\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet har inget att erinra mot det\r\nhandlingsprogram för minskad administration för\r\nföretagen som presenteras i regeringens skrivelse\r\n2004/05:48 eller mot redogörelsen för regeringens\r\nregelförenklingsarbete i övrigt. Skrivelsen bör\r\ndärmed läggas till handlingarna. Även\r\nRiksrevisionens styrelses redogörelse 2004/05:RRS13\r\nangående regelförenklingar för företag bör läggas\r\ntill handlingarna. Samtliga motionsyrkanden i\r\nbetänkandet avstyrks.\r\n\r\nUtskottet framhåller att regelförenklingsarbetet\r\när av största vikt för att Sverige skall kunna\r\nutvecklas som företagarnation. Sammantaget anser\r\nutskottet att regeringen bedriver ett ambitiöst\r\narbete när det gäller regelförenkling för företagen.\r\nIntrycket är också att det verkar finnas goda\r\nutsikter för positiva resultat och att de mål och\r\nambitioner som kom till uttryck i riksdagens\r\ntillkännagivande hösten 2002 om intensifiering av\r\nregelförenklingsarbetet skall kunna uppnås.\r\nSamtidigt understryker utskottet att\r\nregelförenklingsarbetet är ett pågående arbete som\r\ninte är slutfört. Det finns ett antal områden där\r\ndet framöver krävs ökade insatser och i vissa fall\r\nändrad inriktning. Utskottet poängterar också den\r\nstora betydelse regeringens skrivelser har för att\r\nriksdagen skall kunna följa arbetet med\r\nregelförenklingar och göra löpande utvärderingar.\r\nI en reservation (m, fp, kd, c) kritiseras\r\nregeringen för passivitet och bristande engagemang i\r\nregelförenklingsarbetet. Reservanterna framlägger\r\nolika förslag i syfte att intensifiera detta arbete.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\nRegelförenkling\r\n\r\nRiksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:48\r\noch Riksrevisionens styrelses redogörelse\r\n2004/05:RRS13 till handlingarna och avslår\r\nmotionerna 2004/05:Kr239 yrkande 4, 2004/05:N8,\r\n2004/05:N9 yrkandena 1-5, 2004/05: N208,\r\n2004/05:N235 yrkandena 1-3, 2004/05:N254 yrkandena 3\r\noch 4, 2004/05:N280, 2004/05:N294 yrkandena 1 och 2,\r\n2004/05:N305 yrkandena 4, 5 och 8-10, 2004/05:N308\r\nyrkande 1, 2004/05:N339, 2004/05:N393 yrkande 9,\r\n2004/05:N394 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N398 yrkande\r\n6, 2004/05:N400 yrkande 2, 2004/05:N403 yrkande 12,\r\n2004/05:N408 yrkande 5, 2004/05:N412 yrkande 7,\r\n2004/05:N413 yrkande 1, 2004/05:N416 yrkandena 1 och\r\n2, 2004/05:A221 yrkande 7 och 2004/05:A350 yrkande\r\n7.\r\nReservation (m, fp, kd, c)\r\n\r\nStockholm den 1 mars 2005\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Per Bill (m), Ingegerd Saarinen (mp),\r\nNils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp), Sylvia\r\nLindgren (s), Berit Högman (s), Karl Gustav\r\nAbramsson (s), Ulla Löfgren (m), Carina Adolfsson\r\nElgestam (s), Yvonne Ångström (fp), Anne Ludvigsson\r\n(s), Lars Johansson (s), Krister Hammarbergh (m),\r\nMikael Oscarsson (kd), Gunilla Wahlén (v) och Håkan\r\nLarsson (c).
\r\n2004/05\r\n\r\nNU10\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels skrivelse 2004/05:48 med regeringens\r\nhandlingsprogram för minskad administration för\r\nföretagen m.m.,\r\ndels Riksrevisionens styrelses redogörelse\r\n2004/05:RRS13 angående regelförenklingar för\r\nföretag,\r\ndels 2 motioner som väckts med anledning av\r\nregeringens skrivelse,\r\ndels 20 motioner från allmänna motionstiden.
\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör lägga regeringens skrivelse med\r\nredogörelse för regelförenklingsarbetet till\r\nhandlingarna, liksom redogörelsen från\r\nRiksrevisionens styrelse. Samtliga\r\nmotionsyrkanden bör avslås av riksdagen.\r\nUtskottet anser att regelförenklingsarbetet\r\när av största vikt för att Sverige skall\r\nkunna utvecklas som företagarnation och att\r\nregeringen bedriver ett ambitiöst arbete i\r\ndenna fråga. Intrycket är också att det\r\nverkar finnas goda utsikter för positiva\r\nresultat och att de mål och ambitioner som\r\nkom till uttryck i riksdagens\r\ntillkännagivande hösten 2002 om\r\nintensifiering av regelförenklingsarbetet\r\nskall kunna uppnås. Jämför reservation (m,\r\nfp, kd, c).\r\n\r\nRegeringens skrivelse\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI skrivelsen presenterar regeringen ett\r\nhandlingsprogram för en minskad administration för\r\nföretagen. Handlingsprogrammet består av åtgärder\r\nsom tagits fram på departements- och myndighetsnivå\r\noch utgör de åtgärder som skall genomföras under\r\ninnevarande mandatperiod i syfte att minska\r\nadministrationen för företagen. I skrivelsen\r\ninformeras om arbetet med att mäta den\r\nadministrativa bördan för företag. Vidare beskrivs\r\nregeringens mål för moderniserings- och\r\nutvecklingsarbetet i statsförvaltningen (24-timmars-\r\nmyndigheten). Det arbete med regelförenkling för\r\nföretagen som genomförts under år 2003 redovisas\r\nockså. Redovisningen bygger på de årsrapporter om\r\narbetet med konsekvensanalyser som myndigheterna\r\nårligen inger till regeringen. Skrivelsen innehåller\r\nslutligen en redovisning av regelförenklingsarbetet\r\nsett ur ett internationellt perspektiv.\r\n\r\n\r\nMätningar av företagens administration\r\n\r\n\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) gavs\r\ni juni 2002 i uppdrag av regeringen att utveckla en\r\nmetod för att mäta den administrativa bördan för\r\nföretag och avlämnade i mars 2003 ett förslag till\r\nen sådan metod. I enlighet med uppdraget hade ITPS\r\nstuderat de länder som kommit längst på området med\r\natt mäta företagens administration, dvs.\r\nNederländerna, Danmark och Belgien. Den metod som\r\nanvänds i Nederländerna - en s.k.\r\nstandardkostnadsmetod - ansågs av ITPS vara den mest\r\ntillförlitliga men också den mest komplicerade och\r\nkostsamma. Enligt denna metod, som för närvarande\r\nanvänds också i Danmark och Norge, går det att\r\nutläsa vilka regler i en lag som är mest\r\nadministrativt krävande för en företagare.\r\n\r\nRegeringen gav i november 2003 Verket för\r\nnäringslivsutveckling (Nutek) i uppdrag att\r\ngenomföra provmätningar med den mätmetod som ITPS\r\nföreslagit, och resultatet redovisades i maj 2004.\r\nProvmätningen, som genomfördes på området för\r\nmervärdesskatt, visade att de administrativa\r\nkostnaderna för företagen att administrera den\r\nskatten uppgår till totalt 2,8 miljarder kronor per\r\når, motsvarande 555 kr per anställd och år. Denna\r\nkostnad motsvarar ungefär samma kostnad på det\r\nberörda området som företag i Nederländerna har.\r\nKostnaden för ett enstaka år är dock av mindre\r\nintresse, utan det är förändringen av företagens\r\nadministrativa kostnader över tiden som är det\r\nrelevanta. Mätningarna innebär att möjliga\r\nförenklingar för företag och myndigheter kan\r\nidentifieras, att jämförelser med andra länder kan\r\ngöras och att regelförenklingsarbetet kan följas upp\r\nmot uppsatta mål, sägs det i skrivelsen.\r\nI juli 2004 gav regeringen Nutek i uppdrag att gå\r\nvidare med tillämpningen av mätmetoden och genomföra\r\nmätningar av årsredovisningslagen (1995: 1554),\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) och därtill\r\nangränsande lagar, skattebetalningslagen (1997:483)\r\nsamt lagen (2000:980) om sociala avgifter och\r\ndärtill angränsande lagar. I Nuteks uppdrag har\r\nockså ingått att analysera vilka ytterligare områden\r\nsom bör bli föremål för mätningar. Denna analys\r\nvisar att de skatte-, miljö- och arbetsrättsliga\r\nreglerna - i nämnd ordning - är de som kräver mest\r\nadministration i företagen, varefter följer reglerna\r\nom årsredovisning. Efter det att mätningarna\r\navseende skatte- och årsredovisningslagarna är\r\nslutförda skall de miljö- och arbetsrättsliga\r\nområdena mätas, med början på det miljörättsliga\r\nområdet under år 2005. När även det arbetsrättsliga\r\nområdet är genomgånget kommer mätresultat att finnas\r\nför de fyra regelverk som sammantagna ger upphov\r\ntill omkring 65 % av företagens totala\r\nadministration. Det kommer då också att finnas ett\r\nunderlag dels för att fastställa mål för hur mycket\r\nföretagens administration av vart och ett av\r\nregelverken bör minskas, dels för att fastställa en\r\nambitionsnivå när det gäller hur mycket denna\r\nadministration totalt bör minskas.\r\n\r\nMål för regelförenklingsarbetet\r\n\r\n\r\nNederländerna och Danmark hör, som redan nämnts,\r\ntill de länder som har längst erfarenhet av att mäta\r\nföretagens administrativa kostnader. I Nederländerna\r\när målet att minska de totala administrativa\r\nkostnaderna med 25 % under perioden 2004-2007, ett\r\nmål som har kombinerats med delmål för olika delar\r\nav regelverket. I Danmark har målet satts till att\r\nminska de totala kostnaderna med upp till 25 % till\r\når 2010.\r\n\r\nRegeringen anser att den inriktning det aktuella\r\narbetet har haft i Nederländerna och Danmark är\r\nefterföljansvärd. Kvantitativa mål bör formuleras,\r\noch det bör ske på ett sätt som gör att de kan\r\nfungera som beting för departement och myndigheter i\r\nett arbete med att förbättra regelverken för\r\nföretagen. Målen kommer därmed också att utgöra\r\npådrivande verktyg i det arbetet. Vartefter de\r\ntidigare nämnda områdena, där det pågår eller\r\nplaneras mätningar, har gåtts igenom kommer mål för\r\natt minska företagens administrativa kostnader för\r\natt hantera regelverken att sättas upp. Det bör ta\r\nhögst tre månader efter slutförda mätningar innan\r\nett sådant mål sätts upp. Beträffande skatteområdet\r\navses mätningarna vara slutförda i februari 2005,\r\nvilket innebär att ett mål för det området skall\r\nkunna fastläggas senast i maj 2005. Ett mål för\r\nårsredovisningslagen kommer att kunna sättas upp i\r\naugusti 2005, efter det att mätningarna har\r\nslutförts i maj 2005. När det gäller miljöområdet\r\nbör mätningarna vara gjorda senast i november 2005,\r\ninnebärande att ett mål skall ha satts upp senast i\r\nfebruari 2006. Slutligen bör för det arbetsrättsliga\r\nområdet gälla att mätningarna skall ha genomförts\r\nsenast i februari 2006, varefter ett mål skall kunna\r\nbestämmas senast i maj 2006.\r\nEfter det att samtliga kostnadskrävande regelverk\r\när genomgångna och mål har satts upp för hur mycket\r\nföretagens kostnader för att administrativt hantera\r\ndessa regelverk bör minska kommer också ett mål i\r\nfråga om de totala kostnaderna för dessa regelverk\r\natt kunna formuleras. En utgångspunkt är att målet\r\nsätts med en hög ambitionsnivå ur ett\r\ninternationellt perspektiv, varvid de nederländska\r\noch danska målen utgör goda riktmärken. De mätningar\r\nsom genomförs utgår från de aktuella kostnaderna den\r\n1 juli 2004. Alla åtgärder som har vidtagits sedan\r\ndess och de som kommer att vidtas framöver kommer\r\natt räknas av mot respektive mål från detta datum.\r\nDe regelbeslutande organen skall verka i riktning\r\nmot de mål som framdeles kommer att gälla för dem.\r\nNär det gäller sluttidpunkten, då målen skall ha\r\nnåtts, anser regeringen att den bör bestämmas till\r\nmitten av år 2010. De mål som skall sättas upp\r\nkommer alltså att avse perioden den 1 juli 2004-den\r\n30 juni 2010.\r\n\r\nHandläggningstider vid företagsstart\r\n\r\n\r\nNutek gavs i regleringsbrevet för år 2004 i uppdrag\r\natt redovisa de viktigaste tillstånden som krävs för\r\natt starta ett företag och den genomsnittliga\r\nhandläggningstiden för att erhålla dessa. I Nuteks\r\nrapport, som avlämnades i juni 2004 och som bygger\r\npå befintliga uppgifter hos tillståndsgivarna,\r\nredovisas bl.a. stora skillnader i handläggningstid\r\nmellan olika kommuner. Rapporten visar även på\r\nbrister i myndigheters och kommuners uppgifter om\r\nhandläggningstidernas längd. Enligt regeringens\r\nuppfattning är det angeläget att arbetet med att\r\nformulera konkreta mål för handläggningstiderna hos\r\ntillståndsgivande myndigheter och med att följa upp\r\ndessa mål får ökad uppmärksamhet. Regeringen kommer\r\ndärför att i ökad utsträckning formulera konkreta\r\nmål, bl.a. i regleringsbrev för de statliga\r\nmyndigheterna. Det är angeläget att motsvarande\r\narbete bedrivs i den kommunala sektorn, sägs det i\r\nskrivelsen.\r\n\r\n\r\nKonsekvensanalyser\r\n\r\n\r\nAlla nya eller ändrade författningar granskas ur ett\r\nsmåföretagsperspektiv, dels inom det offentliga\r\nutredningsväsendet och i Regeringskansliet i fråga\r\nom lagar och förordningar, dels på myndighetsnivå\r\nnär det gäller föreskrifter som beslutas av\r\nmyndigheterna. Konsekvensanalysen skall visa vilka\r\nåtgärder ett litet företag måste vidta för att följa\r\nde nya regler som föreslås. Inom ramen för analysen\r\nskall det också redovisas om förslaget kan leda till\r\natt konkurrensen snedvrids. Inom Regeringskansliet\r\nsker granskningen sedan den 1 maj 1999 med stöd\r\nav riktlinjer utfärdade av en statssekreterargrupp\r\nmed ett särskilt ansvar för arbetet med\r\nregelförenkling. Enligt riktlinjerna gäller bl.a.\r\natt varje departement skapar de organisatoriska\r\nförutsättningar och rutiner som behövs för att\r\nkonsekvensanalyserna skall göras i de\r\nförfattningsärenden som handläggs där. Samtidigt har\r\nNäringsdepartementet ett särskilt ansvar för själva\r\nkonsekvensanalysmetoden och för\r\nregelförenklingsfrågorna som sådana.\r\n\r\nRegeringen har gett Nutek ett särskilt ansvar som\r\nregelförenklingsmyndighet. Nutek skall dels ta del\r\nav de konsekvensanalyser som andra myndigheter gör\r\nenligt förordningen (1998:1820) om särskild\r\nkonsekvensanalys av reglers effekter för små\r\nföretags villkor, dels ge råd och stöd i arbetet med\r\nsådana analyser. Utredningen om en översyn av\r\nverksförordningen har i betänkandet Från\r\nverksförordning till myndighetsförordning (SOU\r\n2004:23) föreslagit bl.a. att kraven på\r\nkonsekvensutredning i verksförordningen (1995:1322)\r\noch kraven på konsekvensanalys i den tidigare nämnda\r\nförordningen (1998:1820) skall slås samman i en\r\nsärskild förordning om konsekvensanalys vid\r\nregelgivning. Betänkandet har remissbehandlats och\r\nbereds för närvarande inom Regeringskansliet. I\r\ndenna beredning kommer, enligt uppgift från\r\nNäringsdepartementet, inte bara en prövning av\r\nkonsekvensanalysmetoden att ske utan även göras ett\r\növervägande om bl.a. Ekonomistyrningsverkets och\r\nNuteks respektive roller.\r\n\r\nNutek som regelförenklingsmyndighet\r\n\r\n\r\nDet pågår ett arbete med att klargöra och definiera\r\nNuteks roll i regelförbättringsarbetet, dels via\r\nförtydliganden i regleringsbrev och instruktion,\r\ndels genom fortsatt beredning av förslag som lades\r\nfram i det nyssnämnda betänkandet Från\r\nverksförordning till myndighetsförordning. Nutek\r\nutgör en ny resurs inom området och kommer bl.a. att\r\nkunna ges i uppdrag att utföra de analyser av totala\r\nregelförändringsflöden m.m. som Riksrevisionen har\r\nefterfrågat, sägs det i skrivelsen (se vidare i det\r\nföljande). Nutek kommer att få en tydlig roll som\r\nmyndighet med ansvar för regelförenkling. Nutek\r\nskall i samarbete med berörda myndigheter och efter\r\nsamråd med näringslivets organisationer bygga upp en\r\nservicefunktion dit företag och blivande företagare\r\nkan föra fram synpunkter och förslag som rör reglers\r\nutformning och tillämpning. Med de erfarenheter\r\nNutek erhållit genom bl.a. arbetet med Startlinjen,\r\nmätningar av företagens administration och\r\nservicefunktionen mot företag kommer verket att ha\r\nen god överblick över såväl problem som lösningar.\r\n\r\n\r\nUtveckling av 24-timmarsmyndigheten\r\n\r\n\r\nDet pågående moderniserings- och utvecklingsarbetet\r\ni statsförvaltningen och utvecklingen av en\r\nelektronisk förvaltning går under benämningen 24-\r\ntimmarsmyndigheten. Syftet är att medborgare och\r\nföretag på elektronisk väg skall kunna få\r\ninformation, lämna uppgifter och uträtta andra\r\närenden på ett snabbt och enkelt sätt oberoende av\r\ntid och plats. Så långt möjligt skall det räcka med\r\nen myndighetskontakt för att framföra ett ärende.\r\nMedborgare och företag skall enkelt kunna ta del av\r\noffentlig information och framföra synpunkter på\r\nförvaltningens verksamhet och därmed göras delaktiga\r\ni det offentliga beslutsfattandet. Regeringen har\r\nsom mål att alla myndighetstjänster som med\r\nbibehållen eller ökad kostnadseffektivitet kan\r\ntillhandahållas elektroniskt också skall\r\ntillhandahållas på detta sätt. De elektroniska\r\ntjänsterna får dock inte utestänga vissa medborgare.\r\n\r\nUtvecklingen av 24-timmarsmyndigheten bygger på\r\natt varje myndighet har ett eget ansvar för sina\r\ntekniska system och tjänster. För att driva på\r\nutvecklingen av 24-timmarsmyndigheten har regeringen\r\nunder de senaste åren vidtagit olika åtgärder som\r\nredovisas i skrivelsen under följande fem rubriker:\r\nInrättande av Nämnden för elektronisk förvaltning,\r\nDelegationen för utveckling av offentliga e-\r\ntjänster, Servicedialoger och serviceåtaganden,\r\nÖversyn av formkrav i lagar och förordningar samt\r\nStöd och vägledning.\r\n\r\nRegelförenkling ur ett internationellt\r\nperspektiv\r\n\r\n\r\nRegeringskansliets arbete beträffande\r\nregelförenkling på det internationella planet sker\r\ninom EU och OECD och genom ett informellt nätverk av\r\nansvariga tjänstemän för regelförenkling inom EU-\r\nländerna (Directors for Better Regulation) samt\r\ngenom bilaterala direktkontakter.