{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290206",
      "dok_id": "GS01SFU9",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "SFU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:SFU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SFU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-03-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:49",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:53",
      "titel": "Pensionssystemet",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SFU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SFU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01SFU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01SFU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialförsäkringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:SFU9</div><h1>Pensionssystemet</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden från den allmänna\r\nmotionstiden 2004 om pensionssystemet. Motionerna gäller det reformerade\r\npensionssystemets fördelningseffekter bl.a. ur ett könsperspektiv,\r\npensionsrättens storlek vid studier och totalförsvarsplikt samt fördelningen\r\nav pensionsrätt mellan makar och efterlevandeskydd. Några motionsyrkanden\r\ngäller premiepensionssystemets fonder. Slutligen behandlas en motion om\r\npensionsöverföringar för anställda vid Europeiska patentverket.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nI ärendet finns åtta reservationer och två särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Ålderspensionssystemets utformning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkandena 2 och 8.\r\nReservation 1 (v)\r\n\r\n2.      Jämställda intjänandegrunder\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkandena 3 och 4.\r\nReservation 2 (v, mp)\r\n\r\n3.      Genomförandegruppen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkande 6.\r\nReservation 3 (v, mp)\r\n\r\n4.      Pensionsrätt vid studier\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkande 5.\r\nReservation 4 (v, mp)\r\n\r\n5.      Pensionsrätt vid totalförsvarsplikt\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Fö242 yrkande 2.\r\nReservation 5 (v)\r\n\r\n6.      Makars pensionsrättigheter\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf357 yrkandena 17 och 18,\r\n2004/05:Sf363 yrkande 19 och 2004/05:A352 yrkande 6.\r\nReservation 6 (m) - motiveringen\r\nReservation 7 (kd) - motiveringen\r\n\r\n7.      Fonderna i premiepensionssystemet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf230 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2004/05:Sf362 yrkandena 10-14.\r\nReservation 8 (v)\r\n\r\n8.      Pensionsöverföringar till Europeiska patentverket\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf218.\r\n\r\nStockholm den 3 mars 2005\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\nTomas Eneroth\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Tomas Eneroth (s),\r\nAnita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Bo Könberg (fp), Mona Berglund\r\nNilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Ulla Hoffmann (v), Lennart Klockare\r\n(s), Anita Sidén (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Linnéa Darell\r\n(fp), Birgitta Carlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m),\r\nMona Jönsson (mp), Kurt Kvarnström (s) och Kenneth Lantz (kd).</pre><pre></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nAllmänt om det reformerade ålderspensionssystemet\r\nDet reformerade ålderspensionssystemet består av ett standardskydd i\r\nform av inkomstgrundad ålderspension bestående av inkomstpension och\r\npremiepension samt ett grundskydd i form av garantipension för dem som\r\nhaft låga eller inga förvärvsinkomster.\r\nDen inkomstgrundade ålderspensionen bygger på den s.k. livsinkomstprincipen,\r\nsom innebär att alla pensionsgrundande inkomster under livet har\r\nbetydelse för pensionsnivån och väger lika tungt oberoende av när under\r\nlivet de tjänas in. Såväl pensionsrätten som avgiften utgör 18,5 % av\r\nden pensionsgrundande inkomsten på högst 7,5 inkomstbasbelopp. Av\r\npensionsrätten utgör 16 procentenheter pensionsrätt i ett s.k.\r\nfördelningssystem,\r\ninkomstpensionen, och 2,5 procentenheter pensionsrätt i ett fonderat\r\nsystem, premiepensionen. Pensionsrätten grundas också på s.k.\r\npensionsgrundande belopp som kan tillgodoräknas föräldrar med små barn, för\r\nplikttjänstgöring och för studiemedelsberättigade studier. Någon övre\r\nåldersgräns för intjänande av pensionsrätt finns inte. Inkomstgrundad\r\npension kan tas ut fr.o.m. 61 års ålder.\r\nI fördelningssystemet räknas pensionsrätterna upp med ett index som\r\nföljer den genomsnittliga inkomstutvecklingen. Även intjänandetaket\r\nräknas upp årligen i takt med denna inkomstutveckling. Den årliga\r\ninkomstpensionen beräknas genom att summan av de uppräknade pensionsrätterna\r\ndivideras med ett delningstal, som bestäms bl.a. med hänsyn till den\r\ngenomsnittliga förväntade livslängden för åldersgruppen vid tidpunkten\r\nför pensionsuttaget och en tänkt framtida tillväxt. Härigenom blir\r\ninkomstpensionen redan från början förhöjd med en antagen framtida\r\ntillväxt på 1,6 % som fördelats jämnt över pensioneringstiden. Den fortsatta\r\npensionen följsamhetsindexeras, vilket innebär att ålderspensionen räknas\r\nupp fullt ut med prisutvecklingen och, om den faktiska realtillväxten\r\navviker från normen om 1,6 % tillväxt, görs vid indexeringen dessutom\r\nett påslag eller ett avdrag motsvarande avvikelsen.\r\nI premiepensionssystemet fonderas inbetalda medel individuellt, och\r\ntillgodohavandet redovisas på individuella premiepensionskonton.\r\nFördelningssystemets finansiella stabilitet säkras genom reglerna för\r\nautomatisk balansering. Den automatiska balanseringen avser indexomräkningen\r\nav pensionsbehållningar och pensioner och säkrar att systemets skulder\r\npå sikt aldrig överskrider systemets tillgångar. Detta sker genom en\r\nårlig beräkning av fördelningssystemets samlade skulder och tillgångar.\r\nOm skulderna ett år överstiger tillgångarna skapas ett s.k. balansindex,\r\nsom i stället för inkomstindex räknar om pensionsbehållningarna och\r\npensionerna så att balansen i systemet på sikt återställs. I takt med\r\natt systemets tillgångar ökar i förhållande till skulderna återställs\r\nindexeringen. När balanstalet överstiger 1,0000 är pensionsskulden mindre\r\nän systemets tillgångar och systemet beräknas klara sitt åtagande med\r\nmarginal. Balanstalet för 2005 är 1,0097.\r\nDet inkomstgrundade pensionssystemet omfattar fullt ut personer födda\r\n1954 eller senare. Personer födda åren 1938-1953, den s.k. mellangenerationen,\r\nomfattas av de reformerade intjänandereglerna enligt en s.k.\r\ntjugondelsinfasning. Det innebär att de får ett i förhållande till födelseåret\r\nökat antal tjugondelar av pensionen från det nya systemet och resterande\r\nantal tjugondelar från ATP-systemet. För personer födda 1937 eller\r\ntidigare gäller i princip äldre bestämmelser. Dock följsamhetsindexeras\r\nden utbetalade tilläggspensionen med utgångspunkt i tillväxtnormen 1,6.\r\n\r\nÅlderspensionssystemets utformning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om att ersätta det reformerade\r\nålderspensionssystemet med ett mer omfördelande system. Vidare bör\r\nriksdagen avslå motionsyrkanden om att utreda pensionssystemets\r\nintjänandegrunder från ett jämställdhetsperspektiv och ett klassperspektiv.\r\nRiksdagen bör också avslå motionsyrkanden om den automatiska balanseringen\r\noch om Genomförandegruppens arbete. Jämför reservationerna 1 (v), 2 (v,\r\nmp) och 3 (v, mp).\r\nMotion\r\nI motion Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) finns ett flertal yrkanden om\r\nutformningen av pensionssystemet. Motionärerna kritiserar särskilt det\r\nnya pensionssystemets brist på förutsägbarhet och att det bidrar till\r\nökade klyftor i samhället. Motionärerna anser att systemet bör ersättas\r\nav ett mer omfördelande system som finansieras med skatter och\r\narbetsgivaravgifter på hela lönesumman (yrkande 2). Enligt motionärerna\r\nmissgynnas kvinnor på grund av lönediskriminering och barnafödande och\r\nav att pensionssystemet är anpassat efter ett manligt arbetslivsmönster.