{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2222718",
      "dok_id": "GS01SFU1",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "SFU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:SFU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SFU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:35",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:39",
      "titel": "Anslag        inom        socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SFU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01SFU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01SFU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01SFU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialförsäkringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:SFU1</div><h1>Anslag        inom        socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  behandlar i detta betänkande  regeringens\r\noch samarbetspartiernas  (v, mp) förslag till anslag\r\nm.m. inom utgiftsområde 10  Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom  och  handikapp,  utgiftsområde 11 Ekonomisk\r\ntrygghet vid ålderdom och utgiftsområde 12 Ekonomisk\r\ntrygghet för familjer och barn.\r\nUtskottet behandlar flertalet  motioner  från  den\r\nallmänna     motionstiden     2004     som    gäller\r\nsocialförsäkringsområdet. Motionerna gäller anslagen\r\neller anslutande frågor men även allmänna  principer\r\nför    socialförsäkringarna    och   internationella\r\naspekter.\r\nSåvitt gäller utgiftsområde 10 föreslår regeringen\r\natt riksdagen skall besluta om fördelning  av  medel\r\npå de olika anslagen, sammanlagt ca 129 691 miljoner\r\nkronor.  Därtill  föreslås att regeringen bemyndigas\r\natt under 2005 ingå vissa ekonomiska förpliktelser.\r\nInom  utgiftsområde  11  föreslår  regeringen  att\r\nriksdagen skall besluta om fördelning av medel på de\r\nolika  anslagen,   sammanlagt  ca  46  413  miljoner\r\nkronor. Tiden med omställningspension  föreslås  bli\r\nförlängd  från  tio  till tolv månader om dödsfallet\r\ninträffar den 1 januari  2005  eller senare. När det\r\ngäller  bostadstillägg till pensionärer  m.fl.  höjs\r\ngränsen för  bostadskostnaden, fr.o.m. den månad den\r\nbidragsberättigade  fyller 65 år, från 4 500 kr till\r\n4 670 kr för den som är ogift och från 2 250 kr till\r\n2 335 kr per månad för  den  som är gift. För övriga\r\nbidragsberättigade     är     bostadskostnadsgränsen\r\noförändrad. Gränsen för skälig  bostadskostnad såväl\r\ni det särskilda bostadstillägget  för den som fyller\r\n65  år  eller är äldre som i äldreförsörjningsstödet\r\nföreslås bli höjd i samma utsträckning, dvs. med 170\r\nkr per månad  för  den  som  är  ogift och 85 kr per\r\nmånad  för  den  som  är  gift.  Höjningarna  gäller\r\nersättningar för tid fr.o.m. den 1 januari 2005.\r\nInom  utgiftsområde  12  föreslår  regeringen  att\r\nriksdagen  beslutar  om  fördelning av medel  på  de\r\nolika  anslagen,  sammanlagt   ca  56  357  miljoner\r\nkronor. Vidare föreslås att rätten  till  tillfällig\r\nföräldrapenning fr.o.m. den 1 januari 2005  utvidgas\r\npå  så sätt att föräldrar till ett svårt sjukt  barn\r\nunder 18 år får rätt till ett obegränsat antal dagar\r\nmed   tillfällig    föräldrapenning.   Rätten   till\r\ntillfällig  föräldrapenning   i   dessa  fall  skall\r\nnormalt styrkas med ett särskilt läkarutlåtande.\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker   regeringens  förslag   och\r\navstyrker samtliga motioner.\r\n\r\nM-,  fp-, kd- och c-ledamöterna  har  i  särskilda\r\nyttranden   redovisat   sina   respektive   partiers\r\nbudgetförslag.\r\nI  ärendet finns 81 reservationer och 13 särskilda\r\nyttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nSocialförsäkringarna\r\n\r\n1.      Parlamentarisk utredning av\r\nsocialförsäkringarna\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf357\r\nyrkande     11,    2004/05:Sf359    yrkande    2,\r\n2004/05:Sf384 yrkande 2, 2004/05:Sf389 yrkande 6,\r\noch 2004/05:Sf394 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c, mp)\r\nReservation 2 (v)\r\n\r\n2.      Principer för\r\nsocialförsäkringarna\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2004/05:Sf338,\r\n2004/05:Sf359     yrkande    1,    2004/05:Sf377,\r\n2004/05:Sf384   yrkandena    1    och   3-9   och\r\n2004/05:Sf389 yrkandena 1 och 3.\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (v)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n3.      Försäkring för barn och unga\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf295.\r\n\r\n4.      EU:s kompetens\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf263\r\nyrkande   10,   2004/05:Sf362   yrkande   1   och\r\n2004/05:Sf389 yrkande 5.\r\nReservation 6 (v)\r\n\r\n5.      Gränshinder i Norden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Sf228,\r\n2004/05:Sf229,  2004/05:   Sf248,  2004/05:Sf280,\r\n2004/05:Sf356     yrkande    2,    2004/05:Sf367,\r\n2004/05:Sf385 och 2004/05:Sf386.\r\nReservation 7 (m)\r\n\r\n6.      Egenavgifter för begränsat\r\nskattskyldiga\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf302.\r\n\r\n7.      Utlandsstationerade\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk5 yrkande 2.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8.      Biståndsarbetare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf323.\r\n\r\n9.      Företagares\r\nsocialförsäkringsskydd\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2004/05:Sf270,\r\n2004/05:Sf313,   2004/05:   A355   yrkande    15,\r\n2004/05:MJ508  yrkande  4, 2004/05:N398 yrkande 7\r\noch 2004/05:N413 yrkande 7.\r\nReservation 9 (m)\r\nReservation 10 (fp)\r\nReservation 11 (c)\r\n\r\n10.     Konstnärernas\r\nsocialförsäkringsskydd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Kr239\r\nyrkandena 6, 7 och 11 samt  2004/05:Kr357 yrkande\r\n1.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\nUtgiftsområde 10\r\n\r\n11.     Anslag utgiftsområde 10\r\n\r\na) Anslag\r\nRiksdagen   anvisar   för  budgetåret   2005   anslagen   under\r\nutgiftsområde 10 Ekonomisk  trygghet  vid sjukdom\r\noch handikapp enligt utskottets förslag  i bilaga\r\n3.    Därmed   bifaller   riksdagen   proposition\r\n2004/05:1  utgiftsområde  10  punkt 2 samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sf347 yrkandena  1,  2,  4, 5,\r\n7-10,  2004/05:Sf357  yrkande  12,  2004/05:Sf359\r\nyrkandena    8-13,   20,   22-26,   2004/05:Sf369\r\nyrkandena 1-12,  Sf403  yrkandena  2, 3, 8, 9, 11\r\noch  13,  2004/05:A353  yrkande  8, 2004/05:So357\r\nyrkande 7 och 2004/05:So612 yrkande 3.\r\nb) Bemyndigande\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att  under 2005 för ramanslaget\r\n19:6     Försäkringskassan     ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser som, inklusive tidigare  åtaganden,\r\nmedför utgifter på högst 12 miljoner kronor efter\r\n2005.   Därmed   bifaller  riksdagen  proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 10 punkt 1.\r\n\r\n12.     Orsaker till ohälsan\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:Sf359 yrkande\r\n3.\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n13.     Sjukdomsbegreppet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf287\r\nyrkande 13 och 2004/05:  Sf357  yrkande 1 i denna\r\ndel.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n14.     Sjukpenning vid\r\nskönhetsoperationer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf337.\r\n\r\n\r\n\r\n15.     Försäkran vid sjukpenning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf357 yrkande 1\r\ni denna del.\r\nReservation 15 (m)\r\n\r\n16.     Information om sjukförsäkringens\r\nsyfte\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:Sf359  yrkande\r\n14.\r\nReservation 16 (kd)\r\n\r\n17.     Läkarna och\r\nsjukskrivningsprocessen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf359\r\nyrkande 16 och 2004/05:Sf403 yrkande 10.\r\nReservation 17 (fp)\r\nReservation 18 (kd)\r\n\r\n18.     Sjukgymnaster och psykologer\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2004/05:Sf301 och\r\n2004/05:Sf383.\r\nReservation 19 (mp)\r\n\r\n19.     Minskningsregeln\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:Sf347  yrkande\r\n6.\r\nReservation 20 (m)\r\n\r\n20.     Sänkta ersättningsnivåer\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:Sf357 yrkande\r\n6.\r\nReservation 21 (m)\r\n\r\n21.     Tak i sjukförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2004/05:Sf389  yrkande\r\n2.\r\nReservation 22 (m) - motiv.\r\n\r\n22.     Karensdag\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2004/05:Sf281 och\r\n2004/05:Sf408.\r\nReservation 23 (m) - motiv.\r\n\r\n23.     Flexibel sjukpenningnivå\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Sf225,\r\n2004/05:Sf238,  2004/05:   Sf246,  2004/05:Sf251,\r\n2004/05:Sf261,    2004/05:Sf345,    2004/05:Sf357\r\nyrkande 1 i denna del,  2004/05:Sf359 yrkande 17,\r\n2004/05:Sf373 och 2004/05:Ub389 yrkande 2 i denna\r\ndel.\r\nReservation 24 (m)\r\nReservation 25 (kd)\r\n\r\n24.     Studier vid sjukskrivning\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2004/05:Sf233,\r\n2004/05:Sf269,   2004/05:  Sf292,  2004/05:Sf296,\r\n2004/05:Sf357 yrkande  1  i  denna  del, 2004/05:\r\nSf382,        2004/05:Sf388,       2004/05:Sf402,\r\n2004/05:Sf403 yrkande  6, 2004/05:Ub389 yrkande 2\r\ni denna del och 2004/05:Ub441 yrkande 5.\r\nReservation 26 (m, fp)\r\nReservation 27 (kd)\r\nReservation 28 (c)\r\n\r\n25.     Studiemedel och SGI\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Ub389 yrkande 2\r\ni denna del.\r\n\r\n26.     Beslut om sjukpenning\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2004/05:Sf250,\r\n2004/05:Sf294, 2004/05: Sf376 och 2004/05:Sf411.\r\n\r\n27.     Samordning av ersättningssystem\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2004/05:Sf343,\r\n2004/05:Sf349 och 2004/05:Sf389 yrkande 4.\r\nReservation 29 (v)\r\n\r\n28.     Faktorer som kan påverka sjuktalen\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf287 yrkandena\r\n1-4, 6, 7, 9, 11 och 12.\r\nReservation 30 (m)\r\n\r\n29.     Övriga sjukpenningfrågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motion  2004/05:Sf242   och\r\n2004/05:Sf312.\r\n\r\n30.     Kompensationsnivå i sjuklönen\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2004/05:Sf212,\r\n2004/05:Sf347 yrkande 3 och 2004/05:Sf398.\r\nReservation 31 (m)\r\n\r\n31.     Samverkan i rehabiliteringen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Sf308,\r\n2004/05:Sf332,  2004/05:   Sf353,  2004/05:Sf392,\r\n2004/05:Sf409,   2004/05:N401   yrkande   6   och\r\n2004/05:So394 yrkande 7.\r\nReservation 32 (fp)\r\nReservation 33 (kd, c)\r\n\r\n32.     Sanktionsmöjligheter mot\r\narbetsgivare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf241.\r\n\r\n33.     Rehabilitering av arbetslösa\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf236\r\nyrkande 5 och 2004/05: Sf371.\r\n\r\n34.     Arbetsmarknad för äldre och\r\narbetshandikappade\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf234.\r\n\r\n35.     Köp av arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringstjänster m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:Sf236 yrkande\r\n1.\r\n\r\n36.     Ansvar för rehabilitering m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2004/05:Sf314,\r\n2004/05:Sf357 yrkande 5 och 2004/05:Sf372.\r\nReservation 34 (fp, kd, c)\r\n\r\n37.     Rehabilitering av\r\nfunktionshindrade\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf254.\r\n\r\n38.     Punktskriftsundervisning\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2004/05:Sf202 och\r\n2004/05:Sf256.\r\n\r\n39.     Utbildning med ledarhund\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf325.\r\n\r\n40.     Rehabilitering av\r\nlångtidssjukskrivna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf272.\r\nReservation 35 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n41.     Rehabiliteringsfrågor i övrigt\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Sf219,\r\n2004/05:Sf236    yrkande    2,     2004/05:Sf247,\r\n2004/05:Sf293,  2004/05:Sf307  och  2004/05:Sf403\r\nyrkande 7.\r\nReservation 36 (fp)\r\nReservation 37 (kd)\r\nReservation 38 (c)\r\n\r\n42.     Närståendepenning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Sf249,\r\n2004/05:Sf274 och 2004/05:So357 yrkande 8.\r\nReservation 39 (fp)\r\nReservation 40 (c)\r\nReservation 41 (v, mp)\r\n\r\n43.     Ungdomar och aktivitetsersättning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf222.\r\n\r\nReservation 42 (m)\r\n\r\n44.     Sjukersättningens sluttid\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:Sf357  yrkande\r\n13.\r\nReservation 43 (m)\r\n\r\n45.     Studier och aktivitets- och\r\nsjukersättning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Kr370\r\nyrkande 3 och 2004/05: Ub389 yrkande  2  i  denna\r\ndel.\r\n\r\n46.     Vilande aktivitets- och\r\nsjukersättning vid studier\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Sf243,\r\n2004/05:Sf359 yrkande 19, 2004/05:Sf403 yrkande 5\r\noch 2004/05:Ub389 yrkande 2 i denna del.\r\nReservation 44 (fp, kd, c)\r\n\r\n47.     Bisyssla vid partiell\r\nsjukersättning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf239.\r\n\r\n48.     Åtgärder för återgång i arbete vid\r\naktivitets- och sjukersättning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:Sf403  yrkande\r\n4.\r\nReservation 45 (fp)\r\n\r\n49.     Vilande aktivitets- och\r\nsjukersättning\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2004/05:Sf359 yrkande\r\n18.\r\nReservation 46 (kd)\r\n\r\n50.     Rätt till aktivitets- och\r\nsjukersättning på garantinivå\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf264.\r\n\r\n51.     Aktivitets- och sjukersättning vid\r\ninstitutionsvistelse\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf303.\r\n\r\n52.     Övriga frågor om aktivitets- och\r\nsjukersättning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2004/05:Sf311  och\r\n2004/05:Sf342.\r\n\r\n53.     Handikappersättning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Sf226,\r\n2004/05:Sf227,  2004/05:   Sf282,  2004/05:Sf306,\r\n2004/05:Sf350 och 2004/05:Sf374.\r\nReservation 47 (fp, kd, c, mp)\r\n\r\n54.     Privatisering av\r\narbetsskadeförsäkringen m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2004/05:Sf271,\r\n2004/05:Sf336 och 2004/05:Sf348.\r\nReservation 48 (m)\r\nReservation 49 (kd)\r\n\r\n55.     Elöverkänslighet som arbetsskada\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:MJ367 yrkande\r\n5.\r\nReservation 50 (v, c, mp)\r\n\r\n56.     Övriga frågor om\r\narbetsskadeförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf275\r\nyrkande 1 och 2004/05: A277 yrkandena 2-4.\r\n\r\n57.     Försäkringsläkare och utbildning i\r\nförsäkringsmedicin\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf355\r\nyrkandena 2 och 5, 2004/05:Sf357  yrkande  2 samt\r\n2004/05:Sf403 yrkande 12.\r\nReservation 51 (m)\r\nReservation 52 (fp)\r\nReservation 53 (kd)\r\n\r\n58.     Tillsyn av försäkringsläkare\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2004/05:Sf355 yrkande\r\n1.\r\nReservation 54 (kd)\r\n\r\n59.     Missbruk och fusk\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf331.\r\n\r\n60.     Frågor rörande\r\nsocialförsäkringsadministrationen i övrigt\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf275\r\nyrkande 2, 2004/05:Sf340,\r\n2004/05:MJ367 yrkande 4 och 2004/05:MJ509 yrkande\r\n13.\r\nReservation 55 (v, mp)\r\n\r\nUtgiftsområde 11\r\n\r\n61.     Anslag inom utgiftsområde 11\r\nEkonomisk trygghet vid ålderdom\r\n\r\na) Lagförslag\r\nRiksdagen antar regeringens  förslag  i  proposition  2004/05:1\r\nutgiftsområde  11  punkterna 1-3 till dels lag om\r\nändring i lagen (2000:461) om efterlevandepension\r\noch  efterlevandestöd  till  barn,  dels  lag  om\r\nändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till\r\npensionärer m.fl. och dels lag om ändring i lagen\r\n(2001:853) om äldreförsörjningsstöd.\r\nb) Anslag\r\nRiksdagen   anvisar   för   budgetåret   2005   anslagen  under\r\nutgiftsområde  11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\nenligt utskottets  förslag  i  bilaga  3.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2004/05:1\r\nutgiftsområde  11  punkt  4 och avslår motionerna\r\n2004/05:Sf358  yrkandena 2,  4  och  6,  2004/05:\r\nSf364 yrkande 6 och 2004/05:Sf370.\r\n\r\n62.     Förbättrade pensioner\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf358\r\nyrkande 1 och 2004/05: Sf362 yrkande 15.\r\nReservation 56 (kd)\r\nReservation 57 (v)\r\n\r\n63.     Samordning av engångsbelopp inom\r\nyrkesskadeförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf262.\r\nReservation 58 (v, mp)\r\n\r\n64.     I pensionshänseende likställa gifta\r\nmed ogifta\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2004/05:Sf217 och\r\n2004/05:Sf273.\r\n\r\n65.     Efterlevandepension\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2004/05:Sf232  och\r\n2004/05:Sf320 yrkandena 1, 3 och 4.\r\n\r\n66.     Förbättrat bostadstillägg\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:Sf362 yrkande\r\n16.\r\nReservation 59 (v)\r\n\r\n67.     Bostadstillägg i särskilt boende\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf201.\r\n\r\n68.     Beräkning av och information om\r\nBTP\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2004/05:Sf339,\r\n2004/05:Sf407 och 2004/05:Sf410.\r\n\r\n69.     Äldreförsörjningsstöd\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2004/05:Sf357 yrkande\r\n16.\r\nReservation 60 (m)\r\n\r\nUtgiftsområde 12\r\n\r\n70.     Anslag inom utgiftsområde 12\r\nEkonomisk trygghet för familjer och barn\r\n\r\na) Lagförslag\r\nRiksdagen  antar regeringens förslag  i  proposition  2004/05:1\r\nutgiftsområde  12 punkterna 1 och 2 till dels lag\r\nom   ändring  i  lagen   (1962:381)   om   allmän\r\nförsäkring,     dels    lag    om    ändring    i\r\nföräldraledighetslagen (1995: 584).\r\nb) Anslag\r\nRiksdagen  anvisar   för   budgetåret   2005   anslagen   under\r\nutgiftsområde  12 Ekonomisk trygghet för familjer\r\noch barn enligt  utskottets  förslag  i bilaga 3.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 12 punkt  3  och  avslår motionerna\r\n2004/05:Sf346    yrkandena   1-4,   6   och    7,\r\n2004/05:Sf352,    2004/05:Sf354     yrkande    2,\r\n2004/05:Sf359 yrkande 4, 2004/05:Sf363  yrkandena\r\n15, 18, 30, 43 och 44 samt 2004/05:Sf364  yrkande\r\n1, 2004/05:Sf368 och 2004/05:A355 yrkande 12.\r\n\r\n71.     Familjepolitikens inriktning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf263\r\nyrkandena 1, 2 och 7, 2004/05:Sf286 yrkandena  1,\r\n2    och    4,    2004/05:Sf297,   2004/05:Sf328,\r\n2004/05:Sf354  yrkande   6   samt   2004/05:Sf363\r\nyrkandena 1-4, 12, 13 och 41.\r\nReservation 61 (m) - motiv.\r\nReservation 62 (kd)\r\nReservation 63 (v)\r\n\r\n72.     Delat barnbidrag m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Sf204,\r\n2004/05:Sf216,  2004/05:   Sf244,   2004/05:Sf263\r\nyrkande 8 och 2004/05:Sf396.\r\nReservation 64 (v)\r\n\r\n73.     Samtidigt uttag av\r\nföräldrapenningförmåner\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf259\r\nyrkande    2,   2004/05:Sf263   yrkande   5   och\r\n2004/05:A355 yrkande 14.\r\nReservation 65 (fp)\r\nReservation 66 (v, mp)\r\n\r\n74.     240-dagarsregeln\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf263\r\nyrkande 6 och 2004/05: Ub259 yrkande 8.\r\nReservation 67 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 68 (v)\r\n\r\n75.     Individualiserad/jämställd\r\nföräldraförsäkring m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2004/05:Sf240,\r\n2004/05:Sf259 yrkande 1,  2004/05:Sf263 yrkandena\r\n3  och  4,  2004/05:Sf363  yrkande  17,  2004/05:\r\nSf387,    2004/05:Sf393,    2004/05:Sf397     och\r\n2004/05:Sf399.\r\nReservation 69 (kd)\r\nReservation 70 (v)\r\n\r\n76.     2,5-årsregeln m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2004/05:Sf334 och\r\n2004/05:Sf363 yrkande 20.\r\nReservation 71 (kd)\r\n\r\n77.     Förstärkt försäkringsskydd för\r\nföräldrar med barn yngre än 240 dagar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf268.\r\nReservation 72 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n78.     Överlåtelse m.m. av\r\nföräldrapenningförmåner\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2004/05:A355  yrkande\r\n13.\r\nReservation 73 (fp, c)\r\n\r\n79.     Kontaktdagar m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf253\r\nyrkande 1 och 2004/05: Sf279.\r\nReservation 74 (c)\r\n\r\n80.     Föräldrapenningfrågor i övrigt\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf363\r\nyrkandena 14, 16 och 21,\r\n2004/05:A352 yrkande  12 och 2004/05:A355 yrkande\r\n11.\r\nReservation 75 (fp)\r\nReservation 76 (kd)\r\n\r\n81.     Underhållsstöd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf263\r\nyrkande    9,    2004/05:Sf327,    2004/05:Sf329,\r\n2004/05:Sf330,    2004/05:Sf346     yrkande    5,\r\n2004/05:Sf354 yrkande 7 och 2004/05:Sf363 yrkande\r\n22.\r\nReservation 77 (m)\r\nReservation 78 (kd)\r\nReservation 79 (v)\r\nReservation 80 (c)\r\n\r\n82.     Bidrag till kostnader för\r\ninternationella adoptioner\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:So511  yrkande\r\n3.\r\nReservation 81 (c)\r\n\r\n83.     Vårdbidrag för funktionshindrade\r\nbarn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sf245 .\r\n\r\n\r\nStockholm den 25 november 2004\r\n\r\n\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nTomas Eneroth\r\n\r\nFöljande ledamöter  har deltagit i beslutet: Tomas\r\nEneroth (s), Sven Brus (kd)*, Ronny Olander (s), Per\r\nWesterberg  (m)*, Bo Könberg  (fp)*,  Anita  Jönsson\r\n(s), Mona Berglund  Nilsson  (s), Ulla Hoffmann (v),\r\nAnita  Sidén  (m)*,  Lennart  Klockare  (s),  Linnéa\r\nDarell  (fp)*,  Birgitta  Carlsson   (c)*,   Kerstin\r\nKristiansson  Karlstedt  (s),  Anna Lilliehöök (m)*,\r\nGöte  Wahlström  (s),  Mona Jönsson  (mp)  och  Kurt\r\nKvarnström (s).\r\n\r\n*) Har ej deltagit i beslutet under\r\nförslagspunkterna 11, 61 och 70.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nSfU1\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nSocialförsäkringarna\r\n\r\nAllmänna principer för socialförsäkringarna\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden  om  en\r\nparlamentarisk           översyn           av\r\nsocialförsäkringarna,  om allmänna  principer\r\nför socialförsäkringarna  samt  om  en allmän\r\nsjuk- och olycksfallsförsäkring för barn  och\r\nunga.\r\nJämför  reservationerna 1 (m, fp, kd, c, mp),\r\n2 (v), 3 (kd), 4 (v) och 5 (c).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nCentrala       delar       i       det       svenska\r\nsocialförsäkringssystemet    är    sjukförsäkringen,\r\nföräldraförsäkringen,  arbetsskadeförsäkringen   och\r\ndet allmänna pensionssystemet.\r\n\r\nFrån och med den 1 juli 2003 är kompensationsnivån\r\nför  sjukpenning  77,6 % av arbetsinkomster upp till\r\n7,5  prisbasbelopp.  För  arbetslösa  finns  därtill\r\nbegränsningen  att  hel  sjukpenning utges med högst\r\n521 kr per dag. Den lagstadgade sjuklönen, som utges\r\nav arbetsgivaren, har samtidigt  förlängts  till tre\r\nveckor.  -  I betänkande 2004/05:SfU5 om proposition\r\n2004/05:21   Drivkrafter   för   ökad   sjukfrånvaro\r\nföreslås en återgång vid årsskiftet till två veckors\r\nsjuklön och en sjukpenningnivå på 80 %.\r\nFörtidspensioneringen  har fr.o.m. 2003 ersatts av\r\nförmånerna sjukersättning och, för personer i åldern\r\n19-29  år,  aktivitetsersättning.   Förmånerna,  som\r\ntillhör  sjukförsäkringen, är inkomstrelaterade  men\r\ngarantiförmåner  finns också. Kompensationsnivån för\r\nden  inkomstrelaterade   delen  är  64  %,  och  vid\r\nberäkning av antagandeinkomsten finns ett tak på 7,5\r\nprisbasbelopp.\r\nI föräldraförsäkringen är  kompensationsnivån 80 %\r\nav  arbetsinkomster upp till 7,5  prisbasbelopp  och\r\nmed en grundnivå om 180 kr per dag. För de dagar som\r\ntidigare       betecknades      garantidagar      är\r\nersättningsnivån   60   kr   om   dagen,  nu  kallad\r\nlägstanivå.  -  I budgetpropositionen  aviseras  för\r\nföräldraförsäkringen  en höjning av lägstanivån till\r\n180 kr per dag för barn  födda  fr.o.m.  den  1 juli\r\n2006   och   en  höjning  av  inkomsttaket  till  10\r\nprisbasbelopp fr.o.m. nämnda tid.\r\nFörmåner från arbetsskadeförsäkringen utges främst\r\ni form av livränta  som  i princip skall täcka 100 %\r\nav inkomstförlusten till följd  av  en  arbetsskada.\r\nÄven   här   är   förmånstaket   7,5  prisbasbelopp.\r\nLivräntan skall fr.o.m. 2003 till viss del följa den\r\nallmänna löneutvecklingen.\r\nDet   allmänna   pensionssystemet   har    nyligen\r\nreformerats   men  med  omfattande  övergångsregler.\r\nSyftet har varit att skapa ett pensionssystem som är\r\nföljsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska\r\nutvecklingen. Reformen  gäller fullt ut för personer\r\nfödda 1954 eller senare.  För denna kategori grundas\r\nålderspensionen  på  de  under   livet   sammanlagda\r\nförvärvsinkomsterna. Pensionsrätten motsvarar 18,5 %\r\nav   den   årliga  förvärvsinkomsten  upp  till  7,5\r\ninkomstbasbelopp  (efter  avdrag  för  den  allmänna\r\npensionsavgiften).  Förmånerna i det inkomstgrundade\r\nfördelningssystemet anpassas bl.a. till den allmänna\r\ninkomstutvecklingen.   I   systemet  finns  även  en\r\ngarantipension.\r\nSocialförsäkringarna        finansieras        med\r\narbetsgivaravgifter,   egenavgifter    och    allmän\r\npensionsavgift.     Det     gäller    inkomstgrundad\r\nålderspension och efterlevandepension,  sjukpenning,\r\nrehabiliteringsersättning,  inkomstrelaterad   sjuk-\r\noch aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning  och\r\nföräldrapenningförmån.\r\n\r\nTill  begreppet  socialförsäkring  hänförs  i  många\r\nsammanhang  andra  förmånssystem  av  socialpolitisk\r\nart. Någon definition av begreppet finns  inte i den\r\nsvenska   lagstiftningen.  I  socialförsäkringslagen\r\n(1999:799)  har  en  avgränsning  skett  utifrån ett\r\npraktiskt  betingat  synsätt. Socialförsäkringslagen\r\nomfattar således trygghetssystem  som  administreras\r\nav  Riksförsäkringsverket (RFV), försäkringskassorna\r\noch   Premiepensionsmyndigheten.    Förmåner    från\r\narbetslöshetsförsäkringen     omfattas    inte    av\r\nsocialförsäkringslagen  bl.a.  på   grund   av   att\r\narbetslöshetsförsäkringen  till  väsentliga delar är\r\nfrivillig.\r\n\r\nDen  1  januari 2005 ersätts Riksförsäkringsverket\r\noch  försäkringskassorna   med  en  ny  rikstäckande\r\nmyndighet, Försäkringskassan.\r\n\r\nÖversyn av socialförsäkringarna\r\n\r\nRegeringen     har    inlett    en    översyn     av\r\nsocialförsäkringarna  som  är  tänkt  att  ske i två\r\nsteg. Som ett första steg skall en särskild utredare\r\n(dir.  2004:129)  göra  en  genomgripande analys  av\r\nsocialförsäkringarna i ett brett  perspektiv.  Denna\r\nanalys   skall   därefter  utgöra  underlag  för  en\r\nkommande parlamentarisk  utredning  som  skall lämna\r\nförslag   till   en   reformerad   socialförsäkring.\r\nUtredningsuppdraget   i  det  första  steget   skall\r\nredovisas senast den 1 november 2006.\r\n\r\nI  direktiven  till  den  nu  tillsatta  särskilda\r\nutredaren  anges att utredningen  principiellt  sett\r\nskall  omfatta   hela   socialförsäkringen  och  att\r\nutredaren   skall   granska   och    analysera   hur\r\nsocialförsäkringen  fungerar  som helhet.  Översynen\r\nskall främst omfatta de delar av  socialförsäkringen\r\nsom avser försäkring för inkomstbortfall  till följd\r\nav ohälsa, vilket innebär ersättningsslagen sjuklön,\r\nsjukpenning,  rehabiliteringsersättning,  sjuk-  och\r\naktivitetsersättning   samt   arbetsskadeförsäkring.\r\nÄven       tillfällig      föräldrapenning       och\r\nhavandeskapspenning    ingår,   men   däremot   inte\r\nföräldraförsäkringen            i            övrigt.\r\nArbetslöshetsförsäkringen    skall   inte   ingå   i\r\növersynen annat än vad som följer  av  samspelet med\r\nsjukförsäkringen. Ålderspensionssystemet skall ligga\r\nutanför översynen.\r\nGrundläggande utgångspunkter för översynen  är att\r\nsocialförsäkringarna   liksom   i   dag  skall  vara\r\ngenerella  och  obligatoriska  och att hälsoprövning\r\ninte   skall   finnas.   Viktigt   är   också    att\r\nförsäkringsmässigheten  är  tydlig så att kopplingen\r\nmellan den avgift som betalas och den försäkring som\r\nerhålls   blir   uppenbar.   I   denna    del    bör\r\nförsäkringsmässigheten  vara  tydligare  än  i  dag.\r\nSärskilt  fokus  skall  läggas  på  arbetslinjen och\r\nfrågor    som    har    sin    grund    i    ohälsa.\r\nSocialförsäkringssystemet   skall  vara  långsiktigt\r\nfinansiellt stabilt. Analysen  skall  visa  hur  väl\r\nsocialförsäkringen fungerar i dag, vilka brister och\r\nförtjänster    som    finns    och    effekter    på\r\nsamhällsekonomi  och välfärd. Utredningen skall även\r\nvisa på alternativa vägar för att förbättra systemen\r\ninför framtiden.\r\nDet finns enligt  direktiven  behov  av  att  inom\r\nramen  för  översynen  se  över  frågan om en bättre\r\nsamordning          mellan         sjuk-         och\r\narbetslöshetsförsäkringarna.     Ersättningar    och\r\nersättningstak  skall  vara  på  sådana  nivåer  att\r\nförsäkringen innebär ett reellt skydd  för flertalet\r\nförsäkrade,   standardtrygghet.  Utredningen   skall\r\ndärför överväga  effekterna  av att inkomstgränserna\r\ninom  sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna  höjs  i\r\ntakt med  den  allmänna inkomstutvecklingen. Det bör\r\nockså   övervägas   hur   den   ersättningsgrundande\r\ninkomsten  skall  definieras och beräknas. Utredaren\r\nskall  granska  förutsättningarna   för   att   göra\r\nsocialförsäkringssystemet  mer  anpassat  till vissa\r\nstrukturförändringar  på  arbetsmarknaden. Utredaren\r\nskall också, i de frågor som uppkommer i samband med\r\növergångar   mellan  t.ex.  sjukdom   och   studier,\r\nanalysera     hur     samspelet     mellan     t.ex.\r\nsocialförsäkrings-  och  studiesystemen är i dag och\r\nvilka behov av förändringar som finns.\r\nTill stor del har socialförsäkringsutgifterna  ett\r\ntydligt  samband  med  arbetslivet.  Det  är  därför\r\nnaturligt  att i ökad utsträckning koppla utgifterna\r\nför socialförsäkringssystemet  till  arbetsmarknaden\r\noch ge arbetsmarknadens parter ett ökat  ansvar  för\r\noch     inflytande     över    socialförsäkringarnas\r\nutgiftsutveckling, så långt  detta  är  möjligt utan\r\natt     äventyra    försäkringarnas    grundläggande\r\nprinciper.\r\nEtt inslag  av  obligatoriska  egenavgifter för de\r\nförsäkrade  skall  övervägas  för  att   stärka  den\r\nfinansiella stabiliteten.\r\nUtredaren   skall   bedriva   ett  utåtriktat  och\r\nfolkbildande  arbete  och  sträva  efter  ett  brett\r\nsamarbete     med     de     politiska    partierna,\r\narbetsmarknadens    parter   och   övriga    berörda\r\norganisationer.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI  motion  Sf357  av  Fredrik  Reinfeldt  m.fl.  (m)\r\nyrkande 11 anförs att sjukfrånvaron är en akut fråga\r\noch att regeringen därför omgående bör tillsätta den\r\nparlamentariska            utredningen            om\r\nsocialförsäkringssystemen. Utredningen bör få friare\r\ndirektiv  än enmansutredaren  fått.  Direktiven  bör\r\näven      omfatta      ökad      samordning      med\r\narbetslöshetsförsäkringen.   I  motionen  anges  att\r\nersättningsnivåerna        i        sjuk-        och\r\narbetslöshetsförsäkringarna bör vara desamma och att\r\nförsäkringarna   kan  brytas  ut  ur  statsbudgeten.\r\nVariationer eller  differentieringar  av  avgifterna\r\nkan tänkas.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI  motion Sf394 av Bo Könberg m.fl. (fp) begärs  att\r\nregeringen  tillsätter en parlamentariskt sammansatt\r\nutredning  i  syfte   att   göra   en   översyn   av\r\nsocialförsäkringarna.  Översynen  bör  även  omfatta\r\narbetslöshetsförsäkringen.   Motionärerna  redovisar\r\nockså   sin   syn   på   vissa  utgångspunkter   för\r\ndiskussionen mellan partierna,  t.ex.  att  det  bör\r\nfinnas   ett  direkt  samband  mellan  avgifter  och\r\nförmåner,   att   avgifterna   skall   motsvara   en\r\nförsäkringspremie     med     riskutjämning,     att\r\nsocialförsäkringarna  frikopplas  från statsbudgeten\r\noch att de skall ha buffertfonder.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nI  motion  Sf359  av Sven Brus m.fl. (kd)  begärs  i\r\nyrkande      1      ett     tillkännagivande      om\r\nsocialförsäkringssystemets  utformning.  Staten  bör\r\ntillhandahålla ett generellt system för att försäkra\r\ninkomstbortfall     vid    sjukdom,    arbetslöshet,\r\nbarnafödande och pension,  men  som även ger utrymme\r\nför egna lösningar och personligt  ansvarstagande. I\r\nett  kortare  perspektiv  bör  socialförsäkringarna,\r\nutöver  pensionssystemet,  renodlas  och  samordnas.\r\nSambandet   mellan   avgifter   och   förmåner   bör\r\nförbättras. I ett längre perspektiv  är det önskvärt\r\natt       hela       skatte-,      avgifts-      och\r\ntransfereringssystemet  effektiviseras.  I yrkande 2\r\nbegärs att en parlamentarisk kommitté snarast  får i\r\nuppdrag  att  utreda  en samordning och renodling av\r\nsocialförsäkringarna.\r\n\r\nVänsterpartiet\r\n\r\nI motion Sf389 av Lars  Ohly m.fl. (v) framhålls att\r\ndet offentliga trygghetssystemet  är ett redskap för\r\natt  utjämna  klass-  och  könsskillnader  samt  att\r\nfördela resurser över livet. Den generella välfärden\r\nbör   därför   utgöra   politisk  grund   även   för\r\nregeringens arbete (yrkande 1). Statens ansvar skall\r\ninte  lämnas över på arbetsmarknadens  parter  eller\r\nden  privata  marknaden  (yrkande  3).  Motionärerna\r\nanser   att  socialförsäkringarna  successivt  måste\r\nförbättras   inom   ramen   för  befintliga  system.\r\nRegeringen  bör  därför  lägga  ned  utredningen  om\r\növersyn av socialförsäkringarna (yrkande 6).\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson m.fl. (c) anser i motion Sf384 att\r\nen   större  reformering  av  trygghetssystemen   är\r\nnödvändig.   Regeringen  bör  snarast  tillsätta  en\r\nparlamentarisk utredning om socialförsäkringarna som\r\näven innefattar  arbetslöshetsförsäkringen.  Som ett\r\nbidrag  till  utredningen  anger  motionärerna vissa\r\nallmänna  krav för reformen. Bland annat  anges  att\r\nersättningsnivåer   bör  renodlas  och  systemet  ge\r\nförutsättningar för en  ekonomisk  grundtrygghet som\r\nomfattar   alla.   Det   bör   även   övervägas   om\r\nbarnfamiljer  bör  erbjudas  en högre trygghetsnivå.\r\nTrygghetssystemet skall bidra  till  att  arbete och\r\nföretagsamhet      uppmuntras.     Sjukförsäkrings-,\r\narbetsskadeförsäkrings-                          och\r\narbetslöshetsförsäkringssystemen  bör slås ihop till\r\nen            samlad           arbetslivsförsäkring.\r\nTransfereringskostnaderna  behöver anpassas till vad\r\nsom    är    långsiktigt    ekonomiskt     hållbart.\r\nTrygghetssystemet   skall   bidra  till  att  stärka\r\nmedborgarnas egenmakt och självbestämmande.\r\n\r\nEnskilda motioner\r\n\r\nI  motion  Sf338  av  Staffan  Danielsson  och  Sven\r\nBergström   (c)   anges   att   en   stor   del   av\r\nstatsbudgetens  utgifter  används  för den  allmänna\r\nsjukförsäkringen. Inkomsternas storlek  och  behovet\r\nav  andra utgifter sätter dock gränser för hur  stor\r\ndel som  kan  användas  till  ohälsan.  Motionärerna\r\nföreslår  att regeringen utreder en modell  där  man\r\nförst bestämmer  hur stor andel av statsbudgeten som\r\nmaximalt kan tas i  anspråk för sjukförsäkringen och\r\ndärefter   bestämmer   sjukpenningens   nivå.   Ökar\r\nutgifterna  måste  sjukpenningnivån   sänkas   eller\r\nutgifterna minska inom andra områden.\r\n\r\nI  motion  Sf377  av Lars Lilja och Carin Lundberg\r\n(s) påpekas att det finns olika regler för och olika\r\nersättningsnivåer  i de  sociala  trygghetssystemen.\r\nMotionärerna anser att  regeringen  bör överväga att\r\ninföra samma beräkningsgrund för ersättning  i  alla\r\ntrygghetssystemen.\r\nI  motion  Sf295  av Carina Adolfsson Elgestam och\r\nLars Wegendal (s) anförs  att  allt  fler  föräldrar\r\ntecknar  privata  försäkringar med invaliditetsskydd\r\nför sina barn. Alla  föräldrar har dock inte råd att\r\nteckna privata försäkringar,  och  vissa  barn  har,\r\nt.ex. på grund av funktionshinder, svårare att få en\r\nprivat  försäkring  än andra. Motionärerna anser att\r\ndet därför finns anledning att överväga en utredning\r\nom en allmän olycks- och sjukförsäkring för barn och\r\nunga.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  och  senast  i  betänkande\r\n2003/04:SfU1 redovisat  sin  syn  på principerna för\r\nsocialförsäkringarna   och   därvid  angivit   bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nSocialförsäkringarna skall vara  trygga,  rättvisa\r\noch  effektiva, vilket bäst uppnås genom en generell\r\noffentlig   försäkring.  Socialförsäkringarna  skall\r\ndels   ge   standardtrygghet   genom   att   ersätta\r\ninkomstbortfall  upp  till en viss nivå, dels ge ett\r\ngrundläggande skydd vid  varaktig ohälsa för grupper\r\nsom   inte   fått   fotfäste   på   arbetsmarknaden.\r\nInkomstbortfallsprincipen  bör  vara  utgångspunkten\r\nför försäkringsskyddet även framdeles. Förmåner från\r\nsocialförsäkringarna skall ges på  lika  villkor för\r\nalla  och  innehålla ett betydande mått av utjämning\r\nmellan grupper  som  löper olika risk att drabbas av\r\nsjukdom  och  skada.  Det  möjliggör  omfördelningar\r\nmellan olika grupper och över livet. Arbetslinjen är\r\ncentral.\r\nUtskottet   konstaterar    att   dessa   principer\r\növerensstämmer med utgångspunkterna  för den översyn\r\nav   socialförsäkringarna  som  nu  inleds.   Enligt\r\nutskottets   mening   finns  det  en  bred  politisk\r\nuppslutning   bakom   dessa   principer.   En   bred\r\nuppslutning  finns  även   bakom   inriktningen  att\r\narbetslöshetsförsäkringen    även   fortsättningsvis\r\nskall   vara  en  fristående  ersättningsform.   Den\r\ninledda        översynen        omfattar        dock\r\narbetslöshetsförsäkringen  såvitt  gäller  en bättre\r\nsamordning          mellan         sjuk-         och\r\narbetslöshetsförsäkringarna.\r\nUtskottet   delar  regeringens   uppfattning   att\r\növersynen bör inledas  med att underlag tas fram som\r\nkan bli föremål för en bred  analys  men  även öppen\r\ndebatt   och   förankring.  Utredaren  skall  enligt\r\ndirektiven sträva  efter  ett brett samarbete med de\r\npolitiska  partierna,  arbetsmarknadens  parter  och\r\növriga berörda organisationer.  Först  därefter  bör\r\ndet  parlamentariska utredningsarbetet ta vid som då\r\nockså  skall  resultera i förslag till en reformerad\r\nsocialförsäkring.\r\nEnligt utskottets  mening  bör  riksdagen  inte nu\r\nnärmare  precisera utgångspunkterna för eller uttala\r\nsig om den  närmare  inriktningen  på  den  kommande\r\nreformen.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet motionerna\r\nSf357 yrkande 11, Sf394, Sf359 yrkandena  1  och  2,\r\nSf389 yrkandena 1, 3 och 6, Sf384, Sf338 och Sf377.\r\nUtskottet  finner  inte skäl att föreslå införande\r\nav  en allmän olycksfalls-  och  sjukförsäkring  för\r\nbarn   och  unga.  Utskottet  vill  dock  nämna  att\r\nregeringen     i    proposition    2003/04:150    Ny\r\nförsäkringsavtalslag  har  lagt  fram  förslag om en\r\nlagfäst   rätt   att  teckna  personförsäkring   hos\r\nförsäkringsbolag.  Försäkring  får  vägras endast om\r\nsärskilda skäl föreligger, och en vägran  kan prövas\r\nav  domstol.  Undantag för sjukdom som visat  symtom\r\nföre tecknandet  och  som inte grundas på upplysning\r\nom    den    försäkrades    hälsotillstånd,     s.k.\r\nsymtomklausul, skall endast få införas vid speciella\r\nomständigheter.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Sf295.\r\n\r\nInternationella aspekter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om\r\n- EU:s kompetens på socialförsäkringsområdet\r\n- gränshinder i Norden\r\n- egenavgifter för begränsat skattskyldiga\r\n- utlandsstationerade\r\n- biståndsarbetare.\r\nJämför reservationerna 6 (v), 7 (m) och 8 (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nI     socialförsäkringslagen     (1999:799)    finns\r\nbestämmelser  om  vem  som omfattas av  den  svenska\r\nsocialförsäkringen. I lagen anges att den som kommer\r\ntill  Sverige och kan antas  komma  att  vistas  här\r\nunder längre tid än ett år skall anses bosatt här om\r\ninte synnerliga  skäl talar mot det. Där anges också\r\natt den som lämnar  Sverige  fortfarande skall anses\r\nbosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst\r\nett  år.  Särregler finns för bl.a.  statsanställda,\r\ndiplomater, biståndsarbetare och utlandsstuderande.\r\n\r\nGenom socialförsäkringslagen har förmånerna delats\r\nin i bosättningsbaserade  respektive  arbetsbaserade\r\nförmåner.  Den  ena  delen  innehåller förmåner  som\r\ngrundas på bosättning i Sverige  och den andra delen\r\nförmåner som är beroende av arbete här i landet. Den\r\nbosättningsbaserade försäkringen avser garantibelopp\r\noch  bidrag,  och  den  arbetsbaserade  försäkringen\r\navser    ersättning    för   inkomstförlust.    Båda\r\nförsäkringarna skall gälla  lika  för  alla  som  är\r\nbosatta respektive arbetar i Sverige.\r\nFör  att  den  som  utnyttjar den fria rörligheten\r\ninom EU inte skall missgynnas  när det gäller rätten\r\ntill social trygghet finns regler  som  samordnar de\r\nnationella  socialförsäkringssystemen.  De   närmare\r\nbestämmelserna  finns  i förordning (EEG) nr 1408/71\r\nom tillämpningen av systemen för social trygghet när\r\nanställda,      egenföretagare      eller      deras\r\nfamiljemedlemmar     flyttar    inom    gemenskapen.\r\nFörordningen tillämpas även i förhållande till andra\r\nEES-länder. Genom förordning (EG) 859/2003 tillämpas\r\nbestämmelserna även på  medborgare i tredje land som\r\nenbart på grund av sitt medborgarskap  inte omfattas\r\nav förordning 1408/71.\r\nI förordning 1408/71 finns bestämmelser  om  bl.a.\r\nlikabehandling   av  EU-medborgare,  bestämmande  av\r\ntillämplig    lagstiftning,     sammanläggning    av\r\nkvalifikationstider,   export   av   förmåner    och\r\nproportionell    beräkning    av    pensioner.    En\r\ngrundläggande   princip   är   att  den  för  vilken\r\nförordningen gäller skall omfattas av lagstiftningen\r\ni bara en stat, i regel arbetslandets  lagstiftning.\r\nDet  ankommer  på den nationella lagstiftningen  att\r\nange närmare villkor  för  att  tillhöra det landets\r\nsystem för social trygghet och förutsättningarna för\r\natt  få förmåner. Den nationella lagstiftningen  får\r\ndock inte  avvika från gemenskapsrättsliga principer\r\noch regler.  För enskilda fall eller för definierade\r\ngrupper  är  det  möjligt  för  länderna  att  sluta\r\növerenskommelser   om   undantag  från  de  allmänna\r\nreglerna i EG-rätten om vilket lands lagstiftning om\r\nsocial  trygghet  som  skall   tillämpas   i   olika\r\nsituationer.\r\nEn  ny  förordning,  Europaparlamentets och rådets\r\nförordning (EG) nr 883/2004  av den 29 april 2004 om\r\nsamordning  av de sociala trygghetssystemen,  bygger\r\npå samma grundprinciper  som  1408/71 och kommer att\r\nersätta den förordningen.\r\nFörbindelserna på socialförsäkringsområdet  mellan\r\nSverige  och  de  övriga  nordiska länderna regleras\r\näven av den nordiska konventionen om social trygghet\r\nsom har trätt i kraft den 2  november  2004.  Enligt\r\nkonventionen  skall  reglerna  i  förordning 1408/71\r\ngenerellt tillämpas på alla personer  försäkrade och\r\nbosatta  i  Norden  som  inte  direkt  omfattas   av\r\nförordningen.   Det  gäller  i  huvudsak  s.k.  icke\r\nförvärvsaktiva         EU/EES-medborgare         och\r\ntredjelandsmedborgare som  är  bosatta  i  Norden. I\r\nförhållande   till   Danmark   omfattas   dock  inte\r\ntredjelandsmedborgare när det gäller vissa förmåner.\r\n\r\nEtt flertal andra konventioner om social\r\ntrygghet har träffats mellan Sverige och olika\r\nländer. Genom EU-medlemskapet är Sverige också\r\nbundet av avtal om social trygghet mellan\r\ngemenskapen och tredje land.\r\n\r\n\r\n\r\nEU:s kompetens\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  Sf389  yrkande  5 av Lars Ohly m.fl.  (v)\r\nanges att det finns en risk att EU-samarbetet kommer\r\natt  medföra  en  ökad  privatisering   vad   gäller\r\nsocialförsäkringarna,  som  kan  hota  det generella\r\nvälfärdssystemet  i  Sverige. Regeringen bör  därför\r\ninom  EU  offensivt verka  för  att  den  nationella\r\nbeslutanderätten på det sociala området bevaras även\r\ni praktiken. Liknande yrkanden framförs av Lars Ohly\r\nm.fl. (v) även  i  motionerna  Sf362  yrkande  1  om\r\npensionssystemet    och    Sf263   yrkande   10   om\r\nfamiljepolitiken.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEuropeiska  gemenskapen  har  inte   kompetens   att\r\nharmonisera                         medlemsstaternas\r\nsocialförsäkringssystem.  Utskottet  har  vid  flera\r\ntillfällen  uttalat  (bl.a.  i yttr. 1999/2000:SfU6y\r\nnär   det   gällde  förstärkt  samarbete   för   att\r\nmodernisera  social  trygghet)  att  principerna  om\r\nicke-diskriminering   och   likabehandling   av  EU-\r\nmedborgare  liksom krav på likabehandling av kvinnor\r\noch  män  visserligen   påverkar   utformningen   av\r\nsocialförsäkringssystemen     men     att     själva\r\nutformningen  av  och  innehållet i medlemsländernas\r\nsocialförsäkringssystem  är  en  nationell fråga. På\r\nvissa håll inom EU finns tendenser  att bitvis vilja\r\nföra  över  frågor  som  rör  de nationella  sociala\r\ntrygghetssystemen    till    beslutsfattande    inom\r\ngemenskapen. Utskottet betonade därför att frågor om\r\nden sociala dimensionen när det  gäller  en gemensam\r\nstrategi för att modernisera social trygghet handlar\r\nom ett samarbete mellan de enskilda medlemsstaterna,\r\noch   utskottet   ansåg   att   regeringen  i  olika\r\nsammanhang  och  forum  inom  EU bör  markera  denna\r\ninställning,  något  som  utskottet  i  samband  med\r\ninformation   om   EU-frågor  även   framfört   till\r\nSocialdepartementet.\r\n\r\nI  EG-fördraget artikel  137.4  anges  numera  att\r\nbestämmelserna   i   artikeln,   som   bl.a.   avser\r\nverksamhet för modernisering av systemen för socialt\r\nskydd,   inte  påverkar  medlemsstaternas  rätt  att\r\nfastställa  de  grundläggande  principerna  för sina\r\nsystem för social trygghet och inte i väsentlig grad\r\nskall påverka den finansiella jämvikten i dessa.\r\nNär  det gäller det nya konstitutionella fördraget\r\nkan noteras  att  regeringen  i skrivelse 2003/04:13\r\nEuropeiska  konventet  om  EU:s  framtid  angav  att\r\nkompetensfördelningen  mellan  medlemsstaterna   och\r\nunionen på det sociala området bör behållas samt att\r\ndet   förhållandet   att   beslut   får  fattas  med\r\nkvalificerad  majoritet  möjliggör framsteg  på  det\r\nsociala området inom den kompetens  som unionen har.\r\nUtskottet   konstaterade   i   sitt  yttrande   över\r\nskrivelsen  (yttr.  2003/04:SfU2y)   att  konventets\r\nförslag  i  motsvarande  delar  inte  innebär  någon\r\nändring av EU:s kompetens.\r\nRegeringen  har  givit RFV i uppdrag att  göra  en\r\ngenomgång  av  vilka  problem   man  för  närvarande\r\nbedömer        finns        i        internationella\r\nsocialförsäkringsfall  när bl.a. förordning  1408/71\r\när tillämplig. I redovisningen  av  uppdraget den 29\r\noktober  2004 anger RFV bl.a. att EG-domstolen  inte\r\nhåller  det   för   omöjligt   att  grunda  enskilda\r\npersoners    rättigheter   direkt   på    fördragets\r\nprinciper. Vidare  kan  unionsmedborgarskapet numera\r\nleda till vissa sociala rättigheter  som  vid laglig\r\nvistelse i ett annat medlemsland inte får nekas  med\r\nåberopande av fördragets likabehandlingsprincip. RFV\r\nanser  att  det  sammantaget  ges en bild av att EG-\r\ndomstolen inte drar sig för att utveckla den sociala\r\ndimensionen.  En  medlemsstat  har   möjlighet   att\r\npåverka EG-domstolen genom att intervenera i mål och\r\nföra  fram  sin  syn  på  hur  en viss situation bör\r\ntolkas, men enligt RFV sker det  inte i någon större\r\nutsträckning från svensk sida.\r\nEnligt  utskottets  mening  ger  det  anförda  vid\r\nhanden att regeringen även fortsättningsvis  behöver\r\nvara  uppmärksam på att EU-samarbetet inte inkräktar\r\npå    den     nationella    beslutanderätten    över\r\nsocialförsäkringssystemen.   Något  tillkännagivande\r\nfrån riksdagens sida är däremot inte nödvändigt.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  motionerna\r\nSf389 yrkande 5, Sf362  yrkande  1 och Sf263 yrkande\r\n10.\r\n\r\nGränshinder i Norden\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nEtt  antal  motioner  av Anita Johansson  m.fl.  (s)\r\nrespektive  Håkan  Larsson   (c)   tar   upp   olika\r\ngränshinder i Norden.\r\n\r\nI motionerna Sf386 (s) och Sf229 (c) anges att det\r\nfinns problem vid förtidspensionering efter arbete i\r\nmer  än  ett nordiskt land. Rätten till förmånen och\r\nbedömningen av arbetsförmågan beslutas av varje land\r\nför sig. Motionärerna  anser att det antingen behövs\r\nen  harmonisering  av sjukförsäkringssystemen  eller\r\nsärskilda regler för dessa situationer.\r\nI  motionerna  Sf385  (s)  och  Sf248  (c)  begärs\r\ntillkännagivanden  om att den som uppbär eller skall\r\nbörja motta svensk lönebaserad  föräldrapenning inte\r\nbör  nekas  det med hänvisning till  att  barnet  är\r\nbosatt i annat  nordiskt land eller att föräldrarnas\r\narbete i Sverige upphört.\r\nVidare föreslås  i  motionerna Sf367 (s) och Sf228\r\n(c)  ett  tillkännagivande   om   att   den  svenska\r\nlagstiftningen  bör  ändras så att rätten till  s.k.\r\nvilande SGI även omfattar  situationer  då en person\r\nhaft  studiemedel  från  annat  nordiskt land  eller\r\nannat EU/EES-land.\r\n\r\nTvå motioner tar upp gränshinder  mellan Sverige och\r\nDanmark.\r\n\r\nI  motion  Sf356  av  Tobias Billström  m.fl.  (m)\r\nyrkande   2  anges  att  nuvarande   utformning   av\r\nsocialförsäkringssystemet kan ge besvärliga effekter\r\nnär en person  arbetar  i såväl Sverige som Danmark.\r\nSom     exempel     nämns     arbetsgivaravgifterna,\r\npensionsintjänande  vid  kortare   arbete   än  tolv\r\nmånader    samt   situationen   för   den   som   är\r\nlångtidssjukskriven.  Vidare  är föräldrapenning och\r\ndagisplats dåligt synkroniserade.\r\nI  motion  Sf280 av Johan Linander  (c)  redovisas\r\nexempel   på   gränshinder    i    Öresundsregionen.\r\nMotionären   anser  att  en  vitbok  över   samtliga\r\ngränsbarriärer bör upprättas med angivande av när de\r\nskall vara avklarade.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har  tidigare  vid  flera  tillfällen  och\r\nsenast  i betänkande 2003/04:SfU1 behandlat motioner\r\nom gränshinder i Norden.\r\n\r\nUtskottet  har  därvid  redovisat  att en särskild\r\nutredare    har   haft   i   uppdrag   av   Nordiska\r\nministerrådet  att  utreda de rättigheter en nordisk\r\nmedborgare  har  vid  bosättning,  arbete,  studier,\r\nbesök eller liknande i  ett  annat nordiskt land. En\r\nslutrapport  avlämnades  i  april  2002,  Nordbornas\r\nrättigheter (ANP 2002:719). I  rapporten  anges  att\r\ndet  av  många  skäl  krävs  en bättre samordning av\r\nlagar och regelverk. Skillnader  mellan  länderna  i\r\nbeskattningen,  i  de  sociala välfärdsstrukturerna,\r\nsärskilt    när    det    gäller    pensioner    och\r\nfamiljepolitik,  och  inom  utbildningen   anges  ha\r\nskapat  de flesta problemen. Nya gemensamma nordiska\r\nregler som  berör  EU/EES:s kompetensområde bör dock\r\näven  gälla EU-länders  medborgare,  och  bilaterala\r\növerenskommelser mellan nordiska länder som reglerar\r\nnordbors rättigheter bör undvikas.\r\nUtskottet  har  tidigare  även  redovisat  att  de\r\nsvenska och danska regeringarna i maj 1999 gemensamt\r\ngett  ut  rapporten Öresund - en region blir till. I\r\nrapporten anförs  om  det  sociala området bl.a. att\r\nreglerna i förordning 1408/71  i vissa avseenden får\r\nsärskilt komplicerade effekter i  de fall Danmark är\r\ninblandat, eftersom Danmark skiljer  sig från övriga\r\nmedlemsstater  vad  gäller  den  sociala trygghetens\r\nfinansiering såtillvida att socialavgifter  knappast\r\nexisterar.  I  rapporten anges även att regeringarna\r\navser att verka  för  att  tillämpningen av gällande\r\nregler så långt möjligt sker på ett sätt som främjar\r\nintegrationen  och att de kommer  att  ta  initiativ\r\ntill  att  utarbeta  en  gemensam  tolkning  av  EG-\r\nreglerna om social trygghet. - Här kan nämnas att en\r\nsärskild överenskommelse  om tillämplig lagstiftning\r\ni  vissa  fall enligt förordning  1408/71  träffades\r\nmellan Sverige och Danmark i december 2001.\r\nRegeringen  har  i  skrivelse 2003/04:90 redogjort\r\nför  det nordiska samarbetet  under  2003  och  även\r\narbetet  med  att  avskaffa gränshinder. Bland annat\r\nanges  att  den  förre  danske  statsministern  Poul\r\nSchlüter under 2003  fick  i  uppdrag  att  driva på\r\ngränshindersarbetet.\r\nEn  redogörelse  för  arbetet  och de förslag Poul\r\nSchlüter har lagt fram på olika områden  har lämnats\r\ni  oktober 2004. Bland förslagen nämns ändringar  på\r\narbetsmarknadsområdet,  bl.a.  att varaktigt bosatta\r\ntredjelandsmedborgare   skall   omfattas    av   den\r\ngemensamma  nordiska  arbetsmarknaden.  De  nordiska\r\narbetsministrarna  har beslutat att inte tillmötesgå\r\ndetta förslag eftersom  det  skulle  innebära en mer\r\ngynnsam behandling av denna grupp än av medborgare i\r\nde nya EU-medlemsländerna så länge dessa omfattas av\r\növergångsregler  i fyra av de nordiska  länderna.  I\r\nstället har en nordisk arbetsgrupp tillsatts för att\r\ngöra en översyn av  den nordiska överenskommelsen om\r\nen   gemensam   nordisk   arbetsmarknad.   Översynen\r\nberäknas vara klar under 2005.  Här  kan  nämnas att\r\nutskottet  inför  riksdagens godkännande av den  nya\r\nnordiska  konventionen   om  social  trygghet  (bet.\r\n2003/04:SfU7)  angav  att det  danska  undantaget  i\r\nkonventionen beträffande  tredjelandsmedborgare fick\r\ngodtas  men  att  regeringen fortsättningsvis  borde\r\nverka för ett borttagande av detsamma.\r\nI skrivelsen om det nordiska samarbetet under 2003\r\npåpekas att det i vissa  fall  inte  är  möjligt att\r\nuppnå  ett harmoniserat nordiskt regelverk  och  att\r\ndet då är  viktigt att medborgarna har tillgång till\r\nkorrekt och  lättbegriplig information om skillnader\r\nmellan länderna.  Socialförsäkringar  är  ett  av de\r\nområden  där  behovet  av  information  särskilt har\r\nuppmärksammats.  I skrivelsen anges vidare  att  ett\r\nviktigt  framsteg är  ett  nytt  skatteavtal  mellan\r\nSverige och Danmark. Avtalet löser vissa problem för\r\narbetskraftspendlarna  och  skapar större klarhet om\r\nvar skatt skall betalas.\r\nVidare  kan  nämnas  att  det  inom  den  nordiska\r\nsocialförsäkringsgruppen  pågår  en   granskning  av\r\nfrågor  om  familjeförmåner, bl.a. vilket  land  som\r\nbetalar   föräldraledighet   vid   flyttning   under\r\ngraviditet.    Avsikten   är   att   arbetet   skall\r\nrapporteras till social- och hälsovårdsministrarna i\r\njuni 2005.\r\nSom ovan nämnts har RFV haft i uppdrag att göra en\r\ngenomgång  av  problem   som  finns  när  förordning\r\n1408/71 är tillämplig. Av  de  problem  som  anges i\r\nredovisningen kan i detta sammanhang anges följande.\r\n- De olika bosättningsbegreppen skapar problem vid\r\ntillämpningen av den nordiska konventionen om social\r\ntrygghet.  Här  nämns  studerande som lämnar Sverige\r\nför att studera i ett annat  nordiskt land men också\r\npersoner som kommer från ett annat nordiskt land för\r\natt studera här.\r\n- Det har uppstått tveksamhet  om  användningen av\r\nde svenska SGI-reglerna på inkomster inom EU. Frågan\r\när om personer som kommer till Sverige  skall  kunna\r\nuppnå  motsvarande  SGI-skydd  med  hänvisning  till\r\ntidigare   inkomstsituation,  studier,  arbetslöshet\r\nm.m. i ett annat  medlemsland.  RFV anser att det är\r\nmycket angeläget att en översyn av  SGI-reglerna och\r\nderas   inverkan  i  gränsöverskridande  situationer\r\ngörs.\r\n- Beträffande föräldrapenningens 240-dagarsvillkor\r\när den rådande  uppfattningen  att SGI-nivån baseras\r\npå den svenska inkomsten. Regeringsrätten har begärt\r\nett förhandsavgörande från EG-domstolen  (Rockler C-\r\n137/04)  i  frågan om 240-dagarskravet i vissa  fall\r\nkan ses som ett hinder för den fria rörligheten.\r\n-  När det gäller  beräkning  av  inkomstrelaterad\r\nsjukersättning   eller   aktivitetsersättning  finns\r\nbehov av förtydligande av  vad som menas med svenska\r\nförsäkringsperioder respektive försäkringstid enligt\r\nsocialförsäkringslagen.      Sjukersättning      och\r\naktivitetsersättning är inte heller  i  vissa  andra\r\nfall helt anpassade till bestämmelserna i förordning\r\n1408/71.\r\n-  För  gränsgångare  finns situationer som kan ge\r\nupphov till olika förmåner  i  form  av sjukvård och\r\nersättning  för  inkomstbortfall.  Det gäller  t.ex.\r\nskillnader i ländernas lagstiftning  om insatser vid\r\nrehabilitering i Norge och Sverige, inte minst då en\r\nperson har arbetat i Norge men är bosatt  i Sverige.\r\nLiknande  problem  finns  också  i förhållande  till\r\nDanmark beträffande personer som har arbetat där men\r\nbor  i  Sverige och som inte längre  har  rätt  till\r\nsjukpenning  och inte heller uppfyller villkoren för\r\nrätt till förtidspension enligt dansk lagstiftning.\r\nRFV  drar  slutsatsen   att   huvuddelen   av   de\r\nproblematiska    situationerna   i   internationella\r\nförhållanden  har  sin   grund  i  att  det  svenska\r\nsocialförsäkringssystemet   och  förordning  1408/71\r\ndelvis  vilar  på  olika grund.  Förordning  1408/71\r\nutgår från att en familj som helhet normalt omfattas\r\nav  ett lands socialförsäkring,  medan  det  svenska\r\nsystemet    utgår   från   att   var   och   en   av\r\nfamiljemedlemmarna   är   individuellt   försäkrade.\r\nVidare  medför  likabehandlingsprincipen att  svensk\r\nsocialförsäkring inte kan konstruera särlösningar.\r\nSammantaget  finner   RFV   att   det  finns  stor\r\nanledning att påbörja ett utredningsarbete  för  att\r\nkomma  till  rätta  med rådande problem samt göra en\r\ngrundlig genomgång av den svenska socialförsäkringen\r\noch dess effekter vid internationella förhållanden.\r\nUtskottet kan således  konstatera  att  det  redan\r\npågår  mycket  arbete  med att undanröja gränshinder\r\ninom Norden och att gränshindersfrågor har blivit en\r\nhögt prioriterad uppgift  i det nordiska samarbetet.\r\nDet  är  viktigt  att det arbetet  fortskrider.  Att\r\nproblemen inte alltid är begränsade till de nordiska\r\nländerna utan gäller  reglerna  inom  EU/EES-området\r\nvisar inte minst RFV:s redovisning.\r\nNågot uttalande från riksdagens sida  är mot denna\r\nbakgrund  inte  påkallat,  och  utskottet  avstyrker\r\nmotionerna  Sf356  yrkande  2,  Sf280, Sf386, Sf229,\r\nSf385, Sf248, Sf367 och Sf228.\r\n\r\nSocialavgifter m.m. vid internationella\r\nförhållanden\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Sf302 av Luciano Astudillo  (s)  anförs att\r\negenföretagare med medborgarskap i annat EU/EES-land\r\nautomatiskt        tillhör        det        svenska\r\nsocialförsäkringssystemet om de inte via s.k. E 101-\r\nintyg  begärt  att  få fortsätta tillhöra hemlandets\r\nsocialförsäkringssystem. Så länge egenföretagaren är\r\nbegränsat skattskyldig  i Sverige påförs företagaren\r\ninte   sociala   avgifter.  Motionären   begär   ett\r\ntillkännagivande härom.\r\n\r\nI motion Sk5 av  Per Landgren m.fl. (kd, m, fp, c)\r\nyrkande 2 begärs ett  tillkännagivande  om att vissa\r\nfrågor   om   utlandsstationerade  bör  utredas.   I\r\nmotionen  anförs   att   arbetsgivaravgifter   skall\r\nbetalas   om   utlandsstationeringen  förväntas  bli\r\nmindre än ett år.  Från  och  med den 1 januari 2001\r\nbetalas arbetsgivaravgifter även  på  skattepliktiga\r\nförmåner  som  t.ex. boende. För utlandsstationerade\r\nstatligt anställda  är  motsvarande förmåner däremot\r\nskattefria.   Ytterligare   problem    uppstår   vid\r\nhemkomsten t.ex. när det gäller 240-dagarskravet för\r\nberäkning av föräldrapenning.\r\nSven Bergström och Håkan Larsson (c) tar  i motion\r\nSf323 upp problem för den som återvänder efter några\r\når   som   biståndsarbetare,  t.ex.  beräkningen  av\r\nersättning  vid   sjukdom.  Motionärerna  begär  ett\r\ntillkännagivande om  att  de  ekonomiska och sociala\r\nvillkoren bör ses över.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtgångspunkten för den nuvarande socialavgiftslagen,\r\nsom  trädde  i  kraft  den 1 januari  2001,  är  att\r\nsocialavgifter skall betalas  på arbetsinkomster för\r\npersoner   som   omfattas   av   den  arbetsbaserade\r\nsocialförsäkringen.  I internationella  förhållanden\r\nkan dock situationer liknande  den  som  redovisas i\r\nmotion   Sf302   uppstå.   Enligt   3   kap.   12  §\r\nsocialavgiftslagen   (2000:980)   grundas   nämligen\r\nunderlaget  för  egenavgifter  på de avgiftspliktiga\r\nnettoinkomsterna vid taxeringen  till  inkomstskatt.\r\nAllmän  pensionsavgift  kan inte heller påföras  när\r\ndet gäller inkomst av annat förvärvsarbete, eftersom\r\ndet  förutsätter att personen  är  skattskyldig  för\r\ninkomsten   enligt  inkomstskattelagen  (1999:1229).\r\nBristande  överensstämmelse   mellan   avgifter  och\r\nsocialförsäkring uppstår även i andra situationer.\r\n\r\nI     slutbetänkandet     av     Utredningen    om\r\nsocialförsäkringens  personkrets, Socialavgiftslagen\r\n(SOU  1998:67), som låg  till  grund  för  nuvarande\r\nsocialavgiftslag,  lades  fram  förslag bl.a. om ett\r\nsärskilt  förfarande för uttag av  socialavgifter  i\r\nvissa internationella  fall. I proposition 2000/01:8\r\nNy socialavgiftslag angavs (s. 54) att regeringen då\r\ninte  tog upp utredningens  förslag  om  ett  sådant\r\nsärskilt   förfarande   och   därmed  sammanhängande\r\nfrågor,   t.ex.  att  allmän  pensionsavgift   skall\r\nbetalas också  i de fall den enskilde inte taxeras i\r\nSverige. Inte heller tog regeringen upp förslagen om\r\nen utvidgad skyldighet  att  betala socialavgifter i\r\nde fall lagen om särskild inkomstskatt för utomlands\r\nbosatta  artister  m.fl.  är tillämplig.  Regeringen\r\nangav att dessa förslag kommer  att  behandlas i ett\r\nannat sammanhang.\r\nUtskottet   noterar  att  i  en  delrapport   till\r\nregeringen den 30 mars 2004 om bl.a. kontrollproblem\r\nvid  hanteringen  av  ansökningar  om  F-skatt  från\r\nutlänningar anger Skatteverket som ett problemområde\r\natt F-skattsedel  och  socialförsäkringstillhörighet\r\ninte  hör  ihop.  För att Skatteverket  skall  kunna\r\ndebitera egenavgifter  krävs  nämligen  att personen\r\nhar överskott av aktiv näringsverksamhet  som  skall\r\nbeskattas  i  Sverige.  Den situationen kan uppkomma\r\natt  en  utländsk näringsidkare  skall  omfattas  av\r\nsvensk socialförsäkring på grund av att han bedriver\r\nnäringsverksamhet  här  utan att han skall beskattas\r\nhär.  Skatteverkets  uppdrag   om   kontrollen   vid\r\nutfärdande  av  F-skattsedel  och  av  dem som redan\r\ninnehar F-skattsedel skall slutredovisas  senast den\r\n30 november 2004.\r\nDet  kan  även  nämnas  att regeringen i skrivelse\r\n2003/04:119     Särskilda    regler     under     en\r\növergångsperiod   för    arbetstagare    från    nya\r\nmedlemsstater  enligt anslutningsfördraget angav att\r\nnuvarande            regelsystem             rörande\r\nsocialförsäkringsförmåner med beaktande av EG-rätten\r\noch Sveriges internationella överenskommelser  skall\r\nses över.\r\nEnligt    utskottets    mening    är    det    för\r\nsocialförsäkringssystemens  legitimitet  viktigt att\r\nså långt som möjligt upprätthålla ett samband mellan\r\nförmåner  och avgifter på så sätt att socialavgifter\r\nerläggs för eller av den som omfattas av den svenska\r\narbetsbaserade    socialförsäkringen.   Enligt   vad\r\nutskottet inhämtat  från Skatteverket ökar problemen\r\nmed att Sverige inte  kan  ta  ut egenavgifter eller\r\nallmän pensionsavgift trots att personen omfattas av\r\nden  svenska  socialförsäkringen.  Problemen  gäller\r\ninte enbart egenföretagare utan även t.ex. utländska\r\nartister. Liknande  problem  kan  uppkomma  när  det\r\ngäller  utsända  arbetstagare. Utskottet förutsätter\r\natt regeringen nu överväger möjliga åtgärder för att\r\nundanröja eller minska de påtalade problemen.\r\nMed   det   anförda   får   motion   Sf302   anses\r\ntillgodosedd och avstyrks.\r\n\r\nFram t.o.m. med  utgången  av  år  2000  gällde  att\r\narbetsgivaravgifter   inte   togs   ut   på   sådana\r\nlönetillägg  som,  vid arbete som utförts utomlands,\r\nbetingats  av  ökade  levnadskostnader   och   andra\r\nsärskilda   förhållanden   i  sysselsättningslandet.\r\nLönetilläggen  låg  inte  heller   till   grund  för\r\ninkomstgrundad  ålderspension.  Dessa  regler   hade\r\nursprungligen  införts  år 1982 med motiveringen att\r\ndet     var    otillfredsställande     att     såväl\r\npensionsförmånernas    som    arbetsgivaravgifternas\r\nstorlek var beroende av utlandstillägget. I fråga om\r\nvilka lönedelar som borde anses  vara  betingade  av\r\nökade    levnadskostnader    och   andra   särskilda\r\nförhållanden i sysselsättningslandet borde de regler\r\nsom  gällde  för  skattefria utlandslönetillägg  för\r\nstatligt anställda tjäna som vägledning.\r\n\r\nI  och  med  att  den   nya  lagen  (2000:980)  om\r\nsocialavgifter  infördes  den  1 januari  2001  togs\r\nundantaget  för att beräkna  arbetsgivaravgifter  på\r\nlönetilläggen bort, och samtidigt blev lönetilläggen\r\nförmånsgrundande  såvitt  avser  den inkomstgrundade\r\nålderspensionen och kunde beaktas vid beräkningen av\r\nsjukpenninggrundande inkomst (SGI).  Som  motiv  för\r\nändringen  anfördes  bl.a. att det skulle strida mot\r\nprinciperna i 1990 års  skattereform om en likformig\r\noch neutral beskattning av arbetsinkomster om varken\r\nsocialavgifter eller särskild  löneskatt  betalas på\r\nlönetillägg vid utlandsarbete. Vidare uttalades  att\r\nett  undantag  för  lönetillägg  vid utsändning från\r\nSverige  skulle  behöva  utvidgas  till   alla  till\r\nSverige   utsända   personer  för  att  undvika  att\r\ndiskriminera dessa. En  sådan  ordning skulle strida\r\nmot  de grundläggande principer som  bör  gälla  för\r\navgiftsuttaget och ansågs därför mindre lämplig.\r\nFrån  och  med  den  1 januari 2002 har införts en\r\nskattefrihet  för  vissa  kostnadsersättningar   och\r\nförmåner     till    utlandsstationerade    statligt\r\nanställda. Denna skattefrihet omfattar kostnader för\r\nbostad  på stationeringsorten,  avgifter  för  barns\r\nskolgång  samt egna och familjemedlemmars resor till\r\noch  från  tjänstgöringsorten.   Sedan  tidigare  är\r\nlönetillägg  skattefria och därmed  avgiftsfria  för\r\nanställda vid  utrikesförvaltningen  eller  i svensk\r\nbiståndsverksamhet.\r\nFör  icke-statligt  anställda  gäller således  att\r\narbetsgivaravgifter betalas på samtliga  lönetillägg\r\nunder  utlandsstationeringen och detta även  på  den\r\ndel av lönetilläggen  som  avser  att kompensera den\r\nanställda   för   ökade  kostnader  förorsakade   av\r\nutlandstjänstgöringen.  Skyldigheten  för  en  icke-\r\nstatlig  arbetsgivare att betala arbetsgivaravgifter\r\ngäller enligt  huvudregeln  om  utlandsvistelsen kan\r\nantas  vara  längst  ett  år.  Liknande   regler  om\r\nutsändning   finns   i  förordning  1408/71.  Enligt\r\nförordningen  finns i vissa  fall  möjligheter  till\r\nförlängning av  utsändningsperioden  med ytterligare\r\ntolv     månader,     och    efter    dispens    kan\r\nutsändningsperioden få  uppgå  till  fem  år. Även i\r\nsocialförsäkringskonventioner   som  Sverige  ingått\r\nfinns regler om utsändning, i de flesta konventioner\r\nbegränsat  till  24  månader,  men  det   förekommer\r\nperioder från tolv månader upp till fem år.\r\nUnder  hösten  2003  beslöt  näringsministern  att\r\ntillsätta en arbetsgrupp med uppgift  att  kartlägga\r\nfaktorer  som  försvårar vid utlandsstationering  av\r\npersonal.  En arbetsgrupp  bestående  av  tjänstemän\r\nfrån  Närings-,   Finans-,   Utrikes-,  Utbildnings-\r\noch Socialdepartementen, Utlandsstationeringsgruppen (N2002/\r\n11536/NL), har den 15 oktober  2004  redovisat  sitt\r\nuppdrag i en promemoria. Arbetsgruppen anger att  de\r\nramvillkor  som  i  första  hand  påverkar företagen\r\neller   de   enskilda   i  samband  med  beslut   om\r\nutlandsstationeringar     är     socialförsäkrings-,\r\nsocialavgifts-       (arbetsgivaravgifts-)       och\r\narbetslöshetsförsäkringssystemen  samt möjligheterna\r\ntill   svenskundervisning   utomlands.   Promemorian\r\ninnehåller  därför  en  genomgång   av  dessa  olika\r\nregelsystem  i relevanta delar och av  möjligheterna\r\natt  förändra  dem   i   en   riktning  som  främjar\r\nutlandsstationering.\r\nArbetsgruppen  anger  att  det  är   tänkbart  att\r\nundanta  vissa kostnadsersättningar från  underlaget\r\nför beräkning  av  arbetsgivaravgifter, i varje fall\r\nom en sådan lösning görs tillämplig också i fråga om\r\nutländska företag som sänder anställda till Sverige.\r\nArbetsgruppen avstår  emellertid  från att dra några\r\nnärmare  slutsatser i denna del, eftersom  en  sådan\r\nlösning  inte  skulle  stå  i  överensstämmelse  med\r\nnuvarande     principer    för    finansiering    av\r\nsocialförsäkringen.  Arbetsgruppen  anser vidare att\r\ndet finns skäl att närmare granska om  villkoren för\r\nnäringslivets utsända och deras medföljande  när det\r\ngäller  socialförsäkring  skall  närma  sig  dem som\r\ngäller  för biståndsarbetare m.fl. Några beräkningar\r\nav de statsfinansiella  effekterna  av förslagen har\r\ninte gjorts.\r\nUtskottet  anser  att  de  fortsatta övervägandena\r\ninom Regeringskansliet i nämnda  frågor bör avvaktas\r\noch avstyrker motion Sk5 yrkande 2.\r\n\r\nEnligt socialförsäkringslagen kommer  den som lämnar\r\nlandet  att  anses fortfarande vara bosatt  här,  om\r\nutlandsvistelsen  kan  antas  vara  längst  ett  år.\r\nBeträffande   några   särskilda   persongrupper  har\r\nsocialförsäkringen    utsträckt    giltighet     vid\r\nutlandsvistelse.  En  person  som är anställd av ett\r\nsvenskt trossamfund eller ett organ  som  är  knutet\r\ntill  ett  sådant  samfund  eller  en  svensk ideell\r\norganisation  som bedriver biståndsverksamhet  skall\r\nanses bosatt i Sverige om utlandsvistelsen kan antas\r\nvara  längst fem  år.  Såväl  biståndsarbetaren  som\r\nmedföljande  make  samt barn som inte fyllt 18 år är\r\nunder   utlandsvistelsen   försäkrade   enligt   den\r\nbosättningsbaserade försäkringen. Med make likställs\r\nsambo om de tidigare har varit gifta eller gemensamt\r\nhar eller  har haft barn. I dessa fall gäller att av\r\nde    bosättningsbaserade    förmånerna    utbetalas\r\nfamiljestödsförmåner  under  utlandsvistelsen. Efter\r\nåterkomsten   till   Sverige   gäller    för   såväl\r\nbiståndsarbetaren  som familjemedlemmarna att  SGI:n\r\nlägst fastställs till  det belopp som utgjorde deras\r\nrespektive SGI omedelbart före utlandsresan. När det\r\ngäller  240-dagarsvillkoret  i  föräldraförsäkringen\r\nbortses  från   tiden   för   utlandsvistelsen.  För\r\nbiståndsarbetaren gäller att efterskyddstiden  i den\r\narbetsbaserade   försäkringen   börjar   löpa  efter\r\nåterkomsten  till Sverige men för familjemedlemmarna\r\nkrävs i praktiken att den medföljande vid hemkomsten\r\nåtergår   i   arbete    och   blir   försäkrad   för\r\narbetsbaserade förmåner.\r\n\r\nUtskottet anser sig inte kunna föreslå en utökning\r\nav    de    förmåner    som    redan     tillerkänts\r\nbiståndsarbetare och deras familjer. Med det anförda\r\navstyrker utskottet motion Sf323.\r\n\r\nFöretagare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nföretagares socialförsäkringsskydd.\r\nJämför reservationerna 9 (m),  10 (fp) och 11\r\n(c).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nFör en person som driver näringsverksamhet i form av\r\nett aktiebolag beräknas SGI:n på  den lön som tas ut\r\nfrån   bolaget   (SGI   på   grund  av  inkomst   av\r\nanställning).  Personen  likställs  således  med  en\r\nanställd. Det innebär också  att  när  han eller hon\r\nblir  sjuk  är  bolaget skyldigt att betala  sjuklön\r\nenligt lagen (1991:1047)  om sjuklön. Socialavgifter\r\nbetalas på lönesumman i form av arbetsgivaravgifter.\r\n\r\nNär    det    gäller    personer    som     driver\r\nnäringsverksamhet som fysisk person eller i form  av\r\nbl.a.   handelsbolag,  s.k.  egenföretagare,  räknas\r\nSGI:n    med    utgångspunkt    i    den    taxerade\r\nnettoinkomsten,  dock  högst  motsvarande skälig lön\r\nför liknande arbete som anställd  (SGI  på  grund av\r\ninkomst     av    annat    förvärvsarbete).    Under\r\nuppbyggnadsskedet  kan  SGI:n  sättas  högre  än den\r\nskatterättsliga  nettointäkten,  dock även här högst\r\nvad som motsvarar skälig lön för liknande arbete som\r\nanställd.  Rätt  till  sjuklön enligt  sjuklönelagen\r\ngäller inte sådan egenföretagare.  Vidare gäller att\r\nsocialavgifter betalas i form av egenavgifter  och i\r\nhuvudsak på den taxerade nettoinkomsten.\r\nFör    egenföretagare   kalenderdagsberäknas   den\r\ntillfälliga föräldrapenningen.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nPer  Westerberg  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf270\r\ntillkännagivanden  i  ett  antal  avseenden  som rör\r\negenföretagare  och socialförsäkringar. Motionärerna\r\nanser att de skilda  reglerna  för SGI för anställda\r\nrespektive egenföretagare är inkonsekventa  och  bör\r\ngöras  så likformiga som möjligt. SGI skall beräknas\r\nsom genomsnitt  av den lön som egenföretagaren tagit\r\nut  senaste  två  åren   (yrkande   1).  Vidare  bör\r\narbetstiden    beräknas    på    samma    sätt   för\r\negenföretagare  som  för  löntagare  vid  tillfällig\r\nföräldrapenning     (yrkande    2).    Regler    som\r\ndiskriminerar närstående  till företagare bör slopas\r\n(yrkande  3). I motionen anges  ett  exempel  då  en\r\nkvinna deklarerat  hälften  av  inkomsterna från ett\r\nlantbruk  men  SGI:n  och  därmed  föräldrapenningen\r\nblivit   lägre   på   grund   av   att  maken  gjort\r\nskattemässiga  avsättningar.  Egenföretagare   eller\r\nvisstidsanställda skall inte heller riskera att  stå\r\nutan   inkomstbortfallsförsäkring   i   händelse  av\r\nsjukdom    eller    föräldraskap,   och   det   s.k.\r\nsexmånaderskravet  vid   fastställande  av  SGI  bör\r\ndärför slopas (yrkande 4).\r\n\r\nI motion N413 av Eva Flyborg  m.fl. (fp) yrkande 7\r\npåpekas brister i det sociala trygghetssystemet  för\r\nföretagare. Motionärerna anför att en egenföretagare\r\nhar     fasta     kostnader    vid    sjukdom    och\r\nföräldraledighet.    Samtidigt     som     företaget\r\ntillfälligt  är  stängt  med  bortfall  av inkomster\r\nriskeras  även  ett  mer långsiktigt inkomstbortfall\r\ngenom att kunderna söker  sig  till  andra  företag.\r\nDetta  är  särskilt  känsligt för företag som verkar\r\ninom  tjänstesektorn. Motionärerna  kritiserar  även\r\natt  den   tillfälliga   föräldrapenningen   för  en\r\negenföretagare beräknas per kalenderdag. Systemet är\r\nheller  inte  anpassat  för  personer som kombinerar\r\neget företagande med anställning eller studier.\r\nÄven  i motion MJ508 av Anita  Brodén  m.fl.  (fp)\r\nyrkande 4  begärs  ett  förbättrat socialt skyddsnät\r\nför egenföretagare och i  motion  A355 yrkande 15 av\r\nLars  Leijonborg  m.fl. (fp) anges att  villkoren  i\r\nföräldraförsäkringen   för   företagare   bör  göras\r\nlikvärdiga med dem för andra personer.\r\nI motion N398 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 7\r\nbegärs   ett   tillkännagivande  om  behovet  av  en\r\nreformering av trygghetssystemen  som  diskriminerar\r\nsmåföretagare.  Även  dessa  motionärer påpekar  att\r\negenföretagaren  vid  sjukdom  och  föräldraledighet\r\ndels  har fasta kostnader, dels riskerar  att  tappa\r\nkunder   som   söker   sig   till   andra   företag.\r\nEgenföretagaren    får    också   lägre   tillfällig\r\nföräldrapenning än anställda. Motionärerna anser att\r\nsamma  villkor skall gälla för  företagare  som  för\r\nanställda.\r\nVidare  begärs  i motion Sf313 av Sofia Larsen (c)\r\nen översyn av trygghetssystemen  för  småföretagare.\r\nSom   exempel   på  skevhet  nämns  beräkningen   av\r\ntillfällig föräldrapenning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  och  senast  i  betänkande\r\n2003/04:SfU1  behandlat   motioner   om  de  sociala\r\ntrygghetssystemen   för  företagare  bl.a.   ur   de\r\naspekter som tas upp i nu aktuella motioner.\r\n\r\nUtskottet ifrågasatte därvid om det är rimligt att\r\nen person, särskilt när  han eller hon redan har ett\r\nupparbetat socialförsäkringsskydd, skall riskera att\r\nställas       utan      försäkringsskydd       under\r\nuppbyggnadsskedet  av  en  verksamhet  bara  av  det\r\nskälet  att  vederbörande valt aktiebolagsformen för\r\nverksamheten.    Utskottet,    som    noterade   att\r\nbestämmelserna   redan   hade  uppmärksammats   inom\r\nRegeringskansliet,   ansåg   det    angeläget    att\r\nregeringen    skyndsamt   återkommer   med   förslag\r\nbeträffande företagarnas ekonomiska situation.\r\nDäremot   motsatte    sig   utskottet   en   sådan\r\nprincipiell   förändring   av    socialförsäkringens\r\nkonstruktion att SGI:n för en egenföretagare  skulle\r\nkunna   täcka  även  kostnader  i  verksamheten  och\r\nsåledes mer  eller  mindre beräknas på verksamhetens\r\nbruttoinkomst.\r\nVid   beräkning   av  SGI   skall   enligt   RFV:s\r\nföreskrifter  RFFS  1998:12   endast  sådan  inkomst\r\nbeaktas som en försäkrad kan antas  komma  att tills\r\nvidare  få av eget arbete under minst sex månader  i\r\nföljd. Av  RFV:s Vägledning 2004:5 framgår att denna\r\nbestämmelse  inte innebär att en person i realiteten\r\nmåste ha ett arbete  som  varar  minst sex månader i\r\nsträck  för  att  inkomsten  skall  kunna   ingå   i\r\nberäkningen  av  årsinkomsten,  utan den försäkrades\r\nframtida  avsikt  med  sitt förvärvsarbetande  skall\r\nvägas in i bedömningen.\r\nVad    gäller    beräkningen     av     tillfällig\r\nföräldrapenning    till   egenföretagare   hänvisade\r\nutskottet   till   följande.   Tidigare   beräknades\r\ntillfällig föräldrapenning per kalenderdag för alla.\r\nReglerna ändrades 1987  (prop.  1986/87:69, bet. SfU\r\n1986/87:12) så att tim- eller dagberäknad tillfällig\r\nföräldrapenning   enligt  huvudregeln   gäller   för\r\nförsäkrad   med   inkomst    av   anställning.   För\r\negenföretagare     kalenderdagsberäknas      således\r\nfortfarande   den   tillfälliga   föräldrapenningen,\r\nvilket  i praktiken innebär att företagare  i  regel\r\nfår en lägre  ersättning  per  dag.  Som  motiv till\r\ndetta   angavs   bl.a.   att  den  som  arbetar  som\r\negenföretagare inte omfattas  av arbetstidslagen och\r\ndärför  själv  har  möjlighet  att   förlägga   sina\r\narbetstider  på ett lämpligt sätt. Det kunde för den\r\nförsäkrade vara  svårt  att avgöra hur han eller hon\r\nskulle ha arbetat om han  eller hon inte hade vårdat\r\nsjukt barn, och därför ansågs  det  inte möjligt att\r\nutge   ersättning   för   det   antal   timmar   som\r\negenföretagaren skulle ha arbetat.\r\nIBIS-utredningen  ansåg  i betänkande SOU  1997:85\r\natt  den  tillfälliga  föräldrapenningen   till   en\r\negenföretagare    skulle    kunna   anpassas   efter\r\nårsinkomsten fördelad på arbetsdagar beräknade efter\r\nen femdagarsvecka. Med hänsyn  till  de  besparingar\r\nutredningen skulle göra inom sjukförsäkringen  ansåg\r\nsig   utredningen  dock  inte  kunna  föreslå  några\r\nytterligare      förändringar      som      medförde\r\nkostnadsökningar.\r\nUtskottet konstaterade att kalenderdagsberäkningen\r\nmedför  att  egenföretagare missgynnas vid uttag  av\r\ntillfällig  föräldrapenning.  IBIS-utredningen  hade\r\nredovisat en  teknisk  lösning  på  problemet men av\r\nkostnadsskäl  inte kunnat lägga fram något  förslag.\r\nAv kostnadsskäl  ansåg  sig  inte  heller  utskottet\r\nkunna föreslå en sådan regeländring.\r\nUtskottet  avstyrkte  även  en  motion  om ändrade\r\nregler  för  beräkning  av  SGI  när makar gemensamt\r\ndriver förvärvsverksamhet.\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare  uppfattning i de\r\nfrågor   som  tas  upp  i  nu  behandlade  motioner.\r\nUtskottet  noterar  därvid att det i direktiven till\r\nden inledda översynen  av socialförsäkringarna (dir.\r\n2004:129)  anges  att  särskilt  fokus  skall  ägnas\r\ntrygghetssystemen  för egenföretagare  i  syfte  att\r\nförsäkringsvillkoren  skall  bli  tydligare, enklare\r\noch mer förutsägbara.\r\nMed   hänvisning   till   det   anförda  avstyrker\r\nutskottet  motionerna  Sf270 yrkandena  1-4,  Sf313,\r\nMJ508 yrkande 4, N398 yrkande  7, N413 yrkande 7 och\r\nA355 yrkande 15.\r\n\r\nKonstnärers socialförsäkringsskydd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nkonstnärers socialförsäkringsskydd.\r\nJämför reservation 12 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Kr239 av Kent  Olsson m.fl. (m) yrkandena 6\r\noch   7   framhålls  att  det  karakteristiska   för\r\nkonstnärsyrket  är att det tar lång tid att etablera\r\nsig som konstnär  och att inkomsterna är ojämna över\r\ntiden.   För   konstnärerna    behövs   därför   mer\r\nindividanpassade  socialförsäkringssystem.   För  en\r\nkonstnär  som  är  egenföretagare gäller i nuvarande\r\nsystem att sjukpenningen  grundas på nettoinkomsten.\r\nKostnader som t.ex. ateljéhyra ersätts således inte.\r\nKonstnären bör därför få möjlighet  att  komplettera\r\nsjukpenningen     med     en     tilläggsförsäkring.\r\nTilläggsförsäkringen skall även täcka inkomstförlust\r\nvid   föräldraförsäkring,  havandeskapspenning   och\r\narbetsskadeförsäkring.  I  yrkande  11  föreslås ett\r\ntillkännagivande   om   behovet   av   att  utveckla\r\nförsäkringsalternativ. Inbetalda egenavgifter  bör i\r\nså  fall tillfalla den försäkringslösning konstnären\r\nvalt.\r\n\r\nI motion  Kr357  av  Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m,\r\nfp, c) yrkande 1 anges att det krävs anpassningar av\r\nsamhällets trygghetssystem  så  att  de  tar  rimlig\r\nhänsyn  till  konstnärernas  speciella arbetsvillkor\r\noch livssituation.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEn  särskild  utredare  har  haft   i   uppdrag  att\r\nkartlägga  hur  gällande trygghetssystem inom  bl.a.\r\nsocialförsäkringsområdet    förhåller    sig    till\r\nkonstnärlig  verksamhet.  I betänkandet Konstnärerna\r\noch trygghetssystemen (SOU  2003:21) anger utredaren\r\nbl.a. att analysen visar att merparten av de problem\r\nkonstnärer möter i de olika trygghetssystemen ligger\r\ni  tillämpningen  och  mera  sällan   i   lagar  och\r\nförordningar.  Orsaken  till problemen har att  göra\r\nmed   en   brist   på  samsyn  och   samordning   av\r\nkonstnärernas ärenden  i  de  olika  systemen. Bland\r\nannat därför borde stat och myndigheter  på  området\r\növerväga  en  mer  samlad hantering av konstnärernas\r\närenden.    I    avsnittet    om    det    generella\r\nvälfärdssystemet och inkomstbortfallsprincipen anges\r\natt  inkomstskillnaderna   mellan   konstnärer   och\r\nkonstnärskategorier  är  betydande,  men  för  stora\r\ngrupper    av    konstnärligt    yrkesverksamma   är\r\ninkomsterna    låga.    Det   innebär   att    deras\r\ninkomstbortfall i händelse  av sjukdom m.m. också är\r\nlågt  -  dvs.  ersättningsnivåerna  är  låga.  Detta\r\ngrundproblem går  i  det  stora hela inte att lösa i\r\nsocialförsäkringssystemen,          så         länge\r\ninkomstbortfallsprincipen  ligger  fast.   Utredaren\r\nkonstaterar   att  alltför  låga  inkomster  är  ett\r\nkulturpolitiskt problem.\r\n\r\nUtskottet vidhåller  att inkomstbortfallsprincipen\r\näven      fortsättningsvis     bör      gälla      i\r\nsocialförsäkringssystemet.      Det     är     också\r\nutgångspunkten    för    den   breda   översyn    av\r\nsocialförsäkringarna som nu inleds (dir. 2004:129).\r\nUtskottet vill emellertid  även  hänvisa  till att\r\nregeringen  i  budgetpropositionen (utg.omr. 17,  s.\r\n47) anger att de  statliga stöden och ersättningarna\r\nger   många  yrkesverksamma   konstnärer   ekonomisk\r\ngrundtrygghet  och  möjlighet  att  försörja  sig på\r\nkonstnärligt  arbete.  Fortfarande är det dock svårt\r\nför många etablerade konstnärer  att försörja sig på\r\nsitt  konstnärliga  arbete.  Därför  är  det  enligt\r\nregeringen   viktigt   att   utveckla  konstnärernas\r\narbetsmarknad.\r\nI budgetpropositionen föreslås även satsningar för\r\natt möjliggöra en kompletterande  ålderspension  för\r\nde  grupper  inom  institutionerna  som har en lägre\r\npensionsålder  än  den  gängse,  t.ex.  dansare  och\r\nsångare.   Vidare  har  regeringen,  i  samråd   med\r\nVänsterpartiet  och  Miljöpartiet,  nyligen aviserat\r\nett  antal  nya  pensionslösningar  för de  statligt\r\nstödda  scenkonstinstitutionerna. Ytterligare  medel\r\nskall tillföras  för att täcka merparten av de ökade\r\nkostnaderna    för   pensionspremier.    En    grupp\r\nfrilansande konstnärer  omfattas numera av särskilda\r\nkompletterande  avtalspensioner.   Som   ett  led  i\r\narbetet  att  förbättra  konstnärers ekonomiska  och\r\nsociala  situation  föreslås  i  budgetpropositionen\r\näven att Konstnärsnämnden  får  ett  vidgat  uppdrag\r\ninom  sitt  verksamhetsområde.  Avsikten  är att öka\r\nkunskapen   om   de   generella   trygghetssystemens\r\nutformning och tillämpning samt möjliggöra  en stöd-\r\noch rådgivningsfunktion för konstnärer i frågor  som\r\nrör trygghetssystemen.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet motionerna\r\nKr239 yrkandena 6, 7 och 11 samt Kr357 yrkande 1.\r\n\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\n\r\nUtgiftsområdet  omfattar  politikområdet  Ersättning\r\nvid   arbetsoförmåga   som   omfattar   sjukpenning,\r\nrehabilitering, närståendepenning,  aktivitets-  och\r\nsjukersättning         (f.d.        förtidspension),\r\nhandikappersättning samt  ersättning vid arbets- och\r\nkroppsskador.  Från  och  med   2005  omfattas  även\r\nutgifterna för bostadstillägg till  de  personer som\r\nuppbär aktivitets- eller sjukersättning.\r\n\r\nÄven      anslagen     för     socialförsäkringens\r\nadministration ingår i detta område och avser t.o.m.\r\nutgången av 2004  Riksförsäkringsverket (RFV) och de\r\nallmänna försäkringskassorna  och  fr.o.m.  2005 den\r\nnya myndigheten Försäkringskassan.\r\nRiksdagen har för budgetåret 2004, i enlighet  med\r\nregeringens    förslag,    fastställt    ramen   för\r\nutgiftsområde 10 till 129 691 miljoner kronor  (bet.\r\n2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47).\r\nRamen  är  beräknad  att kunna innefatta kostnader\r\nmed  anledning  av  en  återgång   till   14  dagars\r\nsjuklöneperiod  samt en återgång till en sjukpenning\r\nsom motsvarar 80  % av SGI i enlighet med förslag av\r\nregeringen i proposition  2004/05:21 Drivkrafter för\r\nminskad   sjukfrånvaro.  Dessa   förslag   behandlas\r\nsamtidigt av utskottet i betänkande 2004/05:SfU5.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:1\r\nSjukpenning  och rehabilitering  m.m.  Därmed\r\nbör riksdagen  avslå motionsyrkanden om annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\nRiksdagen bör även  avslå  motionsyrkanden om\r\nbl.a. information om sjukförsäkringens syfte,\r\nläkarnas   roll   i  sjukskrivningsprocessen,\r\nstudier    vid    sjukskrivning,     flexibel\r\nsjukpenning, samverkan i rehabiliteringen och\r\nandra                  rehabiliteringsfrågor,\r\nnärståendepenning och SGI.\r\nJämför reservationerna 13  (kd),  14  (m, fp,\r\nkd, c), 15 (m), 16 (kd), 17 (fp), 18 (kd), 19\r\n(mp), 20 (m), 21 (m), 22 (m), 23 (m), 24 (m),\r\n25 (kd), 26 (m, fp), 27 (kd), 28 (c), 29 (v),\r\n30 (m), 31 (m), 32 (fp), 33 (kd, c), 34  (fp,\r\nkd,  c), 35 (m, fp, kd, c), 36 (fp), 37 (kd),\r\n38 (c), 39 (fp), 40 (c) och 41 (v, mp).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nEnligt  sjuklönelagen,  SjLL, har arbetstagare under\r\nde  första  21  dagarna av ett  sjukfall  rätt  till\r\nsjuklön  från  arbetsgivaren.  Rätten  till  sjuklön\r\ngäller    fr.o.m.    den     första     dagen     av\r\nanställningstiden. Är den avtalade anställningstiden\r\nkortare  än  en  månad  inträder  dock  rätten  till\r\nsjuklön    endast    om    arbetstagaren   tillträtt\r\nanställningen   och  därefter  varit   anställd   14\r\nkalenderdagar, i princip i följd.\r\n\r\nFör den första  dagen  i  sjuklöneperioden betalas\r\ningen  ersättning (karensdag).  För  de  återstående\r\ndagarna behåller den anställde 80 % av lön och andra\r\nanställningsförmåner.\r\nAntalet karensdagar är begränsat till tio under en\r\ntolvmånadersperiod  (allmänt  högriskskydd).  För en\r\narbetstagare  som  lider  av  sjukdom  som kan antas\r\nmedföra  ett  större antal sjukperioder med  sjuklön\r\nunder  en tolvmånadersperiod  kan  försäkringskassan\r\nbesluta  om  s.k.  särskilt  högriskskydd.  Då utges\r\nsjuklön  för  första  dagen  och  arbetsgivaren  får\r\nersättning  från sjukförsäkringen. Vidare gäller ett\r\nutökat särskilt  högriskskydd  för  den  som  har en\r\nsjukdom  som  medför  risk för en eller flera längre\r\nsjukperioder  under  en tolvmånadersperiod.  Även  i\r\ndessa   fall  får  arbetsgivaren   ersättning   från\r\nsjukförsäkringen.  Däremot  utges  inte  sjuklön för\r\nkarensdag.\r\nMed   anledning   av   beslut  om  förlängning  av\r\nsjuklöneperioden fr.o.m. den  1  juli  2003  från 14\r\ntill   21   dagar   har   även   beslutats   om  ett\r\nobligatoriskt högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader\r\nför  arbetsgivare  som  har  en  årlig lönesumma som\r\nhögst uppgår till 160 prisbasbelopp.\r\nEfter  sjuklöneperioden  utges sjukpenning  enligt\r\nlagen (1962:381) om allmän försäkring  (AFL).  Sedan\r\nden 1 juli 2003 utgör sjukpenningen 80 % av 97 %  av\r\nSGI,  vilket  motsvarar  77,6  %  av hel SGI. Om den\r\nsjukskrivne  är arbetslös kan dock sjukpenning  utgå\r\nhögst  med  det  belopp  som  motsvarar  det  högsta\r\nbeloppet   inom    arbetslöshetsförsäkringen    (för\r\nnärvarande 521 kr/dag). För den som inte omfattas av\r\nSjLL, t.ex. egenföretagare och uppdragstagare, utges\r\nsjukpenning  enligt  AFL  från sjukperiodens början.\r\nSjukpenning utges dock inte  för  den första dagen i\r\nsjukperioden  (karensdag).  Antalet  karensdagar  är\r\nbegränsat     till     högst     tio     under    en\r\ntolvmånadersperiod.\r\nSGI   är  den  årliga  inkomst  i  pengar  som  en\r\nförsäkrad  kan  antas  komma att tills vidare få för\r\neget  arbete,  antingen som  arbetstagare  i  allmän\r\neller enskild tjänst  (inkomst av anställning) eller\r\npå annan grund (inkomst  av  annat  förvärvsarbete).\r\nFör  rätt till sjukpenning krävs att den  försäkrade\r\nhar  en   SGI   som   uppgår  till  minst  24  %  av\r\nprisbasbeloppet. Vid beräkning  av  SGI bortses från\r\ninkomster som överstiger 7,5 prisbasbelopp.\r\nFörsäkringskassan     har     sedan    1992    års\r\nrehabiliteringsreform ett ansvar  för  att  samordna\r\nsamhällets  resurser  för  att återge en sjukskriven\r\nperson möjlighet att förvärvsarbeta.\r\nArbetsgivaren har i första  hand  ansvaret för att\r\nuppmärksamma  och  utreda sina anställdas  behov  av\r\nrehabilitering och att  åtgärder  kommer till stånd.\r\nFrån  och  med  den  1  juli  2003 är arbetsgivarens\r\nrehabiliteringsutredning obligatorisk.\r\nRehabiliteringsersättning   utges    under   vissa\r\nförutsättningar när en försäkrad, vars arbetsförmåga\r\ntill  följd  av  sjukdom  är  nedsatt  med minst  en\r\nfjärdedel,    deltar    i    en   arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering. Rehabiliteringsersättning  består av\r\nrehabiliteringspenning,  som utges med 80 % av  SGI,\r\noch  ett  särskilt  bidrag. För  samverkan,  köp  av\r\narbetslivsinriktade   rehabiliteringstjänster    och\r\narbetstekniska  hjälpmedel  m.m.  avsätts  särskilda\r\nmedel.\r\nNärståendepenning  utges  enligt lagen (1988:1465)\r\nom ersättning och ledighet för  närståendevård  till\r\nden som avstår från förvärvsarbete för att vårda  en\r\nnärstående  svårt  sjuk person. Ersättning kan utges\r\näven om vården sker  på sjukvårdsinrättning. Antalet\r\nersättningsdagar  är begränsat  till  60  dagar  för\r\nvarje person som vårdas.  För  vård av en person som\r\nfått  hiv-infektion  genom  smitta   av  blod  eller\r\nblodprodukter  inom  den  svenska sjukvården  gäller\r\nrätten  till  ersättning under  240  dagar.  Antalet\r\ndagar   räknas   för    den   person   som   vårdas.\r\nNärståendepenning utges med  80  %  av  SGI  och kan\r\nutges som hel, halv eller fjärdedels förmån.\r\nI  juni  1994  infördes  lagen (1994:566) om lokal\r\nförsöksverksamhet med finansiell  samordning  mellan\r\nsocialförsäkring,    hälso-    och    sjukvård   och\r\nsocialtjänst   (Socsam).   Socsam  innebär  att   de\r\nmedverkande huvudmännen bildar  en gemensam politisk\r\nledning    med   ansvar   för   verksamheter    inom\r\nsocialförsäkring,    hälso-    och    sjukvård   och\r\nsocialtjänst.  Syftet  är  att  uppnå en effektivare\r\nresursanvändning    genom    att   skapa    formella\r\nförutsättningar  för  huvudmännen   att   prioritera\r\nsamordnade  insatser  över  sektorsgränserna.  Genom\r\nbeslut förra året förlängdes försöksverksamheten med\r\nvissa begränsningar till utgången av 2006.\r\nEnligt 18 kap. 2 § AFL får försäkringskassan sedan\r\nden   1  januari  1998  träffa  överenskommelse   om\r\nfrivillig   samverkan   med  kommun,  landsting  och\r\nlänsarbetsnämnd i syfte att  stödja  dem som behöver\r\nsärskilda   insatser   inom   rehabiliteringsområdet\r\n(Frisam).   Syftet  är  att  uppnå  en   effektivare\r\nanvändning av  tillgängliga  resurser.  De  enskilda\r\naktörerna   själva  skall  besluta  om  att  bedriva\r\nsamverkan utifrån  lokala förutsättningar och behov.\r\nFrisam  är  inte  någon  försöksverksamhet  utan  en\r\npermanent samverkansform.  Samordning kan ske mellan\r\ntvå eller flera parter.\r\nFrån  och  med  den 1 januari  2004  gäller  lagen\r\n(2003:1210)    om    finansiell     samordning    av\r\nrehabiliteringsinsatser         mellan        allmän\r\nförsäkringskassa,   länsarbetsnämnd,    kommun   och\r\nlandsting. Finansiell samordning kan ske  frivilligt\r\nmellan   en  försäkringskassa,  ett  landsting,   en\r\nlänsarbetsnämnd   samt   en  eller  flera  kommuner.\r\nDärigenom   skall   en   effektiv   resursanvändning\r\nunderlättas.  Den  finansiella   samordningen  skall\r\nbedrivas genom ett fristående samordningsorgan, vari\r\nde    samverkande    parterna   är   representerade.\r\nMålgruppen för den finansiella  samordningen  utgörs\r\nav   människor   som   är   i  behov  av  samordnade\r\nrehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande\r\nparterna för att uppnå eller  förbättra  sin förmåga\r\ntill förvärvsarbete.\r\nGenom    de    ändrade    förutsättningarna    för\r\nfinansiering  av  samverkansinsatser, i enlighet med\r\nproposition 2002/03:2,                    disponerar\r\nförsäkringskassorna  fr.o.m.  2003  högst  5  %   av\r\nsjukpenninganslaget  (1,9 miljarder  kronor 2003 och\r\n1,8  miljarder  kronor  2004)  för  samverkan   inom\r\nrehabiliteringsområdet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSjukförsäkring\r\n\r\nFrån  anslaget  bekostas  utgifter  för sjukpenning,\r\nrehabilitering   och   närståendepenning   inklusive\r\nstatlig     ålderspensionsavgift.      Anslagsposten\r\nRehabilitering har fr.o.m. år 2003 delats  upp i två\r\nposter,          Rehabiliteringspenning          och\r\nArbetslivsinriktade   rehabiliteringstjänster   m.m.