\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna\r\nanslagen för budgetåret 2005 inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv (totalt ca 3,9 miljarder kronor).\r\nMotioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad\r\nregeringen föreslagit avstyrks av utskottet.\r\nFöreträdarna i utskottet för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet har avstått från att delta i beslutet\r\nom anslag. De erinrar i särskilda yttranden om de\r\nbudgetförslag som framlagts av respektive parti.\r\n\r\nVidare föreslår utskottet att riksdagen skall\r\navslå motionsyrkanden om näringspolitikens\r\ninriktning. Utskottet redogör för sin syn på\r\nnäringspolitikens inriktning, vilken överensstämmer\r\nmed den som redovisas i budgetpropositionen och med\r\nvad som har överenskommits i överläggningar mellan\r\nregeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I en\r\nreservation (m, fp, kd, c) presenteras dessa\r\npartiers gemensamma uppfattning i frågan.\r\nUtskottet tillstyrker att regeringen får vidta de\r\nåtgärder som behövs för bildandet av och\r\nverksamheten i ett holdingbolag för\r\ninnovationsfrämjande åtgärder. Holdingbolaget skall\r\nbildas gemensamt av de sju teknikbrostiftelserna,\r\nStiftelsen Industrifonden och staten. Riksdagen bör\r\nockså ge ett bemyndigande till regeringen rörande\r\nfinansiering av Almis innovationslån. Båda dessa\r\nbeslut innebär att förutsättningarna avseende\r\nsåddfinansieringen kommer att förbättras. Tillgången\r\ntill kapital i tidiga skeden, såddkapital, är ett\r\ncentralt område som har konstaterats vara en kritisk\r\nfaktor för tillkomsten av nya företag med\r\nutvecklingspotential. På detta område är det\r\nmotiverat med statliga insatser. I två reservationer\r\n(m, fp, c respektive kd) tillstyrks också\r\nregeringens förslag, men reservanterna efterlyser\r\nytterligare innovationsfrämjande åtgärder. I en\r\nannan reservation (c) förordas att riskkapitalfonder\r\nför miljöinvesteringar i näringslivet skall\r\ninrättas.\r\nI betänkandet behandlas vidare vissa frågor\r\nangående förvaltningen av statligt ägda bolag.\r\nUtskottet tillstyrker därvid att regeringen skall\r\nges ett bemyndigande avseende låneramar till\r\njärnvägsrelaterade bolag, varigenom de berörda\r\nbolagen kan få en grund för att ta upp lån på den\r\nöppna kreditmarknaden. I en reservation (m, fp, kd,\r\nc) avvisas bemyndigandet, med hänvisning till att\r\nregeringen först måste presentera en långsiktig\r\nlösning av problemen i de berörda företagen.\r\nUtskottet tillstyrker även att regeringen skall ges\r\nbemyndigande att avyttra hela eller delar av\r\naktieinnehavet i det börsregistrerade företaget\r\nOMHEX AB, som bl.a. driver värdepappersmarknader i\r\nStockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius,\r\neller att förvärva ytterligare aktier i bolaget. I\r\nen reservation (m, fp, kd, c) förordas att\r\nregeringen skall bemyndigas att avyttra hela det\r\nstatliga ägandet i OMHEX, men något bemyndigande\r\navseende förvärv av ytterligare aktier vill\r\nreservanterna inte ge.\r\nUtskottet tillstyrker också den av regeringen\r\nföreslagna ändringen av riktlinjerna för det\r\nstatliga bolaget Sveaskog AB och som innebär att\r\nbolaget skall kunna bedriva en utökad verksamhet\r\ninom områdena naturturism, rekreation och\r\nupplevelser. Skogen har generellt sett en stor\r\nbetydelse som källa för rekreation och upplevelser\r\noch det är rimligt att Sveaskog får ett uttryckligt\r\nuppdrag av statsmakterna på detta område, anför\r\nutskottet. Verksamheten skall bedrivas på\r\nmarknadsmässiga grunder, med avkastningskrav som\r\nbaseras på det sysselsatta kapitalet och på\r\nrisknivån. I två reservationer (m, fp respektive kd,\r\nc) avvisas regeringens förslag. I den förstnämnda\r\nreservationen argumenteras för en försäljning av\r\nSveaskog, och i den andra reservationen förordas\r\nandra riktlinjer för bolagets verksamhet än vad\r\nregeringen har föreslagit.\r\nFörslaget i budgetpropositionen om godkännande av\r\natt regeringen under år 2005 skall få vidta åtgärder\r\nför en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda\r\nföretag tillstyrks av utskottet, med hänvisning till\r\ntidigare beslut av riksdagen i frågan. Detta förslag\r\navvisas i en reservation (m, fp, kd, c), i linje med\r\ntidigare ställningstaganden i riksdagen av\r\nföreträdarna för de fyra nämnda partierna.\r\nYtterligare två förslag i propositionen tillstyrks\r\nav utskottet. Det ena rör bildandet av en ideell\r\nförening för att utveckla metoder för enklare\r\nhandel, där staten skall kunna vara medlem. I en\r\nreservation (m) avvisas detta förslag. Det andra\r\nförslaget gäller en lagändring som möjliggör att en\r\nnu pågående försöksverksamhet avseende medverkan av\r\nkonsumentombudsmannen i vissa tvister kan fortsätta\r\ntill utgången av år 2006.\r\nSlutligen avstyrker utskottet två motionsyrkanden\r\nrörande kravet på Bolagsverket att kungöra i Post-\r\noch Inrikes Tidningar vad som införs i\r\naktiebolagsregistret och den därtill kopplade frågan\r\nom finansieringen av Svenska Akademiens ordbok.\r\nUtskottet står fast vid tidigare ställningstaganden\r\noch hänvisar till en aviserad proposition under år\r\n2005.\r\n\r\nInnehållsförteckning\r\n\r\n\r\nSammanfattning.....................................