{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290606",
      "dok_id": "GS01NU13",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "NU13",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:NU13",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "13",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-05-24 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:14",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:18",
      "titel": "Den svenska turistnäringen",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU13/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU13",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01NU13",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01NU13",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:NU13</div><h1>Den svenska turistnäringen</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet välkomnar propositionen om en politik för en långsiktigt konkur-\r\nrenskraftig svensk turistnäring (prop. 2004/05:56) och menar att den innebär\r\nförtydliganden, tillrättalägganden och effektiviseringar på ett antal punkter\r\ninom turistpolitiken. Regeringens samtliga förslag tillstyrks och alla motions-\r\nyrkanden avstyrks.\r\nMålet att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en\r\nlångsiktigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar till hållbar tillväxt och\r\nökad sysselsättning i alla delar av landet ser utskottet som en riktig och\r\nvälba-\r\nlanserad avvägning av det som skall åstadkommas. I en reservation (m, fp, kd,\r\nc) hävdas att det av regeringen föreslagna målet måste kompletteras med\r\nkvantitativt mätbara mål och åtgärder, t.ex. att antalet utländska turister med\r\nminst en övernattning skall öka med 25 % till år 2010.\r\nRiksdagen bör godkänna det som regeringen föreslår om inriktningen av\r\nturistpolitiken, anser utskottet. Det råder en samsyn mellan alla partier om att\r\nde två grundperspektiven - ett näringsfrämjande och ett Sverigefrämjande -\r\när en ändamålsenlig utgångspunkt för inriktningen. När det gäller olika pro-\r\nblem som kan hämma företagen inom näringen konstaterar utskottet att ett\r\nantal åtgärder för att lösa dessa problem antingen pågår eller har aviserats.\r\nUtskottet betonar vikten av en svensk turismforskning. Vidare står utskottet\r\nbakom att staten bör ansvara för den övergripande marknadsföringen av Sve-\r\nrige utomlands. Enligt en reservation (m, fp, kd, c) krävs ett antal förändring-\r\nar i fråga om såväl den generella näringspolitiken som åtgärder riktade direkt\r\ntill turistnäringen för att Sverige skall kunna tillgodogöra sig den stora eko-\r\nnomiska och sysselsättningsmässiga potentialen inom turismen.\r\nNär det gäller organisationsfrågorna föreslår utskottet att riksdagen god-\r\nkänner regeringens förslag att Turistdelegationen avvecklas. Denna avveck-\r\nling, sammantaget med ett tydliggörande av Turistrådets uppgifter och av\r\nNuteks ansvar, torde leda till en effektivare organisationsstruktur. I en reser-\r\nvation (m, fp, kd, c) hävdas att de statliga satsningarna på marknadsföring av\r\nSverige utomlands måste öka, bl.a. för att möjliggöra ett stärkt samarbete\r\nmellan Turistrådet, utrikesförvaltningen och Exportrådet.\r\nVidare avstyrker utskottet ett motionsyrkande med krav på en utredning\r\nom turistföretagens konkurrenskraft. Enligt utskottets mening finns det inte\r\nbehov av en sådan utredning. I en reservation (m, fp, kd, c) begärs att reger-\r\ningen tillsätter en utredning om turistnäringens konkurrenskraft, bl.a. i\r\nförhål-\r\nlande till våra grannländer, med syftet att presentera förslag för att undanröja\r\nhindren inom näringen.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1.      Mål för turistpolitiken\r\nRiksdagen godkänner det som regeringen föreslår om mål för turistpo-\r\nlitiken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:56 punkt 1 och\r\nav-slår motionerna 2004/05:N11 yrkandena 3 och 4, 2004/05:N396 yr-\r\nkande 6, 2004/05:N412 yrkande 13 och 2004/05:N413 yrkande 13 i den-\r\nna del.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n2.      Inriktningen av turistpolitiken\r\nRiksdagen godkänner det som regeringen föreslår om inriktningen av\r\nturistpolitiken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:56 punkt 2\r\noch avslår motionerna 2004/05:Kr354 yrkande 10, 2004/05:MJ507 yr-\r\nkande 22, 2004/05:N10, 2004/05:N11 yrkandena 2, 6, 8 och 11, 2004/05:\r\nN204, 2004/05:N212, 2004/05:N230, 2004/05:N258, 2004/05:N304 yr-\r\nkande 1, 2004/05:N326, 2004/05:N338, 2004/05:N396 yrkandena 1 och\r\n5, 2004/05:N412 yrkandena 1-6 och 10, 2004/05:N413 yrkande 13 i\r\ndenna del, 2004/05:N423, 2004/05:N435 och 2004/05:N445.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n3.      Organisationsfrågor\r\nRiksdagen godkänner att Turistdelegationen avvecklas. Därmed bifal-\r\nler riksdagen proposition 2004/05:56 punkt 3 och avslår motion 2004/05:\r\nN11 yrkande 1.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n4.      Utredning om turistföretagens konkurrenskraft\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N11 yrkande 5.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n5.      Övriga frågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:N221 och 2004/05:N244 yrkan-\r\ndena 1 och 2.\r\n\r\nStockholm den 24 maj 2005\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\nMarie Granlund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund\r\n(s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran\r\nHolmqvist (s), Eva Flyborg (fp), Berit Högman (s), Karl\r\nGustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson\r\nElgestam (s), Yvonne Ångström (fp), Anne Ludvigsson (s),\r\nAnne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s), Reynoldh\r\nFurustrand (s), Gunilla Wahlén (v), Håkan Larsson (c) och\r\nLars Lindén (kd).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\nNU13\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas\r\ndels proposition 2004/05:56 om en politik för en långsiktigt konkurrens-\r\nkraftig svensk turistnäring,\r\ndels 2 motioner som har väckts med anledning av propositionen,\r\ndels 17 motioner från den allmänna motionstiden.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nI propositionen (prop. 2004/05:56) presenterar regeringen förslag till mål\r\noch utgångspunkter för turistpolitiken. Målet för turistpolitiken föreslås vara\r\natt Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt\r\nkonkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad\r\nsyssel-\r\nsättning i alla delar av landet. Turistpolitiken föreslås utgå från två per-\r\nspektiv - ett näringsfrämjande och ett Sverigefrämjande. Statens roll och\r\nuppgifter bör tydliggöras. Uppgifterna bör primärt avse tre områden: kun-\r\nskapsbildning och kvalitetsutveckling, samverkan och samordning samt\r\nmarknadsföring och marknadsbearbetning. En ny organisationsstruktur för\r\nhantering av turistfrågor på nationell nivå föreslås. Turistdelegationen skall\r\navvecklas enligt regeringens förslag. Delegationens huvudsakliga uppgifter\r\nbör övergå till Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet) och Verket för\r\nnäringslivsutveckling (Nutek). Statens ägarroll i Turistrådet bör bli mer aktiv\r\noch bolagets uppgifter tydliggöras. Möjligheterna till förbättrad samordning\r\noch en mer utvecklad samverkan mellan de Sverigefrämjande aktörerna -\r\nutrikesförvaltningen, Sveriges exportråd, Svenska institutet, Myndigheten för\r\nutländska investeringar i Sverige, Turistrådet och Nämnden för Sverigefräm-\r\njande i utlandet - bör utredas. Ett antal utvecklingsfrämjande åtgärder presen-\r\nteras.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nInledning\r\nI april 2003 tillkallade regeringen en särskild utredare (departementsrådet\r\nChristina Ragsten Pettersson) med uppgift att genomföra en översyn av turist-\r\nfrämjandets funktion, organisation och rollfördelning samt också att utvärdera\r\nmåluppfyllelsen. Utredningens betänkande, Turistfrämjande för ökad tillväxt\r\n(SOU 2004:17), överlämnades till regeringen i februari 2004. Betänkandet\r\nhar remissbehandlats. Regeringens förslag om en politik för långsiktigt kon-\r\nkurrenskraftig svensk turistnäring (prop. 2004/05:56) har utformats i samar-\r\nbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\nÅr 2003 uppgick omsättningen inom turistnäringen till 167 miljarder kro-\r\nnor, vilket motsvarade ca 2,5 % av Sveriges totala bruttonationalprodukt.\r\nTuristnäringen stod för 19 % av Sveriges totala tjänsteexport, och exportin-\r\ntäkterna var 47,3 miljarder kronor. Sysselsättningen inom näringen uppgick år\r\n2003 till drygt 127 000 personer, vilket var en ökning med 35 % sedan år\r\n1995.\r\nPropositionens utformning innebär en bred översikt över turistnäringen\r\noch turistpolitiken. Bakgrunden till turismen beskrivs summariskt från mer än\r\nhundra år tillbaka i tiden, medan turistpolitiken redovisas för den senaste\r\ntioårsperioden. I en fyllig framställning redogörs för aktörerna inom turistnär\r\ning och turistpolitik, samspelet med andra politikområden samt europeiskt\r\noch internationellt samarbete på turistområdet. Dessa delar av propositionen\r\nhar snarast karaktär av uppslagsverk och kommer inte att refereras i sin hel-\r\nhet.\r\nBakgrund\r\nStaten och turistnäringen samverkar. Våren 1995 beslutade riksdagen om\r\ninriktningen och utformningen av turistpolitiken, och i juli 1995 bildades ett\r\nav staten och turistnäringen gemensamt ägt företag - Sveriges Rese- och\r\nTuristråd AB (Turistrådet). Bolaget ägs till hälften av staten och till hälften\r\nturistnäringen. Bolagets viktigaste uppgifter enligt aktieägaravtalet är att\r\ntydliggöra en Sverigeidentitet och att marknadsföra Sverige utomlands på ett\r\növergripande sätt. I samband med att aktieägaravtalet omförhandlades år 1999\r\nreglerades arbetsfördelning och finansiering. De aktieägartillskott som staten\r\ntillskjuter för verksamheten skall finansiera bolagets basverksamhet och den\r\növergripande s.k. imagemarknadsföringen, dvs. varumärket Sverige. Turist-\r\nnäringen skall finansiera riktade aktiviteter, dvs. produktmarknadsföring i\r\nanslutning till bolagets verksamhet. Det förutsätts att finansieringen av denna\r\nproduktmarknadsföring uppgår till minst samma belopp som staten tillskjuter\r\nför imagemarknadsföringen.\r\nBland Turistrådets uppgifter ingår också att redovisa insatser för genomfö-\r\nrande av Framtidsprogrammet (se nedan) och samarbete med rese- och turist-\r\nindustrin inom detta. Vidare skall Turistrådet bidra till målen för den regiona\r\nla utvecklingspolitiken och vara samverkanspart i de regionala tillväxtpro-\r\ngrammen.\r\nTuristdelegationen är en liten statlig myndighet, som har till uppgift att\r\ndels samordna olika statliga insatser för att stärka turistnäringens utveckling\r\ndels utveckla samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och tu-\r\nristnäringen. Bland annat skall myndigheten genomföra utredningar, svara för\r\nofficiell statistik på området och verka för att turismens utveckling sker på e\r\nför miljön hållbart sätt.\r\nFör att främja turistnäringens tillväxt bildades den s.k. Framtidsgruppen i\r\ndecember 1999 med företrädare för staten och turistnäringen, vilken arbetade\r\nfram ett förslag till nationell strategi med en rad olika åtgärder. Det s.k. Fr\r\ntidsprogrammet överlämnades till turistminister Ulrica Messing och till repre-\r\nsentanter för turistnäringen år 2001. Enligt statsrådet innebär programmet ett\r\nambitiöst dokument för hur staten och näringen gemensamt kan ta sig från ord\r\ntill handling. I Framtidsprogrammet identifieras 3 affärsområden, 5 utveck-\r\nlingsområden och 24 insatsområden. För varje insatsområde gavs ett antal\r\nkonkreta åtgärdsförslag.\r\nDe tre affärsområdena är:\r\n1. Affärsresande, med fokus på mötesindustrin. Inriktningen på åtgärder\r\ninom affärsområdet bör vara att beskriva och identifiera mötesindustrins\r\nomfattning och funktion, utveckla mötesplatser för turistnäringen för samver-\r\nkan i marknadsföring, införa ett belöningssystem som skapar starka incita-\r\nment för personligt engagemang i kongresser i universitets- och högskole-\r\nvärlden samt komplettera Sverigeprofileringen mot kongressmarknaden ge-\r\nnom bilden av en forskarnation stöttad av moderna trender.\r\n2. Evenemang, med fokus på stora och internationella evenemang. Inrikt-\r\nningen på åtgärder inom affärsområdet bör vara utveckling av en modell för\r\nnationellt engagemang när det gäller garantier, säkerhet, skattefrågor och\r\nanläggningar för större evenemang, förbättring av kunskapen om evenemang-\r\nens förutsättningar, ekonomi, marknadsföring och organisation samt skapande\r\nav nationella forum där turistnäringens olika aktörer och föreningar kan mötas\r\noch bygga nätverk.\r\n3. Privatresande, med fokus på kommersiella produkter och varumärken.\r\nInriktningen på åtgärder inom affärsområdet bör bl.a. vara att arbeta med\r\ninternationellt gångbara kvalitetskriterier, utveckla produkter och marknads-\r\nföring för korttidsresor till storstäder, stimulera utvecklingen av charterarra\r\ngemang till Sverige, stimulera kryssningstrafiken till och i Sverige, utveckla\r\nen konsekvent och tydlig hänvisningsskyltning för vägtrafikanter och bearbe-\r\nta de större researrangörerna.\r\nDe fem utvecklingsområdena är:\r\n1. Forskning och utveckling. Bland annat nämns stimulans till ökad fors-\r\nkarutbildning inom turism samt tillgodoseende av behovet av kompetenta\r\nmedarbetare inom turistnäringen.\r\n2. Skatter och finansiering. Turistnäringen skall ha likvärdiga villkor med\r\nföretag i andra näringar i Sverige och med turistföretag i konkurrerande län-\r\nder avseende skatter och avgifter. Vidare bör tillgång till investeringskapital\r\nför näringen och resurser för övergripande marknadsföring m.m. säkerställas.\r\n3. Infrastruktur. Insatsområdena handlar om att utveckla infrastrukturen\r\nmed hänsyn till turism, säkerställa en effektiv konkurrens inom svensk turism\r\noch utveckla digitala system för information, marknadsföring och distribu-\r\ntion.\r\n4. Samverkan. Till insatserna hör att säkerställa engagemang för turismen\r\npå högsta politiska nivå. Vidare ingår att stimulera till ökad innovationskraft\r\ninom näringen, säkerställa effektiva beslutsunderlag för investeringar och\r\nmarknadsföring, utveckla näringens exportkunskaper, stimulera kvalitetsut-\r\nveckling och en hållbar utveckling samt tydliggöra ansvarsfördelning mellan\r\nden offentliga sektorn och näringen.\r\n5. Varumärken. Till insatserna hör att skapa och utveckla starka varumär-\r\nken i turistnäringen.\r\nRedan under framtagandet av programmet inbjöd turistminister Ulrica Mes-\r\nsing till möten, det första i december 2001, med näringen för att stämma av\r\noch diskutera uppkomna resultat och frågeställningar. Sådana möten har\r\nsedan hållits två gånger per år.\r\nI föregående års utskottsbetänkande om vissa\r\nnäringspolitiska frågor (bet. 2003/04:NU10) avstyrkte\r\nutskottet ett antal yrkanden på turistområdet, vilka\r\ndelvis var av samma karaktär som de frågor som nu\r\ntas upp. Bland annat sade utskottet att Sverige erbjuder\r\nstora möjligheter för attraktiva turistupplevelser. De\r\nnaturgeografiska och kulturella förutsättningarna ger\r\nen god grund på vilken ett rikt utbud av\r\nturistarrangemang kan skapas, menade utskottet.\r\nVidare sades att förutsättningarna är mycket goda för\r\natt tjänsteproduktionen på turistområdet skall kunna\r\nutvecklas ytterligare. Enligt utskottets uppfattning var\r\ndetta inte minst till gagn för dem som är bosatta i\r\nområden där utbudet av arbetstillfällen inom andra\r\nsektorer är begränsat. Statens starka tro på\r\nturistsektorn som ett framtidsområde konkretiseras i\r\nde satsningar som görs inom ramen för\r\nFramtidsprogrammet, sade utskottet. Detta program\r\ninnefattar offensiva åtgärder inom flera av de områden\r\nsom berördes i (de då aktuella) motionerna.\r\nExempelvis gällde detta olika projekt som syftade till\r\natt främja natur-, kultur-, fiske-, fjäll- och\r\nevenemangsturism, menade utskottet. Vidare\r\nkonstaterades att det även gjordes särskilda satsningar\r\npå turismforskningen. De behandlade\r\nmotionsyrkandena inom dessa områden kunde därmed\r\nanses tillgodosedda, ansåg utskottet. I en reservation\r\n(m, fp, kd, c) begärdes bl.a. genomgripande satsningar\r\npå en generellt verkande politik med inriktning på att\r\nskapa ett mer företagarvänligt klimat. Vidare begärdes\r\natt frågan om hur lokalt boende kan få sin utkomst av\r\nskyddade naturområden skulle uppmärksammas.\r\nMål för turistpolitiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör godkänna regeringens förslag om mål för turistpoli-\r\ntiken, vilket utskottet ser som en välbalanserad avvägning. Jämför\r\nreservation 1 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nI propositionen framläggs förslag om mål för turistpolitiken.\r\nEnligt regeringen skall målet för turistpolitiken vara följande: Sverige skall\r\nha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig\r\nturistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla d\r\nav landet (prop. s. 77).\r\nDetta innebär ett förtydligande av det nuvarande målet, som är att Sverige\r\nskall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrens-\r\nkraftig turistnäring.\r\nEn ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande företag är grund-\r\nläggande för att främja tillväxten i Sverige. Tillväxten i sig är en förutsättn\r\nför att värna och utveckla välfärden, sägs det. Vidare är hållbar utveckling et\r\növergripande mål för regeringens politik, således också för turistpolitiken.\r\nHållbar tillväxt är tillväxt som bidrar till hållbar utveckling. Om turistnärin\r\nen skall bidra till en hållbar tillväxt så betyder det att tillväxten inte får\r\nbekostnad av ekonomiska, sociala och ekologiska villkor eller i fråga om\r\njämställdhet. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling sätter sålun-\r\nda vissa gränser även för turismen.\r\nDet är också viktigt enligt regeringen att ta till vara de möjligheter som de\r\nsociala, kulturella och miljömässiga aspekterna kan ha som drivkrafter för\r\ntillväxt och utveckling. Ett exempel är naturvård. Värdefulla naturområden\r\nkan vara en förutsättning för lokal och regional utveckling för kvinnors och\r\nmäns entreprenörskap inom turistnäringen. En långsiktigt konkurrenskraftig\r\nturistnäring kan även bidra till en positiv utveckling av den sociala dimensio-\r\nnen.