\r\nRegeringen bör därför tillsätta en utredning om hur det nya pensionssystemets\r\nintjänandegrunder kan göras jämställda för kvinnor och män (yrkande 3).\r\nFör många förvärvsarbetare är möjligheten att höja pensionen genom att\r\narbeta längre enbart teoretisk. En utredning bör få i uppdrag att titta\r\npå pensionssystemets verkningar utifrån ett klassperspektiv (yrkande 4).\r\nDen automatiska balanseringen och andra regler i pensionssystemet medför\r\natt pensionärerna får bära ett alltför stort ansvar för systemets\r\nfinansiella balans. Underskott upp till en viss storlek bör i stället\r\nfinansieras med en tillfällig höjning av den allmänna pensionsavgiften\r\nsom inte ger pensionsrätt. Vid större underskott får ansvariga politiker\r\nta ställning till hur balans i systemet skall uppnås (yrkande 8). Vidare\r\nskall riksdagens samtliga partier ges nödvändig information om vad som\r\nkvarstår av Genomförandegruppens uppdrag och fortlöpande få insyn i\r\ndess arbete (yrkande 6).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden, av vilka\r\nflera senast behandlades under föregående riksmöte i betänkande\r\n2003/04:SfU5. Under beredningen höll utskottet även offentliga utfrågningar\r\nför att inhämta kompletterande upplysningar om bl.a. ålderspensionernas\r\nstorlek och pensionssystemets stabilitet.\r\nUtskottet vill liksom tidigare framhålla att livsinkomstprincipen, som\r\nutgör en av hörnstenarna i det reformerade ålderspensionssystemet, ger\r\ngoda möjligheter för enskilda att påverka pensionens storlek. Samtidigt\r\när det viktigt att ett inkomstgrundat system är följsamt mot den\r\nsamhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det reformerade systemet\r\nhar konstruerats så att det skall klara de påfrestningar som det kan\r\nförväntas utsättas för genom den ökande medellivslängden och den förväntade\r\nökningen av antalet ålderspensionärer.\r\nAvgiftsuttaget och pensionsrätten i det reformerade pensionssystemet\r\nutgör 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten. Enligt princippropositionen\r\n(prop. 1993/94:250) var avsikten att det reformerade pensionssystemet\r\nskall ge en pension som utgör ungefär samma andel av inkomsterna under\r\nförvärvsperioden som i ATP-systemet. I ATP-systemet kunde en person som\r\nförvärvsarbetade i normal omfattning räkna med att vid pensioneringen\r\nfå en kompensationsnivå på mellan ca 55 % och 65 % av slutlönen, förutsatt\r\n2 % årlig realtillväxt och under vissa förutsättningar i övrigt. Ett\r\nriktmärke för Pensionsarbetsgruppen, vars förslag låg till grund för\r\nprincippropositionen, var att den som förvärvsarbetat i 40 år och haft\r\nen helt jämn inkomstutveckling som sammanfallit med den genomsnittliga\r\ninkomstökningen i ekonomin skall få en pension som uppgår till 55-60 %\r\nav inkomsten det sista året före pensioneringen om han eller hon går i\r\npension vid 65 års ålder. Med den genomsnittliga livslängd som då rådde\r\noch med en antagen ekonomisk tillväxt på 1,5 % per år bedömde\r\nPensionsarbetsgruppen att det härför krävdes ett avgiftsuttag på 18,5 % av de\r\nårliga pensionsgrundande inkomsterna.\r\nI proposition 1997/98:151 (s. 613 f.) angavs beträffande pensionsnivåerna\r\natt det egentligen är omöjligt att göra en jämförelse med ATP-systemet\r\neftersom det är konstruerat för en ekonomi med en real tillväxt på\r\nomkring 2 % och det inte visat sig vara finansiellt hållbart. I propositionen\r\nangavs dock att vid 2 % tillväxt blir pensionen för en genomsnittlig\r\nindivid ungefär lika hög i det reformerade systemet som i ATP-systemet,\r\nunder förutsättning att individen tjänar in pensionsrätt under drygt\r\n40 år. Vilket system som ger högst pension vid en given egen inkomsttillväxt\r\nvarierar emellertid mycket mellan olika individer. I propositionen\r\nbelystes även en ökande medellivslängds betydelse för pensionsnivån.\r\nDet finns olika sätt att uttrycka kompensationsgrader i ett pensionssystem,\r\nt.ex. genom att pensionen relateras till slutlönen eller till\r\ngenomsnittsinkomsten. Inom Regeringskansliet förbereds en rapport till\r\nEuropeiska kommissionen om pensionssystemet, som denna gång även skall\r\nomfatta kompensationsnivåer. Rapporten skall avlämnas till sommaren\r\n2005.\r\nVad avser kvinnors pensionsförmåner ansåg utskottet i sitt betänkande\r\n1997/98:SfU13 att det reformerade pensionssystemet hade utformats på\r\nett sätt som innebar en rimlig avvägning. Med hänsyn till de analyser\r\nsom föregått princippropositionen var någon ytterligare analys ur\r\njämställdhetsperspektiv enligt utskottet inte påkallad, men det var viktigt\r\natt man följer utvecklingen från jämställdhetssynpunkt under införandefasen.\r\n\r\nDet reformerade pensionssystemet innehåller regler som direkt omfördelar\r\nfrån dem med höga inkomster till låginkomsttagare och därmed från män\r\ntill kvinnor. En sådan regel är den s.k. takregeln, dvs. att pensionsrätt\r\ngrundas på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Samma omfördelande\r\negenskap har garantipensionen, dvs. att den som haft låga eller inga\r\nförvärvsinkomster får den inkomstgrundade pensionen kompletterad med\r\ngarantipension. Även det förhållandet att samma delningstal gäller för\r\nkvinnor och män (gemensam livslängdstabell) gynnar kvinnorna. Vid de\r\nutfrågningar som utskottet höll under förra riksmötet framkom att kvinnor\r\nsom grupp har lägre pensioner än män men att kvinnor i förhållande till\r\nslutlönen får högre pension än männen. Kvinnor får också en större\r\n\"avkastning\" på varje inbetalad krona än män. Utskottet konstaterade\r\nsammanfattningsvis (bet. 2003/04:SfU5) att utfallet för kvinnor blir\r\nbättre än för män i det nya systemet. Den omständigheten att kvinnor\r\ngenerellt sett får lägre årlig pension är en återspegling av det på\r\narbetsmarknaden rådande löneläget, som i sin tur har sin grund i att\r\nkvinnor framför allt arbetar i låglöneyrken och att de i stor utsträckning\r\narbetar deltid. Enligt utskottets mening är detta inte något som ett\r\naldrig så rättvist och jämställt pensionssystem kan råda bot på.\r\nUtskottet erinrade samtidigt om att regeringen i budgetpropositionen\r\nför 2004 har framhållit att pensionsreformen är mycket omfattande och\r\ngenomgripande och att politiken därför under de närmaste åren bör ha\r\ntydligt fokus på uppföljning och analys av reformen. Uppföljningen borde\r\ninriktas på om reglerna fungerar på avsett sätt och att drivkrafterna\r\ntill arbetsstimulans ger de effekter som avsetts och även belysa effekterna\r\nför kvinnor och män.\r\nUtskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2005\r\n(prop. 2004/05:1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten s.\r\n10) anger att huvudfrågan för att långsiktigt klara välfärden är att\r\nöka förvärvsfrekvensen bland äldre och senarelägga pensionsinträdet.\r\nDen genomsnittliga åldern för pensionsinträdet eller utträdet ur\r\narbetskraften är alltjämt låg. Regeringen har därför givit dåvarande\r\nRiksförsäkringsverket i uppdrag att ta fram metoder för samt att redovisa\r\nberäkningar av hur den genomsnittliga åldern för pensionsinträdet har\r\nutvecklats över tiden.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Sf362 yrkandena 2, 3 och 4.\r\n\r\nDen s.k. Genomförandegruppen, som består av företrädare för de fem\r\npartier som träffat pensionsöverenskommelsen (s, m, fp, kd, c), har i\r\nuppdrag att medverka i beredningsarbetet och att vårda överenskommelsen.\r\nUtskottet framhöll i betänkande 1997/98:SfU13 (s. 38-39) att det\r\narbetssätt som använts för att kunna reformera och förändra ATP-systemet\r\nhar varit en nödvändighet för att de fem riksdagspartierna i enighet\r\nskulle kunna ställa sig bakom förslaget till reformerad inkomstpension.\r\nViljan att nå fram till gemensamma beslut bidrar till att ge\r\npensionsbeslutet en ökad långsiktig stabilitet. Därför är det väsentligt att\r\ndet fortsatta arbetet med kvarstående frågor bedrivs enligt samma metod,\r\ndvs. att de fem partierna samverkar tills lösningar som bygger på en\r\nenighet uppnås. Utskottet underströk även betydelsen av att\r\npensionsöverenskommelsen vårdas.\r\nUtskottet vill liksom i betänkande 2000/01:SfU13 framhålla att även den\r\nsamlade utvärderingen av regelverket bör göras i samråd med Genomförandegruppen.