{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290167",
      "dok_id": "GS01SKU19",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "SKU19",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:SKU19",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SKU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "19",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-08 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:52",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:56",
      "titel": "Allmänna motioner om inkomstskatter m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SKU19/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SKU19",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01SKU19",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01SKU19",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Skatteutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:SKU19</div><h1>Allmänna motioner om inkomstskatter m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet motioner om inkomstbeskattningens\r\nutformning. I motionerna finns förslag som gäller utformningen av\r\nskatteskalan för förvärvsinkomster, biogasdrivna förmånsbilar, avdraget\r\nför resor till och från arbetet, arbetsrum i bostaden, ökade levnadskostnader\r\nvid dubbel bosättning och tillfälligt arbete, hushållstjänster, minnesgåvor,\r\nförmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar, avdrag för gåvor till\r\nolika former av ideell verksamhet, boendes självförvaltning, beskattningen\r\nav lokalanställda på ambassader i Sverige, hobbybiodling, plockning av\r\nbär, svamp och kottar, etc. Utskottet avstyrker samtliga motioner.\r\nI betänkandet finns 21 reservationer 4 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Skatteskala, grundavdrag m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkandena 15 och 20,\r\n2004/05:Sk212, 2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1,\r\n2004/05:Sk433, 2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena\r\n9 och 37-39, 2004/05:Sk454 yrkande 1, 2004/05:Sf354 yrkande 5, 2004/05:Sf357\r\nyrkande 19, 2004/05:Sf358 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 2, 2004/05:A220\r\nyrkandena 3 och 4 samt 2004/05:A221 yrkande 5.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n2.      Utländska nyckelpersoner\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk277.\r\nReservation 5 (v)\r\n\r\n3.      Förmån av fri miljöbil\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk423 och 2004/05:MJ441 yrkande 3.\r\n\r\n4.      Förmån av fri parkering\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk351.\r\n\r\n5.      Frilansande konstnärers resor\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk480.\r\n\r\n6.      Reseavdrag\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk211, 2004/05:Sk449 yrkande 3,\r\n2004/05:T426 yrkande 3, 2004/05:MJ437 yrkande 10, 2004/05:N254 yrkande\r\n12 och 2004/05:N414 yrkande 8.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\n7.      Arbetsrum i bostaden\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk226.\r\n\r\n8.      Hushållstjänster\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk201 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk208\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk237, 2004/05:Sk274, 2004/05:Sk281,\r\n2004/05:Sk292, 2004/05:Sk300, 2004/05:Sk329, 2004/05:Sk333, 2004/05:Sk346,\r\n2004/05:Sk374, 2004/05:Sk380, 2004/05:Sk403, 2004/05:Sk408, 2004/05:Sk425,\r\n2004/05:Sk441, 2004/05:Sk443 yrkande 2, 2004/05:Sk457, 2004/05:Sf354\r\nyrkande 4, 2004/05:Sf359 yrkande 5, 2004/05:Sf363 yrkande 42, 2004/05:So594\r\nyrkande 14, 2004/05:N239 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 23, 2004/05:N400\r\nyrkande 4, 2004/05:N401 yrkande 5, 2004/05:N403 yrkande 13, 2004/05:A350\r\nyrkande 4, 2004/05:A352 yrkande 14, 2004/05:A355 yrkande 16 och\r\n2004/05:Bo306 yrkande 14.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9.      Förmån av fria hemtjänster\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk400.\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n10.     Personalvårdsförmåner\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk294, 2004/05:Sk370, 2004/05:Sk386,\r\n2004/05:Sk393, 2004/05:Sk483, 2004/05:Kr354 yrkande 14, 2004/05:Kr358\r\nyrkande 6, 2004/05:Kr360 yrkande 7, 2004/05:Kr363 yrkande 3, 2004/05:Kr368\r\nyrkande 31 och 2004/05:MJ505 yrkande 5.\r\nReservation 10 (fp)\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n11.     Minnesgåvor\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk376.\r\n\r\n12.     Dubbel bosättning m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk242, 2004/05:Sk481 och 2004/05:MJ9\r\nyrkande 19.\r\n\r\n13.     Förmånstagare till pensionsförsäkring\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk293.\r\nReservation 12 (m, kd, c)\r\n\r\n14.     Gåvor och bidrag till ideella ändamål\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 1, 2004/05:Sk238,\r\n2004/05:Sk250, 2004/05:Sk275 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk326, 2004/05:Sk379,\r\n2004/05:Sk447 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk452 yrkande 43, 2004/05:Sk463\r\noch 2004/05:Kr358 yrkande 7.\r\nReservation 13 (kd, c)\r\nReservation 14 (m) - motiveringen\r\n\r\n15.     Boendes självförvaltning\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk436 och 2004/05:Bo306 yrkande 24.\r\n\r\nReservation 15 (kd)\r\n\r\n16.     Studenters stipendier\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk452 yrkande 33.\r\nReservation 16 (m, kd)\r\n\r\n17.     Lokalanställda på ambassader i Sverige\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk462.\r\n\r\n18.     Idrottskonto\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk347 och 2004/05:Kr355 yrkande 14.\r\n\r\nReservation 17 (kd)\r\n\r\n19.     Bär, svamp och kottar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk246.\r\nReservation 18 (kd, c)\r\n\r\n20.     Skadestånd\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk419.\r\nReservation 19 (kd)\r\n\r\n21.     Biodling\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk249, 2004/05:Sk444 och 2004/05:MJ260\r\nyrkande 1.\r\nReservation 20 (kd, c)\r\n\r\n22.     Öresund\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N403 yrkandena 4 och 21.\r\n\r\n23.     Larm- och säkerhetskostnader\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ju291 yrkande 1.\r\n\r\n24.     Avdrag för skattehjälp\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk368.\r\n\r\n25.     Bredband\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:T459 yrkande 17.\r\nReservation 21 (kd)\r\n\r\nStockholm den 8 mars 2005\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\n\r\nSusanne Eberstein\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Susanne Eberstein (s),\r\nAnna Grönlund Krantz (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per\r\nErik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Marie Engström (v), Lennart\r\nAxelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Stefan Hagfeldt (m),\r\nBritta Rådström (s), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd),\r\nChristina Axelsson (s) och Staffan Danielsson (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nRiksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2005\r\nställt sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet som lagts\r\nfram i budgetpropositionen. Härvid avslogs olika förslag om förändringar\r\npå inkomstbeskattningens område som Moderata samlingspartiet, Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram i sina\r\nrespektive budgetalternativ för år 2005 (prop. 2004/05:1 Förslag till\r\nstatsbudget, finansplan m.m., bet. 2004/05:FiU1).\r\nI detta betänkande behandlar utskottet de motionsyrkanden angående\r\ninkomstbeskattningen som väckts under den allmänna motionstiden hösten\r\n2004 och som inte behandlats i anslutning till höstens budgetberedning.\r\nVidare behandlas ett motionsyrkande om avdrag för ökade levnadskostnader\r\nsom väckts med anledning av stormen i södra Sverige.\r\nMotionsyrkandena återges i bilagan.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nSkatteskala, grundavdrag m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en ändrad utformning av skatteskala,\r\ngrundavdrag m.m. samt förslagen om en utvidgad kommunal beskattningsrätt.\r\n\r\nJämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).\r\nMotionerna\r\nI en rad motioner framställs yrkanden som anknyter till de förslag om\r\nförändringar i inkomstbeskattningen som lagts fram av de borgerliga\r\noppositionspartierna under höstens budgetbehandling.\r\nI motioner från Moderata samlingspartiet framställs yrkanden om sänkta\r\noch avskaffade skatter på arbetsinkomster. I motion Sf357 yrkande  19\r\nav Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) föreslås att den statliga skatten på\r\narbetsinkomster avskaffas för den som är över 65 år, och i motion Sk212\r\nav Rolf Gunnarsson (m) begärs ett tillkännagivande om vikten av att\r\npensionärer har möjlighet att arbeta. I motion N349 yrkande  2 av\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) anförs att skatterna måste sänkas\r\nså att arbete och tillväxt främjas, och i motion A221 yrkande  5 av\r\nSten Tolgfors (m) framhålls att det är nödvändigt att sänka marginalskatten\r\nför låg- och normalinkomsttagare för att öka arbetsutbudet och göra det\r\nlönsamt att arbeta och möjliggöra en ökad privat kapitalbildning.\r\nI Folkpartiets motion Sk454 yrkande  1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nanförs att Sverige behöver genomföra skattereformer som ger människor\r\nmakten över sina liv tillbaka och som höjer den svenska ekonomins förmåga\r\ntill uthållig tillväxt. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att\r\nskattepolitiken måste förändras för att öka förutsättningarna för arbete,\r\nsparande, företagande och investeringar i Sverige.\r\nI Kristdemokraternas motion Sk451 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att\r\nskatterna bör utformas så att så många som möjligt kan leva på sin lön\r\noch att en rad åtgärder bör genomföras som gör att inkomsttagare får\r\nbehålla en större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka\r\noch få kontroll över sin ekonomiska situation (yrkande  1). Motionärerna\r\nföreslår att det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan avvecklas\r\n(yrkande  4). Också i motion Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås\r\nen avveckling av det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan\r\n(yrkande  9). Motionärerna föreslår vidare att ett extra grundavdrag\r\ninförs fr.o.m. år 2006 (yrkandena  37 och 39). Vidare bör inkomstskatten\r\nför personer över 65 år halveras (yrkande  38). I motion Sf354 yrkande\r\n5 av Torsten Lindström m.fl. (kd) och motion Sf358 yrkande  3 av Kenneth\r\nLantz m.fl. (kd) begärs tillkännagivanden om de fördelar i form av sänkt\r\nskatt som Kristdemokraternas förslag skulle innebära för vissa grupper.\r\n\r\nI Centerpartiets motion Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att\r\nen samlad översyn genomförs i syfte att fasa ut de bidrag som orsakar\r\nmarginaleffekter och ersätta dem med lägre skatter så att vanliga\r\nmänniskor kan klara sig på vanliga inkomster utan bidragsberoende (yrkande\r\n15). Vidare bör enligt vad som anförs åtgärder genomföras i syfte att\r\nge bättre incitament åt äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden efter\r\nfyllda 65 år (yrkande  20). I motion A220 av Jörgen Johansson (c)\r\nföreslås att incitamentet för företag att behålla anställda efter 65 års\r\nålder förstärks genom att företagen befrias från löneskatt och allmän\r\npensionsavgift för arbetstagare efter 65 års ålder (yrkande  3). Vidare\r\nföreslås att incitamentet för enskilda att arbeta efter 65 års ålder\r\nstärks genom att inkomstskatten sänks för denna grupp (yrkande  4).\r\nI motion Sk433 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd) anförs att den statliga\r\ninkomstskatten på arbete bör avvecklas så att det lönar sig att arbeta\r\noch skapa välstånd åt sig själv och andra. En lägre, proportionell skatt\r\nskulle enligt vad som anförs leda till att fler vill satsa på utbildning\r\ntill yrken med hög lön, till att pigga pensionärer och andra som arbetar\r\nextra inte drabbas av marginaleffekter och till att fåmansbolagsreglerna\r\nkan avskaffas.\r\nI två motioner berörs kommunernas beskattningsunderlag. I motion Sk341\r\nyrkande  1 av Rigmor Stenmark (c) anförs att en översyn bör genomföras\r\nsom syftar till att låta fritidskommuner få en ökad del av det kommunala\r\nskatteunderlaget. I motion Sk304 av Gustav Fridolin (mp) föreslås en\r\nmöjlighet för kommunerna att införa en progressiv kommunal inkomstbeskattning\r\n(yrkande  1) och en utvidgning av den kommunala skattebasen. Motionären\r\nanför att en större kommunal handlingsfrihet t.ex. skulle ge Skånes län\r\nmöjlighet att beskatta tung trafik hårdare än övriga landet och på så\r\nsätt mota delar av den tunga trafiken (yrkande  2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har under hösten 2004 tillstyrkt de förslag om förändringar\r\ni inkomstbeskattningen som regeringen lagt fram i anslutning till höstens\r\nbeslut om utgiftsramar och inkomstberäkning för 2005. Härvid har utskottet\r\navstyrkt de förslag om en annan utformning av inkomstbeskattningen som\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet\r\nlagt fram inom ramen för sina budgetalternativ.\r\nNär det gäller inkomstskatteskalan innebar höstens beslut att ytterligare\r\nsteg kunde tas i den reformering av inkomstbeskattningen som utgör en\r\ndel i den överenskommelse om inriktningen av budgetarbetet som regeringen\r\nhar med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.\r\nEn strategi för en grön skatteväxling har lagts fast och innebär att\r\nhöjda skatter på energi och miljöskadliga utsläpp växlas mot sänkta\r\nskatter på arbetsinkomster. Under år 2005 omfattar skatteväxlingen ca\r\n3,4 miljarder kronor och har sin tyngdpunkt i transportsektorn. Den\r\ngröna skatteväxlingen har gjort det möjligt att höja grundavdraget för\r\nlåg- och medelinkomsttagare med upp till 2 400 kr fr.o.m. år 2005.\r\nReseavdraget höjdes till 17 kr per mil för att kompensera för de höjda\r\ndrivmedelsskatterna och stärka arbetslinjen. En utredning har tillsatts\r\nmed uppdrag att analysera och lämna förslag om ett högre grundavdrag i\r\nstödområde A redan från inkomståret 2005. För inkomståret 2006 planeras\r\nen grön skatteväxling med 3,6 miljarder kronor.\r\nÖverenskommelsen innebär också att den pågående skatteomläggningen med\r\nen kompensation för den allmän pensionsavgiften skall fullföljas när\r\ndetta kan ske utan att andra viktiga behov måste stå tillbaka. Omläggningen\r\när viktig för låg- och medelinkomsttagarna eftersom dessa inte har lika\r\nstor fördel av att avgiften är avdragsgill som höginkomsttagarna. Höstens\r\nbeslut om inkomstskatteskalan för 2005 innebar att kompensationen för\r\nden allmänna pensionsavgiften kunde höjas från 75 % till 87,5 %.\r\nRegeringen har uppmärksammat att marginaleffekterna kan medföra att den\r\nsom arbetar mer, byter arbete, eller går till arbete från bidrag inte\r\nförbättrar sin ekonomiska situation. Marginaleffekter utgör för dessa\r\ngrupper en fattigdomsfälla, som är till skada både för den enskilde och\r\nför samhället. Att motverka de hinder som marginaleffekter utgör är\r\ndärför ett viktigt inslag i en sammanhållen rättvise- och tillväxtpolitik.\r\nRegeringen har under en följd av år genomfört förändringar för att\r\nminska marginaleffekterna. Vid sidan av de åtgärder som redovisats kan\r\nnämnas att barnfamiljernas marginaleffekter har minskats betydligt genom\r\nmaxtaxan i barnomsorgen.\r\nUtskottet kunde vid höstens behandling av regeringens förslag konstatera\r\natt dessa skulle ge stora inkomstgrupper mer pengar i plånboken. Med de\r\nhöjningar av barnbidragen och flerbarnstilläggen som sker 2006 kompenseras\r\ninkomsttagarna mer än väl för de indirekta skatter som växlats upp i\r\nsyfte att värna miljön. Sammantaget beräknades åtgärderna förbättra\r\nhushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,7 %. Som framgått har\r\nförändringarna också en fördelningsprofil som gynnar låg- och\r\nmedelinkomsttagarhushåll och bidrar till att minska marginaleffekterna för\r\ndessa grupper.\r\nUtskottet anser att den inriktning av inkomstbeskattningen som utskottet\r\ntillstyrkt vid hösten budgetbehandling bör kvarstå och ser därför inte\r\nnågon anledning att tillstyrka de olika motionsförslagen om en annan\r\ninriktning som framförs i de nu aktuella motionerna.\r\nNär det gäller förslagen från flera håll om särskilda skatte- eller\r\navgiftslättnader för pensionärer anser utskottet att det finns anledning\r\natt upprätthålla den likabehandling i skattehänseende som pensionsreformen\r\nmedfört och som innebär att pensionärerna numera följer samma\r\ninkomstskatteregler som andra inkomsttagare. Regeringen har i juli 2004\r\nutfärdat direktiv till en särskild utredare som skall utreda den skattemässiga\r\nbehandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen,\r\ndvs. tjänstepensioner och privat pensionssparande. Uppdraget syftar\r\ntill att anpassa den skattemässiga regleringen så att arbetsutbud och\r\ntillväxt gynnas. I detta ingår att förbättra och förenkla reglerna samt\r\natt öka likformigheten och neutraliteten i beskattningen av pensionssystemen.\r\nUtredaren skall bl.a. utvärdera det nuvarande systemets effekter på\r\nsparande och arbetsutbud, framför allt arbetsutbudet bland äldre personer.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 1 december 2006 (dir. 2004:99).\r\nNär\r\ndet gäller förslagen om en progressiv kommunal inkomstbeskattning och\r\nandra förändringar när det gäller kommunernas beskattningsunderlag är\r\nutskottet inte berett att tillstyrka dessa.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda de nu aktuella motionsyrkandena.\r\nUtländska nyckelpersoner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en utvärdering av de särskilda\r\nreglerna för utländska nyckelpersoner.\r\nJämför reservation 5 (v).\r\nBakgrund\r\nUtländska experter, forskare och företagsledare som arbetar tillfälligt\r\ni Sverige har möjlighet att få en skattenedsättning under högst tre år.\r\n25 % av lönen undantas från inkomstskatt och socialavgifter och vissa\r\nersättningar är skattefria. Detta gäller ersättningar för kostnad för\r\nflyttning till och från Sverige, för kostnad för resor mellan Sverige\r\noch hemlandet högst två gånger per år samt för avgift för barns skolgång\r\ni grund- och gymnasieskola.\r\nFör tillämpning av bestämmelserna uppställs krav på specialistkompetens\r\neller att det är fråga om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete\r\nmed sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det finns\r\nbetydande svårigheter att rekrytera inom landet. Ytterligare förutsättningar\r\när att arbetstagaren inte är svensk medborgare och inte heller har varit\r\nbosatt eller stadigvarande vistats i Sverige under de senaste fem åren\r\nföre ansökningsperioden. Vistelsen i Sverige får vara avsedd att bli\r\nhögst 5 år. Ansökan om skattelättnad prövas av Forskarskattenämnden.\r\nAnsökan skall avse en viss bestämd person och ett visst arbete.\r\nMotionen\r\nI motion Sk277 av Marie Engström m.fl. (v) anför motionärerna att\r\nskattelättnaden för utländska nyckelpersoner utgör en avvikelse från\r\nprincipen om likformig beskattning och att den kan ge upphov till\r\ngränsdragnings- och avvägningsproblem eftersom den bygger på svåra bedömningar\r\nnär det gäller personkretsen. Motionärerna begär ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om att skattelättnaden för utländska nyckelpersoner\r\nsnarast bör utvärderas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUndantaget för utländska nyckelpersoner innebär att högt kvalificerade\r\nutländska nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i Sverige kan få vissa\r\nskattelättnader efter beslut av Forskarskattenämnden. Undantaget har\r\ntillkommit sedan våra grannländer infört liknande lagstiftning och syftar\r\ntill att eliminera risken för att Sverige framstår som mindre\r\nkonkurrenskraftigt när internationella företag väljer land för en ny etablering.\r\nSverige verkar internationellt för en avveckling av denna typ av riktade\r\nskattelättnader.\r\nUtskottet utgår ifrån att regeringen följer tillämpningen och den praxis\r\nsom utvecklas hos Forskarskattenämnden och ser inte någon anledning för\r\nriksdagen att nu initiera en utvärdering av reglerna. Utskottet avstyrker\r\nmotion Sk277.\r\nFörmån av fri miljöbil\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om att biogasbilar skall få samma\r\nnedsättning av förmånsvärdet som el- och elhybridbilar.\r\n\r\nBakgrund\r\nSärskilda regler gäller vid värderingen av bilförmån om förmånen avser\r\nen bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller för\r\ndrift med mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja. Eftersom\r\nen sådan bil har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast\r\njämförbara bil som bygger på konventionell teknik justeras förmånsvärdet\r\nned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.\r\nReglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar\r\npå bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att\r\nmiljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka.\r\nDen 1 januari 2002 infördes en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare\r\nnedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar\r\ni syfte att få till stånd en bättre överensstämmelse med det faktiska\r\nförmånsvärdet. För bilar som drivs med alkohol eller med annan gas än\r\ngasol medges justering till 80 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara\r\nbil. Nedsättningen gäller under 4 år och får inte överstiga 8 000 kr\r\nper år. För en elbil eller elhybridbil justeras förmånsvärdet ned till\r\n60 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Nedsättningen gäller i\r\n3 år och får inte överstiga 16 000 kr per år. Den tillfälliga möjligheten\r\ntill nedsatt förmånsvärde har successivt förlängts och gäller numera t.\r\no.m. 2009 års taxering. En utvärdering skall genomföras och vara klar\r\nföre tillämpningsperiodens utgång.\r\nMotionerna\r\nI motion MJ441 yrkande 3 av Bengt-Anders Johansson (m) framhålls att\r\nförmånsbilar som kan drivas med biogas inte får en lika stor nedsättning\r\nav förmånsvärdet som elbilar och elhybridbilar. Motionärerna anser att\r\ndetta är omotiverat eftersom elhybridbilar inte stöder introduktionen\r\nav nya drivmedel, och de begär ett tillkännagivande om att regeringen\r\nskall se över reglerna så att biogasbilar minst får samma nedsättning\r\nsom elhybridbilar. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Sk423 av\r\nRolf Lindén och Claes-Göran Brandin (s).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening syftar de särskilda bestämmelserna om beräkning\r\nav värdet av förmån av olika typer av miljöbilar till att detta värde\r\nbättre skall svara mot det faktiska marknadsvärdet. Den grundläggande\r\nbestämmelsen om att förmånsvärdet för sådana bilar skall sättas ned\r\ntill den nivå som gäller för en jämförbar bil med konventionell teknik\r\neliminerar effekten av de högre tillverkningskostnader som är förenade\r\nmed ny teknik. Den tidsbegränsade ytterligare nedsättningen som gäller\r\nför el-, alkohol- och gasdrivna fordon hänger samman med att vissa\r\nmiljöbilar har en begränsad räckvidd, att gasbilarnas tank tar upp en\r\nstor del av bilens lastutrymme och att tillgången på tankställen för\r\nalternativa drivmedel är begränsad. Värdet av förmånen av dessa\r\nfordonstyper är därför mer begränsat än vad som framkommer vid en direkt\r\njämförelse med värdet på en förmånsbil som drivs med konventionella\r\ndrivmedel. Genom dessa regler förbättras förutsättningarna för en ökning\r\nav beståndet av miljövänliga förmånsbilar.\r\nUtskottet är mot den angivna bakgrunden inte berett att tillstyrka\r\nmotionsförslagen om förändringar av de justeringsregler som gäller vid\r\nberäkningen av förmån av fria miljöbilar. Utskottet avstyrker motionerna\r\nSk423 och MJ441 yrkande 3.\r\nFörmån av fri parkering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet om en särskild skatt på fri parkering\r\nav förmånsbilar.\r\n\r\nBakgrund\r\nFörmån av fri parkering är skattepliktig och arbetsgivaren skall lämna\r\nkontrolluppgift om sådana förmåner. Från och med 2005 innehåller\r\narbetsgivarnas kontrolluppgift en särskild ruta för förmån av fri parkering.\r\nSyftet är närmast att påminna om skyldigheten att redovisa sådan förmån.\r\nDet är förmånens marknadsvärde som skall tas upp till beskattning.\r\nSkatteverket har i en skrivelse den 4 januari 2005 lämnat allmän\r\ninformation om sin syn på frågor om beskattningen av parkeringsförmån (jfr\r\nwww.skatteverket.se).\r\nAv Skatteverkets handledning för 2004 framgår att fritt garage eller\r\nfri uppställningsplats vid arbetsplatsen avseende förmånsbil inte\r\nföranleder förmånsbeskattning.\r\nMotionen\r\nI motion Sk351 av Claes Roxbergh (mp) anför motionären att en betydande\r\ndel av dem som arbetspendlar med bil till stadskärnorna har förmånsbilar\r\nsom ägs eller leasas av arbetsgivaren och att förmånen av en fri\r\nparkeringsplats i t.ex. Stockholms city kan värderas till 30 000-40 000 kr\r\nper år. Att inte beskatta en sådan förmån förefaller enligt motionärens\r\nmening orimligt när det är frågan om en privat användning. Han föreslår\r\natt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en särskild\r\nförmånsskatt bör tas ut på förmån av fri parkering av förmånsbil.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågor om beskattningen av förmån av fri parkering har fått ny aktualitet\r\nallteftersom de parkeringsplatser som arbetsgivaren tillhandahåller i\r\nanslutning till arbetsplatsen har ökat i värde. Skatteverket har vidtagit\r\nåtgärder för att få en klarare redovisning från arbetsgivarna av dessa\r\nförmåner.