\r\nFör att stärka den innovativa förmågan hos företag behövs strategisk sam-\r\nverkan mellan företag, framhåller regeringen. Exempel på former av strate-\r\ngisk samverkan kan vara klusterinitiativ för både regionala och lokala aktörer.\r\nMed hänvisning till de nämnda faktorerna vill regeringen förtydliga det\r\nnuvarande målet för turistpolitiken med tillägget att politiken skall bidra til\r\nhållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) hävdas att regeringens målformulering är\r\nvälmenande lam: Vem skulle eftersträva något annat, frågas det. Motionärer-\r\nna menar att det gäller att skapa bärkraftiga verksamheter utifrån de förutsätt\r\nningar som finns. Statens insatser bör ha som mål att turismen skall ge ett\r\nstörre ekonomiskt utbyte till den lokala ekonomin. Ett kvantitativt mätbart\r\nmål för statens satsningar på Sverige som turistland skulle enligt motionärer-\r\nna underlätta utvärderingar. En möjlig målformulering är att antalet utländska\r\nturister med minst en övernattning i Sverige till år 2010 skall öka med 25 %,\r\natt de i genomsnitt skall tillbringa ytterligare en natt i Sverige jämfört med\r\ndag och att de i genomsnitt skall spendera 500 kr mer per dag. Eventuellt bör\r\näven ett mål för svenskars turism i Sverige formuleras.\r\nEnligt uppfattningen i motion 2004/05:N396 (m) bör det - med turismens\r\nstora potential - vara ett mål att dess andel av bruttonationalprodukten år\r\n2010 skall ligga åtminstone på samma nivå som genomsnittet i EU, dvs. över\r\n4 %, jämfört med dagens 2,6 %.\r\nI motion 2004/05:N413 (fp) sägs att alternativa målförmuleringar (i förhål-\r\nlande till det mål som förelåg vid allmänna motionstiden hösten 2004) bör\r\nprövas. Om de turistfrämjande åtgärderna framgent skall anses tillhöra när-\r\ningspolitiken bör målet omformuleras så att det kan nås med de medel som\r\nanslås inom området, anser motionärerna. En annan möjlighet är att formulera\r\nmålet i samband med utrikespolitiken.\r\nDen svenska turistpolitiken bör bli mer målinriktad, hävdas det i\r\nmotion 2004/05:N412 (kd). Ett lämpligt mål skulle kunna vara att\r\nden utländska turismen i Sverige kommer upp på samma nivå\r\nsom svenskars turism utomlands. Årligen görs 12,4 miljoner\r\nsvenska resor med övernattning utomlands, medan det kommer\r\n7,4 miljoner övernattande besökare till Sverige. Enligt\r\nmotionärerna skulle målet på 10-15 års sikt kunna vara att öka\r\nden utländska turismen i Sverige till 12,4 miljoner resor.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nDet övergripande målet för Framtidsprogrammet är att skapa tillväxt i den\r\nsvenska rese- och turistindustrin. Med utgångspunkt från nationalräkenska-\r\nperna, branschstatistik och vissa antaganden redovisas i Framtidsprogrammet\r\nen målbild som en möjlig utveckling i ett tioårigt perspektiv:\r\n- Affärsområde Affärsresande skall växa med i genomsnitt 5 % per år och\r\nnå en total omsättning på 38 miljarder kronor år 2010.\r\n- Affärsområde Evenemang skall växa med 10 % per år och nå en total\r\nomsättning på 2,6 miljarder kronor år 2010.\r\n- Affärsområde Privatresande skall växa med 5 % per år och nå en total\r\nomsättning på 44 miljarder kronor år 2010.\r\n- Övriga delar inom den svenska rese- och turistindustrin skall växa i takt\r\nmed bruttonationalproduktens utveckling, uppskattad till 2,5 % per år, och nå\r\nen total omsättning på 94,4 miljarder kronor år 2010.\r\n- Den svenska turismen omsätter totalt 180 miljarder kronor år 2010.\r\nDet togs inget regeringsbeslut i fråga om målen i samband med framtagandet\r\nav Framtidsprogrammet. Målen i Framtidsprogrammet är således inte fastlag-\r\nda av regeringen.\r\nNär det gäller tillägget \"hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i\r\nhela landet\" som del av målet för turistpolitiken kan nämnas att\r\nvissa uppgifter finns i Turistdelegationens skrift Perspektiv på\r\nhållbart turistiskt företagande (september 2004). I skriften tas\r\nbl.a. upp hållbarhet som livsvillkor för turistnäringen,\r\nutmaningar inom hållbar turismutveckling, miljö- och\r\nkvalitetsmärkning samt system för certifiering. Märkningssystem\r\ninom turistbranschen är bl.a. Gröna nyckeln för hotell och\r\ncampingplatser, Naturens bästa med krav på aktiviteter och\r\narrangör (se nedan), Blå flagg för stränder och hamnar, Grön\r\nTaxi osv.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet välkomnar propositionen som innebär förtydliganden, tillrättaläg-\r\nganden och effektiviseringar på ett antal punkter inom den svenska turistpoli-\r\ntiken.\r\nMålet att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en\r\nlångsiktigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar till hållbar tillväxt och\r\nökad sysselsättning i alla delar av landet ser utskottet som en riktig och välb\r\nlanserad avvägning av det som skall åstadkommas.\r\nTillägget om hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet\r\ninnebär att det övergripande målet om hållbar tillväxt även tillämpas inom\r\nturistpolitiken. Det är en indikation på att turistpolitiken är och skall behan\r\nlas som en näring bland andra näringar. Utskottet instämmer i regeringens\r\nuppfattning att tillväxten inte får ske på bekostnad av ekonomiska, sociala och\r\nekologiska villkor eller i fråga om jämställdhet. Vidare är innebörden att\r\npolitiken skall bidra till ökad sysselsättning i hela landet, vilket utskottet\r\nvara en viktig markering med hänsyn till utskottets uppfattning om att regio-\r\nnal utveckling omfattar hela landet. Utskottet förutsätter att också kvinnornas\r\nsysselsättning inom turistnäringen synliggörs, bl.a. genom statistiska uppgif-\r\nter, och uppmärksammas.\r\nDen målbild som redovisas i Framtidsprogrammet med kvantitativa upp-\r\nskattningar av turismens framtida utveckling kan tjäna som allmän inspiration\r\nför turistnäringen men bör inte läggas fast av regeringen. Skälet är bl.a. att\r\nuppnående av Framtidsprogrammets målbild inte enkelt kan kopplas till re-\r\ngeringens åtgärder. Enligt utskottets sätt att se hänger turismens utveckling\r\nockså samman med aktiviteter som växer underifrån. Till skillnad från upp-\r\nfattningen i här berörda motioner anser inte utskottet att det övergripande\r\nmålet för turistpolitiken skall uttryckas i antal turister, antal gästnätter el\r\nantal spenderade kronor per dag.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen föreslår om\r\nmål för turistpolitiken och avslår här behandlade motioner i aktuella delar.\r\nInriktningen av turistpolitiken\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör godkänna det som regeringen föreslår om inrikt-\r\nningen av turistpolitiken, bl.a. med hänvisning till att ett antal ef-\r\nfektiviserande åtgärder pågår eller har aviserats. Jämför reservation\r\n2 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nRegeringens förslag\r\nRiksdagen bör enligt regeringen godkänna det som föreslås i propositionen\r\nom inriktningen av turistpolitiken.\r\nTuristpolitiken skall enligt regeringen utgå från två perspektiv - ett när-\r\ningsfrämjande och ett Sverigefrämjande (prop. s. 79). Det näringsfrämjande\r\nperspektivet skall avse främjande av utvecklingen av en konkurrenskraftig\r\nturistnäring som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla\r\ndelar av landet. Det Sverigefrämjande perspektivet skall omfatta en samord-\r\nnad och effektiv marknadsföring och marknadsbearbetning av Sverige och\r\ndess regioner som resmål/besöksmål på företrädesvis den internationella\r\nmarknaden. För att ta till vara turistnäringens tillväxtpotential krävs bl.a. a\r\nstaten och kommunerna tar större hänsyn till det turistiska företagandets\r\nsärskilda förutsättningar och villkor. Även jämställdhetsperspektivet skall\r\nuppmärksammas.\r\nEtt näringsfrämjande perspektiv och företagande inom turistsektorn\r\nGrunden för statens syn är att turistnäringen skall utvecklas som en sund\r\nnäring, baserad på den allmänna näringspolitik som gäller i Sverige, i en\r\neffektiv och sund konkurrens.\r\nEtt näringsfrämjande perspektiv inom turistnäringen omfattar insatser som\r\nföretagsutveckling, affärsutveckling, främjande av entreprenörskap, innova-\r\ntionsutveckling, regelförenkling och konkurrensfrämjande arbete. Det handlar\r\nom att främja en hållbar tillväxt och en ökad sysselsättning hos kvinnor och\r\nmän genom fler och växande företag. En ökad ekonomisk aktivitet genom fler\r\noch växande företag är grundläggande för att främja tillväxten i landet. Till-\r\nväxten är i sig en förutsättning för att värna om och öka välfärden.\r\nRegeringen arbetar med att utveckla gynnsamma förutsättningar för före-\r\ntagandet, både för att öka nyföretagandet och för att få redan etablerade före-\r\ntag att växa. Åtgärder för turistnäringen är en viktig del i den svenska när-\r\ningspolitiken. Företagandet inom turistnäringen skiljer sig inte från annat\r\nföretagande. Insatser som görs inom näringspolitiken för entreprenörskap,\r\nregelverk, kapitalförsörjning och företagsutveckling skall även omfatta före-\r\ntag inom turistnäringen.\r\nI internationell jämförelse startas få företag i vårt land. För Sveriges lång-\r\nsiktiga utveckling är det viktigt att kvinnor och män upplever det som positivt\r\noch naturligt att starta och driva företag och affärsprojekt. Bland annat krävs\r\natt det skapas positiva attityder till företagande, sägs det i propositionen. D\r\när viktigt att regelverken som styr företagsverksamheten uppfattas som ända-\r\nmålsenliga i sin utformning och tillämpning. Fortsatta förenklingar är därför\r\nen väsentlig fråga för Sveriges konkurrenskraft, enligt regeringen. Kunskaps-\r\nuppbyggnad och kunskapsförsörjning är centrala för turistnäringen. Därför är\r\nnära och väl fokuserad samverkan med utbildnings- och forskningsinstitutio-\r\nner viktig och bör utvecklas.\r\nDe insatser som görs inom näringspolitikens ram beskrivs i propositionen.\r\nBland annat tas upp insatserna för entreprenörskap, handlingsprogrammet för\r\nen minskad administrativ börda för företagen, insatser för kapitalförsörjning,\r\ninsatser för att underlätta generationsskifte, innovationsklimatet och EG:s\r\nstatsstödsregler. När det gäller kapitalförsörjningen redovisas de statliga\r\nåtgärderna via Almi Företagspartner AB och Norrlandsfonden (stiftelsen\r\nInnovationscentrum upphörde vid halvårsskiftet 2004).\r\nUnder rubriken Landsbygdsturism tas upp att turistnäringen och lantbruket\r\nkompletterar varandra i företag som består av traditionellt lantbruk, där det\r\nsamtidigt bedrivs måltidsturism, uthyrning, fritidsfiske, jakt eller hästturism\r\nm.m. Inom ramen för Sveriges miljö- och landsbygdsprogram för perioden\r\n2000-2006 ges bl.a. stöd till utveckling av turism och turisttjänster på lands-\r\nbygden med koppling till de areella näringarna.\r\nI juni 2004 tillkallade regeringen en kommitté (ordförande:\r\nkommunalrådet Karl-Erik Nilsson) med parlamentarisk medverkan\r\nmed uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi för den nationella\r\npolitiken för landsbygdsutveckling (dir. 2004:87). Kommittén skall\r\nbl.a. identifiera såväl hinder som utvecklingsmöjligheter för företag\r\npå landsbygden inklusive småföretag och genomgående beakta\r\nkvinnors och mäns villkor och förutsättningar när det gäller arbete,\r\nföretagande och utvecklingsmöjligheter. Kommittén skall redovisa sitt\r\nslutbetänkande senast i november 2006.\r\nEtt Sverigefrämjande perspektiv och marknadsföring inom\r\nturistsektorn\r\nMålet för Sverigefrämjandet är att skapa intresse, förtroende och goodwill för\r\nSverige med hjälp av statliga medel.\r\nFrämjandets uppgift är att förstärka och hålla samman bilden av Sverige\r\noch att kommunicera detta komplexa varumärke på ett tydligt sätt. Därför\r\nkrävs ett nära och utvecklande samarbete i kommunikations- och marknadsfö-\r\nringsfrågor dels mellan de turistfrämjande organisationerna på nationell,\r\nregional och lokal nivå, dels mellan de olika aktörerna för Sverigefrämjande.\r\nStaten ansvarar för den övergripande marknadsföringen utomlands av Sve-\r\nrige och dess regioner som besöksmål. Detta kräver ett utvecklat och nära\r\nsamarbete mellan de olika aktörerna för Sverigefrämjande (Sveriges Rese-\r\noch Turistråd AB, Sveriges exportråd, utrikesförvaltningen, Myndigheten för\r\nutländska investeringar i Sverige och Svenska institutet), bl.a. inom ramen för\r\nNämnden för Sverigefrämjande i utlandet.\r\nMed hänvisning till att turistnäringen skall bidra till en hållbar tillväxt lig\r\nger det i det offentligas intresse att stödja och stimulera samarbetsprojekt\r\ninom marknadsföringsområdet vilka initieras av aktörer inom turistnäringen\r\noch som bedöms ha förutsättningar att bli kommersiellt framgångsrika.\r\nMarknadsföringsarbetet mot utlandet har främst utförts av Turistrådet. År\r\n2003 uppgick nettoomsättningen för bolaget till drygt 136 miljoner kronor,\r\nvarav statens bidrag uppgick till 77 miljoner kronor. Turistrådet har därutöver\r\nför perioden 2002-2004 beviljats 20 miljoner kronor till ett projekt för att\r\nutveckla varumärket Fjällvärlden, i syfte att stärka den långsiktiga attrak-\r\ntionskraften och lönsamheten i fjällområdet. En strukturförändring av Turist-\r\nrådets verksamhet pågår för att få större flexibilitet och lägre fasta kostnade\r\nArbetet syftar till färre fasta kontor och ökad användning av modern informa-\r\ntionsteknik. Ytterligare förändringsåtgärder kan komma att vidtas.\r\nVidare lämnas statligt stöd i samband med varumärket Bo på Lantgård,\r\nvilket är en ideell förening som förvaltar detta varumärke. Inom ramen för\r\nmiljö- och landsbygdsprogrammet utgår statligt stöd för bl.a. marknadsföring\r\noch kvalitetssäkring av verksamheten.\r\nEnligt regeringens bedömning (prop. s. 93) bör en utredning tillsättas med\r\nuppdrag att analysera och föreslå alternativa modeller för ytterligare gemen-\r\nsamma marknadsföringsinsatser för Sverige och olika destinationer i Sverige\r\nsom resmål. Regeringen vill slå vakt om samarbetet med Turistrådet men\r\nanser att det kan finnas skäl att se om ytterligare gemensamma insatser kan\r\ngöras, till vilka också aktörer på lokal och regional nivå skulle kunna bidra.\r\nRegeringen bedömer (prop. s. 94) att former och inriktning m.m. avseende\r\nstärkt samverkan mellan Turistrådet, utrikesförvaltningen och Exportrådet bör\r\nutredas. Detta gäller i synnerhet i utlandet där Turistrådets organisation och\r\nrepresentation i nuläget måste bedömas som otillräcklig. Enligt regeringen\r\nskall statens ansvar när det gäller marknadsföring av Sverige som attraktiv\r\ndestination avgränsas till att företrädesvis avse utlandsmarknaderna. Mot den\r\nbakgrunden bör det vara en strävan hos samtliga aktörer inom det breda Sve-\r\nrigefrämjandet att utveckla former för närmare samverkan på fältet. Främst\r\nborde möjliga synergier kunna sökas i samverkan med utrikesförvaltningen\r\noch Exportrådet. Frågan bör utredas närmare, sägs det i propositionen.\r\nDet s.k. Innovationsprogrammet - som ursprungligen initierades hösten\r\n2001 i propositionen om en politik för tillväxt och livskraft i hela landet\r\n(prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4) - syftar till att identifiera processer som\r\nskall leda till ökad innovationskraft inom turistnäringen. Programmet god-\r\nkändes i juli 2002 och skall pågå till slutet av juli 2005. Till programmet\r\navsattes 40,5 miljoner kronor dels för att öka innovationskraften inom svensk\r\nturistnäring, dels för att främja turismforskningen. Programmet har varit\r\nengagerat i ett 70-tal projekt, bl.a. kvalitetsmärkningssystemet Naturens Bäs-\r\nta.\r\nEnligt regeringens bedömning (prop. s. 95) skall det uppdras åt\r\nTuristdelegationen att lämna förslag på starka svenska turistiska\r\nutvecklingsområden och att analysera vilka förutsättningar och hinder\r\nsom finns för att utveckla dessa. Bland annat utgör\r\nInnovationsprogrammet en grund för uppdraget.\r\nInfrastruktur och turism\r\nStatens insatser för svensk turism skall primärt inriktas på utlandsmarknads-\r\nföring, infrastruktur, kunskapsbildning, samordning och liknande nationellt\r\nviktiga frågor (prop. s. 83).\r\nUnder år 2004 har de nationella väghållnings- och banhållningsplanerna\r\nfastställts och definitiva ramar till länsplanerna för regional transportinfra-\r\nstruktur för perioden 2004-2015 har beslutats. Besluten innebär för turismens\r\ndel att många viktiga åtgärder kan genomföras, bl.a. att kommunikationerna\r\nförbättras mellan de mest tätbefolkade delarna av landet, liksom mellan Sve-\r\nrige och grannländerna. Den statliga satsningen på tjälsäkring, bärighet och\r\nrekonstruktion av vägar är angelägen för bl.a. vinterturismen.\r\nRegeringen anser att det bör finnas en avsevärd potential till bättre resmöj-\r\nligheter för turister genom bättre utnyttjande av kollektivtrafiken. För att\r\nåstadkomma detta behövs emellertid både produktutveckling och marknads-\r\nföring, sägs det.\r\nProjektet Hela Resan innebär ett samordnat system för information, för-\r\nsäljning och distribution som presenteras på webbsidan www.helaresan.se.\r\nSyftet är att ge resenären möjlighet att boka och köpa en resa inom Sverige\r\n\"från bostad till upplevelse\". Projektet är ett samarbete mellan representanter\r\nför tåg-, flyg-, buss- och båttrafik samt myndigheterna på området.\r\nNär det gäller tillgänglighet till turistattraktioner för\r\nfunktionshindrade avser regeringen (prop. s. 96) att ge en lämplig\r\naktör i uppdrag att i samverkan med berörda sektorsmyndigheter göra\r\nen bred översyn. Efter en kartläggning av vilka insatser som\r\ngenomförts bör förslag lämnas till lämpliga åtgärder för att öka\r\ntillgängligheten till turistattraktioner.\r\nKultur och turism\r\nEnligt regeringen (prop. s. 65) har kulturen en stor betydelse för regional\r\nutveckling. Inte minst kan en regions eller orts kulturmiljövärden och kultur-\r\nutbud öka attraktiviteten och vara en viktig bas för turismen.\r\nRegeringen gav i juni 2004 ett antal myndigheter, däribland Riksantikva-\r\nrieämbetet och Statens kulturråd, i uppdrag att utifrån vissa utpekade strate-\r\ngiska områden redovisa förslag till metoder för att stärka arbetet med de\r\nregionala utvecklingsprogrammen. Bland annat skall områdena kultur, kultur-\r\narv, turism och naturupplevelser belysas.