{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2225380",
      "dok_id": "GS01SFU17",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "SFU17",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:SFU17",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SFU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "17",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-08-22 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:16",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:20",
      "titel": "Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SFU17/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SFU17",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01SFU17",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01SFU17",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialförsäkringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:SFU17</div><h1>Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2004/05:170\r\nNy instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden\r\njämte motioner som väckts i ärendet. Propositionen har beretts vid\r\növerläggningar mellan regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.\r\nI propositionen föreslår regeringen att det införs en ny instans- och\r\nprocessordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Utlänningsnämnden\r\nskall upphöra och överprövningen av Migrationsverkets beslut i utlännings-\r\noch medborgarskapsärenden skall i stället ske i migrationsdomstolar och\r\ni en migrationsöverdomstol. Migrationsdomstolar skall vara vissa av\r\nregeringen utsedda länsrätter, och Kammarrätten i Stockholm skall vara\r\nmigrationsöverdomstol.\r\nMed den nya instans- och processordningen skall enligt regeringens\r\nförslag öppenheten i asylprocessen öka. Processen skall vara en\r\ntvåpartsprocess med möjlighet till muntlig förhandling vid ett överklagande.\r\nVid överklagande till Migrationsöverdomstolen skall krävas prövningstillstånd.\r\nI propositionen föreslås också att möjligheten till ny ansökan tas\r\nbort och att en prövning av verkställighetshinder vid avvisning och\r\nutvisning i stället skall ske. Regeringen föreslår att säkerhetsärenden\r\nskall avgöras av Migrationsverket i första instans och kunna överklagas\r\ntill regeringen.\r\nVidare föreslås att en ny utlänningslag skall ersätta nuvarande\r\nutlänningslag. Ändringarna innebär bl.a. att den kategori ärenden som i dag\r\nfaller in under s.k. politisk-humanitära skäl i fortsättningen skall\r\nprövas enligt bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt och att begreppet\r\nhumanitära skäl skall ersättas av begreppet synnerligen ömmande\r\nomständigheter. De omständigheter som kommer fram i ett barns ärende behöver\r\ndock inte vara av samma allvar och tyngd som när det gäller vuxna\r\npersoner. I huvudsak föreslås att bestämmelserna i övrigt i den nuvarande\r\nutlänningslagen oförändrade förs över till den nya utlänningslagen.\r\nDärtill föreslås vissa ändringar och förtydliganden liksom införande i\r\nlag av redan gällande praxis.\r\nÄndringar föreslås också i lagen om svenskt medborgarskap och lagen om\r\nsärskild utlänningskontroll. Därutöver föreslås följdändringar i annan\r\nlagstiftning.\r\nÄndringarna föreslås träda i kraft den 31 mars 2006.\r\nI motionerna tas bl.a. upp frågan om domstolarnas förutsättningar vid\r\ngenomförandet, om ett s.k. nollställningsbeslut samt om att det för\r\nbarn skall räcka med särskilt ömmande omständigheter.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motioner.\r\n\r\nI ärendet finns 14 reservationer och två särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Rekrytering av nämndemän\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf33 yrkande 1 i denna del.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Rätt till muntlig förhandling\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf34 yrkande 9.\r\nReservation 2 (fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Utseende av offentligt biträde m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf34 yrkandena 4 och 10.\r\nReservation 3 (fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Säkerhetsärenden\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf34 yrkande 11.\r\nReservation 4 (fp, kd, c)\r\nReservation 5 (m) - motiveringen\r\n\r\n5.      Domstolarnas förutsättningar vid genomförandet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf33 yrkande 1 i denna del och\r\n2004/05:Sf34 yrkande 8.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6.      Nollställningsbeslut\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf32 och 2004/05:Sf34 yrkande\r\n5.\r\nReservation 7 (fp, kd, v, c, mp)\r\n\r\n7.      Uppehållstillstånd i ärenden som rör barn\r\nRiksdagen antar 5 kap. 6 § i regeringens förslag till utlänningslag.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:170 i denna del och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sf13 yrkande 2 och 2004/05:Sf34 yrkandena 1 och\r\n2.\r\nReservation 8 (fp, kd, c)\r\n\r\n8.      Förbud mot polisingripanden i skola m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf33 yrkande 4.\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9.      DNA-prov\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf33 yrkande 3.\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10.     Anhöriginvandring i övrigt\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf34 yrkande 7.\r\nReservation 11 (fp, kd, c)\r\n\r\n11.     Uppehållstillstånd vid människohandel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf33 yrkandena 6 och 7 samt\r\n2004/05:Sf34 yrkande 3.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n12.     Arbetstillstånd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf33 yrkandena 2 och 5 samt\r\n2004/05:Sf34 yrkande 6.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n13.     Lagförslagen i övrigt\r\nRiksdagen antar regeringens förslag tilla. utlänningslag, till den del\r\ndet inte behandlats under punkt 7, med den ändringendels att i 5 kap.\r\n3 § första stycket 1 och 5 samt 7 kap. 6 § andra stycket orden \"make,\r\nmaka\" ersätts av ordet \"make\",dels att i 8 kap. 13 § första meningen\r\nordet \"ett\" skall utgå,dels att i 10 kap. 14 § första stycket 1 ett\r\nkommatecken sätts in före orden \"om ärendet överklagas,\",dels att i 12\r\nkap. 15 § tredje stycket orden \"enligt 13 §\" skall ersättas med orden\r\n\"enligt 14 §\",dels att i 12 kap. 23 § tredje stycket orden \"andra stycket\r\nförsta meningen\" skall ersättas med orden \" andra stycket 1\",dels att\r\ni 14 kap. 14 § första stycket orden \"20 kap. 15 §\" skall ersättas med\r\norden \"19 kap. 5 §\".b. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild\r\nutlänningskontroll,c. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt\r\nmedborgarskap,d. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,\r\ne. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,\r\nf. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård\r\nav unga,g. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),h. lag om\r\nändring i lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar\r\noch vissa andra utlänningar,i. lag om ändring i lagen (1994:137) om\r\nmottagande av asylsökande m.fl.,j. lag om ändring i lagen (1996:95) om\r\nvissa internationella sanktioner,k. lag om ändring i lagen (1998:544)\r\nom vårdregister,l. lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,\r\nm. lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister,\r\nn. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),o. lag om ändring\r\ni lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den\r\narbetsmarknadspolitiska\r\nverksamheten.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:170 i denna\r\ndel.\r\nReservation 14 (v)\r\nUtskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.\r\n\r\nStockholm den 22 augusti 2005\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\nTomas Eneroth\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Tomas Eneroth (s),\r\nSven Brus (kd), Anita Jönsson (s), Per Westerberg (m), Mona Berglund\r\nNilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Ulla Hoffmann (v), Lennart Klockare\r\n(s), Tobias Billström (m), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Birgitta\r\nCarlsson (c), Göte Wahlström (s), Anna Lilliehöök (m), Yilmaz Kerimo\r\n(s), Anne-Marie Ekström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin\r\n(mp).</pre><pre>\r\nÄrendet och dess beredning\r\nEn parlamentarisk kommitté med uppdrag bl.a. att ta ställning till en\r\nny instans- och processordning vid tillämpning av utlännings- och\r\nmedborgarskapslagstiftningen samt att göra viss översyn av utlänningslagen\r\nförordnades i februari 1997. Kommittén antog namnet Kommittén om ny\r\ninstans- och processordning i utlänningsärenden, NIPU, (UD 1997:04).\r\nNIPU lade i februari 1999 fram slutbetänkandet Ökad rättssäkerhet i\r\nasylärenden (SOU 1999:16).\r\nI januari 2000 förordnades ledamöter i en interdepartemental arbetsgrupp\r\nmed uppgift att utreda vissa frågor på utlänningsrättens och\r\nmedborgarskapsrättens område, främst avseende instansordningen. Arbetsgruppen\r\nredovisade i juni 2000 sitt uppdrag i departementspromemorian En\r\nspecialdomstol för utlänningsärenden (Ds 2000:45).\r\nI riksdagsbeslut den 30 november 2001 har riksdagen tillkännagivit för\r\nregeringen som sin mening vad socialförsäkringsutskottet anförde om att\r\nregeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ny instans-\r\noch processordning i utlänningsärenden (bet. 2001/02:SfU2, rskr.\r\n2001/02:69-70).\r\nEn lagrådsremiss om ny instans- och processordning i utlänningsärenden\r\növerlämnades till Lagrådet den 6 juni 2002. Lagrådet avlämnade sitt\r\nyttrande den 9 oktober 2002.\r\nDen 6 mars 2003 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk\r\nkommitté (UD 2003:02) som med utgångspunkt i 2002 års lagrådsremiss\r\nsamt Lagrådets yttrande bl.a. skulle göra en genomgång av utlänningslagens\r\nmateriella bestämmelser och anpassa dessa till ett nytt system där\r\növerprövningen sker i domstol. Kommittén antog namnet Kommittén för\r\növersyn av utlänningslagstiftningen (Översynsutredningen). Utredningen\r\nlade i juni 2004 fram betänkandet Utlänningslagstiftningen i ett\r\ndomstolsperspektiv (SOU 2004:74).\r\nMed utgångspunkt från 2002 års lagrådsremiss och Lagrådets yttrande,\r\nupprättades inom Utrikesdepartementet under våren 2003 promemorian Ny\r\nprövning av beslut om avvisning och utvisning som vunnit laga kraft.\r\nRegeringen överlämnade proposition 2003/04:59 Prövning av verkställighetshinder\r\ni utlänningsärenden till riksdagen den 15 januari 2004. Riksdagen\r\nbeslutade den 8 december 2004 att avslå propositionen.\r\nEfter en överenskommelse om budgeten för år 2005 om att lägga ned\r\nUtlänningsnämnden den 31 december 2005 och att överprövningen av utlännings-\r\noch medborgarskapsärenden därefter skall ske i allmänna förvaltningsdomstolar\r\nhar de lagförslag som läggs fram i detta ärende beretts vid överläggningar\r\nmellan regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.\r\nRegeringen beslutade den 17 mars 2005 att inhämta Lagrådets yttrande.\r\nLagrådet har på anförda skäl framhållit att det inte kan tillstyrka det\r\nremitterade förslaget. Om förslaget skulle läggas till grund för\r\nlagstiftning har Lagrådet lämnat synpunkter på de föreslagna bestämmelserna.\r\nRegeringen har på de flesta punkter följt Lagrådets förslag såvitt\r\ngäller de enskilda bestämmelserna.\r\nJustitieutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet finns som bilaga\r\n4.\r\nSocialförsäkringsutskottet har tillsammans med justitieutskottet den 8\r\njuni i år haft en offentlig utfrågning om en ny instans- och processordning\r\ni ultänningsärenden. En utskrift från utfrågningen finns i bilaga 5.\r\nRegeringens lagförslag finns i bilaga 2. Propositionens lagförslag 2.7\r\noch 2.8 behandlas i utskottets betänkande 2004/05:SfU18 om uppehållstillstånd\r\nför tribunalvittnen.\r\nUtskottet behandlar tre motioner som väckts med anledning av propositionen\r\nsamt en motion som väckts med anledning av regeringens skrivelse 2004/05:47\r\nMigration och asylpolitik. Motionerna redovisas i bilaga 1.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nNy instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden\r\nUtskottets\r\nförslag i korthet\r\nEn ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden\r\ninförs. Utlänningsnämnden skall upphöra och överprövningen av\r\nMigrationsverkets beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden skall i\r\nstället ske i migrationsdomstolar och i en migrationsöverdomstol.\r\nMigrationsdomstolar skall vara vissa av regeringen utsedda länsrätter, och\r\nKammarrätten i Stockholm skall vara migrationsöverdomstol. Vid ett\r\növerklagande kommer en process mellan två parter - utlänningen och\r\nMigrationsverket - att föras i domstolarna. Enskilda ärenden skall inte\r\nlängre kunna överlämnas till regeringen för vägledande beslut.\r\nMuntlig förhandling i migrationsdomstolen skall hållas om den som för\r\ntalan begär det samt förhandlingen inte är obehövlig eller annars\r\nsärskilda skäl talar emot det.\r\nVid överklagande till Migrationsöverdomstolen skall det krävas\r\nprövningstillstånd. Prövningstillstånd skall få meddelas endast som\r\nprejudikatdispens eller som extraordinär dispens.\r\nI migrationsdomstolen skall såväl lagfarna ledamöter som nämndemän ingå\r\ni rätten, och nämndemännen skall tas från länsrättens samlade grupp av\r\nnämndemän. I Migrationsöverdomstolen skall endast ingå lagfarna ledamöter.\r\nMål som kan få stor principiell betydelse skall Migrationsöverdomstolen\r\nkunna avgöra i förstärkt sammansättning.\r\nRiksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag och avslå motionsyrkanden\r\nom rekrytering av nämndemän och om muntlig förhandling.\r\nJämför reservationerna 1 (m, fp, kd, c) och 2 (fp, kd, c).\r\nGällande ordning\r\nMigrationsverket är central förvaltningsmyndighet för verksamhet inom\r\nmigrationsområdet. En ansökan om uppehållstillstånd som görs här i landet\r\nges in till Migrationsverket som utreder och prövar ärendet.\r\nUtlänningsnämnden är en förvaltningsmyndighet med domstolsliknande\r\nuppgifter, och nämnden handlägger ärenden enligt utlänningslagen och\r\nlagen om svenskt medborgarskap som överklagas till nämnden från\r\nMigrationsverket eller som överlämnas till nämnden av verket för avgörande.\r\nNämnden handlägger också ansökningar om uppehållstillstånd där det\r\nfinns ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning, s.k. nya\r\nansökningar.\r\nEtt mindre antal utlänningsärenden prövas av regeringen. Regeringens\r\nprövning förutsätter att det enskilda ärendet överlämnas dit från\r\nMigrationsverket eller Utlänningsnämnden.\r\nFörfarandet i Utlänningsnämnden är enligt huvudregeln i utlänningslagen\r\nskriftligt. I lagen anges dock att i ett asylärende vid Utlänningsnämnden\r\nskall muntlig handläggning ingå, om detta kan antas vara till fördel\r\nför utredningen eller på annat sätt bidra till ett snabbt avgörande.\r\nMuntlig handläggning skall även annars företas på utlänningens begäran,\r\nom det inte står klart att en sådan handläggning är obehövlig i\r\nasylärendet. Vidare anges att vid bedömningen i utlänningsärenden skall\r\ndet, om det inte är olämpligt, klargöras vad barn som berörs av ett\r\nbeslut i ärendet har att anföra och det skall tas hänsyn till vad barnets\r\nålder och mognad motiverar.\r\nEnligt lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, LAFD, är\r\nlänsrätten som regel domför med en lagfaren domare och tre nämndemän.\r\nKammarrätten är som regel domför med tre lagfarna domare. Vid behandlingen\r\nav frågor om prövningstillstånd är kammarrätten domför med två lagfarna\r\ndomare. Nämndemän kan ingå i rätten i kammarrätten, om detta är särskilt\r\nföreskrivet.\r\nI länsrätt kan mål av enkel beskaffenhet samt ett antal andra i lagen\r\nuppräknade mål avgöras av en lagfaren domare ensam. Beslut som inte\r\ninnebär att målet prövas i sak får också normalt fattas av en lagfaren\r\ndomare ensam. Vidare får, om det finns särskilda skäl med hänsyn till\r\nmålets omfattning eller svårighetsgrad, antalet lagfarna domare utökas\r\nmed en, och detsamma gäller antalet nämndemän.\r\nFör merparten mål krävs prövningstillstånd för att kammarrätten skall\r\npröva ett överklagande av ett beslut som länsrätten meddelat.\r\nPrövningstillstånd meddelas dels om det är av vikt för ledning av\r\nrättstillämpningen\r\natt överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatdispens), dels om\r\nanledning förekommer till ändring i det beslut vartill länsrätten kommit\r\n(ändringsdispens), dels om det annars finns synnerliga skäl att pröva\r\növerklagandet (extraordinär dispens).\r\nPrövningstillstånd i Regeringsrätten kan meddelas som prejudikatdispens\r\neller extraordinär dispens.\r\nFörvaltningsdomstolarnas utredningsansvar finns fastslaget i\r\nförvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, där det anges att rätten skall tillse\r\natt mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Enligt 9 § första\r\nstycket FPL är förfarandet i de allmänna förvaltningsdomstolarna som\r\nhuvudregel skriftligt. Enligt andra stycket får i handläggningen ingå\r\nmuntlig förhandling beträffande viss fråga, när det kan antas vara till\r\nfördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet. I\r\ntredje stycket föreskrivs att det i kammarrätt och länsrätt skall hållas\r\nmuntlig förhandling, om enskild som för talan i målet begär det samt\r\nförhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar\r\nmot det. Bestämmelserna i 9 § FPL kompletteras av bestämmelser i\r\nspecialförfattningar.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att Utlänningsnämnden skall upphöra och att\r\nMigrationsverkets beslut i stället normalt skall överklagas till\r\nmigrationsdomstolar, som utgörs av de länsrätter som regeringen bestämmer.\r\nDomstolarnas beslut skall kunna överklagas till Migrationsöverdomstolen,\r\nsom utgörs av Kammarrätten i Stockholm. Den domstolens beslut skall\r\ninte kunna överklagas. I propositionen anförs att det med hänsyn till\r\nde allvarliga konsekvenser som väntetider i asylprocessen medför finns\r\ntillräckliga skäl för att avvika från instansordningen\r\nlänsrätt-kammarrätt-Regeringsrätten, som normalt gäller i förvaltningsprocessen.\r\n Om\r\ninte något annat följer av utlänningslagen, skall för domstolarna och\r\nförfarandet i dessa gälla vad som allmänt är föreskrivet om länsrätt\r\noch kammarrätt och rättskipningen i dessa.\r\nEtt statsråds beslut om förvar skall prövas av Regeringsrätten på\r\nframställning av utlänningen. Vidare skall beslut om kostnadsansvar för\r\ntransportörer, liksom i dag, kunna överklagas enligt den för\r\nförvaltningsprocessen normala ordningen.\r\nVid överklagande till Migrationsöverdomstolen skall krävas prövningstillstånd.\r\nRegeringen anför att Migrationsöverdomstolen som högsta instans kommer\r\natt ha ansvaret för praxisbildningen. Domstolen måste härvid på ett\r\neffektivt sätt kunna bidra till rättsbildningen och tillförsäkra en\r\nförutsebar och enhetlig bildning av rättspraxis. För att kammarrätten\r\nskall kunna uppfylla detta krav anser regeringen att kammarrätten endast\r\nskall kunna meddela prövningstillstånd på grunderna prejudikatdispens\r\noch extraordinär dispens. Det kommer också starkt att bidra till att\r\nmålens totala handläggningstid i instanskedjan kan begränsas.\r\nRegeringens bedömning är att bestämmelserna om rättens sammansättning\r\noch om domförhet i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar i princip\r\nbör gälla i den nya ordningen. I propositionen anförs att nämndemän\r\ninte bör ingå i rätten i Migrationsöverdomstolen eftersom domstolen i\r\nden nya ordningen främst kommer att fungera som prejudikatinstans. För\r\natt främja en enhetlig praxisbildning föreslås att Migrationsöverdomstolen,\r\ni de fall detta är påkallat, bör kunna avgöra ett mål i förstärkt\r\nsammansättning med sju lagfarna ledamöter.\r\nDe nämndemän som skall medverka i migrationsdomstolens mål skall tas\r\nfrån länsrättens samlade grupp av nämndemän och således hämtas från\r\nlänsrättens domkrets och inte från migrationsdomstolens. Härigenom blir\r\nenligt propositionen den grupp av lekmän som får insyn i processen i\r\nmigrationsdomstolarna större än om nämndemännen skall utses särskilt\r\nför tjänstgöring i migrationsdomstol. De länsrätter som är migrationsdomstolar\r\nskall givetvis ta hänsyn till behovet av nämndemän i migrationsdomstolen\r\nnär de fastställer hur många nämndemän som skall tjänstgöra i länsrätten.\r\n\r\nBestämmelserna om muntlig förhandling föreslås motsvara nuvarande\r\nbestämmelser i 9 § FPL. Muntlig förhandling skall således hållas om den\r\nsom för talan begär det samt förhandlingen inte är obehövlig eller annars\r\nsärskilda skäl talar emot det. Att muntlig förhandling under vissa\r\nförutsättningar skall hållas om en part begär det skall dock inte gälla\r\nför Migrationsöverdomstolen utan endast för migrationsdomstol. I\r\npropositionen anförs att det är viktigt att inslaget av muntlig förhandling\r\nblir större än vad det är i nuvarande ordning. Strävan efter ett så\r\nstort inslag som möjligt av muntlig förhandling bör dock vägas mot kravet\r\npå en snabb handläggning.\r\nEnligt propositionen tillgodoses de särskilda krav som finns på processen\r\nnär den rör barn genom att det i nya lagens första kapitel slås fast\r\natt såvitt avser frågor som rör barn skall särskilt beaktas hänsynen\r\ntill barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver.\r\nVidare gäller att barnet skall höras när frågor om tillstånd skall\r\nbedömas och barn berörs av beslutet, om det inte är olämpligt. I\r\npropositionen påpekas att FN:s konvention om barnets rättigheter inte kräver\r\natt barnet skall höras direkt inför beslutande myndighet. Staterna får\r\ni stället självständigt besluta om formerna för hörandet. I propositionen\r\nframhålls även att de domstolar som skall vara migrationsdomstolar\r\nrespektive Migrationsöverdomstol i den nya ordningen redan i dag handlägger\r\nmål som rör barn.\r\nDen nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden\r\nkommer enligt propositionen att medföra betydligt ökade kostnader främst\r\nför överprövningen av ärendena i domstol. I 2005 års ekonomiska\r\nvårproposition beräknades utgiftsökningen till följd av reformen uppgå till\r\ntotalt 914 miljoner kronor för år 2006, baserat på ett helt verksamhetsår,\r\noch 901 miljoner kronor för 2007. Uppdaterade bedömningar kommer att\r\ngöras i budgetpropositionen för 2006. Regeringen avser att göra en\r\növergripande utvärdering av hela reformen efter dess genomförande.\r\nMotioner\r\nI motion Sf33 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs i yrkande 1 i denna\r\ndel ett tillkännagivande om att regeringen skall återkomma till riksdagen\r\nmed förslag till lagstiftning i enlighet med vad Nämndemannakommittén\r\nföreslagit i betänkandet Framtidens nämndemän (SOU 2002:61). Motionärerna\r\nanser att det behövs en bättre och mer representativ demografisk spridning\r\noch att rekryteringen av nämndemän därför bör breddas.\r\nI motion Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) begärs i yrkande 9\r\nett tillkännagivande om att det måste klargöras att bestämmelsen om\r\nmuntlig förhandling i migrationsdomstol också omfattar barn i asylprocessen.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\nJustitieutskottet, som har yttrat sig till socialförsäkringsutskottet\r\növer nu föreliggande förslag och ett antal motionsyrkanden till den del\r\nde ligger inom justitieutskottets beredningsområde, delar regeringens\r\nbedömning att det är en fördel att prövningen av utlänningsärendena\r\nsker i en tvåpartsprocess med möjlighet till muntlig förhandling inför\r\ndomstol i enlighet med förvaltningsprocesslagens bestämmelser. En\r\ndomstolsprövning ökar öppenheten och rättssäkerheten i asylprocessen.\r\nJustitieutskottet delar också regeringens bedömning att de allmänna\r\nförvaltningsdomstolarna är väl skickade att pröva utlänningsmålen.\r\nJustitieutskottet konstaterar emellertid att förslaget om inrättande av\r\nmigrationsdomstolar innebär att de allmänna förvaltningsdomstolarna\r\nkommer att tillföras en i princip helt ny och tillika stor målgrupp.\r\nJustitieutskottet anför att det är tydligt att det övervägande antalet\r\nmål som skall handläggas enligt den nya ordningen är sådana att de kräver\r\nskyndsam handläggning. I flertalet av dessa mål kommer det dessutom att\r\nhållas muntlig förhandling. Att den nya ordningen härigenom riskerar\r\natt få en negativ inverkan på handläggningstiderna går enligt\r\njustitieutskottet inte att komma ifrån. Detta gäller såväl de nu aktuella\r\nmålen som de som redan enligt den nuvarande ordningen handläggs i\r\nförvaltningsdomstolarna. Den korta förberedelsetiden för att genomföra\r\nden omfattande reformen innebär också att domstolsväsendet ställs inför\r\nen svår uppgift.\r\nJustitieutskottet anger att de svårigheter som påpekats angående\r\ngenomförandet av reformen inte, mot bakgrund av det arbete som pågår, ändrar\r\njustitieutskottets ställningstagande att den nya instans- och\r\nprocessordningen bör införas och propositionen tillstyrkas i berörda delar.\r\nSom\r\nframgår av propositionen har riksdagen redan år 2001 gjort ett\r\ntillkännagivande till regeringen om att regeringen bör återkomma till riksdagen\r\nmed ett förslag till ny instans- och processordning i utlänningsärenden.\r\nSocialförsäkringsutskottet angav i sitt betänkande bl.a. att införandet\r\nav en tvåpartsprocess med ökad möjlighet till muntlig förhandling är av\r\navgörande betydelse för tilltron till asylprövningsförfarandet (bet.\r\n2001/02:SfU2, rskr. 2001/02:69-70).\r\nSocialförsäkringsutskottet delar regeringens och justitieutskottets\r\nuppfattning att genom förslaget till ny ordning, med ökad partsinsyn,\r\nen tvåpartsprocess med Migrationsverket som motpart till den enskilde\r\noch med möjlighet till muntlig förhandling i domstol, uppnås en ökad\r\nrättssäkerhet och öppenhet i asylprocessen. Utskottet, som kan konstatera\r\natt det har funnits en bred enighet om behovet av att reformera den\r\nnuvarande instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden,\r\nanser att nu föreliggande förslag i hög grad uppfyller de krav som bör\r\nuppställas på en ny ordning. Den breda politiska enigheten med alla\r\nriksdagens partier som nu står bakom grunderna i förslaget till ny\r\ninstans- och processordning kommer också enligt utskottets mening att\r\nmedföra en ökad legitimitet för avgörandena.\r\nUtskottet, som återkommer nedan till frågor om genomförandet och tidpunkten\r\nför ikraftträdandet, tillstyrker med det anförda regeringens förslag\r\ntill utformning av den nya instans- och processordningen i utlännings-\r\noch medborgarskapsärenden.\r\nI länsrätter och kammarrätter, liksom i tingsrätter och hovrätter,\r\ntillgodoses behovet av insyn och lekmannainflytande genom deltagande av\r\nnämndemän. Nämndemän i länsrätt utses genom val av landstingsfullmäktige\r\ni respektive län. Vid val av nämndemän skall eftersträvas att\r\nnämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön\r\noch yrke. När det gäller rekrytering av nämndemän föreslås att, på samma\r\nsätt som gäller i länsrättens övriga mål, de nämndemän som skall medverka\r\ni migrationsdomstolens mål skall tas från länsrättens samlade grupp av\r\nnämndemän. Enligt utskottets mening uppnås härigenom ett brett underlag\r\nvid rekryteringen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att de\r\nnämndemän som skall medverka i migrationsdomstolens mål skall tas från\r\nlänsrättens samlade grupp av nämndemän.\r\nNämndemannakommittén har bl.a. föreslagit att en femtedel av de nämndemän\r\nsom skall väljas skall tas ur en kvot där allmänheten kan lämna förslag\r\npå tänkbara kandidater. Betänkandet, som har remissbehandlats, bereds\r\ni Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att överlämna ett lagförslag\r\ntill Lagrådet senare under innevarande år. Utskottet, som delar\r\njustitieutskottets uppfattning att beredningen av Nämndemannakommitténs\r\nförslag inte skall föregås, avstyrker motion Sf33 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\nNär det gäller förslagen om muntlig förhandling i migrationsdomstolen\r\ndelar utskottet regeringens bedömning att muntlig förhandling i princip\r\nskall motsvara de bestämmelser som i dag gäller enligt förvaltningsprocesslagen,\r\ndvs. muntlig förhandling skall hållas om den som för talan begär det\r\nsamt förhandlingen inte är obehövlig eller annars särskilda skäl talar\r\nemot det.\r\nVad gäller frågan om barns rätt till muntlig förhandling i den nya\r\nprocessordningen konstaterar utskottet att bestämmelsen om muntlig\r\nförhandling gäller den som för talan i målet, således även barn. I\r\npropositionen anges att barn liksom i dag skall höras när frågor om tillstånd\r\nskall bedömas och barn berörs av beslutet, om det inte är olämpligt.\r\nEnligt utskottets mening är det i ärenden som rör barn av avgörande\r\nbetydelse att barns egna asylskäl grundligt utreds och redovisas i\r\närendet. Eftersom barnets rätt att självt få komma till tals tillgodoses\r\ngenom regeringens förslag kan utskottet inte se något skäl för att införa\r\nen uttrycklig rätt till muntlig förhandling i mål som rör barn. Med det\r\nanförda avstyrker utskottet i likhet med justitieutskottet motion Sf34\r\nyrkande 9 och tillstyrker propositionen i denna del.\r\nMigrationsverkets handläggning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nTyngdpunkten vid prövningen av utlänningsärenden skall ligga i första\r\ninstans.\r\nMigrationsverket skall vara skyldigt att ompröva beslut i utlänningsärenden\r\nsom verket på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning\r\nfinner är oriktiga.\r\nRiksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag.\r\nGällande ordning\r\nEnligt 27 § FL har en myndighet skyldighet att ändra ett beslut som den\r\nhar meddelat som första instans, om myndigheten finner att beslutet är\r\nuppenbart oriktigt och ändringen kan ske snabbt och enkelt och utan att\r\ndet blir till nackdel för någon part. Skyldigheten gäller normalt även\r\nom beslutet har överklagats men inte om handlingarna i ärendet redan\r\nhar lämnats över till högre instans.\r\nPropositionen\r\nEnligt regeringens bedömning förutsätter en rättssäker prövning inom\r\nrimlig tid hos överinstansen att tyngdpunkten vid prövningen av\r\nutlänningsärenden ligger i första instans. Överinstansens prövning underlättas\r\nom alla omständigheter tidigare utretts, och domstolen kan då inrikta\r\nsig på det som är omstritt i ärendet.\r\nAv propositionen framgår att Migrationsverket år 2002 påbörjade en\r\nförsöksverksamhet med förändrad handläggningsform i asylärenden, den s.\r\nk. modellverksamheten. I januari 2004 beslutade regeringen att det nya\r\narbetssättet skall vara infört av verket senast i juli 2005. Det\r\nhuvudsakliga syftet med det nya arbetssättet är att öka rättssäkerheten i\r\nasylprövningen och koncentrera tyngdpunkten av prövningen till första\r\ninstans. Modellen bygger på att den skriftliga förberedelsen skall\r\nutnyttjas så att den muntliga handläggningen blir mer effektiv, mer av\r\nen dialog snarare än förhör. Den information som verket avser att lägga\r\ntill grund för beslutet skall klargöras och redovisas för den sökande\r\ni ett så tidigt skede som möjligt och senast under den muntliga\r\nhandläggningen så att sökanden har möjlighet att ta del av och bemöta\r\nmaterialet. Sökanden skall i ett tidigt skede upplysas om att det ankommer\r\npå sökanden själv att presentera sina yrkanden och de grunder han eller\r\nhon vill åberopa samt att ta fram eventuellt åberopade bevis. Genom det\r\nnya arbetssättet får sökanden och dennes biträde en mer aktiv roll.\r\nI propositionen föreslås att Migrationsverket skall vara skyldigt att\r\nompröva beslut i utlänningsärenden som verket på grund av nya omständigheter\r\neller av någon annan anledning finner är oriktiga. Det är angeläget att\r\nundvika att migrationsdomstolarna belastas med ärenden som inte behöver\r\nprövas av domstol. En vidgad skyldighet för Migrationsverket att ompröva\r\nsina beslut i samband med att de överklagas skulle enligt propositionen\r\nminska antalet ärenden hos domstolarna. I säkerhetsärenden skall\r\nomprövningsregeln i 27 § FL gälla.\r\nUtskottets bedömning\r\nUtskottet kan konstatera att Migrationsverkets nya arbetssätt leder\r\ntill att tyngdpunkten i prövningen kommer att ligga i första instans.\r\nHandläggningen präglas av öppenhet, och det finns större förutsättningar\r\nför att asylärendet blir fullständigt utrett vid den första prövningen.\r\nÄven förslaget om att ersätta ny ansökan med en ny ordning för prövning\r\nav verkställighetshinder, där det tydliggörs att möjligheten att få ett\r\nlagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning prövat på nytt är\r\nett extraordinärt prövningsförfarande, medför enligt utskottets mening\r\nett starkare incitament till att alla relevanta skäl förs fram och prövas\r\nav Migrationsverket när ansökan prövas första gången.\r\nUtskottet tillstyrker förslagen om Migrationsverkets skyldighet att i\r\nvissa fall ompröva sina beslut.\r\nNy ordning för prövning av verkställighetshinder m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nDen nuvarande ordningen med prövning av ny ansökan om uppehållstillstånd\r\n(NUT) efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning skall\r\nupphöra.