{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2222706",
      "dok_id": "GS01NU2",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "NU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:NU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-17 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:32",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:36",
      "titel": "Utgiftsområde 19 Regional utveckling",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01NU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01NU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:NU2</div><h1>Utgiftsområde 19 Regional utveckling</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  de  av regeringen föreslagna\r\nanslagen  (totalt  ca  3,5  miljarder   kronor)  och\r\nbemyndigandena     för    budgetåret    2005    inom\r\nutgiftsområde   19   Regional   utveckling.   Vidare\r\ninstämmer  utskottet  i   regeringens   förslag  att\r\nriksdagen  skall  godkänna att två anslag också  kan\r\nanvändas     för     att    finansiera     särskilda\r\nriskkapitalinsatser    inom     ramen    för    EG:s\r\nstrukturfondsprogram. Samtliga motioner  som tar upp\r\nregeringens förslag om anslag och bemyndiganden m.m.\r\navstyrks av utskottet. Företrädarna i utskottet  för\r\nModerata        samlingspartiet,        Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet har avstått från\r\natt  delta  i  detta  beslut. De erinrar i särskilda\r\nyttranden  om de budgetförslag  som  lagts  fram  av\r\nrespektive parti.  I  förhållande  till  regeringens\r\nförslag   ville   Moderata   samlingspartiet  minska\r\nutgiftsramen  med 813 miljoner  kronor,  Folkpartiet\r\nmed 513 miljoner  kronor  och  Kristdemokraterna med\r\n110 miljoner kronor. Centerpartiet  ville höja ramen\r\nmed 594 miljoner kronor.\r\n\r\nI  fråga  om  den  allmänna  inriktningen  av  den\r\nregionala utvecklingspolitiken anser  utskottet  att\r\ndet   är   värdefullt   att  politiken  på  ett  mer\r\nsystematiskt sätt kan följas  upp och stämmas av mot\r\nde nationella målen. Utskottet  ser  positivt på att\r\njämställdhetsaspekterna  beaktas.  När  det   gäller\r\nfrågan    om    sambandet   mellan   den   regionala\r\nutvecklingspolitiken     och     landsbygdspolitiken\r\nframhålls att frågan är under beredning  och att ett\r\nställningstagande i sak bör vänta till dess  att ett\r\nfullständigt beslutsunderlag kan presenteras.  Trots\r\natt   ändringar   i   företagsstöden   kan   medföra\r\növergångsproblem vidhåller utskottet sin uppfattning\r\natt det på sikt är angeläget att minska användningen\r\nav     olika     bidrag     inom    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken. I en reservation  (m,  fp, kd,\r\nc)   framhålls   att  en  framtidsinriktad  regional\r\nutvecklingspolitik   bör   inriktas   på  att  skapa\r\nförutsättningar för utveckling, bl.a. när det gäller\r\nföretagande.  De  tillväxtfrämjande  åtgärderna  bör\r\nhänföras  till  den  regionala nivån i mycket  högre\r\nutsträckning än i dag. För de företagsstöd som trots\r\nallt behövs bör inriktningen  i  huvudsak  ligga  på\r\ngenerella stöd.\r\nUtskottet  avstyrker  förslag  om myndighetsfrågor\r\nmed hänvisning till att resultaten från det pågående\r\nutredningsarbetet bör inväntas. I en reservation (m,\r\nfp) föreslås att ett första steg mot  avveckling  av\r\nGlesbygdsverket  skall  tas  under år 2005. En annan\r\nreservation  (kd)  går  ut  på att  Glesbygdsverkets\r\nansvarsområde   mer   bestämt  skall   fokusera   på\r\nlandsbygdsaspekterna.\r\nNär   det   gäller   utlokaliseringsfrågor   anser\r\nutskottet  att  de  nu  gällande   principerna   för\r\nutlokalisering av statliga myndigheter bör gälla och\r\navstyrker   olika   motioner   på   området.   I  en\r\nreservation  (m,  fp,  kd,  c)  krävs att regeringen\r\nlägger  fast en långsiktig och strategisk  plan  med\r\nmål för omlokalisering av statlig verksamhet.\r\nUtskottet  behandlar  i betänkandet även frågor om\r\nEG:s  nuvarande struktur-  och  regionalpolitik  och\r\nEG:s framtida  sammanhållningspolitik; motionerna på\r\ndessa områden avstyrks  med  argumentet att åtgärder\r\nredan vidtagits respektive att  motionsyrkandena har\r\nen  annan  inriktning  än  den  som  utskottet  vill\r\nframhäva.\r\nI    fråga   om   bemyndigandesystemet   avstyrker\r\nutskottet  ett  par  motioner  med  motiveringen att\r\nnuvarande  system  är  mer  effektivt  än   tidigare\r\nordning,     som    kunde    medföra    ett    stort\r\nanslagssparande. I en reservation (fp, kd, c) anförs\r\natt de beskrivna  olägenheterna  i  nuvarande system\r\nmåste ses över.\r\nVidare avstyrker utskottet motioner med kritik mot\r\nde av regeringen aviserade förändringarna i fråga om\r\nföretagsstöden. Utskottet förutsätter att det även i\r\nfortsättningen kommer att vara möjligt  att - i nära\r\nsamråd  med  berörd  region  -  bevilja bidrag  till\r\nstödområdena.  I  två  reservationer   (kd,  c;  fp)\r\nuttalar  sig reservanterna mot en centralisering  av\r\nbesluten om företagsstöd.\r\nVidare avstyrker  utskottet  ett motionsyrkande om\r\npersontransportstöd,   medan  uppfattningen   i   en\r\nreservation (fp, kd, c)  är  att  möjligheterna till\r\npersontransportstöd      bör      undersökas      av\r\nNäringsdepartementet.\r\nEtt   enigt   utskott   avstyrker  motionsyrkanden\r\nrörande  växelkursen  för strukturfondsbidragen  med\r\nhänvisning  till  att  utskottet   prioriterar   att\r\nutgiftstaket  kan hållas. Utskottet förutsätter dock\r\natt   en   förordningsförändring   sker   senast   i\r\nanslutning  till   avlämnandet   av   den   kommande\r\nekonomiska vårpropositionen.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1. Allmän inriktning av den regionala\r\nutvecklingspolitiken\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N224,\r\n2004/05:N254 yrkandena 1, 2, 6, 19, 20 och 26,\r\n2004/05:N255 yrkande 2, 2004/05:N257 yrkandena 1, 6\r\noch 7, 2004/05:N267, 2004/05:N332, 2004/05:N346\r\nyrkande 1, 2004/05:N374 yrkande 4, 2004/05:N386,\r\n2004/05:N398 yrkandena 1, 11, 13 och 14,\r\n2004/05:N399 yrkande 1, 2004/05:N403 yrkande 1,\r\n2004/05: N407 yrkandena 7 och 9 och 2004/05:N409\r\nyrkande 2.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Myndighetsfrågor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N254 yrkande\r\n23, 2004/05:N374 yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 13\r\noch 2004/05:N414 yrkande 6.\r\nReservation 2 (m, fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n3. Utlokaliseringsfrågor\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N207,\r\n2004/05:N229 yrkandena 1-5, 2004/05:N231,\r\n2004/05:N254 yrkande 25, 2004/05:N257 yrkande 2,\r\n2004/05:N270, 2004/05:N289, 2004/05:N292,\r\n2004/05:N301, 2004/05: N315 yrkandena 1-3,\r\n2004/05:N323, 2004/05:N335, 2004/05:N368 yrkandena 1\r\noch 2, 2004/05:N372, 2004/05:N385, 2004/05:N401\r\nyrkande 13 och 2004/05:N446.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4. EG:s nuvarande struktur- och\r\nregionalpolitik\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2004/05:N205,\r\n2004/05:N268 och 2004/05:\r\nN369.\r\n\r\n\r\n5. EG:s framtida sammanhållningspolitik\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2004/05:N263  och\r\n2004/05:N403 yrkande 22.\r\n\r\n\r\n6. Bemyndigandesystemet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2004/05:N346\r\nyrkande 9 och 2004/05: N358 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n\r\nReservation 5 (fp, kd, c)\r\n\r\n7. Aviserade förändringar angående\r\nföretagsstöden\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2004/05:N357  och\r\n2004/05:N417.\r\nReservation 6 (kd, c)\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\n8. Persontransportstödet\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2004/05:N254  yrkande\r\n11.\r\nReservation 8 (fp, kd, c)\r\n9. Växelkurs för strukturfondsbidrag\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2004/05:N311  och\r\n2004/05:N371 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n10. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19\r\nRegional utveckling\r\n\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2005   i   fråga  om  ramanslaget  33:1  Allmänna\r\nregionalpolitiska    åtgärder   göra   ekonomiska\r\nåtaganden   som,   inklusive    tidigare   gjorda\r\nåtaganden,  innebär utgifter på högst  3 200  000\r\n000  kr under  åren  2006-2013.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  proposition 2004/05:1 utgiftsområde 19\r\npunkt 1.\r\nb) Riksdagen  bemyndigar  regeringen att under år\r\n2005  i  fråga  om  ramanslaget  33:5  Europeiska\r\nregionala  utvecklingsfonden  perioden  2000-2006\r\ngöra ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 3 100\r\n000 000 kr under  åren 2006-2008. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition  2004/05:1 utgiftsområde 19\r\npunkt 2.\r\nc) Riksdagen godkänner att anslagen 33:1 Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder  och  33:5  Europeiska\r\nregionala  utvecklingsfonden  perioden  2000-2006\r\näven   används   för   att  finansiera  särskilda\r\nriskkapitalinsatser   inom    ramen    för   EG:s\r\nstrukturfondsprogram.  Därmed  bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 19 punkt 3.\r\nd) Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen\r\nunder utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt\r\nregeringens förslag i bilaga 2.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde  19\r\npunkt 4.\r\ne)   Riksdagen   avslår  motionerna  2004/05:N217\r\nyrkandena  1  och 2,  2004/05:N253,  2004/05:N254\r\nyrkande 28, 2004/05:N255 yrkande 1, 2004/05:N269,\r\n2004/05:N303, 2004/05:N374  yrkandena 1, 2 och 5,\r\n2004/05:N384 och 2004/05:N399 yrkande 5.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 17 november 2004\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Marie\r\nGranlund  (s),  Per  Bill (m)*, Nils-Göran Holmqvist\r\n(s), Sylvia Lindgren (s),  Berit  Högman  (s),  Karl\r\nGustav  Abramsson  (s),  Ulla  Löfgren  (m)*, Carina\r\nAdolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp)*,  Anne\r\nLudvigsson  (s),  Reynoldh  Furustrand  (s), Krister\r\nHammarbergh   (m)*,  Nyamko  Sabuni  (fp)*,  Gunilla\r\nWahlén  (v), Håkan  Larsson  (c)*  och  Lars  Lindén\r\n(kd)*.\r\n\r\n* Har avstått  från att delta i beslutet under punkt\r\n10.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\nNU2\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels proposition  2004/05:1  (budgetpropositionen)\r\nsåvitt gäller utgiftsområde 19 Regional utveckling,\r\ndels 44 motioner från den allmänna motionstiden.\r\nUpplysningar  och  synpunkter  i ärendet  har  inför\r\nutskottet lämnats av företrädare för Glesbygdsverket\r\noch för strukturfondsprogrammet Leader+.\r\n\r\nFörslagen i propositionen och i motionerna återges i\r\nbilaga   1.  Regeringens  och  oppositionspartiernas\r\nförslag till  anslag  för år 2005 inom utgiftsområde\r\n19 redovisas i bilaga 2.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nInledning\r\nUtgångspunkten för detta betänkande är att ramen för\r\nutgiftsområde  19  är  fastställd   för   år   2005.\r\nFinansutskottets   majoritet   tillstyrkte   den  11\r\nnovember   2004  regeringens förslag till utgiftsram\r\nför år 2005 för utgiftsområde 19 Regional utveckling\r\n(prop.  2004/05:1,   bet.  2004/05:FiU1).  Riksdagen\r\nfattar den 24 november  2004 beslut om fördelning av\r\nutgifter på utgiftsområden  för  år  2005.  Det  kan\r\nförväntas  att  riksdagen ställer sig bakom de ramar\r\nför  utgiftsområde   19   Regional   utveckling  som\r\nangivits i budgetpropositionen. Av tabellen i bilaga\r\n2   framgår  regeringens  och  de  olika  partiernas\r\nförslag till anslag under utgiftsområdet.\r\n\r\nBetänkandet  disponeras  på  följande  sätt. Först\r\nbehandlas frågor om den allmänna inriktningen av den\r\nregionala    utvecklingspolitiken.    Därefter   tar\r\nutskottet  upp myndighetsfrågor inom utgiftsområdet,\r\nfrågor om utlokalisering  av  statliga  myndigheter,\r\nfrågor rörande EG:s strukturfonder och den  framtida\r\nsammanhållningspolitiken samt budgetfrågor.\r\nÖvriga  frågor om åtgärder för att utveckla  olika\r\nregioner kommer  att  behandlas  under  våren  2005.\r\nSärskilt     kan     nämnas     att     frågor    om\r\ntillväxtavtal/tillväxtprogram,                 vissa\r\njämställdhetsfrågor,  gles- och landsbygdsfrågor  av\r\nolika    slag,    vissa   kapitalförsörjningsfrågor,\r\ndisposition  av del  av  vattenkraftsvinsterna  samt\r\nkrav på specificerade  åtgärder  i  län och regioner\r\nkommer att tas upp under våren 2005.\r\n\r\nAllmän inriktning av den regionala\r\nutvecklingspolitiken\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\ninriktningen       av      den      regionala\r\nutvecklingspolitiken. Utskottet står fast vid\r\nden politik som har  gällt  under  de senaste\r\nåren  och  anser  inte att motionskraven  kan\r\nligga till grund för en förändrad inriktning.\r\nJämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMål för den regionala  utvecklingspolitiken är sedan\r\når   2002   väl  fungerande  och   hållbara   lokala\r\narbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla\r\ndelar av landet.  Den regionala utvecklingspolitiken\r\nbedrivs i gles- och  landsbygd, i små och medelstora\r\nstäder samt i storstadsområden.  Motivet  är att den\r\nnationella   tillväxten  utgörs  av  summan  av  den\r\ntillväxt   som   skapas    lokalt   och   regionalt.\r\nAnpassningen till de regionala  skillnaderna innebär\r\ndock att det behövs riktade åtgärder för geografiskt\r\navgränsade områden även fortsättningsvis.\r\n\r\nEffekterna   bör   kunna   avläsas   utifrån   ett\r\nekonomiskt,   ekologiskt   och  socialt  perspektiv.\r\nSärskilt  fokus  bör  läggas  på   de  åtgärder  som\r\nfinansieras    genom   utgiftsområde   19   Regional\r\nutveckling. De ekonomiska och sociala effekterna bör\r\navläsas  i  hur  väl   kvinnors   och   mäns  lokala\r\narbetsmarknadsregioner  har  utvecklats i termer  av\r\nfrämst  ekonomisk tillväxt och  ökad  sysselsättning\r\nför kvinnor  och män. Politikens resultat skall även\r\nkunna   avläsas    i    hur    väl   de   nationella\r\njämställdhetsmålen uppnås inom ramen för åtgärderna.\r\nVad gäller den ekologiska dimensionen bör effekterna\r\nstämmas av mot de nationella miljökvalitetsmålen.\r\nStatens   viktigaste  roll  är  att   skapa   goda\r\ngrundförutsättningar   för  en  utveckling  mot  väl\r\nfungerande och hållbara  arbetsmarknadsregioner  med\r\nen  god  servicenivå i alla delar av landet. Hållbar\r\ntillväxt skapas  på  lokal och regional nivå och med\r\nhjälp  av den service som  bl.a.  kommunerna  svarar\r\nför. Enligt  regeringens  uppfattning  är  arbete  i\r\ngemensamma partnerskap i hög grad bidragande till en\r\nlokal     mobilisering.     Lokal    och    regional\r\nhandlingsfrihet  är  viktig  för   en  god  regional\r\nutveckling.  Alla  delar  av landet har  mycket  att\r\nvinna på samverkan. Särskilt  viktigt  är  att lyfta\r\nfram  städernas  och stadsregionernas betydelse  för\r\nden regionala utvecklingen,  inte  bara  för  staden\r\nsjälv  utan  också  för dess omgivning. Det är också\r\nviktigt att ta hänsyn  till  att kvinnor och män har\r\nolika lokala arbetsmarknadsregioner.\r\nEnligt   regeringen   behövs  en   väl   utvecklad\r\nsystemsyn   och   väl   fungerande    verktyg    för\r\nsektorssamordning  på central nivå för att lokal och\r\nregional samordning  skall  kunna  genomföras på ett\r\neffektivt sätt. Såväl horisontell samordning  mellan\r\nolika sektorer som vertikal samordning mellan lokal,\r\nregional, nationell och EU-nivå behövs. Att samtliga\r\nstatliga   myndigheter  skall  ta  regionala  hänsyn\r\nframgår   av   verksförordningen   (1995:1322)   och\r\nförordningen      (2003:595)       om      regionalt\r\nutvecklingsarbete.\r\nI samband med inriktningen av politiken  redovisas\r\natt  regeringen  avser  att  omforma  de  nationella\r\nregionala          företagsstöden          regionalt\r\nutvecklingsbidrag,         landsbygdsstöd        och\r\nsysselsättningsbidrag fr.o.m. juli 2005. Avsikten är\r\natt  fokus  skall flyttas från  stöd  till  enskilda\r\nföretag till  insatser av bredare karaktär. Resurser\r\nsom frigörs bör  enligt  regeringen användas till de\r\nregionala  tillväxtprogramsprocesserna.  Regeringens\r\navsikt  att  ändra  vissa  företagsstöd  tas  upp  i\r\nsamband med anslagen.\r\nRegeringens   förslag  när  det  gäller  ett  nytt\r\nanvändningsområde      för     anslagen     Allmänna\r\nregionalpolitiska  åtgärder  (33:1)  och  Europeiska\r\nregionala   utvecklingsfonden   perioden   2000-2006\r\n(33:5) under utgiftsområde 19 - dvs. finansiering av\r\nsärskilda regionala riskkapitalinsatser, genom vilka\r\nstaten direkt eller indirekt tillskjuter ägarkapital\r\ni  form  av  aktier  eller  motsvarande  i  enskilda\r\nföretag - tas upp i samband med anslagen.\r\nRegeringens  tre  verktyg  för att uppnå målet för\r\npolitikområdet är Nationell samordning och regionala\r\nhänsyn för hållbar regional tillväxt  (detta verktyg\r\nredovisas  endast  delvis  inom  utgiftsområde  19),\r\nLokal  och  regional samverkan för hållbar  regional\r\ntillväxt och  Stimulansåtgärder för hållbar regional\r\ntillväxt.   Med  dessa   verktyg   som   grund   har\r\nutgiftsområde    19    delats    upp    i   följande\r\nverksamhetsområden:       Programlagt      regionalt\r\nutvecklingsarbete, Kapitalförsörjning  för  regional\r\nnäringslivsutveckling och Kommersiell service.\r\nGenerellt  skall  utvecklingen  i landets regioner\r\nföljas   genom  statistik  avseende  den   regionala\r\nlönesumman  för alla sysselsatta kvinnor och män och\r\nandelen förvärvsarbetande  20-64  år för kvinnor och\r\nmän,  uppdelade  på  lokala  arbetsmarknadsregioner.\r\nBåda indikatorerna används som  mått  på  tillväxt i\r\nregionerna.  Vidare  finns  resultatindikatorer  som\r\nanges under respektive verksamhetsområde.\r\n\r\nProgramlagt regionalt utvecklingsarbete\r\n\r\nVerksamhetsområdet       Programlagt       regionalt\r\nutvecklingsarbete omfattar central projektverksamhet\r\nm.m.,     regionala     tillväxtavtal,     regionala\r\ntillväxtprogram   och  EG:s   strukturfonder   under\r\nperioden 2000-2006.\r\n\r\nRegionala  tillväxtprogram  utgör  under  perioden\r\n2004-2007 det  centrala  verktyget  för att uppnå en\r\nförbättrad  samordning av resurser och  insatser  på\r\nregional nivå. Verksamheten skall årligen följas upp\r\nav  Verket för  näringslivsutveckling  (Nutek).  Ett\r\nutvecklingsarbete  pågår  inom Nutek i samverkan med\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska  studier (ITPS) och\r\nlänen.  Inom Regeringskansliet fortgår  arbetet  med\r\nresultatindikatorer,         uppföljning         och\r\nutvärderingsinstrument   på  nationell  nivå.  Tills\r\nvidare avser regeringen att redovisa utvecklingen av\r\ntillväxtprogramsarbetet avseende  dess betydelse för\r\nsamverkan och mervärde.\r\nEn mer aktiv medverkan av Svenskt  Näringsliv  och\r\nLandsorganisationen  (LO)  i processen med regionala\r\ntillväxtprogram har noterats.\r\nResultatindikatorer   för  projekten   inom   EG:s\r\nstrukturfonder under perioden  2000-2006  är antalet\r\nnya  och  bevarade  arbetstillfällen  uppdelade   på\r\nkvinnor  och  män  samt  antalet  nystartade företag\r\nuppdelade på kvinnor och män.\r\nResultaten  av  den  centrala  projektverksamheten\r\nförväntas  i  huvudsak vara en förbättrad  samverkan\r\noch  samarbete mellan  olika  aktörer  för  regional\r\nutveckling.\r\nUtvecklingsprogrammet  för  kommuner med särskilda\r\nomställningsproblem     främst    på    grund     av\r\nstrukturomvandling    inom    Försvarsmakten     har\r\nutvärderats  dels  av  Statskontoret,  dels av ITPS.\r\nResultatet  av  utvärderingarna är att den  särskilt\r\ntillsatta s.k. omställningsgruppens arbete inneburit\r\natt  en  mobilisering   har   skapats  i  kommunerna\r\nsamtidigt  som  tveksamhet  råder   huruvida   detta\r\nomställningsarbete   har   skapat   något  bestående\r\nmervärde. De målsättningar för antalet  nya  privata\r\noch  statliga  arbetstillfällen  som ställdes upp  i\r\nutvecklingsprogrammet har hittills  inte uppnåtts. I\r\njuli 2004 beslutade regeringen att formellt  avsluta\r\nutvecklingsprogrammet.\r\nDet  s.k.  samordningsuppdraget  (år 2002 uppdrogs\r\ntill  18  myndigheter  att  identifiera  potentiella\r\nområden för ökad sektorssamordning)  har  medfört en\r\nambitionsnivåhöjning    vad    avser    myndigheters\r\ndelaktighet i frågor som berör regional utveckling.\r\nNär   det   gäller  de  regionala  tillväxtavtalen\r\nkonstateras  att  samordningsansvariga  för  avtalen\r\nbedömer att avtalsarbetet  under  perioden 2000-2003\r\nstärkt  möjligheterna  till  samordning   av   olika\r\naktörers resurser. Tillväxtavtalsarbete har bidragit\r\ntill   ett  aktivt  och  medvetet  lärande  och  ett\r\nintresse  för  att  öka  kunskapen  kring  frågor om\r\nhållbar  tillväxt.  Vidare  har  systemlärandet  och\r\nsystemperspektivet utvecklats i regionerna. Dock har\r\ninsatser inom avtalen många gånger  saknat en tydlig\r\nkoppling till tillväxtavtalens mål.\r\n\r\nKapitalförsörjning för regional\r\nnäringslivsutveckling\r\n\r\nI verksamhetsområdet Kapitalförsörjning för regional\r\nnäringslivsutveckling  ingår instrumenten  regionalt\r\nutvecklingsbidrag,                   landsbygdsstöd,\r\nsysselsättningsbidrag,     såddfinansiering      och\r\ntransportbidrag.  I  ett  längre  perspektiv  är det\r\nenligt    regeringen    angeläget    att    reducera\r\nanvändningen av olika bidrag till företag.\r\n\r\nResultatindikatorer   för   företagsstöden   (utom\r\ntransportbidrag   och  såddfinansiering)  är  främst\r\nförväntat  antal nya  arbetstillfällen  uppdelat  på\r\nkvinnor  och   män,   genomsnittlig  subvention  per\r\nförväntad ny årsarbetskraft (uppdelat på kvinnor och\r\nmän fr.o.m. år 2004) samt investeringar som beräknas\r\ndelfinansieras    av    stöden.     För    regionalt\r\nutvecklingsbidrag    mäts   resultatet   även    med\r\nförädlingsvärde, omsättning och vinstmarginal.\r\nResultatindikatorer  för såddfinansiering omfattar\r\nantal  anställda och överlevnadsgrad  fem  år  efter\r\nbeslutstidpunkten  t.o.m.  år  2004. Från och med år\r\n2005   mäts   omsättningsökningen   fem   år   efter\r\nbeslutstidpunkten.\r\nFör  det  generella företagsstödet transportbidrag\r\nbedriver regeringen  ett  utvecklingsarbete avseende\r\nredovisning av stödformens effekter.\r\nNuteks   uppföljning  av  bidrag   som   beviljats\r\ntidigare år  visar  att  utfallen varje år har varit\r\nväl  överensstämmande  med  de  förväntade  värdena,\r\nförutom vinstmarginalen som inte  har  nått upp till\r\nföretagens förväntningar.\r\nVidare    har    det   varit   svårt   att   uppnå\r\nkvoteringsvillkoret (med undantag för år 2000), dvs.\r\nhuvudregeln   att  minst   40   %   av   det   antal\r\narbetstillfällen som tillkommer till följd av stöden\r\nskall förbehållas vartdera könet.\r\nEnligt utvärdering  av  Nutek  kan  effekterna  av\r\nregionalt   utvecklingsbidrag,   landsbygdsstöd  och\r\nsmåföretagsstöd sammanfattas med att  de bidrar till\r\natt skapa sysselsättning och överlevnad på kort sikt\r\nmen att dessa effekter inte kan beläggas  på  längre\r\nsikt.  Det  går  inte  heller att belägga att stöden\r\nskulle leda till ekonomisk tillväxt i stödföretagen.\r\n\r\nKommersiell service\r\n\r\nVerksamhetsområdet Kommersiell service omfattar stöd\r\ntill kommersiell service.\r\n\r\nResultatindikatorer    fr.o.m.    år    2004    är\r\nutvecklingen av tillgången  till kommersiell service\r\nför kvinnor och män samt antalet  kvinnor respektive\r\nmän som finns anställda och antalet  kvinnor och män\r\nsom  finns  på ledningsnivå på arbetsstället  och  i\r\nstyrelsen  i  organisationen.   Bland   annat  finns\r\nunderlag  i  servicedatabasen  (se  avsnittet  Vissa\r\nkompletterande uppgifter).\r\nAv de drygt 900 orter där en dagligvarubutik  fått\r\nstöd  någon  gång  under  perioden 1996-2002 fanns i\r\njuni 2003 servicen kvar på åtta av tio orter. Enligt\r\nKonsumentverket   visar  de  inrapporterade   lokala\r\nutvecklingsprogrammen för kommersiell service på ett\r\nökat engagemang och  intresse  för  frågor  som  rör\r\ntillgänglighet till kommersiell service.\r\n\r\nUtredningar, uppdrag och program\r\n\r\nI  propositionen  nämner  regeringen  bl.a. följande\r\naktuella utredningar, uppdrag och program:\r\n\r\n1. Institutet  för tillväxtpolitiska studier  (ITPS)\r\noch Glesbygdsverket  har  på  regeringens uppdrag\r\npåbörjat    ett    utvecklingsarbete    om    hur\r\npolitikområdet  Regional  utvecklingspolitik  bör\r\nföljas upp och effektutvärderas. ITPS föreslår 34\r\nindikatorer, fördelade  på  sju kategorier, bl.a.\r\nregionförstoring     och    kompetensförsörjning.\r\nGlesbygdsverket  konstaterar   att  det  inte  är\r\nmöjligt  att lämna precisa förslag  på  nedbrutna\r\nmålsättningar  på en övergripande nationell nivå.\r\nVerket föreslår  att  befintlig statistik rörande\r\npostservice, kassaservice,  vård,  barnomsorg och\r\ngrundläggande   utbildning   förbättras.   Enligt\r\nregeringens bedömning utgör de  nämnda  förslagen\r\nett underlag för att förnya utvärderingsverktygen\r\nför politikområdet.\r\n2.\r\n3. Utredningen  Företagsutveckling på regional  nivå\r\n(SOU 2002:101)  har  remissbehandlats; regeringen\r\nredovisar  sin bedömning  inom  utgiftsområde  24\r\nNäringsliv.\r\n4.\r\n5. Nutek har låtit genomföra en utvärdering angående\r\nlokala och regionala  resurscentrum,  vilken  har\r\nredovisats för regeringen i maj 2004. Nutek avser\r\natt  skicka  rapporten  på  remiss i slutet av år\r\n2004  och  därefter lämna sina  kommentarer  till\r\nregeringen.\r\n6.\r\n7. Regeringen har  år  2003 beslutat om bidrag på 16\r\nmiljoner   kronor   till    verksamheterna    vid\r\nFolkrörelserådet och Skärgårdarnas Riksförbund.\r\n8.\r\n9. Regeringen  gav i september 2002 Delegationen för\r\nutländska investeringar  i  Sverige,  Vinnova och\r\nNutek  i  uppdrag  att  genomföra  ett nationellt\r\nprogram  för utveckling av innovationssystem  och\r\nkluster,   omfattande    70    miljoner   kronor.\r\nProgrammet   skall   genomföras  under   perioden\r\n2002-2004.\r\n10.\r\n11.  Uppdrag  har  lämnats till  Statens  geologiska\r\nundersökningar   att    genomföra   ett   program\r\nomfattande 15 miljoner kronor  i  syfte att skapa\r\nen   hållbar  tillväxt  i  ett  kluster  för   de\r\nmineralutvinnande branscherna.\r\n12.\r\n13. Nutek  har  fått  i  uppdrag  att  genomföra ett\r\nprogram omfattande 20 miljoner kronor i syfte att\r\nfrämja  en  hållbar  tillväxt inom det nationella\r\nträklustret.\r\n14.\r\n15. Regeringen har utsett  en  särskild utredare för\r\natt kartlägga möjligheterna till militärtester av\r\npersonal och materiel i övre Norrland.\r\n16.\r\n17.  Regeringen har år 2002 beslutat  att  genomföra\r\nett  program  om  totalt högst 25 miljoner kronor\r\nmed   syfte   att   långsiktigt    stärka   lokal\r\nnäringslivsutveckling med fokus på kommuner.\r\n18.\r\n19.   Ett   sammanhållet   nationellt  program   för\r\nentreprenörskap om totalt  12 miljoner kronor har\r\ninrättats.\r\n20.\r\n21.  Lokala program för entreprenörskap  och  lokalt\r\nutvecklingsarbete  om  totalt  30 miljoner kronor\r\nhar tillskapats.\r\n22.\r\n23. Ett program för att öka användningen  av  modern\r\ninformationsteknik  i  företag  lokaliserade inom\r\nstödområde  A  om totalt 50 miljoner  kronor  har\r\ninrättats.\r\n24.\r\n25.   Ett   program   för    att    stimulera   ökad\r\ninnovationskraft inom turistnäringen  samt främja\r\nforskning  om  turism  om  totalt  40,5  miljoner\r\nkronor  har  beslutats  av regeringen och bedrivs\r\nunder perioden 2002-2004.\r\n26.\r\n27.  Det  har  uppdragits  åt  Sveriges   Rese-  och\r\nTuristråd   AB   att  utveckla  och  marknadsföra\r\nvarumärket Fjällvärlden  inom  en  kostnadsram om\r\ntotalt 20 miljoner kronor.\r\n28.\r\n29.  Delegationer  är  tillsatta för att långsiktigt\r\nstärka utvecklingen inom  de  mest utsatta lokala\r\narbetsmarknadsregionerna i norra  Sveriges inland\r\nrespektive  delar  av  Bergslagen,  Värmland  och\r\nDalsland.   Delegationernas  arbete  avslutas   i\r\ndecember 2004.\r\n30.\r\n(Beloppen  för  samtliga  ovan  nämnda  program  har\r\nangetts exklusive medfinansiering.)\r\n\r\nRegeringens analys och slutsatser\r\n\r\nInga  samlade utvärderingar  av  den  nya  regionala\r\nutvecklingspolitiken har ännu gjorts. Regeringen gör\r\nsamma    bedömning     som     Statskontoret    (Det\r\nregionalpolitiska    experimentet,     Statskontoret\r\n2004:5) att det finns ett grundläggande behov av att\r\nstärka   arbetet   med   finansiell   och   politisk\r\nsamordning  av  olika sektorer för hållbar tillväxt.\r\nSkälet är att de  viktigaste  hindren för politikens\r\ngenomförande ligger i den bristande  samordningen av\r\npolitikens olika sektorer.\r\n\r\nDen lokala och regionala miljön tenderar  att  bli\r\nallt   viktigare   för  företagens  konkurrenskraft.\r\nFörutsättningarna för  att åstadkomma väl fungerande\r\nlokala arbetsmarknadsregioner  för  kvinnor  och män\r\nvarierar   över   landet.   Bland  annat  finns  det\r\nskillnader i lokal dynamik, dvs. faktorer som bidrar\r\ntill  ett  högt  nyföretagande,  innovationsförmåga,\r\nflexibilitet och ständigt lärande.\r\nDen  regionala befolkningsutvecklingen  har  följt\r\nrelativt  stabila  mönster  sedan 1950-talet och det\r\nlångsiktiga  mönstret  väntas bestå  även  under  de\r\nkommande 20 åren. Den svagaste utvecklingen väntas i\r\nTornedalen, Dalsland, Bergslagen,  Norrlands  inland\r\noch  i norra Småland. Andelen av dem som flyttar  av\r\narbetsrelaterade  skäl har minskat; utvecklingen går\r\nmot ökad pendling.  Män, som i högre grad än kvinnor\r\npendlar  över  kommungränser,   har   större  lokala\r\narbetsmarknadsregioner än kvinnor. Högutbildade  män\r\nhar       de       absolut       största      lokala\r\narbetsmarknadsregionerna och lågutbildade kvinnor de\r\nminsta.\r\nNär      det      gäller      de      programlagda\r\nutvecklingsprojekten     drar    regeringen    bl.a.\r\nslutsatsen att tillväxtprogrammens  fortsatta  fokus\r\npå  utveckling  av innovationssystem och kluster kan\r\nbidra till att ytterligare  stärka  samverkan mellan\r\nnäringslivet,    utbildningsväsendet    och    andra\r\noffentliga   aktörer.  Samverkan  och  nätverk   ger\r\nresultat   även   när   det   är   fråga   om   EG:s\r\nstrukturfondsprogram.\r\nVidare drar  regeringen  slutsatsen att utbudet av\r\nkapital  till  små  och  medelstora   företag  i  de\r\nregionalt prioriterade områdena är för  litet, bl.a.\r\ndärför att bankerna blivit alltmer restriktiva i sin\r\nutlåning.\r\nFörändringar i servicestrukturen sägs i många fall\r\nförsämra   servicetillgången,  även  om  ytterligare\r\nförsämringar  motverkas  av  statligt stöd och andra\r\nåtgärder.\r\nSammanfattningsvis  anser  regeringen  att  medlen\r\ninom utgiftsområde 19 endast marginellt  kan påverka\r\nutvecklingen         i         landets        lokala\r\narbetsmarknadsregioner.  Ofta  fungerar  medlen  som\r\nkatalysatorer, vilka medför att ytterligare åtgärder\r\nkan komma till stånd. Åtgärder som  finansieras inom\r\nutgiftsområdet medverkar därför ofta  till  att få i\r\ngång  processer  och  investeringar  som annars inte\r\nhade   blivit   av.   Med   hänsyn   till  de  olika\r\nförutsättningarna  i  olika  regioner  är  det  även\r\nfortsättningsvis  viktigt att främja utvecklingen  i\r\nalla delar av landet  och  fortsätta insatserna inom\r\nflertalet politikområden och utgiftsområden.\r\nRegeringen avser att på ett  mer systematiskt sätt\r\nfölja    upp    och    utvärdera    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken          och          förbättra\r\nresultatinformationen till riksdagen.\r\nRiksrevisionen  har  inte haft någon invändning  i\r\nrevisionsberättelsen   för    år    2003    avseende\r\nGlesbygdsverket.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N267 (s) sägs att det många  gånger\r\när   en   godtycklig   placering   av   kommuner   i\r\nstödområden.  Exempelvis  är  Kramfors och Sollefteå\r\nkommuner belägna intill varandra,  men  de  är  ändå\r\ninplacerade    i   olika   nationella   stödområden.\r\nRegeringen bör se  över  möjligheterna  att  dela in\r\nkommuner  med  i stort sett samma förutsättningar  i\r\nsamma stödområde.\r\n\r\nI motion 2004/05:N332  (s)  argumenteras  för  att\r\nnyetableringar av företag är ett villkor för en bygd\r\nsom  vill  utvecklas.  Problem uppstår dock ofta när\r\ndet gäller lämpliga lokaler.  Om  företagsidén  inte\r\nhåller  eller  en  lågkonjunktur  inträder har en ny\r\nföretagslokal  ett  dåligt  andrahandsvärde,  vilket\r\nmedför ekonomiska risker för  t.ex.  en  kommun  som\r\nbyggt  lokaler.  Enligt  motionärernas mening är det\r\ninte rimligt att små och utsatta  kommuner i längden\r\nmåste ta på sig en stor risk för att nybyggnation av\r\nnödvändiga lokaler skall komma till stånd.