\r\n\r\nInom EU har från svensk sida regelförenkling och\r\ndärmed sammanhängande frågor prioriterats som en del\r\nav EU:s modernisering. EG-kommissionen presenterade\r\ni juni 2002 ett regelförbättringspaket, vari ingår\r\nbl.a. en handlingsplan för bättre och enklare\r\nregler. Som en följd av regelförbättringspaketet har\r\nen metod för en ny, fördjupad konsekvensanalys\r\nutarbetats. I analysen redogörs för regelförslagens\r\neffekter inom alla de tre dimensionerna - den\r\nekonomiska, den sociala och den ekologiska\r\ndimensionen - av hållbar utveckling, och analysen\r\nersätter tidigare använda sektorsanalyser. I sitt\r\nårliga arbetsprogram publicerar kommissionen vilka\r\nförslag som kommer att föregås av denna typ av\r\nanalys. Företagens största kostnad för\r\nadministration härrör emellertid från gällande\r\nlagstiftning. EU:s initiativ för förenklad\r\nlagstiftning på den inre marknaden, det s.k. SLIM-\r\nprogrammet (Simpler Legislation in the Internal\r\nMarket), startade år 1996. Alltifrån direktiv om\r\nprydnadsväxter till direktiv om mervärdesskatt har\r\nbehandlats i arbetsgrupper som lagt förslag om\r\nförenklingar som sedan kommissionen, efter\r\nomarbetning, har presenterat för rådet och\r\nparlamentet - en metod som har visat sig vara både\r\nresurskrävande och tidsödande. SLIM kompletterades i\r\nfebruari 2003 med ett flerårigt program för\r\nförenkling av gällande regelverk, som är avsett att\r\nleda till en minskning med 25 % av antalet berörda\r\nsidor (som för närvarande uppgår till ca 97 000).\r\nEtt annat initiativ inom EU togs av de irländska\r\noch nederländska ordförandeskapen i\r\nkonkurrenskraftsrådet då de i maj 2004 uppmanade\r\növriga länder att lämna förslag på EG-regler som kan\r\nförenklas. Sverige har gett in en lista på 32\r\nförslag från ett antal myndigheter och departement,\r\noch totalt har 330 förslag lämnats in. Vid rådsmötet\r\ni november 2004 antog konkurrenskraftsrådet en lista\r\npå 15 förenklingsförslag som kommissionen uppmanas\r\nprioritera i sitt rullande förenklingsprogram. Rådet\r\nskall regelbundet ta fram nya listor. Ytterligare\r\nett initiativ inom EU är Europeiska företagspanelen\r\n(European Business Test Panel), vilket är ett\r\ninitiativ av kommissionen för att förbättra och\r\nförenkla gemenskapens regler. Panelen kommer att\r\nbestå av ca 3 000 företag, varav 126 skall vara\r\nsvenska. Deltagande företag kommer regelbundet (6-8\r\ngånger per år) att få ta del av förslag till ny EG-\r\nlagstiftning och lämna synpunkter på t.ex. vilka\r\nadministrativa bördor och kostnader som förslagen\r\nkan ge upphov till. Kommissionen har också initierat\r\nett projekt om indikatorer för regelkvalitet som\r\nSverige deltar i och som har till syfte att\r\nidentifiera kvantitativa och kvalitativa indikatorer\r\nför att kunna bedöma och mäta de åtgärder som vidtas\r\nav EU och medlemsstaterna för att förenkla och\r\nförbättra regelverken. Rapport avlämnades i december\r\n2004. Regelförbättring väntas stå högt på den\r\npolitiska agendan inom EU de närmaste åren, bl.a.\r\nberoende på ett initiativ av de irländska,\r\nnederländska, luxemburgska och brittiska\r\nfinansministrarna till rådet för ekonomiska och\r\nfinansiella frågor (Ekofin) rörande bl.a. en\r\ngemensam mätmetod på EU-nivå. Sverige anser att en\r\nsådan mätmetod bör bygga på den\r\nstandardkostnadsmodell som Nederländerna använder\r\noch som även Sverige valt att använda.\r\nRegelförenkling har också uppmärksammats inom\r\nOECD, varvid värdet av enklare och bättre regler har\r\nframhållits. OECD:s checklista från år 1995 utgör\r\nutgångspunkt för den checklista Regeringskansliet\r\ntillämpar. Regeringen deltar aktivt i OECD:s arbete\r\nom regelförenkling. OECD granskar medlemsländernas\r\nregelförbättringsarbete efter anmälan från landet i\r\nfråga (OECD Regulatory Reform Review). Av de\r\nnordiska länderna har Danmark, Norge och Finland\r\ngenomgått en granskning, varvid de båda sistnämnda\r\navslutades under år 2003. Sverige inlämnade i mars\r\n2003 en anmälan om granskning. En granskning av OECD\r\nställer stora krav på att Regeringskansliet avsätter\r\npersonal och resurser under ca 18 månader. Under år\r\n2004 har diskussioner förts med OECD om granskning\r\nav Sveriges regelreformeringsarbete, varvid\r\ninriktningen är att arbetet kommer att påbörjas\r\nunder hösten 2005. Inom ramen för granskningen sker\r\n50-100 intervjuer med företrädare för\r\nRegeringskansliet, berörda myndigheter,\r\nnäringslivet, forskarvärlden, m.m. Granskningen görs\r\ndels på en övergripande och generell nivå, dels inom\r\nett par utvalda sektorer. Sektorerna granskas ur\r\nkonkurrenspolitiskt perspektiv och ur ett\r\nregelförenklings- och regelkvalitetsperspektiv samt\r\ni fråga om principerna för fria och öppna marknader.\r\nOlika rekommendationer kommer att lämnas av OECD,\r\nvilka regeringen och myndigheterna därefter har att\r\nta ställning till. En slutrapport beräknas vara klar\r\nvintern 2006/07.\r\nNär det gäller regelförenkling inom Norden sägs i\r\nskrivelsen att utbyte av erfarenheter mellan\r\ntjänstemän på nordisk nivå är viktigt. De nordiska\r\nländerna har kommit olika långt, samtidigt som det\r\nfinns stora likheter i de yttre förutsättningarna\r\nför regelförenklingsarbetet. I Sveriges arbete med\r\natt ta fram en handlingsplan för minskad\r\nadministration för företagen, på liknande sätt som\r\ntidigare gjorts i både Danmark och Norge, har ett\r\nnära samarbete och erfarenhetsutbyte med dessa\r\nländer varit viktigt. Norge och Danmark har också\r\nvarit mycket engagerade i arbetet med att ta fram en\r\nmätmetod för att mäta administrativa bördor, i syfte\r\natt nå en gemensamt tillämplig mätmetod.\r\n\r\nResultat av regelförbättringsarbetet under år\r\n2003\r\n\r\n\r\nI skrivelsen lämnas en redovisning av\r\nregelförbättringsarbetet under år 2003 avseende\r\nRegeringskansliet, myndigheterna och kommittéerna.\r\nNär det gäller Regeringskansliet redovisas exempel\r\npå genomförda regelförenklingar på departementsnivå\r\nunder år 2003.\r\n\r\nBeträffande myndigheternas rapportering enligt\r\nförordningen (1998:1820) om särskild\r\nkonsekvensanalys av reglers effekter för små\r\nföretags villkor anges att totalt 51 myndigheter har\r\nlämnat en sådan rapportering. Denna förordning\r\nföreskriver att myndigheterna årligen skall\r\nrapportera till regeringen om det gångna\r\nverksamhetsårets arbete med konsekvensanalyser.\r\nEnligt förordningen skall myndigheterna när de\r\növerväger nya eller förändrade regler som kan ha\r\nbetydelse för små företags arbetsförutsättningar,\r\nkonkurrensförmåga eller villkor i övrigt göra en\r\nkonsekvensanalys. Det är således upp till\r\nmyndigheten att avgöra dels om en särskild\r\nkonsekvensanalys skall genomföras, dels om en\r\nårsrapport skall inges. Myndigheterna uppmanades, i\r\nsamband med årsredovisningen, att kortfattat\r\nredovisa de tre viktigaste åtgärderna som de\r\ngenomfört under år 2003 och som har medfört en\r\nminskad administration för företagen. Myndigheterna\r\nhar även haft i uppgift att redovisa om de aktuella\r\nåtgärderna lett till en minskad administration hos\r\nden egna myndigheten. I skrivelsen redovisas några\r\nexempel från myndigheternas årsrapporteringar. Av de\r\n51 myndigheter som har rapporterat till regeringen\r\nuppger 37 myndigheter att de sammantaget har infört\r\neller ändrat i 437 föreskrifter och allmänna råd som\r\nhar konsekvenser för företag. Myndigheterna har\r\nupphävt 137 föreskrifter och allmänna råd.\r\nMotsvarande siffror för år 2002 var 123 respektive\r\n111, baserade på rapporter från 43 myndigheter.\r\nSkillnaden i antal myndigheter som har ingett en\r\nårsrapport sammanhänger främst med det\r\nregeringsuppdrag som beslutades under hösten 2003\r\ndär myndigheterna uppmanades att inkomma med\r\nåtgärder som minskar företagens administration.\r\nSammanfattningsvis har myndigheterna under år 2003\r\ninfört 72 % fler föreskrifter och allmänna råd\r\nsamtidigt som de har upphävt 19 % fler föreskrifter\r\noch allmänna råd jämfört med år 2002. De 14\r\nmyndigheter som inte har lämnat någon rapportering\r\nuppger att de varken har infört, ändrat eller\r\nupphävt några föreskrifter eller allmänna råd som\r\nhar effekt för företag under år 2003.\r\nFör att kunna säkerställa att\r\nsmåföretagsperspektivet blir en naturlig del i\r\nutredningsarbetet är det, enligt vad som sägs i\r\nskrivelsen, viktigt att ett sådant perspektiv förs\r\nin i beslutsprocessen i ett tidigt skede, dvs. redan\r\nnär utredningar tillsätts. Vid granskningen av\r\nkommittédirektiv identifierar Näringsdepartementet\r\nvilka utredningar som kan komma med regelförslag med\r\nbäring på små företag. Det görs också en bedömning\r\nav om utredaren skall ta fram en konsekvensanalys i\r\nsamråd med Näringslivets regelnämnd (NNR).\r\nNäringsdepartementet har identifierat 30 utredningar\r\nsom har bedömts kunna komma att lägga förslag\r\navseende regler för företag. I 15 av dessa har i\r\nutredningsdirektivet angetts att en konsekvensanalys\r\nskall göras i samråd med regelnämnden, i ytterligare\r\n6 betänkanden har gjorts en konsekvensanalys och i 9\r\nfall borde en konsekvensanalys ha gjorts.\r\n\r\nDepartementens och myndigheternas\r\nhandlingsplaner\r\n\r\n\r\nI skrivelsen redovisas de handlingsplaner som tagits\r\nfram på departements- och myndighetsnivå med\r\nanledning av det uppdrag som regeringen i oktober\r\n2003 gav till samtliga departement att gå igenom de\r\nlagar och förordningar som berör företagande och som\r\nrespektive departement ansvarar för. Samtidigt fick\r\n45 myndigheter i uppdrag att göra en genomgång av\r\nmyndigheternas egna föreskrifter och allmänna råd. I\r\nuppdragen till såväl departement som myndigheter\r\ningick att redovisa alla åtgärder som skall\r\ngenomföras under mandatperioden för att förbättra\r\nservicen och minska företagens administrativa\r\nkostnader. I regeringsbesluten angavs att samråd\r\nborde ske med representanter för näringslivet. I\r\nskrivelsen redovisar regeringen de planer som\r\nförväntas ha en stor effekt för företagen, varvid\r\ngäller att planerna skall genomföras under\r\ninnevarande mandatperiod. I skrivelsen redovisas\r\ntotalt 291 olika åtgärder.\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens styrelses\r\nredogörelse\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRiksrevisionen har granskat regeringens arbete med\r\nregelförenklingar för företag. Resultatet\r\nredovisades i oktober 2004 i rapporten\r\nRegelförenklingar för företag (RiR 2004:23). Med\r\nanledning av granskningen har Riksrevisionens\r\nstyrelse till riksdagen överlämnat en redogörelse\r\nangående regelförenklingar för företag\r\n(2004/05:RRS13). Styrelsen anser det angeläget att\r\nsåväl slutsatserna som samtliga rekommendationer i\r\nRiksrevisionens granskningsrapport prövas av\r\nriksdagen i samband med behandlingen av regeringens\r\nskrivelse 2004/05:48 med handlingsprogram för\r\nminskad administration för företagen m.m.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRiksrevisionen konstaterar i rapporten att frågorna\r\nom regelförenklingar har varit aktuella sedan 1970-\r\ntalet. Då infördes bestämmelser som syftade till att\r\nbegränsa kostnadsdrivande effekter av olika regler\r\nbåde för offentlig sektor och näringsliv. Under\r\n1980-talet kom frågorna att gradvis handla alltmer\r\nom näringslivets problem med olika regler. Under\r\n1990-talet har frågorna uppmärksammats i olika\r\nutredningar, bl.a. i de förslag som\r\nSmåföretagsdelegationen lämnade i sitt\r\nslutbetänkande år 1998.\r\n\r\nRiksdagen har vid två tillfällen under senare år,\r\nvåren 1999 (bet. 1998/99: NU6) och hösten 2002 (bet.\r\n2002/03:NU1, rskr. 2002/03:74), lämnat\r\ntillkännagivanden med tydliga krav på regeringen att\r\nhöja ambitionen och takten i\r\nregelförenklingsarbetet. Det uttalade motivet är att\r\nskapa bättre arbetsvillkor för små företag och\r\ndärmed främja den ekonomiska tillväxten. Att\r\nriksdagen vid två tillfällen lämnat sådana\r\nsynpunkter på regeringens insatser har varit ett\r\nviktigt skäl till att Riksrevisionen valt att\r\ngranska regeringens arbete med regelförenklingar för\r\nföretag. Med utgångspunkt i riksdagens uppdrag till\r\nregeringen har Riksrevisionen i sin granskning\r\nställt följande frågor:\r\n- Har arbetet med regelförenklingar en\r\nändamålsenlig inriktning inom Regeringskansliet och\r\nmyndigheter?\r\n- Hur fungerar kontrollen av myndigheters och\r\nkommittéers konsekvensutredningar?\r\n- Hur fungerar arbetet med att mäta företagens\r\nregelbörda?\r\n- Är regeringens återrapportering till riksdagen\r\ntillräckligt informativ för att riksdagen årligen\r\nskall kunna granska regeringens arbete?\r\n\r\nRiksrevisionens slutsatser\r\n\r\n\r\nFör litet kraft läggs på att förenkla\r\nbefintliga regler\r\n\r\nGranskningen visar att Simplexgruppen inom\r\nNäringsdepartementet, som har haft det huvudsakliga\r\nansvaret för arbetet med regelförenklingar, har lagt\r\nned ett omfattande arbete på att kontrollera\r\nförändringar av lagar, förordningar och\r\nmyndighetsföreskrifter som genomförs av andra skäl\r\nän att förbättra för företag. Sannolikt har detta\r\narbete, enligt Riksrevisionens bedömning, lett till\r\natt många förslag till försämringar för företag har\r\neliminerats eller mildrats. I granskningen\r\nkonstateras att det i påfallande liten utsträckning\r\nsker ett arbete med att förändra lagar och\r\nförordningar med det primära syftet att förenkla för\r\nföretag. Enligt Riksrevisionen har en\r\nambitionshöjning skett i fråga om det befintliga\r\nregelverket i samband med regeringens arbete med att\r\nta fram en handlingsplan, ett arbete som dock enligt\r\nRiksrevisionen i huvudsak haft en tillfällig\r\nkaraktär och varit direkt orsakat av riksdagens\r\nställningstagande. En slutsats av granskningen är\r\ndärför att arbetet inom Regeringskansliet i alltför\r\nliten grad är inriktat på att ta fram förslag till\r\nförändringar av det befintliga regelverket. I\r\nrapporten ställs frågan om huruvida det påvisade\r\nproblemet är ett resultat av en mindre ändamålsenlig\r\norganisation, för lite resurser eller att\r\ninriktningen av arbetet varit felaktig. Någon\r\növersyn har inte skett vare sig av organisationen\r\neller av inriktningen, vilket enligt Riksrevisionen\r\när en brist.\r\n\r\nBristande kunskaper om var regelbördan uppstår\r\n\r\nGranskningen visar att regeringen lägger\r\nförhållandevis stor vikt vid systemet med\r\nkonsekvensutredningar. Många myndigheter lägger\r\nockså ned ett ambitiöst arbete på att förändra sina\r\nföreskrifter i syfte att förenkla för företag.\r\nGranskningen visar samtidigt att det finns brister i\r\nkunskapen om var regelbördan egentligen uppstår - i\r\nlagar och förordningar eller i\r\nmyndighetsföreskrifter. Regeringen begränsar\r\ndessutom ibland möjligheten för myndigheterna att\r\nlämna förslag till att förenkla de lagar och\r\nförordningar som styr myndighetsföreskrifter. Därmed\r\nförsvåras enligt Riksrevisionen möjligheten att\r\ngenomföra grundläggande förändringar av sådana\r\nregelverk.\r\n\r\nOklar rollfördelning i kontrollen av\r\nkonsekvensutredningar\r\n\r\nEkonomistyrningsverket (ESV) har till uppgift att\r\nfölja myndigheternas tillämpning av bestämmelserna\r\nom konsekvensutredningar. Myndighetens roll har i\r\npraktiken tonats ned under senare år utan att\r\nnärmare motiveringar härför redovisats. Verket\r\nbehöver inte heller lämna någon årlig\r\nåterrapportering av sitt arbete. Samtidigt har Nutek\r\nfått vidgade uppgifter inom området, delvis av samma\r\nkaraktär. Enligt Riksrevisionens bedömning har\r\narbetsfördelningen mellan Nutek och ESV i fråga om\r\ntillsyn av myndigheters arbete med regelförenklingar\r\ndärmed under senare tid blivit alltmer oklar.\r\n\r\nMer av regelbördan kan mätas\r\n\r\nIdén att utveckla metoder för att kvantitativt mäta\r\nstorleken på den administrativa regelbördan har fått\r\nstort genomslag under senare år, med förebild från\r\nandra OECD-länder. Syftet är att få fram ett mått på\r\nregelbördan och därmed också möjliggöra beräkningar\r\nav takten i regelförenklingsarbetet. Två\r\nmyndigheter, ITPS och Nutek, har fått olika typer av\r\nuppdrag av regeringen i syfte att utveckla en sådan\r\nmodell. Enligt Riksrevisionen kan en mätmodell leda\r\ntill ett ökat tryck i regelförenklingsarbetet.\r\nRegeringens arbete med att utveckla en mätmetod\r\nsynes också uppfylla de krav som riksdagen ställt. I\r\ngranskningen har samtidigt framkommit att det även\r\nfinns möjligheter att mäta en betydligt större del\r\nav regelbördan än den administrativa.\r\n\r\nSamlad bild av regelförenklingsarbetet saknas\r\n\r\nSedan riksdagsbeslutet år 1999 har regeringen\r\nårligen lämnat en skrivelse till riksdagen med en\r\nredogörelse för regelförenklingsarbetet.\r\nSkrivelserna har innehållit en redovisning av\r\ndittills gjorda insatser och kommande arbete. Av\r\nskrivelserna framgår att många myndigheter arbetar\r\naktivt med frågorna och att förenklingar av\r\nmyndighetsföreskrifter därmed har genomförts under\r\nsenare år. Vidare redovisar regeringen det arbete\r\nsom bedrivs med utgångspunkt i riksdagens uppdrag\r\nfrån år 2002. Riksrevisionen anser att det är en\r\nbrist i skrivelserna att det inte finns något försök\r\ntill att ge en samlad bild av huruvida det årliga\r\nflödet av lagändringar sammantaget ökar eller\r\nminskar regelbördan för företag. Inte heller finns\r\nnågon redovisning av om det finns några lagar eller\r\nförordningar som förändrats under året med det\r\nprimära syftet att åstadkomma regelförenklingar. De\r\nsvårigheter som finns med att förändra det\r\nbefintliga regelverket ges inte heller någon närmare\r\nbeskrivning.