\r\nOm det i ett ärende om verkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om\r\navvisning eller utvisning kommer fram nya omständigheter skall\r\nMigrationsverket självmant pröva om dessa omständigheter utgör hinder mot\r\nverkställighet. Hindren mot verkställighet kan förutom de som anges i\r\n12 kap. 1, 2 eller 3 § den nya utlänningslagen (NUtlL), dvs. vid bl.a.\r\nrisk för dödsstraff, tortyr eller förföljelse vid ett återvändande\r\ntill hemlandet, utgöras av hinder av praktisk natur, exempelvis om\r\nutlänningens hemland inte tar emot honom eller henne, eller om det finns\r\nandra hinder som gör att en verkställighet i det enskilda fallet framstår\r\nsom orimlig. Det kan t.ex. vara fråga om ett sjukdomstillstånd som i\r\ndet enskilda fallet medför att verkställigheten inte kan genomföras. Om\r\nomständigheterna utgör hinder mot verkställighet får verket, om hindret\r\när tillfälligt, bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och om\r\nhindret är bestående, bevilja ett permanent uppehållstillstånd.\r\nMigrationsverket skall även kunna besluta om inhibition.\r\nVidare skall om utlänningen åberopar nya omständigheter som kan antas\r\nutgöra ett sådant verkställighetshinder som avses i 12 kap. 1, 2 eller\r\n3 § NUtlL, och dessa omständigheter inte har kunnat åberopas tidigare\r\neller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat\r\nomständigheterna tidigare, Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd\r\ntill ny prövning samt besluta om inhibition i verkställighetsärendet.\r\nOm Migrationsverket beslutar att inte ta upp frågan om uppehållstillstånd\r\ntill ny prövning, skall detta beslut kunna överklagas.\r\nRiksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag.\r\nGällande ordning\r\nI 8 kap. 1, 2 och 4 §§ UtlL anges vissa fall när ett lagakraftvunnet\r\nbeslut om avvisning eller utvisning inte får verkställas. Hindren är\r\nföljande:\r\n- Om utlänningen riskerar att straffas med döden eller med kroppsstraff\r\neller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande\r\nbehandling eller bestraffning (8 kap. 1 §). Dessa verkställighetshinder\r\när ovillkorliga och gäller oavsett på vilken grund utlänningen riskerar\r\ndödsstraff etc.\r\n- Om utlänningen riskerar förföljelse (8 kap. 2 §). Det kan här vara\r\nfråga om förföljelse såväl av politiska eller andra skäl som anges i\r\nGenèvekonventionen som förföljelse på grund av kön eller homosexualitet.\r\nHar utlänningen begått ett synnerligen grovt brott och det skulle vara\r\nförenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta\r\nhonom eller henne stanna, får dock verkställighet ske trots risk för\r\nförföljelse, om förföljelsen som hotar inte innebär fara för utlänningens\r\nliv eller annars är av särskilt svår beskaffenhet.\r\n- Om den som flytt undan krig eller en miljökatastrof har synnerliga\r\nskäl mot att sändas till hemlandet (8 kap. 4 §).\r\nOm det finns hinder mot verkställighet enligt något av ovan nämnda lagrum,\r\ninnebär det regelmässigt samtidigt att utlänningen har rätt till\r\nuppehållstillstånd enligt 3 kap. 4 § UtlL som flykting eller som\r\nskyddsbehövande i övrigt. En ny ansökan kan då bifallas enligt 2 kap. 5 b § 1\r\nUtlL.\r\nFöreligger det praktiska hinder mot verkställighet och svårigheterna\r\ninte till någon del beror på den enskildes vägran att medverka, kan det\r\nses som ett humanitärt skäl att verkställighet inte kan genomföras, och\r\ndärmed kan det föreligga grund för bifall till en ny ansökan enligt\r\n2 kap. 5 b § 2 UtlL. Denna situation är emellertid inte reglerad i lag.\r\n\r\nPropositionen\r\nI propositionen anförs att det är angeläget att möjligheten att på grund\r\nav nya omständigheter få ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller\r\nutvisning prövat på nytt framstår som det extraordinära prövningsförfarande\r\ndet alltid har avsetts att vara. Den nuvarande ordningen med prövning\r\nav ny ansökan om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om\r\navvisning eller utvisning skall därför upphöra. Den nya ordningen bör\r\nutformas på så sätt att den medför ett starkare incitament till att\r\nalla relevanta skäl förs fram och prövas redan hos Migrationsverket när\r\nansökan prövas första gången.\r\nRegeringen föreslår att om det i ett ärende om verkställighet av ett\r\nlagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning kommer fram nya\r\nomständigheter, skall Migrationsverket självmant pröva om dessa\r\nomständigheter utgör hinder mot verkställighet. Om omständigheterna utgör\r\nhinder mot verkställighet får verket, om hindret är tillfälligt, bevilja\r\nett tidsbegränsat uppehållstillstånd och om hindret är bestående, bevilja\r\nett permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket kan även besluta om\r\ninhibition i ett verkställighetsärende.\r\nEnligt regeringen bör Migrationsverket således ha en skyldighet att ex\r\nofficio pröva om nya omständigheter som kommer fram medför ett sådant\r\nhinder mot verkställigheten att det finns anledning att bevilja\r\nuppehållstillstånd. Hinder mot verkställigheten behöver här inte endast\r\nutgöras av de hinder som räknas upp i de föreslagna paragraferna 1, 2\r\noch 3 i 12 kap. NUtlL, som anger bl.a. risk för dödsstraff, tortyr och\r\nförföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Migrationsverket skall\r\ndessutom ta hänsyn till om det i ärendet kommer fram eller det annars\r\nfinns anledning att anta att det finns bestående hinder av praktisk\r\nnatur mot att beslutet verkställs, exempelvis om utlänningens hemland\r\neller tidigare vistelseland meddelat att utlänningen inte kommer att\r\ntas emot där och fortsatta kontakter i frågan med det landet inte bedöms\r\nkunna nå framgång. Det bör dock enligt propositionen krävas att utlänningen\r\nsjälv medverkat till att en verkställighet skall kunna genomföras.\r\nMigrationsverket skall också beakta om det finns annan särskild anledning\r\ntill att en verkställighet inte bör genomföras. Så kan vara fallet om\r\ndet i verkställighetsärendet kommer fram att utlänningen blivit så svårt\r\nsjuk att det inte går att genomföra en verkställighet (medicinskt hinder).\r\nDet är dock inte svårighetsgraden av sjukdomen i sig som skall bedömas\r\nutan frågan om det aktuella sjukdomstillståndet utgör ett hinder mot\r\nverkställighet i det enskilda fallet. Det kan även uppkomma andra nya\r\nomständigheter som gör att en verkställighet i det enskilda fallet\r\nframstår som orimlig. Det kan exempelvis vara fråga om ett barn som inte\r\nkan tas om hand i hemlandet på ett lämpligt sätt sedan dess vårdnadshavare\r\navlidit. Ett annat ömmande fall skulle kunna vara när ett barn riskerar\r\natt skiljas från en förälder under en lång tidsperiod om barnet inte\r\nkan bosätta sig i förälderns hemland. Saknas grund för att meddela\r\ninhibition eller bevilja tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd\r\nskall åtgärderna för att verkställa avlägsnandebeslutet fortsätta.\r\nFörutom de verkställighetshinder som Migrationsverket ex officio får\r\nbeakta skall nya omständigheter som åberopas av utlänningen tas upp\r\ntill ny prövning, om de kan antas utgöra ett sådant verkställighetshinder\r\nsom avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 § NUtlL, dvs. bl.a. risk för dödsstraff,\r\ntortyr eller förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Har dessa\r\nnya omständigheter inte kunnat åberopas tidigare eller utlänningen visar\r\ngiltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare skall\r\nMigrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning\r\nsamt besluta om inhibition i verkställighetsärendet. Den nu föreslagna\r\nordningen innebär att beslutet om avvisning kvarstår och att ett nytt\r\nbeslut inte behöver fattas om prövningen mynnar ut i att utlänningen\r\ninte skall beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverkets beslut i dessa\r\nfall att inte bevilja uppehållstillstånd bör i vanlig ordning kunna\r\növerklagas till en migrationsdomstol. Även ett beslut av Migrationsverket\r\natt inte bevilja ny prövning skall kunna överklagas.\r\nEnligt propositionen kommer bestämmelserna i förslagets 12 kap. 18 och\r\n19 §§ att samverka på så sätt att Migrationsverket måste beakta båda\r\nparagraferna när utlänningen åberopar nya omständigheter.\r\nUtskottets bedömning\r\nSom utskottet konstaterat i tidigare avsnitt kommer den nya instans-\r\noch processordningen att medföra en ökad rättssäkerhet vid prövning av\r\nutlänningsärenden. Utskottet anser att förslaget i den nya processordningen\r\nom ett extraordinärt prövningsförfarande med möjlighet att i vissa fall\r\nfå ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning prövat på\r\nnytt ger ett effektivt och rättssäkert beslutsfattande. Utskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag härom.\r\nOffentligt biträde\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nBestämmelserna om rätten till offentligt biträde skall i allt väsentligt\r\nkvarstå oförändrade.\r\nDen myndighet som handlägger ett ärende i sak skall också besluta om\r\noffentligt biträde.\r\nRiksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag och avslå motionsyrkanden\r\nom att länsrätten skall utse offentligt biträde och om medborgarvittnen.\r\n\r\nJämför reservation 3 (fp, kd, c).\r\nGällande ordning\r\nRätt till offentligt biträde föreligger enligt 11 kap. 8 § UtlL i bl.a.\r\närenden om avvisning och om utvisning när ett uppehållstillstånd har\r\nlöpt ut eller återkallats. I avvisningsärenden hos en polismyndighet\r\nföreligger rätt till offentligt biträde endast om utlänningen hållits\r\ni förvar längre än tre dagar. Vid verkställighet kan offentligt biträde\r\nförordnas om utlänningen hållits i förvar sedan mer än tre dagar. Vid\r\ns.k. ny ansökan om uppehållstillstånd förordnas offentligt biträde endast\r\nom Utlänningsnämnden meddelat beslut om inhibition i ärendet om avvisning\r\neller utvisning. Offentligt biträde skall i dessa fall förordnas om det\r\ninte måste antas att behov av biträde saknas.\r\nOffentligt biträde skall alltid förordnas för barn under 18 år som hålls\r\ni förvar, om barnet saknar vårdnadshavare här i landet.\r\nBestämmelser om offentligt biträde återfinns i lagen (1996:1620) om\r\noffentligt biträde och i rättshjälpslagen (1996:1619). Enligt 2 § lagen\r\nom offentligt biträde är det den myndighet som handlägger ärendet i sak\r\nsom också skall besluta i frågor om offentligt biträde.\r\nEnligt 27 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll har en\r\nutlänning rätt till offentligt biträde bl.a. i ärenden om utvisning eller\r\nanmälningsplikt såvida det inte måste antas att behov av biträde saknas.\r\n\r\nI ärenden hos regeringen prövas frågor om offentligt biträde enligt\r\n11 kap. 9 § UtlL och 28 § lagen om särskild utlänningskontroll av\r\ndepartementstjänsteman som regeringen bestämmer.\r\nEnligt 8 kap. 8 § UtlL kan Migrationsverket förordna att dess beslut\r\nskall verkställas omedelbart om det är uppenbart att grund för asyl\r\neller uppehållstillstånd på annan grund inte föreligger.\r\nPropositionen\r\nBestämmelserna om rätten till offentligt biträde skall i allt väsentligt\r\nkvarstå oförändrade. Till följd av förslaget om prövning av\r\nverkställighetshinder som ersätter ordningen med ny ansökan föreslås att\r\nförutsättningarna för offentligt biträde i dessa verkställighetsärenden i\r\nprincip bör vara desamma som de som nu gäller vid ny ansökan, dvs.\r\noffentligt biträde förordnas endast om inhibition meddelats.\r\nMigrationsverkets eller en polismyndighets beslut om offentligt biträde\r\neller ersättning till denne skall kunna överklagas särskilt och då i\r\nsamma ordning som gäller huvudsaken. Beslut om avvisande av ombud eller\r\nbiträde eller om jäv skall dock överklagas enligt den ordning som gäller\r\nenligt förvaltningslagen, således först i samband med huvudsaken.\r\nRegeringskansliet skall besluta i frågor om offentligt biträde i ärenden\r\nhos regeringen enligt utlänningslagen och lagen om särskild utlänningskontroll.\r\n\r\nNär det gäller beslutande myndighet föreslås att Migrationsverket även\r\nfortsättningsvis bör förordna offentliga biträden i ärenden som handläggs\r\nhos verket. Regeringen anser att det på föreliggande underlag inte går\r\natt nu föreslå några bestämmelser som avviker från de principer som\r\nframgår av rättshjälpslagen och lagen om offentligt biträde och förarbetena\r\ntill dessa. I propositionen anges att det har framförts en del farhågor\r\nom hur bestämmelserna om beslutande myndighet i frågor om offentligt\r\nbiträde tillämpas i ärenden enligt utlänningslagen. Regeringen anser\r\ndärför att det finns anledning att inom ramen för den övergripande\r\nutvärdering som skall göras av hela reformen genomföra en utvärdering av\r\nbestämmelserna avseende offentligt biträde. Denna utvärdering bör ske\r\nsnarast efter det att den nya ordningen genomförts och delredovisas\r\ninom ramen för den övergripande utvärderingen.\r\nMotion\r\nI motion Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) yrkande 4 begärs ett\r\ntillkännagivande om att länsrätten skall utse offentligt biträde i den\r\nnya ordningen. I motionen anförs att Migrationsverket kommer att fungera\r\nsom första instans samt att verket och det offentliga biträdet i den\r\nnya asylprocessen kommer att bli varandras motparter i de ärenden som\r\növerklagas till migrationsdomstolen. Motionärerna anser att det finns\r\nrisk att det offentliga biträdet hamnar i en lojalitetskonflikt eftersom\r\nMigrationsverket agerar både som uppdragsgivare och motpart. I yrkande\r\n10 anförs att frivilligorganisationerna bör involveras i asylprocessen\r\npå olika sätt, t.ex. genom att införa s.k. medborgarvittnen att närvara\r\nunder asylprocessen vid ärenden som bedöms som uppenbart ogrundade.\r\nDetta skulle enligt motionärerna värna asylrätten och öka öppenheten.\r\nI motionen begärs ett tillkännagivande härom.\r\nUtskottets bedömning\r\nFrågan om Migrationsverket skall besluta om förordnande av offentligt\r\nbiträde i ärende som handläggs hos verket har tidigare behandlats i\r\nriksdagen, bl.a. i samband med att en ny rättshjälpslag infördes. I\r\nproposition 1996/97:9 anfördes att det torde vara oundvikligt att det\r\nskulle ta något längre tid om någon annan myndighet än Migrationsverket\r\nskall förordna biträde och att verket inte är motpart till utlänningen\r\nvid handläggningen i verket. Vidare anfördes att den avgörande frågan\r\ninte är vem som förordnar biträde utan vilka krav som ställs på biträdet.\r\nOavsett vem som skall förordna ett biträde måste det självfallet ställas\r\nkrav på att biträdet har tillräckliga kvalifikationer samt i övrigt är\r\nlämplig för uppdraget. I socialförsäkringsutskottets yttrande till\r\njustitieutskottet över propositionen anfördes att principen att den\r\nmyndighet som handlägger ett ärende också skall besluta i frågor om\r\noffentligt biträde är riktig varför Invandrarverket (Migrationsverket)\r\nbör utse offentliga biträden i ärenden som handläggs vid verket. Förslaget\r\ntillstyrktes av justitieutskottet och riksdagen beslutade i enlighet\r\ndärmed (bet. 1996/97:JuU3, yttr. 1996/97:SfU3y).\r\nUtskottet, som kan konstatera att enligt lagen om offentligt biträde\r\nskall den myndighet som handlägger ärendet i sak också besluta i frågor\r\nom offentligt biträde, vill peka på att i den nya instans- och\r\nprocessordningen kommer Migrationsverkets beslut i frågor om offentliga\r\nbiträden att kunna överklagas särskilt enligt den ordning som gäller för\r\nhuvudsaken, dvs. migrationsdomstol-Migrationsöverdomstolen. I likhet\r\nmed justitieutskottet delar socialförsäkringsutskottet regeringens\r\nbedömning att det för närvarande inte bör införas några bestämmelser som\r\navviker från dessa principer. Utskottet, som noterar att justitieutskottet\r\ni sitt yttrande anser att det kan riktas invändningar mot den nu rådande\r\nordningen, förutsätter dock att den utvärdering som regeringen avser\r\natt göra avseende offentligt biträde sker snarast efter det att den nya\r\nordningen genomförts och delredovisas inom ramen för den övergripande\r\nutvärderingen.\r\nUtskottet tillstyrker propositionen i dessa delar och avstyrker med det\r\nanförda motion Sf34 yrkande 4.\r\nNär det gäller frivilligorganisationernas roll i asylprocessen kan\r\nutskottet instämma i, som anförs i motion Sf34, att det är viktigt att\r\nvärna om dessa ideella krafter. Enligt utskottets mening bör\r\nfrivilligorganisationerna kunna engageras i större utsträckning än i dag och\r\ndå främst när det gäller mottagandet av asylsökande. Utskottet anser\r\nvidare att bedömningen av vilka omständigheter som kan medföra att en\r\nasylansökan skall anses som uppenbart ogrundad är av stor betydelse för\r\nsökanden. Utskottet vill därför beträffande Migrationsverkets beslut om\r\ns.k. omedelbar verkställighet understryka att det i den nya processordningen\r\ninte föreslås några begränsningar i möjligheten att överklaga ett beslut\r\nom avvisning med omedelbar verkställighet. Med det anförda och mot\r\nbakgrund av Migrationsverkets förändrade arbetssätt saknas enligt utskottets\r\nmening skäl att förordna att s.k. medborgarvittnen skall närvara under\r\nasylprocessen. Utskottet avstyrker i likhet med justitieutskottet motion\r\nSf34 yrkande 10.\r\nHandläggning av säkerhetsärenden m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nÄrenden enligt utlänningslagen med säkerhetsaspekter och ärenden enligt\r\nlagen om särskild utlänningskontroll skall avgöras av Migrationsverket\r\ni första instans. Migrationsverkets beslut skall kunna överklagas till\r\nregeringen. Migrationsöverdomstolen, som skall yttra sig i ärendet,\r\nskall hålla muntlig förhandling. Om domstolen finner att verkställighetshinder\r\nföreligger, skall yttrandet i den delen vara bindande för regeringen.\r\nÄrenden\r\nmed utrikespolitisk betydelse skall prövas enligt den instansordning\r\nsom föreslås för utlänningsärenden i allmänhet.\r\nRiksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag.\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att en fast riksdagskommitté\r\nkontinuerligt skall informeras om aktuella säkerhetsärenden.\r\nJämför reservationerna 4 (fp, kd, c) och 5 (m) - motiv.\r\nGällande ordning\r\nDe flesta utlänningsärenden som rör rikets säkerhet handläggs enligt\r\nutlänningslagen. De kännetecknas av att Säkerhetspolisen av skäl som\r\nrör rikets säkerhet eller allmän säkerhet motsätter sig att en utlänning\r\nbeviljas uppehållstillstånd i Sverige eller förordar att utlänningen\r\navvisas eller utvisas eller att utlänningens uppehållstillstånd återkallas.\r\n\r\nUppehållstillstånd kan enligt 3 kap. 4 § andra stycket 1 UtlL vägras\r\nbåde flyktingar enligt 3 kap. 2 § och skyddsbehövande i övrigt enligt\r\n3 kap. 3 § första stycket 2 och 3 av hänsyn till vad som är känt om\r\nutlänningens tidigare verksamhet eller om det med hänsyn till rikets\r\nsäkerhet finns synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd. En\r\nperson som är skyddsbehövande i övrigt enligt 3 kap. 3 § första stycket\r\n1 UtlL kan dock aldrig vägras uppehållstillstånd av säkerhetsskäl. Vidare\r\nframgår av 8 kap. 1 § UtlL att en avvisning eller utvisning aldrig får\r\nverkställas till ett land om det finns skälig anledning att tro att\r\nutlänningen där skulle vara i fara att straffas med döden eller att\r\nutsättas för tortyr m.m.\r\nI ärenden där det är fråga om uppehållstillstånd av humanitära skäl\r\nenligt 2 kap. 4 § första stycket 5 UtlL fattas beslut efter en avvägning\r\nmellan skälen för och emot uppehållstillstånd. En avvägning måste också\r\ngöras i ärenden som rör familjeåterförening. Om säkerhetsaspekter\r\nföreligger beviljas uppehållstillstånd endast vid mycket starkt ömmande\r\nomständigheter.\r\nEnligt 7 kap. 11 § UtlL får Migrationsverket och Utlänningsnämnden i\r\nvissa fall med eget yttrande lämna över ärenden till regeringen för\r\nbeslut. En av grunderna för överlämnande är att ärendet bedöms ha sådan\r\nbetydelse för rikets säkerhet eller annars för allmän säkerhet eller\r\nför rikets förhållande till främmande makt eller mellanfolklig organisation\r\natt regeringen bör pröva ärendet.\r\nEn utlänning som inte avvisas eller utvisas ur landet enligt utlänningslagen\r\nfår utvisas enligt lagen om särskild utlänningskontroll, om det behövs\r\nav hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är\r\nkänt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan\r\nbefaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott\r\nenligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök,\r\nförberedelse eller stämpling till sådant brott. Beslut om utvisning\r\nenligt denna lag tas av regeringen, som självmant kan ta upp ett ärende,\r\nsom första och enda instans.\r\nFör ärenden med utrikespolitisk betydelse gäller i dag samma procedurregler\r\nsom för ärenden med säkerhetsaspekter. Migrationsverket eller\r\nUtlänningsnämnden får således enligt 7 kap. 11 § UtlL med eget yttrande lämna\r\növer ett ärende till regeringen för beslut, om ärendet bedöms ha sådan\r\nbetydelse för rikets förhållande till främmande makt eller mellanfolklig\r\norganisation att regeringen bör pröva ärendet.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att säkerhetsärenden enligt utlänningslagen skall\r\ndefinieras i lagtexten som ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör\r\nrikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet\r\nförordar att en utlänning avvisas eller utvisas eller att en ansökan om\r\nuppehållstillstånd avslås eller återkallas.\r\nÄrenden enligt utlänningslagen med säkerhetsaspekter och ärenden enligt\r\nlagen om särskild utlänningskontroll skall avgöras av Migrationsverket\r\ni första instans. Migrationsverkets beslut skall kunna överklagas av\r\nutlänningen och Säkerhetspolisen till regeringen. Överklagandet skall\r\nges in till verket som skyndsamt skall överlämna ärendet till\r\nMigrationsöverdomstolen. Domstolen skall hålla muntlig förhandling och yttra\r\nsig i ärendet. Yttrandet och handlingarna skall överlämnas till regeringen\r\nför beslut. Om domstolen finner att verkställighetshinder föreligger,\r\nskall yttrandet i den delen vara bindande för regeringen. Vid handläggningen\r\nav ett överklagat ärende skall såväl Migrationsverket som Säkerhetspolisen\r\nvara utlänningens motparter.\r\nInnan Migrationsöverdomstolen yttrar sig i ett ärende enligt utlänningslagen\r\nskall den hålla muntlig förhandling, om det inte är uppenbart obehövligt.\r\nI ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll skall muntlig\r\nförhandling alltid hållas. Domstolens yttrande förutsätts omfatta\r\nsamtliga omständigheter av betydelse i ärendet, däribland frågan om det\r\nfinns hinder mot verkställighet och även frågor om bevisvärdering.\r\nDomstolen skall inte ta ställning i sakfrågan. Bedömningen avseende frågor\r\nmed anknytning till rikets säkerhet måste enligt propositionen alltid\r\nankomma på regeringen att göra. I ärendet hos regeringen kan också komma\r\nfram uppgifter som inte har varit tillgängliga för domstolen, t.ex. att\r\nSäkerhetspolisen kan ha tillgång till underrättelseinformation från\r\nfrämmande stat som på grund av förbehåll från denna stat endast får\r\nlämnas till regeringen.\r\nRegeringen föreslår att ärenden med utrikespolitisk betydelse skall\r\nprövas enligt den instansordning som föreslås för utlänningsärenden i\r\nallmänhet.\r\nMotion\r\nMauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) begär i motion Sf34 yrkande 11 att\r\nriksdagen beslutar att utse en fast riksdagskommitté som kontinuerligt\r\nskall informeras om aktuella säkerhetsärenden. Motionärerna anser att\r\nriksdagens nuvarande insyn i säkerhetsärenden inte är tillräcklig och\r\natt den parlamentariska kontrollen måste öka. I dag lämnas information\r\nfrån regeringen till en utsedd representant från varje parti när regeringen\r\nanser det vara nödvändigt.\r\nUtskottets bedömning\r\nNär det gäller yrkandet i motion Sf34 om en särskild riksdagskommitté\r\nsom skall ta emot information från regeringen om aktuella säkerhetsärenden\r\nkan utskottet konstatera att regeringen i en årlig skrivelse till\r\nriksdagen informerar och redogör för tillämpningen av lagen om särskild\r\nutlänningskontroll. Utskottet vill vidare peka på att i den nya instans-\r\noch processordningen kommer för säkerhetsärendena enligt såväl sistnämnda\r\nlag som utlänningslagen att gälla ett förfarande med flera parter, och\r\nMigrationsöverdomstolens yttrande kommer att vara bindande för regeringen\r\ni de fall domstolen finner att verkställighetshinder föreligger. Vidare\r\ngäller för säkerhetsärenden enligt utlänningslagen att Migrationsöverdomstolen\r\nskall hålla muntlig förhandling om det inte är uppenbart obehövligt\r\nsamt att för ärenden enligt lagen om särskild utlänningskontroll skall\r\ndomstolen alltid hålla muntlig förhandling. Med hänsyn till det anförda\r\nanser utskottet att det saknas skäl att inrätta en fast kommitté i\r\nriksdagen för information om säkerhetsärenden.\r\nVid den offentliga utfrågning som justitie- och socialförsäkringsutskotten\r\nanordnade den 8 juni i år framkom också att i samband med att EG-direktivet\r\nom asylprocedurer antas kommer regeringen att åter se över hanteringen\r\nav säkerhetsärendena. Utskottet noterar att regeringen den 11 augusti\r\nbeslutat om kommittédirektiv gällande förfarandet för att bevilja eller\r\nåterkalla flyktingstatus. En särskild utredare skall enligt direktiven\r\nföreslå en särskild ordning för hantering av säkerhetsärenden (Dir.\r\n2005:88).\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till ny\r\ninstans- och processordning för säkerhetsärenden och avstyrker, i likhet\r\nmed justitieutskottet, motion Sf34 yrkande 11.\r\nUtskottet har inget att erinra mot förslaget att ärenden med utrikespolitisk\r\nbetydelse skall prövas enligt den instansordning som föreslås för\r\nutlänningsärenden i allmänhet och tillstyrker förslaget.\r\nGenomförande, ekonomiska konsekvenser och övergångsbestämmelser\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag om att den nya instans- och\r\nprocessordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden skall genomföras\r\nden 31 mars 2006 och att Utlänningsnämnden då skall upphöra.\r\nVidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om domstolarnas förutsättningar\r\nvid genomförandet och om ett s.k. nollställningsbeslut.\r\nJämför reservationerna 6 (m, fp, kd, c) och 7 (fp, kd, v, c, mp).\r\nPropositionen\r\nI propositionen föreslås att den nya instans- och processordningen skall\r\ngenomföras den 31 mars 2006 och att Utlänningsnämnden då läggs ned.\r\nBeträffande övergångsbestämmelser vid ikraftträdandet av den nya\r\nutlänningslagen föreslås att ärenden som Utlänningsnämnden inte har avgjort\r\nvid ikraftträdandet skall överlämnas från nämnden till de nya\r\nmigrationsdomstolarna, liksom ärenden som handläggs av regeringen, utom såvitt\r\navser säkerhetsärenden som skall handläggas enligt äldre bestämmelser.\r\n\r\nDe nya ansökningar om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b § UtlL som\r\nfinns kvar hos Utlänningsnämnden skall dock överlämnas till Migrationsverket\r\noch handläggas enligt äldre regler med beaktande av den nya bestämmelsen\r\ni 12 kap. 18 §. Migrationsverkets beslut skall inte kunna överklagas.\r\nI propositionen anges att om en utlänning i dessa fall vill få en\r\ndomstolsprövning av de anförda skälen har han eller hon möjlighet att\r\nbegära att en ny prövning görs enligt 12 kap. 19 § NUtlL. Om Migrationsverket\r\ninte beviljar en ny prövning enligt denna bestämmelse kan utlänningen\r\növerklaga detta beslut till migrationsdomstolen.\r\nÄrenden som vid ikraftträdandet handläggs i allmän förvaltningsdomstol\r\nskall handläggas enligt äldre bestämmelser.\r\nI propositionen anges att i den nya ordningen får Migrationsverket en\r\nny tillkommande uppgift i en tvåpartsprocess vid överprövningen. För\r\natt utföra uppgiften behöver verket tillse att de har den kompetens som\r\när nödvändig, varför även omställningskostnader för bl.a. utbildning\r\ntillkommer.\r\nEn omfattande rekrytering av domare och föredragande behövs. Ett stort\r\nantal personer kommer att behöva nyanställas i varje fall vid de aktuella\r\ndomstolarna, varav många behöver vara på plats i god tid före ikraftträdandet.\r\nDessförinnan måste bl.a. lokaler anskaffas och ställas i ordning. Även\r\nannan upphandling måste ske. Stora kostnader för personal, utbildning,\r\nlokaler, ombud, tolkar och resor kommer att uppstå. När det gäller\r\nmigrationsdomstolarna beräknas muntliga förhandlingar innebära stora\r\nmerkostnader. Inrättandet av ytterligare en överinstans,\r\nMigrationsöverdomstolen,\r\noch de förlängda vistelsetider för asylsökande detta medför i ett antal\r\närenden, beräknas orsaka väsentligt ökade kostnader. Slutligen kommer\r\navvecklingen av Utlänningsnämnden i sig att medföra omställningskostnader.\r\n\r\nVad avser de organisatoriska förutsättningarna för reformen och dess\r\nekonomiska konsekvenser har en särskild utredare fått i uppdrag att i\r\nsamverkan med Domstolsverket förbereda och vidta åtgärder för att inrätta\r\nden nya ordningen (dir. 2004:149). Domstolsverket har också i uppdrag\r\natt förbereda och vidta åtgärder för inrättandet (Ju2004/9859/DOM).\r\nEn övergripande utvärdering bör enligt propositionen göras av hela\r\nreformen. Snarast efter det att den nya ordningen genomförts bör det\r\ngöras en utvärdering av bestämmelserna avseende offentligt biträde som\r\ndelredovisas inom ramen för den övergripande utvärderingen.\r\nReformen bör enligt propositionen under de tre första åren dimensioneras\r\nför att de berörda länsrätterna skall kunna ta hand om, under respektive\r\når, inkommande nya asylärenden samt kunna arbeta ned en ingående balans\r\nav asylärenden. Härutöver bedöms de berörda domstolarna behöva ett extra\r\nresurstillskott under de första två åren för att undvika att nya balanser\r\nskapas.\r\nUtlänningsnämnden har tilldelats extra resurser i syfte att så långt\r\nmöjligt arbeta ned balanserna fram till dess att reformen träder i kraft.\r\nI propositionen anförs också att målsättningen bör vara att det vid\r\nikraftträdandet inte skall finnas några icke avgjorda säkerhetsärenden\r\nhos regeringen.\r\nRegeringen har, utifrån ikraftträdandetidpunkten den 1 januari 2006, på\r\ntilläggsbudget i 2005 års ekonomiska vårproposition föreslagit riksdagen\r\natt medel tillförs för omställningskostnader, bl.a. 120 miljoner kronor\r\ntill domstolsväsendet, 55 miljoner kronor till Migrationsverket, 1 825 000\r\nkr till Kammarkollegiet för ytterligare auktorisationsprov för tolkar\r\nsamt 4 105 000 kr för utökad utbildning av kontakttolkar.\r\nI 2005 års ekonomiska vårproposition beräknades utgiftsökningen till\r\nföljd av reformen uppgå till totalt 914 miljoner kronor för år 2006,\r\nbaserat på ett helt verksamhetsår, och 901 miljoner kronor för 2007.\r\nRegeringen kommer i budgetpropositionen för år 2006 att återkomma med\r\nuppdaterade bedömningar i dessa delar samt föreslå fördelningen av\r\nkostnaderna på berörda anslag.\r\nMotioner\r\nI motion Sf33 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs i yrkande 1 i denna\r\ndel ett tillkännagivande om domstolsväsendets förutsättningar att ta\r\növer utlännings- och medborgarskapsärenden. I motionen anförs att\r\navsevärda resurser kommer att krävas för att reformen skall kunna genomföras\r\npå ett bra sätt. Migrationsdomstolarna måste ges erforderliga resurser\r\noch finansieringen säkras på lång sikt, inte bara för att klara av\r\növergången till den nya processordningen. Vidare anges i motionen att\r\ndomare och nämndemän måste ges förutsättningar för utbildning om den\r\nnya lagen samt möjligheter till fortbildning. En prioriterad fråga bör\r\nvara att lösgöra resurser för domarutbildning.\r\nMauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) begär i motion Sf34 yrkande 8 ett\r\ntillkännagivande om behovet av riktade utbildningsinsatser för att ge\r\ndem som kommer att arbeta i den nya asylprocessen rätt förutsättningar.\r\nDet kan röra utbildning för handläggare och beslutsfattare på\r\nMigrationsverket i exempelvis länderkunskap eller i att skriva\r\nbeslutsmotiveringar.\r\nDet kan också vara fråga om utbildning för domare i hur en asylsökande\r\nbör höras i rätten.\r\nI motion Sf32 av Sven Brus m.fl. (kd, fp, v, c, mp) begärs att riksdagen\r\nantar en lag om att den som ansökt om asyl senast ett år innan den nya\r\ninstans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden\r\nträder i kraft och som en månad innan reformen börjar gälla vistas i\r\nSverige utan uppehållstillstånd får beviljas permanent uppehållstillstånd\r\nav humanitära skäl. Detta gäller dock inte t.ex. den som dömts till mer\r\nän sex månaders fängelse eller efter ansökan om asyl rest ut från Sverige.\r\nDet gäller inte heller den som inte kunnat styrka eller göra sin\r\nidentitet sannolik. Om det finns skäl härför skall dock i dessa fall ett\r\ntidsbegränsat uppehållstillstånd kunna beviljas för högst ett år. Har\r\nutlänningen därefter gjort vad som skäligen kan begäras för att styrka\r\nsin identitet får uppehållstillstånd beviljas. Familjer med barn som\r\ndrabbats av depressiv devitalisering får beviljas uppehållstillstånd\r\noaktat datum för ansökan om asyl. Motionärerna framhåller att ett sådant\r\ns.k. nollställningsbeslut främst är ett sätt att retroaktivt rätta till\r\nbegångna fel från statens sida mot några av samhällets mest utsatta\r\npersoner. Enligt motionärerna kan det röra sig om personer som hållit\r\nsig gömda eller vars avvisningsbeslut inte kan verkställas. Ett annat\r\nskäl är att ge den nya processordningen möjlighet att starta verksamheten\r\nunder rimliga arbetsförhållanden.