\r\n1\r\nInnehållsförteckning...............................\r\n3\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut.............\r\n8\r\nRedogörelse för ärendet...........................\r\n11\r\nÄrendet och dess beredning......................\r\n11\r\nUtskottets överväganden...........................\r\n12\r\nInledning.......................................\r\n12\r\nNäringspolitikens inriktning....................\r\n13\r\nPropositionen................................\r\n13\r\nMotionerna...................................\r\n17\r\nVissa kompletterande uppgifter...............\r\n22\r\nUtskottets ställningstagande.................\r\n22\r\nInnovationsfrämjande åtgärder...................\r\n24\r\nPropositionen................................\r\n24\r\nInledning..................................\r\n24\r\nÖkade möjligheter för nya produkter att\r\nkommersialiseras........................\r\n25\r\nFinansiering av Almis innovationslån.......\r\n28\r\nMotionerna...................................\r\n29\r\nVissa kompletterande uppgifter...............\r\n32\r\nUtskottets ställningstagande.................\r\n36\r\nInledning..................................\r\n36\r\nInnovationsfrämjande åtgärder..............\r\n36\r\nRiskkapitalfonder för miljöinvesteringar\r\ni näringslivet..........................\r\n38\r\nVissa frågor angående förvaltningen av\r\nstatligt ägda bolag..........................\r\n38\r\nLåneramar till järnvägsrelaterade bolag......\r\n38\r\nPropositionen..............................\r\n38\r\nMotionen...................................\r\n39\r\nUtskottets ställningstagande...............\r\n40\r\nStatens aktier i OMHEX AB....................\r\n40\r\nPropositionen..............................\r\n40\r\nMotionen...................................\r\n41\r\nUtskottets ställningstagande...............\r\n42\r\nÄndrade riktlinjer för Sveaskog AB...........\r\n42\r\nPropositionen..............................\r\n42\r\nMotionerna.................................\r\n43\r\nVissa kompletterande uppgifter.............\r\n45\r\nUtskottets ställningstagande...............\r\n46\r\nCentrum för enklare handel......................\r\n48\r\nPropositionen................................\r\n48\r\nUtskottets ställningstagande.................\r\n49\r\nMedverkan av Konsumentombudsmannen i vissa\r\ntvister......................................\r\n49\r\nPropositionen................................\r\n49\r\nVissa komplettande utgifter..................\r\n49\r\nUtskottets ställningstagande.................\r\n50\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv....\r\n50\r\nInledning....................................\r\n50\r\nNäringspolitik..................................\r\n50\r\nVerket för innovationssystem:\r\nFörvaltningskostnader (26:1)...............\r\n50\r\nPropositionen..............................\r\n50\r\nMotionerna.................................\r\n51\r\nVerket för innovationssystem: Forskning\r\noch utveckling (26:2)......................\r\n51\r\nPropositionen..............................\r\n51\r\nMotionen...................................\r\n51\r\nVerket för näringslivsutveckling:\r\nFörvaltningskostnader (38:1)...............\r\n51\r\nPropositionen..............................\r\n51\r\nMotionerna.................................\r\n52\r\nNäringslivsutveckling m.m. (38:2)............\r\n52\r\nPropositionen..............................\r\n52\r\nMotionerna.................................\r\n52\r\nVissa kompletterande uppgifter.............\r\n53\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska studier:\r\nFörvaltningskostnader (38:3).................\r\n55\r\nPropositionen..............................\r\n55\r\nMotionerna.................................\r\n55\r\nTuristfrämjande (38:4).......................\r\n55\r\nPropositionen..............................\r\n55\r\nMotionerna.................................\r\n55\r\nVissa kompletterande uppgifter.............\r\n56\r\nSveriges geologiska undersökning:\r\nGeologisk undersöknings-verksamhet m.m.\r\n(38:5).........................................................\r\n56\r\nPropositionen..............................\r\n56\r\nMotionen...................................\r\n56\r\nVissa kompletterande uppgifter.............\r\n56\r\nSveriges geologiska undersökning:\r\nGeovetenskaplig forskning\r\n(38:6)......................\r\n57\r\nPropositionen..............................\r\n57\r\nSveriges geologiska undersökning:\r\nMiljösäkring av oljelagringsanläggningar\r\nm.m.\r\n(38:7)....................................................\r\n57\r\nPropositionen..............................\r\n57\r\nPatent- och registreringsverket..............\r\n57\r\nPropositionen..............................\r\n57\r\nPatentbesvärsrätten (38:8)...................\r\n57\r\nPropositionen..............................\r\n57\r\nBolagsverket.................................\r\n58\r\nPropositionen..............................\r\n58\r\nBolagsverket: Finansiering av likvidatorer\r\n(38:9).....................................\r\n58\r\nPropositionen..............................\r\n58\r\nUpprätthållande av nationell metrologi\r\nm.m. (38:10)...............................\r\n58\r\nPropositionen..............................\r\n58\r\nElsäkerhetsverket (38:11)....................