\r\nEnligt regeringen har kulturen och kulturarvet en fortsatt stor\r\nutvecklingspotential inom turistnäringen. En långsiktig och hållbar\r\nturistnäring med utgångspunkt i kulturen förutsätter en fortlöpande\r\ndialog och samverkan mellan kulturområdets och turistsektorns\r\naktörer.\r\nNatur- och ekoturism\r\nEn välbevarad natur är en grundförutsättning för den del av turistnäringen\r\nsom baseras på natur, kultur och landskapsbild, dvs. natur- och kulturturis-\r\nmen, påpekade regeringen våren 2002 i sin skrivelse om en samlad natur-\r\nvårdspolitik (skr. 2001/02:173). Den svenska naturen i allmänhet och de\r\nskyddade områdena i synnerhet utgör en tillgång med utvecklingsmöjligheter,\r\nansågs det. Regeringen framhöll även att staten bör ha ett ansvar för att på\r\nolika sätt underlätta och stimulera en ökad naturturism, såväl i skyddade\r\nområden som i naturen generellt.\r\nNaturen - och därmed i viss utsträckning även naturvården - tillhandahål-\r\nler \"råvaran\" eller basen för naturturismen, erinrar regeringen om (prop. s.\r\n63). Upplevelseturism i olika former tenderar att öka. Exempelvis tillhör\r\nnågra av de skyddade områdena de mest besökta attraktionerna i landet. I\r\nflera nationalparker och reservat finns bra exempel på lokala turistentreprenö-\r\nrer som bedriver en turism som går hand i hand med förvaltningen av det\r\nskyddade området. Sveriges vattenområden ger mycket goda möjligheter till\r\natt ytterligare utveckla sportfisketurismen och annan vattenrelaterad turism.\r\nI ovan nämnda skrivelse framhöll regeringen att den offentligt ägda mar-\r\nken utgör en tillgång som ger särskilda möjligheter att samtidigt utveckla\r\nnaturturism och naturvård. De statliga markförvaltarna har därmed en roll i att\r\nfortsätta utveckla naturturismen på den statliga marken. Målsättningen när\r\nturism utvecklas på det statliga markinnehavet är att den samtidigt bör bidra\r\ntill den lokala ekonomin, dvs. den lokala utvecklingen. Sveaskog AB:s upp-\r\ndrag har vidgats till att också omfatta naturturism i syfte att nyttja statens\r\nmark bättre och skapa arbetstillfällen i glesbygd.\r\nEtt ökat kommersiellt nyttjande av naturområden kan medföra en risk för\r\nökade konflikter mellan naturturism å ena sidan och markägare, annan mark-\r\nanvändning och naturvård å den andra. En genomtänkt planering krävs, enligt\r\nregeringen. Vidare har turistarrangörer ett ansvar att i god tid kontakta och h\r\nsamråd med markägare i samband med att aktiviteter planeras. En relevant\r\nfråga är hur mycket turistaktiviteter ett område kan tåla utan att bevarandemål\r\nriskeras och utan att kvaliteten på upplevelserna urholkas.\r\nRegeringen avser att ge ett antal länsstyrelser i uppdrag att se närmare på\r\nhur naturvård och utveckling av natur- och kulturturism ömsesidigt kan stödja\r\nvarandra. Avsikten är att ta fram länsvisa program för hur skyddade områden\r\noch annan natur kan och bör nyttjas för hållbar naturturism. Framtagandet av\r\ndessa program bör ske i nära samarbete med olika berörda aktörsgrupper\r\ninklusive turistnäringen. Arbetet bör utföras med utgångspunkt i vad reger-\r\ningen anfört i skrivelsen om en samlad naturvårdspolitik samt i förevarande\r\nproposition.\r\nNär det gäller fisketurism och hästturism redovisas i propositionen att det\r\nfinns goda möjligheter att ytterligare utveckla dessa verksamheter. I dag finns\r\ndet drygt 300 fisketurismföretag, 260 jaktturismföretag och ca 500 företag\r\nsom använder hästen i sin turistverksamhet. Regeringen har gett Naturvårds-\r\nverket i uppdrag att, i samverkan med berörda intresseorganisationer, utreda\r\nmöjligheter och hinder för en expansion av fisketurismen samt lämna förslag\r\ntill utveckling av den framtida fisketurismen. Uppdraget skulle redovisas\r\nsenast den 1 mars 2005.\r\nEkoturism ryms inom ramen för det större begreppet naturturism. Projektet\r\nNaturens Bästa (prop. s. 33) står för högkvalitativ upplevelseturism i den\r\nsvenska naturen. Internationellt betecknas ofta en sådan inriktning som ekotu-\r\nrism. Märkningssystemet är det första nationella kvalitetsmärket i sitt slag,\r\noch det finns få motsvarigheter i andra länder. Arrangemang märkta med\r\nNaturens Bästa garanterar hög kvalitet på deltagarnas reseupplevelser i kom-\r\nbination med aktivt ansvar för naturskydd, miljöanpassat resande och omsorg\r\nom resmålets kulturvärden och människor. Huvudman är Svenska Ekoturism-\r\nföreningen. Vidare står Svenska Naturskyddsföreningen och Turistrådet bak-\r\nom projektet.\r\nUtbildning och turism\r\nI propositionen redovisas (prop. s. 58) olika utbildningar inom turismområdet.\r\nDet finns ett stort antal program i gymnasieskolan, kommunala vuxenutbild-\r\nningen, kvalificerade yrkesutbildningen (KY) och folkhögskolan samt pro-\r\ngram inom universitet och högskolor, fristående utbildningar och arbetsmark-\r\nnadsutbildningar på området.\r\nPå gymnasienivå går det att utbilda sig med turisminriktning på ett hundra-\r\ntal gymnasieskolor i landet.\r\nFör att en KY-utbildning skall kunna starta måste näringslivet uttryckligen\r\nefterfråga den och dokumentera att det finns behov av den kompetens som\r\nutbildningen ger. Anordnaren måste styrka detta och ansöka hos Myndigheten\r\nför kvalificerad yrkesutbildning om att få starta utbildningen. Den berörda\r\nbranschen skall aktivt delta i planering och genomförande av utbildningen.\r\nStatsbidrag kan beviljas. Under år 2003 tog 441 studerande (341 kvinnor och\r\n100 män) examina från KY inom turism- och restaurangutbildning. Hittills\r\növerstiger efterfrågan på att få starta KY-utbildning kraftigt de tillgängliga\r\nresurserna.\r\nVid tolv universitet och högskolor finns i dag utbildningsprogram inom tu-\r\nrism. Totalt finns det drygt 20 turisminriktade utbildningsprogram. Läsåret\r\n2002/03 var drygt 900 studenter registrerade på olika kurser och program med\r\nturisminriktning, vilket är en tredubbling av antalet studenter sedan läsåret\r\n1997/98. Av studenterna var 83 % kvinnor.\r\nI propositionen redovisas också utbildningsbehovet inom turistnäringen\r\n(prop. s. 39). Av en större undersökning som gjordes på uppdrag av Turistde-\r\nlegationen år 1997 framgick bl.a. att utbildningsnivån generellt är något lägre\r\ninom turistnäringen än inom den övriga tjänstesektorn. Djupintervjuer med\r\npersoner inom sektorn visade att de ansåg att de svenska turismutbildningarna\r\nhar en inriktning som stämmer ganska dåligt med den egna verksamheten.\r\nSamtidigt pekade studien på att de intervjuades kännedom om utbudet av\r\nturismutbildningar var relativt dålig. Ett annat resultat var att det inte finn\r\nför eleverna tydlig \"trappa\" med påbyggnads- och vidareutbildningar.\r\nTurismforskning\r\nTurismforskning kan enligt regeringen bidra till utvecklingen av den svenska\r\nturistnäringen som en tillväxtfaktor, nationellt, regionalt och lokalt (prop. s\r\n63). Aktiva forskningsmiljöer finns vid Mitthögskolan (turismforskningsinsti-\r\ntutet ETOUR), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, campus Hel-\r\nsingborg vid Lunds universitet samt Umeå universitet.\r\nEnligt regeringens bedömning (prop. s. 92) bör medel avsättas under\r\nperioden 2006-2008 för att möjliggöra uppbyggnaden av ett\r\nturismforskningsnätverk. Bakgrunden är en skrivelse från tre\r\nuniversitet och en högskola till Näringsdepartementet och\r\nUtbildningsdepartementet, där de förklarat sin vilja att tillsammans\r\norganisera och genomföra en nationell turismforskarskola.\r\nRegeringen ser med tillfredsställelse på initiativet men anser att\r\nmöjligheten att låta satsningen omfatta även andra universitet och\r\nhögskolor med turismforskning bör övervägas. Likaså bör formerna\r\nytterligare studeras, enligt regeringens uppfattning.\r\nRegeringens bedömningar i vissa frågor\r\nNär det gäller statens roll och uppgifter i turistpolitiken är regeringens be-\r\ndömning (prop. s. 82) att staten bör ha en tydlig och aktiv roll i främjandet a\r\nsvensk turism och turistnäring. En tydlig rollfördelning gör det lättare att\r\nställa krav på staten i frågor som den ansvarar för. Avgränsningen av det\r\nstatliga ansvaret pekar också ut inom vilka områden andra aktörer måste ta\r\nansvar och initiativ. Statliga insatser bör primärt avse kunskapsbildning och\r\nkvalitetsutveckling, samverkan och samordning samt marknadsföring och\r\nmarknadsbearbetning. Staten har också ansvar för andra frågor av betydelse\r\nför turistnäringen såsom infrastruktur, näringsfrämjande, service, tillgänglig-\r\nhet, jämställdhet och mångfald.\r\nVidare har staten en viktig roll för generellt främjande av en positiv ut-\r\nveckling av näringsverksamhet i alla delar av landet. Det handlar framför allt\r\nom att tillhandahålla grundläggande infrastruktur, utbildning, forskning och\r\nlegala förutsättningar. För turistnäringens utveckling måste också hänsyn tas\r\ntill det faktum att staten genom sina olika myndigheter kontrollerar en mycket\r\nstor del av den arena där turistföretagens verksamhet pågår.\r\nDen svenska turistnäringen är en viktig näringsgren med tillväxtpotential.\r\nStatens resurser till främjandet av svensk turism bör ses som uttryck för denna\r\nvärdering. Det är ett viktigt nationellt intresse och därmed också ett intresse\r\nför staten att det i landet finns en grundläggande strategisk syn på turistnär-\r\ningens utveckling som flertalet aktörer sluter upp bakom. Statens insatser för\r\natt stimulera entreprenörskap och företagande genom att främja positiva atti-\r\ntyder till entreprenörskap är också viktiga.\r\nVidare är det statliga uppgifter att främja utvecklingsarbetet med gemen-\r\nsamma satsningar på starka nationella teman, såsom beskrivs i Framtidspro-\r\ngrammet, samt att aktivt medverka i det Sverigefrämjande arbetet, bl.a. den\r\ntidigare nämnda s.k. imagemarknadsföringen. Staten bör särskilt medverka\r\ntill att mer kvalitativa marknadsanalyser görs, med fokusering på nya och\r\nframväxande marknader. Statens ansvar för den direkta marknadsföringen bör\r\navgränsas till att specifikt avse utlandsmarknaderna.\r\nEnligt regeringens bedömning bör Framtidsprogrammet utvärderas (prop.\r\ns. 93) under år 2005. Ytterligare fokusering av programmet och en starkare\r\nförankring av detta regionalt och inom flera politikområden bör eftersträvas,\r\nsägs det i propositionen. Framtidsgruppen som tog fram Framtidsprogrammet\r\nupphörde i och med överlämnandet av programmet. Däremot finns det en\r\nsamordningsgrupp som följer genomförandet av programmet. Enligt reger-\r\ningen bör utvärderingen ske i nära samverkan med representanter för turist-\r\nnäringen.\r\nRegeringen gör vidare bedömningen (prop. s. 95) att statistik som\r\nrör turismen och turistnäringen bör utvecklas så att den blir\r\nkönsuppdelad. Regeringen avser att ge en lämplig aktör i uppdrag\r\natt svara för ett sådant utvecklingsarbete. Även statistik som\r\nredovisar regionala effekter bör utvecklas. Turistdelegationen har\r\ndärför uppdragit åt Statistiska centralbyrån (SCB) att utveckla\r\nstatistik som visar på regionala effekter inom turismen med\r\nutgångspunkt från nationalräkenskaperna. En förstudie skall\r\nlämnas till Turistdelegationen under våren 2005.\r\nMotionerna\r\nUtan samband med yrkande i motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) deklarerar de\r\naktuella motionärerna från fyra partier att regeringens perspektiv för turistnä\r\ningen - ett näringsfrämjande och ett Sverigefrämjande - är en bra och rimlig\r\nutgångspunkt. Enligt motionärerna bör den näringsfrämjande verksamheten\r\nrikta in sig på att underlätta företagande och undanröja hinder för utveckling.\r\nMotionärerna kritiserar att konkreta förslag för att underlätta för turistföret\r\ngare inte finns i propositionen. Med hänsyn till det stora antal arbetstillfäll\r\nsom turistnäringen genererar anser motionärerna att det är önskvärt att öka\r\nkompetensen i näringen. Därför föreslås att antalet KY-platser ökas för att\r\nmöjliggöra utbildningar inom turism. Motionärerna erinrar också om forsk-\r\nningspropositionen med emotsedda förslag om forskning rörande turistnär-\r\ningens effekter på den lokala ekonomin.\r\nFör närvarande krävs inte samtycke av markägaren för att få starta turist-\r\nverksamhet på annans mark, så länge inte skada eller olägenhet uppstår, kon-\r\nstaterar motionärerna. Dock är det en definitionsfråga vad som är skada eller\r\nolägenhet. Kommersiell verksamhet på annans mark skall inte kunna ske utan\r\nägarens samtycke och utan skrivna avtal med markägaren, anser motionärer-\r\nna. Vidare bör turism i natur- och kulturreservat underlättas, hävdar de. Det\r\nkan handla om uppförande av byggnader för att underlätta service eller ökad\r\ntillgänglighet genom den framväxande flygturismen i de svenska fjällen,\r\nexemplifierar motionärerna. En ökad turistanpassning skulle också kunna\r\ngöra dessa områden tillgängliga för funktionshindrade.\r\nMot bakgrund av att hästnäringen växer stort bör hästturismen underlättas,\r\nt.ex. genom att det iordningställs ridleder med möjlighet till övernattning och\r\ngenom att det inrättas ett centrum för utbildning och kompetensutveckling för\r\nhästturism i Wången.\r\nI motionen tas också upp olika trafikfrågor; bl.a. vill motionärerna att\r\nRikstrafiken vid upphandlingar av kollektivtrafik får ett tydligt uppdrag att\r\nåstadkomma heltäckande kommunikationer i hela landet. (Trafikfrågorna\r\nbehandlas i riksdagens trafikutskott.)\r\nMotionärerna bakom motion 2004/05:N258 (s) instämmer med uppfatt-\r\nningen i Framtidsprogrammet, dvs. att Sverige inte kan ses som ett etablerat\r\nresmål för massturism utan att arbetet måste fokuseras på tydliga produkter\r\noch varumärken. Österlen i Skåne sägs ha stora möjligheter när det gäller\r\nkortresande av olika slag, t.ex. weekendresor, cykel-, golf- eller gästgiveripa\r\nket samt kulturarrangemang.\r\nI motion 2004/05:N423 (s) menar motionärerna att kvalitetsaspekten vid\r\nutveckling av turism och besöksnäring skall tas på stort allvar. Det finns\r\nrisker för oseriösa researrangörer på marknaden, t.ex. när det gäller fjällturi\r\noch jaktturism. Någon typ av policy bör tas fram, menar motionärerna.\r\nFisketurism är på frammarsch, både i Sverige och runt om i Europa, sägs\r\ndet i motion 2004/05:N435 (s). Fisketurismen innebär möjligheter till inkoms-\r\nter och tillväxt för glesbygd och skärgård. För att näringen skall kunna ut-\r\nvecklas fullt ut krävs det ett antal åtgärder, bl.a. att regelverket anpassas.\r\nVidare är det nödvändigt med samordning och stöd från centralt håll.\r\nI motion 2004/05:N445 (s) hävdas att det finns en bristande förståelse för\r\nhur turismen påverkar den regionala utvecklingen. Bland annat råder det brist\r\npå kunskap om näringens betydelse och på tydlighet när det gäller turismen\r\nsom tillväxtfaktor. Motionärerna föreslår att regeringen omarbetar dagens\r\nregelverk så att turistföretagen, vid sidan av industriföretagen, kommer att\r\ninrymmas i svensk basindustri och hanteras efter jämlika bestämmelser, t.ex.\r\nnär det gäller infrastruktur.\r\nI motion 2004/05:N10 (m) framhålls att turistpolitiken är mycket väsentlig\r\nför Dalarnas län. Det mest betydelsefulla för branschen är att det ges bra\r\nförutsättningar att driva företag. Statistiken visar att det finns en stor pote\r\noch att det går att skapa ännu fler arbetstillfällen. För att turismen skall ök\r\nbl.a. i Dalarna - krävs en bra infrastruktur. Enligt motionären saknas i dag en\r\nbred turistforskning.\r\nI motion 2004/05:N212 (m) framhålls vikten av en satsning på turismen.\r\nMiljöfrågorna är viktiga, liksom infrastrukturen. Bra förutsättningar för före-\r\ntagande inom turistnäringen kan ge många nya arbetstillfällen, anser motionä-\r\nren.\r\nTurismen är en framtidsnäring för Sverige, sägs det i motion 2004/05:\r\nN338 (m). Flera skäl till detta anförs, bl.a. att transporter tenderar att bli\r\ngare, att Sverige uppfattas som ett tryggt land och att svensk mat, design och\r\nmusik uppmärksammats under senare år. Enligt motionärerna bör staten så-\r\nsom hälftenintressent i Turistrådet ha ett ansvar för samordningen inom fram-\r\nför allt utlandsmarknadsföringen.\r\nEnligt uppfattningen i motion 2004/05:N396 (m) måste villkoren för tjäns-\r\ntenäringen inklusive turismen likställas med de villkor som råder för övrig\r\nindustri för att underlätta en expansion av turismen. Det gäller exempelvis\r\nmomssatser, elpriser m.m. Stora idrottsevenemang gynnar turistindustrin och\r\när viktiga även från kulturell synpunkt m.m. För att arrangera och hantera\r\ndylika evenemang krävs dock ett ökat offentligt engagemang i form av inve-\r\nsteringar, krediter och riskförsäkringar.\r\nI motion 2004/05:N413 (fp) hävdas att en ny inriktning av statens politik\r\navseende tjänstesektorn och småföretagande skulle förbättra turistnäringens\r\nallmänna förutsättningar på ett avgörande sätt och därmed lämna betydande\r\nbidrag till både ökad sysselsättning och förbättrad handelsbalans. En av de två\r\nviktigaste förutsättningarna för turistnäringen är skattesystemets inriktning,\r\nvilken givit näringen ett högt kostnadsläge i förhållande till konkurrentländer\r\nVidare är det ett problem med resegarantilagens tillämpning; det system som\r\nvalts i Sverige medför en kraftig snedvridning av konkurrensen till storföreta-\r\ngens fördel och småföretagens nackdel.\r\nI motionerna 2004/05:N304 (kd) och 2004/05:N326 (kd) hävdas att pengar\r\nsom satsas på marknadsföring av Sverige ger god avkastning. Den unika\r\nallemansrätten i Sverige innebär att naturupplevelser blir tillgängliga på ett\r\nsätt som inte har motsvarighet i många andra länder. En satsning på turistnär-\r\ningen är gynnsam eftersom verksamheten till största delen består av tjänster,\r\nt.ex. inom hotell- och restaurangföretag.\r\nTurismen är en nationell angelägenhet, framhålls det i motion 2004/05:\r\nN412 (kd). Det behövs en översyn av statens engagemang och en samordning\r\nav insatserna så att bästa möjliga resultat kommer ut. Förutsättningarna för en\r\nväxande turistnäring är goda med bl.a. lockande natur- och kulturområden,\r\nhög säkerhet och kvalitet samt hög kompetens. Ändå har Sverige haft svårt att\r\nhävda sig som turistland. Kristdemokraternas budgetalternativ innebar 100\r\nmiljoner kronor utöver regeringens anslag till turistfrämjande åtgärder. En\r\nsådan satsning på marknadsföring skulle göra Sverige mera likt de övriga\r\nnordiska länderna.