\r\nFrån och med 2003 finns ytterligare en anslagspost -\r\nFörnyelse       av      den      arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringen.\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att riksdagen för\r\nbudgetåret  2004  till  anslag 19:1 Sjukpenning  och\r\nrehabilitering  m.m. anvisar  ett  ramanslag  på  41\r\n370,3 miljoner kronor.\r\nRegeringen framhåller i propositionen att avsikten\r\när  att sjuklöneperiodens  längd  skall  återställas\r\ntill  två  veckor  fr.o.m.  den 1 januari 2005. Från\r\nsamma datum skall inte heller sjukpenningen beräknas\r\npå en SGI multiplicerad med faktorn  0,97.  Anslaget\r\nhar   av   denna   anledning   justerats   upp   med\r\n2 340 miljoner kronor.\r\nDet  nationella målet för ökad hälsa i arbetslivet\r\nlyder fr.o.m.  2003:  Frånvaron  från arbetslivet på\r\ngrund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002\r\nhalveras  fram till 2008. Parallellt  skall  antalet\r\nnya  aktivitets-  och  sjukersättningar  minska  och\r\nhänsyn  tas till den demografiska utvecklingen under\r\nperioden.\r\nI  propositionen  anges  att  orsakerna  till  att\r\nsjukfrånvaron   har  ökat  kraftigt  sedan  1997  är\r\nkomplexa och omdiskuterade.  De  undersökningar  och\r\nden  forskning  som  hittills  redovisats på området\r\nvisar  att  det  finns  ett  flertal   orsaker  till\r\nutvecklingen.  De viktigaste som har pekats  ut  kan\r\nsammanfattas   enligt    följande:    En    åldrande\r\narbetskraft,  bristande  incitament för arbetsgivare\r\natt  vidta  åtgärder för att  minska  sjukfrånvaron,\r\nhårdare  krav   i   arbetslivet,  sämre  psykosocial\r\narbetsmiljö,   brister    i    arbetsgivarnas    och\r\nförsäkringskassornas   rehabiliteringsarbete,  långa\r\nväntetider   inom   hälso-  och   sjukvården,   låga\r\narbetslöshetstal  samt   förändrade  attityder  till\r\nsjukskrivning  hos läkare,  enskilda  individer  och\r\narbetsgivare.\r\nVidare framhålls i propositionen att sjukfrånvaron\r\ni första hand är  ett  problem för den enskilde, men\r\nde senaste årens höga sjukfrånvaro  har  också  haft\r\nbetydande  ekonomiska  konsekvenser  för  samhället.\r\nUtvecklingen har inneburit en mycket hård belastning\r\npå  socialförsäkringssystemen  för sjukpenning  samt\r\nsjuk- och aktivitetsersättning. Även om utvecklingen\r\nnu har vänt i fråga om antalet sjukfall,  fortsätter\r\nantalet   personer   som   uppbär   aktivitets-  och\r\nsjukersättning att öka. Detta innebär att de samlade\r\nkostnaderna för sjukförsäkringen i stort sett ligger\r\nkvar på en hög nivå och alltjämt riskerar att tränga\r\nundan  andra viktiga välfärdssatsningar.  Därför  är\r\ndet angeläget att alla berörda parter bidrar för att\r\nytterligare  minska  sjukskrivningarna  och  det  är\r\nockså en av regeringens högst prioriterade frågor.\r\nSjukfrånvaron  är  mycket ojämnt fördelad. Kvinnor\r\nhar väsentligt högre sjukfrånvaro  än män. Äldre har\r\nhögre   sjukfrånvaro  än  yngre.  Sjukskrivning   är\r\nvanligare  bland  arbetslösa  och  de  som upprepade\r\ngånger  varit  arbetslösa.  Det  finns  också  stora\r\nskillnader mellan regioner, med högre sjukfrånvaro i\r\nde   nordliga   länen  jämfört  med  de  flesta  län\r\nsöderöver.   Vissa    branscher   utmärks   av   mer\r\nsjukfrånvaro  och  låg  utbildningsgrad   och   låga\r\nlönenivåer     tenderar     att    samvariera    med\r\nsjukfrånvaron. Den höga sjukfrånvaron bland unga män\r\noch  både  yngre  och  äldre  kvinnor   är  särskilt\r\noroande.  Det  måste  finnas möjlighet att kombinera\r\narbete   med  familj  och  fritid.   Ledarskap   och\r\narbetsorganisation  är  av avgörande betydelse på de\r\nenskilda arbetsplatserna.  De  anställda måste känna\r\ndelaktighet  i  arbetet  och  jämställdheten   måste\r\nstärkas både på arbetsplatserna och utanför för  att\r\nmöjliggöra deltagande i arbetslivet på lika villkor.\r\nUnder  2003 gjordes stora satsningar för att komma\r\ntill  rätta   med  den  fortsatt  höga  frånvaron  i\r\narbetslivet  på   grund   av  sjukdom.  Bland  annat\r\ngenomfördes  från  den 1 juli  2003  förändringar  i\r\nsjukförsäkringen i syfte  att  öka  precisionen  vid\r\nsjukskrivning    (prop. 2002/03:89).    En    viktig\r\nutgångspunkt   har   varit   att   den   återstående\r\narbetsförmågan    bör   tas   till   vara   i   ökad\r\nutsträckning. Uppmärksamheten bör vara riktad på den\r\narbetsförmåga  som den  försäkrade  har  -  inte  på\r\narbetsoförmågan.    Underlagen    för    beslut   om\r\nsjukskrivning  skall  bli bättre och utbildningen  i\r\nförsäkringsmedicin förstärkas och försäkringsläkarna\r\nskall bli fler. Vidare  skall  försäkringskassan vid\r\nbehov   begära  att  en  försäkrad  deltar   i   ett\r\navstämningsmöte  för  bedömning  av  det  medicinska\r\ntillståndet,  arbetsförmågan  samt  behovet  av  och\r\nmöjligheterna     till     rehabilitering.     Dessa\r\nregeländringar  har  enligt  RFV  bl.a. inneburit en\r\nstörre  aktivitet  hos  försäkringskassorna,  främst\r\ngenom att man tidigare i  sjukfallen  strävar  efter\r\nett adekvat beslutsunderlag. Detta förändringsarbete\r\nhar  således  påbörjats  under  2003  och regeringen\r\nbedömer  och  utgår  ifrån att effekterna  av  detta\r\narbete kommer att få fullt  genomslag under 2004 och\r\nkommande år.\r\nAntalet nettodagar med sjukpenning  minskade  2003\r\nför  första  gången  sedan  1997.  Minskningen under\r\ndetta år jämfört med 2002 uppgick till  4,3 %. Under\r\nförsta halvåret 2004 har antalet nettodagar  minskat\r\nmed  13  %  jämfört  med  motsvarande  tid 2003. Den\r\nnedåtgående   trenden  av  antalet  nettodagar   har\r\nsåledes förstärkts.\r\nRegeringen  framhåller   att   utvecklingen   inom\r\nområdet  dock  är fortsatt oroande, framför allt med\r\nhänsyn    till   det    fortsatt    stora    antalet\r\nlångtidssjukskrivna   som   finns.   Dessa  sjukfall\r\ngenererar stora kostnader för försäkringen  eftersom\r\nde   står   för   en  stor  andel  av  de  utbetalda\r\nnettodagarna med sjukpenning.  I  slutet av maj 2004\r\nhade   totalt  122 000 personer  varit   sjukskrivna\r\nlängre tid än ett år.\r\nArbetet  med  att  minska  kostnaderna för ohälsan\r\nfortsätter och kan komma att intensifieras om det är\r\nnödvändigt. Den fortsatta inriktningen  på politiken\r\när  bl.a.  att  fullfölja  arbetet  mot  ohälsan   i\r\narbetslivet  med  ytterligare  åtgärder  inom  bl.a.\r\nramen  för  både 11-punktsprogrammet och de delar  i\r\n121-punktsprogrammet som rör arbetslivet. Vidare ges\r\nRFV  i uppdrag  att  i  samråd  med  Socialstyrelsen\r\nutforma    försäkringsmedicinska    riktlinjer   för\r\nsjukskrivning.  En särskild utredare ges  i  uppdrag\r\natt    göra    en    översyn    av    arbetsgivarens\r\nrehabiliteringsansvar och därvid även utreda i vilka\r\nfall   som  Försäkringskassan   skall   kunna   köpa\r\narbetslivsinriktade  rehabiliteringstjänster. Frågan\r\nom att införa drivkrafter  för hälso- och sjukvården\r\nför  att  minska  sjukskrivningarna  skall  utredas.\r\nRegeringen lämnar förslag om drivkrafter för minskad\r\nsjukfrånvaro. I detta  ingår  förslag  om förkortade\r\ntidsfrister     för     rehabiliteringsplaner    och\r\navstämningsmöten samt om  efterkontroll av beviljade\r\nsjukersättningar som inte är  tidsbegränsade.  Olika\r\ninformations-  och  utbildningsinsatser  görs  under\r\nhösten.  Den  nya  sammanhållna statliga myndigheten\r\nför   socialförsäkringens   administration   införs.\r\nFörsäkringskassan  kommer  under 2005 att få behålla\r\nden   resursförstärkning  av  administrationen   för\r\narbetet  mot  ohälsan  som infördes 2003 samt få ett\r\nresurstillskott  för  administrativa  kostnader  med\r\nanledning av förslaget  om  Drivkrafter  för minskad\r\nsjukfrånvaro.\r\n\r\nRehabilitering\r\n\r\nRegeringen framhåller att av de sjukfall som  varat  längre  än\r\nett  år och som avslutades under 2003 övergick cirka\r\nhälften  till sjuk- och aktivitetsersättning och att\r\ndet  är  oroväckande  att  återgång  i  arbete  från\r\nlångvarig   sjukskrivning   sker   i  alltför  liten\r\nutsträckning.     Socialförsäkringsadministrationens\r\narbete med att förkorta  sjukperioderna och återföra\r\nsjukskrivna till arbetslivet behöver förbättras.\r\n\r\nVisserligen har resultaten inom verksamhetsområdet\r\nÅtgärder mot ohälsa förbättrats  jämfört  med  2002.\r\nAntalet sjukskrivna som varit aktuella för samordnad\r\nrehabilitering  har  ökat. Av dessa har ca 69 % ökat\r\nsin  arbetsförmåga  sex   månader   efter   avslutad\r\nrehabilitering, vilket innebär att RFV:s riksmål  på\r\n65  %  har uppnåtts. Det är dock fortfarande alltför\r\nmånga sjukskrivna  som  är  passivt sjukskrivna utan\r\natt delta i, eller få erbjudande  om,  någon form av\r\nrehabiliteringsåtgärd. Endast 8-10 % av  dem som har\r\nvarit    sjukskrivna    mer    än    60 dagar    har\r\nförsäkringskassan  funnit  vara i behov av samordnad\r\nrehabilitering. Dessutom är  det  alltför  få  av de\r\nsjukskrivna  som  vet vem som är deras kontaktperson\r\npå  försäkringskassan,   knappt  hälften  (49 %)  av\r\nmännen  och  59 % av kvinnorna.  Dessa  resultat  är\r\noacceptabla med  tanke  på de resurser som tillförts\r\nsocialförsäkringsadministrationen  för  arbetet  mot\r\nohälsan.\r\nArbetsgivarens    ansvar    för    de   anställdas\r\nrehabilitering är centralt. För att förtydliga detta\r\nansvar  har  reglerna  ändrats  så att arbetsgivaren\r\nalltid  har skyldighet att utreda  en  arbetstagares\r\nbehov          av           rehabiliteringsåtgärder.\r\nRehabiliteringsutredningen   skall    lämnas    till\r\nförsäkringskassan  senast  när  sjukfallet  pågått i\r\nåtta veckor. Under hösten 2004 avser regeringen  att\r\nlämna  förslag  som  innebär  att  försäkringskassan\r\nskall,    senast    två   veckor   efter   det   att\r\narbetsgivarens rehabiliteringsutredning  kommit till\r\nförsäkringskassan,  upprätta  en rehabiliteringsplan\r\nom    det   är   aktuellt   med   arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering.\r\nRegeringen  vill  också  betona  vikten  av att de\r\ngemensamma  metoder  som RFV och försäkringskassorna\r\nhar tagit fram, och som syftar till att regelmässigt\r\ninformera Arbetsmiljöverket  om  de arbetsgivare som\r\ninte genomför rehabiliteringsutredningar,  tillämpas\r\ni hela landet.\r\nAvstämningsmötet,     där     den     sjukskrivne,\r\nförsäkringskassan,  arbetsgivaren och läkaren  möts,\r\när   av   central  betydelse   för   att   klarlägga\r\nförutsättningarna  för arbetsåtergång och planera de\r\ninsatser som behöver  vidtas.  Avstämningsmöten  har\r\ndock  ännu  inte  kommit i gång i önskad omfattning.\r\nDet  beror  på  att  arbetsmetoden   ännu  inte  har\r\netablerats  på försäkringskassorna. Regeringen  vill\r\nbetona vikten av RFV:s arbete med att under 2004 mer\r\nkraftfullt etablera avstämningsmötet som arbetsmetod\r\npå försäkringskassorna.\r\nUnder  2003   har   försäkringskassorna   i   ökad\r\nutsträckning  använt  de  medel som får användas för\r\nköp av arbetslivsinriktade  rehabiliteringstjänster.\r\nJämfört  med  2002 har köpen ökat  med  239 miljoner\r\nkronor  till  drygt   803 miljoner   kronor.   Cirka\r\n475 miljoner  kronor har lagts på köp av utredningar\r\noch    resterande    har    använts    för    aktiva\r\nrehabiliteringsåtgärder.  De  resurser som tillförts\r\nförsäkringskassorna  för att anställa  personer  som\r\nkan arbeta med den samordnade  rehabiliteringen  bör\r\ndelvis  kunna  förklara  den  ökade  användningen av\r\ndessa medel.\r\nHuvuddelen     av     medlen     för     köp    av\r\narbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster  används\r\nför  att utreda arbetsförmågans nedsättning och  för\r\natt kartlägga  möjligheterna till arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering.   Det  andra  användningsområdet  är\r\naktiva rehabiliteringsåtgärder. Regeringen anser att\r\nmedlen framför allt  bör  användas  för utredningar.\r\nAtt  finansiera åtgärder, såsom t.ex.  arbetsträning\r\noch utbildning,  som  kan  genomföras  inom  eller i\r\nanslutning    till    den   egna   verksamheten   är\r\narbetsgivarens ansvar.  Det bör därför övervägas att\r\nförsäkringskassans medel endast får användas för köp\r\nav  åtgärder  till personer  som  inte  antas  kunna\r\nåtergå till sin  ordinarie  arbetsgivare. Regeringen\r\navser att närmare utreda denna fråga.\r\nEn    förnyelse    av    den   arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringen har inletts.  Regeringen  har givit\r\nArbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och RFV i uppdrag  att\r\ninleda   en  förnyelse  av  den  arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringen   genom  metodutveckling  dels  vad\r\navser tidig fördjupad  bedömning  av  arbetsförmågan\r\noch  behovet  av  rehabilitering,  dels  vad   avser\r\nförsäkringskassornas  handläggning  av  sjukfall och\r\nrehabiliteringsärenden.    Därtill   genomförs    en\r\npilotverksamhet med en samordnad organisation mellan\r\nförsäkringskassan    och   arbetsförmedlingen    för\r\nsjukskrivna arbetslösa  (FAROS).  Vidare lämnade AMS\r\noch RFV ett förslag i juni 2003 att regeringen skall\r\nge  AMS  ett  tydligt uppdrag och resurser  för  att\r\nbedriva en verksamhet för arbetslösa sjukskrivna och\r\nsjukskrivna med  en  anställning  som  de  inte  kan\r\nåtergå till. Även de som efter att ha uppburit sjuk-\r\neller  aktivitetsersättning  återfått arbetsförmågan\r\nskall  kunna erbjudas stöd. Regeringen  beslutade  i\r\ndecember  2003 att ge AMS och RFV ett kompletterande\r\nuppdrag    med     syfte    att    underlätta    för\r\nlångtidssjukskrivna,  som har ett arbete som de inte\r\nkan återgå till, att åter  komma i arbete. Uppdraget\r\ninnebär  att  myndigheterna  inom   ramen   för  den\r\npågående  pilotverksamheten  FAROS  skall pröva  och\r\nutveckla     en     samordnad    organisation    för\r\narbetslivsinriktad  rehabilitering  för  sjukskrivna\r\nmed en anställning som  de inte kan återgå till samt\r\ndärvid  pröva  ett  särskilt   anställningsstöd  för\r\nlångtidssjukskrivna. Arbetet skall  bedrivas  t.o.m.\r\nden 31 december 2004.\r\nDen  lag  om  finansiell  samordning  som trädde i\r\nkraft  den  1  januari  2004  ger  försäkringskassa,\r\nlänsarbetsnämnd,    kommun    och   landsting    nya\r\nmöjligheter i arbetet med personer som är i behov av\r\nsamordnade  rehabiliteringsinsatser  för  att  uppnå\r\neller förbättra  sin  förmåga till förvärvsarbete. I\r\nden    nya    socialförsäkringsmyndigheten    kommer\r\nförsäkringsdelegationerna  att  ges en viktig roll i\r\ndenna samordning. Lagen om finansiell samordning har\r\ndock   ännu  inte  börjat  tillämpas.   Enligt   vad\r\nregeringen  erfarit  pågår  däremot  runtom i landet\r\ndiskussioner mellan lokala och regionala  parter  om\r\natt  bedriva  finansiell samordning. Regeringen vill\r\nbetona   de   möjligheter    som   den   finansiella\r\nsamordningen  ger och kommer noga  att  följa  detta\r\narbete.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nPer Westerberg  m.fl.  (m)  begär  i  motion Sf347 yrkande 10 i\r\ndenna  del  att  riksdagen  anvisar 15 750  miljoner\r\nkronor mindre än vad regeringen  föreslagit. I samma\r\nmotion  yrkande 2 begärs att SGI skall  beräknas  på\r\nett genomsnitt  av de senaste 24 månadernas inkomst.\r\nMotionärerna  anser  att  det  är  mer  rimligt  att\r\nersättningen grundas på inkomst man faktiskt haft än\r\npå en förväntad inkomst samt att det är mer rättvist\r\nför  den  som  har   ojämna   inkomster  att  grunda\r\nersättningen  på  24  i  stället  för   12  månaders\r\ninkomst.\r\n\r\nI motionen yrkande 1 begärs att en andra karensdag\r\ninförs.  Högriskskyddet  i  sjuklönen skall  omfatta\r\näven  denna  karensdag.  Vidare  begärs  i  motionen\r\nyrkandena   4   och   5   att   ersättningsnivån   i\r\nsjukförsäkringen skall sänkas dels  till 75 % av SGI\r\nfrån den 15:e till den 182:a sjukdagen, dels till 65\r\n%  av SGI fr.o.m. den 183:e sjukdagen.  Motionärerna\r\nframhåller  att det måste finnas en tydlig självrisk\r\nför att försäkringen inte skall överutnyttjas.\r\nSlutligen  begär  motionärerna  i  yrkande  7  ett\r\ntillkännagivande  om  att sjukskrivningarna på grund\r\nav trafikolyckor skall  överföras  från den allmänna\r\nsjukförsäkringen      till     den     obligatoriska\r\ntrafikskadeförsäkringen.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI motion Sf403 yrkande  13 i denna del av Bo Könberg m.fl. (fp)\r\nbegärs att riksdagen anvisar  2  620 miljoner kronor\r\nmindre än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nI  motionen  yrkande  2 begärs ett  beslut  om  en\r\nutvidgad lag om finansiell  samordning mellan allmän\r\nförsäkringskassa, hälso- och  sjukvård,  kommun  och\r\nlänsarbetsnämnd  med  bl.a.  mer  lokala  initiativ,\r\nkortare  väntetider  och kortare sjukskrivningstider\r\noch  utan  hinder för samordningen.  Även  i  motion\r\nSo612  av Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)  begärs  ett\r\ntillkännagivande med denna innebörd.\r\nVidare begärs i motion Sf403 yrkandena 3, 9 och 11\r\natt en försöksverksamhet  inleds  under  2005-2007 i\r\nnågra  landstingsområden  varvid statsbidragen  till\r\nsjukvården ökas med ett belopp  motsvarande  20 % av\r\nstatens sjukpenningkostnad samtidigt som landstingen\r\növertar     ett    delansvar    för    20    %    av\r\nsjukpenningkostnaderna.  Vidare  anser  motionärerna\r\natt   huvudregeln   bör   vara   att   sjukpenningen\r\nbortfaller    om    den    försäkrade   nekar   till\r\nrehabilitering. Slutligen begärs  en  begränsning av\r\nbehörigheten     för     en    läkare    med    viss\r\nspecialistutbildning att för längre tids sjukpenning\r\nskriva sjukintyg som grundas  på  diagnoser  inom en\r\nannan medicinsk specialitet.\r\nI  motion  So357  av  Lars  Leijonborg  m.fl. (fp)\r\nbegärs i yrkande 7 att närståendepenning från  den 1\r\njanuari  2005  skall kunna betalas ut i upp till 120\r\ndagar.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nSven Brus m.fl.  (kd)  begär  i motion Sf359 yrkande 26 i denna\r\ndel  att  riksdagen  anvisar 4 460  miljoner  kronor\r\nmindre än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nI samma motion yrkande  8  och  10  liksom  även i\r\nmotion A353 yrkande 8 av Annelie Enochson m.fl. (kd)\r\nbegärs att en ny rehabiliteringsförsäkring införs  i\r\nenlighet  med  den modell som föreslagits av Gerhard\r\nLarsson i utredningsbetänkandet SOU 2000:78, och med\r\nen offentlig aktör.  Motionärerna  anser  att det är\r\nviktigt  att  reformen  får  genomslag  så fort  som\r\nmöjligt.   Framgångsrik   rehabilitering  är  mycket\r\nlönsam samhällsekonomiskt.  Riksdagen  bör fatta ett\r\nprincipbeslut  och  ge  regeringen  i  uppdrag   att\r\npåbörja erforderligt lagstiftningsarbete.\r\nI  motion  Sf359 yrkandena 9, 20, 23 och 24 begärs\r\natt regeln om att en rehabiliteringsutredning alltid\r\nskall göras av  arbetsgivarna upphör till förmån för\r\ninförandet  av rehabiliteringsförsäkringen.  Därtill\r\nbör ytterligare  en karensdag införas med bibehållet\r\nhögriskskydd på 10  dagar. Arbetsgivaravgiften skall\r\ni   stället   höjas   för   företagen    med    0,28\r\nprocentenheter.  Vidare  begärs ett tillkännagivande\r\nom finansiell samordning.  Den  nuvarande  lagen  om\r\nfinansiell  samordning  begränsar möjligheterna till\r\nsamordning   och   förhindrar    värdefulla   lokala\r\ninitiativ.    AMS    måste    vara   mer   delaktig.\r\nKristdemokraternas            förslag           till\r\nrehabiliteringsförsäkringen         har          ett\r\nindividperspektiv  som nu saknas. Motionärerna anser\r\näven  att en ny modell  för  trafikförsäkringen  bör\r\ninföras      som      innebär      att      samtliga\r\npersonskadekostnader  i  samband  med  trafikolyckor\r\nförs     över     från     sjukförsäkringen     till\r\ntrafikförsäkringen fr.o.m. den 1 juni 2005.\r\nSlutligen  begär motionärerna i yrkande 22 att SGI\r\nskall beräknas  på  ett genomsnitt av de senaste två\r\nårens   inkomster.  Skattepliktiga   förmåner   samt\r\nsemesterersättning skall även vara SGI-grundande.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta  Carlsson  m.fl.  (c) begär i motion Sf369 yrkande 1 i\r\ndenna  del  att  riksdagen anvisar  7  100  miljoner\r\nkronor   mindre   än  vad   regeringen   föreslagit.\r\nMotionärerna           framhåller           minskade\r\nsjukpenningkostnader med  anledning av satsningar på\r\nrehabilitering och en historisk  beräkning av SGI. I\r\nsamma motion yrkande 3 begärs att  av anslaget skall\r\n2,4  miljarder  kronor  användas till rehabilitering\r\noch finansiell samordning.  I  yrkande  5 begärs att\r\n200  miljoner  kronor  flyttas  från  anslaget  till\r\nutgiftsområde 15 för finansiering av lönebidrag  som\r\nses  som  ett  bra  komplement  till andra former av\r\nrehabilitering.\r\n\r\nI samma motion yrkandena 2 och  4  begärs  att  en\r\nrehabiliteringsgaranti införs, som bl.a. innebär att\r\nen   obligatorisk   läkarundersökning  genomgås,  en\r\nrehabiliteringsplan upprättas  samt  att sjukpenning\r\nväxlas  mot  rehabiliteringsersättning  efter  vissa\r\ntidsfrister.   Den  försäkrade  skall  även  ha   en\r\nkontaktperson  -  en  s.k.  rehabiliteringslots.  Om\r\nrehabiliteringsgarantin   inte  uppfylls  skall  den\r\nförsäkrade inom vissa ramar  få kostnadstäckning för\r\nadekvata  rehabiliteringstjänster  som  skall  kunna\r\nköpas av t.ex. privata aktörer.\r\nSlutligen  begärs  i  yrkandena 6, 7 och 8 att SGI\r\nskall  beräknas på genomsnittet  av  de  24  senaste\r\nmånaderna,        att       ersättningsnivån       i\r\nsjukförsäkringssystemet  sänks  till 70 % av SGI med\r\nundantag  för  personer  med försörjningsansvar  för\r\nbarn under 18 år samt att karensdagen skall motsvara\r\nen hel dags arbete.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nSjukförsäkringsfrågor\r\n\r\nSven  Brus  m.fl. (kd) begär  i  motion  Sf359  yrkande  3  ett\r\ntillkännagivande   om   ett   vidgat  perspektiv  på\r\nohälsans orsaker. Motionärerna framhåller - utan att\r\nförringa arbetsplatsens betydelse  -  att  det finns\r\nett flertal orsaker till den ökade sjukfrånvaron och\r\natt  människors  svårigheter att få hela livspusslet\r\natt gå ihop skapar en betydande del av ohälsan.\r\n\r\nPer Westerberg m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf347\r\nyrkande  6  att  fr.o.m.  den  1 januari  2006 skall\r\nsumman  av  sjukpenning och avtalsersättningar  inte\r\nkunna  överstiga   85  %  av  lönen  de  första  sex\r\nfrånvaromånaderna  och   75   %  av  lönen  för  tid\r\ndärefter.   Motionärerna   framhåller    att   ökade\r\nekonomiska incitament för den enskilde behövs.\r\nFredrik  Reinfeldt m.fl. (m) begär i motion  Sf357\r\nyrkandena  1,  5,  och  6  olika  tillkännagivanden.\r\nMotionärerna  anser  att  sjukdom  skall  bedömas  i\r\nenlighet  med  vetenskap  och  beprövad erfarenhet i\r\nsyfte  att sjukskrivning endast skall  tillåtas  vid\r\nsjukdom. Vidare skall skyldighet för den sjukskrivne\r\natt  intyga   nedsatt   arbetsförmåga   återinföras.\r\nDeltidssjukskrivning  bör  även  göras mer flexibel.\r\nDet   bör  således  vara  möjligt  att  bl.a.   vara\r\nsjukskriven  endast  en  timme  om  dagen eller från\r\nvissa arbetsuppgifter eller genom att vara på jobbet\r\npå  heltid men arbeta med halv arbetstakt.  Det  bör\r\näven  vara  möjligt att vara sjukskriven men genomgå\r\nutbildning. Vidare anser motionärerna att det behövs\r\nen förtydligad ansvarsfördelning för rehabilitering.\r\nFörsäkringskassan  skall  därvid ha ansvaret för att\r\nen  rehabiliteringsutredning  initieras  och  kommer\r\ntill  stånd.  Slutligen  framhåller motionärerna att\r\nforskningen visar att sänkta  ersättningsnivåer  ger\r\nminskad sjukfrånvaro.\r\nI motion Sf403 yrkandena 7 och 10 begär Bo Könberg\r\nm.fl. (fp) två tillkännagivanden. Motionärerna anser\r\natt   sjukskrivna  som  vill  bör  kunna  pröva  sin\r\narbetsförmåga  hos annan arbetsgivare med bibehållen\r\nsjukpenning. Vidare  skall  alla  läkare  utbildas i\r\nförsäkringsmedicin.    På   sikt   bör   genomgången\r\nutbildning  bli  ett  villkor  för  att  få  utfärda\r\nsjukintyg som tjänar som underlag för utbetalning av\r\nsjukpenning.\r\nSven  Brus  m.fl.  (kd)   begär   i  motion  Sf359\r\nyrkandena   14   och   16   två   tillkännagivanden.\r\nMotionärerna anser att eftersom en  förskjutning  av\r\nattityderna  till  bl.a.  sjukförsäkringen  synes ha\r\nskett  måste information om försäkringens syfte  ges\r\nstort utrymme.  Vidare  framhåller  motionärerna att\r\nsjukskrivningen     måste     bedömas     ur     ett\r\nhelhetsperspektiv och att den intygslämnande läkaren\r\nså långt möjligt skall undvika heltidssjukskrivning.\r\nVidare  bör  en  tydligare  koppling mellan läkarnas\r\nsjukskrivning och kostnadsansvaret finnas.\r\nFrågan om att kunna kombinera deltidssjukskrivning\r\nmed deltidsstudier med studiemedel  tas  upp i flera\r\nmotioner: Sf403 yrkande 6 av Bo Könberg m.fl.  (fp),\r\nUb441  yrkande  5  av  Torsten Lindström m.fl. (kd),\r\nUb389 yrkande 2 (delvis) av Mikaela Valtersson m.fl.\r\n(mp),  Sf269 av Anita Sidén  och  Cecilia  Magnusson\r\n(m), Sf296  av  Kaj  Nordquist  (s),  Sf382 av Johan\r\nLöfstrand och Louise Malmström (s) och Sf402 av Kurt\r\nKvarnström och Barbro Hietala Nordlund (s).\r\nSven   Bergström   och   Staffan  Danielsson   (c)\r\nframhåller i motion Sf292 att  sjukskrivna bör kunna\r\nstudera  utan att förlora sjukpenningen  därför  att\r\nman därmed anses arbetsför.\r\nI motion  Sf388  av  Louise  Malmström och Fredrik\r\nOlovsson (s) begärs ett tillkännagivande  om  att ge\r\nfler  långtidssjukskrivna  möjlighet till utbildning\r\nsom ett led i rehabiliteringen  för  att de snabbare\r\nskall kunna återvända till arbetslivet.\r\nI  motion  Sf233  av  Lilian  Virgin  och   Carina\r\nGrönhagen   (s)   begärs   ett  tillkännagivande  om\r\nsamverkande åtgärder för att förstärka arbetslinjen.\r\nMotionärerna anser att det bör  vara  möjligt för en\r\nperson  som  har  partiell  sjukersättning  och  som\r\narbetat  på resterande tid samt  studerat,  att  vid\r\narbetslöshet    få    arbetslöshetsersättning    och\r\nsamtidigt kunna bedriva fortsatta studier.\r\nVidare  tas  frågan  om  mer flexibla ersättnings-\r\n/sjukskrivningsnivåer upp i motionerna Sf359 yrkande\r\n17  av  Sven  Brus  m.fl.  (kd),   Sf225  av  Helene\r\nPetersson (s), Sf238 av Sonja Fransson (s), Sf246 av\r\nInger  Lundberg  m.fl.  (s),  Sf251  av  Britt-Marie\r\nLindkvist   och   Hillevi   Larsson  (s),  Sf261  av\r\nChristina Nenes (s), Sf345 av  Hans Hoff och Majléne\r\nWesterlund Panke (s) och Sf373 av Heli Berg (fp).\r\nI  motionerna  Sf281 av Hillevi  Larsson  (s)  och\r\nSf408 av Barbro Hiatala Nordlund och Anneli Särnblad\r\n(s)   begärs   att   regeringen    inför    kommande\r\nprioriteringsdiskussioner   överväger  att  ta  bort\r\nkarensdagen i sjukförsäkringen.\r\nI motion Sf242 av Billy Gustafsson  (s) begärs ett\r\ntillkännagivande     om     inrättande    av    s.k.\r\nförsäkringsmedicinska kommittéer.  Kommittéerna  ska\r\ninte  hantera  enskilda patientärenden utan vara ett\r\nforum för professionell normering och vägledning.\r\nJan Björkman m.fl.  (s)  anser  i motion Sf294 att\r\nsamordningen      mellan     arbetsgivarens      och\r\nförsäkringskassans   ansvar  vid  utbetalning  under\r\nsjukdom måste förbättras.\r\nCarina Adolfsson Elgestam  och  Lars  Wegendal (s)\r\nframhåller   i   motion   Sf250   att  åtgärder  bör\r\ngenomföras som förhindrar att försäkrade ställs utan\r\nersättning på grund av den nya prövningen  av rätten\r\ntill   sjukpenning.   Motionärerna   pekar   på  att\r\nförsäkrade  kan  ha  varit  utan  ersättning i flera\r\nveckor för att sedan fått ett beslut  om  avslag  på\r\nsjukpenningen.  Även  Gunnar  Sandberg (s) och Raimo\r\nPärssinen   (s)   pekar   på  detta  förhållande   i\r\nmotionerna Sf376 respektive Sf411.\r\nI  motionerna Sf349 av Siv  Wittgren-Ahl  (s)  och\r\nSf343  av  Hans  Hoff  (s)  framhålls  vikten av att\r\nförsäkringskassan  och arbetsförmedlingen  samverkar\r\nså att vissa personer  inte \"hamnar mellan stolarna\"\r\noch varken får ersättning  från arbetslöshets- eller\r\nsjukförsäkringen.\r\nLars Ohly m.fl. (v) anser i motion Sf389 yrkande 4\r\natt  regeringen  bör  uppdra  åt  RFV  och  AMS  att\r\nsamordna  myndigheternas begrepp  avseende  förmågan\r\natt  kunna  utföra   arbete.  Således  använder  RFV\r\nbegreppet   \"arbets-förmåga\"   och   AMS   begreppet\r\n\"arbetsför\".\r\nI motion Sf287 av Sten Tolgfors (m) yrkandena 1-3,\r\n6, 7, 9, 11 och 12 begärs tillkännagivanden om olika\r\nfaktorer som kan påverka sjuktalen. Motionären pekar\r\npå ökade möjligheter  för  människor  att styra sina\r\negna      liv,     förändrade     attityder     till\r\nsjukförsäkringen,     myndigheters    missbruk    av\r\nförtidspensioneringen,  god rehabilitering, åtgärder\r\nför   att  det  inte  skall  löna   sig   att   byta\r\nersättningssystem,     etablerande    av    enskilda\r\nalternativ inom offentligfinansierad verksamhet samt\r\npå     ersättningsnivån    och     karensdagar     i\r\nsjukförsäkringen.  I  yrkandena  4 och 13 framhåller\r\nmotionären  att  dagens sjukskrivningar  ger  enorma\r\nvälfärdsförluster  för  både enskilda och staten och\r\natt sjukskrivning endast skall användas då det är en\r\ndel   av   en   behandling  och   grundas   på   att\r\narbetsförmågan av hälsoskäl är nedsatt.\r\nMona  Jönsson  (mp)   anser  i  motion  Sf383  att\r\nlegitimerade     psykologer     och     legitimerade\r\nsjukgymnaster bör ges möjlighet att  sjukskriva. Hon\r\nframhåller  att de inom sina specialistområden  ofta\r\nhar större möjligheter  än läkare att bedöma behovet\r\nav sjukskrivning med avseende  på rehabilitering och\r\narbetsuppgifter.\r\nCarina Moberg (s) anser i motion Sf301 yrkandena 1\r\noch   2   att   försöksverksamhet   med   rätt   för\r\nsjukgymnaster att utfärda intyg om sjukskrivning bör\r\ninledas och att frågan om sjukgymnaster  skall kunna\r\nutföra sjuk- och friskskrivningar bör utredas.\r\nUlla  Wester (s) framhåller i motion Sf312  vikten\r\nav ett förstärkt könsperspektiv i nu pågående arbete\r\nmed  att  halvera  antalet  sjukskrivna.  Motionären\r\nanser att det  kan  finnas  en  risk för att kvinnor\r\nblir friskförklarade trots sjukdom.\r\nBeträffande rätten till sjukpenning vid frivilliga\r\nicke medicinskt betingade skönhetsoperationer  anser\r\nNina  Lundström  och Martin Andreasson (fp) i motion\r\nSf337 att det behövs  en  utredning som överväger en\r\nbegränsning avseende denna rätt.\r\nLars Ohly m.fl. (v) anser i motion Sf389 yrkande 2\r\natt  taken i sjukförsäkringen  bör  höjas  till  tio\r\nbasbelopp   så   fort  statsfinanserna  medger  det.\r\nMotionärerna   pekar    bl.a.   på   att   taket   i\r\nföräldraförsäkringen kommer  att  höjas  till  detta\r\nbelopp 2006.\r\nMikaela Valtersson m.fl. (mp) begär i motion Ub389\r\nyrkande  2  i denna del ett tillkännagivande i syfte\r\natt  förbättra  studenters  situation.  Motionärerna\r\nanser  att  studiemedel skall jämställas med inkomst\r\nav förvärvsarbete.  Det  skall även vara möjligt att\r\nvara sjukskriven på deltid och studera på deltid med\r\nstudiemedel.  Långtidssjukskrivna   bör  även  kunna\r\nstudera med bibehållen sjukpenning.\r\n\r\nArbetsgivarnas kostnadsansvar\r\n\r\nPer Westerberg m.fl. (m) begär i motion  Sf347  yrkande  3  att\r\nersättningsnivån  i sjuklönen skall sänkas till 75 %\r\nav lönen fr.o.m. den 1 januari 2005.\r\n\r\nClaes  Västerteg (c)  begär  i  motion  Sf212  ett\r\ntillkännagivande  om  att  arbetsgivare  inte  skall\r\nbetala sjuklön vid sjukskrivning på grund av olyckor\r\ni    samband    med   idrottsutövande   och   övriga\r\nfritidsaktiviteter.  Sjuklön  skall  bara  utges vid\r\nordinär och arbetsrelaterad sjukfrånvaro.\r\nJan  Emanuel  Johansson  (s)  framhåller  i motion\r\nSf398   yrkande   1   att   det   bör   införas  ett\r\nhögkostnadsskydd    för   arbetande   med   tidigare\r\nmissbruksproblematik.   Staten   bör   kunna  betala\r\narbetsgivares kostnader för sjukperioder i syfte att\r\nunderlätta för nämnda personer att återgå  i arbete.\r\nI  yrkande  2 begärs ett tillkännagivande om att  se\r\növer   vilka   grupper    som    bör   omfattas   av\r\nhögkostnadsskyddet.\r\n\r\nRehabilitering\r\n\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) begär i motion So394 yrkande\r\n7  att  regeringen tillsätter en utredning  angående\r\nmer  tillåtande   former   för   organisatorisk  och\r\nfinansiell samverkan mellan olika  huvudmän  och som\r\ngör   det   möjligt   att  samordna  insatser  kring\r\nindividen,  föra  över resurser  mellan  myndigheter\r\nsamt  dela  \"vinster\"  som  kan  uppkomma  genom  de\r\nsamordnade insatserna.\r\n\r\nSverker Thorén  (fp)  anser  i  motion  Sf353  att\r\nKalmar   län  bör  ges  möjlighet  att  fungera  som\r\nförsökslän   för  en  i  verklig  mening  finansiell\r\nsamordning mellan sjukförsäkring och sjukvård.\r\nAnita  Brodén  m.fl.  (fp)  anser  i  motion  N401\r\nyrkande  6   att   Västra   Götaland  bör  vara  ett\r\nförsökslän för den s.k. Bohusmodellen  av finansiell\r\nsamordning mellan försäkringskassan och vården.\r\nI  motion Sf308 begär Lennart Axelsson  m.fl.  (s)\r\nett tillkännagivande  om  behovet  av ökad samverkan\r\nmellan  landsting, arbetsgivare och försäkringskassa\r\nså  att  de   samlade   resurserna   som  finns  för\r\nrehabilitering av reumatiskt sjuka ger så bra effekt\r\nsom möjligt.\r\nJan  Ertsborn  (fp) anser i motion Sf314  att  det\r\nbehövs regelförändringar  så  att statliga medel hos\r\nförsäkringskassorna  och  arbetsförmedlingarna   kan\r\nanvändas   till  att  stödja  de  s.k.  Fontänhusens\r\nverksamhet med rehabilitering av långtidssjuka.\r\nMats Berglind  och  Agneta  Gille (s) framhåller i\r\nmotion  Sf332 att försäkringskassans  regelverk  bör\r\nförändras så att kassan kan delta som likvärdig part\r\nmed  landsting   och   kommuner  i  samverkan  kring\r\nsärskilt rehabiliteringsboende av unga hjärnskadade.\r\nGunnar Nordmark (fp) framhåller i motion Sf372 att\r\nansvaret mellan olika myndigheter  och  arbetsgivare\r\nför   den   enskildes   rehabilitering  måste  göras\r\ntydligare   och   möjligheterna    till   finansiell\r\nsamordning bli bättre.\r\nI motion Sf392 av Catherine Persson (s) begärs ett\r\ntillkännagivande om behovet av ökad samverkan mellan\r\nolika  huvudmän.  Motionären  anser  att   de  olika\r\nhuvudmännen  bör  anta gemensamma målsättningar  med\r\ninnebörden att aktivt  verka  för  ökad samverkan på\r\nalla  nivåer.  Regeringen  bör  även  överväga   att\r\nförtydliga  uppdraget  till  AMS och RFV i syfte att\r\nöka  samverkan  mellan  berörda  myndigheter   såväl\r\ncentralt som lokalt.\r\nI  motion  Sf409 av Berit Högman (s) framhålls att\r\ndet inte finns  utrymme för myndigheterna att arbeta\r\nmed  att  ge  långtidssjukskrivna  en  ny  chans  på\r\narbetsmarknaden. Motionären anser att myndigheternas\r\ndirektiv  och  mål   bör   stödja   samarbets-   och\r\nsamverkansformer för att uppnå verkliga resultat för\r\nden enskilde individen.\r\nI      två      motioner     tas     frågan     om\r\npunktskriftsundervisning  upp. Marietta de Pourbaix-\r\nLundin   anser  i  motion  Sf202   att   det   måste\r\nfastställas  var  ansvaret  skall  ligga  för att ge\r\nvuxna synskadade undervisning i punktskrift  och att\r\nfinansieringsfrågan  måste  lösas  på  ett permanent\r\nsätt.  Kaj  Nordquist  (s) begär i motion Sf256  ett\r\ntillkännagivande  om  punktskriftsundervisning   och\r\nrehabiliteringsersättning.  Han  anser  att särskilt\r\nbidrag  för kost och logi vid punktskriftsutbildning\r\nbör kunna utges längre än 30 dagar.\r\nHeli Berg  (fp)  framhåller  i  motion  Sf325  att\r\nfrågan  om  ekonomiskt  stöd  till personer som till\r\nföljd  av  nödvändig vidareutbildning  av  ledarhund\r\ndrabbas av kostnader  eller  förlorad  arbetsinkomst\r\nbör utredas.\r\nI motion Sf219 av Chatrine Pålsson och  Sven  Brus\r\n(kd)  begärs  ett tillkännagivande om att inrätta en\r\ndelegation mot  stress  och utbrändhet. Motionärerna\r\nanser att det finns behov av att föra samman dem som\r\nhar kunskap från olika håll  i  dessa  frågor  i  en\r\ndelegation.\r\nSiw  Wittgren-Ahl  (s)  framhåller  i motion Sf234\r\nvikten av att skapa en arbetsmarknad med  plats  för\r\näldre och för personer med nedsatt arbetsförmåga.\r\nAna  Maria Narti (fp) begär i motion Sf236 yrkande\r\n1 en översyn  av  reglerna om försäkringskassans köp\r\nav rehabiliteringstjänster.  Detta  med anledning av\r\natt  kassan  numera  köper  färre  behandlingar  för\r\nrehabilitering  och  i  stället fler utredningar.  I\r\nyrkande   2   begär  hon  ett  tillkännagivande   om\r\ninstruktioner,  regleringsbrev  och  riktlinjer  för\r\nverksamheten  hos  RFV  och försäkringskassorna. Hon\r\nanser att dessa bör utgå  från  patienternas  behov.\r\nSlutligen  begärs  i  yrkande 5 att den systematiska\r\ndiskrimineringen av människor  som  saknar  ansvarig\r\narbetsgivare för rehabiliteringen bör stoppas.\r\nBilly  Gustafsson  (s)  begär  i  motion Sf241 ett\r\ntillkännagivande  om  behovet  av  att  överväga  en\r\nregelförändring  så  att  sanktionsmöjligheter   kan\r\nvidtas  gentemot  arbetsgivare som inte fullgör sitt\r\nrehabiliteringsansvar.\r\nLennart Axelsson  m.fl.  (s)  begär i motion Sf247\r\natt  ytterligare  åtgärder  bör  övervägas  för  att\r\npåskynda   tidiga   rehabiliteringsinsatser.    Till\r\nexempel  bör  rehabiliteringsutredningen  starta  så\r\ntidigt som möjligt.\r\nBarbro  Hietala  Nordlund  och Anneli Särnblad (s)\r\nframhåller  i  motion Sf254 att  arbetsgivaransvaret\r\ninte   fungerar   för    personer    med   bestående\r\nfunktionshinder.  De  begär  därför  en  översyn  av\r\ngällande  regelverk  och  ansvarsfördelning för  att\r\narbetstagare med funktionshinder skall tillförsäkras\r\nen   adekvat   intensivträning    och   förebyggande\r\nrehabilitering.\r\nI  motion  Sf272 av Lena Adelsohn Liljeroth  m.fl.\r\n(m,   fp,  kd,  c)   framhåller   motionärerna   att\r\nmöjligheterna    till    rehabilitering   av   vissa\r\nlångtidssjuka     med     behov    av     långvariga\r\nrehabiliteringsinsatser   delvis   har   försämrats.\r\nÅtgärder  bör  vidtas för att  rehabilitering  skall\r\nkunna genomföras  även  i  de fall denna kräver lång\r\ntid.\r\nAnn-Marie Fagerström (s) begär  i motion Sf293 ett\r\ntillkännagivande  om  en  sammanhållen  återkommande\r\nrehabilitering för alla och  inte  bara  för dem som\r\nhar anknytning till yrkeslivet.\r\nI  motion  Sf371  Pär  Axel  Sahlberg  och  Barbro\r\nHietala Nordlund (s) begärs ett tillkännagivande  om\r\natt analysera situationen för dem som inte kommer in\r\ni  välfärdssystemen  och  därför  blir utan adekvata\r\ninsatser.  Motionärerna framhåller att  även  sjuka,\r\ns.k.   nollplacerade,   har   rätt   till   adekvata\r\nrehabiliteringsåtgärder m.m.\r\nRigmor  Stenmark  (c)  begär  i  motion  Sf307 ett\r\ntillkännagivande   om   att   en   översyn  görs  av\r\nsjukförsäkringssystemet   så   att   whiplashskadade\r\ngaranteras ekonomisk ersättning vid rehabilitering.\r\n\r\nNärståendepenning\r\n\r\nI  motion  So357 yrkande 8 av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) begärs  att  regeringen  återkommer med förslag\r\ntill vidgade möjligheter att få  närståendepenning i\r\nform  av lägre krav på den närståendes  sjukdom  och\r\nvidgning av den berättigade kretsen.\r\n\r\nUlla  Hoffmann  m.fl. (v) begär i motion Sf274 att\r\nen närstående till  en  person  som  smittats av hiv\r\nskall  ha  rätt  till  240  dagars  vårdtid  oavsett\r\norsaken till infektionens uppkomst.\r\nRigmor Stenmark och Annika Qarlsson  (c  ) anser i\r\nmotion    Sf249    att    dagens   system   avseende\r\nanhörigbidraget behöver ses över så att stöd kan ges\r\ntill  fler anhöriga som är beredda  att  stötta  och\r\nhjälpa  i  livets  olika  skeenden,  och inte bara i\r\nlivets slutskede.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   redovisar   i  de  olika  avsnitten   om\r\narbetsgivarnas                       kostnadsansvar,\r\nsjukpenningförsäkringen, rehabilitering m.fl. frågor\r\ndels  skälen för utskottets ställningstaganden  till\r\nmotionsyrkanden     som     har     betydelse    för\r\nmedelsanvisningen,          dels          utskottets\r\nställningstaganden   till   övriga  motionsyrkanden.\r\nUtskottets ställningstaganden  till  motionsyrkanden\r\nmed  betydelse  för  medelsanvisningen  liksom  till\r\nregeringens  förslag till medelsanvisning  redovisas\r\nnedan i avsnittet  Förslag  rörande  medelsanvisning\r\ntill anslag 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nSjukpenningförsäkringen\r\n\r\nSjukfrånvaron och kostnaderna härför har  ökat dramatiskt under\r\nsenare   år.   Det   har  särskilt  varit  de  långa\r\nsjukfallen (365 dagar  eller mer) som har ökat. Även\r\nantalet personer med aktivitets-  och sjukersättning\r\n(tidigare förtidspension) har ökat påtagligt.\r\n\r\nUtskottet  har  vid  flera  tillfällen,  senast  i\r\nyttrande    2004/05:SfU1y    till   finansutskottet,\r\nkonstaterat  att  orsakerna  till  sjukfrånvaron  är\r\nkomplexa med flera faktorer som  samspelar  och  att\r\nnågon  enkel  lösning  på  problemet  inte  står att\r\nfinna.  Förutom  de  av  regeringen  ovan  framförda\r\nfaktorerna har utskottet även lyft fram faktorer som\r\nersättningssystemens  utformning,  läkarnas  roll  i\r\nsjukskrivningsprocessen och verkningar av saneringen\r\nav statsfinanserna som ägde rum under 1990-talet.\r\nMed  det  anförda avstyrker utskottet motion Sf359\r\nyrkande 3.\r\nBeträffande  sjukdomsbegreppet  enligt AFL noterar\r\nutskottet att sjukpenning i princip inte skall kunna\r\nutges i andra fall än vid medicinsk  nedsättning  av\r\narbetsförmågan. I praxis har dock i vissa begränsade\r\nfall   godtagits   att   sjukpenning  kan  utgå  vid\r\ntillstånd  som  är  jämställda   med   sjukdom,  som\r\nexempelvis    störningar    under   graviditet   och\r\nsorgtillstånd. Vidare anges i 3 kap. 7 § AFL att vid\r\nbedömningen av om sjukdom föreligger  skall  bortses\r\nfrån arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala  och\r\nliknande   förhållanden.  Sjukförsäkringsutredningen\r\nhar i sitt slutbetänkande  (SOU  2000:121 s. 163 och\r\n164) inte funnit anledning att lämna  något  förslag\r\nom    ett   inskränkande   sjukdomsbegrepp.   Enligt\r\nutskottets mening medför även de under våren 2003 av\r\nriksdagen   beslutade   åtgärderna   för   att   öka\r\nprecisionen     i     sjukskrivningsprocessen    att\r\ntillämpningen av sjukdomsbegreppet blir mer korrekt.\r\nUtskottet noterar även att utredningen om översyn av\r\nsocialförsäkringarna skall  se  över  frågan  om det\r\nunder senare år skett en glidning i tillämpningen av\r\nsjukdomsbegreppet såväl hos läkare och patienter som\r\ninom   socialförsäkringsadministrationen,   dvs.  om\r\nsjukskrivning  blivit  ett allt mer accepterat  sätt\r\natt  hantera  press  och påfrestningar  som  drabbar\r\nmänniskor i livets olika skeden.\r\nUtskottet   kan  därmed,   i   likhet   med   sitt\r\nställningstagande  i  betänkande  2003/04:SfU1, inte\r\nställa   sig   bakom   en   förändring  av  gällande\r\nsjukdomsbegrepp. Med det anförda avstyrks motionerna\r\nSf357 yrkande 1 i denna del och Sf287 yrkande 13.\r\nUtskottet  har  dock  i  betänkande   2003/04:SfU1\r\nuttalat  att  utskottet  kunnat förstå motionärernas\r\nbetänkligheter  beträffande   det  förhållandet  att\r\nersättning   kan   utbetalas  vid  inte   medicinskt\r\nbetingade skönhetsoperationer  och liknande ingrepp.\r\nUtskottet  förutsatte  dock  att  även  denna  fråga\r\nskulle  rymmas i regeringens fortsatta  överväganden\r\nom   åtgärder    som   syftade   till   att   minska\r\nsjukpenningskostnaderna   m.m.  Utskottet  vidhåller\r\nsitt  ställningstagande.  Motion  Sf337  får  därmed\r\nanses tillgodosedd och avstyrks därför.\r\nBeträffande frågan om en  särskild  försäkran  har\r\nRFV:s  uppföljningar visat att en sådan inte tillför\r\närendet  några  nya  uppgifter  utöver dem som redan\r\nfinns.  Från  och  med  den  1  juli  2003  upphörde\r\nskyldigheten  för  en  försäkrad  att  vid  en  viss\r\ntidpunkt   inkomma   med   en   skriftlig   särskild\r\nförsäkran. I stället skall en sådan försäkran ges in\r\nom  försäkringskassan  begär  det (prop. 2002/03:89,\r\nbet.  2002/03:SfU10,  rskr. 2002/03:227).  Utskottet\r\nansåg att det saknades  skäl att ha kvar ett krav på\r\natt  den  försäkrade  vid  en  viss  tidpunkt  skall\r\ninkomma  med  försäkran.  Utskottet  vidhåller  sitt\r\nställningstagande.\r\nMed det anförda avstyrks  motion Sf357 yrkande 1 i\r\ndenna del.\r\nBeträffande  frågan om förändrade  attityder  till\r\nsjukförsäkringen  och  vikten av att information ges\r\nom   sjukförsäkringens   syfte   har   utskottet   i\r\nbetänkande   2003/04:SfU1  uttalat   att   de   s.k.\r\nattitydfrågorna  måste  tas  på stort allvar. Det är\r\nnaturligtvis  inte  bra  om sjukpenningen  uppfattas\r\nkunna fylla andra syften än  att vara ersättning vid\r\narbetsoförmåga   på  grund  av  sjukdom.   Utskottet\r\nnoterar att regeringen  i budgetpropositionen anfört\r\natt  det  är  regeringens  bedömning  att  de  olika\r\ninformationsinsatser som genomfördes  under 2003 för\r\natt  minska ohälsan i arbetslivet har bidragit  till\r\natt   bryta    den    negativa    utvecklingen    av\r\nsjukskrivningarna.  Regeringen  har nyligen beslutat\r\natt  genomföra  sådana  insatser  även  under  2004.\r\nUtskottet vidhåller sin uppfattning  och  anser  att\r\nfortsatta  informationsåtgärder om sjukförsäkringens\r\nsyfte bör vidtas.  Utskottet  noterar  även  vad som\r\novan  anförts  om  att  utredningen  om  översyn  av\r\nsocialförsäkringarna  skall  se  över  frågan om det\r\nunder senare år skett en glidning i tillämpningen av\r\nsjukdomsbegreppet.  Yrkande  14  i motion Sf359  får\r\ndärmed anses tillgodosett och avstyrks.\r\nRiksdagen beslutade under våren  2003 om ett antal\r\nåtgärder     som     syftar    till    att    stärka\r\nsjukskrivningsprocessen.     En    redovisning    av\r\nåtgärderna  har  gjorts  ovan. Utskottet  anser  att\r\nsjukskrivningsprocessen  med   dessa   åtgärder  har\r\nförstärkts   och   gjorts   mer   precis.  Utskottet\r\navstyrker med det anförda motionerna Sf312 och Sf359\r\nyrkande 16.\r\nEn näraliggande fråga är frågan om  begränsning av\r\nmöjligheterna     för    en    läkare    med    viss\r\nspecialistutbildning att skriva sjukintyg för längre\r\ntids sjukpenning. Sjukförsäkringsutredningen  har  i\r\nsitt slutbetänkande (SOU 2000:121 s. 189) föreslagit\r\natt alla läkare skall ha rätt att utfärda läkarintyg\r\nmen  att  dessa mera regelmässigt skall kompletteras\r\nav annat underlag  om  försäkringskassan  så bedömer\r\nnödvändigt.  Utskottet  noterar  även att det  skall\r\nvara   en   läkare   med   fördjupad  utbildning   i\r\nförsäkringsmedicin som skall  utfärda  det särskilda\r\nläkarutlåtandet  när t.ex. ett avstämningsmöte  inte\r\nger ett tillräckligt  beslutsunderlag. Som utskottet\r\nanförde  i  bl.a. betänkande  2003/04:SfU1  har  det\r\nhärigenom     skapats      garantier     för     att\r\nförsäkringskassan i fortsättningen  kommer att kunna\r\nfå ett fullgott beslutsunderlag. Utskottet anser att\r\ndet  inte finns skäl att begränsa läkares  rätt  att\r\nutfärda läkarintyg för sjukskrivning.\r\nEnligt  beslut  av riksdagen våren 2003 skall även\r\nde    intygsskrivande    läkarnas    utbildning    i\r\nförsäkringsmedicin           förstärkas.          Av\r\nbudgetpropositionen   framgår  att   den   särskilda\r\nsatsning som under år 2003 gjordes för att förstärka\r\nutbildningen   i   försäkringsmedicin   innebar   en\r\nomfattande   utbildning    av    handledare.   Drygt\r\n130 försäkringsläkare   och   drygt  100 handläggare\r\ngenomgick under året en handledarutbildning  för att\r\ni  nästa  steg föra utbildningen vidare till i stort\r\nsett samtliga  läkare i Sverige. Under de fem första\r\nmånaderna  2004  har  denna  utbildning  nått  drygt\r\n3 300 läkare i landet.  Sammanlagt beräknas ca 5 600\r\nläkare   ha  utbildats  under   2004.   Vidare   har\r\nplaneringen   av   de  fördjupade  utbildningarna  i\r\nförsäkringsmedicin     för     i     första     hand\r\n300 distriktsläkare och 600 företagsläkare slutförts\r\nunder  2003,  vilket  har  resulterat   i   att   en\r\nomfattande  utbildning  i RFV:s regi och i samarbete\r\nmed                        Distriktsläkarföreningen,\r\nFöretagsläkarföreningen   och    Föreningen   Svensk\r\nFöretagshälsovård kommer att genomföras under 2004.\r\nMotion Sf403 yrkande 10 får med  det anförda anses\r\ndelvis tillgodosedd och avstyrks.\r\nEn annan närliggande fråga är om behörigheten  att\r\nutfärda  intyg  skall utvidgas. Utskottet uttalade i\r\nbetänkande 2003/04:SfU1  bl.a. att sjukgymnaster kan\r\nfylla       en       viktig       funktion      inom\r\nsjukskrivningsprocessen och att en försöksverksamhet\r\nskulle  kunna ge värdefull kunskap.  Utskottet,  som\r\nnoterar att  en  stor del av sjukskrivningarna avser\r\nbesvär  från rörelseorganen,  håller  fast  vid  sin\r\nuppfattning.  En  försöksverksamhet bör genomföras i\r\nförsta hand med avseende  på  denna  yrkesgrupp. Med\r\ndet anförda får motionerna Sf301 yrkandena  1  och 2\r\nsamt  Sf383  anses delvis tillgodosedda och avstyrks\r\ndärmed.\r\nBeträffande  ersättningsnivån  inom  sjukpenningen\r\nhar utskottet i betänkande 2004/05:SfU5  ställt  sig\r\nbakom  regeringens  förslag  att  ersättningsnivån i\r\nsjukpenningen  skall  höjas  till  80  %   av   SGI.\r\nUtskottet   kan   därtill   inte  ställa  sig  bakom\r\nförslaget om en ändring av den s.k. minskningsregeln\r\ni 3 kap. 4 a § AFL. Utskottet  finner  således  inte\r\nanledning  att  föreslå  några  tillkännagivanden om\r\nsänkt ersättningsnivå. Utskottet  noterar  dock  att\r\nutredningen om översyn av socialförsäkringarna skall\r\npröva förutsättningarna för att stärka kopplingen av\r\nutgifterna    för   socialförsäkringssystemet   till\r\narbetsmarknaden  och  ge arbetsmarknadens parter ett\r\nökat     ansvar    för    och    inflytande     över\r\nsocialförsäkringarnas utgiftsutveckling.\r\nUtskottet  avstyrker  med  det  anförda motionerna\r\nSf347 yrkande 6 och Sf357 yrkande 6.\r\nRegeringen     uttalade    sig    i    2003    års\r\nbudgetproposition  för  en  höjning  av  taket  inom\r\nsjukpenningsförsäkringen   till   10   prisbasbelopp\r\nfr.o.m.  den  1  juli  2003  om det statsfinansiella\r\nläget  så  medgav.  Så blev dock  inte  fallet  utan\r\nregeringen framhöll i 2004 års budgetproposition att\r\ninriktningen nu var att  före  mandatperiodens  slut\r\ngenomföra  förslaget.  Motion  Sf389  yrkande  2  är\r\nsåledes tillgodosedd och avstyrks därmed.\r\nNär det gäller frågan om att införa ytterligare en\r\nkarensdag  i  sjukförsäkrings-  och sjuklönesystemen\r\nhar  Sjukförsäkringsutredningen  i  sitt  ovannämnda\r\nslutbetänkande  (s. 167) inte funnit  anledning  att\r\nifrågasätta att en  karensdag  är  en rimlig initial\r\nsjälvrisk  för den försäkrade. Utskottet  anser  att\r\ndet bör ingå  en  viss  självrisk i systemet och att\r\nuppbyggnaden med en karensdag  kombinerat  med olika\r\nhögriskskydd, bl.a. vid upprepade sjukfall, utgör en\r\nrimlig  avvägning.  Som utskottet anförde, senast  i\r\nyttrande  2004/05:SfU1y,   skulle   en   ytterligare\r\nkarensdag  innebära alltför stora påfrestningar  för\r\nredan   utsatta    gruppers   försörjningssituation.\r\nUtskottet noterar att  regeringen  har  aviserat ett\r\nförslag   om   karensavdrag  till  början  av  2005.\r\nUtskottet  finner   inte   anledning   att   föreslå\r\nriksdagen  att  införa ytterligare en karensdag.  Ej\r\nheller att nu ta  bort en karensdag. Med det anförda\r\navstyrker utskottet motionerna Sf281 och Sf408.\r\nVad avser frågan  om karensdagen skall motsvara en\r\nhel dags arbete kommer  denna  fråga att behandlas i\r\novan nämnda förslag om karensavdrag. Utskottet anser\r\natt förslaget bör avvaktas.\r\nBeträffande    frågan    om    att   kunna    vara\r\ndeltidssjukskriven genom att vistas på arbetsplatsen\r\npå  heltid  men endast arbeta i halv  takt  uttalade\r\nutskottet i betänkande  2002/03:SfU10  att utskottet\r\nkunde se fördelar med en sådan möjlighet. Emellertid\r\nkunde    utskottet    också   se   svårigheter   för\r\nförsäkringskassan att i  ett sådant fall kontrollera\r\nomfattningen  på det arbete  som  utförs.  En  sådan\r\nordning  skulle  kunna  leda  till  att  t.ex.  halv\r\nsjukpenning  skulle utges trots att personen i fråga\r\nsuccessivt ökat  sin  arbetsinsats  och  rätten till\r\nsjukpenning  därmed  kunde  ifrågasättas.  Med   det\r\nanförda avstyrker utskottet motion Sf357 yrkade 1  i\r\ndenna del.\r\nEn  närliggande  fråga  är om den försäkrade skall\r\nkunna  vara  deltidssjukskriven   genom   att   vara\r\nsjukskriven  från  vissa  arbetsuppgifter. Utskottet\r\nvill  peka på att i det läkarintyg  som  läggs  till\r\ngrund för  sjukskrivningen  skall,  för det fall att\r\narbetsförmågan   anses   helt   nedsatt,  anges   om\r\nanpassade     arbetsuppgifter     kan     möjliggöra\r\nsysselsättning på deltid. Det ingår i arbetsgivarens\r\nansvar att anpassa en anställds arbete eller att vid\r\nbehov   omplacera   honom  eller  henne  till  andra\r\narbetsuppgifter än sådana  som denne inte bör utföra\r\ntill följd av sjukdomen. Med  det  anförda avstyrker\r\nutskottet motion Sf357 yrkande 1 i denna del.\r\nBeträffande     frågan     om     mer     flexibla\r\nersättningsnivåer      noterar     utskottet     att\r\nSjukförsäkringsutredningen i sitt slutbetänkande (s.\r\n169-170)  lämnade  ett  förslag   om   att  partiell\r\nersättning  skall  kunna  utgå  efter en individuell\r\nprövning,  dock  med lägst 20 %. Enligt  utredningen\r\nfår emellertid förslaget  konsekvenser  för  en  rad\r\nandra system, och en förutsättning för genomförandet\r\när därför att berörda systems villkor harmoniseras i\r\nsamband  med  genomförande  av utredningens förslag.\r\nUtskottet har tidigare utgått  från  att  frågan  är\r\nföremål   för  regeringens  överväganden  (jfr  bet.\r\n2003/04:SfU1).  Utskottet,  som  ser  positivt på en\r\nökad   flexibilitet   av  ersättningsnivåerna   inom\r\nsjukförsäkringen, utgår  således från att regeringen\r\navser att lämna förslag till riksdagen i frågan.\r\nMed  det  anförda avstyrker  utskottet  motionerna\r\nSf225, Sf238,  Sf246,  Sf251,  Sf261,  Sf345,  Sf357\r\nyrkande 1 i denna del, Sf373 och Sf359 yrkande 17.\r\nEn   annan   fråga  som  utskottet  har  behandlat\r\ntidigare är frågan  om en modell där kostnaderna för\r\nsjukfall och skador till  följd av trafiken överförs\r\ntill trafikförsäkringen. Utskottet  pekade, senast i\r\nbetänkande 2003/04:SfU1, på att effekten av en sådan\r\nmodell skulle bli att vissa sjukdoms- och skadetyper\r\ninte   längre   skulle  handhas  inom  den  allmänna\r\nförsäkringen. Det  i  sin  tur  skulle  innebära att\r\nförsäkringskassans   ansvar   för   den   samordnade\r\nrehabiliteringen skulle urholkas. Med hänsyn härtill\r\nvar  det  enligt  utskottet  inte aktuellt att  låta\r\ntrafikförsäkringen  ta  över  nu  nämnda  kostnader.\r\nUtskottet   vidhåller  sitt  ställningstagande   och\r\nprincipiella  uppfattning att en generell försäkring\r\när att föredra framför selektiva lösningar.\r\nMotionsyrkanden  om  att  SGI  skall  beräknas  på\r\nhistorisk   inkomst  respektive  att  skattepliktiga\r\nförmåner   och    semesterersättning   skall   göras\r\nsjukpenninggrundande   har   utskottet   vid   flera\r\ntillfällen    avstyrkt,    senast    i    betänkande\r\n2003/04:SfU1. Utskottet finner inte anledning att nu\r\ninta   en   annan   ståndpunkt  i  aktuella  frågor.\r\nUtskottet  noterar  dock   att  i  den  ovan  nämnda\r\növersynen  av socialförsäkringarna  skall  övervägas\r\nhur    den    ersättningsgrundande    inkomsten    i\r\nsjukförsäkringssystemet    skall    definieras   och\r\nberäknas.\r\nEn  studerande som är helt oförmögen  att  studera\r\nkan få  behålla studiemedlet under sjukdom trots att\r\nhan eller  hon  inte studerar. Om sjukperioden varar\r\nmer än 30 dagar kan studieskulden för tiden därefter\r\navskrivas.  När  det   gäller   deltidsstudier   och\r\ndeltidssjukskrivning  anger  SGI-utredningen  i sitt\r\nslutbetänkande  (SOU  2003:50 s. 85-89) att reglerna\r\nom  SGI  och reglerna om  sjukförsäkringsskydd  inom\r\nstudiemedelssystemet  är  konstruerade  för personer\r\nsom  antingen är sjuka eller studerar. Kombinationer\r\när  inte   möjliga,  vilket  medför  flera  negativa\r\nkonsekvenser.  Det  är i första hand två grupper som\r\nhamnar  mellan  systemen.   Den  första  gruppen  är\r\npersoner som är sjukskrivna och  antingen  anställda\r\neller    arbetslösa   men   vill   förena   fortsatt\r\nsjukskrivning    på   deltid   med   deltidsstudier.\r\nProblemen  för  denna  grupp  kan  lösas  genom  att\r\nreglerna  i AFL ändras.  Det  finns  både  för-  och\r\nnackdelar med en sådan ändring. Den andra gruppen är\r\npersoner som t.ex. studerar på heltid men blir halvt\r\nsjukskrivna och vill och kan studera på halvtid. För\r\ndenna  grupp   sammanhänger  problemen  närmast  med\r\nutformningen av  reglerna  för  rätt till studiestöd\r\nvid sjukdom och bör kunna lösas inom  detta  system.\r\nEn  särskild  studerandeförsäkring skulle på sikt  -\r\nhelt eller delvis  -  kunna lösa problemen för dessa\r\ngrupper.\r\nStudiesociala utredningen  pekar i sitt betänkande\r\n(SOU 2003:130) på att sjukpenning  på  deltid numera\r\nskall  vara  ett  förstahandsalternativ. Utredningen\r\nmenar  (s. 81) att det  är  angeläget  att  systemen\r\nöppnas  så   att   det   går   att  förena  partiell\r\nsjukskrivning med studier på deltid. Möjligheten att\r\nkombinera  partiella  studier med  sjukskrivning  på\r\ndeltid kan vara en förutsättning  för  att  personer\r\nsom  är heltidssjukskrivna skall kunna - och våga  -\r\nta  steget   ut   i   studier.   Detta  bör,  enligt\r\nutredningens mening, ses som ett viktigt led i målet\r\natt minska ohälsan i samhället.\r\nUtskottet  anser  att  regeringens   beredning  av\r\nfrågan bör avvaktas. Utskottet vill dock understryka\r\nvikten  av  inte minst från rehabiliteringssynpunkt,\r\natt   frågan    om   möjligheterna   att   kombinera\r\ndeltidssjukskrivning med deltidsstudier så snart som\r\nmöjligt  får  en  lösning.   Det  är  angeläget  att\r\nregeringen   överväger   olika   vägar   till   ökad\r\nflexibilitet för den enskilde i sjukförsäkringen.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  motionerna\r\nSf233, Sf269, Sf292, Sf296,  Sf357 yrkande 1 i denna\r\ndel,  Sf382, Sf388, Sf402, Sf403  yrkande  6,  Ub441\r\nyrkande 5 och Ub389 yrkande 2 i denna del.\r\nSGI-utredningen  har  i  sitt  slutbetänkande  (s.\r\n68-73)  föreslagit  att  en  standardförsäkring  för\r\nstuderande på sikt skall kunna införas. Försäkringen\r\nskall   vara   obligatorisk  med  en  inkomstbaserad\r\nersättning i kombination med en grundersättning vars\r\nnivå      bör     motsvara      totalbeloppet      i\r\nstudiemedelssystemet.   Utskottet   finner  inte  nu\r\nanledning  att  föreslå  riksdagen  att  studiemedel\r\nskall kunna läggas till grund för SGI. Motion  Ub389\r\nyrkande 2 avstyrks därmed i denna del.\r\nRFV  har den 15 oktober 2004 redovisat ett uppdrag\r\nfrån regeringen  som avser åtgärder för att förkorta\r\nhandläggningstiden  för  ärenden  angående rätt till\r\nsjukpenning.   Verket  har  i  redovisningen   bl.a.\r\nföreslagit    mer   effektiva    arbetsmetoder    på\r\nförsäkringskassan   och   att  kassan  skall  få  in\r\närendena fortare efter sjuklöneperioden. Därtill har\r\nverket  föreslagit  att  kassan   skall   prioritera\r\närenden  där  rätten  till sjukpenning är oklar  och\r\ninformera den enskilde. I undantagsfall bör negativa\r\nprovisoriska beslut kunna  fattas.  Verket anser ett\r\nrimligt mål vara att försäkringskassan  skall  kunna\r\nhandlägga ersättningsanspråken inom 30 dagar i 90  %\r\nav ärendena.\r\nUtskottet  noterar  att  den  ökade  precisionen i\r\nsjukskrivningsprocessen   har  medfört  att   beslut\r\navseende    försäkrades    ersättningsfrågor     har\r\nförlängts.  Utskottet anser det mycket angeläget att\r\nman  finner  lösningar   som   även  tillgodoser  de\r\nförsäkrades berättigade krav att  inom rimlig tid få\r\nett    beslut    i    ersättningsfrågan.   Utskottet\r\nförutsätter att regeringen  vid  beredning  av RFV:s\r\nsvar  på  regeringsuppdraget överväger åtgärder  som\r\nsnarast  tillgodoser  detta.  Med  det  anförda  får\r\nmotionerna  Sf250,  Sf294,  Sf376  och  Sf411  anses\r\ntillgodosedda och avstyrks.\r\nVad avser problemet med att en person kan hamna  i\r\nden  situationen  att  denne  inte bedöms berättigad\r\ntill  någon  ersättningsform  utan   \"hamnar  mellan\r\nstolarna\", föreligger enligt vad som redovisats ovan\r\nsamverkande insatser mellan olika myndigheter, bl.a.\r\nmellan  RFV  och  AMS.  Utskottet ser det  dock  som\r\nangeläget att problemet åtgärdas och förutsätter att\r\nregeringen överväger ytterligare  åtgärder  i  syfte\r\natt    öka    samordningen    mellan    sjuk-    och\r\narbetslöshetsförsäkringarna.  Utredningen om översyn\r\nav socialförsäkringarna skall även se över frågan om\r\nen  bättre  samordning  mellan  systemen  för  dessa\r\nförsäkringar. Med det anförda får  motionerna Sf343,\r\nSf349  och  Sf389 yrkande 4 anses tillgodosedda  och\r\navstyrks därmed.\r\nUtskottet finner  inte anledning att föreslå olika\r\ntillkännagivanden om  vad  som kan påverka sjuktalen\r\nm.m.. Motion Sf287 yrkandena 1-4, 6, 7, 9, 11 och 12\r\navstyrks därmed.\r\nVad   avser   frågan   om   inrättande   av   s.k.\r\nförsäkringsmedicinska  kommittéer   vill   utskottet\r\nframhålla    att    syftet    med    att   reformera\r\nsocialförsäkringens administration är att ge nya och\r\nbättre  förutsättningar  för  administrationen   att\r\nfullgöra de uppdrag som ges av riksdag och regering.\r\nReformen   avses   vidare   ge   en   mer   enhetlig\r\nrättstillämpning     på    socialförsäkringsområdet.\r\nUtskottet   har   tidigare    uttalat   (jfr   yttr.\r\n2004/05:SfU1y)  att gemensamma förhållningssätt  och\r\nmetoder och ett mer  samlat användande av samhällets\r\nresurser   kan   underlätta    och    skapa   bättre\r\nförutsättningar    för   arbetet   med   att   bryta\r\nohälsoutvecklingen.  Utskottet  noterar även att RFV\r\nhar fått i uppdrag att i samråd med  Socialstyrelsen\r\nutforma    försäkringsmedicinska   riktlinjer    för\r\nsjukskrivning.  Motion Sf242 får därmed anses delvis\r\ntillgodosedd och avstyrks.\r\n\r\nArbetsgivarnas kostnadsansvar m.m.\r\n\r\nBeträffande  ersättningsnivån   i  sjuklönen  har  utskottet  i\r\nbetänkande 2004/05:SfU5 ställt sig bakom regeringens\r\nförslag  att ersättningsnivån i sjukpenningen  skall\r\nhöjas till  80  %  av SGI. Utskottet kan inte ställa\r\nsig   bakom   ett  förslag   om   en   sänkning   av\r\nersättningsnivån  i  sjuklönen.  Utskottet avstyrker\r\ndärmed motion Sf347 yrkande 3.\r\n\r\nBeträffande motionen om att från  sjuklönesystemet\r\nutesluta  ersättning  vid  olyckor  i  samband   med\r\nidrottsutövande    och    andra   fritidsaktiviteter\r\nbehandlade  utskottet  frågan   bl.a.  i  betänkande\r\n2003/04:SfU1. Utskottet anförde att en sådan lösning\r\nskulle kunna få vissa oönskade effekter,  t.ex.  ett\r\nframtvingande  av  privata lösningar med en samtidig\r\nrisk     för    underförsäkring     liksom     vissa\r\ngränsdragningsproblem    i   förhållande   till   av\r\narbetsgivare,    helt   eller   delvis,    bekostade\r\naktiviteter. Utskottet kunde vidare förutse att krav\r\nskulle kunna komma  att  resas  på  att  även  andra\r\nkategorier skulle undantas. Utskottet vidhåller sitt\r\nställningstagande och avstyrker därmed motion Sf212.\r\nBeträffande   frågan   om   det  bör  införas  ett\r\nhögkostnadsskydd för arbetande personer med tidigare\r\nmissbruksproblematik  i  syfte  att  underlätta  för\r\ndessa att komma i arbete, är förslaget  närmast  att\r\nanse  som en rehabiliteringsåtgärd. Lagen (2004:793)\r\nom finansiell  samordning av rehabiliteringsinsatser\r\nriktar  sig  bl.a.   till   individer   som  behöver\r\nsamordnade  insatser  på  grund av att de har  olika\r\nformer av psykiska besvär samt arbetsmarknadsmässiga\r\neller sociala problem och därvid ofta en kombination\r\nav dessa (jfr prop. 2002/03:132  s.  50).  Utskottet\r\nnoterar      att      i      samordningen      ingår\r\narbetsmarknadsmyndighet och att målet är att föra ut\r\nden  enskilde  på arbetsmarknaden. Utskottet noterar\r\näven att i den utsträckning  arbetsoförmåga beror på\r\nsjukdom   finns   ett   särskilt   högriskskydd    i\r\nsjuklönelagen.  Även  förslaget  om  drivkrafter för\r\nminskad sjukfrånvaro innehåller ett högriskskydd.\r\nUtskottet  kan  inte ställa sig bakom  ett  sådant\r\nhögkostnadsskydd som  förordas  i  motionen. Med det\r\nanförda avstyrker utskottet motion Sf398.\r\n\r\nRehabilitering\r\n\r\nSom  redovisats  ovan  har  resultaten inom  verksamhetsområdet\r\nÅtgärder mot ohälsa förbättrats  jämfört  med  2002.\r\nAntalet sjukskrivna som varit aktuella för samordnad\r\nrehabilitering  har ökat men det är dock fortfarande\r\nalltför många sjukskrivna som är passivt sjukskrivna\r\nutan att delta i, eller få erbjudande om, någon form\r\nav rehabiliteringsåtgärd. Dessutom är det alltför få\r\nav  de  sjukskrivna   som   vet  vem  som  är  deras\r\nkontaktperson   på   försäkringskassan.    Utskottet\r\ninstämmer i regeringens bedömning att dessa resultat\r\ninte kan anses acceptabla.\r\n\r\nRegeringen     anger     i    propositionen    att\r\navstämningsmöten ännu inte kommit  i  gång  i önskad\r\nomfattning  och att detta beror på att arbetsmetoden\r\nännu  inte har  etablerats  på  försäkringskassorna.\r\nUtskottet  har  i  yttrande 2004/05:SfU1y framhållit\r\natt   det   är  nödvändigt   att   avstämningsmötena\r\ninförlivas i försäkringskassornas arbete.\r\nRegeringens  fortsatta  arbete  med  att förbättra\r\nhälsan  i  arbetslivet  rymmer  dock  satsningar  på\r\nrehabiliteringsområdet som på sikt bedöms  komma att\r\nbidra till att ohälsan minskar.\r\nBeträffande  rehabilitering kan allmänt sägas  att\r\ndet är viktigt att  denna kommer i gång så snart som\r\nmöjligt. Utskottet noterar  att  det  fr.o.m.  den 1\r\njuli 2003 föreligger en obligatorisk skyldighet  för\r\narbetsgivare att göra rehabiliteringsutredningar som\r\nskall   lämnas  till  försäkringskassan  senast  när\r\nsjukfallet pågått i åtta veckor. Utskottet vill även\r\npeka på att  förslaget  om  drivkrafter  för minskad\r\nsjukfrånvaro   syftar   till  att  skapa  ekonomiska\r\ndrivkrafter   och   göra   det   mer   lönsamt   för\r\narbetsgivare att vidta åtgärder  för  att  minska de\r\nlånga sjukskrivningarna. Drivkrafterna skall således\r\nvara   utformade   så   att   de   stimulerar   till\r\nförebyggande   insatser,  rehabilitering  och  andra\r\nåtgärder för att  underlätta för den sjukskrivne att\r\nkomma tillbaka i arbete  på  hel- eller deltid. Från\r\noch  med den 1 januari 2005 skall  Försäkringskassan\r\ninom  relativt  korta  tidsgränser  ha  kallat  till\r\navstämningsmöte        och        upprättat       en\r\nrehabiliteringsplan.   Regeringen   anger   även   i\r\npropositionen (volym 6, utg.omr. 10,  s. 35) att man\r\navser att överväga att ersättning skall  kunna  dras\r\nin  om  en  försäkrad vägrar att genomgå behandling,\r\nutredning eller  rehabilitering  som syftar till att\r\nmöjliggöra återgång i arbete. Med  det  anförda  får\r\nmotion Sf247 anses tillgodosedd och avstyrks därmed.\r\nSom  redovisats ovan har en rad åtgärder vidtagits\r\ni  syfte   att   utveckla   samverkan  mellan  olika\r\nmyndigheter, bl.a. mellan RFV  och  AMS. Även frågan\r\nom att införa drivkrafter för hälso-  och sjukvården\r\nför  att  minska  sjukskrivningarna  skall  utredas.\r\nVidare   har   RVF,  AMS  och  Socialstyrelsen   som\r\ngemensamt mål satt  upp  att  genom  samverkan  inom\r\nrehabiliteringsområdet    uppnå    en    effektivare\r\nanvändning  av  tillgängliga  resurser  i syfte  att\r\nunderlätta för den enskilde att försörja  sig  genom\r\narbete.  En  viktig  uppgift  för  den  nya statliga\r\nmyndigheten  inom socialförsäkringens administration\r\nkommer även att vara att medverka till att samverkan\r\nmed andra aktörer i ohälsoarbetet löpande stärks och\r\neffektiviseras.  Utskottet  vill  liksom  i yttrande\r\n2004/05:SfU1y    framhålla   att   den   finansiella\r\nsamordning inom rehabiliteringsområdet mellan lokala\r\noch regionala aktörer  i  form  av försäkringskassa,\r\nlandsting,  länsarbetsnämnd  och  en   eller   flera\r\nkommuner  som  infördes den 1 januari 2004 utgör ett\r\nviktigt instrument  för  en utvecklad rehabilitering\r\nav   personer  som  annars  är   svåråtkomliga   för\r\nrehabilitering,  och  utskottet anser därför att det\r\när angeläget att arbetet med att förverkliga den nya\r\nlagstiftningen i samhället  påskyndas.  Som angivits\r\novan   skall   även   utredningen   om   översyn  av\r\nsocialförsäkringarna  se  över  frågan om en  bättre\r\nsamordning    mellan   systemen   för   sjuk-    och\r\narbetslöshetsförsäkringarna.\r\nMed det anförda  får  motion Sf392 och Sf409 anses\r\ntillgodosedda   och   avstyrks.    Vidare   avstyrks\r\nmotionerna So394 yrkande 7, Sf308, Sf332,  Sf353 och\r\nN401 yrkande 6.\r\nBeträffande  frågan  om  sanktionsmöjligheter  mot\r\narbetsgivare  har,  som  redovisats  ovan,  RFV  och\r\nförsäkringskassorna tagit  fram  gemensamma  metoder\r\nsom   syftar   till   att   regelmässigt   informera\r\nArbetsmiljöverket   om   de  arbetsgivare  som  inte\r\ngenomför rehabiliteringsutredningar.  Utskottet  kan\r\nför  närvarande  inte  ställa  sig  bakom yrkandet i\r\nmotion Sf241 som därmed avstyrks.\r\nAMS och RFV har således fått ett uppdrag med syfte\r\natt underlätta för långtidssjukskrivna,  som har ett\r\narbete som de inte kan återgå till, att åter komma i\r\narbete.  I uppdraget ingår att pröva frågan  om  ett\r\nsärskilt  anställningsstöd  för  långtidsjukskrivna.\r\nUtskottet anser  att  redovisning  av  uppdraget och\r\nregeringens beredning av denna bör inväntas. Med det\r\nanförda avstyrks motion Sf403 yrkande 7.\r\nBeträffande  rehabilitering  av  sjuka som  saknar\r\narbete och s.k. nollklassade vill utskottet återigen\r\npeka  på  att  det  utarbetas  samverkande  insatser\r\nmellan RFV och AMS. En del i gruppen  ryms även inom\r\nramen  för  den personkrets som avses i den  lag  om\r\nfinansiell samordning  som  trädde  i  kraft  den  1\r\njanuari  2004.  Slutligen vill utskottet peka på den\r\nberedning  som sker  på  Regeringskansliet  avseende\r\narbetshandikappade  i  enlighet  med  vad  som anges\r\nnedan. Med det anförda får motionerna Sf236  yrkande\r\n5 och Sf371 anses delvis tillgodosedda och avstyrks.\r\nHpH-utredningen  har  i utredningsbetänkandet  SOU\r\n2002:5   föreslagit   att   arbetsmarknadspolitikens\r\nansvarsområde  skall vidgas i  syfte  att  skapa  en\r\nkompletterande  arbetsmarknad   för   människor  med\r\nbegränsad   arbetsförmåga   på   grund  av  sjukdom.\r\nUtredningen har sammanfattningsvis anfört att det är\r\nytterst angeläget att regeringen vidtar åtgärder för\r\natt  skapa  en  arbetsmarknadspolitik   som  i  ökad\r\nutsträckning  inriktas  på  att stödja personer  med\r\nbegränsad arbetsförmåga att ta del av arbetslivet.\r\nSamhallutredningen  har  i  sitt   betänkande  SOU\r\n2003:56     föreslagit     bl.a.     att    en    ny\r\narbetsmarknadspolitisk   insats   \"allmänt   skyddat\r\narbete\"  (ASA)  skall införas och ersätta  nuvarande\r\ninsats  \"skyddat  arbete  hos  Samhall\".  ASA  skall\r\nöppnas för fler aktörer än Samhall AB.\r\nDen parlamentariska äldreberedningen, Senior 2005,\r\nhar i sitt slutbetänkande Äldrepolitik för framtiden\r\n(SOU 2003:91) framfört  vissa  förslag  i  syfte att\r\nbl.a.  öka människors möjligheter att förvärvsarbeta\r\nfram  till   pensioneringen   och  därefter.  Enligt\r\nberedningen  bör  regeringen  bl.a.   etablera   ett\r\nfemårigt  nationellt projekt med syfte att stärka de\r\näldres  (50   +)   ställning   i   arbetslivet,  öka\r\narbetskraftsdeltagandet bland personer  som är 50 år\r\noch  äldre  samt  ta  initiativ  till  forskning  om\r\neffekter   på   arbetskraftsutbudet   om  fler   ges\r\nmöjlighet   till  deltidslösningar  i  samband   med\r\npensioneringen.\r\nÄven  Lönebidragsutredningen   (SOU  2003:95)  har\r\nlämnat  sitt betänkande. Utredningen  föreslår  ökad\r\nrörlighet,  utvecklingsinsatser och mer individuellt\r\nstöd för att  människor  med  nedsatt  arbetsförmåga\r\nskall komma i arbete.\r\nI   direktiven  (2004:129)  till  utredningen   om\r\növersyn     av    socialförsäkringarna    framhåller\r\nregeringen att  om uppgiften att stärka arbetslinjen\r\nskall   lyckas   är   det    nödvändigt    att   öka\r\nsysselsättningen  för grupper som i dag har en  svag\r\nförankring    på    arbetsmarknaden     och     vars\r\nsysselsättning  är lägre än för andra grupper, bl.a.\r\nfunktionshindrade   med  nedsatt  arbetsförmåga  och\r\näldre arbetskraft. Genom  att  bl.a. se över och vid\r\nbehov  förändra  trygghetssystemen  bör  möjligheter\r\nkunna    skapas    för    att     systemen    verkar\r\narbetsfrämjande.\r\nUtskottet    anser   att   regeringens   fortsatta\r\nberedning av frågorna  om arbetsmarknadsförhållanden\r\nför bl.a. äldre och arbetshandikappade bör avvaktas.\r\nDärmed avstyrks motion Sf234.\r\nUnder   2003   har  försäkringskassorna   i   ökad\r\nutsträckning använt  de  medel  som får användas för\r\nköp  av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster.\r\nSom redovisats  ovan  anser  regeringen  att  medlen\r\nframför  allt  bör  användas  för  utredningar.  Att\r\nfinansiera  åtgärder,  såsom t.ex. arbetsträning och\r\nutbildning,  som  kan  genomföras   inom   eller   i\r\nanslutning    till    den   egna   verksamheten   är\r\narbetsgivarens  ansvar.   Regeringen  har  givit  en\r\nsärskild utredare i uppdrag  att  göra en översyn av\r\narbetsgivarens rehabiliteringsansvar och därvid även\r\nutreda  i  vilka  fall  som försäkringskassan  skall\r\nkunna            köpa            arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringstjänster.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  motionerna\r\nSf236 yrkande 1, Sf254,  Sf314,  Sf357 yrkande 5 och\r\nSf372.\r\nBeträffande frågorna om punktskriftsutbildning har\r\nförsäkringskassorna  möjlighet  att   med  hjälp  av\r\nsärskilt avsatta medel bekosta fördjupad  utbildning\r\ni punktskrift för personer som i vuxen ålder  har en\r\ngrav    synskada    eller   helt   förlorar   synen.\r\nFörsäkringskassans  möjlighet   att   betala  sådana\r\nutbildningar  gäller bara den fördjupade  utbildning\r\nsom syftar till att förkorta sjukdomstiden eller att\r\nhelt eller delvis  förebygga  eller häva nedsättning\r\nav  arbetsförmågan.  Det  gäller  således  inte  den\r\ngrundläggande  utbildning  som  sjukvårdshuvudmännen\r\nhar     ansvar     för.    Vid    arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering kan utgå  dels rehabiliteringspenning\r\nsom   ersättning  för  inkomstbortfall,   dels   ett\r\nsärskilt  bidrag  för  kostnader  som  kan  uppstå i\r\nsamband med rehabiliteringen. Utskottet finner  inte\r\nskäl   att  föreslå  någon  ändring  vad  avser  det\r\nsärskilda bidraget. Motion Sf256 avstyrks därmed.\r\nÄven arbetsförmedlingen  kan  upphandla utbildning\r\nför arbetslösa synskadade som har behov av fördjupad\r\nutbildning i punktskrift.\r\nBeträffande  frågan  om  finansieringen   av   den\r\nfördjupade       utbildningen       finns       s.k.\r\nuppdragsutbildning  som ett led i den rehabilitering\r\nsom folkhögskolorna anordnar.  För  sådan utbildning\r\nanvisar staten särskilda medel. Enligt  ett  svar av\r\nstatsrådet  Hans  Karlsson  den  14  april  2004  på\r\ninterpellation    2003/04:382   bereds   frågan   om\r\nintensivutbildning  i  punktskrift  kan  vara  sådan\r\nuppdragsutbildning som staten kan avsätta medel för.\r\nStatsrådet  uttalade  även att det var angeläget att\r\nhitta   former   för   att   stärka   den   aktuella\r\npunktskriftsutbildningen  så  att   en   kvalitativ,\r\nfullgod och snabb utbildning kan ges.\r\nUtskottet  förutsätter  att frågan om finansiering\r\nav den aktuella utbildningen  får  sin  lösning. Med\r\ndet anförda får motion Sf202 anses tillgodosedd  och\r\navstyrks.\r\nBeträffande     frågan     om    ersättning    för\r\ninkomstbortfall  vid  utbildning   tillsammans   med\r\nledarhund  kan  rehabiliteringsersättning  i form av\r\nrehabiliteringspenning  och särskilt bidrag utgå  om\r\nutbildningen  är  att  anse  som  arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering.  Motion Sf325  är  med  det  anförda\r\ndelvis tillgodosedd och avstyrks.\r\nNya metoder och  arbetssätt  håller således på att\r\nutvecklas inom ramen för arbetet  med att förnya och\r\nintensifiera rehabiliteringsarbetet. Mot bakgrund av\r\nregeringens   satsningar  på  rehabiliteringsområdet\r\nfinns det enligt  utskottets mening inte skäl att nu\r\nföreslå  riksdagen  att   ta   ställning   i   olika\r\nrehabiliteringsfrågor,   såsom   införande   av   en\r\nrehabiliteringsförsäkring          eller          en\r\nrehabiliteringsgaranti.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet motionerna\r\nSf236 yrkande 2, Sf219, Sf272, Sf293 och Sf307.\r\n\r\nNärståendepenning\r\n\r\nNärståendepenning utges till den som avstår från förvärvsarbete\r\nför  att  vårda  en  närstående svårt  sjuk  person.\r\nBeträffande frågan om  närstående till en person som\r\nsmittats  av  hiv  skall ha  rätt  till  240  dagars\r\nledighet oavsett orsaken  till infektionens uppkomst\r\nkan nämnas att den utökade  vårdtiden föranleddes av\r\natt   personer  genom  smitta  vid   användning   av\r\nblodprodukter inom den svenska hälso- och sjukvården\r\nfått en  infektion  av hiv. Bland de skadeståndskrav\r\nsom restes av de smittade  var  bl.a. att det skulle\r\nvara  möjligt  för anhöriga att vårda  den  smittade\r\nutan att förlora  inkomst.  På förslag av regeringen\r\nbeslutade riksdagen om förlängning  av vårdtiden vid\r\nvård av en sådan hiv-smittad person till  240  dagar\r\n(prop.   1992/93:178,   bet.   1992/93:SfU17,  rskr.\r\n1992/93:335).   Utskottet,  som  noterar   att   den\r\nutvidgade vårdtiden  föranletts av det ansvar hälso-\r\noch   sjukvården   haft   för   aktuella   personers\r\nlivssituation,  finner  inte  skäl  att  föreslå  en\r\nutvidgning av vårdtiden för vård av andra grupper än\r\nde avsedda. Utskottet avstyrker därmed motion Sf274.\r\n\r\nUtskottet    noterar    att   socialutskottet    i\r\nbetänkandet   2001/02:SoU11   har   föreslagit   att\r\nriksdagen till regeringen tillkännager  att det vore\r\nönskvärt  om  det  i  socialtjänstlagen infördes  en\r\nsärskilt reglerad skyldighet  för  socialnämnden att\r\nstödja  dem  som  vårdar  närstående.  Vidare  ansåg\r\nutskottet  att  regeringen  snarast  borde  göra  en\r\nanalys  av de ekonomiska konsekvenserna av en  sådan\r\nlagändring   samt   redovisa   för  riksdagen  olika\r\nalternativa lagregleringar i avsikt  att ytterligare\r\nstödja anhöriga. I betänkande 2003/04:SoU4  föreslog\r\nsocialutskottet   även   att   riksdagen  skulle  ge\r\nregeringen till känna att lämna  förslag på insatser\r\nför  att ytterligare säkerställa och  stärka  stödet\r\ntill    anhöriga.     Riksdagen     har     bifallit\r\nsocialutskottets förslag.\r\nI  budgetpropositionen  (volym  6, utg.omr. 9,  s.\r\n148) bedömer regeringen att det för  närvarande inte\r\nbör  genomföras  en  lagändring.  Det  saknas   även\r\nekonomiskt   utrymme  för  ett  statligt  ekonomiskt\r\nåtagande   utan   att   samtidigt   göra   avsevärda\r\nomfördelningar  inom  andra  delar  av  det  sociala\r\nvälfärdssystemet.   Regeringen   vill   dock  betona\r\nbehovet av att vidareutveckla stödet till närstående\r\ninom ramen för det pågående samarbetet med  de  båda\r\nförbunden.  Under åren 2005-2007 avsätts 25 miljoner\r\nkronor per år  för fortsatt utveckling av stödformer\r\nför anhöriga.\r\nUtskottet  noterar   att  socialutskottet  i  sitt\r\nbetänkande   2004/05:SoU1    kommer   att   behandla\r\nregeringens förslag i denna del.\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt  förslag  både  om\r\natt  förlänga  rätten till närståendepenning från 60\r\ntill 120 dagar och  om  att  vidga  kretsen för rätt\r\ntill   förmånen   (se   bl.a.   bet.  2003/04:SfU1).\r\nUtskottet  finner  inte  skäl  att  nu   göra  annan\r\nbedömning.  Motionerna  Sf249  och  So357 yrkande  8\r\navstyrks därmed.\r\n\r\nAnslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering, m.m.\r\n\r\nBeträffande  regeringens förslag till  medelsanvisning  noterar\r\nutskottet  att  regeringen  påbörjat  och  genomfört\r\nflera olika  åtgärder  på sjukförsäkringsområdet för\r\natt  minska  ohälsan  i  arbetslivet.  Den  positiva\r\nutvecklingen fortsätter med  att  antalet nettodagar\r\nmed    sjukpenning    minskar.    Utgifterna     för\r\nsjukskrivningarna  har  således vänt. För att nå det\r\nuppsatta målet att halvera  sjukfrånvaron  fram till\r\n2008 anser utskottet dock att det är nödvändigt  att\r\nregeringen tar initiativ till ytterligare åtgärder.\r\n\r\nAv propositionen framgår att regeringen fortsätter\r\natt  fullfölja  arbetet  med åtgärder inom ramen för\r\nbl.a.  regeringens  11-punktsprogram.   Vidare   tar\r\nregeringen  initiativ  till  ytterligare  ett  antal\r\nåtgärder som har redovisats ovan.\r\nUtskottet  noterar  att den nya organisationen för\r\nsocialförsäkringen stärker  regeringens  möjligheter\r\natt     uppnå     ohälsomålet     genom    gemensamt\r\nförhållningssätt    och   bättre   utnyttjande    av\r\nsamhällets samlade resurser.\r\nUtskottet noterar även  intensifierade insatser på\r\nrehabiliteringsområdet genom  ekonomiska drivkrafter\r\nför arbetsgivarna och i övrigt  en  ökad satsning på\r\nrehabiliteringens      inledande      skede      och\r\narbetslivsinriktad     rehabilitering.     Utskottet\r\nförutsätter  även  att  den finansiella samordningen\r\nkommer att utvecklas.\r\nMot bakgrund av det anförda  tillstyrker utskottet\r\nregeringens   förslag   till   medelsanvisning   för\r\nanslaget 19:1 för budgetåret 2005.\r\nUtskottet   avstyrker   därmed  motionerna   Sf347\r\nyrkandena 1, 2, 4, 5, 7 och  10  i  denna del, Sf403\r\nyrkandena  2,  3,  9, 11 och 13 i denna  del,  So612\r\nyrkande 3, So357 yrkande  7,  Sf359  yrkandena 8-10,\r\n20,  22-24  och 26 i denna del, A353 yrkande  8  och\r\nSf369 yrkandena 1 i denna del och 2-8.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:2\r\nAktivitets- och sjukersättningar  m.m. Därmed\r\nbör riksdagen avslå motionsyrkanden  om annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\nRiksdagen  bör  vidare  avslå motionsyrkanden\r\nbl.a. om möjlighet att bedriva  studier under\r\ntid  med  aktivitets- och sjukersättning  och\r\nbisyssla vid partiell sjukersättning.\r\nJämför reservationerna  42  (m),  43  (m), 44\r\n(fp, kd, c), 45 (fp) och 46 (kd).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nEtt nytt ersättningssystem har trätt i  kraft  den 1\r\njanuari  2003  och  innebär  att  förtidspension och\r\nsjukbidrag   har   ersatts   av   aktivitets-    och\r\nsjukersättning      (prop.      2000/01:96,     bet.\r\n2000/01:SfU15, rskr. 2000/01:257). De nya förmånerna\r\nutges till personer som drabbats  av långvarig eller\r\nvaraktig    medicinskt   grundad   nedsättning    av\r\narbetsförmågan.  Reglerna innebär att försäkrade som\r\när  under 30 år kan  få  aktivitetsersättning,  dock\r\ntidigast  fr.o.m. den 1 juli det år de fyller 19 år.\r\nErsättningen kan beviljas för längst tre år i taget.\r\nFörsäkringskassan  är  skyldig  att  erbjuda den som\r\nbeviljats aktivitetsersättning möjlighet att delta i\r\naktiviteter. Sjukersättning kan utges  till personer\r\ni    åldern   30-64   år.   Både   aktivitets-   och\r\nsjukersättning    utges    dels   i   form   av   en\r\ninkomstrelaterad  ersättning,   dels   i   form   av\r\ngarantiersättning  för  den  som har haft inga eller\r\nlåga  förvärvsinkomster. Förmånerna  kan  utges  som\r\nhel,  tre   fjärdedels,  halv  eller  en  fjärdedels\r\nförmån. Garantinivån  i sjukersättningen uppgår till\r\n2,40 prisbasbelopp.\r\n\r\nSedan den 1 juli 2003  gäller  enligt  16 kap. 1 §\r\nandra  stycket AFL att försäkringskassan senast  ett\r\når efter  sjukanmälningsdagen skall ha utrett om det\r\nfinns  förutsättningar   för   att  tillerkänna  den\r\nförsäkrade   aktivitets-   eller  sjukersättning   i\r\nstället för sjukpenning, trots  att  denne  inte har\r\nansökt härom.\r\nDen  1  januari  2000  infördes  regler om vilande\r\nförtidspension. Reglerna syftar till  att  stimulera\r\ntill återgång i arbetslivet och ett i övrigt  aktivt\r\nliv  och innebär följande. En försäkrad som uppburit\r\nsjuk-  eller  aktivitetsersättning  minst ett år får\r\nbehålla  förmånen under högst tre månader  under  en\r\ntolvmånadersperiod,  samtidigt  som  denne prövar på\r\natt  arbeta.  Om den försäkrade därefter  fortsätter\r\natt arbeta skall  sjukersättningen förklaras vilande\r\nunder    den    tid    som    återstår     av     en\r\ntjugofyramånadersperiod  utan  att förmånen får dras\r\nin  eller  sättas  ned.  Aktivitetsersättningen  får\r\nvilandeförklaras längst till  utgången av den period\r\nsom beslutet om aktivitetsersättning omfattar.\r\nSjukersättning och aktivitetsersättning skall inte\r\nbetalas ut för viss tid under vilken  den försäkrade\r\när intagen i kriminalvårdsanstalt, häktas  eller  är\r\nintagen  i ett särskilt ungdomshem för verkställande\r\nav  sluten   ungdomsvård   under  förutsättning  att\r\ninstitutionsvistelsen   sammanlagt   överstiger   90\r\ndagar. Förmånen skall därvid tillfälligt dras in för\r\ntiden efter det att den försäkrade  varit intagen 60\r\ndagar i följd och högst den tid för vilken  förmånen\r\när  beviljad.  För  tid fr.o.m. den trettionde dagen\r\nföre frigivningsdagen skall den tillfälligt indragna\r\nförmånen åter betalas ut.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån anslaget bekostas  utgifter för aktivitets- och\r\nsjukersättning, barntillägg  till förtidspension och\r\nstatlig  ålderspensionsavgift.  Från  och  med  2004\r\ningår i anslaget  även  kostnader för sysselsättning\r\nav vissa personer med aktivitets- och sjukersättning\r\noch fr.o.m. 2005 kostnader  för  bostadstillägg till\r\npersoner med aktivitets- eller sjukersättning.\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att  riksdagen  för\r\nbudgetåret  2005  till anslaget 19:2 Aktivitets- och\r\nsjukersättningar  m.m.   anvisar  ett  ramanslag  på\r\n73 534,6 miljoner kronor.\r\nUtgiftsutvecklingen   för    de   nya   förmånerna\r\naktivitetsersättning och sjukersättning är, på samma\r\nsätt  som förtidspensionerna var,  beroende  av  ett\r\nflertal    olika    faktorer.   De   viktigaste   är\r\nutvecklingen  av  de  långa   sjukskrivningarna,  de\r\ndemografiska    förhållandena,   regeltillämpningen,\r\npraxisutvecklingen       samt      inkomst-      och\r\nbasbeloppsutvecklingen.\r\nI propositionen framhålls  att  det  har  skett en\r\nsuccessiv   och   tilltagande   ökning   av  antalet\r\nnybeviljande    aktivitets-   och   sjukersättningar\r\n(förtidspensioner  och  sjukbidrag)  sedan slutet av\r\n1999.  Under  2003 skedde, och under 2004  sker,  en\r\nfortsatt  stark   ökning   av   antalet  nybeviljade\r\naktivitets-  och  sjukersättningar.   Ökningen,  som\r\nberäknas  fortsätta i samma takt under 2005,  är  en\r\nföljd av den  kraftiga  uppgången  av  antalet långa\r\nsjukfall  under  de  senaste åren. Den utvecklingen,\r\nsom  till  viss  del  beror   på   den  demografiska\r\nsituationen,  med  relativt  sett många  personer  i\r\narbetskraften  som är födda på  1940-talet,  är  den\r\nfrämsta  orsaker   till   att   antalet  nybeviljade\r\naktivitets-  och  sjukersättningar   kan   förväntas\r\nfortsätta   att   ligga   på   en   hög  nivå  under\r\nbudgetperioden.  Kvinnornas antal ökade  under  2003\r\nmed 4,9 % till 296 100  och  männens  med 2,4 % till\r\n211 200. En ökning har skett i samtliga  åldrar, men\r\nden var procentuellt störst i åldern 45-59  år. Mest\r\noroväckande  är  dock  den successiva ökningen i  de\r\nyngre åldersgrupperna. Uppgifter  från RFV visar att\r\nantalet  personer  i åldern 16-29 år  har  ökat  med\r\ndrygt 25 % från utgången  av  1998  och  ökningen är\r\nstörst  bland  kvinnorna.  De  ungas  andel av  hela\r\nbeståndet har ökat något. Utvecklingen  för de yngre\r\nkräver emellertid fortsatt analys.\r\nNär  det  gäller  utflödet  ökade antalet upphörda\r\naktivitets- och sjukersättningar  med  närmare  2  %\r\njämfört  med 2002 till 44 000. Drygt 30 000 av dessa\r\nblev ålderspensionärer.\r\nDen 1 juli 2003 genomfördes två åtgärder av direkt\r\nbetydelse  för  utvecklingen  av  antalet  sjuk- och\r\naktivitetsersättningar.    Det   gäller   dels   att\r\nförsäkringskassan     senast    ett     år     efter\r\nsjukanmälningsdagen skall  ha  utrett  om  det finns\r\nförutsättningar   att   byta   ut   sjukpenning  mot\r\nsjukersättning,   dels   att   tiden   med   vilande\r\nsjukersättning    för   att   pröva   förvärvsarbete\r\nförlängts till längst  24 kalendermånader  utan  att\r\nrätten till sjukersättning prövas.\r\nEffekterna  av dessa åtgärder är ännu efter ett år\r\nbegränsade  enligt  de  uppföljningar  som  hittills\r\ngjorts av RFV.  Verket  konstaterar  att reglerna om\r\nettårsbedömning    med    ställningstagande     till\r\naktivitets-  eller  sjukersättning  inte getts samma\r\nprioritet inom socialförsäkringsadministrationen som\r\növriga  regelförändringar, vilket givetvis  inte  är\r\ntillfredsställande.  Beträffande  regeländringen  om\r\nvilande   sjukersättning   konstateras   att   några\r\npåtagliga effekter ännu inte uppkommit, även om  det\r\nfinns  försäkringskassor som anser att intresset för\r\nvilande        sjukersättning        har       ökat.\r\nSocialförsäkringsadministrationen ser  dock positivt\r\npå  regeländringen  som inneburit att handläggningen\r\nunderlättats och att reglerna nu är tydligare för de\r\nförsäkrade.\r\nVid utgången av 2003  hade  ca 2 500 förmånstagare\r\nvilande aktivitets- och sjukersättning.  Drygt  60 %\r\nav dessa var kvinnor. Även om en stor del av dem som\r\nprövar  att  arbeta efter en period återgår till sin\r\nförmån har en  del  personer efter tiden med vilande\r\nersättning ökat sin arbetstid eller arbetar deltid.\r\nInom Regeringskansliet bereds frågan om att införa\r\nen    möjlighet    till    vilande    sjuk-    eller\r\naktivitetsersättning även vid studier.\r\nDet finns en stor medvetenhet om att det krävs ett\r\nantal   ytterligare   åtgärder   för    att    vända\r\nutvecklingen i samhället, inte minst hos parterna på\r\narbetsmarknaden,  något  som  kan  visa  sig vara en\r\nviktig framgångsfaktor för det fortsatta arbetet.  I\r\ndepartementspromemorian   Drivkrafter   för  minskad\r\nsjukfrånvaro (Ds 2004:16) finns bl.a. förslag om att\r\ndet  skall bli obligatoriskt för försäkringskassorna\r\natt minst  vart  tredje år göra en förnyad utredning\r\nav arbetsförmågan  hos  personer  som blir beviljade\r\nsjukersättning  som inte är tidsbegränsad  samt  att\r\nredan  tidigare  beslutade   sjukersättningar  skall\r\nföljas upp i betydligt högre grad än tidigare.\r\nRegeringen har tidigare framhållit det angelägna i\r\natt alla förtidspensionärer skall kunna utnyttja sin\r\nåterstående  arbetsförmåga  fullt   ut  och  att  en\r\naktivare uppföljning och efterkontroll  av beviljade\r\nförtidspensioner behöver göras. Av en av  RFV lämnad\r\nredovisning om hur försäkringskassorna bedriver  sin\r\nverksamhet    med    att    följa    upp   beviljade\r\nförtidspensioner   och   sjukbidrag   framgår    att\r\nkontrollverksamheten  har  mycket  låg prioritet hos\r\nsamtliga försäkringskassor.\r\nRegeringen  konstaterar att en fortsatt  successiv\r\noch markant ökning av antalet personer med långvarig\r\neller varaktig  medicinskt  grundad  nedsättning  av\r\narbetsförmågan  är att vänta under de närmaste åren.\r\nI  praktiken  bedöms   detta  innebära  att  antalet\r\npersoner som uppbär dessa  förmåner  kommer  att öka\r\nsuccessivt från nuvarande ca 527 000 till ca 541 000\r\ni slutet av 2004 och till ca 560 000 vid utgången av\r\n2005.\r\nDet  nationella  målet  innebär  att  antalet  nya\r\naktivitets-  och  sjukersättningar skall minska fram\r\ntill 2008 i förhållande till 2002. Målet innebär att\r\nårsgenomsnittet av  antalet nybeviljade ersättningar\r\nunder 2003 till juni  2008  skall  vara lägre än det\r\ntotala  antalet  nybeviljade ersättningar  2002  med\r\ntillägg för den demografiska  utvecklingen.  För att\r\nkunna uppnå detta mål krävs olika åtgärder inom hela\r\nohälsoområdet i enlighet med vad som angetts ovan  i\r\nredogörelsen för propositionen avseende anslag 19:1.\r\nOavsett påbörjade, vidtagna och aviserade åtgärder\r\nför  att  minska  ohälsan  i  arbetslivet  finns det\r\nmycket  som  talar för att utvecklingen av de  långa\r\nsjukfallen  i  kombination   med   de   demografiska\r\nförhållandena  leder  till  att  antalet nybeviljade\r\naktivitets- och sjukersättningar kommer att ligga på\r\nen    fortsatt   mycket   hög   nivå   under    hela\r\nbudgetperioden, dvs. t.o.m. 2007.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nPer  Westerberg  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf347\r\nyrkande  10  i denna del att riksdagen anvisar 6 100\r\nmiljoner  kronor   mindre   än  vad  regeringen  har\r\nföreslagit. Motionärerna anser  att  ökad  självrisk\r\nmedför minskade utgifter inom anslaget.\r\n\r\nI motionen yrkandena 8 och 9 och i motion Sf357 av\r\nFredrik  Reinfeldt  m.fl. (m) yrkande 12 begärs  att\r\nersättningen i sjukersättningen  sänks  från 64 till\r\n60 % av antagandeinkomsten. Motionärerna  framhåller\r\natt  förslaget  ger ökade ekonomiska incitament  att\r\nåtergå   i   arbete  samt   kostnadsbesparingar.   I\r\nmotionerna   begärs    även   att   garantinivån   i\r\nsjukersättningen   skall   vara   densamma   som   i\r\nålderspensionen.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nBo Könberg m.fl. (fp) begär  i  motion Sf403 yrkande\r\n13  i denna del att riksdagen anvisar  150  miljoner\r\nkronor  mindre  än  vad  regeringen  har föreslagit.\r\nMotionärerna  anser att bl.a. ökade rehabiliterings-\r\noch kontrollinsatser  medför  minskade utgifter inom\r\nanslaget.\r\n\r\nI  samma motion yrkande 8 framhåller  motionärerna\r\nvikten          av          arbetslinjen         och\r\nrehabiliteringsmöjligheterna   samt   undvikande  av\r\nsvagt  grundade beslut om sjukersättning  i  stället\r\nför sjukpenning.  Motionärerna  framhåller bl.a. att\r\nsådana  beslut  lätt  blir  en  metod   att   minska\r\narbetsbördan  hos  försäkringskassorna samt en metod\r\nför  regeringen  att  klara  målet  om  att  halvera\r\nantalet sjukpenningdagar till 2008. Insatser för att\r\nstärka   de   arbetshandikappades    ställning    på\r\narbetsmarknaden är viktiga och måste prioriteras.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf359 yrkande 26\r\ni  denna  del  att  riksdagen anvisar 1 850 miljoner\r\nkronor  mindre  än vad  regeringen  har  föreslagit.\r\nMotionärerna  anser   att   ökad   efterkontroll  av\r\nbeviljade   aktivitets-  och  sjukersättningar   och\r\nborttagande av  regeln  om  automatisk  prövning  av\r\nrätten  till  aktivitets-  och sjukersättningar inom\r\nett år samt undvikande av svagt  grundade beslut vid\r\nbeviljande   av   dessa  förmåner  medför   minskade\r\nutgifter inom anslaget.