekonomin.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion N406 yrkande 5 av Lotta Hedström och Gustav Fridolin (mp)\r\nförordas en utredning om effekterna av skattelagstiftning och andra\r\nstatliga styrinstrument på företag som har sociala mål för sin verksamhet\r\noch inte är vinstutdelande.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI Regeringskansliet finns en arbetsgrupp med företrädare från olika\r\ndepartement som arbetar med folkrörelsefrågor och social ekonomi. Under\r\nhösten 2004 har hållits seminarier inom ramen för ett s.k. folkrörelseforum.\r\nSeminarierna har handlat om bidrag till ideella organisationer, den\r\nideella sektorns mervärdesbeskattning och demokratins behov av ett\r\nsjälvständigt föreningsliv. I det fortsatta arbetet planeras ytterligare\r\nett seminarium under våren 2005 som skall behandla den sociala ekonomin.\r\nUtskottet anser att motionärerna bör anses vara tillgodosedda med det\r\narbete som pågår och avstyrker följaktligen motionen.\r\nAvkastningsskatt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslaget om att avkastningsskatt på pensionskapital\r\ninte skall tas ut om försäkringskapitalet gått ned i värde.\r\n\r\nGällande rätt\r\nSkatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel tas\r\nut på tjänstepensionskapital i försäkringsbolag, tjänstepensionskapital\r\ni stiftelser, tjänstpensionsavsättningar i företagens balansräkningar\r\noch privat pensionskapital. Avkastningsskatten infördes genom 1990 års\r\nskattereform. Av motiveringen (prop. 1989/90:110, s. 484) framgår att\r\navsikten var att minska skillnaderna i beskattningen av privatpersoners\r\ndirekta sparande och försäkringssparande. Avkastningsskatten för\r\npensionssparande är alltså tänkt att kompensera för att pensionssparandet\r\ninte beskattas under sparandetiden.\r\nSkattesatsen för avkastningsskatten på pensionssparande har bestämts\r\ntill 15 % i stället för den vanliga kapitalskattesatsen 30 %. Ursprungligen\r\nvar skattesatsen ännu lägre, 10 %, för tjänstepensionssparande. En lägre\r\nskattesats än den allmänna kapitalinkomstskattesatsen har motiverats\r\nmed det sparstimulerande syftet och att pensionssparandet är ett\r\nlångsiktigt och bundet sparande (prop. 1989/90:110, s. 488).\r\nSkatten beräknas på ett schabloniserat kapitalunderlag. För\r\nlivförsäkringsföretag utgörs kapitalunderlaget i princip av värdet av\r\ntillgångarna\r\nvid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder\r\nvid samma tidpunkt.\r\nPensionssparande är befriat från förmögenhetsbeskattning. Det är också\r\nförmånligt behandlat genom den avdragsrätt som finns för pensionssparande\r\nupp till ett halvt basbelopp årligen.\r\nUtredningar\r\nI Skattebasutredningens betänkande Våra skatter? (SOU 2002:47) har\r\nföreslagits en höjd avkastningsskatt som en del i en skattereform.\r\nFörslaget motiveras med att den halverade avkastningsskattesatsen innebär\r\nett stort skattebortfall, är negativt omfördelande och snedvrider\r\nekonomiska beslut.\r\nAvkastningsskatten skall utredas vidare av den sommaren 2004 tillsatta\r\nsärskilda utredare som skall göra en översyn av den skattemässiga\r\nbehandlingen av tjänstepensioner och privat pensionssparande, m.m. Enligt\r\nutredarens direktiv (dir. 2004:99) utgör den lägre skattesatsen på\r\navkastningen på pensionssparande den mest betydande subventionen till\r\nett sådant sparande. Tillsammans med skattesatsen för den särskilda\r\nlöneskatten utgör den därför ett motiv för att omvandla löneinkomster\r\ntill tjänstepensioner. Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om\r\nskattesatsen för avkastningsskatten med nuvarande beskattningsunderlag\r\näven i fortsättningen bör uppgå till 15 % eller om skattesatsen eller\r\nbeskattningsunderlaget bör ändras. I sitt arbete med frågan om förändringar\r\nav avkastningsskatten skall utredaren beakta den pågående utvecklingen\r\nmot en gemensam inre marknad för pensionssparande.\r\nMotionen\r\nI motion Sk310 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m) yrkas att regeringen\r\nskall göra en översyn av avkastningsskatten på pensionssparande.\r\nMotionärerna vänder sig särskilt mot att skatt tas ut oavsett om värdet på\r\npensionskapitalet ökar eller minskar under året. Avkastningsskatt kan\r\nalltså tas ut även om man inte fått någon avkastning. Det är enligt\r\nmotionen orimligt att behöva betala skatt för något som man inte fått.\r\nFrågan borde enligt motionen snarast ses över och rättas till.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom utskottet har redovisat ovan skall den schablonmässiga beräkningen\r\nav avkastningsskatten medföra en viss neutralitet mellan pensionssparande\r\noch annat sparande där avkastningen beskattas under sparandetiden. Att\r\navkastningsskatten utgår även när kapitalet minskat i värde är i princip\r\nriktigt. Skatten beräknas då på ett lägre värde, och därigenom tas hänsyn\r\ntill att värdeförändringen inneburit att kapitalets förmåga att lämna\r\navkastning har minskat.\r\nEftersom avkastningsskatten utreds finns det enligt utskottets mening\r\ninte nu anledning att gå närmare in på skattens konstruktion. Utskottet\r\navstyrker motionen.\r\n\r\nUppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om utvidgade uppskovsregler vid beskattningen\r\nav kapitalvinster.\r\nJämför reservation 14 (kd) och särskilt yttrande (v).\r\nGällande rätt\r\nNuvarande regler om beskattning av kapitalvinst vid avyttring av tillgångar\r\nbygger på principen att vinsten tas upp till beskattning det beskattningsår\r\nunder vilket avyttringen sker. Med avyttring avses försäljning, byte\r\noch liknande överlåtelse. Fysiska personers kapitalvinster vid avyttring\r\nav aktier eller andra delägarrätter beskattas i inkomstslaget kapital\r\nmed en statlig skatt på 30 %. Det gäller t.ex. kapitalvinster vid\r\nförsäljningar av marknadsnoterade och onoterade aktier och andelar i\r\nvärdepappersfonder. Kapitalvinster vid försäljning av delägarrätter i\r\nfåmansföretag beskattas enligt särskilda regler, till en del som inkomst\r\nav tjänst och till en del som inkomst av kapital.\r\nVid överlåtelser av fysiska personers näringsverksamhet ses överlåtelsen\r\nsom den sista affärshändelsen och vederlaget skall - utom vad avser\r\nnäringsfastighet som skall beskattas i inkomstslaget kapital - tas upp\r\ntill beskattning i näringsverksamheten och beskattas som förvärvsinkomst,\r\ndvs. enligt tillämplig kommunalskattesats och med statlig inkomstskatt\r\nom inkomsten överstiger vissa belopp. Om en näringsfastighet ingår i\r\növerlåtelsen beskattas vederlaget i denna del lägre till följd av att\r\nendast en del av vinsten är skattepliktig. Skatten på näringsfastigheten\r\nblir därmed reducerad till 27 % (90 % x 30 %).\r\nSammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder inte\r\nbeskattning av delägarna. Beskattningen skjuts också på framtiden för\r\nden som vid andelsbyten i samband med företagsuppköp får aktier eller\r\nandelar i det uppköpande företaget som vederlag för aktier i ett uppköpt\r\nföretag. De särskilda skatteregler som gäller vid vissa andelsbyten har\r\ntillkommit för att strukturaffärer i näringslivet inte skall hindras av\r\nden beskattning som normalt skall ske när aktier och andra andelar byter\r\nägare. För att andelsbytesreglerna skall vara tillämpliga måste vissa\r\ngrundläggande krav vara uppfyllda. En avgränsning som har gjorts är att\r\nandelsbytesreglerna endast skall omfatta rena delägarrätter, dvs. aktier\r\noch andelar, och inte andra instrument, t.ex. terminer, optioner och\r\nkonvertibla skuldebrev, som inte innebär en rätt till en del i en\r\njuridisk person. Vidare skall andelsbytet ske på marknadsmässiga villkor,\r\noch det skall leda till att det företag som byter till sig andra\r\nföretags andelar får röstmajoritet i det företag vars aktier det byter\r\ntill sig. Bland villkoren finns också en kontantgräns, dvs. en regel om\r\natt bara en mindre del av vederlaget vid andelsbytet får utgå i kontanter\r\n(10 % av den mottagna andelens nominella belopp).\r\nVid beräkning av vinster på finansiella instrument tillämpas en s.k.\r\ngenomsnittsmetod. Metoden tillämpades redan före 1990 års skattereform\r\npå aktier som innehafts i två år eller längre. Denna innebär att en\r\ngenomsnittlig anskaffningsutgift beräknas för andelar av samma slag och\r\nsort som ingår i innehavet. Under utredningsarbetet inför skattereformen\r\nundersöktes ett antal olika metoder för beskattning av kapitalvinster\r\npå finansiella instrument, bl.a. olika s.k. saldometoder som i den\r\nenklaste versionen skulle innebära full återinvesteringsrätt under året\r\nutan att detta utlöser beskattning. Utredningen om reformerad\r\ninkomstbeskattning (RINK) föreslog en s.k. portföljmetod, som i princip var\r\nen vidareutveckling av en saldometod och som bedömdes kunna innebära\r\neffektivare kontroll och enklare kapitalvinstberäkningar. Med hänsyn\r\ntill en omfattande kritik under remissbehandlingen, bl.a. att beskattning\r\nskulle kunna ske av orealiserade kapitalvinster, ansågs en sådan omläggning\r\ni kapitalvinstbeskattningen inte vara genomförbar (prop. 1989/90:110,\r\ns. 426).\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:Sk293 av Per Rosengren m.fl. (v) föreslås en utredning\r\nom möjligheten att införa uppskov med kapitalvinst vid försäljning av\r\nföretag om vederlaget inom ett år investeras i ny verksamhet. I motion\r\n2004/05:Sk397 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd) yrkas att regeringen\r\nskall lägga fram ett förslag om uppskov med kapitalvinstbeskattning om\r\nåterinvestering av vederlaget görs i ett annat onoterat företag. Enligt\r\nmotionerna 2004/05:Sk267 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m) och\r\n2004/05:Sk474 av Anne-Marie Pålsson (m) bör det införas en möjlighet\r\ntill fondbyte utan skattekonsekvenser.\r\nI två motioner begärs ändringar i de undantagsregler som redan finns\r\nför byte av delägarrätter i samband med företagsuppköp. I motion\r\n2004/05:Sk399 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c) vill motionärerna\r\nutvidga gällande regler om uppskjuten beskattning av andelsbyten genom\r\natt kontantgränsen slopas. Enligt motion 2004/05:Sk450 yrkande 13 av\r\nPer Landgren m.fl. (kd) bör den utvidgning av andelsbytesreglerna till\r\nfåmansföretag som riksdagen beslutade 2002 fullföljas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nYrkanden om att införa en mer generellt utformad uppskovsmöjlighet vid\r\navyttringar av andelar än den som redan finns för bl.a. andelsbyten i\r\nsamband med företagsuppköp har avslagits av riksdagen vid ett flertal\r\ntillfällen. Riksdagen avslog i våras motioner med förslag om generellt\r\nuppskov med beskattning av kapitalvinst vid byte av aktier och fondandelar\r\n(bet. 2003/04:SkU21). Vid behandlingen av utgiftsramar och beräkning av\r\nstatsinkomsterna för 2004 avslog riksdagen ett motionsyrkande om\r\nskatteuppskov när vederlaget vid försäljning av ett eget företag återinvesteras\r\ni ett annat företag (bet. 2003/04:FiU1).\r\nViktiga skäl mot olika former av undantagsregler vid kapitalbeskattningen\r\nkan härledas ur de principer som 1990 års skattereform vilar på.\r\nSkattebasen skall vara så bred som möjligt för att skattenivån skall kunna\r\nhållas låg. Olika avvikelser från huvudregeln om beskattning vid avyttring\r\nriskerar i förlängningen att leda till att skattebasen urholkas, vilket\r\ni sin tur - om skatteintäkterna skall bibehållas - medför ett behov av\r\natt höja skattesatsen för de transaktioner som fortfarande skall omfattas\r\nav huvudregeln. Avvikelser kan också motivera till skattebetingade val\r\nav investeringsobjekt och på det sättet vara ofördelaktigt för\r\nsamhällsekonomins sätt att fungera.\r\nFörutom att olika former av särbehandling vid beskattningen kommer i\r\nkonflikt med grundläggande principer i skattesystemet skulle ett system\r\nmed skatteuppskov vid företagsförsäljningar numera inte heller kunna\r\ninföras utan att hänsyn tas till att EG-rätten ställer krav på att\r\nåterinvesteringar i företag i andra länder inom EU inte diskrimineras.\r\nTrots att en återinvestering görs utanför Sverige skulle den därmed\r\nändå påverka den svenska skattebasen.\r\nUtskottet anser att riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om\r\nuppskov med kapitalvinstbeskattningen inte bör ändras. Utskottet avstyrker\r\nföljaktligen motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267, 2004/05:Sk397 och\r\n2004/05:Sk474.\r\nEnligt vad utskottet erfarit bereds vissa kvarvarande frågor med anknytning\r\ntill andelsbytessystemet, bl.a. kontantgränsen, i samråd mellan företrädare\r\nför Finansdepartementet och samarbetspartierna. Utskottet anser att\r\nriksdagen bör avvakta resultatet av den pågående beredningen och avstyrker\r\näven motionerna 2004/05:Sk399 och 2004/05:Sk450 yrkande 13.\r\nRiskkapitalavdrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om att införa ett riskkapitalavdrag.\r\nJämför reservation 15 (kd).\r\nMotionen\r\nI motion N393 yrkande 13 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslås att det\r\nskall införas ett riskkapitalavdrag upp till 100 000 kr per år för\r\ninvesteringar i onoterade bolag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEtt tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes hösten 1995. Avdraget var\r\navsett att gälla till dess problemen kring de små och medelstora företagens\r\nkapitalförsörjning kunde få en permanent lösning. Sådana permanenta\r\nregler har numera införts genom de särskilda lättnader som gäller sedan\r\n1997 vid beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på onoterade\r\naktier.\r\nEtt motsvarande motionsyrkande avslogs av riksdagen senast hösten 2004\r\n(bet. 2004/05:FiU1) med hänvisning till de genomförda lättnaderna för\r\nonoterade företag. Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka det nu\r\nifrågavarande yrkandet.\r\nPensionskostnader\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden om olika\r\nförändringar i skattereglerna om avdrag för pensionskostnader.\r\n\r\nGällande rätt\r\nArbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader bygger på att\r\npensionsutfästelsen är tryggad på något sätt som anges i 28 kap. IL, t.ex.\r\növerföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande\r\nav pensionsutfästelse m.m. eller betalning av premie för pensionsförsäkring.\r\nFör att säkra att avsättningarna har ett pensioneringssyfte skall olika\r\nkvalitativa och kvantitativa krav vara uppfyllda. De kvantitativa kraven\r\ninnebär enligt huvudregeln att avdrag för någon arbetstagare inte får\r\növerstiga 35 % av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp (28 kap. 5 §\r\nIL). En kompletteringsregel finns för vissa särskilda fall. Regleringen\r\nav de kvantitativa villkoren tillkom 1998 (prop. 1997/98:146, bet.\r\n1997/98:SkU27) i syfte att uppnå en regelförenkling och för att öka\r\nneutraliteten mellan olika former av pensionsplaner och mellan olika\r\ntryggandeformer. Förenklingen består i att den tidigare starka kopplingen\r\ntill allmän pensionsplan och kollektivavtal ersatts med en schablon.