\r\nEn väl fungerande infrastruktur är av avgörande betydelse för turismen på\r\nlandsbygden. Enligt motionärerna måste anslagen till infrastrukturinvester-\r\ningar, drift och underhåll öka kraftfullt efter en lång period av minskade an-\r\nslag. Ett stöd till en järnvägsbana, t.ex. Inlandsbanan, skulle också betyda\r\nmycket för dem som lever på turism längs banan. Motionärerna framhåller\r\nvikten av att Sverige deltar aktivt i den forskning som bedrivs kring turism.\r\nBland annat nämns att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar successivt\r\ninom turistnäringen. Utbildningsvägar bör därför skapas för att de som har\r\nerfarenhet skall kunna komplettera med teoretiska studier. Enligt motionärer-\r\nna finns det en stor tillväxtpotential i konferensturism och evenemangsturism.\r\nSå länge Sverige har en avsevärt högre turistmoms än andra länder är det\r\ndock svårt att konkurrera fullt ut. Nyföretagande och investeringar i den egna\r\nkommunen leder till att evenemangsturismen, som t.ex. resor till utomhus-\r\nkonserter i Dalhalla, lockar till sig alltfler besökare. Den småskaliga lands-\r\nbygdsturismen bygger på ett lokalt engagemang som innebär att de som dri-\r\nver företagen och är sysselsatta inom näringen finns på orten. Målsättningen\r\nskall vara att skapa förutsättningar för en ekologiskt uthållig näring. Turistf\r\nretagens behov av kapital är mycket varierat, beroende på typ av företag.\r\nFöretagens största tillgång är ofta en god service; detta kan innebära problem\r\neftersom banker och andra långivare inte ger lån utan säkerhet i fasta tillgång\r\nar.\r\nI motion 2004/05:Kr354 (c) framhålls att kulturturism är ett sätt att utveck-\r\nla turismen och tänka i andra banor än de traditionella. Vidare behövs sam-\r\nverkan mellan kulturlivet och turistorganisationerna. Enligt motionärerna bör\r\nTuristdelegationen få ett uppdrag att studera hur kulturen på ett mer aktivt sä\r\nkan komma in i turistsammanhang.\r\nNaturintresset kan främjas bl.a. genom en ekologiskt hållbar turism i skyd-\r\ndade naturområden, hävdas det i motion 2004/05:MJ507 (c). Entreprenörer\r\nsom vill skapa och utveckla nya resmål på landsbygden och i skyddade natur-\r\nområden bör stödjas, anser motionärerna. Det bör vara en ekologiskt hållbar\r\nturism, där de lokalt boende får utkomst av t.ex. reservat och naturskyddsom-\r\nråden.\r\nI motion 2004/05:N204 (c) anförs att Sverige är bland de sämsta länderna i\r\nEuropa när det gäller anslag till turismen - 10 kr per invånare och år. Enligt\r\nmotionären tyder detta på att Sverige inte har förstått den stora potential som\r\nfinns för hela turistnäringen. Fler turister skapar fler arbetstillfällen, vilk\r\nviktigt inte minst för glesbygderna.\r\nI motion 2004/05:N230 (c) hävdas att turismen skulle kunna expandera\r\nännu mer och ge ytterligare arbetstillfällen, inte minst i de norra delarna av\r\nSverige. Vid en jämförelse med andra nordiska länder är den svenska statens\r\nsatsning på marknadsföring av Sverige som turistland ca 10 kr per invånare\r\nmedan övriga länder satsar omkring 50 kr per invånare. Förutsättningarna\r\nmåste därför förbättras och en ökad satsning göras på svensk turism, anser\r\nmotionärerna.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nEtt näringsfrämjande perspektiv och företagande inom turistsektorn\r\nOlika typer av problem för småföretagen inom turistsektorn har berörts i ovan\r\nredovisade motioner.\r\nTuristdelegationens synpunkter på möjligheter och hinder inom branschen\r\nhar bl.a. formulerats i skriften Sundare förnuft (oktober 2003). En utgångs-\r\npunkt är att Sverige har potential som turistland, men att det behövs en tydlig\r\nfokusering på det turistiska företagandet. De hinder som redovisas är bl.a.\r\nföljande:\r\n- Turismen, som är en ung näring, har svårt att hitta riskvilligt kapital.\r\n- Det finns många säsongsföretag inom näringen vilket försvårar möjlighe-\r\nten att få krediter.\r\n- Skatter på arbetskraft är relativt höga vilket är en nackdel för en näring\r\nmed hög andel arbetskraftskostnader. Momssatserna är betydligt högre än för\r\ngenomsnittet av EU-länderna.\r\n- Underprissättning av offentliga och ideella aktörer hämmar den entre-\r\nprenörsmässiga utvecklingen inom näringen.\r\nBeträffande frågan om mervärdesskatt kan upplysas att Mervärdesskatteut-\r\nredningen (dir. 2002:141) enligt sina direktiv har att göra en översyn av till-\r\nlämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från\r\nbeskattning inom mervärdesskatteområdet. I uppdraget (särskild utredare:\r\nregeringsrådet Lennart Hamberg) ingår att kartlägga de avgränsningsproblem\r\nsom finns med nuvarande regler. Översynen skall också innefatta en analys av\r\nskattesatsernas struktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska, fördel-\r\nningspolitiska och statsfinansiella aspekter. Mervärdesskattens påverkan på\r\nkonkurrenssituationen mellan och inom olika branscher skall belysas. Utreda-\r\nren skall lämna förslag till de förändringar som behövs. Vid utformningen av\r\nförslagen skall även internationella aspekter på det svenska mervärdesskatte-\r\nsystemet beaktas. Utredaren skall slutligen även se på effekterna av den mer-\r\nvärdesskattelagstiftning inom kulturområdet som trädde i kraft den 1 januari\r\n1997. Nyligen fick utredningen tilläggsdirektiv och beslut om förlängd tid\r\n(dir. 2004:154). Ett delbetänkande skall redovisas senast i juni 2005 och\r\nslutbetänkandet senast i oktober 2006.\r\nDe nuvarande reglerna för regionalt nedsatta socialavgifter i stödområde A\r\nträdde i kraft den 1 januari 2002. Avdraget - som görs utöver det generella\r\navdraget på 5 % - uppgår till 10 % av lönesumman, dock högst 85 200 kr per\r\når. Nedsättningen gäller de flesta former av näringsverksamhet, inklusive\r\nturism. Den gäller dock inte för verksamhet som bedrivs av kommun, lands-\r\nting, statlig myndighet eller trossamfund.\r\nDen nu gällande resegarantilagen (1972:204) har till syfte att ge konsu-\r\nmenter på reseområdet ett skydd mot förluster som en researrangörs betal-\r\nningsinställelse eller betalningsoförmåga kan medföra. För att åstadkomma\r\ndetta skydd skall de företag som anordnar eller förmedlar resor som omfattas\r\nav resegarantilagen ställa säkerhet för sin verksamhet hos Kammarkollegiet.\r\nLagen baseras på ett EG-direktiv. I lagutskottets betänkande 2004/05:LU8\r\n(s. 40) - till vilket hänvisas - redogörs för tidigare överväganden och ställ-\r\nningstaganden kring det nuvarande systemet. Enligt lagutskottets nämnda\r\nbetänkande från januari 2005 kan tiden vara mogen för den av motionärerna\r\nefterfrågade översynen. Lagutskottet förutsatte att en sådan översyn skall\r\nkomma till stånd utan något formellt tillkännagivande från riksdagens sida. I\r\nen reservation (m, fp, kd, c) uttryckte reservanterna att en alternativ modell\r\nför ställandet av resegaranti måste utredas i syfte att bättre tillgodose de sm\r\nreseföretagens intressen och konsumenternas behov av skydd.\r\nEtt Sverigefrämjande perspektiv och marknadsföring inom\r\nturistsektorn\r\nDe ekonomiska satsningarna på marknadsföring av Sverige från statens sida\r\nredovisas i propositionen (s. 10). För budgetåret 2004 har det ordinarie ansla-\r\nget till turistfrämjande höjts med 10 miljoner kronor; för innevarande budget-\r\når 2005 uppgår anslaget till drygt 101 miljoner kronor.\r\nDet kan vidare erinras om att riksdagen hösten 2001 i samband med be-\r\nhandlingen av regeringens förslag om en ny regional utvecklingspolitik beslu-\r\ntade om 20 miljoner kronor för ett projekt som syftade till marknadsföring av\r\nvarumärket Fjällvärlden (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4). Pengarna\r\navsåg ett projekt, som skulle genomföras under en treårsperiod, 2002-2004,\r\nunder ledning av Turistrådet i nära samverkan med bl.a. Turistdelegationen,\r\nturistforskningsinstitutet ETOUR, berörda branschorganisationer och rese-\r\noch turistföretagen i området. Enligt uppgift har regeringen beslutat om för-\r\nlängd tid för projektet. En slutrapport med en utförlig redovisning av pro-\r\ngrammets genomförande, finansiering och effekter skall redovisas till reger-\r\ningen senast den 5 augusti 2005.\r\nI en rapport från ETOUR, Hur användbar är svensk turiststatistik (U\r\n2005:28), är slutsatsen att dagens statistiska underlag inte håller för bredare\r\nkvantitativa studier av turism i Sverige. I rapporten görs en sammanställning\r\noch en jämförelse av tillgänglig statistik över resor och gästnätter under peri\r\noden 1990-2003. Särskilt har möjligheten till regionala studier undersökts\r\nliksom också turismen under kortare tidsintervall, t.ex. per månad. Enligt\r\nrapportförfattarna finns det stora brister i nuvarande statistiska underlag.\r\nBland annat på grund av skillnader i insamlingsmetod är källorna inte jämför-\r\nbara. I rapporten redovisas behov av förbättringar och presenteras ett antal\r\nmöjliga åtgärder.\r\nPå uppdrag av Turistdelegationen har AB Handelns\r\nUtredningsinstitut utfört en studie om turismens betydelse. Skriften\r\nTurismens betydelse - en studie av Glasriket, Idre fjäll och Icehotel\r\npresenterades under våren 2004. Syftet med studien var att studera de\r\ntre turistmålen och deras betydelse för sina respektive regioner. I\r\nstudien konstateras att vissa förutsättningar måste finnas för att ett\r\nresmål skall kunna utvecklas, bl.a. attraktionskraft, serviceutbud,\r\nkommunikationer till orten samt försäljningskanaler genom vilka\r\nupplevelserna kan marknadsföras och säljas. Resultatet av studien var\r\natt det finns stora skillnader i antalet gästnätter i de tre regionerna.\r\nGlasriket skiljer sig från de två övriga genom få gästnätter per capita\r\ntrots att regionen årligen beräknas ha en miljon besökare. I Älvdalen\r\nåterfanns nästan 12 % av den förvärvsarbetande dagbefolkningen i\r\nturistnäringen (år 2001), vilket är fem gånger högre än genomsnittet\r\nför riket, medan Glasriket hade få sysselsatta inom turistnäringen (1\r\n%). Utredarnas slutsats var att turismens potential inte tagits till vara\r\nfullt ut i Glasriket.\r\nKapitalförsörjning\r\nRese- och Turistindustrin i Sverige (RTS), en förening för branschorganisa-\r\ntioner och företag i turistnäringen, tog våren 2003 inom ramen för Framtids-\r\nprogrammet initiativ till bildandet av Rese- och Turistindustrins Tillväxtråd.\r\nTillväxtrådet består av representanter för den svenska kapitalmarknaden, rese-\r\noch turistnäringen, Almi Företagspartner AB, Verket för näringslivsutveck-\r\nling (Nutek) och Turistdelegationen. Rådet har bildats för att säkerställa risk\r\nkapital för utveckling av rese- och turistföretagen i Sverige. Turistnäringen\r\nstöds genom att erbjudas kontakter med kapitalmarknaden. Det enskilda\r\nföretaget får hjälp med rådgivning när det gäller finansiering, marknadsföring\r\noch expansion. Samtidigt vill Tillväxtrådet förse kapitalmarknaden med kom-\r\npetens och kontakter inom rese- och turistindustrin.\r\nNutek har i mars 2005 beslutat erbjuda 60 miljoner kronor för delfinansie-\r\nring av produktutveckling inom små företag. När det gäller små rese- och\r\nturistföretag samlas de i ett partnerskap inom ramen för RTS, som gör en\r\nsamlad ansökan för branschen. Från och med den 14 april 2005 kan rese- och\r\nturistföretag eller företagsnätverk kontakta RTS för att få ansökningsunderlag\r\noch diskutera sina produktutvecklingsbehov. Produktutvecklingsinsatser i\r\nföretag som Nutek beslutar att delfinansiera skall vara slutförda senast i no-\r\nvember 2006.\r\nVillkor för att få del av dessa Nutekmedel är att medlen skall finansiera\r\nkonkreta insatser i små företag för utveckling av deras varor och tjänster.\r\nStödmedlen kan användas inom områdena teknik, miljö, design, marknad,\r\nekonomi och organisation. Stöd kan ges till enskilda företag och företagsnät-\r\nverk. Stödföretagen, som skall ha mellan 1 och 100 anställda, måste själva stå\r\nför minst 50 % av kostnaden med kontanta medel. Exempel på insatser hos\r\nföretag som kan finansieras är konsultinsatser, projektanställningar, utbild-\r\nningsinsatser, investeringar i t.ex. prototyper och marknadsundersökningar.\r\nFör rese- och turistnäringen handlar det om 2,5 miljoner kronor som i ett\r\nförsta steg skall tilldelas företagen. Det maximala beloppet som varje företag\r\neller nätverk kan få är 800 000 kr.\r\nInfrastruktur och turism\r\nDen infrastrukturplan som riksdagen beslutade om år 2001 omfattade 364\r\nmiljarder kronor under perioden 2004-2015 (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:\r\nTU2). Trafikutskottet konstaterade år 2004 (prop. 2003/04:95, bet. 2003/04:\r\nTU10) att det övergripande transportpolitiska målet om att säkerställa en\r\nsamhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för\r\nmedborgarna och näringslivet i hela landet alltjämt hade hög relevans samt att\r\ndet utgjorde den centrala utgångspunkten för åtgärder i transport-\r\ninfrastrukturen. Trafikutskottet såg med tillfredsställelse på att uppgiften at\r\nbevara och säkerställa befintliga vägar och järnvägar prioriteras under perio-\r\nden. De av regeringen fastställda långsiktsplanerna och strategierna för perio-\r\nden 2004-2015, som totalt omfattar 381,5 miljarder kronor, utgick enligt\r\ntrafikutskottets bedömning från en god avvägning mellan olika typer av åt-\r\ngärder, de transportpolitiska delmålen och samhällsekonomiska bedömningar.\r\nTrafikutskottet har nyligen behandlat motioner på infrastrukturområdet,\r\ndär även turismens behov berörs. I betänkande 2004/05:TU11 anförde trafik-\r\nutskottet bl.a. att det stod fast vid sin tidigare redovisade ståndpunkt, nämli\r\ngen att de utökade planeringsramarna för väg- och järnvägsinvesteringar\r\nmöjliggjorde en kraftfull modernisering och utveckling av transportinfrastruk-\r\nturen. Därmed avstyrkte trafikutskottet motionerna på området. I en reserva-\r\ntion (m, fp, kd) sades att väginfrastrukturen var en grundförutsättning för att\r\nlandets företag skall kunna växa samt att eftersläpande underhåll måste åtgär-\r\ndas.\r\nÄven digital infrastruktur är av betydelse för turismen. Här kan påminnas\r\nom att Turistrådet svarar för den officiella turistsajten www.visit-\r\nsweden.com, som blev klar år 2003. Webbplatsen www.sweden.se är en\r\ngemensam sajt för allt Sverigefrämjande och har tagits fram gemensamt av de\r\nfrämjandeorganisationer som ingår i Nämnden för Sverigefrämjandet i utlan-\r\ndet. Den administreras av Svenska institutet.\r\nKultur och turism\r\nInom ramen för Innovationsprogrammet diskuterar och driver Turistdelega-\r\ntionen ett antal konkreta samarbetsprojekt med Riksantikvarieämbetet och\r\nStatens fastighetsverk rörande bl.a. världsarv och affärsutveckling av kultur-\r\nturistiska produkter.\r\nÄven inom ramen för EG:s strukturfonder pågår ett stort antal\r\nutvecklingsprojekt inom det kulturturistiska området. Svenska\r\nkulturprojekt fick en kvarts miljard kronor i stöd från EG:s\r\nstrukturfonder år 2004. Sammanlagt tilldelades 245 projekt 251\r\nmiljoner kronor enligt den årliga redovisningen från\r\nRiksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd och Stiftelsen\r\nSvenska Filminstitutet. Om medfinansieringen räknas med fick de 245\r\nprojekten tillsammans drygt 750 miljoner kronor under år 2004.\r\n(Redovisningen gäller beslutade medel; ej förbrukade.) Större delen\r\nav stödet gick till Norrland och utsatta regioner i södra och mellersta\r\nSverige, ofta för att utveckla kulturarv och främja kulturlivet i syfte att\r\nfrämja turism och göra områdena mer attraktiva. Många\r\nkulturanknutna projekt syftar till att bevara och tillgängliggöra\r\nkulturarvet och att stärka den lokala och regionala identiteten.\r\nVanliga är också projekt som syftar till ett ökat, samordnat och mer\r\ntillgängligt kulturutbud. Huvudsakliga nationella offentliga\r\nfinansiärer har varit landsting, länsstyrelser och kommuner. Bland\r\növriga medfinansiärer kan nämnas länsarbetsnämnder, länsmuseer,\r\nhögskolor, Statens kulturråd, Svenska Filminstitutet, Boverket, Statens\r\nfastighetsverk samt Stiftelsen framtidens kultur.\r\nNatur- och ekoturism\r\nSom framgår av tidigare avsnitt har Svenska Ekoturismföreningen och Turist-\r\nrådet tillsammans lanserat en kvalitetsmärkning för ekoturismarrangemang -\r\nNaturens Bästa. Även Svenska Naturskyddsföreningen står bakom Naturens\r\nBästa. Inom ramen för Innovationsprogrammet är Turistdelegationen en part i\r\nutvecklingen av märkningssystemet Naturens Bästa som hanteras av Svenska\r\nEkoturismföreningen. Systemet är riktat mot spetsarrangemang inom ekotu-\r\nrismområdet. Naturens Bästa bestod under år 2004 av drygt 60 godkända\r\narrangörer och över 220 olika naturresor. Arbetet med att bygga upp kvali-\r\ntetsmärkningen finansieras med medel från i första hand Statens jordbruks-\r\nverk, Turistdelegationen, Nutek, länsstyrelserna i Dalarna, Jämtland, Väster-\r\nbotten och Norrbotten, företagen själva, Svenska Ekoturismföreningen och\r\nTuristrådet.\r\nVid Vildmarksmässan i april 2005 arrangerades fem seminarier om natur-\r\nbaserad turism. Programmet omfattade bl.a. information kring kvalitetssäk-\r\nringssystem.\r\nSom redovisats tidigare tas frågan om allemansrätten och samtycke av\r\nmarkägaren upp i motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd). Likartade frågeställ-\r\nningar har behandlats av riksdagen bl.a. i samband med miljöbalkens införan-\r\nde (prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20). Det dåvarande jordbruksutskottet\r\nklargjorde (s. 70) att miljöbalkens generella regler om miljöhänsyn skall gälla\r\näven för verksamheter som - kommersiellt eller ideellt - organiserar frilufts-\r\nliv med utnyttjande av allemansrätten. Bland annat var innebörden att en\r\nverksamhetsutövare skall vidta de åtgärder som behövs för att förebygga\r\nskador för miljö och hälsa. En person som arrangerar friluftsliv för andra kan\r\nbehöva styra deltagarna till mindre känslig mark samt informera om innebör-\r\nden av allemansrätten, förklarade jordbruksutskottet.