\r\n\r\nI motionen yrkande  13  begärs att äldre beviljade\r\naktivitets-  och sjukersättningar  successivt  skall\r\nomprövas. Motionärerna  framhåller  att de som först\r\nbör  komma  i  fråga  är  de som förtidspensionerats\r\nunder    de   senaste   åren   där   en    ordentlig\r\nrehabiliteringsutredning  inte har gjorts. I yrkande\r\n12   begärs  ett  upphörande  av   regeln   om   att\r\nförsäkringskassan  regelmässigt  efter  ett år skall\r\nutreda om sjukpenning skall övergå till sjuk-  eller\r\naktivitetsersättning. Sådan omprövning riskerar  att\r\nleda  till att sjukpenning rutinmässigt övergår till\r\nsjuk- eller  aktivitetsersättning  efter  ett  år  i\r\nstället    för    att    fokus   läggs   på   snabba\r\nrehabiliteringsinsatser.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson m.fl. (c)  begär  i  motion  Sf369\r\nyrkande  1  i  denna  del  att riksdagen anvisar 250\r\nmiljoner  kronor  mindre  än  vad   regeringen   har\r\nföreslagit.   Motionärerna   framhåller   att  ökade\r\nsatsningar  på  aktiva  rehabiliteringsåtgärder  och\r\ningen   automatisk   prövning    av    rätten   till\r\nsjukersättningen  efter  ett  år samt undvikande  av\r\nsvagt grundade beslut vid beviljande  av aktivitets-\r\noch   sjukersättning  ger  minskade  utgifter   inom\r\nanslaget.  I  yrkandena 9 och 10 begärs att adekvata\r\nrehabiliteringsåtgärder  även  skall riktas till dem\r\nsom  har  sjuk-  och  aktivitetsersättning  och  att\r\ntolvmånadersregeln slopas.  Med utökade resurser bör\r\nförsäkringskassan   i   stället   inrikta   sig   på\r\nrehabilitering. I yrkande 11 begärs  att  regeringen\r\nåterkommer med förslag till förtydligande av  7 kap.\r\n3   §   AFL.   Motionärerna   anför  att  sjuk-  och\r\naktivitetsersättning   bara   skall    beviljas   om\r\narbetsförmågan av medicinska eller psykiatriska skäl\r\nbedöms  förhindra  återgång till något arbete  eller\r\ntill utbildning som kan leda till anställning.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI motion Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) begärs\r\ni yrkande 13 ett tillkännagivande  om att regeringen\r\nåterkommer  med  förslag  på hur sjukersättning  kan\r\nersättas  med  ålderspension  efter  61  års  ålder.\r\nMotionärerna förordar  en  rörlig pensionsålder från\r\n61 års ålder. Det bör då inte vara möjligt att ta ut\r\nsjukersättning efter det att denna ålder uppnåtts.\r\n\r\nBo  Könberg  m.fl.  (fp)  begär   i  motion  Sf403\r\nyrkandena  4  och 5 att det skall vara  möjligt  att\r\nbehålla     tidigare      intjänad     rätt     till\r\narbetslöshetsersättning och sjukpenning vid återgång\r\ntill  arbetslivet  efter  beviljad   förtidspension.\r\nVidare     begärs     att    vilande    sjuk-    och\r\naktivitetsersättning skall vara möjlig vid studier.\r\nI motion Sf359 av Sven  Brus  m.fl.  (kd) begärs i\r\nyrkande   18   ett   tillkännagivande   om   vilande\r\naktivitets-   eller   sjukersättning.   Motionärerna\r\nframhåller  att  det  inte  finns  något  skydd   om\r\neventuella  sjuklönekostnader  uppkommer, vilket kan\r\nmedföra att arbetsgivare tvekar  att  anställa dessa\r\npersoner. Den enskilde bör även få rätt  till  t.ex.\r\narbetslöshetsersättning  om  denne  ställer sig till\r\narbetsmarknadens   förfogande   men  inte   får   en\r\nanställning  omgående.  I  yrkande  19   begärs  ett\r\ntillkännagivande    om    möjlighet   till   vilande\r\naktivitets- och sjukersättning vid studier.\r\nBilly Gustafsson (s) anser i motion Sf243 att rätt\r\ntill  vilande  sjuk- och aktivitetsersättning  under\r\nstudietid bör övervägas.\r\nÄven i motion  Ub389  av  Mikaela Valtersson m.fl.\r\nyrkande  2 i denna del begärs  att  det  skall  vara\r\nmöjligt   att    ha    vilande    aktivitets-    och\r\nsjukersättning  vid  studier samt även att det skall\r\nvara lättare att bedriva  studier  på deltid med hel\r\naktivitets- och sjukersättning.\r\nI motion Kr370 av Anita Brodén och Gunnar Nordmark\r\n(fp) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande  om att\r\nde  som  uppbär  sjuk-  eller förtidspension bör ges\r\nmöjlighet att studera.\r\nUlla Hoffmann m.fl. (v)  framhåller i motion Sf264\r\natt  rätten  till sjuk- och aktivitetsersättning  på\r\ngarantinivå  skall  utvidgas  till  att  gälla  även\r\npersoner som är  arbetsoförmögna  vid  bosättning  i\r\nSverige  men  som  inte  fått  uppehållstillstånd av\r\nflyktingskäl.\r\nI motion Sf222 yrkandena 1-3 begär  Sten  Tolgfors\r\n(m)  olika  tillkännagivanden.  Han anser att endast\r\nett mindre antal ungdomar bör avföras permanent från\r\narbetslivet  genom förtidspension.  Vidare  bör  det\r\nutredas hur förtidspensionerade  barns och ungdomars\r\nlivssituation  ser  ut  i  dag, vilka  insatser  som\r\nskulle kunna göras för att erbjuda  dem  utbildning,\r\nrehabilitering  och  arbete samt om dagens regelverk\r\nhindrar  en  väg  till  arbete   och  delaktighet  i\r\nsamhället. Slutligen anser han att  en  översyn  bör\r\ngöras  av  hur  ersättningsformen skall se ut för de\r\nunga som har så svåra handikapp att utbildning eller\r\narbete verkligen inte är möjligt.\r\nI motion Sf239  av  Sonja  Fransson (s) begärs ett\r\ntillkännagivande om att även den  som  har  partiell\r\nsjukersättning i vissa fall skall kunna behålla sitt\r\nförtroendeuppdrag eller annan bisyssla.\r\nMarietta  de  Poubaix-Lundin  (m)  begär  i motion\r\nSf303  yrkandena  1  och 2 två tillkännagivanden  om\r\nsjuk- eller aktivitetsersättning, dels om att beslut\r\nom  sådan  förmån  inte  skall   få   fattas   under\r\nfängelsetid  eller rättspsykiatrisk vårdtid eftersom\r\ndet innebär att  den dömdes chanser att klara sig på\r\nvanligt sätt i samhället döms ut på förhand, dels om\r\natt dessa förmåner  skall få behållas kortare tid än\r\nnu gällande första 60  dagarna  och sista 30 dagarna\r\nav en anstaltsvistelse.\r\nI  motion Sf311 av Lars Lilja och  Carin  Lundberg\r\n(s) pekar  motionärerna  på  att långtidssjukskrivna\r\nriskerar att få lägre sjukersättning på grund av att\r\nden beräknas på den sjukpenning de erhållit.\r\nSlutligen anser Jan-Olov Larsson  i  motion  Sf342\r\natt människor som på grund av ett långt och slitsamt\r\narbetsliv   fått   sjukersättning   bör   få   högre\r\nersättning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt   utskottets  mening  måste  det  finnas  ett\r\nrimligt  ekonomiskt  skydd  vid  långvarigt  nedsatt\r\narbetsoförmåga  av  medicinsk art. De nya förmånerna\r\nsjuk- och aktivitetsersättning  utges  i  form av en\r\ninkomstrelaterad   ersättning  och  ett  grundskydd.\r\nUtskottet anser att  de  reformerade reglerna fyller\r\nkravet på att ge en långsiktig ekonomisk trygghet.\r\n\r\nUtskottet har i sitt yttrande till finansutskottet\r\n2004/05:SfU1y  framhållit  det   angelägna   i   att\r\nåtgärder   vidtas   för   att  följa  upp  beviljade\r\naktivitets-  och  sjukersättningar   och   även  att\r\nrehabiliteringsinsatser   vidtas  för  denna  grupp.\r\nUtskottet    noterar   även   att    regeringen    i\r\npropositionen 2004/05:21 lagt fram ett förslag om en\r\nobligatorisk förnyad  utredning  av sjukersättningar\r\nsom inte har tidsbegränsats.\r\nVidare har utskottet i nämnda yttrande  framhållit\r\natt  en  fokusering  på  orsakerna  till att antalet\r\nyngre  personer  med  sjuk- och aktivitetsersättning\r\nhar  ökat  väsentligt  är  nödvändig.  Motion  Sf222\r\nyrkandena 1 och 2 får därmed  anses tillgodosedd och\r\navstyrks.\r\nDen  förväntade  utvecklingen  mot   en   fortsatt\r\nsuccessiv   ökning   av   antalet   aktivitets-  och\r\nsjukersättningar  är otillfredsställande.  Utskottet\r\nbedömer dock att det  förhållandet att sjuktalen har\r\nminskat  i  sig kommer att  leda  till  att  antalet\r\nnybeviljade aktivitets-  och sjukersättningar kommer\r\natt minska. Detta sammantaget med inrättandet av den\r\nnya      socialförsäkringsadministrationen,      den\r\nförstärkta sjukskrivningsprocessen, rehabiliteringen\r\noch samverkan  inom rehabiliteringsområdet, de ökade\r\nekonomiska drivkrafterna,  möjligheter  till vilande\r\nsjuk-   och   aktivitetsersättning  samt  förstärkta\r\nefterkontrollinsatser   bedömer  utskottet  på  sikt\r\nkommer att få positiva effekter  vad  gäller antalet\r\naktivitets-  och  sjukersättningar,  även   om   det\r\nsåledes kan ta en viss tid.\r\nBeträffande  ersättningsnivån  i  sjukersättningen\r\nuttalade utskottet i samband med beredningen  av den\r\nnya  ersättningsformen  i  betänkande  2000/01:SfU15\r\nföljande.  Enligt  utskottets mening är det  viktigt\r\natt ersättningsnivån  är  så  hög  att  den faktiskt\r\nutgör   en   försäkring  för  inkomstbortfall.   Vid\r\nbestämmandet   av    ersättningsnivån   bör   enligt\r\nutskottets mening de kostnadsramar  som  gäller  för\r\nsystemet för ersättning vid varaktig eller långvarig\r\nnedsättning    av    arbetsförmågan    beaktas   och\r\nfördelningspolitiska   avväganden   göras.   Brutto-\r\nrespektive nettoutfallet vid fortsatt förvärvsarbete\r\npå    samma   inkomstnivå   som   antagandeinkomsten\r\nberäknats  till  måste också beaktas. Ytterligare en\r\nfaktor av betydelse  är  avvägningen  i  förhållande\r\ntill  de  kollektivavtalsreglerade ersättningar  som\r\narbetsmarknadens parter beslutat om.\r\nUtskottet  ansåg  att den föreslagna nivån om 64 %\r\nav    antagandeinkomsten     för    inkomstrelaterad\r\naktivitets-  och sjukersättning  innebar  en  rimlig\r\navvägning av nämnda  faktorer. Utskottet finner inte\r\nnu skäl att göra någon annan bedömning.\r\nVidare  behandlade utskottet  i  samma  betänkande\r\nfrågan   om   garantinivån    i    aktivitets-   och\r\nsjukersättningarna. Utskottet noterade  att  en nivå\r\npå   2,40   prisbasbelopp   gav   en  garantinivå  i\r\nsjukersättningssystemet som var högre  än basnivån i\r\ngarantipensionen. Enligt utskottets uppfattning  var\r\ndet rimligt att grundskyddet för den som i arbetsför\r\nålder  drabbas  av medicinskt orsakad arbetsoförmåga\r\nvar högre än vad som gäller för ålderspensionärer.\r\nUtskottet  vidhåller  sitt  ställningstagande  och\r\nfinner således  inte  skäl  att föreslå ändringar av\r\ngarantinivån.\r\nUtskottet finner heller inte  skäl  att föreslå en\r\nändring  av  regeln  att  sjukersättning  kan  utges\r\nlängst   t.o.m.   månaden  före  den  månad  då  den\r\nförsäkrade fyller 65  år.  Motion  Sf357  yrkande 13\r\navstyrks därmed.\r\nI   betänkande  2003/04:SfU1  har  utskottet  inte\r\nfunnit  skäl  att ändra kriterierna i 7 kap. 3 § AFL\r\nvid  bedömningen   av  arbetsförmågans  nedsättning.\r\nUtskottet vidhåller sitt ställningstagande.\r\nUtskottet behandlade  i  betänkande  2002/03:SfU10\r\nregeringens förslag i proposition 2002/03:89  om att\r\nförsäkringskassan     senast     ett     år    efter\r\nsjukanmälningsdagen  skall  ha  utrett om det  finns\r\nförutsättningar för att tillerkänna  den  försäkrade\r\nsjuk- eller aktivitetsersättning.\r\nI  propositionen angavs bl.a. att det förhållandet\r\natt många försäkrade uppbar sjukpenning trots att de\r\ni  själva  verket  uppfyllde  förutsättningarna  för\r\nsjuk-    eller   aktivitetsersättning   inte   kunde\r\naccepteras. Det var av flera skäl viktigt, bl.a. för\r\natt få till  stånd adekvata rehabiliteringsåtgärder,\r\natt  de  försäkrade   fick   rätt   ersättning  från\r\nsocialförsäkringen  såväl  till  belopp   som   till\r\nersättningsslag.  Åtgärder  måste  därför vidtas för\r\natt  komma till rätta med detta missförhållande.  De\r\nstora     skillnaderna     i    försäkringskassornas\r\nhandläggning av de långa sjukfallen  var ett problem\r\nfrån  försäkringsrättslig  synpunkt  som   samtidigt\r\nriskerade att undergräva tilltron till försäkringen.\r\nUtskottet anförde att en prövning enligt förslaget\r\ninte  fick  leda till att människor slentrianmässigt\r\növerfördes från  sjukpenning  till aktivitets- eller\r\nsjukersättning.  Det var inte rimligt  att  personer\r\nt.ex. i åldern 30-40  år  eller ännu yngre förklaras\r\nså arbetsoförmögna att sjukersättning  för resten av\r\nlivet var det enda alternativet. Detta var  särskilt\r\nallvarligt  eftersom  ett  beslut  om sjukersättning\r\nmånga       gånger      innebar      att      aktiva\r\nrehabiliteringsåtgärder   inte   längre  sattes  in.\r\nUtskottet ansåg det emellertid inte  heller  rimligt\r\natt  personer  år  efter  år  fortsatte  att uppbära\r\nsjukpenning  trots  att  de uppfyllde villkoren  för\r\nrätt till sjuk- eller aktivitetsersättning, utan att\r\ndet  var  viktigt  att  de  försäkrade   fick   rätt\r\nersättning  såväl  till  belopp som ersättningsslag.\r\nUtskottet betonade dock, i  likhet  med  regeringen,\r\natt alla möjligheter till rehabilitering måste  vara\r\nuttömda  innan  sjuk- eller aktivitetsersättning kan\r\nbeviljas. Med hänsyn  härtill  tillstyrkte utskottet\r\nregeringens förslag. Utskottet,  som förutsätter att\r\nprövningen   sker   i   enlighet   med  syftet   med\r\nlagstiftningen,  vidhåller  sitt  ställningstagande.\r\nUtskottet  noterar  även att ettårsbedömningen  inte\r\nhar prioriterats på försäkringskassorna.\r\nUtskottet har under  anslaget  19:1 redovisat sitt\r\nställningstagande  i  frågor  om  bl.a.   en  stärkt\r\narbetsmarknad för arbetshandikappade.\r\nBeträffande  möjligheterna  att  få  studera   med\r\nbibehållen  sjuk-  eller  aktivitetsersättning finns\r\ndet inga formella hinder för eller begränsningar mot\r\ndetta.  Studier  som  är  av  den  omfattningen  som\r\nyrkesverksamma  utför  på  sin  fritid   skall  inte\r\nföranleda  att rätten till förmånen ifrågasätts.  En\r\nförutsättning för att försäkringskassan skall dra in\r\neller minska  sjuk- och aktivitetsersättning är även\r\natt  arbetsförmågan   väsentligt   har  förbättrats.\r\nBedrivna  studier  av  viss omfattning  kan  således\r\nmedföra  att  frågan om den  fortsatta  rätten  till\r\nsjuk- eller aktivitetsersättning  utreds  och prövas\r\npå nytt. Regeringen utreder för närvarande frågan om\r\nvilande   sjuk-   eller  aktivitetsersättning  under\r\nstudier. Utskottet  kan inte ställa sig bakom regler\r\nom  att  studier generellt  skall  få  bedrivas  med\r\nbibehållen  ersättning.  Med  det  anförda avstyrker\r\nutskottet motionerna Sf243, Sf359 yrkande  19, Sf403\r\nyrkande  5,  Kr370 yrkande 3 och Ub389 yrkande  2  i\r\ndenna del.\r\nBeträffande  bisysslor vid partiell sjukersättning\r\nskall vid bedömningen  av  arbetsförmågan  likaledes\r\nbortses    från    sådana   med   fritidsaktiviteter\r\njämställda aktiviteter  som en yrkesverksam person i\r\nnormalfallet  utför  på  sin  fritid.  Deltagande  i\r\nsådant  med  fritidsaktiviteter   jämställt  ideellt\r\narbete, föreningsliv, politiska uppdrag  m.m.  skall\r\nsåledes  inte  tas  hänsyn  till  vid bedömningen av\r\narbetsförmågan.     Rätten     till     sjuk-    och\r\naktivitetsersättning  kan  däremot påverkas  om  den\r\nförsäkrades aktiviteter motsvarar arbetsinsatser som\r\nvanligen  utförs  av  förvärvsarbetande.   Utskottet\r\nfinner  inte  anledning  att  föreslå något särskilt\r\nuttalande beträffande förtroendeuppdrag  eller andra\r\nbisysslor  vid  partiell  sjukersättning.  Utskottet\r\nvill  dock  betona det angelägna i att även personer\r\nmed sjuk- eller  aktivitetsersättning  har möjlighet\r\natt  åta  sig politiska förtroendeuppdrag.  Med  det\r\nanförda avstyrks motion Sf239.\r\nFör personer  som  efter  att  ha  uppburit  t.ex.\r\nsjukersättning  ställer  sig  till  arbetsmarknadens\r\nförfogande kan, om personen i fråga inte  omedelbart\r\nkommer in på arbetsmarknaden, problem uppstå  i form\r\nav    att    denne    inte    är   berättigad   till\r\narbetslöshetsersättning.        Reglerna        inom\r\narbetsmarknadsområdet  är  inte anpassade  till  den\r\nsituation som en person som  haft sjukersättning kan\r\nställas inför vid återgång, helt  eller delvis, till\r\narbetsmarknaden  när  denne  väntar på  att  få  ett\r\narbete  eller  en  arbetsmarknadsåtgärd.   Utskottet\r\nanser att det är viktigt att återgång i arbete  inte\r\nförsvåras  för personer som har haft sjukersättning.\r\nUtskottet noterar att i den aktuella situationen har\r\nden försäkrade  rätt  till  en  SGI med utgångspunkt\r\nfrån den SGI denne skulle haft innan  han  eller hon\r\nuppbar  aktivitets-  eller sjukersättning. Utskottet\r\nförutsätter att regeringen  överväger frågan. Motion\r\nSf403 yrkande 4 är därmed tillgodosedd och avstyrks.\r\nMotion  Sf359  yrkande  18  i denna  del  är  delvis\r\ntillgodosedd och avstyrks.\r\nI sistnämnda motion framförs  även farhågor om att\r\narbetsgivare med hänvisning till  avsaknad  av skydd\r\nmot  sjuklönekostnader inte skulle vara intresserade\r\nav att  anställa  personer  med  vilande sjuk- eller\r\naktivitetsersättning. Utskottet kan  dock konstatera\r\natt sjuklönelagen innehåller en bestämmelse  (13  §)\r\nsom  innebär  att  försäkringskassan efter skriftlig\r\nansökan kan besluta  om särskilt högriskskydd för en\r\narbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt\r\nAFL. Ett sådant beslut  får  bl.a.  meddelas  om den\r\nsökande    har    en    sjukdom    som    under   en\r\ntolvmånadersperiod  kan  antas  medföra  ett  större\r\nantal  sjukperioder  eller  medför risk för en eller\r\nflera längre sjukperioder. Arbetsgivare  hos  vilken\r\nett   beslut  enligt  13  §  gäller  har  rätt  till\r\nersättning  från  sjukförsäkringen  för de kostnader\r\nför  sjuklön  som  han  har  haft för arbetstagaren.\r\nEftersom  den  som  har  t.ex.  sin   sjukersättning\r\nvilande  har rätt att bli försäkrad för  sjukpenning\r\nenligt AFL  på  grundval  av  det förvärvsarbete som\r\nutförs  under vilandetiden kan utskottet  inte  dela\r\nmotionärernas  farhågor.  Utskottet avstyrker därmed\r\nmotion Sf359 yrkande 18 i denna del.\r\nRegeringen    har    i   proposition    2000/01:96\r\nSjukersättning  och aktivitetsersättning  i  stället\r\nför förtidspension  anfört  att förslaget att endast\r\nden   som   är   försäkrad   vid   tidpunkten    för\r\nförsäkringsfallet   skall   tillhöra   den  skyddade\r\npersonkretsen,    medför   att   personer   som   är\r\narbetsoförmögna   på    grund   av   sjukdom   eller\r\nfunktionshinder redan när  de bosätter sig i Sverige\r\ninte   har   rätt   till  garantiersättning.   Såväl\r\nregeringen som riksdagen  har dock ansett att det är\r\nangeläget att staten tar ansvar för försörjningen av\r\nde personer som uppfyller de  medicinska kriterierna\r\noch    varaktighetskriterierna   för    rätt    till\r\nförtidspension  men  som  inte  har  rätt till sjuk-\r\neller aktivitetsersättning eller endast en låg sådan\r\npå   grund   av   kraven   på  viss  försäkringstid.\r\nRegeringen utreder frågan om  ersättning  till denna\r\ngrupp och avser återkomma till riksdagen i frågan.\r\nUtskottet noterar att försörjningsfrågan  för  dem\r\nsom  har  fyllt  65 år och som inte har kvalificerat\r\nsig för en pension  som  ger tillräcklig försörjning\r\nhar   lösts  genom  ett  äldreförsörjningsstöd   som\r\ninrättats  fr.o.m.  den  1  januari 2003. Regeringen\r\nuttalade  i  proposition 2000/01:136  som  låg  till\r\ngrund för denna  lagstiftning,  att  beträffande den\r\ngrupp invandrare som uppfyller de medicinska  kraven\r\nför   förtidspension,   men   som   inte   uppfyller\r\nbosättningskravet   och  också  kan  bli  långvarigt\r\nberoende av socialtjänstens  försörjningsstöd, så är\r\nde per definition i förvärvsaktiv  ålder. De skiljer\r\nsig därför som grupp från dem över 65  år,  vilka  i\r\nprincip  lämnat  förvärvsaktiv  ålder. Att generellt\r\nutvidga äldreförsörjningsstödet till  denna grupp är\r\ndärför    ett    principiellt   större   steg.   Hur\r\nförsörjningen för denna grupp skall lösas bör därför\r\nenligt regeringens uppfattning beredas vidare.\r\nUtskottet  anser   det  angeläget  att  regeringen\r\nlämnar ett förslag i den nu aktuella frågan. Med det\r\nanförda är motion Sf264 tillgodosedd och avstyrks.\r\nBeträffande motion Sf222  yrkande  3 har utskottet\r\novan    uttalat    att    förmånerna    sjuk-    och\r\naktivitetsersättning  fyller  kravet  på  att  ge en\r\nlångsiktig   ekonomisk   trygghet.  Utskottet  anser\r\nsåledes  inte att det är aktuellt  med  någon  annan\r\nersättningsform  för  någon  grupp  som har så svåra\r\nhandikapp   att  förvärvsarbete  inte  är   möjligt.\r\nUtskottet vill  dock  peka  på  att i vissa fall kan\r\nhandikappersättning   utgå   till  dessa   personer.\r\nMotionsyrkandet avstyrks därmed.\r\nVad avser de personer som har  fått sjukersättning\r\nmed  anledning  av ett långt och slitsamt  arbetsliv\r\nutgår livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring\r\ntill en försäkrad som till följd av arbetsskada fått\r\nsin  förmåga att skaffa  sig  inkomst  genom  arbete\r\nnedsatt  med  minst en femtondel. Med det anförda är\r\nmotion Sf342 tillgodosedd och avstyrks.\r\nBeträffande  frågan   om  långtidssjukskrivna  som\r\nriskerar att få lägre sjukersättning på grund av att\r\nden beräknas på den sjukpenning  den  försäkrade har\r\nuppburit   kan   en   viss  kompensation  ske  genom\r\nberäkning enligt alternativregeln  i 8 kap. 8 § AFL.\r\nRegeln   medger   att   de   två  högsta  uppräknade\r\nbruttoårsinkomsterna under en ramtid av tre år läggs\r\ntill grund för antagandeinkomsten  och  att  SGI vid\r\ntiden    för    försäkringsfallet    beaktas   såsom\r\nbruttoårsinkomst    i    stället    för   en   lägre\r\nbruttoårsinkomst året dessförinnan. Motion  Sf311 är\r\ndärmed delvis tillgodosedd och avstyrks.\r\nVad avser frågan om aktivitets- och sjukersättning\r\nför  en person som är intagen i kriminalvårdsanstalt\r\nm.m.    inträffar     vissa     av    de    minskade\r\nlevnadsomkostnader som uppkommer  under  intagningen\r\nmed  viss  eftersläpning. Det är därför rimligt  att\r\nden intagne  ges möjlighet att ställa om sin ekonomi\r\ninnan förmånen tillfälligt dras in. Vid frigivningen\r\nkan   den   intagne   också   förväntas   ha   vissa\r\ninitialkostnader.   Utskottet   finner  därför  inte\r\nanledning  att  föreslå  någon ändring  av  aktuella\r\ntider för vilka ersättning  kan  utges. Motion Sf303\r\nyrkande 2 avstyrks därmed.\r\nBeträffande  själva  rätten  till aktivitets-  och\r\nsjukersättning  gäller  samma regler  för  alla  och\r\nsåledes  oavsett  om  den försäkrade  är  intagen  i\r\nanstalt m.m. eller inte.  Utskottet  har ingen annan\r\nuppfattning  i denna fråga. Motion Sf303  yrkande  1\r\navstyrks därmed.\r\nUtskottet  har   inte   något   att   erinra   mot\r\nregeringens   förslag   till   medelsanvisning  till\r\nanslaget   19:2.   Utskottet   tillstyrker    därmed\r\nregeringens  förslag  och avstyrker motionerna Sf347\r\nyrkandena 8, 9 och 10 i denna del, Sf357 yrkande 12,\r\nSf359 yrkandena 12, 13  och  26  i  denna del, Sf369\r\nyrkandena 1 i denna del, 9-11 och Sf403  yrkandena 8\r\noch 13 i denna del.\r\n\r\n19:3 Handikappersättningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:3\r\nHandikappersättningar.\r\nVidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om\r\nhandikappersättningens nivå och variationer i\r\nbedömningen.\r\nJämför reservation 47 (fp, kd, c, mp).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nEnligt  de  bestämmelser som gäller  fr.o.m.  den  1\r\njanuari  2003   utges  handikappersättning  tidigast\r\nfr.o.m. juli månad  det  år den försäkrade fyller 19\r\når  (prop.  2000/01:96,  bet.  2000/01:SfU15,  rskr.\r\n2000/01:257).  För  rätt  till   handikappersättning\r\nkrävs att försäkrad före 65 års ålder  för  avsevärd\r\ntid   fått  sin  funktionsförmåga  nedsatt  i  sådan\r\nomfattning   att   han   eller  hon  i  sin  dagliga\r\nlivsföring behöver mera tidskrävande  hjälp av annan\r\neller  behöver hjälp av annan för att förvärvsarbeta\r\neller har  betydande  merutgifter  på  grund av sitt\r\nhandikapp.\r\n\r\nHandikappersättning utbetalas med belopp  som  per\r\når   motsvarar   69   %,   53 %   eller   36   %  av\r\nprisbasbeloppet,  alltefter hjälpbehovets omfattning\r\neller merutgifternas storlek.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAntalet handikappersättningar  har  haft en långsamt\r\nökande  trend  beroende  på  dels  den  demografiska\r\nutvecklingen, dels att det i de flesta åldersgrupper\r\nblir  allt vanligare med handikappersättning,  detta\r\ngäller både för män och för kvinnor.\r\n\r\nFör innevarande  budgetår beräknas utgifterna till\r\nca 1 223 miljoner kronor,  jämfört  med  anslaget på\r\n1 217 miljoner kronor. Med hänsyn till att  det från\r\n2003   finns   ett  ingående  underskott  på  knappt\r\n28 miljoner   kronor   beräknas   underskottet   för\r\nbudgetåret till ca 34 miljoner kronor.\r\nNedre     åldersgränsen      för     rätt     till\r\nhandikappersättning höjdes den 1 januari  2003  från\r\n16 år  till  halvårsskiftet  det år en person fyller\r\n19 år.  Med anledning av denna  förändring  beräknas\r\nantalet ersättningar  endast öka måttligt under åren\r\n2004-2006.\r\nDen    tid    då   det   är   möjligt    att    få\r\nhandikappersättning    utbetalat   retroaktivt   har\r\nfr.o.m. den 1 juli 2004  förkortats från två år till\r\nsex månader. Förändringen medför en utgiftsminskning\r\nunder 2005 med 30 miljoner kronor.\r\nI  propositionen  föreslås   att   riksdagen   för\r\nbudgetåret      2005      till     anslaget     19:3\r\nHandikappersättningar anvisar ett ramanslag på 1 203\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotioner utan anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nI  motion Sf227 av Sven Brus  och  Yvonne  Andersson\r\n(kd) begärs ett tillkännagivande om att reglerna för\r\nhandikappersättningen   bör  ses  över.  I  motionen\r\nanförs  att merkostnaderna  för  den  enskilde  ökat\r\nstadigt  och   en   rad   subventioner  tagits  bort\r\nsamtidigt som nivåerna ligger  still.  Bedömningen i\r\nenskilda ärenden blir allt hårdare och variationerna\r\när också stora.\r\n\r\nSven  Gunnar Persson (kd) begär i motion  Sf306  ett\r\ntillkännagivande  om  att en översyn snarast behöver\r\ngöras av handikappersättningens  nivåer.  Motionären\r\nanser att dagens nivåer bör ändras till 25  %, 50 %,\r\n75  %  och  100 %  av prisbasbeloppet för att bättre\r\nmotsvara de faktiska  merkostnader  som den enskilde\r\nhar.\r\n\r\nI  motion  Sf226  av Jan Lindholm och Helena  Hillar\r\nRosenqvist  (mp)  begärs   ett  tillkännagivande  om\r\nbehovet   av   en  översyn  av  reglerna   för   och\r\ntillämpningen av handikappersättningen. Motionärerna\r\nmenar att ersättningen successivt har urholkats. Det\r\när  inte  heller rimligt  med  stora  variationer  i\r\nbedömningen  av  rätten  till ersättning. Behovet av\r\nenhetliga tillämpningar är  stort och regeringen bör\r\nkunna  ålägga  Försäkringskassan   att   styra   upp\r\nmissförhållandet.\r\n\r\nOckså  i  motionerna  Sf282  av Ann-Marie Fagerström\r\n(s), Sf350 av Catherine Persson  (s)  och  Sf374  av\r\nLennart  Axelsson  och  Laila  Bjurling  (s)  begärs\r\ntillkännagivanden    om   handikappersättningen.   I\r\nmotionerna anförs att  merkostnaderna  ökat  stadigt\r\nmen  att  nivåerna legat still länge. Bedömningen  i\r\nenskilda ärenden blir allt hårdare och variationerna\r\när stora. Möjligheterna till andra ersättningsnivåer\r\nän   de  nuvarande   bör   övervägas.   Vidare   bör\r\nförsäkringskassornas   tillämpning  när  det  gäller\r\nrätten   till   handikappersättning   vid   kroniska\r\nsjukdomstillstånd ses över.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens  förslag   till   medelsanvisning   till\r\nanslaget    19:3    har    inte    föranlett   några\r\nmotionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslaget.\r\n\r\nNär   det  gäller  övriga  motionsyrkanden   anser\r\nutskottet  inte  att  det  är  aktuellt  att göra en\r\nallmän  översyn  av handikappersättningen eller  att\r\növerväga  andra  nivåer   i   förmånen.  Beträffande\r\nenhetligheten    i   bedömningarna   mellan    olika\r\nförsäkringskassor  vill  utskottet peka på att en ny\r\nsamlad  socialförsäkringsorganisation   från  den  1\r\njanuari  2005  kommer  att  ersätta  de  21 allmänna\r\nförsäkringskassorna och RFV. Ett av syftena  med den\r\nnya  Försäkringskassan  är  att åstadkomma en bättre\r\nenhetlighet   i   besluten   och   skapa   en   ökad\r\nrättssäkerhet       inom\r\nsocialförsäkringsadministrationen.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet motionerna\r\nSf226, Sf227, Sf282, Sf306, Sf350 och Sf374.\r\n\r\n19:4 Arbetsskadeersättningar m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:4\r\nArbetsskadeersättningar   m.m.   Därmed   bör\r\nriksdagen  avslå  motionsyrkanden  om   annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om\r\nbl.a.          en          riskdifferentierad\r\narbetsskadeförsäkring,     överförande     av\r\narbetssjukdomar  till  sjukförsäkringen   och\r\nfärdolycksfall    till    trafikförsäkringen,\r\nändrade bevisregler, privatisering, analys ur\r\nett könsperspektiv, regional  förankring samt\r\ngodkännande    av    elöverkänslighet     som\r\narbetsskada.\r\nJämför reservationerna 48 (m), 49 (kd) och 50\r\n(v, c, mp).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nDen  som  förvärvsarbetar  här  i  riket  är  enligt\r\nsocialförsäkringslagen   (1999:799)   försäkrad  för\r\narbetsskada.   Detsamma   gäller  den  som  genomgår\r\nutbildning  i den mån utbildningen  är  förenad  med\r\nsärskild risk  för  arbetsskada. Lagen (1976:380) om\r\narbetsskadeförsäkring  (LAF)  omfattar  skador  till\r\nföljd  av olycksfall eller annan skadlig inverkan  i\r\narbetet.  Även  olycksfall  vid  färd  till och från\r\narbetet räknas som olycksfall i arbetet,  om  färden\r\nföranleddes av och stod i nära samband med arbetet.\r\n\r\nReglerna   för  ersättning  enligt  LAF  genomgick\r\nomfattande förändringar  under  1993.  Den 1 januari\r\n1993   höjdes   beviskravet   vid  prövning  av   en\r\narbetsskada, och den 1 juli samma år slopades rätten\r\ntill arbetsskadesjukpenning för den som är försäkrad\r\nenligt AFL.\r\nUnder  2002  har  riksdagen  beslutat   om   flera\r\nändringar     i    arbetsskadeförsäkringen    (prop.\r\n2001/02:81, bet.  2001/02:SfU10, rskr. 2001/02:213).\r\nBeviskravet har sänkts  för skador som inträffar den\r\n1 juli 2002 eller senare.  Vid  en  helhetsbedömning\r\nskall en skada anses ha uppkommit av  ett olycksfall\r\neller   annan   skadlig   inverkan   i  arbetet   om\r\növervägande skäl talar för det. För den  som ådragit\r\nsig en arbetsskada utges i regel endast ersättning i\r\nform av arbetsskadelivränta. Enligt bestämmelser som\r\ngäller  från  den  1 januari 2003 utges livränta  om\r\nnedsättningen av arbetsförmågan  är  varaktig  eller\r\nkan  antas  bestå  under  minst ett år. Ersättningen\r\nskall i princip utgöra skillnaden mellan den inkomst\r\nsom den försäkrade haft som  oskadad och den inkomst\r\nsom  han  eller hon trots skadan  kan  beräknas  få.\r\nLivräntan ersätter  en årlig inkomstförlust upp till\r\n7,5 prisbasbelopp. Livräntan,  som  tidigare räknats\r\nom med förändringarna i prisbasbeloppet,  skall  för\r\npersoner   födda  1938  eller  senare  fr.o.m.  2004\r\nårligen räknas  om med ett tal som motsvarar hälften\r\nav inkomstindexets  reala förändring med tillägg för\r\ninkomstindexets hela prisförändring. Därtill har den\r\nsom fått sin skada godkänd  som  arbetsskada fr.o.m.\r\nden 1 januari 2003 även fått rätt  till kompensation\r\nför det inkomstbortfall som systemet  med  karensdag\r\nmedför.  Ersättning  utges  för två karensdagar,  om\r\ninte  den försäkrade visar att  inkomstbortfall  har\r\nuppstått för flera karensdagar.\r\nArbetsskadeförsäkringen       finansieras      med\r\narbetsgivaravgifter  och  egenavgifter,  0,68  %  av\r\navgiftsunderlaget sedan den 1 januari 2003.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt  propositionen  kommer   insatserna  för  ett\r\nhälsosammare arbetsliv på lång sikt  leda  till  att\r\nantalet  arbetsskador  minskar.  På  kort  sikt  kan\r\nantalet  nytillkommande  sjukersättningar liksom den\r\nmildare  bevisregeln  vid prövning  av  arbetsskador\r\nleda till fler ansökningar om arbetsskadelivränta.\r\n\r\nRegeringens  bedömning   är  att  kostnaderna  för\r\narbetsskadeförsäkringen inte  kommer  att  öka under\r\n2005  samt  att  det  inom den nya Försäkringskassan\r\nfinns     förutsättningar     att      effektivisera\r\nhandläggningen av arbetsskadeförsäkringen.\r\nI   propositionen   föreslås  att  riksdagen   för\r\nbudgetåret      2005     till     anslaget      19:4\r\nArbetsskadeersättningar  m.m.  anvisar ett ramanslag\r\npå 6 362 miljoner kronor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nI motion Sf403 yrkande 13 i denna  del av Bo Könberg\r\nm.fl. (fp) begärs att riksdagen anvisar 250 miljoner\r\nkronor   mindre   än   vad   regeringen  föreslagit.\r\nArbetsolycksfallen  bör  fr.o.m.  den  1  juli  2005\r\nbrytas  ut  till  en  separat   försäkring   som  är\r\nobligatorisk för arbetsgivaren.\r\n\r\nBirgitta  Carlsson  m.fl.  (c)  begär i motion Sf369\r\nyrkande 1 i denna del att riksdagen  anvisar  1  000\r\nmiljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.\r\nDe  sänkta beviskraven i arbetsskadeförsäkringen bör\r\nåterkallas  i  avvaktan  på  en  samlad  översyn  av\r\nsocialförsäkringssystemet.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI motion Sf271 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkandena\r\n1-5  begärs  dels  förslag  om en riskdifferentierad\r\narbetsskadeförsäkring där arbetsgivaren i lag åläggs\r\natt    teckna   en   fullständig   försäkring    för\r\narbetsolyckor, dels en utredning om övergångslösning\r\nfrån en  offentlig  arbetsskadeförsäkring  till  ett\r\narbetsskadeobligatorium   för  arbetsgivare.  Vidare\r\nbegärs  tillkännagivanden  om  att  arbetsolycksfall\r\nskall skiljas från arbetssjukdomar  och de senare på\r\nsikt    överföras    till   sjukförsäkringen,    att\r\nfärdolycksfall  lyfts över  till  trafikförsäkringen\r\nsamt  att  bevisreglerna  i  arbetsskadeförsäkringen\r\nåtergår till 1992 års lagstiftning.\r\n\r\nKenneth Lantz  m.fl.  (kd)  begär i motion Sf336 ett\r\ntillkännagivande om att utreda konsekvenserna av att\r\nprivatisera                 arbetsskadeförsäkringen.\r\nArbetsskadeförsäkringen   bör  enligt   motionärerna\r\növerföras till arbetsmarknadens  parter i form av en\r\nobligatorisk tilläggsförsäkring vid  arbetsskada med\r\ndifferentierade premier.\r\n\r\nI motion Sf348 av Runar Patriksson m.fl. (m, fp, kd)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  behovet   av  att\r\nutforma   en  ny  försäkring  för  arbetsskador  som\r\nhanteras  av   privata  försäkringsbolag.  En  sådan\r\nordning, reglerad  i  lag,  skulle  leda till en mer\r\nkompetent och försäkringsmässig hantering.\r\n\r\nI motion Sf275 av Kalle Larsson m.fl.  (v) yrkande 1\r\nbegärs ett tillkännagivande om att Försäkringskassan\r\nbör   analysera   uppbyggnad  och  handläggning   av\r\narbetsskadeförsäkringen   ur   ett   könsperspektiv.\r\nMotionärerna  anför  att  förändringen 2002  syftade\r\ntill att rätta till könsskillnader  men  att  önskat\r\nresultat inte verkar ha uppnåtts.\r\n\r\nI  motion  A277  av  Rolf  Lindén m.fl. (s) begärs i\r\nyrkandena   2-4   tillkännagivanden   om   att   vid\r\neventuella              förändringar              av\r\nsocialförsäkringssystemets     organisation    värna\r\nregionala folkvalda beslutsorgan,  om att arbeta för\r\nen tydlig handläggning av arbetsskadeärenden  och om\r\natt  beslut i arbetsskadeärenden bör ske i folkvalda\r\norgan.  Motionärerna menar att det finns en risk för\r\natt lokal  förankring  i  nämnderna  försvinner  och\r\ndärmed  deltagande  av  företrädare för arbetslivet.\r\nDet är inte bra att frångå  lekmannainflytandet till\r\nförmån  för  ett  expert- och tjänstemannaorienterat\r\nbeslutsfattande.\r\n\r\nIngrid Burman m.fl. (v) begär i motion MJ367 yrkande\r\n5 ett tillkännagivande om att elöverkänslighet skall\r\nkunna godkännas som arbetsskada.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar m.m.\r\n\r\nI  samband med behandlingen  av  budgeten  för  2004\r\navstyrkte    utskottet    motionsyrkanden   om   att\r\nprivatisera arbetsskadeförsäkringen och om att lyfta\r\nut    färdolycksfall    och    arbetssjukdomar    ur\r\narbetsskadeförsäkringen med hänvisning till tidigare\r\nriksdagsbeslut        om       förändringar       av\r\narbetsskadeförsäkringen.   Bland  annat  angavs  att\r\nbeviskravet  vid  prövning  av  en  arbetsskada  har\r\nsänkts.  Vidare  slog  utskottet   i   samband   med\r\nbehandlingen  av  förslaget  om  ändrade bevisregler\r\nm.m. fast att en arbetsskadeförsäkring  i  offentlig\r\nregi som bygger på ett generellt arbetsskadebegrepp,\r\nsom     även    innefattar    arbetssjukdomar    och\r\nfärdolycksfall, och där beviskravet är mindre strikt\r\nger ett bra  skydd  vid arbetsskada för både kvinnor\r\noch män och en tillräcklig  avgränsning  mot  skador\r\nsom  har  andra  uppkomstorsaker  än arbete (se bet.\r\n2001/02:SfU10  och  bet.  2003/04:SfU1).   Utskottet\r\nfinner  inte  anledning  att  frångå  sitt  tidigare\r\nställningstagande i dessa frågor.\r\n\r\nUtskottet   har   inte   något   att   erinra  mot\r\nregeringens   förslag   till   medelsanvisning   och\r\navstyrker därmed motionerna Sf403 yrkande 13 i denna\r\ndel och Sf369 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nMed  hänvisning till vad utskottet ovan anfört anser\r\nutskottet  att  även motionerna Sf271 yrkandena 1-5,\r\nSf336 och Sf348 bör avslås.\r\n\r\nFrån  och  med  den   1 juli  2002  gäller  en  ny\r\nbevisregel för prövning av  arbetsskada.  Syftet med\r\nlagändringen var att något minska restriktiviteten i\r\nprövningen  samt  utforma  en  lagregel som gav  mer\r\nutrymme  för en helhetsbedömning.  RFV  har  fått  i\r\nuppdrag att  vidta  åtgärder  för  att  kunna  följa\r\narbetsskadeförsäkringens        utveckling       och\r\nersättningsmönster samt mäta försäkringens  effekter\r\nför kvinnor och män. En detaljerad analys kommer att\r\nlämnas  i  samband  med  årsredovisningen  för 2004.\r\nUnder hösten 2004 förväntas ett statistiksystem  att\r\nkomma   i   drift.   Detta   kommer  att  underlätta\r\nmöjligheterna   att   uppmärksamma    och    åtgärda\r\neventuella  osakliga  skillnader  i  bedömningen  av\r\nkvinnor och män i arbetsskadeförsäkringen.\r\nMot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att\r\nmotion  Sf275  yrkande  1 inte påkallar någon åtgärd\r\nfrån   riksdagens  sida.  Motionsyrkandet   avstyrks\r\ndärmed.\r\nGenom  inrättandet  av  en ny sammanhållen statlig\r\nmyndighet för socialförsäkringsadministrationen  den\r\n1 januari  2005 kommer en rak ansvarslinje att gälla\r\nför  lednings-   och  styrfrågor  som  rör  den  nya\r\nFörsäkringskassans          verksamhet.         Inom\r\nFörsäkringskassan    kommer    det     att    finnas\r\nförsäkringsdelegationer  på  regional  nivå.   Dessa\r\nkommer  enligt utskottets mening att ha ett särskilt\r\nvärde  för   förtroendemannainflytandet   bl.a.  vad\r\ngäller    samverkan   inom   rehabiliteringsområdet.\r\nDelegationerna  fyller också en viktig uppgift i att\r\nstärka den medborgerliga  insynen. Vidare kommer den\r\nnuvarande ordningen med att  vissa mer kvalificerade\r\nsocialförsäkringsärenden      avgörs      av      en\r\nsocialförsäkringsnämnd att finnas  kvar,  vilket ger\r\nett  förtroendemannainflytande  i beslutsfattande  i\r\nenskilda    ärenden    (prop.   2003/04:152,    bet.\r\n2004/05:SfU4, rskr. 2004/05:8).\r\nMed  det  anförda får motion  A277  yrkandena  2-4\r\nanses i huvudsak tillgodosedd och avstyrks.\r\nI betänkandet  Att  samla  och  sprida  kunskap om\r\nskadlig  inverkan  och  framgångsrik rehabilitering,\r\nSOU  2003:1,  lämnas förslag  om  inrättande  av  en\r\nkunskapsbank  där  kunskap  om  arbetsmiljöfaktorers\r\neventuella  skadlighet   samlas,   sammanställs  och\r\npubliceras. Kunskapsbanken skall ha som sitt primära\r\nsyfte   att   fungera   som   ett   hjälpmedel   och\r\ntillhandahålla    underlag    för   bedömningar    i\r\narbetsskadeärenden.  När  det gäller  sjukdomsbesvär\r\nsom  är  mycket svårbedömda i  arbetsskadehänseende,\r\nt.ex.  elöverkänslighet,   kan   förekomsten  av  en\r\nkunskapsbank enligt utskottets mening  vara  av stor\r\nbetydelse vid arbetsskadebedömningen. Utskottet vill\r\nockså   peka   på   att   inrättandet   av  den  nya\r\nFörsäkringskassan bör ge bättre förutsättningar  för\r\nmetodutveckling   och   nödvändiga   organisatoriska\r\nförändringar  för att allmänt förbättra  hanteringen\r\nav arbetsskadeförsäkringen.\r\nUtskottet avstyrker  med  det anförda motion MJ367\r\nyrkande 5.\r\n\r\n19:5 Ersättning för kroppsskador\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning till anslaget 19:5 Ersättning\r\nför kroppsskador.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån  anslaget  bekostas  bl.a. ersättningar  enligt\r\nlagen (1977:265) om statligt  personskadeskydd  i de\r\nfall   en   skada   inträffar  bl.a.  under  militär\r\nverksamhet,  vid tjänstgöring  inom  civilförsvaret,\r\nvid medverkan  i  räddningstjänst  samt  vid vård på\r\nkriminalvårdsanstalt.   Även  krigsskadeersättningar\r\ntill    sjömän    samt    kostnader     för    vissa\r\nyrkesskadeersättningar bekostas från anslaget.\r\n\r\nTotalt  bedömer  regeringen  att  kostnaderna  för\r\nersättning  för kroppsskador kommer att  vara  något\r\nlägre 2005 än 2004.\r\nI  propositionen   föreslås   att   riksdagen  för\r\nbudgetåret  2005  till  anslaget  19:5  anvisar  ett\r\nramanslag på 61,7 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens  förslag till medelsanvisning  har  inte\r\nföranlett    några     motionsyrkanden.    Utskottet\r\ntillstyrker förslaget.\r\n\r\n\r\n19:6 Försäkringskassan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:6\r\nFörsäkringskassan. Därmed bör riksdagen avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning till\r\nanslaget.\r\nRiksdagen bör vidare bemyndiga regeringen att\r\nunder 2005 för anslaget 19:6 ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  som,  inklusive åtaganden  som\r\ntidigare gjorts av RFV,  medför  utgifter  på\r\nhögst 12 miljoner kronor efter 2005.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om\r\nbl.a.      utbildning     av     läkare     i\r\nförsäkringsmedicin, myndighetskontroll av och\r\nkrav  på  försäkringsläkare,   utbildning  av\r\nhandläggare  i  genuskunskap,  enhetlighet  i\r\nbedömningar,   åtgärder  mot  missbruk   samt\r\nvikten  av  en samlad  information  om  olika\r\nregelsystem.\r\nJämför reservationerna  51(m),  52  (fp),  53\r\n(kd), 54 (kd) och 55 (v, mp).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nFörsäkringskassorna  ansvarar  för handläggning  och\r\nutbetalning  av  socialförsäkringsersättningar   och\r\nbidrag  samt  att  förebygga  och  minska ohälsa och\r\naktivt arbeta med rehabilitering.\r\n\r\nDen  1  januari  2005  inrättas  den nya  statliga\r\nmyndigheten    Försäkringskassan.    Den   nuvarande\r\nsocialförsäkringsadministrationen       med       21\r\nförsäkringskassor och RFV avvecklas därmed.\r\nFörsäkringsdelegationer  inrättas  i  varje   län.\r\nUtöver  att bevaka att Försäkringskassans verksamhet\r\nbedrivs   effektivt    med    god    service   skall\r\nförsäkringsdelegationerna   besluta   i  frågor   om\r\nregional finansiell samordning eller annan samverkan\r\ninom                         rehabiliteringsområdet.\r\nSocialförsäkringsnämnderna  skall  finnas  kvar  som\r\nbeslutande  organ  och  ha  beslutanderätt  i  samma\r\nfrågor som i dag. Nämndledamöterna  skall  utses  av\r\nförsäkringsdelegationerna.    Ett    allmänt   ombud\r\ninrättas hos den nya Försäkringskassan. Det allmänna\r\nombudet,  som  utses  av  regeringen,  skall   kunna\r\növerklaga   Försäkringskassans   beslut  hos  allmän\r\nförvaltningsdomstol.  De  stiftelser   som   i   dag\r\nförvaltas   av   de   allmänna   försäkringskassorna\r\növerlämnas    till    förvaltning    av   den    nya\r\nFörsäkringskassan.    Behörigheten   att   tillsätta\r\nstyrelsemedlemmar i stiftelser överförs till den nya\r\nmyndigheten.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nGenom   inrättandet   av   den    nya    myndigheten\r\nFörsäkringskassan  ersätts de två tidigare  anslagen\r\n19:6 Riksförsäkringsverket     och     19:7 Allmänna\r\nförsäkringskassor   av   ett   för  administrationen\r\ngemensamt anslag 19:6 Försäkringskassan.  Eventuellt\r\npositivt eller negativt anslagssparande vid utgången\r\nav  2004  på de båda anslag som då upphör förs  till\r\ndet nya anslaget.\r\n\r\nI  propositionen   föreslås   att  riksdagen  till\r\nanslaget   19:6   Försäkringskassan   anvisar    ett\r\nramanslag på 7 159 miljoner kronor.\r\nSedan  budgetåret  1999  har  RFV  fått ekonomiskt\r\nutrymme  för  att  stödja  och  medverka  till   att\r\nforskning bedrivs inom området för socialförsäkring.\r\nMed   anledning   härav   föreslås   att  regeringen\r\nbemyndigas  att  under 2005, i fråga om  ramanslaget\r\n19:6, ingå ekonomiska  förpliktelser  som  inklusive\r\nåtaganden  som  tidigare  ingåtts  av  RFV,  innebär\r\nutgifter om högst 12 miljoner kronor efter 2005.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nI motion Sf403 av Bo Könberg m.fl. (fp) yrkande 13 i\r\ndenna  del  begärs  att riksdagen till anslaget 19:6\r\nanvisar 550 miljoner  kronor  mer  än vad regeringen\r\nföreslagit.  Ett  resurstillskott  på  500  miljoner\r\nkronor  krävs  för inköp av rehabiliteringstjänster.\r\nFör   kontroll   samt    åtgärder    mot   felaktiga\r\nutbetalningar krävs 50 miljoner kronor.\r\n\r\nI motion Sf359 av Sven Brus m.fl. (kd)  yrkande 26 i\r\ndenna  del  begärs att riksdagen till anslaget  19:6\r\nanvisar 618 miljoner kronor mindre än vad regeringen\r\nföreslagit.   I   yrkandena   11   och   25   begärs\r\ntillkännagivanden  om  att  100 miljoner kronor till\r\nFörsäkringskassan  skall  användas   för   att   öka\r\nkontrollen     och    kvaliteten    samt    förkorta\r\nhandläggningstiderna.  För administrering av en s.k.\r\nutvecklingspeng  som  skall   utgå  till  flyktingar\r\nanvisas 10 miljoner kronor.\r\n\r\nBirgitta  Carlsson m.fl. (c) begär  i  motion  Sf369\r\nyrkande 1 i  denna  del  att riksdagen till anslaget\r\n19:6  anvisar  90  miljoner  kronor  mindre  än  vad\r\nregeringen  föreslagit.  I  yrkande  12  begärs  ett\r\ntillkännagivande om besparingar i Försäkringskassans\r\ncentrala administration. Motionärerna  anser att det\r\nfinns utrymme för en administrativ besparing där den\r\nlokala administrationen inte skall påverkas.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nFredrik  Reinfeldt  m.fl.  (m) begär i motion  Sf357\r\nyrkande  2  ett  tillkännagivande   om  förtydligade\r\nriktlinjer  för försäkringsläkare. Senast  inom  ett\r\npar år bör det  finnas  klara  riktlinjer  för vilka\r\nkrav  på  utbildning  m.m.  som  bör  ställas  på en\r\nförsäkringsläkare.   Vidare   krävs  mer  likvärdiga\r\narbetsförhållanden inom olika försäkringskassor.\r\n\r\nI motion Sf403 av Bo Könberg m.fl.  (fp)  yrkande 12\r\nbegärs ett tillkännagivande om att trots att antalet\r\nförsäkringsläkare  nyligen ökats bör regeringen  vid\r\nbehov återkomma med förslag till ytterligare ökning.\r\nFörsäkringsläkarna är  ett bra stöd som ger kvalitet\r\ni försäkringskassornas beslut.\r\n\r\nKenneth  Lantz  m.fl.  (kd)  begär  i  motion  Sf355\r\nyrkandena  1,  2  och  5  tillkännagivanden  om  att\r\nförsäkringsläkarna      skall     ställas      under\r\nmyndighetskontroll, att de  måste  tillförsäkras  en\r\nkontinuerlig  och  uppdaterad  vidareutbildning samt\r\natt ett reformerat försäkringsmedicinskt  system bör\r\nutredas   grundligt.  Motionärerna  anser  att  fria\r\nbedömningar   utan  vetenskaplig  värdering,  kritik\r\neller ansvar inte  kan  accepteras.  Regeringen  bör\r\növerväga  en  kontrollmöjlighet  lika den för övriga\r\nläkare.\r\n\r\nKalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf275 yrkande\r\n2    ett    tillkännagivande   om   utbildning    av\r\nförsäkringskassornas  personal  i  genuskunskap. Ett\r\ngenusperspektiv måste integreras både teoretiskt och\r\nmetodologiskt.  Enligt motionärerna gäller  detta  i\r\nsynnerhet handläggare i arbetsskadeärenden.\r\n\r\nI motion MJ367 av  Ingrid Burman m.fl. (v) yrkande 4\r\nbegärs ett tillkännagivande om att Försäkringskassan\r\nbör  se över enhetligheten  i  bedömningarna.  Vissa\r\nförsäkringskassor godkänner inte enligt motionärerna\r\nelallergi och elöverkänslighet som sjukdom.\r\n\r\nI motion  MJ509  av  Lotta  Hedström (mp) yrkande 13\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om   en   översyn  av\r\nförsäkringskassornas    nya    praxis   att   skärpa\r\nsjukpenningkraven  för  elöverkänsliga.   Motionären\r\nmenar att den enskilde möts av oförstående  och  att\r\nförsäkringskassan  uttalat  att  det inte föreligger\r\nnågon fara för s.k. elektrostress.\r\n\r\nBeträffande  missbruk  av  socialförsäkringssystemet\r\nbegär Else-Marie Lindgren och  Ingemar Vänerlöv (kd)\r\ni  motion Sf331 yrkandena 1 och 2  tillkännagivanden\r\nom  att   verka  för  att  fusk  och  missbruk  inom\r\nförsäkringssystemen  beivras  och om att information\r\nom  rättigheter  och  skyldigheter  med  ett  etiskt\r\nperspektiv i försäkringssystemen intensifieras. Fusk\r\nsom inte beivras äventyrar  förtroendet för systemen\r\nmenar motionärerna.\r\n\r\nI motion Sf340 av Ingemar Vänerlöv  (kd)  begärs ett\r\ntillkännagivande   om   nödvändigheten   av   bättre\r\nsamverkansregler     mellan     socialtjänst     och\r\nförsäkringskassa för att inte utsatta biståndstagare\r\nskall komma i kläm. I motionen påtalas vikten av att\r\nförsäkringskassan  och  socialtjänsten samverkar och\r\nlämnar en fullständig information  om  reglerna  för\r\nhur olika socialförsäkringar, bidrag och bistånd ser\r\nut och samverkar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 19:6 Försäkringskassan\r\n\r\nInrättandet av den nya myndigheten Försäkringskassan\r\nsyftar   bl.a.   till   att   ge   nya   och  bättre\r\nförutsättningar      för\r\nsocialförsäkringsadministrationen  att fullgöra sina\r\nuppdrag  och  uppnå en mer enhetlig rättstillämpning\r\noch likabehandling.  En  viktig  uppgift för den nya\r\nmyndigheten  är  att  stärka  samverkan   med  andra\r\naktörer när det gäller rehabiliteringsarbetet.\r\n\r\nEn  särskild  utredare  med  uppdrag att vidta  de\r\nåtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall\r\nkunna  fungera  fr.o.m.  den  1 januari   2005   har\r\ntillsatts.  Arbetet  har  organiserats  som  en bred\r\ngenomförandeorganisation  (Georg)  i  samverkan  med\r\nRFV,             försäkringskassorna             och\r\npersonalorganisationerna (dir. 2003:170).\r\nNär    det   gäller   rehabiliteringsarbetet   kan\r\nutskottet  konstatera  att  RFV  och  AMS har fått i\r\nuppdrag    att    inleda   en   förnyelse   av   den\r\narbetslivsinriktade  rehabiliteringen.  En metod för\r\ntidig,  fördjupad  bedömning  av arbetsförmågan  och\r\nbehovet  av rehabilitering skall  utvecklas,  liksom\r\nmetodiken  i  försäkringskassornas  handläggning  av\r\nsjukfall  och  rehabiliteringsärenden.  Vidare skall\r\nrehabiliteringssamordnarnas  yrkesroll  förtydligas.\r\nEn    pilotverksamhet    avseende    en    samordnad\r\norganisation     mellan     försäkringskassan    och\r\narbetsförmedlingen       för      arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering (FAROS) skall genomföras.\r\nUtskottet vill också peka  på  att  inom ramen för\r\nsatsningen        mot       ohälsan       tillfördes\r\nsocialförsäkringsadministrationen  ca 430 respektive\r\nca 450 miljoner kronor för åren 2003 och 2004. Denna\r\nsatsningen  för  att  motverka  ohälsan   har  bl.a.\r\nmöjliggjort        fler       handläggare       inom\r\nrehabiliteringsverksamheten,  fler försäkringsläkare\r\nsamt    utbildning   av   såväl   handläggare    som\r\nförsäkringsläkare och andra läkare.\r\nNär det  gäller  tilltron till välfärdssystemen är\r\nen  enhetlig  rättstillämpning   väsentlig.   Enligt\r\nutskottets  mening  är  det också viktigt att de som\r\nfår t.ex. sjukpenning eller sjukersättning uppfyller\r\nkriterierna   för  detta  och   att   missbruk   och\r\nfelutnyttjande  av försäkringen motverkas. Utskottet\r\nnoterar också att de medel som avsätts för att bryta\r\nutvecklingen inom  ohälsoområdet även avser resurser\r\nför en förstärkt kontrollverksamhet.\r\nAv   budgetpropositionen    framgår    att   flera\r\nutvecklingsprojekt  med  syfte  att  skapa  en   mer\r\nsammanhållen organisation, med likformig tillämpning\r\nav  försäkringen  och  en  effektiv handläggning har\r\nbedrivits under året. Bland  annat har ett gemensamt\r\nsystem  utvecklats  som binder samman  datorsystemen\r\nhos       försäkringskassorna,        AMS        och\r\narbetslöshetskassorna.      Genom     ett     sådant\r\ninformationsutbyte  minskar  risken   för   fel  och\r\nmissbruk.      Under     2005     skall     Centrala\r\nstudiestödsnämnden  (CSN) anslutas till systemet för\r\natt öka kvaliteten vid  fastställande  av studiestöd\r\noch  förenkla  administrationen kring handläggningen\r\nav bostadsbidrag.  Under  2004  har  vidare  en s.k.\r\nkontrollstrategi mot fusk och fel införts. Strategin\r\nhar  samordnats  med motsvarande insatser inom vissa\r\nandra   myndigheter,    såsom    Skatteverket    och\r\nBrottsförebyggande rådet (BRÅ).\r\nGenom satsningarna mot ohälsan och den nya samlade\r\nsocialförsäkringsadministrationen   anser  utskottet\r\natt   förutsättningar   skapas   för  en  fungerande\r\nrehabiliteringsverksamhet  och  för   åtgärder   mot\r\nfelaktiga utbetalningar.\r\nMed  det anförda tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag  till medelsanvisning till anslaget 19:6 och\r\nbegärt bemyndigande.  Utskottet avstyrker motionerna\r\nSf359 yrkandena 11, 25  och  26  i  denna del, Sf369\r\nyrkandena 1 i denna del och 12 samt Sf403 yrkande 13\r\ni denna del.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nMed  det  ovan  anförda  avstyrks även motion  Sf331\r\nyrkandena  1  och 2 om åtgärder  mot  missbruk  inom\r\nförsäkringssystemen.\r\n\r\nI betänkande 2002/03:SfU10  uttalade  utskottet  att\r\ndet  bör  ankomma  på regeringen eller den myndighet\r\nregeringen    bestämmer    att    meddela    närmare\r\nföreskrifter om  behörighetskrav och arbetsuppgifter\r\nför försäkringsläkare  och  om  utbildning av dessa,\r\noch  utskottet  förutsatte  att sådana  föreskrifter\r\nkommer  att  meddelas  relativt   snart.   Utskottet\r\nvidhåller   sitt   ställningstagande.  Motion  Sf357\r\nyrkande 2 får anses tillgodosedd och avstyrks.\r\n\r\nUtskottet kan konstatera  att  under 2003 avsattes\r\nmedel      för     att     ytterligare     förstärka\r\nförsäkringsläkarresurserna  hos försäkringskassorna.\r\nFler försäkringsläkare tjänstgör  och  därutöver har\r\nden tillgängliga försäkringsläkartiden utökats.  När\r\ndet  gäller  frågan  om antalet försäkringsläkare är\r\ntillräckligt     förutsätter      utskottet      att\r\nFörsäkringskassan  följer  denna  fråga noga. Motion\r\nSf403  yrkande 12 får därmed anses tillgodosedd  och\r\navstyrks.\r\nSocialstyrelsen  kom  den  20  januari 2004 med en\r\nutredningsrapport,  Tillsyn  över försäkringsläkare;\r\nrapport   med   anledning  av  regeringsuppdrag.   I\r\nrapporten   anges  att   beträffande   ärenden   hos\r\nförsäkringskassorna  finns  redan i dag en möjlighet\r\natt    inom    ramen    för   domstolsprövning    av\r\nförvaltningsbesvär     begära      prövning      hos\r\nSocialstyrelsens  rättsliga råd. Det bedöms vara ett\r\nbättre alternativ att  en  oberoende expertvärdering\r\nkan    ske    av   försäkringsläkarnas    medicinska\r\nbedömningar   än    att    läkarna    ställs   under\r\nSocialstyrelsens tillsyn.\r\nUtskottet   kan   konstatera  att  frågan  om   en\r\nförändring  av tillsynen  av  försäkringsläkarna  är\r\nkomplicerad och  att Socialstyrelsens rapport väcker\r\nmånga    frågor.    Utskottet    anser    att    ett\r\ntillkännagivande     om    myndighetskontroll     av\r\nförsäkringsläkarna inte  nu  skall  göras. Utskottet\r\navstyrker motion Sf355 yrkande 1.\r\nUtskottet  delar  regeringens  bedömning  att  den\r\nsärskilda satsning som gjordes under  2003  för  att\r\nförstärka  utbildningen i försäkringsmedicin innebar\r\nett      omfattande      utbildningsprogram      för\r\nförsäkringsläkare  och  handläggare,  vilka nu skall\r\nföra utbildningen vidare till i stort sett  samtliga\r\nläkare  i  Sverige.  Vidare  kommer  under  2004  en\r\nfördjupad   utbildning   i   försäkringsmedicin  för\r\ndistriktsläkare och företagsläkare  att  genomföras.\r\nMed  det  anförda  får motion Sf355 yrkande 2  anses\r\ntillgodosedd och avstyrks.\r\nUtskottet  kan  vidare   konstatera   att   enligt\r\nbudgetpropositionen   avser   regeringen  att  under\r\nhösten  2004  ge  RFV  i uppdrag att  i  samråd  med\r\nSocialstyrelsen    utforma     försäkringsmedicinska\r\nriktlinjer     för     sjukskrivning.     Nationella\r\nförsäkringsmedicinska riktlinjer skulle ge  ett stöd\r\nför       både      behandlande      läkare      och\r\nförsäkringsadministrationen  i  kontakterna  med  de\r\nförsäkrade  i  handläggnings-  och beslutsprocessen.\r\nMed det anförda avstyrks motion Sf355 yrkande 5.\r\n\r\nAv  RFV:s  årsredovisning  för  2003   framgår   att\r\nmyndighetens      interna     styrinstrument     och\r\nstyrprocesser behöver  ses  över för att bättre leva\r\nupp  till  genderperspektivet i  socialförsäkringen.\r\nVidare anges  att  könsuppdelad statistik konsekvent\r\nhar tillämpats i syfte  att kunna göra utvärderingar\r\nsom i högre grad inkluderar  könskonsekvensanalyser.\r\nFörsäkringskassorna  har vidare  under  året  hållit\r\ntemadagar för att informera  och öka förståelsen och\r\nbetydelsen bland medarbetarna om bl.a. genderfrågor.\r\n\r\nI       det       övergripande      målet      för\r\nsocialförsäkringsadministrationen  lyfts  kravet  på\r\nlikabehandling  för  kvinnor och män fram. Utskottet\r\nkan också konstatera att  i  de  fall  där statistik\r\nfinns    tillgänglig    förekommer,   enligt   RFV:s\r\nbedömning,   inget   som  tyder   på   olikheter   i\r\nbehandlingen av kvinnor  respektive män. Inte heller\r\nden  kundundersökning som verket  årligen  genomför,\r\nger belägg  för att kvinnor och män behandlas olika.\r\nAdministrationen  får  där höga genomsnittsbetyg för\r\nbemötande   av  såväl  kvinnor   som   män.   Enligt\r\nutskottets mening  är  det  viktigt  att  behovet av\r\nutbildning i genuskunskap också analyseras i den nya\r\norganisationen.  Något behov av ett tillkännagivande\r\nmed anledning av motion  Sf275  yrkande 2 föreligger\r\ninte enligt utskottets bedömning. Motionen avstyrks.\r\n\r\nUtskottet vill peka på att ett syfte med inrättandet\r\nav   den   nya   Försäkringskassan   är   att    öka\r\nförutsättningarna för att åstadkomma en mer enhetlig\r\nrättstilllämpning  och  likabehandling. Det är också\r\nviktigt  för  tilltron till  socialförsäkringen  att\r\nförbättringar här  kan  ske  snabbt. För detta krävs\r\natt  enhetliga  arbetsrutiner och  metoder  får  ett\r\nordentligt genomslag. Av budgetpropositionen framgår\r\natt  regeringen  har   för  avsikt  att  noga  följa\r\nutvecklingen   av   detta  arbete   inom   den   nya\r\norganisationen.\r\n\r\nUtskottet anser att det med den nya organisationen\r\ninte   för   närvarande   finns    behov    av   ett\r\ntillkännagivande om en mer enhetlig rättstillämpning\r\nnär    det   gäller   exempelvis   elöverkänslighet.\r\nMotionerna  MJ367  yrkande  4  och  MJ509 yrkande 13\r\navstyrks med det anförda.\r\n\r\nUtskottet vill betona att i den samverkan  som  sker\r\nmellan  olika myndigheter måste även inrymmas frågan\r\nom  att  korrekt   information  skall  ges  gällande\r\nregelsystemen, och hur dessa samverkar. Motion Sf340\r\navstyrks med det anförda.\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde  11 Ekonomisk  trygghet  vid  ålderdom\r\nomfattar  politikområdet   Ekonomisk   äldrepolitik.\r\nOmrådet  omfattar garantipension till ålderspension,\r\nefterlevandepensioner   till  vuxna,  bostadstillägg\r\ntill pensionärer m.fl. samt äldreförsörjningsstöd.\r\n\r\nFrån  och  med 2005 överförs  bostadstillägg  till\r\npersoner med aktivitets-  eller  sjukersättning till\r\nutgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet  vid sjukdom och\r\nhandikapp.\r\nMålet   för  politikområdet  är  sedan  2003   att\r\n\"personer  med   låg  eller  ingen  inkomstrelaterad\r\npension skall garanteras ett värdesäkrat grundskydd.\r\nEfterlevande make  skall  ges ett rimligt ekonomiskt\r\nstöd   för   att  klara  omställningen   efter   ett\r\ndödsfall\".\r\n\r\nEnligt vad som anges i propositionen blev utgifterna\r\nför 2003 511 miljoner  kronor  lägre  än anvisat och\r\nför 2004 beräknas utgifterna bli 522 miljoner kronor\r\nhögre än anvisat för utgiftsområdet. Totalt beräknas\r\nutgifterna  för  2004  till 51 178 miljoner  kronor,\r\nvilket är 776 miljoner kronor  lägre än utfallet för\r\n2003.\r\n\r\nAndelen     pensionärer    med    inkomstrelaterad\r\nålderspension ökar  samtidigt som den genomsnittliga\r\nnivån på den inkomstrelaterade  pensionen stiger. Då\r\nflertalet   utgifter   inom   utgiftsområdet   utgör\r\nkomplement  till  den  inkomstrelaterade   pensionen\r\nmedför    detta    minskade   utgifter   inom   hela\r\nutgiftsområdet med undantag  för efterlevandepension\r\ntill vuxna. Efterlevandepension  följer  inte  samma\r\nutveckling   eftersom  det  i  anslaget  ingår  både\r\ninkomstrelaterad       efterlevandepension       och\r\ngarantipension till efterlevandepension.\r\n\r\nEnligt  regeringen är en grundläggande förutsättning\r\nför politikområdet  att  pensionsreformen, som fullt\r\nut  genomfördes  den 1 januari  2003,  ligger  fast.\r\nÖverenskommelsen mellan  fem  partier  (s, m, fp, kd\r\noch c) vilar på en mycket stark politisk  grund  och\r\ninnebär  att  reglerna i allt väsentligt skall gälla\r\nunder överskådlig tid. För tilliten till systemet är\r\ndet viktigt att  signalerna  om detta är tydliga och\r\nentydiga.\r\n\r\nEn     bärande     tanke     i     reformen     är\r\nlivsinkomstprincipen   och   den  starka  kopplingen\r\nmellan  arbete  och  pension.  Detta  kommer  enligt\r\nregeringen       att       bidra      till      ökat\r\narbetskraftsdeltagande, något  som  Sverige framöver\r\nbehöver och som är grunden för tillväxt och fortsatt\r\nutveckling  av  välfärden. Väsentligt är  också  att\r\nålderspensionens  inkomstbaserade del är finansiellt\r\nstabil och inte riskerar  att  vältra över kostnader\r\npå kommande generationer.\r\nFör   politikområdet   är   tryggheten    central.\r\nErsättningar som ger en garanti när man blir  gammal\r\neller   om   man  blir  efterlevande  skall  finnas.\r\nPolitiken  bör   mot   denna  bakgrund  fokusera  på\r\nstabilitet och värdesäkring.  Genom garantipensionen\r\noch  äldreförsörjningsstödet  som   infördes  den  1\r\njanuari  2003  finns ett heltäckande grundskydd  för\r\npersoner över 65 år.\r\nFör  att  värna   pensionssystemet   krävs   ökade\r\nkunskaper   om   pensionssystemets   principer   och\r\nfunktionssätt  hos  allmänheten  och ökad förståelse\r\nför   sambanden   mellan   arbete,  samhällsekonomi,\r\nlivslängd  och  pension. Det är  också  viktigt  att\r\nfortlöpande analysera hur systemet fungerar och dess\r\neffekter.\r\n\r\nRiksdagen har för  2005,  i enlighet med regeringens\r\nförslag, fastställt ramen för  utgiftsområde 11 till\r\n46 413 203 000   kr   (bet.   2004/05:FiU1,    rskr.\r\n2004/05:47).\r\n\r\n\r\n20:1 Garantipension till ålderspension\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    20:1\r\nGarantipension till ålderspension. Därmed bör\r\nriksdagen  avslå  motionsyrkanden   om  annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om\r\npensionärer  med  de  lägsta inkomsterna,  om\r\nåterställande av pensionerna  till  1990  års\r\nvärde,  om  yrkesskadelivränta  och  om att i\r\npensionshänseende likställa gifta pensionärer\r\nmed ogifta.\r\nJämför  reservationerna  56 (kd), 57 (v)  och\r\n58(v, mp).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nDet  tidigare  grundskyddet  för  ålderspensionärer,\r\ndvs.  folkpension,  pensionstillskott  och  särskilt\r\ngrundavdrag,   har   fr.o.m.   2003  ersatts  av  en\r\nbeskattad  garantipension.  Garantipensionen  följer\r\nden allmänna prisutvecklingen  och  finansieras  med\r\nallmänna skattemedel.\r\n\r\nGarantipensionen  är  bosättningsbaserad  och  för\r\nfull  garantipension  krävs  att  man varit bosatt i\r\nSverige   i   40   år   mellan   25   och   65   år.\r\nGarantipensionen   reduceras   av   inkomstrelaterad\r\nålderspension och kan utbetalas från 65 års ålder.\r\nFör en ogift person som är född 1938  eller senare\r\nkan   garantipension   betalas  ut  med  högst  2,13\r\nprisbasbelopp och för en  gift  person med högst 1,9\r\nprisbasbelopp.  Garantipension till  personer  födda\r\nföre 1938 betalas  ut med högst 2,1814 prisbasbelopp\r\nför   ogifta   personer   och   med   högst   1,9434\r\nprisbasbelopp för gifta.\r\nÖvergångsvis garantipension  utges till den som är\r\nfödd  1937  eller  tidigare  som  kompensation   för\r\nbortfall  av  folkpension  i  form av ålderspension,\r\npensionstillskott    och    särskilt    grundavdrag.\r\nÖvergångsvis garantipension utges  ej  till den vars\r\npensionsinkomster överstiger 3,16 prisbasbelopp.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget omfattar garantipension till ålderspension,\r\nhustrutillägg,  barntillägg till ålderspension  samt\r\nsärskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt\r\neller handikappat barn.\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen för budgetåret\r\n2005   till   anslaget   20:1  Garantipension   till\r\nålderspension  anvisar  ett   ramanslag  på  22  541\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nKenneth  Lantz  m.fl.  (kd)  begär  i  motion  Sf358\r\nyrkande  6  i  denna del att riksdagen  anvisar  700\r\nmiljoner kronor  mer än vad regeringen föreslagit. I\r\nyrkande 2 begärs beslut  om  att  den  övergångsvisa\r\nålderspensionen  skall  höjas  med 100 kr per  månad\r\nfr.o.m. 2005.\r\n\r\nI  motion  Sf370  i  denna del av Birgitta  Carlsson\r\nm.fl.  (c)  begärs  att  riksdagen   anvisar  2  400\r\nmiljoner  kronor  mer än vad regeringen  föreslagit.\r\nMotionärerna   föreslår    att   den   övergångsvisa\r\ngarantipensionen höjs med 4 500 kr 2005.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI motion Sf358 yrkande 1 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)\r\nbegärs  ett tillkännagivande  om  de  sämst  ställda\r\npensionärerna.    Motionärerna    anser   att   både\r\nskattesänkningar   och   pensionsuppräkningar    kan\r\nanvändas  för att uppnå en ökning av pensionerna med\r\nnetto ca 700 kr per månad jämfört med 2002.\r\n\r\nI motion Sf362  av  Lars  Ohly  m.fl. (v) yrkande 15\r\nbegärs ett tillkännagivande om att  förbättringar på\r\nskattesidan,     av     bostadstillägg     och    av\r\npensionstillskott inte bör ses som ett återställande\r\nav   pensionerna   till  1990  års  värde  utan  som\r\nvälbehövliga standardhöjningar.\r\n\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.   (v)  begär  i  motion  Sf262\r\nyrkandena 1 och 2 tillkännagivanden  om dels ändrade\r\nregler     så    att    pensionärer    som    uppbär\r\nyrkesskadelivränta   och  är  återbetalningsskyldiga\r\nenligt samordningsregler  skall anses ha betalat sin\r\nskuld  när  engångsbeloppet är  inbetalt,  dels  att\r\nmöjligheten att  växla in livränta mot kapitalbelopp\r\nskall tas bort eftersom  det är omöjligt att veta om\r\nden enskilda är införstådd med konsekvenserna av att\r\nta ut kapitalbelopp.\r\n\r\nI motion Sf217 av Henrik Westman  (m) begärs förslag\r\nom  att  gifta  pensionärer eller motsvarande  skall\r\nbetraktas  som enskilda  individer  i  det  statliga\r\npensionssystemet.\r\n\r\nGunilla Tjernberg  (kd)  begär  i  motion  Sf273 ett\r\ntillkännagivande  om en översyn av garantipensionens\r\nersättningsnivåer.   Motionären  anser  att  det  är\r\norimligt  och orättvist  att  ha  olika  nivåer  för\r\nogifta och gifta pensionärer.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 20:1 Garantipension till ålderspension\r\n\r\nUnder  1990-talet  fick  alla,  även  pensionärerna,\r\nbidra till  saneringen  av  statens  finanser.  Dock\r\nprioriterades    ett   bibehållet   skydd   för   de\r\nålderspensionärer  som  har  de  lägsta inkomsterna.\r\nSamtidigt som samhällsekonomin har  förbättrats  har\r\nockså villkoren för pensionärerna förbättrats. Detta\r\ngäller    bl.a.    ändringar    i    den   särskilda\r\nskattereduktionen,       införande      av      s.k.\r\nföljsamhetsindexering    för     pensionerna     och\r\nförbättringar  av  bostadstillägget  för pensionärer\r\nm.fl.  (BTP), som nu åter föreslås höjas.  Därutöver\r\ninnebar  införandet av äldreförsörjningsstödet den 1\r\njanuari 2003  en  väsentlig  förbättring. Detta stöd\r\ngaranterar  i  princip alla över  65  år  en  skälig\r\nlevnadsnivå och en skälig bostadskostnad.\r\n\r\nAv   departementspromemorian    Gyllene   år   med\r\nsilverhår - för vissa eller för alla?,  Ds  2002:14,\r\noch  en  s.k.  utfallsstudie över utvecklingen under\r\n90-talet som gjordes  av  RFV under 2002 framgår att\r\nBTP   och  det  särskilda  bostadstillägget   (SBTP)\r\ntillsammans  med  skatten i ökad utsträckning verkat\r\nkraftigt utjämnande. Effekten under 90-talet var att\r\npensionärer med högre inkomster fått en viss negativ\r\nreal  utveckling medan  pensionärer  med  de  lägsta\r\ninkomsterna  fått  realt  förbättrat  netto, dvs. de\r\npensionärer som har de lägsta inkomsterna har klarat\r\nsaneringsprogrammet   under  1990-talet  bättre   än\r\npensionärer med hög pension.\r\nUtskottet    är   liksom   tidigare    (se    bet.\r\n2003/04:SfU1) av den uppfattningen att när det finns\r\nett utrymme för  ekonomiska förbättringar så bör det\r\nanvändas selektivt,  så  att  de pensionärer som har\r\nlägst   inkomster   får   en  förbättrad   standard.\r\nUtskottet välkomnar därför  regeringens  förslag  om\r\natt  nu  förbättra bostadstillägget. För den som har\r\nfyllt 65 år  skall  fr.o.m.  den  1 januari 2005 den\r\nhögsta bostadskostnad som BTP beräknas på höjas från\r\n4 500  kr  till  4 670 kr. Vidare föreslås  att  vid\r\nberäkning    av   särskilt    bostadstillägg    till\r\npensionärer som har fyllt 65 år och vid beräkning av\r\näldreförsörjningsstöd   skall   gränsen  för  skälig\r\nbostadskostnad höjas med 170 kr per  månad. Angående\r\nförslaget    se    nedan    under    anslaget   20:3\r\nBostadstillägg till pensionärer.\r\nMed  hänsyn  härtill  bör  inte  den övergångsvisa\r\ngarantipensionen höjas 2005. Däremot anser utskottet\r\natt det är väsentligt att pensionärernas  ekonomiska\r\nförhållanden   fortlöpande  uppmärksammas.  I  detta\r\nligger också att  fortsätta analysera pensionärernas\r\nlevnadsstandard med  särskilt  fokus på utvecklingen\r\nför de pensionärer som har de lägsta inkomsterna.\r\nUtskottet   har   inte   något   att  erinra   mot\r\nregeringens förslag till medelsanvisning.  Utskottet\r\navstyrker därmed motionerna Sf358 yrkandena  2 och 6\r\ni denna del samt Sf370 i denna del.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nMed  vad  som  anförts ovan avstyrks även motionerna\r\nSf358 yrkande 1  och  Sf362  yrkande 15. Beträffande\r\nett återställande av pensionerna till 1990 års värde\r\nkonstaterar  utskottet därutöver  att  pensionärerna\r\nfr.o.m.  2002  har  kompenserats  för  besparingarna\r\ngenom  förändringar   av   basbeloppet.  Vidare  har\r\nskattelättnader skett. Utskottet  vill även tillägga\r\natt  följsamhetsindexeringen  2003 resulterat  i  en\r\nuppräkning  av tilläggspensionen  som  är  betydligt\r\nbättre  än vad  en  uppräkning  med  prisbasbeloppet\r\nskulle ha inneburit.\r\n\r\nNär  det gäller  utbyte  av  yrkesskadelivränta  mot\r\nengångsbelopp  och  avdrag  på pension har utskottet\r\ntidigare behandlat liknande motionsyrkanden,  senast\r\ni  betänkande  2003/04:SfU1.  Utskottet  anförde  då\r\nföljande.\r\n\r\nEnligt  lagstiftningen om det nya pensionssystemet\r\nskall bl.a.  ålderspension i form av inkomstpension,\r\ntilläggspension   och   garantipension  minskas  med\r\nyrkesskadelivränta. Minskningen  skall  ske  med tre\r\nfjärdedelar  av  den del av livräntan som överstiger\r\nen sjättedels prisbasbelopp.  Minskning  skall  även\r\nske  för livränta som har bytts ut mot engångsbelopp\r\noch görs  då  som  om  livräntan fortfarande utgick.\r\nMotsvarande  regler  finns  i  lagen  (1954:243)  om\r\nyrkesskadeförsäkring (YFL),  som  upphört  att gälla\r\nfr.o.m.   den   1   juli   1977   men   som   enligt\r\növergångsbestämmelser   fortfarande   tillämpas   på\r\nskador   som  inträffat  före  detta  datum.  Vidare\r\nframhöll utskottet  att  utbyte  av större livräntor\r\nmot  engångsbelopp  sker  med  återhållsamhet  medan\r\nkravet på skäl för utbyte är litet  när  det  gäller\r\nlåga  livräntor, att livräntetagaren får uppgift  om\r\nvad  engångsutbetalningen   kommer   att  medföra  i\r\nframtiden beträffande avdrag från pension,  dvs. att\r\navdrag fortfarande kommer att göras som om livräntan\r\nutgick   månadsvis,   samt   att  engångsbeloppet  i\r\nhuvudsak   är   beräknat  enligt  försäkringsmässiga\r\nprinciper.      Utskottet      avstyrkte      därmed\r\nmotionsyrkandet i  fråga  liksom  ett yrkande om att\r\nslopa  möjligheten  till  utbyte  av  livränta   mot\r\nengångsbelopp.\r\nUtskottet finner inte skäl att nu göra någon annan\r\nbedömning   och   avstyrker   därmed   motion  Sf262\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nI utskottets betänkande 2003/04:SfU5 Det reformerade\r\npensionssystemet behandlades yrkanden om  att  gifta\r\npensionärer i pensionshänseende borde likställas med\r\nogifta.  Utskottet,  som avstyrkte motionsyrkandena,\r\nanförde   bl.a.   följande.    Att    i    det   nya\r\npensionssystemet  likställa pensionen för gifta  med\r\npensionen  för dem som  är  ogifta,  vilket  således\r\nskulle beröra  pensionärer  som  är födda 1953 eller\r\ntidigare och pensionärer som uppbär  garantipension,\r\nhar  tidigare  beräknats  kosta drygt fem  miljarder\r\nkronor.  I  fempartiöverenskommelsen   om   det  nya\r\nålderspensionssystemet  ansåg  man  att  dessa medel\r\nborde   användas   till   mer   angelägna  delar  av\r\ngrundskyddet  i  pensionssystemet.   Skillnaderna  i\r\npensionsnivåerna för gifta respektive ogifta har sin\r\ngrund  i  1946  års  lag  om  folkpensionering   och\r\nmotiverades  i  huvudsak  med  att  det är en allmän\r\nerfarenhet  från den svenska folkpensioneringen  att\r\ntvå makar som  båda  har  folkpension  i  regel  har\r\navsevärt  lättare  att reda sig på sina pensioner än\r\nvad en ensamstående pensionär har.\r\n\r\nUtskottet  gjorde den  bedömningen  att  nuvarande\r\nregler innebär  att  pension  under  mycket lång tid\r\nframöver  kommer  att  utges med olika stora  belopp\r\nberoende på om vederbörande  pensionär är gift eller\r\nogift. När personer som fullt ut omfattas av det nya\r\npensionssystemet går i pension kommer skillnaden att\r\nminska märkbart och begränsa sig  till den grupp som\r\nuppbär    garantipension.    I   den   mån   antalet\r\ngarantipensionärer minskar till  följd av en gynnsam\r\ninkomstutveckling   kommer  även  det   att   minska\r\nskillnaden i fråga. Mot  bakgrund  av  att kostnaden\r\nför att likställa pensionen för gifta och  ogifta är\r\nbetydande,  förutsatt att den lägre nivån avses  bli\r\nhöjd, och skulle  tränga  undan  utrymmet  för andra\r\nangelägna   reformer   inom   pensionsområdet  kunde\r\nutskottet inte ställa sig bakom en sådan åtgärd.\r\nUtskottet   vidhåller   denna   inställning    och\r\navstyrker därmed motionerna Sf217 och Sf273.\r\n\r\n20:2 Efterlevandepensioner till vuxna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nförlängning  av omställningspensionen från 10\r\ntill 12 månader.\r\nVidare  bör  riksdagen   bifalla  regeringens\r\nförslag om medelsanvisning till anslaget 20:2\r\nEfterlevandepensioner till vuxna.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om\r\nänkepensioner        och        om        att\r\nomställningspensionen  skall  förlängas  till\r\ndess barnen fyllt 18 år.\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nOmställningspension  utges sedan den 1 januari  2003\r\nunder en tid av tio månader  från  dödsfallet  (före\r\nden  1 januari 1997 var tiden tolv månader och under\r\nperioden  januari  1997-december  2002 var tiden sex\r\nmånader). Förlängd omställningspension  utges  under\r\nytterligare  tolv  månader  om  den efterlevande har\r\nvårdnaden  om och stadigvarande sammanbor  med  barn\r\nunder  18  år   som   vid  dödsfallet  stadigvarande\r\nvistades i makarnas hem.  Är  något  eller  några av\r\nbarnen    yngre    än    tolv    år    gäller    att\r\nomställningspension,  utöver den inledande perioden,\r\nutges till dess att det yngsta barnet fyllt tolv år.\r\n\r\nSom en utfyllnadsförmån till den inkomstrelaterade\r\nomställningspensionen finns  det  en garantipension,\r\nsom    kan    utges    för   samma   tid   som   den\r\ninkomstrelaterade  förmånen.   De  inkomstrelaterade\r\nefterlevandepensionerna följsamhetsindexeras fr.o.m.\r\nårsskiftet 2004.\r\nI 16 kap. 10 § AFL anges att till den som har rätt\r\ntill     såväl    sjukersättning    i    form     av\r\ngarantiersättning     som     garantipension    till\r\nänkepension utges endast den till  beloppet  största\r\nav förmånerna.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  omfattar  de  inkomstrelaterade förmånerna\r\nänkepension,      omställningspension,      förlängd\r\nomställningspension           och           särskild\r\nefterlevandepension.\r\n\r\nAnslaget   omfattar   också,   som  en  utfyllnad,\r\ngarantipension till dessa förmåner.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  för  budgetåret\r\n2005  till anslaget 20:2 Efterlevandepensioner  till\r\nvuxna anvisar  ett  ramanslag  på  15  734  miljoner\r\nkronor.\r\nVidare     föreslås     att     den     tid    som\r\nomställningspension    och    garantipension    till\r\nomställningspension utges till efterlevande som inte\r\nuppnått  65  år skall förlängas från 10 månader till\r\n12 månader för  dödsfall som inträffar den 1 januari\r\n2005  eller  senare.   Förslaget  beräknas  kosta  9\r\nmiljoner kronor för 2005.\r\n\r\nMotioner utan anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nI motionerna Sf232 yrkandena 1-3 av Tobias Billström\r\n(m) och Sf320 av Anne Marie  Brodén (m) yrkandena 1,\r\n3   och   4   begärs   tillkännagivanden    om   ett\r\nåterställande    av    änkepensionerna,    om    att\r\nomställningspensionen    för    efterlevande   skall\r\nförlängas till dess barnen fyllt 18 år och om rätten\r\nför   änkor   att   vid   sjukpension   få   behålla\r\nänkepensionen till 65 års ålder. Motionärerna  anser\r\natt  änkorna  har  diskriminerats i förhållande till\r\növriga pensionärsgrupper  genom  inkomstprövning och\r\nborttagandet av särskilt grundavdrag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som välkomnar och tillstyrker regeringens\r\nförslag om förlängning av omställningspensionen  och\r\ngarantipensionen  till  omställningspension  från 10\r\ntill  12  månader,  har  inte  något  att erinra mot\r\nregeringens förslag till medelsanvisning.\r\n\r\nAv de mätningar RFV gjort för att visa  effekter för\r\nefterlevande  före  och  efter ett dödsfall,  och  i\r\nförhållande  till  andra grupper,  framgår  att  den\r\nekonomiska  standarden   ofta  förändrats  till  det\r\nbättre men att utfallet varierade  beroende på bl.a.\r\ninkomst, ålder och barn. Överlag visade  mätningarna\r\natt  förbättringarna  var  störst  för barnfamiljer.\r\nFlertalet   inkomster  har  ingått  och  inte   bara\r\ninkomster från socialförsäkringarna. Studierna visar\r\natt den pensionsgrundande inkomsten för efterlevande\r\nkvinnor med eller  utan  barn förblir oförändrad när\r\ndödsfallet         inträffar         men         att\r\nefterlevandeersättningen    gör   att   den   totala\r\ninkomsten  ökar med ca 50 % för  kvinnor  med  barn.\r\nDetta beror  främst  på  att barnpension tillkommer.\r\nFör  efterlevande  män med barn  motsvarar  ökningen\r\ncirka 20 %.\r\n\r\nFolkpension i form  av änkepension har sedan den 1\r\napril  1997  varit inkomstprövad.  Inkomstprövningen\r\navskaffades  den   1  januari  2003  i  samband  med\r\nanpassningen  av  reglerna   för   änkepension  till\r\nålderspensionsreformen.   Effekterna  av   detta   i\r\nkombination  med  avskaffandet   av   det  särskilda\r\ngrundavdraget har enligt budgetpropositionen medfört\r\nbetydande nettoförändringar för flertalet  av  de ca\r\n40  000  personer  som  uppbar folkpension i form av\r\nänkepension. De allra flesta  fick  höjningar  som i\r\nmånga fall var betydande.\r\nTill följd av pensionsreformen anpassades reglerna\r\nför   efterlevandepension   och  samtliga  pensioner\r\nräknades  om  den  1 januari 2003.  RFV  har  i  sin\r\nuppföljning av faktiskt  utfall mellan december 2002\r\noch       januari       2003      studerat       hur\r\nefterlevandepensionerna efter skatt förändrades till\r\nföljd av omräkningarna. Av  denna studie framgår att\r\nalla änkor utom tolv fått ett höjt netto. Hänsyn har\r\ninte  tagits  till  skatteeffekter   till  följd  av\r\narbetsinkomster.\r\nMot bakgrund av det anförda samt de  förbättringar\r\nför efterlevande som nu föreslås anser utskottet att\r\nmotionerna  Sf232 yrkandena 1-3 och Sf320  yrkandena\r\n1, 3 och 4 bör avslås.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill förbättringar  av  BTP  och  SBTP, genom\r\nhöjning av bostadskostnadsgränsen för den som\r\nfyllt 65 år.\r\nVidare   bör  riksdagen  bifalla  regeringens\r\nförslag om medelsanvisning till anslaget 20:3\r\nBostadstillägg  till  pensionärer. Därmed bör\r\nriksdagen  avslå  motionsyrkanden   om  annan\r\nmedelstilldelning för anslaget.\r\nRiksdagen  bör även avslå motionsyrkanden  om\r\natt   utreda   förutsättningarna    för   att\r\nförbättra  BTP,  om BTP vid boende i särskild\r\nboendeform,  om  att   utgå   från   faktiska\r\nboendekostnader vid beräkningen av BTP och om\r\nförbättrad information om BTP.\r\nJämför reservation 59 (v).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nI  och  med ålderspensionsreformen har fr.o.m.  2003\r\ndet   särskilda    grundavdraget   för   pensionärer\r\navskaffats.  För  att   kompensera   för  detta  har\r\nbruttopensionerna höjts. Det tidigare  systemet  för\r\nBTP  har  anpassats till de höjda bruttopensionerna.\r\nDet   nya   BTP    skall    vara   tidsbestämt   och\r\nutgångspunkten  är att beslut  om  BTP  skall  gälla\r\nunder  ett år. Är  förhållandena  okomplicerade  kan\r\nbeslutsperioden  i stället vara upp till tre år. För\r\nrätt till det nya  BTP  krävs att den försäkrade har\r\nen huvudsaklig och långsiktig försörjning av pension\r\neller uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning.\r\n\r\nFör  ensamstående  bidragstagare  lämnas  BTP  med\r\nhögst 91 % av bostadskostnaden  till  den  del denna\r\ninte  överstiger  4  500  kr  per månad. För en gift\r\nbidragstagare lämnas BTP med 91  %  av dennes del av\r\nbostadskostnaden till den del denna inte  överstiger\r\n2  250  kr  per  månad.  Bostadskostnaden  för  gift\r\nbidragstagare,  vars  make  inte  är berättigad till\r\nBTP,  beräknas  till  hälften  av  makarnas   totala\r\nbostadskostnad  - till skillnad från tidigare regler\r\ndär  BTP  beräknades  efter  hela  bostadskostnaden.\r\nSamtidigt   har    ett    fribelopp    införts   vid\r\ninkomstberäkningen för den make som saknar rätt till\r\nBTP, vilket delvis neutraliserar denna försämring.\r\nInkomstbegreppet       följer      i      huvudsak\r\nskattelagstiftningen med vissa  tillägg. Bland annat\r\ngörs  tillägg för förmögenhet beräknad  per  den  31\r\ndecember  året  före  det år då ansökan om BTP görs.\r\nSom    förmögenhet   räknas    den    skattepliktiga\r\nförmögenheten beräknad med bortseende från värdet av\r\nprivatbostadsfastighet  eller  privatbostadsrätt som\r\nutgör den sökandes permanentbostad  samt skulder med\r\nsäkerhet i denna egendom.\r\nFörutom BTP kan SBTP betalas ut som  en  utfyllnad\r\nom   inkomsten   understiger  summan  av  en  skälig\r\nbostadskostnad och en skälig levnadsnivå. Som skälig\r\nbostadskostnad anses  en  kostnad  på högst 5 700 kr\r\nper månad för ogift och 2 850 kr för gift pensionär.\r\nEn skälig levnadsnivå anses motsvara\r\n129,4 % av prisbasbeloppet för ogift och 108,4 % för\r\ngift pensionär.\r\nBTP   utges   endast   för  den  bostad  där   den\r\nbidragsberättigade  har  sitt   huvudsakliga  boende\r\n(permanentbostaden).    För   bostad   i    särskild\r\nboendeform lämnas BTP endast  för  boende i lägenhet\r\neller för boende i en- och tvåbäddsrum.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  omfattar fr.o.m. 2005 bostadstillägg  till\r\npersoner med  ålders- eller efterlevandepension samt\r\nsärskilt bostadstillägg till dessa.\r\n\r\nUtgifterna för  bostadstillägg  till  personer med\r\nsjuk-  eller aktivitetsersättning redovisas  fr.o.m.\r\n2005   under   utgiftsområde   10,   anslaget   19:2\r\nAktivitets- och sjukersättning m.m.\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen för budgetåret\r\n2005   till   anslaget   20:3  Bostadstillägg   till\r\npensionärer anvisar ett ramanslag  på 7 522 miljoner\r\nkronor.\r\nVidare föreslås att bostadstillägg  till  den  som\r\nhar fyllt 65 år fr.o.m. den\r\n1   januari   2005  skall  utges  för  91  %  av  en\r\nbostadskostnad  upp  till  4 670  kr  för den som är\r\nogift  och  upp till 2 335 kr för den som  är  gift.\r\nGränsen för skälig  bostadskostnad  vid beräkning av\r\nsärskilt  bostadstillägg  för  pensionärer  som  har\r\nfyllt  65 år föreslås fr.o.m. samma  tidpunkt  höjas\r\ntill 5 870 respektive 2 935 kr per månad för den som\r\när ogift  respektive  gift. Förslagen beräknas kosta\r\n200 miljoner kronor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nBo Könberg m.fl. (fp) begär i motion Sf364 yrkande 6\r\natt riksdagen anvisar 55  miljoner kronor mer än vad\r\nregeringen   föreslagit.  Motionärerna   anser   att\r\nfritidsfastighet  inte  skall  ingå i underlaget för\r\ninkomstprövning av BTP fr.o.m den  1  januari  2005.\r\nVid  inkomstprövningen beaktas inte eventuellt värde\r\nav ett  småhus  som är den sökandes permanentbostad,\r\ndäremot värdet av  en  fritidsfastighet.  Detta  kan\r\nibland  stå i strid med ambitionen att människor med\r\nlikartade  förhållanden  också  skall behandlas lika\r\ninom olika trygghets- eller bidragssystem.  Det  kan\r\nockså   få   den  olyckliga  effekten  att  påskynda\r\navyttringen  av  ett  fritidshus  som  kan  ha  stor\r\nbetydelse för den äldres livskvalitet.\r\n\r\nÄven Kenneth Lantz  m.fl. (kd) begär, i motion Sf358\r\nyrkande    4,    att    riksdagen    beslutar    att\r\nfritidsfastighet inte skall  medräknas  i underlaget\r\nför inkomstprövat BTP. Fritidsfastigheter kan ha ett\r\nså högt taxeringsvärde att det omöjliggör  BTP.  Det\r\när  inte  rätt  att  människor skall tvingas till en\r\nförsäljning  av  fastigheten   och  därmed  till  en\r\nförsämring av livskvaliteten för  att erhålla BTP. I\r\nyrkande  6 i denna del begärs att riksdagen  anvisar\r\n90 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nBirgitta Carlsson  m.fl. (c) föreslår i motion Sf370\r\ni denna del att riksdagen  anvisar  2  200  miljoner\r\nkronor   mindre   än   vad   regeringen  föreslagit.\r\nMotionärerna anser att 82 % av  bostadskostnaden upp\r\ntill  4  750  kr per månad skall kunna  läggas  till\r\ngrund för BTP.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nLars Ohly m.fl.  (v) begär i motion Sf362 yrkande 16\r\nett tillkännagivande  om att utreda förbättringar av\r\nBTP.  Det  behövs  ytterligare   förbättringar   för\r\nlåginkomstpensionärerna,  varav 75 % är kvinnor, och\r\ndet  finns  fortfarande  stora   skillnader   mellan\r\nkvinnor och män som grupp. Regeringen bör utreda hur\r\nen stegvis höjning av BTP till 95 % kan genomföras.\r\n\r\nI  motion  Sf201  av  Torsten  Lindström (kd) begärs\r\nförslag    om   att   boende   i   flerbäddsrum    i\r\nbidragsavseende  jämställs  med  boende  i  en-  och\r\ntvåbäddsrum.  Motionären  påpekar  att  BTP inte kan\r\nutges för den som bor i rum med fler bäddar än två.\r\n\r\nI  motionerna  Sf339  av  Carin Lundberg och  Britta\r\nRådström  (s) och Sf407 av Per  Erik  Granström  och\r\nBarbro Hietala Nordlund (s) begärs tillkännagivanden\r\nom  beräkning   av   BTP.   Motionärerna  anser  att\r\nboendekostnaden bör utgå från faktiska kostnader och\r\natt  schablonberäkning  för  elkostnad   ses   över.\r\nKostnaderna för uppvärmning har stigit kraftigt  och\r\näldre    har   ofta   små   möjligheter   att   byta\r\nuppvärmningssystem.\r\n\r\nCatherine  Persson  (s)  begär  i  motion  Sf410 ett\r\ntillkännagivande   om   att  man  bör  överväga  att\r\nunderlätta    ansökningsförfarandet     samt     öka\r\ninformationsinsatserna  när det gäller BTP och SBTP.\r\nPensionärer som är berättigade  ansöker  inte alltid\r\npå  grund  av bristande kunskap eller administrativt\r\nkrångel.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nUtskottet kan konstatera att en rad förbättringar av\r\nbostadstilläggen, som i första hand gynnar den grupp\r\npensionärer som har de lägsta inkomsterna, däribland\r\nmånga  kvinnor,  har  genomförts  de  senaste  åren.\r\nDärutöver  kan  utskottet nu välkomna en ytterligare\r\nförbättring genom  att den högsta bostadskostnad som\r\nfår  läggas  till  grund   för  beräkningen  av  BTP\r\nföreslås  höjas.  Enligt  utskottets   mening  måste\r\nambitionen även fortsättningsvis vara att  förbättra\r\nför  dem  med  de  lägsta inkomsterna. Detta synsätt\r\nligger dessutom i linje  med  det för politikområdet\r\nfastställda  målet, som bl.a. innebär  att  personer\r\nmed låg eller  ingen  inkomstrelaterad pension skall\r\ngaranteras ett värdesäkrat  grundskydd.  Med  hänsyn\r\nhärtill kan utskottet inte ställa sig bakom krav  på\r\nförsämringar av BTP.\r\n\r\nNär   det   gäller   innehav  av  fritidsfastighet\r\nvidhåller utskottet sitt  tidigare ställningstagande\r\n(senast i bet. 2003/04:SfU1)  att det är rimligt att\r\ninte  enbart kapitalavkastningen  utan  även  själva\r\nförmögenhetsinnehavet          påverkar          den\r\nbidragsberättigades  rätt  till  BTP. I den nya BTP-\r\nlagen, som trätt i kraft den\r\n1   januari  2003,  är  stödet  utformat   som   ett\r\nindividinriktat  stöd  av  grundskyddskaraktär,  där\r\nbidragstagarens samlade ekonomi skall vara avgörande\r\nför  rätten till stöd. Värdet av fritidsfastighet är\r\ninte     undantaget      vid      beräkningen     av\r\nförmögenhetstillägget  och  därmed inte  heller  vid\r\nberäkning av den bidragsgrundande  inkomsten. Enligt\r\nutskottets  mening finns det inte skäl  att  undanta\r\nvärdet av fritidsfastighet  vid  beräkningen  av den\r\nbidragsgrundande inkomsten.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning  samt förslaget om att förbättra BTP\r\noch  SBTP.  Utskottet  avstyrker  därmed  motionerna\r\nSf364 yrkande 6, Sf358 yrkandena 4 och 6 i denna del\r\nsamt Sf370 i denna del.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nAv   budgetpropositionen    framgår    att   studier\r\nbeträffande  effekterna  av omräkningarna  av  gamla\r\ntill   nya  BTP,  som  gjorts  av   RFV   och   inom\r\nSocialdepartementet,  visar  att 70 % av BTP-tagarna\r\nhar fått en ökning medan resten fått en minskning av\r\nBTP. Vidare anges i propositionen  att medelbeloppet\r\nför  BTP  fortsätter att öka, främst till  följd  av\r\nökade       bostadskostnader.       Andelen       av\r\nålderspensionärerna som får BTP minskar trendmässigt\r\noch fler kvinnor än män uppbär bostadstillägg.\r\n\r\nSom anförts under tidigare avsnitt anser utskottet\r\natt  när  det  finns   ett  utrymme  för  ekonomiska\r\nförbättringar så bör det  användas selektivt, så att\r\nde  pensionärer  som  har  lägst  inkomster  får  en\r\nförbättrad standard. Utskottet  kan också konstatera\r\natt  regeringen  nu föreslår förbättringar  av  BTP,\r\ngenom   en   höjning   av    bostadskostnadsgränsen.\r\nUtskottet ser mycket positivt  på detta då BTP utgör\r\nen  viktig  inkomstkälla  för pensionärer  med  låga\r\ninkomster. Utskottet utgår  från att regeringen noga\r\nföljer utvecklingen när det gäller  situationen  för\r\nde  pensionärer  som  har  lägst  inkomster  och att\r\ndärvid  även  beaktas skillnader mellan kvinnor  och\r\nmän  som grupp.  Enligt  utskottets  mening  är  ett\r\ntillkännagivande  om  en  utredning  om  ytterligare\r\nförbättringar  av  BTP inte behövligt. Motion  Sf362\r\nyrkande 16 avstyrks med det anförda.\r\n\r\nNär det gäller motionsyrkande om att BTP skall kunna\r\nutgå  vid  boende  i  flerbäddsrum   har   utskottet\r\ntidigare  avstyrkt  ett  sådant  yrkande,  senast  i\r\nbetänkande  2003/04:SfU1.  Utskottet anförde då  att\r\nenligt   såväl   tidigare   bestämmelser    som   de\r\nbestämmelser  som  trätt i kraft den 1 januari  2003\r\ngäller  för bostad i  särskild  boendeform  att  BTP\r\nendast lämnas för boende i lägenhet eller för boende\r\ni en- och  tvåbäddsrum.  I  proposition  2001/02:119\r\nansåg  regeringen  att  det är tveksamt om boende  i\r\ntvåbäddsrum bör berättiga  till  BTP.  Eftersom alla\r\ninte önskar eget rum, t.ex. två makar som delar rum,\r\ngjorde  regeringen  dock  bedömningen  att BTP  även\r\nfortsättningsvis  bör  kunna  lämnas  för  boende  i\r\ntvåbäddsrum.\r\n\r\nUtskottet  har  i  betänkande 2001/02:SfU17 ansett\r\natt det måste finnas möjlighet att få BTP för boende\r\ni  tvåbäddsrum  under förutsättning  att  de  boende\r\nsjälva valt det.  Däremot  är  det  i  princip  inte\r\nrimligt   att  BTP  lämnas  för  ofrivilligt  sådant\r\nboende. Att  införa  en  regel som ger rätt till BTP\r\nvid frivilligt boende i tvåbäddsrum  men inte annars\r\nvar emellertid inte någon framkomlig väg.  Så  länge\r\nboende  i tvåbäddsrum existerar torde en sådan regel\r\nleda till att även personer som inte valt denna form\r\nav boende kommer att hävda motsatsen för att komma i\r\nåtnjutande   av   BTP.   Emellertid   utgjorde   det\r\nförhållandet att det fortfarande förekom ofrivilligt\r\nboende  i  tvåbäddsrum  det stora problemet. För att\r\nråda bot på detta problem  var det enligt utskottets\r\nmening   viktigt   med  en  fortsatt   satsning   på\r\nenbäddsrum i särskilt  boende.  Utskottet förutsatte\r\natt  kommunerna skulle fortsätta att  verka  för  en\r\nminskning  av  antalet  tvåbäddsrum  till förmån för\r\nenbäddsrum och framhöll att om så inte  skedde kunde\r\nfrågan behöva aktualiseras på nytt.\r\nUtskottet anser alltjämt att det inte finns  någon\r\nannan  lösning  på problemet än en fortsatt satsning\r\npå enkelrum i särskilda boenden och att det därför i\r\nförsta hand måste  ankomma  på kommunerna att minska\r\nsitt   bestånd  av  tvåbäddsrum  till   förmån   för\r\nenkelrum. Utskottet avstyrker därmed motion Sf201.\r\n\r\nI och med  ålderspensionsreformen  har  fr.o.m. 2003\r\ndet    särskilda   grundavdraget   för   pensionärer\r\navskaffats.   För   att  kompensera  för  detta  har\r\nbruttopensionerna höjts  och  det  tidigare systemet\r\nför   BTP   har   anpassats  härtill.  Bland   annat\r\ninkomstbegreppet  har   förändrats   och   följer  i\r\nhuvudsak  skattelagstiftningen  med  vissa  tillägg.\r\nUtskottet,  som  vill  peka  på  att  effekterna  av\r\nomräkningen  av BTP måste slutligt analyseras, anser\r\natt reglerna för  beräkning  av  bostadskostnad inom\r\nBTP inte nu bör ändras. Utskottet  utgår  också från\r\natt  RFV, som meddelar föreskrifter om beräkning  av\r\nbostadskostnad,  följer  utvecklingen när det gäller\r\nexempelvis elkostnader. Utskottet  avstyrker med det\r\nanförda motionerna Sf339 och Sf407.