{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2230504",
      "dok_id": "GS01SFU5",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "SFU5",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:SFU5",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SFU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "5",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:34",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:38",
      "titel": "Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SFU5/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SFU5",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01SFU5",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01SFU5",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialförsäkringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:SFU5</div><h1>Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens\r\nproposition  2004/05:21  Drivkrafter   för   minskad\r\nsjukfrånvaro  jämte motioner som väcks med anledning\r\nav  propositionen   samt  några  allmänna  motioner.\r\nPropositionen bygger  på  en  överenskommelse mellan\r\nregeringen,  Vänsterpartiet  och   Miljöpartiet   de\r\nGröna.\r\n\r\nI  propositionen  lämnas förslag till utformningen\r\nav  ett  medfinansieringsansvar   för   arbetsgivare\r\nomfattande   15  %  av  sjukpenningkostnaderna   för\r\nanställda som  är  helt  sjukskrivna.  Syftet är att\r\nskapa  ekonomiska  drivkrafter  och  göra  det   mer\r\nlönsamt  för arbetsgivare att vidta åtgärder för att\r\nminska de långa sjukskrivningarna. Förslaget innebär\r\natt   arbetsgivare    skall   betala   en   särskild\r\nsjukförsäkringsavgift     (medfinansiering)      för\r\narbetstagare  hos  denne  som  får  hel  sjukpenning\r\nenligt  3  kap.  7  §  lagen  (1962:381)  om  allmän\r\nförsäkring.\r\nArbetsgivarens  medfinansieringsansvar  skall inte\r\ngälla  för en arbetstagare som beviljas högriskskydd\r\nvid risk  för  en  eller  flera längre sjukperioder.\r\nÄven  donatorer  föreslås  ingå   i  den  grupp  som\r\nundantas från medfinansiering.\r\nVissa      begränsningar      i     arbetsgivarnas\r\nbetalningsskyldighet      för      den     särskilda\r\nsjukförsäkringsavgiften    införs.   Begränsningarna\r\nutgörs  av  ett  fribelopp  om  12 000 kr   och  ett\r\nhögkostnadsskydd om 4 % av lönesumman för året.\r\nEn  sänkning  av  arbetsgivaravgiften  i  form  av\r\nsjukförsäkringsavgift   liksom   en  förkortning  av\r\nsjuklöneperioden  till  två  veckor  och  återställd\r\nsjukpenningnivå     till     80     %     av     den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten föreslås också.\r\nI   propositionen   lämnas   även   förslag   till\r\ntidsgränser  för  när Försäkringskassan senast skall\r\nha upprättat en rehabiliteringsplan  och kallat till\r\navstämningsmöte.\r\nNär    det    gäller   sjukersättning   som   inte\r\ntidsbegränsats  föreslås  en  obligatorisk,  förnyad\r\nutredning av dessa fall, utom för personer som fyllt\r\n60 år.\r\nBestämmelserna   föreslås  träda  i  kraft  den  1\r\njanuari 2005.\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens  förslag  och\r\navstyrker motionsyrkandena.\r\nI ärendet finns 13 reservationer  och  6 särskilda\r\nyttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Avslag på propositionen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf1 yrkande 1.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n2. Särskild sjukförsäkringsavgift\r\n\r\nRiksdagen antar\r\ndels regeringens förslag till\r\na.  lag  om  särskild  sjukförsäkringsavgift  med\r\ntillägg   av   ingressen  \"Härigenom   föreskrivs\r\nföljande.\",\r\nb. lag om ändring  i  lagen  (1962:381) om allmän\r\nförsäkring såvitt avser 19 kap.  1  § och 20 kap.\r\n10 b §,\r\nc.   lag   om   ändring  i  skattebetalningslagen\r\n(1997:483) såvitt  avser 16 kap. 7 b §, 19 kap. 7\r\n§ och ny rubrik närmast före 16 kap. 7 b §,\r\nd. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)\r\nsåvitt avser 1 kap. 1 §,\r\ne.  lag  om  ändring  i   lagen   (2000:981)   om\r\nfördelning av socialavgifter.\r\ndels utskottets förslag till\r\nf. lag om ändring i lagen (2004:786) om ändring i\r\nsekretesslagen (1980:100),\r\ng. lag om ändring i lagen (2004:000) om ändring i\r\nsocialavgiftslagen (2000:980).\r\nDärmed  bifaller  riksdagen propositionen i denna\r\ndel och avslår motionerna  2004/05:Sf2 yrkande 1,\r\n2004/05:Sf3  yrkande 1 i denna  del,  2004/05:Sf4\r\nyrkande 1 i denna  del,  2004/05:Sf359 yrkande 15\r\noch 2004/05:Sf403 yrkande 1.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Förkortad sjuklöneperiod\r\n\r\nRiksdagen antar\r\ndels regeringens förslag till  lag  om  ändring i\r\nlagen (1991:1047) om sjuklön såvitt avser  7  och\r\n17 b §§, rubriken närmast före 17 § samt punkt  2\r\noch       3       i      ikraftträdande-      och\r\növergångsbestämmelserna  med  den ändringen att i\r\npunkt 3 hänvisningen till 17 och 17 a §§ utgår,\r\ndels  utskottets förslag till lag  om  ändring  i\r\nlagen (2004:788)  om  ändring i lagen (1991:1047)\r\nom sjuklön.\r\nDärmed bifaller riksdagen  propositionen  i denna\r\ndel  och  motionerna 2004/05:N393 yrkande 21  och\r\n2004/05:N400 yrkande 11.\r\n\r\n4. Återställd sjukpenningnivå\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i lagen  (1962:381)  om allmän försäkring\r\nsåvitt  avser  3  kap.  2  c  § samt  punkt  2  i\r\nikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.\r\nDärmed bifaller riksdagen propositionen  i  denna\r\ndel.\r\n\r\n5. Rehabiliteringsplan och\r\navstämningsmöte\r\n\r\nRiksdagen antar\r\ndels  regeringens  förslag till lag om ändring  i\r\nlagen (1962:381) om allmän\r\nförsäkring såvitt avser  22 kap. 5 § samt punkt 3\r\ni ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med\r\nden ändringen att hänvisningen  till  22 kap. 6 §\r\nutgår,\r\ndels  utskottets  förslag  till lag om ändring  i\r\nlagen (2004:781) om ändring i lagen (1962:381) om\r\nallmän försäkring såvitt avser  22  kap. 6 § samt\r\npunkt      7      i      ikraftträdande-      och\r\növergångsbestämmelserna till nämnda lag.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen propositionen i denna\r\ndel och avslår motionerna 2004/05:Sf3 yrkande 1 i\r\ndenna del och 2004/05:Sf4 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\n6. Sjukersättning och ny utredning av\r\narbetsförmågan\r\n\r\nRiksdagen antar utskottets  förslag till lag om\r\nändring  i  lagen (2004:781) om ändring  i  lagen\r\n(1962:381) om  allmän  försäkring  såvitt avser 7\r\nkap. 3 b §.\r\nDärmed bifaller riksdagen propositionen  i  denna\r\ndel.\r\n\r\n7. Sjukförsäkring m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf2 yrkande\r\n4 och 2004/05:Sf4 yrkandena 5-7.\r\nReservation 3 (m)\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n8. Rehabilitering\r\n\r\nRiksdagen    avslår    motionerna   2004/05:Sf1\r\nyrkandena  2  och  3,  2004/05:Sf2   yrkande   3,\r\n2004/05:Sf3 yrkande 2, 2004/05:Sf4 yrkandena 2-4,\r\n2004/05:Sf305 och 2004/05:Sf357 yrkande 8.\r\nReservation 5 (m)\r\nReservation 6 (fp)\r\nReservation 7 (kd)\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\n9. Ettårsprövning  m.m.\r\n\r\nRiksdagen    avslår    motionerna   2004/05:Sf1\r\nyrkandena 4 och 5 och 2004/05:Sf3 yrkande 3.\r\nReservation 9 (kd)\r\nReservation 10 (c)\r\n\r\n10. Efterkontroll\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf3 yrkande 4.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n11. Privata alternativ i vården m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf1 yrkande\r\n6 och 2004/05:Sf2 yrkande 2.\r\nReservation 12 (m, c)\r\n\r\n12. Socialförsäkringsreform\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf4 yrkande 8.\r\nReservation 13 (fp)\r\n\r\n13. Avgifter för småföretag\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf283.\r\n\r\nStockholm den 25 november 2004\r\n\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nTomas Eneroth\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i beslutet: Tomas\r\nEneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander  (s), Per\r\nWesterberg (m), Bo Könberg (fp), Anita Jönsson  (s),\r\nMona  Berglund Nilsson (s), Ulla Hoffmann (v), Anita\r\nSidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa Darell (fp),\r\nBirgitta    Carlsson   (c),   Kerstin   Kristiansson\r\nKarlstedt (s),  Anna  Lilliehöök (m), Göte Wahlström\r\n(s), Mona Jönsson (mp) och Kurt Kvarnström (s).\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\n\r\n\r\nHösten 2001 redovisades  i  budgetpropositionen  för\r\n2002  (prop. 2001/02:1, utg.omr. 10, avsnitt 2.6.2.)\r\nett åtgärdsprogram  i  elva punkter för ökad hälsa i\r\narbetslivet. En av punkterna  gällde  införandet  av\r\nett  system  med starkare ekonomiska drivkrafter för\r\narbetsgivare att förebygga ohälsa.\r\n\r\nI budgetpropositionen  för  2004 (prop. 2003/04:1,\r\nutg.omr. 10, avsnitt 3.4) redogjorde  regeringen för\r\nsin  avsikt att inom sjukförsäkringsområdet  inrikta\r\nsina insatser  under  återstoden  av  2003 och under\r\n2004   på   att   bl.a.   förstärka   arbetsgivarnas\r\nekonomiska  drivkrafter  att  minska  ohälsan.   Den\r\n18 december  2003  presenterade  Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna en gemensam\r\navsiktsförklaring     benämnd    Ett    hälsosammare\r\narbetsliv.   I   denna   redovisades    bl.a.    ett\r\növersiktligt    förslag    till   ett   system   för\r\narbetsgivares medfinansiering av anställdas sjukpen-\r\nningkostnader med ett införande den 1 januari 2005.\r\nMed      utgångspunkt      i     innehållet      i\r\navsiktsförklaringen   fick   en   arbetsgrupp   inom\r\nRegeringskansliet,  bestående  av  tjänstemän   från\r\nSocialdepartementet,     Finansdepartementet     och\r\nNäringsdepartementet,  i  uppdrag  att  utarbeta  en\r\ndepartementspromemoria    med    konkreta   förslag.\r\nDepartementspromemorian  Drivkrafter   för   minskad\r\nsjukfrånvaro  (Ds 2004:16) presenterades den 31 mars\r\n2004.\r\nRegeringen beslutade  den  2  september  2004  att\r\ninhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen.\r\nRegeringen  har  i  propositionen  följt Lagrådets\r\nlagförslag och synpunkter.\r\n\r\nProposition  bygger  på  en  överenskommelse  mellan\r\nregeringen,  Vänsterpartiet  och   Miljöpartiet   de\r\nGröna.\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nSfU5\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Avslag på propositionen (punkt 1)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen avslår proposition 2004/05:21 och bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf1 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOrsakerna till sjukskrivningarna är sammansatta. Det\r\nfinns    många    orsaker   till   svårigheter    på\r\narbetsplatser  och  alla   kan  inte  hänföras  till\r\narbetsplatsen     som     sådan.     Det     utökade\r\narbetsgivaransvaret kommer att göra det  svårare för\r\ngrupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden\r\natt  få  jobb.  Det  kan gälla personer med kroniska\r\nsjukdomar,  funktionshinder,   arbetslösa   och  nya\r\nsvenskar  med  liten arbetslivserfarenhet i Sverige.\r\nDärigenom  kommer   det   också   att  försvåra  för\r\nlångtidssjuka och förtidspensionerade  att  återgå i\r\narbete.  Arbetsgivaransvaret leder också till  ökade\r\nrisker och ökad byråkrati för företagandet och reser\r\ndärför hinder  mot  nya  småföretag och nya jobb. Vi\r\nanser  även  att  det  är  inkonsekvent   att   höja\r\nersättningsnivån      i     sjukförsäkringen.     En\r\nersättningsnivå på i praktiken  90  %  för de flesta\r\nlöntagare  innebär  inga ekonomiska drivkrafter  för\r\nden enskilde. Propositionen  bör därför avslås i sin\r\nhelhet.\r\n\r\n\r\n2. Särskild sjukförsäkringsavgift (punkt 2)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg\r\n(fp),  Anita  Sidén  (m),  Linnéa   Darell  (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen avslår proposition 2004/05:21 såvitt avser\r\nregeringens förslag till\r\n\r\na. lag om särskild sjukförsäkringsavgift,\r\nb.  lag  om  ändring  i  lagen  (1962:381) om allmän\r\nförsäkring såvitt avser 19 kap. 1 § och 20 kap. 10 b\r\n§,\r\nc. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),\r\nd. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)\r\nsåvitt  avser  16 kap. 7 b §, 19 kap.  7  §  och  ny\r\nrubrik närmast före 16 kap. 7 b §,\r\ne. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),\r\nf. lag om ändring  i  lagen (2000:981) om fördelning\r\nav socialavgifter.\r\nRiksdagen  bifaller  därmed  motionerna  2004/05:Sf2\r\nyrkande  1,  2004/05:Sf3  yrkande  1  i  denna  del,\r\n2004/05:Sf4 yrkande  1  i  denna  del, 2004/05:Sf359\r\nyrkande 15 och 2004/05:Sf403 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOrsakerna till ohälsan är komplexa.  En majoritet av\r\nsjukfallen  är inte arbetsrelaterade. Sannolikt  kan\r\narbetsgivaren   endast   påverka  en  liten  del  av\r\nsjukskrivningarna.  Vissa arbetsgivare  kommer  inte\r\natt ha några reella möjligheter  alls att göra detta\r\noch  ges  i  förslaget  heller  inga medel  därtill.\r\nArbetsgivaren saknar även inflytande  över  besluten\r\nom  sjukskrivning.  Det  saknas  även  vetenskapliga\r\nbelägg  för  att  sådana  ekonomiska incitament  som\r\nregeringen föreslår skulle  leda till märkbart färre\r\nsjukskrivningar. Förslaget innebär i stället alltför\r\nstora kostnadsrisker för enskilda  företag  och  gör\r\ndet dyrare för företagen att anställa. Arbetsgivarna\r\nhar  dessutom redan ekonomiska incitament att minska\r\nsjukfrånvaron   i   form   av   dels  kostnader  för\r\nproduktionsbortfall,     dels    kostnader     under\r\nsjuklöneperioden. Mycket allvarligt är att förslaget\r\nleder  till en ökad selektering  på  arbetsmarknaden\r\nsom   drabbar    personer   med   sjukhistorik   och\r\nfunktionshinder. Arbetsgivarna  kommer  således  att\r\nundvika  att anställa människor som bedöms komma att\r\nsjukskrivas    i    framtiden.   Därtill   uppkommer\r\ninlåsningseffekter  genom   att  det  försvårar  för\r\npersoner att byta arbete, trots att de skulle behöva\r\ndet   med  hänsyn  till  sin  sjukdom   eller   sitt\r\nfunktionshinder.  Både  de  föreslagna  högrisk- och\r\nhögkostnadsskydden är otillräckliga för att motverka\r\ndessa  effekter. Högriskskyddet riktar sig  dessutom\r\ntill en begränsad krets personer.\r\n\r\n\r\n3. Sjukförsäkring m.m. (punkt 7)\r\n\r\nav Per  Westerberg  (m), Anita Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservationen.\r\nRiksdagen bifaller därmed motion 2004/05:Sf2\r\nyrkande 4 och avslår motion 2004/05:Sf4\r\nyrkandena 5-7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  lagda  förslaget till medfinansiering  riskerar\r\natt   snarare   öka    problemen    med    de   höga\r\nsjukskrivningstalen än lösa dem när det blir svårare\r\nför  tidigare  sjukskrivna att få anställning  eller\r\nbyta arbete. För  att  minska sjukfrånvaron anser vi\r\natt det skulle vara betydligt  mer verkningfullt att\r\nöka  den  enskildes  drivkrafter  att   återgå  till\r\narbetet.\r\n\r\nDet  var  när  ersättningen  såväl  i den statliga\r\nsjukförsäkringen     som     i     kollektivavtalade\r\ntilläggsförsäkringar  höjdes  till sammanlagt  90  %\r\n1997   som   sjukfrånvaron   började    öka.    Våra\r\nberäkningar, baserade på ett antal forskarrapporter,\r\nantyder  att  sjukfrånvaron skulle kunna minskas med\r\n40 000 heltidssjukskrivna  på några års sikt och med\r\n60 000 personer på längre sikt genom våra förslag om\r\nsänkt  ersättningsnivå  till  75  %  de  första  sex\r\nmånaderna  och till 65 % därefter.  Det  förutsätter\r\natt de kollektivavtalsbaserade ersättningarna liksom\r\ni dag inte får  ersätta  mer  än  10  %  utöver  den\r\nstatliga ersättningen.\r\n\r\n4. Sjukförsäkring m.m. (punkt 7)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf4  yrkandena  5-7 och avslår\r\nmotion 2004/05:Sf2 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   alla  läkare  skall  utbildas   i\r\nförsäkringsmedicin.    På   sikt   bör   genomgången\r\nutbildning  bli  ett  villkor  för  att  få  utfärda\r\nsjukintyg som tjänar som underlag för utbetalning av\r\nsjukpenning. Vidare bör  behörigheten  begränsas för\r\nen  läkare  med  viss specialistutbildning  att  för\r\nlängre tids sjukpenning skriva sjukintyg som grundas\r\npå diagnoser inom  en  annan  medicinsk specialitet.\r\nÅtgärder   mot   missbruk   och  felutnyttjande   av\r\nsocialförsäkringar måste även prioriteras.\r\n\r\n\r\n5. Rehabilitering (punkt 8)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita  Sidén  (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna   2004/05:Sf2   yrkande   3   och\r\n2004/05:Sf357   yrkande   8  och  avslår  motionerna\r\n2004/05:Sf1 yrkandena 2 och  3,  2004/05:Sf3 yrkande\r\n2, 2004/05:Sf4 yrkandena 2-4 och 2004/05:Sf305.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att viktigare än medfinansiering  för  att\r\nminska sjukfrånvaron är att underlätta för människor\r\natt byta jobb. Arbetsgivaravgiften bör därför sänkas\r\nunder en period för arbetsgivare som anställer någon\r\nsom är  långtidssjukskriven.  En  tänkbar lösning är\r\natt arbetsgivare får sin arbetsgivaravgift  halverad\r\ni lika många månader som sjukskrivningen har  varat.\r\nDet skall då även vara möjligt för arbetsgivaren att\r\nunder lika lång tid provanställa den sjukskrivne och\r\nför  den  enskilde  att  vara  tjänstledig  från det\r\narbete sjukskrivningen avser.\r\n\r\n\r\n6. Rehabilitering (punkt 8)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 8  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2004/05:Sf4  yrkandena  2-4  och\r\navslår motionerna  2004/05:Sf1  yrkandena  2  och 3,\r\n2004/05:Sf2   yrkande   3,  2004/05:Sf3  yrkande  2,\r\n2004/05:Sf305 och 2004/05:Sf357 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att rehabiliteringen behöver förstärkas och\r\nbli    effektivare.    Det    bör     införas     en\r\nrehabiliteringsgaranti  med  ett rehabiliteringsteam\r\nsom  träder  i  kraft  inom fyra till  åtta  veckors\r\nsjukskrivning.      Även     arbetsgivare      eller\r\narbetsförmedlingen      skall       medverka       i\r\nrehabiliteringen. Vidare bör införas en utvidgad lag\r\nom  finansiell  samordning  där de begränsningar som\r\nfinns   i   den   nuvarande   lagen  avlägsnas.   En\r\nförsöksverksamhet   bör   även   inledas   i   några\r\nlandstingsområden    varvid    statsbidragen    till\r\nsjukvården ökas med ett belopp motsvarande  20  % av\r\nstatens sjukpenningkostnad samtidigt som landstingen\r\növertar     ett    delansvar    för    20    %    av\r\nsjukpenningkostnaderna.\r\n\r\n\r\n7. Rehabilitering (punkt 8)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf3  yrkande  2  och  avslår\r\nmotionerna   2004/05:Sf1    yrkandena   2   och   3,\r\n2004/05:Sf2  yrkande 3, 2004/05:Sf4  yrkandena  2-4,\r\n2004/05:Sf305 och 2004/05:Sf357 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  ny  rehabiliteringsförsäkring   bör   införas  i\r\nenlighet  med den modell som föreslagits av  Gerhard\r\nLarsson   i   utredningsbetänkandet   SOU   2000:78.\r\nTyngdpunkten   för   rehabiliteringsansvaret   skall\r\nflyttas från de fyra nuvarande offentliga sektorerna\r\n(landstingens   hälso-   och   sjukvård,   kommunens\r\nsocialtjänst,    statens     arbetsförmedling    och\r\nförsäkringskassan) till en offentlig  huvudaktör som\r\nhar   ett   samordnande   ansvar   och  erforderliga\r\nresurser. Den förstärkta rehabiliteringsförsäkringen\r\nsätter  individen  i  centrum och låter  därmed  det\r\noffenliga anpassa sig efter  individernas  skiftande\r\nbehov  och förutsättningar. Försäkringen bidrar  med\r\naktiva och  tidiga  insatser  i  syfte  att  få  den\r\nsjukskrivne till arbete så fort som möjligt. En ökad\r\ntotalkostnad   under   det   första   året  reformen\r\ngenomförs balanseras åren därefter med en nettovinst\r\ni  form  av  lägre utbetalningar av sjukpenning  och\r\nsjukersättningar m.m. Framgångsrik rehabilitering är\r\nmycket lönsam  samhällsekonomiskt. Det är inte brist\r\npå  rutiner, likt  de  nu  föreslagna  tidsgränserna\r\navseende  avstämningsmöten  och rehabiliteringsplan,\r\nsom har lett till nuvarande missförhållanden. Det är\r\nbl.a.      brist     på     resurser     och     att\r\nrehabiliteringsinsatser  har  fått  stå tillbaka för\r\nhandläggningen   av   frågor  om  utbetalningar   av\r\nsjukpenning.\r\n\r\n\r\n8. Rehabilitering (punkt 8)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf1  yrkandena  2  och 3 och\r\navslår motionerna 2004/05:Sf2 yrkande 3, 2004/05:Sf3\r\nyrkande  2, 2004/05:Sf4 yrkandena 2-4, 2004/05:Sf305\r\noch 2004/05:Sf357 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRehabiliteringen  av sjukskrivna har fungerat dåligt\r\noch en rehabiliteringsgaranti  bör  därför  införas.\r\nDen  innebär att personer med längre sjukskrivningar\r\nfår en  kontaktperson och att en rehabiliteringsplan\r\noch  åtgärder   skall  föreligga  senast  efter  två\r\nmånaders sjukskrivning.  En  snabbare  process  blir\r\nmöjlig  genom  att  försäkringskassan,  istället för\r\narbetsgivaren,  tar  det  fulla  ansvaret  för   att\r\ngenomföra rehabiliteringsutredningen.\r\n\r\n\r\n9. Ettårsprövning  m.m. (punkt 9)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna   2004/05:Sf1   yrkande   4   och\r\n2004/05:Sf3  yrkande 3 och avslår motion 2004/05:Sf1\r\nyrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeln   om   att   rutinmässigt   efter   ett   års\r\nsjukskrivning  pröva  rätten  till  aktivitets-  och\r\nsjukersättning bör  slopas. Risken med prövningen är\r\natt  fokuseringen på rehabiliteringsinsatser  hamnar\r\npå undantag.\r\n\r\n\r\n10. Ettårsprövning  m.m. (punkt 9)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2004/05:Sf1 yrkandena 4 och 5 och\r\n2004/05:Sf3 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  forcerade  arbetet  med  att  förtidspensionera\r\npersoner med längre  sjukskrivningar skall avbrytas,\r\ndels   genom   att   den   s.k.   tolvmånadersregeln\r\navskaffas,  dels  genom  att  regelverket   för  när\r\naktivitets-  och  sjukersättningar skall få beviljas\r\nförtydligas.\r\n\r\n\r\n11. Efterkontroll (punkt 10)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf3 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att en successiv  omprövning  av  samtliga\r\ntidigare  beviljade aktivitets- och sjukersättningar\r\nbör genomföras. De som först bör komma i fråga är de\r\nsom  förtidspensionerats  de  senaste  åren  där  en\r\nordentlig rehabiliteringsutredning aldrig gjordes.\r\n\r\n\r\n12. Privata alternativ i vården m.m. (punkt 11)\r\n\r\nav  Per Westerberg (m), Anita Sidén (m), Birgitta\r\nCarlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna   2004/05:Sf1   yrkande   6   och\r\n2004/05:Sf2 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det för att minska sjukskrivningarna är\r\nviktigare att det finns alternativa arbetsgivare för\r\ndem  som  arbetar inom vård, skola och omsorg än ett\r\nmedfinansieringsansvar.   En   ökad   valfrihet  för\r\nbrukarna av tjänsterna stimulerar utvecklingen av de\r\noffentliga arbetsplatserna.\r\n\r\n\r\n13. Socialförsäkringsreform (punkt 12)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf4 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen har tillsatt en ensamutredare som skall\r\nvara klar  hösten  2006  och först därefter avses en\r\nparlamentarisk utredning tillsättas.  Vi  anser  det\r\nangeläget  att en parlamentarisk utredning tillsätts\r\nsnarast.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Förkortad sjuklöneperiod (punkt 3)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  motsatte  sig  införandet  av  en\r\ntredje  sjuklönevecka   och   har   alltsedan   dess\r\nmotionerat   om  dess  avskaffande.  Det  är  därför\r\npositivt att regeringen  nu  äntligen hörsammar oss.\r\nVi  anser  det  dock  inkonsekvent   att  regeringen\r\nsamtidigt     inför     en     annan     form     av\r\nmedfinansieringssystem.\r\n\r\n\r\n2. Återställd sjukpenningnivå (punkt 4)\r\n\r\nav  Per Westerberg (m), Anita Sidén (m), Birgitta\r\nCarlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nVi anser  inte att en höjning av ersättningsnivåerna\r\när förenlig  med ambitionen att sänka sjukfrånvaron.\r\nEn höjning av ersättningsnivåerna leder tvärtom till\r\nökad sjukfrånvaro,  vilket  visas  av  forskning och\r\npraktisk  erfarenhet.  För att råda bot på  de  höga\r\nsjuktalen    föreslår    vi   i    stället    sänkta\r\nersättningsnivåer.\r\n\r\n\r\n3. Rehabiliteringsplan och avstämningsmöte\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav Per Westerberg (m),  Anita  Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nVi   anser   att   det   är   utmärkt   att  uppmana\r\nförsäkringskassan  till  att  avstämningsmöten   och\r\nrehabiliteringsmöten  faktiskt  kommer  till  stånd,\r\nvilket  är  ett uppdrag till försäkringskassan redan\r\nmed nuvarande  regler.  Vi  har i vårt budgetförslag\r\nanslagit extra medel för detta  och  föreslagit  ett\r\ntydligt  ansvar  för  försäkringskassan. Regeringens\r\nförslag riskerar att bli  ett  slag i luften då inga\r\nmedel avsätts och inga sanktioner  föreslås. För att\r\nuppnå   regeringens   förslag   krävs   en  drastisk\r\nförbättring  av  försäkringskassans  arbete.  Enligt\r\nregeringens  budgetredogörelse  är  det i  dagsläget\r\nendast 8-10 % av de långtidssjukskrivna som kommer i\r\nfråga  för  rehabilitering och avstämningsmöten  har\r\ngenomförts endast i undantagsfall.\r\n\r\n\r\n4. Rehabiliteringsplan och avstämningsmöte\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nDet  är  mycket   angeläget   att  avstämnings-  och\r\nrehabiliteringsmöten kommer till  stånd. I dagsläget\r\när  det endast 8-10 % av de långtidssjukskrivna  som\r\nfår rehabilitering. Det är också mycket sällsynt med\r\navstämningsmöten.\r\n\r\n\r\n5. Sjukersättning och ny utredning av\r\narbetsförmågan (punkt 6)\r\n\r\nav  Per  Westerberg  (m),  Bo Könberg (fp), Anita\r\nSidén (m), Linnéa Darell (fp) och Anna Lilliehöök\r\n(m).\r\n\r\nVi     välkomnar     regeringens     förslag     att\r\nsjukersättningar    (förtidspensioner)   som    inte\r\ntidsbegränsats skall  omprövas  minst vart tredje år\r\nutom   för   personer   som   har   fyllt   60   år.\r\nFörtidspensionerna  innebär  en  mycket stor kostnad\r\nför  skattebetalarna, särskilt förtidspensioner  som\r\nges till unga personer. Enligt Riksförsäkringsverket\r\nökade  kostnaden  för dagens förtidspensionärer fram\r\ntill  ordinarie  pensionsålder   (65  år)  från  457\r\nmiljarder  kronor  2001  till  640 miljarder  kronor\r\n2003.  Mot  denna  bakgrund  är  det   viktigt   att\r\nregelbundet ompröva förtidspensionerna.\r\n\r\n\r\n6. Ettårsprövning m.m. (punkt 9)\r\n\r\nav  Per  Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\nVi anser att den automatiska förtidspensioneringen\r\nefter  ett  års   sjukskrivning   skall   avskaffas.\r\nFörsäkringskassan            skall           ompröva\r\nförtidspensioneringar men detta  sker i alldeles för\r\nfå fall.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI proposition 2004/05: 21 Drivkrafter för minskad\r\nsjukfrånvaro har regeringen (Socialdepartementet)\r\nföreslagit att riksdagen antar regeringens förslag\r\ntill\r\n\r\n1. lag om särskild sjukförsäkringsavgift,\r\n\r\n2.  lag  om  ändring  i lagen (1962:381)  om  allmän\r\nförsäkring,\r\n\r\n3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),\r\n\r\n5. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,\r\n\r\n6.    lag   om   ändring   i   skattebetalningslagen\r\n(1997:483), delvis,\r\n\r\n7. lag  om  ändring  i socialavgiftslagen (2000:980)\r\noch\r\n\r\n8. lag om ändring i lagen  (2000:981)  om fördelning\r\nav socialavgifter.\r\n\r\nLagförslagen 4 lag om ändring i lagen (2004:631)  om\r\nändring  i  sekretesslagen  (1980:100)  och 6 lag om\r\nändring  i  skattebetalningslagen (1997:483)  såvitt\r\navser 1 kap.  1 a §, 11 kap. 1 §, 19 kap. 6 § och 23\r\nkap. 7 § har överlämnats till skatteutskottet.\r\n\r\nLagförslagen   återfinns    som    bilaga   2   till\r\nbetänkandet.\r\n\r\n\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2004/05:Sf1 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.    Riksdagen   avslår   regeringens   proposition\r\n2004/05:21.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en tydligare\r\nansvarsfördelning i rehabiliteringsarbetet och att\r\nförsäkringskassan skall ta hela ansvaret  för  att\r\ngenomföra en rehabiliteringsutredning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om införande  av  en\r\nrehabiliteringsgaranti.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\ntolvmånadersregeln bör upphävas.\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag  om  att  7  kap.  3  §  lagen  om  allmän\r\nförsäkring   förtydligas  i  enlighet  med  vad  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om att en större\r\nandel privata och alternativa utförare och en ökad\r\nvalfrihet   för   brukarna  av  vård,  omsorg  och\r\nutbildning   stimulerar    utvecklingen    av   de\r\noffentliga arbetsplatserna.