\r\nI motion 2004/05:N374 (m) redovisas  hur  Moderata\r\nsamlingspartiet    vill   förändra   den   regionala\r\nutvecklingspolitiken  för  att skapa förutsättningar\r\nför tillväxt. Det handlar om  att förbättra vägnätet\r\noch  IT-infrastrukturen,  sänka  socialavgifter  och\r\ndrivmedelsskatter samt i övrigt förbättra  villkoren\r\nför  företagande.  Inom  utgiftsområdet  prioriterar\r\nmotionärerna dels de insatser som har betydelse  för\r\nmänniskorna  i  glesbygd såsom stöd till kommersiell\r\nservice, dels insatser  som öppnar nya marknader för\r\nföretag,    t.ex.   transportstödet,    samt    dels\r\nmedfinansiering  till  projekt  inom  ramen för EU:s\r\nsammanhållningspolitik. Enligt motionärerna  är  det\r\nmånga   lagar   och  regler  som  inte  borde  gälla\r\nlikformigt över hela landet eftersom förhållandena i\r\nglesbygd  kraftigt   avviker  från  förhållandena  i\r\nstorstäderna. En mer flexibel  ordning  skulle gynna\r\nden regionala utvecklingen. Motionärerna  ser sänkta\r\nsocialavgifter i stödområde A som ett första steg på\r\nvägen  mot  sänkta  skatter  och  avgifter  för alla\r\nföretag.\r\nFolkpartiets  regionalpolitik  genomsyras  av  ett\r\nunderifrånperspektiv som tar sin utgångspunkt  i den\r\nenskilda  individen,  sägs det i motion 2004/05:N254\r\n(fp).  Motionärerna förordar  en  ny  inriktning  av\r\nregionalpolitiken som innebär en övergång till lokal\r\nmobiliseringspolitik.  Varje region har sina styrkor\r\noch unika möjligheter som  endast  kan tas till vara\r\ngenom  lokala  initiativ.  Tyngdpunkten   ligger   i\r\ndecentralisering,  nyetableringar,  bra  villkor för\r\nsmåföretag,  tillgång  till  riskkapital  och  lokal\r\nsamverkan.     En     liberal     landsbygds-    och\r\nglesbygdspolitik   bör   sträva   efter  att   skapa\r\nförutsättningar för dem som vill bo  på  landsbygden\r\neller  i  en  mindre tätort att kunna göra det.  Den\r\nfria rörligheten,  vilken  är  en  grundbult  i  den\r\nliberala ideologin, utgör ingen motsättning därtill.\r\nFolkpartiet       vill      främja      landsbygdens\r\nutvecklingsmöjligheter   bl.a.   genom   att  främja\r\nföretagande      på      landsbygden,      förbättra\r\nfunktionsdugligheten hos det befintliga servicenätet\r\noch se till att statliga myndigheters agerande  inte\r\nförsvårar  landsbygdens  utveckling.  Vidare  är det\r\nviktigt  att  nätverk etableras, framför allt lokalt\r\nmen, om detta är  omöjligt  på  grund  av glesheten,\r\näven utanför den egna regionen och internationellt.\r\nEn politik som gynnar mindre företag är en politik\r\nsom säkerställer möjligheter till sysselsättning och\r\nutkomst på landsbygden, menar motionärerna. Även när\r\ndet     gäller     stödområdesfrågor    måste    ett\r\nunderifrånperspektiv  anläggas.  Enligt motionärerna\r\nmåste länen få mer att säga till om. Det gäller inte\r\nminst den administrativa indelningen  i fråga om EU-\r\nstöd. Folkpartiet ser med oro på utspädningen  av de\r\nregionalpolitiska stöden till allt större områden  i\r\nlandet.   De   direkta  selektiva  regionalpolitiska\r\nstöden  bör  avvecklas  så  långt  det  är  möjligt.\r\nGenerella satsningar  i  hela  Sverige på främst ett\r\nbättre klimat för företagsamhet, kommunikations- och\r\nutbildningsområdena samt en ekonomisk stabil politik\r\när ett bättre alternativ.\r\nI motionen förordas vidare att  ytterligare  vägar\r\nbör   prövas   för   att   säkerställa   service  på\r\nlandsbygden.  Det  föreslås att ett särskilt  anslag\r\ninrättas   i  statsbudgeten   för   upphandling   av\r\ngrundläggande  samhällsservice  i  regionalpolitiskt\r\nutsatta  områden. Upphandlingen bör göras  regionalt\r\nmed de regionala  beslutsorganen  som  huvudman. Den\r\ngrundläggande samhällsservicen bör dessutom  tryggas\r\ni lag.\r\nI  motion  2004/05:N403  (fp,  kd,  m,  c) erinrar\r\nmotionärerna om att den nationella tillväxten  byggs\r\nupp  av  regionala  och lokala förhållanden. Sverige\r\nbehöver både en nationell tillväxtpolitik med bättre\r\nföretagarklimat och ett  skattesystem  som värnar de\r\nvälståndsbildande    krafterna   och   en   regional\r\ntillväxtpolitik som tar  till  vara lokal växtkraft,\r\ninitiativkraft  och  entreprenörskap.   Tillväxt  är\r\ninget     nollsummespel     enligt     motionärerna.\r\nFörutsättningarna är olika i olika delar  av landet,\r\npåpekas   det.   Därför   kan   inte   hela  Sverige\r\nregionaliseras på ett och samma sätt. I  stället bör\r\nregional mångfald eftersträvas.\r\nI motion 2004/05:N346 (fp) ges exempel på  områden\r\ndär  besluten  enligt motionärerna inte borde fattas\r\npå statlig utan på regional nivå, bl.a. reglerna för\r\nturistflyg i fjällen  och  strandskyddsreglerna. Med\r\nhänsyn till de olika förutsättningarna  är  det inte\r\nrimligt  att ha samma regler överallt. Därför  anser\r\nmotionärerna att det bör göras en översyn över vilka\r\nbeslut som skall fattas på respektive nivå. Avsikten\r\när att beslutsfattandet  skall ske utifrån regionala\r\nförutsättningar.\r\nDen liberala storstadspolitiken  handlar om att ta\r\ntill vara storstädernas unika styrkor  för att på så\r\nsätt  bidra  till  en  dynamisk  utveckling som  ger\r\npositiva effekter i övriga riket,  förklaras  det  i\r\nmotion  2004/05:N409  (fp).  Motionärerna  ser  inte\r\ntillväxt  som  ett nollsummespel. Om det går bra för\r\nen region ger det  nya  jobb,  företag  och impulser\r\ntill hela landet, hävdas det.\r\nEnligt  vad  som  sägs i motion 2004/05:N224  (kd)\r\nmåste  -  om  hela  landet   skall   kunna  leva  på\r\nnågorlunda lika villkor - reella förutsättningar ges\r\nför befolkningen att bo kvar och verka i glesbygden.\r\nDärför föreslås en utredning vars syfte  skall  vara\r\natt  utröna  om  det  är  möjligt  att på något sätt\r\nkompensera de boende i glesbygden.\r\nI  motion  2004/05:N386  (kd) föreslås  att  någon\r\neller    några   av   Norrbottens   kommuner    blir\r\nförsökskommuner  för  en  ny radikal regionalpolitik\r\nsom ger dessa kommuner goda  villkor  att  växa  och\r\nutvecklas. Kommunernas egna förslag handlar bl.a. om\r\nsänkta        energiskatter        och        friare\r\narbetskraftsinvandring.\r\nDen    regionala   utvecklingspolitikens   främsta\r\nuppgift  är   att   bidra   till   utvecklingen   av\r\nlivskraftiga regioner i hela landet, framhålls det i\r\nkommittémotion     2004/05:N399     (kd).     Enligt\r\nmotionärerna   byggs   livskraftiga   regioner   när\r\nmänniskor med kraft och vilja samverkar lokalt i ett\r\nunderifrånperspektiv.   Politiken   bör   underlätta\r\nsådana  processer,  i  första  hand  genom generella\r\nåtgärder som syftar till att ge goda förutsättningar\r\nför näringslivet. Lands- och glesbygdens  kännemärke\r\när   småföretagande.   Avgörande   för  välfärd  och\r\ntillväxt  är  ett  näringslivsklimat som  uppmuntrar\r\nföretagande.  Regelverken   måste  bli  enklare  och\r\nkommunikationerna  förbättras.  Målet  är  att  hela\r\nSverige skall leva och att människor i alla kommuner\r\nkan få sina grundläggande  behov  av bostad, arbete,\r\nservice, kultur m.m. tillgodosedda.\r\nDe folkvalda på regional nivå bör  själva  ansvara\r\nför  utvecklingsplaneringen  av  den  egna regionen,\r\nanser   motionärerna.   Vidare   bör   kommunsektorn\r\nhögprioritera  utveckling  av  lands-  och  glesbygd\r\nsåväl  på  fastlandet som på skärgårdens många  öar.\r\nArbetet    i    Folkrörelserådet,    länsbygderåden,\r\nbyalagen,     sockenråden      och     de     lokala\r\nutvecklingsgrupperna  är  enligt  motionärerna   bra\r\nexempel     på     lokal     demokrati     i     ett\r\nunderifrånperspektiv.\r\nEnligt vad som sägs i motion 2004/05:N407 (kd) bör\r\nFolkrörelserådets  förslag  om ett grundservicepaket\r\nför landsbygds- och glesbygdsområden beaktas. Syftet\r\när   att   hindra  ytterligare  serviceindragningar.\r\nKristdemokraternas förslag om servicepunkter innebär\r\nen samordning  av  tillgångar  för  att garantera en\r\ngrundservicenivå inom rimligt avstånd.\r\nI   motion   2004/005:N255  (c)  hävdas  att   det\r\nviktigaste stödet  till  lanthandeln är att så många\r\nkunder som möjligt kan få  den  service de behöver i\r\nsin lanthandel utan att tvingas åka  till  en större\r\ntätort.  De statliga bolagens service på landsbygden\r\nbör  öka  genom   åtgärder   som   regeringen  måste\r\ninitiera, t.ex. genom ägardirektiv.\r\nI motion 2004/05:N257 (c) förordas  att regeringen\r\ntillsätter  en bred Norrlandsutredning i  syfte  att\r\nföreslå förändringar för att bättre ta till vara den\r\nstora   utvecklingspotential    som   finns   i   de\r\nnorrländska  bygderna.  Vidare  är det  viktigt  att\r\nunderlätta  för  fler  människor  att   flytta  till\r\nNorrland,  bl.a.  genom  att  göra  det möjligt  för\r\nprivatpersoner   och  företag  att  bygga   även   i\r\nglesbygd. Kommunerna  bör överta ansvaret för beslut\r\nom   strandskydd.   Likvärdiga    möjligheter   till\r\nutbildning  är  också  en  väsentlig fråga.  Det  är\r\nvidare viktigt att stärka jord- och skogsbruket samt\r\natt    förbättra   näringsklimatet    i    Norrland.\r\nVidareförädling  av  de  stora naturresurserna måste\r\nfrämjas.\r\nCenterpartiets syn på inriktning  av den regionala\r\nutvecklingspolitiken      återfinns     i     motion\r\n2004/05:N398.  Motionärerna   menar  att  politikens\r\nuppdrag   är   att   ge  goda  förutsättningar   för\r\nentreprenörer  och investerare.  För  att  möta  den\r\nekonomiska utmaning som välfärdssamhället står inför\r\nanser   Centerpartiet    att    ansvaret    för   de\r\ntillväxtfrämjande åtgärderna skall hänföras till den\r\nregionala  nivån  i  mycket högre utsträckning än  i\r\ndag. Den s.k. Ansvarskommittén  (se  avsnittet Vissa\r\nkompletterande uppgifter) bör därför fokusera på att\r\nutreda  vilka  tillväxtfrämjande  åtgärder  som  den\r\nregionala respektive statliga nivån skall svara för.\r\nCenterpartiet    vill    bryta   ned   ineffektiva\r\nmyndighetsstrukturer,       eliminera        skadlig\r\ncentralstyrning    och    förenkla    de   regionala\r\nfinansieringsprogrammen.  Enligt  motionärerna   bör\r\ndirektvalda regionala organ ansvara för de medel som\r\nlänsstyrelserna och Nutek m.fl. förfogar över.\r\nStatens  ansvar  är  att se till att bostäder till\r\nrimliga  priser,  fungerande  service  och  statliga\r\narbetsplatser finns  i  alla  regioner. Vidare måste\r\nstaten föra en offensiv företagarpolitik  som gynnar\r\nföretagen      genom     ett     tillväxtbefrämjande\r\nskattesystem, tillräckliga  satsningar  på forskning\r\noch  utveckling  samt  en  politik som skapar  sunda\r\nfinanser.\r\n\r\nFör att nå framgång måste en region utveckla\r\noch komplettera de tillgångar som redan finns\r\noch inte börja från början. Regeringens\r\nregionala utvecklingspolitik betonar i ord\r\nvikten av utveckling och tillväxt i hela\r\nlandet, men i verkligheten är utgångspunkten\r\natt många områden i landet förutom\r\nstorstadsregionerna är svaga och underlägsna.\r\nPerspektiven måste ändras enligt motionärerna;\r\nde förutsättningar som finns i varje region\r\nskall maximalt tas till vara.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nBefolkningsutveckling\r\n\r\nFolkmängden i Sverige ökade  under år 2003 med ca 35\r\n000  personer till ca 8 975 000  personer.  Ökningen\r\nutgjordes     till     drygt    80    %    av    ett\r\ninvandringsöverskott men  även  ett födelseöverskott\r\nstår för folkmängdsökningen.\r\n\r\nBeträffande  Sveriges  olika  regioner   kan   det\r\nkonstateras  att befolkningen i glesbygdsområden har\r\nforsatt  att  minska   sedan  mitten  av  1990-talet\r\nsamtidigt       som       tätortsområdena        och\r\nstorstadsregionerna  har  fortsatt  att öka. Framför\r\nallt glesbygderna i skogslänens inland  har en snabb\r\nbefolkningsminskning;  orsakerna  till  den   snabba\r\nminskningen  i  dessa  områden  är  främst  de  låga\r\nfödelsetalen  snarare  än en stor utflyttning. Under\r\nsenare    tid   har   dock   minskningstakten    för\r\nglesbygdsbefolkningen  dämpats  något. Under år 2003\r\nminskade befolkningen i glesbygderna med drygt 1 400\r\npersoner  (-0,8 %), vilket kan jämföras  med  3  000\r\npersoner (-1,5  %) år 1996. Ett annat trendbrott som\r\nkan skönjas är att  befolkningen  i  de  tätortsnära\r\nlandsbygderna,  som  minskade under slutet av  1990-\r\ntalet, har börjat öka  sedan  år 2002. Under år 2003\r\nökade  de  tätortsnära  landsbygderna   med   2  900\r\npersoner eller 0,1 %.\r\n\r\nStrukturen och uppgiftsfördelningen inom\r\nsamhällsorganisationen\r\n\r\nNär  det  gäller strukturen och uppgiftsfördelningen\r\nmellan   staten,    landstingen    och    kommunerna\r\ntillkallades en parlamentarisk kommitté (ordförande:\r\nlandshövding  Mats Svegfors) i januari 2003.  Enligt\r\ndirektiven (dir.  2003:10)  skall arbetet bedrivas i\r\ntvå etapper.\r\n\r\nDen  första etappen resulterade  i  delbetänkandet\r\nUtvecklingskraft för hållbar välfärd (SOU 2003:123),\r\nsom  redovisades   i   december   2003.   Den   s.k.\r\nAnsvarskommitténs bedömning var att det i ett längre\r\nperspektiv kommer att uppstå en stark obalans mellan\r\nbehov  och  tillgängliga  resurser. I delbetänkandet\r\nanges  ett  antal  förutsättningar   för   att   det\r\noffentliga   åtagandet  skall  klaras  i  framtiden.\r\nBetänkandet har  under  våren  2004 varit utsänt för\r\nsynpunkter    till    över    460   instanser.    En\r\nsammanställning av synpunkterna  finns tillgänglig i\r\nFinansdepartementet.\r\nTilläggsdirektiv  till  utredningens  andra  etapp\r\nbeslutades av regeringen i juni 2004 (dir. 2004:93).\r\nKommittén skall i den andra  etappen av sitt uppdrag\r\nanalysera    och    bedöma    om    struktur     och\r\nuppgiftsfördelning  inom  staten  och mellan staten,\r\nlandstingen och kommunerna behöver förändras. Syftet\r\när   dels   att   förbättra  samhällsorganisationens\r\nmöjligheter att hantera framtidens välfärdsåtaganden\r\noch bidra till ökad  tillväxt inom ramen för hållbar\r\nutveckling,   dels   att   förbättra    medborgarnas\r\nmöjligheter     till     inflytande,    insyn    och\r\nansvarsutkrävande  genom  att   skapa  en  tydligare\r\nsamhällsorganisation. Kommittén skall där den finner\r\ndet  motiverat föreslå förändringar.  Utgångspunkten\r\nför kommitténs  arbete skall vara en välfärd på lika\r\nvillkor och efter  behov  som styrs demokratiskt och\r\när  solidariskt skattefinansierad.  Kommittén  skall\r\nutifrån ett medborgarperspektiv i alla delar av sitt\r\nuppdrag    analysera    och    definiera   praktiskt\r\ntillämpbara principer av begreppet likvärdighet.\r\nEnligt direktiven skall kommittén lämna förslag på\r\nvilka uppgifter som den kommunala  nivån bör ansvara\r\nför. Om kommittén finner det motiverat  skall den på\r\nen   övergripande   nivå  föreslå  förändringar   av\r\nnuvarande  kommun-, landstings-  och  länsindelning.\r\nUtifrån  en  samlad  analys  skall  kommittén  lämna\r\nförslag  till en  övergripande  samhällsorganisation\r\nsamt principer  för relationen mellan staten och den\r\nkommunala nivån.\r\nKommittén skall  vidare  lägga fram sin syn på hur\r\nansvaret för uppgifter med anknytning  till regional\r\nutveckling  skall  fördelas  mellan staten  och  den\r\nkommunala  nivån.  I kommitténs  uppdrag  ingår  att\r\nanalysera     och     lämna     förslag     avseende\r\nförsöksverksamheten     med      ändrad     regional\r\nansvarsfördelning i Skåne och Västra Götalands län.\r\nVidare skall kommittén se över och analysera vissa\r\ncentrala   delar  av  den  statliga  styrningen   av\r\nsamhällsorganisationen.  Detta berör både relationen\r\nmellan regeringen och de statliga  myndigheterna och\r\nmellan staten och den kommunala nivån.  I  uppdraget\r\ningår  bl.a.  att  lämna förslag på hur den statliga\r\nverksamheten på regional  nivå  skall  utformas, att\r\nutarbeta      principer     för     den     centrala\r\nmyndighetsstrukturen,  att  se  över  myndigheternas\r\nnormgivning,      att     övergripande     analysera\r\nkonsekvenserna  av  den   lagstiftning  som  ålägger\r\nkommuner    och    landsting   att    tillhandahålla\r\nindividuella ekonomiska och sociala rättigheter, att\r\nanalysera  regeringens   och  statliga  myndigheters\r\nkontrollverksamhet samt att  övergripande  analysera\r\nvissa   centrala  delar  av  regeringens  ekonomiska\r\nstyrning av de kommunala verksamheterna.\r\nI takt  med  att  samhället  förändras  växer  nya\r\nönskemål  och  behov fram. Det är därför viktigt att\r\npå alla nivåer ständigt  pröva  vad som skall rymmas\r\ninom   det   offentliga   åtagandet,  sägs   det   i\r\ndirektiven.  Mot  bakgrund  av  medborgarnas  skilda\r\nvillkor  i samhället är det angeläget  att  i  detta\r\nsammanhang       genomgående       anlägga       ett\r\nfördelningspolitiskt     perspektiv     samt     ett\r\njämställdhets-  och  integrationsperspektiv samt att\r\nbelysa konsekvenser för olika grupper av kvinnor och\r\nmän. Ambitionen skall  vara att minska de ekonomiska\r\noch sociala klyftorna.\r\nFördelningen av ansvar  mellan staten, landstingen\r\noch kommunerna är inte en gång för alla given enligt\r\ndirektiven.\r\nSamhällsorganisationen på regional nivå är komplex\r\nmed många statliga och kommunala  aktörer. Det finns\r\nockså en stor geografisk variation  när  det  gäller\r\nolika  aktörers  regionala  indelning.  Detta gäller\r\nsärskilt  statliga myndigheter. Den regionala  nivån\r\nhar beskrivits  som  svår  att överblicka. Samtidigt\r\nhar  dess  betydelse  för  att  åstadkomma   hållbar\r\nutveckling   och   tillväxt   alltmer   kommit   att\r\nuppmärksammas.   Riksdag   och  regering  har  också\r\netablerat    ett    politikområde     -     Regional\r\nutvecklingspolitik - för att mer effektivt kunna  ta\r\ntill  vara de förutsättningar för hållbar utveckling\r\noch  tillväxt   som   finns  lokalt  och  regionalt.\r\nKommittén skall analysera  och  lämna förslag på hur\r\nansvaret för uppgifter med anknytning  till regional\r\nutveckling,   inklusive  regionalt  samarbete   över\r\nnationsgränser, skall fördelas mellan staten och den\r\nkommunala nivån.  I  det  uppdraget ingår att bedöma\r\nför- och nackdelar med en direkt respektive indirekt\r\nvald   regional  nivå  med  ansvar   för   regionala\r\nutvecklingsfrågor.\r\nKommittén  skall  också  överväga om den regionala\r\nnivån kan se olika ut i skilda  delar  av landet när\r\ndet gäller fördelningen av ansvar för uppgifter  med\r\nanknytning  till  regional  utveckling.  Här  är det\r\nockså  viktigt  att  kommittén  uppmärksammar  å ena\r\nsidan  det  stora behov av flexibilitet och öppenhet\r\nför    att    hantera     frågor     inom     skilda\r\nsamarbetskonstellationer    som   finns   inom   det\r\nregionala   utvecklingsområdet,    å   andra   sidan\r\nmedborgarnas möjligheter till inflytande,  insyn och\r\nansvarsutkrävande. Underlag för kommitténs bedömning\r\nbör   bl.a.   utgöras   av   de   utvärderingar   av\r\nförsöksverksamheten      med     ändrad     regional\r\nansvarsfördelning i Skåne  och  Västra Götalands län\r\nsom Högskolan i Halmstad och Statskontoret  genomför\r\nsamt  de  erfarenheter  som  överföringen  av  vissa\r\nregionala  utvecklingsuppgifter  från  länsstyrelsen\r\ntill    kommunala   samverkansorgan   för   regional\r\nutveckling  har givit. Kommittén skall analysera och\r\nlämna  förslag   avseende   försöksverksamheten  med\r\nändrad regional ansvarsfördelning i Skåne och Västra\r\nGötalands län.\r\nNär  det gäller de statliga  myndigheterna  anförs\r\ndet i direktiven  att  regeringens  styrning  av  de\r\nstatliga  myndigheterna ibland uppfattas som otydlig\r\noch samordningen  mellan  de  olika  sektorerna  och\r\nmyndigheterna  som  bristfällig. Sektoriseringen har\r\nvisserligen  utgjort  en  positiv  kraft  bakom  den\r\noffentliga verksamhetens  utveckling  och  kan  vara\r\nändamålsenlig.  En stark sektorisering beskrivs dock\r\nallt oftare som ett  hinder  för  hållbar utveckling\r\noch tillväxt. Kommittén skall analysera  och föreslå\r\nvägar  för att en förbättrad styrning och samordning\r\nav den statliga verksamheten skall åstadkommas. Även\r\npå  regional   nivå  uppfattas  ibland  samordningen\r\nmellan de olika  sektorerna  och  myndigheterna  som\r\nbristfällig.   Kommittén   skall  kartlägga  hur  de\r\nstatliga  regionala  uppgifterna   är  fördelade  på\r\nlänsstyrelser  och  andra  regionala organ  och  med\r\nutgångspunkt i denna kartläggning  lämna  förslag på\r\nhur den statliga verksamheten på regional nivå skall\r\nutformas.  I  kommitténs  uppdrag  ingår  också  att\r\nanalysera och bedöma vilka konsekvenser de  statliga\r\nmyndigheternas   skilda   regionala   indelning  och\r\norganisatoriska  status  på  regional nivå  har  för\r\nsamordning   och   ett  samlat  statligt   agerande.\r\nKommittén   skall   föreslå    principer   för   den\r\ngeografiska     indelningen     av    de    statliga\r\nmyndigheternas verksamhet på regional nivå.\r\nEnligt  direktiven  skall kommittén  ha  en  öppen\r\ndialog med olika aktörer  i  samhällsorganisationen.\r\nResultaten  av  arbetet  skall  redovisas  senast  i\r\nslutet av februari 2007.\r\nI  juli  2004 tillsattes vidare en  parlamentarisk\r\nkommitté med  uppgift  att göra en samlad översyn av\r\nregeringsformen    (utredare    landshövding    Lars\r\nEngqvist). Enligt direktiven  (dir.  2004:96)  skall\r\nkommitténs  arbete  framför  allt  koncentreras  och\r\ninriktas  på  att  stärka  och  fördjupa den svenska\r\nfolkstyrelsen, att öka medborgarnas  förtroende  för\r\ndemokratins     funktionssätt     och    att    höja\r\nvaldeltagandet.  Kommittén  skall på  lämpligt  sätt\r\nsamråda   med   Ansvarskommittén,   anförs   det   i\r\ndirektiven.  Uppdraget   skall  redovisas  senast  i\r\nslutet av år 2008.\r\nLandsbygds- och glesbygdsfrågor\r\n\r\nLandsbygdsutveckling\r\n\r\nI juni 2004 tillkallade regeringen  en  kommitté med\r\nparlamentarisk   medverkan   för  att  utarbeta   en\r\nlångsiktig strategi för den nationella politiken för\r\nlandsbygdsutveckling.   Enligt   direktiven    (dir.\r\n2004:87)  skall  strategin  utgå  från  målet  om en\r\nekologiskt,    ekonomiskt    och   socialt   hållbar\r\nutveckling  av  landsbygden  inbegripet  de  areella\r\nnäringarnas   roll   och  utvecklingsförutsättningar\r\n(utredare:    kommunstyrelseordförande     Karl-Erik\r\nNilsson,  Emmaboda).  Kommittén skall bl.a. överväga\r\nroll-  och  ansvarsfördelning   lokalt,   regionalt,\r\nnationellt  och  i ett internationellt perspektiv  i\r\nfrågor som rör denna  strategi.  Landsbygden behöver\r\njordbruket  och  de  övriga  areella näringarna  men\r\nockså  en  bredare  bas  för att kunna  behålla  och\r\nutveckla en levande landsbygd.  Med  utgångspunkt  i\r\nregeringens mål för ökad tillväxt och sysselsättning\r\nskall kommittén överväga hur insatser som utgår från\r\nlandsbygdspolitiken   och   politikområdena  för  de\r\nareella  näringarna  samt  från   den   övergripande\r\nregionala  utvecklingspolitiken  i  högre  grad  kan\r\nmedverka  till  ökad tillväxt och sysselsättning  på\r\nlandsbygden och i landet som helhet.\r\n\r\nKommittén  skall   enligt  direktiven  identifiera\r\nsåväl hinder som utvecklingsmöjligheter  för företag\r\npå  landsbygden  inklusive  småföretag.  Behovet  av\r\nstrategiska  insatser  för att stödja diversifiering\r\noch   utveckling   av  ny  produktion   inom   såväl\r\nlivsmedelssektorn som andra områden skall övervägas.\r\nNatur- och kulturmiljöns  betydelse  som  resurs för\r\nlandsbygdens    utveckling    skall   här   beaktas.\r\nMyndigheternas  roller och former  för  samarbete  i\r\nfrågor   som  rör  landsbygdens   utveckling   skall\r\nanalyseras.  Behovet  av strategiska forsknings- och\r\nutvecklingsinsatser för  landsbygdsutveckling liksom\r\ninriktningen  av  befintliga  insatser,  t.ex.  inom\r\nSveriges lantbruksuniversitet, skall också bedömas i\r\ndetta sammanhang.\r\nKommittén skall genomgående  beakta  kvinnors  och\r\nmäns  villkor och förutsättningar vad gäller arbete,\r\nföretagande     och     utvecklingsmöjligheter    på\r\nlandsbygden. Även ungdomarnas villkor skall belysas.\r\nFörutsättningarna  för  en   ökad   integration   av\r\npersoner   med   utländsk  bakgrund  i  den  areella\r\nproduktionen  och  företagandet  skall  behandlas  i\r\ndetta  sammanhang.  Allmänna   förutsättningar   för\r\nlandsbygdens långsiktiga utveckling vad gäller t.ex.\r\ntillgången  till  offentlig  och kommersiell service\r\nskall belysas inom ramen för uppdraget.\r\nVidare  skall  kommittén överväga  de  långsiktiga\r\nförutsättningarna  för  ett  ekologiskt hållbart och\r\netiskt   försvarbart   naturresursbruk   som   möter\r\nkonsumenternas efterfrågan  och  samhällets krav vad\r\ngäller  produkternas  kvalitet  och  säkerhet,   god\r\ndjuromsorg och hänsyn till den globala utvecklingen.\r\nEn  ökad  ekonomisk och social interaktion finns i\r\ndag mellan naturbruket  och  det  övriga  samhället,\r\nsägs det i direktiven. Kommittén skall överväga  hur\r\ninsatser     och    åtgärder    inom    ramen    för\r\nlandsbygdspolitiken   och   politikområdena  för  de\r\nareella näringarna kan samverka och vid behov bättre\r\nsamordnas  med  åtgärder inom andra  politikområden.\r\nSärskilt  skall  de  areella  näringarnas  roll  och\r\nmedverkan i den regionala  utvecklingspolitiken  och\r\nsamhällsplaneringen  på  olika nivåer analyseras och\r\nbelysas. Behovet av en effektivare samordning mellan\r\nde olika program och åtgärder,  inom  ramen  för  en\r\növergripande  strategi,  som  syftar till att främja\r\nlandsbygdens  utveckling  skall  övervägas  i  detta\r\nsammanhang.  Regeringen  har  gett  samtliga  län  i\r\nuppdrag   att   för  Glesbygdsverket  redovisa   hur\r\nlandsbygdsdimensionen  tas till vara i det regionala\r\nutvecklingsarbetet. Glesbygdsverket  skall  lämna en\r\ndelrapport till Regeringskansliet i september  2004,\r\noch  uppdraget  skall slutredovisas i februari 2005.\r\nSlutredovisningen skall innehålla en sammanställning\r\noch  analys  över  länens   redovisningar   av   hur\r\nlandsbygdsfrågor    behandlas    i   det   regionala\r\nutvecklingsarbetet samt en sammanställning  av behov\r\nav  metod-  och  kunskapsstöd  på området. Kommittén\r\nskall  ta  del av materialet som underlag  för  sitt\r\narbete.\r\nKommittén  skall  redovisa sitt uppdrag såvitt det\r\navser riktlinjer för miljö- och landsbygdsprogrammet\r\ni en delrapport senast  den 30 april 2005. Kommittén\r\nskall  därefter  redovisa  sina   överväganden   och\r\nförslag   vad  gäller  en  långsiktig  strategi  för\r\nhållbar landsbygdsutveckling  i  ett  slutbetänkande\r\nsenast den 30 november 2006.\r\nGlesbygdsverket har i september 2004 avrapporterat\r\novan      nämnda      uppdrag     i     delrapporten\r\nLandsbygdsdimensionen      i      det      regionala\r\nutvecklingsarbetet.     Delrapporten      är      en\r\nsammanställning  av  hur  län och regioner redovisat\r\nhur  de  tar till vara landsbygdsdimensionen  i  det\r\nregionala  utvecklingsarbetet.  Ett  resultat är att\r\ndet  är  stora  skillnader  mellan länen vad  gäller\r\nstatus på landsbygdsfrågorna  och  på  vilka sätt de\r\narbetar  med dessa frågor. Landsbygdsdimensionen  är\r\ninte   speciellt    synliggjord   i   de   regionala\r\ntillväxtprogrammen, men  finns  med i andra program,\r\nt.ex. strukturfondsprogrammen. Ett  resultat  är att\r\nlänen  använder  sig  av  olika definitioner när det\r\ngäller       landsbygdsbegreppet.        Statistiska\r\ncentralbyråns och Glesbygdsverkets definitioner  var\r\nvanligast men det fanns också definitioner som \"hela\r\nlänet är landsbygd\" och \"egen geografisk definition,\r\ninriktad på karta\" och \"områden utanför tätort\" m.m.\r\nTvå län använder sig av landsbygdsstödsförordningens\r\ndefinition (SFS 2000:283).\r\nMånga län betonar i sina redogörelser vikten av en\r\nhelhetssyn    i    arbetet    med    den   regionala\r\nutvecklingspolitiken.   Sju  län  har  uppgett   att\r\nlandsbygdsfrågor  bör  behandlas  med  hjälp  av  en\r\nnationell  landsbygdspolitik.  Det  som  efterfrågas\r\nmest av länen  i  form av metod- och kunskapsstöd är\r\nspridning av redan  befintliga  metoder  samt bättre\r\nstatistik (t.ex. nedbrytning på församlingsnivå) och\r\nen    bättre    belysning   av   regionförstoringens\r\nkonsekvenser  för gles- och landsbygd.\r\n\r\nStorstadsregioner och andra regioner\r\n\r\nUtskottet    behandlade    utförligt    frågan    om\r\nstorstadsregionernas   deltagande  i  den  regionala\r\nutvecklingspolitiken i sitt  betänkande  2003/04:NU9\r\n(s.    38),   till   vilket   hänvisas.   Utskottets\r\nställningstagande  i  nämnda  betänkande innebär att\r\ntillväxten i Sverige är beroende  av  alla regioners\r\nsamlade   utveckling   och  av  att  alla  regioners\r\nsärskilda     möjligheter     tas     till     vara.\r\nStorstadsregionerna  har  på samma  sätt  som  andra\r\nregioner   sina   specifika   förutsättningar    för\r\nutveckling. Det är på den lokala och regionala nivån\r\nsom behoven kan identifieras och förutsättningar för\r\nutveckling  skapas.  Statens  viktigaste roll är att\r\nskapa  goda förutsättningar för  en  sådan  process.\r\nUtskottet  ville  sammanfattningsvis  erinra om sitt\r\ntidigare  framförda  synsätt att tillväxt  och  goda\r\nlevnadsvillkor   med   trygghet,    jämlikhet    och\r\njämställdhet  inte  ingår  i ett s.k. nollsummespel,\r\ndär en uppgång för en region motsvaras av en nedgång\r\nför en annan region. En tillväxtregion  kan  tvärtom\r\nförväntas \"spilla över\" utvecklingsmöjligheter  till\r\nnärliggande regioner.\r\n\r\nSamtidigt  noterade  utskottet  i  betänkandet att\r\ntillväxtarbetet  inom  ramen  för storstadspolitiken\r\ngäller  storstadsregionerna i sin  helhet  och  inte\r\nbara  för  de  stadsdelar  som  omfattas  av  lokala\r\nutvecklingsavtal.\r\nNär det  gäller regionförstoring har det visat sig\r\natt   större   regioner   med   mer   differentierad\r\nnäringsstruktur   har   större   förmåga   att  möta\r\nkonjunkturnedgångar   än   mindre  regioner  som  är\r\nberoende av ett fåtal branscher.  Såväl arbetsgivare\r\nsom    arbetstagare   kan   ha   fördelar   av    en\r\nregionförstoring.    Förutsättningarna    för    att\r\nåstadkomma  regionförstoring  varierar  dock i olika\r\ndelar     av    landet    beroende    på    avstånd,\r\nbefolkningsstorlek och kommunikationssystem.\r\n\r\nFråga om glesbygdsavdrag\r\n\r\nFrågan om någon  form  av  glesbygdsavdrag  eller en\r\nutredning  därav  har  behandlats  av  riksdagen ett\r\nantal gånger under den senaste tioårsperioden. Olika\r\nutskott,       främst       skatteutskottet      och\r\nnäringsutskottet, har tagit upp frågan i samband med\r\nmotionsbehandling  och  avstyrkt  ett  införande  av\r\nglesbygdsavdrag (senast i bet. 2003/04:SkU20).\r\n\r\nLag som tryggar service i glesbygden m.m.\r\n\r\nEtt av målen för den regionala  utvecklingspolitiken\r\när en god servicenivå i alla delar av landet. Enligt\r\nlänsstyrelsernas regleringsbrev har  länsstyrelserna\r\natt  utveckla åtgärderna för kommersiell  service  i\r\nserviceglesa   områden.   Länsstyrelserna   meddelar\r\nnärmare föreskrifter om i vilka områden som stöd kan\r\nlämnas.\r\n\r\nDen        lägre       nedläggningstakten       av\r\nlandsbygdsbutikerna  under  år  2003  jämfört med år\r\n2002 förklaras av handläggare på länsstyrelserna och\r\nmotsvarande   bero   bl.a.  på  att  effekterna   av\r\nkompetensutvecklingsprogrammet   Affär   på   landet\r\nbörjar bli synliga.\r\nNär  det gäller motionskravet på en lag som skulle\r\ntrygga service  i  glesbygden har utskottet framfört\r\nföljande uppfattning  i  betänkande  2002/03:NU8 (s.\r\n47).\r\nUtskottet  såg  positivt  på  att  Glesbygdsverket\r\ngivits   i  uppdrag  att  lämna  förslag  till   hur\r\npolitikområdet  bör  följas upp och effektutvärderas\r\navseende den del av målet  som  gäller tryggandet av\r\nen god servicenivå i alla delar av  landet.  Det  är\r\näven  av stort värde att uppgifter om servicenivån i\r\nlandet  på  vissa  områden  görs  tillgängliga genom\r\nservicedatabasen, påpekade utskottet.  Däremot ansåg\r\ninte utskottet att det var aktuellt att  i lag lägga\r\nfast  en  viss  servicenivå  i  hela  landet, vilken\r\nskulle gälla under alla betingelser.\r\nFrågan   om   de  statliga  bolagens  service   på\r\nlandsbygden togs  senast upp i utskottets betänkande\r\n2003/04:NU9 (s. 26).  Utskottet  menade att tillgång\r\ntill    grundläggande    samhällsservice    är    en\r\nförutsättning för utveckling  och  god  livsmiljö  i\r\nglesbygdsområden.  Vidare  uttrycktes  att utskottet\r\nhade  förståelse  för  de  farhågor  som  finns  för\r\nförsämrade  möjligheter att erhålla viktig offentlig\r\nservice   i   kommuner    och    län   med   vikande\r\nbefolkningstal. Glesbygdsverkets uppdrag  att utreda\r\nvad  som skall betecknas som en god servicenivå  och\r\nhur detta mål bör följas upp och utvärderas emotsågs\r\nsåledes  med  stort  intresse.  