\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens rekommendationer\r\n\r\n\r\nI Riksrevisionens granskningsrapport lämnas följande\r\nrekommendationer:\r\n\r\n- Arbetet med regelförenklingar inom\r\nRegeringskansliet domineras av kontrollen av\r\nregelförändringar som genomförs av andra skäl än att\r\nförenkla för företag. Insatserna med att förändra\r\nbefintliga bestämmelser med det primära syftet att\r\nförenkla för företag måste därför öka. Det är\r\nsamtidigt oklart om denna förändring bäst åstadkoms\r\ngenom en ändrad organisation, ökade resurser eller\r\nen annan inriktning av arbetet inom\r\nRegeringskansliet. En översyn bör därför genomföras\r\nav Regeringskansliets arbete med regelförenklingar.\r\n- I regelförenklingsarbetet lägger regeringen stor\r\nvikt vid att få myndigheter att förändra\r\nmyndighetsföreskrifter och mindre vikt vid att ändra\r\nde lagar och förordningar som styr dessa\r\nföreskrifter. Samtidigt finns okunskap om var\r\nregelbördan uppstår - på lag-, förordnings- eller\r\nföreskriftsnivå. Regeringen bör därför skaffa större\r\nkunskap om var regelbördan uppstår, både genom ett\r\nintensifierat arbete inom Regeringskansliet och\r\ngenom att myndigheterna uppmuntras till att inkomma\r\nmed förslag om förändringar av lagar och\r\nförordningar som styr myndighetsföreskrifterna.\r\n- Arbetsfördelningen mellan Nutek och ESV i fråga\r\nom tillsyn av myndigheters arbete med\r\nregelförenklingar har blivit alltmer oklar. I det\r\narbete med att se över aktuella förordningar och\r\ninstruktioner som för närvarande pågår inom\r\nregeringen bör regeringen klarlägga vilka uppgifter\r\nsom Nutek respektive ESV skall ha inom området.\r\n- Det arbete med att utveckla mätmetoder för\r\nregelbördan som för närvarande sker är inriktat på\r\nadministrativa bördor, vilket står i\r\növerensstämmelse med riksdagens uppdrag. Regeringen\r\nbör också närmare undersöka möjligheten att starta\r\nett utvecklingsarbete som syftar till att även\r\nbeakta övriga regelbördor.\r\n- I regeringens årliga skrivelse till riksdagen\r\nfinns inget försök till en samlad bedömning av hur\r\ndet totala flödet av förändrade lagar och\r\nförordningar påverkar företagen. Det finns inte\r\nheller någon information om vilka lagar och\r\nförordningar som under året förändrats med\r\nregelförenkling som huvudsyfte. Dessutom redovisas\r\ninte de svårigheter som finns i arbetet med att\r\nförändra det befintliga regelverket. Regeringen bör\r\ni högre grad än för närvarande belysa dessa tre\r\naspekter i den årliga skrivelsen.\r\n\r\nRiksrevisionens styrelses överväganden\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens styrelse har som en av sina\r\nuppgifter att besluta om de framställningar och\r\nredogörelser till riksdagen som riksrevisorernas\r\ngranskningsrapporter ger anledning till. Styrelsen\r\növerlämnar mot denna bakgrund en redogörelse till\r\nriksdagen med anledning av Riksrevisionens\r\ngranskning av regeringens arbete med\r\nregelförenklingar för företag. Styrelsen anför\r\ndärvid följande.\r\n\r\nRiksdagen har vid två tillfällen under senare år\r\ngenom tillkännagivanden uppmanat regeringen att höja\r\nambitionen i arbetet med regelförenklingar för\r\nföretag. Styrelsen konstaterar att samtliga partier\r\ni riksdagen ställt krav på en ökad satsning inom\r\nområdet och med en likartad inriktning. Det har i\r\nsammanhanget betonats att regelförenkling är\r\nsärskilt betydelsefullt för småföretagen, vilket\r\nskall ses mot bakgrund av den betydelse som bättre\r\narbetsvillkor för dessa företag bedöms ha för den\r\nekonomiska tillväxten.\r\nRiksrevisionens granskning, som tagit sin\r\nutgångspunkt i riksdagens uppdrag till regeringen\r\nvåren 1999 och hösten 2002, har gett slutsatsen att\r\nen viss ambitionshöjning har skett under senare år,\r\nbl.a. genom regeringens arbete med att ta fram en\r\nhandlingsplan för regelförenklingsarbetet. Samtidigt\r\nhar Riksrevisionen pekat på betydande brister när\r\ndet gäller inriktningen och organiseringen av\r\narbetet, liksom att det saknas permanenta resurser\r\nför att genomföra riksdagens beslut att även se över\r\ndet befintliga regelsystemet. I granskningen förs\r\ndessutom fram kritik mot att regeringen i sin\r\nåterrapportering till riksdagen inte ger en samlad\r\nbild av hur arbetet med att förenkla regelverket\r\nutvecklas.\r\nMot bakgrund av att regeringen i december 2004\r\ntill riksdagen har överlämnat skrivelsen 2004/05:48\r\nmed regeringens handlingsprogram för minskad\r\nadministration för företag m.m. anser styrelsen det\r\nangeläget att såväl slutsatserna som samtliga\r\nrekommendationer i Riksrevisionens\r\ngranskningsrapport prövas i samband med att\r\nriksdagen behandlar regeringens skrivelse. Med\r\nhänvisning därtill överlämnar styrelsen den aktuella\r\nredogörelsen till riksdagen.\r\n\r\n
\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nMotioner väckta med anledning av regeringens\r\nskrivelse\r\n\r\nTvå motioner har väckts med anledning av regeringens\r\nskrivelse. I motion 2004/05:N8 (s) begärs ett\r\ntillkännagivande om regelförenklingar för\r\nsmåföretag. Företagarna måste ges möjligheter att\r\nsätta sig in i hur reglerna skall användas och det\r\nmåste ges kontaktmöjligheter mellan myndigheter och\r\nföretagare så att eventuella oklarheter i nya regler\r\nförtydligas, anför motionären. Hon anser att det\r\nbehövs en effektivare service från myndigheter med\r\ninformation om vem som har ansvar för den aktuella\r\nfrågan och tydliga angivelser när de kan kontaktas.\r\nEn annan fråga är myndigheternas attityder till\r\nföretagarna, varvid en utveckling från myndighets-\r\ntill servicekultur bör stimuleras, menar motionären.\r\n\r\nI motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) föreslås\r\nföljande fyra tillkännagivanden: om att kartlägga\r\nföretagens alla kostnader för de offentliga\r\nregelverken, om att företagens administrativa\r\nkostnader för regelverket skall minska med minst 10\r\n% fram till år 2006 och med minst 25 % fram till år\r\n2010, om att inrätta ett oberoende offentligt organ\r\nmed uppgift att granska alla förslag till nya och\r\nändrade regler utifrån vilka konsekvenser de har för\r\nföretagens regelbörda och om regelförenkling på EU-\r\nnivå. Vidare föreslås att riksdagen skall begära att\r\nregeringen lägger fram skarpa förslag till\r\nregelförenklingar på de områden som anges i\r\nmotionen.\r\nSveriges ekonomiska förutsättningar är så goda att\r\nBNP egentligen borde ha varit 20 % eller 500\r\nmiljarder kronor högre än den faktiskt är, enligt en\r\naktuell studie från World Economic Forum, sägs det i\r\nmotionen. Huvudförklaringen till att den svenska\r\nekonomin utvecklats dåligt under lång tid är, enligt\r\nstudien, det dåliga klimatet för små och medelstora\r\nföretag. Svenska företag har att rätta sig efter 20\r\n000 sidor med företagsregler, uppger motionärerna.\r\nEnligt en kartläggning av Statskontoret år 1999\r\nfanns det 75 myndigheter som samlar in uppgifter\r\nfrån företag - uppgifter som lämnas på 1 150\r\nblankettyper - och antalet blanketter som skickades\r\nin år 1998 var 73 miljoner, säger motionärerna. De\r\nrefererar också till en undersökning av OECD,\r\npublicerad år 2001 (Businesses'' views on red tape),\r\nenligt vilken kostnaden för ett svenskt företag med\r\nfärre än 20 anställda för att administrera skatte-,\r\narbetsmarknads- och miljöreglerna beräknades till ca\r\n30 000 kr per anställd och år. De administrativa\r\nkostnaderna för det offentliga regelverket för\r\nsamtliga företag uppskattades till 50 miljarder\r\nkronor per år. En ny uppskattning som gjorts av\r\nNutek visar att de administrativa kostnaderna för\r\nregelverket snarare ligger på 60-70 miljarder kronor\r\nper år, säger motionärerna. De menar dock att den\r\ntotala regelbördan, dvs. vad det kostar ett företag\r\natt följa ett visst regelverk, i många fall är\r\nstörre. Dessutom tillkommer indirekta kostnader,\r\nhävdar motionärerna och hänvisar till att om det är\r\nför krångligt att starta och driva företag bildas\r\nfärre företag, och de som bildas växer inte så\r\nmycket, samt att onödiga hinder mot\r\nproduktutveckling och investeringar kan riskera att\r\nmedföra att företagen investerar på annat håll där\r\nlagstiftningen är enklare. Den samhällsekonomiska\r\nkostnaden i form av förlorade företag och uteblivna\r\narbetstillfällen är svår att beräkna, säger\r\nmotionärerna men nämner att i Nederländerna har den\r\ntotala samhällsekonomiska kostnaden för regelbördan\r\nuppskattats vara dubbelt så stor som för den\r\nadministrativa bördan. För Sveriges del skulle det\r\nbetyda att regelbördan kostar samhällsekonomin\r\n120-140 miljarder kronor om året.\r\nI motionen redovisas den borgerliga alliansens\r\nförslag för snabbare regelförenkling under följande\r\nfem rubriker: Mät hela regelbördan, Sätt upp ett mål\r\nredan nu, Obligatorisk konsekvensanalys av alla\r\nförslag, Förenkla EU:s regelverk och Viktiga\r\nförenklingar som kan genomföras nu. När det gäller\r\nden första frågan om mätning av hela regelbördan\r\nsägs att alliansen välkomnar arbetet med att\r\nkartlägga vad olika offentliga regelverk kostar de\r\nsvenska företagen i form av administrativa bördor\r\nmen anser att arbetet borde ha kunnat inledas\r\ntidigare. Motionärerna tycker dock inte att det är\r\nacceptabelt att flera stora regelverk undantas från\r\nkartläggningen, bl.a. jordbruks- och\r\nlivsmedelsområdena, vilket betyder att drygt en\r\ntredjedel av regelverket inte kommer att kartläggas.\r\nSjälvklart skall hela regelverket kartläggas, anser\r\nmotionärerna. De påpekar att den administrativa\r\nbördan dessutom bara utgör en del av vad olika\r\nregelverk kostar företagen och exemplifierar med\r\nmiljöbalken, där den administrativa kostnaden är en\r\nliten del av den totala bördan. Därför anser\r\nmotionärerna att kartläggningsarbetet måste omfatta\r\nsamtliga kostnader för ett regelverk.\r\nEtt mål för hur mycket och hur fort regelbördan\r\nskall minskas bör sättas upp redan nu, menar\r\nmotionärerna vidare. De påstår att regeringen\r\nanvänder de pågående mätningarna av regelverkets\r\nkostnader som en ursäkt för att ytterligare skjuta\r\npå beslutet att slå fast ett sådant mål.\r\nMotionärerna anser att arbetet med att förenkla\r\nreglerna kan få större tyngd och ta fart på allvar\r\nförst när regering och riksdag formulerar ett\r\nkvantitativt mål med en bestämd tidsplan.\r\nMotionärerna föreslår därför att riksdagen skall\r\nbesluta att företagens administrativa kostnader för\r\nregelverket skall minska med minst 25 % till år\r\n2010. Det är ett likartat mål som gäller i bl.a.\r\nDanmark. Riksdagen bör också sätta upp ett delmål,\r\nmed innebörd att regelbördan skall ha minskat med\r\nminst 10 % till år 2006, anför motionärerna.\r\nNär det gäller yrkandet om obligatorisk\r\nkonsekvensanalys av alla förslag konstaterar\r\nmotionärerna att flera förordningar slår fast att\r\nalla nya förslag till regler som berör företagen\r\nskall granskas utifrån om de ökar eller minskar\r\nföretagens regelbörda. Den årliga granskning som\r\nNäringslivets regelnämnd gör visar dock att detta\r\noftast inte sker, säger motionärerna. De anser att\r\ndet finns goda skäl för att ta efter den ordning som\r\ngäller i Nederländerna, där alla förslag till nya\r\neller ändrade regler som berör företagen måste\r\ngranskas av ett utomstående organ innan de kan träda\r\ni kraft. Granskningen skall se till att alla förslag\r\nhar ordentliga beskrivningar av konsekvenserna för\r\nföretagens regelbörda och göra det möjligt att\r\nutforma förslagen så att de uppnår avsett syfte på\r\nett enklare sätt. Motionärerna föreslår att den\r\naktuella uppgiften skall läggas på ett nytt,\r\noffentligt organ med likartad oberoende ställning\r\nsom lagrådet; en ordning som skall gälla under en\r\nbegränsad tid.\r\nI motionen framförs vidare synpunkter på behovet\r\nav förenkling av EU:s regelverk. De kartläggningar\r\nsom gjorts av regelbördan i Nederländerna visar att\r\nnärmare hälften av företagens regelbörda har sitt\r\nursprung i EU:s regelverk. Därför är det viktigt att\r\nförenklingsarbetet även bedrivs på EU-nivå, säger\r\nmotionärerna. De välkomnar de initiativ som har\r\ntagits av EG-kommissionen och av bl.a. Nederländerna\r\noch Irland och anser att Sverige måste ansluta sig\r\ntill de länder som driver på regelförenkling på EU-\r\nnivå. Motionärerna vill dessutom att en permanent\r\nregelrevision inrättas av EU med uppgift att\r\nförenkla existerande regelverk och bevaka hur ny EG-\r\nlagstiftning påverkar företagens administrativa\r\nbörda.\r\nMotionärerna står bakom de 291 förslag till\r\nregelförenklingar som regeringen presenterar i sin\r\nskrivelse. De anser dock att 14 specificerade\r\nförenklingar bör genomföras inom följande åtta\r\nområden: Gör det lättare att starta företag, Minska\r\nföretagens allmänna uppgiftslämnande, Förenkla\r\nredovisningsreglerna, Förenkla arbetsgivarreglerna,\r\nFörenkla skattereglerna, Förenkla miljöbalken,\r\nFörenkla plan- och bygglagen samt Effektiv och\r\nsamordnad tillsyn.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\nOlika frågor om regelförenkling tas upp i 20 motioner från\r\nallmänna motionstiden, med företrädare för fyra\r\npartier - Moderata samlingspartiet, Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet.\r\n\r\nI motion 2004/05:N305 (m) begärs att regeringen\r\nskall lägga fram förslag i följande tre avseenden:\r\nom konkreta regelförenklingar som anges i motionen;\r\nom striktare tillämpning av kraven på\r\nkonsekvensanalys i existerande lagstiftning; om\r\nstärkt rättstrygghet för företagare. Vidare föreslås\r\ntillkännagivanden om regelförenkling och minskning\r\nav företagens administrativa börda och om behovet av\r\nen permanent regelrevision inom EU. Motionärerna\r\nmenar att det konkreta arbetet med att förenkla de\r\nregler som drabbar företag och företagare knappast\r\ngår framåt. Regelbördan för svenska företag är\r\nfortfarande betydande, vilket leder till att goda\r\nidéer aldrig omsätts i praktisk handling i nya\r\nföretag samt till färre jobb och lägre tillväxt,\r\nhävdar motionärerna.\r\nFör att regelförenklingsarbetet skall kunna drivas\r\nmed kraft menar motionärerna att det krävs att\r\nkonkreta mål sätts upp och att dessa mål följs upp,\r\natt kvantitativa mått för regelförenklingsarbetet\r\nskapas samt att principer och fokus för\r\nregelförenklingsarbetet blir tydligare. Arbetet med\r\nregelförenklingsfrågorna måste också ges en starkare\r\nställning inom Regeringskansliet genom att den grupp\r\ninom Näringsdepartementet (tidigare Simplex) som\r\nhittills har svarat för detta arbete flyttas över\r\ntill Statsrådsberedningen, ges en starkare ställning\r\noch ökade resurser, föreslår motionärerna. De\r\nvälkomnar det regelförenklingsarbete som bedrivs på\r\nEU-nivå, men vill dessutom att ett s.k. Eurosimplex,\r\nen permanent regelrevision, skall inrättas av EU med\r\nuppgift att förenkla existerande regelverk och\r\nbevaka ny EG-lagstiftning.\r\nRegelförenklingsarbetet får inte stå still i\r\nväntan på bättre mätmetoder eller grundligare\r\nanalyser, anför motionärerna. Av de ca 80 förslag\r\nsom Småföretagsdelegationen lade fram år 1998 har\r\nendast cirka en tredjedel genomförts, uppger\r\nmotionärerna. De anser att flera av\r\nSmåföretagsdelegationens förslag bör kunna\r\ngenomföras utan längre utredningar. Företagare lever\r\ni många fall i ett rättsosäkert förhållande till\r\nmyndigheter, hävdar motionärerna. Myndigheternas\r\nhandläggningstider kan också ställa till stora\r\nproblem för enskilda företagare. Även i övrigt måste\r\nrättssäkerheten för företagare stärkas, inte minst\r\npå skatteområdet, menar motionärerna. Två viktiga\r\nåtgärder är därvid att införa krav på att\r\nmyndigheter handlägger ärenden inom viss tid och att\r\nskapa möjligheter för företagare att få skadestånd\r\nnär myndigheters försumlighet orsakat ekonomisk\r\nskada.\r\nMotionärerna anser att företagens administrativa\r\nbörda skall minska med en fjärdedel fram till år\r\n2010. Både Danmark och Belgien har nu, liksom\r\ntidigare Nederländerna, satt upp denna procentsats\r\nsom mål. Ett delmål skall vara att regelbördan\r\nminskar med 10 % under innevarande mandatperiod,\r\nföreslår motionärerna. De menar att det dock inte\r\nbara är den administrativa bördan som är ett\r\nproblem, utan den totala regelmängden är ett problem\r\ni sig. Därför bör målet vara att även minska den\r\ntotala regelmassan, varvid mål bör formuleras på\r\ndepartements- och myndighetsnivå, sägs det i\r\nmotionen.\r\nSå länge regelförenklingsarbetet bedrivs med\r\nutgångspunkten att förenklingar endast kan ske så\r\nlänge funktionen av lagar och regler inte påverkas\r\nkommer resultatet att vara marginellt, anser\r\nmotionärerna. Om kostnaderna för en ny lag\r\növerstiger nyttan så bör lagen avskaffas, menar\r\nmotionärerna. Regelförenklingsarbetet bör i ökad\r\nutsträckning inriktas på att avskaffa lagar och\r\nregler, snarare än att förändra dem, varvid\r\nbevisbördan för att en viss regel som påverkar\r\nföretagens verksamhet behövs alltid måste vara\r\nstatens, säger motionärerna.\r\nSamtidigt som det är viktigt att avskaffa eller\r\nförändra existerande lagar och regler är det också\r\nviktigt att säkerställa att inte nya regleringar\r\ntillkommer som ökar den administrativa bördan för\r\nföretagen, framhåller motionärerna. Det finns för\r\nnärvarande krav i flera förordningar -\r\nverksförordningen (1995:1322), förordningen\r\n(1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers\r\neffekter för små företags villkor och\r\nkommittéförordningen (1998: 1474) - på att problem-\r\noch konsekvensanalyser skall belysa effekterna av\r\nnya regler. Trots detta är redovisningen av\r\nkonsekvenserna för företagen oftast bristfällig,\r\nanser motionärerna och föreslår att reglerna för hur\r\nstatliga utredningar och myndigheter genomför\r\nkonsekvensbeskrivningar skall stramas upp och att\r\nökade kostnader för företag, liksom effekter på\r\nkonkurrenssituationen, skall ingå i sådana\r\nbeskrivningar.