{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2222658",
      "dok_id": "GS01NU14",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "NU14",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:NU14",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "14",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-12 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:05",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:09",
      "titel": "Genomförande av EG-direktiv rörande el- och gasmarknaderna, m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU14/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU14",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01NU14",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01NU14",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:NU14</div><h1>Genomförande av EG-direktiv rörande el- och gasmarknaderna, m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet proposition 2004/05:62 om genomfö-\r\nrande av EG:s direktiv om gemsensamma regler för de inre marknaderna för\r\nel och naturgas, m.m. tillsammans med de motioner som väckts med anled-\r\nning av propositionen. Dessutom behandlas ett antal motioner som väckts\r\ndels med anledning av händelse av större vikt, dels under allmänna motionsti-\r\nden.\r\nUtskottet tillstyrker, med undantag för vissa rättelser, regeringens förslag\r\nom en ny naturgaslag, vilken skall ersätta den gamla naturgaslagen från år\r\n2000. Samtliga bestämmelser i den gamla naturgaslagen förs över till den\r\nnya, antingen med oförändrad lydelse eller med vissa ändringar. Därtill införs\r\nett stort antal nya bestämmelser i den nya lagen. De nya och ändrade bestäm-\r\nmelserna införs för att genomföra EG:s reviderade gasmarknadsdirektiv.\r\nAvvikande uppfattningar när det gäller förslaget om ny naturgaslag framförs i\r\nreservationer under avsnitten Naturgaslagstiftningens tillämpningsområde (fp,\r\nkd; mp), Koncession för naturgas (kd; mp), Systemansvar för naturgas (m, fp,\r\nkd), Undantag för naurgasinfrastrukturprojekt (m, fp, mp) och Tillsynens\r\nomfattning (m, fp, kd).\r\nUtskottet bifaller även, med vissa förändringar, regeringens förslag om\r\nändringar i ellagen. Förslagen i propositionen syftar bl.a. till att genomföra\r\nEG:s reviderade elmarknadsdirektiv. Vidare innebär förslagen en sänkt gräns\r\nför timvis mätning av elförbrukning samt att vissa bestämmelser om särredo-\r\nvisning av fjärrvärmeverksamhet införs i ellagen. När det gäller regeringens\r\nförslag om åtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet\r\nanser utskottet, såvitt gäller möjligheten att undanta nätföretag från denna\r\nbestämmelse, att undantaget i den svenska lagstiftningen i större utsträckning\r\nbör formuleras utifrån vad elmarknadsdirektivet medger. Av detta skäl före-\r\nslår utskottet en ändring i förhållande till regeringens förslag, innebärande\r\natt\r\ngränsen skall gå vid 100 000 elanvändare, och inte, som regeringen föreslagit,\r\n100 000 uttagspunkter. Därtill föreslår utskottet vissa rättelser i lagtexten.\r\nAndra ståndpunkter rörande förslagen om ändringar i ellagen framförs i re-\r\nservationer under avsnitten Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet (m, fp,\r\nkd, mp), Timvis mätning (m, fp, kd; mp), Avläsningsfrekvens och elräkningar\r\n(m, fp; kd; mp), Angivande av elens ursprung (m, fp, kd), Upprättande av\r\növervakningsplaner (kd) och Tariffer för överföring av el (m, fp, kd).\r\nI betänkandet behandlas även motioner som rör leveranssäkerhet, reforme-\r\nrad elmarknad, elcertifikat, byte av elleverantör, mellanstatlig samverkan,\r\nEuratom, vissa övriga frågor samt den fortsatta kärnkraftsavvecklingen. Samt-\r\nliga motionsyrkanden på ovan angivna områden avstyrks, med anförda moti-\r\nveringar, av utskottet. Yrkandena följs upp i reservationer - Leveranssäkerhet\r\n(m, fp, kd; mp), Reformerad elmarknad (mp), Elcertifikat (m, fp; kd; mp),\r\nByte av elleverantör (m, fp, kd; mp), Mellanstatlig samverkan (m, fp, kd),\r\nEuratom (v, mp), Vissa övriga frågor (fp, mp; kd) och Den fortsatta avveck-\r\nlingen av kärnkraften (m, fp, kd; mp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1.      Naturgaslagstiftningens tillämpningsområde\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 1 kap.\r\n2 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:62 punkt 1 i denna\r\ndel och avslår motionerna 2004/05:N17 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:\r\nN18 yrkande 3.\r\nReservation 1 (fp, kd)\r\nReservation 2 (mp)\r\n2.      Koncession för naturgas\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 2 kap.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:62 punkt 1 i denna del\r\noch avslår motionerna 2004/05:N13 yrkande 3, 2004/05:N17 yrkandena\r\n3-5, 2004/05:N410 yrkandena 9 och 16 och 2004/05:N451.\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (mp)\r\n3.      Systemansvar för naturgas\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 7 kap.\r\n1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:62 punkt 1 i denna\r\ndel och avslår motionerna 2004/05:N15 yrkande 2 och 2004/05:N18 yr-\r\nkande 6.\r\nReservation 5 (m, fp, kd)\r\n4.      Undantag för naturgasinfrastrukturprojekt\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 9 kap.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:62 punkt 1 i denna del\r\noch avslår motionerna 2004/05:N13 yrkande 4, 2004/05:N15 yrkande 3\r\noch 2004/05:N17 yrkande 6.\r\nReservation 6 (m, fp, mp)\r\n5.      Tillsynens omfattning\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 10 kap.\r\n1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:62 punkt 1 i denna\r\ndel och avslår motion 2004/05:N15 yrkande 4.\r\nReservation 7 (m, fp, kd)\r\n6.      Förslaget i övrigt rörande ny naturgaslag\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag i den mån det inte\r\nomfattats av utskottets förslag till riksdagsbeslut i det föregående, dock\r\nmed ändring att förslaget till övergångsbestämmelser punkt 7 skall ha ly-\r\ndelse enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nproposition 2004/05:62 punkt 1 i denna del.\r\n7.      Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 3 kap. 2, 4 och 5 §§. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:62 punkt 2 i denna del och avslår motionerna\r\n2004/05:N15 yrkande 5, 2004/05:N226, 2004/05:N410 yrkande 13 och\r\n2004/05:N442.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, mp)\r\n8.      Timvis mätning\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 3 kap. 10 §. Därmed bifaller riksdagen proposi-\r\ntion 2004/05:62 punkt 2 i denna del och avslår motion 2004/05:N15 yr-\r\nkande 6.\r\nReservation 9 (m, fp, kd)\r\nReservation 10 (mp) -  motiv.\r\n9.      Avläsningsfrekvens och elräkningar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N237 yrkande 3, 2004/05:N325\r\noch 2004/05:N405 yrkande 8 i denna del.\r\nReservation 11 (m, fp)\r\nReservation 12 (kd)\r\nReservation 13 (mp) - motiv.\r\n10.     Gränsöverskridande elhandel\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 12 kap. 1 a §. Därmed bifaller riksdagen proposi-\r\ntion 2004/05:62 punkt 2 i denna del.\r\n11.     Angivande av elens ursprung\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 8 kap. 12 och 13 §§. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:62 punkt 2 i denna del och avslår motionerna\r\n2004/05:N13 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N14 yrkande 6, 2004/05:N15\r\nyrkande 1 och 2004/05:N18 yrkande 7.\r\nReservation 14 (m, fp, kd)\r\n12.     Åtskillnad mellan nätverksamhet och\r\nkonkurrensutsatt verksamhet\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 3 kap. 1 b §, dock med ändrad lydelse enligt ut-\r\nskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition\r\n2004/05:62 punkt 2 i denna del.\r\n13.     Upprättande av övervakningsplaner\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 3 kap. 17 §. Därmed bifaller riksdagen proposi-\r\ntion 2004/05:62 punkt 2 i denna del och avslår motion 2004/05:N18 yr-\r\nkande 4.\r\nReservation 15 (kd)\r\n14.     Tariffer för överföring av el\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 4 kap. 1 §. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:62 punkt 2 i denna del och avslår motionerna 2004/05:N16 och\r\n2004/05:N18 yrkande 5.\r\nReservation 16 (m, fp, kd)\r\n15.     Förslaget i övrigt rörande ellagen\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) i den mån det inte omfattas av utskottets förslag till riksdags-\r\nbeslut i det föregående, dock med ändring att 3 kap. 6 § och 13 kap. 5 §\r\nskall ha lydelse enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riks-\r\ndagen delvis proposition 2004/05:62 punkt 2 i denna del.\r\n16.     Leveranssäkerhet\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 5, 6 och 8,\r\n2004/05:MJ6 yrkandena 21 och 22, 2004/05:MJ7 yrkande 1, 2004/05:\r\nMJ9 yrkandena 6 och 7, 2004/05:N12 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N237\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:N266 yrkandena 1-3, 2004/05:N286,\r\n2004/05:N382, 2004/05:N410 yrkande 18 och 2004/05:N414 yrkande 12.\r\nReservation 17 (m, fp, kd)\r\nReservation 18 (mp)\r\n17.     Reformerad elmarknad\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N17 yrkande 7, 2004/05:N295\r\noch 2004/05:N307 yrkande 18.\r\nReservation 19 (mp)\r\n18.     Elcertifikat\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk455 yrkande 3,\r\n2004/05:N228, 2004/05:N379 och 2004/05:N405 yrkande 17.\r\nReservation 20 (m, fp)\r\nReservation 21 (kd)\r\nReservation 22 (mp)\r\n19.     Byte av elleverantör\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N309 yrkande 11,\r\n2004/05:N405 yrkande 8 i denna del och 2004/05:N410 yrkande 8.\r\nReservation 23 (m, fp, kd)\r\nReservation 24 (mp) - motiv.\r\n20.     Mellanstatlig samverkan\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N18 yrkande 1, 2004/05:N264\r\nyrkandena 1-3 och 2004/05:N309 yrkande 10.\r\nReservation 25 (m, fp, kd)\r\n21.     Euratom\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Fi248 yrkande 4.\r\nReservation 26 (v, mp)\r\n22.     Vissa övriga frågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N215, 2004/05:N248, 2004/05:\r\nN298 yrkandena 5-7 och 2004/05:N378.\r\nReservation 27 (fp, mp)\r\nReservation 28 (kd)\r\n23.     Den fortsatta avvecklingen av kärnkraften\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkande 10, 2004/05:N13\r\nyrkande 5, 2004/05:N14 yrkandena 1-5 och 7 och 2004/05:N18 yrkande\r\n2.\r\nReservation 29 (m, fp, kd)\r\nReservation 30 (mp) - motiv.\r\n\r\nStockholm den 12 maj 2005\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\nMarie Granlund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Per Bill\r\n(m), Ingegerd Saarinen (mp), Sylvia Lindgren (s), Berit Högman (s), Carina\r\nAdolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp), Anne Ludvigsson (s), Anne-\r\nMarie Pålsson (m), Lars Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Raimo Pärs-\r\nsinen (s), Krister Hammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp), Gunilla Wahlén\r\n(v), Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\nNU14\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas\r\ndels proposition 2004/05:62 om genomförande av EG:s direktiv om ge-\r\nmensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.,\r\ndels 6 motioner som väckts med anledning av propositionen,\r\ndels 23 motioner från allmänna motionstiden rörande olika energimark-\r\nnadsfrågor m.m.,\r\ndels 5 motioner som väckts enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med an-\r\nledning av händelse av större vikt.\r\nUpplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av företrä-\r\ndare för Statens energimyndighet och Sydkraft AB.\r\nBakgrund\r\nI juni 2003 antogs det s.k. inre marknadspaketet av Europaparlamentet och\r\nrådet. Detta paket består av två direktiv och en förordning och syftar till att\r\nskapa likvärdiga konkurrens- och marknadsvillkor inom el- och naturgassek-\r\ntorerna. De båda direktiven - de s.k. reviderade elmarknads- och naturgas-\r\nmarknadsdirektiven - skulle genomföras i nationell lagstiftning senast den 1\r\njuli 2004. Förordningen, vilken gäller tillträde till nät för gränsöverskridande\r\nelhandel, trädde i kraft i augusti 2003 och skulle tillämpas fr.o.m. den 1 juli\r\n2004. I och med att de nya direktiven trädde i kraft upphörde de äldre el- och\r\nnaturgasmarknadsdirektiven att gälla.\r\nI februari 2003 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare (in-\r\nformationschef Sten Kjellman) med uppdrag att följa det pågående arbetet\r\ninom EU med att utforma gemensamma regler för de inre marknaderna för el\r\noch naturgas och lämna förslag till den lagstiftning och regelverk i övrigt som\r\nkrävdes för att genomföra EG:s reviderade el- och naturgasmarknadsdirektiv\r\nsamt överväga och i förekommande fall lämna förslag till ändringar som\r\nföranleddes av förordningen om gränsöverskridande handel med el. Utred-\r\nningen överlämnade i december 2003 sitt delbetänkande om el- och natur-\r\ngasmarknaderna (SOU 2003:113), vilket därefter har remissbehandlats.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nI propositionen föreslås en ny naturgaslag som ersätter den gamla naturgasla-\r\ngen (2000:599). Samtliga bestämmelser i den gamla naturgaslagen förs över\r\ntill den nya, antingen med oförändrad lydelse eller med vissa ändringar. Där-\r\ntill införs ett stort antal nya bestämmelser i den nya lagen. De nya och de\r\nändrade bestämmelserna införs för att genomföra EG:s reviderade gasmark-\r\nnadsdirektiv. Bestämmelserna innebär bl.a. ökad marknadsöppning, krav på\r\njuridisk åtskillnad mellan överföringsverksamhet och handel med naturgas,\r\nkrav på att ett överföringsföretag inte får börja tillämpa sin överföringstariff\r\nförrän tillsynsmyndigheten har godkänt de metoder som har använts för att\r\nutforma tariffen, införande av bestämmelser om systemansvar och balansan-\r\nsvar på naturgasmarknaden samt vissa tidsfrister för tillsynsmyndighetens\r\nprövning av tvister inom naturgassektorn.\r\nVidare föreslås i propositionen ett antal ändringar i ellagen (1997:857).\r\nÄndringarna syftar till att genomföra EG:s reviderade elmarknadsdirektiv.\r\nÄndringarna innebär bl.a. att det ställs krav på personell åtskillnad mellan\r\nnätföretag och elhandelsföretag, vissa tidsfrister för nätmyndighetens pröv-\r\nning av tvister inom elsektorn, mer preciserade bestämmelser om utformning-\r\nen av nättariffer samt krav på elleverantörer att på fakturor och i reklam ange\r\nsammansättningen av de energikällor som använts vid produktionen av den\r\nsålda elen.\r\nI propositionen föreslås även en sänkt gräns för timvis mätning av elför-\r\nbrukning samt vissa bestämmelser om särredovisning av fjärrvärmeverksam-\r\nhet. Slutligen redovisas strategin för den fortsatta avvecklingen av kärnkraf-\r\nten.\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005, med vissa över-\r\ngångsbestämmelser.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nNy naturgaslag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag om naturgaslagstiftningens\r\ntillämpningsområde och avslå mot detta förslag stående motionsyr-\r\nkanden. Jämför reservationerna 1 (fp, kd) och 2 (mp).\r\nRiksdagen bör också anta regeringens förslag rörande koncession\r\nför naturgas och därmed avslå de motioner vari en annan uppfatt-\r\nning framförs. Jämför reservationerna 3 (kd) och 4 (mp).\r\nRiksdagen bör även anta regeringens förslag rörande systemansvar\r\nför naturgas. Det innebär bl.a. att regeringen bemyndigas att utse\r\nsystemansvarig för naturgasmarknaden. Motioner vari en annan\r\nåsikt framförs bör avslås. Jämför reservation 5 (m, fp, kd).\r\nRiksdagen bör därtill anta regeringens förslag om undantag för na-\r\nturgasinfrastrukturprojekt och avslå mot detta stående motionsyr-\r\nkanden. Jämför reservation 6 (m, fp, mp).\r\nRiksdagen bör vidare anta regeringens förslag när det gäller tillsy-\r\nnens omfattning och samtidigt avvisa en motion vari en annan åsikt\r\nframförs. Jämför reservation 7 (m, fp, kd).\r\nAvslutningsvis bör riksdagen anta regeringens förslag till naturgas-\r\nlag i övrigt, dock med de ändringar som utskottet förordat.\r\nPropositionen\r\nHuvuddragen i naturgasmarknadsdirektivet\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG om gemensamma regler\r\nför den inre marknaden för naturgas och om upphörande av direktiv 98/30/EG\r\n(naturgasmarknadsdirektivet) antogs den 26 juni 2003.\r\nRegeringen ger i ett inledande avsnitt i propositionen en sammanfattande\r\nbeskrivning av naturgasmarknadsdirektivet och lämnar bedömningar rörande\r\nbehovet av åtgärder för att genomföra de olika artiklarna i svensk rätt.\r\nKapitel I om räckvidd och definitioner innehåller två artiklar. I artikel 1 ang\r\ndirektivets omfattning. Enligt regeringens bedömning behöver tillämpnings-\r\nområdet för naturgaslagen utvidgas till att under vissa förutsättningar avse\r\näven flytande naturgas (LNG), biogas och gas från biomassa och andra typer\r\nav gas. Artikel 2 innehåller olika definitioner.\r\nKapitel II om allmänna regler för organisationen av sektorn omfattar artiklar-\r\nna 3-6. Direktivets principer för tillhandahållande av allmännyttiga tjänster\r\n(artikel 3.1) är enligt regeringen uppfyllda genom de regler som följer av\r\nnaturgaslagen. Naturgasföretag bör inte heller åläggas skyldighet att tillhan-\r\ndahålla allmännyttiga tjänster, vilket möjliggörs genom artikel 3.2. När det\r\ngäller åtgärder för att skydda slutförbrukare (artikel 3.3) gör regeringen be-\r\ndömningen att den svenska lagstiftningen inte uppfyller direktivets krav om\r\natt skydda slutförbrukare mot att få sina leveranser av gas avstängda. Ingen\r\nlagstiftningsåtgärd behövs dock för att genomföra direktivets krav om meka-\r\nnismer för tvistelösning eller för att tillförsäkra konsumenter allmän informa-\r\ntion och klara och begripliga avtalsvillkor. Det behöver inte införas några\r\nbestämmelser om anvisning av gasleverantör, men regeringen avser att åter-\r\nkomma i den frågan. Enligt regeringen behövs det inte heller någon särskild\r\nlagstiftningsåtgärd med anledning av det som i direktivet sägs om lämpliga\r\nåtgärder för att uppnå målen för social och ekonomisk sammanhållning samt\r\nmiljöskydd (artikel 3.4). Något undantag från bestämmelserna om tillstånds-\r\nförfarande för naturgasföretag (artikel 3.5) är inte aktuellt.\r\nDirektivets bestämmelser om själva tillståndsförfarandet för naturgasan-\r\nläggningar (artikel 4) föranleder inte några ändringar i den svenska lagstift-\r\nningen.\r\nI fråga om övervakning av försörjningstryggheten (artikel 5) behöver det\r\nuppdrag som Statens energimyndighet redan har kompletteras så att övervak-\r\nningen omfattar alla de frågor som är specificerade i direktivet. Någon lag-\r\nstiftningsåtgärd behövs emellertid inte.\r\nDet som i direktivet sägs om tekniska regler (artikel 6) uppfylls genom fö-\r\nreskrifter som Sprängämnesinspektionen har utfärdat, varför några särskilda\r\nåtgärder inte behöver vidtas.\r\nKapitel III om överföring, lagring och LGN innehåller artiklarna 7-10. Någon\r\nlagstiftningsåtgärd med anledning av bestämmelserna om utseende av sy-\r\nstemansvariga (artikel 7) krävs inte, enligt regeringen.\r\nNär det gäller de systemansvarigas uppgifter (artikel 8) behöver det i na-\r\nturgaslagstiftningen införas bestämmelser om innebörden av systemansvar\r\noch balansansvar samt om villkoren för offentliggörande av sådana tjänster.\r\nRegler behöver också införas om att anskaffandet av energi skall ske på ett\r\nöppet, marknadsorienterat och icke-diskriminerande sätt.\r\nFör åtskillnad mellan systemansvariga (artikel 9) behöver det införas be-\r\nstämmelser om att monopolverksamhet och konkurrensverksamhet måste\r\nbedrivas i skilda juridiska personer samt om oberoende i organisation och\r\nbeslutsfattande. Det bör dock vara tillåtet med s.k. kombinerat systemansvar.\r\nBestämmelser om övervakningsplan behövs också.\r\nDet behövs ingen lagstiftningsåtgärd med anledning av det som i direktivet\r\nsägs om sekretess hos systemansvariga (artikel 10).\r\nKapitel IV rörande distribution och försörjning omfattar artiklarna 11-15.\r\nEnligt regeringen behövs det ingen lagstiftningsåtgärd för att genomföra det\r\nsom i direktivet sägs om utseende av systemansvariga för distributionssystem\r\n(artikel 11) och om de systemansvarigas uppgifter (artikel 12).\r\nI fråga om åtskillnad av systemansvariga (artikel 13) innebär en undan-\r\ntagsmöjlighet i direktivet att någon lagstiftningsåtgärd inte behövs. Det be-\r\nhövs heller ingen lagstiftningsåtgärd med anledning av det som i direktivet\r\nsägs om sekretess hos systemansvariga (artikel 14). Det bör vara fortsatt\r\ntillåtet med s.k. kombinerat systemansvar (artikel 15), anser regeringen.\r\nKapitel V om särredovisning av olika verksamhetsgrenar samt insyn och\r\nöppenhet i bokföringen omfattar artiklarna 16 och 17. Enligt regeringen be-\r\nhövs det ingen lagstiftningsåtgärd för att genomföra direktivets bestämmelser\r\nom myndigheters tillgång till naturgasföretagens bokföring och om sekretess.\r\nFör att uppfylla direktivets krav om särredovisning i naturgasföretagens bok-\r\nföring behöver emellertid nya bestämmelser införas i naturgaslagstiftningen.\r\nEnergimyndighetens föreskrifter om redovisning behöver också anpassas till\r\ndirektivets krav.\r\nKapitel VI rörande organisering av tillträdet till systemet innehåller artiklar\r\n18-25. I fråga om tillträde för tredje part (artikel 18) behöver den svenska\r\nlagstiftningen kompletteras med regler för LNG samt med bestämmelser om\r\natt tariffer eller metoder för att fastställa tariffer skall förhandsgodkännas\r\nen myndighet. Även de svenska bestämmelserna om transporttariffer behöver\r\nändras. Bestämmelser som reglerar tredje parts tillträde till lager eller lagri\r\nav gas i ledningar (artikel 19) bör införas, enligt regeringen. Bestämmelserna\r\nom tillträde till tidigare led i rörledningsnätet (artikel 20) saknar enligt re\r\ningen relevans för svensk del då det i det svenska systemet inte finns några\r\ntidigare led. I fråga om vägrat tillträde (artikel 21) överensstämmer det svens\r\nka regelverket med direktivet men en anpassning behöver göras i fråga om\r\ns.k. take-or-pay-åtaganden. Vidare anser regeringen att det i den svenska\r\nnaturgaslagstiftningen bör införas undantagsmöjligheter för nya infrastruktur-\r\nprojekt (artikel 22).\r\nBeträffande frågan om öppnande av marknaderna (artikel 23) behöver den\r\nsvenska definitionen av vad som menas med berättigad kund anpassas till\r\ndirektivets definition. Det behövs dock inga lagstiftningsåtgärder med anled-\r\nning av vad som i direktivet sägs om byggande av direktledningar (artikel\r\n24).\r\nNär det gäller tillsynsmyndigheter och deras uppgifter (artikel 25) uppfyl-\r\nler den svenska lagstiftningen inte direktivets krav på förhandsgodkännande\r\nav villkoren för tillträde och anslutning till nationella nät samt för balanstj\r\nter, anför regeringen. Det som i direktivet sägs om tvistelösning uppfylls\r\ngenom de svenska bestämmelserna om tillsyn. De svenska bestämmelserna\r\nom klagomål mot beslut kan behöva anpassas till direktivets krav. Tillsyns-\r\nmyndigheten behöver enligt regeringen en resursförstärkning. Några lagstift-\r\nningsåtgärder behövs inte för att genomföra direktivet i fråga om att hindra\r\nmissbruk av dominerande ställning, i fråga om påföljder vid brott mot sekre-\r\ntessreglerna, i fråga om rätten att överklaga beslut eller i fråga om att till-\r\nsynsmyndigheten skall verka för att främja den inre marknaden för naturgas.\r\nKapitel VII, Slutbestämmelser, omfattar artiklarna 26-35. Dessa bör enligt\r\nregeringen inte föranleda några särskilda lagstiftningsåtgärder.\r\nNaturgaslagstiftningens tillämpningsområde\r\nEnligt naturgasmarknadsdirektivet skall bestämmelserna om naturgas, inbe-\r\ngripet kondenserad naturgas (flytande naturgas), även omfatta biogas och gas\r\nfrån biomassa eller andra typer av gas, om det är tekniskt möjligt och säkert\r\natt föra in dessa gaser i och transportera dem genom systemet för naturgas.\r\nRegeringen föreslår därför att naturgaslagstiftningens tillämpningsområde\r\nutvidgas till att avse även kondenserad naturgas, biogas, gas från biomassa\r\noch andra typer av gas, om det är tekniskt möjligt att använda dessa gaser i\r\nsystemet för naturgas.\r\nDet föreslagna kravet på att det skall vara tekniskt möjligt att föra in och\r\nanvända gaserna i och transportera dem genom systemet för naturgas innebär,\r\nsägs det i propositionen, att innehavaren av en naturgasledning har rätt att\r\nställa krav på kvaliteten på den gas som skall matas in i ledningen. Om gasen\r\ninte har den kvalitet som krävs är den inte att betrakta som naturgas i natur-\r\ngaslagens mening, och ledningsinnehavaren har därmed heller ingen skyldig-\r\nhet att överföra gasen i sitt ledningssystem.\r\nKoncession för förgasningsanläggning\r\nKoncessionsplikt\r\nI propositionen föreslås att krav på koncession för att bygga och använda en\r\nförgasningsanläggning som är ansluten till en koncessionspliktig naturgasled-\r\nning införs. Rådande naturgaslag innehåller inga bestämmelser om flytande\r\nnaturgas eller om förgasningsanläggningar, då flytande naturgas för närva-\r\nrande inte importeras till Sverige och då det inte heller finns några terminale\r\nför återförgasning i landet. I likhet med vad som gäller för koncession för\r\nnaturgasledningar och naturgaslager bör regeringen pröva frågor om konces-\r\nsion för förgasningsanläggningar. Vidare föreslås att straff införs för den som\r\nbygger eller använder en förgasningsanläggning utan koncession där sådan\r\nbehövs.\r\nFörutsättningar för koncession\r\nEnligt regeringen bör samma bestämmelser som gäller för koncession för\r\nnaturgasledning och naturgaslager gälla även för förgasningsanläggningar. I\r\npropositionen föreslås därför att koncession får beviljas endast om förgas-\r\nningsanläggningen är lämplig från allmän synpunkt och att endast den som är\r\nlämplig att utöva en sådan verksamhet som avses med koncessionen får bevil-\r\njas koncession.\r\nVillkor för koncession\r\nÄven när det gäller villkoren för koncession anser regeringen att samma\r\nbestämmelser som gäller för koncession för naturgasledning och naturgasla-\r\nger skall gälla för förgasningsanläggningar. Därför föreslås att koncession för\r\nförgasningsanläggning får förenas med villkor för att tillgodose krav på sä-\r\nkerhet, skydd för miljö-, natur- och kulturvärden och liknande omständighe-\r\nter.\r\nGiltighetstid, förlängning och överlåtelse av koncession\r\nRegeringen föreslår att koncession beviljas för fyrtio år, dvs. samma som\r\ngäller för naturgasledning och naturgaslager. Om särskilda skäl finns, eller\r\nom sökanden begär det, kan kortare giltighetstid bestämmas. Enligt förslaget\r\nfår koncession förlängas med fyrtio år åt gången. Vid prövning av en ansökan\r\nom förlängning ställs samma krav som vid prövning av en ny ansökan. En\r\nansökan om förlängning bör göras två år före koncessionstidens utgång. Gil-\r\ntighetstiden för den tidigare beviljade koncessionen förlängs till dess ansökan\r\nom förlängning har prövats slutligt. Koncession får inte överlåtas utan till-\r\nstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.\r\nÅterkallelse av koncession\r\nI propositionen föreslås att koncession för förgasningsanläggning får återkal-\r\nlas om anläggningen inte längre används och inte heller behövs för att säkra\r\nenergiförsörjningen. Den får också återkallas om koncessionshavaren misskö-\r\nter sig. Frågor om återkallelse prövas av regeringen. Förslaget innebär att\r\nsamma bestämmelser som gäller för koncession för naturgasledning och\r\nnaturgaslager även gäller förgasningsanläggningar.\r\nBorttagande av förgasningsanläggning och återställning m.m.\r\nEnligt bestämmelserna i naturgaslagen är den som senast haft koncessionen,\r\nom en koncession upphör att gälla, skyldig att ta bort naturgasledningen eller\r\nnaturgaslagret samt vidta andra åtgärder för återställning, om det behövs från\r\nallmän eller enskild synpunkt. Regeringen anser att samma bestämmelser som\r\ngäller för koncession för naturgasledning och naturgaslager bör gälla förgas-\r\nningsanläggningar och föreslår att när en koncession för en förgasningsan-\r\nläggning upphör skall den som senast innehaft koncessionen vara skyldig att\r\nta bort anläggningen samt att vidta åtgärder för återställning.\r\nKonsumentskydd\r\nEnligt artikel 3.3 i naturgasmarknadsdirektivet skall medlemsstaterna vidta\r\nlämpliga åtgärder för att skydda slutförbrukare och för att garantera ett stark\r\nkonsumentskydd.\r\nRegeringen föreslår därför att det i naturgaslagen införs särskilda bestäm-\r\nmelser om överföring av naturgas till konsumenter. Det nya kapitlet i natur-\r\ngaslagen är utformat efter mönster som motsvarar bestämmelserna i ellagen. I\r\npropositionen föreslås bl.a. att överföringen av naturgas till en konsument får\r\navbrytas på grund av konsumentens försummelse endast om försummelsen\r\nutgör ett väsentligt avtalsbrott.\r\nAnsvarsfördelning mellan aktörer på naturgasmarknaden\r\nSystemansvar för naturgas\r\nRegeringen föreslår att den bemyndigas att utse den som skall ha systeman-\r\nsvaret för naturgas, dvs. den som skall svara för att balansen kortsiktigt upp-\r\nrätthålls mellan inmatning och uttag av naturgas i naturgassystemet.\r\nI propositionen meddelar regeringen även sin avsikt att utse Svenska kraft-\r\nnät till systemansvarig myndighet för naturgasmarknaden. Regeringens be-\r\ndömning är att den systemansvarige kan träda i funktion när det nya regelver-\r\nket börjar gälla.\r\nDärtill föreslås att regeringen, eller den systemansvariga myndigheten, får\r\nmeddela föreskrifter om skyldighet för balansansvarig och innehavare av\r\nnaturgasledning att till den som har systemansvaret för naturgas lämna de\r\nuppgifter som behövs för att utöva systemansvaret.\r\nDen ekonomiska balanseringen\r\nDen systemansvariga myndigheten skall, enligt förslaget i propositionen,\r\nsvara för balansavräkningen mellan de balansansvariga enligt de föreskrifter\r\nsom regeringen, eller den systemansvariga myndigheten, meddelar. Villkoren\r\nför tillhandahållande av balanstjänster regleras och en bestämmelse införs om\r\natt villkoren för att tillhandahålla balanstjänster skall vara objektiva och ic\r\ndiskriminerande. Den systemansvariga myndigheten får inte ingå balansavtal\r\nförrän tillsynsmyndigheten har godkänt de kriterier som ligger till grund för\r\nutformningen av balansavtalen. Bestämmelsen skall tillämpas första gången\r\npå de balansavtal som hänför sig till det räkenskapsår som börjar den 1 janua-\r\nri 2006.\r\nI varje naturgasanvändares uttagspunkt skall det finnas en balansansvarig.\r\nEfter förebild från ellagstiftningen föreslås att ansvaret för att det finns en\r\nbalansansvarig för uttagspunkten skall ligga på den aktuella naturgasleveran-\r\ntören. Ett åtagande om balansansvar skall göras genom avtal med den system-\r\nansvariga myndigheten. Byte av leverantör av naturgas och byte av balansan-\r\nsvarig får som huvudregel endast ske den första dagen i varje månad. Om det\r\nfinns särskilda skäl får den systemansvariga myndigheten i det enskilda fallet\r\nmedge att ett byte av balansansvarig skall börja gälla tidigare. Närmare före-\r\nskrifter om innehavare av naturgasledning respektive balansansvarigas skyl-\r\ndigheter i detta sammanhang samt om förfarandet vid byte av leverantör av\r\nnaturgas eller balansansvarig föreslås få meddelas av regeringen eller till-\r\nsynsmyndigheten. I övergångsbestämmelser regleras uppgiftslämnandet i\r\nsamband med att lagen träder i kraft.\r\nFinansiering m.m.\r\nEnligt regeringens bedömning bör verksamheten som systemansvarig myn-\r\ndighet för naturgasmarknaden finansieras efter samma principer som gäller\r\nför Svenska kraftnäts nuvarande verksamhet som systemansvarig för elmark-\r\nnaden. Svenska kraftnät får enligt sin instruktion i affärsverksamheten ta ut\r\navgifter, besluta om avgifternas storlek och disponera inkomsterna. Svenska\r\nkraftnäts kostnader kommer således att finansieras av aktörerna på naturgas-\r\nmarknaden. Tillkommande uppgifter på naturgasmarknaden bör regleras i\r\nmyndighetens instruktion.\r\nKostnader för mätning m.m.\r\nEnligt artikel 3.3 i naturgasmarknadsdirektivet skall medlemsstaterna se till\r\natt berättigade kunder i praktiken kan byta till en ny leverantör. Nu gällande\r\nregler om den skyldighet som innehavare av naturgasledningar har att debite-\r\nra enskilda naturgasanvändare för kostnaden för mätning och mätutrustning\r\nföreslås därför avskaffas. Innehavare av naturgasledningar skall inte ha rätt a\r\nta ut en särskild avgift vid byte av naturgasleverantör. Kostnaden för mätut-\r\nrustning inklusive den löpande kostnaden för mätning och rapportering hos en\r\nnaturgasanvändare vars förbrukning mäts enligt gällande föreskrifter bör ingå\r\ni den gemensamma nättariffen och alltså inte längre särskilt debiteras den\r\nenskilde kunden, anförs det i propositionen.\r\nOffentliggörande av regler och villkor för balansering av\r\nnaturgassystem\r\nEnligt artikel 8.2 i naturgasmarknadsdirektivet skall villkoren för tjänster so\r\ntillhandahålls för balansering, inklusive regler och tariffer, offentliggöras.\r\nRegeringen föreslår därför att det införs en bestämmelse om att den system-\r\nansvariga myndigheten skall offentliggöra villkoren, inklusive regler och\r\ntariffer, för tjänster som tillhandahålls för balansering av naturgassystemet.\r\nNärmare föreskrifter om offentliggörande av villkoren föreslås få medde-\r\nlas av regeringen eller tillsynsmyndigheten.\r\nAnskaffande av energi för drift av naturgasledning\r\nFör att genomföra artikel 8.4 i naturgasmarknadsdirektivet i svensk rätt före-\r\nslår regeringen att en bestämmelse införs om att den naturgas som behövs för\r\natt bedriva koncessionspliktig överföring av naturgas skall anskaffas på ett\r\nöppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt.\r\nFör att naturgasföretagen inte skall kunna ingå avtal med mycket långa\r\nlöptider innan förslaget träder i kraft anser regeringen att en rimlig avvägnin\r\när att låta de avtal som ingåtts före den 1 november 2004 få fortsätta att gäll\r\ntill dess att de löper ut, dock längst till utgången av oktober 2007.\r\nÅtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet\r\nÅtskillnad av innehavare av koncessionspliktig överföring av naturgas\r\nI propositionen föreslås att en juridisk person som bedriver överföring av\r\nnaturgas eller som innehar naturgaslager eller en förgasningsanläggning inte\r\nfår bedriva handel med naturgas.