\r\nDe frågor som kommer upp i anslutning till bedömningen av en fri parkering\r\när komplexa och gäller både det grundläggande ställningstagandet om en\r\nskattepliktig förmån föreligger eller ej och värderingen av en sådan\r\nförmån.\r\nEnligt utskottets mening framstår en särskild skatt på fri parkering av\r\nförmånsbilar vid arbetsplatsen som problematisk. På samma sätt som när\r\ndet gäller fri parkering av egen bil vid arbetsplatsen uppkommer en rad\r\navgränsnings- och värderingsproblem som gör det svårt att skapa en\r\ntillfredsställande generell lösning. Utskottet är inte berett att tillstyrka\r\natt en särskild skatt på fri parkering av förmånsbilar införs och\r\navstyrker därför motion Sk351.\r\nFrilansande konstnärers resor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet om förändrade skatteregler för\r\nfrilansande konstnärers resor.\r\n\r\nBakgrund\r\nInkomstskattelagen innehåller inte någon definition av begreppet\r\ntjänsteresa. Generellt kan sägas att en tjänsteresa föreligger när\r\narbetsgivaren har beordrat den anställde att företa en resa för att utföra\r\narbete för hans eller hennes räkning på annan plats. Ursprungstjänsten\r\nfinns kvar, den anställde är alltså inte tjänstledig, och den utsändande\r\narbetsgivaren har kvar arbetsgivaransvaret för den anställde. Det torde\r\nvidare krävas att det arbete som skall utföras på annan plats är en del\r\nav det ursprungliga arbetet eller i varje fall kommer den utsändande\r\narbetsgivaren till godo. I regel betalar också den utsändande arbetsgivaren\r\nden anställdes lön.\r\nInkomstskattelagens definition av begreppet tjänsteställe är många gånger\r\navgörande för om en resa skall anses ha företagits för att utföra arbete\r\npå annan plats. Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför\r\nhuvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på\r\narbetsplatser som hela tiden växlar anses i regel den plats där den\r\nskattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och\r\navslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe. Om arbetet pågår en\r\nbegränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten\r\ninom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses\r\nbostaden som tjänsteställe. För reservofficerare anses bostaden som\r\ntjänsteställe. Detsamma gäller för nämndemän, jurymän och andra liknande\r\nuppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd,\r\nskattenämnd eller arrendenämnd.\r\nOm en resa inte är att bedöma som en tjänsteresa och den skattskyldige\r\ndärför blir förmånsbeskattad för biljetter etc. finns det normalt sett\r\nmöjlighet att få avdrag för resekostnaden (till den del den överstiger\r\n7 000 kr) enligt reglerna om avdrag för resor till och från arbetet.\r\nFör turnerande artister och musiker m.fl. utgör bostaden i normalfallet\r\nderas tjänsteställe. Frilansmusiker har normalt inte någon arbetsgivare\r\nsom sänder ut dem på tjänsteresa. De engageras för varje enskilt\r\nuppträdande och har följaktligen sitt tjänsteställe förlagt till spelplatsen.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion Sk480 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) anför motionärerna\r\natt flertalet frilansande konstnärer är bosatta i storstäderna och främst\r\ni Stockholm eftersom de flesta arbetstillfällena finns där och att detta\r\ninnebär att kulturinstitutionerna ute i landet måste anlita personal\r\nsom inte är bosatt på orten. Utöver lön eller arvode står därför\r\ninstitutionen, i enlighet med kollektivavtal på området, för övernattnings-\r\noch resekostnader samt traktamente för denna personal. Dessa ersättningar\r\nbetraktas vanligen av institutionerna som ej skattepliktiga och\r\narbetsgivaravgifter inbetalas inte eftersom resorna ses som skattebefriade\r\ntjänsteresor. Vid flera kulturinstitutioner har enligt vad som anförs\r\ngenomförts skatterevisioner varvid skattemyndigheterna gjort gällande\r\natt det är fråga om resor till och från arbetet och att därmed\r\nkostnadsersättningarna är skattepliktiga och skall ligga till grund för\r\narbetsgivaravgifter. För kulturinstitutionerna, främst utanför\r\nStockholmsområdet, innebär detta högre kostnader än vad som skulle vara fallet\r\nom resorna betraktats som tjänsteresor. Motionärerna begär att en översyn\r\nav skattereglerna genomförs för att komma till rätta med problemen för\r\nscenkonsten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör den nuvarande regleringen av tjänsteställe\r\nvid beskattningen ligga fast. Att kostnader i samband med en inställelse\r\ni vissa fall inte kan dras av med full effekt är enligt utskottets mening\r\nett resultat av den schablonisering som gäller vid avdrag för resor\r\ntill och från arbetsplatsen. Utskottet avstyrker förslaget om en översyn\r\nav skattereglerna för frilansande konstnärer.\r\nReseavdrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en höjning av avdraget för resor\r\nmed egen bil och om en utvidgning av denna avdragsrätt till andra områden\r\nän arbetsresor och tjänsteresor.\r\nJämför reservationerna 6 (m) och 7 (fp).\r\nBakgrund\r\nAvdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen\r\n(arbetsresor) skall göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd\r\nfrån den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel.\r\n\r\nAvdrag skall under vissa förutsättningar göras för kostnader för\r\narbetsresor med egen bil. I sådana fall får för närvarande avdrag göras\r\nmed 17 kr per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid\r\navdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i\r\nnäringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna. Beslutet\r\nom en ersättningsnivå på 17 kr per mil fattades i höstens budgetärende\r\n(prop. 2004/04:1, bet. 2004/05:FiU1).\r\nAvdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar\r\ninte eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på\r\nvägen. En sådan kostnad anses utgöra en ej avdragsgill levnadskostnad.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion Sk211 av Rolf Gunnarsson (m) anförs att reseavdraget är viktigt\r\ni glesbygdslänen där det inte finns tillgång till subventionerad\r\nkollektivtrafik, och motionärerna föreslår att reseavdraget höjs till 20\r\nkr per mil.\r\nI motion MJ437 yrkande  10 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) begärs\r\nett tillkännagivande om att kostnaden för drivmedel är en stor utgift\r\npå landsbygden och att reseavdragen måste höjas om landsbygden skall\r\nkunna vara ett gott alternativ till mer tätbefolkade trakter.\r\nI motion N254 yrkande  12 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) anförs att\r\nbensinpriset stigit kraftigt under senare år och att höjningarna slår\r\nhårt mot landsbygden där många är beroende av bilen för sina arbets-\r\noch serviceresor. Motionärerna föreslår att reseavdraget kopplas till\r\nprisutvecklingen och att det breddas så att transporter till och från\r\nbarntillsyn kan inräknas i avdraget.\r\nI motion Sk449 yrkande  3 av Hans Backman (fp) anför motionären att\r\nmånga barnfamiljer på landet är tvungna att använda bilen vid transporter\r\ntill och från barntillsyn och föreslår en utredning av möjligheten att\r\nlåta reseavdraget omfatta transporter till och från barntillsyn. Också\r\ni motion T426 yrkande  3 av Helena Bargholtz (fp) föreslås att reseavdraget\r\nfår följa prisutvecklingen och att det utvidgas så att hänsyn kan tas\r\ntill transporter till och från barntillsyn. I motion N414 yrkande  8 av\r\nRunar Patriksson och Anita Brodén (fp) anför motionärerna att bilen är\r\nen nödvändighet för ett bra liv i glesbygdslänen och de föreslår att\r\ntransporter till omsorg skall kunna dras av i deklarationen på samma\r\nsätt som arbetsresor.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har vid höstens budgetberedning bl.a. tillstyrkt att reseavdraget\r\nhöjs från 16 till 17 kr per mil för att på det sättet dels kompensera\r\nför den höjning av drivmedelsskatterna som utgör en del i den gröna\r\nskatteväxlingen under 2005, dels stärka arbetslinjen inom beskattningen.\r\nUtskottet är inte berett att nu tillstyrka ytterligare förändringar av\r\nreseavdragets nivå eller att avdraget kopplas till prisutvecklingen.\r\nNär det gäller förslagen om en möjlighet att räkna in den extra tiden\r\nför att lämna barn på dagis eller att dra av kostnaden för sådana resor\r\nfinns det enligt utskottets mening skäl att hålla gränsdragningen kring\r\ndagens avdragsrätt för resor till och från arbetet så enkel och\r\nlättillämpad som möjligt. Att låta Skatteverket beakta resan för inlämning\r\noch hämtning av barn på dagis när tidsvinsten beräknas skulle komplicera\r\nde bedömningar som måste göras i dessa fall. Härtill kommer att\r\nfördelningspolitiska invändningar kan riktas mot åtgärder som innebär att\r\nendast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina\r\nlevnadskostnader. Om syftet är att förbättra barnfamiljernas ekonomiska\r\nsituation bör andra lösningar användas, t.ex. förbättringar av de olika\r\nstöd som i dag går direkt till barnfamiljerna.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.\r\nArbetsrum i bostaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet om en utvidgning av avdragsrätten\r\nför kostnad för arbetsrum i bostaden.\r\n\r\nBakgrund\r\nPraxis är restriktiv när det gäller avdrag för anställds kostnad för\r\narbetsrum i den egna bostaden. Avdrag medges inte om arbetsrummet även\r\nkan användas som bostadsrum.\r\nNäringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete i hemmet om arbete\r\ni bostaden utförts minst 800 timmar under beskattningsåret. Om arbetet\r\nutförts i bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000 kr och\r\nannars till 4 000 kr.\r\nMotionen\r\nI motion Sk226 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (m)\r\nanförs att arbetsmarknaden präglas av att alltfler arbetstagare utför\r\narbete i hemmet, s.k. distansarbete. Fler och fler fasta arbetsplatser\r\npå en gemensam arbetsplats ersätts av rörliga arbetsplatser och av ett\r\narbetssätt som innebär att en ökande del av arbetet utförs i arbetstagarens\r\nhem. För att inte hindra en fortsatt positiv utveckling bör rätten till\r\navdrag för sådana kostnader och arrangemang i bostaden som är relaterade\r\ntill arbetet utvidgas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att det inte skapas möjligheter\r\natt göra avdrag vid beskattningen för egna levnadskostnader och utskottet\r\när därför inte berett att tillstyrka en utvidgad möjlighet till avdrag\r\nför kostnader som en anställd har för sin bostad och för olika arrangemang\r\ni bostaden. Utskottet avstyrker motion Sk226.\r\nHushållstjänster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för\r\nhushållstjänster m.m.\r\nJämför reservation 8 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nFrågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i\r\nTjänsteutredningens betänkande Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43)\r\noch i Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och\r\nsysselsättning (SOU 1997:17).\r\nEn skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden\r\nden 15 februari 1993-den 31 december 1994 (prop. 1992/93:150, bet.\r\n1992/93:SkU36) och under perioden den 15 april 1996-den 31 mars 1999\r\n(prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Syftet var att åstadkomma en\r\nstimulans av verksamheten inom byggsektorn och på så sätt motverka den\r\ndå aktuella arbetslösheten.\r\nRiksdagen har beslutat införa en skattereduktion för byggnadsarbete på\r\nbostadshus (s.k. ROT-avdrag) under tiden den 15 april 2004-den 30 juni\r\n2005 (bet. 2004/05:SkU3, prop. 2003/04:163). Boverket har i uppdrag att\r\ntillsammans med Skatteverket analysera, följa upp och utvärdera åtgärderna\r\nfrån arbetsmarknadssynpunkt. Uppdraget skall även omfatta analys,\r\nuppföljning och utvärdering ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk408 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m, fp, kd, c) lägger Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet fram ett gemensamt förslag om införande av en skattereduktion\r\npå 50 % av arbetskostnaden för ROT-arbeten och hushållstjänster som\r\nutförs i hemmet. I motionen anförs att skatten härigenom sänks för ett\r\nantal hushållstjänster där det är lätt att \"göra det själv\" och där\r\nnågon vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning\r\noch barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis\r\nutförs på en vit marknad, som målning, snickeriarbete och reparation av\r\nhushållsapparater. Däremot utesluts enligt vad som anförs offentligt\r\nsubventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg och andra\r\ntjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och\r\narkitekttjänster. Den maximala skattereduktionen begränsas till 25 000\r\nkr per hushåll och år så att hushållet kan köpa tjänster för 50 000 kr\r\nper år och få skattereduktion för dessa. Motionärerna begär ett\r\ntillkännagivande om att regeringen bör lägga fram ett förslag med detta\r\ninnehåll.\r\nI flera motioner framställs yrkanden med en liknande inriktning. Sådana\r\nyrkanden finns i motionerna So594 yrkande  14 av Cristina Husmark\r\nPehrsson m.fl. (m), Sk201 yrkandena 1 och  2 av Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m), Sk208 yrkandena  1 och 2 av Hillevi Engström (m), Sk237 av Lena\r\nAdelsohn Liljeroth och Anne Marie Brodén (m), Sk274 av Kent Olsson och\r\nElizabeth Nyström (m), Sk281 av Tobias Billström och Peter Danielsson\r\n(m), Sk292 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (m), Sk329 av\r\nAnne Marie Brodén och Henrik von Sydow (m), Sk333 av Björn Hamilton och\r\nElizabeth Nyström (m), Sk346 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (m),\r\nA355 yrkande 16 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk300 av Linnéa Darell\r\noch Liselott Hagberg (fp), Sk441 av Tobias Krantz (fp), Sk443 yrkande\r\n2 av Sverker Thorén (fp), N401 yrkande  5 av Anita Brodén m.fl. (fp),\r\nSf363 yrkande  42 av Göran Hägglund m.fl. (kd), N393 yrkande  23 av\r\nGöran Hägglund m.fl. (kd), Sf354 yrkande  4 av Torsten Lindström m.fl.\r\n(kd), Sf359 yrkande  5 av Sven Brus m.fl. (kd), N400 yrkande  4 av\r\nMaria Larsson m.fl. (kd), A352 yrkande  14 av Annelie Enochson m.fl.\r\n(kd), Bo306 yrkande  14 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd), Sk380 av Else-Marie\r\nLindgren (kd), N239 yrkande  2 av Stefan Attefall m.fl. (kd), Sk374 av\r\nAnnika Qarlsson och Birgitta Carlsson (c), Sk403 av Agne Hansson (c),\r\nN403 yrkande  13 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c), A350 yrkande\r\n4 av Tobias Billström m.fl. (m, fp).\r\nI motion Sk425 av Alf Eriksson (s) föreslås att möjligheterna att minska\r\nden illegala tjänstemarknaden och ge alla som arbetar inom tjänstesektorn\r\nlagstadgade villkor, avtalsmässiga löner och pensionsvillkor utreds. I\r\nmotion Sk457 av Inger Nordlander m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande\r\nom att det behövs en övergripande analys kring de samhällsekonomiska\r\noch jämställdhetspolitiska effekterna av en ökad efterfrågan på\r\nhemservicetjänster från äldre.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening skulle införandet av en särskild stimulans för\r\ntjänstesektorn i de former motionärerna föreslår innebära ett avsteg\r\nfrån de principer om en likformig och neutral beskattning som ligger\r\ntill grund för skattereformen och som enligt utskottets mening bör gälla.\r\nDet är också kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en\r\ntjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens egen tjänsteproduktion.\r\nRisken är att effekterna på sysselsättningen blir mycket små eller inga\r\nalls, samtidigt som kostnaderna blir stora. De erfarenheter som man har\r\ngjort i Danmark talar för en sådan utgång.\r\nDet är viktigt att arbetsmarknadsdeltagande, arbetsutbud och sysselsättning\r\nstimuleras med generellt gynnsamma regler snarare än genom särregleringar\r\nav enskilda sektorer. Ett exempel på en sådan generell åtgärd är den\r\npågående inkomstskattereformen med en kompensation för den allmänna\r\npensionsavgiften och höjningen av grundavdraget inom ramen för en grön\r\nskatteväxling. Åtgärderna har medfört lägre genomsnitts- och marginalskatter\r\nför främst låg- och medelinkomsttagare och är i detta avseende särskilt\r\nbetydelsefulla för deltidsarbetande och kvinnor.\r\nNär det gäller jämförelserna med ROT-avdraget finns det anledning att\r\nframhålla att detta är konjunkturpolitiskt motiverat och har införts\r\nsom en temporär åtgärd för att motverka en hög arbetslöshet inom\r\nbyggsektorn.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda de nu aktuella motionerna.\r\nFörmån av fria hemtjänster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet om en schablon för beskattningen av\r\nförmån av fria hemtjänster.\r\nJämför reservation 9 (kd) och särskilt yttrande 1 (m).\r\nBakgrund\r\nFörmån av fri städning, fri barnomsorg etc. som tillhandahålls av en\r\narbetsgivare är skattepliktig och tas upp till marknadsvärde, dvs. det\r\npris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv\r\nskaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant\r\nbetalning (11 kap. 1 § och 61 kap. IL).\r\nDen mervärdesskatt som arbetsgivaren erlägger vid inköp av tjänsterna\r\nfår inte lyftas av, eftersom det inte rör sig om ett förvärv för\r\nverksamheten. Arbetsgivaren kan i stället yrka avdrag vid inkomstbeskattningen\r\nför hela kostnaden inklusive moms (RSV:s skrivelse angående \"Hemtjänster\"\r\ndnr 10326-98/900).\r\nMotionen\r\nI motion Sk400 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd, c) anförs att vissa\r\narbetsgivare har velat tillhandahålla hushållstjänster till sina anställda.\r\nArbetsgivarna har ofta motiverat arrangemanget med att det innebär att\r\nde anställda kan koncentrera sig på arbetet och har lättare att arbeta\r\növer då det behövs om någon annan sköter vissa hushållssysslor som t.ex.\r\nstädning. Om ett företag ger sina anställda hushållstjänster är det en\r\nförmån som skall beskattas till marknadsvärdet. Marknadsvärdet sätts\r\nför närvarande till det pris som arbetsgivaren betalat för att få\r\nhushållstjänsten utförd, dvs. högre än vad privatpersoner normalt är\r\nberedda att betala för att få tjänsten utförd. Motionärerna föreslår att\r\ndet införs ett schablonbelopp för värderingen av förmånens värde som\r\ntar hänsyn till hushållens betalningsvilja. Schablonbeloppet kan sedan\r\nknytas till basbeloppet så att förmånen följer prisutvecklingen. Genom\r\natt sätta ett schablonbelopp för värderingen av förmånen ökar enligt\r\nvad som anförs förutsebarheten för hur förmånen skall värderas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att neutraliteten vid beskattningen\r\nav olika typer av löneförmåner upprätthålls. Skattefrihet eller lägre\r\nbeskattning för vissa förmåner medför gränsdragningsproblem och leder\r\ntill konkurrenssnedvridningar. Det är också kostsamt att genom stimulanser\r\nförsöka skapa en tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens\r\negen tjänsteproduktion. På samma sätt som i frågan om skattereduktionen\r\nför hushållstjänster är risken att effekterna på sysselsättningen blir\r\nmycket små eller inga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora.\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka att särregler införs för beskattningen\r\nav förmånen fria hemtjänster.\r\nUtskottet avstyrker motion Sk400.\r\nPersonalvårdsförmåner\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om olika former av utvidgning av\r\ndet skattefria området för personalvårdsförmåner och om en avdragsrätt\r\nför egna kostnader för friskvård.\r\nJämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).\r\nBakgrund\r\nPersonalvårdsförmåner skall inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner\r\navses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) förmåner\r\nav mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en\r\ndirekt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för\r\natt skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av\r\nsedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som\r\npersonalvårdsförmåner räknas bl.a. sådana förfriskningar och annan\r\nenklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid\r\nsamt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.\r\nExempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning,\r\nbowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton eller squash,\r\nlagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som\r\nkräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning\r\noch utförsåkning räknas inte hit. Dessa sporter blir skattepliktiga om\r\narbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning. Även sådana\r\nfriskvårdsaktiviteter som t.ex. tai chi, qi-gong, kostrådgivning och information\r\nom stresshantering kan vara skattefria. Ett tidigare krav från Skatteverket\r\natt massage måste klassas som rehabilitering för att bli skattefri\r\nupprätthålls inte längre. Arbetsgivaren har således möjlighet att erbjuda\r\nalla sina anställda massage som skattefri förmån.\r\nDet finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri\r\nmotions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt Regeringsrättens\r\ndom den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en\r\ngymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde\r\nsom är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på\r\norten är normalt skattefritt.\r\nMotionerna\r\nI flera motioner anförs att kulturella upplevelser bör jämställas med\r\nenklare slag av motion och annan friskvård i skattehänseende och således\r\nutgöra skattefria personalvårdsförmåner om de erbjuds av arbetsgivaren.\r\nI motion Sk294 av Kent Olsson (m) begärs ett tillkännagivande om att\r\nföretag som erbjuder sina anställda kulturella upplevelser i form av\r\nett kulturkort som ger rätt till gratis eller subventionerade avgifter\r\ntill kulturella evenemang inte bör behöva betala sociala avgifter för\r\ndetta. I motion Kr368 yrkande  31 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs\r\natt kulturella aktiviteter har en positiv effekt på hälsa och välbefinnande,\r\npå samma sätt som idrott och annan friskvård och att det vore värdefullt\r\nom regeringen utredde vilka effekter en skattefrihet för denna typ av\r\npersonalvårdsförmåner skulle kunna få. Också i motion Sk483 av Lennart\r\nKollmats (fp) anförs att kulturen har en positiv effekt i förebyggande\r\nhälsoarbete. Ett antal studier under många år vid Umeå universitet har\r\nvisat på att deltagande i kultur har en klart positiv inverkan på hälsan\r\noch därmed också på livslängd. Detta är något som uppmärksammats på\r\nmånga håll och arbetet med att minska sjuktalen genom deltagande i kultur\r\nbehöver få ytterligare samhällsstöd för att kunna vidareutvecklas.\r\nMotionärerna föreslår att utdelning av s.k. kulturkort till anställda\r\nskall jämställas med motionskort. I motionerna Kr360 yrkande 7 av Gunilla\r\nTjernberg m.fl. (kd) och Kr363 yrkande  3 av Gunilla Tjernberg m.fl.\r\n(kd) föreslås ett system med kulturcheckar som skall vara en skattebefriad\r\nlöneförmån från arbetsgivaren till löntagaren. Också i motion Kr354\r\nyrkande  14 av Birgitta Sellén m.fl. (c) föreslås att kulturaktiviteter\r\nbetraktas som en skattefri personalvårdsförmån.\r\nI motion MJ505 yrkande  5 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) anförs att\r\nridsporten bör vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en\r\nfriskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren.\r\nI motion Kr358 yrkande  6 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) föreslås att det\r\ninförs en beloppsgräns så att gåvor eller förmåner som erhållits under\r\nett år från samma arbetsgivare och understiger denna gräns inte behöver\r\ntas upp till beskattning. Detta skulle enligt vad som anförs vara\r\nvärdefullt inte minst för ideella organisationer som på ett symboliskt\r\nsätt vill belöna sina medarbetare som i övrigt arbetar utan ersättning.\r\n\r\nI motion Sk386 av Lennart Beijer (v) anförs att det finns exempel på\r\natt skattemyndigheterna har ansett det vara en löneförmån om en\r\narbetsgivare har valt att satsa ett belopp som den anställde kan disponera\r\növer för friskvård och utbildning. Motionären föreslår att arbetsgivarna\r\nfår ökade möjligheter att med full avdragsrätt satsa på friskvård för\r\nanställda.\r\nI några motioner föreslås en mer allmän avdragsrätt för kostnad för\r\negen friskvård. I motion Sk370 av Bengt-Anders Johansson (m) anförs att\r\nden som använder egna pengar på friskvård av vad slag det vara må borde\r\nkunna få avdrag för hela eller delar av kostnaden i sin inkomstdeklaration.\r\nI motion Sk393 av Anne Marie Brodén (m) föreslås ett botavdrag som gör\r\ndet möjligt att vårda den egna hälsan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har under hösten 2003 behandlat frågor om utformningen av\r\nskattefriheten för förmån av motion och friskvård (prop. 2002/03:123,\r\nbet. 2003/04:SkU3) och har därvid tillstyrkt att de särskilda villkor\r\nsom gällde för att en sådan förmån skulle vara skattefri slopades fr.o.\r\nm. den 1 januari 2004. I ärendet avstyrkte utskottet motionsförslag om\r\nen beloppsbestämd skattefrihet för fysisk träning och om att skattefri\r\nfriskvård skall kunna erbjudas alla anställda efter behov. Härvid\r\nhänvisade utskottet till det grundläggande kravet på att det skall vara\r\nfrågan om en förmån av mindre värde och enklare slag och till de uttalanden\r\nsom gjorts i dessa delar vid reglernas tillkomst. Av uttalandena framgår\r\nt.ex. att gränsen för vilken typ av motionsutövning som skall utgöra\r\npersonalvårdsförmån har bestämts så att det skall vara fråga om enklare\r\nmotionsidrott. Exklusiva sporter eller sporter som inte innebär motion\r\ni betydelsen fysisk träning har därvid inte ansetts utgöra enklare slag\r\nav motion. Inte heller har sporter som kräver dyrbarare anläggningar,\r\nredskap och kringutrustning ansetts som enklare slag av motion (jfr SkU\r\n1987/88:8 s. 42).\r\nUtskottet har inte ändrat inställning i dessa frågor och ser därför\r\ninte någon anledning att tillstyrka de nu aktuella förslagen om lättnader\r\ni kraven på att förmånen skall vara av mindre värde och av enklare slag.