\r\n\r\n2004/05:Sf2 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag\r\nom medfinansieringsansvar för arbetsgivare.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  vikten  av\r\nalternativa  arbetsgivare  inom  vård,  skola  och\r\nomsorg.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om åtgärder för att\r\nunderlätta byte av jobb.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  sänkta\r\nersättningsnivåer   i   sjukförsäkringen   stärker\r\ndrivkrafter att återgå till arbete.\r\n\r\n2004/05:Sf3 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår propositionen utom såvitt  avser\r\nfrågorna    om    att    återgå   till   14-dagars\r\nsjuklöneperiod,  att  ersättningsnivån  återställs\r\ntill  80  %  och  att  successiv   omprövning   av\r\nnybeviljade aktivitets- och sjukersättningar skall\r\ngöras.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  införa  en ny\r\nrehabiliteringsförsäkring  med individen i centrum\r\noch en offentlig aktör.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att slopa regeln\r\nom  att  rutinmässigt   efter   ett  år  pröva  om\r\nsjukpenning  skall  övergå till aktivitets-  eller\r\nsjukersättning.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ompröva\r\ntidigare       beslutade      aktivitets-      och\r\nsjukersättningar.\r\n\r\n2004/05:Sf4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  avslår  proposition  2004/05:21  utom\r\nsåvitt avser frågan  om  att återgå till 14 dagars\r\nsjuklöneperiod     samt     återställandet      av\r\nersättningsnivån i sjukförsäkringen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\nrehabiliteringsgaranti.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  finansiell\r\nsamordning  med  bl.a.  sjukvården för att  minska\r\nsjukförsäkringens kostnader.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om statsbidrag och\r\nkostnadsansvar för vården.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  utbildning i\r\nförsäkringsmedicin.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  utfärdande  av\r\nläkarintyg.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nskall ge ökad prioritet åt  åtgärder  mot missbruk\r\noch felutnyttjande av socialförsäkringar.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  en  bredare\r\nsocialförsäkringsreform.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004\r\n\r\n\r\n2004/05:Sf283 av Barbro Feltzing och Ulf Holm (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i  motionen  anförs  om  låta  utreda\r\ndifferentierade    sjukförsäkringsavgifter    för\r\nsmåföretag,  som  en  del  i  att  kunna  få  ned\r\nohälsotalet.\r\n2.\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförts om  en  utredning om\r\nlägre sjukförsäkringsavgifter för småföretag.\r\n\r\n2004/05:Sf305 av Allan Widman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  skapa  ekonomiska\r\nincitament     för    arbetsgivarna    att    återfå\r\nlångtidssjukskrivna i arbete.\r\n\r\n2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  halvera\r\narbetsgivaravgiften för arbetsgivare som anställer\r\nen person som varit långtidssjukskriven.\r\n\r\n2004/05:Sf359 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  inte utöka\r\narbetsgivarnas sjuklöneansvar.\r\n\r\n2004/05:Sf403 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  begär  att  regeringen omarbetar  sitt\r\nförslag   angående   Drivkrafter    för   minskad\r\nsjukfrånvaro  så  att  förslaget  om  en särskild\r\nsjukförsäkringsavgift tas bort.\r\n2.\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd) vari yrkas\r\n\r\n21. Riksdagen beslutar om en återgång till 14 dagars\r\nsjuklöneperiod.\r\n\r\n2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari yrkas\r\n\r\n11. Riksdagen beslutar om en återgång till 14 dagars\r\nsjuklöneperiod.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nI  propositionen  framhålls  att  sjukfrånvaron  har\r\nfördubblats   sedan   1997.   Särskilt   oroande  är\r\nutvecklingen av de sjukfall som pågått under  längre\r\ntid än ett år. Dessa har ökat från 44 700 i december\r\n1997  till  ca 135 000 vid utgången av 2003. En viss\r\nminskning har  dock  skett  under  2004. Ökningen av\r\nantalet sjukskrivna har varit särskilt kraftig bland\r\nkvinnor.     Antalet     nybeviljade    sjuk-    och\r\naktivitetsersättningar    (före     2003     benämnt\r\nförtidspension)  har  också  ökat  kraftigt  och vid\r\nårsskiftet   2003/04  hade  507 000  personer  dessa\r\nersättningar.  Detta  är  ca 90 000 fler än 1997 och\r\nsannolikt  får man, med tanke  på  mängden  pågående\r\nlånga sjukfall,  räkna  med  en  fortsatt uppgång de\r\nnärmaste åren. Den totala frånvaron  till  följd  av\r\nsjukskrivning  och  aktivitets-  och  sjukersättning\r\nmotsvarade 2003 omkring 750 000 årsarbetare.\r\n\r\nLångvarig   sjukskrivning  innebär  ett  mänskligt\r\nlidande.  Den  bidrar   till  att  den  sjukskrivne,\r\nförutom sina fysiska eller psykiska besvär, även går\r\nmiste om ett normalt socialt  liv  på  arbetsplatsen\r\nmed åtföljande känslor av utanförskap och otrygghet.\r\nDetta   bidrar   i  sig  till  att  återgången  till\r\narbetslivet  försvåras.   För   många  medför  också\r\nlångtidssjukskrivning      betydande      ekonomiska\r\nförluster.\r\nRegeringen  anser  att  en  del  av  sjukfrånvaron\r\nhärrör    från    brister    i    arbetsmiljön   och\r\narbetsförhållanden och gör också den bedömningen att\r\narbetsgivarna  har  goda  möjligheter   att  påverka\r\nsjukfrånvaron och att det därför är rimligt  att  en\r\nmindre   del   av   de   avgifter   som  finansierar\r\nsjukförsäkringen  görs rörlig utifrån  sjukfrånvaron\r\npå den enskilda arbetsplatsen.\r\nI        propositionen        föreslås         ett\r\nmedfinansieringsansvar  för  arbetsgivare omfattande\r\n15 % av sjukpenningkostnaderna  för anställda som är\r\nhelt  sjukskrivna.  Syftet  är att skapa  ekonomiska\r\ndrivkrafter   och   göra   det   mer   lönsamt   för\r\narbetsgivare att vidta åtgärder för  att  minska  de\r\nlånga  sjukskrivningarna. Drivkrafterna är utformade\r\nså att de  stimulerar  till  förebyggande  insatser,\r\nrehabilitering och andra åtgärder för att underlätta\r\nför  den sjukskrivne att komma tillbaka i arbete  på\r\nhel-   eller    deltid.    Förslaget   innebär   att\r\narbetsgivare     skall     betala    en     särskild\r\nsjukförsäkringsavgift     (medfinansiering)      för\r\narbetstagare som får hel sjukpenning enligt 3 kap. 7\r\n§ lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Detta\r\nregleras     i     en    ny    lag    om    särskild\r\nsjukförsäkringsavgift.\r\nArbetsgivarens medfinansieringsansvar  skall  inte\r\ngälla  för  en arbetstagare som av Försäkringskassan\r\nfått ett beslut  om särskilt högriskskydd till följd\r\nav risk för en eller flera längre sjukperioder. Även\r\ndonatorer   som  har   fått   beslut   om   särskilt\r\nhögriskskydd  föreslås ingå i den grupp som undantas\r\nfrån medfinansiering.\r\nNuvarande   högkostnadsskydd   för   arbetsgivares\r\nsjuklönekostnader    avskaffas,    och   i   stället\r\ntillhandahåller    staten    en    försäkring    för\r\narbetsgivare med ett mindre antal anställda.\r\nVissa      begränsningar      i     arbetsgivarnas\r\nbetalningsskyldighet      för      den     särskilda\r\nsjukförsäkringsavgiften införs. Betalningsskyldighet\r\nskall inträda för avgifter som under  ett  avgiftsår\r\növerstiger 12 000 kr (fribelopp). När de sammanlagda\r\navgifterna  under avgiftsåret överstiger ett  belopp\r\nsom motsvarar  4  %  av  arbetsgivarens  sammanlagda\r\nlönekostnader   för   det   året   föreligger  ingen\r\nytterligare betalningsskyldighet (högkostnadsskydd).\r\nI  de  sammanlagda  avgifterna  inräknas   även   de\r\n12 000 kr   för   vilka   betalningsskyldighet  inte\r\nföreligger.\r\nFribeloppet   och  högkostnadsskyddet   bör   inte\r\nbelasta  statsbudgeten.  Modellen  utformas  så  att\r\nsänkningen  av  sjukförsäkringsavgiften, som betalas\r\nenligt  socialavgiftslagen  (2000:980),  blir  lägre\r\njämfört med en modell utan skydd.\r\nSjukförsäkringsavgiften i socialavgiftslagen sänks\r\nför samtliga  arbetsgivare  med 0,24 procentenheter.\r\nDet  sammanlagda avgiftsuttaget  för  arbetsgivarna,\r\ninklusive allmän löneavgift, sänks därmed från 32,70\r\ntill 32,46 %.\r\nDet är främst de långa sjukskrivningarna som utgör\r\nrisk för  utslagning  av  människor  och som innebär\r\nstora kostnader för staten. För arbetsgivare  gäller\r\noftast  motsatsen. Kortvarig, oplanerad sjukfrånvaro\r\ninnebär olägenheter  för  arbetsgivaren.  Regeringen\r\nanser  att  när  ett  system med medfinansiering  av\r\nsjukpenningen införs kan sjuklöneperioden förkortas.\r\nSjuklöneperioden förkortas  således  till  14  dagar\r\nfr.o.m.  den  1  januari  2005. Bestämmelserna skall\r\ngälla   även   sjuklöneperioder    som   pågår   vid\r\nikraftträdandet.\r\nRegeringen anser även att medfinansieringen skapar\r\nett utrymme för att återställa sjukpenningnivån till\r\n80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI).\r\nBeträffande     förslagen     i    övrigt    skall\r\nFörsäkringskassan  -  om  en  försäkrad  behöver  en\r\nrehabiliteringsåtgärd, för vilken  det kan utbetalas\r\nrehabiliteringsersättning enligt AFL  -  upprätta en\r\nrehabiliteringsplan senast två veckor efter  det att\r\nen   rehabiliteringsutredning   har   inkommit  från\r\narbetsgivaren  eller efter det att Försäkringskassan\r\ngjort  rehabiliteringsutredningen.   Om   det  finns\r\nförutsättningar  att upprätta en rehabiliteringsplan\r\nförst sedan ett sådant  avstämningsmöte  som anges i\r\n3 kap.     8 a §     AFL    har    hållits,    skall\r\nFörsäkringskassan upprätta  planen senast två veckor\r\nefter dagen för mötet.\r\nFörsäkringskassan skall  även  -  om  det  inte är\r\nobehövligt   -   kalla   den   försäkrade  till  ett\r\navstämningsmöte  senast  två veckor  efter  det  att\r\narbetsgivarens   rehabiliteringsutredning   inkommit\r\ntill Försäkringskassan.  Om  den  försäkrade  saknar\r\narbetsgivare,  skall  Försäkringskassan  kalla honom\r\neller  henne till ett sådant avstämningsmöte  senast\r\ntio veckor efter dagen för sjukanmälan.\r\nDärtill  skall  Försäkringskassan  i  samband  med\r\nbeslut  om  sjukersättning  som  skall  utges  tills\r\nvidare   besluta   att   en   ny  utredning  av  den\r\nförsäkrades  arbetsförmåga skall  göras  efter  viss\r\ntid, dock senast  inom  tre år räknat från beslutet.\r\nEfter en sådan utredning skall Försäkringskassan, så\r\nlänge rätt till sjukersättning  föreligger,  besluta\r\natt  ytterligare  utredning  av arbetsförmågan skall\r\ngöras efter viss tid, dock senast inom tre år räknat\r\nfrån det att föregående utredning slutfördes. Om den\r\nförsäkrade  har  fyllt  60  år  behöver   beslut  om\r\nutredning  inte  fattas.  Förslaget  skall gälla  de\r\nsjukersättningar  som beviljas tills vidare  fr.o.m.\r\nden 1 januari 2005.\r\nFörändringar     inom      sjukförsäkringsområdet,\r\ninklusive  förslagen i propositionen,  skall  följas\r\nupp  och  utvärderas.   Utvärderingen   skall  bl.a.\r\ninrikta  sig  på  förändringarnas  konsekvenser  för\r\nsjukfrånvaron  och sjuk- och aktivitetsersättningen.\r\nUtvecklingen   av    arbetsgivarnas    arbete    med\r\narbetsmiljö,          arbetsorganisation         och\r\npersonaladministration,  förebyggande  åtgärder  och\r\nrehabiliterande   insatser  skall  följas  särskilt.\r\nDessutom  skall  konsekvenserna  för  jämställdheten\r\nföljas upp. Slutligen  skall utvärderingen analysera\r\nriskerna  för  att  ökat medfinansieringsansvar  och\r\nandra förändringar leder till icke önskade effekter.\r\nDet  kan  t.ex.  vara fråga  om  överutnyttjande  av\r\ndeltidssjukskrivning,   hinder   för  småföretagares\r\nmöjlighet  att  expandera,  negativa   effekter   på\r\nförsäkringsskyddet för och hälsoläget hos anställda,\r\növervältring  på  andra sociala trygghetssystem samt\r\nökad utslagning av svaga grupper på arbetsmarknaden.\r\nUtvärderingen  och  uppföljningen   bör   ledas  och\r\nsamordnas av en oberoende instans.\r\n</pre><pre>\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Sf1 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs i\r\nyrkande   1   avslag   på  regeringens  proposition.\r\nMotionärerna   framhåller    att    orsakerna   till\r\nsjukskrivningarna  är sammansatta. Det  finns  många\r\norsaker till svårigheter  på  arbetsplatser och alla\r\nkan inte hänföras till arbetsplatsen  som sådan. Det\r\nutökade  arbetsgivaransvaret  kommer  att  göra  det\r\nsvårare  för  grupper  som har en svag ställning  på\r\narbetsmarknaden att få jobb.  Det kan gälla personer\r\nmed kroniska sjukdomar, funktionshinder,  arbetslösa\r\noch  nya  svenskar med liten arbetslivserfarenhet  i\r\nSverige. Därigenom kommer det också att försvåra för\r\nlångtidssjuka  och  förtidspensionerade att återgå i\r\narbete. Arbetsgivaransvaret  leder  också till ökade\r\nrisker och ökad byråkrati för företagandet och reser\r\ndärför  hinder  mot  nya  småföretag och  nya  jobb.\r\nMotionärerna anser även att  det är inkonsekvent att\r\nhöja   ersättningsnivån   i   sjukförsäkringen.   En\r\nersättningsnivå på i praktiken  90  %  för de flesta\r\nlöntagare  innebär  inga ekonomiska drivkrafter  för\r\nden     enskilde.    Enligt     motionärerna     bör\r\nersättningsnivån i sjukförsäkringen sänkas till 70 %\r\nför dem som  inte  har  försörjningsansvar  för barn\r\nunder 18 år.\r\n\r\nI    motionen    yrkandena    2-6   begärs   olika\r\ntillkännagivanden.   Motionärerna   framhåller   att\r\nrehabiliteringen av sjukskrivna har fungerat  dåligt\r\noch  föreslår  att en rehabiliteringsgaranti införs.\r\nDen innebär att  personer med längre sjukskrivningar\r\nfår en kontaktperson  och att en rehabiliteringsplan\r\noch  åtgärder  skall  föreligga   senast  efter  två\r\nmånaders  sjukskrivning.  En snabbare  process  blir\r\nmöjlig genom att försäkringskassan,  i  stället  för\r\narbetsgivaren,   tar  det  fulla  ansvaret  för  att\r\ngenomföra  rehabiliteringsutredningen.  Motionärerna\r\nanser vidare  att  det  forcerade  arbetet  med  att\r\nförtidspensionera      personer      med      längre\r\nsjukskrivningar  skall avbrytas, dels genom att  den\r\ns.k. tolvmånadersregeln  avskaffas,  dels  genom att\r\nregelverket  för  när  förtidspension skall beviljas\r\nförtydligas.\r\nSlutligen anser motionärerna  att  det behövs fler\r\nprivata och alternativa utförare inom  vård,  omsorg\r\noch  utbildning.  En ökad valfrihet för brukarna  av\r\ntjänsterna stimulerar  utvecklingen av de offentliga\r\narbetsplatserna.\r\n\r\nPer Westerberg m.fl. (m)  begär i motion Sf2 yrkande\r\n1     avslag     på    regeringens    förslag     om\r\nmedfinansieringsansvar       för       arbetsgivare.\r\nMotionärerna  anför  att  sjukskrivning  har   många\r\norsaker   som   arbetsgivaren   inte   kan  påverka.\r\nSannolikt kan arbetsgivaren endast påverka  en liten\r\ndel  av sjukskrivningarna. Därtill kan arbetsgivarna\r\ninte  påverka  sjukskrivningsprocessen.  Regeringens\r\nförslag  innebär även en kostnad för arbetsgivarna i\r\nform  av  ökad   administration.   Förslaget  medför\r\ninlåsningseffekter och selektering av arbetskraften.\r\nDet föreslagna högkostnadstaket är så  högt satt att\r\ndet  knappast minskar risken för att företagen  blir\r\nmer   selektiva   i   sitt   anställningsförfarande.\r\nArbetsgivarna   kommer   således   att  undvika  att\r\nanställa  människor  som har en hög sannolikhet  för\r\natt sjukskrivas i framtiden.\r\n\r\nMotionärerna    ställer    sig    positiva    till\r\navskaffandet av den  tredje  sjuklöneveckan och till\r\nförslaget    att    sjukersättningar     som    inte\r\ntidsbegränsats skall omprövas minst vart tredje  år,\r\nutom för personer som har fyllt 60 år.\r\nI  motionen  yrkande 2 begärs ett tillkännagivande\r\nom  vikten av alternativa  arbetsgivare  inom  vård,\r\nskola  och  omsorg. För att minska sjukskrivningarna\r\nanser   motionärerna    det    viktigare    än   ett\r\nmedfinansieringsansvar  att  det  finns  alternativa\r\narbetsgivare  för  dem som arbetar inom vård,  skola\r\noch omsorg. Det gör  att  konkurrensen om personalen\r\nökar och att arbetsgivarna i den offentliga sektorn,\r\nsom har höga sjuktal, därmed måste bättra sig.\r\nI motionen yrkande 3 och  även  i  motion Sf357 av\r\nFredrik  Reinfeldt  m.fl.  (m)  yrkande  8  föreslår\r\nmotionärerna åtgärder som syftar till att underlätta\r\nför     långtidssjukskrivna     att    byta    jobb.\r\nArbetsgivaravgiften föreslås sänkas  under en period\r\nför   arbetsgivare   som  anställer  någon  som   är\r\nlångtidssjukskriven.  En   tänkbar  lösning  är  att\r\narbetsgivare  får sin arbetsgivaravgift  halverad  i\r\nlika många månader  som  sjukskrivningen  har varat.\r\nDet skall då även vara möjligt för arbetsgivaren att\r\nunder lika lång tid provanställa den sjukskrivne och\r\nför  den  enskilde  att  vara  tjänstledig från  det\r\narbete sjukskrivningen avser.\r\nI motion Sf2 yrkande 4 begärs ett tillkännagivande\r\nom att sänkta ersättningsnivåer  i  sjukförsäkringen\r\nstärker   drivkrafter   att   återgå   till  arbete.\r\nMotionärerna framhåller att det är viktigare att öka\r\nden enskildes drivkrafter att återgå till arbetet än\r\natt öka drivkrafterna för företagen för  att  få ned\r\nsjukfrånvaron.\r\n\r\nSven  Brus  m.fl. (kd) begär i motion Sf3 avslag  på\r\nregeringens förslag  utom  såvitt  avser frågorna om\r\natt   återgå  till  14-dagars  sjuklöneperiod,   att\r\nersättningsnivån  i sjukförsäkringen återställs till\r\n80 % samt att en successiv omprövning av nybeviljade\r\naktivitets-   och  sjukersättningar   skall   göras.\r\nMotionärerna framhåller  att  långt ifrån all ohälsa\r\nkan relateras till arbetslivet  eller arbetsplatsen.\r\nDet  är  hela livssituationen som påverkar  hur  den\r\nenskilde mår.  Därför  är  det orimligt att ensidigt\r\nbelasta  arbetsgivare  för  alla  ohälsoproblem  som\r\ndrabbar    olika   personer.   Redan    14    dagars\r\nsjuklöneperiod    innebär    ett    incitament   för\r\narbetsgivarna  att  skapa  en arbetsmiljö  som  inte\r\nbidrar till att arbetstagarna  blir sjuka. Det finns\r\ninte  heller  stöd  i  forskningen  för   att  ökade\r\nkostnader för arbetsgivare sänker sjuktalen.\r\n\r\nDet    största    problemet   med   förslaget   om\r\narbetsgivarnas medfinansiering är risken för en ökad\r\nselektering på arbetsmarknaden. Arbetsgivaren kommer\r\natt  tveka  att  anställa   någon   som   har  varit\r\nlångtidssjukskriven,  är  kroniskt  sjuk  eller  har\r\nfunktionshinder.  Den  som  varit  sjuk  ofta kommer\r\ndessutom  inte  att kunna byta arbete, även  om  han\r\neller hon borde ges  möjlighet  till  det.  Systemet\r\nkommer att slå mot handikappade och kvinnor.\r\nI    motionen    yrkandena    2-4   begärs   olika\r\ntillkännagivanden.  Motionärerna  anser  att  en  ny\r\nrehabiliteringsförsäkring  med individen  i  centrum\r\noch en offentlig aktör skall  införas.  Det  är inte\r\nbrist    på   rutiner,   likt   de   nu   föreslagna\r\ntidsgränserna    avseende    avstämningsmöten    och\r\nrehabiliteringsplan,  som  har  lett  till nuvarande\r\nmissförhållanden. Det är bl.a. brist på resurser och\r\natt  rehabiliteringsinsatser  har fått stå  tillbaka\r\nför handläggningen av sjukpenning- utbetalningar.\r\nMotionärerna   anser  även  att  regeln   om   att\r\nrutinmässigt  efter   ett  års  sjukskrivning  pröva\r\nrätten  till  aktivitets-   och  sjukersättning  bör\r\nslopas. Risken med prövningen är att fokuseringen på\r\nrehabiliteringsinsatser hamnar på undantag.\r\nSlutligen framhåller motionärerna  att  omprövning\r\nskall  göras  av tidigare beslutade aktivitets-  och\r\nsjukersättningar.  De som först bör komma i fråga är\r\nde som förtidspensionerats  de  senaste  åren där en\r\nordentlig   rehabiliteringsutredning   aldrig    har\r\ngjorts.\r\nI  motion Sf359 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 15\r\nbegärs  att arbetsgivarnas sjuklöneansvar inte skall\r\nutökas.\r\nI motionerna  N393  yrkande  21  av Göran Hägglund\r\nm.fl.  (kd)  och  N400  yrkande 11 av Maria  Larsson\r\nm.fl. (kd) begärs en återgång till en sjuklöneperiod\r\nom 14 dagar.\r\n\r\nLars  Leijonborg  m.fl.  (fp)  begär  i  motion  Sf4\r\nyrkande  1  avslag på regeringens  proposition  utom\r\nsåvitt avser  frågorna  om att återgå till 14 dagars\r\nsjuklöneperiod samt att återställa  ersättningsnivån\r\ni  sjukförsäkringen.  Motionärerna  framhåller   att\r\nohälsan  orsakas  av  flera  komplexa mekanismer. En\r\nmajoritet  av  sjukfallen är inte  arbetsrelaterade.\r\nArbetsgivaren har  heller  inte  något inflytande på\r\nbesluten  om sjukskrivning. Det saknas  även  belägg\r\nför att sådana  ekonomiska incitament som regeringen\r\nföreslår leder till färre sjukskrivningar. Förslaget\r\nleder  i  stället  till   en   ökad  selektering  på\r\narbetsmarknaden.  Det föreslagna  högkostnadsskyddet\r\när otillräckligt, och  risknivån  kan vara förödande\r\nför den enskilde småföretagaren.\r\n\r\nI  samma  motion,  yrkandena  2-8,  begärs   olika\r\ntillkännagivanden.  Motionärerna  anser  att det bör\r\ninföras    en    rehabiliteringsgaranti    med   ett\r\nrehabiliteringsteam  som  träder  i kraft inom  fyra\r\ntill  åtta veckors sjukskrivning. Även  arbetsgivare\r\neller   arbetsförmedlingen    skall    medverka    i\r\nrehabiliteringen.  Vidare  anser motionärerna att en\r\nutvidgad lag om finansiell samordning  skall införas\r\ndär de begränsningar som finns i den nuvarande lagen\r\navlägsnas.  En  försöksverksamhet  bör även  inledas\r\nunder  2005-2007  i några landstingsområden,  varvid\r\nstatsbidragen till  sjukvården  ökas  med ett belopp\r\nmotsvarande   20 %   av  statens  sjukpenningkostnad\r\nsamtidigt som landstingen  övertar ett delansvar för\r\n20 % av sjukpenningkostnaderna.  Vidare  skall  alla\r\nläkare  utbildas  i  försäkringsmedicin. På sikt bör\r\ngenomgången utbildning  bli  ett  villkor för att få\r\nutfärda  sjukintyg  som  tjänar  som  underlag   för\r\nutbetalning  av sjukpenning. Motionärerna begär även\r\nen begränsning  av  behörigheten  för  en läkare med\r\nviss   specialistutbildning  att  för  längre   tids\r\nsjukpenning   skriva   sjukintyg   som   grundas  på\r\ndiagnoser   inom  en  annan  medicinsk  specialitet.\r\nDärtill vill  motionärerna  prioritera  åtgärder mot\r\nmissbruk  och  felutnyttjande av socialförsäkringar.\r\nSlutligen   anser    motionärerna    att   en   stor\r\nsocialförsäkringsreform    bör    genomföras.     En\r\narbetsgrupp  med representanter för samtliga partier\r\nbör tillsättas.\r\nI motion Sf403  yrkande  1  begär Bo Könberg m.fl.\r\n(fp)   att   regeringen   omarbetar   sitt   förslag\r\nDrivkrafter   för   minskad   sjukfrånvaro  så   att\r\nförslaget  om en särskild sjukförsäkringsavgift  tas\r\nbort.\r\nAllan  Widman   (fp)  begär  i  motion  Sf305  ett\r\ntillkännagivande om  att skapa ekonomiska incitament\r\nför  arbetsgivarna att  få  långtidssjukskrivna  att\r\nåtergå i arbete.\r\n\r\nBarbro   Feltzing   och  Ulf  Holm  (mp)  begär  två\r\ntillkännagivanden i motion  Sf283 yrkandena 1 och 2.\r\nMotionärerna         förordar        differentierade\r\nsjukförsäkringsavgifter för småföretag som ett led i\r\narbetet med att få ned  ohälsotalet.  De  anser även\r\natt  småföretag bör ha lägre sjukförsäkringsavgifter\r\neftersom  småföretagens  kostnader för sjukfrånvaron\r\när två till tre gånger högre  i  procent  räknat  av\r\nlönesumman jämfört med de större företagen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   kan   konstatera   att  kostnaderna  för\r\nsjukpenning minskar. Det är i första hand de kortare\r\nsjukfallen   som   minskar,  men  även   de   längre\r\nsjukfallen. En del av  kostnadsminskningen motsvaras\r\ndock  av  en  kostnadsökning   för  aktivitets-  och\r\nsjukersättningar,     vilket     beror    på     att\r\nförsäkringskassan funnit att den försäkrade befunnit\r\nsig  i  fel  ersättningsslag. Utskottet  konstaterar\r\ndärför att det  är  av stor vikt att åtgärder vidtas\r\nför att långtidssjukskrivna  skall  kunna  återgå  i\r\narbete.\r\n\r\nDet  kan  konstateras  att  sjukskrivningarna, och\r\nsärskilt de med längre varaktighet, till stor del är\r\narbetsrelaterade. Sådana sjukskrivningar  bör  kunna\r\nbegränsas    genom    förebyggande    åtgärder    på\r\narbetsplatserna,     bl.a.     genom    systematiskt\r\narbetsmiljöarbete.  Som  regeringen   pekat   på  är\r\narbetsplatsens  betydelse  dock  inte begränsad till\r\nden    ohälsa    som   härrör   från   arbetsmiljön.\r\nArbetsgivarens  intresse   av   att  en  medarbetare\r\narbetar i stället för att vara sjukskriven får anses\r\nvara  i  stort  sett detsamma oavsett  orsaken  till\r\nohälsan.\r\nUtskottet noterar  härvid  att  enligt  2 kap. 1 §\r\narbetsmiljölagen     skall     arbetsmiljön     vara\r\ntillfredsställande  med  hänsyn  till arbetets natur\r\noch   den   sociala  och  tekniska  utvecklingen   i\r\nsamhället. Arbetsförhållandena  skall  anpassas till\r\nmänniskors  olika  förutsättningar  i  fysiskt   och\r\npsykiskt   avseende.   Vidare  skall  bl.a.  teknik,\r\narbetsorganisation  och arbetsinnehåll  utformas  så\r\natt arbetstagaren inte  utsätts  för  fysiska  eller\r\npsykiska  belastningar  som kan medföra ohälsa eller\r\nolycksfall.  Därvid  skall   även   löneformer   och\r\nförläggning av arbetstid beaktas. Starkt styrt eller\r\nbundet  arbete  skall  undvikas eller begränsas. Det\r\nskall även eftersträvas  att arbetet ger möjligheter\r\ntill variation, social kontakt m.m.\r\nDe flesta längre ohälsotillstånd  utvecklas  under\r\nen  längre  tid  med kortare sjukfall inledningsvis.\r\nDet är således på  arbetsplatsen som det i de flesta\r\nfall   först  går  att  observera   tecken   på   en\r\ntilltagande  ohälsa hos den enskilde. Utskottet vill\r\nbetona att det  är  av mycket stor vikt att åtgärder\r\nsätts  in  så  tidigt  som   möjligt.   Åtgärder  på\r\narbetsplatsen    är    därför    viktiga   för   att\r\nrehabiliteringen skall bli framgångsrik. Bland annat\r\nkan    arbetsgivaren    i    många    fall   anpassa\r\narbetsuppgifterna  och  arbetsplatsen  så   att   en\r\narbetstagares  arbetsförmåga kan tas till vara trots\r\ndennes sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning.\r\nEnligt utskottets  mening  är det viktigt i kampen\r\nmot ohälsan att det finns ekonomiska drivkrafter för\r\narbetsgivare  att  genom förebyggande  insatser  och\r\nrehabiliteringsåtgärder   minska   sjukfrånvaron  på\r\narbetsplatsen.  Genom  förslaget  om medfinansiering\r\nfår  arbetsgivaren ett ansvar för och  samtidigt  en\r\nmöjlighet  att påverka kostnaderna för sjukfrånvaron\r\npå arbetsplatsen.\r\nI enlighet  med  de  åtgärder som beslutades om av\r\nriksdagen   våren   2003  för   att   bl.a.   stärka\r\nsjukskrivningsprocessen   bör   deltidssjukskrivning\r\nanvändas i ökad utsträckning. En  avsikt  med det nu\r\nförevarande  förslaget  är  att  arbetsgivare  skall\r\nstimuleras  till  aktiva  insatser  för  att  minska\r\nsjukfrånvaron  och  att  den  sjukskrivne  så  långt\r\nmöjligt  skall  bibehålla kontakten med arbetslivet.\r\nUtskottet    delar   regeringens    bedömning    att\r\narbetsgivarens  medfinansiering  av sjukpenning inte\r\nskall  gälla  om  den  anställde  beviljas  partiell\r\nsjukpenning.  Inte heller bör rehabiliteringspenning\r\neller   förebyggande    sjukpenning    omfattas   av\r\nmedfinansieringen,    och    utskottet   anser   den\r\nföreslagna nivån om 15 % vara rimlig.\r\nSom regeringen har framhållit  kan  det  dock inte\r\nuteslutas  att arbetsgivare blir mer försiktiga  med\r\natt anställa  personer med förhöjd risk för kommande\r\nsjukfrånvaro. Arbetsgivare  kan  således  komma  att\r\nbefara    ökade    kostnader    för   personer   med\r\nsjukhistorik.  De  grupper  som  i första  hand  kan\r\nomfattas    av   risk   för   s.k.   selektion    på\r\narbetsmarknaden  är personer som har kända sjukdomar\r\nsom  kan leda till  längre  sjukperioder.  Utskottet\r\ndelar      uppfattningen      att     arbetsgivarens\r\nmedfinansieringsansvar    inte   bör    gälla    för\r\narbetstagare  som  av  Försäkringskassan   fått  ett\r\nbeslut  om särskilt högriskskydd till följd av  risk\r\nför en eller  flera längre sjukperioder. Det rör sig\r\nom  personer  med   medicinskt   väl   dokumenterade\r\nsjukdomstillstånd     (prop. 1996/97:63    s.    67,\r\nbet. 1996/97: SfU12, rskr.  1996/97:273).  Utskottet\r\nanser det även rimligt att arbetsgivaren inte  skall\r\nbehöva ta ansvar för donatorers sjukfrånvaro.\r\nUtskottet,  som  noterar  att selektion inte skall\r\nblandas samman med diskriminering  och att det finns\r\nlagstiftning  mot  diskriminering  i arbetslivet  på\r\ngrund  av  bl.a.  kön  eller  funktionshinder,  vill\r\nunderstryka  vikten  av att utvecklingen  för  olika\r\nriskgrupper  på  arbetsmarknaden   följs  upp  noga.