\r\n\r\nI  budgetpropositionen  anges att erfarenhetsmässigt\r\nfinns ett inte obetydligt  antal pensionärer som har\r\nrätt   till   BTP  men  som  inte  har   ansökt   om\r\nbostadstillägg. Antalet samt orsakerna till detta är\r\ndock inte kända.  På  uppdrag  av regeringen har RFV\r\ndärför inlett ett arbete för att  försöka utreda hur\r\nmånga pensionärer som är berättigade  till  BTP  men\r\nsom inte sökt detta.\r\n\r\nUtskottet   anser   att   det   måste  ankomma  på\r\nFörsäkringskassan  att  på bästa sätt  informera  om\r\nbostadstillägget.   Administrativt   krångel   skall\r\naldrig  medföra  att  någon  avstår  från  att  söka\r\nbostadstillägg. Utskottet  anser  att  den  pågående\r\növersynen  av  mörkertalet  när  det  gäller BTP bör\r\navvaktas och avstyrker därmed motion Sf410.\r\n\r\n20:4 Äldreförsörjningsstöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    20:4\r\nÄldreförsörjningsstöd.\r\nRiksdagen   bör   även   bifalla  regeringens\r\nförslag  om  höjning  av gränsen  för  skälig\r\nbostadskostnad vid beräkning av stödet.\r\nVidare bör riksdagen avslå  motionsyrkande om\r\nändrade regler för äldreförsörjningsstödet.\r\nJämför reservation 60 (m).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nÄldreförsörjningsstöd, som infördes  2003,  är  helt\r\ninkomstprövat och skall garantera de personer som är\r\nbosatta  i  Sverige och är 65 år eller äldre en viss\r\nskälig levnadsnivå.  Dessutom kan ersättning ges för\r\nen skälig bostadskostnad på högst 5 700 kr per månad\r\nför den som är ogift och  2  850  kr  för den som är\r\ngift,  dvs. samma nivå som gäller för SBTP.  De  som\r\nkan beviljas  äldreförsörjningsstöd  är personer som\r\nhar   fyllt   65   år   och   som   inte   uppfyller\r\nbosättningskravet  för oavkortad garantipension.  De\r\npersoner      som      är      berättigade      till\r\näldreförsörjningsstöd    var   tidigare    i    stor\r\nutsträckning hänvisade till socialbidrag.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI   propositionen   föreslås   att   riksdagen   för\r\nbudgetåret      2005      till     anslaget     20:4\r\nÄldreförsörjningsstöd anvisar  ett  ramanslag på 616\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nVidare    föreslås    att   gränsen   för   skälig\r\nbostadskostnad        vid        beräkning        av\r\näldreförsörjningsstöd  fr.o.m. den  1  januari  2005\r\nskall höjas till 5 870 kr  per  månad för den som är\r\nogift och till 2 935 kr för den som är gift.\r\n\r\nMotion utan anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nI  motion  Sf357  av  Fredrik  Reinfeldt  m.fl.  (m)\r\nyrkande    16    begärs   förslag   om   att    göra\r\näldreförsörjningsstödet   skattepliktigt   och  låta\r\nstödet   vara   lika  högt  som  garantipensionen  i\r\nålderspensionssystemet.  Motionärerna anför att 2003\r\nlåg stödet på samma nivå som garantipensionen gjorde\r\nefter   skatt.   Höjning   av  kommunalskatten   har\r\nemellertid  gjort att äldreförsörjningsstödet  nu  i\r\nvissa  fall  är  högre  än  garantipensionen.  Detta\r\nkompenseras dock  troligen  genom BTP, men uppfattas\r\nav många pensionärer som djupt orättvist. En ändring\r\nav  reglerna  för äldreförsörjningsstödet  får  inte\r\nmedföra att stödet blir exportabelt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nÄldreförsörjningsstödet  som  infördes den 1 januari\r\n2003  är  en  helt  inkomstprövad förmån  som  skall\r\ngarantera personer som  är  bosatta i Sverige och är\r\n65 år eller äldre en viss skälig levnadsnivå. De som\r\nkan  komma  att  beviljas  äldreförsörjningsstöd  är\r\npersoner  som inte uppfyller  bosättningskravet  för\r\noavkortad  garantipension.   Antalet   personer  med\r\näldreförsörjningsstöd uppgår till ca 12 000.\r\n\r\nDet  är  den enskildes inkomster som avgör  rätten\r\ntill äldreförsörjningsstöd.  Inkomstprövningen  sker\r\nenligt  särskilda  regler  som i stort anknyter till\r\nden  inkomstprövning som görs  vid  BTP.  Stödet  är\r\nutformat så att behov av långvarigt försörjningsstöd\r\nenligt  socialtjänstlagen  inte skall uppstå och kan\r\npå   så   sätt   ses   som   ett   alternativ   till\r\nsocialtjänstens försörjningsstöd. Stödet  har därför\r\nutformats  som en skattefri ersättning i likhet  med\r\nexempelvis   BTP.   Genom   äldreförsörjningsstödets\r\nutformning har  stödet  som omfattas av förordningen\r\n(EEG)   nr   1408/71   ansetts    vara    en    icke\r\navgiftsfinansierad   kontantförmån.  Stödet  behöver\r\ndärför inte exporteras.\r\nAv  budgetpropositionen   framgår   att  RFV  haft\r\nregeringens  uppdrag  att  analysera  och  göra   en\r\nbedömning av träffsäkerheten av de nya reglerna. RFV\r\nhar  i  en  delrapport  (dnr S2003/8659/SF) gjort en\r\njämförelse  av  socialbidragstagare  2002  som  fått\r\nsocialbidrag under  minst  fyra  månader med dem som\r\nfick  äldreförsörjningsstöd 2003. Jämförelsen  visar\r\natt träffsäkerheten  med  stor sannolikhet är mycket\r\ngod. Ett mer säkert resultat  om träffsäkerheten kan\r\ndock ges först när statistik för 2004 finns.\r\nUtskottet kan konstatera att  genom att införa ett\r\näldreförsörjningsstöd  har  behovet  av  långsiktigt\r\nsocialbidragsberoende bland äldre  så  långt möjligt\r\neliminerats.  Detta var också syftet med  införandet\r\nav ett äldreförsörjningsstöd.\r\nMot bakgrund  av det anförda och då stödet funnits\r\nkortare tid än två  år  kan  ytterligare  förändring\r\nutöver  den  i  propositionen föreslagna inte  anses\r\npåkallad. Utskottet  avstyrker  därmed  motion Sf357\r\nyrkande 16.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning  samt  förslaget  om  att  förbättra\r\näldreförsörjningsstödet genom en höjning av  gränsen\r\nför skälig bostadskostnad.\r\n\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\n\r\nPolitikområdet   Ekonomisk  familjepolitik  omfattar\r\nutgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och\r\nbarn   samt   anslaget   21:1   Bostadsbidrag   inom\r\nutgiftsområde         18          Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning  och  byggande.  Statens   övriga\r\nekonomiska     stöd     till    barnfamiljerna    är\r\nstudiebidragen (utgiftsområde  15)  och maxtaxa inom\r\nbarnomsorgen (utgiftsområde 16).\r\n\r\nI  utgiftsområde  12  ingår  barnbidrag  inklusive\r\nflerbarnstillägg     och     förlängt    barnbidrag,\r\nföräldraförsäkring   inklusive  havandeskapspenning,\r\nunderhållsstöd,   bidrag    till    kostnader    för\r\ninternationella    adoptioner,    barnpension    och\r\nefterlevandestöd    till    barn,   vårdbidrag   för\r\nfunktionshindrade barn samt pensionsrätt för barnår.\r\nFör  perioden  2004-2007 beräknas  utgifterna  för\r\npolitikområdet  öka   med   10,9  miljarder  kronor.\r\nUtgifterna  inom politikområdet  uppgick  2003  till\r\n55,8 miljarder  kronor  och överensstämmer i princip\r\nmed anvisade medel.\r\nRiksdagen har för 2005, i enlighet med regeringens\r\nförslag, fastställt ramen  för utgiftsområde 12 till\r\n56   356  834  000  kr  (bet.  2004/05:FiU1,   rskr.\r\n2004/05:47).\r\n\r\nFamiljepolitikens inriktning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden bl.a. om\r\ninförande av barndagar, om ändrad\r\nmålformulering för utgiftsområdet och om\r\nfamiljepolitikens inriktning i övrigt.\r\n\r\nJämför reservationerna 61 (m), 62 (kd) och 63 (v).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMålet för den ekonomiska familjepolitiken är att skillnaderna i\r\nde ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan\r\nbarn skall  minska  inom  ramen  för  den  generella\r\nvälfärden.\r\n\r\nBarnens bästa är en viktig princip som tillsammans\r\nmed   den  generella  välfärden  utgör  grunden  för\r\nregeringens   arbete   inom   familjepolitiken.  För\r\nbarnets bästa är det viktigt att båda föräldrarna är\r\ndelaktiga  i  barnets  uppväxt och  tar  ansvar  för\r\nbarnet. I detta sammanhang  är jämställdheten mellan\r\nkvinnor   och   män   av   central   betydelse.   En\r\ngrundläggande  strävan  är att skapa förutsättningar\r\nför jämlika uppväxtvillkor för alla barn.\r\nHög sysselsättning, jämställdhet,  god  barnomsorg\r\noch  en  stödjande  familjepolitik  är grundläggande\r\nfaktorer  som påverkar barnafödandet.  Barnafödandet\r\nhar ökat stadigt  sedan  1990-talet.  Antalet  födda\r\nbarn  år  2004 beräknas bli drygt 101 000. Det krävs\r\nenligt  regeringen   goda  förutsättningar  för  att\r\nföräldrar   skall   kunna    kombinera    barn   med\r\nförvärvsarbete    och    för   ett   fortsatt   högt\r\nbarnafödande.\r\nI    propositionen   aviseras    nu    ytterligare\r\nförbättringar.  Regeringen  avser  att  föreslå  att\r\nbarnbidraget  höjs  med 100 kr från 2006. Regeringen\r\navser samtidigt att föreslå ett flerbarnstillägg med\r\n100   kr   för   det   andra    barnet    och    att\r\nflerbarnstillägget  höjs  med  100  kr  fr.o.m.  det\r\ntredje  barnet.  Regeringen  avser  även att föreslå\r\nhöjd lägsta nivå inom föräldrapenningen  från  60 kr\r\nper  dag  till 180 kr per dag för barn födda fr.o.m.\r\nden 1 juli  2006.  Regeringen avser även att föreslå\r\nhöjt inkomsttak i föräldraförsäkringen från 7,5 till\r\n10 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2006.\r\nI augusti i år presenterade  en  arbetsgrupp  inom\r\nRegeringskansliet  en  rapport om ekonomiskt utsatta\r\nbarn (Ds 2004:41). Rapporten  visar  att  barn  till\r\nensamstående  föräldrar  och barn till utrikes födda\r\nföräldrar  är  överrepresenterade   i  denna  grupp.\r\nSamtidigt visar rapporten att vid en  internationell\r\njämförelse  är  svenska  barns ekonomiska  situation\r\nmycket god. I rapporten identifieras arbetsmarknaden\r\noch   den   generella   välfärden    som    särskilt\r\nbetydelsefulla  för  att  förbättra  den  ekonomiska\r\nsituationen  för barnfamiljer. Rapporten kommer  att\r\nutgöra underlag  för regeringens arbete med att dels\r\nminska andelen barn  som  lever  i familjer med svag\r\nekonomi,  dels  förbättra  förhållandena  för  dessa\r\nbarn. Från och med 2006 har 1 miljard kronor avsatts\r\nför reformer för barn, varav 550 miljoner kronor har\r\ntillförts politikområdet för  reformer avseende barn\r\ni ekonomiskt utsatta familjer.\r\nRegeringens    ambition    är    att   fortlöpande\r\nmodernisera   socialförsäkringslagstiftningen    och\r\nanpassa  den  till  den verklighet familjer lever i.\r\nRegeringen har bl.a.  under  våren  2004 tillsatt en\r\nutredning  om  föräldraförsäkringen (dir.  2004:44).\r\nÖversynen  skall   göras   med  utgångspunkt  i  att\r\nföräldraförsäkringen skall verka  för  barnets bästa\r\noch  bidra  till en ökad jämställdhet mellan  könen.\r\nUtredaren skall  se  över  hur  föräldraförsäkringen\r\nbättre kan bidra till att barnen  får  tillgång till\r\nbåda  sina  föräldrar. Det handlar dels om  hur  den\r\npåverkar båda föräldrarnas möjligheter att ta ansvar\r\nför barnet, dels  om  hur  den påverkar föräldrarnas\r\nmöjligheter  att  delta på arbetsmarknaden  på  lika\r\nvillkor.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nGöran Hägglund m.fl.  (kd)  begär  i  motion  Sf363  yrkande 30\r\nbeslut  om  införande  av 300 barndagar som omfattar\r\nalla barn. För varje barn som fyllt ett år tilldelas\r\nbarnets föräldrar eller  vårdnadshavare  300  dagar.\r\nVarje  barndag  är  värd  200  kr. Barndagarna skall\r\nkunna   tas   ut   som  hel,  trefjärdedels,   halv,\r\nfjärdedels eller åttondels  dag.  För varje veckodag\r\nskall också två, tre eller fyra barndagsbelopp kunna\r\ntas  ut,  dvs. maximalt 800 kr per dag.  Barndagarna\r\nfördelas med  150  dagar till vardera föräldern, men\r\nkan   överlåtas  fritt   dem   emellan.   En   ensam\r\nvårdnadshavare  får 300 barndagar. Barndagarna skall\r\nockså, om föräldrarna  så  önskar,  kunna  överlåtas\r\ntill  annan  fysisk  person  som föräldrarna väljer,\r\neller till en juridisk person  som  inte  får del av\r\nnågot  offentligt  stöd  för att bedriva barnomsorg.\r\nVidare skall barndagarna kunna  sparas  tills barnet\r\nfyllt 12 år. Till ett nytt anslag Barndagar  yrkas 3\r\n050 miljoner kronor enligt motion Sf363 yrkande 44 i\r\ndenna del.\r\n\r\nI    samma    motion    anges   även   målen   med\r\nfamiljepolitiken. Utgångspunkten är barnen och deras\r\nbehov  av  sina  föräldrar.  I   motionen  framhålls\r\nfamiljens  oersättliga  ställning  och   uppgift   i\r\nsamhället.  Föräldrarollen  måste  uppvärderas genom\r\npolitiska    beslut    och   attitydbildning,    och\r\nlagstiftningen   och  de  sociala   och   ekonomiska\r\nstödformerna måste  utformas  så  att de innebär ett\r\nstöd  för  stabila  relationer.  I  utformningen  av\r\nfamiljepolitiken   skall   ensamstående   föräldrars\r\nspeciella  situation  och  förutsättningar  beaktas.\r\nHemarbetet  skall  uppvärderas genom att hänsyn  tas\r\ntill det i pensions- och socialförsäkringshänseende.\r\nEftersom nuvarande system  har  flera  brister  från\r\nbåde  fördelnings-  och valfrihetssynpunkt behövs en\r\nfamiljepolitisk reform.  I  motionen, yrkandena 1-4,\r\n12-13   och   41,   begärs   tillkännagivanden    om\r\novanstående.\r\nSven  Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf359 yrkande\r\n4 ett tillkännagivande  om  att  ge föräldrar ansvar\r\noch resurser att själva utforma sin vardag och välja\r\nbarnomsorgsform och att de ekonomiska  villkoren för\r\natt   ta   hand   om   barn  måste  vara  gynnsamma.\r\nKristdemokraternas förslag  om  barndagar ger enligt\r\nmotionärerna föräldrarna denna valmöjlighet.\r\nTorsten Lindström m.fl. (kd) begär  i motion Sf354\r\nyrkande  2  ett  tillkännagivande  om barndagar  som\r\nmöjliggör för ensamstående föräldrar  att  bl.a.  gå\r\nned  i  arbetstid.  Vidare  begärs  i  yrkande 6 att\r\nfamiljestödet skall ha en bättre fördelningspolitisk\r\nprofil och gynna dem som behöver det bäst.\r\nI  motion  Sf286  av  Tuve Skånberg (kd) begärs  i\r\nyrkande  1  ett  tillkännagivande   om   att  stödja\r\nflerbarnsidealet.      Motionären      anser     att\r\ntvåbarnsidealet måste ersättas av ett trebarnsideal.\r\nEftersom  barnfamiljerna måste få bättre  ekonomiska\r\nförutsättningar  vid barnafödande begärs i yrkande 2\r\nett tillkännagivande om resurser till barnfamiljerna\r\ngenom  bl.a. barnbidrag.  I  yrkande  4  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att låta konsekvenspröva varje\r\nbeslut som regering och  riksdag  tar för att se hur\r\ndet gagnar och påverkar familjen.\r\n\r\n\r\nVänsterpartiet\r\n\r\nLars Ohly m.fl. (v) begär i motion  Sf263  yrkande 1\r\nett   tillkännagivande  om  att  politikområdet  bör\r\nbenämnas      Ekonomisk     barnpolitik     eftersom\r\nfamiljebegreppet som det används inom politikområdet\r\nutgår från kärnfamiljen  som norm. Motionärerna vill\r\nkomma  bort  från denna fastlåsning  och  i  stället\r\nsätta barnen i  centrum.  I  yrkande  2  begärs  ett\r\ntillkännagivande   om   ändrad   målformulering  för\r\nutgiftsområdet.  Politiken bör även  bidra  till  en\r\nutveckling  mot ökad  jämställdhet  i  samhället.  I\r\nyrkande  7  begärs   ett   tillkännagivande  om  att\r\nregeringen skall återkomma med  en handlingsplan för\r\nhur  barn  till  ensamstående  föräldrar  ekonomiskt\r\nskall  jämställas  med  barn  som  har   båda   sina\r\nföräldrar.\r\n\r\nCamilla  Sköld  Jansson  m.fl.  (v) begär i motion\r\nSf297  ett  tillkännagivande  om att regeringen  bör\r\nåterkomma till riksdagen med en  strukturell  analys\r\noch   ett   handlingsprogram  som  syftar  till  att\r\nförbättra situationen för ensamstående mödrar.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nMargareta Sandgren  m.fl.  (s)  begär i motion Sf328\r\nett  tillkännagivande  om  behovet  av   kunskap  om\r\nensamföräldrars behov samt möjligheten att följa upp\r\nhur   aviserade  bidragshöjningar  påverkar  barnens\r\nsituation i familjer med en förälder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  utskottet   tidigare  uttalat  (senast  i  bet.\r\n2003/04:SfU1) är föräldrarna  i  regel de viktigaste\r\npersonerna  i barnens liv. Hur föräldrarna  mår  och\r\nhur deras ekonomi ser ut påverkar i hög grad barnens\r\nvälbefinnande,  och i det sammanhanget är samhällets\r\nstöd  till barnfamiljerna  av  avgörande  betydelse.\r\nEnligt  utskottets  mening  måste barnens bästa både\r\nsättas   i  centrum  och  vara  utgångspunkten   för\r\nfamiljepolitikens  utformning.  Samhällets  insatser\r\nmåste  inriktas  på  att  skapa  förutsättningar för\r\njämlika uppväxtvillkor för alla barn. Det kan uppnås\r\ndels  genom  att  stödja föräldrarna  att  klara  de\r\nekonomiska åtaganden  som  är  viktiga under barnens\r\nuppväxttid, dels genom att erbjuda  möjligheter  att\r\nkombinera   föräldraskap  med  förvärvsarbete  eller\r\nstudier.\r\n\r\nUtskottet  anser   att   barnbidraget   med   dess\r\nomfördelande effekter och stora träffsäkerhet är  en\r\nviktig  del  av  det  familjeekonomiska  stödet. Det\r\nbidrar  till att resurser omfördelas över livscykeln\r\noch  mellan   familjer   med  och  utan  barn.  Även\r\nföräldraförsäkringssystemet      har      en     god\r\nfördelningspolitisk  effekt  samtidigt  som det  ger\r\nutrymme    för    flexibla   lösningar   för   olika\r\nfamiljesituationer.  Utrymmet för flexibla lösningar\r\när betydelsefullt, inte  minst  mot  bakgrund av att\r\nbarn     växer     upp     under     många     olika\r\nfamiljeförhållanden.     Utskottet    instämmer    i\r\nregeringens                 åsikt                att\r\nsocialförsäkringslagstiftningen  måste  moderniseras\r\noch anpassas till den verklighet familjer lever i.\r\nI  takt  med att samhällsekonomin förbättrats  har\r\nriksdagen under  de  senaste åren beslutat om en rad\r\ninsatser   för   att   förbättra    den   ekonomiska\r\nsituationen  för barnfamiljerna, bl.a.  genom  höjda\r\nbarnbidrag och  utbyggnad  av  föräldraförsäkringen.\r\nÄven åtgärder vidtagna utanför politikområdet, t.ex.\r\ninförandet av maxtaxan inom förskoleverksamheten och\r\nskolbarnsomsorgen,  har  fått  stor   betydelse  för\r\nbarnfamiljernas  ekonomi. Utskottet konstaterar  med\r\ntillfredsställelse  att antalet födda barn i Sverige\r\nökat   i  stort  sett  varje   månad   sedan   1999.\r\nBefolkningsstatistiken  visar att antalet födda barn\r\nökar  mer än vad som tidigare  prognostiserats.  För\r\nett fortsatt  ökat  barnafödande anser utskottet det\r\nvara av avgörande betydelse att samhället fortsätter\r\narbetet med att skapa  goda  förutsättningar för att\r\nföräldrar  skall  kunna  kombinera   familjeliv  med\r\nförvärvsarbete  eller  studier. Genom de  satsningar\r\nsom kommer att göras på  barnfamiljerna  de närmaste\r\nåren  anser  utskottet  att  det erbjuds ytterligare\r\nförbättrade förutsättningar för  unga  människor att\r\nkunna kombinera barn med familjeliv.\r\nI  propositionen framhålls att det är viktigt  att\r\nse de  familjepolitiska  stöden  ur  ett långsiktigt\r\ndynamiskt  perspektiv.  De  bör  utformas   så   att\r\nbarnfamiljernas handlingsutrymme och möjligheter att\r\nsjälva  påverka  sin  ekonomiska situation är stort.\r\nRegeringens resultatbedömning visar att barnfamiljer\r\ni genomsnitt har en något  lägre  ekonomisk standard\r\nän familjer utan barn. Bilden är dock  inte  entydig\r\noch skillnaderna är stora vid en jämförelse av olika\r\ntyper  av  hushåll  då  hänsyn tas till ålder. I den\r\nnyligen utkomna rapporten om ekonomiskt utsatta barn\r\nkonstateras   att   det   finns   barnfamiljer   som\r\nfortfarande  har  en svår ekonomisk  situation.  Med\r\nanledning av rapporten  har utskottet bl.a. inhämtat\r\ninformation  från  Barnombudsmannen.  I  likhet  med\r\nregeringen  anser  utskottet  att  en  grundläggande\r\nsträvan  måste vara att  skapa  förutsättningar  för\r\njämlika uppväxtvillkor  för alla barn och att det är\r\nen prioriterad uppgift att  minska  andelen familjer\r\nsom lever i utsatta situationer.\r\nEnligt  vad  som  anges  i  propositionen   kommer\r\nrapporten  att  utgöra underlag i regeringens arbete\r\nmed  att  dels  minska  andelen  barn  som  lever  i\r\nfamiljer   med   svag    ekonomi,   dels   förbättra\r\nförhållandena för dessa barn.\r\nMed det anförda får motionerna Sf363 yrkandena 12,\r\nSf354 yrkande 6, Sf263 yrkande  7,  Sf297  och Sf328\r\nanses  tillgodosedda  och avstyrks. Utskottet  anser\r\natt också motion Sf363  yrkandena 1-4 i huvudsak får\r\nanses tillgodosedd med vad  ovan  anförts  bl.a.  om\r\nbarnens  bästa  och föräldrarnas betydelse. Motionen\r\navstyrks.\r\nSom utskottet tidigare uttalat (bet. 2003/04:SfU1)\r\när en väl utbyggd  familjepolitik  ett viktigt medel\r\nför att uppnå jämställdhet mellan kvinnor  och  män.\r\nBåde  kvinnor och män skall kunna vara föräldrar och\r\nta det  dagliga ansvaret för sina barn samtidigt som\r\nde förvärvsarbetar.  Utskottet  välkomnar  den under\r\nvåren      2004     tillsatta     utredningen     om\r\nföräldraförsäkringen.  En  översyn  skall  göras som\r\nbl.a.  skall bidra till en ökad jämställdhet  mellan\r\nkönen.    För    övrigt    anser    utskottet    att\r\nfamiljepolitiken    skall   bidra   till   en   ökad\r\njämställdhet  i  samhället   men   att   detta  inte\r\nspecifikt behöver anges i målformuleringen.  Med det\r\nanförda   får   motion   Sf263   yrkande   2   anses\r\ntillgodosedd och avstyrks.\r\nNär    det   gäller   frågan   om   benämning   av\r\npolitikområdet    har   utskottet   förståelse   för\r\nmotionärernas   uppfattning    att   den   nuvarande\r\nbenämningen  inte är helt korrekt.  Utskottet  anser\r\nemellertid att  det  i  första  hand  får ankomma på\r\nregeringen  att  avgöra om ett byte av benämning  på\r\npolitikområdet bör  ske.  Med detta får motion Sf263\r\nyrkande 1 anses åtminstone  delvis  tillgodosedd och\r\navstyrks.\r\nNågot skäl till att införa barndagar kan utskottet\r\ninte  se.  Föräldraförsäkringen  med  dess   tretton\r\nmånader    med    belopp    motsvarande   förälderns\r\nsjukpenning jämte tre månader  med  180 kr per dag i\r\nkombination med maxtaxereformen ger enligt utskottet\r\nbetydligt bättre förutsättningar för  föräldrar  att\r\nförena förvärvsarbete med föräldraskap.\r\nMed   det   ovan   anförda   avstyrker   utskottet\r\nmotionerna Sf363 yrkandena 13, 30, 41 och 44 i denna\r\ndel, Sf286 yrkandena 1-2 och 4, Sf354 yrkande  2 och\r\nSf359 yrkande 4.\r\n\r\n21:1 Allmänna barnbidrag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill   medelsanvisning   till  anslaget  21:1\r\nAllmänna  barnbidrag.  Därmed  bör  riksdagen\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen bör även avslå motionsyrkanden  om bl.a. delat\r\nbarnbidrag.\r\nJämför reservation 64 (v).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nFrån och med den 1 januari 2001 utges barnbidrag med\r\n11  400  kr per barn och år eller 950 kr per  månad.\r\nFrån    och    med     samma     tidpunkt     höjdes\r\nflerbarnstillägget  till  3  048  kr  per år för det\r\ntredje barnet, till 9 120 kr per år för  det  fjärde\r\nbarnet  och till 11 400 kr per år för det femte  och\r\nvarje ytterligare barn.\r\n\r\nFörlängt barnbidrag utbetalas med samma belopp som\r\nbarnbidraget  fr.o.m. kvartalet efter det att barnet\r\nhar fyllt 16 år  om  barnet  studerar vid grundskola\r\neller deltar i viss annan motsvarande utbildning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån  anslaget  bekostas  de allmänna  barnbidragen,\r\ndvs.  barnbidrag,  flerbarnstillägg   och   förlängt\r\nbarnbidrag.  Enligt  regeringen  bidrar barnbidragen\r\ntill  uppfyllelsen  av målet att skillnaderna  i  de\r\nekonomiska levnadsvillkoren  mellan familjer med och\r\nutan barn skall minska inom ramen  för den generella\r\nvälfärden.  Barnbidraget är ett generellt  stöd  och\r\nskapar  inga marginaleffekter.  Systemet  är  vidare\r\nlätt att  överblicka  samt  enkelt  och  billigt att\r\nadministrera.    Barnbidraget    har    också    hög\r\nlegitimitet.\r\n\r\nBarnfamiljernas  ekonomi har förbättrats genom att\r\nbarnbidraget och flerbarnstillägget höjts under 2000\r\noch 2001. Sammantaget  uppgår  dessa satsningar till\r\n4,4 miljarder kronor.\r\nRegeringen  har  för avsikt att  göra  ytterligare\r\nsatsningar på barnfamiljerna  och  avser att föreslå\r\natt   barnbidraget  höjs  med  100  kr  från   2006.\r\nRegeringen   avser   samtidigt   att   föreslå   ett\r\nflerbarnstillägg med 100 kr för det andra barnet och\r\natt  flerbarnstillägget  höjs med 100 kr fr.o.m. det\r\ntredje barnet.\r\nUtgiftsutvecklingen   är   främst    beroende   av\r\nbidragets  nivå  och antalet födda barn. Under  2003\r\nuppgick utgifterna för anslaget till 20 956 miljoner\r\nkronor.  Det  innebär   att   utgifterna   detta  år\r\nundersteg   anslaget  med  9  miljoner  kronor.  För\r\ninnevarande  år  beräknas  utgifterna  till  20  900\r\nmiljoner kronor,  vilket  är  ca  22 miljoner kronor\r\nhögre än anvisat anslag.\r\nI   propositionen   föreslås  att  riksdagen   för\r\nbudgetåret   2005   till  anslaget   21:1   Allmänna\r\nbarnbidrag anvisar ett  ramanslag på 20 842 miljoner\r\nkronor.\r\nEnligt  vad  som  anges  i   propositionen   anser\r\nregeringen  det  angeläget  att  få effekterna av en\r\nkönsneutral  lagstiftning  vad gäller  det  allmänna\r\nbarnbidraget  och  flerbarnstillägget   analyserade.\r\nRegeringen har därför uppdragit åt RFV att analysera\r\noch  pröva  förutsättningarna för en mer könsneutral\r\nlagstiftning   avseende  dessa  förmåner.  Översynen\r\nskall göras med utgångspunkt i att regelverket kring\r\nbarnbidraget även fortsättningsvis skall vara enkelt\r\natt tillämpa och  administrera  samt  åtnjuta en hög\r\nlegitimitet.    Analysen   skall   utgå   från   ett\r\nbarnperspektiv. En  redovisning  av  uppdraget skall\r\növerlämnas  till Socialdepartementet senast  den  15\r\nmars 2005.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nPer  Westerberg  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf346\r\nyrkande  7  i  denna del att riksdagen anvisar 5 500\r\nmiljoner kronor  mer än vad regeringen föreslagit. I\r\nyrkande 1 samma motion begärs beslut om införande av\r\nett  extra  barnbidrag  per  barn  för  ensamstående\r\nföräldrar    respektive     studerande    föräldrar.\r\nMotionärerna  vill ersätta bostadsbidraget  med  ett\r\nextra, icke inkomstprövat,  barnbidrag  per barn för\r\nensamstående  respektive  studerande föräldrar.  För\r\nden förälder som både är ensamstående och studerande\r\nskall två extra barnbidrag per barn kunna utgå.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson m.fl. (c)  begär  i  motion  Sf368\r\nyrkande  1  i  denna del att riksdagen anvisar 1 397\r\nmiljoner kronor  mer än vad regeringen föreslagit. I\r\nyrkande 2 samma motion  begärs  beslut  om  att höja\r\nbarnbidraget  med  200  kr  per månad fr.o.m. den  1\r\njanuari 2005. I yrkande 3 samma  motion  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att fördubbla barnbidraget för\r\nbarn  i  åldern  1-4  år under  perioden  2005-2008.\r\nFördubblingen av barnbidraget  skall ske i fyra steg\r\n- 200 kr 2005, 450 kr 2006, 700  kr  2007 och 950 kr\r\n2008.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI  motion  Sf204  av Hillevi Engström (m)  begärs  i\r\nyrkande 1 ett tillkännagivande  om  att ensamstående\r\npappor skall få del av barnbidraget i den omfattning\r\nsom  motsvarar deras del av umgänget med  barnet.  I\r\nyrkande  2  begärs ett tillkännagivande om att lagen\r\n(1947:529)  om   allmänna   barnbidrag   bör   göras\r\nkönsneutral.\r\n\r\nLars Ohly m.fl. (v) begär i motion Sf263 yrkande 8\r\nett    tillkännagivande    om    delat   barnbidrag.\r\nFöräldrarna  bör  gemensamt  kunna  begära   att  få\r\nbarnbidraget  delat  vid växelvis boende. Regeringen\r\nbör, enligt motionärerna, ta hänsyn till denna fråga\r\ni   kommande   behandling    om    reformering    av\r\nunderhållsstödet.\r\nI  motion  Sf216  av  Luciano  Astudillo m.fl. (s)\r\nbegärs ett tillkännagivande om att barnbidraget inte\r\nper  automatik skall betalas ut till  mamman.  Delat\r\nbarnbidrag     bör    av    jämställdhetsskäl    och\r\nbarnpolitiska skäl  införas. Enligt motionärerna bör\r\ndetta även omfatta sammanboende vårdnadshavare.\r\nI motion Sf244 av Billy Gustafsson och Conny Öhman\r\n(s)  begärs  ett  tillkännagivande   om   att  delat\r\nbarnbidrag bör gälla vid delad vårdnad och  växelvis\r\nboende.\r\nI  motion Sf396 av Cinnika Beiming och Jan Emanuel\r\nJohansson  (s)  begärs ett tillkännagivande om delat\r\nbarnbidrag  av jämställdhetsskäl  och  barnpolitiska\r\nskäl. Enligt  motionärerna  bör det gälla oavsett om\r\nföräldrarna sammanbor eller ej.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 21:1 Allmänna barnbidrag\r\n\r\nEnligt  utskottets  mening  fungerar  det  nuvarande\r\nbarnbidragssystemet väl. Det  har  hög  legitimitet,\r\nadministrationskostnaden  är  låg  och  risken   för\r\nfelaktigt utnyttjande liten.\r\n\r\nBarnfamiljernas   ekonomi   har   sedan   år  2000\r\nförbättrats   genom   bl.a.   flera   höjningar   av\r\nbarnbidraget    och    flerbarnstillägget.   Därtill\r\ninfördes maxtaxa i barnomsorgen 2002.\r\nEnligt utskottet måste  emellertid arbetet med att\r\nförbättra de ekonomiska villkoren  för  barnfamiljer\r\nfortsätta.  Som  nämnts  ovan  finns det fortfarande\r\ngrupper, t.ex. ensamstående föräldrar  med barn, som\r\nhar   en  tung  ekonomisk  situation.  De  generella\r\nbidragen, däribland barnbidraget, har stor betydelse\r\nför  de  barnfamiljer  som  har  det  sämst  ställt.\r\nUtskottet     välkomnar     regeringens    aviserade\r\nförbättringar av barnbidraget och flerbarnstilläggen\r\nfrån   2006.  Däremot  anser  inte   utskottet   att\r\nbostadsbidraget   skall   ersättas   med  ett  extra\r\nbarnbidrag  per  barn  för  ensamstående  respektive\r\nstuderande   föräldrar.  Vidare  finns  det,  enligt\r\nutskottets bedömning, inte för närvarande ekonomiskt\r\nutrymme för andra reformer inom anslaget.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning.    Utskottet    avstyrker    därmed\r\nmotionerna  Sf346 yrkandena 1 och 7 i denna del  och\r\nSf368 yrkandena 1 i denna del, 2 och 3.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI  flera  motioner  föreslås  att  barnbidraget  som\r\nhuvudregel  skall delas mellan föräldrarna medan det\r\ni andra motioner  föreslås  att  så  skall  ske  vid\r\nväxelvis boende. De skäl som anförs är i huvudsak av\r\njämställdhets-  och  barnpolitisk  karaktär.  Vidare\r\nföreslås   i   en   motion  att  lagen  om  allmänna\r\nbarnbidrag bör göras könsneutral.\r\n\r\nOvan  har  redogjorts   för   RFV:s   uppdrag  att\r\nanalysera  och  pröva förutsättningarna för  en  mer\r\nkönsneutral  lagstiftning   avseende   det  allmänna\r\nbarnbidraget och flerbarnstillägget. Utskottet delar\r\nuppfattningen att det är angeläget att få effekterna\r\nav    en   könsneutral   lagstiftning   vad   gäller\r\nbarnbidraget   och  flerbarnstillägget  analyserade.\r\nUtskottet anser att RFV:s uppdrag bör avvaktas.\r\nMed det anförda  får  motionerna Sf204 yrkandena 1\r\noch 2, Sf263 yrkande 8, Sf216,  Sf244  och  Sf396  i\r\nvarje  fall  till  viss  del anses tillgodosedda och\r\navstyrks.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill  medelsanvisning  till   anslaget   21:2\r\nFöräldraförsäkring.   Därmed   bör  riksdagen\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen   bör  även  avslå  motionsyrkanden\r\nbl.a.   om   delad   föräldraförsäkring,   om\r\növerlåtelse  av   föräldraförsäkringsförmåner\r\nsamt om generell graviditetspeng.\r\nJämför reservationerna  65  (fp), 66 (v, mp),\r\n67 (v), 68 (m, fp, kd, c), 69  (kd),  70 (v),\r\n71  (kd),  72 (m, fp, kd, c), 73 (fp, c),  74\r\n(c), 75 (fp) och 76 (kd).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nFöräldraförsäkringen  omfattar  föräldrapenning  i  samband med\r\nbarns   födelse,   tillfällig   föräldrapenning  och\r\nhavandeskapspenning.\r\n\r\nSedan den 1 januari 2002 utges föräldrapenning med\r\ntotalt  480  dagar i anslutning till  barns  födelse\r\neller   adoption.    När    båda    föräldrarna   är\r\nvårdnadshavare har de rätt till hälften  var  av det\r\ntotala  antalet  ersättningsdagar.  En  förälder kan\r\növerlåta rätten till föräldrapenning till  den andra\r\nföräldern    med    undantag   av   60   dagar   med\r\nsjukpenningbelopp,    de     s.k.     mamma-     och\r\npappamånaderna.\r\nErsättning  utges med 80 % av SGI under 390 dagar.\r\nEn förutsättning  är  dock,  såvitt gäller de första\r\n180  ersättningsdagarna, att föräldern  under  minst\r\n240 dagar  i  följd  före  barnets födelse eller den\r\nberäknade   tidpunkten   för  födelsen   har   varit\r\nförsäkrad för en sjukpenning över lägstanivån (60 kr\r\nper    dag)   och   skulle   ha   varit    det    om\r\nförsäkringskassan  känt  till samtliga förhållanden.\r\nErsättning   utges   dock   alltid    lägst   enligt\r\ngrundnivån,  som  är 180 kr per dag. Utöver  de  390\r\ndagarna  utges  90  dagar   med   ersättning  enligt\r\nlägstanivån.\r\nVid  flerbarnsfödsel  utges föräldrapenning  under\r\nytterligare  180 dagar för  varje  barn  utöver  det\r\nförsta, varav 90 dagar enligt lägstanivån. För varje\r\nbarn  utöver det  andra  utges  föräldrapenning  med\r\nbelopp   motsvarande   förälderns   sjukpenning  för\r\nsamtliga tillkommande dagar.\r\nFöräldrapenning kan utges som hel, tre fjärdedels,\r\nhalv, en fjärdedels och en åttondels förmån.\r\nTillfällig  föräldrapenning  kan  utges   till  en\r\nförälder  som behöver avstå från förvärvsarbete  för\r\nexempelvis vård av sjukt barn under tolv år, i vissa\r\nfall även vid  vård av barn över tolv år. Tillfällig\r\nföräldrapenning kan även utges när barnets ordinarie\r\nvårdare är sjuk,  när  en förälder behöver följa med\r\nbarnet till barnavårdscentral  m.m.  samt till någon\r\nav föräldrarna vid vårdbehov som uppkommer  när  den\r\nandra föräldern besöker läkare med ett annat barn.\r\nEn     förälder     kan     överlåta    tillfällig\r\nföräldrapenning till en annan försäkrad  som  avstår\r\nfrån  förvärvsarbete för att vårda barnet om det  är\r\nsjukt eller  om den ordinarie vårdaren är sjuk. Även\r\nensamstående förälder  som själv är sjuk kan låta en\r\nannan  person  vårda  det  sjuka   barnet   och   få\r\ntillfällig föräldrapenning.\r\nTillfällig  föräldrapenning  kan  utges  under 120\r\ndagar  per  barn  och  år, varav högst 60 dagar  vid\r\nordinarie vårdares sjukdom eller smitta.\r\nFörälder   till  barn  som   omfattas   av   lagen\r\n(1993:387)  om   stöd   och   service   till   vissa\r\nfunktionshindrade  (LSS)  har  rätt  till tillfällig\r\nföräldrapenning i form av tio kontaktdagar  per barn\r\noch år från barnets födelse till dess barnet  fyller\r\n16 år för besök i barnets skola eller fritidshem.\r\nPappan   har  en  särskild  rätt  till  tillfällig\r\nföräldrapenning  under högst tio dagar i samband med\r\nbarns födelse eller  adoption. Försäkringskassan kan\r\ni vissa fall besluta att  en  annan  försäkrad än en\r\nfader  eller moder som avstår från förvärvsarbete  i\r\nsamband  med  barns  födelse eller adoption skall få\r\nrätt till tillfällig föräldrapenning.\r\nTillfällig föräldrapenning  utges  med 80 % av SGI\r\noch kan, liksom föräldrapenning, utges  som hel, tre\r\nfjärdedels,  halv,  en  fjärdedels  och en åttondels\r\nförmån.\r\nHavandeskapspenning kan utges till blivande mödrar\r\nsom   under   graviditetens  senare  del  inte   kan\r\nfortsätta sitt  vanliga  arbete  och inte heller kan\r\nomplaceras.  Förmånen  utges  tidigast  fr.o.m.  den\r\nsextionde  dagen före och längst  t.o.m.  den  elfte\r\ndagen  före den  beräknade  tidpunkten  för  barnets\r\nfödelse.  Även havandeskapspenning utges med 80 % av\r\nSGI.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFöräldraförsäkringen   syftar   till   att  ge  båda\r\nföräldrarna   möjlighet  att  förena  förvärvsarbete\r\neller studier med föräldraskap.\r\n\r\nAv propositionen  framgår att regeringen anser att\r\nföräldraförsäkringen väl fyller målet att bidra till\r\natt minska skillnaderna  i  de  ekonomiska villkoren\r\nmellan  familjer  med  och  utan  barn   genom   att\r\nunderlätta   för   båda  föräldrarna  att  kombinera\r\nförvärvsarbete  med  familj.  Från  och  med  den  1\r\njanuari     2004     höjdes     grundnivån      inom\r\nföräldrapenningen  från  150 till 180 kr. Regeringen\r\navser    att    föreslå    höjd   lägstanivå    inom\r\nföräldrapenningen från 60 kr per dag till 180 kr per\r\ndag  för  barn  födda  fr.o.m.  den   1  juli  2006.\r\nRegeringen avser även att föreslå höjt  inkomsttak i\r\nföräldraförsäkringen  från 7,5 till 10 prisbasbelopp\r\nfr.o.m. den 1 juli 2006.\r\nUttaget  av  föräldrapenningdagar  i  samband  med\r\nbarns födelse utgjorde  2003  närmare  80  %  av det\r\ntotala uttaget av dagar inom föräldraförsäkringen.\r\nUnder  2003  utbetalades  ca 40 miljoner dagar med\r\nföräldrapenning, vilket var 2 miljoner fler dagar än\r\nåret innan. Medelersättningen  2003  var  391 kr per\r\nersatt   dag.   Av   dem   som   under   2003   fick\r\nföräldrapenning  var 42,7 % män, vilket kan jämföras\r\nmed 41,6 % 2002.\r\nTillfällig föräldrapenning  betalades  ut  för 5,7\r\nmiljoner  dagar  under  2003. Männens andel av dagar\r\nför vård av barn var under  2003  35,6  %.  År  2003\r\nnyttjade drygt 75 % av papporna pappadagarna, vilket\r\nvisar  på  en  svag  ökning  jämfört med året innan.\r\nBland de pappor som nyttjar pappadagarna var uttaget\r\ni genomsnitt 9,5 dagar.\r\nI   propositionen  föreslås  att   riksdagen   för\r\nbudgetåret      2005      till     anslaget     21:2\r\nFöräldraförsäkring anvisar  ett  ramanslag på 25 560\r\n734 000 kr.\r\nRegeringen har fastställt målet att skillnaderna i\r\nuttag  av  föräldrapenning mellan barnets  föräldrar\r\nskall minska.  Männens  andel  av det totala antalet\r\nuttagna  dagar ökar och uppgick 2003  till  17,2  %.\r\nUtfallet för  2003  visar  att pappamålet har nåtts.\r\nDet   beror   bl.a.  på  den  införda   pappa-   och\r\nmammamånaden inom föräldraförsäkringen.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nPer Westerberg  m.fl.  (m)  begär  i motion Sf346 yrkande 7 att\r\nriksdagen  anvisar 2 870 miljoner kronor  mindre  än\r\nvad regeringen  föreslagit.  I  yrkandena 2-4 begärs\r\nbeslut att SGI skall beräknas på  de  två föregående\r\nårens     inkomst,     att     ersättningsnivån    i\r\nföräldraförsäkringen sänks till  75 % av SGI och att\r\nföräldraförsäkringen skall omfatta  tolv månader med\r\nsjukpenninggrundande inkomst som grund  för barn som\r\när födda fr.o.m. den 1 januari 2005.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion  A355  yrkande 12 ett\r\ntillkännagivande   om   att   en  jämställdhetsbonus\r\ninförs.   För   varje   månad   som   tas    ut    i\r\nföräldraledighet av en förälder och som motsvaras av\r\nen   månads   uttag   av  den  andre  föräldern  bör\r\nersättning utges med 90 % av SGI. Av motion Sf364 Bo\r\nKönberg m.fl. (fp) framgår att Folkpartiet anser att\r\nriksdagen  bör anvisa 350  miljoner  kronor  mer  än\r\nregeringen föreslagit.\r\n\r\nI motion Sf352  av Tobias Krantz och Anna Grönlund\r\nKrantz (fp) begärs  ett  tillkännagivande  om att en\r\njämställdhetsbonus bör införas i stället för  mamma-\r\noch     pappamånaderna     och    en    rabatt    på\r\narbetsgivaravgiften ges till  arbetsgivare  på  vars\r\narbetsplatser mäns uttag ökar.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nGöran  Hägglund  m.fl.  (kd)  begär  i  motion Sf363\r\nyrkande 44 i denna del att riksdagen anvisar  1  000\r\nmiljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.\r\nI    yrkande    15    begärs    att   grundnivån   i\r\nföräldraförsäkringen höjs till 230  kr  per dag från\r\nden  1  januari 2005. I yrkande 18 begärs beslut  om\r\natt SGI skall  beräknas  på  ett  genomsnitt  av  de\r\nsenaste  två årens inkomster samt att skattepliktiga\r\nförmåner  och  semesterersättning  skall  vara  SGI-\r\ngrundande.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson  m.fl.  (c)  begär  i motion Sf368\r\nyrkande  1  i  denna  del att riksdagen anvisar  230\r\nmiljoner kronor mer än  vad  regeringen  föreslagit.\r\nMotionärerna  föreslår  i  yrkandena  4  och  5  att\r\nförmånstaket  i  föräldraförsäkringen  höjs  till 11\r\nprisbasbelopp  och  att grundnivån höjs till 200  kr\r\nper  dag.  Vidare  föreslås  i  yrkande  6  att  SGI\r\nberäknas på genomsnittet av de 24 senaste månadernas\r\ninkomst.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nSamtidigt uttag av föräldrapenningförmåner\r\n\r\nI motion A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs i\r\nyrkande 14 ett tillkännagivande  om att de föräldrar\r\nsom   vill   skall   kunna   ta   ut   en   del   av\r\nföräldraförsäkringen samtidigt.\r\n\r\nI motion Sf259 av Birgitta Ohlsson (fp) yrkande  2\r\nbegärs  ett  tillkännagivande om att föräldrar skall\r\nkunna vara hemma  samtidigt  inom  dagens  omfång av\r\nföräldraledigheten.\r\nLars Ohly m.fl. (v) begär i motion Sf263 yrkande 5\r\nett    tillkännagivande    om    möjligheterna   för\r\nvårdnadshavare   att  vara  hemma  samtidigt   under\r\nbarnets första tid.  Motionärerna  anser  att dagens\r\nregler är otillräckliga.\r\n\r\n240-dagarsregeln\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Ub259 yrkande\r\n8  ett tillkännagivande om behovet av en översyn  av\r\ns.k.  postdocs studiesociala förhållanden, bl.a. att\r\nden nuvarande  240-dagarsregeln  bör se över när det\r\ngäller   personer  som  efter  avlagd  doktorsexamen\r\narbetar med  postdoktoral  forskning utanför EU/EES-\r\nområdet.\r\n\r\nLars Ohly m.fl. (v) begär i motion Sf263 yrkande 6\r\nett   tillkännagivande   om  jämställt   inträde   i\r\nföräldraförsäkringen.  Frågan   om  att  slopa  240-\r\ndagarsregeln  bör  utredas  eftersom   reglerna  för\r\ninträde till sjukpenninggrundande föräldraförsäkring\r\ni  dag  fungerar  diskriminerande  mot  kvinnor  och\r\ntroligen  också  leder till onödigt uppskjutande  av\r\nbarnafödandet.\r\n\r\nIndividualiserad föräldraförsäkring m.m.\r\n\r\nI motion Sf259 av  Birgitta  Ohlsson  (fp)  begärs i\r\nyrkande     1    ett    tillkännagivande    om    en\r\nindividualiserad föräldraförsäkring. Pappapremie och\r\nhöjt tak räcker  inte för att få kvinnor och män att\r\nta ett lika stort ansvar för barn och hem.\r\n\r\nGöran Hägglund m.fl.  (kd)  begär  i  motion Sf263\r\nyrkande  17  ett tillkännagivande om att avstå  från\r\nkvotering av föräldraledigheten.  Föräldrarna  skall\r\nsjälva  besluta  om  vem  som skall vara hemma under\r\nvilken period.\r\nLars Ohly m.fl. (v) begär i motion Sf263 yrkande 3\r\nett   tillkännagivande   om  att   i   analysen   av\r\nföräldraförsäkringsutredningens   förslag   särskilt\r\növerväga   hur   eventuella   hinder  mot  att  dela\r\nföräldraförsäkringen  bäst  kan  överkommas.  Vidare\r\nföreslås   i  yrkande  4  ett  tillkännagivande   om\r\nmöjligheten  för  föräldrar  av  samma  kön att dela\r\nföräldradagarna  lika  mellan sig. I beredningen  av\r\nföräldraförsäkringsutredningens  förslag bör, enligt\r\nmotionärerna, särskilt denna fråga beaktas.\r\nI  motion  Sf240  av  Louise Malmström  m.fl.  (s)\r\nbegärs    ett    tillkännagivande     om    att    i\r\nföräldraförsäkringen bygga in ekonomiska  incitament\r\nför   en   jämnare   fördelning  av  dagarna  mellan\r\nföräldrarna.\r\nI motion Sf387 av Tone Tingsgård och Mats Berglind\r\n(s)    begärs    ett   tillkännagivande    om    att\r\nföräldraförsäkringen    bör    delas   lika   mellan\r\nföräldrarna vid en framtida utbyggnad av densamma.\r\nI motion Sf393 av Christer Skoog  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  delad  föräldraförsäkring. För\r\natt skapa en jämställd utveckling på arbetsmarknaden\r\nbör  föräldraförsäkringen på sikt  knytas  till  den\r\nenskilda föräldern.\r\nI motion Sf397 av Cinnika Beiming m.fl. (s) begärs\r\nett tillkännagivande  om att föräldraförsäkringen på\r\nsikt bör knytas till den  enskilda föräldern. Barnen\r\nhar rätt till sina pappor.\r\nI motion Sf399 av Niclas Lindberg m.fl. (s) begärs\r\nett    tillkännagivande    om   att    JämO,    RFV,\r\nförsäkringskassorna,      Barnombudsmannen       och\r\nLandstingsförbundet ges i uppdrag att tillsammans ta\r\nfram s.k. pappastrategier för hur man inom ramen för\r\nbefintlig föräldrautbildning uppmuntrar till jämnare\r\nuttag av föräldraledigheten. Enligt motionärerna kan\r\nmycket åstadkommas genom aktivt informationsarbete.\r\n\r\n2,5-årsregeln m.m.\r\n\r\nI motion Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd) begärs i\r\nyrkande  20  ett  tillkännagivande om förbättring av\r\nföräldraförsäkringen  avseende  tidsgränsen  för SGI\r\noch  FGI  samt  dagens s.k. 2,5-årsgräns. Regeringen\r\nbör  skyndsamt  återkomma  med  en  proposition  med\r\nanledning   av   betänkandet    Sjukpenninggrundande\r\ninkomst - skydd och anpassning (SOU 2003:50).\r\n\r\nI motion Sf334 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) begärs\r\nett          tillkännagivande         om         att\r\nföräldraförsäkringssystemet  bör  ses  över  när det\r\ngäller  heltidsstudenter utan studielån som tidigare\r\nhaft SGI.\r\n\r\nÖverlåtelse m.m. av föräldrapenning/tillfällig föräldrapenning\r\n\r\nI motion  Sf268 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (m) begärs\r\nett tillkännagivande  om stärkt försäkringsskydd för\r\nensamstående föräldrar.  En sjuk mor till ett friskt\r\nbarn har enligt gällande regler inte någon möjlighet\r\natt överlåta den tillfälliga  föräldrapenningen till\r\nannan  i  de  fall  barnet är yngre  än  240  dagar.\r\nÅldersgränsen på 240  dagar  bör enligt motionärerna\r\nslopas   så   att  tillfällig  föräldrapenning   kan\r\növerlåtas på annan vid förälderns egen sjukdom.\r\n\r\nLars Leijonborg  m.fl.  (fp)  begär  i motion A355\r\nyrkande  13  ett  tillkännagivande om att möjliggöra\r\növerlåtelse  av  dagar   med   föräldrapenning   och\r\ntillfällig   föräldrapenning  på  en  annan  person.\r\nÖverlåtelse bör  kunna  ske  t.ex. för att anlita en\r\nbarnvakt.\r\n\r\nKontaktdagar m.m.\r\n\r\nI  motion  Sf253  av Birgitta Sellén  och  Viviann  Gerdin  (c)\r\nyrkande  1  begärs   utredning  av  möjligheten  för\r\nföräldrar till barn med språkstörningar att kunna ta\r\nut kontaktdagar när barnet går i förskola/skola.\r\n\r\nI motion Sf279 av Kerstin  Lundgren (c) begärs ett\r\ntillkännagivande     om    tilläggsdirektiv     till\r\nutredningen  om  översyn   av  föräldraförsäkringen.\r\nUtredningen bör pröva frågan  om ökad flexibilitet i\r\nföräldraförsäkringen genom slopad  åldersgräns vid 8\r\når och att ge föräldrar möjlighet att spara dagar.\r\n\r\nÖvrigt    om    föräldrapenning    och    tillfällig\r\nföräldrapenning m.m.\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion A355  yrkande  11 ett\r\ntillkännagivande om att taket i föräldraförsäkringen\r\nbör höjas till 10 prisbasbelopp.\r\n\r\nGöran  Hägglund  m.fl.  (kd)  begär i motion Sf363\r\nyrkande  14 ett tillkännagivande om  att  från  2006\r\ninföra en  generell  graviditetspeng  med  rätt till\r\nledighet  och  ersättning  de  sista  30 dagarna  av\r\ngraviditeten.    Dagarna    skall   kunna   användas\r\nflexibelt, men inte kunna sparas  till efter barnets\r\nfödelse. I yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om\r\natt  på sikt höja taket i föräldraförsäkringen  till\r\n11 prisbasbelopp. I yrkande 21 framställs begäran om\r\nen  utredning   av   hur   systemet  med  tillfällig\r\nföräldrapenning slår mot familjer  med  barn  som är\r\nsjuka ofta eller länge.\r\nI  motion  A352  av  Annelie  Enochson  m.fl. (kd)\r\nyrkande   12  begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\nsemesterersättning  till  föräldraledig  bör betalas\r\nvia  försäkringskassan.  Arbetsgivares  kostnad  för\r\nsemesterersättning såväl till föräldraledig anställd\r\nsom till vikarie motverkar anställning av personer i\r\nfertil ålder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nUnder de senaste åren har riksdagen beslutat  om  en\r\nrad  förbättringar  inom föräldraförsäkringen. Den 1\r\njanuari  2002 förlängdes  föräldrapenningen  med  30\r\ndagar   med    ersättning   motsvarande   förälderns\r\nsjukpenning. Sammanlagt  60  sådana  dagar är därmed\r\nreserverade  för  vardera  mamman och pappan.  Efter\r\nförlängningen omfattar föräldrapenningen  480 dagar.\r\nVidare   har  en  femte  förmånsnivå,  en  åttondels\r\nförmån, införts  inom  föräldraförsäkringen,  vilket\r\ninnebär  att  föräldrar  fått möjlighet att reducera\r\nsin  arbetstid motsvarande  en  timme  per  dag  med\r\nersättning  från föräldraförsäkringen. Riksdagen har\r\näven  beslutat   om   en  höjning  av  grundnivån  i\r\nföräldrapenningen från  60  kr  till  120 kr per dag\r\nfr.o.m. den 1 januari 2002. Därefter har ytterligare\r\nhöjningar av grundnivån skett till 150  kr  per  dag\r\nfr.o.m.  den  1 januari 2003 och till 180 kr per dag\r\nfr.o.m. den 1 januari 2004.\r\n\r\nRegeringen  avser  nu  att  genomföra  ytterligare\r\nförbättringar   i   föräldraförsäkringen   och   har\r\naviserat höjd lägstanivå inom föräldrapenningen från\r\n60 kr per dag till  180  kr  per  dag för barn födda\r\nfr.o.m. den 1 juli 2006. Regeringen  avser  även att\r\nföreslå höjt inkomsttak i föräldraförsäkringen  från\r\n7,5 till 10 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2006.\r\nUtskottet  anser  att  de  beslutade och aviserade\r\nförbättringarna av föräldraförsäkringen  ytterligare\r\nunderlättar  för  både kvinnor och män att kombinera\r\njämställt föräldraskap  med förvärvsarbete samtidigt\r\nsom  de  bidrar  till  att  minska   de   ekonomiska\r\nskillnaderna mellan familjer med och utan barn.\r\nUtskottet     välkomnar     de     nu    aviserade\r\nförbättringarna.  Utskottet  anser det vara  viktigt\r\natt barnfamiljernas situation  förbättras dels genom\r\nde hittills genomförda reformerna,  dels  genom  den\r\naviserade     höjningen    av    lägstanivån    inom\r\nföräldrapenningen.  Vidare kommer, enligt utskottets\r\nmening, den aviserade  höjningen  av  inkomsttaket i\r\nföräldraförsäkringen  att  bidra till en  ökning  av\r\npappornas uttag av föräldraförsäkringen,  och därmed\r\ntas  ytterligare  ett  steg  för att uppnå jämställt\r\nföräldraskap mellan kvinnor och  män.  Utskottet ser\r\ndärför  inga  skäl  till att i dagsläget föreslå  en\r\nsärskild jämställdhetsbonus  i föräldraförsäkringen.\r\nDärtill  motsätter  sig  utskottet   krav  på  sänkt\r\nersättningsnivå. Vad gäller frågan om  ett förändrat\r\nberäkningssätt  för SGI är det enligt utskottet  för\r\nnärvarande inte aktuellt  med  ändringar.  I  övrigt\r\navvaktar  utskottet  regeringens proposition om SGI,\r\nsom   bygger  på  betänkandet   Sjukpenninggrundande\r\ninkomst - Skydd och anpassning (SOU 2003:50) och som\r\nredogörs  för  närmare  nedan.  Vidare är det enligt\r\nutskottets mening inte rimligt att  höja  grundnivån\r\nutöver  de förbättringar som gjorts de senaste  åren\r\noch den nu aviserade. Det är inte heller möjligt att\r\nhöja inkomsttaket utöver vad regeringen nu aviserat.\r\nMed det  anförda tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag till  medelsanvisning  för anslaget 21:2 och\r\navstyrker motionerna Sf346 yrkandena  2-4  och  7  i\r\ndenna del, A355 yrkande 12, Sf352, Sf363 yrkande 15,\r\n18  och 44 i denna del och Sf368 yrkandena 1 i denna\r\ndel och 4-6.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nUtskottet  konstaterar inledningsvis att flera av de\r\nfrågor som tagits  upp  i  motionerna åtminstone vid\r\nnågot   tidigare   tillfälle   har   behandlats   av\r\nutskottet, t.ex. i betänkande 2003/04:SfU1.\r\n\r\nUtskottet  har vid flertalet tillfällen  behandlat\r\nmotioner  som  handlat   om   samtidigt   uttag   av\r\nföräldrapenningförmåner. Enligt nuvarande regler kan\r\nbåda   föräldrarna   i   vissa  situationer  uppbära\r\nföräldrapenningförmån för  samma barn samtidigt. Det\r\ngäller  t.ex.  i samband med föräldrautbildning  och\r\nbesök i förskoleverksamhet,  vid  uttag  av  de  tio\r\ndagarna med tillfällig föräldrapenning i samband med\r\nbarns  födelse  och  vid flerbarnsfödsel. Vidare kan\r\ntillfällig   föräldrapenning    utges    till   båda\r\nföräldrarna  om  de följer med ett barn till  läkare\r\nnär barnet lider av  allvarlig sjukdom eller om båda\r\nsom en del i behandlingen behöver delta i läkarbesök\r\neller i någon av läkare ordinerad behandling.\r\nUtskottet har inte ändrat sin tidigare uppfattning\r\ni frågan (senast i bet. 2003/04:SfU1). Om rätten för\r\nföräldrarna       att       samtidigt        uppbära\r\nföräldrapenningförmåner utvidgades - inom ramen  för\r\nden  nuvarande  föräldraförsäkringen  -  skulle  det\r\nenligt  utskottets mening i många fall leda till att\r\ntiden tillsammans  med  barnet  minskar.  Med hänsyn\r\nhärtill och då möjligheten att ta ut föräldrapenning\r\noch  tillfällig  föräldrapenning samtidigt för  båda\r\nföräldrarna  är  förhållandevis   väl   tillgodosedd\r\navstyrker utskottet motionerna Sf259 yrkande 2, A355\r\nyrkande 14 och Sf363 yrkande 5.\r\nNär   det   gäller   frågan   om   den   nuvarande\r\nkvalifikationstiden  om  240  dagar  vill  utskottet\r\nerinra    om    att    den    höjda   grundnivån   i\r\nföräldraförsäkringen bl.a. syftar till att förbättra\r\nsituationen    för    dem    som    inte   uppfyller\r\nkvalifikationskraven    inom   föräldraförsäkringen.\r\nVidare kommer situationen ytterligare att förbättras\r\nför  denna  kategori  genom   den   aviserade  höjda\r\nlägstanivån inom föräldrapenningen från  60  kr  per\r\ndag till 180 kr per dag för barn födda fr.o.m. den 1\r\njuli 2006.\r\nUtskottet  vill  i detta sammanhang även erinra om\r\nde överväganden som  gjordes  vid  införandet  av en\r\nkvalifikationstid        i        föräldrapenningen.\r\nKvalifikationstiden,  som  ursprungligen   bestämdes\r\ntill  270  dagar,  motiverades  med  att  man  ville\r\nundvika    att    föräldrar    genom   att   påbörja\r\nförvärvsarbete    under    graviditetstiden     blir\r\nberättigade till en högre föräldrapenning än annars.\r\nUtskottet anser att detta motiv alltjämt står sig. I\r\növrigt               avvaktar              utskottet\r\nföräldraförsäkringsutredningen,   som  bl.a.  har  i\r\nuppdrag att se över och belysa eventuella  behov  av\r\nförändringar  av  240-dagarsregeln  med beaktande av\r\natt försäkringens regelverk skall vara  rättvist och\r\ninte diskriminera någon av föräldrarna. Vidare skall\r\näven      utredas      i     vilken     utsträckning\r\nföräldraförsäkringen  uppfyller   syftet   att  båda\r\nföräldrarna   på  lika  villkor  har  möjlighet  att\r\nkombinera  föräldraskap   med  förvärvsarbete  eller\r\nstudier.  Med  det  anförda  får   motionerna  Sf263\r\nyrkande 6 och Ub259 yrkande 8 åtminstone  till  viss\r\ndel anses vara tillgodosedda och avstyrks.\r\nMöjligheten  för  föräldrar  att  kunna  dela  det\r\npraktiska  ansvaret  för  sina  barn  är  viktig för\r\njämställdhet mellan kvinnor och män, inte minst  för\r\natt  kvinnor  och  män  skall ha samma möjligheter i\r\narbetslivet.  Utskottet  konstaterar  att  pappornas\r\nandel av det totala uttaget  av föräldrapenningdagar\r\nfortsätter att öka - från 15,5  %  under  2002  till\r\n17,2  %  under  2003.  Enligt  utskottets mening har\r\ninförandet  av  mamma-  och  pappamånaderna  utgjort\r\nviktiga  steg  mot en ökad jämställdhet.  Den  andra\r\nmamma- och pappamånaden  infördes  så sent som den 1\r\njanuari 2002 och gäller för barn som  är  födda  den\r\ndagen eller senare. Det är för tidigt att till fullo\r\nse  effekterna  av den reformen, men siffrorna synes\r\npeka åt rätt håll.  Utskottet ser mycket positivt på\r\ndenna utveckling men  anser att skillnaderna i uttag\r\nfortfarande är stora och  att  en fortsatt ökning är\r\nnödvändig  och  önskvärd.  Utskottet  välkomnar  den\r\nutredning som tillsatts för  att  göra en översyn av\r\nreglerna för föräldraförsäkringen och  som  har till\r\nuppgift att se över hur föräldraförsäkringen  bättre\r\nkan  bidra  till  att  barnen får tillgång till båda\r\nsina   föräldrar   och   som   även   skall   beakta\r\njämställdhetsaspekten. Inför det  fortsatta  arbetet\r\nmed  denna,  enligt  utskottets  mening, synnerligen\r\nviktiga  fråga  inväntas  den pågående  utredningens\r\nförslag. Vad utskottet redan  i dag kan säga är dock\r\natt    ett    borttagande    av    kvoteringen     i\r\nföräldraförsäkringen  inte står på dagordningen. Med\r\ndet anförda avstyrks motion Sf363 yrkande 17. Vidare\r\nfår motionerna Sf259 yrkande  1,  Sf263  yrkandena 3\r\noch  4,  Sf240, Sf387, Sf393, Sf397 och Sf399  anses\r\ndelvis tillgodosedda och avstyrks.\r\nEn förälder får i vissa fall behålla sin SGI trots\r\natt han eller hon inte förvärvsarbetar. Detta gäller\r\nbl.a. om föräldern  är  helt eller delvis ledig från\r\nförvärvsarbete för vård av  barn  som inte fyllt ett\r\når  (SGI-skyddad  tid).  Vid ettårsperiodens  utgång\r\nfastställs  förälderns  SGI   med  hänsyn  till  den\r\nberäknade framtida inkomsten av  förvärvsarbete.  Om\r\nSGI  sänkts vid barnets ettårsdag har föräldern ändå\r\nrätt  till   föräldrapenning  beräknad  lägst  efter\r\ntidigare  SGI,   eller   den   högre   inkomst   som\r\nlöneutvecklingen medför, till dess barnet fyller två\r\når.  Den  s.k.  2,5-årsregeln  innebär att föräldern\r\nbehåller den ursprungliga föräldrapenningnivån  även\r\nom  föräldern  valt att inte arbeta mellan två barns\r\nfödelser, om barnen  i  princip föds med två och ett\r\nhalvt års mellanrum.\r\nUtredningen        om       skyddstider        för\r\nsjukpenninggrundande inkomst, SGI-utredningen, har i\r\nsitt slutbetänkande Sjukpenninggrundande  inkomst  -\r\nSkydd  och anpassning (SOU 2003:50) föreslagit bl.a.\r\natt SGI-skyddet  efter barnets födelse förlängs till\r\ndess barnet är ett och ett halvt år (från dagens ett\r\når) och att motsvarande  ändring  görs vid adoption.\r\nEfter det att barnet har uppnått ett  och  ett halvt\r\nårs  ålder  skall enligt förslaget samtliga förmåner\r\nutom föräldrapenningen  beräknas  efter  den SGI som\r\nkan fastställas på den beräknade framtida  inkomsten\r\nav  förvärvsarbete. Utredningen föreslår vidare  att\r\nden särskilda  beräkningsgrunden för föräldrapenning\r\nförlängs till dess  barnet  fyller två och ett halvt\r\når  (från  dagens två år). Regeringen  avser  att  i\r\njanuari  2005   återkomma   till  riksdagen  med  en\r\nproposition.   Med   anledning  av   den   aviserade\r\npropositionen avstyrks  motionerna  Sf363 yrkande 20\r\noch Sf334.\r\nI  en  motion  föreslås att åldersgränsen  på  240\r\ndagar skall slopas så att tillfällig föräldrapenning\r\nkan överlåtas på annan vid förälderns egen sjukdom i\r\nsyfte   att   förstärka    försäkringsskyddet    för\r\nensamstående.   I   en   annan   motion  anförs  att\r\növerlåtelse   av   dagar  med  föräldrapenning   och\r\ntillfällig föräldrapenning  på  en  annan person bör\r\nkunna ske, t.ex. för att anlita en barnvakt.\r\nUtskottet avstyrkte likadana yrkanden i betänkande\r\n2003/04:SfU1  och redogjorde då för de  bestämmelser\r\nsom   är   tillämpliga    och   för   motiven   till\r\nbestämmelserna  enligt  följande.  En  förälder  kan\r\növerlåta tillfällig föräldrapenning  till  en  annan\r\nförsäkrad  som  avstår  från  förvärvsarbete för att\r\nvårda  barnet  om  barnet  är  sjukt  eller  om  den\r\nordinarie  vårdaren  är sjuk. Även  en  ensamstående\r\nförälder som själv är  sjuk kan låta en annan person\r\nvårda   det   sjuka   barnet   och   få   tillfällig\r\nföräldrapenning.   Däremot   utges   normalt    inte\r\ntillfällig föräldrapenning för ett barn som är yngre\r\nän  240  dagar  såvida inte barnet vårdas på sjukhus\r\neller  får  motsvarande   vård  i  hemmet  eller  om\r\ntillsynen  av barnet är stadigvarande  ordnad  t.ex.\r\ngenom daghem  eller dagbarnvårdare. Motivet till att\r\nen    förälder   annars    inte    får    tillfällig\r\nföräldrapenning  för  ett  barn  som är yngre än 240\r\ndagar  är  att  föräldern  genom  att kunna  uppbära\r\nföräldrapenning   redan  är  kompenserad   för   det\r\ninkomstbortfall som  föräldraledigheten för med sig.\r\nDet  förhållandet  att inte  barnet  utan  föräldern\r\nsjälv är sjuk och därför behöver hjälp med tillsynen\r\nav  ett  barn  under  240   dagar,   täcks  inte  av\r\nföräldraförsäkringens     regler    om    tillfällig\r\nföräldrapenning.  Utskottet   ansåg   i   betänkande\r\n2003/04:SfU1   att  föräldraförsäkringen  inte   bör\r\nutvidgas  till  att   omfatta   den   nu   beskrivna\r\nsituationen   och   har   inte   ändrat  inställning\r\nhärvidlag. I detta sammanhang vill  utskottet  fästa\r\nuppmärksamhet  på  att  för  en  förälder som uppbär\r\nföräldrapenning  för ett barn som är  yngre  än  240\r\ndagar är det under pågående föräldraledighet möjligt\r\natt  byta ut föräldrapenningen  mot  sjukpenning  om\r\nförmågan  att  vårda  barnet  är nedsatt på grund av\r\nsjukdom. Därmed kan en annan förälder,  eller därmed\r\nlikställd,  få  föräldrapenning för att ta  hand  om\r\nbarnet. Med det anförda  avstyrker  utskottet motion\r\nSf268 samt även motion A355 yrkande 13.\r\nDen 1 juli 2003 slopades rätten till  kontaktdagar\r\nsom tidigare gällde för barn mellan sex och  elva år\r\n(prop.   2002/03:100,   bet.   2002/03:FiU21,  rskr.\r\n2002/03:235-236). Kontaktdagar för barn som omfattas\r\nav LSS berördes inte av förslaget. Enligt utskottets\r\nmening  bör  riksdagen inte ta något  initiativ  vad\r\ngäller kontaktdagar  för  barn  med språkstörningar.\r\nInte  heller anser utskottet det vara  påkallat  med\r\ntilläggsdirektiv  till  utredningen  om  översyn  av\r\nföräldraförsäkringen   avseende   prövning  av  ökad\r\nflexibilitet    inom    föräldraförsäkringen.    Den\r\nnuvarande föräldraförsäkringen  ger enligt utskottet\r\ntillräcklig flexibilitet i detta  hänseende.  Enligt\r\nutskottets  mening  är  det för övrigt angeläget att\r\nmerparten av föräldrapenningdagarna tas ut under den\r\ntid  barnen  är  små.  Utskottet   avstyrker  därmed\r\nmotionerna Sf253 yrkande 1 och Sf279.\r\nMånga kvinnor har behov av föräldraförsäkringens\r\nförmåner    i    slutet    av   graviditeten.   Inom\r\nföräldraförsäkringen har gravida kvinnor under vissa\r\nförutsättningar dels möjlighet  att  ta ut en del av\r\nföräldrapenningen,      dels      möjlighet     till\r\nhavandeskapspenning.  Havandeskapspenning  betalades\r\nut  för  854  000 dagar under  2003.  I  övrigt  har\r\nblivande   mödrar    vid    behov   möjlighet   till\r\nsjukskrivning och därigenom att få sjukpenning.\r\nMed dagens förmånssystem anser  inte utskottet att\r\ndet  finns  något  behov av att införa  en  generell\r\ngraviditetspeng. Vidare  kan  tilläggas  att  i  den\r\ntillsatta  utredningen om föräldraförsäkringen skall\r\nutredaren bl.a. särskilt se över och belysa huruvida\r\nreglerna för  havandeskapspenning  är anpassade till\r\ndagens    arbetsliv    samt    vid   behov   föreslå\r\nförändringar. Med det anförda avstyrks  motion Sf363\r\nyrkande 14.\r\nOvan   har  redogjorts  för  bl.a.  den  aviserade\r\nförbättringen      av      höjt     inkomsttak     i\r\nföräldraförsäkringen från 7,5  till 10 prisbasbelopp\r\nfr.o.m. den 1 juli 2006. Utskottet har bl.a. uttalat\r\natt     de     aviserade     förbättringarna      av\r\nföräldraförsäkringen  underlättar  för  både kvinnor\r\noch  män  att  kombinera jämställt föräldraskap  med\r\nförvärvsarbete samt att det inte är möjligt att höja\r\ninkomsttaket  utöver  vad  regeringen  nu  aviserat.\r\nDärmed  får  motion   A355  yrkande  11  anses  vara\r\ntillgodosedd samt avstyrker  utskottet  motion Sf363\r\nyrkande 16.\r\nUtskottet  anser inte att semesterersättning  till\r\nföräldralediga  skall  betalas via försäkringskassan\r\noch avstyrker därmed motion  A352  yrkande  12. I en\r\nannan    motion    anförs    att   den   tillfälliga\r\nföräldrapenningen bör utredas  vad  gäller  familjer\r\nmed  barn  som  är sjuka ofta eller länge. Utskottet\r\nhar tidigare (senast  i  bet. 2003/04:SfU1) avstyrkt\r\nett likadant yrkande och har inte ändrat inställning\r\nhärvidlag.  Vidare  föreslår   utskottet  nedan  att\r\nriksdagen  bifaller  förslaget om  att  rätten  till\r\ntillfällig föräldrapenning  utvidgas  för  föräldrar\r\ntill  ett  svårt  sjukt  barn.  Utskottet  avstyrker\r\ndärför motion Sf363 yrkande 21.\r\n\r\nTillfällig föräldrapenning för vård av svårt\r\nsjukt barn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag att\r\nrätten    till   tillfällig   föräldrapenning\r\nutvidgas på  så  sätt  att föräldrar till ett\r\nsvårt sjukt barn under 18  år  får  rätt till\r\nett  obegränsat  antal  dagar  med tillfällig\r\nföräldrapenning.   Rätten   till   tillfällig\r\nföräldrapenning  i  dessa  fall skall normalt\r\nstyrkas   med  ett  särskilt  läkarutlåtande.\r\nLagändringarna   bör  träda  i  kraft  den  1\r\njanuari 2005.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nTillfällig föräldrapenning  kan betalas ut under 120\r\ndagar  per barn och år till en  förälder  för  bl.a.\r\nvård av  ett  sjukt barn som inte har fyllt 12 år, i\r\nvissa fall 16 år. De 120 dagarna räcker normalt i de\r\nflesta vårdsituationer, dock inte alltid för vård av\r\nett svårt sjukt  barn  med en livshotande sjukdom om\r\nden ena eller båda föräldrarna  behöver  avstå  från\r\nförvärvsarbete   för  att  vårda  barnet.  När  båda\r\nföräldrarna   tar  ut   tillfällig   föräldrapenning\r\nsamtidigt förbrukas  dessutom  två  ersättningsdagar\r\nper   dag.  Det  är  enligt  regeringen  en   viktig\r\nkvalitetsfråga för både föräldrar och barn att kunna\r\nvara  tillsammans   när  ett  barn  drabbas  av  ett\r\nallvarligt sjukdomstillstånd.  Det  är  inte  heller\r\novanligt att föräldrar i denna situation sjukskrivs,\r\nt.ex.  för depression. I sådana situationer framstår\r\nnuvarande  begränsningar  i  rätten  till tillfällig\r\nföräldrapenning    som   oskäliga.   Dessutom    kan\r\nkonsekvenserna  bl.a.   bli  att  föräldern  slussas\r\nmellan olika system utan  att  erhålla  korrekt stöd\r\noch  att  det  blir  felaktiga  kostnadsfördelningar\r\nmellan olika försäkringssystem.\r\n\r\nMot   denna   bakgrund  föreslår  regeringen   att\r\ntillfällig föräldrapenning  skall  kunna  betalas ut\r\nunder  ett  obegränsat  antal dagar för vård av  ett\r\nsvårt sjukt barn. Den tillfälliga  föräldrapenningen\r\nutvidgas i dessa fall till att omfatta barn upp till\r\n18 år.\r\nMed begreppet svårt sjuk avses att  det föreligger\r\nett påtagligt hot mot barnets liv. Det  innebär  att\r\ndet   i   normalfallet  bör  föreligga  en  i  tiden\r\nomedelbar   fara    för   barnets   liv.   För   att\r\nförsäkringskassan skall  kunna  bedöma  om rätt till\r\ntillfällig   föräldrapenning   föreligger  krävs   i\r\nnormalfallet ett särskilt läkarutlåtande  som lämnar\r\nde  upplysningar  som  behövs  om barnets allvarliga\r\nsjukdomstillstånd. Något krav på  läkarutlåtande bör\r\ninte ställas om det hos försäkringskassan  finns  en\r\nutredning  om  barnets  allvarliga sjukdomstillstånd\r\noch  utredningen  är  tillräcklig   för  att  bedöma\r\nersättningsfrågan.\r\nRegeringens förslag föranleder ändringar  i  lagen\r\n(1962:381)      om     allmän     försäkring     och\r\nföräldraledighetslagen   (1995:584).  Lagändringarna\r\nföreslås träda i kraft den 1 januari 2005.\r\nDen utgiftsökning som följer av förslaget beräknas\r\ntill ca 8,4 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar regeringens  uppfattning  att det är\r\nen viktig kvalitetsfråga för både föräldrar och barn\r\natt  kunna vara tillsammans när ett barn drabbas  av\r\nett så  allvarligt  sjukdomstillstånd som här avses.\r\nUtskottet ställer sig  därmed  bakom  den föreslagna\r\nutvidgade  rätten  till  tillfällig föräldrapenning,\r\nfr.o.m. den 1 januari 2005,  så  att  föräldrar till\r\nsvårt sjuka barn får rätt till ett obegränsat  antal\r\nersättningsdagar.\r\n\r\nMed  det anförda tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag  till ändringar i lagen (1962:381) om allmän\r\nförsäkring och föräldraledighetslagen (1995:584).\r\n\r\n20:3 Underhållsstöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill   medelsanvisning   till  anslaget  21:3\r\nUnderhållsstöd.  Därmed bör  riksdagen  avslå\r\nbegäran   om   annan   medelsanvisning    för\r\nanslaget.\r\nRiksdagen  bör  vidare  avslå motionsyrkanden\r\nbl.a. om inkomstprövning  av  boföräldern, om\r\numgängesavdrag  och  om  ändrade  regler  för\r\nåterbetalningsskyldighet.\r\nJämför  reservationerna  77 (m), 78 (kd),  79\r\n(v) och 80 (c).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nUnderhållsstöd  lämnas  till   barn  vars  föräldrar  inte  bor\r\ntillsammans om barnet varaktigt bor hos endast en av\r\nföräldrarna och är folkbokfört  hos  denna förälder.\r\nEtt  barn  som  varaktigt  bor  hos båda föräldrarna\r\n(växelvis boende) och är folkbokfört  hos  en av dem\r\nhar  också  rätt till underhållsstöd. Underhållsstöd\r\nlämnas med högst  1  173  kr per barn och månad. Vid\r\nväxelvis boende har var och  en  av föräldrarna rätt\r\ntill ett halvt underhållsstöd, 586  kr  per barn och\r\nmånad.   Från   sistnämnda   belopp   avräknas   det\r\nåterbetalningsbelopp  som  skulle  ha fastställts om\r\nföräldern  hade  varit återbetalningsskyldig  enligt\r\nlagen (1996:1030) om underhållsstöd.\r\n\r\nDen  förälder  som   barnet   inte  varaktigt  bor\r\ntillsammans    med,    den    bidragsskyldige,    är\r\nåterbetalningsskyldig  gentemot   staten   för   det\r\nunderhållsstöd     som     lämnas    till    barnet.\r\nÅterbetalningsskyldigheten är  begränsad  till 1 173\r\nkr   per   barn  och  månad.  Återbetalningsbeloppet\r\nberäknas som en viss procent av den bidragsskyldiges\r\nårliga bruttoinkomst, efter ett avdrag på 72 000 kr.\r\nProcentsatsen  varierar  med det totala antalet barn\r\nsom  den bidragsskyldige är  underhållsskyldig  för.\r\nProcentsatserna  uppgår  för ett barn till 14 %, för\r\ntvå barn till 11,5 % per barn  och för tre barn till\r\n10 % per barn. Den totala procentsatsen  ökar  med 1\r\nprocentenhet för varje ytterligare barn utöver tre.\r\nÅterbetalningsskyldigheten  omprövas  årligen  och\r\nfastställs  i  enlighet  med det taxeringsbeslut som\r\nfattats   närmast  före  februari   månad   det   år\r\nåterbetalningsskyldigheten avser.\r\nEn bidragsskyldig  som inte anser sig kunna betala\r\nfastställt  återbetalningsbelopp   kan   ansöka   om\r\nanstånd  med  betalningen. För den skuld som uppstår\r\nunder anståndstiden skall ränta betalas.\r\nEn förälder som  haft  barnet  hos  sig  under  en\r\nsammanhängande  tid  av  minst  fem  hela dygn eller\r\nunder en kalendermånad haft barnet hos  sig  i minst\r\nsex    hela   dygn   har,   vid   återbetalning   av\r\nunderhållsstöd,  rätt  att  göra  avdrag med 1/40 av\r\nstödet för varje helt dygn (umgängesavdrag).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSyftet med underhållsstödet är att barn som inte bor\r\nmed båda sina föräldrar skall garanteras  en  rimlig\r\nekonomisk  standard  samtidigt  som  systemet  skall\r\nbidra  till att båda föräldrarna tar sitt ekonomiska\r\nansvar gentemot sina barn.\r\n\r\nUnder 2003 understeg utgifterna för underhållsstöd\r\nanvisade   medel   med   339  miljoner  kronor.  För\r\ninnevarande  år  beräknas  utgifterna   till  2  010\r\nmiljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor lägre\r\nän anvisade medel.\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen för budgetåret\r\n2005 till anslaget 20:3 Underhållsstöd  anvisar  ett\r\nramanslag på 1 933 miljoner kronor.\r\nI   april   2003   överlämnades   betänkandet  Ett\r\nreformerat    underhållsstöd   (SOU   2003:42).    I\r\nbetänkandet föreslås  en rad ändringar i reglerna om\r\nunderhållsstöd,  bl.a.  har   utredningen   övervägt\r\nändrade  regler  vid  umgänge  och  möjligheten  att\r\nbasera  återbetalningsskyldigheten på en mer aktuell\r\ninkomst än  i  dag.  Regeringen avser att under 2005\r\nåterkomma till riksdagen med en proposition avseende\r\nförslag  på  förbättringar   i   regelverket.  Detta\r\nberäknas medföra utgiftsökningar på  ca 350 miljoner\r\nkronor  fr.o.m. 2006. Dessa medelsförstärkningar  är\r\nen del av  den  miljard  som  regeringen  avsatt för\r\nreformer för barn i ekonomiskt utsatta familjer.\r\nUnder     beredningen     av     betänkandet     i\r\nRegeringskansliet    har   frågan   om   att   slopa\r\nunderhållsstöd  vid växelvis  boende  aktualiserats.\r\nSom ett led i beredningsprocessen  har en promemoria\r\nom   slopat   underhållsstöd  vid  växelvis   boende\r\nremissbehandlats under sommaren 2004.\r\nAv  propositionen   framgår   vidare   att   under\r\nverksamhetsområdet   Behovsprövade  bidrag  avseende\r\nunderhållsstödet finns målet att barnets försörjning\r\ni  ökad utsträckning skall  regleras  direkt  mellan\r\nföräldrarna.  I RFV:s årsredovisning för 2003 lämnas\r\nen redogörelse  för  hur  målsättningen uppfylls. Av\r\nredogörelsen framgår att målet  är uppfyllt eftersom\r\nca  55  % av barnen till separerade  föräldrar  hade\r\nföräldrar  som  reglerade  sitt underhåll för barnet\r\ngenom  underhållssystemet  2002   medan  motsvarande\r\nandel  2001  och  2000  var  57  respektive   60  %.\r\nRegeringen   konstaterar   således   att  målet  har\r\nuppnåtts.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nI motion Sf364 av Bo Könberg m.fl. (fp)  begärs i yrkande 1 ett\r\ntillkännagivande   om  ett  reformerat  system   för\r\nunderhållsbidragen och utfyllnadsbidragen, bl.a. att\r\nutfyllnadsbidraget behovsprövas fr.o.m. 2005 och att\r\nanslaget till underhållsstöd  minskas  för  år 2005.\r\nVidare framgår av motionen att Folkpartiet anser att\r\nriksdagen  bör anvisa 200 miljoner kronor mindre  än\r\nvad regeringen föreslagit.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nPer  Westerberg  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf346\r\nyrkande  5  ett  tillkännagivande  om att särlevande\r\nföräldrar  i  högre  utsträckning  än  i  dag  skall\r\nreglera underhållsskyldigheten sinsemellan.\r\n\r\nGöran  Hägglund  m.fl.  (kd) begär i motion  Sf363\r\nyrkande 22 ett tillkännagivande om underhållsstödet.\r\nDet bör tydligt framgå att  det  i  första  hand  är\r\nföräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina\r\nbarn,  och  bl.a. bör inkomstprövning av boföräldern\r\ngöras innan statligt stöd betalas ut.\r\nKenneth Lantz  m.fl.  (kd)  begär  i  motion Sf330\r\nyrkande  1 ett tillkännagivande om en ny modell  för\r\numgängesavdrag.   Hämtande-  och  lämnandedagen  bör\r\nräknas som ett helt dygn i stället för dagens system\r\nmed angivande av klockslag.  I  yrkande 2 begärs ett\r\ntillkännagivande      om      en      ändring     av\r\nåterbetalningsreglerna       med      bl.a.      ett\r\nförbehållsbelopp  och möjlighet  till  jämkning.  Om\r\ninkomsten försämras  skall den bidragsskyldige kunna\r\nåberopa aktuell inkomst för att få beloppet sänkt. I\r\nyrkande 3 begärs ett tillkännagivande  om överföring\r\nav  fordran  till  Kronofogdemyndigheten. Tidpunkten\r\nför överlämnande bör ändras till tolv månader och en\r\nbeloppsgräns    införas     på    förslagsvis    1/7\r\nprisbasbelopp.\r\nI  motion  Sf354 av Torsten Lindström  m.fl.  (kd)\r\nbegärs  i  yrkande   7   ett   tillkännagivande   om\r\nunderhållsstödet  i  enlighet  med föregående motion\r\nSf330.\r\nLars Ohly m.fl. (v) begär i motion Sf263 yrkande 9\r\nett  tillkännagivande  om  återbetalningsskyldighet,\r\numgängesresor           och          umgängesbidrag.\r\nÅterbetalningsskyldigheten   bör  bestämmas  utifrån\r\ndagsaktuell inkomst om inkomsten  ändrats  mer än 15\r\n%.  Vidare  bör  utredas om ett ekonomiskt stöd  kan\r\nutges till den som  inte har råd att resa och träffa\r\nsina barn samt bör umgängesavdrag  utgå från faktisk\r\numgängestid och inte efter dygnet.\r\nI  motion  Sf327  av  Sven  Bergström och  Viviann\r\nGerdin (c) begärs ett tillkännagivande om en översyn\r\nav   reglerna   för   underhållsstöd.   Föräldrarnas\r\naktuella    ekonomiska   situation    skall    styra\r\nunderhållsstödets storlek.\r\nI motion Sf329  av  Veronica Palm m.fl. (s) begärs\r\nett   tillkännagivande  om   att   en   översyn   av\r\nunderhållsstödet  bör  göras,  bl.a.  bör  nivån och\r\nmöjligheten   att   införa   en  indexuppräkning  av\r\nunderhållsstödet ses över.\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 20:3 Underhållsstöd\r\n\r\nEnligt vad som redogjorts för  ovan  föreslås i betänkandet Ett\r\nreformerat  underhållsstöd  (SOU  2003:42)   en  rad\r\nändringar   i   reglerna.   Utredningen   anser  att\r\nunderhållsstödet   även   i   fortsättningen   skall\r\nmotsvara ungefär hälften av normalkostnaden för  ett\r\nbarn   sedan   hänsyn   tagits   till  det  allmänna\r\nbarnbidraget  och att underhållsstödets  belopp  för\r\nnärvarande inte  bör  ändras.  Enligt utredningen är\r\ndet  rimligt  att  en  bidragsskyldig  förälder  får\r\nförbehålla  sig  ett skäligt  belopp  för  sin  egen\r\nförsörjning  innan   han   eller   hon   åläggs  att\r\nåterbetala   underhållsstöd.   Utredningen  föreslår\r\ndärför  ett  höjt  och  differentierat   grundavdrag\r\nberoende på bostadsort. För bidragsskyldiga  som bor\r\ni  Storstockholm  eller  Storgöteborg  förordas  ett\r\ngrundavdrag  om  153 900 kr, för bidragsskyldiga som\r\nbor i en kommun som  har  fler  än  75  000 invånare\r\nförordas  ett  grundavdrag  om  145  700 kr och  för\r\növriga  bidragsskyldiga förordas ett grundavdrag  om\r\n141  700  kr.   Utfyllnadsdelen,  dvs.  den  del  av\r\nunderhållsstödet som en bidragsskyldig förälder inte\r\när skyldig att återbetala,  skall  enligt  förslaget\r\nprövas  mot boförälderns inkomst. Samtidigt justeras\r\nde        procentsatser         som        bestämmer\r\nåterbetalningsbeloppets  storlek.   Utredningen  har\r\nvidare     övervägt     möjligheten    att    basera\r\nåterbetalningsskyldigheten på en mer aktuell inkomst\r\nän i dag, dock utan att lämna något färdigt förslag.\r\nEnligt utredningen bör frågan övervägas ytterligare.\r\nRätten till s.k. umgängesavdrag vid återbetalning av\r\nunderhållsstöd    föreslås    utvidgas     så    att\r\növerlämnande-   och   återlämnandedagen  tillsammans\r\nräknas som ett helt dygn  samt  att  avdraget  skall\r\nknytas  till  underhållsstödets belopp i stället för\r\ntill  återbetalningsbeloppet.  Utredningens  förslag\r\ninnebär  vidare  att  de bidragsskyldiga som har det\r\nsämst ställt - de som inte är återbetalningsskyldiga\r\noch de som har så låga  återbetalningsbelopp  att de\r\ninte kan tillgodogöra sig ett umgängesavdrag - skall\r\nha  rätt  att få beloppet utbetalat till sig. Vidare\r\nföreslås  i   den   ovan   nämnda   promemorian  att\r\nunderhållsstödet vid växelvis boende  slopas fr.o.m.\r\njuli 2005. Som skäl anförs i promemorian  bl.a.  att\r\ndet   kan   ifrågasättas   om  det  är  rimligt  att\r\nföräldrar, som även efter en  separation  fortsätter\r\natt dela på det praktiska ansvaret för och vården av\r\nbarnet  genom  att barnet bor lika mycket hos  båda,\r\nfår ett inkomstprövat  stöd  från  samhället.  Genom\r\nstödet  särbehandlas  dessa  föräldrar  jämfört  med\r\nt.ex. sammanlevande föräldrar med svag ekonomi.\r\n\r\nMot  bakgrund  av  att  regeringen snart avser att\r\nåterkomma till riksdagen med en proposition avseende\r\nförslag   på  ett  reformerat  underhållsstödssystem\r\nanser utskottet  att  det  för närvarande inte skall\r\ngöras några ändringar i systemet med underhållsstöd.\r\nUtskottet   har   inte   något  att   erinra   mot\r\nregeringens förslag till medelsanvisning.  Utskottet\r\navstyrker därmed motion Sf364 yrkande 1.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nDe  flesta  av  de  frågor  som  tas  upp i de olika\r\nmotionsyrkandena,    t.ex.    inkomstprövning     av\r\nboföräldern, en ny modell för umgängesavdrag och att\r\nåterbetalningsskyldighet   skall   baseras   på  mer\r\naktuella   inkomster,  är  föremål  för  regeringens\r\növerväganden.   Utskottet   anser   att  även  dessa\r\nmotionsyrkanden  bör  avslås  med  hänvisning   till\r\nregeringens    kommande    proposition.    Utskottet\r\navstyrker  därmed motionerna Sf346 yrkande 5,  Sf363\r\nyrkande 22,  Sf330  yrkandena 1 och 2, Sf354 yrkande\r\n7, Sf263 yrkande 9, Sf327 och Sf329.\r\n\r\nTvå av utredningens  förslag (SOU 2003:42, s. 272)\r\nhar föranlett ändring som  innebär att indrivning av\r\nfordringar  som  avser  återbetalningsskyldighet  av\r\nunderhållsstöd, om inte särskilda  skäl  talar  emot\r\ndet,  skall begäras senast fem månader efter det att\r\nden äldsta  fordringen  skulle  ha  betalats. Vidare\r\ngäller  att  indrivning  inte  behöver  begäras   om\r\nfordringarna  på den bidragsskyldige understiger 500\r\nkr, om det inte  finns  särskilda  skäl. Ändringarna\r\ngäller fr.o.m. den 1 januari 2005. Med  det  anförda\r\navstyrks motion Sf330 yrkande 3.\r\n\r\n21:4 Bidrag till kostnader för internationella\r\nadoptioner\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill   medelsanvisning   till  anslaget  21:4\r\nBidrag  till  kostnader  för  internationella\r\nadoptioner.  Därmed bör riksdagen  avslå  ett\r\nmotionsyrkande  om  annan medelsanvisning för\r\nanslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå ett motionsyrkande\r\nom   höjd  bidragsnivå  vid   internationella\r\nadoptioner.\r\nJämför reservation 81(c).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nBidrag till kostnader för internationella adoptioner\r\nutges   enligt   lagen  (1988:1463)  om  bidrag  vid\r\nadoption  av  utländska   barn.  Bidrag  lämnas  för\r\nnärvarande med 40 000 kr per  barn  vid  adoption av\r\nbarn upp till tio års ålder.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAntalet  adoptivbarn  som  kommer till Sverige  från\r\nutlandet beräknas till 1 000  barn  för  2004. Under\r\n2003   kom  totalt  1  027  barn  till  Sverige  för\r\nadoption,   varav   920   kom   genom  auktoriserade\r\norganisationer.\r\n\r\nI      regeringens     proposition     2003/04:131\r\nInternationella  adoptionsfrågor föreslås en ändring\r\ni lagen så att adoptionskostnadsbidrag  endast skall\r\nlämnas   för   adoptioner   som   förmedlas   av  en\r\nsammanslutning  som  är  auktoriserad  enligt  lagen\r\n(1997:192)  om  internationell  adoptionsförmedling.\r\nÅrligen genomförs ca 100 enskilda adoptioner av barn\r\nunder tio år. Ett genomförande av förslaget beräknas\r\nmedföra en minskad kostnad om ca  4  miljoner kronor\r\nper  år.  Av  propositionen  framgår  att regeringen\r\nräknar med en utgiftsminskning till följd av ändrade\r\nregler för adoptionskostnadsbidraget.\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen för  budgetåret\r\n2005 till anslaget  21:4  Bidrag  till kostnader för\r\ninternationella adoptioner anvisar  ett ramanslag på\r\n36 miljoner kronor.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nPer  Westerberg  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf346\r\nyrkande  7  i  denna  del  att  riksdagen anvisar  8\r\nmiljoner kronor mer än vad regeringen  föreslagit. I\r\nyrkande  6  samma  motion  begärs att bidraget  till\r\nkostnader för internationella  adoptioner  höjs till\r\n50  %  av  kostnaden, enligt en schablon grundad  på\r\nvarifrån barnet adopteras, dock till högst 55 000 kr\r\nper barn.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nI motion So511  yrkande  3  av Birgitta Carlsson och\r\nRigmor Stenmark (c) begärs ett  tillkännagivande  om\r\nhöjd bidragsnivå vid internationella adoptioner. Att\r\nadoptera  ett  barn  är förenat med stora kostnader,\r\nofta på nivåer långt över  100 000 kr. Detta innebär\r\natt  många  inte  har  råd  att skaffa  adoptivbarn.\r\nAdoptionskostnadsbidraget skall  därför  täcka minst\r\n50 % av kostnaderna i samband med adoption.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget    21:4    Bidrag    till   kostnader   för\r\ninternationella adoptioner\r\n\r\nEfter att adoptionskostnadsbidraget varit oförändrat\r\nsedan 1991 höjdes det kraftigt  den  1 januari 2001,\r\nfrån  24  000  kr  till  40 000 kr per barn.  Vidare\r\nträder       de      ändrade      reglerna       för\r\nadoptionskostnadsbidrag  i kraft den 1 januari 2005.\r\nUtskottet  finner  inte  anledning  att  nu  föreslå\r\nytterligare höjning av bidraget.\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning och avstyrker motion Sf346 yrkandena\r\n6 och 7.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nI motion So511 yrkande 3 begärs ett tillkännagivande\r\nom höjd bidragsnivå vid internationella  adoptioner.\r\nUtskottet  anser  som  nyss  nämnts att det inte  är\r\naktuellt       med       någon       ändring      av\r\nadoptionskostnadsbidraget   och   avstyrker   därmed\r\nmotionen i fråga.\r\n\r\n\r\n21:5 Barnpension och efterlevandestöd för barn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    21:5\r\nBarnpension och efterlevandestöd för barn.\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nFrån och med 2003 gäller nya regler för barnpension.\r\nBarnpension från folkpension och ATP har ersatts med\r\ninkomstgrundad barnpension och efterlevandestöd till\r\nbarn.\r\n\r\nBarnpension och efterlevandestöd  till  barn utges\r\ntill barn under 18 år, vars ena eller båda föräldrar\r\navlidit.  För  barn  som går i grundskola, gymnasium\r\neller liknande kan barnpensionen  förlängas,  längst\r\nt.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år.\r\nBarnpension  efter  en förälder utges med 35 %  av\r\nden  avlidnes  efterlevandepensionsunderlag  om  den\r\navlidne efterlämnar  ett pensionsberättigat barn som\r\ninte fyllt tolv år. Från  och  med månaden då barnet\r\nfyller tolv år utges barnpension i stället med 30 %.\r\nFinns   det  fler  barn  som  är  berättigade   till\r\nbarnpension   efter   den   avlidne  föräldern  ökas\r\nprocenttalen.  Barnpension  efter  båda  föräldrarna\r\nutges    med   35   %   av   respektive    förälders\r\npensionsunderlag.\r\nEfterlevandestödet   till  barn  utgör  en  lägsta\r\ngaranterad nivå för barnet  och ges därför bl.a. som\r\nen      utfyllnadsförmån     till     barnpensionen.\r\nEfterlevandestöd   till  barn  utges  med  40  %  av\r\nprisbasbeloppet. Dubbelt efterlevandestöd utges i de\r\nfall då båda föräldrarna  avlidit. Barnpension efter\r\navliden  förälder  minskar  efterlevandestödet  till\r\nbarn krona för krona.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån anslaget bekostas fr.o.m.  2003  barnpension  i\r\nform     av     inkomstgrundad    barnpension    och\r\nefterlevandestöd  till  barn och skall garantera att\r\nbarn vars ena eller båda  föräldrar  har avlidit ges\r\nen  rimlig  ekonomisk  standard. Från och  med  2003\r\nfinansieras    inkomstgrundad     barnpension    med\r\nefterlevandepensionsavgift enligt socialavgiftslagen\r\n(2000:980).  Efterlevandestöd till barn  finansieras\r\nmed skattemedel.  Under  2003 uppgick utgifterna för\r\nbarnpension och efterlevandestöd  för barn till ca 1\r\n045  miljoner  kronor. För innevarande  år  beräknas\r\nutgifterna till ca 1 057 miljoner kronor.\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen för budgetåret\r\n2005    till    anslaget   21:5   Barnpension    och\r\nefterlevandestöd för barn anvisar ett ramanslag på 1\r\n043,9 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens förslag  till  medelsanvisning  har inte\r\nföranlett     några    motionsyrkanden.    Utskottet\r\ntillstyrker förslaget.\r\n\r\n\r\n21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslaget 21:6 Vårdbidrag\r\nför   funktionshindrade  barn.   Därmed   bör\r\nriksdagen  avslå  ett motionsyrkande om annan\r\nmedelsanvisning för anslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om\r\nrätt till vårdbidrag för biståndsarbetare och\r\nom delat vårdbidrag.\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nVårdbidrag   utges  enligt   lagen   (1998:703)   om\r\nhandikappersättning  och  vårdbidrag  till föräldrar\r\nmed  hemmavarande  barn  som är i behov av  särskild\r\ntillsyn eller vård. Den 1  januari  2003  höjdes den\r\növre åldersgränsen för rätt till vårdbidrag  från 16\r\når  till halvårsskiftet det år barnet fyller 19  år.\r\nVid bedömning  av  rätt till vårdbidrag beaktas även\r\nmerkostnader  på  grund  av  barnets  sjukdom  eller\r\nfunktionshinder.  Vårdbidrag  kan  också  utges  med\r\nbeaktande  enbart  av  merkostnader.  För  barn  som\r\nvistas  på  institution   eller  enskilt  hem  genom\r\nsamhällets försorg kan ferievårdbidrag  under  vissa\r\nförutsättningar  utbetalas för den tid barnet vistas\r\nhemma.\r\n\r\nVårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv\r\neller en fjärdedels  förmån.  Vårdbidraget relateras\r\ntill prisbasbeloppet och hel förmån  utgör  250 % av\r\nprisbasbeloppet. Vårdbidraget är skattepliktigt  och\r\npensionsgrundande.\r\nErsättning för merkostnader som motsvarar minst 18\r\n%  av  prisbasbeloppet  kan  betalas  ut  utöver det\r\nannars  gällande maximibeloppet för helt vårdbidrag,\r\nunder förutsättning  att  vård-  och tillsynsbehovet\r\nför  ett  barn  är så stort att det räcker  för  att\r\ngrunda  rätt  till   helt  vårdbidrag.  Den  del  av\r\nvårdbidraget som motsvarar merkostnader är skattefri\r\noch inte pensionsgrundande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSyftet med vårdbidrag  för  barn med funktionshinder\r\när att ge föräldrar möjlighet  att  i hemmet ta hand\r\nom ett funktionshindrat barn med behov  av  särskild\r\ntillsyn och vård.\r\n\r\nAntalet  vårdbidrag  var år 2003 ca 3 700 fler  än\r\n2002. Den stora ökningen under 2003 beror på att den\r\növre gränsen för vårdbidrag  höjdes  från 16 år till\r\n19 år den 1 januari 2003.\r\nÅr 2003 uppgick utgifterna för anslaget till drygt\r\n2 232 miljoner kronor, varav ca 111 miljoner  kronor\r\nbestod  av  merkostnadsersättningar. För innevarande\r\når  beräknas  utgifterna  till  ca  2  443  miljoner\r\nkronor.\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen för budgetåret\r\n2005    till    anslaget    21:6   Vårdbidrag    för\r\nfunktionshindrade barn anvisar  ett  ramanslag  på 2\r\n622,2 miljoner kronor.\r\nAv   propositionen  framgår  att  RFV  under  2003\r\növerlämnat  rapporten Ökning av antalet vårdbidrag -\r\nperspektiv från flera myndigheter (RFV anser 2003:2)\r\ntill  regeringen.   Rapporten   har  tagits  fram  i\r\nsamarbete   med   Socialstyrelsen  på   uppdrag   av\r\nregeringen.   I  rapporten   konstaterar   RFV   att\r\nföräldrar  till  barn  med  psykiska  sjukdomar  och\r\nsyndrom svarar  för  det största antalet nybeviljade\r\nvårdbidrag.   Inom   den  gruppen   står   diagnosen\r\nADHD/DAMP  för  den största  ökningen.  En  särskild\r\nstudie har gjorts avseende fördelningen av beviljade\r\nvårdbidrag  för  flickor   respektive   pojkar.  RFV\r\nkonstaterar  där  att det i dag är flest pojkar  som\r\nutreds  och  diagnostiseras.   En   orsak  till  det\r\nojämlika förhållandet mellan flickor  och pojkar som\r\ndiskuteras i rapporten är att forskningen  i princip\r\nenbart  är  grundad  på pojkar, vilket kan göra  det\r\nsvårt att upptäcka flickors  symtom. RFV konstaterar\r\nockså  att  med  en  utvecklad  forskning  kan  även\r\nflickors  symtom  upptäckas.  Regeringen  anser  med\r\nanledning av RFV:s rapport det angeläget att få veta\r\nmer   om  situationen  för  flickor   med   psykiska\r\nstörningar,  främst  diagnosen ADHD/DAMP. Regeringen\r\nhar  därför  uppdragit  åt   Statens  beredning  för\r\nmedicinsk  utvärdering  (SBU)  att   i   samråd  med\r\nSocialstyrelsen  analysera och kartlägga kunskaperna\r\nom flickor med vissa  psykiska  störningar, särskilt\r\navseende ADHD. Därtill har SBU fått  i  uppdrag  att\r\ngöra     en     nationell     och     internationell\r\nforskningsöversikt  på området. SBU skall  överlämna\r\nsin rapport till Socialdepartementet  senast  den 15\r\ndecember 2004.\r\nVidare framgår av propositionen att regeringen ser\r\ndet  som angeläget att förkorta försäkringskassornas\r\nhandläggningstider  för  utbetalning  av vårdbidrag.\r\nRFV skall därför redovisa insatser som vidtagits för\r\natt  förkorta genomströmningstiderna för  vårdbidrag\r\nför funktionshindrade  barn. RFV skall även redovisa\r\ninsatser som vidtagits för  att  minska skillnaderna\r\nmellan försäkringskassorna. Av RFV:s  årsredovisning\r\nframgår att genomströmningstiderna för  vårdbidraget\r\nhar minskat under 2003 och ligger på högst 180 dagar\r\nför\r\n75 % av ärendena. Det är en minskning med  20  dagar\r\njämfört      med     2002.     Skillnaden     mellan\r\nförsäkringskassan  med  den längsta och den kortaste\r\nhandläggningstiden har också  minskat från 363 dagar\r\n2002 till 157 dagar 2003. Under 2004 är vårdbidraget\r\nföremål för en processkartläggning i syfte att skapa\r\nenhetliga        handläggningsrutiner         mellan\r\nförsäkringskassorna   för   att  därmed  ytterligare\r\nminska skillnaderna.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2005\r\n\r\nGöran  Hägglund  m.fl.  (kd) begär  i  motion  Sf363\r\nyrkande  44  i  denna del att  riksdagen  anvisar  1\r\nmiljon kronor mer  än  vad  regeringen föreslagit. I\r\nsamma motion, yrkande 43, begärs  beslut  att införa\r\nvårdbidrag för barn till biståndsarbetare.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nI  motion Sf245 av Billy Gustafsson och Conny  Öhman\r\n(s)  begärs  ett  tillkännagivande om att vårdbidrag\r\nbör  delas  när föräldrarna  har  delad  vårdnad  om\r\nbarnet. Om den  förälder  som  barnet är folkbokfört\r\nhos  vägrar  att  skriva  under  ansökan   om  delat\r\nvårdbidrag,  får  den  andre föräldern ingen del  av\r\nbidraget.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nUtskottet   har   tidigare   informerat    sig    om\r\nvårdbidraget  och  de  problem  som  genom  åren har\r\nuppmärksammats    vad   gäller   handläggningstider,\r\nbeslutsunderlag m.m.  Utskottet  har  då konstaterat\r\natt  det funnits brister och att dessa har  påtalats\r\nav  regeringen  bl.a.  i  regleringsbrev  till  RFV.\r\nBristerna  har  bl.a. bestått i bristande kvalitet i\r\nhandläggningen av  vårdbidrag  och skillnader mellan\r\nförsäkringskassorna. En annan brist  har  varit  att\r\ngenomströmningstiden       för       ärenden       i\r\nsocialförsäkringsnämnd,   bl.a.   vårdbidrag,  varit\r\noacceptabelt lång.\r\n\r\nUtskottet   vidhåller   sin   tidigare    kritiska\r\nståndpunkt  (bet.  2003/04:SfU1) och anser det  vara\r\nbeklagligt att försäkringskassorna  ännu  inte  helt\r\nkommit  till  rätta med problemen med de i vart fall\r\nhos    vissa   försäkringskassor    alltför    långa\r\nhandläggningstiderna  och  att det fortfarande synes\r\nfinnas  brister  i kvaliteten  i  beslutsunderlagen.\r\nUtskottet  är  dock   positivt   till   de  vidtagna\r\nåtgärderna   och   de   framsteg  som  redovisas   i\r\npropositionen.   Utskottet   förutsätter   att   det\r\nvidtagna arbetet kommer att resultera i åtgärder för\r\natt slutligt rätta till problemen.\r\nSocialförsäkringslagen    (1999:799)    innehåller\r\nbestämmelser   om   förmåner  som  dels  grundas  på\r\nbosättning i Sverige, dels är beroende av arbete här\r\ni landet. Den del av  försäkringen  som  baseras  på\r\nbosättning  avser  garantibelopp  och  bidrag, t.ex.\r\nvårdbidrag,  medan  den  del  som baseras på  arbete\r\navser  inkomstförlust.  Socialförsäkringslagen   har\r\nutsträckt  giltighet  vid  utlandsvistelse för vissa\r\nsärskilda  grupper,  bl.a. för  biståndsarbetare.  I\r\nlagen föreskrivs att biståndsarbetare  m.fl., som av\r\nsvenskt trossamfund eller svensk ideell organisation\r\nsom  bedriver  biståndsverksamhet sänds ut  för  att\r\ntjänstgöra  utomlands,   skall   vara  försäkrade  i\r\nSverige   för   bosättningsbaserade   förmåner    om\r\nutlandsvistelsen kan antas vara längst fem år. Denna\r\nbestämmelse       gäller       även      medföljande\r\nfamiljemedlemmar. Det finns vissa  begränsningar när\r\ndet   gäller   utbetalning   av  bosättningsbaserade\r\nförmåner  vid  vistelse  i ett land  som  varken  är\r\nmedlem  i  EU  eller omfattas  av  EES-avtalet.  