\r\nUnder riksdagsåren 2001/02 och 2002/03 togs frågor om allemansrätten\r\noch kommersiell verksamhet upp i miljö- och jordbruksutskottet. I betän-\r\nkande 2002/03:MJU15 redovisade miljö- och jordbruksutskottet följande\r\növerväganden:\r\nUtskottet har tidigare uttalat att allemansrätten är en sedvanerätt som bör\r\nligga fast och som bör värnas samtidigt som det är av största betydelse att\r\nrespekten för allemansrättens gränser alltid visas och att de skyldigheter\r\nsom följer med rättigheterna iakttas (skr. 2001/02:173 En samlad natur-\r\nvårdspolitik, bet. 2001/02:MJU24, rskr. 2001/02:316). Utskottet är väl\r\nmedvetet om att ett felaktigt eller ovarsamt nyttjande av allemansrätten\r\nleder till konflikter med markägarna. Sådana konflikter bör alltid före-\r\nbyggas. Goda vanor måste grundläggas tidigt i skola och förskola. Också\r\nen god planering för friluftsliv kan hjälpa till att vidmakthålla respekt och\r\nförståelse för allemansrätten. Allemansrätten har under de senaste årtion-\r\ndena delvis fått ändrade förutsättningar genom den ökade motoriseringen\r\nrespektive kommersialiseringen av friluftslivet. Urbanisering och ändrade\r\nfritidsvanor har gjort att aktiviteterna i naturen, såväl till karaktär som til\r\nomfattning, ser annorlunda ut i dag. Detta understryker ytterligare vikten\r\nav kunskap om allemansrätten och en god planering för friluftsliv, där\r\ninte minst markägarna involveras. Upplevelseturism i olika former tende-\r\nrar att öka. För såväl offentlig som privat mark bör stor vikt läggas vid\r\nkontakt och samråd med markägaren och, i relevanta fall, fiskevattenäga-\r\nren innan kommersiell verksamhet påbörjas. Ett kommersiellt turistiskt\r\nnyttjande kan ge både incitament och ekonomi för naturvård samtidigt\r\nsom de upplevelser som naturturismen förmedlar kan medföra ökad för-\r\nståelse för och kunskap om naturvård. Detta gäller i synnerhet om turist-\r\nföretagen och turistprodukterna har en god lokal förankring. Vid samråd\r\noch prövning bör generellt prioritet ges åt de turistaktiviteter som medför\r\nminst miljöpåverkan. Utskottet ansåg vid behandlingen av regeringens\r\nskrivelse att de bedömningar regeringen gjorde innebär att de olika in-\r\ntressekonflikter som kan uppstå på ett verksamt sätt skulle kunna mötas.\r\nUtskottets uppfattning kvarstår, och därmed avstyrks motionerna - - -\r\nI en reservation (m, kd, c) sades att allemansrättens utformning bör ses över\r\noch att kommersiell friluftsverksamhet på privat mark måste förutsätta att\r\nmarkägaren är vidtalad och har lämnat sitt godkännande. Enligt reservanterna\r\nborde det vara ett krav att skriftliga avtal om villkoren för verksamheten\r\nupprättas. De begärde att miljöbalken i enlighet härmed ändras så att miss-\r\nbruk av allemansrätten förhindras. Detta bör ges regeringen till känna, ansåg\r\nreservanterna.\r\nEnligt sin planering skall miljö- och jordbruksutskottet under senvåren\r\n2005 ånyo ta upp frågor om allemansrätten och kommersiellt utnyttjande i\r\nsamband med behandling av propositionen om en effektivare miljöprövning\r\n(prop. 2004/05:129).\r\nFrågan om turistflyg i fjällen, vilken berörs i motion 2004/05:N11 (c, m,\r\nfp, kd), har varit föremål för diskussion, där meningarna varit mycket delade.\r\nLuftfartsverket och Naturvårdsverket har förespråkat restriktioner för fjällfly\r\nget med hänvisning bl.a. till bullret. De båda myndigheterna har föreslagit\r\nstart- och landningsförbud i de områden där skoterförbud finns. Mot detta\r\nförslag har turistföretag m.fl. i Norrland protesterat. Miljöminister Lena\r\nSommestad har uttryckt att hon vill förena turism och god naturvård; de skall\r\ngå hand i hand.\r\nFrågan om eventuella fjällflygsbegränsningar tas upp i den nyligen till\r\nriksdagen överlämnade propositionen om svenska miljömål - ett gemensamt\r\nuppdrag (prop. 2004/05:150). Där informeras att regeringen noga kommer att\r\nfölja utvecklingen när det gäller buller från luftfartyg i fjällen. Regeringens\r\navsikt är att införa en skyldighet för flygoperatörerna i de aktuella områdena\r\natt redovisa uppgifter om antalet starter och landningar, start- och landnings-\r\nplatser samt färdväg. Syftet är att få en bättre bild av bullersituationen. Om\r\ndet visar sig att behov föreligger kommer regeringen att senast år 2007 åter-\r\nkomma med förslag om ytterligare åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet\r\nStorslagen fjällmiljö, delmål 2 om buller.\r\nHästsektorns växande betydelse har bl.a. lett till att hästfrågor har utretts\r\noch att betänkandet En svensk hästpolitik (SOU 2000:109) har presenterats. I\r\ndecember 2003 lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen om en hand-\r\nlingsplan för åtgärder inom hästsektorn, vilken behandlats av miljö- och jord-\r\nbruksutskottet (skr. 2003/04:54, bet. 2003/04:MJU15). Regeringens initiativ\r\natt inrätta en samarbetsgrupp rörande allmänna hästfrågor för att genom sam-\r\nverkan bättre kunna ta till vara hästsektorns utvecklingspotential välkomnades\r\nav miljö- och jordbruksutskottet. Många frågor av strategisk karaktär för olika\r\ndelar av hästsektorn kan med fördel diskuteras inom ramen för en sådan allsi-\r\ndigt sammansatt grupp, ansåg miljö- och jordbruksutskottet.\r\nI slutbetänkandet (SOU 2004:135) av Inlandsdelegationen (ordförande: f.d.\r\nkommunalrådet Tord Andnor) sägs att turistnäringen har stora möjligheter att\r\nväxa och utvecklas i inlandet. Ett av många förslag är att ett centrum för\r\nutbildning och kompetensutveckling för hästturism etableras i Wången, i\r\nenlighet med förslaget i Turistdelegationens utredning om Häst-Sverige som\r\nupplevelseindustri. Enligt uppgift kommer Regeringskansliet att besluta om\r\nden fortsatta hanteringen av betänkandet under hösten 2005.\r\nPå en fråga (fr. 2004/05:1455) av Cecilia Widegren (m) om byråkrati i\r\nhästnäringen svarade jordbruksminister Ann-Christin Nykvist att det främsta\r\nskälet till att det krävs tillstånd från kommunen för att hålla hästar är vikte\r\nav att undvika vanvård av djur. Statsrådet ansåg att företag inte skall behöva\r\ndrabbas av onödig byråkrati, oavsett bransch. Hon utgick från att Djur-\r\nskyddsmyndigheten aktivt arbetar med att så långt som möjligt förenkla för\r\nberörda företagare.\r\nNär det gäller fisketurismen gjordes en undersökning, publicerad år 2003,\r\nav Sveriges Fisketurismföretagare i samarbete med Fiskeriverket, Jordbruks-\r\nverket och Turistdelegationen. Av rapporten Fisketuristiskt företagande i\r\nSverige 2002 - En kartering och undersökning av fisketuristiska företag,\r\nderas ekonomi och resursutnyttjande framgår att det finns minst 20 miljoner\r\naktiva sportfiskare bara i Europa, av vilka ca 5-10 % reser internationellt för\r\natt fiska.\r\nSverige har enligt rapporten kanske bättre naturliga förutsättningar än nå-\r\ngot annat europeiskt land för att på sikt kunna nå en ledande position på\r\nmarknaden. Vid undersökningstillfället var dock utvecklingsnivån på de\r\nupplevelseproducerande företagen ännu låg, och det fanns en mängd områden\r\ndär insatser behövdes.\r\nInom ramen för undersökningen identifierades 334 fisketuristiska upple-\r\nvelseföretag. Företagen hade en god spridning över landet med en viss över-\r\nvikt till Norrlandslänen. De flesta företag återfanns i glest befolkade områden\r\ndär de sannolikt spelade, eller kan komma att spela, en viktig roll för den\r\nlokala ekonomin. Få av företagen arbetade enbart med fisketurism.\r\nI genomsnitt omsatte företagen på sin fisketuristiska verksamhet endast ca\r\n400 000 kr per årsarbete, vilket sammanhängde med branschens ännu låga\r\nutvecklingsnivå. Tidigare undersökningar av marknaden har påvisat en stor\r\nfisketuristisk potential för Sverige förutsatt att entreprenörer kan förädla\r\nnaturlig råvara till attraktiva hållbara produkter. Framtida insatser för att\r\nfrämja utvecklingen av fisketurism behövde därför framför allt inriktas på att\r\nunderlätta det fisketuristiska entreprenörskapet och på att öka attraktionskraf\r\nten i produkterna.\r\nPå regeringens uppdrag har Naturvårdsverket tillsammans med Fiskeriver-\r\nket m.fl. utrett möjligheter och hinder för en expansion av fisketurismen, och\r\ni februari 2005 redovisades rapporten Förutsättningar för fisketurismens\r\nutveckling i Sverige - Rapport från ett regeringsuppdrag. Möjligheterna och\r\nhindren sammanfattas på följande sätt (med någon reducering):\r\n- De naturliga förutsättningarna för fisketuristiskt företagande i Sverige får\r\nanses goda och de kan förbättras.\r\n- Det finns en stor internationell marknad med tydliga målgrupper som är\r\nlätta att nå.\r\n- Fisketuristiskt företagande kan med rätta insatser bli en viktig näring i\r\nglesbygd, både i inlandet och längs våra kuster, t.ex. som ett viktigt komple-\r\nment till det småskaliga yrkesfisket vid kuster och insjöar.\r\n- Genom de kvalitetskrav som branschorganisationerna ställer på sina fö-\r\nretagsmedlemmar ges en kvalitetssäkring av produkten.\r\n- Det är svårt att säkra tillgången på fisk i ett system som är öppet för olika\r\nkategorier av fiskande.\r\n- Få fisketuristiska företag har full rådighet över den fiskresurs de nyttjar\r\noch därmed inte heller full kontroll över sin resursbas och produktkvalitet. På\r\nallmänt vatten saknas för närvarande den möjligheten helt.\r\n- Det saknas flexibla upplåtelseformer som bättre tillmötesgår näringens\r\nbehov.\r\n- Den otillräckliga servicenivån utgör ett hinder för expansion av näringen.\r\n- Utan en god kontakt med marknaden och kännedom om dess krav är det\r\nsvårt att utforma produkterna och nå rätt marknad. Det gäller särskilt den\r\nutländska marknaden.\r\nEtt stort antal förslag och rekommendationer lämnas i rapporten. Enligt\r\nuppgift har rapporten skickats ut på remiss under maj 2005, varvid yttranden\r\nhar begärts till den 26 augusti 2005.\r\nI betänkandet Den svenska fiskerikontrollen - en utvärdering (SOU\r\n2005:27) redovisas den svenska fiskerikontrollen med avseende på bl.a. myn-\r\ndigheternas effektivitet och presenteras bedömningar och förslag (särskild\r\nutredare: generaldirektör Yvonne Gustafsson). Fisketuristnäringen omnämns\r\nkortfattat.\r\nUtbildning och turism\r\nDen i motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) berörda frågan om antalet platser för\r\nkvalificerad yrkesutbildning (KY-platser) har behandlats av utbildningsut-\r\nskottet. I betänkande 2004/05:UbU1 (s. 53) redovisade utbildningsutskottet\r\nställningstagandet att KY har varit framgångsrik i att utbilda kvalificerad\r\narbetskraft och att det fanns en fortsatt stark efterfrågan från arbetslivet på\r\nnya utbildningar. Utbildningsutskottet menade att omfattningen av utbild-\r\nningen år 2005 skulle ligga på ungefär samma nivå som tidigare. På sikt\r\nborde dock KY ökas enligt utbildningsutskottet. I en reservation (fp, c) häv-\r\ndades att antalet platser vid KY-utbildningen kontinuerligt bör utökas.\r\nDet kan vidare nämnas att årsredovisningen för Myndigheten för kvalifice-\r\nrad yrkesutbildning (KY-myndigheten) rapporterar att KY under år 2004\r\nomfattade 33 pågående utbildningar med anknytning till turism. För år 2004\r\nredovisas att det fanns 1 853 sökande till turismutbildningar, varav 699 an-\r\ntogs.\r\nI regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100) föreslås att\r\nden kvalificerade yrkesutbildningen temporärt utökas med 1 000 platser med\r\nstart från hösten 2005. De särskilda medlen ger möjlighet för utbildning inom\r\nyrkesområden där det råder brist på kvalificerade yrkesutbildade, sägs det.\r\nVal av yrkesområden och den geografiska fördelningen av platser fastställs av\r\nKY-myndigheten efter samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen. Genom ett\r\nstarkt inflytande från arbetslivet på lokal och regional nivå i planeringen fin\r\nförutsättningar att snabbt fånga upp specifika behov, anser regeringen.\r\nVidare kan nämnas att som ett led i att förverkliga Framtidsprogrammets\r\nambitioner har RTS Kompetensråd bildats med representanter från den\r\nsvenska rese- och turistindustrin. Syftet är att höja professionalismen i när-\r\ningen genom att aktivt bevaka utbildningsfrågorna och ha en löpande dialog\r\nmed berörda myndigheter och departement. Kompetensrådet vill bidra till att\r\nskapa högre kvalitet när det gäller innehåll, läromedel och lärarkompetens\r\nsamt näringslivsförankring i turismutbildningar på alla nivåer. Rådet vill\r\nockså kvalitetssäkra turismutbildningarna genom att utveckla ett system för\r\ncertifiering av utbildningarna.\r\nTurismforskning\r\nI propositionen om forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) redovisas at\r\nturistnäringen har blivit en allt viktigare resurs för regional utveckling. Tu-\r\nrismvetenskap är ett relativt ungt forskningsområde i Sverige. Högre utbild-\r\nning och forskning inom turistområdet sker framför allt inom ämnen som\r\nkulturgeografi och företagsekonomi. Ett tiotal högskolor och universitet i\r\nSverige har undervisning och forskning inom turismområdet. En stor och\r\naktiv forskarmiljö för turismforskning finns vid det mångvetenskapliga turist-\r\nforskningsinstitutet ETOUR inom Mitthögskolan som utvecklat och spridit\r\nkunskap om turism och resande. Forskningen har fokus på att utveckla platser\r\noch regioner till attraktiva och väl fungerande resmål. På Göteborgs universi-\r\ntet liksom vid ETOUR sker ett samarbete med turistnäringen, där forskare och\r\nföretagare arbetar tillsammans i olika utvecklingsprojekt.\r\nEnligt uppgift har ETOUR under det svenska EU-medlemskapets första\r\nprojektperiod (1997-september 2001) beviljats 35 miljoner kronor från EU:s\r\nregionala fond. Under den andra projektperioden (oktober 2001-2004) bevil-\r\njades 35,7 miljoner kronor. Till EU-bidragen skall läggas annan finansiering.\r\nFrån och med år 2005 föreligger inte EU-stöd.\r\nI den tidigare nämnda skrivelsen från fyra lärosäten till\r\nNäringsdepartementet (N2004/8510/RUT) och\r\nUtbildningsdepartementet (U2004/4385/UH) om deras\r\ngemensamma vilja att tillsammans organisera och genomföra en\r\nnationell turismforskarskola förklaras bakgrunden, nämligen att\r\nsvensk turismforskning för närvarande inte är speciellt\r\nomfattande. Endast få etablerade forskare inom turismrelaterade\r\nämnen har möjlighet att ägna sig åt turismforskning av\r\ninternationell klass, sägs det. Skälen är bl.a. att det ringa antalet\r\nerfarna forskare med t.ex. docentkompetens medför svårigheter\r\natt konkurrera om stora forskningsanslag och att bristen på\r\ndisputerade lärare i ämnet medför en stor undervisningsbörda för\r\nde få som finns.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAtt det finns en stor ekonomisk och sysselsättningsmässig potential inom\r\nturistnäringen är en grundsyn som både propositionen och många motioner\r\nvittnar om. Denna grundsyn utgör enligt utskottets sätt att se en bra förutsätt\r\nning för att kunna utveckla politiken inom turistområdet.\r\nUtskottet anser att de två grundperspektiven - ett näringsfrämjande och ett\r\nSverigefrämjande - är en ändamålsenlig utgångspunkt för inriktningen av\r\nturistpolitiken. Det kan konstateras att denna syn är gemensam för alla partier\r\nUtskottets synsätt att turismutvecklingen i stor utsträckning beror på lokala\r\naktörer och drivs underifrån blir avgörande för den inriktning av åtgärder som\r\nförordas. De regionala tillväxtprogrammen bör ses i detta sammanhang.\r\nDet näringsfrämjande perspektivet inom turistnäringen, vilket omfattar in-\r\nsatser som företagsutveckling, främjande av entreprenörskap, regelförenkling\r\nm.m., syftar till att turistnäringen skall utvecklas sunt inom ramen för den\r\nallmänna näringspolitik som gäller i Sverige. I ett antal motioner tas upp olik\r\nproblem som kan påverka företagen inom näringen, såsom kreditsvårigheter,\r\nskattefrågor, otillräcklig kompetens, brist på forskning m.m. Utskottet konsta-\r\nterar att ett antal åtgärder för att lösa problem antingen pågår eller har före\r\nslagits i propositionen. I det föregående har beskrivits åtgärder inom kapital-\r\nförsörjningsområdet, Mervärdesskatteutredningens arbete, regionalt nedsatta\r\nsocialavgifter inom stödområde A, förslag om utökade utbildningsmöjligheter\r\ni regeringens ekonomiska vårproposition samt förslag om samverkan mellan\r\nolika lärosäten när det gäller turismforskning.\r\nNär det gäller synen på turismen bör det uppmärksammas att det inte är en\r\nvanlig tjänstenäring eftersom konsumtionen i form av boende på hotell och\r\nmåltider på restaurant etc. till stor del endast är en följd av att turisterna\r\nbesöka en speciell plats eller attraktion. Turistnäringen är således inte en\r\nenhetlig bransch. Av detta följer att näringen är svår att fånga in i statistik\r\natt forskningen har haft \"svårt att lyfta\". Dels har forskningen varit utspridd\r\npå ett antal lärosäten, dels har naturliga samarbetsforum för forskarna saknats\r\nsamt dels har de fåtaliga erfarna forskarna svårigheter att hinna med både\r\nforskning och undervisning. Till detta kommer att tidigare bidrag till turism-\r\nforskning från EU:s strukturfonder har upphört. Utskottet noterar med till-\r\nfredsställelse att åtgärder för att komma till rätta med vissa brister nu plane\r\nras. Bland annat skall statistiken utvecklas så att den blir könsuppdelad och\r\ntillföras en tydligare regional dimension än vad som i dag är fallet. Utskottet\r\nvill vidare - i likhet med flera motionärer - betona vikten av en svensk tu-\r\nrismforskning. Regeringens förslag om ett turismforskningsnätverk ser ut-\r\nskottet som en startpunkt för en starkare turismforskning. Utskottet vill po-\r\nängtera vikten av att koncentrera insatserna för att uppnå kvalitet.\r\nNär det gäller önskemålet om att öka kompetensen inom turistnäringen har\r\nutskottet inte någon väsensskild uppfattning jämfört med motionärerna i\r\nmotion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd). Som redovisats ovan föreslås i regering-\r\nens ekonomiska vårproposition att antalet platser i den kvalificerade yrkesut-\r\nbildningen utökas med ca 1 000 platser höstterminen 2005. Branscher som\r\nansöker om utbildningen skall själva ta en aktiv del i planering och genomfö-\r\nrande. Vidare kan satsningen på ett kompetensråd inom RTS (Rese- och\r\nTuristindustrin i Sverige) förväntas bidra till ett ökat fokus på kompetensut-\r\nvecklingen inom turistnäringen.