\r\nUtskottet avstyrker därför motionerna Sk294, Sk386, Sk483, Kr354 yrkande\r\n14, Kr358 yrkande  6, Kr360 yrkande 7, Kr363 yrkande  3, Kr368 yrkande\r\n31 och MJ505 yrkande  5.\r\nNär det gäller förslagen om en mer allmän avdragsrätt för kostnader för\r\nfriskvårdskostnader bör det enligt utskottets mening undvikas att avdrag\r\nmedges för olika former av levnadskostnader. Om syftet är att gynna en\r\nviss verksamhet bör stimulansen i stället utformas som ett bidrag som\r\nprövas mot andra angelägna utgifter vid den årliga budgetberedningen.\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka att en sådan stimulans lämnas\r\nvia skattesystemet och avstyrker därför även motionerna Sk370 och Sk393.\r\n\r\nMinnesgåvor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet om förändringar av reglerna om\r\nminnesgåvor.\r\n\r\nBakgrund\r\nMinnesgåva till varaktigt anställa är en gåva av minneskaraktär som\r\nlämnas vid särskild högtidsdag (t.ex. den anställdes 50-årsdag), efter\r\nlängre tids anställning (25 år eller mer) eller vid anställningens\r\nupphörande. Sådan gåva är skattefri under förutsättning att gåvans värde\r\ninte överstiger 10 000 kr inklusive mervärdesskatt och inte ges vid mer\r\nän ett tillfälle utöver vid anställningens upphörande. Beloppet 10 000\r\nkr är ett gränsbelopp, vilket innebär att gåvan blir beskattad från\r\nförsta kronan, om värdet överstiger angivet belopp. För att anse en\r\ngåva vara av minneskaraktär när anställningen upphör, bör den sammanhängande\r\nanställningstiden ha uppgått till minst sex år enligt RSV:s allmänna\r\nråd om vissa förmåner (RSV 2002:36).\r\nSkattefriheten gäller alla slag av gåvor med undantag för pengar (11\r\nkap. 14 § andra stycket IL). Enligt Skatteverkets information om vissa\r\nförmåner (RSV M 2002:27) skal med pengar jämställas andra betalningsmedel\r\nsåsom check, postväxel, presentkort som inte avser en bestämd vara m.m.\r\nPresentkort, som berättigar mottagaren till endast en på presentkortet\r\nbestämd vara eller tjänst, bör däremot kunna jämställas med naturaförmån\r\noch medföra skattefrihet inom ovan angivna gåvoslag och beloppsramar\r\nunder förutsättning att det på presentkortet angivna värdet (hela eller\r\ndel av) inte går att byta mot pengar eller mot någonting annat och att\r\npresentkortet i princip utnyttjas vid ett tillfälle, exempelvis biocheck,\r\ntårtcheck, blomstercheck.\r\nEtt bidrag till en semesterresa kan betraktas som en skattefri gåva om\r\narbetsgivaren betalar direkt till resebyrån eller till den som\r\ntillhandahåller biljetterna.\r\nMotionen\r\nI motion Sk376 av Peter Pedersen (v) föreslår motionären en översyn av\r\nreglerna om skattefria minnesgåvor i syfte att göra det möjligt att ta\r\nstörre hänsyn till gåvomottagarens önskan om lämplig gåva inom ramen\r\nför ett maxbelopp.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets bedömning lämnar de nuvarande reglerna ett visst\r\nutrymme för att ta den typ av hänsyn som motionären önskar vid valet av\r\nminnesgåva. Härutöver finns det naturliga begränsningar som hindrar att\r\nskattefriheten används för att överlämna vad som i praktiken skulle\r\nvara rena kontantförmåner. Utskottet ser inte någon anledning att ändra\r\nde aktuella reglerna och avstyrker därför motion Sk376.\r\nDubbel bosättning m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en utvidgad avdragsrätt för\r\nökade levnadskostnader vid dubbelt boende och om mer generösa avdragsregler\r\nför skogsarbetare som hjälper till med röjningen i södra Sverige.\r\n\r\nBakgrund\r\nÖkade levnadskostnader skall dras av om den skattskyldige på grund av\r\nsitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den\r\nskattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare\r\nbostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av makens\r\neller sambons förvärvsverksamhet, svårigheter att skaffa en fast bostad\r\npå arbetsorten eller någon annan särskild omständighet. Kostnaderna får\r\ndras av under längst tre år för gifta och sambor och längst ett år för\r\növriga skattskyldiga. Avdrag medges dock för längre tid om anställningens\r\nnatur eller andra särskilda skäl talar för det (12 kap. 19 §\r\ninkomstskattelagen).\r\nÖkade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete\r\npå en annan ort än den där han har sin bostad skall dras av bara om\r\narbetet avser en kortare tid, arbetet inte är kortvarigt men ändå är\r\ntidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning\r\ntill bostadsorten, arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller\r\ndet av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den\r\nskattskyldige bör flytta till arbetsorten (12 kap. 18 § inkomstskattelagen).\r\n\r\nÖkade utgifter för logi, måltider och småutgifter kan dras av med ett\r\nbelopp som svarar mot den faktiska utgiftsökningen. Härutöver finns\r\nsärskilda schablonregler.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk481 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (s) anförs att\r\nmöjligheterna till avdrag för ökade levnadskostnader kan ha stor betydelse\r\nför en person som befinner sig i slutet av sitt arbetsliv, äger ett hus\r\nsom kan vara svårt att avyttra och på andra sätt är djupt rotad på en\r\nort.\r\nI motion Sk242 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c) anförs att\r\nnär den ena parten i ett förhållande har sitt arbete kvar på hemorten\r\noch den andre inte kan finna något arbete där, utan väljer att flytta\r\nmed sitt företag och pendlingsavståndet är alldeles för långt, borde\r\ndet finnas möjlighet att förlänga avdragsrätten vid dubbel bosättning.\r\n\r\nI motion MJ9 yrkande  19 av Peter Eriksson m.fl. (mp) föreslås att\r\navdragsmöjligheterna för dubbelt boende och arbete på annan ort görs mer\r\ngenerösa för skogsarbetare som tillfälligt hjälper till i södra Sverige.\r\nDetta gäller framför allt dem som redan har ett arbete och vill göra\r\nen insats av bl.a. solidaritetsskäl.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSkatteutskottet har vid sin behandling av en v-motion om en utvidgning\r\nav avdraget för ökade levnadskostnader under våren 2000 anfört bl.a.\r\nföljande.\r\nDen fråga som motionärerna tar upp har numera behandlats utförligt av\r\nUtredningen om avdrag för ökade levnadskostnader i betänkandet Förmåner\r\noch ökade levnadskostnader (SOU 1999:94). Utredningen konstaterar - i\r\nlikhet med motionärerna - att beslutet att slopa tvåårsgränsen för avdrag\r\nför ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete väcker frågan om en\r\nmotsvarande åtgärd när det gäller avdraget för ökade levnadskostnader\r\nvid dubbel bosättning. Efter en genomgång av motiven för de båda avdragen\r\nfinner utredningen att det finns avgörande skillnader mellan avdragen\r\noch att dessa kan sammanfattas med att avdraget vid tillfälligt arbete\r\nhar sin grund i den skattskyldiges anställningsförhållanden under det\r\natt avdraget vid dubbel bosättning motiveras av den skattskyldiges\r\nbostads- och familjeförhållanden. När det gäller avdraget vid tillfälligt\r\narbete gör knytningen till arbetsförhållandena att det finns en naturlig\r\nslutpunkt för avdragsrätten även sedan tvåårsgränsen slopats. Avdragsrätten\r\nkvarstår bara så länge arbetet är kortvarigt. Någon motsvarande spärr\r\nfinns emellertid inte när det gäller avdraget vid dubbel bosättning,\r\noch utredningen anser att en dubbel bosättning som pågår under längre\r\ntid snarast är att betrakta som en följd av ett inom familjen mer eller\r\nmindre frivilligt träffat val. Det är utredningens bestämda uppfattning\r\natt ett sådant val av skilda bosättningsorter inom familjen inte skall\r\nstödjas med skattelättnader, och utredningen förordar därför att\r\ntidsbegränsningen av avdraget vid dubbel bosättning skall finnas kvar.\r\nUtredningen föreslår endast att möjligheten till en förlängning av\r\navdragsperioden slopas av förenklingsskäl.\r\nÄven om utskottet kan instämma i utredningens principiella resonemang\r\nanser utskottet, i likhet med motionärerna, att en utvidgning av\r\navdragsrätten för ökade levnadskostnader i dessa fall skulle kunna ge\r\npositiva effekter. Rörligheten på arbetsmarknaden skulle öka och\r\nmöjligheterna att bo och arbeta i glesbygd skulle förbättras. Enligt utskottets\r\nmening finns det skäl att genomföra en kompletterande utredning som\r\nbelyser dessa effekter. Även den statsfinansiella kostnaden för en sådan\r\nreform bör belysas.\r\nDet anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nRiksdagen biföll utskottets förslag (bet. 1999/2000:SkU13).\r\nRegeringen har numera tillsatt den av riksdagen begärda utredningen med\r\nuppdrag att göra en översyn av reglerna om avdrag vid beskattningen för\r\nökade levnadskostnader vid dubbel bosättning (dir 2004:57). Utredaren\r\nskall undersöka vilka effekter för arbetskraftens rörlighet och den\r\nregionala utvecklingen som kan uppnås genom en förändring av avdragsrätten\r\nvid dubbel bosättning. I uppdraget ingår också att utreda vilka\r\nkonsekvenser en förändring av avdragsrätten vid dubbel bosättning kan få\r\nför olika familjesituationer och risken för skattefusk. Utredaren skall\r\nutifrån resultatet av undersökningen och de grundläggande principerna\r\nför inkomstbeskattningen lämna förslag till förändringar i avdragsmöjligheterna\r\nvid dubbel bosättning som bedöms leda till en ökad rörlighet på\r\narbetsmarknaden, som kan förstärka regional utveckling och som inte ökar\r\nriskerna för fusk. Utredaren får även ta upp andra frågeställningar som\r\nhar med avdragsrätten att göra. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete\r\nsenast den 31 mars 2005.\r\nEnligt utskottets mening bör resultat av den översyn som riksdagen begärt\r\navvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk242 och Sk481.\r\nNär det gäller yrkandet om förbättrade avdragsmöjligheter för de\r\nskogsarbetare som gör en insats genom att delta i röjningsarbetet efter\r\nstormen i södra Sverige innebär dagens regler att avdrag kan erhållas\r\nmed faktiska kostnader. Utskottet ser ingen möjlighet att ytterligare\r\nförbättra denna avdragsrätt och avstyrker därför även motion MJ9 yrkande\r\n19.\r\nFörmånstagare till pensionsförsäkring\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en utvidgning av förmånstagarkretsen\r\ntill pensionsförsäkringar.\r\nJämför reservation 12 (m, kd, c).\r\nBakgrund\r\nAv 58 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att efterlevandeförmåner\r\nenligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades\r\nmake och sambo, den försäkrades barn och den försäkrades makes och sambos\r\nbarn. Avlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och det\r\ninte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.\r\n\r\nFörmånstagarkretsen till pensionssparkonton (IPS) är densamma, 58 kap.\r\n27 § inkomstskattelagen (1999:1229). Om innehavaren avlider och det\r\ninte finns någon förmånstagare avskattas behållningen och ärvs sedan\r\nenligt vanliga regler, dvs. även barnbarn ärver.\r\nFörslaget om individuellt kompetenssparande (IKS) har samma utformning\r\nsom IPS i dessa delar (SOU 2000:119).\r\nMotionen\r\nI motion Sk293 av Peter Danielsson m.fl. (m, fp, kd, c) anförs att de\r\nnuvarande reglerna innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn eller andra\r\nfamiljemedlemmar inte får komma i fråga som förmånstagare. Om av lagen\r\ngodkända förmånstagare saknas försvinner pengar rakt in i\r\nförsäkringskollektivet.\r\nMotionärerna föreslår att begränsningarna avseende förmånstagare till\r\npensionsförsäkringar tas bort.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn utgångspunkt vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar\r\nbör enligt utskottets mening i första hand vara att pensionen skall\r\ntillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för\r\nsin försörjning är beroende av den försäkrade. Det är härvid rimligt\r\natt barnbarn inte tas med i kretsen. En följd är att pensionsförmånerna\r\nnågon gång kan tillfalla försäkringskollektivet och att pensionsförmånerna\r\ni övriga fall kan göras förmånligare. Utskottet är mot denna bakgrund\r\ninte berett att tillstyrka den av motionärerna föreslagna utvidgningen\r\nav den personkrets som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkring.\r\nUtskottet avstyrker motion Sk293.\r\nGåvor och bidrag till ideella ändamål\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandena om att en avdragsrätt skall införas\r\nför gåvor till olika ideella ändamål.\r\nJämför reservationerna 13 (kd, c) och 14 (m) samt särskilt yttrande 2\r\n(fp).\r\nBakgrund\r\nNågon avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål finns inte.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk275 yrkande  3 och 4 av Kent Olsson m.fl. (m) anförs att det\r\när en styrka att de ideella organisationernas verksamhet finansieras\r\nvia enskilda människors bidrag. Verksamheten blir då fristående och\r\ninte beroende av politiska beslut. Detta är en situation som motionärerna\r\ntycker är positiv och som vi vill se befäst. För att ge de ideella\r\norganisationerna bättre förutsättningar bör en avdragsrätt för enskilda\r\ngåvor och för bidrag övervägas.\r\nI motion Sk204 yrkande  1 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G\r\nHögmark (m) anförs att en avdragsrätt för gåvor och bidrag till\r\nhjälporganisationer skulle stärka den viktiga frivilligrörelsen och ge\r\nmänniskor en möjlighet att genom sina gåvor påverka vart man vill att\r\nresurserna skall styras.\r\nI motion Sk238 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (m) anförs\r\natt det snarast bör utredas hur man skall kunna införa avdragsrätt för\r\ngåvor för enskilda givare till organisationer som är godkända och driver\r\nen ideell verksamhet. En sådan möjlighet skulle ge dessa organisationer\r\nmöjlighet att hjälpa fler.\r\nI motion Sk379 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (m) anförs att det i\r\nalla andra EU-länder finns möjlighet till skatteavdrag för gåvor till\r\nideella organisationer och att en sådan avdragsrätt bör införas även i\r\nSverige. På så sätt kan det komma till stånd fler och mer varierade\r\nfrivilliginsatser.\r\nI motion Sk452 yrkande  43 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att Sverige\r\när nästan ensamt om att inte tillåta skatteavdrag för gåvor till ideella\r\nföreningar och organisationer. Motionärerna föreslår att regeringen får\r\nutreda och lägga förslag om hur en avdragsrätt för gåvor till ideella\r\norganisationer upp till 0,25 prisbasbelopp per år kan införas den 1\r\njanuari 2006. I motion Sk463 av Inger Davidson m.fl. (kd) anförs att\r\ndet svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre möjligheter för\r\nföretag och enskilda medborgare att stödja ideella organisationer.\r\nRegeringen bör utreda möjligheterna att införa skatteavdrag för gåvor\r\ntill ideella organisationer. Också i motion Kr358 yrkande 7 av Kenneth\r\nLantz m.fl. (kd) föreslås att regeringen bör få återkomma med ett förslag\r\nom avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. I motion Sk326 av\r\nTuve Skånberg (kd) anförs att regeringen bör utreda frågan om skatteavdrag\r\nför gåvor till ideella föreningar och liknande ändamål.\r\nI motion Sk447 av Mikael Oscarsson (kd) anförs att den ideella sektorn\r\nbidrar med stora samhälleliga insatser och att det därför finns alla\r\nskäl att seriöst överväga om gåvor till s.k. 90-konton skall göras\r\navdragsgilla (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att det finns alla\r\nskäl att seriöst överväga om gåvor till ideella föreningar skall göras\r\navdragsgilla (yrkande 2).\r\nI motion Sk250 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (c) anförs att\r\nSverige är ett av få länder där enskilda och juridiska personer som ger\r\nhumanitära bidrag till olika hjälporganisationer inte beviljas avdrag\r\nför dessa i sin deklaration. Motionärerna föreslår att möjligheten att\r\ninföra en avdragsrätt för gåvor och bidrag till ideella föreningar,\r\nfrivilligorganisationer och andra godkända verksamheter utreds.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet är enligt utskottets mening viktigt att det finns en demokratisk\r\nprocess bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga\r\norganisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer,\r\ninternationellt biståndsarbete m.m. En avdragsrätt för gåvor till den här\r\ntypen av verksamhet skulle minska utrymmet för det samhälleliga stödet\r\noch öka dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers\r\nförmögenheter och förmåga och vilja att bidra.\r\nDet är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt\r\nfrån inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att\r\nutgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att\r\nbelasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt\r\nutskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna\r\nstödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål\r\nför en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.\r\nUtskottet är av dessa skäl inte berett att medverka till en omläggning\r\nsom innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla. Utskottet\r\navstyrker motionerna Sk275 yrkande  3 och 4, Sk204 yrkande  1, Sk238,\r\nSk379, Sk452 yrkande  43, Kr358 yrkande  7, Sk326, Sk447 yrkandena 1\r\noch 2 samt Sk250.\r\nBoendes självförvaltning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om en utvidgad skattefrihet för\r\nboendes självförvaltning.\r\nJämför reservation 15 (kd).\r\nBakgrund\r\nErsättningar i form av avdrag på hyran som en hyresgäst får för att\r\nutföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet\r\nsystem för självförvaltning är enligt 8 kap. 31 § inkomstskattelagen\r\nskattefria. Det krävs att villkoren bestämts i en överenskommelse enligt\r\nhyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en\r\nhyresvärd och en eller flera hyresgäster. Avdraget får inte överstiga\r\nden egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter.\r\nEn ytterligare förutsättning är att samtliga hyresgäster som deltar i\r\nsjälvförvaltningen får avdrag med samma belopp.\r\nSkattefriheten gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter\r\ni bostadsrättsföreningar m.m. (prop. 1996/97:119).\r\nMotionerna\r\nI motion Bo306 yrkande  24 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) anför\r\nmotionärerna att taket för skattefrihet vid självförvaltning bör höjas och\r\nkravet på en enhetlig ersättning slopas för att på det sättet öka\r\nhyresgästernas intresse för självförvaltning.\r\nI motion Sk436 av Martin Nilsson (s) anför motionären att de boende\r\ninom s.k. kollektivhus i föreningsform i allt väsentligt utför samma\r\nsjälvförvaltande uppgifter som i vanliga hyresförhållanden. Ersättningen\r\nbetalas dock inte ut som ett avdrag på hyran till varje enskild hyresgäst\r\nutan som en ersättning till föreningen att användas till kollektiva\r\nnyttigheter. Ersättningen beskattas hos föreningen. Det finns skäl att\r\ngöra en översyn av lagstiftningen på detta område så att det blir tydligt\r\natt regelverket uppmuntrar alla former för självförvaltning. Regeringen\r\nbör ges i uppdrag att skyndsamt göra en sådan översyn.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSärskilda regler om hyresgästernas självförvaltning har införts för att\r\ninte hindra den positiva utveckling som hyresgästernas självförvaltning\r\nmedför och för att man bör ta vara på de fördelar som självförvaltningen\r\ninnebär. Tidigare medförde skattefrågorna problem i dessa sammanhang\r\neftersom det i praktiken var svårt att bedöma var gränsen gick mellan\r\nskattefriheten för privata insatser för egen räkning och den skatteplikt\r\nsom råder för alla typer av ersättningar för arbete och liknande\r\nprestationer.\r\nReglerna utgör resultatet av en avvägning mellan delvis motstående\r\nintressen och innebär att man håller fast vid grundläggande skatterättsliga\r\nprinciper samtidigt som man möjliggör kollektiva former av självförvaltning\r\ni hyreshus och andra boendeformer som kan fungera flexibelt och\r\nadministreras enkelt. Ett viktigt inslag i reglerna är bl.a. att alla\r\nhyresgäster skall ha rätt att efter förmåga delta i självförvaltningen\r\noch att hyresavdraget skall vara lika stort för alla som är med. Reglerna\r\när inte bara tillämpliga på hyresgäster utan kan också användas i\r\nbostadsrättsföreningar och andra boendeformer.\r\nEnligt utskottets mening har reglerna i nu aktuella delar en välavvägd\r\nutformning, och utskottet är inte berett att tillstyrka att de ändras.\r\nUtskottet avstyrker motionerna Bo306 yrkande  24 och Sk436.\r\nStudenters stipendier\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om att regeringen skall utreda och\r\neventuellt lägga förslag om ändrade skatteregler för studenters stipendier.\r\n\r\nJämför reservation 16 (m, kd).\r\nBakgrund\r\nAv 8 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att stipendier som\r\när avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är\r\navsedda för andra ändamål är skattefria, om de inte är ersättning för\r\narbete som har utförts eller skall utföras för utbetalarens räkning och\r\ninte betalas ut periodiskt.\r\nVad som utgör ett stipendium är inte definierat i lagtexten. Det finns\r\nett stort antal rättsfall där frågan om skatteplikt för bidrag med olika\r\nbeteckningar har prövats. Enligt allmänt språkbruk är ett stipendium\r\nett till en fysisk person utgivet bidrag som har benefik karaktär, dvs.\r\när vederlagsfritt i den meningen att det inte utgör ersättning för\r\narbete eller prestation som mottagaren har utfört för utgivarens räkning\r\neller en prestation som är till direkt nytta för denne.\r\nI fråga om utbildningsstipendier uppställs inte något krav på att de\r\ninte får betalas ut periodiskt eller vara ersättning för arbete som har\r\nutförts eller skall utföras för utbetalarens räkning. Ett stipendium\r\nfrån den egna arbetsgivaren anses \"smittat\" av anställningen oavsett\r\nsyftet med stipendiet. Med utbildning i detta sammanhang har i praxis\r\nomfattats inte bara grundutbildning utan även forskarutbildning och\r\ndoktorandutbildning.\r\nMotionen\r\nI motion Sk452 yrkande  33 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att en\r\nstudent som åtar sig ett uppdrag - t.ex. som studentföreträdare i en\r\nfakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget,\r\nblir skattskyldig även för skattefria stipendier som studenten erhåller.\r\nDet innebär att studenten i fråga under innevarande och de därpå\r\nföljande två åren inte kan erhålla skattefritt stipendium, t.ex. för\r\nresebidrag vid internationellt studentutbyte eller till en vetenskaplig\r\nkonferens. Dessvärre gör skattemyndigheterna i Sverige olika tolkningar\r\nav lagstiftningen. Det är angeläget att regeringen utreder dessa nämnda\r\nförhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med\r\nlagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå\r\nfrån att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till\r\nstudenter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening ger den nuvarande lagregleringen och den\r\nomfattande praxis som finns på detta område en förhållandevis god ledning\r\nvid gränsdragningen mellan skattefria och skattepliktiga stipendier.\r\nSamtidigt är det ofrånkomligt att avgörandet i sista hand måste vila på\r\nen bedömning från Skatteverkets eller domstolens sida av de omständigheter\r\nsom föreligger i det enskilda fallet.\r\nEnligt utskottets uppfattning kan de uppgifter som lämnas i motionen\r\ninte motivera att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte\r\natt förändra de nu aktuella lagreglerna.\r\nLokalanställda på ambassader i Sverige\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en utvärdering av beslutet att\r\nslopa skattefriheten för lokalanställda vid ambassader i Sverige.\r\nJämför särskilt yttrande 3 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nRiksdagen har i juni 2004 beslutat avskaffa den tidigare gällande\r\nskattefriheten för lokalanställda vid ambassader i Sverige. De nya reglerna\r\ntillämpas första gången vid 2008 års taxering (prop. 2003/04:151, bet.\r\n2003/04:SkU37).\r\nMotionen\r\nI motion Sk462 av Lennart Hedquist (m) anför motionären att riksdagens\r\nbeslut att slopa de lokalanställdas skattefrihet innebär att beskickningarna\r\nfår högre kostnader och att det finns en risk för att en del beskickningar\r\nreducerar sin verksamhet eller stänger. Detta gäller särskilt beskickningar\r\nfrån tredje världen. Motionären begär ett tillkännagivande om att\r\nbeslutet bör utvärderas och regeringen lägga fram de förslag som utvärderingen\r\nföranleder.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening framfördes de synpunkter som motionären tar\r\nupp redan när riksdagen fattade sitt beslut att slopa de lokalanställdas\r\nskattefrihet.\r\nLokalanställda vid ambassader i Sverige är befriade från inkomstskatt.\r\nSkattebefrielsen har medfört att lönerna beräknas utifrån vad som skulle\r\nha erhållits netto efter beskattning av en svensk lön. En konsekvens är\r\natt även den ersättning som erhålls från socialförsäkringssystemet\r\nberäknas på vad som motsvarar en svensk nettolön. Vid långtidssjukdom,\r\nföräldraledighet och pensionering blir inkomsten i flertalet fall\r\npåtagligt lägre än för personer som betalar skatt på sin inkomst i Sverige.\r\nNär det gäller den allmänna pensionen kan en längre tids arbete som\r\nlokalanställd innebära att den anställde hamnar i samma situation som\r\nden som inte, eller till endast ringa del, varit yrkesverksam. Även vid\r\nrätt till sjukersättning (tidigare förtidspension) uppkommer betydande\r\neffekter. Jämförs en nettoinkomst på 15 000 kr per månad med en\r\nbruttoinkomst på 22 000 kr blir utfallet att den lokalanställde erhåller en\r\nsjukersättning på 9 600 kr per månad, att jämföra med 14 080 kr per\r\nmånad i det senare fallet. Det kan således konstateras att de lokalanställdas\r\nskattefrihet kan leda till oacceptabla konsekvenser när det gäller deras\r\nsociala trygghet.