{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229451",
      "dok_id": "GS01NU4",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "NU4",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:NU4",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "4",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-09 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:30",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:34",
      "titel": "Statliga företag",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU4/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU4",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01NU4",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01NU4",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:NU4</div><h1>Statliga företag</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet   har   inget  att  erinra  mot  2004  års\r\nredogörelse för företag  med statligt ägande, vilken\r\nhar  överlämnats  till  riksdagen   med  regeringens\r\nskrivelse 2003/04:120. Skrivelsen bör  därmed läggas\r\ntill handlingarna.\r\n\r\nSamtliga  motionsyrkanden i betänkandet  avstyrks.\r\nYrkandena gäller synen på statligt ägande av företag\r\noch  försäljning   av   statliga   företag,  statens\r\nägarutövning  samt  bolagsledningarnas   löner   och\r\nersättningar.   När  det  gäller  försäljning  säger\r\nutskottet att det  i  vissa  fall kan vara motiverat\r\nmed försäljning av del av eller  hela  det  statliga\r\nägandet  i ett bolag. Den ordning som för närvarande\r\ngäller och  som  innebär att regeringen - i det fall\r\nden inte redan har  beslutsmöjlighet  -  lägger fram\r\nförslag   till   riksdagen   om  försäljning,  anser\r\nutskottet vara ändamålsenlig.  I  en reservation (m,\r\nfp,  kd,  c)  begärs  en  plan  för  försäljning  av\r\nstatliga  företag och en redovisning av  syftet  med\r\ndet statliga  ägandet  för  respektive  bolag. I två\r\nandra   reservationer   (fp;   kd)   begärs  att  en\r\nkommission   för  en  översyn  av  statliga   bolags\r\nagerande  skall   tillsättas   respektive   att   en\r\nutredning   skall  tillkallas  rörande  företag  med\r\nsamhällsintressen.\r\nI fråga om  statens ägarutövning erinrar utskottet\r\nom pågående arbete  inom  Regeringskansliet avseende\r\nmålformuleringar, styrning,  etiska och miljömässiga\r\nriktlinjer, insyn och revision,  strävan  mot  öppen\r\nägarförvaltning,  m.m. Andra uppfattningar redovisas\r\ni reservationer (m,  fp,  kd,  c)  respektive  (kd).\r\nBeträffande     bolagsledningarnas     löner     och\r\nersättningar   hänvisar   utskottet   till   de  nya\r\nriktlinjer  som regeringen beslöt om hösten 2003.  I\r\ntre reservationer  (m, c; fp; kd) begärs ytterligare\r\nåtgärder i frågan.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Regeringens skrivelse och synen på\r\nstatligt ägande\r\n\r\nRiksdagen    lägger    regeringens    skrivelse\r\n2003/04:120   till    handlingarna   och   avslår\r\nmotionerna  2003/04:N21   yrkandena  1-3  och  5,\r\n2003/04:N22 yrkandena 1, 2  och 4, det sistnämnda\r\ni  denna  del,  2003/04:N23 yrkandena  1  och  2,\r\n2003/04:N24 yrkandena 1, 2 och 4-6, 2004/05:Fi232\r\nyrkande 14, 2004/05:T459 yrkande 13, 2004/05:T464\r\nyrkande 12, 2004/05:N249  yrkande 5, 2004/05:N256\r\nyrkandena 1, 12-14 och 16, 2004/05:N310 yrkandena\r\n1-4,   2004/05:N393   yrkande  30,   2004/05:N413\r\nyrkande 11 och 2004/05:N431 yrkandena 1 och 3.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Kommission för en översyn av statliga\r\nbolags agerande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N431 yrkande 2.\r\nReservation 2 (m, kd, c) - motiv.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n3. Företag med samhällsintressen och vissa\r\nspeciella företag\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2004/05:N256 yrkandena\r\n15, 17, 19, 20 och 22.\r\n\r\nReservation 4 (m, fp, c) - motiv.\r\nReservation 5 (kd)\r\n\r\n4. Generellt om statens ägarutövning\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna    2003/04:N21\r\nyrkandena 4, 6 och 7, 2003/04:N22 yrkandena 3 och\r\n4,  båda  i denna  del,  2003/04:N24  yrkande  3,\r\n2004/05:N256 yrkandena 2 och 6-9 och 2004/05:N440\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5. Vissa speciella frågor rörande statens\r\nägarutövning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:So357\r\nyrkande 3 och 2004/05: N256 yrkandena 3-5.\r\nReservation 7 (m, fp, c) - motiv.\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\n6. Bolagsledningarnas löner och\r\nersättningar\r\n\r\nRiksdagen    avslår    motionerna   2003/04:N21\r\nyrkandena 8-10, 2003/04: N22  yrkande  3  i denna\r\ndel, 2004/05:N211, 2004/05:N256 yrkandena 10  och\r\n11 och 2004/05:N440 yrkandena 3 och 4.\r\nReservation 9 (m, c)\r\nReservation 10 (fp)\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\nStockholm den 9 november 2004\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet: Marie\r\nGranlund (s),  Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp),\r\nNils-Göran Holmqvist  (s),  Eva Flyborg (fp), Sylvia\r\nLindgren (s), Berit Högman (s),  Maria Larsson (kd),\r\nLennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson  (s), Ulla\r\nLöfgren  (m), Carina Adolfsson Elgestam (s),  Yvonne\r\nÅngström (fp),  Åsa Torstensson (c), Anne Ludvigsson\r\n(s), Anne-Marie Pålsson (m) och Lars Johansson (s).</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nNU4\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels regeringens  skrivelse  2003/04:120  med 2004\r\nårs redogörelse för företag med statligt ägande,\r\ndels  4  motioner  som  väckts  med  anledning  av\r\nskrivelsen,\r\ndels 12 motioner från allmänna motionstiden.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör lägga regeringens skrivelse om\r\nstatliga  företag   till   handlingarna   och\r\nsamtidigt  avslå  ett  antal  motionsyrkanden\r\nrörande   bl.a.   försäljning   av   statliga\r\nföretag,     statens     ägarutövning     och\r\nbolagsledningarnas  löner  och  ersättningar.\r\nUtskottet   redovisar  sin  syn  på  statligt\r\nägande. När det  gäller  statens ägarutövning\r\nerinrar  utskottet  om pågående  arbete  inom\r\nRegeringskansliet avseende  målformuleringar,\r\nstyrning, etiska och miljömässiga riktlinjer,\r\ninsyn   och   revision,  strävan  mot   öppen\r\nägarförvaltning,       m.m.       Beträffande\r\nbolagsledningarnas   löner  och  ersättningar\r\nhänvisar utskottet till de nya riktlinjer som\r\nregeringen  beslöt  om  hösten  2003.  Jämför\r\nreservationerna 1 och 6 (m, fp, kd, c), 2 (m,\r\nkd, c), 3 och 10 (fp), 4 och 7 (m, fp, c), 5,\r\n8 och 11 (kd) samt 9 (m, c).\r\n\r\nSkrivelsen om statliga företag\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI skrivelse 2003/04:120 lämnar regeringen sin årliga\r\nredogörelse    för    förvaltningen    av    statens\r\nföretagsägande samt för verksamheten i företagen med\r\nstatligt ägande och i affärsverken.  I  redogörelsen\r\nbeskrivs  utvecklingen  i fråga om förvaltningen  av\r\nstatens företagsägande under år 2003 och fram t.o.m.\r\napril 2004. I redovisningen  ingår  dels  aktiebolag\r\nvars  aktier  förvaltas  av  departementen, dels  de\r\naffärsdrivande        verken        Luftfartsverket,\r\nSjöfartsverket och Affärsverket svenska kraftnät.\r\n\r\nSystemet  med årliga redogörelser från  regeringen\r\nbaseras på ett beslut av riksdagen våren 1981 (prop.\r\n1980/81:22, bet. 1980/81:NU29). Från och med år 1999\r\nutger regeringen också en mer lättillgänglig version\r\nav skrivelsen.  I  regeringens redogörelse redovisas\r\nmer fullständiga resultat-  och  balansräkningar.  I\r\nsammanställningarna     följer     Regeringskansliet\r\nsedvanliga  regler  rörande redovisningsinformation.\r\nSedan år 2001 redovisas även en konsoliderad balans-\r\noch resultaträkning.  Redovisningen  ger  en bild av\r\nstatens  samlade  företagsengagemang  och  de totala\r\nvärdena i denna företagssfär.\r\nI  avsnittet om Regeringskansliets ägarförvaltning\r\nredovisas principerna för ägarstyrningen och statens\r\nägarpolitik.     Uppgifter     om     miljö-     och\r\njämställdhetsarbete  och mångfald samt andel kvinnor\r\noch  män  i  styrelsen  ingår   sedan   år   2002  i\r\nredovisningen.  I  ägarpolicyn  redovisas  synen  på\r\nbolagsstämmor    i   de   statliga   företagen.   En\r\nredovisning          över         Regeringskansliets\r\nförvaltningskostnader  avseende bl.a. departementens\r\ninterna kostnader och köpta tjänster återfinns också\r\ni det nämnda avsnittet.\r\nI avsnittet om den statliga  företagssfären  finns\r\nuppgifter   om   de   viktigaste   orsakerna   bakom\r\nresultatutvecklingen    i    denna   sfär.   I   den\r\nsiffermässiga presentationen och  i  analysen av den\r\nstatliga   företagssfären   samt  i  avsnittet   med\r\nföretagspresentationerna har  företagen delats upp i\r\ntvå huvudgrupper, nämligen företag  som verkar under\r\nmarknadsmässiga villkor och krav och företag som har\r\nsärskilda samhällsintressen. Uppdelningen  avses  ge\r\nunderlag  för en mer rättvisande bild, samtidigt som\r\nanalysen av  såväl  hela  portföljen som de enskilda\r\nföretagens resultat och måluppfyllelse underlättas.\r\nI syfte att tydliggöra bakgrunden  och därmed även\r\nsyftet  till  att  staten  för  närvarande  äger  de\r\nenskilda  bolagen  inleds varje företagspresentation\r\nmed  en  ingress  som ger  en  översiktlig  bild  av\r\nbolagets historik och verksamhet. Som ett komplement\r\nlämnas  propositionsförteckningar   för   respektive\r\nbolag  i  en  särskild förteckning. Härigenom  skall\r\nläsaren ges en  bild  av de ursprungliga motiven för\r\nstatens ägande i de riksdagsbeslut  som  ligger till\r\ngrund för bolagens verksamhet. För bolag med fler än\r\ntio  anställda  och där statens ägarandel överstiger\r\n20 % lämnas uppgift  om  personalens sjukfrånvaro. I\r\nföretagspresentationen  finns   också   uppgift   om\r\nstyrelser som utsetts på bolagsstämmorna eller genom\r\nregeringsbeslut under år 2003 och våren 2004.\r\nOlika  förbättringar och förtydliganden har gjorts\r\ni  den  nu aktuella  redogörelsen.  I  avsnittet  om\r\nstatens ägarpolitik har förtroendefrågan lyfts fram,\r\ngenom redovisning av krav som ställs på att statliga\r\nbolag  bör  ha  en  dokumenterad  etisk  policy  och\r\ntydligt  kommunicera  sina värdegrunder. Vissa andra\r\nförtydliganden   görs,   t.ex.   om   rekommenderade\r\ntidsgränser för hur länge  ledamöter  bör sitta i en\r\nstyrelse och om information som skall vara offentlig\r\ni  samband med bolagsstämmor. En redogörelse  lämnas\r\näven  av  hur  många  av  de  statliga  bolagen  som\r\npublicerat  delårsrapporter  och årsredovisningar på\r\nsina  hemsidor.  En översikt över  sjukfrånvaron  på\r\naggregerad  nivå kompletterar  den  redovisning  som\r\nlämnas  på  respektive  företagspresentation.  Andra\r\nnyheter  är  att   arvoden  avseende  ledamöter  och\r\nordförande      redovisas      under      respektive\r\nföretagspresentation.  Där  redovisas  även huruvida\r\nbolaget  har en etisk policy och andelen  kvinnor  i\r\nledningsgruppen.    En    namnförteckning   avseende\r\nbolagsstämmovalda           ledamöter            och\r\narbetstagarrepresentanter redovisas, med information\r\nom   tid   för   inval  i  styrelse,  födelseår  och\r\ntitel/sysselsättning. Informationen om ramverket för\r\nregeringens ägarförvaltning har utökats och omfattar\r\nnu   korta   redogörelser    för   aktiebolagslagen,\r\nkonkurrenslagstiftning, m.m., i syfte att ge en bild\r\nav de regler som kringgärdar ägarförvaltningen.\r\n\r\nRegeringens ägarförvaltning\r\n\r\n\r\nDen    svenska    staten    är   Sveriges    största\r\nföretagsägare. Genom Regeringskansliet  förvaltas 57\r\nföretag,  koncerner eller affärsverk, varav  43  ägs\r\nhelt och 14  tillsammans med andra. Totalt är ca 200\r\n000 personer anställda  i  dessa  företag. Staten är\r\nden störste ägaren på Stockholmsbörsen.\r\n\r\nRegeringen har värdeskapande som övergripande mål.\r\nNäringsdepartementet  bedömer  att  det  sammanlagda\r\nvärdet av de förvaltade bolagen uppgår  till 350-380\r\nmiljarder  kronor.  Statens ägarroll och förvaltning\r\när  komplex,  eftersom   staten  äger  företag  inom\r\nverksamheter  som  spänner  från   gruvindustri  och\r\nfastigheter till opera och spel.\r\nÄgarförvaltningens  uppdrag  formuleras   som  att\r\nRegeringskansliet har i uppdrag att aktivt följa och\r\nförvalta statens tillgångar så att värdeutvecklingen\r\nblir  den  bästa möjliga och att - i de fall det  är\r\naktuellt - de  särskilda samhällsintressena infrias.\r\nUppföljning  och   utvärdering   sker   genom  såväl\r\nekonomiska  analyser  och branschanalyser som  genom\r\nstyrelsearbete och dialog med styrelsens ordförande.\r\nI  de  fall  bolagen  har  särskilda   mål,  förutom\r\nekonomiskt   värdeskapande,  följs  dessa  mål   upp\r\nsärskilt. Inom  ägarförvaltningens uppdrag ryms även\r\natt utveckla och implementera regeringens ägarpolicy\r\noch de verktyg som står till ägarens disposition.\r\nRegeringens  förvaltningsmandat  för  de  statliga\r\nföretagen innebär  att statens medel och dess övriga\r\ntillgångar står till  regeringens disposition enligt\r\nregeringsformen  (9  kap.   8  §).  Riksdagen  skall\r\nfastställa grunderna - i den omfattning som behövs -\r\nför förvaltningen av statens egendom och förfogandet\r\növer  den (RF 9 kap. 9 §). Detta  förvaltningsmandat\r\ninnebär  att  regeringen  skall  höra  riksdagen vid\r\nväsentliga    ändringar    av    statliga   företags\r\ninriktning,  nedgång  i  ägandet,  kapitaltillskott,\r\nvissa  typer av bolagisering samt för  försäljningar\r\noch  köp   av   aktier.   I   lagen  (1996:1059)  om\r\nstatsbudgeten anges att regeringen får sälja statens\r\naktier i bolag där staten äger  mindre än hälften av\r\nrösterna eller andelarna om inte  riksdagen beslutat\r\nannat. Regeringen får däremot inte  utan  riksdagens\r\ngodkännande  minska statens ägarandel i företag  där\r\nstaten har hälften  eller mer än hälften av rösterna\r\nför  samtliga aktier eller  andelar.  Riksdagsbeslut\r\nkrävs  inte för extrautdelningar, eftersom det ingår\r\ni den normala  förvaltningen.  Det krävs inte heller\r\nriksdagsbeslut avseende förvärv,  avyttringar  eller\r\nnedläggningar   som   företag   genomför   inom  den\r\nverksamhetsinriktning    som   riksdagen   beslutat.\r\nStatsministern har givit näringsministern  ansvar  i\r\nfrågor  som  gäller  statens  företagsägande och som\r\nställer krav på en enhetlig ägarpolitik  eller avser\r\nstyrelsenomineringar.\r\nUnder  rubriken  En  förbättrad kapitalstruktur  i\r\nstatliga bolag redogörs  för riksdagens beslut våren\r\n2003 och regeringens förslag  våren  2004  i frågan.\r\nInnehållet i riksdagens beslut rörande en förbättrad\r\nkapitalstruktur   i   statliga   bolag  redovisas  i\r\nbetänkandet  i  avsnittet  om  vissa  kompletterande\r\nuppgifter.\r\nNär  det gäller organisation erinras i  skrivelsen\r\nom  att  näringsministern   har   det   övergripande\r\nansvaret  i  frågor  som  ställer  krav  på enhetlig\r\nägarpolitik    eller   avser   styrelsenomineringar.\r\nRegeringen  har fr.o.m.  årsskiftet  2002/03  samlat\r\nresurser och  kompetens  för  förvaltningen  av  det\r\nstatliga  ägandet  inom  en  särskild  ägarenhet  på\r\nNäringsdepartementet.   Denna   enhet  ansvarar  för\r\nmerparten av de statligt ägda företag  som förvaltas\r\nav    Regeringskansliet.    Sammantaget    förvaltar\r\nNäringsdepartementet  39  företag  (varav 25 arbetar\r\nunder  marknadsmässiga  krav),  3 affärsverk  och  1\r\navvecklingsbolag. För 14 företag ligger ansvaret för\r\nförvaltningen på andra departement, nämligen Finans-\r\n, Jordbruks-, Kultur-, Miljö-, Social-, Utbildnings-\r\noch       Utrikesdepartementen.      De      interna\r\nförvaltningskostnaderna hos dessa departement består\r\nfrämst av lönekostnader.  De interna kostnaderna för\r\nNäringsdepartementets  enhet   för  statligt  ägande\r\nomfattar  löpande kostnader för t.ex.  löner,  resor\r\noch  kontorsmaterial.   Köpta   tjänster  innefattar\r\nfrämst konsultarvoden inom finansiell, ekonomisk och\r\njuridisk     rådgivning    och    framtagande     av\r\nverksamhetsberättelser   och  kvartalsrapporter  för\r\nföretag     med     statligt     ägande.     Statens\r\nförvaltningskostnad för företag med  statligt ägande\r\nunder  år  2003  uppgick  till 36,2 (51,4  år  2002)\r\nmiljoner kronor, varav 18,8  (28,4)  miljoner kronor\r\navsåg externt köpta tjänster.\r\nUnder  rubriken  Ramar  och  verktyg  påpekas  att\r\nstatliga   aktiebolag,   liksom   privatägda  bolag,\r\nregleras  genom  aktiebolagslagen  (1975:1385).  Det\r\nfinns alltså inte några särregler i aktiebolagslagen\r\nför    statliga    bolag.    Enligt    lagen   skall\r\nbolagsordningen  ange  bolagets allmänna inriktning.\r\nDe  statliga  bolagens verksamhet  styrs  främst  av\r\nriksdagsbeslut    och    andra    bestämmelser   för\r\nverksamheten  som  kan  finnas i lag eller  i  avtal\r\nmellan staten och bolaget. Bolag verksamma inom viss\r\nsektor  regleras  av särskild  sektorslagsstiftning,\r\nt.ex. postlagen (1993:1684).  De  statliga företagen\r\nlyder   med  få  undantag  under  samma  lagar   som\r\nprivatägda    bolag   -   förutom   den   nyssnämnda\r\naktiebolagslagen  t.ex.  konkurrenslagen  (1993:20),\r\nbokföringslagen  (1999:1078)  och insiderstrafflagen\r\n(2000:1086). Vad gäller konkurrensregler finns i EG-\r\nfördraget bestämmelser för statligt  stöd, med syfte\r\natt   förhindra   att   en   medlemsstat  snedvrider\r\nkonkurrensen  genom  stöd som stärker  den  inhemska\r\nindustrins konkurrenskraft  till nackdel för företag\r\ni annan medlemsstat. Vid insatser  av  ägarkapital i\r\nstatliga  företag  som  verkar  på konkurrensutsatta\r\nmarknader   anger  EG:s  regelverk  att   den   s.k.\r\nmarknadsekonomiska     investerarprincipen     skall\r\ntillämpas. Normalt är denna princip uppfylld om  det\r\nkapitaltillskott  som  lämnats  görs  på villkor och\r\nunder förutsättningar som skulle ha accepterats även\r\nför  en  privat  investerare.  Om medlemsstaten  vid\r\ntidpunkten  för  tillskottet  bedömer  att  insatsen\r\nlångsiktigt kan ge tillräcklig  avkastning utgör det\r\ninte  olagligt  statsstöd.  Enligt  EG:s   regelverk\r\ngäller för företag som uppnår viss omsättning per år\r\noch  som mottar statliga tillskott särskilda  regler\r\nför redovisning  för  att  EG-kommissionen  skall få\r\ninsyn. Öppen redovisning skall gälla avseende  vilka\r\nmedel  som  tillförts  och  hur  de används. Krav på\r\nsärredovisning finns också för verksamhet  som drivs\r\nav   bl.a.   monopolbolag,  eller  andra  företag  i\r\nsärställning,     när    bolaget    även    bedriver\r\nkonkurrensutsatt verksamhet.  Dessa regler återfinns\r\ni  det  s.k.  transparensdirektivet  som  avses  bli\r\ninfört i svensk lagstiftning år 2005.\r\nUnder huvudrubriken  Statens  ägarpolitik  redogör\r\nregeringen  för  sin  inställning  i  frågor som rör\r\nförvaltningen avseende de helägda statliga företagen\r\nunder    fem    delrubriker,   nämligen   Styrelsen,\r\nBolagsledning, Revisorer,  Information  och öppenhet\r\nsamt  Företagen  som  en del i samhället. Regeringen\r\navser även att i samråd  med  övriga ägare verka för\r\natt dessa principer tillämpas i delägda företag. När\r\ndet gäller styrelsen sägs att regeringens mål är att\r\nstyrelserna  skall ha hög kompetens,  anpassad  till\r\nrespektive  företags   verksamhet,   situation   och\r\nframtida  utmaningar.  Varje  nominering  skall utgå\r\nfrån    kompetensbehovet   i   respektive   företags\r\nstyrelse.     