{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284712",
      "dok_id": "GS01NU12",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "NU12",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:NU12",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "12",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-04-05 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:03",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:07",
      "titel": "Vattenfall AB",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU12/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01NU12",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01NU12",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01NU12",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:NU12</div><h1>Vattenfall AB</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet behandlar i betänkandet Riksrevisionens styrelses framställning\r\nangående granskningen av Vattenfall AB (2004/05:RRS5) jämte en motion\r\nsom väckts med anledning av framställningen. Samtliga förslag avstyrks\r\nav utskottet. Ställningstagandena från utskottet har föranlett sex\r\nreservationer.\r\nNär det gäller Vattenfalls uppdrag anser utskottet att den i dagarna\r\nföreslagna ändringen av företagets bolagsordning tillgodoser de förslag\r\nsom framlagts av styrelsen respektive motionärerna. Yrkandena avstyrks\r\nmed en annan motivering i en reservation (m) men får stöd i en reservation\r\n(fp, kd, c).\r\nÄven förslagen beträffande formerna för ägarstyrning avstyrks av utskottet,\r\nsom erinrar om att regeringen skall redovisa vilka åtgärder den vidtagit\r\nmed anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Ett riksdagsuttalande i\r\nfrågan förordas däremot i en reservation (m, fp, kd, c).\r\nRörande frågan om insyn i och kontroll av utländska dotterbolag noterar\r\nutskottet sakförhållandena och konstaterar att det är ett mycket begränsat\r\nantal dotterbolag till statligt ägda bolag där sådana problem som\r\nRiksrevisionen beskrivit kan uppstå. Av detta skäl finner utskottet att\r\ndet i dagsläget inte föreligger skäl för riksdagen att göra ett uttalande.\r\nEn avvikande uppfattning framförs i en reservation (m, fp, kd, c).\r\nAvslutningsvis avstyrker utskottet ett motionsyrkande om att riksdagen\r\nskall höras vid väsentliga förändringar av statliga bolags\r\nverksamhetsinriktning.\r\nUtskottets uppfattning är att gällande ordning fungerar väl. Andra\r\nuppfattningar framförs i två reservationer (m; fp, kd, c).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Vattenfalls uppdrag\r\nRiksdagen avslår framställning 2004/05:RRS5 punkt 1 och motion 2004/05:N7\r\nyrkande 1.\r\nReservation 1 (fp, kd, c)\r\nReservation 2 (m) - motiveringen\r\n\r\n2.      Formerna för ägarstyrning\r\nRiksdagen avslår framställning 2004/05:RRS5 punkt 2 och motion 2004/05:N7\r\nyrkande 2.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3.      Insyn i och kontroll av utländska dotterbolag\r\nRiksdagen avslår framställning 2004/05:RRS5 punkt 3 och motion 2004/05:N7\r\nyrkande 4.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4.      Förändringar i statliga bolags verksamhetsinriktning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:N7 yrkande 3.\r\nReservation 5 (fp, kd, c)\r\nReservation 6 (m) - motiveringen\r\n\r\nStockholm den 5 april 2005\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\nMarie Granlund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Marie Granlund (s),\r\nPer Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva\r\nFlyborg (fp), Sylvia Lindgren (s), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v),\r\nKarl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp),\r\nAnne-Marie Pålsson (m), Lars Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s),\r\nJan-Olof Larsson (s), Mikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas\r\ndels Riksrevisionens styrelses framställning (2004/05: RRS5) angående\r\ngranskningen av Vattenfall AB,\r\ndels en motion som väckts med anledning av framställningen.\r\nUpplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av riksrevisor Kjell\r\nLarsson med medarbetare från Riksrevisionen samt av statssekreterare\r\nSven-Eric Söder med medarbetare från Näringsdepartementet.\r\nBakgrund\r\nRiksrevisionen har genomfört en granskning av Vattenfall AB och statens\r\nägarförvaltning av bolaget. Granskningen har begränsats till att avse\r\ngenomförandet av Vattenfalls uppgift inom ramen för de av riksdagen\r\nfattade miljö- och energipolitiska målen samt redovisningen av bolagets\r\netablering och verksamhet i Tyskland. I juni 2004 presenterade Riksrevisionen\r\nsin rapport (RiR 2004:18), som, i enlighet med 9 § i lagen (2002:1022)\r\nom revision av statlig verksamhet m.m., överlämnades till regeringen.\r\nRapporten överlämnades samtidigt till Riksrevisionens styrelse.\r\nRiksrevisionens styrelse beslutade i oktober 2004 att slutsatserna av\r\nden genomförda granskningen skulle överlämnas till riksdagen i form av\r\nen framställning.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå Riksrevisionens styrelses framställning samt ett\r\nmotionsyrkande angående Vattenfalls uppdrag. Utskottet hänvisar till\r\ndet förslag till ändring av Vattenfalls bolagsordning som nyligen\r\npresenterats. Jämför reservationerna 1 (fp, kd, c) och 2 (m).\r\nRiksdagen bör vidare avslå Riksrevisionens styrelses framställning samt\r\nett motionsyrkande såvitt gäller formerna för ägarstyrning. Utskottet\r\nanser att förslaget inte är av en sådan karaktär att riksdagen inte kan\r\ninvänta regeringens redovisning. Jämför reservation 3 (m, fp, kd,\r\nc).\r\nRiksdagen bör även avslå Riksrevisionens styrelses framställning samt\r\nett motionsyrkande rörande insyn i och kontroll av utländska dotterbolag.\r\nUtskottet noterar sakförhållandena men anser att det i dagsläget inte\r\nfinns skäl för ett initiativ av riksdagen i frågan. Jämför reservation\r\n4 (m, fp, kd, c).\r\nRiksdagen bör slutligen avslå ett motionsyrkande om att regeringen skall\r\ninhämta riksdagens godkännande innan väsentliga förändringar av statliga\r\nbolags verksamhetsinriktning vidtas. Enligt utskottets mening fungerar\r\ngällande ordning väl. Jämför reservationerna 5 (fp, kd, c) och 6\r\n(m).\r\nRiksrevisionens styrelses framställning\r\nInledning\r\nEnligt 12 kap. 7 § regeringsformen har Riksrevisionens styrelse som\r\nuppgift bl.a. att lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som\r\nriksrevisorernas granskningsrapporter ger anledning till. Mot denna\r\nbakgrund har Riksrevisionens styrelse funnit att slutsatserna av den\r\ngranskning som Riksrevisionen genomfört av Vattenfall AB skall överlämnas\r\ntill riksdagen i form av en framställning. Styrelsens förslag omfattar\r\nVattenfalls uppdrag, formerna för ägarstyrningen samt insyn i och\r\nkontroll av utländska dotterbolag.\r\nUppdraget till Vattenfall AB\r\nRiksrevisionens styrelse föreslår i framställning 2004/05:RRS5 angående\r\ngranskningen av Vattenfall AB ett tillkännagivande till regeringen om\r\natt den skall återkomma till riksdagen med förslag till klargörande och\r\nförtydligande av bolagets miljö- och energipolitiska uppdrag.\r\nStyrelsen påpekar att ett huvudresultat av granskningen är att uppdraget\r\ntill Vattenfall är otydligt och ger utrymme för tolkningar. Enligt de\r\nav riksdagen beslutade riktlinjerna är en huvuduppgift för Vattenfall\r\natt på ett effektivt sätt producera och leverera el till sina kunder.\r\nDetta skall ske på ett affärsmässigt sätt. Samtidigt är bolagets aktiva\r\nmedverkan enligt riksdagens riktlinjer av avgörande betydelse för\r\nomställningen av energisystemet. Styrelsen ser det som naturligt att det\r\ni samband med beslut om genomförande av riksdagens riktlinjer för\r\nbolagets verksamhet kan uppstå svåra avvägningar mellan finansiella mål\r\noch samhällsmål, särskilt som de senare inte är närmare preciserade.\r\nVidare framhåller styrelsen att det är regeringen som har ansvaret för\r\nden statliga företagsverksamheten.\r\nFormerna för ägarstyrning\r\nI nämnda framställning föreslår Riksrevisionens styrelse också ett\r\nriksdagsuttalande till regeringen om att den skall återkomma till riksdagen\r\nmed förslag till utveckling av ägarstyrningen av de statliga\r\nbolagen.\r\nStyrelsen anser, i likhet med vad konstitutionsutskottet tidigare gett\r\nuttryck för och mot bakgrund av granskningens resultat, att formerna\r\nför ägarstyrningen av de statliga bolagen behöver utvecklas ytterligare.\r\n\r\nDet påpekas i framställningen att konstitutionsutskottet i sin administrativa\r\ngranskning hösten 2003 bl.a. behandlade regeringens styrning av de\r\nstatliga bolagen (bet. 2003/04:KU10) och att ett enigt utskott då framhöll\r\natt det är av betydelse att styrningen sker på ett sätt som skapar\r\nmöjlighet att i efterhand granska regeringens agerande. För detta bör\r\nrutiner utvecklas.\r\nRiksrevisionens granskning visar att det kan sättas i fråga om regeringen\r\noch dess ägarförvaltning i sitt agerande uppfyllt riksdagens riktlinjer.\r\nRegeringen skall vid ägarstyrningen av Vattenfall utgå från de riktlinjer\r\nför bolagets verksamhet som riksdagen beslutade år 1997, vilka bekräftades\r\ni samband med 2002 års energibeslut. Riksrevisionen rekommenderar att\r\nregeringen utvecklar den s.k. formlösa styrningen så att det i efterhand\r\ngår att följa hur ägarförvaltningens styrning varit utformad.\r\nInsyn i och kontroll av utländska dotterbolag\r\nRiksrevisionens styrelse föreslår även att riksdagen gör ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om att den skall utreda vilken insyn den svenska staten\r\nbör ha i Vattenfalls och andra statliga företags utländska dotterbolag\r\noch redovisa resultatet till riksdagen.\r\nRiksrevisionens granskning har omfattat om Vattenfalls utveckling i\r\nTyskland har redovisats på ett tydligt och transparent sätt samt om\r\nmoderbolaget och ägarna haft tillfredsställande möjligheter till insyn\r\ni och kontroll av verksamheten. Slutsatserna av granskningen är att den\r\nexterna redovisningen för åren 2001 och 2002 inte uppfyllde kraven på\r\ntydlighet och transparens. Beträffande kontrollaspekterna är slutsatsen\r\natt den svenska staten, genom Riksrevisionen eller andra svenska\r\nkontrollorgan, inte har möjlighet till insyn i och kontroll av Vattenfall\r\nEurope AG där staten utövar bestämmande inflytande och indirekt uppfattas\r\nsom garant för de investeringar som genomförts.\r\nI likhet med Riksrevisionen anser styrelsen att de betydande investeringarna\r\nutomlands ställer stora krav på Vattenfalls externa redovisning, inte\r\nminst med hänsyn till effekterna på koncernens ekonomi, allmänhetens\r\nrätt till information, och att den utgör en grund för regeringens årliga\r\nrapport till riksdagen om de statliga företagen. Enligt styrelsen är\r\ndet även väsentligt att det finns förutsättningar för en effektiv\r\nrevision oavsett i vilket land eller inom vilka rättsliga strukturer\r\nverksamheten bedrivs.\r\nBeslut om förändringar i verksamhetsinriktning\r\nUtöver nämnda förslag tar styrelsen även upp frågan om formerna för\r\nägarförvaltningens ställningstagande i samband med bolagets förändring\r\nav verksamhetsinriktning och expansion utomlands. Enligt styrelsens\r\nmening bör regeringen beakta även denna fråga i anslutning till den\r\növersyn av ägarstyrningen som styrelsen förordar. Styrelsen utgår från\r\natt regeringen vid motsvarande situationer för statliga helägda bolag\r\nkommer att inhämta riksdagens godkännande innan väsentliga förändringar\r\nav företagens inriktning, eller ekonomiska risktagande, skall vidtas.