{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2222709",
      "dok_id": "GS01NU3",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "NU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:NU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:36",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:40",
      "titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01NU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01NU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:NU3</div><h1>Utgiftsområde 21 Energi</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  de  av regeringen föreslagna\r\nanslagen  (totalt  ca  1,4  miljarder   kronor)  och\r\nbemyndigandena     för    budgetåret    2005    inom\r\nutgiftsområde   21   Energi.    Likaså    tillstyrks\r\nregeringens  förslag  om  fortsatt stöd för solvärme\r\nunder åren 2005-2007. Företrädare  i  utskottet  för\r\nModerata     samlingspartiet,     Folkpartiet    och\r\nKristdemokraterna  har  avstått  från  att  delta  i\r\nbeslutet om anslag. De erinrar i särskilda yttranden\r\nom  de  budgetförslag  som framlagts  av  respektive\r\nparti. I förhållande till  regeringens  förslag  för\r\nutgiftsområdet ville Moderata samlingspartiet minska\r\nutgiftsramen  med  295  miljoner kronor, Folkpartiet\r\nmed 356 miljoner kronor och Kristdemokraterna med 55\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nVidare tillråder utskottet  riksdagen  att bifalla\r\nregeringens förslag rörande ett vägledande  mål  för\r\nanvändningen  av  biodrivmedel  och  andra förnybara\r\ndrivmedel.  Enligt  förslaget skall målet  vara  att\r\nanvändningen  av biodrivmedel  och  andra  förnybara\r\ndrivmedel i Sverige  fr.o.m.  år  2005  skall utgöra\r\nminst  3 %  av  den  totala  användningen. Utskottet\r\nmenar att det är angeläget att  minska  beroendet av\r\nfossila bränslen och har heller inget att erinra mot\r\nden nivå som regeringen föreslagit för målet.  I  en\r\nreservation (m, fp) framförs en annan uppfattning.\r\nUtskottet  tillstyrker även regeringens förslag om\r\nmål  för de långsiktiga  energipolitiska  insatserna\r\nkring  forskning,  utveckling och demonstration inom\r\nenergiområdet.  I  enlighet   med   vad   regeringen\r\nföreslagit   anser   utskottet   att  målet  för  de\r\nlångsiktiga  energipolitiska insatserna  skall  vara\r\natt bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap\r\noch kompetens  som  behövs  för  att  möjliggöra  en\r\nomställning    till    ett    långsiktigt   hållbart\r\nenergisystem i Sverige, samt att utveckla teknik och\r\ntjänster som kan kommersialiseras  och  därmed bidra\r\ntill   energisystemets  omställning  och  utveckling\r\nsåväl i  Sverige  som  på  andra marknader. Även här\r\nframförs en avvikande uppfattning  i  en reservation\r\n(m, fp, kd).\r\nBeträffande Svenska kraftnät tillstyrker utskottet\r\nregeringens   förslag   till  investeringsplan   för\r\naffärsverket   vad   gäller   perioden    2005-2007,\r\ninklusive  investering  i en planerad likströmskabel\r\nmellan  Sverige och Finland.  De  motioner  vari  en\r\nannan  ordning   förespråkas   avstyrks   samtidigt.\r\nDärtill  förordar utskottet att riksdagen bemyndigar\r\nregeringen  att  för  år 2005 ge Svenska kraftnät de\r\nfinansiella   befogenheter    som    föreslagits   i\r\nbudgetpropositionen.    När   det   gäller   svenska\r\nkraftnäts   investeringsplan   framförs   en   annan\r\nuppfattning i en reservation (mp).\r\nI betänkandet  behandlas även motioner som rör den\r\nallmänna inriktningen av energipolitiken, kärnkraft,\r\nvattenkraft, naturgas,  vindkraft,  torv, solenergi,\r\nvärmepumpar,     etanolproduktion    samt    Statens\r\nenergimyndighet. Motionsyrkandena om kärnkraften rör\r\navvecklingen av kärnkraften,  folkomröstning rörande\r\nkärnkraften,    förbudet    mot    uppförande     av\r\nkärnkraftsreaktorer, förbudet mot vissa förberedande\r\nåtgärder   samt   vissa   övriga   frågor.  Samtliga\r\nmotionsyrkanden  på  ovan angivna områden  avstyrks,\r\nmed anförda motiveringar,  av  utskottet.  Yrkandena\r\nföljs  upp  i  reservationer - avseende den allmänna\r\ninriktningen av  energipolitiken  (m,  fp,  kd; mp),\r\navvecklingen   av   kärnkraften  (m,  fp,  kd;  mp),\r\nfolkomröstning rörande  kärnkraften (m, fp; kd; mp),\r\nförbudet mot uppförande av  kärnkraftsreaktorer  (m,\r\nfp),  förbudet  mot  vissa förberedande åtgärder (m,\r\nfp, kd), vissa övriga  frågor  rörande kärnkraft (m,\r\nfp, kd), vattenkraft (m, fp, kd;  mp),  naturgas (m,\r\nfp,  kd;  mp), vindkraft (m, fp; mp), torv  (m,  fp,\r\nmp), solenergi  (m, fp; kd; mp), värmepumpar (m, fp;\r\nmp), etanolproduktion  (m,  fp;  c;  mp) och Statens\r\nenergimyndighet (m, fp, kd; mp).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.      Allmän inriktning av\r\nenergipolitiken\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:U311\r\nyrkandena 20 och 21, 2004/05:MJ368 yrkandena 1, 6\r\noch  7,  2004/05:MJ498   yrkandena   7   och   8,\r\n2004/05:N220,     2004/05:N262,     2004/05:N273,\r\n2004/05:N283,    2004/05:N296   yrkandena    1-3,\r\n2004/05:N298 yrkandena  2-4  och  8, 2004/05:N307\r\nyrkandena  4  och  16,  2004/05:N309  yrkande  1,\r\n2004/05:    N312,    2004/05:N337,   2004/05:N348\r\nyrkandena  4  och  11,  2004/05:N355  yrkande  1,\r\n2004/05:N376,     2004/05:N377,      2004/05:N405\r\nyrkandena 1, 3, 9 och 16, 2004/05:N410  yrkandena\r\n1, 2, 7, 10, 11 och 17, 2004/05:N413 yrkande  10,\r\n2004/05:N414 yrkande 11 och 2004/05:N421.\r\nReservation 1 (m, fp, kd)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n2.      Mål för användningen av\r\nbiodrivmedel och andra förnybara drivmedel\r\n\r\nRiksdagen  godkänner vad regeringen föreslår om\r\nvägledande mål  för  användningen av biodrivmedel\r\noch andra förnybara drivmedel  och  avslår motion\r\n2004/05:N375 yrkande 1. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 21 punkt 1.\r\nReservation 3 (m, fp)\r\n\r\n3.      Mål för insatser kring forskning,\r\nutveckling och demonstration på\r\nenergiområdet\r\n\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen  föreslår om\r\nmål för de långsiktiga energipolitiska insatserna\r\nkring  forskning,  utveckling  och  demonstration\r\ninom energiområdet och avslår motion 2004/05:N375\r\nyrkandena  2, 3 och 5. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 21 punkt 2.\r\nReservation 4 (m, fp, kd)\r\n\r\n4.      Avvecklingen av kärnkraften\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ66\r\nyrkande 6, 2004/05:N242  yrkande  5  i denna del,\r\n2004/05:N276  yrkande 1, 2004/05:N307 yrkande  9,\r\n2004/05:N309    yrkandena    3-5,    2004/05:N348\r\nyrkandena 1 och 2,  2004/05:N405 yrkandena 12 och\r\n13,  2004/05:N410  yrkande   3,    2004/05:  N415\r\nyrkande 1 i denna del och 2004/05:N420  yrkandena\r\n1, 2 och 4.\r\nReservation 5 (m, fp, kd)\r\nReservation 6 (mp) - motiv.\r\n\r\n5.     Folkomröstning rörande\r\nkärnkraften\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2004/05:K294  och\r\n2004/05:K341.\r\nReservation 7 (m, fp) - motiv.\r\nReservation 8 (kd)\r\nReservation 9 (mp) - motiv.\r\n\r\n6.      Förbudet mot uppförande av\r\nkärnkraftsreaktorer\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ66\r\nyrkande 5 i denna del, 2004/05:N242 yrkande  5  i\r\ndenna    del,    2004/05:N309   yrkande   6   och\r\n2004/05:N405 yrkande 14.\r\nReservation 10 (m, fp)\r\n\r\n7.      Förbudet mot vissa förberedande\r\nåtgärder\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ66\r\nyrkande    5    i    denna   del,   2004/05:N203,\r\n2004/05:N251,     2004/05:N309     yrkande     7,\r\n2004/05:N405 yrkande 15, 2004/05:N410 yrkande 19,\r\n2004/05:N415  yrkande   1   i   denna   del   och\r\n2004/05:N420 yrkande 3.\r\nReservation 11 (m, fp, kd)\r\n\r\n8.      Vissa övriga frågor rörande\r\nkärnkraft\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:N309\r\nyrkande 8 och 2004/05: N425.\r\nReservation 12 (m, fp, kd)\r\n\r\n9.      Vattenkraft\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2004/05:N360  och\r\n2004/05:N450.\r\nReservation 13 (m, fp, kd) - motiv.\r\nReservation 14 (mp) - motiv.\r\n\r\n10.     Naturgas\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:N259\r\nyrkande 1, 2004/05:N265  yrkande  1, 2004/05:N275\r\nyrkandena  1,  2  och  4, 2004/05:N287,  2004/05:\r\nN288,   2004/05:N302   yrkandena    1    och   2,\r\n2004/05:N307  yrkandena  1  och  3, 2004/05:N328,\r\n2004/05:N348 yrkande 5, 2004/05:N405  yrkande 11,\r\n2004/05:N427 yrkande 1 och 2004/05:N449.\r\nReservation 15 (m, fp, kd)\r\nReservation 16 (mp)\r\n\r\n11.     Vindkraft\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:N214\r\nyrkandena 1 och  2,  2004/05: N250, 2004/05:N329,\r\n2004/05:N348 yrkandena 9 och 10, 2004/05:N380 och\r\n2004/05:N390 yrkandena 1, 2, 6 och 7.\r\nReservation 17 (m, fp)\r\nReservation 18 (mp)\r\n\r\n12.     Torv\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2004/05:N299  och\r\n2004/05:N307 yrkande 7.\r\nReservation 19 (m, fp, mp)\r\n\r\n13.     Solenergi\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2004/05:N298\r\nyrkande 1, 2004/05:N307 yrkandena  14  och 15 och\r\n2004/05:N441.\r\nReservation 20 (m, fp) - motiv.\r\nReservation 21 (kd) - motiv.\r\nReservation 22 (mp)\r\n\r\n14.     Värmepumpar\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2004/05:N322  och\r\n2004/05:N347 yrkande 1.\r\nReservation 23 (m, fp)\r\nReservation 24 (mp)\r\n\r\n15.     Etanolproduktion\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:MJ370\r\nyrkande   8,   2004/05:N243    och   2004/05:N363\r\nyrkandena 1 och 2.\r\nReservation 25 (m, fp) - motiv.\r\nReservation 26 (c)\r\nReservation 27 (mp) - motiv.\r\n\r\n16.     Statens energimyndighet\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2004/05:N307\r\nyrkande   17,   2004/05:N375    yrkande   4   och\r\n2004/05:N405 yrkande 10.\r\nReservation 28 (m, fp, kd)\r\nReservation 29 (mp)\r\n\r\n17.     Svenska kraftnäts\r\ninvesteringsplan\r\n\r\nRiksdagen   godkänner  investeringsplanen   för\r\nAffärsverket  svenska   kraftnät   för   perioden\r\n2005-2007   och  avslår  motionerna  2004/05:N307\r\nyrkande 10, 2004/05:N350  yrkandena  1  och 2 och\r\n2004/05:N389.     Därmed    bifaller    riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 21 punkt 9.\r\nReservation 30 (mp)\r\n\r\n18.     Svenska kraftnäts finansiella\r\nbefogenheter\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för år 2005\r\nge  Affärsverket  svenska   kraftnät  finansiella\r\nbefogenheter i enlighet med vad  som  föreslås  i\r\npropositionen.    Därmed    bifaller    riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 21 punkt 10.\r\n\r\n19.     Avgifter inom Svenska kraftnäts\r\nverksamhet\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  vad  regeringen  föreslår\r\navseende   dispositionen   av  offentligrättsliga\r\navgifter  inom  Affärsverket  svenska   kraftnät.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 21 punkt 11.\r\n\r\n20.     Anslag m.m. inom utgiftsområde 21\r\nEnergi\r\n\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2005   för   ramanslaget    35:2   Insatser   för\r\neffektivare energianvändning  besluta om åtgärder\r\nsom, inklusive tidigare gjorda  åtaganden, medför\r\nutgifter på högst 100 000 000 kr  under  år  2006\r\noch  80 000 000 kr under år 2007. Därmed bifaller\r\nriksdagen  proposition 2004/05:1 utgiftsområde 21\r\npunkt 3.\r\nb) Riksdagen  bemyndigar  regeringen att under år\r\n2005  för ramanslaget 35:3 Teknikupphandling  och\r\nmarknadsintroduktion  besluta  om  åtgärder  som,\r\ninklusive   tidigare   gjorda  åtaganden,  medför\r\nutgifter på högst 65 000 000 kr under år 2006 och\r\n65 000 000  kr  under  år 2007.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1  utgiftsområde 21\r\npunkt 4.\r\nc) Riksdagen bemyndigar regeringen  att  under år\r\n2005    för    ramanslaget    35:4    Stöd    för\r\nmarknadsintroduktion   av  vindkraft  besluta  om\r\nåtgärder   som,   inklusive    tidigare    gjorda\r\nåtaganden, medför utgifter på högst 90 000 000 kr\r\nunder  år  2006  och 50 000 000 kr under år 2007.\r\nDärmed bifaller riksdagen  proposition  2004/05:1\r\nutgiftsområde 21 punkt 5.\r\nd)  Riksdagen bemyndigar regeringen att under  år\r\n2005 för ramanslaget 35:5 Energiforskning besluta\r\nom  åtgärder   som,   inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden, medför utgifter  på  högst 446 000 000\r\nkr under år 2006 och 446 000 000  kr  under  åren\r\n2007-2009.  Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 21 punkt 6.\r\ne) Riksdagen  bemyndigar  regeringen att under år\r\n2005   för   ramanslaget   35:6   Energipolitiskt\r\nmotiverade internationella klimatinsatser besluta\r\nom   åtgärder  som,  inklusive  tidigare   gjorda\r\nåtaganden, medför utgifter på högst 20 000 000 kr\r\nunder  år  2006  och  20 000 000  kr  under  åren\r\n2007-2009.  Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 21 punkt 7.\r\nf) Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om\r\nfortsatt stöd  för solvärme under åren 2005-2007.\r\nDärmed bifaller  riksdagen  proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 21 punkt 8.\r\ng) Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen\r\nunder utgiftsområde 21 Energi  enligt regeringens\r\nförslag  i  bilaga  2. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 21 punkt 12.\r\nh) Riksdagen avslår motionerna  2004/05:N309 yrkande\r\n13,   2004/05:  N365  yrkandena  1-7,   2004/05:N375\r\nyrkandena   6-9,   2004/05:N410   yrkande   22   och\r\n2004/05:Bo276 yrkande 4.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 25 november 2004\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har  deltagit i beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Per Bill (m)*, Ingegerd Saarinen (mp),\r\nNils-Göran Holmqvist (s), Eva  Flyborg (fp)*, Sylvia\r\nLindgren (s), Berit Högman (s), Maria Larsson (kd)*,\r\nLennart Beijer (v), Karl Gustav  Abramsson (s), Ulla\r\nLöfgren  (m)*,  Carina Adolfsson Elgestam  (s),  Åsa\r\nTorstensson (c), Anne Ludvigsson (s), Lars Johansson\r\n(s),  Krister  Hammarbergh  (m)*  och  Hans  Backman\r\n(fp)*.\r\n\r\n* Har avstått  från  att  delta  i  beslutet under\r\npunkt 20.</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nNU3\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels  proposition  2004/05:1 (budgetpropositionen)\r\nsåvitt gäller utgiftsområde 21 Energi,\r\ndels 59 motioner från allmänna motionstiden,\r\ndels  1  motion  som  väckts   med   anledning  av\r\nskrivelse  2003/04:129  om  en  svensk strategi  för\r\nhållbar utveckling.\r\nUpplysningar  och synpunkter i ärendet  har  inför\r\nutskottet lämnats  av  företrädare  för Affärsverket\r\nsvenska kraftnät.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nAllmän inriktning av energipolitiken\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nenergipolitikens inriktning.  Utskottet  står\r\nbakom de beslut riksdagen tidigare fattat  om\r\nenergipolitikens inriktning och den linje som\r\nredovisas  i budgetpropositionen för år 2005.\r\nJämför reservationerna  1  (m,  fp, kd) och 2\r\n(mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nPolitikområdet   Energipolitik   omfattar   de   tre\r\nverksamhetsområdena     Elmarknadspolitik,     Övrig\r\nenergimarknadspolitik och  Politik för ett uthålligt\r\nenergisystem.\r\n\r\nMålet för energipolitiken  är att på kort och lång\r\nsikt trygga tillgången på el och annan energi på med\r\nomvärlden         konkurrenskraftiga        villkor.\r\nEnergipolitiken  skall   skapa   villkoren   för  en\r\neffektiv   och   hållbar  energianvändning   och  en\r\nkostnadseffektiv svensk  energiförsörjning  med  låg\r\nnegativ  inverkan  på  hälsa,  miljö och klimat samt\r\nunderlätta   omställningen   till   ett   ekologiskt\r\nuthålligt   samhälle.  Härigenom  främjas   en   god\r\nekonomisk och social utveckling i hela Sverige.\r\nEnergipolitiken   är   inriktad   på   att   skapa\r\nförutsättningar  för  effektiva  energimarknader, en\r\ngod  försörjningstrygghet och en långtgående  hänsyn\r\ntill   miljö,   hälsa   och   klimat.   Detta   görs\r\nhuvudsakligen  genom  insatser  inom de tre tidigare\r\nnämnda verksamhetsområdena, men även  insatser  inom\r\nandra  politikområden  bidrar  till  att uppfylla de\r\nenergipolitiska målen.\r\nVerksamhetsområdet Elmarknadspolitik  syftar  till\r\natt  skapa  goda  ramvillkor för en effektiv och väl\r\nfungerande elmarknad.  Målet för elmarknadspolitiken\r\när  att  åstadkomma en effektiv  elmarknad  med  väl\r\nfungerande   konkurrens   som   genererar  en  säker\r\ntillgång      på     el     till     internationellt\r\nkonkurrenskraftiga priser. Regeringen framhåller att\r\nen effektiv elmarknad  med väl fungerande konkurrens\r\npå  lika  villkor  förutsätter  att  inga  eller  få\r\nmarknadshinder finns  på  den  svenska  och nordiska\r\nelmarknaden.  För att elmarknaden skall fungera  väl\r\när det viktigt  att  kunderna har möjlighet att vara\r\naktiva konsumenter. I  Sverige  har  drygt  40 %  av\r\nhushållskunderna     bytt     elleverantör     eller\r\nomförhandlat    elpriset    med    sin    befintliga\r\nelleverantör.\r\nVidare    framhålls   i   propositionen   att   då\r\nnätverksamheten  utgör  ett  naturligt monopol är en\r\neffektiv tillsyn av denna nödvändig,  bl.a.  för att\r\nse till att nätföretagens priser är skäliga och  att\r\nolika  aktörer  inte  diskrimineras  när  det gäller\r\nt.ex. villkoren för överföring av el eller tillträde\r\ntill  nätet. En av de grundläggande uppgifterna  för\r\nStatens energimyndighet som tillsynsmyndighet är att\r\nsäkerställa att nätföretagen bedriver sin verksamhet\r\neffektivt,  så  att kostnaderna för överföring av el\r\nkan  hållas  låga  samt   att   förhindra   oskäliga\r\nnättariffer  och diskriminering vid tillträdet  till\r\nelnätet.\r\nRegelverket   för   elmarknaden   har   successivt\r\nutvecklats sedan år 1996 då produktion av och handel\r\nmed el konkurrensutsattes. Enligt regeringen  är det\r\nangeläget  att  regelverket  för  och tillsynen över\r\nelmarknaden kan förbättras och bli  effektivare. Det\r\nskulle  också  stärka konsumenternas förtroende  för\r\nelmarknadens  funktion.   Enligt   den  rapport  som\r\nStatskontoret redovisat om effektivare  tillsyn över\r\nenergimarknaderna    bör    tillsynen    kunna   bli\r\neffektivare  och tillsynens status och resurser  bör\r\nstärkas. Denna bedömning delas av regeringen.\r\nI  syfte att  skapa  goda  marknadsförutsättningar\r\ninriktas    elmarknadspolitiken    även    på    att\r\nvidareutveckla  den  gemensamma nordiska elmarknaden\r\noch  främja  en  fortsatt   integrering  med  övriga\r\nelmarknader inom Europa. Det påpekas i propositionen\r\natt  det är angeläget att den  nordiska  elmarknaden\r\nlångsiktigt  kan  fortsätta  att  utvecklas  på  ett\r\npositivt  sätt. Regeringen meddelar också sin avsikt\r\natt  senare   under   hösten   2004   överlämna   en\r\nproposition  till riksdagen om genomförandet av EG:s\r\ndirektiv   om  gemensamma   regler   för   de   inre\r\nmarknaderna för el och naturgas.\r\nRegeringen  gör  bedömningen  att  Sverige  har en\r\nsäker tillgång på el till konkurrenskraftiga priser,\r\näven  om  det  under  extremt kalla dagar kan uppstå\r\nprissvängningar till följd  av risk för effektbrist.\r\nDet erinras i propositionen om  att  en  tillräcklig\r\neffektbalans  är en grundläggande förutsättning  för\r\natt en säker elförsörjning skall kunna upprätthållas\r\noch  om  att  regeringen   har  tydliggjort  Svenska\r\nkraftnäts roll och ansvar i  denna  fråga. Fram till\r\når 2008 svarar Svenska kraftnät för att  tillse  att\r\nen  effektreserv  hålls  tillgänglig  i  det svenska\r\nsystemet  genom  lagen  (2003:436)  om effektreserv.\r\nDärefter    skall   frågan   om   att   upprätthålla\r\neffektbalansen   klaras   genom  en  marknadsbaserad\r\nlösning.\r\nInom            verksamhetsområdet           Övrig\r\nenergimarknadspolitik  är  insatserna  i första hand\r\ninställda   på   annan   ledningsburen   energi   än\r\nelektricitet,  dvs.  på naturgas och fjärrvärme.  De\r\ninsatser som görs syftar till att utveckla effektiva\r\noch väl fungerande marknader för dessa energiformer.\r\nDärtill bedrivs insatser för att följa och analysera\r\nutvecklingen        inom        bränsle-         och\r\ndrivmedelsmarknaderna.  Målet för verksamhetsområdet\r\när  att  energipolitiken  skall   utformas   så  att\r\nenergimarknaderna ger en säker tillgång på energi  -\r\nvärme, bränslen och drivmedel - till rimliga priser.\r\nFör    naturgasmarknadspolitiken    är   målet   att\r\nvidareutveckla   gasmarknadsreformen   så   att   en\r\neffektiv  naturgasmarknad  med reell konkurrens  kan\r\nuppnås.  Målet  för  värmemarknadspolitiken  är  att\r\ngenom ökad genomlysning  stimulera  till  konkurrens\r\noch högre effektivitet.\r\nProcessen  med  att  öppna  naturgasmarknaden  för\r\nkonkurrens  inleddes  i  augusti  2000,   då  en  ny\r\nnaturgaslag (2000:599) trädde i kraft. För att skapa\r\ngoda         marknadsförutsättningar        inriktas\r\nnaturgasmarknadspolitiken  på att främja en fortsatt\r\nintegrering med övriga gasmarknader  inom Europa och\r\ni  närområdet.  Genom  den  proposition om  el-  och\r\nnaturgasmarknaderna   som   regeringen   avser   att\r\npresentera   senare  under  hösten   2004   påbörjas\r\nprocessen   mot    att    genomföra    en   gemensam\r\nnaturgasmarknad  inom  EU. Senast i juli 2007  skall\r\nden fulla marknadsöppningen vara genomförd.\r\nArbetet  inom  värmemarknadsområdet  har  fortsatt\r\nfrämst varit inriktat  på  att öka genomlysningen av\r\nmarknaderna.  I  propositionen   redogörs   för  det\r\nuppföljningsarbete  som  Energimyndigheten  bedriver\r\nbeträffande  värmemarknaderna samt för den utredning\r\nom fjärrvärme  på  värmemarknaderna  (dir. 2002:160)\r\nsom  regeringen  tillsatt  för  att  närmare  belysa\r\nkonkurrenssituationen.  Regeringen  gör  bedömningen\r\natt   de   uppföljningar  av  värmemarknaderna   som\r\nEnergimyndigheten  gör  har  bidragit  till  att öka\r\ngenomlysningen    av   marknaderna.   Vidare   anser\r\nregeringen  att  skärpta   krav   på  åtskillnad  av\r\nfjärrvärmeverksamhet  bör införas och  meddelar  sin\r\navsikt att återkomma till riksdagen med förslag till\r\nregelverk senare under  hösten  2004.  Det  är  även\r\nregeringens  bedömning att de utredningsinsatser som\r\nför  närvarande   genomförs   avseende  fjärrvärmens\r\nkonkurrenssituation på värmemarknaderna  på sikt bör\r\nskapa   förutsättningar  för  en  mer  välfungerande\r\nvärmemarknad,  och  regeringen framhåller sin avsikt\r\natt återkomma till riksdagen  även  i denna fråga. I\r\npropositionen  redogörs  även för torvmarknaden  och\r\ndet uppdrag Energimyndigheten  haft  beträffande  en\r\növersyn av elcertifikatssystemet.\r\nNär  det  gäller  drivmedelsmarknaden  sägs  det i\r\npropositionen  att  ett sätt att minska oljeberoende\r\noch att minska transportsektorns  klimatpåverkan  är\r\natt  introducera alternativa drivmedel. Användningen\r\nav   biodrivmedel    i    Sverige    främjas   genom\r\nskattenedsättning. Nyttjandet av biodrivmedel  är än\r\nså  länge litet i Sverige men ökar stadigt och under\r\når  2003   utgjorde   det   1,3 %   av  bensin-  och\r\ndieselanvändningen    för    transportändamål.    De\r\nbiodrivmedel som används i någon större utsträckning\r\ni  Sverige  är bioetanol, rapsmetylester  (RME)  och\r\nbiogas. I propositionen föreslås även ett vägledande\r\nmål  för  användningen  av  biodrivmedel  och  andra\r\nförnybara drivmedel.\r\nVerksamhetsområdet   Politik   för  ett  uthålligt\r\nenergisystem bygger dels på 1997 års energipolitiska\r\nbeslut,  vilket  innefattar  ett  program   för  ett\r\nekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem för\r\nperioden 1998-2004, dels på 2002 års energipolitiska\r\nbeslut  om  åtgärder för den fortsatta omställningen\r\nav energisystemet.  Målet  för verksamhetsområdet är\r\natt energin skall användas så  effektivt som möjligt\r\nmed hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga\r\nkrav skall ställas på säkerhet och  omsorg  om hälsa\r\noch  miljö  vid  omvandling  och  utveckling  av  ny\r\nteknik.  Det program som beslöts år 1997 kan indelas\r\ni energipolitiska åtgärder på kort sikt (1998-2002),\r\nåtgärder för  ett långsiktigt uthålligt energisystem\r\n(1998-2004)    och     energipolitiskt    motiverade\r\ninternationella     klimatinsatser      (1998-2004).\r\nTyngdpunkten  i  1997  års  energipolitiska  program\r\nligger på forskning, utveckling och demonstration av\r\nny  teknik för effektivare tillförsel och användning\r\nav energi.  Programmet innefattade även åtgärder för\r\natt  minska  elanvändningen  och  för  att  öka  den\r\nförnybara elproduktionen.  I  propositionen redogörs\r\nför   att   åtgärderna  för  minskad   elanvändning,\r\ntillsammans med de tidigare avslutade insatserna för\r\neffektminskande    åtgärder    och    utbyggnad   av\r\nfjärrvärmenätet,   har   resulterat   i  en  minskad\r\nelanvändning på drygt 1,9 TWh. Vidare redovisas  att\r\nbeviljade     ansökningar    för    den    förnybara\r\nelproduktionen   uppgår   till  1,88  TWh,  och  det\r\nkonstateras  att det uppställda  målet  på  1,5  TWh\r\nkommer    att    överträffas.     Det    långsiktiga\r\nenergipolitiska  programmet  har  analyserats   (SOU\r\n2003:80), och utredaren fann att programmet fungerat\r\ntämligen  väl  vad  gäller  inriktning, kvalitet och\r\nrelevans  samt att programmets  mål  till  stor  del\r\nuppfyllts. I propositionen föreslås även ett mål för\r\nde fortsatta långsiktiga energipolitiska insatserna.\r\nVidare sägs  att  regeringen avser att återkomma med\r\nförslag  till  den  närmare   utformningen   av  det\r\nlångsiktiga  energipolitiska  programmet fr.o.m.  år\r\n2005.\r\nDet energipolitiska beslut som  fattades  år  2002\r\nomfattar åtgärder för den fortsatta omställningen av\r\nenergisystemet. Beslutet innebar en mer ambitiös och\r\nlångsiktig inriktning såväl för främjande av el från\r\nförnybara   energikällor   som   för   åtgärder  för\r\neffektivare energianvändning. Riksdagen  fastställde\r\nbl.a.  målet  att  användningen av el från förnybara\r\nenergikällor skall öka med 10 TWh från 2002 års nivå\r\ntill år 2010. I maj  2003  infördes  ett kvotbaserat\r\nelcertifikatssystem,  som  ersatte merparten  av  de\r\ntidigare bidragen för att främja  elproduktion  från\r\nförnybara energikällor. Av propositionen framgår att\r\nregeringen planerar för att återkomma till riksdagen\r\nsenast  våren 2005 med förslag till åtgärder för att\r\nutveckla elcertifikatssystemet.\r\nDe  energipolitiskt   motiverade   internationella\r\nklimatinsatserna  ingår  enligt  regeringen  som  en\r\nviktig  del  i strategin för minskad  klimatpåverkan\r\nfrån energisektorn. Regeringen konstaterar samtidigt\r\natt genomförandetakten  för dessa åtgärder har varit\r\nlägre  och  försenats  i förhållande  till  vad  som\r\ninledningsvis  förutsattes.  Vidare  gör  regeringen\r\nbedömningen   att    arbetet    med   att   utveckla\r\nKyotoprotokollets flexibla mekanismer  är  angeläget\r\noch behöver förstärkas.\r\n\r\nI  propositionen  redovisas  även att Riksrevisionen\r\ninte  haft  någon  invändning i revisionsberättelsen\r\nför   år  2003  avseende   Energimyndigheten   eller\r\nAffärsverket svenska kraftnät.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nAtt energiförsörjningen  är  en viktig förutsättning\r\nför konkurrenskraften inom basindustrin,  sägs det i\r\nmotion   2004/05:N220   (s).  Energipolitiken  måste\r\ndärför se till dels att det  finns  en  tilltro till\r\nenergiförsörjningen   på   lång   sikt,   dels   att\r\nenergikostnaderna   hålls  på  en  konkurrenskraftig\r\nnivå.  Vidare måste energiproduktionens  beskattning\r\nhanteras  på  ett  sätt  så  att  konsekvenserna för\r\nbasindustrin beaktas.\r\n\r\nEnergifrågans  roll för tillväxten  lyfts  fram  i\r\nmotion 2004/05:N262 (s). Motionären menar att det är\r\nangeläget att Sverige, för den fortsatta tillväxtens\r\nskull,   har   en  energipolitik   som   bygger   på\r\nlångsiktighet och god energiförsörjning. Detta är en\r\nviktig del för att  få tillväxt och en arbetsmarknad\r\nsom inte lämnar någon  utanför.  Om detta begärs ett\r\ntillkännagivande.\r\nGenomförandet   av  en  folkbildningskampanj   för\r\nenergisparande förordas  i  motion 2004/05:N273 (s).\r\nMotionären  framhåller  vikten   av  att  mobilisera\r\nenskilda, organisationer och företag  i  arbetet för\r\natt  spara energi. Inför 1980 års folkomröstning  om\r\nkärnkraften gavs studieförbunden möjlighet att satsa\r\npå en  bred  folkbildningskampanj. Det finns nu skäl\r\natt upprepa denna  satsning,  varför  regeringen bör\r\ninbjuda  till en folkbildningskampanj för  ett  ökat\r\nenergisparande.\r\nEnergipolitikens   betydelse  för  tillväxten  och\r\nutvecklingen  i  Kalmar   län   framhålls  i  motion\r\n2004/05:N312  (s). En av grundförutsättningarna  som\r\nbehövs för att  kunna  bygga  upp  och bevara en god\r\nfungerande    verksamhet    är    tillgången    till\r\nkostnadseffektiv  energi.  Insikten  om   att   alla\r\ninvesteringar och innovationer är nödvändiga för att\r\nSverige  skall  kunna  ha  den  tillväxt  som  utgör\r\ngrunden  för  vår  gemensamma välfärd bör prägla den\r\nsvenska energipolitiken, framhåller motionärerna och\r\nföreslår ett tillkännagivande härom.\r\nI motion 2004/05:N337 (s) påtalas vikten av att ta\r\ntill  vara  den energi  som  går  till  spillo  från\r\nindustrins tillverkningsprocesser.  Motionären menar\r\natt de energisparprogram som ger industrin möjlighet\r\natt  erhålla  en låg beskattning på el  borde  kunna\r\nutvecklas till  ett partnerskap mellan industrin och\r\nenergileverantörerna.  Med  riktade möjligheter till\r\ninvesteringar för att tillvarata  spillvärme  kan en\r\nmycket  gynnsam  utväxling ske till förmån för alla,\r\nsägs det i motionen. Ett sätt är att låta industrins\r\nenergisparprogram bestå av avtalade samverkansformer\r\nmed den lokala energileverantören och att ett sådant\r\navtal  utformas så  att  det  ger  möjligheter  till\r\nsärskilt gynnsamma investeringsformer.\r\nI  motion   2004/05:N405  (m)  anförs  att  dagens\r\nmålflora  på  energiområdet  bör  ersättas  med  två\r\növergripande mål. För det första att energipolitiken\r\nskall främja en  säker och konkurrenskraftig el- och\r\nenergiförsörjning  i hela Sverige. För det andra att\r\nall energiproduktion skall klara högt ställda miljö-\r\noch säkerhetskrav. De  mål för energipolitiken som i\r\ndag gäller är dåligt samordnade  och  det finns även\r\nmotsättningar mellan de olika målen som i vissa fall\r\ngör dem oförenliga. Motionärerna framhåller även att\r\ndet  är  viktigt  att utvärdera måluppfyllelsen  och\r\nanalysera   hur   miljömålen   kan   nås   på   mest\r\nkostnadseffektiva sätt.  Riksdagen bör därför tillse\r\natt regeringen tar initiativ  till en utvärdering av\r\nmåluppfyllelsen  och kostnadseffektiviteten.  Vidare\r\när det av stor vikt  att  det skapas förutsättningar\r\nför investeringar i ökad kraftproduktion. I motionen\r\nsägs   att   en   grundförutsättning    för    ökade\r\ninvesteringar   är   att   lösa  upp  den  politiska\r\nosäkerheten   på   energiområdet   och   skapa   ett\r\nkonsekvent,     lättbegripligt      och      rimligt\r\nenergiskattesystem. Det finns heller inga godtagbara\r\nskäl   att   behålla   stora  subventionssystem  för\r\nproduktion av viss el, varken  i  form  av  stöd via\r\nstatsbudgeten eller genom tvingande subventioner via\r\nelcertifikat.  Statens  stöd  bör  koncentreras till\r\nforskning  på  energiområdet,  särskilt   långsiktig\r\nforskning,  men  även  till information och insatser\r\nsom minskar sökkostnader för elkonsumenter eller som\r\npåskyndar spridningen av ny teknik.\r\nBehovet  av  mångfald  på  energimarknaden  och  i\r\nSkånes framtida energiförsörjning  påtalas  i motion\r\n2004/05:N348   (m).   Sydsverige   är   inte  längre\r\nsjälvförsörjande  på el, vilket är en konsekvens  av\r\nden förda energipolitiken.  Motionärerna påpekar att\r\nen  säker  tillgång  på el är en  förutsättning  för\r\nvälstånd och välfärd och att höga elpriser och brist\r\npå  el  är  ett hot mot den  sydsvenska  tillväxten.\r\nVidare sägs att  det  behövs  en  reformering av det\r\nsvenska  energiskattesystemet  och  att   det  måste\r\nskapas     långsiktiga     och    konkurrenskraftiga\r\nskatteregler för kraftvärme.\r\nRegeringen  bör enligt vad  som  anförs  i  motion\r\n2004/05:MJ368 (fp)  återkomma  till riksdagen med en\r\ntidsplan  för avvecklingen av Sveriges  beroende  av\r\nfossila  bränslen.   Motionärerna   framhåller   att\r\nsamhället  måste  minska  sitt  beroende  av fossila\r\nbränslen för att kunna uppnå miljömässig, social och\r\nekonomisk  hållbarhet.  Vidare  bör  man  begära  av\r\nregeringen   att  utreda  möjligheten  att  förbjuda\r\nnyproduktion av energianläggningar drivna av fossila\r\nbränslen, med  undantag  för fossilt avfall, och att\r\nta fram en avvecklingsplan  för fossilt baserade el-\r\noch värmekraftverk.\r\nI  motion  2004/05:N309  (fp)   betonas   att  den\r\npolitiska  styrningen  av  energiproduktionen  måste\r\nförändras.  En  rationell energipolitik främjas bäst\r\ngenom  en fri energiproduktion  inom  de  ramar  för\r\nhälsa, miljö  och säkerhet som statsmakterna ställer\r\nupp.  Valet  av teknik  för  energiproduktion  skall\r\nsåledes inte styras  genom  politiska  beslut,  utan\r\nkonsumentstyrning  och  marknadsekonomi  skall  råda\r\ninom   de  ramar  staten  fastställer.  Det  svenska\r\nenergisystemet  bör  successivt  ställas om till att\r\nbli  ekologiskt hållbart. Omställningen  måste  dock\r\nske med  hänsyn  till Sveriges behov av tillväxt och\r\nökad sysselsättning.\r\nÄven  i  motion  2004/05:N413  (fp)  sägs  att  en\r\nrationell energipolitik  bäst  främjas  genom en fri\r\nenergiproduktion. Staten skall ställa krav om hälsa,\r\nsäkerhet   och  miljö  och  kontrollera  att  kraven\r\nuppfylls  samt   främja  forskning  och  utveckling.\r\nStaten skall emellertid inte förbjuda någon specifik\r\nteknik  för  energiproduktion   om   den   uppfyller\r\nuppställda miljö- och säkerhetskrav.\r\nAtt    alternativ   energi   ges   marknadsmässiga\r\nmöjligheter  att  konkurrera  är av stor vikt anförs\r\ndet i motion 2004/05:N414 (fp).  Motionärerna  menar\r\natt  forskning  inom  energiområdet  i samverkan med\r\nföretagen behöver förstärkas.\r\nEtt riksdagsuttalande om att regeringen  med kraft\r\nskall   driva  frågan  om  minskad  kol-,  gas-  och\r\noljebaserad  energiproduktion  i  Danmark  begärs  i\r\nmotion  2004/05:N421  (fp). Danmarks val att låta de\r\nfossila bränslena dominera landets energiförsörjning\r\nleder till stora utsläpp  av  framför allt koldioxid\r\nsom även drabbar Sverige och övriga Europa.\r\nTvå  tillkännagivanden  av riksdagen  rörande  hur\r\nregeringen skall agera gentemot EU förordas i motion\r\n2004/05:MJ498  (kd).  För det  första  bör  EU  vara\r\npådrivande i fusionsforskningen  genom  att medverka\r\ntill  ett  snabbt  beslut om lokaliseringen  av  den\r\ninternationella   fusionsforskningsreaktorn    ITER.\r\nByggandet   av   denna   anläggning   måste  snarast\r\npåbörjas, och EU bör hellre vika sig när  det gäller\r\nlokaliseringen av anläggningen än ytterligare dra ut\r\npå  frågan.  För  det  andra bör EU fördubbla stödet\r\ntill  energiforskning  på   europeisk   nivå  och  i\r\nsamarbete med andra ledande industriländer.\r\nSveriges energiförsörjning skall, enligt  vad  som\r\nanförs  i motion 2004/05:N410 (kd), tryggas genom en\r\nlångsiktig  och  medveten  energipolitik  med  fasta\r\nspelregler, där inhemska förnybara energikällor  och\r\nbränslen  utgör  en  växande  bas. Målet, sägs det i\r\nmotionen,   bör   vara   ett  ekologiskt   uthålligt\r\nenergisystem   utan   drastiska    prisförändringar,\r\nelbrist  eller  andra  betydande  påfrestningar   på\r\nvälfärd och sysselsättning. För att möjliggöra detta\r\nkrävs   stora   satsningar  på  energiforskning  och\r\nenergiteknisk utveckling.  Vidare påpekas i motionen\r\natt regeringen saknar en samlad klimatpolitisk linje\r\noch  att  stängningen  av  Barsebäck   bidrar   till\r\nväxthuseffekten.  För  att  begränsa klimatutsläppen\r\nkrävs olika åtgärder inom ramen för samarbetet i EU,\r\nframför  allt insatser för bättre  energihushållning\r\nsamt  en  övergång  till  alternativa  energikällor,\r\nfrämst då förnybara.  Även transporternas roll måste\r\nbeaktas. Regeringen bör också vidta åtgärder för att\r\ntillse att elbrist inte uppstår.\r\nI motion 2004/05:U311 (kd) förordas olika insatser\r\nför  det  internationella   miljösamarbetet.  Enligt\r\nmotionärerna ligger en viktig  del  av lösningen för\r\nEuropas   del   i  gemensamma  satsningar  och   mer\r\nsamordning på det energipolitiska området, bl.a. när\r\ndet   gäller   energieffektivitet    och   förnybara\r\nenergikällor. Vidare bör EU, enligt motionärerna, gå\r\ni spetsen för att skapa en koalition av  likasinnade\r\nländer som vill sätta upp kvantifierbara, tidsbundna\r\nmål  för en ökad användning av förnybar energi,  och\r\nden svenska  regeringen  bör  aktivt  arbeta  för en\r\nsådan utveckling inom EU.\r\nNytänkande   för   en   realistisk   energipolitik\r\nsyftande  till  att  säkra  energiförsörjningen  för\r\nhushållen   och   industrin  till   rimliga   priser\r\nefterlyses i motion 2004/05:N283 (kd). I stället för\r\natt koncentrera debatten  till   produktionsformerna\r\nborde  mer uttalade allmängiltiga mål  eftersträvas.\r\nEnligt motionären  kan  det  handla  om  att ge rätt\r\nincitament   för   investeringar,  om  att  ge  rätt\r\nincitament för att stärka  leveranssäkerheten  av el\r\noch     om     att     harmonisera    energi-    och\r\nmiljöbeskattningen  med  vår  omvärld  så  att  lika\r\nkonkurrensvillkor  kan  upprätthållas.   Därom   bör\r\nriksdagen göra ett uttalande.\r\nI   motion   2004/05:N355   (kd)   efterlyses   en\r\nenergipolitik   som   ger  basindustrin  i  Bohuslän\r\nrimliga villkor. Motionären menar att det är oroande\r\natt Sverige inte har en långsiktig energipolitik som\r\nger incitament för investeringar  i  ny elproduktion\r\noch att det  finns en majoritet i riksdagen som vill\r\navveckla  kärnkraften.  Detta är ett hot  mot  såväl\r\nsysselsättningen som välfärden, sägs det i motionen.\r\nFör  att  den  svenska  basindustrin  skall  kunna\r\nfortsätta att expandera och  bidra  till den svenska\r\ntillväxten    krävs   en   långsiktig   och   stabil\r\nelförsörjning, anförs det i motion 2004/05:N376 (kd,\r\nm, fp). Riksdagen  bör  därför  samla  sig  kring en\r\nlångsiktig energipolitik som ger förutsättningar för\r\nframtida tillväxt och välfärd.\r\nEn  förnyad  och modern energipolitik som tar  sin\r\nutgångspunkt i dagens verklighet efterlyses i motion\r\n2004/05:N377 (kd,  m,  fp).  Motionärerna frågor sig\r\nhur länge folkomröstningen om  kärnkraften kan anses\r\nlegitim och menar att de folkvalda  måste  ta hänsyn\r\ntill   att  väljargruppen  har  förändrats  och  att\r\nopinionsläget  ser  annorlunda  ut.  Forskningen och\r\ndiskussionen  därom  bör  föras  utifrån dagens  och\r\nmorgondagens förutsättningar, inte  utifrån en oklar\r\nfolkomröstning   med  oklara  alternativ   och   ett\r\notydligt utfall.\r\nOljeberoendet tas  upp i motion 2004/05:N307 (mp).\r\nGenom   en   relativt   konsekvent    politik    har\r\noljeförbrukningen  för  uppvärmning  och  el minskat\r\nväsentligt.    Däremot    har    oljeberoendet   och\r\nförbrukningen av olja i transportsektorn förvärrats.\r\nMotionärerna förordar därför ett tillkännagivande om\r\natt  regeringen  skall föreslå tydliga  mål  för  en\r\nminskning av oljeberoendet  och  att planer tas fram\r\nför   att   minska  den  samlade  förbrukningen   av\r\noljeprodukter  i  alla  sektorer.  Vidare  framhålls\r\nvikten  av forskning om förnybar energi. Det  finns,\r\nenligt  motionärerna,   flera  viktiga  områden  där\r\nSverige ligger i framkant  och där det finns en stor\r\npotential,  som  t.ex. solceller,  solvärme  och  ny\r\nvindkraftsteknik.   En   satsning   på  miljöteknisk\r\nforskning inom energiområdet skulle bidra  till  att\r\nstärka   Sveriges   konkurrenskraft,   sägs   det  i\r\nmotionen.\r\nI  motion  2004/05:N296  (mp)  sägs  att  förnybar\r\nenergi  för området uppvärmning och nedkylning  inte\r\nhar uppmärksammats  i  tillräcklig utsträckning inom\r\nEU,  samtidigt  som över 40  %  av  medlemsländernas\r\ntotala energiförbrukning  kan  hänföras  till  detta\r\nområde. Sverige bör därför arbeta för att frågan får\r\nhögre  prioritet  inom EU. Fastställande av mål inom\r\nEU för området uppvärmning och nedkylning är viktigt\r\noch ett direktiv med  nationella  åtaganden på samma\r\nsätt  som  för  elområdet  och  transportsektorn  är\r\nrimligt.   Vidare   är  behovet  av  forskning   och\r\nproduktutveckling stort, och inom EU bör ett program\r\ntas       fram      som      innehåller       större\r\ndemonstrationsanläggningar.  Det är även viktigt att\r\nSverige  för  egen  del  ökar  insatserna  på  detta\r\nområde.\r\nVikten   av   stabila  villkor  när   det   gäller\r\nomställningen av  energisystemet  påtalas  i  motion\r\n2004/05:N298  (mp)  och motionären menar att Sverige\r\nborde  ta  intryck av Danmark  och  Tyskland.  Dessa\r\nländer har stabila  regler  för dem som investerar i\r\nsol och vind, sägs det i motionen.  I Sverige har vi\r\narbetat alltför kortsiktigt, vilket inte får privata\r\ninvesterare att agera. Vidare borde regeringen  låta\r\nen  utredning arbeta fram ett paket med åtgärder som\r\nlångsiktigt   kan   skapa   förutsättningar  för  en\r\nomställning  av  det  svenska  energisystemet.   Ett\r\nsådant  arbete  måste  ta hänsyn till att såväl olja\r\nsom  kärnkraft  är  att  betrakta   som  kortsiktiga\r\nparenteser   när   det  gäller  energiförsörjningen.\r\nRegeringen  bör  arbeta   med  att  förbättra  såväl\r\nkunskapsunderlaget som villkoren  för alla aktörer i\r\nomställningsarbetet.   Detta   innebär   att   såväl\r\nforskare och produktutvecklare som investerare måste\r\nfå  stabila  villkor  under  lång  tid.   Motionären\r\nförordar även ett långsiktigt investeringsstöd  till\r\nackumulatortankar.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nMål för energipolitiken\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  våren 2002 om riktlinjerna för\r\nenergipolitiken     (prop.     2001/02:143,     bet.\r\n2001/02:NU17). Beslutet  baserade  sig, i likhet med\r\nden  energipolitiska  uppgörelse  som  träffades  år\r\n1997,      på      en     överenskommelse     mellan\r\nSocialdemokraterna,        Vänsterpartiet        och\r\nCenterpartiet.   2002   års  energipolitiska  beslut\r\ninnebar, enligt vad som angavs,  en  bekräftelse  på\r\natt 1997 års energipolitiska riktlinjer låg fast.\r\n\r\nMålet  för  den svenska energipolitiken är, enligt\r\nvad riksdagen fastställt,  att på kort och lång sikt\r\ntrygga tillgången på el och annan energi på gentemot\r\nomvärlden        konkurrenskraftiga         villkor.\r\nEnergipolitiken   skall   skapa   villkoren  för  en\r\neffektiv   och  hållbar  energianvändning   och   en\r\nkostnadseffektiv  svensk  energiförsörjning  med låg\r\nnegativ  inverkan  på  hälsa,  miljö och klimat samt\r\nunderlätta   omställningen   till   ett   ekologiskt\r\nuthålligt  samhälle.  Vidare  skall  energipolitiken\r\nbidra   till   ett   breddat  energi-,  miljö-   och\r\nklimatarbete i Östersjöregionen.\r\n\r\nFossila bränslen\r\n\r\nEnligt   de  riktlinjer  för   energipolitiken   som\r\nriksdagen  fastställde  år  2002 bör användningen av\r\nfossila  bränslen  hållas  på  en   låg   nivå,  och\r\nenergiförsörjningen   skall  i  ökande  utsträckning\r\nbaseras    på    förnybar   energi.    Vidare    bör\r\nenergipolitiken bidra  till  att det klimatpolitiska\r\ndelmålet för perioden 2008-2012  uppnås (dvs. att de\r\nsvenska utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde\r\nför perioden skall vara minst 4 % lägre än utsläppen\r\når  1990)  och att en god grund läggs  för  att  det\r\nlångsiktiga  klimatmålet  till  år  2050  kan uppnås\r\n(dvs.   att   år  2050  bör  utsläppen  för  Sverige\r\nsammantaget    vara     lägre     än     4,5     ton\r\nkoldioxidekvivalenter  per  år och invånare, för att\r\ndärefter  minska ytterligare)  samt  möjliggöra  att\r\ndetta  kan  ske   parallellt   med   den   fortsatta\r\nomställningen av energisystemet.\r\n\r\nRiktlinjerna   för  energipolitiska  insatser   på\r\nklimatområdet innebär  bl.a.  att  en begränsning av\r\nutsläppen  av  växthusgaser  bör  karakteriseras  av\r\nkostnadseffektiva  insatser  såväl  nationellt   som\r\ninternationellt.  Det  betyder  bl.a. att nationella\r\nåtgärder  inom  energiområdet  från   kostnads-  och\r\neffektivitetssynpunkt  bör  vägas mot insatser  inom\r\nandra sektorer. De svenska insatserna skall utformas\r\nmed   hänsyn   till   svensk   industri   och   dess\r\nkonkurrenskraft,   sysselsättning,    välfärd    och\r\nenergiförsörjning.\r\nI  budgetpropositionen för år 2005 (utg.omr. 21 s.\r\n20) redogörs  för att olja år 1970 stod för drygt 75\r\n% av energitillförseln  i  Sverige  medan andelen år\r\n2003  var 33 %. Motsvarande andel för  kol/koks  och\r\nnaturgas år 2003 var 5 % respektive 1,6 %.\r\nEnergimyndigheten   har  i  uppdrag  att  göra  en\r\nsystematisk uppföljning  av de energipolitiska målen\r\nmed hjälp av indikatorer.  I myndighetens rapport om\r\nenergiindikatorer   2003   (s.  40)   återfinns   en\r\nredogörelse för användningen  av  fossila bränslen i\r\nförhållande  till  total använd energi.  Myndigheten\r\nkonstaterar att de fossila  bränslenas andel minskat\r\nsedan början av 1980-talet. Skillnaden  mellan olika\r\nanvändarsektorer   är  dock  stor.  Transportsektorn\r\nutnyttjar fortfarande  i  det  närmaste  uteslutande\r\nfossila  bränslen  (bensin,  dieselolja, flygfotogen\r\netc.) medan elproduktionen i stort  sett är fri från\r\nanvändningen  av  fossila bränslen. De  områden  där\r\nandelen  fossila  bränslen   minskat   snabbast   är\r\nfjärrvärmeproduktionen   och  servicesektorn.  Ingen\r\nsektor  uppvisar långsiktigt  ökande  andel  fossila\r\nbränslen. Vidare konstateras att fördelningen mellan\r\nde fossila  bränslena  ändrats sedan början av 1980-\r\ntalet. Då utgjorde olja  drygt  90 %  av  de fossila\r\nbränslena.   Resten  utgjordes  av  kol.  Naturgasen\r\nintroducerades i mitten av 1980-talet och dess andel\r\nav de fossila  bränslena  uppgick  år 2001 till 4 %.\r\nKolandelen var 11 % år 2001, medan oljans andel hade\r\nminskat till 85 %.\r\n\r\nFusionsexperimentanläggningen ITER\r\n\r\nI Europa har fusionsforskning för fredlig användning\r\npågått  sedan  år  1959  inom  ramen  för   Euratom.\r\nForskningen  har  även  integrerats  inom  ramen för\r\ngemenskapens  forskningsprogram.  Nästa  steg gäller\r\nbyggandet     av     experimentanläggningen     ITER\r\n(International  Thermonuclear Experimental Reactor).\r\nSyftet med ITER är  bl.a.  att  utveckla tekniken så\r\natt   fusionsenergi  kan  bli  en  möjlig   framtida\r\nenergikälla,  en  energikälla  som använder väte som\r\nbränsle  och  där energin frigörs  utan  utsläpp  av\r\nkoldioxid.  När  det  gäller  placeringen  av  denna\r\nanläggning  har  EU  beslutat  sig  för  att  stödja\r\nkandidaten Frankrike/Spanien. EU står enat bakom det\r\neuropeiska förslaget.  Förhandlingar  om  ITER  förs\r\nmellan  Euratom,  Japan,  Kanada,  Ryssland, Förenta\r\nstaterna, Kina och Korea (Sydkorea). Förhandlingarna\r\nhar  under den senare tiden varit låsta  då  Förenta\r\nstaterna och Korea stöder placeringen i Japan, medan\r\nEuropa,  Kina  och  Ryssland  anser att anläggningen\r\nskall  byggas  i  Europa. När det  gäller  valet  av\r\nlokaliseringsort   är    den   svenska   regeringens\r\nståndpunkt  att  beslutet  måste   grundas   på   en\r\nkombination  av  ekonomiska  och  tekniska aspekter,\r\nbl.a.    beräkningar    av    konstruktions-     och\r\ndriftskostnader    för    de   olika   alternativen.\r\nRegeringen anser att det är  rimligt  att Europa med\r\nsin   vetenskapliga   kompetens  bör  vara  en   god\r\nkandidat. Regeringen har  vid  upprepade  tillfällen\r\nredogjort  för  sin ståndpunkt inför riksdagens  EU-\r\nnämnd.\r\n\r\nDanmarks energisystem\r\n\r\nUtskottet  har vid  upprepade  tillfällen  behandlat\r\n(senast i betänkande  2003/04:  NU3) framställningar\r\nom att den svenska regeringen bör driva frågan om en\r\nomställning av det danska energisystemet.  Vid dessa\r\ntillfällen  har  utskottet  avstyrkt motionerna  och\r\nerinrat om att Danmark, liksom  Sverige, är en aktiv\r\npart i det internationella arbetet  med att begränsa\r\nutsläppen av växthusgaser och att utskottet inte ser\r\nnågon anledning att ifrågasätta de danska insatserna\r\nför  att  uppfylla åtagandena om utsläppsminskningar\r\nenligt Kyotoprotokollet.\r\n\r\nSpillvärme\r\n\r\nMed  anledning   av   vad   som   anförs   i  motion\r\n2004/05:N337  (s)  kan  erinras om att regeringen  i\r\npropositionen om program  för  energieffektivisering\r\n(prop.  2003/04:170)  föreslår  att  energiintensiva\r\nföretag ges möjlighet att delta i  femåriga  program\r\nför  energieffektivisering.  De deltagande företagen\r\nåtar   sig   att  införa  energiledningssystem   och\r\ngenomföra el-effektiviserande  åtgärder i utbyte mot\r\nen nedsättning av skatten på el.  Enligt förslaget i\r\npropositionen skall detta program träda  i kraft den\r\n1  januari  2005.  