{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289061",
      "dok_id": "GS01NU9",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "NU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:NU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-02-17 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:46",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:50",
      "titel": "Vissa näringspolitiska frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01NU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01NU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:NU9</div><h1>Vissa näringspolitiska frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI    detta   betänkande   behandlar   utskottet   50\r\nmotionsyrkanden  om olika näringspolitiska frågor. I\r\nsamtliga  fall  avstyrker  utskottet  yrkandena.  De\r\nområden  som  berörs  i  betänkandet  är  bl.a.  nya\r\nföretagsformer,  kapitalförsörjning,  social ekonomi\r\nsamt  kvinnors,  invandrares  och ungas företagande.\r\nÄven inom områdena industriella  utvecklingscentrum,\r\noseriösa företag, företagsnedläggningar, design samt\r\nauktorisation  och  certifiering  har   det   väckts\r\nmotioner    som    är    föremål    för   utskottets\r\nställningstagande.  Därtill  behandlas  förslag  med\r\nkopplingar   till   olika  industrisektorer,   såsom\r\nskogsindustri,    betong-     och    cementindustri,\r\nfordonsindustri, försvarsindustri  och  audiovisuell\r\nindustri.\r\n\r\nBetänkandet innefattar totalt 14 reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Kvinnors företagande\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:N232,\r\n2004/05:N290,    2004/05:   N291,   2004/05:N343,\r\n2004/05:N393   yrkande   19,   2004/05:N433   och\r\n2004/05:A355 yrkandena 4 och 9.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Invandrares företagande\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Sf360\r\nyrkande 2, 2004/05:N216 och 2004/05:N279.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Ungas företagande\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2004/05:N206  och\r\n2004/05:N408 yrkande 1.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4. Nya företagsformer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N398 yrkande 8.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5. Kapitalförsörjning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N426.\r\nReservation 5 (m, fp, kd, c) - motiv.\r\n\r\n6. Social ekonomi\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:N306\r\nyrkandena 1, 6 och 7, 2004/05:N344, 2004/05:N351,\r\n2004/05:N352,   2004/05:N353,    2004/05:   N388,\r\n2004/05:N393     yrkande     11,    2004/05:N422,\r\n2004/05:N438 och 2004/05:N448.\r\nReservation 6 (m, fp) - motiv.\r\nReservation 7 (kd, c)\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n7. Industriella utvecklingscentrum\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:N209,\r\n2004/05:N252 och 2004/05: N393 yrkande 26.\r\nReservation 9 (m, fp) - motiv.\r\nReservation 10 (kd, c)\r\n\r\n8. Oseriösa företag\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N370.\r\n\r\n9. Auktorisation och certifiering\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:Ub438\r\nyrkande 2, 2004/05:N218 och 2004/05:N316.\r\n\r\n10. Företagsnedläggningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N297.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c) - motiv.\r\n\r\n11. Skogsindustriella frågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:MJ434\r\nyrkande   41,   2004/05:   MJ508    yrkande   23,\r\n2004/05:N313 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:N356.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n12. Betong- och cementindustrin\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:N222,\r\n2004/05:N261 och 2004/05: N355 yrkande 2.\r\n\r\n13. Fordonsindustrin\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2004/05:N314  och\r\n2004/05:N429.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n14. Försvarsindustrin\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2004/05:N281  och\r\n2004/05:N284 yrkande 3.\r\nReservation 14 (m, fp, kd, c) - motiv.\r\n\r\n15. Audiovisuell industri\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N430.\r\n\r\n16. Design\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2004/05:Kr254 yrkandena\r\n5 och 6.\r\n\r\nStockholm den 17 februari 2005\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har  deltagit  i  beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen  (mp),\r\nNils-Göran  Holmqvist  (s), Eva Flyborg (fp), Sylvia\r\nLindgren (s), Berit Högman  (s), Lennart Beijer (v),\r\nKarl Gustav Abramsson (s), Ulla  Löfgren (m), Carina\r\nAdolfsson  Elgestam (s), Åsa Torstensson  (c),  Lars\r\nJohansson (s),  Krister  Hammarbergh  (m),  Per Erik\r\nGranström  (s),  Hans  Backman  (fp) och Lars Lindén\r\n(kd).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nNU9\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  detta  betänkande  behandlas 43  motioner  från\r\nallmänna motionstiden rörande olika näringspolitiska\r\nfrågor.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nKvinnors företagande\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nkvinnors företagande. Utskottet hänvisar till\r\nolika insatser som  görs  på  området. Jämför\r\nreservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion 2004/05:N343 (s) behandlas  villkoren  för\r\nkvinnor   som   är   uppfinnare  eller  innovatörer.\r\nMotionären menar att det  är  av  största  vikt  att\r\nsamhället    stöder   dessa   kvinnor,   bl.a.   med\r\nmarknadsföring,   juridik   och   telefonrådgivning.\r\nVidare påtalas att det är angeläget att utbilda fler\r\nkvinnor till uppfinnarrådgivare för  att råda bot på\r\nden    snedfördelning    som    råder    hos    Almi\r\nFöretagspartner AB.\r\n\r\nAtt   forskning   om   kvinnors   företagande  har\r\nsvårigheter   att   få   anslag  från  de  ordinarie\r\nforskningsfinansierade organen  anförs  det i motion\r\n2004/05:N433  (s). Motionärerna anser att  detta  är\r\nanmärkningsvärt  samtidigt  som  det  visar  att det\r\nfortfarande  behövs  ett  särskilt  stöd  till denna\r\nforskning.    I   arbetet   med   att   implementera\r\njämställdhetsperspektivet  i  tillväxtarbetet behövs\r\näven  särskilda  insatser  för  kvinnor  som  driver\r\nföretag eller vill starta företag.\r\nKvinnors  företagande  lyfts även  fram  i  motion\r\n2004/05:N232   (m).   Motionären   menar   att   den\r\noffentliga sektorns monopol  på  verksamhetsområdena\r\nvård,  undervisning och omsorg måste  avskaffas  för\r\natt förbättra  möjligheten för kvinnors företagande.\r\nVidare påpekas den  svårighet sjuksköterskor har att\r\nerhålla en F-skattsedel.\r\nFör  att bryta ny mark  för  kvinnors  företagande\r\nkrävs det  förändringar  vad  gäller  hur  lagar och\r\nregler  är  konstruerade,  sägs  det  i Folkpartiets\r\nmotion   2004/05:A355.   Det  behövs  ett  intensivt\r\nförnyelsearbete i kommuner och landsting vilka måste\r\nöppna sig för nya idéer och  lösningar  för kvinnors\r\nföretagande för att ge kvinnor ökad makt  över  sina\r\nliv  och  för  att  öka  jämställdheten i samhället.\r\nDetta är en av de viktigaste  jämställdhetsfrågorna.\r\nVidare  bör en aktiv opinionsbildning  genomföras  i\r\nnäringslivet.   De   goda  exemplen  på  ett  aktivt\r\njämställdhetsarbete som drivs av ett antal företag i\r\nSverige skall lyftas fram och stödjas.\r\nAtt  kvinnors  företagande  måste  uppmuntras  och\r\nstödjas framhålls  även  i Kristdemokraternas motion\r\n2004/05:N393. Då kvinnor i  hög utsträckning arbetar\r\ninom  verksamheter  som  drivs  av   den  offentliga\r\nsektorn måste möjligheten till eget företagande  öka\r\ngenom   att   en   större   del  av  den  offentliga\r\nverksamheten    utförs    i   annan   regi,    anser\r\nmotionärerna.\r\nOlika  åtgärder för att öka  kvinnors  företagande\r\nlyfts  också   fram   i   motion  2004/05:N290  (v).\r\nMotionärerna  menar bl.a. att  staten  måste  stödja\r\nnätverksbyggande  för  kvinnor  som  är  företagare.\r\nVidare  behöver  det  rekryteras  fler  kvinnor  som\r\nnyföretagsrådgivare,  då de flesta i denna  grupp  i\r\ndag är män.\r\nI motion 2004/05:N291  (v)  behandlas  kvinnor och\r\ninnovationer.   Stiftelsen  Innovationscentrum   har\r\nlagts ned och Almi Företagspartner AB har tagit över\r\nverksamheten, vilket  enligt  motionärerna  har lett\r\ntill   att   stöd   till  kvinnors  företagande  och\r\ninnovationer  har  blivit   uppsplittrat   och   mer\r\nosynligt.  Regeringen  måste  därför hitta en bättre\r\nlösning  för  att  ge  stöd  till  kvinnor   som  är\r\ninnovatörer  och företagare för att dessa skall  ges\r\nsamma förutsättningar och möjligheter som männen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlade   motioner   rörande  kvinnors\r\nföretagande senast våren 2004 (bet. 2003/04:NU10). I\r\nsamband  med  denna  hantering redogjorde  utskottet\r\nutförligt för de insatser  som  görs  för att stödja\r\nkvinnors   företagande.   Samtliga   motioner    som\r\nbehandlades   avstyrktes   av  utskottet.  Avvikande\r\nuppfattningar gavs uttryck för  i  två reservationer\r\n(m, fp, kd; c).\r\n\r\nRegeringens arbete med kvinnligt företagande drivs\r\nframför  allt  av  Verket  för näringslivsutveckling\r\n(Nutek). Ett särskilt program  för  att öka kvinnors\r\noch  invandrares  företagande  har genomförts  under\r\nperioden 2002-2004. Stödet för denna  verksamhet har\r\nförlängts  och  fr.o.m.  år 2005 avsätts årligen  54\r\nmiljoner  kronor  till  kvinnors   och   invandrares\r\nföretagande   samt   till  kooperativt  företagande.\r\nEnligt regleringsbrevet (regeringsbeslut 2004-12-16)\r\nskall 19 miljoner kronor  användas  för  att  stödja\r\nkvinnors  och  invandrares  företagande. För år 2005\r\nhar Nutek vidare 26 miljoner  kronor att fördela för\r\nbidrag  till  projekt  vid  lokala   och   regionala\r\nresurscenter   för   kvinnor   samt  ytterligare  10\r\nmiljoner  kronor  till  basfinansiering   av   dessa\r\ncentrum.\r\nBeträffande Almi Företagspartner AB, som berörs  i\r\nnågra  av  motionerna, kan nämnas att bolaget har en\r\nsärskild ansvarig  som  har  till uppgift att stödja\r\noch utveckla insatserna i koncernen  till målgruppen\r\nkvinnor.  Under  år  2004  har  26 %  av det  totala\r\nantalet  beviljade  lån  gått till företag  som  ägs\r\neller leds av kvinnor. Vidare kommer inom kort en ny\r\nlåneprodukt, Minilån, att  lanseras.  Maximibeloppet\r\nför Minilånet är 50 000 kr och kvinnors, invandrares\r\noch ungas lånebehov skall särskilt prioriteras. Almi\r\nhar  även  utvecklat ett särskilt coachingprogram  i\r\naffärsutveckling för kvinnor, som genomförts i stora\r\ndelar av landet.\r\nNär det gäller  innovationer  kan  erinras  om det\r\nuppdrag som Institutet för tillväxtpolitiska studier\r\n(ITPS)  nyligen getts av regeringen (regeringsbeslut\r\n2004-12-22)  och  som  innebär  att institutet skall\r\nsammanställa      erfarenheter     av     befintliga\r\nutvärderingar  och  uppföljningar   av   stöd   till\r\nfristående   innovatörer  och  uppfinnare  inklusive\r\nkunskapsläget  vad  gäller  avkastning av offentligt\r\nstöd till uppfinnarverksamhet. I uppdraget ingår att\r\nidentifiera  eventuella hinder  för  dessa  grupper,\r\nsåväl män som  kvinnor,  i hela kedjan från idé till\r\nkommersialisering. Uppdraget  skall redovisas senast\r\nden 1 december 2005.\r\nEtt  annat  uppdrag  regeringen   (regeringsbeslut\r\n2004-12-22)  tilldelat  ITPS  är  att  genomföra  en\r\nförstudie  i  syfte att belysa hur statistiken  över\r\nnyföretagande kan  vidareutvecklas  så  att det blir\r\nmöjligt  att  särskilja  individer i dataunderlaget,\r\ndvs.  nyföretagande  bland kvinnor  respektive  män.\r\nDetta uppdrag skall redovisas  senast den 31 oktober\r\n2005.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser,  vilket även påpekats  i  tidigare\r\nsammanhang,   att   statens    insatser   inom   det\r\nnäringspolitiska området för att synliggöra kvinnors\r\nföretagande  och  undanröja  hinder   för  kvinnligt\r\nentreprenörskap   är   mycket  betydelsefulla.   Som\r\npåtalas  bl.a.  i motionerna  2004/05:N291  (v)  och\r\n2004/05:N343 (s)  är  det  även angeläget att stödja\r\nkvinnor som är uppfinnare och  innovatörer. Insatser\r\ngörs på olika områden för att hantera  flera  av  de\r\nproblem  som  tas  upp i de här aktuella motionerna,\r\noch utskottet vill framhålla  vikten av ett fortsatt\r\noffensivt arbete för att stödja  och  underlätta för\r\nkvinnors     företaganden,     från     idé     till\r\nmarknadsetablering.  Något särskilt tillkännagivande\r\npå detta område ser utskottet  emellertid inte behov\r\nav i nuläget.\r\n\r\nNär  det  gäller  vad  som  tas upp  i  motionerna\r\n2004/05:N232   (m),   2004/05:   N393    (kd)    och\r\n2004/05:A355  (fp)  om kvinnors företagande inom den\r\noffentliga  sektorn  hänvisar  utskottet  till  sitt\r\nställningstagande våren  2004 (bet. 2004/05:NU10) då\r\nliknande motionsyrkanden avstyrktes.\r\nMed det anförda avstyrker  utskottet  samtliga här\r\naktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nInvandrares företagande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\ninvandrares företagande. Jämför reservation 2\r\n(m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nRegeringen  bör  se   över   förutsättningarna   för\r\npersoner    med   invandrarbakgrund   att   etablera\r\nsmåföretag, anförs  det  i  motion 2004/05:N279 (s).\r\nFör    personer    med    utländsk    bakgrund    är\r\nförutsättningarna      ofta      annorlunda      med\r\nspråksvårigheter, svårigheter att få kredit samt ett\r\nmindre  utvecklat kontaktnät. Motionärerna menar att\r\narbetet  med  att  förändra  attityder  gentemot  de\r\ngrupper som  har  svårigheter  att få krediter måste\r\nfördjupas och att regeringen bör  arbeta mer med att\r\nfrämja         framväxten        av        regionala\r\nkreditgarantiföreningar.\r\n\r\nI   motion   2004/05:Sf360    (c)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om att invandrares företagande bör\r\nprioriteras och, i  högre  utsträckning  än  vad som\r\ngörs    i   dag,   beaktas   vid   näringspolitikens\r\nutformning.  Motionärerna  påpekar  bl.a.  att flera\r\nutredningar     visat     att     företagare     med\r\ninvandrarbakgrund   har  särskilda  svårigheter  att\r\nerhålla finansiering  till  start  och utveckling av\r\nföretagets  verksamhet.  Vidare  framhålls   att  de\r\nallmänna  bristerna  i  det svenska företagsklimatet\r\nsåsom höga skatter och en  omfattande regelbörda kan\r\nge invandrarföretagare särskilda svårigheter.\r\nVillkoren för företagare med invandrarbakgrund tas\r\näven  upp  i  motion  2004/05:N216  (c).  Motionären\r\nframhåller  att  det  är  angeläget  att  stödja  de\r\ninvandrare som önskar att starta  eget  företag  och\r\npåpekar  att det behövs bl.a. bättre information, på\r\nolika språk,  om  vilka rättigheter och skyldigheter\r\nman har som företagare  i  Sverige.  Därtill bör det\r\nfinnas en servicecentral för alla företagare  dit de\r\nkan vända sig i alla typer av ärenden.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVåren  2004  hanterade utskottet (bet. 2003/04:NU10)\r\nolika  motioner   rörande  invandrares  företagande.\r\nSamtliga   då  aktuella   yrkanden   avstyrktes   av\r\nutskottet, däribland  ett som överensstämmer med det\r\ni   här   aktuell   motion  2004/05:Sf360   (c)   om\r\nprioriteringar av invandrares  företagande. En annan\r\nuppfattning framfördes i en reservation  (m, fp, kd,\r\nc).\r\n\r\nSom    tidigare   nämnts   skall   Nutek,   enligt\r\nregleringsbrevet       för      budgetåret      2005\r\n(regeringsbeslut 2004-12-16),  använda  19  miljoner\r\nkronor  för  att  stödja  kvinnors  och  invandrares\r\nföretagande.  Av  dessa  skall  minst  6,5  miljoner\r\nkronor användas för bidrag till Insamlingsstiftelsen\r\nIFS    Rådgivningscentrum    -   IFS   -   (tidigare\r\nInternationella  Företagarföreningen   i   Sverige),\r\nvilken  ger  rådgivning  till  personer med utländsk\r\nbakgrund som vill starta eller driver  företag.  IFS\r\nfinns  i  dag  på 15 platser i landet och rådgivning\r\nges på 28 olika språk.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDet är, enligt utskottets  uppfattning,  viktigt för\r\nsamhället   att  ta  till  vara  den  kompetens  som\r\npersoner  med  utländskt  ursprung  besitter.  Olika\r\nåtgärder   för    att   stimulera   och   underlätta\r\ninvandrares företagande  är  angelägna och utskottet\r\nser  positivt  på  det  arbete  Nutek   bedriver  på\r\nområdet,  inte  minst  när det gäller samverkan  med\r\nIFS. Utskottet delar den  uppfattning som framförs i\r\nmotion  2004/05:N279  (s)  om  att  de  problem  som\r\npersoner med utländsk bakgrund  möter  rörande bl.a.\r\nspråket,    mindre    utvecklade    kontaktnät   och\r\nsvårigheter att få krediter måste motverkas. Däremot\r\nanser inte utskottet att nämnda motion,  eller någon\r\nav  de  övriga  här  aktuella,  bör  föranleda någon\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks  samtliga\r\nhär aktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nUngas företagande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  två motionsyrkanden om\r\nungas  företagande. Utskottet  hänvisar  till\r\ndet  pågående   arbetet  med  ett  nationellt\r\nentreprenörsprogram. Jämför reservation 3 (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nAtt det är angeläget  att  uppmuntra  unga människor\r\ntill  entreprenörskap  anförs  i motion 2004/05:N408\r\n(fp),  och  ett  tillkännagivande  därom   förordas.\r\nMotionärerna menar att människor redan i unga år bör\r\nfå lära sig mer om entreprenörskap och även prova på\r\neget  företagande, varför det är viktigt att  skolan\r\nkan  erbjuda   entreprenörskap   som   en   del   av\r\nundervisningen.   Vidare   anser   de   att  det  är\r\nbetydelsefullt  att  stödja  olika  föreningar   och\r\nnätverk,  som  t.ex.  Snilleblixtarna,  för att göra\r\nunga människor mer positiva till eget företagande.\r\n\r\nRiksdagen  bör  enligt  vad  som  anförs  i motion\r\n2004/05:N206 (c) ge regeringen i uppdrag att  stärka\r\nverksamheterna   kring   entreprenörskap  för  unga.\r\nMotionären erinrar om att  det  i  dag  finns  flera\r\nolika  projekt  kring  ungt  företagande - däribland\r\nStartcentrum, Snilleblixtarna  och Open For Business\r\n-  och  att  dessa  har  betytt mycket.  Det  saknas\r\nemellertid ett samlat grepp kring de olika projekten\r\noch det finns en ständig oro kring finansieringen av\r\ndessa, vilket gör att de inte kan satsa långsiktigt.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nPå uppdrag av regeringen framlade  Nutek  i  augusti\r\n2004    förslag    om    ett    utökat    nationellt\r\nentreprenörsprogram.    Förslaget    omfattade   fem\r\ndelprogram:   Entreprenörskap  på  grundskole-   och\r\ngymnasienivå, Entreprenörskap  på  universitets- och\r\nhögskolenivå,         Kunskapsutveckling         hos\r\nföretagsrådgivare     och     näringslivsutvecklare,\r\nRegionala  entreprenörskapsprogram   och  Underlätta\r\ntillståndshanteringen på lokal/regional nivå.\r\n\r\nI     december     2004    beslutade    regeringen\r\n(regeringsbeslut   2004-12-09)   om   ett   treårigt\r\nnationellt  program  för   att   öka  intresset  för\r\nentreprenörskap bland ungdomar. Beslutet innebar att\r\nNutek gavs i uppdrag att genomföra  programmet under\r\nperioden 2005-2007 och under första året  avsätts 45\r\nmiljoner kronor för verksamheten. Programmet  riktar\r\nsig  framför allt till elever och studenter i grund-\r\noch gymnasieskolan  och i högskolan. De skall få råd\r\noch utbildning i frågor  kring  entreprenörskap  och\r\nges  möjlighet  att  prova  på  företagande på olika\r\nsätt.   