\r\nMed det anförda avstyrks motion Sf362 yrkande 6.\r\nFördelningssystemet är helt skilt från statsbudgeten och finansieras\r\nmed avgifter och avkastning från AP-fonderna. Regler om automatisk\r\nbalansering har införts för att säkra systemets finansiella stabilitet.\r\nReglerna innebär att om de beräknade skulderna ett år överstiger\r\ntillgångarna skapas ett s.k. balansindex, som i stället för inkomstindex\r\nräknar om pensionsbehållningarna och pensionerna så att balansen i\r\nsystemet på sikt återställs. Utskottet anser inte att det finns anledning\r\natt frångå den valda metoden med en automatisk balansering. Utskottet\r\navstyrker därmed motion Sf362 yrkande 8.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang erinra om att UTÖ-utredningen har\r\nhaft i uppdrag att undersöka möjligheterna att i lag reglera utdelning\r\nav överskott i pensionssystemet. En förutsättning är enligt direktiven\r\natt överskottsutdelning inte skall medföra mer än en försumbar riskhöjning\r\nför automatisk balansering. I sitt betänkande SOU 2004:105 föreslår\r\nutredningen att utdelning skall ske då balanstalet överstiger 1,1000,\r\ndvs. då tillgångarna överstiger skulderna med minst 10 %. Överskottsutdelningen\r\ngenomförs som en ökning av den löpande pensionen för dem som uppbär\r\npension och som en ökning av pensionsbehållningarna för dem som ännu\r\ninte tagit ut pension. Detta sker genom en förhöjning via indexeringen.\r\nUtredningen anser att en överskottsutdelning troligen ligger långt\r\nfram i tiden.\r\nI och med pensionsreformen överfördes finansieringen av efterlevandepensioner\r\noch förtidspensioner (numera sjuk- och aktivitetsersättning) från\r\nAP-fonderna till statsbudgeten. Sammantaget innebar reformen en ökad\r\nekonomisk belastning för staten. Enligt pensionsöverenskommelsen motsvarar\r\ndet ändrade betalningsansvaret en engångsöverföring på 300-350 miljarder\r\nkronor i 1999 års penningvärde. Medel motsvarande 258 miljarder kronor\r\nhar under perioden 1999 till 2001 förts över från AP-fonderna till\r\nstatsbudgeten. Under 2004 skulle en avstämning ske för att bestämma den\r\nslutliga storleken på överföringen, och om ytterligare medel skulle\r\növerföras skulle detta ske den 1 januari 2005. Vid en kontroll i juni\r\n2004 bestämde Genomförandegruppen att inga medel skulle överföras den\r\n1 januari 2005 och att frågan om en eventuell ytterligare överföring\r\nskulle tas upp på nytt vid ett senare tillfälle. Riksdagen har härefter\r\npå förslag av finansutskottet i betänkande 2004/05:FiU6 om AP-fondernas\r\nverksamhet 2003 gjort ett tillkännagivande om att regeringen i\r\nvårpropositionen för 2005 eller på annat sätt under våren 2005 - efter\r\növerenskommelse i Genomförandegruppen - bör återkomma till riksdagen med\r\nen tidsplan om när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet skall\r\nvidtas och när eventuella ytterligare medel skall överföras från\r\nAP-fonderna till staten.\r\nPensionsrätt vid studier och totalförsvarsplikt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om pensionsrätt vid studier och\r\ntotalförsvarsplikt. Jämför reservationerna 4 (v, mp) och 5 (v).\r\nMotion\r\nLars Ohly m.fl. (v) anser i motion Sf362 yrkande 5 att en översyn av\r\npensionsrätten vid studier bör göras. Det är motiverat att öka pensionsrätten\r\neftersom högskolestudier inte med automatik leder till hög lön. En\r\nförbättrad pensionsrätt vid studier får inte konkurrera ut andra för\r\ngruppen nödvändiga förbättringar.\r\nI motion Fö242 av Berit Jóhannesson m.fl. (v) yrkande 2 anges att\r\nmöjligheten att höja nivåerna för de totalförsvarspliktigas pensionsgrundande\r\ninkomst bör prövas. Motionärerna anser att det skulle vara rimligare\r\natt det pensionsgrundande beloppet motsvarar hela, och inte som nu\r\nhälften av, befolkningens genomsnittliga pensionsgrundande inkomst.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVid studier tillgodoräknas en försäkrad som under någon del av ett år\r\nhar uppburit studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap.\r\nstudiestödslagen (1999:1395) ett pensionsgrundande belopp för det året. Det\r\npensionsgrundande beloppet skall motsvara 138 % av det studiebidrag som\r\nden försäkrade har fått. Anledningen till att det pensionsgrundande\r\nbeloppet är högre än studiebidraget är att bidraget inte är skattepliktigt.\r\nVid bestämmande av procentsatsen har beaktats skattereglernas påverkan\r\nvid en antagen genomsnittlig sidoinkomst för studerandekollektivet.\r\nÄven om studier inte automatiskt i varje enskilt fall kan sägas leda\r\ntill högre lön anser utskottet liksom senast i betänkande 2003/04:SfU5\r\natt studier i allmänhet måste betraktas som en investering för en\r\nframtida högre lön. Det pensionsgrundande beloppet för studier utgör en\r\nviss kompensation för den enskilde för att han eller hon helt eller\r\ndelvis avstått från förvärvsarbete och därigenom inte kunnat tjäna in\r\npensionsrätt. Mot bakgrund härav och då en höjning av det pensionsgrundande\r\nbeloppet måste finansieras inom studiestödssystemet avstyrker utskottet\r\nmotion Sf362 yrkande 5.\r\nEn försäkrad som under någon del av ett år har genomgått grundutbildning\r\nenligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall tillgodoräknas ett\r\npensionsgrundande belopp för det året. Det gäller om tjänstgöringen har\r\npågått sammanlagt minst 120 dagar utan att grundutbildningen avbrutits.\r\nFör varje tjänstgöringsdag med dagersättning utgör det pensionsgrundande\r\nbeloppet hälften av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda\r\npensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året har fyllt\r\nhögst 64 år, delat med 365. Nivån har bestämts med utgångspunkt i\r\ngenomsnittsinkomsten för försäkrade i de åldersgrupper som är aktuella.\r\nGenom reglernas konstruktion följer nivån löneutvecklingen i samhället.\r\nUtskottet finner, liksom vid sin senaste behandling av frågan i betänkande\r\n2002/03:SfU1, inte anledning att föreslå en omprövning av nivån och\r\navstyrker motion Fö242 yrkande 2.\r\nMakars pensionsrättigheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om makars pensionsrättigheter. Jämför\r\nreservationerna 6 (m) och 7 (kd) samt särskilt yttrande 1 (fp, c).\r\nMotioner\r\nI motion Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs i yrkandena 17 och\r\n18 ökade möjligheter att fördela pensionsrättigheter mellan makar.\r\nMotionärerna anser att premiepension på två liv skall vara det normala\r\noch inte kräva särskild ansökan. Pension till efterlevande make skall\r\ndock enbart beräknas på de premier som har betalts in efter giftermålet\r\neller efter det att samboendet har inletts. Vidare bör möjligheten att\r\növerlåta pensionsrättigheter i inkomstpensionssystemet utökas. Även\r\nsådan pension skall kunna tillfalla en make som överlever den andra.\r\nPensionsrättigheter skall dock inte heller här kunna överlåtas retroaktivt.\r\n\r\nI motion Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslås att för makar med\r\ngemensamma barn som inte fyllt tolv år skall den totala intjänade\r\npremiepensionen fördelas lika mellan dem, om de inte aktivt begär att så\r\ninte skall ske. I yrkande 19 begärs att regeringen ger Genomförandegruppen\r\ni uppdrag att utreda utformningen av reglerna för detta.\r\nÄven i motion A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkande 6 begärs\r\nförslag till ändring så att pensionspoängen i premiepensionssystemet\r\nautomatiskt delas mellan föräldrarna, om annat inte anmäls. Detta skall\r\ngälla tills barnet är åtta år.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt riktlinjerna för pensionsreformen skulle en möjlighet införas\r\nför makar födda år 1954 eller senare att efter gemensam ansökan dela\r\npensionsrätt intjänad inom det reformerade pensionssystemet. Delningen\r\nskulle ske fortlöpande under tiden för äktenskapets bestånd så länge\r\nutträde ur systemet inte anmäldes. Vardera maken skulle i princip\r\ntillgodoföras hälften av makarnas sammanlagda pensionsrättigheter som\r\nintjänats under ett år, dock att det värde som överfördes från en man\r\ntill en kvinna skulle räknas ned med hänsyn till kvinnors längre\r\nmedellivslängd. Pensionsrätt överförd från en kvinna till en man skulle\r\nräknas upp i motsvarande mån. Enligt särskilda regler skulle även makar\r\nfödda före 1954 få dela pensionsrättigheter.