\r\nUtskottet  noterar även att regeringen  har  uttalat\r\natt den är beredd  att vidta ytterligare åtgärder om\r\ndet visar sig finnas behov av detta.\r\nDen föreslagna medfinansieringen  erbjuder således\r\nmöjligheter för arbetsgivare att kunna reducera sina\r\nkostnader, men den innebär även vissa  risker och då\r\ni  första  hand  för mindre arbetsgivare. Mot  denna\r\nbakgrund har regeringen  föreslagit  skydd bestående\r\nav dels ett fribelopp, dels ett högkostnadsskydd som\r\ntäcker kostnader över en viss andel av  lönesumman i\r\nenlighet  med  vad  som  redovisats  ovan. Utskottet\r\ndelar  regeringens  bedömning  av  att sådana  skydd\r\nbehövs och ser nivåerna som rimliga.\r\nUtskottet     noterar     att     införandet    av\r\nmedfinansieringen   inte   innebär  någon   generell\r\növervältring av kostnader på arbetsgivarkollektivet,\r\neftersom  de ökade kostnaderna  till  följd  av  den\r\nsärskilda sjukförsäkringsavgiften  skall uppvägas av\r\nen    sänkning    av    sjukförsäkringsavgiften    i\r\narbetsgivaravgifterna.\r\nBeträffande    förslaget    om     att    förkorta\r\nsjuklöneperioden  till 14 dagar anser utskottet  att\r\nnär  ett  system  med   medfinansiering  införs  kan\r\nsjuklöneperioden förkortas  och  ersättningsnivån  i\r\nsjukförsäkringen återställas till 80 % av SGI.\r\nBeträffande    regeringens   övriga   förslag   om\r\ntidsfrister för upprättande av rehabiliteringsplaner\r\noch avstämningsmöten  är  det  som utskottet uttalat\r\novan av mycket stor vikt att rehabiliteringsinsatser\r\nsätts  in  i  ett  tidigt skede. Utskottet  är  även\r\npositivt till efterkontroller  av  sjukersättningar.\r\nBeträffande   dessa   har   utskottet  i  betänkande\r\n2004/05:SfU1 uttalat följande  om personer som efter\r\natt  ha  uppburit t.ex. sjukersättning  ställer  sig\r\ntill  arbetsmarknadens   förfogande.  Reglerna  inom\r\narbetsmarknadsområdet  är inte  anpassade  till  den\r\nsituation som en person  som haft sjukersättning kan\r\nställas inför vid återgång,  helt eller delvis, till\r\narbetsmarknaden  när  denne väntar  på  att  få  ett\r\narbete  eller  en  arbetsmarknadsåtgärd.   Utskottet\r\nanser att det är viktigt att återgång i arbete  inte\r\nförsvåras  för personer som har haft sjukersättning.\r\nUtskottet noterar att i den aktuella situationen har\r\nden försäkrade  rätt  till  en  SGI med utgångspunkt\r\nfrån den SGI denne skulle haft innan  han  eller hon\r\nuppbar  aktivitets-  eller sjukersättning. Utskottet\r\nförutsätter att regeringen överväger frågan.\r\nUtskottet är således  positivt  till de föreslagna\r\nåtgärderna. Det finns dock skäl att  uppmärksamma om\r\nde   tilldelade   resurserna  för  Försäkringskassan\r\nkommer att räcka till för de utökade åliggandena.\r\nUtskottet  noterar   med   tillfredsställelse  att\r\nregeringen   avser  att  genomföra   en   omfattande\r\nuppföljning och  utvärdering  av förändringarna inom\r\nsjukförsäkringsområdet,   inklusive    förslagen   i\r\nförevarande   proposition.   Som   regeringen    har\r\nframhållit  kan det när ett antal åtgärder genomförs\r\nvara  svårt  att   förutse  alla  effekter  som  kan\r\nuppkomma. Det är därvid  viktigt att uppmärksamma om\r\nåtgärderna i något avseende  får  oönskade  effekter\r\nför vissa grupper i samhället.\r\nUtskottet   anser   att   riksdagen   bör  bifalla\r\nregeringens  förslag och motionerna N393 yrkande  21\r\noch N400 yrkande  11 och därmed avslå motionerna Sf1\r\nyrkande 1, Sf2 yrkande 1, Sf3 yrkande 1, Sf4 yrkande\r\n1, Sf359 yrkande 15 och Sf403 yrkande 1.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nUtskottet   har  i  sitt   betänkande   2004/05:SfU1\r\nutförligare  behandlat   och  avstyrkt  motioner  om\r\nansvarsfördelning      i     rehabiliteringsarbetet,\r\nrehabiliteringsgaranti,   upphörande   av  den  s.k.\r\nettårsbedömningen  av  rätten  till aktivitets-  och\r\nsjukersättning,  ändringar  i  7  kap.   3   §  AFL,\r\nrehabiliteringsförsäkring,   finansiell   samordning\r\n(Finsam)    inklusive   försöksverksamhet,   läkares\r\nutbildning  i  försäkringsmedicin,  begränsningar  i\r\nläkares behörighet  att  utfärda  läkarintyg,  ökade\r\nresurser            för            kontrollåtgärder,\r\nsocialförsäkringsreform och sänkta ersättningsnivåer\r\ni  sjukförsäkringen.  Utskottet, som vidhåller  sina\r\nställningstaganden, avstyrker  därmed motionerna Sf1\r\nyrkandena 2-5, Sf2 yrkande 4, Sf3  yrkandena 2 och 3\r\noch Sf4 yrkandena 2-8.\r\n\r\nBeträffande  frågan om efterkontroll  av  tidigare\r\nbeslutade  aktivitets-   och   sjukersättningar  har\r\nutskottet i bl.a. betänkande 2004/05:SfU1 framhållit\r\ndet angelägna i att åtgärder vidtas  för  att  följa\r\nupp  beviljade  aktivitets- och sjukersättningar och\r\näven att rehabiliteringsinsatser  vidtas  för  denna\r\ngrupp.   Motion  Sf3  yrkande  4  får  därmed  anses\r\ntillgodosedd och avstyrks.\r\nUtskottet  finner  inte  skäl  att  föreslå  några\r\ntillkännagivanden  om  privata alternativ inom vård,\r\nomsorg eller skola. Därmed  avstyrks  motionerna Sf1\r\nyrkande 6 och Sf2 yrkande 2.\r\nUtskottet konstaterar att regeringens  förslag  om\r\nekonomiska  drivkrafter skapar ekonomiska incitament\r\nför arbetsgivare att återfå sjukskrivna i arbete och\r\ndå bl.a. de med  längre  sjukskrivningar.  Det  blir\r\nockså  viktigt  för  arbetsgivarna  att  bedriva ett\r\nsystematiskt   arbetsmiljöarbete   för  att  undvika\r\nsjukskrivningar  men också kostnader.  Motion  Sf305\r\nfår   därmed   anses  tillgodosedd   och   avstyrks.\r\nMotionerna  Sf2  yrkande   3  och  Sf357  yrkande  8\r\navstyrks med det anförda.\r\nRegeringens förslag gynnar  ekonomiskt företag som\r\nhar en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet.  I  denna\r\ngrupp  ingår  småföretagare.  Även  fribeloppet  och\r\nhögkostnadsskyddet     gynnar    i    första    hand\r\nsmåföretagare.  Motion  Sf283   är   därmed   delvis\r\ntillgodosedd och avstyrks med det anförda.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\nAv utskottet framlagt förslag till lag om ändring i\r\nlagen  (2004:781)  om ändring i lagen (1962:381)  om\r\nallmän försäkring\r\nHärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om\r\nallmän försäkring[1]1\r\ndels att 7 kap. 3 b § och 22 kap. 6 § i stället för\r\ndess lydelse enligt  lagen  (2004:781)  om ändring i\r\nnämnda lag skall ha följande lydelse,\r\ndels  att det i övergångsbestämmelserna till  lagen\r\n(2004:781)  om ändring i nämnda lag skall införas en\r\nny punkt, 7, av följande lydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n7 kap.\r\n3 b §\r\n-----------------------------------------------------\r\nFörsäkringskassan   skall,   när   det   kan   anses\r\nnödvändigt   för   bedömningen   av   om  rätt  till\r\nsjukersättning       eller      aktivitetsersättning\r\nföreligger,  begära  att   den  försäkrade  genomgår\r\nundersökning  av viss läkare  eller  genomgår  annan\r\nutredning såsom  arbetsprövning eller arbetsträning,\r\nför   bedömning   av  den   försäkrades   medicinska\r\ntillstånd,  arbetsförmågan   och   behovet   av  och\r\nmöjligheterna till rehabilitering.\r\nNär  det kan anses nödvändigt för bedömning av rätt\r\ntill  sjukersättning   eller   aktivitetsersättning,\r\nskall Försäkringskassan även\r\n1.  begära  in utlåtande av viss läkare eller annan\r\nsakkunnig,\r\n2.   göra   förfrågan   hos   den  försäkrade,  den\r\nförsäkrades arbetsgivare, läkare  eller  någon annan\r\nsom kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter,\r\n3. besöka den försäkrade, samt\r\n4.  undersöka  om den försäkrade efter sådan åtgärd\r\nsom avses i 3 kap.  7 b  §  eller 22 kap. helt eller\r\ndelvis kan försörja sig själv genom arbete.\r\n-----------------------------------------------------\r\nFörsäkringskassan   Försäkringskassan  skall\r\nskall   i   samband   med  i  samband  med beslut om\r\nbeslut  om sjukersättning  sjukersättning  som skall\r\neller                      utges     tills    vidare\r\naktivitetsersättning       besluta  att  en  ny  ut-\r\nockså  bedöma  om förnyad  redning  av  den  försäk-\r\nutredning      av     ar-  rades arbetsförmåga skall\r\nbetsförmågan skall  göras  göras   efter  viss  tid,\r\nefter viss tid.            dock  senast  inom tre år\r\nräknat   från   beslutet.\r\nEfter  en sådan utredning\r\nskall  Försäkringskassan,\r\nså länge  rätt till sjuk-\r\nersättning    föreligger,\r\nbesluta  att  ytterligare\r\nutredning    av   arbets-\r\nförmågan   skall    göras\r\nefter   viss   tid,  dock\r\nsenast inom tre år räknat\r\nfrån  det  att föregående\r\nutredning slutfördes.  Om\r\nden  försäkrade har fyllt\r\nsextio  år behöver beslut\r\nom     utredning     inte\r\nfattas.\r\n-----------------------------------------------------\r\nFörsäkringskassan   kan   även   under    tid    som\r\nsjukersättning   eller   aktivitetsersättning  utges\r\nvidta  åtgärder enligt första  och  andra  styckena.\r\nInnan beslut  fattas  om  medicinsk utredning enligt\r\nförsta eller andra stycket skall försäkringsläkarens\r\nbedömning inhämtas.\r\nFör kostnader som den enskilde har med anledning av\r\nsådan   utredning  som  avses  i  första  och  andra\r\nstyckena  lämnas  ersättning  i enlighet med vad som\r\nföreskrivs  av regeringen eller  den  myndighet  som\r\nregeringen bestämmer.\r\n-----------------------------------------------------\r\n22 kap.\r\n6 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nOm den försäkrade behöver   Om     den    försäkrade\r\nen rehabiliteringsåtgärd,  behöver                en\r\nför vilken ersättning kan  rehabiliteringsåtgärd,\r\nutges     enligt    detta  för vilken ersättning kan\r\nkapitel,            skall  utges     enligt    detta\r\nFörsäkringskassan          kapitel,            skall\r\nupprätta               en  Försäkringskassan\r\nrehabiliteringsplan. Pla-  upprätta               en\r\nnen  skall såvitt möjligt  rehabiliteringsplan.\r\nupprättas  i  samråd  med  Planen    skall    såvitt\r\nden försäkrade.            möjligt    upprättas    i\r\nsamråd       med      den\r\nförsäkrade. Planen  skall\r\nupprättas    senast   två\r\nveckor   efter  det   att\r\narbetsgivarens\r\nrehabiliteringsutredning\r\nenligt  3 § har kommit in\r\ntill    Försäkringskassan\r\neller senast   två veckor\r\nefter       det       att\r\nFörsäkringskassan     har\r\ngjort        en       re-\r\nhabiliteringsutredning.\r\nKan       behovet      av\r\nrehabilitering klarläggas\r\nförst  efter  att  sådant\r\navstämningsmöte som anges\r\ni  3 kap.   8   a  §  har\r\nhållits,    skall    För-\r\nsäkringskassan   upprätta\r\nen    rehabiliteringsplan\r\nsenast  två  veckor efter\r\ndagen för mötet.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRehabiliteringsplanen       skall       ange      de\r\nrehabiliteringsåtgärder som skall komma i  fråga och\r\nvem som har ansvaret för dem, en tidsplan för  reha-\r\nbiliteringen samt uppgifter i övrigt som behövs  för\r\natt  genomföra  rehabiliteringen.  Planen skall även\r\ninnehålla  uppgift  om  den beräknade kostnaden  för\r\nersättning under rehabiliteringstiden.\r\nFörsäkringskassan skall  fortlöpande  se  till  att\r\nrehabiliteringsplanen  följs  och  att det vid behov\r\ngörs nödvändiga ändringar i den.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  De  nya  bestämmelserna i 22 kap. 6 § skall för\r\nden som har arbetsgivare  tillämpas  på sjukfall där\r\nrehabiliteringsutredning har inkommit till eller har\r\ngjorts  av  Försäkringskassan efter utgången  av  år\r\n2004. För den  som  saknar arbetsgivare tillämpas de\r\nnya bestämmelserna på  sjukfall  där sjukanmälan har\r\ngjorts efter utgången av år 2004.\r\n-----------------------------------------------------\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]:1 Lagen omtryckt 1982:120\r\nAv  utskottet framlagt förslag till lag om ändring i\r\nlagen   (2004:786)   om   ändring  i  sekretesslagen\r\n(1980:100)\r\nHärigenom föreskrivs att 7  kap. 7 § sekretesslagen\r\n(1980:100)[2]1  i  stället för dess  lydelse  enligt\r\nlagen (2004:786) om  ändring  i  nämnda lag skall ha\r\nföljande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n7 kap.\r\n7 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nSekretess    gäller   hos   Sekretess   gäller   hos\r\nFörsäkringskassan,         Försäkringskassan,\r\nPremiepensionsmyndigheten  Premiepensionsmyndigheten\r\noch  domstol i ärende en-  och  domstol i ärende en-\r\nligt   lagstiftningen  om  ligt   lagstiftningen  om\r\nallmän försäkring, allmän  allmän försäkring, allmän\r\npension,          arbets-  pension,          arbets-\r\nskadeförsäkring     eller  skadeförsäkring     eller\r\nhandikappersättning   och  handikappersättning   och\r\nvårdbidrag eller om annan  vårdbidrag eller om annan\r\njämförbar  ekonomisk för-  jämförbar  ekonomisk för-\r\nmån för enskild, eller om  mån för enskild, eller om\r\nläkarvårdsersättning       läkarvårdsersättning,\r\neller    ersättning   för  ersättning    för   sjuk-\r\nsjukgymnastik,        för  gymnastik  eller särskild\r\nuppgift     om     någons  sjukförsäkringsavgift,\r\nhälsotillstånd      eller  för   uppgift  om  någons\r\nandra          personliga  hälsotillstånd      eller\r\nförhållanden,  om det kan  andra          personliga\r\nantas    att    den   som  förhållanden,  om det kan\r\nuppgiften rör eller någon  antas  att  den  som upp-\r\nhonom     eller     henne  giften  rör  eller  någon\r\nnärstående  lider  men om  honom eller henne närstå-\r\nuppgiften   röjs.   Samma  ende    lider    men   om\r\nsekretess    gäller   hos  uppgiften   röjs.   Samma\r\nannan myndighet på vilken  sekretess    gäller   hos\r\ndet      ankommer     att  annan myndighet på vilken\r\nhandlägga  ärende  enligt  det  ankommer  att  hand-\r\nlagstiftning  som  nu har  lägga    ärende    enligt\r\nnämnts.    I   fråga   om  lagstiftning  som  nu har\r\nmyndighet som anges i 8 §  nämnts.  I  fråga om myn-\r\ngäller   dock  bestämmel-  dighet  som  anges  i 8 §\r\nserna där.                 gäller   dock  bestämmel-\r\nserna där.\r\n-----------------------------------------------------\r\nSekretess  enligt  första  stycket  gäller  också  i\r\nförhållande till en vård- eller behandlingsbehövande\r\nsjälv i fråga om uppgift om  hans hälsotillstånd, om\r\ndet  med  hänsyn  till ändamålet  med  vården  eller\r\nbehandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte\r\nlämnas till honom.\r\nSekretess  gäller  hos myndighet som avses i första\r\nstycket för anmälan eller annan utsaga av enskild om\r\nnågons   hälsotillstånd   eller   andra   personliga\r\nförhållanden,  om  det  kan antas att fara uppkommer\r\nför  att  den som har gjort  anmälan  eller  avgivit\r\nutsagan eller  någon  honom  närstående  utsätts för\r\nvåld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.\r\n-----------------------------------------------------\r\nUtan       hinder      av   Utan      hinder      av\r\nsekretessen  får  uppgift  sekretessen  får  uppgift\r\nlämnas    till    enskild  lämnas    till    enskild\r\nenligt vad som föreskrivs  enligt vad som föreskrivs\r\ni    lagstiftningen    om  i    lagstiftningen    om\r\nallmän        försäkring,  allmän försäkring, allmän\r\nlagstiftningen  om allmän  pension,\r\npension,   lagstiftningen  handikappersättning   och\r\nom    handikappersättning  vårdbidrag, sjuklön eller\r\noch    vårdbidrag     och  särskild      sjukförsäk-\r\nlagstiftningen         om  ringsavgift.\r\nsjuklön.\r\n-----------------------------------------------------\r\nI   fråga   om  uppgift  i  allmän  handling  gäller\r\nsekretessen i  högst  sjuttio  år  eller, i fall som\r\navses i tredje stycket, i högst femtio år.\r\n-----------------------------------------------------\r\n**FOOTNOTES**\r\n[2]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.\r\nAv utskottet framlagt förslag till lag  om ändring i\r\nlagen  (2004:788) om ändring i lagen (1991:1047)  om\r\nsjuklön\r\nHärigenom  föreskrivs  i fråga om lagen (1991:1047)\r\nom sjuklön\r\ndels att 17 a § i stället  för  dess lydelse enligt\r\nlagen  (2004:788)  om  ändring  i nämnda  lag  skall\r\nupphöra att gälla,\r\ndels att 12, 17, 26 och 28 §§ i  stället  för  dess\r\nlydelse  enligt lagen (2004:788) om ändring i nämnda\r\nlag skall ha följande lydelse,\r\ndels att  det  i övergångsbestämmelserna till lagen\r\n(2004:788) om ändring i nämnda lag skall införas två\r\nnya punkter, 3 och 4, av följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n12  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nArbetsgivaren skall  till   Arbetsgivaren skall till\r\nFörsäkringskassan  anmäla  Försäkringskassan  anmäla\r\nsjukdomsfall som har gett  sjukdomsfall som har gett\r\narbetstagare   hos  honom  arbetstagare   hos  honom\r\nrätt   till  sjuklön,  om  rätt   till  sjuklön,  om\r\nsjukperioden          och  sjukperioden          och\r\nanställningen  fortsätter  anställningen  fortsätter\r\nefter   sjuklöneperiodens  efter   sjuklöneperiodens\r\nutgång.   Anmälan   skall  utgång.   Anmälan   skall\r\ngöras    inom   sju   ka-  göras    inom   sju   ka-\r\nlenderdagar   från  denna  lenderdagar   från  denna\r\ntidpunkt.                  tidpunkt. I anmälan skall\r\nuppgift lämnas om\r\n1.        arbetsgivarens\r\norganisationsnummer,\r\npersonnummer        eller\r\nsamordningsnummer,\r\n2.  arbetstagarens  per-\r\nsonnummer           eller\r\nsamordningsnummer, och\r\n3.    det    datum   när\r\nsjuklöneperioden började.\r\n-----------------------------------------------------\r\nOm  anmälningsskyldighet  vid  inträffad arbetsskada\r\nfinns    föreskrifter   i   lagen   (1976:380)    om\r\narbetsskadeförsäkring.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n17  §\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nEn  arbetsgivare   vars  sammanlagda  lönekostnader\r\nunder ett kalenderår  uppgår  till  högst 160 gånger\r\ndet för året gällande prisbasbeloppet  enligt 1 kap.\r\n6  § lagen (1962:381) om allmän försäkring  kan  hos\r\nFörsäkringskassan  begära  ersättning  för kostnader\r\nför  sjuklön  enligt 17 a §. Vid beräkningen  av  de\r\nsammanlagda lönekostnaderna  bortses  från  avgifter\r\nenligt   socialavgiftslagen   (2000:980)  och  lagen\r\n(1994:1920)  om allmän löneavgift  samt  från  skatt\r\nenligt lagen (1990:659)  om  särskild  löneskatt  på\r\nvissa   förvärvsinkomster.   Vidare   bortses   från\r\narbetsgivarens  lönekostnader  för  arbetstagare för\r\nvilka beslut enligt 13 § gäller och från  ersättning\r\nsom arbetsgivare betalar till Försäkringskassan till\r\nföljd av bestämmelserna i 24 § första stycket.\r\n-----------------------------------------------------\r\nEn   arbetsgivare  vars  sammanlagda  lönekostnader\r\nunder ett  kalenderår  inte  beräknas  överstiga 130\r\ngånger det för året gällande prisbasbeloppet  enligt\r\n1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring kan\r\nförsäkra sig hos Försäkringskassan för kostnader för\r\nsjuklön  enligt  denna  lag.  Vid  beräkningen av de\r\nsammanlagda  lönekostnaderna bortses  från  avgifter\r\nenligt  socialavgiftslagen   (2000:980)   och  lagen\r\n(1994:1920)  om  allmän  löneavgift samt från  skatt\r\nenligt  lagen (1990:659) om  särskild  löneskatt  på\r\nvissa förvärvsinkomster. Regeringen meddelar närmare\r\nföreskrifter om villkor för försäkringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n26 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nI         fråga        om   I        fråga        om\r\nFörsäkringskassans         Försäkringskassans\r\nhandläggning  av  ärenden  handläggning  av  ärenden\r\nenligt  10,  11,  13, 14,  enligt  10,  11,  13, 14,\r\n16,  17  a och 20 §§ samt  16,  17 och 20 §§ samt 24\r\n24  §  andra  stycket och  §  andra stycket och 27 §\r\n27 §     andra    stycket  andra  stycket  tillämpas\r\ntillämpas        följande  följande  föreskrifter  i\r\nföreskrifter    i   lagen  lagen    (1962:381)    om\r\n(1962:381)    om   allmän  allmän försäkring:\r\nförsäkring:\r\n-----------------------------------------------------\r\n20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,\r\n20  kap.  3  §  tredje  stycket om indragning eller\r\nnedsättning av ersättning,\r\n20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,\r\n20 kap. 5 § om preskription,\r\n20  kap.  6  §  om  förbud  mot  utmätning  och  om\r\növerlåtelse,\r\n20  kap.  8  §  första-tredje  styckena  och 9 § om\r\nskyldighet att lämna uppgifter,\r\n20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,\r\n20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.\r\n-----------------------------------------------------\r\n28  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nDe     föreskrifter    om   De    föreskrifter    om\r\nomprövning och ändring av  omprövning och ändring av\r\nFörsäkringskassans beslut  Försäkringskassans beslut\r\nsom  finns  i  20 kap. 10  som  finns  i  20 kap. 10\r\noch   10   a   §§   lagen  och   10   a   §§   lagen\r\n(1962:381)    om   allmän  (1962:381)    om   allmän\r\nförsäkring          skall  försäkring          skall\r\ntillämpas  på motsvarande  tillämpas  på motsvarande\r\nsätt i fråga om            sätt i fråga om\r\nbeslut  enligt  10 eller   beslut  enligt  10 eller\r\n13    §,    14 §    andra  13    §,    14 §    andra\r\nmeningen,  16, 17 a eller  meningen, 16, 17 eller 20\r\n20 §  eller  24  §  andra  §   eller   24   §  andra\r\nstycket, samt              stycket, samt\r\nbeslut   att  inte  avge   beslut   att  inte  avge\r\nyttrande   enligt   27  §  yttrande   enligt   27  §\r\nandra stycket.             andra stycket.\r\nVidare             skall   Vidare             skall\r\nföreskrifterna  i 20 kap.  föreskrifterna  i 20 kap.\r\n11-13  §§  samma  lag  om  11-13  §§  samma  lag  om\r\növerklagande           av  överklagande           av\r\nFörsäkringskassans  eller  Försäkringskassans  eller\r\ndomstols beslut tillämpas  domstols beslut tillämpas\r\npå   motsvarande  sätt  i  på   motsvarande  sätt  i\r\nfråga om                   fråga om\r\nbeslut   enligt   10   §   beslut   enligt   10   §\r\nförsta  stycket  2, 13 §,  första  stycket  2, 13 §,\r\n14  § andra meningen, 16,  14  §  andra meningen, 16\r\n17  a eller 20 § eller 24  eller  20  §  eller  24 §\r\n§ andra stycket.           andra stycket, samt\r\nbeslut  enligt  17 §, om\r\nbeslutet    innebär   att\r\narbetsgivaren   inte  får\r\nteckna försäkring.\r\n-----------------------------------------------------\r\nI övrigt får Försäkringskassans beslut enligt  denna\r\nlag inte överklagas.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3. Den äldre lydelsen av\r\n17  § och den upphävda 17\r\na  §  gäller  fortfarande\r\nför sjuklönekostnader för\r\ntid före ikraftträdandet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4. En  arbetsgivare  som\r\ntecknar   en   försäkring\r\nenligt 17 § under januari\r\nmånad 2005 kan begära att\r\nförsäkringen skall  gälla\r\nfrån    och    med    den\r\n1 januari 2005.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\nAv utskottet framlagt förslag  till lag om ändring i\r\nlagen  (2004:000)  om  ändring  i socialavgiftslagen\r\n(2000:980)\r\nHärigenom    föreskrivs   att   2   kap.    26    §\r\nsocialavgiftslagen  (2000:980)  i  stället  för dess\r\nlydelse enligt lagen (2004:000) om ändring i  nämnda\r\nlag skall ha följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nLydelse enligt bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47\r\n-----------------------------------------------------\r\n2 kap.\r\n26 §\r\nArbetsgivaravgifterna    är    29,63   procent   av\r\navgiftsunderlaget och utgörs av\r\n1. sjukförsäkringsavgift10,39 %\r\n2. föräldraförsäkringsavgift  2,20 %\r\n3. ålderspensionsavgift10,21 %\r\n4. efterlevandepensionsavgift      1,70 %\r\n5. arbetsmarknadsavgift  4,45 %\r\n6. arbetsskadeavgift  0,68 %\r\nFöreslagen lydelse\r\n2 kap.\r\n26 §\r\nArbetsgivaravgifterna    är    29,39   procent   av\r\navgiftsunderlaget och utgörs av\r\n1. sjukförsäkringsavgift10,15 %\r\n2. föräldraförsäkringsavgift  2,20 %\r\n3. ålderspensionsavgift10,21 %\r\n4. efterlevandepensionsavgift      1,70 %\r\n5. arbetsmarknadsavgift  4,45 %\r\n6. arbetsskadeavgift     0,68 %\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nOffentlig utfrågning om drivkrafter för minskad\r\nsjukfrånvaro\r\n\r\n\r\n\r\nDatum: tisdagen den 9 november 2004\r\n\r\nTid: 10.00-13.00\r\n\r\nLokal: andrakammarsalen\r\n\r\n\r\nProgram\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nTomas Eneroth (s), socialförsäkringsutskottets ordförande\r\n\r\nAnföranden\r\n\r\nJan           Grönlund,          statssekreterare,\r\nNäringsdepartementet\r\nAnna           Hedborg,           generaldirektör,\r\nRiksförsäkringsverket\r\nJohnny      Jonsson,      ordförande,      Svenska\r\nFöretagsläkarföreningen\r\nAnastasia   Georgiadou,  styrelseledamot,  Svenskt\r\nNäringsliv\r\n\r\nStefan Wiberg, ombudsman, LO\r\n\r\nUtfrågning\r\n\r\nInbjudna deltagare\r\n\r\nRiksförsäkringsverket\r\n\r\nAnna Hedborg\r\nBirgitta Målsäter\r\nRolf Lundgren\r\n\r\nArbetsmarknadsstyrelsen\r\n\r\nMarianne Lindman\r\n\r\nArbetsmiljöverket\r\n\r\nKenth Pettersson\r\n\r\nArbetslivsinstitutet\r\n\r\nStaffan Marklund\r\n\r\nFörsäkringskassornas Förbund\r\n\r\nGöran Geiryd\r\nGun Bexell\r\n\r\nSveriges Läkarförbund\r\n\r\nSusann Asplund\r\nKåre Jansson\r\n\r\nSvenska Företagsläkarföreningen\r\n\r\nJohnny Johnsson\r\n\r\nKommun- och Landstingsförbunden\r\n\r\nAnnelie Löfqvist\r\nBoel Callermo\r\nÖrjan Lutz\r\nÅke Hillman\r\nKajsa Tirén\r\n\r\nArbetsgivarverket\r\n\r\nElisabet Sundén Ingeström\r\nMargareta Sjöberg\r\n\r\nSvenskt Näringsliv\r\n\r\nAnastasia Georgiadou\r\nAlf Eckerhall\r\nSofia Bergström\r\nEric Jannerfeldt\r\n\r\nFöretagarna\r\n\r\nJens Karlsson\r\n\r\nLandsorganisationen (LO)\r\n\r\nStefan Wiberg\r\n\r\nTjänstemännens Centralorganisation (TCO)\r\n\r\nRoger Mörtvik\r\nAlicia Lycke\r\n\r\nSveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)\r\n\r\nHarald Mårtensson\r\n\r\nAFA\r\n\r\nGunnar Söderberg\r\n\r\nHandikappförbundens samarbetsorgan\r\n\r\nBerndt Nilsson\r\n\r\nDe Handikappades Riksförbund\r\n\r\nKarin Westlund\r\nBarbro Gregorson\r\n\r\nHandikappombudsmannen\r\n\r\nTorbjörn Andersson\r\n\r\nReumatikerförbundet\r\n\r\nSten Boström\r\n\r\nSocialdepartementet\r\n\r\nLeif Westerlind\r\nBjörn Lindén\r\n\r\nNäringsdepartementet\r\n\r\nJan Grönlund\r\n\r\nStatens folkhälsoinstitut\r\n\r\nMats Bjurvald\r\n\r\nAlmega\r\n\r\nMarie Silfverstolpe\r\n\r\nInledning\r\n\r\nOrdföranden Tomas  Eneroth  (s):  Ni är alla hjärtligt välkomna\r\nhit  till  andrakammarsalen i Sveriges  riksdag  och\r\nvälkomna  till   denna   socialförsäkringsutskottets\r\nutfrågning med anledning av regeringens förslag till\r\ndrivkrafter för minskad sjukfrånvaro.\r\n\r\nFör dem som inte känner  till det kan jag säga att\r\ndet är socialförsäkringsutskottet  som  i  riksdagen\r\nbereder frågor som rör bland annat sjukförsäkringen.\r\nDiskussionen   om   medfinansiering  och  ekonomiska\r\ndrivkrafter har varit  livlig under något år, men nu\r\nfinns  det  ett förslag från  regeringen  som  under\r\nhösten och vintern ska behandlas i riksdagen.\r\nAmbitionen  från utskottets sida och den planering\r\nvi har är att kunna  ha  debatt  och beslut i frågan\r\nomkring   den   8 december.   Därmed  vet   ni   den\r\nungefärliga tidsplanen.\r\nVi  har  bjudit in flera till denna  utfrågning  -\r\nföreträdare     för     arbetsmarknadens     parter,\r\nhandikapporganisationer,   myndigheter  som  arbetar\r\ninom fältet och en del andra.  Emellertid  finns det\r\ninte  möjligheter för samtliga att inleda och  hålla\r\nanföranden;  då  skulle  vi få hålla på alldeles för\r\nlänge.  I  stället  har vi valt  att  välja  ut  fem\r\nrepresentanter som var  och  en  får  hålla ett kort\r\ninledningsanförande. Därefter har vi ganska  gott om\r\ntid på oss för frågor från utskottets ledamöter.\r\nDe  som  vi  särskilt  har bjudit in för att hålla\r\ninledningsanföranden   är  Jan   Grönlund   som   är\r\nstatssekreterare i Regeringskansliet  med ansvar för\r\natt  ta fram den här propositionen och Anna  Hedborg\r\nsom är generaldirektör på Riksförsäkringsverket. Det\r\när ju  försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket\r\nsom har  ansvar  för  att se till att organisationen\r\nfungerar väl ifall det  blir så att det här systemet\r\nsätts i sjön. Vidare har  vi  här Johnny Jonsson som\r\när  ordförande  i  Svenska  Företagsläkarföreningen.\r\nFöretagshälsovården har ju en  väldigt  viktig  roll\r\nnär det gäller sjukskrivningsprocessen. Därefter har\r\nvi  Anastasia  Georgiadou - styrelseledamot, Svenskt\r\nNäringsliv  -  och   Stefan   Wiberg,   LO.  De  får\r\nrepresentera    parterna.    Dessutom    finns   här\r\nföreträdare för både andra arbetsgivarorganisationer\r\noch andra fackliga organisationer.