Programmet  skall  även  bidra   till   ökad\r\nkompetens   om   entreprenörskap   hos  studie-  och\r\nyrkesvägledare.   Därtill   ingår  en  satsning   på\r\nföretagsrådgivare. Enligt regeringsbeslutet omfattar\r\nprogrammet  metodutveckling  och  pilotprojekt  samt\r\ninsatser       för      kompetensutveckling       av\r\nföretagsrådgivare.   Vidare   skall  Nutek  initiera\r\npilotprogram  för fördjupad samverkan  mellan  skola\r\noch  näringsliv   med   fokus   på  småföretag  inom\r\nindustri-, bygg-, handels- och tjänstenäringarna och\r\nde yrkesutbildningar inom gymnasieskolan  som har en\r\ninriktning  mot  dessa  sektorer. Det konstateras  i\r\nbeslutet   att   flera  aktörer   i   dag   genomför\r\naktiviteter  runt  om   i   landet  för  att  främja\r\nentreprenörskap. Programmet skall  enligt regeringen\r\nförstärka befintliga satsningar samt bidra till ökad\r\nsamverkan  och  samordning  av  olika  insatser  och\r\naktörer för att säkerställa att erfarenheter  fångas\r\nupp  och  att  goda  exempel tillvaratas och sprids.\r\nInnan aktiviteterna inleds  skall  Nutek  inom  kort\r\n(senast  den 28 februari) inkomma med en projektplan\r\ntill regeringen för år 2005.\r\nEnligt uppgift från Nutek pågår arbetet med att ta\r\nfram  en  projektplan.   Av   de   ursprungliga  fem\r\ndelprogrammen avser verket att framför allt satsa på\r\nde  två förstnämnda, men också på vissa  delar  inom\r\ndelprogram   3.   Även   delprogram   4  kommer  att\r\ngenomföras,  men finansieras via Nuteks  anslag  för\r\nregional utveckling.  Delprogram  5  utgår  däremot.\r\nNuteks intention är att genomföra programmet  i nära\r\nsamarbete med viktiga aktörer på området.\r\nDet  finns  en  rad  aktörer  som  arbetar för att\r\nfrämja entreprenörskap och företagande  bland  unga,\r\ndäribland  kan  följande  nämnas: Ung Företagsamhet,\r\nsom är en rikstäckande organisation med 24 regionala\r\nföreningar  och  ett  förbundskansli   med   säte  i\r\nStockholm;  Open  for  Business,  som  finns  på sex\r\nplatser  i  Sverige,  vänder  sig  till ungdomar och\r\nhjälper  till  med  idéutveckling  och tankar  kring\r\nframtiden  för  unga entreprenörer; Snilleblixtarna,\r\nvilka  i  första  hand   riktar   sig  till  barn  i\r\nlågstadieåldern,  arbetar  med  att stimulera  barns\r\nkreativitet, initiativförmåga och  självtillit genom\r\natt barnen självständigt får lösa ett problem som de\r\nstött  på  i  sin  vardag;  Drivhuset finns  på  nio\r\nstudieorter  i Sverige och arbetar  med  att  främja\r\nkreativitet    och    därigenom    stimulera    till\r\nentreprenörskap    hos    studenter.   Även   Nuteks\r\npilotprojekt  KomTek,  Kommunal   entreprenörs-  och\r\nteknikskola,   som   bedriver   sin   verksamhet   i\r\nprojektform, kan nämnas i detta sammanhang.\r\nVåren     2001     beslutade    riksdagen    (bet.\r\n2000/01:UbU14) att kvalificerad yrkesutbildning (KY)\r\nskall     vara     en    reguljär     eftergymnasial\r\nutbildningsform i det svenska utbildningssystemet. I\r\noch  med beslutet avslutades  den  försöksverksamhet\r\nsom pågått sedan år 1996.\r\nAvslutningsvis      kan     erinras     om     att\r\nutbildningsutskottet  hösten  2004  avstyrkte  (bet.\r\n2003/04:UbU13) motionsyrkanden rörande inrättande av\r\nentreprenörsutbildningar.    I    detta   sammanhang\r\nframhöll utbildningsutskottet bl.a.  att inrättandet\r\nav inriktningar inom de nationella programmen  är en\r\nfråga  för  regeringen  eller  för  styrelsen för en\r\nutbildning    och    inte   för   riksdagen.   Andra\r\nuppfattningar gavs uttryck  för i reservationer (fp;\r\nkd).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDet  är angeläget att väcka ungdomars  intresse  och\r\nnyfikenhet för entreprenörskap och företagande. Även\r\nolika  insatser  för  att öka ungdomars kunskaper på\r\ndetta  område  är  viktiga.   Skolan   har   här  en\r\nbetydelsefull roll att fylla. Entreprenörskap bör ha\r\nen  självklar  plats  i undervisningen och samspelet\r\nmellan  skola  och  företag   bör   utvecklas.   Som\r\nredogjorts  för i det tidigare finns det också många\r\nolika aktörer som gör betydelsefulla insatser. Dessa\r\nhar en viktig  roll  för  att främja entreprenörskap\r\noch företagande bland unga.\r\n\r\nI budgetpropositionen för  år 2005 (utg.omr. 24 s.\r\n27)  redogjorde regeringen för  sin  avsikt  att  ge\r\nNutek   i   uppdrag  att  genomföra  ett  nationellt\r\nentreprenörskapsprogram   i   huvudsak  inriktat  på\r\ngrund-   och   gymnasieskola   samt  högskolor   och\r\nuniversitet. Inriktningen på insatserna  har  i  det\r\nföregående  återgetts och utskottet är positivt till\r\ndetta arbete.  Enligt  utskottets uppfattning svarar\r\nprogrammet mot flera av  de anspråk som lyfts fram i\r\nmotionerna 2004/05:N206 (c)  och  2004/05:N408 (fp),\r\noch de avstyrks.\r\n\r\nNya företagsformer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att\r\nfrämja nya företagsformer. Utskottet hänvisar\r\ntill  vidtagna åtgärder och pågående  arbete.\r\nJämför reservation 4 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI Centerpartiets  motion  2004/05:N398 framhålls att\r\nnya  företagsformer  som bejakar  entreprenörer  bör\r\nprövas.    Motionärerna    föreslår    därför    ett\r\ntillkännagivande med innebörden  att  regeringen bör\r\nuppdra  åt  berörda myndigheter och departement  att\r\ninta   ett   öppet    förhållningssätt    mot    nya\r\nföretagsformer.  I  motionen exemplifieras detta med\r\nBolagsbolaget  i Värmland,  vars  affärsidé  är  att\r\nerbjuda småföretagare  F-skattsedel  registrerat via\r\nBolagsbolaget och ge småföretagarna stöd  med regler\r\noch  administration.  Arbetslöshetskassorna  klassar\r\ndock Bolagsbolagets brukare som egenföretagare,  och\r\nmotionärerna   menar  att  myndigheterna  bör  sluta\r\ndiskriminera Bolagsbolagets brukare.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nTidigare beredning under mandatperioden\r\n\r\nNär  det  gäller  Bolagsbolaget  AB,  som  berörs  i\r\nmotionen, kan erinras om att ett enigt utskott våren\r\n2003   (bet.   2002/03:NU7    s.    53)    avstyrkte\r\nmotionsyrkanden   om   Bolagsbolaget   AB  och  dess\r\nverksamhet   med   hänvisning   till   då   pågående\r\nrättsprocess.\r\n\r\nOm Bolagsbolaget AB\r\n\r\nBolagsbolaget AB bildades år 1999 för att underlätta\r\nadministrationen  för  personer  som vill driva  sin\r\negen  affärsidé  som anställd. Eventuella  överskott\r\ngår tillbaka in i verksamheten.\r\n\r\nBolagsbolagets affärsidé  är  att  ge  en juridisk\r\nplattform för dem som söker och finner egna  uppdrag\r\npå  den  öppna  marknaden.  Avsikten är att personer\r\nskall ha frihet att utveckla  sin verksamhet på egna\r\nvillkor  under  anställningsliknande   förhållanden.\r\nBrukaren \"hyr\" sin arbetsgivare. Bolagsbolaget  hade\r\nunder år 2004 totalt 240 registrerade brukare, varav\r\n50 aktiva.\r\nIndividen    ingår    ett    avtal,    ett    s.k.\r\ninställningsavtal, med Bolagsbolaget som i praktiken\r\ninnebär att han eller hon anställs som bolagsbrukare\r\nunder  den  period  uppdraget  avser.  Bolagsbolaget\r\nsköter   under  anställningstiden  fakturering   och\r\nadministration.  Bolagsbrukaren  lämnar ett underlag\r\nför debitering varpå bolaget skickar en faktura till\r\nkunden,  betalar in skatt och sociala  avgifter  och\r\nför över det  resterande  beloppet  till  individens\r\nkonto.    När    uppdraget    är   slutfört   upphör\r\nanställningen   och   Bolagsbolaget   utfärdar   ett\r\narbetsgivarintyg.\r\nSkattemyndigheten  i  Värmlands  län  beslutade  i\r\nfebruari  2001  att  återkalla   Bolagsbolagets   F-\r\nskattsedel.    Skälet   var   bl.a.   att   bolagets\r\nredovisningsrutiner   stred   mot  bestämmelserna  i\r\nbokföringslagen.       Enligt      skattemyndigheten\r\nsammanhängde     detta    bl.a.     med     bolagets\r\nverksamhetsidé. Skattemyndigheten  menade  också att\r\nbolaget missbrukat sin F-skattsedel genom att  gå in\r\nsom betalningsmottagare i stället för den person som\r\nhade   utfört   arbetet.  Detta  ansågs  strida  mot\r\nbestämmelserna  i   skattebetalningslagen.  Beslutet\r\növerklagades till länsrätten som i en dom i februari\r\n2003 gick på skattemyndighetens  linje.  Länsrättens\r\nbeslut  har sedermera överklagats till kammarrätten.\r\nKammarrätten beslutade i enlighet med Bolagsbolagets\r\nlinje och avskrev målet i mars 2004.\r\nBolagsbolaget  har även uppgett att de har problem\r\nmed att de brukare  som  anställs behandlas olika av\r\nolika arbetslöshetskassor.  Enligt  bolagets VD Anne\r\nHellestad Petersson är förhoppningen  dock  att  man\r\ninom  en  snar  framtid kommer att få till stånd ett\r\nmöte    med   bl.a.   Arbetsmarknadsstyrelsen    och\r\nInspektionen  för  arbetslöshetsförsäkring  för  att\r\nlösa de problem som föreligger.\r\n\r\nProjektet om nya företags- och\r\nanställningsformer\r\n\r\nInom  Näringsdepartementet  inleddes i februari 2001\r\nett arbete med uppdrag att kartlägga utvecklingen av\r\nnya former för företagande och  anställningsformer i\r\ngränssnittet mellan egenföretagande  och anställning\r\noch att redovisa drivkrafterna bakom utvecklingen. I\r\nuppdraget ingick även att beskriva de hinder som kan\r\nfinnas  för  individer  att  gå över från  att  vara\r\nanställd  till  att  vara  företagare.   En   del  i\r\nuppdraget  har vidare varit att belysa skillnader  i\r\nbefintliga   regelsystem    vad   avser   företagare\r\nrespektive anställda, särskilt  när  det  gäller  de\r\nsociala   trygghetssystemen,   samt   de  eventuella\r\nproblem  som dessa skillnader medför. Uppdraget  har\r\näven omfattat frågor som gäller familjehemsföräldrar\r\noch anställda i bemanningsföretag.\r\n\r\nI   maj   2003    presenterades   slutsatserna   i\r\ndepartementspromemorian         Företags-        och\r\nanställningsformer  i  förändring  (Ds  2003:27).  I\r\nrapporten   redogörs   för   hur  företagsstrukturen\r\nförändrats  i Sverige under det  senaste  decenniet.\r\nDen genomsnittliga företagsstorleken har minskat och\r\ndet  totala  antalet   företag   har  ökat.  Antalet\r\npersoner som kombinerar anställning  och företagande\r\nuppgick   år   2000  till  81 000  (exkl.  jordbruk,\r\nskogsbruk  och  fiske).   De   flesta,   80 %,   har\r\nanställningen  som  huvudsyssla och företagandet som\r\nbisyssla. Vidare redovisas  en  problembeskrivning i\r\nrapporten     rörande     arbetslöshetsförsäkringen,\r\nsjukförsäkringen  och F-skattsedel  för  företagare.\r\nNär det gäller arbetslöshetsförsäkringen  sägs det i\r\nrapporten    att   såväl   arbetslöshetskassor   som\r\norganisationer  framfört att reglerna för företagare\r\ni  arbetslöshetsförsäkringen  inte  är  tillräckligt\r\nutvecklade  eller  att  de  ger  utrymme  för  olika\r\ntolkningsmöjligheter.   Gränsdragningsproblemen   är\r\nstörst  när  det gäller gruppen uppdragstagare, dvs.\r\nen  som  åtar  sig   uppdrag   för  en  eller  flera\r\nuppdragsgivares  räkning  utan  att  det  föreligger\r\nnågot  anställningsförhållande. Tillämningsproblemen\r\nnär  det   gäller  kooperativ  verksamhet  har  dock\r\nminskat på senare  år.  Beträffande sjukförsäkringen\r\nkonstateras  att  reglerna   inom   sjukförsäkringen\r\nskiljer  sig  åt  beroende  på  om  företagaren  har\r\nenskild  firma/handelsbolag  eller  ett  aktiebolag.\r\nVidare  känner  många företagare inte till  att  den\r\nsjukpenningsgrundande     inkomsten     (SGI)    för\r\negenföretagare  baseras  på nettointäkten i  firman,\r\nmedan   SGI   för  den  som  driver   verksamhet   i\r\naktiebolagsform  bestäms  av  den  lön som tas ut ur\r\nbolaget.     I    sjukförsäkringen    finns    också\r\ngränsdragningsproblem när det gäller uppdragstagare.\r\nVad gäller F-skattsedel för företagare konstateras i\r\nrapporten att  det  generellt inte upplevs som svårt\r\natt få F-skattsedel.  För den som inledningsvis bara\r\nhar en uppdragsgivare kan  dock uppstå problem, sägs\r\ndet i rapporten. När det gäller frågan om det behövs\r\nen ny kategori - mellan anställda  och  företagare -\r\nnämns bl.a. att nya gränsdragningsproblem  sannolikt\r\nskulle uppstå vid införandet av en sådan kategori.\r\n\r\nFöretagare och arbetslöshetsförsäkringen\r\n\r\nVåren  2004  gav riksdagen (bet. 2003/04:AU6)  genom\r\nett tillkännagivande  regeringen  i  uppdrag  att se\r\növer    företagares    ekonomiska    situation   vid\r\narbetslöshet.  Utredningen  skall undersöka  om  det\r\nskall   vara   möjligt  för  företagare   att   vara\r\ndeltidsarbetslösa.  Den  skall  se över reglerna för\r\ndem  som  verkar  inom kooperativa,  ekonomiska  och\r\nideella  föreningar.   Nivån   på  ersättningen  för\r\nföretagare bör också ses över, enligt  vad riksdagen\r\nuttalade.\r\n\r\nEnligt   de   uppgifter   som   inhämtats   bereds\r\nkommittédirektiv    avseende    bl.a.   regler   vid\r\narbetslöshet   och   sjukdom  för  närvarande   inom\r\nRegeringskansliet, något  som  även  näringsminister\r\nThomas   Östros   nyligen   hänvisat   till   i   en\r\ninterpellationsdebatt  (se nedan). Vidare kan nämnas\r\natt arbetsmarknadsutskottet  under våren 2005 kommer\r\natt    hantera   olika   motioner   från    allmänna\r\nmotionstiden       rörande       företagare      och\r\narbetslöshetsersättningen.\r\n\r\nFöretagare och sjukförsäkringen\r\n\r\nI september 2004 beslutade regeringen  att genomföra\r\nen översyn av socialförsäkringarna (dir.  2004:129).\r\nDen   särskilde   utredaren   (generaldirektör  Anna\r\nHedborg)  skall  göra  en  genomgripande  analys  av\r\nsocialförsäkringarna i ett brett  perspektiv. Enligt\r\ndirektiven  skall, som ett led i strävan  efter  att\r\nfrämja företagandet  och  att  eftersträva  en  ökad\r\nbalans  i  försäkringsvillkoren mellan anställda och\r\nföretagare,  särskilt  fokus ägnas trygghetssystemen\r\nför egenföretagare i syfte  att försäkringsvillkoren\r\nskall bli tydligare, enklare  och  mer förutsägbara.\r\nHuvudsyftet med utredningen är att ta  fram underlag\r\noch  genomgripande analysera nuvarande försäkringar,\r\nderas effekter, svagheter och förtjänster, och vilka\r\nkrav  som   kommer   att   ställas   på   framtidens\r\nsocialförsäkringar.   I   ett   andra   steg  kommer\r\nutredningens betänkande att utgöra underlag  för  en\r\nparlamentarisk  utredning. Uppdraget skall redovisas\r\nsenast den 1 november 2006.\r\n\r\nFöretagare och F-skattsedel\r\n\r\nNär det gäller F-skattsedel kan nämnas att riksdagen\r\n(bet. 2003/04:SkU25) avslog olika motionsyrkanden på\r\nområdet våren 2004,  bl.a.  om  att  det  måste  bli\r\nlättare  att  skaffa  F-skattsedel.  Skatteutskottet\r\nbetecknade  i  sitt  ställningstagande motionärernas\r\nbeskrivning   av  svårigheterna   att   erhålla   F-\r\nskattsedel som kraftigt överdrivna. Vidare hänvisade\r\nskatteutskottet till det uppdrag Skatteverket fått i\r\nregleringsbrevet   för  år  2004  rörande  bl.a.  en\r\nbelysning  om  det  finns   regionala  skillnader  i\r\nkontrollen. Avvikande uppfattningar framfördes i två\r\nreservationer (m, fp, kd; c)\r\n\r\nInterpellationsdebatt om företagares trygghet\r\n\r\nNäringsminister Thomas Östros  besvarade  i  januari\r\n2005  en  interpellation  (ip.  2004/05:265) av Ann-\r\nMarie  Pålsson  (m)  om  vilka initiativ  denne  var\r\nberedd att ta för att också  en  enskild  företagare\r\nskall  kunna  erbjudas  motsvarande trygghet som  de\r\nanställda.     I    sitt    anförande     redogjorde\r\nnäringsministern   för   att  departementet  i  (här\r\ntidigare   nämnda)  projektet   om   företags-   och\r\nanställningsformer  i förändring belyst skillnader i\r\nbefintliga   regelsystem   mellan   företagare   och\r\nanställda    när     det     gäller    de    sociala\r\ntrygghetssystemen samt problem  som dessa skillnader\r\nkan medföra. Vidare erinrade han  om  att  riksdagen\r\nbegärt  en  parlamentarisk  utredning om företagares\r\nekonomiska situation vid arbetslöshet  och meddelade\r\natt  kommittédirektiv  avseende  bl.a.  regler   vid\r\narbetslöshet  och sjukdom för närvarande bereds inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nAktiebolag med begränsad vinstutdelning\r\n\r\nI februari 2002  beslutade  regeringen att tillsätta\r\nen särskild utredare (ordföranden  i Arbetsdomstolen\r\nCarina Gunnarsson) med uppdrag att utreda  frågor om\r\nett  nytt slag av aktiebolag för icke vinstutdelande\r\nverksamhet.  Utredaren  presenterade i november 2003\r\nett   betänkande   om   aktiebolag   med   begränsad\r\nvinstutdelning (SOU 2003:98). I enlighet med vad som\r\nangetts  i  direktiven  har   utredningen  utarbetat\r\nförslag   till   två  modeller  av  aktiebolag   med\r\nvinstutdelningsbegränsning.      Betänkandet      är\r\nremissbehandlat  och  frågan  bereds  för närvarande\r\ninom Regeringskansliet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har en i grunden positiv inställning  till\r\nnytänkande  som  kan  stimulera  framväxten  av  nya\r\nföretag  och arbetstillfällen. Det gäller inte minst\r\nsådana  initiativ   som   innebär   att   människors\r\nkreativitet  på  lokal  och  regional nivå tas  till\r\nvara.  Det  sagda  innebär bl.a.  att  utskottet,  i\r\nlikhet med vad som anförs i motion 2004/05:N398 (c),\r\nanser att ett öppet  förhållningssätt  gentemot  nya\r\nföretagsformer  bör  råda.  Något särskilt uttalande\r\nfrån  riksdagen  för att klargöra  denna  ståndpunkt\r\nanser utskottet emellertid inte erforderligt.\r\n\r\nI detta sammanhang  vill  utskottet även framhålla\r\natt det anser att offentliga  regelsystem skall vara\r\nenkla att förstå och använda för  företagarna,  både\r\nför företagare i allmänhet och för dem som verkar  i\r\ngränssnittet   mellan   att   vara   företagare  och\r\nanställd. Regeringen har, som ovan redovisats, låtit\r\ngenomföra   en   kartläggning  av  nya  former   för\r\nföretagande  och anställningsformer  i  gränssnittet\r\nmellan egenföretagare  och anställd. I rapporten ges\r\nproblembeskrivningar   när    det    gäller    bl.a.\r\narbetslöshetsförsäkringen,  sjukförsäkringen och  F-\r\nskattsedel.  Våren  2004  efterlyste   riksdagen  en\r\nparlamentarisk  utredning om företagares  ekonomiska\r\nsituation vid arbetslöshet.  Enligt  den information\r\nsom  utskottet  låtit inhämta bereds för  närvarande\r\nkommittédirektiv    avseende    bl.a.   regler   vid\r\narbetslöshet och sjukdom inom Regeringskansliet.\r\nMed  hänvisning till det ovan sagda  avstyrks  här\r\naktuell motion i berörd del.\r\n\r\nKapitalförsörjning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör med hänvisning till de åtgärder\r\nsom  vidtagits   avslå   en   motion  rörande\r\nkapitalförsörjning. Jämför reservation  5 (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N426 (s) anförs att företagare inom\r\ndet kooperativa området har ett stort behov av enkla\r\nregler för sitt företagande. Därtill konstateras att\r\ndet  kan  vara  svårt att hitta investerings-  eller\r\nriskkapital för att  kunna  starta  företag.  Enligt\r\nmotionärerna  är  det därför angeläget att stimulera\r\ntill ett ökat företagande  och  entreprenörskap även\r\nom   lokala  investerare  har  liten  tilltro   till\r\ninvesteringar i det berörda området.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVåren  2004  avstyrkte utskottet (bet. 2003/04:NU10)\r\ntvå  likalydande   motionsyrkanden   som   det   här\r\naktuella.   Även   reservanterna   (m,  fp,  kd,  c)\r\navstyrkte dessa yrkanden.\r\n\r\nNär det gäller kapitalförsörjning  bör  erinras om\r\nde  beslut  riksdagen  fattade  hösten  2004  (prop.