\r\nI motion Sf34 yrkande 5 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) finns ett\r\nlikalydande yrkande.\r\nUtskottets bedömning\r\nDen nya ordningen innebär en stor omställning för de myndigheter och\r\ndomstolar som berörs. De berörda domstolarnas verksamhet kommer att\r\nåtminstone fördubblas. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att\r\nverksamheten ändå kan bedrivas med fortsatt hög kvalitet och effektivitet\r\ninför, under och efter ikraftträdandet och att kompetensbortfall i\r\nsamband med övergången undviks.\r\nFör de organisatoriska förändringar som följer av reformen har regeringen\r\ntillsatt en särskild utredare med representanter för berörda myndigheter\r\nknutna till utredningen. Den särskilde utredaren, Domstolsverket och\r\nUtlänningsnämnden skall vidta de nödvändiga organisatoriska åtgärder\r\nsom krävs för att Utlänningsnämnden skall kunna läggas ned och den nya\r\ninstans- och processordningen införas. Utskottet noterar att vid justitie-\r\noch socialförsäkringsutskottens offentliga utfrågning i juni i år angav\r\nden särskilda utredaren att genom att senarelägga ikraftträdandet till\r\nden 31 mars 2006, från den 1 januari 2006, bör det finnas hyggliga\r\nutsikter att klara rekryteringen och också viss utbildning av den nya\r\npersonalen vid domstolarna. Vid utfrågningen framfördes också från flera\r\nhåll invändningar mot ett ikraftträdande den 31 mars 2006. Enligt\r\nutskottets uppfattning krävs emellertid med de rättssäkerhetsvinster\r\nreformen innebär ett så snart införande som möjligt. Utskottet tillstyrker\r\nregeringens förslag att reformen träder i kraft den 31 mars 2006.\r\nUtskottet, liksom justitieutskottet, delar uppfattningen i motionerna\r\natt det är ytterst viktigt att satsningar görs på utbildning av såväl\r\ndomare som övrig personal inom domstolsväsendet och att det är angeläget\r\natt säkerställa att domstolarna kan upprätthålla erforderlig kompetens\r\ni flyktingrätt, mänskliga rättigheter och internationell rätt. I\r\nDomstolsverkets uppdrag ingår bl.a. att analysera behovet av särskild\r\nkompetens och hur detta i så fall kan tillgodoses. Detta uppdrag ligger\r\nväl i linje med motionärernas önskemål, och justitieutskottets uppfattning\r\natt det därför inte behövs någon åtgärd från riksdagens sida med anledning\r\nav motionsyrkandena delas av socialförsäkringsutskottet.\r\nJustitieutskottet har i sitt yttrande anfört att det är angeläget att\r\nde berörda domstolarna ges erforderliga resurser för att möta den ökade\r\narbetsmängd som de nya målen medför och utgår från att domstolarna kommer\r\natt få disponera tillräckliga medel för att fullgöra sina uppgifter\r\nenligt den föreslagna ordningen. Justitieutskottet har även uttryckt\r\nfarhågor för att utan tillräckliga resurser finns det en risk att de\r\nredan långa handläggningstiderna i dessa ärenden blir ännu längre.\r\nSocialförsäkringsutskottet som noterar vad justitieutskottet anfört\r\nförutsätter att regeringen i budgetförslaget för kommande år beaktar\r\nsamtliga de åtgärder som bedöms nödvändiga med anledning av den nya\r\ninstans- och processordningen och att resurser beräknas härför.\r\nMotionerna Sf33 yrkande 1 i denna del och Sf34 yrkande 8 får med det\r\nanförda anses delvis tillgodosedda och avstyrks.\r\nEn ytterligare fråga som bör övervägas i detta sammanhang är frågan om\r\ns.k. amnesti eller nollställning. I motion Sf32 anges att ett\r\nnollställningsbeslut är ett sätt att retroaktivt rätta till begångna fel från\r\nstatens sida mot några av samhällets mest utsatta personer. Enligt\r\nutskottets mening innebär emellertid ett sådant nollställningsbeslut att\r\nuppehållstillstånd skulle beviljas utan en individuell prövning i varje\r\nenskilt fall. Om annat än de individuella skälen tilläts avgöra om\r\nuppehållstillstånd skall beviljas eller inte skulle det innebära att\r\nasylprocessen kommer att styras av icke förutsägbara faktorer eller\r\nomständigheter. En sådan ordning gagnar inte rättssäkerheten och kan\r\ndärför inte accepteras. Enligt utskottet är det lätt att inse att ett\r\nnollställningsbeslut skulle komma att upplevas som orättvist och\r\nirrationellt om två personer från samma land med i princip samma motiv för\r\natt få stanna får helt olika beslut bara för att de kommer till Sverige\r\nmed några få dagars mellanrum. Därtill kommer personer som håller sig\r\nundan verkställigheten av ett avvisningsbeslut att gynnas framför\r\npersoner som rättar sig efter avvisningsbeslutet.\r\nMotionärerna anför vidare att nollställningsbeslut skulle ge den nya\r\ninstansordningen en möjlighet att starta verksamheten under rimliga\r\narbetsförhållanden. Vid den offentliga utfrågningen som justitie- och\r\nsocialförsäkringsutskotten höll i juni framkom att Utlänningsnämnden,\r\nsom fått ytterligare resurser i år, med hjälp av ytterligare personal\r\narbetar hårt för att antalet oavgjorda ärenden skall vara så lågt som\r\nmöjligt inför reformen. Företrädare för regeringen bedömde vid utfrågningen\r\natt det vid övergången till det nya systemet kommer att vara ett väldigt\r\nlågt antal oavgjorda ärenden och att det inte kommer att utgöra något\r\nproblem. Utskottet, som har förståelse för motionärernas önskan att\r\ndomstolarna skall kunna starta verksamheten utan ett stort antal oavgjorda\r\närenden, anser inte att ett beslut med den föreslagna utformningen\r\ninnebär att det på ett enkelt sätt kan avgöras huruvida uppehållstillstånd\r\nskall beviljas eller inte i ett enskilt fall. Med hänsyn härtill\r\nifrågasätter utskottet om ärendebalanserna kommer att märkbart minska till\r\nföljd härav.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf32 och Sf34 yrkande 5.\r\n\r\nFlyktingar och skyddsbehövande i övrigt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nDen nya utlänningslagen skall tydligt skilja mellan olika grunder för\r\nuppehållstillstånd och skyddsgrunderna skall ges en mer framträdande\r\nplats.\r\nÄven den som på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet än väpnad\r\nkonflikt känner välgrundad fruktan för att utsättas för allvarliga\r\növergrepp skall bedömas som skyddsbehövande i övrigt.\r\nRiksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag.\r\nGällande ordning\r\nDefinitionen av begreppet flykting finns i 1951 års konvention om\r\nflyktingars rättsliga ställning, Genèvekonventionen, ändrad genom 1967\r\nårs protokoll angående flyktingars rättsliga ställning, det s.k. New\r\nYork-protokollet. Enligt Genèvekonventionen förstås med flykting en\r\nperson som i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund\r\nav sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp\r\neller politisk åskådning befinner sig utanför sitt hemland och som inte\r\nkan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av hemlandets\r\nskydd.\r\nEn flykting har enligt utlänningslagen en principiell rätt att få\r\nuppehållstillstånd i Sverige. Definitionen av vem som är flykting finns\r\ni 3 kap. 2 § UtlL och har samma lydelse som i Genèvekonventionen, dock\r\nmed tillägget att denna rätt gäller oberoende av om förföljelsen utgår\r\nfrån landets myndigheter eller om dessa inte kan antas bereda trygghet\r\nmot förföljelse från enskilda.\r\nUtöver flyktingar har enligt 3 kap. 3 § UtlL tre andra kategorier en\r\nprincipiell rätt att få skydd i Sverige. Det rör sig om personer som\r\nlämnat sitt land av andra skäl än av flyktingskäl och som\r\n1. känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med\r\nkroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller\r\nförnedrande behandling eller bestraffning,\r\n2. på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt behöver skydd eller\r\npå grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland\r\neller\r\n3. på grund av sitt kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan\r\nför förföljelse.\r\nSom flykting och som skyddsbehövande i övrigt anses även en person som\r\när statslös och som av de uppräknade skälen befinner sig utanför det\r\nland där han eller hon tidigare haft sin vanliga vistelseort, under\r\nförutsättning att personen inte kan eller på grund av sin fruktan inte\r\nvill återvända dit.\r\nPropositionen\r\nEnligt regeringen saknas det en klar skiljelinje mellan de olika\r\ntillståndsgrunderna i praxis eftersom skyddsrelaterade skäl till viss del\r\nprövas inom ramen för bestämmelsen om humanitära skäl. Regeringen anser\r\natt gränsdragningen mellan skyddsbestämmelserna som helhet och de\r\nhumanitära skälen måste klarläggas och föreslår att bestämmelsen om\r\nskyddsbehövande i övrigt ändras genom att det till denna bestämmelse\r\növerförs främst den kategori ärenden som i dag faller under politisk-humanitära\r\nskäl. Den bestämmelse som behöver kompletteras är regeln om väpnad\r\nkonflikt som enligt regeringen är för snävt utformad eftersom även andra\r\nsvåra motsättningar än väpnad konflikt i dag leder till uppehållstillstånd,\r\nfast då med stöd av bestämmelsen om humanitära skäl.\r\nFörslaget innebär att även den som känner välgrundad fruktan för allvarliga\r\növergrepp på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet skall anses\r\nsom skyddsbehövande i övrigt. Det kan röra sig om såväl godtyckliga som\r\nsystematiska övergrepp som det till följd av maktförhållandena i landet\r\ninte finns möjlighet för den enskilde att skydda sig mot eller få\r\nrättelse för. Övergreppen behöver inte nödvändigtvis härröra från en\r\nmyndighet utan kan likaväl ha begåtts av någon enskild aktör. Dessa kan\r\nha formen av oproportionerligt straff, godtyckligt frihetsberövande,\r\nmisshandel, sexuella övergrepp, yrkesförbud, social utstötning eller\r\nandra trakasserier när de är av stor svårighetsgrad men som ändå inte\r\nutgör tillräcklig grund för att bevilja uppehållstillstånd enligt\r\nflyktingparagrafen eller tortyrbestämmelsen. Någon inskränkning av\r\nmöjligheterna för skyddssökande att få uppehållstillstånd i förhållande\r\ntill vad som gäller i dag är enligt regeringen inte avsedd.\r\nRegeringens förslag till utvidgad skyddsbestämmelse finns i 4 kap. 2 §\r\nNUtlL.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt nuvarande utlänningslag finns två former av skydd som ger rätt\r\ntill uppehållstillstånd, nämligen flyktingskap och ställning som\r\nskyddsbehövande i övrigt. Bestämmelserna härom föreslås oförändrade överföras\r\ntill den nya utlänningslagen med den förändringen att de s.k.\r\npolitisk-humanitära skälen förs från bestämmelsen om humanitära skäl i nuvarande\r\nutlänningslag till bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt i den nya\r\nutlänningslagen. Utskottet välkomnar detta förslag liksom det förhållandet\r\natt skyddsgrunderna ges en mer framträdande plats i den nya utlänningslagen.\r\n\r\nNågra motioner har inte väckts med anledning av regeringens förslag i\r\ndenna del och utskottet tillstyrker förslagen i fråga.\r\nUtskottet noterar att regeringen i en lagrådsremiss den 9 juni 2005\r\nFlyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning har\r\nföreslagit att personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse\r\npå grund av kön eller sexuell läggning och som enligt nuvarande regler\r\nges skydd som skyddsbehövande i övrigt i stället skall få skydd som\r\nflyktingar. Enligt uppgift avser regeringen att besluta proposition om\r\nflyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning\r\nunder september 2005.\r\nVidare har en särskild utredare fått i uppdrag att ta ställning till\r\nhur det s.k. skyddsgrundsdirektivet, dvs. rådets direktiv 2004/83/EG,\r\nskall genomföras i Sverige. Uppdraget skall redovisas senast den 16\r\nseptember 2005 (dir. 2004:114). Rådsdirektivet, som skall genomföras\r\nsenast den 10 oktober 2006, syftar huvudsakligen till att garantera att\r\nmedlemsstaterna tillämpar gemensamma kriterier för att fastställa vilka\r\ntredjelandsmedborgare eller statslösa personer som behöver internationellt\r\nskydd samt att garantera dessa en miniminivå av förmåner i samtliga\r\nmedlemsstater.\r\nSynnerligen ömmande omständigheter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nBegreppet humanitära skäl utmönstras ur utlänningslagen och ersätts av\r\nbegreppet synnerligen ömmande omständigheter. En samlad bedömning skall\r\ngöras av omständigheterna i ärendet, varvid särskilt skall beaktas\r\nsökandens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet.\r\nDe omständigheter som kommer fram i ett barns ärende behöver inte vara\r\nav samma allvar och tyngd som när det gäller vuxna personer.\r\nRiksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag och avslå motionsyrkanden\r\nbl.a. om kraven för uppehållstillstånd när det gäller barn samt att\r\nhänsynen till barnets bästa skall väga tyngre än samhällets intresse av\r\natt reglera invandringen.\r\nJämför reservationerna 8 (fp, kd, c) och 9 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nBegreppet humanitära skäl, som sedan 1997 återfinns i 2 kap. 4 § första\r\nstycket 5 UtlL, har hittills inte preciserats närmare i lagtext utan\r\növerlämnats till rättstillämpningen att avgöra. Begreppet är oprecist\r\noch dess innehåll har kommit att variera över tid.\r\nRegeringen föreslår att begreppet humanitära skäl utmönstras ur\r\nutlänningslagen och ersätts av begreppet synnerligen ömmande omständigheter.\r\nSistnämnda begrepp svarar bättre mot karaktären av undantagsreglering\r\nsamtidigt som det markerar att bestämmelsen är avsedd att användas för\r\nde situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för\r\nuppehållstillstånd.\r\nVid bedömningen av om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter\r\nskall enligt förslaget de olika omständigheter som finns i ärendet vägas\r\nsamman; omständigheter som kanske inte var för sig, men sammantagna, är\r\ntillräckliga för att uppehållstillstånd bör beviljas. De skäl som\r\nsökanden kan ha för att få stanna skall vara av personlig art, exempelvis\r\nfysisk eller psykisk sjukdom, och gälla situationen i Sverige i relation\r\ntill personens situation i hemlandet. Situationen kan också vara den\r\natt sökanden har en anpassning till svenska förhållanden som tillsammans\r\nmed sjukdom i det enskilda fallet kan anses tillräcklig för uppehållstillstånd\r\npå denna grund. Personens situation och upplevelser i hemlandet ingår\r\nockså i bedömningen. Regeringen föreslår att sökandens hälsotillstånd,\r\nanpassning till Sverige, situation i hemlandet och de ekonomiska\r\nåtaganden som kan bli följden om ett uppehållstillstånd beviljas särskilt\r\nskall beaktas vid bedömningen av om det föreligger synnerligen ömmande\r\nomständigheter.\r\nVid prövningen av ärenden som rör barn gäller enligt den s.k.\r\nportalbestämmelsen (1 kap. 1 § andra stycket UtlL) att det särskilt skall\r\nbeaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets\r\nbästa i övrigt kräver. Eftersom portalparagrafen inte fullt ut fått\r\navsett genomslag vid prövningen av humanitära skäl anser regeringen att\r\nett förtydligande bör ske av hur portalparagrafen skall beaktas vid\r\nprövningen av synnerligen ömmande omständigheter. Regeringen föreslår\r\natt barn skall få beviljas uppehållstillstånd även om de omständigheter\r\nsom kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att\r\ntillstånd skall beviljas för vuxna personer. Även om bestämmelsen också\r\nnär det gäller barn endast skall användas i undantagssituationer kan\r\ndet t.ex. finnas skäl att i högre grad väga in ett barns anpassning\r\ntill svenska förhållanden i den samlade bedömningen. Enligt regeringen\r\nkan dock denna omständighet inte ensam tillmätas avgörande betydelse då\r\ndet inte i sig kan anses negativt för ett barn att tillsammans med sina\r\nföräldrar och eventuella syskon återvända till familjens hemland. När\r\ndet t.ex. gäller sjukdom hos barn innebär förslaget att det inte behöver\r\nvara fråga om en livshotande sjukdom för att uppehållstillstånd skall\r\nkunna beviljas ett barn med vårdbehov. Faktorer som barnets framtida\r\nutveckling och livskvalitet skall här vägas in liksom vårdmöjligheterna\r\ni hemlandet. Barnbestämmelsen är också avsedd att markera att barnets\r\nindividuella skäl för uppehållstillstånd måste prövas särskilt och inte\r\nenbart som en del av föräldrarnas ärenden.\r\nRegeringens förslag återfinns i 5 kap. 6 § NUtlL.\r\nMotioner\r\nI motion Sf34 yrkande 1 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) begärs ett\r\ntillkännagivande om att hänsyn till barnets bästa skall väga tyngre än\r\nsamhällets intresse av att reglera invandringen. I samma motion yrkande\r\n2 begärs beslut att uppehållstillstånd får beviljas en utlänning över\r\n18 år om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter och för barn\r\nom det föreligger särskilt ömmande omständigheter.\r\nFredrik Reinfeldt m.fl. (m) begär i motion Sf33 yrkande 4 beslut om att\r\ndet skall vara olagligt för polisen att göra ingripanden mot asylsökande\r\nbarn i hälso- och sjukvården samt i skolan. Enligt motionärerna är det\r\noacceptabelt att gömda barn är rädda för att gå till skolan och inte\r\nheller törs uppsöka sjukvården.\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf13 yrkande 2 ett tillkännagivande\r\nom att stärka asylsökande barns rättigheter bl.a. avseende rätten att\r\nhöras, kortare handläggningstider och beslut som utgår från barnets\r\nbästa. Motionärerna anser att barnets bästa utan undantag skall komma\r\nförst i utlänningsärenden och att behovet av en reglerad invandring\r\ninte skall få gå före barns bästa.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller förslaget om synnerligen ömmande omständigheter framgår\r\ndet av propositionen (s. 279) att det saknar direkt motsvarighet i\r\nnuvarande utlänningslag och att det är en vidareutveckling av utlänningslagens\r\nbestämmelse om humanitära skäl. Enligt vad som anges i propositionen\r\nhandlar det om en undantagsbestämmelse där syftet är att markera att\r\nbestämmelsen är avsedd att användas för de situationer som inte omfattas\r\nav någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd.\r\nVad som menas med humanitära skäl har inte närmare preciserats i\r\nutlänningslagstiftningen. Uttrycket är emellertid mindre lyckat i den\r\nmeningen att det inte sällan ger upphov till missförstånd. Det är inte\r\nalltid lätt att inse att en person som i hemlandet lämnat en tillvaro\r\ni social och ekonomisk misär inte av humanitära skäl skulle ha rätt\r\ntill uppehållstillstånd här. För att tydliggöra att det krävs betydligt\r\nmer än så för att få uppehållstillstånd anser utskottet i likhet med\r\nregeringen att uttrycket humanitära skäl bör utmönstras ur\r\nutlänningslagstiftningen. Utskottet vill framhålla att någon skärpning i\r\nförhållande\r\ntill nuvarande tillämpning inte är avsedd.\r\nBeträffande prövningen av ärenden som rör barn är syftet med förslaget\r\ntvärtom, vilket regeringen särskilt anger, att mildra nuvarande praxis\r\nså att portalparagrafen får det genomslag som avsågs redan när bestämmelsen\r\ninfördes. Genom att uttryckligen föreskriva att omständigheterna när\r\ndet gäller barn inte behöver ha samma allvar och tyngd som beträffande\r\nvuxna skapas enligt utskottet förutsättningar för att portalparagrafen,\r\nsom i oförändrat skick föreslås överföras till den nya utlänningslagen\r\n(1 kap. 10 § NUtlL), får det genomslag i tillämpningen som avsågs vid\r\nbestämmelsens tillkomst. Utskottet välkomnar därför regeringen förslag,\r\nsom även visar vikten av att barns skäl prövas särskilt och inte endast\r\nsom en del av föräldrarnas ärende. Därtill kommer att den nya\r\nprocessordningen med tvåpartsförfarande och större möjligheter till muntlig\r\nförhandling säkerställer att barnens rätt tas till vara på ett helt\r\nannat sätt än i dag. Däremot är utskottet inte berett att föreslå att\r\nolika rekvisit skall gälla för vuxna och barn. En sådan ordning skulle\r\nkunna få till följd att ett barn känner en så stark press från omgivningens\r\nsida att det uppfattar att familjens möjligheter att stanna i Sverige\r\nhänger på dess förmåga att leva upp till kraven i utlänningslagen. Denna\r\nrisk är mer begränsad med den föreslagna bestämmelsen. Utskottet befarar\r\ndessutom att om rekvisitet vad gäller barns skäl preciseras på annat\r\nsätt än för vuxna skulle det kunna få till följd att kraven på vuxnas\r\nskäl kommer att uppfattas som strängare än avsett.\r\nNär det därefter gäller frågan om avvägningen mellan hänsynen till\r\nbarnets bästa och samhällets intresse av att reglera invandringen vill\r\nutskottet erinra om sitt betänkande 1996/97:SfU5, vari förslaget om att\r\ninföra portalparagrafen om hänsynen till barnets bästa behandlades (s.\r\n92). Utskottet instämde i regeringens uppfattning (prop. 1996/97:25)\r\natt prövningen av barnets bästa inte får tillåtas att generellt ta över\r\nsamhällsintresset att reglera invandringen. Prövningen av barnets bästa\r\ni förhållande till utlänningslagstiftningen får enligt detta synsätt\r\ninte ges en så långtgående innebörd att det nästan blir till eget\r\nkriterium för uppehållstillstånd att vara barn. Utskottet finner inte\r\nskäl att frångå detta ställningstagande.\r\nUtskottet noterar att den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 14 § UtlL om\r\nbemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om uppehållstillstånd\r\nav humanitära skäl saknar motsvarighet i förslaget till ny utlänningslag.\r\nUtskottet har inte något att invända häremot.\r\nMot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att regeringens förslag\r\ni denna del fått en tillfredsställande utformning. Utskottet tillstyrker\r\nförslaget och avstyrker därmed motion Sf34 yrkandena 1 och 2. Även motion\r\nSf13 yrkande 2 avstyrks med det anförda.\r\nVad gäller gömda barns skolgång m.m. vill utskottet erinra om att\r\npolismyndigheten i likhet med övriga myndigheter har en skyldighet att\r\ntillämpa ett barnperspektiv i sin verksamhet. Vidare skall portalparagrafen\r\nom barnets bästa beaktas i samtliga led av asylprocessen, inklusive\r\nverkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning. Mot bakgrund\r\nhärav anser utskottet att någon åtgärd med anledning av motion Sf33\r\nyrkande 4 inte är påkallad. Motionsyrkandet avstyrks därmed.\r\nI detta sammanhang kan nämnas att frågan om gömda barns skolgång för\r\nnärvarande bereds inom Regeringskansliet.\r\nAnhöriginvandring\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nI den nya utlänningslagen skall uttryckligen anges att ett särskilt\r\nberoendeförhållande skall ha förelegat redan i hemlandet tillsammans\r\nmed hushållsgemenskap för att en nära anhörig som inte tillhör kärnfamiljen\r\nskall få uppehållstillstånd.\r\nRiksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag och avslå motionsyrkanden\r\nvad gäller kraven på hushållsgemenskap och beroendeförhållande samt om\r\nDNA-prov och att ansökan om uppehållstillstånd i vissa fall skall kunna\r\nsökas på plats i Sverige.\r\nJämför reservationerna 10 (m, fp, kd, c) och 11 (fp, kd, c).\r\nGällande ordning\r\nI 2 kap. 4 § UtlL regleras i vilka fall uppehållstillstånd får ges till\r\nen utlänning som är anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller\r\nhar fått uppehållstillstånd för bosättning här. De anhöriga som omfattas\r\när make eller sambo, ogifta barn under 18 år, om de är eller har varit\r\nhemmavarande, samt annan nära anhörig som ingått i samma hushåll som\r\nanknytningspersonen. Homosexuella förhållanden likställs med heterosexuella.\r\nOm makar eller sambor har sammanbott stadigvarande utomlands ges\r\nuppehållstillstånd. Vid förhållanden som inte är etablerade sedan tidigare,\r\ns.k. snabba anknytningar, gäller enligt 2 kap. 4 d-4 e §§ UtlL särskilda\r\nregler.\r\nPropositionen\r\nEnligt vad som anges i propositionen återfinns kravet på att det skall\r\nföreligga ett särskilt visat beroendeförhållande för att annan nära\r\nanhörig som inte tillhör kärnfamiljen skall få uppehållstillstånd i\r\nförarbeten till nu gällande lagstiftning och tillämpas regelmässigt i\r\npraxis. Det särskilda beroendeförhållandet kan vara uppfyllt om\r\nsläktingarna har levt i samma hushållsgemenskap omedelbart före den härvarandes\r\nflyttning till Sverige och ansökan om familjeåterförening ges in relativt\r\nsnart efter det att denne har bosatt sig här. Regeringen föreslår att\r\nkraven på att hushållsgemenskapen och beroendeförhållandet skall ha\r\nförelegat redan i hemlandet skall tas in den nya utlänningslagen.\r\nI propositionen föreslås vidare att uppehållstillstånd i anknytningsfall\r\nliksom i dag (2 kap. 5 § UtlL) skall utverkas före inresan till Sverige,\r\noch att en ansökan om uppehållstillstånd inte får bifallas efter inresan.\r\nUndantag skall även i fortsättningen kunna göras om utlänningen har\r\nstark anknytning till en i Sverige bosatt person och det skäligen inte\r\nkan krävas att han eller hon återvänder till ett annat land för att ge\r\nin ansökan där.\r\nRegeringens förslag i denna del återfinns i 5 kap. 3 och 18 §§\r\nNUtlL.\r\nMotioner\r\nI motion Sf34 yrkande 7 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) begärs ett\r\ntillkännagivande om anhörig- och anknytningsinvandring. Motionärerna\r\nmotsätter sig kraven på att hushållsgemenskap och beroendeförhållande\r\nskall ha förelegat i hemlandet för att uppehållstillstånd skall kunna\r\nbeviljas. Vidare anser de att undantag i vissa fall måste göras från\r\nkravet på att uppehållstillstånd skall sökas från hemlandet, t.ex. vid\r\ngraviditet eller om personen har barn i Sverige. Därtill bör det finnas\r\nnågon form av försörjningskrav vid anhörig- eller anknytningsinvandring.\r\n\r\nFredrik Reinfeldt m.fl. (m) begär i motion Sf33 yrkande 3 beslut att\r\nDNA-prov skall medges för fastställande av grund för återförening när\r\ndetta begärs av endera parten i målet. Sådant prov bör kunna tillåtas\r\ni fall där skriftlig dokumentation saknas eller har brister.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInte heller i fråga om förslagen om uppehållstillstånd på grund av\r\nanknytning är någon ändring i sak åsyftad jämfört med nuvarande regler\r\noch praxis. Detta gäller t.ex. kraven på att ett särskilt beroendeförhållande\r\noch hushållsgemenskap skall ha förelegat redan i hemlandet.\r\nAnhörigkommittén har i sitt delbetänkande Vår anhöriginvandring (SOU\r\n2002:13) föreslagit (s. 202 f.) att kraven på hushållsgemenskap, beroende\r\nredan i hemlandet och snar ansökan skall upphöra när det är fråga om\r\nföräldrar och ogifta barn över 18 år. I stället skall uppehållstillstånd\r\nfå ges om personerna i fråga är beroende av anknytningspersonen eller\r\nom andra särskilda skäl föreligger. För övriga nära anhöriga utanför\r\nkärnfamiljen förutsätts att synnerliga skäl för uppehållstillstånd\r\nföreligger. Kommittén har vidare föreslagit att det införs ett\r\nförsörjningskrav för anknytningspersonen gentemot nära anhöriga utanför\r\nkärnfamiljen, om det inte finns särskilda skäl. Försörjningskravet skall\r\ngälla under högst två år.\r\nÄven frågan om DNA-analys för att styrka ett påstått släktskapsförhållande\r\nhar varit föremål för Anhörigkommitténs överväganden (s. 211 f.).\r\nKommittén har föreslagit att en sådan möjlighet införs då det rör sig om\r\nsläktskap i rakt upp- och nedstigande led. Analysen skall bekostas av\r\nstaten, vara frivillig och kunna göras när tillräcklig utredning om\r\nsläktskapsförhållandet inte kan tas fram på annat sätt. Vidare skall\r\nden som genomgår testet ge sitt skriftliga samtycke före provtagningen.\r\n\r\nRådet har därefter antagit ett direktiv (2003/86/EG) om rätt till\r\nfamiljeåterförening. Direktivet är tillämpligt på vissa anhöriga till\r\ntredjelandsmedborgare som har ett uppehållstillstånd med en giltighetstid\r\npå minst ett år och som har välgrundade utsikter att få ett varaktigt\r\nuppehållstillstånd. Vissa kategorier är undantagna från direktivets\r\ntillämpningsområde, bl.a. personer som fått tillfälligt skydd. Make och\r\nminderåriga barn ges en principiell rätt till familjeåterförening.\r\nDirektivet skall vara genomfört senast den 3 oktober 2005. En särskild\r\nutredare har fått i uppdrag att ta ställning till hur det skall genomföras\r\ni Sverige (dir. 2003:181, 2004:9 och 171). I uppdraget ingår vidare att\r\nundersöka vilka möjligheter det finns att införa ett försörjningskrav\r\nför andra anhöriga än makar och sambor i etablerade förhållanden och\r\nminderåriga barn samt att utreda hur Anhörigkommitténs förslag förhåller\r\nsig till bestämmelserna i EG-direktivet. Uppdraget har delvis redovisats\r\ni delbetänkandet Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare\r\n(SOU 2005:15). Utskottet noterar dock att utredningen ännu inte lämnat\r\nförslag om villkoren för uppehållstillstånd för anhöriga utanför\r\nkärnfamiljen och inte heller tagit ställning till frågan om DNA-analys.\r\nEnligt tilläggsdirektiv den 7 juli 2005 (dir. 2005:81) har utredningstiden\r\nförlängts till den 1 december 2005.\r\nMot bakgrund av det pågående utrednings- och beredningsarbetet finns\r\ndet enligt utskottets mening inte något skäl för riksdagen att nu göra\r\nnågot uttalande i de aktuella frågorna.\r\nFrågan om möjligheten att göra avsteg från kravet på att uppehållstillstånd\r\nskall sökas från hemlandet, t.ex. vid graviditet eller om personen har\r\nbarn i Sverige, har tidigare varit föremål för utskottets behandling.\r\nI betänkande 1999/2000:SfU9 (s. 25) avstyrkte utskottet liknande yrkanden\r\nmed motiveringen att det bör finnas ett principiellt krav på att\r\nuppehållstillstånd skall ha beviljats före inresan och att detta även bör\r\ngälla för den som har stark anknytning hit. Det förhållandet att\r\nutlänningen har eller väntar barn med någon person bosatt i Sverige kunde\r\nenligt utskottet inte undantagslöst innebära att huvudregeln skall\r\nfrångås men borde liksom tidigare i de flesta fall innebära att\r\nuppehållstillstånd beviljas, i dessa fall då med uppskjuten invandringsprövning.\r\nUtskottet ansåg att det fick ankomma på de tillämpande myndigheterna\r\natt vid sin bedömning av de enskilda fallen avgöra när undantag skall\r\nkunna göras. Utskottet anser att nu redovisat ställningstagande alltjämt\r\näger giltighet.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyrker\r\nmotionerna Sf33 yrkande 3 och Sf34 yrkande 7.\r\nUppehållstillstånd vid människohandel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nTidsbegränsade uppehållstillstånd skall liksom i dag få ges bl.a. till\r\nen utlänning som vistas här, om det behövs för att förundersökning eller\r\nhuvudförhandling i brottmål skall kunna genomföras.\r\nRiksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag och avslå motionsyrkanden\r\nbl.a. om att permanent uppehållstillstånd skall beviljas utländska\r\nbrottsoffer som medverkar som målsägande eller vittne i brottmål.\r\nJämför reservation 12 (m, fp, kd, c) och särskilt yttrande 1 (v, mp).\r\n\r\nPropositionen\r\nSedan den 1 oktober 2004 kan en förundersökningsledare med stöd av 2 kap.\r\n4 a § UtlL ansöka om tidsbegränsat uppehållstillstånd för utländska\r\nmålsägande och vittnen, t.ex. offer för människohandel, om det behövs\r\nför att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål skall kunna\r\ngenomföras. Av 2 kap. 5 c § UtlL framgår att det inte föreligger något\r\nhinder för att pröva en ansökan om uppehållstillstånd som gjorts av\r\nutlänning som redan beviljats uppehållstillstånd enligt 4 a §. I\r\npropositionen föreslås att 2 kap. 4 a § överförs oförändrad till 5 kap. 15\r\n§ i den nya utlänningslagen.\r\nI propositionen (s. 283) anges att det förhållandet att en utlänning\r\nsom har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på ansökan av\r\nförundersökningsledare inte hindrar att en ansökan om uppehållstillstånd\r\nsom gjorts eller senare görs av utlänningen själv prövas. Någon uttrycklig\r\nlagreglering om detta behövs således inte.\r\nMotioner\r\nI motion Sf34 yrkande 3 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) begärs ett\r\ntillkännagivande om att bevilja offer för människohandel för sexuella\r\nändamål permanent uppehållstillstånd i Sverige. Enligt motionärerna är\r\ndet inte tillräckligt att dessa brottsoffer bara skall få stanna i\r\nSverige under rättsprocessen eftersom det finns en stor risk att de råkar\r\nilla ut när de återvänder till hemlandet.\r\nFredrik Reinfeldt m.fl. (m) begär i motion Sf33 yrkande 6 ett\r\ntillkännagivande om möjligheten att erhålla permanent uppehållstillstånd efter\r\natt ha beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd för att medverka som\r\nmålsägande eller vittne. I samma motion yrkande 7 begärs ett tillkännagivande\r\nom att en förutsättning för att bevilja uppehållstillstånd bör vara att\r\npersonerna aktivt medverkar i arbetet med brottsbekämpning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI samband med behandlingen av regeringens proposition 2003/04:35\r\nMänniskosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och\r\nvittnen m.m. framhöll utskottet (se bet. 2003/04:SfU6 s. 23) att den\r\nsom i Sverige medverkat i en process rörande allvarlig brottslighet,\r\noch som på ett substantiellt sätt bidragit till att någon lagförs för\r\nt.ex. människosmuggling eller människohandel borde kunna ges ett permanent\r\nuppehållstillstånd. Personen har i dessa situationer i regel utsatts\r\nför stor fara och måste kunna beredas skydd härför. Utskottet motsatte\r\nsig däremot att enbart det faktum att en utlänning varit utsatt för\r\nbrott automatiskt skall föranleda att ett permanent uppehållstillstånd\r\nbeviljas.