\r\nFrågan om regelförenkling tas upp i motion\r\n2004/05:Kr239 (m) utifrån den situation som\r\nkonstnärer har som småföretagare. Många konstnärer,\r\ninte minst bildkonstnärer, är egenföretagare,\r\nkonstaterar motionärerna. De anser att det är\r\nviktigt att regler som berör småföretagandet\r\nförenklas eller avskaffas. Motionärerna vill att\r\nalla nya förslag från regeringen som påverkar\r\nföretagens villkor skall föregås av en noggrann\r\nanalys av effekterna och att även myndigheter som\r\nger ut föreskrifter skall omfattas av kravet att\r\ngöra en konsekvensanalys.\r\nEtt tillkännagivande om behovet av\r\nregelförenklingar för det svenska nyföretagandet i\r\nsyfte att skapa bättre villkor för entreprenörer i\r\nSverige, föreslås i motion 2004/05:N208 (m).\r\nÄven i motion 2004/05:N280 (m) föreslås ett\r\ntillkännagivande av riksdagen om\r\nregelförenklingsarbetet. Motionären menar att vad\r\nsom behövs inte i första hand är fler planer utan\r\nkonkreta åtgärder. Han hänvisar till en rapport från\r\nNäringslivets regelnämnd (NNR), Regelindikator år\r\n2004, i vilken sägs bl.a. att de förenklingar som\r\nregeringen har genomfört oftast inte leder till\r\nverkliga förenklingar. Regelnämnden har för år 2004\r\ngranskat 200 ärenden rörande förslag till nya eller\r\nändrade regler från departement, statliga\r\nutredningar och myndigheter. Enligt denna\r\nuppföljning har 52 % av ärendena medfört ökad, 16 %\r\nminskad och 32 % oförändrad administrativ börda för\r\nberörda företag, påpekar motionären.\r\nI motion 2004/05:N294 (m) föreslås två\r\ntillkännagivanden, nämligen om ett mål att minska\r\nregelmassan för företagande med 25 % till år 2010\r\noch om ett oberoende institut för regelförenkling.\r\nMotionären påpekar att många länder har politiska\r\nmålsättningar för att minska företagens regelbörda\r\noch exemplifierar med att i Nederländerna har\r\nparlamentet beslutat att minska regelbördan med 25 %\r\ntill 2007 och med 10 % under den första\r\nmandatperioden. Danmark och Belgien har satt upp en\r\nlikartad ambition som Nederländerna. Sverige bör\r\nockså besluta om en målsättning - år 2010 bör 25 %\r\nav existerande regler vara avskaffade - anser\r\nmotionären. Han föreslår att regeringen skall\r\ninrätta ett oberoende institut, med uppgift att\r\ngranska det arbete som bedrivs med att avskaffa\r\nregler och byråkrati samt att ge råd och stöd till\r\nstatsförvaltningen.\r\nDet behövs ett bättre klimat för småföretag och\r\nsmåföretagare, anförs det i motion 2004/05:N339 (m).\r\nMotionären anser att regler och lagar som rör\r\nnäringslivet ofta är anpassade till de stora\r\nföretagen och till anställda. Regelverket måste\r\nutformas på ett sätt som vänder negativ\r\nsärbehandling av småföretag och småföretagare till\r\npositiv, med ett företagarklimat som ger utrymme för\r\nskapande, risktagande och vilja att växa, menar\r\nmotionären.\r\nI motion 2004/05:A221 (m), med rubriken\r\nSituationen på arbetsmarknaden, begärs ett\r\ntillkännagivande om regelförenkling för småföretag.\r\nFöretag som borde ägna tid och kraft åt verksamheten\r\nfår i stället fylla i blanketter och oroa sig över\r\natt fler regler skall tillkomma, anför motionären.\r\nEtt tillkännagivande om färre och enklare regler\r\nför företagare, föreslås i motion 2004/05:N413 (fp).\r\nDet är för krångligt att vara företagare och\r\nregelverken är omfattande och invecklade, säger\r\nmotionärerna. De hänvisar till de sifferuppgifter\r\nsom också omnämns i motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c)\r\noch som tidigare redovisats. Det omfattande krånglet\r\nhar regeringen länge talat om men utan att göra\r\nnågot åt det, hävdar motionärerna. De hänvisar till\r\natt regeringen tillsatte Småföretagsdelegationen och\r\nSimplexgruppen som båda kom med många bra förslag\r\nmen menar att föga har hänt. Olika lagar och\r\nbestämmelser som antagits under senare år har\r\ninneburit att alltfler företagare blir föremål för\r\ntillsyn och kontroller från olika myndigheter under\r\nsamma år, säger motionärerna. De konstaterar att\r\nvarje myndighet har rätt att ta ut avgift för sin\r\ntillsyn men anser att myndigheterna bör samordna\r\nsina kontroller och därmed sina avgifter och att\r\nmyndigheterna inte skall ha rätt att ta ut avgift\r\nutan att ha utfört en konkret prestation. Om det är\r\nför krångligt att starta företag blir det färre\r\nföretag och om byråkratin är för omfattande och\r\nregelverket för krångligt växer inte småföretagen i\r\nden utsträckning som är önskvärt, anför motionärerna\r\nvidare. De erinrar om de beslut Nederländernas\r\nparlament har fattat och som tidigare redogjorts\r\nför. Folkpartiet anser att fram till nästa val måste\r\nhela det regelverk som berör företagande gås igenom\r\noch onödiga och krångliga regler tas bort, säger\r\nmotionärerna. De menar att målet bör vara att\r\nföretagarnas kostnader för administration av\r\nregelverket skall minska med minst en fjärdedel. I\r\nSverige behöver en blivande företagare kontakta ett\r\nstort antal myndigheter, mängder av blanketter skall\r\nbeställas och fyllas i, ofta får företagaren ringa\r\ntillbaka till myndigheterna på rätt telefontid och\r\nförsöka hitta en person som kan förtydliga\r\nblanketterna varefter besked kan låta vänta på sig i\r\nmånader, påstår motionärerna. De anser att det bör\r\nsättas upp en bestämd tid inom vilken myndigheterna\r\nmåste ha svarat eller handlagt ett ärende - annars\r\nskall staten förlora sin talerätt i frågan.\r\nMöjligheten att registrera en enskild firma\r\nelektroniskt är bra, men den bör gälla alla\r\nföretagstyper, anför motionärerna. De anser inte\r\nheller att det är rimligt att belägga småföretagare\r\nmed höga avgifter för olika typer av kontroller och\r\ninspektioner, utan kommuner och länsstyrelser bör\r\nkunna utöva sådana verksamheter utan att höga\r\nkostnader vältras över på företagarna.\r\nEtt tillkännagivande om s.k. one-stop shops\r\nföreslås i motion 2004/05: N408 (fp). Där redovisas\r\nockså likartade uppgifter och synpunkter som i\r\nnyssnämnda motion 2004/05:N413 (fp). Ett av\r\nproblemen med att vara egenföretagare är att\r\nkontakten med myndigheterna ofta är splittrad och\r\ntungrodd, anför motionärerna. De menar att ett sätt\r\natt förenkla för företagare kan vara att införa s.k.\r\none-stop-shops med god regional spridning. På dessa\r\nkontor skall det finnas värdar som tar hand om\r\nföretagarens ärenden och ser till att driva dem\r\ngenom byråkratin, säger motionärerna.\r\nTvå tillkännagivanden föreslås i motion\r\n2004/05:N254 (fp) - om förbättrad service till\r\nföretagare via one-stop shops och om förbättrad\r\nservice till företagare via en företagswebbportal.\r\nDet förstnämnda yrkandet är likartat det nyssnämnda\r\nyrkandet i motion 2004/05:N408 (fp) och motiveringen\r\när också likartad. Beträffande det andra yrkandet\r\nanförs att myndigheterna i större utsträckning måste\r\nutveckla sin service till företag via Internet.\r\nEnligt uppgift från Statskontoret gäller för 76 % av\r\nde statliga myndigheterna att de varken använder e-\r\nhandel eller erbjuder elektronisk fakturering, säger\r\nmotionärerna. De anser att statliga myndigheter\r\ngenerellt - och framför allt de som har stor\r\nbetydelse för företag - bör förbättra sin\r\nInternetservice. Motionärerna föreslår en typ av\r\nvirtuell s.k. one-stop shop, varvid regeringen bör\r\nsäkerställa att de viktigaste myndigheterna för\r\nföretagande samarbetar om en webbportal för företag\r\ndär dessa lätt kan få tillgång till väsentlig\r\ninformation.\r\nI motion 2004/05:N235 (fp) begärs tre\r\ntillkännagivanden - om att minska regelbördan för de\r\nsmå företagen med minst en tredjedel före valet år\r\n2006, om att införa s.k. konsekvensanalyser vid\r\nregelförändringar som berör småföretag och om att\r\ninföra ett regelbördetak. Varje politiskt beslut som\r\nfattas fram till dess att de små företagens\r\nregelbörda har minskat med minst en tredjedel måste\r\nkonsekvensanalyseras, anser motionären. Hon menar\r\natt politikerna i större utsträckning bör prioritera\r\nvilka regler och administrativa kostnader som är\r\nangelägna. Motionären föreslår därför att ett s.k.\r\nregelbördetak, som innebär att inga nya regler och\r\nadministrativa kostnader får läggas på de små\r\nföretagen utan att någon annan tas bort, bör\r\ninföras.\r\nTvå tillkännagivanden föreslås i motion\r\n2004/05:N394 (fp) - om minskat krångel för\r\nföretagandet och om att det skall bli lättare att\r\nstarta och registrera företag, t.ex. via Internet.\r\nDet behövs en åtgärdsplan för att förbättra\r\nföretagandets villkor; vid sidan av t.ex.\r\nskattelindringar och åtgärder som underlättar\r\ngenerationsskiften krävs reformer bl.a. för att\r\nminska regelkrånglet, anför motionären. I Kanada kan\r\nen person som vill starta ett företag göra det via\r\nInternet och att registrera ett företag behöver inte\r\nta mer än 20 minuter, säger motionären. Han undrar\r\nvarför det skall vara annorlunda i Sverige och\r\nförordar att det skall finnas startpaket som\r\nförenklar och förkortar igångsättningsprocessen\r\ngentemot myndigheter.\r\nI motion 2004/05:N393 (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om genomförande av\r\nSmåföretagsdelegationens förslag. Avregleringens\r\nbetydelse för den framtida ekonomiska utvecklingen\r\nkan aldrig nog betonas, anför motionärerna. De\r\nerinrar om att under de borgerliga regeringsåren\r\n1991-1994 tillkallades en särskild\r\navregleringsdelegation med uppgift att driva på\r\navregleringsarbetet och föreslå förändringar som\r\nstärker konkurrensen och ökar utrymmet för\r\nnyetableringar. Erfarenheter från andra länder,\r\nsåsom Storbritannien, Nederländerna och Irland,\r\nvisar att det krävs ett starkt politiskt stöd från\r\nhögsta nivå, säger motionärerna.\r\nSmåföretagsdelegationens rapport innehöll en lång\r\nrad förslag som är av sådan art att de skulle\r\nunderlätta för småföretagen utan att\r\nstatsfinansiella kostnader skulle uppkomma, anför\r\nmotionärerna vidare. De påstår att samhällets\r\nkostnader för tillväxthämmande regler är betydande\r\noch att priset betalas av medborgarna, främst i form\r\nav sämre levnadsstandard och begränsad valfrihet. Av\r\nSmåföretagsdelegationens konkreta förslag till\r\nregelförenklingar är, drygt fem år senare, närmare\r\ntvå tredjedelar fortfarande inte genomförda, säger\r\nmotionärerna. De påpekar att det inte finns någon\r\nuppföljning under de senaste åren av hur många och\r\nvilka av Småföretagsdelegationens förslag som har\r\ngenomförts. Motionärerna erinrar om att\r\nKristdemokraterna medverkade till att en\r\nriksdagsmajoritet hösten 2002 uppdrog åt regeringen\r\natt under innevarande mandatperiod göra en genomgång\r\nav hela det regelverk som berör företagandet så att\r\nonödiga och krångliga regler kan tas bort samt att\r\nsätta upp ett kvantitativt mål för\r\nregelförenklingsarbetet i syfte att redan under\r\ninnevarande mandatperiod påtagligt minska företagens\r\nkostnader för administration av regelverket.\r\nRegelverk som berör företagare upplevs som svåra att\r\növerblicka och begripa - en svensk företagare har\r\növer 4 000 regler och ca 20 000 trycksidor att hålla\r\nreda på och varje år tillkommer ca 5 000 sidor med\r\nomarbetade eller nya regler, säger motionärerna och\r\nunderstryker att den totala regelmängden som berör\r\nföretagare måste minska. Motionärerna anser att en\r\ns.k. solnedgångsparagraf bör införas så att\r\nföretagsregler som inte använts på fem år slopas.\r\nEtt tillkännagivande om enklare regler för\r\nföretagen begärs i motion 2004/05:N400 (kd).\r\nMotiveringen är i huvudsak likartad med den i\r\nnyssnämnda motion 2004/05:N393 (kd).\r\nI motion 2004/05:N412 (kd) föreslås ett\r\ntillkännagivande om behovet av minskad byråkrati,\r\nmyndighetskontroll och regelförenklingar utifrån\r\nsituationen för turistföretag. Gällande bestämmelser\r\nkan innebära höga tillsynskostnader för alla\r\nföretag, även turistföretagen, påpekar motionärerna.\r\nDe anser att det är orimligt att samma lagstiftning\r\ngäller för alla företag oavsett inriktning,\r\nlokalisering och storlek. Ett tillsynsuppdrag bör\r\ninte inskränka sig till myndighetsutövning utan\r\nockså fylla en servicefunktion, säger motionärerna\r\nvidare. De påpekar att turistföretagen ofta måste\r\nbetala dubbla avgifter för myndighetskontroll - vid\r\nkontroll av t.ex. kylanläggningar krävs att ett\r\nauktoriserat företag utför besiktningen, varefter\r\ndet sker en ytterligare kontroll av berörd\r\nmyndighet. Ett system utformat på ett liknande sätt\r\nsom kontrollen inom bilbesiktningen där den berörda\r\nmyndigheten ackrediterar och granskar\r\nbesiktningsföretaget skulle vara mycket smidigare\r\nför de små företagen, anser motionärerna. De menar\r\nockså att det krävs en bättre samordning mellan\r\nolika myndigheter. Dessa bör vidare åläggas att inom\r\nen viss tid meddela företagaren om tillstånd ges\r\neller inte, och det bör inrättas särskilda s.k.\r\nföretagshandläggare som skall svara för samordning\r\nav tillstånd för en viss bransch, föreslår\r\nmotionärerna.\r\nFöretagens regelbörda bör minska med 25 % inom en\r\nfyraårsperiod, anförs det i motion 2004/05:N398 (c).\r\nRegler har en normerande funktion, dvs. de skapar\r\nbeteenden och resultat som kanske inte åsyftades när\r\nreglerna infördes, anför motionärerna. De anser att\r\nregeringen bör tillse att nödvändiga regler och\r\nförordningar är tydliga och att övriga regler tas\r\nbort. Näringslivets regelnämnd (NNR) har i rapporten\r\nRegelindikator år 2004 framhållit hur företagens\r\nadministrativa börda innebär kostnader som håller\r\ntillbaka tillväxten i ekonomin, säger motionärerna.\r\nDe erinrar om att regeringen, genom riksdagsbeslutet\r\n(m, fp, kd, c, mp) i december 2002, anmodades att\r\nvidta åtgärder för att underlätta för företagen men\r\nanser att regeringen har försinkat verkställandet av\r\ndetta beslut. Nya administrativa pålagor påförs\r\nföretagen utan att kompletta konsekvensanalyser,\r\nt.ex. för kostnaderna, utförs, påstår motionärerna\r\noch hänvisar till uppgifter i den nyssnämnda\r\nrapporten. Myndigheter och departement tar inte\r\nuppdraget att förenkla regelverket på allvar, hävdar\r\nmotionärerna. De påpekar att myndigheterna på\r\nförfrågan från regeringen inte kunde redovisa mer än\r\n300 konkreta åtgärder och att hälften av\r\nmyndigheterna inte har haft samråd med näringslivet\r\ni frågan. Motionärerna anser att\r\nregelförenklingsarbetet går långsamt och att ett\r\nmätbart mål snarast bör sättas upp, såsom gjorts i\r\nNederländerna och Danmark. Det mål som förordas i\r\nmotionen innebär att regelbördan bör minska med 25 %\r\ninom en fyraårsperiod.\r\nI motion 2004/05:N416 (c) föreslås två\r\ntillkännagivanden - om samordning mellan myndigheter\r\nnär det gäller tillståndsgivning och tillsyn och om\r\nutveckling av mätmetod för administrativ börda. För\r\natt underlätta för företagarna bör en ökad\r\nsamordning ske mellan myndigheter så att\r\nuppgiftslämnandet för den enskilde företagaren kan\r\nminska, anför motionärerna. De föreslår att staten\r\nskall åta sig ansvaret för att samordna de statliga\r\noch kommunala tillsyns- och tillståndsordningarna\r\nmellan olika lagstiftningar. För att tydliggöra\r\nvilka regelverk som omgärdar företagandet finns\r\nbehov av en allmänt accepterad mätmetod avseende den\r\nadministrativa bördan, säger motionärerna vidare. De\r\nanser att en sådan mätmetod bör utarbetas och att\r\ndet årligen bör sättas upp mål som bör följas upp.\r\nDet behövs förenklade regelverk, anförs det i\r\nmotion 2004/05:N308 (m, fp, kd, c). Det finns 1 000\r\nlagar, 2 000 förordningar och 7 000 föreskrifter,\r\nvilket blir näst intill omöjligt för småföretag att\r\nforcera, säger motionärerna. De anser att\r\nregelverken på arbetsmarknaden och byråkratin i\r\nsamhället måste minskas radikalt för att dessa\r\nföretag skall ha möjlighet att växa och anställa\r\nfler medarbetare.\r\nSkåne bör bli försöksregion för förenklade regler\r\nvad avser skattepolitik, förenklingar för\r\nföretagande, arbetsrättslagstiftning och\r\narbetskraftsinvandring, föreslås det i motion\r\n2004/05:N403 (fp, m, kd, c). Sverige behöver bättre\r\nföretagsklimat och bättre tillväxtpolitik, vilket\r\nhandlar om skattepolitik, förenklingar för\r\nföretagande, arbetsrättslagstiftning,\r\narbetskraftsinvandring samt förenkling och\r\neffektivisering av miljöbalken, plan- och bygglagen\r\noch andra lagar som försvårar företagande, anser\r\nmotionärerna. Det är viktigt för en dynamisk region\r\nsom Skåne med bättre företagarklimat, vilket talar\r\nför att Skåne skall få bli försöksregion på flera av\r\nde nyssnämnda områdena, anför motionärerna.\r\nI motion 2004/05:A350 (m, fp) - med rubriken\r\nVälfärd för alla i Malmö - föreslås ett\r\ntillkännagivande om lättnader i regelverket för\r\nsmåföretag. Det är viktigt att förutsättningarna för\r\natt starta företag är sådana att entreprenörer inte\r\nhindras, säger motionärerna. De anser att regeringen\r\nframför allt måste vidta åtgärder för att införa\r\nlättnader i regelsystemet för småföretag, vilket\r\nockså kommunstyrelsen i Malmö har påpekat.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nUtskottet behandlade senast hösten 2003 i\r\nanslagsbetänkande 2003/04:NU1 en skrivelse från\r\nregeringen om regelförenklingsarbetet (skr.\r\n2003/04:8) och ett antal motioner liknande de här\r\naktuella. Därvid erinrade utskottet om riksdagens\r\nbeslut hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1, rskr.