\r\n59\r\nPropositionen..............................\r\n59\r\nBidrag till standardisering och FoU inom\r\nexperimentell teknik m.m.\r\n(38:12).....................\r\n59\r\nPropositionen..............................\r\n59\r\nRymdstyrelsen: Förvaltningskostnader\r\n(38:13)....................................\r\n60\r\nPropositionen..............................\r\n60\r\nRymdverksamhet (38:14).......................\r\n60\r\nPropositionen..............................\r\n60\r\nMotionerna.................................\r\n61\r\nVissa kompletterande uppgifter.............\r\n61\r\nBidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien\r\n(38:15)....................................\r\n62\r\nPropositionen..............................\r\n62\r\nKonkurrensverket (38:16).....................\r\n62\r\nPropositionen..............................\r\n62\r\nMotionerna.................................\r\n63\r\nVissa kompletterande uppgifter.............\r\n63\r\nKonkurrensforskning (38:17)..................\r\n64\r\nPropositionen..............................\r\n64\r\nMotionerna.................................\r\n64\r\nMedel till AB Göta kanalbolag för\r\nupprustning och drift av kanalen\r\n(38:18)..............\r\n64\r\nPropositionen..............................\r\n64\r\nKostnader för omstrukturering och\r\ngenomlysning av statligt ägda företag\r\nm.m.\r\n(38:19)...................................................\r\n64\r\nPropositionen..............................\r\n64\r\nMotionerna.................................\r\n65\r\nKapitalinsatser i statliga bolag (38:20).....\r\n65\r\nPropositionen..............................\r\n65\r\nMotionerna.................................\r\n67\r\nVissa kompletterande uppgifter.............\r\n67\r\nAvgifter till vissa internationella\r\norganisationer (38:21).....................\r\n69\r\nPropositionen..............................\r\n69\r\nRevisorsnämnden..............................\r\n70\r\nPropositionen..............................\r\n70\r\nInventering av statlig mark med\r\nsaneringsbehov.............................\r\n70\r\nMotionen...................................\r\n70\r\nVissa kompletterande uppgifter.............\r\n70\r\nMätning av företagens administrativa börda...\r\n71\r\nMotionen...................................\r\n71\r\nVissa kompletterande uppgifter.............\r\n71\r\nUtrikeshandel, export- och\r\ninvesteringsfrämjande........................\r\n72\r\nStyrelsen för ackreditering och teknisk\r\nkontroll: Myndighets-verksamhet\r\n(39:1)................\r\n72\r\nPropositionen..............................\r\n72\r\nKommerskollegium (39:2)......................\r\n72\r\nPropositionen..............................\r\n72\r\nMotionen...................................\r\n73\r\nExportfrämjande verksamhet (39:3)............\r\n73\r\nPropositionen..............................\r\n73\r\nMotionen...................................\r\n74\r\nInvesteringsfrämjande (39:4).................\r\n74\r\nPropositionen..............................\r\n74\r\nAvgifter till internationella\r\nhandelsorganisationer (39:5)...............\r\n74\r\nPropositionen..............................\r\n74\r\nExportkreditnämnden..........................\r\n75\r\nPropositionen..............................\r\n75\r\nKonsumentpolitik................................\r\n75\r\nMarknadsdomstolen (40:1).....................\r\n75\r\nPropositionen..............................\r\n75\r\nKonsumentverket (40:2).......................\r\n76\r\nPropositionen..............................\r\n76\r\nMotionerna.................................\r\n76\r\nVissa kompletterande uppgifter.............\r\n76\r\nAllmänna reklamationsnämnden (40:3)..........\r\n77\r\nPropositionen..............................\r\n77\r\nFastighetsmäklarnämnden (40:4)...............\r\n77\r\nPropositionen..............................\r\n77\r\nÅtgärder på konsumentområdet (40:5)..........\r\n78\r\nPropositionen..............................\r\n78\r\nMotionerna.................................\r\n78\r\nBidrag till miljömärkning av produkter\r\n(40:6).....................................\r\n78\r\nPropositionen..............................\r\n78\r\nMotionerna.................................\r\n78\r\nUtskottets ställningstagande....................\r\n79\r\nInledning....................................\r\n79\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv.................................\r\n79\r\nFörbättrad kapitalstruktur i statligt ägda\r\nföretag....................................\r\n81\r\nBolagsverkets publiceringskrav..................\r\n81\r\nBakgrund.....................................\r\n82\r\nMotionerna...................................\r\n82\r\nVissa kompletterande uppgifter...............\r\n83\r\nUtskottets ställningstagande.................\r\n84\r\nReservationer.....................................\r\n86\r\n1. Näringspolitikens inriktning (m, fp,\r\nkd,\r\nc)...........................................\r\n86\r\n2. Innovationsfrämjande åtgärder (m, fp, c).....\r\n88\r\n3. Innovationsfrämjande åtgärder (kd)...........\r\n89\r\n4. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i\r\nnäringslivet (m, fp, kd -\r\nmotiveringen)..........................\r\n91\r\n5. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i\r\nnäringslivet (c).............................