\r\nI ärendet gjorde regeringen bedömningen att den enda rimliga vägen för\r\natt hållbart och långsiktigt komma till rätta med de lokalanställdas\r\nsituation var att slopa skattefriheten. Även principiella skäl talade\r\nför ett sådant beslut. Sverige skulle därmed ansluta sig till den ordning\r\nsom förekommer i de flesta andra länder, däribland övriga nordiska länder.\r\n\r\nVid remissbehandling av regeringens förslag om att slopa skattefriheten\r\nför de lokalanställda framförde ambassaderna bl.a. att förslaget inte\r\nbara skulle innebära ökade kostnader i form av ökade löner för de\r\nlokalanställda utan också ökade arbetsgivaravgifter och att ambassaderna\r\nsom en följd härav kunde tvingas reducera antalet anställda som därmed\r\nskulle riskera att bli arbetslösa. Också från Tjänstemannaförbundet HTF\r\nframhölls att en slopad skattefrihet kunde ställa sig svår för de\r\nutländska beskickningarna och konsulaten av budgetmässiga, men också av\r\nrent finansiella skäl. Risken vid ett snabbt genomförande av inkomstbeskattning\r\nvar enligt förbundet att arbetsgivarna inte höjer lönerna och att de\r\nenskilda arbetstagarnas situation i stället ytterligare förvärras genom\r\natt befintliga nettolöner beskattas. Enligt förbundet var en annan risk\r\nvid ett genomförande inom en nära framtid att beskickningarna och\r\nkonsulaten ser sig tvingade att genomföra uppsägningar med arbetslöshet\r\nsom följd.\r\nI ärendet gjorde regeringen bedömningen att ökade kostnader för\r\nbeskickningar och ambassader inte kunde motivera att skattefriheten skulle\r\nbestå. Samtidigt hade regeringen förståelse för att en omläggning av de\r\nlokalanställdas beskattning kan skapa oro och problem för såväl de\r\nanställda som deras arbetsgivare och senarelade därför ikraftträdandet\r\nför att ge de berörda möjlighet att anpassa sig till den nya situationen.\r\nReglerna föreslogs därför börja tillämpas först vid 2008 års taxering.\r\n\r\nUtskottet fann vid sin behandling av regeringens förslag inte någon\r\nanledning till erinran mot detta och tillstyrkte därför proposition\r\n2003/04:151.\r\nUtskottet är inte nu berett att ändra sitt ställningstagande och ser\r\ninte någon anledning att tillstyrka ett tillkännagivande till regeringen\r\ni syfte att få till stånd en utvärdering av beslutet. Utskottet avstyrker\r\nmotion Sk462.\r\nIdrottskonto\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om tillkännagivanden om behovet av\r\nett idrottskonto och bättre skatteregler för elitidrottare.\r\nJämför reservation 17 (kd).\r\nMotionerna\r\nI motion Sk347 av Anita Sidén och Göran Lindblad (m) anförs att det\r\ninte minst ur social synpunkt är beklagligt att elitidrottarna i så\r\nstor utsträckning anser sig tvungna att \"fly\" från Sverige och motionärerna\r\nföreslår att skattefrågan utreds för att hejda utflyttningen.\r\nI motion Kr355 yrkande  14 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) anför motionärerna\r\natt professionella idrottsmän eller -kvinnor på grund av fysiska skäl\r\nofta har en karriär som är begränsad till några få år relativt tidigt\r\ni livet. Inom vissa idrotter är det därför vanligt att idrottaren tjänar\r\nmycket pengar under några år för att sedan tjäna avsevärt mindre. För\r\natt lösa detta problem bör s.k. idrottskonton införas för att plana ut\r\nlivsinkomsten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringen utfärdade den 23 juni 2004 direktiv (dir. 2004:92) till en\r\nkommitté som skall se över bestämmelserna om inkomstbeskattning av\r\nidrottslig verksamhet. En uppgift för kommittén är att överväga om det\r\nbehövs särskilda skatteregler för den professionella idrotten. Kommittén\r\nskall också se över de bestämmelser som reglerar inkomstbeskattningen\r\nav idrottsutövare samt domare och andra idrottsfunktionärer. I uppdraget\r\ningår även att överväga om det finns behov av att införa någon form av\r\nidrottsmannakonton. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete senast den\r\n1 december 2005.\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av Idrottsskattekommitténs arbete\r\navvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk347 och Kr355 yrkande 4.\r\nBär, svamp och kottar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en höjning av det skattefria\r\nbeloppet vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar.\r\nJämför reservation 18 (kd, c).\r\nBakgrund\r\nIntäkt av försäljning av vilt växande bär, svampar samt kottar som den\r\nskattskyldige själv plockar är skattefri till den del intäkten under\r\nbeskattningsåret inte överstiger 5 000 kr. Detta gäller inte om\r\nplockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen\r\nutgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst (8 kap. 28 § IL).\r\nBestämmelsen är uttömmande och skattefriheten omfattar därmed endast\r\nförsäljning av just bär, svampar och kottar, se RÅ 1992 not 513.\r\nMotionen\r\nI motion Sk246 av Erling Wälivaara (kd) anförs att hobbyplockning av\r\nvildvuxna bär, svampar och kottar förekommer i huvudsak i skogslänens\r\nglesbygd. Nuvarande skattefria inkomstgräns för hobbyplockning på 5 000\r\nkronor antogs för snart 25 år sedan, och inkomstgränsen har inte förändrats\r\nsedan lagen antogs. Den nu alltför låga skattefria gränsen lockar\r\nplockarna att inte uppge sina rätta namn till uppköparna för att på detta\r\nsätt slippa en eventuell skatt. Motionären föreslår att regeringen får\r\nåterkomma med förslag till ändring av regelverket för beskattning av\r\ninkomster från hobbyplockning av kottar, vildvuxna bär och svamp.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSkattefriheten upp till 5 000 kr för vissa intäkter av bärplockning är\r\nett undantag från den allmänna principen om en likformig och neutral\r\nbeskattning av arbetsinkomster och motiveras av speciella praktiska\r\nskäl i samband med denna verksamhet och även av önskemålet att stimulera\r\nett tillvaratagande av naturtillgångar.\r\nEnligt utskottets mening finns det anledning att vara restriktiv med\r\nundantag från beskattningen av arbetsinkomster. Det finns hela tiden en\r\nrisk att sådana undantag leder till konkurrenssnedvridningar på\r\narbetsmarknaden och på den marknad där företagen avsätter sina produkter.\r\nSkatteregler som avser att gynna en viss bransch kan också komma att\r\nifrågasättas i olika internationella sammanhang.\r\nUtskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka en utvidgning\r\nav den nuvarande skattefriheten.\r\nSkadestånd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkandet om en översyn av skattereglerna i\r\nsyfte att skapa en generell skattefrihet för ersättning för ideell skada.\r\n\r\nJämför reservation 19 (kd).\r\nBakgrund\r\nErsättning (skadestånd) för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig\r\näven om den inte utgår som livränta eller på grund av tjänst och oavsett\r\nom ersättningen utbetalas från försäkring eller direkt från den\r\nersättningsskyldige. Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt\r\nlidande (t.ex. ärekränkning, sveda och värk eller lyte och men) är det\r\natt anse som ideellt skadestånd. Sådana engångsbelopp är undantagna\r\nfrån beskattning om de inte har ett sådant samband med en anställning\r\natt beloppen ändå är skattepliktiga.\r\nEnligt 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har arbetstagare\r\nrätt till skadestånd om arbetsgivaren brutit mot lagen, såsom då\r\narbetsgivare utan giltig grund sagt upp eller avskedat arbetstagaren.\r\nRegeringsrätten har konstaterat att allmänt skadestånd som utgått på\r\ngrund av felaktig uppsägning enligt denna paragraf utgör skattepliktig\r\ninkomst av tjänst (RÅ 80 1:10, RÅ 87 ref. 10).\r\nNär det gäller sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen (1991:433)\r\nen skadeståndssanktionerad skyldighet för en arbetsgivare att vidta\r\nutredningsåtgärder och andra åtgärder vid ett påstående om att sådana\r\ntrakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte fullgör\r\ndessa skyldigheter skall arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren\r\nför den kränkning som underlåtenheten innebär.\r\nKammarrätten i Göteborg har i en dom den 14 september 1999 funnit att\r\nen utgiven kompensation för själsligt lidande utgjorde skattepliktig\r\ninkomst av tjänst.\r\nMotionen\r\nI motion Sk419 av Ingemar Vänerlöv (kd) anför motionären att det är\r\nstötande att ersättning för ideell skada kan inkomstbeskattas om det\r\nsom inträffat skett på speciell plats eller i speciellt sammanhang.\r\nMotionären anser att principen om skattefrihet för ersättning för ideell\r\nskada alltid bör gälla och föreslår en översyn av lagstiftningen i syfte\r\natt skattebefria all ersättning av ideell skada.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening talar starka kontrollskäl för att de ersättningar\r\nsom en arbetsgivare betalar till en anställd bör vara beskattade. En\r\nskattefrihet för ideella skadestånd skulle mycket lätt kunna missbrukas,\r\noch möjligheten att komma till rätta med ett sådant missbruk skulle\r\nvara liten.\r\nNuvarande praxis i fråga om beskattning av skadestånd som har sin grund\r\ni anställningsförhållanden är känd, fungerar väl och är också möjlig\r\natt förena med de syften som ligger bakom de olika bestämmelserna om\r\nersättning för ideell skada.\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om ändrade regler på\r\ndetta område och avstyrker därför motion Sk419.\r\nBiodling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om lättnader i skattereglerna för\r\nhobbybiodling.\r\nJämför reservation 20 (kd, c).\r\nBakgrund\r\nVid 1991 års skattereform infördes särskilda skatteregler för hobbyverksamhet.\r\nInkomst av hobbyverksamhet beskattas under inkomst av tjänst. Avdrag\r\nfår göras för utgifter som erlagts under beskattningsåret eller under\r\nnågot av de fem år som föregår beskattningsåret. Avdrag för utgift som\r\nerlagts före beskattningsåret medges endast i den mån utgiften överstiger\r\neventuella inkomster under det året. Vid biodling utan anknytning till\r\njordbruk går gränsen mellan hobby och näringsverksamhet normalt vid 15\r\nbikupor.\r\nMotionerna\r\nI motion Sk249 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför motionären att den\r\nbiologiska mångfalden är ett politiskt utstakat mål och att Sverige\r\nbehöver en levande landsbygd med ett rikt företagande och en blommande\r\nnatur. Om biodling kan vara en del i detta, om än en liten men viktig,\r\nså är det bra. Motionären förslår ett tillkännagivande om att\r\nanteckningsskyldigheten för biodlare med färre än 10 samhällen skall tas\r\nbort.\r\nI motion Sk444 av Heli Berg (fp) anförs att det är samhällsekonomiskt\r\nangeläget att stödja och stimulera svensk biodling och att beskattning\r\nav inkomster från biodling skall kunna ske på sådant sätt att inkomst\r\nfrån högst 15 bisamhällen är skattefri.\r\nI motion MJ260 yrkande  1 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c)\r\nanförs att värdet av biodling är vida större än just inkomsten för\r\nbiodlaren och att man bör återgå till att betrakta biodlare med upp till\r\n15 bisamhällen som hobbyodlare och befria dem från skatteredovisningsskyldighet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening finns det anledning att undvika att ha regler\r\nsom gör det möjligt att varaktigt bedriva en vinstgivande verksamhet\r\nutan att den underkastas samma skatteregler som andra liknande verksamheter.\r\nSkattefriheten för inkomst av hobbyverksamhet avskaffades därför under\r\n1991 års skattereform, och särskilda regler för beskattningen av sådan\r\nverksamhet infördes.\r\nNär det gäller biodling innebär det anförda att eventuella överskott av\r\nhobbybiodling beskattas och att en odlare som vill dra av utgifter från\r\når då någon inkomst inte deklarerats måste kunna redovisa sina inkomster\r\nunder ett sådant år. De krav som ställs gäller en redovisning av de\r\ninkomster som förekommit och ett underlag som styrker utgifterna. Enligt\r\nutskottets bedömning bör en sådan redovisning inte medföra alltför mycket\r\nbesvär. Utskottet avstyrker motionerna Sk249, Sk444 och MJ260 yrkande\r\n1.\r\n\r\nÖresund\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslagen om att kompensationen från Danmark\r\ntill Sverige skall delas ut till landsting och kommuner i Skåne och om\r\nett tillkännagivande till regeringen om bemanningsföretagens beskattning.\r\n\r\nJämför särskilt yttrande 4 (m).\r\nBakgrund\r\nRiksdagen har i juni 2004 godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark\r\nsom löser vissa problem som kan uppstå vid tillämpningen av det nordiska\r\nskatteavtalet beträffande personer som arbetspendlar mellan Sverige och\r\nDanmark. Avtalet föreskriver vissa undantag från bestämmelserna i det\r\nnordiska skatteavtalet, bl.a. när det gäller beskattning av\r\nanställningsinkomster. Därutöver innehåller avtalet åtaganden från de båda\r\nstaterna att medge avdrag för inbetalningar till pensionsordningar, avdrag\r\nför utgifter för resor över Öresundsbron samt ett åtagande om ett system\r\nför utjämning mellan Sverige och Danmark av vissa skatteintäkter. Avtalet\r\ninnehåller också en överenskommelse om att efter två år utvärdera\r\nordningen för utjämning, särskilt såvitt avser den del av kommunalskatten\r\nsom tas ut för primärkommunernas räkning. Därefter sker en utvärdering\r\nav hela systemet vart femte år eller vid väsentliga förändringar av de\r\nbåda ländernas skattesystem (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31).\r\nDet utjämningsbelopp som regleras i avtalet tillförs kommuner och\r\nlandsting via anslaget 48:1 (prop. 2004/04:1 utg.omr. 25 s. 19).\r\nMotionerna\r\nI motion N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd, c) anför motionärerna\r\natt det skatteavtal som slöts mellan den svenska och den danska regeringen\r\nvar välkommet men att det innehåller en del brister, framför allt för\r\nkommunal- och landstingsnivån i Skåne. Kommunerna och landstingen\r\nerbjuder i dag samtliga invånare en hög service som betalas via skatten,\r\nsjukvård, skola, barnomsorg m.m. Enligt det tecknade skatteavtalet\r\nsker en avräkning mellan danska och svenska staten. Staten kompenserar\r\nsedan hela det svenska kommun- och landstingskollektivet via det generella\r\nstatsbidraget och inkomst- och kostnadsutjämningen. Motionärerna föreslår\r\nett tillkännagivande om att det enda rimliga är att kompensationen från\r\nDanmark till Sverige skall delas ut till landstinget och kommunerna i\r\nSkåne och inte som i dag till alla kommuner och landsting i Sverige\r\n(yrkande  4). En stor brist i skatteavtalet är vidare att det inte tar\r\nhänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för bemanningsföretag.\r\nDessa kommer, liksom tidigare, att hindras från att hyra ut arbetskraft\r\növer Sundet genom att anställda och företaget måste skatta i två system,\r\nbetala sociala avgifter till två system, begära jämkning etc., vilket\r\ngör att den administrativa tröskeln blir alltför stor och att den fria\r\nrörligheten för tjänster kraftigt inskränks. Motionärerna föreslår att\r\nbemanningsföretagens anställda enbart skall beskattas i det land där de\r\när anställda, dvs. där bemanningsföretaget har sitt kontor (yrkande 21).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör den kompensation som Danmark skall erlägga\r\nenligt avtalet gå till hela det svenska kommun- och landstingskollektivet\r\neftersom det är detta kollektiv som i dag bär så gott som hela den\r\nmerkostnad som uppkommer i Skånes kommuner och landsting till följd av\r\narbetspendlingen. Utskottet är således inte berett att tillstyrka\r\nmotionsförslaget om att kompensationen skall lämnas direkt till Skånes\r\nkommuner och landsting.\r\nNär det gäller bemanningsföretagens beskattning innehåller avtalet en\r\növerenskommelse om att Sverige och Danmark skall inleda diskussioner\r\nför att överväga införande av nya bestämmelser eller ändring av\r\nbestämmelserna i avtalet eller ta initiativ till ändringar av det nordiska\r\nskatteavtalet om det skulle visa sig föreligga skattemässiga hinder för\r\nden fortsatta integrationen i Öresundsregionen. Om reglerna för\r\nbemanningsföretagen visar sig vara till hinders för den fortsatta integrationen\r\nfinns det alltså tillfälle att återkomma till frågan i de fortsatta\r\ndiskussionerna med Danmark. Utskottet utgår från att regeringen löpande\r\nföljer denna fråga och vid behov tar upp den till diskussion med Danmark.\r\nNågon anledning till ett tillkännagivande till regeringen finns det\r\nenligt utskottet inte.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda motion N403 yrkandena 4 och 21.\r\nLarm- och säkerhetskostnader\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en allmän avdragsrätt för larm-\r\noch säkerhetskostnader.\r\n\r\nMotionen\r\nI motion Ju291 yrkande 1 av Henrik Westman (m) anför motionären att det\r\nbehövs fler poliser och att skäliga kostnader som den enskilde har för\r\natt skydda sin hälsa, liv och lem samt sin egendom bör vara avdragsgilla.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka att en allmän avdragsrätt införs\r\nför privata larm- och trygghetsanordningar och avstyrker därför motion\r\nJu291 yrkande 1.\r\nAvdrag för skattehjälp\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en generell avdragsrätt för\r\nskattehjälp.\r\n\r\nBakgrund\r\nDen som i ett ärende eller mål haft kostnader för ombud eller biträde,\r\nutredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara sin\r\nrätt har i viss utsträckning rätt till ersättning för kostnaderna, bl.\r\na. i det fall den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till\r\nsina yrkanden i ärendet eller målet. Sådan ersättning anses inte vara\r\nskattepliktig. Ersättning kan inte utgå för kostnader för att fullgöra\r\ndeklarationsskyldigheten eller för eget arbete. Reglerna finns i lagen\r\n(1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.\r\n\r\nKostnader för biträde vid upprättande av självdeklaration eller i samband\r\nmed process i taxeringsmål utgör inte sådana kostnader för vilka avdrag\r\nmedges. Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde att införa\r\nen avdragsrätt för kostnader i skattemål och deklarationshjälp, men\r\nfann inte skäl att föreslå en ändring av gällande rätt eftersom det\r\ninte är fråga om utgifter för intäkternas förvärvande.\r\nMotionen\r\nI motion Sk368 av Bengt-Anders Johansson och Anders G Högmark (m) anför\r\nmotionärerna att ett ifrågasättande från skattemyndigheten som helt\r\nsaknar grund kan åsamka den enskilde stora kostnader i\r\nskattekonsultationskostnader\r\nför att han eller hon skall kunna bevisa sin oskuld. Denna kostnad är\r\ninte ens avdragsgill i inkomstdeklarationen. Detta drabbar främst\r\nenskilda och småföretagare. När det gäller lite större företag har man\r\nofta egen jurist eller skattekunniga medarbetare som kan tillvarata\r\nföretagets intresse. Kostnaden för att driva skattemål med egen personal\r\när avdragsgill som lön i företagets resultaträkning. Motionärerna anser\r\natt det är orättvist att skattskyldiga skall behandlas så olika och\r\nföreslår att en skattskyldig skall kunna medges avdrag i inkomstdeklarationen\r\nför sina kostnader för att tillvarata sina intressen vid skattemål.\r\nDetta bör i vart fall medges om skattemyndigheten inte vinner framgång\r\ni sina yrkanden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nGällande regler innebär att ersättning kan erhållas för kostnader för\r\nombud eller biträde, utredning eller annat som den enskilde skäligen\r\nbehövt för att ta till vara sin rätt i ett skatteärende. Enligt utskottets\r\nmening finns det inte anledning att härutöver införa särskilda avdragsregler\r\nför denna typ av kostnader. Utskottet avstyrker motion Sk368.\r\nBredband\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker motionsförslaget om en förändrad utformning av\r\nbredbandsreduktionen.\r\nJämför reservation 21 (kd).\r\nBakgrund\r\nDen som installerar bredband och tar installationen i bruk kan få en\r\nskattereduktion. Skattereduktionen uppgår till 50 % av de utgifter som\r\növerstiger 8 000 kr per hus eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kr per\r\nansluten bostad eller lokal. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kr\r\nper hus, bostad eller lokal (prop. 2000/01:24, bet. 2000/01:SkU8, prop.\r\n2002/03:1, bet. 2002/03: FiU1). Bredbandsreduktionen förlängdes senast\r\ntill 2006 års taxering.\r\nMotionen\r\nI motion T459 yrkande 17 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anför motionärerna\r\natt stödet har utnyttjats i mycket begränsad omfattning och att utfallet\r\nmed all önskvärd tydlighet visar att tröskeln för bidraget är för hög,\r\nframför allt för hushållen. Motionärerna förespråkar ett avdrag i\r\nintervallet 1 000-5 000 kr i stället. De föreslår att reduktionen ändras\r\npå ett sådant sätt att bredbandsreduktionen börjar utnyttjas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill framhålla att utgångspunkten vid utformningen av\r\nskattereduktionen i första hand har varit att den skall stimulera till\r\nbredbandsanslutningar hos företag och hushåll som finns utanför tätorterna,\r\natt den endast bör avse sådana anslutningar som är avsevärt mer\r\nkostnadskrävande än i normala fall och att reduktionen endast bör medges\r\nmed en mindre del av den totala utgiften för anslutningen. Utskottet är\r\ninte berett att frångå dessa principer för utformningen av bredbandsreduktionen\r\noch avstyrker därför motion T459 yrkande 17.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n1.      Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om inkomstbeskattningens utformning. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Sf357 yrkande 19, bifaller delvis\r\nmotionerna 2004/05:Sk212, 2004/05:Sk433, 2004/05:N349 yrkande 2 och\r\n2004/05:A221 yrkande 5 och avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkandena 15\r\noch 20, 2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1,\r\n2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9 och 37-39,\r\n2004/05:Sk454 yrkande 1, 2004/05:Sf354 yrkande 5, 2004/05:Sf358 yrkande\r\n3 och 2004/05:A220 yrkandena 3 och 4.\r\nStällningstagande\r\nVår långsiktiga vision är att sänka det svenska skattetrycket rejält.\r\nDenna sänkning måste ske på ett ansvarsfullt sätt och gå hand i hand\r\nmed starka offentliga finanser som säkerställer ett uthålligt lägre\r\nskattetryck. Målet är att den offentliga sektorns bruttoskuld skall\r\nsänkas och möjliggöra stabila skattesatser på en märkbart lägre nivå i\r\nförhållande till i dag. På så sätt skapas de bästa förutsättningarna\r\nför en hög och uthållig tillväxt och en rättvis välfärdsutveckling.\r\nEtt centralt problem med dagens regler är att den enskildes vinst av\r\natt arbeta är liten. Nyttan av att arbeta i stället för att leva på\r\nbidrag är i dagsläget ringa för många människor. De samlade effekterna\r\nav höjda skatter och minskade bidrag äter upp en betydande del av den\r\ninkomstökning som en extra arbetsinsats ger. Det är människor med de\r\nlägsta inkomsterna som drabbas av de största marginaleffekterna. Den\r\nlåga nyttan av en extra arbetsinsats medför flera problem. Det mest\r\nallvarliga är att skatte- och bidragssystemen skapar djupa fattigdomsfällor\r\nsom i stort sett är omöjliga att ta sig ur. När man inte rår över sin\r\negen vardag skapas en ofrihet, självkänslan undergrävs och genuin\r\notrygghet uppstår.\r\nVår politik minskar de marginaleffekter som skatte- och bidragssystemen\r\nger upphov till. Vi har lagt fram förslag om ett arbetsavdrag. Personer\r\nsom har inkomst av tjänst eller egen näringsverksamhet som överstiger\r\nca 110 000 kr skall få göra ett arbetsavdrag i den kommunala beskattningen.\r\nI inkomstskiktet upp till 150 000 kr uppgår avdraget till 60 % av den\r\ninkomst som ligger över 75 000 kr. På motsvarande sätt erhålls arbetsavdrag\r\nmed 20 % i skiktet upp till 250 000 kr och med 10 % i skiktet upp till\r\n350 000 kr.\r\nArbetsavdraget bidrar till att minska marginalskatten och de samlade\r\nmarginaleffekterna betydligt. Förslaget gör att det kommer löna sig\r\navsevärt mycket bättre att leva på arbete än att leva på bidrag och att\r\nbehållningen av en extra arbetsinsats stiger. Därmed bryts dagens\r\nfattigdomsfällor, och makt över den egna vardagen blir en realitet.\r\nTillsammans med ändrade bostadsbidrag och förändringar i arbetslöshets-\r\noch socialförsäkringarna kommer vår skattereform att märkbart stimulera\r\nsysselsättningen och arbetsutbudet.\r\nI en alltmer konkurrensutsatt värld kommer länder med höga lönekostnader\r\nsom Sverige att tvingas till en allt snabbare strukturomvandling. För\r\natt på sikt kunna bevara vårt relativa löneläge mot omvärlden krävs att\r\nkunskapsinnehållet i vår produktion stiger snabbt. Detta kräver en\r\nvälutbildad arbetskraft. Om människor skall vilja avstå inkomst under\r\nflera år och satsa på att skaffa sig en högre utbildning måste detta\r\nlöna sig. För att förstärka avkastningen av utbildning vill vi moderater\r\npå sikt avskaffa värnskatten. Även om det på mycket kort sikt är mest\r\nprioriterat att genomföra de skattesänkningar som har störst effekter\r\npå arbetsutbudet och tillväxten vill vi snarast begränsa den högsta\r\nmarginalskatten så att den inte övertiger 50 %. Marginaleffekten är i\r\ndag ofta högst för inkomsttagare med låga eller medelhöga arbetsinkomster.\r\n\r\nFörvärvsfrekvensen för äldre faller snabbt ju närmare pensionsåldern\r\nman kommer. Det finns naturligtvis flera skäl till detta, och det är\r\nheller inte rimligt att tro att alla skulle kunna eller vilja jobba mer.\r\nSamtidigt finns det många människor som både kan och vill jobba längre\r\nupp i åldrarna. Dessa utgör en viktig kunskaps- och arbetskraftsreserv\r\nsom vi vill ta till vara. I dag tvingas arbetande pensionärer att lägga\r\narbetsinkomster ovanpå pensionen när skatten skall räknas ut. Detta gör\r\natt de snabbt kommer upp i höga marginalskatter och minskade incitament\r\natt arbeta. För att göra det lönsamt att arbeta efter den normala\r\npensionsåldern, oavsett om man tar ut pension eller ej, anser vi att den\r\nstatliga skatten skall slopas på arbetsinkomster fr.o.m. 65 års ålder.