\r\nVidare föreslås att en styrelseledamot, vd eller firmatecknare i en juridisk\r\nperson som innehar koncession för naturgasledning, lagringsanläggning eller\r\nförgasningsanläggning inte samtidigt får vara styrelseledamot, vd eller firma-\r\ntecknare i en juridisk person som bedriver handel med naturgas.\r\nÅtskillnad av innehavare av distributionssystem\r\nRegeringen föreslår även att det införs en bestämmelse om att en juridisk\r\nperson som bedriver distribution av naturgas inte får bedriva handel med\r\nnaturgas.\r\nDå den svenska naturgasmarknaden endast omfattar ca 55 000 kunder an-\r\nser regeringen att innehavare av distributionssystem bör undantas från natur-\r\ngasmarknadsdirektivets krav på att en styrelseledamot, verkställande direktör\r\neller firmatecknare i en juridisk person som distribuerar naturgas eller inneha\r\nlager eller anläggning för kondenserad naturgas inte samtidigt får vara styrel-\r\nseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare i en juridisk person som\r\nbedriver handel med naturgas. Naturgasmarknadsdirektivets möjlighet till\r\nundantag bör således nyttjas på denna punkt.\r\nUpprättande av övervakningsplan m.m.\r\nEnligt artikel 9.2 d och 13.2 d i naturgasmarknadsdirektivet skall innehavare\r\nav överförings- respektive distributionssystem upprätta en övervakningsplan\r\ndär det anges vilka åtgärder som vidtagits för att motverka diskriminerande\r\nbeteende samt se till att planen följs. Av detta skäl föreslår regeringen att d\r\nsom bedriver överföring av naturgas skall upprätta en övervakningsplan i\r\nvilken det anges vilka åtgärder som skall vidtas för att motverka diskrimine-\r\nrande beteende mot övriga aktörer på naturgasmarknaden.\r\nEn årlig rapport om de åtgärder som vidtagits enligt denna plan skall ges in\r\ntill tillsynsmyndigheten och offentliggöras.\r\nNärmare föreskrifter om innehållet i övervakningsplanen och om offent-\r\nliggörandet av den årliga rapporten föreslås få meddelas av regeringen eller\r\ntillsynsmyndigheten.\r\nRedovisning och revision\r\nFör att uppfylla kraven i naturgasmarknadsdirektivet föreslås i propositionen\r\natt naturgaslagstiftningens bestämmelser om redovisning kompletteras så att\r\ndet uttryckligen anges att verksamhet som avser överföring på transmissions-\r\nledningar, överföring på distributionsledningar och lagring av naturgas samt\r\nverksamhet som bedrivs i förgasningsanläggning skall redovisas var för sig.\r\nRegeringen föreslår även att bemyndigandet att meddela närmare före-\r\nskrifter om redovisning och revision bör utvidgas till att också omfatta det\r\nutvidgade redovisningskravet.\r\nTillträde till förgasningsanläggning\r\nEnligt artikel 18 i naturgasmarknadsdirektivet skall medlemsstaterna se till at\r\ndet införs en ordning för tredje parts tillträde till bl.a. förgasningsanläggni\r\ngrundad på offentliggjorda tariffer. Med hänsyn till att naturgaslagens till-\r\nlämpningsområde i propositionen föreslagits även omfatta kondenserad na-\r\nturgas blir det enligt regeringen nödvändigt att införa bestämmelser om till-\r\nträde till förgasningsanläggningar för att uppfylla kraven i direktivet.\r\nI propositionen föreslås därför att den som innehar en koncessionspliktig\r\nförgasningsanläggning blir skyldig att på skäliga villkor låta kunder mata in\r\noch ta ut naturgas ur anläggningen. Skyldighet föreligger inte om anläggning-\r\nen saknar kapacitet för den begärda inmatningen eller om det i övrigt finns\r\nsärskilda skäl emot.\r\nVillkoren för tillträde till förgasningsanläggning regleras. Tariffer för in-\r\nmatning till en förgasningsanläggning skall vara skäliga, objektiva och icke-\r\ndiskriminerande.\r\nOffentliggörande av regler och villkor för inmatning till och uttag från\r\nen förgasningsanläggning\r\nI propositionen föreslås att den som innehar en koncessionspliktig förgas-\r\nningsanläggning skall offentliggöra sina villkor för inmatning till och uttag\r\nfrån anläggningen. Närmare föreskrifter om offentliggörande av villkor för\r\ninmatning och uttag föreslås få meddelas av regeringen eller tillsynsmyndig-\r\nheten.\r\nTillträde till lager\r\nRegeringen föreslår att det införs en bestämmelse om att den som innehar en\r\nlagringsanläggning eller en transmissionsledning är skyldig att på skäliga\r\nvillkor låta kunder mata in naturgas i lagret och ta ut naturgas från lagret.\r\nSkyldighet att lagra naturgas gäller inte om anläggningen eller ledningen\r\nsaknar kapacitet för den begärda inmatningen eller om det annars finns sär-\r\nskilda skäl.\r\nVidare föreslås att det i naturgaslagstiftningen införs en ny definition som\r\ninnebär att med lagringsanläggning avses en anläggning för lagring av natur-\r\ngas om anläggningen är ansluten till en naturgasledning som används för\r\növerföring av naturgas.\r\nVillkoren för lagring av naturgas regleras. Tariffer för lagring av naturgas\r\nskall vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande.\r\nOffentliggörande av villkor för lagring av naturgas\r\nI propositionen föreslås att den som bedriver lagring av naturgas skall offent-\r\nliggöra sina villkor för lagring. Närmare föreskrifter om offentliggörande av\r\nvillkor för lagring av naturgas föreslås få meddelas av regeringen eller till-\r\nsynsmyndigheten.\r\nUndantag för större naturgasinfrastrukturprojekt\r\nEnligt regeringen riskerar stora nya investeringar i naturgasinfrastrukturpro-\r\njekt att bli olönsamma på en helt konkurrensutsatt marknad. För att uppmunt-\r\nra att sådana nya investeringar ändå kommer till stånd innehåller naturgas-\r\nmarknadsdirektivet ett undantag från reglerna om marknadsöppning i den\r\ninfrastruktur som omfattas av investeringen. Regeringen anser att denna möj-\r\nlighet bör finnas för att inte förhindra nya investeringar i det svenska natur-\r\ngassystemet.\r\nI propositionen föreslås därför att, vid investeringar i större nya naturgas-\r\ninfrastrukturprojekt, inklusive väsentliga kapacitetsökningar i befintliga infr\r\nstrukturer, undantag kan medges från naturgaslagstiftningens bestämmelser\r\nom juridisk och personell åtskillnad, om anslutning av naturgasledning, om\r\növerföring av naturgas, om mätning och rapportering av överförd naturgas,\r\nom anskaffande av energi, om övervakningsplan, om lagring av naturgas, om\r\ntillträde till förgasningsanläggningar, om anslutningsavgifter och tariffer sam\r\nom övergripande systemansvar och balansansvar (3 kap. 2, 5, 6, 8 och 9 §§, 4\r\nkap. 2, 5 och 6 §§ samt 6-7 kap. i den föreslagna nya naturgaslagen). Ett\r\närende om undantag bereds av tillsynsmyndigheten som med ett eget yttrande\r\növerlämnar ärendet till regeringen för beslut.\r\nEtt beslut om undantag skall omedelbart anmälas till EG-kommissionen.\r\nBeslutet skall villkoras av att det inte ändras av kommissionen.\r\nBerättigade kunder\r\nI propositionen föreslås att samtliga icke-hushållskunder skall vara s.k. berät\r\ntigade kunder fr.o.m. den 1 juli 2005 och fr.o.m. den 1 juli 2007 skall samtli-\r\nga kunder vara berättigade. Med berättigade kunder avses sådana kunder som\r\nfritt kan välja gasleverantör\r\nTake-or-pay-kontrakt\r\nRegeringen föreslår att den bestämmelse avskaffas som innebär att ett natur-\r\ngasföretag som får, eller kan antas få, allvarliga eller ekonomiska och finansi\r\nella svårigheter på grund av långsiktiga åtaganden som har godkänts i ett eller\r\nflera avtal om köp av naturgas, kan ansöka hos regeringen om ett tillfälligt\r\nundantag från skyldigheten att överföra naturgas.\r\nI propositionen har föreslagits att en juridisk person som bedriver överfö-\r\nring eller distribution av naturgas inte skall få bedriva handel med naturgas.\r\nSjälva överföringen av naturgas kommer därför att behöva ske i ett separat\r\nbolag som inte bedriver handel med naturgas. De avtal om köp av naturgas\r\nsom har ingåtts kommer således framöver inte att vara en del av verksamhe-\r\nten i det bolag som bedriver överföring av naturgas. Det bolag som bedriver\r\nhandel med naturgas kommer sålunda inte längre att kunna bedriva någon\r\nverksamhet som avser överföring av naturgas. Ett bolag som bedriver handel\r\nmed naturgas kommer därför inte att ha någon möjlighet att söka undantag\r\nfrån skyldigheten att överföra naturgas. Bestämmelsen har därmed inte längre\r\nnågon reell funktion. Undantaget för de långsiktiga s.k. take-or-pay-\r\nkontrakten bör därför avskaffas.\r\nTillsyn\r\nTariffer för överföring av naturgas\r\nVid utformning av tariffer för överföring av naturgas skall enligt vad reger-\r\ningen föreslår innehavaren av naturgasledningen särskilt beakta antalet an-\r\nslutna kunder, kundernas geografiska läge, mängden överförd energi och\r\nabonnerad effekt, kostnaderna för överliggande nät, leveranssäkerhet och\r\ntrycket i ledningarna.\r\nRegeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten fö-\r\nreslås få meddela närmare föreskrifter om utformning av överföringstariffer.\r\nVidare innefattar regeringens förslag att en ledningsinnehavares tariff för\r\növerföring inte får börja tillämpas förrän de metoder som har använts för att\r\nutforma tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Om myndigheten inte\r\ngodkänner metoderna, skall myndigheten i beslutet ange de metoder som i\r\nstället skall tillämpas. Myndighetens beslut om godkännande skall gälla ome-\r\ndelbart. Besluten skall delges i enlighet med delgivningslagens bestämmelser\r\nom kungörelsedelgivning.\r\nI syfte att säkerställa att alla innehavare av naturgasledningar ger in en an-\r\nsökan om godkännande av sina metoder för tariffsättning bör det, enligt reger-\r\ningen, i en övergångsbestämmelse krävas att de som vid tiden för ikraftträ-\r\ndandet är innehavare av naturgasledningar skall ge in en ansökan om godkän-\r\nnande av metoderna för tariffsättning senast den 15 augusti 2005.\r\nTillsyn över anslutningsavgifter\r\nI propositionen föreslås att det vid utformandet av engångsavgift för anslut-\r\nning särskilt skall beaktas var en anslutning är belägen och vilken effekt\r\nanslutningen avser.\r\nVidare föreslås att en ledningsinnehavares avgifter och övriga villkor för\r\nanslutning inte får börja tillämpas förrän de metoder som har använts för att\r\nutforma avgiften har godkänts av tillsynsmyndigheten. Om tillsynsmyndighe-\r\nten inte godkänner de metoder som en innehavare av naturgasledning ansökt\r\nom att få godkända, skall tillsynsmyndigheten i beslutet ange de metoder som\r\ni stället skall tillämpas. Tillsynsmyndighetens beslut om godkännande av\r\nmetoder skall gälla omedelbart. Besluten skall delges av tillsynsmyndigheten\r\ni enlighet med bestämmelserna om kungörelsedelgivning i delgivningslagen.\r\nI övergångsbestämmelser anges att den som innehar en naturgasledning\r\nskall ge in en ansökan om godkännande senast den 15 augusti 2005.\r\nVillkor för avtal om balanstjänst\r\nRegeringen föreslår att den systemansvariga myndigheten inte får ingå ba-\r\nlansavtal förrän tillsynsmyndigheten har godkänt de metoder som ligger till\r\ngrund för utformningen av balansavtalen. Ett sådant godkännande skall läm-\r\nnas om metoderna kan antas leda till att villkoren i avtalen för tillhandahål-\r\nlande av balanstjänster är objektiva och icke-diskriminerande.\r\nFör att den systemansvariga myndigheten skall kunna ingå balans-\r\nansvarsavtal till den 1 juli 2005 bör kravet på förhandsgodkännande av krite-\r\nrierna börja gälla först avseende de avtal som hänför sig till det räkenskapsår\r\nsom påbörjas den 1 januari 2006.\r\nTidsfrister för klagomål\r\nI propositionen föreslås att vid klagomål om att ett naturgasföretags anslut-\r\nningsavgift, överföringstariff, lagertariff eller tariff för tillträde till för\r\nningsanläggning inte är objektiv eller icke-diskriminerande, skall tillsyns-\r\nmyndigheten normalt pröva ärendet inom två månader. Enligt förslaget får\r\ntiden förlängas med ytterligare två månader eller, om den som anhängiggjort\r\närendet samtycker, ännu längre.\r\nPreskriptionstid för överklagande av beslut om metoder m.m.\r\nTillsynsmyndighetens beslut om godkännande av metoder för bestämmande\r\nav överföringstariffer eller godkännande av villkoren för tillhandahållande av\r\nbalanstjänst får, enligt förslaget i propositionen, överklagas inom tre veckor\r\nfrån det att den som har rätt att klaga fått del av beslutet.\r\nEtt beslut om godkännande gäller omedelbart och skall delges i enlighet\r\nmed bestämmelserna om kungörelsedelgivning i delgivningslagen.\r\nTillsynens omfattning\r\nRegeringen föreslår att tillsynsmyndighetens tillsynsansvar inte skall omfatta\r\nefterlevnaden av den föreslagna nya naturgaslagens bestämmelser i 5 kap. om\r\nkommunala naturgasföretag, i 7 kap. om övergripande systemansvar och\r\nbalansansvar, med undantag för 5 och 6 §§, och i 8 kap. om överföring av\r\nnaturgas till konsumenter.\r\nI den föreslagna nya naturgaslagen 5 kap. 1 § anges att kommunala natur-\r\ngasföretag, under vissa förutsättningar, får bedriva handel med naturgas samt,\r\ni viss utsträckning, överföringsverksamhet med frångående av den s.k. lokali-\r\nseringsprincipen. I 5 kap. 2 § stadgas att om ett kommunalt naturgasföretag\r\nbedriver handel med naturgas skall verksamheten drivas på affärsmässig\r\ngrund och redovisas särskilt.\r\nÖvervakning och rapportering på naturgasmarknaden\r\nI propositionen (s. 183) redovisar regeringen även sin bedömning av vilken\r\növervakning och rapportering som bör ske med anledning av naturgasmark-\r\nnadsdirektivet.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:N15 (m) framhålls att ett gasnät som ägs av ett bolag som är\r\ngemensamägt av gasmarknadens aktörer är tilltalande. En sådan konstruktion\r\nuppfyller även EG-direktivets huvudregel att bolag som levererar gas inte\r\nsamtidigt får vara ledningsägare. Vidare motsätter sig motionärerna regering-\r\nens förslag om undantag för naturgasinfrastrukturprojekt. De anser att det är\r\nfel att genom undantag från gällande lagstiftning favorisera viss energipro-\r\nduktion och menar att det ansvar för en fungerande infrastruktur som staten\r\nhar får ske genom att skapa förutsättningar för utbyggnad inom befintlig\r\nlagstiftning. Motionärerna avvisar också regeringens förslag om att kommu-\r\nnala naturgasföretag skall undantas från tillsynsmyndighetens tillsynsansvar.\r\nDet finns ingen anledning till att kommunala bolag skall vara undantagna,\r\nsnarare är det tvärtom, anser motionärerna.\r\nTydligare kriterier för återkallande av koncession i naturgaslagen före-\r\nspråkas i motion 2004/05:N13 (fp). Enligt regeringens förslag (2 kap. 14 §)\r\nfår koncession återkallas om koncessionshavaren i väsentlig mån inte fullgör\r\nsina skyldigheter enlig lagen. Motionärerna anser att denna formulering är för\r\nvag och ger utrymme för godtycke, varför de förordar att det av lagstiftningen\r\nmer uttryckligt bör framgå vilka bestämmelser i naturgaslagstiftningen som\r\nen koncessionshavare skall bryta mot för att riskera att få koncessionen åter-\r\nkallad. Vidare motsätter sig motionärerna förslaget i propositionen om att\r\nstörre naturgasinfrastrukturprojekt kan få undantag från diverse konkurrens-\r\nfrämjande regler och menar att riksdagen bör avslå propositionen i denna del.\r\nI motionen sägs att naturgas visserligen inte bör förbjudas, men att det vore\r\nfel att uppmuntra en storskalig utbyggnad.\r\nEtt förtydligande av lagtexten när det gäller vilka sorters gas som skall om-\r\nfattas av naturgaslagen behövs, enligt vad som anförs i motion 2004/05:N18\r\n(kd). Motionärerna anser att det är oklart vilka former av gas som förslaget\r\nomfattar och menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lag-\r\nförslag som specificerar detta. Vidare anser motionärerna att det är riksdagen\r\nsom bör besluta om vem som skall ha systemansvaret för naturgas. Regering-\r\nen bör därför inte bemyndigas att utse en systemansvarig.\r\nEnergimyndighetens tillsyn över naturgasmarknaden tas upp i motion\r\n2004/05:N410 (kd). Motionärerna anser att Energimyndigheten bör intensifie-\r\nra sitt arbete med att utveckla tillsynsmetoder samt föreslår ett riksdagsutta-\r\nlande om att handläggningstiderna för koncessionsärenden måste kortas.\r\nI motion 2004/05:N17 (mp) förordas sex olika riksdagsuttalanden beträf-\r\nfande de förslag till ny naturgaslag som regeringen lämnat. För det första\r\nanser motionärerna att den definition av naturgas som regeringen föreslagit\r\n(1 kap. 2 §) bör ändras då den skapar en oklarhet om vad som begreppsmäs-\r\nsigt menas med naturgas. För det andra framhålls att det är bra om annan gas,\r\nsåsom vätgas eller biogas, kan matas i ledningsnätet, om den uppfyller upp-\r\nställda tekniska specifikationer. För det tredje anser motionärerna att förslag\r\nom att det inte behövs koncession för ledningar som är belägna efter mät- och\r\nreglerstationer eller om de uteslutande skall användas inom hamn- eller indu-\r\nstriområde bör omformuleras så att undantaget begränsas till fall då den be-\r\nrörda energimängden är ringa, exempelvis understigande 500 MWh per år,\r\ndetta då sådana dragningar kan vara viktiga strategiska beslut, anförs det i\r\nmotionen. För det fjärde bör en koncession omfatta högst 20 år och inte, som\r\nregeringen föreslår, 40 år. För det femte förordas att regelverket ändras så at\r\ndet blir möjligt att överpröva regeringsbeslut om koncessioner. Därför bör\r\nbestämmelsen (2 kap. 4 §) kompletteras med en möjlighet att överklaga till\r\nRegeringsrätten, inte bara för sakägare i snäv mening utan även för exempel-\r\nvis miljöorganisationer. Om regeringen brustit i tillämpningen av miljöbalken\r\nskall detta också prövas av Regeringsrätten, anför motionärerna. För det sjätte\r\nförordas att regeringens förslag om undantag för större naturgasinfrastruktur-\r\nprojekt (9 kap.) tas bort. Motionärernas uppfattning är att undantag inte bör\r\nmedges då det strider mot dels direktivets syfte att stärka konkurrensen, dels\r\nregeringens uttalanden om att naturgasintroduktion varken skall främjas eller\r\nhindras av staten, utan ske på marknadens villkor.\r\nÄven i motion 2004/05:N451 (mp) föreslås ökade möjligheter att ompröva\r\nbeslut som fattats enligt naturgaslagen. Motionärerna erinrar om att naturgas-\r\nlagen anger att om regeringen meddelat koncession för en naturgasledning får\r\nförbud inte meddelas med stöd av miljöbalken mot att bygga eller använda\r\nnaturgasledningen. Detta anser motionärerna otillfredsställande då det innebär\r\natt t.ex. miljöorganisationer inte kan begära rättsprövning. Riksdagen bör\r\ndärför begära att regeringen ser över hur möjligheterna att ompröva reger-\r\ningsbeslut enligt naturgaslagen skall kunna öka.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nKoncession för distributionsledningar\r\nEnligt 2 kap. 1 § i nu gällande naturgaslag (2000:599) krävs koncession för\r\natt bygga och använda naturgasledningar och naturgaslager. Frågan om kon-\r\ncession prövas av regeringen. Naturgaslagen innehåller dock vissa undantag\r\nfrån koncessionsplikten. Av andra stycket i nämnda bestämmelse framgår att\r\ndetta gäller dels (punkt 1) för naturgasledning som är belägen efter mät- och\r\nreglerstation, dels (punkt 2) för naturgasledning som uteslutande skall använ-\r\ndas inom hamn- eller industriområde. I det förslag till ny naturgaslag som\r\nframlagts har dock regeringen, på förslag från Lagrådet, exkluderat punkten 2\r\nom hamn- och industriområde med hänvisning till att ledningar inom hamn-\r\noch industriområden omfattas av bestämmelserna i punkten 1 och är således\r\nredan undantagna från koncession enligt det lagrummet.\r\nEl- och gasmarknadsutredningen har i slutbetänkandet El- och naturgas-\r\nmarknaderna - Energimarknader i utveckling (SOU 2004:129 s. 398) föresla-\r\ngit att undantaget från koncessionsplikt för naturgasledningar belägna efter\r\nmät- och reglerstationer avskaffas och att en områdeskoncession för natur-\r\ngasnät införs. Enligt förslaget bör områdeskoncessionen medföra en rätt för\r\ninnehavaren att inom ett lämpligt geografiskt område anlägga och driva na-\r\nturgasledningar inom området. Förslaget medför att i princip alla naturgasled-\r\nningar, med undantag för ledningar som uteslutande används inom hamn-\r\neller industriområde, blir koncessionspliktiga, påpekar utredningen. Utred-\r\nningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nMiljöorganisationers rätt att överklaga\r\nMed anledning av vad som anförs i motion 2004/05:N17 (mp) om miljöorga-\r\nnisationers rätt att överklaga regeringsbeslut kan nämnas att frågan om miljö-\r\norganisationers talerätt behandlades i propositionen om Århuskonventionen\r\n(prop. 2004/05:65, bet. 2004/05:MJU11). I propositionen anfördes följande\r\n(s. 92):\r\nI fråga om sådana tillståndsbeslut som fattas av regeringen i första instans\r\n(t.ex. enligt lagen om kontinentalsockeln och naturgaslagen) och sådana\r\nbeslut om tillstånd som regeringen fattar enligt 18 kap. miljöbalken efter\r\növerklagande av tillståndsbeslut enligt vissa lagar, innebär Regeringsrät-\r\ntens avgörande att det för närvarande inte finns möjligheter för miljöor-\r\nganisationer att få till stånd en rättslig prövning avseende dessa beslut.\r\nDet framstår knappast som sannolikt att en annan tolkning skulle göras\r\nefter ett svenskt tillträde till konventionen. Eftersom konventionen ställer\r\nkrav på tillgång till sådan prövning måste lagstiftningen därför ses över.\r\nEn översyn av rättsprövningslagen pågår för närvarande inom Justitiede-\r\npartementet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInledning\r\nUtskottets ställningstagande redovisas i det följande under sex\r\nrubriker - Naturgaslagstiftningens tillämpningsområde, Koncession\r\nför naturgas, Systemansvar för naturgas, Undantag för\r\nnaturgasinfrastrukturprojekt, Tillsynens omfattning samt Förslaget i\r\növrigt rörande ny naturgaslag.\r\nNaturgaslagstiftningens tillämpningsområde\r\nEnligt regeringens förslag skall i den nya naturgaslagen med naturgas avses\r\näven biogas, gas från biomassa och andra gaser, i den mån det är tekniskt\r\nmöjligt att använda dessa gaser i naturgassystemet. Med naturgas förstås i\r\nlagen även flytande (kondenserad) naturgas. I motion 2004/05:N17 (mp) och\r\n2004/05:N18 (kd) förordas förändringar i förhållande till den definition som\r\nregeringen föreslagit. Utskottet har i denna fråga följande uppfattning.\r\nI naturgasmarknadsdirektivet (artikel 1) föreskrivs att de bestämmelser\r\nsom fastställs i direktivet för naturgas, inbegripet kondenserad naturgas, även\r\nskall gälla biogas och gas från biomassa eller andra typer av gas om det är\r\ntekniskt möjligt och säkert att föra in dessa gaser i och transportera dem ge-\r\nnom systemet för naturgas. Denna bestämmelse i direktivet genomförs genom\r\nförslaget till definition i propositionen. Även om begreppet naturgas härige-\r\nnom också kommer att omfatta t.ex. biogas, är det lagtekniskt sett en rationell\r\nlösning; därigenom behövs inte regler för varje typ av gas. Förslaget till defi\r\nnition omfattar alla gaser, så fort det tekniskt och säkerhetsmässigt är möjlig\r\natt mata in gasen i naturgassystemet. Några tveksamheter eller gränsdrag-\r\nningsproblem om naturgaslagens tillämpning riskerar enligt utskottets upp-\r\nfattning därmed inte att uppstå.\r\nNär det gäller det riksdagsuttalande som förordas i den förstnämnda mo-\r\ntionen om tillträde till gasnätet för andra typer av gaser anser utskottet dett\r\ntillgodosett genom det förslag regeringen lämnat. Något uttalande behövs\r\nsåledes inte.\r\nMed hänvisning till det ovan sagda tillstyrks propositionen i här aktuell del\r\nmedan motionerna avstyrks i berörda delar.\r\nKoncession för naturgas\r\nMed anledning av vad som anförs i motion 2004/05:N13 (fp) om återkallelse\r\nav koncession vill utskottet erinra om att den bestämmelse regeringen föreslår\r\när oförändrad i förhållande till den nu gällande naturgaslagen bortsett från at\r\nden föreslås omfatta även förgasningsanläggningar samt att en mindre redak-\r\ntionell ändring gjorts. Om en koncessionshavare missköter sig bör en konces-\r\nsion, som en sista utväg, kunna återkallas. Att i lagen i förväg ange varje\r\nenskilt fall som skall föranleda en återkallelse är enligt utskottets mening in\r\npraktiskt genomförbart.\r\nNär det gäller vad som sägs i motion 2004/05:N17 (mp) om undantag för\r\nkoncession vill utskottet hänvisa till det förslag som El- och gasmarknadsut-\r\nredningen lämnat, vilket tidigare redogjorts för. Utskottet ser inget skäl att\r\nföregripa regeringens beredning av utredningens förslag. Beträffande vad som\r\nanförs i motionen om bl.a. miljöorganisationers rätt att överklaga regerings-\r\nbeslut rörande koncession vill utskottet hänvisa till den översyn som, vilket\r\ntidigare redogjorts för, pågår inom Justitiedepartementet.\r\nRörande koncessionens giltighetstid, vilken även denna berörs i sistnämn-\r\nda motion, har utskottet ingen annan uppfattning än regeringen, dvs. att kon-\r\ncession skall meddelas för 40 år. Koncessionstidens längd anser utskottet väl\r\navvägd och den överensstämmer såväl med den gamla naturgaslagen som\r\nmed nuvarande ellagstiftning.\r\nMed hänvisning till det sagda tillstyrks propositionen i här aktuell del.\r\nSamtliga motioner avstyrks i berörda delar.\r\nSystemansvar för naturgas\r\nRegeringen har föreslagit att den bemyndigas att utse den som skall ha sy-\r\nstemansvaret för naturgas. I propositionen har regeringen även meddelat sin\r\navsikt att utse Svenska kraftnät till systemansvarig myndighet.\r\nNär det gäller kravet i motion 2004/05:N18 (kd) om att riksdagen, och inte\r\nregeringen, skall utse systemansvarig för naturgasmarknaden är utskottet av\r\nden uppfattning att regeringen, på samma sätt som regeringen bemyndigades\r\natt utse systemansvarig för elmarknaden våren 1994 (prop. 1993/94:162, bet.\r\n1993/94:NU22), bör bemyndigas denna uppgift. Regeringen har i propositio-\r\nnen även tydligt redogjort för sin uppfattning när det gäller valet av systeman\r\nsvarig. Vid valet av systemansvarig bör enligt utskottets uppfattning, i likhet\r\nmed vad som anförs i propositionen, en stabil och långsiktig lösning eftersträ-\r\nvas.\r\nNågot uttalande om att gasnätet bör ägas av ett bolag som är gemensamägt\r\nav gasmarknadens aktörer, vilket förordas i motion 2004/05:N15 (m), kan\r\nutskottet inte ställa sig bakom.\r\nMed hänvisning till det sagda tillstyrks propositionen i här aktuell del. Mo-\r\ntionerna avstyrks i berörda delar.\r\nUndantag för naturgasinfrastrukturprojekt\r\nRegeringen anser att den möjlighet som naturgasmarknadsdirektivet ger be-\r\nträffande undantag för större naturgasinfrastrukturprojekt bör utnyttjas och\r\nhar föreslagit en bestämmelse om att den som investerar i ett större infrastruk\r\nturprojekt inom naturgassektorn kan beviljas undantag från ett antal av de\r\nskyldigheter som annars åvilar koncessionshavare. I motionerna 2004/05:N13\r\n(fp), 2004/05:N15 (m) och 2004/05:N17 (mp) avvisas regeringens förslag.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang anföra följande.\r\nSom framhålls i propositionen riskerar stora nya investeringar i naturgas-\r\ninfrastruktur att inte bli lönsamma på en helt konkurrensutsatt marknad. Med\r\ndet nya regelverket finns det en risk för att investeringsviljan avstannar. En-\r\nligt utskottets uppfattning är det väsentligt att den föreslagna möjligheten ti\r\nundantag finns för att inte förhindra nya investeringar i det svenska naturgas-\r\nsystemet. Utskottet anser därför att de av regeringen föreslagna bestämmel-\r\nserna om undantag för större naturgasinfrastruktur-investeringar bör införas i\r\nnaturgaslagstiftningen.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks propositionen i här aktuell del,\r\nmedan mot den stående motioner avstyrks i berörda delar.\r\nTillsynens omfattning\r\nI motion 2004/05:N15 (m) avvisas regeringens förslag om att vissa av be-\r\nstämmelserna i naturgaslagen skall undantas tillsynsmyndighetens ansvar.\r\nUtskottet vill mot detta anföra följande.\r\nTillsynsmyndighetens tillsyn skall enligt förslaget i propositionen bl.a. inte\r\nomfatta efterlevnaden av de föreslagna bestämmelserna i 5 kap. om kommu-\r\nnala naturgasföretag. Förslaget om att vissa bestämmelser i lagen skall undan-\r\ntas från tillsynen saknar motsvarighet i nuvarande naturgaslag, men kan sägas\r\nvara utformat efter mönster från motsvarande bestämmelser i ellagen\r\n(1997:857). I denna lag genomfördes en precisering av tillsynens omfattning\r\nvåren 2002 (prop. 2001/02:56, bet. 2001/02:NU9) då det visat sig att ett antal\r\nbestämmelser var av den karaktären att de antingen inte krävde någon tillsyn\r\neller att nätmyndigheten inte var den lämpligaste tillsynsmyndigheten. Mot-\r\nsvarande bestämmelser som nu föreslås i naturgaslagen finns således i ella-\r\ngen. I 5 kap. 1 § naturgaslagen anges att kommunala naturgasföretag under\r\nvissa förutsättningar får bedriva handel med naturgas samt, i viss utsträck-\r\nning, överföringsverksamhet med frångående av den s.k. lokaliseringsprinci-\r\npen. Eftersom denna bestämmelse inte ställer några krav på de kommunala\r\nföretagen utan bara ger dessa en möjlighet kräver bestämmelsen, som anförs i\r\npropositionen, ingen tillsyn. I 5 kap. 2 § anges att om ett kommunalt naturgas-\r\nföretag bedriver handel med naturgas skall verksamheten bedrivas på affärs-\r\nmässig grund och redovisas särskilt. Om ett kommunalt företag inte driver\r\nverksamheten på affärsmässig grund, t.ex. genom underprissättning, skadar\r\ndet konkurrensen på den konkurrensutsatta delen av gasmarknaden, vilken\r\nstår under Konkurrensverkets tillsyn. Syftet med kravet att verksamheten\r\nskall redovisas särskilt är att förhindra att den affärsmässiga verksamheten\r\nsubventioneras med kommunala medel. Om sådan subventionering sker ska-\r\ndar det konkurrensen på den konkurrensutsatta delen av gasmarknaden och\r\nfaller således inom Konkurrensverkets tillsynsansvar. Dessutom kan det inne-\r\nbära att bestämmelserna om användningen av kommunens medel inte följs,\r\nvarför det kan bli en fråga för kommunens revisorer. Utskottet ser därför inga\r\nskäl för riksdagen att inte bifalla regeringens förslag.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks propositionen i här aktuell del,\r\nmedan motionsyrkandet i fråga avstyrks.\r\nFörslaget i övrigt rörande ny naturgaslag\r\nUtskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till naturgaslag i övrig\r\nvarför förslaget tillstyrks även i de delar som inte behandlats i det föregåend\r\nRegeringens lagförslag omfattar förutom de preciserade förslag som tidi-\r\ngare nämnts förslag rörande ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Även\r\ndessa delar tillstyrks av utskottet, med undantag för punkten 7 som av författ-\r\nningstekniska skäl bör ändras och få lydelse enligt utskottets förslag i bilaga\r\n3.\r\nSärredovisning av fjärrvärmeverksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag rörande särredovisning av\r\nfjärrvärmeverksamhet och, med hänvisning till beredningen av ny-\r\nligen avslutat utredningsarbete, avslå i detta avsnitt aktuella mo-\r\ntionsyrkanden. Jämför reservation 8 (m, fp, kd, mp).\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att det i ellagen införs en bestämmelse som innebär en\r\nskyldighet för den som bedriver fjärrvärmeverksamhet att ekonomiskt särre-\r\ndovisa denna verksamhet. Vid redovisning av fjärrvärmeverksamhet skall den\r\nelproduktion som skett i ett kraftvärmeverk och försäljningen av denna el\r\nanses ingå i fjärrvärmeverksamheten.\r\nVidare föreslås att en revisor hos den som bedriver fjärrvärmeverksamhet\r\nskall göra en särskild granskning av redovisningen av verksamheten. Revi-\r\nsorn skall i ett särskilt intyg avge ett utlåtande i frågan om redovisningen av\r\nfjärrvärmeverksamheten skett enligt gällande bestämmelser. Intyget skall av\r\nföretaget ges in till nätmyndigheten.\r\nI propositionen föreslås också att regeringen eller, efter regeringens be-\r\nmyndigande, nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om redovis-\r\nning av fjärrvärmeverksamhet.\r\nDärtill redogörs i propositionen för att Fjärrvärmeutredningen föreslagit\r\n(SOU 2003:115) att elmarknadsverksamhet och fjärrvärmeverksamhet inte\r\nskall få bedrivas i samma juridiska person. Regeringen anser emellertid att\r\ndet, i avvaktan på utredningens slutbetänkande, inte finns skäl att införa\r\nskärpta regler om åtskillnad. När det gäller elmarknaden menar regeringen att\r\nnyttan av att ha fler elleverantörer med tillhörande mångfald och lokal förank-\r\nring överväger effekten av ett krav på ökad åtskillnad för de allra minsta\r\nelföretagen. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det nu, i avvaktan\r\npå Fjärrvärmeutredningens slutbetänkande, inte finns skäl att införa skärpta\r\nregler om åtskillnad. Regeringen avser att återkomma till frågan i samband\r\nmed behandlingen av Fjärrvärmeutredningens slutbetänkande, sägs det i\r\npropositionen.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:N266 (s) konstateras att prissättningen på fjärrvärmemark-\r\nnaden inte fungerar, och motionärerna anser att staten bör införa en reglering\r\nav priserna för att undvika att energibolagen tar ut höga monopolvinster.\r\nEn utbyggnad av fjärrvärmen förordas i motion 2004/05:N442 (s). Genom\r\nändringar i lagstiftningen eller genom införandet av stimulanser kan en målin-\r\nriktad utbyggnad av fjärrvärmen genomföras även till mindre och mer små-\r\nskaliga abonnenter, anser motionärerna.\r\nI motion 2004/05:N15 (m) framhålls att det i propositionen saknas förslag\r\nför att förbättra konkurrensen på fjärrvärmemarkanden, som exempelvis\r\nskärpt pristillsyn, utökade möjligheter för tredjepartstillträde, inrättande av\r\ninstans för klagomål på priser och leveransvillkor samt bättre möjligheter att\r\nutnyttja spillvärme. Regeringen bör därför snarast återkomma med förslag på\r\ndetta område, sägs det i motionen.\r\nÄven i motion 2004/05:N410 (kd) påtalas att fjärrvärmekunder inte har\r\nnågra möjligheter att byta leverantör vid oskäliga priser eller leveransvillkor\r\nMotionärerna anser att möjligheterna att genomföra ett tredjepartstillträde til\r\nfjärrvärmenäten och särredovisning, alternativt att krav på att fjärrvärmeverk-\r\nsamhet bedrivs i separat juridisk form, bör utredas.