Årligen    utses    ca    40-60    nya\r\nstyrelseledamöter  av  bolagsstämmorna i de statligt\r\nägda företagen. Ledamöter i statligt ägda aktiebolag\r\nhar samma oinskränkta ansvar enligt aktiebolagslagen\r\nsom  ledamöter  i  privatägda   företag.  Styrelsens\r\nuppgifter är enligt lagen  (8 kap.  3  §)  att svara\r\nför  företagets  organisation  och förvaltningen  av\r\nföretagets angelägenheter. Styrelsen  skall  se till\r\natt  organisationen  är utformad så att bokföringen,\r\nmedelsförvaltningen   och    företagets   ekonomiska\r\nsituation i övrigt kontrolleras  på  ett betryggande\r\nsätt.  Varje styrelseledamot skall ha kapacitet  att\r\ngöra   självständiga   bedömningar   av   företagets\r\nverksamhet.   Regeringskansliet   är  oftast  direkt\r\nföreträtt  i bolagets styrelse. Sammansättningen  av\r\nstyrelserna  skall  ske  så  att  en  balans  uppnås\r\navseende   kompetens,   bakgrund,   ålder  och  kön.\r\nRegeringens mål är en jämn fördelning mellan män och\r\nkvinnor.  Ett  delmål har varit att andelen  kvinnor\r\nskulle  vara  minst  40  %  år  2003,  ett  mål  som\r\nuppnåddes den 30  juni  2003.  Andelen  kvinnor  var\r\nfortsatt  40  % vid årsskiftet 2003/04 och den 4 maj\r\n2004. I de av staten  helägda  företagen var andelen\r\nkvinnor 42 %. Direkt ägarrepresentation  i styrelsen\r\ninnebär  bl.a.  att  statens krav på en god insyn  i\r\nverksamheten tillgodoses. Enligt aktiebolagslagen (8\r\nkap.  5  §) skall styrelsen  årligen  fastställa  en\r\nskriftlig   arbetsordning.   Med  syfte  att  främja\r\ntydlighet    och   enhetlighet   i   ansvars-    och\r\ninformationsfrågor  och  arbetsuppdelning  mellan vd\r\noch styrelsen har Näringsdepartementet utarbetat ett\r\nförslag  till  stöd  för styrelserna vid upprättande\r\noch revidering av arbetsordningar och för styrelsens\r\nutvärdering.\r\nDet   är   styrelsens   ordförande    som    skall\r\ntillförsäkra   att  styrelsearbetet  håller  en  hög\r\nkvalitet. Regeringen  ställer  följande  krav  på en\r\nstyrelseordförande:     ha    förmåga    att    leda\r\nstyrelsearbetet;   ha   en  fortlöpande   dialog   i\r\nägarfrågor  med respektive  departementsföreträdare;\r\nföra  bolagets   talan   i  frågor  av  övergripande\r\nkaraktär; redogöra för vd:s  anställningsvillkor  på\r\nbolagsstämman;  tillse att styrelsen utvärderar sitt\r\narbete; försäkra sig om att nyvalda ledamöter får en\r\ngrundlig introduktionsutbildning;  försäkra  sig  om\r\natt  styrelsen har kunskap om regeringens ägarpolicy\r\noch övriga riktlinjer; rapportera i årsredovisningen\r\nom  styrelsens   och   ledningens   tillämpning   av\r\nregeringens  policy  och  riktlinjer.  För att uppnå\r\neffektiva styrelser bör dessa inte vara  för stora -\r\nnormalt 6-8 ledamöter. År 2003 bestod styrelserna  i\r\nföretag  med  statligt  ägande  av  i genomsnitt 7,6\r\nledamöter    inklusive   suppleanter.   Styrelsernas\r\nstorlek  varierar   från   4   till   10  ledamöter.\r\nRegeringens   avsikt  är  att  endast  ha  ordinarie\r\nledamöter  i styrelserna,  om  inte  särskilda  skäl\r\nkräver  annat.   Det   övergripande   ansvaret   för\r\nstyrelsenomineringarna  ligger  hos näringsministern\r\nsom även har ett förordnande enligt  regeringsformen\r\n(7 kap. 5 §) avseende styrelsenomineringar  i  bolag\r\nsom    förvaltas    av    andra   departement   inom\r\nRegeringskansliet,      vilket      innebär      att\r\nnäringsministern ansvarar för styrelsenomineringar i\r\nsamtliga     förvaltade     bolag     oavsett     om\r\nförvaltaransvaret  har lagts på annat departement än\r\nNäringsdepartementet.  Styrelseledamöter  skall  som\r\nregel  utses för ett år i taget. En ledamot bör inte\r\ningå i samma  styrelse  längre  tid  än åtta år, och\r\nledamöternas  ålder  bör  inte  överstiga   70   år.\r\nMedelåldern  för ledamöterna är för närvarande 49 år\r\nför kvinnor och  56  år  för  män.  I genomsnitt har\r\nkvinnor  arbetat  i  3,5  år  och  män  i 4,5  år  i\r\nstyrelsen.   Styrelsenomineringar   i   börsnoterade\r\nföretag  där staten är delägare skall ske  i  samråd\r\nmed övriga huvudägare i en nomineringskommitté. I de\r\nnoterade bolag  där  staten är en väsentlig delägare\r\nbör   minst   en  ledamot  av   nomineringskommittén\r\nrepresentera staten.  Nomineringskommitténs  förslag\r\nbör  publiceras  i  god  tid före bolagsstämman, och\r\nkommitténs  ledamöter  skall   vara   närvarande  på\r\nstämman   för   att  kunna  motivera  valet  av   de\r\nföreslagna  personerna.   Nomineringskommittén   bör\r\nbestå   av  3-5  ledamöter,  och  majoriteten  skall\r\nrepresentera  huvudägarna.  Nomineringskommittén bör\r\näven  föreslå  styrelsearvoden.  Styrelsens  arvoden\r\nbestäms    av    bolagsstämman.    Historiskt    har\r\nstyrelsearvodena  i   statligt  ägda  företag  varit\r\nrelativt låga i jämförelse  med  privatägda  företag\r\nmed  lika  stor omsättning och antal anställda.  För\r\natt öka genomlysningen  redovisas  i  skrivelsen  en\r\növersikt  över  arvodesnivåer  i  de  statligt  ägda\r\nföretagen. Kommittéer kan inrättas när det finns ett\r\nsärskilt   behov   eller   för   att   effektivisera\r\nstyrelsearbetet,  varvid  de  skall  ha en skriftlig\r\narbetsordning,     godkänd    av    styrelsen.    En\r\nrevisionskommitté kan tillsättas för att öka insynen\r\noch kontrollen av företagets redovisning, ekonomiska\r\nrapportering       och       riskhantering.       En\r\nersättningskommitté  kan  inrättas  för  att  bereda\r\nfrågor          avseende          ersättningspolicy,\r\nanställningsvillkor  till ledande befattningshavare,\r\netc.\r\nNär    det   gäller   bolagsledning    sägs    att\r\nverkställande direktören tillsätts och entledigas av\r\nstyrelsen.  Vd  bör  inte  sitta  i  styrelsen,  och\r\nregeringen väljer därför inte in nytillsatta vd:ar i\r\nstyrelsen.  Enligt  aktiebolagslagen  (8  kap.  3 §)\r\nskall styrelsen i skriftlig instruktion till vd ange\r\narbetsfördelningen    mellan   styrelsen   och   vd.\r\nRegeringen beslöt i oktober  2003  om nya riktlinjer\r\nför   anställningsvillkor   och  incitamentsprogram.\r\nFöretagens   styrelser   skall   vid    beslut    om\r\nanställningsvillkor      ta      ställning      till\r\nföretagsledarens    totala    ersättning   inklusive\r\npensionsvillkor  och  övriga  förmåner.   Regeringen\r\nförordar  avgiftsbestämda  pensionslösningar.  Löner\r\noch övriga förmåner till personer  i företagsledande\r\noch  därmed  jämförlig ställning i statliga  företag\r\nskall vara konkurrenskraftiga men inte löneledande i\r\nförhållande      till       jämförbara      företag.\r\nNäringsutskottet  beslöt  i februari  2002  att  hos\r\nRiksdagens revisorer begära  en  ny  utvärdering  av\r\nbonus-  och pensionsförmåner hos företagsledningar i\r\nstatliga  företag. I Riksdagens revisorers rapport i\r\nmars  2003  konstaterades   bl.a.   att   de  flesta\r\nföretagen   följer  regeringens  riktlinjer.  Enligt\r\nregeringen bör statligt ägda företag normalt undvika\r\nincitamentsprogram.     I    de    särskilda    fall\r\nincitamentsprogram beslutas  bör  programmet omfatta\r\nall anställd personal i företaget utom koncernchefen\r\neller     verkställande     direktören.    Särskilda\r\nincitaments program som enbart  riktas till personer\r\ni företagsledande ställning skall inte införas. I de\r\nsärskilda    fall    då   styrelsen   beslutar    om\r\nincitamentsprogram  skall   det   finnas  en  direkt\r\nkoppling  mellan de mål som skall ligga  till  grund\r\nför   belöningen    i    incitamentsprogrammet   och\r\nföretagets övergripande verksamhetsmål.\r\nBeträffande revisorer sägs  att deras uppdrag, som\r\när   att  oberoende  granska  styrelsens   och   den\r\nverkställande     direktörens    förvaltning    samt\r\nföretagets  årsredovisning   och  bokföring,  är  av\r\ncentral betydelse för staten som ägare. Ansvaret för\r\nval  av  revisorer för företag med  statligt  ägande\r\nligger   hos    ägaren.   Revisorer   väljs   enligt\r\naktiebolagslagen  på  mandatperioder om fyra år. För\r\ndet  fall  omval  av revisorer  övervägs  utvärderas\r\nalltid revisorernas  arbete.  Det  är  lämpligt  att\r\nstyrelsen  och  revisorerna träffas minst två gånger\r\nper    år    för   att   diskutera    redovisningen,\r\nförvaltningen   och   riskhanteringen  i  företagen.\r\nRevisorerna bör även utvärdera hur företagsledningar\r\noch styrelser lever upp  till regeringens riktlinjer\r\navseende        extern       rapportering        och\r\nanställningsvillkor.     Med     hänvisning     till\r\nrevisorslagen  (2001:883)  och det ansvar som åläggs\r\nrevisorerna är det lämpligt att styrelsen bildar sig\r\nen  egen  uppfattning  om  revisorernas   oberoende.\r\nStyrelsen      bör      bevaka     de     fristående\r\nrådgivningsuppdrag  som  revisorerna   kan   få   av\r\nföretagsledningen   och   därvid   ta   del   av  de\r\nbedömningar  som  revisorerna  gör  i  enlighet  med\r\nrevisorslagens   analysmodell.   I   de  fall  andra\r\nkonsulttjänster   utgör   en   betydande  andel   av\r\nrevisorernas   ersättning   bör  detta   förhållande\r\nförklaras  och  motiveras i noten  som  redogör  för\r\nersättningar till revisorer. Riksrevisionen kan inom\r\nramen  för sin effektivitetsrevision  granska  sådan\r\nverksamhet som staten bedriver i form av aktiebolag,\r\nunder förutsättning  att  verksamheten är reglerad i\r\nlag eller i annan författning  eller  att staten har\r\nett   bestämmande   inflytande   över  verksamheten.\r\nRiksrevisionen kan även förordna revisorer att delta\r\ni   den   årliga  revisionen,  vilket  innebär   att\r\nRiksrevisionen   tillsammans  med  övriga  revisorer\r\ngranskar företagen  i enlighet med aktiebolagslagens\r\nbestämmelser om revision.\r\nNär det gäller frågan  om information och öppenhet\r\nsägs  att  det  rör  sig  om en  demokratifråga  att\r\nstatligt ägda företag har en öppen och professionell\r\ninformationsgivning, eftersom  företagen ytterst ägs\r\nav svenska folket. Regeringen anser därför att dessa\r\nföretag   skall  vara  minst  lika  genomlysta   som\r\nbörsnoterade  företag. Regeringen beslöt i mars 2002\r\nom riktlinjer för extern ekonomisk rapportering. Det\r\när styrelsernas  ansvar  att  tillse  att företagen,\r\nutöver  gällande  redovisningslagstiftning  och  god\r\nredovisningssed,     presenterar     årsredovisning,\r\ndelårsrapporter  och  bokslutskommuniké   enligt  de\r\nrekommendationer   som   anges  i  Stockholmsbörsens\r\nnoteringsavtal med bilagor.  Det  finns  en ambition\r\natt   de   statligt   ägda   bolagen   skall   lämna\r\nbokslutskommuniké  före  den  31  januari  varje  år\r\nfr.o.m.  2004  års bokslut. I årsredovisningen skall\r\nstyrelsen redogöra  för tillämpningen av regeringens\r\npolicy och riktlinjer.\r\nRiksdagsledamöter  har   rätt   att   närvara  vid\r\nbolagsstämmor i de företag där staten äger  minst 50\r\n%  av aktierna och som har fler än 50 anställda.  De\r\nhelägda  statliga  bolagen bör anordna någon form av\r\narrangemang i samband  med  bolagsstämman  där  även\r\nallmänheten  bereds möjlighet att ställa frågor till\r\nföretagsledningen. Information om tidpunkt och plats\r\nför bolagsstämman  skall finnas på respektive bolags\r\nhemsida på Internet.  Vid den ordinarie stämman bör,\r\nförutom  representant  för   ägarna,  styrelsen  och\r\nrevisorerna närvara. Även de personer  som  föreslås\r\nför  inval  i  styrelsen  bör  närvara. Formerna för\r\nbolagsstämmans praktiska genomförande  är  en  fråga\r\nför företagets ledning och styrelse att besluta  om.\r\nBeroende    på   företagens   storlek,   geografiska\r\nbelägenhet  och   allmänintresse  kan  arrangemanget\r\nvariera från att vara  en lokal sammankomst till att\r\nvara  t.ex.  en  del  av en  kapitalmarknadsdag.  Av\r\nföretag med färre än 10 anställda eller mindre än 24\r\nmiljoner kronor i omsättning  bör  dock inte begäras\r\natt bolaget ordnar särskilda aktiviteter  i  samband\r\nmed  bolagsstämmorna.  Detsamma  kan  även gälla för\r\nstörre  företag  i  de  fall  det saknas ett  direkt\r\nallmänintresse.  Styrelsens  ordförande   skall   på\r\nbolagsstämman   redogöra   för   och  motivera  vd:s\r\nanställningsvillkor. Bolagen bör publicera protokoll\r\nfrån  bolagsstämmor på sina hemsidor  och  lämpligen\r\neventuellt  anförande  av vd och/eller av styrelsens\r\nordförande.\r\nUnder rubriken Företagen  som  en  del i samhället\r\nsägs   att   Sverige   skall   gå   i   spetsen  för\r\nomställningen  till  en  ekonomiskt, ekologiskt  och\r\nsocialt    hållbar    utveckling.     Det    svenska\r\njämställdhetsarbetet skall vara framgångsrikt och en\r\ninternationell  förebild.  I dessa frågor  har  alla\r\nföretag ett stort ansvar. Hänsyn till miljö, sociala\r\nfrågor   och   etik   bör  därmed  vara   självklara\r\nutvärderingsparametrar   för   de   beslut  som  rör\r\nförvaltningen  av företag med statligt  ägande.  Att\r\nbolagen har en genomtänkt  strategi  för att hantera\r\ndessa  frågor  är  en  viktig  del  i  den  statliga\r\nägarpolitiken.  Det  är  styrelsens  och  ledningens\r\nansvar  att  de företag där staten har ägarintressen\r\nsköts föredömligt  väl  inom de ramar lagstiftningen\r\nger. Styrelserna i företag  med  statligt ägande bör\r\nbesluta om en etikpolicy. Alla styrelser bör besluta\r\nom  att bolaget skall ha en förankrad  och  gemensam\r\netisk  värdegrund.  Handlingsprogram  bör finnas för\r\nhur den gemensamma etiska värdegrunden  kommuniceras\r\nsåväl   externt  som  internt,  varvid  den  externa\r\nrapporteringen   skall   redovisa   bolagets  etiska\r\nvärdegrund.  Det är regeringens förhoppning  att  de\r\nstatligt ägda företagen bedriver ett aktivt arbete i\r\ndessa      frågor      i       sina       respektive\r\nbranschorganisationer.\r\nNär   det  gäller  miljöansvar  sägs  att  det  är\r\nstyrelsens  ansvar att säkerställa att företaget har\r\nen  miljöpolicy  och  att  aktivt  följa  företagets\r\ninsatser   i   frågor  som  rör  ekologiskt  hållbar\r\nutveckling. Miljöfrågorna  är  av  affärsmässig  och\r\nstrategisk  betydelse.  Företag  med statligt ägande\r\nbör  därför,  i  likhet med näringslivet  i  övrigt,\r\nsträva  mot  en ekologiskt  hållbar  utveckling  och\r\nbidra till att  de  nationella  miljömålen uppfylls.\r\nFöretag  med  miljöpåverkan  behöver   bedriva   ett\r\nseriöst miljöarbete och ha en god miljökompetens för\r\natt  undvika  miljörelaterade  risker och kostnader,\r\nkostnader som kan bestå dels av  höga åtgärds- eller\r\nsaneringskostnader, dels av kostnader  på  grund  av\r\nförsämrat  anseende  hos  leverantörer,  kunder  och\r\nallmänhet.  I de företag som har en betydande direkt\r\neller indirekt miljöpåverkan bör miljöledningssystem\r\ninföras.  Det   är  regeringens  ambition  att  fler\r\nföretag,  inte minst  de  statligt  ägda  företagen,\r\nredovisar sitt  sociala  och miljömässiga engagemang\r\ngenom  att ansluta sig till  Globalt  Ansvar.  Genom\r\nGlobalt Ansvar uppmuntrar regeringen svenska företag\r\natt sträva  efter  att  följa  OECD:s riktlinjer för\r\nmultinationella   företag  och  FN:s   \"The   Global\r\nCompact\". Det sistnämnda  innehåller principer kring\r\nmänskliga  rättigheter,  arbetsvillkor   och  miljö.\r\nOECD:s  riktlinjer,  som  stöds  av  36  regeringar,\r\ninnehåller  rekommendationer till företag i  sociala\r\nfrågor,  miljöfrågor,   frågor  rörande  korruption,\r\nkonkurrensfrågor och konsumentsäkerhetsfrågor.\r\nBeträffande jämställdhet  sägs  att regeringen ser\r\ndet som en angelägen uppgift att ta  till  vara  den\r\nkompetens  och erfarenhet som kvinnor representerar,\r\ninte minst genom  tillsättningar  på  chefsnivå.  De\r\nstatligt ägda företagens ledningar och styrelser bör\r\nvara  ett  föredöme  i  jämställdhetsarbetet.  Detta\r\ngäller  inte minst när nya ledande befattningshavare\r\nskall tillsättas.\r\nNär  det  gäller  mångfald  säger  regeringen  att\r\narbetet  med mångfald är viktigt och förutsätter att\r\nföretagen  med statligt ägande beaktar detta i bl.a.\r\nsin      verksamhet       och       personalpolitik.\r\nMångfaldsarbetets  övergripande  mål  är   att  alla\r\nnuvarande  och  framtida medarbetares kompetens  och\r\nerfarenheter skall tillvaratas i verksamheten, t.ex.\r\nbör handlingsplaner upprättas.\r\nUnder rubriken  Friskare  arbetsplatser  sägs  att\r\nalla företag och arbetsplatser har en viktig roll  i\r\narbetet  med  att  öka  hälsan i arbetslivet. Det är\r\nregeringens  förhoppning  att   de   statligt   ägda\r\nföretagen  kan  bli  föredömen  när  det  gäller att\r\nreducera  sjukfrånvaron. I regeringsförklaringen  år\r\n2002 uppställde  regeringen  ett  mål om att halvera\r\nantalet sjukdagar fram till år 2008.  Strategier för\r\natt  skapa  arbetsplatser där människor kan  arbeta,\r\nprestera och samtidigt må bra är en viktig fråga för\r\nföretagsledningar.  Det  är  också  en fråga som bör\r\nföras  in i styrelserummen på motsvarande  sätt  som\r\nandra frågor av strategisk natur.\r\n\r\nDen statliga företagssfären år 2003\r\n\r\n\r\nI  skrivelsen   redovisas   utvecklingen   inom  den\r\nstatliga  företagssfären  under  år  2003.  Därefter\r\nlämnas  en  redogörelse  för  vart  och  ett  av  de\r\nstatliga   företagen,   grupperade   i  företag  med\r\nmarknadsmässiga   krav  och  företag  med  särskilda\r\nsamhällsintressen.  Företagspresentationerna  inleds\r\nmed   en  kort  redovisning  av  bolagets  historik.\r\nDärefter  redogörs för bolagets verksamhet, ekonomi,\r\nmål,  utdelningspolicy   och  utvärdering.  Dessutom\r\nredovisas (i förekommande fall) följande parametrar:\r\nresultaträkning,     balansräkning,      kassaflöde,\r\nnyckeltal,   övriga   uppgifter   (t.ex.  anställda,\r\nsjukfrånvaro  och statens ägarandel),  räntabilitet,\r\nstyrelse, verkställande direktör och revisorer.\r\n\r\nResultatet efter  skatt för företagen med statligt\r\nägande ökade med\r\n13,3 miljarder kronor mellan åren 2002 och 2003 till\r\n21,9  miljarder kronor.  Omsättningen  minskade  med\r\n38,7 miljarder  kronor  till 298,9 miljarder kronor.\r\nFöretagens  samlade egna kapital  ökade  från  195,2\r\ntill 205,3 miljarder  kronor,  och räntabiliteten på\r\ndet  egna  kapitalet  ökade från 4,6  till  10,9  %.\r\nBruttoinvesteringarna minskade  kraftigt  för  andra\r\nåret  i  rad  och mer än halverades - från 67,6 till\r\n26,4 miljarder  kronor.  Efter  tre  år  av stigande\r\nkassaflöden för de statligt ägda företagen  minskade\r\nkassaflödet  från  den löpande verksamheten kraftigt\r\nunder år 2003, från  75  till  25  miljarder kronor.\r\nUtdelningarna  avseende verksamhetsåret  2003  ökade\r\njämfört med år 2002  och  uppgår till 12,3 miljarder\r\nkronor. Under år 2003 lämnade  dessutom åtta företag\r\nefterutdelningar på sammanlagt 2,3 miljarder kronor.\r\nTotalt  19 företag lämnade utdelningar  avseende  år\r\n2003. Utdelningarna  från de statligt ägda företagen\r\nger  ett  väsentligt  bidrag  till  statens  budget,\r\nunderstryks det i skrivelsen.\r\nÅr 2003 var totalt 205  528 personer sysselsatta i\r\nföretag  med  statligt  ägande.   Av   de  anställda\r\nutgjorde kvinnor 40 %, vilket var samma andel som år\r\n2002. Statliga företag bidrar av flera skäl  till en\r\nhög  servicenivå  och likvärdighet över hela landet,\r\nsägs  det  i  skrivelsen.   De  statliga  företagens\r\nanställda   fördelade  på  län  skiljer   sig   från\r\nfördelningen  av  det  totala  antalet sysselsatta i\r\nlandet. De statliga företagen är  mer representerade\r\ni  regioner  som  t.ex.  Norrbotten,  Jämtland   och\r\nÖstergötland. Både försäljning och antalet anställda\r\ni  utlandet  ökade  under  år  2003  i företagen med\r\nstatligt ägande. Antalet anställda utomlands uppgick\r\ntill  72  070,  jämfört  med  60 400 år 2002.  