\r\nFör att stimulera företagen att anställa och behålla äldre arbetskraft\r\nföreslår vi också att arbetsgivaravgifterna för äldre än 61 år\r\nsänks.\r\nSammantaget innebär moderaternas skattepolitik en politik för rättvisa,\r\nmakt över den egna vardagen och ökad sysselsättning. Sänkta marginaleffekter\r\noch bättre förutsättningar för företagande och företag kommer att stärka\r\nden långsiktiga produktionsförmågan. Därmed skapas förutsättningar att\r\nklara välfärden med mindre uppoffringar än i annat fall. Vår politik\r\nkommer att ge fler jobb, högre välfärd och trygghet inför framtiden.\r\nVi tillstyrker de motionsyrkanden som ligger i linje med Moderata\r\nsamlingspartiets inriktning av inkomstbeskattningen.\r\n\r\n\r\n2.      Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (fp)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om inkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Sk454 yrkande 1 och avslår motionerna 2004/05:Fi259\r\nyrkandena 15 och 20, 2004/05:Sk212, 2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:Sk341 yrkande 1, 2004/05:Sk433, 2004/05:Sk451 yrkandena 1 och\r\n4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9 och 37-39, 2004/05:Sf354 yrkande 5,\r\n2004/05:Sf357 yrkande 19, 2004/05:Sf358 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 2,\r\n2004/05:A220 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:A221 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nSverige behöver en ny stor skattereform. Grundproblemet i den svenska\r\nekonomin är att för få människor arbetar och för få företag startas och\r\nväxer. Nyckeln till att bryta detta skadliga dödläge ligger till stor\r\ndel i reformer av skattesystemet som ger människor makten över sina liv\r\ntillbaka och som höjer den svenska ekonomins förmåga till långsiktigt\r\nuthållig tillväxt.\r\nSkattesystemet måste förändras så att det blir lönsammare att arbeta,\r\nspara, investera och driva företag i Sverige. Lappandet och lagandet i\r\nskattesystemet har för länge sedan nått vägs ände. Människor kan inte\r\nlängre överblicka vilken skatt de själva betalar. Skattereformen 1990/91\r\nbyggde på tanken om breda skattebaser och lägre skattesatser. De allra\r\nflesta skulle bara betala kommunalskatt, och alla skulle få behålla\r\nhälften av en inkomstökning, \"hälften kvar\". Mycket utav grunderna för\r\nskattereformen är förfuskat i och med att brytpunkten för statlig skatt\r\nrealt sjunker så att fler och fler betalar statsskatten på 20 %.\r\nVärnskatten blev permanent, ett brott mot principen \"hälften kvar\". Båda\r\ndessa förändringar är allvarliga i så måtto att de innebär en sämre\r\ndrivkraft för människor att utbilda sig, anstränga sig och ta risker.\r\nDynamiken och tillväxten blir därmed lidande, liksom vår internationella\r\nkonkurrenskraft. Samtidigt har kommunalskatterna höjts och en rad\r\nändringar genomförts av grundavdrag, reduktioner m.m. som gör\r\ninkomstbeskattningen svårförståelig och svåröverblickbar.\r\nFör att göra det mer lönande att arbeta, oavsett inkomst, vill Folkpartiet\r\ninföra ett förvärvsavdrag. Detta utgår redan på de allra lägsta\r\narbetsinkomsterna. Förvärvsavdraget innebär att arbetstagare med inkomster\r\nupp till 220 000 kr per år får ett avdrag på kommunalskatten på 5 % av\r\ninkomsten. På inkomster över detta belopp blir avdraget konstant 11 000\r\nkr, vilket betyder 3 520 kr om året eller ungefär 300 kr per månad i\r\nskattesänkning. Förvärvsavdraget utgår inte på inkomster från sjukpenning\r\noch sjukersättning. Anledningen är att förvärvsavdraget i första hand\r\nskall kompensera för de utgifter som är förknippade med arbete, exempelvis\r\nresekostnader och lunch borta i stället för hemma. Folkpartiets\r\nförvärvsavdrag innebär 13 miljarder i skattesänkningar, vilket gör att\r\ntyngdpunkten ligger på låg- och medelinkomsttagare.\r\nDen som tjänar mer skall också betala mer i skatt, inte bara mer i kronor\r\nutan även större andel av sin inkomst. Men hälften räcker. Folkpartiet\r\nvill föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid\r\nskattereformen 1990/91 - att de flesta bara skall betala 30 % i skatt,\r\noch att de med höga inkomster skall betala 50 % på de högre inkomsterna.\r\nDärför vill vi sänka den högsta marginalskatten genom att ta bort den\r\ns.k. värnskatten som är 5 procentenheter. I vårt förslag försvinner\r\nvärnskatten 2006. I dag betalar alltför många medelinkomsttagare statlig\r\nskatt, dvs. sammanlagt drygt hälften av en inkomstökning. Eftersom\r\nregeringen de senaste åren valt att inte flytta upp brytpunkten för\r\nstatlig skatt i takt med löneutvecklingen hamnar alltfler medelinkomsttagare\r\novanför brytpunkten. Vi vill därför att brytpunkten för statlig skatt\r\nskall flyttas upp med den förväntade löneökningen varje år.\r\nI detta sammanhang tillstyrker vi de motionsyrkanden som ligger i linje\r\nmed Folkpartiet liberalernas inriktning av inkomstbeskattningen.\r\n\r\n3.      Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om inkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9\r\noch 37-39, 2004/05:Sf354 yrkande 5 och 2004/05:Sf358 yrkande 3 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Fi259 yrkandena 15 och 20, 2004/05:Sk212, 2004/05:Sk304\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1, 2004/05:Sk433, 2004/05:Sk454\r\nyrkande 1, 2004/05:Sf357 yrkande 19, 2004/05:N349 yrkande 2, 2004/05:A220\r\nyrkandena 3 och 4 samt 2004/05:A221 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nSkatter skall fungera som ett medel att solidariskt finansiera vår\r\ngemensamma välfärd samt styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt\r\noch ekologiskt hållbar riktning. Strävan måste vara att utforma\r\nskattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande, hederlighet och\r\nföretagande. I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och\r\nsom har en inkomst bör vara med och betala skatt till gemensamma kostnader\r\nför t.ex. skola, vård och rättsväsen. Det ger en delaktighet och ett\r\ndelansvar i den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och\r\nomkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla\r\nmedborgare betala lika mycket i skatt. Medborgarna skall bära en rättvis\r\ndel av den gemensamma skattebördan, samtidigt som alla skall ges bästa\r\nmöjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den\r\nmänskliga integriteten att utsättas för en så hög inkomstskatt att man\r\nmåste söka bidrag hos stat och kommun. En sådan rundgång främjar varken\r\nekonomiskt oberoende eller personligt ansvarstagande och måste brytas.\r\n\r\nSocialdemokraternas politik för att sanera statsfinanserna har till\r\nstora delar inneburit höjda skatter för låg- och medelinkomsttagare.\r\nDetta har i kombination med sänkta bidrag gjort att många som redan\r\ntidigare levde på marginalen tvingats söka socialbidrag. Låginkomsttagare\r\nsom tvingas söka socialbidrag under vissa perioder av året betalar\r\nsamtidigt ofta ansenliga belopp i inkomstskatter under andra delar av\r\nåret. Denna negativa rundgång måste brytas.\r\nDagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför\r\nmåste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt\r\ni låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten\r\ni dag är kommunalskatten som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett\r\ninkomstnivå. Vi föreslår att inkomstskatten sänks genom att ett\r\nförvärvsavdrag om 6 % införs för inkomster upp till 6,3 inkomstbasbelopp.\r\nSamtidigt införs ett särskilt förvärvsavdrag på 5 % för personer med\r\nmycket låga inkomster.\r\nSkattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 %\r\nbör återställas. Den statliga inkomstskatten skall vara högst 20 %. Det\r\när en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning\r\nlönar sig.\r\nDe äldre måste få ett större ekonomiskt utrymme. De ekonomiskt sämst\r\nställda pensionärerna är de som först måste få en förbättring. Vi har\r\ndärför ett förslag om att ett särskilt, men mycket enkelt utformat,\r\nhögre grundavdrag skall återinföras för ålderspensionärer. Denna\r\ngrundavdragshöjning bör enbart gälla vid kommunal beskattning och motsvara\r\nen skattesänkning på 200 kr per månad. Detta åstadkoms genom att till\r\ndet nuvarande grundavdraget addera 7 500 kr. För personer som fyllt 65\r\når och vill fortsätta arbeta halveras dessutom inkomstskatten genom ett\r\n50-procentigt förvärvsavdrag.\r\nEtt högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att\r\nurgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också\r\nskattemoralen. Undersökningar visar att alltfler medborgare accepterar\r\nsvartarbete, fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga\r\nskattebetalare får betala alltmer i skatt. Skattenivåer och skatteregler\r\nmåste vara utformade så att incitamenten till svartarbete minskas. Vidare\r\nmåste kontrollen öka bland de medborgargrupper som parallellt uppbär\r\nstöd/bidrag och arbetar svart.\r\nJag tillstyrker motionsförslagen om att inkomstbeskattningen skall ges\r\nden inriktning som Kristdemokraterna föreslagit.\r\n\r\n4.      Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (c)\r\nav Staffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om inkomstbeskattningen. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:Fi259 yrkandena 15 och 20, bifaller delvis motion\r\n2004/05:A220 yrkandena 3 och 4 samt avslår motionerna 2004/05:Sk212,\r\n2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1, 2004/05:Sk433,\r\n2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9 och 37-39,\r\n2004/05:Sk454 yrkande 1, 2004/05:Sf354 yrkande 5, 2004/05:Sf357 yrkande\r\n19, 2004/05:Sf358 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 2 och 2004/05:A221\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nMed federalismens principer som bas ligger en radikal förnyelse av det\r\nsvenska statsskicket överst på Centerpartiets agenda. Dagens system med\r\nett starkt centralstyre och ett kommunalt självstyre på papperet som i\r\nrealiteten endast existerar på nåder av centralmakten skall ersättas\r\nmed ett system med en klar och tydlig konstitution med tydliga regler\r\nför maktdelning och en kompetenskatalog där beslutsnivåers kompetenser\r\nklargörs och med ett skydd för individuella fri- och rättigheter.\r\nSkattesystemet skall utformas så att individers och familjers\r\nsjälvbestämmande sätts i centrum. Människor skall komma bort från\r\nbidragsberoende.\r\nSkatter är en indragning av pengar från vanliga människor och företag.\r\nVarje politisk beslutsförsamling har därför ett moraliskt oinskränkt\r\nansvar att se till att varje skattekrona används på ett effektivt sätt.\r\n\r\nSkattesystemet skall vidare utformas på ett sätt som gör att det upplevs\r\nsom rättvist och förutsägbart. Medborgare har rätt att kunna planera\r\nsina liv utan att drabbas av godtyckliga och illa underbyggda beslut.\r\nSkatterna skall vara så utformade att människors skaparglädje inte\r\nförhindras. Entreprenörer skall få uppskattning, inte bestraffas som i\r\ndag. Företagande är grunden för samhällets välstånd. När någon väljer\r\natt satsa på en egen idé och därmed utsätta sig för ett ekonomiskt\r\nrisktagande måste vi ha ett system som gör det möjligt att lyckas. En\r\nentreprenör som satsar måste tillåtas att lyckas och bli rik. Risktagande\r\nmåste kunna löna sig. De skatter som är skadliga för samhällsekonomin\r\nbör avskaffas alternativt reformeras.\r\nVår utgångspunkt är att skattesystemet skall vara effektivt, förutsägbart,\r\nrättvist och enkelt. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet och\r\nreducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör således sänkas. I\r\nmånga fall leder de höga skatterna till att låginkomsttagare helt enkelt\r\ninte längre klarar sig på sin egen lön. Centerpartiet har framfört ett\r\ngenomarbetat förslag till en omfattande skattereform som främst kommer\r\natt gynna låg- och medelinkomsttagare genom att det nuvarande grundavdraget\r\nersätts med en skatte- och förvärvsrabatt som ger betydligt större\r\navtryck i människors disponibla inkomster.\r\nDen nu gällande ordningen ger upphov till negativa marginaleffekter\r\neftersom grundavdraget har en upp- och nedtrappning i inkomstskikten\r\nför låga och medelstora inkomster . Vårt alternativ med skatterabatt\r\nmedför att den summa som alla betalar in i skatt minskas med 750 kr per\r\nmånad, vilket motsvarar ett konventionellt grundavdrag på ungefär 30\r\n000 kr. Denna rabatt skall komma alla som har beskattningsbar inkomst\r\ntill del, dvs. alla som har ett jobb, men även pensionärer och studenter\r\nsom jobbar extra etc. I kombination med detta inför vi en förvärvsrabatt\r\nvars syfte är att mildra beskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare\r\nsamtidigt som skadliga marginaleffekter undviks. Vår förvärvsrabatt\r\nminskar skatten för förvärvsarbetande med som mest 800 kr per månad och\r\när riktad framför allt till dem med låga till normala inkomster. År\r\n2007 ökar vi skatterabatten till 900 kr per månad. Förvärvsrabatten\r\nutgår på inkomster från förvärvsarbete eller företagande, just för att\r\nstimulera detta. En förvärvsrabatt på arbetsinkomster innebär en kraftig\r\nstimulans för den arbetslöse att ta ett arbete och för den deltidsarbetande\r\natt öka sin arbetstid.\r\nUtöver att det svenska skattetrycket är det högsta i världen har vi\r\ndessutom höga marginalskatter på arbete. Höginkomsttagare har som mest\r\nnärmare 60 % i marginalskatt, någonting som minskar dels arbetsutbudet,\r\ndels får långsiktiga följder som ändrade studievanor och karriärvägar.\r\nHöga marginalskatter på arbete är skatter som påverkar människors\r\nbeteende i stor utsträckning, såväl på lång som kort sikt och är därför\r\natt betrakta som skadliga för samhällsekonomin. För att motverka detta\r\nföreslår vi att den statliga inkomstskatten sänks med 2 procentenheter\r\noch att skiktgränserna höjs.\r\nFör de personer som fyllt 65 år finns det i dag få incitament att\r\nfortsätta arbeta. Åldersstrukturen på arbetsmarknaden är i dag sådan att\r\nstora grupper snart förväntas gå i pension, samtidigt som antalet\r\npersoner i yrkesverksam ålder minskar något. Ett samlat grepp bör tas i\r\nsyfte att se över hur incitamentsstrukturen kan förändras så att äldre\r\npå arbetsmarknaden kan ges bättre ekonomiska villkor och därmed lockas\r\natt stanna kvar på arbetsmarknaden även efter 65 år.\r\nNär inte människor har makt över sina egna liv ökar oroskänslan och\r\notryggheten. Centerpartiets förslag till inkomstskattereform är utformat\r\njust i syfte att minska marginaleffekter. Dessutom måste en samlad\r\növersyn göras i syfte att successivt fasa ut de bidrag som orsakar\r\nmarginaleffekter till förmån för minskade skatter så att vanliga människor\r\nkan klara sig på vanliga inkomster utan bidragsberoende.\r\nJag tillstyrker motionsförslagen om att inkomstbeskattningen skall ges\r\nden inriktning som Centerpartiet föreslagit.\r\n\r\n5.      Utländska nyckelpersoner, punkt 2 (v)\r\nav Marie Engström (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en utvärdering av beslutet om skattelättnader\r\nför utländska nyckelpersoner. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk277.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSkattelättnaden för utländska nyckelpersoner innebär att dessa på vissa\r\nvillkor och efter beslut av Forskarskattenämnden kan få 25 % av lönen\r\nundantagen från beskattning och vissa ytterligare lättnader. För att\r\nkunna tillämpa bestämmelserna ställs krav på specialistkompetens eller\r\natt det är fråga om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete\r\nmed en sådan inriktning eller på en sådan kompetensnivå att det finns\r\nbetydande svårigheter att rekrytera inom landet.\r\nRedan då beslutet fattades i riksdagen påpekade vi från Vänsterpartiets\r\nsida att det kan uppstå gränsdragnings- och avvägningsproblem. Vi såg\r\ntvå skäl till detta. Dels på grund av de avsteg från kravet på likformighet\r\ni inkomstbeskattningen som förslaget innebar, dels på grund av de ibland\r\nsvåra bedömningar som måste göras av vilka som tillhör personkretsen.\r\nJag\r\nanser att tillämpningen av beslutet om skattelättnader för utländska\r\nnyckelpersoner snarast bör utvärderas.\r\n\r\n6.      Reseavdrag, punkt 6 (m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om höjt reseavdrag. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ437 yrkande 10, bifaller delvis motion 2004/05:Sk211\r\noch avslår motionerna 2004/05:Sk449 yrkande 3, 2004/05:T426 yrkande 3,\r\n2004/05:N254 yrkande 12 och 2004/05:N414 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nMånga människor är beroende av bil för att kunna ta sig till och från\r\nsitt arbete. Detta gäller särskilt i glesbygd där alternativa färdsätt\r\nsaknas. Resekostnaderna utgör inte sällan en betydande kostnad för\r\nintäktens förvärvande.\r\nVi anser att avdraget för resor med bil mellan arbetsplatsen och hemmet\r\noch i tjänsten bör höjas så snart som möjligt. På så sätt gynnas arbete,\r\nrörlighet och möjligheterna att verka i bl.a. glesbygd.\r\n\r\n7.      Reseavdrag, punkt 6 (fp)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att reseavdraget bör omfatta resor till och\r\nfrån barntillsyn. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk449\r\nyrkande 3, 2004/05:T426 yrkande 3, 2004/05:N254 yrkande 12 och 2004/05:N414\r\nyrkande 8 och avslår motionerna 2004/05:Sk211 och 2004/05:MJ437 yrkande\r\n10.\r\nStällningstagande\r\nBilen är en nödvändighet för många i Sverige, både i staden och på\r\nlandsbygden. Under de senaste åren har bensinpriset stigit kraftigt,\r\ndelvis till följd av den gröna skatteväxlingen, delvis till följd av\r\ninternationella faktorer. Det höga bensinpriset slår hårt mot landsbygden\r\ndär många är beroende av bilen för sina arbets- och serviceresor. Vi\r\nföreslår att reseavdraget ändras så att det följer prisutvecklingen\r\nsamtidigt som det breddas. Transporter till och från barntillsyn bör\r\ninräknas i avdraget.\r\n\r\n8.      Hushållstjänster, punkt 8 (m, fp, kd, c)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m),\r\nStefan Hagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och\r\nStaffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en skattereduktion för hushållsnära tjänster.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk408 och bifaller delvis\r\nmotionerna 2004/05:Sk201 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk208 yrkandena 1\r\noch 2, 2004/05:Sk237, 2004/05:Sk274, 2004/05:Sk281, 2004/05:Sk292,\r\n2004/05:Sk300, 2004/05:Sk329, 2004/05:Sk333, 2004/05:Sk346, 2004/05:Sk374,\r\n2004/05:Sk380, 2004/05:Sk403, 2004/05:Sk425, 2004/05:Sk441, 2004/05:Sk443\r\nyrkande 2, 2004/05:Sk457, 2004/05:Sf354 yrkande 4, 2004/05:Sf359 yrkande\r\n5, 2004/05:Sf363 yrkande 42, 2004/05:So594 yrkande 14, 2004/05:N239\r\nyrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 23, 2004/05:N400 yrkande 4, 2004/05:N401\r\nyrkande 5, 2004/05:N403 yrkande 13, 2004/05:A350 yrkande 4, 2004/05:A352\r\nyrkande 14, 2004/05:A355 yrkande 16 och 2004/05:Bo306 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSverige har den industrialiserade världens högsta skatteuttag på arbete,\r\noch mellan 60 och drygt 70 % av kostnaderna för en tjänst utgörs av\r\nskatter och sociala avgifter. De stora skattekilarna, dvs. skillnaden\r\nmellan köparens pris och säljarens ersättning efter skatt, bromsar\r\nframväxten av moderna tjänsteföretag och fler jobb i tjänstesektorn. I\r\nsynnerhet gäller det tjänsteproduktion riktad till privatpersoner som\r\nbetalar med redan beskattade medel.\r\nVi föreslår att en skattelättnad införs för tjänster som utförs i hemmet\r\neller på den egna tomten, här kallade hushållstjänster. Förslaget utgör\r\nen del i en politik som syftar till en sysselsättningsökning, fler nya\r\nföretagare och expansion av redan befintliga företag.\r\nFrågan om skattelättnader för hushållstjänster är noga utredd och\r\nanalyserad. Kunskaper och erfarenheter finns också att hämta i en rad\r\nandra EU-länder, som t.ex. Danmark, Holland och Finland som öppnat\r\nmarknader för privata hushållstjänster, men också från försöksverksamheter\r\nsom bedrivits i Sverige med mycket gott resultat, exempelvis EU-projektet\r\nHumlan i Kungälv.\r\nDe erfarenheter och kunskaper som redan inhämtats visar bl.a. att det\r\nfinns en stor efterfrågan på hushållstjänster. De finska erfarenheterna\r\npekar på att efterfrågan vid rätt pris är mycket stor, ja, så stor att\r\nman nu i Finland skall utvidga systemet genom att göra reglerna mera\r\ngenerösa.\r\nTotalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige intresserat av hjälp\r\nibland eller regelbundet. Men inkomstskatter, sociala avgifter och moms\r\ndriver upp timpriset till sådana nivåer att nästan inga hushåll med\r\nnormala inkomster är beredda att betala. Så gott som alla hushållstjänster,\r\nsom städning, fönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot\r\nbetalning sker därför svart. Skatteverkets undersökningar visar att skatt\r\npå oredovisade inkomster uppskattas till ca 60 miljarder kronor per år.\r\nHushållstjänsterna utgör sannolikt en betydande del av dessa miljarder.\r\n\r\nVi är övertygande om att en reform i denna riktning skulle ha många\r\npositiva effekter på Sverige. Det skulle förbättra ekonomins funktionssätt,\r\nminska arbetslösheten och stressen, öka jämställdheten och minska den\r\nsvarta sektorn och detta till en försumbar statsfinansiell kostnad.\r\nDet är djupt olyckligt att orimliga skatteregler pressar människor till\r\nsvart arbete. För många unga riskerar den första kontakten med\r\narbetsmarknaden att bli svartjobb. Genom vårt förslag till skattereduktion\r\nfår de som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig i ett legalt\r\nsystem och som alla andra få del av förmånerna i socialförsäkringssystemen:\r\nsjukförsäkring, pension m.m.\r\nMed ett ökat utbud av servicetjänster ökar också valfriheten. Människor\r\nfår större möjlighet att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster\r\ntill hemmet eller att arbeta mindre och i stället göra hemarbetet själva.\r\n\r\nJämställdheten har visserligen gjort framsteg under de senaste decennierna,\r\nmen fortfarande är det kvinnorna som har huvudansvaret för hemmet och\r\nbarnen och som utför merparten av det oavlönade hemarbetet. Skattereglerna\r\nhindrar kvinnor såväl från att bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad\r\nsom att köpa sig servicetjänster.\r\nDet är svårt att med någon större precision ange hur många nya\r\narbetstillfällen som kan tillkomma med vårt förslag. Helt klart är det ett\r\nbetydande antal personer, av vilka flera har svårt att komma in på\r\narbetsmarknaden, som genom vårt förslag får arbete.\r\nIndividens fria val mellan fritid, oavlönat hemarbete och beskattat\r\nmarknadsarbete snedvrids av de stora skattekilarna på tjänsteproduktion.\r\nGenom att minska skattekilarna minskar snedvridningarna. Människor\r\nkommer då i större utsträckning att kunna köpa hushållstjänster och\r\nanvända den frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete eller till att\r\ntillbringa den med barnen. Det ökar specialiseringen och därmed\r\neffektiviteten i ekonomin. De som köper tjänsterna kan specialisera sig mer\r\npå sitt förvärvsarbete, och de som säljer tjänsterna blir specialister\r\npå just hushållstjänster.\r\nKostnaderna för stressrelaterad ohälsa är en betydande utgiftspost för\r\nstaten. En orsak till det finns i den höga förvärvsfrekvensen i Sverige.\r\nMånga familjer lever under stor press med två heltidsarbetande föräldrar\r\nsom med dagens skattesystem inte har råd att efterfråga hjälp med olika\r\nsysslor i hemmet för att få vardagen att gå ihop. Framför allt drabbar\r\ndetta kvinnor, då de i högre grad är dubbelarbetande. I ESO-rapporten\r\nDen svenska sjukan (2002:49) förs bl.a. resonemanget att den höga\r\nförvärvsfrekvensen kombinerad med dubbelarbete sannolikt är en av orsakerna\r\ntill att kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna.\r\nVissa företag säljer redan tjänster som städning, strykning, hämtning\r\nav barn på dagis någon dag i veckan eller annat som kan avlasta familjerna.\r\nEn ensamstående förälders behov av dessa tjänster, är troligen än större.\r\nTyvärr är det i dag endast personer med mycket höga inkomster som kan\r\nköpa dessa tjänster. Om skatterna sänks på hushållsnära tjänster skulle\r\ndet bli möjligt för fler att köpa dessa tjänster och därmed skulle\r\nbördorna för många familjer bli lättare. Det skulle för många innebära\r\nett stressmoment mindre i vardagslivet samt en högre livskvalitet.\r\nFör att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas\r\nrejält genom att skattekilen minskas eller slopas helt. Vårt förslag\r\nkan beskrivas som en utvidgning av det s.k. ROT-systemet, dvs. den\r\nskattereduktion som tidigare tillämpades för reparationer, ombyggnad och\r\ntillbyggnad. Vi föreslår dock en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden\r\nför ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet.\r\nDe tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten skall\r\nberättiga till skattelättnad. Det innebär att skatten sänks för ett\r\nantal hushållstjänster där det är lätt att göra det själv och där någon\r\nvit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning och\r\nbarntillsyn.\r\nFörslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis utförs på en\r\nvit marknad, som målning, snickeriarbete och reparation av hushållsapparater.\r\nMen vårt förslag innebär för dessa tjänster bara en smärre utvidgning\r\nav redan existerande avdragsmöjligheter. Däremot utesluts offentligt\r\nsubventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg och andra\r\ntjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och\r\narkitekttjänster.\r\nVi anser det nödvändigt med en begränsning av den maximala skattereduktionen.\r\nVi föreslår att den skall vara 25.000 kr per hushåll och år. Det innebär\r\natt hushållet kan köpa tjänster för 50.000 kr per år och få skattereduktion\r\nför dessa.