Ett  enigt utskott har tillstyrkt\r\nförslaget  (bet.  2004/05:NU7),   som   kommer   att\r\nbehandlas  av  riksdagen  senare  under hösten 2004.\r\nVidare  har  Fjärrvärmeutredningen  i   uppdrag  att\r\nanalysera    om   det   är   lämpligt   att   införa\r\ntredjepartstillträde   till   fjärrvärmenäten  (dir.\r\n2002:160).        Även       möjligheterna       för\r\nspillvärmeleverantörer att sälja värme, också direkt\r\ntill konsument genom att utnyttja distributionsnäten\r\nför fjärrvärme, skall  analyseras.  Uppdraget  skall\r\nslutredovisas senast den 31 mars 2005.\r\n\r\nEU och förnybar energi\r\n\r\nBeträffande   frågan  om  att  öka  användningen  av\r\nförnybar   energi    inom    EU   kan   nämnas   att\r\nambitionsnivån   enligt   vitboken    om   förnybara\r\nenergikällor (KOM/1997/599) är att andelen förnybara\r\nenergikällor av den totala energianvändningen  skall\r\nöka  från 6 % till 12 %. I ett direktiv (2001/77/EG)\r\nom främjande av el från förnybara energikällor anges\r\ndet  indikativa   målet   att   elproduktionen  från\r\nförnybara energikällor i EU-15 skall uppgå till 22 %\r\når  2010.  Även när det gäller transportsektorn  har\r\nmål ställts  upp.  Enligt direktivet (2003/30/EG) om\r\nfrämjande  av  användningen  av  biodrivmedel  eller\r\nandra förnybara drivmedel har en referensnivå på 2 %\r\nför år 2005 och 5,75 % för år 2010 antagits avseende\r\nenergiinnehåll av  på  marknaden  ersatt  bensin och\r\ndieselolja för transporter.\r\n\r\nI   maj   2004   presenterade   kommissionen   ett\r\nmeddelande  (KOM/2004/336 slutligt) angående andelen\r\nförnybar energi  inom  EU. Kommissionen konstaterade\r\natt det vidtagits en rad  åtgärder  för att nå målet\r\nom  att  12 % av energin skall komma från  förnybara\r\nenergikällor  år 2010, bl.a. direktivet om främjande\r\nav el från förnybara  energikällor och direktivet om\r\nkraftvärme (2004/8/EG). Trots detta görs bedömningen\r\natt det krävs ytterligare  åtgärder och förslag till\r\nsådana lämnas även i meddelandet. Kommissionen avser\r\nbl.a.  att  ta fram en handlingsplan  för  biomassa.\r\nEnligt uppgift från Näringsdepartementet är avsikten\r\natt anta slutsatser vid nästa energiministermöte med\r\nanledning av kommissionens förslag.\r\n\r\nEnergiforskning\r\n\r\nI  några av de  motioner  som  tagits  upp  i  detta\r\navsnitt   berörs   forskning   och  utveckling  inom\r\nenergiområdet.  Denna  fråga  hanteras   även  under\r\navsnittet  om  mål  för energipolitiken och anslaget\r\nför energiforskning.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottets syn på energipolitikens inriktning ligger\r\ni linje med den som redovisas  i budgetpropositionen\r\noch med vad som har överenskommits  i överläggningar\r\nmellan      regeringen,      Vänsterpartiet      och\r\nCenterpartiet.\r\n\r\nVägledande för energipolitiken  är att den på kort\r\noch  lång  sikt skall trygga tillgången  på  el  och\r\nannan energi  på  villkor  som är konkurrenskraftiga\r\nmed   dem   som   gäller  i  omvärlden   i   övrigt.\r\nEnergipolitiken  skall   skapa   villkoren   för  en\r\neffektiv   och   hållbar   energianvändning  och  en\r\nkostnadseffektiv  svensk energiförsörjning  med  låg\r\nnegativ påverkan på  hälsa,  miljö  och  klimat samt\r\nunderlätta   omställningen   till   ett   ekologiskt\r\nsamhälle.\r\nI    motioner   från   Moderata   samlingspartiet,\r\nFolkpartiet,  Kristdemokraterna och Miljöpartiet har\r\nkritik framförts  mot  den förda energipolitiken och\r\nhur omställningsarbetet  bedrivs. Utskottet vill med\r\nanledning av dessa motioner  framhålla vikten av ett\r\nfortsatt arbete för en omställning av energisystemet\r\noch  att denna omställning sker  under  tillräckligt\r\nlång  tid   så   att   inte   problem   uppstår  för\r\nsysselsättning, välfärd, konkurrenskraft  och miljö.\r\nDen energipolitiska överenskommelse som träffades år\r\n2002    mellan    regeringen,   Vänsterpartiet   och\r\nCenterpartiet och som  godkänts av riksdagen innebär\r\nett  gemensamt  ansvarstagande   för   en   fortsatt\r\nomställning   av  det  svenska  energisystemet.  Som\r\nriksdagen  genom   nämnda  beslut  fastställt  skall\r\nSveriges    elförsörjning    tryggas    genom    ett\r\nenergisystem   som   grundas   på  varaktiga,  helst\r\ninhemska   och  förnybara,  energikällor   samt   en\r\neffektiv   energianvändning.    Kärnkraften    skall\r\nersättas   med  effektivisering  av  elanvändningen,\r\nkonvertering    till   förnybara   energislag   samt\r\nmiljömässigt     acceptabel     elproduktionsteknik.\r\nEnergiförsörjningen   skall  i  ökande  utsträckning\r\nbaseras på förnybara energislag.  Detta  återspeglas\r\näven   i   det  av  riksdagen  beslutade  målet  att\r\nanvändningen av el från förnybara energikällor skall\r\nöka med 10 TWh  från 2002 års nivå till år 2010. För\r\natt detta skall möjliggöras  infördes i maj 2003 ett\r\nsystem  för  handel  med  elcertifikat.   2002   års\r\nenergipolitiska   beslut   innebar  även  omfattande\r\ninsatser     för    effektivare    energianvändning.\r\nTyngdpunkten   i   omställningsarbetet   ligger   på\r\nforskning och utveckling,  och i budgetpropositionen\r\nför  år 2005 föreslås mål och  anslag  för  fortsatt\r\nforskning  och utveckling på energiområdet. I dag är\r\ndrygt en tredjedel av den totala energitillförseln i\r\nSverige baserad  på förnybar energi. Internationellt\r\nsett är detta mycket  högt. Enligt utskottets mening\r\nbör dock visionen vara  att  Sverige  på  lång  sikt\r\nbaserar   hela   sin  energitillförsel  på  förnybar\r\nenergi.\r\nDet sagda innebär  att  utskottet  inte  delar  de\r\nuppfattningar som framförs i motionerna 2004/05:N405\r\n(m),   2004/05:N309   (fp),  2004/05:N413  (fp)  och\r\n2004/05:N410   (kd)   beträffande   energipolitikens\r\ninriktning och mål.\r\nI flera av de motioner  som  här  behandlas  lyfts\r\nenergipolitikens  roll för basindustrin fram. Enligt\r\nutskottets uppfattning  är en god tillgång på energi\r\ntill konkurrenskraftiga priser  en  av de viktigaste\r\nförutsättningarna    för   konkurrensförmågan    hos\r\nindustrin. I detta sammanhang  vill  utskottet  även\r\nerinra  om att energipolitiken, enligt de riktlinjer\r\nsom riksdagen fastställt, skall bidra till att skapa\r\nstabila förutsättningar  för  ett konkurrenskraftigt\r\nnäringsliv och en förnyelse och  utveckling  av  den\r\nsvenska  industrin.  I  likhet  med vad som anförs i\r\nbl.a. motionerna 2004/05:N220 (s)  och  2004/05:N262\r\n(s)  anser  utskottet  att  det  är  angeläget   att\r\nenergipolitiken  utformas på ett sådant sätt att det\r\nfinns en tilltro till  energiförsörjningen  på  lång\r\nsikt  och  att  energikostnaderna  hålls  på  en med\r\nomvärlden  konkurrenskraftig  nivå.  Utskottet menar\r\nsamtidigt  att  detta  är  i  linje  med  den  förda\r\npolitiken  och  att  ett riksdagsuttalande av  detta\r\nskäl kan besparas.\r\nBeträffande vad som  anförs  i motion 2004/05:N273\r\n(s)  om insatser för energisparande  vill  utskottet\r\nerinra  om  2002  års energipolitiska beslut. Enligt\r\ndetta beslut bör statens  insatser  inriktas  på att\r\nstödja  den  effektivisering  som  sker  spontant  i\r\nsamhället  och  som  en  följd  av  olika styrmedel.\r\nStatens   insatser  utgörs  bl.a.  av  bidrag   till\r\nkommunal    energirådgivning,     utbildning     och\r\ninformation,  upphandling  av  energieffektiv teknik\r\nsamt   provning,   märkning   och  certifiering   av\r\nenergikrävande    utrustning.   Någon    ytterligare\r\nsatsning därutöver  anser  utskottet  i nuläget inte\r\nmotiverad.\r\nI  motion 2004/05:N337 (s) påtalas vikten  av  att\r\ntillvarata den spillvärme som uppkommer i industrins\r\ntillverkningsprocesser.  Utskottet delar motionärens\r\nuppfattning att ett bättre utnyttjande av spillvärme\r\ninnebär   hushållning  med  naturresurser   och   en\r\neffektivare  energianvändning. Fjärrvärmeutredningen\r\n(dir 2002:160) har, som tidigare redovisats, bl.a. i\r\nuppdrag att analysera  dels  om  det är lämpligt att\r\ninföra  tredjepartstillträde  till  fjärrvärmenäten,\r\ndels  möjligheterna  för spillvärmeleverantörer  att\r\nsälja värme direkt till  konsumenten  genom  att  få\r\ntillträde    direkt    till    nätet    för   själva\r\ndistributionen.  Med  hänvisning  till detta  arbete\r\navstyrks motionen.\r\nNär  det  gäller  vad  i  motion 2004/05:N405  (m)\r\nanförs  om behovet av att utvärdera  måluppfyllelsen\r\noch kostnadseffektiviteten  för energipolitiken vill\r\nutskottet     hänvisa     till     det    omfattande\r\nutredningsarbete  som  genomförts under  de  senaste\r\nåren i syfte att belysa  olika  delar av de insatser\r\nsom görs. Delar av detta arbete redogörs  även för i\r\nbudgetpropositionen.  Enligt  utskottets mening  bör\r\nmotionen inte föranleda någon åtgärd från riksdagens\r\nsida.\r\nI  några  motioner berörs beroendet  av  olja  och\r\nandra  fossila  bränslen.  Utskottet  vill  i  detta\r\nsammanhang  påminna  om  att användningen av fossila\r\nbränslen,   enligt  de  riktlinjer   som   riksdagen\r\nfastställt, bör  hållas  på  en  låg  nivå  och  att\r\nenergiförsörjningen   i  ökande  utsträckning  skall\r\nbaseras på förnybar energi.  I  den  proposition som\r\nriksdagen  här  har  att  behandla  framläggs   även\r\nförslag   om  vägledande  mål  för  användningen  av\r\nbiodrivmedel  och  andra förnybara drivmedel, vilket\r\nenligt utskottets mening  bör  ligga i linje med det\r\nmotionärerna   efterfrågar.   Till  nämnda   förslag\r\nåterkommer utskottet i det följande avsnittet.\r\nMotion   2004/05:N421   (fp),   med   förslag   om\r\ntillkännagivande   rörande   energiproduktionen    i\r\nDanmark, bör avslås av riksdagen med hänvisning till\r\nvad  utskottet  i  sak  anfört när detta förslag vid\r\ntidigare tillfällen framlagts.\r\nI  några motioner har det  argumenterats  för  hur\r\nSverige  skall  agera  i olika frågor när det gäller\r\nsamarbetet   inom   EU.   Utskottet    är   av   den\r\nuppfattningen   att  Sverige  även  fortsättningsvis\r\nskall vara aktivt  i detta arbete. Det innebär bl.a.\r\natt Sverige skall vara  pådrivande i klimatpolitiken\r\noch offensiv när det gäller  att  begränsa utsläppen\r\nav växthusgaser. Vidare bör Sverige,  bl.a.  när det\r\ngäller  handel  med  utsläppsrätter,  verka  för  en\r\ngemensam  politik  med gemensamma styrmedel inom EU.\r\nTillsammans med andra EU-länder bedriver Sverige ett\r\nmålmedvetet     arbete    för     en     effektivare\r\nenergianvändning.  Även  detta arbete bör fortsätta.\r\nMotionerna   bör  enligt  utskottets   mening   inte\r\nföranleda någon åtgärd från riksdagens sida.\r\nNär det gäller  vad  i  motion  2004/05:MJ498 (kd)\r\nanförs  om  hur  regeringen skall agera  beträffande\r\nfusionsforskningsanläggningen    ITER    ser    inte\r\nutskottet  det påkallat med ett riksdagsuttalande  i\r\nfrågan. Regeringen  har,  som  redovisats, vid flera\r\ntillfällen  redogjort  inför  EU-nämnden   för   den\r\nsvenska  hållningen  i  frågan och något avsteg från\r\ndet  mandat  som  där  getts   bör   inte   motionen\r\nföranleda.\r\nMed  hänvisning till det anförda avstyrks samtliga\r\ni denna del behandlade motionsyrkanden.\r\n\r\nMål för användningen av biodrivmedel\r\noch andra förnybara drivmedel\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   godkänna   vad   regeringen\r\nföreslår  om  vägledande mål för användningen\r\nav biodrivmedel och andra förnybara drivmedel\r\noch  avslå ett motionsyrkande.  Utskottet  är\r\npositivt  till förslaget och menar att det är\r\nangeläget att  minska  beroendet  av  fossila\r\nbränslen. Jämför reservation 3 (m, fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att som vägledande  mål  skall\r\ngälla att användningen  av  biodrivmedel  och  andra\r\nförnybara  drivmedel i Sverige fr.o.m. år 2005 skall\r\nutgöra minst  3 %  av  den  totala  användningen  av\r\nbensin  och  diesel för transportändamål beräknat på\r\nenergiinnehåll.\r\n\r\nBakgrunden  till  förslaget  är  att  det  i  EG:s\r\ndirektiv (2003/30/EG)  om  främjande av användningen\r\nav biodrivmedel eller andra  förnybara drivmedel ges\r\nallmänna   riktlinjer   som   innebär    att   varje\r\nmedlemsland  skall sätta nationella, vägledande  mål\r\nför  introduktionen   av   biodrivmedel   och  andra\r\nförnybara drivmedel. Referensnivån är satt  till 2 %\r\nför år 2005 beräknat som andel energiinnehåll  av på\r\nmarknaden   ersatt   bensin   och   dieselolja   för\r\ntransporter.  I  juli 2003 tillkallade regeringen en\r\nsärskild  utredare   (f.d.   generaldirektören  Hans\r\nSandebring)  med  uppgiften  att   föreslå  mål  och\r\nstrategier för en fortsatt introduktion av förnybara\r\nfordonsbränslen.    Utredaren    överlämnade     ett\r\ndelbetänkande     (SOU    2004:4)    om    förnybara\r\nfordonsbränslen i januari  2004  med  förslag  bl.a.\r\ntill det nationella, vägledande målet för år 2005.\r\nRegeringen   konstaterar   att   användningen   av\r\nbiodrivmedlet   etanol   ökar  kraftigt  i  Sverige.\r\nPreliminära   uppgifter   tyder   på   att   andelen\r\nbiodrivmedel år 2003 utgjorde  1,3 %  av  den totala\r\nanvändningen bensin och diesel för transportändamål.\r\nRegeringen  instämmer  i den bedömning som utredaren\r\ngjort att marknadsaktörernas  ambition  för  år 2005\r\nkommer  att vara högre än EU:s referensnivå på  2 %.\r\nFör  att  öka   dynamiken   i   processen   föreslår\r\nregeringen  därför  att det nationella målet för  år\r\n2005 sätts till 3 %.  En högre ambitionsnivå för det\r\nnationella vägledande målet  utgör  framför  allt en\r\nsignal   till  aktörerna  på  marknaden.  Regeringen\r\npåpekar även att det inte är givet att de alternativ\r\nsom sannolikt får störst genomslag fram till år 2005\r\när de som  på lång sikt är de mest fördelaktiga. Ett\r\nalltför ambitiöst mål på kort sikt skulle kunna leda\r\nutvecklingen i fel riktning.\r\nVidare sägs  det  i  propositionen att en fortsatt\r\nsatsning på forskning och  utveckling  är angelägen.\r\nRegeringen    avser   även   att   verka   för   att\r\nbensinbolagen ökar  antalet  stationer  som erbjuder\r\nalternativa bränslen.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nRiksdagen   bör  enligt  vad  som  anförs  i  motion\r\n2004/05:N375   (m)   avslå  regeringens  förslag  om\r\nvägledande mål för användningen  av biodrivmedel och\r\nandra  förnybara drivmedel. Motionärerna  menar  att\r\ndet är fel  att  ställa upp kvantitativa mål för hur\r\nenergiproduktionen   bör   fördelas   mellan   olika\r\nenergislag.   Målen   bör  formuleras  i  termer  av\r\nmiljöeffekter, och styrmedel  bör utformas därifrån.\r\nPrioriteringen  mellan olika produktionsmetoder  och\r\nenergikällor bör  däremot,  inom  ramen  för strikta\r\nmiljökrav,  överlåtas  åt  enskilda  människor   och\r\nföretag.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI   EG:s   direktiv  (2003/30/EG)  om  främjande  av\r\nanvändningen  av  biodrivmedel eller andra förnybara\r\ndrivmedel föreskrivs i artikel 3 att medlemsstaterna\r\nbör se till att en  minsta  andel  biodrivmedel  och\r\nandra   förnybara   bränslen   släpps  ut  på  deras\r\nmarknader och skall fastställa nationella vägledande\r\nmål  för  detta. Vidare anges i artikel  3  att  ett\r\nreferensvärde,  beräknat  på  energiinnehållet,  för\r\ndessa mål skall vara 2 % senast den 31 december 2005\r\nrespektive 5,75 % senast den 31 december 2010 av all\r\nbensin och diesel för transportändamål som släpps på\r\nmedlemsländernas marknader.\r\n\r\nEnligt   artikel   7   i   nämnda  direktiv  skall\r\nmedlemsstaterna  sätta  i kraft  de  bestämmelser  i\r\nlagar och andra författningar  som är nödvändiga för\r\natt följa direktivet senast den 31 december 2004.\r\nDet  kan  även  erinras  om  att Energimyndigheten\r\ndriver  ett  forsknings- och utvecklingsprogram  för\r\nalternativa  drivmedel   under  perioden  2003-2006.\r\nProgrammets  övergripande  mål  är  att  långsiktigt\r\nintroducera drivmedel med följande  egenskaper:  låg\r\nkostnad/energiekvivalent,  likvärdiga  eller  bättre\r\nemissionsegenskaper   än   dagens   drivmedel,  låga\r\nnettoutsläpp  av  klimatpåverkande  gaser  samt  låg\r\ntotal   miljöpåverkan  ur  ett  livscykelperspektiv.\r\nDrivmedel  som omfattas av Energimyndighetens övriga\r\nprogram, dvs.  etanol från skogsråvara, biogas eller\r\nsom inkluderas i forskningsprogrammet om energi från\r\navfall, inkluderas inte i programmet. Den ekonomiska\r\nomfattningen av  programmet  är  totalt  56 miljoner\r\nkronor  under  nämnda period. Energimyndigheten  har\r\näven   tillsammans   med   Vägverket,   Verket   för\r\ninnovationssystem   (Vinnova)  och  Naturvårdsverket\r\nlagt   fram  ett  gemensamt   strategidokument   för\r\nintroduktion av biodrivmedel på marknaden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt   förslaget   i   propositionen   skall   som\r\nvägledande    mål    gälla   att   användningen   av\r\nbiodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige\r\nfr.o.m. år 2005 skall utgöra minst 3 % av den totala\r\nanvändningen    av    bensin    och    diesel    för\r\ntransportändamål beräknat på energiinnehåll.\r\n\r\nSom   tidigare   redogjorts    för   åligger   det\r\nmedlemsstaterna att fastställa nationella vägledande\r\nmål för att se till att en minsta andel biodrivmedel\r\noch  andra förnybara drivmedel släpps  ut  på  deras\r\nmarknader.  Vidare fastställs i direktivet att detta\r\nskall göras senast den 31 december 2004.\r\nUtskottet är positivt till förslaget och menar att\r\ndet är angeläget  att  minska  beroendet  av fossila\r\nbränslen. När det gäller att nivån skall sättas till\r\n3 %  har  utskottets  inget  att erinra mot vad  som\r\nanförs i propositionen.\r\nMed  anledning  av  vad  som  förordas   i  motion\r\n2004/05:N375  (m)  vill  utskottet  anföra följande.\r\nSverige   är,   enligt   utskottets   tolkning    av\r\ndirektivet, ålagt att senast den 31 december 2004 ha\r\ninfört  nationella  vägledande  mål på detta område.\r\nAtt inte göra det skulle enligt utskottets bedömning\r\nstrida mot direktivet, något som  i  sin  tur skulle\r\nkunna få vissa följdverkningar.\r\nUtskottet  vill i detta sammanhang även erinra  om\r\natt det under allmänna motionstiden väckts ett antal\r\nmotioner om förnybara  fordonsbränslen  som, även om\r\nde  inte  direkt berör det här behandlade förslaget,\r\nhar en nära koppling till det nu aktuella förslaget.\r\nFlera  av dessa  motioner  kommer  att  hanteras  av\r\nmiljö- och jordbruksutskottet under våren 2005.\r\nMed hänvisning  till  det ovan anförda tillstyrker\r\nutskottet propositionen i  denna  del  och avstyrker\r\nmotionen i berörda delar.\r\n\r\nMål för insatserna kring forskning,\r\nutveckling och demonstration på\r\nenergiområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   godkänna   vad   regeringen\r\nföreslår    om   mål   för   de   långsiktiga\r\nenergipolitiska  insatserna  kring forskning,\r\nutveckling     och     demonstration     inom\r\nenergiområdet  och  avslå  mot  detta stående\r\nmotionsyrkanden.  Utskottet  menar   att  den\r\nlångsiktiga  energiforskningen  måste  drivas\r\nmed   tydliga  och  långsiktiga  mål.  Jämför\r\nreservation 4 (m, fp, kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  målet  för de långsiktiga\r\nenergipolitiska insatserna skall vara  att bygga upp\r\nsådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens\r\ninom    universiteten,    högskolorna,   instituten,\r\nmyndigheterna och näringslivet  som  behövs  för att\r\ngenom  tillämpning  av  ny  teknik  och nya tjänster\r\nmöjliggöra   en  omställning  till  ett  långsiktigt\r\nhållbart energisystem  i  Sverige, samt att utveckla\r\nteknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan\r\nkommersialiseras    och    därmed     bidra     till\r\nenergisystemets  omställning och utveckling såväl  i\r\nSverige som på andra marknader.\r\n\r\nI propositionen  redogörs  för  att  den särskilde\r\nutredare som regeringen tillkallade för  att granska\r\noch  utvärdera  insatserna inom 1997 års långsiktiga\r\nenergipolitiska program  bl.a. påtalat (SOU 2003:80)\r\natt målen för programmet måste göras mer precisa och\r\nuppföljningsbara. Regeringen instämmer till viss del\r\ni  utredarens  bedömning  att   målen   inte   varit\r\ntillräckligt   tydliga.  Samtidigt  kan  man  enligt\r\nregeringens bedömning  inte  bortse  från  ett antal\r\nomständigheter  som  gör  det  svårt att arbeta  med\r\nalltför konkret formulerade mål,  vilka kan motverka\r\nen konstruktiv avvägning mellan olika  intressen och\r\nkomma   i  konflikt  med  verksamhetens  långsiktiga\r\nkaraktär.\r\nEnligt     regeringen     skall     tydliga    och\r\nuppföljningsbara mål säkerställa att resurserna inom\r\nde  statliga  insatserna för att främja utvecklingen\r\nav  teknik för framtidens  energisystem  används  på\r\nbästa   sätt.   Målen   skall   styra  verksamhetens\r\ninriktning och syfte men lämna utrymme för ansvariga\r\nmyndigheter     att     utforma     strategi     och\r\nverksamhetsplanering     för     ett    konstruktivt\r\ngenomförande.\r\nFör  att  konkretisera insatserna  och  prioritera\r\nmellan   olika   möjliga   områden   behövs   enligt\r\nregeringen  ett  antal  operativa delmål. Regeringen\r\nanser att Statens energimyndighet  bör ges i uppdrag\r\natt  konkretisera  de  övergripande  målen   på  mer\r\nverksamhetsnära  nivå  och  lämna  ett  sammanhållet\r\nförslag  till  mätbara mål och indikatorer  som  kan\r\nanvändas  för  att  kvantitativt  eller  kvalitativt\r\nfölja upp insatserna.\r\nI propositionen  (s.  55) meddelar regeringen även\r\nsin  avsikt  att  återkomma  med  förslag  till  den\r\nnärmare    utformningen     av    det    långsiktiga\r\nenergipolitiska programmet.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion  2004/05:N375 (m) förordas  att  riksdagen\r\nskall  avslå  regeringens  förslag  om  mål  för  de\r\nlångsiktiga  insatserna  kring forskning, utveckling\r\noch   demonstration   inom   energiområdet.   Enligt\r\nmotionärerna  bör  all energiproduktion  klara  högt\r\nställda miljö- och säkerhetskrav  i enlighet med den\r\ngenerella miljöpolitiken. Målet för  insatser  kring\r\nforskning   och   utveckling  på  energiområdet  bör\r\nutformas utifrån dessa  övergripande  mål.  Om detta\r\nbör  riksdagen  göra  ett  uttalande föreslås det  i\r\nmotionen. Vidare begärs ett tillkännagivande rörande\r\ninriktningen av verksamheten.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nBudgetpropositionen för år 2005\r\n\r\nUnder    rubriken    Analys    och   slutsatser    i\r\nbudgetpropositionen för år 2005  (utg.omr. 21 s. 82)\r\nredogör  regeringen  för  att  de  förändringar  som\r\nföreslås beträffande det långsiktiga energipolitiska\r\nprogrammet    syftar   generellt   till   en    ökad\r\nprioritering och  koncentration  av  resurserna samt\r\ntill  att  öka  ambitionsnivån  när  det gäller  att\r\nomsätta     resultaten    från    forsknings-    och\r\nutvecklingsinsatserna     på     energiområdet     i\r\nkommersiella  produkter,  som  kan  bidra till såväl\r\nomställningen  till  ett  hållbart energisystem  som\r\ntill Sveriges ekonomiska tillväxt.  Vidare  sägs att\r\nregeringen  anser  det fördelaktigt att ett kommande\r\nprogram  får  löpa  under   relativt  många  år  och\r\nföreslår    därför    att   fortsatta    långsiktiga\r\nenergipolitiska insatser  skall  genomföras under en\r\nny  etapp  om  sju  år,  under  perioden  2005-2011.\r\nRegeringen  ser även möjligheter att  genom  en  mer\r\nfokuserad   prioritering    öka    utnyttjandet   av\r\nresurserna.   Resursbehovet  för  insatserna   kring\r\nforskning,   utveckling    och    demonstration   på\r\nenergiområdet beräknas till 440 miljoner  kronor per\r\når,  eller  totalt  3 080  miljoner kronor för  hela\r\nsjuårsperioden. Därtill sägs  att  regeringen  avser\r\natt   återkomma   om  den  närmare  utformningen  av\r\nfortsatta långsiktiga energipolitiska insatser under\r\nperioden 2005-2011.\r\n\r\nOm 1997 års långsiktiga\r\nenergiomställningsprogram\r\n\r\nGenom  1997 års energipolitiska  beslut  antogs  ett\r\nprogram  för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt\r\nenergisystem (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97: NU12).\r\nTotalt  anvisades   drygt  9  miljarder  kronor  för\r\nomställningsprogrammet.    Programmet    indelas   i\r\nenergipolitiska åtgärder på kort sikt, åtgärder  för\r\nett    långsiktigt   uthålligt   energisystem   samt\r\nenergipolitiskt  motiverade klimatinsatser. För 1997\r\nårs  långsiktiga  energipolitiska  program  avsattes\r\ndrygt 5,6 miljarder kronor under sju år (1998-2004),\r\nfördelat   på  stöd  till   energiforskning   (2 800\r\nmiljoner  kronor),  energiteknikstöd  (870  miljoner\r\nkronor),  introduktion  av  ny  energiteknik  (1 610\r\nmiljoner  kronor)  samt  energipolitiskt  motiverade\r\nklimatinsatser (350 miljoner kronor).\r\n\r\nMålet för  satsningen på forskning, utveckling och\r\ndemonstration   av   energiteknik   är   att   sänka\r\nkostnaderna  för  och  introducera  ny  energiteknik\r\nbaserad på förnybara energislag. Ambitionen  är  att\r\nunder  de närmaste tio till femton åren kraftigt öka\r\nel-    och    värmeproduktionen    från    förnybara\r\nenergikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik\r\nför energieffektivisering. De övergripande målen för\r\nenergiforskningen  är att bygga upp vetenskaplig och\r\nteknisk kunskap och kompetens inom universiteten och\r\nhögskolorna samt i näringslivet  för  utveckling och\r\nomställning   av   energisystemet  i  enlighet   med\r\nriksdagens energipolitiska beslut.\r\n\r\nLångEn-utredningen\r\n\r\nDen  utredning  som  regeringen   tillsatte  om  det\r\nlångsiktiga  energipolitiska  programmet   (särskild\r\nutredare:  direktör  Peter  Nygårds) presenterade  i\r\naugusti  2003  sin  slutrapport  om  energirelaterad\r\nforskning, utveckling  och  demonstration, EFUD - en\r\ndel i omställningen av energisystemet (SOU 2003:80).\r\nI rapporten sägs det inledningsvis  att mycket talar\r\nför att det i 1997 års energipolitiska beslut fästes\r\nför    stor    tilltro    till    möjligheten    för\r\nenergirelaterad     forskning,     utveckling    och\r\ndemonstration   att   driva   på  omställningen   av\r\nenergisystemet. Såväl forskning  och  utveckling som\r\nomställningen av energisystemet tar tid,  sägs  det.\r\nFörväntningarna  på  vad  som  kan  åstadkommas  med\r\nsatsningar  på forskning och utveckling måste därför\r\nvara rimliga. På åtminstone 10-20 års sikt har andra\r\nsamhälleliga  styrmedel  med  syfte  att bl.a. skapa\r\nincitament   för   investeringar   (såsom   skatter,\r\nallmänna ramvillkor för företagare, olika former  av\r\nstöd  etc.)  större  betydelse  för omställningen av\r\nenergisystemet   enligt   utredningens    bedömning.\r\nSammantaget  menar  utredningen  att  insatser   för\r\nforskning,  utveckling och demonstration visserligen\r\nutgör en viktig  förutsättning för att möjliggöra en\r\nlångsiktig omställning  av  energisystemet  men  att\r\ndessa  insatser  inte  kan utgöra den primära motorn\r\nför  omställningen.  Utifrån   detta  antagande  har\r\nutredningen   valt   att  anlägga  två   perspektiv,\r\nnämligen dels att mer  avgränsat värdera de insatser\r\nsom gjorts och styrningen av dessa samt bedöma vilka\r\nförbättringar som kan göras, dels att med ett vidare\r\nperspektiv analysera vad  som krävs för att uppnå en\r\nmer genomgripande omställning av energisystemet.\r\n\r\nAnalysen   av   de  satsningar   som   gjorts   på\r\nenergirelaterad    forskning,     utveckling     och\r\ndemonstration i 1997 års långsiktiga energipolitiska\r\nprogram   görs   utifrån  inriktning,  kvalitet  och\r\nrelevans, organisation,  programmens  administration\r\nsamt    programmens    måluppfyllelse.   Beträffande\r\nmåluppfyllelsen för 1997 års energipolitiska program\r\nmenar utredningen att målen  till stor del kan sägas\r\nha  uppfyllts. Verksamheten inom  programmet  bedöms\r\nvara  av  rimlig  kvalitet  och  relevans. Samtidigt\r\nmenar utredaren att det finns fog  för att hävda att\r\nprogrammet  har bidragit till att sänka  kostnaderna\r\nför  och  introducera  ny  energiteknik  baserad  på\r\nförnybara energislag, att bygga upp vetenskaplig och\r\nteknisk kunskap och kompetens inom universiteten och\r\nhögskolorna  samt  i näringslivet, att skapa stabila\r\nförutsättningar    för     ett    konkurrenskraftigt\r\nnäringsliv, och en förnyelse  och  utveckling av den\r\nsvenska  industrin samt ett breddat energi-,  miljö-\r\noch  klimatsamarbete  i  Östersjöregionen.  Däremot,\r\npåpekas  det,  har  inte  energirelaterad forskning,\r\nutveckling och demonstration  i 1997 års långsiktiga\r\nenergipolitiska program i någon  större utsträckning\r\nbidragit  till  Sveriges möjligheter  att  under  de\r\nnärmaste tio till  femton  åren kraftigt öka el- och\r\nvärmeproduktionen  från förnybara  energikällor  och\r\nutveckla    kommersiellt     lönsam    teknik    för\r\nenergieffektivisering. Det framhålls  dock att målen\r\növerlag är oskarpt formulerade och därför  svåra att\r\nfölja upp.\r\n\r\nTidigare utskottsbehandling\r\n\r\nDet  kan erinras om att utskottet, i samband  med\r\natt  bedömningar   lämnats   rörande  regeringens\r\nresultatredovisning i budgetpropositionen,  gjort\r\nvissa  påpekanden  när  det  gäller målen för det\r\nlångsiktiga energipolitiska programmet,  bl.a.  i\r\nbetänkandena  2001/02:NU3 (s. 18) och 2002/03:NU3\r\n(s.   19).  I  förstnämnda   betänkande   anförde\r\nutskottet följande.\r\nEtt långsiktigt uthålligt energisystem är den del\r\nav programmet  som  är  inriktad på forskning och\r\nintroduktion    av    ny    energiteknik    under\r\nsjuårsperioden  1998-2004. I propositionen  finns\r\ninga närmare, specificerade  mål angivna för vare\r\nsig  energiforskningen, energiteknikstödet  eller\r\nintroduktion  av  ny energiteknik. Resultatet för\r\nde tre områdena redovisas i form av anslagsutfall\r\noch indikatorer för  verksamhetens  kvalitet  och\r\nrelevans.\r\nUtskottet  kan  konstatera  att ett stort antal\r\nforsknings-  och  teknikutvecklingsprojekt  är  i\r\ngång,  och  att  även   nivån   på  näringslivets\r\ndeltagande kan anses vara tillfredsställande. Det\r\nhandlar om ett långsiktigt arbete,  vars resultat\r\ninte kan avläsas i närtid. Samtidigt  gäller  att\r\nprogrammet   nu  pågått  i  snart  fyra  år,  och\r\nsannolikt börjar  det snart bli möjligt att se på\r\nutfallen av projekten. Cirka 1,8 miljarder kronor\r\nhar betalats ut till energiforskning och insatser\r\nför energiteknik sedan  år  1998,  och  en större\r\nfokusering på resultaten måste nu påbörjas.  Även\r\nhär är det önskvärt - särskilt med hänsyn till en\r\neventuell  fortsättning  av  programmen  - att en\r\nökad  konkretion  ges  för målsättningen för  det\r\nlångsiktiga  programmet,   och   att   specifika,\r\nuppföljningsbara     mål     sätts     upp    för\r\nenergiforskningen,     energiteknikstödet     och\r\nintroduktion av ny energiteknik. En god grund för\r\nen  sådan  förhöjd  ambitionsnivå  finns,  enligt\r\nutskottets  mening,  i det omfattande metodarbete\r\nsom pågått under de senaste  åren  och  som bl.a.\r\nhar  redovisats  i rapporten Plan för uppföljning\r\noch  utvärdering  av   1997  års  energipolitiska\r\nprogram  (Ds 2000:14). En  sådan  precisering  är\r\nockså  viktig  inför  de  ställningstaganden  som\r\nplaneras   till  våren  2002  om  ett  eventuellt\r\nfortsatt energipolitiskt omställningsprogram.\r\n\r\nI det andra, tidigare angivna betänkandet, hänvisade\r\nutskottet till  vad  som  anförts vid föregående års\r\nbehandling och att det förutsatte  att  de framförda\r\nsynpunkterna  iakttogs av regeringen. Vidare  utgick\r\nutskottet ifrån att de synpunkter som framförts även\r\nbeaktades inom  ramen  för  den utredning regeringen\r\ntillsatt   för   att   se   över   det   långsiktiga\r\nenergipolitiska programmet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt  regeringens förslag skall två  övergripande,\r\nseparata   men   samverkande,    mål  gälla  för  de\r\nlångsiktiga   energipolitiska   insatserna.   Liksom\r\nregeringen anser utskottet att det  är angeläget med\r\ntydliga och uppföljningsbara mål för att säkerställa\r\natt resurserna inom de statliga insatserna  för  att\r\nfrämja   utvecklingen   av   teknik  för  framtidens\r\nenergisystem  används  på bästa  sätt.  Målen  måste\r\nutformas så att de styr verksamhetens inriktning och\r\nsyfte men lämnar utrymme  för  ansvariga myndigheter\r\natt  utforma  strategi och verksamhetsplanering  för\r\nett konstruktivt  genomförande.  Utskottet anser att\r\nde av regeringen föreslagna målen  svarar  mot dessa\r\nkriterier. Därtill är utskottet av den uppfattningen\r\natt  de  föreslagna  målen  ligger  i  linje med det\r\növergripande  målet  för verksamhetsområdet  Politik\r\nför ett uthålligt energisystem, nämligen att energin\r\nskall användas så effektivt  som  möjligt med hänsyn\r\ntagen till alla resurstillgångar.\r\n\r\nUtskottet delar även den i propositionen framförda\r\nuppfattningen  att  det  behövs ett antal  operativa\r\ndelmål   för   att   konkretisera   insatserna   och\r\nprioritera mellan olika  områden.  Den utredning som\r\nregeringen tillsatte för att granska  och  utvärdera\r\ninsatserna  inom  1997  års  energipolitiska program\r\nkonstaterade (SOU 2003:80) att  målen för programmet\r\nvar formulerade på en hög abstraktionsnivå  och  att\r\ndessa    mål    måste    göras   mer   precisa   och\r\nuppföljningsbara. Utredningen  menade därför att det\r\nfortsatta arbetet med att utveckla  målen  bör ske i\r\nen   stegvis   process.   I   huvudsak  bör,  enligt\r\nutredningens  mening,  denna  process   omfatta  att\r\nregeringen  först definierar de övergripande  målen,\r\nvartefter  Energimyndigheten   ges   i  uppdrag  att\r\nkonkretisera vad detta bör innebära för målen på mer\r\nverksamhetsnära nivå, och regeringen slutligen  slår\r\nfast  den  sammanhållna målhierarkin. Som redogjorts\r\nför har även utskottet, i samband med bedömningar av\r\nregeringens resultatredovisningar, framhållit att en\r\nökad konkretion när det gäller målsättningen för det\r\nlångsiktiga  programmet är viktigt och att specifika\r\nuppföljningsbara  mål  bör  sättas upp. Utskottet är\r\ndärför  positivt till att regeringen  avser  att  ge\r\nEnergimyndigheten  i  uppdrag  att  konkretisera  de\r\növergripande  målen  på  en mer verksamhetsnära nivå\r\noch lämna ett sammanhållet  förslag till mätbara mål\r\noch indikatorer som kan användas  för  att följa upp\r\ninsatserna.  Utskottet  förutsätter  att  regeringen\r\nhåller  riksdagen  informerad  om  hur  detta arbete\r\nfortskrider. I detta sammanhang vill utskottet  även\r\nunderstryka  vikten av att dessa mål och indikatorer\r\npå   ett   tydligt    sätt    återspeglas    i   den\r\nresultatredovisning    och   resultatbedömning   som\r\nregeringen framgent avlämnar i budgetpropositionen.\r\nUtan att här närmare gå  in  på  inriktningen  för\r\ninsatserna   vill   utskottet   ändock  markera  sin\r\ninställning  i  frågan. En successiv  avveckling  av\r\nkärnkraften förutsätter  forskning,  utveckling  och\r\ndemonstrationsinsatser   på   energiområdet.  Enligt\r\nutskottets   uppfattning   måste   den   långsiktiga\r\nenergiforskningen drivas med tydliga och långsiktiga\r\nmål.  Utskottet vill här även betona  betydelsen  av\r\natt de  resurser  som avsätts för dessa insatser får\r\nen starkare fokusering,  och  att  de  i första hand\r\nriktas   in   på   att   stödja   omställningen   av\r\nenergisystemet  och  den  fortsatta  utvecklingen av\r\nenergimarknaderna.\r\nI  likhet  med  vad som sägs i budgetpropositionen\r\nanser utskottet det  fördelaktigt  om  det  kommande\r\nprogrammet   får   löpa  under  relativt  många  år.\r\nInriktningen  bör  därför   vara  att  de  fortsatta\r\nlångsiktiga energipolitiska insatserna, med start år\r\n2005, skall genomföras under en ny etapp om sju år.\r\nMed  det  sagda tillstyrker utskottet  regeringens\r\nförslag  om  mål  för  insatserna  kring  forskning,\r\nutveckling och  demonstration  på  energiområdet. De\r\nmot förslaget stående motionsyrkandena avstyrks.\r\n\r\nKärnkraft\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motioner med bl.a.  krav\r\npå  att  beslutet  om  kärnkraftsavvecklingen\r\nskall upphävas, att Barsebäcks första reaktor\r\nskall   återstartas    och   att   lagen   om\r\nkärnkraftens  avveckling   skall   avskaffas.\r\nUtskottet  hänvisar  till  de riktlinjer  som\r\nfastställts  och de beslut riksdagen  fattat.\r\nJämför reservationerna  5  (m,  fp, kd) och 6\r\n(mp).\r\nRiksdagen  bör avslå motioner med  krav  på  en  förnyad\r\nfolkomröstning rörande kärnkraften. Utskottet\r\nhänvisar     till     den     energipolitiska\r\növerenskommelse    som   träffats   och   vad\r\nriksdagen      har      beslutat.      Jämför\r\nreservationerna 7 (m, fp), 8 (kd) och 9 (mp).\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden  om  att  förbudet i\r\nden  s.k.  kärntekniklagen  mot uppförande av\r\nkärnkraftsreaktorer      skall     avskaffas.\r\nUtskottet     står    fast    vid    tidigare\r\nställningstaganden   i  denna  fråga.  Jämför\r\nreservation 10 (m, fp).\r\nRiksdagen bör även avslå motionsyrkanden om att förbudet\r\ni  nyssnämnda  lag  mot  vissa   förberedande\r\nåtgärder    i    syfte    att    uppföra   en\r\nkärnkraftsreaktor  skall upphävas.  Utskottet\r\nhänvisar till vad det gett uttryck för vid de\r\ntidigare tillfällen frågan behandlats och ser\r\nför  närvarande inget  skäl  för  ett  ändrat\r\nställningstagande     i     frågan.    Jämför\r\nreservation 11 (m, fp, kd).\r\nRiksdagen bör därtill avslå vissa övriga motionsyrkanden\r\nrörande kärnkraften, bl.a. om  att  det skall\r\nvara  Statens  kärnkraftinspektion  och  inte\r\nregeringen som prövar frågor om tillstånd för\r\nhöjning  av  den  termiska  effekten.  Jämför\r\nreservation 12 (m, fp, kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI     motion    2004/05:N425    (s)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om  att  tillståndsprövningen  för\r\nhöjningen  av  termisk  effekt vid kärnkraftverk bör\r\nförenklas. En ansökan om  höjning  av  den  termiska\r\neffekten vid ett kärnkraftverk prövas för närvarande\r\nav regeringen efter det att ansökan beretts och  ett\r\nsärskilt     yttrande    upprättats    av    Statens\r\nkärnkraftinspektion   (SKI).   I   linje   med   vad\r\nMiljöbalkskommittén    har    föreslagit    i   sitt\r\ndelbetänkande  om en effektivare miljöprövning  (SOU\r\n2003:124) rörande  förenkling och effektivisering av\r\ntillståndsprocessen  beträffande  vissa verksamheter\r\nsom  skall  prövas  enligt miljöbalken,  bör  enligt\r\nmotionären även prövningen  av  ansökan om tillstånd\r\nför   höjning   av   den   termiska   effekten   vid\r\nkärnkraftverk   helt  förbehållas  SKI.  Myndigheten\r\ninnehar redan den  särskilda  kunskap  i  frågan som\r\nkrävs   och   torde   vara   bäst  lämpad  att  göra\r\nerforderliga avvägningar vid prövning av en ansökan,\r\nhävdas det.\r\n\r\nRiksdagens  beslut  om  en förtida  avveckling  av\r\nkärnkraften bör rivas upp enligt  vad  som  anförs i\r\nmotion    2004/05:N405    (m).    Varje    slag   av\r\nkraftproduktion  har sina för- respektive nackdelar,\r\nsägs  det i motionen.  Om  man,  liksom  regeringen,\r\nanser  att   kärnkraftens  nackdelar  inte  går  att\r\nbemästra  borde   alla   svenska  reaktorer  stängas\r\nsnarast.  Om man å andra sidan,  anför  motionärerna\r\ninstämmande, anser att dessa nackdelar är hanterbara\r\när det logiskt att dra nytta av kärnkraften så länge\r\nden  med  uppfyllda   säkerhetskrav   är  ekonomiskt\r\nlönsam.  Ovanstående  innebär även att de  politiska\r\nhindren  för  en  återstart   av  Barsebäcks  första\r\nreaktor tas bort. Vidare bör riksdagen verka för att\r\nupphäva lagen om kärnkraftens avveckling. I motionen\r\npläderas  även  för att bestämmelserna  i  den  s.k.\r\nkärntekniklagen  om   förbud   mot   uppförande   av\r\nkärnkraftsreaktorer  (5 a §) och om förbud mot vissa\r\nförberedande  åtgärder   i   syfte  att  uppföra  en\r\nkärnkraftsreaktor (6 §) bör upphävas.\r\nI    motion   2004/05:K294   (m)   föreslås    ett\r\nriksdagsuttalande   om   en   förnyad   prövning  av\r\nkärnkraftens    ställning    genom    att    en   ny\r\nfolkomröstning    hålls   i   frågan.   Motionärerna\r\nframhåller att det nästan gått ett kvartssekel sedan\r\nfolkomröstningen om kärnkraften ägde rum och att det\r\nfinns en osäkerhet  i  hur  beslutet  skall  tolkas.\r\nDärtill    har   väljarkåren   genomgått   betydande\r\nförändringar.  Uppskattningsvis har 2,5 miljoner nya\r\nväljare  tillkommit   och   1,5   miljoner   väljare\r\nförsvunnit  genom  att  de avlidit. Det är angeläget\r\natt de nya väljargrupperna  får  möjlighet  att avge\r\nsin syn på frågan, sägs det i motionen.\r\nÄven  i  motion 2004/05:K341 (m) förordas, utifrån\r\nett liknande  resonemang,  en  förnyad  prövning  av\r\nkärnkraften.  Ett  tillkännagivande  av riksdagen om\r\ndetta förordas av motionärerna.\r\nI  motion 2004/05:N203 (m) föreslås att  riksdagen\r\nskall besluta att upphäva 6 § kärntekniklagen.\r\nAtt  6  §  kärntekniklagen skall upphävas förordas\r\näven i motion  2004/05:  N251  (m). Motionären menar\r\natt denna bestämmelse inte fyller  någon funktion då\r\ndet  av  5  § i samma lag framgår att tillstånd  att\r\nuppföra en kärnkraftsreaktor  inte får meddelas. Ett\r\navskaffande av bestämmelsen skulle  även  möjliggöra\r\nuppförandet  av  en  anläggning  för destruktion  av\r\nradioaktivt avfall i Sverige.\r\nI  motion  2004/05:N348 (m) anförs  att  1997  års\r\nenergipolitiska   uppgörelse   bör   rivas  upp  med\r\ninnebörden att Barsebäcks första reaktor  åter tas i\r\ndrift  och att Barsebäcks andra reaktor inte  stängs\r\nav i förtid.\r\nEtt tillkännagivande om att stoppa avvecklingen av\r\nkärnkraften,  återstarta  den  avställda  reaktorn i\r\nBarsebäcksverket     och    upphäva    förbudet    i\r\nkärntekniklagen  mot nybyggnation  av  kärnkraftverk\r\nföreslås i motion 2004/05:N242 (fp).\r\nAtt  kärnkraften  bör  utnyttjas  under  hela  sin\r\ntekniska  och  ekonomiska  livslängd  pläderas för i\r\nmotion  2004/05:N309  (fp). Motionärerna  menar  att\r\nreaktorer  skall  stängas   först   när  en  behörig\r\nmyndighet  konstaterar att de inte längre  uppfyller\r\ngällande säkerhets- och miljökrav. Politiker är inte\r\nbäst på att avgöra när en stängning skall äga rum. I\r\nmotionen förordas även att Barsebäcks första reaktor\r\ntas i bruk igen  så  snart  som  möjligt.  Den  till\r\nhälften genomförda avvecklingen av kärnkraftverket i\r\nBarsebäck  har  bidragit  till  effektproblem  under\r\nvintrarna  och  till  en  betydande  osäkerhet  inom\r\nindustrin beträffande den framtida tillgången på el.\r\nDärtill  föreslås  tillkännagivanden om att lagen om\r\nkärnkraftens avveckling  bör avskaffas och att såväl\r\n5 a § som 6 § i kärntekniklagen bör upphävas. Vidare\r\nbegärs ett tillkännagivande om att möjligheterna att\r\nutnyttja  värmen  i kärnkraftverkens  kylvatten  för\r\nt.ex. fjärrvärme till  närliggande  bostäder närmare\r\nbör utredas.\r\nI motion 2003/04:MJ66 (fp) förordas  att riksdagen\r\nbör medge att den avstängda reaktorn i Barsebäck får\r\nstartas  om  och  att  ytterligare  en  reaktor  får\r\nuppföras i anslutning till de befintliga reaktorerna\r\ni  Ringhals.  Därtill  föreslås att riksdagen  skall\r\nbesluta  att  upphäva  5 a §   och   6 §   lagen  om\r\nkärnteknisk verksamhet.\r\nEn rimlig svensk energipolitik borde innebära  att\r\nvi använder våra kärnkraftsreaktorer så länge det är\r\ntekniskt möjligt och att vi öppnar upp för byggandet\r\nav  nya  reaktorer,  sägs  det i motion 2004/05:N415\r\n(fp). Detta skulle medföra vinster  för såväl miljön\r\nsom  för  tillväxten  och  välfärden. Riksdagen  bör\r\ndärför  upphäva  den  särskilda   lagen  om  förtida\r\navveckling  av  kärnkraften  och  låta   reaktorerna\r\ndrivas  så  länge de uppfyller lagens säkerhetskrav.\r\nVidare bör riksdagen  upphäva det s.k. tankeförbudet\r\n(6 §) i kärntekniklagen.\r\nAtt beslutet om avvecklingen  av  Barsebäck  skall\r\nrivas  upp  och att den redan stängda reaktorn skall\r\nåterstartas förordas  också  i  motion  2004/05:N420\r\n(fp).   Staten   bör   även   medge   att  en  femte\r\nkärnkraftsreaktor får uppföras i Ringhals  i stället\r\nför  ett  nytt  oljekraftverk i Stenungsund och  ett\r\nnytt  gaskraftverk   i   Malmö,   vilka  skulle  öka\r\nkoldioxidutsläppen med nästan 4 miljoner ton per år.\r\nVidare   anförs  att  förbudet  mot  forskning   och\r\nplanering  av  ny kärnkraft i Sverige förhindrar att\r\nny, viktig kunskap  genereras  inom landet samt våra\r\nmöjligheter  att utvärdera internationell  forskning\r\npå området.\r\nEtt riksdagsuttalande  när  det gäller kärnkraften\r\nföreslås  i  motion  2004/05:  N410   (kd).   Enligt\r\nmotionärerna bör det i prövningen av villkoren inför\r\nen  stängning  av  Barsebäcks  andra reaktor ingå en\r\nekonomisk redovisning, en miljökonsekvensanalys  och\r\nen  samhällsekonomisk  analys.  Så  har  inte  varit\r\nfallet  när riksdagen vid tidigare tillfällen prövat\r\nfrågan  om   en  stängning,  sägs  det  i  motionen.\r\nRiksdagen bör  även  besluta  att  upphäva  det s.k.\r\ntankeförbudet (6 §) i kärntekniklagen.\r\nI motion 2004/05:N276 (kd, m) anförs att Barsebäck\r\n2   inte  bör  stängas  innan  det  finns  annan  ny\r\nproduktionskapacitet   i   tillräcklig   omfattning.\r\nEnergiomställningen har inte kunnat genomföras i den\r\ntakt  som  1997 års energiöverenskommelse förutsatte\r\noch forskningen har heller inte lett fram till några\r\negentliga alternativ.  Motionärerna  framhåller även\r\natt  de  tidigare  motioner de avgett rörande  detta\r\närende inte har behandlats  i  sak utan viftats bort\r\nmed gällande beslut och pågående förhandlingar om en\r\nkärnkraftsavveckling.\r\nEtt tillkännagivande av riksdagen  om  att statens\r\nförhandlingar  med  kärnkraftsindustrin snarast  bör\r\navslutas  förordas  i  motion   2004/05:N307   (mp).\r\nMotionärerna    menar    att   dessa   förhandlingar\r\nförhindrar    en    företagsekonomiskt     motiverad\r\nnedläggning  av  reaktorerna.  Medan förhandlingarna\r\npågår har kraftföretagen allt intresse  av att hålla\r\nalla reaktorer igång.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nOm kärnkraftens avveckling\r\n\r\nEnligt   1997   års  energipolitiska  beslut  (prop.\r\n1996/97:84,  bet.   1996/97:NU12)   skall   de   två\r\nkärnkraftsreaktorerna  i Barsebäck - varav den andra\r\nunder  vissa  villkor  -  ställas   av.  Det  beslut\r\nriksdagen  tog  våren 2002 (prop. 2001/02:143,  bet.\r\n2001/02:NU17) innebar,  enligt  vad  som  angavs, en\r\nbekräftelse   på   att   1997   års  energipolitiska\r\nriktlinjer låg fast.\r\n\r\nDen 30 november 1999 stängdes den  första reaktorn\r\ni Barsebäck. Den andra reaktorn skulle  enligt  1997\r\nårs  energipolitiska  beslut  ställas  av före den 1\r\njuli 2001. Ett villkor för stängningen är  dock  att\r\nbortfallet  av  elproduktion  kan  kompenseras genom\r\ntillförsel    av   ny   elproduktion   och   minskad\r\nelanvändning. Vidare  får  stängningen  inte medföra\r\npåtagligt  negativa  effekter  i  fråga om elpriset,\r\ntillgången på el för industrin, effektbalansen eller\r\nmiljön  och  klimatet. Regeringen redovisade  hösten\r\n2000 i en skrivelse  (skr. 2000/01:15) sin bedömning\r\natt riksdagens villkor  inte  var  uppfyllda  för en\r\nstängning av den andra reaktorn i Barsebäck före den\r\n1  juli  2001. Regeringen bedömde emellertid att  en\r\nstängning   skulle   kunna  genomföras  senast  före\r\nutgången  av  år  2003 efter  det  att  erforderliga\r\nåtgärder    fått    genomslag.    Riksdagen    (bet.\r\n2000/01:NU3)  instämde   i   regeringens  bedömning.\r\nRegeringen  redovisade  hösten  2001   ånyo   i   en\r\nskrivelse  (skr.  2001/02:  22)  sin  bedömning. Den\r\nförnyade prövning som regeringen låtit göra under år\r\n2001  visade att förutsättningarna för en  stängning\r\ninte hade  förändrats  sedan  prövningen året innan.\r\nÄven denna gång delade riksdagen (bet. 2001/02: NU3)\r\nregeringens bedömning.\r\nVåren 2002 meddelade regeringen  sin avsikt (prop.\r\n2001/02:143)  att  söka  nå  en överenskommelse  med\r\nindustrin om en långsiktigt hållbar  politik för den\r\nfortsatta  kärnkraftsavvecklingen  och omställningen\r\nav energisystemet. Regeringen beslutade  i juni 2002\r\natt  utse  en  förhandlingsman  (generaldirektör  Bo\r\nBylund)  med uppdrag att för statens  del  genomföra\r\növerläggningar  med  industrin i syfte att förbereda\r\nen sådan överenskommelse.\r\nRegeringen presenterade våren 2003 en ny bedömning\r\n(prop. 2002/03:85) avseende villkorsuppfyllelsen för\r\nen  stängning  av den andra  reaktorn  i  Barsebäck.\r\nEnligt regeringens  bedömning  var  inte  riksdagens\r\nvillkor  för  en  stängning  helt uppfyllda när  det\r\ngällde  effektbalanssituationen   och   påverkan  på\r\nmiljön  och  klimatet.  Vidare ansåg regeringen  att\r\nfrågan om stängningen av  Barsebäck  2  bör hanteras\r\ntillsammans   med   förhandlingarna   om  de  övriga\r\nkvarvarande     reaktorerna     och     frågan    om\r\nenergiomställningen i sin helhet. Möjligheterna till\r\nen snabb stängning av Barsebäck 2 inom ramen  för en\r\nförhandlingslösning    skulle    särskilt    prövas.\r\nRegeringen  beslutade  i  mars  2003 om ett särskilt\r\ntilläggsuppdrag till förhandlingsmannen i denna del.