\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande i frågan. Utskottet\r\nkonstaterar samtidigt att enligt hittillsvarande regler och praxis gäller,\r\nmed undantag för den som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på\r\nansökan av förundersökningsledare, att den som fått ett tidsbegränsat\r\nuppehållstillstånd i princip inte har någon möjlighet att få tillståndets\r\nstatus ändrad så länge tillståndet gäller (se prop. 2003/04:35 s. 73).\r\nRegeringen har emellertid funnit att nuvarande bestämmelse i 2 kap. 5\r\nc § 1 UtlL är obehövlig eftersom det inte finns något som i dessa fall\r\nhindrar att en ansökan om uppehållstillstånd som gjorts eller senare\r\ngörs av utlänningen själv prövas. Utskottet har inte något att erinra\r\nhäremot.\r\nDärtill är det viktigt att påpeka att den som riskerar att utsättas för\r\nallvarliga övergrepp, t.ex. i form av social utstötning, och som ansöker\r\nom asyl i fortsättningen skall bedömas som skyddsbehövande i övrigt\r\nenligt den utvidgade skyddsgrunden, om inte flyktingskäl föreligger.\r\nUtskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om tidsbegränsat\r\nuppehållstillstånd för målsägande och vittnen och avstyrker därmed\r\nmotionerna Sf33 yrkandena 6 och 7 och Sf34 yrkande 3.\r\nUtskottet vill tillägga att rådet har antagit ett direktiv 2003/81/EG\r\nom uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer\r\nför människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och\r\nvilka samarbetar med de behöriga myndigheterna. Syftet är att fastställa\r\nvillkoren för att bevilja uppehållstillstånd med begränsad giltighetstid,\r\ndock minst sex månader, för tredjelandsmedborgare som samarbetar i\r\nkampen mot människohandel eller mot hjälp till olaglig invandring.\r\nDirektivet, som skall vara genomfört i svensk rätt före den 6 augusti\r\n2006, gäller inte förhållande till Förenade kungariket, Irland eller\r\nDanmark. I en departementspromemoria, Tidsbegränsat uppehållstillstånd\r\nför offer för människohandel m.fl. (Ds 2005:24), föreslås en tydligare\r\nreglering av vilka kriterier som skall gälla för att bevilja uppehållstillstånd\r\nför en utlänning som medverkar i förundersökning eller huvudförhandling\r\ni brottmål. Det föreslås vidare att det tidsbegränsade uppehållstillståndet\r\nskall ha en giltighetstid om minst sex månader samt att det införs en\r\nmöjlighet att bevilja ett kortare uppehållstillstånd bl.a. för att\r\nutlänningen skall kunna ta ställning till om han eller hon vill samarbeta\r\nmed de brottsutredande myndigheterna. I båda fallen skall uppehållstillståndet\r\nbåde kunna förlängas och återkallas. Departementspromemorian är för\r\nnärvarande föremål för remissbehandling till den 6 oktober 2005.\r\nVidare har en konvention om åtgärder mot människohandel antagits av\r\nEuroparådets ministerkommitté den 3 maj 2005. Konventionen, som\r\nundertecknades av regeringen den 16 maj 2005, innehåller bl.a. bestämmelser\r\nom att tidsbegränsade uppehållstillstånd skall kunna ges till offer för\r\nmänniskohandel.\r\nArbetstillstånd\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nDe grundläggande förutsättningarna för beviljande av arbetstillstånd\r\nbör anges i den nya utlänningslagen. Det bör uttryckligen anges att\r\narbetstillstånd liksom hittills skall få ges bl.a. till en utlänning\r\nsom erbjudits säsongsarbete, anställning inom ett yrke där det råder\r\ntillfällig brist på arbetskraft eller som deltar i internationellt utbyte\r\nsamt till den som har tidsbegränsat uppehållstillstånd, om inte skäl\r\nhänförliga till syftet med uppehållstillståndet talar häremot.\r\nRiksdagen bör därmed bifalla regeringens förslag och avslå motionsyrkanden\r\nom ökad arbetskraftsinvandring och om att en asylsökande skall kunna\r\nsöka uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl.\r\nJämför reservation 13 (m, fp, kd, c).\r\nGällande ordning\r\nEn utlänning skall ha tillstånd för att arbeta i Sverige på grund av\r\nanställning här eller utomlands, om inte utlänningen har permanent\r\nuppehållstillstånd eller är medborgare i Danmark, Finland, Island eller\r\nNorge. Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på\r\narbetstillstånd (1 kap. 5 § UtlL). Vad nu sagts innebär att den som beviljats\r\nett tidsbegränsat uppehållstillstånd skall ha arbetstillstånd. Skyldigheten\r\natt ha arbetstillstånd omfattar arbetstagare. Uppdragstagare och\r\nnäringsidkare omfattas däremot inte av kravet på arbetstillstånd.\r\nRegeringen har föreskrivit undantag från kravet på arbetstillstånd, t.\r\nex. för medborgare i ett EES-land eller i Schweiz (4 kap. 1 § UtlF).\r\nEnligt 4 kap. 6 § UtlF skall Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, utfärda\r\nriktlinjer för bedömningen av ärenden om arbetstillstånd. Med stöd av\r\nAMS riktlinjer kan arbetstillstånd beviljas personer som deltar i\r\ninternationellt utbyte och säsongsarbetare liksom för täckande av tillfällig\r\nbrist på arbetskraft inom sådana yrken där arbetsgivarna har svårigheter\r\natt hitta arbetskraft med kvalificerad yrkesutbildning och erfarenhet.\r\n\r\nArbetstillstånd skall enligt 2 kap. 6 § UtlL ges för viss tid. Tillståndet\r\nfår avse ett visst slag eller vissa slag av arbete och förenas med de\r\növriga villkor som behövs, och det skall sökas före inresan i Sverige.\r\n\r\nPropositionen\r\nVarken i utlänningslagen eller i utlänningsförordningen anges några\r\nkriterier för att arbetstillstånd skall kunna beviljas. Förutsättningar\r\nför tillstånd återfinns i stället i praxis och i de riktlinjer som AMS\r\nutfärdar.\r\nRegeringen anser att de grundläggande förutsättningarna för beviljande\r\nav arbetstillstånd bör anges i lagen och föreslår att arbetstillstånd\r\nskall få ges dels till en utlänning som erbjudits säsongsarbete eller\r\nanställning inom ett yrke där det råder tillfällig brist på arbetskraft,\r\ndels till den som deltar i internationellt utbyte eller när det följer\r\nav internationellt avtal eller avtal med annat land.\r\nVidare föreslår regeringen att det i förtydligande syfte införs en\r\nbestämmelse enligt vilken det framgår att arbetstillstånd liksom i dag\r\nskall få ges till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd\r\nmen att ett sådant tillstånd inte skall få ges om skäl hänförliga till\r\nsyftet med uppehållstillståndet talar häremot, t.ex. då det rör sig om\r\nstudier eller ett tillfälligt besök hos en släkting.\r\nNär det gäller personer med särskilda kvalifikationer (t.ex. nyckelpersoner\r\ninom industrin och näringslivet) föreslås att regleringen i avvaktan på\r\nförslagen från Kommittén för arbetskraftsinvandring till Sverige (dir.\r\n2004:21) skall motsvara gällande praxis. Ett permanent uppehållstillstånd\r\nskall därför få beviljas en utlänning som har erbjudits en\r\ntillsvidareanställning\r\ni landet om utlänningen har särskilda kvalifikationer och behovet av\r\narbetskraft inte kan fyllas av arbetssökande inom landet eller inom EES\r\neller Schweiz. För den som beviljats permanent uppehållstillstånd skall\r\ndet enligt den nya utlänningslagen inte krävas arbetstillstånd.\r\nRegeringens förslag i denna del återfinns huvudsakligen i 6 kap. och i\r\n5 kap. 5 § NUtlL.\r\nMotioner\r\nI motion Sf34 yrkande 6 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) begärs ett\r\ntillkännagivande om att öppna Sveriges gränser för arbetskraftsinvandring.\r\nMotionärerna anser att en ökad arbetskraftsinvandring är nödvändig\r\nbåde för att Sverige i framtiden skall klara tillväxt och välfärd och\r\nför att ge människor som saknar flyktingskäl en möjlighet att söka sig\r\ntill Sverige för att bygga sig en framtid här.\r\nFredrik Reinfeldt m.fl. (m) begär i motion Sf33 yrkande 2 ett\r\ntillkännagivande om möjligheterna att gå från att vara asylsökande till att\r\nvara arbetssökande. I syfte att underlätta för den nya instans- och\r\nprocessordningen anser motionärerna att det bör vara möjligt för en\r\nasylsökande att söka tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete. På så\r\nsätt kan asylkön avlastas och asylprövningen koncentreras till dem med\r\nreella asylskäl. Permanent uppehållstillstånd bör ges efter fem år med\r\nfast arbete och en lön som det går att försörja sig på. I samma motion\r\nyrkande 5 begärs ett tillkännagivande om arbetslinjen som grundläggande\r\nvärdering. För att klara tillväxt och välfärd och för att ge människor\r\nsom saknar flyktingskäl en möjlighet att söka sig hit bör Sverige öppna\r\nför en ökad arbetskraftsinvandring.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSedan riksdagen på förslag av utskottet i betänkande 2002/03:SfU8 begärt\r\natt regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning för att ta fram\r\nett regelverk som medger en större arbetskraftsinvandring från länder\r\nutanför EU har en parlamentarisk kommitté tillsatts (dir. 2004:21).\r\nEnligt direktiven skall kommittén dels ta fram förslag till ett regelverk\r\nsom medger vidgad arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES,\r\ndels utreda behovet av arbetskraftsinvandring och konsekvenserna av\r\nytterligare sådan invandring. Vidare skall pågående arbete inom EU liksom\r\nkonsekvenserna för den svenska arbetsmarknaden av EU:s utvidgning beaktas.\r\nKommittén skall också studera sambandet mellan regelverket för\r\narbetskraftsinvandring respektive för skyddsbehövande med utgångspunkten\r\natt asylrätten inte skall urholkas. Förslag till förändringar av\r\nregelverket skall enligt direktivet utgå från de behov av arbetskraft som\r\nfinns på arbetsmarknaden och syfta till ökad flexibilitet, förenklad\r\nadministration och långsiktig hållbarhet. Kommittén, som antagit namnet\r\nKommittén för arbetskraftsinvandring till Sverige (KAKI), har i\r\ndelbetänkandet SOU 2005:50 presenterat ett faktaunderlag inför kommande\r\növerväganden. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 mars 2006.\r\nUtskottet kan således konstatera att det för närvarande pågår ett arbete\r\nmed att ta fram förslag bl.a. till ett regelverk som medger en vidgad\r\narbetskraftsinvandring. Kommittén skall även lämna förslag till lösning\r\npå den inte helt okomplicerade frågan om arbetskraftsinvandringens\r\nförhållande till asylrätten, som enligt direktiven inte får urholkas. I\r\navvaktan på kommitténs förslag finns det enligt utskottet inte skäl för\r\nriksdagen att vidta någon åtgärd. Utskottet vill dock betona vikten av\r\natt en utökad arbetskraftsinvandring inte tillåts leda till en försämrad\r\nrättssäkerhet vid prövning av skyddsgrunderna och att uppehållstillstånd\r\npå grund av skyddsbehov och uppehållstillstånd av arbetsmarknads- eller\r\nanknytningsskäl måste hållas åtskilda.\r\nMot bakgrund av det anförda saknas anledning för utskottet att nu föreslå\r\nriksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna Sf33\r\nyrkandena 2 och 5 och Sf34 yrkande 6. Utskottet tillstyrker därmed\r\nregeringens förslag och avstyrker ifrågavarande motionsyrkanden.\r\nLagstiftningen i övrigt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag till utlänningslag med vissa\r\nrättelser samt mindre ändringar av redaktionell karaktär till den del\r\ndet inte behandlats tidigare. Riksdagen bör därmed anta utskottets\r\nförslag om att ordet make bör användas genomgående i den nya utlänningslagen.\r\n\r\nJämför reservation 14 (v) och särskilt yttrande 2 (v, mp).\r\nUtskottets bedömning\r\nOrdet make är ett könsneutralt uttryck varför utskottet föreslår att\r\ndet används genomgående i den nya utlänningslagen. I lagtexten bör\r\nsåledes anges make i stället för make, maka.\r\nUtskottet föreslår vidare ett antal rättelser samt mindre ändringar av\r\nredaktionell karaktär i förslaget till ny utlänningslag.\r\nRegeringen föreslår i föreliggande proposition följdändringar i lagen\r\nom psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård. Även i\r\nproposition 2004/05:172 Uppehållstillstånd för tribunalvittnen föreslås\r\nändringar i dessa lagar. Utskottet anser att ändringarna bör behandlas\r\nsamlat. Lagförslag 2.7 och 2.8 i föreliggande proposition behandlas\r\ndärför i utskottets betänkande 2004/05:SfU18 om uppehållstillstånd för\r\ntribunalvittnen.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Rekrytering av nämndemän, punkt 1 (m, fp, kd, c)\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Tobias Billström (m), Birgitta\r\nCarlsson (c), Anna Lilliehöök (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Mauricio\r\nRojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf33\r\nyrkande 1 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nDet är angeläget att nämndemannakåren har en allsidig sammansättning\r\nsom speglar befolkningen i landet. Åtgärder för att bredda rekryteringen\r\nav nämndemän har lagts fram i Nämndemannakommitténs betänkande Framtidens\r\nnämndemän (SOU 2002:61). Regeringen bör skynda på beredningen av ärendet\r\noch snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag.\r\n\r\n2.      Rätt till muntlig förhandling, punkt 2 (fp, kd, c)\r\nav Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie Ekström (fp) och\r\nMauricio Rojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf34\r\nyrkande 9.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det är av yttersta vikt att klargöra att även barn har\r\nrätt till muntlig förhandling enligt den nya ordningen. Detta framgår\r\nenligt vår mening inte tillräckligt tydligt av lagtexten, som därför\r\nbör förtydligas i detta avseende. Regeringen bör återkomma till riksdagen\r\nmed ett lagförslag.\r\n\r\n3.      Utseende av offentligt biträde m.m., punkt 3 (fp, kd, c)\r\nav Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie Ekström (fp) och\r\nMauricio Rojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf34\r\nyrkandena 4 och 10.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening är det olämpligt att Migrationsverket beslutar i frågor\r\nom offentligt biträde enligt utlänningslagen. Den nya instans- och\r\nprocessordningen innebär att Migrationsverket och utlänningen kommer att\r\nbli varandras motparter i ärenden som överklagas till migrationsdomstolarna.\r\nMed hänsyn till att verket även är det offentliga biträdets uppdragsgivare\r\nfinns det risk att biträdet hamnar i en lojalitetskonflikt. Beslutanderätten\r\ni frågor om förordnande av offentligt biträde bör enligt vår mening\r\nföras över till migrationsdomstolarna.\r\nVidare anser vi att den kompetens och det engagemang som finns hos\r\nfrivilligorganisationer som engagerar sig i flyktingfrågor bör tas till\r\nvara i asylprocessen. Detta kan ske exempelvis genom att, om utlänningen\r\nså önskar, s.k. medborgarvittnen närvarar vid handläggning av ansökningar\r\nsom Migrationsverket anser är uppenbart ogrundade. I dessa ärenden har\r\nutlänningen i normalfallet inte rätt till offentligt biträde. Härigenom\r\nvärnas asylrätten och ökar öppenheten i asylprocessen.\r\nRegeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet med\r\ndet anförda.\r\n\r\n4.      Säkerhetsärenden, punkt 4 (fp, kd, c)\r\nav Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie Ekström (fp) och\r\nMauricio Rojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:Sf34 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\nDen parlamentariska kontrollen måste öka när det gäller säkerhetsärenden.\r\nRiksdagens nuvarande insyn i dessa ärenden är enligt vår mening inte\r\ntillräcklig. Vi anser därför att det bör inrättas en permanent\r\nriksdagskommitté som får kontinuerlig information från regeringen om aktuella\r\nsäkerhetsärenden.\r\n\r\n5.      Säkerhetsärenden, punkt 4 - motiveringen (m)\r\nav Per Westerberg (m), Tobias Billström (m) och Anna Lilliehöök\r\n(m).\r\nStällningstagande\r\nVår åsikt är att det finns ett behov att följa upp och kontinuerligt\r\ngranska processer där säkerhetsärenden är relevanta. Detta får dock ske\r\ni särskild ordning där berörda utskott tar ett samlat ansvar för\r\nsäkerhetsärenden samt övriga ärenden som rör Sveriges inre säkerhet. Vi\r\nser därför inte något behov av att inrätta en särskild riksdagskommitté\r\nför detta ändamål.\r\n\r\n6.      Domstolarnas förutsättningar vid genomförandet, punkt 5 (m, fp, kd,\r\nc)\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Tobias Billström (m), Birgitta\r\nCarlsson (c), Anna Lilliehöök (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Mauricio\r\nRojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf33\r\nyrkande 1 i denna del och 2004/05:Sf34 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nVi välkomnar regeringens förslag att inrätta migrationsdomstolar för\r\növerprövning av Migrationsverkets beslut i utlännings- och\r\nmedborgarskapsärenden.\r\nVi vill emellertid understryka vikten av att domstolsväsendet har\r\ntillräckliga resurser för att klara sina uppgifter enligt den nya ordningen.\r\nDet är enligt vår mening viktigt att finansieringen av reformen säkras\r\npå längre sikt, inte bara för att klara övergången till den nya\r\nprocessformen utan också för att undvika negativa effekter för domstolarnas\r\narbete i övrigt. En prioriterad fråga bör vara att lösgöra resurser för\r\ndomarutbildning.\r\nVidare anser vi att det är angeläget att såväl domare som nämndemän ges\r\nförutsättningar att skaffa sig kunskap om den nya utlänningslagstiftningen.\r\nDet krävs enligt vår mening riktade utbildningsinsatser för att förbereda\r\ndomstolarna på övertagandet av överprövningen av utlänningsmålen. Det\r\nkan röra utbildning för handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket\r\ni exempelvis länderkunskap eller i att skriva beslutsmotiveringar. Domare\r\noch nämndemän bör också ges möjlighet till fortbildning i takt med att\r\nden nya ordningen etableras och rättspraxis bildas.\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder samt beakta\r\ndet anförda i det fortsatta budgetarbetet.\r\n\r\n7.      Nollställningsbeslut, punkt 6 (fp, kd, v, c, mp)\r\nav Sven Brus (kd), Ulla Hoffmann (v), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie\r\nEkström (fp), Mauricio Rojas (fp) och Gustav Fridolin (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar det i bilaga 3 Reservanternas lagförslag\r\nbetecknade förslaget till lag om uppehållstillstånd i vissa utlänningsärenden.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf32 och 2004/05:Sf34\r\nyrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening bör den som ansökt om asyl senast ett år före den nya\r\ninstans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden\r\nträder i kraft och som en månad innan reformen börjar gälla vistas i\r\nSverige utan uppehållstillstånd beviljas permanent uppehållstillstånd.\r\nDetta gäller dock inte t.ex. den som dömts till mer än sex månaders\r\nfängelse eller efter ansökan om asyl rest ut från Sverige. Det gäller\r\ninte heller den som inte kunnat styrka eller göra sin identitet sannolik.\r\nOm det finns skäl härför skall dock i dessa fall ett tidsbegränsat\r\nuppehållstillstånd kunna beviljas för högst ett år. Har utlänningen\r\ndärefter gjort vad som skäligen kan begäras för att styrka sin identitet\r\nfår uppehållstillstånd beviljas. Familjer med barn som drabbats av\r\ndepressiv devitalisering bör beviljas uppehållstillstånd oaktat datum\r\nför ansökan om asyl.\r\nEtt sådant s.k. nollställningsbeslut är ett sätt att rätta till begångna\r\nfel från statens sida mot några av samhällets mest utsatta personer.\r\nDet kan röra sig om personer som hållit sig gömda eller vars avvisningsbeslut\r\ninte kan verkställas. Ett annat skäl för ett nollställningsbeslut är\r\natt ge den nya processordningen möjlighet att starta verksamheten under\r\nrimliga arbetsförhållanden.\r\n\r\n8.      Uppehållstillstånd i ärenden som rör barn, punkt 7 (fp, kd, c)\r\nav Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie Ekström (fp) och\r\nMauricio Rojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar 5 kap. 6 § i regeringens förslag till\r\nutlänningslag med den ändringen att paragrafen skall ha den lydelse som\r\nanges i bilaga 3 Reservanternas lagförslag. Riksdagen tillkännager\r\ndessutom för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf13 yrkande 2 och\r\n2004/05:Sf34 yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis proposition 2004/05:170\r\ni denna del.\r\nStällningstagande\r\nDe långa väntetiderna i dagens asylprocess liksom den i vissa fall\r\nbristande kompetensen hos utlänningsmyndigheterna leder till att barn\r\nfar illa. Trots att portalparagrafen i utlänningslagen föreskriver att\r\nhänsyn skall tas till barnets bästa finns det dessvärre många fall som\r\ntydligt visar att hänsyn till barnets bästa inte tas i tillräckligt hög\r\ngrad.\r\nNär nu portalparagrafen om barnets bästa oförändrad överförs till den\r\nnya utlänningslagen vill vi framhålla att det är av stor vikt att\r\nbestämmelsen om barnets bästa efterlevs på ett bättre sätt än i dag. Enligt\r\nvår uppfattning måste barnets bästa alltid beaktas i asylprocessen, och\r\nhänsyn till barnets bästa måste som regel gå före samhällets intresse\r\nav att reglera invandringen. Vidare skall barnet alltid ha rätt att\r\nhöras om sina egna asylskäl.\r\nVi anser vidare att förslaget till 5 kap. 6 § NUtlL, som avses ersätta\r\nden nuvarande bestämmelsen om humanitära skäl, skall utformas så att\r\ndet för vuxna personer skall krävas synnerligen ömmande omständigheter\r\nför rätt till uppehållstillstånd. När det förekommer barn i asylprocessen\r\nbör det däremot räcka med särskilt ömmande omständigheter för att\r\nuppehållstillstånd skall kunna beviljas. På så sätt tydliggörs att kraven\r\nför barn är lägre ställda än för vuxna.\r\n\r\n9.      Förbud mot polisingripanden i skola m.m., punkt 8 (m, fp, kd, c)\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Tobias Billström (m), Birgitta\r\nCarlsson (c), Anna Lilliehöök (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Mauricio\r\nRojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf33\r\nyrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening är det oacceptabelt att gömda barn av rädsla för\r\npolisingripande inte törs vare sig gå till skolan eller uppsöka sjukvården.\r\nTrots att FN:s barnkonvention kräver att myndigheter, domstolar m.fl.\r\nagerar utifrån barnens bästa sker inte det i dag. Av det skälet bör\r\ndet vara olagligt för polisen att göra ingripanden mot barn i hälso-\r\noch sjukvården och i skolan.\r\n\r\n\r\n10.     DNA-prov, punkt 9 (m, fp, kd, c)\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Tobias Billström (m), Birgitta\r\nCarlsson (c), Anna Lilliehöök (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Mauricio\r\nRojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf33\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nI syfte att garantera barnens säkerhet anser vi att DNA-prov skall kunna\r\nanvändas i familjeåterföreningsfall i större utsträckning än i dag.\r\nDNA-prov bör kunna tillåtas när skriftlig dokumentation saknas eller\r\nbedöms vara bristfällig och när det begärs av endera parten. Regeringen\r\nbör återkomma med ett förslag i detta avseende.\r\n\r\n11.     Anhöriginvandring i övrigt, punkt 10 (fp, kd, c)\r\nav Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson (c), Anne-Marie Ekström (fp) och\r\nMauricio Rojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sf34\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nVi är positiva till att delar av tidigare praxis rörande anhöriginvandring\r\nnu lagfästs och att andra nära anhöriga än make/sambo och barn kan få\r\nuppehållstillstånd. Däremot motsätter vi oss att det i 5 kap. 3 § 4\r\nNUtlL föreskrivs att hushållsgemenskap eller särskilt beroendeförhållande\r\nskall ha förelegat redan i hemlandet för att uppehållstillstånd skall\r\nkunna beviljas. Enligt vår mening finns det nära anhöriga som inte\r\nuppfyller de uppställda kraven men som ändå bör beviljas uppehållstillstånd\r\nför att förena sig med sina anhöriga här.\r\nVidare anser vi att undantag i vissa fall måste kunna göras från kravet\r\ni 5 kap. 18 § NUtlL på att uppehållstillstånd på grund av anknytning\r\nskall sökas från hemlandet, t.ex. vid graviditet eller om personen har\r\nbarn i Sverige. Därtill bör det finnas någon form av försörjningskrav\r\nvid anhörig- eller anknytningsinvandring.\r\n\r\n12.     Uppehållstillstånd vid människohandel, punkt 11 (m, fp, kd, c)\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Tobias Billström (m), Birgitta\r\nCarlsson (c), Anna Lilliehöök (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Mauricio\r\nRojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf33\r\nyrkandena 6 och 7 samt 2004/05:Sf34 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nAv utlänningslagen framgår att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får\r\nges till ett offer för människohandel om det behövs för att förundersökning\r\neller huvudförhandling i brottmål skall kunna genomföras. Enligt vår\r\nuppfattning är det inte tillräckligt med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd\r\neftersom personerna i fråga i många fall riskerar att råka illa ut när\r\nde återvänder till sitt hemland. Den som i en domstolsprocess konstaterats\r\nha blivit utsatt för människohandel för sexuella ändamål i Sverige bör\r\ni normalfallet få permanent uppehållstillstånd här. En förutsättning\r\nbör dock vara personernas aktiva medverkan i arbetet med brottsbekämpning,\r\nbåde som vittnen och som målsägande.\r\n\r\n13.     Arbetstillstånd, punkt 12 (m, fp, kd, c)\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Tobias Billström (m), Birgitta\r\nCarlsson (c), Anna Lilliehöök (m), Anne-Marie Ekström (fp) och Mauricio\r\nRojas (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf33\r\nyrkandena 2 och 5 samt 2004/05:Sf34 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nFör att klara tillväxt och välfärd och för att ge människor som saknar\r\nflyktingskäl en möjlighet att söka sig hit bör Sverige öppna för en\r\nökad arbetskraftsinvandring. En ökad arbetskraftsinvandring skulle ge\r\nmänniskor möjlighet till en ny framtid och göra Sverige till en mer\r\ndynamisk ekonomi. En ökad arbetskraftsinvandring är också central när\r\ndet gäller att lyckas med integrationen och att bekämpa människohandeln.\r\n\r\nDet bör vara möjligt att vistas i Sverige under begränsad tid, med t.ex.\r\nturistvisum, för att söka arbete. Under den tid en person söker arbete\r\nskall det finnas ett krav på självförsörjning och ansvar för boendet.\r\nUppehållstillstånd och arbetstillstånd skall kunna beviljas för en person\r\nsom genom t.ex. ett anställningsavtal kan dokumentera att han eller hon\r\nhar fått ett arbete. Lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor\r\nfår inte försämras, och reglerna för arbetskraftsinvandring måste\r\nutformas så att asylrätten inte urholkas eller missbrukas. Vidare måste\r\nriskerna för oseriös arbetskraftsinvandring minimeras och\r\nsocialförsäkringssystemet ses över i syfte att få det att fungera vid\r\narbetskraftsinvandring.\r\nAsylsökande bör under en övergångsperiod också kunna söka uppehållstillstånd\r\nav arbetsmarknadsskäl, som i ett senare skede skall kunna permanentas.\r\n\r\nRegeringens hantering av riksdagens beslut att ta fram förslag som medger\r\nen ökad arbetskraftsinvandring har varit oacceptabel. Riksdagen fattade\r\nsitt beslut våren 2003 och ett slutbetänkande av den parlamentariska\r\nkommittén kommer att dröja till den 1 mars 2006.\r\n\r\n14.     Lagförslagen i övrigt, punkt 13 (v)\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\na. utlänningslag, till den del det inte behandlats under punkt\r\n7, med den ändringen\r\ndels att i 8 kap. 13 § första meningen ordet \"ett\" skall utgå,\r\n\r\ndels att i 10 kap. 14 § första stycket 1 ett kommatecken sätts\r\nin före orden \"om ärendet överklagas,\",\r\ndels att i 12 kap. 15 § tredje stycket orden \"enligt 13 §\"\r\nskall ersättas med orden \"enligt 14 §\",\r\ndels att i 12 kap. 23 § tredje stycket orden \"andra stycket\r\nförsta meningen\" skall ersättas med orden \" andra stycket 1\",\r\n\r\ndels att i 14 kap. 14 § första stycket orden \"20 kap. 15 §\"\r\nskall ersättas med orden \"19 kap. 5 §\".\r\nb. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,\r\n\r\nc. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,\r\n\r\nd. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,\r\n\r\ne. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,\r\n\r\nf. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser\r\nom vård av unga,\r\ng. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),\r\n\r\nh. lag om ändring i lagen (1992:1068) om introduktionsersättning\r\nför flyktingar och vissa andra utlänningar,\r\ni. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande\r\nm.fl.,\r\nj. lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa internationella\r\nsanktioner,\r\nk. lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister,\r\n\r\nl. lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,\r\n\r\nm. lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt\r\nforskningsregister,\r\nn. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),\r\n\r\no. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av\r\npersonuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:170 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\nSynonymer för uttrycket \"make\" är enligt synonymboken: Gemål, livsledsagare,\r\nlivskamrat, gubbe. Samma bok anger följande synonymer för \"maka\": Hustru,\r\ngemål, brud, fru, livsledsagarinna, livsledsagerska, livskamrat, gumma,\r\nfruga, tant.\r\nUtskottet har beslutat att föreslå riksdagen att byta ut \"make, maka\"\r\nmot det enligt utskottet könsneutrala uttrycket \"make\". Som framgår av\r\nsynonymerna ovan är ordet make knappast könsneutralt lika lite som ordet\r\nmaka är det. Att kvinnor skall tvingas att tolka lagar som uppenbarligen\r\när skrivna för män, som gällande även för kvinnor, är otidsenligt. Ett\r\nalternativ hade förstås varit att välja det lika lite könsneutrala\r\nuttrycket \"maka\". Enligt tidigare utredningar, om att använda feminina\r\npronomenformer genomgående i lagtexter, är risken då att män skulle\r\nuppfatta lagen som avseende endast kvinnor och inte visa samma hörsamhet\r\nsom kvinnor. Genom att inte skriva \"make, maka\" skulle kvinnor tvingas\r\natt finna sig i att vara synonymer med \"gubbe\". Jag anser därför att\r\nuttrycket \"make, maka\" skall kvarstå i lagtexten.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Uppehållstillstånd vid människohandel, punkt 11 (v, mp)\r\nUlla Hoffmann (v) och Gustav Fridolin (mp) anför:\r\nVi har i tidigare sammanhang reserverat oss till förmån för att kvinnor\r\nsom utsatts för människohandel för sexuella ändamål bör kunna få permanent\r\nuppehållstillstånd i Sverige med stöd av Genèvekonventionen bl.a. därför\r\natt Sverige betraktar sådan prostitution som sexualiserat våld mot\r\nkvinnor (se bl.a. bet. 2003/04:SfU6). Vi vidhåller dessa ställningstaganden\r\noch avser att även fortsättningsvis verka för att få en ändring till\r\nstånd i detta avseende.\r\n\r\n2.      Lagförslagen i övrigt, punkt 13 (v, mp)\r\nUlla Hoffmann (v) och Gustav Fridolin (mp) anför:\r\nVi står bakom de förslag som efter förhandlingar med regeringen lagts\r\nfram i denna proposition. När propositionen antas av riksdagen får vi\r\nen ny utlänningslag som också omfattar delar av nu gällande utlänningslag\r\nsom inte förhandlats vid detta tillfälle. När nuvarande utlänningslag\r\nantogs av riksdagen hade vi omfattande reservationer på flera områden,\r\nvilket inte minst framgår av våra respektive reservationer till betänkande\r\n1996/97:SfU5 Svensk migrationspolitik i ett globalt perspektiv och till\r\nandra utskottsbetänkanden på det migrationspolitiska området. Vi har\r\ninte ändrat uppfattning i dessa frågor.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings-\r\noch medborgarskapsärenden:\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till\r\nutlänningslag,\r\nlag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,\r\nlag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,\r\nlag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,\r\nlag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,\r\nlag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av\r\nunga,\r\nlag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),\r\nlag om ändring i lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för\r\nflyktingar och vissa andra utlänningar,\r\nlag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,\r\nlag\r\nom ändring i lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner,\r\nlag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister,\r\nlag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,\r\nlag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister,\r\n\r\nlag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),\r\nlag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i\r\nden arbetsmarknadspolitiska verksamheten.