\r\nNågot särskilt förslag från styrelsen på detta område lämnas emellertid\r\ninte.\r\nMotionen\r\nI motion 2004/05:N7 (fp, kd, c) framläggs förslag vilka i hög grad\r\növerensstämmer med vad Riksrevisionens styrelse föreslagit. Motionärerna\r\npåpekar att Riksrevisionens granskning av Vattenfall påvisat en rad\r\nolika brister i regeringens ägarförvaltning och förordar riksdagsbeslut\r\ni fyra avseenden. Av dessa är tre i huvudsak identiska med förslagen i\r\nstyrelsens framställning. Härutöver föreslås att riksdagen bör begära\r\natt regeringen kommer att inhämta riksdagens godkännande innan väsentliga\r\nförändringar i verksamhetsinriktningen vidtas för statligt helägda bolag.\r\nVattenfalls expansion i Tyskland med investeringar i stenkolsgruvor\r\nstrider mot riksdagens beslut, och frågan borde ha underställts riksdagen.\r\nRegeringen har enligt regeringsformen (9 kap. 8-9 §§) - hävdas det i\r\nmotionen - endast ett förvaltningsmandat för de statliga bolagen, vilket\r\ninnebär att regeringen skall höra riksdagen vid väsentliga förändringar\r\ni inriktning och ekonomi för de statliga bolagen.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nRiksrevisionens rapport om Vattenfall AB\r\nI juni 2004 presenterade, som tidigare nämnts, Riksrevisionen sin\r\ngranskning av Vattenfall och statens ägarförvaltning av bolaget i rapporten\r\nVattenfall AB - uppdrag och statens styrning (RiR 2004:18). Granskningen\r\nhar omfattat genomförandet av Vattenfalls uppgift inom ramen för de av\r\nriksdagen fattade miljö- och energipolitiska målen samt redovisningen\r\nav bolagets etablering och verksamhet i Tyskland.\r\nI slutsatserna konstateras bl.a. att Vattenfalls uppdrag delvis är\r\notydligt. Riksrevisionen menar att otydliga formuleringar av Vattenfalls\r\nuppdrag när det gäller genomförandet av svensk miljö- och energipolitik\r\nhar skapat utrymme för olika tolkningar. Vidare har Vattenfalls uppgift\r\növer tiden kommit att tolkas på olika sätt av ägarförvaltningen och\r\nbolagsledningen.\r\nEnligt Riksrevisionens bedömning har ägarförvaltningens och bolagsledningens\r\nprioritering liksom bolagets agerande fokuserat väsentligt mer på\r\naffärsmässighet än på att bidra till de miljö- och energipolitiska målen.\r\nSamtidigt erinras om att bolaget enligt det energipolitiska beslut som\r\nfattades år 1997 skulle - inom ramen för affärsmässighet - ha en\r\n\"strategisk roll i energiomställningen\" genom utveckling av bl.a. ny\r\nelproduktionsteknik. Det konstateras att Vattenfalls egna insatser för\r\nutveckling av ny elproduktionsteknik under de senaste åren utgör en\r\nringa andel av bolagets omsättning i Norden. Styrelsen och ägarförvaltningen\r\nhar inte heller tagit något initiativ till att precisera Vattenfalls\r\nmiljö- och energipolitiska uppdrag. Riksrevisionen anser det är förklarligt\r\natt bolaget, i frånvaro av formella förtydliganden om bolagets roll\r\ninom ramen för svensk miljö- och energipolitik, har prioriterat\r\naffärsmässighet under åren 2002 och 2003.\r\nI rapporten påpekas att den formlösa styrningen av Vattenfall, dvs. att\r\nutbytet av information mellan bolaget och ägarförvaltningen inte\r\ndokumenteras i alla delar, begränsar möjligheterna till bedömning av\r\nstyrningen. Det har begränsat Riksrevisionens möjligheter att bedöma hur\r\nden interna kontrollen av beredningsprocessen mellan bolag och\r\nägarförvaltning varit utformad.\r\nVidare menar Riksrevisionen att ägarförvaltningen inte har behandlat\r\nfrågan om Vattenfalls expansion i Tyskland på ett tydligt sätt. Vattenfalls\r\ninvesteringar i Tyskland innebar en markant förändring av bolagets\r\ntidigare verksamhetsinriktning och strategi samt ett i väsentliga delar\r\nändrat ekonomiskt risktagande i förhållande till tidigare. Ägarförvaltningens\r\nstyrning har inte varit tillräckligt tydlig för att undvika risken att\r\nbolagets verksamhet i Tyskland uppfattas som motstridig till svenska\r\nmiljö- och energipolitiska mål. Riksrevisionen anser, med anledning av\r\nomfattningen av och inriktningen på Vattenfalls expansion i Tyskland,\r\natt styrelsen eller ägarförvaltningen borde ha verkat för ett formellt\r\nställningstagande till bolagets planer.\r\nRiksrevisionen konstaterar att förvärven i Tyskland gjordes med\r\nutgångspunkt i att bolaget skall drivas affärsmässigt och att bolaget enbart\r\nhar att följa tyska lagar och förordningar. Ägarförvaltningen, styrelsen\r\neller bolagets koncernledning har inte initierat någon diskussion om\r\nförvärven var förenliga med den av riksdagen beslutade miljö- och\r\nenergipolitiken och den roll ett helägt bolag bör ha i denna. Riksrevisionen\r\nanser att det finns skäl att överväga om Vattenfalls agerande enbart\r\nbör styras och bedömas utifrån lagenligheten i respektive land och\r\nhänvisar till att riksdagen, genom att bifalla en reservation i\r\nkonstitutionsutskottet våren 2003 (bet. 2002/03:KU30), markerat att Vattenfalls\r\ninvesteringar i Tyskland inte stämmer överens med den långsiktiga\r\ninriktningen som ligger till grund för omställningen av energisystemet.\r\nBeträffande\r\ninformationen i Vattenfalls årsredovisningar påpekas att den i vissa\r\nfall har varit bristfällig. Enligt Riksrevisionens bedömning är Vattenfalls\r\nårsredovisningar i de flesta avseenden av hög kvalitet, och den ekonomiska\r\nredovisningens informationsvärde har överlag förbättrats under de senaste\r\nåren. I bolagets årsredovisningar för åren 2001 och 2002 har emellertid\r\ninte sådana upplysningar lämnats som gör det möjligt att jämföra de på\r\nvarandra följande koncernredovisningarna. Riksrevisionens uppfattning\r\när att pro forma-redovisning eller en mer utförlig information om vilken\r\neffekt investeringarna har haft på omsättning, resultat och balansräkning\r\nborde ha upprättats.\r\nRiksrevisionen konstaterar även att statens möjligheter till insyn i\r\nVattenfalls verksamhet i Tyskland är starkt begränsad. Den svenska staten,\r\ngenom Riksrevisionen eller andra kontrollorgan, har för närvarande\r\ninte - på grund av minoritetsskyddets utformning i tysk lagstiftning -\r\nmöjlighet till insyn i och kontroll av Vattenfalls dotterbolag i Tyskland,\r\ntrots att staten utövar ett bestämmande inflytande och indirekt kan\r\nuppfattas stå som garant för de investeringar som genomförts.\r\nUtifrån de slutsatser som gjordes lämnade Riksrevisionen följande\r\nrekommendationer:\r\nregeringen bör ta initiativ till att tydliggöra Vattenfalls uppdrag vad\r\ngäller miljö- och energipolitik,\r\nägarförvaltningen bör överväga om det statliga bolaget Vattenfalls\r\nverksamhet i andra länder enbart bör styras och bedömas utifrån lagenlighet\r\ni respektive land och affärsmässighet,\r\nägarförvaltningen bör verka för ett formellt ställningstagande till\r\nfrågor som kräver beslut av extraordinär karaktär rörande ett statligt\r\nbolag,\r\nregeringen bör överväga vilken insyn och kontroll svenska staten bör\r\nutöva i Vattenfall och andra statliga företags utländska dotterbolag,\r\nregeringen\r\nbör utveckla den s.k. formlösa styrningen så att det i efterhand går\r\natt följa hur ägarförvaltningens styrning av statliga bolag varit\r\nutformad.\r\nRegeringens kommentarer kring Riksrevisionens iakttagelser\r\nEnligt 47 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (den s.k. budgetlagen)\r\nskall regeringen årligen redovisa för riksdagen vilka åtgärder den\r\nvidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. I samband med\r\nbestämmelsens införande angavs (prop. 2001/02:190, bet. 2002/03:KU12)\r\natt redovisningen bör kunna lämnas i årsredovisningen för staten, i\r\nbudgetpropositionen eller på annat sätt.\r\nI budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/05:1 s. 248) påpekar\r\nregeringen - i avsnittet om revision och kontroll - att Riksrevisionen\r\nunder perioden den 1 juli 2003 till 30 juni 2004 har avlämnat 19\r\neffektivitetsgranskningar till regeringen. I propositionen redogörs även\r\nkortfattat för dessa effektivitetsrapporter, däribland den rörande\r\nVattenfall AB. Vidare anförs i propositionen att regeringens bedömning\r\navseende de åtgärder som föranleds av dessa granskningar anges under\r\nrespektive politikområde. När det gäller Riksrevisionens rapport om\r\nVattenfall AB återfinns emellertid inga övriga kommentarer i\r\nbudgetpropositionen. De frågor som tas upp i Riksrevisionens granskning har\r\ninte heller berörts i någon annan proposition eller skrivelse.\r\nRegelverk för regeringens styrning av statliga bolag\r\nDen rättsliga grunden för regeringens förfogande över statens medel och\r\ndess övriga tillgångar finns i regeringsformen (RF). Enligt RF 9:8 gäller\r\natt statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens\r\ndisposition. Detta gäller dock inte tillgångar som är avsedda för riksdagen\r\neller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till särskild\r\nförvaltning. Med disposition avses både förvaltningsåtgärder - rättsliga\r\noch faktiska - och förfogandeåtgärder, såsom avhändelse och pantsättning.\r\nBestämmelsen omfattar tillgångar som tillkommer det offentligrättsliga\r\norganet staten. Egendom som tillhör aktiebolag, vilka helt eller delvis\r\nägs av staten, omfattas alltså inte. Däremot omfattar bestämmelsen de\r\nandelar staten äger i aktiebolag. Enligt RF 9:9 gäller att riksdagen i\r\nden omfattning som behövs fastställer grunder för förvaltningen av\r\nstatens egendom och förfogandet över den. Riksdagen kan därvid föreskriva\r\natt åtgärd av visst slag ej får vidtas utan riksdagens tillstånd. Det\r\när riksdagens sak att avgöra hur omfattande grunderna skall vara. Således\r\när det riksdagen som avgör vilken omfattning regleringen skall ha.\r\nI budgetlagen finns regler om försäljning av statens aktier i statliga\r\nföretag. Enligt 26 § får regeringen besluta om försäljning av aktier\r\neller andelar i ett företag där staten har mindre än hälften av rösterna\r\nför samtliga aktier eller andelar, om inte riksdagen bestämt annat för\r\nföretaget. Regeringen får däremot inte utan riksdagsbeslut minska statens\r\nägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av\r\nrösterna för samtliga aktier eller andelar. För extrautdelningar eller\r\nnedläggningar krävs inte riksdagsbeslut eftersom det ingår i den normala\r\nförvaltningen.\r\nStatligt ägda aktiebolag är liksom aktiebolag som ägs av andra underkastade\r\nregelsystemet i aktiebolagslagen (1975:1385). Detta betyder att även\r\nett statligt bolag är en självständig juridisk person, där det högsta\r\nbeslutande organet är bolagsstämman. Vid denna utövar aktieägarna sin\r\nrätt att besluta i bolagets angelägenheter. I första hand är bolagsstämman\r\nen sammankomst för aktieägarna, men det finns inga hinder, om bolagsstämman\r\nmedger det, att stämman öppnas för allmänheten. Vid bolagsstämman utses\r\nen styrelse. Enligt aktiebolagslagen svarar styrelsen för bolagets\r\norganisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den skall se\r\ntill att bolagets organisation är utformad så att bokföringen,\r\nmedelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras\r\npå ett betryggande sätt, och den skall i skriftliga instruktioner ange\r\narbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan den\r\nverkställande direktören och de andra organ som den inrättar. Styrelsens\r\nansvar och tillsynsskyldighet kan inte överlåtas på någon annan. Detta\r\ngäller för styrelser i alla aktiebolag oavsett ägare. Således har\r\nledamöter i statligt ägda företag samma oinskränkta ansvar som ledamöter\r\ni företag som ägs av andra.\r\nVidare måste statligt ägda aktiebolag liksom företag som ägs av andra\r\nfölja konkurrenslagen (1993:20).