\r\nNär en privatperson köper en tjänst som är berättigad till skattereduktion\r\nfrån ett företag skall företaget dra av kundens skattereduktion direkt\r\nvid betalningen. På kvittot kommer då att stå hur mycket kunden har\r\nbetalat och hur mycket tjänsten skulle ha kostat om kunden betalat full\r\nskatt. Företaget drar sedan av kundens skattereduktion i den egna\r\nmånatliga skattedeklarationen.\r\nVi anser att hushållen enkelt skall kunna anlita den de själva vill\r\näven om denna person inte är egen företagare eller anställd av ett\r\nföretag. Och omvänt: Den som vill bjuda ut sina tjänster skall kunna\r\ngöra det utan att behöva bilda ett företag. Även om det oftast är ett\r\ntjänsteföretag som anlitas uppstår då och då situationer där det är\r\nlämpligast att anlita någon person som inte är företagare. Det kan t.ex.\r\ngälla en arbetslös hantverkare för ett renoveringsjobb eller en student\r\nsom barnvakt. Då behövs också ett enkelt system för att betala\r\narbetsgivaravgifter, preliminär skatt och lämna kontrolluppgift.\r\nDen skattereduktion som vårt förslag ger för hushållstjänster som för\r\nnärvarande inte utförs på en vit marknad kommer inte att leda till något\r\nskattebortfall alls för den offentliga sektorn. Vad gäller de tjänster\r\nsom kan komma i fråga kan en skattereduktion på 50 % väntas medföra ett\r\nskattebortfall för staten på ca 1,4 miljarder kronor.\r\nDet är dock värt att understryka att den statsfinansiella effekten av\r\nförslaget på sikt kan bli mycket gynnsam. Det beror på att kalkylen\r\novan inte inkluderar några dynamiska effekter, såsom effekten av ökad\r\nsysselsättning, minskad stressrelaterad sjukfrånvaro och bättre\r\nresursanvändning.\r\nFörslaget är ett viktigt steg mot lägre skatt på arbete och en växande\r\noch dynamisk tjänstesektor. Det går lätt att genomföra och ger sannolikt\r\nsnabbt fler nya jobb. Dessutom ger det människor en chans att inordna\r\nsig i ett legalt system. Kostnaden i form av skattebortfall är liten,\r\noch på sikt ger förslaget snarare en positiv nettoeffekt för de offentliga\r\nfinanserna.\r\n\r\n\r\n9.      Förmån av fria hemtjänster, punkt 9 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om beskattningen av förmån av fria hemtjänster.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk400.\r\nStällningstagande\r\nMånga arbetsgivare erbjuder sina anställda fria hemtjänster som förmån.\r\nPå så sätt kan de anställda koncentrera sig på arbetet och har lättare\r\natt arbeta över då det behövs. En sådan förmån skall tas upp till\r\nmarknadsvärdet, och detta sätts för närvarande till det pris som arbetsgivaren\r\nbetalat för att få hushållstjänsten utförd, dvs. priset är högre än vad\r\nprivatpersoner normalt sett är beredda att betala.\r\nJag anser att det bör införas ett schablonbelopp för värderingen av\r\nfria hemtjänster som tar hänsyn till hushållens betalningsvilja. Det\r\nskulle förenkla beskattningen och göra det förmånligt för anställda att\r\nta emot förmånen. Förslaget stimulerar en vit marknad för tjänster som\r\nunderlättar vardagen för dem som arbetar. Det är viktigt att den svarta\r\nekonomin bekämpas. Genom förslaget kan en viss del av den svarta sektorn\r\ninom hemtjänstbranschen konkurreras ut av dem som betalar skatter m.m.\r\noch följer arbetsrättslagstiftningen. De minskade skatteinkomsterna på\r\ngrund av det låga schablonbeloppet kompenseras till viss del av den\r\ninkomstskatt, arbetsgivaravgifter m.m. som kommer att betalas för dem\r\nsom arbetar med hushållstjänsterna.\r\n\r\n10.     Personalvårdsförmåner, punkt 10 (fp)\r\nav Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs om att utreda effekterna av att jämställa kulturella aktiviteter\r\nmed motion och annan friskvård. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:Sk483 och 2004/05:Kr368 yrkande 31, bifaller delvis motionerna\r\n2004/05:Kr354 yrkande 14, 2004/05:Kr360 yrkande 7 och 2004/05:Kr363\r\nyrkande 3 och avslår motionerna 2004/05:Sk294, 2004/05:Sk370, 2004/05:Sk386,\r\n2004/05:Sk393, 2004/05:Kr358 yrkande 6 och 2004/05:MJ505 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\nNär en arbetsgivare förser en anställd med ett s.k. motionskort behöver\r\narbetstagaren inte ta upp förmånen till beskattning och arbetsgivaren\r\nslipper betala avgifter på förmånen. Bakgrunden är att man funnit ett\r\nklart samband mellan motion och förbättrad hälsa, något som är till\r\ngagn för alla parter.\r\nNumera kan man konstatera att samma sak gäller kultur. Förutom allt\r\nannat var Florence Nightingale också pionjär i konstaterandet att konst\r\noch kultur påverkar hälsan. Patienten skulle ha utsikt, fräscha blommor,\r\ntavlor på väggen, de skulle bytas med jämna mellanrum. Hon såg också\r\nmusikens betydelse för smärtlindring. Kultur i form av musik och bild\r\nanvänds alltmer i rehabilitering, och goda resultat har påvisats på\r\nmånga sätt.\r\nMen kulturen har också en positiv effekt i förebyggande hälsoarbete.\r\nEtt antal studier under många år vid Umeå universitet har visat på att\r\ndeltagande i kultur har en klart positiv inverkan på hälsan och därmed\r\nockså på livslängden. En schweizisk studie har visat på att musik stärker\r\nsocial gemenskap. Detta är något som uppmärksammats på många håll, och\r\narbetet med att minska sjuktalen genom deltagande i kultur behöver få\r\nytterligare samhällsstöd för att kunna vidareutvecklas.\r\nVi menar att det vore värdefullt om regeringen utredde vilka effekterna\r\nskulle bli om kulturella aktiviteter får samma subvention som motion\r\noch annan friskvård.\r\n\r\n11.     Personalvårdsförmåner, punkt 10 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kulturcheckar och motionsridning. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:Kr358 yrkande 6, 2004/05:Kr360\r\nyrkande 7, 2004/05:Kr363 yrkande 3 och 2004/05:MJ505 yrkande 5, bifaller\r\ndelvis motionerna 2004/05:Sk483, 2004/05:Kr354 yrkande 14 och 2004/05:Kr368\r\nyrkande 31 och avslår motionerna 2004/05:Sk294, 2004/05:Sk370, 2004/05:Sk386\r\noch 2004/05:Sk393.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att personalvårdsförmåner under en viss beloppsgräns alltid\r\nskall vara skattefria. Om det sammanlagda värdet av de gåvor eller\r\nförmåner som erhållits under ett år från samma arbetsgivare understiger\r\ndetta värde skall det inte tas upp till beskattning. Detta skulle vara\r\nvärdefullt inte minst för ideella organisationer som på ett symboliskt\r\nsätt vill belöna sina medarbetare som i övrigt arbetar utan ersättning.\r\n\r\nVidare bör kulturcheckar kunna användas som en skattebefriad löneförmån\r\nfrån arbetsgivaren till löntagaren. Kulturchecken skall vara undantagna\r\nfrån skatter eller sociala avgifter på samma sätt som när företag\r\nsubventionerar motionsaktiviteter för personalen. Kulturchecken skall\r\nkunna användas för inköp av t.ex. teater, konserter, opera, balett,\r\nmuseibesök. Kulturchecken skulle ge fler människor möjlighet att få del\r\nav olika kulturupplevelser, vilket bevisligen har positiva effekter för\r\nhälsan.\r\nDet är i dag ett problem att ridning, i motsats till de flesta idrotter,\r\ninte är en skattefri motionsförmån. Det är bara några få idrotter som\r\när undantagna och skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövandet.\r\nTill dessa hör ridsporten. Det är anmärkningsvärt att ridsporten som är\r\nen våra största folksporter inte skall kunna utövas och värderas på\r\nlika villkor som andra motionsformer.\r\nMed det fribelopp för personalvårdsförmåner som jag vill införa får\r\ninkomsttagarna större frihet att välja en fysisk aktivitet, t.ex. ridning,\r\nsom passar dem utan att det för den skull kostar mer för staten.\r\n\r\n\r\n12.     Förmånstagare till pensionsförsäkring, punkt 13 (m, kd, c)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m), Lars\r\nGustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förmånstagare till pensionsförsäkringar. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:Sk293.\r\nStällningstagande\r\nI inkomstskattelagen finns bestämmelser som reglerar vilka som får komma\r\ni fråga som förmånstagare till en pensionsförsäkring. Reglerna gäller\r\nsåväl privata försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar. I dagsläget\r\när det make, maka, sambo (inklusive f.d. makar och sambor), barn och\r\nmakes och sambos barn. Det innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn\r\neller andra familjemedlemmar inte får komma ifråga som förmånstagare.\r\nKonsekvensen\r\nblir en kraftig inskränkning av vissa medborgares frihet. Exempelvis\r\nkan ensamstående utan barn inte sätta in någon förmånstagare, vilket\r\nmed tanke på att det rör sig om ett privat sparande är helt orimligt.\r\nDessutom skulle en situation kunna uppkomma där försäkringstagaren får\r\nlåta pengar gå vidare till sambos barn, men inte till egna barnbarn\r\neller till syskonbarn, vilket kan vara aktuellt om eget barn avlidit.\r\nOm av lagen godkända förmånstagare saknas, försvinner pengar rakt in i\r\nförsäkringskollektivet.\r\nVi anser att det skall vara upp till försäkringstagaren att, utan\r\ninskränkningar från staten, bestämma vem som skall vara förmånstagare.\r\nBegränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar vars\r\npremie är avdragsgill bör tas bort. Envar skall själv få bestämma över\r\nsina pengar, utan pekpinnar från staten. Det är ju den enskilde eller\r\ndennes arbetsgivare som har betalat in de medel som utgör pensionen.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n13.     Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 14 (kd, c)\r\nav Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en avdragsrätt för gåvor till ideella\r\norganisationer. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk250,\r\n2004/05:Sk452 yrkande 43, 2004/05:Sk463 och 2004/05:Kr358 yrkande 7 och\r\nbifaller delvis motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 1, 2004/05:Sk238,\r\n2004/05:Sk275 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk326, 2004/05:Sk379 och\r\n2004/05:Sk447 yrkandena 1 och 2.\r\nStällningstagande\r\nDet civila samhället utgörs av sådana naturliga gemenskaper som familjer,\r\nsläkt, grannskap, företag, intresseföreningar, fackföreningar och\r\ntrossamfund. Detta sammanhållande nätverk kan inget samhälle vara utan.\r\nDet skapar sociala band som leder till trygghet och ordnade förhållanden\r\nför människor. Det bör ligga i alla offentliga institutioners intresse\r\natt respektera det civila samhällets rättigheter och ge stöd i olika\r\nformer till alla goda krafter som arbetar för vårt gemensamma bästa.\r\nDet offentliga får inte genom lagstiftning, beskattning eller andra\r\nåtgärder inskränka den ideella sektorns möjligheter att verka. Om så\r\nsker kommer hela samhällets sårbarhet att öka.\r\nDen svenska folkrörelsetraditionen är unik. En i internationell jämförelse\r\nstor del av befolkningen deltar aktivt i frivilligt engagemang för andra\r\nmänniskors bästa. Enligt Demokratiutredningen uppger 52 % av de tillfrågade\r\ni en undersökning att de under det senaste året varit engagerade i någon\r\nform av ideellt arbete, inom någon organisation eller enskilt och\r\noorganiserat. Detta frivilliga engagemang är en omistlig del av\r\nsamhällsgemenskapen. Det skapar trygghet och välfärd för många som annars\r\nskulle hamna i utanförskap.\r\nVid sidan av denna positiva bild kan det konstateras (enligt\r\nDemokratiutredningen) att var fjärde medborgare är passiv i samhällslivet och\r\nstår utanför ett kontinuerligt socialt nätverk. Dessa deltar inte i\r\nnågot föreningsliv eller i informella frivilliginsatser och har inte\r\nett nätverk om minst tre personer. Det är en bild av ensamhet och\r\nutanförskap som det är såväl samhällets, enskilda medborgares som\r\nföreningslivets uppgift att bryta.\r\nFör många människor består det sociala engagemanget i regelbundet eller\r\npunktvis ekonomiskt stöd till hjälpverksamhet i olika former. De frivilliga\r\ninsamlingarna uppgår till betydande belopp. I Sverige skänktes kontanta\r\ngåvor till de s.k. 90-kontona till ett värde av ungefär 3,4 miljarder\r\nkronor år 2001. Den totala summan för gåvor till samtliga ideella\r\norganisationer uppskattas till ungefär det dubbla. Även om detta är\r\nbetydande belopp så tror vi att givandet i Sverige skulle kunna öka\r\nbetydligt. I andra länder där det finns gynnsammare skatteregler är\r\ngivandet betydligt mer omfattande.\r\nStiftelsen för insamlingskontroll (SFI), som också utfärdar de s.k.\r\n90-kontona, ser till att insamlingsorganisationernas syften är för\r\nhumanitära, välgörande och kulturella ändamål. Man kontrollerar också\r\natt insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader och att de använder\r\nsig av sunda marknadsföringsmetoder. SFI-statistik för medlemsorganisationerna\r\nvisar på ett par positiva trender. Svenska folkets gåvor ökar, och\r\norganisationerna blir mer och mer effektiva i att använda de mottagna\r\ngåvorna ändamålsenligt. Som tidigare påpekats är givandet upp till\r\ndubbelt så omfattande som det som de s.k. 90-kontona erhåller. Dessvärre\r\när statistiken för givandet utanför 90-kontona och organisationerna\r\nutan 90-konton inte tillgänglig. I Sverige har givandet ökat stadigt\r\ndet senaste decenniet och nästan fördubblats.\r\nDet skulle vara en uppmuntran för ideella verksamheter om man i vårt\r\nland införde avdragsrätt för gåvor och donationer. I Sverige får varken\r\nprivatpersoner eller företag göra avdrag för gåvor och donationer till\r\nideella verksamheter. Sponsring till olika verksamheter från företag\r\nförekommer och räknas nog ofta som reklam eller representationskostnader.\r\n\r\nSverige är ett av de få länder där enskilda och juridiska personer som\r\nger humanitära bidrag till olika hjälporganisationer inte beviljas avdrag\r\nför dessa i sin deklaration. Inom resten av EU finns det möjlighet att\r\ngöra skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Det ser olika\r\nut i de olika länderna men nu borde det vara hög tid för Sverige att\r\ninföra detta skatteavdrag.\r\nVi anser att det svenska skattesystemet måste ge betydligt bättre\r\nmöjligheter för företag och enskilda medborgare att stödja ideella\r\norganisationer. En relativt problemfri åtgärd skulle vara att införa\r\navdragsrätt för gåvor till dessa. Regeringen bör låta utreda möjligheterna\r\natt införa skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer.\r\nDetta skulle föra stora positiva effekter med sig. Bidragen till dessa\r\norganisationer skulle helt säkert öka väsentligt samtidigt som staten\r\nendast skulle förlora den genomsnittliga kommunalskatten, dvs. en\r\ntredjedel av detta, i minskade skatteintäkter.\r\n\r\n14.     Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 14 - motiveringen\r\n(m)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är viktigt att skattesystemet ges en utformning som\r\nstärker den enskildes roll i samhället. Vår skattepolitik är därför\r\ninriktad på att sänka skatterna för alla för att på det sättet förbättra\r\nmänniskors möjlighet att styra över sina liv. Vi vill bryta med ett\r\nsamhälle där människor tvingas leva på bidrag trots att de arbetar heltid\r\noch där det behövs olika ventiler som t.ex. skatterabatten för nyckelpersoner.\r\n\r\nMed lägre skatter och större frihet förstärks människors möjlighet att\r\nefter eget val stödja en kulturinstitution, en idrottsförening, bidra\r\ntill en internationell hjälpverksamhet eller på annat sätt engagera sig\r\ni ideell verksamhet.\r\nÄven med dessa utgångspunkter finns det enligt vår mening anledning att\r\növerväga om inte en avdragsrätt för gåvor och bidrag till ideella\r\nverksamheter bör införas. Detta skulle förbättra förutsättningarna för\r\nfrivilligrörelsen, och vi skulle få starkare och mer självständiga\r\nideella föreningar med fler engagerade frivilliga.\r\nVi är emellertid inte utan utredning beredda att nu tillstyrka något av\r\nde aktuella yrkandena. Frågan om denna skatteförändring måste också\r\nvägas mot andra angelägna förslag till skattelättnader.\r\n\r\n\r\n15.     Boendes självförvaltning, punkt 15 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en höjning av taket för skattefriheten vid\r\nsjälvförvaltning. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Bo306 yrkande\r\n24 och bifaller delvis motion 2004/05:Sk436.\r\nStällningstagande\r\nHyresgästernas möjligheter till självförvaltning bör stimuleras. En del\r\ni detta är förändrade skattekrav, så att självförvaltning lönar sig för\r\nden enskilde. Självförvaltningen ökar intresset för bostaden och det\r\nhus och område den är belägen i. Hyresgästinflytande kan utövas dels i\r\nvarje enskild lägenhet, dels i varje kvarter eller bostadsområde, av\r\nhyresgästerna tillsammans. Detta kan få särskilt stor betydelse i s.k.\r\nutsatta områden. Den ger också möjligheter till ökade grannkontakter,\r\ngemenskap och ökad trivsel. Förutsättningar för självförvaltning i de\r\nstörre bostadsområdena bör särskilt uppmärksammas. Inte minst viktigt\r\när det att ungdomar aktivt medverkar i skötseln och utformningen av sin\r\nmiljö.\r\nFör att främja självförvaltning bör taket för skattefrihet höjas och\r\nförbudet mot olika ersättning för dem som deltar i verksamheten upphävas.\r\nAtt inte olika ersättning får ges är i praktiken en inskränkning mot\r\ntidigare gällande principer.\r\n\r\n16.     Studenters stipendier, punkt 16 (m, kd)\r\nav Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Lars\r\nGustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en översyn av reglerna om skattefrihet för\r\nstudenters stipendier. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk452\r\nyrkande 33.\r\nStällningstagande\r\nNär en student åtar sig ett uppdrag - t.ex. som studentföreträdare i en\r\nfakultetsnämnd - och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget,\r\nblir studenten skattskyldig även för skattefria stipendier som studenten\r\nerhåller. Detta ställer till stora problem för de studenter som aktiverar\r\nsig och motverkar universitetens och högskolornas strävan att öka\r\nstudenternas deltagande i beslutsprocessen. Det innebär att studenten i\r\nfråga under innevarande år och de därpå följande två åren inte kan\r\nerhålla skattefritt stipendium, t.ex. för resebidrag vid internationellt\r\nstudentutbyte eller till en vetenskaplig konferens.\r\nDessvärre varierar Skatteverkets tolkning av lagstiftningen från fall\r\ntill fall. Vi anser att det är angeläget att regeringen utreder dessa\r\nförhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med\r\nlagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå\r\nfrån att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till\r\nstudenter.\r\n\r\n17.     Idrottskonto, punkt 18 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behovet av ett idrottskonto. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:Kr355 yrkande 14 och bifaller delvis motion\r\n2004/05:Sk347.\r\nStällningstagande\r\nKarriären för en professionell idrottsman eller kvinna skiljer sig från\r\nde flesta andra yrken. Oftast är den på grund av fysiska skäl begränsad\r\ntill några få år relativt tidigt i livet. Inom vissa idrotter är det\r\ndärför vanligt att idrottaren tjänar mycket pengar under några år för\r\natt sedan tjäna avsevärt mindre. Resultatet av detta blir att idrottaren\r\ntvingas betala mycket höga skatter under de år han eller hon tjänar som\r\nmest trots att det är välkänt att inkomsten kommer att minska kraftigt\r\ninom några år. På grund av detta är det i dag vanligt att framgångsrika\r\nidrottare flyttar utomlands.\r\nFör att lösa detta problem finns möjligheten att införa s.k. idrottskonton,\r\nsom finns i Norge och Finland. Syftet är att plana ut livsinkomsten.\r\nIdrottaren sätter en viss del av sina inkomster på kontot och så länge\r\nde finns på kontot är de skattebefriade. Idrottaren skattar i stället\r\npå inkomsten när den tas ut från kontot, vilket sker under några år när\r\nidrottskarriären är över. Systemet kan jämföras med det s.k. skogskontot\r\ndär skogsägare kan sprida sin inkomst över flera år.\r\nRegeringen har i juni 2004 tillsatt Idrottsskattekommittén (Fi 2004:12)\r\nsom har till uppgift att överväga om det behövs särskilda regler för\r\nprofessionell idrott och då även om det finns behov av någon form av\r\nidrottskonto. Socialdemokraterna har tidigare varit mycket negativa\r\ntill idrottskonton och avslog så sent som i höstas ett förslag från\r\nKristdemokraterna om att utreda frågan.\r\nJag anser att det är viktigt att riksdagen nu klargör sin inställning\r\ni frågan genom att som sin mening ge regeringen till känna att det finns\r\nstora fördelar med idrottskonton och att det bör utredas hur ett system\r\nmed idrottskonton bör vara utformat för att kunna införas i Sverige.\r\n\r\n\r\n18.     Bär, svamp och kottar, punkt 19 (kd, c)\r\nav Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en förändring av reglerna om skattefrihet för\r\nplockning av bär, svamp och kottar. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Sk246.\r\nStällningstagande\r\nHobbyplockning av vildvuxna bär, svampar och kottar förekommer i huvudsak\r\ni skogslänens glesbygd. Man kan på goda grunder anta att det i huvudsak\r\när pensionärer och någon enstaka arbetslös som ägnar sig åt denna\r\nverksamhet.\r\nNuvarande skattefria inkomstgräns för hobbyplockning, på 5 000 kr antogs\r\nför snart 25 år sedan, och inkomstgränsen har inte förändrats sedan\r\nlagen antogs. Denna skatt är gammalmodig och borde rimligen helt kunna\r\navskaffas. Skattebortfallet för staten torde vara försumbart. Den nu\r\nalltför låga skattefria gränsen lockar plockarna att inte uppge sina\r\nrätta namn till uppköparna för att på detta sätt slippa en eventuell\r\nskatt.\r\nDetta är olyckligt för alla inblandade - att frestas till skattefusk.\r\nEftersom inkomsten är omöjlig att kontrollera kan det lätt uppfattas\r\nsom uppmuntran till \"svartjobb\". Regelverket för denna skatt behöver\r\nses över. Kanske är införandet av en schablonskatt som uppköparna betalar\r\nen framkomlig väg.\r\n\r\n\r\n19.     Skadestånd, punkt 20 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en översyn av beskattningen av ersättningar\r\nför ideell skada. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk419.\r\n\r\nStällningstagande\r\nIdeella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet är\r\nnormalt skattefria. Enligt rådande praxis är emellertid skadestånd som\r\nhar sin grund i anställningsförhållanden, oavsett om det i praktiken\r\nrör sig om ideell skada eller ej, att betrakta som skattepliktig inkomst\r\nav tjänst. Denna praxis gäller t.ex. om arbetsgivaren blir ersättningsskyldig\r\ngentemot en anställd därför att det förekommit sexuella trakasserier på\r\narbetsplatsen och arbetsgivaren inte vidtagit tillräckliga åtgärder.\r\nDet är synnerligen stötande att det finns skadeersättning som kan bli\r\nskattebelagd bara därför att skymfen, trakasseriet eller vad annat som\r\ninträffat skett på speciell plats eller i speciellt sammanhang. Principen\r\nskattefrihet för ersättning för ideell skada bör alltid gälla.\r\nJag anser att en översyn bör göras vad gäller skatt på ersättningar för\r\nideell skada i syfte att skattebefria dessa också i de fall då de utgår\r\npå grund av en anställning.\r\n\r\n\r\n20.     Biodling, punkt 21 (kd, c)\r\nav Lars Gustafsson (kd) och Staffan Danielsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ändrade skatteregler för biodlingen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ260 yrkande 1 och bifaller delvis\r\nmotionerna 2004/05:Sk249 och 2004/05:Sk444.\r\nStällningstagande\r\nI hela Sverige bedrivs biodling. Antalet biodlare minskar kraftigt varje\r\når och är snart nere strax över 10 000. Det är framför allt antalet\r\nhobbybiodlare som har minskat kraftigt medan antalet yrkesbiodlare har\r\nökat något.\r\nDen största procentuella minskningen har skett bland biodlare med i\r\nintervallet 11-20 samhällen under åren kring skatteomläggningen år 1991.\r\nTidigare hade upp till 15 samhällen räknats som hobbyverksamhet och\r\ndärmed varit skattebefriade. Eftersom värdet av biodling är långt vida\r\nstörre än just inkomsten för biodlaren, bör man återgå till att betrakta\r\nbiodlare med upp till 15 bisamhällen som hobbyodlare och befria dem\r\nfrån skatteredovisningsskyldighet.\r\n\r\n\r\n21.     Bredband, punkt 25 (kd)\r\nav Lars Gustafsson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en förändring av bredbandsavdraget. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:T459 yrkande 17.\r\nStällningstagande\r\nI 2000 års IT-proposition föreslogs åtgärder, i form av stöd till\r\nkommunernas områdesnät och i form av skattereduktion vid bredbandsanslutning,\r\nmed en sammanlagd beräknad kostnad för staten på 3,2 miljarder kronor.\r\nAv detta har 1,6 miljarder kronor reserverats för skattereduktion för\r\nhushålls och företags anslutningskostnader. Som konstateras i\r\nbudgetpropositionen har detta utnyttjats i \"begränsad omfattning\". Närmare\r\nbestämt har utfallet av reduktionen varit 17,5 miljoner kronor under\r\n2002 och 2003. Endast 4 100 ansökningar från hushåll och företag har\r\nbeviljats.\r\nBakom detta totala misslyckande döljer sig ett uppenbarligen felaktigt\r\nkonstruerat regelverk. Konstruktionen innebär att man betalar 8 000 kr\r\ninnan avdrag får göras. Utfallet visar med all önskvärd tydlighet att\r\ntröskeln är för hög, framför allt för hushållen.\r\nJag anser att avdrag bör medges i intervallet 1 000-5 000 kr i stället.\r\nDet är dags att konstruera denna reduktion på ett sätt så att dessa\r\nresurser verkligen utnyttjas.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Förmån av fria hemtjänster, punkt 9 (m)\r\nLennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:\r\nVi\r\nanser att vårt förslag om en skattereduktion om 50 % av arbetskostnaden\r\nför ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet innebär en så\r\nkraftig prissänkning på hemtjänster att det om det genomförs inte behövs\r\nnågra speciella värderingsregler i de fall då en arbetsgivare erbjuder\r\nfria hemtjänster.\r\nOm detta vårt förslag till skattereduktion på hushållstjänster inte\r\nsnarast beslutas bör dock förslaget enligt motion Sk400 genomföras.\r\n\r\n2.      Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 14 (fp)\r\nAnna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp) anför:\r\nDen frivilliga internationella biståndsverksamheten betyder mycket.