Dessa\r\nantalssiffror motsvarar 35 respektive  30  %  av det\r\ntotala  antalet  anställda. Fyra företag har mer  än\r\nhälften av sina anställda  i  utlandet  - Vattenfall\r\nhar  77  %  och  Telia Sonera 74 % av sina anställda\r\nutanför   Sveriges   gränser.   Utlandsförsäljningen\r\nuppgick   till  136  184  miljoner   kronor,   varav\r\nVattenfall  och Telia Sonera tillsammans svarade för\r\n85 %.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nFyra  motioner   har   väckts   med   anledning   av\r\nregeringens skrivelse. I betänkandet behandlas också\r\n12  motioner från allmänna motionstiden med yrkanden\r\nrörande    statliga    företag.   I   den   följande\r\nredovisningen har en gruppering  av yrkandena gjorts\r\nunder  tre  rubriker,  nämligen  Synen  på  statligt\r\nägande,     Statens     ägarutövning    m.m.     och\r\nBolagsledningarnas löner och ersättningar.\r\n\r\n\r\nSynen på statligt ägande\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:N21 (m) begärs tillkännagivanden av\r\nriksdagen   om   att   det   statliga   företagandet\r\nsnedvrider konkurrensen och om  avveckling  av sådan\r\nmyndighetsverksamhet  som  snedvrider  konkurrensen.\r\nVidare  begärs  att regeringen senast i samband  med\r\nnästa  skrivelse  till  riksdagen  rörande  statliga\r\nföretag skall redovisa  motivet till varför vart och\r\nett  av  bolagen  med statlig  ägarinblandning  även\r\nframgent  bör  ha  sådan.   Slutligen  föreslås  ett\r\ntillkännagivande  om  renodling   av   rollerna  och\r\nprivatisering    av    statliga   företag.   Statlig\r\nkommersiell verksamhet utgör  ett  betydande problem\r\nför   en   fri   och   rättvis   konkurrens,   anför\r\nmotionärerna.  De  påpekar  att fyra av fem statliga\r\nbolag  verkar  på fullt konkurrensutsatta  marknader\r\noch anser att dessa bolag i praktiken agerar med den\r\nstatliga  beskattningsrätten  som  eget  kapital.  I\r\nKonkurrensverkets   statistik   över   företag   som\r\nmissbrukat   sin   dominerande   ställning   är  den\r\noproportionerliga   frekvensen  av  anmälningar  mot\r\nstatliga företag påtaglig. Motionärerna menar vidare\r\natt  en  rad myndigheter  bedriver  konkurrensutsatt\r\nverksamhet,      vilket      leder      till     att\r\nkonkurrenssituationen på marknaden påverkas.\r\n\r\nI   många   fall   är  skälen  till  det  statliga\r\nföretagandet ytterligt oklara och motiveringarna har\r\nvarierat, anför motionärerna.  De pekar på att det i\r\nindustrialismens barndom ansågs  viktigt  att staten\r\nkunde   utöva   inflytande   över   användningen  av\r\nnaturresurserna och att motiveringarna  senare  ofta\r\nhar varit av regionalpolitisk eller beredskapsmässig\r\nkaraktär.  I  vissa  fall har staten även ansett det\r\nangeläget  att ta över  nedläggningshotade  företag,\r\nsäger motionärerna.  De  framhåller att en ny syn på\r\nstatligt  företagsägande dock  har  vuxit  fram  med\r\nbörjan   under    1980-talet,   med   innebörd   att\r\nprivatiseringar mer  är en praktisk än en ideologisk\r\nfråga.  Skälen  till förändringen  är  flera,  t.ex.\r\nstarkare  krav  på   tydliga   och  aktiva  ägare  i\r\nföretagen,  ansträngda  statsfinanser  och  krav  på\r\nhögre    effektivitet.    Riksrevisionens    nyligen\r\nframlagda  rapport om Vattenfall  AB  (RiR  2004:18)\r\nlyfter,  enligt  motionärerna,  fram  problemen  med\r\nmålen för  det  statliga  ägandet.  Vattenfall skall\r\ndels ge så stor avkastning som möjligt,  dels  fylla\r\nen  uppgift inom miljöpolitiken och energipolitiken.\r\nI rapporten  pekas  på  att  dessa  roller svårligen\r\nlåter  sig  förenas  och att regeringen  inte  givit\r\nnågra riktlinjer om hur  avvägningen  mellan de båda\r\nmålen  bör  ske.  Även generellt har det länge  rått\r\noklarheter kring vilken  strategi regeringen har med\r\nsitt  ägande, anför motionärerna.  De  föreslår  att\r\nregeringen  i  skrivelsen,  i  anslutning till varje\r\nbolag  med statlig ägarinblandning,  skall  motivera\r\nvarför staten  även  fortsättningsvis  skall  inneha\r\nägandet.  De  företag vars koppling till staten inte\r\nkan motiveras bör  ingå i den privatiseringsplan som\r\nmotionärerna föreslår  att regeringen omgående skall\r\npresentera.\r\nFlera företag har misslyckats  grundligt vad avser\r\nregeringens målsättning om att de statliga företagen\r\nskall tjäna som goda föredömen, hävdar  motionärerna\r\noch exemplifierar med misstankarna om mutbrott  inom\r\nSystembolaget  AB  och  misstankarna  om bestickning\r\ninom  Vin  och  Sprit  AB.  De  menar att regeringen\r\nutnyttjar statliga företag för att  ge  poster  till\r\ndem  som  tjänat det socialdemokratiska partiet - en\r\noproportionerligt  stor andel av styrelseledamöterna\r\ni    de    statliga    företagen     är     tidigare\r\nsocialdemokratiska   politiker.  Staten  skall  ange\r\nspelreglerna  och  de legala  förutsättningarna  för\r\nnäringsverksamhet men  inte  agera som en stor aktör\r\npå  marknaden,  anser  motionärerna.   I  syfte  att\r\nförbättra konkurrenssituationen, säkerställa  en god\r\nutveckling  i  de  berörda  företagen och tillse att\r\nskattebetalarnas  kapital  används   på  bästa  sätt\r\nföreslås i motionen att ett trettiotal statligt ägda\r\nbolag      inledningsvis     skall     privatiseras.\r\nPrivatiseringarna skall ske på ett ansvarsfullt sätt\r\noch   så   att  företagens   framtidsförutsättningar\r\nstärks. Dessutom  måste  hänsyn tas till läget på de\r\nfinansiella marknaderna och  försäljningen  ske i en\r\ntakt    som    inte   riskerar   att   få   negativa\r\nåterverkningar på dessa marknader.\r\nEtt tillkännagivande  om  privatisering  av  SJ AB\r\nbegärs  i  motion  2004/05: T464 (m). Statens ansvar\r\nsom ägare av merparten  av det svenska järnvägsnätet\r\nbör, enligt motionärernas mening, vara att effektivt\r\nutnyttja gjorda investeringar och att underhålla och\r\ngöra nyinvesteringar på de  bandelar  som  uppfyller\r\nägarens avkastningskrav. Den genomförda uppdelningen\r\nav det tidigare SJ:s verksamhet i olika bolag är ett\r\nbra   första  steg  och  bör  utgöra  början  på  en\r\nprivatisering av verksamheten, anför motionärerna.\r\nI fem  motioner  från  Folkpartiet  liberalerna  -\r\n2004/05:Fi232,       2003/04:N23,      2004/05:N249,\r\n2004/05:N413    och    2004/05:N431    -    föreslås\r\ntillkännagivanden om en  systematisk  försäljning av\r\nde statligt ägda företagen och en avveckling  av det\r\nstatliga  bolagsinnehavet  samt om att statligt ägda\r\nföretag snedvrider konkurrensen  på  marknaden. I en\r\nav motionerna, 2004/05:N431 (fp), förordas  dessutom\r\natt en kommission skall tillsättas för en översyn av\r\nstatliga  bolags  agerande. Motiveringarna bakom  de\r\nfem  motionerna är likartade  och  kan  sammanfattas\r\nenligt följande. Aktiebolagsformen lämpar sig dåligt\r\nför offentlig  verksamhet  och  är avsedd för privat\r\nverksamhet   som   bedrivs   i   vinstsyfte   i   en\r\naffärsmässig miljö, anför motionärerna. De menar att\r\ndet därför uppstår konflikter mellan  behovet av att\r\nkunna  agera  på  en marknad utan att konkurrenterna\r\nfår kännedom om affärsstrategi  och överväganden och\r\nkravet på öppenhet och insyn. Regeringen  säger  att\r\nde  konkurrensutsatta  statliga  företagen skall ges\r\nsamma  förutsättningar  och  ha samma  krav  på  sin\r\nverksamhet som andra aktörer,  erinrar  motionärerna\r\nom.  De  hävdar  dock  att  det  är oundvikligt  att\r\nstatliga  företag,  som har skattebetalarkollektivet\r\nsom riskkapitalbas, har fördelar som privata företag\r\ninte har. Att staten  inte  är någon normal ägare av\r\nföretag framgår, enligt motionärerna,  av  t.ex. det\r\nsärskilda  kontot  i  Riksgäldskontoret där statliga\r\nvinstgivande företag åläggs  sätta  in  medel, medel\r\nsom  regeringen sedan kan utnyttja utan hänsyn  till\r\nbeslutade   utgiftstak.   Detta   medför  också  att\r\nkonkurrensen  snedvrids  på  marknader  där  privata\r\nföretag    konkurrerar    med    statliga,     anför\r\nmotionärerna.  De  menar  vidare att om avkastningen\r\nfrån  företag  som  arbetar under  monopol  och  som\r\ndärmed  kan  betraktas  som  ett  slags  beskattning\r\nanvänds för att ge kapitaltillskott till företag som\r\när konkurrensutsatta  innebär  detta att skattemedel\r\nanvänds   för   att   subventionera   de    statliga\r\nkonkurrensutsatta företagen.\r\nFolkpartiet  anser  att  staten  inte, annat än  i\r\nundantagsfall,   skall   driva   företag,    påpekar\r\nmotionärerna.  De  framhåller  att  staten  i en väl\r\nfungerande marknadsekonomi fyller en nyckelroll  som\r\nstiftare av lagar, beslutsfattare vad gäller skatter\r\noch  som myndighetsutövare för att se till att lagar\r\noch regler efterföljs. Om staten på samma gång är en\r\nledande  aktör  på marknaden blandas rollerna samman\r\npå ett orimligt sätt,  menar  motionärerna. De anser\r\natt med statligt ägande aktualiseras  andra  mål  än\r\nföretagsekonomisk  lönsamhet  - antingen tvingas det\r\nstatliga företaget acceptera sämre företagsekonomisk\r\nlönsamhet  på  grund  av  politiska  önskemål  eller\r\nuppstår misstankar om att företagsledningen måste ta\r\npolitiska  hänsyn.  Det finns  en  risk  att  staten\r\nskjuter till medel för  att  täcka  förluster  eller\r\ninför  konkurrensbegränsningar  som  gynnar statliga\r\nföretag, hävdar motionärerna.\r\nStaten  har  en  rad viktiga uppgifter  som  ingen\r\nannan  i  samhället  kan  eller  bör  utföra,  säger\r\nmotionärerna  vidare.  De  anser  att  regering  och\r\nriksdag skulle fungera bättre  om  de  koncentrerade\r\nsig  på  dessa  uppgifter  och  bl.a. avbördade  sig\r\nägande  av företag som dessutom privata  ägare  sägs\r\nsköta  bättre.   Det  offentligas  huvuduppgift  är,\r\nenligt motionärerna, att tillhandahålla en god vård,\r\nett  bra  utbildningssystem,   ett   väl  fungerande\r\nförsvar,  ett  säkert  rättssystem  och en  generell\r\npolitik  för att främja tillväxt och sysselsättning.\r\nDe flesta  av  de  statliga företagen bör säljas och\r\nförsäljningsintäkterna   användas   för  att  minska\r\nstatsskulden, anför motionärerna. De påpekar att det\r\ntidigare har anförts som skäl mot en försäljning att\r\nkapitalmarknaden  inte  kan  absorbera det  aktuella\r\nutbudet   av   tillgångar.   Med   en   globaliserad\r\nkapitalmarknad anses detta dock inte längre vara ett\r\nhållbart argument. Försäljningen bör ske successivt,\r\nsäger  motionärerna.  De  anser  att  det  nuvarande\r\nkonjunkturläget   gör   det   svårt   att  göra   en\r\nprioritering av vilka företag som bör säljas  först,\r\nmen erinrar om att Folkpartiet tidigare har pekat ut\r\nföljande företag som lämpliga för försäljning:  hela\r\ndet  statliga innehavet i Telia Sonera AB, innehavet\r\ni Nordea  Bank  AB,  OMHEX  AB,  Civitas  Holding AB\r\n(bl.a.  Vasakronan),  Vin  & Sprit AB, Sveaskog  AB,\r\nAssi  Domän  AB  (dotterbolag  till   Sveaskog  AB),\r\nSveriges   Bostadsfinansieringsaktiebolag    (SBAB),\r\nVattenfall  AB,  LKAB,  SAS  AB, SJ AB, Apoteket AB,\r\nLuftfartsverket (affärsverk) och Teracom AB.\r\nDet finns ytterligare missgrepp  inom den statliga\r\nföretagssfären.  Det  är  t.ex.  inte  rimligt   att\r\nVattenfall gjort stora investeringar i kolgruvor och\r\nkoleldade  kraftverk  i  Tyskland. De uppmärksammade\r\nmisstankarna  om  mutbrott  respektive   bestickning\r\nkring Systembolaget respektive Vin & Sprit AB väcker\r\nfrågan  om hur den statliga ägarrollen utövats.  Det\r\när också  angeläget  att avskaffa Apotekets monopol.\r\nDet  är inte bara Folkpartiet  som  är  kritisk  mot\r\nstaten   som  bolagsägare.  Oberoende  organ,  såsom\r\nFörtroendekommissionen   och   Riksrevisionen,   har\r\nkritiserat  det  statliga bolagsinnehavet. Frågan om\r\nlöner och andra villkor  för  höga chefer i statliga\r\nbolag  har  diskuterats  många  gånger.  Folkpartiet\r\ntycker att löner och övriga förmåner till personer i\r\nföretagsledande  och  därmed jämförlig  ställning  i\r\nstatliga företag skall  vara  konkurrenskraftiga  så\r\natt rekrytering inte försvåras, men de får inte vara\r\nlöneledande  i  förhållande  till jämförbara företag\r\ninom det privata näringslivet. Folkpartiet anser att\r\ndet  sammantaget  finns  så  många  anmärkningar  på\r\nstaten  som  bolagsägare  att  en   kommission   bör\r\ntillsättas  för  att granska bristerna i de statliga\r\nbolagen.\r\nI tre motioner från Kristdemokraterna - motionerna\r\n2003/04:N22,   2004/05:N256   och   2004/05:N393   -\r\nförordas också försäljning  av  statliga  företag. I\r\nden förstnämnda motionen begärs ett tillkännagivande\r\nom   ökad   ägarspridning   genom  utförsäljning  av\r\nstatliga företag. Tre tillkännagivanden  föreslås  i\r\nden andra motionen, nämligen om ägarpolitik vid vägs\r\nände,  om  viktiga  händelser  2003 och om ägande av\r\nstatliga  företag.  Ytterligare 8  tillkännagivanden\r\nföreslås i den tredje  motionen  -  om att det skall\r\nfinnas  ett  tydligt  formulerat  skäl  till  varför\r\nstaten  skall  äga  ett visst bolag, om att  frigöra\r\nstatens låsta kapital,  om  vikten  av att utöka det\r\nenskilda  ägandet,  om försäljning av statligt  ägda\r\nföretag, om Akademiska Hus AB, om Green Cargo AB, om\r\nSJ  AB  och om AB Swed  Carrier.  I  den  sistnämnda\r\nmotionen   begärs   vidare   att   regeringen  skall\r\ntillsätta   en   utredning   som   ser  över   olika\r\nmöjligheter för enskilda att satsa mindre  belopp än\r\nde som krävs för att köpa en hel börspost när staten\r\nerbjuder   ett  företag  till  försäljning  och  att\r\nregeringen skall  tillsätta  en  utredning  för  att\r\nbelysa  hur  staten på ett bättre sätt kan utöva sin\r\nsubsidiära,   stödjande,    roll   vad   gäller   de\r\nsamhällsintressen som för närvarande  tillvaratas av\r\nhelägda   statliga   bolag   samt   hur  det  civila\r\nsamhällets  engagemang  i  dessa  bolag skall  kunna\r\nökas.\r\nDen allmänna motiveringen i de tre  motionerna  är\r\nlikartad  och  går  ut  på  följande. Statens roll i\r\nsamhällsekonomin  skall  vara att  sätta  ramar  och\r\növervaka  spelreglerna  på  marknaden,  ansvara  för\r\nsamhällsplanering och infrastruktur  samt  att skapa\r\nförutsättningar   för   långsiktig  tillväxt,  anför\r\nmotionärerna. De anser att  när  staten agerar såväl\r\ndomare som spelare på marknaden är  risken  stor att\r\nkonkurrensen  snedvrids  och att investeringar  inte\r\ngörs på ett optimalt sätt  i  de  företag som har de\r\nbästa  förutsättningarna.  Eftersom  staten   sätter\r\nspelreglerna   inom   näringspolitiken  bör  staten,\r\nenligt motionärerna, inte  själv  äga  företag, utom\r\nnär det finns särskilda skäl för det. Statens dubbla\r\nroller       inom      näringspolitiken      hindrar\r\nförutsättningarna    för   en   sund   och   rättvis\r\nkonkurrens, säger motionärerna.  De  menar  att  det\r\nfinns  många  skäl  för  en  försäljning  av statens\r\naktier.  Ett är att renodla statens roll. Ett  annat\r\när att ägandet  bör  spridas. Ett tredje skäl är att\r\ndet  förbättrar förutsättningarna  för  det  berörda\r\nföretaget  -  en ägarspridning ger företaget kapital\r\nför    framtida   investeringar,    vilket    enligt\r\nmotionärerna inte bör finansieras via statsbudgeten.\r\nFörsäljningen  skall ske till marknadsmässiga priser\r\noch i den takt som  är  möjlig med hänsyn till bl.a.\r\nandra   introduktioner   på  aktiemarknaden,   säger\r\nmotionärerna.  De  anser  vidare   att   bolag  vars\r\nverksamhet     motiveras     av     ett     särskilt\r\nsamhällsintresse bör, när så är möjligt, drivas  som\r\nett  s.k.  samhällsnyttigt  företag. Till de företag\r\nsom  motionärerna  menar snarast  kan  säljas,  hela\r\neller  i  delar,  hör  bl.a.   Boxer   TV-Access  AB\r\n(Teracom),  Civitas  Holding  (Vasakronan),  Lernia,\r\nSBAB, Vattenfall, Vin & Sprit samt  resterande delar\r\nav Nordea, OMHEX, SAS och Telia Sonera.  De  företag\r\nsom  är  aktuella  är  sådana  som är verksamma inom\r\nkonkurrensutsatt  verksamhet,  anser   motionärerna.\r\nMonopolföretag    kan   dock   inte   säljas   innan\r\nomstrukturering   skett.   Vid   utförsäljning   bör\r\nallmänheten och de  anställda  i  företagen  vara en\r\nviktig målgrupp, anför motionärerna.\r\nDen socialdemokratiska ägarpolitiken har nått vägs\r\nände,  sägs  det  vidare  i  motionen.  Motionärerna\r\nhänvisar till olika händelser under det gångna  året\r\n-  mutskandaler,  satsningar  på kolkraft i Central-\r\noch  Östeuropa  samt brandkårsutryckningar  för  att\r\nåterställa   förlorat   kapital.   Staten   bedriver\r\naffärsverksamheter   som   inte   skulle   passa   i\r\naktieportföljen hos en etisk aktiefond - sprit, spel\r\noch brunkol svarar för huvuddelen av vinsten från de\r\nstatliga  bolagen,  anför  motionärerna. De hänvisar\r\ntill   olika  granskningar,  bl.a.   av   Riksdagens\r\nrevisorer  år  2003 och av Förtroendekommissionen år\r\n2004, som enligt  motionärerna visar att regeringens\r\nmålstyrning inte fungerar.\r\nUnder   rubriken   Viktiga   händelser   år   2003\r\nkommenteras   i  motionen   följande   11   företag:\r\nApoteket,  Bothia   Garanti,  SJ,  Sveaskog,  Svensk\r\nExportkredit,  Svenska   kraftnät,   Svenska   Spel,\r\nSystembolaget, Teracom, Vattenfall, Vin & Sprit.\r\nDet statliga ägandet är till nackdel för ekonomins\r\nfunktionssätt, för företagen och deras anställda och\r\ninnebär en orimlig inlåsning av statens förmögenhet,\r\nanförs   det   i   den   tidigare   nämnda  motionen\r\n2004/05:N256  (kd). Motionärerna förordar  två  sätt\r\natt frigöra detta kapital - dels genom omvandling av\r\nvissa  företag  som   för   närvarande  bedriver  en\r\nverksamhet som har ett samhällsintresse till vad som\r\nbenämns   samhällsnyttiga   företag,    dels   genom\r\nförsäljning  av företag och verksamheter som  agerar\r\npå  ett  konkurrensutsatt   område.   För  att  även\r\nsmåsparare  skall  kunna  ta del av erbjudanden  vid\r\nförsäljning av statliga företag bör det vara möjligt\r\natt teckna sig för färre aktier  än  en börspost (en\r\nbörspost  motsvarar  ett  halvt eller en  fjärdedels\r\nbasbelopp),  anför  motionärerna.  De  föreslår  att\r\nregeringen skall anmodas  att tillsätta en utredning\r\nmed  uppgift  att  se  över  olika  möjligheter  för\r\nenskilda att satsa mindre belopp  än  dem  som krävs\r\nför att köpa en hel börspost.\r\nDet finns ett antal statligt ägda företag som helt\r\neller  delvis utövar en verksamhet som motiveras  av\r\nsärskilda    samhällsintressen,    bl.a.   AB   Göta\r\nkanalbolag,  IRECO Holding AB, Norrland  Center  AB,\r\nKungliga  Operan   AB,  AB  Svensk  Bilprovning  och\r\nSystembolaget  AB,  säger  motionärerna  vidare.  De\r\nföreslår att regeringen skall uppmanas att tillsätta\r\nen utredning för att belysa hur staten på ett bättre\r\nsätt än vad som gäller  för  närvarande  skall kunna\r\nutöva    sin    roll    beträffande    de   aktuella\r\nsamhällsintressena.  En  sådan utredning bör  beakta\r\nett antal omständigheter som  redovisas  i  motionen\r\nunder   följande   rubriker:   Det  allmännas  roll;\r\nDelägare  eller  medlemmar; Kapital;  Omvandling  av\r\nstatliga bolag.\r\nI  motion  2004/05:N256  (kd)  är  slutligen,  som\r\nnämnts,  ett antal  företag  föremål  för  särskilda\r\nyrkanden,  nämligen  Akademiska Hus, Green Cargo, SJ\r\noch Swedcarrier.\r\nI  ytterligare  en  motion  från  företrädare  för\r\nKristdemokraterna,   motion   2004/05:T459,   berörs\r\nstatens ägande i ett specifikt  bolag,  nämligen SAS\r\nAB. Från konkurrenssynpunkt behöver staten  se  över\r\nsitt ägande i SAS, eftersom företaget är verksamt på\r\nen marknad som drivs på affärsmässiga grunder, anför\r\nmotionärerna.  