\r\nEnskilda näringsidkares pensionssparavdrag får uppgå till högst 0,5\r\nprisbasbelopp med tillägg för 35 % av inkomsten av aktiv näringsverksamhet,\r\ndock högst 10 prisbasbelopp (59 kap. 5 § IL). Om det finns särskilda\r\nskäl får Skatteverket medge att pensionssparavdrag görs med ett högre\r\nbelopp än enligt schablonen. För skattskyldiga som har bedrivit\r\nnäringsverksamhet direkt eller indirekt, som har upphört med driften av\r\ndenna och som inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd under\r\nverksamhetstiden, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag beräknas\r\nockså på bl.a. kapitalvinster vid avyttring av näringsverksamheten som\r\nskall beskattas i inkomstslaget kapital, överskott av passiv näringsverksamhet\r\nvid vissa utdelningar och kapitalvinster som enligt särskilda regler\r\nskall tas upp i inkomstslaget tjänst. Avdraget skall beräknas med\r\nbeaktande av det antal år den skattskyldige bedrivit näringsverksamheten,\r\ndock högst tio år. Vid beräkningen skall hänsyn tas till den skattskyldiges\r\növriga pensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag.\r\nMotionerna\r\nI motion Sf357 yrkande 20 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkas att\r\navdraget för avsättningar till pensioner för anställda inte bör vara\r\nschablonmässigt bestämt till 35 % av lönen utan vara kopplat till en av\r\nparterna överenskommen avgiftsbaserad pension. Med avsättningar som\r\nbaseras på avgiftsbestämda pensionslösningar skulle det enligt motionen\r\ninte bli så dyrt för arbetsgivare att anställa äldre arbetskraft som\r\ndet är i dagsläget när tjänstepensionerna är förmånsbestämda.\r\nI motion Sk432 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c) föreslås att\r\ndet skall införas en möjlighet till extra pensionsavsättning - utan\r\nbegränsning till 35 % av inkomsten i aktiv näringsverksamhet - vid\r\nförsäljning av enskild näringsverksamhet för att motverka att extravinsten\r\nav försäljningen drabbas av hög marginalskatt. Enligt motionärerna är\r\nde dispensregler som finns krångliga, och de fungerar inte som det är\r\nönskvärt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen utfärdade i juli 2004 direktiv till en särskild utredare som\r\nskall utreda den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som\r\nkompletterar den allmänna pensionen, dvs. tjänstepensioner och privat\r\npensionssparande. Uppdraget syftar till att anpassa den skattemässiga\r\nregleringen så att arbetsutbud och tillväxt gynnas. I detta ingår att\r\nförbättra och förenkla reglerna samt att öka likformigheten och\r\nneutraliteten i beskattningen av pensionssystemen. Utredaren skall bl.a.\r\nutvärdera det nuvarande systemets effekter på sparande och arbetsutbud,\r\nframför allt arbetsutbudet bland äldre personer. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 1 december 2006 (dir. 2004:99). Utskottet anser att\r\nett resultat av utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker motion\r\nSf357 yrkande 20.\r\nMed den dispensregel som avses i motion Sk432 har lagstiftaren försökt\r\ntillgodose intresset av att näringsidkare som inte kunnat göra egna\r\npensionsavsättningar skall kunna uppnå en tillfredsställande pensionslösning\r\nnär näringsverksamheten avyttras. Motionärerna anger inte mer konkret\r\nvarför de anser att dispensregeln inte är tillräcklig för att uppnå\r\nsyftet med den. Utskottet finner inte skäl för ett tillkännagivande\r\ntill regeringen i frågan och avstyrker även motion Sk432.\r\n\r\nFriskvård, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandena om den skattemässiga behandlingen av\r\nenskild näringsidkares personliga friskvård och att särskilt reglera\r\nmöjligheten för arbetsgivare att dra av personalutrymme avsett för\r\nstillhet, meditation och andakt.\r\n\r\nMotionerna\r\nEnligt motion Sk396 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c) skall\r\nenskilda näringsidkare ha samma rätt till avdrag - utan att detta skall\r\ntas upp som skattepliktigt uttag - för samma typ av utgifter som\r\narbetsgivare har för anställda i form av personalvårdsförmåner. I motion\r\nSk466 yrkar Agne Hansson (c) att enskilda näringsidkare skall kunna få\r\ndel av den friskvårdsreform som infördes den 1 januari 2004 på samma\r\nvillkor som andra grupper.\r\nI motion Sk324 yrkar Maria Larsson (kd) att arbetsgivare skall ha\r\navdragsrätt för iordningsställande av rum för stillhet, meditation och\r\nandakt. Enligt motionen är behovet av sådana lokaler i allmänhet inte\r\ntillgodosett på arbetsplatserna.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig\r\ntill all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att\r\nskapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja\r\ninom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och\r\n12 §§ IL). Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård\r\nräknas hit. Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet.\r\n2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren att\r\nmotionen eller friskvården skall utövas inom särskilda anläggningar\r\neller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt\r\nav denne till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades\r\näven kraven på att förmånen skall vara av kollektiv natur eller i ringa\r\nomfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir avgörande\r\nför skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig\r\ntill hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att\r\nförmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.\r\nDe nämnda avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård\r\nsom en enskild näringsidkare har för egen räkning. Däremot omfattas\r\nutgifter för vissa typer av förmåner som är skattefria för anställda,\r\nt.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering\r\nsom kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare.\r\nTypiskt sett gäller rätten till avdrag sådana utgifter för t.ex.\r\nrehabilitering som är nödvändiga för att näringsidkaren skall kunna\r\nfortsätta sin verksamhet. Om utgifterna inte är av denna karaktär blir de\r\ni skattehänseende i princip att betrakta som ej avdragsgilla levnadskostnader\r\nför näringsidkaren. Även uttagsbeskattning kan ske. I vilka fall detta\r\naktualiseras bör avgöras fall till fall i rättstillämpningen med ledning\r\nav de regler som behandlar detta. Utskottet finner inte skäl att överväga\r\nytterligare ändringar i skattereglerna och avstyrker motionerna Sk396\r\noch Sk466.\r\nNär det gäller avdrag för att iordningställa ett särskilt rum för\r\nstillhet i arbetsgivarens lokaler torde sådana utgifter kunna dras av så\r\nlänge de har karaktär av utgifter för personalutrymmen, som t.ex.\r\nlunchrum och vilrum. Utskottet anser att det inte finns skäl att särskilt\r\nreglera möjligheten för arbetsgivare att dra av personalutrymme avsett\r\nför stillhet, meditation och andakt. Följaktligen avstyrker utskottet\r\näven motion Sk324.\r\nYrkesfiskare\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om ett nytt tillkännagivande om ett\r\nyrkesfiskaravdrag och om att införa ett särskilt utjämningssystem och särskilda\r\nredovisningsregler för yrkesfiskare.\r\nJämför reservation 16 (kd).\r\nGällande rätt och pågående behandling\r\nYrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade\r\nmed övernattning utanför hemorten får avdrag för sina ökade levnadskostnader\r\npå grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § IL).\r\nUnder flera år fram t.o.m. 2000 gällde ett av Skatteverket fastställt\r\nschablonbelopp om 90 kr per dag (RSV S 1994:23) för de fall en större\r\nökning i levnadskostnaderna inte kunde styrkas. Hösten 2002 utfärdade\r\nSkatteverket ett nytt allmänt råd som tillämpas fr.o.m. beskattningsåret\r\n2001. Enligt detta (RSV 2002:11) får yrkesfiskare som har företagit\r\ninrikes fiskeresor under beskattningsåret 2001 göra ett schablonavdrag\r\nför ökade levnadskostnader med 180 kr per dag och därutöver ett\r\nschablonavdrag för logi med 90 kr per dag, totalt 270 kr per dag. Vid\r\nexempelvis 220 fiskedagar på ett år blir det totala avdraget 59 400 kr.\r\nEftersom nivån på avdraget följer prisbasbeloppets utveckling blir\r\navdraget under motsvarande förutsättningar 66 000 kr för beskattningsåret\r\n2005. För fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek beroende på\r\ndestinationen men avdraget är normalt högre än för inrikes resor.\r\nSedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns\r\ninga särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid\r\nförsäljningen kan till 25 % (30 % för enskilda näringsidkare) sättas av\r\ntill periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år, och\r\nden kan också gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget.\r\nAvskrivningsreglerna tillåter att ett fartyg kan, som andra inventarier,\r\nskrivas av helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är\r\navsevärt längre.\r\nRiksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen\r\nefter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i\r\nförhållande till grannländerna skall återkomma till riksdagen med förslag\r\nsom tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till\r\ngrannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13).\r\nRegeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen\r\nför prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645). Enligt anmälan\r\nskall yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens\r\noch uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den\r\nplanerade stödåtgärden motiveras bl.a. med att de danska yrkesfiskarna\r\nhar ett motsvarande stöd som godkänts av kommissionen. Regeringen har\r\ndärefter fått besvara kompletterande frågor från kommissionen. Genom en\r\nskrivelse från den 16 juli 2004 underrättade kommissionen Sverige om\r\nsitt beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande av stödsystemet\r\neftersom det råder allvarliga tvivel om dess förenlighet med EG-fördraget.\r\nSkrivelsen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning\r\n(EUT C 258, 20.10.2004, s. 2).\r\nMotionerna\r\nI motionerna Sk303 av Kent Olsson och Inger René (m), Sk484 av Erling\r\nBager (fp), MJ494 yrkande 1 av Annelie Enochson och Per Landgren (kd)\r\noch MJ500 yrkande 35 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen\r\nskall ge regeringen tillkänna att Sverige bör kräva största skyndsamhet\r\nav EU i handläggningen av frågan om att införa ett yrkesfiskaravdrag.\r\nI\r\nmotionerna Sk263 av Henrik Westman och Kent Olsson (m) och MJ500 yrkande\r\n33 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) föreslås att det skall införas ett\r\nsärskilt utjämningskonto för fiskare. I den sistnämnda motionen finns\r\ni yrkande 34 också ett förslag om att det skall vara tillåtet att i\r\nredovisningen använda ett negativt saldo för inventarietillgångar för\r\natt underlätta vid fartygsbyte.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nKommissionens prövning av regeringens förslag till ett nytt yrkesfiskaravdrag\r\nsker numera inom ramen för ett formellt granskningsförfarande. Sverige\r\nhar lämnat sina kommentarer med anledning av detta, och finansministern\r\nhar i ett frågesvar i riksdagen den 20 oktober 2004 (fråga 2004/05:128\r\nom skatteavdrag för yrkesfiskare) upplyst om att några ytterligare\r\nåtgärder för att påskynda processen inte är möjliga. Utskottet avstyrker\r\nmot denna bakgrund motionsyrkandena såvitt gäller yrkesfiskaravdraget.\r\n\r\nUtskottet avstyrker också förslagen om att införa ett särskilt\r\nutjämningssystem eller speciella redovisningsregler i syfte att medge\r\nytterligare skattelättnader till den berörda näringen. I denna del hänvisar\r\nutskottet till de principer för möjligheterna till resultatutjämning m.\r\nm. som ligger till grund för företagsbeskattningen.\r\n\r\nEnskilda näringsidkares bilförmån\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandet om en återgång till de skatteregler\r\nsom gällde för enskilda näringsidkares bilförmån före 1990 års skattereform.\r\n\r\nJämför reservation 17 (c).\r\nMotionen\r\nI motion Sk260 yrkar Staffan Danielsson och Jan Andersson (c) på ett\r\nåterinförande av de regler för enskilda näringsidkares bilförmån som\r\ngällde före 1990 års skattereform samt höjd schablon vid användning av\r\negen bil från 16 kr/mil till förslagsvis 32 kr/mil.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFöre 1990 års skattereform medgavs enligt praxis avdrag för bilkostnader\r\ni näringsverksamheten endast om bilen var ett rörelseinventarium och\r\nnödvändig för driften. De totala kostnaderna fördelades mellan den\r\nprivata och den yrkesmässiga användningen i förhållande till körsträckan\r\nför vardera ändamålet. En enskild näringsidkare fick alltså avdrag för\r\nde bilkostnader som direkt betingades av näringsverksamheten. Bilens\r\növriga kostnader under året utgjorde näringsidkarens privata ej\r\navdragsgilla levnadskostnader. Om näringsverksamhetens nytta av bilen var\r\nobetydlig medgavs i stället avdrag för inbesparade transportkostnader.\r\nKunde den totala körsträckans fördelning mellan privat körning och\r\nkörning i förvärvsverksamheten inte visas brukade kostnaderna för den\r\nprivata körningen uppskattas till ett skäligt belopp.\r\nEn anpassning av enskilda näringsidkares avdragsrätt för bil i\r\nnäringsverksamheten till vad som gäller för löntagare ansågs vid skattereformen\r\npåkallad med hänsyn till målen om likformiga, enhetliga och rättvisa\r\nskatteregler. En sådan förändring borde även kunna innebära att reglerna\r\nskulle bli enklare att tillämpa (prop. 1989/90:110 s. 591). För att få\r\nen större likformighet i förhållande till löntagare infördes ordningen\r\natt en näringsidkare som redovisar bilen som ett inventarium i\r\nnäringsverksamheten skall ta upp ett förmånsvärde i inkomstslaget\r\nnäringsverksamhet\r\nberäknat på samma sätt som en löntagares bilförmån. Den näringsidkare\r\nsom inte redovisade bilen som inventarium fick enligt de ursprungliga\r\nreglerna ett avdrag för användning av bilen i näringsverksamheten som\r\nefter höjningar i olika omgångar numera uppgår till 17 kr/mil, vilket\r\när samma som gäller för löntagare. En förutsättning är att verksamheten\r\ninte belastas med några driftskostnader för bilen och att näringsidkaren\r\ngenom körjournal eller på annat lämpligt sätt kan visa hur kostnaderna\r\nfördelar sig mellan användning i näringsverksamheten och den privata\r\nanvändningen.\r\nUtskottet anser att de ställningstaganden som har gjorts i samband med\r\nskattereformen om hur enskilda näringsidkares bilförmån i princip skall\r\nbeskattas inte bör ändras. Utskottet avstyrker följaktligen motionen om\r\nen återgång till i äldre praxis fastlagda principer för beskattningen.\r\n\r\n\r\nBidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad avdragsrätt för bidrag\r\ntill idrott, kultur och annan ideell verksamhet med hänvisning till att\r\nnya riktlinjer skall utfärdas av Skatteverket.\r\nJämför reservation 18 (m, fp, kd, c).\r\nGällande rätt\r\nMed sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott,\r\nkultur eller annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag\r\nbedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.\r\nHuvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § IL, anger att utgifter för att\r\nförvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnad. Samma kapitel\r\ninnehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av\r\navdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att\r\nsärskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för\r\nrepresentation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter\r\nför forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än\r\nhuvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.