\r\n2004/05:1  utg.omr.  24,  bet.  2004/05:NU1) rörande\r\ninnovationsfrämjande åtgärder. Riksdagen bemyndigade\r\ndå regeringen att vidta de åtgärder  som  behövs för\r\nbildandet av och verksamheten i ett holdingbolag för\r\ninnovationsfrämjande åtgärder. Holdingbolaget  skall\r\nbildas   gemensamt   av   de  sju  stiftelserna  för\r\nsamverkan   universitet/högskola    och   näringsliv\r\n(teknik-brostiftelserna), Stiftelsen  Industrifonden\r\noch  staten.  Vidare  skall  Vinnova  förmedla   sin\r\ninkubatorfinansiering via holdingbolaget. Enligt vad\r\nsom   angavs   i   propositionen  beräknas  den  nya\r\nkoncernen  med  befintliga  medel  kunna  finansiera\r\nsåddlån m.m. med  omkring 1,8 miljarder kronor under\r\nen tioårsperiod. Koncernens finansiering skall syfta\r\ntill att hjälpa företag  att nå lönsamhet. Samtidigt\r\nkommer  verksamheten  att inriktas  på  projekt  som\r\nbefinner  sig  i  mycket  tidiga  utvecklingsskeden.\r\nDärtill  gavs  ett  bemyndigande   till   regeringen\r\nrörande finansieringen av Almi Företagspartner  AB:s\r\ninnovationslån   innefattande  ett  årligt  statligt\r\ntillskott.     Utskottet     framhöll     i     sitt\r\nställningstagande  att de båda förslagen innebär att\r\nförutsättningarna avseende såddfinansieringen kommer\r\natt förbättras. Avvikande uppfattningar gavs uttryck\r\nför i två reservationer (m, fp, c; kd).\r\nNär det gäller regionala  riskkapitalinsatser  kan\r\näven  framhållas  att riksdagen hösten 2004 godkände\r\n(prop. 2004/05:1 utg.omr.  19, bet. 2004/05:NU2) att\r\nanslaget Allmänna regionalpolitiska  åtgärder (33:1)\r\noch Europeiska regionala utvecklingsfonden  perioden\r\n2000-2006    (33:5),    inom    ramen    för    EG:s\r\nstrukturfondsprogram, får användas till pilotprojekt\r\ni   form  av  finansiering  av  särskilda  regionala\r\nriskkapitalinsatser  i  vissa  program,  genom vilka\r\nstaten direkt eller indirekt tillskjuter ägarkapital\r\ni  form  av  aktier  eller  motsvarande  i  enskilda\r\nföretag.     Vidare     aviserade    regeringen    i\r\nbudgetpropositionen för år  2005 att vissa regionalt\r\nbeslutade företagsstöd skall  avvecklas fr.o.m. juli\r\n2005.  Som  en  kompletterande  åtgärd   skall  Almi\r\nerbjuda lån med större risktagande i stödområde B.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  berörs  i motion 2004/05:N426 (s) kan det  vara\r\nsvårt att hitta  riskvilligt  kapital  på  den öppna\r\nriskkapitalmarknaden  för  projekt  i tidiga skeden.\r\nStatliga  insatser  på området är därför  motiverat.\r\nRiksdagen  har nyligen  bemyndigat  regeringen,  som\r\ntidigare redovisats,  att  vidta  olika  åtgärder  i\r\nsyfte  att  främja  innovationer.  Enligt utskottets\r\nuppfattning  innebär  de  åtgärder  som  vidtas  att\r\nförutsättningarna  avseende  såddfinansiering   blir\r\nbättre än de skulle varit utan dessa åtgärder. Något\r\ninitiativ  från  riksdagens  sida  med  anledning av\r\nmotionen ser utskottet inte behövligt.\r\n\r\nMed  hänvisning  till det anförda avstyrks  motion\r\n2004/05:N426 (s).\r\n\r\nSocial ekonomi\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om social\r\nekonomi. Utskottet hänvisar  till  vad  det i\r\ntidigare  sammanhang  anfört  rörande  social\r\nekonomi  och  framhåller  att det inte ändrat\r\nuppfattning i frågan. Jämför  reservationerna\r\n6 (m, fp), 7 (kd, c) och 8 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nEtt tillkännagivande med innebörden  att  det behövs\r\nen  nationell  handlingsplan för socialt företagande\r\nföreslås  i motion  2004/05:N352  (s).  Motionärerna\r\nmenar  att  en  sådan  handlingsplan  kan  förbättra\r\nmöjligheterna   att   på  lokal  och  regional  nivå\r\nutveckla fler sociala företag och därmed öka antalet\r\narbetstillfällen.\r\n\r\nÄven  i  motion  2004/05:N353   (s)  föreslås  ett\r\ntillkännagivande  med  syftet  att  främja   sociala\r\nföretag.    Motionärerna    framhåller   bl.a.   att\r\nerfarenheterna  som  finns  kring   sociala  företag\r\nbättre skall integreras och tas till vara inom ramen\r\nför      de      resurser     som     finns     inom\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nMöjligheterna för  sociala  innovationer tas upp i\r\nmotion  2004/05:N388  (s).  Motionärerna  menar  att\r\nutvecklingen  av  det  sociala  kapitalet  hamnar  i\r\nskymundan  i  den  svenska innovationspolitiken.  De\r\nanser därför att det  är nödvändigt med en nydanande\r\ninnovationspolitik som  kan  finansiera insatser för\r\natt skapa samhällsgemenskap och  stödja goda sociala\r\nmiljöer för individen och som syftar  till  att lösa\r\nsamhällsproblemen   på   ett  nytt  sätt.  Om  detta\r\nföreslås ett tillkännagivande.\r\nDe lokala kooperativa utvecklingscentrumens  (LKU)\r\nroll  för  stödet till lokal och regional utveckling\r\nsamt den sociala  ekonomins  företagande  tas  upp i\r\nmotion   2004/05:N422  (s)  och  i  den  likalydande\r\nmotionen 2004/05:N438  (s).  Det  konstateras  i  de\r\nbägge  motionerna  att  regeringen  har aviserat ett\r\nsänkt   anslag   till  kooperativ  utveckling   inom\r\nnäringspolitiken.  Motionärerna anser emellertid att\r\ndet krävs en långsiktig statlig finansieringslösning\r\nav  stödet till kooperativ  utveckling  som,  utöver\r\nnäringspolitik,            även           inbegriper\r\narbetsmarknadspolitik          och          regional\r\nutvecklingspolitik.\r\nNya entreprenörsformer kan vara ett av sätten  att\r\nöka  tillväxten  i  samhället,  anförs  det i motion\r\n2004/05:N448 (s). Kooperativa företag är ett exempel\r\npå  en  entreprenörsform  som  ger stora möjligheter\r\ntill inflytande över den egna arbetssituationen  och\r\ndärmed  stor  arbetstillfredsställelse. Motionärerna\r\nmenar  att  det  är   viktigt   att   forskning  och\r\nkunskapsspridning     kring     det     demokratiska\r\nentreprenörskapet främjas.\r\nI    motion    2004/05:N393   (kd)   påtalas   att\r\nKristdemokraterna   är   positiva  till  att  lokala\r\nkooperativa utvecklingscentrum  sedan  år 2002 har i\r\nuppdrag att stödja även andra former av  företagande\r\nän   små   kooperativa   företag  inom  den  sociala\r\nekonomin. Regeringen bör dock  utreda  hur dessa LKU\r\nlångsiktigt    kan   bli   en   del   av   närings-,\r\narbetsmarknads-    och    regionalpolitiken,   anser\r\nmotionärerna.\r\nDen sociala ekonomin står  även  i  fokus i motion\r\n2004/05:N306 (c), vari flera olika tillkännagivanden\r\nförordas.  Ett tillkännagivande som föreslås  gäller\r\natt  det  kommunala   självstyret   är   en   viktig\r\nförutsättning  för  att  den  sociala ekonomin skall\r\nkunna utvecklas. Motionärerna menar  att  regeringen\r\ngenom att återkommande ställa sig över det kommunala\r\nsjälvstyret  har  motarbetat  den  sociala ekonomins\r\nutvecklingsmöjligheter           inom          flera\r\nverksamhetsområden.     Vidare     föreslås      ett\r\nriksdagsuttalande  om att den officiella statistiken\r\ninom områdena socialt kapital och social ekonomi bör\r\nutvecklas. Därtill föreslås  även  ett  uttalande av\r\nriksdagen  med anledning av att regeringen  meddelat\r\nsin avsikt att  låta  en  särskild  utredare göra en\r\növersyn av den statliga folkrörelsepolitiken  och de\r\nolika  insatser som görs riktade mot för-eningslivet\r\noch den sociala ekonomin. Motionärerna anser att den\r\naviserade  utredningen  bör få i uppgift att göra en\r\nuppföljning av dels de förslag  som arbetsgruppen om\r\nden    sociala    ekonomin   och   dess   utveckling\r\npresenterade i en rapport år 1999, dels vad som hänt\r\ni Sverige efter den  7:e  europeiska  konferensen om\r\nsocial ekonomi som hölls i Gävle år 2001.\r\nI   motion  2004/05:N344  (mp)  föreslås  att   en\r\nutredning  tillsätts  för att belysa möjligheten att\r\ninrätta ett kunskapscentrum för socialt företagande.\r\nSom   lämpliga   institutioner    för   ett   sådant\r\nkunskapscentrum    nämns   Arbetslivsinstitutet    i\r\nÖstersund  och Institutet  för  arbetsvetenskap  vid\r\nGöteborgs universitet.\r\nÄven   i   motion   2004/05:N351   (mp)   föreslås\r\ntillsättandet  av  en  utredning. Motionärerna anser\r\natt en sektorsövergripande  utredning bör tillsättas\r\nmed uppgift att kartlägga och  visa  hur den sociala\r\nekonomin  kan  vara  en  tillgång  för tillväxt  och\r\nvälfärd.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nNär  utskottet  våren  2004 behandlade  ett  flertal\r\nyrkanden  om  social  ekonomi   (bet.  2003/04:NU10)\r\nframhöll  utskottet  att  det  vid  flera   tidigare\r\ntillfällen  uttalat  sig  positivt  om  den  sociala\r\nekonomins   förtjänster.   Samtliga  motionsyrkanden\r\navstyrktes    samtidigt    av    utskottet.    Andra\r\nuppfattningar framfördes i reservationer (m, fp; kd,\r\nc; mp).\r\n\r\nMed   anledning   av   vad   som  sägs  i   motion\r\n2004/05:N306  (c)  om  uppföljning  kan  nämnas  att\r\nregeringen i november 1997  beslutade  att tillsätta\r\nen  arbetsgrupp  om  den  sociala ekonomin och  dess\r\nutveckling, med uppgift att  kartlägga villkoren för\r\nden  sociala ekonomin och belysa  dess  betydelse  i\r\nsammanhanget. I rapporten Social ekonomi - en tredje\r\nsektor  för  välfärd,  demokrati  och tillväxt?, som\r\narbetsgruppen   presenterade   år   1999,   ges   en\r\nbeskrivning   av   verksamheter   som   bedrivs    i\r\nföreningar, kooperativ, allmännyttiga stiftelser och\r\nliknande  sammanslutningar  och  deras betydelse för\r\ndet  svenska  samhället  liksom  en kartläggning  av\r\nvillkoren för verksamheterna. Arbetsgruppen  lämnade\r\näven  olika förslag. Enligt arbetsgruppen borde  ett\r\nantal frågeställningar  kring  den sociala ekonomins\r\nvillkor   bli   föremål  för  djupare   analys   och\r\nprincipiell     diskussion.      Vidare     föreslog\r\narbetsgruppen olika initiativ som skulle tas i syfte\r\natt förbättra villkoren för den sociala ekonomin och\r\ndess utveckling.\r\nVidare  kan  tilläggas  att  den  7:e   europeiska\r\nkonferensen om social ekonomi hölls i Gävle  i  juni\r\n2001.   Konferensens   program   syftade   till  att\r\nsynliggöra  och  understödja  den  sociala ekonomins\r\npositiva    krafter   i   arbetet   med   europeiska\r\nframtidsfrågor.  Ett mål med konferensen var att den\r\nskulle  utmynna  i slutsatser,  som  förhoppningsvis\r\nstärker den sociala  ekonomins möjligheter att spela\r\nen betydelsefull roll i framtiden. Ett annat mål var\r\natt  ge inspiration och  stöd  för  att  starta  och\r\nutveckla   fler   aktiviteter  inom  området  social\r\nekonomi i kandidatländerna.\r\nNutek  har  regeringens   uppdrag  att  främja  en\r\nutveckling   av   företagandet  inom   den   sociala\r\nekonomin.  Av  Nuteks  regleringsbrev  för  år  2005\r\nframgår  att myndigheten  bör  använda  35  miljoner\r\nkronor för  att  främja  kooperativt företagande och\r\natt stöd till främjande av  kooperativt  företagande\r\nskall ske i enlighet med förordningen (2001:1994) om\r\nstatsbidrag till kooperativ utveckling m.m.  För  år\r\n2005  har  Nutek  beslutat  att  anvisa  25 miljoner\r\nkronor  till  25  LKU  vid vilka ett drygt femtiotal\r\nkooperativa rådgivare verkar.  Övriga  medel  kommer\r\natt   användas   till   ett   regionalt  och  lokalt\r\nutvecklingsprojekt,      kompetensutveckling      av\r\npersonalen       vid       LKU,      lokalekonomiska\r\nfinansieringsinitiativ,  attitydförändrande  projekt\r\nriktade  till  ungdomar,  socialt  företagande  samt\r\nNuteks eget främjandearbete.\r\nDärtill   kan   erinras  om  att   Nutek,   enligt\r\nregleringsbrevet för  år 2005 (regeringsbeslut 2004-\r\n12-16),   har  fått  i  uppdrag   att   utreda   hur\r\nmedfinansieringskravet påverkat verksamheten vid LKU\r\noch att redovisa  hur verksamheten kan utvecklas och\r\nstärkas inom ramen  för  nuvarande stödsystem. Nutek\r\nbör  särskilt  undersöka  hur  LKU  kan  främja  att\r\nkooperativ  verksamhet  i ökad  utsträckning  bidrar\r\ntill  etablering av lokala  nätverk  till  stöd  för\r\nnyföretagande  och tillväxt i befintliga småföretag.\r\nDe delar av uppdraget  som  föranleder  förändring i\r\nförordning skall redovisas senast den 14  mars 2005.\r\nÖvriga delar skall redovisas senast den 31 maj 2005.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  under  de  senaste åren återkommande\r\nbehandlat olika frågor rörande  social  ekonomi  och\r\nhar  vid  dessa  tillfällen på olika sätt framhållit\r\nsin positiva inställning  till  de  verksamheter som\r\nomfattas av begreppet. På denna punkt  har utskottet\r\ninte  ändrat  uppfattning. Samtidigt kan konstateras\r\natt flera av de  motionsyrkanden  som  utskottet här\r\nhar att ta ställning till är identiska eller  i  hög\r\ngrad   överensstämmande  med  sådana  som  utskottet\r\nbehandlade   under  det  föregående  riksmötet.  Med\r\nanledning därav  avstår  utskottet från att i detalj\r\ngå in på varje enskild fråga,  utan hänvisar i detta\r\nsammanhang  till  vad  som  anfördes  våren  2004  i\r\nutskottets  betänkande  om  vissa   näringspolitiska\r\nfrågor (bet. 2003/04:NU10).\r\n\r\nUtskottet vill emellertid, när det gäller några av\r\nde    här    aktuella    yrkandena,    göra    några\r\nförtydliganden.  När  det  gäller  vad som tas upp i\r\nmotionerna 2004/05:N393 (kd), 2004/05:N422  (s)  och\r\n2004/05:N438  (s)  om  LKU och nivån på det stöd som\r\nlämnas, vill utskottet erinra  om  att stödet för år\r\n2005  är  oförändrat  35 miljoner kronor,  varav  25\r\nmiljoner kronor avser grundbidrag  till  LKU.  Som i\r\ndet föregående redogjorts för har Nutek även fått  i\r\nuppdrag   att   utreda   hur  medfinansieringskravet\r\npåverkar verksamheten vid  LKU  och att redovisa hur\r\nverksamheten  kan stärkas inom ramen  för  nuvarande\r\nstödsystem.\r\nMed hänvisning  till det anförda avstyrks samtliga\r\nhär aktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nIndustriella utvecklingscentrum\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå   motionsyrkanden   om\r\nindustriella   utvecklingscentrum.  Utskottet\r\nhänvisar till de  förändringar som genomförts\r\nbeträffande stöd till produktutveckling i små\r\nföretag. Jämför reservationerna 9 (m, fp) och\r\n10 (kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI Kristdemokraternas partimotion 2004/05:N393 begärs\r\nett      tillkännagivande       om      industriella\r\nutvecklingscentrum  (IUC).  Motionärerna  framhåller\r\ndet arbete som de industriella  utvecklingscentrumen\r\ngör och anser att det s.k. UPA-uppdraget (uppsökande\r\nverksamhet, produktutveckling och avknoppning) skall\r\nvara  kvar. Vidare menar motionärerna  att  rollerna\r\nbehöver  renodlas och att anslaget för UPA-uppdraget\r\noch IUC-bolagen skall synliggöras i budgeten.\r\n\r\nEkonomiskt    långsiktiga    spelregler   för   de\r\nindustriella   utvecklingscentrumen   efterlyses   i\r\nmotion 2004/05:N209 (c). De korta projekttiderna och\r\nden ekonomiska situationen gör det svårt att planera\r\nlångsiktigt, menar motionären, och framhåller att de\r\nindustriella  utvecklingscentrumen   är   en  viktig\r\ngrundsten   för  regional  utveckling  och  för  att\r\nsäkerställa tillväxten i landet.\r\nÄven  i  motion   2004/05:N252   (c)   berörs   de\r\nindustriella     utvecklingscentrumen.    Motionären\r\nförordar ett tillkännagivande  till regeringen om en\r\nlångsiktig och utvecklad satsning  på  IUC-nätverken\r\ngenom  långsiktiga avtal om att genomföra  uppdraget\r\nmed    utvecklings-,     produktutvecklings-     och\r\navknoppningsprojekt  inom  ramen  för  anslaget  för\r\nnäringslivsutveckling m.m.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  vid återkommande tillfällen under de\r\nsenaste åren behandlat motionsyrkanden om satsningar\r\npå  industriella  utvecklingscentrum.   Våren   2004\r\navstyrkte  utskottet (bet. 2003/04:NU10) ett yrkande\r\nom att UPA-uppdraget skulle utvecklas och att anslag\r\ntill IUC-bolagen skulle synliggöras i statsbudgeten.\r\nEn   annan   uppfattning   än   utskottsmajoritetens\r\nframfördes i en reservation (kd).\r\n\r\nGenomförandet  av det s.k. UPA-uppdraget har sedan\r\når  1997  åvilat IUC-bolagen.  Initialt  var  stödet\r\nbegränsat till  en treårig försöksverksamhet men har\r\nkommit att förlängas  i  omgångar t.o.m. utgången av\r\når 2004. Från och med år 2005  satsas  inga statliga\r\nmedel på UPA-uppdraget. De återbetalningar  som IUC-\r\nbolagen erhåller går i enlighet med vad som tidigare\r\navtalats tillbaka till bolagen för nya insatser.\r\nUnder   år   2005   satsas   i  stället  medel  på\r\nproduktutvecklande insatser i små  företag genom ett\r\nsärskilt    program.    Regeringen   har   uppdragit\r\n(regeringsbeslut 2004-10-21)  åt  Nutek  att  främja\r\nproduktutveckling  i  små  företag genom att inbjuda\r\naktörer   att   inkomma  med  projektförslag   (s.k.\r\ncallförfarande).    Med    produktutveckling   avses\r\nförloppet att utveckla en ny produkt eller tjänst.\r\nTotalt  satsas 60 miljoner  kronor  på  programmet\r\nProduktutveckling  i  små  företag  under  år  2005.\r\nMedlen   skall   finansiera  konkreta  insatser  för\r\nutveckling av varor  och  tjänster  i  små  företag.\r\nSamtidigt  skall  medlen bidra till att utveckla  en\r\nregional stödstruktur.  Stöd  kan  ges till enskilda\r\nföretag   och  företagsnätverk  samt  partnerskapens\r\nadministration.   Företagen   och  företagsnätverken\r\navgör själva vem de vill köpa insatsen  från. De som\r\nkan  söka  för  ett  partnerskap  är näringslivsnära\r\naktörer  som  arbetar  med  produktutveckling  såsom\r\nAlmi, IUC och teknikbrostiftelserna,  intresse-  och\r\nbranschorganisationer,   industriforskningsinstitut,\r\nhögskolor   och   universitet,   länsstyrelser   och\r\nsjälvstyrelseorgan   samt   kommuner  och  kommunala\r\nsamverkansorgan.\r\nExempel   på   insatser   hos  företag   som   kan\r\nfinansieras är konsultinsatser, utbildningsinsatser,\r\ninvesteringar av t.ex. prototyper, provmätningar och\r\nmarknadsundersökningar. Företagen  skall  själva stå\r\nför  minst 50 % av kostnaden. För partnerskapen  ges\r\ninte stöd till ordinarie verksamhet eller uppsökande\r\nverksamhet  i  företag i syfte att identifiera eller\r\nutveckla produkter.\r\nAnsökan om att  delta  i  programmet  sker i flera\r\nsteg.  I  februari  2005 skall en projektskiss  vara\r\nNutek till handa, därefter kommer Nutek att välja ut\r\ndem  som  erbjuds  gå vidare  med  att  utveckla  en\r\nfullständig  ansökan.  För  detta  kan  den  sökande\r\nrekvirera 50 000  kr.  En  fullständig ansökan skall\r\nvara Nutek till handa i slutet  av  mars,  och Nutek\r\nskall  fatta  beslut om vilka partnerskap som  skall\r\nerhålla finansiellt  stöd  senast i mitten av april.\r\nFöretagen som vill medverka  skall kontakta något av\r\nde  partnerskap Nutek beslutat  att  samarbeta  med.\r\nSamtliga    beslut    om   finansiellt   stöd   till\r\nproduktutvecklingsinsatser   i  företag  skall  vara\r\nfattade  av Nutek senast den 9  december  2005,  och\r\ninsatserna  skall  vara genomförda senast i november\r\n2006.\r\nI  januari 2005 besvarade  näringsminister  Thomas\r\nÖstros   en   interpellation  (ip.  2004/05:266)  av\r\nKerstin  Lundgren   (c)   om  fortsatt  satsning  på\r\nutvecklings-   och  etableringsprojekt   inom   IUC-\r\nnätverket.   Interpellationen    gällde   dels   hur\r\nnäringsministern avser att stimulera till utveckling\r\noch  nya  jobb  via  IUC under år 2005,  dels  vilka\r\nåtgärder denne var beredd  att medverka till för att\r\nIUC-nätverket skall få ett mer långsiktigt avtal och\r\ndärmed  en långsiktighet i sin  verksamhet.  I  sitt\r\nanförande  påpekade  statsrådet att statens tidigare\r\navtal med IUC inte förnyats i och med att regeringen\r\nfrångått  UPA-uppdraget   och   valt  att  satsa  de\r\nbegränsade  resurser  som  står till  förfogande  på\r\nproduktutveckling.  