\r\nNär  detta  väl  är  sagt är det dags för oss  att\r\npåbörja  utfrågningen.  Jag   vill  påminna  om  att\r\nutfrågningen sänds i SVT 24 och på webb-TV. Allt som\r\nsägs här är offentligt. Det innebär  att  det kommer\r\natt  finnas  i riksdagstryck och ligga till grund  i\r\ndet betänkande  som vi senare debatterar och voterar\r\nom.\r\n\r\nUtfrågningen påbörjas  härmed.  Ordet ges först till\r\nstatssekreterare Jan Grönlund. Varmt välkommen upp i\r\ntalarstolen!\r\n\r\nAnföranden\r\n\r\nJan Grönlund, Näringsdepartementet:  Tack  för det! För att det\r\ninte ska råda några oklarheter vill jag säga att jag\r\när statssekreterare på Näringsdepartementet, men jag\r\när  också - liksom den minister jag jobbar åt,  Hans\r\nKarlsson  -  ansvarig  för  frågor  som  hanteras  i\r\nSocialdepartementet.  Den  proposition  som vi i dag\r\nska  diskutera  är utarbetad med Socialdepartementet\r\nsom huvudansvarigt departement.\r\nJag skulle vilja  börja med att tacka för inbjudan\r\natt komma till riksdagen  och  till denna offentliga\r\nutfrågning om propositionen Drivkrafter  för minskad\r\nsjukfrånvaro      som     socialförsäkringsutskottet\r\nanordnat.\r\nPropositionen  är,   som   ni   väl  känner  till,\r\nresultatet av ett långvarigt arbete,  ett arbete som\r\nockså    har    bedrivits   gemensamt   mellan   den\r\nsocialdemokratiska  regeringen,  Vänsterpartiet  och\r\nMiljöpartiet de gröna.\r\nDet  förslag  som  regeringen  har avlämnat är väl\r\navvägt.  Drivkraften  för  arbetsgivare  att  minska\r\nsjukfrånvaron  är  tydlig,  samtidigt   som  utsatta\r\nenskilda och mindre arbetsgivare skyddas.\r\nDet vore självklart en överloppsgärning av mig att\r\ngå igenom förslaget här i dag, så det ska  jag  inte\r\ngöra. Jag vill ändå påminna om att förslaget innebär\r\natt  arbetsgivarna  från och med den 1 januari 2005,\r\nom    riksdagen   så   beslutar,    ska    ha    ett\r\nmedfinansieringsansvar        på       15 %       av\r\nsjukpenningkostnaden  för anställda.  Arbetsgivarens\r\nmedfinansiering ska gälla  så  länge hel sjukpenning\r\nbetalas till arbetstagaren. Medfinansieringsansvaret\r\nupphör      om      den      försäkrade     beviljas\r\nrehabiliteringspenning  eller kommer  tillbaka  till\r\narbetet på deltid.\r\nAvsikten med förslaget är förstås att arbetsgivare\r\nska stimuleras till aktiva  insatser  för att minska\r\nsjukfrånvaron,  och de ekonomiska drivkrafterna  ska\r\nstimulera  till  ett   ökat  engagemang  på  landets\r\narbetsplatser.\r\nFörslaget   innehåller  också   en   sänkning   av\r\narbetsgivaravgiften med 0,24 procentenheter. Det gör\r\natt    förslaget    blir     kostnadsneutralt    för\r\narbetsgivarkollektivet.  Arbetsgivare  som  har  hög\r\nsjukfrånvaro kommer alltså  att  få  ökade kostnader\r\njämfört  med  i dag, samtidigt som arbetsgivare  som\r\nhar låg sjukfrånvaro minskar sina kostnader.\r\n\r\nInte minst viktigt  att  påminna om i sammanhanget\r\när att när medfinansieringsansvaret  införs  minskar\r\narbetsgivarens  sjuklöneperiod  från  tre  till  två\r\nveckor.  Likaså,  vilket  det i sammanhanget är värt\r\natt påminna om, återställs  den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten.\r\nDen proposition som nu ligger  på  riksdagens bord\r\nska  ses  i  ett sammanhang där den proposition  som\r\nlades  fram  förra   året   och   som   handlar   om\r\nförändringar  inom sjukförsäkringen för ökad hälsa i\r\narbetslivet hanterade  försäkringen  utifrån  frågor\r\nsom    kretsar    kring    arbetsförmågebedömningen.\r\nPropositionen      hanterade      frågor       kring\r\navstämningsmöten,      utökad      utbildning      i\r\nföretagsmedicin  för  läkare, fler försäkringsläkare\r\noch minskad användning  av heltidssjukskrivning till\r\nförmån för deltidssjukskrivning.\r\nVi  ser  nu  tydliga resultat  av  de  beslut  som\r\nriksdagen   har  fattat   med   anledning   av   den\r\npropositionen.   Deltidssjukskrivningens  andel  har\r\nökat, och inflödet till försäkringen har minskat.\r\nNästa  stora  del  i  arbetet  för  ökad  hälsa  i\r\narbetslivet  har  varit  just  åtgärder  som  skapar\r\ndrivkrafter   för   arbetsgivare    att    förebygga\r\nsjukskrivning  och  verka  för  en snabb återgång  i\r\narbete.\r\nVarför  då  ett  förslag  som  ska ge  drivkrafter\r\ngentemot arbetsgivarna? Jo, det är  arbete  man  ska\r\ntillbaka  till  efter  sjukskrivning.  Efter ett tag\r\nminskar  arbetsgivarens ekonomiska intresse  att  ta\r\ntillbaka  den  enskilde  till  arbete.  Men  med  de\r\ndrivkrafter   som   regeringen   nu   föreslår   får\r\narbetsgivare ett intresse av och blir påminda om att\r\nfå  tillbaka  sjukskriven  personal. De arbetsgivare\r\nsom tar itu med frånvaron kan snabbt reducera denna.\r\nDet  är  inte ovanligt att arbetsgivare  som  börjar\r\narbeta systematiskt med sjukfrånvaron kan minska den\r\nmed en tredjedel bara under det första året.\r\nVi i Sverige  är  inte de enda som sett kopplingen\r\nmellan  arbetsgivaransvar   och   sjukfrånvaro   och\r\nsamtidigt  velat förtydliga detta för arbetsgivaren,\r\nutan även Norges  borgerliga  regering  föreslår att\r\nmedfinansiering införs nästa år.\r\nVi  vet  att  många  arbetsgivare redan i dag  gör\r\nmycket  för att minska sjukfrånvaron.  Särskilt  låg\r\nsjukfrånvaro hittar vi hos små privata arbetsgivare.\r\nEnligt våra uppskattningar kommer en övervägande del\r\nav de privata  arbetsgivarna att vinna ekonomiskt på\r\nförslaget, inte  minst med hänsyn tagen till att den\r\ntredje sjuklöneveckan  försvinner.  De  arbetsgivare\r\nsom vinner på förslaget redan som det nu är utformat\r\nkommer  dessutom  att  ha  en  drivkraft att få  ned\r\nsjukfrånvaron    ytterligare   och   därmed    sänka\r\nkostnaderna ännu mer.\r\nMedfinansieringen ger ekonomiska incitament att ta\r\ntillbaka en sjukskriven  arbetstagare  även efter en\r\nlängre sjukperiod - i dagsläget har ju arbetsgivaren\r\nmindre och mindre ekonomiska skäl att få tillbaka en\r\nsjukskriven i arbete. En vikarie fyller efter en tid\r\nofta  den sjukskrivnes plats lika väl. Men  också  i\r\nett   samhälleligt    perspektiv   är   det   mycket\r\nfördelaktigt  om  den  enskilde  sjukskrivne  snabbt\r\nåtergår   till  förvärvsarbete   och   bidrar   till\r\nvälfärden  i   stället   för   att  få  pengar  från\r\nförsäkringen.\r\nNär nu inflödet till försäkringen  är  på  en  låg\r\nnivå  införs  delfinansieringen  för att bland annat\r\nmotverka alltför långa sjukskrivningar.\r\nMen   förslaget   innehåller   också   drivkrafter\r\ngentemot det allmänna. Arbetsgivarna kommer framöver\r\natt   vara   mer   angelägna   om  att  få  tillbaka\r\nsjukskrivna  i  arbete  och därmed  också  sätta  en\r\nstörre press på försäkringskassan och dess arbete.\r\nEn  ny organisation för  försäkringskassan  införs\r\noch gäller  från  den 1 januari nästa år. Det kommer\r\nsäkert att vara inkörningsproblem  inte bara för den\r\nnya      organisationen      utan      också     när\r\nmedfinansieringsansvaret införs. Det är även viktigt\r\natt  påminna  om  att  försäkringskassan  också  får\r\nutökade ekonomiska resurser för denna uppgift.\r\nEn  av  de  farhågor  som  tas  upp  i samband med\r\nmedfinansieringen är att det för individer  med risk\r\nför omfattande sjukfrånvaro blir svårare att  få  en\r\nanställning.  En medfinansiering som inte innehåller\r\nnågot skydd för  denna grupp skulle förstås vara ett\r\nhårt   slag.   Regeringen   och   samarbetspartierna\r\nföreslår därför  ett utvidgat högriskskydd för denna\r\ngrupp. Det innebär att individer som löper stor risk\r\natt drabbas av en omfattande sjukfrånvaro kan ansöka\r\nom högriskskydd hos  försäkringskassan.  Tillerkänns\r\nman   detta   skydd  behöver  inte  nuvarande  eller\r\nframtida arbetsgivare  betala någon medfinansiering.\r\nHur det här utvecklas i  praktiken  är någonting som\r\nvi naturligtvis kommer att följa mycket noga.\r\nVissa  har  också  uttryckt  oro  och  menat   att\r\nförslaget  skulle leda till färre anställningar. För\r\narbetsgivarkollektivet  innebär  förslaget  när  den\r\ntredje     sjuklöneveckan     nu     försvinner    i\r\nstorleksordningen 1 miljard i minskade kostnader och\r\ndärmed ett ökat ekonomiskt utrymme för  bland  annat\r\nnyanställningar.\r\nFör  mindre arbetsgivare innebär medfinansieringen\r\nsjälvklart   en   högre  risk.  Det  är  därför  som\r\nregeringen  och  samarbetspartierna   föreslår   ett\r\nhögkostnadsskydd      för     alla     arbetsgivare.\r\nHögkostnadsskyddet innebär  att  ingen  arbetsgivare\r\nkommer  att  betala  mer  än 4 % av lönekostnaden  i\r\nmedfinansiering.  De  första   12 000   kronorna   i\r\nmedfinansieringsavgift är dessutom ett fribelopp som\r\ninte   betalas.  Framför  allt  mindre  arbetsgivare\r\nkommer med  högkostnadsskyddet  och  fribeloppet att\r\nvärnas från orimligt höga kostnader.\r\nVi  är  förstås medvetna om att det är  många  som\r\nmotsätter sig  förslaget  om  medfinansiering.  Från\r\nvissa  håll menar man att ekonomiska drivkrafter för\r\narbetsgivare inte är rätt väg att gå. Men förvånande\r\nnog kommer  ofta från samma håll förslag om minskade\r\nersättningsnivåer  för  de  sjuka  som  en  form  av\r\nekonomisk  drivkraft  för  att  återgå  till arbete.\r\nBakom  denna  argumentation  döljer  sig tanken  att\r\narbetsgivarna  inte  har  möjligheter  att  motverka\r\nsjukfrånvaron  och att de sjuka själva bär  ansvaret\r\nför sin arbetsförmåga.\r\nVi vill i stället  påstå  att  det  för  individen\r\nfinns  starka  incitament  redan  i  dag att arbeta.\r\nSjukpenningen  är  inte  hela lönen. Om det  var  så\r\nfördelaktigt att vara sjukskriven och det inte fanns\r\nnågon drivkraft att gå till  jobbet, varför fungerar\r\ndå arbetsmarknaden? Däremot har  arbetsgivaren  inte\r\ntillräckligt  ekonomiska  incitament  att återta den\r\nsjukskrivne efter en tids sjukdom. Det skapas nu med\r\nmedfinansieringen.\r\nGivetvis  finns det tillfällen då den  sjukskrivne\r\nhar arbetsförmåga men endast i ett annat yrke och på\r\nen annan arbetsplats.  Det  är  orimligt  från  både\r\nmänskliga  och  ekonomiska  aspekter att sjukskrivna\r\nsom  har  arbetsförmåga  i ett annat  yrke  än  sitt\r\nnuvarande  inte  får  bättre  möjligheter  att  byta\r\narbetsplats  och  yrke. Nästa  stora  utmaning  blir\r\ndärför  att  skapa ett  system  som  bättre  hjälper\r\nsjukskrivna att  byta  arbete  och  arbetsplats. Det\r\nhandlar alltså om sjukskrivna som är  arbetslösa och\r\nsjukskrivna som har en anställning som  de  inte kan\r\nåtervända till.\r\nAvslutningsvis   vill   jag   återvända  till  det\r\ncentrala i det förslag som nu ligger  på  riksdagens\r\nbord. I de goda exempel som vi möter runtom i landet\r\nser   vi   hur  just  arbetsgivarna  har  en  mycket\r\nbetydande roll när det gäller att minska sjuktalen.\r\nMed det förslag som nu presenteras tar vi sikte på\r\natt stimulera  arbetsgivarnas  förebyggande  arbete,\r\nsamtidigt  som  vi stimulerar arbetsgivare till  att\r\nförsöka minska sjukskrivningarnas  längd. Vi har med\r\nhjälp  av  tidigare insatser nu bromsat  inflödet  i\r\nsjukförsäkringen  till den lägsta nivån på många år.\r\nDet är en naturlig  fortsättning  att nu fokusera på\r\narbetsgivarnas förebyggande arbete och deras förmåga\r\natt   med  olika  insatser  minska  sjukskrivningens\r\nlängd.\r\nJag vill  också  allra  sist  passa på att peka på\r\nförslagets   dynamiska  effekter.  Medfinansieringen\r\nkommer att leda  till minskad sjukfrånvaro. Eftersom\r\nsjukfrånvaron  kostar   stora   belopp   i  form  av\r\nproduktionsbortfall och sjukförsäkringsutbetalningar\r\nkommer  också  samhället  att  vinna  ekonomiskt  på\r\nmedfinansieringen. Resurser frigörs som kan användas\r\ntill andra angelägna ändamål.\r\n\r\nAnna Hedborg, Riksförsäkringsverket: Tack  så mycket\r\nför  inbjudan att komma hit och tala om den här  för\r\nsjukförsäkringen och för försäkringsadministrationen\r\nmycket viktiga frågan.\r\n\r\n(Bild  1)  Jag  skulle vilja börja med att visa på\r\nvad  som  redan sagts,  nämligen  att  det  faktiskt\r\nbörjar hända  någonting  positivt  på sjukfrånvarons\r\nområde.  Nu gäller det inte längre bara  de  kortare\r\nsjukfallen - de gröna, svarta och, i någon mån, gula\r\nlinjerna -  utan  nu  har  också  de  riktigt  långa\r\nsjukfallen   börjat   vika  av,  vilket  är  väldigt\r\navgörande för att vi över huvud taget ska komma fram\r\ntill den målsättning som  finns för sjukförsäkringen\r\noch som handlar om en halvering.  Det  målet  har vi\r\nlagt ut över åren på det sätt som den gula kurvan på\r\nbilden  visar.  Det  är  vad som krävs för att kunna\r\nhalvera sjukfrånvaron fram till år 2008.\r\n(Bild 2) Jag tror att ni  på  era bord har en bild\r\ndär man kan se att vi i praktiken nu faktiskt har en\r\nlite  snabbare  minskning  jämfört med  den  utlagda\r\nplanen  vad  gäller  antalet  sjukdagar.  Det  känns\r\nväldigt bra att ha det i ryggen, för det kommer inte\r\natt bli lättare utan snarare allt  svårare ju längre\r\nman  kommer  i  den  här  utvecklingen  att   få  en\r\nytterligare  nedtrappning.  Därför är det så viktigt\r\natt det också finns nya initiativ.\r\n(Bild 3)Men det är inte bara  frid  och  fröjd med\r\nsjukdagarna,  utan  sjukförsäkringen kostar också  i\r\nsin andra del, den som  rör  sjukersättningen  - den\r\ntidigare   förtidspensionen,   som  en  del  av  oss\r\ninsisterar  på att fortsatt säga  för  att  man  ska\r\nförstå vad vi säger.\r\nSett till det  sammanlagda  ohälsotalet,  där  all\r\nohälsa finns med, ser det lite mindre roligt ut. Men\r\näven där har det vänt. Det samlade ohälsotalet är  i\r\ndag  lägre än det var när det var som högst under år\r\n2003.\r\n(Bild 4) När det gäller delarna i detta återkommer\r\nminskningen av antalet sjukdagar, den blå kurvan som\r\nvisar  att  sjukdagarna är på nedåtgående. Dessvärre\r\när det samtidigt på det sättet att sjukersättningen,\r\nde röda staplarna,  fortsätter  uppåt.  Det  är  den\r\neffekt  som  man  måste vänta sig i en situation där\r\nsjukfrånvaron utvecklats såsom den gjort under de år\r\nvi  haft  den  här explosionen.  Med  riktigt  långa\r\nsjukfall vet vi  hur  svårt  det  de facto är att få\r\nmänniskor tillbaka i arbete. Det händer  mycket  med\r\nde  sjukskrivna,  att  vara  sjukskriven är i sig en\r\nrisk. Innan det blir bättre blir  det  sämre när det\r\ngäller sjukersättningen. Men det är klart att bortom\r\nkrönet  på utvecklingen av sjukersättningen  innebär\r\ndet minskade inflödet också ett minskat inflöde till\r\nsjukersättningen. Men där är vi inte riktigt ännu.\r\n(Bild  5)   En   viktig   fråga   när  det  gäller\r\ndrivkrafterna    är   hur   det   slår   för   olika\r\narbetsgivare. Vi har  gjort  en  kalkyl över när det\r\ngår jämnt upp. Idén är att reformen  totalt sett ska\r\nvara kostnadsneutral i utgångsläget, vilket  betyder\r\natt  det  kommer  att  kunna  vara plus för de allra\r\nflesta   efter   en   tids   effekter   av   minskad\r\nsjukfrånvaro. Men i utgångsläget kan det konstateras\r\natt räknat på en genomsnittslön kommer man fram till\r\natt breakeven, den punkt där reformen går jämnt upp,\r\nligger  vid drygt sju sjukpenningdagar, som  förstås\r\nmåste föregås  av en 14-dagarsarbetsgivarperiod. Det\r\nbetyder alltså att  de  arbetsgivare  som  för  sina\r\nanställda  i  genomsnitt  har  mindre  än  drygt sju\r\nsjukpenningdagar kommer att gå med plus med  den här\r\nreformen.\r\n(Bild 6) För att se hur stor spridningen är har vi\r\ntagit fram en bild från år 2002 där vi har radat upp\r\nalla  arbetsgivare. Det blir då en våldsam spridning\r\ni utfall  vad  gäller sjukfrånvaron. Dagarna är inte\r\nutsatta därför att  det  är  här en helt annan sorts\r\ndagar än de sjukpenningdagar som  jag  talade  om  i\r\nförra  fallet.  Det  här  gäller  all  sjukfrånvaro,\r\ninklusive deltid och arbetsgivarperiod.  Det är dock\r\ninte  poängen  med bilden, utan poängen är att  just\r\nvisa på spridningen  och  att  det  kommer  att  slå\r\nväldigt  olika  för  olika  arbetsgivare  med ganska\r\npositiva  effekter  för  de flesta, ser det ut  som,\r\nmedan det förstås kan bli  rätt  så  stora kostnader\r\nför en del som har de riktigt höga talen.\r\n(Bild 7) Vi har också gjort en beräkning  för  att\r\nytterligare  illustrera vad som kan tänkas komma att\r\nhända  på  försäkringskassorna.  Försäkringskassorna\r\nhar, som vi vet, hög sjukfrånvaro. När man tittar på\r\nhur  pass stor  andel  som  har  deltidssjukfrånvaro\r\nvisar  det  sig  att  det är en väldigt stor andel i\r\nförsäkringskassan. I själva  verket  blir därför den\r\nberäknade        merkostnaden        för        hela\r\nförsäkringskasseorganisationen  ungefär  400 000 kr,\r\n1 % av 1 % av lönesumman. Det går alltså jämnt  upp.\r\nDet blev vi kanske själva en del förvånade över, men\r\ndet  beror  alltså  på  att detta med att arbeta med\r\ndeltidssjukskrivning   och    delvis    närvaro   på\r\narbetsplatsen   har   en   väldig  kraft  också  för\r\nfinansieringskostnaderna.\r\nSett till de enskilda försäkringskassorna blir det\r\nganska stora skillnader. Det  är  intressant för den\r\nsom  leder en stor organisation att  man  internt  i\r\norganisationen  kan  använda sig av det här systemet\r\nmed  drivkrafter  genom  att  låta  kostnaderna  slå\r\nigenom på det enskilda  arbetsstället.  Här  är  det\r\nklart  att  det finns försäkringskassor - där ligger\r\nansvaret för  verksamhet  och  personal - som kommer\r\natt kunna tjäna ganska hyggligt med pengar på att få\r\nned sin sjukfrånvaro, även om summan  av kardemumman\r\ninom  den  samlade  försäkringskassan är oförändrade\r\nkostnader.\r\nPoängen med detta är  just att det faktiskt spelar\r\nroll vad man gör, att det  kan  bli  både  plus  och\r\nminus; det beror på vad man de facto gör.\r\nVarför är vi då så positiva till den här reformen?\r\nJa,  det  beror naturligtvis på att det - i gång som\r\nvi tycker att  vi  är med att ta ned sjukfrånvaron -\r\nändå  behövs,  känner   vi,   hjälp  av  ytterligare\r\ninsatser för att ordentligt kunna komma vidare.\r\nIndividen är ju alltid den viktigaste  personen  i\r\nsjukskrivningsfallet.      Näst     viktigast     är\r\narbetsgivaren.  Försäkringskassan  kan  naturligtvis\r\nockså vara viktig,  men  kanske lite mindre viktig i\r\nsjälva verket. I värsta fall  kan  den  till och med\r\nrepresentera  ett  problem om det är så att  individ\r\noch arbetsgivare väntar på att försäkringskassan ska\r\nta initiativet. Särskilt  har  det,  kan  man  säga,\r\nvarit ett problem under den tid då försäkringskassan\r\nvarit   överflyglad   av  det  arbete  som  den  här\r\nexplosionen i sjukfrånvaro har inneburit. Det har ju\r\ninneburit att det tagit  tid innan försäkringskassan\r\nhaft möjlighet att ta de kontakter som det i och för\r\nsig   är   önskvärt   att   man   tar   också   från\r\nförsäkringskassans sida.\r\nMen det är klart att det som nu händer  är att man\r\nvänder  upp och ned på situationen på ett intressant\r\nsätt. Nu kommer det nog att bli så att arbetsgivarna\r\ntar kontakt  med  försäkringskassan och ställer krav\r\npå   att   få   den   hjälp    och   det   stöd   av\r\nförsäkringskassan som är rollen  där  när det gäller\r\nsamordning med läkare och individ och så vidare. Det\r\ntycker  vi  är  bra, för det betyder en nystart  för\r\nsamarbetet mellan försäkringskassa och arbetsgivare,\r\nvilket kan behövas.\r\nVi vet att det  finns  arbetsgivare som tycker att\r\ndet är svårt att få kontakt,  och  bra  kontakt, med\r\nförsäkringskassan  och  att  det  kanske  har  varit\r\nsärskilt  bekymmersamt  under  de här hårt belastade\r\nåren.  Vi vet också att det i dag  finns  en  väldig\r\nbeslutsamhet  i  försäkringskassorna  att  verkligen\r\nlåta  det  här  bli en nystart för samverkansarbetet\r\nmellan arbetsgivare och försäkringskassa.\r\nVi är i full färd - och det är kanske bra, för den\r\n8 december är väldigt  sent  för  att hinna med alla\r\nförberedelser   -   med   förberedelser   för    den\r\nsituationen att riksdagen tar detta beslut.\r\n(Bild  8)  Vad  vi  gör  är att vi organiserar ett\r\nkundcenter  för  arbetsgivarna  i  alla  frågor  som\r\ngäller den nya avgiften.  Det  ska  vara lätt att nå\r\nförsäkringskassan,  och det ska finnas  specialister\r\npå allt som har med frågorna  om  avgifter att göra.\r\nVi  kommer också att bygga en \"Arbetsgivarens  sida\"\r\nsom  vi   successivt   gör  alltmer  omfattande  där\r\narbetsgivarna kan ta direktkontakt via Internet.\r\nSom ett, förhoppningsvis,  mycket  viktigt  inslag\r\nför framtida samarbete åtar vi oss också att om  man\r\ni   kontakterna   kring  avgifterna  vill  ha  andra\r\nkontakter  med  handläggare  på  försäkringskassorna\r\nordna med den saken.  Man ska inte behöva ringa runt\r\noch ringa flera samtal,  utan  i  och med att vi får\r\nden  här  kraftsamlingen  i  Åmål  och  Säffle,  där\r\nkundcentret  kommer  att ligga, tar vi på oss  detta\r\nmed     att     ordna     kontakter      med      de\r\nförsäkringshandläggare  som kan behövas för faktiska\r\nmöten  och annat som kan behöva  göras.  På  så  vis\r\nhoppas vi  att detta verkligen kan bli den nystart i\r\nsamarbetet som det har förutsättningar att bli.\r\nMen en liten  brasklapp  måste  naturligtvis  ändå\r\nläggas ut för det faktum att det finns väldigt många\r\nlånga  sjukfall.  De  kommer  nu  att märkas, och de\r\nkommer  självfallet  att  orsaka  en del  gnissel  i\r\nbörjan,  kan  man  gissa.  Men  det  finns  en  stor\r\nbeslutsamhet från vår organisations håll att försöka\r\nsvara  upp mot den efterfrågan på samverkan  som  vi\r\ntror är en naturlig följd av den här reformen.\r\n\r\nJohnny Johnsson,  Svenska  Företagarläkarföreningen:\r\nTack för att jag fick komma  hit.  Nu  har  vi  hört\r\npolitrukerna prata, och nu får vi ta läkarna. Det är\r\ninte så stor skillnad.\r\n\r\n(Bild  9) Jag har här en gammal bild av sjuktalen.\r\nEn sak kan  vi  vara  överens om. Även om det nu har\r\nblivit något bättre i ena  änden  kan vi inte ha det\r\nså  här.  Vi måste ändra på det på ett  eller  annat\r\nsätt.\r\nVärst är  det  för  kvinnorna.  Vi  hör  också att\r\nantalet   sjukersättningar   och  sjukpensioneringar\r\nökar. Det innebär en jättestor  brist på möjligheter\r\nframöver.\r\n(Bild 10) Vi tar nästa bild. Vi  kan  titta på hur\r\nrelationen  sjuk-frisk  ser  ut  och  lite grann  på\r\ndefinitioner. Sjuk, säger Richard Fuch,  är  den som\r\nendast är otillräckligt undersökt. Det är kanske  en\r\nlite pessimistisk syn.\r\nOm    vi   ser   det   historiskt   och   ser   på\r\nfabrikationsfelet  på  människan - vad vår Herre har\r\ngjort  för  tavla  -  får  2-4 %   över   tiden   en\r\narbetsoförmögenhet.   Vi   blir  förkylda,  får  ett\r\nbenbrott eller bryter samman på olika sätt.\r\nDen  sjukskrivningen  och sjukhanteringen  ska  vi\r\nnaturligtvis ha, och den  ska vi sköta på bästa sätt\r\nså att det fungerar. Men sedan  finns  det  ett stor\r\nområde  som  vi  med  de norrländska precisionsorden\r\nkallar osjuk och ofrisk,  så  att ni förstår att det\r\när en exakt vetenskap.\r\nInom det området beror det på  hur man har det och\r\nhur man tar det. Inom det området  kommer det en väv\r\nin från arbetslivet till det civila  livet  som  här\r\ngår  samman.  Vi har inte flera liv. Vi har bara ett\r\nliv, och det är  vad  vi  måste hantera. Det är just\r\ndet   området   man   påverkar   mest    med   olika\r\nincitamentsstrukturer av olika slag.\r\nFrån den enskilda individen gäller det att  ha  en\r\nincitamentsstruktur  som  gör att den inte vill vara\r\ndär. Från arbetsgivaren och  arbetskamraterna gäller\r\ndet  att  se  till  att  man  har  en   väldigt  bra\r\narbetsmiljö.  Från  statsmakterna ska man så  mycket\r\nsom  möjligt  se  till  att   inte   ha   så   många\r\nsjukskrivningar.\r\nDet  är  den rebusen vi ska försöka hantera. Helst\r\nav allt ska  vi  ligga  uppe  i  området  hälsa, det\r\nområde där livet också har en mening.\r\n(Bild  11)  Vi  kan  ta  nästa  bild. Det är några\r\nfundamenta vi behöver känna till. Det  är  en formel\r\nsom det kan vara intressant att titta på. Vi kan där\r\nlika     gärna     skriva    rehabilitering    eller\r\narbetsförmåga. Det är  en  produkt.  Resultat = våra\r\nresurser x kunskap2 x kommunikation3 x  motivation4.\r\nDet är naturligtvis en metafor.\r\nOm  man  inte  kan  klara  av  motivation för  den\r\nenskilda  individen  hjälper  det  inte  mycket  hur\r\nmycket SOCSAM det är och hur mycket  saker  vi  gör.\r\nMänniskor  kan  inte  rehabiliteras eller förmås att\r\narbeta om de inte är motiverade.  Man  kan skriva på\r\nsamma sätt för arbetsgivare.\r\nVi har kunskaper och resurser, och en  hel del har\r\nkommunicerats,  för  att kunna hålla nere sjuktalen.\r\nFrån min verksamhet där  jag  jobbar  på  Stora Enso\r\nFors kan jag se att vi redan har gjort det  reformen\r\ntänker  sig  göra.  Vi  kommer  att tjäna någonstans\r\nkring 2½-3 miljoner kronor på 844  personer utan att\r\ngöra någonting annat än vad vi redan har gjort.\r\n(Bild  12)  Vi  tar  nästa  bild. Där ser  vi  ett\r\nfundament som är viktigt att känna  till. Det gäller\r\ntidiga incitament. Det är en bild tagen från studier\r\nav problem med nacke och axlar. Vi har  fått  bilden\r\nfrån Svenskt Näringsliv.\r\nDen        här        bilden       visar       hur\r\nrehabiliteringspotentialen  sjunker väldigt kraftigt\r\nfrån ungefär efter en månad och  framåt. Alla system\r\nsom inte tar hand om individen fortare  än  en månad\r\när för långsamma.\r\nDet innebär att nästan alla avstämningsmötena  och\r\nannat   är   två   tre   månader   framåt.   Då  har\r\nincitamentsstrukturen  verkligen  kommit i en mycket\r\nsvår situation.\r\nI  den  här  reformen  finns  redan  ett   inbyggt\r\nproblem.  Jag är väldigt rädd för att vi kommer  att\r\nfå en förfärlig  byråkrati  med försäkringskassa och\r\nannat för att få godkänt eller  icke  godkänt för de\r\nrehabiliterande åtgärderna.\r\nDe  flesta  fall vi har läker på tre-sex  månader.\r\nDet  gäller  även   de   längre   fallen.   För   de\r\nhundringarna   kommer   vi   att   få   administrera\r\nförfärligt mycket saker, var så säker. Om  det  blir\r\nfördröjt  av  händelserna med arbetet kommer det att\r\nbli en försämring.\r\nI  den  bästa  av   världar   där   man   har   en\r\nföretagshälsovård  på  plats  kan  man  ta tag i det\r\nredan  dag tre. Redan när människor blir sjukskrivna\r\nfår de anmäla  sig  till oss och till arbetsgivaren.\r\nVi tar redan kontakt  för  att se om det är något vi\r\nkan hjälpa till med så att de kan komma tillbaka.\r\nEfter första veckan påminner  vi om att de behöver\r\nett läkarintyg. Efter två veckor  sätter  vi oss ned\r\nmed           arbetsgivaren,          arbetsplatsen,\r\nföretagshälsovården,  personalen  och facket för att\r\nse vilka resurser som behövs. Där snickrar  vi  till\r\nden  plan över vad som ska göras, allt på ett bräde,\r\nså att det är klappat och klart.\r\nJag hoppas att det kommer att kunna hanteras på så\r\nsätt att  kassan  han hantera det retroaktivt så att\r\ndet kommer att kunna  fungera för dem som sköter sig\r\ni det här avseendet.\r\nDet  måste  med  tiden  bli  så  att  man  gör  en\r\nbedömning längre bort när man ska sluta att hålla på\r\natt rehabilitera. Det ska vara  någon  sorts  bortre\r\nparentes där man beslutar att det är vägs ände.\r\n(Bild  13)  Vi  tar  nästa  bild. Ett bra stöd för\r\ndetta är en företagshälsovård när  den  fungerar som\r\nbäst.  Tidiga  incitament  är förstås att vara  ännu\r\ntidigare  än själva sjukfallet.  Här  är  det  allra\r\nviktigaste det främjande arbetet.\r\nDet gäller  att  jobba  tidigt och höra av vad som\r\nhänder  ute i arbetslivet och  hur  människorna  har\r\ndet. Det främjande och förbyggande arbetet är mycket\r\nviktigare innan det blir ett sjukfall.\r\nNär vi började jobba med de här frågorna på slutet\r\nav 80-talet  producerade vi 80 långfall per 1 000, i\r\ndag producerar  vi  10 per 1 000. På så sätt kan man\r\nbegränsa inflödet väldigt  mycket.  Det går inte att\r\ngöra  genom att vara efterhjälpande, utan  då  måste\r\nman jobba med helt andra perspektiv.\r\nDär är den främjande principen det viktigaste. Hur\r\nska det  vara  när det är som bäst. Då måste man stå\r\ndär i organbruset  och  höra med organisationen. Man\r\nmåste ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och höra\r\nmed skyddsombuden, patienterna och medarbetarna. Hur\r\nhar du det, hur ser det ut?  Utifrån det ska man dra\r\nslutsatser och göra sammanställningar så att man kan\r\ngöra bra åtgärder.\r\nVi kan se på den här kurvan.  I  början  är det en\r\nbelastning  som kanske bara är signaler. Det  börjar\r\nbli några tummar  och axlar som känns av. Då kan man\r\nsätta in åtgärder så att man undviker sjukdom.\r\n(Bild 14) Vi kan  ta  nästa bild. Det kan nog vara\r\nbra med deltidssjukskrivningar  i  de  allra  flesta\r\nfall.  Men  ibland  är  det riktigt dåligt. Blir det\r\nmycket   deltidssjukskrivningar    är   risken   att\r\nbelastningen  på  dem  som  är  i  omgivningen  blir\r\nstörre.