\r\nEn principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är\r\nförbudet i 9 kap. 2 § inkomstskattelagen att dra av sina levnadskostnader\r\noch liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet.\r\nAv lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter\r\nsom inte får dras av vid inkomsttaxeringen.\r\nTidigare behandling\r\nVåren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt med delvis bifall till\r\nsex motioner (m, fp, kd, mp) att riksdagen skulle tillkännage för\r\nregeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga\r\nbehandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde\r\nutskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202).\r\nBakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och\r\nnäringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma\r\nomfattning som sponsring av idrott. I ett uppmärksammat mål (Procordias\r\nsponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) hade Regeringsrätten godkänt\r\navdrag för den del av ett sponsorbidrag som kunde hänföras till lokal-,\r\nrepresentations-, personal- och reklamkostnader. Sponsringsavtalet gav\r\nbolaget rätt till bl.a. egna föreställningar, fasta platser, biljetter,\r\ntillgång till representationslokaler och möjligheter att ordna egna\r\nevenemang. Den del av sponsorbidraget som inte kunde hänföras till\r\ndirekta motprestationer från Operan, utan utgjorde ett mer allmänt stöd\r\nav institutionens verksamhet, ansågs vara gåva eftersom det saknades en\r\nsådan anknytning mellan företagets och Operans verksamheter som ändå\r\nkunde motivera en avdragsrätt. I avgörandet spelade avdragsförbudet för\r\ngåvor i 9 kap. 2 § IL en avgörande roll. Regeringsrätten uttalade att\r\nsponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte\r\ntillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller\r\navser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med\r\nsponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader\r\ni denna. Den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra\r\nsponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär\r\nsåledes inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva.\r\nRegeringsrätten uppskattade den avdragsgilla delen till omkring hälften\r\nav det totala beloppet eftersom det inte var möjligt att med någon större\r\ngrad av precision fastställa hur Procordias bidrag till Operan fördelade\r\nsig på avdragsgilla respektive icke avdragsgilla utgifter.\r\nI ett annat avgörande i Regeringsrätten (Falcon AB:s sponsring av projekt\r\nPilgrimsfalk, mål nummer 2982-1996) ansågs däremot kravet på anknytning,\r\nsom saknades i Procordiamålet, vara uppfyllt. Falcon hade pilgrimsfalken\r\nsom symbol och varumärke och gav bidrag med förhållandevis blygsamma\r\nbelopp till två föreningar som arbetade med ett projekt som syftade\r\ntill att säkra pilgrimsfalkens fortlevnad i Sverige.\r\nI skrivelse 2003/04:175 återkom regeringen med en redovisning av en\r\ngenomförd översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring med\r\nanledning av riksdagens tillkännagivande. Enligt regeringens bedömning\r\nhindrar inte nuvarande lagregler och rättspraxis att det i det enskilda\r\nfallet kan göras en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag\r\noch att hänsyn därvid tas till vad som i jämförelse med andra kostnader\r\ni näringsverksamheten utgör särdrag i fråga om sponsring. Reglerna i\r\nsig får sägas vara såväl ändamålsenliga som neutrala i fråga om sponsring\r\ni jämförelse med andra kostnader. Emellertid förutsatte regeringen att\r\nman i praxis, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor,\r\nskall kunna beakta imageskapande sponsring i högre utsträckning.\r\nEftersom sponsring är en jämförelsevis ny företeelse finns endast ett\r\nfåtal vägledande avgöranden från Regeringsrätten. Nuvarande rättsregler\r\nhindrar inte att rättsutvecklingen följer utvecklingen inom företagen\r\noch går mot en större öppenhet i fråga om motprestationens karaktär.\r\nUtgången i de tidigare behandlade Procordia- och Falconmålen hindrar\r\ninte heller motprestationer av olika karaktär. Ett sätt att komma till\r\nrätta med tolkningssvårigheter är enligt skrivelsen att Skatteverket\r\nutfärdar rekommendationer på området. Sådana kan ange typiska situationer\r\nnär avdrag bör erhållas och riktlinjer för storleken av godtagbara belopp.\r\nRekommendationer har i förhållande till lagstiftning den fördelen att\r\nde kan ta hänsyn till en kontinuerlig utveckling på rättsområdet i stort.\r\nSkatteverket kommer först i kontakt med företagen och är genom sin\r\nkunskap om företagens förhållanden väl lämpat att utforma rekommendationer\r\npå området. Regeringen hade inhämtat att Skatteverket avser att se över\r\nrekommendationerna på området. Regeringen å sin sida avser att följa\r\nhur utvecklingen på området fortskrider.\r\nUtskottet (bet. 2004/05:SkU6) stannade för att det är bättre att försöka\r\nkomma till rätta med eventuella tolkningsproblem med hjälp av de\r\nrekommendationer som Skatteverket avser att utfärda och att avvakta\r\nutvecklingen i rättspraxis än att försöka utforma detaljerade lagregler om\r\nsponsring. Som regeringen har anfört har rekommendationer den fördelen\r\ni förhållande till lagstiftning att de kan ta hänsyn till en kontinuerlig\r\nutveckling på rättsområdet i stort. Utskottet fäste också vikt vid att\r\nregeringen har för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider.\r\n\r\nRegeringen har den 25 november 2004 uppdragit åt Skatteverket att utfärda\r\nriktlinjer i fråga om avdragsrätten för sponsring. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 30 juni 2005.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk254 yrkar Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (m) att samma\r\navdragsrätt skall gälla för sponsring av högklassig kultur som för\r\nsponsring av idrott. Enligt motion Sk269 yrkande 3 av Annika Qarlsson\r\noch Kerstin Lundgren (c) bör företag få dra av bidrag till ideella\r\nföreningar som bidrar till lokal samhällsutveckling. Kent Olsson m.fl.\r\n(m) förordar i motion Sk275 att all sponsring av konst och kultur skall\r\nbetraktas som avdragsgill marknadsföring (yrkande 1) och att lagtexten\r\nbör förtydligas så att det framgår vad som är godkänd och avdragsgill\r\nsponsring och så att avdragsrätten för sponsring av kultur utvidgas\r\n(yrkande 2). I motion Sk287 yrkande 1 föreslår Ewa Björling (m)\r\nskattebefrielse för forskningsdonationer från externa finansiärer och privata\r\nstiftelser. Enligt motion Sk401 i denna del av Anna Lilliehöök (m) skall\r\navdrag medges för kultursponsring. Helena Bargholtz och Cecilia Wikström\r\n(fp) vill i motion Sk420 utreda förutsättningarna för att göra kulturen\r\navdragsgill. I motion Kr269 yrkande 14 begär Kent Olsson m.fl. (m) en\r\nutredning om klarare regler för sponsring. Gunilla Tjernberg m.fl. (kd)\r\nvill i motion Kr363 se ändringar i skattelagstiftningen som syftar till\r\natt underlätta sponsring av allmännyttiga ändamål. Enligt motion Kr369\r\nyrkande 8 av Anita Brodén m.fl. (fp) bör avdragsreglerna ändras för att\r\nunderlätta sponsring av kultur.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom utskottet ovan redovisat har frågan om avdragsrätten för sponsring\r\nnyligen varit föremål för ingående överväganden. Dessa har utmynnat i\r\natt riksdagen har ställt sig bakom regeringens bedömning att en särskild\r\nregel om avdragsrätt för sponsring inte bör införas, utan att det är\r\nbättre att eventuella problem som kan uppkomma i rättstillämpningen\r\nlöses med hjälp av riktlinjer som Skatteverket kommer att utfärda.\r\nUtskottet förutsätter därför att frågan löses på det sätt som varit\r\navsikten. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.\r\nKonstinköp, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om en utvidgad avdragsrätt för företagens\r\ninköp av konst.\r\nJämför reservation 19 (c).\r\nGällande rätt\r\nEnligt 18 kap. 3 § andra stycket IL skall värdeminskningsavdrag inte\r\ngöras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett\r\nbestående värde.\r\nMotionerna\r\nI motionerna Sk275 yrkande 5 av Kent Olsson m.fl. (m), Sk401 i denna\r\ndel av Anna Lilliehöök (m), Kr239 yrkande 2 i denna del av Kent Olsson\r\nm.fl. (m) och Kr354 yrkande 18 av Birgitta Sellén m.fl. (c) yrkas en\r\nutvidgad avdragsrätt för inköp av konst. Enligt motion Kr357 yrkande 8\r\nav Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c) bör regeringen göra en översyn\r\nsom syftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av\r\nsamtidskonst.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe förslag som motionärerna lämnar har avslagits av riksdagen vid\r\nupprepade tillfällen, senast förra våren (bet. 2003/04:SkU21). Förslagen\r\nsyftar till att införa särregler vid beskattningen för att stödja\r\nkonstnärlig verksamhet. Utskottet har vid tidigare behandling av liknande\r\nförslag framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler\r\nsom skall gälla vid beskattningen i stället måste vara att åstadkomma\r\nett så riktigt beskattningsresultat som möjligt genom att företaget vid\r\nbeskattningen får beakta de kostnader som uppkommer i näringsverksamheten\r\noch som är hänförliga till denna. Utskottet får därför ånyo avstyrka\r\ndessa förslag.\r\nRepresentation\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om en höjning av avdragsramen för\r\nrepresentationsmåltid.\r\nJämför reservation 20 (m).\r\nGällande rätt\r\nUtgifter för representation och liknande ändamål skall enligt 16 kap.\r\n2 § IL dras av om de har omedelbart samband med näringsverksamheten,\r\nsåsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla\r\naffärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum\r\neller personalvård. Avdraget skall inte överstiga vad som kan anses\r\nskäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns\r\nen särskild avdragsram fastlagd i lagtexten. Hösten 1995 beslutade\r\nriksdagen att avdragsramen skulle vara 180 kr exklusive moms fr.o.m.\r\ninkomståret 1996, vilket innebar ungefär en halvering av den då tillämpade\r\navdragsramen för måltidsutgifter. Hösten 1996 minskades avdragsramen\r\nytterligare till 90 kr exklusive moms.\r\nMotionen\r\nI motion Sk255 yrkar Catharina Elmsäter-Svärd (m) att avdraget för\r\nrepresentationsmåltid skall höjas till 300 kr.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSenast våren 2004 avslog riksdagen yrkanden om utvidgad avdragsrätt\r\n(bet. 2003/04:SkU21). Utskottet får med hänvisning härtill avstyrka\r\näven det nu förevarande motionsyrkandet.\r\nDeklarationskostnader\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandet om avdrag för utgifter för deklaration\r\noch taxeringsprocess.\r\n\r\nGällande rätt\r\nUtgifter för biträde i samband med deklaration eller taxeringsprocess\r\nfår inte dras av. Sådana utgifter anses inte vara omkostnader i driften\r\nutan är mera att hänföra till skyldigheter som åligger alla och envar\r\ni samband med taxeringen. Omkostnader i mervärdesskatteprocess har dock\r\ni praxis fått dras av. Till skillnad från utgifter vid inkomsttaxeringen\r\nrör det sig här om en skatt som kan påverka bolagets resultat före skatt.\r\nDärmed kan det sägas vara en kostnad för driften av företaget.\r\nI sammanhanget kan nämnas att den som i ett ärende eller mål haft\r\nkostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen\r\nbehövts för att ta till vara hans rätt i viss utsträckning har rätt\r\ntill ersättning för kostnaderna, bl.a. i det fall den skattskyldige\r\nhelt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet.\r\nEn sådan ersättning anses inte vara skattepliktig. Ersättningen kan\r\ninte utgå för kostnader för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller\r\nför eget arbete. Reglerna finns i lagen (1989:479) om ersättning för\r\nkostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.\r\nKapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde avdragsrätt för\r\nkostnader i skattemål och deklarationshjälp, men fann inte skäl att\r\nföreslå en ändring av gällande rätt eftersom det inte är fråga om utgifter\r\nför intäkternas förvärvande.\r\nMotionen\r\nEnligt motion Sk328 av Elizabeth Nyström och Magdalena Andersson (m)\r\nbör utgifter för deklaration och taxeringsprocess vara avdragsgilla för\r\nnäringsidkare.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare intagit ståndpunkten att gällande rätt inte bör\r\nändras när det gäller utgifter som den skattskyldige har vid upprättande\r\nav sin deklaration, senast i betänkande 2001/02:SkU15. Utskottet vidhåller\r\nställningstagandet och avstyrker även det nu aktuella yrkandet.\r\nSkattefrihet för små kapitalvinster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandet om skattefrihet för små kapitalvinster.\r\n\r\n\r\nGällande rätt\r\nSkattepliktiga kapitalvinster vid försäljning av värdepapper skall\r\ndeklareras från första kronan. Dessa vinster beskattas med statlig\r\ninkomstskatt om 30 %. Statlig inkomstskatt beräknas om underlaget för\r\nskatten är minst 100 kr (65 kap. 2 § IL).\r\nEn särskild regel finns som tar sikte på ränteinkomster på t.ex. bankkonton\r\nmed små behållningar. Skatteavdrag behöver inte göras och kontrolluppgift\r\nbehöver inte lämnas för konton där räntan är mindre än 100 kr. För att\r\ndet skall vara enkelt för personer som har flera sådana konton som inte\r\nger så mycket ränteinkomst finns en särskild skattefrihetsregel som\r\nundantar räntor som inte omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet från\r\nbeskattning om dessa sammanlagt inte uppgår till 500 kr och är fördelade\r\npå olika konton där räntan på varje konto inte överstiger 100 kr (8 kap.\r\n8 § IL).\r\nRäntor kan enligt 2 kap. 2 § 3 lagen (2001:1227) om självdeklarationer\r\noch kontrolluppgifter tas emot upp till sammanlagt 100 kr utan att detta\r\nutlöser deklarationsskyldighet. Denna regel gäller också för utdelningar,\r\nmen inte för kapitalvinster vid avyttringar.\r\nMotionen\r\nI motion Sk223 yrkar Torsten Lindström (kd) att kapitalvinst under 10\r\nkr vid försäljning av värdepapper inte skall beskattas. Att beskatta så\r\nsmå belopp undergräver enligt motionären förtroendet för skattesystemet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av utskottets redovisning för gällande regler har praktiska\r\nhänsyn tagits vid utformningen av t.ex. de regler som gäller beskattning\r\nav småräntor på olika bankkonton där det finns en särskild skattefrihetsregel.\r\nNågon exakt motsvarighet till dessa regler finns inte i fråga om\r\nkapitalvinster. Systemet för att deklarera även aktievinster och vinster\r\npå fondandelar m.m. har dock under senare år förenklats avsevärt inte\r\nminst i och med att alltfler kan utnyttja möjligheterna att deklarera\r\näven kapitalvinster via Internet. Frågor kring beloppsgränser m.m. prövas\r\nnaturligen fortlöpande i takt med att de administrativa systemen kring\r\ninkomstdeklarationen utvecklas. Utskottet anser inte att finns anledning\r\ntill ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga och avstyrker\r\nmotionen.