Att verka  för  ett  långsiktigt\r\navtal  med IUC om UPA-uppdraget  har  inte  tidigare\r\nvarit regeringens  ambition  och  är  inte heller nu\r\naktuellt.  Vidare anförde näringsministern  att  han\r\nvar säker på  att  de goda erfarenheter och den goda\r\nkompetens som finns inom IUC-nätverket kommer att ge\r\nIUC  väldigt  bra  förutsättningar   att   delta   i\r\ncallförfarandet.  Näringsministern redogjorde även i\r\nbörjan av februari  2005 för regeringens syn rörande\r\nUPA-uppdraget och IUC-bolagen  med  anledning  av en\r\nfråga     (fr.    2004/05:777)    om    stöd    till\r\nproduktutveckling  i  små  företag  som  ställts  av\r\nBengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI   här  aktuella  motioner  ställs  bl.a.  krav  på\r\nlångsiktiga och utvecklade satsningar på IUC-bolagen\r\noch på det s.k. UPA-uppdraget. När det gäller kraven\r\npå långsiktig  finansiering vill utskottet poängtera\r\natt  avsikten med  stödet  till  IUC-bolagen  aldrig\r\nvarit  att  detta skulle permanentas, utan målet har\r\nvarit   att  verksamheten   på   sikt   skulle   bli\r\nsjälvbärande.  I  det  föregående har redogjorts för\r\nden nyordning som gäller  fr.o.m.  år  2005,  vilken\r\ninnebär  att det tidigare UPA-uppdraget ersätts  med\r\nett program för produktutveckling i små företag. Det\r\när utskottets  uppfattning att IUC-bolagen och andra\r\naktörer skall ha  likvärdiga möjligheter att erbjuda\r\nsina tjänster i programmet.  Förhoppningsvis  kommer\r\ndenna   konkurrens   att  medföra  att  verksamheten\r\nytterligare effektiviseras.\r\n\r\nMed hänvisning till  det anförda avstyrks samtliga\r\nhär aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\nOseriösa företag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå en motion om att upprätta\r\nvarningslistor    över   oseriösa    företag.\r\nUtskottet    hänvisar     bl.a.    till    de\r\nvarningslistor som i dag redan finns.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI    motion    2004/05:N370    (s)   föreslås    ett\r\ntillkännagivande   med   innebörden   att   samtliga\r\nlänsstyrelser  skall  upprätta  varningslistor  över\r\noseriösa företag. Syftet  med  dessa  listor  skulle\r\nvara  att ge en samlad information till konsumenter,\r\nmyndigheter och företag över företag som inte sköter\r\nsig vad  gäller t.ex. lagar och avtal eller som inte\r\nlever upp till etiska och moraliska värderingar inom\r\nsitt branschområde.  Listan  skulle  även  kunna  ge\r\ninformation om vilka företag som inte betalar skatt,\r\nsom     fällts     i    arbetsdomstol,    som    har\r\nunderleverantörer  som   anlitar  barnarbetare  m.m.\r\nMotionärerna  erinrar  samtidigt   om  att  liknande\r\nlistor  upprättas av bl.a. Svensk Handel  respektive\r\ntidningen Råd & Rön.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nSom nämns i motionen tar Råd & Röns Svarta lista upp\r\nföretag som  vägrat  följa  ett  beslut  i  Allmänna\r\nreklamationsnämnden  (ARN).  Besluten som fattas  av\r\nARN  är  inte tvingande. De är rekommendationer  och\r\ndet hör till  god  sed  i  affärsvärlden  att  följa\r\nbesluten. Råd & Rön publicerar två svarta listor per\r\når   som   bygger   på   nya   fall  hos  ARN.  Före\r\npubliceringen skickar de brev till  alla företag för\r\natt ge dem en möjlighet att rätta sig efter beslutet\r\noch för att rätta till eventuella missförstånd.\r\n\r\nTidigare sammanställde Svenskt Näringsliv en lista\r\növer blufföretag. Arbetet med och ansvaret  för  den\r\nlistan  har  övertagits  av förbundet Svensk Handel,\r\nsom har valt att på Internet  publicera  företag som\r\nanvänder  sig av oseriösa marknadsföringsmetoder  på\r\nen s.k. varningslista.  Varningslistan  samt  de råd\r\nsom   lämnas  vänder  sig  till  näringsidkare.  Ett\r\nfemtontal    kriterier   ligger   till   grund   för\r\npublicering på listan, däribland att ett stort antal\r\nklagomål  inkommit  mot  företaget,  att  företagets\r\nerbjudande är vilseledande, att företagets produkter\r\neller tjänster  inte  existerar,  att  personer  som\r\ntidigare är kända i liknande sammanhang finns med  i\r\nföretagets   styrelse   eller   som  revisorer,  att\r\nföretaget enligt Bolagsverket saknar  revisor  eller\r\nstyrelse eller att företaget enligt kreditupplysning\r\nhar stora ekonomiska problem, vilket troligen kommer\r\natt  leda  till  att uppdragen inte kommer att kunna\r\nfullföljas.    Kriterierna    är    inte    inbördes\r\nrangordnade, och  en  samlad  bedömning görs i varje\r\nenskilt fall, vilket innebär att  samtliga kriterier\r\ninte behöver vara uppfyllda avseende  varje  enskild\r\npublicering.\r\nÄven Finansinspektionen har en varningslista  över\r\noseriösa  företag.  Listan bygger på information som\r\nFinansinspektionen       fått       från       andra\r\ntillsynsmyndigheter  och  organisationer   där   man\r\nvarnar allmänheten.\r\nI Bolagsverkets näringslivsregister kan den som är\r\nkund  se aktuell information om ca 1 miljon företag.\r\nHär   finns   information   om   bl.a.   aktiebolag,\r\nekonomiska   föreningar,   enskilda   näringsidkare,\r\nhandelsbolag, kommanditbolag och ideella föreningar.\r\nVidare    innefattar    näringslivsregistret     ett\r\nkonkursregister  (med  information om vilka personer\r\noch   dödsbon   som  har  gått   i   konkurs),   ett\r\nnäringsförbudsregister  (med  information  om  vilka\r\npersoner  i  Sverige som fått näringsförbud) och ett\r\nbiträdesförbudsregister (med information om personer\r\nsom fått förbud att lämna ekonomiskt eller juridiskt\r\nbiträde).  Vidare   kan   man  söka  information  om\r\neuropeiska företag genom European  Business Register\r\nsom innehåller officiell företagsinformation  om mer\r\när 18 miljoner företag i 14 europeiska länder.\r\nDärtill  kan  kreditupplysningsföretagen nämnas  i\r\ndetta sammanhang.  Det finns ca 15 företag i Sverige\r\nsom  har  Datainspektionens  tillstånd  att  bedriva\r\nkreditupplysningsverksamhet.   Merparten   av   alla\r\nkreditupplysningar   kommer  från  ett  fåtal  stora\r\nföretag.  De största kreditupplysningsföretagen  har\r\nvar sitt dataregister med uppgifter om alla personer\r\növer 15 år  i  Sverige och om alla företag i landet.\r\nNär det gäller privatpersoner är det främst tre slag\r\nav uppgifter som  inhämtas,  nämligen  uppgifter  om\r\nidentitet,   inkomst,  förmögenhet  och  innehav  av\r\nfastighet samt betalningsanmärkningar. För juridiska\r\npersoner, näringsidkare och näringsanknutna personer\r\nregistreras  samma   typ   av   uppgifter   som  för\r\nprivatpersoner. Därtill registreras bl.a. om  man är\r\nstyrelseledamot  i  ett aktiebolag eller delägare  i\r\nett handelsbolag, om  man har en inregistrerad firma\r\neller  är  redovisningsskyldig   för  mervärdesskatt\r\neller  arbetsgivaravgifter.  För juridiska  personer\r\nfår     även     uppgifter     om     ansökan     om\r\nbetalningsföreläggande registreras.\r\nBeträffande  vad  som sägs i motionen om  företags\r\netiska och moraliska  värderingar kan påminnas om de\r\nolika former av märkning  som  i  dag  finns,  såsom\r\nt.ex.   Rättvisemärkt   och  Kravmärkt.  Vidare  kan\r\nerinras    om   att   frågan   om    en    frivillig\r\njämställdhetsmärkning   av  produkter  och  tjänster\r\nutretts (SOU 2002:30).\r\nNär det gäller olika åtgärder mot oseriösa företag\r\nkan  nämnas  att  lagutskottet  (bet.  2003/04:LU13)\r\nvåren  2004 hanterade  ett  antal  motioner  rörande\r\nförslag  till  åtgärder  mot s.k. fakturaskojeri och\r\nmodemkapning.   Samtliga  motioner   avstyrktes   av\r\nutskottet, medan en avvikande uppfattning lämnades i\r\nen reservation (m).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet delar motionärernas  grundinställning  att\r\ndet  är  angeläget  att  motverka  olika  former  av\r\noseriösa  företag.  Denna  typ av verksamhet drabbar\r\nnäringslivet,   organisationer,    föreningar    och\r\nenskilda  konsumeter.  En  viktig del i att motverka\r\ndetta  ligger  i  att  tillgängliggöra   information\r\nrörande  sådana  företag. Motionärerna förordar  som\r\nett led i detta att  länsstyrelserna  ges  i uppdrag\r\natt  upprätta  listor över oseriösa företag, och  de\r\nger  olika exempel  på  vilken  typ  av  information\r\nsådana varningslistor skulle innehålla. Utskottet är\r\ni  grunden   positivt  till  idén.  Samtidigt  måste\r\nframhållas att  utskottet  ser vissa problem när det\r\ngäller  de i motionen angivna  exemplen.  Frågan  om\r\nvilka krav  eller regler ett företag skall bryta mot\r\nför att betecknas som oseriöst måste ställas. Vidare\r\nvill utskottet  framhålla att några av de i motionen\r\nangivna exemplen  kan  vara  svåra att fastställa på\r\nett objektivt sätt. Den mängd  information som måste\r\nsammanställas  och  kontinuerligt   uppdateras   kan\r\nenligt   utskottets   bedömning   även   bli  mycket\r\nomfattande.  Som  tidigare redogjorts för finns  det\r\nredan  i  dag olika varningslistor  när  det  gäller\r\noseriösa företag.  Dessa  fyller  enligt  utskottets\r\nmening  en  viktig  funktion och det är positivt  om\r\ndessa  system  kan  utvecklas  ytterligare.  Därtill\r\nfinns  möjligheten att  på  andra  sätt  kontrollera\r\nföretag    och   näringsidkare,   exempelvis   genom\r\nBolagsverkets        näringslivsregister       eller\r\nkreditupplysningsföretagen.      Sammantaget     ser\r\nutskottet  inte  att  motionen  bör föranleda  något\r\ninitiativ från riksdagens sida. Med  hänvisning till\r\ndet anförda avstyrks motionen.\r\n\r\n\r\nAuktorisation och certifiering\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  olika  motionsyrkanden\r\nrörande   auktorisation   och   certifiering.\r\nBeträffande    kraven    på   företagskörkort\r\nframhåller       utskottet      den      fria\r\netableringsrätten.     När     det     gäller\r\nauktorisation  av tolkar och certifiering  av\r\nbrunnsborrare  hänvisar  utskottet  till  det\r\narbete    som   Kammarkollegiet    respektive\r\nSveriges geologiska undersökning bedriver.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:Ub438  (s) framhålls att Ukraina är\r\nett land som framgent kommer att få allt större vikt\r\noch  att  efterfrågan  på  kvalificerade   ukrainska\r\növersättare  och  tolkar  har  blivit  allt  större.\r\nMotionärerna påpekar att det saknas auktorisation av\r\nukrainska tolkar.\r\n\r\nInförandet   av   näringskörkort   för  företagare\r\nförordas  i  motion  2004/05:  N316  (s). Genom  ett\r\nnäringskörkort      skall     såväl     dokumenterat\r\nyrkeskunnande   som   grundläggande    kunskaper   i\r\nbokföring,   skatter  och  avgifter  kunna  styrkas.\r\nMotionären menar att Bolagsverket skall kunna ställa\r\nkrav på uppvisande  av  en formell handling som stöd\r\nför att den enskilde har  tillräcklig kompetens inom\r\ndet område denne önskar starta sin affärsverksamhet.\r\nAtt  det  saknas  krav  och  riktlinjer   för  att\r\nborrning   av   energibrunnar   skall   utföras   av\r\ncertifierade  yrkesmän påpekas i motion 2004/05:N218\r\n(m). Motionären  förordar  därför  införandet  av en\r\ncertifiering som innebär att brunnsborrare både  har\r\nerforderliga  kunskaper  och förbinder sig att följa\r\nde  rekommendationer och krav  som  tagits  fram  av\r\nSveriges geologiska undersökning (SGU).\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nAuktorisation av tolkar\r\n\r\nEnligt  förordningen  (1985:613) om auktorisation av\r\ntolkar och översättare skall frågor om auktorisation\r\nav tolkar och översättare prövas av Kammarkollegiet.\r\n\r\nUppskattningsvis  talas  det  150  olika  språk  i\r\nSverige.   Vissa  av  dessa   är   emellertid   inte\r\nskriftspråk.   Vilka   språk   som  Kammarkollegiets\r\nauktorisation  av  tolkar  och översättare  omfattar\r\nfastställs  i en preliminär språkplan  efter  samråd\r\nmed   en   rådgivande   nämnd.   I   nämnden   finns\r\nrepresentanter  för  bl.a.  tolkars och översättares\r\nintresseorganisation och Domstolsverket.  Enligt den\r\nnu  gällande  planen, vilken fastställdes i december\r\n2003 och löper  till  våren 2008, är det möjligt att\r\nansöka om auktorisation  och genomgå de kunskapsprov\r\nsom krävs för 35 olika språk.  Ukrainska är inte ett\r\nav   dessa  språk.  Fastställandet  av   språkplanen\r\ninnebär inte att inte även andra språk kan komma att\r\nbli aktuella för auktorisation under perioden. Vilka\r\nspråk  som  Kammarkollegiets  auktorisation omfattar\r\nstyrs  dels  av behovet av tolkar  och  översättare,\r\ndels av möjligheten  att genomföra ett prov. När det\r\ngäller  efterfrågan  på  auktoriserade  tolkar  görs\r\nbedömningen     efter    kontakter     med     bl.a.\r\ntolkförmedlingar  och  Migrationsverket. Möjligheten\r\natt genomföra provet är  beroende  av  att det finns\r\nopartiska    kvalificerade    bedömare,    som   har\r\ndokumenterad  kunskap  i både svenska och det  språk\r\nsom auktorisationen avser. Enligt Kammarkollegiet är\r\ndet svårt att finna bedömare  för  de språk som inte\r\nundervisas i Norden. Kammarkollegiet  uppger  att de\r\nkontinuerligt  arbetar  med  att utöka antalet språk\r\ndet skall vara möjligt att bli  auktoriserad  i. När\r\ndet  gäller  ukrainska anger Kammarkollegiet att  de\r\ninte  upplever   någon   särskild   efterfrågan   på\r\nauktoriserade tolkar eller översättare.\r\n\r\nCertifiering av brunnsborrare\r\n\r\nSveriges   geologiska   undersökning   (SGU)  har  i\r\nsamarbete med certifieringsorganet SITAC AB (Swedish\r\nInstitute  for  Technical  Approval in Construction)\r\ntagit    fram   en   kravspecifikation    och    ett\r\nutbildningsmaterial   för  certifiering  av  landets\r\nbrunnsborrare. Utbildningen påbörjades sommaren 2004\r\noch  hittills  har  tio brunnsborrare  certifierats.\r\nCertifikatet gäller i  fem  år. Det finns i dag dock\r\ninga  formella  krav på att en  brunnsborrare  skall\r\nvara certifierad.  SGU  avser  att  genomföra  olika\r\nutbildnings- och informationsinsatser för att sprida\r\nfördelarna  med  att  använda  sig av en certifierad\r\nbrunnsborrare. Vidare ämnar SGU  informera  om vilka\r\nsom är certifierade brunnsborrare.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär  det gäller krav på införande av näringskörkort,\r\nsom tas upp i motion 2004/05:N316 (s), har utskottet\r\ninget  annat att anföra än vad det sagt vid tidigare\r\ntillfällen    då    motionsyrkanden   om   särskilda\r\nkunskapskrav  på  dem som  önskar  etablera  företag\r\nbehandlats.  Utskottet   har  vid  dessa  tillfällen\r\nbetonat betydelsen av den fria etableringsrätten som\r\nen  grundläggande princip vid  företagsetableringar.\r\nSamtidigt  är  det,  utan  att ge avkall på den fria\r\netableringsrätten,  oerhört viktigt  att  företagare\r\nhar  kunskap  om  bl.a.   ekonomi,  arbetsmiljö  och\r\narbetsrätt. Vid detta står utskottet fast.\r\n\r\nBeträffande  certifiering  av  brunnsborrare,  som\r\nberörs i motion  2004/05:  N218  (m), vill utskottet\r\nframhålla  att  det  inte  ser något skäl  till  att\r\ninföra någon form av lagstadgat certifieringssystem,\r\nvilket  endast  bör  ske i undantagsfall  då  mycket\r\nspeciella omständigheter  kräver  det.  Utskottet är\r\ndäremot  positivt  till  olika  former av frivilliga\r\ncertifieringssystem  som  kan vara  till  nytta  för\r\nkonsumenterna, och ser uppskattande  på  det  arbete\r\nSGU bedriver på området.\r\nMed   anledning   av   vad  som  anförs  i  motion\r\n2004/05:Ub438  (s)  om  auktorisation  av  ukrainska\r\ntolkar vill utskottet framhålla  sin uppfattning att\r\nvilka  språk  auktorisationen  skall   omfatta   bör\r\nansvarig,    kvalificerad   myndighet   svara   för.\r\nUtskottet förutsätter  att  ansträngningar  görs för\r\natt   utöka  antalet  språkgrupper  när  det  gäller\r\nauktorisation  av  tolkar.  Utskottet  har inget att\r\nerinra mot hur Kammarkollegiet sköter sitt arbete.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks  samtliga\r\nhär aktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nFöretagsnedläggningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed   hänvisning  till  pågående  arbete  bör\r\nriksdagen      avslå     en     motion     om\r\nföretagsnedläggningar.  Jämför reservation 11\r\n(m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N297 (mp)  förordas  att  det genom\r\nlagstiftning  möjliggörs för anställda att köpa  upp\r\nföretag som avser  att  lägga  ned  sin  verksamhet.\r\nMotionärerna anser att inget företag skall  ha  rätt\r\natt  lägga  ned en enhet utan att först bjuda ut den\r\ntill försäljning  till,  i tur och ordning, enhetens\r\narbetare,  ortens  befolkning   och   den   allmänna\r\nmarknaden. Försäljningssumman skall regleras  i lag,\r\noch ingen utrustning som krävs för att driva enheten\r\nvidare  skall,  enligt  motionärerna, kunna undantas\r\nfrån försäljning till enhetens nya ägare.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nMotsvarande motionsyrkanden om företagsnedläggningar\r\nhar avstyrkts av utskottet  såväl  våren  2003 (bet.\r\n2002/03:NU7)  som  våren 2004 (bet. 2003/04:  NU10).\r\nVid det senaste tillfället  hänvisade utskottet till\r\nden   uppgörelse   som   finns  mellan   regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet  om att en utredning\r\nskall   tillsättas   i  frågan  och  att   utskottet\r\nförutsätter   att   uppgörelsen   följs.   Yrkandena\r\navstyrktes även i en  reservation  (m,  fp,  kd,  c)\r\nmedan  de  tillstyrktes  i  en annan reservation (v,\r\nmp).\r\n\r\nI   den  samarbetsuppgörelse  som   finns   mellan\r\nregeringen,  Vänsterpartiet  och  Miljöpartiet  (det\r\ns.k.  121-punktsprogrammet)  finns  angivet  att det\r\nskall  tillsättas  en  utredning  som  skall ta fram\r\nförslag till hur stora företag skall ta  ett  större\r\nsocialt   och   ekonomiskt   ansvar  i  samband  med\r\nstrukturomvandling  och  nedläggningsbeslut.  Vidare\r\nskall utredningen utarbeta förslag på hur anställdas\r\növertagande av hotad produktion skall underlättas.\r\nEnligt uppgift från Näringsdepartementet  har  ett\r\narbete igångsatts för att analysera hur man skall gå\r\nvidare i frågan. Huvudansvaret för frågan ligger hos\r\narbetslivsminister   Hans   Karlsson,   och   frågan\r\nhanteras av enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  inte  att  det inträffat något som\r\nskulle föranleda en annan inställning  i denna fråga\r\nän vad utskottet senast gav uttryck för.  Det finns,\r\nsom    tidigare   nämnts,   en   uppgörelse   mellan\r\nregeringen,  Vänsterpartiet  och Miljöpartiet om att\r\ndet under innevarande mandatperiod  skall tillsättas\r\nen   utredning  med  den  inriktning  som  krävs   i\r\nmotionen.  Som  utskottet redogjort för vid tidigare\r\ntillfällen  är  det   utskottets   uppfattning   att\r\nmöjligheterna  bör  ökas  för  dem som arbetar i ett\r\nföretag att ta över ägandet i den händelse företaget\r\nskall  säljas.  Enligt  den  information   utskottet\r\nerhållit    har    ett    arbete   igångsatts   inom\r\nRegeringskansliet för att analysera hur man skall gå\r\nvidare  i  frågan.  Utskottet   anser  att  det  får\r\nförutsättas  att  uppgörelsen  följs,   varför   ett\r\nriksdagsuttalande   i  frågan  i  enlighet  med  vad\r\nmotionärerna kräver kan besparas.\r\n\r\nMed hänvisning till  det  anförda  avstyrks motion\r\n2004/05:N297 (mp).\r\n\r\nSkogsindustriella frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\nolika skogsindustriella frågor med hänvisning\r\ntill vidtagna åtgärder  och  pågående arbete.\r\nJämför reservation 12 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nSkogens potential inom bioenergiområdet lyfts fram i\r\nmotion 2004/05:MJ508 (fp); motionärerna  påpekar att\r\nendast 8-10 % av skogens rest- och biprodukter i dag\r\nanvänds för energiproduktion och att denna  andel på\r\nsikt  bör  kunna  öka.  