\r\nEn särskild redovisning avseende  Barsebäck 2 skulle\r\nlämnas senast den 30 april 2004.\r\nRiksdagen beslöt i juni 2003 (bet. 2002/03:NU11) i\r\nenlighet  med  regeringens  uppfattning.   Samtidigt\r\ngjorde  riksdagen ett uttalande om att det bör  vara\r\nregeringen   som   på  grundval  av  den  eventuella\r\növerenskommelsen som  uppnås  i  förhandlingarna med\r\nkraftindustrin, eller i annat fall  i  enlighet  med\r\nlagen  om  kärnkraftens  avveckling,  avgör  när  en\r\nstängning   av  Barsebäck  2  är  möjlig.  Riksdagen\r\nframhöll emellertid  att  de av riksdagen uppställda\r\nvillkoren  för  en  stängning   alltjämt  gäller.  I\r\nreservationer (m, fp; kd; mp) framförde  företrädare\r\nför   dessa   partier  sin  syn  på  stängningen  av\r\nBarsebäck 2.\r\nI    början    av   oktober    2004    överlämnade\r\nförhandlingsmannen   en  rapport  om  den  fortsatta\r\nomställningen  av  energisystemet  (N2002/11872/ESB)\r\ntill dåvarande näringsminister  Leif  Pagrotsky. Det\r\nkonstaterades      i     rapporten     att     någon\r\nförhandlingslösning     inte    kunnat    nås    med\r\nkärnkraftsföretagen och att  förhandlingsmannen inte\r\nbedömde   det   meningsfullt   att   fortsätta   med\r\nförhandlingarna.  I rapporten framhålls  att  dagens\r\nkärnkraftsberoende  inte är långsiktigt hållbart och\r\natt  en omställning till  ett  långsiktigt  hållbart\r\nenergisystem   tar   tid.   Vidare   sägs   det  att\r\nkärnkraftsföretagens ansvar för olyckor bör skärpas.\r\nDen  socialdemokratiska  regeringen, Centerpartiet\r\noch Vänsterpartiet presenterade  kort  därefter  ett\r\ndokument   med   en   strategi   för  den  fortsatta\r\navvecklingen   av  kärnkraften.  Enligt   dokumentet\r\n(daterat   2004-10-04)    måste    avvecklingen   av\r\nkärnkraften ske på ett ansvarsfullt och kontrollerat\r\nsätt  och utbyggnaden av ny elproduktion  måste  ske\r\nkontinuerligt så att svensk industri och samhället i\r\növrigt    tillförsäkras    el   på   internationellt\r\nkonkurrenskraftiga villkor.  Vidare  erinras  om att\r\nett villkor för stängningen av den andra reaktorn  i\r\nBarsebäck,  enligt  1997 års energipolitiska beslut,\r\när att bortfallet av  elproduktion  kan  kompenseras\r\ngenom  tillförsel  av  ny  elproduktion  och minskad\r\nanvändning av el. Det noteras även i dokumentet  att\r\nriksdagen   vid  den  senaste  prövningen  fann  att\r\nvillkoren för  en  stängning  av  Barsebäck  2  före\r\nutgången  av  år  2003  inte  var helt uppfyllda vad\r\navser  effektbalansen  och påverkan  på  miljön  och\r\nklimatet. Mot bakgrund av  de åtgärder som vidtagits\r\nav  Affärsverket  svenska kraftnät  inom  ramen  för\r\neffektbalansmodellen    och    det    intensifierade\r\nklimatsamarbetet  inom EU är partierna dock  överens\r\nom att Barsebäck 2  skall  stängas under år 2005 och\r\natt  förberedelserna  för  detta   omedelbart  skall\r\npåbörjas. Efter stängningen av Barsebäck 2, sägs det\r\ni dokumentet, är nästa steg en prövning av de äldsta\r\nreaktorerna. En sådan prövning bör ske  ett  par  år\r\nefter   stängningen   av   Barsebäck   2.  Lagen  om\r\nkärnkraftens  avveckling  ger  företagen  rätt  till\r\nersättning  för  det  fall  stängningen  sker  innan\r\nverket varit i drift under 40 år. Det sägs även  att\r\nregeringen  i god tid bör meddela ägarna till berört\r\nverk om en förestående stängning.\r\nBeträffande   lagen  (1997:1320)  om  kärnkraftens\r\navveckling  kan nämnas  att  enligt  denna  lag  får\r\nregeringen  besluta  att  rätten  att  med  stöd  av\r\ntillstånd   enligt    kärntekniklagen    driva    en\r\nkärnkraftsreaktor  för  att utvinna kärnenergi skall\r\nupphöra  att  gälla  vid  en   viss   tidpunkt.  Vid\r\nriksdagsbehandlingen    av   nämnda   lag   betonade\r\nutskottet (bet. 1997/98:NU5)  bl.a.  de  villkor för\r\navställningen  som  tidigare nämnts. I reservationer\r\n(m, fp; kd) yrkades avslag  på förslaget till lag om\r\nkärnkraftens avveckling.\r\n\r\nOm en ny folkomröstning rörande kärnkraften\r\n\r\nRiksdagen  avslog  hösten  2003  (bet.  2003/04:NU3)\r\nliknande motioner med krav på  en  ny folkomröstning\r\nom  kärnkraften  som  de  här  aktuella.   Utskottet\r\nhänvisade   i   sitt   ställningstagande   till  den\r\nenergipolitiska   uppgörelse   som  träffats  mellan\r\nföreträdare  för Socialdemokraterna,  Vänsterpartiet\r\noch Centerpartier  och  de  beslut riksdagen fattat.\r\nÄven reservanterna (m, fp; kd;  mp)  avstyrkte de då\r\naktuella motionerna med krav på en ny folkomröstning\r\nrörande kärnkraften.\r\n\r\nVissa bestämmelser i kärntekniklagen\r\n\r\nEnligt   5 a §   lagen   (1984:3)   om   kärnteknisk\r\nverksamhet, den s.k. kärntekniklagen, får  det  inte\r\nmeddelas tillstånd att uppföra en kärnkraftsreaktor.\r\nBeslutet   om   ett   förbud   mot  att  uppföra  en\r\nkärnkraftsreaktor  fattades  av  riksdagen  år  1986\r\n(prop.  1986/87:24,  bet.  1986/87:NU13).   Beslutet\r\ninnebar  i  praktiken ett förbud för regeringen  att\r\nanvända  den  rätt   att   ge   tillstånd  till  nya\r\nkärnkraftsreaktorer som regeringen  innan införandet\r\nav  denna  bestämmelse  formellt hade enligt  lagen.\r\nUtskottet påpekade i detta  sammanhang  att  det var\r\nväl  befogat  att riksdagen bringar kärntekniklagens\r\nbestämmelser om möjlighet att erhålla tillstånd till\r\nkärnteknisk  verksamhet   i   överensstämmelse   med\r\nriktlinjerna  för  den  långsiktiga energipolitiken.\r\nVidare   anfördes   att   det  var   naturligt   att\r\nstatsmakterna    tydligt    markerar     att     nya\r\nkärnkraftsreaktorer  är  ett  avslutat stadium i den\r\nsvenska  energipolitiken.  I reservationer  (m;  fp)\r\nargumenterades mot att bestämmelsen skulle införas.\r\n\r\nI  6 § kärntekniklagen stipuleras  att  ingen  får\r\nutarbeta  konstruktionsritningar, beräkna kostnader,\r\nbeställa  utrustning   eller   vidta   andra  sådana\r\nförberedande   åtgärder  i  syfte  att  inom  landet\r\nuppföra   en  kärnkraftsreaktor.   I   samband   med\r\ninförandet  av  detta  förbud  diskuterade utskottet\r\nförst  innebörden  av  den föreslagna  bestämmelsen.\r\nHärvid framhöll utskottet  (prop.  1986/87:24,  bet.\r\n1986/87:NU13) att förbudets funktion skulle vara att\r\nmotverka att personer i en åsyftad begränsad krets -\r\nansvariga  för  kraftföretag  vilka  är tänkbara som\r\nreaktorinnehavare     -     vidtar    något    slags\r\nresurskrävande, förberedande åtgärder med avsikt att\r\nuppföra en viss kärnkraftsreaktor. Ett enigt utskott\r\nunderströk  att  ett  sådant  förbud   inte   skulle\r\nförhindra   personer   i   nämnda  krets  att  t.ex.\r\nmuntligen eller skriftligen plädera för fortsatt och\r\nökad kärnkraftsanvändning, inklusive  uppförande  av\r\nytterligare   kärnkraftsaggregat.  Det  skulle  inte\r\nheller,    betonade     utskottet,    inkräkta    på\r\nmöjligheterna till forskning  och  utvecklingsarbete\r\npå   det  kärntekniska  området  och  till   svenskt\r\ndeltagande  i  internationellt  samarbete inom detta\r\nområde. Därefter tog utskottet ställning till frågan\r\nom  införandet av förbudet. Med vissa  redaktionella\r\nändringar  tillstyrkte utskottet att förbudet skulle\r\ninföras, medan  en motsatt uppfattning fördes fram i\r\nen reservation (m, fp).\r\nSenast utskottet  behandlade  förbudet (5 a §) mot\r\natt uppföra en kärnkraftsreaktor var hösten 2003 med\r\nanledning   av   då  aktuella  motioner.   Utskottet\r\nframhöll  (bet.  2003/04:NU3)  att  skälen  för  att\r\ninföra bestämmelsen  i allra högsta grad alltjämt är\r\ngiltiga  och  såg inga skäl  för  riksdagen  att  gå\r\nmotionärerna  till   mötes.   En  annan  uppfattning\r\nframfördes  i  en  reservation (m,  fp).  Vid  detta\r\ntillfälle  avslog riksdagen  även  motioner  om  att\r\navskaffa förbudet  i kärntekniklagen (6 §) mot vissa\r\nförberedande  åtgärder   i   syfte  att  uppföra  en\r\nkärnkraftsreaktor.   Utskottet   påtalade   i   sitt\r\nställningstagande   att   denna   bestämmelse   inte\r\nbegränsar    möjligheten    till    forskning    och\r\nenergitekniskt  utvecklingsarbete. Att  bestämmelsen\r\nborde avskaffas förordades  i en reservation (m, fp,\r\nkd).\r\nDet kan i detta sammanhang  även  erinras  om  att\r\nKärnsäkerhetsutredningen   i   sitt   betänkande  om\r\nkärnkraftverkens säkerhet och strålskydd  (SOU 2003:\r\n100) föreslagit att 6 § i kärntekniklagen skall  tas\r\nbort.  Utredningen  påpekar  att  det framkommit att\r\nbestämmelsen  ofta misstolkas som att  forskning  på\r\ndet kärntekniska  området  inte skulle vara tillåten\r\nens  när det gäller sådan forskning  som  kan  bidra\r\ntill utveckling  av kärnsäkerhet. Utrednings förslag\r\nhar remissbehandlats  och ett beredningsarbete pågår\r\ninom  Regeringskansliet.  Enligt  de  uppgifter  som\r\ninhämtats  är det regeringens avsikt att under våren\r\n2005 återkomma  till  riksdagen  med  en proposition\r\nvari de förslag utredningen framlagt beaktas.\r\n\r\nOm tillståndsprövning för höjning av termisk\r\neffekt\r\n\r\nEn   höjning  av  den  termiska  effekten  vid   ett\r\nkärnkraftverk    kräver    tillstånd   dels   enligt\r\nkärntekniklagen, dels enligt miljöbalken.\r\n\r\nI 5 § i förstnämnda lag stipuleras  att  det krävs\r\ntillstånd   enligt   denna   lag   för   kärnteknisk\r\nverksamhet. Frågor om tillstånd prövas av regeringen\r\neller den myndighet som regeringen bestämmer.\r\nAv   16  §  förordning  (1984:14)  om  kärnteknisk\r\nverksamhet   framgår   vilka   frågor   som  Statens\r\nkärnkraftinspektion  (SKI) prövar; dit hör  inte  en\r\neffekthöjning. Vidare framgår av förordningen (24 §)\r\natt en ansökan om tillstånd  enligt  5  §  lagen  om\r\nkärnteknisk  verksamhet  skall göras skriftligen och\r\nges  in  till SKI. Om ansökan  avser  en  fråga  som\r\nregeringen  skall  pröva,  skall  myndigheten skaffa\r\nbehövliga  yttranden  och  med  ett  eget   yttrande\r\növerlämna handlingarna i ärendet till regeringen.\r\nI 5 b § kärntekniklagen anges att vid prövning  av\r\närenden  enligt denna lag skall vissa bestämmelser i\r\nmiljöbalken   tillämpas.  Därtill  fastslås  att  en\r\nmiljökonsekvensbeskrivning  skall  ingå i en ansökan\r\nom  tillstånd  att  uppföra, inneha eller  driva  en\r\nkärnteknisk anläggning.  Denna  prövning  görs av en\r\nmiljödomstol och berörda parter, däribland  SKI, får\r\nyttra sig.\r\nSom     redogörs     för     i     motionen    har\r\nMiljöbalkskommittén  med  anledning av sitt  uppdrag\r\natt undersöka möjligheterna  att  effektivisera  och\r\nförenkla   miljöprövningen   utan   att  hälso-  och\r\nmiljöskyddskraven  åsidosätts  redovisat  förslag  i\r\nbetänkandet  om  en  effektivare miljöprövning  (SOU\r\n2003:124). Kommittén föreslår  bl.a.  ändringar i 17\r\nkap.        miljöbalken        om        regeringens\r\ntillåtlighetsprövning. Av 1 § framgår att regeringen\r\nskall pröva tillåtligheten av nya verksamheter av de\r\nslag som därefter räknas upp, däribland anläggningar\r\nför  kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen\r\nenligt  kärntekniklagen  samt  anläggningar  för att\r\nbryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan\r\nanvändas    för    framställning   av   kärnbränsle.\r\nBestämmelsen i denna  del  bör  enligt kommittén tas\r\nbort.      Miljöbalkskommitténs     förslag      har\r\nremissbehandlats  och Miljödepartementet arbetar med\r\nen lagrådsremiss i ärendet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet behandlar  först  motionsyrkanden  rörande\r\navvecklingen  av kärnkraften och därefter kraven  på\r\nen folkomröstning och på upphävande av dels förbudet\r\nmot uppförande av kärnkraftsreaktorer, dels förbudet\r\nmot  vissa  förberedande   åtgärder.  Avslutningsvis\r\nbehandlar   utskottet   vissa   övriga   frågor   om\r\nkärnkraft.\r\n\r\nAvvecklingen av kärnkraften\r\n\r\nSom utskottet vid tidigare tillfällen  framhållit är\r\navvecklingen  av  kärnkraften en central del  i  den\r\nenergipolitiska  uppgörelse   som   träffats  mellan\r\nföreträdare  för  Socialdemokraterna,  Centerpartiet\r\noch   Vänsterpartiet.   Enligt  de  riktlinjer   som\r\nriksdagen fastställt skall  kärnkraften ersättas med\r\neffektivisering av elanvändningen, konvertering till\r\nförnybara  energislag  samt miljömässigt  acceptabel\r\nelproduktionsteknik.     Mot      detta      stående\r\nmotionsyrkanden bör inte vinna riksdagens gillande.\r\n\r\nGenom tidigare fattade beslut har riksdagen ställt\r\nsig  bakom  den  ordning  som  innebär  att  de  två\r\nreaktorerna i Barsebäck skall stängas av. Den första\r\nreaktorn  i  Barsebäck  stängdes  i  november  1999.\r\nStängningen av Barsebäcks andra reaktor är villkorad\r\nsåtillvida  att  bortfallet  av  elproduktion  skall\r\nkompenseras genom tillförsel av ny elproduktion  och\r\nminskad  användning  av  el.  Enligt  vad  riksdagen\r\nfastställt  får  en  stängning  inte  heller medföra\r\nnegativa effekter i fråga om elpriset, tillgången på\r\nel  för industrin, effektbalansen eller  miljön  och\r\nklimatet.  Dessa  krav  bör enligt utskottets mening\r\ntillgodose vad som efterlyses  i motion 2004/05:N276\r\n(kd, m).\r\nRiksdagen har vid tre tillfällen  prövat frågan om\r\nen stängning av Barsebäcks andra reaktor,  utan  att\r\nen  riksdagsmajoritet  funnit  att  villkoren för en\r\nstängning   varit   uppfyllda.   Vid   det   senaste\r\ntillfället,  våren 2003, beslöt riksdagen att frågan\r\nom en stängning  av  Barsebäck 2 skulle ingå i de då\r\npågående   förhandlingarna    mellan    staten   och\r\nkraftindustrin.   Därtill  uttalade  riksdagen,   på\r\nutskottets initiativ,  att  det  bör vara regeringen\r\nsom  på  grundval av den eventuella  överenskommelse\r\nsom  uppnås  i  förhandlingarna  med  kraftindustrin\r\neller,  om  en förhandlingslösning inte kan nås, med\r\nhjälp av lagen  om kärnkraftens avveckling avgör när\r\nen stängning av Barsebäck  2  är  möjlig.  Utskottet\r\nunderströk  emellertid samtidigt att de av riksdagen\r\nuppställda  villkoren   för  en  stängning  alltjämt\r\ngäller.\r\nSom  tidigare  redogjorts   för   anmälde  den  av\r\nregeringen utsedda förhandlingsmannen i oktober 2004\r\natt  någon förhandlingslösning inte kunnat  nås  med\r\nkraftindustrin  och  att  denne därför avbrutit sitt\r\narbete.  Kort  därefter  meddelade  företrädare  för\r\nSocialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet\r\natt de var eniga om en strategi  för  den  fortsatta\r\navvecklingen  av  kärnkraften som bl.a. innebär  att\r\nett förberedelsearbete  igångsatts  för  att  stänga\r\nBarsebäck  2  under  år  2005. Utskottet ställer sig\r\nbakom detta arbete men vill  samtidigt  erinra om de\r\nav riksdagen uppställda villkoren för en stängning.\r\nEnligt  utskottets  mening lägger nämnda  strategi\r\ngrunden   för   långsiktighet   och   stabilitet   i\r\nenergipolitiken.   När   det  gäller  den  fortsatta\r\navvecklingen av kärnkraften  vill  utskottet  anföra\r\nföljande. De elva kärnkraftsreaktorer som är i drift\r\nsvarar   för   närmare   hälften   av   den  svenska\r\nelproduktionen.  Dessa  reaktorer  tillkom under  en\r\nperiod  på  tretton  år.  Det  betyder att  samtliga\r\nreaktorer   kan   beräknas  komma  att   falla   för\r\nåldersstrecket under  en  och  samma  relativt korta\r\ntidsperiod. Enligt utskottets bedömning  är det inte\r\nrealistiskt  att  bygga  ut ny elproduktion i  samma\r\ntakt  som kärnkraften byggdes  ut.  Utskottet  anser\r\ninte heller att Sverige bör förlita sig på utbyggnad\r\nav  ett   enda   produktionsslag.   Avvecklingen  av\r\nkärnkraften måste därför ske på ett ansvarsfullt och\r\nkontrollerat    sätt,   och   utbyggnaden   av    ny\r\nelproduktion måste  ske  kontinuerligt  så att såväl\r\nsvensk industri som samhället i övrigt tillförsäkras\r\nel  på  internationellt konkurrenskraftiga  villkor.\r\nAvgörande för takten i den fortsatta avvecklingen är\r\nenligt utskottets  mening  hur  väl  vi  lyckas  med\r\neffektiviseringen   av  energianvändningen  och  med\r\nintroduktionen   av   alternativ    produktion    på\r\nmarknaden.  Utskottet  ser dock goda möjligheter för\r\ndetta.\r\nKravet  i  motion 2004/05:N307  (mp)  rörande  att\r\nförhandlingarna  med  kraftindustrin  skall avslutas\r\nkan  med  hänvisning  till  ovanstående  redogörelse\r\nanses tillgodosett och kan av detta skäl avstyrkas.\r\nMed  det anförda avstyrker utskottet samtliga  här\r\naktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nFolkomröstning rörande kärnkraften\r\n\r\nMed anledning  av de motioner som lyfter upp krav på\r\nen  ny  folkomröstning   rörande   kärnkraften  vill\r\nutskottet anföra följande. Efter folkomröstningen år\r\n1980   uttalade  riksdagen  att  kärnkraften   skall\r\navvecklas  i  den takt som är möjlig med hänsyn till\r\nbehovet  av elektrisk  kraft  för  att  upprätthålla\r\nsysselsättning och välfärd. Enligt utskottets mening\r\nvar detta ett viktigt vägval.\r\n\r\nI dag finns  det i riksdagen en bred majoritet för\r\natt kärnkraften  skall  avvecklas.  Enligt  gällande\r\nriktlinjer       för      energipolitiken      skall\r\nkärnkraftsreaktorerna  i  Barsebäck  ställas  av och\r\nenergiförsörjningen   skall  i  ökande  utsträckning\r\nbaseras på förnybara energislag.  Dessa  riktlinjer,\r\nvilka   tillkommit   genom  överenskommelser  mellan\r\nföreträdare  för  Socialdemokraterna,  Centerpartiet\r\noch Vänsterpartiet  och  fastslagits genom de beslut\r\nriksdagen  fattade våren 1997  och  våren  2002,  är\r\nenligt utskottets mening det som är styrande när det\r\ngäller kärnkraftens framtid. Någon ny folkomröstning\r\nrörande kärnkraften ser utskottet inte framför sig.\r\nMed   hänvisning   till   det   anförda   avstyrks\r\nmotionerna 2004/05:K294 (m) och 2004/05:K341 (m).\r\n\r\nFörbudet mot uppförande av kärnkraftsreaktorer\r\n\r\nNär det gäller  förbudet  i  kärntekniklagen (5 a §)\r\nmot   att   uppföra  nya  kärnkraftsreaktorer   står\r\nutskottet fast  vid  tidigare  ställningstaganden  i\r\ndenna  fråga.  Förbudet är riktat mot regeringen och\r\nutskottet vill erinra  om  att det vid införandet av\r\ndenna  bestämmelse  bl.a.  betonades   att  det  var\r\nnaturligt  att  statsmakterna  tydligt markerar  att\r\nuppförandet  av  nya  kärnkraftsreaktorer   inte  är\r\naktuellt. Detta är enligt utskottets mening alltjämt\r\ngiltigt.  Motionsyrkanden  vari en annan uppfattning\r\nframförs avstyrks således.\r\n\r\nFörbudet mot vissa förberedande åtgärder\r\n\r\nFörbudet   i  kärntekniklagen  (6   §)   mot   vissa\r\nförberedande   åtgärder   i  syfte  att  uppföra  en\r\nkärnkraftsreaktor   har  under   de   senaste   åren\r\nbehandlats av utskottet  vid  upprepade  tillfällen.\r\nUtskottet hänvisar till vad det gett uttryck för vid\r\ndessa  tillfällen och ser för närvarande inget  skäl\r\nför ett  ändrat ställningstagande i frågan. Samtliga\r\nhär aktuella  motionsyrkanden  avstyrks av utskottet\r\nmed det sagda.\r\n\r\nVissa övriga frågor rörande kärnkraft\r\n\r\nNär det gäller vad i motion 2004/05:N309 (fp) anförs\r\nom    möjligheterna    att    utnyttja   värmen    i\r\nkärnkraftverkens kylvatten vill  utskottet erinra om\r\natt olika alternativ för användning  av  värmeenergi\r\nfrån  kondensering  av  ångan  efter  passage  genom\r\nturbinen  diskuterades  och  utreddes  i samband med\r\nutbyggnaden av bl.a. kärnkraftverket i Forsmark. Den\r\nsystemutformning som valts i Sverige innebär att man\r\nutnyttjar  möjligheten  att  använda  mycket   kallt\r\nkylvatten  och  kondenserar ångan vid lägsta möjliga\r\ntryck. Därigenom  ökas  den  andel  av den frigjorda\r\nenergin som kan användas för elproduktion.  För  att\r\nanvända värmen för fjärrvärmedistribution skulle man\r\ntvingas    avstå    från   en   betydande   del   av\r\nkärnkraftverkets  elproduktion   genom   att  då  en\r\nväsentlig mindre tryckskillnad skulle kunna användas\r\nför  att  driva  turbiner och generatorer. Utskottet\r\nvill  i  detta  sammanhang   även   påminna  om  att\r\nFjärrvärmeutredningen (dir. 2003:102)  har i uppdrag\r\natt  utvärdera behovet av koncessionsplikt  för  att\r\nbygga  och  använda  rörledningar  som  används  för\r\ntransport    av    fjärrvärme.   Utredningen   skall\r\nslutredovisa sitt uppdrag  senast  den 31 mars 2005.\r\nNågon  särskild  utredning i enlighet  med  vad  som\r\nföreslås i tidigare  nämnda  motion  anser utskottet\r\ninte att det finns behov av.\r\n\r\nFörenklingar  när  det gäller tillståndsprövningen\r\nför höjning av termisk  effekt  vid  kärnkraftverken\r\nefterlyses  i  motion  2004/05:N425 (s).  Utskottets\r\nuppfattning  är,  såvitt  gäller   miljöbalken,  att\r\nregler    ibland    leder   till   långdragna    och\r\nadministrativt   komplicerade    processer.    Olika\r\nförenklingar har föreslagits av Miljöbalkskommittén.\r\nFörslagen  har  remissbehandlats  och ärendet bereds\r\nför närvarande inom Regeringskansliet.  Utan  att gå\r\nin   på  detaljer  är  utskottet  övertygat  om  att\r\ntillståndsprocesser    kan    förkortas   utan   att\r\nsakprövningen  blir  lidande. Utskottet  delar  dock\r\ninte  uppfattningen att  riksdagen  skall  göra  ett\r\nuttalande  med innebörden att det skall vara Statens\r\nkärnkraftinspektion  och  inte regeringen som prövar\r\nfrågor  om  tillstånd för höjning  av  den  termiska\r\neffekten. Motionen  bör  därför inte föranleda någon\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\nMed det anförda avstyrks  här  aktuella motioner i\r\nberörda delar.\r\n\r\nVattenkraft\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå två motioner vari  olika\r\ntillkännagivanden    rörande    vattenkraften\r\nefterfrågas.   Utskottet   erinrar   om    de\r\nriktlinjer   riksdagen   fastställt  och  att\r\nsmåskalig  vattenkraft stimuleras  genom  det\r\nelcertifikatssystem  som infördes i maj 2003.\r\nJämför reservationerna  13 (m, fp, kd) och 14\r\n(mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nEtt  tillkännagivande om att  förutsättningarna  för\r\nbibehållen  vattenkraft  i  energisystemet  inte bör\r\nförsämras  föreslås  i motion 2004/05:N450 (s).  När\r\ndet    gäller   den   svenska    omställningen    av\r\nenergisystemet har vattenkraften i stort sett hamnat\r\nutanför   diskussionen.   Motionärerna   menar   att\r\nregeringen  bör  skicka  en tydlig signal om att man\r\nuppskattar  vattenkraften och  att  man  inte  skall\r\nförsvåra fortsatt  användning  av denna energikälla.\r\nDet     är     viktigt     att    säkerställa    att\r\nproduktionsminskningar inte  blir  fallet.  I  detta\r\ninbegrips  att omprövningar av vattendomar kan komma\r\natt leda till nya krav om produktionsminskningar men\r\näven     ökad     beskattning.     Ryckigheten     i\r\nskattebelastningen  skadar  investeringsklimatet för\r\nlångsiktiga investeringar i vattenkraften.\r\n\r\nI motion 2004/05:N360 (kd)  förordas satsningar på\r\nden småskaliga vattenkraften. Motionären  menar  att\r\ninvesteringsbidrag för uppförande, upprustning eller\r\neffekthöjning av småskaliga vattenkraftverk bör öka.\r\nI  Sverige  finns  det  mer  än  2 000  nedlagda små\r\nvattenkraftverk, sägs det i motionen. Många av dessa\r\nfinns i glesbygdsområden. Genom att rusta  upp dessa\r\noch   dessutom   bygga  en  del  miljöanpassade  nya\r\nanläggningar kan det  årliga bidraget från denna typ\r\nav småskalig vattenkraft  öka från 1,7 TWh till ca 4\r\nTWh. Regeringen bör därför  på  olika sätt stimulera\r\ndetta.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nEnligt   de   riktlinjer  för  energipolitiken   som\r\nriksdagen  fastställt   (prop.  2001/02:  143,  bet.\r\n2001/02:NU17) skall nationalälvarna  och  de  övriga\r\nälvsträckor  som riksdagen undantagit från utbyggnad\r\näven fortsättningsvis  skyddas.  I miljöbalken (4:6)\r\nstipuleras att vattenkraftverk samt  vattenreglering\r\neller  vattenöverledning för kraftändamål  inte  får\r\nutföras  i  nationalälvarna  Torneälven, Kalixälven,\r\nPiteälven    och    Vindelälven   med    tillhörande\r\nvattenområden, källflöden  och biflöden samt i vissa\r\nandra  i bestämmelsen uppräknade  vattenområden  med\r\ntillhörande käll- och biflöden.\r\n\r\nInom    ramen    för    1997    års    kortsiktiga\r\nenergipolitiska  program (1998-2002) gavs stöd bl.a.\r\ntill  investeringar  i  småskalig  vattenkraft.  För\r\nåtgärden  avsattes  145  miljoner kronor under denna\r\nperiod.  Bidrag  till  investeringar   i   småskalig\r\nvattenkraft     lämnades     med     15     %     av\r\ninvesteringskostnaden   i  miljövänliga,  småskaliga\r\nvattenkraftverk med en installerad  effekt mindre är\r\n1 500   kW.   Målet   var   att   öka   den   årliga\r\nelproduktionen  från  småskalig vattenkraft med 0,25\r\nTWh. Antalet ansökningar  om stöd var dock begränsat\r\noch     stödet     slogs    senare    samman     med\r\ninvesteringsstödet  till   vindkraft  samtidigt  som\r\nbidraget sänktes till 10 % av  investeringskostnaden\r\n(prop. 2001/02:1). I budgetpropositionen för år 2005\r\n(prop.  2004/05:1)  redogörs  för att  de  beslutade\r\nåtgärderna för småskalig vattenkraft  inom ramen för\r\n1997 års energipolitiska program t.o.m.  april  2004\r\nuppgår till en årlig ökning om 0,04 TWh.\r\nI   maj  2003  ersattes  nämnda  stödform  av  ett\r\nelcertifikatssystem    (prop.    2002/03:40,    bet.\r\n2002/03:NU6).   Systemet   bygger  på  att  den  som\r\nproducerar   förnybar   el   skall   (kostnadsfritt)\r\ntilldelas elcertifikat av staten.  Samtidigt  åläggs\r\nelanvändare  en skyldighet att förvärva elcertifikat\r\ni förhållande  till  elförbrukningen (kvotplikt). El\r\nproducerad med användning  av  vindkraft, solenergi,\r\nvågenergi, geotermisk energi, biobränslen  och  viss\r\nvattenkraft  är certifikatberättigande elproduktion.\r\nI   februari  2004   beslöt   riksdagen   att   även\r\nelproduktion   som   sker   med   torv   i  godkända\r\nkraftvärmeverk  skall vara elcertifikatsberättigande\r\n(prop. 2003/04:42, bet. 2003/04:NU8). När det gäller\r\nvattenkraften är  en innehavare av en anläggning där\r\nel   produceras   med  användning   av   vattenkraft\r\nberättigad  att  bli   tilldelad   elcertifikat   om\r\nproduktionen sker i följande typer av anläggningar:\r\n\r\n·  en  anläggning  som  var  i drift vid utgången av\r\napril 2003 och som har en installerad  effekt som\r\ninte är högre än 1 500 kW,\r\n·\r\n·  en anläggning som hade tagits ur drift före den 1\r\njuli  2001 och som därefter tagits i drift  efter\r\nutgången av år 2002,\r\n·\r\n·  en anläggning  som  tagits  i drift första gången\r\nefter utgången av år 2002.\r\n·\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nVattenkraften  är  den viktigaste  energikällan  för\r\nförnybar  elproduktion   i  Sverige.  Även  framgent\r\nkommer  den att spela en central  roll  för  landets\r\nelförsörjning. Enligt utskottets mening bör de stora\r\nmöjligheter  som  finns att effektivisera befintliga\r\nvattenkraftverk och  att  bygga ut sådan vattenkraft\r\nsom   ingår  i  elcertifikatssystemet   tillvaratas.\r\nUtskottet vill samtidigt erinra om att det fastlås i\r\nriktlinjerna för energipolitiken att nationalälvarna\r\noch de  övriga  älvsträckor som riksdagen undantagit\r\nfrån utbyggnad även fortsättningsvis skall skyddas.\r\n\r\nMed  anledning  av   vad   som  påtalas  i  motion\r\n2004/05:N450 (s) om vattenkraftens förutsättningar i\r\nenergisystemet vill utskottet anföra följande. Ökade\r\nmiljöambitioner  i  form av miljömål,  ramdirektivet\r\nför vatten och omprövningar av vattendomar kan komma\r\natt  ställa  andra krav  på  framtidens  produktion.\r\nDetta skulle i  vissa  fall  kunna  innebära minskad\r\nproduktion. Utskottets uppfattning är  samtidigt att\r\nutgångspunkten     bör     vara     att    nuvarande\r\nproduktionskapacitet  bibehålls  vid miljöanpassning\r\nav   vattenkraften.   Denna  ståndpunkt   har   även\r\nregeringen framfört vid  olika  tillfällen,  bl.a. i\r\npropositionen  om  svenska  miljömål  som  riksdagen\r\nbehandlat  (prop.  2000/01:130,  bet. 2001/02:MJU3).\r\nNågot  uttalande från riksdagen för  att  tydliggöra\r\ndenna strävan anser utskottet inte vara behövligt.\r\nNär  det   gäller   vad   som   anförs   i  motion\r\n2004/05:N360   (kd)   om   att  stimulera  småskalig\r\nvattenkraft är det utskottets mening att detta redan\r\ni dag görs inom ramen för elcertifikatssystemet  som\r\nintroducerades  i  maj 2003. Enligt utskottets åsikt\r\ninnebär  systemet att  det  skapats  ett  kraftfullt\r\nekonomiskt  incitament  att  öka  produktionen av el\r\nfrån  vattenkraft,  t.ex. i den typ av  anläggningar\r\nsom omnämns i motionen.\r\nMed det anförda avstyrks nämnda motioner i berörda\r\ndelar.\r\n\r\nNaturgas\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  olika  motionsyrkanden\r\nrörande  naturgas,  däribland   om   en  ökad\r\nanvändning  av  naturgas i Sverige och om  en\r\nutbyggnad  av  det   svenska   naturgasnätet.\r\nUtskottet menar bl.a. att naturgasen bör växa\r\npå  egna  meriter  och att staten inte  skall\r\nengagera  sig  i  ekonomiskt   stöd  till  en\r\nnaturgasutbyggnad. Jämför reservationerna  15\r\n(m, fp, kd) och 16 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N259 (s) sägs att naturgasnätet bör\r\nvara   ett   prioriterat  medel  i  energipolitiken.\r\nMotionärerna anser  att  riksdagen, för att påskynda\r\nutvecklingen av energisystemet,  bör  sända  tydliga\r\noch  trovärdiga  signaler  som  ger energimarknadens\r\naktörer förutsättningar att bygga  ut  ledningsnätet\r\ntill  Dalarna och övriga Mellansverige. Basindustrin\r\ni Dalarna  skall  inte  ha  sämre  villkor  för  sin\r\nenergiförsörjning  än  vad  konkurrenterna  i  andra\r\nländer har, anförs det i motionen.\r\n\r\nEn  utbyggnad  av infrastrukturen för naturgas tas\r\nockså upp i motion  2004/05:N265  (s).  Motionärerna\r\nmenar   att  de  energipolitiska  riktlinjerna   bör\r\nmarkera  värdet  av  en  utbyggd  infrastruktur  för\r\nnaturgas  och   garantera  stabila  villkor  för  de\r\naktörer som tar ansvar  för  utbyggnaden.  Samtidigt\r\npåtalas  att  utbyggnaden bör ske på marknadsmässiga\r\nvillkor utan skattesubventioner.\r\nAtt   naturgasen    behövs    för   att   utveckla\r\nelproduktionen       och       säkra      industrins\r\nenergiförsörjning samt för att minska  oljeberoendet\r\ni vägtrafiken, hävdas i motion 2004/05:N427  (s). En\r\nutbyggnad  av  naturgasnätet i Mellansverige med  en\r\nsträckning genom Östergötland bör därför uppmuntras.\r\nMotionärerna  menar  att  detta  skulle  bidra  till\r\ntillväxt    och   sysselsättning    samtidigt    som\r\nmiljöpåverkan skulle minska.\r\nNaturgasens  roll i energiförsörjningen lyfts fram\r\ni motion 2004/05:N449  (s).  Motionärerna  menar att\r\nutbyggnaden   av  naturgasnätet  har  skett  alltför\r\nlångsamt i Sverige. Naturgasen är ett betydelsefullt\r\nkomplement i den  svenska energiförsörjningen och en\r\nviktig del av en aktiv  energipolitik.  En utbyggnad\r\nav naturgasnätet ger företag möjlighet att  gå  över\r\nfrån  kol  och  olja till naturgas, vilket ger lägre\r\nkoldioxidutsläpp.\r\nI motion 2004/05:N405  (m)  framhålls  att  det är\r\nviktigt att naturgasen, givet sina miljömässiga  och\r\nenergimässiga förutsättningar, ges samma villkor som\r\nandra  energiformer  på  den  svenska marknaden. Ett\r\nskäl till att naturgasutbyggnaden  inte tagit fart i\r\nSverige  är  den  rådande  politiska osäkerheten  på\r\nenergiområdet.  Därtill kommer  osäkerheten  om  hur\r\nnaturgasen kommer att behandlas vid tilldelningen av\r\nutsläppsrätter när handeln med sådana kommer i gång.\r\nUtgångspunkten  för energipolitiken måste vara att\r\ndet  skapas  sådana  villkor   för   inhemsk  svensk\r\nelproduktion som gör det möjligt att fortsätta hålla\r\npriserna nere för den svenska basindustrin, sägs det\r\ni motion 2004/05:N275 (m). I dag är tillgången  till\r\nnaturgas låg i Sverige jämfört med övriga Europa och\r\ni Mellansverige saknas tillgång till naturgas. Detta\r\nkan  på  sikt  bidra  till  en  svagare  industriell\r\nutveckling i Mellansverige jämfört med konkurrerande\r\nregioner,  då  ett  dåligt  utbud på energimarknaden\r\ngenerellt  sett leder till högre  priser  och  sämre\r\nvillkor  för   köparna.   Det   kan   även  vara  en\r\nkonkurrensnackdel   när   det   gäller  industriella\r\ninvesterings-  och  etableringsbeslut.  Sverige  bör\r\ndärför  ompröva  inställningen   till  naturgas  och\r\nenergipolitiken bör formuleras så  att  en utbyggnad\r\nav   naturgasnätet   på   kommersiella   grunder   i\r\nMellansverige välkomnas, menar motionärerna.\r\nNaturgasen är ett rent och effektivt bränsle, sägs\r\ndet  i  motion 2004/05: N287 (m). Naturgasnätet  bör\r\ndärför, på  marknadsmässiga  grunder, snarast byggas\r\nut  i  Östergötland.  Motionären  menar  att  staten\r\ntillsammans med kommunerna  bör  underlätta  för  en\r\nsådan investering.\r\nFör    att   förbättra   energiförsörjningen   för\r\nbasindustrin   i   Mellansverige  bör  statsmakterna\r\nvälkomna en utbyggnad av naturgasnätet, anförs det i\r\nmotion 2004/05:N288  (m).  Naturgasen kan bidra till\r\nsåväl ökad konkurrens på bränslemarknaden  som  ökat\r\nutbud  på  elmarknaden.  En utbyggnad måste dock ske\r\nutan subventioner.\r\nSkåne  har goda förutsättningar  för  mångfald  på\r\nenergimarknaden    tack    vare    det    befintliga\r\nnaturgasnätet i västra delen av regionen, sägs det i\r\nmotion  2004/05:N348  (m). En fortsatt utbyggnad  av\r\nnaturgasnätet i östra Skåne  möjliggör  att naturgas\r\nkan ersätta andra fossila bränslen.\r\nNaturgasens    betydelse    för    tillväxten    i\r\nÖstergötland  lyfts fram i motion 2004/05:N328 (kd).\r\nMotionärerna menar  att  statsmakterna  varit oklara\r\nrörande vilka förutsättningar naturgasen  skall  ha,\r\ninte  minst  när  det  gäller beskattningsprinciper.\r\nDärför är det synnerligen viktigt att naturgasen ges\r\nstabila  och  långsiktiga  förutsättningar  för  att\r\nkunna vara konkurrenskraftig, sägs det i motionen.\r\nTvå  tillkännagivanden   rörande   den   planerade\r\nnaturgasledningen i Jönköpings och Östergötlands län\r\nförordas  i  motion  2004/05:N302  (c). Motionärerna\r\nmenar  att klimatskälen talar för att  naturgas  kan\r\nanvändas för att ersätta kolkondenskraftverk i andra\r\nländer där  ett redan utbyggt ledningsnät finns, men\r\ninte     för    att     ersätta     biobränsleeldade\r\nvärmeverk/kraftvärmeverk  i  Sverige.  Riksdagen bör\r\ndärför  ge  regeringen  till  känna  att en fortsatt\r\nutbyggnad av ledningen i Götalands inland  inte  bör\r\nfå koncession. Vidare sägs att inskränkningarna från\r\nen    gasledning    innebär    värdeförluster    för\r\nlantbruksföretagarna  på  en  helt annan nivå än när\r\nreglerna  en  gång utformades, då  dessa  företagare\r\nalltmer prövar nya utkomstmöjligheter av olika slag.\r\nMot denna bakgrund  bör  riksdagen  i  ett uttalande\r\ntill     regeringen     framhålla     att     nämnda\r\nkoncessionsansökan    inte   bör   behandlas   innan\r\nersättningsreglerna       i      expropriationslagen\r\nmarknadsanpassats fullt ut.\r\nI  motion 2004/05:N307 (mp)  anförs  att  en  stor\r\nutbyggnad  av  naturgasnätet är oförenligt med de av\r\nriksdagen  beslutade   klimatmålen,  då  det  skulle\r\ninnebära  att de svenska  klimatgasutsläppen  kommer\r\natt öka dramatiskt.  I  det klimatstrategiska beslut\r\nsom  riksdagen  tog  år  2002   anges  som  mål  att\r\nutsläppen  av  växthusgaser skall halveras  till  år\r\n2050. Att nå det  målet blir i det närmaste omöjligt\r\nmed  en  utbyggnad  av  naturgasen.  Utbyggnaden  av\r\nnaturgasnätet skall inte  heller  tillåtas att spela\r\nnågon   roll  för  avvecklingen  av  kärnkraften   i\r\nSverige.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nEnligt de riktlinjer som riksdagen beslutade år 1988\r\nskall naturgasen  av  egen  kraft  konkurrera på den\r\nsvenska   marknaden  (prop.  1987/88:90,   bet.   NU\r\n1987/88:40).  Investeringar i rörledningar och inköp\r\nav naturgas bör  ske  efter  kommersiella principer,\r\nvilket innebär att staten inte  skall engagera sig i\r\nekonomiskt stöd till naturgasprojekt.\r\n\r\nI   de   riktlinjer   som  riksdagen  våren   2002\r\nfastställde för energipolitiken  (prop. 2001/02:143,\r\nbet.  2001/02:NU17)  påtalas att naturgasen  är  det\r\nfördelaktigaste  fossila   bränslet   och   att  det\r\nbefintliga naturgasnätet bör utnyttjas.\r\nSenast  utskottet  behandlade  motionsyrkanden  om\r\nökad  användning av naturgas var hösten  2003  (bet.\r\n2003/04:NU3).  Ett  enigt utskott vidhöll att staten\r\ninte skall engagera sig  i  ekonomiskt  stöd till en\r\nnaturgasutbyggnad.  Utskottet  menade att naturgasen\r\nhar  en  roll att fylla när det gäller  att  ersätta\r\nandra fossila  bränslen   i  form av olja eller kol.\r\nUtskottet   framhöll   samtidigt  sin   mening   att\r\nnaturgasen skall få växa på egna meriter och att det\r\när upp till energibolagen  att  avgöra  vad  de vill\r\nsatsa på. Vidare uttryckte utskottet sin uppfattning\r\natt   det   inte   är  aktuellt  med  en  storskalig\r\nintroduktion av naturgas  i  Sverige. I ett särskilt\r\nyttrande (mp) underströks att  man  inte  kommer att\r\nmedverka  till  att  naturgasen  eller  något  annat\r\nfossilt  bränsle  ges  någon form av ekonomiskt stöd\r\neller att en ökad naturgasanvändning  uppmuntras  på\r\nnågot annat sätt av statsmakterna.\r\nDet  nya gasmarknadsdirektivet (2003/55/EG) trädde\r\ni kraft  i juli 2003 och innebär bl.a. att marknaden\r\nskall öppnas  för företagskunder den 1 juli 2004 och\r\nför hushållskunder senast den 1 juli 2007.\r\nI februari 2003 tillkallade regeringen en utredare\r\n(informationschef  Sten  Kjellman) för att analysera\r\nden    fortsatta    utvecklingen    på    el-    och\r\nnaturgasmarknaderna.  I  en  första etapp ingick att\r\nanalysera   vilka  åtgärder  som  krävs   i   svensk\r\nlagstiftning  för  att genomföra EG-direktiven om en\r\ninre  marknad  för  el   och   naturgas.  Denna  del\r\nredovisades i december 2003 i betänkandet om el- och\r\nnaturgasmarknaderna (SOU 2003:113).  Den andra delen\r\nav uppdraget består bl.a. i en analys  av eventuella\r\nförbättringar     av     de    svenska    el-    och\r\nnaturgasmarknaderna    samt    olika    frågor    om\r\nmarknadernas  funktion.  Denna del  skall  redovisas\r\nsenast den 31 december 2004.\r\nI budgetpropositionen för  år 2005 (utg.omr. 21 s.\r\n45)  sägs  att  naturgasmarknadspolitiken,  för  att\r\nskapa goda marknadsförutsättningar,  inriktas på att\r\nfrämja    en   fortsatt   integrering   med   övriga\r\ngasmarknader  inom  Europa  och  i  vårt  närområde.\r\nUtveckling  och  integration  av gasmarknaderna  har\r\näven     stor    betydelse    för    den    framtida\r\nförsörjningstryggheten  och  klimatpolitiken.  Genom\r\nfortsatt  integrering  skapas en naturgasmarknad med\r\ntillräckligt   många  aktörer,   vilket   stimulerar\r\nkonkurrensen. Regeringen  påpekar  också  att en väl\r\nfungerande   konkurrens   på   lika  villkor  är  en\r\nförutsättning   för   att  naturgasmarknaden   skall\r\nfungera   effektivt.   I   propositionen    meddelar\r\nregeringen  även  sin  avsikt  att under hösten 2004\r\növerlämna  en proposition om genomförandet  av  EG:s\r\ndirektiv  om   gemensamma   regler   för   de   inre\r\nmarknaderna   för   el-   och   naturgas  m.m.  till\r\nriksdagen. Regeringen redovisade  i  oktober 2004 en\r\nlagrådsremiss i ärendet.\r\nMed anledning av motion 2004/05:N302  (c), som har\r\naktualiserat    en   planerad   naturgasledning    i\r\nJönköpings och Östergötlands län, kan erinras om att\r\nför  att bygga och  använda  högtrycksledningar  för\r\nnaturgas   enligt   naturgaslagen  (2000:599)  krävs\r\nregeringens  tillstånd.  Ett  sådant  tillstånd  får\r\nendast beviljas  om  anläggningen i fråga är lämplig\r\nfrån allmän synpunkt. Lämplighetsbedömningen innebär\r\natt regeringen har att  beakta en rad omständigheter\r\noch att en prövning skall görs av de olika intressen\r\nsom   gör   sig   gällande   i   sammanhanget.    En\r\nmiljökonsekvensbeskrivning      skall     ingå     i\r\nbeslutsunderlaget.  En  ansökan om  tillstånd  skall\r\nberedas   av  Energimyndigheten,   varvid   yttrande\r\ninhämtas från  de  kommuner  som  berörs av ansökan.\r\nBerörda kommuner har således möjlighet att göra sina\r\nsynpunkter gällande vid såväl det inledande samrådet\r\nsom vid beredningen av tillståndsärendet. Prövningen\r\ni ett tillståndsärende av detta slag  omfattar  dock\r\ninte ersättningsfrågor. Dessa prövas i annan ordning\r\nenligt ledningsrättslagen (1973:1144).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt  de riktlinjer som riksdagen fastställt skall\r\nnaturgasen  konkurrera av egen kraft. Utskottet vill\r\nredan inledningsvis  framhålla  sin  uppfattning att\r\ndet   inte   är   aktuellt   med   någon  storskalig\r\nintroduktion av naturgas i Sverige. Naturgas används\r\ni dag i liten skala i Sverige samtidigt som det från\r\nklimatsynpunkt  kan  sägas  vara  det bästa  fossila\r\nbränslet. Enligt utskottets bedömning kan naturgasen\r\nha  betydelse  under  en  omställningsperiod.  Detta\r\nförutsätter dock att den används  på  ett  sätt  som\r\nleder   till   bättre   utnyttjande  av  de  samlade\r\nenergiresurserna och minskad belastning på miljö och\r\nklimat.   Naturgasen   bör   därför    företrädesvis\r\nutnyttjas      för      kombinerad      el-      och\r\nfjärrvärmeproduktion  i  kraftvärmeverk  och för att\r\nersätta  kol  och olja. Däremot får naturgasen  inte\r\nförhindra den kraftfulla utvecklingen av biobränslen\r\nsom nu sker.\r\n\r\nNågot  särskilt   stöd   för   en   utbyggnad   av\r\nnaturgasnät   från  statsmakternas  sida  är  enligt\r\nutskottet inte  aktuellt.  Enligt  utskottets mening\r\nbör naturgasen växa på egna meriter  och  det är upp\r\ntill energibolagen att avgöra vad de vill satsa på.\r\nUtskottet vill även påminna om att regeringen, som\r\näven  meddelas  i  budgetpropositionen,  avser   att\r\növerlämna en proposition till riksdagen senare under\r\nhösten  2004  innefattande förslag rörande bl.a. den\r\nfortsatta marknadsöppningen  för naturgasen. Därtill\r\nskall   den   av   regeringen  tillsatta   el-   och\r\ngasmarknadsutredningen  (dir.  2003:22) avlämna sitt\r\nslutbetänkande vid utgången av året.\r\nBeträffande vad som sägs i motion 2004/05:N405 (m)\r\nom villkoren för naturgas vill utskottet  erinra  om\r\natt  det  är  miljö-  och  jordbruksutskottet  som i\r\nförsta   hand   hanterar   frågor   om   handel  med\r\nutsläppsrätter.  Utskottet  ser inte att motionen  i\r\ndenna  del  bör  föranleda  några  avsteg  från  vad\r\nriksdagen tidigare beslutat om  rörande  handel  med\r\nutsläppsrätter.  När  det  gäller  vad  som  sägs  i\r\nmotionen   om  konkurrensen  på  fjärrvärmemarknaden\r\nanser utskottet  att  detta  tillgodoses  genom  det\r\nuppdrag Fjärrvärmeutredningen har. Utredningen skall\r\nslutredovisa sitt arbete i mars 2005.\r\nUtskottet  anser  inte heller att riksdagen skall,\r\nsåsom förordas i motion  2004/05:N302 (c), involvera\r\nsig i ett pågående koncessionsärende. När det gäller\r\nersättningsfrågan så regleras denna, vilket tidigare\r\nredogjorts  för,  genom ledningsrättslagen  och  kan\r\ndärmed inte utgöra  grund  för  att inte behandla en\r\nansökan om tillstånd för en naturgasledning.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet  samtliga  här\r\nbehandlade motioner i berörda delar.\r\n\r\nVindkraft\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå olika motionsyrkanden om\r\nvindkraften.    Utskottet    framhåller   att\r\nenergiförsörjningen   i  ökande  utsträckning\r\nskall   baseras  på  förnybara   energikällor\r\nenligt de  riktlinjer  riksdagen  fastställt.\r\nJämför  reservationerna  17  (m,  fp) och  18\r\n(mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nVindkraftens roll i omställningen av  energisystemet\r\nlyfts  fram  i motion 2004/05:N329 (s). Motionärerna\r\nframhåller behovet  av  ett  nationellt  centrum för\r\nvindkraftsinformation  som  knyts till Högskolan  på\r\nGotland. Högskolan har redan  i  dag ett centrum för\r\nvindkraftsinformation vars syfte är att samordna och\r\nutveckla forskning och utbildning  inom området samt\r\natt försöka få till stånd ett nationellt centrum för\r\nvindkraftsinformation.  Arbetet  med att  bilda  ett\r\nnationellt  centrum  har bedrivits som  projekt  och\r\nuppvaktningar  har  gjorts   hos  såväl  Miljö-  som\r\nNäringsdepartementet  för att få  fortsätta  arbetet\r\nmed inriktning på ett sådant centrum.\r\n\r\nRiksdagen bör, enligt  vad  som  föreslås i motion\r\n2004/05:N250 (m), besluta att avveckla  planerna  på\r\nen    storskalig   vindkraftsutbyggnad.   Motionären\r\nframhåller  såväl  miljömässiga  som energipolitiska\r\noch ekonomiska skäl för ett sådant beslut.\r\nAtt  en  viss utbyggnad av vindkraften  bör  kunna\r\nske, men att  denna  utbyggnad  skall  ske  på  egna\r\nmeriter    anförs   i   motion   2004/05:N348   (m).\r\nMotionärerna   menar   att  det  inte  behövs  några\r\nnationella   planeringsmål    för   utbyggnaden   av\r\nvindkraften.  Etablering  av  vindkraft  skall  inte\r\nheller främjas genom att vissa  områden  hävdas  som\r\nriksintressen.  På  sikt  är det ohållbart att ha en\r\nallt  större  andel  av  energiproduktionen  som  är\r\nberoende  av  stöd  eller kvoter  för  att  leverera\r\nelström.   Rimligen   bör   vindkraften   vara   ett\r\nkomplement  till  andra  energialternativ  men  inte\r\nlösningen på den framtida energiförsörjningen.\r\nEtt avskaffande av subventioner  till  vindkraften\r\nförordas  i  motion 2004/05: N390 (m). Detta  gäller\r\noavsett    om    subventionerna    finansieras    av\r\nkonsumenterna   genom   elcertifikat   eller   genom\r\nstatsbudgeten.   En    bra   och   ekonomiskt   sund\r\nenergiförsörjning   bygger    på    att   de   olika\r\nenergislagen får konkurrera på lika villkor  och stå\r\nför  sina  egna  kostnader,  anförs  det i motionen.\r\nMotionärerna   menar  att  även  el  från  förnybara\r\nenergikällor   bör    produceras   utan   omfattande\r\nsubventioner och särregleringar.  Vidare påtalas att\r\ndet statliga stödet för forskning och  utveckling av\r\nvindkraften  inte  skall  få utgå som drifts-  eller\r\netableringsbidrag.\r\nRiksdagen bör uppdra åt regeringen att utarbeta en\r\nstrategi för att utveckla vindkraften,  sägs  det  i\r\nmotion  2004/05:N214 (kd). Motionären förordar bl.a.\r\nett  industriutvecklingsprogram,   marknadsanpassade\r\nåtgärder  och ett testcenter för små  vindkraftverk.\r\nRegeringen bör därefter återkomma till riksdagen med\r\nen  redovisning  av  de  genomförda  insatserna  och\r\nkonsekvenserna av dessa.\r\nFör  att  kunna  ta  till  vara  den potential som\r\nvindkraften  utgör krävs förbättrad information  och\r\nkunskap om vindkraft  i samhället, sägs det i motion\r\n2004/05:N380  (c).  Redan   år   1999   konstaterade\r\nVindkraftsutredningen    att    det    behövs    ett\r\ninformationscentrum  för  att  samla in och återföra\r\nerfarenheterna när det gäller vindkraftsetableringar\r\ni Sverige. Verksamheten vid ett  informationscentrum\r\nkan   bestå   av   olika  delar  som  t.ex.   allmän\r\ninformation  och rådgivning,  erfarenhetsåterföring,\r\nutredningsarbete,  forskning  och skapande och drift\r\nav en kunskapsbank. Motionärerna menar att Högskolan\r\npå  Gotland  är  en  lämplig  lokalisering  för  ett\r\nnationellt  informationscentrum   och  föreslår  ett\r\ntillkännagivande därom.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVissa tidigare riksdagsbeslut om vindkraften\r\n\r\nSom  tidigare  redovisats beslutade riksdagen  våren\r\n2003  (prop.  2002/03:40,   bet.   2002/03:NU6)   om\r\ninförande  av  ett  elcertifikatssystem  i syfte att\r\nfrämja   produktionen   av   förnybar  el.  Det  nya\r\nsystemet, vilket infördes i maj 2003, omfattar bl.a.\r\nvindkraft.   Utskottet  framhöll   i   samband   med\r\nberedningen av  regeringens  förslag sin uppfattning\r\natt  systemet kommer att skapa  möjligheter  för  en\r\nfortsatt  utbyggnad av elproduktionen från förnybara\r\nenergikällor,   samtidigt   som  det  stimulerar  en\r\nmarknadsdynamik som främjar kostnadseffektivitet och\r\nteknikutveckling. Andra uppfattningar  gavs  uttryck\r\nför i reservationer (m, fp, kd; mp).\r\n\r\nDessförinnan,  i samband med behandlingen av  2002\r\nårs energipolitiska  överenskommelse, hade riksdagen\r\nbeslutat (prop. 2001/02:143,  bet. 2001/02: NU17) om\r\nvissa  särskilda  åtgärder  för  vindkraften.  Dessa\r\nåtgärder  består  av  tre  delar:  ett   stöd   till\r\nteknikutveckling   och   marknadsintroduktion,   ett\r\nnationellt   planeringsmål  för  vindkraft  och  ett\r\navtrappande övergångsstöd.\r\nStödet       till       teknikutveckling       och\r\nmarknadsintroduktion  syftar  till  att, i samverkan\r\nmed  näringslivet,  på  sikt minska kostnaderna  för\r\nnyetablering av vindkraft i havs- och fjällområdena.\r\nFör  år 2004 har 60 miljoner  kronor  anslagits  för\r\ndenna  verksamhet.  Stödet har tidigare anmälts till\r\noch  godkänts  av EG-kommissionen.  I  augusti  2003\r\nbeslutade regeringen  om  förordningen (2003:564) om\r\nbidrag   till   en   effektiv   och    miljöanpassad\r\nenergiförsörjning,   i  vilken  bl.a.  stödet   till\r\nmarknadsintroduktion till vindkraft ingår.\r\nDet nationella planeringsmålet  fastställdes  till\r\nen  årlig  produktionskapacitet  på  10 TWh år 2015.\r\nRegeringen   betonade   i  nämnda  proposition   att\r\nplaneringsmålet  skall  ses   som  ett  uttryck  för\r\nambitionsnivån    när    det   gäller   att    skapa\r\nförutsättningar för en framtida  vindkraftsutbyggnad\r\nmen   att   det   inte   skall  betraktas  som   ett\r\nutbyggnadsmål  eller  som  en   del   av  målet  för\r\nutvecklingen  av  den  förnybara energiproduktionen.