Deras  principiella syn är att staten\r\ninte  bör  äga  företag  som   är  verksamma  på  en\r\navreglerad marknad. Det är olyckligt att staten både\r\nbeslutar om spelreglerna och samtidigt är ägare till\r\nen av aktörerna på marknaden, menar motionärerna. De\r\nanser att det för företaget och  dess  anställda  är\r\nbättre  med  andra ägare än staten, bl.a. med hänsyn\r\ntill eventuella behov av kapitaltillskott.\r\nFyra   tillkännagivanden    föreslås    i   motion\r\n2003/04:N24  (c),  nämligen om att en ökad spridning\r\nav det statliga ägandet  skulle  bidra positivt till\r\ntillväxten  och  välfärden, om att statliga  företag\r\nverkar på andra villkor  än  privata aktörer, vilket\r\nsnedvrider  konkurrensen,  om  att  staten  har  ett\r\nansvar   i  de  fall  konkurrensen  mellan   privata\r\nentreprenörer   på   en  offentligt  tillhandahållen\r\ntjänst är så svag att  konsumenterna inte enkelt kan\r\nvälja bort företag som tummar  på  kvaliteten och om\r\natt de speciella samhällsintressen som  det statliga\r\nutförandet   representerar  genom  reglering   eller\r\nkontraktering    kan    tillgodoses    av    privata\r\nentreprenörer  till  både  lägre kostnader och högre\r\nkvalitet.  Vidare begärs i motionen  att  regeringen\r\ntydligt skall  motivera  varför  vart  och ett av de\r\nstatligt  ägda företagen skall förbli statligt  ägda\r\noch   i   övriga    fall    förbereda   försäljning.\r\nCenterpartiet   vill   renodla   statens    roll   i\r\nnäringspolitiken till att avse tillhandahållande  av\r\ngoda  förutsättningar  för  människor att starta och\r\ndriva företag. Statliga företag  konkurrerar  aldrig\r\npå  lika  villkor  som  privat  ägda  företag, anför\r\nmotionärerna. De konstaterar att majoriteten  av  de\r\nstatliga  företagen  drivs  som  aktiebolag,  vilket\r\ninnebär   att  risken  begränsas  till  det  insatta\r\nkapitalet. Eftersom staten via skatten förfogar över\r\ndelar av medborgarnas  inkomster  och  förmögenheter\r\nbehöver    den    egentligen    inte   aktiebolagets\r\nriskbegränsning, säger motionärerna.  De  anser  att\r\näven  om  det  i sig är positivt att staten inte tar\r\nrisker med medborgarnas  pengar  kvarstår det faktum\r\natt statligt ägda företag har andra  förutsättningar\r\nän övriga aktörer, vilket snedvrider konkurrensen.\r\nI  samband  med  försäljning  av  företag  är  det\r\nangeläget  att  betona statens ansvar för  att  inte\r\norsaka  kaos på de  finansiella  marknaderna,  anför\r\nmotionärerna  vidare.  Detta  kan t.ex. innebära att\r\nvissa   bolag   bör   omstruktureras    innan    den\r\naffärsmässiga  delen  säljs.  Staten  har  också ett\r\nansvar  att se till att aktieägarna - medborgarna  -\r\nfår ut ett bra pris och att tillse att försäljningen\r\ngenomförs   så   att   konkurrensen  främjas,  anser\r\nmotionärerna.  De föreslår  att  regeringen  tydligt\r\nskall  motivera  varför   det   statliga  ägandet  i\r\nrespektive företag bör kvarstå i  stället  för  att,\r\nsom  enligt  motionärerna  sker,  låta  påskina  att\r\nstatliga  företag  är  en  förebild för privata. Där\r\ninga  motiv  för  statligt  ägande   föreligger  bör\r\nförsäljning förberedas, anför motionärerna.\r\nStatligt ägande är dock motiverat i vissa fall, då\r\nstrategiska  nationella intressen föreligger,  menar\r\nmotionärerna.  De  anser  att  tillhandahållandet av\r\ngrundläggande infrastruktur såsom  vägar, järnvägar,\r\nel- och bredbandsnät, m.m. representerar strategiska\r\nnationella  intressen.  En  fri  konkurrens   mellan\r\noperatörerna  ligger generellt sett i konsumenternas\r\nintresse, säger  motionärerna.  De  menar att staten\r\nhar  ett  ansvar  i de fall där konkurrensen  mellan\r\nprivata    entreprenörer     på     en    offentligt\r\ntillhandahållen tjänst är så svag att  konsumenterna\r\ninte  enkelt  kan  välja bort företag som tummar  på\r\nkvaliteten.  Väl använd  kan  dock  reglering  eller\r\nkontraktering   av   marknader   som   ställs   till\r\nförfogande för privata entreprenörer vara ett bättre\r\ninstrument   än   ett   statligt   utförande,  anser\r\nmotionärerna. Det kan handla om att post skall delas\r\nut i hela landet, att naturliga monopol  inte får ta\r\nut  för  höga  priser  eller att friskolor inte  får\r\navvisa vissa elever. De  speciella samhällsintressen\r\nsom  det  statliga utförandet  i  vissa  fall  skall\r\nrepresentera  kan, i fall av väl genomförd reglering\r\neller kontraktering, lika bra tillgodoses av privata\r\nentreprenörer till  både  lägre  kostnader och högre\r\nkvalitet, anför motionärerna.\r\nI   motion   2004/05:N310   (c)   föreslås    fyra\r\ntillkännagivanden,  nämligen om att verksamheter som\r\nfinns på en marknad skall konkurrensutsättas, om att\r\nstatens primära ägande  skall  bestå i infrastruktur\r\noch tillväxtskapande verksamhet,  om  att en översyn\r\nskall   göras   i   syfte   att   avveckla  statliga\r\nverksamheter som är direkt marknadsanknutna  och  om\r\natt statlig verksamhet som bedrivs i form av monopol\r\ninte  skall åläggas avkastningskrav. Staten är ägare\r\ntill och  bedriver  en mängd verksamheter som är väl\r\nanpassade till att bedrivas  på  en  marknad,  säger\r\nmotionärerna.  De anser att grundprincipen för dessa\r\nverksamheter bör  vara  att de skall bedrivas på ett\r\nkonkurrensutsatt sätt. Statens  ägande bör i stället\r\nvara  inriktat  på  områden såsom vägar,  järnvägar,\r\neldistributionsnät    och    telestationer,    menar\r\nmotionärerna.  Vem  som  utför   tjänster  på  dessa\r\nområden  är  dock,  enligt  motionärerna,  inte  ett\r\nprimärt statligt åtagande och  bör  därför skötas på\r\nen  konkurrensutsatt  marknad, med undantag  för  de\r\nfall   då   marknaden   inte    fungerar    på   ett\r\ntillfredsställande   sätt.   De  anser  att  statens\r\nkvarvarande  ägarandel  i Telia  Sonera  därmed  bör\r\nbibehållas i statlig ägo, medan däremot verksamheter\r\nsom för närvarande bedrivs  via  SJ, Green Cargo och\r\ndelar av Vattenfall bör avvecklas.\r\n\r\nStatens ägarutövning m.m.\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:N21 (m) föreslås  tillkännagivanden\r\nom  risken  för  kapitalförstöring  i  de   statliga\r\nföretagen  och  om  stopp  för  det  som  sägs  vara\r\nhemlighetsmakeriet  vid förvaltningen av de statliga\r\nföretagen. Vidare begärs  att regeringen skall lägga\r\nfram förslag om helt offentliga bolagsstämmor i alla\r\nstatliga företag. En illustration av att staten inte\r\nagerar    professionellt   som   företagsägare    är\r\nanvändningen    av    det    särskilda    kontot   i\r\nRiksgäldskontoret för insatser i av staten  hel- och\r\ndelägda  bolag  som  inrättades  våren  2003,  säger\r\nmotionärerna.    De    erinrar   om   att   Moderata\r\nsamlingspartiet motsatte  sig  inrättandet  av detta\r\nkonto  av  flera  skäl,  bl.a.  att  det innebär ett\r\nkringgående      av     budgetlagens     krav     på\r\nbruttoredovisning  och att kontot skulle riskera att\r\nanvändas  för  att  slussa   pengar   från  lönsamma\r\nstatliga  företag  till olönsamma, vilket  kan  leda\r\ntill betydande kapitalförstöring  genom  risken  att\r\nytterligare resurser förstörs i de olönsamma företag\r\nsom  får  tillskott  från  kontot  och risken att de\r\nlönsamma företag som dräneras på kapital skadas.\r\n\r\nHanteringen av vissa statliga bolag  visar att det\r\nfinns  betydande brister i form av mörkläggning  och\r\nhemligstämplar,  anför  motionärerna.  De erinrar om\r\natt  när  det  statliga  bolaget Teracom hade  extra\r\nbolagsstämma   i   november   2001   hemligstämplade\r\nKulturdepartementet  dagordningen  till  bolagsstäm-\r\nman. Riksdagsledamöter,  som  har  rätt att närvara,\r\nvisste  alltså  inte  i förväg vilka frågor  stämman\r\nskulle behandla, och allmänhet och journalister hade\r\ninte rätt att närvara. När SJ tvingades att upprätta\r\nen kontrollbalansräkning  per  den 30 september 2003\r\nfick riksdagens ledamöter tillgång  till  den  först\r\nden 13 december 2003, säger motionärerna. De påpekar\r\nvidare  att  när regeringen i november 2001 föreslog\r\nen kreditgaranti  på 2 miljarder kronor till Teracom\r\ngjordes   bedömningen    att   bolagets   ekonomiska\r\nställning  inte  kunde  redovisas   i  propositionen\r\n(prop. 2001/02:76) och heller inte var nödvändig för\r\nriksdagens beslut. Allt underlag var hemligstämplat.\r\nMotsvarande hemlighetshållande gällde när regeringen\r\nunder våren 2003 och våren 2004 i fem  propositioner\r\nföreslog     rekonstruktioner     rörande    Svenska\r\nSkogsplantor AB (prop. 2002/03:24),  Teracom  (prop.\r\n2002/03:64),    SJ    (prop.   2002/03:86),   Svensk\r\nExportkredit  (prop. 2002/03:142)  och  Green  Cargo\r\n(prop.  2003/04:  15),  påpekar  motionärerna.  Inga\r\nbeslutsunderlag har redovisats i propositionerna och\r\ndepartementets   akter  har  hemligstämplats  i  sin\r\nhelhet,  säger  motionärerna.   De   hänvisar   till\r\nRiksrevisionens    tidigare    nämnda   rapport   om\r\nVattenfall,  i  vilken  sägs att den  s.k.  formlösa\r\nstyrningen   av   Vattenfall,    dvs.   utbytet   av\r\ninformation mellan bolaget och ägarförvaltningen som\r\ninte  dokumenteras  i  alla  delar,  har   begränsat\r\nRiksrevisionens   möjligheter  att  bedöma  hur  den\r\ninterna  kontrollen  av  beredningsprocessen  mellan\r\nbolag och ägarförvaltning varit utformad och att det\r\ninte varit  möjligt att få tillgång till information\r\nom Vattenfalls  dotterbolag  i Tyskland, på grund av\r\ndet     tyska     minoritetsskyddets     utformning.\r\nMotionärerna   anser   att   i  praktiken  kan  inte\r\nriksdagens,  i regeringsformen,  stadgade  rätt  och\r\nskyldighet   att   granska   rikets   styrelse   och\r\nförvaltning  uppfyllas   vad   avser   de   statliga\r\nföretagen.\r\nEn   grundläggande   princip   för   det   svenska\r\nfolkstyret   är   en   långtgående  öppenhet,  anför\r\nmotionärerna.    Ytterst    vilar    ansvaret    för\r\ngranskningen av hur förvaltningen  av  de gemensamma\r\ntillgångarna   sköts   på  folkets  valda  ombud   i\r\nriksdagen. Det är dock uppenbart  att samma öppenhet\r\ninte  kan  råda  i  ett  företag  som verkar  på  en\r\nkonkurrensutsatt   marknad   som   i   en  offentlig\r\nförvaltning, vilket pekar på en i praktiken  olöslig\r\nmotsättning    mellan    folkstyrets   grundläggande\r\nprinciper och rimliga krav på skydd av konfidentiell\r\ninformation i statliga företag,  säger motionärerna.\r\nDe  anser  dock  att  så länge betydande  belopp  av\r\nskattebetalarnas    medel     är     uppbundna     i\r\nföretagsverksamhet  måste  öppenheten  i de statliga\r\nföretagen öka. Allmänhet och journalister  måste ges\r\nen  ovillkorlig  rätt att närvara vid bolagsstämmor,\r\ndagordningar  måste  vara  utan  hemligstämplar  och\r\nunderlag för större  beslut på bolagsstämmorna måste\r\nvara offentliga, menar motionärerna. De anser vidare\r\natt offentlighetsprincipen  skall  gälla  i statligt\r\nägda  företag  om  inte  riksdagen  beslutar  annat.\r\nSjälvfallet  måste  sekretess råda om sådant som  av\r\naffärsmässiga skäl inte  bör  vara  offentligt,  men\r\nundantag   från  offentlighetsprincipen  i  statliga\r\nbolag skall regleras i lag, sägs det.\r\nEtt    tillkännagivande     om     åtgärder    mot\r\nåldersdiskriminerande   regler   för   ledamöter   i\r\nstyrelser för statliga bolag m.m. föreslås  i motion\r\n2004/05:So357  (fp).  Sverige är betydligt sämre  än\r\nandra länder på att ta  till  vara äldres kompetens,\r\nsäger    motionärerna.   De   påpekar    att    FN:s\r\ngeneralsekreterare  Kofi Annan ser det som naturligt\r\natt  använda  sig  av  den   75-årige   Hans   Blixs\r\nkompetens,  medan  den  svenska regeringen menar att\r\ndet inte skall vara tillåtet för den som fyllt 70 år\r\natt sitta i en statlig bolagsstyrelse.  Signalen är,\r\nenligt motionärerna, tydlig - alla som fyllt  65  år\r\nskall  ägna  sig  åt  annat än produktivt arbete. De\r\nanser  att  det behövs förändringar  av  regeringens\r\nregler  om  åldersgränser   för   äldre  i  statliga\r\nstyrelser m.m.\r\nOlika frågor rörande statens ägarutövning  tas upp\r\ni   de   två   motionerna   2003/04:N22   (kd)   och\r\n2004/05:N256   (kd).   I  den  förstnämnda  föreslås\r\ntillkännagivanden om förtroendekrisen  för  statliga\r\nföretag  och  om förvaltning av statliga företag.  I\r\nden sistnämnda motionen föreslås tillkännagivanden i\r\nsex avseenden,  nämligen  om  behovet  av  en  etisk\r\npolicy  för  regeringens  ägarförvaltning  samt  för\r\nföretag   med   statligt   ägande,   om   att  samla\r\nförvaltningen  av  samtliga statligt ägda bolag  hos\r\nett departement, om  de  statliga bolagsstyrelsernas\r\nsammansättning,    om    skyndsam    beredning    av\r\nOffentlighets-  och sekretesskommitténs  förslag  om\r\natt statligt ägda  bolag  i likhet med vad som redan\r\ngäller för kommunalt ägda bolag  skall  omfattas  av\r\noffentlighetsprincipen,    om    genomlysningen   av\r\nstatligt ägda företag samt om vikten  av  konsulters\r\noberoende  och  avvägningen  mellan dels ackumulerad\r\nkunskap  och  erfarenhet,  dels  betydelsen   av  en\r\n\"second  opinion\".  Vidare begärs att regeringen,  i\r\nsamråd med riksdagens  partier, skall utarbeta en ny\r\nmodell för hur frågor rörande  företag  med statligt\r\nägande skall hanteras i framtiden och att regeringen\r\nskall anmodas att lägga fram förslag som innebär att\r\nSverige   kan  efterleva  de  rekommendationer   som\r\nutarbetats av EU:s revisionskommitté.\r\nMotiveringarna bakom de båda nyssnämnda motionerna\r\när  likartade  och  redovisas  här  samlat.  Statens\r\nagerande på marknaden och regeringens förvaltning av\r\nde statliga  bolagen måste stå på en etisk grund och\r\nstaten  skall  som   ägare  agera  som  föredöme  på\r\nmarknaden, anför motionärerna.  De hänvisar till att\r\nmånga  privata  företag har insett  behovet  av  att\r\nutveckla   etiska   och    sociala   principer   för\r\nverksamheten    och    att    ställa     krav     på\r\nunderleverantörerna.   Även   Stockholmsbörsen   gör\r\netiska   avvägningar.   Trots   att   regeringen   i\r\nskrivelsen redovisar förekomsten av etisk policy som\r\nutarbetats  av  respektive företag och slår fast att\r\nalla bolag bör ha  en  väl  förankrad  och  gemensam\r\netisk värdegrund saknas en övergripande etisk policy\r\nbåde  för  regeringens  ägarförvaltning  och för  de\r\nstatliga  företagens verksamhet, menar motionärerna.\r\nDe föreslår att regeringen snarast skall utarbeta en\r\nsådan policy  och  ansvara  för  att  den  omsätts i\r\npraktiken  och sedan följa upp den etiska policyn  i\r\nden årliga redogörelsen för statligt ägda företag.\r\nUnder rubriken Förtroendekris för statliga företag\r\nhänvisas i den  ena  av  de  här aktuella motionerna\r\ntill att Förtroendekommissionen  i  sitt  betänkande\r\nNäringslivet    och    förtroendet   (SOU   2004:47)\r\nkonstaterade  att  förtroendet   för   de   statliga\r\nföretagens  ledningar  är lågt. Motionärerna erinrar\r\nom   att  kommissionen  pekade   på   följande   fem\r\nföreteelser  som  orsaker  till förtroendeproblemet:\r\nhöga       ersättningsnivåer      och      olämpliga\r\nersättningssystem,    felaktig    och    missvisande\r\nekonomisk  information, otillbörligt utnyttjande  av\r\nmarknadsställning eller informationsöverläge, oklara\r\nroll-  och  ansvarsgränser  samt  svagt  underbyggda\r\nstrategier och dåliga affärsbeslut.\r\nRegeringens  förvaltning  uppvisar stora brister i\r\nägarstyrningen,  anför motionärerna.  De  menar  att\r\nägaruppdraget  är  otydligt   och   att   regeringen\r\nanvänder flera olika dokument i ägarstyrningen.  Den\r\nomfattande  flora  av  styrdokument  som  finns  för\r\nnärvarande måste begränsas och bolagets övergripande\r\nmål  och  syfte  skall  redovisas i bolagsordningen,\r\nföreslår motionärerna. De  anser  att  regeringen  i\r\növrigt  skall  förmedla  statens målsättningar genom\r\nägardirektiv   som  fastställs   på   bolagsstämman.\r\nBolagens mål skall,  enligt  motionärerna, redovisas\r\ndels i kvartalsrapporter och årsredovisningar,  dels\r\ni  regeringens  årliga  skrivelse till riksdagen. De\r\nuppsatta målen måste följas  upp  bättre  än vad som\r\nför närvarande sker, menar motionärerna. De föreslår\r\natt  regeringen - när ett mål kommuniceras till  ett\r\nbolag     -    samtidigt    skall    klargöra    hur\r\nåterrapporteringen  skall  gå till, varvid i princip\r\nall  återrapportering  skall  göras   skriftligen  i\r\nkvartalsrapporter eller årsredovisningar.\r\nAtt    flera   olika   departement   arbetar   med\r\nbolagsfrågor  gör  att  staten  inte  använder  sina\r\nresurser  på  bästa  sätt  och att den kompetens som\r\nbyggts  upp på Näringsdepartementet  inte  utnyttjas\r\nfullt  ut,   menar   motionärerna  vidare.  För  att\r\nRegeringskansliets resurser skall utnyttjas på bästa\r\nsätt och för att enhetlighet och en större överblick\r\nav statens förvaltning  av  bolagen skall skapas bör\r\nsamtliga bolag med statligt ägande  förvaltas av ett\r\ndepartement, anser motionärerna. De erinrar  om  att\r\nen     sådan     omorganisation    av    regeringens\r\nbolagsförvaltning       har      föreslagits      av\r\nFörtroendekommissionen och  tidigare  har efterlysts\r\nav Riksdagens revisorer och menar att det  nu är hög\r\ntid att den genomförs.\r\nEn viktig del av ägarstyrningen är utvärdering  av\r\nstyrelser  och  nominering  av  nya styrelser, anför\r\nmotionärerna.  De  konstaterar att  tjänstemän  från\r\ndepartementen,   riksdagsledamöter   och   politiska\r\ntjänstemän utgör en  stor andel av bolagsstyrelserna\r\noch  att  Regeringskansliet   har  representation  i\r\nnärmare   70  % av bolagens styrelser.  Motionärerna\r\nanser,  i  likhet  med  Förtroendekommissionen,  att\r\nregeringen bör  minska bolagsförvaltarnas engagemang\r\ni styrelserna och  i  stället  låta  dem  arbeta med\r\nutvärderings-         och         nomineringsarbete.\r\nRiksdagsledamöternas  roll  i  styrelser   är  något\r\noklar, säger motionärerna. Visserligen representerar\r\näven  riksdagsledamöterna  ägaren,  staten,  men  de\r\nkommer  till  skillnad från departementsföreträdarna\r\ninte   från   den   myndighet    som    svarar   för\r\nägarförvaltningen.     Motionärerna     anser    att\r\nägarrepresentanter   som   tillsätts   på  politiska\r\nmeriter  kan  öka  risken  för målkonflikter  mellan\r\nägare och bolag. Nominering av riksdagsledamöter och\r\npolitiska tjänstemän till styrelseuppdrag i statligt\r\nägda bolag får inte ske rutinmässigt, utan ledamöter\r\ni   statliga  bolagsstyrelser  skall   utses   efter\r\nförtjänst  och  skicklighet,  anför motionärerna. De\r\nmenar  att  när  det  gäller  bolag   med  särskilda\r\nsamhällsintressen    eller    bolag    som    ålagts\r\nsamhällsåtaganden, såsom t.ex. Posten, Systembolaget\r\noch  Svenska  Spel,  är  det  viktigt  med  en  viss\r\npolitisk  representation  i  styrelsen.  I  de  fall\r\nriksdagsledamöter eller andra politiker skall ingå i\r\nen  bolagsstyrelse,  skall det finnas representanter\r\nfrån  såväl  regeringsbärande   partier   som   från\r\noppositionen, föreslår motionärerna.\r\nDet  stora  antalet  dotterbolag  till de statliga\r\nföretagen  gör  att riksdagens inflytande  över  den\r\nstatliga företagssfären minskar, hävdar motionärerna\r\noch   anser   att   detta    framgår    tydligt   av\r\nRiksrevisionens granskning av Vattenfall,  ett bolag\r\nsom  bedriver  större  delen  av  sin  verksamhet  i\r\nutländska dotterbolag. De statligt ägda  bolagen har\r\nungefär  250  dotterbolag,  uppger motionärerna.  