\r\nFöljdmotioner\r\n2004/05:Sf32 av Sven Brus m.fl. (kd, fp, v, c, mp):\r\nRiksdagen beslutar om att anta en lag med följande lydelse: \"Den som\r\nansökt om asyl senast ett år före det datum den nya instans- och\r\nprocessordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden träder i kraft\r\noch som en månad innan det datum reformen börjar gälla vistas i Sverige\r\nutan att ha uppehållstillstånd och ansöker om uppehållstillstånd senast\r\ndagen innan den nya instans- och processordningen i utlännings- och\r\nmedborgarskapsärenden träder i kraft, får beviljas permanent uppehållstillstånd\r\nav humanitära skäl: Detta gäller dock inte om a) det föreligger allvarliga\r\nskäl att anta att utlänningen gjort sig skyldig till sådan gärning som\r\nanges i artikel 1 F i 1951 års konvention om flyktingars rättsliga\r\nställning, b) utlänningen här i riket dömts för strängare straff än sex\r\nmånaders fängelse eller det av tidigare utredning framgår att utlänningen\r\ndömts eller skäligen kan misstänkas för brott som kan ge strängare straff\r\nän sex månaders fängelse. Detta gäller ej fängelsestraff eller misstankar\r\nom brott begångna utomlands som en följd av den förföljelse utlänningen\r\nåberopat för att söka asyl i Sverige, c) utlänningen ej kunnat styrka\r\nsin identitet eller göra densamma sannolik. Om det finns skäl till detta\r\nfår i sådant fall ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd\r\nbeviljas för högst ett års tid. Om utlänningen under den tiden gjort vad\r\nsom skäligen kan begäras för att styrka sin identitet får uppehållstillstånd\r\nsom avses i första stycket beviljas. d) utlänningen efter ansökan om\r\nasyl rest ut från Sverige. Familjer med barn som drabbats av depressiv\r\ndevitalisering får beviljas uppehållstillstånd i enlighet med första\r\nstycket oaktat datum för ansökan om asyl.\"\r\n2004/05:Sf33 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om domstolsväsendets förutsättningar att ta över utlännings-\r\noch medborgarskapsärenden.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheterna att gå från att vara asylsökande till\r\natt vara arbetssökande.\r\n3.      Riksdagen beslutar att DNA-prov medges för fastställande av\r\ngrund för återförening, när detta begärs av endera parten i målet, i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n4.      Riksdagen beslutar att det skall vara olagligt för polisen att\r\ngöra ingripanden mot asylsökande barn i hälso- och sjukvården samt i\r\nskolan, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om arbetslinjen som grundläggande värdering.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om möjligheten att erhålla permanent uppehållstillstånd\r\nefter att ha beviljats tillfälligt uppehållstillstånd för att medverka\r\nsom målsägande eller vittne.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vilka krav som skall ställas upp för att bevilja\r\nuppehållstillstånd för utländska vittnen och målsäganden.\r\n2004/05:Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att hänsyn till barnets bästa skall väga tyngre än\r\nsamhällets intresse av att reglera invandringen.\r\n2.      Riksdagen beslutar om ändring av den föreslagna lydelsen i 5\r\nkap. 6 § enligt följande: \"Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan\r\ngrund, får tillstånd beviljas en utlänning över 18 år om det vid en\r\nsamlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen\r\nömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige.\r\nVid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd,\r\nanpassning till Sverige och situation i hemlandet. Barn får beviljas\r\nuppehållstillstånd enligt denna paragraf om det föreligger särskilt\r\nömmande omständigheter.\"\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att bevilja offer för människohandel för sexuella\r\nändamål permanent uppehållstillstånd i Sverige.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att länsrätten skall utse offentligt biträde i den\r\nnya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden.\r\n5.      Riksdagen beslutar om att anta den av Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet\r\nföreslagna lagen med följande lydelse: \"Den som ansökt om asyl senast\r\nett år före det datum den nya instans- och processordningen i utlännings-\r\noch medborgarskapsärenden träder i kraft och som en månad innan det\r\ndatum reformen börjar gälla vistas i Sverige utan att ha uppehållstillstånd\r\noch ansöker om uppehållstillstånd senast dagen innan den nya instans-\r\noch processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden träder i\r\nkraft, får beviljas permanent uppehållstillstånd av humanitära skäl.\r\nDetta gäller dock inte om: a) det föreligger allvarliga skäl att anta\r\natt utlänningen gjort sig skyldig till sådan gärning som anges i artikel\r\n1 F i 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning, b)\r\nutlänningen här i riket dömts för strängare straff än sex månaders fängelse\r\neller det av tidigare utredning framgår att utlänningen dömts eller\r\nskäligen kan misstänkas för brott som kan ge strängare straff än sex\r\nmånaders fängelse - detta gäller ej fängelsestraff eller misstankar om\r\nbrott begångna utomlands som en följd av den förföljelse utlänningen\r\nåberopat för att söka asyl i Sverige, c) utlänningen ej kunnat styrka\r\nsin identitet eller göra densamma sannolik. Om det finns skäl till detta\r\nfår i sådant fall ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd\r\nbeviljas för högst ett års tid. Om utlänningen under den tiden gjort vad\r\nsom skäligen kan begäras för att styrka sin identitet får uppehållstillstånd\r\nsom avses i första stycket beviljas, d) utlänningen efter ansökan om\r\nasyl rest ut från Sverige. Familjer med barn som drabbats av depressiv\r\ndevitalisering får beviljas uppehållstillstånd i enlighet med första\r\nstycket oaktat datum för ansökan om asyl.\"\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öppna Sveriges gränser för arbetskraftsinvandring.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om anhörig- och anknytningsinvandring.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av riktade utbildningsinsatser för dem som\r\nkommer att arbeta i den nya asylprocessen.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att rätten till muntlig förhandling även omfattar\r\nbarn i asylprocessen.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öppna upp möjligheten för s.k. medborgarvittnen\r\natt närvara under asylprocessen.\r\n11.     Riksdagen beslutar att utse en fast riksdagskommitté som får\r\nkontinuerlig information om aktuella säkerhetsärenden.\r\nMotion väckt med anledning av skr. 2004/05:47\r\n2004/05:Sf13 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att stärka asylsökande barns rättigheter bl.a. avseende\r\nrätten att höras, tillgången till auktoriserad tolk, kortare handläggningstider\r\noch beslut som utgår från barnets bästa.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nReservanternas lagförslag\r\nReservation 7 (punkt 6)\r\nFörslag till lag om uppehållstillstånd i vissa utlänningsärenden\r\n\r\nHärigenom föreskrivs följande.\r\n\r\n1 § Den som ansökt om asyl senast den 31 mars 2005 och som den 28\r\nfebruari 2006 vistas i Sverige utan att ha uppehållstillstånd och ansöker\r\nom uppehållstillstånd enligt denna lag senast den 30 mars 2006 får\r\nbeviljas permanent uppehållstillstånd.\r\nDetta gäller dock inte om\r\na. det föreligger allvarliga skäl att anta att utlänningen gjort sig\r\nskyldig till sådan gärning som anges i artikel 1 F i 1951 års konvention\r\nom flyktingars rättsliga ställning,\r\nb. utlänningen här i riket dömts till strängare straff än sex månaders\r\nfängelse eller dömts för eller skäligen kan misstänkas för brott som\r\nkan ge strängare straff än sex månaders fängelse. Detta gäller ej\r\nfängelsestraff eller misstankar om brott begångna utomlands som en följd\r\nav den förföljelse utlänningen åberopat för att söka asyl i Sverige,\r\nc. utlänningen efter ansökan om asyl rest ut från Sverige,\r\nd. utlänningen ej kunnat styrka sin identitet eller göra densamma\r\nsannolik.\r\nOm utlänningen ej kunnat styrka sin identitet eller göra densamma\r\nsannolik får, om det finns skäl till detta, ett tidsbegränsat uppehålls-\r\noch arbetstillstånd beviljas för högst ett års tid. Om utlänningen under\r\ndenna tid gjort vad som skäligen kan begäras för att styrka sin identitet\r\nfår uppehållstillstånd i enlighet med första stycket beviljas.\r\n2 § Familjer med barn som drabbats av depressiv devitalisering får\r\nbeviljas uppehållstillstånd i enlighet med 1 § oaktat datum för ansökan\r\nom asyl.\r\n3 § För ansökan om uppehållstillstånd enligt denna lag tillämpas det\r\nförfarande som gäller för prövning av ansökan om asyl.\r\n____________________\r\nDenna lag träder i kraft den 1 november 2005.\r\n\r\n\r\nReservation 8 (punkt 7)\r\nFörslag till lydelse av 5 kap. 6 § utlänningslagen (2005:000)\r\n\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag     Reservanternas förslag\r\n5 kap.\r\n6 §\r\nOm uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas\r\nen utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation\r\nföreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon\r\nbör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas\r\nutlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i\r\nhemlandet.Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf\r\näven om de omständigheter som kommer i fram inte har samma allvar och\r\ntyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.        Om\r\nuppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas\r\nen utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation\r\nföreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter, eller om det gäller\r\nbarn särskilt ömmande omständigheter, att han eller hon bör tillåtas\r\nstanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens\r\nhälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet.\r\n\r\nBilaga 4\r\nJustitieutskottets yttrande 2004/05:JuU1y\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 5\r\nOffentlig utfrågning\r\nJustitie- och socialförsäkringsutskottens offentliga utfrågning om en\r\nny instans- och processordning i utlänningsärenden\r\n\r\nDatum: onsdagen den 8 juni 2005\r\nTid: 09.00-11.30\r\nLokal: andrakammarsalen\r\n\r\nPROGRAM\r\n\r\nInledning\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets ordförande Tomas Eneroth (s)\r\n\r\nAnföranden\r\n\r\nStatssekreterare Charlotte Svensson, Utrikesdepartementet\r\n\r\nGeneraldirektör Janna Valik, Migrationsverket\r\n\r\nKammarrättspresident Sten Heckscher, Utredningen om\r\ndomstolsprövning av utlänningsärenden m.m.\r\n\r\nLagman Ingvar Paulsson, Länsrätten i Göteborg\r\n\r\nAdvokat Kjell Jönsson, Sveriges advokatsamfund\r\n\r\nUtfrågning\r\n\r\nAvslutning\r\n\r\nJustitieutskottets ordförande Johan Pehrsson\r\n\r\nInledning\r\n\r\nOrdföranden i socialförsäkringsutskottet Tomas Eneroth (s): Hjärtligt\r\nvälkomna ska ni vara allihop till Sveriges riksdag och justitieutskottets\r\noch socialförsäkringsutskottets hearing med anledning av propositionen\r\nNy instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden.\r\nDet är en proposition som regeringen har lagt på riksdagens bord och\r\nsom vi i riksdagen avser att behandla så snabbt vi har möjlighet att\r\ngöra det.\r\nVi kommer redan nu i juni att påbörja den preliminära behandlingen i\r\nbåda utskotten. Justitieutskottet yttrar sig till socialförsäkringsutskottet.\r\nDärefter slutbehandlar vi den med den preliminära tidsplanen att kunna\r\navgöra detta ärende den 14 september - allt för att beslutsgången i\r\nriksdagen ska underlätta och för att vi ska kunna ge tidiga besked inför\r\nen så omfattande reform som det här faktiskt innebär.\r\nDenna dag är det tänkt att vi ska informera oss och att vi från utskottets\r\nledamöters sida ska få möjlighet att ställa frågor om propositionen och\r\nom reformeringen.\r\nInledningsvis är det Charlotte Svensson, statssekreterare på\r\nUtrikesdepartementet, som kommer att berätta om propositionen. Därefter kommer\r\nMigrationsverkets generaldirektör Janna Valik att berätta om reformeringen\r\nutifrån Migrationsverkets perspektiv. Sten Heckscher, som är\r\nkammarrättspresident men som också är den som håller i utredningen om\r\ndomstolsprövningen, kommer att berätta om den fortsatta reformeringen. Här\r\nhar vi också lagman Ingvar Paulsson från Länsrätten i Göteborg och\r\nadvokat Kjell Jönsson från Sveriges advokatsamfund, som var och en får\r\nmöjlighet att hålla anförande. Därefter är vår ambition att ta en paus.\r\nSedan börjar frågestunden som pågår fram till kl. 12.00, då det som\r\nsagt finns möjligheter för utskottens ledamöter att ställa frågor både\r\ntill dem som hållit anföranden och givetvis också till andra inbjudna\r\ngäster som finns representerade här.\r\nDenna hearing kommer att stenograferas. Jag tror att den nu sänds\r\nåtminstone på webb-tv. Det innebär att allt ni säger kommer att hållas\r\nmot er. Det finns alltså ingen möjlighet att smita undan, utan allt är\r\noffentligt och tillgängligt för allmänheten omedelbart, vilket är\r\nalldeles utmärkt. Det är så det ska vara i Sveriges riksdag.\r\nJag hoppas att mobiltelefonerna är avstängda och att vi nu kan påbörja\r\ndenna utfrågning om den nya instans- och processordningen i utlännings-\r\noch medborgarskapsärenden.\r\nJag ger ordet till statssekreteraren i Utrikesdepartementet, Charlotte\r\nSvensson. Varsågod.\r\n\r\nAnföranden\r\n\r\nCharlotte Svensson, Utrikesdepartementet: Tack, herr ordförande. I förra\r\nveckan överlämnades alltså en proposition till riksdagen med förslag\r\ntill en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden.\r\n\r\nSom ni känner till är propositionen ett resultat av ett samarbete mellan\r\nregeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\nPropositionen bygger huvudsakligen på två parlamentariska utredningar,\r\ndels den första NIPU-utredningen från 1999, dels den översynsutredning\r\nsom förra året lade fram sitt betänkande som innehöll en översyn av de\r\nmateriella bestämmelserna i utlänningslagen.\r\nLagrådet har, som ni vet, i sitt yttrande över lagrådsremissen, vars\r\ninnehåll i allt väsentligt motsvarar propositionens, anfört att remissen\r\ninte kan tillstyrkas. Det är en liten men dock förändring mot föregående\r\ngång då förslaget avstyrktes. Lagrådet ansåg bland annat att de materiella\r\nbestämmelserna inte är anpassade för domstolprövning i tillräcklig\r\nutsträckning.\r\nRegeringen har i propositionen, med stöd av de två nämnda parlamentariska\r\nutredningarna som genomförts, bedömt att de materiella bestämmelserna\r\när anpassade för domstolsprövning i tillräcklig utsträckning. Pågående\r\nutveckling av EG-rätten talar dessutom för en domstolsprövning. Ett\r\nhuvudsyfte med reformen är att skapa en öppen och tydlig process med\r\nett tvåpartsförfarande vid överklagande och en hög grad av muntlighet.\r\n\r\nRegeringen föreslår alltså en ny instansordning. Den nuvarande överprövningen\r\nvid Utlänningsnämnden ersätts med en domstolsprövning i de allmänna\r\nförvaltningsdomstolarna. Överprövningen av Migrationsverkets beslut\r\nkommer att ske i tre länsrätter, i Stockholm, Göteborg och Malmö.\r\nKammarrätten i Stockholm blir tredje och slutlig praxisskapande instans.\r\nRegeringen kan alltså inte längre få enskilda ärenden överlämnade till\r\nsig för vägledande beslut.\r\nDet blir också en ny processordning. Om Migrationsverket avslår en\r\nansökan kommer vid ett överklagande den sökande och Migrationsverket att\r\nmötas som parter. Det innebär för den asylsökande att han eller hon\r\ntillsammans med sitt ombud får lägga fram alla sina skäl för att få\r\nuppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket å sin sida får då lägga\r\nfram de skäl som talar emot att den sökande beviljas uppehållstillstånd.\r\nParterna i asylärenden kommer i stor utsträckning att mötas personligen\r\ni domstolen vid en muntlig förhandling.\r\nGenom den nya processordningen ökar öppenheten i processen. Migrationsverket\r\nkommer också att öppet redovisa den landinformation som verket använder\r\nsig av genom att lägga ut informationen på Internet.\r\nDen nya ordningen kommer att ställa högre krav på alla parter. Det gäller\r\nsåväl Migrationsverket som de asylsökande och deras ombud. Det är viktigt\r\natt alla relevanta, kända omständigheter kommer fram så tidigt som\r\nmöjligt i processen, det vill säga i första instans redan i ärendet hos\r\nMigrationsverket.\r\nI propositionen föreslås också att en ny utlänningslag ersätter 1989\r\nårs utlänningslag. Lagen görs tydligare för att fungera i en domstolsprövning.\r\nDe olika grunderna för att få uppehållstillstånd skiljs tydligare åt,\r\noch de så kallade skyddsgrunderna får en mer framträdande plats.\r\nI den nya lagen betonas att det är behovet av skydd som ska vara i fokus\r\nvid prövningen av en asylsökandes ärende. Därför utvidgas också\r\nbestämmelserna om vad som är skyddsbehov. Även den som flyr på grund av\r\nsvåra motsättningar i hemlandet och känner välgrundad fruktan för\r\nallvarliga övergrepp ska bedömas som skyddsbehövande i övrigt. Dessa\r\nomständigheter kan enligt gällande rätt medföra uppehållstillstånd av\r\nhumanitära skäl, eller det som vi kallar politisk-humanitära skäl.\r\nDet är viktigt att påpeka att asyl handlar om skydd från förföljelse\r\nsom man löper risk att utsättas för i hemlandet, inte om sjukdom eller\r\nandra problem som uppstår i Sverige. En definition av begreppet asyl\r\nfinns redan i den nya lagens inledning. Det vaga begreppet humanitära\r\nskäl ersätts av ett nytt begrepp, synnerligen ömmande omständigheter.\r\nDessa omständigheter kan leda till uppehållstillstånd om ingen av\r\nhuvudgrunderna är tillämplig. Vid prövningen ska, enligt den nya bestämmelsen,\r\nen samlad bedömning göras särskilt av den sökandes hälsotillstånd,\r\nanpassning till Sverige och situation i hemlandet.\r\nI propositionen betonas att barns egna asylskäl ska utredas och bedömas\r\nindividuellt. Även för barn är det skyddsbehovet som ska vara i fokus.\r\nEn ny bestämmelse införs som tydliggör den portalparagraf om barnets\r\nbästa som infördes i utlänningslagen 1997. I den nya bestämmelsen\r\nklargörs att synnerligen ömmande omständigheter inte behöver vara av samma\r\nallvar och tyngd för barn som för vuxna.\r\nI propositionen föreslås en helt ny ordning för säkerhetsärenden.\r\nMigrationsverket ska fatta beslut i säkerhetsärenden som sedan ska kunna\r\növerklagas till regeringen. Migrationsöverdomstolen ska hålla muntlig\r\nförhandling och yttra sig till regeringen. Finner Migrationsöverdomstolen\r\natt verkställighetshinder finns ska yttrandet i den delen vara bindande\r\nför regeringen.\r\nI lagstiftningsarbetet fortsätter arbetet med att skapa en tydlig process.\r\nProcessen ska ha en tydlig början men också ett tydligt slut. Som ett\r\nled i förberedelsen inför den nya ordningen lade regeringen för ett och\r\nett halvt år sedan fram ett åtgärdsprogram för att öka enhetligheten\r\noch förutsebarheten i första instans. Migrationsverket fick bland annat\r\ni uppdrag att generellt införa ett nytt arbetssätt i asylärenden där\r\nden sökande får större möjlighet att muntligt redogöra för sina asylskäl\r\nför den som ska fatta beslut.\r\nPå verkställighetsstadiet föreslås i propositionen att den nuvarande\r\nordningen med prövning av så kallade nya ansökningar efter lagakraftvunnet\r\navlägsnandebeslut upphör. Migrationsverket ska i stället ex officio\r\npröva nya omständigheter som kommer fram på verkställighetsstadiet.\r\nUtlänningen kan åberopa nya omständigheter som gäller behovet av skydd.\r\nEn ny prövning kan då under vissa förutsättningar komma till stånd av\r\nfrågan om uppehållstillstånd. Genom de här åtgärderna i processens början\r\noch slut kan förhoppningsvis den totala handläggningstiden efter en\r\növergång minska, trots att vi utökar med ytterligare en instans.\r\nDet är naturligtvis stora förändringar som kommer att ske framöver. Den\r\nnya ordningen kommer för de berörda domstolarna att innebära nyrekryteringar\r\nav omkring 100 domare och uppemot 400 övriga jurister. Migrationsverket\r\nbehöver också ett stort antal processförare. Det behövs vidare ett stort\r\nantal tolkar, och förberedelser för att få fram fler kvalificerade tolkar\r\nhar påbörjats. Dessutom krävs utbildningsinsatser för alla berörda.\r\nDomstolarna måste hitta nya lämpliga lokaler, och de måste sedan\r\niordningställas. Jag vet att den organisationskommitté under ledning av\r\nSten Heckscher som regeringen tillsatte i höstas, bestående av Domstolsverket,\r\nde berörda domstolarna, Migrationsverket och Utlänningsnämnden, arbetar\r\nför högtryck för att förbereda den här stora reformen.\r\nMånga, inklusive Lagrådet, har varnat för att ett för tidigt ikraftträdande\r\nkan äventyra reformen och dessutom innebära svåra påfrestningar för\r\ndomstolarna. Det har regeringen tagit hänsyn till. I propositionen\r\nföreslås den 31 mars 2006 som datum för ikraftträdandet, det vill säga\r\ntre månaders förskjutning. I höst vinner vi dessutom en månad genom att\r\nriksdagsbeslut kan fattas i september i stället för oktober, då beslutet\r\nskulle ha fattats enligt de ursprungliga planerna.\r\nJag vill avslutningsvis passa på att tacka socialförsäkringsutskottet\r\noch justitieutskottet för detta.\r\nJanna Valik, Migrationsverket:. I propositionen sägs att tyngdpunkten\r\nav prövningen ska ligga i första instans. Allt som åberopas i ett ärende\r\nska alltså ha lagts fram i första instans, och prövningen ska ske utifrån\r\nett fullständigt beslutsunderlag. För oss på Migrationsverket innebär\r\ndet en tydlig markering att allt som ska åberopas i ärendet måste komma\r\nfram redan i början för att domstolarna så småningom ska kunna ha samma\r\nfaktaunderlag för sina bedömningar.\r\nMigrationsverket bedriver sedan en tid tillbaka ett utrednings- och\r\nprövningsförfarande som säkerställer detta. Statssekreteraren nämnde\r\natt Migrationsverket har infört ett förändrat arbetssätt. I kort innebär\r\ndet att den sökande tillsammans med sitt offentliga biträde får en\r\ntydligare roll i asylprocessen genom möjligheten att på ett tidigt stadium\r\npresentera grunderna för sin ansökan om asyl. Den muntliga handläggningen\r\nkoncentreras då till frågor som kan behöva utredas ytterligare. Den\r\nsökande har också en chans att få klart för sig vilka frågor som faktiskt\r\nhar betydelse för ärendets avgörande och i vilka avseenden som sökandens\r\ntrovärdighet möjligen kan vara ifrågasatt.\r\nVad vi ser är att det nya arbetssättet ger en ökad tydlighet och öppenhet.\r\nDet innebär också att vi på ett tidigt stadium har möjlighet att välja\r\nut de ärenden som kräver mer omfattande utredningsinsatser, vilket är\r\nviktigt.\r\nI propositionen sägs också att Migrationsverkets aktuella landinformation\r\nska finnas tillgänglig på verkets hemsida. Vi har i dag ett databaserat\r\nsystem för vår land- och praxisinformation som vi på verket kallar för\r\nLifos. Det är ett stödsystem för handläggare och beslutsfattare på\r\nMigrationsverket men även för Utlänningsnämnden, vars personal har\r\ntillgång till systemet. Det innehåller fakta om länder, kartor, vägledande\r\nbeslut med mera. Informationen tillsammans med de frågor som ställs\r\ntill den sökande utgör en grund för beslut i ett asylärende. Det här\r\nsystemet är som sagt för närvarande tillgängligt enbart internt. Men i\r\nseptember förra året lämnade vi en rapport till regeringen där vi\r\nredogjorde för vad som behöver göras för att vi ska kunna göra systemet\r\ntillgängligt för allmänheten.\r\nVi måste ta hänsyn till vissa upphovsrättsliga frågor, sekretessfrågor\r\noch lagstiftningen som skyddar mot registrering av personuppgifter. Det\r\nfinns en del tekniska frågor att lösa, men vi arbetar för fullt med att\r\nanpassa systemet och göra det tillgängligt från och med det aktuella\r\ndatumet.\r\nI dag har vi cirka 7 000 dokument i systemet. Det tillkommer ungefär\r\n400 nya varje år. Det är dokument dels internt från Migrationsverket,\r\ndels från Utrikesdepartementet, dels beslut från Utlänningsnämnden och\r\nregeringen. Men det är material även från andra viktiga källor som UNHCR,\r\nfrivilligorganisationer, utländska myndigheter med mera.\r\nI propositionen föreslås också en ny instans- och processordning i\r\nutlännings- och medborgarskapsärenden som innebär en tvåpartsprocess.\r\nDet innebär alltså att man ska ha möjlighet till muntlig förhandling.\r\nMeningen är att verkets personal ska föra talan i domstol. Vi har i dag\r\nen mycket begränsad processvana. Det är alltså fråga om en stor och\r\nviktig förändring av vår verksamhet. Vi måste rekrytera personal och\r\nutbilda den personal som finns. Vi räknar med att ha processförare på\r\nde tre orter som är angivna i propositionen, det vill säga i Stockholm,\r\nGöteborg och Malmö, där länsrätterna ska vara migrationsdomstolar.\r\nVi uppskattar att vi inledningsvis kommer att ha muntliga förhandlingar\r\ni en stor del av asylmålen. Men vi tror också att andelen muntliga\r\nförhandlingar i de ärenden som handlar om tillstånd och medborgarskapsärenden\r\nkommer att bli betydligt lägre. Våra beräkningar innebär att vi kommer\r\natt behöva cirka 80 personer som ska fungera som processförare med den\r\nhär uppgiften.\r\nDet finns en stor förändring för vår verksamhet utöver det som jag redan\r\nhar nämnt som handlar om prövning av verkställighetshinder. Ett beslut\r\nom avvisning och utvisning får icke verkställas om det föreligger\r\nmedicinska hinder eller andra synnerliga skäl. Verket får alltså en ny\r\noch mycket svår uppgift när det gäller att pröva verkställighetshinder.\r\nDet övergripande syftet med den nya utlänningslagen är att få till\r\nstånd ett starkare incitament för att relevanta skäl förs fram redan i\r\nbegynnelsen av ett ärende.\r\nDet är också viktigt att ha en bra kommunikation med de sökande för att,\r\nsom sagt var, samtliga skäl ska framföras tidigt. Men vi tror att minst\r\nlika stor betydelse i det här sammanhanget kommer säkerligen den totala\r\nhandläggningstiden och möjligheten att genomföra ett effektivt\r\nåtervändandearbete att ha.\r\nÖvriga konsekvenser som vi bedömer i dag är att personalen måste få\r\nutbildning. Det kommer att krävas ganska stora utbildningsinsatser. När\r\ndet gäller lokaler kommer även vi att behöva söka lokaler som fungerar\r\ntillsammans med de lokaler som domstolarna kommer att behöva.\r\nDen stora förändringen ligger inom IT-området och IT-stödet, där, som\r\njag nämnde, landinformationssystemet ska utvecklas och anpassas. Men vi\r\nmåste också kunna skapa tekniska förutsättningar för att på ett lätt\r\noch smidigt sätt kunna lämna information till domstolarna.\r\nVi ska arbeta tillsammans med de tre migrationsdomstolarna och en\r\nmigrationsöverdomstol. Vi ska också kunna säkra att ärendeflödet, det\r\nvill säga underlagen, går snabbt och smidigt fram för att den sökande\r\nska få besked så snabbt som möjligt.\r\nHur bedriver vi förberedelsearbetet? Vi arbetar i projektform. Vi har\r\nett stort projekt som leds av Mats Baurmann, och vi har tre delprojekt\r\ndär vi koncentrerar oss på just de områden som jag nämnde för er.\r\nSten Heckscher, Utredningen om domstolsprövning av utlänningsärenden m.\r\nm.: Det här är en väldigt stor reform för asylprocessen men naturligtvis\r\nockså för de mottagande domstolarna. Det jag ska säga här i dag är ganska\r\nselektivt. Jag ska inte trötta er med alla delar av förberedelsearbetet.\r\n\r\nVi beräknar, även om osäkerheten här är ovanligt stor, att vi får mer\r\nän 17 000 mål per år till de tre länsrätterna och att vi får mer än\r\n13 000 mål per år till kammarrätten. Det innebär för berörda domstolar\r\nen fördubbling av verksamheten eller mer. Det betyder att vi sammantaget\r\nska anställa, tror vi, ungefär 600 nya människor. För er kan det möjligen\r\nvara intressant att veta att vi räknar med ungefär 7 000 nya nämndemannadagar,\r\nså vi ska rekrytera 1 200 nya nämndemän. Det är tolkar, biträden,\r\nIT-personal och annat. Dessa data räcker för att visa att det här är en\r\njätteoperation.\r\nI grunden är det en bra reform. De här ärendena rör vad som är grundläggande\r\noch avgörande för enskilda människor, och det är viktigt att det sker\r\ni bra former.\r\nNu tillhör jag inte Utlänningsnämndens belackare. Jag anser att\r\nUtlänningsnämnden i allt väsentligt har gjort ett bra jobb under besvärliga\r\nförutsättningar. Jag vill också framhålla att Utlänningsnämndens personal\r\ninte är onda och hänsynslösa människor, utan att de är hårt arbetande\r\noch samvetsgranna människor, så att det inte ska råda någon tveksamhet\r\npå den punkten.\r\nMen det är ändå motiverat att ändra systemet. Det är frågor som typiskt\r\nsett hör hemma i förvaltningsdomstolarna - förhållanden mellan den\r\nenskilde och det allmänna. Det är inte väsensskilt från vad vi redan har\r\ni förvaltningsdomstolarna. Vi har ju en ganska varierande karta med\r\ndrygt 500 måltyper redan i dag, och några till gör väl ingen större\r\nskillnad just när det gäller den saken, även om det är många ärenden.\r\nDet\r\när motiverat med ett reguljärt och reglerat tvåpartsförfarande efter\r\nförvaltningsmyndighetens beslut där förvaltningsmyndigheten också blir\r\nmotpart.\r\nDet är viktigt med större öppenhet i beslutsunderlaget. Det är bra med\r\nvanliga regler för muntlighet i den första domstolsinstansen, nämligen\r\nom någon begär det och det inte är uppenbart obehövligt, vilket säkert\r\nkommer att leda till att det i framför allt asylärenden regelmässigt\r\nblir muntlig förhandling. Det blir bättre garantier än i dag för att\r\nman får möjlighet att lägga fram sin sak. Avgörandet kommer att presenteras\r\nöppet. Alla skäl kommer att anges. De kommer att kunna bemötas. Och det\r\nkommer att gå att överklaga för att få till stånd en överprövning, inte\r\nen omprövning. Det är viktigt i processrätten, både i allmänna domstolar\r\noch i förvaltningsdomstolar, att det inte är fråga om att man ska göra\r\nom hela processen när man överklagar, utan det är en överprövning och\r\ninte en omprövning av vad som har ägt rum i första instans.\r\nNär det här väl är sagt, som är positiva ord om den här förändringen,\r\nvill jag framhålla att den som tror att det här automatiskt leder till\r\nväsentliga ändringar i sak, det vill säga i hur ärendena slutar och\r\navgörs, misstar sig. Hur ärendena slutar i sak beror på lagstiftningen.\r\nDet är där som valen görs, och det är den som domstolarna tillämpar på\r\nsamma sätt som Utlänningsnämnden gjort i dag. Jag tror för övrigt inte\r\natt vi i förvaltningsdomstolarna typiskt sett är snällare än vad de är\r\ni Utlänningsnämnden, men det får väl framtiden visa.\r\nDessutom ser morgondagens beslutsfattare i princip likadana ut som dagens.\r\nOrdförandena i Utlänningsnämnden är domare i allmänna domstolar eller\r\ni förvaltningsdomstolar som är tjänstlediga från sina domartjänster och\r\nsom jobbar där. Handläggningen har också många gemensamma drag.\r\nEtt stort bekymmer är förhoppningarna om att det ska gå fortare. Man\r\nkan säga att den nya processordningen inte i sig innebär att det går\r\nfortare. Det blir mera muntlighet och dessutom ytterligare en instans.\r\nVi räknar kallt med att alla Migrationsverkets avslag kommer att\r\növerklagas till länsrätt och att alla länsrättens avslag kommer att\r\növerklagas till kammarrätten. Det finns inget som helst skäl att tro att\r\nnågot annat kommer att inträffa.\r\nDet här blir en ny roll för kammarrätten som prejudikatsinstans,\r\nslutinstans, vilket i och för sig är spännande men som också kommer att\r\nbli just en ny roll. Vi får fundera på hur vi på bästa sätt ska lösa\r\ndetta.\r\nVi arbetar nu allt vad vi orkar med det här. Jag har tre roller, dels\r\nsom utredare, dels som aktiv i Domstolsverkets projekt, dels som chef\r\nför en av de mottagande domstolarna, och jag kan försäkra er att några\r\nfritidsproblem finns inte.\r\nMycket kan hinna bli bra, och det vill vi. För kammarrättens och även\r\nför länsrättens del är det inte minst viktigt att vår befintliga personal\r\nser de positiva sidorna med förändringen. Jag ska inte sticka under\r\nstol med att det finns en viss skepsis i våra organisationer mot\r\nförändringen. Men vi vill försöka få den positiva synen på den att överväga.\r\nDet hänger bland annat ihop med att vi redan från början måste försöka\r\nintegrera den nya verksamheten med den vi redan har. Det ska inte bli\r\ntvå olika domstolsorganisationer inom förvaltningsdomstolarna, utan vi\r\nska få ihop det här direkt.\r\nKritiska faktorer? Ja, den jättelika förändringen. Finns de här 120\r\ndomarna? Tillsättningsförfarandet när det gäller domare är ganska\r\nkomplicerat. Det är något slags guanomodell som man tillämpar där, så det\r\ntar sin tid. Och det är många andra människor, som jag tidigare sade,\r\nsom ska rekryteras. Men jag tror att med förskjutningen på tre månader\r\nbör det finnas hyggliga utsikter att klara rekrytering och i bästa fall\r\nockså viss utbildning av den nya personalen. En annan sak är att det\r\ninte är fråga om att befolka de nya ärendena med bara befintlig personal.\r\nEn viktig strategi i integrationen är faktiskt att förmå en del av dem\r\nsom redan finns i våra domstolar att arbeta med de nya ärendena och\r\nvice versa. Vi får se hur vi lyckas med det, men jag tror att det är\r\nviktigt. Det kommer nog att fungera hyggligt.\r\nNär det sedan gäller lokaler kan det låta trivialt, men det är det\r\nstörsta bekymret relativt tillgänglig tid. Om det är någonting som stör\r\nmin nattsömn så är det detta.\r\nDet är viktigt med ändamålsenliga lokaler och goda arbetsmiljöer. Det\r\ngår inte med vilka baracker som helst. För att ta ett exempel så behöver\r\nLänsrätten i Stockholm uppemot 20 nya förhandlingslokaler för att det\r\nhär ska gå ihop, och sådana lokaler växer inte på träd.\r\nMed nuvarande tidsplan kommer bara Länsrätten i Skåne att klara av att\r\nfå lokaler fram till den 1 april. För övriga tre domstolar blir det\r\nprovisorier. Det är en olägenhet när det gäller rekrytering av personal,\r\nnär det gäller arbetsmiljö, när det gäller den viktiga integreringsfrågan\r\noch en del annat.