\r\nVid  beredningen  av  regeringens  förslag  framhöll\r\nutskottet att Sverige skall vara ett föregångsland i\r\nomställningen  till hållbar  utveckling.  Genom  ett\r\nkvantitativt  planeringsmål   för   vindkraften  ges\r\nstörre möjligheter att synliggöra vindkraften  i den\r\nfysiska planeringen och vid prövningen av tillstånd.\r\nVidare  ansåg  utskottet  att  planeringsmålet om en\r\nårlig produktionskapacitet på 10 TWh år 2015 var väl\r\navvägt. I reservationer (m, fp;  kd;  mp)  framförde\r\nföreträdarna   för  dessa  partier  sin  syn  på  de\r\nsärskilda åtgärderna för vindkraften.\r\nI budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1\r\nfinansplan m.m., s. 221) föreslår regeringen att den\r\nunder år 2004 inledda  avtrappningen av avdraget för\r\nenergiskatt på el som producerats  i  vindkraftverk,\r\nden s.k. miljöbonusen, fortsätter under år 2005. För\r\nlandbaserade  vindkraftverk sänks avdraget  från  12\r\ntill 9 öre per  kWh  och  för  havsbaserad vindkraft\r\nsänks  avdraget  från  17  till  16  öre   per  kWh.\r\nÄndringen föreslås träda i kraft i januari 2005.\r\n\r\nNationellt informationscentrum för vindkraft\r\n\r\nFrågan  om  ett  nationellt informationscentrum  för\r\nvindkraft vid Högskolan på Gotland har behandlats av\r\nutskottet    vid    tidigare     tillfällen    (bet.\r\n2001/02:NU17,  bet.  2002/03:NU6) med  anledning  av\r\nväckta  motioner.  Vid  båda  dessa  tillfällen  har\r\nutskottet framhållit att  det ser flera fördelar med\r\natt ett centrum för vindkraftsinformation  inrättas.\r\nVidare påpekade utskottet att det delade många av de\r\ni  motionerna  framförda synpunkterna. Det påtalades\r\näven att det är  flera  universitet  och  högskolor,\r\nförutom   Högskolan   på   Gotland,   som   bedriver\r\nverksamhet   med  inriktning  på  vindkraftsområdet.\r\nUtskottet såg  sig  dock  inte  kunna  förorda något\r\ntillkännagivande   av   den   typ  som  begärdes   i\r\nmotionerna.  I  en reservation (kd)  förordades  att\r\nregeringen skulle  överväga  att  ge  stöd  till ett\r\nnationellt  centrum  för  vindkraftsinformation   på\r\nGotland.  I  en  annan  reservation  (mp) förordades\r\nockså  att ett informationscentrum skulle  inrättas,\r\nvarvid Gotlands  högskola  nämndes  som ett tänkbart\r\nalternativ.\r\n\r\nEnergimyndigheten    finansierar    i   dag    ett\r\nkunskapscentrum   om   vindkraft   som   drivs    av\r\nTotalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i syfte att\r\nsprida  resultat  från vindkraftsforskningen och öka\r\nden allmänna kunskapen om vindkraft.\r\nEnligt uppgift från Näringsdepartementet finns det\r\ni dag flera inkomna  ärenden  till Regeringskansliet\r\ninnehållande förslag om att etablera  ett nationellt\r\ncentrum  för  vindkraftsinformation på Gotland,  och\r\nfrågan    bereds    enligt     departementet    inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nOmråden av riksintressen\r\n\r\nEnergimyndigheten   har   nyligen  presenterat   sin\r\nbedömning att 49 områden i 13 län är av riksintresse\r\nför elproduktion från vindkraft.  Bedömningen  skall\r\nge   en   signal   om   att  vindkraftsutbyggnad  är\r\nsammantaget väl lämpad i  dessa  områden.  Processen\r\nhar  skett  med  underlag från länsstyrelserna.  Hur\r\nstort tillskott av  el  från vindkraft som kan komma\r\nfrån  de  utpekade områdena  är  enligt  myndigheten\r\nsvårt  att  uppskatta.  Det  är  bl.a.  beroende  på\r\ntillståndsprövning,   vindkraftens  konkurrenskraft,\r\nelpriset    m.m.    En    grov    uppskattning    av\r\nEnergimyndigheten   stannar   vid   ca  5   TWh   ny\r\nelproduktion.     Vidare    har    Energimyndigheten\r\nkonstaterat att de  nordliga  länen  i  dag inte har\r\nvindkarteringar  av  tillräcklig  säkerhet.   Därför\r\nfinns   inga   förslag  om  riksintresseområden  för\r\nDalarnas,   Västernorrlands,    Västerbottens    och\r\nNorrbottens  län.  Ett arbete pågår dock vid Uppsala\r\nuniversitet  med att  förse  hela  Sverige  med  nya\r\nvindenergikarteringar efter förnyade och förbättrade\r\nberäkningar. För  dessa  län  bör arbetet återupptas\r\nnär   ny  vindkartering  finns  tillgänglig,   menar\r\nmyndigheten.\r\n\r\nAntal områden som pekas ut är länsvis: Blekinge (2\r\nområden),   Gotland   (4   områden),   Gävleborg  (6\r\nområden), Halland (9 områden), Jämtland  (1 område),\r\nKalmar (5 områden), Skåne (7 områden), Stockholm  (1\r\nområde),   Södermanland   (1   område),  Uppsala  (3\r\nområden), Värmland (6 områden),  Västra  Götaland (3\r\nområden) och Östergötland (1 område).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt   de  riktlinjer  riksdagen  fastställt   för\r\nenergipolitiken  skall  energiförsörjningen i ökande\r\nutsträckning  baseras  på  förnybara   energikällor.\r\nDenna   inriktning   återspeglas  även  i  det   mål\r\nriksdagen beslutat, dvs. att användningen av el från\r\nförnybara energikällor  skall  öka  med  10 TWh fram\r\ntill  år 2010 i förhållande till nivån år 2002.  Det\r\nsystem för handel med elcertifikat som inrättades år\r\n2003, vilket  bl.a.  omfattar vindkraft, syftar till\r\natt infria denna målsättning.  För  att  ytterligare\r\nstödja  vindkraften  har riksdagen även beslutat  om\r\nvissa särskilda åtgärder.  Dessa innefattar dels ett\r\nstöd till teknikutveckling och marknadsintroduktion,\r\ndels  ett  nationellt planeringsmål  innebärande  en\r\nårlig produktionskapacitet  på  10 TWh år 2015, samt\r\ndels  ett  övergångsstöd  i  form  av  en  avtrappad\r\nmiljöbonus. Utskottet står fortsatt  bakom de beslut\r\nriksdagen    fattat   och   avstyrker   därför    de\r\nmotionsyrkanden vari en annan uppfattning framförs.\r\n\r\nUtskottet vill  i detta sammanhang också erinra om\r\natt planeringsmålet för vindkraft inte skall ses som\r\nett utbyggnadsmål eller  som  en  del  av  målet för\r\nutvecklingen  av  den förnybara elproduktionen  utan\r\nsom ett uttryck för  ambitionsnivån  när  det gäller\r\natt    skapa   förutsättningar   för   en   framtida\r\nvindkraftsutbyggnad.  I  linje  med detta arbete har\r\nEnergimyndigheten  nyligen  presenterat  områden  av\r\nriksintresse   för  elproduktion   från   vindkraft.\r\nVindkraften svarar  fortfarande för mindre än 1 % av\r\nden  svenska  elproduktionen,  men  den  har  enligt\r\nutskottets  mening  en  stor  potential.  Genom  det\r\nfördjupade planarbetet  underlättas  tillkomsten  av\r\nnya vindkraftverk.\r\nFrågan  om  att inrätta ett nationellt centrum för\r\nvindkraftsinformation  vid Högskolan på Gotland, som\r\ntas  upp  i  några  motioner,   har  utskottet,  som\r\ntidigare  redogjorts  för,  haft  att   bereda   vid\r\nupprepade   tillfällen   under   de   senaste  åren.\r\nUtskottet  ser,  nu  liksom  då,  positivt  på   den\r\nverksamhet   som  bedrivs  på  Gotland  och  på  den\r\nverksamhet med  inriktning mot vindkraftsområdet som\r\nbedrivs även vid  andra  universitet  och högskolor.\r\nEtt  tillkännagivande  av  den  typ  som  begärs   i\r\nmotionerna anser sig utskottet emellertid inte kunna\r\nförorda denna gång heller.\r\n\r\nTorv\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\ntorv. Utskottet hänvisar  till  det  pågående\r\narbetet med att se över torvens framtida roll\r\ni  energisystemet. Jämför reservation 19  (m,\r\nfp, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI    motion     2004/05:N299    (v)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om  att regeringen bör slå vakt om\r\nden svenska torvindustrin,  under  förutsättning att\r\nden   kan  svara  upp  mot  högt  ställda  krav   på\r\nmiljöanpassning.  Motionären  framhåller  att det är\r\npositivt  att  den svenska torvindustrin har  inlett\r\nett  arbete  med  miljöcertifiering.   Torvindustrin\r\nskapar också viktig sysselsättning i glesbygden.\r\n\r\nEtt  tillkännagivande  av  riksdagen  om att  torv\r\nskall  behandlas  som  ett  fossilt  bränsle  senast\r\nfr.o.m.  år  2008  vad gäller såväl elcertifikat som\r\nenergi- och koldioxidbeskattningen  begärs  i motion\r\n2004/05:N307   (mp).   Motionärerna   menar  att  en\r\nminskning    av    torveldningen    är   en   mycket\r\nkostnadseffektiv  metod  för  att  minska   Sveriges\r\nklimatgasutsläpp.   Om  särbehandlingen  av  torven,\r\ngenom elcertifikat och  koldioxid-  och energiskatt,\r\nupphör  kommer  torven att till allra största  delen\r\nersättas med biobränslen.  Detta  leder  visserligen\r\ntill några förlorade arbetstillfällen, men  eftersom\r\ntorven  ersätts med pellets och flis tillkommer  nya\r\njobb i liknande omfattning.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI samband med riksdagens behandling av propositionen\r\nom   elcertifikat    för    att   främja   förnybara\r\nenergikällor (prop. 2002/03:40)  anförde utskottet i\r\nsitt betänkande (2002/03:NU6) att  torv  bör  ingå i\r\nelcertifikatssystemet.    Skälen   till   utskottets\r\nståndpunkt att torv bör berättiga  till elcertifikat\r\när   miljömässiga.   Om   torv   inte  skulle   vara\r\ncertifikatberättigande skulle torven  som  bränsle i\r\nkraftvärmeverken  komma  att konkurreras ut av  kol.\r\nRiksdagen tillkännagav som  sin mening vad utskottet\r\nanfört.  I  propositionen om torv  och  elcertifikat\r\n(prop. 2003/04:42)   återkom   regeringen   med  ett\r\nförslag  om att torv som används för elproduktion  i\r\nkraftvärmeverk  skall bli ett certifikatberättigande\r\nbränsle. Ändamålet  med  lagen  om  elcertifikat var\r\nursprungligen att främja produktion av  elektricitet\r\nmed   användande   av   förnybara  energikällor.   I\r\npropositionen om torv och elcertifikat föreslogs att\r\nändamålet med lagen utökas till att gälla användande\r\nav  förnybara  energikällor   och   torv.  Riksdagen\r\nbeslutade   i   enlighet  med  regeringens   förslag\r\n(bet. 2003/04:NU8)  och ändringen i lagen (2003:113)\r\nom elcertifikat trädde  i  kraft  i april 2004. Före\r\nriksdagsbeslutet        var        ändringen       i\r\nelcertifikatssystemet           föremål          för\r\nstatsstödsprövning.  Kommissionen   ansåg   att  den\r\nföreslagna      ändringen      överensstämde     med\r\nmiljöstödsriktlinjerna för kraftvärmeproduktion  som\r\nav miljöskäl prioriteras av gemenskapen.\r\n\r\nI    april    2004    inlämnades    den    svenska\r\nfördelningsplanen  för  det europeiska systemet  för\r\nhandel med utsläppsrätter  till  EG-kommissionen. Av\r\nden framgår att torveldning kräver utsläppsrätter då\r\ndetta   bränsle  enligt  EU  är  att  betrakta   som\r\nkoldioxidemitterande,     till     skillnad     från\r\nträdbränsle.   EU:s   uppfattning   delas   av  FN:s\r\nklimatpanel  IPCC  (International  Panel  on Climate\r\nChange).\r\nI december 2003 gav regeringen Energimyndigheten i\r\nuppdrag att göra en översyn av elcertifikatssystemet\r\n(N2003/9037/ESB).   I   uppdraget  ingår  bl.a.  att\r\nvärdera effekterna för elcertifikatssystemet  av att\r\ntorv  ingår  som ett certifikatberättigande bränsle.\r\nVidare ingår i uppdraget att belysa om det finns mer\r\nändamålsenliga  sätt att främja användningen av torv\r\nsom bränsle i det svenska energisystemet. Den del av\r\nuppdraget som berör  torven  redovisades  i maj 2004\r\noch    har    remissbehandlats.    Uppdraget   skall\r\nslutredovisas i november 2004.\r\nI  Energimyndighetens  delrapport  om  översyn  av\r\nelcertifikatssystemet  (Delrapport  etapp   1)   tas\r\nfrågan  om  torvens  roll inom elcertifikatssystemet\r\nupp.  Enligt de beräkningar  som  myndigheten  gjort\r\nriskerar  torv  att marginaliseras som ett bränsle i\r\nenergisystemet om det inte får någon form av stöd. I\r\nrapporten anförs  att det i huvudsak finns fyra skäl\r\ntill att stödja torven. De skäl som framhålls är att\r\ndet vid sameldning  med trädbränslen annars finns en\r\nrisk för att torv kan  komma  att  ersättas  med kol\r\neller olja, att växthusgasutsläpp kan avbrytas,  att\r\nförsörjningstryggheten  ökar samt att det skapar och\r\nupprätthåller arbetstillfällen  och  infrastruktur i\r\nvissa     regioner.     Vidare    konstateras    att\r\nelcertifikatssystemet primärt uppfyller ett av dessa\r\nsyften, nämligen att risken  för  konvertering  till\r\nkol      minskas.     Försörjningstryggheten     och\r\nregionalpolitiska  skäl  uppfylls  till viss del men\r\nurholkas  av  att  en så stor andel av  den  använda\r\nenergitorven (ca 25 %)  importeras. Alternativa, mer\r\nändamålsenliga, stödformer  för  torv  kan vara stöd\r\ntill   brytning   av   torv  utifrån  klassning   av\r\ntorvtäkters klimatpåverkan eller produktionsstöd med\r\nmiljökrav, sägs det i rapporten.\r\nI      propositionen      om      program      för\r\nenergieffektivisering  m.m.  (prop.  2003/04:   170)\r\nmeddelade  regeringen  sin avsikt att återkomma till\r\nriksdagen  senast  våren  2005   i   de  frågor  som\r\nEnergimyndighetens   uppdrag   omfattat.   Även    i\r\nbudgetpropositionen  för år 2005 (utg.omr. 21 s. 80)\r\nuttalar regeringen att  den avser att återkomma till\r\nriksdagen senast under våren  2005  med förslag till\r\nåtgärder för att utveckla elcertifikatssystemet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom    i   det   föregående   redogjorts   för   har\r\nEnergimyndigheten  haft  i  uppdrag att genomföra en\r\növersyn av elcertifikatssystemet.  I  uppdraget  har\r\nbl.a.  ingått  att värdera effekterna på systemet av\r\natt torv ingår och  att  belysa  om  det  finns  mer\r\nändamålsenliga  sätt att främja användningen av torv\r\ni  det  svenska  energisystemet.   En   rapport  har\r\növerlämnats  till  regeringen,  som  sedermera   har\r\ntillsatt  en  arbetsgrupp  för att hantera frågan om\r\ntorvens framtida roll i energisystemet.  Vidare  har\r\nregeringen  meddelat  sin  avsikt att återkomma till\r\nriksdagen      under      våren     2005     rörande\r\nelcertifikatssystemet    och    de     frågor    som\r\nEnergimyndighetens    uppdrag    omfattat.    Enligt\r\nutskottets mening tillgodoser detta arbete delar  av\r\ndet  som  efterfrågas  i  motion  2004/05:N299  (v),\r\nvilken  av  detta  skäl  kan  avstyrkas. Även motion\r\n2004/05:N307 (mp) bör enligt utskottets  uppfattning\r\navstyrkas med hänvisning till det pågående arbetet.\r\n\r\n\r\nSolenergi\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  olika  motionsyrkanden\r\nrörande  solenergi.  Utskottet redogör  bl.a.\r\nför sin syn att solenergin  kommer  att spela\r\nen   allt   viktigare  roll  när  det  gäller\r\nomställningen   av   energisystemet.   Jämför\r\nreservationerna  20  (m, fp), 21 (kd) och  22\r\n(mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nSolvärmens fördelar framhålls  i motion 2004/05:N307\r\n(mp)  och  motionärerna  menar att  riksdagen  skall\r\nbegära     att     regeringen     tillsätter      en\r\nsolvärmeutredning med syfte att föreslå åtgärder som\r\nleder  till en snabbare och mer långsiktig utbyggnad\r\nav  solvärmen   i   Sverige.   Vidare   påpekas  att\r\nutbyggnaden av storskalig solvärme hämmas av att det\r\ninte går att söka bidrag över 250 000 kr.  Riksdagen\r\nbör därför göra ett uttalande om att solvärmestödet,\r\nvid lämpligt tillfälle, utvidgas till att gälla även\r\nstorskalig solvärme genom en höjning av det maximala\r\nbidraget per projekt.\r\n\r\nSolenergins   stora   potential   när  det  gäller\r\nenergiförsörjningen     och     omställningen     av\r\nenergisystemet framhålls i motion  2004/05:N298 (mp)\r\noch  motionären  förordar  ett  riksdagsuttalande  i\r\ndenna fråga.\r\nAtt solcellsproducerad el, i takt  med att ändliga\r\nenergikällor  blir  allt  dyrare och kraven  på  ren\r\nenergiteknik blir allt starkare, utgör en av de mest\r\nintressanta marknaderna för Sveriges del, sägs det i\r\nmotion  2004/05:N441  (mp). För  att  kunna  erbjuda\r\nelström  i  stor  skala  från   ekonomiskt  lönsamma\r\nsolcellskraftverk          måste          emellertid\r\ntillverkningskostnaderna bli lägre. Vidare  redogörs\r\nför  den  verksamhet  som bedrivs vid Ångström Solar\r\nCenter i Uppsala och den tätposition det har. Enligt\r\nmotionären   tar   dock  finansieringen   slut   vid\r\nårsskiftet 2004/05 och  Ångström  Solar  Center står\r\ninför  hotet om en nedläggning. Därför föreslås  ett\r\ntillkännagivande  om att det är av yttersta vikt att\r\nEnergimyndigheten  uppdras   att   prioritera   just\r\nsolcellsforskning  för  att  säkra kompetens och att\r\nSverige   fortsätter   att  vara  världsledande   på\r\nområdet.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nStöd för investeringar i solvärme\r\n\r\nHösten 1999 togs beslut  om  det  nuvarande statliga\r\nstödet      för     investeringar     i     solvärme\r\n(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 21, bet. 1999/2000:NU3).\r\nStödet regleras  genom  förordningen  (2000:287)  om\r\nstatligt   bidrag  till  investeringar  i  solvärme,\r\nvilken trädde  i  kraft den 1 juni 2000. I juni 2002\r\nbeslöt    riksdagen   (prop.    2001/02:143,    bet.\r\n2001/02:NU17)   att   stödet   skulle   fortsätta  i\r\nytterligare två år med start den 1 januari  2003.  I\r\nbudgetpropositionen   för   år  2005  (utg.omr.  21)\r\nföreslår   regeringen   att   stödet    förlängs   i\r\nytterligare  3 år under perioden 2005-2007  och  att\r\ndet för denna period sammanlagt högst får uppgå till\r\n25 miljoner kronor  (förslaget  behandlas  senare  i\r\ndetta   betänkande   tillsammans   med  anslag  35:3\r\nTeknikupphandling och marknadsintroduktion).  Stödet\r\nsyftar   dels   till   att  främja  användningen  av\r\nsolvärmeteknik  för uppvärmning  av  bostäder,  dels\r\ntill    att    främja    utvecklingen     av    mera\r\nkostnadseffektiv        solvärmeteknik.       Stödet\r\nadministreras av Boverket och länsstyrelserna.\r\n\r\nEnligt nämnda förordning  får bidrag, om det finns\r\nmedel för detta, lämnas i form  av engångsbidrag för\r\ninstallation av solvärme med vätska  som värmebärare\r\ni bostäder och bostadsanknutna lokaler.  Enligt  2 §\r\nfår bidrag lämnas för investeringar i flerbostadshus\r\nendast  om  bidragsmottagaren intygar att bidraget i\r\ndess helhet kommer  att  komma de boende till godo i\r\nform  av  lägre  boendekostnad  än  vad  motsvarande\r\ninvestering kan uppskattas  medföra  om  den  gjorts\r\nutan  att bidrag lämnats. Enligt 4 § skall bidragets\r\nstorlek   bestämmas   på  grundval  av  solfångarens\r\nberäknade årliga energiproduktion  och motsvara 2,50\r\nkr per kWh. Bidraget får dock uppgå till högst 7 500\r\nkr  per lägenhet i småhus, 5 000 kr per  lägenhet  i\r\nflerbostadshus  och  5 000  kr  per  bostadsanknuten\r\nlokal.  Det  stöd  som  lämnas  till  en  och  samma\r\nfastighet får uppgå till högst 250 000 kr.\r\n\r\nÅngström Solar Center\r\n\r\nÅngström    Solar    Center    omfattar    de    tre\r\nprojektområdena  Smarta  fönster, Tunnfilmssolceller\r\noch     Nanokristallina    solceller.     Programmet\r\ninitierades  under  år  1996 och är begränsat till 8\r\når. Den totala budgeten för  de  åtta  åren  är  150\r\nmiljoner  kronor.  I den första fasen (ÅSC I) deltog\r\nforskargrupper med inriktning  på  solenergimaterial\r\nfrån Uppsala universitet, Stockholms universitet och\r\nKungliga  tekniska  högskolan  i  Stockholm   (KTH).\r\nMålsättningen  med  den första fasen var att ta fram\r\nen kunskapsbas för forskning och utveckling samt att\r\ninitiera industriella  kontakter.  En andra fas (ÅSC\r\nII) kunde sättas i gång i början av  år  2001  efter\r\natt  en  internationell  utvärdering  med bra utfall\r\ngjorts  av  den  första  fasen.  Den andra fasen  är\r\ntydligare inriktad på att nå det slutgiltiga målet -\r\natt  lämna  över  resultat  till  nya  aktörer   för\r\nfortsatt  industriell  utveckling.  Den andra fasen,\r\nsom drivs helt inom Uppsala universitet,  löper fram\r\ntill slutet av år 2004.\r\n\r\nVerksamheten   finansieras  till  lika  delar   av\r\nEnergimyndigheten och Stiftelsen för miljöstrategisk\r\nforskning (Mistra).  I  slutet  av år 2000 beslutade\r\nMistra    och   Energimyndigheten   att    fortsätta\r\nfinansieringen  av  Ångström Solar Center i en andra\r\nfas (ÅSC II). Denna fas  pågår  i fyra år och bygger\r\npå samma projekt som i första fasen. Enligt Ångström\r\nSolar Centers årsrapport för år 2003  är programmets\r\nrambudget 80 miljoner kronor för den andra fasen.\r\nEnligt   uppgift  från  Energimyndigheten   kommer\r\nmyndighetens   anslag  till  Ångström  Solar  Center\r\nenligt den planering  som gjorts att minska kraftigt\r\nnästa år. Därtill har Mistra  påpekat  att  den inte\r\navser     att     fortsätta     sin    finansiering.\r\nEnergimyndigheten   kommer,   till   skillnad   från\r\ntidigare,  att  behandla de tre projektområdena  var\r\nför  sig. Enligt den  plan  för  prioriteringar  som\r\ntagits  fram  inom  Energimyndigheten  för  nästa år\r\nkommer  anslagen  till Tunnfilmssolceller respektive\r\nNanokristallina  solceller   att   halveras,   medan\r\nprojektområdet   Smarta   fönster  inte  kommer  att\r\nerhålla någon finansiering av Energimyndigheten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nGlobalt sett är solenergin på stark frammarsch. Även\r\ni Sverige ökar användningen  av  solenergi  och  den\r\nkommer  på  sikt  att spela en allt viktigare roll i\r\nomställningsarbetet.  Utskottet  delar till viss del\r\nsåledes den bedömning som görs i motion 2004/05:N298\r\n(mp)     om     solenergins     potential.     Något\r\ntillkännagivande därom kan utskottet emellertid inte\r\nförorda.\r\n\r\nNär det gäller det stöd till solvärme som tas  upp\r\ni  motion 2003/04:N307 (mp) vill utskottet erinra om\r\natt   det   i   budgetpropositionen  föreslagits  en\r\nförlängning  av  det  nuvarande  stödet  under  åren\r\n2005-2007. Detta förslag  hanteras  i  det  följande\r\nunder avsnittet om anslag m.m. inom utgiftsområde 21\r\nEnergi.  När  det gäller den framtida beloppsgränsen\r\nför bidraget ser  utskottet  inga skäl för riksdagen\r\natt  göra  ett  uttalande  i enlighet  med  vad  som\r\nförordas  i  nämnda  motion. Investeringsstödet  för\r\nsolvärme   är   utformat   som    ett    stöd    för\r\nfastighetsägare   att  komplettera  sin  uppvärmning\r\ngenom  solpaneler,  och   stödet  är  juridiskt  och\r\ntekniskt avpassat för sådana tillämpningar. Motionen\r\nbör ej heller vinna riksdagens  gillande  i  den del\r\nsom  rör tillsättandet av en särskild utredning  för\r\nsolvärme.\r\nBeträffande vad som förordas i motion 2004/05:N441\r\n(mp) om  den  fortsatta  finansieringen  av Ångström\r\nSolar Center är det utskottets uppfattning att denna\r\ntyp av prioriteringar i första hand skall  göras  av\r\nansvarig    myndighet    utifrån   de   övergripande\r\nriktlinjer som riksdagen fastställer.  Motionen  bör\r\nmed hänvisning till detta avslås av riksdagen.\r\nMed  det  anförda  avstyrks  samtliga  motioner  i\r\nberörda delar.\r\n\r\nVärmepumpar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\ndels åtgärder för  att  stimulera  övergångar\r\ntill   bergvärme,   dels   en   utredning  om\r\nvärmepumparnas  effekter.  Utskottet  erinrar\r\nbl.a. om det s.k. ROT-avdraget  och,  när det\r\ngäller  det  sistnämnda  yrkandet,  till  det\r\ngenerella   uppdrag   Svenska   kraftnät  har\r\ngällande        effektbalansen.        Jämför\r\nreservationerna 23 (m, fp) och 24 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI   motion   2004/05:N322  (v)  betonas  bergvärmens\r\nfördelar.  Motionären   framhåller  att  det  i  dag\r\nemellertid är dyrt att installera  bergvärme och att\r\ndetta avskräcker många. Riksdagen bör,  för  att  få\r\nfler   att   byta  från  olje-  eller  elpanna  till\r\nbergvärme,  begära  att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag till  åtgärder  som  underlättar  för sådana\r\növergångar.\r\n\r\nBehovet    av   att   analysera   den   omfattande\r\nutbyggnaden  av   värmepumpar   påtalas   i   motion\r\n2004/05:N347 (mp). Den mycket snabba expansionen  av\r\nanvändningen  av  värmepumpar gör det nödvändigt att\r\nutvärdera vilka effekter  de  har  i energisystemet.\r\nMotionären  framhåller  bl.a. att då el  uteslutande\r\nanvänds som energikälla för  värmepumpen  betyder en\r\növergång  från  oljepanna till värmepump att  det  i\r\npraktiken sker en  konvertering  till eluppvärmning,\r\nvilket strider mot intentionerna i  energipolitiken.\r\nVidare  kan värmepumparnas dimensionering  förstärka\r\neffektproblemet.   En   omfattande  installation  av\r\nvärmepumpar gör även att  utbyggnaden  av fjärrvärme\r\ntill   villaområden  försvåras.  Installationen   av\r\nvärmepumpar kan också ha miljöeffekter som ännu inte\r\när  klarlagda.   Analysen   bör   därför   inbegripa\r\nvärmepumparnas     effekter    på    effektbalansen,\r\nelproduktionsbehovet,    elberoendet,   miljön   och\r\nenergiomställningen, sägs det i motionen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nDe kortsiktiga åtgärderna  (1998-2002) inom 1997 års\r\nenergipolitiska program innehöll  vissa åtgärder för\r\natt  minska  elanvändningen,  däribland   stöd   för\r\nkonvertering    från    elvärme   till   individuell\r\nbränsleeldning. För konvertering  från  elvärme fick\r\nbidrag  lämnas  med  upp  till  30 %  för byte  till\r\ndistributionssystem  baserat  på  ett vatten-  eller\r\nluftburet   värmesystem  och  för  installation   av\r\nanordning för  värmeackumulering. Stödet stoppades i\r\napril 1999 och återinfördes  i reviderad form i juni\r\n2001.  Cirka 40 % av ansökningarna  skall  ha  gällt\r\ninstallation  av  värmepumpar  (Ds 2001:60 s. 40). I\r\nenlighet med 2002 års energipolitiska  beslut  utgår\r\ninte    ytterligare    stöd    för    detta.   Sista\r\nansökningsdatum    för    bidragen    för    minskad\r\nelanvändning   inom  1997  års  kortsiktiga  program\r\nfastställdes av regeringen till den 31 januari 2003.\r\n\r\nMed  anledning   av   vad   som  anförs  i  motion\r\n2004/05:N347 (mp) om effekterna  av  utbyggnaden  av\r\nvärmepumpar  kan  erinras  om att Svenska kraftnät i\r\nrapporten  om  den svenska effektbalansen  vintrarna\r\n2001/02 och 2002/03  (daterad  2002-07-12)  tar  upp\r\nfrågan  om  värmepumpar  i samband med prognosen för\r\nmaximal elförbrukning. Det  påpekas  i rapporten att\r\nförsäljningen av värmepumpar har varit  ökande under\r\nde senaste åren. Vidare redogörs för att  det  finns\r\nmer  än  400 000  värmepumpar installerade, varav ca\r\n90 % i småhus. Dessa  värmepumpar producerar omkring\r\n20 TWh värmeenergi varav  7  TWh i fjärrvärmesystem.\r\nVärmepumparnas elförbrukning svarar  mot  ca  5 % av\r\nlandets    totala    elförbrukning.    I   rapporten\r\nkonstateras  vidare  att  nya  värmepumpar,   i  den\r\nutsträckning  de  ersätter  annan uppvärmning än el,\r\ninnebär  en  ökning av elförbrukningen.  Värmepumpar\r\nsom  ersätter elvärme  kan  däremot  bidra  till  en\r\nminskad elförbrukning. Värmepumparnas dimensionering\r\nmed  hänsyn  till  de  lägsta  utomhustemperaturerna\r\npåverkar  även  den  totala  elförbrukningen.  Vissa\r\ntyper   av   värmepumpar  behöver  kompletteras  med\r\nelvärme vid mycket låga temperaturer. Avslutningsvis\r\nkonstateras   att   nettoeffekten   av   den   ökade\r\nanvändningen   av    värmepumpar   på   den   totala\r\nenergiförbrukningen vid kall väderlek för närvarande\r\ninte är klarlagd.\r\nEnligt   statistik   från    branschorganisationen\r\nSvenska   värmepumpföreningen  har   drygt   386 000\r\nvärmepumpar   sålts   i   Sverige   under   perioden\r\n1981-2003. Av dessa utgör ca 40 % berg-, mark-, sjö-\r\neller  grundvattenvärmepumpar. Resterande utgörs  av\r\nluftvärmepumpar. Under år 2004 har, t.o.m. september\r\nmånad, ytterligare  drygt 41 000 värmepumpar sålts i\r\nSverige.\r\nI propositionen om  skattereduktion  för  utgifter\r\nför    byggnadsarbete    för    bostadshus    (prop.\r\n2003/04:163)  föreslog  regeringen, mot bakgrund  av\r\nden  svaga  utvecklingen  på   arbetsmarknaden   och\r\nbehovet  av sysselsättningsstimulerande åtgärder, en\r\nny period  med  skattereduktion för reparationer och\r\nunderhåll  samt  om-   och   tillbyggnadsarbete   på\r\nbostadshus  (ROT-avdrag). Reglerna träder formellt i\r\nkraft  den  1  november  2004  men  skall  tillämpas\r\nretroaktivt så att  de  omfattar byggnadsarbeten som\r\nutförts under perioden 15  april  2004  till 30 juni\r\n2005. I nämnda proposition (s. 11) redogörs  för att\r\nskattereduktion  bör ges för såväl utgifter för  om-\r\noch tillbyggnad som  utgifter  för  reparationer och\r\nunderhåll.   Nybyggande   av  bostadshus  bör   inte\r\nberättiga till skattereduktion.  Begränsningen  till\r\narbeten på bostadshus innebär att markarbeten endast\r\nfår  ingå  i  underlaget  när  de  avser  ledningar,\r\nanläggningar  för  värmeförsörjning  m.m.  i  direkt\r\nanslutning  till en byggnad. I underlaget bör därför\r\näven utgifter  för arbete vid borrning för bergvärme\r\nanses    ingå,    sägs    det    i    propositionen.\r\nSkatteutskottet tillstyrkte  (bet.  2004/05:SkU3)  i\r\nallt  väsentligt  regeringens  förslag och riksdagen\r\nbeslutade  den  20  oktober  2004  i   enlighet  med\r\nutskottets förslag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär   det   gäller   vad   som   förordas  i  motion\r\n2004/05:N347  (mp)  om  behovet  av  att   analysera\r\nutbyggnaden  av  värmepumpar  vill utskottet, såvitt\r\ngäller effektfrågan, erinra om  att Svenska kraftnät\r\nfram  till  år 2008 svarar för att  en  effektreserv\r\nhålls tillgänglig  i  det  svenska  elsystemet genom\r\nlagen  (2003:436)  om  effektreserv. Därefter  skall\r\neffektbalansen      upprätthållas      genom      en\r\nmarknadsbaserad lösning. Som tidigare redovisats har\r\nSvenska  kraftnät  även   uppmärksammat   frågan  om\r\neffekten   av   ett   ökat   antal   värmepumpar   i\r\nenergisystemet.  Utskottet  förutsätter  att Svenska\r\nkraftnät,   inom   ramen   för   sitt   ansvar   för\r\neffektbalansen,  följer  den  fortsatta utvecklingen\r\näven när det gäller värmepumpar och vidtar, om behov\r\nanses  föreligga, nödvändiga åtgärder.  En  särskild\r\nutredning rörande värmepumpar med anledning av denna\r\nfråga eller  någon  av  de  i nämnda motion i övrigt\r\nberörda områdena ser utskottet i nuläget inget behov\r\nav.\r\n\r\nMed   anledning   av   vad  som  sägs   i   motion\r\n2004/05:N322  (v) rörande åtgärder  för  att  främja\r\nbergvärme konstaterar  utskottet  att det i enlighet\r\nmed  2002  års  energipolitiska beslut  inte  längre\r\nutgår stöd för konvertering  av  hus  uppvärmda  med\r\ndirektverkande  el till fjärrvärme eller vattenburen\r\nbergvärme. Samtidigt  vill  utskottet påminna om att\r\ndet  ROT-avdrag som riksdagen  beslutat  införa  kan\r\nbegagnas i de sammanhang som motionären lyfter fram.\r\nNågot stöd därutöver ser utskottet inte framför sig.\r\nMed  det  anförda avstyrks samtliga här behandlade\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\nEtanolproduktion\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå olika motionsyrkanden med\r\nkrav    på    ytterligare    satsningar    på\r\netanolframställning.  Utskottet erinrar om de\r\ninsatser som i dag görs  på  området.  Jämför\r\nreservationerna  25  (m,  fp),  26 (c) och 27\r\n(mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nBehovet av att överväga insatser  för  att garantera\r\nen  fortsatt inhemsk etanolproduktion lyfts  fram  i\r\nmotion  2004/05:N243  (s). Motionären framhåller att\r\nstatsmakterna  på  olika  sätt  kan  underlätta  för\r\ninhemsk produktion av  etanol, t.ex. genom stöd till\r\nforskning och utveckling  och  genom utformningen av\r\nskattevillkoren.\r\n\r\nI  motion  2004/05:MJ370 (c) yrkas  att  riksdagen\r\nskall  besluta   att   ge  bidrag  till  ytterligare\r\nanläggningar för etanolframställan.  Den  import  av\r\netanol  som  i  dag sker visar att det finns en stor\r\nefterfrågan  och  därmed   potential  i  ytterligare\r\nsatsningar på anläggningar som  framställer  etanol.\r\nDet föreligger behov av fem ytterligare fabriker för\r\netanolframställning   ur   spannmål,   en   i  varje\r\nspannmålsdistrikt,  men  även  av  anläggningar  för\r\netanolframställning ur cellulosa.\r\nAtt  potentialen  för etanoltillverkning i Sverige\r\när  fem  gånger  så  stor  som  dagens  tillverkning\r\nframhålls  i motion 2004/05:N363  (c).  Importen  av\r\netanol till  Sverige  visar  att  det  finns en stor\r\nefterfrågan   och  därmed  potential  i  ytterligare\r\nsatsningar på anläggningar  som  framställer etanol.\r\nDet   finns,   enligt  motionären,  behov   av   fem\r\nytterligare  fabriker   för  etanolframställning  ur\r\nspannmål,    men    även    av   anläggningar    för\r\netanolframställning     ur     cellulosa.      Under\r\nuppbyggnadsfasen  är  behovet  av statliga medel för\r\ndessa  anläggningar  stort och det  är  rimligt  att\r\nstaten  bidrar  med ekonomiska  medel,  sägs  det  i\r\nmotionen. Vidare  föreslås  ett  tillkännagivande om\r\natt Köping är en naturlig etableringsort  för  en av\r\ndessa anläggningar.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nEnergimyndigheten  finansierar  ett  forsknings- och\r\nutvecklingsprogram  för framställning av  etanol  ur\r\nskogsråvara.  Totalt  satsas   30   miljoner  kronor\r\nårligen   på   detta  program,  som  löper  perioden\r\n1998-2004. Målet  är  att ge tekniskt, vetenskapligt\r\noch ekonomiskt underlag  för att framställa etanol i\r\nstörre skala till lägre kostnader.\r\n\r\nInsatser  för  etanolframställning   tas   upp   i\r\nEnergimyndighetens    rapport   om   forskning   och\r\nutveckling  inom  energiområdet   (ER   5:2003).   I\r\nrapporten  redogörs  för  att  kunskap  om  hur  man\r\nframställer etanol ur socker- eller stärkelsehaltiga\r\nråvaror  är  en  sedan  länge känd teknik. Det finns\r\nkommersiell produktion av etanol från såväl spannmål\r\nsom  sockerråvara i Brasilien  och  majs  i  Förenta\r\nstaterna.    I   Sverige   invigdes   år   2001   en\r\nspannmålsbaserad anläggning i Norrköping, Agroetanol\r\nAB,  med  en årlig  produktionskapacitet  på  50 000\r\nkubikmeter.   Intresset   har  också  ökat  för  att\r\nframställa etanol från cellulosahaltiga råvaror. Det\r\ngäller främst i barrskogsbältet  på norra halvklotet\r\n(Sverige, Förenta staterna och Kanada)  som med sina\r\nomfattande  skogstillgångar  har  tillgång  till  en\r\nbetydande  råvarubas.  Framställning av etanol  från\r\ncellulosahaltiga råvaror kräver dock en speciell typ\r\nav teknik för att bryta  ned  cellulosan  och  andra\r\nkolhydratrika komponenter till socker.\r\nEnergimyndigheten  har gett 112 miljoner kronor  i\r\nstöd  till  byggandet av  etanolpilotanläggningen  i\r\nÖrnsköldsvik  genom  det  beslut  som  togs år 2001.\r\nVidare   har  Energimyndigheten  beviljat  projektet\r\nEtanol Pilot  i  Sverige AB 16,4 miljoner kronor för\r\natt       genomföra      processutveckling       vid\r\npilotanläggningen. Energimyndighetens stöd motsvarar\r\n60 %  av  finansieringen.   Övriga   finansiärer  är\r\nlänsstyrelsen   i   Västernorrland,   EU   mål    1,\r\nLantbrukarnas riksförbund samt privata finansiärer.\r\nI  detta  samanhang kan även nämnas att Agroetanol\r\nAB    förädlar    spannmål     till    etanol    för\r\ndrivmedelsmarknaden. Ägare är Lantmännen  (91 %) och\r\nLantbrukarnas   Riksförbund   (9 %).  Etanolfabriken\r\nfinns vid oljedepån och kraftvärmeverket på Händelö,\r\nNorrköping.  Fabriken  producerar   årligen   50 000\r\nkubikmeter   etanol  och  40 000  ton  proteinfoder.\r\nProduktionen   baseras    på   130 000   ton   vete.\r\nAnläggningen startade sin produktion år 2001.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI enlighet med 1997 års energipolitiska  beslut  har\r\nforsknings-  och  utvecklingsinsatser genomförts för\r\natt sänka produktionskostnaderna  för etanol baserad\r\npå  cellulosahaltiga råvaror. Inom ramen  för  detta\r\narbete    har    Energimyndigheten    bidragit   med\r\nfinansiellt    stöd    till    byggandet    av    en\r\netanolpilotanläggning     i     Örnsköldsvik,    och\r\nmyndigheten    bidrar    även    ekonomiskt     till\r\ngenomförandet   av   processutvecklingen  vid  denna\r\nanläggning.\r\n\r\nStöd  till  forskning  och  utveckling  är  enligt\r\nutskottets mening  en viktig del av statens insatser\r\nför att på sikt främja  en konkurrenskraftig inhemsk\r\nindustri på området. Utskottet vill samtidigt erinra\r\nom  att det stöd som Sverige  kan  ge  till  inhemsk\r\nproduktion av biodrivmedel måste följa de regler som\r\nfinns  för  statligt  stöd  och  för  internationell\r\nhandel,   däribland   EG-föredragets  regler   kring\r\nstatligt stöd. Frågan om  etablering  eller fortsatt\r\ndrift  av  fabriker  för produktion av bioetanol  är\r\nenligt utskottets mening  i första hand en fråga för\r\nnäringslivet att ta ställning till.\r\nNär  det  gäller  de  fortsatta   insatserna   för\r\nforskning,    utveckling    och   demonstration   på\r\nenergiområdet  är  det  utskottets  uppfattning  att\r\nprioriteringar mellan olika  områden och insatser så\r\nlångt  som möjligt bör göras av  ansvarig  myndighet\r\nutifrån  de  övergripande  riktlinjer  som riksdagen\r\nlägger fast. Utskottet har i det tidigare ställt sig\r\nbakom  de  mål som föreslagits för insatserna  kring\r\nforskning,   utveckling    och    demonstration   på\r\nenergiområdet.  Enligt  vad  utskottet   där  anfört\r\nställer  det  sig bakom den princip som innebär  att\r\nEnergimyndigheten  ges  i  uppdrag  att konkretisera\r\nmålen på en mer verksamhetsnära nivå.\r\nMed det anförda avstyrks samtliga i  detta avsnitt\r\nbehandlade motioner i berörda delar.\r\n\r\nStatens energimyndighet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  olika  motionsyrkanden\r\nrörande  Statens  energimyndighet.  Utskottet\r\nhänvisar till de insatser  som redan görs och\r\npåpekar att det inte har något att erinra mot\r\nhur  myndigheten sköter sitt  arbete.  Jämför\r\nreservationerna 28 (m, fp, kd) och 29 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nEtt  riksdagsuttalande   om   prioriteringarna   för\r\nverksamheten vid Statens energimyndighet föreslås  i\r\nmotion  2004/05:N375 (m). Motionärerna menar att det\r\nfinns     skäl      att      stärka     myndighetens\r\nmarknadsövervakande    funktion.    Samtidigt    bör\r\nEnergimyndighetens administrativa  kostnader för det\r\nenergipolitiska omställningsprogrammet minskas.\r\n\r\nEnergimyndighetens    roll    när    det    gäller\r\növervakningen  av  energimarknadernas  funktionssätt\r\ntas även upp i motion 2004/05:N405 (m). Motionärerna\r\nmenar  att  det  finns  skäl att ge myndigheten  ett\r\nbredare mandat när det gäller denna övervakning. Det\r\nfinns   även   anledning   att   överväga   om   den\r\nmarknadsövervakande funktionen  bör  avskiljas  från\r\nEnergimyndighetens  övriga ansvarsområden och läggas\r\npå en egen myndighet. Vidare redogörs i motionen för\r\nolika marknadsproblem.\r\nI motion 2004/05:N307  (mp) pläderas för att en ny\r\nmyndighet   för   energieffektivisering    inrättas.\r\nEnergimyndigheten,   som   har   huvudansvaret   för\r\nenergieffektivisering,  har i dag detta som en bland\r\nmånga uppgifter. Erfarenheten  av  att  ha många och\r\ndelvis  motsatta intressen under samma tak  är  inte\r\npositiv. Energieffektivisering bör i stället handhas\r\nav en egen myndighet vars enda uppgift är att ge råd\r\ntill regering  och  riksdag  i dessa frågor. Den nya\r\nmyndigheten  bör  enligt  motionärerna   lyda  under\r\nMiljödepartementet.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen för år 2005 (utg.omr.  21  s.\r\n85)  redogörs för Energimyndighetens finansiering av\r\nplanering,   uppföljning   och   utvärdering  av  de\r\nenergipolitiska      programmen.     Dessa      s.k.\r\nprogramanknutna kostnader  belastar  anslagen för de\r\nolika åtgärderna inom de energipolitiska programmen.\r\nDe programanknutna kostnaderna uppgick  år 2003 till\r\n101     miljoner     kronor     och    de    samlade\r\nförvaltningskostnaderna,      i      vilka      även\r\nförvaltningsanslaget (35:1) om 140 miljoner  ingick,\r\nuppgick  till 241 miljoner kronor. Prognosen för  de\r\nprogramanknutna  kostnaderna år 2004 är 136 miljoner\r\nkronor  och, tillsammans  med  förvaltningsanslaget,\r\nprognostiseras  de  samlade  förvaltningskostnaderna\r\nvid  Energimyndigheten detta år  till  281  miljoner\r\nkronor.  Den  prognostiserade ökningen under år 2004\r\nförklarar regeringen  främst bero på förberedelserna\r\nvid myndigheten inför introduktionen  av  ett system\r\nför handel med utsläppsrätter och av förberedelserna\r\nför     att     introducera    ett    program    för\r\nenergieffektivisering i energiintensiv industri.\r\n\r\nI   september   2002    uppdrog    regeringen   åt\r\nStatskontoret   att   genomföra   en   översyn    av\r\nEnergimyndighetens     verksamhet.     Statskontoret\r\nredovisade  i  november  2003  sina  slutsatser  och\r\nförslag  i  rapporten  om  effektivare tillsyn  över\r\nenergimarknaderna (2003:27).  Mot  bakgrund  av  den\r\nproblembild   som  redovisas  i  rapporten  avseende\r\nenergimarknaderna och tillsynen lämnar Statskontoret\r\nförslag dels om  förstärkt tillsyn i sak, dels om en\r\nförändrad organisation  av tillsynsfunktionen. Bland\r\nannat föreslås effektivare utnyttjande av befintliga\r\nregler   och  förstärkt  tillsyn   av   myndigheten,\r\ntillförande  av  nya  myndighetsuppgifter  och  ökad\r\nsamverkan  med  andra  myndigheter.  När  det gäller\r\nförslaget     om     en     ny    organisation    av\r\ntillsynsfunktionen    menar    Statskontoret     att\r\ntillsynsuppgifterna  inte haft en tillräckligt stark\r\nställning inom Energimyndigheten.  Inrättandet av en\r\nfristående tillsynsmyndighet skulle  lämpligen kunna\r\nske genom att dagens myndighet delas i  två separata\r\nmyndigheter, sägs det i rapporten.\r\nI budgetpropositionen för år 2005 (utg.omr.  21 s.\r\n40)      gör      regeringen     bedömningen     att\r\nEnergimyndighetens resurser för tillsynsverksamheten\r\nbehöver förstärkas.  Det  sägs  i  propositionen att\r\nStatskontorets   redovisade   slutsatser    och   de\r\ntillkommande   uppgifter  som  genomförandet  av  de\r\ngemensamma reglerna  för  den  inre marknaden för el\r\noch  tillämpningen av förordningen  om  villkor  för\r\ntillträde  till  nät för gränsöverskridande elhandel\r\ninnebär att utökade  insatser  hos Energimyndigheten\r\nkrävs. Vidare gör regeringen bedömningen (s. 51) att\r\nde      tillkommande      tillsynsuppgifter      vid\r\nEnergimyndigheten  som  kommer  av  det  förslag  om\r\nåtskillnad  av fjärrvärmeverksamhet  som  regeringen\r\navser lämna under  hösten  2004 bör finansieras inom\r\nramen   för  de  utökade  förvaltningsresurser   som\r\nföreslås för myndigheten.\r\nI   propositionen    föreslås    (s.    85)    att\r\nEnergimyndighetens  förvaltningsanslag utökas med 40\r\nmiljoner kronor för år  2005  och  framåt (förslaget\r\nbehandlas i detta betänkande i avsnittet  om  anslag\r\nm.m.  inom  utgiftsområde 21 Energi). Det föreslagna\r\nanslaget   innefattar   25   miljoner   kronor   som\r\nregeringen bedömer  att  Energimyndighetens resurser\r\nför   tillsyns-   och   analysverksamhet    avseende\r\nenergimarknader    behöver    utökas   med.   Vidare\r\ninnefattar  det  utökade  resurser  om  10  miljoner\r\nkronor  per  år  för  myndighetens   uppgifter   att\r\nadministrera   vissa  uppgifter  inom  systemet  för\r\nhandel  med  utsläppsrätter   som  skall  införas  i\r\njanuari 2005. Även de tillkommande  kostnaderna  hos\r\nlänsstyrelserna  bör  finansieras  inom  denna  ram.\r\nSlutligen  innefattar  utökningen  5 miljoner kronor\r\nper  år  då  Energimyndigheten  skall  fungera   som\r\ntillsynsmyndighet  för det föreslagna programmet för\r\nenergieffektivisering i energiintensiv industri.\r\nDet kan även erinras  om att utskottet hösten 2003\r\navstyrkte  (bet.  2003/04:   NU3)   en  motion  vari\r\npläderades  för  inrättandet av en ny myndighet  för\r\nenergieffektivisering.   I   sitt  ställningstagande\r\npåpekade utskottet att dessa frågor i dag handhas av\r\nEnergimyndigheten och att utskottet  inte  har något\r\natt erinra mot hur myndigheten sköter sitt arbete. I\r\nen reservation (mp) gavs motionen stöd.\r\nEnligt  verksamhetsförordningen  (1997:868)  skall\r\nEnergimyndigheten  verka  för att på kort  och  lång\r\nsikt trygga tillgången på el och annan energi på med\r\nomvärlden  konkurrenskraftiga  villkor.  Myndigheten\r\nskall vidare  inom  sitt verksamhetsområde verka för\r\nen  effektiv  och hållbar  energianvändning  och  en\r\nkostnadseffektiv  energiförsörjning, båda med en låg\r\nnegativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Därtill\r\nskall myndigheten bidra  till omställningen till ett\r\nekologiskt uthålligt energisystem.  Av  förordningen\r\nframgår även att Energimyndigheten särskilt skall\r\n\r\n·  verka   för   rationell  tillförsel,  omvandling,\r\ndistribution och användning av energi,\r\n·\r\n·  samordna    arbetet    med    omställningen    av\r\nenergisystemet,\r\n·\r\n·  främja forskning,  utveckling,  demonstration och\r\nintroduktion  av  energiteknik samt  planera  och\r\nfördela statligt stöd till detta,\r\n·\r\n·  utarbeta underlag för  utvärdering och omprövning\r\nav de samlade energipolitiska programmen,\r\n·\r\n·  bevaka  energimarknadernas   och  energisystemets\r\nutveckling  och särskilt energiomvandlingens  och\r\nenergianvändningens inverkan på och betydelse för\r\nmiljö    och    klimat     samt     näringslivets\r\nkonkurrenskraft och den ekonomiska tillväxten,\r\n·\r\n·  inom   sitt   verksamhetsområde  verka  för   att\r\nelmarknadens  funktion   förbättras   samt  följa\r\nutvecklingen   på  elmarknaden  vad  avser  t.ex.\r\nkapacitetsutveckling,  strukturomvandlingar  inom\r\nelhandels-       och      nätverksamhet      samt\r\nprisutvecklingen på el och nättjänster,\r\n·\r\n·  följa  den  internationella   utvecklingen   inom\r\nverksamhetsområdet  och främja svenskt deltagande\r\ni internationellt samarbete,\r\n·\r\n·  inom  sitt  verksamhetsområde  bedriva  en  aktiv\r\ninformationsverksamhet,  i  syfte  bl.a.  att öka\r\nkunskapen  hos  elanvändarna  om  den avreglerade\r\nelmarknaden,\r\n·\r\n·  ansvara  för  officiell statistik i enlighet  med\r\nvad som anges i  förordningen  (2001:100)  om den\r\nofficiella statistiken och\r\n·\r\n·  bevaka    att   Europaparlamentets   och   rådets\r\nförordning  (EG/2422/2001) av den 6 november 2001\r\nom        ett        gemenskapsprogram        för\r\nenergieffektivitetsmärkning  av kontorsutrustning\r\nföljs.\r\n·\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nStatens       energimyndighet       är       central\r\nförvaltningsmyndighet  för frågor om användning  och\r\ntillförsel av energi. Som  tidigare  redogjorts  för\r\nskall  myndigheten  enligt sin instruktion verka för\r\natt på kort och lång  sikt  trygga  tillgången på el\r\noch annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga\r\nvillkor.\r\n\r\nEnergimyndigheten har sedan den bildades  år  1998\r\nvarit nätmyndighet enligt ellagen med tillsynsansvar\r\növer     monopoldelen     av    elmarknaden,    dvs.\r\nnätverksamheten.  Myndigheten  utövar  även  tillsyn\r\növer naturgasmarknaderna  enligt naturgaslagen. Från\r\noch med år 2003 har Energimyndigheten  ett förstärkt\r\nansvar för att bevaka och analysera elmarknaden samt\r\nrollen som expertmyndighet avseende elhandelsfrågor.\r\nMed  anledning  av  vad  som framförs i motionerna\r\n2004/05:N375 (m) och 2004/05:N405 (m) vill utskottet\r\nanföra följande. På den svenska  elmarknaden  verkar\r\nproduktions-  och handelsföretag i konkurrens, medan\r\nnätverksamheten är ett naturligt monopol. En central\r\ndel  i  ellagstiftningen   är   mot  denna  bakgrund\r\nregleringen  och  tillsynen  av  nättarifferna,  med\r\nsyfte att tillse att nätkoncessionshavarna  inte tar\r\nut oskäliga vinster. Hushållskundernas totala elpris\r\nbestår,  grovt  sett,  av  en  tredjedel  vardera av\r\nnätavgift, elpris och skatter. Det är således endast\r\nen tredjedel av det totala elpriset för en konsument\r\nsom  är  utsatt  för konkurrens, medan den tredjedel\r\nsom avser nätavgifter  bestäms  av en monopolist. En\r\neffektiv reglering och tillsyn av  nättarifferna  är\r\nsåledes av mycket stor betydelse. För att kunna göra\r\nbättre     bedömningar    av    nättarifferna    har\r\nEnergimyndigheten  även  tagit  fram  en modell, den\r\ns.k. nätnyttomodellen.\r\nPå regeringens uppdrag har Statskontoret  gjort en\r\növersyn   av   Energimyndighetens   verksamhet   och\r\nresursbehov.  Enligt  Statskontorets bedömning krävs\r\nutökade resurser vid myndigheten  för  att förbättra\r\ntillsynen  över  energimarknaderna. Mot bakgrund  av\r\ndessa slutsatser har  regeringen  gjort  bedömningen\r\natt  Energimyndighetens  resurser för tillsyns-  och\r\nanalysverksamhet avseende  energimarknaderna behöver\r\nförstärkas och föreslår därför i budgetpropositionen\r\natt anslaget utökas med 25 miljoner  kronor  per år.\r\nFörslaget  hanteras  senare i detta betänkande under\r\navsnitten om anslag m.m. för utgiftsområde 21.\r\nNär  det  gäller Energimyndighetens  tillsyn  över\r\nnätföretagen  vill utskottet i detta sammanhang även\r\nerinra om den lag  om  särskild förvaltning av elnät\r\nsom  riksdagen  (bet.  2004/05:NU5)  tidigare  under\r\nhösten beslutat införa.  Genom  införandet  av denna\r\nlag   kan   en  anläggning  ställas  under  särskild\r\nförvaltning om  en koncessionshavare i väsentlig mån\r\ninte     fullgör    sina     skyldigheter     enligt\r\nellagstiftningen.  