De\r\nframhåller   att   flera  dotterbolag   har   sådana\r\nverksamheter som riksdagen tidigare fattat beslut om\r\nskall  drivas  i  statlig   regi   och   andra   har\r\nsamhällsåtaganden  att  uppfylla eller andra mål som\r\nkan  vara  av  politisk  karaktär.  Det  finns  även\r\ndotterbolag  vars  verksamhet  inte  är  en  del  av\r\nmoderbolagets kärnverksamhet, säger motionärerna. De\r\nanser att riksdagen  för  närvarande  inte har någon\r\nsamlad bild av de olika dotterbolagen i den statliga\r\nbolagssfären,  varför regeringen bör ges  i  uppdrag\r\natt upprätta en  förteckning  över  dotterbolag till\r\nstatligt   ägda   bolag,   med  en  beskrivning   av\r\ndotterbolagens   verksamhet   och   yttranden   över\r\nhuruvida    verksamheten    är    hänförlig     till\r\nmoderbolagens    kärnverksamhet   eller   inte.   De\r\ndotterbolag   som  är   hänförliga   till   bolagets\r\nkärnverksamhet  eller  som har samhällsåtaganden bör\r\ninte få säljas utan riksdagens  medgivande, föreslår\r\nmotionärerna. Likaså bör de statliga bolagen inte få\r\ngöra  större investeringar i form  av  uppköp  eller\r\nstart av dotterbolag utan riksdagens medgivande.\r\nEtt annat  problem  som  leder  till  en bristande\r\ndemokratisk  kontroll  av  det  statliga ägandet  är\r\nregeringens   -   som   det   sägs   -  rutinmässiga\r\nhemligstämpling  av  alla  handlingar som  berör  de\r\nstatligt ägda företagen och  dess  vägran  att,  ens\r\nunder  överenskommelse  om  bevarad sekretess, delge\r\nriksdagens partier dokument som  är av betydelse för\r\natt  riksdagens  ledamöter och partier  skall  kunna\r\nbilda sig en uppfattning  som  företagens situation.\r\nHärigenom omöjliggörs uppgiften  för  riksdagen  att\r\nvara   folkets   främsta   företrädare.   Det  finns\r\npåtagliga problem med statligt ägande av företag som\r\nagerar   på   en   konkurrensutsatt  marknad,  anför\r\nmotionärerna. Å ena sidan har riksdagen ett legitimt\r\nintresse  av  insyn,  å  andra  sidan  kan  bolagets\r\naffärsmässiga intressen  skadas  av den öppenhet och\r\ntidsåtgång   som   en  riksdagsbehandling   innebär,\r\nkonstaterar   motionärerna.    De    föreslår    att\r\nregeringen,  i  samförstånd  med  riksdagen, snarast\r\nskall  utforma  en  modell  för  hur frågor  rörande\r\nstatliga  bolag skall hanteras i framtiden,  så  att\r\nsåväl  riksdagens   legitima   krav   på  insyn  och\r\ndelaktighet som bolagens affärsmässiga intressen kan\r\ntillgodoses.  Regeringen bör också skyndsamt  bereda\r\nOffentlighets-  och  sekretesskommitténs  förslag  i\r\nbetänkandet Insyn och sekretess (SOU 2004:75) om att\r\nstatligt  ägda  bolag,  i  likhet  med vad som redan\r\ngäller för kommunalt ägda bolag, skall  omfattas  av\r\noffentlighetsprincipen, anför motionärerna.\r\nTrots    regeringens    högt   ställda   mål   för\r\ngenomlysning av de statligt ägda företagen finns det\r\nmycket övrigt att önska när  målsättningarna omsätts\r\ni praktisk handling, anser motionärerna  vidare.  De\r\nmenar  att  redovisningen  för de statliga företagen\r\nmåste göras tydligare och mer  enhetlig, eftersom en\r\nbristande enhetlighet över tiden  och  mellan  olika\r\nföretag  sägs  försvåra  för riksdagen, medierna och\r\nallmänheten  att granska företagen  och  regeringens\r\nförvaltning av  dem. Alla statliga bolag skall följa\r\nStockholmsbörsens  regler,  vilket bl.a. innebär att\r\nde   skall   ha   en  egen  hemsida  och   publicera\r\nkvartalsrapporter   senast    två    månader   efter\r\nkvartalets slut, anser motionärerna. De föreslår att\r\npå   motsvarande   sätt   som  börsbolagen  har   en\r\nskyldighet  att  rapportera  viss  information  till\r\nbörsen  skall  de statliga bolagen  rapportera  till\r\nnäringsutskottet,    i   förekommande   fall   under\r\nsekretesslöfte. Motionärerna anser vidare att staten\r\nskall föregå med gott  exempel  när  det  gäller att\r\nsäkerställa revisorernas oberoende. Därför bör samma\r\nrevisorsfirma inte kunna utföra uppdrag som  revisor\r\noch  rådgivare till samma bolag, menar motionärerna.\r\nDessutom  bör  revisorernas mandatperioder begränsas\r\nså  att  de  följer   de  rekommendationer  som  EG-\r\nkommissionen har utfärdat  och  som  innebär att den\r\nsom är huvudansvarig för ett revisionsuppdrag  i ett\r\nföretag av allmänt intresse skall bytas ut inom  sju\r\når  från tidpunkten för valet till uppdraget. Det är\r\nviktigt   att  de  konsulter  och  specialister  som\r\nanlitas av  regeringen  för  att ge råd i frågor med\r\nanknytning  till  statliga  företag   har   en   hög\r\ntrovärdighet   och   ett   oberoende  gentemot  både\r\nregeringen och bolaget i fråga,  anför motionärerna.\r\nDe anser att regeringen bör vara uppmärksam  på  det\r\nförtroendeproblem som kan uppkomma med konsulter som\r\nunder  lång tid har arbetat med ett och samma bolag,\r\nvilket ger  fördelen av kunskap om och erfarenhet av\r\nföretaget  och   den   bransch  det  verkar  i,  men\r\nsamtidigt  kan innebära att  det  inte  kommer  till\r\nstånd någon  granskning av huruvida de råd som getts\r\ntidigare har varit  riktiga.  Regeringen  bör därför\r\nförklara  den  avvägning  som  görs  av  å ena sidan\r\nackumulerad  kunskap och erfarenhet och å den  andra\r\nsidan bristen  på \"second opinion\" och behovet av en\r\nny oberoende konsult  som  inte  har bindningar till\r\nråd som har getts tidigare.\r\nRiksdagen  beslöt  våren 2003 (prop.  2002/03:100,\r\nbet. 2002/03:FiU21) bl.a.  att  godkänna att högst 3\r\nmiljarder kronor skulle överföras  från  de statliga\r\nbolagen  som  extra  utdelningar  år  2003 till  ett\r\nsärskilt konto i Riksgäldskontoret för insatser i av\r\nstaten    hel-    eller   delägda   bolag,   erinrar\r\nmotionärerna avslutningsvis om. Riksdagen beslöt att\r\ngöra vissa justeringar  i  regeringens  förslag, och\r\nfinansutskottet   anförde,   mot  bakgrund  av   ett\r\nyttrande   från   konstitutionsutskottet,   att   om\r\nambitionen är att skapa  ett  bestående  system  för\r\nomfördelning av kapital mellan statliga bolag är det\r\nangeläget  att  ett  tydligt  regelverk  skapas  för\r\ndetta.  I det sammanhanget bör utredas hur förslaget\r\nförhåller  sig  till budgetlagen och gällande praxis\r\nom hur kapitalutdelningar  och kapitalinsatser skall\r\nbeslutas  och  redovisas,  menade   finansutskottet.\r\nMotionärerna förordar att regeringen  snarast  skall\r\nåterkomma till riksdagen med förslag till en lag som\r\navgränsar kontots användning, anger hur de medel som\r\nanvänts  skall redovisas i statsbudgeten och tydligt\r\navgränsar    regeringens    befogenhet    att   göra\r\nkapitalinsatser   utan  att  i  förväg  ha  inhämtat\r\nriksdagens godkännande.\r\nDet  särskilda  kontot   i   Riksgäldskontoret  är\r\nföremål för yrkande också i motion  2003/04:N24 (c).\r\nDär  begärs ett tillkännagivande om att  alla  medel\r\nfrån   statliga   hel-   och   delägda   bolag   och\r\nanvändningen  av  dessa skall passera statsbudgetens\r\ninkomst-  respektive   utgiftssida  i  enlighet  med\r\nbudgetlagens krav på bruttoredovisning.  Att tala om\r\nmarknadsmässiga villkor för statliga företag är inte\r\nkorrekt,  anför  motionärerna.  De  påpekar att  ett\r\nprivat  företag  kan  få  kapitaltillskott   vid  en\r\nnyemittering  men  endast  om  ägaren  förfogar över\r\nmedel, medan de statligt ägda företagen via kontot i\r\nRiksgäldskontoret  har  tillgång  till  statskassan.\r\nKontentan  blir  att  om ett statligt företag  skall\r\ntillföras  mer kapital prövas  emissionen  inte  mot\r\nförväntad vinst  utan  mot statens kapitalstyrka och\r\nytterst beskattningsrätten,  anför  motionärerna. De\r\nframhåller  att under det senaste året  har  ca  1,5\r\nmiljarder  kronor   från  företag  som  Stattum  AB,\r\nSveaskog och Vin & Sprit återinvesterats i krisbolag\r\nsom SJ och Teracom och  ifrågasätter  hur  väl detta\r\nrimmar  med  ett av regeringens mål för det statliga\r\nägandet, nämligen  att  skapa  värde för ägarna, det\r\nsvenska folket. Det svenska folket kan inte förvänta\r\nsig  en  direkt  utdelning  av  vinsten  från  t.ex.\r\nSveaskog som en normal aktiesparare,  utan i stället\r\nförs  pengarna  in  i  krisbolag  som  staten  skött\r\ndåligt, säger motionärerna. De anser att  det  finns\r\nrisk  för att regeringen, genom det särskilda kontot\r\nhos Riksgäldskontoret, systematiserar ett tricksande\r\nmed   budgetlagens    krav   på   bruttoredovisning.\r\nOrdningen bör i stället  vara  att  alla  medel från\r\nstatliga hel- och delägda bolag och användningen  av\r\ndessa    skall   passera   statsbudgetens   inkomst-\r\nrespektive  utgiftssida, i enlighet med budgetlagens\r\nkrav   på  bruttoredovisning.   Därmed   underställs\r\nbesluten   om   i   vilken  utsträckning  medel  bör\r\ntillföras  bolagen  riksdagen  för  prövning,  anför\r\nmotionärerna.\r\nI   motion   2004/05:N440    (mp)    begärs    två\r\ntillkännagivanden,    nämligen   om   styrning   och\r\nuppföranderegler för statligt  ägda  företag  och om\r\natt  ett  statligt  ägande  alltid  skall utövas med\r\nklara  ägardirektiv  och  ett  aktivt ägarinflytande\r\nsamt  uppfylla  vissa uppföranderegler.  Tyvärr  har\r\nstatligt ägande ibland  kommit  att  förknippas  med\r\nosunt  uppförande  när  det gäller att värna miljön,\r\nskattemoralen, konkurrensneutraliteten  eller t.o.m.\r\nmänskliga rättigheter, anför motionärerna.  De anser\r\natt  statligt  ägande  ibland  också  har kommit att\r\nsammankopplas  med dålig service och med  ett  osunt\r\nutnyttjande    av    kundernas    beroendeställning.\r\nMotionärerna redovisar följande fyra exempel för att\r\nåskådliggöra vad som åsyftas: Vattenfall har gått in\r\nsom  ägare av ett kraftföretag  i  Tyskland  som  är\r\nengagerat i brytning och förbränning av brunkol, ett\r\ndotterföretag     till    Posten    genomförde    en\r\nföretagsförsäljning  utomlands  för  att  minska sin\r\nskatt,  SJ  (och  Banverket) har i ett flertal  fall\r\ninte  lyckats  driva   tågtrafiken  enligt  gällande\r\ntidtabell, Vattenfall har  misslyckats  både med att\r\nhjälpa  sina  kunder  att  effektivisera och  därmed\r\nminska sin energianvändning  och  med  att  bygga ut\r\nförnybara energikällor samt med att se till att  det\r\nfinns  tillräckligt  med  reservkraft  för att täcka\r\nenergi- och effektbehoven under torrår. Staten måste\r\nvara  mer aktiv och drivande både genom ägardirektiv\r\noch genom  medverkan  i styrelserna i de företag den\r\näger,  särskilt där staten  är  ensam  ägare,  anför\r\nmotionärerna.  De  menar  att  ägardirektiven  måste\r\nutformas  så  att varje företag följer och lever upp\r\ntill svenska lagar  och  direktiv, EU:s direktiv och\r\nde konventioner och internationella överenskommelser\r\nsom  Sverige har ingått. Företagens  agerande  måste\r\nockså  leva  upp  till  de  demokratiska, moraliska,\r\npersonalpolitiska  och  sociala  mål  som  riksdagen\r\nantagit  och  det  måste  tas   fram   förslag  till\r\nuppföranderegler  för  statligt ägda företag,  säger\r\nmotionärerna.   De   föreslår   att   den   statliga\r\nrevisionen skall kontrollera  och årligen rapportera\r\nhur  reglerna följs. Dessutom måste  staten,  enligt\r\nmotionärerna,  för  varje  statligt  ägt  företag ge\r\ndirektiv   om   att   företaget  skall  uppfylla  de\r\nsärskilda motiven och skälen  för att staten startat\r\nföretaget   eller   gått   in  som  ägare.   Statens\r\nrepresentanter  i  de statligt  hel-  eller  delägda\r\nföretagens styrelser måste verka för att de statliga\r\nägardirektiven efterlevs  och  att  även  företagets\r\nledning   uppfyller   ägardirektiven   och  har  den\r\nkompetens, moral och ledarstil som erfordras,  anför\r\nmotionärerna.\r\n\r\nBolagsledningarnas löner och ersättningar\r\n\r\n\r\nI motion 2003/04:N21 (m) begärs att regeringen skall\r\nvidta  åtgärder  i  syfte  att  säkerställa  att  en\r\navgången  vd  i  ett statligt företag inte samtidigt\r\nkan uppbära lön och avgångsvederlag. Vidare föreslås\r\ntillkännagivanden  om  statens  kontroll  över vilka\r\npensionsavtal som ingås i statliga bolag och  om att\r\nbonussystem     inte     skall     tillämpas     för\r\nföretagsledningarna  i  statligt  ägda bolag. Enligt\r\nRiksdagens revisorers rapport Staten som bolagsägare\r\n(2002/03:10)  tenderar  de  statliga  företagen  att\r\nutnyttja det för vd mest förmånliga löne- respektive\r\npensionsavtalet, säger motionärerna. De  påpekar att\r\nvissa  bolag träffar avtal om betydligt högre  löner\r\nän  vad  som   gäller   för   generaldirektörer  för\r\naffärsverk eller statliga myndigheter av motsvarande\r\nstorlek. Fem bolag har en ordning som innebär att en\r\navgången    vd    samtidigt    kan   uppbära    både\r\navgångsvederlag och lön, vilket  motionärerna finner\r\noacceptabelt.   De  kräver  att  regeringen   vidtar\r\nåtgärder i syfte  att  säkerställa  att  det sker en\r\navräkning från avgångsersättningen om vd erhåller en\r\nny   anställning.  Riksdagens  revisorer  har  också\r\npåpekat  att flera pensionsavtal uppvisar oklarheter\r\neller  saknar  uppgifter,  vilket  ger  utrymme  för\r\ntolkningar  i  fråga  om vilka pensioner som bolaget\r\nhar att betala, erinrar  motionärerna  om. De finner\r\ndet  djupt otillfredsställande att staten  inte  har\r\nbättre kontroll över vilka pensionsavtal som ingås i\r\nde statliga bolagen.\r\n\r\nAtt  utforma ersättningar till företagsledning och\r\nmedarbetare  för  att  skapa  incitament för dem att\r\narbeta  mot  vissa  mål är i teorin  utmärkt,  anför\r\nmotionärerna. De menar  att  det  dock, både i teori\r\noch  praktik,  är  svårt att utforma väl  fungerande\r\nbonus- eller incitamentssystem.  För  det  första är\r\ndet   inte   lätt  att  konstruera  bonussystem  som\r\nverkligen ger  de  rätta  incitamenten, sägs det. En\r\nsvårighet är att fastställa  parametrar  som  passar\r\nföretaget     i     alla    utvecklingsskeden    och\r\nkonjunkturfaser,  en  annan   att   säkerställa  att\r\nincitamentsstrukturen  blir  sådan  att   ledningens\r\nåtgärder      gagnar      företagets     långsiktiga\r\nlönsamhetsutveckling   och  inte   mer   kortsiktiga\r\nambitioner. Ett annat problem med bonussystem är att\r\ndet  är  svårt  att leva upp  till  krav  på  insyn,\r\nöppenhet  och transparens,  anför  motionärerna.  De\r\nexemplifierar    med    att    Vattenfall    i   sin\r\nårsredovisning  ger en utförlig beskrivning av  sitt\r\nbonussystem, men  bolaget  kan inte offentliggöra de\r\nträffade  bonusavtalen,  eftersom  bonusparametrarna\r\ninnefattar   nyckeltal  som  företaget   inte   vill\r\nredovisa   för  sina   konkurrenter.   Problem   med\r\növerdrivna bonusutbetalningar  och dåligt fungerande\r\nincitamentssystem förekommer i såväl  privatägda som\r\nstatliga  företag, konstaterar motionärerna.  Enligt\r\nderas mening  föreligger  det  dock en betydelsefull\r\nskillnad mellan statliga bolag och  företag  som  är\r\nnoterade  på  börsen, genom att en privat aktieägare\r\nkan  sälja sina  aktier  om  denne  inte  anser  att\r\nföretagets  styrelse  i  sina  relationer  till  den\r\nverkställande  ledningen  tillvaratar företagets och\r\naktieägarnas  intressen. Särskilt  problematiskt  är\r\ndet med bonussystem  i  de  statliga företag som har\r\nmonopol,  menar  motionärerna.  Mot  denna  bakgrund\r\nanser motionärerna att särskilda krav bör ställas på\r\nföretag som helt eller  delvis  ägs  av  staten.  De\r\nverkställande  ledningarna  i  statligt  ägda  bolag\r\nskall    därför    betalas   med   fast   lön,   och\r\nincitamentsprogram   skall    inte    användas   för\r\nföretagsledningarna, anför motionärerna. De föreslår\r\natt  regeringens  riktlinjer  om anställningsvillkor\r\nför    personer    i    företagsledande    ställning\r\nkompletteras  med en sådan  bestämmelse.  Av  staten\r\nutsedda representanter  i  delägda företagsstyrelser\r\nförutsätts agera i samma anda.\r\nEtt  tillkännagivande om att  statsministerns  lön\r\nbör vara  tak  för  chefslöner  i statliga bolag och\r\nstatliga    förvaltningar,   föreslås    i    motion\r\n2004/05:N211 (m). Motionären konstaterar att 150 000\r\nkr i månaden  och  en tjänstebil är löneförmånen för\r\nvd i ett av de helstatliga  bolagen,  vartill kanske\r\nkommer förmånliga pensionsavtal. Om chefer i privata\r\nnäringslivet  har  höga  löner  har motionären  inga\r\nsynpunkter på detta, eftersom det då inte handlar om\r\nskattemedel. Att statliga chefer  skall  ha  löner i\r\nden nivån är dock felaktigt, eftersom det handlar om\r\nskattebetalarnas   pengar,   anser  motionären.  Han\r\npåpekar att Sveriges Radio år  2003  anställde en ny\r\nvd, varvid lönen sattes till 150 000 kr  i  månaden.\r\nAtt  statliga  verkschefer  och personer där skatter\r\neller  avgifter  finansierar verksamheten  skall  ha\r\nhögre  lön  än  t.ex.   statsministern   måste  vara\r\nfelaktigt, menar motionären. Han förvånas  över  att\r\nt.ex. Vin & Sprits tidigare vd, efter endast fem års\r\ntjänst, kommer att erhålla en pension som kommer att\r\nkosta skattebetalarna 32 miljoner kronor.\r\nI    två   motioner   från   Kristdemokraterna   -\r\n2004/05:N256   och  2003/04:N22  -  tas  upp  frågor\r\nrörande bolagsledningarnas löner och ersättningar. I\r\nden    förstnämnda     motionen     föreslås     ett\r\ntillkännagivande om ett tak på vd-lönerna i statligt\r\nägda  företag och det begärs att regeringen skall se\r\növer     och      omarbeta      riktlinjerna     för\r\nincitamentsprogram     samt     riktlinjerna     för\r\nanställningsvillkor, avgångsvederlag  och  pensioner\r\nför   vd   och  övriga  personer  i  företagsledande\r\nställning.  I  den  andra  motionen  finns  ett  mer\r\nallmänt   yrkande   om   ett   tillkännagivande   om\r\nförtroendekrisen      för      statliga     företag.\r\nMotiveringarna bakom de båda motionerna är likartade\r\noch redovisas här samlat. En av de faktorer som vägt\r\ntyngst när det gäller uppkomsten av förtroendekrisen\r\när  de höga ersättningsnivåerna och  belöningssystem\r\nför höga  befattningshavare som inte har tillräcklig\r\nkoppling till  prestation,  säger  motionärerna.  De\r\nkonstaterar      att      incitamentsprogram     och\r\navgångsersättningar  för  företagsledare  förekommer\r\näven inom statligt ägda företag. Det är skamligt att\r\nregeringen,   trots   allt   tal   om   excesser   i\r\nnäringslivet vad gäller löner  och bonusar, gjort så\r\nlitet  för  att  komma  till rätta med  problemen  i\r\nstatens egna företag, anser motionärerna. De påpekar\r\natt direktörer i statligt  ägda  företag får bonusar\r\nsom  är  de högsta i jämförbara företag.  Trots  att\r\nregeringen   antog  nya  riktlinjer  för  löner  och\r\nförmåner till  personer  i företagsledande ställning\r\nhösten 2003 kommer det att  dröja till år 2005 innan\r\nVattenfall   ser   över   sina   incitamentsprogram,\r\nframhåller  motionärerna.  De  anser   att   det  är\r\nbeklämmande  att  regeringen  år 2004 medverkar till\r\natt   ge  statliga  bolagsdirektörer   mycket   höga\r\nlönelyft  -  t.ex.  är  löneökningarna  för vd:n för\r\nSvenska Spel 12,5 % och för vd:n för Vattenfall  9,9\r\n%.  Motionärerna  förordar  att det skall finnas ett\r\ntak för hur mycket en vd i ett  statligt bolag skall\r\nkunna få i ersättning, vilket innebär att en vd inte\r\nbör ha en ersättning som är mer än  tio gånger högre\r\nän medellönen i bolaget. Regeringen bör i skrivelsen\r\nredovisa de ersättningar som betalas  ut  till  vd:n\r\noch andra personer i företagsledande ställning i  de\r\nolika    bolagen    samt   vilka   fallskärmar   och\r\npensionsavtal  som  finns,  anför  motionärerna.  De\r\nmenar vidare att de fallskärmar  som finns i form av\r\navgångsersättning bör ses över. För  närvarande  kan\r\nen  sådan ersättning, enligt regeringens riktlinjer,\r\nmotsvara    24 månadslöner inklusive uppsägningstid.