\r\nKommunal beskattning av skogsinkomster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsyrkandet att utboägd skog skall beskattas i\r\nkommunen där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion N257 yrkande 5 av Håkan Larsson m.fl. (c) föreslås att inkomster\r\nfrån utboägd skog skall beskattas i den kommun där skogen finns och\r\ninte där ägaren är skriven.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTidigare fanns det ett system med s.k. kommunal garantibeskattning som\r\nskulle tillföra en kommun en viss minsta inkomst från fastighetsinnehav\r\ni kommunen även om förvärvskällan till vilken fastigheten var knuten\r\nredovisades med underskott eller fanns i en annan kommun. Kommunerna\r\nhar tidigare också haft rätt att beskatta juridiska personer.\r\nUtskottet har vid upprepade tillfällen, senast förra våren i betänkande\r\n2003/04:SkU21, avstyrkt förslag om att på nytt införa regler som innebär\r\natt fysiska personers näringsverksamhet skall beskattas i annan kommun\r\nän hemortskommunen eller att återinföra en kommunal beskattning av\r\njuridiska personer. Utskottet har hänvisat till att sådana ändringar\r\nkommer i konflikt med den strävan mot enkelhet som skattereformen bygger\r\npå och komplicerar taxeringsarbetet för de skattskyldiga. Utskottet\r\nhänvisar till det tidigare ställningstagandet och avstyrker\r\nmotionen.\r\nStämpelskatt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om att se över nivån på den stämpelskatt som\r\ntas ut vid inteckning i skepp.\r\n\r\nGällande rätt\r\nEnligt 24 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter\r\när stämpelskatten vid inteckning i fast egendom och tomträtt 2 %, i\r\nluftfartyg 1 % och i skepp 0,4 % av det belopp som intecknas. Vid\r\nföretagsinteckning är stämpelskatten 1,0 %. Skatten är alltid lägst 50 kr.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion T396 yrkande 4 av Gunnar Andrén (fp) föreslås att stämpelskattens\r\nstorlek vid pantförskrivning av fartyg bör övervägas närmare. Enligt\r\nmotionen är stämpelskatten på skepp hög vid en internationell jämförelse.\r\nMed hänsyn till att skepp är dyra blir stämpelskattens storlek en\r\nkonkurrensfråga och kan leda till att fartyg registreras i andra länder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSjöfarten åtnjuter redan betydande skattelättnader genom det sjöfartsstöd\r\ntill last- och passagerarfartyg i internationell trafik som utgår genom\r\natt arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande\r\nskatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomster. För budgetåret 2005\r\nberäknas stödet till 1,7 miljarder kronor. Som framgår tidigare i\r\nbetänkandet utreds för närvarande även om ett system med tonnageskatt för\r\nsjöfartsnäringen bör införas. Utskottet anser inte att ytterligare\r\nskattefrågor behöver övervägas och avstyrker motionen.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (m, fp, kd,\r\nc)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),\r\nStefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och\r\nStaffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk450 yrkandena 1\r\noch 2, 2004/05:Sk454 yrkande 3, 2004/05:N240 yrkande 2, 2004/05:N241\r\nyrkande 5, 2004/05:N242 yrkande 1, 2004/05:N308 yrkande 2, 2004/05:N393\r\nyrkande 16, 2004/05:N400 yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 11, 2004/05:N413\r\nyrkande 4 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nModeraterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, som\r\ntillsammans bildar Allians för Sverige, presenterade i höstas en omläggning\r\nav den ekonomiska politiken i syfte att stärka arbets- och företagslinjen.\r\nInför valet 2006 fortsätter vi med att arbeta fram gemensamma lösningar\r\ninom ett antal områden som är strategiskt betydelsefulla för att få\r\nfler i arbete, större trygghet och ökad frihet i vardagen. För att få\r\ni gång en rejäl tillväxt av nya jobb vill vi genomföra en rad strategiskt\r\nviktiga ändringar i skattesystemet och andra åtgärder som bidrar till\r\nett bättre företagsklimat som medför att företag kan startas, växa och\r\nutvecklas och sedan också kunna välja att stanna kvar i Sverige.\r\nVi ser det som en självklarhet att en privat företagssektor som kan\r\nexpandera är en förutsättning för att skapa nya jobb. Sverige behöver\r\nför närvarande få många fler företagare. För närvarande är tendensen\r\nnämligen att nyföretagandet minskar och alltfler arbetstillfällen flyttas\r\ntill länder med bättre villkor för företagande. Ett avgörande inslag i\r\nen skattepolitik för att stärka företagandet är att förbättra etablerings-\r\noch expansionsmöjligheterna för de mindre företagen. Här måste det t.ex.\r\ntill en utrensning av befintliga tillväxthämmande regleringar. Ett\r\nantal skatter som särskilt berör företagen, inte minst de s.k. 3:12-reglerna,\r\nmåste ändras.\r\nI en alltmer globaliserad värld finns alltid det internationella\r\nperspektivet med. Det är lätt att flytta produktion och kapital mellan\r\nländer. De ekonomiska villkoren för företagande måste därför vara\r\nkonkurrenskraftiga jämfört med andra länder. Därför måste kapitalbeskattningen\r\nlindras. Förmögenhetsskatten är en viktig anledning till att kapital\r\nflyr landet. Sverige är ett av de få länder som fortfarande har kvar\r\nförmögenhetskatt. Den är ett hinder för tillväxt och bör därför tas\r\nbort.\r\nDubbelbeskattningen av aktieutdelningar ökar kraven på avkastning för\r\nsvenska ägare till svenska aktier, medan utländska ägare av svenska\r\naktier slipper denna skatt. Det är en anledning till att alltmer av\r\nnäringslivet i Sverige har utländska ägare. Risken är att huvudkontor\r\nflyttar till annat land och efter ett tag följer andra vitala funktioner\r\nefter. Sverige utarmas. Dubbelbeskattningen på aktieutdelningar bör\r\ndärför på sikt avvecklas.\r\nDe flesta av de förslag till förenklingar som den s.k. småföretagardelegationen\r\npresenterade för många år sedan återstår att genomföra. Regler som inte\r\nlängre fyller sin funktion måste snabbt mönstras ut. Företagarnas\r\nkostnader för administration av regelverket skall minskas betydligt.\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen om sådana\r\ngrundläggande förändringar i villkoren för företagandet som vi ovan\r\nredovisat se till att arbetet med en skattereform nu kommer i gång snabbt.\r\nVi anser att ett sådant tillkännagivande tillgodoser de krav på ett\r\nbättre fungerande skattesystem som utgör bakgrunden till de motioner\r\nsom behandlas i detta avsnitt.\r\n\r\n\r\n2.      Tonnageskatt, punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),\r\nStefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och\r\nStaffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om införande av en tonnageskatt. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk321, 2004/05:Sk450 yrkande 12,\r\n2004/05:T396 yrkande 2, 2004/05:T460 yrkande 1, 2004/05:T464 yrkande 13\r\noch 2004/05:T468 yrkande 25.\r\nStällningstagande\r\nSkatteutskottet uttalade sig förra våren enhälligt för att regeringen\r\nskulle utreda formerna för införande av tonnageskatt (bet. 2003/04:SkU21).\r\nDessvärre nödgas vi notera att regeringen inte verkställt riksdagens\r\nbeslut med den skyndsamhet som är befogad av hänsyn till den svenska\r\nrederibranschens och sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Samtliga\r\nombordanställda och deras fackliga organisationer har samma behov som\r\nrederierna av att utredning, regeringsförslag och riksdagsbeslut snarast\r\nverkställs eftersom det påverkar näringen i alla led, från framtidsförhoppningar\r\nför rederierna till anställningstryggheten för sist anställde\r\nsjöman.\r\nLikväl har redan riksdagsbeslutet om tillkännagivandet till regeringen\r\nav branschen uppfattats så positivt att antalet beställda fartyg från\r\nsvenska rederier ökat kraftigt.\r\nDet ligger emellertid i farans riktning att om inte riksdagens intentioner\r\nfullföljs av regeringen - ett riksdagsbeslut hade kunnat tas redan under\r\nhösten 2004 så att tonnagebeskattningen hade kunnat införas från den 1\r\njanuari 2005 - kan både framtidstron och den faktiska utvecklingen inom\r\nden svenska sjöfartsnäringen, inkluderat rederier, ombordanställda och\r\nföretag och anställda med knytning till näringen, gå om intet eller\r\npåverkas negativt. Därför bör tonnagebeskattningen av konkurrensskäl\r\ninföras utan varje onödig fördröjning. Den utredning som pågår skall\r\nenligt direktiven vara klar före utgången av november 2005. Riksdagen\r\nbör ställa det kravet på regeringen att en lagstiftning måste kunna\r\nbehandlas av riksdagen senast under våren 2006.\r\n\r\n\r\n3.      Fåmansföretag, punkt 3 (m, fp, kd, c)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),\r\nStefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och\r\nStaffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om nya skatteregler för fåmansföretag. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk391 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Sk395, 2004/05:Sk450 yrkande 18, 2004/05:N305 yrkande 11,\r\n2004/05:N393 yrkande 18 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\nReglerna om vilket skatteuttag som skall gälla för utdelningar och\r\nkapitalvinster för den som är verksam i sitt hel- eller delägda fåmansföretag\r\nhar utretts länge av Finansdepartementet. Trots att det verkar råda en\r\nnärmast total enighet om att reglerna inte är bra som de är - t.o.m. i\r\nregeringens egen budgetproposition talas det om att reglerna måste\r\nförbättras - har regeringen inte förmått att presentera ett förslag om\r\nmer genomgripande förändringar. Riksdagen bör enligt vår mening klargöra\r\nför regeringen att den pågående beredningen snabbt måste utmynna i\r\nreformerade skatteregler för fåmansföretagen som innebär att ägare i\r\nfåmansföretag inte diskrimineras i förhållande till ägare i icke fåmansägda\r\nföretag. Den risk som företagaren tar på sig bör i betydligt större\r\nutsträckning än i dag beaktas vid utformningen av skattereglerna genom\r\natt en betydligt större andel än enligt gällande regler blir kapitalbeskattad.\r\nDet nya regelsystemet måste också vara enkelt så att det blir begripligt\r\noch inte avskräcker människor från att vara verksamma i fåmansföretag.\r\n\r\n\r\n4.      Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om åtgärder på skatteområdet för att underlätta\r\nkapitalbildningen i småföretag. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2004/05:Sk434 och 2004/05:N414 yrkande 7 och avslår motion 2004/05:Sk291.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe första åren efter nystart av ett företag är ofta mycket kritiska för\r\nföretagets fortlevnad. I motionerna förordas bl.a. en ökad rätt för\r\nnystartade och små företag att sätta av mer till periodiseringsfonder\r\nän andra företag. Vi anser att en sådan åtgärd tillsammans med någon\r\nform av skatteuppskov och förbättrade avskrivningsregler för att stödja\r\nnystartade företag måste övervägas i en utredning, liksom vilka åtgärder\r\npå skatteområdet som kan vara lämpliga för att generellt underlätta\r\nkapitalbildningen i småföretag. Vi förutsätter att en sådan utredning\r\nskall arbeta snabbt.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m., punkt 4 (c)\r\nav Staffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att utvidga möjligheterna att få avdrag för\r\navsättning till periodiseringsfond. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Sk434 och avslår motionerna 2004/05:Sk291 och 2004/05:N414\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nI enlighet med vad som närmare utvecklats i motion Sk434 bör det göras\r\nen översyn av gällande regler om periodiseringsfonder i syfte att ge\r\nnäringsidkare möjlighet att avsätta obeskattade medel, som ekonomisk\r\nsäkerhet för rån, överfall och skada.\r\n\r\n6.      Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna, punkt 5 (m, fp)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),\r\nStefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om räntebeläggningen av periodiseringsfonderna.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:N397 yrkande 4 och\r\n2004/05:N413 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\n\r\nRäntebeläggningen av periodiseringsfonderna infördes av regeringen och\r\ndess stödpartier för att finansiera bl.a. slopad arvs- och gåvoskatt\r\noch sänkt förmögenhetsskatt. Enligt vår uppfattning hade dessa\r\nskattelättnader och ännu längre gående viktiga skattelättnader kunnat genomföras\r\nutan att finansiera detta på ett sätt som i praktiken innebär att bolagen\r\nfår betala in mer bolagsskatt och får krångligare regler. Främst drabbas\r\nnya växande företags möjligheter att spara vinstmedel för att kraftsamla\r\nför nya investeringar. Vi anser att riksdagen bör ompröva det tidigare\r\nställningstagandet om att räntebelägga periodiseringsfonderna och\r\nföreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen begär en\r\nåtergång till tidigare ordning.\r\n\r\n\r\n7.      Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet\r\ntill aktiebolag, punkt 6 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att mildra de likviditetsproblem som kan\r\nuppkomma vid ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag\r\ngenom apportemission. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N393\r\nyrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nStrukturella förändringar måste kunna genomföras i företagssektorn utan\r\natt skattehinder eller byråkratiska hinder uppstår. För att skattesystemet\r\nskall vara rättvist måste det också förhindra att reglerna kan användas\r\nså att reglerna kan missbrukas. Den lösning som riksdagen tidigare har\r\nvalt vid ombildning från enskild firma till aktiebolag - dvs. att kräva\r\ntillskott av realkapital vid fondöverföring - förhindrar visserligen\r\natt reglerna kan missbrukas, men metoden tar inte tillräcklig hänsyn\r\ntill de likviditetsproblem som kan uppstå om ombildningen sker helt\r\neller delvis genom apportemission.\r\nTidigare har diskuterats en lösning som i princip innebär att obeskattade\r\nreserver som inte motsvaras av överfört realkapital eller nedsättning\r\nav aktiernas anskaffningsvärden får tas upp till beskattning under en\r\nfemårsperiod efter ombildningen. Detta förslag bör kunna vara en\r\nutgångspunkt för att försöka finna en alternativ utformning av reglerna\r\nsom kan mildra de likviditetsproblem som annars kan uppstå i vissa fall.\r\nDet är naturligtvis viktigt att en sådan lösning utformas så att den\r\ninte ger upphov till orättvisor mellan olika företagare och företagstyper.\r\n\r\nRiksdagen bör uppdra åt regeringen att den skall analysera denna fråga\r\nytterligare och återkomma till riksdagen med ett förslag.\r\n\r\n\r\n8.      Etableringskonto, punkt 7 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att införa ett etableringskonto enligt dansk\r\nmodell. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N393 yrkande 14\r\noch 2004/05:N400 yrkande 12 och bifaller delvis motionerna 2004/05:Sk353\r\noch 2004/05:Sf365 yrkande 15.\r\nStällningstagande\r\n\r\nI Danmark är det möjligt att med skatteavdrag sätta in en del av lönen\r\npå ett etableringskonto. Medlen kan tas ut och användas för att starta\r\nett företag. Om sparmedel tas ut utan att användas till anläggningstillgångar\r\ni ett nystartat företag återförs sparandet till beskattning, och ränta\r\ntas ut för den tid som pengarna varit obeskattade. Många nya företag\r\nhar startats i Danmark tack vare etableringskontot. För att fler personer\r\näven i Sverige skall kunna spara ihop startkapital till egen framtida\r\nföretagsstart föreslår jag att riksdagen skall ta ställning för att\r\ngenomföra Kristdemokraternas förslag till ett etableringskonto enligt\r\ndansk modell.