\r\nJag ser det nu hemma hos mig där vi har varit lite\r\nför effektiva med deltidssjukskrivningar. Det kommer\r\natt  bli problem i varje fall i skiftgående  arbete.\r\nVi måste hitta smartare lösningar på det.\r\nIbland  är  det  väldigt  viktigt och kan vara den\r\nmest  rehabiliterande  åtgärden  att  vara  sjuk  på\r\nheltid.  Ibland går det fortare  att  vara  sjuk  på\r\nheltid än på deltid.\r\nVi såg tidigare kurvan över tidiga incitament. Den\r\nkurvan  följs   också  vad  gäller  sjukskrivningar.\r\nSjukskrivning är  smittsamt. Sjukskrivning kan också\r\nvara vanebildande.  Om  sjukskrivning  får  stå  för\r\nlänge  är  risken  att  det är svårt att komma därur\r\nganska  stor.  Man  får göra  det  med  mycket  stor\r\nomdöme.\r\nSjukskrivning med 25 %  i tre månader är en ganska\r\nbehaglig  tillvaro  där  man har  en  dag  ledigt  i\r\nveckan. Det kan vara väldigt  svårt  att  ta sig ur.\r\nDet  måste  man komma ihåg. Det måste vi ha klokskap\r\nför att kunna hantera.\r\nVi har tre  olika  organisationsformer som vi alla\r\nmåste ha. Det är inte  antingen  -  eller. Lägger vi\r\n80 % i den övre delen, den som reagerar  på  det som\r\när  trasigt,  där  vi  jobbar med rehabilitering och\r\nannat, kommer vi inte att kunna lösa ohälsofrågorna.\r\nInte heller kommer vi  att kunna lösa dem med bara\r\nförebyggande hantering där  man tittar på ohälsa och\r\nförsöker  kringgå  ohälsa på olika  sätt.  Vi  måste\r\nbehandla 1 680 höga  blocktryck  för  att  rädda  en\r\nmänniska, om man inte tidigare har haft hjärtinfarkt\r\neller   stroke.   Det   är   ett  oerhört  dyrt  och\r\nineffektivt system. Vi vet inte  vem  det  är, så vi\r\nmåste göra på det viset.\r\nDet  bästa sättet är den främjande principen.  Det\r\när att se  till  att  människor rör sig lite mer. En\r\nhalvtimme var vardag i  veckan  räcker för att komma\r\nur  risken även om man har lite högt  blodtryck  och\r\nlite högt kolesterolvärde. Såvitt man inte röker. Då\r\nkan man  strunta  i alltihop, för då går det i varje\r\nfall illa. Det är farligt ändå.\r\nDet är den främjande  principen  som  är det allra\r\nviktigaste  och  som vi ska jobba med. Det  är  inte\r\nmotsägelsefullt.\r\n(Bild 15) Vi tar  nästa bild. Vi lägger i Fors ned\r\n80 % på det främjande och 5 % på det reagerande. Här\r\nkan man se hur det i  Sverige  sett  ut med de långa\r\nsjukskrivningarna över 60 dagar och hur  det  ser ut\r\nnär  det  är  som  bäst.  Det  är när man har en bra\r\nföretagshälsovård som kan ta mycket tidiga initiativ\r\noch  inte  väntar  fyra veckor eller  mer.  Den  kan\r\nhantera   frågorna   främjande,   förebyggande   och\r\nreaktivt, alltså även en hel del sjukvård.\r\nMed lite krumbukter  fram  och tillbaka ser vi att\r\ndet blir en väsentlig skillnad. Skulle Sverige se ut\r\nsom Stora Enso Fors, Skoghall eller Kvarnsveden - vi\r\nhar översatt det till många ställen - skulle vi vara\r\nså där 150 miljarder rikare. Det  är med den kunskap\r\nvi  redan  har och med den hantering  vi  redan  kan\r\ngöra.\r\nFår vi hjälp  med  den nya incitamentsstruktur som\r\nnu föreslås tror jag att  det kommer att vässas. Det\r\ngäller  särskilt för dem som  inte  är  framme.  Men\r\nmånga kommer  att  storkna, som jag ser det. Hur ska\r\ndet gå för kommuner  och  landsting  där  man har så\r\nmånga långtidsfall? Det är svårt att se hur  det ska\r\nfungera på ett bra sätt.\r\nJag  är  ganska  orolig  som  företagsläkare i det\r\navseendet. Jag har varit i kontakt  med  en  hel del\r\nombudsmän i de fackliga delarna. De säger att man nu\r\nbörjar  att  säga  upp  människor.  Från  att  de är\r\nsjukskrivna  hittar  man vägar till arbetsbrist. Man\r\nrensar bordet inför den  1 januari. Det är naturligt\r\noch kanske också bra att det  blir så. Men om de går\r\nifrån   att   vara   sjukskrivna   till    att   bli\r\nsjukpensionerade är ingenting vunnet. Det är  precis\r\ntvärtom. Det är helt galet.\r\nDen  danska  modellen där det nästan inte är någon\r\nskillnad mellan  att  vara  arbetslös och att ha ett\r\narbete är ganska klok. Då behöver man inte krusa sin\r\narbetsgivare. Där kan man gå  in i arbetslöshet. Men\r\ndet är större skillnader till sjukskrivningen.\r\nVi har skapat en incitamentsstruktur  för  företag\r\natt  försöka  ta  tag  i  de  längre fallen och ännu\r\nhellre inte skapa några långfall.  Det  är okej. Men\r\nom  man  sedan  höjer ersättningsnivån kan det  blir\r\nganska knepigt. Det kan kanske bli kontraproduktivt.\r\n(Bild 16) Så har  vi  den  sista bilden. Det är en\r\nlite knepig bild. Det står en massa saker.\r\nVi ser en massa blå prickar i mitten som är själva\r\nverksamheten.  Där  ser vi kunskapen  om  människans\r\nvillkor     i     arbetslivet,      benämnt      som\r\nföretagshälsovård.  Vi  ser  personaladministration.\r\nSjälva produktionen och facket arbetar tillsammans i\r\nkonsensus   för   att  göra  ett  bra   systematiskt\r\narbetsmiljöarbete.  Det  gäller  att  göra  ett  bra\r\narbete  där  hälsa,  effektivitet  och  lönsamhet är\r\nvarandras förutsättningar.\r\nDet måste då finnas vissa förutsättningar.  En  är\r\natt  man  har tillgång och kunskap om arbetsplatsen.\r\nVet man inte  hur  arbetsplatsen  fungerar  går  det\r\nheller  inte  att korrigera, hantera och vara där på\r\nett vettigt sätt. Vet man inte hur individen har det\r\nmåste man ha tillgång  till  individen och individen\r\nockså tillgång till företagshälsovården. Det kan ske\r\nvia den vägen eller i samarbete med övrig sjukvård.\r\nI  axeln  individ-verksamhet-arbetsplats  kan  man\r\nhitta mycket  smartness, förebygga mycket och främja\r\nmycket. Det behövs  för att man också ska kunna göra\r\nen bra deltidssjukskrivning  -  fri  fot eller fritt\r\nhuvud.\r\nDessutom  måste  det  finnas  kunskap  om   själva\r\norganisationen  och  i  organisationen  om frågorna.\r\nFinns  inte  ledningen  med  och har ledningen  inte\r\ntillräcklig  kunskap  eller incitamentsstruktur  för\r\natt göra någonting kommer ingenting att ske.\r\nInte minst behövs en  god  kontakt  med  de övriga\r\nmyndigheterna,         försäkringskassan         och\r\narbetsmarknadsdelen,  men  också med sjukvården. Här\r\nbehövs det en axel med mer samarbete  mellan framför\r\nallt  primärvården och företagshälsovården  för  att\r\ndet ska  kunna fungera. Man måste också hitta en bra\r\nstruktur där  man  har  definierade  former för sitt\r\narbete.\r\nJag  tror att reformen kommer att betyda  att  det\r\npushar på  lite  grann  framöver. De som har det bra\r\nfår det väl ännu bättre.  De  som  har det dåligt är\r\njag rädd för får det riktigt svettigt.\r\nDen   andra   risken  är  om  vi  får  en  hårdare\r\narbetsmarknad. I  dag  gör  man  allt  för att kunna\r\nvälja  de  allra  bästa. Där är det redan hårt.  Men\r\nrisken är naturligtvis  att  de  som har en frekvent\r\nsjukfrånvaro kommer att ha svårare  att  komma in på\r\narbetsmarknaden.  Redan  nu  vet  vi  att  det finns\r\nmycket     mer     förfrågningar    om    vi    från\r\nföretagshälsovård  och   andra   kan   göra   sådana\r\nbedömningar.\r\n\r\nAnastasia  Georgiadou, Svenskt Näringsliv: Tack  för\r\natt  jag  fick   komma   hit.  Förutom  att  jag  är\r\nstyrelseledamot i Svenskt Näringsliv är jag grundare\r\noch vd i två företag. Det  är  först ett företag som\r\nheter Adena Clean. Vi tillhandahåller  lokalvård för\r\nföretag på kontraktsbasis. Det andra företaget heter\r\nSvensk    Assistans    och   Handikappservice.   Där\r\ntillhandahåller   vi   personlig    assistans    för\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\nJag  har  varit företagare i 15 år, och jag tycker\r\natt det är, som  ni  svenskar  brukar säga, skitkul.\r\nJag tycker att det är jätteroligt.  Det är det bästa\r\njag har gjort i mitt liv. Båda företagen  jag driver\r\när  inom  tjänstesektorn.  Det  är där jag tror  att\r\nframtidens jobb i Sverige kommer  att finnas. Vi har\r\nsett   att   industrin  tyvärr  har  börjat   flytta\r\ntillverkningen utomlands alltmer.\r\nInom    tjänstebranschen     är     det    väldigt\r\npersonalintensivt.  Ca  87 %  av  vår omsättning  är\r\nlönekostnader.   Jag   kommer   ursprungligen   från\r\nGrekland  och  har  erfarenhet  av  egen  verksamhet\r\ndärnere.  Där  är vi i princip hjältar,  självgående\r\nhjältar. Man är entreprenör av sig själv, varför vet\r\njag inte.\r\nJag  vill  påstå   att   Sverige   har  den  bästa\r\narbetsmiljölagstiftningen i hela Europa. Sverige har\r\nlägst antal arbetsolyckor men flest sjukskrivna  och\r\nförtidspensionerade. Det går inte ihop för mig.\r\nJag   har   lite   reflexioner   på  förslaget  om\r\nmedfinansiering  på 15 % vid en heltidssjukskrivning\r\noch lite egna erfarenheter  som  jag gärna vill dela\r\nmed mig.\r\n\r\nAtt  arbetsgivaren  ska ha ekonomiska  drivkrafter\r\nför att få ned sjuktalen  tycker jag är fel medicin.\r\nDet  är  inte  arbetsgivaren  som  sjukskriver  utan\r\nläkaren  som sjukskriver. Enligt  förslaget  är  det\r\nförsäkringskassan  som  ska  fatta  beslut.  Vi  har\r\ntydligen ingen möjlighet att överklaga det beslutet,\r\nutan   vi   får   snällt   betala.  Däremot  kan  vi\r\nifrågasätta nivån på beloppet.\r\nI den TEMO-undersökning som  är  gjord - den finns\r\ndärute, så att ni kan titta lite mer i den - kan man\r\ntitta på s. 2 vid den första punkten. Man har frågat\r\n401  företagare.  En  kraftig  majoritet,   85 %  av\r\nföretagarna,  tror  inte att regeringens förslag  om\r\nnya  regler  för sjukpenningkostnaderna  kommer  att\r\nmedföra att sjukfrånvaron minskar. Det tror inte jag\r\nheller.\r\nInom tjänstesektorn  måste  vi  ha en vikarie från\r\nförsta  minuten  när någon blir sjuk.  Vi  kan  inte\r\nleverera en tjänst  och  säga till vår kund: Tyvärr,\r\nden här veckan kan vi inte  städa  på tisdag, men ni\r\nfår  städningen  två  gånger utförd nästa  tisdag  i\r\nstället. Det går inte.\r\nDet är likadant med de  funktionshindrade.  Vi kan\r\ninte  säga:  Du  får gå upp och duscha två gånger  i\r\nmorgon  i  stället,   eftersom  vi  inte  har  någon\r\nvikarie. Vi måste in med  en vikarie. Det är väldigt\r\nresurskrävande för oss att  se  till att vi har rätt\r\nperson på rätt plats vid rätt tid när det så behövs.\r\nJag tycker att vi har tillräckligt med drivkrafter\r\ndär. Har vi inte vår personal så  har  vi  inte vårt\r\nföretag.  Det är viktigt att medarbetarna är  friska\r\noch är på jobbet.\r\nJag har en  kille som vi kan kalla för Bertil. Han\r\nvar ute och åkte  skidor  och  bröt  benet.  Det här\r\nhände  i  januari 2003. Han blev sjukskriven och  är\r\nfortfarande  sjukskriven i dag. Det gick lite snett.\r\nMan var tvungen  att vrida om benet igen. Nu när han\r\ni princip är färdig tycker man att det tydligen inte\r\nhar gått så bra. Man  måste  göra om hela ingreppet.\r\nLäkarna  vet inte om de vill göra  det  eller  inte,\r\neftersom man inte vet hur resultatet blir därefter.\r\nNär  han   blev  sjuk  tillsatte  vi  en  vikarie.\r\nVikarien blev  sjuk  i influensa. Vi var tvungna att\r\nsätta in en till vikarie.  För detta jobb hade vi en\r\nintäkt för att utföra tjänsten.  Vad  vi  egentligen\r\nfick   betala   dessutom   var  två  sjuklöner,  två\r\nsemesterersättningar    utöver     det    och    två\r\narbetsgivaravgifter.\r\nOm man tittar på detta förslag skulle det innebära\r\natt vi skulle betala 15 % ytterligare  för någonting\r\nsom  vi  inte  kan  rehabilitera eller påverka  över\r\nhuvud taget. Vi kan inte  skapa  en ny tjänst för en\r\nperson  som är borta från jobbet och  som  inte  kan\r\nutföra sina  ordinarie  arbetsuppgifter bara för att\r\nvi ska komma undan delfinansieringen.\r\nJag tror att förslaget  kommer att drabba de svaga\r\ni    samhället.   Det   är   de   funktionshindrade,\r\nensamstående  och  inte  minst  kvinnor.  Det gäller\r\nsärskilt  dem som redan har en sjukdomshistorik  och\r\nkanske  har   haft   en   deltidspension   med  lång\r\nsjukskrivning  av andra skäl som inte har något  med\r\njobbet att göra.\r\nJag tror också  att  vi  får ett A- och B-lag. Det\r\nkommer att bli en selektering.  Arbetsgivarna kommer\r\ninte att våga anställa. Man blir  mer försiktig. Jag\r\ntror   säkert  att  man  också  kommer  att   anlita\r\nbemanningsföretagen i större utsträckning.\r\nVid den  senaste  rekryteringen som jag gjorde var\r\njag tvungen att bortselektera  en  kvinna  som sökte\r\ntjänsten.  Hon  var den bästa av dem som sökte  den.\r\nMen hon hade ett fritidsintresse som jag inte tyckte\r\nom. Det var att hon  tyckte  om  att åka slalom. Jag\r\nhade  redan erfarenhet av en sådan  olycka,  så  hon\r\nfick inte jobbet.\r\nSedan  kände  jag: Hur långt ska jag behöva gå när\r\njag intervjuar henne?  Ska jag fråga henne om hon är\r\nnöjd med sina bröst eller  om  hon  är  nöjd med sin\r\nmage     och    om    hon    tänker    göra    några\r\nskönhetsoperationer?  Vi  åker  på  att  betala  den\r\nsjukfrånvaron   också  som  egentligen  inte  är  en\r\nsjukfrånvaro.\r\nEtt dygn har 24  timmar.  En  person som jobbar på\r\nheltid  är på jobbet 8 timmar per  dag.  Det  är  40\r\ntimmar i  veckan.  Vi arbetsgivare ska ta risken för\r\nett helt dygn på 24  timmar.  Det tycker jag är lite\r\nologiskt. Ofta har inte en sjukfrånvaro  samband med\r\narbetet.\r\nEnligt     förslaget     ligger     makten     hos\r\nförsäkringskassan  som  beslutar om sjukskrivningen,\r\ndeltidssjukskrivningen och  rehabiliteringspenningen\r\ntillika        om        avstämningsmöten        och\r\nrehabiliteringsplanen. Vi kan inte begära omprövning\r\nav beslutet om sjukskrivningen.\r\nNär  vi  tar  kontakt  med läkarna, vilket vi ofta\r\ngör,  blir  läkarna  väldigt   förvånade.   Vi   får\r\nbudskapet  att  det  tyvärr är sekretess. Det är det\r\nockså på diagnosen. Det är inte alltid vi vet varför\r\nmänniskor är sjuka och hemma från jobbet.\r\nDet ställs orimliga  krav på oss arbetsgivare. Man\r\nställer ökade krav på oss  utan att samtidigt ge oss\r\nbefogenheter för att kunna leva upp till kraven.\r\nJag har fem arbetsgrupper  i  Norrköping.  Där var\r\ndet väldigt mycket sjukfrånvaro inför storhelger. Vi\r\nsamlades  till ett personalmöte i alla grupper.  Det\r\nvar 30 medarbetare. Alla kom fram till att vi skulle\r\ngöra på det  här  sättet.  Vi  begärde in läkarintyg\r\nfrån  första  sjukdagen  inför  storhelger.  Det  är\r\nförenligt   med   det  kollektivavtal   som   finns.\r\nResultatet blev faktiskt  mycket  bra. Vi har nästan\r\ningen sjukfrånvaro inför storhelger.\r\nÄr det här rätt eller fel? Det var  de  själva som\r\nville ha det så. Dessutom kunde man planera  för att\r\nvara  ledig  på  julen.  Man  vet  att man inte blir\r\nbeordrad  att åka in ifall det är någon  som  kanske\r\nvill vara hemma  och  vara  sjuk. Nu ska ni inte tro\r\natt jag misstänker att alla som  är  hemma  inte  är\r\nsjuka.  Men  begreppet  sjukdom har förvrängts lite.\r\nDet kanske är okej att vara  sjuk  om  man  mår lite\r\ndåligt och bara har ont i huvudet.\r\nJag     har    väldigt    mycket    kontakt    med\r\nförsäkringskassan  från bolaget där vi administrerar\r\npersonlig assistans.  Jag tror att försäkringskassan\r\nkommer  att ha väldigt svårt  att  hinna  med  dessa\r\narbetsuppgifter  samtidigt med omorganisationen. Jag\r\när rädd för att det  kommer  att  fallera. Till slut\r\nkommer det bara att bli ett stort kaos.\r\nFrågan  är  också:  Vem  är  det som ska  stå  för\r\nkostnaderna om det blir förseningar?  Tanken med att\r\nvi  arbetsgivare  ska  vara  med  och  delfinansiera\r\nsjukskrivningen   var  väl  ändå  att  arbetstagaren\r\nskulle ha någon form  av  kontakt med arbetsgivaren.\r\nEnligt  dagens förslag att administrera  det  kommer\r\ninte  arbetstagaren   att   ha   någon  kontakt  med\r\narbetsgivaren och vet således inte att vi är med och\r\nmedfinansierar kostnaden, eftersom  det  kommer  att\r\nskötas via skattekontot.\r\nDet  blir  också större arbetsbörda och belastning\r\npå arbetsgivarna  i  form  av administration. Vi får\r\nett  större  regelverk  som  vi  ska  lära  oss  att\r\nhantera.  Det  kommer  också  att   kräva  ännu  mer\r\nresurser inte minst för de mindre företagen.\r\nVårdköerna är ytterligare ett problem. Läkarna har\r\nofta  haft  väldigt  lite  tid  med patienterna  och\r\noftast ingen kontakt alls med företagen innan de gör\r\nen  sjukskrivning.  Riksförsäkringsverkets   kampanj\r\nvisar  på att vi har rätt när vi framhåller att  det\r\när ett problem med attityderna till när man är sjuk.\r\nMitt sista  exempel  handlar  om en ung kvinna. Vi\r\nkan kalla henne Stina. Stina är ensamstående med ett\r\nbarn, har köpt hus och vill få det hela att gå runt.\r\nHon har hyrt ut rum till olika hyresgäster.  En  dag\r\nringde  hon  till  mig och sade att hon haft problem\r\nmed vissa av hyresgästerna.  De  hade inte skött sig\r\noch hon var tvungen att reda upp efter dem. Hon sade\r\natt  hon  tänkte  sjukskriva sig och  vara  hemma  i\r\nungefär tre veckor.  Jag  var helt mållös. Jag kunde\r\ninte säga någonting. Jag har  inte fått läkarintyget\r\nännu, och jag vet inte hur jag ska bete mig. Hon har\r\nredan  sagt  detta  till  mig,  och   jag  kan  inte\r\nifrågasätta   henne.   Rent  moraliskt  tycker   jag\r\nemellertid inte att jag  ska  behöva  betala sjuklön\r\nför att hennes verksamhet vid sidan av inte fungerat\r\nutan gjort henne trött och utsliten.\r\nEn stor majoritet av remissinstanserna har avvisat\r\nförslaget. Lagrådet har kritiserat det  och sagt att\r\ndet inte uppfyller ändamålet. Jag ska dock  inte  nu\r\ngå   in   på   ytterligare   aspekter  som  rör  oss\r\nföretagare,  såsom  möjligheter   att  konkurrera  i\r\nEuropa och övriga världen; detta sagt  med  tanke på\r\nde kostnader som vi kommer att drabbas av.\r\nJag     är     själv     fritidspolitiker     inom\r\nsocialdemokratin.  Egentligen har jag inte så mycket\r\nav den varan, fritiden,  men jag försöker ändå hinna\r\nmed för jag vill vara med  och skapa en bättre värld\r\nför oss alla. Jag tvingas också fatta beslut i olika\r\nfrågor, vilket inte alltid är så lätt.\r\nJag  vädjar  till dig som riksdagsledamot  att  ta\r\nditt ansvar fullt  ut  i denna så viktiga fråga, för\r\njag vill fortsätta att vara  företagare.  Det är det\r\nroligaste  jag  gjort,  och jag kommer att fortsätta\r\nmed det. Tack för att ni lyssnat.\r\n\r\nStefan Wiberg, LO: Jag vill  börja med att tacka för\r\natt jag fått möjlighet att komma  hit  och  framföra\r\nvåra synpunkter.\r\n\r\nDet har både i dag och tidigare framkommit  kritik\r\nmot    att   införa   ekonomiska   drivkrafter   för\r\narbetsgivarna    eftersom    de   skulle   missgynna\r\nsmåföretagen  och  medverka till  att  personer  som\r\nbedöms löpa större risk att drabbas av ohälsa skulle\r\nfå svårt att finna arbete.  Vi  är  de första att ta\r\ndenna  oro på allvar, men vi anser att  det  förslag\r\nsom nu lagts  fram  inte  skulle  ge  den  effekten.\r\nNästan 90 % av alla sjukfall är kortare än 15 dagar,\r\ndet  vill  säga  de  håller sig inom den period  där\r\narbetsgivaren redan i  dag  står  för hela kostnaden\r\nför sjuklönen.\r\nLO tillstyrker förslaget Drivkrafter  för  minskad\r\nsjukfrånvaro, men med vissa reservationer. Vi  anser\r\natt  förslagets  effekter  noggrant måste följas upp\r\noch att det är värt att ta till  vara  den  oro  som\r\nframförts  både  i  dag  och i tidigare debatter och\r\ndiskussioner.      En     utvärderingsgrupp      med\r\nrepresentanter  för  arbetsmarknadens   parter   bör\r\nbildas,   som   följer  arbetet  för  att  se  vilka\r\neffekterna blir.\r\nLåt mig först lite  övergripande deklarera vår syn\r\npå förslaget för att därefter  kommentera dess olika\r\ndelar. LO har under lång tid arbetat  med  att finna\r\nett system för att premiera aktiva insatser  i syfte\r\natt stimulera arbetet med att minska sjukfrånvaron.\r\nAtt  minska  sjukfrånvaron  är en av de viktigaste\r\nfrågorna  i  Sverige  i dag. All sjukfrånvaro  beror\r\ninte på förhållandena på  arbetsplatserna.  Men även\r\nom sjukfrånvaron inte beror på arbetet motverkas den\r\nmest  effektivt  genom bra villkor på arbetsplatsen.\r\nOm man på arbetsplatsen  sätter  in  aktiva åtgärder\r\noch skapar delaktighet har detta stor  betydelse för\r\nhur  hög  sjukfrånvaron  är.  Det har många  företag\r\nvisat  i  praktisk  handling.  Därför   behövs   det\r\ndrivkrafter   som   gör   att   det  lönar  sig  för\r\narbetsgivaren att skapa en god arbetsmiljö  som  ger\r\nde  anställda  bättre  hälsa  och  också gör att det\r\nlönar sig att få de sjukskrivna tillbaka i arbete.\r\nLO har tidigare framfört förslag till regeringen i\r\ndessa delar. Vi har bland annat lagt fram förslag om\r\natt arbetsgivare som sluter centrala  kollektivavtal\r\nsom    innehåller    vissa    moment    ska   slippa\r\nmedfinansieringen.   De   moment   som   skulle   ge\r\nbetalningsfrihet         är:         kvalitetssäkrad\r\nföretagshälsovård,                     partsgemensam\r\narbetsmiljöutbildning,    reglering    av   fackligt\r\ninflytande i bemanningsfrågor, riktlinjer för lokala\r\navtal  rörande  systematiskt  arbetsmiljöarbete  och\r\nrehabiliteringsarbete.  Vi anser  att  våra  förslag\r\nborde ha beaktats i förslaget till drivkrafter.\r\nAtt nivån på medfinansieringen  är  den  rätta  är\r\nviktigt  för  resultatet. Alltför starka drivkrafter\r\nriskerar att leda  till  utslagning från arbetslivet\r\noch till att personer som  bedöms  löpa  större risk\r\natt drabbas av ohälsa får svårt att finna arbete. De\r\nkan   också   leda   till  skapandet  av  en  privat\r\nförsäkringsmarknad  för   arbetsgivare   som  önskar\r\nsprida  riskerna.  Å  andra sidan kan alltför  svaga\r\ndrivkrafter   innebära   att    arbetsgivaren   inte\r\nförändrar  sitt  beteende utan helt  enkelt  betalar\r\nmedfinansieringen utan att vidta aktiva åtgärder som\r\nstimulerar sjuka att återgå i arbete.\r\nI  betänkandet  problematiseras   denna  avvägning\r\nalldeles för lite. Det resonemang som  förs på flera\r\nställen är att ju starkare drivkrafterna  är,  desto\r\nbättre effekt får en reform. Det går egentligen inte\r\natt  i  dag  säga  vilka  effekter  ett införande av\r\nenbart drivkrafter kommer att ha. Kunskapen om dessa\r\nfrågor är alldeles för liten.\r\nDen     föreslagna     nivån     på     15 %    av\r\nsjukpenningskostnaderna  för  anställda som är  helt\r\nsjukskrivna anser vi vara väl avstämd.\r\nLåt  mig nu kommentera vissa delar  av  förslaget.\r\nArbetsgivaravgiften  sänks  med 0,24 procentenheter,\r\nvilket   är   en   mycket   kraftig   sänkning    av\r\nsjukförsäkringsavgiften.  Det är svårt att nu avgöra\r\nom det inte är en alltför stor sänkning.\r\nSjuklöneperioden  förkortas  till  14  dagar.  Det\r\ninnebär en minskad kostnad för arbetsgivarna. De har\r\nju redan tidigare fått betalt för detta.\r\nLO  ställer  sig  positivt  till  att  den  tredje\r\nsjuklöneveckan slopas  dels  för att vi principiellt\r\nvarit    emot   sjuklöneperiod,   dels    för    att\r\nsjuklöneperioden   medfört   inskränkningar   i   de\r\nkollektivavtalade tilläggsförsäkringarna.\r\nFribelopp     införs,     vilket    innebär    att\r\nmedfinansiering av sjukpenning  upp  till  80 000 kr\r\ninte behöver betalas.\r\nFribeloppet  och  högkostnadsskyddet i kombination\r\nmed övriga förslag innebär  ett  stort  stöd och ett\r\nstarkt skydd för de allra flesta småföretag. Det har\r\nframförts  många synpunkter om att förslaget  skulle\r\nmedverka till utslagning. Ja, ekonomiska drivkrafter\r\nkan bidra till  det,  men  det går inte att ta detta\r\nförslag  som  intäkt  för  det.   Nackdelen  är  att\r\nförslaget används som argument för  att  det  skulle\r\nske   en   selektering  av  arbetskraften.  Men  det\r\nförekommer ju redan i dag.\r\nOm de beräkningar  som  gjorts stämmer innebär det\r\natt 89 % av företagen med 1-19  anställda  inte hade\r\nbehövt  betala  någon särskild sjukförsäkringsavgift\r\nom den funnits 2002.  Det  skulle  behöva komma fram\r\nmer i debatten. Vi är positiva till detta.\r\nAvstämningsmöte ska hållas och rehabiliteringsplan\r\nupprättas  av  försäkringskassan senast  två  veckor\r\nefter     att     arbetsgivaren     inkommit     med\r\nrehabiliteringsutredningen.\r\nFörsäkringskassorna  är  i  dag  inne  i  en  stor\r\nreformprocess  och på väg att bli en enda myndighet.\r\nDärutöver har de  höga  ohälsotalen  lett  till stor\r\narbetsbörda  för  försäkringskassorna. Vi tror  inte\r\natt försäkringskassorna kan gå iland med de åtgärder\r\nsom   föreslagits   utan    att    få    en    rejäl\r\nresursförstärkning.\r\nSjukpenningen   föreslås  åter  bli  80 %  av  den\r\nsjukpenninggrundande  inkomsten. Vi är positiva till\r\ndetta och menar att den  sammanlagda  nivån  på 90 %\r\nfår    anses   vara   rimlig.   Det   är   inklusive\r\nkollektivavtal  och  tilläggsförsäkringar. LO kommer\r\natt aktivt medverka i  det arbete vi har framför oss\r\nnär  det  gäller att finna  former  för  en  minskad\r\nsjukfrånvaro.\r\n\r\nAvslutningsvis: Vi är helt övertygade om att det går\r\natt komma till rätta med den höga sjukfrånvaron. Det\r\ngår  att  stoppa   ohälsoutvecklingen.   Flera  goda\r\nexempel  bland  svenska  arbetsgivare visar att  ett\r\naktivt  personal- och arbetsmiljöarbete,  som  bland\r\nannat tar sin utgångspunkt i tydligare ledarskap och\r\nökat inflytande, minskar sjukfrånvaron. Men då måste\r\ndet också  bli  lönsamt  att  aktivt  arbeta med det\r\nförebyggande  arbetsmiljöarbetet.  Om  alla  krafter\r\narbetar tillsammans är vi helt övertygade  om att vi\r\nkommer att kunna vända den negativa utvecklingen  av\r\nsjukfrånvaron  och  få  tillbaka  människor i arbete\r\ntidigare än vad nu är fallet.\r\n\r\nUtfrågning\r\n\r\nOrdföranden Tomas Eneroth (s): Nu har vi gott om tid på oss för\r\nfrågor från utskottets ledamöter till  både  dem som\r\nhar  hållit  anföranden och till alla andra inbjudna\r\ngäster som finns  här.  Med  erfarenhet  av tidigare\r\nutfrågningar får jag ändå passa på och be  er  att i\r\nden mån det är möjligt fatta er relativt kort så att\r\nalla får möjlighet att ställa sina frågor och kanske\r\ntill   och   med  möjlighet  att  komma  tillbaka  i\r\nrepliker.\r\n\r\nNär dessa förhållningsorder  väl  var sagda tänker\r\njag börja med att ge ordet till en av vice talmännen\r\ni riksdagen, Per Westerberg från Moderaterna.\r\n\r\nPer Westerberg (m): Jag har egentligen  två  frågor.\r\nOm  man  tittar  på sjuktalen och lyssnar på väldigt\r\nmånga läkarföreningar  finner  man  att sjuktalen är\r\nsom högst inom kommun och landsting, markerat högre.\r\nSamtidigt  tycker jag att återrapporterna  talar  om\r\natt det är de arbetsgivarna som är minst villiga att\r\nhjälpa till  med  omplaceringar för människor som är\r\nlångtidssjukskrivna.  Vi  vet  också att det är i de\r\nmindre företagen som man är minst sjuk, där man ändå\r\nträffas  väldigt  hårt  i samband med  ett  sjukfall\r\nberoende på mindre möjligheter  att vara flexibel på\r\ndet här området.\r\n\r\nDå  kan  man  möjligen  tycka  att förslaget  slår\r\nganska hårt mot de mindre företagen. Frågan är: Blir\r\ndrivkraften tillräckligt stor där den borde vara som\r\nstörst, nämligen i kommuner och landsting, med tanke\r\npå  sjuktalen,  oviljan  eller  oförmågan  att  vara\r\nflexibel och hjälpa till med omplaceringar?  Har man\r\növervägt några andra metoder för att komma fram där?\r\nDen andra frågan är det vi egentligen sysslar  med\r\nhela  tiden,  uppgången  i sjuktalen sedan 1997. Jag\r\nskulle  gärna vilja ha några  kommenterar  generellt\r\nkring vad  ni  upplever  som  de främsta skälen till\r\nvarför  just  Sverige har haft denna  extremt  stora\r\nuppgång i sjuktal.\r\n\r\nJan Grönlund, Näringsdepartementet:  Jag  vill börja\r\nmed   att   understryka   att  just  frågan  om  ett\r\nhögkostnadsskydd  för  små och  mindre  företag  har\r\nvarit en viktig utgångspunkt för de diskussioner som\r\nhar     ägt     rum    mellan    Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet  och   Miljöpartiet.   Det  är  också\r\nbakgrunden till det förslag som nu finns om både ett\r\nfribelopp  och ett högkostnadsskydd som  ska  skydda\r\nmindre företag mot orimligt höga kostnader.\r\n\r\nNär  det gäller  kommuner  och  landsting  är  det\r\nriktigt  att  de  i många fall kommer att drabbas av\r\nmedfinansieringen.    Samtidigt    kan   man   också\r\nkonstatera  att  det  med ganska små medel  går  att\r\nåstadkomma snabb utväxling  och få effekt. Det finns\r\nkanske  andra  som bättre kan svara  på  frågan  vad\r\nkommuner och landsting  gör  för  att  motverka  sin\r\nsjukfrånvaro.  Jag  vill  ändå gärna understryka att\r\nden bild som regeringen har inte är att man inte gör\r\nnågonting eller inte bryr sig  om det här problemet.\r\nMånga personer som slås ut i privata  företag  finns\r\nanställda  i  kommuner  och landsting. Men det finns\r\nsäkert  andra  som  bättre  kan  svara  på  vad  man\r\nfaktiskt gör.\r\n\r\nÅke  Hillman,  Kommun-  och Landstingsförbunden:  De\r\nundersökningar som Riksförsäkringsverket  har  gjort\r\nvisar tvärtom på att när man frågar de anställda  så\r\nanser  de  att  både kommuner och landsting gör mest\r\nför att få tillbaka folk i arbete. Där är de privata\r\narbetsgivarna sämst. Jag tror att Per Westerberg får\r\nläsa den undersökningen.