\r\nTiden är alltså vår mest kritiska faktor. Dessutom blir redan hårt\r\nansträngda domstolar dubbelt så stora. Därför är det viktigt att vi fram\r\ntill ikraftträdandet får goda möjligheter att beta av balanser och annat\r\nså att mottagandet kan bli så ståtligt som det ska bli.\r\nEn sak som det trots allt kan finnas skäl att stryka under är att\r\nriksdagen ännu inte har fattat något beslut om att det här ska ske. Ibland\r\nfår man intryck av att alla tror att detta redan är bestämt, men talmannens\r\nklubba har inte fallit.\r\nDomstolsväsendet är tills vidare förhindrat att ingå anställningsavtal.\r\nVi kan inte hyra lokaler. Det är svårt att realförhandla när man inte\r\nkan träffa avtal. Vi hoppas att det här ska kunna lösas. Det finns ett\r\nförslag i vårpropositionen om att regeringen ska bemyndigas att ge oss\r\nde här möjligheterna. Det är viktigt att detta kommer till stånd snarast,\r\nframför allt när det gäller lokaler.\r\nCharlotte Svensson nämnde Lagrådets yttrande. Jag tycker att det förtjänar\r\natt upprepas att Lagrådet när det gäller tidpunkten för genomförandet\r\nförordade med stöd av ganska utförlig argumentation, som ni säkert har\r\nläst allesammans, den 1 januari 2007. Man skrev också: till nöds\r\nhalvårsskiftet. Nu arbetar vi med de här förutsättningarna så hårt som vi\r\nkan. Vi gör vad vi kan.\r\nVi får inte låta tidsnöden skymma att reformen är angelägen och att det\r\nfinns rättssäkerhetsvinster att göra. Det finns också vissa fördelar\r\nför de mottagande organisationerna. Jag brukar framhålla för min personal\r\natt det inte är alla verksamheter, vare sig privata eller allmänna, som\r\nfår växa i dag. Det är snarast motsatsen som brukar gälla. Vi kommer\r\natt få en bra föryngring. Vi kan få en vitalisering också av våra\r\narbetsformer. Det ser jag som något positivt.\r\nNu finns det i alla fall äntligen en proposition. I bästa fall får vi\r\ni närtid rätt att börja anställa människor och förhandla och träffa\r\navtal om lokaler. Det kommer som sagt inte att bli bra från början, men\r\nmed ett helhjärtat stöd från regeringen, en snabb behandling, som ni\r\nhar ställt i utsikt här, och om vi får förståelse för ett strategiskt\r\nstöd i viktiga frågor så kan det här gå bra och bli bra. Min största\r\nreservation gäller alltså tiden, men det kan väl knappast ha undgått\r\nnågon.\r\nTrots allt slutar jag med en någorlunda optimistisk ton. Det ska nog\r\nkunna bli något slags ordning på det här, i alla fall med tiden. Men\r\ndet är bekymmersamt om det blir dåligt i början.\r\nIngvar Paulsson, Länsrätten i Göteborg: Jag representerar alltså en av\r\nde tre länsrätter som är tilltänkta som migrationsdomstolar. Jag tänkte\r\nta upp några frågor med den här nya processen som kommer att beröra\r\ndomstolarna. Låt mig först säga - om jag sedan kommer att låta negativ\r\n- att mycket i detta är mycket, mycket bra. Det kommer säkert att borga\r\nför en ökad rättssäkerhet på området.\r\nPropositionen innebär i huvuddragen att ärenden kommer att föras över\r\nfrån förvaltningsmyndigheten, Utlänningsnämnden, till allmänna\r\nförvaltningsdomstolar. För oss som arbetar inom de berörda domstolarna är\r\ndet en stor utmaning och en stor förändring som helt klart kommer att\r\npåverka arbetet totalt sett inom domstolarna.\r\nI och för sig ligger reformen i linje med den utveckling som har varit\r\nett bra tag nu, där förvaltningsrättskipning successivt har flyttats\r\nfrån myndighet till förvaltningsdomstol. Tyngdpunkten har flyttats ned\r\ni instanskedjan till första instans.\r\nMen man måste komma ihåg att utlänningsmålen har en speciell karaktär.\r\nDe målen kan inte rakt av jämföras med förvaltningsmål i allmänhet.\r\nTill detta kommer att måltillströmningen med all säkerhet kommer att\r\nvariera kraftigt över tiden beroende på omvärldsfaktorer som vi här\r\nhemma inte kan påverka. Det hela gör att reformen har en helt annan\r\ndignitet och en helt annan omfattning än vad vi har varit med om tidigare\r\ni förvaltningsdomstolarna.\r\nDessutom kommer reformen i ett läge där måltillströmningen allmänt sett\r\nökar till domstolarna och balansläget är mycket besvärande.\r\nAllt detta innebär och kräver att organisationen för att ta emot de nya\r\nmålen är noga genomtänkt. Målen kan inte bara lyftas in som vilken annan\r\nmålgrupp som helst. Därför pågår också just nu, framför allt i\r\nDomstolsverkets regi, ett mycket omfattande förberedelsearbete så att reformen\r\nska kunna genomföras så smidigt som möjligt.\r\nNär jag har sagt det här vill jag samtidigt betona att man inte ska\r\növerdriva det speciella med de här målen. Strävan måste vara att målen\r\nska hanteras i den ordning och under de förutsättningar som gäller för\r\nförvaltningsdomstolarna.\r\nMånga mål hos länsrätterna i dag har förturskaraktär. Det gäller LVU,\r\nLVM och psykiatrimålen. De tränger ofta redan i dag ut andra angelägna\r\nmålgrupper som skattemålen och socialförsäkringsmålen. Just i dessa mål\r\nökar balanserna på ett oroväckande sätt.\r\nFör att klara hela den nya samlade verksamheten med länsrättens nuvarande\r\nområde utökat med utlänningsmålen menar jag att det säkert blir nödvändigt\r\natt inledningsvis hantera målen inom länsrätterna i en särskild ordning.\r\nDet behöver byggas upp speciella avdelningar för dessa mål där man så\r\nsnabbt som möjligt kan få en hög kompetens till stånd. Men på sikt finns\r\ndet, precis som Sten Heckscher sade, skäl att sträva mot en integrering\r\nmellan måltyperna så att man inte fastnar i något som kan liknas vid en\r\nspecialdomstol för just utlänningsmålen.\r\nI förvaltningsrättskipningen är grundprincipen skriftligt förfarande.\r\nDet är ett enkelt och billigt förfarande. Inslaget av muntlighet har\r\nökat markant under senare år. Nu förutsätter propositionen om utlänningsmålen\r\nett stort inslag av muntlighet i migrationsdomstolarna. Man kan säga\r\natt det blir mer regel än undantag, och det innebär i sin tur en mycket\r\nstor omställning för länsrätterna som måste kunna hanteras. Det kräver\r\nnoggranna förberedelser, inte minst av praktiskt slag, i form av förberedda\r\nsäkerhetsarrangemang, ändamålsenliga förhandlingslokaler och liknande.\r\nBehovet av tolkar och offentliga biträden kommer att bli mycket stort.\r\n\r\nDetta fordrar i sin tur ordentligt med tid för att förbereda genomförandet.\r\nI propositionen föreslås den 31 mars 2006 som ikraftträdandedatum. Jag\r\nskulle egentligen ha önskat mig ytterligare tid för förberedelsearbetet.\r\nSom sades här tidigare så kommer det åtminstone inte i Göteborg och\r\nStockholm att finnas domstolslokaler klara vid ikraftträdandet.\r\nVid migrationsdomstolarna kommer utlänningsmålen att hanteras i en\r\ntvåpartsprocess med Migrationsverket som motpart till den enskilde. Från\r\nrättssäkerhetssynpunkt är detta bra. Det kan säkert på sikt leda till\r\nen ökad legitimitet för avgörandena. Även det stora inslaget av muntlighet\r\nsom kan förväntas är en bra markering av behovet av ökad rättssäkerhet\r\noch bör vara till fördel för den enskilde.\r\nDet är bra, men jag måste ändå peka på att man ska vara medveten om att\r\ndetta förfarande kommer att ta tid och resurser i anspråk på ett helt\r\nannat sätt än vad som gäller för den skriftliga processen.\r\nDomstolsförfarandet bygger på öppenhet och insyn, och jag förstår att\r\nbehovet just av detta har varit ett viktigt motiv för att utlänningsmålen\r\nska föras över till domstol. I dag är utlänningsmålen omgärdade av en\r\nmycket sträng sekretess. Hur det blir i migrationsdomstolarna övervägs\r\nför närvarande i förberedelsearbetet. Propositionen säger inte särskilt\r\nmycket i den delen.\r\nJag vill bara avslutningsvis peka på vikten av att sekretessfrågorna\r\nblir ordentligt genomlysta så att man hittar den rätta balansen mellan\r\nbehovet av öppenhet och insyn och behovet av att skydda uppgifter som\r\när känsliga för den enskilde.\r\nKjell Jönsson, Sveriges advokatsamfund: Det har nu gått mer än 14 år\r\nsedan Advokatsamfundet i ett remissvar motsatte sig att en utlänningsnämnd\r\nskulle införas som överprövningsinstans. Skälet var kraven på rättssäkerhet.\r\nSamfundet befarade bland annat att muntlig handläggning i stort sett\r\ninte alls skulle komma i fråga och att alltför många ärenden skulle\r\nkomma att, på okända kriterier, ses som enkla och därmed kunna avgöras\r\nav en ensam ordförande. Vår principiella inställning var att det i den\r\növervägande delen av överklagandeärendena, om asyl, familjeåterförening\r\noch medborgarskap, var fråga om en rättstillämpning.\r\nVi framhöll att detta också gällde tillämpningen av internationella\r\nkonventioner. I enlighet med de principer som lagstiftaren redan då\r\nhade tagit ställning för - att överklagandeärenden, där rättsfrågan är\r\nhuvudsak, ska gå till domstol - föreslog vi att överprövning skulle ske\r\ni allmän förvaltningsdomstol. Samfundet motsatte sig en politisk styrning\r\nav praxis.\r\nDet är glädjande att vi nu kan välkomna regeringens förslag att flytta\r\nprövningen till domstol. Rättssäkerheten kommer att öka, inte minst\r\ngenom att tvåpartsförfarande införs, att muntliga förhandlingar hålls\r\noch att utlänningen och hans ombud får del av Migrationsverkets\r\nbeslutsunderlag. Samtidigt beklagar vi att förslaget ändå innehåller så\r\nmånga lösningar som särskiljer sig från förvaltningsprocessen i övrigt.\r\nVi väljer nu att se reformen som ett mycket viktigt steg mot att\r\nrättstillämpningen inom utlännings- och medborgarskapsrätten normaliseras\r\noch integreras.\r\nRegeringen har nu föreslagit att ändringarna ska träda i kraft den 31\r\nmars 2006. Samfundet anser emellertid att det är nödvändigt att tidpunkten\r\nsenareläggs ett antal månader; reformens grundläggande syften får inte\r\nriskeras genom ett för tidigt ikraftträdande. Det är av största vikt\r\natt domstolarna redan från början kan motsvara högt ställda krav på\r\nkvalitet i prövningsförfarandet och korta handläggningstider. Att få\r\nväl utbildad och tillräckligt stor personal på plats i väl anpassade\r\nlokaler måste kunna få ta ytterligare tid. Det är alltså av yttersta\r\nvikt att verksamheten tillförs tillräckliga resurser.\r\nI det här sammanhanget framhåller samfundet att det måste beaktas att\r\ndomstolsväsendet är underfinansierat. På grund av olika förändringar i\r\nlagstiftningen har målbalanserna ökat i länsrätterna med hela 19,1 %,\r\nsamtidigt som domstolarna tvingats göra betydande besparingar i\r\nverksamheten. Situationen för de allmänna förvaltningsdomstolarna är redan\r\ni dag bekymmersam och i vissa fall oacceptabel.\r\nI remissvar har samfundet liksom Kammarrätten i Stockholm uppmärksammat\r\natt ett nytt domstolsförfarande helst inte bör börja med en ingående\r\nbalans av ärenden. Balansen riskerar nu att bli mycket stor. Det kan\r\ninnebära en så stor belastning på det nya systemet att det riskerar att\r\nhaverera. Samfundet menar att regeringen eller riksdagen bör bevilja\r\nuppehållstillstånd av humanitära skäl åt vissa utlänningar som befinner\r\nsig i Sverige, med tidigare så kallade väntetidsförordningar som förebild.\r\nDet bör med vissa undantag gälla bland andra asylsökande oavsett om\r\nlagakraftvunnet beslut finns eller inte. När det gäller dem som redan\r\nhar fått sådant beslut kan samfundet inte utesluta att det finns åtskilliga\r\nsom borde ha beviljats tillståndet men inte fått detta på grund av\r\ntillkortakommanden i det nuvarande utrednings- och beslutssystemet.\r\nI avvaktan på att det nya prövningssystemet genomförs är det angeläget\r\natt Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd i samtliga de fall där\r\nförutsättningar för det faktiskt finns hos verket. Den asylsökande och\r\nhans biträde bör redan i det nuvarande förfarandet få kunskap om den så\r\nkallade landinformationen och den inte publicerade praxis som kan påverka\r\närendeutgången. Information om det bör lämnas före den muntliga genomgången\r\nmed föredragande och beslutsfattare hos verket. Det finns en kultur av\r\nmisstro mot asylsökande som inte kan åtgärdas genom lag men som har\r\nstor betydelse och som måste förändras. Det är angeläget att det inte\r\nförekommer schabloniserade tilltrosbedömningar.\r\nI väntan på det nya systemet är det vidare viktigt bland annat att\r\nUtlänningsnämnden tillåter muntlig handläggning inför ordförande och\r\nledamöter i väsentligt större utsträckning än nu, framför allt i\r\ntilltrosärenden.\r\nGenom dessa och andra åtgärder bör rättssäkerheten med andra ord stärkas\r\nunder väntetiden på det nya systemet. Det får inte bli så att balanser\r\navarbetas på bekostnad av kvalitet och säkerhet.\r\nI det här inledningsanförandet vill samfundet beröra vissa speciella\r\nfrågor.\r\nHandläggningen av säkerhetsärenden hos regeringen måste ses i ljuset av\r\nSveriges internationella förpliktelser. Detta har aktualiserats senast\r\nav beslut den 20 maj 2005 av FN:s kommitté mot tortyr, CAT, då Sverige\r\nfälldes för konventionskränkningar.\r\nArtikel 3 i FN-konventionen förutsätter att det efter ett beslut om\r\navvisning eller utvisning finns \"an opportunity for effective, independent\r\nand impartial review of the decision to expel or remove - - - when there\r\nis a plausible allegation that article 3 issues arise.\" Beslutet av CAT\r\ninnebär alltså att Sverige inte har uppfyllt denna skyldighet att ha en\r\nprocedur som ger möjlighet till en effektiv, oberoende och opartisk\r\nomprövning av beslutet. Sverige har nu förpliktats att förhindra liknande\r\nkränkningar i framtiden. Med nuvarande förfarande torde regeringen alltså\r\nvara förhindrad att fatta avvisningsbeslut i ärenden av det här slaget.\r\nBrådskande reformer krävs som inte torde kunna anstå till dess att den\r\nnya utlänningslagen i övrigt träder i kraft. Det står klart att regeringen\r\ninte längre får förordna om omedelbar verkställighet i de fallen.\r\nSökanden måste nämligen ges en skälig tid efter regeringens beslut att\r\nkunna vända sig till CAT.\r\nSamfundet anser inte heller att den föreslagna proceduren uppfyller\r\nvåra internationella åtaganden och menar för sin del att regeringen\r\ninte ska besluta i säkerhetsärenden utan att även de ska avgöras av\r\ndomstol där den sökande tillförsäkras grundläggande rättigheter såsom\r\natt ha fått del av grunden för anklagelserna och att få försvara sig.\r\nOm en domstol ska yttra sig till regeringen måste det vara Högsta\r\ndomstolen och inte kammarrätten.\r\nSverige har en ovillkorlig skyldighet att respektera Europadomstolens\r\ndomar. Riksdagen bör enligt samfundets mening se till att motsvarande\r\nskyldighet införs vad gäller beslut av FN:s övervakningskommittéer,\r\nsåsom CAT.\r\nI ljuset av en dom av Europadomstolen den 4 februari 2005 finns det\r\ninte längre något utrymme att vägra inhibition av synnerliga skäl när\r\ndet gäller domstolens beslut om interimistiska åtgärder. Det bör det\r\nenligt samfundet inte heller finnas beträffande motsvarande beslut av\r\nFN:s övervakningskommittéer. De synnerliga skälen bör utmönstras.\r\nJag ska säga något kort om offentligt biträde. Samfundet anser att\r\nMigrationsverkets beslut om förordnande, ersättning med mera bör återföras\r\ntill rättshjälpsmyndighet. Verket bör inte förordna biträde åt sin\r\nmotpart och ha ekonomisk makt över honom eller henne.\r\nDet är vidare vilseledande att, som regeringen gör, påstå att innehållet\r\ni 18 kap. 1 § första stycket 4 motsvarar 11 kap. 8 § utlänningslagen.\r\nDet är här fråga om en betydelsefull inskränkning i rätten till biträde\r\nsom regeringen inte ger någon som helst förklaring till. Samfundet\r\nmotsätter sig förslaget att ett biträde ska arbeta endast med frågan om\r\nförvar i ärenden om verkställighet där utlänningen hållits i förvar i\r\nmer än tre dagar.\r\nNär det gäller prövningen i kammarrätten och kravet på extraordinär\r\ndispens så uppmärksammar samfundet i likhet med Lagrådet att förslaget\r\nom prejudikatsdispens i förening enbart med extraordinär dispens vid\r\növerklagande till kammarrätten leder till att möjligheterna begränsas\r\natt få till stånd rättelse i en länsrätts avgörande som med fog kan\r\nuppfattas som felaktigt. Samfundet anser därför att ändringsdispens bör\r\ninföras.\r\nDet är, avslutningsvis, angeläget att problemen i det nuvarande systemet\r\ninte överförs till det nya. Därför bör riksdagen, för att ta ett exempel,\r\nklargöra att det endast är i undantagsfall som asylärenden kan anses\r\nvara av enkel beskaffenhet och får avgöras av ensam domare. Som ytterligare\r\nexempel kan anföras behovet av motivuttalanden när det gäller tillämpningen\r\nav skyddsbestämmelserna. Det är egendomligt att det vid tillämpningen\r\nav reglerna om skydd på grund av väpnad konflikt inte i migrationsmyndigheternas\r\nvärld förekommer någon sådan - inte i Irak eller på Västbanken och i\r\nGaza eller tidigare i Sierra Leone och så vidare.\r\nDet är anmärkningsvärt att erkännandefrekvensen för flyktingskap har\r\nsjunkit till så extremt låg nivå. För att motverka att den praxis som\r\nhar utvecklats vid tillämpningen av skyddskategorierna konfirmeras av\r\nden nya utlänningslagen bör riksdagen därför erinra om de tidigare\r\nmotivuttalanden som fortfarande ska gälla. Det är till exempel att det\r\när angeläget att flyktingrekvisiten tolkas extensivt och att utlänningen\r\nges the benefit of the doubt, att flyktingskapsbedömningen äger rum i\r\nen generös anda samt att den omständigheten att den asylsökande har\r\ntillräckliga skäl för att stanna här på annan grund än flyktingskap är\r\nen omständighet som under inga förhållanden får inverka på bedömningen\r\nav om de åberopade asylskälen berättigar honom till status som flykting.\r\n\r\nAsylrätten måste alltså återställas.\r\nOrdföranden: Det var det sista anförandet, och det torde innebära att\r\nvi kan ta en paus på 15 minuter. Sedan är det tid för utfrågning, främst\r\nfrån ledamöterna, av både dem som har hållit anföranden och andra\r\ninbjudna gäster.\r\n\r\nUtfrågning\r\n\r\nOrdföranden: Hjärtligt välkomna tillbaka. Då är det dags för frågor\r\nbåde till dem som har hållit anföranden och till andra som finns\r\nrepresenterade här.\r\nBirgitta Carlsson (c): Tack för intressanta föredragningar från alla\r\nsom inledde det här seminariet. Vi är väldigt glada över att den här\r\npropositionen har kommit. Jag har verkligen läst den med intresse. Vi\r\nfår ju chans att reagera på den genom att skriva motioner, för det är\r\nkanske inte riktigt allt i propositionen som vi tycker om.\r\nJag skulle vilja fråga Charlotte Svensson om detta med humanitära skäl.\r\nVi har ju fått kritik för att det har blivit allt svårare och hårdare\r\nför människor att få möjlighet att stanna i Sverige. Vad vi känner en\r\noro inför är att man byter från \"humanitära skäl\" till \"synnerligen\r\nömmande skäl\". Då känns det som att det skulle bli än svårare att få\r\nuppehållstillstånd. Finns det ingen möjlighet att byta ut ordet\r\n\"synnerligen\" till \"särskilt\" ömmande skäl? Jag satt med i den utredningen\r\nnär vi lyfte fram detta, och vi tyckte att det var viktigt med en generös\r\nbedömning.\r\nSedan vill jag ställa en fråga till Janna Valik. Vi har hört föredragningar\r\nav dig när du har varit hos oss i utskottet om att barn ska höras. Hur\r\nkommer man att jobba i den nya processen med detta? Jag har träffat på\r\nlite för många barn som inte har fått komma till tals. De har varit så\r\ngamla som till och med 16-17 år. Det är oerhört viktigt, tycker jag,\r\natt man i det nya systemet från början tar hänsyn till barns situation\r\noch lyssnar på dem innan de hamnar i apatiska tillstånd.\r\nHur kommer man att jobba med länderinformation? Det är oerhört viktigt\r\natt alla har en god och uppdaterad kunskap om hur det ser ut i de olika\r\nländerna. I länder där det är krigföring sker det ju rätt stora\r\nförändringar ganska snabbt, och då är det viktigt att man verkligen har den\r\nsenaste informationen. Hur kommer man att jobba med det?\r\nDet var någon här som sade att man skulle ge det nya systemet en chans\r\ngenom att minska ärendebalanserna. Vi tycker också att det vore bra om\r\nman gjorde det. Vi har en motion redan färdig på det området. Det skulle\r\nvara intressant att höra om det finns förslag till hur man ska minska\r\närendebalansen.\r\nCharlotte Svensson, Utrikesdepartementet: Anledningen till att vi\r\nutmönstrar begreppet \"humanitära skäl\" är för att få en mer preciserad\r\nbestämmelse. Preciseringen till \"synnerligen ömmande omständigheter\"\r\ngör att det blir lättare att se vilka omständigheter som avses.\r\nDet andra skälet till att vi har valt det här begreppet gäller tyngdpunkten.\r\nAsylprocessen präglas av väldigt starka negativa drivkrafter. Det var\r\nflera tunga remissinstanser som pekade på att detta med \"humanitära\r\nskäl\" gör att fokus flyttas från det som asylprocessen egentligen handlar\r\nom, från skyddsbehovet till de humanitära skälen - sjukdom - som uppstår\r\ni Sverige. Det här var ett sätt att försöka att se till att fokus ligger\r\nrätt, på skyddsbehovet. Det är bakgrunden till att regeringen tillsammans\r\nmed Miljöpartiet och Vänsterpartiet valde att gå fram med det förslaget.\r\n\r\nJanna Valik, Migrationsverket: Jag uppfattade att det ställdes två frågor.\r\nDen första handlade om barnen. De handläggare som arbetar med att ta\r\nemot asylsökande när de kommer till Sverige har samtliga fått utbildning\r\nnär det gäller utredningar och intervjuer med barn. Vi har också ett\r\nmaterial som man ska använda när man intervjuar barn. Har du träffat så\r\nstora barn som 16-17 år gamla som man inte har pratat med, då är det\r\nnågonting som har blivit fel. Det är klart uttalat att så inte ska ske,\r\noch vi har alltså en organisation för hur det ska gå till. Det bör\r\ninte vara någon skillnad mot det system som vi har i dag. Barn ska höras\r\ndär det är möjligt att höra dem.\r\nDen andra frågan handlade om tillgång till material och annat. Det är\r\njust precis det som vi arbetar med. Det material som vi kommer att\r\nanvända kan vi låta allmänheten ta del av. Händer det någonting i något\r\nland ska informationen finnas tillgänglig både för oss och för andra.\r\nDet ingår i det arbete som handlar om att anpassa vårt material för en\r\npublicering på vårt nät.\r\nSven Brus (kd): Sten Heckschers föredragning andades ju optimism och en\r\npositiv ton, att det här skulle gå att genomföra på ett bra sätt.\r\nSamtidigt säger han att han möter en skepsis i organisationen framför\r\nallt bland domare. Det kan man ju känna oro inför. Jag vill fråga: Vad\r\nbestår den skepsisen i? Handlar den om organisationens förutsättningar\r\natt bemanna, hitta lokaler och sådana praktiska frågor? Eller handlar\r\nskepsisen om innehållet i reformen, om de materiella bestämmelserna i\r\nlagen och så vidare? Det skulle vara intressant att få detta lite belyst.\r\n\r\nSedan tar Kjell Jönsson upp en oerhört väsentlig fråga i sammanhanget,\r\noch det är de ärendebalanser som i dag finns hos myndigheterna. De\r\nkommer ju inte att vara noll den 31 mars. Hur stora de är kan vi ha\r\nolika uppfattningar om, men de kommer inte att vara noll. Hur hanterar\r\nman detta? Det skulle jag önska att både Sten Heckscher kommenterade\r\nutifrån sitt uppdrag och kanske också statssekreteraren.\r\nSten Heckscher, Utredningen om domstolsprövning av utlänningsärenden m.\r\nm.: Jag tror att den skepsis som finns är sammansatt. Trots allt är\r\ndetta en jättelik förändring. Det handlar om mer än en fördubbling när\r\nman redan har en ganska ansträngd arbetssituation. Det är ett bekymmer.\r\nSedan ska jag väl inte sticka under stol med att vi kommer att\r\nbottenskrapa möjligheterna att rekrytera nya domare. Det är viktigt för att\r\nman ska försöka att vidmakthålla de höga krav som vi ställer. Vi hoppas\r\natt vi ska kunna rekrytera också personer med annan bakgrund än den\r\nklassiska domarbakgrunden.\r\nSedan är detta alldeles nytt. Det är klart att innehållet i ärendena\r\nmedverkar till skepsis och oro, kanske man snarare ska säga. Det är\r\nkänsliga ärenden. De kommer att väcka stor uppmärksamhet. Många talar\r\nom demonstrationstågen på Riddarholmen. Det här är alltså väldigt\r\nsammansatt.\r\nPersonligen brukar jag försöka att peka på de positiva sidorna. Attityden\r\nbland våra medarbetare varierar i huvudsak med åldern. De yngre är något\r\nmera positiva än de äldre.\r\nMen vi arbetar med den här frågan, för jag tror att det är strategiskt\r\nriktigt. Att den här verksamheten ska integreras med den redan befintliga\r\ntror jag är ett väldigt viktigt inslag. Där inser jag - som Ingvar\r\nPaulsson säger - att det kan vara besvärligare, i alla fall till att\r\nbörja med, i länsrätterna än hos oss. Men vi har olika planer för att\r\nförsöka att integrera det här på något sätt redan från början. Fast det\r\nförsvåras naturligtvis av att vi inte kan ha sammanhållna lokaler, utan\r\ndet kommer att bli lite splittrat.\r\nNär det gäller balanserna har Utlänningsnämnden fått ytterligare resurser\r\ni år, och där kör man så att det ryker. Med hjälp av ytterligare personal\r\narbetar man hårt för att balanserna ska vara så låga som möjligt.\r\nErfarenheterna är att antalet ärenden ökar på sommaren. Vi ska akta oss\r\nför att ta ut någonting i förskott, men det finns en del som tyder på\r\natt balanserna kommer att vara något lägre den 31 mars än vad vi har\r\nräknat med. Men det får vi väl klara.\r\nNär vi har sysslat med dimensionerna av verksamheten framöver har vi\r\nutgått ifrån att de balanser som domstolsväsendet tar över ska kunna\r\njobbas ned på tre år. Det är utgångspunkten för själva dimensioneringen.\r\n\r\nCharlotte Svensson, Utrikesdepartementet: Jag vill tillägga till det\r\nsom Sten säger att tidpunkten för genomförandet av den här reformen\r\nråkar infalla ganska väl utifrån att asylinströmningen nu minskar och\r\natt vi reviderar ned prognoserna. Det kommer in färre människor i Sverige\r\nsom söker asyl. Det påverkar också. Det betyder att både Migrationsverket\r\noch Utlänningsnämnden avgör fler ärenden än vad som kommer in. Vår\r\nbedömning är att vi kommer att ha en väldigt låg balans vid övergången\r\ntill det nya systemet utifrån det som vi kan se i dag. Ärendebalansen\r\nkommer alltså inte att vara något problem.\r\nDomstolsverket räknar med ett högre antal ärenden än vad vi tror att\r\ndet kommer att bli, det vill säga att det kommer att finnas en viss\r\növerdimensionering vid domstolarna redan från start.\r\nTobias Billström (m): Jag har två frågor som jag riktar till representanterna\r\nför Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet. De gäller resurser\r\noch rekrytering.\r\nErfarenhetsmässigt vet vi att reformer som har präglats av svag styrning\r\nhar sämre förutsättningar att bli lyckosamma, och det gäller i synnerhet\r\nden ekonomiska styrningen. Nu framgår det av propositionen att regeringen\r\navser att anslå medel för genomförandet, och detsamma kan man också\r\nutläsa av vårens tilläggsbudget. Men det finns ju fortfarande ett antal\r\nfrågetecken. Det handlar om huruvida resurserna blir konsistenta eller\r\nav engångskaraktär. Hur har man uppskattat resursbehovet avseende\r\nfortbildning? Det är ju extra betydelsefullt givet att reformen avser att\r\nbygga på vidareutveckling av praxis inom systemet.\r\nFrån moderat sida tycker vi naturligtvis att det är väldigt viktigt att\r\nman inte drabbas av det alltför välkända smöret-i-pannan-syndromet, det\r\nvill säga att man kastar i smöret, så fräser det till och sedan är det\r\nborta. Det vill vi inte vara med om.\r\nDen andra frågan rör det som Sten Heckscher tog upp om de 7 000 nya\r\nnämndemannatimmarna och de 1 200 nya nämndemän som behövs. Vi från\r\nModeraterna är väldigt förvånade över att det inte finns någon koppling\r\neller hänvisning till ersättningssystemen för nämndemännen inom ramen\r\nför den här propositionen. Det är ju särskilt problematiskt givet den\r\ndemografiska profil som man i dag ser på nämndemannakåren. Vi vill inte\r\natt det ska bli enbart studenter och pensionärer som ska sitta med och\r\ndöma i dessa mål. Men den risken är faktiskt ganska så påtaglig givet\r\nde problem som partiorganisationerna i dag har med rekrytering. Så jag\r\när väldigt intresserad av vad som kommer att hända på den här fronten.\r\n\r\nCharlotte Svensson, Utrikesdepartementet: Jag tänkte överlämna frågan\r\ntill en av mina medarbetare. Men jag vill bara säga något kort om\r\nnämndemännen. Alla politiska partier kommer att behöva ta ett gemensamt\r\nansvar, eftersom det är de politiska partierna som utser nämndemän. Det\r\nhär är naturligtvis någonting som vi får diskutera, hur man ska rekrytera\r\nmänniskor. Jag tror också att det finns ett intresse för att delta i\r\nden här typen av mål hos väldigt många människor. Det handlar om att vi\r\nmåste ta ett gemensamt ansvar för att få fram dessa nämndemän.\r\nJag tänkte överlämna ordet till Björn Berselius som mera konkret kan\r\nredogöra för de resurser som är avsatta.\r\nBjörn Berselius, Utrikesdepartementet: I 2005 års vårproposition avsattes\r\nett antal miljoner för den här reformen. För 2005 avsattes 200 miljoner\r\nför omställningskostnader. För 2006 och 2007 avsattes ungefär 900\r\nmiljoner kronor för genomförandet och driften av reformen. Det blir alltså\r\nmerkostnader i förhållande till dagens kostnader för Utlänningsnämnden.\r\n\r\nDessa siffror baserades på att det skulle vara ett ikraftträdande den\r\n1 januari 2006. Nu när vi skjuter på ikraftträdandet blir det en liten\r\nförskjutning av omställningskostnaderna som snarare kommer att hamna på\r\n2006. Totalkostnaden för 2006 kommer kanske att bli något lägre än vad\r\nvi tidigare har uppskattat.\r\nMen i höstens proposition kommer vi naturligtvis att se över kostnaderna\r\npå nytt för att göra en ny och uppdaterad bedömning av alla kostnader\r\nför reformen. Men det är ungefär i den här storleksordningen som det\r\nkommer att hamna, i alla fall enligt vad vi uppskattar nu.\r\nNär det gäller omställningskostnader och utbildningsinsatser är\r\nnaturligtvis allt sådant medtaget i bedömningarna. Vi har redan nu tittat\r\npå vilka utbildningsinsatser som kommer att krävas framöver med anledning\r\nav reformen. Jag hoppas att det var svar nog på frågan.\r\nAnita Jönsson (s): Jag har en fråga till Sten Heckscher och Ingvar\r\nPaulsson. Ni pratade båda om att man skulle integrera dessa ärenden i\r\nallmänna domstolar. Jag kunde avläsa lite olika nyanser i ert sätt att\r\ntala om detta. Sten Heckscher sade att man ganska snart skulle få en\r\nordning där det var integrerat. Men från Ingvar Paulsson kände jag mer\r\nskepsis, och han sade att det skulle ta tid. Om jag nu har uppfattat\r\ndet här rätt skulle jag gärna vilja höra er säga lite mer om detta med\r\nintegrering i allmän domstol. Det är väldigt viktigt för oss att vi med\r\nden här propositionen verkligen hamnar där.\r\nIngvar Paulsson, Länsrätten i Göteborg: Som Sten Heckscher sade tidigare\r\nberor kanske den nyansskillnad som kunde läsas in på skillnaderna i\r\ninstanserna. Kammarrätten har inte lika mycket muntliga förhandlingar\r\nsom länsrätterna kommer att ha. När jag säger att man måste börja med\r\nen specialordning betonar jag samtidigt att det inte får bli någon\r\nspecialdomstol. Man måste alltså så fort som möjligt gå mot en integrering.\r\nMen från början är det omöjligt, för att få i gång reformen så fort\r\nsom möjligt och få upp kompetensen.\r\nSedan kan man säkert vidta vissa åtgärder där en del av de befintliga\r\nmåltyperna i länsrätten kan hanteras på den här avdelningen. En del av\r\ndet som kommer till oss kanske kan hanteras i den gamla länsrättsorganisationen.\r\n\r\nOm det kunde inläsas en skillnad mellan oss två tror jag att det framför\r\nallt beror på att vi arbetar lite olika. I länsrätterna arbetar vi med\r\ndomare och nämndemän. I överrätt dömer man i juristsammansättning. Det\r\när lite olika förutsättningar. Det går kanske lättare att snabbare\r\nintegrera i Kammarrätten, men den frågan ska ju egentligen Sten svara på.\r\n\r\nSten Heckscher, Utredningen om domstolsprövning av utlänningsärenden m.\r\nm. : Ingvar ger en bra bild av det här. Det är lite olika förutsättningar,\r\nmen vi bärs upp av samma ambition att integrera. Jag tror att det kommer\r\natt vara lite lättare att få en integrering till stånd tidigare i\r\nKammarrätten. Men det återstår att se. Det stökas ju till av målens\r\nförturskaraktär, som också någon var inne på här tidigare. Vi måste se\r\ntill att inte resten av rättskipningen bryter samman. Men ambitionen är\r\natt få ihop det på olika sätt.\r\nEn sak som man också kan använda är personalrörlighet. Det är ytterligare\r\nen metod för integrering. Men det är precis det här som vi nu sitter\r\noch arbetar med, alltså vilken intern organisation som vi ska ha i de\r\nberörda domstolarna när det här träder i kraft. Vi är inte riktigt redo\r\natt berätta alla detaljer för vi har inte bestämt det än. Men ambitionen\r\natt integrera finns.\r\nAnne-Marie Ekström (fp): Jag vill också tacka för den intressanta\r\nföredragningen som har hållits. Jag vill ställa en fråga till Migrationsverket.\r\nAnslaget till Migrationsverket varierar ju med antalet asylsökande.\r\nJust nu är det minskade anslag. Janna Valik säger att man ska utöka\r\nkompetensen och att man ska ha mer länderinformation. Hur kommer man\r\natt klara att utbilda fler människor samtidigt som kompetens kanske\r\nförsvinner? När man får minskade anslag finns det ju risk för att\r\npersoner försvinner från en arbetsplats.\r\nSedan pratade Kjell Jönsson och även Janna Valik om offentliga biträden.\r\nDe får större arbetsområden och göra mera när det gäller utredningar\r\nom asylsökande. Hur påverkar det Migrationsverkets personal?