\r\n\r\n\r\n9.      Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar, punkt\r\n8 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att införa en särskild resultatutjämningsmöjlighet\r\nför fruktodlingen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk455 yrkande\r\n6, bifaller delvis motion 2004/05:Sk390 och avslår motionerna 2004/05:Sk240\r\noch 2004/05:Bo240 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nFruktodlingen omfattas inte av EU:s direktstödssystem för jordbruket,\r\ninte heller efter den omläggning som sker den 1 januari 2005. För\r\nfruktodlingen finns inte heller möjligheter till försäkringslösningar för\r\nväderorsakade skördeförluster, t.ex. orsakade av hagelskador. Detta\r\ninnebär att det inte finns något annat system för dessa företag för att\r\nkunna hantera denna risk för stora skörde- och lönsamhetsvariationer än\r\ndet gängse systemet för skatteutjämning mellan olika år. Denna möjlighet\r\nhar emellertid uppenbara begränsningar genom att skördebortfallet kan\r\nbli totalt. Jag anser att riksdagen bör uppdra åt regeringen att utreda\r\nen särskild resultatutjämningsmöjlighet för fruktodlingen efter mönster\r\nav de avsättningsvillkor som i dag gäller för skogsbruket.\r\n\r\n\r\n\r\n10.     Förenklad beskattning av vissa småföretag, punkt 9 (fp)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om regelförenklingar för småföretag. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del,\r\n2004/05:Kr364 yrkande 1 och 2004/05:Kr365 yrkande 10 och avslår motionerna\r\n2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:N304\r\nyrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nI motioner från företrädare för Folkpartiet utvecklas hur skattereglerna\r\nställer upp olika svårigheter för kultur- och idrottsutövare. Enligt\r\nmotionärerna skulle många kulturutövare kunna vara egenföretagare om\r\ninte krångliga regelverk vore avskräckande. Vi delar helt motionärernas\r\nkritik av regelsystemets komplexitet.\r\nFolkpartiet driver hårt kravet på bättre och enklare regler för\r\nsmåföretagen. På skatteområdet gäller liksom på andra områden att varje\r\nmöjlighet att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande måste\r\ninventeras och genomföras. På skatteområdet gäller det t.ex. att förenkla\r\nreglerna för F-skattsedel, förenkla företagens mervärdesskattedeklarationer\r\noch göra reglerna om skattedeklarationer mer flexibla för små företag.\r\nVi förordar att riksdagen uppdrar åt regeringen att återkomma med\r\nförslag om förändringar som innebär generella förenklingar på skatteområdet\r\nför småföretag som även kommer kulturutövare och idrottsutövare till\r\ndel.\r\n\r\n11.     Förenklad beskattning av vissa småföretag, punkt 9 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om schablonbeskattning av vissa företag. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:N304\r\nyrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5 och\r\nbifaller delvis motionerna 2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Kr239\r\nyrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande 1 och 2004/05:Kr365 yrkande\r\n10.\r\nStällningstagande\r\nI vissa branscher förekommer många små betalningar, ofta med kontanter,\r\nvid köp av tjänster, t.ex. i taxi-, restaurang- och frisörnäringarna.\r\nInom dessa branscher förekommer också att de seriösa företagen konkurreras\r\nut av företag som kan hålla lägre priser till följd av undanhållen skatt.\r\nFör att underlätta för nya företag att bildas och för att underlätta\r\nför seriösa företag anser jag att riksdagen bör ta fasta på förslagen\r\ni flera motioner om att införa någon form av schablonbeskattning i likhet\r\nmed vad som redan finns i vissa andra länder. Skatteverket har överlämnat\r\nen rapport till regeringen med förslag om att införa schablonbeskattning\r\nför vissa företag (RSV Rapport 2002:3 Schablonbeskattning? - en\r\nprincipskiss). Jag förutsätter att regeringen ser till att den fortsatta\r\nberedningen sker skyndsamt så att en modell för schablonbeskattning av\r\nvissa branscher snart kan vara genomförd också i Sverige. Den fortsatta\r\nberedningen bör också analysera om det från rättvisesynpunkt och av\r\nkonkurrensskäl är möjligt och lämpligt att införa en schablonbeskattning\r\npå försök i endast vissa delar av landet.\r\nÄven vid sidan av en schablonbeskattning måste det göras kraftfulla\r\ninsatser för att förenkla för småföretag i allmänhet, bl.a. för sådana\r\nkulturutövare m.fl. som tas upp i några motioner.\r\n\r\n12.     Stödrättigheter i jordbruket, punkt 12 (kd, c)\r\nav Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om beskattningen av jordbrukets stödrättigheter.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:MJ497 yrkandena 8 och\r\n17.\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen nya jordbruksstödsreformen kommer, om ingenting görs, att medföra\r\nstora omotiverade skattehöjningar vid överlåtelser av stödrättigheter.\r\nSyftet med reformen är att stärka jordbrukets konkurrenskraft och en\r\nhöjning av skatten skulle motverka detta syfte och ge inlåsningseffekter\r\nsom hindrar nödvändiga rationaliseringar och fastighetsförsäljningar.\r\nJordbruksstödsreformen infördes redan från årsskiftet 2004/05 och vi\r\nanser att riksdagen i ett tillkännagivande klargör för regeringen att\r\ndet brådskar med åtgärder som kan garantera att det nya stödsystemet\r\ninte kommer att innebära skatteskärpningar.\r\n\r\n13.     Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser, punkt 13 (m, fp,\r\nkd, c)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),\r\nStefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och\r\nStaffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en översyn och förenkling av skattereglerna\r\nför ideell verksamhet. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2004/05:Sk269 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sk283, 2004/05:Sk287 yrkande\r\n1, 2004/05:Sk297, 2004/05:Sk298, 2004/05:Sk330, 2004/05:Sk339, 2004/05:Sk384,\r\n2004/05:Sk388, 2004/05:Sk418, 2004/05:Sk452 yrkande 31, 2004/05:Sk454\r\nyrkande 12, 2004/05:Sk456 yrkande 2, 2004/05:Sk464 och 2004/05:Kr355\r\nyrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nI Sverige finns en lång tradition av föreningsverksamhet som bidrar\r\ntill att barn och ungdomar fostras till att omfatta demokratiska\r\nvärderingar. Det är inte minst mot denna bakgrund av central betydelse att\r\nsamhället på olika sätt främjar och stöttar den ideella sektorn.\r\nDen ideella verksamheten bygger på frivillighet och utgår från enskilda\r\nindividers eller gruppers egen drivkraft och vilja att åstadkomma något.\r\nSamhällets stöd till verksamheten får därför inte vara utformat så att\r\ndet hämmar medborgarnas initiativ och drivkraft inom ramen för den\r\nideella verksamheten. Tyvärr finns det i dag inslag i t.ex. skattelagstiftningen\r\nsom faktiskt hämmar den ideella verksamheten. Krångliga, svårförståeliga\r\noch otydliga regelverk kan medföra att t.ex. en ideellt engagerad\r\nungdomsledare riskerar att bryta mot regelverken utan att vara medveten\r\nom det.\r\nRegeringen har tillsatt en utredning som skall se över bestämmelserna\r\nom inkomstbeskattning av idrottslig verksamhet. Enligt vår mening är\r\nutredningsuppdraget för snävt och bidrar till ett synsätt enligt vilket\r\nidrotten också fortsättningsvis får en särställning i förhållande till\r\nannan lika viktig allmännyttig verksamhet. Det finns t.ex. ingen anledning\r\natt ge verksamhet som till exempel scouter, Unga Örnar eller annan\r\nkvalitativ ungdomsverksamhet sämre villkor än idrotten. Vi anser därför\r\natt en utredning inte bör begränsas till att enbart gälla ideella\r\nföreningar med idrottsliga ändamål förutom där dessa är lika för övrig\r\nideell verksamhet.\r\nRegeringen bör följaktligen utreda och lägga fram förslag om hur\r\nskattelagstiftningen för ideell verksamhet kan förändras till att bli\r\nenklare och ta större hänsyn till den ideella sektorns speciella situation\r\nmed ideellt engagerade människor. Förslagen skall likställa idrott och\r\növrig ungdomsverksamhet i skattelagstiftning och andra regelverk.\r\n\r\n\r\n14.     Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, punkt\r\n16 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i motion 2004/05:Sk450 yrkande 13 om kvarvarande pomperipossaeffekter\r\nmed anledning av fåmansbolagsreglerna. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Sk450 yrkande 13 och avslår motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267,\r\n2004/05:Sk397, 2004/05:Sk399 och 2004/05:Sk474.\r\nStällningstagande\r\nSkatteutskottet behandlade i höstas vissa frågor om utvidgningar av det\r\nskatterättsliga andelsbytessystemet (bet. 2004/05:SkU11). I en motion\r\n(m, fp, kd, c) hade begärts förslag från regeringen om att dels slopa\r\nkontantgränsen vid andelsbyten, dels utvidga reglerna om framskjuten\r\nbeskattning vid andelsbyten till att även omfatta även bl.a. sådana\r\nandelsbytesaffärer som gjorts i andra värdepapper än aktier/andelar i\r\ndet köpande företaget, t.ex. konvertibla skuldebrev och optioner i det\r\nköpande företaget. Utskottet hänvisade till en pågående beredning av\r\nkvarvarande problem med anknytning till andelsbytessystemet, bl.a.\r\nkontantgränsen. Enligt utskottets enhälliga uttalande borde regeringen\r\nåterkomma till riksdagen under våren 2005. Med hänsyn till det pågående\r\narbetet och den inriktning av detta som utskottet var överens om ansåg\r\nutskottet att det inte var påkallat att rikta något tillkännagivande\r\ntill regeringen angående de frågor som togs upp i motionen.\r\nJag utgår ifrån att regeringen kommer att svara upp mot utskottets\r\nenhälliga tidigare uttalande, men vill ändå understryka det angelägna i\r\natt så sker genom att föreslå att riksdagen riktar ett tillkännagivande\r\ntill regeringen i enlighet med den kristdemokratiska kommittémotionen\r\nSk450.\r\n\r\n15.     Riskkapitalavdrag, punkt 17 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om införande av ett riskkapitalavdrag. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:N393 yrkande 13.\r\nStällningstagande\r\nEn god finansiering av småföretag behöver en stor andel privata finansiärer.\r\nJag yrkar att riksdagen skall bifalla Kristdemokraternas förslag om\r\natt införa ett riskkapitalavdrag upp till 100 000 kr per år för\r\ninvesteringar i onoterade bolag.\r\n\r\n\r\n16.     Yrkesfiskare, punkt 20 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om den fortsatta hanteringen av det nya\r\nyrkesfiskaravdrag som skall införas i inkomstskattelagen. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk263, 2004/05:Sk303, 2004/05:Sk484,\r\n2004/05:MJ494 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkandena 33-35.\r\nStällningstagande\r\nRiksdagen har enhälligt uttalat sig för att ett särskilt yrkesfiskaravdrag\r\nskall införas. Det svenska yrkesfiskets förhållanden bör likställas med\r\nyrkesfiskets ställning i våra viktigaste konkurrentländer, t.ex. Danmark\r\noch Norge. EU har notifierats om det svenska beslutet, men ett nödvändigt\r\ngodkännande därifrån har ännu inte kommit. Hanteringen i EU är helt\r\noacceptabel. Sverige bör kräva största skyndsamhet i handläggningen av\r\nfrågan i Bryssel.\r\n\r\n\r\n\r\n17.     Enskilda näringsidkares bilförmån, punkt 21 (c)\r\nav Staffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ändrad bilbeskattning för enskilda näringsidkare.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk260.\r\nStällningstagande\r\nDagens regler för näringsidkares bilkostnader medför tröskeleffekter\r\noch innehåller inslag av byråkrati och godtycklighet. Reglerna måste\r\ndärför ändras. Om inte de beviskrav som Skatteverket ställer på\r\nnäringsidkaren sänks måste dagens ordning ändras så att de regler som gällde\r\nföre 1991 återinförs, dvs. att företagets totala bilkostnader fördelas\r\nefter verklig eller uppskattad körsträcka för tjänsteresor respektive\r\nprivat körning. Genom detta undviks dessa orimliga tröskeleffekter och\r\nregelsystemet förenklas.\r\n\r\n\r\n18.     Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet, punkt 22 (m,\r\nfp, kd, c)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),\r\nStefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och\r\nStaffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om nya avdragsregler för sponsring. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk254, 2004/05:Sk269 yrkandena\r\n1 i denna del och 3, 2004/05:Sk275 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk401 i\r\ndenna del, 2004/05:Sk420, 2004/05:Kr269 yrkande 14, 2004/05:Kr363 yrkande\r\n4 och 2004/05:Kr369 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nSom gällande skatteregler tillämpas innebär de att ett företag för att\r\nfå avdrag för sponsring måste få direkta motprestationer i form av t.ex.\r\ninträdesbiljetter och lokalutlåning motsvarande den summa som företaget\r\nbetalat. Indirekta vinster för företaget som att dess namn förknippas\r\nmed en kulturinstitution, s.k. imageskapande sponsring, bedöms olika\r\nfrån fall till fall. Detta drabbar särskilt sponsring av kultur. Kulturen\r\nfår på så sätt inte ta del av näringslivets marknadsföringspengar, vilket\r\när olyckligt. Vid sponsring av idrottsarrangemang är det oftast lättare\r\natt ge direkta motprestationer, t.ex. i form av stora reklamskyltar,\r\nmen detta gäller inte utan vidare för sponsring av mindre idrottsarrangemang.\r\n\r\nRegeringen har i skrivelse 2003/04:175 sagt sig ha förståelse för att\r\ndet kan upplevas som svårt att i olika situationer förutse om avdrag\r\nfår göras och i så fall med vilket belopp. Emellertid ställer regeringen\r\ni skrivelsen sitt hopp till att Skatteverket skall bringa klarhet genom\r\nriktlinjer som gör frågan om t.ex. kultursponsring tydlig för näringslivet.\r\nVi är inte övertygade om att Skatteverket kommer att lyckas med denna\r\nuppgift. Vi är däremot övertygade om att klara och tydliga regler på\r\nsponsringsområdet skulle ge ett ökat incitament för företag att i större\r\nutsträckning än vad fallet är i dag vara med och finansiera framför\r\nallt kulturaktiviteter. Med regeringens lösning blir reglerna fortsatt\r\notydliga och oförutsägbara. Det är därför önskvärt att regeringen\r\nformulerar ett förslag till lagregler som erkänner att värdet av imageskapande\r\nsponsring är minst lika högt som annan typ av reklam. En sådan regel\r\nbör kunna utformas på ett sätt som gör att den inte skall behöva hindra\r\natt rättspraxis fortlöpande anpassar sig till företagsekonomiska realiteter\r\noch hur sponsring faktiskt används i näringslivet.\r\nVi tillstyrker därför motionärernas förslag om ett nytt tillkännagivande\r\ntill regeringen om behovet av tydliga och förutsägbara lagregler om\r\nsponsring. Lagreglerna skall vara utformade så att de klargör att avdrag\r\nskall medges även för s.k. imageskapande sponsring och så att de bidrar\r\ntill att företag i ökad utsträckning kommer att vilja engagera sig i\r\ndenna form av sponsring.\r\n\r\n\r\n19.     