\r\nTrots regeringens riktlinjer förekommer det dock att\r\nersättning  betalas   ut   i   36  månader  och  att\r\nersättningen inte minskas ifall  den  tidigare  vd:n\r\nfår   andra   inkomster,   uppger  motionärerna.  De\r\nföreslår att den avgångsersättning  som  betalas  ut\r\ntill   personer   i  företagsledande  ställning  bör\r\nmotsvaras av den som  erbjuds  på  arbetsmarknaden i\r\növrigt.  Därmed  bör ersättningen som  utgår  utöver\r\nuppsägningstiden begränsas  till 14 månader och 80 %\r\nav lönen och betalas ut månadsvis.\r\nMotion  2004/05:N440 (mp) innehåller  yrkanden  om\r\nmaximilöner   för   vd   och  generaldirektörer  för\r\nstatligt   ägda   företag   och    verk    och    om\r\navgångsvederlag,   bonusar,   pensioner   och  andra\r\nanställningsförmåner. Under de senaste åren  har  de\r\nmycket  generösa  ersättningarna  -  direkta  löner,\r\nbonusar, pensioner och andra anställningsförmåner  -\r\ntill  vd:ar såväl för de statligt ägda företagen som\r\ni  det  privata   näringslivet   kritiserats   hårt,\r\nkonstaterar  motionärerna.  De  menar att staten har\r\nett     särskilt     ansvar     att    föregå    med\r\nförtroendeingivande ägande av de  hel- eller delägda\r\nstatliga  företagen,  vilket också har  uttalats  av\r\nregeringen att så skall  ske.  Det  tycks  dock vara\r\nmycket långt mellan ord och handling eftersom  t.ex.\r\nvd:n   för   Svenska   Spel   och   Vattenfall   får\r\nlönehöjningar    med   tvåsiffriga   belopp,   säger\r\nmotionärerna. De anser  att  detta  inte är rimligt,\r\nframför  allt  inte  som  andra grupper i  samhället\r\nuppmanas att begränsa sina  krav  på  löneökningar i\r\navtalsförhandlingar. Mot bakgrund av att  regeringen\r\ninte  tycks  kunna  ta  sitt  ansvar  som  ägare och\r\narbetsgivare  är  det  dags  för  riksdagen  att  ge\r\ntydliga  instruktioner om vad som skall gälla, anför\r\nmotionärerna.   De   anser   att   det  bör  införas\r\nmaximilöner för vd och generaldirektörer  i statliga\r\nföretag och verk, och hur detta skall utformas måste\r\nsnarast snabbutredas av regeringen. Inriktningen för\r\nen  sådan  utredning  bör  vara  att en vd eller  en\r\ngeneraldirektör  inte  bör  ha  en  lön  på  mer  än\r\nmotsvarande  5-10  gånger  högre  än  snittlönen   i\r\nbolaget eller verket. Även avgångsvederlag, bonusar,\r\npensioner  och  andra  anställningsförmåner  bör ses\r\növer   med   inriktningen  att  de  skall  begränsas\r\nkraftigt, anför  motionärerna.  De  anser att det är\r\nhögst tveksamt att bonusar skall utgå  för anställda\r\ni  statliga  företag. Slutligen föreslås i  motionen\r\natt avgångsvederlag  skall  begränsas  till högst 12\r\nmånader, och att det skall minskas ifall den berörda\r\npersonen får annan inkomst under denna tid.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nTidigare behandling i utskottet\r\n\r\nHösten    2003   behandlade   utskottet   2003   års\r\nredogörelse  för  företag  med statligt ägande (bet.\r\n2003/04:NU4). På utskottets  förslag  lade riksdagen\r\nskrivelsen  till  handlingarna.  I  det sammanhanget\r\navslog  riksdagen  också  ett  antal motionsyrkanden\r\nrörande   synen   på   statligt  ägande.   Utskottet\r\nredovisade  sin  ståndpunkt   i  frågan,  och  i  en\r\nreservation  (m,  fp, kd, c) framförde  företrädarna\r\nför de fyra berörda  partierna sin gemensamma syn på\r\ndet  statliga  ägandet.  I  betänkandet  behandlades\r\nvidare förslag från  Riksdagens  revisorer (2002/03:\r\nRR16)   angående   staten   som   bolagsägare    och\r\nmotionsyrkanden  som  berörde  de  olika  delarna  i\r\nrevisorernas förslag. Revisorernas granskning var en\r\nuppföljning  av  en  tidigare rapport av revisorerna\r\nfrån år 1997. Riksdagen avslog revisorernas förslag.\r\nUtskottet  ansåg dock att  det  var  ett  värdefullt\r\narbete som revisorerna  hade utfört och konstaterade\r\natt  mycket av det arbete  som  har  bedrivits  inom\r\nRegeringskansliet    -    och   då   särskilt   inom\r\nNäringsdepartementet - med  utveckling av ägarrollen\r\nhar  skett  mot  bakgrund och med  beaktande  av  de\r\nförslag och påpekanden  som  revisorerna  gjorde  år\r\n1997. I en reservation (m, fp, kd, c) uttalades stöd\r\nför  revisorernas  allmänna  synpunkter. Revisorerna\r\nlämnade   förslag  till  åtgärder   under   följande\r\nrubriker:  Regeringskansliet   som  ägarföreträdare,\r\nÖvergripande mål, ekonomiska mål och verksamhetsmål,\r\nStyrelsernas  effektivitet, Insyn,  uppföljning  och\r\nrevision,     Dotterbolagens     verksamhet     samt\r\nBolagsledningarnas löner och ersättningar. Utskottet\r\nredovisade  hur   de   olika  frågorna  hanteras  av\r\nRegeringskansliet, främst  Näringsdepartementet. När\r\ndet gällde löner och ersättningar  till  ledningen i\r\nstatliga   bolag   hänvisade   utskottet   till   de\r\nförändrade  riktlinjer för företagsledande personers\r\nanställningsvillkor      och      för     anställdas\r\nincitamentsprogram som regeringen hade  beslutat  om\r\ntidigare   under   hösten   2003.   Genom   de   nya\r\nriktlinjerna  uppnås,  menade utskottet, en behövlig\r\nuppstramning vad gäller bolagsledningarnas löner och\r\nersättningar. I anslutning  till  de olika förslagen\r\nfrån   revisorerna   avlämnades   reservationer   av\r\nföreträdarna     i     utskottet     för    Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet    i    varierande    konstellationer.\r\nSlutligen behandlades i betänkandet från hösten 2003\r\nmotionsyrkanden   rörande   könsfördelningen   bland\r\nstyrelserna och ledningarna för de statliga bolagen.\r\nUtskottet  (som var enhälligt)  förväntade  sig  att\r\nregeringen  tillser   att  den  målsättning  rörande\r\njämställdhet  i  fråga om  representation,  lön  och\r\ninflytande som riksdagen  vid ett flertal tillfällen\r\nuttalat uppnås även när det  gäller  ledningarna för\r\nde statliga företagen och styrelseordförandena.\r\n\r\nRiksdagen  beslöt  våren  1996  om riktlinjer  för\r\nstatens  företagsägande  (prop.  1995/96:141,   bet.\r\n1995/96:NU26),  enligt vilka följande huvudprinciper\r\nskall gälla för förvaltningen av statliga företag:\r\n- Statligt ägda företag skall arbeta under krav på\r\neffektivitet, avkastning  på  det  kapital företaget\r\nrepresenterar och strukturanpassning.\r\n- Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt\r\nföretag    skall    med   utgångspunkt   i   uppsatt\r\nverksamhetsmål aktivt  följa  företagets  utveckling\r\noch  vidta  erforderliga  åtgärder för att företaget\r\nskall  uppfylla  kraven på effektivitet,  avkastning\r\noch strukturanpassning.\r\n\r\nHärutöver beslöt riksdagen  att bemyndiga regeringen\r\natt - med vissa givna restriktioner  -  kunna minska\r\nstatens ägande i åtta angivna företag, nämligen Assi\r\nDomän AB, Celsius AB, Enator AB, Pharmacia  & Upjohn\r\nInc.,  SAQ Kontroll AB, AB Svensk Exportkredit,  SBL\r\nVaccin AB och Lantbrukskredit AB. Detta bemyndigande\r\nersatte  det  bemyndigande  som  riksdagen lämnat år\r\n1991    (prop.   1991/92:69,   bet.   1991/92:NU10).\r\nSamtidigt  angavs  att av riksdagen tidigare lämnade\r\nbemyndiganden avseende  Nordbanken,  Securum  AB och\r\nSvenska Skogsplantor AB skulle fortsätta att gälla.\r\n\r\nVåren 1998 behandlade utskottet ett tidigare nämnt\r\nförslag från Riksdagens revisorer (1997/98:RR9, bet.\r\n1997/98:NU15)  om  statens  roll som ägare av bolag.\r\nFörslaget  avstyrktes med hänvisning  till  pågående\r\nutvecklingsarbete   inom   Regeringskansliet.  I  en\r\nreservation (m, fp, kd) tillstyrktes förslaget.\r\nRiksdagen  beslöt  våren  1999,   på   regeringens\r\nförslag,  att godkänna ett samgående mellan  svenska\r\nTelia och norska  Telenor  (prop.  1998/99:99,  bet.\r\n1998/99:NU14).   I  två  reservationer  (m,  kd;  c)\r\naccepterades sammanslagningen  med  vissa  förbehåll\r\noch  i  en reservation (fp) avstyrktes propositionen\r\noch förordades att hela Telia skulle privatiseras. I\r\ndecember   1999  meddelade  de  svenska  och  norska\r\nregeringarna  att  fusionen mellan Telia och Telenor\r\nskulle   avbrytas.   Företrädarna    för    Moderata\r\nsamlingspartiet,   Kristdemokraterna,  Centerpartiet\r\noch Folkpartiet väckte  i  januari  2000  frågan  om\r\ninitiativ  av  utskottet  i  ärendet  om  Telia, med\r\ninnebörd att riksdagen skulle ge regeringen fullmakt\r\natt      sälja      Telia.      Företrädarna     för\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet  och Miljöpartiet\r\navvisade detta förslag. Våren 2000 beslöt  riksdagen\r\natt  ge  regeringen  bemyndigande att minska statens\r\nägande i Telia till lägst  51  %  av samtliga aktier\r\n(prop.  1999/2000:84,  bet.  1999/2000:NU18).  I  en\r\nreservation  (m,  kd,  c,  fp)  förordades  att  det\r\naktuella bemyndigandet inte skulle begränsas till 49\r\n% av aktierna, utan avse hela det statliga ägandet i\r\nTelia. Riksdagen beslöt därefter i juni 2001 - efter\r\nett initiativ av näringsutskottet  -  att  bemyndiga\r\nregeringen  att  utan  begränsningar  kunna förändra\r\nstatens  ägande  i Telia (bet. 2000/01:NU11).  I  en\r\nreservation (v) föreslogs att riksdagen skulle avslå\r\nutskottets begäran.\r\nVåren  2000 beslöt  riksdagen  att  ge  regeringen\r\nbemyndigande  att  sälja statens samtliga A-aktier i\r\nCelsius (prop. 1999/2000:29, bet. 1999/2000:NU9).\r\nHösten 2001 beslöt  riksdagen  att  staten - genom\r\nSveaskog - skulle få öka sitt ägande av  Assi  Domän\r\ntill  att  avse  samtliga  aktier (prop. 2001/02:39,\r\nbet.  2001/02:NU7).  Inrättandet   av  det  statliga\r\nföretaget  Sveaskog syftade till att  skapa  en  mer\r\nrationell   förvaltning   av   skogen,   en   bättre\r\nfungerande virkesmarknad  och  en  ökad naturhänsyn,\r\nerinrade utskottet om. Genom förvärvet  införlivades\r\nAssi Domäns skogsmark i Sveaskog, vilket förbättrade\r\nförutsättningarna avsevärt för Sveaskog att uppfylla\r\nstatens   ambitioner   beträffande  förvaltning   av\r\nskogsmark,  anförde  utskottet.  Riksdagen  upphävde\r\nsamtidigt sitt tidigare bemyndigande till regeringen\r\natt  sälja  statens  aktier   i  Assi  Domän.  I  en\r\nreservation  (m,  kd,  fp) föreslogs  att  riksdagen\r\nskulle avslå förslaget om  förvärv  av aktier i Assi\r\nDomän,  med  hänvisning  till  att  konkurrensutsatt\r\nverksamhet  skall  bedrivas  i privat regi  och  att\r\nstaten  bör  främja  ett  ökat  privat   ägande   av\r\nskogsmark.  I en annan reservation (c) efterfrågades\r\nett  nytt  förslag  från  regeringen  med  en  annan\r\ninriktning rörande det statliga skogsinnehavet.\r\nRiksdagen  beslöt  också hösten 2001 att bemyndiga\r\nregeringen att - vid lämplig tidpunkt och i den takt\r\nsom är affärsmässigt fördelaktig  - sälja aktierna i\r\nSvenska Lagerhus AB och vidta de åtgärder  som krävs\r\nför    genomförandet    av    försäljningen   (prop.\r\n2001/02:39, bet. 2001/02:NU8).\r\nI  februari  2003  beslöt riksdagen  att  samtliga\r\naktier i det av staten  helägda Svenska Skogsplantor\r\nskulle  överlåtas till Sveaskog  (prop.  2002/03:24,\r\nbet.  2002/03:NU4).   Utskottet   utgick   från  att\r\nregeringen  följer den pågående rekonstruktionen  av\r\nSvenska  Skogsplantor   och   att   Sveaskog,  under\r\ninnevarande      mandatperiod,      påbörjar     ett\r\nförsäljningsförfarande  av  Svenska Skogsplantor.  I\r\ntvå reservationer avstyrktes  förslaget.  I  den ena\r\n(m,   fp)  yrkades  på  en  likvidering  av  Svenska\r\nSkogsplantor,  och  i  den andra (kd) förordades att\r\nregeringen  skulle  ges i  uppdrag  att  tillse  att\r\nSvenska Skogsplantors  verksamhet  snarast  avyttras\r\ntill privata intressenter.\r\nRiksdagen  beslöt i juni 2003 om åtgärder för  att\r\nstärka  den  finansiella  ställningen  i  SJ  (prop.\r\n2002/03:86, bet.  2002/03:NU13).  Bakgrunden var att\r\nSJ hade förbrukat mer än hälften av det registrerade\r\naktiekapitalet  och att aktiekapitalet,  i  enlighet\r\nmed  bestämmelser  i  aktiebolagslagen,  måste  vara\r\nåterställt  senast den 15 september 2003. Åtgärderna\r\nomfattade  bl.a.   ett  tillskott  om  högst  1  855\r\nmiljoner kronor och  en  låneram i Riksgäldskontoret\r\nom 2 000 miljoner kronor under  perioden  2004-2007.\r\nLiksom  trafikutskottet  -  som  hade  yttrat sig  i\r\närendet   -   delade   näringsutskottet  regeringens\r\nbedömning att åtgärder måste vidtas för att reda upp\r\nden ekonomiska krisen i  SJ.  Framtidsutsikterna för\r\njärnvägen som sådan får sägas vara  goda, och därmed\r\nbör  det  finnas  förutsättningar  för  att  SJ  som\r\nföretag   skall  kunna  få  en  gynnsam  utveckling,\r\nanförde utskottet.  Med  hänvisning  till  den  s.k.\r\nmarknadsekonomiska     investerarprincipen     anser\r\nregeringen att de föreslagna åtgärderna inte är  att\r\nbetrakta   som  statsstöd  i  EG-fördragets  mening.\r\nUtskottet fann ingen anledning att ifrågasätta denna\r\nbedömning. Syftet  med åtgärderna är ju att SJ - när\r\nföretagets finansiella ställning har stärkts - skall\r\nge utdelning till staten.  Staten  agerar  alltså på\r\nmotsvarande  sätt  som en privat investerare med  en\r\nlångsiktig syn på sitt  ägande skulle ha agerat. När\r\ndet gäller frågan om risken för att åtgärderna skall\r\nleda    till    konkurrenssnedvridning    underströk\r\nutskottet att SJ  självfallet  inte skall inta någon\r\nsärställning på de marknader där andra tågoperatörer\r\när   verksamma   -  SJ  och  andra  transportföretag\r\nomfattas   av   samma    strikta   konkurrensregler.\r\nAvkastningskraven   skall   upprätthållas.    I   en\r\nreservation   (m,   fp,   kd,   c)   föreslogs   att\r\npropositionen   skulle  avslås.  Det  av  regeringen\r\npresenterade    beslutsunderlaget     var,    enligt\r\nreservanternas mening, otillräckligt som  grund  för\r\nett riksdagsbeslut.\r\nI  juni  2003  beslöt riksdagen också om förändrat\r\nägande av AB Svensk Exportkredit (SEK), med innebörd\r\natt   staten  förvärvar   ABB   Structured   Finance\r\nInvestment   AB:s   samtliga  aktier  i  SEK  (prop.\r\n2002/03:142,    bet.    2002/03:    NU14).    Vidare\r\nbemyndigades regeringen dels  att  vidta  de  övriga\r\nåtgärder som krävdes för att genomföra affären, dels\r\natt ställa ut en garantiförbindelse gentemot SEK  om\r\nhögst  600 miljoner kronor med en löptid på upp till\r\n30 år. I  en  reservation  (fp)  yrkades  avslag  på\r\npropositionen.  I  två  motivreservationer  (m;  kd)\r\ngodtogs  regeringens  förslag trots anförda brister.\r\nVidare      avslogs     motionsyrkanden      rörande\r\nberedningsfrågor.  Utskottet  konstaterade  att  det\r\nförelegat  tidsbrist  inför  en försäljning av ABB:s\r\naktier  till staten, men menade  att  tidsbristen  i\r\nförsta hand var en konsekvens av omsorgen om SEK och\r\nABB. I en reservation (m, fp, kd, c) påtalades stora\r\nbrister   i   beslutsunderlaget   i   den   aktuella\r\npropositionen  -  liksom i flera andra propositioner\r\nunder riksdagsåret  2002/03. I fråga om det framtida\r\nägandet av aktier i SEK  ansåg  utskottet  enhälligt\r\natt  det  är  av  stor vikt att det skapas lugn  och\r\nklarhet kring ägarbilden med hänsyn till att bolaget\r\nskall kunna behålla  sin  höga  kreditvärdighet  och\r\ntrovärdighet  på  de  finansiella marknaderna. Om en\r\nseriös och lämplig partner  till  staten i framtiden\r\nblir intresserad av ett delägarskap i SEK bör staten\r\nsjälvfallet vara öppen för en diskussion om en sådan\r\nlösning, påpekade utskottet.\r\nRiksdagen   beslöt  i  juni  2004  att   bemyndiga\r\nregeringen att under åren 2004 och 2005 avyttra hela\r\neller  delar  av   aktieinnehavet   i  Green  Cargo,\r\nförvärva aktier eller andra former av  andelar i det\r\nföretag eller den företagsgrupp som förvärvar aktier\r\ni  Green  Cargo,  förvärva  rättigheter till  sådana\r\naktier  eller  andra former av  andelar,  tillskjuta\r\nkapital till bolaget  och  vidta  de  åtgärder som i\r\növrigt  behövs  för att genomföra en omstrukturering\r\nav företaget (prop. 2003/04:127, bet. 2003/04:NU15).\r\nUtskottet  ansåg att  den  strategi  som  regeringen\r\nförordade väl  svarade mot de åtgärder som utskottet\r\nansåg  bör  komma   till  stånd  för  att  möta  den\r\nsituation som Green Cargo  befinner  sig  i  och  de\r\nutmaningar   företaget   står  inför.  En  eventuell\r\navyttring av hela eller delar  av  Green Cargo måste\r\nenligt   utskottet   göras   utifrån   affärsmässiga\r\ngrunder, i vilket inbegrips en helhetsbedömning vari\r\nbl.a. bör invägas vad som är bäst för företaget, för\r\nfortsatta godstransporter på järnväg i Sverige,  för\r\nägarna  och  för  de  mål för transportpolitiken som\r\nriksdagen  fastställt. När  det  gällde  regeringens\r\nförslag rörande finansieringen av åtgärderna i Green\r\nCargo   godkände   riksdagen   att   de   föreslagna\r\nåtgärderna får finansieras från det särskilda kontot\r\ni Riksgäldskontoret  avsett för insatser i av staten\r\nhel- eller delägda aktiebolag. I en reservation (fp,\r\nkd,  c) föreslogs att propositionen  skulle  avslås,\r\nmed  hänvisning   till   att   det   av   regeringen\r\npresenterade  beslutsunderlaget ansågs otillräckligt\r\nsom  grund  för  ett   riksdagsbeslut.   Beträffande\r\nförslaget  till  bemyndigande  att vidta åtgärder  i\r\nGreen Cargo förordades i en reservation  (m, fp) att\r\nriksdagen  skulle  bemyndiga regeringen att  avyttra\r\nföretaget, medan de  övriga  delarna  av regeringens\r\nförslag  i  denna  del  avvisades.  En avyttring  av\r\nföretaget  förordades  också i en annan  reservation\r\n(kd,   c).   Även  förslaget   om   godkännande   av\r\nfinansieringen   av   åtgärderna  avstyrktes  i  två\r\nreservationer (m, fp; kd, c).\r\nVåren 2004 avslog riksdagen  vidare  två  motioner\r\n(fp;  kd)  som  hade  väckts  under  hösten 2003 med\r\nhänvisning till bestämmelsen i riksdagsordningen  om\r\ninträffad    händelse    av    större   vikt   (bet.\r\n2003/04:NU14).   I  motionerna  hade   begärts   att\r\nregeringen skulle anmodas att tillsätta en oberoende\r\nutredning  med  uppgift  att  granska  vad  som  har\r\ninträffat  i  Systembolaget   och  Vin  &  Sprit.  I\r\nbetänkandet    redovisades    undersökningar     och\r\ngranskningar   som   då   pågick   eller   som  hade\r\ngenomförts.  Det  rörde sig bl.a. om en förberedande\r\nundersökning av Riksrevisionen,  en  förundersökning\r\nom   misstanke   om  mutbrott  hos  anställda   inom\r\nSystembolaget  och   misstanke  om  bestickning  hos\r\nleverantörer,  fördjupade  granskningar  som  ägaren\r\nlåtit revisorerna  i  de båda bolagen genomföra samt\r\nutomstående juristgranskningar  som  de båda bolagen\r\nsjälva tagit initiativ till. Utskottet  framhöll det\r\ndjupt  beklagliga  i  de  aktuella händelserna  inom\r\nSystembolaget och Vin & Sprit  och  delade  i  detta\r\navseende  den frustration som kom till uttryck i  de\r\ntvå motionerna.  Utskottet  ansåg  dock att de olika\r\nundersökningar och granskningar som genomförts eller\r\nsom  fortfarande pågick gav ett intryck  av  att  de\r\naktuella  händelserna  kommer  att  få  en  grundlig\r\ngenomgång.  Samtidigt  ville utskottet inte utesluta\r\natt   frågan   om  en  oberoende   eller   fördjupad\r\ngranskning  kan  komma  att  aktualiseras  framöver.\r\nUtskottet uppgav att det kommer att följa frågan och\r\nsåg gärna att ägaren  - genom Regeringskansliet - på\r\nlämpligt  sett  håller utskottet  informerat.  I  en\r\nreservation (fp,  kd)  begärdes att riksdagen skulle\r\nanmoda   regeringen   att  omgående   tillsätta   en\r\noberoende utredning med  uppgift att granska det som\r\ninträffat  i Systembolaget  och  Vin  &  Sprit  samt\r\nagerandet av respektive styrelse och företagsledning\r\noch den övriga  alkoholbranschen.  