\r\n2002/03:74) - med bifall till en reservation (m, fp,\r\nkd, c, mp) - om ett uttalande till regeringen om en\r\nintensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde\r\nsig om en genomgång under innevarande mandatperiod\r\nav det regelverk som berör företagandet, uppsättande\r\nav ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet,\r\nåtgärder för en påtaglig minskning av företagens\r\nkostnader för regelverket under innevarande\r\nmandatperiod, framtagande av ett mått som visar hur\r\nregelbördan utvecklas, ökning av takten i\r\nregelförenklingsarbetet redan under år 2003,\r\ninlämnande av anmälan till OECD med begäran om\r\ngranskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,\r\nuppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i\r\nsamband med administration av företagsstart samt\r\ntillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots\r\nvid företagskontakter. Enligt utskottets mening hade\r\nregeringen tagit hand om riksdagens beställning på\r\nett ambitiöst sätt. Utskottet noterade vidare att\r\nregeringen hade lämnat in en anmälan till OECD om en\r\ngenomgång av regelreformeringsarbetet i Sverige. I\r\nen reservation (m, fp, kd, c) hösten 2003\r\nefterlystes åtgärder av regeringen i syfte att\r\nintensifiera regelförenklingsarbetet. Riksdagen\r\nföljde utskottet.\r\n\r\nSom tidigare redovisats gjorde riksdagen även\r\nvåren 1999 ett uttalande till regeringen om att det\r\nbehövdes ytterligare åtgärder för att intensifiera\r\nregeringens arbete på regelförenklingsområdet (bet.\r\n1998/99:NU6). För att utvecklingen i fråga om\r\nregelförenklingar kontinuerligt skall kunna följas\r\nansåg utskottet att regeringen bör lämna en årlig\r\nredogörelse till riksdagen om\r\nregelförenklingsarbetet, med en första sådan\r\nredovisning i budgetpropositionen för år 2000.\r\nDärvid borde ett mål för regelförenklingsarbetet\r\nformuleras och en avstämning mot\r\nSmåföretagsdelegationens samtliga förslag göras.\r\nUtskottet framhöll vidare vikten av att den\r\nbefintliga regelmassan - och inte bara nya regler -\r\nuppmärksammas. I en reservation (m, kd, c, fp)\r\nföreslogs ett riksdagsuttalande med krav på ett\r\nflertal omedelbara åtgärder på\r\nregelförenklingsområdet.\r\nBeträffande Småföretagsdelegationens förslag, som\r\nberördes i det nyssnämnda riksdagsbeslutet och som\r\nuppmärksammas i några av de nu aktuella motionerna,\r\nkan noteras att Näringsdepartementet i en promemoria\r\ntill utskottet våren 2000 gjorde en avstämning mot\r\ndessa förslag. Regeringens samlade bedömning var,\r\nenligt denna, att åtgärder vidtagits för att\r\nundanröja majoriteten av de hinder som\r\nSmåföretagsdelegationen uppmärksammat. Även i en\r\nkommentar från Näringsdepartementet hösten 2002\r\nkonstaterades att regeringen hade vidtagit åtgärder\r\nför att undanröja majoriteten av de hinder för\r\ntillväxt som delegationen identifierade. Det\r\nframhölls att karaktär och omfattning av förslagen\r\nskiljer sig högst väsentligt åt sinsemellan och\r\ndärmed även den tid som krävs för genomförande. I\r\nvissa fall - när det t.ex. gäller mer generella\r\nönskemål om förändrade attityder och ökad\r\ntillgänglighet hos myndighet m.m. - är det dessutom\r\nomöjligt att uttala sig om när ett förslag kan anses\r\nvara genomfört, utan det är snarare frågan om en\r\nkontinuerlig utvecklingsprocess. Endast en tredjedel\r\nav förslagen från Småföretagsdelegationen kunde\r\nanses vara rena regelförenklingsförslag, sades det\r\nfrån Näringsdepartementet. Någon ytterligare\r\navstämning eller uppföljning av\r\nSmåföretagsdelegationens förslag planeras inte.\r\nNäringsminister Thomas Östros besvarade nyligen en\r\ninterpellation (ip. 2004/05:362) av Anna Lindgren\r\n(m) om vilka initiativ han avser vidta för att\r\nuppfylla riksdagsbeslutet från december 2002 om att\r\nunder mandatperioden påtagligt minska företagens\r\nkostnader för regelkrångel. I sitt svar pekade\r\nnäringsministern på att i en rapport från\r\nVärldsbanken (Doing business in 2005 - removing\r\nobstacles to growth) ligger Sverige på nionde plats\r\nav 145 jämförda länder när det gäller en\r\nsammanvägning av sju olika indikatorer på hur enkelt\r\ndet är att bedriva näringsverksamhet. Regeringen har\r\nen hög ambitionsnivå i regelförenklingsarbetet och\r\nser ett enkelt och effektivt regelverk som ett sätt\r\natt stärka svenska företags konkurrenskraft och\r\ndärmed förbättra förutsättningarna för tillväxt,\r\nsade näringsministern. Han hänvisade till att\r\nregeringen har vidtagit en rad åtgärder som skall\r\nminska företagens administrativa bördor och\r\nkostnader och redovisade huvuddragen i regeringens\r\nskrivelse. Arbetet med att ta fram nya åtgärder för\r\nminskad administration för företagen fortsätter,\r\nsade näringsministern. Han framhöll att regeringen\r\ntar regelförenklingsarbetet på stort allvar och att\r\nåtgärderna som redovisas i skrivelsen utgör viktiga\r\noch verkningsfulla medel i detta arbete.\r\n\r\nAvgränsning av regelverk som skall mätas\r\n\r\n\r\nI regeringens skrivelse anges, som tidigare\r\nredovisats, att mätningarna av företagens\r\nadministration skall avse fyra regelverk, nämligen\r\nårsredovisningslagarna samt de skatte-, miljö- och\r\narbetsrättsliga reglerna. I motion 2004/05: N9 (fp,\r\nm, kd, c) förordas att ytterligare områden skall\r\ntäckas in, t.ex. jordbruks- och livsmedelsområdena.\r\nDe områden som i skrivelsen pekas ut som i första\r\nhand aktuella för mätningar är de som i Nuteks\r\nrapport En kartläggning av företagens administrativa\r\nbörda - Underlag för beslut om fortsatta mätningar\r\nav företagens administrativa börda (Infonr 060-2004)\r\nhar bedömts vara förenade med de största\r\nadministrativa kostnaderna för företagen.\r\nMätningarna innebär, enligt Näringsdepartementet,\r\nbetydande kostnader för Nutek. Enligt departementet\r\när det effektivitetsskäl och en strävan att snabbt\r\nkomma till resultat i arbetet som gjort att\r\nmätningarna begränsas till de mest kostnadskrävande\r\nregelverken under perioden fram till den 1 juli\r\n2006. Mätningar som omfattar omkring 65 % av\r\nadministrationen från de mest betungande områdena\r\nanses också ge en godtagbar precision för de\r\nnärmaste åren.\r\n\r\nAtt mätningar i första hand sker av de i\r\nskrivelsen nämnda områdena innebär dock inte,\r\npåpekar Näringsdepartementet, att möjligheten att\r\nmäta ytterligare regelverk i anslutning till dem som\r\nomnämns i skrivelsen har uteslutits. Det som sägs i\r\nskrivelsen omöjliggör inte heller, enligt\r\ndepartementet, att t.ex. jordbruksområdet kan komma\r\natt mätas redan i det första skedet, i så fall\r\nlämpligen i anslutning till mätningarna på\r\nmiljöområdet. Statens jordbruksverk, som är mycket\r\naktivt på regelförbättringsområdet, har under hand\r\nframfört önskemål om att så skall ske. Frågan om\r\nhuruvida jordbruksområdet skall omfattas av de\r\ninledande s.k. nollbasmätningarna kommer att\r\növervägas i samband med att kompletterande uppdrag\r\natt mäta skall lämnas till Nutek.\r\nDen metod som nu är aktuell mäter kostnaderna för\r\nenbart administration. Regeringen utesluter dock\r\ninte i skrivelsen (s. 5) att det i framtiden kan bli\r\naktuellt att utveckla metoden i enlighet med vad\r\nRiksrevisionen efterlyste i sin rapport när det\r\ngäller andra kostnader än rent administrativa. Nutek\r\nhar nyligen genom en ändring i sin instruktion,\r\nvilken trädde i kraft den 15 januari 2005\r\n(2004:1372), getts i uppdrag (7 a § 3) att utveckla,\r\nunderhålla och tillämpa dels metoder för att mäta\r\nadministrativa eller andra kostnader för företag som\r\nregler för företagande kan medföra, dels andra\r\nmetoder som kan användas för att förbättra dessa\r\nregler.\r\n\r\nOberoende organ för konsekvensanalyser\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) föreslås, som\r\ntidigare redovisats, bl.a. att det skall inrättas\r\nett oberoende organ för granskning av\r\nkonsekvensanalyser. I regeringens skrivelse (s. 5)\r\nsägs beträffande konsekvensanalyser att dessa har\r\nkritiserats för att ofta hålla en låg kvalitet, bli\r\ngjorda alltför sent eller t.o.m. för att inte alls\r\nbli gjorda. Utredningen om en översyn av\r\nverksförordningen hade i uppdrag att göra en analys\r\nav de krav på myndigheterna att göra\r\nkonsekvensutredningar som ställs enligt gällande\r\nverksförordning. I betänkandet Från verksförordning\r\ntill myndighetsförordning (SOU 2004:23) lämnades ett\r\nantal förslag rörande konsekvensanalyser. Eftersom\r\nkonsekvensanalyser är av grundläggande betydelse i\r\nregelarbetet skall myndigheterna även\r\nfortsättningsvis vara skyldiga att göra sådana\r\nanalyser, anser utredaren. Analys skall göras i den\r\nomfattning som är påkallad i det enskilda fallet.\r\nMyndigheterna skall, om det i ett särskilt fall är\r\nuppenbart obehövligt, kunna avstå från att göra en\r\nkonsekvensanalys. Myndigheternas arbete med att\r\nfölja upp sina regler och de konsekvensanalyser som\r\ngjorts i samband med regelgivning bör förbättras,\r\nanser utredaren vidare. Myndigheterna skall\r\nregelbundet följa upp och ompröva sina föreskrifter\r\noch allmänna råd. En särskild funktion skall svara\r\nför metodstöd och kompetensutveckling, stödja\r\nmyndigheterna i deras arbete med konsekvensanalyser\r\nsamt även fortlöpande följa upp detta arbete.\r\nFunktionen skall placeras hos någon av regeringens\r\nstabsmyndigheter, lämpligen hos\r\nEkonomistyrningsverket samt, i de delar som berör\r\nsmåföretagarfrågor, hos Nutek. I regeringens\r\nskrivelse sägs att regeringen tar den nämnda\r\nkritiken mot konsekvensanalyserna på stort allvar\r\noch kommer, i samband med den fortsatta beredningen\r\nav det nyssnämnda utredningsbetänkandet, att pröva\r\nhur konsekvensanalysmetoden kan förbättras. I denna\r\nprövning kommer också att beaktas vad Riksrevisionen\r\nhar påpekat om behovet av att vidareutveckla\r\narbetsmetoderna och instrumenten för\r\nregelförbättringsarbetet.\r\n\r\n\r\nDepartementens och myndigheternas\r\nhandlingsplaner\r\n\r\n\r\nI regeringens skrivelse redovisas i ett särskilt\r\navsnitt, som tidigare nämnts, 291 handlingsplaner\r\nsom tagits fram på departements- och myndighetsnivå.\r\nI motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) framläggs, som\r\ntidigare redovisats, ytterligare 14 förslag. Enligt\r\n4 § förordningen (1998:1820) om särskild\r\nkonsekvensanalys av reglers effekter för små\r\nföretags villkor, i den lydelse av paragrafen som\r\nträdde i kraft den 15 januari 2005 (2004:1371),\r\nskall myndigheterna årligen - före den 1 mars - till\r\nNutek rapportera enligt denna förordning om sitt\r\narbete med konsekvensanalyser under det gångna\r\nverksamhetsåret. I sin rapport skall myndigheten\r\nange de praktiska erfarenheterna och resultaten av\r\ndetta arbete samt de åtgärder i övrigt i fråga om\r\nregelförbättring för företag som myndigheten har\r\nvidtagit under verksamhetsåret eller avser att\r\nvidta. Nutek skall enligt den nya bestämmelsen i sin\r\ninstruktion, som trädde i kraft den 15 januari 2005\r\n(7 a § 1, förordning 2004:1372), ta emot de\r\nrapporter som anges i den tidigare nämnda\r\nbestämmelsen i förordningen om särskild\r\nkonsekvensanalys av reglers effekter för små\r\nföretags villkor och senast den 1 juli varje år\r\ntill regeringen ge in ett underlag baserat på\r\nrapporterna som kan ligga till grund för regeringens\r\nårliga skrivelse om regelförbättring. Nutek skall\r\nockså vara en resurs för andra myndigheter i deras\r\narbete med de konsekvensanalyser som avses i\r\nförordningen om särskild konsekvensanalys av reglers\r\neffekter för små företags villkor och även i övrigt\r\nvara en resurs i frågor om regelförbättring (7 a §\r\n6, förordning 2004:1372). Den nya ordningen innebär\r\natt myndigheterna fortsättningsvis skall rapportera\r\ninte bara, som tidigare, det gångna årets insatser\r\npå regelförbättringsområdet utan också de åtgärder\r\nsom framdeles planeras. Denna ordning är tänkt att\r\nsäkerställa att handlingsprogrammet får en\r\nfortsättning och permanentas. En motsvarande\r\nprövning kommer att ske inom Regeringskansliet.\r\n\r\nVissa av de 14 förslagen i motion 2004/05:N9 (fp,\r\nm, kd, c) har paralleller i förslagen i regeringens\r\nskrivelse. Förslag 2 i motionen om att registrera\r\nföretag över Internet har en parallell i åtgärd 1 i\r\nskrivelsen (s. 29). Förslag 6 i motionen om att\r\nförenkla redovisningsreglerna för enskilda\r\nnäringsidkare har en parallell i åtgärd 6 i\r\nskrivelsen (s. 30). Förslag 8 i motionen om att\r\navskaffa kravet om redovisning av sjukfrånvaro har\r\nen parallell i åtgärd 7 i skrivelsen (s. 31).\r\nBeträffande förslag 10 i motionen om att förenkla de\r\nmånatliga mervärdesskattedeklarationerna sägs från\r\nNäringsdepartementet att en promemoria från\r\nFinansdepartementet om att införa deklarationsombud\r\n- mer än för bara mervärdesskatt - har varit ute på\r\nremiss. Remisstiden gick ut i december 2004 och\r\nfrågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nFörslaget innebär - i likhet med vad som föreslås i\r\nmotionen - att uppgifter som skall lämnas till\r\nSkatteverket också skall få lämnas genom ett ombud.\r\n\r\nMyndigheternas servicekultur m.m.\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N8 (s) föreslås, som tidigare\r\nredovisats, ett tillkännagivande om myndigheternas\r\nservicekultur m.m. I regeringens skrivelse (s. 6)\r\nsägs att förbättring av myndigheternas service till\r\nföretagen har ingått som ett naturligt led i arbetet\r\nmed handlingsprogrammet och att detta fortsätter att\r\nvara en prioriterad uppgift vid sidan av\r\nregelförbättringsarbetet i dess snävare betydelse.\r\nFrån Näringsdepartementet nämns som exempel på\r\nåtgärder för förbättrad servicekultur två åtgärder i\r\nskrivelsen, nämligen åtgärd 26 om\r\nExportkreditnämndens handläggningstider och åtgärd\r\n34 om s.k. kundvänliga portaler hos Styrelsen för\r\nackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC).\r\nNäringsdepartementet påpekar också att Nutek, enligt\r\nden från den 15 januari 2005 nya bestämmelsen (7 a §\r\n4) i sin instruktion, skall tillhandahålla en\r\nservicefunktion för att ta emot synpunkter och\r\nförslag som rör regler för företagande samt årligen\r\nsvara för en sammanställning och analys av sådana\r\nsynpunkter eller förslag som har kommit in till\r\nverket. Nutek skall även i övrigt vara en resurs i\r\nfrågor om regelförbättring (7 a § 6).\r\n\r\n\r\nArbetet med regelförenklingar inom EU\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) föreslås ett\r\ntillkännagivande om regelförenkling på EU-nivå. I\r\nskrivelsen redovisas regeringens bedömningar i ett\r\nsärskilt avsnitt. Förutom vad som där sägs kan\r\nnämnas det samarbete i Ekofin som bedrivs mellan\r\nIrland, Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien\r\noch till vilket Österrike och Finland nyligen\r\nanslutit sig. Samarbetet är avsett att driva på\r\nregelförbättringsarbetet under dessa länders\r\nordförandeskap. Sverige stöder arbetets inriktning\r\noch tillhör de länder inom EU som är starka\r\npåskyndare av frågor inom regelförbättringsarbetet,\r\nt.ex. samråd med berörda parter under utarbetande av\r\nförslag, användning av konsekvensanalyser i\r\nkommissionens och rådets arbete och förenkling av\r\ngällande lagstiftning. Slutförande av arbetet med\r\natt ta fram en metod för att mäta den administrativa\r\nbördan av lagstiftningen på EU-nivå stöds av Sverige\r\ninom Ekofin. Med en gemensam mätmetod, byggd på den\r\nnederländska modellen, kan arbetet med att\r\nidentifiera de regelverk som är förenade med störst\r\nregelbörda intensifieras, sägs det från\r\nNäringsdepartementet.\r\n\r\n\r\nFöretagens uppgiftslämnande\r\n\r\n\r\nI några motioner efterlyses åtgärder för att minska\r\nföretagens uppgiftslämnande, speciellt beträffande\r\nSCB:s uppgiftsinsamling. I årsredovisningen för år\r\n2003 redovisar SCB en rad projekt och löpande arbete\r\nmed inriktning att minska och underlätta\r\nuppgiftslämnandet. Det rör sig bl.a. om att använda\r\nadministrativa register i stället för enkäter,\r\nomprövade uppgiftskrav, samordning med andra\r\nundersökningar och underlättat uppgiftslämnande. Det\r\npågår t.ex. arbete med att utveckla former för\r\nelektroniskt uppgiftslämnande, både genom\r\nwebbenkäter och genom att hämta data direkt från\r\nföretagens egna administrativa system. Detta\r\ninnebär, enligt uppgift från ansvarigt departement,\r\nFinansdepartementet, stora besparingar i\r\nuppgiftslämnarkostnaden, och kontakter med\r\ntillverkare av system skapar möjligheter att redan\r\npå ett tidigt stadium anpassa dessa system för uttag\r\nav uppgifter för direkt överföring till SCB.\r\nMyndigheten arbetar även med ökade direktkontakter\r\nmed uppgiftslämnarna för att skapa bättre ömsesidig\r\nförståelse för respektive parters villkor och\r\nförutsättningar. En särskild grupp för företagens\r\nuppgiftslämnande med representanter för alla SCB:s\r\nstatistikavdelningar har inrättats. Vidare har en\r\nsärskild organisatorisk enhet bildats som skall ta\r\nett totalansvar för företagens uppgiftslämnande.\r\nArbetet med att ta fram ny teknik för elektronisk\r\ninsamling är prioriterat. Vidare följer SCB aktivt\r\nNuteks arbete med att ta fram ett system för att\r\nmäta företagens totala administrativa börda. SCB har\r\nlöpande samråd med Näringslivets regelnämnd och\r\nandra företrädare för uppgiftslämnarna inför alla\r\nplanerade förändringar av uppgiftslämnandet, såväl\r\navseende ny statistik som utvidgningar och\r\nneddragningar.\r\n\r\nI budgetpropositionen för år 2005 (prop.