Enligt  utskottets mening stärker\r\nden  nya  lagen möjligheterna  att  ingripa  mot  de\r\nföretag som inte följer lagstiftningen.\r\nUtskottets    sammantagna    bedömning    är   att\r\nEnergimyndighetens  tillsynsverksamhet  genom nämnda\r\nåtgärder förstärkts, såväl resursmässigt som när det\r\ngäller möjligheten att vidta tvingande åtgärder.\r\nVad  anbelangar  de  konkurrensutsatta delarna  på\r\nenergimarknaderna - produktion  och  försäljning  av\r\nenergi  -  bedrivs  ett kontinuerligt arbete med att\r\nfölja     marknaderna.     Regeringen      har     i\r\nbudgetpropositionen   även   redogjort   för   olika\r\nåtgärder,  såväl  vidtagna  som  kommande,  för  att\r\nförstärka  konkurrensen. Utskottet ställer sig bakom\r\ndetta arbete.\r\nBeträffande  vad  som anförs i motion 2004/05:N307\r\n(mp)  om  att  en  ny  myndighet  bör  inrättas  för\r\nenergieffektivisering  gör   utskottet  ingen  annan\r\nbedömning än vad som tidigare  gjorts.  Dessa frågor\r\nhandhas  i  dag  av Energimyndigheten, och utskottet\r\nhar inget att erinra mot hur myndigheten sköter sitt\r\narbete.  Utskottet   kan  samtidigt  konstatera  att\r\nmotionen till viss del  kan anses tillgodosedd genom\r\nden omorganisation som skett  under hösten 2004 inom\r\nRegeringskansliet,  detta  då motionärerna  förordar\r\natt     den     myndighet     som     svarar     för\r\nenergieffektivisering     bör    vara    underställd\r\nMiljödepartementet.\r\nMed  hänvisning till det anförda  avstyrks  nämnda\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\nAffärsverket svenska kraftnät\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  godkänna  regeringens förslag\r\ntill investeringsplan för perioden  2005-2007\r\nför  Affärsverket svenska kraftnät och  avslå\r\nde motionsyrkanden  vari en annan uppfattning\r\nframförs.  Utskottet  framhåller   bl.a.  sin\r\nuppfattning att den planerade likströmskabeln\r\nmellan Sverige och Finland är rimlig  för att\r\nytterligare     integrera     den    nordiska\r\nelmarknaden och att det framtida  behovet  av\r\nförnyad  elproduktion i Norden ger vid handen\r\natt kabeln  fordras.  Jämför  reservation  30\r\n(mp).\r\nRiksdagen bör även bemyndiga regeringen att  för år 2005\r\nge  Affärsverket svenska kraftnät finansiella\r\nbefogenheter  i  enlighet  med vad regeringen\r\nförordar och godkänna vad regeringen föreslår\r\navseende  dispositionen av offentligrättsliga\r\navgifter inom Svenska kraftnäts verksamhet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nInvesteringsplan\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  godkänner  den\r\ninvesteringsplan  som  Affärsverket svenska kraftnät\r\nhar föreslagit för perioden 2005-2007.\r\n\r\nSvenska kraftnäts förslag  till  investerings- och\r\nfinansplan  för  åren  2005-2007 för affärskoncernen\r\nomfattar    åtgärder    i    stamnätet     inklusive\r\nutlandsförbindelser      och      utrustning     för\r\ntelekommunikation.   De   planerade  investeringarna\r\nunder perioden beräknas till  högst  1 980  miljoner\r\nkronor,    varav    625    miljoner   kronor   avser\r\ninvesteringar   under  år  2005.   Investeringar   i\r\nstamnätet  skall  genomföras   dels   i   befintliga\r\nanläggningar, s.k. reinvesteringar, om 820  miljoner\r\nkronor,  dels  som nyinvesteringar om 1 160 miljoner\r\nkronor.  Av  nyinvesteringarna   avser  85  miljoner\r\nkronor     investeringar     i    utrustning     för\r\ntelekommunikation.\r\nDe reinvesteringar som skall göras syftar till att\r\nbibehålla driftsäkerheten och överföringskapaciteten\r\ni   elsystemen   och  till  att  uppfylla   gällande\r\nsäkerhetskrav i befintliga anläggningar.\r\nSvenska kraftnät  har startat projekteringen av en\r\nny  400  kV-ledning  från   Närke  ner  till  Skåne.\r\nAvsikten  är  att  öka  överföringsförmågan   mellan\r\nMellansverige   och   Sydsverige.   Byggstarten   är\r\nplanerad  till  år  2007  och  investeringskostnaden\r\nbedöms  till 1 000 miljoner kronor.  Under  perioden\r\nbyggs även bl.a. en ny 400 kV-ledning för att trygga\r\nelförsörjningen   till   Göteborgsområdet   och   en\r\nströmriktarstation   för   likströmsöverföring  till\r\nDanmark,  den  s.k.  Kontiskan   I.  Dessutom  avser\r\nSvenska         kraftnät        att        genomföra\r\nkapacitetsförstärkningar       för      att      öka\r\növerföringsförmågan till och från  Norge i syfte att\r\nförbättra den nordiska elmarknaden.\r\nInvesteringarna beräknas kunna finansieras i stort\r\nsett    med    egna   medel   under   den   kommande\r\ntreårsperioden.\r\nSvenska kraftnät  skall  uppnå  en räntabilitet på\r\njusterat eget kapital, efter schablonmässigt  avdrag\r\nför  skatt,  på  6  %  inklusive  kostnader för s.k.\r\nrestelektrifiering.  Vidare  skall Svenska  kraftnät\r\nhögst  ha  en  skuldsättningsgrad   på   55  %,  och\r\nkostnadseffektiviteten bör vara minst lika  hög  som\r\nför  jämförbara företag. Som riktlinje för utdelning\r\noch skattemotsvarighet  gäller krav på 65 % av årets\r\nresultat för affärsverkskoncernen.\r\n\r\nFinansiella befogenheter\r\n\r\nRegeringen    föreslår    att    riksdagen    lämnar\r\nbemyndigande till regeringen enligt följande:\r\n\r\n·  att under år 2005 teckna borgen för lån och lämna\r\nkreditgarantier    intill    ett    belopp     om\r\n1 520 000 000 kr  till  förmån  för bolag i vilka\r\nAffärsverket  svenska kraftnät förvaltar  statens\r\naktier,\r\n·\r\n·  att  för  år  2005   låta   Affärsverket  svenska\r\nkraftnät    ta    upp    lån    i   och   utanför\r\nRiksgäldskontoret till ett sammanlagt  belopp  om\r\nhögst 1 500 000 000 kr,\r\n·\r\n·  att   för   år  2005  låta  Affärsverket  svenska\r\nkraftnät placera  likvida  medel  i  och  utanför\r\nRiksgäldskontoret,\r\n·\r\n·  att  för  år  2005 besluta om delägarlån om högst\r\n280 000 000 kr  till  förmån  för  bolag  i vilka\r\nAffärsverket  svenska  kraftnät förvaltar statens\r\naktier,\r\n·\r\n·  att för år 2005 besluta  om  förvärv och bildande\r\nav  bolag  som  skall  verka  inom   Affärsverket\r\nsvenska  kraftnäts  verksamhetsområde intill  ett\r\nbelopp  om  10 000 000 kr   samt  avyttra  aktier\r\nintill ett belopp om 10 000 000 kr.\r\n·\r\nAvgifter inom Svenska kraftnäts verksamhet\r\n\r\nRegeringen föreslår att den bemyndigas  av riksdagen\r\natt  låta  Affärsverket  svenska  kraftnät disponera\r\navgifter enligt lagen (2003:113) om elcertifikat och\r\nlagen  (2003:437)  om  ursprungsgarantier   avseende\r\nförnybar  el samt övriga offentligrättsliga avgifter\r\ninom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet.\r\n\r\nBakgrunden    till    detta    förslag    är   att\r\nRiksrevisionen i en granskning av Regeringskansliets\r\noch  myndigheternas  hantering av tvingande avgifter\r\n(RiR 2004:17) redovisat  vissa förslag till åtgärder\r\nnär  det  gäller riksdagens  insyn  och  regeringens\r\nstyrning av  tvingande  avgifter,  bl.a. att Svenska\r\nkraftnäts    avgifter    för    elcertifikat     och\r\nursprungsgarantier bör redovisas som tvingande.\r\nEnligt systemet med elcertifikat är i princip alla\r\nelanvändare   skyldiga  att  förvärva  elcertifikat.\r\nSvenska  kraftnät   svarar   för   kontoföring   och\r\nregistrering  av  elcertifikat. Eftersom systemet är\r\ntvingande  innefattar   det  myndighetsutövning.  De\r\navgifter   som   Svenska   kraftnät   tar   ut   för\r\nkontohållning     respektive     registrering     av\r\növerlåtelser  av  elcertifikat bör därmed  betraktas\r\nsom offentligrättsliga.  Eftersom  Svenska  kraftnät\r\nhar     ett     författningsmässigt    monopol    på\r\nkontohanteringen  bör  avgifterna dessutom betraktas\r\nsom tvingande, sägs det i propositionen.\r\nEnligt  lagen  (2003:437)   om  ursprungsgarantier\r\navseende förnybar el har elproducenter  under  vissa\r\nförutsättningar  rätt  att  få  en  ursprungsgaranti\r\navseende den el de producerar. Garantier utfärdas av\r\nSvenska   kraftnät   på   ansökan   av  producenten.\r\nAvgiften,  som  inte  överstiger  Svenska  kraftnäts\r\nkostnader   för  utfärdandet,  har  fastställts   av\r\nregeringen  i   5 §   förordningen   (2003:587)   om\r\nursprungsgarantier avseende förnybar el. Utfärdandet\r\nav  ursprungsgarantier innefattar myndighetsutövning\r\ndå   de    endast    får    utfärdas   under   vissa\r\nförutsättningar som är angivna i lagen. Avgiften för\r\nutfärdandet   måste   därför   betraktas    som   en\r\noffentligrättslig  avgift. Detta stöds också av  att\r\nden  beslutas av regeringen  och  av  att  den  inte\r\növerstiger    Svenska    kraftnäts   kostnader   för\r\nutfärdandet.   Ingen   är   skyldig    att    skaffa\r\nursprungsgarantier  av  det  slag som fastställts  i\r\nlagen om ursprungsgarantier, men  den  som  vill  ha\r\nsådana  garantier  är  tvungen  att  vända  sig till\r\nSvenska kraftnät. Därför kan avgiften betraktas  som\r\ntvingande.\r\nEftersom Svenska kraftnäts verksamhet till största\r\ndelen  är avgiftsfinansierad och intäkterna av de nu\r\nnämnda offentligrättsliga  avgifterna  endast  skall\r\nbidra   till   att   täcka   kostnaderna   för   den\r\navgiftsbelagda  verksamheten  anser  regeringen  att\r\ndessa  bör  få  disponeras  inom  ramen  för Svenska\r\nkraftnäts   verksamhet.   Under   år   2003  uppgick\r\nintäkterna av de offentligrättsliga avgifterna  inom\r\nSvenska  kraftnäts verksamhetsområde till 2 miljoner\r\nkronor.  Då   verksamhetsvolymen   är  av  begränsad\r\nomfattning   och   kan   variera  i  så  pass   stor\r\nutsträckning framstår finansiering  över  anslag som\r\nmindre  ändamålsenlig. Regeringen bedömer mot  denna\r\nbakgrund  att Svenska kraftnät även fortsättningsvis\r\nbör få disponera  de  offentligrättsliga  avgifterna\r\ninom sitt verksamhetsområde.\r\nRegeringen redovisar även sin bedömning,  även den\r\nföranledd   av   tidigare   nämnda   granskning   av\r\nRiksrevisionen,     att     de    nätavgifter    och\r\nbalansersättningar som Affärsverket svenska kraftnät\r\ntar  ut  inte  är offentligrättsliga  avgifter  utan\r\nintäkter i kommersiell  verksamhet.  Intäkterna  bör\r\nsåledes    även   fortsättningsvis   redovisas   som\r\nuppdragsverksamhet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N389  (v) tas upp frågan om Svenska\r\nkraftnäts investeringsram  avseende  likströmskabeln\r\ntill Finland. Motionärerna ifrågasätter  motiven för\r\nbyggandet  av  denna  kabel och menar att det  finns\r\nvissa oklarheter. Det har framkommit att motiven för\r\ndenna kabel skulle vara  att  möjliggöra export till\r\nSverige från den planerade nya  kärnkraftsreaktorn i\r\nFinland och det pågår en diskussion  om huruvida den\r\nnya  kabeln är eller har varit en förutsättning  för\r\nbyggandet  av  Finlands  femte reaktor. Motionärerna\r\nbetonar  att  de  inte  vill stödja  utbyggnaden  av\r\nkärnkraften  och  inte  heller   byggandet   av  nya\r\nelkablar  som motiveras av utökad import av el  från\r\nfinsk kärnkraft.  De  föreslår  därför  att  Svenska\r\nkraftnäts investeringsram vad gäller elkabeln mellan\r\nSverige  och Finland avslås i avvaktan på att frågan\r\nblir ordentligt utredd.\r\n\r\nAtt  den   nya  likströmskabel  till  Finland  som\r\nSvenska kraftnät  vill  bygga  inte behövs för några\r\nsvenska  behov  anförs  i motion 2004/05:N307  (mp).\r\nDäremot  är  den av vikt för  den  planerade  finska\r\nreaktorn, då det  finska elnätet kommer att utsättas\r\nför stora påfrestningar när den nya reaktorn drabbas\r\nav snabbstopp. Då behövs  reservkraft snabbt och den\r\nskall tas från Sverige. När  reaktorn  fungerar  ger\r\nden  å  andra  sidan ett väldigt stort tillskott som\r\ninte  alltid motsvaras  av  efterfrågan  i  Finland.\r\nSverige  får då ta hand om överskottet. Motionärerna\r\nmenar därför  att  ett  byggande  av  kabeln  är  en\r\nuppenbar  subvention  till  finsk  kärnkraft. Det är\r\näven en dålig affär för Sverige.\r\nI  motion  2004/05:N350  (mp)  föreslås  dels  att\r\nriksdagen   skall   besluta  att  godkänna   Svenska\r\nkraftnäts investeringsplan  för  åren  2005-2007 med\r\nundantag  för  den  del som rör investeringen  i  en\r\nlikströmskabel  till  Finland,  dels  att  riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening att en ny\r\nlikströmskabel  till  Finland   inte  skall  byggas.\r\nMotionärerna menar att kabeln inte  behövs för några\r\nsvenska  behov  och  att det är en dålig  affär  för\r\nSverige. Kabeln är däremot  av  stor  vikt  för  den\r\nplanerade finska kärnkraftsreaktorn och byggandet av\r\nen   sådan   kabel  ser  de  därför  som  en  svensk\r\nsubvention till finsk kärnkraft.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nSvenska kraftnäts investeringsplan för åren\r\n2005-2007\r\n\r\nI      Svenska      kraftnäts       investeringsplan\r\n(verksamhetsplan) för åren 2005-2007  (daterad 2004-\r\n02-26)  redogörs  för  de  större projekt (över  100\r\nmiljoner kronor) som affärsverket har för avsikt att\r\ninvestera i under aktuell period. Totalt omnämns sex\r\nsådana projekt i planen. De  projekt  som omnämns är\r\nen ny 400 kV-ledning på sträckan mellan  Nea (Norge)\r\noch   Järpströmmen   (Jämtland),  en  förnyelse   av\r\nlikströmsförbindelsen  Kontiskan  mellan Sverige och\r\nDanmark, en ny 400 kV-ledning mellan  Stenkullen och\r\nLindome, en förnyelse av en 200 kV-ledning  i  södra\r\nNorrland,  en  ny  likströmskabel mellan Finland och\r\nSverige (Fennoskan 2) samt en ny 400 kV-ledning från\r\nMellansverige till Skåne.\r\n\r\nSvenska kraftnäts redogörelse inför utskottet\r\nom investeringsplanen\r\n\r\nSvenska kraftnäts generaldirektör  Jan Magnusson har\r\ninför    utskottet   redogjort   för   affärsverkets\r\ninvesteringsplan   och  lämnat  information  om  den\r\nplanerade nya likströmskabeln till Finland.\r\n\r\nEnligt  den redogörelse  som  lämnades  finns  det\r\nflera skäl till att stärka överföringsförbindelserna\r\nmellan de nordiska  länderna. För det första minskar\r\ndet produktionskostnaderna  eftersom  den billigaste\r\nanläggningen kan utnyttjas. För det andra ger det en\r\nökad försörjningstrygghet, t.ex. under  torrår eller\r\nvid   stark   kyla.   För  det  tredje  stärker  det\r\ndriftsäkerheten i systemet.  För  det  fjärde skapar\r\ndet  bättre  förutsättningar  för  förnybar  energi,\r\nsärskilt för vindkraften.\r\nDe  förutsättningar vi står inför är  att  energi-\r\noch effektbalanserna  i  Norden har försvagats under\r\n1990-talet.    Under    perioden    1992-2002    har\r\nelförbrukningen     ökat     med      17 %     medan\r\nproduktionsförmågan  endast  ökat  med 2 %.  Svenska\r\nkraftnät   räknar   med   en   långsam   ökning   av\r\nelförbrukningen fram till år 2010. Vidare innefattar\r\nberäkningarna ändringar i produktionssystemet i form\r\nav     viss    ny    gaskraft    i    Norge,    ökad\r\nkärnkraft/biobränslen  i  Finland,  ny  vindkraft  i\r\nflera   länder  och  att  Barsebäcks  andra  reaktor\r\nstängs. Sammanfattningsvis  ser  man fortfarande ett\r\nunderskott i Nordens elbalans år 2010.\r\nDen totala elförbrukningen i Norden var 389 TWh år\r\n2003.  Av  detta  var  utbytet  mellan  de  nordiska\r\nländerna och med grannländerna 62 TWh. Under ungefär\r\nen  tredjedel  av  tiden  finns  det  flaskhalsar  i\r\nsystemet. Bara mellan Finland och Sverige  finns det\r\nbegränsningar  i  överföringsmöjligheterna under  ca\r\n1 000 timmar om året.\r\nFör  att  möta  dessa   utmaningar   har   Nordel,\r\nsamarbetsorganet    för    de   nordiska   ländernas\r\nsystemansvariga  stamnätsföretag,   analyserat   ett\r\nstort   antal   flaskhalsar.  Nordels  styrelse  har\r\nrekommenderat att satsningar görs på fem projekt. De\r\nfem prioriterade  snitt  som enligt Nordels styrelse\r\nbör byggas ut är följande:\r\n·  Förbindelse mellan centrala och sydliga Sverige,\r\n·\r\n·  Stora Bältförbindelsen i Danmark,\r\n·\r\n·  Fennoskan mellan Finland och Sverige,\r\n·\r\n·  Nea-Järpströmmen mellan Norge och Sverige,\r\n·\r\n·  Skagerackförbindelsen mellan Danmark och Norge.\r\n·\r\nDessa  förslag till förstärkningar  skall  betraktas\r\nsom en helhet  utan  inbördes  prioritering.  De kan\r\nalla vara genomförda kring år 2010 och skall ses som\r\nett   viktigt   steg  mot  en  ännu  bättre  nordisk\r\ninfrastruktur.       Ett       genomförande       av\r\ninvesteringsplanen kommer  att  väsentligt förstärka\r\ninfrastrukturen   för   den  nordiska   elmarknaden.\r\nTotalkostnaden för dessa  förstärkningar uppgår till\r\nca  10  miljarder  kronor och  investeringsprojekten\r\nskall skötas bilateralt.\r\n\r\nNär det gäller den  planerade  förbindelsen mellan\r\nSverige och Finland, Fennoskan, redogjordes  för  de\r\nnyttovärden  denna kabel skulle ha. Svenska kraftnät\r\nmenar     att    kabeln     skulle     ge     bättre\r\nproduktionsoptimering,           ge           mindre\r\növerföringsförluster,     reducera     risken    för\r\neffektbrist,  reducera risken för elransonering  vid\r\ntorrår, ge bättre  förutsättningar för elhandel över\r\ngränserna, ge bättre konkurrensförutsättningar i den\r\nnordiska elmarknadens  olika  delar, öka kapaciteten\r\nför  utbyte  av reglerkraft och systemtjänster  samt\r\nförstärka driftsäkerheten.  Enligt Svenska kraftnäts\r\nberäkningar       uppgår       det       sammantagna\r\nsamhällsekonomiska    nyttovärdet   av   att   bygga\r\nFennoskan   till   280  miljoner   kronor   årligen.\r\nKostnaden för kabeln  beräknas  till  ca 2 miljarder\r\nkronor.\r\n\r\nRiksrevisionens rapport om statens uttag av\r\ntvingande avgifter\r\n\r\nRiksrevisionen redovisade i rapporten Rätt avgifter?\r\n- Statens uttag av tvingande avgifter (RiR  2004:17)\r\nslutsatser  och  förslag  när  det gäller riksdagens\r\ninsyn   och   regeringens   styrning  av   tvingande\r\navgifter. Riksrevisionen föreslog vad gäller Svenska\r\nkraftnäts  nätavgifter  och  balansersättningar  att\r\nregeringen bör pröva om de är tvingande eller ej och\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  ett  förtydligande.\r\nVidare föreslog Riksrevisionen att Svenska kraftnäts\r\navgifter för elcertifikat och ursprungsgarantier bör\r\nredovisas   som  tvingande.  Enligt  Riksrevisionens\r\ngranskning  tar  mer  än  100  statliga  myndigheter\r\ntillsammans in  drygt 11 miljarder kronor i intäkter\r\nfrån avgifter som  är tvingande bl.a. för medborgare\r\noch företag. De som  vill  ta  del  av  den statliga\r\ntjänsten har inget annat val än att betala en avgift\r\neftersom   ingen  annan  än  staten  tillhandahåller\r\ntjänsten.  Vidare   sägs  i  rapporten  att  mängden\r\ntvingande avgifter per  myndighet  varierar från ett\r\npar till omkring 100 avgifter. Exempel  på tvingande\r\navgifter  är  avgifter för körkort, pass, inspektion\r\nav fartyg, byte av namn och kontroll av läkemedel.\r\n\r\nRiksrevisionen     konstaterade    att    eftersom\r\navgifterna  innebär  ingrepp  i  bl.a.  medborgarnas\r\nekonomi står det i Sveriges  grundlag  att riksdagen\r\nska besluta om dem. Enligt grundlagen har  riksdagen\r\ndock  möjlighet  att  låta regeringen eller statliga\r\nmyndigheter besluta om  avgifterna.  Förr levererade\r\nmyndigheterna  intäkterna  till statskassan.  Numera\r\nförfogar myndigheterna över  merparten av intäkterna\r\nfrån  avgifterna.  Dessutom  avgör  myndigheterna  i\r\nmånga  fall  själva hur stora avgifterna  ska  vara.\r\nRiksdagen   har    således    delegerat    betydande\r\nbeslutsbefogenheter till myndigheterna.\r\nRiksrevisionen fann att det råder många oklarheter\r\noch  brister  kring  tvingande  avgifter  och  kunde\r\nkonstatera  att  avgiftsbelagd verksamhet inte följs\r\nupp   och   prövas   i   samma    utsträckning   som\r\nanslagsfinansierad verksamhet. Staten  har  i  vissa\r\nfall  kunnat  öka  sina  utgifter  utan  att påverka\r\nutgiftstaket.   Lagstiftningen  är  oklar  på  flera\r\npunkter. Gränsen  mellan avgifter och skatter liksom\r\ngränsen mellan tvingande  avgifter  och  avgifter  i\r\nuppdragsverksamhet   är  svår  att  dra.  Riksdagens\r\nbemyndiganden att låta  regeringen  och  myndigheter\r\nbesluta  om  tvingande  avgifter  är  i  vissa  fall\r\noprecisa.  Det  är  också oklart hur många tvingande\r\navgifter som staten tar  ut. Samma avgifter hanteras\r\nibland  som  tvingande,  ibland   som   avgifter   i\r\nuppdragsverksamhet. Klassificeringen av avgifter kan\r\nfå konsekvenser för myndigheternas möjlighet att dra\r\nav  momskostnader.  Det  går  inte  heller att få en\r\nentydig   bild  av  statens  totala  intäkter   från\r\ntvingande avgifter.  Uppgifter  om  totala  intäkter\r\nvarierar  från  7 till 17 miljarder kronor. Avgifter\r\nhar dessutom ofta  varit för höga och under lång tid\r\ngivit   stora   överskott    i    förhållande   till\r\nomsättningen   i  den  avgiftsbelagda  verksamheten.\r\nÖverskotten kan  användas  för att finansiera andra,\r\nospecificerade,  verksamheter  vid  myndigheten  som\r\ninte har något att göra med den avgift som betalas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet  behandlar   först   frågan   om   Svenska\r\nkraftnäts  investeringsplan  och  därefter  frågorna\r\nrörande  Svenska  kraftnäts finansiella befogenheter\r\noch avgifter inom Svenska kraftnäts verksamhet.\r\n\r\nSvenska kraftnäts investeringsplan\r\n\r\nRegeringen har begärt riksdagens godkännande när det\r\ngäller   Svenska  kraftnäts   investeringsplan   för\r\nperioden 2005-2007.  Samtidigt  har  motioner väckts\r\nvari bl.a. begärs att riksdagen inte skall  godkänna\r\nden del av investeringsplanen som omfattar byggandet\r\nav  en ny likströmskabel mellan Sverige och Finland.\r\nUtskottet har i denna fråga följande uppfattning.\r\n\r\nFöreträdare   för   Svenska   kraftnät  har  inför\r\nutskottet  redogjort  för de prioriteringar  som  de\r\nnordiska ländernas samarbetsorgan  Nordel  gjort för\r\nperioden fram till år 2010, inklusive den i motioner\r\nuppmärksammade  likströmskabeln  mellan Sverige  och\r\nFinland.  Som  tidigare  redovisats är  det  Nordels\r\nuppfattning att dess förslag  till  prioritering  av\r\nfem  projekt  skall  ses  som  en  helhet. Projekten\r\nsyftar bl.a. till att öka försörjningstryggheten och\r\nstärka  driftsäkerheten i elsystemet.  Samtliga  fem\r\nförbindelser   kan  vara  realiserade  år  2010  och\r\ninvesteringarna   beräknas  kosta  ca  10  miljarder\r\nkronor.  Utskottet  har  inget  att  erinra  mot  de\r\nprioriteringar som Nordel gjort.\r\nDen investeringsplan  som  riksdagen  har  att  ta\r\nställning     till,    inklusive    den    planerade\r\nlikströmskabeln  mellan  Sverige  och  Finland,  kan\r\nenligt  utskottets  mening  till stora delar ses som\r\nett  genomförande  av de prioriteringar  som  Nordel\r\nfastställt. Utifrån de förutsättningar som gäller är\r\nbyggandet av en kabel  mellan  Sverige  och  Finland\r\nenligt   utskottets   uppfattning   rimlig  för  att\r\nytterligare   integrera  den  nordiska  elmarknaden.\r\nByggandet av kabeln  bör  även  ses  som  ett  led i\r\nskapandet av en gemensam europeisk elmarknad.\r\nMed  utgångspunkt  i  den  information som Svenska\r\nkraftnät  lämnat  är  det  utskottets   uppfattning,\r\noavsett  byggandet  av  en  ny  kärnkraftsreaktor  i\r\nFinland eller ej, att det föreligger  behov  av  att\r\nbygga  den  planerade likströmskabeln mellan Sverige\r\noch  Finland.   Det   framtida  behovet  av  förnyad\r\nelproduktion  i Norden ger  vid  handen  att  kabeln\r\nfordras.\r\nUtskottet  anser   därför   att   riksdagen  skall\r\ngodkänna  Svenska  kraftnäts  investeringsplan   för\r\nperioden  2005-2007,  inklusive den del som omfattar\r\nbyggandet av en likströmskabel  mellan  Sverige  och\r\nFinland.\r\nMed   hänvisning   till   det  anförda  tillstyrks\r\npropositionen i denna del medan  motionerna avstyrks\r\ni berörda delar.\r\n\r\nSvenska kraftnäts finansiella befogenheter\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra  och  tillstyrker\r\ndärmed regeringens framlagda förslag om bemyndigande\r\nför regeringen rörande Svenska kraftnäts finansiella\r\nbefogenheter.\r\n\r\nAvgifter inom Svenska kraftnäts verksamhet\r\n\r\nUtskottet   har   vidare   inget   att  erinra   och\r\ntillstyrker därmed regeringens framlagda förslag att\r\nregeringen  bemyndigas  att  låta  Svenska  kraftnät\r\ndisponera   avgifter  enligt  lagen  (2003:113)   om\r\nelcertifikat     och     lagen     (2003:437)     om\r\nursprungsgarantier  avseende förnybar el samt övriga\r\noffentligrättsliga avgifter  inom  Svenska kraftnäts\r\nverksamhet. Utskottet noterar samtidigt  regeringens\r\nbedömning  att de nätavgifter och balansersättningar\r\nsom   Svenska    kraftnät    tar    ut    inte    är\r\noffentligrättsliga    avgifter   utan   intäkter   i\r\nkommersiell verksamhet.\r\n\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 21\r\nEnergi\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör anvisa anslagen  och  godkänna\r\nbemyndigandena  m.m. för budgetåret 2005 inom\r\nutgiftsområde 21  Energi  i  enlighet med vad\r\nregeringen   föreslagit  samt  godkänna   vad\r\nregeringen föreslagit  om  fortsatt  stöd för\r\nsolvärme.    Samtliga   motionsyrkanden   bör\r\navslås.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nRegeringens  förslag   i   budgetpropositionen   för\r\nutgiftsområde  21 redovisas i bilaga tillsammans med\r\növriga partiers  förslag.  Under  utgiftsområdet tas\r\ntotalt tio anslag upp, varav två av  anslagen utgörs\r\nav   förslag  från  Kristdemokraterna.  En   närmare\r\nredogörelse  för  de  olika  anslagen  följer  under\r\nrespektive  anslagsrubrik.  Regeringens förslag till\r\nutgiftsram  för budgetåret 2005  uppgår  till  1 396\r\nmiljoner kronor.  De  övriga partiernas förslag till\r\nutgiftsramar   fördelar  sig   på   följande   sätt.\r\nVänsterpartiet och  Miljöpartiet  har inte lagt fram\r\nnågra budgetförslag som avviker från  vad regeringen\r\nföreslagit.   Den   utgiftsram   som   Centerpartiet\r\nföreslagit  för  utgiftsområdet avviker inte  heller\r\nden från vad regeringen  föreslagit. Övriga partiers\r\nförslag innebär en lägre ram  än regeringsförslaget,\r\nnämligen 295 miljoner kronor lägre (m), 356 miljoner\r\nkronor lägre (fp) och 55 miljoner kronor lägre (kd).\r\n\r\nEnligt  regeringens förslag kompletteras  anslagen\r\n(35:2) Insatser  för  effektivare  energianvändning,\r\n(35:3)  Teknikupphandling  och marknadsintroduktion,\r\n(35:4) Stöd till marknadsintroduktion  av vindkraft,\r\n(35:5)  Energiforskning  och  (35:6) Energipolitiskt\r\nmotiverade   internationella   klimatinsatser    med\r\nbemyndiganden  för  regeringen  att  ingå ekonomiska\r\nförpliktelser,  vilka  leder  till  utgifter   under\r\nkommande år.\r\nI   budgetpropositionen   (s.   26)   anges    att\r\nanslagssparandet   inom   utgiftsområde   21  Energi\r\nuppgick till ca 1,4 miljarder kronor vid utgången av\r\når 2003, vilket är en minskning med ca 0,6 miljarder\r\nkronor  jämfört  med utgången av år 2002. Regeringen\r\nbeslutade  i  december   2003  att  föra  bort  0,36\r\nmiljarder   kronor  av  anslagsbehållningarna   inom\r\nutgiftsområdet  som  indragningar. Vidare redogörs i\r\npropositionen för att anslagssparandet i övrigt till\r\nstörsta  delen  är  uppbundet   av  fattade  beslut.\r\nAnslagssparandet förklaras bl.a.  av  att ledtiderna\r\nmellan beslut om bidrag till utbetalning av medel då\r\nden bidragsberättigade åtgärden slutförts är långa.\r\nBeträffande  de beräknade anslagen för  åren  2006\r\noch 2007 för utgiftsområde  21  Energi  uppgår dessa\r\ntill 1 356 respektive 1 247 miljoner kronor.\r\nI det följande redovisas regeringens förslag  till\r\nolika  anslag  inom  utgiftsområdet  för år 2005 och\r\nmotsvarande förslag i aktuella motioner.\r\n\r\nStatens energimyndighet: Förvaltningskostnader\r\n(35:1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2005 är 188,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget är avsett att finansiera Energimyndighetens\r\nförvaltningskostnader. I dessa kostnader  ingår även\r\nnätmyndighetens     verksamhet.     Kostnader    för\r\nEnergimyndigheten  för  planering,  uppföljning  och\r\nutvärdering   av   de   energipolitiska   programmen\r\nfinansieras  genom  s.k.  programanknutna kostnader,\r\nvilka belastar anslagen för de olika åtgärderna inom\r\nde  energipolitiska  programmen.  Prognosen  för  de\r\nprogramanknutna kostnaderna uppgår till 136 miljoner\r\nkronor  för år 2004, vilket  kan  jämföras  med  ett\r\nutfall  om   101   miljoner   kronor  år  2003.  Den\r\nprognostiserade  ökningen  kan främst  förklaras  av\r\nförberedelserna vid myndigheten inför introduktionen\r\nav ett system för handel med  utsläppsrätter  den  1\r\njanuari   2005   och   av   förberedelser   för  att\r\nintroducera ett program för energieffektivisering  i\r\nenergiintensiv industri.\r\n\r\nVidare  disponerar  Energimyndigheten avgifter för\r\ntillsyn enligt naturgaslagen  och,  sedan  år  2003,\r\navgifter för elanvändare som registrerar sig för att\r\nfrivilligt   hantera  kvotplikten  enligt  lagen  om\r\nelcertifikat.\r\nEnligt   regeringen   behöver   Energimyndighetens\r\nförvaltningsanslag utökas med 40 miljoner kronor för\r\når 2005 och  framåt.  Detta  innefattar  25 miljoner\r\nkronor som regeringen bedömer att Energimyndighetens\r\nresurser för tillsyns- och analysverksamhet avseende\r\nenergimarknader    behöver    utökas   med.   Vidare\r\ninnefattar  det  utökade  resurser  om  10  miljoner\r\nkronor  per år för myndighetens  uppgifter  för  att\r\nadministrera   vissa  uppgifter  inom  systemet  för\r\nhandel  med  utsläppsrätter   som  skall  införas  i\r\njanuari 2005. Även de tillkommande  kostnaderna  hos\r\nlänsstyrelserna  bör  finansieras  inom  denna  ram.\r\nSlutligen  innefattar  utökningen  5 miljoner kronor\r\nper  år  då  Energimyndigheten  skall  fungera   som\r\ntillsynsmyndighet  för det föreslagna programmet för\r\nenergieffektivisering i energiintensiv industri.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  Folkpartiets  motion   2004/05:N309  föreslås  en\r\nbesparing på anslaget med 50 miljoner kronor.\r\n\r\nKristdemokraterna föreslår  i  motion 2004/05:N410\r\natt  Energimyndighetens  förvaltningsanslag  minskas\r\nmed   25   miljoner   kronor   i  förhållande   till\r\nregeringens  förslag.  I  motionen  konstateras  att\r\nmyndigheten fått några nya  arbetsuppgifter  och ett\r\nkraftigt utökat anslag. Motionärerna ser positivt på\r\nmöjligheten  till  en  utökad  kontrollfunktion  men\r\nfinner      den      mindre      framgångsrik     då\r\nsanktionsmöjligheter fortsatt saknas.\r\n\r\nInsatser för effektivare energianvändning\r\n(35:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för  år  2005 är 166\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget avser bidrag för kommunal energirådgivning,\r\nutbildning  av  och information till energirådgivare\r\nsamt stöd till regionala  energikontor. Vidare avser\r\nanslaget    insatser    för   informationsspridning,\r\nutveckling och spridning  av  verktyg  och  metoder,\r\nvissa    utredningsinsatser   samt   utbildning   om\r\nenergieffektiv  teknik.  Anslaget  får även användas\r\nför   provning,   märkning   och   certifiering   av\r\nenergikrävande utrustning.\r\n\r\nMed  anledning  av förslaget i budgetpropositionen\r\n(finansplanen    s.    225)     om    en    särskild\r\ninvesteringsstimulans      för      energi-      och\r\nmiljöinvesteringar  i  offentliga  lokaler  föreslår\r\nregeringen  att  anslaget  utökas  med  30  miljoner\r\nkronor    för   att   finansiera   de   tillkommande\r\nadministrationskostnaderna     vid     de    berörda\r\nmyndigheterna.      Enligt      förslaget      skall\r\nEnergimyndigheten,    Boverket,   Skatteverket   och\r\nlänsstyrelserna administrera stödet.\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska åtaganden under  anslaget  får uppgå till\r\n100  miljoner  kronor  för  år 2006 och 80  miljoner\r\nkronor för år 2007.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEn  besparing  på anslaget med  30  miljoner  kronor\r\nföreslås   i   Moderata    samlingspartiets   motion\r\n2004/05:N375. Motionärerna erinrar  om  att anslaget\r\nbl.a. omfattar administrationskostnader knutna  till\r\nden  särskilda  investeringsstimulans som regeringen\r\nföreslår  för  energi-   och   miljöinvesteringar  i\r\noffentliga   lokaler.   Förslaget   till   besparing\r\nmotsvarar  regeringens  uppskattning  av  den  ökade\r\nadministrationskostnaden, då motionärerna  motsätter\r\nsig denna investeringsstimulans.\r\n\r\nI  Folkpartiets  motion  2004/05:N309 föreslås  en\r\nbesparing på anslaget med 83 miljoner kronor.\r\nKristdemokraterna föreslår  i  motion 2004/05:N410\r\natt  anslaget  minskas  med  50  miljoner  kronor  i\r\nförhållande  till regeringens förslag  och  förordar\r\nsamtidigt     en     översyn     av     de     olika\r\nenergirådgivningsfunktioner  som finns i kommunerna.\r\nDet   betonas   dock   att  det  är  angeläget   att\r\nenergirådgivning  fortsatt   bedrivs  i  kommunerna.\r\nSänkningen motiveras med att anslaget höjts kraftigt\r\nunder de senaste åren utan att  en nödvändig översyn\r\nav verksamhetens organisation gjorts.\r\n\r\nTeknikupphandling och marknadsintroduktion\r\n(35:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för  år  2005  är 85\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget avser bidrag till teknikupphandling för att\r\nutveckla och introducera ny energieffektiv teknik på\r\nmarknaden     samt    kompletterande    stöd    till\r\nmarknadsintroduktion  av  energieffektiv teknik. För\r\natt  täcka  in  alla  led i detta  arbete  ges  även\r\nkompletterande  stöd  för   marknadsintroduktion  av\r\nenergieffektiv  teknik,  t.ex.   för   expansion  av\r\nfjärrvärmenäten.     Vidare     omfattar    anslaget\r\ninformations-,            utvecklings-           och\r\ndemonstrationsinsatser avseende  konvertering mellan\r\nolika system för uppvärmning. Anslaget  används även\r\nför   stöd   till   investeringar   i  solvärme  och\r\ngenomförande       av       EG-rättsakter       inom\r\nenergieffektiviseringsområdet  och  därtill  hörande\r\nmetod-, utvecklings- och utredningsarbete.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även att det statliga stödet\r\ntill investeringar i solvärme förlängs i ytterligare\r\ntre  år, under perioden 2005-2007.  Stödet  får  för\r\nperioden  sammanlagt  högst  uppgå  till 25 miljoner\r\nkronor. Sedan år 2000 har 50 miljoner kronor satsats\r\npå  ett  särskilt  investeringsstöd  för   solvärme.\r\nEfterfrågan på stödet har ökat under senare  tid och\r\nregeringen bedömer att stödet bidragit till att  öka\r\nintresset för denna uppvärmningsform.\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska  åtaganden  under anslaget får uppgå till\r\n65  miljoner  kronor för år  2006  och  65  miljoner\r\nkronor för år 2007.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget avvisas  i sin helhet i motion 2004/05:N375\r\n(m).   Vidare   förordas    att   riksdagen   avslår\r\nregeringens  förslag  till  bemyndigande  för  detta\r\nanslag.  Det  stöd  som  anslaget   omfattar   menar\r\nmotionärerna   innebär   stöd   till  vissa  utvalda\r\nenergiformer  som  regeringen  anser   bör   gynnas.\r\nMotionärerna å sin sida anser att olika energiformer\r\nskall  konkurrera på lika villkor. De föreslår  även\r\natt  riksdagen   avslår   regeringens  förslag  till\r\ngodkännande av fortsatt stöd till solvärme.\r\n\r\nI motion 2004/05:N309 (fp)  föreslås  en besparing\r\npå anslaget med 43 miljoner kronor.\r\nAtt  det  är rimligt med en besparing på  anslaget\r\nmed  20  miljoner   kronor   sägs   det   i   motion\r\n2004/05:N410 (kd). Motionärerna framhåller samtidigt\r\natt  de  ser  positivt  på  den  del som syftar till\r\nmarknadsföring av solvärme.\r\n\r\nStöd för marknadsintroduktion av vindkraft\r\n(35:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för  år  2005 är 100\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget    får    användas    för    bidrag    till\r\nteknikutveckling    och    marknadsintroduktion   av\r\nstorskaliga vindkraftstillämpningar.\r\n\r\nFörordningen  (2003:564)  som   reglerar  bidragen\r\nunder  anslaget  kunde till följd av  fördröjningar,\r\nmed    anledning    av   Europeiska    kommissionens\r\ngodkännande  om statsstödsreglerna,  träda  i  kraft\r\nförst i oktober  2003. Förseningen i ikraftträdandet\r\nförklarar      huvudsakligen       det      uppkomna\r\nanslagssparandet, vilket år 2003 uppgick  till  48,5\r\nmiljoner  kronor.  Stödutbetalningarna  väntas  dock\r\nkomma i gång under hösten 2004, då Energimyndigheten\r\nförväntas fatta beslut om huvuddelen av stödet.\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska  åtaganden  under anslaget får uppgå till\r\n90  miljoner  kronor för år  2006  och  50  miljoner\r\nkronor för år 2007.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget avvisas  i sin helhet i motion 2004/05:N375\r\n(m).   Vidare   förordas    att   riksdagen   avslår\r\nregeringens  förslag  till  bemyndigande  för  detta\r\nanslag.  Det  stöd  som  anslaget   omfattar   menar\r\nmotionärerna   innebär   stöd   till  vissa  utvalda\r\nenergiformer  som  regeringen  anser   bör   gynnas.\r\nMotionärerna å sin sida anser att olika energiformer\r\nskall konkurrera på lika villkor.\r\n\r\nÄven  i  motion 2004/05:N309 (fp) yrkas avslag  på\r\nhela anslagsbeloppet.\r\nAtt anslaget  höjts  kraftigt  sedan föregående år\r\nkonstateras i motion 2004/05:N410 (kd). Motionärerna\r\nmenar  att  anslaget  bör ha en mer jämn  fördelning\r\növer tiden för att understryka  vikten av stabilitet\r\ni energipolitiken och förordar därför  en  minskning\r\nav  anslaget  med  30  miljoner kronor i förhållande\r\ntill regeringens förslag.\r\nI motion 2004/05:Bo276  (kd)  föreslås  - utan att\r\nnågot  belopp  anges  -  att  medel  bör  anslås för\r\nforskning    om    vindkraft,    både    beträffande\r\nkostnadseffektivitet  och  design. Motionären  menar\r\natt mer resurser bör satsas  på  forskning  för  att\r\nutveckla    vindkraftverken    och    få   dem   mer\r\nkostnadseffektiva.    Vidare    bör   designen    av\r\nvindkraftverken utvecklas för att minska påverkan på\r\nlandskapsbilden.\r\n\r\nEnergiforskning (35:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för  år  2005 är 440\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget används för att finansiera forsknings-  och\r\nutvecklingsinsatser  inom  energiområdet. Vidare får\r\nanslaget  användas  för  bidrag   för   att   främja\r\nutvecklingen  av teknik som baserar sig på förnybara\r\nenergislag   och    effektiv    energianvändning   i\r\nindustriella    processer    i    försöks-     eller\r\nfullskaleanläggningar.  Anslaget  används  även  för\r\nvissa   utrednings-  och  utvärderingsinsatser  inom\r\nenergiområdet   samt   svenskt  och  internationellt\r\nforsknings- och utvecklingssamarbete.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska åtaganden under  anslaget  får uppgå till\r\n446  miljoner  kronor  för år 2006 och 446  miljoner\r\nkronor för perioden 2007-2009.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna förordar  i motion 2004/05:N410 en\r\nminskning  av anslaget med 25  miljoner  kronor  med\r\nhänvisning till  att  ett  nytt  anslag föreslås för\r\nsolcells- och vätgasenergiforskning.\r\n\r\nI  motion 2004/05:N365 (kd) sägs  att  regeringens\r\nförslag    till    anslag    för   Energiforskningen\r\nsammantaget  innebär en minskning  på  årsbasis  med\r\ndrygt 50 %, från  924,8 miljoner kronor år 2004 (för\r\nanslagen   Energiforskning,   Energiteknikstöd   och\r\nIntroduktion  av  ny energiteknik) till 440 miljoner\r\nkronor  år 2005. Motionärerna  gör  bedömningen  att\r\nregeringens  budgetförslag kommer att medföra en rad\r\nallvarliga negativa  konsekvenser.  För  det  första\r\nkommer förutsättningarna för svenskt näringsliv  att\r\nkonkurrera  inom  området  och  ligga  långt  framme\r\ninternationellt  att  försämras. För det andra hotas\r\nden förtroendefulla samverkan  mellan  högskola  och\r\nnäringsliv  som  under  senare  år  byggts  upp inom\r\nenergiforskning och miljörelaterad energiverksamhet.\r\nFör  det  tredje kommer möjligheten till ökad export\r\nav teknik på  områdena  miljö,  förnybar  energi och\r\neffektiv energianvändning att minska drastiskt.  För\r\ndet  fjärde kommer medverkan i samarbetet inom EU på\r\ndetta  område  att  försvåras.  För det femte kommer\r\nförsörjning  och utveckling av kunskap,  teknik  och\r\nkompetens   för    insatser    inom    energi-   och\r\nklimatområdet  att  minska kraftigt. För det  sjätte\r\ngår det drastiskt minskade  anslaget  inte  ihop med\r\nmålet    att   Sverige   skall   vara   en   ledande\r\nforskningsnation.    Slutligen   innebär   det   att\r\nförtroendet för regeringens energi- och miljöpolitik\r\nkommer att svikta. Riksdagsuttalanden om ovanstående\r\nförordas av motionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI propositionen föreslås  även  mål  för  insatserna\r\nkring  forskning,  utveckling  och demonstration  på\r\nenergiområdet. Detta förslag hanteras i avsnittet om\r\nmål för energipolitiken.\r\n\r\n\r\nEnergipolitiskt motiverade internationella\r\nklimatinsatser (35:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag  för  år  2005 är 20\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget   avser   insatser   för   att   förbereda,\r\ngenomföra,  utvärdera och utveckla metoder för  s.k.\r\ngemensamt   genomförande    och    projekt   rörande\r\nmekanismen för ren utveckling. Vidare  får  anslaget\r\nanvändas  för  utvecklingsinsatser avseende systemet\r\nför handel med utsläppsrätter.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska åtaganden  under  anslaget får uppgå till\r\n20  miljoner  kronor  för år 2006  och  20  miljoner\r\nkronor för perioden 2007-2009.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion 2004/05:N410 (kd)  yrkas  avslag  på  hela\r\nanslagsbeloppet.  Motionärerna  anser  att  tidigare\r\nomfattande  anslagssparanden  gör att anslaget  helt\r\nbör sparas in.\r\n\r\n\r\nStatlig prisgaranti elcertifikat (35:7)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag  för  år  2005 är 80\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget avser statlig prisgaranti för elcertifikat.\r\nFör att ge producenterna ett skydd mot alltför  låga\r\ncertifikatpriser  finns  under  en  inledande period\r\n(2003-2007)   ett  garantipris  för  elcertifikaten.\r\nPrisgarantin utfaller  emellertid  först efter årets\r\nslut.   Under   det   första   verksamhetsåret   med\r\nelcertifikatssystemet har prisgarantin  inte  behövt\r\nutnyttjas.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget  avvisas i sin helhet i motion 2004/05:N375\r\n(m).  Motionärerna   påtalar  att  de  motsatte  sig\r\ninförandet av elcertifikatssystemet och att de anser\r\natt detta system skall  avskaffas  då  det  är dyrt,\r\nsvåradministrerat   och   ineffektivt.  Dessutom  är\r\nelcertifikatssystemet ett sätt  för  regeringen  att\r\nkringgå budgetlagens krav på bruttoredovisning.\r\n\r\nÄven  i  Folkpartiets  motion  2004/05:N309  yrkas\r\navslag på hela anslagsbeloppet.\r\n\r\nErsättning för vissa kostnader vid avveckling\r\nav en reaktor vid Barsebäcksverket (35:8)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2005 är 317,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget  avser  statens  åtaganden om ersättning av\r\nvissa merkostnader som uppstår  till  följd  av  att\r\ndriften  av  den  första reaktorn i Barsebäcksverken\r\nhar upphört enligt  det  avtal  som träffades mellan\r\nstaten, Sydkraft AB och Vattenfall  AB. Ersättningen\r\nskall täcka merkostnader för dels avställnings-  och\r\nservicedrift    av    den    första    reaktorn    i\r\nBarsebäcksverken,  dels  singeldrift  av  den  andra\r\nreaktorn. Ersättning lämnas längst t.o.m. år 2017.\r\n\r\nInga motioner har väckts rörande detta anslag.\r\n\r\n\r\nStöd för villaägare att byta bort\r\ndirektverkande el\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  Kristdemokraternas  motion  2004/05:N410 föreslås\r\natt  65  miljoner  kronor  anvisas  till   ett  nytt\r\nstatligt  anslag  för stöd till villaägare som  vill\r\nbyta bort direktverkande  el.  Det statliga bidraget\r\nskall uppgå till 15 % av investeringskostnaden i ett\r\nnytt  eller  kompletterande  uppvärmningssystem  för\r\nhusägare med direktverkande el som enda energikälla.\r\nDet statliga bidraget får ej överstiga 15 000 kr per\r\nvilla.\r\n\r\n\r\nSolcells- och vätgasforskning\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  Kristdemokraternas  motion 2004/05:N410  föreslås\r\natt 50 miljoner kronor anvisas  ett  nytt anslag för\r\nforskning   och   utveckling   av   solcells-    och\r\nvätgasbaserade energisystem. Motionärerna framhåller\r\natt  Sverige  har  en  framskjuten  position när det\r\ngäller  forskning  och  utveckling  på  dessa   båda\r\nområden  och  att  dessa  tekniker kan komma att bli\r\nmycket   viktiga   när  det  gäller   den   framtida\r\nenergiförsörjningen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  ansluter  sig   till   de  av  regeringen\r\nframlagda förslagen till anslag och  bemyndiganden i\r\nbudgetpropositionen. I motionerna 2004/05:N375  (m),\r\n2004/05:N309  (fp)  och  2004/05:N410  (kd) förordas\r\nandra  belopp  än  regeringen  föreslagit för  olika\r\nanslag inom utgiftsområdet. Moderata samlingspartiet\r\nvill göra besparingar på anslagen  35:2-4  och 7 med\r\n295  miljoner  kronor  i  jämförelse med regeringens\r\nförslag. Folkpartiet föreslår  en  minskning med 356\r\nmiljoner kronor och de besparingar som  förordas rör\r\nanslagen 35:1-4 och 7. Kristdemokraterna  hemställer\r\natt   besparingar   görs  på  anslagen  35:1-6  samt\r\nförordar  att två nya  anslag  upprättas:  dels  ett\r\nanslag för  stöd  till villaägare som vill byta bort\r\ndirektverkande el (65  miljoner  kronor),  dels  ett\r\nanslag   för   solcells-   och  vätgasforskning  (50\r\nmiljoner kronor). Sammanlagt  innebär  förslagen  en\r\nminskning   med   totalt   55   miljoner   kronor  i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\nUtskottet har genom ett yttrande - i form  av  ett\r\nprotokollsutdrag  -  till finansutskottet tillstyrkt\r\nregeringens förslag till  ramar  för utgiftsområdet.\r\nAv protokollsutdraget framgår att  företrädarna  för\r\nModerata     samlingspartiet,     Folkpartiet    och\r\nKristdemokraterna tillstyrkte förslagen i respektive\r\npartis  motionsförslag.  Riksdagen  fattade  nyligen\r\nbeslut (bet. 2004/05:FiU1) om ramarna  för  de olika\r\nutgiftsområdena   för   nästa  budgetår.  Utskottets\r\nutgångspunkt    är   således   att    ramarna    för\r\nutgiftsområdet för år 2005 är fastställda.\r\nAv   särskilda   yttranden    till    föreliggande\r\nbetänkande framgår att företrädarna för de  tidigare\r\nnämnda  partierna vidhåller sina förslag till  ramar\r\nför olika  utgiftsområden  och  att de därför väljer\r\natt   avstå   från   att   delta   i   beslutet   om\r\nanslagsfördelningen för utgiftsområde 21 Energi.\r\nNär  det  gäller  regeringens förslag om  fortsatt\r\nstöd  för  solvärme  under   åren  2005-2007,  delar\r\nutskottet regeringens bedömning  att stödet bidragit\r\ntill  att  öka intresset för denna uppvärmningsform.\r\nUtskottet tillstyrker  därför  propositionen  även i\r\ndenna del.\r\nUtskottet övergår därmed till att kommentera några\r\ni detta avsnitt berörda motioner.\r\nI  motion 2004/05:N365 (kd) anförs att regeringens\r\nbudgetförslag när det gäller energiforskning innebär\r\nen drastisk minskning i förhållande till tidigare år\r\noch att  detta  kommer att medföra en rad allvarliga\r\nkonsekvenser. Med  anledning av detta vill utskottet\r\nanföra  följande.  De   fortsatta  insatserna  kring\r\nforskning,   utveckling   och   demonstration   inom\r\nenergiområdet  reduceras jämfört  med  den  tidigare\r\nprogramperioden    bl.a.   mot   bakgrund   av   det\r\nstatsfinansiella läget. Samtidigt kan erinras om att\r\nregeringen,  tillsammans   med  samverkanspartierna,\r\ngjort  bedömningen  att  det finns  möjligheter  att\r\ngenom en mer fokuserad prioritering öka utnyttjandet\r\nav   resurserna.   Enligt  utskottets   mening   kan\r\nutformningen  av  verksamheten   utifrån   en   mera\r\nstrategiskt     fokuserad     prioritering    minska\r\nneddragningens   följder   vad  gäller   programmets\r\npåtagliga resultat. Utskottet  noterar samtidigt att\r\ndet  parti  motionärerna  företräder   har  förordat\r\nneddragningar   för   anslaget   Energiforskning   i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\nNär  det  gäller  förslaget i motion  2004/05:N410\r\n(kd)  om  ett  särskilt  anslag  för  solcells-  och\r\nvätgasforskning   vill   utskottet   erinra  om  att\r\nEnergimyndigheten redan i dag finansierar  sådan typ\r\nav verksamhet.\r\nBeträffande   vad   som  förordas  om  anslag  för\r\nvindkraft  i  motion  2004/05:   Bo276   (kd)   vill\r\nutskottet påminna om de särskilda insatser som finns\r\nför vindkraften.