\r\nFörst och främst är den viktig för att den ofta kan bedrivas närmare\r\nfolket i mottagarlandet än vad statlig biståndsverksamhet kan komma. I\r\nvissa fall är frivilliga hjälparbetare den enda vägen att förmedla\r\nutländskt bistånd. Dessa människor drivs av ett starkt ideellt engagemang\r\noch åstadkommer ofta stora resultat med förhållandevis små resurser.\r\nDen frivilliga hjälpen är också viktig för att förankra den internationella\r\nsolidariteten hos det svenska folket. Fadderbarnsverksamhet, Röda Korset,\r\nAmnesty, Rädda Barnen och Diakonia är exempel på verksamheter och\r\norganisationer som inte bara gör fantastiska insatser i fjärran länder\r\nutan också för in tredje världen i vår svenska vardagsverksamhet. Årligen\r\nskänker svenska folket i storleksordningen en och en halv miljard kronor\r\ntill internationell hjälpverksamhet.\r\nDet finns goda skäl att ytterligare stimulera ett frivilligt resursflöde\r\nfrån Sverige till behövande människor på andra kontinenter. En avdragsrätt\r\nför denna typ av stöd finns i ett flertal andra länder, såsom Danmark,\r\nFinland, Belgien, Holland, Frankrike, Kanada och USA. Möjligheterna\r\natt införa en avdragsrätt för gåvor till internationellt biståndsarbete\r\näven i Sverige bör enligt vår mening utredas.\r\nArgumenten för en avdragsrätt för gåvor till biståndsverksamhet är\r\nflera:\r\nDen ger givaren möjlighet att styra bidrag till ändamål som han/hon\r\nsjälv prioriterar och att samtidigt få en fördel av detta.\r\nDen tydliggör för allmänheten det angelägna arbete som biståndsorganisationerna\r\nutför.\r\nDen ökar incitamentet för ideellt engagemang hos allmänheten och\r\nnäringslivet.\r\nDen ökar intäkterna för landets erkända biståndsorganisationer.\r\nDen bidrar till att försvåra för oseriösa insamlingar eftersom dessa\r\nhamnar \"utanför listan\".\r\nVi anser att en avdragsrätt för gåvor till internationell biståndsverksamhet\r\nbör införas. Avdragsrätten bör kunna utformas så att den gäller för\r\ngåvor till enskilda organisationer som utövar just internationell\r\nbiståndsverksamhet eller på något annat sätt verkar för internationellt\r\nsamförstånd, demokrati eller respekt för de mänskliga rättigheterna.\r\nVårt förslag om en avdragsrätt för gåvor till internationell biståndsverksamhet\r\nhar behandlats i höstens budgetärende. Vi har därför inget yrkande i\r\ndetta ärende.\r\n\r\n\r\n3.      Lokalanställda på ambassader i Sverige, punkt 17 (m, fp, kd, c)\r\nAnna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m), Stefan\r\nHagfeldt (m), Anne-Marie Ekström (fp), Lars Gustafsson (kd) och Staffan\r\nDanielsson (c) anför:\r\nRiksdagens beslut att slopa skattefriheten för lokalanställda vid\r\nambassader i Sverige innebär att det finns en risk att en rad beskickningar\r\nbedömer att de kommer att få så stor kostnadsökning att de överväger\r\natt stänga beskickningen eller kraftigt reducera dess verksamhet. Detta\r\ngäller då företrädesvis beskickningar från den s.k. tredje världen.\r\nNär beslutet fattades framgick det inte vilka eventuella undantag från\r\nden generella regeln som skulle kunna vara möjliga att göra om det visar\r\nsig att beslutet får negativa effekter på representationen från de\r\nberörda länderna.\r\nVi utgår ifrån att regeringen följer utvecklingen och vid behov återkommer\r\nmed förslag till åtgärder.\r\n\r\n\r\n4.      Öresund, punkt 22 (m)\r\nLennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:\r\nNär\r\ndet gäller Danmarks kompensation till Sverige och frågan om den bör\r\nbetalas direkt till landsting och kommuner i Skåne eller regleras via\r\ndet generella bidraget finns det anledning att framhålla att kompensationen\r\ni bägge fallen kommer att fördelas på hela riket. Även om kompensationen\r\nskulle utbetalas direkt till landstingen och kommunerna i Skåne medför\r\nkonstruktionen av skatteutjämningssystemet, vilket vi kritiskt påtalat\r\ni andra sammanhang, att kompensationen likväl fördelas över hela riket,\r\nnågot som uppenbarligen förbisetts av motionärerna.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotion väckt med anledning av händelse av större vikt\r\n2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av att snarast se över möjligheterna att\r\nunderlätta för distansarbete.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fi259 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en samlad översyn bör göras i syfte att lindra totala\r\nmarginaleffekter, s.k. fattigdomsfällor.\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att åtgärder bör genomföras i syfte att ge bättre incitament\r\nåt äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden även efter fyllda 65\r\når.\r\n2004/05:Sk201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avsaknaden av en analys av nu föreliggande ROT-avdrag ur ett\r\ngenus- och jämställdhetsperspektiv.\r\n2.      Riksdagen beslutar att ROT-avdraget också skall omfatta hushållsnära\r\ntjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:Sk204 av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (båda\r\nm):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär hos regeringen en utredning i syfte att införa\r\navdragsrätt för gåvor och bidrag till hjälporganisationer.\r\n2004/05:Sk208 av Hillevi Engström (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster liknande\r\nden finska modellen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att som ett första steg låta även hushållstjänster omfattas\r\nav det s.k. ROT-avdraget.\r\n2004/05:Sk211 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om höjning av reseavdraget.\r\n2004/05:Sk212 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheter för pensionärer att arbeta efter 65 år och att\r\neventuella inkomster inte skall samordnas med pensionen.\r\n2004/05:Sk226 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att rätten\r\ntill skatteavdrag för arbetsrum i bostaden utvidgas.\r\n2004/05:Sk237 av Lena Adelsohn Liljeroth och Anne Marie Brodén (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hushållsnära tjänster.\r\n2004/05:Sk238 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för gåvor.\r\n2004/05:Sk242 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förlänga avdragsrätten vid dubbel bosättning.\r\n2004/05:Sk246 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring av\r\nregelverket för beskattning av inkomster från hobbyplockning av kottar,\r\nvildvuxna bär och svamp.\r\n2004/05:Sk249 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ta bort anteckningsskyldigheten för biodlare med färre än\r\ntio samhällen.\r\n2004/05:Sk250 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor och\r\nbidrag till ideella föreningar, frivilligorganisationer och andra\r\ngodkända verksamheter.\r\n2004/05:Sk274 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en skattereducering av hushållsnära tjänster.\r\n2004/05:Sk275 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdrag för stöd till ideella allmännyttiga organisationer.\r\n4.\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för enskilda gåvor.\r\n2004/05:Sk277 av Marie Engström m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utvärdering av tillämpningen av beslutet om beskattning av\r\nutländska nyckelpersoner.\r\n2004/05:Sk281 av Tobias Billström och Peter Danielsson (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om vikten av att ge hushållsnära tjänster skattereduktion.\r\n2004/05:Sk292 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hushållsnära tjänster.\r\n2004/05:Sk293 av Peter Danielsson m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar\r\nbör tas bort.\r\n2004/05:Sk294 av Kent Olsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kulturkort.\r\n2004/05:Sk300 av Linnéa Darell och Liselott Hagberg (båda fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att underlätta för människor att anlita personal för att utföra\r\nhushållsnära tjänster.\r\n2004/05:Sk304 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning kring kommuners\r\nmöjlighet att införa progressiv inkomstbeskattning.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av att utreda en utökad kommunal\r\nskattebas.\r\n2004/05:Sk326 av Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skatteavdrag för\r\ngåvor till ideella föreningar och liknande ändamål.\r\n2004/05:Sk329 av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge Halland möjlighet att bli försökslän för hushållstjänstavdrag\r\nenligt den finska modellen.\r\n2004/05:Sk333 av Björn Hamilton och Elizabeth Nyström (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en skattereducering på hushållsnära tjänster.\r\n2004/05:Sk341 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en översyn bör göras så att en flexibel kommunalskatt kan\r\ntillämpas.\r\n2004/05:Sk346 av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa avdrag för hushållstjänster.\r\n2004/05:Sk347 av Anita Sidén och Göran Lindblad (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att skapa bättre ekonomiska villkor för svenska\r\nelitidrottare.\r\n2004/05:Sk351 av Claes Roxbergh (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en särskild förmånsskatt på gratis parkering för förmånsbilar.\r\n\r\n2004/05:Sk368 av Bengt-Anders Johansson och Anders G Högmark (båda\r\nm):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att medge avdrag för skattekonsultation vid skattemål.\r\n2004/05:Sk370 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att medge avdrag för friskvård för enskilda.\r\n2004/05:Sk374 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att privatpersoner bör få göra avdrag för kostnader för\r\ntjänster utförda i hemmet.\r\n2004/05:Sk376 av Peter Pedersen (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av gällande regelverk\r\nrörande minnesgåvor och föreslår åtgärder som i ökad omfattning utgår\r\nfrån gåvomottagarens önskan om lämplig gåva inom ramen för ett maxbelopp\r\nutan att det leder till skatteplikt.\r\n2004/05:Sk379 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (båda m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdrag för bidrag till ideella organisationer.\r\n2004/05:Sk380 av Else-Marie Lindgren (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att införa en sänkt skatt på hushållstjänster för\r\näldre, vilket möjliggör egenfinansiering av enklare hemtjänstsinsatser.\r\n\r\n2004/05:Sk386 av Lennart Beijer (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att öka\r\nmöjligheterna för arbetsgivare att med full avdragsrätt satsa på friskvård\r\nför anställda.\r\n2004/05:Sk393 av Anne Marie Brodén (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda möjligheten till botavdrag.\r\n2004/05:Sk400 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd, c):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till införande av\r\nschablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna av\r\narbetsgivaren.\r\n2004/05:Sk403 av Agne Hansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om försöksverksamhet med hushållstjänster i Kalmar län.\r\n2004/05:Sk408 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m, fp, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förslag till sänkt skatt på hushållsnära tjänster.\r\n2004/05:Sk419 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det bör göras en översyn av lagstiftningen i syfte att\r\nskattebefria all ersättning av ideell skada.\r\n2004/05:Sk423 av Rolf Lindén och Claes-Göran Brandin (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fordonsgas och skattereduktionen på förmånsbilar.\r\n2004/05:Sk425 av Alf Eriksson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att utreda möjligheterna att främja den vita\r\ntjänstesektorn.\r\n2004/05:Sk433 av Elizabeth Nyström m.fl. (m, kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en reform av\r\ninkomstskatten på arbete.\r\n2004/05:Sk436 av Martin Nilsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om beskattning av arbete utfört som del av självförvaltning i\r\nboendet.\r\n2004/05:Sk441 av Tobias Krantz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Jönköpings län som försöksregion för lägre skatt på hushållsnära\r\ntjänster.\r\n2004/05:Sk443 av Sverker Thorén (fp):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att göra Kalmar län till ett försöksområde för subventionerade\r\nhushållsnära tjänster.\r\n2004/05:Sk444 av Heli Berg (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ändring av beskattning av inkomst från biodling.\r\n2004/05:Sk447 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om rätten att göra avdrag för gåvor till s.k. 90-konton.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om rätten att göra avdrag för gåvor till andra typer av organisationer,\r\nexempelvis kyrkor.\r\n2004/05:Sk449 av Hans Backman (fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda huruvida transporter till och från barntillsyn\r\nskall inräknas i sträckan för reseavdrag.\r\n2004/05:Sk451 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att alla skall kunna leva på sin lön.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avveckla värnskatten.\r\n2004/05:Sk452 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avvecklad s.k. värnskatt.\r\n33.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om studenters skattepliktiga arvoden och skattebefriade stipendier.\r\n37.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett höjt grundavdrag för pensionärer.\r\n38.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om halverad inkomstskatt för förvärvsinkomster för personer över\r\n65 år.\r\n39.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett höjt grundavdrag för pensionärer.\r\n43.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.\r\n2004/05:Sk454 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av ett nytt skattesystem.\r\n2004/05:Sk457 av Inger Nordlander m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening i vad motionen\r\nanförs om tjänstesektorn.\r\n2004/05:Sk462 av Lennart Hedquist (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om beskattning av lokalanställda vid ambassaderna.\r\n2004/05:Sk463 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.\r\n2004/05:Sk480 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av skattereglerna för att komma till rätta med\r\nproblemen för scenkonsten.\r\n2004/05:Sk481 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdrag för dubbel bosättning.\r\n2004/05:Sk483 av Lennart Kollmats (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utdelning av s.k. kulturkort till anställda i skattehänseende\r\nskall jämställas med motionskort.\r\n2004/05:Ju291 av Henrik Westman (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kostnader för ordning och säkerhet skall vara avdragsgilla.\r\n\r\n2004/05:Sf354 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att möjliggöra för ensamstående föräldrar att få avlastning\r\ni hemmet genom skattereduktion av hushållstjänster.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjligheten att som låg- eller medelinkomsttagare kunna leva\r\npå sin inkomst genom höjt grundavdrag och skattereduktion.\r\n2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n19.     Riksdagen beslutar avskaffa statsskatten på arbetsinkomster för den\r\nsom är över 65 år i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:Sf358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett höjt grundavdrag som även gynnar pensionärerna.\r\n2004/05:Sf359 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om möjlighet till avlastning i hemmet genom att möjliggöra köp\r\nav hushållstjänster även för låg- och medelinkomsttagare.\r\n2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n42.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattelättnader för hushållstjänster.\r\n2004/05:So594 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n14.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att\r\nhushållsnära tjänster skattebefrias till 50 % i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kulturaktiviteter bör betraktas som en skattefri\r\npersonalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner.\r\n2004/05:Kr355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om s.k. idrottskonton.\r\n2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n6.      Riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag kring\r\nskattefrihet för förmåner av mindre värde.\r\n7.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag om avdragsrätt\r\nför gåvor till ideella organisationer.\r\n2004/05:Kr360 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kultur i arbetslivet.\r\n2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kulturcheckar.\r\n2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n31.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kultur och hälsa.\r\n2004/05:T426 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en ändring av reseavdraget så att det följer prisutvecklingen\r\noch tar hänsyn till transporter till och från barntillsyn.\r\n2004/05:T459 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en förändrad skatteavdragskonstruktion för bredbandsanslutning.\r\n\r\n2004/05:MJ260 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att upp till 15 bisamhällen bör betraktas som hobbyodling och\r\nbefrias från skatteredovisningsskyldighet.\r\n2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om betydelsen av att höja reseavdraget.\r\n2004/05:MJ441 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattereduktion för miljöklassade förmånsbilar.\r\n2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ridsporten skall vara skattefri när den bedrivs i\r\nmotionssyfte och är en friskvårdsförmån som bekostas av arbetsgivaren.\r\n2004/05:N239 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om försök i Stockholmsregionen med skattereduktion för\r\nhushållstjänster.\r\n2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bilen på landsbygden och att reseavdraget bör breddas.\r\n2004/05:N349 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av skattesänkningar.\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n23.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärder\r\nför att stimulera tjänstesektorn i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkt skatt för köp av hushållstjänster.\r\n2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om Västra Götaland som försökslän för avdragsrätt för hushållsnära\r\ntjänster.\r\n2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m, c):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skattekompensationen från Danmark till Sverige delas ut\r\ntill landstinget och kommunerna i Skåne.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Skåne skulle få gå före och bli försöksregion för\r\nskatteavdrag för hushållsnära tjänster.\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av omförhandling av skatteavtalet med Danmark avseende\r\nbemanningsföretags möjligheter att verka på båda sidor Öresund.\r\n2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utökad avdragsrätt för resor.\r\n2004/05:A220 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att löneskatt och ålderspensionsavgift slopas för arbetstagare\r\növer 65 år.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inkomstskatten för arbetstagare över 65 år reduceras.\r\n2004/05:A221 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av sänkta marginalskatter för låg- och normalinkomsttagare.\r\n\r\n2004/05:A350 av Tobias Billström m.fl. (m, fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hushållsnära tjänster.\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkt skatt på hushållstjänster för att öka kvinnors möjlighet\r\ntill karriär.\r\n2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattelättnader för hushållsnära tjänster.\r\n2004/05:Bo306 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n14.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett återinfört och utvidgat ROT-avdrag.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förändrade skattekrav för att öka hyresgästernas möjligheter\r\ntill självförvaltning.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Fi259 yrkandena 15 och 20, 2004/05:Sk212, 2004/05:Sk304 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk341 yrkande 1, 2004/05:Sk433, 2004/05:Sk451 yrkandena 1 och 4, 2004/05:Sk452 yrkandena 9 och 37-39, 2004/05:Sk454 yrkande 1, 2004/05:Sf354 yrkande 5, 2004/05:Sf357 yrkande 19, 2004/05:Sf358 yrkande 3, 2004/05:N349 yrkande 2, 2004/05:A220 yrkandena 3 och 4 samt 2004/05:A221 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "DEA07985-1DA5-486F-9CC4-D93E0B70228F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "111",
                    "0",
                    "1",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "36",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "25",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "147",
                    "39",
                    "78",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DEA07985-1DA5-486F-9CC4-D93E0B70228F",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Utländska nyckelpersoner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk277.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "09BC83AA-12F7-4C02-A50D-8416A5DEF9A4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "38",
                    "1",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "36",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "239",
                    "25",
                    "0",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/09BC83AA-12F7-4C02-A50D-8416A5DEF9A4",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Förmån av fri miljöbil",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk423 och 2004/05:MJ441 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Förmån av fri parkering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk351.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Frilansande konstnärers resor ",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk480.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Reseavdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:Sk211 av Rolf Gunnarsson (m), \n2004/05:Sk449 av Hans Backman (fp) yrkande 3, \n2004/05:T426 av Helena Bargholtz (fp) yrkande 3, \n2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m) yrkande 10, \n2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) yrkande 12 och \n2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (båda fp) yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Arbetsrum i bostaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk226.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Hushållstjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk201 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk208 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk237, 2004/05:Sk274, 2004/05:Sk281, 2004/05:Sk292, 2004/05:Sk300, 2004/05:Sk329, 2004/05:Sk333, 2004/05:Sk346, 2004/05:Sk374, 2004/05:Sk380, 2004/05:Sk403, 2004/05:Sk408, 2004/05:Sk425, 2004/05:Sk441, 2004/05:Sk443 yrkande 2, 2004/05:Sk457, 2004/05:Sf354 yrkande 4, 2004/05:Sf359 yrkande 5, 2004/05:Sf363 yrkande 42, 2004/05:So594 yrkande 14, 2004/05:N239 yrkande 2, 2004/05:N393 yrkande 23, 2004/05:N400 yrkande 4, 2004/05:N401 yrkande 5, 2004/05:N403 yrkande 13, 2004/05:A350 yrkande 4, 2004/05:A352 yrkande 14, 2004/05:A355 yrkande 16 och 2004/05:Bo306 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EF2F0857-0D55-45C8-AA8C-911EEDD918EC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "112",
                    "0",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "36",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "148",
                    "116",
                    "0",