\r\nEnligt de riktlinjer som riksdagen beslutade om våren 1996 (prop.\r\n1995/96:141, bet. 1995/96:NU26) skall följande huvudprinciper gälla för\r\nförvaltningen av statliga bolag:\r\nStatligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, avkastning\r\npå det kapital företaget representerar och strukturanpassning.\r\nDen som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med\r\nutgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling\r\noch vidta erforderliga åtgärder för att företaget skall uppfylla kraven\r\npå effektivitet, avkastning och strukturanpassning.\r\nHärutöver beslutade riksdagen bemyndiga regeringen att - med vissa givna\r\nrestriktioner - minska statens ägande i åtta angivna företag.\r\nTill detta kan läggas vad regeringen själv anfört beträffande\r\nägarförvaltningen av de statliga bolagen och det förvaltningsmandat den\r\nbesitter. I 2004 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr.\r\n2003/04:120) påpekade regeringen att uppdraget innebär att regeringen\r\nunder vissa förutsättningar skall höra riksdagen vid väsentliga ändringar\r\nav företagets inriktning, nedgång i ägandet, kapitaltillskott, vissa\r\ntyper av bolagisering samt vid försäljning och köp av aktier.\r\nRiksdagsbeslut rörande Vattenfall AB samt energipolitiken\r\nRiksdagens beslut våren 1991\r\nRiksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38)\r\natt överföra huvuddelen av verksamheten i Statens vattenfallsverk till\r\nett aktiebolag, Vattenfall AB, och att avskilja verksamheten i storkraftnätet\r\ntill en särskild organisation.\r\nI propositionen påtalades att det viktigaste motivet till att överföra\r\nhuvuddelen av Vattenfalls verksamhet från affärsverk till bolag var att\r\neffektivisera förvaltningen av statens kapital. Målet var en ökad\r\navkastningsförmåga inom ramen för oförändrade eller lägre reala elpriser\r\noch en fortsatt trygg elförsörjning. Enligt regeringen framstod\r\naffärsverksformen inte längre som ändamålsenlig för Vattenfalls\r\nkonkurrensutsatta\r\nverksamhet då de svenska och utländska elmarknaderna genomgår en\r\nstrukturförändring. Vattenfall borde därför ges möjligheter att utvecklas\r\ninom de konkurrensutsatta områdena genom att verksamheten bedrivs i\r\naktiebolagsform, anfördes det i propositionen. Genom bolagiseringen\r\nskulle bl.a. effektiviseringen och rationaliseringen av Vattenfalls\r\nverksamhet underlättas. För att Vattenfall skulle kunna delta i denna\r\nutveckling krävdes en verksamhetsform som möjliggör deltagande i t.ex.\r\nkonsortier och gemensamma utvecklingsbolag. Bolagsformen skulle ge\r\nVattenfall ökade möjligheter att ta till vara affärsmöjligheter i Sverige\r\noch utomlands samt att konkurrera på lika villkor med övriga företag på\r\nelmarknaden. I propositionen påpekades vidare att det nya aktiebolaget\r\nskulle komma att vara dominerande på den svenska elmarknaden. Regeringens\r\nuppfattning var att den gällande ägarstrukturen på elmarknaden med\r\nbetydande inslag av kommunala och privata ägarintressen inte borde\r\nförändras. Detta innebar att Vattenfalls dominans på elmarknaden inte\r\nborde öka, framhölls det. Vidare menade regeringen att det nya aktiebolaget\r\nbör vara ett av staten helägt bolag. Verksamheten i det nya bolaget\r\nskulle i första hand regleras genom aktiebolags- och bokföringslagen.\r\nStaten kan, noterades det avslutningsvis, som ägare påverka verksamhetens\r\ninriktning genom att föra in särskilda föreskrifter för den fortsatta\r\nverksamheten i bolagsordningen.\r\nNäringsutskottet biträdde förslaget i propositionen om verksamheten vid\r\nVattenfall och ansåg bl.a. att bolagiseringen skapade möjligheter till\r\neffektivisering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet. Vidare\r\nansåg utskottet att den pågående internationaliseringen av elmarknaden\r\nkrävde att det nya bolaget gavs erforderliga möjligheter att konkurrera\r\nmed övriga företag på likvärdiga villkor. Utskottet noterade dock att\r\ndet i propositionen inte lämnades något förslag till riktlinjer för i\r\nvilka fall riksdagen borde höras innan viktigare beslut som rör det nya\r\naktiebolagets verksamhet - t.ex. beträffande avyttring av aktier och\r\nannan egendom - kunde fattas. Enligt utskottets mening borde denna fråga\r\nklarläggas, varför regeringen borde återkomma till riksdagen under hösten\r\n1991 med ett förslag till riktlinjer. Avvikande uppfattningar framfördes\r\ni fyra reservationer (c, fp; m; v; mp).\r\nI enlighet med utskottets förslag beslutade riksdagen, med bifall till\r\npropositionen, att dels godkänna att verksamheten vid Statens vattenfallsverk,\r\nmed vissa undantag, överfördes till ett aktiebolag vid årsskiftet\r\n1991/92, dels godkänna riktlinjerna för överföring av tillgångar och\r\nskulder till det nya aktiebolaget, samt dels ge regeringen till känna\r\nvad utskottet anfört om hörande av riksdagen.\r\nRiksdagens beslut hösten 1991\r\nI en proposition (prop. 1991/92:49) som den nytillträdda regeringen\r\npresenterade hösten 1991 behandlades Vattenfalls kapitalstruktur och\r\nfrågan huruvida riktlinjer för Vattenfalls verksamhet skulle underställas\r\nriksdagen. Förslaget i propositionen var att Vattenfall AB så långt det\r\när möjligt skulle verka under samma förutsättningar som icke-statligt\r\nägda företag. Den typ av riktlinjer som diskuterats av näringsutskottet\r\nhade därför inte längre någon aktualitet, anfördes det. Vidare föreslogs\r\natt beslut rörande verksamheten i det nya bolaget inte borde underställas\r\nriksdagen. I propositionen påpekades att det är en uppgift för aktiebolagets\r\nstyrelse att utforma mål och strategier för Vattenfalls verksamhet. Om\r\nVattenfall AB skall kunna utföra sina uppgifter på ett rimligt sätt och\r\nutan konkurrensnackdelar måste styrelse och koncernledning kunna disponera\r\nföretagets resurser under samma förutsättningar som råder inom den\r\nicke-statliga sektorn, anfördes det. Vidare pekades på vissa allmänna\r\nriktlinjer som borde gälla för Vattenfall AB när det gäller verksamhetens\r\ninriktning m.m. Enligt vad som anfördes i propositionen skulle Vattenfall\r\nAB:s huvudinriktning även i framtiden avse el och elmarknaden. Bolaget\r\nbör direkt eller genom dotter- och intressebolag bedriva energiverksamhet\r\nsamt entreprenad- och konsultverksamhet främst inom energiområdet. Vidare\r\nsades att Vattenfall AB i huvudsak bör vara ett Sverigebaserat kraftföretag.\r\nDärtill anfördes att det nya bolaget, med hänsyn till den ökande\r\ninternationaliseringen på elmarknaden, bör ges möjligheter att konkurrera\r\nmed de europeiska kraftföretagen.\r\nVid behandlingen av ärendet framhöll utskottet (bet. 1991/92:NU10) att\r\nVattenfall AB måste ges sådana förutsättningar att det kan vidareutvecklas\r\noch anpassas till de kommande förändringarna på elmarknaden. Utskottet\r\nansåg, i likhet med vad som sades i propositionen, att bolaget bör kunna\r\ndisponera sina resurser under samma förutsättningar som gäller för\r\nprivatägda kraftföretag. Utskottet tillstyrkte därför förslaget i\r\npropositionen om att riktlinjer för verksamheten i det nya bolaget inte\r\nskall behöva underställas riksdagen för godkännande. En avvikande\r\nuppfattning lämnades i en reservation (s). I en meningsyttring av en\r\nsuppleant (v) instämde denne i allt väsentligt med vad som framförts i\r\nreservationen (Vänsterpartiet företräddes inte av någon ordinarie ledamot\r\ni utskottet).\r\nRiksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan, vilket bl.a.\r\ninnebar ett godkännande av att riktlinjer för verksamheten vid Vattenfall\r\nAB i enlighet med vad som angavs i propositionen inte behövde underställas\r\nriksdagen.\r\nRiksdagens beslut våren 1997\r\nI samband med det energipolitiska beslut riksdagen fattade våren 1997\r\n(prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12) godkändes riktlinjer för såväl\r\nverksamheten vid Vattenfall AB som energipolitiken, vari bolaget berördes.\r\nPropositionen byggde på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet\r\noch Vänsterpartiet. Beträffande de förstnämnda riktlinjerna föreslogs\r\ni propositionen att Vattenfall inom ramen för kravet på affärsmässighet\r\nskulle ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av ny elproduktionsteknik\r\noch därmed bidra till en svensk elförsörjning som är ekologiskt och\r\nekonomiskt uthållig. Därigenom, sades det i propositionen, ges Vattenfall\r\nen strategisk roll i omställningsarbetet. Regeringen påpekade bl.a. att\r\nutvecklingen av ny ekologisk elproduktionsteknik och investeringar i\r\nel- och värmeproduktion från förnybara energislag borde vara framträdande\r\ni Vattenfalls utvecklings- och investeringsplaner. Företaget borde aktivt\r\nverka för att den tekniska utvecklingen förs framåt, samtidigt som\r\nregeringen underströk att en sådan verksamhet ingår naturligt i en\r\nframgångsrik affärsstrategi. Vidare sades att Vattenfall AB skulle förbli\r\ni statlig ägo. I det avsnitt i propositionen som berörde riktlinjer för\r\nenergipolitiken, vilket även detta godkändes av riksdagen, framhölls\r\natt Vattenfalls huvuduppgift är att inom ramen för kravet på affärsmässighet\r\nbidra till en svensk elförsörjning som är ekologiskt och ekonomiskt\r\nuthållig och som ger svensk industri och samhället i övrigt el till\r\nkonkurrenskraftiga priser. Vidare sades att resurser som skapas inom\r\nVattenfall skall användas för utveckling av ny elproduktionsteknik och\r\nför investeringar som behövs för omställningen.\r\nUtskottet ställde sig bakom de båda nämnda förslagen i propositionen\r\noch anförde, när det gällde riktlinjerna för Vattenfalls verksamhet,\r\natt det för ett företag som Vattenfall, som verkar på en konkurrensutsatt\r\nmarknad och som har i huvuduppgift att på ett effektivt sätt producera\r\noch leverera el till sina kunder, är viktigt att de nämnda insatserna\r\ngörs inom ramen för kraven på affärsmässighet. Bolagets beslut om\r\nsatsningar på utveckling av ny elproduktionsteknik och investeringar i\r\nel- och värmeproduktion från förnybara energislag bör därför baseras på\r\natt Vattenfall kan uppfylla marknadsmässiga avkastnings- och utdelningskrav\r\ni sin verksamhet, anförde utskottet. Avvikande uppfattningar gavs uttryck\r\nför i två reservationer (fp, kd; mp). Företrädarna i utskottet för\r\nModerata samlingspartiet deltog inte i beslutet under detta moment.\r\nRiksdagens beslut våren 2002\r\nVåren 2002 beslutade riksdagen (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17)\r\nånyo om riktlinjerna för energipolitiken. Även denna gång byggde dessa\r\npå en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Vänsterpartiet.\r\nVid detta tillfälle nämndes inte Vattenfalls verksamhet eller inriktning\r\nunder något av de avsnitt som var föremål för riksdagens ställningstagande.\r\nI ett avslutande avsnitt i propositionen (s. 139) om genomförande och\r\nfinansiering berördes dock Vattenfall AB och det erinrades om att det\r\ni 1997 års energipolitiska överenskommelse betonades att Vattenfall är\r\nen viktig resurs i omställningsarbetet. Vidare påmindes om att Vattenfall\r\ninom ramen för kravet på affärsmässighet skall ägna särskild uppmärksamhet\r\nåt utvecklingen av ny elproduktionsteknik och därmed bidra till en svensk\r\nelförsörjning som är ekologiskt och ekonomiskt uthållig.\r\nMed anledning av motioner som väckts tog dock utskottet upp frågan om\r\nVattenfalls verksamhet. Samtliga motioner avstyrktes emellertid.\r\nVissa frågor och interpellationer rörande Vattenfall AB\r\nNäringsminister Thomas Östros besvarade i december 2004 en fråga (fr.\r\n2004/05:571) av Ulf Sjösten (m) om Vattenfalls användning av energi.