\r\nVidare skulle jag vilja ha en kommentar från Kjell Jönsson om detta med\r\natt det är verket som utser de offentliga biträdena. Det tycker jag är\r\nen viktig och springande punkt.\r\nTill sist har jag ytterligare en fråga som ingen här har berört. Det\r\nfinns ingen länsrätt norr om Stockholm. Hur har man funderat i det fallet,\r\noch hur kommer man att lösa de problemen? Det finns många asylsökande\r\nuppe i norr, och det kommer att bli höga resekostnader för att de ska\r\nta sig ned till Stockholm.\r\nSten Heckscher, Utredningen om domstolsprövning av utlänningsärenden m.\r\nm.: Det är ett beslut som är fattat i Regeringskansliet. Det har förelagts\r\noss och tre länsrätter. Så jag har inte mycket att säga om det.\r\nJanna Valik, Migrationsverket: Anne-Marie har alldeles rätt. Migrationsverket\r\när inne i en fas där vi minskar vår verksamhet. Antalet asylsökande har\r\nblivit lägre, och prognoserna pekar alltjämt på en ytterligare minskning.\r\nSå det är alldeles korrekt.\r\nMen den kompetens som behövs för att svara mot de krav som ställs på\r\nverket när man utifrån propositionen går in i en ny roll är det inte\r\nsäkert att man har på verket. Just nu gör vi en kartläggning, och vi\r\nräknar med att både göra utbildningsinsatser och även rekrytera ny\r\npersonal till verket. Det är ungefär så vi resonerar. Men vi försöker\r\ngivetvis att ta vara på den kompetens som vi har så långt det går.\r\nSedan är jag inte säker på att jag förstod din andra fråga, Anne-Marie,\r\nmen jag svarar som jag tror att jag förstod den: Hur ska vi kunna\r\nanvända kompetensen ordentligt för att få fram de ärenden där det krävs\r\nordentliga grundinsatser från början? Det sätt vi tillämpar i dag innebär\r\natt det offentliga biträdet tillsammans med den sökande lägger fram\r\ndennes sak. När vi träffas för en muntlig diskussion har man alltså\r\nmöjlighet att utveckla vissa frågeställningar beroende på vad vi tycker\r\nbehöver klarläggas.\r\nDet är detta jag menar är ett slags vägledning för den sökande - att\r\nveta att det här är de väsentliga delarna i ditt ärende. Vi tycker att\r\ndet stärker rättssäkerheten att vi faktiskt för en dialog kring detta\r\noch kan peka på det samt att det offentliga biträdet närvarar vid den\r\ndiskussionen och därmed har möjlighet att hjälpa den sökande ytterligare.\r\n\r\nJag tror att det var det som Anne-Marie frågade om.\r\nKjell Jönsson, Sveriges advokatsamfund: Till en början vill jag påminna\r\nom att innan den nuvarande utlänningslagen infördes hade Rättshjälpsmyndigheten\r\nuppdraget att förordna offentligt biträde och hantera ersättningsyrkanden.\r\nRedan i det sammanhanget var det många remissinstanser som anförde\r\ntveksamhet mot att Migrationsverket skulle förordna med tanke på att\r\nden myndigheten kunde upplevas som motpart. Detta hade regeringen\r\nförståelse för vid den tiden, men anledningen till att det överfördes\r\ntill Migrationsverket var att man ville korta väntetiderna.\r\nI det nya systemet kommer Migrationsverket att vara motpart. När man\r\nska ta ställning till frågan om Migrationsverket ska ha kvar denna\r\nfunktion eller inte måste man, menar jag, se på hur verket har hanterat\r\ndessa frågor under de här åren. Då är det vissa saker jag skulle vilja\r\npeka på:\r\nMigrationsverket har i sina interna handledningar sagt att ett biträde\r\nhar dubbla lojaliteter, det vill säga inte bara mot klienten utan också\r\nmot staten som uppdragsgivare. Man har framhållit att det kan uppstå\r\nmotsättningar mellan det som biträdet behöver göra som advokat med hänsyn\r\ntill advokatetiken och vad som ska anses som ersättningsgillt arbete.\r\nVerket har då sagt att biträdet är skyldigt att handlägga ärendet så\r\nbilligt som möjligt för staten. Nu har Advokatsamfundet reagerat på\r\ndetta och tillskrivit verkets generaldirektör, och de här formuleringarna\r\när borttagna. Men det finns nog anledning att befara att detta synsätt\r\ndominerar verkets bedömningar av ersättningsgillt arbete.\r\nJag menar att det är viktigt att det i den här processen finns något av\r\nequality of arms, alltså en möjlighet att vara någotsånär jämställd i\r\nprocessen, och det är vi inte. Vi har exempelvis pratat mycket om detta\r\nmed landinformation. Där finns det en regel som säger att biträdet inte\r\nska få någon som helst ersättning för att ta del av denna landinformation,\r\nvilket naturligtvis är ett problem. Det blir dessutom ett särskilt\r\nproblem eftersom Migrationsverket anser att om sådan landinformation\r\nsom kan påverka det enskilda ärendets utgång inte har införskaffats för\r\njust det ärendet anses den inte tillförd ärendet i förvaltningslagens\r\nmening. Det betyder alltså att vi normalt sett inte ens får del av sådan\r\ninformation som kan påverka ärendeutgången.\r\nDet finns många andra problem som har att göra med ersättningsfrågorna\r\noch möjligheterna att ha jämställda parter. Det kanske tar för lång tid\r\natt gå in i detalj här, men jag vill uppmana utskotten att titta mycket\r\nnoga på detta. Självfallet är samfundet också villigt att bidra till\r\nett utredningsarbete.\r\nOrdföranden: Den sista utestående frågan var huruvida även länsrätter\r\ni norra delen av Sverige skulle kunna tas i anspråk.\r\nCharlotte Svensson, Utrikesdepartementet: Vi har övervägt detta ganska\r\nnoga och kommit fram till tre länsrätter - Stockholm, Göteborg och Malmö.\r\nFramför allt handlar det om att en liten länsrätt skulle bli helt\r\ndominerad av de här ärendena. Den skulle bli som en specialdomstol\r\neftersom de här ärendena är så många. Vi tror också att de tre största\r\nlänsrätterna är de som klarar att hantera en flexibilitet i inströmningen.\r\nDetta har vi då tagit till priset av att det blir fler resor, vilket\r\ndock också är medräknat i den budget som är avsatt. Det är de överväganden\r\nvi har gjort.\r\nUlla Hoffmann (v): Jag har tre frågor - en till Janna Valik, en till\r\nHåkan Sandesjö och en till Brian Gorlick från UNHCR.\r\nKjell Jönsson sade många bra saker i sitt anförande. Framför allt var\r\ndet bra att han lyfte fram vad som händer fram till det att vi lägger\r\nned Utlänningsnämnden och för över ärendena till länsrätterna. Om jag\r\nförstod det hela rätt menar Kjell Jönsson att rättssäkerheten bör stärkas\r\nunder den här perioden.\r\nHan tog upp två exempel. Hur kommer till exempel Migrationsverket att\r\narbeta med landinformation? Kommer man att underlätta för den asylsökande\r\noch hans eller hennes biträde att kunna få ta del av sådan information\r\nlikaväl som praxis?\r\nFör Utlänningsnämnden handlade det om muntlig handläggning: Har\r\nUtlänningsnämnden för avsikt att under tiden fram till det att ärendena\r\nförs över till förvaltningsdomstolar öka muntligheten i nämnden?\r\nAv UNHCR skulle jag vilja höra, kort och gott: Hur ser ni på förslaget\r\ntill ny utlänningslagstiftning?\r\nJanna Valik, Migrationsverket: Vi försöker att hela tiden jobba i syfte\r\natt stärka rättssäkerheten och öppenheten. Vi har fått ett antal sådana\r\nuppdrag från regeringen redan. Det nya arbetssätt som jag beskrev innebär\r\nbland annat att man får tillgång till och insyn i hur vi hanterar ärendet\r\nmycket tidigare. Vi förbereder faktiskt just nu ett beslut om att vi\r\nska kunna lämna ut all information. Vi jobbar alltså hela tiden med att\r\nvara i fas och framför allt att öppna så mycket det går även innan. Jag\r\ntror att de offentliga biträden som jobbar med oss i detta också uppfattar\r\noch upplever att vi försöker finna vägar.\r\nDet här upphör självklart samtidigt som allt material läggs på nätet.\r\nDå finns det ju tillgängligt för alla att se. Men vi försöker jobba\r\nundan och hitta former och vägar redan nu.\r\nHåkan Sandesjö, Utlänningsnämnden: Jag vill passa på tillfället att\r\ntacka Sten Heckscher för det oreserverade beröm som Utlänningsnämnden\r\nfick. Jag delar nämligen den uppfattningen. Utlänningsnämnden är i dag\r\nen professionell myndighet med väldigt engagerad och kunnig personal.\r\nJag har sagt det flera gånger tidigare och fortsätter att säga det till\r\npersonalen: Vi ska fortsätta precis som vanligt. Vi lägger oss inte ned\r\noch väntar på nedläggningen, utan vi fortsätter med kompetensutveckling\r\npå olika sätt och jobbar med vårt personalpolitiska handlingsprogram,\r\ninte minst vad gäller etiska frågor. På det sättet upprätthåller vi en\r\nrättssäkerhet, och på det sättet kan vi också vara bra ända fram till\r\nslutet.\r\nNär det gäller frågan om muntlig handläggning är det de enskilda domarna\r\nsom avgör när det ska vara sådan och inte. Jag kan inte ålägga dem, i\r\nstrid mot gällande lagstiftning och deras egen bedömning, att öka antalet\r\nmuntliga handläggningar.\r\nBrian Gorlick, UNHCR: Jag ska försöka att göra det kort och gott, som\r\nUlla sade.\r\nUNHCR har inte kommit med något remissvar på den här propositionen, men\r\nvi följer debatten och har så gjort de senaste månaderna. Det är en\r\nganska intressant debatt, och det är olika grejer som är viktiga. Jag\r\nhar många gånger hört folk säga att vi måste bygga upp kompetensen hos\r\ndomarna, att vi måste ta beslut i god tid, att vi måste hitta en plats\r\ndär domaren kan sitta och att vi måste ta in många nya domare, tjänstemän\r\noch jurister. Det är faktiskt mycket att göra inom sex månader, om man\r\ntänker sig att inte så mycket ska hända under sommaren och semestern.\r\nVi\r\npå UNHCR är beredda att hjälpa till hos alla myndigheter, framför allt\r\nom nya domare måste utbilda sig i internationell flyktingrätt, så att\r\nde förstår vad UNHCR är, vilken roll vi kan spela i det svenska systemet\r\noch vilken information vi kan lägga fram för att hjälpa dem att ta beslut.\r\nDetta är vi beredda att göra.\r\nCecilia Magnusson (m): Det här väcker onekligen mycket frågor. Jag ska\r\nförsöka att begränsa mig till tre.\r\nFörst vill jag anknyta till Anne-Marie Ekströms fråga om första instansen\r\noch främst till departementet ställa frågan hur vi ska kunna garantera\r\ndet som sägs i propositionen om att detta ska koncentreras kring första\r\ninstansen och att ytterligare åtgärder behövs. Janna Valik sade i sitt\r\nanförande att man även hade behov av lokaler för detta, vilket jag skulle\r\nvilja ha lite mer utvecklat. Och är kompetensutveckling hos offentliga\r\nbiträden ett behov?\r\nDen andra delen är detta med nämndemän. Jag blev lite förvånad när man\r\nfrån departementet sade att det fanns intresse bland människor för att\r\nbli nämndemän i sådana här mål när det står i propositionen att\r\nnämndemännen ska inordnas i den vanliga verksamheten. Det ska alltså inte\r\nvara specialnämndemän. Jag skulle gärna vilja få en utveckling av det\r\nresonemanget.\r\nSedan kan jag inte låta bli att undra: Hur pass allvarlig är den här\r\nlokalbristen som har tagits upp i flera delar, framför allt när det\r\ngäller länsrätterna i Stockholm och Göteborg? Vad händer den 1 april om\r\ndet inte finns några lokaler? Kommer man att inrätta tvåskift eller\r\ntreskift på länsrätten i Göteborg, eller vad finns det för lösningar?\r\nHur pass allvarlig är den här situationen? Jag frågar eftersom den nämns\r\nhela tiden.\r\nCharlotte Svensson, Utrikesdepartementet: Som jag tolkar det är frågan\r\nhur vi får tyngdpunkten i första instans. För det första handlar det om\r\nde åtgärder som regeringen gav Migrationsverket i uppdrag redan för ett\r\noch ett halvt år sedan och som nu genomförs, det uppdrag som vi kallar\r\nrättssäkerhetspaketet. Det handlar mycket om det nya sättet att arbeta,\r\natt kvalitetssäkra processer, tolkar och så vidare. Detta arbete pågår.\r\nDet är inte helt slutfört, men jag tycker att verket där gör ett bra\r\narbete.\r\nFör det andra kommer själva tvåpartsprocessen att göra att det blir ett\r\nhelt annat tryck på Migrationsverket i och med att man i domstol blir\r\nmotpart till en asylsökande. Det förhållandet kommer också att kräva\r\natt man kvalitetssäkrar på ett helt annat sätt. Denna interaktion tror\r\njag kommer att få stor betydelse i att Migrationsverket blir bättre som\r\nförstainstans och att man får tyngdpunkten i ärendena där.\r\nOrdföranden: Det var också en fråga om nämndemännen, huruvida de skulle\r\nvara speciellt intresserade av dessa ärenden.\r\nCharlotte Svensson, Utrikesdepartementet: Att de här frågorna engagerar\r\nmänniskor vet vi alla. Vi får ha en diskussion, som jag sade tidigare\r\npå en annan fråga, om nämndemännen. Jag väntar också på Domstolsverkets\r\noch Sten Heckschers bedömning av situationen när det gäller rekryteringen.\r\nPrecis som jag sade tidigare tror jag att vi också har ett ansvar där.\r\n\r\nOrdföranden: Då var det också en utestående fråga om lokalbrist. Det\r\nkanske är Sten som närmast svarar på den.\r\nSten Heckscher, Utredningen om domstolsprövning av utlänningsärenden m.\r\nm.: En av de svårigheter som vi har haft i det arbete som nu har pågått\r\ni ett halvår är att allting har flutit. Allt har varit uppe i luften.\r\nDet har inte funnits några beslut. Den tidsplan som gällde när vi började\r\nhar redan havererat. Redan när jag fick det här uppdraget i mitten av\r\nnovember förra året fick jag frågor om hur sjutton vi skulle klara detta\r\ntill den 1 januari. Då sade jag: Ja, det blir knappt, men vi får väl\r\ngöra vad vi kan. Då var tidsplanen lagrådsremiss före jul, ett riksdagsbeslut\r\nskulle väl redan ha varit fattat och så vidare. Den tidsplanen har ju\r\nförskjutits.\r\nDetta har också konsekvensen att vi fortfarande i denna dag inte har\r\nrätt att teckna avtal om lokaler eller att anställa människor. Det finns\r\nförslag som ska ge oss de möjligheterna, förhoppningsvis inom några\r\nveckor, kanske inom tio dagar eller någonting sådant, och det är väl\r\nbra. Det betyder dock att det inte har varit möjligt att gå i verkliga\r\nrealförhandlingar när det gäller lokalfrågan. Självfallet har vi sonderat\r\nfrågorna och har väl vissa begrepp, i alla fall för en del av de berörda\r\ndomstolarna, om hur detta så småningom ska kunna lösas. Men vi kan inte\r\nverkligen gå i köttet på den frågan förrän vi har rätt att träffa avtal.\r\nDet är faktiskt så; jag vill gärna framhålla det en gång till även om\r\ndet är tjatigt.\r\nNu har vi kommit så långt att det är sonderat, och Malmö länsrätt kommer\r\natt fixa det här. De kommer att vara hemma när detta träder i kraft. Vi\r\nvet också att någon varaktig lösning för de tre övriga domstolarna inte\r\nkommer att finnas då. Om vi nu kan träffa avtal någon gång i sommar\r\nkommer vi i varje fall för länsrätterna i Stockholm och Göteborg att\r\nkunna ha ändamålsenliga och bra lokaler den 1 september, den 1 oktober\r\neller någonting i den stilen. För Kammarrätten är det fortfarande lite\r\ngrann uppe i luften, men det borde gå ungefär på samma sätt. Fram till\r\ndess måste vi alltså ha provisorier, med de olägenheter som det innebär.\r\n\r\nDet har ju varit många datum på tapeten under diskussionen inför\r\npropositionen. Vi har också haft lite planer på hur man skulle kunna klara\r\ndetta till exempel med ett ikraftträdande den 1 juni eller någonting\r\nsådant. Då hade vi tanken att eftersom verksamheten går ned lite i\r\ntingsrätter och hovrätter kan vi kanske flytta in i deras förhandlingslokaler\r\noch låna dem över sommaren fram till dess att lokalerna blir färdiga,\r\nmed de bekymmer som det innebär. Vi försöker alltså hitta möjliga\r\nlösningar.\r\nNu när vi får de här rättigheterna kommer vi naturligtvis att se vad vi\r\nkan hitta. Jag ska gå och titta på tre hus här i Stockholm i nästa vecka.\r\nVi kämpar alltså med detta. Men det är inget att sticka under stol med\r\natt det hade varit mycket bättre om man hade haft möjlighet att\r\niordningställa lokaler, låt vara genom att pressa fastighetsägare - det gör\r\nvi ju redan - så att de fanns på plats när vi skulle börja. Det blir\r\nnämligen en bättre verksamhet också rent arbetsmiljömässigt och när det\r\ngäller arbetssituationen för dem som ska jobba med detta. Man måste ju\r\ntänka även på deras situation, också i ljuset av att vi strävar efter\r\natt marknadsföra detta som en bra förändring.\r\nJag kan försäkra att vi gör allt vad vi kan här och verkligen försöker.\r\nDet är inte mycket mer att säga.\r\nOrdföranden: Jag tror att vi har läget ganska klart för oss. Slutligen\r\ngällde det kompetensutveckling för offentliga biträden. Är det\r\nMigrationsverket som vill kompetensutveckla?\r\nKjell Jönsson, Sveriges advokatsamfund: Jag kan först allmänt säga att\r\nAdvokatsamfundet har infört krav på sina ledamöter att genomgå en\r\nprofessionell vidareutbildning. En advokat får heller inte åta sig uppdrag\r\npå rättsområden som han inte kan. Här är det uppenbart att det krävs\r\nkompetensutveckling även på vår sida. Advokatsamfundet planerar också\r\nsådana utbildningar, men vi måste faktiskt vänta till dess att det finns\r\nett riksdagsbeslut så att vi vet vad vi ska utbilda om.\r\nGöte Wahlström (s): Jag har egentligen två frågeställningar som jag\r\nskulle vilja ha belysta. I och för sig har de diskuterats tidigare, men\r\nkanske kunde vi ta det något fördjupat.\r\nJanna Valik har ju redovisat den förändringsprocess som pågår inom\r\nMigrationsverket, både för att möta situationen och för att utveckla\r\ntotalt sett. Men vi har ju också emellanåt en diskussion om den\r\nasylsökandes skäl och svårighet att föra fram dessa skäl i ett initialt\r\nskede. Det kan krävas flera samtal innan skälen kommer fram. På vilket\r\nsätt kan vi förändra processen så att skälen lyfts fram i ett tidigt\r\nskede och vi inte får de utdragna processer som vi i dag emellanåt\r\nupplever och som framför allt diskuteras i den mediala debatten?\r\nDen andra frågeställningen var egentligen kopplad till den sista\r\nföredragningen och två av de saker som där lyftes fram. Det ena var\r\närendebalansen på Utlänningsnämnden. Vi har fått en beskrivning av att\r\nekonomi har ställts till förfogande för att man ska kunna arbeta ned\r\nbalansen. Håkan Sandesjö kan kanske redovisa lite grann av situationen\r\nnu och vilket arbete man genomför på Utlänningsnämnden för att få ned\r\nbalansen. Kanske kan han även lite grann belysa det som också lyftes\r\nfram i den sista föredragningen, nämligen det nollställnings- eller\r\ntidsförordningsförslag som diskuteras i motionshantering från några\r\npartier och konsekvenserna av detta utifrån den erfarenhet vi har i\r\nlandet av dylika situationer.\r\nJanna Valik, Migrationsverket: Det är självklart grundläggande för allt\r\nvi gör och allt som händer inom asylprocessen att vi skapar en situation\r\ndär den sökande berättar alla skäl som är viktiga för dennes ärende.\r\nDet kan man göra på många olika sätt. Man kan göra det genom att åstadkomma\r\nett samtalsklimat där den sökande känner ett förtroende och faktiskt\r\nberättar allt som behövs. Ett annat konkret sätt är just det arbete vi\r\nhar utvecklat, det vill säga att man har en chans att i förväg förbereda\r\nsig för samtalet tillsammans med det offentliga biträdet. Man går alltså\r\nsjälv igenom sin egen berättelse med det offentliga biträdet, och så\r\npresenterar man det och så kommer man till ett samtal där man kan\r\nkomplettera utifrån det samtal man för med handläggaren, beslutsfattaren\r\npå Migrationsverket. Denne har då möjlighet att betona att just detta\r\när viktigt för dig att vi klarar ut så att vi får allt underlag som du\r\növer huvud taget kan ge oss för att vi ska kunna ta ett beslut i ditt\r\närende. Jag tror alltså att det handlar om arbetssätt, men det handlar\r\nockså om kommunikation.\r\nHåkan Sandesjö, Utlänningsnämnden: Först var det frågan om ärendebalanser.\r\nDen prognos som lämnades runt årsskiftet visade på ungefär 10 000\r\närenden i balans vid årsskiftet 2005/06. Sedan dess har det hänt ganska\r\nmycket. Nämnden har för det första fått ytterligare resurser. Vi har\r\nutökat från 215 personer i januari till 240-250 i dag, och vi kommer i\r\nseptember att vara 280. För det andra har de prognoser som Migrationsverket\r\nhade i början av året om de ärenden som man antog skulle komma till\r\nnämnden också sänkts. På två sätt kommer vi alltså åt balansen ganska\r\nbra. För närvarande sänker vi balanserna med ungefär 700 ärenden i\r\nmånaden.\r\nMen jag delar också Sten Heckschers oro här: Det kommer naturligtvis\r\ninte att bli samma sänkning över sommaren, och sedan finns det också\r\nandra osäkerhetsfaktorer beroende på själva avvecklingsproceduren. Det\r\när dock min bedömning, när vi nu har fått de här ytterligare tre månadernas\r\nförskjutning av nedläggningen, att balansen kommer att vara väsentligt\r\nlägre än de 10 000 som nämndes i inledningen av året. Jag kan dock inte\r\nge någon exakt siffra.\r\nNär det sedan gäller frågan om tidsförordning, det som brukar kallas\r\namnesti, har jag i många olika sammanhang avrått från en sådan sak. Det\r\ninnebär nämligen inte någon som helst nollställning av ärendebalansen.\r\nEtt ärende där en tidsförordning gäller ska prövas på vanligt sätt,\r\nliksom även de andra grunder som är åberopade i ärendet, asylskäl och\r\nså vidare. När det gäller själva tidsförordningen måste man också pröva\r\nfrågan om brottslighet, frågan om identitet och så vidare. Dessa ärenden\r\ntar minst lika lång eller längre tid att handlägga. Man kan alltså inte\r\nfå ett rent bord på det viset.\r\nJohan Linander (c): Jag tror att det var Ingvar Paulsson som talade om\r\natt sekretessfrågorna inte var tillräckligt belysta. Jag skulle vilja\r\nha ytterligare information om vad du menar med det.\r\nNär vi kommer in på sekretess kommer jag att tänka på de säkerhetsärenden\r\nsom också ska tas in i den här processen. Jag vet inte riktigt vem som\r\när lämpad att svara på det, men jag skulle vilja höra något om avvägningen\r\nmellan öppenheten i den nya processen och de behov av sekretess som kan\r\nfinnas i säkerhetsärenden.\r\nIngvar Paulsson, Länsrätten i Göteborg: Jag vill bara flagga för\r\nsekretessfrågan. Det finns ju en särskilt sträng sekretess kring\r\nutlänningsärendena i dag. Den preliminära bedömning som görs i det arbete som\r\npågår just nu - och jag vill verkligen betona preliminära - är att detta\r\nkommer att gälla också i domstolarna. Jag vill bara poängtera att man\r\nmåste gå på djupet med detta. Vill man uppnå den här öppenheten och\r\ninsynen kanske man också måste beakta om sekretesslagstiftningen eventuellt\r\nmåste ändras eller åtminstone övervägas. Jag är själv ingen expert på\r\nsekretess, men jag ville bara lyfta fram frågan eftersom den inte\r\nbehandlas särskilt mycket i propositionen.\r\nKjell Jönsson. Sveriges advokatsamfund: Sekretess i säkerhetsärenden\r\nkanske jag ska säga någonting om i samband med förslaget om hur själva\r\ninstansordningen ska se ut. Det framgår av propositionen att regeringen\r\nfår mycket sekretessbelagd information från andra stater under förutsättning\r\natt denna information endast hanteras i regeringen. Den här informationen\r\när naturligtvis av relevans för de anklagelser som kan riktas mot den\r\nenskilde asylsökande men också för frågan om det finns risk för tortyr\r\nvid ett återsändande av utlänningen.\r\nVad jag har förstått ger Säpo inte den fullständiga informationen till\r\nMigrationsverket och kommer förmodligen inte att göra det heller till\r\nkammarrätten. Då får vi alltså ett kvarstående problem om ingenting\r\ngörs, nämligen att den asylsökande faktiskt inte får del av\r\ninformationsmaterialet och prövningen. Den fullständiga prövningen kommer i\r\nstället även i fortsättningen att ske hos regeringen som första och\r\nsista instans. Ska det vara en effektiv och rättssäker prövning måste\r\nnaturligtvis underinstansen ha del av samma material som den sista\r\ninstansen.\r\nI föredragningen här framhöll Advokatsamfundet att om man nu ska gå på\r\ndet förslag som regeringen har presenterat så bör det alltså vara Högsta\r\ndomstolen som avger yttrande till regeringen och inte kammarrätten.\r\nDet finns många goda skäl för det. Man kan inte rimligen anta att\r\nSäkerhetspolisen inte skulle vilja lämna information till Högsta domstolen\r\noch säga att man inte litar på HD. Vidare bör främmande stater ha ett\r\nförtroende för att sekretessbelagt material som lämnas ut hamnar hos\r\nlandets högsta domstol. Man må kanske ha funderingar kring vad en\r\nmigrationsöverdomstol är, men man kan inte rimligen ha det gentemot landets\r\nhögsta domstol.\r\nFrågorna om möjligheten för den enskilde att få ta del av materialet\r\nunder betryggande former måste lösas. Annars har vi inte något säkert\r\nsystem. Tyvärr har vi under senare tid sett exempel på att det här inte\r\nhar fungerat. Jag vill tillägga att även Nipu för sin del konstaterade\r\natt regeringen inte kan betraktas som en opartisk instans i de här\r\närendena. När det gäller säkerhetsärenden har regeringen något av en\r\nmotpartsställning. Det var kanske ett lite utvidgat svar på din fråga.\r\nMen det här måste ses över ordentligt av utskotten, enligt vår uppfattning.\r\n\r\nSten Heckscher, Utredningen om domstolsprövning av utlänningsärenden m.\r\nm.: Jag kan inte låta bli att komma med en kommentar till om det här\r\nsom delvis kan ha att göra med mina tidigare sysselsättningar. Jag tror\r\natt man måste se i ögonen att detta är ett olösligt dilemma. Detta kommer\r\naldrig att kunna få en fullständig lösning. Det är fullständigt självklart,\r\nKjell, det du säger och att du driver den linjen. Jag har full respekt\r\nför det. Samtidigt vet du lika bra som jag att det inte finns någon\r\nhundraprocentig lösning på den frågan, bland annat av skäl som du själv\r\nsäger, nämligen att tillgången till information är begränsad av hur\r\ninformationen kommer att hanteras. Det är något som vi har inte bara i\r\nden här typen av ärenden utan också i andra sammanhang. Det är lika bra\r\natt vi ser i ögonen att detta inte kan lösas så att det blir hundraprocentigt\r\ni båda ändarna. Det är lika bra att se det.\r\nHuruvida främmande makt har mer förtroende för Högsta domstolen än för\r\nkammarrätten ska jag låta vara osagt. Jag tror att du är lite naiv om\r\ndu tror att det skulle förändra saker. Det tror jag inte att det gör.\r\nMen jag kan ju ha fel, jag är ju jävig.\r\nOrdföranden: Det senare får vi väl förhoppningsvis inte någon visshet\r\nom.\r\nCharlotte Svensson, Utrikesdepartementet: Det vi gör nu är ändå att vi\r\nföreslår en förbättring mot situationen i dag genom att vi får en\r\ntvåinstansprövning och en muntlig förhandling i Migrationsöverdomstolen\r\ndär verkställighetsfrågan blir bindande för regeringen. Det betyder\r\ninte att vi inte fortsätter att titta på det här. Det kan vara bra för\r\nutskottet att känna till att vi har ett asylprocedurdirektiv som kommer\r\natt antas av EU. I samband med det kommer vi att behöva se över hanteringen\r\nav säkerhetsärenden. Så det kommer att utredas. Men det finns inte\r\nmöjlighet att gå fram med något annat förslag som är berett i dag. Det\r\nhär är så långt vi kan komma i dag.\r\nJohan Pehrson (fp): Vi är i slutet på en ganska lång process där vi ska\r\nhitta en bättre och mer rättssäker process i de här ärendena. Vi är\r\nalla ense om att det är steg i helt rätt riktning och mycket bra i många\r\ndelar. Men det handlar om förtroendet, känner jag, för våra domstolar\r\nframöver, ett förtroende som har diskuterats på sistone. Därför är det\r\nväldigt viktigt att själva genomförandet slutgiltigt blir bra. Här har\r\nvi ansvariga samlade, lagstiftarna inklusive jag själv, och en hel del\r\nexperter i form av myndighetspersoner och organisationer med stort\r\nintresse i detta och som också tar ansvar för hur detta genomförs.\r\nDet verkar som om frågan om tidpunkten inte är så lite komplicerad. Det\r\nhar uttryckts en del positiva och uppfriskande förhoppningar om att det\r\nhär nog ska gå, men det jag har hört är inte så himla hoppingivande.\r\nDet verkar vara som att man kanske inte ska ha förhandlingar på\r\nspårvagnarna i Göteborg men att det finns klara problem med lokaler. Man är\r\norolig över rekryteringen. Man är orolig över rekryteringen av nämndemän.\r\nDet är kompetensfrågor. Då är frågan om man ska ha så bråttom. Vi vet\r\natt Lagrådet är mycket tveksamt till det datum som är skrivet i\r\npropositionen från regeringen, den 31 mars. Vi vet att Advokatsamfundet\r\nockså avstyrker detta. Sten Heckscher var inne på att han inte skulle\r\nha något emot om det blev några månader till åtminstone.\r\nJag skulle vilja höra hur Domstolverket ser på detta och vad det kan\r\ngöra för balanser och annat på våra domstolar, vad det kan leda till\r\nmed tanke på det intresse som finns för de här frågorna och med tanke\r\npå mängden. Det kan innebära att förtroendet samlat för våra domstolar\r\nminskar när man får fokus på det också, inte bara de balanser vi har på\r\nandra ärenden som jag hävdar ofta är förfärande stora på våra\r\nförvaltningsdomstolar.\r\nJag vill också höra vad några ideella organisationer här tycker,\r\nRådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, likaså UNHCR. Hur ser ni\r\npå denna fråga? Vad innebär det ur ert perspektiv för processen om man\r\nskulle skjuta fram ikraftträdandet till låt oss säga den 1 juni eller\r\nkanske den 1 september? Skulle det innebära att man tappade mycket?\r\nEller skulle ni kunna se stora vinster i att vi i slutet av processen\r\ninte snubblar på tröskeln och det faller platt till marken när den här\r\nviktiga reformen ska genomföras?\r\nThomas Rolén, Domstolsverket: Tidpunkten har diskuterats. Det finns\r\nolika komponenter i tidpunkten. Vi har lokalerna, som vi har hört en\r\nhel del om, vi har anställningarna, och vi har den praktiska hanteringen\r\ni domstol med en besvärande balanssituation. Det är alldeles klart att\r\nvi från Domstolsverket gärna hade sett en senare ikraftträdandetidpunkt.\r\nDet är av de skälen och av lokalskälen. Sten har varit inne på det.\r\nJag kan bara understryka att jag som representerar verket inte har rätt\r\natt teckna några hyreskontrakt. I och med att jag inte har den rätten\r\nän så länge kan jag heller inte teckna några kontrakt med några\r\nentreprenörer som ska bygga om. Vi har hört att det till exempel i Stockholm\r\nska byggas 20 stycken förhandlingssalar någonstans. Vid den tidpunkt\r\nsom nu ligger i förslaget, den sista mars, kommer vi att bli tvungna -\r\noch den processen är i full gång - att försöka hitta temporära lokaler\r\nfram till dess att de riktiga lokalerna blir färdigställda. Någon annan\r\nmöjlighet har vi inte att lösa detta. Vi tror att det kan finnas temporära\r\nkontorslokaler, men det är besvär med alla förhandlingssalarna. Det\r\narbetar vi på.\r\nVad det gäller personal har vi en mycket tajt tidsplan för att rekrytera\r\ndomare och andra. Vi tror att vi med ett skohorn kan klämma in det till\r\nnu aktuellt datum, men det beror, som ni säkert förstår, på hur många\r\nkompetenta sökande vi får när vi utlyser alla de här tjänsterna. Vi har\r\nförsökt lyssna lite grann men inte gjort några vetenskapliga undersökningar.\r\nIbland får vi intrycket att intresset är stort, och ibland får vi\r\nintrycket att intresset inte är lika stort. Detta beror också på sådana\r\nsaker som arbetsmiljö med mera. Där kan intresset variera. Vi försöker,\r\noch vi har redan, som ni säkert har sett, annonserat om ett stort antal\r\ndomare.\r\nI förvaltningsdomstolar har vi för närvarande en besvärande balanssituation.\r\nDet är därför väldigt viktigt att vi nu på ett tidigt stadium kan\r\nanställa domare som hjälper till att arbeta av balanserna och på det\r\nsättet förbereder hela ikraftträdandet av reformen. Sten var inne på\r\ndet tidigare och fick en fråga om hur de nu ordinarie domarna ser på\r\nden här reformen. Det är en rädsla för att de mål som nu kommer och som\r\nman i och för sig inte har någonting emot - tvärtom, många tycker att\r\ndet kan bredda och göra det intressant - är förtursmål. Då kan man vara\r\nrädd för att det tränger ut den nuvarande ordinarie verksamheten i form\r\nav socialförsäkringsmål, skattemål etcetera.\r\nAnders Sundquist, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar: Vi\r\nser gärna att reformen skjuts på framtiden, i varje fall till halvårsskiftet\r\n2006, av de skäl som har framförts här både när det gäller möjligheten\r\natt rekrytera och att skaffa lokaler för domstolarna. Vi ser också att\r\ndet finns ett behov av utbildning och att det inte går att fylla under\r\nden korta tid som står till förfogande. Vi tycker att ni bör ta i\r\növervägande det erbjudande som UNHCR har givit här om att bistå med\r\nutbildning avseende internationell flyktingrätt.\r\nBrian Gorlick, UNHCR: Jag kan inte säga så mycket, men jag tycker också\r\natt det ser ut som att det finns mycket att göra innan man kan ha ett\r\nnytt asylsystem med domstolar som fungerar här i Sverige. Det är inte\r\nfel att ta god tid på sig för att organisera, utbilda och förbereda sig\r\ninnan man växlar system på ett radikalt sätt.\r\nHillevi Engström (m): Balanser är ett olyckligt begrepp som vi alltid\r\nanvänder inom rättsväsendet. Vi måste komma ihåg att det handlar om\r\nmänniskor som lever under väldigt svåra förhållanden. Det kan vara både\r\nkrig, sjukdomar, stress och apati. Vi måste ha det i minnet. När det\r\ntar så lång tid blir man sjuk under processen. Därför har jag två frågor,\r\ndels till Håkan Sandesjö, dels till Janna Valik om hur man arbetar\r\nrent konkret på de två myndigheterna.