För  utvecklingen på\r\nlängre  sikt  var  det enligt utskottet viktigt  att\r\ngrundligt ta upp frågan  om  hur  offentlig  service\r\nskall  kunna  tryggas även i de delar av landet  där\r\nbefolkningen sjunker. Frågan aktualiseras bl.a. inom\r\nAnsvarskommitténs arbete, vilket beskrivits ovan.\r\nServicedatabasen  är  ett  av  flera  verktyg  och\r\ninsatser  som  Konsumentverket  arbetar  med för att\r\nstödja berörda aktörer i deras arbete att  nå  målen\r\nom  en  god tillgång till kommersiell service i hela\r\nlandet. I  servicedatabasen finns i dag uppgifter om\r\nförekomst av  och  tillgänglighet till apoteksvaror,\r\nbanktjänster,    dagligvaror,    posttjänster    och\r\nSystembolagsvaror     för    åren    1999-2001.    I\r\nlanthandelsdatabasen finns  uppgifter om dagligvaror\r\nför  år  2003. Planeringen för  den  närmaste  tiden\r\ninnebär att uppgifter om tillgång till drivmedel tas\r\nfram liksom  tillgång  till dagligvaror för år 2004,\r\nvilket      sker      genom      uppdatering      av\r\nlanthandelsdatabasen. Enligt regeringsuppdrag  skall\r\nKonsumentverket    i    mars    2005    avrapportera\r\nanvändningen  av de 20 miljoner kronor som  avsattes\r\nför  att  motverka   ytterligare   försämringar   av\r\ntillgången   till  kommersiell  service  i  särskilt\r\nutsatta områden.\r\nDet   kan   i   detta    sammanhang   nämnas   att\r\nKonsumentverket har tagit initiativ  till  ett  s.k.\r\ncentralt   samordningsforum   med   deltagare   från\r\nApoteket  AB,  Systembolaget  AB,  Svenska  Spel AB,\r\nGlesbygdsverket,  länsstyrelser m.fl. Syftet är  att\r\nvara ett forum för  samverkan  och  samråd  när  det\r\ngäller  arbetet  med  lokala  utvecklingsprogram för\r\nkommersiell service m.m.\r\nDe  statliga företagens policy  togs  upp  som  en\r\ngenerell  fråga  i betänkande 2003/04:NU4 föregående\r\når mot bakgrund av  ett  motionsyrkande  om  att det\r\nstatliga ägandet bättre än för närvarande bör  kunna\r\nanvändas  för  att  ta  till  vara  arbetsmarknads-,\r\nnärings-   och   regionalpolitiska  intressen.   Med\r\navstyrkande av denna  motion  och  ett  antal  andra\r\nmotioner med andra krav menade utskottet att det  är\r\nmycket     viktigt    med    tydliga    och    klara\r\nmålformuleringar  för  de statliga företagen. Enligt\r\nutskottets uppfattning förelåg  det stora skillnader\r\ni  möjligheterna  att  formulera  mål   och  utforma\r\nuppföljningar mellan bolag och statliga myndigheter.\r\nDet   är   inte  möjligt  att  styra  och  utvärdera\r\nverksamheten  i  ett  aktiebolag på motsvarande sätt\r\nsom i en statlig myndighet, menade utskottet.\r\nDet kan också nämnas  att Riksrevisionens styrelse\r\nhar   gjort   en   framställning    till   riksdagen\r\n(2004/05:RRS5) angående granskningen  av  Vattenfall\r\nAB.  Styrelsen  föreslår  i  sin  framställning  att\r\nriksdagen begär att regeringen skall  återkomma till\r\nriksdagen med förslag till en ytterligare utveckling\r\nav ägarstyrningen av de statliga bolagen.\r\n\r\nStrandskyddet\r\n\r\nStrandskyddet,  beslutsnivån  för strandskyddet  och\r\nmöjligheten till olika bestämmelser i olika delar av\r\nlandet är en fråga som berörts i flera motioner.\r\n\r\nFrågan  om  lättnader i strandskyddet  med  hänsyn\r\ntill regional utveckling  har varit aktuell under en\r\nlängre   tid.   År   2001  uppdrog   regeringen   åt\r\nNaturvårdsverket  att  göra   en   kartläggning  och\r\nbedömning av befintliga regler och -  om så bedömdes\r\nlämpligt - lämna förslag till åtgärder.  Våren  2002\r\nredovisade  Naturvårdsverket sin utredning, i vilken\r\ndet    bl.a.    föreslogs    vissa    lättnader    i\r\nstrandskyddsreglerna  i glesbygdsområden i syfte att\r\nunderlätta  regional  utveckling  såsom  turism  och\r\nfriluftsliv.  Området  för  lättnader  borde  enligt\r\nutredningen vara detsamma som mål 1-området för EU:s\r\nstrukturfonder. I detta område ansågs att behovet av\r\nregional utveckling varit  särskilt  stort samtidigt\r\nsom exploateringstrycket mestadels varit  lågt.  Ett\r\nannat  förslag  var  att de allra minsta sjöarna och\r\nvattendragen inte skall  omfattas  av  det generella\r\nstrandskyddet. Vidare föreslogs att det införs en ny\r\nmöjlighet   till   ett   starkare   skydd   för  att\r\nupprätthålla   strandskyddets   syften.  Utredningen\r\nskickades   ut   på   remiss   till  ca  130   olika\r\nremissinstanser.       En       remissammanställning\r\nfärdigställdes    inom   Miljödepartementet    under\r\nsommaren 2003. För närvarande pågår beredningsarbete\r\ninom Regeringskansliet.\r\nKenneth Johansson  (c) ställde i maj 2004 en fråga\r\n(fr. 2003/04:1246) till miljöminister Lena Sommestad\r\nangående vilka åtgärder hon var beredd att vidta för\r\natt underlätta byggande  av  bostäder  närmare sjöar\r\noch andra vattendrag främst på landsbygden,  där det\r\ninte finns avgörande konflikter med andra intressen.\r\nMiljöministern  menade  att stranden, mötet mellan\r\nland och vatten, är en mycket  åtråvärd  miljö såväl\r\nför  djur och växter som för människor. En  åtråvärd\r\nresurs  innebär  att  många  vill  ta den i anspråk.\r\nRisken  uppkommer  att  resursen  förstörs  och  det\r\ngäller att förhindra detta samtidigt  som  så  många\r\nsom möjligt ges tillfälle att ta del av den. Det  är\r\nmot  bakgrund  av dessa förutsättningar som vi sedan\r\nlång tid har en  lagstiftning  som  skyddar Sveriges\r\nstränder,   anförde   miljöministern.   Syftet   med\r\nstrandskyddet  är att trygga  förutsättningarna  för\r\nallmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor\r\npå land och i vatten för djur- och växtlivet.\r\nKommunernas roll  och  ansvar för strandskyddet är\r\nenligt ministern av central betydelse i diskussionen\r\nom tillämpning och eventuell  ändrad  utformning  av\r\nstrandskyddet.  Redan  i  dag  har  de  allra flesta\r\nkommuner  ansvar  för hanteringen av dispenser  från\r\nstrandskyddet.    Det    innebär    att    flertalet\r\ndispensprövningar sker  inom ramen för den kommunala\r\nbeslutsverksamheten. Tyvärr har det visat sig, bl.a.\r\ngenom Naturvårdsverkets analys  av fattade beslut om\r\nundantag  från strandskyddet, att  det  finns  stora\r\nbrister i tillämpningen. Det finns således ett behov\r\nav att skärpa tillämpningen av strandskyddsreglerna,\r\nmenade ministern. I likhet med frågeställaren menade\r\nhon att landsbygdens utveckling är av stor betydelse\r\noch att det  i  delar  av landet kan finnas skäl att\r\nbeakta de regionala skillnader  i  Sverige  som  kan\r\nfinnas  vad  avser  tillgång till och efterfrågan på\r\nstränder. Det kan komma att innebära vissa lättnader\r\ni   tillämpningen   i   vissa   områden   med   lågt\r\nbebyggelsetryck och skärpningar  i  tillämpningen  i\r\nandra  områden med högt bebyggelsetryck. Den närmare\r\nutformningen   av   bestämmelserna  ville  ministern\r\nåterkomma till i ett samlat förslag.\r\n\r\nLokaler för företag\r\n\r\nUnder  senare  delen av  1970-talet  och  1980-talet\r\nfanns   Stiftelsen   Industricentra   som   uppförde\r\nindustrilokaler  och  kontorslokaler för uthyrning i\r\nsyfte  att  stödja  regionalpolitiskt   prioriterade\r\nregioner.  Det  skedde  dels  genom  att  styra   ny\r\nindustrisysselsättning   och   sysselsättning   inom\r\ntjänstesektorn  till  strategiskt  viktiga  orter  i\r\ndessa   områden,   dels   genom  att  skapa  en  god\r\nföretagsmiljö     för    hyresföretagen     i     de\r\nindustricentrumanläggningar    som    byggts    upp.\r\nStiftelsens  uppgift  var  att planera, uppföra, äga\r\noch  förvalta  dessa  anläggningar   och   rekrytera\r\nhyresgäster till dessa. Stiftelsens verksamhet drevs\r\nutan  vinstsyfte  och hyran skulle ligga på en  nivå\r\nsom företagen kunde  räkna  med  om  de  byggde egna\r\nlokaler med regionalpolitiskt stöd.\r\n\r\nIndustricentrumanläggningar fanns år 1989  på åtta\r\norter,  hade  en  sammanlagd  yta  på 104 000 m2, en\r\nuthyrd  yta  på  70  000 m2 och 122 hyresgäster  med\r\nsammanlagt 838 sysselsatta.  Med hänsyn till att det\r\nlöpande  underskottet  låg  på  11  miljoner  kronor\r\nbudgetåret  1984/85,  vilket  ökat  till   nära   21\r\nmiljoner  kronor  budgetåret  1988/89, och som måste\r\ntäckas  med  statliga  bidrag,  undersöktes   i   en\r\nutredning om det fanns effektivare sätt att utveckla\r\nnäringslivet i det åtta kommunerna. Riksdagen beslöt\r\ni enlighet med regeringens förslag våren 1990 (prop.\r\n1989/90:76,   bet.   1989/90:AU13)   att  Stiftelsen\r\nIndustricentra  skulle  avvecklas. Motiveringen  var\r\nföljande.\r\nNär  stiftelsen  startade   sin  verksamhet  fanns\r\nvarken tillräckligt med industrilokaler  eller någon\r\nlängre   industriell  tradition  på  de  flesta   av\r\norterna.  Därför   var   det   då  befogat  att  med\r\nregionalpolitiskt stöd bygga upp  dessa anläggningar\r\nsom  medel  för  att rekrytera industriföretag  till\r\norterna. Avgörande  för  näringslivsutvecklingen var\r\ninte längre på samma sätt som tidigare tillgången på\r\nlokaler. Andra faktorer som tillgång på kvalificerad\r\narbetskraft,   goda   kommunikationer,    ett    bra\r\nföretagsklimat,    kommunernas    möjligheter    att\r\nmarknadsföra unika kvalitetsfaktorer för bygden m.m.\r\nhar större betydelse.\r\nBåde    kommuner    och   privata   företag   inom\r\nstödområdena    kan    i    dag    söka    regionalt\r\nutvecklingsbidrag  för  att uppföra,  bygga  om  och\r\nrestaurera    lokaler    för    uthyrning.    Enligt\r\nförordningen       (2000:279)      om      regionalt\r\nutvecklingsbidrag får  bidrag  för uthyrningslokaler\r\nlämnas på orter med högst 75 000  invånare  om orten\r\nhar   tillfredsställande   förutsättningar  för  den\r\nverksamhet som skall bedrivas i lokalerna och det på\r\norten saknas förutsättningar  att  på  annat sätt få\r\ntillgång  till  lämpliga  lokaler  för verksamheten.\r\nLokalerna får inte byggas större än  2  000 m2 eller\r\nvara avsedda bara för ett företag. De får  hyras  ut\r\nendast  till  små  och medelstora företag som bedöms\r\nsakna möjlighet att  själva bygga lokaler. Det finns\r\nytterligare ett antal detaljerade bestämmelser (i 20\r\n§-20 b §) i nämnda förordning.  Företag kan också få\r\nregionalt utvecklingsbidrag för nyinvesteringar i de\r\negna lokalerna. Bidrag lämnas med  15-35 %  beroende\r\npå stödområde och andra förutsättningar.\r\nTotalt   sett  har  drygt  12  miljoner  kronor  i\r\nregionalt    utvecklingsbidrag     beviljats    till\r\nindustrilokaler  för  uthyrning under  år  2003  och\r\ndrygt 8 miljoner kronor har utbetalats.\r\nNutek    har    studerat   lokalförsörjningen    i\r\nstödområdena   vilket    resulterade   i   rapporten\r\nFinansiering  av  näringsfastigheter   i   glesbygd,\r\nproblem  och  möjligheter  (Infonr 028-2004). Enligt\r\nrapporten är de som främst påverkas  av  problem med\r\nfinansiering  av  kommersiella lokaler företagare  i\r\norter    med    både    lokalbrist    och    negativ\r\nbefolkningsutveckling. Majoriteten  av småföretagare\r\nföredrar att hyra framför att äga en fastighet men i\r\nområden med en svag lokalmarknad har  de  ofta inget\r\nannat val än att äga lokalerna. I rapporten förordas\r\nen  översyn  av  det kommersiella lokalbeståndet  på\r\nregional nivå, t.ex.  inom  lokala  arbetsmarknader.\r\nVidare  bör  vissa  bestämmelser  i förordningen  om\r\nregionalt utvecklingsbidrag ses över.\r\nEnligt uppgift kommer en del av de förslag som\r\nlämnas i Nuteks rapport troligen att ingå i de\r\nförordningsändringar som planeras träda i kraft\r\nden 1 juli 2005.\r\nFöretagsstödens betydelse\r\n\r\nFör  närvarande  bedrivs  inom  Riksrevisionen   ett\r\ngranskningsprojekt   som  utgår  från  följande  tre\r\nhuvudfrågor:\r\n\r\n1. på   vilket   sätt  har   Regeringskansliet   och\r\nansvariga myndigheter  förändrat  inriktningen av\r\nde regionalpolitiska stöden i syfte  att göra dem\r\nmer tillväxtinriktade,\r\n2.\r\n1. har användningen av bidrag minskat i enlighet med\r\nnäringsutskottets skrivningar,\r\n2.\r\n3. vilken   information  får  riksdagen  om  stödens\r\neffekter?\r\n4.\r\nRiksrevisionens  granskning beräknas vara avslutad i\r\nbörjan av år 2005.\r\n\r\nUtskottet har tidigare tagit ställning till ett\r\nmotionskrav som varnade för en alltför stor\r\nutspädning av de regionalpolitiska stöden (se\r\nbet. 2002/03:NU2). Med hänsyn till att de\r\nlångsiktiga regionala problemens svårighetsgrad\r\nutgör den huvudsakliga fördelningsnyckeln för\r\nmedelsfördelningen över landet av anslaget\r\n(33:1) Allmänna regionalpolitiska åtgärder inom\r\nutgiftsområde 19 hade utskottet inte någon\r\nförståelse för den i motionen manifesterade\r\noron för \"utspädningen\" av de regionalpolitiska\r\nstöden till en allt större del i landet. För\r\nalla regionala företagsstöd finns olika\r\nstödområden som begränsar deras geografiska\r\nanvändning.\r\nPrinciper för stödområdesindelning\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare   betonat   vikten  av  att\r\nsystemet    med   stödområden   är   stabilt   (bet.\r\n1999/2000:NU2).  En  översyn  av  de  nya nationella\r\nstödområdena  inom  fem år ansåg utskottet  vara  en\r\nlämplig    avvägning    mellan     stabilitet    och\r\nflexibilitet.  Den nationella stödområdesindelningen\r\nbestäms numera till  stor  del  av  EG-kommissionens\r\nriktlinjer,  och  varken riksdagen eller  regeringen\r\nhar  annat  än begränsade  möjligheter  att  påverka\r\ndessa.\r\n\r\nI nyssnämnda betänkande anförde utskottet även att\r\nstödområdesindelningen  utgjorde  en helhet, baserad\r\npå   en   sammanvägning   av  ett  antal  kriterier.\r\nGränsdragningsproblematiken      fanns      förvisso\r\nnärvarande   men   utskottet   menade   att   den  i\r\npropositionen    redovisade    förteckningen    över\r\nstödområdena  A  och  B inte borde brytas sönder. Om\r\nnågon  kommun  läggs till  stödområdet  måste  någon\r\nannan kommun utgå ur detsamma.\r\nKommissionens generaldirektorat för konkurrens (GD\r\nKonkurrens) har genom en skrivelse den 30 april 2004\r\nredovisat   en   översyn    av    riktlinjerna   för\r\nregionalstöd (D/53038). Skrivelsen  har  inte formen\r\nav  ett  riktigt förslag utan pekar mer på en  tänkt\r\ninriktning.  Enligt  vad  som  sägs  i dokumentet är\r\nområdena   som  kommer  att  kunna  få  regionalstöd\r\nbegränsade;  det  är  i  princip  bara  regioner som\r\nkommer att ha en bruttonationalprodukt under 75 % av\r\ngenomsnittet  i EU, regioner som innevarande  period\r\nligger under 75  %  av genomsnittet men som av olika\r\nanledningar inte kommer  att  göra  det  under nästa\r\nperiod,  ultraperifera  områden samt glest befolkade\r\nområden.   Vidare   föreslås    lägre    stödnivåer.\r\nSammantaget uppgår den befolkning i EU-25  som bor i\r\nde   regioner   som   efter  år  2006  skulle  kunna\r\ninplaceras i nationella  stödområden  enligt artikel\r\n87.3  a  och  87.3  c  i Romfördraget till 34,84  %.\r\nFörslaget   täcker  enligt   uppgift   det   svenska\r\ngleshetsområdet    med   Norrbotten,   Västerbotten,\r\nDalarna, Jämtland och Västernorrland.\r\nI  det  svenska  svaret  till  generaldirektoratet\r\n(daterat 2004-07-02)  har  inget annat förslag förts\r\nfram   när  det  gäller  stödområdet.   Stöden   bör\r\nkoncentreras  till  de områden inom EU som kan anses\r\nha särskild prioritet.  Generellt  sett  är  Sverige\r\npositivt  till  ambitionen  att  sänka stödtaken för\r\ninvesteringsstöd, i synnerhet när det gäller projekt\r\nsom genomförs av stora företag, samtidigt som stöden\r\nfår en utformning där de minsta företagen kan ges en\r\nökad prioritet.\r\nSverige noterar med tillfredsställelse i sitt svar\r\natt den särskilda problematiken i de glest befolkade\r\nområdena  har uppmärksammats och att  GD  Konkurrens\r\nföreslår att  möjligheten  till  transportstöd skall\r\nkunna fortsätta som tidigare. Vidare  noteras att GD\r\nKonkurrens öppnar för möjligheten att godkänna andra\r\ntyper  av  driftsstöd  i  det  som  benämns arktiska\r\nområden.  Detta är något som den svenska  regeringen\r\nprincipiellt  välkomnar  då  det  får tolkas som ett\r\nuttryck   för   en   förståelse  för  de  synnerliga\r\nsvårigheter som kännetecknar  den nordliga periferin\r\nmed avfolkning, kallt klimat och  långa  avstånd.  I\r\nsvaret har önskemål om flexibilitet uttalats, vilket\r\nexempelvis  skulle  kunna  innebära  möjligheter att\r\nbyta   ut   områden   i  de  föreslagna  länen   mot\r\nangränsande områden med större behov.\r\nEnligt   uppgift  är  Sverige,   tillsammans   med\r\nFinland, ett  av  de  länder  som  förlorar minst på\r\nkommissionens förslag jämfört med dagens system.\r\nPågående arbeten\r\n\r\nI juni 2004 beslutade regeringen att  ge 13 statliga\r\nmyndigheter  i  uppdrag  att  redovisa förslag  till\r\nmetoder  som  bidrar  till  att stärka  arbetet  med\r\nregionala utvecklingsprogram. Uppdragen är ett led i\r\nregeringens  ambition att utveckla  en  sammanhållen\r\npolitik för regional  utveckling. Exempel på områden\r\nsom    ofta   uppmärksammas    i    programmen    är\r\nkommunikationer,     bostäder,     kultur,    miljö,\r\nutbildning,  sysselsättning och offentliga  tjänster\r\nsom  t.ex.  hälso-  och  sjukvårdsfrågor.  Uppdragen\r\nsyftar till att  förbättra  samspelet  och  dialogen\r\ninom  och  mellan  olika  sektorer  och  nivåer inom\r\nsamhället.  För att de statliga myndigheterna  skall\r\nbli effektivare krävs att de samverkar och tydliggör\r\nsin  syn  på  och  sitt  arbete  med  den  regionala\r\nutvecklingen. Bland  annat  skall  Nutek och Vinnova\r\nredovisa sina metoder enligt regeringens uppdrag.\r\n\r\nVidare  gav  regeringen ett förnyat  uppdrag  till\r\nKonsumentverket  i  juni 2004 att utveckla och testa\r\nnya lösningar inom det  kommersiella serviceområdet.\r\nFör  detta  avsätts 5 miljoner  kronor.  Exempel  på\r\nhittills   gjorda   insatser   är   kompetens-   och\r\nutvecklingsprogram  för  lanthandlare och samordnade\r\nservicelösningar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nÅr     2002     började     den     nya    regionala\r\nutvecklingspolitiken  genomföras  (prop.  2001/02:4,\r\nbet.  2001/02:NU4).  Målet  är  väl  fungerande  och\r\nhållbara lokala arbetsmarknadsregioner  med  en  god\r\nservicenivå  i  alla  delar av landet. Utskottet har\r\nställt sig positivt till såväl det nya målet som nya\r\nresultatindikatorer.     I      de     grundläggande\r\ninriktningsfrågorna står utskottet  fast  vid  denna\r\npositiva uppfattning.\r\n\r\nEnligt utskottets mening är det värdefullt att den\r\nregionala    utvecklingspolitiken    på    ett   mer\r\nsystematiskt sätt kan följas upp och stämmas  av mot\r\nde  nationella  målen. Nuvarande resultatindikatorer\r\när   bl.a.   ekonomisk   tillväxt,   sysselsättning,\r\nnystartade företag och överlevnadsgrad efter fem år,\r\ninvesteringar,  tillgång  till  kommersiell  service\r\nm.m. uppdelat på kvinnor och män.\r\nUtskottet       ser      positivt      på      att\r\njämställdhetsaspekterna  beaktas  inom ramen för den\r\nregionala  utvecklingspolitiken,  bl.a.   genom  att\r\nresultatuppgifterna  anges  för  kvinnor  respektive\r\nmän.      Uppföljningen     av     de     nationella\r\njämställdhetsmålen      inom      den      regionala\r\nutvecklingspolitiken   underlättas  genom  en  sådan\r\nstatistik.\r\nSom  redovisats  i föregående  avsnitt  med  vissa\r\nkompletterande uppgifter  är arbetet med att ta fram\r\nresultatindikatorer inte slutfört.  Bland  annat  är\r\nresultaten av tillväxtprogrammen och av den centrala\r\nprojektverksamheten,  t.ex.  faktorer  som samverkan\r\noch samarbete med olika aktörer, svåra att  fånga  i\r\nresultatindikatorer.   Med  hänsyn  till  målet  för\r\npolitiken behövs också indikatorer  som  kan stämmas\r\nav  mot de nationella miljökvalitetsmålen.  Mot  den\r\nbakgrunden  ser utskottet positivt på att regeringen\r\navser  att  förbättra   resultatinformationen   till\r\nriksdagen  genom en mer systematiskt uppföljning och\r\nutvärdering av den regionala utvecklingspolitiken.\r\nI ett antal  motioner  framförs  önskemål  om  ett\r\nstörre regionalt respektive lokalt inflytande på den\r\nregionala  utvecklingspolitiken.  Som  framgår av de\r\nkompletterande   upplysningarna   i  det  föregående\r\nutreds dessa frågor av den s.k. Ansvarskommittén.  I\r\ndirektiven    till    utredningen    framhålls   att\r\nfördelningen  av  ansvar mellan staten,  landstingen\r\noch kommunerna inte  är  en  gång  för  alla  given.\r\nKommittén har således till uppgift att analysera och\r\nlämna  förslag  till  hur ansvaret för uppgifter med\r\nanknytning till regional  utveckling  skall fördelas\r\nmellan staten och den kommunala nivån.  Eftersom den\r\nregionala  nivån kan se olika ut i skilda  delar  av\r\nlandet skall kommittén också uppmärksamma behovet av\r\nflexibilitet och medborgarnas möjligheter till insyn\r\noch inflytande.  De senaste årens utveckling när det\r\ngäller   självstyrelseorgan    och   samverkansorgan\r\nbeskrivs närmare i utskottets betänkande 2003/04:NU2\r\n(s.  34),  till vilket hänvisas. Utskottet  har  med\r\nintresse noterat att försöksverksamheten i Skåne län\r\noch  Västra  Götalands   län   med  ändrad  regional\r\nansvarsfördelning  enligt  förslag   i   proposition\r\n2004/05:8 skall bli förlängd t.o.m. utgången  av  år\r\n2010  i  stället  för år 2006 som hittills gällt som\r\nslutdatum. Enligt uppgjord  planering  skall  nämnda\r\nproposition     jämte    motioner    behandlas    av\r\nkonstitutionsutskottet   i  betänkande  2004/05:KU7.\r\nRiksdagen  fattar  beslut  i  ärendet  i  slutet  av\r\nnovember  2004.  Motiveringen  till  den  föreslagna\r\nförlängningen  är  just att Ansvarskommitténs arbete\r\nbör  inväntas.  Med  hänsyn   till   uppdraget  till\r\nAnsvarskommittén och förväntade resultat inom de här\r\naktuella  områdena  avvisar  utskottet motionärernas\r\nkrav  på omedelbara ändringar beträffande  regionalt\r\noch lokalt ansvar.\r\nNär det  gäller  frågan  om  sambandet  mellan den\r\nregionala          utvecklingspolitiken          och\r\nlandsbygdspolitiken  vill  utskottet  framhålla  att\r\nfrågan    är    under    beredning   och   att   ett\r\nställningstagande i sak bör  vänta till dess att ett\r\nfullständigt   beslutsunderlag   kan    presenteras.\r\nUtskottet välkomnar de breda direktiven för  den nya\r\nutredningen,  vilken  har att utarbeta en långsiktig\r\nstrategi   för   den   nationella    politiken   för\r\nlandsbygdsutveckling  (se  föregående  avsnitt   med\r\nkompletterande      uppgifter).     Glesbygdsverkets\r\nsammanställning       av       hanteringen        av\r\nlandsbygdsdimensionen  i  län och regioner är ett av\r\nunderlagen   för  kommitténs  arbete.   Den   första\r\ndelrapporten från  detta arbete pekade på att det är\r\nstora skillnader mellan  länen  när det gäller synen\r\npå  landsbygdsfrågorna.  Utskottet  utgår  från  att\r\ndessa skillnader analyseras i det fortsatta arbetet.\r\nÄven utvecklingen som kan följa av den ovan nämnda\r\nAnsvarsutredningens arbete  liksom utvecklingen inom\r\nEU har betydelse för ett framtida  ställningstagande\r\ntill    landsbygdspolitiken.    När    det    gäller\r\nlandsbygdspolitikens      inlemmande      i     EU:s\r\njordbrukspolitik  vill utskottet peka på risken  att\r\nlandsbygdspolitiken    \"drunknar\"   i   den   mycket\r\nomfattande  och tunga jordbrukspolitiken.  Det finns\r\nenligt  utskottets  mening  ett  behov  av att värna\r\nockså  de verksamheter på landsbygden som  inte  hör\r\nsamman med jordbruksområdet.\r\nDen av  utskottet tidigare framförda uppfattningen\r\natt alla nu  befintliga stödformer kontinuerligt bör\r\nifrågasättas,  och med vissa intervaller utvärderas,\r\när  fortfarande  giltig.   Regeringen   aviserar   i\r\nbudgetpropositionen  att  vissa  regionalt beslutade\r\nföretagsstöd skall avvecklas från juli 2005.  (De av\r\nregeringen aviserade förändringarna jämte motioner i\r\nfrågan behandlas senare i betänkandet  i samband med\r\nanslaget  33:1.)  För  beloppet  inom  det  aktuella\r\nanslaget,    Allmänna   regionalpolitiska   åtgärder\r\n(33:1), föreslås  dock inga större förändringar. Som\r\nen kompletterande åtgärd  skall Almi Företagspartner\r\nAB, som är en central aktör i det regionala systemet\r\nför företagsutveckling och har sin främsta uppgift i\r\nkreditförsörjning till små  och  medelstora företag,\r\nerbjuda lån med större risktagande i stödområde B. I\r\nbudgetpropositionen för utgiftsområde  24 Näringsliv\r\nförklaras förändringarna i Almis verksamhet närmare.\r\nDet  konstateras  att  de  aviserade  förändringarna\r\ninnebär  en  renodling  och  effektivisering  av  de\r\nstatliga   insatserna   för  företagsutveckling   på\r\nregional nivå.\r\nTrots  att  ändringar  i  företagsstöden  -  såsom\r\nexempelvis  de  här  berörda  förändringarna  -  kan\r\nmedföra övergångsproblem vidhåller utskottet den syn\r\npå företagsstöden som redovisats tidigare - senast i\r\nbetänkande  2003/04:NU2  -  att  det   på   sikt  är\r\nangeläget  att  minska  användningen av olika bidrag\r\ninom  den  regionala utvecklingspolitiken.  Det  kan\r\nvidare erinras  om  EU:s restriktiva syn på statliga\r\nstöd. Enligt kommissionen  måste  de statliga stöden\r\nfortlöpande   motiveras  och  kritiskt   undersökas,\r\neftersom statliga stöd har en snedvridande effekt på\r\nkonkurrensen.\r\nNär  det  gäller   övriga  i  motionerna  upptagna\r\ninriktningsfrågor  som   rör   stödområdesindelning,\r\nföretagslokaler i stödområdena, service i glesbygden\r\nm.m.  har en noggrann redovisning  av  förhållandena\r\noch  utvecklingen   gjorts   under   rubriken  Vissa\r\nkompletterande  uppgifter  i det föregående.  Enligt\r\nutskottets  mening  innebär  denna  redovisning  att\r\nnågra åtgärder inte är påkallade  med  anledning  av\r\ndessa yrkanden.\r\nUtskottet  vill slutligen erinra om att det inte i\r\nförsta  hand är  åtgärderna  inom  utgiftsområde  19\r\nRegional  utveckling  som  bidrar  till att uppfylla\r\nmålen inom den regionala utvecklingspolitiken,  utan\r\nregionala hänsynstaganden inom andra politikområden.\r\nSom  framgår  av  det sagda ligger utskottets syn på\r\ninriktningen av den regionala utvecklingspolitiken i\r\nlinje med den som redovisats i budgetpropositionen.\r\nMed  hänvisning  till   vad   som   anförts  anser\r\nutskottet  att  riksdagen  bör  avslå här behandlade\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nMyndighetsfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nförändrad     myndighetsorganisation      med\r\nhänvisning     till    att    det    pågående\r\nutredningsarbetet  med  en ny, bredare ansats\r\nbör  inväntas  innan något  ställningstagande\r\nkan   göras   i   fråga   om   den   framtida\r\norganisationen. Jämför  reservationerna 2 (m,\r\nfp) och 3 (kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nInom   politikområdet  Regional   utvecklingspolitik\r\nfinns    myndigheten     Glesbygdsverket.     Övriga\r\nmyndigheter  och  organ  som  har uppgifter inom den\r\nregionala     utvecklingspolitiken      är     bl.a.\r\nlänsstyrelserna,  de regionala självstyrelseorganen,\r\nsamverkansorganen,  Verket för näringslivsutveckling\r\n(Nutek),  Verket  för  innovationssystem  (Vinnova),\r\nuniversitet  och  högskolor,   Arbetsmarknadsverket,\r\nBanverket,      Vägverket,      Institutet       för\r\ntillväxtpolitiska       studier      (ITPS)      och\r\nArbetslivsinstitutet.\r\n\r\nÄven Konsumentverket har  uppgifter  inom  området\r\ndels  genom  uppdraget  att testa nya lösningar inom\r\ndet   kommersiella   serviceområdet,    dels   genom\r\nutvecklandet  av  servicedatabasen  i samarbete  med\r\nGlesbygdsverket.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nGlesbygdsverket   bör   avvecklas,  anför   Moderata\r\nsamlingspartiet i motion  2004/05:N374 (m) och menar\r\natt  dess uppgifter bör föras  över  på  Nutek.  Den\r\nnuvarande   ordningen   leder   till   en   olycklig\r\nuppsplittring   av  ansvaret  för  regionalpolitiken\r\nhävdar motionärerna.\r\n\r\nI kommittémotion  2004/05:N254  (fp)  framförs att\r\ndet  finns  all anledning att överväga en förändring\r\nav     myndighetsstrukturen      i      fråga     om\r\nlandsbygdsutveckling. Motionärerna skulle  vilja att\r\nde  funktioner  inom  Jordbruksverket, Fiskeriverket\r\noch   Skogsstyrelsen   som   är   viktiga   ur   ett\r\nnäringspolitiskt  perspektiv   sammanförs  till  ett\r\ngemensamt  verk  för  landsbygden  och   de  areella\r\nnäringarna.  Detta  skulle  innebära en renodling  i\r\nförhållande   till   nuvarande   myndighetsstruktur.\r\nEnligt  motionärerna får det nya verket  under  inga\r\nomständigheter  bli  ett  organ för opinionsbildning\r\nsom det nuvarande Glesbygdsverket.\r\nI  motion  2004/05:N414  (fp)   pläderas   för  en\r\nglesbygdsombudsman,  som  skall  stödja  glesbygdens\r\ninvånare,  företagare  och anställda och skydda  den\r\nservicegaranti som varje  ort  i  Sverige kan kräva.\r\nDet kan gälla infrastruktur, vägar, IT, postservice,\r\nskola, vård, omsorg m.m.\r\nI motion 2004/05:N407 (kd) framförs  uppfattningen\r\natt  det  är  dags  att byta namn på Glesbygdsverket\r\ntill  Landsbygdsverket.  Syftet  är  att  svara  för\r\nlandsbygdspolitik,   vilket  inte  är  synonymt  med\r\nregionalpolitik eller  glesbygdspolitik. Jämfört med\r\nGlesbygdsverket  bör det  nya  Landsbygdsverket  ges\r\nutökade befogenheter och möjligheter till inflytande\r\növer den nationella  politiken.  En uppgift bör vara\r\natt följa upp de landsbygdspolitiska  målen  och att\r\ngenomföra   olika   pilotprojekt.  Det  nya  verkets\r\ngeneraldirektör bör också  ges  uppdraget  att  vara\r\nlandsbygdsombudsman    och   försvara   landsbygdens\r\nintressen gentemot andra intressen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nÅr 2002 tillkallades en  särskild  utredare  (docent\r\nErik  Westholm) med uppgift att genomföra en översyn\r\nav Glesbygdsverkets  roll  och  uppdrag inom den nya\r\nregionala     utvecklingspolitiken.     Utredningens\r\nslutbetänkande  Mot  en  ny  landsbygdspolitik  (SOU\r\n2003:29) överlämnades till regeringen i april 2003.\r\n\r\nI  utredningens  betänkande  föreslås   ett  antal\r\nförändringar av Glesbygdsverkets roll men också  när\r\ndet  gäller landsbygdspolitiken i stort. Utredningen\r\nföreslår   att   en   särskild   utvecklingsinriktad\r\nlandsbygdspolitik   införs,  frikopplad   från   den\r\nregionala utvecklingspolitiken.  Utgångspunkten  för\r\nlandsbygdspolitiken  föreslås  vara  det  nationella\r\nintresset   av   en   landsbygd  som  är  ekonomiskt\r\nlivskraftig, som har höga  natur-  och  kulturvärden\r\noch som består av socialt välfungerande och  levande\r\nbyar,  bygder  och  orter.  Glesbygdsverket föreslås\r\nbyta namn till Landsbygdsverket  och dess anslag bör\r\nflyttas från utgiftsområde 19 Regional utjämning och\r\nutveckling (från år 2004 Regional  utveckling)  till\r\npolitikområdet Landsbygdspolitik under utgiftsområde\r\n23   Jord-   och  skogsbruk,  fiske  med  anslutande\r\nnäringar (under  ett  departement  som skulle kallas\r\nLandsbygds-  och  jordbruksdepartementet).   En   ny\r\nutredning  föreslås  för  att  djupare analysera den\r\nframtida landsbygdspolitiken med  utgångspunkt i två\r\nfrågor:  landsbygden  som  livsmiljö och  den  glesa\r\nstrukturens problem. Bakgrunden till förslaget om en\r\nsådan utredning är att det -  enligt  vad som står i\r\nbetänkandet    -    finns    en    stor   brist   på\r\növerensstämmelse  mellan  landsbygdens   behov   och\r\njordbrukspolitiken, som inte omprövats på lång tid.\r\nNär  det  gäller  den  geografiska  prioriteringen\r\nföreslås  en  flexibel  definition  av  lands-   och\r\nglesbygd.  Den  särskilda geografiska prioriteringen\r\nav  Norrlands  inland   och  skärgårdsområden  skall\r\nenligt förslaget slopas.\r\nUtredningsbetänkandet  har   remissbehandlats  och\r\nbereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nI det föregående (s. 23) redovisas  direktiven för\r\nen  ny  kommitté som har att utarbeta en  långsiktig\r\nstrategi    för   den   nationella   politiken   för\r\nlandsbygdsutveckling.  Enligt  direktiven skall även\r\nmyndigheternas   roller   inom   landsbygdspolitiken\r\nanalyseras. I detta sammanhang hänvisas  till nämnda\r\navsnitt.\r\nNär det gäller frågan om en glesbygdsombudsman har\r\nutskottet  ett  antal  gånger  - senast i betänkande\r\n2003/04:NU2 - framhållit att det är av stor vikt att\r\nmyndighetsorganisationen   inom   regionalpolitiken,\r\nnumera den regionala utvecklingspolitiken,  fungerar\r\neffektivt.  Utskottet  ansåg  det  positivt  med  en\r\ngenomlysning  av Glesbygdsverkets roll i samband med\r\npågående    och    förestående    utrednings-    och\r\nberedningsarbete.   Detta   beredningsarbete   borde\r\ninväntas innan något  ställningstagande  kan göras i\r\nfråga   om   den   framtida   organisationen,  ansåg\r\nutskottet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDen  regionala  utvecklingspolitiken  har  genomgått\r\nstora förändringar  sedan Glesbygdsverket inrättades\r\ni  början  av  1990-talet.   