\r\n\r\nNär det gäller  arbetsförhållandena  på  de  olika\r\narbetsplatserna har kommuner och landsting fått  ett\r\ndåligt  rykte. Jag tror att det beror på att vi har,\r\nrelativt   sett,   högre   andel   sjukskrivna   och\r\nlångtidssjukskrivna.  Det  är sant. Men det beror på\r\natt 80 % av våra medarbetare är kvinnor. Kvinnor har\r\nungefär dubbelt så hög sjukskrivning  som  män.  Man\r\nhar  kvinnor  i stor andel och i de åldrar då man är\r\nmer sjukskriven.  Det  är  nog sant att vi har fler,\r\nmen  det  beror  på att vi har  många  kvinnor.  Det\r\nsystem som nu är på förslag synliggör ju att kvinnor\r\nkostar mer i medfinansiering.  Det är den effekt som\r\ndet   blir,   oberoende   av   om  det  är   privata\r\narbetsgivare, kommuner, landsting eller staten.\r\nJag vill påstå att kommuner och  landsting  är väl\r\nså goda arbetsgivare. Vi gör väldigt mycket för  att\r\nfå  våra medarbetare i sysselsättning, rehabiliterar\r\ndem och tar hand om dem. Det finns inget sakligt som\r\nvisar något annat.\r\n\r\nSven Brus (kd): Det finns många frågeställningar som\r\nman skulle  kunna ta upp här. Jag väljer att inrikta\r\nmig på det som  många remissinstanser och debattörer\r\nhar tagit upp, risken för en ytterligare selektering\r\npå arbetsmarknaden.  Att  den  risken  finns, att vi\r\nredan  har  en hård arbetsmarknad och att  den  blir\r\nhårdare har bland  annat  Johnny  Jonsson  sagt. Det\r\nframgår  också av vad flera av talarna har sagt  och\r\nav vad remissinstanserna har sagt.\r\n\r\nI den remissdebatt  vi  hade  i kammaren för någon\r\nmånad sedan sade också det ansvariga  statsrådet att\r\nregeringen  var  medveten  om  den risken.  Jag  har\r\nförstått  att  regeringen  har  som  mål  att  vidga\r\narbetsmarknaden, att göra den öppen  och tillgänglig\r\nför  fler.  Jag skulle vilja fråga statssekreteraren\r\nom regeringen  inte ser en uppenbar målkonflikt här.\r\nMan säger att man  vill  öppna  arbetsmarknaden  och\r\nvidga den. Samtidigt lägger man fram ett förslag som\r\nså  tydligt  leder  till  en  ytterligare  hårdnande\r\narbetsmarknad som ställer svaga grupper utanför. Jag\r\nhar också sett olika uppgifter om att uttaget  av så\r\nkallade hälsointyg från försäkringskassorna har ökat\r\nganska  dramatiskt.  Vid  stickprovskontroller säger\r\nman  att  orsaken är att man  behöver  det  till  en\r\nanställningsintervju.\r\nI första hand ställer jag frågan till Jan Grönlund\r\nom målkonflikten.  Om det finns andra som vill yttra\r\nsig  på  just det här  temat,  om  selekteringen  på\r\narbetsmarknaden, så ser jag fram emot det också.\r\n\r\nJan Grönlund,  Näringsdepartementet:  Politik vimlar\r\nju av målkonflikter. Det gäller att hantera  dem  på\r\nklokast  möjliga  sätt.  Jag  delar  självklart  den\r\nuppfattning  som Hans Karlsson har gett uttryck för.\r\nFrågan om selekteringen,  som jag inom parentes sagt\r\ninte tycker är världens bästa  ord,  att  vi  har en\r\nhårdnande  arbetsmarknad  där  det  blir svårare för\r\nalltfler att ta sig in, är naturligtvis  ett väldigt\r\nstort problem. Man kan fundera över om hur  just det\r\nförslag  som nu presenteras ytterligare bidrar  till\r\ndet hårdnande  klimatet. Jag är inte så säker på att\r\ndet gör så stor  skillnad.  Därmed  är inte sagt att\r\njag  tycker  att  utslagningen  eller det  hårdnande\r\nklimatet på arbetsmarknaden inte är ett problem. Det\r\när  ett problem, och det måste självklart  angripas,\r\ninte  minst i ljuset av att vi behöver vara fler som\r\narbetar.   Vi  behöver  öka  arbetsutbudet.  Vi  ser\r\nåtminstone på  ett  antal  års  sikt att det kan bli\r\nbrist  inom  vissa  områden  på arbetsmarknaden.  Då\r\ngäller det att ta till vara alla  de resurser som vi\r\nhar.\r\n\r\nJag      råkar     också     ha     ansvar     för\r\narbetsmarknadspolitik som statssekreterare. Jag vill\r\nbara påminna om att det finns rader av åtgärder inom\r\narbetsmarknadspolitiken    som   syftar   till   att\r\nunderlätta för människor som annars har svårt att få\r\nfotfäste   på   arbetsmarknaden.   Jag   tänker   på\r\nlönebidrag för arbetshandikappade,  anställningsstöd\r\nför  dem  som har varit arbetslösa länge,  prova-på-\r\nplatser för invandrare och så vidare.\r\nDetta är  ett problem utan tvekan. Det måste också\r\nangripas. Därför måste fler politikområden samverka.\r\n\r\nBerndt Nilsson,  Handikappförbundens samarbetsorgan:\r\nVi menar att om ett  alltför stort ekonomiskt ansvar\r\nläggs   på  arbetsgivarna   för   långtidssjuka   så\r\nförsvårar  det  för  personer med kroniska sjukdomar\r\noch funktionshinder att få en anställning. Vi tycker\r\natt  det är bra att den  tredje  sjuklöneveckan  tas\r\nbort men  ser  i  princip  samma  farhågor kring den\r\nsärskilda sjukförsäkringsavgiften.  Det  förslag som\r\npresenteras    medför   också   att   den   enskilda\r\narbetsgivaren kommer att välja bort arbetstagare som\r\nbedöms löpa risk  för  ohälsa.  Det leder då till en\r\nstörre  utslagning  från  arbetsmarknaden   med   en\r\nytterligare  ökad  ohälsa  som  följd. Redan när den\r\ntredje   sjuklöneveckan   infördes   såg    vi   att\r\narbetsgivare i större omfattning började använda sig\r\nav  hälsotester inför en anställning. Vi tycker  att\r\ndet är  lätt  att  få uppfattningen att personer med\r\nfunktionshinder och  kroniska  sjukdomar  offras för\r\natt   staten   ska   få   ned   sina  kostnader  för\r\nsjukskrivningarna.\r\n\r\nBoel Callermo, Kommun- och Landstingsförbunden:  Jag\r\nvill       bara       understryka       det      som\r\nhandikapporganisationerna har gett uttryck  för.  Vi\r\nfrån   Kommun-  och  Landstingsförbunden  är  ganska\r\növertygade om att det kommer att slå mot grupper som\r\nhar svag  förankring på arbetsmarknaden. Vi tror att\r\ndet  kommer   att   ha   betydelse  när  det  gäller\r\nnyanställningar, och vi tror  också  att  det kommer\r\natt   påverka   arbetsklimatet   på   de  befintliga\r\narbetsplatserna. Vi tycker att det blir  ett väldigt\r\nmärkligt   signalsystem.   Många  av  våra  insatser\r\ngenerellt går ju ut på att ha  ett arbetsliv där man\r\nkan  fungera  också  i de situationer  där  man  har\r\nfunktionsnedsättningar  eller  inte  kan arbeta till\r\nhundra  procent.  Vi  tycker  att  det  här  skickar\r\nsignaler i motsatt riktning.\r\n\r\nJag  känner  mig  också  föranledd att säga  något\r\nkring Per Westerbergs fråga  som framställer det som\r\nom kommuner och landsting är väldigt  slappa när det\r\nhandlar  om  att komma till rätta med sjukfrånvaron.\r\nSå är det inte  alls.  Man  är oerhört ambitiös. Man\r\nhar insatser i gång när det gäller  att  främja  väl\r\nfungerande  arbetsförhållanden,  att se till att det\r\nsystematiska  arbetsmiljöarbetet  fungerar  och  att\r\njobba  med  rehabiliteringen, både metodmässigt  och\r\nnär   det   gäller   samspelet   mellan   de   olika\r\nrehabiliteringsaktörerna. På den fronten behöver man\r\ninte oroa sig.  Jag  kan inte komma på ett landsting\r\neller en kommun där det inte pågår processer för att\r\nfå ned sjukfrånvaron.\r\n\r\nJohnny  Johnsson,  Svenska  Företagsläkarföreningen:\r\nDet är en nidbild att  Sverige är värst. Det är bara\r\ndet att Sverige är först.  Hela  Europa  följer oss.\r\nJag  har precis varit i Finland och tittat  där.  Vi\r\nkan  jämföra   Stora   Enso,  Finland  och  Sverige.\r\nSjuktalen ökade där 1997  precis  som här. Man måste\r\nta hänsyn till lite olika system, hur  de ser ut. Vi\r\nligger lite före. En av de sakerna beror  på  det vi\r\nhörde  här.  Vi har flest kvinnor över 50 år i jobb.\r\nVi  misshandlar  kvinnorna  mer  än  männen  i  alla\r\nländer.  Det  måste vi lösa på ett eller annat sätt.\r\nDet  finns inget  skäl  att  kvinnor  ska  ha  högre\r\nsjuktal  än män. Det är något man behöver göra något\r\nåt. Det som  behövs för att det ska fungera, som jag\r\nser det, är en  ökande  arbetsmarknad. Den krympande\r\narbetsmarknad som var innan  1997 är ju kvar. Om det\r\ninte finns någon tillväxt där  kommer  det  att  bli\r\nhårdare  för alla parter, inte minst för dem som har\r\ndet svårast. Det är ett jätteproblem. Det behövs att\r\nvi får en effekt där.\r\n\r\nNär  det   gäller   kommuner   skulle   jag  vilja\r\nkommentera. Jag har varit runt på många kommuner och\r\ndiskuterat de här frågorna. Jag ser att det finns en\r\nväldig ambition, men visst finns det också  en  viss\r\noförmåga  och bristande vilja, när man tänker på hur\r\nman  engagerar   sig   i   företagshälsovårdsfrågor.\r\nKommuner betalar i snitt drygt  800 kr per gubbe och\r\når   medan   det   i  den  privata  sektorn   är   i\r\nstorleksordningen 2 000-3 000  kr.  Jag  vet inte om\r\ndet är något bra mått. Det är i alla fall  ett  mått\r\npå en ambitionsnivå som kanske kommer att ändras.\r\n\r\nLennart  Klockare  (s):  Jag vill börja med att säga\r\natt jag är glad över den bild  som  Johnny  Johnsson\r\nger. Det visar väl med all önskvärd tydlighet att om\r\nman  som  arbetsgivare tar allvarligt på situationen\r\nmed ohälsan  på  arbetsplatsen  så  går det att göra\r\nmånga  positiva saker som leder till minskad  ohälsa\r\npå arbetet.  Jag  hoppas att fler har lyssnat på det\r\ndu har sagt och tar till sig de delarna.\r\n\r\nJag kan också säga att jag förra veckan var ute på\r\narbetsplatsbesök. Den  här  frågan  kom  ju upp. Jag\r\nmåste  säga att jag fick en helt annan bild  än  den\r\njag hade förväntat mig. Bland annat sade ett företag\r\natt man inte kan lägga ned kraft på det här. Det har\r\ningen betydelse  egentligen.  Det  är självklart att\r\nman måste ta till vara de anställdas  egen  förmåga,\r\noavsett  om  den är på heltid eller inte. Det värmde\r\nmig. Det känns bra att få säga det.\r\nDäremot blir  jag  väldigt  förvånad när Anastasia\r\nsäger   i  sitt  anförande  att  arbetsgivaren   ska\r\nbestämma  vilket fritidsintresse en anställd ska ha.\r\nDet gör mig  lite  orolig.  Om  man  är sjuk får man\r\ningen  anställning.  Om  man har fel fritidsintresse\r\noch  åker slalom får man heller  ingen  anställning.\r\nDet är  en  bild som jag inte blir särskilt glad åt.\r\nJag  hoppas att  det  inte  är  Svenskt  Näringslivs\r\ninställning.  Det  är självklart att ni anställer de\r\npersoner som är bäst  för  att  klara det arbete som\r\nman  gör.  Jag  skulle gärna vilja ha  en  kommentar\r\nkring det.\r\nNi driver också  sänkta  ersättningsnivåer  som en\r\ndrivkraft att återkomma till arbete. Jag kanske  kan\r\nförstå  hur  ni resonerar. Men det finns ändå en sak\r\nsom man ofta glömmer  bort.  Det  är  att löntagarna\r\nfaktiskt  har  avstått  från  löneutrymme  för   den\r\nvälfärd    vi   har.   De   avgifter   i   form   av\r\narbetsgivaravgifter  som  vi  betalar är löntagarnas\r\npengar som arbetsgivaren betalar  in. Man kan ha det\r\ni minnet i alla fall.\r\nTänker ni från Svenskt Näringsliv  driva den linje\r\nsom Stora Enso gör? Jag skulle bli väldigt  glad  om\r\nni   ser  till  möjligheterna  i  stället  för  till\r\nhindren.\r\nSist  en fråga till Anna Hedborg. Det är ett tufft\r\narbete  som  väntar  kassorna,  förstår  jag,  efter\r\nårsskiftet.  Det  är inte bara den här frågan som är\r\naktuell utan många  andra  också.  Hur  ser man från\r\nverkets  sida  på att man ska klara det uppdrag  som\r\nman nu får genom  att  det  här  blir  ett  beslut i\r\nriksdagen? Kommer man att klara det?\r\n\r\nAnastasia  Georgiadou,  Svenskt  Näringsliv: Vi  ska\r\ninte alls bestämma vad våra medarbetare  ska göra på\r\nfritiden.  Däremot tycker jag att jag själv  ska  få\r\nbestämma vilka  risker  jag  vill att bolaget ska ta\r\nmed  att  anställa  personer som  utsätter  sig  för\r\nstörre risker än andra.  I  det  här fallet hade jag\r\ndåliga erfarenheter från skidåkning.  Det var därför\r\njag gjorde det här valet. Verkligheten är sådan. Jag\r\nkan  inte  dölja det. Jag kan inte rå för  det.  Jag\r\nmånar också  om  de  andra  medarbetarna som jag har\r\nanställda så att de ska få ha kvar sina jobb och att\r\nvi inte går omkull.\r\n\r\nJag vill samtidigt passa på  att  nämna,  när  man\r\ntalar  om  en tredje sjuklönevecka som tas bort, att\r\nvi aldrig blev kompenserade när den infördes. Det är\r\ningen vinst vi gör. Kom ihåg det!\r\nNär det gäller  de  små  företagen har vi på Adena\r\nClean  15  medarbetare.  Om  40  %  blir  sjuka  och\r\nlångtidssjukskrivna - det är inte många personer det\r\nrör sig om, tre fyra personer - så kan vi gå omkull.\r\n0,24 %  sänkning av arbetsgivaravgiften  är  väldigt\r\nlite pengar  för  oss.  Kontra det mot Ericsson! Hur\r\nstor chans finns det att  Ericssons medarbetare blir\r\nsjuka i så stor utsträckning,  30-40 %?  Hur  mycket\r\ntjänar de på sänkningen på 0,24 %? Det är jättestora\r\npengar.\r\nTill  sist vill jag nämna att vi just blev färdiga\r\nmed   löneförhandlingarna.    Jag   sitter   med   i\r\ndelegationen för personliga assistenter. Vi har gett\r\nut alla de pengar som vi har fått  ifrån  regeringen\r\nsom bestämmer nivån på vilken ersättning vi  ska ha.\r\nSå  jag tycker att vi har gjort vad vi har kunnat  i\r\nden delen också.\r\n\r\nAnna  Hedborg,  Riksförsäkringsverket: Vi har i alla\r\nfall  börjat att anstränga  oss  för  att  klara  av\r\nuppgiften och uppdraget. Vi har arbetat ganska länge\r\nnu  med   förberedelser   för  att  kunna  klara  av\r\nuppgiften. Vi bygger särskilda  kundcentrum  i  Åmål\r\noch  Säffle  med  stor  entusiasm.  Det  är faktiskt\r\nriktigt roligt att rekrytera folk på det sättet.  De\r\när  mycket entusiastiska. De är nu på väg in, på väg\r\ntill  utbildningar  och  kommer  att  finnas där och\r\nkunna  svara  på  alla  de frågor som vi räknar  med\r\nkommer  att  komma  så fort  frågan  blir  färdig  i\r\nriksdagen.  Vi  har  också  några  månader  på  oss,\r\ndessbättre, innan det blir riktigt skarpt läge genom\r\nupplägget med debitering  först lite längre fram. Så\r\nvi  har  gott  hopp.  Det  finns   en  väldig  go  i\r\norganisationen. Vi vill nu också sprida  insikten  i\r\nhela  organisationen ända långt ut i handläggarleden\r\nom  vilka   nya  krav  som  kommer  att  ställas  på\r\norganisationen   överallt.   Det  kommer  att  kräva\r\nuppställning  ute  i  alla  försäkringskassor.  Till\r\nexempel måste vi göra ett åtagande.  Om man vill bli\r\nuppringd från arbetsgivarhåll ska man  också  få bli\r\ndet  och  ganska kvickt. Det får inte ta många dagar\r\ninnan man har kontakt.\r\n\r\nDet handlar  om  en nytändning i relationen mellan\r\nförsäkringskassan  och  arbetsgivarna.  Det  är  vår\r\nambition.\r\n\r\nLinnéa Darell (fp):  Det  är ett par saker som redan\r\nhar  berörts  som jag ändå skulle  vilja  kommentera\r\nytterligare något  och  sedan  en  ny fråga. Jag kan\r\nbörja med det senaste. Anna Hedborg säger att ni med\r\nstor entusiasm bygger kundcentrum. Det låter ju bra,\r\nmen om jag förstod anförandet handlar  det  ändå  om\r\natt  det  är  något  slags frågecentral kring de nya\r\nreglerna.  Men  om  man  vill   ha  kontakt  med  en\r\nhandläggare ska detta kundcentrum ordna det. Vad man\r\nkan ordna, vad jag förstår, är väl  att förmedla att\r\nen  viss  arbetsgivare  vill  ha en kontakt  med  en\r\nhandläggare på sin lokala kassa. Då återstår frågan:\r\nKommer den lokala kassan då att helt plötsligt, från\r\natt i dag inte kunna uppfylla målen  när  det gäller\r\natt betala ut sjukpenning i tid, handikappersättning\r\neller  vidta  andra  åtgärder,  bara  för  att detta\r\nkundcentrum  förmedlar  budskapet  att  man  ska  ha\r\nkontakt  med  arbetsgivaren  kunna fungera? - Nästan\r\nalla  kassor ligger ju långt efter  den  målsättning\r\nsom finns.  -  Så  är  naturligtvis inte fallet. Jag\r\nläser i senaste numret av tidningen Socialförsäkring\r\natt både ordföranden i Försäkringskasseförbundet och\r\ni Riksförsäkringsverket säger att regeringen snålar.\r\nRiksförsäkringsverkets beräkningar  är  att  den här\r\nnya  kostnaden  för  försäkringskassorna skulle röra\r\nsig om mer än 100 miljoner,  men  man  har  fått  50\r\nmiljoner i budgetpropositionen. Det skulle jag vilja\r\nha  en  kommentar till från Anna Hedborg, och om det\r\nfinns någon från kassorna här också.\r\n\r\nJag  vill  komma  tillbaka  till  utslagningen  på\r\narbetsmarknaden.  Jan  Grönlund sade att man får ett\r\nutvidgat   högriskskydd.   När    jag    tittar   på\r\npropositionen och ser vad högriskskyddet innebär  så\r\när  det  ju  inte någon utvidgning i att omfatta nya\r\ngrupper, tvärtom  understryker  man  i propositionen\r\natt det är precis samma kriterier att  bedöma  vilka\r\npersoner  som  ska  få  detta  högriskskydd  även  i\r\nfortsättningen.  Jag  skulle  vilja  få  några  fler\r\nkommentarer   från   handikappförbunden   och   även\r\nHandikappombudsmannen.\r\nJag  har  också  en  fråga som inte har varit uppe\r\ntidigare. När jag läser remissvaren från bland annat\r\nAlmega  -  kanske andra arbetsgivarföreträdare  vill\r\nkommentera det - kan jag ana en viss tveksamhet till\r\ndeltidssjukskrivningar.  Deltidssjukskrivning  är ju\r\nockså  som  vi  hörde  inledningsvis ett sätt att få\r\navgiftsbefrielse   från  arbetsgivaravgiften.   Även\r\nJohnny     Johnsson     var      inne     på     att\r\ndeltidssjukskrivningar  kanske inte  alltid  är  det\r\nbästa. Nu stimulerar man deltidssjukskrivningar från\r\nstatens sida om det här förslaget  vinner gehör. Jag\r\nskulle  vilja  ha några kommentarer, kanske  framför\r\nallt från Almega och andra som har påtalat det här.\r\n\r\nAnna  Hedborg, Riksförsäkringsverket:  Kundcentrumen\r\när till  för de nya uppgifterna. De kommer att klara\r\ndet, och de  är  väl finansierade. Det som finns som\r\nen resursproblematik  under  det  närmaste  året och\r\nåren är de riktigt långa sjukfallen, som jag  sade i\r\nmitt inledningsanförande. Det är och kommer att  bli\r\ntryck  att  verkligen  komma  i  gång med de riktigt\r\nlånga sjukfallen. Det är en problematik  som  ligger\r\nframöver. Om man ska orka ha möten kring var och  en\r\nav  dem  med  de  riktigt långa fallen finns det ett\r\nresursproblem, absolut. Det är en sorts kulle att ta\r\nsig över innan det  blir  bättre på andra sidan. Det\r\nfinns också resursproblem i organisationen.\r\n\r\nMen det är ingenting som  blir  sämre. Det är ändå\r\nmeningen  att  det  också  på  den punkten  ska  bli\r\nbättre,   både   på   så  vis  att  vi  ordnar   upp\r\nkontaktvägarna till arbetsgivarna  och att det trots\r\nallt finns en del nya resurser även  om de kanske är\r\ni minsta laget.\r\nJag   skulle   vilja   säga   ett   par   ord   om\r\ndeltidssjukskrivning.  Jag  tror  att det är viktigt\r\natt  vi  alla som tycker att det är en  väldigt  bra\r\nmodell att  komma  tillbaka  ändå  är med på att det\r\nnaturligtvis vill till att det är bra  för  att  det\r\nska  vara  bra.  Det  är bra om det är ett led i att\r\nåtergå i arbete, medan jag helt håller med om att om\r\nman nöjer sig med en deltidssjukskrivning under lång\r\ntid  så  har  man inte löst  någonting.  Man  kanske\r\nsnarare har förvärrat  problemet att komma tillbaka.\r\nDeltidssjukskrivning är  så bra som man gör det. Det\r\ningår  också  i  de framtida  arbetsuppgifterna  för\r\nförsäkringskassan      att      se      till     att\r\ndeltidssjukskrivning      blir     ett     led     i\r\nrehabiliteringsplanen på vägen  tillbaka och inte en\r\nsorts förnöjd arbetstidsförkortning  som gör att man\r\nglömmer bort de fallen sedan. Så får det  inte  bli.\r\nDå är det ett misslyckande.\r\n\r\nGun  Bexell,  Försäkringskassornas  Förbund:  När vi\r\nfrån  försäkringskassorna  svarade på remissen skrev\r\nvi också om resurserna. Att  vi  ska  bygga  upp ett\r\nkundcentrum för arbetsgivarna är absolut nödvändigt,\r\nsom  jag  ser  det.  Det är viktigt att vi kan serva\r\narbetsgivarna nu om detta  går  igenom.  Men  när vi\r\nberäknar  ökningen av de årsarbetare som man behöver\r\n- det är väldigt svårt, det här är något helt nytt -\r\nhar vi sagt  att  det behövs ungefär 400 årsarbetare\r\nför att klara det.  Där  är de flesta resurserna för\r\navstämningsmöte, vilket man  ju  trycker  på väldigt\r\nmycket i den här propositionen. Det behövs  resurser\r\nför att klara av det från kassans sida.\r\n\r\nJan  Grönlund,  Näringsdepartementet: Jag vill  kort\r\nsäga när det gäller  högriskskyddet att utvidgningen\r\nligger  i  att  det omfattar  även  ett  system  med\r\nmedfinansiering.  Det är riktigt att det inte är nya\r\ngrupper som pekas ut,  men  det är en utvidgning. Vi\r\nhar också sagt att det här är  något  som  man måste\r\nfölja väldigt noga.\r\n\r\nJag vill också säga något om resursfrågan eftersom\r\ndet      självklart      faller      tillbaka     på\r\nbudgetpropositionen.  Man  kan alltid diskutera  vad\r\nsom är rätt tillskott. För en  del andra myndigheter\r\när  50 miljoner astronomiska summor,  samtidigt  som\r\nregeringen  och samarbetspartierna förstås inser att\r\nom det här ska  fungera  så  behövs  det  också  mer\r\nresurser. Men det ska å andra sidan samsas med andra\r\nprioriteringar  inom  andra  politikområden. Då blev\r\ndet här resultatet av den diskussionen.\r\nJag      avstår      från      att      kommentera\r\ndeltidssjukskrivningen,  men jag håller med  om  vad\r\nAnna Hedborg sade.\r\n\r\nSten   Boström,   Reumatikerförbundet:    Jag   vill\r\nkommentera   högriskskyddet.   Det   är   intressant\r\neftersom vad jag vet det är knappt 200 personer  som\r\nför  närvarande kommer i åtnjutande av detta. Det är\r\nen droppe i havet, vill jag säga.\r\n\r\nVi  representerar  en  organisation  med  kroniskt\r\nsjuka som  inget  hellre  vill än att arbeta men som\r\ngenom systemen som finns i  det  här samhället i dag\r\nställs  utanför  arbetsmarknaden, många  gånger  som\r\nsjukskrivna  och  långtidssjukskrivna  och  därifrån\r\ninte   går  tillbaka  till   arbetsliv   utan   till\r\nförtidspension,   som   det   hette   tidigare,   nu\r\naktivitets- och sjukersättning.\r\nVi  har  70 %  kvinnor inom våra diagnoser, så det\r\nhär är en kvinnofälla.  Jag tycker att man ska titta\r\nlite grann på det systemfel som ändå finns i det här\r\nsamhället, systemfelet mellan  dem som ska betala de\r\nolika   försäkringsdelarna  och  dem   som   betalar\r\nsjukvården.  Om  landstingen  satsar  pengar på ökad\r\nsjukvård  och  ökad rehabilitering för våra  grupper\r\nvinner staten på  det i minskade sjukpenningsbidrag.\r\nTvärtom,  om  landstingen  minskar  sin  insats  för\r\nrehabilitering  och  sjukvård  ökar sjukersättningen\r\nför staten. Om man använde de båda potterna till att\r\nrehabilitera  människor med kroniska  sjukdomar  och\r\nsåg  till att de  inte  hamnade  i  gråzonen  skulle\r\nbetydligt  fler  vara  i  arbete  och mindre belasta\r\nsamhällets resurser. År 2001 kostade  de  reumatiska\r\nsjukdomarna  det här samhället i produktionsbortfall\r\n31 miljarder  kronor.   De   direkta   insatser  som\r\nsamhället gjorde motsvarade 5 miljarder  kronor. Det\r\när  en ganska passiv syn på samhällets resurser  när\r\ndet  gäller   de   reumatiska  sjukdomarna.  Det  är\r\nbedrövligt,  och det  drabbar  kvinnor  i  huvudsak,\r\n70 %. Jag vill skicka med utskottet detta.\r\n\r\nOrdföranden Tomas  Eneroth  (s):  Vi tackar för det.\r\nUtöver de frågor som Linnéa ställde noterade jag att\r\nnär Anna Hedborg kommenterade deltidssjukskrivningar\r\nså flög ett antal händer upp i luften.  Jag  har här\r\ninte  utrymme  att  låta  alla kommentera detta, men\r\nJohnny   Johnsson   var   först.   Du   blev   också\r\napostroferad i frågan. I övrigt  fortsätter  jag med\r\ntalarlistan och hoppas att det är okej.\r\n\r\nJohnny  Johnsson,  Svenska  Företagsläkarföreningen:\r\nNär det gäller deltidssjukskrivningarna  är  det bra\r\nom  det  är  för att rädda arbetsförmåga. Det kräver\r\natt  det  finns   en   strategi   och   kontinuitet.\r\nKontinuiteten är oerhört viktig i det avseendet  att\r\ndet  finns någon som kan hantera detta. Jag vet inte\r\nom ni  hörde på radio i morse. Socialstyrelsen är nu\r\nute och  tittar  på sjukskrivningsprocessen på olika\r\nvårdcentraler. Det  var  bara två av tio som hade en\r\nstrategi   för   sjukskrivningsprocessen.   Det   är\r\nnaturligtvis  otroligt  bedrövligt.  Då  hamnar  man\r\nmellan stolarna. Så det är en viktig bit.\r\n\r\nDet kan bli dåligt  med deltidssjukskrivningar för\r\nvi  har  arbetstidsförkortningar   och  fribrev  för\r\nmedfinansiering.\r\n\r\nMona   Jönsson   (mp):  När  det  gäller  ekonomiska\r\ndrivkrafter blandas  mycket  ihop  med  det  som  är\r\nlagstiftat   redan  nu.  Till  exempel  ska  antalet\r\navstämningsmöten  bli flera. Det lagstiftades om det\r\nför cirka ett och ett halvt år sedan.\r\n\r\nJag skulle vilja  ha  en  kommentar från Anastasia\r\nGeorgiadou angående det fall som du tog upp om Stina\r\nsom  ville  bli  sjukskriven i tre  veckor.  Du  som\r\narbetsgivare hade en dialog med henne, och det är ju\r\ndu som betalar ut  sjuklön  och avgör om hon är sjuk\r\neller inte.\r\nNu  är  sjuklöneperioden  tre  veckor,  men  sedan\r\nkommer den att förkortas till  två  veckor innan det\r\nbehövs   ett   sjukintyg.  Förändrar  de  ekonomiska\r\ndrivkrafterna  din  inställning  vid  beviljande  av\r\nsjuklön?  Det  är   ju   ändå   du  som  betalar  ut\r\nsjukförsäkringen  och  avgör om hon  är  sjuk  eller\r\ninte.\r\n\r\nAnastasia Georgiadou, Svenskt  Näringsliv: Man måste\r\nha läkarintyg efter den sjunde dagen.  Jag  har ännu\r\ninte  fått  in något läkarintyg. Jag måste först  se\r\nvad som står  i  det  och  sedan eventuellt kontakta\r\nläkaren   och   försäkringskassan    om   jag   vill\r\nifrågasätta  om hon är sjuk. Det var hon  själv  som\r\nvalde att bli  sjuk,  och  det  var  för att hon var\r\ntrött  på  grund av att hon ägnade sig åt  en  annan\r\nverksamhet. Då är frågan om det ska vara så lätt som\r\natt själv säga  till läkaren att man vill vara hemma\r\nför att man är trött.  Att  vara trött, är det någon\r\nsjukdom? Jag tycker inte det.\r\n\r\nJag har inte den kompetens  som  försäkringskassan\r\nhar  när det gäller att ifrågasätta ett  läkarintyg.\r\nJag är  inte  utbildad  för det. Jag tror att det är\r\nfler  företagare som sitter  i  samma  båt.  Det  är\r\nväldigt   svårt   för   oss   att   ifrågasätta  ett\r\nläkarintyg.\r\n\r\nMona  Jönsson (mp): Jag måste kanske förtydliga  vad\r\njag menar.  Det  är ju du som företagare som betalar\r\nut sjuklönen. Det är till dig som Stina har sagt att\r\nhon inte är sjuk utan  att  hon måste reda upp saker\r\nhemma.  Det är du som har kostnaden  för  sjuklönen.\r\nDet är ingen  läkare  eller  någon annan inblandad i\r\nden första delen.\r\n\r\nAnastasia  Georgiadou: Här går  våra  åsikter  isär.\r\nEnligt henne  är  hon sjuk, men enligt mig så är hon\r\ninte sjuk. Orsaken  till  att hon vill vara hemma är\r\natt hon vill vila. Hon har en helt annan uppfattning\r\nän jag om hur man kan använda  sig  av  förmånen att\r\nvara  sjukskriven.  Stina  har  därför gått till  en\r\nläkare. När jag får det läkarintyget  kan  jag  göra\r\nmin bedömning av det samtal som vi har haft, och  då\r\nmåste  jag  kunna  begära hjälp av försäkringskassan\r\nalternativt fråga läkaren.  Men  jag får nog inte ut\r\nmycket   av   läkaren   eftersom  deras  dialog   är\r\nsekretessbelagd. Det är alltså försäkringskassan som\r\njag måste koppla in.\r\n\r\nMen visst kan jag ifrågasätta ett läkarintyg. Fast\r\ndå kan jag hamna i någon  sorts  förhandling om mitt\r\nifrågasättande. Vad den diskussionen kommer att leda\r\ntill vet jag inte. Försäkringskassan  betalar kanske\r\nut  sjuklönen  i  avvaktan på att ärendet  avgörs  i\r\nnågon annan instans. Jag har aldrig varit med om det\r\nförut.\r\n\r\nBirgitta Målsäter,  Riksförsäkringsverket:  Det är i\r\ntre  situationer som det kan föreligga en tvist,  om\r\ndet föreligger  sjukdom  eller  inte,  om  graden av\r\narbetsförmågans nedsättning eller om man är anställd\r\neller  inte.  Om  arbetsgivaren  i  det  läget  inte\r\nbetalar ut någon sjuklön kan den anställde ansöka om\r\nsjuklönegaranti hos försäkringskassan. Det är ganska\r\nsällan som det förekommer, men den möjligheten finns\r\ni 20 § i sjuklönelagen.\r\n\r\nBirgitta Carlsson (c): Jag har redan fått svar på en\r\ndel  av mina frågor, men jag ska uppehålla mig kring\r\ndetta  med förtidspensioneringar som jag ser som ett\r\nstort problem.  Regeringen  satte  som  mål  att man\r\nskulle  ligga  kvar  på  2002  års nivå, som var ett\r\nrekordår.  Vi  menar att det är ett  sätt  att  sopa\r\nproblemet  med sjukskrivningarna  under  mattan  att\r\nförtidspensionera  människor i så snabb takt som man\r\ngör  i  dag.  Sedan  vet   jag   att  man  ska  göra\r\nkontroller,  men  hur  stora  är  möjligheterna  att\r\nmänniskor ska kunna komma tillbaka i arbete?\r\n\r\nStatistiken visar ju hur svårt det  är  att  komma\r\ntillbaka  i  arbete när man har varit sjukskriven  i\r\nbara några månader.  Har  man då varit borta i flera\r\når är det mycket svårare att komma tillbaka.