\r\n2004/05:1, utg.omr. 2 Samhällsekonomi och\r\nfinansförvaltning) redovisades att\r\nuppgiftslämnarkostnaderna har ökat något år 2003\r\njämfört med år 2002. Huvuddelen av ökningen kan\r\nhänföras till att nya produkter har tillkommit,\r\nvarav flera är sådana som SCB övertagit\r\nproduktionsansvaret för. Politikens inriktning är\r\natt uppgiftslämnarnas kostnader skall minska. I\r\nregleringsbrevet för år 2005 avseende SCB är ett av\r\nmålen att kostnaderna för uppgiftslämnarna skall\r\nminska. För att kunna följa upp detta mål skall SCB\r\nredovisa uppgiftslämnarnas kostnader.\r\nNär det gäller EU-arbetet är, som tidigare nämnts,\r\nregelbegränsningar en prioriterad fråga, varvid\r\nstatistikområdet är ett av de områden som särskilt\r\nutpekats. På statistikområdet bedrivs arbetet i\r\nförsta hand inom Eurostat i statistiksamarbetet med\r\nmedlemsländerna och inom konkurrenskraftsrådets\r\nregelförenklingsarbete. Konkreta förslag på\r\nbegränsningar diskuteras i statistikkommittén, och i\r\nnovember 2004 antog rådet förenklingsförslag på\r\nstatistikområdet i form av slutsatser som\r\növerlämnats till kommissionen för åtgärd. Även\r\nEkofin ställer krav på bättre prioriteringar av\r\nstatistiken. Sverige stöder aktivt arbetet och har\r\nlämnat förslag till begränsningar. EG-direktivet\r\nVidareutnyttjande av information från offentlig\r\nsektor (2003/98/EG), som nyligen antagits och som\r\nskall vara genomfört den 1 juli 2005, handlar inte\r\nuttryckligen om uppgiftslämnande utan om möjligheter\r\natt vidareutnyttja redan befintliga material för nya\r\ninformationstjänster. När bättre möjlighet ges att\r\nta fram nya informationstjänster på basis av redan\r\ninsamlade uppgifter kan behovet av att samla in nya\r\nuppgifter dock förväntas komma att begränsas.\r\n\r\nTillsyn\r\n\r\n\r\nBeträffande förslag i några motioner om effektivare\r\ntillsyn kan noteras att Tillsynsutredningen hösten\r\n2004 avlämnade sitt slutbetänkande Tillsyn - förslag\r\nom en tydligare och effektivare offentlig tillsyn\r\n(SOU 2004:100). I betänkandet föreslås bl.a. en lag\r\nsom ställer krav på att tillsynsorganen skall\r\nsamverka med varandra i sina kontakter med\r\nverksamhetsansvariga vilka är föremål för tillsyn av\r\nflera än ett organ. Lagen innehåller också krav på\r\nen starkare samordning när flera myndigheter\r\n(centralmyndighet, länsstyrelse, kommun) har uppdrag\r\ninom ett och samma tillsynsområde. Regeringen\r\nbereder för närvarande utredningens förslag.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet anser att regelförenklingsarbetet är av\r\nstörsta vikt för att Sverige skall kunna utvecklas\r\nsom företagarnation. De regler som berör\r\nföretagandet bör vara lätta att förstå och\r\nefterleva. Samtidigt vill utskottet poängtera att\r\nsamhället har behov av effektiva regelsystem för\r\nbl.a. skydd av människors liv och hälsa, miljö och\r\nsäkerhet. Detta får dock inte innebära att det blir\r\nalltför krångligt att starta och driva företag.\r\n\r\nEn ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande\r\nföretag är grundläggande för att främja tillväxten.\r\nDenna är i sin tur en förutsättning för att\r\narbetstillfällen, välfärd och jämställdhet skall\r\nkunna värnas och utvecklas. Det är viktigt att\r\nunderstryka att tillväxten skall vara ekonomiskt,\r\nekologiskt och socialt hållbar. Ökat företagande är\r\nalltså av stor betydelse för den svenska tillväxten\r\noch sysselsättningen. Regeringen arbetar, i\r\nsamarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, med\r\natt utveckla gynnsamma förutsättningar för\r\nföretagandet, både för att öka nyföretagandet och\r\nför att få redan etablerade företag att växa.\r\nRiksdagen beslöt i december 2002, som tidigare\r\nredovisats, om ett uttalande till regeringen om en\r\nintensifiering av regelförenklingsarbetet. Det rörde\r\nsig om en genomgång under innevarande mandatperiod\r\nav det regelverk som berör företagandet, uppsättande\r\nav ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet,\r\nåtgärder för en påtaglig minskning av företagens\r\nkostnader för regelverket under innevarande\r\nmandatperiod, framtagande av ett mått som visar hur\r\nregelbördan utvecklas, ökning av takten i\r\nregelförenklingsarbetet redan under år 2003,\r\ninlämnande av anmälan till OECD med begäran om\r\ngranskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,\r\nuppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i\r\nsamband med administration av företagsstart samt\r\ntillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots\r\nvid företagskontakter.\r\nRegeringen lämnar i sin skrivelse, vilket\r\nutskottet relativt utförligt har redovisat i det\r\nföregående, en redogörelse för det arbete på\r\nregelförenklingsområdet som har utförts sedan\r\nföregående skrivelse i september 2003 lämnades till\r\nriksdagen. I skrivelsen redovisas också regeringens\r\nhandlingsprogram som omfattar 291 åtgärder som\r\ntagits fram på departements- och myndighetsnivå och\r\nsom skall genomföras under innevarande mandatperiod.\r\nEnligt utskottets mening förmedlar redovisningen i\r\nskrivelsen att regeringen har tagit hand om\r\nriksdagens beställning på ett ambitiöst sätt.\r\nSamtidigt konstaterar utskottet att det rör sig om\r\nett pågående arbete som inte är slutfört. Därav\r\nföljer bl.a. att arbetet vad gäller\r\nregelförenklingar måste fortsätta att utvecklas; det\r\nfinns ett antal områden där det framöver krävs ökade\r\ninsatser och i vissa fall ändrad inriktning.\r\nRiksrevisionens styrelse har, som tidigare\r\nredovisats, till riksdagen överlämnat en redogörelse\r\nangående regelförenklingar för företag. Styrelsen\r\nanser det angeläget att såväl slutsatserna som\r\nsamtliga rekommendationer i Riksrevisionens\r\ngranskningsrapport prövas av riksdagen i samband med\r\nbehandlingen av regeringens skrivelse. En bedömning\r\ni rapporten är att för lite kraft läggs på att\r\nförenkla befintliga regler. Samtidigt konstaterar\r\nRiksrevisionen att en ambitionshöjning har skett i\r\nsamband med regeringens arbete med att ta fram det\r\nhandlingsprogram som presenteras i regeringens\r\nskrivelse. Utskottet finner det självklart att\r\nregelförenklingsarbetet skall avse såväl befintliga\r\nsom nya eller ändrade regler. Att detta också är\r\nregeringens mening framgår av det nu framtagna\r\nhandlingsprogrammet. Som tidigare redovisats skall\r\nmyndigheterna framöver till Nutek rapportera dels\r\ndet gångna årets insatser på\r\nregelförbättringsområdet, dels de åtgärder som\r\nplaneras framdeles. Denna ordning är tänkt att\r\nsäkerställa att handlingsprogrammet skall få en\r\nfortsättning och permanentas. En motsvarande\r\nprövning kommer att ske inom Regeringskansliet.\r\nUtskottet bedömer att denna ordning bör kunna ge\r\nförutsättningar för att även det befintliga\r\nregelverket får tillbörlig uppmärksamhet i\r\nregelförenklingsarbetet. Regeringen bör i sin\r\nskrivelse till riksdagen redovisa hur\r\nregelförenklingsarbetet avseende det befintliga\r\nregelverket fortskrider.\r\nEn annan fråga som tas upp i Riksrevisionens\r\nslutsatser och rekommendationer rör frågan om var\r\nregelbördan uppstår - i lagar, i förordningar eller\r\ni myndighetsföreskrifter. Detta kommenteras i\r\nregeringens skrivelse (s. 11), där det sägs att\r\nNutek kommer att ges i uppdrag att utföra de\r\nanalyser av totala regelförändringsflöden m.m. som\r\nRiksrevisionen efterfrågat i sin rapport. Utskottet\r\nnoterar detta med tillfredsställelse.\r\nEn tredje fråga som ingår i Riksrevisionens\r\nslutsatser och rekommendationer är\r\narbetsfördelningen mellan Ekonomistyrningsverket och\r\nNutek, vilken anses oklar. Som tidigare redovisats\r\nskall Nutek få en tydlig roll som myndighet med\r\nansvar för regelförenkling. Detta framgår av de\r\nförtydliganden i regleringsbrev och instruktion för\r\nNutek som nyligen gjorts och som redovisats i det\r\nföregående. Även de förslag som lagts fram av\r\nUtredningen om en översyn av verksförordningen och\r\nsom nu bereds inom Regeringskansliet har betydelse i\r\ndetta sammanhang.\r\nNär det gäller arbetet med utveckling av mätmetod\r\nför regelbördan sägs i Riksrevisionens rapport att\r\nregeringen bör undersöka möjligheterna att även\r\nbeakta andra regelbördor än rent administrativa.\r\nLikartade synpunkter framförs i motion 2004/05:N9\r\n(fp, m, kd, c). Regeringen har i skrivelsen, som\r\ntidigare redovisats, framhållit att den inte\r\nutesluter att det i framtiden kan bli aktuellt att\r\nutveckla mätmetoden när det gäller andra kostnader\r\nän rent administrativa. Detta kommer till uttryck i\r\nden ändring i Nuteks instruktion som nyligen gjorts\r\noch - som tidigare nämnts - innebär att verkets\r\nuppdrag när det gäller att utveckla metoder för\r\nregelförbättring omfattar även annat än mätmetoder\r\nför enbart administrativa kostnader. Enligt\r\nutskottets mening är det värdefullt med en sådan\r\nvidareutveckling av mätmetoden.\r\nI den nyssnämnda motionen framförs en ytterligare\r\nsynpunkt på de mätningar som nu är planerade och som\r\nomfattar årsredovisningslagarna samt de skatte-,\r\nmiljö- och arbetsrättsliga regelverken. Motionärerna\r\nanser att detta är för litet och förordar att\r\nytterligare regelverk skall ingå i mätningarna,\r\nbl.a. jordbruks- och livsmedelsområdena. Utskottet\r\nvill först konstatera att de mätningar som nu\r\nplaneras täcker en stor del av det totala\r\nregelverket eller ca 65 %, vilket utskottet tycker\r\när bra och bör kunna ge en tillfredsställande\r\ntäckning. Det bör också noteras att, som tidigare\r\nnämnts, Näringsdepartementet inte utesluter att\r\nytterligare regelverk kan komma att ingå i\r\nmätningarna. Jordbruksområdet kan t.ex. komma att\r\ningå redan i de nu planerade mätningarna och då i\r\nanslutning till mätningarna på miljöområdet.\r\nFörslag om hur ett mål för minskad regelbörda\r\nskall formuleras framläggs också i den nyssnämnda\r\nmotionen. Efter det att de fyra stora regelverken är\r\ngenomgångna och mål har satts upp för hur mycket\r\nföretagens kostnader för att administrativt hantera\r\ndessa regelverk bör minska kommer, enligt vad som\r\nsägs i skrivelsen, också ett mål i fråga om de\r\ntotala kostnaderna för regelverken att kunna\r\nformuleras. En utgångspunkt är därvid att målet\r\nsätts med en hög ambitionsnivå ur ett\r\ninternationellt perspektiv, varvid de nederländska\r\noch danska målen (som tidigare redogjorts för) utgör\r\ngoda riktmärken. När det gäller sluttidpunkten då\r\nmålen skall ha nåtts anser regeringen att den bör\r\nbestämmas till mitten av år 2010 och utgå från de\r\naktuella kostnaderna den 1 juli 2004. De mål som\r\nskall sättas upp kommer då att avse perioden den\r\n1 juli 2004-den 30 juni 2010. Utskottet finner denna\r\nambition rimlig. Utskottet vill dock understryka att\r\ndet mål som skall sättas upp skall avse det totala\r\nregelverket.\r\nDet femte området som tas upp i Riksrevisionens\r\nslutsatser och rekommendationer rör den redovisning\r\nsom regeringen lämnar i sin årliga skrivelse till\r\nriksdagen och som inte anses ge en samlad bild av\r\nregelförenklingsarbetet. Utskottet vill erinra om\r\natt regeringens årliga redovisningar till riksdagen\r\nstartade efter riksdagsbeslut våren 1999, i vilket\r\nregeringen hade anmodats att lämna årliga sådana\r\nredovisningar. De skrivelser som regeringen därefter\r\nhar lämnat till riksdagen har, enligt utskottets\r\nmening, successivt utvecklats, såväl kvalitativt som\r\nkvantitativt. Den nu aktuella skrivelsen framstår\r\nsom den mest ambitiösa hittills. Detta innebär dock\r\ninte att det inte skulle finnas utrymme för\r\nytterligare förbättringar. Utskottet anser att\r\nskrivelsen är ett mycket viktigt instrument för att\r\nriksdagen skall kunna hålla sig informerad om\r\nutvecklingen på regelförenklingsområdet. Därvid bör\r\nde tre aspekter som anges i Riksrevisionens\r\nrekommendation - bedömning av hur det totala flödet\r\nav förändrade lagar och förordningar påverkar\r\nföretagen, information om vilka lagar och\r\nförordningar som under året förändrats med\r\nregelförenkling som huvudsyfte och redovisning av de\r\nsvårigheter som finns i arbetet med att förändra det\r\nbefintliga regelverket - kunna tjäna som vägledning\r\nför hur skrivelsen framöver skall kunna\r\nvidareutvecklas.\r\nEn fråga som tas upp i motion 2004/05:N9 (fp, m,\r\nkd, c) rör inrättande av ett oberoende offentligt\r\norgan med uppgift att granska alla förslag till nya\r\noch ändrade regler utifrån vilka konsekvenser de har\r\nför företagens regelbörda. Utskottet vill här\r\nhänvisa till de synpunkter och förslag som\r\nUtredningen om en översyn av verksförordningen har\r\nlagt fram när det gäller konsekvensanalyser och som\r\nnu bereds inom Regeringskansliet. Det kan också\r\nnoteras att regeringen i sin skrivelse anger att den\r\ni denna beredning kommer att pröva hur\r\nkonsekvensanalysmetoden kan och bör förbättras. I\r\ndenna prövning kommer också att beaktas det av\r\nRiksrevisionen påpekade behovet av att\r\nvidareutveckla arbetsmetoderna och instrumenten för\r\nregelförbättringsarbetet.\r\nNär det gäller yrkandet i den nyssnämnda motionen\r\nom att Sverige skall vara mer aktivt i\r\nregelförenklingsarbetet på EU-nivå uppfattar\r\nutskottet detta som något av att slå in öppna\r\ndörrar. Som sägs i regeringens skrivelse har från\r\nsvensk sida regelförenkling och därmed\r\nsammanhängande frågor prioriterats som en del av\r\nEU:s modernisering. Sverige är härvid aktivt inom de\r\nolika forum som står till buds, främst\r\nkonkurrenskraftsrådet och Ekofin.\r\nI motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c) läggs vidare\r\nfram ett antal förslag om förenklingar som\r\nmotionärerna anser bör genomföras omgående. Som\r\nframgått av tidigare redovisning har en del av dessa\r\nförslag paralleller i de 291 handlingsplaner\r\nsom redovisas i regeringens skrivelse. Vissa av\r\nförslagen rör vidare lagar på andra utskotts\r\nansvarsområden och innefattar politiska\r\nställningstaganden till bestämmelsers innehåll.\r\nEnligt utskottets mening motiverar inget av de\r\naktuella förslagen i motionen någon åtgärd från\r\nriksdagens sida i det här aktuella sammanhanget.\r\nI den nyssnämnda motionen, liksom i några av de\r\nandra motionerna från allmänna motionstiden, tas upp\r\nfrågan om företagens uppgiftslämnande och behovet av\r\nen begränsning och förenkling av detta. Utskottet\r\ndelar motionärernas uppfattning om vikten av att\r\nföretagens uppgiftslämnande så långt möjligt minskas\r\noch att återhållsamhet bör prägla statens krav på\r\nuppgifter från företagen. Detta gäller framför allt\r\nsmåföretagen som har svårare än stora företag att\r\navsätta tid och resurser för uppgiftslämnande. Som\r\ntidigare redovisats pågår arbete på detta område\r\ninom bl.a. SCB, men också centralt inom\r\nRegeringskansliet och genom Sveriges agerande inom\r\nEU. Utskottets bedömning är att det finns goda\r\nmöjligheter att komma vidare på detta område, genom\r\nbl.a. ökad användning av tillgänglig offentlig\r\ninformation och elektroniskt samarbete.\r\nFrågan om en effektivisering och ökad samordning\r\nav tillsynsverksamheten tas upp i några motioner.\r\nUtskottet vill här erinra om att Tillsynsutredningen\r\nhösten 2004 avlämnade sitt slutbetänkande med\r\nförslag på området, förslag som nu bereds inom\r\nRegeringskansliet.\r\nAvslutningsvis vill utskottet något kommentera det\r\nsom sägs i motion 2004/05:N8 (s) om myndigheternas\r\nservicekultur m.m. I regeringens skrivelse (s. 6)\r\nsägs att förbättring av myndigheternas service till\r\nföretagen har ingått som ett naturligt led i arbetet\r\nmed handlingsprogrammet och att detta fortsätter att\r\nvara en prioriterad uppgift vid sidan av\r\nregelförbättringsarbetet i dess snävare betydelse.\r\nUtskottet vill också erinra om att Nutek, enligt den\r\nnya bestämmelsen i sin instruktion, skall\r\ntillhandahålla en servicefunktion för att ta emot\r\nsynpunkter och förslag som rör regler för\r\nföretagande samt årligen svara för en\r\nsammanställning och analys av sådana synpunkter\r\neller förslag som har kommit in till verket. Något\r\nbehov av en särskild åtgärd från riksdagens sida med\r\nanledning av den nyssnämnda motionen kan utskottet\r\ninte se.\r\nSammantaget anser utskottet att regeringen\r\nbedriver ett ambitiöst arbete när det gäller\r\nregelförenkling för företagen. Intrycket är också\r\natt det verkar finnas goda utsikter för positiva\r\nresultat och att de mål och ambitioner som kom till\r\nuttryck i riksdagens tillkännagivande hösten 2002\r\nskall kunna uppnås. Samtidigt vill utskottet\r\nframhålla att regelförenklingsarbetet är ett\r\npågående arbete som inte är slutfört. Det finns ett\r\nantal områden där det framöver krävs ökade insatser\r\noch i vissa fall ändrad inriktning. Utskottet vill\r\nockså återigen understryka den stora betydelse\r\nregeringens skrivelser har för att riksdagen skall\r\nkunna följa arbetet med regelförenklingar och göra\r\nlöpande utvärderingar.\r\nUtskottet avstyrker härmed samtliga motioner i\r\nberörda delar. Riksdagen bör också lägga regeringens\r\nskrivelse med redogörelse för\r\nregelförenklingsarbetet till handlingarna, liksom\r\nredogörelsen från Riksrevisionens styrelse.\r\n\r\n\r\nReservation\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservation.\r\n\r\n\r\n\r\nRegelförenkling\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m),\r\nYvonne Ångström (fp), Krister Hammarbergh (m),\r\nMikael Oscarsson (kd) och Håkan Larsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:48\r\noch Riksrevisionens styrelses redogörelse\r\n2004/05:RRS13 till handlingarna och tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:Kr239 yrkande 4, 2004/05:N9 yrkandena 1-5,\r\n2004/05:N208, 2004/05:N235 yrkande 2, 2004/05:N254\r\nyrkandena 3 och 4, 2004/05:N280, 2004/05:N294\r\nyrkandena 1 och 2, 2004/05:N305 yrkandena 4, 5 och\r\n8-10, 2004/05:N308 yrkande 1, 2004/05:N339,\r\n2004/05:N393 yrkande 9, 2004/05:N394 yrkandena 1 och\r\n2, 2004/05:N400 yrkande 2, 2004/05:N408 yrkande 5,\r\n2004/05:N412 yrkande 7, 2004/05:N413 yrkande 1,\r\n2004/05:N416 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A221 yrkande\r\n7 och 2004/05: A350 yrkande 7, bifaller delvis\r\nmotion 2004/05:N398 yrkande 6 och avslår motionerna\r\n2004/05:N8, 2004/05:N235 yrkandena 1 och 3 och\r\n2004/05:N403 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi är - i likhet med vad som anförs i motion\r\n2004/05:N9 (fp, m, kd, c) - mycket kritiska till hur\r\nregeringen har skött arbetet med regelförenklingar\r\noch hur riksdagens beställningar från våren 1999 och\r\nhösten 2002 har hanterats. Regeringens arbete har\r\nbedrivits motvilligt och utan entusiasm.\r\n\r\nRegeringens oengagerade inställning till\r\nförenklingsarbetet ledde till att de borgerliga\r\npartierna tillsammans med Miljöpartiet - under\r\nmotstånd från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet\r\n- i december 2002 drev igenom ett riksdagsbeslut med\r\nsyfte att få mer fart på förenklingsarbetet. Det\r\nrörde sig om en genomgång under innevarande\r\nmandatperiod av det regelverk som berör\r\nföretagandet, uppsättande av ett kvantitativt mål\r\nför regelförenklingsarbetet, åtgärder för en\r\npåtaglig minskning av företagens kostnader för\r\nregelverket under innevarande mandatperiod,\r\nframtagande av ett mått som visar hur regelbördan\r\nutvecklas, ökning av takten i\r\nregelförenklingsarbetet redan under år 2003,\r\ninlämnande av anmälan till OECD med begäran om\r\ngranskning av regelförenklingsarbetet i Sverige,\r\nuppsättande av tidsgränser för berörda myndigheter i\r\nsamband med administration av företagsstart samt\r\ntillseende av att myndigheter agerar som s.k. lots\r\nvid företagskontakter.\r\nRegeringens passiva hållning till\r\nregelförenklingsarbetet kan exemplifieras med att\r\nden inte har framlagt någon proposition där\r\nhuvudmotivet - eller ett av huvudmotiven - varit att\r\nförenkla reglerna för företag. Regeringen har inte\r\nheller ändrat någon lag med det huvudsakliga syftet\r\natt göra reglerna enklare för företag. Hanteringen\r\nav Simplexgruppen är också ett uttryck för den\r\npassivitet som har präglat den socialdemokratiska\r\nregeringens regelförenklingsarbete. Gruppen har inte\r\nfått det mandat och den uppbackning som hade krävts\r\nför att arbetet skulle ha kunnat bedrivas på ett\r\neffektivt sätt. Nu har gruppen avskaffats även till\r\nnamnet och berörda tjänstemän på\r\nNäringsdepartementet har inordnats i den aktuella\r\nenheten på departementet.\r\nRegeringens hittillsvarande arbete med\r\nregelförenklingar har präglats av mycket prat och\r\nlite handling. Ett exempel på detta är den\r\nbeskrivning som lämnas i regeringens skrivelse om\r\narbetet med den s.k. 24-timmars-myndigheten och den\r\nelektroniska förvaltningen. Av redovisningen att\r\ndöma pågår ett omfattande arbete på området. I den\r\ngranskning som Riksrevisionen presenterade i juni\r\n2004 i rapporten Vem styr den elektroniska\r\nförvaltningen? (RiR 2004:19) framkommer dock en\r\nannan bild. Riksrevisionens samlade slutsats är att\r\nden aktuella reformen har fått begränsat genomslag\r\nhos samtliga tio granskade myndigheter. Det finns\r\nallvarliga brister i förutsättningarna för\r\ninförandet av elektronisk förvaltning, vilket\r\ndrabbar såväl medborgare och företag som\r\nmyndigheterna själva, sägs det i rapporten.\r\nRiksrevisionen bedömer att det finns risk för\r\nbetydande negativa konsekvenser för utvecklingen av\r\nden elektroniska förvaltningen om inte de problem\r\noch hinder som identifierats i granskningen\r\nåtgärdas. Inrättandet av Nämnden för elektronisk\r\nförvaltning och Delegationen för utveckling av\r\noffentliga e-tjänster, som omnämns i regeringens\r\nskrivelse, är enligt Riksrevisionen inte\r\ntillräckliga för att lösa de problem som hotar\r\nreformen och för att ta till vara dess potential.\r\nRiksrevisionen lämnade mot bakgrund härav\r\nrekommendationer under följande tre rubriker:\r\nRegeringen bör ange vad som förväntas av\r\nmyndigheterna, Skapa bättre legala förutsättningar\r\nsamt Informationen till riksdagen kan förbättras.\r\nDen kritiska hållning vi intar till hur regeringen\r\nhar bedrivit arbetet med regelförenklingar präglar\r\nockså den granskningsrapport som Riksrevisionen\r\npresenterade i oktober 2004. Riksrevisionens\r\nstyrelse har till riksdagen överlämnat en\r\nredogörelse angående regelförenklingar för företag,\r\nenligt vilken den anser det angeläget att såväl\r\nslutsatserna som samtliga rekommendationer i\r\nRiksrevisionens rapport prövas av riksdagen i\r\nsamband med behandlingen av regeringens skrivelse.\r\nVi ställer oss bakom de slutsatser och\r\nrekommendationer som presenteras i rapporten.\r\nRiksrevisionen konstaterade i sin rapport att för\r\nlite kraft läggs på att förenkla befintliga regler\r\noch att regeringen därför måste öka sina insatser på\r\ndetta område. En genomgång av det befintliga\r\nregelverket i syfte att förenkla det var en del av\r\nriksdagsbeslutet i december 2002. Vi finner det\r\nanmärkningsvärt att regeringen inte på tillbörligt\r\nsätt har hörsammat detta. Riksrevisionen\r\nrekommenderade vidare att regeringen i högre grad än\r\nför närvarande i skrivelsen bör belysa tre aspekter,\r\nnämligen ett försök till en samlad bedömning av hur\r\ndet totala flödet av förändrade lagar och\r\nförordningar påverkar företagen, uppgift om vilka\r\nlagar och förordningar som under året förändrats med\r\nregelförenkling som huvudsyfte samt redovisning av\r\nde svårigheter som finns i arbetet med att förändra\r\ndet befintliga regelverket. Riksrevisionens andra\r\nrekommendationer kommenteras vidare i det följande.\r\nVi välkomnar arbetet med att systematiskt\r\nkartlägga vad olika offentliga regelverk kostar de\r\nsvenska företagen i form av administrativa bördor.\r\nVi anser dock att detta arbete borde ha kunnat\r\ninledas tidigare, med hänvisning till att den\r\nberäkningsmodell som nu används har funnits i flera\r\når och använts redan år 2002 för en total\r\nkartläggning av regelbördan i Nederländerna. Enligt\r\nvår mening är det vidare inte acceptabelt att\r\nregeringen valt att undanta flera stora regelverk\r\nfrån kartläggningen, bl.a. jordbruks- och\r\nlivsmedelsområdena. Det betyder att drygt en\r\ntredjedel av regelverket inte kommer att kartläggas.\r\nSjälvklart skall hela regelverket kartläggas! Den\r\nadministrativa bördan är dessutom bara en del av vad\r\nolika regelverk kostar företagen. Som exempel kan\r\nnämnas miljöbalken, där den administrativa kostnaden\r\nbara utgör en liten del av den totala bördan. Därför\r\nanser vi att kartläggningsarbetet måste fortsätta\r\noch omfatta samtliga kostnader för ett regelverk.\r\nFörst då går det att - på ett rättvisande sätt -\r\navgöra om fördelarna av att ha vissa regler uppväger\r\nnackdelarna. En av Riksrevisionens rekommendationer\r\navser just den sistnämnda delen, dvs. att regeringen\r\nnärmare bör undersöka möjligheten att starta ett\r\nutvecklingsarbete som syftar till att även beakta\r\növriga regelbördor, dvs. inte enbart administrativa\r\nbördor.\r\nVi anser också att ett mål för\r\nregelförenklingsarbetet bör sättas upp redan nu.\r\nRegeringen tycks dock använda de pågående\r\nmätningarna av regelverkets kostnader som en ursäkt\r\nför att ytterligare skjuta på beslutet att slå fast\r\nett mål för hur mycket och hur fort regelbördan\r\nskall minskas. Vi anser att arbetet med att förenkla\r\nreglerna kan få större tyngd och ta fart på allvar\r\nförst när regering och riksdag tydligt formulerar\r\nett kvantitativt löfte med en bestämd tidsplan. Vi\r\nvill därför att riksdagen skall uttala att\r\nföretagens administrativa kostnader för regelverket\r\nskall minska med minst 25 % till år 2010. Det är ett\r\nlikartat mål som gäller bl.a. i Danmark. Riksdagen\r\nbör också slå fast ett delmål som innebär att\r\nregelbördan skall ha minskat med minst 10 % till år\r\n2006.\r\nI flera förordningar föreskrivs att alla nya\r\nförslag till regler som berör företagen skall\r\ngranskas utifrån om de ökar eller minskar företagens\r\nregelbörda. Den årliga granskning som Näringslivets\r\nregelnämnd gör visar dock att detta oftast inte\r\nsker. Bara i en bråkdel av fallen analyseras vilka\r\nadministrativa kostnader ett enskilt förslag innebär\r\nför företagen. Så länge detta är fallet kommer inte\r\narbetet med att förenkla regelverket att kunna nå\r\nnågra påtagliga resultat. Vi anser att det finns\r\ngoda skäl för att Sverige skall ta efter den ordning\r\nsom gäller i Nederländerna, där alla förslag till\r\nnya eller ändrade regler som berör företagen måste\r\ngranskas av ett utomstående organ innan de kan träda\r\ni kraft. Granskningen skall tillse att alla förslag\r\nhar ordentliga beskrivningar av konsekvenserna för\r\nföretagens regelbörda och göra det möjligt att\r\nutforma förslagen så att de uppnår samma syfte på\r\nett enklare sätt. Vi föreslår att denna uppgift\r\nskall läggas på ett nytt offentligt organ med\r\nmotsvarande oberoende ställning som Lagrådet. Denna\r\nordning skall gälla under en begränsad tid för att\r\nskynda på regelförenklingsarbetet.\r\nDe kartläggningar som gjorts av regelbördan i\r\nNederländerna visar att närmare hälften av\r\nföretagens regelbörda har sitt ursprung i EU:s\r\nregelverk. Därför är det ytterst viktigt att\r\nförenklingsarbetet även bedrivs på EU-nivå. Vi\r\nvälkomnar de initiativ som har tagits av EG-\r\nkommissionen och av bl.a. Nederländerna och Irland.\r\nSverige måste ansluta sig till de länder som driver\r\npå regelförenkling på EU-nivå. Vi anser vidare att\r\nEU bör inrätta en permanent regelrevision med\r\nuppgift att förenkla existerande regelverk och\r\nbevaka hur ny EG-lagstiftning påverkar företagens\r\nadministrativa börda.\r\nVi står bakom de 291 förslag till\r\nregelförenklingar som regeringen presenterar i\r\nskrivelsen. Det handlar dock - precis som i tidigare\r\nskrivelser - främst om mycket små förändringar inom\r\nspridda områden. Bara några enstaka förslag\r\ninnehåller uppskattningar av hur stora förenklingar\r\nförslaget innebär; i övrigt får riksdagen sväva i\r\nokunnighet om huruvida de 291 förslagen egentligen\r\ninnebär någon betydande förenkling av företagens\r\nvardag. Att flera förslag innebär mycket begränsade\r\nförenklingar kan exemplifieras med förslaget (nr\r\n255) om att blanketter för att söka tillstånd att\r\nanvända radiosändare skall finnas tillgängliga på\r\nInternet eller förslaget (nr 232) om att ta bort\r\nkravet på tillstånd för att dra telefonledningar\r\növer riksgränsen. I de fåtal fall regeringens lista\r\ninnebär en mer omfattande förenkling, såsom t.ex.\r\nförslaget (nr 241) om Arbetsmiljöverkets plan att\r\nompröva hälften av sitt regelverk under de kommande\r\ntvå åren, återstår att se om arbetet verkligen leder\r\ntill att reglerna blir färre och enklare. I\r\nRiksrevisionens rapport, som presenterades i oktober\r\n2004, kommenterades den beredning som då pågick med\r\ndepartementens och myndigheternas handlingsplaner.\r\nArbetet med handlingsplanerna har haft en ad hoc-\r\nkaraktär, sades det i rapporten. Enligt vår mening\r\nbekräftar utformningen av regeringens\r\nhandlingsprogram att den inte har insett\r\ngrundorsakerna till problemen.\r\nVi anser att det finns skäl att nu föreslå fler\r\noch mer omfattande förenklingar än de som redovisas\r\ni regeringens skrivelse. De förslag på avskaffade\r\neller förenklade regler som redovisas i det följande\r\nbehöver inte heller vänta tills den pågående\r\nkartläggningen av regelbördan är avslutad. Förslagen\r\nhar grupperats i åtta områden.\r\n\r\nGör det lättare att starta ett företag\r\n\r\n1. Ta bort de restriktioner som finns för närvarande för att få\r\nF-skattsedel och låt i stället alla medborgare som\r\ninte har skatteskulder eller näringsförbud få rätt\r\ntill F-skattsedel.\r\n\r\n2. Gör det möjligt att registrera företag över\r\nInternet.\r\n\r\nMinska företagens allmänna uppgiftslämnande\r\n\r\n3. Inför en princip om att det skall räcka för ett företag att\r\ngöra anmälan till en myndighet, då en och samma\r\nhändelse föranleder anmälningsplikt till flera\r\nmyndigheter.\r\n\r\n4. Ge samtliga myndigheter som samlar in statistik,\r\ni första hand SCB, i uppdrag att så långt möjligt\r\nersätta statistiska totalundersökningar med\r\nurvalsundersökningar; totalundersökningar skall\r\nendast tillämpas när det finns tungt vägande skäl.\r\n\r\nFörenkla redovisningsreglerna\r\n\r\n5. Undanta små och medelstora företag från den revisionsplikt\r\nsom gäller för större företag. Ett sådant undantag\r\ntillämpas i de flesta EU-länder utom de nordiska.\r\nEtt förslag om detta har dock nyligen framlagts i\r\nFinland.\r\n\r\n6. Förenkla redovisningsreglerna för enskilda\r\nnäringsidkare i enlighet med det förslag som\r\nBokföringsnämnden lagt fram.\r\n\r\nFörenkla arbetsgivarreglerna\r\n\r\n7. Avskaffa lagen om obligatorisk platsanmälan - de företag som\r\nhar ett intresse av att anmäla lediga arbeten till\r\narbetsförmedlingen kommer ändå att göra det.\r\n\r\n8. Avskaffa kravet att företag med fler än tio\r\nanställda skall redovisa sjukfrånvaro i\r\nårsredovisningen.\r\n\r\n9. Genomför utan dröjsmål de förslag som den\r\nparlamentariska utredningen om nya regler för\r\narbetstid och semester (Knas) lade fram år 2003 och\r\nsom skall minska företagens administrativa börda\r\nutan att arbetstagarnas förmåner försämras.\r\n\r\nFörenkla skattereglerna\r\n\r\n10. Förenkla företagens månatliga mervärdesskattedeklarationer\r\ngenom att slopa kravet att skattedeklarationen skall\r\nskrivas under av behörig firmatecknare.\r\n\r\n11. Gör reglerna för inlämnande av\r\nskattedeklarationer mer flexibla för små företag.\r\nFöretag med en årsomsättning under 40 miljoner\r\nkronor skall enligt gällande regler redovisa och\r\nbetala in mervärdesskatt senast den 12:e i andra\r\nmånaden efter redovisningsperioden. Denna regel har\r\nbörjat leda till problem för små företag i takt med\r\natt den faktiska perioden för betalning av fakturor\r\nhar förlängts, särskilt beträffande fakturor från\r\nsmå företag till stora.\r\n\r\nFörenkla miljöbalken\r\n\r\n12. Förenkla och arbeta om miljöbalken och de författningar och\r\nföreskrifter som utfärdats om tillämpningen av den\r\nför att uppnå följande: a) förkortning av\r\nhandläggningstiderna; b) begränsning av antalet\r\nanmälnings- och tillståndspliktiga objekt; c)\r\ntydliggörande av regelverket för dem som berörs;\r\nd) minskad rapporteringsplikt eller i större\r\nutsträckning anpassning av rapporteringskraven till\r\nverksamhetens art; e) avkriminalisering av smärre\r\nförseelser.\r\n\r\nFörenkla plan- och bygglagen\r\n\r\n13. Ändra plan- och bygglagen så att följande uppnås: a)\r\nKommunernas möjligheter att reglera handelsändamålet\r\navskaffas; b) fastighetsägaren ges initiativrätt i\r\nplanärendet; c) krav införs på att kommunen\r\nhandlägger planärenden inom viss tid och att det\r\ninförs en möjlighet att snabbt kunna avföra s.k.\r\nokyn-nesöverklaganden; d) sakägarkretsen begränsas\r\ntill dem som rimligtvis berörs av åtgärden; e) krav\r\ninförs på att standardmässiga bygglov skall kunna\r\nsökas på Internet senast om tre år; f) reglerna för\r\növerklagande av planärenden förändras för att\r\nåstadkomma en snabbare hantering; g) detaljplanerna\r\ngörs flexiblare vad gäller ändamålet för att lättare\r\nkunna ändras om ett visst projekt kräver det.\r\n\r\nEffektiv och samordnad tillsyn\r\n\r\n14. Tillsynsverksamheten finansieras för närvarande av avgifter\r\nfrån de företag som är föremål för tillsynen.\r\nTillsyn kan vara berättigad i många fall, men den\r\nbör samordnas mellan myndigheter bättre än vad som\r\nsker för närvarande och anpassas så att den inte\r\nstör företagens verksamhet mer än absolut\r\nnödvändigt.\r\n\r\nSammanfattningsvis anser vi att riksdagen bör anmoda\r\nregeringen att göra följande:\r\n\r\n- kartlägga företagens alla kostnader för de\r\noffentliga regelverken,\r\n- lägga fast ett mål om att företagens\r\nadministrativa kostnader för regelverket skall\r\nminska med minst 10 % fram till år 2006 och med\r\nminst 25 % fram till år 2010,\r\n- inrätta ett oberoende offentligt organ med\r\nuppgift att granska alla förslag till nya och\r\nändrade regler utifrån vilka konsekvenser de har för\r\nföretagens regelbörda,\r\n- agera inom EU beträffande regelförenkling på det\r\nsätt som angetts i motion 2004/05:N9 (fp, m, kd, c),\r\n- lägga fram förslag till regelförenklingar på de\r\nåtta områden som har redovisats i det föregående.\r\n\r\nMed ett sådant beslut blir den nämnda motionen helt\r\ntillgodosedd och tillstyrks. Även de flesta övriga\r\nmotionerna blir tillgodosedda i berörda delar och\r\ntillstyrks. Motion 2004/05:N235 (fp), i vilken\r\nföreslås bl.a. att regelbördan för de små företagen\r\nskall minska med minst en tredjedel före valet år\r\n2006 och att det skall införas ett regelbördetak,\r\navstyrks i dessa båda delar. Även motion\r\n2004/05:N403 (fp, m, kd, c), där det föreslås att\r\nSkåne skall bli försöksregion när det gäller bl.a.\r\nregelförenklingar för företag, avstyrks. Motion\r\n2004/05:N8 (s) avstyrks också, men vi noterar att\r\nmotionären för fram ett antal goda idéer för att\r\nåstadkomma en servicekultur hos myndigheterna\r\ngentemot företagen. Riksdagen bör vidare lägga\r\nregeringens skrivelse och redogörelsen från\r\nRiksrevisionens styrelse till handlingarna.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nSkrivelse 2004/05:48\r\n\r\nI skrivelse 2004/05:48 presenterar regeringen ett\r\nhandlingsprogram för minskad administration för\r\nföretagen m.m.