\r\n\r\nMed   det   anförda   tillstyrker  utskottet  de  av\r\nregeringen föreslagna anslagen  för  budgetåret 2005\r\nför  utgiftsområde 21. Likaså tillstyrks  de  övriga\r\nhär behandlade  förslagen  till  riksdagsbeslut  som\r\nläggs fram i budgetpropositionen. Samtliga mot detta\r\nstående motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av energipolitiken\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp),  Maria Larsson\r\n(kd),  Ulla Löfgren (m), Krister Hammarbergh  (m)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen    motionerna    2004/05:MJ368\r\nyrkandena  1,  6  och  7,  2004/05:MJ498 yrkande  7,\r\n2004/05:N309  yrkande  1,  2004/05:N348  yrkande  4,\r\n2004/05:N405 yrkandena 1, 3, 9 och 16, 2004/05: N410\r\nyrkandena 2, 7 och 11 och 2004/05:N413  yrkande  10,\r\nbifaller  delvis motionerna 2004/05:MJ498 yrkande 8,\r\n2004/05:N348  yrkande 11, 2004/05: N410 yrkandena 1,\r\n10,  och  17  och   avslår  motionerna  2004/05:U311\r\nyrkandena  20  och 21,  2004/05:N220,  2004/05:N262,\r\n2004/05:N273, 2004/05:  N283, 2004/05:N296 yrkandena\r\n1-3, 2004/05:N298 yrkandena  2-4 och 8, 2004/05:N307\r\nyrkandena  4  och  16,  2004/05:N312,  2004/05:N337,\r\n2004/05: N355 yrkande 1, 2004/05:N376, 2004/05:N377,\r\n2004/05:N414 yrkande 11 och 2004/05:N421.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   den   politiska   styrningen   av\r\nenergipolitiken måste förändras på ett genomgripande\r\nsätt. Den energipolitik som  regeringen  tillsammans\r\nmed sina stödpartier för präglas av en kortsiktighet\r\nsom  missgynnar  såväl  konsumenter som producenter,\r\noch  den  har skapat en bestående  osäkerhet  om  de\r\nlångsiktiga    villkoren   för   att   investera   i\r\nindustriell verksamhet.\r\n\r\nSverige  har  ett   i   grunden   väl   fungerande\r\nenergisystem.   Genom   landets   goda  tillgång  på\r\nvattenkraft och den framsynta kärnkraftspolitiken på\r\n1950-  och  1960-talen  har  vi en konkurrenskraftig\r\nelproduktionsindustri.  Den  av   regeringen   förda\r\npolitiken    undergräver   emellertid   dessa   goda\r\nförutsättningar.  Förtidsavvecklingen  av kärnkraft,\r\nden s.k. gröna skatteväxlingen och en ogenomtränglig\r\nröra   av   skatteregler,   subventioner  och  andra\r\nstyrmedel,  gör att energipolitiken  varken  främjar\r\ngod  miljö  eller   säker   försörjning  av  energi.\r\nRegeringens   linje,   att  avveckla   den   svenska\r\nkärnkraften, har gjort Sverige till en nettoimportör\r\nav el. Tidigare intäkter  av  elexport har bytts mot\r\nkostnader för elimport samtidigt  som  sårbarheten i\r\ndet  svenska energisystemet ökat. Den osäkerhet  som\r\nregeringen  skapat  har även ryckt undan grunden för\r\nvälbehövliga investeringar  i  ny  energiproduktion.\r\nResultatet  av  den förda politiken har  blivit  att\r\nelpriserna   stigit    och   att   hela   samhällets\r\nenergiförsörjning hotas  vid  stark  kyla  eller vid\r\navbrott i någon del av elnätet.\r\nSverige behöver, i likhet med vad som lyfts fram i\r\nmotionerna 2004/05: N405 (m), 2004/05:N309 (fp)  och\r\n2004/05:N410    (kd),    en    ny   och   långsiktig\r\nenergipolitik.   Det   är   vår   uppfattning    att\r\nenergipolitiken    bäst   främjas   genom   en   fri\r\nenergiproduktion inom  ramen  för  givna  miljö- och\r\nsäkerhetskrav. Regeringens målflora på energiområdet\r\nbör  reduceras  till  ett  övergripande  mål om  att\r\nenergipolitiken    skall   främja   en   säker   och\r\nkonkurrenskraftig el-  och  energiförsörjning i hela\r\nlandet,  samtidigt  som  all energiproduktion  skall\r\nklara  högt  ställda  miljö-   och  säkerhetskrav  i\r\nenlighet  med  den  generella  miljöpolitiken.   Det\r\nförsta   ledet  innebär  att  energibeskattningen  i\r\nSverige inte  markant bör avvika från vad som gäller\r\ni våra konkurrentländer  och  att  osäkerheten  inom\r\nenergipolitiken     måste     reduceras    så    att\r\nkraftföretagen     vågar     investera      i     ny\r\nproduktionskapacitet. Det andra ledet innebär att de\r\nmiljö-  och säkerhetskrav som ställs på olika  typer\r\nav kraftproduktion  i  största  möjliga utsträckning\r\nskall vara likartade.\r\nDet  är  även vår mening att regeringen  bör  låta\r\nutvärdera    måluppfyllelsen     av     den    förda\r\nenergipolitiken och analysera hur miljömålen kan nås\r\npå mest kostnadseffektiva sätt.\r\nVi  välkomnar  en  successiv  omställning  av  det\r\nsvenska   energisystemet  till  att  bli  ekologiskt\r\nhållbart. En  sådan  omställning  måste dock ske med\r\nhänsyn  till  Sveriges  behov av tillväxt  och  ökad\r\nsysselsättning. Samtidigt  menar  vi  att  de  olika\r\nenergislagen    måste    klara    konkurrensen    på\r\nenergimarknaden  utan  omfattande  subventioner. Det\r\nsystem  med  elcertifikat  som regeringen  och  dess\r\nstödpartier   drivit   igenom   för    att    främja\r\nproduktionen av förnybar el anser vi i grunden  vara\r\nfelaktigt.   Statsmakternas   stöd   bör  i  stället\r\nkoncentreras   till   forskning   på  energiområdet,\r\nsärskilt  på  lång  sikt, samt till information  och\r\nandra  insatser  som  minskar   sökkostnaderna   för\r\nelkonsumenter  eller  påskyndar  spridningen  av  ny\r\nteknik.   Även   inom   EU  borde  energiforskningen\r\nuppmärksammas i högre utsträckning.\r\nDet är även av stor vikt att arbetet med att skapa\r\nen  miljövänligare energiförsörjning  drivs  på  ett\r\ninternationellt  plan,  såväl  inom  EU  som i andra\r\nforum. Flera av de miljöproblem som är kopplade till\r\nenergisektorn, däribland växthuseffekten, är globala\r\noch kan endast lösas genom internationell samverkan.\r\nVi   menar   att   regeringen   saknar   en   samlad\r\nklimatpolitisk    strategi.    För    att   begränsa\r\nklimatutsläppen   krävs   en   rad  olika  åtgärder,\r\ndäribland  att  förhindra en förtida  avveckling  av\r\nkärnkraften.\r\nStängningen   av    Barsebäcksreaktorerna   bidrar\r\nnegativt till växthuseffekten.  I  stället  för  att\r\ndriva  linjen med en avveckling av kärnkraften borde\r\nregeringen,  som anförs i motion 2004/05:MJ368 (fp),\r\nåterkomma  till   riksdagen   med  en  tidsplan  för\r\navvecklingen   av  Sveriges  beroende   av   fossila\r\nbränsle.\r\nNär       det      gäller       byggandet       av\r\nfusionsexperimentanläggningen   ITER  anser  vi  att\r\nregeringen bör medverka till ett  snabbt  beslut  om\r\nlokaliseringen  i  enlighet  med  vad  som  anförs i\r\nmotion 2004/05:MJ498 (kd). Det är enligt vår  mening\r\nangeläget  att byggandet av denna anläggning snarast\r\npåbörjas.\r\nVidare måste  energibeskattningen  reformeras  och\r\nutformas så att det blir intressant att investera  i\r\nen  utökad  elproduktion.  Sverige är i behov av ett\r\nnytt    energiskattesystem    där     skatter    och\r\nmiljöavgifter  utformas  med hänsyn till  omvärlden.\r\nEtt nytt, långsiktigt energiskattesystem  behövs för\r\natt   inte   näringslivets   konkurrenskraft   skall\r\nreduceras     och    för    att    tillväxten    och\r\nsysselsättningen inte ytterligare skall drabbas.\r\nVi anser även,  i  likhet  med  vad  som  anförs i\r\nmotion    2004/05:N348    (m),   att   den   svenska\r\nkraftvärmeproduktionen är eftersatt  och behöver ges\r\nvillkor som förbättrar dess konkurrenskraft.\r\nRegeringen  måste också ta sitt ansvar  och  vidta\r\nerforderliga åtgärder så att elbrist inte uppstår.\r\nMed hänvisning  till  det  ovan  sagda  tillstyrks\r\nnämnda  motioner  i berörda delar. Det sagda  ligger\r\näven  i  linje  med  vad   som   framförs  i  motion\r\n2004/05:N413  (fp)  och också den tillstyrks  i  här\r\naktuell  del.  Övriga här  aktuella  motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\n\r\n2. Allmän inriktning av energipolitiken\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:N307 yrkandena\r\n4  och  16,  2004/05:N296  yrkandena  1-3,  bifaller\r\ndelvis motion 2004/05:N298 yrkandena 2-3 och  8  och\r\navslår  motionerna 2004/05:U311 yrkandena 20 och 21,\r\n2004/05:MJ368  yrkandena  1,  6 och 7, 2004/05:MJ498\r\nyrkandena  7  och  8,  2004/05:N220,   2004/05:N262,\r\n2004/05:N273, 2004/05: N283, 2004/05:N298 yrkande 4,\r\n2004/05:N309  yrkande 1, 2004/05:N312, 2004/05:N337,\r\n2004/05:N348  yrkandena   4   och  11,  2004/05:N355\r\nyrkande 1, 2004/05:N376, 2004/05:N377,  2004/05:N405\r\nyrkandena 1, 3, 9 och 16, 2004/05:N410 yrkandena  1,\r\n2,  7,  10,  11  och  17,  2004/05:N413  yrkande 10,\r\n2004/05:N414 yrkande 11 och 2004/05:N421.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  likhet med vad som anförs i Miljöpartiets  motion\r\n2004/05:N307   anser   jag  att  de  avgöranden  som\r\nenergipolitiken i dag står  inför  framför  allt  är\r\ntvå,  nämligen  att  minska  miljöpåverkan  och  att\r\nminska  oljeberoendet.  För  att  nå  fram  till  en\r\nhållbar  försörjning  av  bl.a.  el, värme, kyla och\r\ndrivmedel krävs en radikal minskning av användningen\r\nav fossila bränslen och uran.\r\n\r\nVi befinner oss i flera avseenden  vid ett vägskäl\r\nnär  det gäller olja, gas, kärnkraft och  torv.  Jag\r\nmenar  att energipolitiken i grunden måste förändras\r\nför att  ett  ekologiskt samhälle skall möjliggöras.\r\nDet   svenska   energisystemet    bör   enligt   min\r\nuppfattning därför genomgå en total omställning till\r\nelproduktion baserad på förnybara energislag.\r\nMålet för energipolitiken bör vara att, inom ramen\r\nför en ekologiskt bärkraftig utveckling  på kort och\r\nlång  sikt,  skapa  förutsättningar  för  att  förse\r\nlandet  med  förnybar  energi på ett sätt som medför\r\natt näringslivet ges konkurrenskraftiga  villkor och\r\nhushållen  får  rimliga  kostnader. Varje energislag\r\nmåste långsiktigt bära sina  egna samhällsekonomiska\r\nkostnader, inklusive risk- och miljökostnader. Genom\r\natt   anpassa  energisystemet  till   vad   som   är\r\nlångsiktigt,      ekologiskt     hållbart     skapas\r\nförutsättningar  i  Sverige   för  såväl  en  robust\r\nekonomisk utveckling som en god social utveckling.\r\nSamhällets behov av fossila bränslen  -  kol, olja\r\noch  fossilgas (naturgas) - bör successivt avvecklas\r\noch ersättas med förnybara energikällor. Som ett led\r\ni  detta   bör  riksdagen  besluta  att  begära  att\r\nregeringen att föreslår tydliga mål för en minskning\r\nav oljeberoendet.  Vidare  bör  regeringen  ta  fram\r\nstrategier  för att minska den samlade förbrukningen\r\nav oljeprodukter i alla sektorer, i enlighet med vad\r\nsom anförs i tidigare nämnda motion.\r\nDet är även  min  uppfattning  att kärnkraften bör\r\navvecklas  då  den  är en farlig och  icke  förnybar\r\nenergikälla som inte  hör  hemma  i  ett modernt och\r\nekologiskt  samhälle. Jag anser att kärnkraften  kan\r\navvecklas samtidigt  som nettoutsläppen av koldioxid\r\nminskas.   Detta   kan   göras   genom   effektivare\r\nenergianvändning och ett ökat nyttjande av vindkraft\r\noch     biokraftvärme.     För     den     fortsatta\r\nkärnkraftsavvecklingen    skall   marknadsekonomiska\r\nstyrmedel användas.\r\nDet finns två principiella  metoder  att  förändra\r\nenergisystemet  så att ohållbara energikällor  fasas\r\nut och mer hållbara fasas in. Den ena metoden är att\r\nstatsmakterna prissätter  miljöförstöring och övriga\r\nrisker och belastar kärnkraft  och fossil energi med\r\ndessa kostnader. Det vill säga förorenaren  betalar,\r\nt.ex.  genom miljöskatter eller genom administrativa\r\nstyrmedel.  I  takt med att den gamla elproduktionen\r\nfasas ut, uppstår  en  efterfrågestyrd  marknad  för\r\nförnybar  kraft.  Den  andra metoden är att bestämma\r\nvilka förnybara energikällor staten anser önskvärda,\r\nt.ex. vindkraft, och att  en  utbyggnad  drivs  fram\r\ngenom  reglerade priser eller reglerade kvantiteter.\r\nSystemet   med  elcertifikat  sällar  sig  till  den\r\nsistnämnda   metoden    och   innebär   att   staten\r\nkommenderar fram ett visst utbud av förnybar el. Det\r\nligger i linje med en svensk  tradition, och det var\r\nså vattenkraften och kärnkraften byggdes ut.\r\nJag menar att den förstnämnda  metoden  emellertid\r\när   att   föredra.   Den   är  effektivare  ur  ett\r\nsamhällsekonomiskt  perspektiv,  eftersom  den  inte\r\nleder till överutbyggnad  av kraftsektorn. Samtidigt\r\när denna metod rättvisare,  då  den  inte leder till\r\növerdriven  ersättning  till vissa producenter,  och\r\nden  står  framför  allt i tydligare  relation  till\r\nmålet. Mer kärnkraft  och fossilkraft fasas ut genom\r\nåtgärder som riktar sig  direkt  mot  dessa än genom\r\nåtgärder som främjar alternativen.\r\nSom uppmärksammas i motion 2004/05:N296  (mp)  bör\r\nmer  kraft  inom  ramen för samarbetet i EU ägnas åt\r\nförnybar energi för  området  uppvärmning  och kyla.\r\nÖver     40 %     av     medlemsländernas     totala\r\nenergiförbrukning  kan  hänföras  till detta område.\r\nRegeringen bör aktivt arbeta för att denna fråga får\r\nen  högre  prioritet  inom  EU. Det är  viktigt  att\r\nSverige  tar  initiativ  och driver  frågan  om  hur\r\nforskning och standarder skall  se  ut och vilka mål\r\nsom  skall gälla för arbetet. Det är även  angeläget\r\natt Sverige  för  egen  del  ökar insatserna när det\r\ngäller   detta   område,   inte  minst   beträffande\r\nforskning och utveckling.\r\nNär det gäller energiforskning  ligger  Sverige  i\r\nframkant inom flera viktiga områden och det finns en\r\nstor potential i t.ex. vågkraft, solceller, solvärme\r\noch  ny  vindkraftsteknik.  Vidare  anser jag att en\r\nsatsning     på    miljöteknisk    forskning    inom\r\nenergiområdet  skulle bidra till att stärka Sveriges\r\nkonkurrenskraft.   Därom   bör  riksdagen  göra  ett\r\nuttalande.\r\nSom  anförs  i  motion 2004/05:N298  (mp)  är  det\r\nangeläget att Sverige,  när det gäller den fortsatta\r\nomställningen  av  energisystemet,   tillvaratar  de\r\nkunskaper som finns och tar intryck från  hur  andra\r\nländer  har agerat. Det gäller inte minst vikten  av\r\nstabila villkor för omställningen av energisystemet.\r\nSåväl forskare och produktutvecklare som investerare\r\nmåste få  stabila  villkor under en längre period än\r\nsom tidigare varit fallet.\r\nMed hänvisning till  det anförda tillstyrks nämnda\r\nmotioner  - helt eller delvis  -  i  berörda  delar.\r\nÖvriga   här    behandlade   motioner   avstyrks   i\r\nmotsvarande delar.\r\n\r\n3. Mål för användningen av biodrivmedel och\r\nandra förnybara drivmedel (punkt 2)\r\n\r\nav Per Bill (m),  Eva  Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Krister Hammarbergh  (m)  och  Hans  Backman\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2.    Riksdagen    avslår    proposition   2004/05:1\r\nutgiftsområde  21  punkt  1  och  tillkännager   för\r\nregeringen   som   sin   mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation  3.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion\r\n2004/05:N375 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVår grundläggande inställning  är - i likhet med vad\r\nsom anförs i motion 2004/05:N375  (m)  -  att det är\r\nfel   att   ställa  upp  kvantitativa  mål  för  hur\r\nenergiproduktionen   bör   fördelas   mellan   olika\r\nenergislag.  Målen bör i stället formuleras i termer\r\nav  miljöeffekter,   och   styrmedel   bör  utformas\r\ndärifrån.  Däremot  bör prioriteringar mellan  olika\r\nproduktionsmetoder och  energikällor, inom ramen för\r\nstrikta  miljökrav,  överlåtas  åt  medborgarna  och\r\nföretagen.  Därtill  finner   vi   det  inte  heller\r\nlämpligt att avvika från direktivets referensnivå om\r\n2 %.\r\n\r\nVi  menar  därför att riksdagen, med  bifall  till\r\nnämnda motion,  bör avslå regeringens förslag om mål\r\nför användningen av biodrivmedel och andra förnybara\r\ndrivmedel.\r\n\r\n4. Mål för insatser kring forskning, utveckling\r\noch demonstration på energiområdet (punkt 3)\r\n\r\nav Per Bill (m),  Eva Flyborg (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren  (m),  Krister Hammarbergh (m)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n3.    Riksdagen    avslår    proposition   2004/05:1\r\nutgiftsområde  21  punkt  2  och  tillkännager   för\r\nregeringen   som   sin   mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation  4.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion\r\n2004/05:N375 yrkandena 2, 3 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att det är angeläget  med  forskning  inom\r\nenergiområdet,  särskilt  långsiktig  forskning, och\r\nmenar  att  det  krävs  att statsmakterna satsar  på\r\nenergiforskning och energiteknisk utveckling.\r\n\r\nNär  det gäller de mål som  regeringen  föreslagit\r\nskall  gälla   för   insatserna   kring   forskning,\r\nutveckling och demonstration på energiområdet  är vi\r\nemellertid  kritiska.  Som vi tidigare redogjort för\r\när   det   vår   uppfattning  att   energipolitikens\r\növergripande   mål   bör    reduceras    till    att\r\nenergipolitiken    skall   främja   en   säker   och\r\nkonkurrenskraftig el-  och  energiförsörjning i hela\r\nlandet,  samtidigt  som  all energiproduktion  skall\r\nklara  högt  ställda  miljö-   och  säkerhetskrav  i\r\nenlighet med den generella miljöpolitiken.  Av detta\r\nföljer även vår åsikt att målet för insatserna kring\r\nforskning   och   utveckling  på  energiområdet  bör\r\nutformas utifrån dessa  övergripande  mål. Genom ett\r\nuttalande   bör   riksdagen   klargöra   detta   för\r\nregeringen.\r\nDärtill är vi kritiska till att regeringen, enligt\r\nvår   mening,   inte  i  någon  större  utsträckning\r\nuppmärksammat de  anmärkningar  som  lämnades av den\r\nutredare  som  har  haft  i uppgift att granska  och\r\nutvärdera  insatserna  inom  1997   års  långsiktiga\r\nenergipolitiska program (SOU 2003:80) när det gäller\r\nmålen för programmet. Enligt utredningen  var  målen\r\noprecist   formulerade  och  svåra  att  följa  upp.\r\nUtredaren  framhöll   även  att  regeringen  bör  ta\r\ninitiativ till att skapa  bättre förutsättningar att\r\nfölja upp och utvärdera resultaten  från  insatserna\r\noch   menade   att  såväl  målen  som  systemen  för\r\nuppföljning bör  utvecklas.  Som tidigare redovisats\r\nhar  även utskottet, i samband  med  bedömningar  av\r\nregeringens resultatredovisningar, påtalat vikten av\r\nen ökad  konkretion när det gäller målsättningen för\r\ndet  långsiktiga   programmet   och   att  specifika\r\nuppföljningsbara mål bör sättas upp. Att tillstå att\r\ndessa synpunkter hörsammats av regeringen och att de\r\nåterspeglas i det förslag som nu förelagts riksdagen\r\nkan knappast låta sig göras.\r\nI  detta  sammanhang  vill vi även tydliggöra  vår\r\nståndpunkt när det gäller  inriktningen.  Enligt vår\r\nmening  måste energiforskningen vara internationellt\r\ngångbar och den skall utvärderas professionellt.\r\nVi ställer oss härutöver frågande till den ordning\r\ni  vilken  regeringen  framlägger  sina  förslag.  I\r\nbudgetpropositionen  framläggs  förslag dels rörande\r\ndet övergripande målet för insatserna,  dels  anslag\r\nför   år   2005   för  verksamheten.  Någon  närmare\r\nredogörelse för vilken inriktning verksamheten skall\r\nha   har   inte  presenterats   av   regeringen.   I\r\npropositionen  sägs  endast att regeringen avser att\r\nåterkomma med förslag  till den närmare utformningen\r\nav det långsiktiga energipolitiska  programmet, dvs.\r\nförst  efter  det  att  insatserna  påbörjats.   Ett\r\nöppnare mandat än det som regeringen eftersträvar är\r\nsvårt att tänka sig.\r\nMed  hänvisning  till  det sagda tillstyrks motion\r\n2004/05:N375  (m)  i  berörda   delar.   Regeringens\r\nförslag  om  mål  för  insatserna  kring  forskning,\r\nutveckling   och   demonstration   på  energiområdet\r\navstyrks.\r\n\r\n5. Avvecklingen av kärnkraften (punkt 4)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp),  Maria Larsson\r\n(kd),  Ulla Löfgren (m), Krister Hammarbergh  (m)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:N242 yrkande 5\r\ni    denna    del,   2004/05:N309   yrkandena   3-5,\r\n2004/05:N405 yrkandena  12  och  13 och 2004/05:N410\r\nyrkande 3 och avslår motionerna 2003/04:MJ66 yrkande\r\n6, 2004/05:N276 yrkande 1, 2004/05:N307  yrkande  9,\r\n2004/05:N348 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N415 yrkande\r\n1 i denna del och 2004/05:N420 yrkandena 1, 2 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  beslutet om en förtida avveckling av\r\nkärnkraften skall  upphävas.  Således  delar  vi den\r\nuppfattning  som  framförs  i bland annat motionerna\r\n2004/05:N242    (fp),    2004/05:N306    (fp)    och\r\n2004/05:N405 (m).\r\n\r\nStängningen  av  Barsebäcks   första  reaktor  har\r\nmedfört  omfattande  kostnader för  skattebetalarna,\r\nförsämrat   miljön   och   försvagat   den   svenska\r\nförsörjningstryggheten.                  Regeringens\r\navvecklingsplaner  har  också lett till en betydande\r\nosäkerhet inom industrin  beträffande  den  framtida\r\ntillgången  på  el, vilket bl.a. har en stor negativ\r\ninverkan     när     det      gäller      industrins\r\ninvesteringsplaner.  Kärnkraftsavvecklingen   bidrar\r\näven   till  att  öka  det  svenska  behovet  av  el\r\nproducerad av fossila bränslen. Kol- och oljebaserad\r\nelproduktion  både  i  och  utanför Sveriges gränser\r\nkommer att vara det som kompenserar bortfallet av el\r\nnär  kärnkraften  avvecklas. Till  viss  del  kommer\r\nbortfallet  av  den  svenska  kärnkraften  även  att\r\nkompenseras av el från  Finland, där arbetet med att\r\nbygga en ny kärnkraftsreaktor  pågår,  genom den nya\r\nkabel  som  Svenska  kraftnät  planerar  att  bygga.\r\nSamtidigt  som  man  vill  avveckla  kärnkraften   i\r\nSverige   vill  regeringen  således  underlätta  för\r\nimport av kärnkraftsproducerad  el  från Finland. Vi\r\nkan  bara  konstatera att regeringen återigen  synes\r\ngöra dubbelmoralen till en dygd.\r\nDet är vår  mening  att  kärnkraften bör utnyttjas\r\nunder   sin   tekniska  och  ekonomiska   livslängd.\r\nKärnkraftsproduktion  skall  ske  inom  ramen för de\r\nriktlinjer   för  hälsa,  säkerhet  och  miljö   som\r\nstatsmakterna  ställer  upp.  Det  finns  enligt vår\r\nmening  i  dag inga realistiska alternativ som  inom\r\növerskådlig  framtid  kan  ersätta  kärnkraften.  Vi\r\nanser därför att kärnkraften skall tillåtas att vara\r\nkvar  och  utvecklas  så  länge högt ställda krav på\r\nsäkerhet  kan garanteras. Riksdagens  beslut  om  en\r\nförtida  avveckling  av  kärnkraften  måste  således\r\nomprövas. Även de politiska hindren för en återstart\r\nav Barsebäcks första reaktor måste avlägsnas.\r\nRegeringens  försök  att nå en förhandlingslösning\r\nmed kraftindustrin om den fortsatta avvecklingen har\r\nnu   havererat.   Att   dessa   förhandlingar   inte\r\nresulterat  i en förtida avveckling  av  kärnkraften\r\nser vi visserligen  som positivt, men regeringen och\r\ndess stödpartier har  deklarerat  sin  avsikt att gå\r\nvidare med avvecklingsplanerna, då i första hand med\r\nBarsebäcks  andra  reaktor,  med  hjälp av lagen  om\r\nkärnkraftens avveckling. Vi menar att denna lag över\r\nhuvud taget aldrig borde ha tillkommit  och  att den\r\ndärför,  genom  riksdagens  försorg,  omedelbart bör\r\navskaffas.\r\nBeslutet  om att stänga Barsebäcks första  reaktor\r\nfattades  utan  att  de  ekonomiska  effekterna  var\r\ntillräckligt  kända  och  med  en  total avsaknad av\r\nmiljökonsekvensanalyser    och    samhällsekonomiska\r\nanalyser. Vi anser att det är ett rimligt  krav, som\r\nanförs  i  motion  2004/05:N410 (kd), att regeringen\r\nåtminstone för riksdagen redovisar konsekvenserna av\r\nen fortsatt förtida  avveckling av kärnkraften innan\r\nytterligare  politiska   beslut  fattas  om  att  ta\r\nfungerande   elproduktion   ur   drift.   En   sådan\r\nredovisning    bör    i    synnerhet   omfatta    de\r\nsamhällsekonomiska kostnaderna  i  form  av  minskad\r\nsysselsättning  och  negativa  miljöeffekter som  en\r\navveckling skulle resultera i.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan sagda  tillstyrks\r\nnämnda motioner i berörda delar.  Det  sagda  ligger\r\näven  i linje med vad som i aktuella delar anförs  i\r\nmotionerna  2003/04:MJ66 (fp), 2004/05:N276 (m, kd),\r\n2004/05:N415  (fp)  och 2004/05:N420 (fp) som därför\r\nkan anses helt eller  delvis  tillgodosedda  och  de\r\navstyrks därmed. Övriga här aktuella motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\n\r\n6. Avvecklingen av kärnkraften (punkt 4,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att kärnkraften både bör och kan avvecklas\r\ni   en   snabbare  takt  än  vad  som  i  dag  sker.\r\nKärnkraften    är   inte   en   ekologiskt   hållbar\r\nenergikälla och  är  betingad  med  ett  stort antal\r\nrisker.  Med  kärnkraft  finns  risken  för en  stor\r\nutsläppsolycka  med extremt allvarliga konsekvenser.\r\nDärtill produceras  det  avfall  som  är  farligt  i\r\nhundratusentals   år.   Ett   starkt   beroende   av\r\nkärnkraften      är     även     ett     hot     mot\r\nförsörjningstryggheten. Kärnkraften är också ett hot\r\nmot internationell  säkerhet  genom  att den är nära\r\nförknippad med kärnvapen.\r\n\r\nEnligt min mening kan, i likhet med vad som anförs\r\ni  motion 2004/05: N307 (mp), kärnkraften  avvecklas\r\nsamtidigt  som  nettoutsläppen av koldioxid minskas.\r\nDet   kan   möjliggöras    genom    en   effektivare\r\nelanvändning och ett större utnyttjande av vindkraft\r\noch biokraftvärme.\r\nNär det gäller den andra Barsebäcksreaktorn är det\r\nmin  uppfattning att villkoren för en  stängning  är\r\nuppfyllda.  Sedan år 2001, det ursprungliga året för\r\nen   stängning    enligt    avvecklingslagen,    har\r\nelförbrukningen  minskat  med 6 TWh. Samtidigt finns\r\ndet många alternativa energikällor. Bioenergin byggs\r\nut i snabb takt och det bör  kunna  ske  en snabbare\r\nutbyggnad av vindkraften. Fjärrvärme, fjärrkyla  och\r\npellets kan även ersätta mer el.\r\nAvvecklingen  av  kärnkraften skall i huvudsak ske\r\nmed   ekonomiska   styrmedel    där   riskerna   och\r\nföroreningarna  i  alla  led  prissätts.   För   den\r\nfortsatta  avvecklingen  förordar  jag  därför olika\r\nformer  av  styrmedel.  Däribland  bör  en  lag  mot\r\neffekthöjningar  i befintliga kärnkraftverk införas.\r\nEffekthöjningar  medför   ett   ökat   beroende   av\r\nkärnkraft.  De  innebär  till  viss  del  även ökade\r\nutsläpp  vid en eventuell olycka och att mer  avfall\r\nproduceras.   Därtill  bör  säkerhetskraven  för  de\r\nsvenska  kärnkraftverken  höjas.  Sverige  har  haft\r\noproportionerligt  många  allvarliga  incidenter vid\r\nkärnkraftverken. Dessa incidenter pekar  på  brister\r\nbåde   i  säkerhetskulturen  och  i  den  maskinella\r\nutrustningen.   En   trolig   konsekvens   av  höjda\r\nsäkerhetskrav  är  att  några  reaktorer kommer  att\r\nställas av relativt snart då det  blir  för kostsamt\r\natt  genomföra föreskrivna åtgärder. På sikt  kommer\r\ndetta även att slå igenom för de reaktorer som är av\r\nnågot nyare årsmodell.\r\nVidare  anser  jag,  vilket  även  framhålls i den\r\ntidigare nämnda motionen, att statens  förhandlingar\r\nmed  kärnkraftsindustrin inte är till gagn  för  den\r\nfortsatta   avvecklingen,   då   de   förhindrar  en\r\nföretagsekonomiskt    motiverad    nedläggning    av\r\nreaktorer.  Så  länge  kraftindustrin förväntar  sig\r\ndirekta  ekonomiska kompensationer  för  att  stänga\r\nreaktorer  kommer industrin att fortsätta driften av\r\nreaktorerna även om dessa skulle gå med förlust. Det\r\när  därför  positivt   att  dessa  förhandlingar  nu\r\navbrutits.  Kravet i motion  2004/05:N307  (mp)  kan\r\ndärmed anses vara tillgodosett.\r\nMed hänvisning  till det anförda avstyrks samtliga\r\nhär aktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\n7. Folkomröstning rörande kärnkraften (punkt 5,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Per Bill (m),  Eva  Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Krister Hammarbergh  (m)  och  Hans  Backman\r\n(fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  delar  den  grundläggande  uppfattning  som  ges\r\nuttryck   för  i  motionerna  2004/05:K294  (m)  och\r\n2004/05:K341   (m).   Närmare  ett  kvartssekel  har\r\npasserat sedan folkomröstningen  om  kärnkraft  ägde\r\nrum  år  1980.  Alltsedan  dess  har  det funnits en\r\nosäkerhet  om hur resultatet av denna folkomröstning\r\nskall  tolkas.  Därtill  har  väljarkåren  genomgått\r\nbetydande  förändringar.  Uppskattningsvis  har  2,5\r\nmiljoner  nya  väljare  tillkommit  och 1,5 miljoner\r\nväljare   har   avlidit.   Arvet   från   1980   års\r\nfolkomröstning    verkar    förlamande   på   svensk\r\nenergiförsörjning och, vad viktigare  är,  den reser\r\nen  principiellt  viktig fråga, nämligen den om  hur\r\nlänge riksdagen skall vara bunden av ett utslag i en\r\nformellt rådgivande folkomröstning.\r\n\r\nAtt riksdagen i nuläget  skall  ta  initiativ till\r\natt     genomföra    en    ny    folkomröstning    i\r\nkärnkraftsfrågan  kan vi emellertid inte stödja. Vår\r\nmening  är  att  det  i  första  hand  bör  vara  de\r\nfolkvalda i riksdagen som  tar  sitt  ansvar för den\r\nenergipolitik  som  förs och fastställer  att  någon\r\nkärnkraftsavveckling inte är aktuell.\r\nMed  det  anförda  avstyrker   vi   här   aktuella\r\nmotioner.\r\n\r\n8. Folkomröstning rörande kärnkraften (punkt 5)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  8.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motionerna   2004/05:K294   och\r\n2004/05:K341.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  delar  den  uppfattning  som  ges uttryck för i\r\nmotionerna  2004/05:K294  (m) och 2004/05:K341  (m).\r\nNärmare   ett   kvartssekel   har   passerat   sedan\r\nfolkomröstningen  om  kärnkraft ägde  rum  år  1980.\r\nAlltsedan dess har det  funnits  en osäkerhet om hur\r\nresultatet  av  denna folkomröstning  skall  tolkas.\r\nDärtill   har   väljarkåren    genomgått   betydande\r\nförändringar. Uppskattningsvis har  2,5 miljoner nya\r\nväljare  tillkommit  och  1,5  miljoner väljare  har\r\navlidit.  Arvet från 1980 års folkomröstning  verkar\r\nförlamande  på  svensk  energiförsörjning  och,  vad\r\nviktigare  är,  den  reser  en  principiellt  viktig\r\nfråga,  nämligen  den  om  hur länge riksdagen skall\r\nvara bunden av ett utslag i  en  formellt rådgivande\r\nfolkomröstning. Vidare måste framhållas  att  det är\r\nrimligt,  då  politikerna  inte  klarat  av att lösa\r\nfrågan, att låta medborgarna avge sin uppfattning.\r\n\r\nJag menar, med hänvisning till det ovan sagda, att\r\nriksdagen genom ett uttalande bör ta initiativ  till\r\natt  det  svenska  folket ånyo får ta ställning till\r\nfrågan  om  kärnkraftens   framtid   genom   att  en\r\nfolkomröstning i frågan genomförs.\r\nMed det anförda tillstyrks nämnda motioner.\r\n\r\n9. Folkomröstning rörande kärnkraften (punkt 5,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  riksdagen  finns  det  en  bred majoritet för att\r\nkärnkraften  skall  avvecklas,  även  om  det  råder\r\ndelade   meningar   om   i   vilken  takt.   I   den\r\nfolkomröstning  som  hölls  i frågan  år  1980  fick\r\nfolkets vilja komma till uttryck.  Att  avvecklingen\r\ndärefter  dragit  ut  på tiden och upprepade  gånger\r\nkommit  att  framskjutas   är  jag  den  första  att\r\nbeklaga. Att nu, som motionärerna gör, förorda en ny\r\nfolkomröstning i frågan anser  jag  emellertid  vara\r\nopportunt. Kärnkraften är inte en ekologiskt hållbar\r\nenergikälla  och  den är förenad med ett stort antal\r\nrisker. Att det under de senaste åren inte inträffat\r\nnågon olycka av större karaktär är ingen garanti för\r\natt det inte kan hända  igen. Om något sådant skulle\r\ninträffa vore det nog inga  problem med att finna en\r\ntotal   uppslutning   bland   medborgarna   för   en\r\nsnabbavveckling av kärnkraften.\r\n\r\nMed hänvisning till det sagda avstyrks de båda här\r\naktuella motionerna.\r\n\r\n10.Förbudet mot uppförande av\r\nkärnkraftsreaktorer (punkt 6)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg  (fp),  Ulla Löfgren\r\n(m),  Krister  Hammarbergh  (m) och Hans  Backman\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6.   Riksdagen  antar  det  i  bilaga  3   framlagda\r\nförslaget  till  lag  om ändring i lagen (1984:3) om\r\nkärnteknisk verksamhet.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ66  yrkande  5  i  denna  del,\r\n2004/05:N242  yrkande  5  i  denna del, 2004/05:N309\r\nyrkande 6 och 2004/05:N405 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   svenska   energiförsörjningen   kommer   under\r\növerskådlig framtid att vara tvungen att förlita sig\r\npå kärnkraften. Alternativa  energikällor  har många\r\npositiva   egenskaper,   men  de  kommer  inte  inom\r\növerblickbar  tid  att  kunna  ersätta  kärnkraften.\r\nSamtidigt har Sverige, för  att  kunna  uppfylla  de\r\ninternationella    åtagandena    som    gjorts    på\r\nklimatområdet,  inget  annat  val  än  att  låta  en\r\nklimatvänlig  energiform  som  kärnkraften  spela en\r\nviktig roll i energisystemet.\r\n\r\nVi anser att det inte finns några skäl till att ha\r\nen   bestämmelse   som   förhindrar   byggandet   av\r\nkärnkraftsreaktorer  i  Sverige. Vi menar därför - i\r\nlikhet med vad som anförs  i motionerna 2003/04:MJ66\r\n(fp),  2004/05:N242  (fp),  2004/05:N309   (fp)  och\r\n2004/05:N405 (m) - att de politiska hindren  för  en\r\nfortsatt  och  utvecklad  användning  av  kärnenergi\r\nmåste  tas  bort.  Lagstiftningen  bör inte begränsa\r\ndenna  möjlighet  och  kärntekniklagens  förbud  mot\r\nuppförande   av   kärnkraftsreaktorer   bör   därför\r\nupphävas.\r\nMed det anförda tillstyrker  vi  nämnda motioner i\r\nberörda delar.\r\n\r\n11.Förbudet mot vissa förberedande åtgärder\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp),  Maria Larsson\r\n(kd),  Ulla Löfgren (m), Krister Hammarbergh  (m)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7.  Riksdagen  antar   det   i  bilaga  4  framlagda\r\nförslaget till lag om ändring  i  lagen  (1984:3) om\r\nkärnteknisk  verksamhet.  Därmed  bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ66  yrkande  5  i  denna  del,\r\n2004/05:N203, 2004/05:N251, 2004/05:N309  yrkande 7,\r\n2004/05:N405  yrkande  15, 2004/05:N410 yrkande  19,\r\n2004/05:N415 yrkande 1 i  denna del och 2004/05:N420\r\nyrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  riksdagen  bör   upphäva   det  s.k.\r\ntankeförbudet  (6 §) i kärntekniklagen. Bestämmelsen\r\nhar  kritiserats  från  principiella  utgångspunkter\r\nalltsedan  dess  tillkomst  och  har  uppfattats som\r\noförenlig   med   de  principer  om  yttrande-   och\r\ntankefrihet  som  bör   ligga  till  grund  för  all\r\nlagstiftning.\r\n\r\nDet  är  vår  uppfattning  att  tankeförbudet  har\r\nskadliga effekter  genom att det - om inte direkt så\r\nindirekt - försvårar  forskning  på  området.  Detta\r\nanser vi vara felaktigt. Förutsättningarna i Sverige\r\nför  forskning  om  nya  principiella lösningar inom\r\nkärnenergiområdet måste i  stället  förbättras.  Det\r\ngäller bl.a. forskning kring effektivare utnyttjande\r\nav   kärnbränsle,   minimering   av  avfallsmängder,\r\ntransmutation av befintligt kärnavfall  m.m. Svenska\r\nkärntekniker  och  forskare skall inte tvingas  till\r\natt bli enbart passiva  betraktare av den utveckling\r\nsom kan leda till resultat  av  stort  intresse även\r\nför  vårt  land. De bör i stället ges möjlighet  att\r\nbidra med sin kunskap.\r\nAtt tankeförbudet  har  en  hämmande effekt på den\r\nakademiska friheten har under en  lång tid framförts\r\nav  från  flera  håll.  Det har bl.a. uppmärksammats\r\ngenom det upprop till regeringen om dess avskaffande\r\nsom 102 svenska professorer  och  andra  framstående\r\nforskare  gjorde  hösten  1995. Även en utredning  i\r\nbörjan  av  1990-talet,  som gjorde  en  översyn  av\r\nlagstiftningen på kärnenergiområdet  (SOU  1991:95),\r\nförordade  att  förbudet skulle slopas. Bestämmelsen\r\nhar   därtill   ifrågasatts    av    såväl   Statens\r\nstrålskyddsinstitut  (SSI)  och  Statens   råd   för\r\nkärnavfallsfrågor      (KASAM)      som      Statens\r\nkärnkraftinspektion  (SKI).  Även  den av regeringen\r\ntillsatta Kärnsäkerhetsutredningen förordade  i sitt\r\nbetänkande  om  kärnkraftens säkerhet och strålskydd\r\n(SOU  2003:100)  att  den  aktuella  bestämmelsen  i\r\nkärntekniklagen stryks.  Utredningen motiverar detta\r\nmed att bestämmelsen ofta  misstolkas som ett förbud\r\nmot att bedriva forskning eller  utveckling, även då\r\ndet gäller kärnsäkerheten. Detta ser  vi  som mycket\r\nallvarsamt.\r\nFörslag   om   slopande   av   tankeförbudet   har\r\nbehandlats  av riksdagen vid ett flertal tillfällen.\r\nEn bidragande  orsak till att förslagen har avvisats\r\ntorde vara att frågan  har  ansetts kopplad till den\r\nvidare    energipolitiska    frågeställningen     om\r\nkärnkraftens framtid i Sverige. Något sådant samband\r\nföreligger emellertid inte.\r\nRiksdagen  bör därför, med hänvisning till vad som\r\nanförts,  upphäva   den   aktuella   bestämmelsen  i\r\nkärntekniklagen. Med detta tillstyrks  i  denna  del\r\naktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n12.Vissa övriga frågor rörande kärnkraft\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav  Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson\r\n(kd),  Ulla  Löfgren (m), Krister Hammarbergh (m)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för regeringen som mening\r\nvad  som anförs i reservation  12.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2004/05:N309 yrkande 8 och avslår\r\nmotion 2004/05:N425.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är vår mening att  möjligheterna  att  utnyttja\r\nvärmen  i  kärnkraftverkens  kylvatten  bör utredas.\r\nDenna  värme  kan exempelvis användas för fjärrvärme\r\ntill närliggande  städer. I dag släpps stora mängder\r\nvärme från kärnkraftverkens  kylvatten  ut  i  havet\r\ntill  ingen nytta. Riksdagen bör genom ett uttalande\r\ntillse  att  denna  fråga  närmare granskas. Med det\r\nanförda tillstyrker vi motion  2004/05:N309  (fp)  i\r\nhär berörd del.\r\n\r\nMotion  2004/05:N425 (s), med yrkande om förenklad\r\ntillståndsprövning för höjning av termisk effekt vid\r\nkärnkraftverk,  bör inte föranleda någon åtgärd från\r\nriksdagens sida och den avstyrks således.\r\n\r\n13.Vattenkraft (punkt 9, motiveringen)\r\n\r\nav Per Bill (m),  Eva Flyborg (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren  (m),  Krister Hammarbergh (m)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVattenkraften och kärnkraften  står  i  dag  för den\r\nhuvudsakliga elproduktionen i Sverige. Under år  med\r\nnormal tillrinning kan vattenkraften och kärnkraften\r\nsägas   vardera   svara   för   ungefär  hälften  av\r\nelproduktionen. Vattenkraften är  således  en viktig\r\noch miljövänlig energikälla som även framgent kommer\r\natt spela en central roll för landets elförsörjning.\r\nDe   möjligheter   som   finns   att   effektivisera\r\nbefintliga vattenkraftverk anser vi bör tillvaratas.\r\nVi anser emellertid inte att de orörda älvarna skall\r\nfå byggas ut.\r\n\r\nDet  system  med  elcertifikat som regeringen  och\r\ndess  stödpartier  drivit   igenom  för  att  främja\r\nproduktionen av förnybar el anser  vi i grunden vara\r\nfelaktigt.  Som  vi  i tidigare sammanhang  påpekat,\r\nbl.a.  i  samband med införandet  av  systemet,  kan\r\nsystemet  även   kritiseras   för   att  osynliggöra\r\nsubventioner till den förnybara elproduktionen genom\r\natt kostnaden flyttas från statsbudgeten direkt till\r\nelkonsumenterna. Ett ytterligare starkt argument mot\r\nelcertifikatssystemet   är   att  det  omgärdas   av\r\nomfattande administration och  byråkrati.  Vid detta\r\nstår vi fast.\r\nMed  det  anförda avstyrks motionerna 2004/05:N360\r\n(kd) och 2004/05: N450 (s) i berörda delar.\r\n\r\n14.Vattenkraft (punkt 9, motiveringen)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt min mening  bör  det inte ske någon utbyggnad\r\nav vare sig storskalig eller  småskalig  vattenkraft\r\nsom  innebär  ytterligare  åverkan på ekosystemen  i\r\nvåra vattendrag. Miljöpartiet  motsätter  sig  varje\r\nutbyggnad  av  vattenkraften  och  är  även  av  den\r\nåsikten att vattenkraft inte skall komma i fråga för\r\nelcertifikat.   De  skyddade  älvarna  måste  förbli\r\nskyddade, och småskalig  vattenkraft innebär ofta en\r\nskada på naturen som är utan  proportion till nyttan\r\nav tillskottet av el. Däremot finns  det  inte  skäl\r\natt  förhindra  en  förnyelse  av  äldre teknik i de\r\nbefintliga  kraftverken med villkor att  detta  inte\r\nfår  negativa   effekter   på  miljön.  Under  dessa\r\nförutsättningar  bör  vattenkraften  från  de  redan\r\nutbyggda  kraftverken  användas   så  effektivt  som\r\nmöjligt. Vattenkraften är således att  betrakta  som\r\nfärdigutbyggd  i  Sverige och det är min uppfattning\r\natt de sista orörda  älvarna  och  älvsträckorna bör\r\ngrundlagsskyddas.\r\n\r\nMed    det    anförda    avstyrks   här   aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\n15.Naturgas (punkt 10)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg  (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Krister  Hammarbergh  (m)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation  15.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motion 2004/05:N405  yrkande  11\r\noch  avslår   motionerna   2004/05:N259  yrkande  1,\r\n2004/05:N265 yrkande 1, 2004/05:N275  yrkandena 1, 2\r\noch  4,  2004/05:N287,  2004/05:N288, 2004/05:  N302\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:N307  yrkandena  1 och 3,\r\n2004/05:N328,  2004/05:N348  yrkande 5, 2004/05:N427\r\nyrkande 1 och 2004/05:N449.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNaturgas  är  ett  fossilt bränsle  med  tillhörande\r\nutsläpp av koldioxid  och  andra  miljöfarliga ämnen\r\noch bör därför inte ersätta vare sig kärnkraft eller\r\nvattenkraft.  Däremot  har naturgasen  en  roll  att\r\nfylla när det gäller att  ersätta  andra  former  av\r\nfossila bränslen i form av olja eller kol. Vidare är\r\ndet  vår inställning att naturgasen skall få växa på\r\negna meriter  och  att det är upp till energibolagen\r\natt  avgöra vad de vill  satsa  på.  Vi  anser  inte\r\nheller   att  statsmakterna  skall  engagera  sig  i\r\nekonomiskt stöd till en utbyggnad av infrastrukturen\r\nför naturgas.\r\n\r\nNär det  gäller  villkoren  för  naturgasen ser vi\r\nemellertid   att   den  nu  rådande  ordningen   bör\r\nföranleda ett uttalande från riksdagens sida.\r\nI likhet med vad som  anförs i motion 2004/05:N405\r\n(m)  anser  vi  att det är viktigt  att  naturgasen,\r\ngivet    sina   miljömässiga    och    energimässiga\r\nförutsättningar,   ges   samma   villkor  som  andra\r\nenergiformer på den svenska marknaden. Ett skäl till\r\natt naturgasutbyggnaden inte tagit fart i Sverige är\r\nden rådande politiska osäkerheten  på energiområdet.\r\nDärtill  har  det  funnits  en  osäkerhet   om   hur\r\nnaturgasen kommer att behandlas vid tilldelningen av\r\nutsläppsrätter  när handeln med dessa kommer i gång.\r\nInförandet av handel  med utsläppsrätter innebär att\r\nkoldioxidskatten behålls,  men medan industrin i den\r\nhandlade  sektorn får en nedsättning  med  79 %  får\r\nkraftvärmeverk    även    fortsatt    betala    full\r\nkoldioxidskatt.   Detta   är   ekvivalent   med   en\r\ndubbelbeskattning,  genom  att  företagen både måste\r\nköpa   utsläppsrätter   och  betala  koldioxidskatt.\r\nVidare  finns  det  skäl  att   närmare  studera  om\r\nkonkurrenssituationen     på     fjärrvärmemarknaden\r\notillbörligt missgynnar nybyggda kraftvärmeverk.\r\nRiksdagen  bör  genom ett tillkännagivande  anmoda\r\nregeringen att agera  i  enlighet  med  vad  som här\r\nförordas.  Därmed  blir den nämnda motionen i berörd\r\ndel  tillgodosedd och  den  tillstyrks.  Övriga  här\r\naktuella motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n16.Naturgas (punkt 10)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  som anförs  i  reservation  16.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motion  2004/05:N307 yrkandena 1\r\noch 3 och avslår motionerna 2004/05:N259  yrkande 1,\r\n2004/05:N265 yrkande 1, 2004/05:N275 yrkandena  1, 2\r\noch   4,  2004/05:N287,  2004/05:N288,  2004/05:N302\r\nyrkandena   1   och  2,  2004/05:N328,  2004/05:N348\r\nyrkande  5, 2004/05:N405  yrkande  11,  2004/05:N427\r\nyrkande 1 och 2004/05:N449.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är min  uppfattning  att  alla  icke  uthålliga\r\nenergikällor  förr  eller senare måste avvecklas och\r\ntill denna kategori hör  naturgas  (eller  fossilgas\r\nsom   den   rätteligen   bör   benämnas).   Med  den\r\nutgångspunkten    är   det,   enligt   min   mening,\r\noacceptabelt med investeringar  i  dyr infrastruktur\r\nför  naturgasdistribution. Det skulle  bli  som  med\r\nkärnkraften,  dvs.  att  man  \"bygger fast sig\" i en\r\nlångsiktigt       ohållbar       lösning.      Trots\r\navvecklingsbeslutet  tycks  det  vara   näst  intill\r\nomöjligt  för  regeringen  att avveckla kärnkraften.\r\nSamma  problem uppkommer den  dag  naturgasen  skall\r\nfasas ut.  Stora  investeringar är utan tvekan svåra\r\natt backa ur även om  det  inte  är  staten  som har\r\nstått för investeringskostnaden. Det blir ändå  dyrt\r\nom regeringen tvingas ta till tvångsmedel.\r\n\r\nEn  stor utbyggnad av naturgasnätet är inte heller\r\nförenligt med de av riksdagen beslutade klimatmålen,\r\ndå en sådan utbyggnad skulle innebära att de svenska\r\nklimatgasutsläppen dramatiskt kommer att öka. Enligt\r\ndet klimatstrategiska  beslut  som riksdagen fattade\r\når   2002   är   målet  att  halvera  utsläppen   av\r\nväxthusgaser till  år  2050. Att nå detta mål blir i\r\ndet  närmaste  omöjligt med  en  stor  utbyggnad  av\r\nnaturgasnätet.\r\nRiksdagen bör  därför,  med  hänvisning  till  här\r\nanförda  skäl, genom ett tillkännagivande tydliggöra\r\natt  en  stor   utbyggnad   av  infrastrukturen  för\r\nnaturgas är oförenlig med de  av riksdagen beslutade\r\nklimatmålen.  Uttalandet bör även  klargöra  att  en\r\nutbyggnad  av naturgasen  inte  skall  tillåtas  att\r\nspela någon  roll  för  avvecklingen  av kärnkraft i\r\nSverige.\r\nMed det sagda tillstyrks motion 2004/05:N307  (mp)\r\ni   berörda  delar.  Övriga  här  aktuella  motioner\r\navstyrks i motsvarande delar.\r\n\r\n17.Vindkraft (punkt 11)\r\n\r\nav  Per  Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Krister  Hammarbergh  (m)  och  Hans Backman\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  17. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:N348 yrkandena\r\n9  och 10 och 2004/05:N390 yrkandena 1, 2, 6  och  7\r\noch  avslår  motionerna 2004/05:N214 yrkandena 1 och\r\n2, 2004/05:N250, 2004/05:N329 och 2004/05:N380.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVår   grundinställning    är    att    den   svenska\r\nenergiproduktionen    måste    baseras   på   jämlik\r\nkonkurrens för redan etablerade produktionstekniker.\r\nEn  utbyggnad  av  vindkraften  bör  därför  ske  på\r\nvindkraftens  egna  meriter och inte  med  hjälp  av\r\nlöpande  driftssubventioner.   På   sikt   blir  det\r\nohållbart   att   ha   en   allt   större  andel  av\r\nenergiproduktionen  som  är beroende av  stöd  eller\r\nkvoter  för  att  leverera  el.  Vindkraften  måste,\r\nliksom   övrig   elproduktion,   bära    sina   egna\r\nproduktionskostnader.   Vi   anser  därför  att   de\r\nsubventioner som finns för vindkraften  dels  direkt\r\nvia  statsbudgeten,  dels  från  konsumenterna genom\r\nelcertifikatssystemet bör avskaffas.  Riksdagen  bör\r\näven    besluta    att   avskaffa   det   nationella\r\nplaneringsmål för vindkraft  som införts. Etablering\r\nav  vindkraft skall inte heller  främjas  genom  att\r\nvissa  områden  hävdas  som riksintressen. Såväl det\r\nnationella planeringsmålet  som arbetet med att utse\r\nområden   av  riksintresse  för  elproduktion   från\r\nvindkraft hör  hemma  i  ett planekonomiskt samhälle\r\nsom vi inte vill ha.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan   sagda  tillstyrks\r\nmotionerna  2004/05:N348  (m) och 2004/05:N390  (m).\r\nDet sagda ligger även i linje  med  vad som anförs i\r\nmotion  2004/05:N250 (m) som kan anses  tillgodosedd\r\noch avstyrks.  Övriga  här  aktuella motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n18.Vindkraft (punkt 11)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation  18.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  delvis motionerna  2004/05:N329\r\noch 2004/05:N380 och avslår  motionerna 2004/05:N214\r\nyrkandena   1  och  2,  2004/05:N250,   2004/05:N348\r\nyrkandena 9 och  10 och 2004/05:N390 yrkandena 1, 2,\r\n6 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är min mening  att  energisystemet måste genomgå\r\nen total omställning till  elproduktion  baserad  på\r\nförnybara energislag. Vindkraften har en viktig roll\r\natt  fylla  när  det gäller att ersätta elproduktion\r\nbaserad på kärnkraft och fossila bränslen. Jag anser\r\ndärför att vindkraften  måste ges stabila ekonomiska\r\nförutsättningar,  genom elcertifikatssystemet  eller\r\npå annat sätt, så att byggandet av vindkraftverk kan\r\nta fart i Sverige.\r\n\r\nMed nuvarande elcertifikatspriser  är  det lönsamt\r\natt bygga vindkraftverk. Trots detta byggs  det inte\r\nsärskilt mycket ny vindkraft. Detta beror delvis  på\r\natt  certifikaten  bara  sträcker  sig  fram till år\r\n2010, varför det råder en stor osäkerhet om framtida\r\npriser. Elcertifikatssystemet saboteras dessutom  av\r\natt   flera   kraftproducenter,  däribland  statliga\r\nVattenfall AB,  valt  att betala böter i stället för\r\natt    köpa    elcertifikat.     En    översyn    av\r\nelcertifikatssystemet pågår för närvarande  och  jag\r\nförordar  en kraftig höjning av bötesbeloppet och en\r\nförlängning    av   certifikatssystemet   med   ökad\r\nkvotplikt efter  år  2010  för  att  avvärja  nämnda\r\nproblem.\r\nVindkraften  är  inte  bara  beroende  av  stabila\r\nekonomiska  förutsättningar.  