\r\nFrågeställaren redogjorde för att Vattenfall placerat sig på plats 19\r\nbland Europas 21 största energibolag då Världsnaturfonden satt poäng\r\nutifrån bolagens användning av förnybar energi. Frågan gällde vilka\r\nåtgärder näringsministern avsåg vidta för att Vattenfall skulle förbättra\r\nsin position i denna lista. I sitt svar framhöll statsrådet att det är\r\nviktigt att statliga bolag agerar som föredömen. Samtidigt är det\r\nnödvändigt att sätta frågan om Vattenfalls investeringar i ett sammanhang.\r\nOm Vattenfall enbart verkat i Sverige hade bolaget haft en högre\r\nrankning, menade statsrådet. Detta hade dock inte minskat utsläppen av t.\r\nex. koldioxid i Tyskland, som är helt beroende av förbränning av fossila\r\nbränslen. Vidare erinrade näringsministern om de utsläppsreduceringar\r\nsom gjorts i Tyskland sedan år 1990 och påpekade att detta arbete\r\nfortsätter. Han påminde även om de nya investeringar som Vattenfall\r\nbeslutat rörande vindkraft i Sverige. Ett liknande svar lämnades av\r\nnäringsministern tidigare i december 2004 med anledning av den fråga (fr.\r\n2004/05:510) som Claes Västerteg (c) ställt om vilka åtgärder\r\nnäringsministern avsåg vidta för att Vattenfall skall ta ett större\r\nklimatansvar.\r\n\r\nTidigare näringsminister Leif Pagrotsky redogjorde i januari 2004 för\r\nsin syn beträffande Vattenfalls uppdrag med anledning av en interpellation\r\n(ip. 2003/04:264) av Peter Eriksson (mp). Interpellationen gällde bl.a.\r\nom ministern avsåg utfärda nya ägardirektiv där Vattenfalls roll i den\r\nsvenska energiomställningen specificeras och där tydliga mål sätt upp\r\nsamt om ministern avsåg att vidta andra åtgärder med anledning av\r\nriksdagens kritik om bristande styrning efter konstitutionsutskottets\r\nbehandling. Statsrådet refererade i detta sammanhang till 1997 års\r\nriksdagsbeslut (bet. 1996/97:NU12) och vad näringsutskottet då anfört om\r\natt utvecklingen av ny ekologisk elproduktionsteknik och investeringar\r\ni el och värmeproduktion från förnybara energikällor bör vara framträdande\r\ni Vattenfalls långsiktiga utvecklings- och investeringsplaner. Samtidigt\r\nerinrade näringsministern om att utskottet slagit fast att för ett\r\nföretag som Vattenfall, som verkar på en konkurrensutsatt marknad och\r\nsom har i huvuduppgift att på ett effektivt sätt producera och leverera\r\nel till sina kunder, är det viktigt att nu nämnda insatser görs inom\r\nramen för kraven på affärsmässighet. Vattenfall är utan tvekan främst\r\ni Sverige när det gäller investeringar i förnybar energi, anförde\r\nstatsrådet, och redogjorde för de investeringar bolaget genomfört. Hans\r\nuppfattning var att Vattenfall därigenom medverkar till en omställning\r\nav energisystemet och att företaget ligger i främsta ledet inom forskning\r\noch utveckling av ny teknik på energiområdet. Näringsministern såg vid\r\ndetta tillfälle därför ingen anledning att ytterligare specificera\r\nVattenfalls verksamhet utöver det som riksdagen redan beslutat om.\r\nI svar på en fråga (fr. 2003/04:163) av Åsa Torstensson (c) om statens\r\nägarstyrning av Vattenfall menade dåvarande näringsminister Leif Pagrotsky\r\ni november 2003 att han inte såg någon anledning att formulera nya\r\ndirektiv för Vattenfall, utöver de riksdagsbeslut som är fattade, för\r\natt staten skall utöva en ägarstyrning som ligger i linje med av riksdagen\r\nfattade beslut. Riksdagsbesluten föreskriver att bolaget skall medverka\r\ni omställningen av det svenska energisystemet och att det skall ske på\r\naffärsmässiga villkor. Näringsministern menade att det ligger i bolagets\r\nintresse att ligga i framkant, och han var övertygad om att bara ett\r\nkonkurrenskraftigt Vattenfall kan fortsätta att driva utvecklingen mot\r\nett ekologiskt hållbart energisystem i Sverige.\r\nVidare kan nämnas att styrningen av Vattenfall berördes vid en frågestund\r\ni kammaren den 27 januari 2005. Vid detta tillfälle frågade Anne-Marie\r\nPålsson (m) näringsminister Thomas Östros om denne kommer att överföra\r\nVattenfall från gruppen företag som opererar under rent marknadsmässiga\r\nvillkor till gruppen statliga företag med ett särskilt samhällsansvar.\r\nI sitt anförande påpekade näringsministern att kraft hämtas från det\r\nriksdagsbeslut som säger att Vattenfall skall vara pådrivande i\r\nenergiomställningen mot förnybara energikällor. Det är också ett väldigt\r\ntydligt budskap till Vattenfall att använda de resurser man har tack\r\nvare att man är ett framgångsrikt bolag till att investera i förnybar\r\nenergi. Dessutom, anförde näringsministern, säger riksdagen tydligt att\r\nVattenfall skall verka på den marknad som riksdagen skapat genom\r\navreglering av elmarknaden.\r\nI detta sammanhang kan även påminnas om vad statsminister Göran Persson\r\nyttrade vid regeringsförklaringen den 14 september 2004 (prot. 2004/05:2).\r\nStatsministern anförde i detta sammanhang att en sammanhållen klimat-\r\noch energipolitik utvecklas, samt att Vattenfall skall ta en ledande\r\nroll i omställningen till förnybar energi.\r\nVattenfalls bolagsordning, ekonomiska mål och utdelningspolicy\r\nEnligt bolagsordningen skall Vattenfall AB direkt eller genom dotter-\r\noch intressebolag bedriva energiverksamhet samt tillhandahålla och\r\nbedriva handel med produkter och tjänster inom områden som befrämjar,\r\nstöder eller kompletterar energiverksamheten, företrädesvis inom data-\r\noch telekommunikationsområdet samt abonnemangsrelaterade produkter och\r\ntjänster. Därutöver skall bolaget bedriva entreprenad- och konsultverksamhet\r\ninom främst energiområdet. Bolaget skall vidare direkt eller genom\r\ndotter- och intressebolag äga och förvalta dels fastigheter, dels aktier\r\noch andra värdepapper med anknytning till nämnda verksamheter. Därjämte\r\nskall bolaget bedriva annan med det föregående förenlig verksamhet.\r\nNär det gäller ekonomiska mål och utdelningspolicy för Vattenfall AB är\r\nutgångspunkten att bolaget är ett konkurrensutsatt bolag som verkar på\r\nen avreglerad marknad. De ekonomiska målen skall därför vara marknadsmässiga.\r\nSom ekonomiskt mål gäller att Vattenfall AB skall tillförsäkra ägaren\r\nen marknadsmässig avkastning på eget kapital och säkra en värdetillväxt\r\ni bolaget. Målet är att avkastningen långsiktigt skall vara 15 % på\r\nsynligt eget kapital efter skatt. Bolaget skall också ha en kapitalstruktur\r\nsom stöder bolagets strategi med ett rimligt risktagande. Utdelningen,\r\nsom skall vara långsiktigt stabil, skall normalt motsvara en tredjedel\r\nav nettoresultatet.\r\nFörslag till ändring av Vattenfalls bolagsordning\r\nVattenfall AB:s ordinarie bolagsstämma hålls i slutet av april 2005. Av\r\nkallelsen till stämman framgår att det föreligger ett förslag till\r\nändring av bolagsordningen när det gäller verksamhet (3 §). Förslaget\r\ntill ny lydelse (med ändringar kursiverade) är enligt följande.\r\nBolaget skall inom ramen för kravet på affärsmässighet vara det ledande\r\nföretaget i omställningen till en ekologiskt och ekonomiskt uthållig\r\nsvensk energiförsörjning och direkt eller genom dotter- och intressebolag\r\nbedriva energiverksamhet samt tillhandahålla och bedriva handel med\r\nprodukter och tjänster inom områden som befrämjar, stödjer eller\r\nkompletterar energiverksamheten, företrädesvis inom data- och\r\ntelekommunikationsområdena samt abonnemangsrelaterade produkter och tjänster.\r\nDärutöver skall Bolaget bedriva entreprenad- och konsultverksamhet inom\r\nfrämst energiområdet. Bolaget skall vidare direkt eller genom dotter-\r\noch intressebolag äga och förvalta dels fastigheter, dels aktier och\r\nandra värdepapper med anknytning till nämnda verksamheter. Därjämte\r\nskall Bolaget bedriva annan med det föregående förenlig verksamhet.\r\nRegeringens skrivelse om företag med statligt ägande\r\nI 2004 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2003/04:120)\r\nåterfinns i bilaga verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande\r\n2003. Beträffande Vattenfall AB redogörs inledningsvis för att riksdagen\r\nhar beslutat att bolaget skall drivas på ett affärsmässigt sätt och\r\nuppfylla marknadsmässiga avkastnings- och utdelningskrav. Inom ramen\r\nför affärsmässighet skall Vattenfall AB ägna särskild uppmärksamhet åt\r\nförnybar energi och ny produktionsteknik. Under rubriken mål anges att\r\nVattenfalls verksamhetsmål är att vara nummer ett för kunden, miljön\r\noch ekonomin.\r\nAktuella granskningsanmälningar vari Vattenfall AB berörs\r\nKonstitutionsutskottet avser att under våren 2005 hantera fem\r\ngranskningsanmälningar som berör Vattenfall AB.\r\nEva Flyborg (fp) inkom med en anmälan av näringsminister Thomas Östros\r\ni januari 2005. Av anmälan, som föranleds av Vattenfalls planerade\r\nexpansion i Danmark och det bud bolaget lagt på företaget Elsam, framgår\r\natt granskningen bör avse regeringens bristande styrning av Vattenfall\r\nAB i förhållande till riksdagens återkommande ställningstaganden i flera\r\nviktiga principiella frågor. I anmälan sägs att regeringen borde\r\nunderställa riksdagen frågan om Vattenfalls planer på att expandera i\r\nDanmark, då expansionen i Danmark är en väsentlig förändring av Vattenfalls\r\ninriktning.\r\nAnne-Marie Pålsson (m) inkom i december 2004 med en anmälan till\r\nkonstitutionsutskottet. Utgångspunkten för anmälan är det beslut som\r\nriksdagen fattade år 1997 om att Vattenfall skulle ges en särskild roll\r\ni omläggningen av energianvändningen. Regeringen har att verkställa\r\nriksdagens beslut, vilket här betyder att ge konkret innebörd åt det\r\nenergipolitiska beslutet, sägs det i anmälan. Något sådant verkställande\r\nhar emellertid inte skett, konstateras det, och de i regeringen ansvariga\r\nministrarna har därmed underlåtit att vidta nödvändiga och tillräckliga\r\nåtgärder för att realisera riksdagens beslut. Granskningen bör enligt\r\nanmälaren omfatta varför ansvarigt statsråd inte tagit initiativ till\r\natt omsätta riksdagsbeslutet i bindande handlingsregler för det berörda\r\nbolaget.\r\nIngegerd Saarinen (mp) gjorde i juni 2004 två anmälningar till\r\nkonstitutionsutskottet. Den ena anmälan tar sin utgångspunkt i riksdagens\r\nställningstagande i juni 2003 om att regeringen inte kunde undgå kritik\r\nför att ha brustit i frågan om Vattenfall. Det konstateras att regeringen\r\nsedan dess inte vidtagit några väsentliga åtgärder för att förmå Vattenfall\r\natt agera mer i linje med fattade energi- och miljöpolitiska beslut.\r\nAnmälan avser följande punkter:\r\natt regeringen och statsrådet Leif Pagrotsky inte vidtagit tillräckliga\r\nåtgärder med anledning av den kritik som riktades mot regeringen av\r\nriksdagen i juni 2003,\r\natt regeringen låtit Vattenfall utveckla en egen klimatpolitik som\r\navviker från EU:s, Sveriges och Tysklands,\r\natt regeringen, mot riksdagens beslut om avveckling av kärnkraften,\r\nlåtit Vattenfall ta beslut som innebär att det är just inom detta område\r\nen stor del av investeringarna har skett och planeras ske,\r\natt regeringen låtit Vattenfall ta stora ekonomiska risker med medborgarnas\r\negendom,\r\natt regeringen låtit Vattenfall utvecklas på ett sätt som strider mot\r\nmålen för Sveriges och EU:s konkurrenslagstiftning.\r\nDen andra granskningsanmälan som Ingegerd Saarinen (mp) inkommit med\r\nrör att statsrådet Leif Pagrotsky vid en interpellationsdebatt den 20\r\nfebruari 2004 lämnat oriktiga uppgifter till kammaren. Statsrådet gav\r\nvid detta tillfälle bilden av att Vattenfall reducerat utsläppen i\r\nTyskland sedan övertagandet. Anmälaren menar att detta inte är sant utan\r\natt utsläppsreduceringarna skedde innan Vattenfall gjorde förvärven.