De undersökningar\r\nsom  då  pågick  eller  som hade genomförts  innebar\r\ninte, enligt reservanternas  mening,  att behovet av\r\nen oberoende utredning hade bortfallit.\r\n\r\nFörbättrad kapitalstruktur i statliga bolag\r\n\r\n\r\nVåren  2003  godkände riksdagen regeringens  förslag\r\natt, i samband med en översyn av kapitalstrukturen i\r\nstatligt ägda bolag, högst 3 miljarder kronor i form\r\nav extra utdelningar  från  de  statliga  bolagen år\r\n2003  fick  överföras  till  ett  särskilt  konto  i\r\nRiksgäldskontoret  och  användas  för insatser i  av\r\nstaten hel- eller delägda bolag (prop.  2002/03:100,\r\nbet. 2002/03:FiU21). Finansutskottet ansåg  att  det\r\nfanns goda skäl att skapa en ordning som underlättar\r\nkapitalomstruktureringar      i     den     statliga\r\nföretagssfären        genom       att       tillämpa\r\nspecialdestination. Staten  bör kunna agera på samma\r\nsätt som ett moderbolag som ger  koncernbidrag  till\r\nvissa  dotterbolag  och  finansiera  detta med medel\r\nfrån  andra dotterbolag. Finansutskottet  underströk\r\ndock  att  förslaget  bör  ges  en  sådan  form  att\r\nriksdagens inflytande på ett rimligt sätt garanteras\r\noch att  riksdagen  ges möjlighet att på ett korrekt\r\nsätt  utöva  finansmakten.   Av   detta  skäl  skall\r\nriksdagen  besluta  om  kapitaltillskott   i   varje\r\nenskilt  fall.  Vidare  uttalade finansutskottet att\r\nunderskott ej får uppkomma  på  kontot,  dvs.  någon\r\nkredit skall inte vara knuten till kontot. I den mån\r\nkapitaltillskott  behövs  och  de ej kan finansieras\r\nmed tillgängliga medel på kontot  bör  tillskottet i\r\nstället  tillskjutas  genom att anslag anvisas  över\r\nstatsbudgeten.  I  reservationer   (m,  fp,  c;  kd)\r\navvisades regeringens förslag och andra förslag till\r\nlösningar framfördes.\r\n\r\nSammanfattningsvis innebar riksdagens beslut våren\r\n2003 följande:\r\n- Ett konto har inrättats i Riksgäldskontoret  dit\r\nextra utdelningar i de statliga bolagen förs.\r\n-  Riksdagen  beslutar  för  ett år i taget om hur\r\nstort belopp som skall tillföras kontot. För år 2003\r\nfick kontot tillföras högst 3 miljarder kronor.\r\n-  Från kontot förs utgifter för  kapitaltillskott\r\neller  utnyttjande  av  hembudsavtal  i den statliga\r\nföretagssfären.  Riksdagen beslutar om utgifterna  i\r\nvarje enskilt fall.\r\n- Lån till statliga bolag hanteras ej över kontot.\r\n-  Om   behoven  av   kapitaltillskott  överstiger\r\ntillgängliga   medel   på  kontot   får   skillnaden\r\ntillskjutas   genom   att   anslag    anvisas   över\r\nstatsbudgeten. Underskott får ej uppkomma på kontot.\r\n-    Regeringen    förutsätts   göra   en   tydlig\r\npresentation varje år  i  budgetpropositionen av hur\r\nkontot    skall    finansieras    och     utnyttjas.\r\nHuvudprincipen  bör  vara att riksdagen i anslutning\r\ntill det s.k. rambeslutet på hösten fattar beslut om\r\nramarna för verksamheten  genom  att  ange hur stort\r\nbelopp som beräknas tillföras kontot nästa budgetår.\r\nDärefter  fattar  riksdagen  beslut i varje  enskilt\r\nfall i budgetprocessens andra  steg  eller senare på\r\ntilläggsbudget  under  det  löpande  budgetåret   om\r\ntillskotten till de statliga bolagen.\r\n\r\nI  den ekonomiska vårpropositionen våren 2004 (prop.\r\n2003/04:100) föreslog regeringen att behållningen på\r\ndet  särskilda  kontot  vid  utgången av år 2003 får\r\nanvändas  även  under  år 2004 för  kapitaltillskott\r\ntill SJ. Regeringen föreslog vidare att den skall få\r\nutnyttja kontot under år  2004  genom  att  tillföra\r\nkontot  medel  för  insatser  i  av  staten hel- och\r\ndelägda  bolag på de villkor som riksdagen  tidigare\r\nfattat  beslut   om   med  två  tillägg.  Regeringen\r\nföreslog att kontot skall  ha  en  kredit på högst 2\r\nmiljarder  kronor  under  år  2004  och om  krediten\r\nutnyttjas skall den ha återbetalats inklusive  ränta\r\nmed  extra utdelningar från statligt ägda bolag före\r\nutgången  av år 2004. Vidare föreslog regeringen att\r\nden sammanlagda  ramen för extra utdelningar som får\r\ntillföras kontot därmed höjs till totalt 5 miljarder\r\nkronor för åren 2003 och 2004.\r\n\r\nRiksdagens  beslut,   med   delvis   bifall   till\r\nregeringens   förslag,   innebar  sammanfattningsvis\r\nföljande (bet. 2003/04:FiU21):\r\n- Inklusive den tidigare medgivna ramen på högst 3\r\nmiljarder kronor bör högst 5 miljarder kronor i form\r\nav extra utdelningar från  de  statliga  bolagen  få\r\ntillföras  det  särskilda kontot i Riksgäldskontoret\r\nunder åren 2003 och 2004.\r\n- Underskott får inte uppkomma på kontot.\r\n- Ett nytt ramanslag,  Kapitalinsatser  i statliga\r\nbolag,  om 1 miljon kronor anvisas på tilläggsbudget\r\nför  år  2004  under  utgiftsområde  24  Näringsliv.\r\nRegeringen  bemyndigas  att  överskrida anslaget med\r\nhögst  2  miljarder  kronor. I den  takt  som  medel\r\ntillförs anslaget från  kontot  avräknas  dessa  mot\r\nanslaget.   Avsikten  är  att  anslaget  inte  skall\r\nbelastas vid årets slut.\r\n- Behållningen  på  kontot vid utgången av år 2003\r\nfår användas även under år 2004 för kapitaltillskott\r\ntill SJ.\r\n\r\nFinansutskottet   delade    den    uppfattning   som\r\nkonstitutionsutskottet  framfört i ett  yttrande  om\r\nvikten av att regeringen  återkommer  till riksdagen\r\nmed   förslag   till   en   permanent   ordning  för\r\nkapitalomstruktureringen      i     den     statliga\r\nföretagssfären,    om    regeringen    menar     att\r\nerfarenheterna  talar  för  att en sådan ordning bör\r\nfinnas. Riksdagsbesluten våren  2003  och våren 2004\r\nbör därvid ligga till grund om regeringen återkommer\r\ntill   riksdagen   med  förslag  till  en  permanent\r\nordning. En reservation (m, fp, kd, c) avlämnades.\r\n\r\nI budgetpropositionen för år 2005 begär regeringen\r\nriksdagens godkännande  av  att  regeringen under år\r\n2005  skall  få  vidta  åtgärder  för en  förbättrad\r\nkapitalstruktur  i statligt ägda företag  enligt  de\r\nvillkor som regeringen  förordar.  Ett  anslag  på 1\r\nmiljon  kronor föreslås samtidigt för att finansiera\r\nkapitalinsatser  i  statliga bolag. Sammanlagt har 2\r\n355 miljoner kronor förts  till och tagits i anspråk\r\nfrån det särskilda kontot i  Riksgäldskontoret under\r\nåren 2003 och 2004. Efter den  höjning av totalramen\r\nsom  riksdagen  beslöt om våren 2004  skulle  därmed\r\nåterstå ett utrymme  på  2  645  miljoner kronor för\r\nytterligare  kapitaltillskott under  åren  2004  och\r\n2005 under förutsättning  att  extra  utdelningar på\r\nmotsvarande belopp tillförs kontot. Den 30 juni 2004\r\nfanns på kontot 10,4 miljoner kronor som utgör ränta\r\npå  den  behållning  som  under  åren 2003 och  2004\r\nfunnits på kontot.\r\nEnligt regeringens uppfattning har den ordning som\r\nunder    de    senaste   åren   formats   för    att\r\nkapitalstrukturen   i  statliga  bolag  skall  kunna\r\nförbättras förutsättningar  att  svara  mot behoven,\r\nsägs  det  i  budgetpropositionen. Regeringen  anser\r\ndärför   att   ordningen    med    ett    konto    i\r\nRiksgäldskontoret och ett anslag som får överskridas\r\nunder   året  bör  tillämpas  även  under  år  2005.\r\nSammanfattningsvis  bör  följande  villkor gälla för\r\nkapitaltillskott    till    statliga    bolag    och\r\nfinansiering  av  tillskotten.  Regeringen bör  även\r\nunder  år  2005  få  föra  extra  utdelningar   från\r\nstatliga  bolag  till kontot i Riksgäldskontoret och\r\nefter  riksdagens  beslut   i  varje  särskilt  fall\r\nanvända  medlen  för  kapitaltillskott   i  statliga\r\nbolag.  Den  sammantagna  ramen,  dvs. inklusive  de\r\nåtgärder som vidtagits under åren 2003 och 2004, bör\r\näven   under  år  2005  vara  5  miljarder   kronor.\r\nMotsvarande  villkor  för  anslagets utnyttjande som\r\nriksdagen beslöt om för år 2004  bör  gälla även för\r\når  2005.  Det  betyder  att  anslaget endast  skall\r\nbelastas om det vid tillfället  för en kapitalinsats\r\ninte  finns  medel  på  kontot  i Riksgäldskontoret.\r\nRegeringen  kommer i samband med budgetpropositionen\r\nför år 2006 att  lämna en redogörelse för hur kontot\r\nutnyttjats.\r\nUtskottet kommer  senare  under  hösten  2004  - i\r\nbetänkande    2004/05:NU1    om   utgiftsområde   24\r\nNäringsliv    -    att    behandla    förslaget    i\r\nbugetpropositionen  om  kapitalinsatser  i  statliga\r\nbolag,  tillsammans  med de motioner som har  väckts\r\nmed anledning av detta förslag.\r\n\r\nGranskningar av konstitutionsutskottet\r\n\r\n\r\nI   konstitutionsutskottets    granskningsbetänkande\r\n2003/04:KU20  våren  2004  behandlades   två  frågor\r\nrörande  statliga  företag  -  Näringsdepartementets\r\nhandläggning  rörande  statligt  ägande   m.m.   och\r\nNäringsdepartementets  upphandling  av ekonomisk och\r\njuridisk  rådgivning.  Den förstnämnda  granskningen\r\nföranledde   uttalanden  av   konstitutionsutskottet\r\nangående regeringens  olika  roller  som  ägare  och\r\nförvaltare  av  statliga  företag,  som ansvarig för\r\nförslag som överlämnas till riksdagen för beslut och\r\nsom   myndighet   i   förhållande   till   enskilda.\r\nKonstitutionsutskottet  anförde  i  detta sammanhang\r\nbl.a. att regeringen inte uppfyllt kravet i 7 kap. 2\r\n§ regeringsformen på beredning av regeringsärenden i\r\nfråga om propositionen om överlåtelse  av  aktier  i\r\nSvenska Skogsplantor.\r\n\r\nBeträffande  Näringsdepartementets  upphandling av\r\njuridisk    och    ekonomisk    rådgivning    visade\r\ngranskningen  enligt  konstitutionsutskottets mening\r\natt   rättsläget   när  det   gäller   ramavtal   om\r\nupphandling     är    oklart.     Regeringskansliets\r\nbedömningar i fråga  om utformningen av ramavtal och\r\navrop  från  dem  kan enligt  konstitutionsutskottet\r\nanses ligga inom det  tolkningsutrymme  som funnits.\r\nKonstitutionsutskottet  förutsatte  att  osäkerheten\r\nkommer att undanröjas i samband med implementeringen\r\nav   ett   nytt   EG-direktiv   om  upphandling.  En\r\nreservation  (m,  fp,  kd, c) avlämnades.  Riksdagen\r\nföljde konstitutionsutskottet.\r\nStatliga bolag behandlades  också  hösten  2003  i\r\nkonstitutionsutskottets  betänkande  2003/04:KU10 om\r\ngranskning   av   statsrådens  tjänsteutövning   och\r\nregeringsärendenas                     handläggning.\r\nKonstitutionsutskottet      anförde      beträffande\r\nregeringens styrning av de statliga bolagen  att det\r\när av betydelse att styrningen sker på ett sätt  som\r\nskapar möjlighet att i efterhand granska regeringens\r\nagerande.  Det  bör  utvecklas  rutiner  som gör det\r\nmöjligt att följa upp viktigare händelseförlopp  och\r\natt  granska  vilka  kontakter  som förevarit mellan\r\nbolagsledningar och berörda departement  i frågor av\r\nstörre  betydelse, sades det. Konstitutionsutskottet\r\nförutsatte   att  det  fortsatta  utvecklingsarbetet\r\navseende ägarstyrningen görs i medvetande om detta.\r\nSommaren  2004   har   tre  granskningsanmälningar\r\navseende  den  statliga  styrningen   av  Vattenfall\r\ninlämnats till konstitutionsutskottet.  En  anmälan,\r\nsom  inlämnats  av  Maria  Larsson  (kd),  avser  en\r\ngranskning   av   dåvarande   näringsminister   Leif\r\nPagrotskys    tjänsteutövning    i    samband    med\r\nRiksrevisionens begäran att få ta del av material  i\r\narbetet  med  granskningen  av  statens  styrning av\r\nVattenfall.   I   anmälan   frågas   om  regeringens\r\nägarstyrning  är  förenlig med de högt ställda  krav\r\nman måste ha på förvaltningen av våra gemensamt ägda\r\ntillgångar och om den  sker  på  ett sätt som skapar\r\nmöjlighet   att  i  efterhand  granska   regeringens\r\nagerande. Två  anmälningar har inlämnats av Ingegerd\r\nSaarinen (mp). Den  ena avser en granskning avseende\r\nföljande  punkter:  Att   regeringen  och  dåvarande\r\nnäringsminister   Leif   Pagrotsky   inte   vidtagit\r\ntillräckliga åtgärder med  anledning  av  den kritik\r\nsom  riksdagen  i  juni  2003 riktade mot regeringen\r\nrörande det sätt på vilket regeringen utövat statens\r\nroll som ägare av Vattenfall.  Att  regeringen låtit\r\nVattenfall   utveckla  en  egen  klimatpolitik   som\r\navviker från EU:s,  Sveriges  och Tysklands politik.\r\nAtt regeringen, mot riksdagens  beslut om avveckling\r\nav kärnkraften, låtit Vattenfall  fatta  beslut  som\r\ninnebär  att  det  är  just inom detta område som en\r\nstor del av investeringarna  har  skett och planeras\r\nske.  Att  regeringen  låtit  Vattenfall   ta  stora\r\nekonomiska  risker  med  medborgarnas  egendom.  Att\r\nregeringen  låtit Vattenfall utvecklas på  ett  sätt\r\nsom  strider  mot   målen   för  Sveriges  och  EU:s\r\nkonkurrenslagstiftning.   Den   andra   anmälan   av\r\nIngegerd Saarinen avser en granskning  av  dåvarande\r\nnäringsminister Leif Pagrotskys lämnande av  påstått\r\noriktiga    uppgifter    till    kammaren   vid   en\r\ninterpellationsdebatt       avseende       bristande\r\nägarstyrning av Vattenfall den 20 februari 2004.  De\r\ntre  nämnda  granskningsanmälningarna  planeras  bli\r\nbehandlade  av  konstitutionsutskottet  under  våren\r\n2005 i granskningsbetänkande 2004/05:KU30.\r\n\r\nInterpellationer och frågor i riksdagen\r\n\r\n\r\nDåvarande näringsminister Leif Pagrotsky besvarade i\r\noktober  2004 en interpellation (ip. 2004/05:17)  av\r\nAnne-Marie   Pålsson   (m)   om   huruvida  han  gör\r\nbedömningen att statliga bolag bör  föregå  med gott\r\nexempel för att regeringens uppfattning i etikfrågan\r\nskall  vara  trovärdig  och  om  detta  inte  gäller\r\nsärskilt    Systembolaget.    I   sitt   svar   sade\r\nnäringsministern att regeringen  på  de  områden som\r\ninterpellanten  hade  tagit  upp - öppen redovisning\r\noch rimliga anställningsvillkor  -  på  ett  väldigt\r\ntydligt och konkret sätt visat vad som gäller för de\r\nstatligt  ägda  bolagen och att målen är högt satta.\r\nHan hänvisade till  de riktlinjer för den ekonomiska\r\nrapporteringen för företag  med  statligt ägande som\r\nregeringen  beslöt  om i mars 2002 och  som  ställer\r\nkrav  som  ligger i nivå  med  vad  som  gäller  för\r\nbörsnoterade  företag.  Bland  annat  skall statliga\r\nbolag publicera kvartalsrapporter på sina  hemsidor.\r\nHan  hänvisade  vidare  till  de nya riktlinjer  som\r\nbl.a.  behandlar  anställningsvillkor   för  ledande\r\nbefattningshavare  och  som regeringen beslöt  om  i\r\noktober 2003. Vissa delar i riktlinjerna - som t.ex.\r\natt  särredovisa ersättningar  till  ledningsgruppen\r\nper individ  och  att  redovisa  och  motivera  vd:s\r\nersättning   på  bolagsstämman  -  är  nya  och  mer\r\nlångtgående än  de  krav som för närvarande finns på\r\nbörsbolag.  Det  är  varje   styrelses   ansvar  att\r\ntillämpa  de  riktlinjer  som  regeringen  beslutat,\r\npåpekade näringsministern och konstaterade att vissa\r\nbolag,    däribland    Systembolaget,    ännu   inte\r\nsärredovisar   ledningsgruppens   ersättningar   per\r\nindivid. Han sade sig ha en viss förståelse  för att\r\nvissa  bolag  behöver  en  omställningstid innan nya\r\nprinciper  kan tillämpas fullt  ut,  men  förutsatte\r\ndock att det  efter  en  övergångsperiod  kommer att\r\nfinnas en hundraprocentig efterlevnad, givet att det\r\ninte  finns  goda  skäl att inta en annan linje.  Då\r\nmåste de skälen redovisas och motiveras.\r\n\r\nNär det gäller Systembolaget,  som särskilt lyftes\r\nfram  i interpellationen, påpekade  näringsministern\r\natt   det   anställningsavtal   som   Systembolagets\r\nstyrelse  ursprungligen  tecknade med vd:n baserades\r\npå de principer som gällde  när  avtalet  tecknades,\r\ndvs. regeringens riktlinjer från år 1996. Regeringen\r\nhar    inte    ställt    krav    på   att   ingångna\r\nanställningsavtal  inte skall följas  eller  att  de\r\nskall omförhandlas.  Systembolagets  styrelse  valde\r\ndock  år  2002 att omförhandla pensionsvillkoren för\r\nvd:n i syfte  att  reducera  Systembolagets framtida\r\npensionskostnader.  Från och med  år  2002  övergick\r\ndelar av hennes pension från att vara förmånsbestämd\r\ntill    att   bli   avgiftsbestämd.    Den    totala\r\npensionskostnaden  utgör således en blandning av två\r\nolika pensionslösningar och kan därför inte jämföras\r\nmed den begränsning  till  högst  30  %  som anges i\r\nriktlinjerna  och som avser en renodlad lösning  med\r\navgiftsbestämd  pension,  anförde  näringsministern.\r\nHan   menade  att  av  regeringens  skrivelse   till\r\nriksdagen om företag med statligt ägande framgår att\r\nregeringen   fortsätter   att  ha  en  ägarpolicy  i\r\nframkant, vilket gäller inte  minst  för  frågor  av\r\nförtroendekaraktär.   Hans  målsättning  är  att  de\r\nstatliga bolagen skall vara föredömen för det övriga\r\nnäringslivet, vilket är  en målsättning som han sade\r\nsig  veta  delas  av  bolagsstyrelserna  i  samtliga\r\nbolag.\r\nFrågan om etisk policy  har  också tagits upp i en\r\nfråga  (fr.  2004/05:44)  till näringsminister  Leif\r\nPagrotsky av Gustav Fridolin  (mp).  Han  undrade om\r\nnäringsministern   med   anledning   av  regeringens\r\nskrivelse  har verkat för att fler statliga  företag\r\n(än de tidigare  24)  skall utarbeta en etisk policy\r\nför   sin   verksamhet.   I  sitt   svar   hänvisade\r\nnäringsministern till att han  senast  i samband med\r\nett   styrelseseminarium   våren   2004,   dit  alla\r\nstyrelseledamöter hade inbjudits, talade om  att han\r\nvill  att de statliga företagen skall vara föredömen\r\ni näringslivet när det gäller etik och moral och hur\r\nman  hanterar  samhällsproblem.  De  riktlinjer  som\r\nregeringen  utfärdar  för  de  statliga  bolagen  är\r\nviktiga  och  skall  ge  styrelserna  vägledning vid\r\nsvåra  vägval, men de är också ett uttryck  för  att\r\nregeringen  ständigt  vill höja ambitionsnivån, sade\r\nnäringsministern. Riktlinjerna  har  ofta  fått stor\r\ninverkan   även   på   övriga  näringslivet,  varvid\r\njämställdhet,  etik och moral  framhölls  som  några\r\nexempel. För näringsministern  är  det  viktigt  att\r\nriktlinjerna  tas om hand av styrelsen på ett snabbt\r\noch effektivt sätt.  Han  sade sig vara övertygad om\r\natt  detta  har  uppmärksammats   av  styrelser  och\r\nbolagsledningar  och  att det i nästa  skrivelse  om\r\nföretag  med  statligt  ägande   kommer   att  kunna\r\nredovisas   att   fler   företag  har  beslutat  och\r\nkommunicerat sin etikpolicy.\r\nFrågan om löner och andra  anställningsvillkor har\r\nunder inledningen av riksmötet 2004/05 varit föremål\r\nför   två   frågor   i   riksdagen  till   dåvarande\r\nnäringsminister  Leif  Pagrotsky.  Den  första  (fr.\r\n2004/05:15),  av  Allan  Widman   (m),  avsåg  vilka\r\nåtgärder näringsministern var beredd  att  vidta för\r\natt  ambitionerna  i  regeringens riktlinjer rörande\r\nanställningsvillkor för  personer  i företagsledande\r\nställning    skall   börja   förverkligas   avseende\r\nVattenfall. I  sitt  svar  sade näringsministern att\r\nstaten är en viktig bolagsägare  och skall gå före i\r\nfrågor    som    t.ex.   ersättning   till   ledande\r\nbefattningshavare.  Regeringen  antog  därför hösten\r\n2003, som tidigare nämnts, nya riktlinjer  på  detta\r\nområde,    där    det    bl.a.    slås    fast   att\r\nföretagsledningen  skall  ha  en  ersättning som  är\r\nkonkurrenskraftig men inte löneledande i förhållande\r\ntill  jämförbara  företag, erinrade näringsministern\r\nom. Han uppgav att  han  anser  att lönenivåerna för\r\nvd:ar  och  andra  ledande personer  i  näringslivet\r\ngenerellt sett är alldeles  för höga. Det är viktigt\r\natt staten i sina bolag bidrar  till  att stävja den\r\nutvecklingen,   samtidigt   som  bolagen  måste   ha\r\nmöjlighet  att  rekrytera  personer   med   speciell\r\nkompetens  och  speciella erfarenheter. Det ankommer\r\npå   styrelsen  och   vd:n   att   säkerställa   att\r\nregeringens  riktlinjer för anställningsvillkor även\r\ntillämpas för  andra  personer i bolaget som innehar\r\nen företagsledande ställning, sade näringsministern.