Långsiktiga  regler  som kan\r\nunderlätta för biobränslens konkurrenskraft gentemot\r\nfossila bränslen är viktiga för en utökad användning\r\nav  bioenergi. De aspekter som lyfts fram i motionen\r\nbör enligt motionärerna ingå vid utarbetandet av ett\r\nnationellt  skogsprogram  och  ett  tillkännagivande\r\ndärom förordas.\r\n\r\nInsatser    för    att    utveckla   den   svenska\r\nträförädlingsnäringen föreslås i motion 2004/05:N356\r\n(kd). Motionärerna hänvisar till  den rapport om mer\r\nträ  i  byggandet (Ds 2004:1) som överlämnades  till\r\nregeringen  i  januari  2004  och framhåller att det\r\ninte bara räcker med att lägga fram förslag på några\r\nområden  utan att regeringen måste  skapa  gynnsamma\r\nförutsättningar  för  hela  verksamheten. Det gäller\r\nbl.a. att förutsättningarna för att starta och driva\r\nföretag måste förbättras.\r\nTvå tillkännagivanden om skogsnäringen  föreslås i\r\nmotion   2004/05:N313  (c).  Det  första  föreslagna\r\nriksdagsuttalandet   gäller  att  skogsnäringen  och\r\nvidareförädling  av  skogsråvaran   bör   utvecklas.\r\nMotionärerna menar att denna sektor ytterligare  kan\r\nutvecklas genom att mer av råvaran vidareförädlas  i\r\nSverige.  Det  andra  uttalandet  rör  vikten av att\r\nskapa regionala träutvecklingscentrum i  skogslänen.\r\nSådana  centrum  skulle fungera som viktiga  mötes-,\r\ninformations-, kunskaps-  och utvecklingsplatser för\r\nskogs- och träbranschen i respektive region.\r\nI   motion   2004/05:MJ434   (mp)   förordas   ett\r\nriksdagsuttalande  om  villkoren för  tillväxt  inom\r\nskogsindustrin. Enligt motionärernas uppfattning kan\r\noavbrutna krav på tillväxt  inom skogsindustrin inte\r\nmötas   med   ständigt  ökad  tillväxt   i   skogen.\r\nTillväxten   måste    snarare    ske    genom    mer\r\nvidareförädling  och  produktion  av  kvalitetsvirke\r\nsnarare än produktion av bulkvaror.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nUtskottet   behandlade   motionsyrkanden  på   temat\r\nvidareförädling  av  trä  senast  våren  2004  (bet.\r\n2003/04:NU10). I detta sammanhang  behandlades  även\r\nmotioner  rörande den svenska träskiveindustrin. Med\r\ndelvis bifall  till en motion uttalade riksdagen, på\r\nutskottets förslag,  att  statsmakterna  bör,  efter\r\nanmälan  till  EG-kommissionen, skapa ett stödsystem\r\nsom möjliggör konkurrensneutralitet  för den svenska\r\nträskiveindustrin. Andra uppfattningar  gavs uttryck\r\nför i två reservationer (m, fp; kd, c).\r\n\r\nI december 2002 beslutade regeringen att tillsätta\r\nen förhandlare med uppdrag att ta fram underlag till\r\nen   överenskommelse  inom  näringslivet  kring   en\r\nnationell strategi för att främja en ökad användning\r\nav trä  i  byggandet.  Uppdraget  var  i  linje  med\r\nriksdagens     önskemål     (bet.     2001/02:NU12).\r\nFörhandlaren    (ställföreträdande   generaldirektör\r\nFredrik von Platen)  presenterade resultatet av sitt\r\narbete i januari 2004  i departementspromemorian Mer\r\nträ  i  byggandet  (Ds  2004:1).  Den  strategi  som\r\nförhandlaren presenterade  togs  fram  i  samråd med\r\nföreträdare   för   skogsnäringen  och  byggsektorn.\r\nStrategin innehåller  förslag på åtgärder, inklusive\r\nåtaganden från näringslivet respektive staten. Bland\r\nåtgärderna  i  strategin  föreslogs  att  regeringen\r\nutser en ordförande  för  den  grupp av intressenter\r\nsom skall genomföra strategin.\r\nI oktober 2004 utsåg regeringen  riksdagsledamoten\r\nKenth Högström (s) till ordförande för  samordningen\r\nav träbyggnadsstrategin med uppdraget att  verka för\r\natt   åtgärdsförslagen  i  strategin  genomförs.   I\r\narbetet     skall     berörda    företrädare    från\r\nskogsnäringen, byggsektorn  och  myndigheter  delta.\r\nOrdföranden  skall  samverka  med  en  bred krets av\r\nföreträdare  med  intresse i byggfrågor, och  tillse\r\natt  åtgärderna  i  linje   med   strategin  främjar\r\nutvecklingen inom byggsektorn vad gäller  utbudet av\r\nfler  och  bättre  långsiktigt  hållbara alternativ,\r\nutifrån objektiva grunder. Ordföranden skall, enligt\r\nregeringsbeslutet,  beakta  det  konkurrensrättsliga\r\nregelverket  och verka för en förbättrad  konkurrens\r\npå området. Vidare  skall han söka samverkan med den\r\nsärskilde byggsamordnare  som  fått  i  uppdrag  att\r\nbygga  upp  och  samordna ett utvecklingsprogram för\r\nbygg-,  fastighets-   och  anläggningssektorn  (dir.\r\n2004:138). Ordföranden skall årligen rapportera till\r\nregeringen   hur   det  övergripande   arbetet   med\r\nstrategin går, och uppdraget  skall  avslutas med en\r\nredogörelse  för  vad  som  uppnåtts senast  den  31\r\ndecember 2006.\r\nNär   det   gäller   vad  som  anförs   i   motion\r\n2004/05:MJ508   (fp)  om  skogens   potential   inom\r\nbioenergiområdet   kan   erinras   om   det  uppdrag\r\nregeringen gav Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i\r\njuni   2003   att   analysera   de   ekonomiska  och\r\nmiljömässiga förutsättningarna för en  fortsatt ökad\r\nanvändning av biobränsle i Sverige. I slutet av juni\r\n2004      överlämnade      SLU      sin     rapport,\r\nBioenergiutredningen,  till regeringen.  Utredningen\r\nomfattar  bl.a.  en beskrivning  av  tillgångar  och\r\nanvändning  av  biobränslen  och  en  granskning  av\r\nnyligen   gjorda   prognoser   och   scenarier   för\r\nutvecklingen inom 10-20 år samt en samhällsekonomisk\r\nanalys  av  skogsråvarans  användning  med  särskild\r\nuppmärksamhet på trädbränslen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nVidareförädling  av  skogsråvaran,  vilket  berörs i\r\nflera av de här aktuella motionerna, är en fråga som\r\nutskottet  återkommande har behandlat. I likhet  med\r\nvad utskottet  gett uttryck för vid dessa tillfällen\r\när utskottet positivt till att olika åtgärder vidtas\r\nsom verkar för en  ökad grad av vidareförädling. Som\r\ntidigare  redovisats   pågår  ett  arbete  på  detta\r\nområde,  och utskottet ser  därför  inget  skäl  att\r\ntillstyrka de här aktuella motionerna.\r\n\r\nNär  det  gäller  vad  som  lyfts  fram  i  motion\r\n2004/05:MJ508   (fp)   om   skogens  potential  inom\r\nbioenergiområdet  anser  inte  utskottet   att   det\r\nföreligger    grund   för   ett   riksdagsuttalande.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till\r\nden bioenergiutredning som SLU genomfört.\r\nUtskottet vill  även  uppmärksamma  att det väckts\r\nett  antal  motioner rörande olika skogsindustriella\r\nfrågor med anledning  av  den  storm  som  passerade\r\nsödra  Sverige  den  9  januari  i  år.  Stormen har\r\ninneburit  ett  hårt slag mot skogsägarna i  området\r\noch    kan    påverka    virkesförsörjningen    till\r\nskogsindustrin i en stor del  av  landet  under lång\r\ntid.  Utskottet  avser att behandla de motioner  som\r\nremitterats till utskottet  vid ett senare tillfälle\r\noch återkommer således till dessa frågor.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan   sagda  avstyrks\r\nsamtliga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\nBetong- och cementindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\nbetong-   och   cementindustrin.    Utskottet\r\nframhåller   bl.a.  att  träbyggnadsstrategin\r\ninte  innebär  att  träindustrin  kommer  att\r\nsubventioneras på  bekostnad  av  betong- och\r\ncementindustrin.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI    motion    2004/05:N222    (kd)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  till regeringen med innebörden att\r\nbetong-   och  cementindustrin   skall   ges   samma\r\nkonkurrensvillkor   som   konkurrerande   branscher.\r\nMotionären     framhåller     vikten     av     goda\r\nkonkurrensvillkor       gentemot       konkurrerande\r\nbyggmaterial  och  att  det  inte behöver finnas  en\r\nmotsättning i förhållande till  andra  branscher  så\r\nlänge inte statliga medel snedvrider konkurrensen.\r\n\r\nKonkurrensvillkoren      för      betong-      och\r\ncementindustrin    lyfts   också   fram   i   motion\r\n2004/05:N261    (kd).    Motionären     understryker\r\nbetydelsen  av  att det råder lika konkurrensvillkor\r\nmellan olika typer av byggnadsmaterial och motsätter\r\nsig  att  statsmakterna   subventionerar  exempelvis\r\nträindustrin   på   bekostnad   av    cement-    och\r\nbetongindustrin.\r\nÄven   i   motion   2004/05:N355   (kd)  behandlas\r\nvillkoren    för    cement-   och   betongindustrin.\r\nMotionärerna framhåller  att  denna industri, liksom\r\növriga  företag, behöver stabila  villkor,  t.ex.  i\r\nfråga  om   energi.   Vidare   måste   cement-   och\r\nbetongindustrin ha konkurrensvillkor som gör att den\r\ninte blir missgynnad gentemot andra branscher.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nMed  anledning  av vad som tas upp i motionerna vill\r\nutskottet inledningsvis  framhålla vikten av att det\r\nfinns tillgång till olika  material på marknaden och\r\natt det råder en god konkurrens  dem emellan. Betong\r\när ett viktigt byggmaterial och kommer även att vara\r\nså framgent.\r\n\r\nI     några     av     motionerna    berörs    den\r\nträbyggnadsstrategi   som   nu   genomförs.   Enligt\r\nutskottets uppfattning innebär  denna  strategi inte\r\natt   träindustrin  kommer  att  subventioneras   på\r\nbekostnad  av  betong-  och  cementindustrin.  Något\r\ninitiativ från riksdagens sida på detta område anser\r\nutskottet därför vara obehövligt.\r\nMed  hänvisning till det anförda avstyrks samtliga\r\nhär aktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nFordonsindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  två  motionsyrkanden\r\nrörande fordonsindustrin.  Utskottet hänvisar\r\nbl.a.  till  de  satsningar  som  regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet  enats  om på\r\ndetta  område.  Jämför reservation 13 (m, fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI    motion   2004/05:N429    (s)    förordas    ett\r\ntillkännagivande  om satsningar på fordonsindustrin.\r\nMotionärerna berör bl.a. satsningar på forskning och\r\nutveckling,   regionala    utvecklingscentrum    och\r\ninfrastruktur  i Västsverige. Det är viktigt att det\r\narbete som påbörjats  utvecklas  så att bilindustrin\r\nkan   fortsätta   vara   ledande  i  utveckling   av\r\nmorgondagens fordon, sägs det i motionen.\r\n\r\nDen svenska fordonsindustrin  aktualiseras  även i\r\nmotion  2004/05:N314 (c). Staten måste tydligare  ta\r\nansvar för  de  övergripande nationella strukturerna\r\nsom  t.ex.  forskning,   satsning   på   miljödriven\r\ntillväxt,  skatter,  utbildning  och  infrastruktur,\r\nanförs   det   i  motionen.  Motionären  anser   att\r\nriksdagen genom  ett uttalande skall ge regeringen i\r\nuppdrag att ta fram en aktuell och offensiv bil- och\r\ntransportindustripolitisk strategi för Sverige.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI  november  2004 presenterade  regeringen  att  den\r\nenats  med  Vänsterpartiet   och   Miljöpartiet   om\r\nsatsningar    på    infrastruktur,   forskning   och\r\nutbildning   för   att   stärka    Trollhättan   och\r\nVästsverige       som      produktionsplats      för\r\nfordonsindustrin. Förslagen  har utarbetats i samråd\r\nmed   Västra   Götalandsregionen,    kommunerna    i\r\nFyrstadsregionen,    arbetstagarorganisationer   och\r\nberörda företag i regionen.\r\n\r\nEnligt det informationsmaterial  om satsningar för\r\nfordonsindustrin i Västra Götalandsregionen  (N4046)\r\nsom  presenterades  i november 2004 skall åtgärderna\r\nlångsiktigt vara till gagn för hela fordonsindustrin\r\nför att trygga sysselsättning,  tillväxt  och stärka\r\nforskning  och  utveckling,  men  även på kort  sikt\r\nkunna förbättra Saab Automobiles förmåga att bedriva\r\nutveckling    och    produktion    i    Trollhättan.\r\nSatsningarna på infrastruktur innefattar  ett  antal\r\ninfrastrukturprojekt     som    identifierats    som\r\nnödvändiga för att stärka  regionen.  De projekt som\r\när aktuella är följande:\r\n\r\n- Väg 44, Väne Ryr-Båberg,\r\n-\r\n- Väg 45, Angeredsbron-Älvängen,\r\n-\r\n- Väg 45, Resterande del Älvängen-Trollhättan,\r\n-\r\n- Järnväg, Norge-Vänerbanan,\r\n-\r\n- Järnväg, Triangelspåret vid Marieholm.\r\n-\r\nProjekten   finansieras   inom  de  ramar  riksdagen\r\nbeslutade  om  i  juni  2004. Den  totala  kostnaden\r\nuppgår till närmare 10 miljarder kronor.\r\n\r\nVidare   omfattar   insatserna    satsningar    på\r\narbetsmarknadsutbildning     vid     en    eventuell\r\nproduktionsökning    vid    Saabs    anläggning    i\r\nTrollhättan.  Ams  har fått i uppdrag att  förbereda\r\noch genomföra adekvat  fordonsmontörsutbildning  med\r\nvarvad teori och företagspraktik.\r\nSatsningarna  på forskning och utveckling omfattar\r\nen      förlängning      och      utvidgning      av\r\nfordonsforskningsprogrammet,   en   förlängning   av\r\n\"Gröna   bilen\"-programmet,   en   ny   satsning  på\r\nforskning och utveckling kring produktionsteknik och\r\nen   ny   satsning   på  forskning,  utveckling  och\r\ndemonstration kring fordons-IT.  När  det  gäller de\r\nbåda   sistnämnda   satsningarna   har   Verket  för\r\ninnovationssystem  (Vinnova)  fått  i  uppdrag   att\r\nutforma  programsatsningar  med start sommaren 2005.\r\nVinnova skall presentera sina  förslag  den  1  mars\r\n2005.\r\nInom Regeringskansliet har en statssekreterargrupp\r\ntillsatts    med   statssekreterare   från   berörda\r\ndepartement. Till  denna  grupp  är  ett sekretariat\r\nknutet.\r\nNär  det  gäller framtiden för Saab Automobiles  i\r\nTrollhättan bör erinras om att GM-koncernen troligen\r\nkommer att presentera  sin  strategi för framtiden i\r\nEuropa i mars 2005. Något datum  för när detta skall\r\nske är dock inte fastställt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFordonsindustrin  är  en  viktig näring  för  svensk\r\nekonomi. Den sysselsätter ca 150 000 personer, varav\r\nca  85 000  är anställda i över  1 200  företag  som\r\ndirekt     eller     indirekt     levererar     till\r\nfordonsindustrin.  Den samlade fordonsindustrin står\r\nför ca 15 % av den svenska  exporten  och svarar för\r\n20 %  av  forsknings- och utvecklingsverksamheten  i\r\nnäringslivet.    Branschen    har   även   en   stor\r\nregionalpolitisk   betydelse   och   den   har   sin\r\ntyngdpunkt i Västsverige.\r\n\r\nMed anledning av de krav som förs  fram  i  de här\r\naktuella    motionerna    rörande    insatser    för\r\nfordonsindustrin  vill  utskottet  hänvisa  till  de\r\nsatsningar    på    infrastruktur,   forskning   och\r\nutbildning   för   att   stärka    Trollhättan   och\r\nVästsverige       som      produktionsplats      för\r\nfordonsindustrin som  regeringen, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet  enats  om.  Enligt  utskottets  mening\r\nsvarar dessa åtgärder väl mot de krav som framförs i\r\nde  här aktuella motionerna,  varför  de  kan  anses\r\ntillgodosedda och avstyrks.\r\n\r\nFörsvarsindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed hänvisning  till  vidtagna  åtgärder  och\r\npågående    arbete    bör   riksdagen   avslå\r\nmotionsyrkanden  rörande   försvarsindustrin.\r\nUtskottet  åberopar  bl.a. den  strategi  för\r\nflyg-   och   rymdindustrin    som    nyligen\r\npresenterades. Jämför reservation 14 (m,  fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nAtt     entreprenörernas    viktiga    roll    måste\r\nuppmärksammas mer, bl.a. i samband med nedrustningen\r\nav försvarsindustrin,  anförs  i motion 2004/05:N281\r\n(kd).    Neddragningar   måste   mötas    med    att\r\nentreprenörskompetensen   höjs.  Sverige  har  ingen\r\nbrist på ny teknik eller forskningsresultat, men det\r\nsaknas brobyggare i form av  entreprenörer. För ökad\r\ntillväxt  krävs bl.a. bättre incitament  för  arbete\r\noch generella stimulanser för småföretagen.\r\n\r\nI  motion   2004/05:N284   (kd)   konstateras  att\r\nförsvarsbeslutet    innebär    att    en    del   av\r\nförsvarsindustrin  kommer att tvingas lägga ned  sin\r\nverksamhet. Motionärerna menar att statsmakterna bör\r\nta  sitt  ansvar och kanalisera  medel,  med  fördel\r\ngenom Vinnova,  för  att bidra till en omorientering\r\ntill     annan     produktion.     Därigenom     kan\r\narbetstillfällen bibehållas  och  kompetensen finnas\r\nkvar i landet.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\n2004 års försvarspolitiska beslut\r\n\r\nI  propositionen  om  vårt  framtida försvar  (prop.\r\n2004/05:5), vilken riksdagen  har fattat beslutat om\r\n(bet.   2004/05:FöU4   och   2004/05:FöU5),   gjorde\r\nregeringen  bedömningen  att ett  nationellt  ansvar\r\nmåste tas för omställningsarbetet  i vissa regioner.\r\nLandshövdingarna  i  de  fyra  mest  berörda   länen\r\n(Norrbotten,  Värmland,  Jämtland  och  Gotland) har\r\nfått i uppdrag att till Näringsdepartementet föreslå\r\nlämpliga  omställningsåtgärder.  Utgångspunkten  för\r\narbetet  skall vara de regionala tillväxtprogrammen.\r\nUppdraget  skall delredovisas senast den 15 februari\r\n2005 och slutredovisas senast den 31 december 2005.\r\n\r\nVidare    har    regeringen    utsett    särskilda\r\nkontaktpersoner   (förre  verksställande  direktören\r\nPeter Lagerblad, förre  partiledaren Olof Johansson,\r\nförra landshövdingen Gerd Engman och förre talmannen\r\noch   statsrådet   Thage   G.  Peterson)   som   för\r\nregeringens  räkning  följer  och  aktivt  deltar  i\r\narbetet        i        respektive        län/lokala\r\narbetsmarknadsregion.  Kontaktpersonerna  skall   ha\r\nfokus på det lokala näringslivets dynamik, samverkan\r\noch förnyelse. Uppdraget skall redovisas löpande och\r\nen   slutredovisning  skall  lämnas  senast  den  31\r\ndecember   2005.  På  Näringsdepartementet  har  ett\r\nkansli  inrättats   som   skall   biträda   de  fyra\r\nkontaktpersonerna.\r\nI     september     2004     beslöt     regeringen\r\n(regeringsbeslut  2004-09-23)  att  uppdra  åt  före\r\ndetta  riksdagsledamoten  Jan  Bergqvist att föreslå\r\nstatliga   lokaliseringar   till   dessa   regioner.\r\nUtredningen,        vilken        tagit       namnet\r\nLokaliseringsutredningen, presenterade  i  slutet av\r\njanuari  2005  en delrapport om omlokaliseringen  av\r\nstatlig   verksamhet.    I    rapporten    redovisas\r\növerväganden  och  förslag vad gäller omlokalisering\r\nav statlig verksamhet  vid statliga myndigheter samt\r\nvid  ett  statligt  företag,   AB  Svenska  Spel.  I\r\nutredningens slutrapport, som skall  överlämnas till\r\nregeringen  den 1 mars 2005, kommer utredningen  att\r\nredovisa   sina   överväganden   vad   avser   annan\r\nverksamhet,  framför  allt verksamhet som bedrivs av\r\nstatligt ägda företag.\r\nDet   kan   också   noteras   att   regeringen   i\r\nförsvarspropositionen  (s.   247)  påpekade  att  de\r\ntillväxtpolitiska myndigheterna  Nutek,  Vinnova och\r\nInvest  in  Sweden  Agency (ISA), liksom Exportrådet\r\noch andra aktörer inom  näringspolitik, främjande av\r\nhandel  och internationell  konkurrenskraft,  kommer\r\natt vara särskilt värdefulla resurser i det kommande\r\narbetet.\r\nI nämnda  försvarspolitiska  proposition beskriver\r\nregeringen          även         sin         samlade\r\nmaterialförsörjningsstrategi  (s.  121).  Enligt den\r\nbedömning  som  regeringen  lämnade  bör strategiska\r\nvägval    i    materialförsörjningen   uppmärksammas\r\ntydligare.    Vidare     bör     forskningen     och\r\nteknikutvecklingen  i  ökad  omfattning  inriktas på\r\nvissa  nischområden som omnämns i propositionen  för\r\natt   ge   Sverige    en    önskad   position   inom\r\nförsvarsmaterielområdet. Regeringen  menade även att\r\nområden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk,\r\nTotalförsvarets      forskningsinstitut,      civila\r\nmyndigheter  inklusive  universitet  och  högskolor,\r\ninhemsk   industri   samt   forskningsinstitut   har\r\ngemensamma   möjligheter   bör  identifieras.  