\r\n91\r\n6. Låneramar till järnvägsrelaterade bolag\r\n(m, fp, kd, c)...............................\r\n92\r\n7. Statens aktier i OMHEX AB (m, fp, kd, c).....\r\n92\r\n8. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (m, fp)...\r\n93\r\n9. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (kd, c)...\r\n94\r\n10.Centrum för enklare handel\r\n(m)...............\r\n94\r\n11.Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda\r\nföretag (m, fp, kd, c).......................\r\n95\r\nSärskilda yttranden...............................\r\n97\r\n1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv (m)...............................\r\n97\r\n2 Anslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv (fp)..............................\r\n99\r\n3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv (kd).............................\r\n100\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv (c)..............................\r\n103\r\nBilagor\r\n1. Förteckning över behandlade förslag...........\r\n105\r\n2. Regeringens lagförslag........................\r\n111\r\n3. Regeringens och oppositionspartiernas\r\nförslag till anslag för år 2005 inom\r\nutgiftsområde\r\nNäringsliv...................................................\r\n112\r\n\r\n\r\n
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.Näringspolitikens inriktning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365\r\nyrkande 14, 2004/05:N210, 2004/05:N241 yrkande 8,\r\n2004/05:N242 yrkande 6, 2004/05:N260,\r\n2004/05:N284 yrkande 1, 2004/05:N393 yrkandena\r\n1-3 och 31, 2004/05:\r\nN398 yrkandena 2 och 5, 2004/05:N400 yrkande 1\r\noch 2004/05:N401 yrkande 4.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.Innovationsfrämjande åtgärder\r\n\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de\r\nåtgärder som behövs för bildandet av och\r\nverksamheten i holdingbolag för\r\ninnovationsfrämjande åtgärder. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24\r\npunkt 2.\r\nb) Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera\r\ninflutna amorteringar m.m. till följd av\r\nsåddfinansiering för innovationsfrämjande\r\nåtgärder i enlighet med vad som förordas i\r\npropositionen. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 3.\r\nc) Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L214\r\nyrkande 3, 2004/05:L251 yrkande 3, 2004/05:L372\r\nyrkande 3, 2004/05:N247, 2004/05:N254 yrkande 5,\r\n2004/05:N373 yrkande 7, 2004/05:N392 yrkande 1,\r\n2004/05: N393 yrkande 12, 2004/05:N408 yrkandena\r\n2 och 4, 2004/05:N432 och 2004/05:N436.\r\nReservation 2 (m, fp, c)\r\n\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n3.Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar\r\ni näringslivet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ507 yrkande\r\n8.\r\nReservation 4 (m, fp, kd) - motiv.\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n4.Låneramar till järnvägsrelaterade bolag\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för år 2005\r\nbesluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ\r\nAB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,\r\nJernhusen AB och AB Swedcarrier på sammanlagt 5\r\n100 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 4\r\noch avslår motion 2004/05:N373 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5.Statens aktier i OMHEX AB\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att\r\na) avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i\r\nOMHEX AB eller\r\nb) förvärva ytterligare aktier i bolaget,\r\nc) vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att\r\ngenomföra transaktioner enligt punkterna a) och\r\nb).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 24 punkt 5 och avslår motion\r\n2004/05:N373 yrkandena 3 och 4.\r\nReservation 7 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6.Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB\r\n\r\nRiksdagen godkänner att regeringen vid\r\nförvaltningen av Sveaskog AB, utöver vad som\r\ntidigare beslutats, följer de riktlinjer som\r\nförordas i propositionen. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24\r\npunkt 6 och avslår motionerna 2004/05:MJ439\r\nyrkande 1, 2004/05:MJ508 yrkande 29, 2004/05:N256\r\nyrkande 21, 2004/05:N340, 2004/05:N373 yrkande 5\r\noch 2004/05:N443.\r\nReservation 8 (m, fp)\r\nReservation 9 (kd, c)\r\n\r\n7.Centrum för enklare handel\r\n\r\nRiksdagen godkänner vad regeringen föreslår om\r\nbildandet av en ideell förening för att utveckla\r\nmetoder för enklare handel. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24\r\npunkt 9.\r\nReservation 10 (m)\r\n\r\n8.Försöksverksamhet avseende medverkan av\r\nKonsumentombudsmannen i vissa tvister\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet\r\navseende medverkan av Konsumentombudsmannen i\r\nvissa tvister. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 1.\r\n\r\n9.Anslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv\r\n\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2005 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå\r\nekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden, medför utgifter på högst 607\r\n000 000 kr under år 2006 och 993 000 000 kr efter\r\når 2006. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 7.