Ett  minst  lika stort\r\nproblem     är    långa    handläggningstider    och\r\noförutsägbara  resultat  av planprocessen. Jag anser\r\ndärför att det skyndsamt bör  utredas  vad  som  kan\r\ngöras  för  att  få  en  snabbare,  enklare  och mer\r\nförutsägbar  prövning  utan  att  detta  går ut över\r\nnatur-  och  kulturvårdsintressen  och de närboendes\r\nrättigheter.\r\nJag  anser  även  att  ett  kompetenscentrum   för\r\nvindkraft  bör  inrättas. Detta kompetenscentrum bör\r\nbistå med fackkompetens  inom plan-, bygg-, energi-,\r\nmiljö-,  naturvårds-  och kulturminnesvårdsområdena.\r\nDet  är lämpligt att centrumet  lokaliseras  vid  en\r\nhögskola   för   att   därigenom   kunna  nyttiggöra\r\nhögskolekompetens på området. Sådan  kompetens finns\r\nbl.a. på Gotlands högskola.\r\nRiksdagen  bör  genom ett tillkännagivande  anmoda\r\nregeringen att agera  i  enlighet  med  vad  som här\r\nförordas.  Därmed  blir motionerna 2004/05:N329  (s)\r\noch 2004/05:N380 (c) tillgodosedda.\r\n\r\n19.Torv (punkt 12)\r\n\r\nav  Per Bill (m),  Ingegerd  Saarinen  (mp),  Eva\r\nFlyborg   (fp),   Ulla   Löfgren   (m),   Krister\r\nHammarbergh (m) och Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  som anförs  i  reservation  19.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:N307 yrkande 7 och\r\navslår motion 2004/05:N299.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är vår uppfattning att torven inte bör behandlas\r\nsom ett förnybart  bränsle.  Torv  är  ett  fossilt,\r\nkoldioxidemitterande bränsle, och klassificeras  som\r\nett sådant av såväl EU som OECD och FN:s klimatpanel\r\n(IPCC).  Av denna anledning bör torven behandlas som\r\nett fossilt  bränsle. Om dagens särbehandling, genom\r\nelcertifikat och  koldioxid-  och  energiskatter, av\r\ntorven upphör kommer torven, enligt vår mening, till\r\nallra största delen att ersättas med biobränslen.\r\n\r\nRiksdagen  bör, med hänvisning till  det  anförda,\r\ngenom  ett  uttalande   tydliggöra  sin  mening  för\r\nregeringen att torv framgent skall behandlas som ett\r\nfossilt bränsle vad gäller  såväl  elcertifikat  som\r\nenergi-  och koldioxidbeskattning. Därmed tillstyrks\r\nmotion 2004/05:N307 (mp) i berörd del.\r\n\r\n20.Solenergi (punkt 13, motiveringen)\r\n\r\nav Per  Bill  (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Krister Hammarbergh  (m)  och  Hans  Backman\r\n(fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är vår uppfattning att statsmakterna bör stödja\r\nforskning  och  utveckling på energiområdet. Sverige\r\nhar en framskjuten position vad gäller forskning och\r\nutveckling  rörande  solcellsbaserade  energisystem.\r\nDenna position  bör  tillvaratas.  Vi  motsätter oss\r\ndock   omfattande   statliga   bidrag   som  löpande\r\nsubventioner  till gammal, befintlig teknik.  Enligt\r\nvår mening finns  det  heller  inga skäl att behålla\r\nstora subventionssystem för produktion  av  viss el,\r\nvare   sig   i   form   av  traditionella  stöd  via\r\nstatsbudgeten eller genom tvingande subventioner via\r\nelcertifikat.\r\n\r\nMed   anledning   av  vad  som   sägs   i   motion\r\n2004/05:N441 (mp) vill  vi  uttrycka  vår  åsikt att\r\nprioriteringar  mellan  olika områden i första  hand\r\nskall  avgöras  av  ansvarig  myndighet  utifrån  de\r\növergripande riktlinjer som riksdagen fastställer.\r\nMed  det  anförda  avstyrks  samtliga  motioner  i\r\nberörda delar.\r\n\r\n21.Solenergi (punkt 13, motiveringen)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvenska forskare intar  en  tätposition  vad  gäller\r\nforskning   och   utveckling   av   solcellsbaserade\r\nenergisystem, och den forskning kring och utveckling\r\nav   kompletta   komponentsystem  som  bedrivs   vid\r\nÅngström Solar Center vid Uppsala universitet bedöms\r\nvara världsledande.  Denna  position anser jag måste\r\ntillvaratas.\r\n\r\nSolcellsel bedöms kunna svara  för 5 % av Sveriges\r\nelkonsumtion om drygt tio år. Internationellt satsas\r\nstora  summar på solcellsproduktion,  både  när  det\r\ngäller den  konventionella tekniken och på forskning\r\nför att ta fram  ny  teknik.  Som  redogjorts  för i\r\nKristdemokraternas  kommittémotion  2004/05:N410  är\r\nsolcellsel  en viktig framtida energikälla i ett mer\r\ndecentraliserat  och  småskaligt energisystem än det\r\nvi   har   i   dag.   Av   nämnda    skäl   förordar\r\nKristdemokraterna att ett särskilt anslag  till stöd\r\nför   forskning  och  utveckling  av  solcells-  och\r\nvätgasbaserade  energisystem  införs. Dessa tekniker\r\nkan komma att bli mycket viktiga  när det gäller den\r\nframtida energiförsörjningen. De krav som framförs i\r\nhär aktuella motioner kan jag emellertid inte ställa\r\nmig bakom.\r\nMed det anförda avstyrks samtliga  här  behandlade\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\n22.Solenergi (punkt 13)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  22. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:N298 yrkande 1\r\noch  2004/05:N307  yrkandena  14  och  15 och avslår\r\nmotion 2004/05:N441.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSolenergins   stora   potential   när   det   gäller\r\nenergiförsörjningen     och     omställningen     av\r\nenergisystemet behöver tillvaratas.\r\n\r\nSolvärme är en strategisk teknik som även framgent\r\nbehöver statligt stöd. Det är därför positivt att en\r\nförlängning  av  det stöd som för närvarande ges har\r\nföreslagits  i  budgetpropositionen.  Stödet  syftar\r\ndels till att främja  användningen av solvärmeteknik\r\nför uppvärmning av bostäder,  dels  till  att främja\r\nutvecklingen av mer kostnadseffektiv solvärmeteknik.\r\nEnligt  nuvarande  bestämmelser  får  det  stöd  som\r\nlämnas till en och samma fastighet uppgå till  högst\r\n250 000  kr.  Det  är emellertid min uppfattning att\r\nstorskalig solvärme  missgynnas  genom  att det inte\r\ngår  att  söka  bidrag  över  det  angivna beloppet.\r\nSolvärme kan framför allt bli av betydelse genom mer\r\nstorskaliga tillämpningar, dvs. för  fjärrvärme  och\r\nliknande.  Större  anläggningar behöver därför också\r\nstöd, även om de inte  kan  erhålla  lika mycket per\r\nkilowattimme  och  år  som den småskaliga  solvärmen\r\nfår.  I  likhet  med  vad  som   framförs  i  motion\r\n2004/05:N307  (mp)  bör  riksdagen därför  göra  ett\r\nuttalande   om  att  solvärmestödet   vid   lämpligt\r\ntillfälle utvidgas  till  att  gälla även storskalig\r\nsolvärme genom att det maximala bidraget per projekt\r\nhöjs från dagens nivå.\r\nDärtill anser jag att regeringen  bör tillsätta en\r\nsolvärmeutredning med uppgiften att föreslå åtgärder\r\nsom  leder  till  en  snabbare  och  mer  långsiktig\r\nutbyggnad av solvärmen i Sverige. Utredningen  skall\r\nbl.a.  hämta  intryck  från  det  arbete  som görs i\r\nÖsterrike och Tyskland på detta område.\r\nSlutligen  avstyrker  jag  av budgettekniska  skäl\r\nyrkandet   i   motion  2004/05:N441   (mp)   rörande\r\nforskningen vid Ångström Solar Center.\r\nMed  hänvisning   till   det   anförda  tillstyrks\r\nmotionerna 2004/05:N298 (mp) och 2004/05:N307 (mp) i\r\nberörda   delar   medan  motion  2004/05:N441   (mp)\r\navstyrks.\r\n\r\n23.Värmepumpar (punkt 14)\r\n\r\nav Per Bill (m),  Eva  Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Krister Hammarbergh  (m)  och  Hans  Backman\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  som anförs  i  reservation  23.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen   delvis   motion   2004/05:N347\r\nyrkande 1 och avslår motion 2004/05:N322.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet värmepumpar i det svenska energisystemet har\r\nunder flera år ökat markant. Bara under årets första\r\nnio  månader  har  antalet  värmepumpar  i  Sverige,\r\nbaserat  på  försäljningssiffrorna,  ökat  med drygt\r\n10 %. Denna strukturella förändring kan, som  vi ser\r\ndet,  få  konsekvenser  för  effektförbrukningen vid\r\nelförbrukningstoppar  i  samband  med  mycket  kallt\r\nväder.  Värmepumparna dimensioneras  för  att  klara\r\nhusets   värmebehov    under    större    delen   av\r\neldningssäsongen, men de klarar inte att täcka  hela\r\nvärmebehovet  under de kallaste dygnen. Värmebehovet\r\nmåste då täckas av tillsatsenergi, vanligen genom en\r\nelpatron som finns installerad i systemet.\r\n\r\n\r\nSom tidigare redovisats har Svenska kraftnät\r\npåpekat att nettoeffekten på den totala\r\nenergianvändningen vid kall väderlek av den\r\nökande användningen av värmepumpar inte är\r\nklarlagd. Detta uppfattar vi som ett\r\nproblem. Riksdagen bör därför, genom ett\r\nuttalande, anmoda regeringen att vidta\r\nlämpliga åtgärder för att tillse att dessa\r\noklarheter undanröjs. Det sagda ligger\r\ndelvis i linje med vad som anförs i motion\r\n2004/05:N347 (mp) i här berörd del som\r\ndärmed kan anses tillgodosedd och den\r\ntillstyrks. Motion 2004/05:N322 (v)\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\n24.Värmepumpar (punkt 14)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation  24.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:N347 yrkande 1 och\r\navslår motion 2004/05:N322.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMarknaden för värmepumpar har  under de senaste åren\r\nväxt  explosionsartat.  Jag  anser  att  den  snabba\r\nexpansionen av användningen av värmepumpar sker utan\r\natt  nödvändiga  kunskaper  om effekterna  av  detta\r\nfinns.   En   utredning  därom  anser   jag   därför\r\nnödvändig.\r\n\r\nI många fall  leder installationen av en värmepump\r\ntill en betydande  energibesparing. I andra fall kan\r\neffekten  bli  den  motsatta  och  förbrukningen  av\r\nmiljöskadlig energi kan  även  öka.  Det  finns  ett\r\nantal  frågor som kräver en närmare analys. Jag vill\r\ni detta sammanhang nämna följande.\r\nSom energikälla  för  värmepumpen  används  i  dag\r\nuteslutande  el.  Det  betyder att vid övergång från\r\noljepanna  till  värmepump   sker   i  praktiken  en\r\nkonvertering till eluppvärmning. Detta  står i strid\r\nmot  intentionerna i den förda energipolitiken,  där\r\nminskad elanvändning utgör en viktig del.\r\nEn omfattande installation av värmepumpar kan även\r\nbidra   till  att  utbyggnaden  av  fjärrvärme  till\r\nvillaområden försvåras.\r\nInstallationen   av   värmepumpar   kan   även  ha\r\nmiljöeffekter som  i dag inte är klarlagda. Det  kan\r\nt.ex.  handla  om  effekterna på grundvattenföringen\r\noch grundvattenkvaliteten.\r\nDet  i mina ögon allvarligaste  problemet  är  det\r\nkvarstående  och  delvis  förstärkta effektproblemet\r\nsom värmepumparna kan bidra till. För att hålla nere\r\ninvesteringskostnaderna dimensioneras  värmepumparna\r\nför att klara 80-90 % av värmebehovet och 50-60 % av\r\neffektbehovet. Det innebär att värmepumpen kan klara\r\nhela   husets  värmebehov  under  större  delen   av\r\neldningssäsongen,  men  att  den  under  de kallaste\r\ndygnen  inte  klarar av att täcka hela värmebehovet.\r\nVärmebehovet  måste  då  täckas  av  tillsatsenergi,\r\nvanligen genom  en  elpatron som finns installerad i\r\nsystemet.   Att   värmepumparna   inte   klarar   av\r\nenergiförsörjningen   vid   effekttoppar  får  flera\r\nallvarliga  konsekvenser såsom  ett  ökat  behov  av\r\nelproduktion  på marginalen (ofta kolkondens), lägre\r\nsystemverkningsgrad och problem i de lokala elnäten.\r\nÄven   Svenska    kraftnät   har,   som   tidigare\r\nredovisats, påpekat att  nettoeffekten på den totala\r\nenergiförbrukningen vid kall  väderlek av den ökande\r\nanvändningen av värmepumpar inte är klarlagd.\r\nMed  hänvisning till det sagda  föreslår  jag  att\r\nriksdagen, med bifall till motion 2004/05:N347 (mp),\r\ntillkännager  för  regeringen som sin mening vad som\r\novan anförts.\r\n\r\n25.Etanolproduktion (punkt 15, motiveringen)\r\n\r\nav Per Bill (m),  Eva  Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Krister Hammarbergh  (m)  och  Hans  Backman\r\n(fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI    de    här   aktuella   motionerna   efterfrågas\r\nriksdagsuttalanden  om  vikten av fortsatt forskning\r\noch   praktisk   tillämpning    av    energi-    och\r\ndrivmedelsframställning ur spannmål och skogsråvara.\r\nMed  anledning  av  dessa  motioner  vill  vi anföra\r\nföljande.      Energiforskningen      måste     vara\r\ninternationellt     gångbar    och    professionellt\r\nutvärderad. Det betyder  att  ideologiskt motiverade\r\nprojekt,    såsom    bl.a.   etanolforskning,    bör\r\nnedprioriteras.        Prioriteringarna         inom\r\nenergiforskningen ska styras av forskarsamhället och\r\ninte  av  politiska  nycker.  Fokus  måste  vara  på\r\nenergiformer  som  är miljömässigt gynnsamma och som\r\nkan förväntas bli kommersiellt gångbara.\r\n\r\nNär det gäller frågan om etablering eller fortsatt\r\ndrift av fabriker för  produktion  av  bioetanol  är\r\ndetta i första hand en fråga för näringslivet att ta\r\nställning  till.  Det  stöd  som Sverige kan ge till\r\ninhemsk produktion av biodrivmedel  måste  följa  de\r\nregler   som   finns   för  statligt  stöd  och  för\r\ninternationell   handel,  däribland   EG-föredragets\r\nregler kring statligt stöd.\r\nMed det sagda avstyrks  samtliga  i  detta avsnitt\r\nbehandlade motioner i berörda delar.\r\n\r\n26.Etanolproduktion (punkt 15)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  15\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  26. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:MJ370  yrkande\r\n8  och  2004/05:N363 yrkande 1 och avslår motionerna\r\n2004/05:N243 och 2004/05:N363 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser  -  i  likhet  med vad som anförs i motion\r\n2004/05:MJ370 (c) - att det  krävs  en  satsning  på\r\nforskning  och  utveckling  för  att  visa  vägen  i\r\nomställningen  till ett hållbart transportsystem. De\r\nalternativa fordonsbränslena och tekniken på området\r\nligger fortfarande  bara  i  startgroparna  och  det\r\nfinns en enorm marknad för förnybara fordonsbränslen\r\noch  den teknikomställning som krävs i fordonen. När\r\ndet gäller  t.ex.  etanol ligger Sverige redan långt\r\nframme och denna position  bör  behållas.  Den stora\r\nimport av etanol som i dag sker visar att det  finns\r\nen  stor  efterfrågan  och  därmed  en potential för\r\nytterligare    satsningar   på   anläggningar    som\r\nframställer      etanol.       Potentialen       för\r\netanoltillverkning   i   Sverige   är,   enligt  min\r\nbedömning,   fem   gånger   så   stor   som   dagens\r\ntillverkning.  Jag  menar därför att det finns behov\r\nav ytterligare fem fabriker  för etanolframställning\r\nur    spannmål,    dvs.    en    fabrik   i    varje\r\nspannmålsdistrikt. Därtill behövs  även anläggningar\r\nför etanolframställning ur cellulosa.\r\n\r\nDet sagda ligger även i linje med vad som anförs i\r\nmotion 2004/05:N363 (c) som därmed i allt väsentligt\r\ntillstyrks. Motion 2004/05:N243 (s) avstyrks.\r\n\r\n27.Etanolproduktion (punkt 15, motiveringen)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI    de    här   aktuella   motionerna   efterfrågas\r\nriksdagsuttalanden  om  vikten av fortsatt forskning\r\noch   praktisk   tillämpning    av    energi-    och\r\ndrivmedelsframställning ur spannmål och skogsråvara.\r\nMed  anledning  av  dessa  motioner  vill jag anföra\r\nföljande.  De  prioriteringar  som  regeringen   och\r\nberörda   myndigheter   gör   på  detta  område  bör\r\nkompletteras.  Det  är min uppfattning  att  det  är\r\nnödvändigt att prioritera  forskningsinsatser  kring\r\nalternativa  drivmedel  så  att inte de mest lovande\r\nforskningsområdena,          som          exempelvis\r\nsyntesgasproduktion,   försummas.   Produktion    av\r\nsyntesgas   ur   biomassa   och   olika   typer   av\r\nrestprodukter är en teknik som har en stor potential\r\nför framtiden.\r\n\r\nJag   vill   i  detta  sammanhang  erinra  om  den\r\ngemensamma  strategirapport   om   introduktion   av\r\nbiodrivmedel     på     marknaden     som    Statens\r\nenergimyndighet,    Vägverket    och    Verket   för\r\ninnovationssystem     (Vinnova)     lämnade     till\r\nNäringsdepartementet   i   början  av  år  2002  med\r\nrekommendationer om insatser  på  drivmedelsområdet.\r\nBland  de  förslag  som  myndighetsgruppen  framlagt\r\nfinns   rekommendationer   om    en    satsning   på\r\ndrivmedelsproduktion via syntesgas. Enligt  vad  som\r\nsägs      i      rapporten     behöver     nuvarande\r\nforskningsinsatser    på    alternativa    drivmedel\r\nkompletteras   bl.a.   med   en   syntesgassatsning.\r\nSatsningen     bör     omfatta     teknikutveckling,\r\ndemonstration    och    fullskaleanläggningar    för\r\nförgasning av biomassa.\r\nMed det anförda avstyrks  samtliga i detta avsnitt\r\nbehandlade motioner i berörda delar.\r\n\r\n28.Statens energimyndighet (punkt 16)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg  (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Krister  Hammarbergh  (m)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservation 28.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:N375 yrkande 4 och 2004/05:N405 yrkande\r\n10 och avslår motion 2004/05:N307 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStatens       energimyndighet       är       central\r\nförvaltningsmyndighet  för frågor om användning  och\r\ntillförsel  av energi. Energimyndigheten  har  sedan\r\nden  bildades  år  1998  varit  nätmyndighet  enligt\r\nellagen  med  tillsynsansvar  över  monopoldelen  av\r\nelmarknaden,   dvs.   nätverksamheten.   Myndigheten\r\nutövar även tillsyn över naturgasmarknaderna  enligt\r\nnaturgaslagen.  Energimyndigheten  skall även bevaka\r\noch   analysera  elmarknaden  samt  ha  rollen   som\r\nexpertmyndighet avseende elhandelsfrågor.\r\n\r\nEnligt  vår  uppfattning  kräver en väl fungerande\r\nelmarknad, förutom konkurrens  i handel med el, även\r\nen   effektiv   och   tillförlitlig   nätverksamhet.\r\nEftersom nätverksamheten inte är konkurrensutsatt är\r\ndet  av avgörande betydelse att en effektiv  tillsyn\r\nav  denna   verksamhet  fungerar.  Hushållskundernas\r\ntotala elpris  består,  grovt  sett, av en tredjedel\r\nvardera  av nätavgift, elpris och  skatter.  Det  är\r\nsåledes endast  en  tredjedel av det totala elpriset\r\nför en konsument som är utsatt för konkurrens, medan\r\nden tredjedel som avser  nätavgifter  bestäms  av en\r\nmonopolist.    Energimyndigheten    har    i    sitt\r\nhittillsvarande tillsynsarbete varit alltför passiv.\r\nMyndighetens  tillsyn av nätföretagen måste skärpas,\r\noch regeringen bör ge myndigheten befogenhet att, om\r\nså erfordras, vidta tvingande åtgärder.\r\nVår uppfattning  förstärks  ytterligare  genom den\r\nrapport  Statskontoret  presenterade hösten 2003  om\r\neffektivare tillsyn över  energimarknaderna.  Enligt\r\ndenna  rapport har tillsynsuppgifterna inte haft  en\r\ntillräckligt stark ställning inom Energimyndigheten.\r\nDetta ser  vi  som  mycket  allvarsamt.  I rapporten\r\nföreslås   även   inrättandet   av   en   fristående\r\ntillsynsmyndighet.  Vi  anser  att  denna fråga  bör\r\növervägas.\r\nÄven  när det gäller de konkurrensutsatta  delarna\r\npå energimarknaderna - produktion och försäljning av\r\nenergi -  finns  det vissa problem. Konkurrensverket\r\nhar bl.a. pekat på  att korsägandet av kärnkraftverk\r\nkan  vara  ett  potentiell   problem.   Vidare   har\r\nKonkurrensverket     påtalat    andra    potentiella\r\nkonkurrensproblem bl.a.  när det gäller otillräcklig\r\nseparering  av  nätverksamhet,  fjärrvärmeproduktion\r\nm.m. och försäljning  av el. Vi anser därför att det\r\nockså finns skäl att skärpa  konkurrensövervakningen\r\ninom energisektorn.\r\nRiksdagen  bör  genom ett tillkännagivande  anmoda\r\nregeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad som\r\nhär   förordas.   Därmed    tillstyrks    motionerna\r\n2004/05:N375  (m)  och  2004/05:N405  (m)  i berörda\r\ndelar.  Motion  2004/05:  N307  (mp) avstyrks i  här\r\nberörd del.\r\n\r\n29.Statens energimyndighet (punkt 16)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  16\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation  29.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motion 2004/05:N307  yrkande  17\r\noch avslår  motionerna  2004/05:N375  yrkande  4 och\r\n2004/05:N405 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet    är    min    uppfattning    att   effektivare\r\nenergianvändning är en förutsättning  för  ekologisk\r\nhållbarhet.   För  att  uppnå  energieffektivisering\r\nbehövs  en  aktiv   statlig  politik.  Genom  aktiva\r\ninsatser kan nya produkter  komma  ut  på marknaden,\r\nredan   befintliga   produkter   få   ett   snabbare\r\nmarknadsgenombrott,   kunskap   spridas   och  olika\r\nmarknadsbarriärer genombrytas.\r\n\r\nHuvudansvaret   för   statens   insatser   rörande\r\nenergieffektivisering     har    i    dag    Statens\r\nenergimyndighet. Myndigheten  har  detta uppdrag som\r\nen av många uppgifter. Därtill ansvarar  myndigheten\r\nför    bl.a.    övervakning    och    utredning   av\r\nenergimarknader  samt finansiering av forskning  och\r\nutveckling      rörande      energitillförselteknik.\r\nErfarenheten visar  att  det kan vara svårt ha många\r\noch delvis motsatta intressen  under  samma tak. Jag\r\nmenar  därför  att en ny myndighet bör inrättas  som\r\nenbart ägnar sig  åt  energieffektivisering. Den nya\r\nmyndighetens huvuduppgift  bör  vara  att åstadkomma\r\nenergieffektivisering           genom          aktiv\r\nmarknadsbearbetning.  Genom att göra  en  åtskillnad\r\nmellan     de     två     perspektiven     -     det\r\ntillförselorienterade och det användningsorienterade\r\n-  kan  inombyråkratiskt  kompromissande   undvikas.\r\nDärigenom     får     statsmakterna    ett    bättre\r\nbeslutsunderlag.\r\nSom  anförs  i  motion 2004/05:N307  (mp)  är  det\r\nMiljöpartiets uppfattning  att den nya myndighet för\r\nenergieffektivisering  som  vi   förordar  bör  vara\r\nunderställd   Miljödepartementet.  Det   är   därför\r\nglädjande att se att regeringen delvis har hörsammat\r\ndetta krav, vilket  återspeglas i den omorganisation\r\nsom genomförts inom Regeringskansliet  under  hösten\r\n2004.  Enligt  min  uppfattning räcker det dock inte\r\nmed  detta  utan frågorna  om  energieffektivisering\r\nmåste  i  enlighet  med  de  argument  som  jag  här\r\nredovisat   särskiljas   från   de   uppgifter   som\r\nEnergimyndigheten har i övrigt. Riksdagen bör därför\r\ngöra   ett  uttalande   för   att   tydliggöra   sin\r\nuppfattning för regeringen i denna fråga.\r\nMed det anförda tillstyrks nämnda motion i berörda\r\ndelar. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n30.Svenska kraftnäts investeringsplan\r\n(punkt 17)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som anförs i reservation 30.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:N307 yrkande 10 och 2004/05:N350\r\nyrkandena 1 och 2 och bifaller delvis\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 21 punkt 9\r\noch motion 2004/05:N389.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser - i likhet med vad som anförs i motionerna\r\n2004/05:N307   (mp)  och  2004/05:N350  (mp)  -  att\r\nriksdagen  inte kan  godkänna  byggandet  av  en  ny\r\nlikströmskabel mellan Sverige och Finland. Byggandet\r\nav denna kabel skall i första hand ses som en svensk\r\nsubvention till finsk kärnkraft.\r\n\r\nEnligt min  mening behövs inte denna kabel för att\r\nuppfylla några svenska behov. Den är däremot av stor\r\nvikt  för  den planerade  nya  kärnkraftsreaktorn  i\r\nFinland, och  byggandet av kabeln kan ses som intimt\r\nsammankopplat med  byggandet av den finska reaktorn.\r\nNär  den  finska  reaktorn  drabbas  av  snabbstopp,\r\nvilket kommer att inträffa  kanske  en  gång per år,\r\nkommer  det  finska  nätet  att utsättas för  mycket\r\nstora  påfrestningar.  Reservkraft   kommer  då  att\r\nbehövas  snabbt, och den skall då tas från  Sverige.\r\nNär reaktorn å andra sidan är i drift kommer den att\r\ngenerera ett  väldigt stort tillskott av el som inte\r\nalltid  kommer  att   motsvaras   av  efterfrågan  i\r\nFinland. Då skall Sverige, via den planerade kabeln,\r\nta hand om överskottet.\r\nKabeln  är  även  en dålig affär för  Sverige  och\r\nkostnaderna om 2 miljarder  kronor för dess byggande\r\nkommer att få betalas av de svenska elkonsumenterna,\r\ninklusive den elintensiva industrin,  som kommer att\r\nfå högre nätavgifter.\r\nDen information som Svenska kraftnät  lämnat inför\r\nutskottet bekräftar dessa farhågor.\r\nI perspektivet av en framtida kärnkraftsavveckling\r\ni  Sverige  är  det helt bakvänt att ersätta  svensk\r\nkärnkraft med finsk kärnkraft. I stället bör Sverige\r\nsatsa på att bygga ut bio- och vindkraft.\r\nRiksdagen  bör  därför,  med  bifall  till  nämnda\r\nmotioner,      godkänna       Svenska      kraftnäts\r\ninvesteringsplan  för åren 2005-2007,  med  undantag\r\nför   den   del  som  omfattar   byggandet   av   en\r\nlikströmskabel   mellan  Sverige  och  Finland.  Med\r\nbifall till dessa  motioner  bör riksdagen även göra\r\nett   uttalande   med   innebörden   att    en    ny\r\nlikströmskabel mellan Sverige och Finland inte skall\r\nbyggas.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Mål för användningen av biodrivmedel och\r\nandra förnybara drivmedel (punkt 2)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nJag   vill   i   detta  sammanhang   framhålla   min\r\nuppfattning  att  det   är   en   nackdel  att,  som\r\nregeringen i detta fall gör, bryta  ut  ett  enskilt\r\nmål  och  inte behandla det i ett större sammanhang.\r\nFör att möjliggöra  för riksdagen att göra en samlad\r\nbedömning hade det varit  att  föredra  om detta mål\r\nförelagts  riksdagen tillsammans med den proposition\r\nrörande  Sveriges   klimatpolitik   som   regeringen\r\naviserat under våren 2005.\r\n\r\n\r\n2. Vissa övriga frågor rörande kärnkraft (punkt\r\n8)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nNär  det  gäller  effekthöjningar  vid kärnkraftverk\r\nvill jag tydliggöra min inställning.  De  planer som\r\nkraftindustrin  har när de gäller uppgraderingar  av\r\nkärnkraftsreaktorerna  kan komma att innebära att vi\r\nhar mer kärnkraft år 2010  än när kärnkraften ansågs\r\nfärdigutbyggd år 1986. Den effektutbyggnad  som  kan\r\nske  är  av  två  slag. Det ena innebär att man inte\r\nhöjer  reaktoreffekten   utan   bara   använder  den\r\neffektivare, genom effektivare generator, turbin och\r\nvärmeväxlare.   Detta   innebär  en  investering   i\r\nkärnkraft och ett ökat kärnkraftsberoende. Det andra\r\nslaget    av   effekthöjning,    en    höjning    av\r\nreaktoreffekten,  är  än mer problematiskt. En sådan\r\nhöjning innebär att mer  uran  måste brytas, att mer\r\navfall bildas och att reaktorn även  blir farligare.\r\nVid  en  olycka kan mer radioaktivitet spridas,  och\r\ntidsmarginalen  från ett rörbrott till en härdsmälta\r\nblir mindre. Regeringen måste därför tydligt markera\r\natt   den   avser   att    avvisa   alla   krav   på\r\neffekthöjningar, så att kraftbolagen  slutar planera\r\nför effektutbyggnader.\r\n\r\n\r\n3. Solenergi (punkt 13)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nNär det gäller vad som anförs i motion  2004/05:N441\r\n(mp)  delar jag de synpunkter som där framförs.  Den\r\nforskning  som  bedrivs vid Ångström Solar Center är\r\nvärldsledande  och   måste   prioriteras.   Om   jag\r\nemellertid  skulle  tillstyrka  motionen  skulle jag\r\navvika  från  den budgetöverenskommelse som träffats\r\nmellan     den    socialdemokratiska     regeringen,\r\nMiljöpartiet  och  Vänsterpartiet  för  år  2005, då\r\nmotionen rör anslagen för nästkommande år. Av  detta\r\nskäl är jag nödd och tvungen att avstyrka den.\r\n\r\n\r\n4. Värmepumpar (punkt 14)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nMed   anledning   av   vad  som  förordas  i  motion\r\n2004/05:N322 (v) rörande  åtgärder  för  att  främja\r\nbergvärme  och  vad  utskottet  anfört i denna fråga\r\nvill   jag   framhålla  att  jag  är  positiv   till\r\ninvesteringsbidrag  riktade  till villaägare för att\r\nfå  dem  att  byta  bort  direktverkande   el.   Som\r\nKristdemokraterna har redogjort för i kommittémotion\r\n2004/05:N410   tar  uppvärmningen  av  bostäder  och\r\nlokaler i anspråk  en alltför stor del av den el som\r\nkonsumeras  i  Sverige.   Såväl   samhället  som  de\r\nenskilda  hushållen är sårbara på grund  av  att  så\r\nmånga använder direktverkande el för uppvärmning. Av\r\ndetta skäl  förordar Kristdemokraterna införandet av\r\nett stöd till  villaägare för att underlätta för dem\r\natt  byta  bort  direktverkande   el.  Enligt  detta\r\nförslag skall det statliga bidraget  uppgå till 15 %\r\nav    investeringskostnaden   i   ett   nytt   eller\r\nkompletterande  uppvärmningssystem  för husägare med\r\ndirektverkande el som enda energikälla. Det statliga\r\nbidraget  får  dock  inte  överstiga 15 000  kr  per\r\nvilla.\r\n\r\n\r\n5. Svenska kraftnäts investeringsplan (punkt\r\n17)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg  (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m), Krister  Hammarbergh  (m)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker   i   betänkandet   Svenska\r\nkraftnäts investeringsplan,  inklusive  den  del som\r\nrör byggandet av en ny likströmskabel mellan Sverige\r\noch  Finland.  Vi vill i detta sammanhang tydliggöra\r\nvår uppfattning  i  denna  fråga  när det gäller den\r\nsvenska regeringens agerande. Den socialdemokratiska\r\nregeringen  har,  tillsammans med sina  stödpartier,\r\ndeklarerat att den avser att stänga Barsebäcks andra\r\nreaktor redan under  nästa år. Därmed kommer Sverige\r\natt  tvingas  att  importera  ytterligare  kol-  och\r\noljekraft från Tyskland,  Danmark  och  Polen  samt,\r\nframgent,  kärnkraft från den planerade nya reaktorn\r\ni Finland. Att  regeringen  samtidigt  som  den vill\r\navveckla  fungerande svensk kärnkraft möjliggör  för\r\nen ökad import  av  el  från  den  planerade  finska\r\nkärnkraftsreaktorn   är  i  våra  ögon  ett  tydligt\r\nexempel   på  den  dubbelmoral   som   den   svenska\r\nregeringen besitter.\r\n\r\n\r\n6. Svenska kraftnäts investeringsplan (punkt\r\n17)\r\n\r\nav Lennart Beijer (v).\r\n\r\nUtskottet har tillstyrkt regeringens förslag när det\r\ngäller  Svenska   kraftnäts   investeringsplan   för\r\nperioden  2005-2007,  inklusive den del som omfattar\r\nbyggandet av en ny likströmskabel mellan Sverige och\r\nFinland. Jag vill i detta  sammanhang tydliggöra min\r\nuppfattning i frågan. Från Vänsterpartiets  sida har\r\nvi,  vilket  framgår  av kommittémotion 2004/05:N389\r\n(v),   påpekat   att  vissa   omständigheter   kring\r\nbyggandet av nämnda likströmskabel varit oklara. Det\r\nhar  därför varit angeläget  att  utskottet  närmare\r\ngranskat  frågan. Som redogjorts för har företrädare\r\nför  Svenska  kraftnät  inför  utskottet  lämnat  en\r\nutförlig   redovisning   i   ärendet.   Det  är  min\r\nuppfattning  att  Svenska kraftnäts redogörelse  har\r\nrätat ut de förutvarande  oklarheterna  som funnits.\r\nEnligt den redovisning som lämnades finns  det flera\r\nskäl   till   att  stärka  överföringsförbindelserna\r\nmellan de nordiska  länderna. För det första minskar\r\ndet produktionskostnaderna  eftersom  den billigaste\r\nanläggningen kan utnyttjas. För det andra ger det en\r\nökad försörjningstrygghet, t.ex. under  torrår eller\r\nvid   stark   kyla.   För  det  tredje  stärker  det\r\ndriftsäkerheten i systemet.  För  det  fjärde skapar\r\ndet  bättre  förutsättningar  för  förnybar  energi,\r\nsärskilt för vindkraften.\r\n\r\nÖverföringen till Finland behöver,  oavsett  vilka\r\nenergislag som används, förstärkas. Redogörelsen har\r\nenligt    min    mening    således    klarlagt    de\r\nfrågeställningar  som tagits upp i nämnda motion. Av\r\ndenna anledning har  jag avstått från att tillstyrka\r\nmotionen.\r\n\r\n7. Avgifter inom Svenska kraftnäts verksamhet\r\n(punkt 19)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva  Flyborg (fp), Maria Larsson\r\n(kd), Ulla Löfgren (m),  Krister  Hammarbergh (m)\r\noch Hans Backman (fp).\r\n\r\nSom   tidigare  redogjorts  för  har  Riksrevisionen\r\ngenomfört  en granskning vad gäller statens uttag av\r\ntvingande avgifter.  Enligt denna granskning tar mer\r\nän 100 statliga myndigheter  tillsammans in drygt 11\r\nmiljarder  kronor i intäkter från  avgifter  som  är\r\ntvingande bl.a.  för  medborgare och företag. De som\r\nvill ta del av den statliga tjänsten har inget annat\r\nval än att betala en avgift  eftersom ingen annan än\r\nstaten tillhandahåller tjänsten. Riksrevisionen fann\r\natt  det råder många oklarheter  och  brister  kring\r\ntvingande     avgifter    och    konstaterade    att\r\navgiftsbelagd verksamhet inte följs upp och prövas i\r\nsamma    utsträckning     som     anslagsfinansierad\r\nverksamhet. Staten har i vissa fall  kunnat öka sina\r\nutgifter  utan  att  påverka  utgiftstaket.  Därtill\r\npåtalades  att  riksdagens  bemyndiganden  att  låta\r\nregeringen  och  myndigheter  besluta  om  tvingande\r\navgifter i vissa fall är oprecisa.  Dessa oklarheter\r\nser vi mycket allvarsamt på. När det  gäller Svenska\r\nkraftnät  har  Riksrevisionen  funnit dels  att  det\r\nfinns   oklarheter  beträffande  Svenska   kraftnäts\r\nnätavgifter  och  balansersättningar,  dels  att nya\r\ntvingande  avgifter  som införts inte har redovisats\r\nsom tvingande. De konstaterade  bristerna ser vi som\r\nanmärkningsvärda. De klarlägganden  som  föreslagits\r\nser   vi   som   angelägna,   varför  vi  tillstyrkt\r\npropositionen i denna del.\r\n\r\n\r\n8. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n(punkt 20)\r\n\r\nav  Per Bill (m), Ulla Löfgren  (m)  och  Krister\r\nHammarbergh (m).\r\n\r\nEn riksdagsmajoritet  bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister beslutade den 24\r\nnovember 2004 att fastställa ekonomiska ramar för de\r\nolika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en\r\nberäkning  av statens inkomster  avseende  år  2005.\r\nSamtidigt  fastställdes   utgiftstaket   för  staten\r\ninklusive   ålderspensionssystemet   vid  sidan   av\r\nstatsbudgeten för åren 2005 och 2006.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   har   i   partimotion\r\n2004/05:Fi231, med rubriken  En politik för  arbete,\r\noch  i kommittémotioner förordat en annan inriktning\r\nav den  ekonomiska  politiken  och  budgetpolitiken.\r\nVåra  förslag  syftar till att bryta bidragsberoende\r\noch utanförskap,  ge  fler  medborgare makt över den\r\negna vardagen samt trygga goda  statsfinanser och en\r\nlångsiktig finansiering av välfärden.  Vi vill satsa\r\npå   offentliga   kärnverksamheter   som   sjukvård,\r\nrättstrygghet   och   skola   i   stället   för   på\r\nbidragssystemen.\r\nVi  föreslår  en  växling  från  subventioner  och\r\nbidrag  till  omfattande  skattesänkningar för alla,\r\nfrämst  för  låg- och medelinkomsttagare.  Samtidigt\r\nvärnar vi de människor  som  är  i  störst  behov av\r\ngemensamma  insatser  och  som  har  små  eller inga\r\nmöjligheter att påverka sin egen situation.  Vi slår\r\nockså fast att det allmänna skall tillföras resurser\r\nför   att   på  ett  tillfredsställande  sätt  kunna\r\ngenomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.\r\nNär riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en\r\nannan inriktning  av  politiken  avstår  vi från att\r\ndelta    i    det    nu    aktuella    beslutet   om\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområdet 21.\r\nI det följande redovisar vi i korthet det moderata\r\nalternativet till politik inom utgiftsområde 21. Den\r\nanslagsfördelning   inom   utgiftsområdet   som   vi\r\nförordar  redovisas  i motion 2004/05:N375 (m)  samt\r\nframgår av bilaga 2. Våra principiella uppfattningar\r\nbeträffande   energipolitiken    framgår   av   våra\r\nreservationer  i  detta  betänkande,   bl.a.   under\r\nmomenten  Allmän  inriktning  av energipolitiken och\r\nKärnkraft. Synen på vilka anslag som bör anvisas för\r\nenergipolitiska ändamål bygger  på  de  principiella\r\nutgångspunkter  som  Moderata samlingspartiet  anser\r\nbör gälla för energipolitiken  och  som  framgår  av\r\nmotion   2004/05:N405   (m).   Sammanlagt   har   vi\r\nföreslagit  - med anförda motiveringar under berörda\r\nanslag i detta  betänkande  -  en minskning av ramen\r\nför utgiftsområde 21 Energi med 295 miljoner kronor.\r\n\r\n9. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n(punkt 20)\r\n\r\nav Eva Flyborg (fp) och Hans Backman (fp).\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas budgetförslag  för  år 2005\r\nåterfinns  i  partimotion  2004/05:232  (fp), vilken\r\ninleds med en beskrivning av Allians för Sverige och\r\nden  samsyn  som  ligger till grund för Folkpartiets\r\nekonomiska politik.  Partiet vill uppvärdera arbetet\r\noch anser att \"arbetslinjen\"  måste tillämpas på ett\r\ntydligare  sätt.  De sociala välfärdssystemen  skall\r\nvärnas  genom  att  överutnyttjande   och   missbruk\r\nstävjas. Det är vår övertygelse att 300 000 nya jobb\r\när  realistiskt  om våra förslag genomförs. När  det\r\ngäller  skatterna  anser   vi   att   det   allmänna\r\nskattetrycket  skall  pressas  ned, men inte på  ett\r\nsådant  sätt  att  statsfinanserna   eller   viktiga\r\nvälfärdsvärden riskeras. Vidare behövs åtgärder  som\r\nsyftar  till  att  stärka  Sveriges konkurrenskraft,\r\nhejda avindustrialiseringen,  vända  företagsflykten\r\noch  locka  kvalificerade  arbeten att stanna  eller\r\nkomma till Sverige.\r\n\r\nFolkpartiets   förslag   till    utgiftsram    för\r\nutgiftsområde    21    Energi    har   avvisats   av\r\nfinansutskottet i budgetprocessens  första  steg. Då\r\nvårt   budgetförslag   är  en  helhet  är  det  inte\r\nmeningsfullt att delta i fördelningen på anslag inom\r\nutgiftsområdet. Vi väljer således att avstå från att\r\ndelta  i  utskottets  beslut  om  anslag  m.m.  inom\r\nutgiftsområde 21 Energi. För utgiftsområde 21 har vi\r\nförordat en ram för år  2005  som  är  356  miljoner\r\nkronor lägre än Socialdemokraternas, Vänsterpartiets\r\noch    Miljöpartiets   förslag.   I   kommittémotion\r\n2004/05:N309  (fp)  redovisas  Folkpartiets  syn  på\r\nenergipolitiken     och    anslagen    inom    detta\r\nutgiftsområde.  Den  anslagsfördelning  vi  förordar\r\nframgår även av bilaga 2.\r\nFolkpartiet  anser  att   energiproduktionen  inte\r\nskall   styras   av   politiska   beslut   utan   av\r\nkonsumenterna. Därför vill vi att kärnkraften  skall\r\nutnyttjas  under  hela  sin  tekniska och ekonomiska\r\nlivslängd  och  att  de  politiska  hindren  för  en\r\nfortsatt och utvecklad användning av kärnkraften tas\r\nbort. Vi anser även att samhällets beredskap för att\r\nklara  tillfälliga kriser inom  försörjningen  måste\r\nförbättras.\r\nVår grundläggande  syn  är  att en god tillgång på\r\nenergi är en förutsättning för välstånd. Det svenska\r\nenergisystemet bör successivt ställas  om  till  att\r\nbli    ekologiskt    hållbart.    Omställningen   av\r\nenergisystemet  måste  dock  ske  med  hänsyn   till\r\nSveriges  behov av tillväxt och ökad sysselsättning.\r\nVi  säger därför  nej  till  regeringens,  och  dess\r\nstödpartiers,  förtida  avveckling av kärnkraften. I\r\ndet fall det framöver visar  sig  nödvändigt för att\r\ntrygga  den  svenska  energiförsörjningen   och  för\r\nmiljön  kan  vi  även  tänka  oss  en  utbyggnad  av\r\nkärnkraften.  Vi  oroar  oss  över effekterna av att\r\nkoldioxidutsläppen    ökar   som   en    följd    av\r\navställningen   av   Barsebäcksverket,    då   denna\r\navställning  medfört  en  ökad  import  av  el  från\r\nkolbaserad produktion i bl.a. Danmark.\r\nVåra  principiella  uppfattningar framgår också av\r\nde reservationer vi gjort  i detta betänkande, bl.a.\r\nunder momenten Allmän inriktning  av energipolitiken\r\noch Kärnkraft.\r\n\r\n10.Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n(punkt 20)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna har i parti- och  kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken     och     budgetpolitiken     än     den\r\nSocialdemokraterna och dess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas   budgetalternativ   i   motion\r\n2004/05:Fi233 tar sikte på att resurser måste skapas\r\ninnan    de    kan    fördelas    och    konsumeras.\r\nInvesteringarna måste öka väsentligt - inte  minst i\r\nnäringslivet  som nu satsar klart mer i utlandet  än\r\nvad utländsk företagsamhet  satsar  i  Sverige.  Det\r\nmåste  också  löna sig mer att arbeta än att leva på\r\nolika  former  av  bidrag.  Vår  ekonomiska  politik\r\ninnebär    att    skatterna     för     låg-     och\r\nmedelinkomsttagare   sänks   mer  än  i  regeringens\r\nförslag.\r\nRiksdagsmajoriteten - bestående av företrädare för\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet  och Miljöpartiet\r\n- har genom beslut den 24 november 2004  beslutat om\r\nramar  för de olika utgiftsområdena samt godkännande\r\nav beräkningen  av  statens  inkomster  för  år 2005\r\nställt sig bakom en annan inriktning av politiken  i\r\ndet  första  rambeslutet  om  statsbudgeten.  Därför\r\nredovisar  jag i detta särskilda yttrande (i stället\r\nför i en reservation) den del av vår politik som rör\r\nutgiftsområde  21  och  som jag skulle ha ställt mig\r\nbakom om Kristdemokraternas  förslag till ramar hade\r\ntillstyrkts   av  finansutskottet   i   den   första\r\nbeslutsomgången.\r\nKristdemokraterna anser att tillgången till energi\r\när en förutsättning  för  utveckling,  tillväxt  och\r\nvälstånd. Energiförsörjningen skall tryggas genom en\r\nlångsiktig  och  medveten  energipolitik  med  fasta\r\nspelregler  där  inhemska förnybara energikällor och\r\nbränslen utgör en växande bas. Kärnkraften kan fasas\r\nut ur energisystemet  först när den kan ersättas med\r\nförnybar energi.\r\nSverige  har en framskjuten  position  vad  gäller\r\nforskning   och    utveckling   av   solcells-   och\r\nvätgasbaserade  energisystem.   Dessa  tekniker  kan\r\nkomma  att  bli  mycket  viktiga  för  den  framtida\r\nenergiförsörjningen.  Kristdemokraterna  har  därför\r\nanslagit 50 miljoner kronor särskilt till dessa båda\r\nforskningsområden. Vidare  har  vi förordat, för att\r\nunderlätta    för   villaägare   att   minska    sin\r\nelförbrukning,  att  ett  nytt  anslag för stöd till\r\nvillaägare att byta bort direktverkande  el  införs.\r\nFör detta har vi avsatt 65 miljoner kronor år 2005.\r\nMina principiella uppfattningar framgår även av de\r\nreservationer  jag  gjort  i detta betänkande, bl.a.\r\nunder momenten Allmän inriktning  av energipolitiken\r\noch Kärnkraft.\r\nDen anslagsfördelning inom utgiftsområdet  som  vi\r\nfrån  Kristdemokraternas  sida  förordat redovisas i\r\nkommittémotion 2004/05:N410 (kd)  och  i  bilaga  2.\r\nSammanlagt  har  Kristdemokraterna  föreslagit - med\r\nanförda  motiveringar under berörda anslag  i  detta\r\nbetänkande - en minskning av ramen för utgiftsområde\r\n21 Energi med 55 miljoner kronor år 2005.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2004/05:1 (utgiftsområde\r\n21 Energi)\r\n\r\n1. Regeringen  föreslår  att riksdagen godkänner vad\r\nregeringen   föreslår   om  vägledande   mål   för\r\nanvändningen av biodrivmedel  och  andra förnybara\r\ndrivmedel (avsnitt 5.2).\r\n\r\n2.  Regeringen föreslår att riksdagen godkänner  vad\r\nregeringen  föreslår  om  mål  för  de långsiktiga\r\nenergipolitiska    insatserna   kring   forskning,\r\nutveckling  och demonstration  inom  energiområdet\r\n(avsnitt 6.2.2).\r\n\r\n3.  Regeringen  föreslår  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2005  för  ramanslag  35:2\r\nInsatser för  effektivare energianvändning besluta\r\nom   åtgärder  som   inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden  medför utgifter på högst 100 000 000 kr\r\nunder 2006 och 80 000 000 kr under 2007 (7.1.2).\r\n\r\n4.  Regeringen  föreslår  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2005  för  ramanslag  35:3\r\nTeknikupphandling och marknadsintroduktion besluta\r\nom   åtgärder   som   inklusive   tidigare  gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst  65  000 000 kr\r\nunder  2006  och 65 000 000 kr under 2007 (avsnitt\r\n7.1.3).\r\n\r\n5.  Regeringen  föreslår  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen att  under 2005 för ramanslag 35:4 Stöd\r\nför marknadsintroduktion  av  vindkraft besluta om\r\nåtgärder som inklusive tidigare  gjorda  åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 90 000 000 kr under  2006\r\noch 50 000 000 kr under 2007 (avsnitt 7.1.4).\r\n\r\n6.  Regeringen  föreslår  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2005  för  ramanslag  35:5\r\nEnergiforskning  besluta om åtgärder som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n446 000 000 kr under 2006 och 446 000 000 kr under\r\nperioden 2007-2009 (avsnitt 7.1.5).\r\n\r\n7.  Regeringen  föreslår  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  under  2005  för  ramanslag  35:6\r\nEnergipolitiskt     motiverade     internationella\r\nklimatinsatser  besluta om åtgärder som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n20 000 000 kr under  2006  och 20 000 000 kr under\r\nåren 2007-2009 (avsnitt 7.1.6).\r\n\r\n8. Regeringen föreslår att riksdagen  godkänner  vad\r\nregeringen  föreslår om fortsatt stöd för solvärme\r\nunder åren 2005-2007 (avsnitt 7.1.3).\r\n\r\n9.  Regeringen  föreslår   att  riksdagen  godkänner\r\nförslaget till investeringsplan  för  Affärsverket\r\nsvenska  kraftnät för perioden 2005-2007  (avsnitt\r\n7.2.1).\r\n\r\n10. Regeringen  föreslår  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen  att  för  2005 ge Affärsverket svenska\r\nkraftnät finansiella befogenheter  i  enlighet med\r\nvad regeringen förordar (avsnitt 7.2.2).\r\n\r\n11. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner  vad\r\nregeringen   föreslår  avseende  dispositionen  av\r\noffentligrättsliga   avgifter   inom  Affärsverket\r\nsvenska kraftnäts verksamhet (avsnitt 7.2.3).\r\n\r\n12. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret\r\n2005  anvisar  anslagen  under  utgiftsområde   21\r\nEnergi i enlighet med uppställningen under avsnitt\r\n1 i propositionen.\r\n\r\n\r\nMotion med anledning av skrivelse\r\n2003/04:129\r\n\r\n\r\n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  upphäva  5  a\r\noch 6 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om kärnkraften  i\r\növrigt.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n\r\n2004/05:K294 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om en förnyad  prövning  av\r\nkärnkraftens   ställning    genom    att    en    ny\r\nfolkomröstning i frågan hålls.\r\n\r\n2004/05:K341 av Lars Lindblad m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av en förnyad\r\nomprövning av kärnkraften.\r\n\r\n2004/05:U311 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n20.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att sätta upp\r\nkvantifierade,   tidsbundna   mål   för  en   ökad\r\nanvändning av förnybar energi.\r\n\r\n21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att utveckla\r\ninnovativa    vägar    för    att    effektivisera\r\nenergianvändningen.\r\n\r\n2004/05:MJ368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  en  tidsplan  för\r\navvecklingen   av  Sveriges  beroende  av  fossila\r\nbränslen.\r\n\r\n6. Riksdagen begär  att  regeringen  låter undersöka\r\nmöjligheten    att   förbjuda   nyproduktion    av\r\nenergianläggningar drivna av fossila bränslen.\r\n\r\n7.  Riksdagen  begär  att  regeringen  tar  fram  en\r\navvecklingsplan   för  fossilt  baserade  el-  och\r\nvärmekraftverk.\r\n\r\n2004/05:MJ370 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n8. Riksdagen beslutar att ge bidrag till ytterligare\r\nanläggningar för etanolframställning.\r\n\r\n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om byggandet av ITER.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  EU  bör\r\nfördubbla stödet till energiforskning på europeisk\r\nnivå och i samarbete med andra aktörer.\r\n\r\n2004/05:N203 av Tobias Billström (m):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  att upphäva 6 § kärntekniklagen\r\n(1984:3) i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2004/05:N214 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en strategi för\r\natt utveckla vindkraften.\r\n\r\n2. Riksdagen begär  att regeringen återkommer med en\r\nredovisning  av  genomförda   insatser   för   att\r\nutveckla vindkraften och konsekvenserna av dessa.\r\n\r\n2004/05:N220 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om svensk basindustris behov\r\nav ansvarsfull och långsiktig energipolitik.\r\n\r\n2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  stoppa\r\navvecklingen   av   kärnkraften,   återstarta  det\r\nstoppade   aggregatet  i  Barsebäck  och   upphäva\r\nförbudet mot nybyggnation av kärnkraftverk.\r\n\r\n2004/05:N243 av Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet  av att överväga\r\ninsatser  för  att  garantera  en  fortsatt  inhemsk\r\netanolproduktion.\r\n\r\n2004/05:N250 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen beslutar att avveckla planerna på\r\nstorskalig vindkraftsutbyggnad i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n2004/05:N251 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen   tillåter   kärnteknisk   forskning   och\r\nbeslutar  ändra  lagstiftningen  och  upphäva   6  §\r\nkärntekniklagen  i  enlighet  med  vad  som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n2004/05:N259 av Per Erik Granström och Kurt\r\nKvarnström (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen anförs om utbyggnad av\r\ninfrastruktur för naturgas i Dalarna.