Någon   mer  djupgående\r\ngenomgång av myndighetens verksamhet har  dock  inte\r\ngenomförts.  Mot  denna bakgrund anser utskottet att\r\ndet   är   positivt   att    en    genomlysning   av\r\nGlesbygdsverkets  roll  nu har ägt rum.  Som  nämnts\r\nfortgår  beredningsarbetet   inom  Regeringskansliet\r\nsamtidigt  som  en ny utredning  om  den  nationella\r\npolitiken  för  landsbygdsutveckling  har  kommit  i\r\ngång. När det gäller  myndighetsfrågorna är det inte\r\nenbart  Glesbygdsverket   som   står  i  fokus  utan\r\ninriktningen är att se på \"myndigheternas roller och\r\nformer   för   samarbete\".   Utskottet   anser   att\r\nresultaten från det pågående arbetet  - med den nya,\r\nbredare   ansatsen   -   bör  inväntas  innan  något\r\nställningstagande kan göras  i fråga om den framtida\r\norganisationen.\r\n\r\nLiksom tidigare vill utskottet  framhålla  att det\r\när  av  stor  vikt att myndighetsorganisationen inom\r\nden    regionala    utvecklingspolitiken    fungerar\r\neffektivt. Utskottet  har inte ändrat uppfattning på\r\ndenna punkt. Med det sagda  avstyrker  utskottet här\r\naktuella motionsyrkanden.\r\n\r\nUtlokaliseringsfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå samtliga motionsyrkanden\r\nmed hänvisning till att nu gällande principer\r\nför utlokalisering  av  statliga  myndigheter\r\nbör följas. Jämför reservation 4 (m,  fp, kd,\r\nc).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  motionärerna i motion 2004/05:N270  (s)  bör\r\nregeringen  utreda  vilka  statliga verksamheter som\r\nkan    omlokaliseras   från   de   snabbt    växande\r\nstorstadsområdena. Vidare bör regeringen se till att\r\nregionalpolitiska mål följs vid bildande av nya verk\r\noch myndigheter.\r\n\r\nI   motion    2004/05:N335   (s)   förklaras   att\r\nkoncentration av  statlig  verksamhet  till få orter\r\nminskar  medborgarnas tillgång till samhällsservice.\r\nDet  finns  dock  ett  tydligt  uppdrag  beträffande\r\nstatliga  myndigheter  att  regionalpolitisk  hänsyn\r\nskall  tas vid lokalisering och omorganisation.  För\r\ntrovärdigheten   krävs   en   tydlig   markering   i\r\nregleringsbrev   och   direktiv   för   de  statliga\r\nmyndigheterna.\r\nI  motion  2004/05:N292  (s) hävdas att det  krävs\r\nytterligare    och   tydligare   anvisningar    från\r\nregeringen när det  gäller  att få myndigheterna att\r\nta ett klart ansvar för att nå målen i den regionala\r\nutvecklingspolitiken.  Om  detta  inte  sker  kommer\r\ncentraliseringen  av de statliga  myndigheterna  att\r\nfortgå, varnar motionärerna;  all statlig verksamhet\r\nlokaliseras  då  allt längre bort  från  glesbygdens\r\nmedborgare.\r\nI motion 2004/05:N446  (s) trycker motionärerna på\r\natt   det   är   viktigt   att   alltid    ha    ett\r\nregionalpolitiskt  perspektiv  när  beslut fattas om\r\nförläggningen    av   anstaltsplatser,   verk    och\r\nmyndigheter. Annars  skapas  hinder för kommuner och\r\nlandsting att uppfylla de politiska målen.\r\nI motion 2004/05:N229 (fp, m,  kd)  erinras om att\r\nfrågor om lokalisering av statlig verksamhet  som är\r\nav  större  vikt eller på annat sätt av principiellt\r\nintresse   bör    underställas   riksdagen.   Enligt\r\nmotionärerna  har  inte   regeringen   följt   detta\r\nriksdagsbeslut.\r\nI   kommittémotion   2004/05:N254  (fp)  sägs  att\r\nundersökningar visat att  tidigare  utlokaliseringar\r\nfrån Stockholm inte har gett den effekt som önskats.\r\nDärför bör befintliga myndigheter inte utlokaliseras\r\ni fortsättningen, argumenterar motionärerna.  De  är\r\ndäremot  positiva  till  en fortsatt lokalisering av\r\nstatliga myndigheter till  andra  delar av landet, i\r\nden mån frågan gäller nya myndigheter.\r\nEnligt  motionären  till motion 2004/05:N315  (fp)\r\nbör orter som drabbas av  nedläggningar  inom  t.ex.\r\nförsvarsmakten snarast kompenseras genom utflyttning\r\nav arbetsplatser från överetablerade orter som t.ex.\r\nStockholm.   Kompetens   och  lokaler  är  dyrare  i\r\nstorstäderna. Bland annat  bör Värmland och Jämtland\r\nsnarast     komma    i    åtnjutande    av     stora\r\nutlokaliseringar.  De samhälleliga konsekvenserna av\r\nkoncentrationen av statliga  verk och styrelser till\r\nStockholmsområdet bör utredas.\r\nMotionärerna   till   motion   2004/05:N368   (fp)\r\nunderstryker att Sveriges regioner  inte  fått samma\r\nförutsättningar  när  det  gäller  lokalisering   av\r\nstatliga  verk och myndigheter. Om ett statligt verk\r\nlokaliseras  till  en ort medför detta inte bara ett\r\nökat  inflytande utan  också  ett  större  utbud  av\r\narbetstillfällen  och  ett  ökat skatteunderlag. Nya\r\nmyndigheter   lokaliseras   ibland    i   Stockholms\r\nomedelbara närhet, vilket kan uppfattas som ett sätt\r\natt kringgå reglerna. Enligt motionärerna  måste  de\r\nsamhälleliga  konsekvenserna  av en koncentration av\r\nstatliga verk till Stockholmsområdet utredas.\r\nI   motion   2004/05:N301   (v)   framhålls    att\r\nomlokalisering  av  statlig  verksamhet kan vara ett\r\nverktyg för att främja både en myndighets utveckling\r\noch den regionala utvecklingen  i Sverige. Vid varje\r\nbeslut om ny- eller omlokalisering  krävs  noggranna\r\növerväganden  enligt Vänsterpartiet. En utgångspunkt\r\nbör  vara  att myndigheterna  även  efter  en  sådan\r\nlokalisering   kan   utföra   sina   arbetsuppgifter\r\neffektivt. Samtidigt måste stor hänsyn  tas  till de\r\nanställda   och   deras   familjer   i  samband  med\r\nomlokalisering. En omlokaliseringsplan  på fem eller\r\ntio års sikt bör utarbetas och kombineras  med bl.a.\r\nmedflyttarstöd.\r\nI  motion  2004/05:N323  (v) pläderas för krafttag\r\noch  konkreta åtgärder för att  en  rimlig  regional\r\nbalans   skall   kunna   uppnås   i   framtiden.   I\r\nutflyttningskommuner ökar äldreomsorgen i omfattning\r\nsamtidigt  som  den egna skattekraften minskar. Inom\r\nflera  politikområden  innebär  förslagen  ofta  att\r\nverksamheter  flyttas  från  periferin till centrum.\r\nAlla  förslag  och initiativ från  regeringen  måste\r\ndärför  innehålla  en  regionalpolitisk  analys  med\r\nkonsekvensbeskrivningar, anser motionären.\r\nI   vissa    motioner    framhävs    behovet    av\r\nomställningsprogram            eller           andra\r\nlokaliseringsåtgärder  i  särskilda  regioner  eller\r\nkommuner.  Dessa  motioner redovisas  länsvis  eller\r\nmotsvarande på nästa sida.\r\n\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nLÄN/REG.   MOTION          BEHOV AV ÅTGÄRDER\r\n-----------------------------------------------------\r\nKalmar    2004/05:N385Regeringen måste leva upp till\r\n(s)        riksdagens   uttalade  mål  vid\r\nlokalisering.   Kalmar  har  en\r\nalltför   låg  andel   statligt\r\nsysselsatta.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:N289De riktlinjer som riksdagen\r\n(c)        upprepat  ang.  lokalisering av\r\nstatliga    myndigheter     bör\r\nföljas.  Minst sju myndigheter,\r\n2 500 årsarbetstillfällen,  bör\r\nutlokaliseras till Kalmar under\r\nden kommande femårsperioden.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nVästsverige2004/05:N207Ett nationellt\r\n(m)        miljöteknikcentrum          bör\r\nlokaliseras     till     Västra\r\nGötaland,  där  många människor\r\noch  företag  är  engagerade  i\r\nhållbar utveckling.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:N229yrk. 1. Behov av en\r\n(fp,   m,  arbetsmarknad               för\r\nkd)        samhällsvetare även i Göteborg.\r\nyrk. 2. Alltför få statliga\r\nmyndigheter       har      sina\r\nhuvudenheter i Göteborg.\r\nyrk. 3. Göteborg skall inte\r\nuteslutas som lokaliseringsort;\r\nalla  orter  utanför  Stockholm\r\nsom  inte  är  välförsedda  med\r\nstatliga     myndigheter     är\r\nlämpliga orter.\r\nyrk. 4. Fler huvudenheter för\r\nstatliga    myndigheter     bör\r\nlokaliseras till Göteborg.\r\n-----------------------------------------------------\r\n2004/05:N401yrk. 13. Det är en\r\n(fp)       snedfördelning att Göteborg har\r\nen   handfull   statliga  verk,\r\nmedan  Stockholmsregionen   har\r\n135. Denna snedfördelning måste\r\nrättas till.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nVästmanland2004/05:N231Statliga myndigheter till\r\n(kd)       Västerås         effektiviserar\r\nresandet  och  medför  positiva\r\neffekter.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nVästerbotten2004/05:N372Ett nytt svenskt\r\n(s)        miljöteknologicentrum,  Swentec\r\nAB,  bör etableras i Skellefteå\r\nmed  stöd  av  Umeå  och  Luleå\r\nuniversitet.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nNorrland  2004/05:N257(yrk. 2) Statliga\r\n(c)        arbetstillfällen            bör\r\nomlokaliseras              från\r\nhuvudstadsregionen         till\r\nNorrland  och  andra  delar  av\r\nlandet.  En  utflyttning  av 50\r\n000                    statliga\r\nårsarbetstillfällen  under  den\r\nnärmaste tioårsperioden  är  en\r\nlämplig målsättning.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nÅr  1990  lade  riksdagen   fast   vissa   principer   för\r\nlokalisering       av      statlig      verksamhet.      I\r\narbetsmarknadsutskottets  betänkande  (bet.  1989/90:AU13)\r\nuttalades bl.a. att omlokalisering men kanske framför allt\r\ndecentralisering  är  viktiga  inslag  i  strävandena  att\r\nåstadkomma  en  balanserad  regional  utveckling.   Enligt\r\narbetsmarknadsutskottet bör en fortlöpande prövning ske av\r\nförutsättningarna för en decentralisering av verksamheter.\r\nEn   utgångspunkt  är  att  myndigheterna  även  efter  en\r\nomlokalisering eller decentralisering skall kunna fullgöra\r\nsina arbetsuppgifter effektivt. Vidare uttalades att också\r\nandra   orter  än  stödjepunkterna,  särskilt  i  sydöstra\r\nSverige  och   Sjuhäradsbygden,  kan  komma  i  fråga  för\r\nlokalisering.\r\n\r\nI arbetsmarknadsutskottets  betänkande  1996/97:AU2 från\r\nhösten 1996, preciserades principerna något. Möjligheterna\r\natt  placera myndigheter i länscentrum eller  vissa  andra\r\norter    i    eller    i    anslutning   till   nationella\r\nregionalpolitiska stödområden  bör  alltid  i  första hand\r\növervägas. Vidare uttalade arbetsmarknadsutskottet  att en\r\nalternativ lokalisering kan vara orter eller regioner  där\r\nstatlig  verksamhet läggs ned eller som i övrigt är mindre\r\nväl försörjda  med  sådan  verksamhet.  I vart fall bör en\r\nannan   lokaliseringsort   än   Stockholm  övervägas.   En\r\nutgångspunkt skall dock vara att  myndigheterna även efter\r\nen   sådan   lokalisering   skall   kunna   utföra    sina\r\narbetsuppgifter effektivt. Enligt arbetsmarknadsutskottets\r\nuppfattning   bör   frågor   om  lokalisering  av  statlig\r\nverksamhet som är av större vikt  eller  på  annat sätt av\r\nprincipiellt    intresse   underställas   riksdagen.    På\r\narbetsmarknadsutskottets  förslag  riktade  riksdagen  ett\r\ntillkännagivande till regeringen av denna innebörd.\r\nHösten  1998 övertog näringsutskottet beredningsansvaret\r\ni riksdagen  för  de  regionalpolitiska frågorna inklusive\r\nutlokaliseringsfrågor.  De  fastlagda principerna ändrades\r\ninte vid näringsutskottets övertagande  av ansvaret för de\r\nregionalpolitiska frågorna.\r\nUtskottet    har    tidigare    behandlat   frågan    om\r\nutlokalisering av statliga arbetstillfällen,  bl.a.  i ett\r\nbrett    perspektiv    i    samband    med    frågan    om\r\nutvecklingsprogram     för    kommuner    med    särskilda\r\nomställningsproblem     (skr.      1999/2000:33,      bet.\r\n1999/2000:NU10).  Ett  enhälligt  utskott  konstaterade  i\r\nnämnda  betänkande  att  det  förelåg  principer för såväl\r\nmyndighetslokalisering  som  beslutshanteringen  i  sådana\r\närenden och att det efter år 1996 inte har funnits krav på\r\natt ändra de nämnda principerna.  Innebörden  är bl.a. att\r\nriksdagen  kan  förvänta  sig  att regeringen underställer\r\nlokaliseringsärenden som är av större  vikt eller på annat\r\nsätt    av    principiellt    intresse    för   riksdagens\r\nställningstagande.\r\nI  sitt motionsbetänkande 2002/03:NU8 anförde  utskottet\r\natt det  i  likhet  med regeringen ansåg att fler statliga\r\narbeten  bör  placeras  utanför  Stockholm  och  de  andra\r\nstorstadsregionerna  och  att  lokaliseringen  av statliga\r\nmyndigheter är en viktig framtidsfråga.\r\nDen   nu   planerade  omställningen  av  Försvarsmaktens\r\nverksamhet, som redovisas i propositionen om vårt framtida\r\nförsvar  (prop.   2004/05:5),   kommer   att   leda   till\r\nnedläggningar   av   militär  verksamhet  i  vissa  lokala\r\narbetsmarknadsregioner   (LA-regioner).  De  mest  berörda\r\nregionerna  är  enligt  förslaget  Östersund,  Arvidsjaur,\r\nKarlstad/Kristinehamn och  Gotland.  Utöver andra insatser\r\nför    ökad   konkurrenskraft,   hållbar   tillväxt    och\r\nsysselsättning  i  dessa  regioner  förklarar regeringen i\r\npropositionen sin avsikt att genomföra  betydande  ny- och\r\nomlokaliseringar  av  statliga arbetstillfällen till dessa\r\nregioner. Regeringen avser  också att bjuda in de statliga\r\nbolagen   till   en   dialog   kring    frågan    om   ett\r\nomställningsarbete.\r\nI skrivelsen 2004/05:42 återkallar regeringen en  del av\r\nnämnda försvarsproposition - dock inte den del som här har\r\nbeskrivits.   Samtidigt   lade   regeringen   fram  en  ny\r\nproposition    (prop.   2004/05:43)   om   Försvarsmaktens\r\ngrundorganisation  med förslag till beslut i linje med vad\r\nsom skisserades i den föregående propositionen.\r\nPropositionsförslagen   jämte  motionerna  behandlas  av\r\nförsvarsutskottet, vars betänkande  i ärendet behandlas av\r\nriksdagen den 15 december 2004 enligt nuvarande planering.\r\nRegeringen  har uppdragit åt f.d. riksdagsledamoten  Jan\r\nBergqvist att överväga och föreslå lämpliga lokaliseringar\r\nav    statliga    arbetstillfällen    till    de    lokala\r\narbetsmarknadsregionerna       Östersund,      Arvidsjaur,\r\nKarlstad/Kristine-hamn   och   Gotland    (regeringsbeslut\r\nN2004/7123/RUT).\r\nEnligt  uppdragsdirektiven  skall förutsättningarna  för\r\nomlokalisering     prövas    utifrån    bl.a.     följande\r\nutgångspunkter:\r\n\r\n5. verksamheter   som   passar   in   i   arbetsmarknaden,\r\nnäringsstrukturen,  den  demografiska  profilen  m.m. i\r\nrespektive LA-region eller bedöms kunna påverka dessa i\r\nönskad riktning,\r\n6.\r\n7. verksamheter    som    på    grund   av   den   samlade\r\nkompetensförsörjningen,  bl.a.   åldersstrukturen  inom\r\nmyndigheten  eller  andra  skäl  står  inför  betydande\r\nförändringar av verksamheten,\r\n8.\r\n9. verksamheter  som  är möjliga att avskilja  från  övrig\r\nverksamhet   inom   berörda    myndigheter   utan   att\r\nsärlokaliseringen medför omfattande nackdelar,\r\n10.\r\n11.omlokaliserade myndigheter skall  kunna  fullgöra  sina\r\narbetsuppgifter effektivt.\r\n12.\r\nUtredaren  skall  enligt  uppdraget särskilt analysera och\r\növerväga vilka, hela eller delar av, statliga verksamheter\r\nsom skulle kunna vara lämpliga  att  lokalisera  till  LA-\r\nregionerna  Östersund,  Arvidsjaur,  Karlstad/Kristinehamn\r\neller Gotland. Han skall bl.a. studera de verksamheter som\r\nredan  är  lokaliserade  till  dessa  regioner  genom  sin\r\nregionala    organisation,    bl.a.    när    det   gäller\r\nArbetslivsinstitutet,                Arbetsmarknadsverket,\r\nFörsäkringskassan  och Kronofogdemyndigheterna.  Utredaren\r\nskall också utreda lämpligheten av omlokalisering av, hela\r\neller   delar   av,   Konkurrensverket,   Konsumentverket,\r\nNaturvårdsverket,   Post-   och   telestyrelsen,   Statens\r\nFolkhälsoinstitut   och    Statens    Strålskyddsinstitut.\r\nUppdraget   kan   efter   samråd   med   Regeringskansliet\r\n(Näringsdepartementet)   komma  att  omfatta  även   andra\r\nstatliga verksamheter.\r\n\r\nUppdraget     skall     redovisas      löpande      till\r\nNäringsdepartementet,  och  slutredovisas  senast  den  15\r\njanuari   2005.   Regeringen   avser  enligt  uppgift  att\r\nåterkomma  i  vårpropositionen  år   2005   med   konkreta\r\nbedömningar och förslag utifrån utredarens uppdrag.\r\nUtlokalisering  av  statlig  verksamhet har också tagits\r\nupp i frågor i riksdagen under sommaren och hösten 2004.\r\nI juli 2004 ställde Birgitta Sellén  (c)  en  fråga (fr.\r\n2003/04:1432)   till   statsminister   Göran   Persson  om\r\nförklaringen till att regeringen inte fullföljt sitt löfte\r\ntill Sollefteå om att placera 300 statliga jobb  och  lika\r\nmånga  privata  i  Sollefteå  kommun  med  omnejd,  som en\r\nkompensation för de tidigare förlorade arbetstillfällena i\r\nsamband med försvarsuppgörelsen år 1999. Statsrådet Ulrica\r\nMessing  svarade att det genomförda omställningsarbetet  i\r\nbl.a. Sollefteå på många sätt varit framgångsrikt och lagt\r\nen grund för  en  framtida  positiv  utveckling.  Eftersom\r\nutvecklingsprogrammet    för    kommuner   med   särskilda\r\nomställningsproblem formellt avslutades vid halvårsskiftet\r\n2004 går utvecklingsarbetet enligt  statsrådet  nu in i en\r\nny  fas.  I  den  mån  ytterligare  insatser är motiverade\r\nkommer   de  att  genomföras  inom  ramen  för   ordinarie\r\nåtgärder.     I     samtliga     län    skall    regionala\r\nutvecklingsprogram  utarbetas.  Regeringen   har   påtalat\r\nvikten  av  att  dessa  program  tar  hänsyn  till  lokala\r\nutvecklingsförutsättningar.\r\nCecilia Wigström (fp) ställde en fråga (fr. 2004/05:102)\r\nom  utredning  av  utlokalisering  av  statliga  verk  och\r\nhävdade  att  Göteborg  länge  varit  förfördelad.  Enligt\r\nstatsrådet  Ulrica  Messings  svar  innebär  de  planerade\r\nförändringarna av Försvarsmaktens grundorganisation  en  i\r\nstort   sett  oförändrad  volym  av  årsarbetskrafter  för\r\nGöteborgsregionens  del.  Därför avsåg inte statsrådet att\r\nvidta några åtgärder för att  Göteborg  skall  omfattas av\r\nuppdraget  till Jan Bergqvist. För de drabbade individerna\r\nfinns  det dock  en  särskild  beredskap  inom  ramen  för\r\narbetsmarknadspolitiken.\r\nStatsrådet  Barbro  Holmberg  svarade Marie Nordén (s) i\r\nfråga om Migrationsverkets regionalpolitiska  ansvar  (fr.\r\n2004/05:107).   Statsrådet  redogjorde  för  den  inträdda\r\nminskningen  av  antalet   asylsökande,   vilket  gör  att\r\nkapaciteten  i  mottagningsverksamheten  trappas  ned.  Nu\r\naktuell  statistik  från  Migrationsverket  visade  på  en\r\nplanerad  minskning med ca 3 800 platser. Fördelningen  av\r\ndenna minskning  mellan region Nord (från Gimo och norrut)\r\noch  övriga  delar  av  landet  är  47  respektive  53  %.\r\nStatsrådet  utgick från  att  det  regionala  perspektivet\r\nbeaktas i Migrationsverkets verksamhet.\r\nSom  svar  på   fråga   (fr.  2004/05:74)  från  Lennart\r\nGustavsson  (v)  i  fråga  om  insatser   för   att   möta\r\nkonsekvenser   av   förändrad   statlig   verksamhet   har\r\nstatsrådet Ulrica Messing svarat i början av oktober 2004.\r\nStatsrådet  har  därvid valt att besvara frågan utifrån de\r\nplanerade      förändringarna       i      Försvarsmaktens\r\ngrundorganisation   (prop.   2004/05:5).    Ett   särskilt\r\nomställningsarbete  inleds för att stödja de mest  berörda\r\nregionerna, meddelade  statsrådet.  Till  grund  för detta\r\nligger det omfattande arbete som redan bedrivs inom  ramen\r\nbl.a.     för    den    regionala    utvecklingspolitiken,\r\nnäringspolitiken   och   arbetsmarknadspolitiken.   Vidare\r\ninformerades     att     regeringen     uppdragit     till\r\nlandshövdingarna    vid   Länsstyrelserna   i   Jämtlands,\r\nNorrbottens, Värmlands och Gotlands län att, i nära samråd\r\nmed andra viktiga aktörer,  föreslå  lämpliga åtgärder för\r\nökad konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning.\r\nDärutöver   har   regeringen   uppdragit  till   särskilda\r\nkontaktpersoner att, för regeringens  räkning,  följa  och\r\naktivt  delta  i  länsstyrelsens  arbete. Kontaktpersonens\r\nfokus   skall  vara  det  lokala  näringslivets   dynamik,\r\nsamverkan  och  förnyelse.  Statsrådet  tog vidare upp den\r\nutredning som leds av f.d. riksdagsledamoten Jan Bergqvist\r\n(se ovan).\r\nRegeringen beslutade hösten 2003 om en  ny förordning om\r\nregionalt   utvecklingsarbete  (SFS  2003:595).   Statliga\r\nmyndigheter har  där  givits  ett tydligt ansvar att verka\r\nför  att  målet  för  den  regionala  utvecklingspolitiken\r\nuppnås. Bland annat skall statliga  myndigheter  i god tid\r\nsamråda med länsstyrelsen om de avser att minska eller dra\r\nin  service  i  glesbygds-  eller  landsbygdsområden eller\r\nfatta  beslut  som  är  av  väsentlig  betydelse  för  den\r\nregionala  utvecklingen  i  ett  län. Vid överväganden  om\r\nverksamhetsminskningar    skall   statliga    myndigheter,\r\nsärskilt   i   de   nationella   stödområdena   och   EG:s\r\nstrukturfondsområden,  i  samråd  med   länsstyrelsen  och\r\ntillsammans  med  andra  berörda  myndigheter,   kommuner,\r\nlandsting  och privata intressenter, undersöka möjligheten\r\natt genom samordning  eller  samverkan  upprätthålla eller\r\nutveckla   verksamheten  inom  området.  För  att   minska\r\nverksamheten  på  orter i de nationella stödområdena eller\r\nEG:s strukturfondsområden bör det finnas särskilda skäl.\r\nI slutet av oktober  2004  beslutade  regeringen  att ge\r\nsamtliga länsstyrelser i uppdrag att gemensamt föreslå hur\r\nlänsstyrelsernas  samordning av de statliga myndigheternas\r\ninsatser   i   det   regionala    utvecklingsarbetet   bör\r\nvidareutvecklas  och  preciseras.  För   att   främja  den\r\nregionala utvecklingen och för att öka effektiviteten i de\r\nstatliga  insatserna  är  det  viktigt  att  staten agerar\r\nsamordnat.  En  tydlig och effektiv statlig samordning  är\r\nockså viktig för att tydliggöra statens regionala ansvar i\r\nde     län    där    samverkansorgan     och     regionala\r\nsjälvstyrelseorgan    har    övertagit   vissa   regionala\r\nutvecklingsfrågor från staten.\r\nEnligt  direktiven  för  uppdraget   bör  länsstyrelsens\r\nförslag särskilt belysa följande:\r\n\r\n13.hur   roller   och  ansvarsfördelning  mellan   berörda\r\nmyndigheter kan göras tydligare,\r\n14.\r\n15.vilka uppgifter  som  samordningsansvaret bör innehålla\r\noch hur de bör utföras  för  att  främja  det regionala\r\nutvecklingsarbetet och öka effektiviteten i de statliga\r\ninsatserna,\r\n16.\r\n17.eventuella    hinder,    både    organisatoriska    och\r\nkompetensmässiga,    som   bör   undanröjas   för   att\r\nsamordningsansvaret  skall   kunna   utvecklas  på  ett\r\nstrategiskt önskvärt sätt,\r\n18.\r\n19.framgångsfaktorer,     både     organisatoriska     och\r\nkompetensmässiga, som bidrar till  och  bör  främjas så\r\natt samordningsrollen fungerar på ett effektivt sätt.\r\n20.\r\nSamtliga  länsstyrelser  skall  medverka  i uppdraget  som\r\nsamordnas  av  länsstyrelserna  i Örebro och Västerbottens\r\nlän. En lägesrapport skall lämnas till Finansdepartementet\r\nden  1  mars 2005. Uppdraget skall  slutredovisas  den  30\r\nnovember 2005.\r\n\r\nI Kommittéhandboken  (Ds  2000:1)  finns riktlinjer till\r\nstöd för bl.a. kommittéordförande och  särskilda  utredare\r\nangående  regler  för lokalisering av nya myndigheter  och\r\nomorganisation  av  myndigheter.  Bland  annat  skall  det\r\nfinnas bärande skäl för  att  Storstockholm skall föreslås\r\nsom lokaliseringsort vid lokalisering  av  nya myndigheter\r\noch  verksamheter.  Huvudregeln  är  att varken  Stockholm\r\neller andra storstäder skall väljas för nya verksamheter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDe nu gällande principerna för utlokalisering  av statliga\r\nmyndigheter,   vilka   redovisats   ovan,   utgår   enligt\r\nutskottets   uppfattning   från   kriterier   som  bör  ge\r\nvägledning   vid  överväganden  om  lokalisering  av   nya\r\nmyndigheter  eller   enheter.  Möjligheterna  att  placera\r\nmyndigheter i länscentrum  eller vissa andra orter i eller\r\ni anslutning till nationella regionalpolitiska stödområden\r\nbör   alltid   i   första   hand   övervägas.   Alternativ\r\nlokalisering  kan  vara orter eller regioner  där  statlig\r\nverksamhet läggs ned  eller  som  i  övrigt  är mindre väl\r\nförsörjda med sådan verksamhet. I vart fall bör  en  annan\r\nlokaliseringsort  än Stockholm övervägas. När det är fråga\r\nom  en  omlokalisering   innebär  kriterierna  vidare  att\r\nmyndigheten  också  efter  omlokaliseringen   skall  kunna\r\nutföra  sina  arbetsuppgifter effektivt. Enligt utskottets\r\nmening är principerna ändamålsenliga.\r\n\r\nEn utgångspunkt  är  att  riksdagen kan förvänta sig att\r\nregeringen underställer riksdagen  ärenden om lokalisering\r\nav statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat\r\nsätt  av principiellt intresse för bedömning  och  beslut.\r\nSjälvklart  föreligger  alltid möjligheten för utskott och\r\nriksdag att göra  bedömningen  att det inte finns skäl för\r\nriksdagen att ta ställning i ett lokaliseringsärende.\r\nI  flera  motioner,  bl.a.  motion   2004/05:N292   (s),\r\nindikeras  att  anvisningarna  från regeringen är otydliga\r\nnär det gäller att få myndigheterna, t.ex. myndigheter med\r\nen regional organisation, att ta  ett  klart  och  tydligt\r\nansvar    för    att    nå    målen    i   den   regionala\r\nutvecklingspolitiken.    Exempel    ges    på   att    det\r\nregionalpolitiska   perspektivet   kan   ha  saknats   vid\r\nomorganisationer.  Utskottet  välkomnar  därför  det  ovan\r\nbeskrivna nya regeringsuppdraget till länsstyrelserna  att\r\nvidareutveckla och precisera myndigheternas insatser i det\r\nregionala utvecklingsarbetet.\r\nProblemen   i   utflyttningsorter   tas   upp  i  motion\r\n2004/05:N323   (v),  där  motionären  kräver  en  regional\r\nkonsekvensbeskrivning  i  fråga om förslag som rör statlig\r\nverksamhet.    Det    ovan    beskrivna    arbetet    inom\r\nAnsvarskommittén   omfattar  att  analysera   och   bedöma\r\nkonsekvenser   av   de  statliga   myndigheternas   skilda\r\nregionala indelning för samordning och ett samlat statligt\r\nagerande.  Utskottet  utgår   från  att  kommittén  följer\r\nreglerna enligt kommittéförordningen  (1998:1474).  Enligt\r\n15  §  skall - om förslagen i ett betänkande har betydelse\r\nför sysselsättning  och offentlig service i olika delar av\r\nlandet eller för små företags arbetsförutsättningar m.m. -\r\nkonsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet.\r\nI flera här aktuella  motioner  finns  önskemål  som  på\r\nolika    sätt    skulle    leda    till   förändringar   i\r\nlokaliseringsfrågorna. Utskottet är  medvetet  om  att det\r\nfinns  ett  stort intresse för ut- och omlokalisering  och\r\nanser att lokaliseringsfrågan är en viktig framtidsfråga.\r\nSammanfattningsvis  anser  utskottet  att de nu gällande\r\nprinciperna för utlokalisering av statliga myndigheter bör\r\nföljas  i  överensstämmelse med de grunder  som  riksdagen\r\nuttalat. Samtidigt  måste  det  finnas en öppenhet för att\r\nnya infallsvinklar och utredningsresultat på sikt kan visa\r\npå nya vägar.\r\nMed hänvisning till vad som anförts anser inte utskottet\r\natt  det  finns behov av något uttalande  från  riksdagens\r\nsida med anledning av de nu aktuella  motionsyrkandena. De\r\navstyrks således.\r\n\r\nEG:s nuvarande struktur- och\r\nregionalpolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör   avslå   motionsyrkanden  om  EG:s\r\nnuvarande   struktur-   och  regionalpolitik   med\r\nhänvisning    till    vidtagna     åtgärder    och\r\ninformationsinsatser.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDe  samlade  programdokumenten styr användningen  av  EG:s\r\nstrukturfondsmedel.     Målen     för    EG:s    nuvarande\r\nstrukturfondspolitik har redovisats  tidigare  under flera\r\når, senast i betänkande 2003/04:NU2, till vilket hänvisas.\r\nResultatindikatorer  under  perioden 2000-2006 är  antalet\r\nnya och bevarade arbetstillfällen  uppdelat på kvinnor och\r\nmän samt antalet nystartade företag  uppdelat  på  kvinnor\r\noch   män.   Regeringen   avser  att  noggrant  följa  upp\r\nutvecklingen av programmen för perioden 2000-2006.\r\n\r\nHalvtidsutvärderingar  har   genomförts   för   samtliga\r\nmålprogram   och  gemenskapsinitiativ.  I  utvärderingarna\r\nkonstateras  att   inriktningen   på  och  verksamheten  i\r\nprojekten  i  allt  väsentligt  svarar   mot   programmens\r\nintentioner.  När  halva programtiden återstår har  större\r\ndelen  av  medlen  intecknats   genom   projektbeslut.  De\r\njusteringar  som  gjorts  med  anledning  av utvärderingen\r\ngäller  i  de  flesta  fall ändrade arbetsformer  för  att\r\nbättre integrera miljöhänsyn och jämställdhet i projektens\r\nverksamhet samt ändringar  i syfte att göra programmet mer\r\nflexibelt.\r\nI  halvtidsutvärderingen av  Leader+  konstateras  att\r\nprogrammets mest påtagliga resultat är det goda samarbetet\r\növer   sektorsgränserna    mellan    offentliga   sektorn,\r\nnäringslivet och ideella organisationer.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMotionärerna bakom motion 2004/05:N268 (s) konstaterar att\r\nSveriges kommuner ofta är medfinansiärer vid beviljande av\r\nstrukturfondsprojekt.  Eftersom  pengarna   betalas  ut  i\r\nefterskott     mot     specificerad     redovisning    kan\r\nmedfinansieringen  innebära  en stor likviditetsförsämring\r\nför  en utflyttningskommun. Motionärerna  utgår  från  att\r\nregeringen följer frågan och vidtar erforderliga åtgärder.\r\n\r\nI motion  2004/05:N369 (s) betonas att Sverige måste bli\r\nbetydligt mer  aktiv  i  arbetet  med  att  söka och finna\r\nregionala   partner  för  olika  samarbeten.  Medborgarnas\r\nintresse för  EU-arbetet  borde  stimuleras genom att göra\r\ninformation om EU mer tillgänglig  ute i landets kommuner.\r\nEnligt  motionärerna  skulle  resultatet   av  de  samlade\r\nsvenska  ansträngningarna  i EU-arbetet bli bättre  om  de\r\nsvenska aktörerna samlades med jämna mellanrum i syfte att\r\nfå ett ökat informationsutbyte.\r\nEnligt vad som sägs i motion  2004/05:N205  (m) upplyses\r\nen resenär i EU:s andra medlemsländer - men nästan  aldrig\r\ni  Sverige  - om vilka projekt som EU bidragit till, t.ex.\r\ngenom skyltar vid ett brobygge. För att bättre förankra EU\r\ni  svenskarnas   medvetande  bör  enligt  motionären  alla\r\nprojekt där EU bidrar med pengar förses med EU-skyltar.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nLikviditetsförsämring  för  små  kommuner  i  samband  med\r\nstrukturfondsprojekt  har  tagits  upp  som  ett problem i\r\nmotion 2004/05:N268 (s).\r\n\r\nFörfarandet  att  EU-bidraget  inte  betalas  ut  förrän\r\nprojektägaren har upparbetat kostnader och redovisat dessa\r\nstyrs  av en förordning från juni 2003 (EG/1145/2003).  Om\r\nprojektägarna    lämnar   in   sina   rekvisitioner   till\r\nutbetalande myndighet  flera gånger under projektets gång,\r\nkan ett jämnare flöde av  medel  erhållas. En jämn och hög\r\nutbetalningstakt  gynnar  också  systemet  i  sin  helhet.\r\nEnligt uppgift är problemet i Sverige  i  första  hand att\r\nkommunerna inte frekvent rekvirerar strukturfondsmedel för\r\nupparbetade kostnader i sina projekt.\r\nDet     är     de    utbetalande    myndigheterna    och\r\növervakningskommittéerna  som har ansvaret att följa bl.a.\r\nlikviditetsfrågan   inom  sina   områden.   Hittills   har\r\nlikviditetsproblem enligt  uppgift  inte  varit  uppe till\r\nbehandling i någon övervakningskommitté.\r\nNär  det gäller \"skyltning\" av EU:s strukturfondsprojekt\r\ngäller   vissa    regler    enligt    rådets    förordning\r\n(EG/1260/1999)   av   den   21   juni   1999  om  allmänna\r\nbestämmelser för strukturfonderna. I artikel 46 föreskrivs\r\nåtgärder    för    information    och   offentlighet    om\r\nstrukturfondernas  insatser.  Förvaltningsmyndigheten  har\r\nansvaret för att stödformerna får offentlighet och att det\r\näven informeras om resultatet av  stöden. Kommissionen har\r\ntagit   upp   informationsåtgärderna  i   sin   förordning\r\n(EG/1159/2000)    av    den    30    maj    2000.   Enligt\r\ntillämpningsföreskrifterna    (i    bilaga   till   nämnda\r\nförordning)  krävs olika informationsåtgärder  som  riktas\r\ndels mot aktörer  och  företag,  dels mot allmänheten. Vid\r\ninvesteringar  i  infrastruktur  till   en   kostnad   som\r\növerstiger   tre   miljoner   euro   (lägre   belopp   för\r\nfiskeåtgärder)  skall  det  för  allmänhetens  information\r\nsättas  upp skyltar på platsen och sedermera, när  arbetet\r\nhar slutförts,  fasta  minnestavlor.  För  skyltarnas  och\r\nminnestavlornas    utseende   och   text   finns   närmare\r\nanvisningar i tillämpningsföreskrifterna.\r\nEnligt  uppgift  ingår   i  strukturfondsdelegationernas\r\nuppföljningsarbete kontroll av informationen om projekten.\r\nVidare kontrollerar övervakningskommittéerna skyltarna vid\r\nsina projektbesök, liksom även kommissionen och revisionen\r\nvid granskning av projekten.