\r\nBeträffande motionsönskemål om regelfrågor, bl.a. av innebörden att tu-\r\nristföretagen skall få mer jämlika regler med andra näringar, vill utskottet\r\nerinra om att detta också är regeringens syn, vilken återspeglas i att Nutek i\r\nframtiden (se följande avsnitt) kommer att ansvara för turistpolitikens när-\r\ningsfrämjande perspektiv. Nuteks uppgifter att stärka näringslivets förutsätt-\r\nningar och främja hållbar regional tillväxt skall således omfatta alla typer av\r\nföretag och branscher i alla delar av landet. Härvidlag skall kvinnors företa-\r\ngande, invandrares företagande och kooperativt företagande särskilt uppmärk-\r\nsammas.\r\nI fråga om avlägsna fjälltrakters tillgänglighet för turister med användande\r\nav flyg har meningarna varit delade, vilket redovisats ovan. Miljöminister\r\nLena Sommestads uttryckta uppfattning att turismföretagande och god natur-\r\nvård skall kunna förenas bör dock inge såväl turistföretagare som turister\r\ntillförsikt inför framtiden.\r\nAndra frågor som är viktiga för turismföretagandet är bl.a. kapitalförsörj-\r\nnings- och infrastrukturfrågor. Utöver de generella kapitalförsörjningsinsat-\r\nserna som har beskrivits i utskottets betänkande om vissa näringspolitiska\r\nfrågor (bet. 2004/05:NU9 s. 17) kan utskottet konstatera att det finns särskild\r\ninsatser genom RTS rådgivning och genom Nuteks program för produktut-\r\nveckling i små företag. Vidare menar utskottet att de satsningar som görs på\r\nen kraftfull modernisering och utveckling av transportinfrastrukturen och\r\näven på den digitala infrastrukturen är tillfredsställande.\r\nLiksom föregående år anser utskottet att förutsättningarna är goda för att\r\ntjänsteproduktionen på turistområdet skall kunna utvecklas vidare - inte minst\r\ntill gagn för dem som är bosatta i områden där utbudet av arbetstillfällen inom\r\nandra sektorer är begränsat. Åtgärder som vidtas för att främja natur-, kultur-\r\nfiske-, häst- och fjällturismen liksom kortresande och evenemangsindustrin\r\nskall ses i detta sammanhang.\r\nVad regeringen föreslår om det Sverigefrämjande perspektivet ställer sig\r\nutskottet bakom. Staten bör ansvara för den övergripande marknadsföringen\r\nutomlands av Sverige och dess regioner. En grundsten för denna turism är den\r\nsvenska naturen. Enligt utskottets uppfattning har natur- och kulturturismen\r\nen stor utvecklingspotential. Utskottet ser positivt på de olika åtgärder som\r\nplaneras för att personer som är bosatta utomlands skall vilja besöka Sverige\r\noch för att turismen skall utvecklas på ett hållbart sätt. Det finns alltså god\r\nskäl att instämma i regeringens uppfattning att en utredning bör tillsättas med\r\nuppgift att föreslå nya modeller för gemensamma marknadsföringsinsatser.\r\nLikaså bedömer utskottet att formerna för en stärkt samverkan mellan Turist-\r\nrådet, utrikesförvaltningen och Exportrådet bör studeras närmare. Utskottet\r\nhar noterat att Turistdelegationen skall uppdras att lämna förslag på starka\r\nsvenska turistiska utvecklingsområden. Med bl.a. dessa åtgärder bedömer\r\nutskottet att förutsättningarna för marknadsföringen av Sverige kommer att\r\nförbättras.\r\nNär det gäller förhållandet mellan allemansrätten och kommersiell verk-\r\nsamhet vill utskottet erinra om att miljö- och jordbruksutskottet, som bereder\r\nfrågor inom detta område, kommer att behandla en motion kring denna fråga\r\nsenare under våren 2005. Utskottet hänvisar därför till miljö- och jordbruksut-\r\nskottets behandling.\r\nUtan att gå in på samtliga de frågor som tas upp i propositionen och mo-\r\ntionerna kan utskottet sammanfattningsvis konstatera att den inriktning som\r\nredovisas i propositionen är ägnad att främja utvecklingen av turismen i en-\r\nlighet med de mål som satts upp. Den utvärdering av Framtidsprogrammet\r\nsom regeringen planerar är enligt utskottets mening välbetänkt och ägnad att\r\nge ytterligare information om effektiviteten av olika åtgärder.\r\nMed hänvisning till det anförda anser utskottet att\r\nriksdagen bör godkänna det som regeringen föreslår\r\nom inriktningen av turistpolitiken och avslå samtliga\r\nhär aktuella motioner i berörda delar.\r\nOrganisationsfrågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör godkänna att Turistdelegationen avvecklas. Jämför\r\nreservation 3 (m, fp, kd, c).\r\nPropositionen\r\nAvveckling av Turistdelegationen\r\nRegeringen föreslår att Turistdelegationen avvecklas (avsnitt 6).\r\nEnligt regeringen behövs en förbättrad samordning och en mer utvecklad\r\nsamverkan mellan de Sverigefrämjande aktörerna, utrikesförvaltningen, Ex-\r\nportrådet, Svenska institutet, Myndigheten för utländska investeringar i Sve-\r\nrige, Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet och Turistrådet. Detta gäller i\r\nsynnerhet på de internationella marknader där potentialen för ökad turism till\r\nSverige är som störst.\r\nTuristfrämjandeutredningen (SOU 2004:17) föreslog för sin del att en ny\r\nmyndighet för turistfrämjandet skulle inrättas och arbeta i enlighet med det\r\ntidigare nämnda Framtidsprogrammet. Remissopinionen var inte entydig när\r\ndet gäller utredningens organisationsförslag. Merparten av de remissinstanser\r\nsom avstyrkte förslaget förordade att Turistrådet skall behållas och att nuva-\r\nrande ägarförhållande skall kvarstå.\r\nDen inriktning av turistpolitiken som regeringen föreslagit och vilken re-\r\ndovisats i det föregående kräver en tydlig och långsiktigt hållbar genomföran-\r\ndeorganisation. För att skapa en konkurrenskraftig och innovativ turistnäring i\r\nSverige finns det ett starkt värde i ett organiserat samarbete mellan staten oc\r\nnäringslivet, anser regeringen. Därför behövs ett fortsatt och mer aktivt del-\r\nägarskap i Turistrådet. Vidare bör bolagets uppgifter tydliggöras. Enligt re-\r\ngeringens uppfattning skall bolaget i huvudsak svara för det Sverigefrämjande\r\nperspektivet i politiken.\r\nRegeringen bedömer att även turistnäringen skulle må väl av att utvecklas\r\ninom ramen för den ordinarie strukturen för utveckling av entreprenörskap\r\noch tillväxt i företag, där bl.a. Nutek ingår. Härutöver finns det ett allmänt\r\nförvaltningspolitiskt behov av att minska antalet myndigheter. Mot den bak-\r\ngrunden föreslår regeringen att Turistdelegationen läggs ned.\r\nNutek bör i framtiden ansvara för turistpolitikens näringsfrämjande per-\r\nspektiv. I det fortsatta organisationsarbetet kommer regeringen att ta ställnin\r\ntill bl.a. frågan om statistikansvarig myndighet.\r\nRegeringens bedömning (prop. s. 87) är att Turistdelegationens\r\nanalysfunktion bör skötas av Turistrådet. Nutek bör få ett ansvar för\r\natt utveckla näringspolitiska insatser för främjande av företagande\r\noch entreprenörskap inom turistnäringen.\r\nTuristrådet - tydligare ägarroll och uppgifter\r\nRegeringens inställning i de frågor som rör de statliga företagens förvaltning\r\ngäller främst de helägda företagen. Regeringen avser dock att även verka för\r\natt dessa principer tillämpas i delägda företag, t.ex. Turistrådet. Verksamhete\r\nskall följas löpande från Näringsdepartementet.\r\nDet statliga hälftenägandet i Turistrådet bör fortsätta och - som tidigare\r\nnämnts - ägarrollen bör bli mer aktiv, anser regeringen. I samband med mäs-\r\nsor, seminarier och konferenser m.m. har Turistrådet en viktig samordnings-\r\nfunktion. Att initiera och styra nationella främjandeprojekt är Turistrådets\r\nansvar och detta finansieras av offentliga medel. För att kvalitativt utveckla\r\nTuristrådets arbete med marknadsundersökningar, marknadsbearbetning och\r\nmarknadsföring bör Turistdelegationens analysfunktion överföras till Turist-\r\nrådet.\r\nTuristrådets offentliga uppgift, nämligen att främja destinationen\r\nSverige, gäller dock inte bara utlandsmarknaderna. I uppgiften ingår\r\näven att få fler svenskar att turista i Sverige.\r\nNutek\r\nNutek skall stärka näringslivets förutsättningar och främja\r\nhållbar regional tillväxt genom företagsfinansiering, information\r\noch rådgivning. Dessutom skall Nutek verka för förbättrade\r\nförutsättningar för nyetablering av företag samt ökad tillväxt och\r\nlivskraft i befintliga företag. Verket skall underlätta\r\nstrukturomvandling och internationalisering. Verkets uppgifter\r\nskall omfatta alla typer av företag och branscher i alla delar av\r\nlandet.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) hävdas att Sverige tillhör den\r\ngrupp länder i Europa som har sämst utvecklad turism, trots att\r\ndet finns förutsättningar att vara bland de bästa. Sverige bör\r\ndärför kraftigt förstärka marknadsföringsaktiviteterna med sikte\r\npå att komma i paritet med våra nordiska grannländer. Enligt\r\nmotionärerna bör - som ett första steg - ökade ekonomiska\r\nresurser ges för att möjliggöra det stärkta myndighetssamarbete\r\nmellan Turistrådet, utrikesförvaltningen och Exportrådet som\r\ndiskuteras i propositionen. Därför föreslås att anslaget för\r\nTuristrådet ökas med 10 miljoner kronor inom ramen för\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv i statsbudgeten.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nNettoomsättningen för Turistrådet uppgick år 2004 till 129 miljoner kronor.\r\n(Därutöver finns indirekta intäkter som enbart framgår av turistföretagens\r\nräkenskaper men betingas av Turistrådets arbete.) Statens bidrag uppgick\r\nsamma år till 87 miljoner kronor, vilket innebar en ökning med 10 miljoner\r\nkronor jämfört med året innan.\r\nNär det gäller Turistrådets omsättning per marknad år 2004 visar statisti-\r\nken att Norge och Danmark kommer först, tätt följt av Tyskland och Storbri-\r\ntannien. Utlandsvolymen visar på en stadig ökning över tiden. Marknadsfö-\r\nring av varumärket Sverige sker genom Sverigeevenemang som görs tillsam-\r\nmans med andra Sverigefrämjande organisationer, genom tv-serier som är\r\ninspelade i Sverige och visas i andra länder och genom mediebearbetning\r\nm.m. Information lämnas till utländska reseköpare på nio marknader dels\r\ngenom ett kontaktcentrum i Östersund, dels via Internet på Turistrådets hem-\r\nsida.\r\nEnligt uppgift är Turistrådets inriktning i marknadsföringen att utgå från\r\nbehoven hos olika målgrupper i olika länder snarare än att göra befintliga\r\nturistprodukter till utgångspunkt. För marknadsföringsarbetet behövs en ana-\r\nlysfunktion, uppger företagsledningen. Det kan också nämnas att ett arbete\r\nmed kvantifierbara mål och resultatmätning har kommit i gång.\r\nTuristrådet kan genomföra marknadsföringsuppdrag inom landet, men\r\nvanligen sköts denna verksamhet av regionala turistorganisationer eller av\r\nföretagen själva. På den lokala nivån utförs turistfrämjandeåtgärder främst av\r\nkommunala turistbyråer men även av resebyråer, ideella föreningar m.fl.\r\nInformationsmaterial framställs av såväl företag som nationella och regionala\r\nturistorganisationer.\r\nI Turistrådets återrapportering (daterad den 28 februari 2005) till Närings-\r\ndepartementet av hur anslaget (38:4) Turistfrämjande för budgetåret 2004\r\ndisponerats rapporterar Turistrådet om marknadsföringsinsatser under året,\r\ninformationsteknik, den Sverigefrämjande verksamheten och omstrukturering\r\nav verksamheten m.m.\r\nAv återrapporteringen framgår bl.a. att Turistrådet inte i något fall har haft\r\nprojekt som faller inom ramen för tillväxtprogrammen. (Indirekt kan uppdrag\r\nha förekommit, men då har det inte framgått av finansieringen eller beställ-\r\nningen.) I återrapporteringen skriver Turistrådet att en preliminär tolkning av\r\nden nu aktuella propositionen är att dessa frågor faller under näringsfrämjan-\r\ndet och att uppdraget skall handhas av myndigheter i framtiden.\r\nRörande statistikansvaret kan följande forskarsynpunkt nämnas.\r\nI den tidigare nämnda rapporten från ETOUR om\r\nanvändbarheten av svensk turiststatistik redovisas ståndpunkten\r\natt ett ansvar för att vidareutveckla den nuvarande statistiken\r\ninte bör vara kopplat till ett ansvar för att utveckla\r\nturistnäringen. Skälet är att ett dubbelt ansvar riskerar att skapa\r\nonödiga målkonflikter, menar rapportförfattarna. I enlighet med\r\nden senaste statistikreformen bör ansvaret vara kopplat till en\r\nmyndighet som bedriver oberoende forskning om och analys av\r\nturistnäringen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen nuvarande organisationsstrukturen inom turismområdet innebär att både\r\nen statlig myndighet och ett halvstatligt företag är verksamma på området.\r\nSkiljelinjen mellan Turistdelegationens och Turistrådets ansvar uppfattas\r\ndock inte alltid som tydlig och ändamålsenlig. Organisationen torde sålunda\r\nkunna effektiviseras enligt utskottets mening. Regeringens förslag att Turist-\r\ndelegationen avvecklas, att Turistrådets uppgifter tydliggörs och att Nuteks\r\nansvar skall omfatta alla typer av företag och branscher, således även turist-\r\nnäringen, är steg i denna riktning.\r\nUtskottet vill framhålla vikten av att utnyttja all den kompetens som finns i\r\nolika delar av den nuvarande organisationen. Inte minst gäller det att ta till\r\nvara Turistdelegationens kunskaper och erfarenheter i fråga om samverkan,\r\nutredningsarbete, utvecklingsarbete, officiell statistik, analys m.m. Det note-\r\nras att regeringen i det fortsatta organisationsarbetet kommer att ta ställning\r\ntill bl.a. frågan om statistikansvarig myndighet. Enligt utskottets mening bör\r\nriksdagen godkänna att Turistdelegationen avvecklas.\r\nNär det gäller uppgiften med Sverigefrämjande, ser utskottet positivt på ett\r\nutökat samspel och samverkan mellan - i första hand - Turistrådet, utrikes-\r\nförvaltningen och Exportrådet. Eftersom såväl utrikesförvaltningen som Ex-\r\nportrådet redan i dag har visst ansvar i fråga om Sverigefrämjandeuppgifter\r\nanser inte utskottet att resursfrågan är aktuell. Därmed avstyrker utskottet\r\nkravet i motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) på utökade resurser för detta än-\r\ndamål.\r\nMed hänvisning till det anförda föreslår utskottet att\r\nriksdagen godkänner att Turistdelegationen avvecklas\r\noch avslår här aktuell motion i berörd del.\r\nUtredning om turistföretagens konkurrenskraft\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå en motion om tillsättande av en utredning\r\nrörande konkurrenskraften inom turistnäringen med hänvisning till\r\natt det inte finns behov av en sådan utredning. Jämför reservation 4\r\n(m, fp, kd, c).\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) hävdas att turistföretagen,\r\nprecis som andra företag, lider av bristerna i företagsklimatet i\r\nSverige, t.ex. sjuklöneansvar, finansieringsproblem och otrygga\r\nvillkor för företagare i socialförsäkringarna. Vidare är det ett\r\nproblem för privata entreprenörer i turistnäringen att behöva\r\nkonkurrera med skattefinansierad verksamhet, t.ex. uthyrning av\r\nföretagstjänster eller restaurangverksamhet i kommunal regi.\r\nRegeringen bör därför tillsätta en utredning av den svenska\r\nturistnäringens konkurrenskraft i förhållande till våra\r\ngrannländers med syfte att undanröja hindren för näringen.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nEnligt Turistdelegationens statistik (Fakta om svensk turism 2005, utgiven\r\nmars 2005) ligger Sverige ganska väl till i en prisjämförelse i fråga om varor\r\noch tjänster som är typiska för en kongressbesökare. Stockholm som kon-\r\ngresstad ligger på ungefär samma totalkostnadsnivå (index 124) som genom-\r\nsnittet för 14 städer i Europa (index 123). Prisnivån i de städer som ingår i\r\nindexet för kongresspecifika tjänster är tämligen jämn med undantag för\r\nLondon och Paris, som är klart dyrare. Göteborg (index 109) ligger närmare\r\ndet lägsta värdet än medelvärdet.\r\nDet finns också en redovisning för de ingående \"minikorgarna\",\r\nnär det gäller kostnader för hotell, restauranger, transport,\r\nshopping och övrigt. Stockholm och Göteborg var dyrast av alla\r\nstäder när det gällde shopping. De två svenska städerna hade\r\ndäremot ganska låga indexvärden i \"minikorgen\" restauranger. I\r\nförhållande till våra grannländer noteras att kostnadsindex för\r\nrestaurangpriserna i Helsingfors, Köpenhamn och Oslo ligger\r\nhögre än för Stockholm.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening finns det inte behov av en utredning om konkurrens-\r\nkraften inom turistnäringen i Sverige i förhållande till våra grannländer. Som\r\nframgår av de kompletterande uppgifterna ligger Sverige på en prismässigt\r\nsett genomsnittlig nivå. Dessutom kan det inte anses ändamålsenligt att göra\r\nen utredning om konkurrenskraften hos en speciell näring, turistnäringen, just\r\nnär ett antal effektiviseringsåtgärder skall sättas i gång inom denna näring.\r\nSom framgår ovan är organisationsstrukturen inom turistnäringen under om-\r\nläggning. Mer produktutvecklingsinsatser har möjliggjorts, och marknadsfö-\r\nringen utomlands har lyfts fram. Utredningar av olika slag skall ligga till\r\ngrund för ytterligare insatser. Vidare har utökade utbildningsinsatser och mer\r\nsamverkan inom turismforskningen aktualiserats.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet här behandlad motion i\r\nberörd del.\r\nÖvriga frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker ett par motioner med hänvisning till vidtagna\r\nåtgärder respektive att det inte finns skäl för riksdagen att ta initia-\r\ntiv i frågan.\r\nMotionerna\r\nMotionärerna bakom motion 2004/05:N221 (s) menar att regering och riksdag\r\nbör vara pådrivande i arbetet med att få bort pornografi i tv-utbudet på hotell\r\noch konferensanläggningar. Inte minst måste frågan beaktas ur ett kvinnoper-\r\nspektiv, anser motionärerna. En möjlig väg kan vara att skriva in detta krav i\r\nupphandlingsreglerna, bl.a. i den upphandling av resebyråtjänster som riksda-\r\ngen gör.\r\nI motion 2004/05:N244 (fp) pläderas för att Sverige skall ansöka\r\nom att arrangera en världsutställning i Göteborg. Skälet är bl.a.\r\natt Sverige - trots stora framgångar internationellt - är ett\r\ntämligen okänt land i världen. Regeringen bör därför enligt\r\nmotionären skicka in en ansökan om att anordna en\r\nvärldsutställning i Göteborg till den internationella\r\nutställningsbyrån i Paris. Vidare bör en kommitté tillsättas för att\r\nstötta kandidaturen av Göteborg.