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI december 2002 tillkallade regeringen en särskild utredare (verkställande\r\ndirektören Bengt Owe Birgersson) med uppgift att bl.a. se över fjärrvärmens\r\nkonkurrenssituation på värmemarknaderna och föreslå åtgärder för att bättre\r\nskydda konsumenten mot oskälig prissättning på fjärrvärme. Vidare ingick i\r\nuppdraget att analysera om det är lämpligt att införa tredjepartstillträde på\r\nfjärrvärmemarknaden och, om det bedöms lämpligt, föreslå regler för detta,\r\nanalysera de samhälls- och företagsekonomiska konsekvenserna samt miljö-\r\nkonsekvenserna av tredjepartstillträde, bedöma vilka tekniska och andra be-\r\ngränsningar som finns för tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Därtill\r\nskulle utredaren genomföra den kompletterande analys på el- och värmeom-\r\nrådet som riksdagen tillkännagivit (bet. 2001/02:NU9, rskr. 2001/02:180) när\r\ndet gäller åtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet\r\npå elmarknaden såvitt avser avgränsningen till fjärrvärmeverksamhet och om\r\ndet behövs föreslå reglering eller andra åtgärder.\r\nI december 2003 lämnade utredningen olika förslag rörande bl.a. särredo-\r\nvisning av fjärrvärmeverksamhet, uppdelning av fjärrvärme- och elmarknads-\r\nverksamhet i olika juridiska personer, åtskillnad i fråga om ledningsfunktion\r\nsamt tillsyn i betänkandet Tryggare fjärrvärmekunder (SOU 2003:15).\r\nFjärrvärmeutredningen presenterade i december 2004 delbetänkandet Skä-\r\nligt pris på fjärrvärme (SOU 2004:136) med förslag till bl.a. stärkt kundskydd\r\nför fjärrvärmekunderna och utökad pristillsyn på fjärrvärmemarknaden.\r\nI april 2005 redovisade Fjärrvärmeutredningen sitt slutbetänkande Fjärr-\r\nvärme och kraftvärme i framtiden (SOU 2005:33). I betänkandet behandlas\r\nbl.a. frågan om det är lämpligt att införa tredjepartstillträde på fjärrvärme-\r\nmarknaden. Utredaren föreslår ett begränsat undantag från den kommunala\r\nlokaliseringsprincipen och en rätt för leverantörer av värme att förhandla om\r\ntillträde till fjärrvärmesystemet. Någon lagstadgad rätt till tredjepartstilltr\r\ntill fjärrvärmenät anser dock utredaren inte skall införas. Utredningen lämnar\r\nockså förslag till hur det s.k. kraftvärmedirektivet (Europaparlamentets och\r\nrådets direktiv 2004/8/EG) skall genomföras i Sverige. Enligt uppgift från\r\nMiljö- och samhällsbyggnadsdepartementet skall betänkandena remissbe-\r\nhandlas under våren, och regeringen avser därefter att återkomma till riksda-\r\ngen med sina ställningstaganden i dessa frågor.\r\nI början av april 2005 beslutade regeringen (regeringsbeslut 2005-04-07)\r\natt ge Fjärrvärmeutredningen tilläggsuppdraget att lämna förslag till reglering\r\nför att säkra värmeleveranser vid obeståndssituationer i fjärrvärmeföretag.\r\nBakgrunden är att ett antal fjärrvärmeföretag under vintern har försatts i kon-\r\nkurs. Uppdraget innebär bl.a. att utreda hur värmeleveranser kan säkras om\r\nkonkursförvaltaren i ett fjärrvärmeföretag i obestånd väljer att upphöra med\r\nverksamheten. Tilläggsuppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motioner har olika förslag framförts i syfte att förbättra konkurrensen på\r\nfjärrvärmemarknaden, motverka monopolvinster och stimulera utbyggnaden\r\nav fjärrvärme. Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följan-\r\nde.\r\nI december 2004 presenterade Fjärrvärmeutredningen sitt delbetänkande\r\nom skäligt pris på fjärrvärme, och utredningen överlämnade nyligen sitt slut-\r\nbetänkande om fjärrvärme och kraftvärme i framtiden till regeringen. Utred-\r\nningens förslag remissbehandlas under våren 2005. Enligt utskottets uppfatt-\r\nning kan de krav som framförs i motion 2004/05:N410 (kd) om att utreda\r\nvissa frågor anses vara tillgodosett genom Fjärrvärmeutredningens arbete.\r\nNär det gäller vad som anförs i motion 2004/05:N442 (s) om utbyggnad av\r\nfjärrvärmen kan konstateras att utredningen föreslagit ett undantag från den\r\nkommunala lokaliseringsprincipen, eftersom denna princip enligt utredaren\r\nkan försvåra att fjärrvärmen integreras mellan närbelägna orter i olika kom-\r\nmuner, vilket motverkar den önskade utbyggnaden av fjärrvärme. Utskottet\r\nvill även erinra om att frågan om prisreglering som tas upp i motion\r\n2004/05:N226 (s) har berörts av utredningen.\r\nUtskottet ser inget behov av att genom ett riksdagsuttalande föregripa be-\r\nredningen av utredningens förslag. Samtliga motioner avstyrks därför i här\r\nbehandlade delar.\r\nNär det gäller förslaget i propositionen om särredovisning av fjärrvärme-\r\nverksamhet gör utskottet ingen annan bedömning än regeringen. Förslaget\r\ntillstyrks således.\r\nMätning och debitering av el\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag om timvis mätning och av-\r\nslå ett mot detta stående motionsyrkande. Jämför reservationerna 9\r\n(m, fp, kd) och 10 (mp).\r\nRiksdagen bör även avslå olika yrkanden rörande avläsningsfre-\r\nkvens och elräkningar. Jämför reservationerna 11 (m, fp), 12 (kd)\r\noch 13 (mp).\r\nPropositionen\r\nI propositionen föreslås att kravet på timmätning skärps genom att gränsen\r\nsänks från 200 ampere eller 135 kilowatt till att omfatta samtliga uttagspunk-\r\nter med ett säkringsabonnemang som överstiger 63 ampere. Detta krav skall\r\nenligt regeringens förslag gälla från den 1 juli 2006.\r\nEnligt regeringen innebär en sänkt gräns för timvis mätning att fler kunder\r\nkan erbjudas differentierade tariffer, och på så sätt kan drivkrafter skapas fö\r\nbåde energi- och effektbesparing. Regeringen menar att en sänkning av grän-\r\nsen för timvis mätning från nuvarande nivå borde vara kostnadsmässigt rimlig\r\nför de flesta nätföretag. Antalet kunder som i dag inte omfattas av kravet på\r\ntimvis mätning men som berörs av den föreslagna sänkta gränsen kan upp-\r\nskattas till mellan 50 000 och 70 000. Många nätföretag tillämpar redan i dag\r\ntimmätning för dessa kunder, sägs det i propositionen.\r\nMotionerna\r\nKrav på tydligare elräkningar förs fram i motion 2004/05:N237 (s). Motionä-\r\nrerna anser att elleverantörerna bör fakturera avläst mätarställning, prisangi-\r\nvelserna bör vara lika mellan olika företag samt att det bör vara möjligt att\r\nlämna avläst mätarställning via telefon och Internet.\r\nRegeringens förslag om sänkt gräns för timvis mätning av el bör avslås en-\r\nligt vad som anförs i motion 2004/05:N15 (m). Motionärerna konstaterar att\r\nen ekonomisk analys av förslaget saknas och att den eventuella framtida\r\nnyttan inte ställs mot de relativt betydande kostnader som förslaget innebär.\r\nAngelägenhetsgraden för timmätning bör avgöras av marknaden, anförs det i\r\nmotionen.\r\nSkärpta krav på nätföretagen förordas i motion 2004/05:N405 (m). Motio-\r\nnärerna anser att elräkningarna måste bli mer begripliga. Bästa sättet att åt-\r\ngärda dagens problem är att helt avskaffa den preliminära debiteringen, vilket\r\ngör att leverantörerna får debitera den faktiska elförbrukningen, sägs det i\r\nmotionen.\r\nI motion 2004/05:N325 (kd) förordas att beslutet om obligatorisk månads-\r\navläsning av el i samtliga hushåll bör omprövas. Motionären pekar på den\r\nökade kostnaden som månadsavläsningar renderar i och menar att denna\r\nkostnad inte står i paritet med nyttan.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nI den proposition om vissa elmarknadsfrågor (prop. 2002/03:85) som reger-\r\ningen lade fram våren 2003 meddelade regeringen sin avsikt att genom en\r\nändring i förordning (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av\r\növerförd el införa krav på månadsvis mätning av el för alla elkunder fr.o.m.\r\njuli 2009. Regeringen påpekade i detta sammanhang att tätare mätaravläsning\r\när en sådan åtgärd som skulle förbättra marknadens funktion.\r\nI nämnda proposition redogjorde regeringen även för sin bedömning be-\r\nträffande sänkt gräns för timvis mätning. Enligt vad som där angavs borde\r\nkravet på timvis mätning skärpas genom att gränsen sänktes, från 200 ampere\r\neller 135 kilowatt, till att omfatta samtliga uttagspunkter med ett säkrings-\r\nabonnemang som överstiger 63 ampere. Enligt regeringen borde detta gälla\r\nfrån den 1 juli 2006. Regeringen ämnade därför återkomma till riksdagen med\r\nförslag till ändringar i ellagen som gör att fler elkunder kommer att omfattas\r\nav kraven på timvis mätning.\r\nUtskottet (bet. 2002/03:NU11) hade inget att invända mot dessa båda be-\r\ndömningar. I sitt ställningstagande välkomnade utskottet regeringens uttalade\r\nambition att återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar som möj-\r\nliggör att fler kunder kan hanteras som timkunder i schablonavräkningen. I\r\nreservationer förordades bl.a. att preliminärdebiteringen skall avskaffas (m),\r\natt den månadsvisa mätningen skall införas stegvis (fp, kd) och att kraven på\r\nmånadsvis mätning skall gälla redan fr.o.m. år 2007 (mp).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInledning\r\nUtskottets ställningstagande redovisas i det följande under två rubriker -\r\nTimvis mätning respektive Avläsningsfrekvens och elräkningar.\r\nTimvis mätning\r\nRegeringen har föreslagit att gränsen för timvis mätning sänks. I motion\r\n2004/05:N15 (m) förordas att riksdagen skall avslå förslaget. Utskottet har i\r\ndenna fråga följande uppfattning. Som anförs i propositionen innebär en sänkt\r\ngräns för timvis mätning att fler kunder kan erbjudas differentierade tariffer.\r\nDärmed skapas incitament för både energi- och effektbesparing. Utskottet är\r\ndärför positivt till regeringens förslag och ställer sig bakom att gränsen för\r\ntimmätning av el skall sänkas från 200 ampere eller 135 kilowatt till att om-\r\nfatta samtliga uttagspunkter med ett säkringsabonnemang som överstiger 63\r\nampere. I likhet med vad regeringen föreslår bör detta krav gälla från den\r\n1 juli 2006.\r\nMed det anförda tillstyrks propositionen i berörd del, medan nämnda mo-\r\ntion avstyrks i motsvarande del.\r\nAvläsningsfrekvens och elräkningar\r\nVåren 2003 gjorde regeringen bedömningen att det bör vara obligatoriskt för\r\nelnätsföretagen att läsa av elmätarna och rapportera mätvärdena för samtliga\r\nelkunder minst en gång i månaden fr.o.m. den 1 juli 2009. Utskottet framhöll\r\nvid detta tillfälle sin uppfattning att detta skulle innebära en betydande sats\r\nning på att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden. Att gå från krav\r\npå årlig till krav på månadsvis elmätning kommer inte bara att bidra till en\r\nytterligare press på elpriserna till gagn för elanvändarna utan det kommer\r\näven att bidra till att lösa sådana effektbalansproblem som på senare år har\r\nförekommit på elmarknaden. Vid detta ställningstagande står utskottet fast\r\noch förordar att riksdagen avslår motion 2004/05:N325 (kd) vari kravet på\r\nobligatorisk månadsavläsning ifrågasätts. Det sagda innebär även att utskottet\r\ninte delar den uppfattning som framförs i motion 2004/05:N405 (m) om pre-\r\nliminärdebiteringen. Utskottet ansluter sig däremot till den uppfattning som\r\nförs till torgs i motion 2004/05:N237 (s) om vikten av tydliga elräkningar.\r\nNågot uttalande i enlighet med vad som förordas i motionen kan utskottet\r\nemellertid inte ställa sig bakom.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks samtliga här aktuella motioner i\r\nberörda delar.\r\nGränsöverskridande elhandel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag om att ärenden om undan-\r\ntag enligt EG-förordning om villkor för tillträde till nät för gräns-\r\növerskridande elhandel skall prövas av regeringen.\r\nPropositionen\r\nEuropaparlamentets och rådets förordning (EG/1228/2003) om villkor för\r\ntillträde till nät för gränsöverskridande elhandel antogs den 26 juni 2003 och\r\nträdde i kraft den 1 juli 2004. Förordningen är bindande i sin helhet och direk\r\ntillämplig i varje medlemsstat.\r\nI propositionen redogörs för förordningens bestämmelser. Regeringen har\r\ninte funnit några svenska regler som strider mot förordningen. Några ändring-\r\nar av denna anledning föreslås därför inte. Däremot lämnar regeringen förslag\r\nrörande hur ärenden om en begäran om undantag för nya utlandsförbindelser i\r\nenlighet med artikel 7 i förordningen skall handläggas.\r\nI artikel 1 anges förordningens syfte och tillämpningsområde. Syftet är att\r\nfastställa rättvisa regler för gränsöverskridande elhandel och därmed stärka\r\nkonkurrensen på den inre marknaden för el. Särskilda definitioner ges i artikel\r\n2. Artikel 3 innehåller huvudprinciperna för den kompensationsmekanism\r\nsom enligt förordningen skall gälla mellan systemansvariga för överförings-\r\nsystemen. Svenska kraftnät är systemsansvarigt för det svenska överförings-\r\nsystemet i elmarknadsdirektivets mening.\r\nPrinciperna för hur nättariffer skall utformas anges i artikel 4. Artikel 5 in-\r\nnehåller regler om utbyte av driftinformation mellan systemansvariga, offent-\r\nliggörande av driftsäkerhets- och planeringskriterier samt tillgänglig kapacite\r\noch normerna för dess beräknande. Allmänna principer om hantering av\r\növerbelastning återfinns i artikel 6.\r\nFörordningen innehåller också regler om undantag för nya sammanlänk-\r\nningar. Om vissa villkor är uppfyllda får enligt artikel 7 nya likströmslänkar\r\npå begäran undantas från bestämmelserna i artiklarna 6.6, 20, 23.2-23.4 i\r\nelmarknadsdirektivet. Artikel 8 omfattar bemyndiganden för kommissionen\r\natt utfärda riktlinjer. Enligt artikel 9 skall tillsynsmyndigheterna säkerställ\r\nförordningen och de riktlinjer som antagits med stöd av förordningen uppfylls\r\nnär de utför sina uppgifter.\r\nVidare innehåller förordningen bestämmelser (artikel 10) om information\r\ntill kommissionen. Av artikel 11 framgår att medlemsstaterna får besluta om\r\nmer detaljerade åtgärder än de som anges i förordningen och i riktlinjerna.\r\nEnligt artikel 12 skall medlemsstaterna fastställa regler för påföljder vid öve\r\nträdelser av bestämmelserna i förordningen.\r\nKommissionen skall, enligt artikel 13, biträdas av en kommitté där med-\r\nlemsstaterna är representerade. Enligt artikel 14 skall kommissionen se över\r\ngenomförandet av förordningen och inom tre år efter det att förordningen har\r\nträtt i kraft lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de erfaren-\r\nheter som gjorts. Ikraftträdande framgår av artikel 15, vari stadgas att förord\r\nningen skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2004.\r\nI propositionen föreslås att ärenden om undantag enligt artikel 7.1-7.3 i\r\nEG-förordningen skall prövas av regeringen. Enligt förslaget skall ett sådant\r\närende utredas av nätmyndigheten som med eget yttrande överlämnar ärendet\r\ntill regeringen för prövning. Nätmyndigheten skall offentliggöra sitt yttrande.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att ärenden om undantag\r\nskall prövas av regeringen. Förslaget tillstyrks således.\r\nÄndringar i ellagen med anledning av EG:s\r\nelmarknadsdirektiv\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens förslag om angivande av elens ur-\r\nsprung. Enligt utskottets mening överensstämmer regeringens för-\r\nslag med de krav elmarknadsdirektivet ställer. Jämför reservation\r\n14 (m, fp, kd).\r\nRiksdagen bör även anta regeringens förslag rörande åtskillnad\r\nmellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet, dock med\r\nden ändring som utskottet förordar. Enligt utskottets uppfattning\r\nbör undantaget i den svenska lagstiftningen i större utsträckning\r\nformuleras utifrån vad elmarknadsdirektivet medger. Av detta skäl\r\nföreslår utskottet en ändring i förhållande till regeringens förslag,\r\ninnebärande att gränsen för undantag skall gå vid 100 000 elanvän-\r\ndare, och inte, som regeringen föreslagit, 100 000 uttagspunkter.\r\nRiksdagen bör därtill anta regeringens förslag om upprättande av\r\növervakningsplaner. I likhet med regeringen anser utskottet att det\r\när viktigt att alla innehavare av distributionssystem aktivt arbetar\r\nmed att säkerställa att de i alla lägen agerar objektivt och icke-\r\ndiskriminerande. Jämför reservation 15 (kd).\r\nRiksdagen bör också anta regeringens förslag om tariffer för över-\r\nföring av el. Jämför reservation 16 (m, fp, kd).\r\nAvslutningsvis bör riksdagen anta regeringens övriga förslag till\r\nändringar i ellagen, dock med de redaktionella ändringar som ut-\r\nskottet föreslår.\r\nPropositionen\r\nHuvuddragen i elmarknadsdirektivet\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG om gemensamma regler\r\nför den inre marknaden för el och om upphörande av direktiv 96/92/EG (el-\r\nmarknadsdirektivet) antogs i juni 2003.\r\nI ett inledande avsnitt i propositionen ger regeringen en sammanfattande\r\nbeskrivning av elmarknadsdirektivet och bedömningar av om det behövs\r\nåtgärder för att genomföra de olika artiklarna i svensk rätt.\r\nKapitel I, omfattning och definitioner, innehåller två artiklar. Direktivets\r\nomfattning anges i artikel 1, medan artikel 2 innehåller definitioner. Enligt\r\nregeringens bedömning överensstämmer den svenska ellagens tillämpnings-\r\nområde med direktivets omfattning.\r\nKapitel II om allmänna regler för organisation av sektorn omfattar artiklarna\r\n3-5. Regeringen gör bedömningen att de regler som följer av den svenska\r\nellagen innebär att principerna (artikel 3.1) i direktivet är uppfyllda. Ellage\r\nbestämmelser om allmännyttiga tjänster är klart definierade, öppna, icke-\r\ndiskriminerande, kontrollerbara och står inte i strid med fördragets konkur-\r\nrens- och rörlighetsregler varför den svenska lagstiftningen i dessa avseenden\r\nuppfyller direktivets krav (artikel 3.2). Beträffande hushållens rätt att få el\r\nlevererad av viss kvalitet och till rimliga priser (artikel 3.3) behövs inga än\r\nringar i svensk rätt enligt regeringen, förutom i fråga om förfarandet för fast\r\nställande av villkor och tariffer.\r\nDirektivets bestämmelser om tillhandahållande av statlig ersättning och\r\nexklusiva rättigheter (artikel 3.4) är inte relevanta för Sverige, anförs det i\r\npropositionen.\r\nDet behövs heller inga regeländringar för att leva upp till direktivets krav\r\nom skydd för slutförbrukarna (artikel 3.5). Det svenska regelverket om bl.a.\r\nrätt att byta leverantör och om tvistlösning samt myndigheternas tillsyn och\r\nde standardavtal som elbranschen utarbetat tillsammans med Konsumentver-\r\nket är tillräckliga, anser regeringen.\r\nI fråga om märkning av el (artikel 3.6) behöver ellagstiftningen emellertid\r\nkompletteras med regler som innebär en skyldighet att ange ursprunget av den\r\nel som säljs.\r\nArtikel 4 innehåller bestämmelser om övervakning av försörjningstrygghe-\r\nten. Bevakningen av den svenska försörjningstryggheten är enligt regeringen\r\nsäkerställd, varför några nya regler med anledning av denna artikel inte be-\r\nhövs. Några lagstiftningsåtgärder behövs enligt regeringen inte heller för vad\r\nsom i artikel 5 sägs om tekniska säkerhetskriterier och konstruktions- och\r\ndriftkrav.\r\nKapitel III om produktion innehåller artiklarna 6 och 7. Regeringen gör be-\r\ndömningen att den svenska lagstiftningen uppfyller direktivets krav i artiklar-\r\nna 6 och 7 om tillstånds- och anbudsförfaranden för ny produktionskapacitet.\r\nI propositionen påpekas att den svenska lagstiftningen inte innehåller några\r\nkrav på ett specifikt tillstånd för att uppföra en produktionsanläggning med\r\nundantag för kärnkraftsreaktorer.\r\nKapitel IV om drift av överföringssystem omfattar artiklarna 8-12. När det\r\ngäller utseendet av systemansvarig och dennes uppgifter (artiklarna 8 och 9)\r\nkrävs för svenskt vidkommande inte några lagstiftningsåtgärder för att upp-\r\nfylla direktivets krav, enligt vad som anförs i propositionen.\r\nBeträffande åtskillnad av systemansvariga (artikel 10) sägs det i proposi-\r\ntionen att det i den svenska lagstiftningen inte finns några särskilda regler o\r\nåtskillnad mellan elnätsverksamhet och annan verksamhet förutom bestäm-\r\nmelserna om juridisk åtskillnad och särredovisning för nätverksamheten. I\r\nfråga om organisation och beslutsfattande måste därför bestämmelser om\r\noberoende införas.\r\nI fråga om produktionsanläggningarnas inmatningsordning och balansering\r\n(artikel 11) behöver det för alla nätföretag införas en skyldighet om att an-\r\nskaffande av energi för att täcka nätförluster skall göras i enlighet med öppna\r\nicke-diskriminerande och marknadsmässiga villkor. Vidare behöver särskilda\r\nbestämmelser införas om utformande och offentliggörande av villkoren för\r\nbalansering. Ingen lagstiftningsåtgärd behövs emellertid för att genomföra\r\ndirektivets bestämmelser om sekretess (artikel 12).\r\nKapitel V rörande drift av distributionssystem omfattar artiklarna 13-17.\r\nArtikel 13 innehåller bestämmelser om utseende av systemansvariga för dis-\r\ntributionssystem och artikel 14 de uppgifter som åligger de systemansvariga.\r\nMed systemansvariga för distributionssystem torde för svenskt vidkommande\r\navses alla nätkoncessionshavare på region- och lokalnäten, dvs. samtliga\r\ninnehavare av nätkoncession förutom Svenska kraftnät. För att uppfylla direk-\r\ntivet (artikel 14.5) behöver det införas bestämmelser om att anskaffning för\r\natt täcka nätförluster och reservkapacitet skall ske på ett öppet, marknadsori-\r\nenterat och icke-diskriminerande sätt. Enligt regeringen uppfyller svensk rätt\r\ndirektivets krav i fråga om att skilja nätverksamhet från elproduktion och\r\nelhandel (artikel 15.1). I fråga om vertikalt integrerade företag (artikel 15.2\r\nbehövs det inte heller några lagstiftningsåtgärder för förbud mot användandet\r\nav vissa gemensamma organisatoriska funktioner m.m. Direktivets krav om\r\nåtskillnad i beslutsfattande gör det dock nödvändigt att införa svenska be-\r\nstämmelser för koncerner som bedriver både nätverksamhet och elhandel eller\r\nelproduktion.\r\nEnligt regeringen bör inga regeländringar göras i fråga om sekretess för\r\nkommersiellt känsliga uppgifter (artikel 16). Direktivets bestämmelser om\r\nkombinerat systemansvar (artikel 17) saknar relevans för de svenska förhål-\r\nlandena, då kombinerat systemansvar inte förekommer i Sverige.\r\nKapitel VI om särredovisning av olika verksamheter samt insyn och öppenhet\r\ni bokföringen innehåller artiklarna 18 och 19. Ingen lagstiftningsåtgärd be-\r\nhövs enligt regeringen för att genomföra direktivets bestämmelser om myn-\r\ndigheters tillgång till elföretagens räkenskaper (artikel 18) och om bokföring-\r\nen hos elföretag (artikel 19).\r\nKapitel VII om organisation av tillträde till systemet omfattar artiklarna 20-\r\n23. I fråga om tredje parts tillträde till överföringssystemet (artikel 20) beh\r\nver det i svensk rätt införas regler om att tariffer och metoder för tariffsätt\r\nmåste godkännas innan tarifferna får tillämpas. Direktivets krav om öppnande\r\nav marknaderna och om ömsesidighet (artikel 21) är redan uppfyllt i Sverige,\r\nenligt regeringen. Vidare innehåller svensk rätt de bestämmelser som behövs i\r\nfråga om byggande av direktledningar (artikel 22).\r\nArtikel 23, vilken består av tolv punkter, föreskriver regler för utseende av\r\ntillsynsmyndigheter och de uppgifter som tillsynsmyndigheterna skall fullgö-\r\nra. När det gäller frågan om tillsynen över nätföretagens avgifter och villkor\r\nbehöver nya regler införas om hur tillsynen skall organiseras. Vidare behövs\r\nen ny reglering som möjliggör att villkoren i avtal om balansansvar godkänns\r\ni förväg. Ingen lagstiftningsåtgärd behövs för genomförandet av det som i\r\ndirektivet sägs om tillsynsmyndigheten som \"tvistelösande\" myndighet. Där-\r\nemot menar regeringen att det behövs nya svenska bestämmelser om tidsfris-\r\nter för tillsynsmyndighetens beslut och om preskription för klagomål på vill-\r\nkor för balanstjänster. I fråga om att motverka missbruk av dominerande\r\nställning bör Konkurrensverket fullgöra den rapportering som krävs enligt\r\ndirektivet. Några lagstiftningsåtgärder behövs emellertid inte för att genomfö-\r\nra direktivets krav på sanktioner för brott mot sekretessbestämmelser.\r\nKapitel VIII, Slutbestämmelser, innehåller artiklarna 24-31. För att genomfö-\r\nra direktivets slutbestämmelser behöver inga lagstiftningsåtgärder genomfö-\r\nras, enligt regeringen. När det gäller de rapporteringar som krävs för att in-\r\nformera kommissionen om elimport från tredjeland redovisar regeringen sin\r\nbedömning av hur de avses att ske.\r\nAngivande av elens ursprung\r\nElleverantörernas skyldigheter mot elanvändarna\r\nRegeringen föreslår att elleverantörer på eller i samband med fakturor avse-\r\nende försäljning av el och i reklam till elanvändarna skall lämna uppgift om\r\ndels varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga sammansättning\r\nav energikällor som använts för att framställa den el som elleverantören sålde\r\nunder närmast föregående kalenderår, dels den inverkan på miljön i form av\r\nutsläpp av koldioxid samt den mängd kärnbränsleavfall som framställningen\r\nav den sålda elen har orsakat. Förslaget innebär en anpassning till elmark-\r\nnadsdirektivets artikel 3.6.\r\nVidare föreslås gälla att om elleverantören har köpt el på en elbörs eller\r\nimporterat den från företag utanför EU får uppgifterna baseras på uppgifter\r\nsom elbörsen eller företagen tillhandahållit.\r\nEnligt regeringen kan det inte uteslutas att det kommer att finnas behov av\r\natt i regelverket ytterligare precisera sättet att ange elens ursprung, sättet\r\nberäkna de olika energikällornas andel av elen och sättet att beräkna mängden\r\nutsläpp av koldioxid och kärnbränsleavfall. Därför föreslås att regeringen\r\neller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela närmare\r\nföreskrifter om hur uppgifterna skall beräknas och redovisas för elanvändar-\r\nna.\r\nReglerna skall enligt regeringens förslag tillämpas fr.o.m. den 1 april 2006.\r\nElproducenters och elleverantörers skyldigheter mot andra elleverantörer\r\nFör att elleverantörerna skall kunna fullgöra sin uppgift att ange elens ur-\r\nsprung föreslås i propositionen att elproducenter skall offentliggöra de upp-\r\ngifter som andra elleverantörer behöver för att kunna fullgöra sina skyldighe-\r\nter att ange elens ursprung m.m. För elleverantörer som inte handlar via bör-\r\nsen och importörer av el är det inte möjligt att införa en liknande ordning.\r\nDärför föreslås att även elleverantörer på begäran av andra elleverantörer\r\nskall lämna de uppgifter som de behöver för att kunna fullgöra sina skyldig-\r\nheter att ange elens ursprung m.m.\r\nDå det inte kan uteslutas, enligt vad som anförs i propositionen, att det\r\nkommer att finnas ett behov av att i regelverket ytterligare precisera hur upp-\r\ngifterna skall anges föreslås att regeringen eller, efter regeringens bemyndi-\r\ngande, nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om hur uppgifterna\r\nskall offentliggöras och lämnas.\r\nFör att elleverantörerna skall kunna fullgöra sina skyldigheter fr.o.m. den 1\r\napril 2006 bör elproducenterna senast den 1 februari 2006 vara skyldiga att\r\noffentliggöra de uppgifter som elleverantörerna behöver. Av samma anled-\r\nning bör elimportörer och elleverantörer på begäran av en annan elleverantör\r\nfr.o.m. den 1 februari 2006 vara skyldiga att lämna de uppgifter som den\r\nbegärande elleverantören behöver för att i sin tur fullgöra sina skyldigheter.\r\nNär det gäller el som anskaffats via den nordiska elbörsen utgår regeringen\r\nfrån att den nordiska elbörsen kommer att tillhandahålla uppgifterna, trots att\r\nNord Pool på grund av sitt säte i Norge inte kan påtvingas att följa svenska\r\nregler.\r\nAnskaffande av el för att täcka nätförluster\r\nI propositionen föreslås att det införs en bestämmelse om att den som bedriver\r\nkoncessionspliktig nätverksamhet skall anskaffa den el som behövs för att\r\ntäcka nätförluster på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat\r\nsätt. Förslaget innebär en anpassning till elmarknadsdirektivets artiklar 11.6\r\noch 14.5.\r\nVidare föreslås att avtal om anskaffande av el för att täcka nätförluster som\r\ningåtts före den 1 november 2004 inte skall omfattas av bestämmelsen under\r\navtalets återstående tid, dock längst till utgången av oktober 2007.\r\nÅtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet\r\nFör att genomföra det nya elmarknadsdirektivet behöver ellagen kompletteras\r\nmed en ny reglering som avser de vertikalt integrerade företagen på elmark-\r\nnaden, dvs. de koncerner som bedriver såväl nätverksamhet som elhandel\r\neller elproduktion.\r\nRegeringen föreslår att åtskillnaden mellan å ena sidan nätverksamhet och\r\nå andra sidan produktion av el och handel med el tydliggörs genom en ny\r\nregel som innebär att en styrelseledamot, verkställande direktör eller firma-\r\ntecknare i ett nätföretag inte samtidigt får vara styrelseledamot, verkställand\r\ndirektör eller firmatecknare i en juridisk person som bedriver produktion av el\r\neller handel med el.\r\nEtt tydliggörande av förslaget görs i författningskommentarerna, vari sägs\r\natt om en person innehar någon av de tre angivna funktionerna i ett företag\r\nsom bedriver nätverksamhet får han inte inneha någon av de angivna funktio-\r\nnerna i ett företag som bedriver produktion av eller handel med el. Förbudet\r\ngäller alltså inte bara motsvarande funktion i det andra företaget.\r\nDirektivet ger medlemsstater en möjlighet att göra undantag från kraven på\r\nåtskillnad för vertikalt integrerade nätföretag som har mindre än 100 000\r\nanslutna kunder. Regeringen förordar att denna möjlighet utnyttjas och före-\r\nslår att företag som ingår i en koncern vars samlade elnät har mindre än\r\n100 000 uttagspunkter undantas från kravet.\r\nUpprättande av övervakningsplan m.m.\r\nEnligt elmarknadsdirektivet (artiklarna 10.2 och 15.2) skall innehavare av\r\növerförings- respektive distributionssystem upprätta en övervakningsplan.\r\nAv detta skäl föreslår regeringen att det införs en bestämmelse om att den\r\nsom bedriver nätverksamhet skall upprätta en övervakningsplan i vilken det\r\nanges vilka åtgärder som skall vidtas för att motverka diskriminerande bete-\r\nende gentemot övriga aktörer på elmarknaden. Vidare föreslås att en årlig\r\nrapport om de åtgärder som vidtagits enligt denna plan skall ges in till nät-\r\nmyndigheten och offentliggöras.\r\nFör att säkerställa att övervakningsplanerna utformas på ett enhetligt sätt\r\nbör regeringen eller nätmyndigheten bemyndigas att meddela närmare före-\r\nskrifter om innehållet i planen och om offentliggörandet av den, anförs det i\r\npropositionen. Regeringen föreslår därför att närmare föreskrifter om innehål-\r\nlet i övervakningsplanen och om offentliggörandet av den årliga rapporten\r\nskall få meddelas av regeringen eller nätmyndigheten.\r\nEnligt direktivet får medlemsstaterna besluta att inte införa kravet om\r\növervakningsplaner på integrerade elmarknadsföretag som har mindre än\r\n100 000 anslutna kunder. Regeringen anser emellertid inte att denna möjlig-\r\nhet bör nyttjas. Trots att det finns starka skäl som talar emot direktivets möj\r\nlighet till undantag när det gäller åtskillnad mellan nätverksamhet och kon-\r\nkurrensutsatt verksamhet har regeringen föreslagit att den möjlighet som där\r\nfinns skall utnyttjas, anförs det i propositionen. Mot den bakgrunden bedömer\r\nregeringen att det är viktigt att innehavare av distributionssystem aktivt arbe\r\ntar med att säkerställa att de i alla lägen agerar objektivt och icke-\r\ndiskriminerande. Därför bör även de omfattas av kravet på upprättande av\r\növervakningsplan, anser regeringen.\r\nTillsyn m.m.\r\nTariffer för överföring av el\r\nI propositionen föreslås att innehavare av nätkoncession vid utformningen av\r\nnättariffer för överföring av el särskilt skall beakta antalet anslutningspunkt\r\nanslutningspunkternas geografiska läge, mängden överförd energi, abonnerad\r\neffekt och kostnaderna för överliggande nät samt kvaliteten på överföringen\r\nav el. Vidare föreslås att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,\r\nnätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om utformningen av nätta-\r\nriffer.\r\nFör att inte någon tvekan skall råda om att den svenska lagstiftningen upp-\r\nfyller kraven i elmarknadsdirektivet är det regeringens bedömning att försla-\r\nget behöver kompletteras med bestämmelser som innebär att tillsynsmyndig-\r\nheten skall göra en förhandsprövning av tarifferna för överföring av el. Såda-\r\nna bestämmelser kan utformas på två sätt, antingen genom att tillsynsmyn-\r\ndigheten fastställer eller godkänner överföringstariffer på förhand eller genom\r\natt tillsynsmyndigheten på förhand endast fastställer eller godkänner de meto-\r\nder som tarifferna är baserade på, sägs det i propositionen. I propositionen\r\npåpekas att det finns svårigheter med att införa sådana bestämmelser samt att\r\ndet inte heller finns något berett underlag i denna fråga. Regeringen avser\r\ndärför att utreda frågan och återkomma till riksdagen med ett förslag som\r\ninnebär att tillsynsmyndigheten skall göra en förhandsprövning av tarifferna\r\nför överföring av el eller av de metoder som tarifferna är baserade på.\r\nEftersom det är viktigt att elmarknadsdirektivet nu genomförs i den svens-\r\nka lagstiftningen, bör det under en övergångsperiod införas en ordning där\r\nmetoden för tariffsättningen anges direkt i lagstiftningen, anser regeringen.\r\nAnslutningsavgifter\r\nVid utformandet av engångsavgift för anslutning till ett ledningsnät skall\r\nsärskilt beaktas var en anslutning är belägen och vilken effekt anslutningen\r\navser, föreslås det i propositionen.\r\nVidare sägs det i propositionen att det finns starka skäl för att förslaget, på\r\nsamma grund som nättariffer för överföring av el, bör kompletteras med\r\nbestämmelser som innebär att tillsynsmyndigheten skall göra en förhands-\r\nprövning av företagens anslutningsavgifter eller metoder att fastställa anslut-\r\nningsavgifter. Regeringen avser därför att även utreda denna fråga och åter-\r\nkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att tillsynsmyndigheten\r\nskall göra en förhandsprövning av företagens anslutningsavgifter. Även be-\r\nträffande företagens anslutningsavgifter bör det, under en övergångsperiod,\r\ninföras en ordning där metodparametrarna anges direkt i lagstiftningen. Detta\r\nbör kompletteras med bestämmelser i ellagen som räknar upp faktorer som\r\nskall beaktas av företagen vid utformandet av anslutningsavgifterna.\r\nVillkor för tillhandahållande av balanstjänster\r\nI propositionen föreslås att det i ellagen införs en ny bestämmelse om att\r\nvillkoren för tillhandahållande av balanstjänster skall vara objektiva och icke\r\ndiskriminerande.\r\nVidare föreslås att det i ellagen införs en ny ordning som innebär att den\r\nsystemansvariga myndigheten inte får ingå balansavtal förrän de metoder som\r\nhar använts för att utforma avtalen har godkänts av nätmyndigheten. Ett så-\r\ndant godkännande skall ges om metoderna kan antas leda till att balansavtalen\r\nuppfyller kraven i första stycket.