                    "85"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EF2F0857-0D55-45C8-AA8C-911EEDD918EC",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Förmån av fria hemtjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk400.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Personalvårdsförmåner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:Sk294 av Kent Olsson (m), \n2004/05:Sk370 av Bengt-Anders Johansson (m), \n2004/05:Sk386 av Lennart Beijer (v), \n2004/05:Sk393 av Anne Marie Brodén (m), \n2004/05:Sk483 av Lennart Kollmats (fp), \n2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c) yrkande 14, \n2004/05:Kr358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd) yrkande 6, \n2004/05:Kr360 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) yrkande 7, \n2004/05:Kr363 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) yrkande 3, \n2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 31 och \n2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Minnesgåvor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk376.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Dubbel bosättning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk242, 2004/05:Sk481 och 2004/05:MJ9 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Förmånstagare till pensionsförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk293.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Gåvor och bidrag till ideella ändamål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 1, 2004/05:Sk238, 2004/05:Sk250, 2004/05:Sk275 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sk326, 2004/05:Sk379, 2004/05:Sk447 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk452 yrkande 43, 2004/05:Sk463 och 2004/05:Kr358 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Boendes självförvaltning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk436 och 2004/05:Bo306 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Studenters stipendier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk452 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Lokalanställda på ambassader i Sverige",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk462.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Idrottskonto",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk347 och 2004/05:Kr355 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Bär, svamp och kottar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk246.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Skadestånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk419.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Biodling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk249, 2004/05:Sk444 och 2004/05:MJ260 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Öresund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N403 yrkandena 4 och 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Larm- och säkerhetskostnader ",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju291 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Avdrag för skattehjälp",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk368.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Bredband",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:T459 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SKU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Utländska nyckelpersoner",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Reseavdrag",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Reseavdrag",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Hushållstjänster",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Förmån av fria hemtjänster",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Personalvårdsförmåner",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Personalvårdsförmåner",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Förmånstagare till pensionsförsäkring",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Gåvor och bidrag till ideella ändamål",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Gåvor och bidrag till ideella ändamål",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Boendes självförvaltning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Studenters stipendier",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Idrottskonto",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Bär, svamp och kottar",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Skadestånd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Biodling",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Bredband",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 03:29:41"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om inkomstbeskattningens utformning. Motionerna handlar om utformningen av skatteskalan för förvärvsinkomster, biogasdrivna förmånsbilar, avdraget för resor till och från arbetet, arbetsrum i bostaden, ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning och tillfälligt arbete, hushållstjänster, minnesgåvor, förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar, avdrag för gåvor till olika former av ideell verksamhet, boendes självförvaltning, beskattningen av lokalanställda på ambassader i Sverige, hobbybiodling, plockning av bär, svamp och kottar.",
          "dok_id": "GS01SKU19",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om inkomstskatter (SkU19)",
          "dok_id": "GS01SKU19",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 03:29:41"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01SKU19",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:35"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om inkomstbeskattningens utformning. Motionerna handlar om utformningen av skatteskalan för förvärvsinkomster, biogasdrivna förmånsbilar, avdraget för resor till och från arbetet, arbetsrum i bostaden, ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning och tillfälligt arbete, hushållstjänster, minnesgåvor, förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar, avdrag för gåvor till olika former av ideell verksamhet, boendes självförvaltning, beskattningen av lokalanställda på ambassader i Sverige, hobbybiodling, plockning av bär, svamp och kottar.</p>",
          "dok_id": "GS01SkU19",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:56"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om inkomstskatter (SkU19)",
          "dok_id": "GS01SkU19",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:56"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01SKU19",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_SkU_19.pdf",
          "filstorlek": "502855",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Allmänna motioner om inkomstskatter m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A35DB1CF-95DD-481A-80F5-149DB107AA3B"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A220 Äldre som en resurs på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A220",
          "ref_dok_titel": "Äldre som en resurs på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A221 Situationen på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A221",
          "ref_dok_titel": "Situationen på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A350 Välfärd för alla i Malmö",
          "ref_dok_id": "GS02A350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A350",
          "ref_dok_titel": "Välfärd för alla i Malmö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A352 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GS02A352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A352",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A355 Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02A355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A355",
          "ref_dok_titel": "Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo306 Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ",
          "ref_dok_id": "GS02Bo306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo306",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi259 Skattepolitik för ett friskare, företagsammare och grönare Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02Fi259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi259",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitik för ett friskare, företagsammare och grönare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ju291 Rättstryggheten i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02Ju291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ju291",
          "ref_dok_titel": "Rättstryggheten i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr354 Kultur",
          "ref_dok_id": "GS02Kr354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr354",
          "ref_dok_titel": "Kultur",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr355 Idrott",
          "ref_dok_id": "GS02Kr355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr355",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr358 Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Kr358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr358",
          "ref_dok_titel": "Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr360 Kultur och hälsa",
          "ref_dok_id": "GS02Kr360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr360",
          "ref_dok_titel": "Kultur och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr363 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_id": "GS02Kr363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr368 Liberal kulturpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Kr368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr368",
          "ref_dok_titel": "Liberal kulturpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ260 Bin och biodling",
          "ref_dok_id": "GS02MJ260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ260",
          "ref_dok_titel": "Bin och biodling",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ437 Jord- och skogsbruk i Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02MJ437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ437",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk i Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ441 Fordonsgas",
          "ref_dok_id": "GS02MJ441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ441",
          "ref_dok_titel": "Fordonsgas",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ505 Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_id": "GS02MJ505",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ505",
          "ref_dok_titel": "Hästens och ridsportens betydelse i dagens samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ9 Orkanen Gudrun (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ9",
          "ref_dok_titel": "Orkanen Gudrun (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N239 Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N239",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen och Sveriges utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N254 En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N254",
          "ref_dok_titel": "En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N349 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GS02N349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N349",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_id": "GS02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N400 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GS02N400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N400",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N401 Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N401",
          "ref_dok_titel": "Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N403 Allians för Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02N403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N403",
          "ref_dok_titel": "Allians för Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N414 En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GS02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf354 Ensamstående",
          "ref_dok_id": "GS02Sf354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf354",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf357 Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Sf357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf357",
          "ref_dok_titel": "Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf358 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "ref_dok_id": "GS02Sf358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf358",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf359 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_id": "GS02Sf359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf359",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf363 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_id": "GS02Sf363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk201 Ett jämställt ROT-avdrag",
          "ref_dok_id": "GS02Sk201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk201",
          "ref_dok_titel": "Ett jämställt ROT-avdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk204 Avdragsrätt för sponsring och gåva",
          "ref_dok_id": "GS02Sk204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk204",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för sponsring och gåva",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson och Anders G Högmark (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk208 Införande av skatteavdrag för hushållstjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk208",
          "ref_dok_titel": "Införande av skatteavdrag för hushållstjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Engström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk211 Reseavdraget",
          "ref_dok_id": "GS02Sk211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk211",
          "ref_dok_titel": "Reseavdraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk212 Skattesystem för pensionärer ",
          "ref_dok_id": "GS02Sk212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk212",
          "ref_dok_titel": "Skattesystem för pensionärer ",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk226 Avdrag för arbetsrum",
          "ref_dok_id": "GS02Sk226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk226",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för arbetsrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk237 Hushållstjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk237",
          "ref_dok_titel": "Hushållstjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth och Anne Marie Brodén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk238 Avdrag för gåvor",
          "ref_dok_id": "GS02Sk238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk238",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för gåvor",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk242 Avdragsrätt vid dubbel bosättning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk242",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt vid dubbel bosättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk246 Plockning av kottar, bär och svamp",
          "ref_dok_id": "GS02Sk246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk246",
          "ref_dok_titel": "Plockning av kottar, bär och svamp",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk249 Anteckningsskyldigheten för biodlare",
          "ref_dok_id": "GS02Sk249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk249",
          "ref_dok_titel": "Anteckningsskyldigheten för biodlare",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk250 Avdragsrätt för bidrag till ideella ändamål",
          "ref_dok_id": "GS02Sk250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk250",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för bidrag till ideella ändamål",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk274 Skattereducering för hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk274",
          "ref_dok_titel": "Skattereducering för hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk275 Sponsring",
          "ref_dok_id": "GS02Sk275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk275",
          "ref_dok_titel": "Sponsring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk277 Utländska nyckelpersoner",
          "ref_dok_id": "GS02Sk277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk277",
          "ref_dok_titel": "Utländska nyckelpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk281 Skatten på hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk281",
          "ref_dok_titel": "Skatten på hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström och Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk292 Hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk292",
          "ref_dok_titel": "Hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk293 Efterlevandeskydd",
          "ref_dok_id": "GS02Sk293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk293",
          "ref_dok_titel": "Efterlevandeskydd",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk294 Likställande av kulturkort med friskvårdskort",
          "ref_dok_id": "GS02Sk294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk294",
          "ref_dok_titel": "Likställande av kulturkort med friskvårdskort",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk300 Hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk300",
          "ref_dok_titel": "Hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Linnéa Darell och Liselott Hagberg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk304 Utökning av den kommunala skattebasen",
          "ref_dok_id": "GS02Sk304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk304",
          "ref_dok_titel": "Utökning av den kommunala skattebasen",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk326 Skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar",
          "ref_dok_id": "GS02Sk326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk326",
          "ref_dok_titel": "Skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk329 Halland som försökslän för hushållstjänstavdrag",
          "ref_dok_id": "GS02Sk329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk329",
          "ref_dok_titel": "Halland som försökslän för hushållstjänstavdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Marie Brodén och Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk333 Skattereducering för hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk333",
          "ref_dok_titel": "Skattereducering för hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn Hamilton och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk341 Flexibel kommunalskatt",
          "ref_dok_id": "GS02Sk341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk341",
          "ref_dok_titel": "Flexibel kommunalskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk346 Avdrag för hushållstjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk346",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för hushållstjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk347 Beskattning av elitidrottare",
          "ref_dok_id": "GS02Sk347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk347",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av elitidrottare",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk351 Förmånsvärde för fri parkering",
          "ref_dok_id": "GS02Sk351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk351",
          "ref_dok_titel": "Förmånsvärde för fri parkering",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Roxbergh (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk368 Den enskildes rätt vid skattetvist",
          "ref_dok_id": "GS02Sk368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk368",
          "ref_dok_titel": "Den enskildes rätt vid skattetvist",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson och Anders G Högmark (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk370 Skatteavdrag för friskvård",
          "ref_dok_id": "GS02Sk370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk370",
          "ref_dok_titel": "Skatteavdrag för friskvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk374 Avdrag för hemtjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk374",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för hemtjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk376 Regelverket rörande gåvor",
          "ref_dok_id": "GS02Sk376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk376",
          "ref_dok_titel": "Regelverket rörande gåvor",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk379 Frivilligt och ideellt arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Sk379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk379",
          "ref_dok_titel": "Frivilligt och ideellt arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk380 Sänkt skatt på hushållstjänster för äldre",
          "ref_dok_id": "GS02Sk380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk380",
          "ref_dok_titel": "Sänkt skatt på hushållstjänster för äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Else-Marie Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk386 Friskvård utan förmånsbeskattning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk386",
          "ref_dok_titel": "Friskvård utan förmånsbeskattning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk393 Avdrag för förebyggande hälsovård",
          "ref_dok_id": "GS02Sk393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk393",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för förebyggande hälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Marie Brodén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk400 Schablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna av arbetsgivaren",
          "ref_dok_id": "GS02Sk400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk400",
          "ref_dok_titel": "Schablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna av arbetsgivaren",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk403 Försök med ökad tjänstesektor i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GS02Sk403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk403",
          "ref_dok_titel": "Försök med ökad tjänstesektor i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk408 Hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk408",
          "ref_dok_titel": "Hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk419 Skattefri ersättning för ideell skada",
          "ref_dok_id": "GS02Sk419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk419",
          "ref_dok_titel": "Skattefri ersättning för ideell skada",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk423 Drivmedelsfrågan och svensk fordonsindustri",
          "ref_dok_id": "GS02Sk423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk423",
          "ref_dok_titel": "Drivmedelsfrågan och svensk fordonsindustri",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Lindén och Claes-Göran Brandin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk425 Tjänstesektorn",
          "ref_dok_id": "GS02Sk425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk425",
          "ref_dok_titel": "Tjänstesektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Eriksson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk433 Skatt på arbetsinkomster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk433",
          "ref_dok_titel": "Skatt på arbetsinkomster",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk436 Självförvaltning i boendet",
          "ref_dok_id": "GS02Sk436",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk436",
          "ref_dok_titel": "Självförvaltning i boendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk441 Jönköpings län som försöksregion för lägre skatt på hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GS02Sk441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk441",
          "ref_dok_titel": "Jönköpings län som försöksregion för lägre skatt på hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk443 Den offentliga sektorn",
          "ref_dok_id": "GS02Sk443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk443",
          "ref_dok_titel": "Den offentliga sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Sverker Thorén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk444 Beskattning av inkomst från biodling",
          "ref_dok_id": "GS02Sk444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk444",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av inkomst från biodling",
          "ref_dok_subtitel": "av Heli Berg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk447 Avdragsgilla gåvor till ideella organisationer",
          "ref_dok_id": "GS02Sk447",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk447",
          "ref_dok_titel": "Avdragsgilla gåvor till ideella organisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk449 Bensinpriset",
          "ref_dok_id": "GS02Sk449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk449",
          "ref_dok_titel": "Bensinpriset",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk451 Inkomstskatt",
          "ref_dok_id": "GS02Sk451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk451",
          "ref_dok_titel": "Inkomstskatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk452 Skattepolitisk inriktning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk452",
          "ref_dok_titel": "Skattepolitisk inriktning",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk454 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution",
          "ref_dok_id": "GS02Sk454",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk454",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk457 Fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn",
          "ref_dok_id": "GS02Sk457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk457",
          "ref_dok_titel": "Fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Nordlander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk462 Beskattning av anställda vid ambassader i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02Sk462",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk462",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av anställda vid ambassader i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk463 Avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer",
          "ref_dok_id": "GS02Sk463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk463",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk480 Översyn av beskattning av traktamenten, resor och uppehållskostnader inom scenkonsten",
          "ref_dok_id": "GS02Sk480",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk480",
          "ref_dok_titel": "Översyn av beskattning av traktamenten, resor och uppehållskostnader inom scenkonsten",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk481 Avdrag för dubbel bosättning",
          "ref_dok_id": "GS02Sk481",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk481",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för dubbel bosättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk483 Kulturkort",
          "ref_dok_id": "GS02Sk483",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk483",
          "ref_dok_titel": "Kulturkort",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So594 Äldres omsorg och anhörigas insatser",
          "ref_dok_id": "GS02So594",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So594",
          "ref_dok_titel": "Äldres omsorg och anhörigas insatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T426 Gotlandstrafikens problem",
          "ref_dok_id": "GS02T426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T426",
          "ref_dok_titel": "Gotlandstrafikens problem",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T459 Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GS02T459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T459",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-23",
          "ref_dok_id": "GS0995",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "2005-03-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-23",
          "ref_dok_id": "GS0995",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "95",
          "ref_dok_titel": "2005-03-23",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}