\r\nb) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett\r\nbelopp av högst 200 000 000 000 kr för\r\nexportkreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 10.\r\nc) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett\r\nbelopp av högst 10 000 000 000 kr för\r\ninvesteringskreditgarantier. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24\r\npunkt 11.\r\nd) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2005 besluta att Exportkreditnämnden får\r\nobegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för\r\nskadeutbetalningar. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 12.\r\ne) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2005 för ramanslaget 26:2 Verket för\r\ninnovationssystem: Forskning och utveckling ingå\r\nekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden, medför utgifter på högst 800\r\n000 000 kr under år 2006 och 1 100 000 000 kr\r\nefter år 2006. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 13.\r\nf) Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen\r\nunder utgiftsområde 24 Näringsliv enligt\r\nregeringens förslag i bilaga 3. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 utgiftsområde 24\r\npunkt 14.\r\ng) Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L291\r\nyrkande 6, 2004/05:N202, 2004/05:N367,\r\n2004/05:N373 yrkande 8, 2004/05:N383,\r\n2004/05:N387, 2004/05:N393 yrkande 32 i denna del\r\noch 2004/05:N413 yrkande 15.\r\n\r\n10.Förbättrad kapitalstruktur i statligt\r\nägda företag\r\n\r\nRiksdagen godkänner att regeringen under år\r\n2005 vidtar åtgärder för en förbättrad\r\nkapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de\r\nvillkor som förordas i propositionen. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 24 punkt 8 och avslår motionerna\r\n2004/05:Fi232 yrkande 15, 2004/05:N373 yrkande 6\r\noch 2004/05:N393 yrkande 32 i denna del.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n11.Bolagsverkets publiceringskrav\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr368 yrkande\r\n36 och 2004/05: N362.\r\n\r\nStockholm den 25 november 2004\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Per Bill (m)*, Ingegerd Saarinen (mp),\r\nNils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg (fp)*, Sylvia\r\nLindgren (s), Berit Högman (s), Lennart Beijer (v),\r\nKarl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m)*, Carina\r\nAdolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp)* Åsa\r\nTorstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie\r\nPålsson (m)*, Lars Johansson (s) och Mikael\r\nOscarsson (kd)*.\r\n\r\n\r\n* Har avstått från att delta i beslutet under punkt\r\n9.\r\n
\r\n2004/05\r\n\r\nNU1\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\n..dels proposition 2004/05:1 (budgetpropositionen)\r\nsåvitt gäller utgiftsom-råde 24 Näringsliv,\r\n..dels 35 motioner från allmänna motionstiden.\r\nUpplysningar och synpunkter i ärendet har inför\r\nutskottet lämnats av företrädare för\r\nNäringsdepartementet och Sveaskog AB.\r\n\r\n\r\n
\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 fattat beslut om\r\nramarna för de olika utgiftsområdena för år 2005 och\r\nen preliminär fördelning av utgifter på\r\nutgiftsområden för åren 2006 och 2007 och därvid\r\nställt sig bakom de ramar för utgiftsområde 24\r\nNäringsliv som angivits i budgetpropositionen (prop.\r\n2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1). I reservationer (m;\r\nfp; kd; c) förordades avvikelser från dessa ramar.\r\nAv följande tabell framgår regeringens och de olika\r\npartiernas förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för\r\når 2005 är ca 3,9 miljarder kronor.\r\n\r\nTabell Utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n\r\n----------------------------------------------------\r\nÅr Ram/Utgifts-Avvikelser från ramen\r\nberäkning (milj. kr.)\r\n----------------------------------------------------\r\nm fp kd c\r\n----------------------------------------------------\r\n2005 (föresl. 3 891 - - - 15 - 130\r\nutgiftsram) 80 356\r\n----------------------------------------------------\r\n2006 (prel. 3 774 - - - 11 - 140\r\nutgiftsram) 91 356\r\n----------------------------------------------------\r\n2007 3 557 - - - 11 - 147\r\n(utgiftsberäkning) 91 356\r\n----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nEfter ett inledande avsnitt om\r\nnäringspolitikens inriktning och\r\navsnitt om förslag i\r\nbudgetpropositionen om\r\ninnovationsfrämjande åtgärder, om\r\nvissa frågor angående förvaltningen\r\nav statligt ägda bolag, om centrum\r\nför enklare handel och om\r\nförsöksverksamhet avseende medverkan\r\nav Konsument-ombudsmannen i vissa\r\ntvister redovisas i det följande\r\nregeringens förslag avseende de\r\nolika verksamheter som ingår i\r\nutgiftsområde 24 och motsvarande\r\nförslag i aktuella motioner. De\r\nförslag som framlagts i motionerna\r\n(m; fp; kd; c) har dock som\r\nutgångspunkt en annan ram för\r\nutgiftsområdet än vad regeringen har\r\nföreslagit och vad riksdagen har\r\nställt sig bakom. Beslut om anslag\r\ninom ett utgiftsområde skall, enligt\r\nbudgetprocessens regler, fattas\r\ngenom ett beslut. De olika anslagen\r\nskall alltså fastställas i ett och\r\nsamma beslut.