\r\nI en övergångsbestämmelse regleras att de balansavtal som den systeman-\r\nsvariga myndigheten har ingått före den 1 juli 2005 inte omfattas av bestäm-\r\nmelsen om godkännande under avtalets återstående giltighetstid.\r\nTidsfrister för klagomål\r\nEn ny bestämmelse i ellagen om tidsfrister för tillsynsmyndighetens prövning\r\nav villkor för anslutning föreslås även i propositionen. Enligt förslaget skall\r\ntillsynsmyndigheten normalt pröva sådana ärenden inom två månader. Myn-\r\ndigheten får förlänga denna tidsperiod med två månader om det behövs för att\r\navgöra ärendet. Om den klagande samtycker till detta får tidsperioden för-\r\nlängas ytterligare.\r\nPreskriptionstid för överklagande av beslut om villkor för balanstjänst\r\nI propositionen hemställs att beslut av nätmyndigheten, varigenom de meto-\r\nder som har använts för att utforma avtalen om tillhandahållande av balans-\r\ntjänster godkänns, skall kunna överklagas inom tre veckor från det att den\r\nsom har rätt att klaga fått del av beslutet. Ett sådant beslut gäller omedelbar\r\noch skall delges enligt bestämmelserna om kungörelsedelgivning i delgiv-\r\nningslagen.\r\nMed hänsyn till målens karaktär bör prövningen ske hos allmän förvalt-\r\nningsdomstol.\r\nOffentliggörande av regler och villkor för tillhandahållande av\r\nbalanstjänster\r\nRegeringen föreslår också att en ny bestämmelse införs i ellagen som ålägger\r\nden som har systemansvaret för el att offentliggöra villkoren, inklusive regler\r\noch avgifter, för tillhandahållande av balanstjänster. Närmare föreskrifter om\r\noffentliggörande av villkoren för dessa tjänster skall få meddelas av regering-\r\nen eller nätmyndigheten, enligt förslaget.\r\nÖvervakning och rapportering på elmarknaden\r\nI propositionen (s. 180) redovisar regeringen även sin bedömning av vilken\r\növervakning och rapportering som bör ske med anledning av elmarknadsdi-\r\nrektivet.\r\nMotionerna\r\nEnligt vad som anförs i motion 2004/05:N15 (m) bör riksdagen besluta att\r\nuppgift om radioaktivt utsläpp vid elproduktion, i stället för kärnbränsleavfal\r\nskall anges på faktura och i reklam till slutförbrukare. Motionärerna anser att\r\nregeringen har tillåtit sig en alltför vid tolkning av direktivet då den föresl\r\natt mängden radioaktivt avfall skall anges i stället för mängden utsläpp av\r\nradioaktivitet.\r\nBeträffande angivande av elens ursprung framhålls i motion 2004/05:N14\r\n(m) att regeringens förslag riskerar att göra räkningarna mer komplicerade.\r\nVidare sägs att informationsvärdet till slutkund troligen blir försumbart då en\r\nstor del av försäljningen sker via elbörsen och att de flesta elleverantörer\r\ndärför kommer att deklarera i stor sett samma innehåll. Motionärerna ser det\r\nsom mer motiverat att Nord Pool årligen rapporterar hur den genomsnittliga\r\nproduktionssammansättningen ser ut för området.\r\nI motion 2004/05:N13 (fp) förordas att riksdagen beslutar om en ändring i\r\nförhållande till regeringens förslag till ändringar i ellagen rörande att ellev\r\nrantörer åläggs att redovisa vilka energikällor som används för att producera\r\nelen de säljer, samt miljöpåverkan i form av utsläpp och genererat avfall.\r\nMotionärerna anser att formuleringen radioaktivt utsläpp bör användas i ella-\r\ngen och inte, som regeringen föreslår, kärnbränsleavfall. De anser att reger-\r\ningen misstolkat elmarknadsdirektivets artikel 3.6 och att radioaktivt utsläpp\r\ninte kan likställas med kärnbränsleavfall. Vidare förespråkas att regeringen\r\ntillsätter en utredning med uppgift att lämna förslag som kompletterar ellagen\r\nmed övriga former av allvarlig miljöpåverkan från elproduktion.\r\nAtt riksdagen bör avslå regeringens förslag rörande upprättande av över-\r\nvakningsplaner förordas i motion 2004/05:N18 (kd). Motionärerna menar att\r\nförslaget kan skapa en administrativ börda för de små företagen som är orim-\r\nlig. I stället förordas att det utrymme som EG-direktivet ger att undanta nätfö\r\nretag med färre än 100 000 anslutningspunkter från tvånget att upprätta en\r\növervakningsplan utnyttjas, något som utredningen även rekommenderat.\r\nÄven vad övervakningsplanerna mer konkret skall innehålla bör tydligare\r\nframgå av lagstiftningen, anser motionärerna och menar att regeringen bör\r\nåterkomma till riksdagen också i den frågan. Att det är angeläget att ellagen\r\nblir tydligare beträffande vad som skall beaktas när tarifferna för överföring\r\nav el fastställs, anförs också i motionen. Motionärerna anser att ytterligare\r\nkriterier för skälighetsbedömningen av nättariffer bör anges i lagen. Nätets\r\ngeografiska läge måste beaktas samt det klimatförhållande som råder på den\r\nplats där nätet är beläget. Därtill måste nätföretagens rätt att få ut en rimli\r\navkastning på investerat kapital framgå av lagtexten, och motionärerna före-\r\nslår ett tillägg till 4 kap. 1 § ellagen. När det gäller regeringens förslag om\r\nursprungsmärkning av el framhålls i motionen vikten av ett system som är\r\nadministrativt lätthanterligt för elbolagen så att det inte blir alltför ekonom\r\nbetungande för konsumenterna. Vidare anförs att det är anmärkningsvärt att\r\nregeringen inte föreslagit en beräkningsmodell för hur ursprungsberäkningen\r\nskall göras, varför regeringen bör åläggas att återkomma med ett sådant för-\r\nslag till riksdagen.\r\nI motion 2004/05:N16 (kd) efterfrågas en ellagstiftning som medverkar till\r\navbrottssäkrade elleveranser på landsbygden, och ett riksdagsuttalande därom\r\nförordas. Motionären menar att förslagen i propositionen rörande nätavgiftens\r\nskälighet bör kompletteras så att det av lagstiftningen framgår att nättariffer\r\nskall konstrueras så att nödvändiga investeringar kan göras för att långsiktigt\r\nsäkra elleveranserna.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nOm begreppen radioaktivt utsläpp och kärnbränsleavfall\r\nEnligt uppgift från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet är det begrep-\r\npet kärnbränsleavfall och inte radioaktivt utsläpp som bör föras in i ellagen.\r\nden nuvarande svenska översättningen av elmarknadsdirektivet stadgas det\r\n\"radioaktivt utsläpp\", men detta är enligt departementet en felöversättning.\r\nAlla övriga medlemsstater skall ange kärnbränsleavfall vilket, enligt departe-\r\nmentet, är det korrekta. Vid en jämförelse av elmarknadsdirektivets artikel 3\r\npunkt 6 med vissa översättningar av direktivet till andra språk kan konstateras\r\natt det i bestämmelsen stadgas \"radioactive waste\" (engelska), \"radioaktivt\r\naffald\" (danska) och \"radioaktiven Abfall\" (tyska). Någon rättelse av den\r\nsvenska versionen av direktivet har emellertid inte gjorts. Enligt uppgift från\r\nMiljö- och samhällsbyggnadsdepartementet ämnar departementet inleda ett\r\nrättelseförfarande.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInledning\r\nUtskottets ställningstagande redovisas i det följande under fem rubriker -\r\nAngivande av elens ursprung, Åtskillnad mellan nätverksamhet och konkur-\r\nrensutsatt verksamhet, Upprättande av övervakningsplaner, Tariffer för över-\r\nföring av el samt Förslaget i övrigt rörande ellagen.\r\nAngivande av elens ursprung\r\nI elmarknadsdirektivet stadgas att elleverantörerna på eller i samband med\r\nfakturorna och i reklam som riktar sig till elanvändarna skall lämna uppgift\r\nom varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga bränslesamman-\r\nsättning som företaget använt under det gångna året och om den inverkan på\r\nmiljön i form av utsläpp av koldioxid samt radioaktivt avfall som elframställ-\r\nningen orsakat. Regeringen har i propositionen föreslagit införandet av en\r\nbestämmelse i ellagen för att införliva direktivets bestämmelse i den svenska\r\nlagstiftningen. Enligt utskottets mening överensstämmer regeringens förslag\r\nmed de krav elmarknadsdirektivet ställer.\r\nI några motioner framhålls att det i elmarknadsdirektivet stadgas att det är\r\nradioaktivt utsläpp och inte, som regeringen föreslagit, kärnbränsleavfall som\r\nskall redovisas. Utskottet vill här tydliggöra att, som tidigare redovisats, fo\r\nmuleringen \"radioaktivt utsläpp\" i den svenska språkversionen av elmark-\r\nnadsdirektivet är en felöversättning och att den korrekta formuleringen skall\r\nvara \"radioaktivt avfall\". Utskottet förutsätter att åtgärder vidtas för en rät\r\nse av direktivets svenska språkversion. Mot denna bakgrund bör de berörda\r\nmotionsyrkandena avslås.\r\nNär det gäller kravet i motion 2004/05:N13 (fp) om att det behöver tillsät-\r\ntas en utredning rörande övriga former av allvarlig miljöpåverkan av elpro-\r\nduktion finner utskottet det inte påkallat med något riksdagsuttalande. Motio-\r\nnen avstyrks således även i denna del.\r\nMed det anförda tillstyrks propositionen i här aktuell del.\r\nÅtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet\r\nI propositionen föreslås, när det gäller åtskillnad mellan nätverksamhet och\r\nkonkurrensutsatt verksamhet, att elmarknadsdirektivets möjlighet att undanta\r\nvissa företag från bestämmelsen bör utnyttjas. Enligt förslaget i propositionen\r\nskall företag som ingår i en koncern vars samlade elnät har mindre än 100 000\r\nuttagspunkter undantas från kravet.\r\nUtskottet är positivt till att denna möjlighet nyttjas. Som utskottet anförde\r\nvåren 2002 (bet. 2001/02:NU9) i samband med det förslag regeringen då\r\nlämnat rörande åtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verk-\r\nsamhet (prop. 2001/02:56) är det viktigt att det upprätthålls en klar boskillna\r\nmellan de båda delarna av elmarknaden, men det är också väsentligt att små\r\nföretag på elmarknaden inte drabbas i onödan. Om de små företagen slås ut\r\nkan konkurrensen och därmed effektiviteten på elmarknaden minska. Detta\r\ntalar, enligt utskottets mening, för att det undantag som direktivet medger\r\nskall nyttjas. Samtidigt kan utskottet konstatera att det i direktivet stadgas\r\nmedlemsstaterna får besluta att inte tillämpa kraven om åtskillnad på integre-\r\nrade elföretag som har mindre än 100 000 anslutna kunder och inte, som\r\nföreslås i propositionen, på företag som har mindre är 100 000 uttagspunkter.\r\nDå en elkund kan ha flera uttagspunkter, exempelvis kommuner, innebär det\r\natt undantaget, enligt regeringens förslag, får en snävare tillämpning än vad\r\nelmarknadsdirektivet möjliggör. Detta innebär i sin tur att fler företag kom-\r\nmer att åläggas att separera sina ledningsfunktioner med ökade kostnader som\r\nresultat. Enligt utskottets uppfattning bör undantaget i den svenska lagstift-\r\nningen därför i större utsträckning formuleras utifrån vad elmarknadsdirekti-\r\nvet medger. Av detta skäl föreslår utskottet en ändring i förhållande till rege\r\ningens förslag, innebärande att gränsen skall gå vid 100 000 elanvändare, och\r\ninte, som regeringen föreslagit, 100 000 uttagspunkter. För att i lagstiftninge\r\ntydliggöra vad som avses med elanvändare förordar utskottet även att ett\r\ntillägg görs i den aktuella bestämmelsen vari framgår att med elanvändare\r\nförstås den som enligt avtal med den som bedriver nätverksamhet tar ut el\r\nfrån elnätet i en eller flera uttagspunkter.\r\nMed det sagda tillstyrks propositionen i denna del, dock med den ändring\r\nsom ovan förordats och som framgår av utskottets förslag i bilaga 3.\r\nUpprättande av övervakningsplaner\r\nEnligt förslaget i propositionen skall den som bedriver nätverksamhet upprät-\r\nta en övervakningsplan i vilken det skall anges vilka åtgärder som skall vidtas\r\nför att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga aktörer på el-\r\nmarknaden. I motion 2004/05:N18 (kd) förordas dels att elmarknadsdirekti-\r\nvets möjlighet att undanta företag med färre än 100 000 kunder från kravet att\r\nupprätta övervakningsplaner bör utnyttjas, dels att det i lagtexten bör precise\r\nras vad en övervakningsplan skall innehålla. Utskottet vill här göra ett tydlig\r\ngörande. El- och gasmarknadsutredningens förslag om övervakningsplaner\r\ngrundade sig på att inte något nätföretag skulle tillåtas ha samma vd, styrelse\r\neller firmatecknare som ett elhandelsbolag. Regeringen har emellertid, som\r\novan redovisats, förslagit att kraven om åtskillnad endast skall tillämpas på\r\nföretag som ingår i en koncern med mer än 100 000 kunder. Förslaget i pro-\r\npositionen om övervakningsplaner är utformat utifrån detta krav och innebär\r\natt inga företag skall undantas från kravet om övervakningsplaner. I likhet\r\nmed regeringen anser utskottet att det är viktigt att alla innehavare av distri\r\ntionssystem aktivt arbetar med att säkerställa att de i alla lägen agerar objek\r\ntivt och icke-diskriminerande, varför de bör omfattas av kravet på upprättande\r\nav övervakningsplan. Utskottet anser inte heller att det är riksdagens uppgift\r\natt i detalj fastställa innehållet i övervakningsplanerna, varför regeringen\r\neller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten bemyndigas att med-\r\ndela närmare föreskrifter därom.\r\nMed det anförda tillstyrks propositionen i här berörd del. Nämnda motion\r\navstyrks i motsvarande delar.\r\nTariffer för överföring av el\r\nNär det gäller tariffer för överföring av el gör regeringen bedömningen, för at\r\ndet inte skall råda någon tvekan om att den svenska lagstiftningen uppfyller\r\nkraven i elmarknadsdirektivet, att det förslag som nu förelagts riksdagen\r\nbehöver kompletteras med bestämmelser som innebär att tillsynsmyndigheten\r\nskall göra en förhandsprövning av tarifferna för överföring av el - antingen\r\ngenom att tillsynsmyndigheten fastställer eller godkänner överföringstariffer-\r\nna på förhand eller genom att tillsynsmyndigheten på förhand endast godkän-\r\nner de metoder som tarifferna är baserade på. Enligt regeringen finns det dels\r\nsvårigheter att införa sådana bestämmelser, dels saknas det ett brett underlag\r\nfrågan. Regeringen meddelar i propositionen därför sin avsikt att utreda frå-\r\ngan och återkomma med ett förslag till riksdagen. Då det är viktigt att el-\r\nmarknadsdirektivet nu genomförs i den svenska lagstiftningen bör det, enligt\r\nregeringen, under en övergångsperiod införas en ordning där metoden för\r\ntariffsättning anges direkt i lagstiftningen. I propositionen har föreslagits a\r\ninnehavare av nätkoncession vid utformningen av nättariffer för överföring av\r\nel särskilt skall beakta antalet anslutningspunkter, anslutningspunkternas\r\ngeografiska läge, mängden överförd energi, abonnerad effekt och kostnaden\r\nför överliggande nät samt kvaliteten på överföringen av el.\r\nVid tillsynen skall den prestation som nätkoncessionshavaren utför bedö-\r\nmas. Det innebär att nätkoncessionshavarens samlade intäkter skall vara\r\nskäliga i förhållande till såväl de objektiva som subjektiva förutsättningarna\r\nför verksamheten. Med objektiva förutsättningar menas sådana förutsättningar\r\nsom nätkoncessionshavaren inte kan påverka, såsom antalet anslutningspunk-\r\nter, anslutningspunkternas geografiska läge, mängden överförd energi och\r\neffekt samt kostnaden för överliggande nät. Som anges i propositionen är en\r\nviktig subjektiv faktor det enskilda företagets kvalitet på överföringen av el,\r\nvilket inbegriper leveranssäkerhet och spänningskvalitet. Utskottet vill även\r\nframhålla att de kriterier som föreslagits ligga till grund för den nya metodre\r\ngleringen inte skall ses som en uttömmande uppräkning av alla faktorer som\r\nkan påverka nätkoncessionshavarens tariffsättning. Vid utformningen av ett\r\nföretags överföringstariffer måste, som sägs i propositionen, även faktorer\r\nsom är relevanta för just det aktuella företaget beaktas.\r\nDet ovan sagda innebär, enligt utskottets mening, att de synpunkter som\r\nframförs i motion 2004/05:N18 (kd) rörande bl.a. klimatförhållanden och\r\nleveranssäkerhet redan kan sägas innefattas i det förslag regeringen framlagt.\r\nEnligt utskottets mening finns det därför inget behov av ett tydliggörande i\r\nenlighet med vad som förordas i motionen.\r\nI detta sammanhang vill utskottet även erinra om att Energimarknadsin-\r\nspektionen vid Statens energimyndighet på uppdrag av regeringen nyligen\r\nföreslagit olika åtgärder för att säkerställa en driftsäker elöverföring. Utsko\r\nåterkommer till detta i avsnittet om leveranssäkerhet.\r\nMed det anförda tillstyrks propositionen i här aktuell del, medan nämnda\r\nmotion avstyrks i motsvarande del.\r\nFörslaget i övrigt rörande ellagen\r\nNär det gäller regeringens övriga förslag till ändringar i ellagen har utskotte\r\nsak inget att erinra. Av författningstekniska skäl bör riksdagen emellertid\r\nbesluta att 3 kap. 6 § och 13 kap. 5 § skall ha lydelse enligt utskottets försl\r\nbilaga 3.\r\nUtskottet tillstyrker, med undantag för det nu sagda, regeringens förslag\r\nom ändring i ellagen i de delar som inte har behandlats i det föregående.\r\nLeveranssäkerhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå olika motionsyrkanden beträffande leveranssä-\r\nkerheten. Utskottet redogör för det uppdrag Energimyndigheten\r\nhaft och erinrar om att regeringen aviserat att återkomma till riks-\r\ndagen i frågan. Jämför reservationerna 17 (m, fp, kd) och 18 (mp).\r\nMotionerna\r\nI detta avsnitt återfinns fem motioner som väckts med anledning av s.k. hän-\r\ndelse av större vikt (stormen i södra Sverige i början av år 2005). Motioner\r\nom leveranssäkerhet har också väckts under allmänna motionstiden.\r\nAtt de strömavbrott som under senare tid drabbat olika delar i vårt land\r\ninte är acceptabla anförs i motion 2004/05:N237 (s). Motionärerna anser att\r\nenergipolitiken måste dels se till att det finns en tilltro till energiförsörjn\r\npå lång sikt, dels se till att energikostnaderna hålls på en rimlig nivå. Vidar\r\nmåste kraven på nätbolagen skärpas så att de säkerställer elleveranser vid alla\r\ntyper av väder. Kraven behöver även skärpas beträffande nätbolagen när det\r\ngäller att lämna information och ta emot felanmälningar vid strömavbrott.\r\nI motion 2004/05:N266 (s) förordas tre tillkännagivanden rörande samhäl-\r\nlets sårbarhet och vikten av leveranssäkerhet. För det första måste re-\r\ngleringsmodellen för elnäten, den s.k. nätnyttomodellen, utformas så att den\r\nklarar utmaningen att utveckla dagens elnät så att det motsvarar kundernas\r\noch samhällets förväntningar. För det andra måste nämnda modell utformas\r\nså att den leder till att nödvändiga investeringar och underhållsinsatser beträ\r\nfande elnäten genomförs i enlighet med kundernas och samhällets krav. För\r\ndet tredje anser motionärerna att det måste skapas en balans mellan hög leve-\r\nranssäkerhet och låga nättariffer.\r\nEn översyn av reglerna för leveranssäkerhet av elström och telefoni föror-\r\ndas i motion 2004/05:MJ7 (m). Motionärerna anser att det är oacceptabelt att\r\nmänniskor, lantbruk och industrier i Sverige riskerar att vara utan ström i fle\r\ndygn.\r\nI motion 2004/05:MJ5 (fp) anförs att de modeller för skadestånd som elbo-\r\nlagen i dag tillämpar vid elavbrott är otillräckliga. Skadeståndet bör utgå frå\r\nförsta timmen och i större utsträckning täcka kundernas verkliga kostnader.\r\nDet bör i första hand vara elbolagen som vidtar åtgärder med denna riktning,\r\nmen om inget sker kan det bli nödvändigt att överväga förändringar i lagstift-\r\nningen. Motionärerna uppmärksammar även de personalnedskärningar som\r\ngjorts under senare år, vilka bidragit till att kapaciteten att åtgärda skadorn\r\nvid elavbrott minskat. En lösning på detta, menar de, är att med kontrakterade\r\nföretag och anställd personal ingå avtal enligt den modell som gäller för snö-\r\nröjning. Därtill anser motionärerna att en avreglering beträffande eldistribu-\r\ntion för särskilda och avgörande ändamål borde övervägas. Genom att använ-\r\nda tele- och fiberoptikskanaler för eldistribution skapas en från det verkliga\r\nelnätet separat väg som ökat tillgängligheten påtagligt, sägs det i motionen.\r\nLeveranssäkerheten i Dalsland och Värmland lyfts fram i motion 2004/05:\r\nN414 (fp), och motionärerna betonar att tillgången till el året om är nödvän-\r\ndigt för denna region liksom för övriga delar av landet.\r\nFrågan om ersättning till de hushåll och företag som drabbas av strömav-\r\nbrott tas upp i motion 2004/05:MJ6 (kd), vari två riksdagsuttalanden på om-\r\nrådet förordas. För att skapa incitament för och möjlighet till att utöka taken\r\nför elbolagen att höja leveranssäkerheten bör skadeståndsplikten höjas. Denna\r\nbör relateras till de drabbades faktiska kostnader och bör gälla per person i\r\nhushållet. När det gäller företag handlar det dels om kostnader för produk-\r\ntionsbortfall, dels om kostnader till följd av straffklausuler i leveransavtal.\r\nElleverantörerna bör, enligt motionärerna, i lagstiftningen ges ett tydligt an-\r\nsvar för dessa kostnader. Ersättning bör även utgå i förhållande till de faktis\r\nmerkostnaderna.\r\nI motion 2004/05:N410 (kd) begärs att regeringen utreder driftsäkerheten i\r\nelsystemet och återkommer till riksdagen med förslag på hur den kan förbätt-\r\nras. Stora strömavbrott är kostsamma för samhället och de avbrott som inträf-\r\nfat under det senaste decenniet visar att säkerheten i elsystemet måste förbätt\r\nras.\r\nLeveranssäkra elnät tas även upp i motion 2004/05:N286 (kd). Motionären\r\nefterlyser ett incitamentssystem som gör att företagen investerar i säkrare nät\r\noch menar att regeringen bör ta initiativ i denna riktning.\r\nVikten av leveranssäkra elnät på landsbygden lyfts fram i motion\r\n2004/05:N382 (c). Motionärerna anser att man bör införa ett ekonomiskt\r\nincitament för att öka investeringarna i elnäten på landsbygden. Den s.k.\r\nnätnyttomodellen verkar inte vara tillfyllest för de robusta elnät som lands-\r\nbygden kräver, menar de.\r\nAtt elkonsumenternas makt måste stärkas anförs det i motion 2004/05:MJ9\r\n(mp). Konsumenternas rättigheter på elmarknaden är eftersatta i jämförelse\r\nmed befintlig konsumenträttslig lagstiftning, anser motionärerna. Därför\r\nmåste konsumenternas rättigheter och skydd öka i förhållande till nätbolagen.\r\nMöjligheten för kunder att få skadestånd bör förbättras genom att ett strikt\r\nansvar skall gälla för nätbolagen. Samtidigt bör kraven skärpas så att för-\r\nsummelse från ett nätbolags sida kan leda till att det förlorar koncessionsrät-\r\nten.\r\nElkonsumenternas ställning tas även upp i motion 2004/05:N12 (mp). Mo-\r\ntionärerna förordar bl.a. ett riksdagsuttalande om att en ny lag om konsument-\r\nskydd på elmarknaden skall införas. Detta skall ske genom att ellagens nuva-\r\nrande 11 kap. om konsumentskydd lyfts ur och bildar en egen lag samtidigt\r\nsom olika förändringar genomförs. Det innefattar bl.a. att skadeståndsansvaret\r\nskärps till ett strikt ansvar med undantag för force majeure. Vidare bör ska-\r\ndeståndsansvaret även omfatta välfärdsförluster. Jämkningsregeln i ellagen\r\nbör avskaffas till förmån för skadeståndslagens 6 kap. 2 §.  Därtill bör för-\r\nsummelse från nätbolagens sida att vidta åtgärder kunna leda till att de förlo-\r\nrar koncessionsrätten. I motionen föreslås även att en lag om sista datum för\r\nnätförstärkande åtgärder införs. Motionärerna anser att åtgärderna bör vara\r\ngenomförda före utgången av år 2010 och förordar att de bolag som inte följer\r\nlagen skall kunna utdömas vite.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nStatens energimyndighet om en leveranssäker elöverföring\r\nI februari 2005 uppdrog regeringen (regeringsbeslut 2005-02-03) åt Energi-\r\nmarknadsinspektionen inom Energimyndigheten att belysa vilka konsekven-\r\nser ovädret som drabbade Sverige den 8 och 9 januari 2005 fick för elförsörj-\r\nningen och hur arbetet med att återuppbygga elnäten har fungerat. Av beslutet\r\nframgår att Energimarknadsinspektionen skall lämna förslag till utformning\r\nav funktionskrav som skall ställas på eldistributionen för att säkerställa att\r\ndenna sker med driftsäkra nät samt lämna förslag till det regelverk i övrigt\r\nsom är nödvändigt för att säkerställa att nätföretagen efterlever de nya funk-\r\ntionskraven. I detta ligger även att överväga om, och i så fall hur, elnätsföre\r\ntagen skall utföra risk- och sårbarhetsanalyser samt rapportering av elavbrott.\r\nEnergimarknadsinspektionen skall även lämna förslag till hur lämpliga regler\r\nför ersättning till kunder som drabbats av långvariga elavbrott skall utformas.\r\nI slutet av april 2005 överlämnade Energimarknadsinspektionen en rapport\r\nom en leveranssäker elöverföring (daterad 2995-04-26). Rapporten innehåller\r\nförslag rörande\r\n-       krav på elnät och elöverföring,\r\n-\r\n-       avbrottsersättning och andra ekonomiska styrmedel,\r\n-\r\n-       verksamhetskrav och information,\r\n-\r\n-       uppföljning, tillsyn och sanktioner,\r\n-\r\n-       underlättande åtgärder och övriga förslag.\r\n-\r\nNär det gäller elnät och elöverföring föreslås att ett krav införs i ellagen om\r\natt inget avbrott, annat än i rena undantagsfall, reglerat genom s.k. kontrolla\r\nsvar, skall överstiga 24 timmar. De nätföretag som inte redan i dag uppfyller\r\ndetta krav skall göra det senast den 1 januari 2011. Vidare föreslås att teknis\r\nka krav på brott- och trädsäkra ledningar skall införas för alla luftledningar\r\nmed en spänning som överstiger 25 kV.\r\nBeträffande avbrottsersättning och andra ekonomiska styrmedel har Ener-\r\ngimarknadsinspektionen i samråd med Konsumentverket utformat ett förslag\r\ntill schablonersättning till nätkund vid långvariga avbrott. Enligt förslaget\r\nskall avbrottsersättningen regleras i ellagen och alla nätkunder som har haft\r\navbrott i minst tolv timmar skall ha rätt till en schabloniserad ersättning.\r\nFörslaget gäller både hushåll och näringsidkare. Vidare förordas en förstärkt\r\nkvalitetsreglering vid tarifftillsynen. I rapporten sägs att, med hänsyn till d\r\nbetydelse som kvalitetsaspekten har vid bedömningen av en skälig nättariff,\r\nEnergimarknadsinspektionen avser att göra en justering i nätnyttomodellen\r\nför att kvalitetsstyrningen skall få ökat genomslag. Inspektionen avser att\r\nfr.o.m. år 2010 begära att nätföretagen skall dokumentera avbrott över tre\r\nminuter på kundnivå.\r\nRörande verksamhetskrav och information föreslås att nätföretagen skall\r\ngöra årliga risk- och sårbarhetsanalyser för sin elöverföring. Bestämmelser\r\nom detta föreslås bli införda i ellagen. Vidare skall nätföretagen upprätta en\r\nårlig plan för att åtgärda de brister som finns i överföringskvaliteten. Det\r\nföreslås även att nätföretagen en gång per år skall informera sina nätkunder\r\nom deras rättigheter till ersättning och skadestånd. För att förbättra beredska\r\npen för långa avbrott föreslås att vissa tidigare förslag från myndigheten,\r\nframlagda i rapporten God elkvalitet, gällande organisation och beredskap bör\r\ngenomföras. Det innebär bl.a. ökad tydlighet beträffande rutiner, kompetens,\r\npersonal och reservdelar.\r\nGällande uppföljning, tillsyn och sanktioner föreslås att nätföretag som\r\ninte kunnat upprätthålla funktionskravet om 24 timmar redan från januari\r\n2006 skall lämna en särskild redovisning till Energimarknadsinspektionen.\r\nDärtill föreslås att regeringen utreder möjligheten att införa kontrollansvar f\r\nnätföretagen avseende skadestånd på grund av avbrott i överföringen även i\r\nrelation till näringsidkare. Någon ytterligare skärpning av lagen om särskild\r\nförvaltning av elektriska anläggningar bedömer Energimarknadsinspektionen\r\ninte att det föreligger behov av.\r\nUnder rubriken Underlättande åtgärder och övriga förslag föreslås att nät-\r\nföretagen skall tillåtas ha fast installerad reservkraft ansluten till sina eln\r\nVidare meddelas att Energimarknadsinspektionen avser att godkänna höjd\r\nspänningsgräns för områdeskoncessioner om jordkabel kommer att användas.\r\nFör de nätkunder som anses samhällsviktiga vid svåra påfrestningar bör bris-\r\nter och åtgärder diskuteras och tas fram i samarbete mellan nätföretagen och\r\nnätkunderna, sägs det i rapporten.\r\nDen del av uppdraget som avser återkallelse av koncession skall redovisas\r\nsenast den 30 oktober 2005.\r\nDärtill kan erinras om att Energimyndigheten enligt 2005 års reglerings-\r\nbrev (Verksamhetsgren Åtgärder inom samverkansområdet teknisk infrastruk-\r\ntur) i samverkan med Svenska kraftnät och andra berörda myndigheter skall\r\nfortsätta arbetet med att skapa möjligheter för att i fredstid styra knappa elt\r\ngångar till prioriterade användare utifrån ett tekniskt, juridiskt och organisa\r\nriskt perspektiv. I uppdraget ingår att ta en helhetssyn kring styrning av el t\r\nprioriterade användare och samordna olika myndigheters fortsatta arbete inom\r\nprioriteringsområdet. Energimyndigheten skall vidare i samverkan med\r\nSvenska kraftnät påbörja en analys av möjliga system för styrning av el till\r\nprioriterade användare. Analysen bör, sägs det i regleringsbrevet, resultera i\r\nett rimligt system för styrning av el till prioriterade användare vid fredstida\r\nbristsituationer. Vidare skall Energimyndigheten redovisa en bedömning av\r\nförmågan vid svåra påfrestningar i samhället i fred samt en analys av presta-\r\ntionernas effekter på beredskapen och hur de bidragit till att uppfylla målen.\r\nEnligt uppgift från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet avser re-\r\ngeringen att återkomma till riksdagen under hösten 2005 med förslag som\r\nsyftar till att säkerställa en driftsäker elöverföring.\r\nBranschens åtgärdsprogram\r\nNätkunden i centrum (Nätkic) är ett projekt som drivs av elbranschen i syfte\r\natt utveckla leveranssäkerheten. Projektet startade sommaren 2001 och omfat-\r\ntar utveckling av storstörningssamverkan, åtgärder tillsammans med lantbru-\r\nket, informationsinsatser, avbrottsersättning, extra insatser för att förbättra\r\nelnät i landsbygdsområden samt utvecklad statistik över driftstörningar.\r\nHEL-projektet\r\nEnergimyndigheten fick år 2001 regeringens uppdrag att utveckla en helhets-\r\nsyn för elförsörjningens säkerhet och beredskap. Uppdraget, som har genom-\r\nförts i projektform (HEL-projektet), syftar till en långsiktig kompetensutveck-\r\nling. I projektets styrgrupp ingår representanter för Energimyndigheten,\r\nSvenska kraftnät, Post- och telestyrelsen, Elsäkerhetsverket, Svensk Energi,\r\nIT-företagen, Svenska Kommunförbundet, Svenskt Näringsliv, Totalförsva-\r\nrets forskningsinstitut och Krisberedskapsmyndigheten. Arbetet har inriktats\r\npå att successivt bygga upp nätverk och utveckla samverkan inom dessa för\r\natt ta fram ny kunskap, ta fram strategi och kostnadsberäknade åtgärder för\r\nökad säkerhet och beredskap inom elförsörjningen, utveckla förslag till ny\r\nfördjupad form av privat-offentlig samverkan för den tekniska infrastruktu-\r\nrens (el, tele och IT) säkerhet och beredskap samt förankra all planering och\r\nalla resultat hos de viktigaste aktörerna. Energimyndigheten har lämnat läges-\r\nrapporter åren 2001, 2003 och 2004. Projektet avslutades vid utgången av år\r\n2004.\r\nEllagens särskilda bestämmelser om överföring och leverans av el till\r\nkonsumenter\r\nKonsumenternas rätt till ersättning berörs i några av de här aktuella motioner-\r\nna, och i motion 2004/05:N12 (mp) förordas att 11 kap. ellagen skall lyftas ur\r\noch, efter vissa ändringar, utgöra en egen lag. Med anledning därav kan föl-\r\njande redogörelse lämnas.\r\nSärskilda bestämmelser om överföring och leverans av el till konsumenter\r\nåterfinns, som nämnts, i 11 kap. ellagen. Av den inledande bestämmelsen\r\n(1 §) framgår att med konsumenter avses en fysisk person till vilken el över-\r\nförs eller levereras huvudsakligen för ändamål som faller utanför närings-\r\nverksamhet. Vidare finns bestämmelser om att överföringen av el får brytas\r\npå grund av konsumentens avtalsbrott (3-6 §§). Därutöver stadgas (7 §) att\r\ninnehavaren av en nätkoncession får avbryta överföringen av el för att vidta\r\nåtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god\r\ndrift- och leveranssäkerhet. Om innehavaren av nätkoncession kan förutse\r\nannat än kortvarigt avbrott i överföringen, skall konsumenten underrättas i\r\ngod tid före avbrottet. Bestämmelser rörande skadestånd vid avbruten överfö-\r\nring av el återfinns i 8-11 §§. Enligt 8 § har konsumenten rätt till ersättning\r\nför skada av nätkoncessionshavaren om överföringen av el avbryts på grund\r\nav konsumentens försummelse utan att förutsättningarna i 3 och 4 §§ är upp-\r\nfyllda. Om innehavaren av en nätkoncession inte har underrättat konsumenten\r\nenligt 7 § har konsumenten, enligt 9 §, rätt till ersättning för skada. I 10 §\r\nstadgas att om överföringen av el avbryts utan att det beror på konsumentens\r\nförsummelse och utan att det finns rätt att avbryta överföringen enligt 7 § har\r\nkonsumenten rätt till ersättning för skada av nätkoncessionshavaren om inte\r\ndenne visar att avbrottet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han int\r\nskäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder han inte heller skäli-\r\ngen kunde ha undvikit eller övervunnit. Av 11 § framgår att skadestånd enligt\r\n8-10 §§ omfattar ersättning för utgifter och inkomstbortfall samt annan för-\r\nlust på grund av avbrottet.\r\nUtskottets utfrågning om säker elförsörjning\r\nDet kan även erinras om att utskottet den 19 februari 2004 höll en offentlig\r\nutfrågning om säker elförsörjning. Stenografiska uppteckningar från denna\r\nutfrågning finns tillgängliga som bilaga i utskottets betänkande 2003/04:\r\nNU11.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI början av januari 2005 lamslogs stora delar av landet på grund av det oväder\r\nsom drog in över Sverige. Ovädret fick förödande konsekvenser i stora delar\r\nav Götaland och nådde även upp till Svealand. I Småland och Blekinge slogs\r\nsåväl den fasta som den mobila teletrafiken ut. Många vägar blockerades av\r\nnedfallna träd under flera dagar och tågtrafiken stod stilla. Elavbrotten var\r\nomfattande. Lokalnätens luftledningar skadades svårt av nedblåsta träd. Även\r\nde isolerade ledningarna, vilka normalt är tåligare för fallande träd, förstör-\r\ndes. I några områden skadades även regionnäten. Enligt den sammanställning\r\nsom Energimyndigheten gjort (En säker elöverföring) drabbades mer än\r\n600 000 nätkunder av elavbrott. Ungefär hälften av dessa kunder kunde få\r\ntillbaka elen inom ett dygn, men närmare 70 000 nätkunder på landsbygden\r\nvar utan el i över en vecka och ca 10 000 kunder saknade el i mer än 20 dygn.