\r\nJag vet att man rekryterar mer personal, men det finns ju andra metoder\r\natt snabba på processen. Man kan tänka sig att man jobbar måndag-måndag,\r\n8-20, att man jobbar i skift eller att man har morötter för personalen\r\nsom gör att man kanske avstår från viss del av semestern och jobbar\r\nlite mer eller att det finns flera nämnder inom Utlänningsnämnden under\r\nsommaren. Den planeringen är väl vad jag förstår likadan som alla andra\r\nsomrar, att man har nämnd en dag i veckan med ett antal ledamöter och\r\ndomare. Jag tror att det finns mycket man kan göra för att inte människor\r\nska behöva vänta så länge som de gör. Man kan titta på lite nya metoder\r\ni utredningsarbetet utan att för den skull tappa kvaliteten. Det är de\r\nsynpunkter jag har. Kanske vi kan komma bort från balanser så vi inte\r\nglömmer bort att det är människor i väldigt utsatta situationer vi pratar\r\nom.\r\nJanna Valik, Migrationsverket: Jag uppfattade att frågan mest var till\r\nUtlänningsnämnden, men jag kan säga kort att jag absolut håller med dig\r\nom att vi alltför ofta pratar ärenden fast det väldigt mycket handlar\r\nom människor av kött och blod som befinner sig i en komplicerad situation.\r\nDet har vi framför ögonen hela tiden. Så vi jobbar stentufft för att\r\nsnabba upp våra tider. Det handlar också om det jag sade först, om\r\nkommunikationen med den sökande och om att skapa förutsättningar. Ibland\r\ntar också det tid om man befinner sig i kris. Det är en komplicerad\r\nfråga, men vi ska absolut jobba så att det går fortare och hela tiden\r\nutveckla vårt arbetssätt.\r\nHåkan Sandesjö, Utlänningsnämnden: Vi har rekryterat flera personer,\r\nmen det är en sak som är väldigt viktig att komma ihåg. Man får inte\r\neftersätta kvaliteten. Det får inte gå med för stor hastighet. Därför\r\nanser jag att det enda vettiga sättet är att anställa fler människor\r\nsom jobbar i lugn och ro på normalt sätt och som är välutbildade. Några\r\nandra metoder kan jag inte se.\r\nKarin Granbom (fp): Vi är många som ser fram emot den nya ordningen som\r\nska bidra till ökad rättssäkerhet och snabbare förfaranden, eftersom vi\r\nvet att det nuvarande systemet med nya ansökningar om uppehållstillstånd\r\nhar medfört stora problem. Nu ska vi se till att vi undviker den prövning\r\nsom sker om och om igen. Men nya skäl och omständigheter kan faktiskt\r\nframkomma efter att ett ärende har behandlats. Vad jag har förstått så\r\nska Migrationsverket i framtiden självmant pröva om nya omständigheter\r\nutgör hinder mot verkställighet efter ett lagakraftvunnet beslut. När\r\njag läser i propositionen framkommer det att Lagrådet har framfört kritik\r\nom att det finns viss risk för att skillnaden mot den nuvarande ordningen\r\ninte kommer att bli så stor. Då vill jag ställa frågan: Är det exakt\r\nklart vilka omständigheter som kommer att prövas som nya\r\nomständigheter?\r\nCharlotte Svensson, Utrikesdepartementet: Vi delar inte riktigt Lagrådets\r\nfarhågor. De här ärendena är annorlunda, och precis som du säger kan\r\ndet hända någonting i hemlandet. Det måste finnas en ventil i nya\r\nomständigheter. Det handlar alltså om att det inträffar en revolution, en\r\nmiljökatastrof eller något annat i landet och att man därigenom får ett\r\nskyddsbehov. Då måste man naturligtvis kunna pröva det även om det är\r\nunder verkställighetsfasen. Den ventilen finns också i förslaget. De\r\nomständigheter som berörs är av den typen som kan ligga till grund för\r\nett skyddsbehov.\r\nMona Jönsson (mp): När man kommer långt ned på listan har man fått sina\r\nsvar. Jag tänkte fråga om speciella risker för specialavdelningarna i\r\ndomstolarna och om rättssäkerheten i processen. Men jag tänker fråga\r\nJanna Valik angående processen i första instans. Ser ni hur lång tid\r\ndet kan ta? Om man har varit med om trauman kanske man har förträngt\r\ndet, och det kommer inte upp förrän långt senare. Hur har ni tänkt att\r\nhantera det?\r\nSedan vill jag ställa en fråga till Sten Heckscher. För inte så länge\r\nsedan, några veckor tillbaka, var du både i socialförsäkringsutskottet\r\noch i justitieutskottet. Då hörde vi att tidsplanen skulle hålla. Jag\r\nundrar vad som hände på vägen.\r\nJanna Valik, Migrationsverket: Det är precis det jag försökte säga förut.\r\nNär man söker skydd, oavsett skäl, kan man befinna sig i en situation\r\ndär allt inte kommer i den första berättelsen. Därför tycker jag redan\r\nnu att vi kan se att vid det arbete som vi använder, där man får berätta\r\nvid ett antal olika tillfällen och inte bara med Migrationsverkets\r\npersonal utan tillsammans med sitt ombud i lugn och ro, kommer det fram\r\nsaker som är betydligt mer adekvata för ärendet hela tiden. Jag tycker\r\natt kvaliteten ökar väldigt tydligt. Jag har själv fått lov att delta\r\ni ett antal sådana samtal, och jag tycker att det är en väldigt stor\r\nskillnad om jag jämför med det gamla sättet att jobba som vi hade. Det\r\ngår åt rätt håll, men vi får aldrig glömma det vi pratade om innan. Det\r\nhär handlar om människor, och det handlar om människor som har en fråga\r\natt ställa till det här landet av olika skäl, det vill säga: Kan jag\r\nstanna här? Det finns inte ett regelverk, inte ett system som kan tala\r\nom vid vilket tillfälle man för fram just de adekvata skälen. Vår uppgift\r\när att hela tiden jobba så att vi ger en möjlighet för människorna att\r\nberätta det. Det är det viktigaste. Jag tycker att vi har utvecklat ett\r\narbetssätt där det ges en möjlighet. Vi kan säkert utveckla det ännu\r\nmer utifrån de nya förutsättningarna.\r\nSten Heckscher, Utredningen om domstolsprövning av utlänningsärenden m.\r\nm.: Det är riktigt. För tre månader sedan var jag i socialförsäkringsutskottet.\r\nFör en månad sedan var jag i justitieutskottet. Om vi börjar med\r\njustitieutskottet så gjorde jag fullständigt klart för utskottets ledamöter\r\natt det inte var någon bra idé med ikraftträdande vid nyår. Det tror\r\njag att många här i lokalen kan intyga. När det gäller\r\nsocialförsäkringsutskottet\r\nfanns det inget förslag. Däremot hade jag för mina uppdragsgivare,\r\nföreträdare för både Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet,\r\nredan i januari när det stod klart att någon lagrådsremiss inte var\r\nlagd gjort klart att den tidsplanen var föga realistisk. Men det fanns\r\nju ännu inget förslag om att det skulle träda i kraft vid nyår. Så det\r\nfanns inget skäl att driva den frågan så hårt då. Sedan kom Lagrådets\r\nyttrande, och det var synnerligen tydligt på den här punkten. Man kan\r\nalltid diskutera det här, men så ligger det till med den saken. Det är\r\nen annan sak om man får ett uppdrag. Då gör man vad man kan för att\r\ndriva det så bra som möjligt, också om tidsplanen är orealistisk.\r\nJag vill lägga till en sak som inte har blivit nämnd här som också har\r\nmed tidsplanen att göra. Under våren i år tror jag att Kammarrätten i\r\nStockholm har yttrat sig över fyra eller fem betänkanden med förslag\r\ntill ytterligare ändringar i utlänningslagstiftningen som alltså ännu\r\ninte är processade. Jag tror att det ligger två till i systemet. Så den\r\nproposition som ligger på riksdagens bord om en ny utlänningslag ska\r\ntydligen ändras ytterligare några gånger på vägen fram till det tänkta\r\nikraftträdandet. Det är en sak som möjligen gör det hela något ytterligare\r\nkomplicerat. UD får väl svara på hur många betänkanden det är. Vi har\r\nlite svårt att hålla räkningen på dem. Jag tror i alla fall att jag har\r\nyttrat mig i vår om fyra eller fem ytterligare förslag, och det kan\r\nkomma lite till. En del av dem är på väg att bli propositioner. Snacka\r\nom att allting flyter omkring.\r\nOrdföranden: Det händer att vi i riksdagen ibland vill ändra lagar. Då\r\ngör vi det.\r\nKjell Jönsson, Sveriges advokatsamfund: Angående asylsökande som har\r\nvarit utsatta för trauman är det naturligtvis många som har väldigt\r\nsvåra upplevelser bakom sig. I det nya systemet blir det advokaten, det\r\noffentliga biträdet, som i första hand kommer att lyssna på berättelserna.\r\nDet är oerhört viktigt att vi på den här sidan också har en förmåga\r\natt lyssna och förstå det som ligger bakom vad människor säger. Samtidigt\r\nmåste Migrationsverket och också Utlänningsnämnden ha förståelse för\r\natt det arbetet måste få ta tid och att vi måste ha möjlighet att kunna\r\nfå en skälig ersättning för sådant merarbete. Jag vill påstå att den\r\nförståelsen inte finns hos Migrationsverket i dagens läge. Gärna, Janna\r\nValik, att vi lyssnar och ser till att allting kommer fram så tidigt\r\nsom möjligt, men det måste också finnas grundläggande förutsättningar\r\nför det så att inte vi som är biträden direkt motarbetas när vi vill\r\nträffa våra klienter.\r\nCharlotte Svensson, Utrikesdepartementet: Området asyl- och migrationspolitiken\r\när ett av EU:s största lagstiftningsområden, så väldigt mycket av det\r\nhär råder vi inte över själva. Det kommer att vara så. Det kommer att\r\nkomma många förändringar i utlänningslagen under de kommande tre fyra\r\nåren. Det är en lång process när man håller på och harmoniserar det här\r\nområdet inom EU. Ändringarna i utlänningslagen kommer inte att ta slut.\r\nDet är inte så att om vi hade väntat några månader till så hade vi\r\nfått lagen som kommer att gälla. Det här är ett reformarbete som kommer\r\natt pågå under lång tid.\r\nKalle Larsson (v): Att vi har en diskussion i den senare delen som\r\nhandlar mycket om tidsplaner och vad som är praktiskt möjligt kan man se\r\nsom ett betyg till den proposition som trots allt är förelagd riksdagen\r\nnu. Det finns invändningar och synpunkter. Det finns säkert - låt mig\r\nsäga det - saker som kan förbättras i den propositionen också. Kompromisser\r\nhar ju den karaktären att man inte är nöjd med allt som står i dem. Men\r\ntidsplanen verkar vara en huvudfråga. Det säger ändå att det är steg i\r\nrätt riktning som tas innehållsmässigt i det förslag som nu föreligger.\r\nDet är också en process som har inletts för många år sedan. Det är vi\r\nväl medvetna om allihop. Tidsgränsen ska väl också ses lite grann i det\r\nljuset. Vi har varit många som vid många tillfällen och på olika sätt,\r\nformellt och informellt, påpekat sätt att göra processen snabbare och\r\natt också sätta i gång den tidigare.\r\nMin fråga till de inblandade departementen och myndigheterna vill vända\r\nlite grann på det. Vi hör invändningarna. Vi känner till de praktiska\r\nbekymren. De är väl beskrivna i vidlyftiga ordalag. Finns det någon av\r\ner som redan nu kan säga att den tidsgräns för genomförande som sätts\r\ni propositionen är omöjlig? Finns det någon från inblandade departement\r\noch myndigheter som i dag kan säga att det är en omöjlig tidpunkt att\r\nuppfylla, så säg det! I annat fall är det ni säger att det finns\r\nsvårigheter, att det finns saker att lösa. Det bestående intrycket är ju\r\nändå att det är möjligt att lösa dessa. Det var den första delen. Den\r\nsom så önskar får begära ordet på den punkten.\r\nDet andra handlar om väntetidsförordningar, nollställningsbeslut och så\r\nvidare. Jag skulle vilja be Kjell Jönsson utveckla sin syn på detta. Du\r\nnämnde något av det i ditt inledningsanförande, och det har funnits\r\nandra som har kommenterat det under hearingens gång. Vad är din syn och\r\ner syn på möjligheterna till väntetidsförordningar och nollställningsbeslut,\r\ndet en del kallar amnesti?\r\nSten Heckscher, Utredningen om domstolsprövning av utlänningsärenden,\r\nm.m.: För att tala med Kalle Larsson kan jag väl fortsätta att vara\r\nvidlyftig. Det var väl mig du avsåg. Jag tror att jag är den som har\r\ntalat mest om tidpunkten här i lokalen. Jag kan inte se saker och ting\r\nlika svart och vitt som du ser dem. Man måste kunna se det här lite mer\r\nnyanserat än att bara konstatera om det är möjligt eller omöjligt. Det\r\när klart att något slags verksamhet kommer att kunna bedrivas den 31\r\nmars. Det är ingen tvekan om det. Vad jag och många andra med mig talar\r\nom är att vi som är inblandade i det här och som ska ta hand om det här\r\nnär väl talmannens klubba har fallit är angelägna om att det ska bli\r\nbra, att vinsterna med den här reformen verkligen ska kunna förverkligas.\r\nDå är det vår skyldighet att tala om vilka komplikationer tidsplanen\r\ninnebär och som i sin tur får konsekvenser för kvaliteten i reformen.\r\nDet är ett kontinuum. Det går inte att säga kategoriskt att det är\r\nomöjligt. Det går inte heller att säga att den föreslagna tidsplanen ger\r\nden här förändringen de bästa förutsättningarna. Det är så man måste se\r\ndet. Det är en fråga om kvalitet i genomförandet. Det är fråga om att\r\nge den här förändringen bästa möjliga förutsättningar. Det kan man inte\r\nsäga i termer av möjligt och omöjligt, svart och vitt.\r\nKalle Larsson (v): Jag är helt överens om att det är en värdefull reform\r\nsom ska genomföras till det bästa. Man ska också vara medveten om att\r\nju längre tidsgränsen flyttas framåt i tid desto bättre blir självfallet\r\nförutsättningarna att göra det praktiskt möjligt. Samtidigt får en\r\nangelägen rättssäkerhetsreform på det här området vänta. Många människor\r\nblir då drabbade av det som tidigare har varit, försiktigt uttryckt, en\r\nmindre rättssäker ordning.\r\nJag vill också ge den kommentaren att datumet den 1 januari 2006 inte\r\nkommer nu eller kom med lagrådsremissen. Det var beslutat när\r\nbudgetpropositionen togs i höstas. Så det datumet har varit klart sedan en\r\nrelativt lång tid tillbaka.\r\nSten Heckscher, Utredningen om domstolsprövning av utlänningsärenden m.\r\nm.: Vi har delvis olika syn på de statsrättsliga förutsättningarna. Det\r\nfanns inget beslut om att den här reformen skulle träda i kraft den 1\r\njanuari 2006. Det beslutet har ännu inte fattats. Det är förslaget i\r\nden nuvarande lagpropositionen som styr det.\r\nJag är helt överens med dig om att det är en balansgång. Naturligtvis\r\nska man sätta det i kraft så tidigt som möjligt utan att äventyra\r\nkonsekvenserna. Men vi kan ha lite olika uppfattningar om kvaliteten i\r\nden nuvarande prövningen.\r\nOrdföranden: Den andra frågan var ställd till Kjell Jönsson, om amnesti,\r\nnollställning, tidsförordning eller vad vi nu väljer att kalla det.\r\nKjell Jönsson, Sveriges advokatsamfund: Det har väsentligen två olika\r\nsyften. Det ena är att det nya systemet inte ska belastas av en stor\r\nbalans. Jag menar att oavsett vad vi har hört om optimismen att få bort\r\nbalanserna så är det ändå fråga om betydande balanser. Man pratar om en\r\navarbetning under tre års tid. Domstolarna ska dessutom hantera två\r\nregelsystem samtidigt. Ett tillräckligt skäl för att införa en förordning\r\nom att en sökande på ansökan ska kunna få sin sak prövad utifrån de här\r\nkriterierna är att bereda ordentliga möjligheter för det nya systemet\r\natt fungera väl. Det tror jag i sig är tillräckligt.\r\nÅ andra sidan är det de humanitära aspekterna. Jag vill göra en liten\r\nhistorisk tillbakablick. 1991 ansåg statsmakterna att ett års väntetid\r\nför barnfamiljer var ett tillräckligt starkt humanitärt skäl för att få\r\nstanna i landet. För ensamstående var det ett och ett halvt års väntetid.\r\nNu gäller helt andra tidsgränser. Det finns personer som har kommit\r\nhit och sökt asyl år 2002 och ännu inte har fått sin sak utredd hos\r\nMigrationsverket. Vi har pratat om att det är fråga om människor av\r\nkött och blod, människor som är traumatiserade. Det är de människorna\r\nsom vi som ombud och advokater träffar dagligen. Det kan bli ganska\r\nförfärande perspektiv att se att man kommer att få vänta ytterligare\r\nflera år. Det finns människor som har varit här mycket lång tid, i många\r\når, även barn och barnfamiljer. Det har ju en humanitär aspekt, även en\r\nrättssäkerhetsaspekt. Om staten inte har kunnat ge uppehållstillstånd\r\nunder så många år förefaller det rimligt att man tar konsekvenserna av\r\ndet och ger tillstånd. Det är sammansatta skäl, vill jag påstå.\r\nJanna Valik, Migrationsverket: Jag vill bara be Kjell Jönsson att ge\r\nmig uppgifter om den person som inte har blivit utredd på så lång tid.\r\nI så fall vill jag omedelbart göra någonting åt det.\r\nUlla Hoffmann (v): Jag har en fråga till Håkan Sandesjö. När jag frågade\r\nom det var möjligt för Utlänningsnämnden att tillåta en ökad muntlig\r\nhandläggning, sade du att det inte går eftersom det skulle vara mot\r\nlagen att öka den muntliga handläggningen, om jag förstod det hela rätt.\r\nJag vill helt enkelt veta vilken lag det är fråga om och varför man\r\ninte kan öka den muntliga handläggningen i Utlänningsnämnden. Vi brukar\r\nju klaga på att det är för lite av detta, så det vore väl bra i så fall.\r\n\r\nHåkan Sandesjö, Utlänningsnämnden: Vad jag sade var att det är den\r\nenskilde domaren, beslutsfattaren, som avgör om det ska vara muntlig\r\nhandläggning eller inte med stöd av 11 kap. 1 § utlänningslagen. Jag\r\nkan därför inte gå till den enskilde domaren och säga: Du ska köra mer\r\nmuntlighet här.\r\nDet får han avgöra. Det var svaret.\r\nOrdförande: Det finns inga fler frågor, och vi närmar oss slutet av\r\ndenna utfrågning. Då ger jag ordet till justitieutskottets ordförande\r\nJohan Pehrson.\r\n\r\nAvslutning\r\n\r\nJustitieutskottets ordförande Johan Pehrson (fp): Vi är många som har\r\nväntat länge på denna reform, och nu ligger förslaget på vårt bord.\r\nJag vill tacka alla er som har medverkat här i dag. Jag hoppas att vi\r\nnu i riksdagen har bra förutsättningar att värdera innehållet i\r\npropositionen och de synpunkter som har kommit fram här i dag när det gäller\r\ntider och annat, så att denna lagstiftningsprodukt, som det heter, ska\r\nbli så bra som möjligt. Det är nämligen väldigt många människor som\r\nförtjänar att den blir mycket bättre, och det finns ett stort engagemang\r\nför detta. Men vi får naturligtvis även väga in andra saker när det\r\ngäller hur detta påverkar våra domstolar i övrigt.\r\nFör oss i justitieutskottet är det uppenbart att vi inte äger frågan i\r\nhuvudsak. Men i bisak spelar det väldigt stor roll för oss hur det går\r\nför våra domstolar. Det påverkar alla andra ärenden och mål som ligger\r\ndär också, mål som ofta är minst lika angelägna.\r\nTack så mycket för att ni kom. Tack Tomas Eneroth för att vi gjorde\r\ndetta tillsammans. Det är bra när utskotten tillsammans försöker finna\r\ngemensamma frågor att jobba med. Det blir ofta lite bättre. Vi får se\r\nom det blir det i slutändan.\r\n\r\nInbjudna deltagare\r\n\r\nUtrikesdepartementet\r\nCharlotte Svensson\r\nChristina Sandqvist\r\nBjörn Hammarberg\r\nBjörn Berselius\r\nAnnika Rudestad\r\nUlrika Sandell\r\nIngela Fridström\r\n\r\nJustitiedepartementet\r\nPer Hall\r\nMattias Almqvist\r\nRikard Jermsten\r\n\r\nDomstolsverket\r\nThomas Rolén\r\nUlla Pålsson\r\nPeder Jonsson\r\n\r\nUtredningen om domstolsprövning av utlänningsärenden m.m.\r\nSten Heckscher\r\n\r\nLänsrätten i Göteborg\r\nIngvar Paulsson\r\n\r\nUtlänningsnämnden\r\nHåkan Sandesjö\r\nCarl-Otto Schéle\r\nAllan Grönwald\r\nBritt-Louise Gunnar\r\nKarin Fährlin\r\nHelene Falk\r\n\r\nMigrationsverket\r\nJanna Valik\r\nLars-Gunnar Lundh\r\nMats Baurmann\r\nRikspolisstyrelsen\r\nHans Rosenqvist\r\n\r\nSveriges advokatsamfund\r\nKjell Jönsson\r\nMaria Billing\r\n\r\nRådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar\r\nAnders Sundquist\r\nAnna Löfgren\r\nMadelaine Seidlitz\r\n\r\nUNHCR\r\nBrian Gorlick\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Rekrytering av nämndemän",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf33 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "52D010A7-EFEF-4E63-83CE-6BC7178F4882",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "2",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "169",
                    "141",
                    "0",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/52D010A7-EFEF-4E63-83CE-6BC7178F4882",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Rätt till muntlig förhandling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Utseende av offentligt biträde m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) yrkandena 4 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "AA40116E-411C-4CD1-ABC4-3543F14CE261",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "219",
                    "92",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/AA40116E-411C-4CD1-ABC4-3543F14CE261",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Säkerhetsärenden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Domstolarnas förutsättningar vid genomförandet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:Sf33 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1 i denna del och \n2004/05:Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Nollställningsbeslut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:Sf32 av Sven Brus m.fl. (kd, fp, v, c, mp) och \n2004/05:Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "5251975C-24E3-44D9-9CDD-08790E92EBE9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (c, fp, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "42",
                    "2",
                    "3",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "2",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "2",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "134",
                    "5",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5251975C-24E3-44D9-9CDD-08790E92EBE9",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd i ärenden som rör barn",
          "forslag": "Riksdagen antar 5 kap. 6 § i regeringens förslag till utlänningslag.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:170 i denna del och avslår motionerna 2004/05:Sf13 yrkande 2 och 2004/05:Sf34 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "4C09F9A3-A5C3-4EAB-9AF3-BBA9C6A70A1C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "1",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "218",
                    "93",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4C09F9A3-A5C3-4EAB-9AF3-BBA9C6A70A1C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Förbud mot polisingripanden i skola m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf33 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "DNA-prov",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf33 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Anhöriginvandring i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2004/05:Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd vid människohandel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:Sf33 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 6 och 7 samt \n2004/05:Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Arbetstillstånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2004/05:Sf33 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkandena 2 och 5 samt \n2004/05:Sf34 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, kd, c) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "9F36A0D0-9C53-49AA-8963-73F2671E54A0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "2",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "141",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9F36A0D0-9C53-49AA-8963-73F2671E54A0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Lagförslagen i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till\na. utlänningslag, till den del det inte behandlats under punkt 7, med den ändringen\ndels att i 5 kap. 3 § första stycket 1 och 5 samt 7 kap. 6 § andra stycket orden \"make, maka\" ersätts av ordet \"make\",\ndels att i 8 kap. 13 § första meningen ordet \"ett\" skall utgå,\ndels att i 10 kap. 14 § första stycket 1 ett kommatecken sätts in före orden \"om ärendet överklagas,\",\ndels att i 12 kap. 15 § tredje stycket orden \"enligt 13 §\" skall ersättas med orden \"enligt 14 §\",\ndels att i 12 kap. 23 § tredje stycket orden \"andra stycket första meningen\" skall ersättas med orden \" andra stycket 1\",\ndels att i 14 kap. 14 § första stycket orden \"20 kap. 15 §\" skall ersättas med orden \"19 kap. 5 §\".\nb. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,\nc. lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,\nd. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,\ne. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,\nf. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,\ng. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),\nh. lag om ändring i lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar,\ni. lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,\nj. lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner,\nk. lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister,\nl. lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,\nm. lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister,\nn. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),\no. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:170 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "49FAED7E-6B5F-4454-B5A1-BE05C94A6BBA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "286",
                    "24",
                    "0",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/49FAED7E-6B5F-4454-B5A1-BE05C94A6BBA",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Rekrytering av nämndemän",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Rätt till muntlig förhandling",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Utseende av offentligt biträde m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Säkerhetsärenden",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Säkerhetsärenden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Domstolarnas förutsättningar vid genomförandet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Nollställningsbeslut",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd i ärenden som rör barn",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Förbud mot polisingripanden i skola m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "DNA-prov",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Anhöriginvandring i övrigt",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd vid människohandel",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Arbetstillstånd",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Lagförslagen i övrigt",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-06-16 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-08-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-08-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-09-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-09-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-09-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-09-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-09-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-09-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-09-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-09-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 03:33:48"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Utlänningsnämnden läggs ned den 31 mars 2006 och ersätts av migrationsdomstolar. Riksdagen sade nej till förslaget om att ge amnesti till personer som sökt asyl senast ett år innan domstolsreformen träder i kraft. Enligt riksdagens beslut ska länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö vara migrationsdomstolar och kammarrätten i Stockholm blir Migrationsöverdomstol. En ny utlänningslag, där skyddsgrunderna får en mer framträdande roll, ska ersätta den nuvarande utlänningslagen från 1989. Skyddsbestämmelserna ska i fortsättningen även omfatta personer som på goda grunder fruktar allvarliga övergrepp på grund av svåra motsättningar i hemlandet. Begreppet \"humanitära skäl\" tas bort och ersätts av begreppet \"synnerligen ömmande omständigheter\". En person kan få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter och om någon av de övriga grunderna för uppehållstillstånd inte går att använda. För barn behöver inte omständigheterna vara av samma allvar och tyngd som för vuxna när det gäller att få uppehållstillstånd. Riksdagens ställningstagande bygger på ett förslag från socialförsäkringsutskottet. Lagändringarna träder i kraft den 31 mars 2006. ",
          "dok_id": "GS01SFU17",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Migrationsdomstolar ersätter Utlänningsnämnden (SfU17)",
          "dok_id": "GS01SFU17",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 03:33:48"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01SFU17",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:38"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Ett enigt socialförsäkringsutskott föreslår att Utlänningsnämnden läggs ned den 31 mars 2006. Migrationsverkets beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden ska i stället överklagas till migrationsdomstolar i fortsättningen. Länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö föreslås bli migrationsdomstolar och kammarrätten i Stockholm ska vara Migrationsöverdomstol. Utskottet föreslår också en ny utlänningslag, där skyddsgrunderna får en mer framträdande roll. Skyddsbestämmelserna ska även omfatta personer som på goda grunder fruktar allvarliga övergrepp på grund av svåra motsättningar i hemlandet. Begreppet \"humanitära skäl\" tas bort och ersätts av begreppet \"synnerligen ömmande omständigheter\". En person kan få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter och om någon av de övriga grunderna för uppehållstillstånd inte går att använda. För barn behöver inte omständigheterna vara av samma allvar och tyngd som för vuxna när det gäller att få uppehållstillstånd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 31 mars 2006. Utskottets ställningstagande bygger på ett förslag från regeringen. Fem partier (kd, fp, v, c och mp) har lämnat in en reservation om amnesti till personer som sökt asyl senast ett år innan domstolsreformen träder i kraft.</p><p></p>",
          "dok_id": "GS01SfU17",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:29"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Migrationsdomstolar ersätter Utlänningsnämnden (SfU17)",
          "dok_id": "GS01SfU17",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:29"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01SFU17",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_SfU_17.pdf",
          "filstorlek": "15521820",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/783E82CD-C2DB-4630-A789-8BF96CDB76BF"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf13 med anledning av skr. 2004/05:47 Migration och asylpolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02Sf13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:47 Migration och asylpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf32 med anledning av prop. 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden",
          "ref_dok_id": "GS02Sf32",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf32",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD, FP, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf33 med anledning av prop. 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden",
          "ref_dok_id": "GS02Sf33",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf33",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf34 med anledning av prop. 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden",
          "ref_dok_id": "GS02Sf34",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf34",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Mauricio Rojas m.fl. (FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden",
          "ref_dok_id": "GS03170",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "170",
          "ref_dok_titel": "Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-09-14",
          "ref_dok_id": "GT093",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "3",
          "ref_dok_titel": "2005-09-14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-09-14",
          "ref_dok_id": "GT093",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "3",
          "ref_dok_titel": "2005-09-14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2005/06:1",
          "ref_dok_id": "GT0K1",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2005/06",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2005/06:1",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2005:716",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2005:717",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:718",
          "ref_dok_id": "1994:137",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:719",
          "ref_dok_id": "1971:289",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:720",
          "ref_dok_id": "1991:572",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:721",
          "ref_dok_id": "1992:1068",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:722",
          "ref_dok_id": "2001:82",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:723",
          "ref_dok_id": "1999:353",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:724",
          "ref_dok_id": "1991:481",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:725",
          "ref_dok_id": "2002:546",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:726",
          "ref_dok_id": "1998:544",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:727",
          "ref_dok_id": "1999:799",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:728",
          "ref_dok_id": "1998:702",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:729",
          "ref_dok_id": "1990:52",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:730",
          "ref_dok_id": "1991:1129",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:731",
          "ref_dok_id": "1991:1128",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:732",
          "ref_dok_id": "1962:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}