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nNäringspolitikens inriktning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om\r\nnäringspolitikens inriktning. Utskottet\r\nredogör för sin syn på näringspolitikens\r\ninriktning, vilken ligger i linje med den som\r\nredovisas i budgetpropositionen och med vad\r\nsom har överenskommits i överläggningar\r\nmellan regeringen, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet. Jämför reservation 1 (m, fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nPolitikområdet Näringspolitik omfattar följande sex\r\nverksamhetsområden: kapitalförsörjning;\r\nentreprenörskap, information, rådgivning och\r\nkompetens-utveckling; regler, tillstånd och tillsyn;\r\nkonkurrens; forskning och utveckling;\r\nomvärldsanalys, utvärdering och statistik.\r\n\r\n..Målet för politikområdet Näringspolitik är att\r\nfrämja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad\r\nsysselsättning genom fler och växande företag. I\r\nbudgetpropositionen för år 2003 redogjorde\r\nregeringen för en ambition som innebar att antalet\r\nnystartade företag liksom antalet personer som var\r\nföretagare skulle öka. En ökad ekonomisk aktivitet\r\ngenom fler och växande företag är grundläggande för\r\natt främja tillväxten både i Sverige och i Europa.\r\nTillväxten är i sig en förutsättning för att värna\r\nom och utveckla arbetstillfällen, välfärd och\r\njämställdhet.\r\n..Cirka 553 000 företag var under år 2002 verksamma\r\ninom industri-, bygg- eller tjänstenäringarna,\r\nvilket är en ökning med nästan 20 % i förhållande\r\ntill år 1997. Under perioden 1997-2002 ökade\r\nföretagsstocken i Sverige med i genomsnitt 3,7 % per\r\når. Under samma period har antalet företag inom\r\ntjänsteproducerande branscher ökat mer än inom de\r\nvaruproducerande branscherna. Tjänstesektorn stod\r\nför 79,5 % av antalet företag år 2002, vilket var\r\n1,4 procentenheter högre än år 1997. Antalet\r\nnystartade företag uppgick år 2002 till 37 400\r\nföretag, varav 84 % var tjänsteproducerande och 16 %\r\nvaruproducerande företag. Nyföretagandet har från år\r\n1994 till år 2001 legat stabilt på en årlig nivå\r\nkring 36 000 företag. En undersökning från\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)\r\nvisar att ca 55 % av de företag som startade sin\r\nverksamhet under år 1998 fortfarande var verksamma\r\ntre år efter start. Av de företag som startades år\r\n2002 leddes 29 % av enbart kvinnor och 62 % av\r\nenbart män. I 7 % av företagen bestod ledningen av\r\nbåde kvinnor och män. (För resterande 2 % av\r\nföretagen fanns ingen uppgift om huruvida ledningen\r\nutgjordes av kvinnor och/eller män.) Antalet\r\nföretagskonkurser fortsatte att öka något under år\r\n2003. Jämfört med år 2002 ökade antalet av tingsrätt\r\nbeslutade företagskonkurser med ca 4 %, vilket\r\nmotsvarar drygt 8 200 konkurser år 2003.\r\nFöretagsformerna enskild firma och handelsbolag står\r\nför ökningen av antalet konkurser, medan\r\naktiebolagens konkurser låg på ungefär samma nivå\r\nsom föregående år. Antalet anställda personer som\r\nberördes av konkurs under år 2003 uppgick till\r\nknappt 27 000 personer, vilket var lika många som år\r\n2002.\r\n..År 2003 uppgick antalet verksamma företagare till\r\n346 500, vilket motsvarar 8,4 % av antalet\r\nsysselsatta. Fördelningen mellan manliga och\r\nkvinnliga företagare har under perioden 1990-2003\r\nvarit relativt konstant med ca 74 % män och 26 %\r\nkvinnor. Antalet kvinnor som startar nya företag\r\nökar dock, och år 2002 leddes ca 29 % av de\r\nnystartade företagen av enbart kvinnor. Antalet\r\nutlandsfödda företagare uppgick år 2003 till 41 500\r\npersoner. De utgör därmed 12 % av det totala antalet\r\nföretagare, en andel som har ökat marginellt jämfört\r\nmed år 2002. Detta år hade nära 98 % av alla företag\r\nfärre än 20 anställda. Majoriteten av dessa företag\r\när s.k. soloföretag, dvs. företagaren hade inga\r\nanställda. Stora företag med fler än 250 anställda\r\nutgör endast 0,14 % av alla företag men är viktiga\r\nur sysselsättningssynpunkt, eftersom de står för\r\nnästan 40 % av antalet anställda i den privata\r\nsektorn. I genomsnitt uppgick antalet anställda per\r\nföretag till drygt 4 personer under år 2002. Under\r\nperioden 1994-2003 ökade antalet anställda i den\r\nprivata sektorn med nästan 397 000 personer, medan\r\nantalet anställda i den offentliga sektorn har\r\nminskat med nästan 64 000 under samma period.\r\nFlertalet indikatorer visar att utvecklingen går i\r\npositiv riktning i förhållande till målet för\r\nnäringspolitiken.\r\n..Under rubriken Politikens inriktning påpekas i\r\npropositionen att ökat företagande är av stor\r\nbetydelse för den svenska tillväxten och\r\nsysselsättningen. Regeringen arbetar med att\r\nutveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet,\r\nbåde för att öka nyföretagandet och för att få redan\r\netablerade företag att växa. Den nationella\r\nnäringspolitiken är en del i ett europeiskt\r\nsammanhang. Det näringspolitiska arbetet inom EU\r\npräglas av Lissabonmålsättningen om EU:s\r\nkonkurrenskraft och av EU:s strategi för en hållbar\r\nutveckling. Några förslag från kommissionen som har\r\nstor betydelse för den svenska näringspolitiken är\r\nramdirektivet för tjänstehandel, den nya\r\nkemikaliestrategin och kommissionens förslag till\r\nrättsakter rörande finansieringen av tjänster av\r\nallmänt ekonomiskt intresse. Arbetet med\r\nhandlingsplanen för