\r\nMed anledning av denna händelse har ett antal motioner väckts. Utan att\r\nhär i detalj beröra samtliga kan sägas att de har det gemensamt att de förordar\r\nolika åtgärder för att försöka förbättra leveranssäkerheten beträffande el. Som\r\nutskottet i det föregående redogjort för har Energimarknadsinspektionen vid\r\nStatens energimyndighet nyligen, på regeringens uppdrag, framlagt ett antal\r\nförslag i syfte att skapa en driftsäkrare elöverföring. Enligt vad utskottet\r\nerfarit avser regeringen att under hösten 2005 återkomma till riksdagen i\r\ndenna fråga. Utskottet finner av detta skäl ingen anledning för riksdagen att\r\ntillmötesgå kraven på riksdagsinitiativ i de här aktuella motionerna.\r\nUtskottet vill i detta sammanhang emellertid ta tillfället i akt att, i likhet\r\nmed vad som görs i motion 2004/05:N382 (c), framhålla vikten av säkra\r\nelleveranser på den svenska gles- och landsbygden. Enligt utskottets uppfatt-\r\nning är det angeläget med en fungerande infrastruktur som gör det möjligt att\r\nockså verka och leva i landets mindre tätbefolkade områden. Ett särskilt utta-\r\nlande därom anser utskottet dock ej behövligt.\r\nMed hänvisning till det ovan sagda avstyrker utskottet de här aktuella mo-\r\ntionerna i berörda delar.\r\nReformerad elmarknad\r\nUtskottets förslag i korhet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden med fordran om en utred-\r\nning rörande en reformering av elmarknaden. Utskottet hänvisar till\r\natt El- och gasmarknadsutredningen nyligen har analyserat frågan.\r\nJämför reservation 19 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motionerna 2004/05:N295 (mp) och 2004/05:N307 (mp) förordas ett riks-\r\ndagsuttalande om att regeringen skall tillsätta en utredning med syfte att läm-\r\nna förslag om en reformering av elmarknaden. Motionärerna anser att en\r\nmarknad där kunderna betalar för sitt effektuttag bör skapas. Detta bygger på\r\natt elhandelsbolagen avskaffas, medan nätbolagen behålls. Kunderna skall\r\nbetala spotpris för levererad el och beräknade nätförluster. Därutöver till-\r\nkommer en fast årlig nätavgift som relateras till konsumenternas maximala\r\neffektuttag samt skatt. Modellen innebär att nätbolagen är de enda aktörer\r\nsom har uppgifter om hur mycket el varje konsument förbrukar, kunden får en\r\nenda räkning och alla handlar till samma spotpris.\r\nÄven i motion 2004/05:N17 (mp) begärs ett tillkännagivande om en re-\r\nformerad elmarknad.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nLiknande förslag som de här aktuella har avstyrkts av utskottet vid tidigare\r\ntillfällen, senast våren 2004 (bet. 2003/04:NU11). I sitt ställningstagande\r\nerinrade utskottet om att Elforsk AB (Svenska elföretagens forsknings- och\r\nutvecklings AB) analyserat den i de då aktuella motionerna föreslagna model-\r\nlen och konstaterat att den inte är förenlig med EG:s elmarknadsdirektiv,\r\nenligt vilket alla kunder skall ha rätt att välja elleverantör. Vidare påpekade\r\natt den utredning om el- och gasmarknaderna som regeringen tillsatt hade för\r\navsikt att analysera modellen, och utskottet såg med tillförsikt fram mot ut-\r\nredningens slutsatser. En avvikande uppfattning gavs uttryck för i en reserva-\r\ntion (mp).\r\nEl- och gasmarknadsutredningen överlämnade i december 2004 sitt slutbe-\r\ntänkande El- och naturgasmarknaderna - Energimarknader i utveckling (SOU\r\n2004:129) till regeringen. När det gäller den alternativa elmarknadsmodellen\r\nfastslås inledningsvis att en tillämpning av modellen skulle strida mot det\r\ngällande elmarknadsdirektivet på ett flertal punkter, liksom mot EU:s generel-\r\nla regler för den inre marknaden och konkurrensen på denna. Att införa mo-\r\ndellen skulle, enligt utredningen, inte enbart bli en svensk angelägenhet, då\r\ndet skulle krävas genomgripande omarbetningar av den europeiska lagstift-\r\nningen. Bortsett från detta hinder framhålls i utredningen att den föreslagna\r\nalternativa elmarknadsmodellen är behäftad med svåra funktionsproblem.\r\nModellen skulle, om den infördes, påtagligt skada konkurrensen på elmark-\r\nnaden samt leda till ytterligare behov av reglering och övervakning. Vidare\r\nskulle det, åtminstone initialt, ställas betydligt starkare krav på elkonsumen-\r\nten att vara aktiv på marknaden och tillägna sig större kunskaper om elmark-\r\nnadens funktionssätt än vad som är nödvändigt i dag. Att vara aktiv på el-\r\nmarknaden upplevs i dag som krångligt av gemene man. Det förefaller att bli\r\nännu krångligare med den föreslagna omorganisationen. På sikt torde elkon-\r\nsumentens nya situation leda till att de flesta söker prisförsäkra sig. Detta\r\nskulle dock bli mycket dyrt för särskilt de mindre kunderna och skulle dessut-\r\nom ta bort de starkaste skäl som anförts för omorganiseringen, anförs det i\r\nutredningen. Den sammanfattande slutsatsen är att det inte finns anledning att\r\ntillråda en övergång till den föreslagna alternativa elmarknaden, inte ens om\r\ndetta vore möjligt utan de formella hinder som föreligger (såsom förenlighet\r\nmed den nordiska marknaden och EG-direktiv). Tvärtom avråder utredningen\r\nstarkt från varje transformering av elmarknaden som är så omfattande och\r\nsom skulle innebära ett faktiskt principskifte och framhåller att det därför in\r\nfinns någon anledning att utreda förslaget vidare.\r\nBetänkandet är för närvarande ute på remiss, och regeringen avser att åter-\r\nkomma till riksdagen under våren 2006 med anledning av de förslag som\r\nutredningen lämnat.\r\nDet kan i detta sammanhang även erinras om det betänkande om liberalise-\r\nring, regler och marknader (SOU 2005:4) som Regelutredningen överlämnade\r\ntill regeringen i januari 2005. Utredningen har bl.a. haft som uppgift att, ut-\r\nifrån de utvärderingar som gjorts av regelreformeringen inom elmarknaden,\r\nutvärdera de långsiktiga effekterna för konsumenterna, näringslivet, arbets-\r\nmarknaden och samhällsekonomin. I utredningen påpekas att det finns såväl\r\nför- som nackdelar med den nuvarande utformningen av elmarknaden. Förde-\r\nlarna är att marknaden öppnats för konkurrens och att tillsynen över monopo-\r\nlen har stärkts, vilket är väsentliga förutsättningar för att marknaden skall\r\nkunna generera priser som fördelar produktionsresurser och elanvändning så\r\neffektivt som möjligt. Nackdelarna är, framhålls det, att separeringen av verk-\r\nsamhetsleden har ökat transaktionskostnaderna för såväl kunder som produ-\r\ncenter. Regelutredningen anser att elmarknaden ännu inte nått sin slutgiltiga\r\nform men att de genomförda reformerna bidragit till en positiv utveckling.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotioner med krav på en reformering av elmarknaden, liknande de här nu\r\naktuella, har vid upprepade tillfällen avstyrkts av utskottet. Vid det senaste\r\ntillfället, våren 2004 (bet. 2003/04:NU11), hänvisade utskottet till att den av\r\nregeringen tillsatta utredningen om el- och gasmarknaderna avsåg att analyse-\r\nra modellen. Som i det tidigare redogjorts för har utredningen presenterat sina\r\nslutsatser rörande den alternativa elmarknadsmodellen. Betänkandet remiss-\r\nbehandlas och regeringen avser att återkomma till riksdagen våren 2006 med\r\nanledning av utredningens förslag. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att\r\nförorda ytterligare en utredning i frågan. Utan någon avsikt att vilja föregrip\r\nregeringens beredning av ärendet vill utskottet dock framhålla att utredningen\r\nstarkt avråder från att försöka genomföra en reformering av elmarknaden i\r\nenlighet med den i motionerna skisserade modellen. Någon reformering av\r\nelmarknaden i linje med vad som förordas i här aktuella motioner ser utskottet\r\ndärför inte framför sig.\r\nMed det anförda avstyrks samtliga i detta avsnitt behandlade motioner i\r\nberörda delar.\r\nElcertifikat\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå olika motioner som tar upp frågor rörande sy-\r\nstemet med elcertifikat. Utskottet hänvisar till den översyn som\r\nEnergimyndigheten genomfört och till att frågan bereds inom Re-\r\ngeringskansliet. Jämför reservationerna 20 (m, fp), 21 (kd) och 22\r\n(mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:N405 (m) anmodas riksdagen besluta om en avveckling av\r\nsystemet med elcertifikat. Motionärerna anser att varken statliga bidrag eller\r\ntvingande certifikatsystem bör vara styrande för elproduktionen. Ansatsen bör\r\ni stället vara att internalisera energiproduktionens externa kostnader.\r\nEtt riksdagsuttalande om att växthusnäringen bör undantas från kvotplikten\r\nför elcertifikat förordas i motion 2004/05:Sk455 (kd). Införandet av en elcer-\r\ntifikatsavgift har medfört betydligt ökade kostnader för dessa företag, varför\r\nregeringen bör återkomma med förslag som innebär att växthusnäringen\r\nundantas.\r\nVattenfall AB:s produktion av förnybar el och elcertifikatssystemet berörs\r\ni motion 2004/05:N379 (c). Motionären ser det som anmärkningsvärt att det\r\nstatliga bolaget valde att betala straffavgift framför att köpa certifierad el\r\nenlighet med den kvotplikt som lagen föreskriver samt att Vattenfall inte har\r\negna produktionsresurser som motsvarar den egna kvoten. Med anledning\r\ndärav föreslås i motionen att Vattenfall ges tydliga direktiv som anger att\r\nbolaget skall producera certifikatberättigad el som minst motsvarar kvotplik-\r\nten i elcertifikatssystemet.\r\nEn översyn av systemet med elcertifikat behövs för att bevara förtroendet\r\nför systemet, anförs det i motion 2004/05:N228 (mp). Motionärerna anser att\r\nincitamenten för att lösa in certifikaten behöver förstärkas för att de skall l\r\ntill en utbyggnad av förnybar elproduktion. Vidare framhålls att elcertifikaten\r\när dyra att administrera.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nPå uppdrag av regeringen (N2003/9037/ESB) har Energimyndigheten genom-\r\nfört en översyn av elcertifikatssystemet. Det övergripande syftet med översy-\r\nnen har varit att utvärdera systemets funktion och effekter samt överväga\r\nmöjligheterna till en höjning av ambitionsnivån. Uppdraget har redovisats i\r\ntvå etapper. Den första etappen, vilken omfattade att analysera torvens roll\r\ninom elcertifikatssystemet, kvotpliktavgiftens utformning samt den elintensi-\r\nva industrins undantag från kvotplikten, har redovisats i rapporten om över-\r\nsyn av elcertifikatssystemet - Delrapport etapp 1 (ER 2005:08). Den andra\r\netappen, vilken omfattat en allmän översikt av systemet, de framtida kvotni-\r\nvåerna, konsumenternas villkor, effekter för vindkraften samt statistik om\r\nelcertifikatssystemet, har redovisats i rapporten om översyn av elcertifikatssy\r\nstemet - Delrapport etapp 2 (ER 2005:09). När det gäller den elintensiva\r\nindustrins undantag från kvotplikten är Energimyndighetens slutsats att den\r\nnuvarande utformningen av undantag baserat på SNI-koder har klara nackde-\r\nlar. Myndigheten framhåller att en alternativ indelning baserad på energiskat-\r\ntedirektivet vore att föredra. Enligt energiskattedirektivet definieras ett för\r\ntag som energiintensivt om det uppfyller antingen kriteriet att inköpskostna-\r\nderna för energiprodukter och el uppgår till minst 3 % av företagets produk-\r\ntionsvärde eller kriteriet att energi- och koldioxidskatten uppgår till minst\r\n0,5 % av företagets förädlingsvärde. I rapporten sägs att det främsta argumen-\r\ntet för att använda definitionen enligt energiskattedirektivet är att den gör d\r\nmöjligt att göra individuella bedömningar för varje enskilt företag till skilln\r\nfrån SNI-koden som är betydligt trubbigare. Energimyndigheten rekommen-\r\nderar att arbetet med en alternativ definition koordineras med programmet för\r\nenergieffektivisering samt med Regeringskansliets arbete med ett reformerat\r\nenergiskattesystem.\r\nEnergimyndigheten har även på regeringens uppdrag (N2003/9037/ESB)\r\nutrett konsekvenserna av en internationellt utvidgad elcertifikatsmarknad. I\r\nuppdraget har ingått att särskilt beakta effekterna av en gemensam svensk-\r\nnorsk elcertifikatsmarknad. Uppdragets huvudsakliga syfte var att identifiera\r\noch konsekvensbedöma kortsiktiga respektive långsiktiga effekter, identifiera\r\noch analysera vilka grundläggande kriterier som måste vara uppfyllda av\r\nländerna samt presentera och utvärdera möjliga modeller för att sätta kvoter i\r\nländerna. Energimyndigheten har presenterat sina slutsatser i rapporten om\r\nkonsekvenser av en utvidgad elcertifikatsmarknad (ER 2005:07).\r\nEnligt uppgift från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet avser de-\r\npartementet att remissbehandla de förslag som Energimyndigheten lämnat\r\nunder sommaren 2005. Därefter, i slutet av innevarande år eller i början av\r\nnästa år, avser regeringen att komma till riksdagen med förslag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet vill inledningsvis framhålla sin positiva syn på systemet med elcer-\r\ntifikat, som enligt utskottets mening möjliggör en fortsatt utbyggnad av el-\r\nproduktion från förnybara energikällor. Det sagda innebär att utskottet inte\r\ndelar den uppfattning som framförs i motion 2004/05:N405 (m), vari bl.a.\r\nförordas att systemet skall avvecklas. I motion 2004/05:N228 (mp) framställs\r\nkrav på en översyn av systemet med elcertifikat. Som i det föregående redo-\r\ngjorts för har Energimyndigheten nyligen genomfört en sådan översyn, vilken\r\nenligt utskottets uppfattning tillgodoser motionärernas krav. Översynen har,\r\nsom nämnts, bl.a. omfattat frågan om undantag från kvotplikten för den elin-\r\ntensiva industrin, vilken berörs i motion 2004/05:Sk455 (kd). Då regeringen\r\nför närvarande bereder underlaget från myndigheten och avser att återkomma\r\ntill riksdagen i dessa frågor under slutet av innevarande år finner utskottet d\r\ninte påkallat med något uttalande.\r\nNär det gäller vad som tas upp i motion 2004/05:N379 (c) om Vattenfall\r\nAB och kvotplikten vill utskottet erinra om den ändring av företagets bolags-\r\nordning som genomfördes vid bolagsstämman i slutet av april 2005. Utskottet\r\nhar även nyligen (bet. 2004/05:NU12) redogjort för sin syn när det gäller\r\nstyrningen av Vattenfall i samband med en framställning från Riksrevisionens\r\nstyrelse.\r\nMed det anförda avstyrks samtliga i detta avsnitt behandlade motioner i\r\nberörda delar.\r\nByte av elleverantör\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör med hänvisning till pågående beredning avslå mo-\r\ntionsyrkanden med krav om att införa ett sanktionssystem för att\r\nförbättra nätföretagens hantering av leverantörsbyten. Jämför re-\r\nservationerna 23 (m, fp, kd) och 24 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:N405 (m) framhålls att det måste bli lättare för konsumen-\r\nterna att byta elleverantör för att konkurrensen på marknaden skall fungera.\r\nRiksdagen har av denna anledning, vid upprepade tillfällen, begärt förslag\r\nfrån regeringen om införande av ett sanktionssystem gentemot nätägare som\r\nmissköter kunders krav på byte av elleverantör, erinrar motionärerna om.\r\nÄven i motion 2004/05:N309 (fp) förordas införandet av ett sanktionssy-\r\nstem för de nätägare som försvårar leverantörsbyten för den enskilde kunden,\r\noch ett riksdagsuttalande därom föreslås.\r\nInförandet av ett sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller re-\r\ngelverkets krav vid byte av leverantör förespråkas också i motion 2004/05:\r\nN410 (kd).\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nUtskottet avstyrkte senast i mars 2004 (bet. 2003/04:NU11) motioner vari\r\nfrågan om leverantörsbyte och införande av ett sanktionssystem togs upp. Vid\r\ndetta tillfälle hänvisade utskottet till det uppdrag som El- och gasmarknadsut-\r\nredningen hade. I en reservation (m, fp, kd) förordades att regeringen ej sena-\r\nre än i samband med budgetpropositionen för år 2005 skulle återkomma med\r\nförslag till riksdagen. Även i en motivreservation (mp) framhölls kritik mot\r\nregeringens hantering av riksdagens beställning. I nämnda betänkande redo-\r\ngjordes även för de uttalanden riksdagen gjort i frågan samt för hur regering-\r\nen handlat.\r\nDet kan erinras om att riksdagen vid två tillfällen, våren 2001 och våren\r\n2002, har uttalat sig för att regeringen bör utreda frågan och framlägga försla\r\nom ett sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller regelverkets krav\r\npå leverantörsbyten. Våren 2001 beslöt riksdagen, på förslag från ett enhälligt\r\nutskott (bet. 2000/01:NU8), anmoda regeringen att skyndsamt utreda förut-\r\nsättningarna och formerna för införandet av ett effektivt sanktionssystem mot\r\nde nätbolag som inte uppfyller regelverkets krav vid byte av elleverantör eller\r\ngällande föreskrifter om angivande av anläggningsidentitet vid mätrapporte-\r\nring. Frågan om leverantörsbyte behandlades ånyo av utskottet i februari 2002\r\ni samband med hanteringen av propositionen om energimarknader i utveck-\r\nling (prop. 2001/02:56). I detta sammanhang påpekade utskottet (bet.\r\n2001/02:NU9) att regeringen inte hade hanterat frågan på ett tillfredsställande\r\nsätt och att det i propositionen borde framlagts förslag om ett sanktionssy-\r\nstem. Med anledning därav förordade utskottet att riksdagen skulle anmoda\r\nregeringen att utan tidsspillan lämna det av riksdagen tidigare begärda försla-\r\nget om införande av ett sanktionssystem vid leverantörsbyte. I en reservation\r\n(s, v) angavs att regeringen borde återkomma till riksdagen under riksmötet\r\n2002/03 så att bestämmelserna kunde träda i kraft så fort som möjligt.\r\nEl- och gasmarknadsutredningen har i slutbetänkandet El- och naturgas-\r\nmarknaderna - Energimarknader i utveckling (SOU 2004:129) bedömt beho-\r\nvet av ett sanktionssystem. Den undersökning som utredningen låtit göra\r\ntyder på att nätföretagens hantering av leverantörsbyten förbättrats, påpekas\r\ndet i rapporten. Kvarstående problem rör främst avläsning av elmätare. Enligt\r\nundersökningen uppstod problem vid leverantörsbytena vanligen på grund av\r\nproblem med uppgifter rörande kund- och anläggningsidentitet. En fortsatt\r\nutveckling av ersättningsreglerna i branschens allmänna avtalsvillkor, infö-\r\nrande av en nationell standard för anläggningsidentiteter, person- och organi-\r\nsationsnummer som kundidentiteter och ett centralt anläggningsregister utgör\r\ntillsammans med den förväntade ökningen av fjärravläsning av elmätare\r\nlämpligare metoder för att åstadkomma en förbättrad hantering av leveran-\r\ntörsbyten och mätaravläsningar hos nätföretagen än ett nytt sanktionssystem.\r\nVidare framhålls att det mot bakgrund av den relativt höga andel leverantörs-\r\nbyten som hanteras korrekt av nätföretagen i dag kan ifrågasättas om de kost-\r\nnader som ett nytt sanktionssystem skulle medföra står i rimlig proportion till\r\nden nytta systemet skulle medföra i form av fler korrekt genomförda leveran-\r\ntörsbyten. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFrågan om behovet av att införa ett sanktionssystem för att förbättra nätföre-\r\ntagens hantering av leverantörsbyten har behandlats av El- och gasmarknads-\r\nutredningen. Utredningens slutsatser på detta område har i det föregående\r\nredovisats. Dessa är nu föremål för sedvanlig remisshantering. Utskottet ser\r\ninget skäl för riksdagen att föregripa den nu pågående processen.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 2004/05:N309 (fp),\r\n2004/05:N405 (m) och 2004/05:N410 (kd) i här aktuella delar.\r\nMellanstatlig samverkan\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav rörande bl.a. sam-\r\narbetsorganisationen Nordel samt den svenska utsläppsstatistiken.\r\nUtskottet hänvisar till det arbete som bedrivs inom Nordel respekti-\r\nve framhåller att den svenska utsläppsstatistiken bygger på interna-\r\ntionellt vedertagna principer. Jämför reservation 25 (m, fp, kd).\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:N264 (s) argumenteras för ytterligare harmonisering inom\r\nden nordiska elmarknaden, bl.a. beträffande överföringskapacitet, flaskhalsar\r\noch effektproblematik. Motionärerna förordar även att samarbetsorganisatio-\r\nnen Nordel befästs med ett permanent sekretariat med uppgift att bl.a. genom-\r\nföra en plan och skapa finansiering för investeringar i överföringsnäten.\r\nAtt regeringen ändrar beräkningsmetoderna så att koldioxidutsläpp för im-\r\nporterad el synliggörs i den svenska statistiken förordas i motion 2004/05:\r\nN309 (fp). Koldioxidutsläpp som genereras vid elproduktion i utländska\r\nkolkraftverk kommer inte med i den officiella statistiken - varken den svens-\r\nka eller i det land där elen produceras - om elen exporteras till Sverige, sägs\r\ndet i motionen.\r\nEtt riksdagsuttalande om vikten av att den svenska elmarknaden integreras\r\nmed den europeiska elmarknaden förordas i motion 2004/05:N18 (kd). Att\r\nelmarknaden håller på att bli gemensam i hela Europa borde ägnas mer upp-\r\nmärksamhet, anser motionärerna.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nBeträffande förslagen i motion 2004/05:N264 (s) rörande samarbetsorganisa-\r\ntionen Nordel kan påminnas om att utskottet våren 2004 avstyrkte en motion\r\nvari föreslogs att ett gemensamt nordiskt stamnätsbolag skulle bildas i syfte\r\natt påskynda ytterligare samordning av investeringarna i de enskilda länderna\r\ni syfte att motverka flaskhalsar och åstadkomma en allmän kapacitetshöjning i\r\nstamnätet både i Norden och mot kontinenten. I detta sammanhang redogjor-\r\ndes i betänkandet för såväl det nordiska som det europeiska samarbetet. I sitt\r\nställningstagande hänvisade utskottet till det arbete som bedrevs samt fram-\r\nhöll sin uppfattning att det även fortsatt skulle vara en nationell angelägenhe\r\nNär det gäller vad som anförs i motion 2004/05:N309 (fp) om att koldiox-\r\nidutsläpp för importerad el skall redovisas i den svenska statistiken kan erin-\r\nras om att utskottet avstyrkt likalydande motionsyrkanden vid tidigare tillfäl-\r\nlen, senast hösten 2003 (bet. 2003/04:NU3). Vid detta tillfälle påpekade ut-\r\nskottet att den svenska utsläppsstatistiken bygger på internationellt vedertagn\r\nprinciper som utskottet inte såg något skäl att frångå. Förslaget tillstyrktes\r\ntvå reservationer (m, fp; kd).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI motion 2004/05:N18 (kd) förordas ett riksdagsuttalande om vikten av en\r\nharmonisering av den europeiska elmarknaden. Även utskottet anser det\r\nangeläget med en ökad grad av harmonisering när det gäller den europeiska\r\nelmarknaden. De förslag som framlagts i den proposition som behandlas i\r\ndetta betänkande syftar just till detta. Något uttalande i enlighet med vad\r\nmotionärerna förordar ser utskottet inget skäl för.\r\nNär det gäller vad som tas upp i motion 2004/05:N264 (s) om samarbets-\r\norganisationen Nordel vill utskottet framhålla vikten av det arbete som be-\r\ndrivs inom denna organisation. Något särskilt uttalande därom eller om vad\r\nsom i motionen framförs rörande ett permanent sekretariat kan utskottet dock\r\ninte ställa sig bakom.\r\nMed anledning av vad som sägs i motion 2004/05:N309 (fp) om synliggö-\r\nrande av koldioxidutsläppen i den svenska statistiken vill utskottet erinra om\r\natt i den rapportering som skall ske till FN för att uppfylla klimatåtagandena\r\nKyotoprotokollet skall varje land redovisa de utsläpp som sker från anlägg-\r\nningar i det egna landet. Skäl att räkna in utsläpp från andra länder i den\r\nsvenska statistiken finns därför inte.\r\nMed det anförda avstyrks nämnda motioner i berörda delar.\r\nEuratom\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion med krav på en översyn av Eur-\r\natomfördraget. Utskottet hänvisar till de åtgärder regeringen vidta-\r\ngit. Jämför reservation 26 (v, mp).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:Fi248 (v) förordas ett tillkännagivande av riksdagen om att\r\nregeringen skall stödja initiativet om en översyn av Euratomfördraget. Motio-\r\nnärerna anser att fördraget innehåller politiska markeringar rörande kärnkraf-\r\nten som är såväl omoderna som oförenliga med inriktningen i svensk energi-\r\npolitik.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nDen Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) är ett av EU:s grundför-\r\ndrag och det trädde i kraft i januari 1958. Syftet med fördraget är att underlä\r\nta användningen av kärnkraft, undvika missbruk av kärnkraft samt att stödja\r\nforskning och övervakning på området. Med grund i Euratomfördraget har\r\nEU även antagit regler om hälsoskydd och avfallshantering. Euratom fungerar\r\nsom ett kontrollorgan och är formellt ägare till allt kärnbränsle inom gemen-\r\nskapen. Denna äganderätt har dock aldrig utövats i praktiken. Euratom bilda-\r\ndes för att bidra till utvecklingen av kärnkraften inom de sex ursprungliga\r\nländerna i EG, alltså Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna\r\noch Tyskland. Euratom skulle även se till att försörjningen av kärnbränsle i\r\nbristsituationer säkrades.\r\nEnligt fördraget ska Euratom bl.a.:\r\n-       utveckla forskningen på området och säkerställa spridningen av teknisk\r\ninformation,\r\n-\r\n-       fastställa enhetliga normer för strålskydd och övervaka tillämpningen av\r\ndessa,\r\n-\r\n-       underlätta investeringar som är nödvändiga för kärnenergins utveckling,\r\n-\r\n-       tillförsäkra alla användare en rättvis försörjning av kärnbränsle,\r\n-\r\n-       kontrollera att kärnämnen inte används för icke avsedda ändamål,\r\n-\r\n-       utöva gemenskapens äganderätt av klyvbart material,\r\n-\r\n-       upprätta förbindelser med andra länder och internationella\r\norganisationer\r\nför att främja den fredliga användningen av kärnenergi.\r\n-\r\nGenom medlemskapet i EU anslöt sig Sverige även till den Europeiska atom-\r\nenergigemenskapen. Riksdagen har beslutat (prop. 1994/95:118, bet. 1994/95:\r\nNU21) om vissa lagändringar för att anpassa den svenska lagstiftningen till\r\nEuratomfördraget.\r\nI den skrivelse rörande europeiska konventet om EU:s framtid (skr.\r\n2003/04:13) som regeringen överlämnade till riksdagen hösten 2003 redogörs\r\nför konventets förslag. När det gäller Euratom innebär konventets förslag\r\nendast en anpassning till terminologin i det konstitutionella fördraget. Euro-\r\natom föreslås behålla sin juridiska status. I skrivelsen påpekar regeringen att\r\nEuratom är föråldrat och att många bestämmelser inte längre är relevanta.\r\nFörutsättningarna för att förändra fördraget i sak torde enligt regeringen i\r\ndenna förhandling vara begränsade eftersom frågan är mycket komplicerad\r\noch förmodas gå utöver vad medlemsstaterna var redo att diskutera. Vid\r\nbehandlingen av nämnda skrivelse erinrade det sammansatta konstitutions-\r\noch utrikesutskottet (bet. 2003/04:KUU1)  om att konventet inte hade att\r\nbehandla Euratomfördraget i sak. Utskottet, påpekades det, kunde i och för\r\nsig dela regeringens uppfattning att Euratom är föråldrat och många bestäm-\r\nmelser inte längre är relevanta. Förutsättningarna för att förändra fördraget i\r\nsak i denna förhandling ansågs av utskottet vara begränsade eftersom frågan\r\när komplicerad och förmodas gå utöver vad medlemsstaterna var redo att\r\ndiskutera. I en reservation (v, mp) förordades att Euratomfördraget lyfts ut ur\r\nkonstitutionsförslaget och tillämpliga delar som har att göra med miljö, liv\r\noch hälsa bakas in i själva konstitutionstexten.\r\nI departementspromemorian rörande fördraget om upprättande av en kon-\r\nstitution för Europa (Ds 2004:52) redogörs för att Euratomfördraget förblir i\r\nkraft även efter det att det konstitutionella fördraget trätt i kraft. Vissa in\r\ntionella och finansiella anpassningar av Euratomfördraget görs genom ett\r\nprotokoll om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska atomener-\r\ngigemenskapen som fogas till det konstitutionella fördraget. Euratomfördra-\r\ngets text anpassas med hänsyn till terminologin i det konstitutionella fördra-\r\nget. En del tekniska ändringar görs även med anledning av protokollen om\r\nanslutningsfördragen och anslutningsakterna. Vidare redogörs i promemorian\r\nför att Tyskland, Irland, Ungern, Österrike och Sverige avgett en förklaring\r\nom Euratomfördraget vid regeringskonferensen om ett nytt konstitutionellt\r\nfördrag för Europa. Förklaringen innebär att dessa länder noterar att de cen-\r\ntrala bestämmelserna i Euratomfördraget inte har ändrats i sak sedan fördraget\r\nträdde i kraft och behöver uppdateras. De stöder därför tanken på en reger-\r\ningskonferens som bör sammankallas så snart som möjligt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEuratomfördraget har i princip inte förändrats sedan dess tillkomst år 1957.\r\nUtskottet kan därför dela uppfattningen att Euratom är föråldrat och att många\r\nav bestämmelserna i fördraget inte längre är relevanta. Som i det föregående\r\nredogjorts för har fördraget inte direkt hanterats i det konventsarbete som\r\nförberedde EU:s nya författning utan planeras att finnas kvar vid sidan av\r\nEU:s författning. Flera medlemsländer har uttryckt missnöje med detta, där-\r\nibland Sverige, och framfört en önskan om att denna fråga behandlas i en ny\r\nregeringskonferens framöver så att även nödvändiga delar av Euratomfördra-\r\nget kan föras in i EU:s författning. Därigenom skulle även detta sektorsför-\r\ndrag, likt Kol- och stålunionen, kunna avskaffas.\r\nI motion 2004/05:Fi248 (v) förordas ett uttalande av riksdagen om att re-\r\ngeringen bör stödja det initiativ som tagits när det gäller en översyn av Eura-\r\ntomfördraget. Enligt utskottets uppfattning kan motionen i denna del anses\r\ntillgodosedd då Sverige, som i det föregående redovisats, är ett av de länder\r\nsom står bakom initiativet till en översyn.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks nämnda motion i berörd del.\r\nVissa övriga frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå olika motionsyrkanden vari bl.a. risken för ef-\r\nfektbrist påtalas. Utskottet erinrar om det generella uppdrag Svens-\r\nka kraftnät har när det gäller effektbalansen. Jämför reservationer-\r\nna 27 (fp, mp) och 28 (kd).\r\nMotionerna\r\nEtt riksdagsuttalande om att tillsynen och kontrollen på den avreglerade el-\r\nmarknaden behöver stärkas förordas i motion 2004/05:N248 (m). Motionären\r\nanser att elföretagens oskäligt höga vinster på elnät och elproduktion rimligen\r\ninte kan accepteras, inte minst om inte en god kvalitet kan säkerställas.\r\nRisken för effektbrist och fördelarna med laststyrning av elnätet behandlas\r\ni motion 2004/05:N215 (kd). Motionären anser att möjligheterna att initiera\r\neller stimulera en ökad användning av laststyrning i elnätet bör ses över.\r\nDärom förordas ett tillkännagivande.\r\nEn samlad analys av utvecklingen på marknaden för småhusuppvärmning,\r\nsärskilt med avseende på effektbalansen och miljön, föreslås i motion\r\n2004/05:N378 (c). Motionären berör bl.a. den omfattande installationen av\r\nvärmepumpar och framhåller att ett sätt att styra marknaden kan vara att ta\r\nbetalt för effektbelastningen av kunderna. Vidare sägs i motionen att med\r\ninstallation av timmätare för el blir det lättare att införa sådana prissystem.\r\nEffektproblemet i distributionsnätet tas upp i motion 2004/05:N298 (mp).\r\nMotionären efterlyser en förändrad syn på effektproblematiken och en rättvi-\r\nsare fördelning av kostnaden för effektkapacitet. Det framhålls att det är\r\nrimligt att de brukare som orsakar dimensioneringsbehovet är de som skall\r\nbetala och att effektkomponenten borde spela en större roll i avgiftsmixen.\r\nVidare efterfrågas en fördjupad analys av problemet med ett tydligare effekt-\r\nkostnadsansvar på den avreglerade marknaden. Även ett riksdagsuttalande om\r\nbehovet av att öka kunskapen om beteendefrågor vid omställningsarbetet\r\nförordas av motionären.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nNär det gäller vad som tas upp i motion 2004/05:N378 (c) om behovet av att\r\nanalysera utvecklingen på marknaden för småhusuppvärmning kan erinras om\r\natt utskottet hösten 2004 (bet. 2004/05:NU3) avstyrkte en motion vari beho-\r\nvet av att analysera utbyggnaden av värmepumpar framhölls. Utskottet på-\r\nminde i detta sammanhang om att Svenska kraftnät fram till år 2008 svarar\r\nför att en effektreserv hålls tillgänglig i det svenska elsystemet genom lagen\r\n(2003:436) om effektreserv. Därefter skall effektbalansen upprätthållas ge-\r\nnom en marknadsbaserad lösning. Vidare förutsatte utskottet att Svenska\r\nkraftnät, inom ramen för sitt ansvar för effektbalansen, följer den fortsatta\r\nutvecklingen även när det gäller värmepumpar och vidtar, om behov anses\r\nföreligga, nödvändiga åtgärder. I en reservation (m, fp) framhölls att Svenska\r\nkraftnät påpekat att nettoeffekten på den totala energianvändningen vid kall\r\nväderlek av den ökande användningen av värmepumpar inte är klarlagd.\r\nRiksdagen borde enligt reservanterna därför begära att regeringen vidtog\r\nåtgärder för att undanröja dessa oklarheter. I en annan reservation (mp) fram-\r\nfördes liknande krav.\r\nMed anledning av vad som sägs i motion 2004/05:N215 (kd) om laststyr-\r\nning av elnätet kan nämnas att dåvarande näringsminister Leif Pagrotsky i\r\nmars 2004 besvarade en fråga (fr. 2003/04:824) i detta ämne ställd av Torsten\r\nLindström (kd). I sitt svar framhöll näringsministern att det är viktigt att hi\r\neffektiva metoder som minskar riskerna för effektbrist. Vidare erinrade han\r\nbl.a. om den lag om effektreserv som införts samt om kraven på månadsvisa\r\navläsningar och skärpta krav rörande timvis mätning. Genom dessa åtgärder\r\nbedömde näringsministern att förutsättningarna för att styra elförbrukningen\r\nmed moderna metoder kommer att utvecklas positivt hos marknadens aktörer.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI de här aktuella motionerna berörs bl.a. frågan om effekt ur olika perspektiv.\r\nNär det gäller effektfrågan vill utskottet erinra om att Svenska kraftnät\r\nfram till år 2008 svarar för att en effektreserv hålls tillgänglig i det svensk\r\nelsystemet genom lagen om effektreserv. Därefter skall effektbalansen upp-\r\nrätthållas genom en marknadsbaserad lösning. Som utskottet påpekade hösten\r\n2004 (bet. 2004/05:NU3) har Svenska kraftnät uppmärksammat frågan om\r\neffekten av ett ökat antal värmepumpar i energisystemet. Utskottet förutsätter,\r\nliksom hösten 2004, att Svenska kraftnät, inom ramen för sitt ansvar för ef-\r\nfektbalansen, följer den fortsatta utvecklingen även när det gäller värmepum-\r\npar och, om behov anses föreligga, vidtar nödvändiga åtgärder. En särskild\r\nutredning rörande småhusuppvärmning med särskilt avseende på effektbalan-\r\nsen anser utskottet i nuläget därför kan anstå.\r\nMed det anförda avstyrks samtliga i detta avsnitt behandlade motioner i\r\nberörda delar.