\r\nI juni 2004 inkom Maria Larsson (kd) med en anmälan. Hon anser att\r\nkonstitutionsutskottet bör granska (dåvarande) näringsminister Leif\r\nPagrotskys tjänsteutövning i samband med Riksrevisionens begäran att få\r\nta del av material i arbetet med granskningen av statens styrning av\r\nVattenfall och om regeringens ägarstyrning är förenlig med de högt\r\nställda krav man måste ha på förvaltningen av gemensamt ägda tillgångar\r\noch om den sker på ett sätt som skapar möjlighet att i efterhand granska\r\nregeringens agerande.\r\nKonstitutionsutskottet avser att hantera dessa anmälningar senare under\r\napril 2005, dvs. efter det att näringsutskottet justerat föreliggande\r\nbetänkande rörande framställningen från Riksrevisionens styrelse. Med\r\nanledning av de anmälningar som inkommit har konstitutionsutskottet\r\növersänt vissa frågor till Regeringskansliet. Statsrådsberedningen\r\növerlämnade som svar på dessa frågor en inom Näringsdepartementet upprättad\r\npromemoria (SB2005/3337) till riksdagen den 3 mars 2005.\r\nTidigare granskningar av konstitutionsutskottet\r\nMed anledning av en anmälan granskade konstitutionsutskottet (bet.\r\n2002/03:KU30) våren 2003 näringsminister Björn Rosengrens underlåtenhet\r\natt vidta erforderliga åtgärder för att dels genomföra riksdagens\r\nintention såsom den kom till uttryck år 1997 angående den aktiva roll det\r\nstatligt ägda Vattenfall skulle spela i omställningen av det svenska\r\nenergisystemet, dels motverka skadliga konsekvenser på grund av\r\nkoncentrationen på den svenska energimarknaden till nackdel för såväl\r\nkonsumentintressen som omställningsmålet. Konstitutionsutskottet riktade\r\ni granskningen sin uppmärksamhet mot det sätt på vilket regeringen utövat\r\nstatens roll som ägare av Vattenfall. I en reservation (m, fp, kd, c,\r\nmp), vilken riksdagen senare ställde sig bakom, anfördes att det kan\r\nifrågasättas om regeringen varit tillräckligt aktiv när det gällde att\r\nge Vattenfall erforderliga direktiv för att verksamheten inom det\r\naktuella området skall präglas av de målsättningar som ligger till grund\r\nför svensk energipolitik. Vidare sades att regeringens styrning i\r\nväsentliga hänseenden hade utövats formlöst, något som minskar möjligheterna\r\natt i efterhand granska vad som har förekommit. Reservanterna menade\r\natt det efter granskningen inte gick att komma ifrån intrycket att den\r\nstyrning som regeringen utövat inte varit tillräcklig, och deras slutsats\r\nvar att regeringen inte kunde undgå kritik för att ha brustit i fråga\r\nom styrningen av Vattenfall.\r\nNär det gäller Riksrevisionens hänvisningar till vad konstitutionsutskottet\r\nanfört om styrningen av statliga bolag, kan erinras om att detta togs\r\nupp hösten 2003 i betänkandet om granskning av statsrådens tjänsteutövning\r\noch regeringsärendenas handläggning (bet. 2003/04:KU10). I detta sammanhang\r\nanförde konstitutionsutskottet bl.a. att det är av betydelse att styrningen\r\nsker på ett sätt som skapar möjlighet att i efterhand granska regeringens\r\nagerande. Vidare sades att det bör utvecklas rutiner som gör det möjligt\r\natt följa upp viktigare händelseförlopp och att granska vilka kontakter\r\nsom förevarit mellan bolagsledningar och berörda departement i frågor\r\nav större betydelse. Konstitutionsutskottet förutsatte att det fortsatta\r\nutvecklingsarbetet avseende ägarstyrningen görs i medvetande om detta.\r\n\r\nNäringsutskottet om Vattenfalls brunkolsbrytning i Tyskland\r\nVattenfalls agerande i Tyskland rörande brunkolsbrytningen och omflyttningen\r\nav byn Horno har varit föremål för behandling i näringsutskottet. Hösten\r\n2002 avstyrkte utskottet (bet. 2002/03:NU3) motioner med krav på att\r\ndenna verksamhet, bl.a. med hänvisning till att den stred mot svenska\r\nmiljömål, skulle upphöra. Utskottet anförde i detta sammanhang bl.a.\r\natt staten, som ägare till Vattenfall, bestämmer de övergripande målen\r\nför företagets verksamhet och tillsätter en styrelse som skall tillse\r\natt bolaget uppfyller dessa mål. Verksamheten vid bolaget bestäms i\r\nbolagsordningen. Vattenfall, anförde utskottet, tillhör den grupp av\r\nstatliga bolag som har att verka under marknadsmässiga villkor och krav.\r\nDen statliga ägarpolitiken utgår från dessa krav, vilket innebär att\r\nföretaget skall uppfylla marknadsmässiga avkastnings- och utdelningskrav\r\ni sin affärsverksamhet. För den operativa ledningen svarar bolagets\r\nföretagsledning. Ledningens skötsel av företaget får sedan granskas av\r\nbolagsstämman. Utskottet underströk sin principiella ståndpunkt att det\r\när upp till Vattenfalls ledning och styrelse att ta beslut om den\r\noperativa verksamheten. Utskottet betonade i detta sammanhang även att\r\nVattenfall som en aktör på den tyska marknaden har att rätta sig efter\r\ndär gällande regelverk och efter de beslut som fastställts. Avvikande\r\nuppfattningar framfördes i två reservationer (fp, kd; mp).\r\nRiksrevisionen om regeringens förvaltning och styrning av statliga\r\nbolag\r\nRiksrevisionens rapport\r\nI december 2004 presenterade Riksrevisionen en granskning (RiR 2004:28)\r\nav regeringens förvaltning och styrning av sex statliga bolag. De bolag\r\nsom ingår i denna granskning är Posten AB, Samhall AB, V&amp;S Vin och Sprit\r\nAB, AB Svenska Spel, Apoteket AB och Systembolaget AB. Utgångspunkten\r\nhar varit transparens och tydlighet i styrningen av bolagen. Riksrevisionens\r\növergripande bedömning är att det finns behov av och möjlighet att öka\r\ntydligheten och transparensen och att förbättra den interna kontrollen\r\ni styrningen av de statliga bolagen. Vidare lämnar Riksrevisionen ett\r\nantal rekommendationer till regeringen som, enligt dess bedömning, skulle\r\ninnebära väsentliga förbättringar. Dessa är följande.\r\nAtt pröva om den praxis som innebär att näringsministern ensam beslutar\r\nom styrelsenomineringar är i överensstämmelse med det s.k. paragraf\r\n5-förordnandet att näringsministern är föredragande i styrelsenomineringar.\r\n\r\nAtt som ägarföreträdare besluta att bolagsstämmorna för statliga bolag\r\ni normalfallet skall vara öppna för allmänheten. För allmänheten skulle\r\nstärkt styrning via stämman och öppna stämmor kunna ge ökad demokratisk\r\nlegitimitet för ägarförvaltningen genom att det ges större möjlighet\r\ntill information om bolagets verksamhet och om hur regeringen som\r\nägarföreträdare styr bolaget.\r\nAtt regelmässigt besluta om förslagen till stämmobeslut, eftersom\r\nregeringen bör vara ansvarig för denna typ av beslut. Detta gäller förslag\r\ntill s.k. ägardirektiv med t.ex. grundläggande inriktning eller\r\npreciseringar av särskilda samhällsintressen. Detta gäller även förslag\r\navseende t.ex. ändringar i bolagsordning, policy för utdelning,\r\nutdelningens storlek ett visst år och val av styrelseledamöter.\r\nAtt i stor utsträckning använda bolagsstämman för styrning av bolag\r\nsamt att få en otvetydig aktiebolagsrättslig giltighet, alltid föra\r\ntill stämmobeslut s.k. ägardirektiv för det aktuella bolaget och sådana\r\nregeringsbeslut som är avsedda att följas av alla statliga bolag (t.ex.\r\nregeringens riktlinjer för anställningsvillkor i statligt ägda företag\r\noch regeringens riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen).\r\n\r\nAtt det fastställs för departementen gemensamma riktlinjer för förfarandet\r\nvid nominering av styrelseledamöter samt att överväga att använda\r\ninstrumentet nomineringskommitté även för nomineringar av styrelseledamöter\r\ntill statligt helägda bolag.\r\nAtt överge nuvarande förvaltningsmodell vid Näringsdepartementet vilken\r\ninnebär att bolagsförvaltare vid departement samtidigt är styrelseledamot\r\ni det förvaltade bolaget.\r\nAtt det förtydligas i riktlinjer under vilka omständigheter anställda\r\nvid Regeringskansliet skall kunna ingå i styrelser för statliga bolag.\r\n\r\nAtt det fastställs för departementen gemensamma föreskrifter för\r\ndokumentation av ägarförvaltningen som möjliggör att i efterhand följa\r\nviktigare händelseförlopp samt kontakter och styrsignaler som förekommit\r\nmellan ägarförvaltning och bolag.\r\nRiksrevisionens styrelses framställning\r\nI början av mars 2005 lämnade Riksrevisionens styrelse en framställning\r\n(2004/05:RRS18) till riksdagen med anledning av den granskning som\r\nRiksrevisionen genomfört. Styrelsen anför i sin framställning att styrningen\r\nav de statliga företagen måste fylla mycket höga krav, såväl i formella\r\navseenden som i övrigt. Styrelsen föreslår att riksdagen begär att\r\nregeringen utvecklar bolagsstämmans roll i styrningen av bolagen, att\r\nregeringen tydliggör sitt ansvar för styrningen och att regeringen\r\nutarbetar gemensamma riktlinjer för ägarförvaltningen av de statliga\r\nbolagen. Riksdagen föreslås också begära att regeringen återkommer till\r\nriksdagen med en ingående beskrivning av de åtgärder som vidtagits i\r\nsyfte att utveckla formerna för ägarstyrning av de statliga bolagen.\r\nDen begärda återrapporteringen bör ingå i den skrivelse om de statliga\r\nbolagen som regeringen skall redovisa för riksdagen under år 2006. I\r\nframställningen finns en avvikande mening från företrädarna i styrelsen\r\nför Socialdemokraterna.\r\nFramställningen har lämnats till näringsutskottet för beredning. Utskottet\r\navser att behandla ärendet under hösten 2005.\r\nFörtroendekommissionen om staten som företagsägare\r\nFörtroendekommissionen, som presenterade sina slutsatser i mars 2004 i\r\nbetänkandet om näringslivet och förtroendet (SOU 2004:47), har bl.a.\r\nanalyserat staten som företagsägare. Kommissionen identifierade tre\r\nproblemområden avseende bolagsstyrningen av de statligt ägda företagen,\r\nnämligen\r\notydliga ägaruppdrag,\r\nalltför snävt inriktad målstyrning samt\r\nbristande resurser för att utöva ägnaderollen.\r\nBeträffande ägaruppdraget föreslog Förtroendekommissionen att det för\r\nde statligt helägda bolagen utarbetas verklighetstrogna och fullödiga\r\nbeskrivningar av respektive bolags ägaruppdrag och att det också utarbetas\r\nstyrmodeller som på ett realistiskt sätt avspeglar de mer sammansatta\r\nägaruppdrag som bolagen i praktiken arbetar för. När det gäller utövandet\r\nav ägarrollen föreslogs en omorganisation och en förstärkning av statens\r\nresurser för bolagsstyrning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInledning\r\nUtskottets ställningstagande redovisas i det följande under fyra rubriker\r\n-Vattenfalls uppdrag, Formerna för ägarstyrning, Insyn i och kontroll\r\nav utländska dotterbolag samt Förändringar i statliga bolags\r\nverksamhetsinriktning.\r\nVattenfalls uppdrag\r\nBolagiseringen av Vattenfall i början av 1990-talet genomfördes i syfte\r\natt underlätta effektivisering och rationalisering av Vattenfalls\r\nverksamhet, men också för att underlätta Vattenfalls anpassning till den\r\nfortgående internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsformen skulle\r\nge Vattenfall ökade möjligheter att ta till vara affärsmöjligheter i\r\nSverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med övriga\r\nföretag på elmarknaden. En avgörande förutsättning för att Vattenfall\r\nskulle kunna fylla sin uppgift att som kraftföretag svara för en väl\r\nfungerande energiförsörjning var att verksamheten har långsiktigt god\r\nlönsamhet och avkastningsförmåga.\r\nI samband med det energipolitiska beslut som riksdagen fattade våren\r\n1997 fastställdes riktlinjer för Vattenfalls verksamhet innebärande att\r\nbolaget inom ramen för kravet på affärsmässighet skulle ägna särskild\r\nuppmärksamhet åt utvecklingen av ny elproduktionsteknik och därmed bidra\r\ntill en svensk elförsörjning som är ekonomiskt och ekologiskt uthållig.