\r\nAnnan   information   om   projekten   ges   bl.a.   vid\r\nprojektmässor, då alla projekt som bedrivs inom ett område\r\nfår möjlighet att visa upp sig  för en bredare publik. Vid\r\ndessa tillfällen har även projektledarna inom området goda\r\nmöjligheter att samlas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser i likhet med vad  som  anförs i ett par av\r\nde  här  aktuella  motionerna  att  det  är  viktigt   med\r\ninformation   om   EU,  EU:s  verksamhet  och  inte  minst\r\nresultaten av denna  verksamhet.  Utskottet kan konstatera\r\natt  det  finns både regelverk och informationskanaler  av\r\ndet slag som  efterfrågas  i  motionerna.  Insatserna  med\r\nskyltningen   av  EU-projekten,  projektmässor  och  annan\r\ninformationsverksamhet förtjänar att bli uppmärksammade.\r\n\r\nSom beskrivits  ovan styrs EU-bidragens utbetalningar av\r\nen EG-förordning. Samtidigt  som  kravet  på  att t.ex. en\r\nkommuns kostnader skall redovisas innan medel betalas  ut,\r\nfinns  det  möjligheter  för  en  projektägare  (t.ex.  en\r\nkommun)   att  lämna  in  rekvisitioner  till  utbetalande\r\nmyndighet flera gånger under projektets gång och därigenom\r\nfå ett jämnt  flöde  av  pengar  under  projektets gång. I\r\nfråga  om problemet med likviditetssvaga kommuner,  vilket\r\ntagits upp i motion 2004/05:N268 (s), vill utskottet än en\r\ngång erinra  om möjligheterna för kommunerna att få betalt\r\nför erlagda utgifter  successivt under projekttidens gång.\r\nDessa möjligheter bör utnyttjas bättre.\r\nMed  det anförda avstyrker  utskottet  de  här  aktuella\r\nmotionerna.\r\n\r\nEG:s framtida sammanhållningspolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett  par motionsyrkanden om\r\nEG:s    framtida    sammanhållningspolitik     med\r\nhänvisning   till   att  yrkandena  har  en  annan\r\ninriktning än den som utskottet vill framhäva.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKommissionen lämnade  i  februari  2004  sitt förslag till\r\nfinansiellt  perspektiv  för  perioden  2007-2013   i  ett\r\nutvidgat  EU  med 27 medlemsstater. Där ingick ett förslag\r\ntill  utgiftsnivå   för  sammanhållningspolitiken.  I  den\r\ntredje rapporten om ekonomisk  och  social  sammanhållning\r\nfrån februari 2004 lämnade kommissionen sitt  förslag till\r\nen   reformerad   sammanhållningspolitik.   Den   framtida\r\npolitiken    föreslås   vara   inriktad   på   konvergens,\r\nkonkurrenskraft och gränsöverskridande samarbete.\r\n\r\nHuvuddelen  av  resurserna  bör  gå  till  tillväxt  och\r\njobbskapande i  de  minst utvecklade regionerna (till stor\r\ndel i de nya medlemsländerna).  För  övriga  regioner  bör\r\nkonkurrenskraft  och sysselsättning stärkas i enlighet med\r\nLissabonagendan. Sverige  hävdar tillsammans med Tyskland,\r\nFrankrike, Storbritannien, Nederländerna och Österrike att\r\nen   total   utgiftsnivå   på   1  %   av   EU:s   samlade\r\nbruttonationalinkomst  (BNI) väl rymmer  de  utgifter  som\r\nunionen  finner angelägna.  Detta  kräver  dock  tydligare\r\nprioriteringar  och  en  avsevärt  lägre  utgiftsnivå  för\r\nsammanhållningspolitiken   än   de   0,41  %  av  BNI  som\r\nkommissionen föreslagit.\r\nEnligt    regeringen    måste   sammanhållningspolitiken\r\nkoncentreras på de medlemsstater  som  har störst behov av\r\nstöd; relativt välmående medlemsstater bör  själva utjämna\r\nde regionala skillnaderna inom sina länder.\r\nSverige   välkomnar   den   av  kommissionen  föreslagna\r\nförstärkningen av samarbetet över  nationsgränser  och  då\r\ninte  minst  sjögränser.  Ett  svenskt  krav  -  som  inte\r\ntillgodosetts  i kommissionens förslag - är att de extremt\r\nglesbefolkade områdena  i norra Sverige placeras under det\r\nföreslagna   konvergensmålet,   vilket   skulle   motsvara\r\nbibehållen mål  1-status.  Allmänt eftersträvar Sverige en\r\nbegränsning av företagsstödens omfattning inom EU.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI      motion     2004/05:N263     (s)     anförs      att\r\nsammanhållningspolitiken  med  EU:s  mål  2 för närvarande\r\nspelar  en viktig roll för Bergslagen. Motionärerna  anser\r\natt behovet av långsiktiga insatser i Bergslagen är mycket\r\nstort.  Därför   -  argumenterar  motionärerna  -  är  det\r\nnödvändigt med ett  fortsatt, kraftfullt stöd till området\r\nockså när det nya sammanhållningsprogrammet träder i kraft\r\nefter år 2006.\r\n\r\nI motion 2004/05:N403  (fp, kd, m, c) betonas att det är\r\nviktigt för hela Sverige att  Skåne har en hög profil inom\r\nden  större  nordeuropeiska regionen  bestående  av  södra\r\nSverige, Danmark,  norra  Tyskland och Polen. Region Skåne\r\nborde därför erhålla resurser  för  att initiera samarbete\r\nmellan regionen och de nya medlemsländerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nDen  14 juli 2004 presenterade kommissionen  sina  förslag\r\ntill förordningar på strukturfondsområdet. Det gäller dels\r\nden generella  förordningen  med allmänna bestämmelser för\r\nde tre fonderna, dels tre särskilda  förordningar.  Det är\r\nförordningen       för       Europeiska      socialfonden,\r\nSammanhållningsfonden     och     Europeiska     regionala\r\nutvecklingsfonden. Därtill föreslås  en  ny förordning som\r\nskall   underlätta   genomförandet  av  gränsöverskridande\r\nsamarbete.  Förslagen  följer   i   allt   väsentligt  den\r\ninriktning      som     föreslogs     i     den     tredje\r\nsammanhållningsrapporten.   Förslagen   behandlas   nu   i\r\nrådsarbetsgruppen för strukturfonderna.\r\n\r\nUnder   sommaren   2005   förväntas   beslutet   om  det\r\nfinansiella perspektivet och senare under året beslutet om\r\nde  olika  strukturfondsförordningarna. Tidsplanen innebär\r\natt förberedelserna  för  programmen  pågår under år 2006.\r\nDet    nya   finansiella   perspektivet   och   den    nya\r\nprogramperioden startar år 2007.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  följer  noggrant utvecklingen och förslagen när\r\ndet  gäller  EG:s sammanhållningspolitik.  Den  genomförda\r\nutvidgningen av  unionen är en viktig faktor att ta hänsyn\r\ntill i detta sammanhang.  Inte minst gäller det att beakta\r\nden stora ökningen av sociala,  ekonomiska  och  regionala\r\nskillnader  som  följer av utvidgningen. Liksom föregående\r\når anser utskottet att behovet av en ökad effektivitet när\r\ndet gäller användningen av strukturfondsmedlen bör vara en\r\ndrivkraft  i  sammanhållningspolitiken.   Beslutsfattandet\r\nmåste  dessutom  präglas  av långtgående decentralisering,\r\nvilket  bl.a. innefattar att  ett  underifrånperspektiv  i\r\nhögre utsträckning bör anläggas.\r\n\r\nSammanhållningspolitiken  bör enligt utskottets mening i\r\nhuvudsak  fokuseras  på  de nya  medlemsstaterna  som  har\r\nstörst behov av stöd. Liksom  tidigare  är det befogat att\r\nfråga  sig om det är rimligt att EU skall  spendera  stora\r\nsummor för  att  åtgärda  skillnader i levnadsstandard och\r\nsysselsättning  inom  relativt   välmående  medlemsstater.\r\nFrågan huruvida länderna själva kan  ta  detta  ansvar kan\r\ninte undvikas. Samtidigt som utskottet vill betona  vikten\r\nav  en  allmän budgetrestriktivitet, vilket Sverige driver\r\ntillsammans   med   likasinnade   medlemsstater,  reagerar\r\nutskottet   starkt   mot   att  nuvarande   förslag   från\r\nkommissionen   inte   inkluderar    de   svenska   extremt\r\nglesbefolkade  områdena i konvergensmålet.  Detta  innebär\r\natt  Sverige  liksom  Finland  inte  skulle  få  bibehålla\r\nmotsvarigheten  till mål 1-status. Ett sådant resultat bör\r\ninte accepteras enligt  utskottets  mening. Enligt uppgift\r\nhar Sverige och Finland samma uppfattning i denna fråga.\r\nDe här aktuella motionsyrkandena har  en annan profil än\r\nden  som  utskottet  vill  framhäva  och  bör  avslås   av\r\nriksdagen.\r\n\r\nBudgetfrågor\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder\r\n\r\nAnslaget   Allmänna   regionalpolitiska   åtgärder  (33:1)\r\ndisponeras av länsstyrelserna, Nutek och regeringen. Nutek\r\ndisponerar även medel för beslut som fattas  av  regionala\r\nsjälvstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan. Anslaget\r\nföreslås uppgå till 1 499,8 miljoner kronor.\r\n\r\nTill  anslaget  finns  ett  bemyndigande. Riksdagen  har\r\nbemyndigat regeringen att under  år 2004 låta staten ta på\r\nsig ekonomiska åtaganden som - inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden  -  innebär  utgifter  om  högst  3 200 miljoner\r\nkronor under åren 2005-2012 (bet. 2003/04:NU2). Regeringen\r\nföreslår nu att riksdagen bemyndigar regeringen  att under\r\når 2005 ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter  på\r\nhögst 3 200 miljoner kronor under åren 2006-2013.\r\nRegeringen  föreslår att medel från detta anslag anvisas\r\ntill följande ändamål:\r\n- regionala utvecklingsbidrag,\r\n- landsbygdsbidrag,\r\n- småföretagsstöd,\r\n- sysselsättningsbidrag,\r\n- såddfinansiering,\r\n- ersättning för vissa kreditförluster i stödområde B,\r\n- stöd till kommersiell service,\r\n- regional och central projektverksamhet,\r\n- viss administration, uppföljning och utvärdering av de\r\nregionalpolitiska företagsstöden, m.m.,\r\n- äldre regionalpolitiska åtgärder,\r\n- retroaktiva nedsatta socialavgifter samt\r\n- viss central utvecklingsverksamhet, m.m.\r\n\r\nI jämförelse med  nuvarande  ändamål  innebär  detta vissa\r\nförändringar.   Det   aviseras   att  regionalt  beslutade\r\nregionala utvecklingsbidrag skall avvecklas i stödområde B\r\nfr.o.m.  juli  2005  (utom  i  Västra  Götalands  län  där\r\nförsöksverksamhet  med  ändrad  regional ansvarsfördelning\r\npågår).  Almi  avser  därför  erbjuda   lån   med   större\r\nrisktagande i stödområde B, vilket har bedömts kunna  leda\r\ntill  ökade kreditförluster om 10 miljoner kronor årligen.\r\nErsättning  för  dessa  kreditförluster  kan  lämnas  från\r\nanslaget,  vilket  bör  ske  inom  ramen  för de medel som\r\ndisponeras av Nutek.\r\n\r\nRegionalt beslutade sysselsättningsbidrag  skall  enligt\r\nregeringen  avvecklas  i  stödområde  A och B fr.o.m. juli\r\n2005   utom   i   Västra   Götalands   län   där  förlängd\r\nförsöksverksamhet  med  ändrad  regional ansvarsfördelning\r\npågår.\r\nSmåföretagsstödet  upphörde vid  utgången  av  år  2001.\r\nBeslut  om  sådant  stöd   får   endast   fattas  avseende\r\nansökningar  som  inkommit  till länsstyrelsen  eller  det\r\nregionala självstyrelseorganet före den 1 januari 2002.\r\nMedlen   för  regional  projektverksamhet   avser   även\r\nprojektmedel som medfinansierar EG:s strukturfondsprogram.\r\nEn mindre del av anslaget föreslås, liksom för närvarande,\r\nfå disponeras  av  regeringen  och  Nutek  för  bl.a. viss\r\ncentral   utvecklingsverksamhet.  Av  anslaget  avses   36\r\nmiljoner kronor användas för att finansiera verksamhet som\r\nbedrivs av lokala och regionala resurscentrum för kvinnor,\r\nvarav   10   miljoner    kronor    skall    användas   för\r\nbasverksamheten.\r\nÄven fortsättningsvis bör det vara en uppgift för\r\nregeringen att fördela anslaget mellan län och\r\nanslagsposter och utfärda de föreskrifter som\r\nbehövs. Liksom hittills bör svårighetsgraden av de\r\nlångsiktiga regionala problemen utgöra den\r\nhuvudsakliga fördelningsnyckeln, med särskilt\r\nbeaktande av medfinansieringsbehovet för åtgärder\r\ninom EG:s strukturfondsprogram och inom ramen för de\r\nregionala tillväxtprogrammen.\r\n33:2 Landsbygdslån\r\n\r\nAnslaget  disponeras  av Nutek. Landsbygdslån beviljas  av\r\nlänsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen.\r\n\r\nUnder  år  2003 utbetalades  ca  10  miljoner  kronor  i\r\nlandsbygdslån och utgiftsprognosen för år 2004 uppgår till\r\nca 15 miljoner  kronor. Av anslagssparandet har regeringen\r\ngenom beslut dragit in ca 48 miljoner kronor.\r\nRegeringen avser att fr.o.m. juli 2005 avveckla\r\nlandsbygdslånet.\r\n33:3 Transportbidrag\r\nAnslaget disponeras av Nutek enligt förordningen\r\n(2000:281) om regionalt transportbidrag.\r\nUtgiftsprognosen för år 2004 uppgår till ca 350\r\nmiljoner kronor.\r\n33:4 Glesbygdsverket\r\n\r\nAnslaget disponeras  av  Glesbygdsverket.  Myndigheten har\r\ntill  uppgift att genom påverkan på olika samhällssektorer\r\nverka      för      goda      levnadsförhållanden      och\r\nutvecklingsmöjligheter       för       glesbygds-      och\r\nlandsbygdsbefolkningen med tyngdpunkten i skogslänens inre\r\ndelar samt i skärgårdsområdena.\r\n\r\nSom  tidigare nämnts har en översyn av  Glesbygdsverkets\r\nroll    och     uppdrag    inom    den    nya    regionala\r\nutvecklingspolitiken  resulterat  i  betänkandet Mot en ny\r\nlandsbygdspolitik    (SOU   2003:29).   Betänkandet    har\r\nremissbehandlats och frågan bereds inom Regeringskansliet.\r\nUtgiftsprognosen för år 2004 uppgår till 25,9\r\nmiljoner kronor. Regeringen föreslår ett anslag på\r\n25,9 miljoner kronor för år 2005.\r\n33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden\r\n2000-2006\r\n\r\nAnslaget  disponeras  av   länsstyrelserna  i  Jönköpings,\r\nÖrebro,   Gävleborgs,   Jämtlands,    Västerbottens    och\r\nNorrbottens   län   samt   Nutek  för  utbetalningar  från\r\nEuropeiska     regionala    utvecklingsfonden     avseende\r\nprogramperioden   2000-2006.   Regionalfonden  finansierar\r\ndelvis programmen inom målen 1 och  2  (inklusive  områden\r\nsom    får   bidrag   under   en   övergångsperiod)   samt\r\ngemenskapsinitiativen Urban och Interreg III i sin helhet.\r\n\r\nUtfallet  för  år 2003 var högre än anslaget beroende på\r\natt genomförandet av strukturfondsprogrammen kommit i gång\r\nväl och på att utbetalningarna  för åren innan varit lägre\r\nän beräknat. Anslagssparandet fick  därmed  tas i anspråk.\r\nUtgiftsprognosen  för  år 2004 uppgår till 1 497  miljoner\r\nkronor, vilket är högre  än  anslaget  på  1  200 miljoner\r\nkronor.  Även  under  innevarande  budgetår väntas  därför\r\nanslagssparande tas i anspråk.\r\nRegionalfondsramen    för   programperioden    2000-2006\r\nberäknas  till ca 8 215 miljoner  kronor  för  de  svenska\r\nprogrammen.   Till   och  med  april  2004  har  46  %  av\r\nregionalfondsramen  utbetalats   och  86  %  intecknats  i\r\nbeslut.  Prognosen  är  att ca 60 % av  ramen  skall  vara\r\nutbetald  vid  årets  slut,  dvs.  att  utbetalningstakten\r\nförväntas bli hög.\r\nDet råder sedan flera  år  en betydande differens mellan\r\nden verkliga valutakursen och  den  kurs  som  skall gälla\r\nenligt  förordning (1999:710) om valutakurs vid stöd  från\r\nEG:s strukturfonder. Regeringen avser att anpassa kursen i\r\nförordningen  under  år  2005  och  föreslå en motsvarande\r\nändring   av  nivån  på  anslaget  fr.o.m.   år   2006   i\r\nbudgetpropositionen för år 2006.\r\nAnslaget  föreslås  uppgå  till 1 600 miljoner kronor år\r\n2005.  Till  anslaget finns ett  bemyndigande.  Regeringen\r\nföreslår att riksdagen  bemyndigar regeringen att under år\r\n2005 besluta om åtaganden  som  innebär  utgifter på högst\r\n3 100 miljoner kronor under åren 2006-2008.  Syftet är att\r\nanpassa  anslaget till ett långsiktigt planerande  för  de\r\nbeslutande  myndigheterna enligt de intentioner som ligger\r\ntill grund för EG:s fleråriga strukturfondsprogram.\r\nInga motionsförslag har väckts när det gäller\r\nregeringens förslag till anslag eller bemyndigande.\r\nGodkännande av användning av anslagen 33:1 och 33:5\r\n\r\nEnligt  regeringens   förslag   skall   anslagen  Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder (33:1) och Europeiska regionala\r\nutvecklingsfonden  perioden 2000-2006 (33:5),  inom  ramen\r\nför   EG:s   strukturfondsprogram,    få   användas   till\r\npilotprojekt i form av finansiering av särskilda regionala\r\nriskkapitalinsatser  i vissa program, genom  vilka  staten\r\ndirekt eller indirekt  tillskjuter  ägarkapital  i form av\r\naktier eller motsvarande i enskilda företag.\r\n\r\nSom  skäl  för förslaget redovisas att kommissionen  har\r\nutformat en allmän  politik  för  främjande  av tillgången\r\ntill   riskkapital   i   gemenskapen.  En  utvidgning   av\r\nriskkapitalmarknaderna skulle  få  en  gynnsam  effekt  på\r\ntillväxten  och  sysselsättningen enligt kommissionen, som\r\nargumenterar  att  många  låneinstitut  hyser  ovilja  mot\r\nrisktagande.\r\nRegeringen bedömer  det  som  värdefullt att komplettera\r\noch stimulera den existerande riskkapitalmarknaden  i  mål\r\n1- och mål 2-områdena för att öka lönsamhet och tillväxt i\r\nsmå  och  medelstora företag. Det sägs i propositionen att\r\nnationella    och    regionala    aktörer    (Nutek    och\r\nlänsstyrelserna)  har  påbörjat  utarbetande  av en modell\r\ntill      pilotprojekt     för     särskilda     regionala\r\nriskkapitalinsatser  inom  ramen  för de båda målområdena.\r\nModellen  föreslås  innebära  att  staten   direkt   eller\r\nindirekt tillskjuter ägarkapital, upp till vissa belopp, i\r\nform  av  aktier  eller  motsvarande  i  enskilda företag.\r\nRegeringen avser att noga följa detta arbete och återkomma\r\ntill riksdagen med en redogörelse för utvecklingen.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nBemyndigandesystemet\r\n\r\nI  motion  2004/05:N346 (fp) sägs att nuvarande  regionala\r\nutvecklingspolitik  med  anslaget  33:1  inte  fungerar på\r\ngrund  av att det tänkta sambandet mellan bemyndigandenivå\r\noch   anslag    har   brutits   och   möjligheterna   till\r\nanslagssparande  inte   längre   finns.   Situationen  kan\r\ninnebära  att  ett  företag  som  beviljats stöd  för  att\r\ngenomföra  en  investering i slutändan  inte  kan  få  det\r\nbeslutade beloppet  eftersom  myndigheten  inte  har medel\r\ninom   sitt   anslag  som  möjliggör  utbetalning.  Enligt\r\nmotionärerna vore det bättre att ta bort bemyndigandet och\r\ni stället ge en  fast ram för myndighetens beslutsnivå och\r\ndärefter låta myndigheten  disponera  anslagsöverskottet i\r\nform   av   en   reservation   för   att   klara  framtida\r\nutbetalningar. Ett alternativ är att regeringen  på  annat\r\nsätt säkerställer att myndigheten har möjlighet att infria\r\nsina förpliktelser.\r\n\r\nBemyndigandesystemet  är  generellt välmotiverat, hävdas\r\ndet i motion 2004/05:N358 (c,  m,  fp, kd). När det gäller\r\nanslaget  33:1 inom utgiftsområde 19  Regional  utveckling\r\nhar systemet emellertid fungerat mindre bra. Ett betydande\r\nosäkerhetsmoment har införts eftersom det tänkta sambandet\r\nmellan bemyndigandenivå  och anslag har brutits upp och de\r\navsedda  möjligheterna till  anslagssparande  inte  längre\r\nföreligger.\r\nEtt projekt pågår normalt under tre år och ofta sker\r\nrekvisition av medel sent i projektet. Det är i\r\nvarje enskilt ärende omöjligt att veta när pengar\r\nkommer att rekvireras, argumenterar motionärerna.\r\nAnslagssparandet får högst uppgå till 3 %, vilket\r\nkan innebära att en myndighet saknar medel att\r\ninfria det åtagande som gjorts i enlighet med\r\nbemyndigandesystemet. Resultatet kan bli att företag\r\nsom beviljats stöd för att genomföra en investering\r\ni slutfasen inte kan få det beslutade beloppet,\r\neftersom myndigheten inte har tillräckligt med medel\r\ninom sitt anslag för att kunna göra utbetalningen.\r\nRegeringen bör därför se över bemyndigandesystemet\r\noch därvid beakta myndigheternas möjligheter att\r\neffektivt stödja företagen inom ramen för det\r\nregionalpolitiska stödsystemet.\r\nAviserade förändringar angående företagsstöden\r\n\r\nI  motion  2004/05:N417   (fp)  motsätter  sig  motionären\r\nregeringens     förslag     att     avveckla     regionala\r\nutvecklingsbidrag som beslutas på den regionala nivån inom\r\nstödområde  B.  Detta  är förödande med  hänsyn  till  den\r\nbetydelse medlen har när  det  gäller  etablering  av  nya\r\nindustrier.\r\n\r\nI motion 2004/05:N357 (c, fp, kd) begär motionärerna\r\natt regeringen drar tillbaka förslaget att avveckla\r\nvissa regionala företagsstöd i stödområdena fr.o.m.\r\njuli 2005. Som princip håller motionärerna med om\r\natt lån är att föredra framför bidrag i en situation\r\nmed sund konkurrens. Emellertid hyser de en oro för\r\natt företagsetableringar inte blir av i dessa\r\nområden om det inte finns sätt att kompensera för\r\nföretagens merkostnader jämfört med företag i\r\nregioner längre söderut med större marknader. Att\r\nersätta stöden med utökade lånemöjligheter från Almi\r\ntorde enligt motionärerna inte vara realistiskt,\r\neftersom det skulle bli svårt från risksynpunkt för\r\nlångivaren och öka kapitalkostnaderna för\r\nföretagaren.\r\nFördelningen av anslaget allmänna regionalpolitiska\r\nåtgärder (33:1)\r\n\r\nI  motion  2004/05:N217  (c,  fp,  kd,  m)  redovisas  att\r\nregeringen  har  att  besluta  om fördelning av ekonomiska\r\nresurser för de samverkansorgan som övertagit ansvaret för\r\nden regionala utvecklingspolitiken.  Resurserna  tas  från\r\nanslaget  för allmänna regionalpolitiska medel (33:1). För\r\når 2004 gick 40 % av anslaget till samverkansorganen medan\r\nlänsstyrelserna  tilldelades 60 %. Enligt motionärerna bör\r\nansvar    och    resurser     följas     åt.    Även    de\r\nlänsstyrelseresurser  som  finns för tjänster  motsvarande\r\ndet   aktuella   arbetet   bör   helt    överföras    till\r\nsamverkansorganen.\r\n\r\nI  motion 2004/05:N253 (c, fp) anförs att Kalmar län bör\r\nfå   en    ökad    andel    av   anslaget   för   allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder (33:1).  För Kalmar län, som är\r\nett  försökslän med regionalt självstyrelseorgan,  är  det\r\nRegionförbundet   i  Kalmar  län  som  har  det  regionala\r\nutvecklingsansvaret.   Enligt   motionärerna   täcker  det\r\nbeviljade  anslaget på intet sätt det behov som föreligger\r\noch     som    redovisats     av     Regionförbundet     i\r\nanslagsframställningen.\r\nI motion 2004/05:N303 (c) kritiseras att\r\nlänsstyrelserna får huvuddelen av medlen inom\r\nanslaget (33:1). Enligt motionären bör 90 % av\r\nlänsanslaget gå till samverkansorganen. I dag är det\r\nmycket svårt för regionernas projektägare att förstå\r\nvarför vissa projektmedel hanteras av länsstyrelsen\r\noch andra av samverkansorganen.\r\nKommersiell service\r\nI motion 2004/05:N255 (c) hävdas att regeringen har\r\nett ansvar att se till att servicen fungerar i hela\r\nlandet. Bland annat måste lanthandeln i de små\r\norterna stöttas. Stödet till hemsändning bör ökas\r\neftersom kostnaderna stiger.\r\n33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder\r\n\r\nModerata  samlingspartiet  förordar  i motion 2004/05:N374\r\n(m) att anslaget till Allmänna regionalpolitiska  åtgärder\r\nför  år 2005 minskas med 800 miljoner kronor i förhållande\r\ntill regeringens  förslag.  Besparingar  inom anslaget bör\r\nfrämst göras inom områden som fungerar som  rena driftstöd\r\noch  inte  skapar förutsättningar för långsiktig  regional\r\ntillväxt. Som  en följd av att ett lägre anslag föreslås -\r\njämfört med regeringen  -  förordas även att bemyndigandet\r\ninom    anslaget    minskar.   Således    vill    Moderata\r\nsamlingspartiet  dels   avslå   regeringens  förslag  till\r\nbemyndigande i fråga om ramanslaget 33:1, dels föreslå ett\r\nbemyndigande  innebärande ekonomiska  åtaganden  under  år\r\n2005, vilka, inklusive  tidigare gjorda åtaganden, innebär\r\nutgifter  på  högst  600  miljoner   kronor   under   åren\r\n2006-2007.\r\n\r\nI  motion  2004/05:N254  (fp)  förordar  motionärerna en\r\nminskning   av  anslaget  för  allmänna  regionalpolitiska\r\nåtgärder med 500 miljoner kronor.\r\nI motion 2004/05:N399 (kd) föreslås att anslaget minskas\r\nmed  100  miljoner   kronor  och  att  motsvarande  belopp\r\növerförs till turistfrämjande åtgärder under utgiftsområde\r\n24. Kristdemokraterna  gör  bedömningen  att  detta  är en\r\nsatsning   som   kommer   att  generera  tiotusentals  nya\r\narbetstillfällen, speciellt i glesbygd.\r\nEnligt vad som sägs i motion 2004/05:N384 (c) bör\r\ndirektvalda regionala organ ansvara för de medel som\r\nanslås under anslaget Allmänna regionalpolitiska\r\nåtgärder (33:1). Den extra satsning på 489 miljoner\r\nkronor som Centerpartiet föreslår bör användas till\r\nprogram för utveckling av alternativa drivmedel,\r\nprogram för utveckling av landsbygdsturism,\r\nsmåskalig livsmedelsproduktion, fiskerinäringen samt\r\ntill utveckling av kvinnors och invandrares\r\nföretagande.\r\n33:2 Landsbygdslån\r\n\r\nI  motion  2004/05:399  (kd)  konstateras  att  regeringen\r\nfr.o.m.   juli   2005   avser   att  successivt   avveckla\r\nlandsbygdslånet.    Kristdemokraterna     förordar     att\r\nlandsbygdslånet   avvecklas  i  något  snabbare  takt  och\r\nminskas med 10 miljoner kronor för år 2005.\r\n\r\nEnligt vad som sägs i motion 2004/05:N384 (c) är\r\nregeringens förslag att minska anslaget till\r\nlandsbygdslån mycket olyckligt. Eftersom detta\r\nanslag framför allt används i samband med stöd till\r\nkommersiell service, bl.a. butikerna på landsbygden,\r\nanser Centerpartiet att anslaget bör ökas med 5\r\nmiljoner kronor.\r\nPersontransportstöd\r\nI motion 2004/05:N254 (fp) föreslår motionärerna att\r\ndet snarast skall utredas om de företag som är\r\nberoende av många persontransporter med flyg för\r\nsina anställda skall kunna få ett stöd i likhet med\r\ndet stöd som utgår för transport av gods.\r\n33:3 Transportbidrag\r\nFör att öka rättvisan mellan företagen i Jämtlands\r\nlän bör alla kommuner norr om Östersund flyttas till\r\ntransportbidragszon 5, hävdar motionären bakom\r\nmotion 2004/05:N269 (s). I Jämtlands län tillhör den\r\nnordligast belägna kommunen, Strömsund, bidragszon\r\n5, medan länets övriga kommuner tillhör zon 3. I\r\nnuläget finns det verksamheter på orter som\r\nangränsar till Strömsunds kommun; dessa ligger i zon\r\n3, dvs. de får sämre bidrag.\r\n33:4 Glesbygdsverket\r\n\r\nGlesbygdsverket    bör     avvecklas,    anser    Moderata\r\nsamlingspartiet  i  motion  2004/05:N374   (m),  och  dess\r\nuppgifter  föras  över  på Nutek. Den nuvarande  ordningen\r\nleder  till  en  olycklig uppsplittring  av  ansvaret  för\r\nregionalpolitiken  hävdar motionärerna. Därför föreslås en\r\nminskning av anslaget.\r\n\r\nI motion 2004/05:N254 (fp) anför motionärerna att\r\nden av Folkpartiet föreslagna förändringen av\r\nmyndighetsstrukturen inom landsbygdsområdet gör att\r\nGlesbygdsverket kan läggas ned. Denna avveckling kan\r\npåbörjas under år 2005, vilket innebär att anslaget\r\ntill Glesbygdsverket kan minskas med 13 miljoner\r\nkronor.\r\nVäxelkurs för strukturfondsbidrag\r\n\r\nMotionärerna bakom motion  2004/05:N371 (fp, m, kd, c, mp)\r\nfrågar sig hur regeringen har  tänkt  sig att anpassningen\r\nav     växelkursen    skall    ske    när    det    gäller\r\nstrukturfondsmedlen.  Den  faktiska  kursen bör tillämpas,\r\nanser  motionärerna,  för  att  därmed  programmen   skall\r\ntillföras  maximala  resurser  från  de  av  EU tilldelade\r\nstöden. Regeringen avser att under år 2005 ändra  kursen i\r\nförordningen  (1999:710) om valutakurs vid stöd från  EG:s\r\nstrukturfonder.  En  sådan anpassning, anser motionärerna,\r\nbör göras snarast. Annars  blir tiden alltför kort för att\r\nhinna utnyttja de medel som finns för perioden 2000-2006.\r\n\r\nMotionärerna  påpekar  att strukturfondsmedlen  tillförs\r\nstatsbudgeten  på inkomsttitel  och  tilldelas  respektive\r\nregion  genom  anslag.  Det  innebär  att  utgifterna  har\r\nmotsvarande inkomster.  Tillämpning  av  faktisk växelkurs\r\npåverkar därför inte statsbudgetens saldo.\r\nEn genomgång av utbetalningar t.o.m. den  30  juni  2004\r\nför   svenska  strukturfondsprogram  visar  att  betydande\r\nbelopp  har  kvarstannat  i EU. Beräkningen utgår från den\r\nfaktiska kurs som gällt vid varje utbetalning, jämfört med\r\nkursen 8,50.\r\n\r\nSkillnaden  mellan  de  belopp   i  euro  och  kronor  som\r\navräknats från anslaget i statsbudgeten  och de belopp som\r\nbelastat ramen för respektive regions tilldelning  från EU\r\nhar motionärerna beräknat i följande uppställning.\r\n\r\nRegion                 Belopp euroBelopp SEK\r\n\r\nMål 1 Norra Norrland   11 843 254 108 930 810\r\n\r\nMål 1 Södra skogslänsregionen     12 363 966  105 093 716\r\n\r\nMål 2 Norra              5 855 224  49 769 408\r\n\r\nMål 2 Södra              3 131 250  26 615 622\r\n\r\nMål 2 Västra             5 978 808  50 819 869\r\n\r\nMål 2 Öarna              1 653 414  14 054 021\r\n\r\nSumma                  40 825 917 355 283 445\r\nSammanställningen  visar  att  om den faktiska kursen hade\r\ntillämpats  skulle  för hela strukturfondsområdet  ca  355\r\nmiljoner  kronor ytterligare  ha  funnits  att  tillgå  på\r\nanslaget i statsbudgeten.\r\nEnligt  motionärerna   bör   en  första  anpassning  och\r\ntillförsel av medel ske för utbetalningar  t.o.m.  den  30\r\njuni  2004.  Därefter  bör  en löpande anpassning ske till\r\ngällande   växelkurs  och  tillförande   av   medel   till\r\nprogrammen ske kvartalsvis.\r\nMed samma motiv som i föregående motion argumenteras\r\ni motion 2004/05:N311 (c) för att kursanpassningen\r\nmellan euro och krona skall ske från år 2005.\r\nRegionalt och lokalt utvecklingsarbete\r\n\r\nI motion 2004/05:N384  (c)  hävdas  att  det  mesta av den\r\nregionala utvecklingen skapas inom de tusentals frivilliga\r\nutvecklingsgrupper  som  finns i Sverige. För att  frigöra\r\nmedel  för  dessa  utvecklingsgrupper  vill  Centerpartiet\r\ntillföra  ytterligare  resurser  till  utvecklingsarbetet,\r\nfördelade i  två delar - en del för regionala behov och en\r\ndel för lokal  utveckling.  I ett första steg föreslås 100\r\nmiljoner kronor till det lokala utvecklingsarbetet.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nBemyndigandesystemet\r\n\r\nMotivet för att införa bemyndigandesystemet  var bl.a. att\r\nförbättra förutsättningarna för myndigheternas långsiktiga\r\nplanering  av  medlen  och ett effektivare utnyttjande  av\r\nanslaget Allmänna regionalpolitiska  åtgärder.  Vidare var\r\ndet  önskvärt  att undvika stora anslagssparanden och  att\r\nförbättra uppföljningen och prognoserna.\r\n\r\nStora ackumulerade  anslagssparanden,  som  det tidigare\r\nbudgetsystemet medförde, innebar problem eftersom utfallet\r\nav anslagssparandet var svårt att prognostisera.\r\nSyftet med införandet av bemyndigandesystemet har\r\ntill stora delar uppnåtts enligt Regeringskansliet.\r\nGenom bemyndigandesystemet tillgodoses behovet av en\r\nbättre kontroll av utgifterna på anslaget.\r\nBemyndigandesystemet ställer krav på myndigheternas\r\nplanering och uppföljning av medlens användning. Om\r\ndet trots myndigheternas planering och uppföljning\r\nav medlen uppstår ett anslagssparande skall\r\nmyndigheterna uppge orsakerna till detta\r\nanslagssparande. Förklaringarna utgör ett underlag\r\nvid regeringens prövning av anslagssparandet.\r\nMyndigheterna får genom regeringens beslut om\r\ntilldelat anslag för kommande budgetår även\r\nplaneringsramar för de två nästkommande åren.\r\nAviserade förändringar angående företagsstöden\r\n\r\nI   fråga   om   de   aviserade   förändringarna  angående\r\nföretagsstöden   skall   det   noteras   att   regeringens\r\nprincipiella   inställning   är  att  det  i  ett   längre\r\nperspektiv är angeläget att minska  användningen  av olika\r\nbidrag. De aviserade förändringarna är ett led i en  sådan\r\nomvandling.  Enligt  uppgift  är avsikten att flytta fokus\r\nfrån stöd till enskilda företag  till  insatser av bredare\r\nkaraktär.\r\n\r\nI   detta   sammanhang   kan   erinras   om   hur    den\r\nregionalpolitiska  utredningen   i  sitt  betänkande  (SOU\r\n2000:87)  såg  på  företagsstöden.  Utredningen menade att\r\nbristen på utvärderingar gjorde att det  inte  säkert gick\r\natt säga vilka effekter företagsstöden har gett  och  ger.\r\nEn  slutsats  var dock att stöden kan kompensera för vissa\r\nav de problem som finns för företag i stödområdena men att\r\nde  troligen  spelar   mindre  roll  för  den  långsiktiga\r\nutvecklingen. Enligt utredningens  bedömning  överväger de\r\nfaktorer som talar för att de selektiva stöden  till  stor\r\ndel   har  verkat  konserverande  och  därmed  hämmat  den\r\nlångsiktiga  utvecklingen.  Utredningens  slutsats var att\r\ndetaljerade  system  för  att  kompensera olika  typer  av\r\nkostnadsnackdelar  borde  undvikas   och   att   generella\r\nlösningar  i  stället borde eftersträvas. Vidare redovisas\r\nsynpunkten att  det  vore  bättre  om företagsstöden kunde\r\nerbjuda bra lån i stället för bidrag,  eftersom bidrag ger\r\nfel signaler till företagen. Utredningens  förslag innebar\r\navveckling   av  det  regionala  utvecklingsbidraget   och\r\ninförande av ett  system med generella lånegarantier eller\r\nvillkorslån.\r\nI en senare utvärdering av sysselsättningsbidraget (ITPS\r\nA2003:006)  har  delvis  andra  resultat  redovisats.  Det\r\nkonstateras    att    företag     som    fick    selektivt\r\nsysselsättningsbidrag   år   1998  har  haft   en   bättre\r\nsysselsättningsutveckling (t.o.m.  år 2001) än gruppen som\r\nfick  generellt  sysselsättningsbidrag,   som  i  sin  tur\r\nlyckats bättre än företag helt utan sysselsättningsbidrag.