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nOm pornografi i hotell-tv\r\nFrågan om pornografi i hotell-tv-anläggningar har vid flera tillfällen behand-\r\nlats av utskottet, senast våren 2004 i betänkande 2003/04:NU10. Bland annat\r\nlämnades följande kompletterande uppgifter i betänkandet (s. 46):\r\nKonstitutionsutskottet (bet. 2002/03:KU17) har betonat vikten av att\r\nsamhället på olika sätt söker motverka pornografi, men att detta inte i\r\nförsta hand bör ske genom lagstiftning. Utskottet framhöll vidare opini-\r\nonsbildningens betydelse för att skapa värdefulla attitydförändringar och\r\natt TV, radio och tidningar, politiska partier, föreningar, offentliga perso-\r\nner m.fl. har en viktig roll när det gäller att motverka pornografi i alla\r\ndess former.\r\nMajoriteten av riksdagsförvaltningens hotellbokningar sker genom av-\r\nrop från de statliga hotellavtal som har upphandlats genom Försvarsmak-\r\nten Logistik (FMLOG).\r\nFrågan om hur riksdagsförvaltningen skall hantera kravet på ett porr-\r\nfritt hotell-TV-utbud har diskuterats i riksdagsdirektörens rådgivande\r\ngrupp med riksdagsledamöter - Rådet för ledamotsnära frågor. Rådet var\r\nenigt om att utreda förutsättningarna för att införa ett krav på att de hotell\r\nsom riksdagsförvaltningen anlitar skall erbjuda ett TV-utbud som är fritt\r\nfrån pornografi.\r\nMot denna bakgrund har riksdagsförvaltningen i november 2003 om-\r\nbett FMLOG att inför en ny upphandling av statligt hotellboende klara ut\r\nförutsättningarna för ett sådant krav. De frågor man vill ha besvarade är\r\nhur ett krav på porrfritt hotell-TV-utbud kan ställas dels i förhållande till\r\ndet regelverk som styr upphandlingsförfarandets olika kriterier, dels i\r\nförhållande till de regler som finns i yttrandefrihetsgrundlagen. I ett e-\r\npostsvar till riksdagsförvaltningen daterat den 2 februari 2004 meddelar\r\nFMLOG att man i kommande förfrågningsunderlag kommer att ha med\r\nen fråga om pornografifritt TV-utbud. I utkastet till förfrågningsunderlag\r\när frågan viktad till 10 %. Detta innebär i korthet att de anbudsgivare som\r\nuppfyller förfrågningsunderlagets ovillkorliga krav (upphandlingsförfa-\r\nrandets första steg) kan tillgodoräkna sig ett mervärde på 10 % i den be-\r\nräkning som ligger till grund för det slutgiltiga urvalet av företag. Enligt\r\nuppgift skulle ett ovillkorligt krav på porrfritt TV-utbud i steg 1 kunna\r\ninnebära att den upphandlande enheten inte får in några anbud som upp-\r\nfyller ställda minimikrav. Denna risk är störst på mindre orter. På andra\r\norter skulle ett sådant krav kunna vara konkurrensbegränsande om exem-\r\npelvis endast ett företag uppfyller det.\r\nAv Regeringskansliets etiska riktlinjer (avsnittet om tjänsteresor)\r\nframgår att alla beställningar av biljetter, hotell samt övriga arrangemang\r\nskall ske genom den resebyrå som Regeringskansliet har avtal med. Re-\r\ngeringskansliet skall vid bokningar ha som utgångspunkt att boka hotell\r\noch kursgårdar som inte erbjuder pornografiska filmer eller kanaler. I av-\r\ntalet med resebyrån framgår i sin tur att denna är skyldig att följa Reger-\r\ningskansliets interna regelverk, däribland de etiska riktlinjerna.\r\nI sammanhanget kan även nämnas att Sveriges Hotell- och Restau-\r\nrangföretagare under år 2003 introducerade en klassificering av sina\r\nmedlemshotell. Ett bedömningskriterium är om det finns tillgång till TV\r\npå rummen. Det görs emellertid ingen särskild värdering av vad som in-\r\ngår i det film- eller videokanalutbud som tillhandahålls.\r\nNäringsutskottets ställningstagande (bet. 2003/04:NU10 s. 47) innebar att\r\nutskottet såg mycket positivt på att såväl riksdagen som Regeringskansliet\r\nhade vidtagit åtgärder för att de båda myndigheterna genom sina interna re-\r\ngelverk skall begränsa möjligheterna till upphandling av hotell som tillhanda-\r\nhåller pornografi i sitt tv-utbud. Detta skulle sända tydliga signaler till det\r\növriga samhället om att medborgarnas valda företrädare inte anser det vara\r\nrätt att stödja porrindustrin, menade utskottet. På sikt torde detta komma att\r\nha betydelse för de attitydförändringar i samhället som utskottet uppfattade\r\nsom ett nödvändigt led i att motverka en ökad spridning av pornografi. Sam-\r\ntidigt ville utskottet erinra om att frågan om hotell-tv-pornografi i första ha\r\nvar en angelägenhet för berörda företag och deras branschorganisationer.\r\nInställningen i en reservation (v) innebar att det var nödvändigt att regeringe\r\ninleder samtal med hotellbranschen med målsättningen att alla hotell i Sverige\r\nskall vara porrfria år 2008.\r\nKonstitutionsutskottet behandlade en likartad fråga i betänkande 2003/04:\r\nKU11. Med motiveringen att regeringen aviserat att den under mandatperio-\r\nden kommer att initiera arbete bl.a. när det gäller etiska riktlinjer vid tjäns\r\nresor för anställda i Regeringskansliet avstyrktes ett yrkande om att regering-\r\nen och statliga myndigheter enbart skall anlita porrfria hotell.\r\nNär det gäller riksdagsförvaltningens upphandling av resor och hotell an-\r\nvänds försvarets upphandlingsfunktion, det ovan nämnda systemet FMLOG.\r\nFörutsättningarna för att upphandlingen skall kunna ställa \"porrfrihet\" som\r\nkrav har undersökts. Enligt upphandlingsexperter på Försvarets materielverk,\r\nvilka kontaktats av riksdagens administrativa kontor, är denna typ av krav\r\nmycket svåra att få juridiskt bindande. I upphandlingen har därför ställts krav\r\npå att det skall redovisas huruvida hotellet har porrfilm i sitt tv-utbud eller\r\ninte. För den senaste hotellupphandlingen - som ännu inte är avslutad -\r\nkommer enligt uppgift från riksdagens administrativa kontor avtalen troligen\r\natt gälla från den 1 juli 2005. Upphandlingen har inte begränsats till porr-\r\nfilmsfria hotell. Dock har porrfrihet varit ett kriterium i utvärderingen. Av d\r\ninformation som kan erhållas om varje hotell framgår om det är ett porrfilms-\r\nfritt hotell.\r\nEnligt uppgift från Regeringskansliet är läget ungefär detsamma som fram-\r\ngår av informationen ovan i betänkande 2003/04:NU10.\r\nEvenemangsturism\r\nEvenemang med fokus på stora och internationella evenemang är ett av tre\r\nprioriterade affärsområden i Framtidsprogrammet vilka anses ha hög verk-\r\nningsgrad i fråga om tillväxt i turistföretagen. Åtgärderna bör enligt Fram-\r\ntidsprogrammet bl.a. inriktas på att skapa nationella forum där branschens\r\nolika aktörer och föreningar kan mötas och bygga nätverk. Vidare föreslogs\r\natt en modell för nationellt engagemang skulle utvecklas i frågor om ekono-\r\nmiska garantier, säkerhet, skattefrågor och anläggningsutveckling vid genom-\r\nförande av större evenemang.\r\nDet kan erinras om att Göteborg tilldelades Stora Turismpriset 2005 vid\r\nTUR-mässan i Göteborg i mars 2005 av Stiftelsen för kunskapsfrämjande\r\ninom turism. Juryns motivering var bl.a. att Göteborg med vision, fantasi och\r\ngenom en långsiktig strategi utvecklat staden som mötesplats och upplevelse-\r\narena.\r\nEnligt Turistdelegationens statistik över antalet internationella kongresser i\r\nolika länder kom Sverige år 2003 på nionde plats (med 116 internationella\r\nkongresser) tätt följt av Finland på tionde plats. Förenta staterna låg främst\r\nmed 232 internationella kongresser, följt av Spanien, Storbritannien, Tysk-\r\nland, Italien, Frankrike, Schweiz och Australien. Danmark och Norge kom på\r\nplats 17 respektive 19 på världslistan.\r\nÄven antalet internationella kongresser per stad redovisas av\r\nTuristdelegationen. Stockholm låg år 2003 på fjärde plats bland\r\nvärldens största kon-gresstäder med 70 internationella\r\nkongresser. Wien låg främst med 89 internationella kongresser;\r\ndärefter kom Barcelona och Singapore. Göteborg låg på plats 31 i\r\ndenna statistik med 21 internationella kongresser.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLiksom tidigare ser utskottet positivt på att såväl riksdagen som Regerings-\r\nkansliet har vidtagit åtgärder för att begränsa möjligheterna till upphandling\r\nav hotell som tillhandahåller pornografi i sitt tv-utbud. Detta sänder tydliga\r\nsignaler till det övriga samhället om att medborgarnas valda företrädare inte\r\nanser det vara rätt att stödja porrindustrin. På sikt torde detta komma att ha\r\nbetydelse för de attitydförändringar i samhället som utskottet anser vara nöd-\r\nvändiga som ett led i att motverka en ökad spridning av pornografi. Samtidigt\r\nvill utskottet erinra om att frågan om hotell-tv-pornografi i första hand är en\r\nangelägenhet för berörda företag och deras branschorganisationer. Utskottet\r\när till freds med att riksdagens ledamöter och regeringen kan välja bort hotell\r\nmed pornografi på TV. Därmed avstyrks motion 2004/05:N221 (s).\r\nSlutligen avstyrker utskottet förslagen i motion 2004/05:N244 (fp) om att\r\nSverige bör ansöka om att få arrangera en världsutställning i Göteborg. Enligt\r\nutskottet finns det inte skäl för riksdagen att ta något sådant initiativ.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-\r\ntets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1.      Mål för turistpolitiken (punkt 1)\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström\r\n(fp), Anne-Marie Pålsson (m), Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n1. Riksdagen godkänner det som regeringen föreslår om mål för turistpoliti-\r\nken och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reserva-\r\ntion 1. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:56 punkt 1 och motion\r\n2004/05:N11 yrkandena 3 och 4 och avslår motionerna 2004/05:N396 yrkan-\r\nde 6, 2004/05:N412 yrkande 13 och 2004/05:N413 yrkande 13 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nTill det nuvarande målet att \"Sverige skall ha en hög attraktionskraft som\r\nturistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring\" föreslår regering\r\nen tillägget att näringen skall bidra \"till hållbar tillväxt och ökad sysselsät\r\nning i alla delar av landet\". Detta är otillräckligt. Vi har visserligen inga s\r\ninvändningar mot regeringens välmenande tillägg men anser i likhet med\r\nuppfattningen i motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) att ett sådant mål måste\r\nkompletteras med kvantitativt mätbara mål och åtgärder. Dessa behövs för att\r\nkunna följa upp och utvärdera politiken och vid behov kunna korrigera den.\r\nEn möjlig målformulering är att antalet utländska turister med minst en över-\r\nnattning i Sverige till år 2010 skall öka med 25 %, att de i genomsnitt skall\r\ntillbringa ytterligare en natt i Sverige jämfört med i dag och att de i genom-\r\nsnitt skall spendera 500 kr mer per dag. Eventuellt bör även ett mål för svens-\r\nkars turism i Sverige formuleras.\r\nDet viktiga - inte minst för människor i gles- och landsbygd - är att lön-\r\nsamma turistverksamheter kan skapas utifrån de förutsättningar som finns,\r\nbl.a. i form av unika natur- och kulturvärden. Till målsättningen hör därför at\r\nturismen skall ge ett större ekonomiskt utbyte till den lokala ekonomin.\r\nDärmed tillstyrks - förutom regeringens förslag på denna punkt - motion\r\n2004/05:N11 i aktuella delar. Övriga motionsyrkanden avstyrks i den mån de\r\ninte blir tillgodosedda av vårt ställningstagande.\r\n2.      Inriktningen av turistpolitiken (punkt 2)\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström\r\n(fp), Anne-Marie Pålsson (m), Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n2. Riksdagen godkänner det som regeringen föreslår om inriktningen av tu-\r\nristpolitiken och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:56 punkt 2 och\r\nmotion 2004/05:N11 yrkandena 2, 6, 8 och 11 och avslår motionerna\r\n2004/05:Kr354 yrkande 10, 2004/05:MJ507 yrkande 22, 2004/05:N10,\r\n2004/05:N204, 2004/05:N212, 2004/05:N230, 2004/05:N258, 2004/05:N304\r\nyrkande 1, 2004/05:N326, 2004/05:N338, 2004/05:N396 yrkandena 1 och 5,\r\n2004/05:N412 yrkandena 1-6 och 10, 2004/05:N413 yrkande 13 i denna del,\r\n2004/05:N423, 2004/05:N435 och 2004/05:N445.\r\nStällningstagande\r\nVi anser liksom regeringen att det finns en stor ekonomisk och sysselsätt-\r\nningsmässig potential inom turistnäringen. För att Sverige skall kunna tillgo-\r\ndogöra sig denna potential krävs emellertid ett antal förändringar såväl när de\r\ngäller den generella näringspolitiken som när det gäller åtgärder direkt riktad\r\ntill turistnäringen.\r\nSynsättet att turistnäringen skall ses ur två perspektiv - ett näringsfrämjan-\r\nde och ett Sverigefrämjande - anser vi dock vara en bra och rimlig utgångs-\r\npunkt. I likhet med uppfattningen i motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) tycker\r\nvi att det är en positiv åtgärd att Nutek får ansvar för att utveckla de näring\r\npolitiska insatserna för främjande av företagande och entreprenörskap inom\r\nturistnäringen.\r\nEnligt vårt sätt att se skall den näringsfrämjande verksamheten inriktas på\r\natt underlätta företagande och undanröja hinder för utveckling. När det gäller\r\nSverigefrämjandet skall staten - såsom också föreslås av regeringen - ha ett\r\nsamlat ansvar för att få såväl utomlandsboende som Sverigeboende att turista\r\ni Sverige. Det finns en bra produkt att sälja när det gäller turismen i Sverige\r\nmen marknadsföringen är underdimensionerad. (Vi återkommer till budget-\r\nfrågan i det följande.)\r\nFör att underlätta företagandet behövs ett generellt bättre näringsklimat;\r\ndetta har vi tagit upp i ett annat sammanhang (bet. 2004/05:NU1 res. 1), som\r\nvi hänvisar till.\r\nHär vill vi särskilt peka på att utbildning och forskning är en viktig del för\r\natt stödja den svenska turistnäringen. Med hänvisning till det stora antal jobb\r\nsom turistnäringen står för och de ytterligare jobb som skulle kunna genereras\r\när det nödvändigt att öka kompetensen i näringen. Vi föreslår därför att anta-\r\nlet platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen ökas rejält för att möjlig\r\ngöra utbildningar inom turismen.\r\nVi anser också att turism i natur- och kulturreservat måste underlättas för\r\natt utbytet för den lokala ekonomin skall bli så bra som möjligt. Till exempel\r\nkan byggnader behöva uppföras för att underlätta servicen till turister. Ökad\r\ntillgänglighet innebär att fler kan få uppleva sevärdheterna i Sverige, vilket\r\npositivt. Vidare är tillgängligheten för funktionshindrade en viktig aspekt,\r\nsom bör uppmärksammas.\r\nFlygturismen i fjällen kan inte automatiskt anses strida mot miljö- och kul-\r\nturvärden; tvärtom kan ett ökat ekonomiskt utbyte vara en förutsättning för ett\r\nbevarande. Fiskeresor och andra turistresor i fjällen är viktiga för turismföre\r\ntagen i fjällen, vilka även kan sköta nyttotrafik. Flygturismen i fjällen är\r\nsåledes ett konkret exempel på ökad tillgänglighet.\r\nAllemansrätten ger fantastiska möjligheter till naturturism. För närvarande\r\nkrävs inte samtycke av markägaren för att få starta turistverksamhet på an-\r\nnans mark så länge inte skada eller olägenhet uppstår, en definitionsfråga som\r\nkan leda till olyckliga konflikter vilka inte gynnar utvecklingen av lands-\r\nbygdsturismen. Vi anser bestämt att kommersiell verksamhet på annans mark\r\ninte skall kunna ske utan ägarens samtycke och utan skrivna avtal med mark-\r\nägaren.\r\nHästturismen är en näring som växer. Mot den bakgrunden bör åtgärder\r\nvidtas för att underlätta kompetensutvecklingen inom detta område. Ett ex-\r\nempel på en insats skulle kunna vara att inrätta ett centrum för utbildning och\r\nkompetensutveckling för hästturism i Wången.\r\nVåra förslag på infrastrukturområdet respektive förslag angående småska-\r\nlig livsmedelsproduktion i samband med landsbygdsturism och en fråga om\r\nlokal förvaltning av naturreservat behandlas av trafikutskottet respektive\r\nmiljö- och jordbruksutskottet.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks propositionen i denna del och\r\nmotion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) i här aktuella delar. Övriga motionsyrkan-\r\nden avstyrks i den mån de inte tillgodoses av vårt ställningstagande.\r\n3.      Organisationsfrågor (punkt 3)\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström\r\n(fp), Anne-Marie Pålsson (m), Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n3. Riksdagen godkänner att Turistdelegationen avvecklas och tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:56 punkt 3 och motion 2004/05:N11 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nMed hänsyn till den utvecklingspotential som finns i den svenska turistnär-\r\ningen menar vi att det bör göras större satsningar på marknadsföringen för att\r\nta till vara möjligheterna. I likhet med uppfattningen i motion 2004/05:N11\r\n(c, m, fp, kd) anser vi att Sverige måste intensifiera sin internationella mark\r\nnadsföring av Sverige som ett unikt turistland som är värt att besöka. Det\r\nfinns inte några rimliga skäl till att de svenska marknadsföringsinsatserna\r\ngentemot utlandet är så mycket mindre än de nordiska grannländernas sats-\r\nningar så som de är i dag.\r\nSom ett första steg bör ökade ekonomiska resurser ges för att möjliggöra\r\nett stärkt samarbete mellan Turistrådet, utrikesförvaltningen och Exportrådet.\r\nÖkade statliga insatser för marknadsföring av Sverige kan beräknas vara\r\nlönande för staten. Vårt förslag är att anslaget ökas med 10 miljoner kronor,\r\nvilket bör finansieras inom ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv inom stats-\r\nbudgeten.\r\nFörslagen som syftar till att effektivisera organisationsstrukturen inom tu-\r\nrismområdet har vi inga invändningar emot.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks propositionen i denna del och\r\nmotion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) i här behandlad del.\r\n4.      Utredning om turistföretagens konkurrenskraft (punkt 4)\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström\r\n(fp), Anne-Marie Pålsson (m), Håkan Larsson (c) och Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N11 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nVi anser i likhet med uppfattningen i motion 2004/05:N11 (c, m, fp, kd) att\r\nturistföretagen - precis som andra företag - lider av bristerna i det svenska\r\nföretagsklimatet. Detta innebär att det finns problem med kapitalförsörjning,\r\nsjuklöneansvaret (som särskilt drabbar företag med säsongsanställda), otrygga\r\nvillkor för småföretagare när det gäller socialförsäkringar och bristande regel\r\nförenklingsarbete. Det är beklämmande att \"regelöversynen\" inom Reger-\r\ningskansliet inte kan leverera resultat. Skatte- och momskrångel ökar ytterli-\r\ngare den administrativa bördan för företagen. Vi anser att statsmakterna tyd-\r\nligt måste ta ansvar för de övergripande nationella strukturerna, såsom skatter\r\nforskning, utbildning och infrastruktur.