För\r\nbiståndsarbetare  gäller att de har rätt att uppbära\r\nvissa   familjestöd,    t.ex.   föräldrapenning   på\r\nlägstanivå/grundnivå    och     barnbidrag,    under\r\nutlandsvistelsen, dock som längst  under fem år. För\r\nvårdbidrag gäller dock att förmånen endast får utges\r\nom  utlandsvistelsen  kan  antas  vara  längst   sex\r\nmånader.\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om\r\natt  vårdbidrag för funktionshindrade barn bör kunna\r\nutges   till   biståndsarbetare   (senast   i   bet.\r\n2003/04:SfU1).  Utskottet  fann  då  inget  skäl att\r\nändra  det  ställningstagande  som gjordes i samband\r\nmed   att   socialförsäkringslagen   antogs   (prop.\r\n1998/99:119,      bet.     1999/2000:SfU3,     rskr.\r\n1999/2000:12).  Utskottet   finner  inte  heller  nu\r\nanledning att göra en annan bedömning.\r\nMed det anförda tillstyrker  utskottet regeringens\r\nförslag till medelsanvisning samt  avstyrker  motion\r\nSf363 yrkande 44 i denna del samt yrkande 43 i samma\r\nmotion.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nEnligt nuvarande regler gäller att föräldrar som har\r\ngemensam  vårdnad  om ett barn får dela vårdbidraget\r\nmellan sig om båda tar  del  i vården av barnet samt\r\nom båda begär det. En delning  av  utbetalningen  av\r\nvårdbidraget  innebär  dock  inte  någon  delning av\r\nrätten    till   bidraget   utan   det   är   endast\r\nutbetalningen  som  delas  mellan  föräldrarna.  Vid\r\noenighet  får  den förälder som har den huvudsakliga\r\nvården om barnet  hela  vårdbidraget.  Utskottet har\r\ntidigare avstyrkt ett liknande motionsyrkande  (bet.\r\n2003/04:SfU1)   och   har   även  tidigare  avstyrkt\r\nmotionsyrkanden om att vårdbidraget  skall  fördelas\r\nprocentuellt  rättvist  mellan  frånskilda föräldrar\r\n(bet. 2002/03:SfU1). Liksom då anser  utskottet  att\r\ndet  får ankomma på regeringen att överväga lämpliga\r\nåtgärder  i  aktuellt hänseende om problem av större\r\nomfattning  skulle   förekomma.   Med   det  anförda\r\navstyrker utskottet motion Sf245.\r\n\r\n\r\n21:7 Pensionsrätt för barnår\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    21:7\r\nPensionsrätt för barnår.\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nPensionsgrundande  belopp  för  barnår  skall  kunna\r\ntillgodoräknas fr.o.m. det år barnet föds och t.o.m.\r\ndet år då barnet fyller tre år eller,  om  barnet är\r\nfött  under någon av månaderna juli t.o.m. december,\r\nfr.o.m. det år då barnet uppnår ett års ålder t.o.m.\r\ndet år  då  barnet  fyller  fyra år. Föräldrarna kan\r\nsjälva välja vem av dem som skall tillgodoräknas det\r\npensionsgrundande beloppet. Om  föräldrarna inte gör\r\nett  aktivt  val  kommer den förälder  som  har  den\r\nlägsta pensionsgrundande inkomsten det aktuella året\r\natt tillgodoräknas  barnårsrätt automatiskt. För den\r\nförälder som tillgodoräknas pensionsgrundande belopp\r\nför  barnår  skall en fiktiv  inkomst  beräknas  för\r\ndenna tid. Den fiktiva inkomsten kan beräknas på tre\r\nsätt,     genom    utfyllnad     till     förälderns\r\npensionsgrundande inkomst året före barnets födelse,\r\ngenom utfyllnad  till  75  %  av  den genomsnittliga\r\npensionsgrundande  inkomsten  för  alla   försäkrade\r\nunder  65  år  eller  med  ett  för  alla försäkrade\r\nenhetligt   belopp.  Det  alternativ  som  ger   det\r\nförmånligaste utfallet för ett givet år används.\r\n\r\nUtifrån  det   pensionsgrundande   beloppet  skall\r\npensionsrätt beräknas med 18,5 % av underlaget.  För\r\ndessa  pensionsgrundande  belopp  betalar  staten en\r\nålderspensionsavgift om 18,5 %.\r\nBarnårsrätt  för  adoptivföräldrar ges under  fyra\r\når, räknat från dagen  den  försäkrade fick barnet i\r\nsin  vård  och längst tills barnet  fyller  tio  år.\r\nAdoptivföräldrar  kan tillgodoräknas barnårsrätt för\r\ntid  före  det  formella  adoptionsbeslutet,  om  de\r\nvårdar och bor tillsammans med ett barn som de tagit\r\nemot i syfte att adoptera det. Detta gäller även den\r\nsom är särskilt förordnad vårdnadshavare.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSyftet med pensionsrätt för barnår är att stödja den\r\nförälder i familjen  som har lägst inkomst och/eller\r\ntagit störst del av vårdnaden  av  barnet.  Anslaget\r\nhar  tillkommit  med  anledning  av  det reformerade\r\nålderspensionssystemet.\r\n\r\nEftersom  barnårsrätten, om föräldrarna  inte  gör\r\nett aktivt val,  tillfaller  den  förälder  som  har\r\nlägst  inkomst och det i hög utsträckning är kvinnor\r\nsom har  de  lägsta inkomsterna kommer denna förmån,\r\nenligt regeringen, främst kvinnor till godo.\r\nDen statliga  ålderspensionsavgiftens  storlek och\r\nutgiftsutvecklingen   för  pensionsrätt  för  barnår\r\nstyrs   främst  av  pris-  och   inkomstbasbeloppens\r\nutveckling,      utveckling     av     födelsetalen,\r\ntimlöneutvecklingen,   inflation  och  arbetslöshet.\r\nUnder 2003 uppgick utgifterna  för  pensionsrätt för\r\nbarnår  till 3 831 miljoner kronor. För  innevarande\r\når beräknas utgifterna till 4 051 miljoner kronor.\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen för budgetåret\r\n2005  till  anslaget  21:7 Pensionsrätt  för  barnår\r\nanvisar ett ramanslag på 4 319 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens förslag till  medelsanvisning har inte\r\nföranlett    några    motionsyrkanden.     Utskottet\r\ntillstyrker förslaget.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Parlamentarisk utredning av\r\nsocialförsäkringarna (punkt 1)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg\r\n(fp),  Anita  Sidén  (m),  Linnéa  Darell   (fp),\r\nBirgitta  Carlsson  (c),  Anna Lilliehöök (m) och\r\nMona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  delvis  motionerna 2004/05:Sf357 yrkande 11,\r\n2004/05:Sf359 yrkande 2, 2004/05:Sf384 yrkande 2 och\r\n2004/05:Sf394 yrkandena  1  och 2 samt avslår motion\r\n2004/05:Sf389 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn parlamentarisk utredning om  socialförsäkringarna\r\nbör snarast tillsättas.\r\n\r\nRegeringen har tillsatt en ensamutredare som skall\r\nvara  klar hösten 2006 och först därefter  avses  en\r\nparlamentarisk  utredning  tillsättas.  Vi anser det\r\nangeläget   att   den   parlamentariska  utredningen\r\ntillsätts redan nu. Detta  bör  ges  regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n2. Parlamentarisk utredning av\r\nsocialförsäkringarna (punkt 1)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf389  yrkande  6 och avslår\r\nmotionerna  2004/05:Sf357  yrkande 11, 2004/05:Sf359\r\nyrkande 2, 2004/05:Sf384 yrkande 2 och 2004/05:Sf394\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSocialförsäkringssystemet   bygger    på    en   hög\r\nsysselsättning,  och det största problemet i dag  är\r\natt alltför få arbetar. Det viktigaste är att få ned\r\nde höga sjuktalen  genom att satsa på rehabilitering\r\noch ett friskare arbetsliv  och  uppfylla  målen  om\r\nfull  sysselsättning. Direktiven till den nu inledda\r\növersynen   av  socialförsäkringarna  står  i  skarp\r\nmotsättning till  den generella välfärdens ideologi.\r\nDen  generella  välfärden  är  särskilt  viktig  för\r\nkvinnor.   Vi  anser   att   de   förbättringar   av\r\nsocialförsäkringarna  som  är nödvändiga skall göras\r\nlöpande  och  inom  ramen  för  befintliga   system.\r\nRegeringen  bör  därför  lägga  ned  utredningen  av\r\nsocialförsäkringarna  och  i stället fokusera på att\r\nförbättra  nuvarande  system genom  att  t.ex.  höja\r\ntaken  och  se  över  reglerna  för  tillträde  till\r\nförsäkringarna.\r\n\r\n\r\n3. Principer för socialförsäkringarna (punkt 2)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf359  yrkande  1 och avslår\r\nmotionerna       2004/05:Sf338,       2004/05:Sf377,\r\n2004/05:Sf384 yrkandena 1 och 3-9 samt 2004/05:Sf389\r\nyrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att staten bör tillhandahålla ett generellt\r\nsystem för att försäkra inkomstbortfall vid sjukdom,\r\narbetslöshet,  barnafödande  och  pension.  Systemet\r\nskall  även  ge  utrymme  för  egna  lösningar   och\r\npersonligt    ansvarstagande.   Med   undantag   för\r\npensionssystemet  är  dagens socialförsäkringar dock\r\nvarken   särskilt   robusta,    överskådliga   eller\r\nträffsäkra och behöver därför reformeras.\r\n\r\nI ett kortare perspektiv bör socialförsäkringarna,\r\nutöver pensionssystemet, renodlas och samordnas. Ett\r\nbättre  samband mellan avgifter och  förmåner  måste\r\nupprättas    genom   någon   form   av   löne-   och\r\navgiftsväxling.  I  ett  längre  perspektiv  är  det\r\nönskvärt    att    hela    skatte-,   avgifts-   och\r\ntransfereringssystemet effektiviseras.  Därtill  bör\r\nincitamenten för enskilda individer förbättras.\r\n\r\n4. Principer för socialförsäkringarna (punkt 2)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2004/05:Sf389  yrkandena  1 och 3 och\r\navslår   motionerna   2004/05:Sf338,   2004/05:Sf359\r\nyrkande    1,   2004/05:Sf377   samt   2004/05:Sf384\r\nyrkandena 1 och 3-9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSocialförsäkringarna  bör även fortsättningsvis vara\r\nallmänna   och   obligatoriska    försäkringar   som\r\nfinansieras   solidariskt  med  socialavgifter   och\r\nallmänna    skattemedel.     Endast     genom     en\r\nskattefinansierad    välfärd    uppnås    nödvändiga\r\nomfördelande effekter så att tillgången till  social\r\ntrygghet  inte  skall  vara  beroende  av kön, hälsa\r\neller ekonomiska resurser.\r\n\r\nInkomstbortfallsprincipen innebär att i stort sett\r\nalla omfattas och gynnas av systemet. Därmed  skapas\r\nen solidaritet även hos samhällets mellanskikt.\r\nSedan ett antal år växer marknaden och inslagen av\r\nprivata  försäkringar  på  det  sociala området. Det\r\nurholkar jämlikheten och slår mer  mot vissa grupper\r\nän andra. Statens ansvar skall inte lämnas över vare\r\nsig    till    den    privata   sidan   eller   till\r\narbetsmarknadens parter.\r\n\r\n5. Principer för socialförsäkringarna (punkt 2)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf384 yrkandena 1 och 3-9  och\r\navslår   motionerna   2004/05:Sf338,   2004/05:Sf359\r\nyrkande    1,   2004/05:Sf377   samt   2004/05:Sf389\r\nyrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrygghetssystemet  skall  vara  långsiktigt hållbart\r\noch   klara   svängningar   i  konjunkturen   liksom\r\nförändringar i demografin. Det  skall syfta till att\r\nhjälpa  människor,  som  på grund av  sjukdom  eller\r\narbetslöshet  förlorar sin  arbetsinkomst,  tillbaka\r\ntill     arbetslivet.      Genom     att     renodla\r\ntrygghetssystemets olika ersättningsnivåer och skapa\r\nett  enhetligt  system  förbättras  möjligheten  att\r\nvidta rätt åtgärder så att  personen  kan  återgå  i\r\narbete.  Samtidigt  blir  det också mer förutsägbart\r\nsåväl för den enskilde som för staten.\r\n\r\nAlla  människor  skall  garanteras   en  ekonomisk\r\ngrundtrygghet. Det bör övervägas om barnfamiljer bör\r\nerbjudas  en  högre  trygghetsnivå. Människor  måste\r\nkunna lita på systemet  och  samtidigt kunna påverka\r\nsin egen situation. Riskerna måste  spridas  så  att\r\nmänniskor  kan  delta på lika villkor. Inom systemet\r\nskall  kunna  ske  en   rimlig  omfördelning  mellan\r\nindivider      men      också      över       livet.\r\nInkomstbortfallsförsäkringar är inte det enda sättet\r\natt  skapa  en  trygghet  för  förvärvsarbetande vid\r\nsjukdom  eller  arbetslöshet.  Inom   ramen  för  en\r\növersyn bör såväl grundtrygghetslösningar som former\r\nför \"välfärds-sparande\" prövas som möjliga  inslag i\r\nen arbetslivsförsäkring.\r\nBåde   rättvisa   och   effektivitet   talar   för\r\ninförandet av en samordnad arbetslivsförsäkring, där\r\nsjukförsäkring,       arbetsskadeförsäkring      och\r\narbetslöshetsförsäkring      ingår      och      där\r\nersättningsnivåerna         harmoniseras         och\r\nmyndighetsstrukturerna slås ihop.\r\n\r\n\r\n6. EU:s kompetens (punkt 4)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna    2004/05:Sf263   yrkande   10,\r\n2004/05:Sf362 yrkande 1 och 2004/05:Sf389 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen nationella beslutanderätten  i  EU-frågor på det\r\nsociala  området  värnas i teorin, men  i  praktiken\r\npågår en harmonisering  på  området  som drivs på av\r\nEMU-projektet.   I   och   med  Nicefördraget   slog\r\nEuropeiska  rådet  fast  en  s.k.  europeisk  social\r\nmodell.   Rådet  har  vidare  gett   medlemsstaterna\r\ngenerella riktlinjer  om  att offentlig sektor skall\r\nprivatiseras.  Vi  ser  en  uppenbar  risk  att  EU-\r\nsamarbetet kommer att medföra  en ökad privatisering\r\nav socialförsäkringarna, vilket  i  sin tur riskerar\r\natt hota det generella välfärdssystemet  i  Sverige.\r\nRegeringen  bör  därför verka för att den nationella\r\nbeslutanderätten på det sociala området bevaras.\r\n\r\n\r\n7. Gränshinder i Norden (punkt 5)\r\n\r\nav Per Westerberg  (m),  Anita Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  delvis  motion  2004/05:Sf356 yrkande 2 samt\r\navslår   motionerna  2004/05:Sf228,   2004/05:Sf229,\r\n2004/05:Sf248,     2004/05:Sf280,     2004/05:Sf367,\r\n2004/05:Sf385 och 2004/05:Sf386.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nNuvarande utformning av\r\nsocialförsäkringssystemet kan ge besvärliga\r\neffekter när en person arbetar i såväl\r\nSverige som Danmark. Det gäller bl.a.\r\nreglerna för arbetsgivaravgift, intjänande\r\nav ålderspension, föräldraförsäkringen samt\r\nersättning till långtidssjukskrivna. Detta\r\nförsvårar rörligheten på arbetsmarknaden i\r\nÖresundsregionen. Regeringen bör därför\r\nsnarast genomföra en översyn av regelverket\r\noch dess effekter och återkomma till\r\nriksdagen med förslag om hur gränshinder kan\r\nundanröjas.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n8. Utlandsstationerade (punkt 7)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg\r\n(fp),  Anita  Sidén  (m),  Linnéa  Darell   (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed delvis motion 2004/05:Sk5 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär den nya socialavgiftslagen  trädde i kraft den 1\r\njanuari 2001 blev alla skattepliktiga  förmåner  för\r\nutlandsstationerad      personal     föremål     för\r\narbetsgivaravgifter.  Det   innebär   att   alla  de\r\nutgifter   som  arbetsgivaren  väljer  att  stå  för\r\nbeläggs  med   arbetsgivaravgifter.   Särskilt   för\r\nverksamhet  i stora världsstäder som Tokyo, New York\r\noch   London   innebär   nuvarande   regelverk   att\r\nkostnaderna  för  utlandsstationering  snabbt  ökar.\r\nSvenska storföretag  löser  detta  genom  att  skapa\r\ndotterbolag i länder som man behöver personal i, men\r\nför  mindre  företag  som behöver utlandsstationerad\r\npersonal innebär de svenska arbetsgivaravgifterna en\r\nbetydande utgift. Kopplingen mellan en arbetsgivares\r\nlönekostnader     och     den    utlandsstationerade\r\narbetstagarens    rättigheter    i    det    svenska\r\nsocialförsäkringssystemet  har blivit utomordentligt\r\nsvag.  Det  är  också  en  inkongruens   vad  gäller\r\nbeskattningen  mellan statligt anställda och  privat\r\nanställda.\r\n\r\nRegeringen  bör   återkomma   till  riksdagen  med\r\nförslag  om  hur  ovanstående  problem  skall  kunna\r\nlösas.\r\n\r\n9. Företagares socialförsäkringsskydd (punkt 9)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita  Sidén  (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion   2004/05:Sf270  yrkandena  1-4  samt\r\navslår   motionerna    2004/05:Sf313,   2004/05:A355\r\nyrkande 15, 2004/05:MJ508  yrkande  4,  2004/05:N398\r\nyrkande 7 och 2004/05:N413 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe skilda reglerna för SGI för anställda  respektive\r\negenföretagare  är  inkonsekventa  och bör göras  så\r\nlikformiga  som  möjligt.  SGI  skall  beräknas  som\r\ngenomsnitt av den lön som egenföretagaren  tagit  ut\r\nde senaste två åren. Vidare bör arbetstiden beräknas\r\npå  samma  sätt för egenföretagare som för löntagare\r\nvid tillfällig föräldrapenning.\r\n\r\nDet finns regler som diskriminerar närstående till\r\nföretagare.   Ett  exempel  är  att  en  kvinna  som\r\ndeklarerat hälften  av inkomsterna från ett lantbruk\r\nkan få lägre SGI och därmed lägre föräldrapenning om\r\nmaken   gjort  skattemässiga   avsättningar.   SGI:n\r\nberäknas nämligen med utgångspunkt i den sammanlagda\r\ndeklarerade   inkomsten,  varefter  den  delas  lika\r\nmellan makarna.  Alla  sådana diskriminerande regler\r\nbör slopas.\r\nEnligt RFV:s föreskrifter  skall  vid beräkning av\r\nSGI  endast beaktas sådan inkomst som  en  försäkrad\r\nkan antas  komma  att  ha av eget arbete under minst\r\nsex månader i följd. Det  innebär att egenföretagare\r\noch/eller    tillfälligt   anställda    kan    nekas\r\nsjukpenning på  grund  av  att deras uppdrag inte är\r\ntillräckligt långa. Denna begränsning  bör  tas bort\r\nså  att  egenföretagare  och  visstidsanställda inte\r\nriskerar  att stå utan inkomstbortfallsförsäkring  i\r\nhändelse av sjukdom eller föräldraskap.\r\n\r\n10.Företagares socialförsäkringsskydd (punkt 9)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2004/05:A355    yrkande    15,\r\n2004/05:MJ508  yrkande  4 och 2004/05:N413 yrkande 7\r\nsamt avslår motionerna 2004/05:Sf270  yrkandena 1-4,\r\n2004/05:Sf313 och 2004/05:N398 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  finns  brister  i det sociala trygghetssystemet\r\nnär  det gäller företagare.  En  egenföretagare  har\r\nfasta  kostnader  vid  sjukdom och föräldraledighet.\r\nSamtidigt som företaget  tillfälligt  är  stängt med\r\nbortfall   av   inkomster   riskeras  även  ett  mer\r\nlångsiktigt inkomstbortfall genom att kunderna söker\r\nsig till andra företag. Detta  är  särskilt känsligt\r\nför  företag  som  verkar  inom  tjänstesektorn.  Vi\r\nkritiserar      även     att     den     tillfälliga\r\nföräldrapenningen för en egenföretagare beräknas per\r\nkalenderdag. Systemet  är  inte  heller anpassat för\r\npersoner   som   kombinerar  eget  företagande   med\r\nanställning    eller     studier.     Villkoren    i\r\nföräldraförsäkringen   för   företagare  bör   göras\r\nlikvärdiga med dem för andra personer.\r\n\r\n\r\n11.Företagares socialförsäkringsskydd (punkt 9)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2004/05:Sf313  och  2004/05:N398\r\nyrkande   7  samt  avslår  motionerna  2004/05:Sf270\r\nyrkandena    1-4,     2004/05:A355    yrkande    15,\r\n2004/05:MJ508 yrkande 4 och 2004/05:N413 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrygghetssystemen  diskriminerar  småföretagare  och\r\nbehöver  därför reformeras.  En  egenföretagare  har\r\nfasta kostnader  vid  sjukdom  och föräldraledighet.\r\nSamtidigt som företaget tillfälligt  är  stängt  med\r\nbortfall   av   inkomster   riskeras  även  ett  mer\r\nlångsiktigt inkomstbortfall genom att kunderna söker\r\nsig  till andra företag. Egenföretagaren  får  också\r\nlägre  tillfällig  föräldrapenning  än anställda. Vi\r\nanser  att samma villkor skall gälla för  företagare\r\nsom för anställda.\r\n\r\n\r\n12.Konstnärernas socialförsäkringsskydd\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg\r\n(fp),   Anita  Sidén  (m),  Linnéa  Darell  (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed delvis motionerna  2004/05:Kr239 yrkandena 6,\r\n7 och 11 samt 2004/05:Kr357 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVillkoren  för  de professionella  konstnärerna  att\r\nkunna basera sin  försörjning  och  inbetalning till\r\nsocialförsäkringssystemet på ersättning  för  utfört\r\narbete   måste   förbättras   och  underlättas.  Det\r\nkarakteristiska för konstnärsyrket  är  att  det tar\r\nlång  tid  att  etablera  sig  som  konstnär och att\r\ninkomsterna  är ojämna över tiden. För  konstnärerna\r\nbehövs       därför       mer       individanpassade\r\nsocialförsäkringssystem.\r\n\r\n\r\n13.Orsaker till ohälsan (punkt 12)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf359 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  finns  inga   enkla   förklaringar   till   att\r\nohälsotalen  ökat  så  dramatiskt  sedan  1997  utan\r\norsakerna  är  komplexa.  När  man läser regeringens\r\ntexter  och  lyssnar  på debatter slås  man  av  hur\r\ndogmatiskt   regeringen  ser   på   orsakerna   till\r\nsjukfrånvaron.   Arbetsplatsens   beskaffenhet   och\r\narbetsmiljön   verkar  vara  de  enda  faktorer  som\r\npåverkar människor att må dåligt och sjukskriva sig.\r\nUtan  att  förringa   arbetsplatsens   betydelse   i\r\nsammanhanget  finns det ett flertal orsaker till den\r\nökade sjukfrånvaron.  Människors  svårigheter att få\r\nhela  livspusslet  att  gå  ihop  torde   skapa   en\r\nbetydande  del av ohälsan. Utformningen av familje-,\r\nsocial-,       folkhälso-,        skatte-        och\r\njämställdhetspolitiken   har   stor   betydelse  för\r\nmöjligheterna  att  komma  till  rätta med  ohälsan.\r\nOhälsan   både  i  och  utanför  arbetslivet   måste\r\nbekämpas genom  att  stärka  den enskilda människans\r\nkänsla  av  värde,  inflytande och  egenmakt.  Hälsa\r\nhandlar om att få leva ett så friskt liv som möjligt\r\nutifrån sina egna förutsättningar.  Svårigheter  att\r\nfå tillräckligt med tid för barn, familj, sig själv,\r\nsläkt  och  vänner  skapar  den  stress,  känsla  av\r\notillräcklighet,  ensamhet och trötthet som så många\r\nkänner. Grundtryggheten  och  hälsan  hos  barn  och\r\nvuxna   har   därmed   blivit   mindre.  De  växande\r\nohälsotalen kräver således ett helhetsgrepp.\r\n\r\n\r\n14.Sjukdomsbegreppet (punkt 13)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg\r\n(fp),  Anita  Sidén  (m),  Linnéa   Darell  (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna  2004/05:Sf287  yrkande  13  och\r\n2004/05:Sf357 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLägre sjukfrånvaro  uppnås  bl.a. genom stramare och\r\nklarare regler för sjukskrivning,  men  också  genom\r\nbättre    rehabilitering,   nationell   vårdgaranti,\r\nfinansiell     samordning    och    en    fungerande\r\narbetsmarknad för dem som behöver byta arbete.\r\n\r\nRegeringen  bör   genomföra   en  kartläggning  av\r\neffekterna  kring de förändringar  som  skett  under\r\n1990-talet avseende sjukdomsbegreppet för att bedöma\r\ndess påverkan  på  sjukskrivningarna. Regeringen bör\r\nsnarast återkomma till  riksdagen med en redovisning\r\nav resultatet och förslag  till förändringar i syfte\r\natt tydliggöra sjukförsäkringens regelverk.\r\n\r\n15.Försäkran vid sjukpenning (punkt 15)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita  Sidén  (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf357 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill  återinföra  att  den  sjukskrivne  den 28:e\r\ndagen   ger   en   skriftlig  försäkran  om  nedsatt\r\narbetsförmåga   till   försäkringskassan.    Intyget\r\navskaffades den 1 juli 2003 efter beslut av regering\r\noch  riksdag.  Vi  anser att avskaffandet av intyget\r\nmotverkar   syftet   med    en    uppstramning    av\r\nsjukskrivningsprocessen.\r\n\r\n\r\n16.Information om sjukförsäkringens syfte\r\n(punkt 16)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 16\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf359 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt de  dramatiskt  ökade  sjukskrivningstalen  till\r\nstor  del  beror  på  en förskjutning av attityderna\r\ntill sjukförsäkringen torde stå klart för de flesta.\r\nOlika undersökningar pekar på en sådan förskjutning.\r\nMånga anser det vara fullt  legitimt  att sjukanmäla\r\nsig  även  om  man inte är sjuk i medicinsk  mening.\r\nDetta kan delvis  bero  på  bristande  kunskaper  om\r\nsyftet  med  sjukförsäkringen.  Det som är tänkt att\r\nvara  en  sjukförsäkring  har  i  mångas  medvetande\r\nkommit        att       betraktas       som       en\r\ninkomstbortfallsförsäkring. Som ett led i att stärka\r\nlegitimiteten  för   sjukförsäkringssystemet   måste\r\narbetet med att informera om sjukförsäkringens syfte\r\nges ett stort utrymme.\r\n\r\n\r\n17.Läkarna och sjukskrivningsprocessen\r\n(punkt 17)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2004/05:Sf403  yrkande  10 och avslår\r\nmotion 2004/05:Sf359 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att utbildning respektive fortbildning  av\r\nläkare  i försäkringsmedicin är av stor vikt för att\r\nhöja kvaliteten på de behandlande läkarnas intyg och\r\nutlåtanden.  Utbildningen  bör  omfatta alla läkare,\r\näven dem som nu är i tjänst. På sikt bör genomgången\r\nutbildning i försäkringsmedicin bli  ett villkor för\r\natt  över  huvud  taget  få  skriva  sjukintyg  till\r\nförsäkringskassan. Vi anser att regeringen  bör låta\r\nutreda  i  vilken  takt  detta  skall genomföras och\r\ndärefter återkomma till riksdagen i denna fråga.\r\n\r\n\r\n18.Läkarna och sjukskrivningsprocessen\r\n(punkt 17)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf359  yrkande  16  och avslår\r\nmotion 2004/05:Sf403 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOhälsan  beror  i  hög grad på männskors svårigheter\r\natt få hela livspusslet att gå ihop. Läkarnas roll i\r\nsjukskrivningsprocessen  är  av  största  betydelse.\r\nSåväl  för  individen  som  med  tanke på samhällets\r\nkostnader är det mycket viktigt att precisionen ökar\r\ni sjukskrivningsprocessen. Varje läkare  måste  vara\r\nmedveten  om att en sjukskrivning innebär utfärdande\r\nav  en  \"check\"   som   arbetsgivaren   och   senare\r\nstatskassan bekostar.\r\n\r\nLäkaren  måste  från  ett helhetsperspektiv bedöma\r\nden sammantagna och långsiktiga  konsekvensen av att\r\nta  en  person  ur arbetslivet. Varje  sjukskrivning\r\nrymmer nämligen en inneboende risk för isolering och\r\npassivisering. Sjukskrivningar  med slentrianmässiga\r\noch oprecisa diagnoser måste undvikas.  Vidare måste\r\nden intygslämnande läkaren så långt möjligt  undvika\r\nheltidssjukskrivning   och  i  stället  ta  vara  på\r\npersonens arbetsförmåga även om den är begränsad.\r\n\r\n19.Sjukgymnaster och psykologer (punkt 18)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf383   och   avslår  motion\r\n2004/05:Sf301.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   anser   att   den   av   utskottet   förordade\r\nförsöksverksamheten   avseende   sjukgymnaster  även\r\nskall omfatta psykologer som är en annan legitimerad\r\nyrkesgrupp  som  ofta  träffar patienterna  vid  ett\r\nflertal  tillfällen och som  också  ofta  är  direkt\r\ninblandade  i  deras  rehabilitering. Det är även en\r\nyrkesgrupp som inom sitt specialistområde har större\r\nmöjligheter  än  läkare  att   bedöma   behovet   av\r\nsjukskrivning  i förhållande till rehabilitering och\r\npatientens arbetsuppgifter.\r\n\r\n\r\n20.Minskningsregeln (punkt 19)\r\n\r\nav Per Westerberg  (m),  Anita Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf347 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   menar   att   möjligheten   att   ersätta   för\r\ninkomstbortfall   ända   upp  till  90  %  av  lönen\r\nförhindrar ekonomiska incitament att verka fullt ut.\r\nVi  föreslår därför att taket  för  den  sammanlagda\r\nersättningen  -  från  den statliga sjukförsäkringen\r\noch genom kollektivavtal  - sänks till 85 % av lönen\r\nde  första  sex  frånvaromånaderna  och  till  75  %\r\ndärefter. Vi föreslår  att denna förändring träder i\r\nkraft först 2006 så att  de  avtalsslutande parterna\r\nhar möjlighet att förhandla om avtalen under 2005.\r\n\r\n\r\n21.Sänkta ersättningsnivåer (punkt 20)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita  Sidén  (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf357 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är  viktigt  att den offentliga sjukförsäkringen\r\nger ett skydd mot  orimliga  inkomstbortfall när man\r\när sjuk. Det måste således finnas  en  grundläggande\r\ntrygghet   för   dem   som   drabbas.   Som   i  all\r\nförsäkringsverksamhet   måste  det  dock  finnas  en\r\ntydlig   självrisk   för  den   enskilde   för   att\r\nsjukförsäkringen  inte   skall   överutnyttjas.  Att\r\nersättningens            storlek            påverkar\r\nsjukskrivningsbeteendet har stöd i forskningen.\r\n\r\n\r\n22.Tak i sjukförsäkringen (punkt 21,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav  Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och  Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  ställningstagande  under\r\npunkt 21 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nVi anser att en höjning av ersättningnivåer och höjt\r\ntak   för    ersättningar    bidrar    till    ökade\r\nsjukskrivningar  vilket  bekräftas  av forskning och\r\npraktisk  erfarenhet.  Vi  motsätter oss  därför  en\r\nhöjning av taken i sjukförsäkringen.\r\n\r\n\r\n23.Karensdag (punkt 22, motiveringen)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita  Sidén  (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  ställningstagande  under\r\npunkt 22 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nAll sjukskrivning, kort som lång, börjar med att man\r\när  hemma  de  första  dagarna.  Vi  anser  att  två\r\nkarensdagar  skulle  innebära  en  rimlig  nivå  för\r\nsjälvrisk och en rimlig avvägning för att åstadkomma\r\nminskade sjukskrivningar.\r\n\r\n\r\n24.Flexibel sjukpenningnivå (punkt 23)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén  (m)  och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2004/05:Sf357  yrkande  1 i denna del\r\noch  avslår motionerna 2004/05:Sf225, 2004/05:Sf238,\r\n2004/05:    Sf246,   2004/05:Sf251,   2004/05:Sf261,\r\n2004/05:Sf345,     2004/05:Sf359     yrk-ande    17,\r\n2004/05:Sf373 och 2004/05:Ub389 yrkande  2  i  denna\r\ndel.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDeltidssjukskrivning  bör  kunna  göras mer flexibel\r\noch  inte bara till en del av dagen.  Det  bör  vara\r\nmöjligt  att vara sjukskriven en timme om dagen, men\r\näven att vara  sjukskriven  på deltid genom att vara\r\npå jobbet på heltid och arbeta  i halv takt. Det ska\r\näven   gå   att   vara   sjukskriven   från    vissa\r\narbetsuppgifter.   Exempelvis  kanske  det  inte  är\r\nmöjligt att utföra fysiskt krävande arbetsuppgifter,\r\nmen  däremot  att  arbeta   framför   datorn,  eller\r\ntvärtom. Det skall även gå att vara sjukskriven från\r\nsina    ordinarie   arbetsuppgifter,   men   genomgå\r\nutbildning. Vi föreslår att detta förs in i 3 kap. 7\r\n§ AFL.\r\n\r\n\r\n25.Flexibel sjukpenningnivå (punkt 23)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2003/04:Sf359  yrkande  17 och avslår\r\nmotionerna       2004/05:Sf225,       2004/05:Sf238,\r\n2004/05:Sf246,     2004/05:Sf251,     2004/05:Sf261,\r\n2004/05:Sf345, 2004/05:Sf357 yrkande 1  i denna del,\r\n2004/05:Sf373  och 2004/05:Ub389 yrkande 2  i  denna\r\ndel.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  viktigt att  man  fokuserar  på  individens\r\narbetsförmåga   hellre  än  arbetsoförmåga.  Det  är\r\ndärför    bra    med    en     utgångspunkt     inom\r\nsjukskrivningsprocessen  som  i  större utsträckning\r\nhandlar om möjlighet till deltidssjukskrivning.  För\r\natt  ytterligare  stärka detta synsätt och samtidigt\r\nge ökade individuella  möjligheter  bör dagens fasta\r\nsteg i sjukpenningförsäkringen slopas. En person som\r\ni dag arbetar 50 % och får sjukpenning  med 50 % kan\r\ninte  öka  sin  arbetsinsats med 10 % även om  detta\r\nenligt dennes läkare  skulle  vara  möjligt.  Dagens\r\nsystem   tar   inte  hänsyn  till  den  individuella\r\nförmågan  och  uppmuntrar  således  inte  till  ökad\r\narbetsinsats om  den  inte  ryms  inom  ramen för de\r\nfasta stegen. Detta är helt fel. Av detta  skäl  bör\r\ndet  göras  möjligt  att  ha  en  ersättning  med en\r\nindividanpassad procentsats mellan 25 och 100 %.\r\n\r\n\r\n26.Studier vid sjukskrivning (punkt 24)\r\n\r\nav  Per  Westerberg  (m),  Bo Könberg (fp), Anita\r\nSidén (m), Linnéa Darell (fp) och Anna Lilliehöök\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2004/05:Sf269,  2004/05:  Sf296,\r\n2004/05:Sf357  yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sf382,\r\n2004/05:Sf402,   2004/05:Sf403    yrkande    6   och\r\n2004/05:Ub389  yrkande  2  i denna del samt bifaller\r\ndelvis motion 2004/05:Ub441  yrkande  5  samt avslår\r\nmotionerna    2004/05:Sf233,    2004/05:Sf292    och\r\n2004/05:Sf388.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMed dagens regler för sjukpenning och studiestöd går\r\ndet     inte     att     kombinera    studier    med\r\ndeltidssjukskrivning. Det  är angeläget att reglerna\r\nförändras så att detta blir  möjligt, inte minst med\r\nhänsyn till att den nuvarande ordningen kan vara ett\r\nhinder för rehabilitering. Regeringen  bör återkomma\r\ntill   riksdagen  med  förslag  som  möjliggör   för\r\nstudenter att vara deltidssjukskrivna och studera på\r\ndeltid.\r\n\r\n\r\n27.Studier vid sjukskrivning (punkt 24)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2004/05:Ub441  yrkande  5  och avslår\r\nmotionerna       2004/05:Sf233,       2004/05:Sf269,\r\n2004/05:Sf292, 2004/05: Sf296, 2004/05:Sf357 yrkande\r\n1   i   denna   del,  2004/05:Sf382,  2004/05:Sf388,\r\n2004/05:Sf402,   2004/05:Sf403    yrkande    6   och\r\n2004/05:Ub389 yrkande 2 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStudier  i  mer  begränsad  omfattning  kan vara den\r\nbästa  chansen  att komma tillbaka i arbete  för  en\r\nperson  som blivit  sjuk.  I  dag  måste  studiestöd\r\nuppbäras  kontinuerligt  för  att ge skydd i samband\r\nmed  beräkning  av  sjukpenninggrundad  inkomst.  Om\r\nreglerna kan anpassas  till  ett  flexibelt  bruk av\r\nstudiemedlen  kan  skyddet  för studerande i samband\r\nmed  sjukdom  förbättras.  Deltidssjukskrivning  bör\r\näven vara möjlig att kombinera med deltidsstudier.\r\n\r\n\r\n28.Studier vid sjukskrivning (punkt 24)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf292  och  avslår  motionerna\r\n2004/05:Sf233,     2004/05:Sf269,     2004/05:Sf296,\r\n2004/05:Sf357  yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sf382,\r\n2004/05:Sf388, 2004/05:Sf402,  2004/05:Sf403 yrkande\r\n6,   2004/05:Ub389  yrkande  2  i  denna   del   och\r\n2004/05:Ub441 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen    som    vill    aktivera    sig    under    en\r\nrehabiliteringsperiod  genom  att  studera  möts  på\r\nförsäkringskassan av argumentet \"kan man studera kan\r\nman  också arbeta\" trots att den som drabbats kanske\r\nomöjligen  kan  fortsätta  inom  den  sektor där han\r\neller  hon tidigare varit verksam. I väntan  på  ett\r\ntillfrisknande    eller    anpassning    till    nya\r\nförhållanden  kan  studier vara ett utmärkt sätt att\r\nförsöka ta tag i sitt  liv och på bästa sätt försöka\r\nigen inom ramen för de nya förutsättningarna.\r\n\r\n\r\n29.Samordning av ersättningssystem (punkt 27)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  27\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf389  yrkande  4  och  avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sf343 och 2004/05:Sf349.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksförsäkringsverket utgår i sina bedömningar  från\r\nmålet    att    den    sjukskrivne    skall    uppnå\r\n\"arbetsförmåga\".  Arbetsmarknadsstyrelsen,  å  andra\r\nsidan,  använder  sig  av  begreppet \"arbetsför\" för\r\nsina bedömningar. De båda myndigheternas  begrepp är\r\ninte överensstämmande med varandra, vilket i sig kan\r\nmedföra  att  den enskilde \"hamnar mellan stolarna\".\r\nDärför      bör      regeringen       uppdra      åt\r\nRiksförsäkringsverket   och  Arbetsmarknadsstyrelsen\r\natt samordna sina målbeskrivningar.\r\n\r\n\r\n30.Faktorer som kan påverka sjuktalen m.m.\r\n(punkt 28)\r\n\r\nav Per Westerberg (m),  Anita  Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion 2004/05:Sf287 yrkandena    1-4, 6, 7,\r\n9, 11 och 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns  många  olika  faktorer  som  kan  påverka\r\nsjuktalen.  Vi  vill  peka  på ökade möjligheter för\r\nmänniskor  att  styra  sina  egna   liv,  förändrade\r\nattityder    till   sjukförsäkringen,   myndigheters\r\nmissbruk      av     förtidspensioneringen,      god\r\nrehabilitering, åtgärder för att det inte skall löna\r\nsig att byta ersättningssystem  och  etablerande  av\r\nenskilda    alternativ   inom   offentligfinansierad\r\nverksamhet.   Andra   betydelsefulla   faktorer   är\r\nersättningsnivån och karensdagar i sjukförsäkringen.\r\nVi vill även framhålla  att  dagens  sjukskrivningar\r\nger enorma välfärdsförluster för både  enskilda  och\r\nstaten.\r\n\r\n\r\n31.Kompensationsnivå i sjuklönen (punkt 30)\r\n\r\nav  Per  Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf347  yrkande  3  samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sf212 och 2004/05:Sf398.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  viktigt att den offentliga sjukförsäkringen\r\nger ett skydd  mot  orimliga inkomstbortfall när man\r\när sjuk. I den offentliga sjukförsäkringen måste det\r\nfinnas  en  grundläggande   trygghet   för  dem  som\r\ndrabbas. Som i all försäkringsverksamhet  måste  det\r\ndock finnas en tydlig självrisk för den enskilde för\r\natt  sjukförsäkringen  inte  skall överutnyttjas. Vi\r\nanser att ersättningen i sjuklönen skall sänkas till\r\n75 % av löneförmånerna fr.o.m. den 1 januari 2005.\r\n\r\n\r\n32.Samverkan i rehabiliteringen (punkt 31)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2004/05:Sf353  och  2004/05:N401\r\nyrkande  6  samt  avslår  motionerna  2004/05:Sf308,\r\n2004/05:  Sf332,  2004/05:Sf392,  2004/05:Sf409  och\r\n2004/05:So394 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen  bör driva fram ett reformarbete  som  gör\r\natt sjukvård  och  försäkringskassor tillsammans kan\r\nfå försäkringen att  fungera  så  som  det är tänkt.\r\nFolkpartiet   har   lagt   fram   ett   fullständigt\r\nlagförslag för finansiell samordning mellan i första\r\nhand försäkringskassa och sjukvård. Innan regeringen\r\nstoppade   verksamheten   från   1998   hade  lokala\r\ninitiativ  i  försöksområdena  på  fem  år sparat  i\r\ngenomsnitt  omkring  15 % av sjukpenningkostnaderna.\r\nSamordning av resurser  mellan Försäkringskassan och\r\nvården  måste genomföras.  Vi  föreslår  att  Västra\r\nGötaland  och  Kalmar  län ges möjlighet att fungera\r\nsom försökslän för en i  verklig  mening  finansiell\r\nsamordning mellan sjukförsäkring och sjukvård.\r\n\r\n\r\n33.Samverkan i rehabiliteringen (punkt 31)\r\n\r\nav Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2004/05:So394  yrkande  7 samt avslår\r\nmotionerna       2004/05:Sf308,       2004/05:Sf332,\r\n2004/05:Sf353,   2004/05:Sf392,  2004/05:Sf409   och\r\n2004/05:N401 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  regeringen   bör  utreda  varför  de\r\ngenomförda   reformerna  avseende   samverkan   inte\r\nanvänds i önskad utsträckning. Vidare bör regeringen\r\nlämna förslag  på  ett  mer tillåtande regelverk som\r\ngör   det  möjligt  att  samordna   insatser   kring\r\nindividen,  föra  över  resurser  mellan myndigheter\r\nsamt   dela   \"vinster\"   som  uppkommer  genom   de\r\nsamordnade insatserna.\r\n\r\n\r\n34.Ansvar för rehabilitering m.m. (punkt 36)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell\r\n(fp) och Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf314  och avslår motionerna\r\n2004/05:Sf357 yrkande 5 och 2004/05:Sf372.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\"Fontänhusmodellen\" för rehabilitering  av  psykiskt\r\nlångtidssjuka   visar   bra  resultat  till  en  låg\r\nkostnad.  För  enskilda personer  skapas  en  social\r\nsamvaro med det  viktiga  syftet att kunna återkomma\r\ntill arbetslivet. Vi anser  att  det  bör genomföras\r\nregelförändringar   så   att   statliga  medel   hos\r\nförsäkringskassorna  och arbetsmarknadsmyndigheterna\r\nkan  användas  till  att   stödja   verksamhet   med\r\nrehabilitering  av  långtidssjuka  av  det  slag som\r\npågår på Fontänhusen i Sverige.\r\n\r\n\r\n35.Rehabilitering av långtidssjukskrivna\r\n(punkt 40)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg\r\n(fp),   Anita  Sidén  (m),  Linnéa  Darell  (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed delvis motion 2004/05:Sf272.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe     förändringarna    i     reglerna     avseende\r\nförtidspensionering  som  genomfördes 2003 och RFV:s\r\noch försäkringskassornas tillämpning  av  dessa, har\r\nminskat   möjligheterna   att   genomföra  effektiva\r\nrehabiliteringsinsatser med bestående effekt för dem\r\nmed behov av rehabilitering under lång tid. Psykiskt\r\nsjuka har ofta behov av först en lång behandlingstid\r\noch  därefter  en  lång  tid  med såväl  social  som\r\narbetsmässig rehabilitering. Effekten  av  den snäva\r\ntillämpningen  är  således  att  man tvingas avbryta\r\nrehabiliteringen.\r\n\r\n\r\nVi anser därför att regeringen snarast bör\r\nvidta de åtgärder som behövs för att\r\nrehabilitering skall kunna genomföras även\r\nom det krävs en längre\r\nrehabiliteringsperiod.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n36.Rehabiliteringsfrågor i övrigt (punkt 41)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf403  yrkande 7 samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sf219, 2004/05:Sf236  yrkande  2,\r\n2004/05:Sf247, 2004/05:Sf293 och 2004/05:Sf307.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   det  måste  bli  lättare  för  en\r\nsjukskriven att pröva ett annat arbete än det arbete\r\nsom denne har sjukskrivits ifrån. Personen bör då ha\r\nrätt till tjänstledighet  i  högst  sex månader från\r\nsin     gamla    arbetsgivare.    Sjukskrivna    och\r\nförtidspensionärer   bör  kunna  \"ta  med  sig\"  sin\r\nsjukpenning/pension till en arbetsgivare, som därmed\r\nunder  en  prövoperiod  får  en  lägre  kostnad  för\r\nanställningen.\r\n\r\n\r\n37.Rehabiliteringsfrågor i övrigt (punkt 41)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  41\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf219  samt  avslår motionerna\r\n2004/05:Sf236      yrkande     2,     2004/05:Sf247,\r\n2004/05:Sf293,   2004/05:Sf307   och   2004/05:Sf403\r\nyrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLarmrapporterna  om  stress  och  utbrändhet  duggar\r\ntätt. Varje dag dyker  rap-    porter upp om alltför\r\nhöga  stressnivåer  och  om  ökade  sjukskrivningar.\r\nVarje  vecka  möter  vården  drabbade människor  som\r\nsöker hjälp för att förstå sina symptom eller som är\r\nförtvivlade för att de inte längre klarar sina jobb.\r\nFackliga företrädare och chefer  undrar hur de skall\r\nhantera   personal   som   drabbats  av  utbrändhet,\r\nsamtidigt som de har svårigheter  att klara sin egen\r\nstress.\r\n\r\n\r\nFör att få en överblick över problematiken och\r\nför att kunna komma med riktiga åtgärder\r\nbehöver man föra samman dem som har kunskap\r\nfrån olika håll i en delegation mot stress\r\noch utbrändhet. Att sammanföra forskares och\r\npraktikers vetande leder en bra bit på vägen\r\nför beslutsfattare.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n38.Rehabiliteringsfrågor i övrigt (punkt 41)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  41\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf307 samt avslår motionerna\r\n2004/05:Sf219,     2004/05:Sf236      yrkande     2,\r\n2004/05:Sf247,   2004/05:Sf293   och   2004/05:Sf403\r\nyrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag    anser   att   en   översyn   bör   göras   av\r\nsjukförsäkringssystemet   så   att  whiplash-skadade\r\ngaranteras ekonomisk ersättning  vid rehabilitering.\r\nDet   finns   i   dag   en   orimlig  begäran   från\r\nförsäkringsbolagen för att få  ekonomisk  hjälp  den\r\nvägen.  Den  skadade  skall  efter  endast 72 timmar\r\nefter  olyckan  kunna bevisa med ett läkarintyg  att\r\nwhiplashskadan har ett samband med olyckan. Detta är\r\nomöjligt  då  just   denna   form  av  skada  kommer\r\nsmygande.\r\n\r\n\r\n39.Närståendepenning (punkt 42)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:So357  yrkande  8 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sf249 samt 2004/05:Sf274.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnhöriga  utför  viktiga  insatser  inom  vård   och\r\nomsorg,   t.ex.   genom  att  vårda  en  svårt  sjuk\r\nnärstående. Reglerna för rätt till närståendepenning\r\när dock alltför snäva.  Vi anser dels att ersättning\r\nbör kunna utges även i situationer då den närstående\r\ninte är fullt så allvarligt  sjuk  som dagens regler\r\nkräver, dels att den berättigade kretsen bör vidgas.\r\n\r\n\r\n40.Närståendepenning (punkt 42)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  42\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf249  och avslår motionerna\r\n2004/05:Sf274 samt 2004/05:So357 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamhällets insatser räcker inte  till i dag för alla\r\nvårdbehövande så många är beroende av den insats som\r\nanhöriga gör. Anhörigas arbetsinsatser  är  en del i\r\nvårt gemensamma åtagande att kunna ge vård och hjälp\r\ntill   den   som  behöver  det.  Dagens  system  med\r\nanhörigbidrag  behöver  ses  över  så att vi får ett\r\nsystem  som kan ge hjälp till fler anhöriga  som  är\r\nberedda  att   stötta  och  hjälpa  i  livets  olika\r\nskeenden, inte enbart i livets slutskede utan även i\r\nandra tider då framför allt äldre behöver lite extra\r\nhjälp.\r\n\r\n\r\n41.Närståendepenning (punkt 42)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservationen.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2004/05:Sf274 samt avslår  motionerna\r\n2004/05:Sf249 och 2004/05:So357 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  finns  inga  sakliga  grunder  till  varför  en\r\nnärstående  till en person som fått sin infektion av\r\nhiv på annat  sätt,  t.ex.  genom samlag, inte skall\r\nkunna  få  vårda sin närstående  i  240  dagar.  Det\r\nlidande som  en  infektion av hiv innebär är, liksom\r\nbehovet av närståendevård,  inte förbehållet den som\r\nsmittats   av   blodprodukter.  Gällande   regelverk\r\nlegitimerar ett synsätt  om att vissa är \"oskyldigt\"\r\nsmittade  medan  andra  skulle  ha  sig  själva  att\r\nskylla. Vi anser därför att  regeringen bör överväga\r\natt  240  dagars  vårdtid  av  en  person  som  fått\r\ninfektion av hiv skall gälla oavsett hur infektionen\r\nuppstått.\r\n\r\n\r\n42.Ungdomar och aktivitetsersättning (punkt 43)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén  (m)  och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed delvis motion 2004/05:Sf222.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet har varit  alltför  lätt  för  staten att avföra\r\nunga  människor med funktionshinder från  utbildning\r\noch     arbetsmarknad.      Problemet     är     att\r\nförtidspensionering av unga har förekommit för långt\r\nfler  än  dem  med de svåraste funktionshindren.  Vi\r\nanser att regeringen  måste  ta  reda  på  hur dessa\r\nförtidspensionerade      barns     och     ungdomars\r\nlivssituation  i  dag  ser ut,  vilka  insatser  som\r\nskulle  kunna  göras  för  att  erbjuda  utbildning,\r\nrehabilitering och arbete samt  om  dagens regelverk\r\nhindrar en väg till arbete och delaktighet.\r\n\r\n\r\n43.Sjukersättningens sluttid (punkt 44)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén  (m)  och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf357 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEftersom vi förordar en rörlig pensionsålder från 61\r\når anser vi  inte att det bör vara möjligt att få ta\r\nut förtidspension  efter  61  års  ålder.  Vi vill i\r\nstället   att   den  vanliga  ålderspensionen  skall\r\nanvändas i dessa  fall.  För närvarande kan det bara\r\ntillämpas för dem som har  inarbetad inkomstpension,\r\neftersom garantipensionen kan  tas  ut  först vid 65\r\når.   Konsekvensen   för   den   enskilde   är   att\r\ninkomstpensionen  kommer  att  bli lägre då man inte\r\nlängre  kan ta ut förtidspension  efter  61  år.  De\r\npensionärer  som  inte  kommer upp i en pension över\r\ngarantipensionen påverkas dock inte.\r\n\r\n\r\n44.Vilande aktivitets- och sjukersättning vid\r\nstudier (punkt 46)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell\r\n(fp) och Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna  2004/05:Sf243,  2004/05:  Sf359\r\nyrkande   19,    2004/05:Sf403    yrkande    5   och\r\n2004/05:Ub389 yrkande 2 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringen aviserade i budgetpropositionen för\r\n2003 att man skulle återkomma med en\r\nproposition om vilande aktivitets- och\r\nsjukersättning vid studier. Något sådant\r\nförslag har ännu ej lagts fram för\r\nriksdagen. Studier kan vara en väg till ett\r\nnytt yrke som gör att den som varit\r\nförtidspensionerad kan komma tillbaka i\r\narbetslivet åtminstone på deltid. Regeringen\r\nbör således återkomma med ett sådant\r\nförslag.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n45.Åtgärder för återgång i arbete vid\r\naktivitets- och sjukersättning (punkt 48)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf403 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det skall vara möjligt att vid återgång\r\ntill arbete  efter  aktivitets- eller sjukersättning\r\nbibehålla     tidigare    intjänad     rätt     till\r\narbetslöshetsersättning  och  SGI samt att anställda\r\nskall  ges rätt till tjänstledighet  för  att  pröva\r\nnytt arbete.\r\n\r\n\r\n46.Vilande aktivitets- och sjukersättning\r\n(punkt 49)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 49\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf359 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt budgetpropositionen  är  det färre som prövat\r\npå   möjligheten   till   vilande  aktivitets-   och\r\nsjukersättning än förväntat.  Vi  menar att detta är\r\nrelativt  naturligt av främst två orsaker.  För  det\r\nförsta finns det för de arbetsgivare som vill bereda\r\nplats   för  en   person   med   aktivitets-   eller\r\nsjukersättning    inget    skydd    om    eventuella\r\nsjuklönekostnader  uppkommer.  Det  kan medföra  att\r\narbetsgivare  tvekar  att  anställa dessa.  För  det\r\nandra   löser   systemet  med  vilande   aktivitets-\r\nrespektive sjukersättning  problemet  endast för dem\r\nsom kan påbörja en anställning. För dem  som ställer\r\nsig   till   arbetsmarknadens  förfogande  men  inte\r\nomedelbart kommer  in på denna arbetsmarknad innebär\r\ndet    dock    att    de    saknar     rätt     till\r\narbetslöshetsersättning.\r\n\r\n\r\n47.Handikappersättning (punkt 53)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Bo Könberg (fp), Linnéa Darell\r\n(fp),  Birgitta  Carlsson  (c)  och  Mona Jönsson\r\n(mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 53 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2004/05:Sf226  och 2004/05:Sf227\r\nsamt   bifaller   delvis  motionerna  2004/05:Sf282,\r\n2004/05:Sf350 och 2004/05:Sf374  samt  avslår motion\r\n2004/05:Sf306.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamtidigt  som nivåerna i handikappersättningen  har\r\nlegat still  har  merkostnaderna  för  den  enskilde\r\nstadigt  ökat  och  en rad subventioner tagits bort.\r\nErsättningen  har  därför   successivt   kommit  att\r\nurholkas. Vidare blir bedömningen i enskilda ärenden\r\nallt  hårdare  och variationerna är också stora.  En\r\növersyn  av  reglerna   för   och  tillämpningen  av\r\nhandikappersättningen bör därför genomföras.\r\n\r\n\r\n48.Privatisering av arbetsskadeförsäkringen\r\nm.m. (punkt 54)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita  Sidén  (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf271 samt avslår motionerna\r\n2004/05:Sf336 och 2004/05:Sf348.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  riskdifferentierad   arbetsskadeförsäkring   där\r\narbetsgivaren i lag åläggs att teckna en fullständig\r\nförsäkring    för    arbetsolyckor    bör   införas.\r\nFörsäkringen  skall  vara  lagreglerad, obligatorisk\r\nför  arbetsgivarna  samt  finansieras  med  premier.\r\nPremiernas storlek skall bero  på  hur  drabbat  ett\r\nföretag  eller  en  bransch är av arbetsolyckor. För\r\natt  kompensera  arbetsgivarna   bör   den   del  av\r\narbetsgivaravgifterna som avser arbetsolycksfallen i\r\narbetsskadeförsäkringen justeras.\r\n\r\nArbetsolycksfall  skall  enligt vår mening skiljas\r\nfrån arbetssjukdomar. Arbetssjukdomar  bör  på  sikt\r\növerföras  till  sjukförsäkringen och färdolycksfall\r\nbör lyftas över till  trafikförsäkringen.  Slutligen\r\nbör  bevisreglerna i arbetsskadeförsäkringen  återgå\r\ntill vad  som  gällde  enligt 1992 års lagstiftning.\r\nRegeringen  bör återkomma  med  förslag  enligt  det\r\nanförda. Vidare  bör  en  övergångslösning  från  en\r\noffentlig     arbetsskadeförsäkring     till     ett\r\narbetsskadeobligatorium för arbetsgivare utredas.\r\n\r\n49.Privatisering av arbetsskadeförsäkringen\r\nm.m. (punkt 54)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 54\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf336 samt avslår motionerna\r\n2004/05:Sf271 och 2004/05:Sf348.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetsskadeförsäkringen     bör    överföras    till\r\narbetsmarknadens parter i form  av  en  obligatorisk\r\ntilläggsförsäkring      vid      arbetsskada     med\r\ndifferentierade  premier.  Konsekvenserna   av   att\r\nprivatisera arbetsskadeförsäkringen bör utredas.\r\n\r\n\r\n50.Elöverkänslighet som arbetsskada (punkt 55)\r\n\r\nav  Ulla  Hoffmann (v), Birgitta Carlsson (c) och\r\nMona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 55 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:MJ367 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVissa     försäkringskassor      godkänner      inte\r\nelöverkänslighet    som    sjukdom.   Elöverkänsliga\r\npersoner kan inte heller få  sin  skada  bedömd  som\r\narbetsskada. Vi menar att symtom på elöverkänslighet\r\nbör  kunna  betraktas  som  grund  för  bedömning av\r\narbetsskada.\r\n\r\n\r\n51.Försäkringsläkare och utbildning i\r\nförsäkringsmedicin (punkt 57)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén (m)  och  Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 57 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2004/05:Sf357  yrkande  2  och avslår\r\nmotionerna  2004/05:Sf355  yrkandena  2  och 5  samt\r\n2004/05:Sf403 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSenast inom ett par år bör det finnas förtydligade\r\noch  klara  riktlinjer  för vilka krav på utbildning\r\nm.m. som bör ställas på en försäkringsläkare. Vidare\r\nkrävs mer likvärdiga arbetsförhållanden  inom  olika\r\nförsäkringskassor.\r\n\r\n\r\n\r\n52.Försäkringsläkare och utbildning i\r\nförsäkringsmedicin (punkt 57)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 57 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2004/05:Sf403  yrkande  12 och avslår\r\nmotionerna  2004/05:Sf355  yrkandena  2 och  5  samt\r\n2004/05:Sf357 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörsäkringsläkarna är ett bra stöd som  ger kvalitet\r\ni  försäkringskassornas  beslut.  Trots att  antalet\r\nförsäkringsläkare nyligen ökats bör  regeringen  vid\r\nbehov återkomma med förslag till ytterligare ökning.\r\n\r\n\r\n53.Försäkringsläkare och utbildning i\r\nförsäkringsmedicin (punkt 57)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 57\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf355 yrkandena 2 och 5 samt\r\navslår  motionerna   2004/05:Sf357   yrkande  2  och\r\n2004/05:Sf403 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörsäkringsläkarna     måste    tillförsäkras     en\r\nkontinuerlig  och uppdaterad  vidareutbildning.  Det\r\növergripande    målet     med    försäkringsläkarens\r\nverksamhet    är   att   den   försäkringsmedicinska\r\nbedömningen skall  grundas på vetenskap och beprövad\r\nerfarenhet samt tillgodose  kraven  på  likformighet\r\noch    rättssäkerhet.    Fria    bedömningar    utan\r\nvetenskaplig värdering, kritik eller ansvar inte kan\r\naccepteras.  Regeringen bör göra en grundlig översyn\r\nav    de    problem     som     finns    inom    det\r\nförsäkringsmedicinska området och  lämna  förslag på\r\nen    reformering   av   det   försäkringsmedicinska\r\nsystemet.\r\n\r\n\r\n54.Tillsyn av försäkringsläkare (punkt 58)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 58\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf355 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörsäkringsläkare      är      inte     underställda\r\nSocialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Som rådgivare\r\ntill  försäkringskassor  är försäkringsläkarna  inte\r\nheller  ansvariga  för sina  bedömningar  inför  JO.\r\nDetta är en brist i systemet som inte är acceptabel.\r\nMot  bakgrund  härav  bör   det  övervägas  om  inte\r\nförsäkringsläkarna  bör  ställas  under  motsvarande\r\nkontroll som övriga läkare.\r\n\r\n\r\n55.Frågor rörande\r\nsocialförsäkringsadministrationen i övrigt\r\n(punkt 60)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 60 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2004/05:MJ367  yrkande  4  och\r\n2004/05:MJ509  yrkande  13  samt  avslår  motionerna\r\n2004/05:Sf275 yrkande 2 och 2004/05:Sf340.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nElöverkänsliga kan inte vistas i elintensiva miljöer\r\noch därmed oftast inte heller  på  sin  arbetsplats.\r\nFlera      försäkringskassor      godkänner     inte\r\nelöverkänslighet som sjukdom varför sjukpenning inte\r\nutges. Skillnaderna i försäkringskassornas bedömning\r\när   oacceptabla   och   bör   åtgärdas.   Den   nya\r\nFörsäkringskassan  bör  få  i  uppdrag  att  se över\r\nenhetligheten  i  bedömningarna vad gäller elallergi\r\noch elöverkänslighet.\r\n\r\n\r\n56.Förbättrade pensioner (punkt 62)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  62\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf358  yrkande  1  och  avslår\r\nmotion 2004/05:Sf362 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att förbättra för de sämst ställda pensionärerna\r\nbör både skattesänkningar, pensionsuppräkningar  och\r\nen  höjning av den övergångsvisa pensionen användas.\r\nMålet  måste vara en ökning av pensionerna med netto\r\nca 800 kr per månad jämfört med 2002.\r\n\r\n\r\n57.Förbättrade pensioner (punkt 62)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 62\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2004/05:Sf362  yrkande  15 och avslår\r\nmotion 2004/05:Sf358 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPensionernas  värde  har  minskat  under 1990-talet.\r\nMinskningen  beror på att prisbasbeloppet  inte  har\r\nföljt  prisutvecklingen.  De  förbättringar  som  på\r\nregeringens    förslag   därefter   genomförts   för\r\npensionärer  har   välkomnats   av   Vänsterpartiet.\r\nEmellertid  bör  man inte betrakta förbättringar  på\r\nskattesidan    och    av     bostadstillägget    och\r\npensionstillskottet som återställande  av pensionens\r\nvärde.    I   stället   utgör   dessa   välbehövliga\r\nstandardhöjningar     för     låginkomstpensionärer.\r\nEftersom   situationen   för   låginkomstpensionärer\r\nfortfarande är oacceptabel bör regeringen lägga fram\r\nförslag om hur pensionerna bäst kan återställas till\r\n1990 års värde.\r\n\r\n\r\n58.Samordning av engångsbelopp inom\r\nyrkesskadeförsäkringen (punkt 63)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 63 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf262.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nReglerna för samordning av livränta och pension\r\nkan få den effekten att den yrkesskadade får\r\nvidkännas ett större sammanlagt\r\npensionsavdrag än vad denne har erhållit i\r\nlivränta i form av ett engångsbelopp.\r\nEftersom ingen genom pensionsavdrag borde\r\nbehöva betala mer än vad som utbetalats som\r\nengångsbelopp bör personerna i fråga anses\r\nha betalat sin skuld när engångsbeloppet är\r\ninbetalt. Regeringen bör tillsätta en\r\nutredning som får i uppdrag att utreda hur\r\nreglerna kan ändras och om inte möjligheten\r\ntill utbyte av livränta bör avskaffas,\r\neftersom det är omöjligt att veta om den\r\nenskilda är införstådd med konsekvenserna av\r\natt ta ut kapitalbelopp.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n59.Förbättrat bostadstillägg (punkt 66)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  66\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf362 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet    behövs    ytterligare    förbättringar    för\r\nlåginkomstpensionärerna,  varav 75 % är kvinnor, och\r\ndet  finns  fortfarande  stora   skillnader   mellan\r\nkvinnor och män som grupp. Regeringen bör utreda hur\r\nen stegvis höjning av BTP till 95 % kan genomföras.\r\n\r\n\r\n60.Äldreförsörjningsstöd (punkt 69)\r\n\r\nav  Per  Westerberg (m), Anita Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 69 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf357 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÄldreförsörjningsstödet låg när det infördes år 2003\r\npå  samma  nivå  som garantipensionen  gjorde  efter\r\nskatt.  Höjning av  kommunalskatten  har  emellertid\r\ngjort att äldreförsörjningsstödet nu i vissa fall är\r\nhögre än  garantipensionen.  Detta  kompenseras dock\r\ntroligen   genom   BTP,   men  uppfattas  av   många\r\npensionärer        som        djupt       orättvist.\r\nÄldreförsörjningsstödet     bör     därför     göras\r\nskattepliktigt   och  höjas  till  samma  nivå   som\r\ngarantipensionen   i    ålderspensionssystemet.   En\r\nändring av reglerna för äldreförsörjningsstödet  får\r\ndock  inte  medföra  att  stödet  blir  exportabelt.\r\nRegeringen bör återkomma med förslag härom.\r\n\r\n\r\n61.Familjepolitikens inriktning (punkt 71,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén (m)  och  Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  ställningstagande  under\r\npunkt 71 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nEn bra familjepolitik bygger på valfrihet och tillit\r\ntill föräldrarna. Familjepolitiken skall hjälpa till\r\natt  ge  alla  barn  en  trygg  och  stabil uppväxt.\r\nFöräldrar avgör vad som är bäst för de  egna barnen.\r\nStatens stöd till familjer präglas av alltför mycket\r\ndetaljreglering.\r\n\r\nVi  vill  återge barnfamiljerna valfriheten  bl.a.\r\nnär det gäller  valet  av  barnomsorgsform. Vi anser\r\natt en barnomsorgspeng skall  införas  för  familjer\r\nsom inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg.\r\nBarnomsorgspengen   skall   utgå   med   3   000  kr\r\nskattefritt  per  månad för barn mellan ett och  tre\r\når.\r\nSkatter   och   bidrag   låser   in   familjer   i\r\nbidragsberoende.   Vi   vill   återge   barnfamiljen\r\nmöjligheten  att  styra  över  sin  ekonomi  så  att\r\nbidragsberoendet minskar genom att införa avdrag som\r\nkommer att förstärka  familjeekonomin.  Vårt förslag\r\nom  avdrag ger ensamstående föräldrar en väg  ut  ur\r\nfattigdomsfällan  och vi stärker deras ekonomi genom\r\nett extra barnbidrag.\r\nVår  familjepolitik  vill  ge  föräldrarna  bättre\r\nmöjligheter  att  förena  familje-  och yrkesliv. En\r\nskattreduktion     för    hushållstjänster    skulle\r\nunderlätta för barnfamiljer  att  köpa  tjänster och\r\ndärmed minska stress i vardagslivet och ger  mer tid\r\ntill familjen.\r\n\r\n62.Familjepolitikens inriktning (punkt 71)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 71\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2004/05:Sf354  yrkande  6  och\r\n2004/05:Sf363 yrkandena  1-4,  12,  13  och  41 samt\r\navslår  motionerna 2004/05:Sf263 yrkandena 1, 2  och\r\n7, 2004/05:Sf286 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Sf297\r\nsamt 2004/05:Sf328.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBarnen och  deras  behov  av sina föräldrar bör vara\r\nutgångspunkten för familjepolitiken.  Vi står för en\r\nfamiljepolitik  som  kan  svara mot familjens  behov\r\nunder olika skeden av livet.  Familjepolitiken skall\r\nbl.a.  bidra  till  att ge alla barn  en  trygg  och\r\npositiv  uppväxt,  ge  trygghet   inför   och  under\r\ngraviditet,  förlossning  och  föräldraskap,  stärka\r\nfamiljens  roll  och ansvar, värna familjer med låga\r\ninkomster   samt   ensamstående   föräldrar,   skapa\r\nvalfrihet och stärka  jämställdheten  mellan kvinnor\r\noch män.\r\n\r\nFamiljen är den viktigaste byggstenen  i samhället\r\noch den livsform som har störst möjlighet  att  vara\r\nnära  den  lilla  gemenskap  som  behövs för att den\r\nenskilda människan skall kunna växa. Denna grundsyn,\r\nfamiljens  oersättliga  ställning  och   uppgift   i\r\nsamhället, präglar vårt politiska arbete.\r\nAtt  vara förälder kan enligt vår mening betraktas\r\nsom den finaste uppgift man kan ha. Därför skall man\r\nsom förälder kunna kräva att få goda förutsättningar\r\nför att  klara  den. Föräldraskapets betydelse måste\r\nuppvärderas  genom   politiska   beslut   och  genom\r\nattitydbildning.  Ingen  kan  bättre  än föräldrarna\r\navgöra  vad  som  är  bäst för det egna barnet,  och\r\ndenna  grundsyn måste komma  till  klart  uttryck  i\r\nsamhället.\r\nAll erfarenhet  visar  att  stabila och fungerande\r\nfamiljer  är  bra  för både barn och  vuxna  och  en\r\nförutsättning  för ett  gott  samhälle.  Därför  har\r\nvarje samhälle ett  särskilt  ansvar  för  att skapa\r\nförutsättningar  så att den gemenskapen fungerar  så\r\nbra som möjligt. Det  är  viktigt att lagstiftningen\r\nutformas så att den innebär  ett  stöd  för  stabila\r\nrelationer.  Sociala  och ekonomiska stödformer  bör\r\nutformas   med   utgångspunkt   från   att   stabila\r\nfamiljerelationer      är      något     bra     och\r\neftersträvansvärt.  Enligt  vår  mening   bör   även\r\nhemarbetet uppvärderas genom att hänsyn tas till det\r\ni pensions- och socialförsäkringshänseende.\r\nEnsamstående föräldrars situation ser många gånger\r\nannorlunda  ut  än  situationen för de föräldrar som\r\nlever tillsammans. Det är viktigt att ta hänsyn till\r\nensamstående  föräldrars   speciella  situation  och\r\nförutsättningar   och  beakta  den   när   politiken\r\nutformas.\r\nDen familjepolitik  som  byggts upp genom åren har\r\nsåväl fördelningspolitiska brister  som  brister  ur\r\nvalfrihetssynpunkt - fördelningspolitiskt därför att\r\nbarnomsorgssubventionerna    i   stor   utsträckning\r\ntillfaller  redan  resursstarka   hushåll,   och  ur\r\nvalfrihetssynpunkt    på    grund    av    att   det\r\nfamiljepolitiska    stödet    inte    medger   flera\r\nalternativa barnomsorgsformer. Av dessa  skäl  anser\r\nvi  att  familjepolitiken  behöver reformeras med en\r\nbättre fördelningspolitisk profil  som  också gynnar\r\nvalfriheten.\r\n\r\n63.Familjepolitikens inriktning (punkt 71)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  71\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motionerna 2004/05:Sf263 yrkandena 1, 2 och 7\r\noch    2004/05:Sf297    samt    avslår    motionerna\r\n2004/05:Sf286  yrkandena  1, 2 och 4, 2004/05:Sf328,\r\n2004/05:Sf354 yrkande 6 och  2004/05:Sf363 yrkandena\r\n1-4, 12, 13 och 41.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBegreppet Ekonomisk familjepolitik  är problematiskt\r\noch missvisande eftersom familjebegreppet,  som  det\r\nanvänds inom politikområdet, utgår från kärnfamiljen\r\nsom  norm.  För  att  komma  bort  från  detta och i\r\nstället  sätta  barnen  i centrum bör politikområdet\r\nbenämnas  Ekonomisk  barnpolitik.   Det  är  utifrån\r\nbarnens  behov av social och ekonomisk  trygghet  vi\r\nformulerar vår politik.\r\n\r\nRegeringen  har,  bl.a.  i budgetpropositionen för\r\n2005, angivit att målsättningen  inom politikområdet\r\när att minska skillnader i ekonomiska villkor mellan\r\nfamiljer  med  och  utan  barn  inom ramen  för  den\r\ngenerella välfärden. Eftersom det är viktigt att slå\r\nfast att politiken även skall vara  utformad  på ett\r\nsådant  sätt  att  den bidrar till en utveckling mot\r\nökad jämställdhet i samhället bör målformuleringen i\r\nstället   lyda:  \"Skillnaderna   i   de   ekonomiska\r\nvillkoren mellan  familjer  med  och utan barn skall\r\nminska,   och   jämställdhet   mellan  könen   skall\r\nuppmuntras inom ramen för den generella  politiken.\"\r\nEn   sådan   målformulering   inte  bara  bibehåller\r\ninriktningen att sätta barns bästa i fokus, utan kan\r\nsnarare  sägas  förstärka  den.  Barn   behöver  ett\r\njämställt samhälle för att deras bästa skall vara en\r\nreell möjlighet.\r\nVärnandet   av  den  generella  välfärden  är   en\r\nprioriterad uppgift.  Den  sammantagna  bilden visar\r\natt  ensamstående  föräldrar, av vilka de flesta  är\r\nkvinnor,  generellt lever  under  sämre  villkor  än\r\nandra.  Regeringen   bör  därför  återkomma  med  en\r\nhandlingsplan för hur man ekonomiskt skall jämställa\r\nbarn till ensamstående  föräldrar  med  barn som har\r\nbåda  sina  föräldrar. Regeringen bör även  göra  en\r\nstrukturell analys  och utforma ett handlingsprogram\r\nsom särskilt syftar till  att  förbättra situationen\r\nför ensamstående mödrar.\r\n\r\n64.Delat barnbidrag m.m. (punkt 72)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  72\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2004/05:Sf204    yrkande    1,\r\n2004/05:Sf244   och  2004/05:Sf263  yrkande  8  samt\r\nbifaller   delvis   motionerna   2004/05:Sf216   och\r\n2004/05:Sf396  samt  avslår   motion   2004/05:Sf204\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga  föräldrar  väljer  i  dag  att  dela  på  den\r\nfaktiska  vårdnaden  av  barnen efter en separation.\r\nBarnen bor växelvis hos mamman  och pappan och bägge\r\ntar  försörjningsansvar  för barnen.  Eftersom  båda\r\nföräldrarna vid växelvis boende  delar  på  ansvaret\r\nför  barnen  anser  vi  att  de  gemensamt bör kunna\r\nansöka om att få delat barnbidrag.\r\n\r\n\r\n65.Samtidigt uttag av föräldrapenningförmåner\r\n(punkt 73)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 73 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2004/05:Sf259  yrkande  2  och\r\n2004/05:A355   yrkande   14   samt   avslår   motion\r\n2004/05:Sf263 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening bör det finnas en större valfrihet\r\ni föräldraförsäkringen än  i  dag.  Vi anser att det\r\nbör vara möjligt för de föräldrar som vill att ta ut\r\nen del av föräldraförsäkringen samtidigt.  En  sådan\r\nordning  skulle  innebära  mer  tid  tillsammans som\r\nfamilj.\r\n\r\n\r\n66.Samtidigt uttag av föräldrapenningförmåner\r\n(punkt 73)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 73 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:Sf263  yrkande  5 och avslår\r\nmotionerna  2004/05:Sf259 yrkande 2 och 2004/05:A355\r\nyrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att öka jämställdheten inom föräldraförsäkringen\r\nbör båda vårdnadshavarna  få  möjlighet att i större\r\nutsträckning än i dag vara tillsammans  direkt efter\r\nbarnets  födelse. Mannens tid med sitt nyfödda  barn\r\nskulle   därmed    öka,    vilket   skapar   viktiga\r\nförutsättningar för en tidig  och djup relation till\r\nbarnet.  Samtidigt  tillgodoser  det  barnets  stora\r\nomsorgsbehov  i  livets  början. De möjligheter  som\r\nfinns i dag med tillfällig  föräldrapenning  är inte\r\ntillräckliga.  Möjligheten  för  vårdnadshavare  att\r\nvara  hemma  samtidigt  under barnets första tid bör\r\ndärför    utökas    inom    ramen     för     dagens\r\nföräldraförsäkring.\r\n\r\n\r\n67.240-dagarsregeln (punkt 74)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg\r\n(fp),   Anita  Sidén  (m),  Linnéa  Darell  (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 74 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Ub259  yrkande  8  och  avslår\r\nmotion 2004/05:Sf263 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPostdoktoral  forskning, s.k. postdoc, finansieras\r\nofta   med   stipendier,    och    dessa   är   inte\r\nsjukpenninggrundande.  Detta  får effekter  särskilt\r\nför    föräldra-penningförmåner    på    grund    av\r\nföräldraförsäkringens             240-dagarsvillkor.\r\nPostdoktorala forskare som är anställda inom EU/EES-\r\nområdet kan lägga till arbetsdagar utomlands för att\r\nuppfylla  kvalifikationsvillkoret. Det  gäller  dock\r\ninte  vid  anställning  utanför  EU/EES-området.  Vi\r\nanser att en översyn bör göras.\r\n\r\n\r\n68.240-dagarsregeln (punkt 74)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  74\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2004/05:Sf263  yrkande  6  och avslår\r\nmotion 2004/05:Ub259 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nReglerna för inträde i föräldraförsäkringen fungerar\r\ni dag diskriminerande mot kvinnor. Problemet  ligger\r\ni   den   regel  som  föreskriver  240  dagars  s.k.\r\nkvalifikationstid  för  att  få  föräldrapenning  på\r\nsjukpenningnivå   under   de   första  180  dagarna.\r\nEftersom kvinnornas uttag är högt fram till dess att\r\nbarnen  är ungefär ett år slår regeln  särskilt  mot\r\nkvinnor.  240-dagarsregeln  bör  därför avskaffas då\r\nden diskriminerar kvinnor och förmodligen leder till\r\nett    onödigt    uppskjutande   av   barnafödandet.\r\nRegeringen bör utreda  frågan  om ett borttagande av\r\ndenna regel.\r\n\r\n\r\n69.Individualiserad/jämställd\r\nföräldraförsäkring m.m. (punkt 75)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  75\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf363  yrkande  17  och avslår\r\nmotionerna  2004/05:Sf240, 2004/05:Sf259 yrkande  1,\r\n2004/05: Sf263  yrkandena  3  och  4, 2004/05:Sf387,\r\n2004/05:Sf393, 2004/05:Sf397 och 2004/05:Sf399.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBarn behöver lära känna sin mamma och  sin pappa det\r\nförsta levnadsåret. Det är viktigt att uppmuntra och\r\nstödja  de  pappor som vill ta ut en större  del  av\r\nföräldraledigheten  och  detta  görs  bäst genom att\r\nundanröja de hinder som finns, men vi förordar  inte\r\nekonomiska  bestraffningar  och  regleringar för att\r\nstyra  familjens  val. Familjers omständigheter  ser\r\nolika ut, och en lösning  passar inte alla. Vi anser\r\ndet självklart att föräldrarna  själva skall besluta\r\nom  vem  som skall vara föräldraledig  under  vilken\r\nperiod, och  därför  motsätter  vi  oss kvotering av\r\nföräldraledigheten.\r\n\r\n\r\n70.Individualiserad/jämställd\r\nföräldraförsäkring m.m. (punkt 75)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  75\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2004/05:Sf240,   2004/05:Sf259\r\nyrkande   1,   2004/05:Sf263  yrkandena  3  och   4,\r\n2004/05:Sf387, 2004/05:Sf393  och 2004/05:Sf397 samt\r\nbifaller  delvis  motion 2004/05:Sf399  samt  avslår\r\nmotion 2004/05:Sf363 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFördelningen av uttaget  av  föräldrapenningdagar är\r\nmycket en förhandlingsfråga mellan  föräldrarna. Det\r\nsom    styr    den    egentliga    fördelningen   av\r\nföräldrapenningen är dock den norm som  vi  har  att\r\nförhålla  oss  till. Individens valfrihet är i detta\r\nsammanhang en illusion  eftersom  normen  leder till\r\natt   kvinnorna   tar   ut   den  största  delen  av\r\nföräldraförsäkringen.   För  att   skapa   ett   mer\r\njämställt uttag av föräldraledigheten krävs en delad\r\nföräldraförsäkring  som  är   individuell   och  som\r\nbaseras   på  inkomstbortfallsprincipen.  Regeringen\r\nbör,     i     samband      med      analysen     av\r\nföräldraförsäkringsutredningens kommande förslag vad\r\ngäller    förändringar    i    föräldraförsäkringens\r\nutformning, särskilt överväga hur  eventuella hinder\r\nmot   att   dela   föräldraförsäkringen   bäst   kan\r\növerkommas.  Vidare bör regeringen i beredningen  av\r\nutredningens förslag  särskilt  beakta hur föräldrar\r\nav  samma kön kan tillgodogöra sig  möjligheten  att\r\ndela föräldraförsäkringsdagarna lika mellan sig.\r\n\r\n\r\n71.2,5-årsregeln m.m. (punkt 76)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 76\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2004/05:Sf363  yrkande  20 och avslår\r\nmotion 2004/05:Sf334.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldraförsäkringens  regler innebär att  föräldern\r\nfår  behålla  sin  föräldrapenninggrundande  inkomst\r\n(FGI) om barnen föds med högst två och ett halvt års\r\nmellanrum.  Vidare kan  en  förälders  SGI  påverkas\r\nstarkt om han eller hon efter barnets ettårsdag inte\r\ntar ut föräldrapenning  fem  dagar  per vecka eller,\r\nvid     förkortad     arbetstid,     inte     uppbär\r\nföräldrapenningförmån    som    minst   svarar   mot\r\narbetstidens nedsättning. Det nuvarande  regelverket\r\när  problematiskt och skapar besvärliga situationer.\r\nUtredningen  Sjukpenninggrundade inkomst - skydd och\r\nanpassning  (SOU   2003:50)   styrker   vår  syn  på\r\nproblemen. Regeringen bör skyndsamt återkomma med en\r\nproposition   för   att   förbättra  och  förtydliga\r\naktuella regler.\r\n\r\n\r\n72.Förstärkt försäkringsskydd för föräldrar med\r\nbarn yngre än 240 dagar (punkt 77)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg\r\n(fp),  Anita  Sidén  (m),  Linnéa   Darell  (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 77 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf268.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNuvarande   regler  för  tillfällig  föräldrapenning\r\nfungerar inte  om  en  ensamstående förälder är sjuk\r\noch har ett barn som är  yngre  än  240 dagar. I ett\r\nsådant fall tvingas han eller hon att  ensam ta hand\r\nom  sitt  barn. Mot bakgrund härav föreslår  vi  att\r\nåldersgränsen  för den tillfälliga föräldrapenningen\r\ntas bort och att  en  ensamstående förälder vid egen\r\nsjukdom   skall  kunna  överlåta   den   tillfälliga\r\nföräldrapenningen      på      annan.     Föreslagna\r\nregeländringar skulle vara kopplade till ett krav på\r\nläkarintyg angående förälderns sjukdom.\r\n\r\nVårt    förslag    skulle    väsentligt     stärka\r\nförsäkringsskyddet  för  ensamstående  föräldrar men\r\nendast nyttjas av ett fåtal och innebära försumbara,\r\nom      ens      några,      kostnadsökningar      i\r\nförsäkringssystemet.\r\n\r\n73.Överlåtelse m.m. av föräldrapenningförmåner\r\n(punkt 78)\r\n\r\nav  Bo  Könberg  (fp),  Linnéa  Darell  (fp)  och\r\nBirgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 78 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:A355 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldraförsäkringen  bör  enligt vår mening göras\r\nmer  flexibel  så  att det skall  vara  möjligt  att\r\növerlåta  dagar  på annan  person  än  mamman  eller\r\npappan.  Detta  gäller   både   föräldrapenning  och\r\ntillfällig  föräldrapenning.  Det bör  således  vara\r\nmöjligt att utnyttja förmånerna för att anlita t.ex.\r\nen barnvakt om föräldrarna själva inte har möjlighet\r\natt vårda barnet.\r\n\r\n\r\n74.Kontaktdagar m.m. (punkt 79)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  79\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2004/05:Sf253   yrkande   1  och\r\n2004/05:Sf279.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSpråkstörningar  är ett funktionshinder som påverkar\r\nsåväl inlärningsförmåga  som  sociala kontakter. För\r\natt   klara   av   skolgången   behöver   barn   med\r\nspråkstörningar mycket stöd. Eftersom föräldrar till\r\nbarn med språkstörningar lägger ned  mycket  tid  på\r\nkontakt  med personal inom förskola och skola är det\r\nönskvärt  att   de   skall   ha   rätt   att  ta  ut\r\nkontaktdagar.  Vi  anser  att regeringen skall  låta\r\nutreda  möjligheten  för  föräldrar  till  barn  med\r\nspråkstörningar  att kunna ta  ut  kontaktdagar  när\r\nbarnet går i skola eller förskola.\r\n\r\nDen översyn som  nu  görs  av föräldraförsäkringen\r\ntar  upp  en  rad  angelägna frågor  för  framtidens\r\nföräldrastöd. Däremot  noteras  att  det utrymme för\r\nökad   flexibilitet  som  tidigare  aviserats   inte\r\ntydligt  fullföljts i direktiven. En fråga som borde\r\ntas  upp  inom   ramen   för   utredningen   är   om\r\nflexibiliteten  i  föräldraförsäkringen  kan stärkas\r\ngenom  att  åldersgränsen  vid  8 år slopas och  att\r\nföräldrarna skall ha möjlighet att  spara  en  eller\r\ntvå  dagar  per  år.  Detta  skulle  ge  föräldrarna\r\nmöjlighet att spara dagar för att följa barnen genom\r\ngrundskolan.    Denna    fråga   bör   tas   upp   i\r\ntilläggsdirektiv  till  utredningen  om  översyn  av\r\nföräldraförsäkringen.\r\n\r\n75.Föräldrapenningfrågor i övrigt (punkt 80)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2004/05:A355  yrkande  11 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sf363 yrkandena 14, 16 och 21 och\r\n2004/05:A352 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är inte bara strukturellt inarbetade könsmönster\r\nsom avgör vem av föräldrarna som stannar  hemma  med\r\nbarnen,  utan  familjens ekonomi fäller alltför ofta\r\navgörandet. Många  familjer  väljer att låta kvinnan\r\nstanna hemma med barnen på grund  av rent ekonomiska\r\nskäl eftersom mannen oftast tjänar  mer  än kvinnan.\r\nFör  att  få  fler  män  att  ta ut föräldraledighet\r\nbehöver   de  ekonomiska  instrumenten   förbättras.\r\nDärför bör  taket  i föräldraförsäkringen höjas från\r\ndagens 7,5 prisbasbelopp till 10 prisbasbelopp.\r\n\r\n\r\n76.Föräldrapenningfrågor i övrigt (punkt 80)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  80\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna 2004/05:Sf363 yrkandena 14, 16 och\r\n21 samt 2004/05:A352  yrkande  12  och avslår motion\r\n2004/05:A355 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen tillfälliga föräldrapenningen är  en  ersättning\r\nsom  man  kan få t.ex. när barnet är sjukt. Familjer\r\nsom har barn som är sjuka ofta eller under en längre\r\ntid  kan  få  det  svårt  rent  ekonomiskt.  För  en\r\nensamstående  kan  situationen  dessutom  bli än mer\r\nbekymmersam.  Vi har länge krävt att frågan  om  hur\r\ntillfällig föräldrapenning fungerar för familjer med\r\nbarn som är sjuka  ofta  eller  under lång tid skall\r\nutredas.  Därför  välkomnar  vi  den  av  regeringen\r\naviserade förbättringen av systemet.\r\n\r\nVi  har  länge  krävt, och i våra budgetalternativ\r\nfinansierat,    en    höjning     av     taket     i\r\nföräldraförsäkringen.  Därför välkomnar vi nu den av\r\nregeringen  aviserade höjningen  av  taket  till  10\r\nprisbasbelopp. På sikt vill vi att taket skall höjas\r\ntill   11  prisbasbelopp   i   enlighet   med   vårt\r\nfamiljepolitiska    program.    På   så   sätt   kan\r\nvalmöjligheterna från ekonomisk utgångspunkt öka för\r\nbåda   föräldrarna  att  fördela  föräldraledigheten\r\nmellan   sig.    Genom    denna    förstärkning   av\r\nföräldraförsäkringen  kommer  också möjligheten  att\r\nspara   delar  av  dagar  med  föräldrapenning   att\r\nförbättras.\r\nVidare  anser  vi  att en generell graviditetspeng\r\nbör införas den 1 januari  2006  som  ger  rätt till\r\nersättning  och  ledighet  de  30  sista dagarna  av\r\ngraviditeten. Dagarna skall kunna användas flexibelt\r\nmen inte kunna sparas till efter barnets födelse.\r\nDessutom vill vi peka på att den extra kostnad som\r\nen  arbetsgivare  har  i  form av semesterersättning\r\nsåväl till en anställd som är föräldraledig som till\r\nvikarien motverkar anställning av människor i åldrar\r\ndär    föräldraskap   är   troligt.    Därför    bör\r\nsemesterersättning  till  föräldraledig  betalas via\r\nförsäkringskassan.  Ersättningen  skall  finansieras\r\ngenom arbetsgivaravgiften och inte belasta  enskilda\r\narbetsgivare.\r\n\r\n\r\n\r\n77.Underhållsstöd (punkt 81)\r\n\r\nav  Per Westerberg (m), Anita Sidén (m) och  Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 81 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf346  yrkande  5  och  avslår\r\nmotionerna  2004/04:Sf263  yrkande 9, 2004/05:Sf327,\r\n2004/05:Sf329, 2004/05:Sf330,  2004/05:Sf354 yrkande\r\n7 och 2004/05:Sf363 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   särlevande  föräldrar   i   högre\r\nutsträckning    än    i    dag     skall     reglera\r\nunderhållsskyldigheten   mellan   varandra.  Det  är\r\nföräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina\r\nbarn.\r\n\r\n\r\n78.Underhållsstöd (punkt 81)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  81\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2004/05:Sf330,   2004/05:Sf354\r\nyrkande 7 samt 2004/05:Sf363 yrkande 22  och  avslår\r\nmotionerna  2004/04:Sf263  yrkande 9, 2004/05:Sf327,\r\n2004/05:Sf329 och 2004/05: Sf346 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnderhållsstödet bör utformas  så  att  det  tydligt\r\nframgår att det i första hand är föräldrarna som har\r\ndet ekonomiska ansvaret för sina barn. Även efter en\r\nseparation  behöver barnet se bägge föräldrarna  som\r\nviktiga personer i sitt liv. Vi menar att det är fel\r\natt stöd utbetalas till vårdnadshavaren oberoende av\r\nhur  stora inkomster  han  eller  hon  har.  Om  den\r\nunderhållsskyldige inte är återbetalningsskyldig för\r\nhela  underhållet  bör  en  inkomstprövning  av  den\r\nmottagande   föräldern  göras  innan  statligt  stöd\r\nbetalas   ut.   Vidare    bör,    när   det   gäller\r\numgängesavdrag,  hämtande- och lämnandedagen  räknas\r\nsom ett helt dygn.  Umgängesavdrag  kan då göras med\r\nt.ex.   1/20   av   det  månatliga  underhållsstödet\r\nsamtidigt  som avdraget  för  boföräldern  ändå  kan\r\ngöras med 1/40 av underhållsstödet. Därtill krävs en\r\nändring  av återbetalningsreglerna,  med  bl.a.  ett\r\nförbehållsbelopp   och   möjlighet   till  jämkning.\r\nSlutligen   bör  en  fordran  inte  överföras   till\r\nKronofogdemyndigheten   förrän  efter  tolv  månader\r\nsamtidigt som en beloppsgräns  införs på förslagsvis\r\n1/7 prisbasbelopp.\r\n\r\n\r\n79.Underhållsstöd (punkt 81)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  81\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/04:Sf263  yrkande  9  och  avslår\r\nmotionerna       2004/05:Sf327,       2004/05:Sf329,\r\n2004/05:Sf330,    2004/05:    Sf346    yrkande    5,\r\n2004/05:Sf354  yrkande  7  och 2004/05:Sf363 yrkande\r\n22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnderhållsstödet  fyller en mycket  viktig  funktion\r\nför    att    förmå   föräldrar    att    ta    sitt\r\nförsörjningsansvar    för   barn   även   efter   en\r\nseparation.         I         dag         fastställs\r\nåterbetalningsskyldigheten på inkomster två år bakåt\r\ni    tiden.    Det    innebär    problem    för   de\r\numgängesföräldrar  som  får sin inkomst ändrad.  Det\r\nfinns  därför  behov  av att  införa  en  regel  som\r\ninnebär   att   återbetalningsskyldigheten   bestäms\r\nutifrån dagsaktuell inkomst om inkomsten ändrats mer\r\nän  15  %.  Vidare är  det  viktigt  att  frågan  om\r\nfinansiering  av umgängesresor får en lösning för de\r\nföräldrar som inte  har ekonomisk möjlighet att resa\r\noch träffa sina barn.  Frågorna  om  ett  ekonomiskt\r\nstöd  kan  regleras  inom ramen för underhållsstödet\r\noch  om  återbetalningsskyldigheten  bör  övervägas.\r\nSlutligen  måste det komma till stånd en ändring som\r\ninnebär  att   umgängesavdrag  utgår  ifrån  faktisk\r\numgängestid och inte efter dygnet.\r\n\r\n\r\n80.Underhållsstöd (punkt 81)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  81\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservationen. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:Sf327  och  avslår  motionerna\r\n2004/05:Sf263      yrkande     9,     2004/05:Sf329,\r\n2004/05:Sf330,     2004/05:Sf346      yrkande     5,\r\n2004/05:Sf354  yrkande  7 och 2004/05:Sf363  yrkande\r\n22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  föräldrars   aktuella   ekonomiska\r\nsituation skall styra underhållsstödets storlek.  Vi\r\nanser därför att reglerna för underhållsstöd bör ses\r\növer.\r\n\r\n\r\n\r\n81.Bidrag till kostnader för internationella\r\nadoptioner (punkt 82)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 82\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservationen. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2004/05:So511 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAdoptionskostnadsbidraget utbetalas för närvarande\r\nmed 40  000  kr per barn. En adoption kan dock kosta\r\nbetydligt mer  än  så.  Möjligheten att adoptera får\r\ninte  bli  en  klassfråga  utan   måste   styras  av\r\nlämpligheten  hos  de  blivande  adoptivföräldrarna.\r\nAdoptionsbidraget  skall  höjas  så att  det  täcker\r\nminst 50 % av kostnaderna i samband med adoptionen.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett\r\nföljande särskilda  yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken punkt  i  utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Gränshinder i Norden (punkt 5)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nI  flera  motioner   tas   upp   olika  aspekter  på\r\nutformningen av de sociala trygghetssystemen som kan\r\nmedföra problem för personer som vill  flytta mellan\r\nde    nordiska   länderna.   Jag   förutsätter   att\r\nregeringen,  inte  minst inom ramen för det nordiska\r\nsamarbetet, fortsätter  att arbeta för att undanröja\r\ngränshinder för den nordiska arbetskraften.\r\n\r\n\r\n2. Moderaternas anslagsförslag (punkterna 11,\r\n61 och 70)\r\n\r\nav Per Westerberg (m),  Anita  Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nEn  riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister   och  miljöpartister  har  den  24\r\nnovember beslutat om  ekonomiska  ramar för de olika\r\nutgiftsområdena  i  den  statliga  budgeten  och  en\r\nberäkning   av  statens  inkomster  avseende   2005.\r\nSamtidigt  fastställdes   utgiftstaket   för  staten\r\ninklusive   ålderspensionssystemet   vid  sidan   av\r\nstatsbudgeten för åren 2005 och 2006.\r\n\r\nModeraterna  har  i  partimotion 2004/05:Fi231  En\r\npolitik för arbete och i  kommittémotioner  förordat\r\nen annan inriktning av den ekonomiska politiken  och\r\nbudgetpolitiken.  Våra förslag syftar till att bryta\r\nbidragsberoende och  utanförskap, ge fler medborgare\r\nmakt  över  den  egna  vardagen   samt  trygga  goda\r\nstatsfinanser  och  en  långsiktig  finansiering  av\r\nvälfärden.    Vi    vill    satsa    på   offentliga\r\nkärnverksamheter  som  sjukvård,  rättstrygghet  och\r\nskola i stället för på bidragssystemen.\r\nVi  föreslår  en  växling  från  subventioner  och\r\nbidrag  till omfattande skattesänkningar  för  alla,\r\nfrämst för  låg-  och  medelinkomsttagare. Samtidigt\r\nvärnar vi de människor som  är  i  störst  behov  av\r\ngemensamma  insatser  och  som  har  små  eller inga\r\nmöjligheter att påverka sin egen situation.  Vi slår\r\nockså fast att det allmänna skall tillföras resurser\r\nför   att   på  ett  tillfredsställande  sätt  kunna\r\ngenomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.\r\nDå riksdagens  majoritet  valt en annan inriktning\r\nav  politiken  deltar  vi  inte i  det  nu  aktuella\r\nbeslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområdena\r\n10-12. I det följande redovisar vi vilken fördelning\r\npå anslagen som vi förordat i våra anslagsmotioner.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\nModerata samlingspartiet anser  att utgiftsområde 10\r\nbör minskas med 21 850 miljoner kronor  jämfört  med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi   föreslår   en  minskning  av  anslag  19:1  med\r\nsammanlagt 15 750 miljoner kronor.\r\n\r\nErsättningsnivåer  och  karensdagar har historiskt\r\nsett    visat    sig    påverka   antalet    ersatta\r\nsjukpenningdagar. Det finns  även stöd i forskningen\r\nför detta. Vi anser att det är  nödvändigt  att höja\r\nsjälvrisken i sjukförsäkringen. SGI bör beräknas  på\r\nett  genomsnitt  av  de  senaste  24  månaderna  och\r\nersättningsnivån  sänkas  till 75 % av full SGI från\r\nden  15:e  till  den  182:a  sjukdagen.   En   andra\r\nkarensdag  bör  även  införas, varvid högriskskyddet\r\nskall omfatta även denna karensdag. Från och med den\r\n183:e sjukdagen bör sjukpenningen  sänkas  till 65 %\r\nav SGI.\r\nGenom  att  överföra personkostnader med anledning\r\nav    trafikolyckor     till    den    obligatoriska\r\ntrafikskadeförsäkringen avlastas sjukförsäkringen.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning   av   anslag  19:2  med\r\nsammanlagt 6 100 miljoner kronor.\r\n\r\nDet       ökande       antalet      sjuk-      och\r\naktivitetsersättningar måste  stoppas.  Vi anser att\r\nersättningen i sjukersättningen skall sänkas från 64\r\ntill   60   %   av   antagandeinkomsten   samt   att\r\ngarantinivån  i sjukersättningen skall vara densamma\r\nsom   i   ålderspensionen.   Förslagen   ger   ökade\r\nekonomiska  incitament  att  återgå  i  arbete  samt\r\nkostnadsbesparingar.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\nModerata samlingspartiet anser att utgiftsområde  12\r\nbör  ökas  med  2 638 miljoner kronor för budgetåret\r\n2005 i förhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n21:1 Allmänna barnbidrag\r\n\r\nVi  föreslår en utgiftsökning  av  anslag  21:1  med\r\nsammanlagt 5 500 miljoner kronor.\r\n\r\nBostadsbidraget  bör  ersättas med ett extra, icke\r\ninkomstprövat, barnbidrag  per barn för ensamstående\r\nföräldrar respektive studerande  föräldrar.  För den\r\nförälder  som  både  är  ensamstående och studerande\r\nskall två extra barnbidrag per barn kunna utgå.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi föreslår en utgiftsminskning  av  anslag 21:2 med\r\nsammanlagt 2 870 miljoner kronor.\r\n\r\nFöräldraförsäkringen bör omfatta tolv  månader med\r\nbelopp motsvarande förälderns sjukpenning  för  barn\r\nsom   är   födda   fr.o.m   den   1   januari  2005.\r\nErsättningsnivån bör vidare sänkas från 80 till 75 %\r\nav  SGI.  Dessutom  bör  SGI  beräknas  på  de   två\r\nföregående årens inkomster.\r\n\r\n21:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner\r\n\r\nVi  föreslår  en  utgiftsökning  av  anslag 21:4 med\r\nsammanlagt 8 miljoner kronor.\r\n\r\nBidraget   till   kostnader   för  internationella\r\nadoptioner bör höjas till 50 % av  kostnaden, enligt\r\nen  schablon  grundad på varifrån barnet  adopteras,\r\ndock högst 55 000 kr per barn.\r\n\r\n3. Folkpartiets anslagsförslag (punkterna 11,\r\n61 och 70)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nFolkpartiet  liberalernas   budgetförslag  för  2005\r\nsyftar    till    att    förändra    de   ekonomiska\r\nförutsättningarna  så  att en högre stabil  tillväxt\r\nuppnås och att den dryga  miljon  människor som står\r\nutanför arbetsmarknaden får en möjlighet  att  komma\r\nin  och  bidra  med  en  egen  arbetsinsats. För att\r\nåstadkomma detta är det nödvändigt  att fler arbetar\r\noch  att  statsskulden minskar. Ett viktigt  verktyg\r\nför att uppnå  detta är sänkta skatter på arbete och\r\nföretagande.  Våra   utgiftsökningar   avser  främst\r\nbistånd, rättssäkerhet, utbildning, vård  och omsorg\r\nsamt   förbättringar  för  handikappade.  Vi  uppnår\r\nutrymme  för  detta bl.a. genom åtgärder mot ohälsan\r\noch en reformerad arbetsmarknadspolitik.\r\n\r\nVårt förslag  till  utgiftsram för utgiftsområdena\r\n10-12   har   emellertid  inte   vunnit   bifall   i\r\nbudgetprocessens   första   steg.   Då  Folkpartiets\r\nbudgetförslag är en helhet är det inte  meningsfullt\r\natt    delta   i   fördelningen   på   anslag   inom\r\nutgiftsområdena 10-12.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\nFolkpartiet  anser  att utgiftsområde 10 bör minskas\r\nmed 2 470 miljoner kronor  jämfört  med  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi   föreslår   en  minskning  av  anslag  19:1  med\r\nsammanlagt 2 620 miljoner kronor.\r\n\r\nBesparingar kommer  att  uppnås  genom  utökad och\r\neffektivare rehabilitering och genom en uppstramning\r\nav  förfarandet vid sjukskrivningar. Det måste  även\r\nförhindras   att   sjukförsäkringen  missbrukas  med\r\nsjukintyg  som  i själva  verket  inte  betingas  av\r\narbetsoförmåga utan av andra skäl.