\r\nPå en fråga (fr. 2004/05:71) från Runar Patriksson  (fp)\r\nom  etableringsstöd  till  glesbygden  erinrade statsrådet\r\nUlrica Messing om att regeringen i budgetpropositionen för\r\når  2005  meddelat  sin  avsikt  att  avveckla   regionalt\r\nbeslutade  regionala utvecklingsbidrag inom stödområde  B.\r\nAlmi Företagspartner  AB  kommer samtidigt att introducera\r\nlån med större risktagande  för  samma  område,  något som\r\nsedan  länge  efterfrågats  från  företagarhåll. Regionalt\r\nbeslutade sysselsättningsbidrag inom  stödområdena A och B\r\navvecklas också, sade statsrådet. Landsbygdsstödet  kommer\r\natt finnas kvar i oförändrad utsträckning på regional nivå\r\nmen kommer att omformas, bl.a. för att fungera bättre  som\r\ninstrument  i arbetet med de regionala tillväxtprogrammen.\r\nStatsrådet betonade  att  det  fortfarande kommer att vara\r\nmöjligt   att   på  central  nivå,  hos   Nutek,   bevilja\r\nsysselsättningsbidrag  och  regionalt utvecklingsbidrag, i\r\nsåväl stödområde A som stödområde  B. Hennes bedömning var\r\natt de redovisade förändringarna möjliggör  en  förbättrad\r\nfokusering  i tillväxtarbetet på regional nivå, bl.a.  för\r\natt medel kan  avsättas  till  regional projektverksamhet.\r\nProjektmedel  är en viktig resurs  för  möjligheterna  att\r\nfinansiera och  genomföra  de regionala tillväxtprogrammen\r\nsamt  för  länsstyrelsernas  arbete   på   regional  nivå.\r\nFörändringarna  försämrar  inte  företagarnas  möjligheter\r\ntill   kapitalförsörjning  enligt  statsrådet.  Genom   de\r\naviserade  åtgärderna  går  regeringen  vidare  på  den av\r\nriksdagen  vid  flera  tillfällen  tillstyrkta  linjen att\r\nbidragsgivning till företag skall ersättas med lån,  ansåg\r\nstatsrådet.\r\nI fråga om kapitalförsörjningen till små företag kan\r\nvidare redovisas ett uppdrag daterat oktober 2004\r\nfrån Justitiedepartementet till ITPS att utvärdera\r\nförmånsrättsreformens olika effekter, m.m.\r\n(Ju2004/7178/L2, Ju2004/ 7317/L2). Som en del av\r\nuppdraget skall ITPS undersöka förutsättningarna\r\ngenerellt för kapitalförsörjning till företag,\r\nvarvid små och medelstora företag liksom\r\nentreprenörer särskilt skall uppmärksammas. ITPS\r\nskall analysera konsekvenserna i olika delar av\r\nlandet, särskilt i nationella stödområden och\r\nlandsbygdsområden utanför dessa. Resultatet av\r\nundersökningen när det gäller kapitalförsörjningen\r\nskall rapporteras senast i juli 2005 och uppdraget i\r\ndess helhet senast i december 2007.\r\nFördelningen av anslaget Allmänna regionalpolitiska\r\nåtgärder (33:1)\r\n\r\nDet  kan  nämnas  att  försöksverksamheten i Skåne län och\r\nVästra Götalands län med ändrad regional ansvarsfördelning\r\när  föremål  för  en utvärdering,  där  slutrapport  skall\r\nredovisas senast i  slutet  av år 2004. Enligt regeringens\r\nförslag (prop. 2004/05:8) bör  försöksverksamheten i Skåne\r\nlän och Västra Götalands län förlängas  t.o.m. utgången av\r\når  2010  (i  stället för år 2006 som hittills  gällt  som\r\nslutdatum).     Regeringens      motivering     är     att\r\nAnsvarskommitténs    utredning   (se   avsnittet    Allmän\r\ninriktning  av  den  regionala  utvecklingspolitiken)  bör\r\ninväntas.\r\n\r\nSamverkansorgan finns  i  följande län: Gotland, Kalmar,\r\nUppsala,  Östergötland,  Blekinge,  Halland,  Dalarna  och\r\nSödermanland. Regionförbundet  i Jönköpings län har enligt\r\nuppgift inkommit till Regeringskansliet  med en ansökan om\r\natt  ett samverkansorgan skall få ta över vissa  uppgifter\r\nfrån länsstyrelsen  fr.o.m  år  2005.  Med hänsyn till den\r\nrelativt korta tid som samverkansorganen har haft ansvaret\r\nanses det inom Regeringskansliet vara för  tidigt  att dra\r\nnågra slutsatser.\r\nBakgrunden    när    det   gäller   ansvarsområden   för\r\nlänsstyrelser,  självstyrelseorgan   och   samverkansorgan\r\nbeskrivs i betänkande 2003/04:NU2, till vilket hänvisas.\r\nNär  det  gäller yrkanden om mer resurser till  en  viss\r\nregion är att märka att det är en fråga för regeringen att\r\nbesluta om fördelning  av medel till exempelvis olika län.\r\nSom  redovisats  ovan  är  det   svårighetsgraden   av  de\r\nlångsiktiga regionala problemen som utgör den huvudsakliga\r\nfördelningsnyckeln med särskilt beaktande av åtgärder inom\r\nEG:s  strukturfondsprogram  och  inom  ramen för regionala\r\ntillväxtprogram.  För Gotlands, Kalmar, Skåne  och  Västra\r\nGötalands       län      är      fördelningen       mellan\r\nsjälvstyrelseorgan/samverkansorgan  och länsstyrelsen 90 %\r\nrespektive  10  % av anslaget. I dessa  regioner  beslutar\r\nsjälvstyrelseorgan/samverkansorgan   om   såväl  regionala\r\nföretagsstöd som regional projektverksamhet.\r\nI övriga län med samverkansorgan har dessa fr.o.m.\r\når 2004 i princip 40 % och länsstyrelserna 60 % av\r\nmedlen. Samverkansorganet har i några län mindre än\r\n40 %, vilket kan bero på en relativt stor omfattning\r\nav \"äldreprojekt\" hos länsstyrelserna i dessa län. I\r\nde här aktuella länen har samverkansorganen endast\r\nrätt att besluta om regional projektverksamhet.\r\nLiksom i de län där kommunala samverkansorgan ej har\r\nbildats beslutar länsstyrelserna om regionala\r\nföretagsstöd och regional projektverksamhet.\r\nKommersiell service\r\nNär det gäller kommersiell service och det i motion\r\n2004/05:N255 (c) berörda hemsändningsbidraget finns\r\nde aktuella bestämmelserna i förordningen (2000:284)\r\nom stöd till kommersiell service. Enligt den nämnda\r\nförordningen (19 §) kan stöd till sådan service\r\nlämnas som hemsändningsbidrag till kommuner som helt\r\neller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror\r\ntill hushåll. Bidrag får lämnas endast om sändningen\r\nsker på ett ändamålsenligt sätt och utan onödiga\r\nkostnader. Enligt reglerna (20 §) kan\r\nhemsändningsbidrag lämnas med ett belopp som\r\nmotsvarar högst 50 % av kommunens nettoutgift för\r\nhemsändningen och kan maximalt uppgå till 60 kr per\r\nhushåll och hemsändningstillfälle. Bidrag kan även\r\nutgå när kommunen haft direkta kostnader för att\r\nanordna inköpsturer, dock högst till 60 kr per\r\nhushåll och inköpstillfälle.\r\n33.2 Landsbygdslån\r\n\r\nAnslaget  Landsbygdslån  (33:2)  måste  kunna  täcka  även\r\ntidigare  beslutade  åtaganden  om  lån  som ännu inte  är\r\nutbetalade. Anslaget disponeras till en ringa del även för\r\ntidigare     beslutade    utbetalningar    av    regionala\r\nutvecklingslån.\r\n\r\nEnligt Nuteks rapport Regionala företagsstöd och\r\nstöd till projektverksamhet budgetåret 2003 har\r\nutvecklingen gått mot en minskad användning av\r\nlandsbygdslånen.\r\nPersontransportstöd\r\n\r\nI  utskottets  budgetbetänkande   rörande   den  regionala\r\nutvecklingspolitiken från föregående år (bet.  2003/04:NU2\r\ns.    43)   redovisas   detaljerade   uppgifter   om   det\r\npersontransportstöd som inrättades år 1986 och upphörde år\r\n1991 samt  problemen och skälen till att stödet togs bort.\r\nI detta sammanhang hänvisas till denna redogörelse.\r\n\r\nEn av de utvärderingar som den senaste\r\nregionalpolitiska utredningen redovisade (SOU\r\n2000:87 s. 206) föreslog en ny stödform,\r\npersontransportstöd. Motiveringen var att en bred\r\nuppsättning verktyg ger en god utgångspunkt för ett\r\neffektivt och anpassat stöd till näringslivet i\r\nregioner med olika förutsättningar.\r\n33.3 Transportbidrag\r\n\r\nI  EG-kommissionens   riktlinjer  för  statligt  stöd  för\r\nregionala ändamål anges  att  regionalstöd  som är avsedda\r\natt  minska  ett företags löpande kostnader (driftstöd)  i\r\nprincip är förbjudna.  Kommissionen  har  dock godkänt att\r\ndriftstöd i form av transportbidrag får lämnas  i det s.k.\r\ngleshetsområdet i norra Sverige. De nuvarande reglerna för\r\ntransportbidrag har godkänts t.o.m. år 2006. Dessa  regler\r\ninnebär   bl.a.   att   Krokom   och   Ragunda   ligger  i\r\ntransportstödszon  3,  medan  Strömsund  som ligger längre\r\nnorrut jämfört med Östersund ligger i transportstödszon 5.\r\n\r\nI   enlighet   med   regleringsbrevet  har  Nutek   till\r\nregeringen   redovisat   i  vilken   grad   som   bidraget\r\nkompenserar  för kostnadsnackdelar  till  följd  av  långa\r\ntransportavstånd.     I     rapporten     Återrapportering\r\nTransportbidrag   2003  har  transportbidragets   effekter\r\nanalyserats. Det redovisas att\r\n\r\n   ju  lägre  sändningsvikter,   desto   relativt   större\r\nfraktkostnader (kr per ton och km),\r\n\r\n   företag  med låga sändningsvikter är till största delen\r\nbelägna inom  transportstödszon  5, vilket tyder på att\r\ntransportbidraget  har  störst  relativ  betydelse  för\r\nsmåföretagen i glesbygden,\r\n\r\n   över 60 % av den totala fraktvikten sker med lastbil,\r\n\r\n   räknat   både   per   invånare   och   sysselsatta    i\r\ninlandsområdet är transportbidragets relativa betydelse\r\nstörre här än vid kusten,\r\n\r\n   ett    problem    är    att    regelverkets   krav   på\r\navståndsrelaterad fraktprissättning  inte  uppfylls  av\r\ntransportföretagen  när  det  är  fråga  om  frakter på\r\nmindre    än    100    kg;    i   allmänhet   tillämpar\r\nspeditionsföretagen  en enhetstaxa  för  sändningar  på\r\nmindre än 100 kg.\r\n\r\nNutek uppdrog år 2003 åt ett konsultföretag, Infraplan AB,\r\natt   utreda   transportbidraget.   I   den   resulterande\r\nrapporten,  Transportbidraget   -   en  analys  av  motiv,\r\neffekter  och  alternativ  (R  2004:15)  från   juni  2004\r\nredovisas följande huvudslutsatser:\r\n\r\n   Transportbidraget  uppfyller  sitt syfte att kompensera\r\nför  transportkostnadsnackdelar   men  eliminerar  inte\r\nnackdelarna  fullt ut. Bidraget är endast  tillgängligt\r\nför de företag  och  transporter  i  bidragsområdet som\r\nuppfyller  uppställda  kriterier  (t.ex.  viktrelaterad\r\nfrakttaxa, begränsning av sändningar  till över 100 kg;\r\nbegagnade produkter och restvaror omfattas ej).\r\n\r\n   Transportbidraget är accepterat och betraktas som ett i\r\nhuvudsak  rättvist och tydligt bidragssystem,  både  av\r\nföretag inom och utanför bidragsområdet.\r\n\r\n   Inga alternativ  till  transportbidraget har framkommit\r\nsom bättre uppfyller bidragets syfte.\r\n\r\n   Mansdominerade branscher  gynnas  medan kvinnodominerad\r\nverksamhet gynnas i ringa omfattning.\r\n\r\nInternt inom Näringsdepartementet skall\r\ntransportbidraget ses över under åren 2005 och 2006\r\ninför nästa programperiod inom EU. Det är\r\nkommissionen som skall godkänna reglerna inför den\r\nnya perioden som startar år 2007.\r\n33:4 Glesbygdsverket\r\nSom nämnts tidigare har utredningsbetänkandet Mot en\r\nny landsbygdspolitik (SOU 2003:29) remissbehandlats.\r\nFrågor i det nämnda betänkandet bereds inom\r\nRegeringskansliet, samtidigt som en ny kommitté med\r\nparlamentarisk medverkan har tillkallats för att\r\nutarbeta en långsiktig strategi för den nationella\r\npolitiken för landsbygdsutveckling. En utförlig\r\nredovisning av direktiven (dir. 2004:87) återfinns i\r\navsnittet Allmän inriktning av den regionala\r\nutvecklingspolitiken, till vilket hänvisas. I\r\nutredningsuppdraget ingår även att analysera\r\nmyndigheternas roller och former för samarbete i\r\nfrågor som rör landsbygdens utveckling.\r\nVäxelkurs för strukturfondsbidrag\r\n\r\nFörordningen  (1999:710)  reglerar de finansiella  ramarna\r\nför   strukturfondsprogrammen    i   Sverige   genom   att\r\nmyndigheterna skall använda en viss  växelkurs,  8,50  kr,\r\nvid   beräkning   av  dessa  ramar.  Den  grundar  sig  på\r\nRegeringskansliets     beräkningar     i    samband    med\r\nbudgetarbetet. EU-medlen finns upptagna på statsbudgeten i\r\nform av anslag som tilldelas berörda regioner.  Medlen  på\r\nanslagen  för programperioden är således beräknade utifrån\r\nkursen 8,50.\r\n\r\nI budgetpropositionen  2004/05:1, volym 1, bilaga 2, gör\r\nregeringen  ränte-  och  valutakursantaganden   för   åren\r\n2003-2007.  Antagandet  som gäller slutet av år 2003 lyder\r\npå 9,02 kr per euro, slutet  av  år  2004  på  9,10 kr och\r\ndärefter på 9,00 kr.\r\nEtt  syfte  med  att  reglera kursen i en förordning  är\r\nbl.a. att det i programverksamheten inte skall beslutas om\r\nmer EU-medel än vad Sverige kommer att få i återflöde. Det\r\när svårt att på förhand bestämma  en  kurs  som  sett över\r\nhela  programperioden innebär att hela återflödet från  EU\r\nutnyttjas.   Valet   av   kursen  8,50  skall  ses  i  det\r\nsammanhanget. Det finns alltid  en  möjlighet  att justera\r\nkursen  uppåt  i det fall utvecklingen av kursen motiverar\r\ndet. En nedjustering  av  kursen  är mer problematisk, och\r\nrisken är stor att skadan redan är  skedd,  dvs. att det i\r\nprogrammen  har beslutats om mer medel än vad  som  kommer\r\ntillbaka från EU.\r\nEtt  annat skäl  kan  vara  att  förordningsändring  som\r\nskulle leda  till  en  höjning  av anslaget redan under år\r\n2005  skulle  innebära  problem  för   utgiftsramen   inom\r\nbudgetsystemet.\r\nTillämpning  av  en ny kurs förutsätter att förordningen\r\nändras.   Därigenom   ökas   anslagen   sett   över   hela\r\nprogramperioden.\r\nBevakningen   av  kursutvecklingen   har   medfört   att\r\nregeringen aviserat  en  ändring  av kursen under år 2005.\r\nDet innebär således att den totala  finansiella  ramen för\r\nrespektive    strukturfondsprogram    ändras    för   hela\r\nprogramperioden.  Medel  tillförs  respektive  region  via\r\nökning   av   anslag   sett   över  hela  programperioden.\r\nRegeringens bedömning i nuläget är att det bör ske fr.o.m.\r\når 2006. Det primära är att de programansvariga får besked\r\nom nya finansiella ramar, genom  en  ändrad  kurs,  så att\r\nprogramverksamheten    kan    anpassas   efter   det   att\r\nförordningen  ändrats.  Besluten  om  strukturfondsprojekt\r\nmåste vara fattade senast  under  år  2006.  Projekten och\r\nutbetalningarna  kan  fortsätta  efter år 2006, men  något\r\nsista datum för utbetalningarna har  ännu  inte  satts ut.\r\nEnligt  uppgift är det sannolikt att utbetalningar  kommer\r\natt kunna göras till något datum under år 2008.\r\nI vissa program finns utfasningsområden där beslut\r\nskall vara fattade senast under år 2005. Även för\r\ndessa områden är det enligt uppgift sannolikt att\r\nutbetalningar kan göras till något datum under år\r\n2008.\r\nRegionalt och lokalt utvecklingsarbete\r\n\r\nDet kan erinras  om att frågor om lokalt program för lokal\r\nutveckling  och  entreprenörskap   behandlades   utförligt\r\nhösten  2001 i utskottets betänkande 2001/02:NU4 (s.  84).\r\nRegeringen  bedömde  (prop. 2001/02:4) att det fanns behov\r\nav ett program för lokal  utveckling  och  entreprenörskap\r\ninom ramen för breda partnerskap på lokal nivå. Programmet\r\nhar  två  insatsområden,  nämligen  utvecklingsarbete  med\r\ntyngdpunkt på den ideella sektorns möjligheter  att  bidra\r\ntill  den  lokala  utvecklingen  och entreprenörsfrämjande\r\nåtgärder  med tyngdpunkt på personer  och  företagare  med\r\nutvecklingsidéer. Särskild vikt skall läggas vid ungdomars\r\noch kvinnors deltagande.\r\n\r\nEnligt regeringsbeslut  i  september 2002 har regeringen\r\nuppdragit åt berörda länsstyrelser  och självstyrelseorgan\r\natt  utarbeta  och  genomföra  lokala program  för  lokalt\r\nutvecklingsarbete och entreprenörskap.  Högst  30 miljoner\r\nkronor  har  beviljats  för perioden 2002-2004. Programmet\r\nfinansieras via det tidigare  redovisade anslaget Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder (33:1).  Nutek  har  uppdragits\r\natt göra en sammanställning av länens program.\r\nI  slutet  av  mars  2004  lämnade  Nutek lägesrapporten\r\nLokala    program    för   entreprenörskap   och    lokalt\r\nutvecklingsarbete        till        Näringsdepartementet.\r\nHuvudintrycket är att utformningen  av programmen varierar\r\nstort mellan länen.\r\n\r\nExempel    på   projekt   inom   entreprenörskapsfrämjande\r\ninsatser:\r\n\r\n   information     och    inspiration    till    kvinnliga\r\nentreprenörer,\r\n\r\n   information i skolan om entreprenörskap,\r\n\r\n   skapa marknader för lokala producenter,\r\n\r\n   kompetensutveckling,\r\n\r\n   deltagande i mässor/hemsidor/marknadsföring,\r\n\r\n   studiebesök,\r\n\r\n   utbildningar.\r\n\r\nExempel på projekt inom lokalt utvecklingsarbete:\r\n\r\n   utarbeta lokala utvecklingsplaner,\r\n\r\n   förstudier,\r\n\r\n   startbidrag till lokala utvecklingsgrupper,\r\n\r\n   möten och nätverksbyggande aktiviteter,\r\n\r\n   kulturaktiviteter,\r\n\r\n   bygdens  ökade  attraktionskraft/iordningställande   av\r\nsamlingsplatser,\r\n\r\nmarknadsföring av bygden/turism.\r\n\r\nDet kan konstateras att många projekt är i gång men att få\r\nännu är avslutade och slutredovisade. Huvudaktörerna, dvs.\r\nlänsstyrelserna,    länsbygderåden,   lokala   kooperativa\r\nutvecklingscentrum och  kommunerna,  är  generellt  mycket\r\npositiva till programmet men påpekar att det är för tidigt\r\natt kunna utläsa några större effekter av programmet ännu.\r\nAktörerna upplever att programmet för entreprenörskap  och\r\nlokalt  utvecklingsarbete  fyller  ett  tomrum, sägs det i\r\nrapporten.  Programmet  är  flexibelt och har  ett  enkelt\r\nansökningsförfarande,  vilket   många   län   anser   vara\r\ncentralt.  Enligt  Nutek  är  den  rimliga  slutsatsen att\r\nprogrammet bör förlängas med ett år.\r\n\r\nVid  årsskiftet  2004/05  fanns det nästan 4 400  lokala\r\nutvecklingsgrupper, vilket kan  jämföras med ungefär 1 000\r\ngrupper   år   1990  (enligt  uppgift  på   hemsidan   för\r\nFolkrörelserådet).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI det följande tar utskottet ställning till de olika\r\nfrågor som har redovisats i föregående avsnitt.\r\nFörst behandlas bemyndigandesystemet, de aviserade\r\nförändringarna angående företagsstöden, frågan om\r\npersontransportstöd och en fråga om växelkurs för\r\nstrukturfondsbidragen. Därefter tar utskottet upp\r\növriga frågor i samband med anslagen inom\r\nutgiftsområde 19 Regional utveckling.\r\nBemyndigandesystemet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    avslå    motionsyrkanden    om\r\nbemyndigandesystemet   med   hänvisning  till  att\r\nnuvarande  system  är  mer effektivt  än  tidigare\r\nordning,    som    kunde   medföra    ett    stort\r\nanslagssparande. Jämför reservation 5 (fp, kd, c).\r\n\r\nEnligt  utskottets  uppfattning  har  bemyndigandesystemet\r\nkommit för att stanna.  En  tidigare  modell som byggde på\r\nreservationsanslag  kunde fungera trots  vissa  brister  i\r\nplanering och kontroll  av beslutade aktiviteter genom att\r\nmedel reserverades och kvarstod  för  senare  bruk.  Detta\r\nkunde innebära att medel som inte gick åt samlades i flera\r\når  och  således motverkade ett effektivt utnyttjande. Mot\r\nden bakgrunden  framstår  det  nuvarande  systemet  som en\r\neffektivisering,  där myndigheterna motiveras att göra  en\r\nlångsiktig planering  av  medelsanvändningen samtidigt som\r\nstora anslagssparanden undviks.\r\n\r\nMed  hänvisning  till  vad  som   anförts  avstyrks  här\r\naktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n\r\nAviserade förändringar angående företagsstöden\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    avslå    motionsyrkanden   där\r\nmotionärerna motsätter sig av regeringen aviserade\r\nförändringar i fråga om företagsstöden.  Utskottet\r\nförutsätter  att det även i fortsättningen  kommer\r\natt vara möjligt  att  -  i nära samråd med berörd\r\nregion - bevilja bidrag till  stödområdena. Jämför\r\nreservationerna 6 (kd, c) och 7 (fp).\r\n\r\nUtskottet vill betona att de aviserade ändringarna i fråga\r\nom företagsstöden inte skall ses  isolerat.  I  en  samlad\r\nbild  ingår  bl.a.  att Almi Företagspartner AB kommer att\r\nerbjuda lån med större  risktagande  i stödområde B enligt\r\nförslag  i  budgetpropositionen  under  utgiftsområde  24.\r\nUtskottet förutsätter att det även i fortsättningen kommer\r\natt vara möjligt att - i nära samråd med  berörd  region -\r\nbevilja      sysselsättningsbidrag      och      regionalt\r\nutvecklingsbidrag i såväl stödområde A som B.\r\n\r\nSammanfattningsvis uppfattar utskottet\r\nförändringarna som en fokusering på tillväxtarbetet\r\npå regional nivå och helt i linje med den politik\r\nsom utskottet ställt sig bakom i enlighet med\r\nriktlinjerna i den regionalpolitiska utredningens\r\nslutbetänkande (SOU 2000:87) och med tidigare\r\nriksdagsbeslut. Därmed avstyrker utskottet de här\r\naktuella motionerna i berörda delar.\r\nPersontransportstöd\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   ett   motionsyrkande  om\r\npersontransportstöd   med  hänvisning   till   att\r\nerfarenheterna  av  ett  sådant   system  inte  är\r\nsärskilt positiva. Jämför reservation  8  (fp, kd,\r\nc).\r\n\r\nÄven  om  transportbidraget enligt genomförda  utredningar\r\noch analyser  uppfyller  sitt  syfte  att  kompensera  för\r\ntransportkostnadsnackdelar  finns det vissa svaga punkter,\r\nvilket framgår av avsnittet Vissa kompletterande uppgifter\r\novan.    Där    redovisas    vidare    att     det    inom\r\nNäringsdepartementet    skall    göras   en   översyn   av\r\ntransportbidraget.  Översynen  kan förväntas  ge  underlag\r\ntill ett förslag, vilket kan notifieras kommissionen inför\r\nden nya perioden som startar år 2007. För att godkännas av\r\nkommissionen  måste förslaget ligga  inom  ramen  för  EU-\r\nbestämmelserna om regionala företagsstöd.\r\n\r\nNär det gäller  persontransportstöd är erfarenheterna av\r\nett tidigare system,  som  inrättades år 1986 och upphörde\r\når 1991, inte särskilt positiva. Syftet med stödet var att\r\nminska   Norrlandsföretagens  kostnader   för   nödvändiga\r\npersonkontakter   med   Mellan-   och  Sydsverige.  Stödet\r\nutnyttjades i långt mindre utsträckning  än  vad  regering\r\noch riksdag förutsatt. Från en beräknad ram på 24 miljoner\r\nkronor  år  1986  minskade  anslaget  successivt  till  10\r\nmiljoner  kronor  per  år.  Stödet  kritiserades också för\r\nbyråkrati   och   krångel.  Ett  riksdagsbeslut   om   att\r\npersontransportstödet  skulle  upphöra  ingick i en större\r\nbesparing (prop. 1990/91:100 bilaga 8, bet. 1990/91:TU21).\r\nMed  hänvisning till vad som anförts är  utskottet  inte\r\nberett att  tillstyrka  motion  2004/05:N254  (fp) i denna\r\ndel.\r\n\r\nVäxelkurs för strukturfondsbidrag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden om växelkurs\r\nför strukturfondsbidrag  med  hänvisning  till att\r\nutskottet prioriterar att utgiftstaket kan  hållas\r\når  2005. Dock utgår utskottet från att regeringen\r\nmycket noggrant följer utvecklingen av växelkursen\r\nframöver.\r\n\r\nI likhet  med  regeringen och motionärerna anser utskottet\r\natt  den  växelkurs   som   gäller   vid  stöd  från  EG:s\r\nstrukturfonder enligt förordning (1999:710) måste anpassas\r\ni  linje  med  den faktiska utvecklingen.  För  närvarande\r\nfinns  det  dessutom   en   differens   mellan   kursen  i\r\nförordningen och den av regeringen prognostiserade kursen.\r\n\r\nUtskottet  vill  ifrågasätta  argumentet att det förutom\r\nden    budgeteringsmarginal    som   ligger    i    själva\r\nbudgetsystemet   skall   behövas   ekonomiskt    betydande\r\nsäkerhetsmarginaler  av  det  slag  som följer av att  den\r\nnämnda förordningen inte ändrats i takt  med  den faktiska\r\nutvecklingen. Argumentet att utgiftstaket skall  hållas år\r\n2005  är  emellertid en viktig prioritering, som utskottet\r\nstår bakom.  Detta skäl har varit avgörande för utskottets\r\nställningstagande.  På  längre  sikt förutsätter utskottet\r\natt större vikt kommer att fästas  vid åtgärder för att få\r\nett maximalt återflöde från EU.\r\nRegeringen  har  i  budgetpropositionen   förklarat  sin\r\navsikt att anpassa kursen i förordningen under år 2005 och\r\nföreslå en ändring av nivån på anslaget fr.o.m. år 2006.\r\nMot  den bakgrunden anser utskottet att det  är  rimligt\r\natt   basera    en    förordningsförändring   på   en   ny\r\nbudgetbedömning  i  samband   med   2005   års  ekonomiska\r\nvårproposition, som innehåller förslag till riktlinjer för\r\nden   ekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken   m.m.\r\nVårpropositionen kommer enligt planeringen att presenteras\r\ni  mitten  av  april  2005.  Utskottet   förutsätter   att\r\nförordningsändringen   sker   senast   i  anslutning  till\r\navlämnandet av vårpropositionen.\r\nSom  nämnts  under de kompletterande uppgifterna  kommer\r\nutbetalningarna  för utgifter i strukturfondsprojekten att\r\nkunna göras under år 2006 och ytterligare i mer än ett år.\r\nUtskottet utgår  från  att  regeringen  mycket  noggrant\r\nföljer   utvecklingen   av   växelkursen   framöver.   Med\r\nhänvisning  till  vad  som  anförts  anser  utskottet  att\r\nriksdagen bör avslå här aktuella motioner.\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutveckling\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    anvisa    anslagen,   godkänna\r\nbemyndigandena  och godkänna viss ny användning av\r\nett   par   anslag   för   budgetåret  2005   inom\r\nutgiftsområde  19 Regional utveckling  i  enlighet\r\nmed    vad   regeringen    föreslagit.    Samtliga\r\nmotionsyrkanden bör avslås.\r\n\r\nSom tidigare  nämnts ligger utskottets syn på inriktningen\r\nav den regionala  utvecklingspolitiken i linje med den som\r\nredovisas i budgetpropositionen.  Regeringens förslag till\r\nanslag inom utgiftsområde 19 utgår  från denna inriktning;\r\nutskottet   ställer   sig   därför   bakom   förslagen   i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nNäringsutskottet  har  i  ett  yttrande (i form  av  ett\r\nprotokollsutdrag) över proposition 2004/05:1 såvitt gäller\r\nbudgetens  utgiftsramar  m.m.  jämte   motioner   meddelat\r\nfinansutskottet   att  utskottet  tillstyrker  regeringens\r\nförslag  och  avstyrker  motsvarande  motionsyrkanden.  Av\r\nprotokollsutdraget    framgår    att    företrädarena    i\r\nnäringsutskottet     för     Moderata     samlingspartiet,\r\nFolkpartiet,     Kristdemokraterna    och    Centerpartiet\r\ntillstyrker respektive partis motionsförslag.\r\nFinansutskottet   har   nyligen  tillstyrkt  regeringens\r\nförslag till ram för utgiftsområde 19 (bet. 2004/05:FiU1).\r\nUtskottet utgår i det följande  från  att  den  föreslagna\r\nramen ligger fast.\r\nI   motionerna   2004/05:N254  (fp),  2004/05:N374  (m),\r\n2004/05:N384  (c) och  2004/05:N399  (kd)  förordas  andra\r\nbelopp   och  anslag   än   regeringen   föreslagit   inom\r\nutgiftsområdet.   Motionsyrkandena  innebär  att  Moderata\r\nsamlingspartiet,   Folkpartiet    och    Kristdemokraterna\r\nförordat  en  lägre ram än den som regeringen  föreslagit,\r\nmedan   Centerpartiet    förordat    en   högre   ram   än\r\nregeringsförslaget.\r\nUtskottet kommenterar i det följande  vissa  av  de  här\r\naktuella frågorna.\r\nI  fråga om Glesbygdsverkets roll och uppgifter inom den\r\nregionala  utvecklingspolitiken anser utskottet att den nu\r\npågående beredningen av landsbygdspolitiska frågor och den\r\nnya  utredningen  om  landsbygdsutveckling  (se  avsnitten\r\nAllmän  inriktning  av  den regionala utvecklingspolitiken\r\noch  Myndighetsfrågor)  bör  inväntas.  Enligt  utskottets\r\nuppfattning är det av utomordentligt  stor  vikt  att  ett\r\nfullgott  beslutsunderlag  kommer att ligga till grund för\r\neventuella förslag angående  Glesbygdsverket.  I väntan på\r\natt   allt   material  kommer  att  redovisas  anser  inte\r\nutskottet att det är aktuellt att diskutera förändringar.\r\nNär det gäller det i motion 2004/05:N384 (c) begärda nya\r\nanslaget för regionalt  och  lokalt utvecklingsarbete vill\r\nutskottet erinra om att motsvarande  ändamål till viss del\r\nligger   inom   ramen   för   anslaget   (33:1)   Allmänna\r\nregionalpolitiska   åtgärder.   I  detta  sammanhang   bör\r\nsärskilt   nämnas   de   lokala  programmen   för   lokalt\r\nutvecklingsarbete och entreprenörskap,  där  många projekt\r\nnu är i gång men få har hunnit bli avslutade.  Bland annat\r\nstöds  utarbetande  av lokala utvecklingsplaner, start  av\r\nlokala utvecklingsgrupper  och  marknadsföring av bygden i\r\nsamband med turism.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet  de  av regeringen\r\nföreslagna anslagen för budgetåret 2005 inom utgiftsområde\r\n19 (se bilaga 2). Likaså tillstyrks de övriga  här berörda\r\nförslagen    till    riksdagsbeslut    som   framlagts   i\r\nbudgetpropositionen.   Samtliga  aktuella  motionsyrkanden\r\navstyrks därmed.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets     förslag     till     riksdagsbeslut     och\r\nställningstaganden har föranlett följande reservationer. I\r\nrubriken anges inom parentes  vilken  punkt  i  utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av den regionala\r\nutvecklingspolitiken (punkt 1)\r\n\r\nav  Per  Bill  (m),  Ulla  Löfgren (m), Yvonne Ångström\r\n(fp),  Krister  Hammarbergh (m),  Nyamko  Sabuni  (fp),\r\nHåkan Larsson (c) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag  under  punkt  1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad som anförs i  reservation 1. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motionerna 2004/05:N254  yrkandena  1, 2, 6, 19, 20\r\noch 26, 2004/05:N374 yrkande 4, 2004/05:N398  yrkandena 1,\r\n11,  13  och  14,  2004/05:N399 yrkande 1 och 2004/05:N407\r\nyrkandena  7  och 9 och  avslår  motionerna  2004/05:N224,\r\n2004/05:N255 yrkande 2, 2004/05:N257 yrkandena 1, 6 och 7,\r\n2004/05:N267,  2004/05:N332,   2004/05:N346   yrkande   1,\r\n2004/05:N386,  2004/05:N403  yrkande  1  och  2004/05:N409\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLiksom   föregående  år  instämmer  vi  i  målet  för  den\r\nregionala   utvecklingspolitiken   men   vi   vill   lägga\r\ntyngdpunkten  på  andra  strategier  än  regeringen.  I de\r\nviktiga   frågorna  har  vi  en  gemensam  syn  genom  det\r\nsamarbete mellan  de fyra borgerliga partierna som benämns\r\nAllians för Sverige.  Inom  ramen  för detta samarbete har\r\ndirektiv utfärdats för sex olika arbetsgrupper,  varav  en\r\nheter    Tillväxtregion   Sverige:   arbetsmarknads-   och\r\nnäringspolitik  för  jobb,  entreprenörskap och tillväxt i\r\nhela landet. Nedanstående synpunkter speglar till viss del\r\nde nämnda direktiven.\r\n\r\nDen  nationella tillväxten är  summan  av  tillväxten  i\r\nlandets  regioner.  En ökad regional tillväxt är därför en\r\nbeståndsdel  för  att  få   en  ökad  nationell  tillväxt.\r\nStatsmakterna bör stå för de legala och ekonomiska ramarna\r\nför  den  regionala  utvecklingspolitiken;  i  övrigt  bör\r\ninriktningen vara decentralisering  i  syfte  att uppnå en\r\nhållbar  tillväxt  i alla delar av Sverige. Regioner  blir\r\nlivskraftiga när människor  med  kraft och vilja samverkar\r\nlokalt i ett underifrånperspektiv.  Vi förordar en politik\r\nsom  mobiliserar  och  uppmuntrar människor  att  ta  egna\r\ninitiativ och ta ansvar  för både sig själva och sin bygd.\r\nVarje  region  och varje bygd  har  sin  styrka  och  sina\r\nmöjligheter som  bäst  kan  tas  till  vara  genom  lokala\r\ninitiativ.   Därför   bör   också   de   tillväxtfrämjande\r\nåtgärderna  hänföras  till  den regionala nivån  i  mycket\r\nhögre utsträckning än i dag.  Mer  lokalt inflytande måste\r\nkopplas till ökat lokalt ansvar.\r\nFrågan om landsbygdspolitikens ställning i relation till\r\nden regionala utvecklingspolitiken är under utredning. När\r\ndet  gäller  de  organisatoriska  frågorna  menar  vi  att\r\nbeslutsunderlaget bör inväntas. Däremot  anser  vi att det\r\nfinns  skäl  att markera vikten av att landsbygdspolitiken\r\nskall syfta till  en  allsidig  utveckling av landsbygden.\r\nUtvecklingsfrågorna   omfattar   exempelvis   företagande,\r\nbredbandsutbyggnad, tillgång till utbildning och offentlig\r\nservice  samt  utveckling  av  de areella  näringarna  och\r\nanslutande  verksamheter. Tillgång  till  service  är  ett\r\nviktigt villkor för gles- och landsbygden; olika vägar kan\r\nprövas för att säkerställa sådan service som har betydelse\r\nför människorna, t.ex. kommersiell service.\r\nEn  framtidsinriktad   regional  utvecklingspolitik  bör\r\ninriktas  på  att  skapa förutsättningar  för  utveckling.\r\nEnligt vår syn handlar  det i första hand om att förbättra\r\nmöjligheterna för företagande och arbete och att förstärka\r\nlandsbygdsregionernas         konkurrenskraft          och\r\nutvecklingsmöjligheter.   För   detta   krävs   en  genuin\r\nförståelse  för  företagandets villkor. Vi har länge  haft\r\ngemensamma   ståndpunkter    i    nyckelfrågor   som   rör\r\nregelförenkling,          kapitalförsörjning           och\r\nföretagsbeskattning. Den nuvarande inriktningen på olika -\r\noch   komplicerade   -   bidragsformer  måste  brytas.  Då\r\nelimineras  riskerna  för  att   företagsstöd  och  bidrag\r\nsnedvrider konkurrensen, vilket minskar  effektiviteten  i\r\nsamhällsekonomin. Det gäller att ta till vara och maximera\r\nde förutsättningar som finns i varje region.