Genom\r\nutvecklad   samverkan  mellan  dessa   aktörer   kan\r\nmöjligheterna       till       innovationsspridning,\r\nsynergieffekter och tillvaratagande  av  kommersiell\r\nteknik  stärkas.  Regeringen  avser även att  beröra\r\nfrågan  om  civil-militär  synergi  i  den  kommande\r\nforskningspolitiska propositionen, sades det.\r\n\r\nEn strategi för flyg- och rymdindustrin\r\n\r\nI maj 2004 tillsatte regeringen  en  arbetsgrupp med\r\nuppgift att utveckla en vision och en  strategi  för\r\nden svenska flyg- och rymdindustrins framtid på lång\r\nsikt.  I  arbetsgruppen  har  ingått företrädare för\r\nNärings-,    Utrikes-   och   Försvarsdepartementen,\r\nVinnova,  Rymdstyrelsen,   Försvarets  materielverk,\r\nTotalförsvarets        forskningsinstitut        och\r\nFörsvarsmakten. Arbetet  har  skett i nära samverkan\r\nmed   företrädare   för   flyg-   och  rymdindustrin\r\nrespektive universitet och högskolor.  Arbetsgruppen\r\npresenterade i januari 2005 dels en vision  för  den\r\nsvenska    flyg-    och   rymdindustrin,   dels   en\r\nhandlingsplan som visar  hur  företag, forskning och\r\nstat  tillsammans  skall  kunna realisera  visionen.\r\nFöljande sex strategiska områden  har  identifierats\r\nsom  betydelsefulla  för att uppnå det som  visionen\r\nbeskriver:\r\n\r\n*  utveckla en nationell  helhetssyn  på  flyg-  och\r\nrymdverksamheten,\r\n*\r\n*  utveckla  samspelet  mellan  stat, näringsliv och\r\nforskning,\r\n*\r\n*  utveckla det internationella samarbetet och skapa\r\ngoda konkurrensvillkor,\r\n*\r\n*  utveckla  förmågan  att möta omvärldsförändringar\r\noch säkerhetshot,\r\n*\r\n*  utveckla den industriella  strukturen  nationellt\r\noch regionalt,\r\n*\r\n*  utveckla  synergier  mellan  civila  och militära\r\ntillämpningar     och     mellan     flyg-    och\r\nrymdverksamheter.\r\n*\r\nI  handlingsplanen lämnas förslag på olika  åtgärder\r\nsom ger möjlighet att agera efter inriktningen på de\r\nstrategiska områdena.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   anser   att   det   är   angeläget   att\r\nstatsmakterna  tar  ett  ansvar  för  att  stödja de\r\nmänniskor    och    regioner    som    påverkas   av\r\nförändringarna  inom försvaret. I enlighet  med  det\r\nförsvarspolitiska   beslut   riksdagen   fattat  har\r\nregeringen  igångsatt  ett  arbete  för  att  stödja\r\nomställningsarbetet på de mest berörda orterna.\r\n\r\nUtskottet  delar  den  uppfattning som framförs  i\r\nmotion    2004/05:N281    (kd)    om    att    olika\r\nentreprenörsfrämjande insatser är en  viktig  del  i\r\narbetet  med  att  motverka  de konsekvenser som det\r\nförsvarspolitiska  beslutet får.  Enligt  utskottets\r\nmening  ligger detta  emellertid  i  linje  med  det\r\narbete som  regeringen  bedriver,  varför  utskottet\r\ninte ser det föranlett att ge motionen sitt bifall.\r\nNär   det   gäller   vad  som  tas  upp  i  motion\r\n2004/05:N284   (kd)   om   en    omorientering    av\r\nproduktionen   och   Vinnovas  roll  vill  utskottet\r\nhänvisa till det förslag till strategi för flyg- och\r\nrymdindustrin som nyligen presenterades.\r\nMed hänvisning till  det  ovan  sagda avstyrks här\r\naktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nAudiovisuell industri\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  en motion med krav  om\r\nsatsningar   på  film-  och   medieindustrin.\r\nUtskottet hänvisar  till  vad  det anförde då\r\nmotsvarande förslag hanterades våren 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N430 (s) uppmärksammas  den svenska\r\nfilm-  och  mediebranschen.  Motionären  menar   att\r\nförutsättningarna   för   att   bygga   starka   och\r\nlivskraftiga  innovationssystem och kluster inom den\r\naudiovisuella sektorn  är  bäst  i  västra och norra\r\nSverige.  En satsning på film- och medieindustrin  i\r\nVästra Götaland  kan  på ett avgörande sätt utveckla\r\nbranschen och stärka det nationella klustret.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nVåren 2004 avstyrkte utskottet  (bet.  2003/04:NU10)\r\nen  motion  som i stort överensstämmer med  den  här\r\naktuella. Vid  detta  tillfälle redogjorde utskottet\r\nutförligt för olika insatser  på området och sin syn\r\ni frågan. Utskottet ser inte att  något  ytterligare\r\ntillkommit   som   skulle   förändra  den  bedömning\r\nutskottet då gjorde, utan hänvisar  till vad det vid\r\ndetta tillfälle anförde.\r\n\r\nMed hänvisning till det sagda avstyrks motionen.\r\n\r\nDesign\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  två  motionsyrkanden\r\nrörande  design.  Utskottet   vidhåller   sin\r\nuppfattning från våren 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI    motion    2004/05:Kr254    (m)    begärs    två\r\ntillkännagivanden  rörande  form och design, dels om\r\ndesignens   tillgänglighet,   dels    om   designens\r\nbetydelse för näringslivet. Motionärerna betonar att\r\nutgångspunkten  för  god  form  och  design  är  att\r\nförbättra sakers funktion och göra dem  lättare  att\r\nhandskas   med.   Vidare  framhålls  vikten  av  att\r\ndesignen  blir  mer näringslivsorienterad.  För  att\r\nutnyttja de offentliga resurserna på ett bättre sätt\r\när det angeläget  att  de  koncentreras  till  färre\r\naktörer.  Offentliga medel bör i första hand gå till\r\nutbildning,  utveckling  och forskning, anförs det i\r\nmotionen.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI  detta  sammanhang  kan  Designåret  2005  nämnas.\r\nSyftet  med  designåret  är  att   i   hela  Sverige\r\nytterligare öka och fördjupa kunskapen om  form  och\r\ndesign  i  ett  samhällsperspektiv.  Målet är att så\r\nmånga som möjligt skall utveckla sin användning  av,\r\nintresse för och kunskap om design. Under designåret\r\nkommer   ett   brett   utbud  av  designprojekt  att\r\ngenomföras  i  hela Sverige  inom  sju  prioriterade\r\nområden: Arbetsliv och design, Design som kulturellt\r\nuttryck,   Offentlig    upphandling,    Design   som\r\ntillväxtfaktor, Design för alla, Långsiktigt hållbar\r\ndesign  samt Utbildning och forskning. Vidare  skall\r\ndesignåret   bidra   till   att  ytterligare  stärka\r\ndesignens ställning även efter  år 2005. Ett flertal\r\nstatliga   myndigheter   har  getts  uppdrag   under\r\ndesignåret och andra aktörer,  som  t.ex.  kommuner,\r\nlandsting,    institutioner,    organisationer   och\r\nföretag, har inbjudits att delta.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vill  inledningsvis  erinra  om  att  ett\r\nsamstämmigt   utskott   avstyrkte  två   likalydande\r\nmotionsyrkanden  våren  2004   (bet.  2003/04:NU10).\r\nMotionen ansågs till vissa delar  tillgodosedd genom\r\nde  satsningar  som  då planerades inför  Designåret\r\n2005.  Utskottet  ser  inte  att  något  ytterligare\r\ntillkommit   som  skulle  förändra   den   bedömning\r\nutskottet då gjorde,  utan hänvisar till vad det vid\r\ndetta tillfälle anförde.\r\n\r\nMed hänvisning till det  sagda  avstyrks  motionen i\r\naktuella delar.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Kvinnors företagande (punkt 1)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp),  Ulla  Löfgren\r\n(m),  Åsa  Torstensson  (c),  Krister Hammarbergh\r\n(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:N232, 2004/05:\r\nN393 yrkande 19 och  2004/05:A355  yrkandena 4 och 9\r\noch  avslår  motionerna 2004/05:N290,  2004/05:N291,\r\n2004/05:N343 och 2004/05:N433.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtvecklingspotentialen  för  kvinnors företagande är\r\nstor och vi ser det som angeläget  att  fler kvinnor\r\nblir  företagare. Till skillnad från regeringen  och\r\ndess stödpartier  anser  vi att det i första hand är\r\nde grundläggande förutsättningarna  för  företagande\r\nsom  måste  förändras  för att både kvinnor och  män\r\nskall finna det värt att  ägna  sig åt nyföretagande\r\neller   att  expandera  befintlig  verksamhet.   Det\r\ninnefattar  bl.a.  långtgående regelförenklingar, en\r\nrimlig  företags-  och   kapitalbeskattning  och  en\r\nmindre rigid arbetsrätt.\r\n\r\nVidare är det vår uppfattning,  i  likhet  med vad\r\nsom  tas  upp  i  motionerna  2004/05:N393  (kd) och\r\n2004/05:A355  (fp),  att  det är viktigt att områden\r\ndär den statliga sektorn dominerar  öppnas  upp  för\r\nprivata   alternativ.   Detta   skulle  gynna  såväl\r\nkvinnors företagande som jämställdhetssträvanden.\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom\r\nvad  vi  här anfört om kvinnors företagande.  Därmed\r\nblir nämnda  motioner  tillgodosedda i berörda delar\r\noch  tillstyrks. Det ovan  sagda  innebär  även  att\r\nmotion  2004/05:N232  (m)  blir tillgodosedd och den\r\ntillstyrks. Övriga motioner  avstyrks  i motsvarande\r\ndelar.\r\n\r\n2. Invandrares företagande (punkt 2)\r\n\r\nav  Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla  Löfgren\r\n(m),  Åsa  Torstensson  (c),  Krister Hammarbergh\r\n(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen   delvis   motion  2004/05:Sf360\r\nyrkande  2  och avslår motionerna  2004/05:N216  och\r\n2004/05:N279.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är vår uppfattning  att möjligheten för personer\r\nmed utländsk bakgrund att starta och driva företag i\r\nförsta  hand  bör  underlättas   genom  övergripande\r\nförändringar  av  de villkor under vilka  företagare\r\nverkar.   Det   innefattar   bl.a.   att   reformera\r\nskattesystemet, att  förändra  arbetsrätten  i syfte\r\natt  göra  det  enklare  för  företag  att  anställa\r\npersonal och att minska och förenkla alla de  regler\r\nsom   styr   företagande.   Som   anförs   i  motion\r\n2004/05:Sf360  (c) kan de allmänna bristerna  i  det\r\nsvenska  företagsklimatet  förväntas  ge  invandrare\r\nsärskilda    svårigheter.    Att    regelverket   är\r\növerskådligt  och  begripligt är inte minst  viktigt\r\nför företagare med begränsade  kunskaper  i svenska.\r\nInvandrares   företagande   bör  därför  ges  större\r\nuppmärksamhet   än  hittills  när   näringspolitiken\r\nutformas.\r\n\r\nMed  det  anförda  tillstyrks  i  allt  väsentligt\r\nnämnda motion  i  berörd  del.  Övriga  här aktuella\r\nmotioner avstyrks.\r\n\r\n3. Ungas företagande (punkt 3)\r\n\r\nav  Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla  Löfgren\r\n(m),  Åsa  Torstensson  (c),  Krister Hammarbergh\r\n(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:N408 yrkande 1 och\r\nbifaller delvis motion 2004/05:N206.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det är  viktigt  att unga människor får\r\nlära  sig  mer om entreprenörskap  och  företagande.\r\nStatsmakterna  bör  ta sitt ansvar och på olika sätt\r\nverka  för  att  unga  människor   uppmuntras   till\r\nentreprenörskap.   Skolan  är  viktig  för  att  öka\r\nintresset och kunskaperna  på  detta  område.  Många\r\nelever  har  bristande  kunskaper om företagande och\r\nentreprenörskap  och den svenska  skolan  har  varit\r\ndålig på att ta till vara den blivande entreprenören\r\noch företagaren. Betydligt mer skulle kunna göras på\r\ndet området.\r\n\r\nSom tidigare nämnts  finns det i dag olika aktörer\r\noch  projekt  som  utifrån   varierande   perspektiv\r\narbetar med ungas företagande. I likhet med  vad som\r\nanförs  i motion 2004/05:N408 (fp) anser vi att  det\r\när viktigt  att  stödja  föreningar och nätverk, som\r\nt.ex.  Snilleblixtarna och  Ung  företagsamhet,  som\r\narbetar  för  att  göra  unga människor mer positiva\r\ntill eget företagande. Regeringens  satsning  på ett\r\nnationellt entreprenörsprogram är vällovlig. Det  är\r\nemellertid viktigt att de insatser som görs tar till\r\nvara  den  kunskap  som dessa föreningar och nätverk\r\nbesitter  och  att de inkorporeras  i  arbetet.  Det\r\ninnebär  att  fokus   skall   ligga  på  att  stödja\r\nbefintliga aktörer och inte på  att försöka utveckla\r\nnya metoder.\r\nRiksdagen bör ställa sig bakom  vad  vi här anfört\r\nbeträffande  ungas  företagande. Därmed blir  nämnda\r\nmotion  tillgodosedd  i   berörd  del.  Även  motion\r\n2004/05:N206    (c)    blir   i   allt    väsentligt\r\ntillgodosedd.\r\n\r\n4. Nya företagsformer (punkt 4)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva  Flyborg  (fp), Ulla Löfgren\r\n(m),  Åsa  Torstensson  (c), Krister  Hammarbergh\r\n(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen   delvis   motion   2004/05:N398\r\nyrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  är  positiva  till  att  nya företagsformer  som\r\nbejakar entreprenörer prövas.  Det  är  viktigt  att\r\nregelsystemen  beaktar  nya  företagsformer  för att\r\nmöjliggöra   att   entreprenörskap  och  företagande\r\nutvecklas. I likhet  med  vad  som  anförs  i motion\r\n2004/05:N398    (c)   anser   vi   att   ett   öppet\r\nförhållningssätt  gentemot  nya  företagsformer  bör\r\nråda   och   att   detta  bör  prägla  arbetet  inom\r\nRegeringskansliet och myndighetssfären. Som tidigare\r\nredovisats har regeringen låtit kartlägga nya former\r\nför    företagande    och    anställningsformer    i\r\ngränssnittet  mellan  egenföretagare  och  anställd.\r\nDetta     arbete     har     utmynnat      i      en\r\ndepartementspromemoria   (Ds   2003:27)  vari  olika\r\nproblem   rörande  bl.a.  arbetslöshetsförsäkringen,\r\nsjukförsäkringen    och    F-skattsedeln    belyses.\r\nNäringsminister  Thomas  Östros  har  nyligen  i  en\r\ninterpellationsdebatt  redogjort  för  att  det inom\r\nRegeringskansliet  pågår ett arbete med att ta  fram\r\nkommittédirektiv  rörande   företagares   ekonomiska\r\nsituation  vid  arbetslöshet  och sjukdom. Detta  är\r\npositivt  och  i  enlighet  med vad  riksdagen  gett\r\nuttryck   för.   Enligt   vår  uppfattning   behöver\r\nemellertid mer göras för att  belysa  problemen  för\r\ndem  som verkar i gränssnittet mellan företagare och\r\nanställda.  Vi  anser  därför  att  regeringen,  med\r\nutgångspunkt  i  tidigare  nämnda  kartläggning, bör\r\nlåta  utreda vilka åtgärder som kan vidtas  för  att\r\nunderlätta  för nya företagsformer, för att därefter\r\nåterkomma till  riksdagen  med  förslag som verkar i\r\ndenna riktning.\r\n\r\n\r\nMed hänvisning till det ovan sagda blir nämnda\r\nmotion delvis tillgodosedd i berörd del och\r\ntillstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n5. Kapitalförsörjning (punkt 5, motiveringen)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp),  Ulla  Löfgren\r\n(m),  Åsa  Torstensson  (c),  Krister Hammarbergh\r\n(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  tillgången  på statligt  såddkapital\r\nmåste  öka.  De förslag som regeringen  presenterade\r\nhösten  2004  och  som  riksdagen  godkänt  är  inte\r\ntillräckliga.\r\n\r\nDen  arbetsgrupp   som  Moderata  samlingspartiet,\r\nFolkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har\r\nbildat inom ramen för  Allians  för  Sverige och som\r\nskall arbeta med bl.a. näringspolitiska frågor skall\r\nlämna  förslag  beträffande  bl.a.  riskkapital  och\r\ninnovationspolitik. Utgångspunkten skall därvid vara\r\natt    föreslå   marknadskonforma   lösningar    som\r\nunderlättar för företag framför allt i tidiga skeden\r\natt få tillgång  till riskkapital, s.k. såddkapital.\r\nAv stor vikt är att  lägga  förslag  som underlättar\r\nkommersialisering av innovationer, vari också ligger\r\natt   beakta   kopplingen  mellan  riskkapital   och\r\nforskning.\r\nMed hänvisning  till  det  anförda avstyrks motion\r\n2004/05:N426 (s).\r\n\r\n6. Social ekonomi (punkt 6, motiveringen)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg  (fp),  Ulla Löfgren\r\n(m),  Krister  Hammarbergh  (m) och Hans  Backman\r\n(fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder  innevarande  mandatperiod har  utskottet  vid\r\nupprepade tillfällen hanterat olika yrkanden rörande\r\nsocial  ekonomi.  Som  vi   vid   dessa   tillfällen\r\nredogjort  för  anser  vi  att  de verksamheter  som\r\nsamlas under begreppet social ekonomi  på många sätt\r\nbidrar positivt till samhällsutvecklingen.  Vi anser\r\nemellertid  inte  att  det finns motiv till att  den\r\nsociala  ekonomins  samverkansformer   skall  gynnas\r\nframför   de  associationsformer  som  dominerar   i\r\nnäringslivet.    Det    är   vår   uppfattning   att\r\nsärlösningar som riktas mot  vissa  aktörer  har  en\r\nnegativ       inverkan       på      de      jämlika\r\nkonkurrensförhållandena som måste  råda. Vi förordar\r\ni  stället  en  generellt  fungerande näringspolitik\r\nutan     otillbörligt     gynnande     av      vissa\r\nverksamhetsformer.\r\n\r\nMed  hänvisning till det anförda avstyrks samtliga\r\nhär aktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\n7. Social ekonomi (punkt 6)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  7.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion 2004/05:N393 yrkande  11\r\noch avslår motionerna  2004/05:N306  yrkandena  1, 6\r\noch  7,  2004/05:N344,  2004/05:N351,  2004/05:N352,\r\n2004/05:N353,       2004/05:N388,      2004/05:N422,\r\n2004/05:N438 och 2004/05:N448.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  sociala  ekonomin  innefattar  en  mängd  olika\r\nverksamheter med det gemensamma att de bygger på ett\r\nengagemang underifrån  utan  utpräglat vinstsyfte. I\r\nden sociala ekonomin tillåts medborgarna  själva  ta\r\nansvar  på ett sådant sätt att den lokala demokratin\r\nförstärks,  vilket  vi  ser  som positivt. De lokala\r\nkooperativa utvecklingscentrumen  (LKU)  bidrar  med\r\nviktiga  insatser  för  att underlätta och stimulera\r\nframväxten av kooperativa lösningar. Då LKU även gör\r\ninsatser  på områden som traditionellt  omfattas  av\r\narbetsmarknadspolitiken     och     den    regionala\r\nutvecklingspolitiken anser vi, i likhet  med vad som\r\nanförs  i  motion  2004/05:N393 (kd), att regeringen\r\nbör utreda hur LKU framgent  på  ett bättre sätt kan\r\nbeaktas inom dessa politikområden.\r\n\r\nMed det anförda tillstyrks nämnda  motion.  Övriga\r\nhär aktuella motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n8. Social ekonomi (punkt 6)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  8.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:N306  yrkandena 1,\r\n6  och  7, 2004/05:N344, 2004/05:N351, 2004/05:N352,\r\n2004/05:N353, 2004/05:N393 yrkande 11, 2004/05:N422,\r\n2004/05:N438  och  2004/05:N448  och  avslår  motion\r\n2004/05:N388.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  sociala  ekonomin  innefattar  verksamheter som\r\nprimärt   har   samhälleliga   ändamål,  bygger   på\r\ndemokratiska  värderingar  och  är   organisatoriskt\r\nfristående från den offentliga sektorn. Verksamheter\r\ninom  den  sociala  ekonomin  har allmännytta  eller\r\nmedlemsnytta,   inte  vinstintresse,   som   främsta\r\ndrivkraft. Den sociala ekonomin bygger på människors\r\nkraft och vilja att  arbeta  för  gemensamma mål och\r\nses allt oftare som ett alternativ  till det privata\r\noch det offentliga.\r\n\r\nEnligt  min mening finns det en bristande  kunskap\r\nom den sociala  ekonomin  såväl  bland olika aktörer\r\nsom    i   samhället   i   stort.   Forskning    och\r\nkunskapsspridning  inom  området  social  ekonomi är\r\nsåledes   angeläget.   Vidare   anser  jag  att  det\r\nföreligger  behov  av  en kartläggning  av  hur  den\r\nsociala  ekonomin,  som  ett  alternativ  till  både\r\nprivat och offentligt driven  verksamhet,  kan bidra\r\ntill  tillväxt  och  välfärd.  