Konstinköp, m.m., punkt 23 (c)\r\nav Staffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om avdrag för utgifter för inköp av konst. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Kr354 yrkande 18 och bifaller delvis\r\nmotionerna 2004/05:Sk275 yrkande 5, 2004/05:Sk401 i denna del, 2004/05:Kr239\r\nyrkande 2 i denna del och 2004/05:Kr357 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nMånga konstnärer har en ansträngd ekonomisk situation och har speciella\r\narbetsvillkor och livssituationer. För att ge konstnärer en fördelaktigare\r\nmarknadssituation och bidra till ett ökat entreprenörskap hos konstnärer\r\nbör incitament och uppmuntran för företag att köpa konst ges. Ett sätt\r\när att ge företag avdragsrätt vid köp av konst. Det kan ge flera positiva\r\neffekter. Konstnärernas försäljning kan öka, vilket bidrar till en\r\nutveckling av konstmarknaden. Fler människor får också möjlighet att\r\nnjuta av konst på sina arbetsplatser. Centerpartiet anser att företag\r\nbör ges rätt att göra avdrag för kostnaden för inköp av konst när inköpet\r\ngörs direkt av konstnären eller dennes ombud.\r\n\r\n\r\n20.     Representation, punkt 24 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om avdragsrätten för representationsmåltider.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motion 2004/05:Sk255.\r\nStällningstagande\r\nAvdraget för representationsmåltider har legat fast på samma låga nivå\r\nunder många år. Vi anser att riksdagen bör uttala sig för att regeringen\r\nåterkommer med ett förslag som höjer avdraget till en rimligare\r\nnivå.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\nUppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster, punkt 16\r\n(v)\r\nMarie Engström (v) anför:\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:Sk293 (v) har föreslagits en utredning om att införa\r\nen möjlighet till uppskov med beskattning av vinsten vid försäljning av\r\neget företag om vederlaget återinvesteras i ett nytt företag. Det framgår\r\nav vad utskottet skriver att införandet av ett sådant uppskovsinstitut\r\när problematiskt. Inte minst med tanke på den snabba utvecklingen på\r\nföretagsskatteområdet inom EU är för närvarande effekterna för den\r\nsvenska skattebasen svårbedömda. Jag har mot denna bakgrund avstått från\r\natt reservera mig mot att utskottet avstyrker förslaget.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:Sk293 av Per Rosengren m.fl. (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om vad i motionen\r\nanförs om möjligheten att införa uppskov med kapitalvinsten.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Sk210 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skatter vid omarronderingar.\r\n2004/05:Sk223 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avskaffande av beskattning av realisationsvinster lägre än\r\n10 kr.\r\n2004/05:Sk240 av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta ett renkonto enligt samma princip som skogskonto.\r\n\r\n2004/05:Sk247 av Luciano Astudillo (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införandet av en schablonbeskattning inom vissa näringsområden.\r\n\r\n2004/05:Sk254 av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för sponsring av högklassig kultur.\r\n2004/05:Sk255 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att höja avdraget för representationsmåltid till 300 kr.\r\n2004/05:Sk260 av Staffan Danielsson och Jan Andersson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ändrad bilbeskattning för enskilda näringsidkare.\r\n2004/05:Sk263 av Henrik Westman och Kent Olsson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utjämningskonto för fiskare.\r\n2004/05:Sk267 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att ta bort flyttskatt på fonder.\r\n2004/05:Sk269 av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skattereglerna för ideella och allmännyttiga\r\nföreningar skall ses över och förenklas.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att företag skall få göra avdrag i deklarationen för\r\nbidrag till ideella föreningar som bidrar till lokal samhällsutveckling.\r\n\r\n2004/05:Sk275 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sponsring av konst och kultur.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utvidgad avdragsrätt för kultursponsring.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om företags möjlighet att köpa in konst.\r\n2004/05:Sk283 av Lena Adelsohn Liljeroth och Hillevi Engström (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förenkling av skattereglerna för stiftelser och fonder.\r\n2004/05:Sk287 av Ewa Björling (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar att ändra lagstiftningen så att den medger\r\nskattebefrielse för forskningsdonationer i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n2004/05:Sk291 av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av att se över periodiseringsreglerna för enskilda\r\nfirmor och handelsbolag.\r\n2004/05:Sk297 av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om stiftelser med allmännyttiga ändamål.\r\n2004/05:Sk298 av Kaj Nordquist (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om beskattningen av stiftelser.\r\n2004/05:Sk303 av Kent Olsson och Inger René (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av yrkesfiskaravdrag.\r\n2004/05:Sk310 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om s.k. avkastningsskatt på pensionssparande.\r\n2004/05:Sk321 av Annelie Enochson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa en skatteberäkning för sjöfarten baserad på tonnage.\r\n\r\n2004/05:Sk324 av Maria Larsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om rätt för företag till skatteavdrag för iordningställande av\r\nrum för stillhet.\r\n2004/05:Sk328 av Elizabeth Nyström och Magdalena Andersson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdrag för deklarationskostnader.\r\n2004/05:Sk330 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillsätta en utredning för att se över och förenkla\r\nskattelagstiftningen för ideella föreningar.\r\n2004/05:Sk339 av Rigmor Stenmark och Jörgen Johansson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skattelagstiftningen måste ändras för att säkerställa\r\nskattebefrielse för ideella stiftelser som beviljar bidrag till\r\nallmännyttiga föreningar.\r\n2004/05:Sk353 av Ingegerd Saarinen och Mikaela Valtersson (båda mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter tillsätta en utredning för att\r\nbelysa möjligheterna att införa ett etableringskonto enligt\r\nmotionen.\r\n2004/05:Sk384 av Göran Magnusson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av skattelagstiftningen för att klargöra allmännyttiga\r\nstiftelsers skattebefrielse.\r\n2004/05:Sk388 av Leif Jakobsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skattelagstiftningen förtydligas så att ideella stiftelser\r\nkan bevilja bidrag till ideella allmännyttiga föreningar, inklusive\r\nförebyggande verksamhet, utan att riskera inkomstbeskattning av stiftelsen.\r\n\r\n2004/05:Sk390 av Sinikka Bohlin (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett \"fruktodlingskonto\" för fruktodlingsföretag.\r\n2004/05:Sk391 av Henrik von Sydow (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om jobbinriktade skattesänkningar för småföretag.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som mening vad i motionen\r\nanförs om att reformen införs på försök i regioner med hög andel småföretag.\r\n\r\n2004/05:Sk395 av Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om avskaffandet av 3:12-reglerna.\r\n2004/05:Sk396 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av lagändring för att ge enskilda näringsidkare rätt\r\ntill avdrag, utan att det tas upp som skattepliktigt uttag, för samma\r\ntyp av utgifter som arbetsgivare har för anställda i form av\r\npersonalvårdsförmåner.\r\n2004/05:Sk397 av Sven Bergström m.fl. (c, m, fp, kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till nya regler\r\nför återinvestering i onoterade företag.\r\n2004/05:Sk399 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, fp, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av nya regler för uppskjuten beskattning av andelsbyten.\r\n\r\n2004/05:Sk401 av Anna Lilliehöök (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för konst och kultursponsring.\r\n2004/05:Sk402 av Leif Björnlod (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen gör en översyn av kvittningsreglerna vad\r\navser inkomstbeskattning vid kombinationsverksamheter.\r\n2004/05:Sk406 av Börje Vestlund (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om schablonersättning av vissa kontantbranscher.\r\n2004/05:Sk418 av Åsa Torstensson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av 7 kap. 4 § skattelagen och ändamålskravet att\r\nstiftelser anses kvalificerade för begränsad beskattning.\r\n2004/05:Sk420 av Helena Bargholtz och Cecilia Wikström (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda förutsättningarna för att göra kulturen avdragsgill.\r\n\r\n2004/05:Sk432 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjlighet till extra pensionsavsättning vid försäljning av\r\nnäringsverksamhet.\r\n2004/05:Sk434 av Jörgen Johansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra en översyn av inkomstskattelagen (1999:1229) i syfte\r\natt vidga reglerna i lagens 30 kap.\r\n2004/05:Sk450 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lägre skatter för företagen.\r\n2.      Riksdagen beslutar avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen\r\npå aktier i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om schablonbeskattning av vissa tjänstebranscher.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda möjligheterna att ersätta bolagsskatten\r\nmed en tonnagebaserad skatt för rederier.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvarvarande pomperipossaeffekter med anledning av\r\nfåmansbolagsreglerna.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att begära att regeringen återkommer med förslag om\r\nhur en s.k. BEK-modell som ersätter dagens fåmansbolagsregler skall\r\nkunna införas.\r\n2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n31.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för\r\nallmännyttiga stiftelser.\r\n2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avskaffa dubbelskatten på risksparande.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av skattereglerna för allmännyttiga\r\nstiftelser och ideella föreningar.\r\n2004/05:Sk455 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att inrätta särskilda avsättningskonton för fruktodlingen.\r\n\r\n2004/05:Sk456 av Anders Bengtsson m.fl. (s):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att verka för ett förslag som likställer idrott och\r\növrig ungdomsverksamhet i skattelagstiftning och andra regelverk.\r\n2004/05:Sk464 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att se över ideella föreningars villkor i syfte att jämställa\r\növriga ideella föreningar med idrottsföreningar.\r\n2004/05:Sk466 av Agne Hansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att även ensamföretagare som driver sitt företag som enskild\r\nfirma eller som handelsbolag skall kunna få del av den friskvårdsreform\r\nsom infördes den 1 januari 2004 på samma villkor som andra grupper.\r\n2004/05:Sk474 av Anne-Marie Pålsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov\r\ntill några skattekonsekvenser.\r\n2004/05:Sk484 av Erling Bager (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen med skyndsamhet hårdare driver på handläggningen\r\nav yrkesfiskaravdraget inom EU.\r\n2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n20.     Riksdagen beslutar tillåta avsättning till pensioner för\r\nanställda med obeskattade medel endast för avgiftsbaserade pensioner i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om etableringskonto och fonder för företagsstart.\r\n2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om konstnärer och skatterna.\r\n2004/05:Kr269 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avdragsrätt för sponsring.\r\n2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att företag bör få rätt att göra avdrag för kostnaden\r\nför inköp av konst.\r\n2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utredning av ändamålen för allmännyttiga stiftelser.\r\n\r\n2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c):\r\n\r\n8.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med en översyn som\r\nsyftar till att göra det möjligt för företag att skriva av inköp av\r\nsamtidskonst.\r\n\r\n2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till\r\nändringar i skattelagstiftningen som syftar till att underlätta sponsring\r\nav allmännyttiga ändamål.\r\n2004/05:Kr364 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om regelförenklingar och skatteregler för kulturarbetare\r\nsom driver eget företag.\r\n2004/05:Kr365 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om villkor för elitidrottares utövande och vikten av\r\nenklare regler för företagande.\r\n2004/05:Kr369 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ändring av regler för avdrag för att underlätta\r\nsponsring av kultur.\r\n2004/05:T396 av Gunnar Andrén (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införandet av tonnageskatt.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stämpelskatten vid inskrivningar.\r\n2004/05:T460 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tonnageskatt\r\nför sjöfarten.\r\n2004/05:T464 av Elizabeth Nyström m.fl. (m):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tonnageskatt.\r\n2004/05:T468 av Erling Bager m.fl. (fp):\r\n\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda förutsättningarna för tonnagebaserad\r\nskatteberäkning för sjöfarten.\r\n2004/05:MJ494 av Annelie Enochson och Per Landgren (båda kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett yrkesfiskeavdrag.\r\n2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n8.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nlagstiftning som tydligt anger att stödrättigheterna för de frikopplade\r\nstöden skall beskattas som fast egendom.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om nyföretagande och generationsskiften i jordbruksnäringen.\r\n\r\n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n33.     Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nförslag om ett s.k. fiskekonto enligt motionens intentioner.\r\n34.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillåta negativt saldo för inventarietillgångar\r\nvid fartygsbyte.\r\n35.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om yrkesfiskaravdrag.\r\n2004/05:N240 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att anpassa momssatser och skatter för små turistföretag.\r\n\r\n2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar\r\nsvenskt ägande på bekostnad av utländskt.\r\n2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en avveckling av dubbelbeskattningen, som missgynnar\r\nsvenskt ägande gentemot utländskt.\r\n2004/05:N257 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inkomster från utboägd skog skall beskattas i den\r\nkommun där skogen finns och inte där ägaren är bosatt.\r\n2004/05:N304 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om villkor och betydelse av enklare företagsregler och\r\nbeskattning på arbete.\r\n2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n11.