\r\nFör  de  företagsstöd  som  trots allt behövs anser vi i\r\nlikhet med den regionalpolitiska utredningen (SOU 2000:87)\r\natt inriktningen i huvudsak bör  ligga  på generella stöd.\r\nDet  är  ett  oavvisligt krav att alla insatser  inom  den\r\nregionala  utvecklingspolitiken   utvärderas   så  att  de\r\ninstrument  som  kan behövas inom den nationella politiken\r\noch   inom  de  prioriterade   områdena   successivt   kan\r\neffektiviseras.\r\nVi ser  positivt  på att jämställdhetsaspekterna beaktas\r\ninom ramen för den regionala  utvecklingspolitiken,  bl.a.\r\ngenom att resultatuppgifterna anges för kvinnor respektive\r\nmän.\r\nEtt  mer dynamiskt företagande och fler arbeten i privat\r\nsektor kräver insatser i huvudsak på andra områden än inom\r\nutgiftsområde  19  Regional  utveckling, nämligen i första\r\nhand    i    fråga    om    skatterna,    arbetsmarknaden,\r\nkunskapsutvecklingen och transportsektorn.  Vi  tror också\r\natt  mångfald och kreativitet utvecklas bättre inom  ramen\r\nför  lokala   initiativ   och  med  ett  minskat  statligt\r\ninflytande.\r\n\r\nRiksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder i\r\nenlighet med vad som här har anförts. Därmed blir\r\nhär behandlade yrkanden i motionerna 2004/05:N254\r\n(fp), 2004/05:N374 (m), 2004/05:N398 (c),\r\n2004/05:N399 (kd) och 2004/05:N407 (kd) i\r\nhuvudsak tillgodosedda. Övriga motionsyrkanden\r\nbör avslås av riksdagen.\r\n\r\n\r\n2. Myndighetsfrågor (punkt 2)\r\n\r\nav  Per  Bill (m), Ulla Löfgren  (m),  Yvonne  Ångström\r\n(fp), Krister Hammarbergh (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets  förslag  under  punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad som  anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis motionerna 2004/05:N254 yrkande 23 och 2004/05:N374\r\nyrkande 3  och  avslår  motionerna 2004/05:N407 yrkande 13\r\noch 2004/05:N414 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  regionala utvecklingspolitiken  har  genomgått  stora\r\nförändringar  sedan Glesbygdsverket inrättades i början av\r\n1990-talet.  Det   är   en   given   slutsats   att   även\r\nmyndighetsorganisationen bör anpassas till den politik som\r\nskall   föras   inom   ett  politikområde.  I  likhet  med\r\nuppfattningen  i  motionerna   2004/05:   N254   (fp)  och\r\n2004/05:N374  (m)  vill vi hävda dels att Glesbygdsverkets\r\nnuvarande ansvarsområde  är otydligt och sträcker sig över\r\nett antal olika områden, dels  att  opinionsbildning  inte\r\nbör  ingå  som  en  myndighetsuppgift  över  huvud  taget.\r\nMyndigheten  bör därför avvecklas och ett första steg  mot\r\navveckling tas  redan under år 2005. Vi föreslår samtidigt\r\natt det görs en översyn  av  vilka  av  verkets  nuvarande\r\narbetsuppgifter  som bör vara kvar och vilken eller  vilka\r\nmyndigheter som är  bäst  skickade  att  svara  för  dessa\r\nuppgifter.\r\n\r\nDet  vi  nu  har  anfört bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen  till  känna.   Därmed   blir  de  ovan  nämnda\r\nmotionerna  i  berörda  delar  väsentligen  tillgodosedda.\r\nÖvriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n3. Myndighetsfrågor (punkt 2)\r\n\r\nav Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under  punkt  2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad som anförs i  reservation 3. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2004/05:N407  yrkande  13  och  avslår  motionerna\r\n2004/05:N254   yrkande  23,  2004/05:N374  yrkande  3  och\r\n2004/05:N414 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  regionala utvecklingspolitiken  har  genomgått  stora\r\nförändringar  sedan Glesbygdsverket inrättades i början av\r\n1990-talet.  Det   är   en   given   slutsats   att   även\r\nmyndighetsorganisationen bör anpassas till den politik som\r\nförs  inom ett politikområde. Glesbygdsverket har haft för\r\nsmå resurser  och  för  små  möjligheter att värna om hela\r\nlandsbygdens intressen. Även landsbygdsforskningen är tunn\r\noch splittrad.\r\n\r\nLandsbygdspolitiken har fått och kommer att få en större\r\nvikt. Jag delar uppfattningen  i  motion 2004/05:N407 (kd)\r\natt verkets ansvarsområde mer bestämt  skall  fokusera  på\r\nlandsbygdsaspekterna.\r\nI   samband   med   denna   förskjutning  av  fokus  bör\r\nmyndigheten också byta namn till Landsbygdsverket. Förutom\r\nnuvarande  uppgifter  inom  Glesbygdsverket  bör  det  nya\r\nLandsbygdsverket följa upp de  landsbygdspolitiska  målen,\r\nbedriva utredningsarbete och genomföra pilotprojekt.\r\nVidare  föreslås  att  Landsbygdsverkets generaldirektör\r\näven ges uppdraget att vara landsbygdsombudsman.\r\nRiksdagen bör ställa sig  bakom  vad  här har anförts om\r\nmyndighetsfrågor.  Därmed  tillstyrks motion  2004/05:N407\r\n(kd)  i  berörd del. Övriga här  aktuella  motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\n\r\n4. Utlokaliseringsfrågor (punkt 3)\r\n\r\nav Per  Bill  (m),  Ulla  Löfgren  (m), Yvonne Ångström\r\n(fp),  Krister  Hammarbergh  (m), Nyamko  Sabuni  (fp),\r\nHåkan Larsson (c) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt  3  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 4.  Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2004/05:N257  yrkande  2  och   avslår  motionerna\r\n2004/05:N207, 2004/05:N229 yrkandena 1-5,  2004/05:  N231,\r\n2004/05:N254   yrkande   25,  2004/05:N270,  2004/05:N289,\r\n2004/05: N292, 2004/05:N301,  2004/05:N315  yrkandena 1-3,\r\n2004/05:N323, 2004/05: N335, 2004/05:N368 yrkandena  1 och\r\n2, 2004/05:N372, 2004/05:N385, 2004/05:N401 yrkande 13 och\r\n2004/05:N446.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  enlighet  med uppfattningen i bl.a. motion 2004/05:N257\r\n(c)   anser   vi  att   de   fastlagda   principerna   för\r\nutlokalisering  alltför ofta åsidosätts. Resultaten av den\r\nförda politiken utgör därför ett stort misslyckande. En ny\r\noch mer kraftfull metodik måste användas för att nå målen,\r\ndvs.  bryta  centraliseringen  och  omlokalisera  statliga\r\narbetstillfällen från huvudstadsregionen till Norrland och\r\nandra delar av  landet. I första hand krävs att regeringen\r\nlägger fast en långsiktig  och strategisk plan med mål för\r\nomlokalisering av statlig verksamhet.  Det  måste  beaktas\r\natt  ny- och omlokalisering både kan vara ett verktyg  för\r\natt främja  en  myndighetsutveckling  och  ett  verktyg  i\r\narbetet     för     regional    utveckling    genom    att\r\narbetsmarknaderna ute i landet stärks.\r\n\r\nDärmed  tillstyrks  motion   2004/05:N257   (c).  Övriga\r\nbehandlade motionsyrkanden avstyrks i den mån de inte blir\r\ntillgodosedda genom detta ställningstagande.\r\n\r\n5. Bemyndigandesystemet (punkt 6)\r\n\r\nav  Yvonne  Ångström  (fp),  Nyamko Sabuni (fp),  Håkan\r\nLarsson (c) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt  6  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 5.  Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna   2004/05:N346  yrkande  9   och   2004/05:N358\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  likhet med uppfattningarna  i  motionerna  2004/05:N346\r\n(fp)  och  2004/05:  N358  (c,  m,  fp,  kd)  anser vi att\r\nbemyndigandesystemet, vilket generellt sett är berättigat,\r\nhar  vissa nackdelar i den regionala utvecklingspolitiken.\r\nEftersom  det  inte  i  detalj  går  att  styra  när medel\r\nrekvireras  innebär  systemet  för  närvarande  ett  stort\r\nosäkerhetsmoment. Även mycket välmotiverade projekt kan av\r\nolika  skäl  dra  ut  på tiden och i slutändan riskera att\r\nmyndigheten inte har pengar  på  sitt anslag för att kunna\r\ngöra utbetalningen.\r\n\r\nMed hänsyn till att effektivitet  i  systemet  också rör\r\nföretagens   möjligheter  att  växa  inom  ramen  för  den\r\nregionala utvecklingspolitiken  anser  vi att de beskrivna\r\nolägenheterna  måste  ses över. En fråga som  bör  ställas\r\ninom översynsarbetet gäller  möjligheterna  att  utöka det\r\ntillåtna anslagssparandet.\r\n\r\nRiksdagen bör ställa sig bakom vad som här har\r\nanförts om bemyndigandesystemet. Därmed\r\ntillstyrks motionerna 2004/05:N346 (fp) och\r\n2004/05: N358 (c, m, fp, kd) i berörda delar.\r\n\r\n6. Aviserade förändringar angående företagsstöden\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag under punkt 7 borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 6. Därmed bifaller  riksdagen\r\ndelvis motionerna 2004/05:N357 och 2004/05:N417.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  viktigt att effektivisera företagsstöden, men  vi\r\nanser att de av regeringen aviserade förändringarna är fel\r\nväg att gå.  Från  konkurrenssnedvridningssynpunkt  kan vi\r\ninstämma  med  regeringen i att lån är att föredra framför\r\nbidrag, men vi instämmer  inte i synen att de företagsstöd\r\nsom trots allt finns, exempelvis sysselsättningsbidrag och\r\nregionalt utvecklingsbidrag  inom  stödområdena A och B, i\r\nfortsättningen skall beslutas centralt.  Att  centralisera\r\nbesluten om företagsstöd till Nutek och regeringen är helt\r\nmot   vår   syn   på   behovet   av  decentralisering  och\r\nunderifrånperspektiv i den regionala utvecklingspolitiken.\r\nOavsett  hur  stödformerna  är utformade  är  det  på  den\r\nregionala och lokala nivån som  kunskapen om företagen och\r\nbehoven finns.\r\n\r\nI  ett  uttalande från Europaforum  Norra  Sverige,  vid\r\nsammankomst  i  Sundsvall  den  10  och  11 november 2004,\r\nunderstryks vikten av att Sverige tills vidare  bevarar de\r\nregionalt beslutade företagsstöden i sin nuvarande form.\r\nEuropaforum,  som samlar landstingen och kommunförbunden\r\ni de fyra nordligaste  länen,  konstaterar att de aktuella\r\nstöden   har  stor  betydelse  för  investeringsbeslut   i\r\nföretagen,  bl.a.  beroende på de ökade kostnader som gles\r\nbefolkning och långa  avstånd  medför.  Om  företagsstöden\r\nskulle  beslutas  på  nationell nivå uppstår dessutom  den\r\nmärkliga situationen vid  medfinansiering  med  mål 1-stöd\r\natt  samma  ärende  måste behandlas och beslutas på  såväl\r\nnationell  som  regional  nivå.  Detta  medför  en  onödig\r\nbyråkratisk process och strider mot närhetsprincipen.\r\nEftersom EG-kommissionen  för  närvarande gör en översyn\r\nav riktlinjerna för regionalt statligt  stöd  bör Sverige,\r\nenligt  Europaforum,  inte ensidigt försämra möjligheterna\r\ntill företagsstöd innan  de  nya  riktlinjerna, som kommer\r\natt  gälla från år 2007, är fastställda.  Vi  delar  denna\r\nbedömning.\r\n\r\nRegeringen bör således dra tillbaka de aviserade\r\nförändringarna om centralisering av vissa beslut\r\nom företagsstöd i enlighet med vad som här har\r\nangetts. Därmed blir motionerna 2004/05:N357 (c,\r\nfp, kd) och 2004/05:N417 (fp) i det väsentliga\r\ntillgodosedda.\r\n\r\n7. Aviserade förändringar angående företagsstöden\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Yvonne Ångström (fp) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag  under punkt 7 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservation 7. Därmed\r\nbifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:N357\r\noch 2004/05:N417.\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är viktigt att effektivisera företagsstöden,  men  vi\r\nanser att de av regeringen aviserade förändringarna är fel\r\nväg att  gå.  Från  konkurrenssnedvridningssynpunkt kan vi\r\ninstämma med regeringen  i  att lån är att föredra framför\r\nbidrag, men vi instämmer inte  i synen att de företagsstöd\r\nsom  trots  allt  finns  skall  beslutas   centralt.   Att\r\ncentralisera  besluten  om  företagsstöd  till  Nutek  och\r\nregeringen   är   helt   mot   vår   syn   på  behovet  av\r\ndecentralisering och underifrånperspektiv i  den regionala\r\nutvecklingspolitiken.   Oavsett   hur   stödformerna    är\r\nutformade  är  det  på  den regionala och lokala nivån som\r\nkunskapen om företagen och behoven finns.\r\n\r\nRegeringen bör således dra tillbaka de aviserade\r\nförändringarna om centralisering av vissa beslut\r\nom företagsstöd i enlighet med vad som här har\r\nangetts. Därmed blir motionerna 2004/05:N357 (c,\r\nfp, kd) och 2004/05:N417 (fp) i det väsentliga\r\ntillgodosedda.\r\n\r\n8. Persontransportstödet (punkt 8)\r\n\r\nav  Yvonne Ångström (fp),  Nyamko  Sabuni  (fp),  Håkan\r\nLarsson (c) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag  under punkt 8 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservation 8. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:N254 yrkande 11.\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår uppfattning måste företagsstöden anpassas efter\r\nden     ekonomiska    och    industriella    utvecklingen.\r\nNäringslivets  förändringar bör återspeglas i synen på vad\r\nsom  är  effektiva  företagsstöd.  För  närvarande  lämnas\r\nbidrag för  godstransporter  men  inte  för  tjänsteresor.\r\nSkälen  för  detta  uppges  vara  att tidigare system  för\r\npersontransportstöd  inte utnyttjades  fullt  ut  och  var\r\nkrångligt att hantera.  Vi  anser  inte  att dessa skäl är\r\nbärande  i  dag.  I  likhet  med  uppfattningen  i  motion\r\n2004/05:N254  (fp)  anser  vi att ett  persontransportstöd\r\nsnarast bör utredas.\r\n\r\nDet  kan erinras om att i en  av  de  utvärderingar  som\r\nredovisades  i  den  senaste regionalpolitiska utredningen\r\nförordades    en    ny   stödform,    persontransportstöd.\r\nMotiveringen var att  en  bred  uppsättning verktyg ger en\r\ngod utgångspunkt för ett effektivt  och anpassat stöd till\r\nnäringslivet i regioner med olika förutsättningar.\r\nI    den    översyn    som    nu    skall   göras   inom\r\nNäringsdepartementet  är det i högsta grad  naturligt  att\r\nockså undersöka möjligheterna till persontransportstöd.\r\nRiksdagen bör genom ett  uttalande  ställa sig bakom vad\r\nvi   har   anfört   rörande  persontransportstöd.   Därmed\r\ntillstyrks motion 2004/05:N254 (fp) i aktuell del.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Aviserade förändringar angående\r\nföretagsstöden (punkt 7)\r\n\r\nav  Per Bill (m), Ulla Löfgren  (m)  och  Krister\r\nHammarbergh (m).\r\n\r\nFrån Moderata  samlingspartiets  sida  har  tidigare\r\npåpekats  att  direktiven till utredningen om system\r\nför    riskkapitalförsörjning    i    små    företag\r\n(utredningsman:   Claes  de  Nergaard)  var  alltför\r\nsnäva. Uppdraget han  fick  var  att  lösa en del av\r\nproblemen     men     inte     att    belysa    hela\r\nkapitalförsörjningsområdet.   En  ny   och   bredare\r\növersyn  borde  därför  göras  efter   det   att  de\r\nhittillsvarande     insatserna     ordentligt    har\r\nutvärderats.\r\n\r\n\r\n2. Växelkurs för strukturfondsbidrag (punkt 9)\r\n\r\nav  Per  Bill  (m),  Ulla  Löfgren  (m),   Yvonne\r\nÅngström  (fp),  Krister  Hammarbergh (m), Nyamko\r\nSabuni (fp), Håkan Larsson  (c)  och  Lars Lindén\r\n(kd).\r\n\r\nEnligt gällande förordning (1999:710) används kursen\r\n8,50 kr per euro vid beräkning av ramarna  för  EU:s\r\nstrukturfondsprogram.  Differensen mellan denna kurs\r\noch den verkliga växelkursen innebär i praktiken att\r\nstora summor för användning  i de svenska regionerna\r\npassivt ligger kvar i EU. Vid  halvårsskiftet  i  år\r\nberäknas  denna  summa  ha  varit  hela 355 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nDet är mycket allvarligt att regeringen  ännu inte\r\nhar  vidtagit  åtgärder  för  att verklighetsanpassa\r\nväxelkursen, vilket i praktiken  innebär  att  många\r\nutvecklingsprojekt  inom  strukturfondsområdet  inte\r\nkan   förverkligas.   Vi  vill  understryka  att  en\r\nförordningsändring, där  växelkursen mellan euro och\r\nsvenska kronor anpassas till verkligheten, måste ske\r\nabsolut  senast  i samband med  att  den  ekonomiska\r\nvårpropositionen avlämnas  till  riksdagen  i  april\r\n2005.\r\n\r\n3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutveckling  (punkt 10)\r\n\r\nav  Per  Bill  (m),  Ulla Löfgren (m) och Krister\r\nHammarbergh (m).\r\nEn       riksdagsmajoritet      bestående       av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister   beslutar   den   24   november  att\r\nfastställa    ekonomiska    ramar   för   de   olika\r\nutgiftsområdena  i  den  statliga  budgeten  och  en\r\nberäkning  av statens inkomster  avseende  år  2005.\r\nSamtidigt   fastställs   utgiftstaket   för   staten\r\ninklusive  ålderspensionssystemet   vid   sidan   av\r\nstatsbudgeten för åren 2005 och 2006.\r\nModerata   samlingspartiet   har   i   partimotion\r\n2004/05:Fi231  (om  en  politik  för  arbete) och  i\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken  och  budgetpolitiken.   Våra\r\nförslag syftar  till  att  bryta bidragsberoende och\r\nutanförskap, ge fler medborgare  makt  över den egna\r\nvardagen  samt  trygga  goda  statsfinanser  och  en\r\nlångsiktig finansiering av välfärden.  Vi vill satsa\r\npå   offentliga   kärnverksamheter   som   sjukvård,\r\nrättstrygghet   och   skola   i   stället   för   på\r\nbidragssystemen.\r\nVi  föreslår  en  växling  från  subventioner  och\r\nbidrag  till  omfattande  skattesänkningar för alla,\r\nfrämst  för  låg- och medelinkomsttagare.  Samtidigt\r\nvärnar vi de människor  som  är  i  störst  behov av\r\ngemensamma  insatser  och  som  har  små  eller inga\r\nmöjligheter att påverka sin egen situation.  Vi slår\r\nockså fast att det allmänna skall tillföras resurser\r\nför   att   på  ett  tillfredsställande  sätt  kunna\r\ngenomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.\r\nNär riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en\r\nannan inriktning  av  politiken  avstår  vi från att\r\ndelta    i    det    nu    aktuella    beslutet   om\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområde 19.\r\nI  det följande redovisar vi vilken fördelning  på\r\nanslagen inom utgiftsområde 19 som vi förordat i vår\r\nanslagsmotion    2004/05:N374    (m);    motsvarande\r\nanslagsförslag  framgår  också  av  bilaga  2.   Vår\r\nuppfattning    om    vissa   grunddrag   beträffande\r\ninriktningen  av den regionala  utvecklingspolitiken\r\nframgår vidare av direktiven för arbetsgrupperna för\r\n\"Allians för Sverige, samverkan för maktskifte 2006\"\r\nsamt av reservation 1 (m, fp, kd, c) om inriktningen\r\nav  den  regionala   utvecklingspolitiken   i  detta\r\nbetänkande.\r\nFör  budgetåret  2005 har vi förordat en minskning\r\nav   anslaget   (33:1)  Allmänna   regionalpolitiska\r\nåtgärder med 800  miljoner kronor; dessa besparingar\r\nbör främst göras inom  områden som fungerar som rena\r\ndriftstöd,  utan  att  skapa   förutsättningar   för\r\nlångsiktig   regional  tillväxt.  Som  en  följd  av\r\nanslagsminskningen föreslår vi även ett bemyndigande\r\nom ett lägre belopp. Vidare förordar vi en minskning\r\nav  anslaget  (33:4)   Glesbygdsverket   med  ca  13\r\nmiljoner  kronor  jämfört  med  regeringens förslag.\r\nVerket bör avvecklas och dess uppgifter  föras  över\r\npå Nutek.\r\n\r\nDen regionalpolitiska utredningen (SOU 2000:87)\r\npåvisade företagsstödens negativa effekter,\r\noch då särskilt de selektiva stödformernas,\r\nsamt att de hanteras på ett sådant sätt att\r\nde bidrar till en konservering och därmed\r\nutgör ett hinder för utveckling. Vidare\r\nvisade utredningen tydligt att företagsstöd\r\naldrig kan ersätta entreprenörskap,\r\nföretagande och dynamik. I enlighet med\r\ndessa slutsatser vill vi minska de selektiva\r\nstödformerna och ersätta dem med generella\r\nåtgärder som förbättrar förutsättningarna i\r\nregionerna. Vi anser därför att\r\nregionalpolitik i form av avdrag på\r\narbetsgivaravgifter och egenavgifter i\r\nstödområde A  är att föredra framför\r\nkonventionell stödpolitik.\r\n\r\n\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19\r\nRegional utveckling  (punkt 10)\r\n\r\nav Yvonne Ångström (fp) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFolkpartiet  liberalernas  budgetförslag för år 2005\r\nåterfinns  i  partimotion 2004/05:232  (fp),  vilken\r\ninleds med en beskrivning av Allians för Sverige och\r\nden samsyn som  ligger  till  grund för Folkpartiets\r\nekonomiska politik. Partiet vill  uppvärdera arbetet\r\noch anser att \"arbetslinjen\" måste  tillämpas på ett\r\ntydligare  sätt.  De sociala välfärdssystemen  skall\r\nvärnas  genom  att  överutnyttjande   och   missbruk\r\nstävjas. Det är vår övertygelse att 300 000 nya jobb\r\när  realistiskt  om våra förslag genomförs. När  det\r\ngäller  skatterna  anser   vi   att   det   allmänna\r\nskattetrycket  skall  pressas  ned, men inte på  ett\r\nsådant  sätt  att  statsfinanserna   eller   viktiga\r\nvälfärdsvärden riskeras. Vidare behövs åtgärder  som\r\nsyftar  till  att  stärka  Sveriges konkurrenskraft,\r\nhejda avindustrialiseringen,  vända  företagsflykten\r\noch  locka  kvalificerade  arbeten att stanna  eller\r\nkomma till Sverige.\r\n\r\nFolkpartiets   förslag   till    utgiftsram    för\r\nutgiftsområde 19 Regional utveckling har avvisats av\r\nfinansutskottet  i  budgetprocessens första steg. Då\r\nvårt  budgetförslag  är   en   helhet  är  det  inte\r\nmeningsfullt att delta i fördelningen på anslag inom\r\nutgiftsområdet. Vi avstår därför  från  att  delta i\r\nutskottets  beslut om anslag m.m. inom utgiftsområde\r\n19 Regional utveckling.\r\nFör utgiftsområde  19  har  vi förordat ett anslag\r\nför  år  2005 som är 513 miljoner  kronor  lägre  än\r\nSocialdemokraternas,       Vänsterpartiets       och\r\nMiljöpartiets förslag. I kommittémotion 2004/05:N254\r\n(fp)    redovisas    Folkpartiets    syn    på    de\r\nregionalpolitiska anslagen. Vår syn på den regionala\r\nutvecklingspolitiken  genomsyras  liksom tidigare år\r\nav ett underifrånperspektiv och tar sin utgångspunkt\r\ni den enskilde individen.\r\nSom  bl.a. den regionalpolitiska utredningen  (SOU\r\n2000:87)     visat     skulle    de    traditionella\r\nregionalpolitiska   stöden   kunna   reduceras.   De\r\nselektiva   stödformerna    inom    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken   bör  enligt  vår  uppfattning\r\nminskas för att på sikt  avvecklas.  För år 2005 har\r\nFolkpartiet  därför  föreslagit att anslaget  (33:1)\r\nAllmänna regionalpolitiska  åtgärder  skulle minskas\r\nmed  500  miljoner  kronor  i  förhållande till  vad\r\nregeringen  föreslår i budgetpropositionen.  På  två\r\nårs  sikt  vill  vi  avveckla  Glesbygdsverket,  som\r\nfrämst  ägnar   sig   åt   opinionsbildning.  Därför\r\nföreslogs för år 2005 en minskning av verkets anslag\r\nmed 13 miljoner kronor.\r\nVår  uppfattning  om  vissa grunddrag  beträffande\r\ninriktningen  av den regionala  utvecklingspolitiken\r\nframgår vidare av direktiven för arbetsgrupperna för\r\n\"Allians för Sverige, samverkan för maktskifte 2006\"\r\nsamt av reservation 1 (m, fp, kd, c) om inriktningen\r\nav  den  regionala   utvecklingspolitiken   i  detta\r\nbetänkande.\r\n\r\n\r\n5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutveckling  (punkt 10)\r\n\r\nav Lars Lindén (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  har i parti- och kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken     och     budgetpolitiken     än     den\r\nSocialdemokraterna och dess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas   budgetalternativ   i   motion\r\n2004/05:Fi233 tar sikte på att resurser måste skapas\r\ninnan    de    kan    fördelas    och    konsumeras.\r\nInvesteringarna måste öka väsentligt  - inte minst i\r\nnäringslivet som nu satsar klart mer i  utlandet  än\r\nvad  utländsk  företagsamhet  satsar  i Sverige. Det\r\nmåste också löna sig mer att arbeta än  att  leva på\r\nolika  former  av  bidrag.  Vår  ekonomiska  politik\r\ninnebär     att     skatterna     för    låg-    och\r\nmedelinkomsttagare   sänks   mer  än  i  regeringens\r\nförslag.\r\nRiksdagsmajoriteten - bestående av företrädare för\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet  och Miljöpartiet\r\n-   kan   genom   beslut   om  ramar  för  de  olika\r\nutgiftsområdena samt godkännande  av  beräkningen av\r\nstatens inkomster för år 2005 förväntas  ställa  sig\r\nbakom  en annan inriktning av politiken i det första\r\nrambeslutet om statsbudgeten. Därför redovisar jag i\r\ndetta  särskilda   yttrande  (i  stället  för  i  en\r\nreservation)  den  del   av   vår  politik  som  rör\r\nutgiftsområde 19 och som jag skulle  ha  ställt  mig\r\nbakom  om Kristdemokraternas förslag till ramar hade\r\ntillstyrkts   av   finansutskottet   i   den  första\r\nbeslutsomgången.\r\nVår  politik  finns närmare utvecklad i motionerna\r\n2004/05:N399 (kd) och 2004/05:N407 (kd); motsvarande\r\nanslagsförslag framgår  av bilaga 2. Vår uppfattning\r\nom vissa grunddrag beträffande  inriktningen  av den\r\nregionala  utvecklingspolitiken  framgår  vidare  av\r\ndirektiven  för  arbetsgrupperna  för  \"Allians  för\r\nSverige,  samverkan  för  maktskifte  2006\"  samt av\r\nreservation 1 (m, fp, kd, c) om inriktningen av  den\r\nregionala utvecklingspolitiken i detta betänkande.\r\nDen    regionala   utvecklingspolitikens   främsta\r\nuppgift  är   enligt   min  mening  att  bidra  till\r\nutvecklingen av livskraftiga regioner i hela landet.\r\nMålet  för  den  politik vi  förordar  är  att  hela\r\nSverige skall leva  och  att varje kommun skall vara\r\nett fungerande samhälle, där  människor  kan få sina\r\ngrundläggande    behov   av   arbete   och   service\r\ntillgodosedda.\r\nI Kristdemokraternas partimotion 2004/05:Fi233 och\r\nkommittémotion 2004/05:N399  redovisas  vår  syn  på\r\nanslagen  inom  den  regionala utvecklingspolitiken.\r\nVåra förslag innebar att  ramen för utgiftsområde 19\r\nskulle minskas med 110 miljoner  kronor  jämfört med\r\ndet förslag som redovisas i budgetpropositionen.\r\nSom  bl.a. den regionalpolitiska utredningen  (SOU\r\n2000:87)      visat     kan     de     traditionella\r\nregionalpolitiska  stöden  minskas. Den ståndpunkten\r\ndelas av Kristdemokraterna. Anslaget (33:1) Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder omfattar  1  500 miljoner\r\nkronor.   Enligt   vår  uppfattning  borde  anslaget\r\nminskas med 100 miljoner  kronor  i förhållande till\r\nregeringens  förslag.  Motsva-rande belopp  vill  vi\r\növerföra till utgiftsområde  24 för åtgärder i syfte\r\natt   öka  turismen.  Detta  skulle   ge   kraftiga,\r\nbestående,  regionalpolitiska effekter. De flesta av\r\nde   nya   arbetstillfällena    skulle    skapas   i\r\nlandsbygden.\r\nNär det gäller anslaget (33:2) Landsbygdslån,  som\r\nunder  år  2004  omfattar  20  miljoner  kronor, och\r\nsuccessivt   skall   avvecklas   enligt  regeringens\r\nförslag,  vill  vi avskaffa detta i  något  snabbare\r\ntakt än regeringen.  Det  innebär att vi vill minska\r\nanslaget med 10 miljoner kronor utöver den minskning\r\nsom regeringen föreslår.\r\n\r\n6. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutveckling  (punkt 10)\r\n\r\nav Håkan Larsson (c).\r\n\r\nCenterpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19\r\nRegional utveckling för år 2005, som är 594 miljoner\r\nkronor högre än Socialdemokraternas, Vänsterpartiets\r\noch Miljöpartiets förslag,  har  inte tillstyrkts av\r\nriksdagens    finansutskott    inom    ramen     för\r\nbudgetprocessens   första  steg.  Då  Centerpartiets\r\nbudgetförslag är en helhet är det i detta andra steg\r\ninte  meningsfullt  att   delta  i  beslut  avseende\r\nfördelning och storlek av olika  anslag  inom ramen.\r\nJag  väljer  således  att  avstå  från  att delta  i\r\nutskottets   beslut   avseende   anslag   m.m.  inom\r\nutgiftsområde  19 Regional utveckling för budgetåret\r\n2005.\r\n\r\nCenterpartiets   syn   på   de   regionalpolitiska\r\nanslagen har redovisats i partimotion  2004/05:Fi234\r\noch i kommittémotion 2004/05:N384. Andra  synpunkter\r\nredovisas i partimotion 2004/05:N398 (c).\r\nCenterpartiet  anser  att  alla  människor  är  en\r\nresurs   som   skall   ges  möjlighet  att  bidra  i\r\narbetslivet. När många människor  är  med och bygger\r\nsamhället underifrån kan den lokala utvecklingen  ta\r\nfart. Stabil och långsiktig tillväxt skapas när hela\r\nlandet  får  vara med och bidra. Det förutsätter att\r\nbidragstänkandet       inom       den      regionala\r\nutvecklingspolitiken bryts. För att  skapa livskraft\r\ni    hela    Sverige    måste   det   finnas   vissa\r\ngrundförutsättningar som  t.ex.  ökat  regionalt och\r\nkommunalt  självstyre, ett förbättrat företagsklimat\r\nför små och  medelstora  företag,  god tillgång till\r\nriskkapital  och  ny  teknik inom energiförsörjning,\r\nmiljöområdet  och  servicenäringen,   Vidare   måste\r\nskatterna sänkas för låg- och medelinkomsttagare.\r\nJämfört  med  regeringens  förslag  till  anslaget\r\n(33:1)   Allmänna   regionalpolitiska  åtgärder  har\r\nCenterpartiet velat göra  ytterligare  satsningar på\r\nolika regionala utvecklingsinsatser. Vi  har  därför\r\nvelat  tillföra  489  miljoner  kronor  under  detta\r\nanslag  jämfört  med  regeringens  förslag.  Vi vill\r\nbryta   ned   ineffektiva  myndighetsstrukturer  och\r\neliminera centralstyrningen av anslaget. Direktvalda\r\nregionala organ  borde ansvara för anslaget Allmänna\r\nregionalpolitiska  åtgärder.  Program för utveckling\r\nav    alternativa   drivmedel   ur   spannmål    och\r\nskogsråvara,    utveckling    av   landsbygdsturism,\r\nsmåskalig livsmedelsproduktion  och  fiskerinäringen\r\nsamt   insatser   för   invandrares   och   kvinnors\r\nföretagande borde enligt vår mening finansieras från\r\ndetta anslag.\r\nVidare vill Centerpartiet stärka den lokala  nivån\r\ngenom   ökat   självbestämmande.   Livskraft  kommer\r\nunderifrån,  och  det  är i de tusentals  frivilliga\r\nutvecklingsgrupperna  som  den  lokala  utvecklingen\r\nfrämst  skapas.  Vi  har  förordat  att  ytterligare\r\nresurser  tillförs utvecklingsarbetet,  fördelat  på\r\ntvå delar -  en  regional  del  och  en del till den\r\nlokala  utvecklingen.  Därför  föreslogs   ett  nytt\r\nanslag för regionalt och lokalt utvecklingsarbete på\r\n100  miljoner  kronor. I ett första steg skulle  100\r\nmiljoner     kronor     tillföras     det     lokala\r\nutvecklingsarbetet.\r\nAnslaget (33:2)  Landsbygdslån  borde  enligt  vår\r\nmening   inte  minskas  utan  tvärtom  höjas  med  5\r\nmiljoner  kronor   i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag,  eftersom det  framför  allt  används  till\r\nkommersiell service.\r\nVår uppfattning  om  vissa  grunddrag  beträffande\r\ninriktningen  av  den regionala utvecklingspolitiken\r\nframgår vidare av direktiven för arbetsgrupperna för\r\n\"Allians för Sverige, samverkan för maktskifte 2006\"\r\nsamt av reservation 1 (m, fp, kd, c) om inriktningen\r\nav  den  regionala  utvecklingspolitiken   i   detta\r\nbetänkande.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2004/05:1 (utgiftsområde\r\n19 Regional utveckling)\r\n\r\nRegeringen föreslår\r\n\r\n1.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2005   i   fråga  om  ramanslaget  33:1   Allmänna\r\nregionalpolitiska    åtgärder    göra   ekonomiska\r\nåtaganden    som,   inklusive   tidigare    gjorda\r\nåtaganden, innebär utgifter på högst 3 200 000 000\r\nkronor under åren 2006-2013 (avsnitt 3.13.1),\r\n\r\n2. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2005   i  fråga  om  ramanslaget  33:5  Europeiska\r\nregionala   utvecklingsfonden  perioden  2000-2006\r\ngöra ekonomiska  åtaganden som, inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden,  innebär utgifter på högst 3 100\r\n000  000  kronor  under  åren  2006-2008  (avsnitt\r\n3.13.5),\r\n\r\n3.  att  riksdagen  godkänner   att   anslagen  33:1\r\nAllmänna   regionalpolitiska  åtgärder  och   33:5\r\nEuropeiska  regionala  utvecklingsfonden  perioden\r\n2000-  2006  även   används   för  att  finansiera\r\nsärskilda riskkapitalinsatser inom  ramen för EG:s\r\nstrukturfondsprogram (avsnitt 3.5),\r\n\r\n4.   att   riksdagen  för  budgetåret  2005  anvisar\r\nanslagen   under    utgiftsområde    19   Regional\r\nutveckling  i  enlighet  med uppställningen  under\r\navsnitt 1 i propositionen.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n2004/05:N205 av Carl-Axel Roslund (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  alla  projekt  där  EU\r\nbidrar med pengar förses med EU-skyltar.\r\n\r\n2004/05:N207 av Ulf Sjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  att  ett  nationellt\r\nmiljöteknikcentrum   bör   förläggas   till   Västra\r\nGötaland.\r\n\r\n2004/05:N217 av Kenneth Johansson m.fl. (c, fp, kd,\r\nm):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att samtliga medel\r\nför   allmänna   regionalpolitiska   åtgärder   av\r\nregeringen skall tilldelas samverkansorganen i län\r\ndär sådana finns.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  resurser för\r\ntjänster som i dag finns på länsstyrelserna för att\r\n\r\ngenomföra    den    regionala   utvecklingspolitiken\r\ninklusive hanteringen  av regionala projektmedel och\r\nföretagsstöd förs över till samverkansorganen.\r\n\r\n2004/05:N224 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen   begär  att  regeringen   tillsätter   en\r\nutredning  om   glesbygdens   villkor  och  hur  ett\r\nsärskilt glesbygdsavdrag kan utformas.