\r\nMan är besviken över att  det  inte  finns  större\r\ndrivkrafter   för   att   få   fler  att  börja  med\r\nrehabilitering snabbare än i dag.  De pengar som har\r\nvarit  avsatta för detta har inte alltid  utnyttjats\r\nför att  människor i mycket större utsträckning än i\r\ndag ska komma tillbaka i arbete snabbare. Hur jobbar\r\nman för att minska antalet förtidspensioneringar?\r\n\r\nJan Grönlund,  Näringsdepartementet:  Det  sägs ofta\r\natt förtidspensionering eller att låta folk gå sjuk-\r\neller aktivitetsersättning bara är ett sätt att sopa\r\nproblemen    under    mattan   eller   snygga   till\r\nstatistiken. Men diskussionen här i dag visar ju att\r\ndet är ett ganska lätt avslöjat trick.\r\n\r\nVi har de system som vi har med sjukersättning och\r\naktivitetsersättning. Någonstans  kan  man tycka att\r\nde som har svårt att komma tillbaka till arbetslivet\r\nfaktiskt  har  rätt  att få sjukersättning.  Det  är\r\nviktigt att den kedjan  fungerar  så  att  man  inte\r\nbehöver gå på sjukpenning i onödan.\r\nSedan  delar jag i och för sig den uppfattning som\r\nBirgitta för  fram.  Visst  måste  man  se  till att\r\nrehabiliteringen  fungerar  mycket bättre, visst  är\r\ndet  ett  misslyckande för oss  alla  att  så  många\r\npersoner i onödan förtidspensioneras och så vidare.\r\nSom jag sade  i  min  inledning  är en av de stora\r\nutmaningarna  just nu att underlätta  för  människor\r\natt  byta  arbeten.  Jag  är  i  alla  fall  av  den\r\nuppfattningen  att  inte  minst  en utökad samverkan\r\nmellan                     socialförsäkringsområdet,\r\nförsäkringskassorna,    arbetsförmedlingarna     och\r\narbetsmarknadspolitiken    har   en   väldigt   stor\r\nbetydelse.\r\n\r\nAnna Hedborg. Riksförsäkringsverket:  Det är oerhört\r\nviktigt att människor har rätt ersättning. I dag går\r\nmånga hellre med sjukpenning under lång  tid  därför\r\natt  den  ersättningen är högre. JO har varit mycket\r\nkritisk emot  att det finns fall där man helt enkelt\r\nhar avstått från  att  göra  den prövning som gäller\r\nför sjukbidrag. Man ska ha rätt  ersättning  om  man\r\ninte har förutsättningar att komma tillbaka i arbete\r\nunder överskådlig tid.\r\n\r\nDet  blir  också  en  stockning i systemet när man\r\ninte delar in människor i  de  som  har  förmåga att\r\nkomma tillbaka i arbete efter rehabilitering  och de\r\nsom  inte har det. Så det är viktigt ur alla möjliga\r\nsynvinklar att människor har rätt ersättning.\r\nSedan  vet  vi  ju  att det är väldigt viktigt att\r\nsaker ska ske snabbt och  kvickt, och det är viktigt\r\nvad försäkringskassan gör. Men jag skulle ändå vilja\r\nvarna     för     att     tro     att    de    stora\r\nrehabiliteringsinsatserna     kan     göras      via\r\nförsäkringskassan.  Försäkringskassan  har  inte det\r\nansvaret,  utan  man  har  ansvar  för  att samordna\r\nverksamhet     från    de    som    verkligen    har\r\nrehabiliteringsförutsättningar,     och    det    är\r\narbetsgivarna    som    har   de   absolut   största\r\nförutsättningarna  och också  skyldigheterna  enligt\r\nlag. Vare sig det är  arbetsmiljön eller inte som är\r\nskuld till sjukfrånvaron  vet  vi  en del om vad som\r\nfungerar.\r\nDet  enda  som vi, efter alla våra undersökningar,\r\nmed säkerhet kan  säga  är  att  det  är vid byte av\r\narbetsuppgifter   eller  byte  av  arbete  som   man\r\nverkligen kan mäta  en  framgångsrik rehabilitering.\r\nDet betyder alltså att det  är  arbetsgivaren  eller\r\narbetsmarknadsmyndigheterna   som   är  de  verkligt\r\nstrategiska rehabiliteringsaktörerna.  Sedan  är det\r\nnaturligtvis viktigt att försäkringskassan gör  rätt\r\nsaker  så att de kommer in på plan på rätt sätt. Men\r\ndet   är   andra    som   måste   stå   för   själva\r\nrehabiliteringen.\r\n\r\nAnna Lilliehöök (m): Jag vill börja med en fråga som\r\nrör detta med sjukskrivning.  Det  är  ganska oklara\r\nregler. Varken läkare eller försäkringskassor och än\r\nmindre  enskilda  personer  har  särskilt  lätt  att\r\navgöra  vad  som  är  rätt  och  fel.  Det  blir  en\r\nrättsosäker  situation  för  arbetsgivarna  när  man\r\nlägger  över ansvaret på dem. Jag vill då fråga Anna\r\nHedborg hur  hon  ser på vilka medel en arbetsgivare\r\nges  i  propositionen  för  att  kunna  vara  med  i\r\nprocessen  och  ta  ansvar. Som vi har hört tidigare\r\ngäller ju läkarsekretessen,  och det tycker väl alla\r\när bra.\r\n\r\nSedan  undrar  jag hur en liten  arbetsgivare  ska\r\nförväntas klara av  det  som  försäkringskassan inte\r\nklarar av. Försäkringskassan ser  ju  ändå  sjukfall\r\nmed  jämna  mellanrum  medan  en  liten arbetsgivare\r\nkanske råkar ut för det en gång vart 40:e år.\r\nVidare skulle jag vilja att du kommenterade Johnny\r\nJohnssons  analys  om  att  man  egentligen  behöver\r\ningripa efter två veckor. Redan efter  en  månad  är\r\nsituationen  väldigt svår att räta upp. Det finns ju\r\nett antal studier som visar att så är fallet.\r\nHur ska en liten  arbetsgivare  klara  av att göra\r\ndet här, och hur kan försäkringskassan verkligen  ta\r\nsitt  ansvar och se till att det sker ett ingripande\r\ninnan den  första  månaden  som  är lite kritisk har\r\ngått?\r\n\r\nAnna   Hedborg,   Riksförsäkringsverket:    Det   är\r\nsjälvklart  att  det  är ganska knepigt för en liten\r\narbetsgivare som råkar  ut  för  sitt  första  eller\r\nannorlunda  sjukfall.  Där  har försäkringskassan en\r\nviktig samarbetspartsuppgift med arbetsgivaren.\r\n\r\nSamtidigt är vardagen för de  allra flesta att man\r\nhar  medarbetare  som är sjuka varav  de  flesta  är\r\nkortvarigt   sjuka.   Har   man   ett   systematiskt\r\narbetsmiljöarbete på arbetsplatsen  är det färre som\r\nblir sjuka.\r\nDet är ju en väldigt svår problematik  kring  hela\r\nsjukfrågan.  Man  kan  inte  hävda att allt är svart\r\neller vitt i det enskilda fallet  när det gäller var\r\nskulden ligger, vad som är orsaken  och varför någon\r\när sjuk i det ena fallet men inte i det andra.\r\nMan vet ändå att systematiskt arbete  för  en  god\r\narbetsmiljö  leder  till lägre sjukfrånvaro. Men det\r\när ingen lösning i det  enskilda fallet. När det väl\r\nhar inträffat ett sjukfall  måste man göra någonting\r\nkonkret där och då. Då kan kanske  försäkringskassan\r\nvara  till  stöd  för  de  mindre  arbetsgivare  som\r\nnaturligtvis mycket mera sällan över huvud taget ser\r\nsjukfall  jämfört med vad en stor arbetsgivare  gör.\r\nDen mindre  arbetsgivaren  har  också  mycket mindre\r\nresurser.\r\nFaktum är ju att de små arbetsplatserna är väldigt\r\nmycket mera framgångsrika när det gäller  att  hålla\r\nnere  sjukfrånvaron.  Den  närhet  som  finns mellan\r\nmänniskor  på  den  lilla  arbetsplatsen och  mellan\r\nchefer och anställda slår igenom  i  en  arbetsmiljö\r\nsom   i   allmänhet   leder  till  en  mycket  lägre\r\nsjukfrånvaro. Det säger någonting viktigt om hur det\r\nstår till på arbetsplatsen,  sett  till  det  totala\r\nsjuktalet.  På  det  små  arbetsplatserna  står  det\r\nganska väl till i de allra flesta fall.\r\n\r\nMariann  Ytterberg (s): Jag tror inte heller att all\r\nohälsa uppstår inom eller av arbetet. Jag tycker att\r\ndet som Stefan  Wiberg pekade på är viktigt, att det\r\nska löna sig att ta tillbaka sjukskrivna.\r\n\r\nMin fråga riktar  sig  till  Anna  Hedborg. Johnny\r\nJohnsson beskrev hur man arbetar inom  Stora  Enso i\r\ndag  för att få tillbaka folk i arbete. Då vill  jag\r\nfråga  Anna:  Kan  den  här  lagstiftningen  bli  en\r\nbromskloss i den processen?\r\nMan  känner  sig  litet  bekymrad för kommuner och\r\nlandsting. Jag håller med Åke Hillman om att de inte\r\när  sämre  arbetsgivare, men det  handlar  om  stora\r\narbetsplatser med väldigt mycket kvinnor och oerhört\r\nslitsamma jobb.  Du  som en gång har varit chef inom\r\nlandstingsvärlden, hur ser du på den här frågan?\r\n\r\nAnna Hedborg, Riksförsäkringsverket: Det finns ingen\r\nanledning att tro att  den här lagstiftningen skulle\r\nvara en bromskloss för det arbetssätt som Stora Enso\r\nrepresenterar, tvärtom. Idén går ju ut på motsatsen,\r\natt det ska löna sig att  göra  ungefär  som man gör\r\ndär. Förutom alla andra lönsamheter i det hela finns\r\ndessutom lönsamheten att det blir mindre kostnader i\r\nsjukförsäkringen om man arbetar så systematiskt  som\r\nman gör på Stora Enso.\r\n\r\nExemplet   ur  försäkringskassevärlden  är  ganska\r\ntalande. Det spelar  roll  hur man beter sig. De som\r\narbetar systematiskt har ganska lika förutsättningar\r\nnär    det    gäller   åldersstruktur,    kön    och\r\narbetsuppgifter.   Att   det  skiljer  sig  så  pass\r\nkraftigt åt mellan olika försäkringskassor visar att\r\nom  man  kunde  få styrka i drivkrafterna  borde  de\r\nkunna verka åt rätt håll och verkligen få effekt.\r\nNej, jag tror inte  att  lagstiftningen kan bli en\r\nbromskloss.  Avsikten  är  ju motsatsen.  Det  finns\r\nganska goda förutsättningar  att  tro  att  det  ska\r\nfungera.\r\nJag  har  inte någon särskild kompetens i fråga om\r\nkommuner och  landsting, men det är stora skillnader\r\nmellan olika kommuner och landsting som inte riktigt\r\nkan förklaras av  sådana  strukturella  faktorer som\r\nman   kan   mäta.   Den   viktiga   faktorn   är  om\r\narbetsplatsen  fungerar  mer  eller mindre bra givet\r\nsina strukturella förutsättningar.\r\nJag vet att det finns många kommuner och landsting\r\nsom satsar stora resurser på dessa  frågor,  och det\r\nhar  blivit väldigt mycket bättre under senare  tid.\r\nTidigare var det ganska många kommuner och landsting\r\nsom inte hade så stor koll på hur deras sjukfrånvaro\r\nhar sett  ut och utvecklats. Men under senare år har\r\nde dragit i  gång  ett  kraftfullt arbete som säkert\r\nkommer att ha effekter.\r\nDet är inte bara en nackdel  att man har stora och\r\nmånga   arbetsplatser.   Vi   vet   att    byte   av\r\narbetsuppgifter  och  av  arbete är en av de riktigt\r\nverkningsfulla  rehabiliteringsinsatserna.  Kan  man\r\nutnyttja sin storlek,  sin  massa av arbetsuppgifter\r\noch sina arbetsförhållanden har  man också särskilda\r\nförutsättningar.\r\n\r\nAnnelie  Löfqvist,  Kommun- och Landstingsförbundet:\r\nVi  pratar mycket om arbetsgivarna  nu.  Då  är  det\r\nockså  viktigt att vi ser på landstingens verksamhet\r\nsom   sjukvårdshuvudmän.    Ska    man    tänka    i\r\nfrämjandetermer     och     långsiktighet    behöver\r\nlandstingen  som  sjukvårdshuvudmän   göra   väldigt\r\nmycket.  Man  behöver  föra  många  fler  samtal och\r\ndialoger, och det är resurskrävande.\r\n\r\nDet  som  är otroligt besvärande för kommuner  och\r\nlandsting är  ju att det råder resursbrist i vården,\r\ni äldreomsorgen  och  i  skolan.  När det gäller att\r\nfrigöra  resurser  till annat blir det  tvärtom  för\r\noss.  Vi  måste  använda   ytterligare   en  del  av\r\nverksamhetens  medel  till  medfinansiering.  Vi  är\r\nväldigt  oroliga  över  hur det  slår  i  ett  annat\r\nperspektiv.\r\nJag är glad över att många  här säger att kommuner\r\noch  landsting  inte  är  sämre  arbetsgivare.   Det\r\nhandlar  väldigt  mycket  om arbetsmarknadsstruktur.\r\nBara som exempel kan jag nämna  att man har 14 dagar\r\ni Gnosjö kommun jämfört med 80 dagar  i  Åsele.  Det\r\nberor inte på att det är sämre arbetsgivare i Åsele,\r\nutan     det     handlar     väldigt    mycket    om\r\narbetsmarknadsstruktur. Jag kan  bara  bekräfta  hur\r\nviktigt   behovet   av   rörlighet  och  individuell\r\nomställning är.\r\n\r\nKenneth Lantz (kd): Jag har  fått svar på en hel del\r\nav mina frågor, men jag saknar  kommentarer till Per\r\nWesterbergs frågeställning om vad  det  läge  som vi\r\nhamnat  i  kan  bero  på,  ett läge som vi hamnade i\r\n1997.\r\n\r\nJag  vill rikta ett tack till  Anastasia  för  ett\r\nengagerat  inlägg i den här debatten. Jag tycker att\r\ndet var intressant att höra om dina exempel.\r\nJag  vill  lyfta   fram   en  fråga  som  har  med\r\nförebyggande  insatser  att  göra.  Johnny  Johnsson\r\nnämnde i korthet om de besparingar  som  Stora  Enso\r\nhade lyckats med. Jag tror att det är ganska enkelt.\r\nMycket av den lagstiftning som vi har är skriven för\r\nstora  företag. Jag skulle vilja att du nämnde några\r\nexempel,  kanske  inte på fysiska aktiviteter men på\r\nhur lagstiftningen skulle kunna förändras för att vi\r\nska  kunna få fart på  arbetet.  Det  viktigaste  är\r\nkanske  vad  småföretagarna, Almega, skulle vilja ha\r\nför  lagstiftning  för  att  kunna  delta  aktivt  i\r\narbetet med förebyggande hälsovård.\r\n\r\nJohnny  Johnsson,  Svenska  Företagsläkarföreningen:\r\nDet  går  kanske  inte  att lagstifta  om  främjande\r\ninsatser,   men   det   går   att    lagstifta    om\r\nförutsättningar för det. Dit hör ju det systematiska\r\narbetsmiljöarbete   där  man  har  tydliga  mål  för\r\nverksamheten, en kreativ  miljö  där  människor  får\r\nanvända    sin   kreativitet   och   ambition,   att\r\nledarskapet  är  främjande och att ge människor goda\r\nförutsättningar. Då  gör  de  ett  bra jobb. Man ska\r\nockså ha ett öppet arbetsklimat där  medarbetarna är\r\ndelaktiga och medbestämmande, känner sig  sedda  och\r\nbehövda och också får ta ansvar för sig själva, sitt\r\narbete och sitt liv i övrigt.\r\n\r\nDetta  tillsammans  är  det som är främjande i det\r\nhär  sammanhanget. Det handlar  om  inställning  och\r\nutbildning  för  att  kunna  ha  ett  ledarskap  som\r\nfungerar     och    ett    ledarskap    också    för\r\norganisationerna. Det är så jag ser på detta.\r\nI den fyrklöver som jag gjorde - om ni minns den -\r\när företagshälsovården en viktig bit, och den skulle\r\nkunna vara en  ännu  viktigare bit för småföretag om\r\nman gjorde det på ett  smart  och  bra sätt. Man ska\r\ninte bara se företagshälsovården som att det är ännu\r\nen pålaga. I stället kan det vara en  möjlighet  att\r\nfå  tillgång  till  en expert om det dyker upp stora\r\nsvårigheter. Jag tänker då på benbrottsfallet som vi\r\nhörde   om.   Hade   det  funnits   en   coach,   en\r\nföretagshälsovård som  hjälpte  till  skulle  man ha\r\nkunnat  göra ett tidigare avslut och fått hjälp  med\r\natt hitta en ny arbetsförmåga.\r\n\r\nMan måste  lägga  sig  i.  Motivation är den absolut\r\nviktigaste drivkraften i det här avseendet. Vi hörde\r\nom  fallet  med människan som  ville  förstärka  sin\r\nrörelse genom  att vara sjukskriven på grund av ditt\r\neller  datt.  Man   undrar   ju   vad   det  är  för\r\narbetsgivare  som inte kan ta en dialog om  det  och\r\nsäga:  Det  där  är  väl  inte  okej.  Kan  vi  inte\r\nsjukskriva dig från  din  verksamhet så kan du komma\r\nhit och vila upp dig hos oss? Så gör jag ofta.\r\n\r\nVitsen  med  företagshälsovården  är  att  den  är\r\nlegitim och kan  gå emellan arbetsgivare, parter och\r\nden civila delen.  Företagshälsovården  kan  ta  upp\r\nfrågor som är av rådgivande och fostrande natur. Men\r\nutan  motivation  kan  vi  inte rehabilitera en enda\r\nmänniska, det är helt klart.  Man  måste  fråga: Vad\r\nhar du för tankar och viljor?\r\nNär  det gäller främjandeprincipen, friskvård  och\r\nannat förhåller det sig på samma sätt. Det finns för\r\nlite kunskap.\r\nMen ett  ställe  som  ni  borde åka till är Malung\r\nkommun,  som jag precis har besökt  och  är  oerhört\r\nimponerad av. Genom att jobba med den här frågan som\r\nen   främjandeprincip    har   man   sänkt   antalet\r\nsjukskrivningar med 2 % under  det  första halvåret,\r\nså nu ligger man 10 miljoner plus.\r\nÅk upp och titta på Malung! Där har  ni mycket att\r\nlära.  Det finns också andra sådana ställen,  men  i\r\nMalung  är  det  renodlat  rakt  över.  Malungsborna\r\nbrukar säga: Om man släpper en atombomb över världen\r\növerlever  skorpioner,  kackerlackor och malungsbor,\r\nför de har varit med om så  mycket  elände.  Det  är\r\nkanske därför som de har denna kreativitet.\r\n\r\nMarie   Silfverstolpe,   Almega:  Många  av  de  små\r\nföretagarna,  som jag företräder,  jobbar  hårt  med\r\ndessa frågor på olika sätt. Men det finns hela tiden\r\nen oro för att  man inte kan planera vilka kostnader\r\ndetta kommer att innebära.\r\n\r\nDet finns ett antal  arbetsgivare  som funderar på\r\natt teckna privata sjukförsäkringar för  att  minska\r\ndet  stora  problemet  med  vårdköerna  som  ju  kan\r\ninnebära  ökade  kostnader  för  sjukpenningen.  Men\r\nkruxet är att det finns vissa politiska signaler som\r\ntyder  på  att  en  sådan privat vårdgivare som till\r\nexempel S:t Görans sjukhus inte kommer att få bereda\r\nplats  för folk som remitteras  dit  via  en  privat\r\nförsäkring, även om man skulle ha utrymme för det.\r\nSka  man  få  ned  sjukfrånvaron  är  det  oerhört\r\nviktigt  att  alla  parter  samverkar  - sjukvården,\r\narbetsgivaren och försäkringskassan. Jag  tycker att\r\nproblemen med sjukvården inte riktigt har förts fram\r\nhär.\r\nDet är inte så himla lätt för en arbetsgivare  att\r\nvägra  att  betala ut sjuklön. Det kan sluta med att\r\nman  hamnar  i   Arbetsdomstolen   för   brott   mot\r\nkollektivavtalet.   Som   Anastasia   påpekade   har\r\narbetsgivaren  inte  någon  möjlighet  att bedöma om\r\npersonen  är  sjuk  eller  ej.  Men  det här är  ett\r\nproblem som vi måste jobba tillsammans  med  för att\r\nlösa.\r\n\r\nUlla  Hoffmann (v): Först ett stort tack till Johnny\r\nJonsson  för  att  du  sade att det inte fanns någon\r\nanledning   till  att  kvinnor   skulle   vara   mer\r\nsjukskrivna än  män.  Det  uppskattades  efter  alla\r\nandra kommentarer, om jag säger så.\r\n\r\nDet har ju visat sig att det finns en stor oro för\r\ndet  här  med selektering. Reumatikerförbundet säger\r\natt systemen  ställer  arbetstagarna utanför. Vi har\r\ninte hört någon ifrågasätta  arbetsgivarnas rätt att\r\nselektera, inte ens inom den offentliga sektorn. Jag\r\nhar en fråga till Anastasia. Jag  skulle vilja veta:\r\nI   vilken  mån  är  du  villig  att  anpassa   dina\r\narbetsplatser  och  se  till att det blir så kallade\r\nrymliga  arbetsplatser  där   funktionshindrade  och\r\nandra människor får möjlighet att jobba?\r\nSedan   har   jag  också  en  fråga   till   Kenth\r\nPettersson. Jag skulle  vilja veta på vilket sätt du\r\ntror  att  det systematiska  arbetsmiljöarbetet  kan\r\nförhindra sjukskrivningar  och  på det sättet hjälpa\r\narbetsgivarna    att   få   ned   kostnaderna    för\r\nmedfinansieringsansvaret?\r\n\r\nAnatasia Georgiadou,  Svenskt  Näringsliv: Vi har ju\r\nflera  arbetsplatser. Vi har en arbetsplats  där  vi\r\nutför administrationen.  Den  är  handikappanpassad.\r\nDet finns ramp till fastigheten och hissar i entrén.\r\nDet gäller även själva ytorna. Sedan  har vi väldigt\r\ndålig möjlighet att anpassa arbetsplatsen  hemma hos\r\nen funktionshindrad för att det ska vara möjligt för\r\nnågon  annan  som  har någon form av funktionshinder\r\natt jobba hemma hos  den  personen.  Det  är väldigt\r\nsvårt.  Samma  sak är det när det gäller städningen.\r\nDet är ganska svårt  för  oss  att  gå  in  på andra\r\narbetsgivares arbetsplatser och anpassa dem.\r\n\r\nNär det gäller selekteringen tycker jag ändå  inte\r\natt  jag  har  selekterat bort någon på grund av ett\r\nfunktionshinder.  Jag  måste  göra  en riskbedömning\r\nbyggd på hela profilen hos den person  som  söker en\r\ntjänst. Jag tycker att det är väldigt bra att de har\r\nfritidsintressen,  men  vissa är mer riskbenägna  än\r\nandra,  och de riskerna tycker  jag  att  jag  själv\r\nmåste få  avgöra om jag är beredd att ta eller inte.\r\nVi har själva  friskvårdskort för alla anställda, så\r\njag har inget emot  att  man  är  ute  och  försöker\r\nsporta.  Men  jag  måste  få göra bedömningen själv,\r\ntycker jag.\r\nJag hoppas inte ni missförstår mig. Det är inte så\r\natt   jag   inte   anställer   personer    som   har\r\nfunktionshinder.  Så  är  det absolut inte, utan  nu\r\npratar jag om människor som  söker en vanlig tjänst.\r\nJan      Grönlund     sade     att     det     finns\r\narbetsmarknadspolitiska   åtgärder.   Man  kan  söka\r\nbidrag.  Det gör det, men de är begränsade.  Det  är\r\ninte så att  vi  ska söka bidrag för att anställa en\r\nperson. Man ska också  kunna  känna  att man är värd\r\ntjänsten.\r\n\r\nKenth   Pettersson,   Arbetsmiljöverket:  Tack   för\r\nfrågan.  Jag är glad att  så  många  har  nämnt  det\r\nsystematiska arbetsmiljöarbetet här i dag. Det är en\r\nfråga som  är  reglerad  i  vår  föreskrift  2001:1,\r\nSystematiskt arbetsmiljöarbete. Det har sin grund  i\r\narbetsmiljölagen.  Det  hela går ju ut på att man på\r\nett  systematiskt  sätt  ska  undersöka  riskerna  i\r\nverksamheten. Man ska på ett  systematiskt sätt göra\r\nupp   åtgärdsplaner  och  sedan  också   följa   upp\r\nåtgärderna.\r\n\r\nHuvudsyftet  med systematiskt arbetsmiljöarbete är\r\nnaturligtvis att förebygga att det inträffar olyckor\r\neller sjukdomsfall  i  arbetslivet.  Men har man ett\r\nsystematiskt arbetsmiljöarbete är vår erfarenhet att\r\nman  också  på  ett  systematiskt  sätt arbetar  med\r\nrehabiliteringsfrågor.  Och  som vi har  hört  flera\r\ngånger   är   det  arbetsgivarnas  huvudansvar   att\r\nrehabilitera.   Det   innebär   att   man   anpassar\r\narbetsplatsen   till   de   fysiska   och   psykiska\r\nförutsättningar som  de  anställda  har.  Det  är en\r\nfråga som är reglerad i arbetsmiljölagen att man har\r\nden  skyldigheten.  Det  gäller  att  jobba  på  det\r\nindividuella planet med det.\r\nOfta   i   debatten   har   jag  upplevt  att  man\r\nmissuppfattar  det  här med sjukskrivning,  att  man\r\nuppfattar att det på  något sätt är ett intyg på att\r\nman faktiskt är sjuk. Det  är  det ju inte fråga om.\r\nDet är ett slags intyg på att man inte vid ett visst\r\ntillfälle kan utföra just det arbete som man just då\r\nråkar ha. Det är det enda det är fråga om. Man är ju\r\ninte sjuk i någon mer allmän bemärkelse. Det går att\r\ninom ramen för arbetsplatsen ändra  förhållandena så\r\natt  den  som  kanske har brutit ett ben  kan  jobba\r\ntrots   det.   Man   kan    göra    förändringar   i\r\narbetsorganisationen   eller  ha  hjälpmedel   eller\r\nliknande.\r\nFörutsättningarna för  att  göra  den anpassningen\r\nvarierar  naturligtvis med den verksamhet  man  har,\r\nmen det är  ofta fullt möjligt. I sista hand får man\r\nförsöka   hjälpa    vederbörande   till   en   annan\r\nverksamhet.   En   klok   arbetsgivare   jobbar   ju\r\nsystematiskt både med det förebyggande  arbetet  och\r\nmed  rehabiliteringsinsatserna  i  enlighet  med  de\r\nskyldigheter    man    har    i   lagstiftning   och\r\nföreskrifter.\r\nSå det korta svaret på Ulla Hoffmanns fråga är väl\r\natt ett systematiskt arbetsmiljöarbete egentligen är\r\nprecis det som man bedriver till  exempel hos Johnny\r\nJonsson.  De ekonomiska drivkrafter  som  nu  införs\r\ntror  jag  ytterligare   stärker   det  systematiska\r\narbetsmiljöarbetet.   Det  kommer  att  finnas   ett\r\nstarkare  ekonomiskt  incitament  att  till  exempel\r\nanlita företagshälsovård  när  man inte själv har de\r\nkunskaper   som   behövs   för  att  genomföra   det\r\nsystematiska        arbetsmiljöarbetet         eller\r\nrehabiliteringsinsatser.\r\n\r\nBoel Callermo, Kommun-  och Landstingsförbundet: Jag\r\när  lite  orolig  att  Ulla  Hoffmann missuppfattade\r\nförbundens tidigare inlägg om kvinnors sjukfrånvaro.\r\nKvinnor har ju högre sjukfrånvaro  än  män,  men det\r\nbetyder naturligtvis inte att det är acceptabelt  på\r\nnågot  sätt.  De  analyser  vi har gjort antyder att\r\nkvinnors  högre  sjukfrånvaro  har   att   göra  med\r\nkvinnors    livssituation    i    stort,    kvinnors\r\narbetsplatser och en könssegregerad arbetsmarknad.\r\n\r\nNär  det  gäller  livet i stort handlar det ju  om\r\nbristande jämställdhet.  Det  handlar om att kvinnor\r\nlägger ned fler arbetade timmar  under  en vecka och\r\nkanske har sämre möjligheter att återhämta sig efter\r\narbetsdagens   slut.  En  annan  fråga  är  kvinnors\r\narbetsplatser. Det  handlar  ofta om relationsyrken,\r\ninte minst i den organisation  jag  företräder.  Det\r\nhandlar  också  ofta om tunga arbetsplatser och inte\r\nsällan stora omstruktureringar. Här finns det mycket\r\nsom  arbetsgivaren  kan  göra  när  det  handlar  om\r\ninflytande,  möjligheter att påverka arbetstider och\r\nså vidare. Det är ett arbetsgivaransvar.\r\nSedan  handlar  det  också  om  en  könssegregerad\r\narbetsmarknad    och   om   möjligheten   att   byta\r\narbetsplats när det  inte  fungerar som det ska. När\r\nrörligheten inte är tillräcklig  är det också svårt.\r\nSom arbetsgivare kan man alltså göra  mycket för att\r\nråda bot på detta. Kvinnor ska inte behöva  ha högre\r\nsjukfrånvaro  än  vad  män  har.  Men  vi  råder som\r\narbetsgivare inte på hela den delen. Det måste vi ta\r\nett gemensamt ansvar för i samhället.\r\n\r\nTorbjörn   Andersson,   Handikappombudsmannen:   Jag\r\ntänkte  kommentera ordet selektering. Ibland har jag\r\nen känsla av att när man säger \"selektering\" finns i\r\nbakgrunden  tanken  om  diskriminering. Det är ju så\r\natt i den mån det handlar om att selektera en person\r\nför att personen har ett  funktionshinder och därmed\r\nskulle kunna riskera att vara sjukfrånvarande i stor\r\nutsträckning så är det inte  tillåtet  i dag. Det är\r\nförbjudet enligt den diskrimineringslagstiftning som\r\nfinns gällande diskriminering i arbetslivet på grund\r\nav funktionshinder.\r\n\r\nVi menar att den lagstiftningen bör stärkas så att\r\nden   också   inbegriper   ett   krav  på  stöd  och\r\nanpassningsåtgärder från arbetsgivarens  sida  under\r\npågående  anställning,  vilket  inte finns i dag. Vi\r\nmenar  också att det finns ett behov  av  ekonomiska\r\ndrivkrafter  för  arbetsgivaren  att  ta  ansvar för\r\narbetsmiljön  för en person med ett funktionshinder.\r\nDet  finns  undersökningar  som  visar  att  ungefär\r\n100 000 personer  med  funktionshinder  inte får det\r\nstöd på arbetsplatsen som de behöver. Alla  dessa är\r\ninte   sjukskrivna,   men   alla  skulle  kunna  bli\r\nsjukskrivna.\r\nSammanfattningsvis  anser vi  att  det  finns  ett\r\nbehov av ekonomiska drivkrafter,  men naturligtvis i\r\nkombination   med   ett   högriskskydd   för    både\r\narbetstagare och arbetsgivare.\r\n\r\nAnnika  Qarlsson  (c): Diskussionen i dag handlar ju\r\nväldigt  mycket om någras  skyldigheter  och  andras\r\nrättigheter.  Men egentligen handlar det ju om allas\r\ngemensamma rättigheter  och  skyldigheter.  Sedan är\r\ndet  förslaget  i  sig som gör att det fokuseras  på\r\nkanske  främst  arbetsgivarens  större  skyldigheter\r\nframöver och arbetstagarnas  eventuellt  förbättrade\r\nrättigheter. Det är det som jag vill komma  inte  på\r\nlite grann. Man pratar om att det är drivkraften som\r\nska  hjälpa till i utvecklingen så att det ska gå åt\r\nrätt håll.\r\n\r\nTittar   man   historiskt   på   vad  det  är  för\r\ndrivkrafter man har använt sig av handlar  det  både\r\nom  hur  höga  ersättningarna  eller kostnaderna har\r\nvarit och om kontrollsystemet. Där  hade  vi  kanske\r\ntidigare   en   större   egenkontroll  och  även  en\r\nkollektiv    kontroll.    Självklart    var    också\r\nförsäkringskassornas tidigare kontroller, åtminstone\r\nfrån min synpunkt sett, betydligt  mer omfattande än\r\nde är i dag. I dag går man i förslaget  in och menar\r\natt det ska vara arbetsgivaren som får en  betydligt\r\nstörre kontrollfunktion än vad som finns tidigare.\r\nDet  skulle  vara  de  drivkrafter  som  kan verka\r\nförebyggande.  Jag  tycker att detta med Stora  Enzo\r\nkan användas både om  man är för förslaget eller mot\r\ndet. Det fanns tydligen  drivkrafter  tidigare.  Det\r\nhar  gjort att man har valt att sätta i gång det här\r\narbetet  betydligt  tidigare  än många andra företag\r\nruntom  i  Sverige  utan  den här förskjutningen  av\r\nbalansen. Det är egentligen  det  jag  skulle  vilja\r\nhöra   om   från   Svenskt   Näringsliv,   från   en\r\nrepresentant   från   försäkringskassorna  och  från\r\nfacken.\r\nFrågan är alltså hur  man ser på den här balansen.\r\nNågonstans gäller det att vi har rimlig nivå både på\r\nskyldigheter och rättigheter  i  det  här. Nu tycker\r\njag  att  man  tar ett stort steg. Man för  över  en\r\nväldigt stor del  av  kraven  på  arbetsgivaren  och\r\nunderlättar  en  hel del för en annan viktig part på\r\nde här området, nämligen arbetstagaren.\r\n\r\nStefan Wiberg. LO: Tack för frågan. Det är klart att\r\ndet här handlar om  att  arbetsgivaren  givetvis har\r\nansvaret  för  arbetsmiljön. Det ska vara klart  och\r\ntydligt när det  gäller rehabilitering, förebyggande\r\noch så vidare. Samtidigt  är det klart att det också\r\nhandlar  om att samverka på  arbetsplatsen  för  att\r\nförbättra  arbetsmiljön och hälsan. Det är någonting\r\nsom vi givetvis  tycker  är  otroligt  viktigt,  att\r\nskyddsombuden   har   en   given   roll   i  arbetet\r\ntillsammans med arbetsgivaren för att driva  de  här\r\nfrågorna.\r\n\r\nDet  handlar  om  att  få  i gång det systematiska\r\narbetsmiljöarbetet. Det handlar  om  att se till att\r\nalla  på  arbetsplatsen  har en utbildning.  