\r\n\r\n2004/05:N262 av Paavo Vallius (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs  om  energifrågans  roll  för\r\ntillväxten.\r\n\r\n2004/05:N265 av Michael Hagberg och Christin Hagberg\r\n(s):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  utbyggnad av\r\ninfrastruktur för naturgas i Mellansverige.\r\n\r\n2004/05:N273 av Monica Green (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om en folkbildningskampanj\r\nför energisparande.\r\n\r\n2004/05:N275 av Patrik Norinder och Henrik Westman\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs   om   säker\r\nenergiförsörjning  som  grundläggande  faktor  för\r\nbasindustrins verksamhet.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om stimulans för\r\nmarknaden för naturgas.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  tillgång  till\r\nnaturgas i Mellansverige.\r\n\r\n2004/05:N276 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren\r\n(kd, m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om kärnkraften  och\r\nden planerade stängningen av Barsebäck 2.\r\n\r\n2004/05:N283 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  energipolitik  för\r\ntillväxt.\r\n\r\n2004/05:N287 av Gunnar Axén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om naturgas i Östergötland.\r\n\r\n2004/05:N288 av Gunnar Axén och Anna Lindgren (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen   anförs    om    basindustrins\r\nenergiförsörjning.\r\n\r\n2004/05:N296 av Jan Lindholm och Ingegerd Saarinen\r\n(mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om vikten av  att\r\ndriva frågan i EU om ett RES-H-direktiv.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om vikten av att\r\nSverige  för  egen  del  ökar insatserna  när  det\r\ngäller förnybar energi på  området uppvärmning och\r\nkyla.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen anförs om behovet av\r\nökade insatser för forskning  och  utveckling inom\r\nRES-H-området.\r\n\r\n2004/05:N298 av Jan Lindholm (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs om solenergins\r\nstora potential för energiförsörjning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om behovet av att\r\nta till vara kunskaper såväl från andra länder som\r\nfrån  egna  erfarenheter  i  utformningen  av  den\r\nfortsatta omställningen av energiförsörjningen.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om behovet av en\r\nutredning   med  anledning  av  att  våra  primära\r\nenergikällor,   olja  och  kärnkraft,  endast  kan\r\nbetraktas som kortsiktiga parenteser.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    som    i   motionen   anförs   om\r\nackumulatortankars centrala  roll vid konvertering\r\ntill andra lösningar än fjärrvärme för eluppvärmda\r\nvillor.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs  om behovet av\r\nlångsiktigt stabila villkor för såväl forskare som\r\nproduktutvecklare   och   investerare   för    att\r\nomställningen    av    energisystemet   skall   få\r\ntillräcklig kraft.\r\n\r\n2004/05:N299 av Gunilla Wahlén (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att slå vakt om den svenska\r\ntorvindustrin under förutsättning  att den kan svara\r\nupp mot högt ställda krav på miljöanpassning.\r\n\r\n2004/05:N302 av Staffan Danielsson och Margareta\r\nAndersson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  att  avslå\r\nkoncessionsansökan      för      den     planerade\r\nfossilgasledningen i Jönköpings och  Östergötlands\r\nlän.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ersättningsreglerna\r\ni expropriationslagen.\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:N307 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  en  stor\r\nutbyggnad av fossilgasnätet är oförenlig med de av\r\nriksdagens beslutade klimatmålen.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att utbyggnad av\r\nfossilgasen inte  skall  tillåtas spela någon roll\r\nför avvecklingen av kärnkraften i Sverige.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nskall  föreslå  tydliga  mål  för   minskning   av\r\noljeberoendet  och  att  planer  tas  fram för att\r\nminska  den samlade förbrukningen av oljeprodukter\r\ni alla sektorer.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att torv behandlas\r\nsom  ett  fossilt bränsle från senast år 2008  vad\r\ngäller  såväl   elcertifikat   som   energi-   och\r\nkoldioxidbeskattning.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  statens\r\nförhandlingar   med  kärnkraftsindustrin  avslutas\r\nsnarast.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  en  ny\r\nlikströmskabel till Finland inte skall byggas.\r\n\r\n14. Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter en\r\nsolvärmeutredning  för  att  föreslå åtgärder  som\r\nleder   till   en  snabbare  och  mer   långsiktig\r\nutbyggnad av solvärmen  i Sverige, i linje med vad\r\nsom sker i Österrike och Tyskland.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  även\r\nsolvärmestödet  vid  lämpligt  tillfälle  utvidgas\r\ntill att gälla även storskalig  solvärme genom att\r\ndet maximala bidraget per projekt höjs från dagens\r\n250 000 kr.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs om vikten av\r\nforskning om förnyelsebar energi.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att en myndighet\r\nför energieffektivisering inrättas.\r\n\r\n2004/05:N309 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om omställningen av\r\nenergisystemet.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  den  förtida\r\navstängningen av kärnkraften.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att återstarta den\r\nförsta reaktorn i Barsebäck.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  avskaffande  av\r\nlagen om kärnkraftens avveckling.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om avskaffande  av\r\nbestämmelsen  i  kärntekniklagen   som  förhindrar\r\nbyggandet av kärnkraftsreaktorer.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  avskaffande  av\r\nbestämmelsen  i kärntekniklagen som förbjuder alla\r\ntyper av förberedande  åtgärder för att uppföra en\r\nkärnkraftsreaktor - det s.k. tankeförbudet.\r\n\r\n8.   Riksdagen   begär   att   regeringen    utreder\r\nmöjligheterna     att     utnyttja     värmen    i\r\nkärnkraftverkens kylvatten.\r\n\r\n13.  Riksdagen  anvisar  med ändringar i förhållande\r\ntill    regeringens   förslag    anslagen    under\r\nutgiftsområde  21  Energi  enligt  uppställning  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2004/05:N312 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om energipolitikens betydelse\r\nför tillväxt och utveckling i Kalmar län.\r\n\r\n2004/05:N322 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag om åtgärder som  underlättar övergången till\r\natt använda bergvärme som energikälla.\r\n\r\n2004/05:N328 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om naturgasens  betydelse  för\r\ntillväxten i Östgötaregionen.\r\n\r\n2004/05:N312 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om energipolitikens betydelse\r\nför tillväxt och utveckling i Kalmar län.\r\n\r\n2004/05:N322 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag om åtgärder som  underlättar övergången till\r\natt använda bergvärme som energikälla.\r\n\r\n2004/05:N328 av Sven Brus och Yvonne Andersson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om naturgasens  betydelse  för\r\ntillväxten i Östgötaregionen.\r\n\r\n2004/05:N329 av Lilian Virgin och Carina Grönhagen\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om behovet av ett nationellt\r\ncentrum för  vindkraftsinformation  som  knyts  till\r\nHögskolan på Gotland.\r\n\r\n2004/05:N337 av Raimo Pärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om spillvärme.\r\n\r\n2004/05:N347 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om behovet  av  att\r\nanalysera effekterna av den omfattande utbyggnaden\r\nav  värmepumpar   med  avseende  på  effektbalans,\r\nelproduktionsbehov, elberoende, miljö och effekter\r\npå energiomställningen.\r\n\r\n2004/05:N348 av Lars Lindblad m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en återstart av\r\nkärnkraftsreaktorn Barsebäck 1.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att förhindra en\r\nförtida avveckling av kärnkraftsreaktorn Barsebäck\r\n2.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om villkoren för\r\nkraftvärmeproduktionen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  utbyggnad  av\r\nnaturgasnätet.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  nationella\r\nplaneringsmål    och    riksintresseområden    för\r\nvindkraftens utbyggnad.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  vindkraftens\r\nekonomiska förutsättningar.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nmångfald på  energimarknaden  och  Skånes framtida\r\nenergiförsörjning.\r\n\r\n2004/05:N350 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n1.   Riksdagen   beslutar   att  för  propositionens\r\nutgiftsområde  21,  punkt  9,   godkänna   Svenska\r\nKraftnäts  investeringsplan  för  åren 2005 - 2007\r\nmed undantag för den del som rör investering  i en\r\nlikströmskabel till Finland.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   en  ny\r\nlikströmskabel till Finland inte skall byggas.\r\n\r\n2004/05:N355 av Rosita Runegrund (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en  energipolitik\r\nsom ger basindustrin i Bohuslän rimliga villkor.\r\n\r\n2004/05:N360 av Dan Kihlström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att stimulera satsningen på\r\nsmå vattenkraftverk.\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:N363 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  bidrag  till\r\nytterligare  några  anläggningar för framställning\r\nav etanol.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen,  i\r\ndialog   med   näringarna,   förordar  Köping  som\r\netableringsort    för    en    av    de   blivande\r\netanolanläggningarna.\r\n\r\n2004/05:N365 av Annelie Enochson och Per Landgren\r\n(kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  förutsättningar\r\nför  svenskt  näringsliv att konkurrera  inom  den\r\ninternationella energi- och miljömarknaden.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nupprätthålla den förtroendefulla samverkan  mellan\r\nhögskola  och  näringsliv  som  byggts  upp  under\r\nsenare   år   inom   energiforskningen   och   den\r\nmiljörelaterade energiverksamheten.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om möjligheten  till\r\nökad   export    av    teknik   på   energi-   och\r\nmiljöområdena.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om fortsatt medverkan\r\ni EU-samarbetet inom energiområdet.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten  av  att\r\nutveckla  försörjningen/utveckling   av   kunskap,\r\nteknik    och    kompetens    inom   energi-   och\r\nklimatområdena.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att det drastiskt\r\nminskade anslaget till Energiforskning  och  målet\r\natt Sverige skall vara en ledande forskningsnation\r\ninte går ihop.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  förtroendet\r\nför regeringens energi- och miljöpolitik sviktar.\r\n\r\n2004/05:N375 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.   Riksdagen   avslår   regeringens   förslag   om\r\nvägledande mål för  användningen  av  biodrivmedel\r\noch andra förnybara drivmedel (förslagspunkt 1).\r\n\r\n2. Riksdagen avslår regeringens föreslag  om mål för\r\nde   långsiktiga   insatserna   kring   forskning,\r\nutveckling  och  demonstration  inom energiområdet\r\n(förslagspunkt 2).\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  målen  för  de\r\nlångsiktiga   insatserna   kring   forskning   och\r\nutveckling inom energiområdet.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om prioriteringar för\r\nStatens energimyndighets verksamhet.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  inriktningen av\r\nanslaget 35:5 Energiforskning.\r\n\r\n6.   Riksdagen   avslår  regeringens  förslag   till\r\nbemyndigande   i   fråga   om   ramanslaget   35:3\r\nTeknikupphandling     och     marknadsintroduktion\r\n(förslagspunkt 4).\r\n\r\n7.   Riksdagen  avslår  regeringens   förslag   till\r\nbemyndigande  i fråga om ramanslaget 35:4 Stöd för\r\nmarknadsintroduktion  av  vindkraft (förslagspunkt\r\n5).\r\n\r\n8. Riksdagen avslår regeringens  förslag om fortsatt\r\nstöd till solvärme (förslagspunkt 8).\r\n\r\n9.  Riksdagen  anvisar med ändringar  i  förhållande\r\ntill   regeringens    förslag    anslagen    under\r\nutgiftsområde  21  Energi  enligt  uppställning  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2004/05:N376 av Torsten Lindström m.fl. (kd, m, fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen   anförs   om   en   långsiktig\r\nenergipolitik.\r\n\r\n2004/05:N377 av Torsten Lindström m.fl. (kd, m, fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  en  förnyad  och  modern\r\nenergipolitik  som  tar  sin  utgångspunkt  i dagens\r\nverklighet.\r\n\r\n2004/05:N380 av Roger Tiefensee och Rigmor Stenmark\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att ett nationellt centrum\r\nför vindkraftsinformation inrättas och etableras vid\r\nHögskolan på Gotland.\r\n\r\n2004/05:N389 av Lennart Beijer m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i   motionen   anförs   om   Svenska  kraftnäts\r\ninvesteringsram    avseende   likströmskabel    till\r\nFinland.\r\n\r\n2004/05:N390 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att de olika\r\nenergislagen skall konkurrera på lika villkor.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  avskaffa\r\nsubventioner  för   vindkraften,   oavsett  om  de\r\nfinansieras av konsument eller stat.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att statligt stöd\r\nför forskning och utveckling av vindkraft inte får\r\nutgå som drifts- och etableringsbidrag.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att varje energislag\r\nskall bära sina egna kostnader.\r\n\r\n2004/05:N405 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  mål  för\r\nenergipolitiken.\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen tar initiativ till\r\nen     utvärdering    av    måluppfyllelse     och\r\nkostnadseffektiviteten   för   energipolitiken   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   ny\r\nenergiproduktion.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om stärkt konkurrens\r\npå energiområdet.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om villkoren  för\r\nnaturgas.\r\n\r\n12.  Riksdagen  beslutar att upphäva  sitt  tidigare\r\nbeslut om avveckling av kärnkraften i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n13.  Riksdagen  beslutar   att   upphäva   lagen  om\r\nkärnkraftens  avveckling  i  enlighet  med  vad  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n14.    Riksdagen    beslutar   att   upphäva   5   §\r\nkärntekniklagen  i enlighet  med  vad  i  motionen\r\nanförs.\r\n\r\n15.   Riksdagen   beslutar    att    upphäva   6   §\r\nkärntekniklagen  i  enlighet  med  vad i  motionen\r\nanförs.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om statligt stöd på\r\nenergiområdet.\r\n\r\n2004/05:N410 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om riktlinjer för\r\nenergipolitiken.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om energipolitiska\r\ninsatser på klimatområdet,  såväl  nationella  som\r\ninternationella.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   det  i\r\nprövningen   av  villkoren  inför  stängningen  av\r\nBarsebäcks  andra  reaktor  också  skall  ingå  en\r\nekonomisk  redovisning,  en  miljökonsekvensanalys\r\noch en samhällsekonomisk analys.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nvidta  erforderliga  åtgärder  för  att tillse att\r\nelbrist inte uppstår.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om inhemska förnybara\r\nenergikällor.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om energiforskning\r\noch energiteknisk utveckling.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att EU bör satsa\r\npå  att  främja   omställningen   till   förnybara\r\nbränslen.\r\n\r\n19.  Riksdagen  beslutar upphäva 6 § kärntekniklagen\r\n(1984:3).\r\n\r\n22.  Riksdagen  beslutar  att  för  budgetåret  2005\r\nanvisa anslagen  under utgiftsområde 21 Energi med\r\nändringar i förhållande  till  regeringens förslag\r\nför   budgetåret   2005   enligt  uppställning   i\r\nmotionen.\r\n\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om energipolitiken.\r\n\r\n2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén\r\n(fp):\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om forskningsinsatser\r\nvad gäller alternativ energi.\r\n\r\n2004/05:N415 av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om utveckling av den\r\nsvenska kärnkraften.\r\n\r\n2004/05:N420 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en återstart av\r\nBarsebäck 1.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  den  förtida\r\nstängningen av Barsebäck 2.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om förbudet  mot\r\nforskning och planering av ny kärnkraft i Sverige.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  nya och utökade\r\nkoldioxidutsläpp   från  kolkraftsanläggningar   i\r\nStenungsund och Malmö.\r\n\r\n2004/05:N421 av Torkild Strandberg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  behovet  av att med kraft\r\ndriva  frågan om minskad kol-, gas- och  oljebaserad\r\nenergiproduktion i Danmark.\r\n\r\n2004/05:N425 av Michael Hagberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen    anförs    om   förenkling   av\r\ntillståndsprövning för höjning av termisk effekt vid\r\nkärnkraftverk.\r\n\r\n2004/05:N427 av Berndt Sköldestig m.fl. (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  utbyggnad  av\r\ninfrastruktur för naturgas i Östergötland.\r\n\r\n2004/05:N441 av Lars Ångström (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen   anförs   om  att  uppdra  åt\r\nEnergimyndigheten    att    säkra    den   fortsatta\r\nfinansieringen  av  fortsatt  solcellsforskning  vid\r\nÅngström Solar Center.\r\n\r\n2004/05:N449 av Ronny Olander m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen anförs om naturgasens  roll  i\r\nenergiförsörjningen.\r\n\r\n2004/05:N450 av Kurt Kvarnström och Barbro Hietala\r\nNordlund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om   att   ej   försämra\r\nförutsättningarna   för  bibehållen  vattenkraft   i\r\nenergisystemet.\r\n\r\n2004/05:Bo276 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att medel anslås för\r\nforskning    på    vindkraft    både    vad   gäller\r\nkostnadseffektivitet och design.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens och\r\noppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005 inom\r\nutgiftsområde 21 Energi\r\n\r\nUtskottets förslag  överensstämmer\r\nmed regeringens förslag till anslagsfördelning. Företrädarna för\r\n(m), (fp), och (kd) har avstått\r\n\r\nfrån att delta i beslutet om anslag\r\n(se särskilda yttranden 8-10).\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslags- Regeringens\r\ntyp      förslag\r\n(m)           (fp)          (kd)\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n35:1  Statens\r\nenergimyndighet:      (ram)        188 205                     -50 000\r\n-25 000\r\nFörvaltningskostnader\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n35:2  Insatser för effektivare\r\n(ram)        166 000       -30 000       -83 000      -50 000\r\nenergianvändning\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n35:3  Teknikupphandling\r\noch         (ram)         85 000       -85 000       -43 000      -20 000\r\nmarknadsintroduktion\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n35:4  Stöd för\r\nmarknadsintroduktion av  (ram)        100 000      -100 000      -100 000\r\n-30 000\r\nvindkraft\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n35:5  Energiforskning\r\n(ram)        440 000                                  -25 000\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n35:6  Energipolitiskt\r\nmotiverade    (ram)         20 000                                  -20 000\r\ninternationella\r\nklimatinsatser\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n35:7  Statlig prisgaranti\r\nelcertifikat  (ram)         80 000       -80 000       -80 000\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n35:8  Ersättning för vissa\r\n(ram)        317 230\r\nkostnader vid avveckling\r\nav en\r\nreaktor vid\r\nBarsebäcksverket\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n35:9  Stöd för villaägare\r\natt byta  (ram)                                                 +65 000\r\nbort direktverkande el*\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n35:10  Solcells- och\r\n(ram)                                                 +50 000\r\nvätgasenergiforskning*\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\nSumma\r\n1 396      -295 000      -356 000      -55 000\r\n435\r\n------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n* = Förslag om nytt anslag\r\nBilaga 3\r\n\r\nReservanternas lagförslag\r\n\r\n\r\nI reservation 10 framlagt förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1984:3)\r\nom kärnteknisk verksamhet\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  5  a  § lagen (1984:3) om\r\nkärnteknisk verksamhet skall ha följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n5 a §\r\n-----------------------------------------------------\r\nTillstånd  att uppföra en\r\nkärnkraftsreaktor     får\r\ninte meddelas.\r\n-----------------------------------------------------\r\nDet  är  förbjudet att utan särskilt tillstånd här i\r\nriket   slutförvara    använt    kärnbränsle   eller\r\nkärnavfall från en kärnteknisk anläggning  eller  en\r\nannan  kärnteknisk  verksamhet  i  ett  annat  land.\r\nDetsamma gäller sådan lagring som sker i avvaktan på\r\nslutförvaring  (mellanlagring). Tillstånd får medges\r\nendast   om   det   finns    synnerliga   skäl   och\r\ngenomförandet av det program som  avses  i 12 § inte\r\nförsvåras.\r\nI  fråga  om tillstånd till införsel eller utförsel\r\nav kärnavfall gäller de begränsningar som anges i 20\r\na och 24 §§ strålskyddslagen (1988:220).\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n--------------\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n\r\n\r\n\r\nbilaga 4\r\n\r\nReservanternas lagförslag\r\n\r\n\r\nI reservation 11 framlagt förslag\r\ntill lag om ändring i lagen (1984:3)\r\nom kärnteknisk verksamhet\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs  att  6  §  lagen  (1984:3)  om\r\nkärnteknisk verksamhet skall upphöra att gälla.\r\n\r\n---------\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av energipolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:U311 yrkandena 20 och 21, 2004/05:MJ368 yrkandena 1, 6 och 7, 2004/05:MJ498 yrkandena 7 och 8, 2004/05:N220, 2004/05:N262, 2004/05:N273, 2004/05:N283, 2004/05:N296 yrkandena 1-3, 2004/05:N298 yrkandena 2-4 och 8, 2004/05:N307 yrkandena 4 och 16, 2004/05:N309 yrkande 1, 2004/05:N312, 2004/05:N337, 2004/05:N348 yrkandena 4 och 11, 2004/05:N355 yrkande 1, 2004/05:N376, 2004/05:N377, 2004/05:N405 yrkandena 1, 3, 9 och 16, 2004/05:N410 yrkandena 1, 2, 7, 10, 11 och 17, 2004/05:N413 yrkande 10, 2004/05:N414 yrkande 11 och 2004/05:N421.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "4EADCB46-443D-11D9-AE82-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "51",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "180",
                    "120",
                    "15",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4EADCB46-443D-11D9-AE82-0004755038E0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Mål för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 21 punkt 1 och avslår motion 2004/05:N375 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Mål för insatser kring forskning, utveckling och demonstration på energiområdet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 21 punkt 2 och avslår motion 2004/05:N375 yrkandena 2, 3 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Avvecklingen av kärnkraften",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ66 yrkande 6, 2004/05:N242 yrkande 5 i denna del, 2004/05:N276 yrkande 1, 2004/05:N307 yrkande 9, 2004/05:N309 yrkandena 3-5, 2004/05:N348 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N405 yrkandena 12 och 13, 2004/05:N410 yrkande 3, 2004/05:N415 yrkande 1 i denna del och 2004/05:N420 yrkandena 1, 2 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "4EADCB7F-443D-11D9-AE82-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "51",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "0",
                    "14",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "179",
                    "121",
                    "14",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4EADCB7F-443D-11D9-AE82-0004755038E0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Folkomröstning rörande kärnkraften",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:K294 och 2004/05:K341.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "4EADCB93-443D-11D9-AE82-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "3",
                    "48",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "30",
                    "0",
                    "10",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "209",
                    "33",
                    "73",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4EADCB93-443D-11D9-AE82-0004755038E0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Förbudet mot uppförande av kärnkraftsreaktorer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ66 yrkande 5 i denna del, 2004/05:N242 yrkande 5 i denna del, 2004/05:N309 yrkande 6 och 2004/05:N405 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Förbudet mot vissa förberedande åtgärder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ66 yrkande 5 i denna del, 2004/05:N203, 2004/05:N251, 2004/05:N309 yrkande 7, 2004/05:N405 yrkande 15, 2004/05:N410 yrkande 19, 2004/05:N415 yrkande 1 i denna del och 2004/05:N420 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Vissa övriga frågor rörande kärnkraft",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N309 yrkande 8 och 2004/05:N425.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Vattenkraft",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N360 och 2004/05:N450.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Naturgas",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N259 yrkande 1, 2004/05:N265 yrkande 1, 2004/05:N275 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:N287, 2004/05:N288, 2004/05:N302 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N307 yrkandena 1 och 3, 2004/05:N328, 2004/05:N348 yrkande 5, 2004/05:N405 yrkande 11, 2004/05:N427 yrkande 1 och 2004/05:N449.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Vindkraft",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N214 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N250, 2004/05:N329, 2004/05:N348 yrkandena 9 och 10, 2004/05:N380 och 2004/05:N390 yrkandena 1, 2, 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Torv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N299 och 2004/05:N307 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Solenergi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N298 yrkande 1, 2004/05:N307 yrkandena 14 och 15 samt 2004/05:N441.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Värmepumpar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N322 och 2004/05:N347 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Etanolproduktion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ370 yrkande 8, 2004/05:N243 och 2004/05:N363 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Statens energimyndighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N307 yrkande 17, 2004/05:N375 yrkande 4 och 2004/05:N405 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Svenska kraftnäts investeringsplan",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 21 punkt 9 och avslår motionerna 2004/05:N307 yrkande 10, 2004/05:N350 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:N389.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "30",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "4EADCBF3-443D-11D9-AE82-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 30 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "51",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "1",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "298",
                    "16",
                    "1",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4EADCBF3-443D-11D9-AE82-0004755038E0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Svenska kraftnäts finansiella befogenheter",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 21 punkt 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Avgifter inom Svenska kraftnäts verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 21 punkt 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Anslag m.m. inom utgiftsområde 21Energi",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 21 punkterna 3-8 och 12 samt avslår motionerna 2004/05:N309 yrkande 13, 2004/05:N365 yrkandena 1-7, 2004/05:N375 yrkandena 6-9, 2004/05:N410 yrkande 22 och 2004/05:Bo276 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av energipolitiken",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Allmän inriktning av energipolitiken",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Mål för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Mål för insatser kring forskning, utveckling och demonstration på energiområdet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Avvecklingen av kärnkraften",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Avvecklingen av kärnkraften",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Folkomröstning rörande kärnkraften",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Folkomröstning rörande kärnkraften",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Folkomröstning rörande kärnkraften",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Förbudet mot uppförande av kärnkraftsreaktorer",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Förbudet mot vissa förberedande åtgärder",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Vissa övriga frågor rörande kärnkraft",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Vattenkraft",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Vattenkraft",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Naturgas",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Naturgas",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Vindkraft",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Vindkraft",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Torv",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Solenergi",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Solenergi",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Solenergi",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Värmepumpar",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Värmepumpar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Etanolproduktion",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Etanolproduktion",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Etanolproduktion",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Statens energimyndighet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Statens energimyndighet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Svenska kraftnäts investeringsplan",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall propositionen, avslag motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 11:50:56"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen säger ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet energi. Riksdagen godkänner regeringens förslag om fortsatt stöd till solvärme under åren 2005-2007. Vidare säger riksdagen ja till regeringens förslag till investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2005-2007, inklusive investering i en planerad likströmskabel mellan Sverige och Finland. Riksdagen godkänner ett vägledande mål för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel. Förslaget innebär att användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige från och med 2005 ska utgöra minst tre procent av den totala användningen. Riksdagen stöder även regeringens förslag om mål för de långsiktiga energipolitiska insatserna kring forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet. ",
          "dok_id": "GS01NU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Stöd för regeringens förslag inom området energi (NU3)",
          "dok_id": "GS01NU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 11:50:56"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01NU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:39"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet energi. Utskottet godkänner regeringens förslag om fortsatt stöd till solvärme under åren 2005-2007. Vidare säger utskottet ja till regeringens förslag till investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2005-2007, inklusive investering i en planerad likströmskabel mellan Sverige och Finland. Utskottet vill att riksdagen godkänner ett vägledande mål för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel. Förslaget innebär att användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige från och med 2005 ska utgöra minst tre procent av den totala användningen. Utskottet stöder även regeringens förslag om mål för de långsiktiga energipolitiska insatserna kring forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet.</p>",
          "dok_id": "GS01NU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:12"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Stöd för regeringens förslag inom området energi (NU3)",
          "dok_id": "GS01NU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:12"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01NU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_NU_3.pdf",
          "filstorlek": "184015",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/226AC775-D5ED-455B-9E7D-309E035AA286"
        },
        {
          "dok_id": "GS01NU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_3.docx",
          "filstorlek": "223603",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/390AF41B-DA73-40F2-A34E-4CDF98463506"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ66 med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ66",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ66",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Bo276 Lokalisering av vindkraft",
          "ref_dok_id": "GS02Bo276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Bo276",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av vindkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K294 Ny folkomröstning om kärnkraftens framtid",
          "ref_dok_id": "GS02K294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K294",
          "ref_dok_titel": "Ny folkomröstning om kärnkraftens framtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:K341 Folkomröstningars legitimitet och aktualitet",
          "ref_dok_id": "GS02K341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "K341",
          "ref_dok_titel": "Folkomröstningars legitimitet och aktualitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ368 En politik som tar klimatfrågan på allvar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ368",
          "ref_dok_titel": "En politik som tar klimatfrågan på allvar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ370 Fordonsbränsle",
          "ref_dok_id": "GS02MJ370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ370",
          "ref_dok_titel": "Fordonsbränsle",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ498 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ498",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N203 Kärntekniklagens § 6",
          "ref_dok_id": "GS02N203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N203",
          "ref_dok_titel": "Kärntekniklagens § 6",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N214 Vindkraften",
          "ref_dok_id": "GS02N214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N214",
          "ref_dok_titel": "Vindkraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N220 Energiförsörjning för arbete och tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N220",
          "ref_dok_titel": "Energiförsörjning för arbete och tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N242 Politik för en svensk industri",
          "ref_dok_id": "GS02N242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N242",
          "ref_dok_titel": "Politik för en svensk industri",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N243 Inhemsk etanolproduktion",
          "ref_dok_id": "GS02N243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N243",
          "ref_dok_titel": "Inhemsk etanolproduktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N250 Avvecklande av storskalig utbyggnad av vindkraft",
          "ref_dok_id": "GS02N250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N250",
          "ref_dok_titel": "Avvecklande av storskalig utbyggnad av vindkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N251 Kärnteknisk forskning",
          "ref_dok_id": "GS02N251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N251",
          "ref_dok_titel": "Kärnteknisk forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N259 Naturgas till Dalarna",
          "ref_dok_id": "GS02N259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N259",
          "ref_dok_titel": "Naturgas till Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström och Kurt Kvarnström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N262 Energifrågans roll för tillväxten",
          "ref_dok_id": "GS02N262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N262",
          "ref_dok_titel": "Energifrågans roll för tillväxten",
          "ref_dok_subtitel": "av Paavo Vallius (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N265 Energiförsörjning för jobb och miljö",
          "ref_dok_id": "GS02N265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N265",
          "ref_dok_titel": "Energiförsörjning för jobb och miljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Christin Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N273 Folkbildning för energisparande",
          "ref_dok_id": "GS02N273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N273",
          "ref_dok_titel": "Folkbildning för energisparande",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N275 Tillgången till naturgas i Mellansverige",
          "ref_dok_id": "GS02N275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N275",
          "ref_dok_titel": "Tillgången till naturgas i Mellansverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder och Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N276 Barsebäck 2",
          "ref_dok_id": "GS02N276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N276",
          "ref_dok_titel": "Barsebäck 2",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD) och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N283 Energipolitik för tillväxt i Västmanland och Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02N283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N283",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik för tillväxt i Västmanland och Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N287 Östergötland och naturgas",
          "ref_dok_id": "GS02N287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N287",
          "ref_dok_titel": "Östergötland och naturgas",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N288 Basindustrins energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GS02N288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N288",
          "ref_dok_titel": "Basindustrins energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N296 Energiförbrukningen",
          "ref_dok_id": "GS02N296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N296",
          "ref_dok_titel": "Energiförbrukningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Lindholm och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N298 Långsiktighet i energiomställningen",
          "ref_dok_id": "GS02N298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N298",
          "ref_dok_titel": "Långsiktighet i energiomställningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Lindholm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N299 Sysselsättning i glesbygd",
          "ref_dok_id": "GS02N299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N299",
          "ref_dok_titel": "Sysselsättning i glesbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N302 Fossilgasledningen i Jönköpings och Östergötlands län",
          "ref_dok_id": "GS02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Fossilgasledningen i Jönköpings och Östergötlands län",
          "ref_dok_subtitel": "av Staffan Danielsson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N307 En hållbar energipolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N307",
          "ref_dok_titel": "En hållbar energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N309 Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GS02N309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N309",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N312 Energipolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02N312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N312",
          "ref_dok_titel": "Energipolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N322 Bergvärme",
          "ref_dok_id": "GS02N322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N322",
          "ref_dok_titel": "Bergvärme",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N328 Naturgasens betydelse för tillväxt i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GS02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Naturgasens betydelse för tillväxt i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N329 Centrum för vindkraftsinformation vid Högskolan på Gotland",
          "ref_dok_id": "GS02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Centrum för vindkraftsinformation vid Högskolan på Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Carina Grönhagen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N337 Spillvärme",
          "ref_dok_id": "GS02N337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N337",
          "ref_dok_titel": "Spillvärme",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N347 Användning av värmepumpar",
          "ref_dok_id": "GS02N347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N347",
          "ref_dok_titel": "Användning av värmepumpar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N348 Energipolitik för Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02N348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N348",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik för Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N350 Likströmskabel till Finland",
          "ref_dok_id": "GS02N350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N350",
          "ref_dok_titel": "Likströmskabel till Finland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N355 Energiförsörjning och jobb i Bohuslän",
          "ref_dok_id": "GS02N355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N355",
          "ref_dok_titel": "Energiförsörjning och jobb i Bohuslän",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N360 Små vattenkraftverk",
          "ref_dok_id": "GS02N360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N360",
          "ref_dok_titel": "Små vattenkraftverk",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N363 Etanolframställning i Köping",
          "ref_dok_id": "GS02N363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N363",
          "ref_dok_titel": "Etanolframställning i Köping",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N365 Energiforskning",
          "ref_dok_id": "GS02N365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N365",
          "ref_dok_titel": "Energiforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Per Landgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N375 Utgiftsområde 21 Energi",
          "ref_dok_id": "GS02N375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N375",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N376 Energi för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N376",
          "ref_dok_titel": "Energi för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD, M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N377 Förnyad energipolitik för framtiden",
          "ref_dok_id": "GS02N377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N377",
          "ref_dok_titel": "Förnyad energipolitik för framtiden",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD, M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N380 Nationellt centrum för vindkraftsinformation vid Högskolan på Gotland",
          "ref_dok_id": "GS02N380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N380",
          "ref_dok_titel": "Nationellt centrum för vindkraftsinformation vid Högskolan på Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee och Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N389 Elkabel till Finland",
          "ref_dok_id": "GS02N389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N389",
          "ref_dok_titel": "Elkabel till Finland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N390 Vindkraft",
          "ref_dok_id": "GS02N390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N390",
          "ref_dok_titel": "Vindkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N405 Energi",
          "ref_dok_id": "GS02N405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N405",
          "ref_dok_titel": "Energi",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N410 Utgiftsområde 21 Energi",
          "ref_dok_id": "GS02N410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N410",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Näringspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N414 En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GS02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N415 Kärnkraftsutveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N415",
          "ref_dok_titel": "Kärnkraftsutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik och Nyamko Sabuni (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N420 Återstart av Barsebäck 1",
          "ref_dok_id": "GS02N420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N420",
          "ref_dok_titel": "Återstart av Barsebäck 1",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N421 Miljövänlig elproduktion i Danmark",
          "ref_dok_id": "GS02N421",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N421",
          "ref_dok_titel": "Miljövänlig elproduktion i Danmark",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N425 Termisk effekt i kärnkraftverk",
          "ref_dok_id": "GS02N425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N425",
          "ref_dok_titel": "Termisk effekt i kärnkraftverk",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N427 Naturgasanvändning i industri, kraftvärme och fordon i Östergötland",
          "ref_dok_id": "GS02N427",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N427",
          "ref_dok_titel": "Naturgasanvändning i industri, kraftvärme och fordon i Östergötland",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Sköldestig m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N441 Svensk spjutspetsteknologi",
          "ref_dok_id": "GS02N441",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N441",
          "ref_dok_titel": "Svensk spjutspetsteknologi",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N449 Naturgas för välfärd, jobb och miljö",
          "ref_dok_id": "GS02N449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N449",
          "ref_dok_titel": "Naturgas för välfärd, jobb och miljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N450 Vattenkraft",
          "ref_dok_id": "GS02N450",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N450",
          "ref_dok_titel": "Vattenkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström och Barbro Hietala Nordlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U311 Gränsöverskridande miljösamarbete",
          "ref_dok_id": "GS02U311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U311",
          "ref_dok_titel": "Gränsöverskridande miljösamarbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-15",
          "ref_dok_id": "GS0951",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "51",
          "ref_dok_titel": "2004-12-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-09",
          "ref_dok_id": "GS0947",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "47",
          "ref_dok_titel": "2004-12-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:120",
          "ref_dok_id": "GS0K120",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:120",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}