\r\nFolkpartiet föreslår en utvidgad lag om finansiell\r\nsamordning mellan  allmän  försäkringskassa,  hälso-\r\noch  sjukvård, kommun och länsarbetsnämnd, med bl.a.\r\nmer lokala initiativ, kortare väntetider och kortare\r\nsjukskrivningstider     och    utan    hinder    för\r\nsamordningen.   Vidare  bör   en   försöksverksamhet\r\ninledas under 2005-2007  i  några landstingsområden,\r\nvarvid statsbidragen till sjukvården  skall ökas med\r\nett    belopp    motsvarande   20   %   av   statens\r\nsjukpenningkostnad samtidigt som landstingen övertar\r\nett delansvar för 20 % av sjukpenningkostnaderna. Vi\r\nanser   även   att   huvudregeln    bör   vara   att\r\nsjukpenningen  skall  bortfalla  om  den  försäkrade\r\nnekar   till   rehabilitering.  Vi  begär  även   en\r\nbegränsning av behörigheten  för  en läkare med viss\r\nspecialistutbildning att för längre tids sjukpenning\r\nskriva  sjukintyg som grundas på diagnoser  inom  en\r\nannan medicinsk  specialitet. Slutligen anser vi att\r\nnärståendepenning  från  den  1  januari  2005 skall\r\nkunna betalas ut i upp till 120 dagar.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av anslag 19:2 med  150\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nVi  vill  framhålla  vikten  av  arbetslinjen  och\r\nrehabiliteringsmöjligheterna samt att svagt grundade\r\nbeslut om sjukersättning i stället  för  sjukpenning\r\nundviks. Sådana beslut blir lätt en metod att minska\r\narbetsbördan hos försäkringskassorna samt  en  metod\r\nför  regeringen  att  klara  målet  om  att  halvera\r\nantalet sjukpenningdagar till 2008. Insatser för att\r\nstärka    de    arbetshandikappades   ställning   på\r\narbetsmarknaden   är    även   viktiga   och   måste\r\nprioriteras.\r\n\r\n19:4 Arbetsskadeersättningar m.m.\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning   av   anslag   19:4  på\r\nsammanlagt 250 miljoner kronor.\r\n\r\nArbetsolycksfallen  bör  fr.o.m.  den  1 juli 2005\r\nbrytas   ut   till  en  separat  försäkring  som  är\r\nobligatorisk för arbetsgivaren.\r\n\r\n19:6 Försäkringskassan\r\n\r\nVi föreslår en  ökning  av anslag 19:6 på sammanlagt\r\n550 miljoner kronor.\r\n\r\nResursförstärkningen  ger  ökade  möjligheter  för\r\nförsäkringskassorna att köpa rehabiliteringstjänster\r\noch att vidta åtgärder mot  felaktiga  utbetalningar\r\npå grund av missbruk och fusk.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna anser att utgiftsområdet,  i\r\nförhållande  till regeringens förslag, bör tillföras\r\n55 miljoner kronor.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nEnligt vår mening  bör fritidsfastighet inte beaktas\r\nvid inkomstprövning  av  bostadstillägg. Vi föreslår\r\ndärför att anslag 20:3 skall  tillföras  ytterligare\r\n55  miljoner  kronor. Vid inkomstprövningen  beaktas\r\ninte eventuellt  värde  av  ett  småhus  som  är den\r\nsökandes   permanentbostad,  däremot  värdet  av  en\r\nfritidsfastighet.  Följderna  kan ibland stå i strid\r\nmed   ambitionen   att   människor   med   likartade\r\nförhållanden också skall behandlas lika  inom  olika\r\ntrygghets- eller bidragssystem. Det kan också få den\r\nolyckliga effekten att avyttringen av ett fritidshus\r\nsom   kan   ha   stor   betydelse   för  den  äldres\r\nlivskvalitet påskyndas.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\nFolkpartiet  liberalerna anser att utgiftsområde  12\r\nbör ökas med 150 miljoner kronor för budgetåret 2005\r\ni förhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi föreslår en  utgiftsökning  av  anslag  21:2  med\r\nsammanlagt 350 miljoner kronor.\r\n\r\nFör  att  uppmuntra  fler  föräldrar  att  dela på\r\nföräldraledigheten     vill     vi     införa     en\r\njämställdhetsbonus,   som   innebär   att  en  högre\r\nersättning (90 %) utbetalas för varje månad  som tas\r\nut i föräldraledighet och som motsvaras av en  månad\r\nsom den andra föräldern tar ut.\r\n\r\n21:3 Underhållsstöd\r\n\r\nVi  föreslår  en utgiftsminskning av anslag 21:3 med\r\nsammanlagt 200 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgifterna  inom   underhållsstödet   kan   hållas\r\ntillbaka    bl.a.    genom    att   det   gemensamma\r\nföräldraansvaret  markeras. Föräldrarnas  gemensamma\r\nekonomiska ansvar skall,  enligt  vår  mening,  vara\r\ngällande  även  om  föräldrarna  inte  bor  ihop med\r\nbarnet.   Folkpartiet   liberalerna   förordar   ett\r\nreformerat     system     för    underhållsbidragens\r\nfastställande    och    förändrade     regler    för\r\nutfyllnadsbidragen.   Ytterligare  besparingar   kan\r\ngöras  genom  att  åtgärder   vidtas  mot  felaktiga\r\nutbetalningar.\r\n\r\n4. Kristdemokraternas anslagsförslag (punkterna\r\n11, 61 och 70)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna har i parti-  och kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken än den regeringen  och\r\ndess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas  budgetalternativ  tar sikte på\r\natt       långsiktigt       förbättra       Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer\r\nför  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och\r\nstrategiska skattesänkningar på arbete och sparande.\r\nDärigenom    skapas    förutsättningar    för    att\r\nsysselsättningen  skall  kunna   öka   i   en  sådan\r\nutsträckning att välfärden tryggas för alla.\r\nMarknadsekonomin  behöver  ordning och regler  för\r\natt  kunna fungera effektivt. Modern  institutionell\r\nekonomisk  teori  visar  också  att  en sund och väl\r\nfungerande marknadsekonomi förutsätter institutioner\r\nsom   lagar,   förordningar,   normer   och  sociala\r\nkonventioner. En ekonomi som vilar på väl fungerande\r\ninstitutioner   -  såsom  förutsägbart  rättssystem,\r\npersonligt  ansvarstagande,   god   affärsetik   och\r\nhederlighet   i   uppträdande  människor  emellan  -\r\nutmärks av ordning  och låg osäkerhet. Denna ordning\r\nhar  inte  uppkommit spontant  utan  bygger  på  det\r\nkristna och  det  klassiska kulturarvet. Här betonas\r\nbl.a.  skillnaden mellan  rätt  och  fel,  karaktär,\r\nhederlighet,  personligt  ansvarstagande,  duglighet\r\noch arbetsetik. Det kostar merarbete, tid och pengar\r\nför att kompensera och reducera osäkerhet.\r\nInom  ramen  för  marknadsekonomin  vill vi förena\r\nfrihet  och  solidaritet.  Grundläggande  är  frihet\r\nunder  ansvar.  Enskilda  initiativ  och  personligt\r\nansvarstagande skall uppmuntras. Statens uppgift  är\r\natt  säkra  en  grundläggande ekonomisk trygghet för\r\nalla.     Det     sker    genom     socialpolitiken,\r\nskattesystemet,   lagarna    och    den   offentliga\r\nverksamheten. Ett exempel på detta är  gemensamt och\r\nsolidariskt  finansierad  social  service  som  alla\r\nmedborgare har rätt till, och som också innebär stor\r\nfrihet   för  individen  att  välja  vem  som  skall\r\ntillhandahålla denna service.\r\nDet handlar  bl.a.  om  arbetsmarknaden, som måste\r\ngöras  mer  flexibel  och där  den  kraftigt  ökande\r\nsjukfrånvaron   måste  mötas   med   en   förbättrad\r\narbetsmiljö  och  rehabilitering.   Det  handlar  om\r\nskatterna på arbete och företagande som måste sänkas\r\noch på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre\r\nskattetryck.    Det    handlar    om   det   svenska\r\nkonkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste\r\nden offentliga sektorn förnyas för  att  bättre möta\r\nkonsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata\r\npersonalens  kompetens  och  idéer.  Dessutom  måste\r\nvalfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet\r\nåterupprättas,  pensionärernas ekonomiska  situation\r\nstärkas     och     infrastrukturen      förbättras.\r\nKristdemokraterna anser också att statens  lånebehov\r\nkan  minskas  jämfört med regeringens förslag  genom\r\nett  starkare  finansiellt  sparande  och  genom  en\r\nsnabbare avveckling av det statliga ägandet av bolag\r\nsom verkar på den konkurrensutsatta marknaden.\r\nMålet för våra  reformer  på  dessa områden är att\r\nskapa  förutsättningar för en uthållig  tillväxt  på\r\nåtminstone   3   %   över  en  konjunkturcykel,  där\r\nsysselsättningen kan öka  utan  att  inflationen tar\r\nfart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar\r\noch  välfärd  kan  öka utan politisk detaljstyrning,\r\ndär den offentliga sektorn  kan vitaliseras och möta\r\nökande behov utan att jagas av krympande skattebaser\r\noch    där    statens    finanser    blir     mindre\r\nkonjunkturkänsliga.\r\nRiksdagens     majoritet     -     bestående    av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister  -  har  genom beslut om ramar för de\r\nolika utgiftsområdena samt  beräkningen  av  statens\r\ninkomster  ställt  sig bakom en annan inriktning  av\r\npolitiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.\r\nDärför redovisar vi  i  detta  särskilda yttrande (i\r\nstället för i en reservation) den del av vår politik\r\nsom rör utgiftsområdena 10-12 och  som  vi skulle ha\r\nyrkat  bifall  till om vårt förslag till ramar  hade\r\nkunnat  vinna  riksdagens   bifall   i   den  första\r\nbeslutsomgången.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\nKristdemokraterna anser att utgiftsområde  10  bör\r\nminskas  med  6  928  miljoner  kronor  jämfört  med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi   föreslår   en  minskning  av  anslag  19:1  med\r\nsammanlagt 4 460 miljoner kronor.\r\n\r\nDe av oss föreslagna  besparingarna  uppnås  genom\r\ninförande  av  bl.a.  ytterligare  en  karensdag med\r\nbibehållet högriskskydd om tio dagar och genom en ny\r\nberäkningsgrund  för SGI. Vi anser således  att  SGI\r\nskall beräknas på  ett  genomsnitt av de senaste två\r\nårens inkomster och att skattepliktiga  förmåner och\r\nsemesterersättning  skall  vara  SGI-grundande.  Den\r\nbesparing företagen gör till följd  av  vårt förslag\r\nom  ytterligare  en  karensdag  reglerar  vi med  en\r\nmarginell höjning av arbetsgivaravgiften.\r\nVidare vill vi ha en ny modell av trafikförsäkring\r\ndär  samtliga  personskadekostnader  i  samband  med\r\ntrafikolyckor förs över till denna försäkring.\r\nEn  ny  rehabiliteringsförsäkring  bör  införas  i\r\nenlighet  med den modell som föreslagits av  Gerhard\r\nLarsson i utredningsbetänkande  SOU  2000:78, med en\r\noffentlig aktör. Regeln om att arbetsgivaren  alltid\r\nskall   göra   en   rehabiliteringsutredning  upphör\r\ndärmed. En ökad totalkostnad  under  det första året\r\nreformen genomförs balanseras åren därefter  med  en\r\nnettovinst   i   form   av  lägre  utbetalningar  av\r\nsjukpenning och sjukersättningar  m.m.  Framgångsrik\r\nrehabilitering är samhällsekonomiskt mycket  lönsam.\r\nRiksdagen bör fatta ett principbeslut och begära att\r\nregeringen           påbörjar           erforderligt\r\nlagstiftningsarbete.\r\nGenom     att    socialförsäkringsadministrationen\r\ntillförs  ytterligare   medel,  bl.a.  för  att  öka\r\nkvaliteten  i  besluten, korta  handläggningstiderna\r\noch öka kontrollen  av  felutnyttjade förmåner, görs\r\näven besparingar inom anslaget.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning   av   anslag  19:2  med\r\nsammanlagt 1 850 miljoner kronor.\r\n\r\nBesparingar    uppnås    genom   den   effektivare\r\nrehabilitering  som  en ny rehabiliteringsförsäkring\r\nmedför   och   genom  efterkontroll   av   beviljade\r\naktivitets-  och  sjukersättningar.  Därtill  uppnås\r\nbesparingar genom  upphörande  av regeln om prövning\r\nav rätten till aktivitets- och sjukersättningar inom\r\nett års sjukskrivning samt genom  ökad  kontroll  av\r\nfelutnyttjade förmåner.\r\n\r\n19:6 Försäkringskassan\r\n\r\nVi   föreslår   en  minskning  av  anslag  19:6  med\r\nsammanlagt 618 miljoner kronor.\r\n\r\nFörsäkringskassan tillförs 100 miljoner kronor för\r\natt  öka kontrollen  och  kvaliteten  samt  förkorta\r\nhandläggningstiderna.  För administrering av en s.k.\r\nutvecklingspeng  som  skall   utgå  till  flyktingar\r\nanvisas 10 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\nKristdemokraterna   anser   att  utgiftsområdet,   i\r\nförhållande till regeringens  förslag, bör tillföras\r\n790 miljoner kronor.\r\n\r\n20:1 Garantipension till ålderspension\r\n\r\nVi föreslår att anslag 20:1 ökas  med  700  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nMånga  pensionärer  lever fortfarande under mycket\r\nknappa  förhållanden och  förbättringar  behövs  för\r\ndenna grupp.  Den övergångsvisa garantipensionen bör\r\ndärför höjas med 100 kr per månad fr.o.m. 2005.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nFritidsfastighet     bör     inte    omfattas    vid\r\ninkomstprövning         av         bostadstillägget.\r\nFritidsfastigheter kan ha ett så högt taxeringsvärde\r\natt  det  omöjliggör  BTP.  Det  är  inte  rätt  att\r\nmänniskor  skall  tvingas  till  en  försäljning  av\r\nfastigheten, som kan ha ägts i många år,  och därmed\r\ntill en försämring av livskvaliteten för att erhålla\r\nBTP.  Vi  föreslår  därför  att  anslag  20:3  skall\r\ntillföras ytterligare 90 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  att  utgiftsområde  12 bör\r\nökas med 2 051 miljoner kronor för budgetåret 2005 i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi  föreslår en utgiftsminskning av anslag 21:2  med\r\nsammanlagt 1 000 miljoner kronor.\r\n\r\nKristdemokraterna   vill  höja  garantibeloppet  i\r\nföräldraförsäkringen från dagens 180 kr per dag till\r\n230 kr per dag år 2005.  De 90 lägstanivådagarna och\r\nden  extra månaden i föräldraförsäkringen  slopas  i\r\nsamband  med  att  barndagarna  börjar  att gälla år\r\n2005.\r\nVidare anser vi att SGI bör beräknas på de senaste\r\ntvå  årens  inkomster,  inklusive semesterersättning\r\noch skattepliktiga förmåner.\r\n\r\n21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nVi  föreslår en utgiftsökning  av  anslag  21:6  med\r\nsammanlagt 1 miljon kronor.\r\n\r\nVårdbidrag  bör  enligt vår mening kunna utges för\r\nbarn till biståndsarbetare.\r\n\r\n21:8 Barndagar\r\n\r\n\r\nVi föreslår att ett nytt anslag, Barndagar,\r\ninförs till vilket anvisas 3 050 miljoner\r\nkronor för budgetåret 2005. För varje barn\r\nsom fyllt ett år tilldelas barnets föräldrar\r\n300 dagar. Barndagarna fördelas med 150\r\ndagar till vardera föräldern men kan\r\növerlåtas fritt dem emellan. En ensam\r\nvårdnadshavare får 300 barndagar. Varje\r\nbarndag är värd 200 kr.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n5. Centerpartiets anslagsförslag (punkterna 11,\r\n61 och 70)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\nCenterpartiet anser att utgiftsområde 10 bör minskas\r\nmed 8 440 miljoner kronor  jämfört  med  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi   föreslår   en   minskning  av  anslag  19:1  på\r\nsammanlagt 7 100 miljoner kronor.\r\n\r\nDe av oss föreslagna  besparingarna  uppnås  bl.a.\r\ngenom  våra  förslag om att övergå från passivt stöd\r\ntill   aktiva  insatser   bl.a.   i   form   av   en\r\nrehabiliteringsgaranti.   Efter   ca   fyra  veckors\r\nsjukskrivning skall den försäkrade undersökas av två\r\nläkare.   En   rehabiliteringsplan   skall   normalt\r\nföreligga  inom  sex  veckor  och  den försäkrade få\r\ntillgång    till    en    rehabiliteringslots.    Om\r\nrehabiliteringsgarantin  inte   uppfylls  skall  den\r\nsjukskrivne ha möjlighet att få kostnadstäckning för\r\nrelevanta rehabiliteringstjänster från t.ex. privata\r\naktörer.  Av  anslaget  skall  2,4 miljarder  kronor\r\nanvändas   till   rehabilitering   och    finansiell\r\nsamordning,  varav  200  miljoner kronor dock  skall\r\nanvändas för finansiering av lönebidrag.\r\nBesparingar  uppnås  även   genom  att  SGI  skall\r\nbaseras på de senaste 24 månadernas  inkomst och att\r\nersättningsnivån  i  sjukförsäkringssystemet   sänks\r\ntill  70  %  av  SGI  med  undantag för personer med\r\nförsörjningsansvar för barn  under  18 år. Slutligen\r\nskall  karensdagen motsvara en hel dag  oavsett  vid\r\nvilken tidpunkt på dagen som sjukskrivningen inleds.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.\r\n\r\nVi  föreslår   en   minskning  av  anslag  19:2  med\r\nsammanlagt 250 miljoner kronor.\r\n\r\nBesparingar  uppnås   genom   våra  satsningar  på\r\nrehabilitering,          inklusive          adekvata\r\nrehabiliteringsåtgärder   för   dem   som  beviljats\r\naktivitets-  och sjukersättningar, varvid  den  s.k.\r\ntolvmånadersprövningen   skall  slopas,  samt  genom\r\nförstärkta    krav    på    när   aktivitets-    och\r\nsjukersättning skall kunna beviljas.\r\n\r\n19:4 Arbetsskadeersättningar m.m.\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av  anslag   19:4   med\r\nsammanlagt 1 000 miljoner kronor.\r\n\r\nDe  sänkta  beviskraven  i arbetsskadeförsäkringen\r\nfr.o.m. den 1 juli 2002 bör återkallas i avvaktan på\r\nen samlad översyn av socialförsäkringssystemet.\r\n\r\n19:6 Försäkringskassan\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av   anslag   19:6  med\r\nsammanlagt   90   miljoner   kronor  till  följd  av\r\nbesparingar     i    Försäkringskassans     centrala\r\nadministration. Den  lokala  administrationen  skall\r\ninte påverkas.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\nCenterpartiet    anser    att    utgiftsområdet,   i\r\nförhållande till regeringens förslag,  bör  ökas med\r\n200 miljoner kronor.\r\n\r\n20:1 Garantipension till ålderspension\r\n\r\nDen övergångsvisa garantipensionen bör höjas  med  4\r\n500  kr  2005.  Vi  föreslår  därför att anslag 20:1\r\ntillförs ytterligare 2 400 miljoner kronor.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nVi föreslår att 82 % av bostadskostnaden  upp till 4\r\n750 kr skall kunna läggas till grund för BTP. Anslag\r\n20:3  minskas  därför  med  2  200  miljoner  kronor\r\njämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\nCenterpartiet anser att utgiftsområdet bör ökas  med\r\n1   627   miljoner  kronor  för  budgetåret  2005  i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n21:1 Allmänna barnbidrag\r\n\r\nVi föreslår  en  utgiftsökning  av  anslag  21:1 med\r\nsammanlagt 1 397 miljoner kronor.\r\n\r\nBarnbidraget  bör  höjas  med  200  kr  per  månad\r\nfr.o.m.   den   1   januari   2005.   Vi  anser  att\r\nbarnbidraget bör fördubblas för barn i åldern 1-4 år\r\nunder    perioden   2005-2008.   Fördubblingen    av\r\nbarnbidraget  skall  ske  i fyra steg - 200 kr 2005,\r\n450 kr 2006, 700 kr 2007 och 950 kr 2008.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi  föreslår en utgiftsökning  av  anslag  21:2  med\r\nsammanlagt 230 miljoner kronor.\r\n\r\nVi anser att grundnivån i föräldraförsäkringen bör\r\nhöjas  till  200 kr per dag från den 1 januari 2005.\r\nVidare bör taket  i  föräldraförsäkringen höjas till\r\n11 prisbasbelopp och SGI beräknas på genomsnittet av\r\nde 24 senaste månadernas inkomst.\r\n\r\n6. Information om sjukförsäkringens syfte\r\n(punkt 16)\r\n\r\nav Per Westerberg (m),  Anita  Sidén (m) och Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nVi anser att att det vidgade sjukdomsbegreppet sedan\r\n1998 bidragit till ändrade attityder och svårigheter\r\natt tolka reglerna om sjukskrivning.  Vi  anser  att\r\nenbart  en  informationskampanj om sjukförsäkringens\r\nsyfte    inte    är     tillräckligt     utan    att\r\nsjukdomsbegreppet    behöver    stramas    upp   och\r\nförtydligas.      En      informationskampanj     om\r\nsjukförsäkringens  syfte  måste   klargöra  att  vid\r\nbedömningen  av  sjukskrivning  skall  bortses  från\r\nekonomiska,   arbetsmarknadsmässiga    och   sociala\r\nförhållanden och att sjukskrivning skall vara en del\r\nav en sjukvårdande behandling.\r\n\r\n\r\n7. Läkarna och sjukskrivningsprocessen (punkt\r\n17)\r\n\r\nav Per Westerberg (m), Anita Sidén (m)  och  Anna\r\nLilliehöök (m).\r\n\r\nDet  är  utmärkt att en del av de moderata förslagen\r\nför en uppstramning  av  sjukskrivningsprocessen har\r\ntagits upp av regeringen 2003,  men  vi beklagar att\r\nåtgärderna inte har genomförts. Ett exempel  är  att\r\navstämningsmöten mellan försäkringskassa, läkare och\r\nden  sjukskrivne  hittills  inte  genomförts  utom i\r\nenstaka fall. Vi vill införa flexibel sjukskrivning.\r\nTill exempel skall arbetsoförmågan kunna knytas till\r\nspecifika arbetsuppgifter så att en person ges andra\r\nuppgifter  eller  deltar  i utbildning i stället för\r\natt  sjukskrivas.  Vi  vill  peka  på  riskerna  när\r\ndeltidssjukskrivning   får  ersätta   en   nödvändig\r\nförändring av arbetsuppgifter eller arbetsgivare.\r\n\r\n\r\n8. Tak i sjukförsäkringen (punkt 21)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nÅr   2005   beräknas   mer   än    hälften   av   de\r\nheltidsanställda  tjäna  mer än taken  i  sjuk-  och\r\nföräldraförsäkringarna. Detta  faktum har redan lett\r\ntill   att   en   rad   fackförbund   och   enskilda\r\narbetsgivare börjat teckna privata försäkringar  för\r\natt  täcka  upp  inkomstbortfallet  för den enskilda\r\narbetstagaren med inkomster över taken.\r\n\r\nDet  bästa  sättet  att förhindra att  klass-  och\r\nkönsskillnaderna ökar är  att  se  till att alla har\r\nnågot  att  vinna  på  att  försvara  den  generella\r\nvälfärden.  Höjda  tak är en förutsättning  för  att\r\ngolven skall kunna stärkas.  I  föräldraförsäkringen\r\nhöjs taket 2006 så att även den som tjänar mer än 25\r\n000  kr  i  månaden skall får en inkomsttrygghet  av\r\nsystemet. En  höjning  av  taket  i sjukförsäkringen\r\ntill  10  basbelopp  bör  också genomföras  så  fort\r\nstatsfinanserna medger det.\r\n\r\n9. Punktskriftsundervisning och utbildning med\r\nledarhund (punkterna 38 och 39)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Per Westerberg (m), Bo Könberg\r\n(fp),  Anita  Sidén  (m),  Linnéa   Darell  (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nI dag saknas ett uttalat ansvar för vilken instans i\r\nsamhället som skall ha ansvaret för att personer som\r\nblivit  synskadade i vuxen ålder får undervisning  i\r\npunktskrift. Vi anser att sjukvårdshuvudmännens roll\r\nmåste  preciseras.   En   möjlighet  till  avancerad\r\npunktskriftsundervisning måste byggas upp. Det måste\r\nfastställas  var ansvaret skall  ligga  för  att  ge\r\npersoner   som   blivit    synskadade    som   vuxna\r\nundervisning    i    punktskrift.    Vidare    måste\r\nfinansieringsfrågan  lösas på ett mer permanent sätt\r\nså  att  det går att bygga  upp  en  verksamhet  som\r\nbygger på kontinuitet.\r\n\r\nBeträffande  synskadads utbildning tillsammans med\r\nledarhund anser  vi  att  förlorad arbetsinkomst och\r\neventuella  övriga  kostnader   skall   ersättas  av\r\nsamhället.  Ersättning  för förlorad arbetsförtjänst\r\nbör motsvara sjukpenningen.\r\n\r\n10. Utbildning med ledarhund (punkt 39)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nJag anser att vid synskadads  utbildning tillsammans\r\nmed  ledarhund  skall  förlorad  arbetsinkomst   och\r\neventuella  övriga  kostnader ersättas av samhället.\r\nErsättningen   bör   utgå   på   den   grunden   att\r\nutbildningen är nödvändig  för  att  den  synskadade\r\nskall   kunna   använda   ett   hjälpmedel  som  den\r\nsynskadade måste ha.\r\n\r\n\r\n11. Rätt till aktivitets- och sjukersättning på\r\ngarantinivå (punkt 50)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nPersoner som är arbetsoförmögna på  grund av sjukdom\r\neller dylikt när de bosätter sig i Sverige  har inte\r\nrätt   till   sjuk-  eller  aktivitetsersättning  på\r\ngarantinivå.\r\n\r\nRegeringen  har   tidigare   uttalat  att  det  är\r\nangeläget att staten tar ansvar för försörjningen av\r\nde personer som uppfyller de medicinska  kriterierna\r\noch    varaktighetskriterierna    för    rätt   till\r\nförtidspension  men som på grund av kraven  på  viss\r\nförsäkringstid  inte   har  rätt  till  sjuk-  eller\r\naktivitetsersättning eller  endast en låg sådan samt\r\natt frågan bereds på regeringskansliet  (jfr.  prop.\r\n1997/98:111, 2000/01:96 och 2000/01:136). Därför bör\r\nregeringen  återkomma med förslag på hur rätten till\r\nsjuk- och aktivitetsersättning  på garantinivå skall\r\nutvidgas   till   att   gälla   personer    som   är\r\narbetsoförmögna vid bosättning i Sverige.\r\n\r\n12. Privatisering av arbetsskadeförsäkringen\r\n(punkt 54)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp) och Linnéa Darell (fp).\r\n\r\nArbetsolycksfallsdelen i arbetsskadeförsäkringen bör\r\nlyftas  bort  från den offentliga sektorn för att  i\r\nstället  förvaltas   av   privata  försäkringsbolag.\r\nFörsäkringen  skall  vara lagreglerad,  obligatorisk\r\nför  arbetsgivarna  samt  finansieras  med  premier.\r\nPremiernas storlek skall  bero  på  hur  drabbat ett\r\nföretag eller en bransch är av arbetsskador. För att\r\nkompensera    arbetsgivarna    bör    den   del   av\r\narbetsgivaravgifterna som avser arbetsolycksfallen i\r\narbetsskadeförsäkringen justeras.\r\n\r\nMot   bakgrund   av   den   utbredda  ohälsan   på\r\narbetsmarknaden och de höga kostnader  som följer av\r\ndetta,     är    det    viktigt    att    se    över\r\nsocialförsäkringarna  och  deras  funktion  för  att\r\nskapa    effektivare   lösningar   än   dagens.   En\r\nprivatisering      av      arbetsolycksfallen      i\r\narbetsskadeförsäkring är ett led i detta.\r\n\r\n13. Övriga frågor om arbetsskadeförsäkringen\r\nm.m. (punkterna 56 och 60)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\nEtt    genusperspektiv    måste    integreras    i\r\nFörsäkringskassans  verksamhet,  både teoretiskt och\r\nmetodologiskt.  Personalen  vid  kassorna   bör   få\r\nutbildning  i  genuskunskap,  något  som  enligt vår\r\nmening   i   synnerhet   gäller  för  handläggare  i\r\narbetsskadeärenden.         Förändringen          av\r\narbetsskadeförsäkringen  2002  med en uppmjukning av\r\nbevisreglerna  syftade  bl.a. till  att  rätta  till\r\nkönsskillnader.  Enligt  vår  mening  verkar  önskat\r\nresultat inte ha uppnåtts.  Försäkringskassan bör få\r\ni uppdrag att analysera uppbyggnad  och handläggning\r\nav arbetsskadeförsäkringen ur ett könsperspektiv.\r\n\r\nBilaga 1\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005\r\nUtgiftsområde 11:\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Regeringen föreslår att riksdagen antar\r\nregeringens  förslag till lag om ändring i lagen\r\n(2000:461)    om     efterlevandepension     och\r\nefterlevandestöd  till  barn  (avsnitt  2.1  och\r\n3.9),\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Regeringen föreslår att riksdagen antar\r\nregeringens  förslag till lag om ändring i lagen\r\n(2001:761) om  bostadstillägg  till  pensionärer\r\nm.fl. (avsnitt 2.2 och 3.10),\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Regeringen föreslår att riksdagen antar\r\nregeringens  förslag till lag om ändring i lagen\r\n(2001:853) om äldreförsörjningsstöd (avsnitt 2.3\r\noch 3.10),\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Regeringen föreslår att riksdagen för 2005\r\nanvisar    anslagen   under   utgiftsområde   11\r\nEkonomiskt   trygghet    vid   ålderdom   enligt\r\nuppställning i propositionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005\r\nUtgiftsområde 12:\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Regeringen föreslår att riksdagen antar\r\nregeringens  förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring (avsnitt 2.1 och\r\n4.9).\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Regeringen föreslår att riksdagen antar\r\nregeringens   förslag  till  lag  om  ändring  i\r\nföräldraledighetslagen  (1995:584)  (avsnitt 2.2\r\noch 4.9),\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Regeringen föreslår att riksdagen för 2005\r\nanvisar    anslagen   under   utgiftsområde   12\r\nEkonomisk trygghet  för familjer och barn enligt\r\nuppställning i propositionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005\r\nUtgiftsområde 10:\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar\r\nregeringen  att  under 2005 för ramanslaget 19:6\r\nFörsäkringskassan  ingå ekonomiska förpliktelser\r\nsom inklusive åtaganden  som  tidigare gjorts av\r\nRiksförsäkringsverket medför utgifter  på  högst\r\n12 000 000 kronor efter 2005 (avsnitt 2.12.6),\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret\r\n2005  anvisar  anslagen  under  utgiftsområde 10\r\nEkonomisk  trygghet  vid  sjukdom och  handikapp\r\nenligt uppställning i propositionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2004 m.m.\r\n\r\n\r\n2004/05:Sk5 av Per Landgren m.fl. (kd, m, fp, c):\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att utreda\r\nfrågor om t.ex.sociala avgifter.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf201 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen återkommer till riksdagen\r\nmed förslag till\r\nförändrad  lagstiftning  vari  boende  i  flerbäddsrum  i\r\nbidragsavseende\r\njämställs med boende i en- och tvåbäddsrum.\r\n\r\n2004/05:Sf202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom punktskriftsundervisning för vuxensynskadade.\r\n\r\n2004/05:Sf204 av Hillevi Engström (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ensamstående\r\npappor  får  del  av barnbidrag i den omfattning\r\nsom motsvarar pappans del av barnets umgänge.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att lagen om\r\nallmänna barnbidrag måste göras könsneutral.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf212 av Claes Västerteg (c):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger  fram  förslag till\r\nändring gällande\r\nundantag i arbetsgivarinträdet i sjuklönen i samband  med\r\nsjukskrivning på\r\ngrund    av   olyckor   i   samband   med   idrottsutövande\r\noch   övriga\r\nfritidsaktiviteter.\r\n\r\n2004/05:Sf216 av Luciano Astudillo m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att barnbidraget inte med automatik skall utbetalas till\r\nmamman.\r\n\r\n2004/05:Sf217 av Henrik Westman (m):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag till\r\nsådan lagändring\r\nsom slår fast att gifta  pensionärer eller motsvarande\r\nskall betraktas som\r\nenskilda individer i det statliga  pensionssystemet i\r\nenlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2004/05:Sf219 av Chatrine Pålsson och Sven Brus (båda kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att inrätta en delegation mot stress och utbrändhet.\r\n\r\n2004/05:Sf222 av Sten Tolgfors (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ansvaret för\r\nuppföljning  av  förtidspensionerade  barns  och\r\nungdomars situation.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om tillsättande av\r\nen   utredning    för    att    undersöka    hur\r\nförtidspensionerade    barns    och    ungdomars\r\nlivssituation  i dag ser ut, vilka insatser  som\r\nskulle kunna göras  för  att erbjuda utbildning,\r\nrehabilitering  och  arbete   samt   om   dagens\r\nregelverk   hindrar   en  väg  till  arbete  och\r\ndelaktighet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en översyn av\r\nhur ersättningsformen  skall  se  ut för de unga\r\nsom har så svåra handikapp att utbildning  eller\r\narbete verkligen inte är möjligt.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf225 av Helene Petersson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom mer flexibla sjukskrivningsnivåer i\r\nsjukförsäkringssystemet.\r\n\r\n2004/05:Sf226 av Jan Lindholm och Helena Hillar Rosenqvist\r\n(båda mp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn  av  reglerna  för  och\r\ntillämpningen  av\r\nhandikappersättningen.\r\n\r\n2004/05:Sf227 av Sven Brus och Yvonne Andersson (båda kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom översyn av reglerna för handikappersättningen.\r\n\r\n2004/05:Sf228 av Håkan Larsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att  tillrättalägga  den  svenska lagstiftningen så att\r\nstuderande med\r\nstudiemedel från annat nordiskt/EU/EES-land inte\r\nsärbehandlas negativt vad\r\navser vilorätten för SGI/FGI i samband med studier efter\r\narbete i Sverige.\r\n\r\n2004/05:Sf229 av Håkan Larsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att tillsammans med övriga nordiska  regeringar\r\nutarbeta en modell för\r\nhur  personer  som  arbetat  i flera nordiska länder och\r\nsom  drabbas  av\r\npermanent arbetsoförmåga på grund  av  skada  eller\r\nsjukdom,  skall kunna\r\nundvika  risken  av fattigdom och utslagning till följd av\r\natt regelverket\r\nrörande förtidspensionering  inte  är samordnat eller\r\nhamoniserat länderna\r\nemellan.\r\n\r\n2004/05:Sf232 av Tobias Billström (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   ett\r\nåterställande av änkepensionerna.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att förlänga\r\nomställningspensionen för efterlevande till dess\r\natt barnen fyllt 18 år.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om rätten för änkor\r\natt  vid  sjukpension  få  behålla änkepensionen\r\ntill 65 års ålder.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf233 av Lilian Virgin och Carina Grönhagen (båda s\r\n):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att åtgärder skall samverka för att förstärka\r\narbetslinjen.\r\n\r\n2004/05:Sf234 av Siw Wittgren-Ahl (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom vikten  av  att  skapa  en  arbetsmarknad  med  plats\r\nför äldre och för\r\npersoner med nedsatt arbetsförmåga.\r\n\r\n2004/05:Sf236 av Ana Maria Narti (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en översyn av\r\nlagen om allmän försäkring.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om instruktioner,\r\nregleringsbrev  och  riktlinjer för verksamheten\r\npå RFV och på försäkringskassorna.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om personer som\r\nsaknar      ansvarig      arbetsgivare       för\r\nrehabiliteringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf238 av Sonja Fransson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  större   flexibilitet   i   sjukersättningen  vid\r\nrehabilitering  och\r\nsjukskrivning.\r\n\r\n2004/05:Sf239 av Sonja Fransson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom reglerna för bibehållande av bisyssla vid partiell\r\nsjukersättning.\r\n\r\n2004/05:Sf240 av Louise Malmström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att  i föräldraförsäkringen bygga  in  ekonomiska\r\nincitament  för  en\r\njämnare fördelning av dagarna mellan föräldrarna.\r\n\r\n2004/05:Sf241 av Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet  av att överväga en regelförändring så att\r\nsanktionsmöjligheter\r\nkan    vidtas   gentemot    arbetsgivare    som    inte\r\nfullgör    sitt\r\nrehabiliteringsansvar.\r\n\r\n2004/05:Sf242 av Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen\r\nanförs   om  att  överväga  inrättande   av   s.k.\r\nförsäkringsmedicinska\r\nkommittéer.\r\n\r\n2004/05:Sf243 av Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att  överväga   regelförändring  som  möjliggör\r\n\"vilande\"  sjuk-  och\r\naktivitetsersättning under studietid.\r\n\r\n2004/05:Sf244 av Billy Gustafsson och Conny Öhman (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av ändrade regler för utbetalning av barnbidrag.\r\n\r\n2004/05:Sf245 av Billy Gustafsson och Conny Öhman (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att vid delad vårdnad av barn skall delat vårdbidrag\r\ngälla.\r\n\r\n2004/05:Sf246 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom sjukpenning vid delvis nedsatt arbetsförmåga.\r\n\r\n2004/05:Sf247 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av tidiga rehabiliteringsinsatser.\r\n\r\n2004/05:Sf248 av Håkan Larsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att säkerställa att  personer  som  redan  uppbär\r\nsvensk  lönebaserad\r\nföräldrapenning  eller  är  i  färd med att börja motta\r\nsvensk lönebaserad\r\nföräldrapenning inte nekas detta  med hänvisning till\r\nbarnets bosättning i\r\nannat nordiskt land eller att föräldrarnas arbete i Sverige\r\nupphört.\r\n\r\n2004/05:Sf249 av Rigmor Stenmark och Annika Qarlsson (båda\r\nc):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom en översyn av anhörigbidraget.\r\n\r\n2004/05:Sf250 av Carina Adolfsson Elgestam och Lars\r\nWegendal (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom prövningen av rätten till sjukpenning.\r\n\r\n2004/05:Sf251 av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi Larsson\r\n(båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av att procentsatserna för  sjukskrivning blir\r\nmer flexibla och\r\nanpassade till den sjukskrivnes behov.\r\n\r\n2004/05:Sf253 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (båda c\r\n):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen begär att regeringen låter utreda\r\nmöjligheten   att   föräldrar   till   barn  med\r\nspråkstörningar ska kunna ta ut kontaktdagar när\r\nbarnet går i förskola/skola.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf254 av Barbro Hietala Nordlund och Anneli\r\nSärnblad (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  en  översyn  av  gällande  regelverk  och\r\nansvarsfördelning  för  att\r\narbetstagare   med   funktionshinder   skall\r\ntillförsäkras   en  adekvat\r\nintensivträning och förebyggande rehabilitering.\r\n\r\n2004/05:Sf256 av Kaj Nordquist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom punktskriftsundervisning och rehabiliteringsersättning.\r\n\r\n2004/05:Sf259 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad    i   motionen   anförs   om   en\r\nindividualiserad föräldraförsäkring.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att föräldrar\r\nskall kunna vara  hemma  samtidigt  inom  dagens\r\nomfång av föräldraledigheten.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf261 av Christina Nenes (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen\r\nanförs om mer flexibla sjukskrivningsnivåer i\r\nsjukförsäkringssystemet.\r\n\r\n2004/05:Sf262 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ändrade regler\r\nså att pensionärer som uppbär yrkesskadelivränta\r\noch     är     återbetalningsskyldiga     enligt\r\nsamordningsregler  skall  anses  ha  betalat sin\r\nskuld när engångsbeloppet är inbetalt.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att ta bort\r\nmöjligheten    att   växla   in   livränta   mot\r\nkapitalbelopp.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf263 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om benämning av\r\npolitikområdet Ekonomisk familjepolitik.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  ändrad\r\nmålformulering   för  politikområdet   Ekonomisk\r\nfamiljepolitik.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att i analysen\r\nav    föräldraförsäkringsutredningens    förslag\r\nsärskilt  överväga hur eventuella hinder mot att\r\ndela föräldraförsäkringen bäst kan överkommas.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om möjligheten för\r\nföräldrar  av samma kön att dela föräldradagarna\r\nlika mellan sig.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  utökade\r\nmöjligheter  för  föräldrar   att   vara   hemma\r\nsamtidigt under barnets första tid.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  jämställt\r\ninträde i föräldraförsäkringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen begär att regeringen återkommer med en\r\nhandlingsplan  för  hur  barn  till ensamstående\r\nföräldrar ekonomiskt skall jämställas  med  barn\r\nsom har båda sina föräldrar.\r\n-----------------------------------------------------\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om delat barnbidrag\r\nvid växelvis boende.\r\n-----------------------------------------------------\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening     vad     i    motionen    anförs    om\r\nåterbetalningsskyldighet,    umgängesresor   och\r\numgängesbidrag.\r\n-----------------------------------------------------\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att bevara den\r\nnationella   beslutanderätten   och   värna   de\r\noffentliga trygghetssystemen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf264 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att  regeringen  återkommer  med  förslag\r\nom utvidgad rätt\r\ntill sjuk- och aktivitetsersättning på garantinivå  i\r\nenlighet  med vad i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2004/05:Sf268 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (båda m)\r\n:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att  ta  bort  240-dagarsgränsen  för  överlåtelse  av\r\nden tillfälliga\r\nföräldrapenningen.\r\n\r\n2004/05:Sf269 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (båda m)\r\n:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom möjlighet för studenter att vid sjukdom kunna bli\r\ndeltidssjukskrivna.\r\n\r\n2004/05:Sf270 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförts  om  att  den\r\nsjukpenninggrundande  inkomsten  skall  beräknas\r\nsom  genomsnitt  av  den lön som egenföretagaren\r\nhar tagit ut som inkomst  under  de  senaste två\r\nåren..\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att arbetstiden\r\nskall beräknas  på samma sätt för egenföretagare\r\nsom    för   löntagare    vid    beräkning    av\r\ndagersättningen      i      den      tillfälliga\r\nföräldrapenningen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  makars\r\nsjukpenninggrundande inkomst.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\negenföretagare   eller   visstidsanställda  inte\r\nskall    behöva    riskera    att    stå    utan\r\ninkomstbortfallsförsäkring i händelse av sjukdom\r\neller föräldraskap.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf271 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett\r\nmed    förslag    om    en    riskdifferentierad\r\narbetskadeförsäkring  i  enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\narbetsolycksfall   skiljs  från  arbetssjukdomar\r\nsamt att arbetssjukdomarna på sikt överförs till\r\nsjukförsäkringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen begär att regeringen tillsätter en\r\nutredning  om övergångslösning från en offentlig\r\narbetsskadeförsäkring          till          ett\r\narbetsskadeobligatorium   för   arbetsgivare   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nfärdolycksfall  till  och  från arbetet lyfts ur\r\nförsäkringen  för arbetsolycksfall  och  betalas\r\ngenom trafikförsäkringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nbevisreglerna  i arbetsskadeförsäkringen återgår\r\ntill 1992 års lagstiftning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf272 av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (m, fp, kd,\r\nc):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom rehabilitering av långtidssjuka.\r\n\r\n2004/05:Sf273 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom översyn av garantipensionens ersättningsnivåer.\r\n\r\n2004/05:Sf274 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till\r\nsådan ändring i\r\nlagen om ersättning och  ledighet för närståendevård enligt\r\nvad i motionen\r\nanförs att en närstående till  en person som smittats av\r\nHIV skall ha rätt\r\ntill 240 dagars ledighet oavsett infektionens uppkomst.\r\n\r\n2004/05:Sf275 av Kalle Larsson m.fl. (v):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  ge\r\nsocialförsäkringsadministrationen  i uppdrag att\r\nanalysera   uppbyggnad   och   handläggning   av\r\narbetsskadeförsäkringen ur ett könsperspektiv.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om utbildning av\r\nförsäkringskassornas personal i genuskunskap.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf279 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom tilläggsdirektiv till utedningen om översyn av\r\nföräldraförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:Sf280 av Johan Linander (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att upprätta en vitbok  för  samtliga  identifierade\r\ngränsbarriärer  i\r\nÖresundsregionen med tidsplan för när de skall vara\r\navklarade.\r\n\r\n2004/05:Sf281 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att  inför  kommande  prioriteringsdiskussioner\r\növerväga  att ta bort\r\nkarensdagen i sjukförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:Sf282 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom handikappersättningen.\r\n\r\n2004/05:Sf286 av Tuve Skånberg (kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att stödja\r\nflerbarnsidealet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om resurser till\r\nbarnfamiljerna genom  bostadsbidrag,  barnbidrag\r\noch vårdnadsbidrag.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  låta\r\nkonsekvenspröva  varje  beslut från regering och\r\nriksdag för att se hur det  gagnar  och påverkar\r\nfamiljen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf287 av Sten Tolgfors (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ökade\r\nmöjligheter  för  människor  att styra sina egna\r\nliv kan påverka sjuktalen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att förändrade\r\nattityder påverkar sjuktalen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att myndigheters\r\nmissbruk    av    förtidspensionering   påverkar\r\nsjuktalen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att dagens\r\nsjukskrivningar ger enorma välfärdsförluster för\r\nbåde enskilda och staten.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  god\r\nrehabilitering kan påverka sjuktalen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att åtgärder för\r\natt   det   inte   skall   löna   sig  att  byta\r\nersättningssystem påverkar sjuktalen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att etablerande\r\nav enskilda alternativ inom offentligfinansierad\r\nverksamhet kan påverka sjuktalen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nersättningsnivån  i sjukförsäkringen kan påverka\r\nsjuktalen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att karensdagar\r\ni sjukförsäkringen kan påverka sjuktalen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nsjukskrivning endast skall användas då det är en\r\ndel  av  en  behandling   och   grundas  på  att\r\narbetsförmågan av hälsoskäl är nedsatt.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf292 av Sven Bergström och Staffan Danielsson (\r\nbåda c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att ge studerande möjlighet att studera utan att förlora\r\nsjukpenning.\r\n\r\n2004/05:Sf293 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom återkommande rehabilitering.\r\n\r\n2004/05:Sf294 av Jan Björkman m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av att se över möjligheterna  att förbättra\r\nsamordningen mellan\r\narbetsgivarens  och  försäkringskassans  ansvar   vid\r\nutbetalning  under\r\nsjukdom.\r\n\r\n2004/05:Sf295 av Carina Adolfsson Elgestam och Lars\r\nWegendal (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom en utredning om en allmän olycks- och sjukförsäkring för\r\nbarn och unga.\r\n\r\n2004/05:Sf296 av Kaj Nordquist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom partiell sjukskrivning och studier på halvtid.\r\n\r\n2004/05:Sf297 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att regeringen bör återkomma till riksdagen med en\r\nstrukturell  analys\r\noch ett  handlingsprogram  som  syftar  till att förbättra\r\nsituationen för\r\nensamstående mödrar.\r\n\r\n2004/05:Sf301 av Carina Moberg (s):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs  om  att\r\nförsöksverksamhet med rätt för sjukgymnaster att\r\nutfärda intyg om sjukskrivning inleds.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om att utreda\r\nom sjukgymnaster  skall  kunna  utföra sjuk- och\r\nfriskskrivningar.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf302 av Luciano Astudillo (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom egenföretagare  med  medborgarskap i annat EU/EES-land\r\noch betalning av\r\nsociala avgifter.\r\n\r\n2004/05:Sf303 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om att beslut\r\nom sjuk- eller  aktivitetsersättning  inte skall\r\nfå     fattas     under     fängelsetid    eller\r\nrättspsykiatrisk vårdtid.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om att korta\r\nersättningstiderna      för      sjuk-     eller\r\naktivitetsersättning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf306 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom en översyn av handikappersättningen.\r\n\r\n2004/05:Sf307 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att  en  översyn  görs  av  sjuklönesystemet  så  att\r\nwhiplash-skadade\r\ngaranteras ekonomisk ersättning vid rehabilitering.\r\n\r\n2004/05:Sf308 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom   behovet   av  ökad  samverkan  mellan  landsting,\r\narbetsgivare   och\r\nförsäkringskassa så att de samlade resurserna som finns för\r\nrehabilitering\r\nav reumatiskt sjuka ger så bra effekt som möjligt.\r\n\r\n2004/05:Sf311 av Lars Lilja och Carin Lundberg (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom vikten av att  regeringen  uppmärksammar effekterna av\r\nberäkningssystem\r\nvid sjukersättning för långtidssjukskrivna.\r\n\r\n2004/05:Sf312 av Ulla Wester (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom vikten av ett förstärkt könsperspektiv  i  nu  pågående\r\narbete med att\r\nhalvera antalet sjukskrivna.\r\n\r\n2004/05:Sf313 av Sofia Larsen (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom en översyn av trygghetssystemen för småföretagare.\r\n\r\n2004/05:Sf314 av Jan Ertsborn (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  regelförändringar  så  att statliga medel hos\r\nförsäkringskassorna  och\r\narbetsmarknadsmyndigheterna  kan  användas  till att stödja\r\nden verksamhet\r\nmed rehabilitering av långtidssjuka som pågår på\r\nFontänhusen i Sverige.\r\n\r\n2004/05:Sf320 av Anne Marie Brodén (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening     vad     i    motionen    anförs    om\r\nefterlevandepensionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening     vad     i    motionen    anförs    om\r\nomställningspension  för  efterlevande  med barn\r\nunder 18 år.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att få behålla\r\nänkepensionen till 65 års ålder.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf323 av Sven Bergström och Håkan Larsson (båda c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att  se över de ekonomiska  och  sociala  villkoren\r\nför  återvändande\r\nbiståndsarbetare.\r\n\r\n2004/05:Sf325 av Heli Berg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att utreda  frågan  om  ekonomiskt stöd till personer\r\nsom till följd av\r\nnödvändig  vidareutbildning  av   ledarhund  drabbas  av\r\nkostnader  eller\r\nförlorad arbetsinkomst.\r\n\r\n2004/05:Sf327 av Sven Bergström och Viviann Gerdin (båda c)\r\n:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att se över reglerna för underhållsstöd.\r\n\r\n2004/05:Sf328 av Margareta Sandgren m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av kunskap om ensamföräldrars  behov samt\r\nmöjligheten att följa\r\nupp hur aviserade bidragshöjningar påverkar  barnens\r\nsituation i familjer\r\nmed en förälder.\r\n\r\n2004/05:Sf329 av Veronica Palm m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom underhållsstödet.\r\n\r\n2004/05:Sf330 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en ny modell för\r\numgängesavdrag.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en ändring av\r\nåterbetalningsreglerna     med     bl.a.     ett\r\nförbehållsbelopp och möjlighet till jämkning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om överföring av\r\nfordran till kronofogdemyndigheten.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf331 av Else-Marie Lindgren och Ingemar Vänerlöv (\r\nbåda kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  ge\r\nSocialstyrelsen i uppdrag att verka för att fusk\r\noch missbruk inom försäkringssystemen beivras.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att information\r\nom rättigheter  och  skyldigheter med ett etiskt\r\nperspektiv i försäkringssystemen intensifieras.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf332 av Mats Berglind och Agneta Gille (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att försäkringskassans regelverk\r\nförändras  så  att den kan medverka i\r\nrehabilitering.\r\n\r\n2004/05:Sf334 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs\r\nom att föräldraförsäkringssystemet bör ses över.\r\n\r\n2004/05:Sf336 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utreda konsekvenserna av att\r\nprivatisera arbetsskadeförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:Sf337 av Nina Lundström och\r\nMartin Andreasson (båda fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av en utredning för att\r\növerväga en begränsning avseende rätten\r\ntill sjukpenning vid frivilliga icke\r\nmedicinskt betingade skönhetsoperationer.\r\n\r\n2004/05:Sf338 av Staffan Danielsson\r\noch Sven Bergström (båda c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs\r\nom att pröva införandet av ett utgiftstak\r\ni sjukförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:Sf339 av Carin Lundberg och\r\nBritta Rådström (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs\r\nom beräkning av bostadstillägg för pensionärer.\r\n\r\n2004/05:Sf340 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  nödvändigheten  av  bättre  samverkansregler  mellan\r\nsocialtjänst  och\r\nförsäkringskassa för att inte utsatta biståndstagare skall\r\nkomma i kläm.\r\n\r\n2004/05:Sf342 av Jan-Olof Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\nsom  i motionen\r\nanförs  om att mer uppmärksamma situationen för människor\r\nsom på grund  av\r\nett långt och slitsamt arbetsliv får sjukersättning.\r\n\r\n2004/05:Sf343 av Hans Hoff (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen\r\nanförs   om   vikten   av   samverkan   mellan\r\nförsäkringskassan    och\r\narbetsförmedlingen.\r\n\r\n2004/05:Sf345 av Hans Hoff och Majléne Westerlund Panke (\r\nbåda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom en mer flexibel bedömningsskala i\r\nsjukförsäkringssystemet.\r\n\r\n2004/05:Sf346 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen beslutar införa ett extra barnbidrag\r\nper  barn  för ensamstående föräldrar respektive\r\nför studerande  föräldrar i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen beslutar att den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten  skall  beräknas som ett genomsnitt av\r\nde två föregående årens  inkomst  i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen beslutar sänka ersättningsnivån i\r\nföräldraförsäkringen    till    75 %    av   den\r\nsjukpenninggrundande  inkomsten  i enlighet  med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen beslutar att föräldraförsäkringen\r\nskall      omfatta      tolv     månader     med\r\nsjukpenninggrundande inkomst  som grund för barn\r\nsom  är  födda  fr.o.m.  den  1 januari  2005  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att särlevande\r\nföräldrar i högre  utsträckning  än  i dag skall\r\nreglera underhållsskyldigheten mellan varandra.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen beslutar att bidraget till kostnader\r\nför internationella adoptioner höjs till 50 % av\r\nkostnaden enligt en schablon för varifrån barnet\r\nadopteras, dock högst 55 000 kr per barn.\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen anvisar med följande ändringar i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag anslagen\r\nunder utgiftsområde 12 enligt uppställning:\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf347 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen beslutar införa en andra karensdag i\r\nsjukförsäkringen  den  andra  sjukdagen, fr.o.m.\r\nden  1  januari  2005, i enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen beslutar att den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten   skall  beräknas  på  de  senaste  24\r\nmånadernas inkomst, fr.o.m. den 1 januari 2005 i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen beslutar att sänka ersättningsnivån i\r\nsjuklönen  till  75  %  av  lönen, fr.o.m. den 1\r\njanuari  2005 i enlighet med vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen beslutar att sänka ersättningsnivån i\r\nsjukförsäkringen     till     75 %     av    den\r\nsjukpenninggrundande  inkomsten  från  den  15:e\r\ntill den 182:a sjukdagen, fr.o.m. den 1  januari\r\n2005 i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen beslutar att sänka ersättningsnivån i\r\nsjukförsäkringen     till     65 %     av    den\r\nsjukpenninggrundande   inkomsten  fr.o.m.  183:e\r\nsjukdagen, fr.o.m. den 1 januari 2005 i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen beslutar att ändra lagen om allmän\r\nförsäkring  (3  kap. 4 a § AFL) så att summan av\r\nsjukpenning  och  avtalsersättningar   inte  kan\r\növerstiga   85   %   av   lönen  de  första  sex\r\nfrånvaromånaderna  och  75  procent   av   lönen\r\ndärefter,  fr.o.m. den 1 januari 2006 i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nsjukskrivningarna   på  grund  av  trafikolyckor\r\nskall     överföras    från     den     allmänna\r\nsjukförsäkringen    till    den    obligatoriska\r\ntrafikskadeförsäkringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n8.  Riksdagen beslutar sänka ersättningen i\r\nsjukersättningen/förtidspensionen  från  64 till\r\n60  %  av antagandeinkomsten i enlighet med  vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n9.  Riksdagen beslutar att garantinivån i\r\nsjukersättningen/förtidspensionen   skall   vara\r\ndensamma  som  i  ålderspensionen i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n10. Riksdagen anvisar med följande ändringar i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag anslagen\r\nunder  utgiftsområde 10 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom och handikapp enligt uppställning:\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf348 av Runar Patriksson m.fl. (fp, m, kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av  att  utforma en ny försäkring för\r\narbetsskador som hanteras\r\nav privata försäkringsbolag.\r\n\r\n2004/05:Sf349 av Siw Wittgren-Ahl (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad\r\nsom i motionen\r\nanförs  om  vikten av att försäkringskassornas  och\r\narbetsförmedlingarnas\r\nsamordning fungerar.\r\n\r\n2004/05:Sf350 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i motionen\r\nanförts om handikappersättning.\r\n\r\n2004/05:Sf352 av Tobias Krantz och Anna Grönlund Krantz (\r\nbåda fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom föräldraförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:Sf353 av Sverker Thorén (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att ge Kalmar län möjlighet att fungera som försökslän\r\nför en i verklig\r\nmening finansiell samordning mellan sjukförsäkring och\r\nsjukvård.\r\n\r\n2004/05:Sf354 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om barndagar som\r\nmöjliggör för ensamstående  föräldrar  att bl.a.\r\ngå ned i arbetstid.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nfamiljestödet     skall     ha     en     bättre\r\nfördelningspolitisk profil.\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening     vad     i    motionen    anförs    om\r\nunderhållsstödet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf355 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att ställa\r\nförsäkringsläkarna under myndighetskontroll.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vidareutbildning\r\nför försäkringsläkarna.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att tillsätta en\r\nutredning    för    en    reformering   av   det\r\nförsäkringsmedicinska systemet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf356 av Tobias Billström m.fl. (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  hinder för\r\nrörlighet  av arbetskraft i Öresundsregionen  på\r\ngrund     av     nuvarande     utformning     av\r\nsocialförsäkringssystemet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf357 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nförslag   på   ändringar   i   lagen  om  allmän\r\nförsäkring  i  enlighet  med  vad som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om förtydligade\r\nriktlinjer för försäkringsläkare.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om förtydligad\r\nansvarsfördelning för rehabilitering.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om sänkt ersättning\r\ni sjukförsäkringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n11. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en\r\nparlamentariskt    sammansatt    utredning    om\r\nsocialförsäkringssystemen  omgående  i  enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om sänkt ersättning\r\ni sjukersättningen/förtidspensionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n13. Riksdagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag på hur sjukersättning/förtidspension kan\r\nersättas  med ålderspension efter 61 års ålder i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n16. Riksdagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag   på  att  göra  äldreförsörjningsstödet\r\nskattepliktigt  och  låta  stödet vara lika högt\r\nsom garantipensionen i ålderspensionssystemet  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf358 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om de sämst ställda\r\npensionärerna.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen beslutar att höja den övergångsvisa\r\nålderspensionen, i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen beslutar att fritidshus inte skall\r\nmedräknas   i   underlaget   för   inkomstprövat\r\nbostadstillägg  för pensionärer, i enlighet  med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen anvisar med följande ändringar i\r\nförhållande   till   regeringens   förslag   för\r\nbudgetåret  2005 anslagen under utgiftsområde 11\r\nEkonomisk   trygghet    vid    ålderdom   enligt\r\nuppställning:\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf359 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för rergeringen som sin\r\nmening     vad     i    motionen    anförs    om\r\nsocialförsäkringssystemets utformning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen begär att regeringen snarast\r\ntillsätter  en  parlamentarisk  kommitté för att\r\nutreda socialförsäkringarna, i enlighet  med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  ett vidgat\r\nperspektiv på ohälsans orsaker.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ge föräldrar\r\nansvar och resurser för att själva kunna utforma\r\nsin  vardag  och kunna välja barnomsorgsform med\r\nrättvisa ekonomiska villkor.\r\n-----------------------------------------------------\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att införa en ny\r\nrehabiliteringsförsäkring.\r\n-----------------------------------------------------\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening      att     regeln     om     att     en\r\nrehabiliteringsutredning  alltid  skall göras av\r\narbetsgivarna  upphör  till  förmån för  att  en\r\nrehabiliteringsförsäkring  i stället  införs,  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n10. Riksdagen begär att regeringen påbörjar det\r\nnödvändiga   lagstiftningsarbetet  för  den  nya\r\nrehabiliteringsförsäkringen,  i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att en del av de\r\nmedel   som  försäkringskassan  tilldelas  skall\r\nanvändas  för  att öka kontrollen och kvaliteten\r\nsamt förkorta handläggningstiderna i besluten.\r\n-----------------------------------------------------\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att regeln om\r\natt försäkringskassan  regelmässigt efter ett år\r\nskall utreda om sjukpenning  skall  övergå  till\r\nsjuk-eller aktivitetsersättning upphör.\r\n-----------------------------------------------------\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  äldre\r\nbeviljade  aktivitets-  och sjukersättningar bör\r\nomprövas,  i  enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening     vad     i    motionen    anförs    om\r\nattitydförändringar och vikten av information om\r\nsjukförsäkringens syfte.\r\n-----------------------------------------------------\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om läkarnas ansvar\r\ni sjukskrivningsprocessen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n17. Riksdagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag  till  avskaffande  av de fasta stegen i\r\nsjukersättningen, i enlighet  med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  vilande\r\naktivitets- och sjukersättning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n19. Riksdagen begär att regeringen återkommed med\r\nförslag om möjlighet till vilande aktivitets och\r\nsjukersättning vid studier.\r\n-----------------------------------------------------\r\n20. Riksdagen beslutar att införa en karensdag till\r\nsjukförsäkringen med bibehållet högrisksskydd på\r\n10  dagar,  i  enlighet  med  vad  som  anförs i\r\nmotionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n22. Riksdagen beslutar om en ny beräkningsgrund för\r\nden  sjukpenninggrundande  inkomsten, i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  finansiell\r\nsamverkan.\r\n-----------------------------------------------------\r\n24. Riksdagen beslutar införa en ny modell för\r\ntrafikförsäkringen,   i  enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att en del av de\r\nmedel   som  försäkringskassan  tilldelas  skall\r\nanvändas     för     att     administrera    den\r\n\"utvecklingspeng\"    som    skall   utgå    till\r\nflyktingar.\r\n-----------------------------------------------------\r\n26. Riksdagen anvisar med följande ändringar i\r\nförhållande   till   regeringens   förslag   för\r\nbudgetåret  2005 anslagen under utgiftsområde 10\r\nEkonomisk trygghet  vid  sjukdom  och  handikapp\r\nenligt uppställning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf362 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att inom EU\r\nverka    för    att    bevara   den   nationella\r\nbeslutanderätten   och   värna   de   offentliga\r\ntrygghetssystemen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om återställande av\r\npensionerna till 1990 års värde.\r\n-----------------------------------------------------\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att utreda\r\nförbättringar av bostadstillägget.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf363 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  målen  för\r\nfamiljepolitiken.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  familjens\r\noersättliga ställning och uppgift i samhället.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nlagstiftningen   samt   sociala  och  ekonomiska\r\nstödformer utformas så att  de  innebär ett stöd\r\nför stabila relationer.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att uppvärdera\r\nföräldrarollen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ensamstående\r\nföräldrar.\r\n-----------------------------------------------------\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av en\r\nfamiljepolitisk reform.\r\n-----------------------------------------------------\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att införa en\r\ngenerell graviditetspeng.\r\n-----------------------------------------------------\r\n15. Riksdagen beslutar höja grundnivån i\r\nföräldraförsäkringen,  i  enlighet  med  vad som\r\nanförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att höja taket i\r\nföräldraförsäkringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  avstå\r\nkvoteringen av föräldraledigheten.\r\n-----------------------------------------------------\r\n18. Riksdagen beslutar att den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten skall beräknas på ett genomsnitt av de\r\nsenaste    två    årens   inkomster   samt   att\r\nskattepliktiga förmåner  och  semesterersättning\r\nskall vara SGI-grundande, i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening     vad     i    motionen    anförs    om\r\nföräldraförsäkringens     regelverk     avseende\r\ntidsgränsen  för  SGI  och  FGI samt dagens s.k.\r\n2,5-årsgräns.\r\n-----------------------------------------------------\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om hur systemet med\r\ntillfällig föräldrapenning slår mot familjer med\r\nbarn som är sjuka ofta och/eller under lång tid.\r\n-----------------------------------------------------\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening     vad     i    motionen    anförs    om\r\nunderhållsstödet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n30. Riksdagen beslutar införa 300 barndagar som\r\nomfattar  alla  barn,  i  enlighet  med  vad som\r\nanförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att uppvärdera\r\nhemarbetet  genom  att  ta  hänsyn  till  det  i\r\npensions- och socialförsäkringshänseende.\r\n-----------------------------------------------------\r\n43. Riksdagen beslutar införa vårdbidrag för barn\r\ntill  biståndsarbetare,  i  enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n44. Riksdagen anvisar med följande ändringar i\r\nförhållande   till   regeringens   förslag   för\r\nbudgetåret  2005 anslagen under utgiftsområde 12\r\nEkonomisk trygghet  för familjer och barn enligt\r\nuppställning:\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf364 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ett reformerat\r\nsystem      för      underhållsbidragen      och\r\nutfyllnadsbidragen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde 11\r\nEkonomisk  trygghet  vid ålderdom för budgetåret\r\n2005 55 000 000   kr   utöver   vad   regeringen\r\nföreslagit eller således 7 577 000 000 kr\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf367 av Anita Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att  regeringen  skall  överväga   att   tillrättalägga\r\nden  svenska\r\nlagstiftningen så att studerande med studiemedel från annat\r\nnordiskt  land\r\neller  /EU/EES-land  inte  särbehandlas  negativt vad avser\r\nvilorätten för\r\nSGI/FGI i samband med studier efter arbete i Sverige.\r\n\r\n2004/05:Sf368 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen anvisar med följande ändringar i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag anslagen\r\nunder  utgiftsområde 12 Ekonomisk  trygghet  för\r\nfamiljer och barn enligt uppställning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen beslutar att höja barnbidraget för\r\nbarn  i  ålder  1-4  år med 200 kr fr.o.m. den 1\r\njanuari 2005.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att fördubbla\r\nbarnbidraget för  barn  i  åldern  1-4  år under\r\nperioden 2005-2008 i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen beslutar att höja taket i\r\nföräldraförsäkringen till 11 basbelopp.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen beslutar att höja grundnivån i\r\nföräldraförsäkringen till 200 kr per dag.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen beslutar att den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten  skall  grundas  på genomsnittet av de\r\nsenaste 24 månadernas inkomst.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf369 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen anvisar med följande ändringar i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag anslagen\r\nunder  utgiftsområde 10 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom och handikapp (se tabell).\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om införande av en\r\nrehabiliteringsgaranti      med      individuell\r\nrehabplan,   rehabiliteringslots,  läkarkontroll\r\noch möjlighet till rehabiliteringspeng.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att av anslaget\r\n19:1  Sjukpenning   och   rehabilitering   skall\r\n2 400 000 000  kr  användas  till rehabilitering\r\noch finansiell samordning i enlighet med vad som\r\ni motionen anförs.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nbefullmäktiga  försäkringskassan att inom anslag\r\n19:1        växla        sjukpenning        till\r\nrehabiliteringsersättning i den utsträckning som\r\nerfodras       för       genomförandet        av\r\nrehabiliteringsgarantin.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att flytta\r\n200 000 000    kr    från   anslag   19:1   till\r\nutgiftsområde 15 för finansiering av lönebidrag.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen beslutar att införa historisk SGI som\r\nberäkningsgrund  för  sjukpenning i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen beslutar att sänka ersättningsnivån i\r\nsjukförsäkringssystemet  till  70 % med undantag\r\nför  personer  med försörjningsansvar  för  barn\r\nunder 18 år.\r\n-----------------------------------------------------\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nkarensperioden  vid sjukskrivning skall motsvara\r\nen hel dags arbete.\r\n-----------------------------------------------------\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  adekvata\r\nrehabiliteringsåtgärder  riktade till mottagarna\r\nav sjukersättning och rehabiliteringsersättning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att avskaffa\r\ntolvmånadersregeln inom försäkringskassan.\r\n-----------------------------------------------------\r\n11. Riksdagen begär att regeringen återkommer till\r\nriksdagen  med  förslag  till förtydligande av 7\r\nkap. 3 § lagen om allmän försäkring,  i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om besparingar i\r\nförsäkringskassans centrala administration.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf370 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen anvisar med  följande  ändringar  i förhållande\r\ntill regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk  trygghet\r\nvid  ålderdom\r\nenligt uppställning.\r\n\r\n2004/05:Sf371 av Pär Axel Sahlberg och Barbro Hietala\r\nNordlund (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att analysera situationen för dem som inte kommer in i\r\nvälfärdssystemen\r\noch därför blir utan adekvata insatser.\r\n\r\n2004/05:Sf372 av Gunnar Nordmark (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom tydligare ansvar för rehabilitering.\r\n\r\n2004/05:Sf373 av Heli Berg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att införa femprocentssteg i sjukersättningen.\r\n\r\n2004/05:Sf374 av Lennart Axelsson och Laila Bjurling (båda\r\ns):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  behovet  av  en  översyn  av  försäkringskassning när\r\ndet\r\ngäller rätten till handikappersättning vid kroniska\r\nsjukdomstillstånd.\r\n\r\n2004/05:Sf376 av Gunnar Sandberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom rätt till sjukskrivning och sjukersättning.\r\n\r\n2004/05:Sf377 av Lars Lilja och Carin Lundberg (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom samma beräkningsgrund för ersättning i våra sociala\r\ntrygghetssystem.\r\n\r\n2004/05:Sf382 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda\r\ns):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  möjligheten  att  kombinera partiella  studier  med\r\nsjukskrivning  på\r\ndeltid.\r\n\r\n2004/05:Sf383 av Mona Jönsson (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att ge legitimerade psykologer och legitimerade\r\nsjukgymnaster möjlighet\r\natt sjukskriva.\r\n\r\n2004/05:Sf384 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av en\r\nstörre reformering  av  trygghetssystemen  såsom\r\nett  bärande fundament för en hållbar välfärd  i\r\nett företagsamt och dynamiskt samhälle.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen begär att regeringen snarast\r\ntillsätter   en   parlamentarisk   utredning  om\r\nsocialförsäkringarna.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om betydelsen av\r\nlångsiktighet,  aktivitet,   förutsägbarhet  och\r\ntydlighet, fördelning och legitimitet och av att\r\nalla   individer   omfattas  i  ett   reformerat\r\ntrygghetssystem.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\ntrygghetssystemet  skall  ge förutsättningar för\r\nen grundtrygghet som omfattar alla.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om barnfamiljers\r\ntrygghetsbehov.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\ntrygghetssystemet  skall  bidra  till att arbete\r\noch företagsamhet uppmuntras.\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om samordning av\r\ntrygghetssystemen       för      ohälsa      och\r\narbetslöshetsförsäkringen  samt inrättande av en\r\nallmän arbetslivsförsäkring.\r\n-----------------------------------------------------\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet att\r\nanpassa transfereringskostnaderna till  vad  som\r\när långsiktigt ekonomiskt hållbart.\r\n-----------------------------------------------------\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\ntrygghetssystemet  skall  bidra  till att stärka\r\nmedborgarnas egenmakt och självbestämmande.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf385 av Anita Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att  säkerställa att den som uppbär eller  skall  börja\r\nmotta  svensk\r\nlönebaserad  föräldrapenning  inte nekas detta med\r\nhänvisning till barnets\r\nbosättning i annat nordiskt land  eller  att föräldrarnas\r\narbete i Sverige\r\nupphört.\r\n\r\n2004/05:Sf386 av Anita Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av en harmonisering av sjukförsäkringssystemen i\r\nNorden.\r\n\r\n2004/05:Sf387 av Tone Tingsgård och Mats Berglind (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att  föräldraförsäkringen bör delas lika  mellan\r\nföräldrarna  vid  en\r\nframtida utbyggnad.\r\n\r\n2004/05:Sf388 av Louise Malmström och Fredrik Olovsson (\r\nbåda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att ge fler långtidssjukskrivna möjlighet till\r\nutbildning som ett led i\r\nrehabiliteringen   för   att   de  snabbare  skall  kunna\r\nåtervända  till\r\narbetslivet.\r\n\r\n2004/05:Sf389 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om generell välfärd\r\nsom politisk grund.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om höjda tak i\r\nsjukförsäkringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  att  statens  ansvar  för  de ekonomiska\r\ntrygghetssystemen  inte  skall  lämnas  över  på\r\narbetsmarknadens  parter  eller på  den  privata\r\nmarknaden.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen bergär att regeringen uppdrar åt\r\nRiksförsäkringsverket  och AMS att samordna sina\r\nmålbeskrivningar.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  att  regeringen  inom  EU  offensivt bör\r\nverka för att den nationella beslutanderätten på\r\ndet sociala området bevaras även i praktiken.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  att regeringen bör lägga ned utredningen\r\nom översyn av socialförsäkringarna.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf392 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom behovet av ökad samverkan mellan olika huvudmän.\r\n\r\n2004/05:Sf393 av Christer Skoog (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom föräldraförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:Sf394 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen begär att regeringen tillsätter en\r\nparlamentarisk  sammansatt utredning i syfte att\r\ngöra en översyn av socialförsäkringarna.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen begär att regeringen även inordnar\r\narbetslöshetsförsäkringen    i    översynen   av\r\nsocialförsäkringarna.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf396 av Cinnika Beiming och Jan Emanuel Johansson\r\n(båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom delat barnbidrag.\r\n\r\n2004/05:Sf397 av Cinnika Beiming m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom föräldraförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:Sf398 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   ett\r\nhögkostnadsskydd   för  arbetande  med  tidigare\r\nmissbruksproblematik.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att se över\r\nvilka    grupper    som    bör    omfattas    av\r\nhögkostnadsskyddet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf399 av Niclas Lindberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom  att   regeringen   ger   JämO,   RFV,\r\nförsäkringskassorna,  BO  samt\r\nLandstingsförbundet i uppdrag att tillsammans  ta  fram en\r\npappastrategier\r\nför  hur man inom ramen för befintlig föräldrautbildning\r\nuppmuntrar  till\r\njämnare uttag av föräldraledigheten.\r\n\r\n2004/05:Sf402 av Kurt Kvarnström och Barbro Hietala\r\nNordlund (båda s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen\r\nanförs  om  behovet  av  att  kunna  samordna  studiestöd\r\npå  deltid  med\r\ndeltidssjukskrivning.\r\n\r\n2004/05:Sf403 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen beslutar om en utvidgad lag om\r\nfinansiell      samordning     mellan     allmän\r\nförsäkringskassa,  hälso-  och  sjukvård, kommun\r\noch länsarbetsnämnd.\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag    om    försöksverksamhet   med   ökade\r\nstatsbidrag   till   sjukvård,    förenade   med\r\nbetalningsansvar för landstingen för en andel av\r\nsjukförsäkringens kostnader, i enlighet  med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  bibehållen\r\narbetslöshetskassa    och   sjukpenninggrundande\r\ninkomst  vid  återgång  till  arbetslivet  efter\r\nbeviljad förtidspension.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om förslag om att\r\nvilande        sjukersättning         respektive\r\naktivitetsersättning   skall  vara  möjlig   vid\r\nstudier.\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen begär att regeringen ser över\r\nmöjligheterna  för  deltidssjukskrivna att kunna\r\nstudera med studiemedel på deltid.\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om sjukskrivna som\r\nvill   pröva   sin   arbetsförmåga   hos   annan\r\narbetsgivare med bibehållen sjukpenning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  vikten  av\r\narbetslinjen   och  rehabiliteringsmöjligheterna\r\nsamt undvikande  av  svagt  grundade  beslut  om\r\nsjukersättning i stället för sjukpenning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om rätten till\r\nsjukpenning vid nekande till rehabilitering.\r\n-----------------------------------------------------\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om utbildning av\r\nläkare  i  försäkringsmedicin   och   om   sådan\r\nutbildning   som   villkor  för  att  få  skriva\r\nsjukintyg  som  underlag   för   utbetalning  av\r\nsjukpenning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om begränsning av\r\nmöjligheterna    för    en   läkare   med   viss\r\nspecialistutbildning att  skriva  sjukintyg  för\r\nlängre  tids  sjukpenning  med diagnoser inom en\r\nannan medicinsk specialitet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  antalet\r\nförsäkringsläkare.\r\n-----------------------------------------------------\r\n13. Riksdagen anvisar med följande ändringar i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag anslagen\r\nunder  utgiftsområde 10 Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom och handikapp enligt uppställning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Sf407 av Per Erik Granström och Barbro Hietala\r\nNordlund (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom reglerna för bostadstillägg för pensionärer (BTP).\r\n\r\n2004/05:Sf408 av Barbro Hietala Nordlund och Anneli\r\nSärnblad (båda s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs\r\nom att inför  kommande  prioriteringsdiskussioner  överväga\r\natt  ta  bort\r\nkarensdagen i sjukförsäkringen.\r\n\r\n2004/05:Sf409 av Berit Högman (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen\r\nanförs om inriktningen på arbetet med de höga sjuktalen.\r\n\r\n2004/05:Sf410 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad\r\nsom i motionen\r\nanförs om bostadstillägg och särskilt bostadstillägg för\r\npensionärer.\r\n\r\n2004/05:Sf411 av Raimo Pärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\nsom  i motionen\r\nanförs om utbetalning av sjukpenning.\r\n\r\n2004/05:So357 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen beslutar att närståendepenning från\r\nden  1  januari  2005 skall kunna betalas ut upp\r\ntill 120 dagar.\r\n-----------------------------------------------------\r\n8.  Riksdagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag   till   lagstiftning  som  ger  vidgade\r\nmöjligheter att få närståendepenning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:So394 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen begär att regeringen tillsätter en\r\nutredning  angående  mer  tillåtande  former för\r\norganisatorisk  och finansiell samverkan  mellan\r\nolika huvudmän som  gör det möjligt att samordna\r\ninsatser  kring individen,  föra  över  resurser\r\nmellan  myndigheter   samt  dela  \"vinster\"  som\r\nuppkommer  genom  de  samordnade  insatserna,  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:So511 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (\r\nbåda c):\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  höja\r\nbidragsnivån vid internationella adoptioner.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:So612 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen begär att regeringen att återkommer\r\ntill  riksdagen  med förslag till förändringar i\r\nenlighet   med   vad  i   motionen   anförs   om\r\nverkningsfull   finansiell   samordning   mellan\r\nsjukvården  och andra  berörda  myndigheter  och\r\nsamhällsaktörer.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om konstnärerna och\r\nsocialförsäkringssystemet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om sjukpenningen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om behovet av att\r\nutveckla försäkringsalternativ.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Kr357 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd, m, fp, c):\r\n-----------------------------------------------------\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om konstnärliga\r\nyrkesutövares  särskilda villkor  i  förhållande\r\ntill de allmänna trygghetssystemen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Kr370 av Anita Brodén och Gunnar Nordmark (båda fp)\r\n:\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en uppluckring\r\nav     bidragsregler      vid      sjuk-     och\r\nförtidspensionering för att möjliggöra studier.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Ub259 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n-----------------------------------------------------\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av en\r\növersyn    av   s.k.   postdocs    studiesociala\r\nförhållanden.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Ub389 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen begär att regeringen återkommer med\r\nförslag         om         reformering        av\r\nsocialförsäkringssystemet i  syfte att förbättra\r\nstudenters situation i enlighet  med  vad  som i\r\nmotionen anförs.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:Ub441 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om möjligheten att\r\nkombinera        deltidssjukskrivning        och\r\ndeltidsstudier.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:MJ367 av Ingrid Burman m.fl. (v):\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en översyn av\r\nenhetligheten      i      bedömningarna      hos\r\nFörsäkringskassan.\r\n-----------------------------------------------------\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nelöverkänslighet   ska   kunna   godkännas   som\r\narbetsskada.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  förbättrat\r\nsocialt skyddsnät för egenföretagare.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:MJ509 av Lotta Hedström (mp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  översyn av\r\nförsäkringskassornas   nya   praxis  att  skärpa\r\nsjukpenningkraven för el-överkänsliga.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om reformering av\r\ndiskriminerande trygghetssystem.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om Västra Götaland\r\nsom  försökslän   för   den  s.k.  Bohusmodellen\r\nFinsam- finansiell samordning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en översyn av\r\nreglerna       för       egenföretagare        i\r\nsocialförsäkringarna            och            i\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:A277 av Rolf Lindén m.fl. (s):\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförts om att vid\r\neventuella            förändringar            av\r\nsocialförsäkringssystemets   organisation  värna\r\nregionala folkvalda beslutsorgan  med ansvar och\r\nbefogenheter .\r\n-----------------------------------------------------\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförts om behovet att\r\narbeta    för    en   tydlig   handläggning   av\r\narbetsskadeärenden.\r\n-----------------------------------------------------\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad som i motionen anförts om att beslut\r\ni arbetsskadeärenden bör ske i folkvalda organ.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:A352 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs   om   att\r\nsemesterersättning  till  föräldraledig  betalas\r\nvia försäkringskassa.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:A353 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n-----------------------------------------------------\r\n8.  Riksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nförslag till en ny friskförsäkring.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n-----------------------------------------------------\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ett höjt tak i\r\nföräldraförsäkringen.\r\n-----------------------------------------------------\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att införa en\r\njämställdhetsbonus.\r\n-----------------------------------------------------\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om möjliggöra att\r\növerlåta dagar  åt  en  annan  person  både  vad\r\ngäller    föräldraförsäkring    och   tillfällig\r\nföräldrapenning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att föräldrar\r\nskall   kunna  ta  ut   föräldraförsäkringsdagar\r\nsamtidigt.\r\n-----------------------------------------------------\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  bättre\r\nföräldraförsäkringsvillkor för företagare.\r\n-----------------------------------------------------</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområdena 10, 11\r\noch 12\r\n\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom\r\n\r\n\r\noch handikapp\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n\r\nUtskottets   förslag   överensstämmer   med   regeringens\r\nförslag   till\r\nanslagsfördel-ning.\r\n\r\n--------------------------------------------------------\r\nPolitikområde Utskottets\r\n--------------------------------------------------------\r\nAnslag           förslag\r\n--------------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------------\r\n19 Ersättning vid\r\narbetsoförmåga\r\n--------------------------------------------------------\r\n1  Sjukpenning och                           41 370 263\r\nrehabilitering m.m. (ram)\r\n--------------------------------------------------------\r\n2  Aktivitets- och                           73 534 667\r\nsjukersättningar m.m.\r\n(ram)\r\n--------------------------------------------------------\r\n3  Handikappersättningar                      1 203 000\r\n(ram)\r\n--------------------------------------------------------\r\n4  Arbetsskadeersättningar                    6 362 059\r\nm.m. (ram)\r\n--------------------------------------------------------\r\n5  Ersättning för    61 675\r\nkroppsskador (ram)\r\n--------------------------------------------------------\r\n6  Försäkringskassan (ram)                    7 159 398\r\n--------------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet                 129 691 062\r\n--------------------------------------------------------\r\n--------------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\n\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med\r\nregeringens förslag till anslagsfördel-ning.\r\n\r\n---------------------------------------------------------\r\nPolitikområde  Utskottets\r\n---------------------------------------------------------\r\nAnslag            förslag\r\n---------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------\r\n20 Ekonomisk äldrepolitik\r\n---------------------------------------------------------\r\n1  Garantipension till                        22 541 203\r\nålderspension (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n2  Efterlevandepensioner till                 15 734 000\r\nvuxna (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n3  Bostadstillägg till                         7 522 000\r\npensionärer (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n4  Äldreförsörjningsstöd (ram)                   616 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet                   46 413 203\r\n---------------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn\r\n\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till\r\nanslagsfördel-ning.\r\n\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\nPolitikområde  Utskottets\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\nAnslag            förslag\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n21 Ekonomisk familjepolitik\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n1  Allmänna barnbidrag (ram)                  20 842 000\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n2  Föräldraförsäkring (ram)                   25 560 734\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n3  Underhållsstöd (ram)                        1 933 000\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n4  Bidrag till kostnader för                      36 000\r\ninternationella adoptioner\r\n(ram)\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n5  Barnpension och 1 043 900\r\nefterlevandestöd för barn\r\n(ram)\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n6  Vårdbidrag för  2 622 200\r\nfunktionshindrade barn\r\n(ram)\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n7  Pensionsrätt för barnår                     4 319 000\r\n(ram)\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\nSumma för utgiftsområdet                   56 356 834\r\n--------------------------------------------------------\r\n-\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nOffentlig utfrågning om sjukförsäkringsprocessen\r\n\r\n\r\n\r\nDatum: tisdagen den 25 maj 2004\r\n\r\nTid: 09.30-12.00\r\n\r\nLokal: andrakammarsalen\r\n\r\n\r\nProgram\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets ordförande, Tomas Eneroth (s)\r\n\r\nSjukskrivningsprocess under utveckling\r\n\r\nFörsäkringsdirektören Siwert Gårdestig,\r\nRiksförsäkringsverket\r\n\r\nLäkarna och sjukskrivningsprocessen\r\n\r\nVice ordförande Eva Nilsson Bågenholm, Sveriges\r\nLäkarförbund\r\n\r\nPsykiater Marie Åsberg, Sveriges Läkarförbund\r\n\r\nFörsäkringsläkarna och sjukskrivningsprocessen\r\n\r\nFörsäkringsöverläkaren Maud Smeds, Försäkringskassornas\r\nförbund\r\n\r\nSjukgymnasters roll i sjukskrivningsprocessen\r\n\r\nSjukgymnasten Sara Maripuu, Legitimerade Sjukgymnasters\r\nRiksförbund\r\n\r\nPsykologers roll i sjukskrivningsprocessen\r\n\r\nPsykolog Anders Wahlberg, Sveriges Psykologförbund\r\n\r\nUtfrågning\r\n\r\nUtskottets ledamöter ställer frågor till inledarna och\r\növriga inbjudna\r\n\r\nDeltagare i utfrågningen\r\n\r\nRiksförsäkringsverket\r\n\r\nSiwert Gårdestig\r\n\r\nBirgitta Målsäter\r\n\r\nSveriges Läkarförbund\r\n\r\nEva Nilsson Bågenholm\r\nPer Johansson\r\n\r\nMarie Åsberg\r\n\r\nFörsäkringskassornas förbund\r\n\r\nGun Bexell\r\nRolf Lindberg\r\n\r\nMaud Smeds\r\n\r\nLegitimerade Sjukgymnasters Riksförbund\r\n\r\nPeter Larsson\r\nSara Maripuu\r\n\r\nSven-Erik Skoogh\r\n\r\nSveriges Psykologförbund\r\n\r\nJudith Rosengren\r\nCamilla Damell\r\nÖrjan Salling\r\n\r\nAnders Wahlberg\r\n\r\nLandstingsförbundet\r\n\r\nMargareta Persson\r\n\r\nSvenska Företagsläkarföreningen\r\n\r\nJohnny Johnsson\r\n\r\nArbetsgivarverket\r\n\r\nKarin Lien Olofsson\r\n\r\nSvenskt Näringsliv\r\n\r\nSofia Bergström\r\n\r\nUlla Hamilton\r\n\r\nAlmega\r\n\r\nUlf Lindberg\r\nBjörn Falk\r\n\r\nMarie Silfverstolpe\r\n\r\nFöretagarna\r\n\r\nJens Karlsson\r\n\r\nLandsorganisationen (LO)\r\n\r\nAnna Fransson\r\n\r\nTjänstemännens Centralorganisation (TCO)\r\n\r\nAnna-Stina Elfving\r\n\r\nLO-TCO Rättsskydd AB\r\n\r\nMargareta Johansson\r\nClaes Jansson\r\nLinda Wallin\r\n\r\nElizabeth Östman\r\n\r\nSveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)\r\n\r\nKerstin Hildingsson\r\n\r\nMarie-Louise Strömgren\r\n\r\nSocialdepartementet\r\n\r\nBengt Sibbmark\r\nPer Tillander\r\n\r\nInledning\r\n\r\nOrdförande Tomas Eneroth (s): Hjärtligt välkomna till\r\nriksdagens vackra andrakammarsal och till socialförsäkringsutskottets\r\nutfrågning.