\r\nI   detta   ligger   även  att   årligen   utvärdera\r\nlönenivåerna i förhållande till jämförbara företag.\r\nDen  andra  frågan  (fr.  2004/05:33),  av  Barbro\r\nHietala   Nordlund   (s),   avsåg   vilka   åtgärder\r\nnäringsministern  var  beredd  att   vidta  för  att\r\nförhindra  pågående  utveckling med höga  lönepåslag\r\noch miljoner i bonusutdelning  för chefer i statligt\r\nägda bolag. Näringsministerns svar  överensstämde  i\r\nstort med det nyss redovisade och han hänvisade åter\r\ntill  de  nya  riktlinjerna  från  hösten  2003. Han\r\nframhöll att dessa riktlinjer slår fast att  vd inte\r\nskall     omfattas     av    bonus    eller    andra\r\nincitamentsprogram,  och   han   förväntar  sig  att\r\nriktlinjerna  tillämpas vid varje tillfälle  då  nya\r\navtal tecknas.\r\n\r\nFörtroendekommissionen\r\n\r\n\r\nI  Förtroendekommissionens  betänkande  Näringslivet\r\noch förtroendet (SOU 2004:47), som avlämnades i mars\r\n2004,  berörs  ägarstyrning  i  de statliga bolagen.\r\nFörtroendekommissionens bedömning  är att styrningen\r\nav  de  statligt  ägda  företagen bl.a.  präglas  av\r\notydliga ägaruppdrag och  bristande resurser för att\r\nutöva   ägarrollen.   I  fråga  om   nominering   av\r\nstyrelseledamöter   har  staten   emellertid   varit\r\nföregångare  med nyligen  utformade  regler  för  en\r\nstrukturerad styrelseutvärdering  och en systematisk\r\nprocess  för nomineringsarbetet med  bl.a.  krav  på\r\nvalberedning,  anser  kommissionen.  När  det gäller\r\notydliga  ägaruppdrag  sägs att det inte främjar  en\r\neffektiv bolagsstyrning  att försöka upprätthålla en\r\nfiktion  av en fullt konkurrensutsatt  och  renodlat\r\nkommersiell     verksamhet    med    ett    entydigt\r\nkapitalavkastningsmål  om bolaget i verkligheten har\r\ndelvis  monopolställning  och/eller  sidouppdrag  av\r\nsamhällskaraktär.  Därför  föreslås  att  det för de\r\nstatligt    helägda    bolagen    skall    utarbetas\r\nverklighetstrogna  och  fullödiga  beskrivningar  av\r\nvarje bolags ägaruppdrag samt effektiva modeller för\r\nstyrning    av    verksamheten   mot   sådana    mer\r\nmångfasetterade målbilder.\r\n\r\nBeträffande  utövande   av   ägarrollen   föreslår\r\nkommissionen  en omorganisation och förstärkning  av\r\nstatens resurser för bolagsstyrning enligt följande:\r\n- Förvaltningen  av  samtliga av staten hel- eller\r\ndelägda        bolag        koncentreras        till\r\nNäringsdepartementet.\r\n- Resurserna för bolagsförvaltning  förstärks  med\r\nminst  50  %  till  en  beräknad merkostnad av ca 15\r\nmiljoner kronor.\r\n-  Bolagsförvaltarnas  arbete   förändras  så  att\r\nmindre  tid  läggs  på  att de själva skall  ingå  i\r\nbolagens  styrelser och mer  tid  på  att  formulera\r\nägaruppdrag, följa upp måluppfyllelsen och att styra\r\nnomineringsprocessen.\r\n- En pool  av  externa  specialister  inrättas som\r\nkompetensförstärkning    av    departementets   egna\r\nresurser.\r\n\r\nRemissbehandling  av  kommissionens  betänkande  har\r\nnyligen genomförts.\r\n\r\n\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén\r\n\r\n\r\nOffentlighets-  och sekretesskommittén  avlämnade  i\r\nslutet av augusti 2004 sitt slutbetänkande Insyn och\r\nsekretess - i statliga företag och i internationellt\r\nsamarbete (SOU 2004:75).  I betänkandet föreslås att\r\noffentlighetsprincipen skall  tillämpas hos statliga\r\nföretag.    Aktiebolag,    ekonomiska    föreningar,\r\nstiftelser  och  handelsbolag  där  staten  har  ett\r\ndominerande      inflytande      skall      tillämpa\r\noffentlighetsprincipen och sekretesslagen. Intresset\r\nav insyn i offentlig verksamhet gör sig gällande med\r\nlikartad styrka oavsett den yttre form som valts för\r\nverksamheten, sägs det. Offentlighetsprincipen skall\r\ninte gälla i ett statligt  företag  vars  aktier  är\r\nnoterade   på   en   svensk   eller  utländsk  börs.\r\nRegeringen  skall, enligt förslaget,  kunna  besluta\r\natt hela eller  en del av ett statligt företag skall\r\nundantas    från   offentlighetsprincipen,    varvid\r\nundantag endast  skall  vara  möjligt  om  det finns\r\nsärskild  anledning  med  hänsyn  till verksamhetens\r\nart,  konkurrenssituation  eller  andra   väsentliga\r\nekonomiska  intressen.  Om ett företag har rättsligt\r\neller   faktiskt  monopol  eller   någon   form   av\r\nsamhällsuppgift    skall    det    dock   endast   i\r\nundantagsfall  kunna  bli  aktuellt  att   inskränka\r\ninsynen.  Införandet  av offentlighetsprincipen  hos\r\nstatliga  företag  innebär,  enligt  kommittén,  små\r\nkostnader för investeringar och drift, kostnader som\r\nskall vägas mot de vinster  som uppstår genom bättre\r\ninsyn, t.ex. ökad effektivitet  och minskad risk för\r\nkorruption.\r\n\r\nEnligt  uppgift  från  Justitiedepartementet,  som\r\nansvarar   för   frågan,  har  betänkandet   nyligen\r\nskickats ut på remiss,  och  remisstiden utgår den 1\r\napril 2005.\r\n\r\nGranskningar hos Riksrevisionen\r\n\r\n\r\nInom   Riksrevisionen   är  fyra  granskningar   med\r\nkoppling  till statliga företag  aktuella,  nämligen\r\nFörvaltning  och  styrning av statliga bolag - några\r\nfallstudier,   Vattenfall,    Statens    risker    i\r\nArlandaprojektet och Representation och förmåner för\r\nledningen i statliga bolag och stiftelser.\r\n\r\nBeträffande  den  första granskningen, Förvaltning\r\noch styrning av statliga  bolag - några fallstudier,\r\nsägs i presentationen av projektet i Riksrevisionens\r\nprojektlista att regeringens  mål är att styrelserna\r\nskall   innehålla   hög   kompetens  anpassad   till\r\nrespektive   företags  verksamhet,   situation   och\r\nframtida utmaningar. Sammansättningen skall ändras i\r\ntakt  med  att  företaget  utvecklas  och  omvärlden\r\nförändras.  Varje   nominering   skall   utgå   från\r\nkompetensbehovet hos styrelsen i respektive företag.\r\nGranskningen  skall  visa  huruvida  riktlinjer  och\r\nföreskrifter  har  följts  avseende  nomineringen av\r\nstyrelseledamöter,  den  löpande  förvaltningen  och\r\nfunktionen  som  ägarrepresentant på  bolagsstämman.\r\nFallstudierna avser  följande  sex  företag: Svenska\r\nSpel, Apoteket, Systembolaget, Samhall,  Posten  och\r\nVin   &   Sprit.  Granskningen  beräknas  komma  att\r\navslutas senare under hösten 2004.\r\nResultatet    från    den    andra    granskningen\r\npresenterades i juni 2004 i rapporten Vattenfall  AB\r\n-  Uppdrag  och  statens styrning (RiR 2004:18). Mot\r\nbakgrund av Vattenfalls  uppdrag  att inom ramen för\r\naffärsmässighet  verka  för  en omställning  av  det\r\nsvenska  energisystemet har Riksrevisionen  granskat\r\nhur dessa  krav  har hanterats av ägarförvaltningen,\r\ndvs.  regeringen och  Näringsdepartementet,  och  av\r\nbolagets     ledning,     dvs.     styrelsen     och\r\nkoncernledningen.  I  granskningen görs en analys av\r\nhur Vattenfalls expansion  i Tyskland relaterar till\r\nde   svenska   miljö-  och  energipolitiska   målen.\r\nRiksrevisionen  konstaterar   att  regeringen  varit\r\notydlig vid styrningen av Vattenfall. Regeringen och\r\nbolagsledningen har inte tagit initiativ till att få\r\nklargjort om förvärven i Tyskland  var förenliga med\r\nden    av    riksdagen    beslutade    miljö-    och\r\nenergipolitiken.   Granskningen   visar   också  att\r\nredovisningen  i  Vattenfalls  årsredovisningar  för\r\nåren 2001 och 2002 vad gäller förvärven  i  Tyskland\r\när  ofullständig och att det inte går att utläsa  de\r\nfinansiella   effekter   som   förvärven   haft  för\r\nVattenfall. Svenska staten har heller inte möjlighet\r\ntill insyn och kontrollmöjligheter av verksamheten i\r\nVattenfalls    tyska   dotterbolag.   Riksrevisionen\r\nrekommenderar att  regeringen tar initiativ till att\r\ntydliggöra Vattenfalls uppdrag vad gäller miljö- och\r\nenergipolitik. Riksrevisionen  anser  att  det finns\r\nskäl att ytterligare pröva om Vattenfalls verksamhet\r\ni andra länder enbart bör styras och bedömas utifrån\r\nlagenlighet  och affärsmässighet i respektive  land.\r\nRiksrevisionen  rekommenderar  också  att regeringen\r\növerväger  vilken insyn och kontroll svenska  staten\r\nbör ha i Vattenfalls  och  andra  statliga  företags\r\nutländska dotterbolag.\r\nRiksrevisionens styrelse har nyligen beslutat  att\r\növerlämna   en   framställning  till  riksdagen  med\r\nanledning   av   granskningen   av   Vattenfall.   I\r\nframställningen (2004/05:RRS5) föreslås följande tre\r\ntillkännagivanden:**************************************************************\r\n*********************\r\n**************************\r\nd\r\n*\r\n*</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Regeringens skrivelse och synen på statligt ägande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N21 yrkandena 1-3 och 5, 2003/04:N22 yrkandena 1, 2 och 4 i denna del, 2003/04:N23 yrkandena 1 och 2, 2003/04:N24 yrkandena 1, 2 och 4-6, 2004/05:Fi232 yrkande 14, 2004/05:T459 yrkande 13, 2004/05:T464 yrkande 12, 2004/05:N249 yrkande 5, 2004/05:N256 yrkandena 1, 12-14 och 16, 2004/05:N310 yrkandena 1-4, 2004/05:N393 yrkande 30, 2004/05:N413 yrkande 11 och 2004/05:N431 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "4D6F60EC-38AD-11D9-AED3-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "133",
                    "0",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4D6F60EC-38AD-11D9-AED3-000475504AA4",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Kommission för en översyn av statliga bolags agerande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N431 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "4D6F610C-38AD-11D9-AED3-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "3",
                    "40",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "0",
                    "17",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "2",
                    "25",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "48",
                    "82",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4D6F610C-38AD-11D9-AED3-000475504AA4",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Företag med samhällsintressen och vissa speciella företag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N256 yrkandena 15, 17, 19, 20 och 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Generellt om statens ägarutövning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N21 yrkandena 4, 6 och 7, 2003/04:N22 yrkandena 3 och 4, båda i denna del, 2003/04:N24 yrkande 3, 2004/05:N256 yrkandena 2 och 6-9 samt 2004/05:N440 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "4D6F6118-38AD-11D9-AED3-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "133",
                    "0",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4D6F6118-38AD-11D9-AED3-000475504AA4",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Vissa speciella frågor rörande statens ägarutövning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:So357 yrkande 3 och 2004/05:N256 yrkandena 3-5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Bolagsledningarnas löner och ersättningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:N21 yrkandena 8-10, 2003/04:N22 yrkande 3 i denna del, 2004/05:N211, 2004/05:N256 yrkandena 10 och 11 samt 2004/05:N440 yrkandena 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "4D6F612F-38AD-11D9-AED3-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "44",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "43",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "28",
                    "106",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4D6F612F-38AD-11D9-AED3-000475504AA4",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU4",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Regeringens skrivelse och synen på statligt ägande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Kommission för en översyn av statliga bolags agerande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Kommission för en översyn av statliga bolags agerande",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Företag med samhällsintressen och vissa speciella företag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Företag med samhällsintressen och vissa speciella företag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Generellt om statens ägarutövning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Vissa speciella frågor rörande statens ägarutövning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Vissa speciella frågor rörande statens ägarutövning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Bolagsledningarnas löner och ersättningar",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Bolagsledningarnas löner och ersättningar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Bolagsledningarnas löner och ersättningar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-09-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-17 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-11-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-11-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-11-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Motionerna avslås.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 06:09:35"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Riksdagen föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna. Riksdagen säger nej till ett antal motioner som handlar om synen på statligt ägande av företag och försäljning av statliga företag, statens ägarutövning och bolagsledningarnas löner och ersättningar. ",
          "dok_id": "GS01NU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Statliga företag (NU4)",
          "dok_id": "GS01NU4",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 06:09:35"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01NU4",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:39"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Näringsutskottet föreslår att skrivelsen  läggs till handlingarna. Utskottet säger nej till ett antal motioner som handlar om synen på statligt ägande av företag och försäljning av statliga företag, statens ägarutövning och bolagsledningarnas löner och ersättningar.</p>",
          "dok_id": "GS01NU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:18"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Statliga företag (NU4)",
          "dok_id": "GS01NU4",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:18"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01NU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_4.docx",
          "filstorlek": "163013",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Statliga företag",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A6F07A9C-0E32-400B-B3BE-A79EE08DBCBC"
        },
        {
          "dok_id": "GS01NU4",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_4.pdf",
          "filstorlek": "696600",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_nu_4",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/010241E0-46DC-4CAC-AB21-57FC1304F525"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N21 med anledning av skr. 2003/04:120 2004 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GR02N21",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N21",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:120 2004 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N22 med anledning av skr. 2003/04:120 2004 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GR02N22",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N22",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:120 2004 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N23 med anledning av skr. 2003/04:120 2004 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GR02N23",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N23",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:120 2004 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N24 med anledning av skr. 2003/04:120 2004 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GR02N24",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N24",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:120 2004 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi232 Jobb istället för bidrag - Liberal politik inom alliansen för 300 000 nya Jobb - Folkpartiet liberalernas ekonomisk-politiska motion",
          "ref_dok_id": "GS02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Jobb istället för bidrag - Liberal politik inom alliansen för 300 000 nya Jobb - Folkpartiet liberalernas ekonomisk-politiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N211 Lönetak i statliga bolag",
          "ref_dok_id": "GS02N211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N211",
          "ref_dok_titel": "Lönetak i statliga bolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N249 Fri konkurrens för ökad tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N249",
          "ref_dok_titel": "Fri konkurrens för ökad tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N256 Statliga bolag",
          "ref_dok_id": "GS02N256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N256",
          "ref_dok_titel": "Statliga bolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N310 Renodlad samhällsverksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02N310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N310",
          "ref_dok_titel": "Renodlad samhällsverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_id": "GS02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Näringspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N431 Statliga bolag",
          "ref_dok_id": "GS02N431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N431",
          "ref_dok_titel": "Statliga bolag",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N440 Styrning av statliga företag",
          "ref_dok_id": "GS02N440",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N440",
          "ref_dok_titel": "Styrning av statliga företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm och Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:So357 Förändring för äldre - makt och trygghet",
          "ref_dok_id": "GS02So357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "So357",
          "ref_dok_titel": "Förändring för äldre - makt och trygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T459 Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_id": "GS02T459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T459",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 22 Kommunikationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:T464 Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02T464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "T464",
          "ref_dok_titel": "Vägar för ny kommunikationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-01",
          "ref_dok_id": "GS0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2004-12-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-11-25",
          "ref_dok_id": "GS0937",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "37",
          "ref_dok_titel": "2004-11-25",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:69",
          "ref_dok_id": "GS0K69",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "69",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:69",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}