I likhet med vad  som\r\nanförs i motion 2004/05:N351 (mp)  anser  jag att en\r\nsektorsövergripande  utredning med uppgift att  visa\r\nhur den sociala ekonomin  kan  vara  en tillgång för\r\ntillväxt och välfärd bör tillsättas. Även  frågan om\r\nmöjligheten  att  inrätta  ett  kunskapscentrum  för\r\nsocialt företagande bör belysas genom en utredning i\r\nenlighet  med  vad som anförs i motion  2004/05:N344\r\n(mp).  Jag ställer  mig  också  bakom  de  krav  som\r\nframförs  i  motion  2004/05:N306 (c) när det gäller\r\nbehovet av uppföljning  av  regeringens  insatser på\r\nområdet.   Därtill  menar  jag  att  den  officiella\r\nstatistiken på området behöver utvecklas.\r\nNär     det     gäller      lokala     kooperativa\r\nutvecklingscentrum (LKU) anser jag det angeläget med\r\nen  långsiktig  statlig finansieringslösning,  något\r\nsom bl.a. tas upp  i motionerna 2004/05:N422 (s) och\r\n2004/05:N438 (s). Därtill  anser  jag att regeringen\r\nbör utreda hur LKU framgent på ett  bättre  sätt kan\r\nbeaktas   inom   arbetsmarknadspolitiken   och   den\r\nregionala  utvecklingspolitiken.  Jag  delar således\r\nden  ståndpunkt  som förs fram i motion 2004/05:N393\r\n(kd) på detta område.\r\nMed hänvisning till  det anförda tillstyrks nämnda\r\nmotioner   i   berörda   delar.    Även   motionerna\r\n2004/05:N352 (s), 2004/05:N353 (s) och  2004/05:N448\r\n(s)  kan  anses  tillgodosedda  och  de  tillstyrks.\r\nMotion 2004/05:N388 (s) avstyrks.\r\n\r\n9. Industriella utvecklingscentrum (punkt 7,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav  Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla  Löfgren\r\n(m),  Krister  Hammarbergh  (m)  och Hans Backman\r\n(fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   vill,  när  det  gäller  kraven  på  långsiktig\r\nfinansiering   av   IUC-bolagen  och  UPA-uppdraget,\r\nframhålla att avsikten med stödet inte varit att det\r\nskulle  permanentas,  utan   målet   har  varit  att\r\nverksamheten  på sikt skulle bli självbärande.  Från\r\noch  med  år  2005  ersätts  UPA-uppdraget  med  ett\r\nprogram för produktutveckling  i  små  företag,  och\r\nförhoppningsvis  kommer  den  konkurrens som det nya\r\nprogrammet   innebär   medföra   att    verksamheten\r\nytterligare   effektiviseras.   Vi   vill   i  detta\r\nsammanhang  emellertid  framhålla vikten av att  den\r\nkunskap som IUC-bolagen och  UPA-uppdraget genererat\r\ntas till vara.\r\n\r\nSamtidigt  är  vi  kritiska till  på  vilket  sätt\r\nregeringen  hanterat denna  fråga.  Så  sent  som  i\r\nbudgetpropositionen  för år 2005 påpekade regeringen\r\natt staten lämnar stöd  till  IUC-bolagen  för  UPA-\r\nuppdraget.  Någon  närmare redogörelse för att denna\r\nverksamhet skulle upphöra vid årsskiftet fanns inte.\r\nVi  anser  därför att  regeringen  brustit  när  det\r\ngäller såväl  att hålla riksdagen informerad som att\r\nge ett klart besked till de berörda IUC-bolagen.\r\nInom ramen för  Allians  för  Sverige har Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet bildat en arbetsgrupp som skall arbeta\r\nmed  olika näringspolitiska frågor och lämna förslag\r\nbeträffande        bl.a.       riskkapital       och\r\ninnovationspolitik.  Utgångspunkten för detta arbete\r\när  att  föreslå  marknadskonforma   lösningar   som\r\nunderlättar för företag framför allt i tidiga skeden\r\natt  få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.\r\nVidare   skall   arbetsgruppen   lämna  förslag  som\r\nunderlättar  kommersialiseringen  av   innovationer,\r\nvari  kopplingen  mellan  riskkapital  och forskning\r\nskall beaktas.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks  samtliga\r\nhär aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n10. Industriella utvecklingscentrum (punkt 7)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation  10.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motion 2004/05:N393  yrkande  26\r\noch avslår motionerna 2004/05:N209 och 2004/05:N252.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det  är  viktigt  att  näringslivets\r\nregionalt    förankrade     och    regionalt    ägda\r\ninstitutioner tas till vara för  förmedling av bl.a.\r\nstatliga resurser. Det s.k. IUC-nätverket, bestående\r\nav  ett  tjugotal  självständiga  bolag  runt  om  i\r\nlandet, är en viktig resurs när det gäller att skapa\r\nindustriell tillväxt genom utveckling  av produkter,\r\nteknik  och  kompetens. Verksamheten har utvärderats\r\nett antal gånger  och  samtliga  utvärderingar visar\r\natt  verksamheten är kostnadseffektiv  och  har  hög\r\nmåluppfyllelse.  Regeringen  avser  nu  att avveckla\r\nUPA-uppdraget  till förmån för något nytt,  nämligen\r\nproduktutveckling  i  små  företag.  Detta  gör  att\r\nverksamheten   vid   IUC-bolagen   hotas.   Det   är\r\nemellertid  vår  uppfattning att UPA-uppdraget skall\r\nfinnas kvar. Vidare  anser  vi, i likhet med vad som\r\nanförs i motion 2004/05:N393  (kd),  att medlen till\r\nIUC-bolagen skall synliggöras i budgeten.\r\n\r\nVi  är  kritiska  till  på  vilket sätt regeringen\r\nhanterat    denna    fråga.    Så    sent   som    i\r\nbudgetpropositionen för år 2005 påpekade  regeringen\r\natt  staten  lämnar  stöd till IUC-bolagen för  UPA-\r\nuppdraget. Någon närmare  redogörelse  för att denna\r\nverksamhet skulle upphöra vid årsskiftet fanns inte.\r\nVi  anser  därför  att  regeringen  brustit när  det\r\ngäller såväl att hålla riksdagen informerad  som att\r\nge ett klart besked till de berörda IUC-bolagen.\r\nInom  ramen  för  Allians för Sverige har Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet,  Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet bildat en arbetsgrupp som skall arbeta\r\nmed olika näringspolitiska frågor  och lämna förslag\r\nbeträffande        bl.a.       riskkapital       och\r\ninnovationspolitik.  Utgångspunkten för detta arbete\r\när  att  föreslå  marknadskonforma   lösningar   som\r\nunderlättar för företag framför allt i tidiga skeden\r\natt  få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.\r\nVidare   skall   arbetsgruppen   lämna  förslag  som\r\nunderlättar  kommersialiseringen  av   innovationer,\r\nvari  kopplingen  mellan  riskkapital  och forskning\r\nskall beaktas.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks  nämnda\r\nmotion   i   berörda   delar.  Övriga  här  aktuella\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n11. Företagsnedläggningar (punkt 10,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva  Flyborg  (fp), Ulla Löfgren\r\n(m),  Åsa  Torstensson  (c), Krister  Hammarbergh\r\n(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill,  i likhet med vad vi  tidigare  gjort  när\r\nlikalydande  förslag  förelagts  riksdagen,  tydligt\r\nmarkera vårt avståndstagande från vad som föreslås i\r\nmotionen.    Det   motionärerna   förordar   innebär\r\nbetydande intrång i äganderätten och kan ses som ett\r\ndirekt angrepp  mot  enskilda  företagares  rätt att\r\nråda över sin egendom.\r\n\r\nDärtill  bör framhållas att den typ av bestämmelse\r\nsom efterfrågas  i  motionen  sannolikt skulle ha en\r\navskräckande effekt på dem som eventuellt har tankar\r\npå  att etablera företag eller produktionsenheter  i\r\nSverige.  Vi  ser  även  att  det finns risk för att\r\nredan  etablerade  företag, i hotet  av  att  dylika\r\nbestämmelser kommer  att  införas, väljer att flytta\r\nsin verksamhet utomlands.\r\nMed  hänvisning till det anförda  avstyrks  motion\r\n2004/05:N297 (mp).\r\n\r\n12. Skogsindustriella frågor (punkt 11)\r\n\r\nav Per  Bill  (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m),  Åsa Torstensson  (c),  Krister  Hammarbergh\r\n(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation  12.  Därmed\r\nbifaller   riksdagen  delvis  motion   2004/05:MJ508\r\nyrkande  23  och   avslår  motionerna  2004/05:MJ434\r\nyrkande  41, 2004/05:N313  yrkandena  1  och  2  och\r\n2004/05:N356.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvenskt skogsbruk  och svensk skogsindustri har stor\r\nbetydelse för samhällsekonomin.  Näringen skapar ett\r\nansenligt exportnetto och bidrar med  ett  betydande\r\nantal arbetstillfällen, inte minst i glesbygden.  En\r\nökad   grad   av  värdeskapande  vidareförädling  av\r\nskogsråvaran inom  den inhemska industrin ser vi som\r\nen viktig fråga. Ett riksdagsuttalande i denna fråga\r\nkan emellertid besparas.\r\n\r\nI  likhet  med  vad  som   lyfts   fram  i  motion\r\n2004/05:MJ508 (fp) anser vi att det är angeläget att\r\nskogens  potential  blir  ordentlig  belyst.   Många\r\nbranscher  intecknar  i  dag  skogsråvaran  för sitt\r\nändamål,    däribland    sågverk,    massabruk   och\r\nenergiföretag.   Vi  anser  att  en  utredning   bör\r\ntillsättas   som  närmare   granskar   de   effekter\r\nkonkurrensen om  skogsråvaran  kan  få  för de olika\r\nbranscherna  och  vilken  potential  skogen framgent\r\nhar.\r\nVi  vill i detta sammanhang även uppmärksamma  att\r\ndet  väckts   ett   antal   motioner  rörande  olika\r\nskogsindustriella frågor med  anledning av den storm\r\nsom  passerade södra Sverige den  9  januari  i  år.\r\nStormens   effekter   kommer   att   få  långsiktiga\r\nkonsekvenser för såväl skogsägare som skogsnäringen.\r\nUtskottet   avser  att  behandla  de  motioner   som\r\nremitterats till  utskottet vid ett senare tillfälle\r\noch återkommer således till dessa frågor.\r\nMed  hänvisning till  det  ovan  sagda  tillstyrks\r\nnämnda motion  i  berörda delar. Övriga här aktuella\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n13. Fordonsindustrin (punkt 13)\r\n\r\nav Per Bill (m),  Eva  Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m),  Åsa  Torstensson (c),  Krister  Hammarbergh\r\n(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  13. Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion 2004/05:N314 och  avslår\r\nmotion 2004/05:N429.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFordonsindustrins situation  är ett exempel på vilka\r\nkonsekvenser regeringens brist på näringspolitik kan\r\nfå. Fordonsindustrin har under  lång tid varit en av\r\nstöttepelarna   i   den  svenska  industrin.   Under\r\ndecennier har fordonsindustrin  haft  stor betydelse\r\nför  sysselsättning,  investeringar och forskning  i\r\nlandet. Den sysselsätter  ca 150 000 personer, varav\r\nca  85 000  är anställda i över  1 200  företag  som\r\ndirekt     eller     indirekt     levererar     till\r\nfordonsindustrin.  Den samlade fordonsindustrin står\r\nför ca 15 % av den svenska  exporten  och svarar för\r\n20 %  av  forsknings- och utvecklingsverksamheten  i\r\nnäringslivet.    Branschen    har   även   en   stor\r\nregionalpolitisk   betydelse   och   den   har   sin\r\ntyngdpunkt i Västsverige.\r\n\r\nDet  är  vår  uppfattning, i likhet  med  vad  som\r\nanförs i motion 2004/05:N314 (c), att regeringen bör\r\nutarbeta  en  offensiv   strategi   när  det  gäller\r\nfordonsindustrin. Dessa synpunkter framförs  även  i\r\nmotion  2004/05:N242  (fp),  utan att några yrkanden\r\ndirekt behandlas i detta sammanhang. Dagens avsaknad\r\nav  en  tillväxtfrämjande  politik  har  en  negativ\r\neffekt på den svenska industrin och dess möjligheter\r\natt utvecklas. Det nationella  näringsklimatet måste\r\ngenerellt  utformas  så att Sverige  klarar  av  att\r\ntävla  med  de  mest konkurrenskraftiga  delarna  av\r\nvärlden i fråga om  goda villkor för företagande och\r\ninvesteringar. Vi anser  att  statsmakterna  tydligt\r\nmåste  ta  ansvar  för  de  övergripande  nationella\r\nstrukturerna   såsom   t.ex.   forskning,   skatter,\r\nutbildning och infrastruktur. Förändringar behövs på\r\ndessa  områden  för  att  tillse såväl att nuvarande\r\nindustrijobb behålls som att det skapas nya.\r\nRiksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder\r\ni enlighet med vad vi här har  anfört.  Därmed  blir\r\nmotion 2004/05:N314 (c) tillgodosedd i berörda delar\r\noch tillstyrks. Motion 2004/05:N429 (s) avstyrks.\r\n\r\n14. Försvarsindustrin (punkt 14, motiveringen)\r\n\r\nav  Per  Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m),  Åsa Torstensson  (c),  Krister  Hammarbergh\r\n(m), Hans Backman (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  delar den  uppfattning  som  framförs  i  motion\r\n2004/05:N281 (kd) om att olika entreprenörsfrämjande\r\ninsatser är en viktig del i arbetet med att motverka\r\nde konsekvenser  det försvarspolitiska beslutet får.\r\nEntreprenörskapet   är   grunden  för  välstånd  och\r\nvälfärd  och  måste tas till  vara.  Likaså  är  det\r\nangeläget    att    åtgärder    vidtas    för    att\r\nentreprenörskap  och  företagande   skall  löna  sig\r\nbättre än vad det gör i dag för att Sverige skall få\r\nen växande företagsamhet. I likhet med  vad som sägs\r\ni  motion  2004/05:N284  (kd)  anser vi således  att\r\nföretagens  villkor måste förbättras  för  att  inte\r\nfler arbetstillfällen  skall  gå förlorade. Genom en\r\nmer företagarvänlig politik än  den  som  regeringen\r\nbedriver  skulle  omställningsarbetet  på de berörda\r\norterna  och  inom  den  industri  som berörs  kunna\r\nunderlättas.\r\n\r\nNågot  riksdagsuttalande i enlighet  med  vad  som\r\nförordas i  respektive  motion  anser  vi emellertid\r\ninte behövligt, varför de avstyrks i berörda delar.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2004/05:Sf360 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att invandrares\r\nföretagande   bör  prioriteras  och  beaktas   vid\r\nnäringspolitikens  utformning i högre utsträckning\r\nän vad som görs i dag.\r\n\r\n2004/05:Kr254 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  tillgänglig\r\ndesign.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  designens\r\nbetydelse för näringslivet.\r\n\r\n2004/05:Ub438 av Maria Hassan och Anders Bengtsson\r\n(s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om auktorisation av\r\nukrainska tolkar.\r\n\r\n2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n41. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om villkoren  för\r\ntillväxt inom skogsindustrin.\r\n\r\n2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n23.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om skogens potential\r\ninom bioenergiområdet.\r\n\r\n2004/05:N206 av Sofia Larsen (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  stärkta  insatser  som\r\nfrämjar ungt företagande.\r\n\r\n2004/05:N209 av Sofia Larsen (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  ekonomiskt  långsiktig\r\nstöttning av landets IUC-verksamhet.\r\n\r\n2004/05:N216 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om invandrares företagande.\r\n\r\n2004/05:N218 av Magdalena Andersson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   certifiering   av\r\nbrunnsborrare.\r\n\r\n2004/05:N222 av Chatrine Pålsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  ge  betong-   och\r\ncementindustrin    samma    konkurrensvillkor    som\r\nkonkurrerande branscher.\r\n\r\n2004/05:N232 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om betydelsen av att förbättra\r\nmöjligheten för kvinnligt egenföretagande.\r\n\r\n2004/05:N252 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en långsiktig och utvecklad\r\nsatsning  på  IUC-nätverken  genom  ett  långsiktigt\r\navtal  om  det  s.k.  UPA-uppdraget  inom ramen  för\r\nanslaget för näringslivsutveckling m.m.\r\n\r\n2004/05:N261 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att lika konkurrensvillkor\r\nskall  gälla  för olika typer av byggnadsmaterial så\r\natt cement- och betongindustrin inte missgynnas.\r\n\r\n2004/05:N279 av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om   småföretagare   med\r\ninvandrarbakgrund.\r\n\r\n2004/05:N281 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   att  uppmärksamma\r\nentreprenörernas viktiga roll t.ex.  i  samband  med\r\nnedrustning av försvarsindustrin.\r\n\r\n2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  Vinnovas\r\nmöjligheter  att  bidra  till en omorientering  av\r\ndelar av svensk försvarsindustri.\r\n\r\n2004/05:N290 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om insatser för ökat kvinnligt\r\nföretagande.\r\n\r\n2004/05:N291 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kvinnor och innovationer.\r\n\r\n2004/05:N297 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som  i  motionen  anförs  om   en   lagstiftad\r\nskyldighet   för   företag   att   först   bjuda  ut\r\nnedläggningshotade  enheter till försäljning  i  tur\r\noch   ordning   till   enhetens   arbetare,   ortens\r\nbefolkning och den allmänna marknaden.\r\n\r\n2004/05:N306 av Margareta Andersson och Kenneth\r\nJohansson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om det kommunala\r\nsjälvstyret  som  en  viktig förutsättning för hur\r\nden sociala ekonomin utvecklas.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om att officiell\r\nstatistik inom områdena socialt kapital och social\r\nekonomi snarast bör utvecklas.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om en uppföljning\r\nav  utredningen  Social ekonomi - en tredje sektor\r\nför välfärd, demokrati  och  tillväxt  och vad som\r\nhänt   i   Sverige   efter   den   7:e  europeiska\r\nkonferensen om social ekonomi som hölls i Gävle år\r\n2001.\r\n\r\n2004/05:N313 av Sven Bergström och Kenneth Johansson\r\n(c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  utveckla\r\nskogsnäringen och vidareförädling av skogsråvaran.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\ntillskapa      regionala      träcentrum     eller\r\nutvecklingscentrum.\r\n\r\n2004/05:N314 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  vikten   av   att\r\nregeringen arbetar fram en aktuell och offensiv bil-\r\noch transportindustripolitisk strategi för Sverige i\r\nvärlden.\r\n\r\n2004/05:N316 av Yilmaz Kerimo (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  näringskörkort  för\r\nföretagare.\r\n\r\n2004/05:N343 av Marie Nordén m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  främjande  av uppfinnares\r\nvillkor i samhället.\r\n\r\n2004/05:N344 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt   en   utredning   tillsätts   för   att  belysa\r\nmöjligheten  att  inrätta  ett  kunskapscentrum  för\r\nsocialt företagande.\r\n\r\n2004/05:N351 av Ingegerd Saarinen och Ulf Holm (mp):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en\r\nsektorsövergripande utredning för att visa hur den\r\nsociala ekonomin kan vara en tillgång för tillväxt\r\noch välfärd.\r\n\r\n2004/05:N352 av Eva Arvidsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet   av   socialt\r\nföretagande.\r\n\r\n2004/05:N353 av Eva Arvidsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  främjande  av  sociala\r\nföretag.\r\n\r\n2004/05:N355 av Rosita Runegrund (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om villkoren  för\r\ncement- och betongindustrin i Bohuslän.\r\n\r\n2004/05:N356 av Lars Gustafsson och Ragnwi Marcelind\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen  snarast  återkommer\r\nmed förslag om utveckling av träförädlingsnäringen i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2004/05:N370 av Lars Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet  av att en lista\r\növer företag som inte agerar ansvarsfullt  upprättas\r\npå varje länsstyrelse.\r\n\r\n2004/05:N388 av Marianne Carlström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om sociala innovationer.\r\n\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  som   i  motionen  anförs  om  lokala\r\nkooperativa utvecklingscentrum.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  kvinnligt\r\nföretagande.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  industriella\r\nutvecklingscentrum.\r\n\r\n2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n8. Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt berörda\r\nmyndigheter  och  departement  att inta ett  öppet\r\nförhållningssätt mot nya företagsformer.\r\n\r\n2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att uppmuntra unga\r\nmänniskor till entreprenörskap.\r\n\r\n2004/05:N422 av Marie Nordén och Rune Berglund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  utveckling av kooperativt\r\nföretagande.\r\n\r\n2004/05:N426 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  behovet   av   lokalt\r\nriskkapital och förenklade regler.\r\n\r\n2004/05:N429 av Peter Jonsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen    anförs    om   satsningar   på\r\nfordonsindustrin.\r\n\r\n2004/05:N430 av Peter Jonsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om klusterutveckling  inom den\r\naudiovisuella industrin regionalt och nationellt.\r\n\r\n2004/05:N433 av Marie Nordén m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  insatser  för kvinnors\r\nföretagande.\r\n\r\n2004/05:N438 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om statligt stöd till utveckling av\r\nkooperativt företagande.\r\n2004/05:N448 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om entreprenörskap.\r\n2004/05:A355 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvinnligt företagande.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om aktiv opinionsbildning\r\ni näringslivet.\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Kvinnors företagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N232, 2004/05:N290, 2004/05:N291, 2004/05:N343, 2004/05:N393 yrkande 19, 2004/05:N433 och 2004/05:A355 yrkandena 4 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "ECDEEA7F-FFE1-41C0-8144-6123C0672B9F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "154",