\r\n\r\nDet är socialförsäkringsutskottet  i  riksdagen  som\r\nhanterar  alla  socialförsäkringar och i detta fall framför allt\r\nsjukförsäkringen. Vi har under ett antal år diskuterat flera förslag i\r\nutskottet som vi\r\nfattat beslut om i riksdagen som rör\r\nrehabiliteringsmöjligheter eller för den delen arbetsgivarperioden.\r\nI dag ska vi fokusera på en mycket viktig del i\r\nsjukförsäkringens arbetsområde.  Det är själva sjukskrivningsprocessen. Med\r\ndet som bakgrund har vi bjudit hit företrädare för Riksförsäkringsverket,\r\nSveriges\r\nLäkarförbund, Försäkringskassornas förbund,\r\nSjukgymnasternas Riksförbund och Sveriges  Psykologförbund.  De  är  alla\r\norganisationer  som  har  ett direkt ansvar för när patienten möter\r\nsjukförsäkringen, när\r\nföretagaren-arbetsgivaren möter sjukförsäkringen. Det\r\nfinns också andra organisationer företrädda i salen som står beredda att\r\nsvara på frågor under utfrågningen.\r\nTanken är att vi låter de inledande talarna hålla sina\r\nanföranden på rad. Sedan kan vi få ganska gott om tid för utskottets\r\nledamöter att ställa  frågor. Jag vill påminna om att frågor kan ställas\r\näven till\r\nandra än de som har hållit anföranden och till andra\r\norganisationer som är inbjudna.\r\nHela utfrågningen kommer att stenograferas ned och\r\nbifogas protokoll i riksdagen. Allt som sägs är offentligt. Den här\r\nutfrågningen sänds också, som brukligt numera, i TV 24 och på webb-TV.\r\n\r\nEfter denna korta inledning tänker jag börja med att ge\r\nordet till försäkringsdirektör Siwert Gårdestig från Riksförsäkringsverket\r\nsom ska prata om sjukskrivningsprocessen under utveckling.\r\n\r\nSjukskrivningsprocess under utveckling\r\n\r\nSiwert Gårdestig, Riksförsäkringsverket: Jag tackar för\r\natt jag får komma hit och berätta lite grann om hur vi jobbar med att\r\nhalvera sjukfrånvaron fram till 2008. Det gäller sjukskrivningsprocessen nu\r\noch i utveckling.\r\n\r\n(Bild 1) Jag vill börja med att visa en bild över den\r\npågående utvecklingen av läget när det gäller sjukskrivningar. Det handlar\r\nom den utveckling vi har uppnått och hur vi ska fortsätta fram till 2008,\r\nför\r\natt uppnå en halvering. Min bild visar något som är bra,\r\natt kurvan faktiskt är på väg att böjas nedåt. Vi håller på att få en\r\nnedgång av nettodagarna. Vi vet också att antalet korta sjukfall går ned\r\nfortare.\r\nDe långa sjukfallen \"segar\" lite mera och ligger kvar,\r\nmen kurvan har ändå böjt av. Det som motverkar är antalet beviljade\r\nförtidspensioner och sjukersättningar  som  ökar  något.  Totalt sett har\r\nohälsotalet\r\nändå slutat att öka och ligger något lägre än för ett år\r\nsedan. Det är ett ganska bra utgångsläge för det program som vi arbetar med\r\n.\r\n(Bild  2)  Jag  vill  nu tala om det så kallade\r\nhalveringsprogrammet, som egentligen i stor utsträckning handlar om\r\nsjukskrivningsprocessen. Det är det program som försäkringskassorna  och\r\nRFV  jobbar  med\r\ntillsammans för att åstadkomma  halveringen. Det\r\nprogrammet har åtminstone delvis gett effekten att nettodagarna har gått\r\nned, även om vi inte kan tillskriva oss hela den effekten. En viss del\r\ntycker jag ändå\r\natt man kan tillgodoräkna sig.\r\n\r\nVårt program innehåller tre huvuddelar:\r\n\r\n-  Förhindra\r\n-\r\n-  Förkorta\r\n-\r\n-  Föra åter\r\n-\r\nVi ska, så långt vi kan, förhindra  att  folk  kommer  in\r\ni  sjukskrivning.  Vi  ska,  så fort vi kan, förkorta sjukskrivningen, när\r\nvi väl har fått in den i vårt system. Vi ska också föra folk tillbaka till\r\narbetslivet. Det är huvuddragen i vårt åtgärdsprogram som\r\nvi jobbar med tillsammans med kassorna.\r\n\r\nInom det första området, Förhindra, jobbar vi mycket\r\nför att påverka attityder och värderingar.  Vi  vet  att\r\ngrundinställningen  till  sjukskrivning  har ändrats successivt. Den har\r\nflyttats fram. Vi vill\r\nåterskapa värdet av sjukskrivningsbegreppet, så att det\r\nblir mer liktydigt med läkemedel. Man måste ta hänsyn till biverkningar,\r\nstyrkor, hur ofta man ska  vara  sjukskriven  och om det rentav är rätt\r\nmedicin\r\natt vara sjukskriven. Den attityden vill vi påverka genom\r\ninformationskampanjer som vi jobbar med i dag mot arbetsgivare, allmänhet\r\noch läkarkåren. Vi riktar budskapet till framför  allt de tre grupperna,\r\nför\r\natt vrida begreppet sjukskrivning till någonting som det\r\negentligen var meningen att det skulle uppfattas som.\r\nI  dag  är  16 000 läkare under utbildning för att få\r\nin förhållningssättet bättre i sitt arbete. Det nya läkarintyget är ett av\r\nverktygen för att åstadkomma det förändrade synsättet.  Det  är\r\nnaturligtvis\r\nmycket krångligare  att  fylla  i  det  nya läkarintyget.\r\nDet krävs ett underlag för att kunna göra bedömningar mycket bättre än\r\ntidigare. Det var en del av kritiken, att underlagen för att bedöma rätten\r\ntill\r\nsjukpenning har varit undermåliga. De nya läkarintygen\r\nrättar till den problematiken men tar lite mera tid att fylla i.\r\nVi utbildar dessutom 5 000 läkare extra  mycket  för\r\natt  kunna  göra  fördjupade  bedömningar  när  vi  behöver mer än det\r\nförsta läkarintyget. De utbildningarna pågår i dag för att förbättra den\r\ndelen av\r\nprocessen.\r\nDessutom har vi infört en helt ny metod över hela\r\nkassan som kallas för SASSAM. Det är en utredningsmetodik  som  alla\r\nkassor  nu  har  tillägnat sig för att systematiskt säkerställa att man tar\r\nreda på så\r\nmycket man kan runt problemen.\r\nDet andra området, Förkorta, handlar mycket om rätt\r\nförmån och rätt ersättning. Vi arbetar med våra egna arbetssätt i kassorna.\r\nVi ska arbeta  med  rätt metoder för att tidigt kunna bedöma, göra rätt\r\nvägval\r\noch  ha en striktare tillämpning, som vi tycker att det\r\nska vara. Vi har också förflyttat personal i kassorna och förstärkt den så\r\nkallade inkorgen. Vi  har  flyttat  de  erfarna,  duktiga  handläggarna\r\ntill\r\n\"inkorgen\" där de snabbt ska kunna göra rätt bedömningar.\r\nDen förskjutningen är genomförd på i stort sett alla kassor.\r\nParallellt med detta pågår utbildning för fullt som är\r\ninne i slutfasen. Det är cirka 5 000 handläggare som utbildas för att\r\ntillägna sig de nya metoderna och det förhållningssätt som krävs för att\r\nklara av\r\natt möta individer på rätt sätt, att se fördelar och\r\nmöjligheter i stället för hinder och brister i den enskilde individens\r\nförutsättningar.\r\nDet  tredje  området, Föra åter, handlar mycket om\r\navstämningsmötet. Vi vet att vi ska införa det. Det har varit en aning\r\ntrögt i portgången, men nu kan jag påstå att det mötet är etablerat i\r\norganisationen\r\noch vi använder  det  fullt  ut i alla kassor. Vi jobbar\r\nockså med samordningsuppdraget och att försöka renodla det begreppet.\r\nKassorna ska samordna rehabiliteringen, men vi ska inte stå för\r\nrehabiliteringen.\r\nDen medicinska rehabiliteringen  står  hälso-  och\r\nsjukvården  för.  Arbetsplatsorienterad  rehabilitering  står\r\narbetsgivaren för. Arbetslivsorienterad rehabilitering står\r\narbetsförmedlingen för och social\r\nrehabilitering står socialtjänsten för. Vi ska samordna\r\nde rehabiliteringarna. Det är vårt uppdrag. Det känns som om vi måste\r\nbedriva folkbildning runt den problematiken.\r\nDetta var en snabb bild av det åtgärdsprogram som vi\r\njobbar med för att få sjukskrivningsprocessen att fungera bra.\r\n(Bild 3) Jag vill också tala om hur vi vill fortsätta\r\nutvecklingen.\r\nDet program som vi arbetar med nu är etablerat och\r\nförankrat i organisationerna. Vi har processat det fram- och baklänges  och\r\ndet  finns  ett  bra  engagemang  och  ett  högt  tryck  i  organisationen\r\nmed\r\nförsäkringskassorna  för  att  få i gång arbetet. Utöver\r\ndet krävs att vi kan förstärka olika drivkrafter. Det finns olika\r\ndrivkrafter. Det finns en drivkraft för den enskilde. Karensdagar kanske\r\ndriver  den\r\nenskilde att vara kvar i arbetet.  Vi  sätter\r\nersättningen  till  80 %.  Vi  diskuterar  nu  en  drivkraft  för\r\narbetsgivaren.  Men  vi har ingen drivkraft inom hälso- och sjukvården. Vi\r\nhar tillsammans med\r\nLandstingsförbundet och Läkarförbundet kommit fram till\r\natt vi borde etablera en drivkraft så att hälso- och sjukvården såg också\r\nnågon ekonomisk fördel av sina extrainsatser. Vi skulle gärna se att vi\r\nhittar\r\nen drivkraft för hälso- och sjukvården.\r\nVi skulle också vilja se att det fanns en bortre gräns\r\nför sjukskrivningen. Det finns i alla andra länder runtom i Europa en gräns\r\nför  när  man måste pröva sin förmåga mot hela arbetsmarknaden, för att öka\r\ndrivkraften för den enskilde, för arbetsgivaren, för\r\narbetsförmedlingen och försäkringskassorna. För det krävs en tydlig\r\ngränsdragning, att man  inte  kan konservera sin sjukskrivningsproblematik.\r\nVi tror att\r\ndet skulle vara hälsosamt med en sådan diskussion.\r\nVi tror också att det är oerhört viktigt att hitta ett\r\nsätt för arbetsmarknaden att bli inkluderande. Vi har ungefär 530 000\r\nförtidspensionärer och 120 000  långtidssjukskrivna.  I  den  gruppen\r\nfinns  det\r\nsäkert en stor arbetskapacitet som inte tas till vara\r\ndärför att arbetsmarknaden inte riktigt finns tillgänglig för den.\r\n(Bild  4)  Sjukskrivningarna är olika över landet. Det\r\nskulle vara bra att få en normering, en likartad bedömning. Därför vore det\r\nbra om varje län hade en sjukskrivningskommitté som jobbar igenom problemen\r\noch funderar på  hur  man  arbetar  med  sjukskrivning  i\r\nområdet. Vi har ihop med Landstingsförbundet och Läkarförbundet börjat med\r\natt etablera sådana kommittéer i varje län för att kunna arbeta vidare med\r\nproblemen. Vi har också etablerat ett nationellt\r\nförsäkringsmedicinskt  forum  som  ska tillvarata kunskapen och, på\r\nnationell nivå, bättre kunna växla över den till helheten. Tillsammans med\r\nSocialstyrelsens\r\ntillsynsaktiviteter tror vi att den kunskapen runt\r\nsjukskrivning skulle kunna bli oerhört  mycket  bättre  än den är i dag och\r\ndärmed kunna leda till normering för hälso- och sjukvårdens sätt att\r\nsjukskriva -\r\nett beslutsstöd för läkare, helt enkelt.\r\nVi tror också att det är ett problem med\r\ndeltidssjukskrivningar. Vi ser att det finns en tendens i dag att  fastna\r\ni deltidssjukskrivning. Även här skulle det vara bra med en tydlighet, att\r\nkanske begränsa\r\nmöjligheten till deltidssjukskrivning och hela tiden\r\nkoppla den till ett rehabiliteringsprogram. Då vet man att den är en del i\r\narbetet för att komma tillbaka till heltid.\r\n\r\nDetta är områden där man kan fortsätta utveckla\r\nsjukskrivningsprocessen så att vi når halveringen. Det avgörande är att vi\r\nhar en arbetsmarknad som kan fungera, som tar hand om även sådana\r\npersoner som inte är hundraprocentigt producerande varje dag,\r\nsom inkluderar arbetstagare som har arbetsförmågan nedsatt delvis eller\r\ntemporärt. Vi kan inte anställa alla på\r\nförsäkringskassan, men vi behöver en arbetsmarknad som kan ta\r\nhand om även den typen av arbete. Det tror jag är en framgångsfaktor för\r\natt lyckas med en halvering totalt.\r\n\r\n\r\nLäkarna och sjukskrivningsprocessen\r\n\r\n\r\nEva Nilsson Bågenholm, Sveriges Läkarförbund: Jag är\r\nförste vice ordförande i Sveriges Läkarförbund och internmedicinare i\r\nGöteborg. Jag ska inleda och därefter lämna över till professor Marie\r\nÅsberg.\r\n\r\nJag tänkte tala om vad som har hänt det senaste året.\r\nFör ett år sedan hade vi en utfrågning här på samma ämne. Jag tänkte\r\nåterkoppla till det för att se vad som har hänt i positiv bemärkelse, vad\r\nvi jobbar\r\nmed och vad vi fortfarande saknar, vad vi behöver komma\r\nännu längre med.\r\n(Bild 5) Jag börjar med de positiva händelserna. Siwert\r\nGårdestig var inne på att vi har sett minskade sjukpenningtal.  Tyvärr  kan\r\nvi  inte tycka att det är så bra ännu. En del kan förklaras av den tredje\r\nsjuklöneveckan. Det är inte så stora förändringar i det\r\ntotala ohälsotalet som vi hade önskat, trots den enorma uppmärksamhet som\r\nvi fäst på problemet de senaste åren. Det är positivt, men vi skulle vilja\r\natt\r\ndet hade varit ännu mycket bättre.\r\nNi kommer att märka att Siwert Gårdestig och jag pratar\r\nom samma sak. Det är därför att vi har ett väldigt bra samarbete. Vi har\r\narbetat mycket  tillsammans  under  det senaste året. Det vi gör hänger\r\nihop,\r\noch det är förstås bra.\r\nAlla försäkringsläkare är nu utbildade i\r\nförsäkringsmedicin. Vi har från Läkarförbundet varit med på utbildningarna.\r\nUtbildningar sprids nu till alla läkare ute i landet.\r\nDe reaktioner jag har fått från läkarna är att man ser\r\nväldigt positivt på det. Man tycker att det är bra. Ingen har tyckt att det\r\när något som kommer ovanifrån som säger  hur  vi ska göra, att vi har gjort\r\nfel. Det finns ett otroligt sug efter att få gå\r\nutbildningen. Man tycker att den fyller ett stort behov som har funnits\r\ntidigare. Det är något som vi skulle vilja se framöver, att  man  satsar\r\nmer  på  sådan\r\nutbildning kanske redan under grundutbildningen till\r\nläkare och under AT och ST. Det måste förbättras ytterligare.\r\nVi var inne på avstämningsmöten. Det var något som vi\r\nfrån Läkarförbundet drev ganska hårt inför förra året. Vi ville ha det i\r\nstället för att en annan läkare skulle komma och göra en andra bedömning av\r\nden\r\nsjukskrivne.  Vi ser nu att där man använder sig av den\r\nhär typen av möte fungerar det bra. Det är inget nytt påfund. Det har\r\nfunnits tidigare. Skillnaden är att det nu är lagfäst. Nu vet man att\r\nanvända det.\r\nDet trycks på från olika håll för att man ska använda sig\r\nav den möjligheten till samverkan. Det fungerar bra på flera ställen. Man\r\nser också att man kan relatera det direkt till minskade sjukskrivningstal.\r\nVi har också bildandet av sjukskrivningskommittéer där\r\nÖstergötland är en föregångare, som vi kommer att få höra om i dag. Det är\r\nett sätt för kolleger att hjälpa varandra i en kollegial dialog, att ta\r\nvara\r\npå den kunskap som faktiskt finns och kunna omsätta den i\r\npraktiken. Vi har så liten vetenskap kring vad som styr sjukskrivningar och\r\nvarför sjukskrivningstalen ser ut som de gör. Då får man i stället försöka\r\nanvända den kunskap som finns ute i verksamheten.\r\nTanken är att det ska användas till att bilda vetenskap\r\nså småningom. Det gör man också, framför allt i Östergötland och Stockholm.\r\nVi har också  bildat  det  som  vi  kallar  Nationellt\r\nförsäkringsmedicinskt  forum.  Där ingår Riksförsäkringsverket,\r\nLandstingsförbundet, Kommunförbundet, Läkarförbundet, Socialstyrelsen, SBU\r\noch Svenska\r\nLäkaresällskapet. Vi träffas ett par gånger per termin.\r\nDet vi försöker göra, på den centrala  nivån, är att ta till vara den\r\nkunskap som finns och visa på goda exempel ute i landet. Vi har anordnat\r\nett antal\r\nmöten där representanter från sjukvården och\r\nförsäkringskassorna träffas för att hitta samröre och kunna stimulera till\r\nsamverkan ute i landet.\r\nSiwert var också inne på att vi vill ha ekonomiska\r\ndrivkrafter för sjukvården. Vi hade ett förslag  från  Läkarförbundet  för\r\nett  och  ett halvt år sedan om att en del av den kostnad som genereras i\r\nökade\r\nsjukpenningtal i stället skulle gå till sjukvården, för\r\natt vi skulle få större och bättre möjligheter att arbeta med att förhindra\r\natt sjukskrivningarna  blir  så  långa,  det vill säga kunna göra ett\r\nbättre\r\narbete initialt.\r\nVi har tillsammans med Landstingsförbundet och\r\nRiksförsäkringsverket kommit med ett gemensamt förslag. Alla tre\r\norganisationer har haft tankar om det. Vi tycker att det vore  bra  om  man\r\nvågade pröva det i\r\nnågot landsting som ett pilotprojekt, för att se om det\r\nskulle kunna ha någon effekt. Det är ungefär så som vi tänker med det\r\ndecentraliserade kostnadsansvaret för läkemedel.\r\n(Bild 6) Vilka orosmoment finns då? Det finns en viss\r\noro för att utvecklingen inte ska fortsätta nedåt. Som nämndes tidigare\r\nökar förtidspensionerna. Det är inte något bra sätt att lösa  problemet\r\nmed  de\r\nhöga sjukpenningtalen, som jag ser det. Tyvärr kommer det\r\nnog att se ut så ett tag framöver, men det löser ingalunda problemet med\r\nmänniskor som slås ut från arbetslivet.\r\nUnder  året  som gått har läkarnas roll varit\r\nifrågasatt. Det har den varit innan också. Vi har bland annat sett att det\r\nhar funnits förslag om att läkarna inte skulle stå för bedömningen av\r\narbetsförmågan.\r\nDet har kommit förslag  från  Försäkringskassan  i\r\nJönköping om att man skulle lämna över den delen till\r\nförsäkringskassehandläggare. Vi tycker inte att det är någon bra idé. Vi\r\ntror inte att man kan dela upp\r\ndet på olika individer. Det här är någonting man ska göra\r\ni samverkan, till exempel vid avstämningsmöten.\r\nSamtidigt har läkarna själva ifrågasatt sin roll som\r\nbedömare av arbetsförmågan. Det är framför allt distriktsläkarna i Sveriges\r\nLäkarförbund som har sett det här som ett av sina största\r\narbetsmiljöproblem.\r\nDe har inte tid. De kan inte och orkar inte göra en total\r\nbedömning av arbetsförmågan och har sagt att man vill slippa göra\r\nbedömningen efter tre månader.\r\nVi för just nu en intensiv diskussion i Läkarförbundet,\r\ndär  vi  har stor hjälp av företagsläkarna. Vi försöker få till stånd en\r\ndiskussion. Vi ska tillsätta en arbetsgrupp som ska se över det här. Vi\r\ntror\r\ninte, i hela förbundet, att det är rätt väg att gå. Den\r\nsom verkligen  har  bäst  kunskap och förmåga att göra en total bedömning\r\när den behandlande läkaren. Vi tror inte att man kommer vidare med det\r\nförslag\r\nsom distriktsläkarna har lagt fram.\r\nEtt sista orosmoment är att primärvården inte är\r\ntillräckligt utbyggd. Jag kommer  från  Göteborg.  Där håller man dessutom\r\npå att nedrusta primärvården. Man har lagt ned ett antal vårdcentraler. Det\r\nser vi\r\nsom stora problem, och det är något man måste jobba med\r\nframöver.\r\nSamverkan är mitt slutgiltiga svar på vad som är\r\nlösningen på problemet. Vi måste arbeta tillsammans  allihop  för att vi\r\nska kunna bygga vidare på någonting positivt och få ned sjukpenningtalen.\r\nDet kommer\r\natt gå, om vi jobbar tillsammans.\r\n\r\nMarie Åsberg, Sveriges Läkarförbund: Jag är psykiater och\r\ntänker fokusera på de psykiska problemen, den psykiska ohälsan.  Det  finns\r\ngoda  skäl  till  det.  Psykisk  ohälsa  står  för  en  stor  andel av de\r\nlångtidssjukskrivna. Även om antalet\r\nlångtidssjukskrivningar och sjukskrivningar i allmänhet är på väg att gå\r\nned har vi inte sett motsvarande nedgång i psykisk ohälsa. Där ser vi\r\nfortfarande en ökning.\r\n\r\nDet  är  inte  så  helt  lätt  att  få  information  om\r\ndet  diagnospanorama som är aktuellt för de långtidssjukskrivna. Det finns\r\ndock data, bland annat från försäkringsbolaget AFA som har en databas över\r\nsjukskrivningar som har varit i gång sedan 1970-talet.\r\nDen är en guldgruva av information.\r\n(Bild 7) Jag visar nu ett diagram med tre olika\r\nkollektiv, de kommunanställda,  de  landstingsanställda  och  AFA:s  övriga\r\nförsäkrade  som väsentligen tillhör LO-kollektivet. De diagnoser som\r\nredovisas är\r\npsykisk ohälsa, värktillstånd i muskulatur och skelett -\r\nväsentligen ont i ryggen och nacken - luftvägsproblem - väsentligen astma\r\noch KOL - samt hjärt- och kärlsjukdomar.\r\nMan kan utläsa av bilden att det finns skillnader\r\nmellan olika typer av yrken, men när man lägger ihop de fyra vanligaste\r\norsakerna kommer  man  upp  till strax över 80 % av alla\r\nlångtidssjukskrivna. Det är\r\nalltså fyra typer av sjukdomsgrupper som ansvarar för 80\r\n% av problemen. Av dem är den psykiska ohälsan en väldigt stor del.\r\n(Bild 8) Det är fortfarande så att den psykiska ohälsan\r\nökar, som jag sade. Den bild jag nu visar gäller tiden från 1998 till 2002\r\noch fortfarande samma  tre  kollektiv. I samtliga grupper ökar den relativa\r\nandelen psykisk ohälsa.\r\n(Bild 9) Vad är det då för sorts psykisk ohälsa? Det\r\nsom står på sjukintygen är vanligen depression, svår stressreaktion,\r\nutbrändhet, utmattningsdepression eller ångest.\r\n(Bild 10) Nu vet vi lite mer om vad som döljer sig\r\nbakom det. Vi har intervjuat mer än 400 patienter med den typen av\r\ndiagnoser.\r\nJag kan sammanfatta väldigt kort den information vi har\r\n. Åtminstone 80 % av de intervjuade har någon gång under sin sjukdomsperiod\r\nuppfyllt forskningskriterierna  för  depression. Det är alltså en allvarlig\r\npsykisk  sjukdom.  Tillståndet  är  i  mer  än  85 %  av\r\nfallen relaterat till svår stress. I stor andel av fallen är stressen\r\narbetsrelaterad. I merparten finns det också familjeproblem  som  ligger\r\nbakom.\r\nDepressionen är mestadels en komplikation till ett\r\npsykiskt  utmattningstillstånd.  Det som är viktigt är att de här\r\nmänniskorna i mer än 80 % av fallen också har kroppsliga symtom, mest av\r\ntypen värk. Det är\r\nmöjligt att de två viktiga tillstånden hänger ihop, värk\r\noch psykisk ohälsa.\r\n(Bild 11) Det går inte så bra för de här personerna.\r\nDet är ytterligare ett skäl till  att  man  är  speciellt  intresserad av\r\ndem. De verkar vara svårrehabiliterade. Vi har tittat på 5 000 personer som\r\nvar\r\nlångtidssjukskrivna för en psykiatrisk diagnos 1999. Det\r\nvisade sig då att förloppet ofta är långdraget. Efter ett  år  är  det\r\nbara  en  fjärdedel  som  har  kommit tillbaka i jobb. Därför behöver vi\r\nbättre\r\nstrategier för rehabilitering och strategier som kan\r\nanvändas i mycket större skala än vi kan i dag.\r\n(Bild 12) För att förbättra precisionen i diagnostiken\r\nhar en grupp psykiatrer och liknande träffats för att sammanställa den\r\nlitteratur som finns och komma med  förslag  till kriterier för någonting\r\nsom vi\r\nkallar  för  utmattningssyndrom. Det kom år 2003. Vi tror\r\natt det kan skapa förutsättningar för behandling och rehabilitering, att\r\nman har diagnoskriterier, och också ge en bättre  kunskap  om  det\r\nnaturliga\r\nförloppet.\r\n(Bild 13) För att kriterierna ska fungera måste de\r\nanvändas. Man måste lära sig att använda dem, och det kan vara rätt tungt.\r\nMan behöver  också  folk  som  kan  bedöma\r\nrehabiliteringspotentialen, någonting som är svårt att göra, visar det sig.\r\nDessutom behöver man välja rätt typ av rehabilitering för rätt patient. Vi\r\nhar funderat\r\nmycket över hur distriktsläkare i en pressad  situation,\r\nmed ont om tid, ska kunna klara det. Det är rätt mycket begärt. Vi tror att\r\nde behöver hjälp inom sin egen organisation, av människor som utbildas och\r\nspecialiseras för att göra just de sakerna. Vi behöver\r\nalltså utbilda medicinsk personal - det behöver inte nödvändigtvis vara\r\nläkare men det ska vara några som står till läkarnas förfogande.\r\n(Bild 14) I Dagens Nyheter den 17 maj stod rubriken\r\nRehabilitering  av  sjuka  döms ut. Det var en sociologiprofessor från Lund\r\nsom hade uttalat sig. Han berättade att det i stort sett går sämre för dem\r\nsom\r\nhar fått rehabilitering än för dem som inte har fått\r\nnågon. Det talar för att rehabilitering  rent  ospecifikt,  som  någon\r\nsorts rehabiliteringssalva som man smetar över alla som är\r\nlångtidssjukskrivna, inte\r\nfungerar.\r\n\r\n(Bild 15) Det vi behöver är mycket större precision i\r\nrehabiliteringen. Just när det gäller psykiskt sjuka ser vi tre komponenter\r\n.  De  behöver  gruppterapi  för  att  återfå  självförtroendet  och  hitta\r\nnya\r\ncopingstrategier.  De  behöver  individuell  coachning\r\nför  att  komma tillbaka i jobb, kanske eventuellt byta jobb. De behöver\r\nockså lära sig bättre tekniker för stresshantering. Det är olika strategier\r\nför\r\nrehabilitering som samtliga måste utprövas vetenskapligt.\r\nDär är vi på god väg med de två första och hoppas också komma upp på banan\r\nmed den tredje.\r\n\r\nFörsäkringsläkarna och sjukskrivningsprocessen\r\n\r\nMaud Smeds, Försäkringskassornas förbund: Jag har normalt\r\nmin hemvist som försäkringsöverläkare på Försäkringskassan i Östergötland.\r\nInnan jag började arbeta där, för snart tio år sedan, arbetade jag som\r\nföretagsläkare.\r\n\r\nFörsäkringsläkarna arbetar konsultativt med medicinsk\r\nkunskap på  försäkringskassorna.  Det  innebär  att vi inte fattar några\r\nförsäkringsjuridiska beslut men vi bidrar i handläggningen av ärenden genom\r\natt\r\nklargöra, tydliggöra den medicinska situation som\r\nbehandlande läkare har beskrivit. Besluten fattas av handläggare eller\r\nsocialförsäkringsnämnder.\r\nVi gör inte heller några medicinska bedömningar,\r\neftersom vi inte träffar patienter. Det gör de behandlande  läkarna.  På\r\nså  sätt  kan man säga att vi försäkringsläkare är en kunskapsbro mellan\r\nvården och\r\nförsäkringskassan,  där  vi  alltså  tillför\r\nförsäkringskassorna  kunskap om vården och där vi tillför vården kunskap om\r\nsocialförsäkringen.  Därav  följer  att  vi  har  såväl  utåtriktade  som\r\ninåtriktade\r\narbetsuppgifter.\r\nTill de utåtriktade arbetsuppgifterna hör utbildningen\r\nav läkare i  försäkringsmedicin,  som  just nu är den mest uttalade och\r\ndominerande. Det har både Siwert Gårdestig och Eva Nilsson Bågenholm varit\r\ninne\r\npå. Riksförsäkringsverket utbildade för ungefär ett år\r\nsedan hälften av försäkringsläkarna för att  vi skulle kunna organisera,\r\nutveckla och leda de här utbildningarna runtom i länen. De pågår runtom i\r\nlandet\r\nmed likartad utformning.\r\nI Östergötland genomför vi den här utbildningen i ett\r\nsamarbete mellan landstinget och försäkringskassan eftersom vi har ett\r\nsamarbetsavtal. Vi ser det som att länets ohälsa, för vilken\r\nsjukskrivningarna är\r\nett uttryck, är ett gemensamt intresse för landstinget\r\noch försäkringskassan.\r\n(Bild 16) Vid den här utbildningen använder vi en bild\r\nav sjukskrivningsprocessen. Den överensstämmer i mångt och mycket med\r\nSiwert Gårdestigs bild. Den visar fyra block med följande rubriker:\r\n\r\n·  Liv och hälsa i samhället\r\n·\r\n·  Möte patient-läkare\r\n·\r\n·  Intyg\r\n·\r\n·  Rehabilitering\r\n·\r\nDe fyra blocken beskriver samma ord som Siwert Gårdestig\r\nberörde, nämligen förhindra, förkorta och föra åter.\r\n\r\nDet första blocket berör hälsa och liv i samhället. Det\r\npratar vi om på utbildningen. Vi människor  lever  och arbetar. Ibland mår\r\nvi bra och ibland mår vi dåligt. Det är viktigt att poängtera att allt inte\r\när sjukdom utan att man som människa reagerar på livet\r\noch det är naturligt. Om man befinner sig i en svår livssituation  känns\r\ndet  oroande,  obehagligt, smärtsamt. Men för den sakens skull behöver det\r\ninte\r\nvara sjukdom. Det är viktigt att man inte gör hela livet\r\ntill ett medicinskt problem.\r\nNär man inte mår bra kan man inte veta om man är sjuk\r\neller inte. Då uppsöker man en läkare för att diskutera hur man mår. Där\r\nuppstår ett möte mellan en läkare och en patient. Det är viktigt att komma\r\nihåg\r\natt varje sjukfall som är längre än en vecka inleds av\r\nett möte mellan en läkare och en patient. Vi har i Östergötland fokuserat\r\nganska mycket på  det mötet, delvis i utbildningarna, delvis inom ramen för\r\nden\r\nsjukskrivningskommitté som vi har bildat i samarbete med\r\nlandstinget som jag berörde inledningsvis.\r\nVid mötet utreder man som läkare om det föreligger\r\nnågon sjukdom eller inte. Man föreslår en lämplig behandling. Eller också\r\nleder undersökningarna  till att det inte föreligger någon sjukdom, och då\r\när det\r\nviktigt att klargöra det.\r\nSedan kanske man ibland bestämmer sig för att utfärda\r\nett medicinskt underlag som försäkringskassan ska använda för att pröva\r\nrätten till ersättning från sjukförsäkringen, eller för att, som vi brukar\r\nkalla\r\ndet, sjukskriva patienten.\r\nNär vi pratar om mötet med läkarna poängterar vi det\r\nEva Nilsson Bågenholm var inne på, nämligen att det är viktigt att vi som\r\nläkare gör det utifrån  ett medicinskt perspektiv, att vi utgår från\r\nmedicinska\r\nkriterier, att vi tycker att det är en riktig åtgärd att\r\nsjukskriva patienten, att det känns som om det kommer att bidra till ett\r\nhelande och läkande. Det  är  viktigt  att vi inte gör det för att någon\r\nannan\r\nvill det. Det förekommer ganska ofta att någon annan vill\r\ndet, till exempel arbetsgivaren, maken eller socialförvaltningen. De tycker\r\natt det skulle lösa ett problem som  kanske  inte  är medicinskt. Då känns\r\ndet  inte  schyst  mot  den  person  som  är  inblandad,\r\natt  man  skriver  någon  sjuk  som  faktiskt inte är sjuk, speciellt inte\r\nom det inte är en lämplig behandling. Man måste tänka på sjukskrivningen  i\r\nbehandlingstermer, att det kanske kan vara\r\nberoendeframkallande, att det är dosberoende, att behandlingstiden har\r\nbetydelse.\r\nDet finns väldigt lite vetenskapligt dokumenterad\r\nkunskap om vad som är bra och dålig sjukskrivning. Därför behöver vi som\r\nläkare lyfta den väldigt omfattande praxiskunskap som finns. Det är det vi\r\nkan göra\r\ni avvaktan på vetenskap genom de försäkringsmedicinska\r\nkommittéerna och genom sjukskrivningskommittéerna. På så sätt kan vi\r\ninterkollegialt lyfta den praxis som finns.\r\nNär man har bestämt sig för att sjukskriva gör man det\r\npå ett intyg, en blankett, som man använder  för  att  förmedla  den\r\ninformation  som behövs till försäkringskassan. Sjukskrivningssituationen\r\när ofta\r\npressande för distriktsläkarna. Ibland när man känner sig\r\nirriterad och frustrerad kan irritationen gå ut över blanketten. Men det är\r\nnog egentligen inte blanketten som är det stora problemet.\r\nMan har tagit fram flera nya blanketter för att försöka\r\nunderlätta för läkarna att på ett strukturerat sätt ge försäkringskassan\r\nden information  som  behövs.  Den senaste blanketten kom den 1 juli 2003\r\noch\r\ntogs i bruk fullt ut vid årsskiftet, när vårdcentralerna\r\nhade fått in den i sina datajournalsystem. Den är strukturerad på ett\r\nsådant sätt att den följer läkares utredningsgång.  Den innehåller ett\r\nmedicinskt\r\nspråk, vilket känns lätt att tillägna sig när man ska\r\nbeskriva. Den är även formulerad så att man ska tänka partiell\r\nsjukskrivning som ett alternativ i sjukskrivningssituationen.\r\nUtifrån utbildningarna i Östergötland tycker jag att\r\nman är rätt nöjd med blanketten. Det är en del frågor runtomkring partiell\r\nsjukskrivning som man kan fundera över. Men jag tror  att  det bästa i\r\nnuläget\r\när att använda blanketten och, om det föreligger\r\nsvårigheter, jobba på att utbilda på ett sådant sätt att man som läkare\r\nförstår vilken information försäkringskassorna behöver för att kunna\r\ntillämpa lagen.\r\nI  tolkningen  av  blanketten kommer\r\nförsäkringsläkarnas inåtriktade arbete fram. Då arbetar vi som konsulter åt\r\nförsäkringskassehandläggaren. Vi försöker då tydliggöra sjukdomstillståndet\r\n, på  vilket  sätt\r\npatienten är sjuk, konsekvenserna för personens förmåga\r\natt vara verksam och hur det påverkar förmågan att arbeta med hans eller\r\nhennes vanliga arbetsuppgifter. Vi tolkar det utifrån den information som\r\nfinns\r\npå blanketten. Om bilden  blir  ofullständig  beror det\r\npå att informationen är ofullständig. Eftersom vi inte har träffat\r\npatienten har vi ingen annan information att tillgå. Det är därför det är\r\nviktigt att\r\nden blir så komplett som möjligt.\r\nVi säkerställer också som försäkringsläkare att den\r\ninformation som står är tillräcklig för att fatta ett beslut. Om det saknas\r\nnågonting föreslår vi handläggarna på vilket sätt man kan komplettera eller\r\nså\r\ntar vi själva kontakt med behandlande läkare för att\r\nkomplettera.\r\nPå försäkringskassan tar man ställning till om  rätt\r\ntill ersättning föreligger. Man försöker också så tidigt som möjligt bedöma\r\nom det finns anledning att sätta in rehabiliterande åtgärder, så att man\r\nkan\r\nkomma i gång med det så fort som möjligt och inte hamnar\r\ni långa passiva sjukskrivningar. Det kan man också utläsa på intyget.\r\nArbetet som försäkringsläkare har under de år jag har\r\narbetat blivit mer tydligt och strukturerat. Vi har fått ett förbättrat\r\ngrepp om kunskapsområdet, bland annat genom de utbildningar i\r\nförsäkringsmedicin\r\nsom Försäkringskasseförbundet fortlöpande har erbjudit\r\nförsäkringsläkare och genom det försäkringsöverläkarnätverk som\r\nFörsäkringskasseförbundet har hållit samman under åren. Där kan vi\r\nåterkommande diskutera\r\nfrågorna och ha en konsensus runtomkring det\r\nförsäkringsmedicinska kunskapsområdet.\r\n\r\nJag tror att försäkringsmedicin är ett viktigt bidrag för\r\natt bromsa den ogynnsamma utveckling inom sjukförsäkringen som vi har sett.\r\n\r\nSjukgymnasters roll i sjukskrivningsprocessen\r\n\r\nSara Maripuu, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund:\r\nJag är ledamot av Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. Jag är\r\nsjukgymnast och bor och arbetar i Växjö där jag leder en\r\nspecialistverksamhet för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik\r\n.\r\nJag vill tacka för att Sjukgymnastförbundet har blivit\r\ninbjudet  att  delta  i  den  här  utfrågningen. Jag vill också tacka för\r\ndet tydliga uttalande som utskottet har gjort om att sjukgymnaster kan\r\nfylla en\r\nviktig funktion i sjukskrivningsprocessen.\r\n\r\nVarför har vi från Sjukgymnastförbundet engagerat oss i\r\narbetet mot ohälsan och också haft  synpunkter  på sjukskrivningsprocessen?\r\nDet är av flera orsaker. Tyvärr ses den medicinska rehabiliteringen som en\r\nrestpost i sjukvården. Ett ingrepp, till exempel i en\r\nhöftled, eller en sjukskrivning är mer självklar än resurser till\r\nrehabilitering av patienten.\r\nNär sjukskrivningarna började öka kraftigt i slutet av\r\n90-talet kunde sjukgymnaster se att en del sjukskrivna  som  kom  för\r\nbehandling  inte  behövde vara sjukskrivna alls eller bara på deltid.\r\nIbland var\r\npatienterna osäkra på hur de skulle förhålla sig till\r\nsjukskrivningen och frågade sjukgymnasten om råd: Ska jag hålla mig i\r\nstillhet? Bör jag avhålla mig från att arbeta? Tror du att jag kan jobba?\r\nUtifrån vad problemet då var kunde kollegan ofta\r\nkonstatera att patienten faktiskt borde röra sig normalt och inte vara rädd\r\nför att detta skulle  försämra  hälsan, tvärtom. I flera fall valde då\r\npatienten,\r\nutifrån den informationen, att bryta sjukskrivningen i\r\nförtid.\r\nJag kan ta ett vanligt exempel. En patient har fått ont\r\ni en axel. Det gör ont och vissa rörelser smärtar. Oron för smärtan leder\r\ntill en läkarkontakt. Om patienten  då  blir sjukskriven på grund av\r\nsmärtan\r\när det lätt att tolka det som att det är farligt att röra\r\nsig när det tvärtom är bra. Om patienten inte får något mer än\r\nsmärtstillande och undviker att göra just de smärtande  rörelserna  kan\r\nläget förvärras\r\noerhört fort. Det kan utvecklas till en så kallad frozen\r\nshould- er, ett tillstånd som kan ta upp till ett år att bli besvärsfri\r\nfrån, fastän det började med en ganska vanlig åkomma.\r\nNär  alltfler  kolleger  hörde  av  sig  med  sina\r\nerfarenheter  av  bristerna i sjukskrivningsprocessen ledde det till ett\r\nförbundsengagemang i frågan. Sjukgymnastförbundet lät göra en undersökning\r\nbland\r\nslumpmässigt utvalda medlemmar. Man uppgav att man flera\r\ngånger i veckan  eller  dagligen  mötte  patienter  som  var  sjukskrivna\r\nhelt  i  onödan.  De gjorde bedömningen att minst 20 % av de sjukskrivna\r\nvar\r\nsjukskrivna i onödan. Då krävs att man definierar \"i\r\nonödan\".\r\nVi menar inte att patienten har fuskat vid\r\nsjukskrivningstillfället utan att det inte kan ha gjorts någon ingående\r\nbedömning av hur besvären påverkar  arbetsförmågan  och att patienten trott\r\neller ibland av\r\nokunskap eller annat valt att tro på sjukskrivning som en\r\nnödvändig åtgärd.\r\nVår studie stöds av flera offentliga granskningar, till\r\nexempel de åtta mellansvenska kassornas granskning av läkarintyg. Flera\r\nliknande granskningar har blottat brister  som drabbar både den försäkrade\r\noch\r\nframför allt får svåra konsekvenser för samhällsekonomin.\r\nFörbundet  gick  vidare  och lät via sjukgymnaster\r\ndistribuera frågeformulär till patienter som varit långtidssjukskrivna. De\r\nfick anonymt svara på frågor om sin sjukskrivning.  Svaret  lämnades  inte\r\ntill\r\nsjukgymnasten utan sändes direkt  till  förbundet för\r\nbearbetning. Av de tillfrågade uppgav 12 % att de skulle kunnat arbeta\r\nmellan 25 och 75 % i stället för att gå sjukskrivna. 45 % uppgav att det\r\növer huvud\r\ntaget inte fördes någon diskussion med den sjukskrivande\r\nläkaren om de skulle kunna återgå till arbetet helt eller delvis under hela\r\nsjukskrivningsprocessen.\r\nRapporten heter Sjukskrivningsfällan, eftersom du lätt\r\nsläpps in men får mycket svårt att komma ur fällan.\r\nRedan tidigt kom frågan upp varför det  ska  vara\r\nförbehållet  en  yrkesgrupp  att intyga arbetsoförmåga när\r\nfunktionsbeskrivningar ligger inom sjukgymnastens kompetensområde. Från vår\r\nutgångspunkt var det\r\nsjälvklart att bristerna i sjukskrivningsprocessen skulle\r\nminska om sjukgymnaster fick  rätt att bedöma hur besvär från\r\nrörelseapparaten påverkar arbetsförmågan. Våra medlemmar ser att de skulle\r\nkunna göra så\r\noändligt mycket mer än vad de kan göra i dag, om bara\r\nregelverket förändrades.\r\nEn övervägande del sjukskrivs för att de har problem\r\nfrån rörelseorganen. Jag vill ansluta  till  de  bilder  som  Marie  Åsberg\r\nvisade  om  orsakerna  till  sjukskrivning.  Ryggvärk är den enskilt\r\nstörsta\r\nsjukskrivningsorsaken  och  står  för  nästan  11 % av de\r\ntotala kostnaderna. Diskbråck, ledsjukdomar, muskelvärk, huvudvärk,\r\nstressreaktioner och utbrändhet är andra sjukdomar som står  för  stora\r\ndelar  av\r\nsjukpenningkostnaden och som har beröring med skador i\r\nmuskelorgan och skelettala organ.\r\nSjukskrivning ska inte baseras på en medicinsk  diagnos\r\nutan på hur den påverkar arbetsförmågan. Vad sjukgymnaster ofta ser är att\r\nden medicinska diagnosen med automatik lett till sjukskrivning. Varför? Jo,\r\ndärför att en funktionsbedömning inte kan ha gjorts och\r\nförsäkringskassan låtit det passera. Det har flera granskningar av intyg\r\nsom gjorts senare också bekräftat.\r\nAtt bli sjukskriven i onödan är den sämsta lösningen av\r\nalla för patienten, särskilt om övriga insatser lyser med sin frånvaro\r\neller sätts in för sent.\r\nHösten 1990 inledde Socialstyrelsen omfattande\r\nutbildningar för läkare i försäkringsmedicin. 14 år senare är läget\r\noförändrat. Man måste analysera varför det ser ut så.\r\nVi ser det som vår del i ett ansvar för\r\nsamhällsekonomin  att  medverka  till  en mer kvalitetssäker\r\nsjukskrivningsprocess. Det blir ju lättare att få våra gemensamma pengar\r\natt räcka om befintlig kompetens\r\nnyttjas inom detta område än om det återigen bara satsas\r\npå en yrkesgrupp som dessutom säger att det inte ingår i deras\r\nkompetensområde att göra den typen av bedömningar som försäkringen kräver\r\nav dem.\r\nEn stor del av ohälsan är kopplad till besvär från\r\nrörelseorganen. Sjukgymnaster  är  utbildade  att bedöma dessa\r\nfunktionsnedsättningar och gör det dagligen under legitimationsansvar. I\r\nalla landsting utom\r\nett kan den som fått besvär kontakta sjukgymnasten direkt\r\n, det vill säga remiss behövs inte. Det blir då ett uppenbart resursslöseri\r\natt ett besök hos läkaren görs bara för att få ett intyg.\r\nNi känner säkert till att försöksverksamheten i Norge\r\nlett till positiva resultat helt i linje med  vad  jag  har sagt här. Det\r\nhar nämligen lett till färre och mer adekvata sjukskrivningar. Det är med\r\nstor\r\nödmjukhet som vi sjukgymnaster tagit ställning för\r\nförslaget att inom avgränsade områden ge rätten att sjuk- och friskskriva\r\nockså  till sjukgymnaster.\r\nDen senaste månadens rapportering om problem även med\r\nden förändrade sjukskrivningsprocessen visar med all tydlighet  hur  svår\r\nsjukskrivningsprocessen  är  och  att  mer tid måste läggas vid\r\nundersökning,\r\nbedömning och uppföljning. Jag är övertygad om att det\r\nvar denna insikt som gjorde att ett enigt socialförsäkringsutskott tog\r\nställning för att likt Norge genomföra ett försök med en sådan inriktning.\r\n\r\nVi hoppas nu att vårt grannlands goda erfarenheter och\r\nutskottets positiva hållning ska leda till att även den svenska regeringen\r\nvisar samma utvecklingsvilja.\r\n\r\nPsykologers roll i sjukskrivningsprocessen\r\n\r\nAnders Wahlberg, Sveriges Psykologförbund: Jag vill\r\nansluta till det Eva Nilsson Bågenholm sade på slutet, att vi har en svår\r\noch en viktig uppgift och vi måste på alla sätt försöka hjälpas åt\r\nruntomkring det här.\r\n\r\nJag är andre vice ordförande i Sveriges Psykologförbund\r\n. Till vardags arbetar jag i och äger ett företag som jobbar med\r\nrehabilitering och försäkringsmedicinska utredningar samt med\r\nföretagshälsovård.\r\nJag har funderat på psykologens roll i\r\nsjukskrivningsprocessen och då kunnat hitta ett antal områden där jag tror\r\natt vi kan vara till stor hjälp för att kunna minska ohälsan men också\r\nantalet sjukskrivna.\r\nDet första området handlar om vad det egentligen är att\r\nvara sjuk och sjukskriven. Som vi alla vet överensstämmer det inte alltid.\r\nDet finns sjuka som inte är sjukskrivna,  och  det  finns  kanske också det\r\nomvända.  Det  viktiga  är  att  vi  börjar fundera på\r\nbegreppet arbetsförmåga. Vi pratar om funktionsnedsättningar. Man kan ha\r\nfunktionsnedsättning men ändå ha en arbetsförmåga. Vi vet att det finns\r\nsociala\r\nsituationer och arbetsmarknadsproblem. Det kan vara\r\nmotivationsbrist. Det finns en förändrad inställning till sjukskrivning.\r\nMånga saker förutom sjukdom kan leda till arbetsoförmåga.\r\nVi psykologer brukar skryta med att  vi har en bred\r\nutbildning där vi har lärt oss en hel del, både om organisation, sociala\r\nfrågor, inte minst motivation och förstås psykiatri och psykiska problem.\r\nDet gör\r\natt vi tror att vi kan vara till stor hjälp  när  det\r\ngäller  att  göra en helhetsbedömning av vad som ligger till grund för den\r\nbristande arbetsförmågan och försöka sortera ut olika faktorer. Det är\r\noerhört\r\nviktigt att se vad som är det ena och det andra.\r\nSjukdomar i rörelseapparaten är den vanligaste orsaken\r\ntill sjukskrivning.  Men  det  som växer mest och som inte heller har någon\r\ntendens att minska, som Marie Åsberg påpekade, är psykiska problem. Ofta är\r\ndet någon form av stressrelaterad problematik. De är i\r\nhög utsträckning depression. Vi märker att panikångest ökar, inte minst i\r\ngruppen kvinnor.\r\nOm rehabilitering inte kommer in i ett tidigt skede när\r\ndet gäller de här människorna finns  en  tendens att de har väldigt svårt\r\natt komma ut ur sin sjukskrivning. Våra noteringar i vårt eget arbete är\r\natt\r\ndet de senaste sex åren har blivit svårare att motivera\r\nmänniskor med den här typen av problem att komma  tillbaka  ut  i arbete,\r\nmycket beroende på att det pratas om att det tar så lång tid. Det har varit\r\nen\r\nstor nackdel. Det är en debatt som vi måste få ut\r\nordentligt, att det är viktigt att försöka komma tillbaka till arbete -\r\ninte för fort, men man ska inte vara hemma för länge heller.\r\nOmrådet kring psykisk problematik är ett av de områden\r\nsom vi känner att vi behärskar inom psykologgruppen. Där tror vi  också\r\natt  vi  kan  vara till stor hjälp när det gäller bedömningar, utredningar\r\noch\r\nkanske också i samband med sjukskrivning.\r\nFör  15  år  sedan  hade  jag  en  del kontakter med\r\nförsäkringskassedirektören i Västerbotten, som jag kommer ifrån. En av de\r\nsaker som vi redan då diskuterade  var  försäkringspsykologer.  Man  pratar\r\nom\r\nmultifunktionella team. Många utredningar,  inte  minst\r\nförsäkringsmedicinska utredningar, görs av multifunktionella team. Vi vet\r\natt det finns försäkringsläkare och försäkringstandläkare. Vi ser ett behov\r\nav\r\natt det också skulle finnas försäkringspsykologer, för\r\natt föra fram de aspekterna på den problembild som finns i dag. Det är ju\r\nen växande problembild.\r\nEn av de saker som läkare i dag har, som är ett problem\r\nsom  har  tagits  upp,  är  tidsbrist.  Det är svårt att hinna med och\r\nkänna att man hinner träffa patienten tillräckligt länge för att kunna göra\r\nen\r\nordentlig och bra bedömning. Man gör en bra bedömning men\r\nkanske inte en tillräckligt bra bedömning. Som sjukgymnasten också påpekade\r\nkan det ibland bli missar i de sammanhangen.\r\nVi vet i dag att psykologer ofta finns med i behandling\r\noch rehabilitering, inte minst när det gäller  psykisk ohälsa. De träffar\r\nde försäkrade betydligt oftare. Utifrån det kan de också skapa sig en\r\nvettig\r\nbild, få en kontinuitet och i det sammanhanget hjälpa\r\ntill med att bedöma vilken arbetsförmåga som finns.\r\nI Västerbotten och Norrbotten har vi ett problem, att\r\nvi har stafettläkare på vissa håll. För stafettläkarna  är  det ännu\r\nsvårare. Det är svårt när man kommer in och träffar patienter till och från\r\n, kanske\r\nbara vid ett tillfälle, att påbörja en\r\nrehabiliteringsinsats. Det händer att vi psykologer träffar personer 40-50\r\ngånger  under  ett halvår och gör bedömningar, jobbar med rehabilitering\r\nmedan sjukskrivningen\r\nligger på någon som träffar den försäkrade i tio minuter.\r\nDet kan vi se som orimligt.\r\nJag är också mycket glad åt att man satsar på\r\nutbildning i försäkringsmedicin för läkare. Jag tror att det är\r\njätteviktigt att vi  också  satsar  på  att  föra en diskussion och debatt\r\nruntom i samhället om\r\nförsäkringsmedicin så att alla kan förstå ungefär vad det\r\när och vad det rör sig om. Det gör det lättare att motivera för patienter\r\nnär man fattar beslut utifrån  sjukskrivningssidan, att det här är en\r\ndebatt\r\nsom måste föras.\r\nVi tror att vi utifrån vår breda kompetens som\r\npsykologer kan tillföra en del i den försäkringsmedicinska utbildningen,\r\natt lägga in sociala aspekter, sociologiska  aspekter och försöka skilja ut\r\nvad det är\r\nsom är sjukdom och vad det är som är andra faktorer i\r\nsammanhanget.\r\n\r\nDe här områdena vill vi arbeta för: att försöka se\r\nhelheten, att vara med på sjukskrivningsprocessen när det gäller människor\r\nmed psykisk ohälsa, att finnas som en expertgrupp med i den viktiga\r\nbehandling som\r\ngörs av försäkringsläkarna i dag och kunna underlätta när\r\ntidsbrist är ett faktum och träffa patienter kontinuerligt både när det\r\nfinns gott om läkare och inte minst när det finns ont om läkare.\r\n\r\nUtfrågning\r\n\r\nOrdföranden: Innan jag släpper fram de talare som är\r\nanmälda vill jag påminna om att utöver dem som har hållit\r\ninledningsanföranden finns här företrädare för LO-TCO Rättsskydd,\r\nFöretagarna,  Svenskt  Näringsliv  och  så vidare enligt listan. Det går\r\natt\r\nställa frågor också till övriga inbjudna.\r\n\r\nSven Brus (kd): Sjukskrivningsprocessen syftar ju till\r\natt rehabilitera människor tillbaka till arbetet. Det är vi alla överens om\r\n. I den processen ingår en rad aktörer.\r\n\r\nNär  jag  lyssnade på de sex anförandena märkte jag att\r\ndet fanns ett ord som kom tillbaka i samtliga, ordet \"samverkan\", att\r\narbeta tillsammans. Innan jag ställer frågan skulle jag vilja citera vad\r\nGerhard\r\nLarsson, som  ligger  bakom den stora utredningen om\r\nrehabilitering till arbete, säger: Det är en uppenbar risk att långvarigt\r\nsjukskrivna inte får den hjälp som de behöver på grund av bristande\r\nhelhetssyn på\r\nrehabiliteringen.\r\nUtifrån det skulle jag  vilja ställa en fråga till\r\nSiwert Gårdestig och Eva Nilsson Bågenholm och om någon annan vill hänga på\r\n: Vad skulle det betyda för sjukskrivningsprocessen om man tänkte i de\r\nbanor som\r\nGerhard Larsson tänkte i sin  utredning,  där  han\r\nföreslog att sjukskrivningen skulle göras om till en\r\nrehabiliteringsförsäkring? Jag ställer frågan från era perspektiv. Det här\r\när förvisso en partipolitisk\r\nfråga som vi diskuterar, men det behöver vi inte göra\r\nhär,  utan  det  kan  vi  göra  på  andra  arenor. Vad skulle det betyda\r\nför sjukskrivningsprocessen om man hade den helhetssyn som ligger i\r\nförslaget om\r\nrehabiliteringsförsäkring? Det skulle vara mycket\r\nintressant att höra.\r\n\r\nSiwert Gårdestig, Riksförsäkringsverket: Vårt synsätt på\r\nrehabilitering är att den ska börja redan  vid  första\r\nläkarbesökstillfället. Vi kan se att det skapar problem att hitta var\r\nnågonstans man ska dra nya\r\ngränser.  Vi  vill  implementera  det  redan  från\r\nbörjan,  att  tidigt sätta in alla insatser, för vi vet att ju  förr  man\r\ngör  saker  och  ting,  desto  större  effekt  blir  det.  Med  införande\r\nav  en\r\nrehabiliteringsmyndighet, som jag i och för sig kan se\r\nockså fördelar  med,  blir  det  en  ny  gränsyta, ett förhållningssätt som\r\ninnebär att rehabilitering inte kommer i gång kanske förrän efter det att\r\nden\r\ngränsen har inträtt.\r\n\r\nJag skulle gärna se att vi hade ett arbetssätt där\r\nrehabilitering blir ett naturligt inslag redan  från  första  läkarbesöket.\r\nDet  är  den  ingången  som  vi  har  - att förstärka sambanden och\r\ntydliggöra\r\nansvarsgränserna. Vi tror mera på att försöka tydliggöra\r\nvad medicinsk rehabilitering innebär, vad social rehabilitering innebär,\r\nvad arbetsplatsorientering innebär och  arbetsgivarens  ansvar.  Det  är\r\nmånga\r\naktörer redan i dag, och det blir inte färre i och med\r\natt man inför en myndighet, det blir fler. Gränserna ökar i stället för att\r\nminska.\r\n\r\nEva  Nilsson  Bågenholm,  Sveriges  Läkarförbund:  Jag\r\nhåller  i stort med Siwert Gårdestig. Jag tror inte att det löser\r\nproblematiken med samverkan att införa ytterligare en myndighet. Det\r\nviktiga är att vi\r\narbetar tillsammans och får en helhetssyn med de aktörer\r\nsom finns. Jag tror inte att det här betyder speciellt mycket för\r\nsjukskrivningsprocessen.\r\n\r\nJag vill också invända lite grann mot det du inledde\r\nmed, att sjukskrivningsprocessen  ska leda till rehabilitering av patienten\r\n. För mig är en bra sjukskrivningsprocess att man redan från början över\r\nhuvud\r\ntaget bedömer om det kommer att behövas en rehabilitering\r\n. Det är inte alltid det som behövs,  utan  en  sjukskrivning  är  oftast\r\nen  väldigt  kort  åtgärd  som  inte innebär något annat än ett avbrott\r\nfrån\r\narbetslivet och där man inte behöver några ytterligare\r\nåtgärder.\r\nDet viktiga är att vi fortsätter med det arbete vi har\r\nmed aktörerna och arbetar bättre tillsammans. Vi ser mycket lokala\r\ninitiativ där olika professioner arbetar  väldigt  bra  tillsammans.  Det\r\nskulle jag\r\nhellre vilja lyfta upp än en nationell samordning.\r\n\r\nSara  Maripuu,  Legitimerade  Sjukgymnasters  Riksförbund\r\n:  Det  man  vet  är  att  alla långa sjukskrivningar för det mesta börjar\r\nmed en eller flera korta perioder. Vi tror från Sjukgymnastförbundet att\r\nen\r\nrehabiliteringsförsäkring stimulerar till tidiga insatser\r\ndär man kan mota Olle i grind och inte låta det gå till långa\r\nsjukskrivningsperioder. Vi har uttalat oss positivt om\r\nrehabiliteringsförsäkringen.\r\n\r\nPer Westerberg (m): Jag har tre frågor. Vi noterade i\r\ntidningarna i morse problemen inom polisen. Poliserna sjukskriver sig i dag\r\n. Jag skulle gärna vilja höra en kort reaktion på det.\r\n\r\nDet talas mycket om rehabilitering, utbrändhet,\r\nfriskskrivning och sjukskrivning mot  vissa  arbetsuppgifter.  Det  finns\r\nen diskussion om att det kanske inte bara är fråga om sjukdom utan mer om\r\nproblem på\r\narbetsplatsen och att kanske en form av rehabilitering\r\nmånga gånger är fråga om att man byter arbetsuppgifter. Då är man  väldigt\r\nlätt inne på hela företagsläkarorganisationen och samverkan med\r\narbetsplatsen\r\noch även med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.\r\nJag skulle gärna vilja ha en reaktion på detta, för det är ett delvis\r\nannorlunda sätt att tackla det hela.\r\nDen tredje frågan är kanske delvis organisatorisk. Just\r\nmed tanke på behovet av att engagera arbetsplatsen för rehabilitering och\r\nåterkomst  på  arbetsmarknaden  finns  det  en  del  idéer  om att lyfta ut\r\nsjukförsäkringen ur statsbudgeten och kanske till och med\r\natt delar av den skulle gå över till arbetsmarknadens parter för att öka\r\nengagemanget. Jag skulle vilja ha en reaktion också på detta\r\ntankeexperiment.\r\n\r\nPeter  Larsson,  Legitimerade  Sjukgymnasters\r\nRiksförbund:  Det  är alltid värt att pröva på det sätt som du tar upp. Vad\r\när det för organisatoriska gränsdragningar som finns? Det viktiga, när man\r\ntittar  på\r\ngränserna, är att man alltid är medveten om hur gränsytan\r\nser ut. Det  kommer  alltid  att  finnas  gränsytor. För att ansluta till\r\nföregående frågeställare: Det viktiga är en rehabilitering till arbete,\r\ninte\r\nrehabilitering till arbetet. Där tror jag att man med en\r\nny ansats inom hela sjukvårdsadministrationen  att  koppla in\r\nTrygghetsrådet, Trygghetsstiftelsen och det som snart kommer på det\r\nkommunala området kan\r\nfå en bredare syn där man hjälper individen på ett helt\r\nannat sätt än vad man gör i dag. Därför tror jag att man måste ha den här\r\nbredare ansatsen.\r\n\r\nEn partslösning är också någonting som diskuteras från\r\ntid till annan, inte minst för att skapa en större legitimitet  hos\r\nförsäkringsgivare, försäkringstagare och hos arbetsgivarna. Det finns många\r\npoäng i\r\natt lite fördomsfritt titta på en sådan lösning.\r\n\r\nSiwert Gårdestig, Riksförsäkringsverket: Först det här\r\nmed poliser. Vi reagerade snabbt. Vår inställning är att man ska vara\r\nsjukskriven  när  man  är sjuk. Arbetsförmågan måste vara det som avgör om\r\nman kan\r\nvara kvar i arbete i någon del. Det måste vara\r\nhuvudlinjen. Ett av de problem som vi har sett är att det smugit sig in ett\r\nsynsätt som vi inte tycker  stämmer  med  lagens ambitioner. Det tror vi\r\natt vi måste\r\nakta.\r\n\r\nNär det gäller den övriga problematiken med\r\narbetsplatserna skulle en sammanvägning kunna vara så här: Vi tycker att\r\ndet för arbetslösa sjukskrivna och folk som vill  byta  arbete  skulle\r\nvara  bra  med en\r\nändrad  ansvarsförskjutning  mellan  försäkringskassan\r\noch arbetsförmedlingen. Det tycker jag skulle vara rationellt för att\r\nmarkera just detta att arbete ändå är det avgörande för möjligheten att\r\nåtergå till\r\narbete. Det är det man får fokusera på,  sätta  rätt\r\nrubrik  på problemet. I dag döljer sig mycket av arbetsproblematik under\r\nbegreppet sjukskrivning som egentligen inte är en sjukskrivning alls. Det\r\nbör man\r\ntydliggöra. Man kan ta ett exempel. Om vi har 530 000\r\nförtidspensionärer  och  120 000  långtidssjukskrivna  finns  det\r\ndäribland  en  väldigt  stor  arbetskapacitet.  Det  är inget sjukproblem,\r\ndetta är ett\r\narbetsmarknadsproblem.\r\nSedan kan jag se en fördel - om man skulle fundera på\r\nfrågan vidare - om man dessutom skulle kunna se sjukförsäkring som något\r\nslags samlad årsredovisningsautomatik. Jag tror  att  det  skulle  vara bra\r\natt\r\nhålla ihop de frågorna i någon del för att få det\r\ntydligare.\r\n\r\nEva Nilsson Bågenholm, Sveriges Läkarförbund: Problemet\r\nsom vi ser om parterna skulle ta över en rehabiliteringsförsäkring är: Vad\r\nskulle den innehålla? Skulle den innehålla sjukvård, det vill säga\r\nmedicinsk\r\nrehabilitering,  arbetslivsinriktad  eller  social\r\nrehabilitering?  Vi  är  oerhört  rädda  för att det här skulle bli en\r\ngräddfil för personer i arbetsför ålder in i sjukvården snabbare än andra.\r\nEnligt den\r\nlagstiftning  vi  har i dag har alla lika rätt till vård,\r\noavsett ålder och om man är i arbetsför  ålder  eller  inte.  Där  finns\r\nen  risk  och  en  svårighet  om  parterna  skulle  ta  över  någon  typ\r\nav\r\nrehabiliteringsförsäkring.\r\n\r\nAtt poliser har sjukskrivit sig - som Siwert Gårdestig\r\nsade är det inte så man ska använda sjukförsäkringen.\r\nDet andra som är  oerhört  viktigt  är problem på\r\narbetsplatsen. Där skulle jag vilja lyfta in företagshälsovården som en\r\noerhört viktig aktör. Vi skulle hemskt gärna vilja se att det vore\r\nobligatoriskt för\r\nalla arbetsgivare att vara anslutna till\r\nföretagshälsovård.  Där  finns  en stor kompetens, och man kan göra oerhört\r\nmycket för att pröva arbetsförmågan på arbetsplatsen för att se om det över\r\nhuvud taget är\r\nmöjligt att återgå till arbete eller om man redan tidigt\r\nser att det finns behov av att byta arbete. Vi har en expert på området här\r\ni dag som jag skulle vilja få hänvisa till.\r\n\r\nMargareta Persson, Landstingsförbundet: Det var\r\negentligen fråga om att lyfta  ur  sjukförsäkringen till arbetsmarknadens\r\nparter. Där vill jag sätta fokus på kopplingen till sjukvården i stället\r\noch poängtera\r\ndet förslag som Läkarförbundet, Landstingsförbundet och\r\nRiksförsäkringsverket har lagt om att kunna överföra en del medel till\r\nsjukvården om man får ned sjukskrivningstalen. Det är för att starta goda\r\ncirklar\r\nså att man får möjligheter och resurser att sätta in de\r\nbehandlingar och terapiformer som man i dag inte har råd med och där man i\r\nstället utnyttjar sjukförsäkringen som något slags fri nyttighet.\r\n\r\nJag vill dra parallellen till läkemedlen. Det är en\r\nväldigt viktig och bra parallell.  Så  länge  läkemedlen var en helt\r\nstatlig fråga var det någonting som sjukvården inte engagerade sig i. Sedan\r\n1997, när\r\nläkemedlen blev en landstingsfråga, har också\r\nläkemedelskommittéerna betytt oerhört mycket för att man  ska  få  den\r\nbästa  behandlingsformen,  därför  att  då  blir man engagerad. Den här\r\nkopplingen, att få\r\nsjukförsäkring och sjukvård att ses i ett sammanhang, är\r\nväldigt viktig.\r\n\r\nAnders Wahlberg, Sveriges Psykologförbund: Frågan om\r\npolisen är bara en liten fråga. Men den viktiga frågan gäller arbetsplatser\r\n, problem på arbetsplatserna och att  man  utifrån  det kan bli sjukskriven\r\n. Det\r\nvar lite det jag pratade om tidigare. Sjukförsäkringen\r\nhar bitvis blivit en allmän försäkring i människors tankar när man inte kan\r\narbeta, lite oavsett vad det beror på. Jag brukar  säga  att är\r\narbetsplatsen\r\nsjuk är det företagshälsovårdens och arbetsplatsens\r\nproblem, och det är ingen grund för sjukskrivning. Där tror jag att det är\r\nväldigt viktigt att vi för ut i en debatt över huvud taget: Vad  är  det\r\nena och\r\nvad det andra? Det är ingen grund för sjukskrivning att\r\narbetsplatsen är sjuk.\r\n\r\nJohnny  Johnsson,  Svenska  Företagsläkarföreningen:\r\nIbland  undrar  man  om  vi  egentligen  förstår vad helhetssyn är när vi\r\nska fragmentera människan i social rehabilitering, i medicinsk\r\nrehabilitering, i\r\narbetsplatsinriktad rehabilitering och så vidare. Man\r\nmåste ändå tänka på den enskilda individen i det här avseendet. Det är en\r\nhel människa, och det hela måste föras ihop i ett och samma ställe, en\r\narena som\r\nkan samordna det. Företagshälsovården är en sådan som har\r\nbåde sjukgymnaster, beteendevetare och  andra,  när det är som bäst. Då kan\r\nman klara det på ett bra sätt. Då kan man också klara helhetssynen, om man\r\nockså har umgängesförmåga med bland annat\r\nförsäkringskassan.\r\n\r\nSedan vet vi att den bästa rehabiliteringen är nästan\r\nalltid att man byter eller ändrar arbetsplatsen. Det  innebär  att  man\r\ninte  kan  ha  en  standardsjukskrivning,  en standardhantering av den\r\nenskilda\r\nindividen.  Man  måste  veta  vad arbetsplatsen är. Ett\r\nbenbrott för mig betyder att jag är borta tills man gipsar ihop benet.\r\nSedan kan jag sitta och vara doktor med gipsat ben  några  dagar  efter.\r\nFör  en\r\nbyggnadsarbetare är det naturligtvis inte alls likadant.\r\nDet går inte göra en standardisering av detta.\r\nGör tryggheten mobil så att människor kan flytta på sig\r\ntill andra arbetsplatser eller inom arbetsplatsen och ge möjlighet till\r\ndetta. Där har företagshälsovården unika möjligheter att kunna samverka.\r\nNär det gäller parterna har vi  också  erfarenheter.\r\nUtan  parternas  engagemang  kommer inte det här att lyckas. Sjukskriven är\r\nman från en arbetssituation. Det innebär att parterna alltid har ett\r\nviktigt\r\nincitament att hantera detta. Inom vissa områden finns\r\nsamverkansavtal där vi har mycket  goda  erfarenheter  av  just  detta.\r\nJag  tänker på skogsindustrin, med de samverkansavtal som har funnits ända\r\nsedan\r\nstatsmakterna abdikerade från det här området 1992 när\r\nman slutade hantera detta.\r\n\r\nRonny Olander (s): Hur sjukskrivningsprocessen går till\r\när oerhört viktigt för den enskilda personen men också för samhället i\r\nstort och  också om man ska nå målet att halvera sjuktalen  2008. Men i det\r\nmålet\r\nligger också att förtidspensionerna inte ska öka. Man ska\r\nockså ta hänsyn till den demografiska situationen. Jag skulle ha sagt\r\ninledningsvis  att  man  ska  ta hänsyn till den enskildes arbetsförmåga.\r\nDet är\r\noerhört viktigt att tillhöra rätt försäkringssystem.\r\n\r\nMin fråga som jag vill ställa i dag är: Vem tar ansvar\r\nför dem som i samverkanstecken och i alla olika rehabiliteringsprocesser\r\nhamnar mellan stolarna? För tio  dagar  sedan kunde man läsa i LO-tidningen\r\nom\r\nen utredning som är gjord mellan Kommunförbundet,\r\nRiksförsäkringsverket, Landstingsförbundet och Socialstyrelsen, som ju\r\nlyfter fram 35 000 hushåll - det är första gången  man  har tagit fram\r\ndetta. Man säger\r\ndär att människor hamnar mellan stolarna trots att de är\r\nsjuka och arbetslösa. De hör varken hemma hos försäkringskassa eller hos a-\r\nkassa därför att de är nollklassade.\r\nAlla vi som sitter här har många gånger i\r\nriksdagsdebatter och i betänkanden sagt att människor inte ska hamna mellan\r\nstolarna. Nu vågar jag för egen del och för mina kolleger  säga  att vi nås\r\nav budskapet\r\natt man just hamnar utanför.\r\nMin fråga till Riksförsäkringsverket, som har en roll\r\natt spela i detta: Vad görs för att människor inte ska hamna mellan\r\nstolarna?\r\nJag skulle också vilja fråga LO-TCO Rättsskydd vilken\r\nerfarenhet de har utifrån vad jag nyss har sagt.\r\nAvslutningsvis vill jag säga om förtidspensioner att\r\ndet finns budskap, förutom det vi har nåtts av under senare år, om att 50\r\n000-60 000 har blivit förtidspensionerade och att vi kanske har att vänta\r\npå en\r\nkurva  upp  till  80 000.  Vidare  att  den  grupp  som\r\nökar mest, och det är oerhört oroande, är unga kvinnor mellan 30 och 39 år\r\nsom blir förtidspensionerade på grund av psykisk ohälsa. Då undrar  jag:\r\nVar\r\nnågonstans i lagutrymmet, tillämpningsregler eller annat\r\nfinns en grund till denna problematik som inte hitintills är löst?\r\n\r\nSiwert Gårdestig, Riksförsäkringsverket: Jag börjar med\r\ndet du slutade med. När det gäller ökningen av förtidspensionerade - man\r\nfår fortfarande använda det begreppet även om det egentligen är\r\nsjukersättning\r\nvi pratar om - vet vi att de som ökar mest inte är unga\r\nutan de som är 60 plus. Alla ökar, men just de som är 60 plus ökar mest i\r\nden kategori som får förtidspension.\r\n\r\nAtt hamna mellan stolarna: Man kan säga att\r\nförsäkringskassorna  trots  allt täcker upp en hel del\r\nrehabiliteringsinsatser som inte någon annan gör. Frågan är om vi ska\r\nfortsätta med det. Vi gör det och har\r\nhittills gjort det, trots att vi kanske inte skulle göra\r\ndet. Ändå har försäkringskassan  betalat  en  hel del rehabiliteringar som\r\nvi kanske inte skulle behöva göra om andra gjorde det de ska göra enligt\r\nden\r\nansvarsfördelning som finns.\r\nApropå nollklassade kan man säga att om kassan tar över\r\ndå ökar nettodagarna. Man bör veta om att nettodagarna  för det första ökar\r\nganska drastiskt. Det andra är att om vi får in en finansiell samordning i\r\ndet här sammanhanget blir det en ny möjlighet. I de\r\nförbund som förmodligen kommer att bildas länsvis har vi sammanlagt  en\r\ngemensam  möjlighet  att  hjälpa  till  att lösa också nollklassarproblemen\r\n. Det är\r\nförmodligen även där ett sammansatt problem och inte bara\r\nett sjukvårdsproblem, med många olika delar. Där tycker jag att det finns\r\nen ny möjlighet som vi inte har haft förut.\r\n\r\nBirgitta Målsäter, Riksförsäkringsverket: Jag skulle\r\nvilja kommentera det här med nollklassade, som vi använder som begrepp.\r\nUnder senhösten förra året stramade man från  Riksförsäkringsverkets  sida\r\nupp och\r\nsade att det är viktigt att intygen är kompletta innan\r\nman gör den första utbetalningen av sjukpenning. Det här gjorde att ett\r\nökat antal personer har visat sig inte uppfylla rätten till ersättning och\r\ndärför\r\ninte fått någon sjukpenning utbetald.\r\n\r\nJag ska understryka att det inte är detsamma som att de\r\nautomatiskt blir nollklassade, utan i den situationen har de en möjlighet\r\natt gå tillbaka till att vara arbetssökande och fortfarande stå kvar vid\r\nsin\r\nsjukpenninggrundande inkomst. Det är i ett senare skede,\r\nom man inte gör det, som nollklassning inträffar. Det är inte likhetstecken\r\nmellan indragen sjukpenning och nollklassning. Det är viktigt att vi håller\r\nde begreppen isär.\r\n\r\nClaes  Jansson,  LO-TCO  Rättsskydd  AB:  Det  problem\r\nsom vi ser är att begreppet arbetsförmåga är väldigt oklart. Vem är det som\r\navgör vem som har arbetsförmåga egentligen? I sjukskrivningsprocessen är\r\ndet\r\nförsäkringskassan som avgör det och kommer fram till att\r\nman  har  arbetsförmåga men är sjuk kanske på grund av sjukdom, medan\r\narbetsmarknadsmyndigheten kanske gör bedömningen att den här människan inte\r\nstår\r\ntill arbetsmarknadens förfogande. Här hamnar alltså folk\r\nmellan stolarna, och myndigheterna har inte alltid samma syn.\r\n\r\nProblemet är då att ingen vill ta ansvar, utan\r\nmänniskor bollas mellan  stolarna.  Ingen  vill ta hand om Svarte Petter.\r\nRiksförsäkringsverket var inne på att folk som får en indragen sjukpenning\r\nkan anmäla\r\nsig hos arbetsförmedlingen. Men för att bli anmäld hos\r\narbetsförmedlingen måste man ha en funktionsförmåga. Man ska alltså vara\r\narbetsförmögen. Anser man sig vara sjuk är man inte beredd att ta ett\r\narbete.\r\n\r\nRolf Lindberg, Försäkringskassornas förbund: Jag är chef\r\nför Försäkringskassan i Blekinge och representerar Försäkringskassornas\r\nförbund.\r\n\r\nVi har i Blekinge sedan ett par år tillbaka ett\r\nregeringsuppdrag innebärande att vi utvecklar  ett  samarbete  med\r\nArbetsmarknadsverket  och länsarbetsnämnder. Våra erfarenheter från det\r\narbetet är väldigt\r\ngoda. Tillsammans jobbar vi med fyra fem gånger så många\r\nindivider som vi gjorde innan den här försöksverksamheten. Det är den\r\nförsta fördelen. Vi får faktiskt ut betydligt fler i arbete än tidigare.\r\nApropå det här att hamna mellan stolarna har det här\r\nockså inneburit att kulturen, vårt sätt att göra bedömningar har förändrats\r\n. Mellanrummet  mellan  stolarna  finns  lite grann kvar, men det är\r\nbetydligt\r\nmindre i dag än vad det var tidigare. Vi lär oss varje\r\ndag av varandra och utvecklar vårt sätt att arbeta och möta individen så\r\natt han eller hon hanteras på det bästa möjliga sättet.\r\nSka  man  klara  det problem som pekas på här är det\r\nmycket samarbete och samverkan som krävs. De parter som finns i dag i olika\r\nkonstellationer får diskutera och jobba tillsammans  för  att  lösa  den\r\nhär\r\nproblematiken.\r\n\r\nRonny Olander (s): Finns  det  något lagutrymme eller\r\ntillämpningsregler som på något sätt behöver förstärkas - det var en av\r\nmina frågor - som skulle förhindra att människor trillar mellan stolarna?\r\nPå grund\r\nav att handläggningen kan ta en  viss  tid,  kanske  upp\r\ntill ett par tre månader, kan människor dagligdags drabbas av mänskliga\r\ntragedier, i stället för någon typ av ersättning. Det är det som är det\r\nabsolut\r\nviktiga. Att människor blir skickade till socialen är\r\ninte  det  trygghetsnät som vi har jobbat med i socialförsäkringsutskottet,\r\nutan just samverkan och att få i gång processer och annat. Dagligdags nås\r\nman\r\nändå av detta besked. Är det något lagutrymme som saknas?\r\n\r\nMaud Smeds, Försäkringskassornas förbund: Det är svårt\r\natt säga om  det  saknas  något  lagutrymme  eller  inte,  men  jag vill\r\nbemöta det och säga att det är två begrepp här som ändå är relativa. Dels\r\när det\r\nsjukdomsbegreppet, dels arbetsförmågebegreppet. Det är\r\ninga absoluta begrepp något av dem. Det är viktigt att man som läkare  inte\r\nanvänder sjukdomsbegreppet för situationer som inte omfattar sjukdom. Men\r\ndet\r\nkan också innebära att arbetsförmedlingen säger att man\r\ninte har arbetsförmåga eller är anställningsbar. Då uppstår ett mellanrum\r\nsom  antingen  en läkare eller någon på försäkringskassan ibland har känt\r\nsig\r\ntvingad att lösa genom att återigen stigmatisera personen\r\ngenom att kalla situationen för sjuk. Om man kunde hitta ett utrymme\r\ndäremellan för hur man  kunde  stödja  människor med begränsad\r\narbetsförmåga utan\r\natt behöva kalla dem för sjuka tror jag skulle minska\r\nmellanrummet.\r\n\r\nBirgitta Målsäter, Riksförsäkringsverket: Jag skulle\r\nvilja svara på Ronnys fråga om det skulle finnas ett lagstöd som man skulle\r\nändra eller förtydliga. I det arbetet  med  att  se  till  att vi har\r\nkompletta\r\nunderlag har vi också nåtts av många frågor. Så jag delar\r\nditt bekymmer för de här personerna.\r\n\r\nDet  är två förslag som vi har sett skulle kunna vara\r\nlämpliga för att påverka processen i rätt riktning, som vi ser det. Det ena\r\när att det skulle finnas en möjlighet att fatta också provisoriska\r\nnegativa\r\nbeslut i början av ett sjukfall. Som det är nu är det\r\ninte möjligt. Det gör att den vanliga beslutsprocessen tar sin tid. Med en\r\nmöjlighet att fatta ett snabbt provisoriskt negativt beslut om man ser att\r\ninte\r\nrätt föreligger skulle man kunna ge mycket snabbare svar\r\ntill individen, som inte skulle behöva leva i ovisshet. Det är det ena som\r\nvi har sett som vi skulle kunna lämna in som ett förslag.\r\nDet andra  är  att  det, som i nu pågående sjukfall,\r\ninte finns någon tidsgräns för när man måste lämna in sitt förlängda\r\nläkarintyg. Man kan alltså vänta i veckor, månader, faktiskt upp till två\r\når med att\r\nlämna in ett förlängt läkarintyg.  När  det kommer in\r\nmåste försäkringskassan göra en bedömning av det. Man kan inte neka det på\r\ngrund av att det kommer sent in. Där skulle vi från Riksförsäkringsverket\r\ngärna\r\nse att man skulle ha två veckor på sig att komma in med\r\nett läkarintyg för att vi på så sätt skulle kunna hålla processen mycket\r\nmer levande och snabbare än den i vissa fall är i dag.\r\n\r\nLinnéa Darell (fp): Jag hade tänkt ställa  frågor  om\r\ndet  vi  har  diskuterat  en  stund nu, men jag tycker att vi har fått en\r\ndel besked. Jag känner ändå att den här frågan är väldigt angelägen. Jag\r\nskulle\r\nmöjligen ställa en fråga till Siwert Gårdestig, som i sin\r\nföredragning sade att vi behöver en inkluderande arbetsmarknad, en som\r\nskulle ge större möjligheter även när man inte är hundraprocentigt\r\narbetsför.\r\n\r\nMin kompletterande fråga i den diskussion som har varit\r\när i så fall:\r\nSkulle det ge större möjligheter för att inte människor\r\nramlar mellan stolarna i de här sammanhangen?\r\nSedan har jag en fråga till kanske både Läkarförbundet\r\noch dem som representerar näringslivet,  företagandet, här. Vi har\r\ndiskuterat en del kring problematiken på arbetsplatserna. Men vi vet\r\nsamtidigt sedan\r\ntidigare diskussioner att en väldigt stor del av\r\nsjukskrivningarna inte beror på problem på arbetsplatsen.  Vi har haft en\r\ndiskussion om arbetsgivarperiod, och det finns ett förslag om att det\r\nansvaret kanske\r\nska utökas ytterligare.\r\nMin fråga är: Vilka möjligheter kan man se både från\r\nsjukvårdens sida och från företagarnas sida, att samverka  för  att så\r\nsnabbt som möjligt kunna hitta lösningar på sjukskrivningsfrågan och\r\nmöjligheterna\r\natt lösa en arbetsmöjlighet? Eftersom företag ska ha\r\nansvar för en lång arbetsgivarperiod är det ju viktigt att man kan  påverka\r\nsituationen  för  den  anställde även när sjukskrivningen inte direkt\r\nberor på\r\narbetsplatsen.\r\nSedan har jag ytterligare en fråga till Läkarförbundet.\r\nMarie Åsberg beskrev den psykiska ohälsan. Du beskrev också en del om hur\r\nman skulle kunna jobba  för  att  få  bättre  möjligheter  för  dem som\r\nblir\r\nsjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Då skulle jag\r\nvilja höra: Finns det några praktiska exempel där man jobbar på det sätt\r\nsom du beskrev som en målsättning och som man skulle kunna utveckla\r\nytterligare?\r\n\r\nSiwert Gårdestig, Riksförsäkringsverket: Frågan var om en\r\ninkluderande arbetsmarknad delvis skulle lösa problemen med dem som hamnar\r\nmellan stolarna. Det tror jag definitivt att det skulle göra om vi kunde få\r\nen sådan lösning. Om vi tittar på alla som är\r\nlångtidssjukskrivna och har förtidspension finns det definitivt väldigt\r\nmånga som har arbetsförmåga. Men de är inte anställningsbara på en\r\narbetsplats  som  finns\r\njust  där  de  bor.  De kan inte gå tillbaka till sina\r\ngamla arbeten, men de kan definitivt arbeta. Därför måste vi hitta\r\nförutsättningar där arbetsmarknaden öppnas upp med flexiblare lösningar.\r\nAnnars kommer\r\naldrig det här problemet att kunna lösas. Det måste komma\r\nsådana möjligheter på arbetsmarknaden genom lönebidrag eller andra flexibla\r\nlösningar.\r\n\r\nDär har vi ett grundproblem, och det tror jag är en\r\nnyckelfråga för att lösa de stora problem som vi har i dag. Att få en\r\narbetsmarknad som är mycket mer flexibel än i dag är definitivt en\r\nhuvudfråga.\r\n\r\nEva Nilsson Bågenholm,  Sveriges  Läkarförbund:  Det  är\r\nsjälvklart  inte  så  att  allting  i  fråga  om sjukskrivningarna beror på\r\narbetsplatsen, men oavsett vad de beror på ska individen tillbaka till sin\r\narbetsplats. Det som vi ser där är att det är oerhört\r\nviktigt att läkaren har kontakt med arbetsgivaren,  gärna genom\r\nföretagshälsovården, för att lösa problematiken med hur individen så snart\r\nsom möjligt ska\r\nkunna återgå till arbetsplatsen.\r\n\r\nEn början på det är att man använder sig av\r\navstämningsmöten där jag som läkare redan tidigt kan se att det  kommer att\r\nbehövas ett större grepp på problematiken. Det kommer att ta tid. Jag\r\nbehöver samverka\r\nmed försäkringskassan, arbetsgivaren och\r\nföretagshälsovården. Då ska man kalla till det här avstämningsmötet så\r\nfort  som möjligt för att få med arbetsgivaren, för arbetsgivaren måste\r\nockså få en uppfattning\r\nom vad som är problemet. Annars kan arbetsgivaren aldrig\r\nhjälpa individen tillbaka till arbete.\r\nI bästa fall brukar det lösa sig ganska bra när\r\nföretagshälsovård finns. Men när företagshälsovård inte finns måste\r\narbetsgivaren  och  läkaren  ha en relativt nära kontakt för att individen\r\nska kunna komma\r\ntillbaka till arbetsplatsen.\r\nJag ska inte svara på den fråga som var riktad till\r\nMarie, men jag vill ändå dra några praktiska exempel där man har samarbetat\r\npå bra sätt. Det gäller  till  exempel  Deltaprojektet  i Göteborg, där man\r\npå\r\nvårdcentraler har engagerat psykologer, arbetsterapeuter\r\noch sjukgymnaster. Försäkringskassan finns på vårdcentralen tre dagar i\r\nveckan. Där har man denna typ av avstämningsmöten och har  haft  det i\r\nflera år\r\nutan  att  det har kallats avstämningsmöten.\r\nArbetsgivarna får väldigt tidigt information om vad som är problemet och om\r\nhur man ska kunna hjälpa individen tillbaka. Det finns också ett projekt i\r\nUppsala  som\r\nheter Rehabpiloten som har arbetat på ungefär samma sätt.\r\n\r\nBjörn Falk,  Almega:  Jag  är vd för ett företag som\r\nheter Samres. Vi har ungefär 200 anställda på sju platser i landet. Jag kan\r\nkonstatera att företagsperspektivet har varit ganska frånvarande här i dag.\r\nDet\r\ntycker jag är lite synd. Någon  nämnde här att de flesta\r\nlånga sjukskrivningar börjar med en eller flera korta sjukskrivningar. Det\r\ntror jag är helt riktigt. De korta sjukskrivningarna är något som vi\r\ndrabbas\r\nväldigt hårt av. Dels blir det direkta  kostnader,  dels\r\nockså störningar i verksamheten.  Det är ett allvarligt problem, och jag\r\ntror att om vi kan komma åt de korta sjukskrivningarna på ett bra sätt kan\r\nvi\r\nockså hindra många långa sjukskrivningar redan innan de\r\nhar blivit ett allvarligt problem.\r\n\r\nDå förutsätter det en direkt, nära kontakt mellan\r\nföretaget  och  den  sjukskrivande läkaren. Jag tycker till exempel att man\r\nskulle ha ett krav på att innan man skriver ett läkarintyg som tvingar\r\nföretaget\r\natt betala sjuklön borde läkaren ha en kontakt med\r\nföretaget. Ett läkarintyg  kostar  oss  lätt  10 000  kronor.  Normalt\r\nsett  granskar vi den typen av kostnader väldigt hårt. Men den här\r\nkostnaden har vi i\r\npraktiken ingen möjlighet att påverka. Därmed har vi\r\ningen möjlighet att vare sig lösa det problem som drabbar den enskilde\r\neller  bidra till att personen kommer tillbaka till arbetet. Jag tror att\r\nman skulle\r\nställa krav på en läkarkontakt direkt vid det första\r\nläkarintyg som skrivs - alltid.\r\nSedan kan jag säga något ytterligare om den fråga som\r\nkom om det inkluderande - eller inte inkluderande - arbetslivet och hur det\r\nfungerar.   Där kan jag säga att diskussionerna om utökat\r\narbetsgivaransvar\r\nför sjukkostnader har inneburit att jag i mitt företag\r\nhar sagt åt dem som anställer folk att vi måste bli oerhört mycket mer\r\nrestriktiva med vilka  personer  vi  anställer.  Vi  måste ta med en\r\nriskbedömning\r\ngällande om personerna blir långtidssjukskrivna och vi\r\ndärmed får ökade kostnader som vi inte klarar av. Det är ett beslut som vi\r\nhar varit tvungna att fatta. Det är företagsekonomiskt nödvändigt.\r\nOm jag ställer mig utanför företaget och tittar på det\r\nhär beslutet kan jag starkt ifrågasätta om det är bra. Jag tror inte att\r\ndet är en bra samhällsutveckling, men vi måste göra  detta  med  tanke  på\r\nde\r\nsignaler som kommer. Det är ett helt nödvändigt beslut.\r\nJag tror inte att det är ett bra beslut, men det är en följd av de signaler\r\noch de regler som kommer.\r\n\r\nSofia  Bergström,  Svenskt  Näringsliv: Jag tror att vi\r\nalla är oerhört överens om att det är samarbete och samverkan som är\r\nlösningen. Vi har också haft den ene efter den andre som understryker\r\nsvårigheterna\r\nmed att bedöma framför allt arbetsoförmåga. Det som vi\r\ninte alls har talat om är den allra första perioden i ett sjukfall.\r\nSamtliga långa sjukfall börjar med en sjuklöneperiod. Under\r\nsjuklöneperioden upplever\r\nvi att arbetsgivaren står tämligen  ensam. Det finns\r\ninget enhetligt läkarintyg under sjuklöneperioden. Här står den enskilde\r\narbetsgivaren och ska utifrån oerhört varierande kvalitet på läkarintyg, i\r\nde fall\r\ndär det över huvud taget finns ett sådant, kunna göra en\r\nbedömning av en persons funktionsnedsättning eller nedsatta arbetsförmåga.\r\n\r\nUnder sjuklöneperioden är det också  så att det inte\r\nfinns några färdiga eller förutbestämda steg i fråga om arbetsförmågans\r\nnedsättning. Arbetsgivaren ska kunna bedöma om den är 13 % eller 23 % eller\r\n47 %.\r\nDet finns ingen hjälp att få under denna period. Jag tror\r\nalltså att det är oerhört viktigt att det även i ett inledande skede finns\r\nmöjlighet att få den hjälp och det stöd som man behöver.\r\nRonny var inne på det som vi nu märker,  att  människor\r\nunder  vissa  perioder står utan ersättning under sjukpenningperioden. Det\r\nkan ju bli ännu svårare för den enskilde försäkrade, för det är oerhört få\r\narbetsgivare som nekar till att betala ut sjuklön. Den\r\nrisk som man löper  är  ju att det här blir en arbetsrättsprocess som\r\nslutar i AD. Det blir en lönetvist. Man betalar alltså sjuklönen oavsett om\r\ngrunden\r\när lätt att ifrågasätta. Det blir så att man under, för\r\nnärvarande, tre veckor får  sin  sjuklön.  Men  när  ärendet går över till\r\nförsäkringskassan får man ingenting. Det kan dröja ganska lång tid. Också\r\ndär\r\nbehöver vi samverkan mellan sjuklöneperiod och\r\nsjukpenningperiod, för samtliga sjukpenningärenden börjar med en första\r\nsjuklöneperiod.\r\n\r\nJohnny Johnsson, Svenska Företagsläkarföreningen: Det går\r\nju att få hjälp med just den där första tiden via företagshälsovård.  Det\r\när  ju  lämpligt  att  man också kräver att företagshälsovården tar hand om\r\nsjukskrivningen  och  tar  kontakt  med  sjukvården i\r\növrigt redan efter första veckan. Jag har erfarenheter av det, och när man\r\ngör detta kan man ha avstämningsmötena  mycket  tidigare  än  om  man  går\r\nvia\r\nförsäkringskassan.\r\n\r\nMan kan säga att rehabiliteringspotentialen  sjunker\r\noerhört efter tre månader, så det är mycket viktigt att man kommer in de\r\nförsta två veckorna och kan hantera det här på ett bra sätt. Personligen\r\ngör jag\r\nså att jag skriver till mina doktorer i omgivningen  och\r\nsäger:  Sjukskriv  gärna första veckan, men sedan tar jag över om inte\r\npatienten vill något annat. Jag kan lova att sjukhusläkare och andra är\r\nväldigt\r\nglada att slippa detta. Och jag och min arbetsgivare är\r\nglada att kunna hantera detta, för då kan vi få ned sjuktalen högst\r\nväsentligt.\r\n\r\nOrdföranden: Då återstår den sista frågan om praktiska\r\nexempel, Marie Åsberg, på hur ni arbetar med personer med\r\nutmattningssyndrom.\r\n\r\nMarie Åsberg, Sveriges Läkarförbund: Jo, det finns\r\npraktiska exempel i ganska  stor  skala. Det som är störst är nog det som\r\nfortfarande pågår i Västernorrland. Där har man engagerat hela\r\nÖrnsköldsviks kommun\r\noch hela Västernorrlands läns landsting. All personal där\r\nhar svarat på enkäter för att man ska identifiera dem som är i riskzonen\r\nför sjukskrivning. Sedan har man tagit hand om dem och skickat dem till\r\nolika\r\nbehandlingsinsatser för att försöka få ned sjuktalen. Det\r\nhar också inkluderat rehabilitering för dem som har psykiska problem, med\r\njust gruppsykoterapi.\r\n\r\nDet där är ett väldigt intressant experiment eftersom\r\nvi har gjort en \"lättversion\" av de här gruppsamtalen och utbildat folk som\r\ni och för sig inte är psykoterapeuter utan som arbetar under handledning\r\nmed\r\nsamtal. Det verkar faktiskt som att det där funkar\r\nväldigt bra.\r\nSedan finns det en verksamhet på gång i Stockholms läns\r\nlandsting, på Danderyds sjukhus  rehabiliteringsmedicinska  klinik.  Där\r\nstartar  vi  precis  i  dagarna  en stressrehabklinik som ska jobba just\r\nmed\r\npatienter med utmattningssyndrom och som också ska ägna\r\nsig åt utbildning och forskning.\r\nDet finns också ett experiment i Kalmar läns landsting,\r\ndär man specifikt har försökt förebygga utmattningssyndrom hos personalen\r\ngenom att - återigen - inventera vilka  som är i riskzonen och sedan\r\nerbjuda\r\ndem att vara med i ett experiment där man randomiserar,\r\nalltså man \"slumpar\" till att antingen få delta i kollegiala samtal eller\r\nbara gå som vanligt. Det där håller vi på och  utvärderar  just nu, och det\r\när\r\nen  del  preliminära resultat som är fascinerande. Ett\r\nresultat är att de personer som har suttit i samtalsgrupper för att de har\r\nvarit i riskzonen för utmattning efteråt säger att de tycker att\r\narbetsmiljön\r\nhar blivit  mycket  bättre.  Och  arbetsmiljön  har  vi\r\nalltså  inte gjort någonting åt. Det är individerna själva som genom att de\r\nhar diskuterat och resonerat om sådana här saker uppfattar detta, eller får\r\nmöjlighet att verka på sin arbetsmiljö, så att den känns\r\nsom bättre för dem.\r\n\r\nOrdföranden: Det ska bli spännande att se utvärderingen\r\nnär den är  färdig.  Birgitta  Carlsson (c): Jag har några korta frågor\r\nkvar, för man får ju svar på det ena efter det andra här i samband med de\r\nfrågor\r\nsom har ställts och dessutom i föredragningarna. Den\r\nminskning, eller stagnation, som ändå  har  skett  när  det  gäller\r\nsjukskrivningar, beror den på att det är färre människor som kommer in i\r\nsystemet eller\r\nberor den på att det är fler som får deltidssjukskrivning\r\neller partiell sjukskrivning?\r\n\r\nSedan är det detta med beslutet som vi har fattat här i\r\nriksdagen om att starta finansiell samordning i hela landet.  Det  ska\r\nvisserligen  vara  i begränsad omfattning, men vi ska ändå starta upp den.\r\nHar\r\ndetta kommit i gång någonstans? Vid olika studiebesök som\r\njag har gjort ute i landet har man knappt ens hört talas om det. Vem har\r\nansvar för att det verkligen kommer i gång?\r\nSedan har vi detta med avstämningsmöten. Fungerar det\r\növerallt i landet? Det måste också finnas rapporter om det. Det tycker jag\r\nockså, när jag har träffat olika människor, att de inte har vetat om.\r\n\r\nSiwert Gårdestig, Riksförsäkringsverket: Den stora\r\nnedgången, netto, av sjukfallen gäller de korta fallen. Där ser vi\r\nnedgången. Däremot är det segare  att få ned de långa fallen. Där har vi,\r\ntycker jag ändå,\r\npå ett bra sätt tacklat problemet. Problemet är att vi\r\ninte får ned de långa sjukfallen tillräckligt snabbt, och det beror lite på\r\natt vi är noga med att  vi  inte  löser  frågan  med automatik genom att\r\nbara\r\nflytta över folk i förtidspension. Jag tror att vi jobbar\r\nhårt för att pröva detta, men vi ser ändå en ökning av antalet\r\nförtidspensionärer. Det finns skäl för oss att hålla ett öga  på  den\r\nökningen  så att\r\nantalet så småningom under den här perioden faktiskt går\r\nned till en lägre nivå än vi har i dag. Men till en början får vi säkert en\r\nökning. Sedan kommer vi att gå nedåt.\r\n\r\nFinansiell  samordning är ju ett beslut som har kommit\r\nnu i dagarna. Vi har ännu inte startat de här samverkansförbunden. De är\r\ninte i gång. I deras regi finns alltså ännu inget arbete igångsatt. Jag\r\nväntar\r\npå att vi får sådana initiativ lokalt att vi kan starta\r\narbetet.\r\nI fråga om avstämningsmöten  är  det  nu så att\r\navstämningsmöten är i gång i alla län. Vi tror dock att vi ska jobba vidare\r\nmed att utveckla avstämningsmötena. Det var lite trögt i portgången men\r\njust nu är\r\ndet efter de rapporter jag har fått de senaste dagarna, i\r\ngång i alla län på ett bra sätt. Det är möjligt att det finns någon vit\r\nfläck kvar, men då letar vi upp den.\r\n\r\nOrdföranden: Jag vill bara säga om finansiell samordning\r\natt det väl ändå var ett år sedan vi fattande beslutet i riksdagen. Så vi\r\nfår väl påskynda det arbetet ute i hela landet.\r\n\r\nRolf Lindberg, Försäkringskassorna förbund:  för sig att\r\ndet är en ganska lång process att politiskt komma överens mellan kommuner,\r\nlandsting, försäkringskassa och länsarbetsnämnd om omfattning och\r\ninriktning\r\noch om att rigga administrationen. Jag tror att  man\r\nbehöver ha det här året på sig för att klara ut den biten. Men i uppemot en\r\ntredjedel av länen pågår det i alla fall. Om det inte är i hela länet så är\r\ndet\r\ni alla fall i delar av länet som den här typen av\r\naktiviteter är på gång.\r\n\r\nOrdföranden: Det låter gott, och jag kan väl redan  här\r\nförutskicka att det inte är omöjligt att utskottet som helhet lite senare\r\nkommer att fokusera just på finansiell samordning och hur man  har lyckats\r\nmed\r\ndetta ute i landet.\r\n\r\nUlla Hoffmann (v): Låt mig bara först instämma i det som\r\nordföranden sade om finansiell samordning. Det är ett av de viktigaste\r\narbeten vi har framför oss att se till att det kommer att fungera.\r\n\r\nJag vill fortfarande inte släppa den här frågan om  att\r\nhamna mellan stolarna, som Ronny Olander var inne på. Jag har jobbat i det\r\nhär utskottet sedan 1994, och det är först nu som människor har börjat höra\r\nav sig om de har blivit sjukskrivna av doktorn och är\r\nhemma  från  arbetet.  De  har  ingen  lön under tiden - det är alltså\r\nefter sjuklöneperioden. Sedan får de inte sina intyg godkända av\r\nförsäkringskassan,\r\nvilket innebär att de varken har ersättning från\r\nförsäkringskassan eller arbetet.\r\nJag skulle bara vilja höra: Har det hänt någonting? Det\r\nhär har ju inträffat precis samtidigt  som  vi  har  börjat röra i\r\nsjukskrivningsprocessen. Då skulle jag vilja höra om det har hänt någonting\r\nsom har\r\ngjort att människor just nu blir utan ersättning.\r\nSedan har jag en fråga till Riksförsäkringsverket och\r\nLandstingsförbundet. Det handlar om det här med ekonomiska drivkrafter i\r\nhälso- och sjukvården för minskade sjukskrivningar. Jag måste säga att jag\r\nblir\r\nlite brydd när jag läser den skrivelse som har gått in\r\ntill Socialdepartementet och Näringsdepartementet, men också  när  jag här\r\nhör er säga som ni gör. Jag trodde faktiskt att det var hälso- och\r\nsjukvårdens\r\nuppgift att se till att människor blir friska. Att\r\nlandstingen har dåligt med pengar håller jag med om, och vi håller på och\r\njobbar  för  att det ska bli mer. Men vad har ni exakt tänkt er att det där\r\nskulle\r\nmynna ut i som inte ligger inom det uppdrag som ni redan\r\nhar?\r\nSedan har jag en fråga till Marie Åsberg om det här med\r\nutmattningssyndromet. Vi har i handlingarna i dag fått med något om projekt\r\nOrvar  som  drivs  i  Stenungsund  och  som verkar väldigt intressant. Där\r\nbeskriver man också den här sjukdomen, den här diagnosen,\r\nväldigt väl. Det tar lång tid att komma tillbaka. Människor tappar\r\nfotfästet totalt. De tror inte på sig själva och så  vidare. Jag skulle\r\nvilja veta:\r\nVilka resurser behövs för att man inte ska behöva hamna i\r\nden situationen att man tappar fotfästet totalt, alltså att man får det här\r\nutmattningssyndromet? Jag tycker kanske att det  kan  vara  lite  sent att\r\nkartlägga vilka som är i riskzonen. Jag skulle vilja veta\r\nvad du ser som nödvändigt för att de kvinnor som arbetar inom kommuner och\r\nlandsting och som drabbas av det här inte ska behöva bli sjuka?\r\nSedan  vill  jag  ta upp en tredje fråga. Det är bara\r\nen kommentar till det här med arbetsförmåga. Jag tycker att det är ett\r\nväldigt intressant begrepp som vi faktiskt inte har diskuterat tillräckligt\r\n.  Jag\r\nhåller med Anders Wahlberg där. Om man säger att min\r\narbetsförmåga är 100 % så finns det någon som har 125 % och någon som har\r\n75 %. Vad är normen? Utifrån vad bedömer vi en människas arbetsförmåga?\r\n\r\nBirgitta Målsäter, Riksförsäkringsverket:  Jag skulle\r\nvilja börja med den fråga som du ställde, Ulla, som handlade om huruvida\r\ndet har hänt något. Som jag tidigare sade gjorde Riksförsäkringsverket i\r\ndecember\r\nförra året ett förtydligande i sin vägledning till\r\nförsäkringskassorna som just handlade om att man först skulle säkerställa\r\natt man hade kompletta underlag innan man gjorde en utbetalning av\r\nsjukpenning. Det\r\när resultatet av det som vi nu ser, kanske med  en  viss\r\nförskjutning  jämfört  med  vad  jag  själv trodde. Det har kommit mer nu\r\nunder våren än det gjorde direkt i december. Då är det fler personer som\r\nhar\r\ndrabbats av det här, och det är säkert det som vi ser.\r\nDet pågår en utredning och det är ett antal  personer  som faktiskt inte\r\nhar fått rätt till sjukpenning. De är väldigt få i förhållande till hela\r\nmängden\r\nsjukfall, men det är klart att det drabbar individen på\r\nett väldigt hårt sätt.\r\n\r\nOrdföranden: Så var det också frågan om ekonomiska\r\ndrivkrafter. Är inte det ett uppdrag som man redan har? Vad säger Eva\r\nNilsson Bågenholm?\r\n\r\nEva Nilsson Bågenholm, Sveriges Läkarförbund: Jo, vi har\r\nockså varit starkt engagerade i den frågan. Självklart  ska  vi  göra  det\r\nsom vi är ålagda att göra, men det vi ser som ett oerhört stort problem för\r\nläkarna i dag att göra den här initiala bedömningen är\r\natt det inte finns tid och att inte resurserna räcker till. En tanke när vi\r\nsjälva  kom  med det här förslaget för ett och ett halvt år sedan var att\r\nman\r\nskulle överföra en del resurser från sjukpenningen till\r\nsjukvården med drivkraften att det faktiskt handlar om att öka tiden för\r\nläkaren initialt  att  göra  en  bra  bedömning  av  individen,  funktionen\r\noch\r\narbetsförmågan och att kanske ta kontakt med\r\nförsäkringskassan och arbetsgivaren. Allt det här tar så oerhört mycket tid\r\n, och det hinns inte med.\r\n\r\nDet är precis det här som distriktsläkarna säger är\r\nderas stora arbetsmiljöproblem, att de inte hinner. Då såg vi den här\r\ntanken, precis som vi gjorde när vi tog över kostnadsansvaret för\r\nläkemedelsreformen\r\noch det framför allt decentraliserades. Det blev en ökad\r\nmedvetenhet, en bättre diskussion bland läkarna om hur man använder\r\nläkemedel, i vilka sammanhang, och hur vi kan förbättra vår\r\nkostnadseffektivitet  i\r\ndet här.\r\nDen  diskussionen  tror  jag  att man skulle kunna föra\r\növer till detta med sjukskrivningar, det här med de ekonomiska\r\ndrivkrafterna som vi pratar om här. Vi tror att man skulle kunna få bättre\r\nskjuts i det\r\narbetet och mer resurser till sjukvården för att kunna\r\ngöra bra bedömningar initialt.\r\n\r\nSiwert Gårdestig, Riksförsäkringsverket:  Det  vi  också\r\nser  är  att  det  som  händer  i  dag  när  sjukvården  är  väldigt\r\nutsatt  ekonomiskt är att landstingen och sjukhusen koncentrerar sig på den\r\ninre\r\neffektiviseringen. Det gör att man inte helt och hållet\r\ntänker på att det man gör också har effekter på sjukskrivningen utanför\r\nsjukhusdörrarna.  Vi vet också att frågan om sjukskrivningsproblematiken\r\ninte är\r\nuppe på landstingens dagordning i dag. Vi vill ha in den\r\ndär så att man ser att det vi gör på sjukhusen och inom sjukvården har\r\neffekter på sjukskrivningarna.  Det  är  samma sätt som med läkemedel. Det\r\nhände\r\ningenting på sjukhussidan förrän man faktiskt hade frågan\r\nsynlig i bokslut och balansräkning. Man såg att det vi gjorde där hade\r\neffekter. Samma sak är vi ute efter här.  Det  vi  gör  på  sjukhusen ska\r\nkunna\r\nsynas ha någon bäring på ekonomin, en positiv eller\r\nnegativ effekt. Då får man kanske helhetssynen, även på sjukhussidan, med i\r\ndiskussionen.\r\n\r\nMargareta  Persson, Landstingsförbundet: Jag kan instämma\r\ni det som sagts tidigare, men jag kan förstå Ulla Hoffmanns fråga. Första\r\ngången vi började diskutera det här fick jag samma känsla:  Varför  ska\r\nman\r\ninte kunna göra  det  här och klara det här utan dessa\r\ndrivkrafter? Samtidigt är det ju så att ekonomiska drivkrafter påverkar\r\nallting annat som vi gör i samhället. Så det vore väl konstigt om det inte\r\ngjorde\r\ndet här. Det är den ena biten.\r\n\r\nDen andra biten är just det här att sjukvården får upp\r\ndetta på dagordningen. Det är en fråga som man tidigare inte har haft där.