\r\nI egenskap av företrädare för det statliga ägandet har regeringen haft\r\natt verka i enlighet med de beslut som fattats av riksdagen rörande\r\nbolagets verksamhet.\r\nRiksrevisionen har vid sin granskning emellertid påtalat att uppdraget\r\ntill Vattenfall är otydligt och att det ger utrymme för tolkningar,\r\nvarför det finns behov av att förtydliga uppdraget. Riksrevisionens\r\nstyrelse har framlagt ett förslag med denna innebörd.\r\nUtskottet är därför positivt till att regeringen tagit initiativ till\r\nett tydliggörande av Vattenfalls uppdrag i bolagsordningen. Enligt det\r\nförslag till ändring av bolagsordningen som föreligger skall, som\r\ntidigare redovisats, Vattenfall inom ramen för kravet på affärsmässighet\r\nvara det ledande företaget i omställningen till en ekologiskt och\r\nekonomiskt uthållig svensk energiförsörjning. Detta tydliggörande anser\r\nutskottet tillgodoser såväl Riksrevisionens styrelses framställning i\r\nden del som rör Vattenfalls uppdrag som motsvarande förslag i motion\r\n2004/05:N7 (fp, kd, c), varför de avstyrks.\r\nFormerna för ägarstyrning\r\nRiksrevisionen har påpekat att utbytet av information mellan bolaget\r\noch ägarförvaltningen inte dokumenterats i alla delar och att detta har\r\nbegränsat Riksrevisionens möjligheter att bedöma hur den interna kontrollen\r\nav beredningsprocessen mellan bolag och ägarförvaltning varit utformad.\r\nMot denna bakgrund har Riksrevisionens styrelse föreslagit att riksdagen\r\nbör begära att regeringen återkommer med förslag till utveckling av\r\nägarstyrning av statliga bolag. Detta förslag framförs även i motion\r\n2004/05:N7 (fp, kd, c).\r\nEnligt utskottets uppfattning är det av betydelse att styrningen av de\r\nstatliga bolagen sker på ett sätt som skapar möjlighet att i efterhand\r\ngranska regeringens agerande. Som tidigare redovisats är detta något\r\nsom även framhållits av konstitutionsutskottet (bet. 2003/04:KU10).\r\nUtskottet vill i detta sammanhang betona att det inte har någon annan\r\nuppfattning än den konstitutionsutskottet gett uttryck för när det gäller\r\nbehovet av rutiner som gör det möjligt att i efterhand granska regeringens\r\narbete och följa upp viktigare händelseförlopp samt granska vilka\r\nkontakter som förevarit mellan bolagsledningar och berörda departement i\r\nfrågor av större betydelse. I likhet med vad konstitutionsutskottet\r\nanförde förutsätter utskottet att detta tas i beaktande när det gäller\r\ndet fortsatta utvecklingsarbetet avseende ägarstyrningen.\r\nSamtidigt vill utskottet erinra om att regeringen, enligt budgetlagen,\r\nårligen skall redovisa för riksdagen vilka åtgärder den vidtagit med\r\nanledning av Riksrevisionens iakttagelser. Någon sådan redogörelse har\r\nännu inte lämnats beträffande granskningen av Vattenfall. Enligt utskottets\r\nuppfattning är Riksrevisionens styrelses framställning på denna punkt\r\nej av sådan karaktär att riksdagen inte bör kunna invänta regeringens\r\nredovisning. Utskottet utgår således från att regeringen återkommer\r\ntill riksdagen i denna fråga. Något särskilt uttalande därom anser\r\nutskottet inte att det föreligger behov av.\r\nUtskottet vill även uppmärksamma att frågan om formerna för ägarstyrning\r\nav de statliga bolagen återkommer i den framställning till riksdagen\r\n(2004/05:RRS18) som Riksrevisionens styrelse nyligen överlämnat. Utskottet\r\nfår sålunda inom en snar framtid anledning att komma tillbaka till ämnet.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker utskottet Riksrevisionens styrelses förslag\r\ni här aktuell del och den nämnda motionen i berört avsnitt.\r\nInsyn i och kontroll av utländska dotterbolag\r\nVid granskningen av Vattenfall AB påpekade Riksrevisionen att den svenska\r\nstaten, genom Riksrevisionen eller andra kontrollorgan, för närvarande\r\ninte har möjlighet till insyn i och kontroll av Vattenfalls dotterbolag\r\ni Tyskland på grund av minoritetsskyddets utformning i tysk lagstiftning.\r\nMot denna bakgrund har Riksrevisionens styrelse föreslagit att riksdagen\r\nskall begära att regeringen låter utreda vilken insyn den svenska staten\r\nbör ha i Vattenfalls och andra statliga bolags utländska dotterbolag\r\noch redovisa resultatet för riksdagen. Denna begäran förs även fram i\r\nmotion 2004/05:N7 (fp, kd, c).\r\nUtskottet vill med anledning därav anföra följande. Frågan om insyn och\r\nrevision är enligt utskottets mening av största vikt. Därför är det\r\nangeläget att den svenska staten, genom Riksrevisionen eller andra\r\nkontrollorgan, har erforderliga kontrollmöjligheter. Av detta följer\r\nutskottets principiella ståndpunkt att möjligheterna till revision måste\r\nsäkerställas.\r\nNär det gäller Vattenfalls verksamhet i Tyskland och Riksrevisionens\r\nmöjligheter till insyn i företagets dotterbolag vill utskottet inledningsvis\r\nframhålla att moderbolaget Vattenfall AB uppgett att det har tillfredsställande\r\ninsyn i och kontroll av verksamheten i Tyskland. Vidare har den svenska\r\nstaten, genom ägarförvaltningen, samma insyn i bolaget som dess styrelse.\r\nRiksrevisionen, å sin sida, har enligt tysk lagstiftning ingen rätt\r\ntill information direkt från det börsnoterade Vattenfall Europe AG med\r\nhänvisning till att en aktiebolagsrättslig likabehandlingsregel\r\naktualiseras visavi minoritetsägarna. Riksrevisionen kan emellertid begära\r\ninformation från moderbolaget samt ägarförvaltningen. I sin rapport har\r\nRiksrevisionen även uppmärksammat olika sätt att kringgå bestämmelserna\r\ni den tyska lagstiftningen för att möjliggöra insyn.\r\nUtskottet har noterat sakförhållandena för utländska dotterbolag till\r\nstatligt ägda företag och kan samtidigt konstatera att det är ett mycket\r\nbegränsat antal sådana dotterbolag där detta problem kan uppstå. Av\r\ndetta skäl finner utskottet att det i dagsläget inte föreligger skäl\r\nför riksdagen att göra ett uttalande.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks Riksrevisionens styrelses\r\nframställning i aktuell del och nämnda motion i berörd del.\r\nFörändringar i statliga bolags verksamhetsinriktning\r\nI motion 2004/05:N7 (fp, kd, c) förordas ett tillkännagivande om att\r\nregeringen skall inhämta riksdagens godkännande innan väsentliga\r\nförändringar i verksamhetsinriktningen vidtas för statligt ägda bolag.\r\nUtskottet har i denna fråga följande uppfattning. Statens innehav av\r\naktier i statliga bolag kan i så gott som samtliga fall härledas till\r\nriksdagsbeslut. I grund och botten finns alltså riksdagsbeslut som anger\r\nbolagets övergripande verksamhet. Vid ägarstyrningen av de statliga\r\nbolagen har regeringen att utgå från de riktlinjer för bolagets verksamhet\r\nsom angetts i det riksdagsbeslut som ligger till grund för beslutet att\r\nbilda eller förvärva bolaget eller som, i vissa fall, därefter antagits.\r\nVanligen återspeglas riksdagens beslut i företagens bolagsordning.\r\nEnligt den ordning som i dag råder är regeringen vid förvaltningen av\r\nde statliga bolagen således begränsad av de beslut riksdagen fattat.\r\nDetta innebär bl.a., enligt utskottets mening, att regeringen inte har\r\nmöjlighet att lägga andra uppgifter på ett statligt bolag än de som\r\ninryms i vad som beslutats av riksdagen. Av detta följer även att\r\nregeringen i den händelse den önskar genomföra en förändring av ett bolags\r\ninriktning som inte kan inrymmas i vad riksdagen beslutat bör vända sig\r\ntill riksdagen. I den mening motionärerna med väsentlig förändring av\r\ninriktningen menar att regeringen skall höra riksdagen om ett bolags\r\nverksamhet skall ändras på ett sådant sätt att det inte inryms i vad\r\nriksdagen beslutat ser utskottet inte att det finns någon motsättning\r\nmellan motionärernas syn och den ordning som i dag råder. Utskottet\r\nvill samtidigt betona att vad som är en väsentlig ändring av ett bolags\r\ninriktning måste ses i det enskilda fallet. Den ordning som i dag råder\r\nfungerar enligt utskottets uppfattning väl. Något uttalande för att\r\nförändra denna kan utskottet inte ställa sig bakom.\r\nNär det gäller Vattenfall AB anser utskottet att bolagets verksamhet\r\ninte ändrats på ett sådant sätt att den inte ryms inom ramen för vad\r\nriksdagen tidigare beslutat för bolaget. Det sagda innebär även att\r\nutskottet inte ser bolagets tidigare etablering på den tyska marknaden\r\nsom en fråga för riksdagen att avgöra.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrks nämnda motion i berörd del.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Vattenfalls uppdrag, punkt 1 (fp, kd, c)\r\nav Eva Flyborg (fp), Yvonne Ångström (fp), Mikael Oscarsson (kd) och\r\nHåkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen framställning\r\n2004/05:RRS5 punkt 1 och motion 2004/05:N7 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nRiksrevisionen har i sin granskning av statens styrning av Vattenfall\r\nAB konstaterat att förekomsten av otydliga formuleringar av bolagets\r\nuppdrag när det gäller genomförandet av svensk miljö- och energipolitik\r\nhar skapat utrymme för olika tolkningar. Vidare har Riksrevisionen\r\nfastställt att Vattenfalls uppgift över tiden har kommit att tolkas olika\r\ninom regeringen och ägarförvaltningen.\r\nOavsett vår inställning till de riktlinjer för Vattenfall som riksdagen\r\nbeslutade om våren 1997 kan vi konstatera att regeringen brustit när\r\ndet gäller att implementera riksdagens beslut. Varken Vattenfalls\r\nstyrelse eller ägarförvaltning, i form av regeringen, har tagit initiativ\r\ntill en precisering av Vattenfalls roll utifrån de riktlinjer som\r\nriksdagen beslutade om för bolaget våren 1997. Som Riksrevisionens granskning\r\ngett vid handen har detta medfört en otydlighet rörande Vattenfalls\r\nuppdrag. Enligt vår mening är det regeringen som bär det fulla ansvaret\r\nför detta. Det statliga ägandet av Vattenfall har legitimerats genom\r\natt dess roll i omställningen av energisystemet framhävts, samtidigt\r\nsom bolaget, i brist på styrning från regeringen, enbart prioriterat\r\nden egna affärsmässigheten.\r\nDet förslag till ändring av bolagsordningen som regeringen i dagarna\r\npresenterat, vilket tidigare redogjorts för, visar att regeringen nu\r\ndelvis hörsammat den kraftiga kritik den utsatts för. Samtidigt måste\r\ndet framhållas att förslaget i grunden inte ändrar de problem som\r\nföreligger enligt Riksrevisionen beträffande möjliga tolkningar av relationen\r\nmellan målet om affärsmässighet och den roll bolaget har när det gäller\r\nomställningen av energisystemet.\r\nVi anser därför att regeringen - i likhet med vad som anförs i motion\r\n2004/05:N7 (fp, kd, c) - bör återkomma till riksdagen med förslag till\r\nklargörande och förtydligande av Vattenfalls miljö- och energipolitiska\r\nuppdrag.\r\nMed hänvisning till det sagda föreslår vi att riksdagen, med bifall\r\ntill nämnda motion i här berörd del, tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad som ovan anförts. Därmed blir även Riksrevisionens\r\nstyrelses framställning i här aktuell del tillgodosedd och den tillstyrks.\r\n\r\n2.      Vattenfalls uppdrag, punkt 1 - motiveringen (m)\r\nav Per Bill (m), Ulla Löfgren (m) och Anne-Marie Pålsson (m).\r\nStällningstagande\r\nRiksrevisionen har i sin granskning av statens styrning av Vattenfall\r\nAB konstaterat att förekomsten av otydliga formuleringar av bolagets\r\nuppdrag när det gäller genomförandet av svensk miljö- och energipolitik\r\nhar skapat utrymme för olika tolkningar. Vidare har Riksrevisionen\r\nfastställt att Vattenfalls uppgift över tiden har kommit att tolkas olika\r\ninom regeringen och ägarförvaltningen.