\r\n\r\n2004/05:N229 av Cecilia Wigström m.fl. (fp, m, kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att en regional\r\nutvecklingspolitik kräver åtgärder för  att  skapa\r\nen arbetsmarknad för samhällsvetare.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  för  få\r\nhuvudkontor  för statliga verk och myndigheter  är\r\nlokaliserade till Göteborg.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Göteborg inte\r\nskall uteslutas  som lokaliseringsort för statliga\r\nmyndigheter och verk.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  fler\r\nhuvudkontor för statliga  verk och myndigheter bör\r\nlokaliseras till Göteborg.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att frågor om\r\nlokalisering  av  statlig  verksamhet  som  är  av\r\nstörre  vikt eller på annat sätt  av  principiellt\r\nintresse bör underställas riksdagen.\r\n\r\n2004/05:N231 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  lokalisera statliga\r\nmyndigheter till Västerås.\r\n\r\n2004/05:N253 av Agne Hansson och Sverker Thorén (c,\r\nfp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ökad andel av 33:1-anslaget\r\ntill Kalmar län.\r\n\r\n2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en politik som tar\r\nsin  utgångspunkt   i  en  lokal  mobilisering  av\r\nresurser.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om grunderna för en\r\nny landsbygdspolitik.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om behovet att skapa\r\nlokala och internationella nätverk.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\npersontransportstöd.\r\n\r\n19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om upphandling av\r\ngrundläggande samhällsservice  i regionalpolitiskt\r\nutsatta områden.\r\n\r\n20.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  den\r\ngrundläggande samhällsservicen bör tryggas i lag.\r\n\r\n23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  ett  samlat\r\nlandsbygdsverk.\r\n\r\n25. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  statliga\r\nmyndigheters lokalisering.\r\n\r\n26.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om stödområdena.\r\n\r\n28. Riksdagen  anvisar  anslagen under utgiftsområde\r\n19 Regional utveckling med ändringar i förhållande\r\ntill  regeringens förslag  enligt  uppställning  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2004/05:N255 av Margareta Andersson och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  öka\r\nhemsändningsbidraget.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att de statliga\r\nbolagens service på landsbygden bör förbättras.\r\n\r\n2004/05:N257 av Håkan Larsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att tillsätta en\r\nbred  Norrlandsutredning  i  syfte   att   föreslå\r\nförändringar som stärker denna vidsträckta region.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  flytta  ut\r\nstatliga arbetstillfällen från Stockholms län till\r\nNorrland.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att skapa bättre\r\nförutsättningar för att flytta till Norrland.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att stärka jord-\r\noch skogsbruket i Norrland.\r\n\r\n2004/05:N263 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om   stöd  till  regional\r\nutveckling i Bergslagen.\r\n\r\n2004/05:N267 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nGöran Norlander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om stödområdesindelning.\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:N268 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nGöran Norlander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om EU:s strukturfonder.\r\n\r\n2004/05:N269 av Gunnar Sandberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om transportbidragszon 5.\r\n\r\n2004/05:N270 av Göran Norlander och Hans Stenberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om omlokalisering  av  statlig\r\nverksamhet.\r\n\r\n2004/05:N289 av Agne Hansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om målsättningen att inom  den\r\nkommande   femårsperioden   utlokalisera  minst  sju\r\nstatliga myndigheter och verk  som  motsvarar  2 500\r\nårsarbetstillfällen till Kalmar län.\r\n\r\n2004/05:N292 av Lars Wegendal och Tomas Eneroth (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om statens regionalpolitiska\r\nansvar vid förändringar av statlig verksamhet.\r\n\r\n2004/05:N301 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  en  nationell  plan  för\r\nlokalisering av statliga verk och myndigheter.\r\n\r\n2004/05:N303 av Jan Andersson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om länsanslagets fördelning\r\ntill samverkansorganen.\r\n\r\n2004/05:N311 av Håkan Larsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  fr.o.m. 2005 se till\r\natt  strukturfondsprogrammen  i  Sverige   fullt  ut\r\ntillförs   de  medel  som  kan  erhållas  genom  att\r\nväxelkursen  mellan euro och svenska kronor anpassas\r\ntill verkligheten.\r\n\r\n2004/05:N315 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om nyetablering,\r\nutlokalisering   eller  avknoppning  av   statliga\r\nstyrelser, myndigheter  eller verk, till orter och\r\nlän som drabbats av försvarsnedläggningar.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Värmland och\r\nJämtland    omgående     bör    prioriteras    för\r\nutlokaliseringar om försvarsnedläggningar  sker  i\r\nenlighet med förslaget till försvarsbeslut 2004.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  en  utredning\r\nom de samhälleliga konsekvenserna av koncentration\r\nav    statliga    verk    och    styrelser    till\r\nStockholmsområdet bör tillsättas.\r\n\r\n2004/05:N323 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att samtliga propositioner\r\nskall innehålla ett särskilt avsnitt där förslag och\r\nåtgärder  skall  analyseras  och konsekvensbeskrivas\r\nutifrån ett regionalpolitiskt perspektiv.\r\n\r\n2004/05:N332 av Sven-Erik Österberg och Kristina\r\nZakrisson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i   motionen   anförs   om   industri-    och\r\nföretagslokaler i regioner med låg tillväxt.\r\n\r\n2004/05:N335 av Kristina Zakrisson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  det  regionalpolitiska\r\nansvaret inom statlig verksamhet.\r\n\r\n2004/05:N346 av Hans Backman m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att tillsätta  en\r\nutredning  som  ser  över  vilka  beslut  som  kan\r\nflyttas från statlig till regional nivå.\r\n\r\n9.   Riksdagen   begär   att   regeringen  ser  över\r\nbemyndigandesystemet  när det gäller  anslag  33:1\r\nsamt att regeringen undersöker  möjligheterna  att\r\ninföra  ett  budgetsystem  som  inte  riskerar att\r\nförsvåra myndigheternas möjligheter att  effektivt\r\nstödja     företag     inom    ramen    för    det\r\nregionalpolitiska stödsystemet.\r\n\r\n2004/05:N357 av Birgitta Sellén m.fl. (c, fp, kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  dra  tillbaka beslutet\r\nom avveckling av regionalt företagsstöd.\r\n\r\n2004/05:N358 av Birgitta Sellén m.fl. (c, m, fp,\r\nkd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nse  över  bemyndigandesystemet   när   det  gäller\r\nanslaget 33:1 inom utgiftsområde 19.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  att  se  över\r\nmöjligheterna att införa ett budgetsystem som inte\r\nriskerar att försvåra  myndigheternas  möjligheter\r\natt  effektivt stödja företag inom ramen  för  det\r\nregionalpolitiska stödsystemet.\r\n\r\n2004/05:N368 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om nyetablering,\r\nutlokalisering   eller  avknoppning  av   statliga\r\nstyrelser, myndigheter eller verk.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning  om de  samhälleliga  konsekvenserna  av\r\nkoncentrationen  av  statliga  verk  och styrelser\r\ntill Stockholmsområdet.\r\n\r\n2004/05:N369 av Kenneth G Forslund och Monica Green\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om behovet av att aktivera\r\nEU-arbetet i Sveriges regioner.\r\n\r\n2004/05:N371 av Solveig Hellquist m.fl. (fp, m, kd,\r\nc, mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  svenska\r\nstrukturfondsprogram   fr.o.m.  2005  tillförs  de\r\nmedel som erhålls genom  att  växelkursen euro/SEK\r\nanpassas till faktiska förhållanden.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att en  första anpassning och tillförsel av\r\nmedel föreslås ske för utbetalningar t.o.m. den 30\r\njuni 2004 samt att  därefter en löpande anpassning\r\nsker  till  gällande  växelkurs   och   att  medel\r\ntillförs programmen kvartalsvis.\r\n\r\n2004/05:N372 av Britta Rådström och Carin Lundberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  etablering av det  nya\r\ncentret   The  Swedish  Environmental   Technologies\r\ncentre, Swentec.\r\n\r\n2004/05:N374 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen   avslår   regeringens   förslag  till\r\nbemyndigande i fråga om ramanslaget 33:1  Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder (förslagspunkt 1).\r\n\r\n2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under  2005 i\r\nfråga     om     ramanslaget     33:1     Allmänna\r\nregionalpolitiska    åtgärder    göra   ekonomiska\r\nåtaganden    som,   inklusive   tidigare    gjorda\r\nåtaganden, innebär  utgifter  på högst 600 000 000\r\nkr under åren 2006 och 2007.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  avveckling  av\r\nGlesbygdsmyndigheten.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om regionalpolitikens\r\ninriktning.\r\n\r\n5. Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 19\r\nRegional utveckling med ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2004/05:N384 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  anvisar  anslagen under utgiftsområde  19\r\nRegional utveckling med ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2004/05:N385 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  lokalisering  av  statlig\r\nverksamhet till Kalmar län.\r\n\r\n2004/05:N386 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag som innebär att  vissa  glesbygdskommuner  i\r\nNorrbotten görs till försöks- och modellkommuner för\r\nen ny regionalpolitik.\r\n\r\n2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att en maktdelning\r\nmed utökat regionalt ansvar för tillväxtfrågor  är\r\nnödvändig för välfärdens framtida utveckling.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regioners makt\r\növer ekonomiska resurser skall  öka  för att skapa\r\nbättre effektivitet och beslutsunderlag.\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om statens ansvar för\r\natt   ge   förutsättningar  för  självbärande  och\r\nlivskraftiga regioner.\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  ta  till vara\r\noch  maximera  de  förutsättningar  som  finns   i\r\nrespektive region.\r\n\r\n2004/05:N399 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om principer  och mål\r\nför regional utveckling.\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2005 anvisa\r\nanslagen    under    utgiftsområde   19   Regional\r\nutveckling, med förändringar  i  förhållande  till\r\nregeringens    förslag   enligt   uppställning   i\r\nmotionen.\r\n\r\n2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  statliga\r\nmyndigheters lokalisering.\r\n\r\n2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, kd, m,\r\nc):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\nregional tillväxtpolitik.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Region Skåne\r\nockså  borde erhålla  resurser  för  att  initiera\r\nsamarbete    mellan    regionen    och    de   nya\r\nmedlemsländerna.\r\n\r\n2004/05:N407 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  utveckling  av\r\nlokal demokrati.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om grundservicepaket\r\noch servicepunkter.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om utvecklandet  av\r\nett starkt landsbygdsverk.\r\n\r\n2004/05:N409 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  en  modern\r\nstorstadspolitik.\r\n\r\n2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén\r\n(fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om inrättandet av en\r\nglesbygdsombudsman.\r\n\r\n2004/05:N417 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\nRiksdagen   beslutar    att    etableringsstödet   i\r\nstödområde   B  som  i  dag  finns  i  budget   2004\r\nåterinförs i budget  2005 i stället för de medel som\r\nhar beteckningen 4.5.1.2 Näringspolitik.\r\n\r\n2004/05:N446 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i   motionen    anförs    om    den\r\nregionalpolitiska betydelsen i beslut om förläggning\r\nav myndigheter i landet\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005 inom\r\nutgiftsområde 19 Regional utveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördeln\r\n(m), (fp), (kd) och (c) har avstått\r\nfrån att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 3-6).\r\nBelopp i 1000-tal kronor\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag                             Anslags-Regeringens\r\ntyp    förslag     (m)       (fp)      (kd)      (c)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:1  Allmänna regionalpolitiska    (ram)       1 499      -800      -500\r\nåtgärder                                          835       000       000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:2  Landsbygdslån                 (ram)      15 000                       -10\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:3  Transportbidrag               (ram)     356 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:4  Glesbygdsverket               (ram)      25 933   -12 967   -13 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nElanders Gotab, Stockholm  2004\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:5  Europeiska regionala          (ram)       1 600\r\nutvecklingsfonden perioden                    000\r\n2000-2006\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:6  Regionalt och lokalt          (ram)\r\nutvecklingsarbete*\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nSumma                                           3 496      -812      -513\r\n768       967       000       000      000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n* = Förslag om nytt anslag\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av den regionala utvecklingspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N224, 2004/05:N254 yrkandena 1, 2, 6, 19, 20 och 26, 2004/05:N255 yrkande 2, 2004/05:N257 yrkandena 1, 6 och 7, 2004/05:N267, 2004/05:N332, 2004/05:N346 yrkande 1, 2004/05:N374 yrkande 4, 2004/05:N386, 2004/05:N398 yrkandena 1, 11, 13 och 14, 2004/05:N399 yrkande 1, 2004/05:N403 yrkande 1, 2004/05:N407 yrkandena 7 och 9 samt 2004/05:N409 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "E3253773-3ED4-11D9-AE7F-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "39",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "173",
                    "133",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3253773-3ED4-11D9-AE7F-0004755038E0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Myndighetsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N254 yrkande 23, 2004/05:N374 yrkande 3, 2004/05:N407 yrkande 13 och 2004/05:N414 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Utlokaliseringsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N207, 2004/05:N229 yrkandena 1-5, 2004/05:N231, 2004/05:N254 yrkande 25, 2004/05:N257 yrkande 2, 2004/05:N270, 2004/05:N289, 2004/05:N292, 2004/05:N301, 2004/05:N315 yrkandena 1-3, 2004/05:N323, 2004/05:N335, 2004/05:N368 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N372, 2004/05:N385, 2004/05:N401 yrkande 13 och 2004/05:N446.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "E3253779-3ED4-11D9-AE7F-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "133",
                    "1",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E3253779-3ED4-11D9-AE7F-0004755038E0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "EG:s nuvarande struktur- och regionalpolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N205, 2004/05:N268 och 2004/05:N369.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "EG:s framtida sammanhållningspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N263 och 2004/05:N403 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Bemyndigandesystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N346 yrkande 9 och 2004/05:N358 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Aviserade förändringar angående företagsstöden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N357 och 2004/05:N417.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "E32537C2-3ED4-11D9-AE7F-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "3",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "2",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "210",
                    "48",
                    "47",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E32537C2-3ED4-11D9-AE7F-0004755038E0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Persontransportstödet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N254 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "E32537C7-3ED4-11D9-AE7F-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "216",
                    "89",
                    "1",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E32537C7-3ED4-11D9-AE7F-0004755038E0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Växelkurs för strukturfondsbidrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N311 och 2004/05:N371 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional utveckling",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 19 punkterna 1-4 och avslår motionerna 2004/05:N217 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N253, 2004/05:N254 yrkande 28, 2004/05:N255 yrkande 1, 2004/05:N269, 2004/05:N303, 2004/05:N374 yrkandena 1, 2 och 5, 2004/05:N384 och 2004/05:N399 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av den regionala utvecklingspolitiken",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Myndighetsfrågor",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Myndighetsfrågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Utlokaliseringsfrågor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Bemyndigandesystemet",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Aviserade förändringar angående företagsstöden",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Aviserade förändringar angående företagsstöden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Persontransportstödet",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-24 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall propositionen, avslag motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 06:58:33"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 3,5 miljarder kronor i anslag till regional utveckling för 2005. De största anslagen går till Europeiska regionala utvecklingsfonden (1,6 miljarder kronor), allmänna regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), och till transportbidrag (356 miljoner kronor). Riksdagen godkände även att två anslag också ska kunna användas för att finansiera särskilda riskkapitalinsatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. ",
          "dok_id": "GS01NU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till regional utveckling (NU2)",
          "dok_id": "GS01NU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 06:58:33"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01NU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:39"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 3,5 miljarder kronor i anslag till regional utveckling för 2005. De största anslagen går till Europeiska regionala utvecklingsfonden (1,6 miljarder kronor), allmänna regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), och till transportbidrag (356 miljoner kronor). Riksdagen föreslås även godkänna att två anslag också ska kunna användas för att finansiera särskilda riskkapitalinsatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.</p>",
          "dok_id": "GS01NU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:14"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till regional utveckling (NU2)",
          "dok_id": "GS01NU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:14"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01NU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_2.docx",
          "filstorlek": "179861",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 19 Regional utveckling",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8A68BF2A-298E-4E7B-B26D-B1869950F916"
        },
        {
          "dok_id": "GS01NU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_2.pdf",
          "filstorlek": "771058",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_nu_2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/15D20395-C8E5-47D1-9AF6-524E03530E13"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N205 Skyltande av EU-bidrag",
          "ref_dok_id": "GS02N205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N205",
          "ref_dok_titel": "Skyltande av EU-bidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N207 Nationellt miljöteknikcentrum för miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N207",
          "ref_dok_titel": "Nationellt miljöteknikcentrum för miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N217 Ekonomiska medel från länsstyrelserna till samverkansorganen",
          "ref_dok_id": "GS02N217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N217",
          "ref_dok_titel": "Ekonomiska medel från länsstyrelserna till samverkansorganen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C, FP, KD, M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N224 Villkor för glesbygden",
          "ref_dok_id": "GS02N224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N224",
          "ref_dok_titel": "Villkor för glesbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N229 Omlokalisering av statliga myndigheter till Göteborg",
          "ref_dok_id": "GS02N229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N229",
          "ref_dok_titel": "Omlokalisering av statliga myndigheter till Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wigström m.fl. (FP, M, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N231 Lokalisering av statliga myndigheter till Västerås",
          "ref_dok_id": "GS02N231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N231",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av statliga myndigheter till Västerås",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N253 Medel till regionala utvecklingsinsatser i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GS02N253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N253",
          "ref_dok_titel": "Medel till regionala utvecklingsinsatser i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C) och Sverker Thorén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N254 En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N254",
          "ref_dok_titel": "En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N255 Service på landsbygden",
          "ref_dok_id": "GS02N255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N255",
          "ref_dok_titel": "Service på landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N257 Norrlandsregionens utvecklingsförutsättningar",
          "ref_dok_id": "GS02N257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N257",
          "ref_dok_titel": "Norrlandsregionens utvecklingsförutsättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N263 Bergslagen och sammanhållningspolitiken",
          "ref_dok_id": "GS02N263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N263",
          "ref_dok_titel": "Bergslagen och sammanhållningspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N267 Stödområdesindelning",
          "ref_dok_id": "GS02N267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N267",
          "ref_dok_titel": "Stödområdesindelning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N268 Medfinansiering av EU:s strukturfonder",
          "ref_dok_id": "GS02N268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N268",
          "ref_dok_titel": "Medfinansiering av EU:s strukturfonder",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N269 Flyttning av transportbidragszon 5",
          "ref_dok_id": "GS02N269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N269",
          "ref_dok_titel": "Flyttning av transportbidragszon 5",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Sandberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N270 Omlokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02N270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N270",
          "ref_dok_titel": "Omlokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N289 Utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GS02N289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N289",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N292 Statens regionalpolitiska ansvar vid förändringar av statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02N292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N292",
          "ref_dok_titel": "Statens regionalpolitiska ansvar vid förändringar av statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal och Tomas Eneroth (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N301 Lokalisering av statliga verk och myndigheter",
          "ref_dok_id": "GS02N301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N301",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av statliga verk och myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N303 Överföring av länsanslagen till de kommunala samverkansorganen",
          "ref_dok_id": "GS02N303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N303",
          "ref_dok_titel": "Överföring av länsanslagen till de kommunala samverkansorganen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N311 Växelkursen mellan euro och kronor i strukturfondsprogrammet",
          "ref_dok_id": "GS02N311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N311",
          "ref_dok_titel": "Växelkursen mellan euro och kronor i strukturfondsprogrammet",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N315 Utlokalisering av statliga myndigheter",
          "ref_dok_id": "GS02N315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N315",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statliga myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N323 Regionalpolitiska analyser och konsekvensbeskrivningar",
          "ref_dok_id": "GS02N323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N323",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiska analyser och konsekvensbeskrivningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N332 Nybyggnation av industrilokaler",
          "ref_dok_id": "GS02N332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N332",
          "ref_dok_titel": "Nybyggnation av industrilokaler",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Österberg och Kristina Zakrisson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N335 Ansvaret för regionalpolitik inom statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02N335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N335",
          "ref_dok_titel": "Ansvaret för regionalpolitik inom statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N346 Norrland",
          "ref_dok_id": "GS02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Norrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N357 Avveckling av regionalt företagsstöd",
          "ref_dok_id": "GS02N357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N357",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av regionalt företagsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N358 Bemyndigandesystemet",
          "ref_dok_id": "GS02N358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N358",
          "ref_dok_titel": "Bemyndigandesystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N368 Lokalisering av statliga myndigheter och verk",
          "ref_dok_id": "GS02N368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N368",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av statliga myndigheter och verk",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N369 EU-arbetet i regionerna",
          "ref_dok_id": "GS02N369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N369",
          "ref_dok_titel": "EU-arbetet i regionerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth G Forslund och Monica Green (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N371 Anpassning till faktisk växelkurs euro - SEK i svenska strukturfondsprogram",
          "ref_dok_id": "GS02N371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N371",
          "ref_dok_titel": "Anpassning till faktisk växelkurs euro - SEK i svenska strukturfondsprogram",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist m.fl. (FP, M, KD, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N372 Swentec",
          "ref_dok_id": "GS02N372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N372",
          "ref_dok_titel": "Swentec",
          "ref_dok_subtitel": "av Britta Rådström och Carin Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N374 Utgiftsområde 19 Regional utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N374",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 19 Regional utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N384 Utgiftsområde 19 Regional utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02N384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N384",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 19 Regional utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N385 Lokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GS02N385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N385",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N386 En ny regionalpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N386",
          "ref_dok_titel": "En ny regionalpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N398 Tillväxt i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02N398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N398",
          "ref_dok_titel": "Tillväxt i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N399 Utgiftsområde 19: Regional utveckling och utjämning ",
          "ref_dok_id": "GS02N399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N399",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 19: Regional utveckling och utjämning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N401 Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_id": "GS02N401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N401",
          "ref_dok_titel": "Västra Götalands och Sveriges tillväxt",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N403 Allians för Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02N403",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N403",
          "ref_dok_titel": "Allians för Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N407 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GS02N407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N407",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N409 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GS02N409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N409",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N414 En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GS02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N417 Återinförande av etableringsstödet i stödområde B",
          "ref_dok_id": "GS02N417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N417",
          "ref_dok_titel": "Återinförande av etableringsstödet i stödområde B",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N446 Regionalpolitiska betydelsen i beslut om förläggning av myndighet",
          "ref_dok_id": "GS02N446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N446",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiska betydelsen i beslut om förläggning av myndighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-08",
          "ref_dok_id": "GS0946",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "2004-12-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-02",
          "ref_dok_id": "GS0942",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "42",
          "ref_dok_titel": "2004-12-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:96",
          "ref_dok_id": "GS0K96",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "96",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:96",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}