\r\nRent konkret och rent praktiskt är det alltså så i dag att massor med\r\npengar\r\ntappas bort i passiv, ofta  negativ,  sjukskrivning.\r\nSjukförsäkringarna kostar samhället oerhört mycket pengar. I stället skulle\r\ndessa pengar kunna användas till positiva behandlingsåtgärder om man\r\nförändrade\r\nde här incitamenten. Det är någonting som skulle gagna\r\noss alla att sätta i gång den här goda spiralen.\r\n\r\nMarie Åsberg, Sveriges Läkarförbund: Det  är  väldigt\r\nintressant  att prata med människor med utmattningssyndrom och försöka ta\r\nreda på hur de ser på varför det har blivit på det här viset. Då säger de\r\nallra\r\nflesta av dem som hänför det här till arbetslivet, vilket\r\nmerparten  gör, att det är omorganisationerna. De säger också ofta att det\r\ngick bra första gången, och det gick bra andra gången. Tredje gången tyckte\r\njag att det började bli lite jobbigt. Men fjärde och\r\nfemte gången som man omorganiserar på ett arbete på kort tid, då är det\r\nväldigt svårt, och det knäcker människor.\r\n\r\nSedan får ju ofta omorganisationerna en massa\r\nkonsekvenser med ökad  arbetsbelastning  och att man separeras från\r\narbetskamrater som kanske har varit ett stöd för en. Så en åtgärd, som\r\nkanske är omöjlig men\r\nsom ändå vore värd att tänka på, är om man kunde ta det\r\nlite lugnt med omorganisationer och  fundera på om de alltid är nödvändiga\r\noch alltid av godo. Och när man vet att man måste göra dem tycker jag att\r\nman\r\nska ha en beredskap för att ta hand om de problem som vi\r\nfaktiskt vet alltid uppstår i förloppet efter en omorganisation, att\r\nsomliga människor knäcker sig.\r\nEn annan sak, eftersom du frågade om dem som var\r\noffentliganställda, landstingsanställda och så, är de värderingskonflikter\r\nsom uppstår i en alltmer ekonomiskt styrd vård för människor som har sökt\r\nsig till\r\nvården inte för att de vill spara pengar, eller ens tjäna\r\nsärskilt mycket pengar, utan för att  de  vill  hjälpa andra människor.  De\r\nhar en praxiskunskap om hur man ska bära sig åt men får inte tillfälle att\r\nanvända den utan måste jäkta på ett sätt som de själva\r\ntycker är orimligt. Det där skapar samvetskonflikter, och samvetskonflikter\r\när en bra grogrund, tror vi, för utmattning och utbrändhet.\r\nJag tror att det i allmänhet är bättre att stämma i\r\nbäcken än i ån, och det var väl också din uppfattning.  Det kunde vara\r\nklokt att se om man kan införa sådana här tankegångar i de hälsobokslut som\r\nman har\r\ntalat om, alltså att man verkligen tittar på arbetsmiljön\r\noch på hur de anställda mår.\r\n\r\nUlla Hoffmann (v): Detta med utmattningssyndrom låter\r\nväldigt intressant, tycker jag. Jag tackar för den förklaringen.\r\n\r\nNär det gäller ekonomiska drivkrafter, vilka är de\r\nriktade till? Är det till läkaren som sjukskriver färre? Ska de gå\r\ngemensamt till hela sjukhuset eller till Landstingsförbundet? Eller hur har\r\nni tänkt er?\r\nI så fall skulle man kunna ersätta det med att vi jobbar\r\nhårdare här i riksdagen i budgetprocesserna för att se till att landstingen\r\nfår mer pengar.\r\n\r\nEva Nilsson Bågenholm, Sveriges Läkarförbund: Som vi har\r\ntänkt både i vårt ursprungliga förslag och i det gemensamma förslaget är\r\natt det inte under några omständigheter ska komma en enskild läkare till\r\ngodo.\r\nMöjligen på landstingsnivå eller på förvaltningsnivå ska\r\nman få vinsten av ett effektiviserat arbete och av att  man  får  ned\r\nantalet  sjukpenningdagar.  Det  får aldrig innebära att läkaren gör en\r\nfelaktig\r\nbedömning på felaktiga etiska grunder. Det ska inte vara\r\nekonomin som styr den individuella bedömningen, utan man ska se att ett\r\nförbättrat arbete och en högre kvalitet  i  processen  gör  att  man\r\nminskar på\r\nsjukpenningdagarna.\r\n\r\nDu ställde också frågan mer retoriskt: Vad är\r\narbetsförmåga? Vad är normen? Det är självklart att det inte går att säga\r\natt den är hundra procent för varje individ. Jag brukar berätta om min\r\nkollega. Jag är\r\nalltså  internmedicinare  och  tar  hand  om  akut  svårt\r\nsjuka  patienter.  Jag  har  en kollega som är förlamad från axelnivå och\r\nnedåt, och han arbetar som internmedicinare. Han har alltså hundra procents\r\narbetsförmåga, vilket är helt ofattbart. Han skulle ha\r\nkunnat bli förtidspensionerad för  länge  sedan.  Man måste göra\r\nbedömningen utifrån individens förmåga och egenskaper i relation till det\r\narbete som han\r\neller hon utför.\r\n\r\nAnders Wahlberg, Sveriges Psykologförbund: Det är helt\r\nrätt det som Marie Åsberg säger, att man ska förebygga  och  titta på\r\nomorganisationerna. Men jag tror att vi måste lyfta blicken lite också i\r\növrigt och\r\ninte bara fokusera på arbetsplatsen. Vad är det som gör\r\natt de kvinnor som drabbas av detta också är dubbelarbetande,  springer\r\nrunt  och  ska hinna med alla utflykter och sådana saker? Vad är det som\r\nhänder\r\nhemma? Vad är det som händer i samhället? Den debatten är\r\nockså viktig att föra. Men det krävs en extra utfrågning kring det.\r\n\r\nNär det gäller detta med att försöka att hinna med och\r\nspara tid i sjukskrivningsprocessen vill jag än en gång peka på\r\nmöjligheterna att använda psykologerna i det sammanhanget.\r\n\r\nMona Jönsson (mp): Om jag spinner vidare på det som Ulla\r\nsade har jag, när jag har varit ute i landet, hört att läkare inte kommer\r\ntill avstämningssamtalen.  Det  fungerar  inte alls. Trots att det betalas\r\nut\r\nersättning till arbetsplatsen kommer det inte några\r\nläkare. De säger att de inte har tid.\r\n\r\nSedan  vill  jag  vända  mig  Anders  Wahlberg. Det har\r\nvarit ett motargument mot att psykologer skulle komma in tidigare i arbetet\r\natt ni har så långa samtalssjok, 40-50 samtal.  När  jag  har  pratat  med\r\nlångtidssjukskrivna tycker de att det skulle vara\r\njättebra. De som har fått kortare samtalsperioder på 3-5 gånger för att\r\nröna ut vad som är hönan och ägget i alltihop har kommit ur sjukskrivning\r\ntidigare.\r\nBeträffande den finansiella samordningen  får  jag\r\nhöra när jag är ute i kommuner och landsting att de inte har hört talas om\r\natt man kan jobba tillsammans med arbetsplatserna. Så det hoppas jag att vi\r\nfår\r\nfart på.\r\nDet har länge funnits läkemedelskommittéer i\r\nlandstingen.  Där  har  man  alltså  beslutat  att  man  ska  prioritera\r\nvissa läkemedel framför andra. Nu hörde jag att det finns\r\nsjukskrivningskommittéer. Både\r\npsykologer och sjukgymnaster säger här i dag att man\r\nkanske snabbare skulle komma till rätta med vad som är hönan  och vad som\r\när ägget om det är fler som är med i sjukskrivningskommittéerna. Då undrar\r\njag om\r\nni som är inblandade i dessa kommittéer tänker ta in\r\nflera ledamöter, typ sjukgymnaster och psykologer, för att snabbare komma\r\ntill rätta med det hela.\r\nDet är svårt att komma underfund med vad\r\nsjukskrivningsblanketterna står för. Jag vet inte om de är anpassade efter\r\nde nya stressdiagnoserna så att folk får rätt rehabilitering.\r\nEgentligen kan man undra om det är sjukförsäkringen som\r\ndet är fel på. Att det har blivit mera förtidspensioner och  sådant  måste\r\nju  bero  på  att  det  är  fel  på arbetsplatserna. Systemet med en massa\r\noutsourcing startade runt 1997 när alla siffror gick\r\nuppåt. Då fanns det egentligen inte plats för vanliga människor, utan man\r\nskulle vara någon sorts supermänniska på arbetsplatserna.\r\nOm inte alla hjälps åt att ta till vara den\r\narbetsförmåga som finns får vi ju inte tillbaka folk i arbete. Det spelar\r\ningen roll om försäkringskassor och arbetsförmedlingar samarbetar. Det\r\nfinns helt enkelt\r\ninte några arbeten att få folk tillbaka till.\r\n\r\nEva Nilsson Bågenholm, Sveriges Läkarförbund: Jag\r\nuppfattar också att det fortfarande är problem med avstämningsmötena. När\r\nvi lade fram förslaget för drygt två år sedan  sade  vi  att  det kommer\r\natt vara en\r\nganska hög trappa att ta sig över innan det hela kommer i\r\ngång. Det kommer att ta tid, men man måste investera i den tid som\r\navstämningsmötena tar. Även distriktsläkarna säger att om de bara får tid\r\nför dessa\r\nmöten kommer det att spara tid i slutändan. Som alltid\r\nnär man måste investera ganska mycket i början kan det ta emot. Men det\r\nkommer att bli bättre.\r\n\r\nErsättningarna spelar ingen som helst roll. De är\r\nganska låga i det här sammanhanget. Det är inte dem som det handlar om,\r\nutan det handlar om att man måste se att det ger vinster för patienten i\r\nslutändan.\r\nSedan vill jag kommentera detta med vilka som ska sitta\r\ni sjukskrivningskommittéerna. Läkemedelskommittéerna består inte enbart av\r\nläkare - det vill jag framhålla - utan där sitter alla  som  har kunskap om\r\nläkemedel. För mig är det självklart att i\r\nsjukskrivningskommittéer ska alla som har kunskap om detta finnas med.\r\n\r\nAnders  Wahlberg,  Sveriges  Psykologförbund:  Sedan\r\n1998  har  vi  jobbat med gruppterapi, som Marie Åström pratade om, och då\r\nkommer man snabbt upp i 50 timmar. Det finns nu nya teorier, nya tankar och\r\nny\r\ninställning, och det är väldigt ofta som man träffar\r\npsykologer 3-5 timmar.  Ibland  kan  det  räcka med 1 timme för utredning\r\noch för att få tips på hur man kan gå vidare. Men när det är fråga om\r\ngruppterapi\r\nunder ett halvår kommer man snabbt upp i 50 timmar.\r\n\r\nSara Maripuu, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund:\r\nJag tycker att det är självklart att en sjukskrivningskommitté  ska  vara\r\nmultiprofessionellt sammansatt. Kanske skulle också sjukgymnastkompetens\r\nplatsa\r\ninom försäkringskassorna i en mycket större utsträckning\r\nän vad som är fallet i dag.\r\n\r\nSedan vill jag återknyta till Ulla Hoffmanns fråga om\r\narbetsförmåga. Det handlar om hur man definierar hälsa. Hälsa är ju inte\r\navsaknad  av  vare  sig sjukdom eller funktionshinder, utan det handlar om\r\natt\r\nindividen kan möta de kravnivåer och förväntningar som\r\nfinns till exempel på en arbetsplats. För att en arbetsgivare ska få\r\nvägledning i vilka arbetsuppgifter  som  lämpar  sig  för  en individ måste\r\nman göra\r\nnoggranna - ofta multiprofessionella -\r\nfunktionsbedömningar och funktionsbeskrivningar.\r\n\r\nBjörn Falk, Almega: Det är svårt att få till stånd\r\nuppföljningsmöten, det har jag egen erfarenhet av. Det beror delvis på att\r\nläkare kan ha svårt att ställa upp, men också på att det är  svårt  att  få\r\nmånga\r\nkalendrar  att gå ihop. Det är därför som jag tycker att\r\ndet är väsentligt att få den första, direkta kontakten mellan läkaren och\r\nföretaget vid den första sjukskrivningen. Då stämmer man i bäcken och inte\r\ni\r\nån.\r\n\r\nBo Könberg (fp): Vi har ju talat en del om finansiell\r\nsamordning och ekonomiska drivkrafter, och ämnet har funnits med i debatten\r\nåtminstone i 19-20 år, så vi får hoppas att det händer någonting.\r\n\r\nOm nu Riksförsäkringsverket,  Läkarförbundet  och\r\nLandstingsförbundet tycks vara överens om att vi borde ha skarpare\r\nekonomiska drivkrafter, har ni fått någon reaktion - och jag ställer frågan\r\nnärmast till\r\nverket - från dem som bestämmer? Några av oss andra är\r\nändå för det.\r\nMin andra fråga gäller det som Siwert Gårdestig\r\nsnuddade  vid  i  sin  inledning.  Han  uttalade  sig  positivt  om\r\nkarensdagar. Jag tänkte inte fråga om dem utan mera om de ekonomiska\r\ndrivkrafterna för den\r\nenskilde. Har ni någon bild av den totala ersättningen\r\nsom man får, alltså inte bara från det allmänna utan också det  som  man\r\nfår  vid  avtalspension  och  i  samband med förtidspension och vid rätten\r\ntill\r\nbostadsbidrag? Hur ser de ekonomiska drivkrafterna ut där\r\n?\r\nTill  sist  har  jag  en  fråga till Eva Nilsson\r\nBågenholm som ju tog upp frågan om primärvården i slutet av sin inledning.\r\nVår bild från Folkpartiets sida under senare  år  är  att  antalet\r\nhusläkare  och\r\nfamiljeläkare inte ökar. Det vore intressant att höra vad\r\nni gör för bedömning. Jag har nyligen väckt frågan i en interpellation, så\r\njag kunde kanske få lite underlag inför den debatten.\r\n\r\nLennart Klockare (s): Jag har fått svar på mina frågor.\r\nJag har en fråga kvar om att köpa tjänster, men den kan vi lämna därhän.\r\nDen kan jag diskutera med berörda myndigheter.\r\n\r\nI stället vill jag ägna en  minut  åt  ett  ärende  som\r\njag  diskuterade  med  en  person  om  under helgen. Det belyser det stora\r\nproblemet med samordningen. En man i 60-årsåldern har varit sjuk i två år.\r\nSjukpenningen drogs in. Han har nu gått ett år utan\r\nsjukskrivning. Läkaren fortsätter att sjukskriva  honom,  men  han  får\r\ningen  ersättning av försäkringskassan. Arbetsförmedlingen vill inte göra\r\nnågonting\r\neftersom han är sjukskriven. Mannen har överklagat.\r\nArbetsgivaren pratar väl, men gör ingenting. Han har alltså hamnat mellan\r\nstolarna.  Vem ska ta initiativet till att något händer? Mannen vill\r\ntillbaka till\r\narbetet, trots sin ålder, som inte är så farlig, tycker\r\njag.\r\n\r\nSiwert Gårdestig, Riksförsäkringsverket: Jag ska ta upp\r\nden fråga som Bo Könberg ställde om reaktionen på våra förslag om\r\nmedfinansieringen. Den är försiktigt positiv. Så avläser jag reaktionen.\r\n\r\nNär det gäller karendagarna för den enskilde och den\r\nsamlade ersättning som den enskilde kan uppbära har vi ingen samlad bild.\r\nVi vet bara  att  de  privata tilläggsförsäkringarna är ganska generösa.\r\nMen vi\r\nhar ingen samlad bild av detta.\r\n\r\nBirgitta Målsäter, Riksförsäkringsverket: Det är alltid\r\nsvårt att kommentera ett enskilt ärende så här spontant. Vi har ju inte\r\nhelhetsbilden klar för oss.  Men det låter som att det finns en\r\narbetsgivare som\r\nhar ett arbetsgivaransvar. Så frågan är vad som går att\r\ngöra på arbetsplatsen. Så mycket mer tror jag inte att jag kan kommentera\r\nutifrån den information du gav här.\r\n\r\nEva Nilsson Bågenholm, Sveriges Läkarförbund: Tyvärr har\r\nantalet allmänläkare minskat något från 2001 till 2003. Det är ingen trend\r\nsom vi är glada över, framför  allt  med tanke på att vi väntar ganska\r\nmånga\r\npensionsavgångar under de närmaste tio åren. Så det är en\r\nganska dyster bild, om vi inte gör någonting väldigt radikalt.\r\n\r\nVi från Läkarförbundet vill nu satsa på det som vi\r\nkallar för nationellt familjeläkarsystem. Vi har fört fram en idé från\r\ndistriktsläkare och privatläkare i Sveriges läkarförbund.  Det  kallas  för\r\nPROTOS.\r\nTillämpas  det  programmet  tror  vi  att det skulle\r\nlocka många att välja att bli familjeläkare. Dagens system fungerar inte.\r\nDet lockar inte läkare att bli distriktsläkare. Vi tror att man måste ta\r\nhelt nya\r\ngrepp för att det ska finnas en positiv vilja att åter\r\nsatsa på det yrket.\r\n\r\nAnna Lilliehöök (m): Jag tänkte återgå  till  det  som\r\nvi  inledde med, nämligen polisen som har sjukskrivits. I DN i dag uttalar\r\nsig hans chef om hans sjukskrivning: I det här fallet finns det ett beslut\r\nom\r\nsjukskrivning, och varken jag eller du - journalisten\r\nalltså - kan avgöra om det här är befogat eller inte. Detta är alltså\r\npolischefens inställning.\r\n\r\nDen här personen är sjukskriven över sommaren. Vi har\r\ntalat  om  vägen  in  i  sjukskrivningsfällan. Jag misstänker att det är\r\nprecis så här den ser ut. Sedan kan vi prata om samverkan, samarbete och\r\nvad vi\r\nvill. Men den här mannen ska alltså vara borta från\r\njobbet till augusti, och vad tror  ni händer i augusti? Räcker det med att\r\nAnders Wahlberg pratar med honom då? Jag undrar det. Valet ser inte riktigt\r\nut på\r\ndet viset.\r\nJag vill haka på detta med sambandet mellan\r\narbetsgivaren och första sjukskrivningen.  Min fråga som jag riktar till\r\nEva Nilsson Bågenholm är: Hur tycker du att man ska utforma en lagstiftning\r\nså att läkare\r\noch arbetsgivare samråder inför en sjuklöneperiod? Det\r\nskulle vara väldigt intressant att höra. Framför allt tror jag det här\r\npolisbefälet skulle behöva ha det instrumentet i sin hand.\r\nSedan vill jag ställa frågan till Siwert Gårdestig men\r\npå ett lite annorlunda sätt, nämligen:  Finns  det  inte  ett  allvarligt\r\nfel i lagstiftningen om en polis kan sjukskriva sig så här? Precis som\r\nchefen\r\nsäger vet vi ju inte varför. Han kan ju ha alla möjliga\r\nsjukdomar. Men det antyds att det inte är så i det här fallet. I  och  för\r\nsig  kan det vara en riktig bedömning med tanke på att RFV i sin\r\nhandledning\r\nskriver att allt som inte är normalt är sjukt. Behövs det\r\ninte lite fastare stöd till läkarna också i medicinskt hänseende? Det kan\r\nEva Nilsson Bågenholm också kommentera.\r\nVi från Moderaterna har alltid tagit upp frågan om\r\nsjukskrivning från arbetsuppgifter. Man bör från början definiera att den\r\nsom har till  exempel  ont  i foten inte ska vara springschas utan göra\r\nnågonting\r\nannat. Vi har också föreslagit att man ska delta i\r\nutbildning. Det finns ju många möjligheter.\r\n\r\nOrdföranden: Jag vill bara påpeka att huruvida den här\r\npolisen är sjukskriven eller inte tycker jag att vi ska vara försiktiga med\r\natt kommentera. Men vi kan prata om sjukskrivningar generellt.\r\n\r\nKenneth Lantz (kd): Jag vill inskränka min frågeställning\r\ntill det intressanta inlägg du gjorde och det som också Ulla Hoffmann\r\nberörde om icke full arbetskapacitet.  Du nämnde att många säkerligen kan\r\narbeta\r\nupp till 25-75 %. Jag skulle vilja ha ett uttalande i den\r\nfrågan även från Almega. Finns det en rimlig chans att deltidssjukskriva\r\nmänniskor som ändå är närvarande till hundra procent på arbetsplatsen? Är\r\nmin\r\nfrågeställning tydlig nog? Det är inte säkert att man\r\npresterar till hundra procent, men man kan må väl av att vara närvarande\r\ntill hundra procent på arbetsplatsen och  ha  en  lite lägre\r\narbetskapacitet. Kan\r\nman göra det och ändå uppehålla en viss ärlighet gentemot\r\nsystemet?\r\n\r\nEva Nilsson Bågenholm, Sveriges Läkarförbund: När vi\r\ndiskuterade detta för ett och ett halvt till två år sedan sade vi att\r\navstämningsmöten borde vara obligatoriska senast efter åtta veckor. Men vi\r\nsade också\r\natt åtta veckor egentligen är för lång tid. Samtidigt\r\ninsåg vi att det skulle bli problematiskt om det ska vara obligatoriskt.\r\nDet kan ju vara så att man inte hinner med.\r\n\r\nJag  tror  inte  att  man  i nuläget kan ändra\r\nlagstiftningen för att åstadkomma en förbättring. Men vi tror att man ska\r\ntrycka på mer för att man ska ha avstämningsmöten så att arbetsgivaren,\r\nläkaren  och\r\npatienten får träffas snabbt. Det ska inte behöva gå tre\r\nmånader innan man gör en sådan bedömning.\r\nNär det gäller fastare stöd  till  läkare  måste det\r\nske ett samarbete med försäkringskassan. Jag vill återigen nämna\r\nDeltaprojektet i Göteborg där en person från försäkringskassan kommer tre\r\ndagar i veckan\r\ntill vårdcentralen för att diskutera även de fall som kan\r\nkomma att bli aktuella. Man har alltså en snabb och tät dialog och\r\ndiskuterar alla fall tidigt. Det tror jag är viktigt.\r\nSjälvfallet måste man kunna bli sjukskriven  från\r\nvissa  arbetsuppgifter. Johnny Johnsson var inne på detta med brutet ben.\r\nDet är självklart att man ska kunna utföra vissa arbetsuppgifter. Den\r\nmöjligheten\r\noch flexibiliteten måste finnas. Men många av patienterna\r\nvittnar  om  att arbetsgivaren säger nej, att man inte kan ställa upp med\r\ndetta i dagens pressade tempo. Här måste man försöka att hitta vägar för\r\natt\r\nkomma vidare.\r\nJag tycker också att det är självklart att man ska\r\nkunna vara deltidssjukskriven  och finnas på arbetsplatsen till hundra\r\nprocent. Det går definitivt att genomföra med dagens system om man har\r\nkapacitet att\r\narbeta 50 eller 75 % i sin egen takt. Det är en av de\r\nsaker som jag tycker att man ska driva på ytterligare för att individerna\r\nlättare ska kunna återgå i arbete.\r\n\r\nSiwert Gårdestig, Riksförsäkringsverket: Jag ska ta\r\npolisen som symbol. Det som har hänt  är att han ska vara sjukskriven över\r\nsommaren. Men vi kommer ju att pröva detta efter de striktare reglerna som\r\nvi gör\r\ni alla andra fall. Än så länge går den här polisen på\r\narbetsgivarens sjuklön. Men jag skulle  gärna  se att vi fick pröva det här\r\n. Om det inte föreligger sjukdom borde man i detta fall inte få bli\r\nsjukskriven\r\nefter det att sjukperioden har uppstått. Än så länge är\r\ndet ingen som har godkänt sjukskrivningen över sommaren. Med den striktare\r\nmetod som vi nu tillämpar tror jag näppeligen att han skulle få fortsätta\r\natt\r\nvara sjukskriven om han inte är sjuk.\r\n\r\nDet vi nu har märkt är att arbetsgivarna generellt sett\r\nredan har blivit mycket mer på alerten. De vill ha vår hjälp med att ta\r\nfram metoder och intyg för att redan från början snabbt kunna komma i gång\r\nmed\r\naktiva insatser för dem som är sjukskrivna, och det\r\ntycker vi är positivt.\r\n\r\nUlf Lindberg, Almega: Kenneth Lantz ställde en fråga om\r\nmöjligheten att vara sjukskriven och också vara närvarande till hundra\r\nprocent på arbetsplatsen. Jag kan bara instämma i att det låter som en\r\nintressant\r\nmöjlighet. Samtidigt är det viktigt för oss att påpeka\r\natt vi inte tror på deltidssjukskrivning som en  saliggörande  åtgärd.  En\r\nslentrianmässig  deltidssjukskrivning  skapar  samma  typ  av  problem som\r\nen\r\nslentrianmässig heltidssjukskrivning, framför allt i ett\r\ntjänsteföretag där varje individ är viktig på ett alldeles särskilt sätt.\r\n\r\nÅterigen:  Som  Björn  Falk tidigare har framfört är\r\ndet viktiga en tidig kontakt mellan läkaren och arbetsgivaren. Där brister\r\ndet i dag. Det är viktigt att säga det eftersom professionen har fått\r\nväldigt\r\nmycket tid här. Vi har en skarp kritik mot hur detta\r\nfungerar i dag. Vi skulle vilja att man ålade läkarna detta. Läkarna är\r\nväldigt viktiga tillsammans med arbetsgivarna för att man ska kunna lösa\r\nfrågan.\r\n\r\nJohnny Johnsson, Svenska Företagsläkarföreningen: När det\r\ngäller avstämningsmöten är det oerhört viktigt att initiativet inte tas\r\nbara från försäkringskassan. Om arbetsgivaren och andra tog initiativet\r\nskulle\r\nman efter behov kunna hantera den tidiga delen som är\r\nnödvändig. I dag är det nästan praktiskt omöjligt att ha dessa möten före\r\ntre månader, och det är alldeles för sent.\r\n\r\nEn annan sak när det gäller  arbetsförmågan  är  att\r\ndet  är  oerhört  viktigt  att  komma  ihåg  att  människan  består av\r\nkropp, själ och ande. Alla dessa måste må bra. Omotiverade människor går\r\ninte att\r\nrehabilitera.\r\n\r\nOrdföranden: På hela utskottets vägnar vill jag framföra\r\nett varmt tack till alla er som har kommit hit, både ni som har hållit\r\nutmärkta inledningar och ni som representerar andra organisationer och har\r\nställt upp och svarat på frågor från oss ledamöter.\r\nTack så väldigt mycket! Tack också ledamöterna för ert\r\ntålamod! Tack alla TV-tittare som har följt oss! Härmed avslutar jag denna\r\nhearing.\r\n\r\nBild 1\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 2\r\n\r\n\r\n\r\nBild 3\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 4\r\n\r\n\r\n\r\nBild 5\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 6\r\n\r\n\r\n\r\nBild 7\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 8\r\n\r\n\r\n\r\nBild 9\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 10\r\n\r\n\r\n\r\nBild 11\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 12\r\n\r\n\r\n\r\nBild 13\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 14\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 15\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 16\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf357 yrkande 11, 2004/05:Sf359 yrkande 2, 2004/05:Sf384 yrkande 2, 2004/05:Sf389 yrkande 6 och 2004/05:Sf394 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "A7CBFC03-A11D-4FCE-B6C5-6DA0151967CE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "1",
                    "1",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "0",
                    "24",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "130",
                    "158",
                    "25",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 1"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A7CBFC03-A11D-4FCE-B6C5-6DA0151967CE",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "reservation 1",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Principer för socialförsäkringarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf338, 2004/05:Sf359 yrkande 1, 2004/05:Sf377, 2004/05:Sf384 yrkandena 1 och 3-9 samt 2004/05:Sf389 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "F25E81E0-4D70-4FEF-8017-2B0587F5A8D3",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "1",
                    "19",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "25",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "243",
                    "26",
                    "44",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F25E81E0-4D70-4FEF-8017-2B0587F5A8D3",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Försäkring för barn och unga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf295.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "EU:s kompetens",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf263 yrkande 10, 2004/05:Sf362 yrkande 1 och 2004/05:Sf389 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Gränshinder i Norden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf228, 2004/05:Sf229, 2004/05:Sf248, 2004/05:Sf280, 2004/05:Sf356 yrkande 2, 2004/05:Sf367, 2004/05:Sf385 och 2004/05:Sf386.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Egenavgifter för begränsat skattskyldiga",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf302.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Utlandsstationerade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk5 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Biståndsarbetare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf323.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Företagares socialförsäkringsskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf270 yrkandena 1-4, 2004/05:Sf313, 2004/05:MJ508 yrkande 4, 2004/05:N398 yrkande 7, 2004/05:N413 yrkande 7 och 2004/05:A355 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "0DBFFB56-D521-482D-8E80-90E41E1EFA06",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "21",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "46",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "196",
                    "50",
                    "67",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0DBFFB56-D521-482D-8E80-90E41E1EFA06",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Konstnärernas socialförsäkringsskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr239 yrkandena 6, 7 och 11 samt 2004/05:Kr357 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Anslag utgiftsområde 10",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 10 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2004/05:Sf347 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 7-10, 2004/05:Sf357 yrkande 12, 2004/05:Sf359 yrkandena 8-13, 20 och 22-26, 2004/05:Sf369 yrkandena 1-12, 2004/05:Sf403 yrkandena 2, 3, 8, 9, 11 och 13, 2004/05:So357 yrkande 7, 2004/05:So612 yrkande 3 och 2004/05:A353 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Orsaker till ohälsan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf359 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Sjukdomsbegreppet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf287 yrkande 13 och 2004/05:Sf357 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Sjukpenning vid skönhetsoperationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf337.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Försäkran vid sjukpenning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf357 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Information om sjukförsäkringens syfte",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf359 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Läkarna och sjukskrivningsprocessen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf359 yrkande 16 och 2004/05:Sf403 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Sjukgymnaster och psykologer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf301 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:Sf383.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Minskningsregeln",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf347 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Sänkta ersättningsnivåer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf357 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Tak i sjukförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf389 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Karensdag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf281 och 2004/05:Sf408.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Flexibel sjukpenningnivå",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf225, 2004/05:Sf238, 2004/05:Sf246, 2004/05:Sf251, 2004/05:Sf261, 2004/05:Sf345, 2004/05:Sf357 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sf359 yrkande 17, 2004/05:Sf373 och 2004/05:Ub389 yrkande 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Studier vid sjukskrivning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf233, 2004/05:Sf269, 2004/05:Sf292, 2004/05:Sf296, 2004/05:Sf357 yrkande 1 i denna del, 2004/05:Sf382, 2004/05:Sf388, 2004/05:Sf402, 2004/05:Sf403 yrkande 6, 2004/05:Ub389 yrkande 2 i denna del och 2004/05:Ub441 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Studiemedel och SGI",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub389 yrkande 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Beslut om sjukpenning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf250, 2004/05:Sf294, 2004/05:Sf376 och 2004/05:Sf411.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Samordning av ersättningssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf343, 2004/05:Sf349 och 2004/05:Sf389 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Faktorer som kan påverka sjuktalen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf287 yrkandena 1-4, 6, 7, 9, 11 och 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Övriga sjukpenningfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf242 och 2004/05:Sf312.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Kompensationsnivå i sjuklönen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf212, 2004/05:Sf347 yrkande 3 och 2004/05:Sf398 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Samverkan i rehabiliteringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf308, 2004/05:Sf332, 2004/05:Sf353, 2004/05:Sf392, 2004/05:Sf409, 2004/05:So394 yrkande 7 och 2004/05:N401 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "32",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "C415BD4D-8D73-417B-B73D-630C4DB8253A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 32 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "21",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "25",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "221",
                    "46",
                    "46",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C415BD4D-8D73-417B-B73D-630C4DB8253A",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Sanktionsmöjligheter mot arbetsgivare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf241.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Rehabilitering av arbetslösa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf236 yrkande 5 och 2004/05:Sf371.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Arbetsmarknad för äldre och arbetshandikappade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf234.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf236 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Ansvar för rehabilitering m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf314, 2004/05:Sf357 yrkande 5 och 2004/05:Sf372.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Rehabilitering av funktionshindrade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf254.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Punktskriftsundervisning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf202 och 2004/05:Sf256.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Utbildning med ledarhund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf325.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Rehabilitering av långtidssjukskrivna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf272.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "35",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "00278D19-69AA-4860-8915-D190F855EA71",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 35 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "141",
                    "0",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/00278D19-69AA-4860-8915-D190F855EA71",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf219, 2004/05:Sf236 yrkande 2, 2004/05:Sf247, 2004/05:Sf293, 2004/05:Sf307 och 2004/05:Sf403 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Närståendepenning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf249, 2004/05:Sf274 och 2004/05:So357 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Ungdomar och aktivitetsersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf222 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Sjukersättningens sluttid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf357 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Studier och aktivitets- och sjukersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr370 yrkande 3 och 2004/05:Ub389 yrkande 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Vilande aktivitets- och sjukersättning vid studier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf243, 2004/05:Sf359 yrkande 19, 2004/05:Sf403 yrkande 5 och 2004/05:Ub389 yrkande 2 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Bisyssla vid partiell sjukersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf239.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Åtgärder för återgång i arbete vid aktivitets- och sjukersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf403 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Vilande aktivitets- och sjukersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf359 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Rätt till aktivitets- och sjukersättning på garantinivå",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf264.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "51",
          "rubrik": "Aktivitets- och sjukersättning vid institutionsvistelse",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf303 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "52",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitets- och sjukersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf311 och 2004/05:Sf342.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "53",
          "rubrik": "Handikappersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf226, 2004/05:Sf227, 2004/05:Sf282, 2004/05:Sf306, 2004/05:Sf350 och 2004/05:Sf374.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "54",
          "rubrik": "Privatisering av arbetsskadeförsäkringen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf271 yrkandena 1-5, 2004/05:Sf336 och 2004/05:Sf348.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "55",
          "rubrik": "Elöverkänslighet som arbetsskada",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ367 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "56",
          "rubrik": "Övriga frågor om arbetsskadeförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf275 yrkande 1 och 2004/05:A277 yrkandena 2-4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "57",
          "rubrik": "Försäkringsläkare och utbildning i försäkringsmedicin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf355 yrkandena 2 och 5, 2004/05:Sf357 yrkande 2 och 2004/05:Sf403 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "58",
          "rubrik": "Tillsyn av försäkringsläkare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf355 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "54",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "EB2E5744-459B-4DF2-953C-71463DCAE211",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 54 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "287",
                    "25",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EB2E5744-459B-4DF2-953C-71463DCAE211",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "59",
          "rubrik": "Missbruk och fusk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf331 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "60",
          "rubrik": "Frågor rörande socialförsäkringsadministrationen i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf275 yrkande 2, 2004/05:Sf340, 2004/05:MJ367 yrkande 4 och 2004/05:MJ509 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "61",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 11 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2004/05:Sf358 yrkandena 2, 4 och 6, 2004/05:Sf364 yrkande 6 och 2004/05:Sf370.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "62",
          "rubrik": "Förbättrade pensioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf358 yrkande 1 och 2004/05:Sf362 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "57",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "5A2AE90B-179E-40D9-BECB-82EB6991D092",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 57 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "25",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "1",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "262",
                    "26",
                    "25",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5A2AE90B-179E-40D9-BECB-82EB6991D092",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "63",
          "rubrik": "Samordning av engångsbelopp inom yrkesskadeförsäkringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf262 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "58",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "5D6A7E76-461C-4D15-ABDC-258849DC34E5",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 58 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "272",
                    "40",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5D6A7E76-461C-4D15-ABDC-258849DC34E5",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "64",
          "rubrik": "I pensionshänseende likställa gifta med ogifta",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf217 och 2004/05:Sf273.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "65",
          "rubrik": "Efterlevandepension",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf232 yrkandena 1-3 och 2004/05:Sf320 yrkandena 1, 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "66",
          "rubrik": "Förbättrat bostadstillägg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf362 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "67",
          "rubrik": "Bostadstillägg i särskilt boende",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf201.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "68",
          "rubrik": "Beräkning av och information om BTP",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf339, 2004/05:Sf407 och 2004/05:Sf410.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "69",
          "rubrik": "Äldreförsörjningsstöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf357 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "70",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 12 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2004/05:Sf346 yrkandena 1-4, 6 och 7, 2004/05:Sf352, 2004/05:Sf354 yrkande 2, 2004/05:Sf359 yrkande 4, 2004/05:Sf363 yrkandena 15, 18, 30, 43 och 44, 2004/05:Sf364 yrkande 1, 2004/05:Sf368 yrkandena 1-6 och 2004/05:A355 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "71",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf263 yrkandena 1, 2 och 7, 2004/05:Sf286 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:Sf297, 2004/05:Sf328, 2004/05:Sf354 yrkande 6 och 2004/05:Sf363 yrkandena 1-4, 12, 13 och 41.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "62",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "91E36E1D-4785-4A74-890B-464E3C5B2485",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 62 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "0",
                    "48",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "1",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "5",
                    "0",
                    "20",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "217",
                    "25",
                    "70",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/91E36E1D-4785-4A74-890B-464E3C5B2485",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "72",
          "rubrik": "Delat barnbidrag m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf204 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sf216, 2004/05:Sf244, 2004/05:Sf263 yrkande 8 och 2004/05:Sf396.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "73",
          "rubrik": "Samtidigt uttag av föräldrapenningförmåner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf259 yrkande 2, 2004/05:Sf263 yrkande 5 och 2004/05:A355 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "74",
          "rubrik": "240-dagarsregeln",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf263 yrkande 6 och 2004/05:Ub259 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "75",
          "rubrik": "Individualiserad/jämställd föräldraförsäkring m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf240, 2004/05:Sf259 yrkande 1, 2004/05:Sf263 yrkandena 3 och 4, 2004/05:Sf363 yrkande 17, 2004/05:Sf387, 2004/05:Sf393, 2004/05:Sf397 och 2004/05:Sf399.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "70",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "2EDF7450-628F-4095-8C17-089E0A1FC818",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 70 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "25",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "2",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "258",
                    "27",
                    "26",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/2EDF7450-628F-4095-8C17-089E0A1FC818",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "76",
          "rubrik": "2,5-årsregeln m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf334 och 2004/05:Sf363 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "77",
          "rubrik": "Förstärkt försäkringsskydd för föräldrar med barn yngre än 240 dagar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf268.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "72",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F3C3E55B-2C29-4998-BB00-536EEED779CC",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 72 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "141",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F3C3E55B-2C29-4998-BB00-536EEED779CC",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "78",
          "rubrik": "Överlåtelse m.m. av föräldrarpenningförmåner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:A355 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "79",
          "rubrik": "Kontaktdagar m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf253 yrkande 1 och 2004/05:Sf279.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "80",
          "rubrik": "Föräldrapenningfrågor i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf363 yrkandena 14, 16 och 21, 2004/05:A352 yrkande 12 och 2004/05:A355 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "81",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf263 yrkande 9, 2004/05:Sf327, 2004/05:Sf329, 2004/05:Sf330 yrkandena 1-3, 2004/05:Sf346 yrkande 5, 2004/05:Sf354 yrkande 7 och 2004/05:Sf363 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "82",
          "rubrik": "Bidrag till kostnader för internationella adoptioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:So511 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "83",
          "rubrik": "Vårdbidrag för funktionshindrade barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sf245.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "EU:s kompetens",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Gränshinder i Norden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Utlandsstationerade",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Företagares socialförsäkringsskydd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Företagares socialförsäkringsskydd",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Företagares socialförsäkringsskydd",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Konstnärernas socialförsäkringsskydd",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Orsaker till ohälsan",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Sjukdomsbegreppet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Försäkran vid sjukpenning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Information om sjukförsäkringens syfte",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Läkarna och sjukskrivningsprocessen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Läkarna och sjukskrivningsprocessen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Sjukgymnaster och psykologer",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Minskningsregeln",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Sänkta ersättningsnivåer",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Tak i sjukförsäkringen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Karensdag",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Flexibel sjukpenningnivå",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Flexibel sjukpenningnivå",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Studier vid sjukskrivning",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Studier vid sjukskrivning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Studier vid sjukskrivning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Samordning av ersättningssystem",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Faktorer som kan påverka sjuktalen m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Kompensationsnivå i sjuklönen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Samverkan i rehabiliteringen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Samverkan i rehabiliteringen",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Ansvar för rehabilitering m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Rehabilitering av långtidssjukskrivna",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Närståendepenning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Närståendepenning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Närståendepenning",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Ungdomar och aktivitetsersättning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Sjukersättningens sluttid",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Vilande aktivitets- och sjukersättning vid studier",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Åtgärder för återgång i arbete vid aktivitets- och sjukersättning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "48"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Vilande aktivitets- och sjukersättning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "49"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Handikappersättning",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Privatisering av arbetsskadeförsäkringen m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Privatisering av arbetsskadeförsäkringen m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Elöverkänslighet som arbetsskada",
          "partier": "\"c\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "55"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Försäkringsläkare och utbildning i försäkringsmedicin",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "57"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Försäkringsläkare och utbildning i försäkringsmedicin",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "57"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Försäkringsläkare och utbildning i försäkringsmedicin",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "57"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Tillsyn av försäkringsläkare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "58"
        },
        {
          "nummer": "55",
          "rubrik": "Frågor rörande socialförsäkringsadministrationen i övrigt",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "60"
        },
        {
          "nummer": "56",
          "rubrik": "Förbättrade pensioner",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "62"
        },
        {
          "nummer": "57",
          "rubrik": "Förbättrade pensioner",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "62"
        },
        {
          "nummer": "58",
          "rubrik": "Samordning av engångsbelopp inom yrkesskadeförsäkringen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "63"
        },
        {
          "nummer": "59",
          "rubrik": "Förbättrat bostadstillägg",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "66"
        },
        {
          "nummer": "60",
          "rubrik": "Äldreförsörjningsstöd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "69"
        },
        {
          "nummer": "61",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "71"
        },
        {
          "nummer": "62",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "71"
        },
        {
          "nummer": "63",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "71"
        },
        {
          "nummer": "64",
          "rubrik": "Delat barnbidrag m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "72"
        },
        {
          "nummer": "65",
          "rubrik": "Samtidigt uttag av föräldrapenningförmåner",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "73"
        },
        {
          "nummer": "66",
          "rubrik": "Samtidigt uttag av föräldrapenningförmåner",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "73"
        },
        {
          "nummer": "67",
          "rubrik": "240-dagarsregeln",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "74"
        },
        {
          "nummer": "68",
          "rubrik": "240-dagarsregeln",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "74"
        },
        {
          "nummer": "69",
          "rubrik": "Individualiserad/jämställd föräldraförsäkring m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "75"
        },
        {
          "nummer": "70",
          "rubrik": "Individualiserad/jämställd föräldraförsäkring m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "75"
        },
        {
          "nummer": "71",
          "rubrik": "2,5-årsregeln m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "76"
        },
        {
          "nummer": "72",
          "rubrik": "Förstärkt försäkringsskydd för föräldrar med barn yngre än 240 dagar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "77"
        },
        {
          "nummer": "73",
          "rubrik": "Överlåtelse m.m. av föräldrarpenningförmåner",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "78"
        },
        {
          "nummer": "74",
          "rubrik": "Kontaktdagar m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "79"
        },
        {
          "nummer": "75",
          "rubrik": "Föräldrapenningfrågor i övrigt",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "80"
        },
        {
          "nummer": "76",
          "rubrik": "Föräldrapenningfrågor i övrigt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "80"
        },
        {
          "nummer": "77",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "81"
        },
        {
          "nummer": "78",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "81"
        },
        {
          "nummer": "79",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "81"
        },
        {
          "nummer": "80",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "81"
        },
        {
          "nummer": "81",
          "rubrik": "Bidrag till kostnader för internationella adoptioner",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "82"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 07:56:09"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkänner regeringens förslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innehåller ett stort antal områden. Tiden med omställningspension föreslås förlängas från tio till tolv månader om dödsfallet inträffar den 1 januari 2005 eller senare. När det gäller bostadstillägget till pensionärer höjs gränsen för bostadskostnaden för bidragsberättigad som fyllt 65 år, från 4500 kronor till 4670 kronor för den som är ogift och från 2250 kronor till 2335 kronor för den som är gift. Rätten till tillfällig föräldrapenning från och med den 1 januari 2005 blir större på så sätt att föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år får rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning. Regeringen har tillsatt en ensamutredare som ska se över socialförsäkringarna. Utredaren ska vara klar senast hösten 2006. Tanken var att regeringen därefter skulle tillsätta en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna. Riksdagen vill att regeringen redan nu tillsätter en parlamentarisk utredning av socialförsäkringarna. ",
          "dok_id": "GS01SFU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslagen inom socialförsäkringsområdet (SfU1)",
          "dok_id": "GS01SFU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 1 under punkt 1 och dels i övrigt bifall till utskottets förslag till beslut",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 07:56:09"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01SFU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:39"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innehåller ett stort antal områden. Tiden med omställningspension föreslås förlängas från tio till tolv månader om dödsfallet inträffar den 1 januari 2005 eller senare. När det gäller bostadstillägget till pensionärer höjs gränsen för bostadskostnaden för bidragsberättigad som fyllt 65 år, från 4500 kronor till 4670 kronor för den som är ogift och från 2250 kronor till 2335 kronor för den som är gift. Rätten till tillfällig föräldrapenning från och med den 1 januari 2005 blir större på så sätt att föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år får rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning.</p>",
          "dok_id": "GS01SfU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:13"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslagen inom socialförsäkringsområdet (SfU1)",
          "dok_id": "GS01SfU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:13"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01SFU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_sfu_1.docx",
          "filstorlek": "4475322",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Anslag        inom        socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/17B33F78-F309-47D7-B49F-CBEB926B9CAB"
        },
        {
          "dok_id": "GS01SFU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_sfu_1.pdf",
          "filstorlek": "3921042",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_sfu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7308B4D0-5BC9-4AFA-AB0F-8FEFDE0F6A82"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A277 Centraliseringar inom arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena",
          "ref_dok_id": "GS02A277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A277",
          "ref_dok_titel": "Centraliseringar inom arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Lindén m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A352 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GS02A352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A352",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A353 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02A353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A353",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A355 Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02A355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A355",
          "ref_dok_titel": "Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr239 Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr239",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr357 Konstnärernas villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Kr357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr357",
          "ref_dok_titel": "Konstnärernas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr370 Folkrörelsernas betydelse",
          "ref_dok_id": "GS02Kr370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr370",
          "ref_dok_titel": "Folkrörelsernas betydelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén och Gunnar Nordmark (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ367 Strålning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ367",
          "ref_dok_titel": "Strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingrid Burman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ508 En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ508",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ509 Hälsopåverkan av elektromagnetiska fält och icke-joniserande strålning",
          "ref_dok_id": "GS02MJ509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ509",
          "ref_dok_titel": "Hälsopåverkan av elektromagnetiska fält och icke-joniserande strålning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N398 Tillväxt i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02N398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N398",
          "ref_dok_titel": "Tillväxt i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N401 Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N401",
          "ref_dok_titel": "Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Näringspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf201 Bostadsbidrag till boende i flerbäddsrum",
          "ref_dok_id": "GS02Sf201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf201",
          "ref_dok_titel": "Bostadsbidrag till boende i flerbäddsrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf202 Punktskriftsundervisning för vuxensynskadade",
          "ref_dok_id": "GS02Sf202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf202",
          "ref_dok_titel": "Punktskriftsundervisning för vuxensynskadade",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf204 Översyn av lagen om allmänna barnbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Sf204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf204",
          "ref_dok_titel": "Översyn av lagen om allmänna barnbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Engström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf212 Sjuklön",
          "ref_dok_id": "GS02Sf212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf212",
          "ref_dok_titel": "Sjuklön",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf216 Delat barnbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Sf216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf216",
          "ref_dok_titel": "Delat barnbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf217 Gifta pensionärer i pensionssystemet",
          "ref_dok_id": "GS02Sf217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf217",
          "ref_dok_titel": "Gifta pensionärer i pensionssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf219 Delegation mot stress och utbrändhet",
          "ref_dok_id": "GS02Sf219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf219",
          "ref_dok_titel": "Delegation mot stress och utbrändhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf222 Förtidspensionerade barn",
          "ref_dok_id": "GS02Sf222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf222",
          "ref_dok_titel": "Förtidspensionerade barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf225 Flexibla sjukskrivningsnivåer",
          "ref_dok_id": "GS02Sf225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf225",
          "ref_dok_titel": "Flexibla sjukskrivningsnivåer",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf226 Översyn av handikappersättningen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "Översyn av handikappersättningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Lindholm och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf227 Översyn av handikappersättningen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf227",
          "ref_dok_titel": "Översyn av handikappersättningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf228 Vilande SGI för studerande från annat nordiskt land",
          "ref_dok_id": "GS02Sf228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf228",
          "ref_dok_titel": "Vilande SGI för studerande från annat nordiskt land",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf229 Förtidspensionering efter arbete i mer än ett nordiskt land",
          "ref_dok_id": "GS02Sf229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf229",
          "ref_dok_titel": "Förtidspensionering efter arbete i mer än ett nordiskt land",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf232 Pensionsvillkoren för landets änkor",
          "ref_dok_id": "GS02Sf232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf232",
          "ref_dok_titel": "Pensionsvillkoren för landets änkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf233 Samverkande trygghetssystem",
          "ref_dok_id": "GS02Sf233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf233",
          "ref_dok_titel": "Samverkande trygghetssystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Carina Grönhagen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf234 Arbetsmarknad ",
          "ref_dok_id": "GS02Sf234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf234",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad ",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf236 Rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GS02Sf236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf236",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf238 Ersättning vid rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GS02Sf238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf238",
          "ref_dok_titel": "Ersättning vid rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf239 Bisyssla vid partiell sjukersättning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf239",
          "ref_dok_titel": "Bisyssla vid partiell sjukersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf240 Jämställd fördelning av föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf240",
          "ref_dok_titel": "Jämställd fördelning av föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Louise Malmström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf241 Rehabiliteringsansvar",
          "ref_dok_id": "GS02Sf241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf241",
          "ref_dok_titel": "Rehabiliteringsansvar",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf242 S.k. försäkringsmedicinska kommittéer",
          "ref_dok_id": "GS02Sf242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf242",
          "ref_dok_titel": "S.k. försäkringsmedicinska kommittéer",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf243 Vilande sjuk- och aktivitetsersättning under studietid",
          "ref_dok_id": "GS02Sf243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf243",
          "ref_dok_titel": "Vilande sjuk- och aktivitetsersättning under studietid",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf244 Ändrade regler för utbetalning av barnbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Sf244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf244",
          "ref_dok_titel": "Ändrade regler för utbetalning av barnbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson och Conny Öhman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf245 Delat vårdbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Sf245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf245",
          "ref_dok_titel": "Delat vårdbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson och Conny Öhman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf246 Successiv återgång i arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Sf246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf246",
          "ref_dok_titel": "Successiv återgång i arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf247 Rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GS02Sf247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf247",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf248 Föräldrapenning vid flytt till annat land",
          "ref_dok_id": "GS02Sf248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf248",
          "ref_dok_titel": "Föräldrapenning vid flytt till annat land",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf249 Översyn av anhörigbidraget",
          "ref_dok_id": "GS02Sf249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf249",
          "ref_dok_titel": "Översyn av anhörigbidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf250 Rätten till sjukpenning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf250",
          "ref_dok_titel": "Rätten till sjukpenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam och Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf251 Flexiblare sjukskrivningsregler",
          "ref_dok_id": "GS02Sf251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf251",
          "ref_dok_titel": "Flexiblare sjukskrivningsregler",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf253 Kontaktdagar i skolan och barn med språkstörningar",
          "ref_dok_id": "GS02Sf253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf253",
          "ref_dok_titel": "Kontaktdagar i skolan och barn med språkstörningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf254 Rehabilitering för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GS02Sf254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf254",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund och Anneli Särnblad (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf256 Punktskriftsundervisning och rehabiliteringsersättning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf256",
          "ref_dok_titel": "Punktskriftsundervisning och rehabiliteringsersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kaj Nordquist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf259 Föräldraledighet",
          "ref_dok_id": "GS02Sf259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf259",
          "ref_dok_titel": "Föräldraledighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf261 Flexibla sjukskrivningsnivåer i sjukförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf261",
          "ref_dok_titel": "Flexibla sjukskrivningsnivåer i sjukförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf262 Skuldfälla vid arbetsskada",
          "ref_dok_id": "GS02Sf262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf262",
          "ref_dok_titel": "Skuldfälla vid arbetsskada",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf263 Ekonomisk barnpolitik för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GS02Sf263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf263",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk barnpolitik för ökad jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf264 Sjuk- och aktivitetsersättning vid humanitära skäl",
          "ref_dok_id": "GS02Sf264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf264",
          "ref_dok_titel": "Sjuk- och aktivitetsersättning vid humanitära skäl",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf268 Tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf268",
          "ref_dok_titel": "Tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf269 Studenters sjukskrivning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf269",
          "ref_dok_titel": "Studenters sjukskrivning",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf270 Egenföretagare och socialförsäkringar",
          "ref_dok_id": "GS02Sf270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf270",
          "ref_dok_titel": "Egenföretagare och socialförsäkringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf271 Arbetsskadeförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf271",
          "ref_dok_titel": "Arbetsskadeförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf272 Rehabilitering av långtidssjuka",
          "ref_dok_id": "GS02Sf272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf272",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering av långtidssjuka",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf273 Garantipension",
          "ref_dok_id": "GS02Sf273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf273",
          "ref_dok_titel": "Garantipension",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf274 Hiv-positivas rätt till närståendepenning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf274",
          "ref_dok_titel": "Hiv-positivas rätt till närståendepenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf275 Könsdiskriminerande arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_id": "GS02Sf275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf275",
          "ref_dok_titel": "Könsdiskriminerande arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kalle Larsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf279 Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf279",
          "ref_dok_titel": "Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf280 Gränsbarriärer",
          "ref_dok_id": "GS02Sf280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf280",
          "ref_dok_titel": "Gränsbarriärer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf281 Borttagande av karensdagen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf281",
          "ref_dok_titel": "Borttagande av karensdagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf282 Översyn av handikappersättningen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf282",
          "ref_dok_titel": "Översyn av handikappersättningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf286 Familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf286",
          "ref_dok_titel": "Familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf287 Ohälsa",
          "ref_dok_id": "GS02Sf287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf287",
          "ref_dok_titel": "Ohälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf292 Studier och sjukpenning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf292",
          "ref_dok_titel": "Studier och sjukpenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Staffan Danielsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf293 Återkommande rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GS02Sf293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf293",
          "ref_dok_titel": "Återkommande rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf294 Samordning vid sjukdom",
          "ref_dok_id": "GS02Sf294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf294",
          "ref_dok_titel": "Samordning vid sjukdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Björkman m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf295 Försäkringsskydd för barn och ungdomar",
          "ref_dok_id": "GS02Sf295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf295",
          "ref_dok_titel": "Försäkringsskydd för barn och ungdomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam och Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf296 Partiell sjukskrivning och studier på halvtid",
          "ref_dok_id": "GS02Sf296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf296",
          "ref_dok_titel": "Partiell sjukskrivning och studier på halvtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Kaj Nordquist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf297 Ensamstående mödrars situation",
          "ref_dok_id": "GS02Sf297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf297",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående mödrars situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf301 Försök med sjukskrivningsrätt för sjukgymnaster",
          "ref_dok_id": "GS02Sf301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf301",
          "ref_dok_titel": "Försök med sjukskrivningsrätt för sjukgymnaster",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Moberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf302 Svenska skatteregler och konkurrensneutraliteten",
          "ref_dok_id": "GS02Sf302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf302",
          "ref_dok_titel": "Svenska skatteregler och konkurrensneutraliteten",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf303 \"Pensionsbeslut\" under fängelse- och vårdtid",
          "ref_dok_id": "GS02Sf303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf303",
          "ref_dok_titel": "\"Pensionsbeslut\" under fängelse- och vårdtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf306 Översyn av handikappersättningen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf306",
          "ref_dok_titel": "Översyn av handikappersättningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf307 \"Lex Linda\"",
          "ref_dok_id": "GS02Sf307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf307",
          "ref_dok_titel": "\"Lex Linda\"",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf308 Rehabiliteringen av reumatiker",
          "ref_dok_id": "GS02Sf308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf308",
          "ref_dok_titel": "Rehabiliteringen av reumatiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf311 Beräkning av sjukersättningsgrundande inkomst för långtidssjukskrivna",
          "ref_dok_id": "GS02Sf311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf311",
          "ref_dok_titel": "Beräkning av sjukersättningsgrundande inkomst för långtidssjukskrivna",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Carin Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf312 Jämställd hälsa",
          "ref_dok_id": "GS02Sf312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf312",
          "ref_dok_titel": "Jämställd hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Wester (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf313 Företagens villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Sf313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf313",
          "ref_dok_titel": "Företagens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf314 Arbetsrehabilitering av psykiskt långtidssjuka enligt Fontänhusmodellen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf314",
          "ref_dok_titel": "Arbetsrehabilitering av psykiskt långtidssjuka enligt Fontänhusmodellen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf320 Pension",
          "ref_dok_id": "GS02Sf320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf320",
          "ref_dok_titel": "Pension",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Marie Brodén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf323 Återvändande biståndsarbetares villkor",
          "ref_dok_id": "GS02Sf323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf323",
          "ref_dok_titel": "Återvändande biståndsarbetares villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf325 Ersättning vid vidarebildning av ledarhund",
          "ref_dok_id": "GS02Sf325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf325",
          "ref_dok_titel": "Ersättning vid vidarebildning av ledarhund",
          "ref_dok_subtitel": "av Heli Berg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf327 Översyn av reglerna för underhållsstöd",
          "ref_dok_id": "GS02Sf327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf327",
          "ref_dok_titel": "Översyn av reglerna för underhållsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf328 Stöd till ensamföräldrar och deras barn",
          "ref_dok_id": "GS02Sf328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf328",
          "ref_dok_titel": "Stöd till ensamföräldrar och deras barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf329 Höjning av  underhållsstödet",
          "ref_dok_id": "GS02Sf329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf329",
          "ref_dok_titel": "Höjning av  underhållsstödet",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf330 Underhållsskyldigas situation",
          "ref_dok_id": "GS02Sf330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf330",
          "ref_dok_titel": "Underhållsskyldigas situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf331 Hantering av missbruk inom försäkringssystemen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf331",
          "ref_dok_titel": "Hantering av missbruk inom försäkringssystemen",
          "ref_dok_subtitel": "av Else-Marie Lindgren och Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf332 Försäkringskassans medverkan i rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GS02Sf332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf332",
          "ref_dok_titel": "Försäkringskassans medverkan i rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Berglind och Agneta Gille (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf334 Föräldraförsäkringssystemet",
          "ref_dok_id": "GS02Sf334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf334",
          "ref_dok_titel": "Föräldraförsäkringssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf336 Privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_id": "GS02Sf336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf336",
          "ref_dok_titel": "Privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf337 Sjukpenning vid skönhetsoperationer",
          "ref_dok_id": "GS02Sf337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf337",
          "ref_dok_titel": "Sjukpenning vid skönhetsoperationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström och Martin Andreasson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf338 Utgiftstak inom sjukförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf338",
          "ref_dok_titel": "Utgiftstak inom sjukförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Staffan Danielsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf339 Beräkning av bostadstillägg för pensionärer",
          "ref_dok_id": "GS02Sf339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf339",
          "ref_dok_titel": "Beräkning av bostadstillägg för pensionärer",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Britta Rådström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf340 Bättre samverkansregler mellan socialtjänsten och försäkringskassan",
          "ref_dok_id": "GS02Sf340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf340",
          "ref_dok_titel": "Bättre samverkansregler mellan socialtjänsten och försäkringskassan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf342 Sjukersättning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf342",
          "ref_dok_titel": "Sjukersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Olof Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf343 Myndighetssamverkan",
          "ref_dok_id": "GS02Sf343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf343",
          "ref_dok_titel": "Myndighetssamverkan",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf345 Ersättningsnivåerna i sjukförsäkringssystemet",
          "ref_dok_id": "GS02Sf345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf345",
          "ref_dok_titel": "Ersättningsnivåerna i sjukförsäkringssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff och Majléne Westerlund Panke (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf346 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "ref_dok_id": "GS02Sf346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf346",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf347 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_id": "GS02Sf347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf347",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf348 En privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_id": "GS02Sf348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf348",
          "ref_dok_titel": "En privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson m.fl. (FP, M, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf349 Samordning mellan myndigheter",
          "ref_dok_id": "GS02Sf349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf349",
          "ref_dok_titel": "Samordning mellan myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf350 Handikappersättning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf350",
          "ref_dok_titel": "Handikappersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf352 Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf352",
          "ref_dok_titel": "Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz och Anna Grönlund Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf353 Finansiell samordning mellan försäkringskassan och sjukvården i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GS02Sf353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf353",
          "ref_dok_titel": "Finansiell samordning mellan försäkringskassan och sjukvården i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Sverker Thorén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf354 Ensamstående",
          "ref_dok_id": "GS02Sf354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf354",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf355 Försäkringsläkare och försäkringsmedicinsk utbildning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf355",
          "ref_dok_titel": "Försäkringsläkare och försäkringsmedicinsk utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf356 Arbetskraftens rörlighet i Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf356",
          "ref_dok_titel": "Arbetskraftens rörlighet i Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf357 Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_id": "GS02Sf357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf357",
          "ref_dok_titel": "Tillbaka till arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf358 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "ref_dok_id": "GS02Sf358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf358",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf359 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_id": "GS02Sf359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf359",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf362 Rättvisa pensioner",
          "ref_dok_id": "GS02Sf362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf362",
          "ref_dok_titel": "Rättvisa pensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf363 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_id": "GS02Sf363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf363",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn,",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf364 Underhållsbidrag och underhållsstöd",
          "ref_dok_id": "GS02Sf364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf364",
          "ref_dok_titel": "Underhållsbidrag och underhållsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf367 Vilande SGI för studerande från annat land",
          "ref_dok_id": "GS02Sf367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf367",
          "ref_dok_titel": "Vilande SGI för studerande från annat land",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf368 Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "ref_dok_id": "GS02Sf368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf368",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf369 Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_id": "GS02Sf369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf369",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf370 Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "ref_dok_id": "GS02Sf370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf370",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf371 Rehabilitering eller utanförskap",
          "ref_dok_id": "GS02Sf371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf371",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering eller utanförskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Pär Axel Sahlberg och Barbro Hietala Nordlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf372 Ansvaret för rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GS02Sf372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf372",
          "ref_dok_titel": "Ansvaret för rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Nordmark (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf373 Fler steg i sjukersättningen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf373",
          "ref_dok_titel": "Fler steg i sjukersättningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Heli Berg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf374 Handikappersättning till kroniskt sjuka",
          "ref_dok_id": "GS02Sf374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf374",
          "ref_dok_titel": "Handikappersättning till kroniskt sjuka",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson och Laila Bjurling (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf376 Rätt till sjukskrivning och ersättning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf376",
          "ref_dok_titel": "Rätt till sjukskrivning och ersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Sandberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf377 Sociala trygghetssystem",
          "ref_dok_id": "GS02Sf377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf377",
          "ref_dok_titel": "Sociala trygghetssystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lilja och Carin Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf382 Rehabilitering av människor genom studier",
          "ref_dok_id": "GS02Sf382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf382",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering av människor genom studier",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Löfstrand och Louise Malmström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf383 Sjukskrivningsrätt",
          "ref_dok_id": "GS02Sf383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf383",
          "ref_dok_titel": "Sjukskrivningsrätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf384 Reformerat trygghetssystem",
          "ref_dok_id": "GS02Sf384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf384",
          "ref_dok_titel": "Reformerat trygghetssystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf385 Fortsatt föräldrapenning vid flytt till annat land",
          "ref_dok_id": "GS02Sf385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf385",
          "ref_dok_titel": "Fortsatt föräldrapenning vid flytt till annat land",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf386 Harmonisering av sjukförsäkringssystem i Norden",
          "ref_dok_id": "GS02Sf386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf386",
          "ref_dok_titel": "Harmonisering av sjukförsäkringssystem i Norden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf387 Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf387",
          "ref_dok_titel": "Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tone Tingsgård och Mats Berglind (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf388 Fler utbildningsplatser för långtidssjukskrivna",
          "ref_dok_id": "GS02Sf388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf388",
          "ref_dok_titel": "Fler utbildningsplatser för långtidssjukskrivna",
          "ref_dok_subtitel": "av Louise Malmström och Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf389 En försäkran om social trygghet för alla",
          "ref_dok_id": "GS02Sf389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf389",
          "ref_dok_titel": "En försäkran om social trygghet för alla",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf392 Samverkan mellan olika huvudmän",
          "ref_dok_id": "GS02Sf392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf392",
          "ref_dok_titel": "Samverkan mellan olika huvudmän",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf393 Delad föräldraförsäkring",
          "ref_dok_id": "GS02Sf393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf393",
          "ref_dok_titel": "Delad föräldraförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf394 Socialförsäkringsreform",
          "ref_dok_id": "GS02Sf394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf394",
          "ref_dok_titel": "Socialförsäkringsreform",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf396 Delat barnbidrag",
          "ref_dok_id": "GS02Sf396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf396",
          "ref_dok_titel": "Delat barnbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming och Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf397 Barnens rätt till sina pappor",
          "ref_dok_id": "GS02Sf397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf397",
          "ref_dok_titel": "Barnens rätt till sina pappor",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf398 Högkostnadsskydd för arbetande med tidigare missbruksproblematik",
          "ref_dok_id": "GS02Sf398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf398",
          "ref_dok_titel": "Högkostnadsskydd för arbetande med tidigare missbruksproblematik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf399 Pappastrategier som uppmuntrar till delad ledighet",
          "ref_dok_id": "GS02Sf399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf399",
          "ref_dok_titel": "Pappastrategier som uppmuntrar till delad ledighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Niclas Lindberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf402 Studiestöd på deltid",
          "ref_dok_id": "GS02Sf402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf402",
          "ref_dok_titel": "Studiestöd på deltid",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström och Barbro Hietala Nordlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf403 Åtgärder mot sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna",
          "ref_dok_id": "GS02Sf403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf403",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf407 Bostadstillägg för  pensionärer",
          "ref_dok_id": "GS02Sf407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf407",
          "ref_dok_titel": "Bostadstillägg för  pensionärer",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström och Barbro Hietala Nordlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf408 Karensdagen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf408",
          "ref_dok_titel": "Karensdagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund och Anneli Särnblad (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf409 De höga sjuktalen",
          "ref_dok_id": "GS02Sf409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf409",
          "ref_dok_titel": "De höga sjuktalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf410 Bostadstillägg och särskilt bostadstillägg för pensionärer",
          "ref_dok_id": "GS02Sf410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf410",
          "ref_dok_titel": "Bostadstillägg och särskilt bostadstillägg för pensionärer",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf411 Utbetalning av sjukpenning",
          "ref_dok_id": "GS02Sf411",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf411",
          "ref_dok_titel": "Utbetalning av sjukpenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk5 med anledning av prop. 2004/05:19 Beskattning av utomlands bosatta",
          "ref_dok_id": "GS02Sk5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:19 Beskattning av utomlands bosatta",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD, M, FP, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So357 Förändring för äldre - makt och trygghet",
          "ref_dok_id": "GS02So357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So357",
          "ref_dok_titel": "Förändring för äldre - makt och trygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So394 Villkor för en hälsofrämjande vård",
          "ref_dok_id": "GS02So394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So394",
          "ref_dok_titel": "Villkor för en hälsofrämjande vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So511 Internationella adoptioner",
          "ref_dok_id": "GS02So511",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So511",
          "ref_dok_titel": "Internationella adoptioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So612 Förändring i sjukvården",
          "ref_dok_id": "GS02So612",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So612",
          "ref_dok_titel": "Förändring i sjukvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub259 Studenternas vardagsproblem",
          "ref_dok_id": "GS02Ub259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub259",
          "ref_dok_titel": "Studenternas vardagsproblem",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub389 Reformerat system för studiestöd",
          "ref_dok_id": "GS02Ub389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub389",
          "ref_dok_titel": "Reformerat system för studiestöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikaela Valtersson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub441 Studiemedelssystemet m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02Ub441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub441",
          "ref_dok_titel": "Studiemedelssystemet m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-09",
          "ref_dok_id": "GS0947",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "47",
          "ref_dok_titel": "2004-12-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-08",
          "ref_dok_id": "GS0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2004-12-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:112",
          "ref_dok_id": "GS0K112",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "112",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:112",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1247",
          "ref_dok_id": "2000:461",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1248",
          "ref_dok_id": "2001:761",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1249",
          "ref_dok_id": "2001:853",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1250",
          "ref_dok_id": "1962:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1251",
          "ref_dok_id": "1995:584",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}