\r\nUnder det fortsatta beredningsarbetet utarbetades ett detaljerat förslag\r\ntill en ordning för delning av pensionsrätt som presenterades i\r\ndepartementspromemorian Ds 1995:41. Förslaget avsåg endast makar födda 1954\r\neller senare och innebar att all pensionsrätt som makarna hade tjänat\r\nin under ett aktuellt år skulle ingå i delningen.\r\nUnder remissbehandlingen anfördes stark kritik mot den föreslagna\r\nordningen, bl.a. mot hur den skulle samspela med garantipensionssystemet\r\noch därmed innebära svårigheter för makarna att överblicka konsekvenserna\r\nav delning. Om endast den make som delat med sig av pensionsrätt hade\r\ngått i pension, kunde i vissa fall makarnas gemensamma inkomster bli\r\nlägre än delningen förutan.\r\nTill följd av kritiken inriktades det fortsatta beredningsarbetet på\r\natt försöka finna en lösning som i huvudsak fyllde syftet med delningen\r\noch som samtidigt gjorde det möjligt att i tillfredsställande utsträckning\r\nundvika de nackdelar som påtalats under remissbehandlingen. De överväganden\r\nsom därefter gjordes resulterade i att makar fick möjlighet att löpande\r\növerföra pensionsrätt inom premiereservsystemet från den ena maken till\r\nden andra. Endast premiepensionsrätt som intjänats under äktenskapet\r\nkan bli föremål för överföring. Överföring skall vara frivillig, ske\r\nfortlöpande år från år och omfatta hela den premiepensionsrätt som en\r\nmake tjänat in för året samt inte påverka garantipensionen. Kostnaderna\r\nför att överföra pensionsrätten belastar premiepensionskontot för\r\nmottagaren. Beräkningen av kostnaden är densamma oavsett om den mottagande\r\nmaken är kvinna eller man. Möjligheterna att överföra pensionsrätt\r\nomfattar även makar i mellangenerationen, födda 1938-1953.\r\nVid de utfrågningar utskottet hade våren 2004 angavs att premiepensionsmedlen\r\nminskas med 14 % vid en överföring till make samt att ca 6 000 personer\r\nberäknades utnyttja möjligheten att överföra premiepensionsrätt mellan\r\nmakar.\r\nEnligt vad som ovan framgått var de ursprungliga riktlinjerna om att\r\nall intjänad pensionsrätt skulle kunna delas svåra att genomföra. Med\r\nden utgångspunkten måste det enligt utskottets mening anses fördelaktigare,\r\noch mer ägnat att jämnare fördela intjänade pensionsrätter, att\r\növerföringen omfattar all premiepensionsrätt för året som den ena maken\r\ntjänat in i stället för endast hälften av vardera makens intjänade\r\npremiepensionsrätt.\r\nFörutom de allmänna efterlevandeförmånerna, som till stor del är\r\ninkomstrelaterade och således utges i proportion till en makes eller\r\nförälders intjänade pensionsförmåner, finns inom premiepensionssystemet\r\nett efterlevandeskydd. Efterlevandeskyddet är frivilligt, och kostnaden\r\nför skyddet skall bäras av de individer som väljer skyddet. Det finns\r\ndels ett efterlevandeskydd före pensionstiden, som dock ännu inte trätt\r\ni kraft, dels ett efterlevandeskydd under pensionstiden.\r\nDet sistnämnda är konstruerat så att pensionsspararens pension, efter\r\nansökan och innan premiepensionen börjat betalas ut, räknas om till att\r\ngälla på både eget och makes eller därmed jämställd persons liv. Skyddet\r\ninnebär att det vid pensionsspararens död betalas ut en livsvarig\r\npremiepension till efterlevande make eller sammanboende. Pensionsspararens\r\negen ålderspension sänks så mycket som behövs för att tillgodohavandet\r\npå premiepensionskontot skall räcka till en lika stor premiepension för\r\nden efterlevande.\r\nEfterlevandeskyddet före pensionstid omfattar, enligt de icke ikraftträdda\r\nreglerna, en temporär premiepension till efterlevande på ett eller två\r\ninkomstbasbelopp under fem år. Som huvudregel gäller en karenstid om\r\nett år. Särskilda regler gäller för personer som fyllt 50 år. Ikraftträdandet\r\nav dessa regler har skjutits upp till den 1 januari 2007 för att möjliggöra\r\nytterligare beredning.\r\nI en promemoria från Finansdepartementet i januari i år, som bygger på\r\nställningstaganden från Genomförandegruppen, föreslås vissa justeringar\r\nav reglerna i syfte att minska risken för att efterlevandeskyddet före\r\npensionstid skall gå med förlust. Bland annat föreslås att efterlevandeskyddet\r\nföre pensionstid begränsas till ett inkomstbasbelopp under fem år. Vidare\r\nföreslås att underskott skall få täckas genom avgifter från samtliga\r\npremiepensionssparare, dvs. undantag görs från kravet på försäkringsmässiga\r\nprinciper. Om produkten kommer att gå med underskott och till vilket\r\nbelopp är enligt vad som anges i promemorian mycket svårt att bedöma.\r\nAv Premiepensionsmyndighetens (PPM) beräkningar följer att, med föreslagna\r\nmodifieringar, förlusten kan antas uppgå till i varje fall 50 miljoner\r\nkronor per år. Utifrån det antagandet blir den årliga kostnaden 10 kr\r\nper sparare, motsvarande 400 kr jämte avkastning för en sparandecykel\r\npå 40 år. I promemorian anges att kravet på försäkringsmässighet i\r\npremiepensionssystemet innebär att de medel som genom dödsfall frigörs\r\ni form av arvsvinster skall tillföras övriga försäkrade i kollektivet,\r\ndvs. samtliga pensionssparare. Införande av ett återbetalningsskydd\r\nskulle i praktiken innebära att premiepensionssystemet i den delen skulle\r\nbyta karaktär från en försäkringslösning till en form av mer traditionellt\r\nsparande. En sådan fundamental förändring av systemet är enligt vad som\r\nanges i promemorian inte godtagbar. Det ifrågasätts också om inte\r\negendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen hindrar införandet av ett\r\nobligatoriskt efterlevandeskydd.\r\nI samband med pensionsreformen gjordes också ändringar i äktenskapsbalken\r\ngällande bodelning i samband med äktenskapsskillnad (prop. 1997/98:106,\r\nbet. 1997/98:LU25, rskr. 1997/98:232). Ändringarna, som trädde i kraft\r\nden 1 januari 1999, innebär att rätt till pension på grund av privat\r\npensionsförsäkring eller på grund av ett pensionssparavtal enligt lagen\r\nom individuellt pensionssparande som regel skall ingå i en bodelning\r\nefter äktenskapsskillnad (10 kap. 3 § äktenskapsbalken). Tidigare hade\r\ndetta endast gällt i mycket begränsad omfattning. Övriga former av\r\npensionsrättigheter, såsom tjänstepensioner och allmän pension, ingår\r\ndäremot inte i bodelningen.\r\nOm det uppstår en snedfördelning av makarnas pensionsskydd, finns det\r\nenligt bestämmelserna om underhåll i 6 kap. äktenskapsbalken olika\r\nmöjligheter att rätta till missförhållandena efter en äktenskapsskillnad\r\nför en make som har dåligt pensionsskydd och otillräckliga möjligheter\r\natt själv förbättra skyddet.\r\nLagutskottet har vid flera tillfällen, senast i betänkande 2003/04:LU22,\r\nbehandlat och avstyrkt motioner om delning av intjänade pensionsrättigheter\r\ni samband med bodelning. Lagutskottet har därvid erinrat om att gällande\r\nbestämmelser om bodelning inte utgör hinder mot att makar i samband med\r\nen äktenskapsskillnad och därpå följande bodelning träffar avtal om att\r\ni framtiden dela på ena makens framtida pension.\r\nUtskottet anser att de möjligheter som i dag finns i det allmänna\r\npensionssystemet att fördela pensionsrätter mellan makar har utformats så\r\ngeneröst som det efter omständigheterna har varit möjligt att göra.\r\nÄven efterlevandes skyddsbehov har beaktats. Utskottet avstyrker därmed\r\nmotionerna Sf357 yrkandena 17 och 18, Sf363 yrkande 19 och A352 yrkande\r\n6.\r\nFonderna i premiepensionssystemet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om fonderna i premiepensionssystemet.\r\nJämför reservation 8 (v) och särskilt yttrande 2 (mp).\r\nMotioner\r\nI motion Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) tas upp förslag som gäller Sjunde\r\nAP-fonden. Motionärerna anser att Sjunde AP-fonden skall få erbjuda en\r\nrealräntefond som placerar i svenska realränteobligationer så att alla\r\nfår möjlighet att välja bort den spekulation och det risktagande som\r\ndet innebär att placera i aktiefonder (yrkande 10). Sjunde AP-fonden\r\nbör även ges möjlighet att erbjuda placering i ideella fonder (yrkande\r\n11). Människor skall aktivt få välja Premiesparfonden och även erbjudas\r\ngenerationsfonder (yrkande 12). Sjunde AP-fonden skall få utöva rösträtt\r\nvid bolagsstämmor där de har aktieinnehav (yrkande 13). Vidare anser\r\nmotionärerna att antalet fonder i premiepensionssystemet bör minskas\r\nradikalt, och regeringen bör återkomma med förslag på hur en sådan\r\nminskning kan utformas (yrkande 14).