                    "121",
                    "0",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/ECDEEA7F-FFE1-41C0-8144-6123C0672B9F",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Invandrares företagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf360 yrkande 2, 2004/05:N216 och 2004/05:N279.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ungas företagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N206 och 2004/05:N408 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "A3F79596-345F-4878-BECA-A14F49BB16BB",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "37",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "154",
                    "120",
                    "0",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A3F79596-345F-4878-BECA-A14F49BB16BB",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Nya företagsformer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N398 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N426.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N306 yrkandena 1, 6 och 7, 2004/05:N344, 2004/05:N351, 2004/05:N352, 2004/05:N353, 2004/05:N388, 2004/05:N393 yrkande 11, 2004/05:N422, 2004/05:N438 och 2004/05:N448.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "1160BA0F-9055-4AF2-9CA0-C2B4E04FAF3C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "15",
                    "0",
                    "30",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "13",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "0",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "192",
                    "38",
                    "46",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1160BA0F-9055-4AF2-9CA0-C2B4E04FAF3C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Industriella utvecklingscentrum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N209, 2004/05:N252 och 2004/05:N393 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Oseriösa företag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N370.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Auktorisation och certifiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ub438 yrkande 2, 2004/05:N218 och 2004/05:N316.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Företagsnedläggningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N297.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Skogsindustriella frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ434 yrkande 41, 2004/05:MJ508 yrkande 23, 2004/05:N313 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:N356.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Betong- och cementindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N222, 2004/05:N261 och 2004/05:N355 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Fordonsindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N314 och 2004/05:N429.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "409537BE-4E1B-434F-BDD7-47F78ED5C2D2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "0",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "36",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "156",
                    "120",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/409537BE-4E1B-434F-BDD7-47F78ED5C2D2",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Försvarsindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N281 och 2004/05:N284 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Audiovisuell industri",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N430.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Design",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr254 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Kvinnors företagande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Invandrares företagande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Ungas företagande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Nya företagsformer",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Industriella utvecklingscentrum",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Industriella utvecklingscentrum",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Företagsnedläggningar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Skogsindustriella frågor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Fordonsindustrin",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Försvarsindustrin",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-02-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-28 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-03-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-03-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-03-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-03-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 11:34:53"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om nya företagsformer, kapitalförsörjning, social ekonomi samt kvinnors, invandrares och ungas företagande. I andra motioner lämnas förslag som handlar om industriella utvecklingscentrum, oseriösa företag, företagsnedläggningar, design samt auktorisation och certifiering. Ytterligare andra motioner innehåller förslag med kopplingar till olika industrisektorer, till exempel skogsindustri, betong- och cementindustri, fordonsindustri, försvarsindustri och audiovisuell industri. ",
          "dok_id": "GS01NU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om näringspolitiska frågor (NU9)",
          "dok_id": "GS01NU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 11:34:53"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01NU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:39"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om nya företagsformer, kapitalförsörjning, social ekonomi samt kvinnors, invandrares och ungas företagande. I andra motioner lämnas förslag som handlar om industriella utvecklingscentrum, oseriösa företag, företagsnedläggningar, design samt auktorisation och certifiering. Ytterligare andra motioner innehåller förslag med kopplingar till olika industrisektorer, till exempel skogsindustri, betong- och cementindustri, fordonsindustri, försvarsindustri och audiovisuell industri.</p>",
          "dok_id": "GS01NU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:00"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om näringspolitiska frågor (NU9)",
          "dok_id": "GS01NU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:00"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01NU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_9.docx",
          "filstorlek": "121859",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Vissa näringspolitiska frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/BED313D0-B23F-4F79-BC87-7CB45BC8794E"
        },
        {
          "dok_id": "GS01NU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_9.pdf",
          "filstorlek": "533374",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_nu_9",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E1073954-DBEE-4ECA-872E-352FB8BEFC62"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:A355 Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02A355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "A355",
          "ref_dok_titel": "Ett jämställt Sverige är ett bättre Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr254 Form och design",
          "ref_dok_id": "GS02Kr254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr254",
          "ref_dok_titel": "Form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ434 En uthållig skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ434",
          "ref_dok_titel": "En uthållig skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ508 En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ508",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N206 Entreprenörsandan hos unga",
          "ref_dok_id": "GS02N206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N206",
          "ref_dok_titel": "Entreprenörsandan hos unga",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N209 Industriella utvecklingscentra",
          "ref_dok_id": "GS02N209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N209",
          "ref_dok_titel": "Industriella utvecklingscentra",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N216 Invandrares företagande",
          "ref_dok_id": "GS02N216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N216",
          "ref_dok_titel": "Invandrares företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N218 Certifiering av brunnsborrare",
          "ref_dok_id": "GS02N218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N218",
          "ref_dok_titel": "Certifiering av brunnsborrare",
          "ref_dok_subtitel": "av Magdalena Andersson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N222 Konkurrensvillkoren för betong- och cementindustrin",
          "ref_dok_id": "GS02N222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N222",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensvillkoren för betong- och cementindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N232 Situationen för kvinnliga företagare",
          "ref_dok_id": "GS02N232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N232",
          "ref_dok_titel": "Situationen för kvinnliga företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N252 IUC-uppdrag för regional utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N252",
          "ref_dok_titel": "IUC-uppdrag för regional utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N261 Betong- och cementindustrin i Västmanland",
          "ref_dok_id": "GS02N261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N261",
          "ref_dok_titel": "Betong- och cementindustrin i Västmanland",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N279 Enklare villkor för småföretag",
          "ref_dok_id": "GS02N279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N279",
          "ref_dok_titel": "Enklare villkor för småföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N281 Entreprenörernas viktiga roll",
          "ref_dok_id": "GS02N281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N281",
          "ref_dok_titel": "Entreprenörernas viktiga roll",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N284 Villkor för storföretag",
          "ref_dok_id": "GS02N284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N284",
          "ref_dok_titel": "Villkor för storföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N290 Kvinnor som  företagare",
          "ref_dok_id": "GS02N290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N290",
          "ref_dok_titel": "Kvinnor som  företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N291 Kvinnor och innovationer",
          "ref_dok_id": "GS02N291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N291",
          "ref_dok_titel": "Kvinnor och innovationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N297 Möjlighet för anställda att köpa upp företag",
          "ref_dok_id": "GS02N297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N297",
          "ref_dok_titel": "Möjlighet för anställda att köpa upp företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N306 Främjande av den sociala ekonomin och folkrörelser",
          "ref_dok_id": "GS02N306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N306",
          "ref_dok_titel": "Främjande av den sociala ekonomin och folkrörelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N313 Vidareförädling av skog",
          "ref_dok_id": "GS02N313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N313",
          "ref_dok_titel": "Vidareförädling av skog",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N314 Bil- och transportindustripolitiken för Västsverige",
          "ref_dok_id": "GS02N314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N314",
          "ref_dok_titel": "Bil- och transportindustripolitiken för Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N316 Intyg för att starta eget",
          "ref_dok_id": "GS02N316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N316",
          "ref_dok_titel": "Intyg för att starta eget",
          "ref_dok_subtitel": "av Yilmaz Kerimo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N343 Främjande av uppfinnarens och uppfinnandets villkor i samhället",
          "ref_dok_id": "GS02N343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N343",
          "ref_dok_titel": "Främjande av uppfinnarens och uppfinnandets villkor i samhället",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N344 Kunskapscentrum om socialt företagande",
          "ref_dok_id": "GS02N344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N344",
          "ref_dok_titel": "Kunskapscentrum om socialt företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N351 Social ekonomi ",
          "ref_dok_id": "GS02N351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N351",
          "ref_dok_titel": "Social ekonomi ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N352 Nationell handlingsplan för socialt företagande",
          "ref_dok_id": "GS02N352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N352",
          "ref_dok_titel": "Nationell handlingsplan för socialt företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N353 Främjande av sociala företag",
          "ref_dok_id": "GS02N353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N353",
          "ref_dok_titel": "Främjande av sociala företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N355 Energiförsörjning och jobb i Bohuslän",
          "ref_dok_id": "GS02N355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N355",
          "ref_dok_titel": "Energiförsörjning och jobb i Bohuslän",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N356 Svensk träförädlingstradition",
          "ref_dok_id": "GS02N356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N356",
          "ref_dok_titel": "Svensk träförädlingstradition",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson och Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N370 Varningslista över oseriösa företag",
          "ref_dok_id": "GS02N370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N370",
          "ref_dok_titel": "Varningslista över oseriösa företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N388 Möjligheterna för sociala innovationer",
          "ref_dok_id": "GS02N388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N388",
          "ref_dok_titel": "Möjligheterna för sociala innovationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_id": "GS02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N398 Tillväxt i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02N398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N398",
          "ref_dok_titel": "Tillväxt i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N408 Bättre villkor för småföretag",
          "ref_dok_id": "GS02N408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N408",
          "ref_dok_titel": "Bättre villkor för småföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N422 Kooperativt företagande",
          "ref_dok_id": "GS02N422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N422",
          "ref_dok_titel": "Kooperativt företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén och Rune Berglund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N426 Lokalt riskkapital och förenklade regler",
          "ref_dok_id": "GS02N426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N426",
          "ref_dok_titel": "Lokalt riskkapital och förenklade regler",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N429 Fordonsindustrin som en motor för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N429",
          "ref_dok_titel": "Fordonsindustrin som en motor för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Jonsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N430 Utveckling och kompetensutveckling för den svenska film- och mediebranschen",
          "ref_dok_id": "GS02N430",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N430",
          "ref_dok_titel": "Utveckling och kompetensutveckling för den svenska film- och mediebranschen",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Jonsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N433 Kvinnors företagande",
          "ref_dok_id": "GS02N433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N433",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N438 Stöd till utveckling av kooperativt företagande",
          "ref_dok_id": "GS02N438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N438",
          "ref_dok_titel": "Stöd till utveckling av kooperativt företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N448 Entreprenörskap",
          "ref_dok_id": "GS02N448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N448",
          "ref_dok_titel": "Entreprenörskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sf360 Arbete och integration",
          "ref_dok_id": "GS02Sf360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sf360",
          "ref_dok_titel": "Arbete och integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Ub438 Ukrainska språket",
          "ref_dok_id": "GS02Ub438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Ub438",
          "ref_dok_titel": "Ukrainska språket",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Hassan och Anders Bengtsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-03-10",
          "ref_dok_id": "GS0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2005-03-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-03-09",
          "ref_dok_id": "GS0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2005-03-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}