\r\n\r\n\r\nRiksrevisionens styrelses\r\nredogörelse 2004/05:RRS13\r\n\r\n\r\nI redogörelse 2004/5:RRS13 redovisar Riksrevisionens\r\nstyrelse sina överväg-anden med anledning av\r\nRiksrevisionens granskningsrapport (RiR 2004:23) om\r\nregelförenklingar för företag.\r\n\r\n\r\nMotioner med anledning av skrivelsen\r\n\r\n\r\n2004/05:N8 av Christina Axelsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om regelförenklingar för\r\nsmåföretag.\r\n\r\n2004/05:N9 av Eva Flyborg m.fl. (fp, m, kd, c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionens avsnitt 5.1 anförs om att\r\nkartlägga företagens alla kostnader för de\r\noffentliga regelverken.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionens avsnitt 5.2 anförs om att\r\nföretagens administrativa kostnader för\r\nregelverket skall minska med minst 10 % fram till\r\når 2006 och med minst 25 % fram till år 2010.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionens avsnitt 5.3 anförs om att\r\ninrätta ett oberoende offentligt organ med uppgift\r\natt granska alla förslag till nya och ändrade\r\nregler utifrån vilka konsekvenser de har för\r\nföretagens regelbörda.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionens avsnitt 5.4 anförs om\r\nregelförenkling på EU-nivå.\r\n\r\n5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram skarpa\r\nförslag till regelförenklingar på de åtta områden\r\nsom anges i motionens avsnitt 5.5.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2004/05:Kr239 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om konstnärer som\r\nsmåföretagare.\r\n\r\n2004/05:N208 av Ulf Sjösten (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av\r\nregelförenklingar för det svenska nyföretagandet i\r\nsyfte att skapa bättre villkor för entreprenörer i\r\nSverige.\r\n\r\n2004/05:N235 av Anna Grönlund Krantz (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att minska\r\nregelbördan för de små företagen med minst en\r\ntredjedel före valet 2006.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att införa s.k.\r\nkonsekvensanalyser vid regelförändringar som berör\r\nsmåföretag.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att införa ett\r\nregelbördetak.\r\n\r\n2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om förbättrad service\r\ntill företagare via one-stop shops.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om förbättrad service\r\ntill företagare via en företagswebbportal.\r\n\r\n2004/05:N280 av Stefan Hagfeldt (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om regelförenklingsarbetet.\r\n\r\n2004/05:N294 av Henrik von Sydow (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett mål att minska\r\nregelmassan för företagande med 25 % till år 2010.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett oberoende\r\ninstitut för regelförenkling.\r\n\r\n2004/05:N305 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av en\r\npermanent regelrevision inom EU (avsnitt 5.2).\r\n\r\n5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nkonkreta förslag om regelförenklingar i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen (avsnitt 5.2.1).\r\n\r\n8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nförslag om striktare tillämpning av kraven på\r\nkonsekvensanalys i existerande lagstiftning\r\n(avsnitt 5.2.5).\r\n\r\n9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nförslag om att stärka rättstryggheten för\r\nföretagare i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen (avsnitt 5.2.1).\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i övrigt anförs i motionen om\r\nregelförenkling och minskning av företagens\r\nadministrativa börda (avsnitt 5.2).\r\n\r\n2004/05:N308 av Bengt-Anders Johansson m.fl. (m, fp,\r\nc, kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behov av\r\nförenklade regelverk.\r\n\r\n2004/05:N339 av Anna Lilliehöök (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ett bättre klimat för\r\nsmåföretag och småföretagare.\r\n\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om genomförande av\r\nSmåföretagsdelegationens förslag.\r\n\r\n2004/05:N394 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om minskat krångel\r\nför företagandet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det skall bli\r\nlättare att starta och registrera företag,\r\nexempelvis via Internet.\r\n\r\n2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att företagens\r\nregelbörda bör minska med 25 % inom en\r\nfyraårsperiod.\r\n\r\n2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om enklare regler för\r\nföretagen.\r\n\r\n2004/05:N403 av Christer Nylander m.fl. (fp, m, kd,\r\nc):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Skåne skulle få\r\ngå före och bli försöksregion för förenklade regler\r\nvad avser skattepolitik, förenklingar för\r\nföretagande, arbetsrättslagstiftning och\r\narbetskraftsinvandring.\r\n\r\n2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om s.k. one-stop\r\nshops.\r\n\r\n2004/05:N412 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av minskad\r\nbyråkrati, myndighetskontroll och\r\nregelförenklingar.\r\n\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om färre och enklare\r\nregler för företagare.\r\n\r\n2004/05:N416 av Kenneth Johansson och Sven Bergström\r\n(c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om samordning mellan\r\nmyndigheter när det gäller tillståndsgivn" }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": { "punkt": "1", "rubrik": "Regelförenkling", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr239 yrkande 4, 2004/05:N8, 2004/05:N9 yrkandena 1-5, 2004/05:N208, 2004/05:N235 yrkandena 1-3, 2004/05:N254 yrkandena 3 och 4, 2004/05:N280, 2004/05:N294 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N305 yrkandena 4, 5 och 8-10, 2004/05:N308 yrkande 1, 2004/05:N339, 2004/05:N393 yrkande 9, 2004/05:N394 yrkandena 1 och 2, 2004/05:N398 yrkande 6, 2004/05:N400 yrkande 2, 2004/05:N403 yrkande 12, 2004/05:N408 yrkande 5, 2004/05:N412 yrkande 7, 2004/05:N413 yrkande 1, 2004/05:N416 yrkandena 1 och 2, 2004/05:A221 yrkande 7 och 2004/05:A350 yrkande 7 och lägger skrivelse 2004/05:48 och redogörelse 2004/05:13 till handlingarna.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "D352F27A-848A-4FE7-B6CB-B2CCAD213B43", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "125", "0", "0", "19" ] }, { "td": [ "m", "0", "45", "0", "10" ] }, { "td": [ "c", "0", "17", "0", "5" ] }, { "td": [ "fp", "0", "42", "0", "6" ] }, { "td": [ "kd", "0", "26", "0", "7" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "mp", "11", "0", "0", "6" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "1" ] }, { "td": [ "Totalt", "161", "130", "0", "58" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D352F27A-848A-4FE7-B6CB-B2CCAD213B43", "rm": "2004/05", "bet": "NU10", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } }, "dokmotforslag": { "motforslag": { "nummer": "1", "rubrik": "Regelförenkling", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" } }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2005-02-10 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2005-03-01 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2005-03-04 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2005-03-04 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2005-03-07 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2005-03-11 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "B2", "namn": "Bordläggning 2", "datum": "2005-03-15 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "2", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2005-03-16 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2005-03-16 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2005-03-16 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2005-03-16 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-20 22:19:40" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Regeringen har presenterat ett handlingsprogram för minskad administration för företagen. Handlingsprogrammet innehåller åtgärder som ska genomföras under innevarande mandatperiod. Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med regelförenklingar för företag. Med anledning av granskningen har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motionsförslag. Riksdagen påminner om sitt tillkännagivande hösten 2002 om en intensifiering av arbetet med att förenkla reglerna för företagen (se 2002/03:NU1 ) och anser att det verkar finnas goda utsikter att dessa mål ska kunna uppnås. Samtidigt understryker riksdagen att regelförenklingsarbetet är ett pågående arbete som inte är slutfört.", "dok_id": "GS01NU10", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Enklare regler för företag (NU10)", "dok_id": "GS01NU10", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-20 22:19:40" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GS01NU10", "systemdatum": "2017-10-20 09:05:40" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Regeringen har presenterat ett handlingsprogram för minskad administration för företagen. Handlingsprogrammet innehåller åtgärder som ska genomföras under innevarande mandatperiod. Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med regelförenklingar för företag. Med anledning av granskningen har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse till riksdagen. Näringsutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till motionsförslag. Utskottet påminner om riksdagens tillkännagivande hösten 2002 om en intensifiering av arbetet med att förenkla reglerna för företagen (se 2002/03:NU1) och anser att det verkar finnas goda utsikter att dessa mål ska kunna uppnås. Samtidigt understryker utskottet att regelförenklingsarbetet är ett pågående arbete som inte är slutfört.
", "dok_id": "GS01NU10", "systemdatum": "2016-01-26 17:41:59" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Enklare regler för företag (NU10)", "dok_id": "GS01NU10", "systemdatum": "2016-01-26 17:41:59" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GS01NU10", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200405_nu_10.docx", "filstorlek": "118923", "filtyp": "docx", "titel": "Regelförenkling", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/70589525-68B4-4C4B-BF13-095AEF583EC1" }, { "dok_id": "GS01NU10", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200405_nu_10.pdf", "filstorlek": "430208", "filtyp": "pdf", "titel": "Bilaga: bet_200405_nu_10", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/05D9E982-A07B-4BDD-9918-757298C68538" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:A221 Situationen på arbetsmarknaden", "ref_dok_id": "GS02A221", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "A221", "ref_dok_titel": "Situationen på arbetsmarknaden", "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:A350 Välfärd för alla i Malmö", "ref_dok_id": "GS02A350", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "A350", "ref_dok_titel": "Välfärd för alla i Malmö", "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström m.fl. (M, FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Kr239 Förbättring av kulturskaparnas villkor", "ref_dok_id": "GS02Kr239", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Kr239", "ref_dok_titel": "Förbättring av kulturskaparnas villkor", "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N208 Entreprenörskap i Sverige", "ref_dok_id": "GS02N208", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N208", "ref_dok_titel": "Entreprenörskap i Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N235 Småföretag och regler", "ref_dok_id": "GS02N235", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N235", "ref_dok_titel": "Småföretag och regler", "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund Krantz (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N254 En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt", "ref_dok_id": "GS02N254", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N254", "ref_dok_titel": "En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt", "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N280 Regelförenklingsarbetet", "ref_dok_id": "GS02N280", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N280", "ref_dok_titel": "Regelförenklingsarbetet", "ref_dok_subtitel": "av Stefan Hagfeldt (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N294 Ett oberoende institut för regelförenkling", "ref_dok_id": "GS02N294", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N294", "ref_dok_titel": "Ett oberoende institut för regelförenkling", "ref_dok_subtitel": "av Henrik von Sydow (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N305 Företagande", "ref_dok_id": "GS02N305", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N305", "ref_dok_titel": "Företagande", "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N308 Jönköpings län och tillväxtskapande åtgärder", "ref_dok_id": "GS02N308", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N308", "ref_dok_titel": "Jönköpings län och tillväxtskapande åtgärder", "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson m.fl. (M, FP, KD, C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N339 Positiv särbehandling av småföretagare", "ref_dok_id": "GS02N339", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N339", "ref_dok_titel": "Positiv särbehandling av småföretagare", "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv", "ref_dok_id": "GS02N393", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N393", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv", "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N394 Fritt företagande i Jönköpings län", "ref_dok_id": "GS02N394", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N394", "ref_dok_titel": "Fritt företagande i Jönköpings län", "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N398 Tillväxt i Sverige", "ref_dok_id": "GS02N398", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N398", "ref_dok_titel": "Tillväxt i Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N400 Småföretagande", "ref_dok_id": "GS02N400", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N400", "ref_dok_titel": "Småföretagande", "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N403 Allians för Skåne", "ref_dok_id": "GS02N403", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N403", "ref_dok_titel": "Allians för Skåne", "ref_dok_subtitel": "av Christer Nylander m.fl. (FP, M, KD, C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N408 Bättre villkor för småföretag", "ref_dok_id": "GS02N408", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N408", "ref_dok_titel": "Bättre villkor för småföretag", "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N412 Turistnäringen", "ref_dok_id": "GS02N412", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N412", "ref_dok_titel": "Turistnäringen", "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik", "ref_dok_id": "GS02N413", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N413", "ref_dok_titel": "Näringspolitik", "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N416 Minskad regelbörda för Sveriges företagare", "ref_dok_id": "GS02N416", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N416", "ref_dok_titel": "Minskad regelbörda för Sveriges företagare", "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson och Sven Bergström (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N8 med anledning av skr. 2004/05:48 Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m.", "ref_dok_id": "GS02N8", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N8", "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:48 Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m.", "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N9 med anledning av skr. 2004/05:48 Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m.", "ref_dok_id": "GS02N9", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N9", "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2004/05:48 Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m.", "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP, M, KD, C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "redogorelse 2004/05:RRS13 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående regelförenklingar för företag", "ref_dok_id": "GS04RRS13", "ref_dok_typ": "redogorelse", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "RRS13", "ref_dok_titel": "Riksrevisionens styrelses redogörelse angående regelförenklingar för företag", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "redogorelse" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "regeringsskrivelse 2004/05:48 Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m.", "ref_dok_id": "GS0348", "ref_dok_typ": "skr", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "48", "ref_dok_titel": "Regeringens handlingsprogram för minskad administration för företagen m.m.", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2005-03-16", "ref_dok_id": "GS0991", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "91", "ref_dok_titel": "2005-03-16", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2005-03-16", "ref_dok_id": "GS0991", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "91", "ref_dok_titel": "2005-03-16", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2004/05:174", "ref_dok_id": "GS0K174", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "174", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:174", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2004/05:175", "ref_dok_id": "GS0K175", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "175", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:175", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" } ] } } }