\r\nI motion Sf230 av Jörgen Johansson (c) anges att pensionssystemen bör\r\nstimulera spararna att aktivt delta i placeringen av de egna pensionsmedlen\r\noch därvid få en ökad insikt i samhällets ekonomiska utveckling. Den\r\nenskildes möjlighet att överblicka fondmarknaden är dock i det närmaste\r\nomöjlig, och en översyn av premiepensionssystemet i syfte att höja\r\nsystemets legitimitet är nödvändig.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har under föregående riksmöte behandlat motionsyrkanden om\r\npremiepensionssystemet och därvid även haft en offentlig utfrågning. En\r\nredovisning av vad som framkom vid utfrågningen finns i betänkande\r\n2003/04:SfU5.\r\nRiksrevisionen, som har granskat premiepensionssystemet, redovisade i\r\njuni 2004 sin rapport Premiepensionens första år (RIR 2004:16). I\r\nrapporten anges bl.a. att det stora fondutbudet skapar problem för spararna\r\noch gör det svårt att välja fonder. Många fonder har också enligt\r\nRiksrevisionen avkastat mindre bra jämfört med index.\r\nRegeringen beslöt senare samma månad att en särskild utredare skulle få\r\ni uppdrag att utvärdera premiepensionssystemets funktion (dir. 2004:77).\r\nUtredaren skall se över om informationen till pensionsspararna är\r\ntillräckligt bra och om kostnaderna är rimliga. Utredaren skall överväga\r\nsystemets utformning när det gäller fondutbudets omfattning och\r\nsammansättning och föreslå åtgärder som kan underlätta valsituationen för\r\nden enskilde och minska risken för systematiskt dåliga utfall. De\r\nförbättringar som utredaren föreslår skall ligga inom ramen för\r\npensionsreformens grundläggande principer och mål. Uppdraget skall redovisas\r\nsenast den 31 oktober 2005.\r\nUtskottet avstyrker motionerna Sf230 och Sf362 yrkande 14, som får anses\r\ntillgodosedda med den pågående utredningen. I övrigt bör resultatet av\r\nutredningen avvaktas, och utskottet avstyrker även motion Sf362 yrkandena\r\n10 och 12 i denna del.\r\nVad gäller Premiesparfonden hänvisas till att utskottet i betänkande\r\n2003/04:SfU5 ansåg att regeringen i samråd med partierna bakom\r\npensionsöverenskommelsen och dess genomförandegrupp bör behandla frågan om\r\naktivt val av Premiesparfonden. Utskottet förutsatte att detta skulle\r\nske utan ett formligt tillkännagivande från riksdagens sida. Utskottet\r\nanser att motion Sf362 yrkande 12 i denna del får anses tillgodosedd\r\nhärmed.\r\nEnligt 8 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, LIP,\r\ngäller fr.o.m. den 1 januari 2000 att premiepensionsmedel inte får\r\nplaceras i fonder som enligt fondbestämmelserna kan dela ut medel till\r\nandra än andelsägarna, dvs. s.k. ideella fonder. Förslaget lades fram\r\ni proposition 1999/2000:12 med hänvisning bl.a. till att innestående\r\nfordran på pension enligt 15 kap. 16 § LIP inte får överlåtas innan den\r\när tillgänglig för lyftning. Det angavs att bestämmelser av det slaget\r\nockså har ett socialt syfte, dvs. de syftar till att skydda de förmåner\r\nsom de försäkrade har enligt lagstiftningen. Bestämmelserna motverkar\r\nockså risken att en försäkrad genom att överlåta ännu inte tillgängliga\r\nförsäkringsersättningar försätter sig i situationer där han eller hon\r\nbehöver ytterligare stöd från det allmänna för sin försörjning. Dessa\r\ngrundläggande principer markerar också att premiepensionssystemet är\r\nett slutet ekonomiskt system. Utskottet delade regeringens uppfattning\r\natt premiepensionsmedel inte borde få placeras i ideella fonder (bet.\r\n1999/2000:SfU6).\r\nUtskottet har senast i betänkande 2003/04:SfU5 avstyrkt liknande\r\nmotionsyrkanden. Utskottet finner inte heller nu anledning att ändra\r\nuppfattning beträffande ideella fonder, och utskottet avstyrker motion\r\nSf362 yrkande 11.\r\nVad gäller Sjunde AP-fondens rätt att utöva rösträtt anges i 5 kap. 4\r\n§ lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) att Sjunde\r\nAP-fonden får rösta för aktier i svenska bolag endast när kravet på\r\nlångsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga placeringarnas\r\nsäkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Bestämmelsen fanns tidigare\r\nfr.o.m. den 1 januari 1999 i den dåvarande lagen (1983:1092) med reglemente\r\nför Allmänna pensionsfonden. I specialmotiveringen angavs (prop.\r\n1997/98:151 s. 851) att en sådan situation kan uppkomma t.ex. när en akties\r\nverkliga värde endast kan tryggas genom yrkande om likvidation eller om\r\nsärskild granskning av bolagets förvaltning och räkenskaper.\r\nVid utskottets utfrågning om premiepensionssystemet våren 2004 framfördes\r\nkritik mot rösträttsbegränsningen från några av de inbjudna deltagarna\r\noch hänvisades bl.a. till att ägarens roll att styra företag har förändrats\r\nsedan pensionsbeslutet fattades. Utskottet, som förutsätter att även\r\ndenna aspekt beaktas vid uppföljningen av pensionsreformen, avstyrker\r\nmotion Sf362 yrkande 13.\r\nPensionsöverföringar till Europeiska patentverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om att tillåta överföring av pensionsrättigheter\r\nför svenskar anställda vid Europeiska patentverket (EPO).\r\nMotion\r\nI motion Sf218 av Lennart Hedquist och Stefan Hagfeldt (m) anförs att\r\nsvenska medborgare anställda vid Europeiska patentverket (EPO) diskrimineras\r\ni förhållande till EU:s svenska tjänstemän och kollegorna vid EPO. Därför\r\nbör sådan överföring av pensionsrättigheter tillåtas som i dag gäller\r\nför svenskar anställda vid EU.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInledningsvis vill utskottet redovisa vad som gäller för anställda i\r\nEU:s institutioner.\r\nDen som tar anställning i en EU-institution är anställd i Europeiska\r\ngemenskaperna (EG) som sådana. Vederbörande kommer inte att tillhöra\r\nnågon medlemsstats socialförsäkring och inte heller vara underkastad\r\nnågon medlemsstats arbetsrättsliga regler. Bestämmelserna i förordning\r\n1408/71 som gäller för migrerande arbetstagare m.fl. omfattar inte\r\nEU-institutionerna. EG har därför utformat ett eget regelverk för\r\ntjänstemännen som omfattar bl.a. lön, semester, föräldraledighet och\r\npensionsrättigheter.\r\nI detta regelverk ingår att en medborgare i ett EU-land som tillträder\r\nen anställning i en EU-institution enligt artikel 11 i bilaga 8 till\r\nEG:s tjänsteföreskrifter har rätt att, om han eller hon så önskar,\r\növerföra värdet av sin i en medlemsstat intjänade pensionsrätt till EG:s\r\npensionssystem. Den anställde har rätt att överföra värdet av den\r\nålderspension som han eller hon är berättigad till på grundval av\r\ntjänstgöring i en statlig förvaltning eller en nationell eller internationell\r\norganisation eller av verksamhet som anställd eller egenföretagare.\r\nÖverföringen av pensionskapital till EG:s pensionssystem resulterar i\r\natt den anställde får tillgodoräkna sig det antal tjänsteår för sin\r\nEG-pension som motsvaras av kapitalbeloppet. Tjänsteföreskrifterna är\r\nfastställda genom rådets förordning (EEG, Euratom, EKG) nr 259/68 av\r\nden 29 februari 1968. De är enligt artikel 249 i EG-fördraget bindande\r\noch direkt tillämpliga i medlemsstaterna.\r\nDen lagstiftning som krävs för att möjliggöra överföringen av\r\npensionsrättigheter intjänade i Sverige trädde i kraft den 1 juli 2002 (prop.\r\n2001/02:21, bet. 2001/02:SfU9, rskr. 2001/02:181). Bestämmelserna är\r\nhuvudsakligen intagna i en särskild lag, lagen (2002:125) om överföring\r\nav värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna.\r\n\r\nBeträffande den allmänna pensionen är det möjligt att överföra värdet\r\nav pensionsrätt för inkomstpension och premiepension samt värdet av\r\nrätt till tilläggspension. För inkomstpensionen innebär det värdet av\r\nden enskildes pensionsbehållning t.o.m. det år då denne tillträtt\r\ntjänsten vid gemenskaperna. För premiepensionen innebär det värdet av\r\ntillgångarna på den enskildes premiepensionskonto vid tidpunkten för\r\nPPM:s inlösen av innehavet. Vad avser tilläggspension skall det\r\nförsäkringstekniska värdet av den framtida tilläggspensionen överföras. Det\r\ninnebär att den intjänade pensionsrätten anges som en fingerad ålderspension.