innovationer och ett nytt\r\nflerårigt program för att öka företagarandan och\r\nkonkurrenskraften fortsätter också. Den svenska\r\nnäringspolitikens inriktning ligger väl i linje med\r\nEU:s sysselsättningsstrategi och dess mål och\r\nriktlinjer. EU:s målsättning inom riktlinjen rörande\r\nskapande av nya arbetstillfällen och företagaranda\r\när att medlemsstaterna skall främja företagaranda,\r\ninnovation, investeringsförmåga och ett gynnsamt\r\naffärsklimat för alla företag. Det är av särskilt\r\nintresse att skapa arbetstillfällen inom nya\r\nföretag, inom tjänstesektorn samt inom sektorn\r\nforskning och utveckling. För småföretag skall\r\npolitiska initiativ inriktas på att förenkla och\r\nminska de administrativa bördorna, minska\r\nregelverket vid etablering av företag och\r\nanställning av personal samt underlätta\r\nkapitalanskaffning. Det är också viktigt att främja\r\nallmän och yrkesinriktad utbildning i företagande.\r\nDe insatser som regeringen presenterar i det\r\naktuella avsnittet överensstämmer helt med EU:s\r\nmålsättning. Sveriges stora satsningar på\r\nutbildning, kompetensutveckling, forskning och\r\nutveckling har tillsammans med stora IT-\r\ninvesteringar skapat ett gynnsamt klimat för\r\nkunskapsbaserat företagande.\r\n..Det finns ett antal omvärldsfaktorer som påverkar\r\nförutsättningarna för hållbar tillväxt och som\r\ninnebär nya utmaningar. Den ökande globaliseringen\r\ninnebär att företagens investeringar blir alltmer\r\ninternationellt rörliga och förläggs i allt högre\r\ngrad till de regioner och länder som har de bästa\r\nförutsättningarna. Attraktiva och geografiskt\r\nkoncentrerade kunskapsmiljöer blir därmed mer\r\nbetydelsefulla för investeringarnas lokalisering.\r\nDen större betydelsen av unika produkter och ökat\r\nkunskapsinnehåll i produktionen leder till att\r\nkonkurrenskraften alltmer kommer att ligga i en god\r\nkunskapsförsörjning, produktförnyelse, effektiva\r\nproduktionsprocesser och en flexibel och\r\nändamålsenlig arbetsorganisation. De ökade kraven på\r\nhållbar utveckling innebär att produktion och\r\nkonsumtion måste ske på ett ekologiskt, ekonomiskt\r\noch socialt hållbart sätt. De nationer som är\r\nföregångare i omställningen till ett hållbart\r\nsamhälle kan ha mycket att vinna. Den ökande andelen\r\näldre i befolkningen innebär att allt färre kommer\r\natt behöva försörja allt fler. Detta ställer krav på\r\nökat arbetskraftsdeltagande samt ökad produktivitet.\r\nDet innebär också nya krav, inte minst på offentliga\r\ntjänster inom vård och omsorg. Informationstekniken\r\nutgör ett nödvändigt stöd för att effektivisera\r\nverksamheten och nya affärsmöjligheter kommer att\r\nöppnas utifrån äldres livsstil och köpkraft.\r\n..Politikområdet Utrikeshandel, export- och\r\ninvesteringsfrämjande består av följande delområden:\r\ninre marknaden; handelspolitik; handels- och\r\ninvesteringsfrämjande; näringslivsutveckling i\r\nÖstersjöregionen. Politikområdets verksamhet syftar\r\ntill att skapa tillväxt, sysselsättning och\r\nutveckling i Sverige genom att främja öppen handel\r\noch avveckla handelshinder i samklang med målet om\r\nen rättvis och hållbar global utveckling. Det sker\r\ngenom att öka rörligheten på EU:s inre marknad,\r\nvilket också förbättrar EU-ländernas\r\nkonkurrenskraft. Även globalt värnas och utvecklas\r\nöppna, enkla, rättvisa och legitima ramvillkor för\r\ninternationell handel och investeringar inom ramen\r\nför WTO och genom EU:s handelsavtal med andra\r\nländer. OECD är ett viktigt forum för att skapa\r\ntydliga regler och riktlinjer för internationell\r\nsamverkan, erfarenhetsutbyte mellan länder och\r\nkvalificerad analys. Som en del av verksamheten\r\ningår insatser som syftar till att företag skall ta\r\nökat etiskt, socialt och miljömässigt ansvar och\r\nmotverka korruption. Målet med politikområdet uppnås\r\ngenom att bl.a. främja export, import och utländska\r\ninvesteringar i Sverige samt stärka profileringen av\r\nSverige i utlandet liksom ekonomiskt, socialt och\r\nekologiskt hållbar utveckling i Östersjöregionen.\r\n..Målet för politikområdet är en effektiv inre\r\nmarknad och en öppen handelspolitik i EU, ett\r\nförstärkt multilateralt handelssystem inom WTO, ökad\r\nsvensk export och ökade utländska\r\ndirektinvesteringar i Sverige. Under rubriken\r\nPolitikens inriktning sägs att Sverige för sitt\r\nvälstånd och sin framtida utveckling är beroende av\r\nden globala ekonomiska utvecklingen samt ett\r\nomfattande ekonomiskt utbyte med omvärlden. Detta\r\nillustreras av att Sveriges export år 2003 utgjorde\r\n44 % av BNP och att ca 60 % av landets samlade\r\nvaruproduktion exporterades. Under år 2003 utgjorde\r\nimporten ca 37 % av BNP, och handelsnettot\r\n(differensen mellan export och import) fortsatte\r\nvara positivt och uppgick till ca 161 miljarder\r\nkronor. Regeringens arbete med att åstadkomma\r\ntillväxt och sysselsättning hänger nära samman med\r\nutvecklingen på den internationella arenan. Genom\r\naktivt och kraftfullt agerande för en öppnare och\r\nmer rättvis handel, med förutsägbara och\r\nkonkurrensneutrala spelregler och en väl fungerande\r\ninre marknad samt genom handels- och\r\ninvesteringsfrämjandet bidrar politikområdet till\r\natt öka tillväxttakten i svensk ekonomi, liksom till\r\natt uppnå regeringens