\r\nGranskningen har således gett vid handen att regeringen brustit när det\r\ngäller att implementera riksdagens beslut. För att realisera det beslut\r\nriksdagen fattade rörande Vattenfall år 1997 och ge det en konkret\r\ninnebörd framstår två vägar som möjliga. Antingen borde regeringen ha\r\ntagit initiativ till att komplettera bolagsordningen för att tydliggöra\r\nbolagets uppdrag eller alternativt borde regeringen ha överfört bolaget\r\ntill den grupp av statliga företag som har ålagts särskilt samhällsansvar.\r\nRegeringen har gjort ingetdera. Mot regeringens sätt att hantera av\r\nriksdagen fattade beslut är vi kritiska.\r\nSamtidigt vill vi redovisa vår uppfattning att Vattenfall inte bör ha\r\nnågra andra krav på sig än rent affärsmässiga. I den nu gällande\r\nbolagsordningen åläggs Vattenfall inget energi- eller miljöpolitiskt uppdrag.\r\nDet anser vi är bra. Vattenfall AB bör enligt vår uppfattning inte\r\nheller ha något sådant uppdrag. Bolaget är verksamt på en internationellt\r\nkonkurrensutsatt marknad och måste därför ha samma spelregler som sina\r\nkonkurrenter. I annat fall skapas en konkurrensnackdel för Vattenfall,\r\nvilken leder till en försämring av bolagets ekonomiska resultat.\r\nKostnaden för detta får bäras av ägarna - det svenska folket. Multipla\r\nmålsättningar försvårar också styrningen av bolaget.\r\nVi är därför negativa till det förslag till ändring av Vattenfalls\r\nbolagsordning som regeringen nu presenterat inför bolagsstämman och vill\r\nframhålla vår uppfattning att nu gällande bolagsordning bör kvarstå i\r\noförändrat skick.\r\nMed det anförda avstyrks samtliga i detta avsnitt behandlade\r\nförslag.\r\n\r\n\r\n3.      Formerna för ägarstyrning, punkt 2 (m, fp, kd, c)\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström\r\n(fp), Anne-Marie Pålsson (m), Mikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson\r\n(c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen framställning\r\n2004/05:RRS5 punkt 2 och motion 2004/05:N7 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nI sin granskning av Vattenfall AB har Riksrevisionen konstaterat att\r\ndet från ägarförvaltningens sida tillämpas en formlös styrning av bolaget.\r\nDen formlösa styrningen, dvs. att utbytet av information mellan bolaget\r\noch ägarförvaltningen inte dokumenteras i alla delar, har begränsat\r\nRiksrevisionens möjligheter att bedöma hur den interna kontrollen av\r\nberedningsprocessen mellan bolag och ägarförvaltning varit utformad.\r\nDen formlösa styrningen av Vattenfall ger också regeringen, vilket\r\nRiksrevisionen även framhållit, en relativt stor frihet att utveckla sin\r\ntolkning av ett bolags uppgift, utan att behöva redovisa den för riksdagen\r\neller allmänheten. Mot detta är vi starkt kritiska. Att det inte går\r\natt fastställa vem som fattat besluten eller när de är fattade anser vi\r\när helt oacceptabelt. I egenskap av företrädare för det statliga ägandet\r\nhar regeringen att verka i enlighet med de beslut som fattats av riksdagen\r\nrörande enskilda bolags verksamhet. Inom ramen för kontrollmakten åligger\r\ndet riksdagen och dess ledamöter att granska om regeringen agerat i\r\nenlighet med vad riksdagen beslutat. Förekomsten av formlös styrning\r\nbegränsar riksdagens möjligheter att utföra det den är ålagd att göra.\r\nSom konstitutionsutskottet påpekade hösten 2003 (bet. 2003/04:KU10) är\r\ndet av betydelse att styrningen av de statliga bolagen sker på ett sätt\r\nsom skapar möjlighet att i efterhand granska regeringens agerande. Det\r\nbör framhållas att konstitutionsutskottet i detta sammanhang anförde\r\natt det bör utvecklas rutiner som gör det möjligt att följa upp viktigare\r\nhändelseförlopp och att granska vilka kontakter som förevarit mellan\r\nbolagsledningar och berörda departement i frågor av större betydelse.\r\nRiksrevisionens granskning av Vattenfall har, enligt vår uppfattning,\r\ngett vid handen att konstitutionsutskottets anmaning inte hörsammats av\r\nregeringen.\r\nDärtill kan läggas att även Förtroendekommissionen, som tidigare redovisats,\r\nvarit kritisk mot det otydliga ägaruppdraget i de statliga bolagen.\r\nVi anser, i likhet med vad som anförs i motion 2004/05:N7 (fp, kd, c),\r\natt det är angeläget att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nförslag på hur ägarstyrningen kan förändras så att transparens uppnås\r\noch att statens bolag i framtiden styrs utifrån motivet till ägandet\r\nsamt de mål, ekonomiska och samhällsnyttiga, som har satts upp för\r\nrespektive bolag.\r\nRiksdagen bör därför göra ett tillkännagivande till regeringen om att\r\nden skall återkomma till riksdagen med förslag till utveckling av\r\nägarstyrningen av de statliga bolagen i enlighet med vad vi här anfört.\r\nDärmed blir såväl Riksrevisionens styrelses framställning som motionen\r\ntillgodosedda i berörda delar, och de tillstyrks.\r\n\r\n4.      Insyn i och kontroll av utländska dotterbolag, punkt 3 (m, fp, kd,\r\nc)\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström\r\n(fp), Anne-Marie Pålsson (m), Mikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson\r\n(c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen framställning\r\n2004/05:RRS5 punkt 3 och motion 2004/05:N7 yrkande 4.\r\nStällningstagande\r\nI samband med den genomförda granskningen av Vattenfall AB har Riksrevisionen\r\nkonstaterat att statens möjligheter till insyn i bolagets verksamhet i\r\nTyskland är starkt begränsade. Den svenska staten, genom Riksrevisionen\r\neller andra kontrollorgan, har för närvarande inte möjlighet till insyn\r\ni Vattenfalls dotterbolag i Tyskland på grund av minoritetsskyddets\r\nutformning i tysk lagstiftning. Detta gäller trots, vilket Riksrevisionen\r\npåpekar, att den svenska staten utövar ett bestämmande inflytande över\r\noch indirekt kan uppfattas som garant för de investeringar som genomförts.\r\nRiksrevisionens styrelse har mot denna bakgrund föreslagit att regeringen\r\nutreder frågan om vilken insyn och kontroll den svenska staten bör ha\r\ni Vattenfalls och andra statliga företags utländska dotterbolag och\r\ndärefter återkommer till riksdagen med en redovisning av resultatet.\r\nEnligt vår uppfattning är det, i likhet med vad som anförs i motion\r\n2004/05:N7 (fp, kd, c), inte acceptabelt att Sveriges riksdag som\r\nföreträdare för ägarna, det svenska folket, inte har en tillräcklig insyn\r\ni och kontroll över en så stor del av Vattenfalls verksamhet som det\r\nhär är frågan om. Omsättningen i Tyskland uppgick år 2003 till mer än\r\n60 miljarder kronor enligt Vattenfalls årsredovisning. Enligt vår mening\r\nkan det ifrågasättas om detta är förenligt med de riktlinjer och principer\r\nsom gäller för den statliga ägarförvaltningen.\r\nRiksdagen bör därför genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att\r\nutreda frågan om vilken insyn och kontroll den svenska staten bör ha i\r\nVattenfalls och andra statliga företags utländska dotterbolag och\r\ndärefter återkomma med förslag som tillgodoser de krav som vi här redovisat.\r\n\r\nMed hänvisning till det sagda tillstyrks såväl nämnda framställning som\r\nnämnda motion i här aktuella delar.\r\n\r\n5.      Förändringar i statliga bolags verksamhetsinriktning, punkt 4 (fp,\r\nkd, c)\r\nav Eva Flyborg (fp), Yvonne Ångström (fp), Mikael Oscarsson (kd) och\r\nHåkan Larsson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:N7\r\nyrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i motion 2004/05:N7 (fp, kd, c)\r\n- att riksdagen bör tydliggöra att regeringen skall inhämta riksdagens\r\ngodkännande innan väsentliga förändringar i verksamhetsinriktningen för\r\nstatligt helägda bolag vidtas.\r\nDen svenska staten är en av de största företagsägarna i Sverige och\r\näger helt eller delvis närmare 60 bolag. Omsättningen för de statliga\r\nbolagen uppgick år 2003 till sammanlagt 299 miljarder kronor, och bolagen\r\nhar ca 200 000 anställda. Den statliga bolagssfären har således en\r\nansenlig omsättning och sysselsätter många.\r\nRegeringen har att förvalta de statliga bolagen och företräda ägaren,\r\ndvs. ytterst landets medborgare - det svenska folket. Som företrädare\r\nför medborgarna har riksdagen att granska regeringens förehavanden. Det\r\nsaknas emellertid i dag närmare bestämmelser om hur förvaltningen av de\r\nstatliga bolagen skall utföras och vilka befogenheter regeringen har\r\nnär det gäller styrningen av bolagen. Det enda regeringen har att rätta\r\nsig efter är, förutom de enskilda beslut som ligger till grund för\r\nförvärvet eller bildandet av respektive bolag, de allmänna riktlinjer\r\nsom riksdagen fastställde år 1996. Enligt vår mening är detta inte\r\ntillnärmelsevis tillräckligt för att, genom riksdagens försorg, säkerställa\r\nen ansvarsfull förvaltning av det svenska folkets egendom. Detta visas\r\ninte minst genom den granskning som Riksrevisionen genomfört beträffande\r\nVattenfall. Enligt Riksrevisionens bedömning innebar Vattenfalls\r\ninvesteringar en markant förändring av bolagets tidigare verksamhetsinriktning\r\noch strategi samt ett i väsentliga delar ändrat ekonomiskt risktagande\r\ni förhållande till tidigare situation för bolaget. Riksrevisionen\r\npåpekade i sin rapport att expansionens omfattning och inriktningen på\r\nför Vattenfall nya elproduktionsformer, bl.a. storskalig kolbaserad\r\nenergiproduktion, borde motivera att styrelsen och ägarförvaltningen på\r\ndet sätt som står till deras förfogande skulle ha verkat för ett formellt\r\nställningstagande till Vattenfalls expansion. Vi delar denna uppfattning.\r\nNär det gäller Vattenfalls expansion i Tyskland är det vår mening att\r\ndenna i grunden var en fråga som borde ha underställts riksdagen.\r\nInvesteringarna i Tyskland överensstämmer inte med de miljöpolitiska mål\r\nriksdagen beslutat eller de riktlinjer för bolagets verksamhet som\r\nriksdagen fastställt. Även investeringarnas omfattning gör att frågan\r\nborde ha varit föremål för ett riksdagsbeslut. Att bolagets investeringar\r\ni Tyskland inte står i överensstämmelse med vad riksdagen har beslutat\r\nhar även klargjorts av konstitutionsutskottet (bet. 2002/03:KU30).\r\nSammanfattningsvis saknas i dag, enligt vår uppfattning, såväl ett\r\nregelverk kring som tydliga riktlinjer för regeringens förvaltning av de\r\nstatliga bolagen när det gäller vilka åtgärder regeringen kan vidta\r\nutan att behöva riksdagens godkännande. Regeringen bör därför genomföra\r\nen översyn och inom nuvarande mandatperiod återkomma med förslag till\r\nriksdagen på området. Vägledande för detta arbete skall vara att ägarnas\r\nställning, genom riksdagens försorg, skall stärkas när det gäller\r\nbestämmandet över de statliga bolagen och deras verksamhet så att liknande\r\nsituationer som den med Vattenfall inte behöver upprepas framgent.\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta\r\nåtgärder i enlighet med vad vi här anfört. Därmed blir nämnda motion\r\ntillgodosedd i berörd del och den tillstyrks.\r\n\r\n6.      Förändringar i statliga bolags verksamhetsinriktning, punkt 4 -\r\nmotiveringen (m)\r\nav Per Bill (m), Ulla Löfgren (m) och Anne-Marie Pålsson (m).\r\nStällningstagande\r\nI motion 2004/05:N7 (fp, kd, c) förordas att regeringen skall inhämta\r\nriksdagens godkännande vid väsentliga förändringar i verksamhetsinriktningen\r\nför statligt helägda bolag.\r\nVi har i denna fråga följande uppfattning. Att låta beslut som rör\r\nstatligt helägda bolags affärsverksamhet underställas riksdagen minskar\r\ninte de övervaknings- och kontrollproblem som finns när det gäller dessa\r\nbolag. Vi anser dock att det kan finnas situationer som motiverar\r\nriksdagens godkännande. Enligt aktiebolagslagen måste ändringar av\r\nverksamheten som kräver ändring av bolagsordningen underställas bolagsstämman.