Framför\r\nallt  bör  arbetsgivare  ha  en   god   kunskap   om\r\narbetsmiljöarbetet    och    sitt    ansvar   enligt\r\narbetsmiljölagen.  Men  det  är  också  viktigt  att\r\nskyddsombuden       får       en       grundläggande\r\narbetsmiljöutbildning.\r\nSå   det   handlar   delvis  om  samverkan  mellan\r\narbetstagare  och arbetsgivare.  Det  handlar  också\r\ngivetvis om att  man  ska vara motiverad och delta i\r\nde    rehabiliteringsåtgärder     som    finns    på\r\narbetsplatsen från den enskilda individens sida. Det\r\nhandlar om ett individuellt ansvar  som det också är\r\nlönsamt för arbetsgivaren att påverka.\r\nDet här med oberoende expertresurs, som det står i\r\nlagen,  har  också varit uppe vid några  tillfällen.\r\nDet gäller alltså  företagshälsovården.  Vi tror att\r\nföretagshälsovården är en jätteviktig resurs  i  det\r\nhär  sammanhanget  men att den måste få en tydligare\r\nroll  när  det  gäller   vad   som   egentligen   är\r\nföretagshälsovård.\r\nDet    pågår    ju    nu    en   utredning   kring\r\nföretagshälsovården  som  ni känner  till.  Den  ska\r\npresenteras  för Hans Karlsson  den  1 december.  Vi\r\nhoppas att den  ska  ge  en tydligare inriktning för\r\nhur  företagshälsovården  egentligen  ska  vara.  Vi\r\ntycker att den ska vara obligatorisk och att den ska\r\narbeta   förebyggande  och  med   arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering.\r\n\r\nRoger Mörtvik,  TCO: När det gäller själva förslaget\r\när vår uppfattning  att  det  här är bra. Det behövs\r\nstarkare  ekonomiska drivkrafter  för  arbetsgivaren\r\natt jobba med de här frågorna. Men det finns problem\r\nockså, som vi vill lyfta fram lite grann som support\r\ntill Svenskt  Näringslivs  hållning. Vår uppfattning\r\när att arbetsgivarna måste betala  mer  för ohälsan,\r\nmen  det  är inte rimligt att man ska behöva  betala\r\nmer för ohälsa  som  man  inte  kan  göra  något åt.\r\nSjukdomsfall  där  det  till exempel pågår medicinsk\r\nrehabilitering  som  inte  alls  har  att  göra  med\r\narbetet    bör   kopplas   bort   från    det    här\r\nfinansieringsansvaret.  Det borde vara ganska enkelt\r\natt hitta former för den typen av prövning.\r\n\r\nDet finns också ett annat  problem, och det är att\r\näven om många av sjukfallen åtgärdas bäst på arbetet\r\när det också så, som flera talat om, att många av de\r\nhär fallen egentligen klaras av  bäst genom att folk\r\nfår möjlighet att byta jobb. I dag  är  det  så  att\r\ninte  finns  någon som egentligen har ansvar för att\r\nhjälpa de människor  som  behöver byta arbete att få\r\nstöd  för  det.  En  möjlighet   för   dem   som  är\r\nsjukskrivna  skulle  kunna  vara  att  man  framöver\r\nutvecklar en särskild rehabiliteringsförsäkring  som\r\nkanske  är  fristående  från  nuvarande  system, som\r\nkanske till och med parterna kan bära, som  ger stöd\r\ntill  människor som behöver omställning, arbetsbyte,\r\nökad rörlighet och så vidare.\r\nNär jag  ändå har ordet vill jag bara passa på att\r\nsäga något om  selekteringen  här.  Det  har låtit i\r\ndiskussionen som om det med automatik kommer att bli\r\nen ökad selektering. Jag vill bara påminna  om att i\r\nHolland,     där     man     har    överfört    hela\r\nbetalningsansvaret    för    sjukförsäkringen     på\r\narbetsgivarna,  har  man  inte  kunnat se någon ökad\r\nselektering. Det är ungefär samma  nivå  nu  som det\r\nvar innan man införde systemet. Så det behöver  inte\r\nmed  automatik  blir någon ökad selektering bara för\r\natt kostnadsansvaret ökar.\r\n\r\nAlf Eckerhall, Svenskt  Näringsliv:  När  det gäller\r\nkontroller   tänker  man  kanske  mest  på  negativa\r\nfunktioner. Det  är ju ett negativt värdeladdat ord.\r\nMen det innehåller ganska mycket. Det fanns en fråga\r\nsom  Lennart Klockare  tidigare  tog  upp,  och  som\r\nAnnika Qarlsson också tog upp, om ersättningsnivåer.\r\nDet  är   ju   väldigt   styrande  vad  det  är  för\r\nersättningar. Som svar till Lennart Klockare kan jag\r\nnämna  att  vi har i olika sammanhang  från  Svenskt\r\nnäringslivs sida  föreslagit  att  det bör finnas en\r\nordentlig skillnad mellan ersättning som man får för\r\narbete och ersättning som man får när man inte utför\r\narbete.\r\n\r\nJag lyssnade till en debatt i riksdagen för en tid\r\nsedan då de här frågorna diskuterades.  Det föreföll\r\ndock inte som om någon av deltagarna var  informerad\r\nom  de  kompletterande  system  som  vi  har  kommit\r\növerens om från parternas sida. Det är ju inte  bara\r\ndessa  80 %,  eller 77,6 % eller vad vi nu talar om.\r\nStora delar av sjukpenningtid och förtidspensionstid\r\nfinns det påslag på 10 % eller 15 %. Det finns det i\r\nstort sett på hela arbetsmarknaden.\r\nDe här systemen  med ersättning har vi ju prövat i\r\nvårt land i full funktion  under  årens  lopp,  till\r\nexempel   i   slutet   av   80-talet.   Då  var  det\r\nhundraprocentiga  ersättningar.  Då hade vi  om  jag\r\nminns rätt mellan elva och tolv miljoner sjukfall. I\r\ndag  är  väl antalet sjukfall ungefär  hälften.  Det\r\nledde till  en  besvärande  situation. Många företag\r\nfick ha överanställningar på kanske 10-30 %.\r\nRiksförsäkringsverket gjorde  för  en tid sedan en\r\nutredning  som ni nog har sett där de jämförde  fyra\r\nländer:  Sverige,  Finland,  Tyskland  och  Holland.\r\nSlutsatsen  som jag uppfattade där var att i Finland\r\noch Tyskland har man ett kontrollsystem, men det har\r\nman knappast i Sverige och Holland. Man måste ha det\r\ni alla system,  och kanske i synnerhet i vårt system\r\neftersom sjukdom  i  dag  är något helt annat än det\r\nvar vid den allmänna försäkringens begynnelse.\r\nVi har nyligen skrivit till regeringen från Svensk\r\nNäringsliv  i  den  här frågan  och  föreslagit  att\r\nregeringen       gör       en       översyn       av\r\nsjukskrivningsbegreppet,   eller   kriterierna   för\r\nsjukpenning, och förtidspension och tar bort det som\r\ninte  har med arbetsoförmåga och sjukdom  att  göra.\r\nDet är  en  hel  del  som  har  smugit  sig in, till\r\nexempel  den som vill ändra sitt utseende.  Det  har\r\nkanske varken  med  sjukdom eller arbetsoförmåga att\r\ngöra.\r\nAnnikas   fråga   var   ju    om    arbetsgivarens\r\nkontrollfunktion.  Den  är  inte bara repressiv  och\r\nnegativ.  Den baseras naturligtvis  på  samarbete  i\r\nföretagen och   på  förtroende och lojalitet. Det är\r\nju det allra viktigaste. Men vid sidan av det är det\r\nockså  viktigt  att  det  finns  en  möjlighet  till\r\nkontroll.  Vi har ju varit  inne  på  det  tidigare.\r\nBirgitta Målsäter  redogjorde  för hur man prövar en\r\nsjuklön  som arbetsgivaren inte vill  betala.  Marie\r\nSilfverstolpe  fyllde  på med att det där kan bli en\r\nlönetvist, och det kan bli ganska knivigt. Det finns\r\nvissa  tider som måste iakttas,  och  det  kan  vara\r\nsvårt med bevisningen.\r\nSå det  är  lätt  att säga att arbetsgivaren avgör\r\nalla sjukfall under de  första två tre veckorna, men\r\ndet är väldigt svårt att  genomföra det, i synnerhet\r\nsom man kanske inte får ta  reda  på  vad  sjukdomen\r\nhandlar  om  eller  vad  det  är för diagnos och  så\r\nvidare.\r\nDet  där  med  kontrollsystem  är   alltså  mycket\r\nbesvärande.  En viktig sak är att försäkringskassan,\r\ntror jag, i mycket  större  utsträckning än hittills\r\nkan hjälpa arbetsgivarna på den här punkten. Det har\r\njag    förstått   är   Riksförsäkringsverkets    och\r\nförsäkringskassans ambition.\r\n\r\nGöte Wahlström  (s):  Många  frågor  har  ju  blivit\r\nbelysta,  och  det handlar kanske om förtydliganden.\r\nJag fastnade lite  grann  i  Johnnys Jonssons tal om\r\nmotivationens  betydelse,  men  min   fråga  är  väl\r\negentligen   ställd   till  Kenth  Pettersson   från\r\nArbetsmiljöverket. Vad  jag  har  förstått  och fått\r\nberättat  för mig är att du har uttryckt det ungefär\r\nså här: Behovet  av ny lagstiftning är marginellt på\r\narbetsmiljöområdet.  Vi borde vara mer följsamma mot\r\nbefintlig lagstiftning.\r\n\r\nMin fråga är egentligen:  Ser  du på motivationens\r\nbetydelse  på  samma  sätt när det gäller  att  både\r\nfinnas  kvar  i  arbetslivet  och  att  kunna  komma\r\ntillbaka till arbetslivet  efter  sjukskrivning? Kan\r\nförslaget  om  drivkrafter  vara  ett  sätt  att  få\r\nnuvarande lagstiftning att bli mer verkningsfull?\r\n\r\nKenth Pettersson, Arbetsmiljöverket: När  det gäller\r\narbetsmiljölagstiftning  har  jag i olika sammanhang\r\njust   uttryckt  uppfattningen  att   vi   har   den\r\nlagstiftning  som  vi  behöver  i  stora drag. Några\r\nmarginella anpassningar behöver göras  med  tanke på\r\ninternationalisering  och  liknande.  Vi har en  del\r\nsvårigheter i tillsynen ibland.\r\n\r\nTrots att arbetsmiljölagen är så gammal som den är\r\nhåller  den  även  för dagens arbetsliv. Jag  varnar\r\nalltid  för att börja  peta  i  den  lagstiftningen.\r\nRisken är  att  själva arbetsmiljöarbetet kommer att\r\ngå in i ett slags  moratorium  om  man ser över hela\r\nlagen. Lite detaljöversyn behöver säkert  göras, men\r\ndet är en stark lagstiftning.\r\nVi har i huvudsak de föreskrifter på plats  som vi\r\nbehöver.    Vi   har   en   ständig   översyn   inom\r\nArbetsmiljöverket  av de föreskrifter som vi har och\r\nanpassar  dem  till  de   förändringar  som  sker  i\r\narbetslivet.\r\nJag  har  en  stor  övertygelse   om  att  det  nu\r\nföreslagna incitamentspaket, om man skulle  uttrycka\r\ndet så, där man inför medfinansiering kommer  att ha\r\nen   väldigt   positiv   inverkan   på   såväl   det\r\nsystematiska  arbetsmiljöarbetet  som  anlitandet av\r\nframför  allt  företagshälsovård eller andra  sådana\r\nresurser  som  man  behöver  för  att  kunna  arbeta\r\nförebyggande och  med  arbetsrehabilitering.  Så jag\r\ntror  att  det  även på det här området fungerar bra\r\nmed ekonomiska drivkrafter.\r\n\r\nKurt Kvarnström (s):  Jag  har  också ett par frågor\r\nsom  jag  vill  ställa. För mig är ju  arbetsplatsen\r\nfortfarande den centrala  utgångspunkten  i  den här\r\ndiskussionen.  Jag  tycker  också att det är viktigt\r\natt var och en ska få arbeta  efter  sin förmåga. Då\r\nvill jag också lägga in i sammanhanget ett påstående\r\nsom  jag  tycker  är  viktigt:  Att  personalen   är\r\nverksamhetens och företagens viktigaste tillgång. Då\r\nborde det vara väldigt naturligt att ännu mer arbeta\r\nmed  de  frågor  som  vi  har pratat om. Det handlar\r\nockså väldigt mycket om medmänsklighet,  tror jag, i\r\nmånga sammanhang.\r\n\r\nJag  skulle  vilja  ställa  en  fråga till Svenskt\r\nNäringsliv, till Landstings- och Kommunförbunden och\r\ntill  LO.  Vi  har alltså haft en företagshälsovård,\r\noch haft avtal på  det  området,  tidigare.  Där var\r\ndet,  precis  som  Johnny Jonsson beskriver det,  en\r\nkombination   av   sjukvård    till    hälften   och\r\nförebyggande  arbete  till  hälften.  Han har  också\r\nfyllt i det, tycker jag, på ett bra sätt.\r\nMin  första  fråga  till er är: Varför är  det  så\r\ntrögt och varför ser det  så  olika ut i Sverige? En\r\ndel  företag och verksamheter har  anammat  det  här\r\nsättet  att  arbeta  med de mänskliga frågorna medan\r\nandra inte har gjort det  på  samma  sätt. Varför är\r\ndet så trögt att få fram nya arbetsmiljöavtal?\r\nDen  andra  lite mer långsiktiga frågan,  som  jag\r\nockså skulle vilja  ställa  till  Svenskt Näringsliv\r\noch till Landstings- och Kommunförbunden,  gäller på\r\nlängre sikt. Vi ser ju framför oss att tillgången på\r\narbetskraft inom ett antal år kommer att vika av. Vi\r\nkommer  att  behöva  göra  ännu  mycket  mer  ute på\r\narbetsplatserna för att ta hand om de människor  som\r\nhar  begränsningar.  Hur ser ni på de frågorna i det\r\nhär  perspektivet? Det  är,  tror  jag,  en  oerhört\r\nviktig  fråga  att ha med sig i förhållande till den\r\nstora grupp som  i  dag  har förtidspension. På sikt\r\nmåste  vi  hitta  ett arbetsliv  där  också  de  här\r\nfrågorna kommer in på ett helt annat sätt.\r\n\r\nErik      Jannerfeldt,      Svenskt      Näringsliv:\r\nFöretagshälsovården  är  en  utomordentligt   viktig\r\nresurs  för  företagen. Som Johnny Jonsson berättade\r\nlägger företagen  ned  betydligt mer i genomsnitt än\r\nvad   man  gör  inom  den  offentliga   sektorn   på\r\nföretagshälsovård.  Det  är  ju  ett  bevis  på  hur\r\nföretagen  ser på företagshälsovården. Men i motsats\r\ntill situationen på 80-talet och kanske till och med\r\nbörjan av 90-talet, då näringslivet var i stort sett\r\nlikartat, är det inte så längre.\r\n\r\nDärför behöver  företagen  olika  saker. Företagen\r\nhar  olika  problem  och  behöver  olika  lösningar.\r\nDärför ser också företagshälsovården olika  ut.  Att\r\ntro  att  man kan köra med det här konceptet att one\r\nsize  fits  all  när  det  gäller  företagshälsovård\r\nfungerar inte  längre.  Man  måste  mer  än tidigare\r\nanpassa  företagshälsovården efter företagens  behov\r\noch problem.\r\nOckså när det gäller sjukvården och kanske, som du\r\nvar inne på,  de  här  psykosociala frågorna ser det\r\nockså väldigt olika ut.  Företagen  verkar  i  olika\r\nmiljöer.  Det  är landsbygd, stora städer och mindre\r\nstäder. Där är den  offentliga  servicen  vad gäller\r\ntill  exempel  sjukvård väldigt olika. Då måste  man\r\nalltså     ha     en     stor     flexibilitet     i\r\nföretagshälsovården.\r\n\r\nVi ser ju med väldigt stor oro på den utveckling som\r\nhar  varit när det gäller just  sjukvårdens  roll  i\r\nföretagshälsovården. I fråga om just det vi talar om\r\ni    dag,    sjukfrånvaro,    kan    sjukvården    i\r\nföretagshälsovården spela en viktig roll. Det gäller\r\ntill  exempel   bedömningar  av  arbetsförmåga.  Men\r\nutvecklingen går  tyvärr  åt det motsatta hållet när\r\ndet  gäller den resursen i företagshälsovården.  Den\r\nlagstiftning  som  vi  har sett de senaste åren vill\r\nsnarare strypa åt sjukvården  än ge den en möjlighet\r\natt spela den viktiga roll som den faktiskt bör ha.\r\n\r\nBoel   Callermo,  Kommun-  och  Landstingsförbunden:\r\nSvenskt Näringsliv gav ett alldeles utmärkt svar som\r\ni de flesta  avseenden  också  är väl så giltigt för\r\nKommun-      och      Landstingsförbunden.       Att\r\nföretagshälsovården har en nyckelfunktion i både det\r\nhälsofrämjande   arbetet   och  det  rehabiliterande\r\narbetet är vi alldeles övertygade  om.  I dag sliter\r\nvi  med  förhållandet,  som  vi  uppfattar det,  att\r\nkommunerna   och   landstingen  i  sin  upphandlande\r\nfunktion, eller i sin  kravställande  funktion, inte\r\nalltid  riktigt  vet  vad de behöver. På motsvarande\r\nsätt upplever vi att företagshälsovården inte alltid\r\nkan  leverera  det  som  huvudmännen  anser  att  de\r\nbehöver.    Denna   fråga   behandlas    också    av\r\nFöretagshälsovårdsutredningen.\r\n\r\nVi fick också  en fråga om kompetensförsörjningen.\r\nDet  är  av  avgörande   betydelse   att  ha  sådana\r\narbetsförhållanden    att    man    förmår   behålla\r\nmedarbetarna  och  också rekrytera nya  medarbetare.\r\nFörslaget  om medfinansiering  blir  betydelsefullt,\r\neftersom det  är  fråga  om en utökad kostnad, i och\r\nmed  att  detta  inte kompenseras  för  kommun-  och\r\nlandstingssektorn.   På   så  sätt  innebär  det  en\r\nytterligare press på de medarbetare  som redan är på\r\nplats  och gagnar således inte våra möjligheter  att\r\nrekrytera och behålla medarbetare.\r\n\r\nStefan  Wiberg,  LO:  När  det  gäller  avtal  kring\r\narbetsmiljöfrågor     drev    våra    medlemsförbund\r\narbetsmiljöfrågorna som  en viktig del i den senaste\r\navtalsrörelsen. En av de frågor  som fanns med i den\r\ngemensamma plattform som förbunden hade var just den\r\nom kvalitetssäkrad företagshälsovård.\r\n\r\nBoel  och Eric har redan nämnt att  det  pågår  en\r\nutredning  om  företagshälsovården.  Den  ska lämnas\r\ntill  Hans  Karlsson  den  1  december.  Utredningen\r\nkommer att vara mycket viktig eftersom frågan är vad\r\nvi ska göra med företagshälsovården i framtiden. Som\r\njag  sagt  tidigare  tycker  vi  att  den  ska  vara\r\nobligatorisk.  Den ska vara en partsgemensam resurs,\r\nvilket  är  mycket   viktigt.  Jag  tror  också  att\r\nföretagshälsovården, om förslaget om medfinansiering\r\ngår igenom i riksdagen, kommer att få en viktig roll\r\nframöver  när  det  gäller   arbetsförmågebedömning.\r\nFöretagshälsovården  måste också  få  ett  tydligare\r\ndirektiv från beställarna,  via  arbetsgivarna, samt\r\nmarknadsföra sina tjänster på ett  effektivare  sätt\r\nän vad de kanske gör för närvarande.\r\n\r\nOrdföranden: Jag har ytterligare ett antal ledamöter\r\npå  talarlistan  men måste konstatera att klockan nu\r\när 13. Vi hade sagt att vi skulle hålla på fram till\r\nden tidpunkten. Jag  tänkte  därför avsluta det hela\r\nmed  att varmt tacka alla inbjudna,  såväl  dem  som\r\nhållit   anföranden   som  övriga  som  ställt  sina\r\nkunskaper till utskottets förfogande. Vi ska använda\r\ndem efter bästa förmåga  i  arbetet med behandlingen\r\nav  regeringens och samarbetspartiernas  förslag  om\r\nekonomiska  drivkrafter.  Om  inget  ändras blir det\r\ndebatt och beslut den 8 december. Betänkandet kommer\r\näven att innehålla stenografiska uppteckningar  från\r\ndenna utfrågning. Med detta, kära vänner, tackar jag\r\nför  att ni ställt upp. Vi ses på barrikaderna. Tack\r\nför i dag!\r\n\r\n\r\n\r\nBild 1 och 2\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 3 och 4\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild  5 och 6\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild  7 och 8\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 9 och 10\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 11 och 12\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild  13 och 14\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 15 och 16\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf1 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "E521028D-3EE5-11D9-895E-000423231A6B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "281",
                    "21",
                    "0",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E521028D-3EE5-11D9-895E-000423231A6B",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Särskild sjukförsäkringsavgift",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:21 i denna del och avslår motionerna 2004/05:Sf2 yrkande 1, 2004/05:Sf3 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sf4 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sf359 yrkande 15 och 2004/05:Sf403 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "E5210291-3EE5-11D9-895E-000423231A6B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "169",
                    "135",
                    "0",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E5210291-3EE5-11D9-895E-000423231A6B",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Förkortad sjuklöneperiod",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:21 i denna del och motionerna 2004/05:N393 yrkande 21 och 2004/05:N400 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Återställd sjukpenningnivå",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:21 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Rehabiliteringsplan och avstämningsmöte",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:21 i denna del och avslår motionerna 2004/05:Sf3 yrkande 1 i denna del och 2004/05:Sf4 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Sjukersättning och ny utredning av arbetsförmågan",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:21 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Sjukförsäkring m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf2 yrkande 4 och 2004/05:Sf4 yrkandena 5-7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Rehabilitering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf1 yrkandena 2 och 3, 2004/05:Sf2 yrkande 3, 2004/05:Sf3 yrkande 2, 2004/05:Sf4 yrkandena 2-4, 2004/05:Sf305 och 2004/05:Sf357 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "E52102B6-3EE5-11D9-895E-000423231A6B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "45",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "21",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "169",
                    "27",
                    "108",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E52102B6-3EE5-11D9-895E-000423231A6B",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Ettårsprövning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf1 yrkandena 4 och 5 samt 2004/05:Sf3 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Efterkontroll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf3 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Privata alternativ i vården m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf1 yrkande 6 och 2004/05:Sf2 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Socialförsäkringsreform",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf4 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "E52102D8-3EE5-11D9-895E-000423231A6B",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "1",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "13",
                    "0",
                    "11",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "249",
                    "43",
                    "12",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E52102D8-3EE5-11D9-895E-000423231A6B",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Avgifter för småföretag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf283 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Särskild sjukförsäkringsavgift",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Sjukförsäkring m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Sjukförsäkring m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Rehabilitering",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Rehabilitering",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Rehabilitering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Rehabilitering",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Ettårsprövning m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Ettårsprövning m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Efterkontroll",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Privata alternativ i vården m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Socialförsäkringsreform",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Bifall till motioner om förkortad sjuklöneperiod. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 22:18:59"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Arbetsgivarna ska betala 15 procent av sjukpenningen för anställda som är helt sjukskrivna. På så sätt ska det bli mer lönsamt för arbetsgivarna att vidta åtgärder för att minska de långa sjukskrivningarna. Arbetsgivarna ska inte var med och betala sjukpenning för anställda som riskerar en eller flera längre sjukperioder och därför fått ett högriskskydd. För att minska riskerna för arbetsgivarna ingår ett skydd som består av ett fribelopp på 12 000 kronor och ett högkostnadsskydd på 4 procent av lönesumman för året. Sjuklöneperioden kortas samtidigt ned till två veckor, och sjukpenningnivå blir åter 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2005. ",
          "dok_id": "GS01SFU5",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:24:05"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Arbetsgivarna ska vara med och betala sjukpenning (SfU5)",
          "dok_id": "GS01SFU5",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:24:05"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 22:18:59"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01SFU5",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:37"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Arbetsgivarna ska betala 15 procent av sjukpenningen för anställda som är helt sjukskrivna. På så sätt ska det bli mer lönsamt för arbetsgivarna att vidta åtgärder för att minska de långa sjukskrivningarna. Arbetsgivarna ska inte var med och betala sjukpenning för anställda som riskerar en eller flera längre sjukperioder och därför fått ett högriskskydd. För att minska riskerna för arbetsgivarna ingår ett skydd som består av ett fribelopp på 12 000 kronor och ett högkostnadsskydd på 4 procent av lönesumman för året. Sjuklöneperioden kortas samtidigt ned till två veckor, och sjukpenningnivå blir åter 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2005. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.</p>",
          "dok_id": "GS01SFU5",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:24:05"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Arbetsgivarna ska vara med och betala sjukpenning (SfU5)",
          "dok_id": "GS01SFU5",
          "systemdatum": "2016-08-09 14:24:05"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01SFU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_sfu_5.docx",
          "filstorlek": "4718977",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/2BA5166E-9AFF-4980-85AF-0E17C9A281C7"
        },
        {
          "dok_id": "GS01SFU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_sfu_5.pdf",
          "filstorlek": "4751387",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_sfu_5",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7E6AD197-DEC0-4565-AD38-946F5AF6405D"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_id": "GS02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N400 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GS02N400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N400",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf1 med anledning av prop. 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "ref_dok_id": "GS02Sf1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf2 med anledning av prop. 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "ref_dok_id": "GS02Sf2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf283 Sjukförsäkringsavgifter för småföretag",
          "ref_dok_id": "GS02Sf283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf283",
          "ref_dok_titel": "Sjukförsäkringsavgifter för småföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf3 med anledning av prop. 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "ref_dok_id": "GS02Sf3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf305 Åtgärder mot långtidssjukskrivningar",
          "ref_dok_id": "GS02Sf305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf305",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot långtidssjukskrivningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Allan Widman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf357 Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Sf357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf357",
          "ref_dok_titel": "Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf359 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_id": "GS02Sf359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf359",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf4 med anledning av prop. 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "ref_dok_id": "GS02Sf4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf403 Åtgärder mot sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna",
          "ref_dok_id": "GS02Sf403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf403",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "ref_dok_id": "GS0321",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "21",
          "ref_dok_titel": "Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-08",
          "ref_dok_id": "GS0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2004-12-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-08",
          "ref_dok_id": "GS0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2004-12-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:111",
          "ref_dok_id": "GS0K111",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "111",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:111",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2004:1237",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1238",
          "ref_dok_id": "1962:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1239",
          "ref_dok_id": "1962:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1240",
          "ref_dok_id": "1991:1047",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1241",
          "ref_dok_id": "2004:788",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1242",
          "ref_dok_id": "1997:483",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1243",
          "ref_dok_id": "2000:980",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1244",
          "ref_dok_id": "2004:1056",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1245",
          "ref_dok_id": "2000:981",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1246",
          "ref_dok_id": "1980:100",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}