\r\nDen fortsatta avvecklingen av kärnkraften\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden rörande bl.a. stängningen av\r\nBarsebäck 2 och den fortsatta avvecklingen av kärnkraften. Enligt\r\nutskottets uppfattning måste avvecklingen av kärnkraften ske på ett\r\nansvarsfullt och kontrollerat sätt samtidigt som utbyggnaden av ny\r\nelproduktion måste ske kontinuerligt så att svensk industri och\r\nsamhället i övrigt tillförsäkras el på konkurrenskraftiga villkor.\r\nJämför reservationerna 29 (m, fp, kd) och 30 (mp).\r\nPropositionen\r\nFör riksdagens information redovisas i propositionen - i sin exakta ordalydel-\r\nse - den strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften som presente-\r\nrades av företrädare för Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet\r\ni oktober 2004.\r\nI strategin sägs bl.a. att visionen är att Sverige på lång sikt skall basera\r\nhela energitillförseln på förnybar energi. Biobränsle och vattenkraft kommer\r\natt vara grundpelare även i det framtida energisystemet. Redan på kort sikt\r\ntillkommer vindkraft som en förnybar energikälla med betydande potential.\r\nPå längre sikt finns också annan energiteknik såsom solceller, artificiell foto\r\nsyntes, vätgas, bränsleceller m.m. Det framhålls att en effektivare användning\r\nav energi är en förutsättning för omställningen till ett uthålligt energisystem\r\nVidare görs bedömningen att det inte är realistiskt att bygga ut ny elproduk-\r\ntion i samma takt som när kärnkraften byggdes ut. Att vi inte heller bör förlit\r\noss på utbyggnad av ett enda produktionsslag, anförs i strategin. Därför måste\r\navvecklingen ske på ett ansvarsfullt och kontrollerat sätt och utbyggnad av ny\r\nelproduktion ske kontinuerligt så att svensk industri och samhället i övrigt\r\ntillförsäkras el på internationellt konkurrenskraftiga villkor. Av strategin\r\nframgår även att partierna är överens om att Barsebäck 2 skall stängas under\r\når 2005. Efter stängningen av Barsebäck 2 är nästa steg en prövning av de\r\näldsta reaktorerna. En sådan prövning, anförs det, bör ske ett par år efter\r\nstängningen av Barsebäck 2. Lagen om kärnkraftens avveckling ger företagen\r\nrätt till ersättning för det fall stängningen sker innan verket varit i drift u\r\n40 år. Regeringen bör i god tid meddela ägarna till berört verk om en före-\r\nstående stängning. Omställningen till ett energisystem utan kärnkraft skall\r\nenligt strategin uppnås genom satsningar på ny elproduktion, utbyggnad av\r\ninfrastrukturen, effektivare energianvändning samt långsiktig forskning och\r\nutveckling.\r\nRegeringen meddelar i propositionen även sin avsikt att senare återkomma\r\ntill riksdagen med förslag avseende de inslag i strategin som förutsätter riks-\r\ndagens godkännande.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:N14 (m) argumenteras mot en förtida stängning av Barse-\r\nbäck 2 och motionärerna framhåller behovet av mångfald på energimarkna-\r\nden, inte minst för Skånes framtida energiförsörjning. En stängning av Barse-\r\nbäck 2 ser de som ett hot mot den skånska tillväxten, varför de anser att reger\r\ningen bör göra en konsekvensbeskrivning av effekterna för Skånes näringsliv\r\noch arbetsmarknad innan en stängning genomförs. Regeringen bör även utre-\r\nda vilka konsekvenser stängningen får för berörda kommuner samt fatta be-\r\nslut om lämplig kompensation i form av bl.a. ersättningsjobb. Vidare föreslår\r\nmotionärerna ett riksdagsuttalande om att en miljökonsekvensbeskrivning bör\r\nupprättas, i enlighet med miljöbalkens regler, i samband med nedläggningen\r\nav Barsebäck 2. I motionen förordas även att 5 a § i lagen (1984:3) om kärn-\r\nteknisk verksamhet tas bor då denna bestämmelse, enligt motionärerna, stri-\r\nder mot kap. 3 artikel 6 om tillståndsförfarande för ny kapacitet i EG-\r\ndirektivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el\r\n(2003/54/EG).\r\nÄven i motion 2004/05:N15 (m), dock utan krav om något särskilt riks-\r\ndagsuttalande, argumenteras mot regeringens planer på en förtida stängning\r\nav Barsebäck 2.\r\nAtt kärnkraftsreaktorer inte skall avvecklas anförs i motion 2004/05:MJ5\r\n(fp). Kostnaden för en avveckling är dessutom hög och det vore rimligare om\r\ndessa medel användes till investeringar i de delar av infrastrukturen som blivi\r\nskadad i samband med stormen i januari 2005.\r\nI motion 2004/05:N13 (fp) framhåller motionärerna att de motsätter sig re-\r\ngeringens strategi för kärnkraftsavvecklingen som redovisas i propositionen\r\nsamt att strategin innehåller en rad punkter som är fel i sak.\r\nEtt tillkännagivande om kärnkraftens roll i det svenska energisystemet för-\r\nordas i motion 2004/05:N18 (kd). Motionärerna motsätter sig en stängning av\r\nBarsebäck 2 år 2005 och framhåller att en förtida avveckling äventyrar ef-\r\nfektbalansen och bidrar till att priset på el för både industrin och hushållen\r\ntenderar att öka.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nVissa tidigare beslut m.m.\r\nI samband med beredningen av 2005 års budgetproposition avstyrkte utskottet\r\nhösten 2004 (bet. 2004/05:NU3) ett antal motioner från allmänna motionsti-\r\nden rörande kärnkraften, bl.a. med krav på att beslutet om kärnkraftsavveck-\r\nlingen skulle upphävas, att Barsebäcks första reaktor skulle återstartas och at\r\nlagen om kärnkraftens avveckling skulle avskaffas.\r\nRiksdagen beslutade år 1997 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12) att de\r\ntvå kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck - varav den andra under vissa villkor -\r\nskulle ställas av. Det beslut riksdagen tog våren 2002 (prop. 2001/02:143, bet.\r\n2001/02:NU17) innebar, enligt vad som angavs, en bekräftelse på att 1997 års\r\nenergipolitiska riktlinjer låg fast.\r\nDen 30 november 1999 stängdes den första reaktorn i Barsebäck. Den\r\nandra reaktorn skulle enligt 1997 års energipolitiska beslut ställas av före de\r\n1 juli 2001. Ett villkor för stängningen är dock att bortfallet av elproduktion\r\nkan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad elanvänd-\r\nning. Vidare får stängningen inte medföra påtagligt negativa effekter i fråga\r\nom elpriset, tillgången på el för industrin, effektbalansen eller miljön och\r\nklimatet. Regeringen redovisade hösten 2000 i en skrivelse (skr. 2000/01:15)\r\nsin bedömning att riksdagens villkor inte var uppfyllda för en stängning av\r\nden andra reaktorn i Barsebäck före den 1 juli 2001. Regeringen bedömde\r\nemellertid att en stängning skulle kunna genomföras senast före utgången av\r\når 2003 efter det att erforderliga åtgärder fått genomslag. Riksdagen (bet.\r\n2000/01:NU3) instämde i regeringens bedömning. Regeringen redovisade\r\nhösten 2001 ånyo i en skrivelse (skr. 2001/02: 22) sin bedömning. Den förny-\r\nade prövning som regeringen låtit göra under år 2001 visade att förutsättning-\r\narna för en stängning inte hade förändrats sedan prövningen året innan. Även\r\ndenna gång delade riksdagen (bet. 2001/02: NU3) regeringens bedömning.\r\nVåren 2002 meddelade regeringen sin avsikt (prop. 2001/02:143) att söka\r\nnå en överenskommelse med industrin om en långsiktigt hållbar politik för\r\nden fortsatta kärnkraftsavvecklingen och omställningen av energisystemet.\r\nRegeringen beslutade i juni 2002 att utse en förhandlingsman (generaldirektör\r\nBo Bylund) med uppdrag att för statens del genomföra överläggningar med\r\nindustrin i syfte att förbereda en sådan överenskommelse.\r\nRegeringen presenterade våren 2003 en ny bedömning (prop. 2002/03:85)\r\navseende villkorsuppfyllelsen för en stängning av den andra reaktorn i Barse-\r\nbäck. Enligt regeringens bedömning var inte riksdagens villkor för en stäng-\r\nning helt uppfyllda när det gällde effektbalanssituationen och påverkan på\r\nmiljön och klimatet. Vidare ansåg regeringen att frågan om stängningen av\r\nBarsebäck 2 borde hanteras tillsammans med förhandlingarna om de övriga\r\nkvarvarande reaktorerna och frågan om energiomställningen i sin helhet.\r\nMöjligheterna till en snabb stängning av Barsebäck 2 inom ramen för en\r\nförhandlingslösning skulle särskilt prövas. Regeringen beslutade i mars 2003\r\nom ett särskilt tilläggsuppdrag till förhandlingsmannen i denna del. En sär-\r\nskild redovisning avseende Barsebäck 2 skulle lämnas senast den 30 april\r\n2004.\r\nRiksdagen beslöt i juni 2003 (bet. 2002/03:NU11) i enlighet med regering-\r\nens uppfattning. Samtidigt gjorde riksdagen ett uttalande om att det bör vara\r\nregeringen som på grundval av den eventuella överenskommelsen som upp-\r\nnås i förhandlingarna med kraftindustrin, eller i annat fall i enlighet med\r\nlagen om kärnkraftens avveckling, avgör när en stängning av Barsebäck 2 är\r\nmöjlig. Riksdagen framhöll emellertid att de av riksdagen uppställda villkoren\r\nför en stängning alltjämt gäller. I reservationer (m, fp; kd; mp) framförde\r\nföreträdare för dessa partier sin syn på stängningen av Barsebäck 2.\r\nI början av oktober 2004 överlämnade förhandlingsmannen en rapport om\r\nden fortsatta omställningen av energisystemet (N2002/11872/ESB) till dåva-\r\nrande näringsminister Leif Pagrotsky. Det konstaterades i rapporten att någon\r\nförhandlingslösning inte kunnat nås med kärnkraftsföretagen och att förhand-\r\nlingsmannen inte bedömde det meningsfullt att fortsätta med förhandlingarna.\r\nI rapporten framhålls att dagens kärnkraftsberoende inte är långsiktigt hållbar\r\noch att en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem tar tid. Vida\r\nsägs det att kärnkraftsföretagens ansvar för olyckor bör skärpas.\r\nRegeringen beslutade den 16 december 2004 att den andra reaktorn i Bar-\r\nsebäck skall stängas vid utgången av maj 2005. I början av mars 2005 (reger-\r\ningsbeslut 2005-03-10) utsåg regeringen generaldirektören vid Ekonomistyr-\r\nningsverket Yvonne Gustafsson att vara statens förhandlare i fråga om ersätt-\r\nning till ägarna av kärnkraftsreaktorn Barsebäck 2 i samband med beslutet om\r\nupphörande av rätten att driva reaktorn för att utvinna kärnenergi.\r\nKrav på miljökonsekvensbeskrivning\r\nNär det gäller vad som anförs om en miljökonsekvensbeskrivning i motion\r\n2004/05:N14 (m) kan nämnas att regeringen (regeringsbeslutet 2004-12-16)\r\ngjort bedömningen att det inte krävs något tillstånd enligt miljöbalken för att\r\nupphöra med elproduktion. Mot denna bakgrund står det enligt regeringen\r\nklart att det varken ankommer på regeringen eller verksamhetsutövaren att få\r\ntill stånd en miljökonsekvensbeskrivning som en förutsättning för ett reger-\r\ningsbeslut om att rätten att utnyttja en kärnkraftsreaktor för att utvinna ener\r\nskall upphöra. Regeringen erinrar samtidigt om att de åtgärder som efter\r\nstängningen av reaktorn vidtas för att nedmontera eller avveckla den måste\r\nföregås av en särskild miljökonsekvensbeskrivning då sådana åtgärder är\r\ntillståndspliktiga enligt 9 kap. miljöbalken.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets uppfattning måste avvecklingen av kärnkraften ske på ett\r\nansvarsfullt och kontrollerat sätt samtidigt som utbyggnaden av ny elproduk-\r\ntion måste ske kontinuerligt så att svensk industri och samhället i övrigt till\r\nförsäkras el på internationellt konkurrenskraftiga villkor. I enlighet med vad\r\nsom redogörs för i propositionen och vad regeringen beslutat skall Barsebäck\r\n2 stängas under år 2005. Efter stängningen av Barsebäck 2 är nästa steg en\r\nprövning av de äldsta reaktorerna. En sådan prövning bör enligt utskottets\r\nuppfattning, såsom sägs i propositionen, ske ett par år efter stängningen av\r\nBarsebäck 2. Det sagda innebär att utskottet inte ser något skäl för riksdagen\r\natt tillmötesgå de krav som framförs i motionerna 2004/05:MJ5 (fp),\r\n2004/05:N13 (fp), 2004/05:N14 (m) och 2004/05:N18 (kd). Motionerna av-\r\nstyrks således i berörda delar.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-\r\ntets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1.      Naturgaslagstiftningens tillämpningområde (punkt 1)\r\nav Yvonne Ångström (fp), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n1. Riksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 1 kap. 2 §\r\noch tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation\r\n1. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:62 punkt 1 i denna del och\r\nmotion 2004/05:N18 yrkande 3 och avslår motion 2004/05:N17 yrkandena 1\r\noch 2.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen har föreslagit att den nya naturgaslagen även skall omfatta kon-\r\ndenserad naturgas, biogas och gas från biomassa. Därtill skall lagen, enligt\r\nförslaget, omfatta också andra gaser i den mån det är tekniskt möjligt att\r\nanvända dessa i naturgassystemet. Vi anser - i likhet med vad som anförs i\r\nmotion 2004/05:N18 (kd) - att den föreslagna definitionen inte är tillräckligt\r\ntydlig när det gäller att klargöra vilka typer av gas som åsyftas och menar att\r\ndet i lagen bör specificeras vilken gas som avses.\r\nRiksdagen bör därför begära att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nett förtydligande av lagtexten när det gäller vilka sorters gas som skall omfat\r\ntas av naturgaslagen.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks nämnda motion i här aktuell del.\r\nDet sagda innebär även att motion 2004/05:N17 (mp) delvis kan anses tillgo-\r\ndosedd, varför den avstyrks.\r\n2.      Naturgaslagstiftningens tillämpningsområde (punkt 1)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n1. Riksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 1 kap. 2 §\r\noch tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation\r\n2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:62 punkt 1 i denna del och\r\nmotion 2004/05:N17 yrkandena 1 och 2 och avslår motion 2004/05:N18\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vad regeringen föreslagit skall med naturgas i den nya naturgaslagen\r\näven avses biogas, gas från biomassa och andra gaser i den mån det är tek-\r\nniskt möjligt att använda dessa gaser i naturgassystemet. Med naturgas förstås\r\näven flytande naturgas. Jag menar emellertid att detta förslag skapar en oklar-\r\nhet om vad som begreppsmässigt menas med naturgas. Denna definition bör\r\ndärför ändras.\r\nRiksdagen bör begära att regeringen återkommer till riksdagen med ett för-\r\ntydligande av lagtexten så att naturgas (eller fossilgas som den rätteligen\r\nborde benämnas) inte definitionsmässigt sammanblandas med biogas eller\r\nandra icke-fossila gaser.\r\nJag anser dock att det är bra att annan gas såsom exempelvis vätgas och\r\nbiogas kan matas in i naturgasnätet, om de uppfyller uppställda tekniska\r\nspecifikationer. Därom bör riksdagen göra ett uttalande.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda tillstyrks motion 2004/05:N17 (mp) i\r\nberörda delar. Det sagda innebär även att motion 2004/05:N18 (kd) delvis kan\r\nanses tillgodosedd, varför den avstyrks.\r\n3.      Koncession för naturgas (punkt 2)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n2. Riksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 2 kap. och\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 3.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:62 punkt 1 i denna del och\r\nmotionerna 2004/05:N13 yrkande 3 och 2004/05:N410 yrkandena 9 och 16\r\noch avslår motionerna 2004/05:N17 yrkandena 3-5 och 2004/05:N451.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen har föreslagit att en koncession får återkallas om en koncessions-\r\nhavare i väsentlig mån inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen. Enligt min\r\nuppfattning är detta en alltför vag formulering som ger utrymme för visst\r\ngodtycke. Av detta skäl anser jag att lagstiftningen bör preciseras så det mer\r\nuttryckligt framgår vilka bestämmelser i naturgaslagstiftningen som en kon-\r\ncessionshavare skall bryta mot för att riskera att få sin koncession återkallad\r\nRiksdagen bör därför begära att regeringen återkommer med förslag till tyd-\r\nliggörande av naturgaslagen i enlighet med vad som här anförs.\r\nJag anser även - i likhet med vad som anförs i motion 2004/05:N410 (kd)\r\n- att Energimyndighetens handläggningstider för koncessionsärenden måste\r\nkortas. Riksdagsuttalandet bör också omfatta denna fråga.\r\nMed hänvisning till det sagda tillstyrks nämnda motioner i berörda delar.\r\nÖvriga motioner avstyrks i här aktuella delar.\r\n4.      Koncession för naturgas (punkt 2)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n2. Riksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 2 kap. och\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 4.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:62 punkt 1 i denna del och\r\nmotionerna 2004/05:N17 yrkandena 3-5 och 2004/05:N451 och avslår mo-\r\ntionerna 2004/05:N13 yrkande 3 och 2004/05:N410 yrkandena 9 och 16.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att det undantag som finns från koncessionsplikt för naturgasled-\r\nningar belägna efter mät- och reglerstationer, inkluderat de naturgasledningar\r\nsom används inom hamn- eller industriområde, bör avskaffas eller, åtminsto-\r\nne, begränsas till fall då den berörda energimängden är ringa, exempelvis\r\nunderstigande 500 MWh per år. Det är även min uppfattning att koncessio-\r\nnens giltighetstid skall begränsas till 20 år och inte, som regeringen föreslag\r\n40 år. Därtill bör regelverket ändras så att det blir möjligt för t.ex. miljöor\r\nnisationer att överklaga regeringsbeslut om koncessioner. Den föreslagna\r\nbestämmelsen som innebär att om regeringen har meddelat koncession för en\r\nnaturgasledning, en lagringsanläggning eller en förgasningsanläggning, får\r\nförbud inte meddelas med stöd av miljöbalken mot att bygga och använda\r\nledningen eller anläggningen är enligt min mening otillfredsställande.\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande begära att regeringen återkommer till\r\nriksdagen med förslag vari det ovan sagda beaktas.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks motionerna 2004/05:N17 (mp)\r\noch 2004/05:N451 (mp) i här aktuella delar. Övriga motioner avstyrks i be-\r\nhandlade delar.\r\n5.      Systemansvar för naturgas (punkt 3)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n3. Riksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 7 kap. 1 §\r\noch tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation\r\n5. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:62 punkt 1 i denna del och\r\nmotionerna 2004/05:N15 yrkande 2 och 2004/05:N18 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning är det - i likhet med vad som förordas i motion\r\n2004/05:N18 (kd) - riksdagen, och inte regeringen, som bör besluta vem som\r\nskall ha systemansvaret för naturgas. Riksdagen bör därför begära att reger-\r\ningen återkommer till riksdagen med ett förslag rörande vem som skall vara\r\nsystemansvarig.\r\nVidare finner vi den åsikt som framförs i motion 2004/05:N15 (m) om att\r\ngasnätet bör ägas av ett bolag som är gemensamägt av gasmarknadens aktörer\r\ntilltalande. Med ett ledningsbolag som ägs av ett bolag med denna konstruk-\r\ntion uppfylls även direktivets huvudregel att bolag som levererar gas inte\r\nsamtidigt får vara ledningsägare. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande\r\ndärom.\r\nMed hänvisning till det sagda tillstyrks nämnda motioner i aktuella delar.\r\n6.      Undantag för naturgasinfrastrukturprojekt (punkt 4)\r\nav Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Yvonne Ångström (fp), Anne-\r\nMarie Pålsson (m), Krister Hammarbergh (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n4. Riksdagen avslår regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 9 kap.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N13 yrkande 4, 2004/05:N15\r\nyrkande 3 och 2004/05:N17 yrkande 6 och avslår proposition 2004/05:62\r\npunkt 1 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi motsätter oss regeringens förslag om att undantag skall kunna medges från\r\nvissa av naturgaslagstiftningens bestämmelser vid investeringar i större natur-\r\ngasinfrastrukturprojekt. Förslaget strider mot den tidigare svenska hållningen\r\natt en naturgasintroduktion varken skall främjas eller hindras av staten, utan\r\nbör ske på marknadens villkor.\r\nRiksdagen bör därför avslå regeringens förslag rörande undantag för större\r\nnaturgasinfrastrukturprojekt. Därigenom tillgodoses de aktuella yrkandena i\r\nmotionerna 2004/05:N13 (fp), 2004/05:N15 (m) och 2004/05:N17 (mp), vilka\r\ntillstyrks.\r\n7.      Tillsynens omfattning (punkt 5)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n5. Riksdagen antar regeringens förslag till naturgaslag såvitt avser 10 kap.\r\n1 §, dock med ändring att andra stycket skall ha följande lydelse: \"Tillsynen\r\nomfattar inte efterlevnaden av bestämmelserna i 7 kap. med undantag för 5\r\noch 6 §§ samt av bestämmelserna i 8 kap.\" Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:N15 yrkande 4 och bifaller delvis proposition 2004/05:62 punkt 1 i\r\ndenna del.\r\nStällningstagande\r\nVi motsätter oss regeringens förslag att kommunala naturgasföretag skall\r\nundantas från tillsynsmyndighetens tillsynsansvar. Enligt vår mening finns\r\ndet ingen anledning att kommunala naturgasföretag skall vara undantagna\r\nfrån tillsyn. Det är tvärtom mer angeläget att offentligt ägda bolag har skärpt\r\ntillsyn. Något undantag för kommunala bolag bör därför inte ges. Riksdagen\r\nbör med hänvisning till anförda skäl besluta att tillsynen även skall omfatta\r\nbestämmelserna i 5 kap. naturgaslagen.\r\nMed hänvisning till det sagda tillstyrks motion 2004/05:N15 (m) i aktuell\r\ndel.\r\n8.      Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet (punkt 7)\r\nav Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Yvonne Ångström (fp), Anne-\r\nMarie Pålsson (m), Krister Hammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och\r\nLars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 3 kap. 2, 4 och 5 §§ och tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:62 punkt 2 i denna del och motionerna 2004/05:N15\r\nyrkande 5 och 2004/05:N410 yrkande 13 och avslår motionerna 2004/05:\r\nN226 och 2004/05:N442.\r\nStällningstagande\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna 2004/05:N15 (m) och\r\n2004/05:N410 (kd) - att konkurrensen på fjärrvärmemarknaden måste förbätt-\r\nras. Den avsaknad av konkurrens som i dag råder på fjärrvärmemarknaden\r\ninnebär ett stort problem för de konsumenter som är anslutna till fjärrvärme-\r\nsystemet. Distributionen av hetvatten är ett naturligt monopol och konkurren-\r\nsen från andra uppvärmningsformer är mycket begränsad. Detta innebär en\r\nrisk för monopolprissättning.\r\nI den proposition som regeringen nu förelagt riksdagen har ett förslag\r\nrörande särredovisning av fjärrvärmeverksamhet lämnats. Detta är bra, men\r\nenligt vår uppfattning borde regeringen tagit tillfället i akt att föreslå andr\r\nviktiga förändringar för fjärrvärmemarknaden för att försöka uppnå en reell\r\nkonkurrens. Vi menar att det är angeläget med omedelbara åtgärder för att\r\nstoppa den negativa utvecklingen. Exempel på åtgärder som kan vidtas utan\r\nytterligare tidsutdräkt är skärpt pristillsyn, införande av ett system för s.k.\r\nbenchmarkingkonkurrens, införande av utökade möjligheter till tredjepartstill-\r\nträde, inrättande av en instans för hantering av klagomål från konsumenter på\r\npriser och leveransvillkor samt förbättrade möjligheter att utnyttja spillvärme\r\nRiksdagen bör ställa sig bakom vad som här anförs och begära att reger-\r\ningen utan ytterligare tidsspillan återkommer till riksdagen med förslag i linj\r\nmed vad vi förordar.\r\nMed det sagda tillstyrks nämnda motioner och propositionen i här aktuella\r\ndelar. Övriga motioner avstyrks i berörda delar.\r\n9.      Timvis mätning (punkt 8)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:\r\n8. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 3 kap. 10 §. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:N15 yrkande 6 och avslår proposition 2004/05:62 punkt 2 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nRiksdagen bör enligt vår uppfattning avslå regeringens förslag om sänkt gräns\r\nför obligatorisk timmätning av el från 200 ampere eller 135 kilowatt till att\r\nomfatta samtliga uttagspunkter med ett säkringsabonnemang som överstiger\r\n63 ampere. Vi kan, i likhet med vad Ekonomistyrningsverket gjort, konstatera\r\natt det saknas en samhällsekonomisk analys av förslaget, vari den eventuella\r\nframtida nyttan ställs mot de betydande kostnader som förslaget innebär.\r\nBehovet av att öka timmätning bör enligt vår mening avgöras av marknaden.\r\nMed det anförda tillstyrks motion 2004/05:N15 (m) i berörd del. Proposi-\r\ntionen avstyrks i motsvarande del.\r\n10.     Timvis mätning (punkt 8, motiveringen)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nStällningstagande\r\nJag är positiv till en ökad grad av timvis mätning. Mer insatser borde göras på\r\ndetta område. Idealet vore att alla elkonsumenter direkt kunde läsa av sin\r\nelförbrukning i realtid. Jag har en stor tilltro till elkundernas vilja att bid\r\nen bättre miljö genom minskad elförbrukning och till att minimera effektba-\r\nlansproblemen genom att minska sin förbrukning när eltillgången är an-\r\nsträngd. Detta förutsätter dock att elkunderna har tillgång till relevant infor\r\nmation om sin aktuella förbrukning. Sådan information blir ofta bättre ju mer\r\naktuell den är.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks propositionen i berörd del, medan\r\nmotion 2004/05:N15 (m) avstyrks i här aktuell del.\r\n11.     Avläsningsfrekvens och elräkningar (punkt 9)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 11. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N405 yrkande 8 i\r\ndenna del, bifaller delvis motion 2004/05:N325 och avslår motion\r\n2004/05:N237 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nI likhet med vad som anförs i motion 2004/05:N405 (m) anser vi att elräk-\r\nningarna måste bli mer begripliga för kunderna. Det bästa sättet att åtgärda\r\ndagens problem med otydliga elräkningar är att helt avskaffa den preliminära\r\ndebiteringen och låta elleverantörerna få debitera den faktiska förbrukningen.\r\nEnligt vår mening vore det, i stället för att införa månadsvis mätning hos alla\r\nelkunder, betydligt billigare och marknadsmässigt mer rationellt att avskaffa\r\nden preliminärdebitering som bl.a. bidrar till att göra elräkningarna obegripli\r\nga. Genom att införa krav på debitering efter verklig förbrukning skulle det\r\nskapas incitament för elleverantörerna att läsa av elmätarna oftare. Ju mer\r\nsällan elmätarna lästes av desto längre tid skulle elföretagen tvingas leverera\r\nel på kredit. Sannolikt skulle detta leda till att stora elkunder skulle läsas\r\nofta medan småkunder skulle läsas av mer sällan. En naturlig differentiering\r\nav avläsningsintervallen skulle därigenom utvecklas.\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande begära att regeringen vidtar åtgärder\r\nför att verka i den riktning som vi här förordar. Med hänvisning till det anför\r\nda tillstyrks nämnda motion i berörd del. Det sagda ligger även delvis i linje\r\nmed motion 2004/05:N325 (kd), som tillstyrks. Motion 2004/05:N237 (s)\r\navstyrks.\r\n12.     Avläsningsfrekvens och elräkningar (punkt 9)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N325, bifaller\r\ndelvis motion 2004/05:N405 yrkande 8 i denna del och avslår motion\r\n2004/05:N237 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att beslutet om en obligatorisk månadsvis avläsning av el i samtliga\r\nhushåll bör omprövas. Kunskaperna om de verkliga elbesparingseffekterna av\r\nmånadsvis mätning är mycket knapphändiga, varför det vore rimligt att inled-\r\nningsvis endast inkludera elanvändare vars förbrukning överstiger 8 000\r\nkWh. Därefter, utifrån de erfarenheter som dras, kan det övervägas om och\r\nhur snabbt ytterligare kunder bör omfattas av krav på månadsvis mätning och\r\nsenare även krav på timvis mätning.\r\nVidare är det min uppfattning att ytterligare ansträngningar måste göras för\r\natt göra elräkningarna mer tydliga och begripliga för kunderna.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks motionerna 2004/05:N325 (kd)\r\noch 2004/05:N405 (m) i här aktuella delar. Motion 2004/05:N237 (s) avstyrks\r\ni berörd del.\r\n13.     Avläsningsfrekvens och elräkningar (punkt 9, motiveringen)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nStällningstagande\r\nJag anser att det är ett steg i rätt riktning att införa en obligatorisk månads\r\nmätning av el. En sådan reform borde dock genomföras snabbare än vad\r\nregeringen tidigare meddelat. Enligt min uppfattning borde en sådan reform\r\näven innefatta en tydlig inriktning mot realtidsmätning. Vidare borde det\r\nställas krav på att de mätare som installeras även klarar av minst timvis mät-\r\nning eller att de på ett enkelt sätt kan uppgraderas för detta ändamål. Risken\r\när annars att man för en lång tid framöver binder sig vid ett system för må-\r\nnadsvis mätning.\r\nMed det anförda avstyrks samtliga här aktuella motioner i berörda delar.\r\n14.     Angivande av elens ursprung (punkt 11)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:\r\n11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 8 kap. 12 och 13 §§ och tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:62 punkt 2 i denna del och motionerna 2004/05:N13\r\nyrkande 2 och 2004/05:N18 yrkande 7 och avslår motionerna 2004/05:N13\r\nyrkande 1, 2004/05:N14 yrkande 6 och 2004/05:N15 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen har föreslagit att det i ellagen, för att infria elmarknadsdirektive\r\npåbud, skall införas bestämmelser som ålägger elleverantörerna att redovisa\r\nvilka energikällor som använts för att producera den försålda elen samt vilken\r\nmiljöpåverkan i form av utsläpp av koldioxid och kärnbränsleavfall som\r\nelframställningen orsakat. Enligt vår mening står detta i överensstämmelse\r\nmed vad som stadgas i elmarknadsdirektivet. Vi vill dock samtidigt framföra\r\nkritik mot det faktum att inget tydliggörande har gjorts i propositionen när de\r\ngäller den svenska språkversionen av elmarknadsdirektivet och att det däri\r\nstadgas \"radioaktivt utsläpp\" och inte \"radioaktivt avfall\". Ett rättelseförfa-\r\nrande borde enligt vår mening ha genomförts innan regeringen framlade sina\r\nförslag till riksdagen.\r\nI likhet med vad som framhålls i motion 2004/05:N18 (kd) är det emeller-\r\ntid viktigt att systemet för ursprungsmärkning av el blir administrativt lättha\r\nterligt för elbolagen så att införandet av det inte blir alltför ekonomiskt be-\r\ntungande för dem som i slutändan skall betala, nämligen elkunderna. Vi ser\r\ndet även som anmärkningsvärt att regeringen inte till riksdagen föreslagit\r\nnågon beräkningsmodell för hur ursprungsberäkningen skall göras. Detta\r\nborde ha gjorts. Riksdagen bör därför begära att regeringen återkommer till\r\nriksdagen med ett sådant förslag.\r\nVidare anser vi att riksdagen i detta sammanhang bör begära att regeringen\r\ntillsätter en utredning för att klargöra övriga former av allvarlig miljöpåver-\r\nkan av elproduktion. Det finns, som anförs i motion 2004/05:N13 (fp), flera\r\nandra typer av allvarlig miljöpåverkan av elproduktion, t.ex. utsläpp av kvä-\r\nveoxider, svavel, kolväten, partiklar och tungmetaller. Enligt vår mening går\r\ndet inte att hävda att radioaktivt avfall skulle vara ett allvarligare problem\r\ndessa.\r\nMed det anförda tillstyrks propositionen i här aktuell del och motionerna\r\n2004/05:N13 (fp) och 2004/05:N18 (kd) i berörda delar. Övriga här aktuella\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n15.     Upprättande av övervakningsplaner (punkt 13)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n13. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 3 kap. 17 § och tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:N18 yrkande 4 och avslår proposition 2004/05:62 punkt 2 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen har föreslagit att den som bedriver nätverksamhet skall upprätta\r\nen övervakningsplan i vilken det skall anges vilka åtgärder som skall vidtas\r\nför att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga aktörer på el-\r\nmarknaden. Enligt elmarknadsdirektivet är det möjligt att undanta nätföretag\r\nmed färre än 100 000 anslutna kunder från tvånget att upprätta en övervak-\r\nningsplan. Tvärtemot vad El- och gasmarknadsutredningen förordat har reger-\r\ningen föreslagit att denna möjlighet inte skall utnyttjas. Detta motsätter jag\r\nmig. Enligt min mening skulle upprättandet av övervakningsplaner skapa en\r\nadministrativ börda som är orimlig för de små företagen. Vad övervaknings-\r\nplanerna mer konkret skall innehålla har regeringen heller inte angett närma-\r\nre. Enligt min uppfattning bör emellertid tvingande lagstiftning beskrivas\r\ntydligare i själva lagen.\r\nRiksdagen bör därför avslå regeringens förslag när det gäller upprättande\r\nav övervakningsplaner och begära att regeringen återkommer med ett nytt\r\nförslag som innebär dels att direktivets möjlighet till undantag nyttjas, dels\r\ndet i lagtexten tydliggörs vad en övervakningsplan skall innehålla.\r\nMed det anförda tillstyrks motion 2004/05:N18 (kd) i berörd del. Proposi-\r\ntionen avstyrks i motsvarande del.\r\n16.     Tariffer för överföring av el (punkt 14)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:\r\n14. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen\r\n(1997:857) såvitt avser 4 kap. 1 § och tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservation 16. Därmed bifaller riksdagen proposi-\r\ntion 2004/05:62 punkt 2 i denna del och motionerna 2004/05:N16 och\r\n2004/05:N18 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår uppfattning måste ellagen bli tydligare när det gäller vad som skall\r\nbeaktas när tarifferna för överföring av el fastställs. Regeringens förslag är\r\nenligt vår mening inte tillräckligt. Vi anser att ytterligare kriterier för skä\r\nhetsbedömningen av nättariffer bör anges i lag. Såväl nätets geografiska läge\r\nsom klimatförhållandena på den plats där nätet är beläget måste kunna tas i\r\nbeaktande. Dessutom bör nätföretagens rätt att få ut en rimlig avkastning på\r\ninvesterat kapital framgå av lagtexten. Vi anser därför att det bör göras ett\r\ntillägg till den av regeringen förslagna bestämmelsen i ellagen (4 kap. 1 §),\r\nvari tydliggörs att tarifferna även måste utformas så att nödvändiga invester-\r\ningar kan göras på ett sätt som gör det möjligt att långsiktigt säkra nätens\r\nfunktion speciellt avseende önskvärd leveranssäkerhet.\r\nRiksdagen bör begära att regeringen återkommer med ett förslag till preci-\r\nsering av den aktuella bestämmelsen i ellagen i enlighet med ovanstående.