\r\nGarantipension överförs inte, men om någon återföring till Sverige\r\ninte sker skall garantipensionen beräknas som om överföringen till EG\r\ninte har skett.\r\nÄven värdet av rätt till tjänstepension och av näringsidkares\r\npensionsförsäkring och behållning på pensionssparkonto kan överföras.\r\nPensionsgivarna och huvudmännen för de avtalsreglerade tjänstepensionssystemen\r\ntillämpar direkt tjänsteföreskrifterna.\r\nUtskottet noterade i sitt betänkande 2001/02:SfU9 att vid omräkningen\r\ntill tjänsteår i EU:s pensionssystem kommer en könsdifferentierad\r\nkapitaliseringsfaktor att användas. Det medför att kvinnor i flertalet\r\nfall missgynnas och att utfallet för dem blir 5-9 % sämre än utfallet\r\nför män. Utskottet ansåg att regeringen borde verka för en förändring\r\nav EU:s pensionsregler i detta avseende. Dessa könsskiljande regler har\r\ndärefter ändrats.\r\nUtskottet angav vidare att ett sätt att komma till rätta med såväl de\r\nnämnda könsskillnaderna som överkompensationen till följd av de skilda\r\nskattesystemen skulle vara att ändra formerna för samordning mellan\r\nEU:s och medlemsstaternas pensionssystem så att pensionsbeloppet som\r\nsådant inte längre förs över till EG. Utskottet hänvisade därvid till\r\nde regler om samordning som finns i rådets förordning (EEG) nr 1408/71\r\nom tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,\r\negenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen. I förordningen\r\nregleras vilken medlemsstats lagstiftning som skall tillämpas i olika\r\nsituationer. Här finns regler om beräkningen av pension i de fall en\r\npensionstagare till följd av arbete eller bosättning i flera medlemsstater\r\nhar förvärvat rätt till pension i mer än en medlemsstat. För att en\r\nmigrerande arbetstagare inte skall gå miste om intjänade rättigheter\r\nfinns bestämmelser om sammanläggning av försäkringsperioder m.m. Något\r\nmotsvarande regelverk finns inte avseende kompletterande pensionsrättigheter,\r\nsom t.ex. de svenska tjänstepensionerna, men ett steg att lösa denna\r\nfråga har tagits genom rådets direktiv 98/49/EG av den 29 juni 1998 om\r\nskydd av kompletterande pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare\r\nsom flyttar inom gemenskapen. För att främja rätten till fri rörlighet\r\nföreskrivs i direktivet vissa garantier för lika behandling i fråga om\r\nbevarandet av intjänade pensionsrättigheter. Avsikten är att ytterligare\r\nåtgärder avseende dessa pensionsrättigheter skall vidtas inom EU.\r\nEnligt utskottets mening borde regeringen verka för att tjänsteföreskrifterna\r\nså snart som möjligt ändras så att intjänade pensionsrättigheter\r\nsäkerställs för tjänstemännen utan att pensionsbelopp behöver överföras\r\ntill EG. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen härom.\r\nVad\r\nhärefter gäller anställda vid Europeiska pantentverket (EPO) kan\r\nkonstateras att dessa inte angivits omfattas av de aktuella\r\ntjänsteföreskrifterna.\r\nEnligt vad som angavs i proposition 2001/02:21 fanns det inte anledning\r\natt i det sammanhanget möjliggöra för andra som tjänstgör i eller utanför\r\nSverige att hävda en motsvarande rätt till överföring av värdet av\r\npensionsrättigheter. Utskottet har erfarit att Justitiedepartementet har\r\navvisat framställningar om att lagstiftningen skall utvidgas till att\r\nomfatta anställda vid EPO. Så har även skett beträffande anställda vid\r\nEuropeiska investeringsbanken, Europeiska centralbanken och Eurocontrol.\r\n\r\nUtskottets principiella inställning är att intjänade pensionsrättigheter\r\näven för anställda i EU:s institutioner bör säkerställas utan att\r\npensionsbelopp behöver överföras från det svenska pensionssystemet. Någon\r\nutvidgning av möjligheterna att överföra pensionsrättigheter till att\r\navse anställda vid EPO bör därför inte ske. Enligt utskottets mening är\r\ndet svenska ålderspensionssystemet så utformat att det tryggar intjänade\r\nålderspensionsrättigheter. Några krav på minsta intjänandetid finns\r\nvarken i inkomst- eller premiepensionssystemet. För tilläggspension,\r\nsom med ett antal tjugondelar utges för personer födda 1953 eller\r\ntidigare, ställs endast kravet att pensionspoäng har tillgodoräknats för\r\nminst tre år. Vidare gäller för garantipension ett krav på minst tre\r\nårs bosättningstid. Garantipension betalas ut även vid bosättning i\r\nannat EU-land. De inkomstgrundade pensionerna betalas ut oavsett\r\nbosättningsland. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen noga följer\r\ni vilken mån det finns begränsningar avseende rätten till tjänstepension.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Sf218.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Ålderspensionssystemets utformning, punkt 1 (v)\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362\r\nyrkandena 2 och 8.\r\nStällningstagande\r\nDet nya ålderspensionssystemet måste kritiseras för brist på förutsägbarhet\r\noch att det bidrar till ökade klyftor i samhället. Vi anser att det bör\r\nersättas av ett mer omfördelande system som finansieras med skatter och\r\narbetsgivaravgifter som tas ut på hela lönesumman.\r\nDen automatiska balanseringen och andra regler i pensionssystemet medför\r\natt pensionärerna får bära ett alltför stort ansvar för pensionssystemets\r\nfinansiella balans. Underskott upp till en viss storlek bör i stället\r\nfinansieras med en tillfällig höjning av den allmänna pensionsavgiften\r\nsom inte ger pensionsrätt. Vid större underskott får de då ansvariga\r\npolitikerna ta ställning till hur balans skall uppnås i systemet.\r\n\r\n\r\n2.      Jämställda intjänandegrunder, punkt 2 (v, mp)\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362\r\nyrkandena 3 och 4.\r\nStällningstagande\r\nKvinnor får generellt sett lägre pension till följd av att deras\r\narbetslivsmönster skiljer sig från männens. Kvinnor utför mer obetalt arbete\r\noch har därför mindre utrymme för lönearbete, och de arbetar oftare än\r\nmän deltid. Situationen försvåras även av att kvinnor lönediskrimineras.\r\nKvinnor missgynnas också pensionsmässigt genom barnafödande, vilket\r\nofta medför reducerad arbetstid och sämre karriärmöjligheter. Det nya\r\npensionssystemet är uppbyggt efter ett manligt arbetslivsmönster, och\r\nförutsättningen för att kvinnor skall få en pension som går att leva på\r\när att hela samhället förändras i grunden. För att undvika framtida\r\norättvisor mellan män och kvinnor inom ramen för det nya pensionssystemet\r\nbör intjänandereglerna - utifrån arbetslivet och det sociala livet i\r\növrigt - göras jämställda mellan kvinnor och män.\r\nDet nya pensionssystemet är tänkt att motivera arbetstagare att arbeta\r\nlängre för att därigenom få en högre pension. Människor med låga löner,\r\nförslitande arbetsuppgifter och med stor andel dubbelarbete orkar dock\r\nsällan arbeta ens till 65 års ålder. I dag är pensionsåldern för\r\nLO-kollektivet i genomsnitt 58 år. Möjligheten för en metallarbetare eller\r\nen undersköterska att höja pensionen genom ytterligare några års arbete\r\nefter 65 år synes vara enbart teoretisk.\r\nRegeringen bör låta utreda dels hur det nya pensionssystemets\r\nintjänandegrunder kan göras jämställda för kvinnor och män, dels\r\npensionssystemets\r\nverkningar utifrån ett klassperspektiv.\r\n\r\n\r\n3.      Genomförandegruppen, punkt 3 (v, mp)\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362\r\nyrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nDet är hög tid att alla riksdagens sju partier tillåts att fullt ut ta\r\nansvar för och påverka pensionsfrågorna. Det faktum att fem partier\r\nfortfarande bakom lyckta dörrar fattar viktiga avgöranden om pensionssystemet\r\nbegränsar detta. Riksdagens samtliga partier skall därför ges nödvändig\r\ninformation om vad som kvarstår av Genomförandegruppens uppdrag och\r\nfortlöpande få insyn i dess arbete.\r\n\r\n\r\n4.      