\r\nNär det gäller turistnäringen finns det ett antal hinder som resulterar i\r\nminskad konkurrenskraft för turistföretagen. Ett problem är att kommuner och\r\nlandsting blandar samman sina roller i samband med underprissättning, ar-\r\nbetsmarknadspolitiska projekt, överskottsförsäljning etc. För turistföretagare\r\när det naturligtvis ett hinder att behöva konkurrera med skattefinansierad\r\nverksamhet inom t.ex. restaurang- eller uthyrningsrörelse i kommunal regi.\r\nDärför bör regeringen tillsätta en utredning av den svenska turistnäringens\r\nkonkurrenskraft, bl.a. i förhållande till våra grannländer. Syftet är att utred\r\nningen skall kunna presentera förslag på hur hindren inom turistnäringen skall\r\nkunna undanröjas.\r\nMed hänvisning till det anförda tillstyrks nämnda motion i berörd del.\r\n\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:56 En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk\r\nturistnäring:\r\n1. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen föreslår\r\nom mål för turistpolitiken (avsnitt 5.1).\r\n2. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det som regeringen föreslår\r\nom inriktningen av turistpolitiken (avsnitt 5.2).\r\n3. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att avveckla Turistdelegatio-\r\nnen (avsnitt 6).\r\nMotioner med anledning av propositionen\r\n2004/05:N10 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av en satsning på turismen.\r\n2004/05:N11 av Åsa Torstensson m.fl. (c, m, fp, kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inom ramen för utgiftsområde 24 i statsbudgeten öka Sveri-\r\nges Rese- och Turistråds anslag med 10 miljoner kronor.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att öka antalet KY-platser för att möjliggöra utbildningar inom\r\nturism.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att statens insatser inom det näringsfrämjande området bör ha\r\nsom mål att turismen skall ge ett större ekonomiskt utbyte till den lokala\r\nekonomin.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta ett kvantitativt mätbart mål för statens satsningar på\r\nSverige som turistland.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att tillsätta en utredning om turistföretagens konkurrenskraft.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kommersiell verksamhet på annans mark inte skall ske utan\r\nägarens samtycke och utan skrivna avtal med markägaren.\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att öka möjligheterna att underlätta för turism i natur- eller kul-\r\nturreservat.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om insatser för att främja hästnäringen.</pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004/05:Kr354 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att Turistdelegationen bör få ett uppdrag att se hur kulturen på\r\nett mer aktivt sätt kan placeras i turistsammanhang.\r\n2004/05:MJ507 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motio-\r\nnen anförs om att utveckla en ekologiskt hållbar turism där de lokalt boen-\r\nde får utkomst av t.ex. reservat och naturskyddsområden.\r\n2004/05:N204 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom stöd till turism.\r\n2004/05:N212 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom vikten av en satsning på turismen.\r\n2004/05:N221 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom åtgärder för att få bort pornografi i TV-utbudet på hotell och konferensan-\r\nläggningar.\r\n2004/05:N230 av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom en ökad satsning på svensk turism.\r\n2004/05:N244 av Axel Darvik (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att Sverige bör ansöka om att arrangera en världsutställning i\r\nGöteborg.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att en kommitté med representanter från olika delar av samhället\r\nsätts samman för att stötta kandidaturen.\r\n2004/05:N258 av Göran Persson i Simrishamn m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom turism.\r\n2004/05:N304 av Kenneth Lantz (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att bättre marknadsföra Sverige för turister.\r\n2004/05:N326 av Lars Gustafsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom behovet av marknadsföring av Sverige som turistland.\r\n2004/05:N338 av Bertil Kjellberg och Jeppe Johnsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom bättre samordning av utlandsmarknadsföring av Sverige som turistland.\r\n2004/05:N396 av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att likställa villkoren för tjänstesektorn med dem som råder för\r\növrig industri.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökat offentligt engagemang.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om mål för turismens andel av BNP.\r\n2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om turismen som en nationell angelägenhet.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statens uppgift som marknadsförare av Sverige.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om infrastrukturens betydelse för turismen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om forskningens betydelse för turistnäringen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om tillväxtpotentialen inom evenemangsturismen och konferenstu-\r\nrismen.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om den småskaliga landsbygds- samt fjäll- och skärgårdsturismens\r\nbetydelse.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om turistnäringens behov av tillgång till riskkapital.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ett kvantitativt mätbart mål för turistpolitiken.\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om turistpolitiken.\r\n2004/05:N423 av Maria Öberg m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom kvaliteten vid utveckling av turism.\r\n2004/05:N435 av Ann-Kristine Johansson och Sinikka Bohlin (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom fisketurism.\r\n2004/05:N445 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om turismens villkor i gällande regelverk.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:NU13      SAMMANFATTNING\r\n\r\n2004/05:NU13\r\n\r\n2\r\n2\r\n\r\n1\r\n2004/05:NU13      UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT\r\n\r\nFÖLJANDE LEDAMÖTER HAR DELTAGIT I BESLUTET: MARIE GRANLUND (S), PER BILL (M),\r\nINGEGERD SAARINEN\r\n(MP), NILS-GÖRAN HOLMQVIST (S), EVA FLYBORG (FP), BERIT HÖGMAN (S), KARL GUSTAV\r\nABRAMSSON (S),\r\nULLA LÖFGREN (M), CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (S), YVONNE ÅNGSTRÖM\r\n2004/05:NU13\r\n\r\n4\r\n5\r\n2004/05:NU13\r\n\r\n3\r\n2004/05:NU13      REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET\r\n\r\n2004/05:NU13\r\n\r\n6\r\n7\r\n2004/05:NU13\r\n\r\n5\r\n2004/05:NU13      UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN\r\n\r\n2004/05:NU13\r\n\r\n42\r\n51\r\n2004/05:NU13\r\n\r\n6\r\n\r\n2004/05:NU13      RESERVATIONER\r\n\r\n2004/05:NU13\r\n\r\n46\r\n59\r\n2004/05:NU13\r\n\r\n43\r\n2004/05:NU13      BILAGA   FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG\r\n\r\nBILAGA      2004/05:NU13\r\n\r\n50\r\n65\r\n2004/05:NU13\r\n\r\n48\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Mål för turistpolitiken",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:56 punkt 1 och avslår motionerna 2004/05:N11 yrkandena 3 och 4, 2004/05:N396 yrkande 6, 2004/05:N412 yrkande 13 och 2004/05:N413 yrkande 13 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "72695F97-A9F3-4B27-8736-BAA2B62D7184",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "1",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "157",
                    "127",
                    "1",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/72695F97-A9F3-4B27-8736-BAA2B62D7184",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Inriktningen av turistpolitiken",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:56 punkt 2 och avslår motionerna 2004/05:Kr354 yrkande 10, 2004/05:MJ507 yrkande 22, 2004/05:N10, 2004/05:N11 yrkandena 2, 6, 8 och 11, 2004/05:N204, 2004/05:N212, 2004/05:N230, 2004/05:N258, 2004/05:N304 yrkande 1, 2004/05:N326, 2004/05:N338, 2004/05:N396 yrkandena 1 och 5, 2004/05:N412 yrkandena 1-6 och 10, 2004/05:N413 yrkande 13 i denna del, 2004/05:N423, 2004/05:N435 och 2004/05:N445.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Organisationsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:56 punkt 3 och avslår motion 2004/05:N11 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "287FFE48-6CCB-4BA2-9A99-1D185121B6A9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "121",
                    "0",
                    "0",
                    "23"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "2",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "160",
                    "128",
                    "0",
                    "61"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/287FFE48-6CCB-4BA2-9A99-1D185121B6A9",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Utredningen om turistföretagens konkurrenskraft",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N11 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Övriga frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:N221 och 2004/05:N244 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "A3B1B081-6F8D-431E-8E07-750FA0AA99F3",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation  ()\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "2",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "2",
                    "20",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "11",
                    "2",
                    "2",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "2",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "259",
                    "26",
                    "2",
                    "62"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A3B1B081-6F8D-431E-8E07-750FA0AA99F3",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Mål för turistpolitiken",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Inriktningen av turistpolitiken",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Organisationsfrågor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Utredningen om turistföretagens konkurrenskraft",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-04-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-05-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-06-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-06-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-06-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-06-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-06-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 10:58:33"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände följande mål för turistpolitiken: att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Riksdagen godkände också inriktningen av turistpolitiken. Två grundperspektiv, ett näringsfrämjande och ett Sverigefrämjande, är utgångspunkt för inriktningen. Riksdagen godkände vidare att Turistdelegationen avvecklas.",
          "dok_id": "GS01NU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Den svenska turistnäringen (NU13)",
          "dok_id": "GS01NU13",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 10:58:33"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01NU13",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna följande mål för turistpolitiken: att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Riksdagen ska också godkänna inriktningen av turistpolitiken. Två grundperspektiv, ett näringsfrämjande och ett Sverigefrämjande, är utgångspunkt för inriktningen. Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner att Turistdelegationen avvecklas. Utskottet bedömer att en avveckling av Turistdelegationen, tillsammans med ett tydliggörande av Turistrådets uppgifter och av Nuteks ansvar, kommer att leda till en effektivare organisationsstruktur. Enligt näringsutskottet bör riksdagen säga ja till regeringens olika förslag.</p>",
          "dok_id": "GS01NU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:31"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Den svenska turistnäringen (NU13)",
          "dok_id": "GS01NU13",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:31"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01NU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_13.docx",
          "filstorlek": "144420",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Den svenska turistnäringen",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8CFA6224-F2E5-48A4-9D34-9957EEBB9D65"
        },
        {
          "dok_id": "GS01NU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_nu_13.pdf",
          "filstorlek": "500543",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_nu_13",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/56FFAF5C-526E-4D89-B80F-71FA1D13E823"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Kr354 Kultur",
          "ref_dok_id": "GS02Kr354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Kr354",
          "ref_dok_titel": "Kultur",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ507 Miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ507",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N10 med anledning av prop. 2004/05:56 Främjande för ökad tillväxt inom turistnäringen",
          "ref_dok_id": "GS02N10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:56 Främjande för ökad tillväxt inom turistnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N11 med anledning av prop. 2004/05:56 En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring",
          "ref_dok_id": "GS02N11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:56 En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N204 Stöd till turism",
          "ref_dok_id": "GS02N204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N204",
          "ref_dok_titel": "Stöd till turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N212 Turismens betydelse",
          "ref_dok_id": "GS02N212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N212",
          "ref_dok_titel": "Turismens betydelse",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N221 Pornografi på hotell och konferensanläggningar",
          "ref_dok_id": "GS02N221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N221",
          "ref_dok_titel": "Pornografi på hotell och konferensanläggningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N230 Svensk turism",
          "ref_dok_id": "GS02N230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N230",
          "ref_dok_titel": "Svensk turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N244 Världsutställning i Göteborg",
          "ref_dok_id": "GS02N244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N244",
          "ref_dok_titel": "Världsutställning i Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Axel Darvik (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N258 Turism",
          "ref_dok_id": "GS02N258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N258",
          "ref_dok_titel": "Turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Persson i Simrishamn m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N304 Turismen i Sverige",
          "ref_dok_id": "GS02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Turismen i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N326 Svensk turistnäring",
          "ref_dok_id": "GS02N326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N326",
          "ref_dok_titel": "Svensk turistnäring",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N338 Turism",
          "ref_dok_id": "GS02N338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N338",
          "ref_dok_titel": "Turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg och Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N396 Turism",
          "ref_dok_id": "GS02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Björn Hamilton (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N412 Turistnäringen",
          "ref_dok_id": "GS02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Turistnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02N413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N413",
          "ref_dok_titel": "Näringspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N423 Utveckling av turism",
          "ref_dok_id": "GS02N423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N423",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Öberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N435 Fisketurism",
          "ref_dok_id": "GS02N435",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N435",
          "ref_dok_titel": "Fisketurism",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson och Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N445 Turism som basnäring",
          "ref_dok_id": "GS02N445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N445",
          "ref_dok_titel": "Turism som basnäring",
          "ref_dok_subtitel": "av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:56 En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring",
          "ref_dok_id": "GS0356",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "56",
          "ref_dok_titel": "En politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-15",
          "ref_dok_id": "GS09140",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "140",
          "ref_dok_titel": "2005-06-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-06-14",
          "ref_dok_id": "GS09139",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "139",
          "ref_dok_titel": "2005-06-14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:295",
          "ref_dok_id": "GS0K295",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "295",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:295",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}