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att ändra\r\nde s.k. 3:12-reglerna i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt\r\n5.3.1).\r\n2004/05:N308 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp, c, kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lättnader i beskattning knutet till företagande.\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att negativa belopp vid företagsomvandlingar skall\r\nkunna behandlas som kapitalvinst på aktierna det år då ombildningen\r\nsker och den beräknade skatten skall kunna betalas under en femårsperiod.\r\n13.     Riksdagen beslutar att möjlighet för riskkapitalavdrag införs.\r\n14.     Riksdagen beslutar att möjlighet till sparande i etableringskonto\r\ninförs.\r\n16.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om sänkta\r\nskatter och avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n18.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar\r\ni reglerna för fåmansföretag.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa\r\ntjänstebranscher.\r\n2004/05:N397 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om periodiseringsfonder.\r\n2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkta skatter.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av schablonbeskattning inom vissa\r\ntjänstebranscher.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införande av etableringskonto.\r\n2004/05:N406 av Lotta Hedström och Gustav Fridolin (båda mp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att effekten\r\nav skattelagstiftning och andra statliga styrinstrument grundligt utreds\r\nför de företag, vilka har sociala mål för sin verksamhet och inte är\r\nvinstutdelande.\r\n2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av de legala och fiskala hindren för att\r\nsamutnyttja realkapital.\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om periodiseringsfonder.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkta skatter för företagare.\r\n2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utredning av småföretagares rätt till uppskjuten\r\nbeskattning av vinsten i fem år.\r\n2004/05:A221 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om beskattningen av småföretagare.\r\n2004/05:Bo240 av Owe Hellberg m.fl. (v):\r\n\r\n8.      Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skattefria\r\nunderhållsfonder och återkommer till riksdagen med ett förslag.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk450 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk454 yrkande 3, 2004/05:N240 yrkande 2, 2004/05:N241 yrkande 5, 2004/05:N242 yrkande 1, 2004/05:N308 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 16, 2004/05:N400 yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 11, 2004/05:N413 yrkande 4 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "641D8B1A-1A60-401F-A27B-D0A1D81E6D28",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "36",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "148",
                    "116",
                    "0",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/641D8B1A-1A60-401F-A27B-D0A1D81E6D28",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Tonnageskatt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk321, 2004/05:Sk450 yrkande 12, 2004/05:T396 yrkande 2, 2004/05:T460 yrkande 1, 2004/05:T464 yrkande 13 och 2004/05:T468 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Fåmansföretag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk391 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk395, 2004/05:Sk450 yrkande 18, 2004/05:N305 yrkande 11, 2004/05:N393 yrkande 18 och 2004/05:A221 yrkande 6 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "A9C1A358-8F69-4E21-9C3D-B890A727D780",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "36",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "148",
                    "116",
                    "0",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A9C1A358-8F69-4E21-9C3D-B890A727D780",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk291, 2004/05:Sk434 och 2004/05:N414 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N397 yrkande 4 och 2004/05:N413 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet till aktiebolag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Etableringskonto",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk353, 2004/05:Sf365 yrkande 15, 2004/05:N393 yrkande 14 och 2004/05:N400 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk240, 2004/05:Sk390, 2004/05:Sk455 yrkande 6 och 2004/05:Bo240 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Förenklad beskattning av vissa småföretag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk247, 2004/05:Sk406, 2004/05:Sk450 yrkande 10, 2004/05:Kr239 yrkande 2 i denna del, 2004/05:Kr364 yrkande 1, 2004/05:Kr365 yrkande 10, 2004/05:N304 yrkande 3, 2004/05:N393 yrkande 24 och 2004/05:N400 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Kvittning av underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk402.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Skatteberäkning vid omarrondering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk210.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Stödrättigheter i jordbruket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkandena 8 och 17.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "5B8C0E94-7092-4460-B06B-55048EF94466",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "222",
                    "41",
                    "1",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5B8C0E94-7092-4460-B06B-55048EF94466",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk269 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sk283, 2004/05:Sk287 yrkande 1, 2004/05:Sk297, 2004/05:Sk298, 2004/05:Sk330, 2004/05:Sk339, 2004/05:Sk384, 2004/05:Sk388, 2004/05:Sk418, 2004/05:Sk452 yrkande 31, 2004/05:Sk454 yrkande 12, 2004/05:Sk456 yrkande 2, 2004/05:Sk464 och 2004/05:Kr355 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Företag inom den sociala ekonomin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N406 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Avkastningsskatt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk310.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk293, 2004/05:Sk267, 2004/05:Sk397, 2004/05:Sk399, 2004/05:Sk450 yrkande 13 och 2004/05:Sk474.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Riskkapitalavdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N393 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Pensionskostnader",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk432 och 2004/05:Sf357 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Friskvård, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk324, 2004/05:Sk396 och 2004/05:Sk466.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Yrkesfiskare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk263, 2004/05:Sk303, 2004/05:Sk484, 2004/05:MJ494 yrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkandena 33-35.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Enskilda näringsidkares bilförmån",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk260.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk254, 2004/05:Sk269 yrkandena 1 i denna del och 3, 2004/05:Sk275 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk401 i denna del, 2004/05:Sk420, 2004/05:Kr269 yrkande 14, 2004/05:Kr363 yrkande 4 och 2004/05:Kr369 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Konstinköp, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk275 yrkande 5, 2004/05:Sk401 i denna del, 2004/05:Kr239 yrkande 2, 2004/05:Kr354 yrkande 18 och 2004/05:Kr357 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Representation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk255.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Deklarationskostnader",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk328.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Skattefrihet för små kapitalvinster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk223.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Kommunal beskattning av skogsinkomster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N257 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Stämpelskatt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:T396 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Tonnageskatt",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Fåmansföretag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Periodiseringsfonder i mindre företag, m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Fondöverföringar vid ombildning av fysisk persons näringsverksamhet till aktiebolag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Etableringskonto",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Utvidgade möjligheter till resultatutjämning i vissa näringar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Förenklad beskattning av vissa småföretag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Förenklad beskattning av vissa småföretag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Stödrättigheter i jordbruket",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Allmännyttiga ideella föreningar och stiftelser",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Riskkapitalavdrag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Yrkesfiskare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Enskilda näringsidkares bilförmån",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Bidrag till idrott, kultur och annan ideell verksamhet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Konstinköp, m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Representation",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-01-25 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 07:00:23"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om företags- och kapitalbeskattning. Skälet är i flera fall att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.",
          "dok_id": "GS01SKU20",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om företags- och kapitalbeskattning (SkU20)",
          "dok_id": "GS01SKU20",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 07:00:23"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01SKU20",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:35"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om företags- och kapitalbeskattning. Skälet är i flera fall att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.</p>",
          "dok_id": "GS01SkU20",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:56"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om företags- och kapitalbeskattning (SkU20)",
          "dok_id": "GS01SkU20",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:56"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01SKU20",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_SkU_20.pdf",
          "filstorlek": "479616",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Motioner om företags- och kapitalbeskattning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0D7119CF-211A-4704-A685-A0745A0A9AA2"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk293 Uppskov med kapitalvinst i samband med avyttring av företag",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk293",
          "ref_dok_titel": "Uppskov med kapitalvinst i samband med avyttring av företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Rosengren m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A221 Situationen på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A221",
          "ref_dok_titel": "Situationen på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo240 De långsiktiga villkoren för bostadsproduktion",
          "ref_dok_id": "GS02Bo240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo240",
          "ref_dok_titel": "De långsiktiga villkoren för bostadsproduktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr239 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr239",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr269 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr269",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr354 Kultur",
          "ref_dok_id": "GS02Kr354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr354",
          "ref_dok_titel": "Kultur",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr355 Idrott",
          "ref_dok_id": "GS02Kr355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr355",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr357 Konstnärernas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr357",
          "ref_dok_titel": "Konstnärernas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr363 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_id": "GS02Kr363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr364 Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr364",
          "ref_dok_titel": "Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr365 Liberal idrottspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Kr365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr365",
          "ref_dok_titel": "Liberal idrottspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr369 Kultur i Västsverige",
          "ref_dok_id": "GS02Kr369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr369",
          "ref_dok_titel": "Kultur i Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ494 Fiske",
          "ref_dok_id": "GS02MJ494",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ494",
          "ref_dok_titel": "Fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Per Landgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ497 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ497",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ500 Liv och fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_id": "GS02MJ500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ500",
          "ref_dok_titel": "Liv och fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N240 Landsbygdsutveckling med företagande",
          "ref_dok_id": "GS02N240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N240",
          "ref_dok_titel": "Landsbygdsutveckling med företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N241 Södertälje som  utvecklingscentrum",
          "ref_dok_id": "GS02N241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N241",
          "ref_dok_titel": "Södertälje som  utvecklingscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N242 Politik för en svensk industri",
          "ref_dok_id": "GS02N242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N242",
          "ref_dok_titel": "Politik för en svensk industri",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N257 Norrlandsregionens utvecklingsförutsättningar",
          "ref_dok_id": "GS02N257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N257",
          "ref_dok_titel": "Norrlandsregionens utvecklingsförutsättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N304 Turismen i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Turismen i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N305 Företagande",
          "ref_dok_id": "GS02N305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N305",
          "ref_dok_titel": "Företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N308 Jönköpings län och tillväxtskapande åtgärder",