Pensionsrätt vid studier, punkt 4 (v, mp)\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nStuderande med studiemedel får i dag tillgodoräkna sig pensionsrätt för\r\nbidragsdelen. Pensionsrätten för denna grupp behöver emellertid förbättras\r\neftersom högskolestudier inte med automatik leder till hög lön. Detta\r\ngäller för t.ex. bibliotekarier, sjuksköterskor och förskollärare. I\r\ndessa yrkesgrupper är kvinnor överrepresenterade. En förbättrad\r\npensionsrätt vid studier får dock inte konkurrera ut andra för gruppen\r\nnödvändiga förbättringar.\r\n\r\n\r\n5.      Pensionsrätt vid totalförsvarsplikt, punkt 5 (v)\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fö242\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nMöjligheten att höja nivåerna för de totalförsvarspliktigas pensionsgrundande\r\ninkomst bör prövas. Det skulle vara rimligare att det pensionsgrundande\r\nbeloppet motsvarar hela, och inte som nu hälften av, befolkningens\r\ngenomsnittliga pensionsgrundande inkomst.\r\n\r\n\r\n6.      Makars pensionsrättigheter, punkt 6 - motiveringen (m)\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna Lilliehöök (m).\r\nStällningstagande\r\nPensionsfrågan är komplicerad inom äktenskapet, främst på grund av att\r\nmakarna beroende på arbetsfördelningen i förhållandet inte alltid tjänar\r\nin lika stora pensionsrätter. Det kan leda till mycket ojämlika\r\nförhållanden vid såväl skilsmässa som dödsfall. Såväl jämställdhetsaspekter\r\nsom skyddet för familjebildningen och barnen talar för en förändring.\r\nVid\r\nen skilsmässa bör pensionsrätter intjänade under äktenskapet ingå i\r\ngiftorättsgodset och värdet därmed delas lika. Några ingrepp i\r\npensionssystemet behöver inte göras utan den make som tjänat in mindre\r\npensionsrätt kan få kompensation i form av annat giftorättsgods eller\r\neventuellt genom en separat kapitalpensionsförsäkring.\r\nVid dödsfall är efterlevandeskyddet i det allmänna pensionssystemet\r\nytterst svagt. Efterlevandeskyddet i kollektivavtalen på den privata\r\nsektorn är däremot generellt sett bra, till skillnad från motsvarande\r\ninom den offentliga sektorn. Huvudregeln bör enligt vår uppfattning\r\nvara att premiepensionen alltid skall vara på \"två liv\" och därmed ge\r\nett avsevärt bättre efterlevandeskydd. Vi anser att denna fråga bör\r\növerlämnas till Genomförandegruppen.\r\n\r\n7.      Makars pensionsrättigheter, punkt 6 - motiveringen (kd)\r\nav Kenneth Lantz (kd).\r\nStällningstagande\r\nPensionsfrågor har och kommer fortsättningsvis att vara av stort\r\nkänslomässigt värde. Dessutom blir det ekonomiska värdet betydande efter\r\nett helt livs intjänandetid.\r\nInkomstfördelningen inom äktenskapet är oftast inte lika. Orsaken kan\r\nvara förvärvsarbetets tvång på ena parten. Tanken med äktenskap är dock\r\nlika delning av gemensamma tillgångar och arbetsinsatser. Därför torde\r\nen lika delning av intjänad pensionsrätt vara värdefull för makarna.\r\nVi anser att makar bör ha samma rätt till fördelning av pensionstillgångar\r\nsom till övriga, ofta betydligt mindre värda, ägodelar. Rätten till\r\nlika delning av pensioners värde bör gälla såväl under pågående äktenskap\r\nsom vid bodelning.\r\nFrågan bör beaktas i Genomförandegruppens kommande arbete.\r\n\r\n8.      Fonderna i premiepensionssystemet, punkt 7 (v)\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf362\r\nyrkandena 10-14 och avslår motion 2004/05:Sf230 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\nFördelen med den statliga förvaltningen av Sjunde AP-fonden är att den\r\nger möjlighet till demokratisk styrning av fondens förvaltning och en\r\ngaranti för allmänhetens insyn. Av denna anledning bör människor aktivt\r\nfå välja Premiesparfonden.\r\nDagens situation på börsen visar hur vanskligt det nya pensionssystemet\r\när för framtidens pensionärer. Bland annat innebär införandet av\r\npremiepension att pensionen i större utsträckning än tidigare är avhängig\r\nav börsens utveckling, olika kapitalförvaltares skicklighet och individens\r\nkännedom om aktiemarknaden. Alla måste därför ha möjlighet att välja\r\nbort det risktagande som aktiefonder innebär. Realräntefonder som\r\nplacerar i svenska realränteobligationer är skyddade mot både inflation\r\noch växelkursutveckling. Sjunde AP-fonden bör därför ges möjlighet att\r\nerbjuda en realräntefond.\r\nSjunde AP-fonden bör även ges möjlighet att erbjuda placering i ideella\r\nfonder. Människor skall även erbjudas generationsfonder. Sjunde AP-fonden\r\nskall få utöva rösträtt vid bolagsstämmor där den har aktieinnehav.\r\nVidare anser vi att antalet fonder i premiepensionssystemet bör minskas\r\nradikalt, och regeringen bör återkomma med förslag på hur en sådan\r\nminskning kan utformas.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Makars pensionsrättigheter, punkt 6 (fp, c)\r\nBo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp) och Birgitta Carlsson (c)\r\nanför:\r\n\r\nInom ramen för 1994 års pensionsuppgörelse gjordes förbättringar vad\r\ngäller en jämnare fördelning av makars och därmed jämställdas\r\npensionsrättigheter. En ändring gällde ökade möjligheter att vid skilsmässa\r\nbeakta snedfördelning av pensionsrättigheter mellan makarna. En annan\r\nändring gällde att privat pensionsförsäkring och pensionssparande enligt\r\nlagen om individuellt pensionssparande skulle medräknas i samband med\r\nskilsmässor. Ytterligare en ändring var att möjlighet öppnades för\r\nfrivillig överföring av premiepensionsrätt mellan makarna. Detta infördes\r\nav bland annat tekniska skäl i stället för en möjlighet till frivillig\r\ndelning av pensionsrätterna. En fördel med denna möjlighet var att den\r\nkunde öppnas även för dem födda före år 1954. Möjligheten till frivillig\r\növerföring av premiepensionsrätt har endast använts i mycket liten\r\nutsträckning. En orsak är säkert att möjligheten inte är särskilt känd.\r\n\r\nDet är enligt vår mening angeläget att Genomförandegruppen analyserar\r\nresultatet av de nämnda förändringarna och diskuterar åtgärder för att\r\nåstadkomma en jämnare fördelning mellan makars pensionsrättigheter.\r\nSärskilt angeläget är detta inför skilsmässor och dödsfall.\r\n\r\n\r\n\r\n2.      Fonderna i premiepensionssystemet, punkt 7 (mp)\r\nMona Jönsson (mp) anför:\r\nMiljöpartiet anser att det i hela premiepensionssystemet bör vara\r\ntillåtet att placera i s.k. ideella fonder, dvs. fonder där en del av\r\navkastningen går till ideella ändamål. Att inte tillåta placering i\r\nideella fonder innebär en begränsning av människors önskan att verka\r\nsolidariskt och ideellt.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Fö242 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att pröva möjligheten att höja nivåerna för de\r\ntotalförsvarspliktigas pensionsgrundande inkomst.\r\n2004/05:Sf218 av Lennart Hedquist och Stefan Hagfeldt (båda m):\r\nRiksdagen begär att regeringen ingår avtal om överföring av värdet av\r\npensionsrättigheter till och från Europeiska patentverket (EPO).\r\n2004/05:Sf230 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av det enskilda deltagandet i uppbyggnaden av\r\npensionssystemen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att göra en översyn av premiepensionssystemet i syfte\r\natt höja systemets legitimitet.\r\n2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att låta premiepensionen tillfalla efterlevande\r\nmake/maka utan särskild ansökan.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheten att fördela pensionsrättigheter mellan\r\nmakar och låta pensionen tillfalla efterlevande make/maka även i\r\ninkomstpensionssystemet.\r\n2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om hur förändringar vad gäller pensionssystemet bäst kan\r\ngenomföras.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med\r\nuppdrag att lägga fram förslag på hur det nya pensionssystemets\r\nintjänandegrunder kan göras jämställt mellan kvinnor och män.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning angående\r\nvad i motionen anförs om pensionssystemets verkningar utifrån ett\r\nklassperspektiv.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förbättrad pensionsrätt vid studier.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att riksdagens samtliga partier skall ges nödvändig\r\ninformation om vad som kvarstår av Genomförandegruppens uppdrag och ge\r\nriksdagens samtliga partier fortlöpande insyn i dess arbete.\r\n8.      Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till aktiv\r\nautomatisk balansering i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n10.     Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till\r\nändring enligt vad i motionen anförs om placering i realräntefonder.\r\n11.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nenligt vad i motionen anförs om Sjunde AP-fonden och möjlighet till\r\nplacering i ideella fonder.\r\n12.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring\r\nenligt vad i motionen anförs om ökat utbud i Sjunde AP-fonden.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sjunde AP-fonden skall ges möjlighet att utöva\r\nrösträtt vid bolagsstämmor där de har aktieinnehav.\r\n14.     Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på hur\r\nen minskning av antalet fonder bör utformas.\r\n2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n19.     Riksdagen begär att regeringen ger genomförandegruppen för det\r\nnya pensionssystemet i uppdrag att utreda utformningen av reglerna för\r\ndelad premiepension, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n6.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\ni premiepensionssystemet så att pensionspoängen automatiskt delas mellan\r\nföräldrarna, i enlighet med vad som anförs i motionen.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Ålderspensionssystemets utformning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "4310CC60-3836-4132-B705-7EBA2392C066",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "117",
                    "0",
                    "0",
                    "27"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "1",
                    "10",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "240",
                    "25",
                    "10",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4310CC60-3836-4132-B705-7EBA2392C066",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Jämställda intjänandegrunder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "8EF45EF4-FEC1-4300-B4AB-E55F2295E1DC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "241",
                    "36",
                    "0",
                    "72"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8EF45EF4-FEC1-4300-B4AB-E55F2295E1DC",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Genomförandegruppen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Pensionsrätt vid studier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Pensionsrätt vid totalförsvarsplikt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fö242 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Makars pensionsrättigheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 17 och 18, \n2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 19 och \n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "52255F54-833B-4E15-A918-8C3E6F7431B8",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "11",
                    "0",
                    "12",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "0",
                    "11",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "186",
                    "42",
                    "49",
                    "72"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/52255F54-833B-4E15-A918-8C3E6F7431B8",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Fonderna i premiepensionssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:Sf230 av Jörgen Johansson (c) yrkandena 1 och 2 samt \n2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 10-14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Pensionsöverföringar till Europeiska patentverket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf218 av Lennart Hedquist och Stefan Hagfeldt (båda m).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ålderspensionssystemets utformning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Jämställda intjänandegrunder",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Genomförandegruppen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Pensionsrätt vid studier",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Pensionsrätt vid totalförsvarsplikt",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Makars pensionsrättigheter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Makars pensionsrättigheter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Fonderna i premiepensionssystemet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-03-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 19:54:09"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om pensionssystemet. Motionerna handlar om det reformerade pensionssystemets fördelningseffekter bland annat ur ett könsperspektiv, pensionsrättens storlek vid studier och totalförsvarsplikt samt fördelningen av pensionsrätt mellan makar och efterlevandeskydd. Några motioner handlar om premiepensionssystemets fonder. En motion tar upp pensionsöverföringar för anställda vid Europeiska patentverket. ",
          "dok_id": "GS01SFU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om pensionssystemet (SfU9)",
          "dok_id": "GS01SFU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 19:54:09"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01SFU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:37"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om pensionssystemet. Motionerna handlar om det reformerade pensionssystemets fördelningseffekter bland annat ur ett könsperspektiv, pensionsrättens storlek vid studier och totalförsvarsplikt samt fördelningen av pensionsrätt mellan makar och efterlevandeskydd. Några motioner handlar om premiepensionssystemets fonder. En motion tar upp pensionsöverföringar för anställda vid Europeiska patentverket.</p>",
          "dok_id": "GS01SfU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:59"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om pensionssystemet (SfU9)",
          "dok_id": "GS01SfU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:59"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01SFU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_SfU_9.pdf",
          "filstorlek": "225459",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Pensionssystemet",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DF586397-84B7-4D8D-84F4-14B0F5082407"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A352 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GS02A352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A352",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fö242 Värnpliktigas förmåner",
          "ref_dok_id": "GS02Fö242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fö242",
          "ref_dok_titel": "Värnpliktigas förmåner",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Jóhannesson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf218 Pensionsrättigheter och Europeiska patentverket",
          "ref_dok_id": "GS02Sf218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf218",
          "ref_dok_titel": "Pensionsrättigheter och Europeiska patentverket",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist och Stefan Hagfeldt (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf230 Översyn av PPM-systemet",
          "ref_dok_id": "GS02Sf230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf230",
          "ref_dok_titel": "Översyn av PPM-systemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf357 Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Sf357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf357",
          "ref_dok_titel": "Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf362 Rättvisa pensioner",
          "ref_dok_id": "GS02Sf362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf362",
          "ref_dok_titel": "Rättvisa pensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf363 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_id": "GS02Sf363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-17",
          "ref_dok_id": "GS0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2005-03-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-16",
          "ref_dok_id": "GS0991",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "91",
          "ref_dok_titel": "2005-03-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}