\r\nDenna ordning kan inte rakt av tillämpas på de statliga bolagen,\r\neftersom dessa bolags egentliga ägare - det svenska folket - saknar\r\nrösträtt på bolagsstämman. Bara företrädare för regeringen kan rösta på\r\nbolagsstämman. För att bredda ägarnas inflytande kan riksdagen ges rollen\r\natt företräda folket i sådana sammanhang. Detta skulle i korthet innebära\r\natt ändringar av bolagsordningen skall godkännas av riksdagen. Fördelen\r\nmed en sådan ordning är att ägarna ges en större möjlighet till insyn\r\noch övervakning. Det innebär också en högre grad av likabehandling mellan\r\nstatligt ägda och privat ägda bolag. Något riksdagsuttalande för att\r\nklargöra denna ståndpunkt anser vi i nuläget inte erfordras. Med hänvisning\r\ntill det anförda avstyrks nyssnämnda motion i berörd del.\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden.\r\nI rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Insyn i och kontroll av utländska dotterbolag, punkt 3 (mp)\r\nIngegerd Saarinen (mp) anför:\r\nNär det gäller insyn i och kontroll av statligt helägda bolags utländska\r\ndotterbolag vill jag tydliggöra min uppfattning.\r\nSom utskottet erinrat om har Riksrevisionen vid sin granskning av\r\nVattenfall påpekat att den svenska staten, genom Riksrevisionen eller\r\nandra kontrollorgan, för närvarande inte har möjlighet till insyn i och\r\nkontroll av Vattenfalls dotterbolag i Tyskland. Utskottet har noterat\r\nsakförhållandena och konstaterat att det är ett mycket begränsat antal\r\nsådana dotterbolag där detta problem kan uppstå. Av detta skäl förordar\r\nutskottet därför heller inget uttalande. Jag vill i detta sammanhang\r\npåminna om att det åligger regeringen att redovisa för riksdagen vilka\r\nåtgärder den vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.\r\nNågon sådan redogörelse har ännu inte lämnats. Jag förutsätter att\r\nregeringen kommer att lämna en sådan redovisning och att riksdagen därför\r\nfår anledning att återkomma till frågan.\r\n\r\n\r\n2.      Förändringar i statliga bolags verksamhetsinriktning, punkt 4\r\n(mp)\r\nIngegerd Saarinen (mp) anför:\r\nJag vill beträffande vad utskottet anför om förändringar i statliga\r\nbolags verksamhetsinriktning göra följande förtydligande.\r\nUtskottet har i detta sammanhang bl.a. uttryckt sin uppfattning att\r\nVattenfalls etablering på den tyska marknaden inte var en fråga för\r\nriksdagen att avgöra. Jag vill betona vikten av att regeringen är aktiv\r\noch tydlig i sin roll som förvaltare av de statliga bolagen. När det\r\ngäller besluten om Vattenfalls investeringar i Tyskland har riksdagen,\r\ngenom att bifalla en reservation i ett granskningsbetänkande av\r\nkonstitutionsutskottet (bet. 2002/03:KU30), påpekat att det kan ifrågasättas\r\nom regeringen varit tillräckligt aktiv när det gäller att ge Vattenfall\r\nerforderliga direktiv för att verksamheten inom detta område skall\r\npräglas av de målsättningar som ligger till grund för svensk energipolitik.\r\nDe förändringar som nu föreslagits beträffande Vattenfalls bolagsordning\r\nsyftar till att tydliggöra bolagets uppgift. Enligt min mening är det\r\nväsentligt att ägarförvaltningen på ett aktivt sätt verkar för att den\r\nför Vattenfall i bolagsordningen tillkommande uppgiften effektueras.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nFramställning 2004/05:RRS5\r\nFramställning 2004/05:RRS5 Riksrevisionens styrelses framställning\r\nangående granskningen av Vattenfall AB:\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen\r\nanfört om att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till\r\nklargörande och förtydligande av bolagets miljö- och energipolitiska\r\nuppdrag.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen\r\nanfört om att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till\r\nutveckling av ägarstyrningen av de statliga bolagen.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen\r\nanfört om att regeringen utreder vilken insyn den svenska staten bör ha\r\ni Vattenfalls och andra statliga företags utländska dotterbolag och\r\nredovisar resultatet för riksdagen.\r\nFöljdmotion\r\n2004/05:N7 av Eva Flyborg m.fl. (fp, kd, c):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nförslag till klargörande och förtydligande av Vattenfalls miljö- och\r\nenergipolitiska uppdrag i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med\r\nförslag till ytterligare utveckling av ägarstyrningen av de statliga\r\nbolagen i enlighet med vad i motionen anförs.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen inhämtar riksdagens godkännande\r\ninnan väsentliga förändringar i verksamhetsinriktningen vidtas för\r\nstatligt helägda bolag.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om vilken insyn\r\noch kontroll som den svenska staten bör ha i Vattenfalls och andra\r\nstatliga företags utländska dotterbolag och återkommer till riksdagen\r\nmed förslag i enlighet med vad i motionen anförs.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Vattenfalls uppdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår framställning 2004/05:RRS5 punkt 1 och motion 2004/05:N7 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Formerna för ägarstyrning",
          "forslag": "Riksdagen avslår framställning 2004/05:RRS5 punkt 2 och motion 2004/05:N7 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "07EA3194-2E43-449A-A95F-287584F58DD9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "114",
                    "0",
                    "1",
                    "29"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "25",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "151",
                    "121",
                    "1",
                    "76"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/07EA3194-2E43-449A-A95F-287584F58DD9",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Insyn i och kontroll av utländska dotterbolag",
          "forslag": "Riksdagen avslår framställning 2004/05:RRS5 punkt 3 och motion 2004/05:N7 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Förändringar i statliga bolags verksamhetsinriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:N7 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "NU12",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Vattenfalls uppdrag",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Vattenfalls uppdrag",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Formerna för ägarstyrning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Insyn i och kontroll av utländska dotterbolag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Förändringar i statliga bolags verksamhetsinriktning",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Förändringar i statliga bolags verksamhetsinriktning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-04-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-04-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-04-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-04-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-04-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på Riksrevisionens styrelses framställning och motionen",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:19:55"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksrevisionens styrelse har lämnat förslag till riksdagen om Vattenfall AB och statens ägarförvaltning av bolaget. Riksdagen sade nej till styrelsens förslag och en motion. När det gäller Vattenfalls uppdrag anser riksdagen att den i dagarna föreslagna ändringen av företagets bolagsordning tillgodoser de förslag som lagts fram. Även förslagen om formerna för ägarstyrning avslås eftersom regeringen ska redovisa vilka åtgärder den vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. När det gäller frågan om insyn i och kontroll av utländska dotterbolag konstaterar riksdagen att det är ett mycket begränsat antal dotterbolag till statligt ägda bolag där sådana problem som Riksrevisionen beskrivit kan uppstå. I motionen föreslås också att riksdagen ska höras vid väsentliga förändringar av statliga bolags verksamhetsinriktning. Riksdagen tycker att det fungerar bra som det är.",
          "dok_id": "GS01NU12",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Vattenfall AB (NU12)",
          "dok_id": "GS01NU12",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 10:19:55"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01NU12",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Riksrevisionens styrelse har lämnat förslag till riksdagen om Vattenfall AB och statens ägarförvaltning av bolaget. Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till styrelsens förslag och en motion. När det gäller Vattenfalls uppdrag anser utskottet att den i dagarna föreslagna ändringen av företagets bolagsordning tillgodoser de förslag som lagts fram. Även förslagen om formerna för ägarstyrning avslås eftersom regeringen ska redovisa vilka åtgärder den vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. När det gäller frågan om insyn i och kontroll av utländska dotterbolag konstaterar utskottet att det är ett mycket begränsat antal dotterbolag till statligt ägda bolag där sådana problem som Riksrevisionen beskrivit kan uppstå. I motionen föreslås också att riksdagen ska höras vid väsentliga förändringar av statliga bolags verksamhetsinriktning. Utskottet tycker att det fungerar bra som det är.</p>",
          "dok_id": "GS01NU12",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:47"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Vattenfall AB (NU12)",
          "dok_id": "GS01NU12",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:47"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01NU12",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_NU_12.pdf",
          "filstorlek": "275692",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Vattenfall AB",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/81CF85F5-5CE7-4644-8CF0-1F51372BE424"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "forslag 2004/05:RRS5 Riksrevisionens styrelses framställning angående granskningen av Vattenfall AB",
          "ref_dok_id": "GS04RRS5",
          "ref_dok_typ": "frsrdg",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "RRS5",
          "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses framställning angående granskningen av Vattenfall AB",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Framställning / redogörelse"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:N7 med anledning av förs. 2004/05:RRS5 Riksrevisionens styrelses framställning angående granskningen av Vattenfall AB",
          "ref_dok_id": "GS02N7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "N7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av förs. 2004/05:RRS5 Riksrevisionens styrelses framställning angående granskningen av Vattenfall AB",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-04-27",
          "ref_dok_id": "GS09113",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "113",
          "ref_dok_titel": "2005-04-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-04-27",
          "ref_dok_id": "GS09113",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "113",
          "ref_dok_titel": "2005-04-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:216",
          "ref_dok_id": "GS0K216",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "216",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:216",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}