\r\nMed det anförda tillstyrks propositionen och motion 2004/05:N18 (kd) i\r\nhär aktuella delar. Det sagda innebär även att motion 2004/05:N16 (kd) kan\r\nanses tillgodosedd, och den tillstyrks.\r\n17.     Leveranssäkerhet (punkt 16)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 17. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:MJ5 yrkande-\r\nna 5, 6 och 8, 2004/05:MJ6 yrkandena 21 och 22, 2004/05:MJ7 yrkande 1 och\r\n2004/05:N410 yrkande 18 och avslår motionerna 2004/05:MJ9 yrkandena 6\r\noch 7, 2004/05:N12 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N237 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:N266 yrkandena 1-3, 2004/05:N286, 2004/05:N382 och 2004/05:\r\nN414 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nSverige har ånyo drabbats av ett mycket omfattande elavbrott. Denna gång\r\norsakat av det oväder som med förödande kraft drabbade Sverige i början av\r\njanuari 2005. Såväl enskilda personer som företag, inte minst skogsbruk, har\r\norsakats avsevärda ekonomiska förluster till följd av stormen och de därpå\r\nföljande elavbrotten. Det inträffade visar återigen att regeringen inte vidtagi\r\nde åtgärder som vore önskvärda för att förbättra leveranssäkerheten på el-\r\nmarknaden.\r\nVi anser att det är oacceptabelt att människor, lantbruk och industrier i\r\nSverige riskerar att vara utan ström i flera dygn. Enligt vår mening måste\r\nregeringen ta ett betydligt större ansvar för de strömavbrott som inträffat än\r\nvad den hittills har gjort. Även på en avreglerad elmarknad är det ytterst\r\nstaten som ansvarar för en fungerande infrastruktur. Trots att ett antal omfat-\r\ntande elavbrott inträffat under de senaste åren har regeringen misslyckats med\r\natt formulera en politik som bidrar till säkrare elleveranser. Vi kräver därför\r\natt omedelbara åtgärder vidtas.\r\nSom framhålls i motionerna 2004/05:MJ5 (fp) och 2004/05:MJ6 (kd) är de\r\nskadestånd som bolagen i dag utbetalar vid elavbrott otillräckliga. För att\r\nskapa incitament för elbolagen att höja leveranssäkerheten bör skadestånds-\r\nplikten utökas. I jämförelse med vad som i dag gäller bör kunderna dels vara\r\nberättigade till skadestånd även vid kortare avbrott, dels i större utsträcknin\r\nerhålla ersättning för de faktiska kostnaderna som avbrottet inneburit. Ersätt-\r\nning bör enligt vår mening utgå såväl till enskilda hushåll som till näringsid-\r\nkare. Vidare anser vi - i likhet med vad som förordas i motion 2004/05:MJ7\r\n(m) - att en översyn av reglerna för leveranssäkerhet av elström och telefoni\r\nbör genomföras. Regeringen bör även, som framförs i motion 2004/05:N410\r\n(kd), mer genomgripande utreda driftsäkerheten i elsystemet och återkomma\r\ntill riksdagen med förslag om hur den kan förbättras. Regeringen måste också\r\ngenom dialog med elbolagen förvissa sig om att dessa framgent har tillräcklig\r\nkapacitet för att snabbt åtgärda elavbrott. Det handlar bl.a. om att det finns\r\ntillräckligt med personella resurser att sätta in vid framtida liknande händel-\r\nser. Därtill bör en avreglering beträffande eldistribution för särskilda och\r\navgörande ändamål övervägas. Genom att använda tele- och fibernätskanaler\r\nför eldistribution kan en från det vanliga elnätet separat väg skapas som ökar\r\ntillgängligheten påtagligt. Därtill anser vi att den s.k. nätnyttomodellen inte\r\nförefaller vara helt tillfyllest när det gäller att frambringa de robusta elnät\r\nSveriges lands- och glesbygd kräver. Insatser för att korrigera detta behöver\r\ndärför vidtas. Riksdagen bör enligt vår mening begära att regeringen vidtar\r\nåtgärder i enlighet med vad vi här anför.\r\nMed det anförda tillstyrks nämnda motioner i berörda delar. Övriga här ak-\r\ntuella motioner avstyrks i motsvarande delar.\r\n18.     Leveranssäkerhet (punkt 16)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 18. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:MJ9 yrkande-\r\nna 6 och 7 och 2004/05:N12 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna\r\n2004/05:MJ5 yrkandena 5, 6 och 8, 2004/05:MJ6 yrkandena 21 och 22,\r\n2004/05:MJ7 yrkande 1, 2004/05:N237 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N266\r\nyrkandena 1-3, 2004/05:N286, 2004/05:N382, 2004/05:N410 yrkande 18 och\r\n2004/05:N414 yrkande 12.\r\nStällningstagande\r\nDe stormar som drog in över södra Sverige i början av januari 2005 och som\r\nlämnade hundratusentals medborgare och företag strömlösa visar att landets\r\ninfrastruktur är alltmer hotad av de konsekvenser som den globala uppvärm-\r\nningen bär med sig. Jag anser att vi måste ta lärdom av denna omfattande\r\nnaturkatastrof och låta den få konsekvenser i praktisk politik, bl.a. när det\r\ngäller att förbättra försörjningstryggheten för el och telefoni. Det är inte ri\r\nligt att Sverige har ett så sårbart elförsörjningssystem, och det krävs föränd-\r\nringar i lagstiftningen som förbättrar leveranssäkerheten, vilket innefattar at\r\nincitamenten för nätbolagen måste bli större när det gäller att investera i öka\r\nleveranssäkerhet. Detta kan ske genom att konsumenternas rättigheter och\r\nskydd gentemot nätbolagen förbättras. I likhet med vad som anförs i motion\r\n2004/05:MJ9 (mp) anser jag att det behövs lagändringar när det gäller nätbo-\r\nlagens ansvar och skadeståndsskyldighet. Möjligheten för kunder att få ska-\r\ndestånd bör förbättras genom att ett strikt ansvar skall gälla för nätbolagen.\r\nSamtidigt bör kraven skärpas så att försummelse från ett nätbolags sida kan\r\nleda till att bolaget mister koncessionsrätten för nätet.\r\nFör att stärka konsumentskyddet på elmarknaden bör en ny lag införas.\r\nDetta kan ske genom att ellagens nuvarande bestämmelser om konsument-\r\nskydd i 11 kap. lyfts ur och, efter vissa kompletteringar, bildar en egen lag.\r\nSom anförs i motion 2004/05:N12 (mp) innefattar dessa kompletteringar bl.a.\r\natt skadeståndsansvaret skärps till ett strikt ansvar med undantag för force\r\nmajeure. I den nya lagen bör även stadgas att skadeståndansvaret också skall\r\nomfatta välfärdsförluster. Det kan t.ex. vara nyttan av uppvärmning, nyttan av\r\nett kylskåp eller nyttan av belysning. Därtill bör jämkningsregeln i ellagen,\r\nsom används till att skydda företagen från stora skadeståndsbelopp, avskaffas\r\ntill förmån för bestämmelserna i skadeståndslagen (6 kap. 2 §). Detta skulle\r\nöka de ekonomiska incitamenten för nätbolagen att sköta sina åtaganden\r\ngentemot kunderna.\r\nVidare anser jag att en lag om sista datum för nätförstärkande åtgärder bör\r\ninföras. Denna skall innebära att olika åtgärder såsom exempelvis kablifiering\r\noch isolering av ledningar skall vara genomförda före utgången av ett fast-\r\nställt datum. På vissa platser kan i stället installation av småskalig el- och\r\nvärmeförsörjning vara ett alternativ. Vilka åtgärder som är lämpliga bör upp-\r\ndras åt Energimyndigheten att närmare specificera. Enligt min mening bör\r\ndessa åtgärder vara genomförda före utgången av år 2010. De nätbolag som\r\ninte följer lagen skall kunna påläggas vite. Riksdagen bör genom ett uttalande\r\nbegära att regeringen agerar i överensstämmelse med det ovan sagda och\r\nåterkommer med förslag till riksdagen.\r\nMed det anförda tillstyrks nämnda motioner i berörda delar. Övriga här\r\nbehandlade motioner avstyrks i aktuella delar.\r\n19.     Reformerad elmarknad (punkt 17)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 19. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N17 yrkande\r\n7, 2004/05:N295 och 2004/05:N307 yrkande 18.\r\nStällningstagande\r\nDagens svenska elmarknad karakteriseras av en stark dominans av ett fåtal\r\naktörer och svaga prissignaler till hushållskunderna under höglasttid. Den\r\nsvaga konkurrensen på marknaden och tvånget att teckna elavtal har gjort att\r\nmånga elkunder betalar ett överpris för den el som de förbrukar. Syftet med\r\ndagens regelverk är att skapa konkurrens genom att konsumenterna skall byta\r\nmellan olika leverantörer av fysisk el. Detta är naturligtvis i realiteten en\r\nomöjlighet, i och med att el inte kan lagras och det därför inte kan finnas\r\nmellanhänder. Den nuvarande marknaden med leverantörer och leverantörs-\r\nbyten är inget annat än en administrativt skapad kuliss. Vid sidan av denna\r\nkulissmarknad har även en spotmarknad upprättats för handel med fysisk el.\r\nDet är på spotmarknaden som den faktiska konkurrensen uppstår på elmark-\r\nnaden, inte i den handel som förekommer enligt regelverket.\r\nMot bakgrund av ovanstående anser jag att elmarknaden behöver reforme-\r\nras. Ett grundläggande problem med dagens marknad är att konsumenterna\r\nkan teckna avtal med fast pris på leverans av el, oavsett vad priset är på effe\r\nvid ett visst tillfälle. Detta innebär i praktiken att konsumenterna har möjlig\r\nhet att handla effekt gratis. Jag anser att marknaden måste utformas så att\r\nkonsumenterna handlar el momentant eftersom el är en momentan vara. Själ-\r\nva konstruktionen med elhandelsbolag är ett onödigt mellanled mellan el-\r\nmarknaden och konsumenten. Genom att avskaffa denna kulissmarknad öpp-\r\nnas elmarknaden för handel och prisbildning på effekt i stället för energi.\r\nSammanfattningsvis kan sägas att den modell jag förordar innebär att el-\r\nmarknaden omformas till en effektmarknad, mot bakgrund av att el defini-\r\ntionsmässigt är effekt. Elhandelsbolagen bör avskaffas och regelverket utfor-\r\nmas så att nätbolagen debiteras spotpris för inmatad el och debiterar konsu-\r\nmenterna spotpris för den el de själva köper inklusive nätförluster till spotpr\r\nmed tillägg för nätavgiften. Nätbolagen får inte samordna sin verksamhet med\r\nverksamheter som har med prisförsäkringar att göra. Handel med och försälj-\r\nning av prisförsäkringar bör regleras av värdepapperslagstiftningen.\r\nSom tidigare redogjorts för har den av regeringen tillsatta El- och gas-\r\nmarknadsutredningen berört den modell för reformering av elmarknaden som\r\njag här förordar. Utredningens avfärdande av modellen utan en mer djupgå-\r\nende analys anser jag dock vara klandervärd. Jag ställer mig även frågande till\r\nde slutsatser som utredningen presenterat rörande modellen. Enligt min me-\r\nning kan utredningens hantering av denna fråga näppeligen betraktas som\r\nseriös och opartisk.\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att tillsätta\r\nen utredning med uppdrag att utforma ett regelverk i enlighet med vad som\r\nhär angivits. Med det anförda tillstyrks samtliga i detta avsnitt aktuella moti\r\nner i berörda delar.\r\n20.     Elcertifikat (punkt 18)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 20. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N405 yrkande 17\r\noch avslår motionerna 2004/05:Sk455 yrkande 3, 2004/05:N228 och 2004/05:\r\nN379.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening bör systemet med elcertifikat - i likhet med vad som anförs\r\ni motion 2004/05:N405 (m) - avvecklas. Vi anser att energiförsörjningen bäst\r\nfrämjas genom en fri energiproduktion inom ramen för givna miljö- och sä-\r\nkerhetskrav. Det innebär att de olika energislagen måste klara konkurrensen\r\npå elmarknaden utan subventioner. Varken statliga bidrag eller tvingande\r\ncertifikatsystem bör vara styrande för elproduktionen. Ansatsen bör i stället\r\nvara att inkorporera energiproduktionens externa kostnader. Riksdagen bör\r\ngenom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta behövliga åtgärder\r\nför att avveckla elcertifikatssystemet. Ett avskaffande av systemet skulle även\r\nlösa de problem som lyfts fram i motion 2004/05:Sk455 (kd) beträffande\r\nväxthusnäringens kvotplikt, varför motionen genom det ovan sagda kan anses\r\ntillgodosedd varmed den avstyrks.\r\nMed det anförda tillstyrks motion 2004/05:N405 (m) i berörd del. Övriga\r\nhär aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.\r\n21.     Elcertifikat (punkt 18)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 21. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk455\r\nyrkande 3 och 2004/05:N405 yrkande 17 och avslår motionerna 2004/05:\r\nN228 och 2004/05:N379.\r\nStällningstagande\r\nJag är kritisk till det system med elcertifikat som regeringen och dess samar-\r\nbetspartier infört. Enligt min uppfattning främjas energiförsörjningen bäst\r\ngenom en fri energiproduktion inom ramen för givna miljö- och säkerhets-\r\nkrav. Det innebär att de olika energislagen måste klara konkurrensen på el-\r\nmarknaden utan omfattande subventioner. Jag delar därför den kritiska upp-\r\nfattning som framförs i motion 2004/05:N405 (m). Vidare kan jag konstatera\r\natt systemet med elcertifikat leder till att vissa branscher, på grund utav kvo\r\nplikten, riskerar att slås ut. Detta uppmärksammas bl.a. i motion\r\n2004/05:Sk455 (kd) vari växthusnäringen lyfts fram, men exemplen är flera.\r\nProblemet baserar sig på att den definition som i dag används för att gruppera\r\nföretagen som elintensiva eller inte är bristfällig. Detta har även uppmärk-\r\nsammats av Energimyndigheten som, vilket redogjorts för i det föregående,\r\nförordat en annan definition för att klassa företagen som energiintensiva eller\r\ninte. Jag anser att problemet är allvarsamt för många av de företag som rätte-\r\nligen borde undantas från kvotplikten. Riksdagen bör därför genom ett till-\r\nkännagivande anmoda regeringen att å det snaraste vidta åtgärder för att lösa\r\ndetta problem.\r\nDet ovan sagda ligger delvis i linje med vad som anförs i nämnda motio-\r\nner, varför de tillstyrks i berörda delar. Övriga här aktuella motioner avstyrk\r\ni motsvarande delar.\r\n22.     Elcertifikat (punkt 18)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 22. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N228 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Sk455 yrkande 3, 2004/05:N379 och 2004/05:N405\r\nyrkande 17.\r\nStällningstagande\r\nMed anledning av den kritik som från olika håll framförts när det gäller sy-\r\nstemet med elcertifikat anser jag att det är angeläget att en genomgripande\r\növersyn genomförs. Systemet kan bl.a. kritiseras för att det är alltför lätt fö\r\nelleverantörerna att låta bli att redovisa elcertifikat och i stället betala kv\r\npliktsavgiften. Vidare läggs en allt för liten del av det som konsumenterna\r\nbetalar för certifikaten på investeringar i nya anläggningar. Därtill är tidspe\r\nspektivet - fram till år 2010 - för kort för att skapa en grund för långsiktiga\r\ninvesteringar i nya kraftverk. Enligt min mening bör regeringen tillse att dess\r\nproblem blir lösta för att inte förtroendet för systemet skall haverera. Riksda\r\ngen bör göra ett uttalande därom. Därmed tillgodoses motion 2004/05:N228\r\n(mp), vilken tillstyrks. Övriga här aktuella motioner avstyrks i berörda delar.\r\n23.     Byte av elleverantör (punkt 19)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 23. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N309 yrkande\r\n11, 2004/05:N405 yrkande 8 i denna del och 2004/05:N410 yrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nFör att konkurrensen på elmarknaden skall fungera måste det bli lättare för\r\nkonsumenterna att byta elleverantör. Av denna anledning har riksdagen vid\r\nupprepade tillfällen begärt att regeringen skall återkomma med ett förslag\r\nrörande ett sanktionssystem gentemot de nätägare som inte uppfyller regel-\r\nverkets krav vid byte av elleverantör. Som vi vid tidigare tillfällen gett uttr\r\nför är det ytterst otillfredsställande att regeringen ännu inte verkställt riks\r\ngens beslut. Det har nu förlupit fyra år sedan riksdagen uppmanade regering-\r\nen att skyndsamt utreda förutsättningarna för ett effektivt sanktionssystem och\r\nlägga fram erforderliga förslag till de lagändringar som krävs för ett snabbt\r\ninförande. Regeringens hantering av ärendet, att bolla frågan från utredning\r\ntill utredning, kan väl knappast beskrivas på något annat sätt än som obstruk-\r\ntion. Som vi påtalade våren 2004 (bet. 2003/04:NU11), då utskottet senast\r\nhanterade denna fråga, har den senaste i raden av utredningar enligt sina\r\ndirektiv endast haft att utreda behovet av att införa ett sanktionssystem. Dett\r\nkan knappast ses vara i linje med de uttalanden riksdagen gjort om att reger-\r\ningen skall återkomma med förslag till ett sådant system. Som redogjorts för i\r\ndet föregående har utredningen kommit till slutsatsen att det inte längre finns\r\nnågot behov av ett sådant system. Möjligen ligger detta i linje med regering-\r\nens önskan att ytterligare förhala verkställigheten av riksdagens beslut, men\r\ndet bidrar knappast till att lösa de problem som vi anser föreligger på elmark-\r\nnaden och den anmodan riksdagen gjort. Vi anser därför att riksdagen ånyo\r\ngenom ett uttalande bör anmoda regeringen att omgående tillse att frågan om\r\nleverantörsbyten får en lösning genom att å det snaraste återkomma till riks-\r\ndagen med förslag i enlighet med vad den beställt.\r\nMed det anförda tillstyrks motionerna 2004/05:N309 (fp), 2004/05:N405\r\n(m) och 2004/05:N410 (kd) i här aktuella delar.\r\n24.     Byte av elleverantör (punkt 19, motiveringen)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nStällningstagande\r\nEnligt min mening är den kritik som framförs i motionerna 2004/05:N309\r\n(fp), 2004/05:N405 (m) och 2004/05:N410 (kd) välgrundad när det gäller\r\nregeringens hantering av riksdagens beställning av ett sanktionssystem gent-\r\nemot nätägare som inte uppfyller regelverkets krav vid byte av elleverantör.\r\nRiksdagen begärde redan våren 2001, på förslag från ett enhälligt utskott, att\r\nregeringen skyndsamt skulle utreda förutsättningarna och formerna för infö-\r\nrandet av ett effektivt sanktionssystem.\r\nSamtidigt är det min uppfattning, vilken jag tidigare redogjort för, att el-\r\nmarknaden behöver reformeras. Som jag framfört förordar jag en modell som\r\ninnebär att leverantörsbyten överhuvudtaget inte behövs, vilket skulle medfö-\r\nra att de problem som i dag finns när det gäller leverantörsbyten med automa-\r\ntik skulle försvinna.\r\nMot denna bakgrund avstyrks här nämnda motioner i berörda delar.\r\n25.     Mellanstatlig samverkan (punkt 20)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde ha följande lydelse:\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 25. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N18 yrkande 1\r\noch 2004/05:N309 yrkande 10 och avslår motion 2004/05:N264 yrkandena 1-\r\n3.\r\nStällningstagande\r\nEnlig vår mening ägnas för lite uppmärksamhet åt att den svenska elmarkna-\r\nden alltmer integreras med den europeiska. Vikten av att detta arbete fortskri-\r\nder borde tydliggöras av riksdagen genom ett uttalande.\r\nVidare anser vi att det är ett problem att de koldioxidutsläpp som genereras\r\nvid elproduktion i utländska kolkraftverk inte kommer med i den officiella\r\nstatistiken när elen importeras till Sverige. Regeringen borde därför ändra\r\nberäkningsmetoderna så att koldioxidutsläpp för importerad el synliggörs i\r\nden svenska statistiken.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks motionerna 2004/05:N18 (kd)\r\noch 2004/05:N309 (fp) i berörda delar. Motion 2004/05:N264 (s) avstyrks.\r\n26.     Euratom (punkt 21)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahlén (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde ha följande lydelse:\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 26. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Fi248 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nEuratomfördraget fogas till EU:s nya konstitutionella fördrag som en proto-\r\nkollsbilaga och föreslås behålla sin status som juridisk person. Förslaget att\r\nbehålla Euratomfördraget har kritiserats från många håll, inte minst för att de\r\nstrider mot principen att inte prioritera eller stödja ett energislag - kärnkra\r\nten, framför övriga. Som konstateras i motion 2004/05:Fi248 (v) är Euratom-\r\nfördraget inte juridiskt bindande, men det innehåller politiska markeringar\r\nsom är såväl omoderna som oförenliga med den svenska energipolitiken. Att\r\nfördraget behöver en översyn har flera länder insett och ett initiativ i denna\r\nriktning har tagits i syfte att få till stånd en konferens mellan medlemsstater\r\nsom skall leda fram till en uppdatering av Euratomfördraget. Som tidigare\r\nredovisats stöder den svenska regeringen detta initiativ. Enligt vår mening bör\r\nriksdagen dock markera sin inställning i denna fråga och framhålla att reger-\r\ningen med kraft skall driva denna fråga.\r\nMed det anförda tillstyrks nämnda motion i berörd del.\r\n27.     Vissa övriga frågor (punkt 22)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp), Yvonne Ångström (fp) och Nyamko Sabuni\r\n(fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha följande lydelse:\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 27. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N378 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:N215, 2004/05:N248 och 2004/05:N298 yrkandena 5-7.\r\nStällningstagande\r\nAntalet värmepumpar i det svenska energisystemet har under flera år ökat\r\nmarkant. Denna strukturella förändring kan, som vi ser det, få konsekvenser\r\nför effektförbrukningen vid elförbrukningstoppar i samband med mycket kallt\r\nväder. Värmepumparna dimensioneras för att klara husets värmebehov under\r\nstörre delen av eldningssäsongen, men de klarar inte att täcka hela värmebe-\r\nhovet under de kallaste dygnen. Värmebehovet måste då täckas av tillsats-\r\nenergi, vanligen genom en elpatron som finns installerad i systemet.\r\nNettoeffekten på den totala energianvändningen vid kall väderlek av den\r\nökande användningen av värmepumpar är inte klarlagd. Detta ser vi som ett\r\nproblem. Riksdagen bör därför genom ett tillkännagivande anmoda regering-\r\nen att genomföra en samlad analys av den nuvarande utvecklingen på mark-\r\nnaden för småhusuppvärmning, särskilt med avseende på effektbalansen och\r\nmiljön.\r\nMed det anförda tillstyrks motion 2004/05:N378 (c). Övriga här aktuella\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n28.     Vissa övriga frågor (punkt 22)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 22 borde ha följande lydelse:\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 28. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N215 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:N248, 2004/05:N298 yrkandena 5-7 och 2004/05:N378.\r\nStällningstagande\r\nNär det gäller risken för effektbrist anser jag - i likhet med vad som anförs i\r\nmotion 2004/05:N215 (kd) - att laststyrning är ett bra alternativ och komple-\r\nment till att bygga nya kraftverk eller förstärka ledningsnätet. Med moderna\r\nelmätare skulle det under den korta tid då effektbrist är nära förestående gå a\r\nmed automatik koppla ur elvärme och varmvattenberedare hos ett antal kon-\r\nsumenter, som i förväg gett sitt samtycke till detta och som då erhåller eko-\r\nnomisk kompensation. Laststyrning kan ses som ett effektivare sätt att använ-\r\nda energi, eftersom det är väldigt ineffektivt att överbelasta elnätet med vär-\r\nmelaster.\r\nJag anser att riksdagen bör tydliggöra sin ståndpunkt i denna fråga. Möj-\r\nligheten att initiera eller stimulera en ökad laststyrning av elnätet bör ses ö\r\nLämpligen bör ett större försöksprojekt inledas. Riksdagen bör anmoda reger-\r\ningen att vidta åtgärder i enlighet med vad som här anförs.\r\nMed det ovan sagda tillstyrks nämnda motion. Övriga här aktuella motio-\r\nner avstyrks i berörda delar.\r\n29.     Den fortsatta avvecklingen av kärnkraften (punkt 23)\r\nav Per Bill (m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Krister\r\nHammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde ha följande lydelse:\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 29. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:MJ5 yrkande\r\n10, 2004/05:N13 yrkande 5, 2004/05:N14 yrkandena 1, 2 och 5 och 2004/05:\r\nN18 yrkande 2 och avslår motion 2004/05:N14 yrkandena 3, 4 och 7.\r\nStällningstagande\r\nDet är vår bestämda uppfattning att beslutet om en förtida avveckling av\r\nkärnkraften måste omprövas. Vi vill därför framhålla att vi motsätter oss den\r\nstrategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften som redovisats i propo-\r\nsitionen. Det sagda innebär att vi delar de uppfattningar som förs fram i mo-\r\ntionerna 2004/05:MJ5 (fp), 2004/05:N13 (fp), 2004/05:N14 (m) och 2004/05:\r\nN18 (kd).\r\nStängningen av Barsebäcks första reaktor har medfört omfattande kostna-\r\nder för skattebetalarna, har försämrat miljön och försvagat den svenska för-\r\nsörjningstryggheten. Regeringens avvecklingsplaner har även skapat en bety-\r\ndande osäkerhet inom industrin beträffande den framtida tillgången på el,\r\nvilket bl.a. har stor negativ inverkan när det gäller industrins investeringspl\r\nner. Vidare bidrar kärnkraftsavvecklingen till att öka det svenska behovet av\r\nel producerad av fossila bränslen. Kol- och oljebaserad elproduktion både i\r\noch utanför Sverige kommer att vara det som kompenserar bortfallet av el när\r\nkärnkraften avvecklas.\r\nRegeringen har nu beslutat, med samtycke från sina samarbetspartier, att\r\nBarsebäcks andra reaktor skall stängas före utgången av maj månad inneva-\r\nrande år. Vi motsätter oss denna stängning vilken, utöver redan redovisade\r\nargument, kommer att äventyra effektbalansen och bidra till att priset på el\r\nkommer att öka för såväl hushållen som industrin. Ett rimligt krav vore att\r\nregeringen åtminstone för riksdagen redovisar konsekvenserna av en stäng-\r\nning av Barsebäcks andra reaktor innan någon avställning genomförs. En\r\nsådan redovisning bör i synnerhet omfatta de samhällsekonomiska kostnader-\r\nna i form av minskad sysselsättning och negativa miljöeffekter som en stäng-\r\nning skulle leda till.\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad vi\r\nhär anför. Därmed blir nämnda motioner tillgodosedda i berörda delar, vilka\r\ntillstyrks.\r\n30.     Den fortsatta avvecklingen av kärnkraften (punkt 22,\r\nmotiveringen)\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nStällningstagande\r\nEnligt min uppfattning både bör och kan kärnkraften avvecklas i en snabbare\r\ntakt än vad som i dag sker. Enligt den strategi som regeringen nu redovisat för\r\nriksdagen kommer Barsebäck 2 att stängas under innevarande år. Enligt vad\r\nregeringen beslutat skall stängningen ske före utgången av maj i år. Detta\r\nanser jag vara ett positivt besked. Kärnkraften är inte en ekologiskt hållbar\r\nenergikälla och den är behäftad med ett stort antal risker. Med kärnkraft finns\r\nrisken för en stor utsläppsolycka. Därtill produceras avfall som är farligt i\r\nhundratusentals år. Ett starkt beroende av kärnkraften är även ett hot mot\r\nförsörjningstryggheten. Kärnkraften är också ett hot mot internationell säker-\r\nhet genom att den är nära förknippad med kärnvapen.\r\nNär det gäller stängningen av återstående reaktorer anser jag att den strate-\r\ngi som regeringen redovisat är otillräcklig. Enligt min mening borde en tydli-\r\ngare plan kunna fastställas när det gäller stängningen av de återstående reak-\r\ntorerna. Jag anser att den fortsatta avvecklingen av kärnkraften i huvudsak\r\nskall ske med ekonomiska styrmedel där riskerna och föroreningarna prissätts\r\ni alla led. För den fortsatta avvecklingen förordar jag därför olika former av\r\nstyrmedel. Däribland bör en lag mot effekthöjningar i befintliga kärnkraftverk\r\ninföras. Effekthöjningar medför ett ökat beroende av kärnkraft. De innebär till\r\nviss del även ökade utsläpp vid en eventuell olycka och att mer avfall produ-\r\nceras. Därtill bör säkerhetskraven för de svenska kärnkraftverken höjas. Sve-\r\nrige har haft oproportionerligt många allvarliga incidenter vid kärnkraftver-\r\nken. Dessa incidenter pekar på brister både i säkerhetskulturen och i den\r\nmaskinella utrustningen. En trolig konsekvens av höjda säkerhetskrav är att\r\nnågra reaktorer kommer att ställas av relativt snart då det blir för kostsamt a\r\ngenomföra föreskrivna åtgärder. På sikt kommer detta även att slå igenom för\r\nde reaktorer som är av något nyare årsmodell.\r\nJag vill i detta sammanhang även framhålla min övertygelse att kärnkraf-\r\nten kan avvecklas samtidigt som nettoutsläppen av koldioxid minskas. Detta\r\nkan möjliggöras genom en effektivare elanvändning och ett större utnyttjande\r\nav vindkraft och biokraftvärme.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks samtliga här aktuella motioner i\r\nberörda delar.\r\n\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nProposition 2004/05:62\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till\r\n1. naturgaslag, och\r\n2. lag om ändring i ellagen (1997:857).\r\nMotioner med anledning av propositionen\r\n2004/05:N13 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n1.      Riksdagen beslutar om ändring i ellagen så att den nämner \"radioaktiva\r\nutsläpp\" i stället för \"kärnbränsleavfall\".\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen bör tillsätta en utredning om övriga former av all-\r\nvarlig miljöpåverkan av elproduktion.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tydligare kriterier för återkallande av koncession i naturgasla-\r\ngen.\r\n4.      Riksdagen avslår proposition 2004/05:62 i den del som gäller undantag\r\nför\r\nstörre naturgasinfrastrukturprojekt.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om strategin för kärnkraftsavvecklingen.\r\n2004/05:N14 av Peter Danielsson m.fl. (m):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förhindra en förtida avveckling av kärnkraftsreaktorn Barse-\r\nbäck 2.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en miljökonsekvensbeskrivning av stängningen av Barsebäck 2.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en konsekvensbeskrivning för Skånes näringsliv och arbets-\r\nmarknad med anledning av stängningen av Barsebäck 2.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statens ansvar för att kompensera berörda kommuner.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av mångfald på energimarknaden och Skånes framtida\r\nenergiförsörjning.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att elleverantörer skall ange den inverkan på miljön som fram-\r\nställningen av den sålda elen har orsakat.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillståndsförfarandet för ny produktionskapacitet.\r\n2004/05:N15 av Per Bill m.fl. (m):\r\n1.      Riksdagen beslutar, att i stället för kärnbränsleavfall, radioaktiva\r\nutsläpp\r\nvid elproduktion skall anges på faktura och i reklam till slutförbrukare.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om naturgasnät.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om investering i infrastrukturen för energi.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kommunala naturgasföretag inte skall undantas från till-\r\nsynsmyndighetens tillsynsansvar.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fjärrvärme.\r\n6.      Riksdagen avslår förslaget om sänkt gräns för timvis mätning av el.\r\n2004/05:N16 av Olle Sandahl (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en ellagstiftning som medverkar till avbrottssäkrade elleveranser på\r\nlandsbygden.\r\n2004/05:N17 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om definitionen av naturgas i den föreslagna lagen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om att andra typer av gas än fossilgas skall ha rätt till tillträde ti\r\ngasnätet, under förutsättning att de uppfyller tekniska specifikationer.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om att undantag för koncession inom hamn- och industriområ-\r\nden begränsas till att omfatta energimängder understigande 500 MWh/år.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om att naturgaskoncessioners giltighet begränsas till 20 år.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om att även miljöorganisationer m.fl. skall ha rätt att överklaga\r\nregeringsbeslut om koncessioner.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om att det föreslagna kapitel 9 i naturgaslagen tas bort.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen om en reformering av elmarknaden.\r\n2004/05:N18 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att den svenska elmarknaden integreras med den euro-\r\npeiska elmarknaden.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kärnkraftens roll i det svenska energisystemet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett förtydligande av lagtexten gällande vilka sorters gas som\r\nskall omfattas av naturgaslagen.\r\n4.      Riksdagen avslår regeringens förslag till övervakningsplaner i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tariffer för överföring av el.\r\n6.      Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att\r\nsjälv utse vem som skall vara systemansvarig för naturgas i Sverige.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ursprungsmärkningen av el.\r\nMotioner som väckts med anledning av händelse av\r\nstörre vikt\r\n2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om kompensation vid utebliven leverans av el.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om egen och kontrakterad personal för snabb insats vid störningar\r\nav eldistributionen.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avreglering beträffande eldistribution för särskilda och avgöran-\r\nde ändamål.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inte avveckla kärnkraftsreaktorer.\r\n2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ersättning till strömlösa hushåll.\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ersättning till strömlösa företag.\r\n2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behov av översyn av reglerna för leveranssäkerhet av elström\r\noch telefoni.\r\n2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att elkonsumenternas makt måste stärkas.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behov av lagändringar vad gäller nätbolagens ansvar och ska-\r\ndeståndsskyldigheter.\r\n2004/05:N12 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en ny lag om konsumentskydd på elmarknaden.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en lag om sista datum för nätförstärkande åtgärder.\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004/05:Fi248 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen skall stödja initiativet om översyn av Euratom-\r\nfördraget.\r\n2004/05:Sk455 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på\r\nlagstiftning som innebär att växthusnäringen undantas från kvotplikt för\r\nelcertifikat.\r\n2004/05:N215 av Torsten Lindström (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom laststyrning av elnätet.\r\n2004/05:N226 av Matilda Ernkrans och Fredrik Olovsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom prisreglering på fjärrvärme.