          "ref_dok_id": "GS02N308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N308",
          "ref_dok_titel": "Jönköpings län och tillväxtskapande åtgärder",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_id": "GS02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N397 Villkor för regional utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Villkor för regional utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N400 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GS02N400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N400",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N406 Tillgång till kapital för lokal utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N406",
          "ref_dok_titel": "Tillgång till kapital för lokal utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström och Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N407 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GS02N407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N407",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Näringspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N414 En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GS02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf357 Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Sf357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf357",
          "ref_dok_titel": "Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf365",
          "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk210 Skatter vid omarronderingar",
          "ref_dok_id": "GS02Sk210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk210",
          "ref_dok_titel": "Skatter vid omarronderingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk223 Beskattningen av realisationsvinster lägre än 10 kr",
          "ref_dok_id": "GS02Sk223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk223",
          "ref_dok_titel": "Beskattningen av realisationsvinster lägre än 10 kr",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk240 Renkonto för samer",
          "ref_dok_id": "GS02Sk240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk240",
          "ref_dok_titel": "Renkonto för samer",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk247 Schablonbeskattning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk247",
          "ref_dok_titel": "Schablonbeskattning",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk254 Avdragsrätt för sponsring ",
          "ref_dok_id": "GS02Sk254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk254",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för sponsring ",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk255 Avdraget för representationsmåltid",
          "ref_dok_id": "GS02Sk255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk255",
          "ref_dok_titel": "Avdraget för representationsmåltid",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk260 Bilbeskattning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk260",
          "ref_dok_titel": "Bilbeskattning",
          "ref_dok_subtitel": "av Staffan Danielsson och Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk263 Utjämningsbidrag för fiskare",
          "ref_dok_id": "GS02Sk263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk263",
          "ref_dok_titel": "Utjämningsbidrag för fiskare",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman och Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk267 Byte av fonder och beskattning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk267",
          "ref_dok_titel": "Byte av fonder och beskattning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk269 Ideella föreningar",
          "ref_dok_id": "GS02Sk269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk269",
          "ref_dok_titel": "Ideella föreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk275 Sponsring",
          "ref_dok_id": "GS02Sk275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk275",
          "ref_dok_titel": "Sponsring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk283 Förenklade skatteregler för stiftelser och fonder",
          "ref_dok_id": "GS02Sk283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk283",
          "ref_dok_titel": "Förenklade skatteregler för stiftelser och fonder",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth och Hillevi Engström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk287 Skattebefrielse för externa forskningsfinansiärer och forskningsdonationer",
          "ref_dok_id": "GS02Sk287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk287",
          "ref_dok_titel": "Skattebefrielse för externa forskningsfinansiärer och forskningsdonationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk291 Periodiseringsreglerna för enskilda firmor och handelsbolag",
          "ref_dok_id": "GS02Sk291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk291",
          "ref_dok_titel": "Periodiseringsreglerna för enskilda firmor och handelsbolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström och Anneli Särnblad (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk297 Stiftelser med allmännyttiga ändamål",
          "ref_dok_id": "GS02Sk297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk297",
          "ref_dok_titel": "Stiftelser med allmännyttiga ändamål",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén och Gunnar Sandberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk298 Beskattning av stiftelser",
          "ref_dok_id": "GS02Sk298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk298",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av stiftelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Kaj Nordquist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk303 Yrkesfiskaravdrag",
          "ref_dok_id": "GS02Sk303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk303",
          "ref_dok_titel": "Yrkesfiskaravdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk310 Beskattning av  förluster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk310",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av  förluster",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk321 Skatteberäkning baserad på tonnage",
          "ref_dok_id": "GS02Sk321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk321",
          "ref_dok_titel": "Skatteberäkning baserad på tonnage",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk324 Rum för stillhet",
          "ref_dok_id": "GS02Sk324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk324",
          "ref_dok_titel": "Rum för stillhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk328 Avdrag för deklarationskostnader",
          "ref_dok_id": "GS02Sk328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk328",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för deklarationskostnader",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk330 Beskattningen av ideella föreningar",
          "ref_dok_id": "GS02Sk330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk330",
          "ref_dok_titel": "Beskattningen av ideella föreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk339 Beskattning av ideella stiftelser",
          "ref_dok_id": "GS02Sk339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk339",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av ideella stiftelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk353 Införande av etableringskonto",
          "ref_dok_id": "GS02Sk353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk353",
          "ref_dok_titel": "Införande av etableringskonto",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Mikaela Valtersson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk384 Översyn av grunderna för allmännyttiga stiftelsers skattebefrielse",
          "ref_dok_id": "GS02Sk384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk384",
          "ref_dok_titel": "Översyn av grunderna för allmännyttiga stiftelsers skattebefrielse",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Magnusson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk388 Beskattning av fonders utdelning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk388",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av fonders utdelning",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Jakobsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk390 Fruktodlingskonto",
          "ref_dok_id": "GS02Sk390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk390",
          "ref_dok_titel": "Fruktodlingskonto",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk391 Gasellföretag",
          "ref_dok_id": "GS02Sk391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk391",
          "ref_dok_titel": "Gasellföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk395 Avskaffandet av 3:12-reglerna",
          "ref_dok_id": "GS02Sk395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk395",
          "ref_dok_titel": "Avskaffandet av 3:12-reglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson och Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk396 Avdrag för personalvårdsförmåner",
          "ref_dok_id": "GS02Sk396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk396",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för personalvårdsförmåner",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk397 Återinvesteringar i onoterade företag",
          "ref_dok_id": "GS02Sk397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk397",
          "ref_dok_titel": "Återinvesteringar i onoterade företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk399 Uppskjuten beskattning av andelsbyten",
          "ref_dok_id": "GS02Sk399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk399",
          "ref_dok_titel": "Uppskjuten beskattning av andelsbyten",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk401 En miljö med kultur och konst",
          "ref_dok_id": "GS02Sk401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk401",
          "ref_dok_titel": "En miljö med kultur och konst",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk402 Inkomstbeskattning vid kombinationsverksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02Sk402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk402",
          "ref_dok_titel": "Inkomstbeskattning vid kombinationsverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk406 Schablonbeskattning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk406",
          "ref_dok_titel": "Schablonbeskattning",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk418 Beskattning av stiftelser och fonder",
          "ref_dok_id": "GS02Sk418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk418",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av stiftelser och fonder",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk420 Möjligheter att göra kulturen avdragsgill",
          "ref_dok_id": "GS02Sk420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk420",
          "ref_dok_titel": "Möjligheter att göra kulturen avdragsgill",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz och Cecilia Wikström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk432 Pensionsavsättning vid försäljning av näringsverksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02Sk432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk432",
          "ref_dok_titel": "Pensionsavsättning vid försäljning av näringsverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk434 Råndrabbade företagares rätt till försäkring",
          "ref_dok_id": "GS02Sk434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk434",
          "ref_dok_titel": "Råndrabbade företagares rätt till försäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk450 Företagsskatter",
          "ref_dok_id": "GS02Sk450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk450",
          "ref_dok_titel": "Företagsskatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk452 Skattepolitisk inriktning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk452",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitisk inriktning",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk454 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution",
          "ref_dok_id": "GS02Sk454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk454",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk455 Trädgårdsnäringen",
          "ref_dok_id": "GS02Sk455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk455",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdsnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk456 Beskattning av allmännyttig ideell ungdomsverksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02Sk456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk456",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av allmännyttig ideell ungdomsverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk464 Villkor för ideella föreningar",
          "ref_dok_id": "GS02Sk464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk464",
          "ref_dok_titel": "Villkor för ideella föreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Löfstrand och Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk466 Egenföretagares friskvård",
          "ref_dok_id": "GS02Sk466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk466",
          "ref_dok_titel": "Egenföretagares friskvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk474 Uppskjutande av realisationsvinstbeskattning avseende försäljning av fondandelar",
          "ref_dok_id": "GS02Sk474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk474",
          "ref_dok_titel": "Uppskjutande av realisationsvinstbeskattning avseende försäljning av fondandelar",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk484 Yrkesfiskaravdraget",
          "ref_dok_id": "GS02Sk484",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk484",
          "ref_dok_titel": "Yrkesfiskaravdraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T396 Den svenska sjöfartens konkurrenskraft",
          "ref_dok_id": "GS02T396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T396",
          "ref_dok_titel": "Den svenska sjöfartens konkurrenskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T460 Sjöfarten",
          "ref_dok_id": "GS02T460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T460",
          "ref_dok_titel": "Sjöfarten",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T464 Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02T464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T464",
          "ref_dok_titel": "Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T468 Utgiftsområde 22: Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GS02T468",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T468",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22: Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Bager m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-23",
          "ref_dok_id": "GS0995",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "2005-03-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-23",
          "ref_dok_id": "GS0995",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "2005-03-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}