\r\n2004/05:N228 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om en översyn av systemet med elcertifikat.\r\n2004/05:N237 av Ola Rask och Börje Vestlund (s):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en heltäckande energiförsörjningspolitik.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om krav på nätbolagens kundtjänst att ge information och kunna ta\r\nemot felanmälningar vid strömavbrott.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om krav på mer tydliga elräkningar.\r\n2004/05:N248 av Henrik Westman (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom tillsyn och kontroll på den avreglerade elmarknaden.\r\n2004/05:N264 av Michael Hagberg och Christin Hagberg (s):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ta initiativ för att uppgradera Nordel till en organisation med\r\npermanent sekretariat med ansvar på nordisk nivå.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att uppgifterna för denna organisation bör vara att genomföra en\r\nplan och finansiering för investeringar i överföringsnätet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att arbeta för att ytterligare harmonisera det nordiska elsamarbe-\r\ntet.\r\n2004/05:N266 av Michael Hagberg och Christin Hagberg (s):\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regleringsmodellen för elnäten måste klara utmaningen att\r\nutveckla dagens nät till ett nät som motsvarar kundernas och samhällets\r\nförväntningar.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regleringsmodellen utformas så att den verkligen leder till att\r\nnödvändiga investeringar kommer till stånd i enlighet med kundernas och\r\nsamhällets krav.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att balans måste skapas mellan hög leveranssäkerhet och låga\r\nnättariffer.\r\n2004/05:N286 av Kenneth Lantz (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom leveranssäkra elnät.\r\n2004/05:N295 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som reformerar elmark-\r\nnaden.\r\n2004/05:N298 av Jan Lindholm (mp):\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av att öka kunskapen om beteendefrågor vid omställ-\r\nningsarbete.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av en förändrad syn på effektproblematiken och det\r\norättvist fördelade ansvaret för kostnaden för effektkapacitet.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om behovet av en fördjupad analys av problemet med ett tydligare\r\neffektkostnadsansvar på en avreglerad marknad.\r\n2004/05:N307 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n18. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med syfte att lämna\r\nförslag om en större reformering av elmarknaden.\r\n2004/05:N309 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att redovisa koldioxidutsläpp för importerad el i den svenska\r\nstatistiken.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sanktioner för nätägare som försvårar byte av elleverantör.\r\n2004/05:N325 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ompröva beslutet om obligatorisk månadsavläsning av el i samtliga\r\nhushåll.\r\n2004/05:N378 av Roger Tiefensee (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter göra en samlad analys av den nuvarande\r\nutvecklingen på marknaden för småhusuppvärmning, särskilt med avseende\r\npå effektbalansen och miljön.\r\n2004/05:N379 av Roger Tiefensee (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att ge Vattenfall direktiv som anger att bolaget skall producera certifikat-\r\nberättigad el som minst motsvarar kvotplikten i elcertifikatssystemet.\r\n2004/05:N382 av Staffan Danielsson m.fl. (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att verka för säkrare elleveranser på landsbygden.\r\n2004/05:N405 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om krav på nätföretagen och förutsättningarna för byte av elleveran-\r\ntör.\r\n17. Riksdagen beslutar om avveckling av systemet med elcertifikat i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs.\r\n2004/05:N410 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ett sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller re-\r\ngelverkets krav vid byte av elleverantör bör införas.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs att Energimyndighetens handläggningstider för koncessionsärenden\r\nmåste kortas.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om konkurrens inom fjärrvärmesektorn.\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att förkorta handläggningstiderna för koncessionsärenden på\r\nEnergimyndigheten.\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda möjligheten för en ökad driftsäkerhet och minskade\r\nströmavbrott.\r\n2004/05:N414 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp):\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om krav på el året om i Dalsland och Värmland.\r\n2004/05:N442 av Kenth Högström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom fjärrvärmens utbyggnad i Sverige\r\n2004/05:N451 av Ingegerd Saarinen och Åsa Domeij (mp):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på\r\nökade möjligheter att ompröva beslut som fattats på felaktiga grunder enligt\r\nnaturgaslagen.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nAv utskottet föreslagna ändringar i regeringens lagförslag\r\nFörslag till naturgaslag\r\n\r\nRegeringens förslag\r\nUtskottets förslag\r\nIkraftträdande- och övergångsbestämmelser\r\n7. Bestämmelsen i 6 kap. 5 § första\r\nstycket första meningen skall tilläm-\r\npas på överföringstariffer som gäller\r\nfrån och med det räkenskapsår som\r\nbörjar den 1 januari 2006 eller när-\r\nmast därefter.\r\nDen som innehar en naturgasled-\r\nning skall senast den 1 juni 2005\r\nlämna in en ansökan om godkännan-\r\nde enligt 6 kap. 5 § första stycket.\r\nTillsynsmyndigheten skall avgöra ett\r\nsådant ärende inom sex månader\r\nefter det att ansökan om godkännan-\r\nde kom in till myndigheten.\r\n7. Bestämmelsen i 6 kap. 5 § första\r\nstycket första meningen skall tilläm-\r\npas på avgifter och övriga villkor för\r\nsådan anslutning som avses i 3 kap.\r\n5 § och på överföringstariffer som\r\ngäller från och med det räkenskapsår\r\nsom börjar den 1 januari 2006 eller\r\nnärmast därefter.\r\nDen som innehar en naturgasled-\r\nning skall senast den 15 augusti 2005\r\nlämna in en ansökan om godkännan-\r\nde enligt 6 kap. 5 § första stycket.\r\nTillsynsmyndigheten skall avgöra ett\r\nsådant ärende senast den 30 novem-\r\nber 2005.\r\n\r\nFörslag till ändring i ellagen (1997:857)\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nUtskottets förslag\r\n\r\n3 kap. 1 b §\r\nI ett företag som bedriver nätverk-\r\nsamhet och som ingår i en koncern\r\nvars samlade elnät har minst 100 000\r\nuttagspunkter får inte en styrelsele-\r\ndamot, verkställande direktör eller\r\nfirmatecknare samtidigt vara styrel-\r\nseledamot, verkställande direktör\r\neller firmatecknare i ett företag som\r\nbedriver produktion av eller handel\r\nmed el.\r\n\r\nI ett företag som bedriver nätverk-\r\nsamhet och som ingår i en koncern\r\nvars samlade elnät har minst 100 000\r\nelanvändare får inte en styrelseleda-\r\nmot, verkställande direktör eller\r\nfirmatecknare samtidigt vara styrel-\r\nseledamot, verkställande direktör\r\neller firmatecknare i ett företag som\r\nbedriver produktion av eller handel\r\nmed el.\r\nVid tillämpningen av första styck-\r\net skall med elanvändare förstås den\r\nsom enligt avtal med den som bedri-\r\nver nätverksamheten tar ut el från\r\nelnätet i en eller flera uttagspunkter.\r\n\r\n3 kap. 6 §\r\n\r\nDen som har nätkoncession för linje är, om det inte finns särskilda skäl, skyl-\r\ndig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ledningen.\r\nTvister om koncessionshavarens\r\nskyldigheter enligt första stycket\r\nprövas av nätmyndigheten. Beslut i\r\nett sådant ärende skall fattas inom två\r\nmånader från det att ansökan kommit\r\nin till nätmyndigheten. Om myndig-\r\nheten behöver ytterligare tid för att\r\navgöra ärendet får nätmyndigheten\r\nförlänga tiden med ytterligare två\r\nmånader eller, om sökanden medger\r\ndet, med den ytterligare tid som kan\r\nbehövas för att ärendet skall kunna\r\navgöras.\r\nTvister om koncessionshavarens\r\nskyldigheter enligt första stycket\r\nprövas av nätmyndigheten. Beslut i\r\nett sådant ärende skall fattas inom två\r\nmånader från det att ansökan kommit\r\nin till nätmyndigheten. Om myndig-\r\nheten behöver ytterligare tid för att\r\navgöra ärendet får nätmyndigheten\r\nförlänga tiden med två månader eller,\r\nom sökanden medger det, med den\r\nytterligare tid som kan behövas för\r\natt ärendet skall kunna avgöras.\r\n\r\nNätmyndighetens beslut enligt andra stycket gäller omedelbart.\r\nEn tvist om villkoren för anslutning prövas inte, om det visas att ansökan\r\nom prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att\r\nnätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till berörd part\r\nunder dennes senaste kända adress.\r\nRegeringens förslag\r\nUtskottets förslag\r\n13 kap. 5 §\r\nBeslut av nätmyndigheten enligt 2\r\nkap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,\r\n11, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7 och 10\r\n§§, 8 kap. 4 a § samt 12 kap. 8 och\r\n11 §§, beslut av en tillsynsmyndighet\r\nenligt 12 kap. 2-4 §§ samt beslut av\r\nden systemansvariga myndigheten\r\nom ersättning till den som enligt 8\r\nkap. 2 § beordrats öka eller minska\r\nproduktionen av el får överklagas\r\nhos allmän förvaltningsdomstol.\r\nPrövningstillstånd krävs vid överkla-\r\ngande till kammarrätten.\r\nBeslut av nätmyndigheten enligt 2\r\nkap. 18-20 §§, 3 kap. 3, 6-8, 11, 14\r\noch 15 §§, 4 kap. 6, 7 och 10 §§, 8\r\nkap. 4 a § samt 12 kap. 8 och 11 §§,\r\nbeslut av en tillsynsmyndighet enligt\r\n12 kap. 2-4 §§ samt beslut av den\r\nsystemansvariga myndigheten om\r\nersättning till den som enligt 8 kap. 2\r\n§ beordrats öka eller minska produk-\r\ntionen av el får överklagas hos all-\r\nmän förvaltningsdomstol. Prövnings-\r\ntillstånd krävs vid överklagande till\r\nkammarrätten.\r\nRegeringen får meddela föreskrifter om överklagande av andra beslut enligt\r\ndenna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n2\r\n2\r\n\r\n1\r\n2004/05:NU14      UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT\r\n\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n6\r\n9\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n3\r\n2004/05:NU14      REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET\r\n\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n8\r\n12\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n7\r\n2004/05:NU14      UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN\r\n\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n66\r\n88\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n9\r\n2004/05:NU14      RESERVATIONER\r\n\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n88\r\n114\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n68\r\n\r\n2004/05:NU14      BILAGA 1   FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG\r\n\r\nBILAGA 1      2004/05:NU14\r\n\r\n96\r\n129\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n90\r\n\r\n2004/05:NU14      BILAGA 2   REGERINGENS LAGFÖRSLAG\r\n\r\nBILAGA 2      2004/05:NU14\r\n\r\n98\r\n177\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n97\r\n2004/05:NU14      BILAGA 3   AV UTSKOTTET FÖRESLAGNA ÄNDRINGAR I REGERINGENS LA\r\n\r\nBILAGA 3      2004/05:NU14\r\n\r\n130\r\n180\r\n2004/05:NU14\r\n\r\n129\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Naturgaslagstiftningens tillämpningsområde",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 och avslår motionerna 2004/05:N17 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:N18 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Koncession för naturgas",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del och avslår motionerna 2004/05:N13 yrkande 3, 2004/05:N17 yrkandena 3-5, 2004/05:N410 yrkandena 9 och 16 samt 2004/05:N451.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Systemansvar för naturgas",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del och avslår motionerna 2004/05:N15 yrkande 2 och 2004/05:N18 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "D2B0FE63-ECAC-45C2-BD89-CF824B611DC0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "110",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D2B0FE63-ECAC-45C2-BD89-CF824B611DC0",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Undantag för naturgasinfrastrukturprojekt",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del och avslår motionerna 2004/05:N13 yrkande 4, 2004/05:N15 yrkande 3 och 2004/05:N17 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Tillsynens omfattning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del och avslår motion 2004/05:N15 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Förslaget i övrigt rörande ny naturgaslag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis proposition 2004/05:62 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del och avslår motionerna 2004/05:N15 yrkande 5, 2004/05:N226, 2004/05:N410 yrkande 13 och 2004/05:N442.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Timvis mätning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del och avslår motion 2004/05:N15 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Avläsningsfrekvens och elräkningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N237 yrkande 3, 2004/05:N325 och 2004/05:N405 yrkande 8 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Gränsöverskridande elhandel",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Angivande av elens ursprung",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del och avslår motionerna 2004/05:N13 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N14 yrkande 6, 2004/05:N15 yrkande 1 och 2004/05:N18 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Åtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Upprättande av övervaknngsplaner",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del och avslår motion 2004/05:N18 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Tariffer för överföring av el",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:62 i denna del och avslår motionerna 2004/05:N16 och 2004/05:N18 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Förslaget i övrigt rörande ellagen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis proposition 2004/05:62 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Leveranssäkerhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 5, 6 och 8, 2004/05:MJ6 yrkandena 21 och 22, 2004/05:MJ7 yrkande 1, 2004/05:MJ9 yrkandena 6 och 7, 2004/05:N12 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N237 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N266 yrkandena 1-3, 2004/05:N286, 2004/05:N382, 2004/05:N410 yrkande 18 och 2004/05:N414 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Reformerad elmarknad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N17 yrkande 7, 2004/05:N295 och 2004/05:N307 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "19",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "0BF5E16E-505E-451C-A4BE-DF23650938B7",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 19 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "271",
                    "15",
                    "0",
                    "63"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0BF5E16E-505E-451C-A4BE-DF23650938B7",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Elcertifikat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk455 yrkande 3, 2004/05:N228, 2004/05:N379 och 2004/05:N405 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Byte av elleverantör",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N309 yrkande 11, 2004/05:N405 yrkande 8 i denna del och 2004/05:N410 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Mellanstatlig samverkan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N18 yrkande 1, 2004/05:N264 yrkandena 1-3 och 2004/05:N309 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Euratom",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Fi248 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "26",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "D59EB561-A064-42E9-B84C-D7B97F2C6973",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 26 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "1",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "14",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "247",
                    "40",
                    "0",
                    "62"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D59EB561-A064-42E9-B84C-D7B97F2C6973",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Vissa övriga frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N215, 2004/05:N248, 2004/05:N298 yrkandena 5-7 och 2004/05:N378.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Den fortsatta avvecklingen av kärnkraften",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkande 10, 2004/05:N13 yrkande 5, 2004/05:N14 yrkandena 1-5 och 7 samt 2004/05:N18 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "29",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "33E73681-07A7-45B1-B8E0-8BA2951D314C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": [
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 30 (mp)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "120",
                      "0",
                      "0",
                      "24"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "0",
                      "46",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "18",
                      "0",
                      "0",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "0",
                      "0",
                      "39",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "0",
                      "25",
                      "8"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "24",
                      "0",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "0",
                      "15",
                      "0",
                      "2"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "1"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "162",
                      "15",
                      "110",
                      "62"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              },
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 29 (m, fp, kd)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "120",
                      "0",
                      "0",
                      "24"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "46",
                      "0",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "18",
                      "0",
                      "0",
                      "4"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "0",
                      "39",
                      "0",
                      "9"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "25",
                      "0",
                      "8"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "24",
                      "0",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "0",
                      "0",
                      "15",
                      "2"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "1"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "162",
                      "110",
                      "15",
                      "62"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              }
            ]
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/33E73681-07A7-45B1-B8E0-8BA2951D314C",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Naturgaslagstiftningens tillämpningsområde",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Naturgaslagstiftningens tillämpningsområde",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Koncession för naturgas",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Koncession för naturgas",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Systemansvar för naturgas",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Undantag för naturgasinfrastrukturprojekt",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Tillsynens omfattning",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Särredovisning av fjärrvärmeverksamhet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Timvis mätning",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Timvis mätning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Avläsningsfrekvens och elräkningar",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Avläsningsfrekvens och elräkningar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Avläsningsfrekvens och elräkningar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Angivande av elens ursprung",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Upprättande av övervaknngsplaner",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Tariffer för överföring av el",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Leveranssäkerhet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Leveranssäkerhet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Reformerad elmarknad",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Elcertifikat",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Elcertifikat",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Elcertifikat",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Byte av elleverantör",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Byte av elleverantör",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Mellanstatlig samverkan",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Euratom",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Vissa övriga frågor",
          "partier": "\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Vissa övriga frågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Den fortsatta avvecklingen av kärnkraften",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Den fortsatta avvecklingen av kärnkraften",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-17 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-05-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-05-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 15:23:31"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens och näringsutskottets förslag till ny naturgaslag och till ändringar i ellagen. Ändringarna krävs för att genomföra EU:s nya el- och gasmarknadsdirektiv. Beslutet innebär bland annat följande. Ett krav ställs på elleverantörerna att ange elens ursprung. En ny regel införs som innebär att i ett företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i en koncern vars elnät har minst 100 000 kunder får inte en styrelseledamot, vd eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, vd eller firmatecknare i ett företag som ägnar sig åt produktion av och handel med el. Här har riksdagen gjort en ändring i förhållande till regeringens förslag. En sänkt gräns för timvis mätning av elförbrukning och särredovisning av fjärrverksamhet införs. Den nya naturgaslagen innebär bland annat en öppning av marknaden och att bestämmelser om systemansvar införs. Riksdagen sade nej till motioner om leveranssäkerhet, som har lämnats in med anledning av stormen i januari 2005, och till motioner om reformerad elmarknad, elcertifikat, byte av leverantör, mellanstatlig samverkan, Euratom och kärnkraftsavvecklingen. ",
          "dok_id": "GS01NU14",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "EU-direktiv om el- och gasmarknaderna (NU14)",
          "dok_id": "GS01NU14",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 15:23:31"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01NU14",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ny naturgaslag och till ändringar i ellagen. Ändringarna krävs för att genomföra EU:s nya el- och gasmarknadsdirektiv. Innehållet i förslaget är bland annat följande. Ett krav ställs på elleverantörerna att ange elens ursprung. En ny regel införs som innebär att i ett företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i en koncern vars elnät har minst 100 000 kunder får inte en styrelseledamot, vd eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, vd eller firmatecknare i ett företag som ägnar sig åt produktion av och handel med el. Här vill utskottet dock ha en ändring i förhållande till regeringens förslag. Utöver detta godkänner utskottet regeringens förslag om en sänkt gräns för timvis mätning av elförbrukningen och om särredovisning av fjärrverksamhet. Förslagen till ny naturgaslag innebär bland annat en öppning av marknaden och att bestämmelser om systemansvar införs. Utskottet vill att riksdagen säger nej till motioner om leveranssäkerhet, som har lämnats in med anledning av stormen i januari 2005, och till motioner om reformerad elmarknad, elcertifikat, byte av leverantör, mellanstatlig samverkan, Euratom och kärnkraftsavvecklingen.</p>",
          "dok_id": "GS01NU14",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "EU-direktiv om el- och gasmarknaderna (NU14)",
          "dok_id": "GS01NU14",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:40"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01NU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_14.docx",
          "filstorlek": "5260245",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Genomförande av EG-direktiv rörande el- och gasmarknaderna, m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/3202AEFA-6C59-422C-BA6F-16874F5F8801"
        },
        {
          "dok_id": "GS01NU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_14.pdf",
          "filstorlek": "6035844",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_nu_14",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/78945CD4-78B0-4F1E-824B-9CA15D1DA594"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Fi248 Europeiska unionen",
          "ref_dok_id": "GS02Fi248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Fi248",
          "ref_dok_titel": "Europeiska unionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ5 Åtgärder med anledning av stormen i Sydsverige (väckt enligt 3 kap 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ5",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder med anledning av stormen i Sydsverige (väckt enligt 3 kap 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ6 Stormkatastrofen i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ6",
          "ref_dok_titel": "Stormkatastrofen i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ7 Stormen över södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ7",
          "ref_dok_titel": "Stormen över södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ9 Orkanen Gudrun (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ9",
          "ref_dok_titel": "Orkanen Gudrun (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N12 Stärkt konsumentskydd på elmarknaden och tidsbegränsning för nätförstärkande åtgärder med anledning av orkanen Gudrun (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02N12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N12",
          "ref_dok_titel": "Stärkt konsumentskydd på elmarknaden och tidsbegränsning för nätförstärkande åtgärder med anledning av orkanen Gudrun (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N13 med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02N13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N14 med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02N14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N15 med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02N15",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N15",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N16 med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02N16",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N16",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N17 med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02N17",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N17",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N18 med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_id": "GS02N18",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N18",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N215 Laststyrning av elnätet",
          "ref_dok_id": "GS02N215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N215",
          "ref_dok_titel": "Laststyrning av elnätet",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N226 Prisreglering på fjärrvärme",
          "ref_dok_id": "GS02N226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N226",
          "ref_dok_titel": "Prisreglering på fjärrvärme",
          "ref_dok_subtitel": "av Matilda Ernkrans och Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N228 Elcertifikat",
          "ref_dok_id": "GS02N228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N228",
          "ref_dok_titel": "Elcertifikat",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N237 Heltäckande energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GS02N237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N237",
          "ref_dok_titel": "Heltäckande energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ola Rask och Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N248 Tillsyn och kontroll på den avreglerade elmarknaden",
          "ref_dok_id": "GS02N248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N248",
          "ref_dok_titel": "Tillsyn och kontroll på den avreglerade elmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N264 Nordiskt samarbete om elnäten",
          "ref_dok_id": "GS02N264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N264",
          "ref_dok_titel": "Nordiskt samarbete om elnäten",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Christin Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N266 Samhällets sårbarhet och leveranssäker el",
          "ref_dok_id": "GS02N266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N266",
          "ref_dok_titel": "Samhällets sårbarhet och leveranssäker el",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg och Christin Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N286 Leveranssäkrade elnät",
          "ref_dok_id": "GS02N286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N286",
          "ref_dok_titel": "Leveranssäkrade elnät",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N295 Elmarknadsreform",
          "ref_dok_id": "GS02N295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N295",
          "ref_dok_titel": "Elmarknadsreform",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N298 Långsiktighet i energiomställningen",
          "ref_dok_id": "GS02N298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N298",
          "ref_dok_titel": "Långsiktighet i energiomställningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Lindholm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N307 En hållbar energipolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N307",
          "ref_dok_titel": "En hållbar energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N309 Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_id": "GS02N309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N309",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik för tillväxt och välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N325 Elmätarreformen",
          "ref_dok_id": "GS02N325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N325",
          "ref_dok_titel": "Elmätarreformen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N378 Uppvärmningen av småhus",
          "ref_dok_id": "GS02N378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N378",
          "ref_dok_titel": "Uppvärmningen av småhus",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N379 Vattenfalls produktion av förnybar el",
          "ref_dok_id": "GS02N379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N379",
          "ref_dok_titel": "Vattenfalls produktion av förnybar el",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N382 Leveranssäkrade elnät på landsbygden",
          "ref_dok_id": "GS02N382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N382",
          "ref_dok_titel": "Leveranssäkrade elnät på landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Staffan Danielsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N405 Energi",
          "ref_dok_id": "GS02N405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N405",
          "ref_dok_titel": "Energi",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N410 Utgiftsområde 21 Energi",
          "ref_dok_id": "GS02N410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N410",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N414 En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GS02N414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N414",
          "ref_dok_titel": "En positiv förändring i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N442 Fjärrvärmeutvecklingen i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02N442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N442",
          "ref_dok_titel": "Fjärrvärmeutvecklingen i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N451 Naturgaslagen",
          "ref_dok_id": "GS02N451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N451",
          "ref_dok_titel": "Naturgaslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk455 Trädgårdsnäringen",
          "ref_dok_id": "GS02Sk455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk455",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdsnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_id": "GS0362",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "62",
          "ref_dok_titel": "Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-05-25",
          "ref_dok_id": "GS09126",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "126",
          "ref_dok_titel": "2005-05-25",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-05-25",
          "ref_dok_id": "GS09126",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "126",
          "ref_dok_titel": "2005-05-25",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:246",
          "ref_dok_id": "GS0K246",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "246",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:246",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2005:403",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:404",
          "ref_dok_id": "1997:857",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}