sysselsättningsmål. Sveriges\r\narbete för en öppnare världshandel förenas inom den\r\nsamlade utrikespolitiken med en strävan efter en\r\nekonomiskt och ekologiskt, jämställd och socialt\r\nhållbar utveckling som bidrar till att uppfylla FN:s\r\nmillennieutvecklingsmål. Utvecklingsländernas\r\nförmåga att delta i världshandeln är ett viktigt\r\nbidrag till deras möjligheter att generera resurser\r\nför att bekämpa fattigdom. De svenska konsumenternas\r\nintressen värnas och näringslivet ges bättre\r\nförutsättningar att bedriva handel till gagn för\r\nökad sysselsättning, välfärd och tillväxt. För att\r\nglobaliseringens fördelar skall komma\r\nutvecklingsländerna till del behöver deras\r\nmöjligheter att exportera sina varor och tjänster\r\nförbättras. Öppnare och mer rättvisa handelsregler\r\nmåste också kombineras med ett starkt\r\nhandelsrelaterat bistånd för att förbättra\r\nutvecklingsländernas exportförmåga liksom deras\r\nkapacitet att driva sina intressen i internationella\r\nhandelsförhandlingar. Det är också viktigt att\r\nfrämja tillämpningen av internationellt överenskomna\r\nregler och normer om t.ex. arbetsvillkor och\r\nkorruptionsbekämpning. Sverige är en betydande\r\nhandelsnation och har en ledande position inom många\r\nbranscher, såväl nya som etablerade. Väl fungerande\r\nmarknader och ett väl fungerande regelverk för\r\nvärldshandeln är av avgörande betydelse för den\r\nsvenska ekonomin. Därför är det viktigt att EU:s\r\nutvidgade inre marknad och det multilaterala\r\nhandelsregelverket i WTO fungerar och\r\nvidareutvecklas för att kunna möta morgondagens\r\nutmaningar. Det är även väsentligt att Sverige är\r\nattraktivt för utländska investeringar och att den\r\nekonomiska utvecklingen är gynnsam både i närområdet\r\noch globalt.\r\n..Beträffande politikområdet Konsumentpolitik sägs\r\natt de nuvarande målen för konsumentpolitiken\r\nfastställdes av riksdagen i november 2001 i enlighet\r\nmed propositionen om en handlingsplan för\r\nkonsumentpolitiken 2001-2005 (prop. 2000/01:135,\r\nbet. 2001/02:LU2). De övergripande målen för\r\nkonsumentpolitiken är följande:\r\n..- Konsumenternas ställning och inflytande på\r\nmarknaden skall stärkas - inflytandemålet.\r\n..- Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja\r\nsina ekonomiska och andra resurser effektivt -\r\nhushållningsmålet.\r\n..- Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas\r\n- säkerhetsmålet.\r\n..- Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall\r\nutvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och\r\nbidrar till en långsiktigt hållbar utveckling -\r\nmiljömålet.\r\n..- Konsumenterna skall ha tillgång till god\r\nvägledning, information och utbildning -\r\nkunskapsmålet.\r\n\r\nMålen skall vara styrande för såväl det nationella\r\nkonsumentpolitiska arbetet som Sveriges arbete i EU\r\noch andra internationella forum. Sedan hösten 2003\r\npågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta\r\nfram en ny konsumentpolitisk strategi med anledning\r\nav att den nuvarande handlingsplanen för\r\nkonsumentpolitiken löper ut vid årsskiftet\r\n2005/2006. Under rubriken Politikens inriktning sägs\r\natt konsumentpolitiken är en del av\r\nvälfärdspolitiken och skall stödja enskilda\r\nmänniskor i deras egenskap av konsumenter för att ge\r\ndem ett större inflytande och för att få dem att\r\nkänna sig trygga på marknaden. Det är viktigt att ge\r\nkonsumenterna lagstadgade rättigheter och\r\ntillgänglighet till samt kunskap och information om\r\nvaror och tjänster. Välinformerade konsumenter kan\r\nockså bidra till en förbättrad miljö och hållbar\r\nutveckling genom medvetna val vid inköp och\r\nanvändning av produkter och tjänster. Den svenska\r\nkonsumentpolitiken är en del av den europeiska\r\nkonsumentpolitiken och den europeiska inre\r\nmarknaden. Med en ökande gränsöverskridande handel,\r\nbl.a. genom de nya möjligheter som näthandeln\r\nerbjuder, blir betydelsen av en hög skyddsnivå även\r\npå EU-nivå allt viktigare. Ett utvidgat EU medför\r\nett ökat behov av samarbete mellan olika\r\nmedlemsstater för att driva det europeiska\r\nkonsumentpolitiska arbetet framåt. Konsumentfrågorna\r\när därför prioriterade i Sveriges EU-arbete.\r\nRegeringen arbetar för att stärka konsumenträtten,\r\nsärskilt i EU. Arbetet utgår ifrån skrivelsen Mål\r\noch inriktning för det svenska arbetet med\r\nkonsumentfrågor i EU (skr. 2001/02:148), i vilken\r\nfastställs bl.a. att regeringen skall verka för att\r\nSverige aktivt skall främja konsumenternas intressen\r\noch inflytande i EU samt verka för en stark och bred\r\nkonsumentpolitik inom EU. Eftersom de nordiska\r\nländerna har en likartad syn på konsumentskydd finns\r\nett starkt samarbete på området inom ramen för det\r\nnordiska regeringssamarbetet. Under senare år har de\r\nbaltiska länderna deltagit i olika nordiska\r\naktiviteter på konsumentområdet.\r\n\r\n..I den tidigare nämnda propositionen om en\r\nhandlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005\r\nangavs följande åtta delmål som gäller för perioden\r\n2001-2005 och som tydliggör regeringens\r\nprioriteringar inom ramen för de nämnda fem\r\növergripande målen för konsumentpolitiken: 1.\r\nVägledning, information och utbildning; 2.\r\nInflytande; 3. Finansiella marknader; 4.\r\nProduktsäkerhet och marknadskontroll; 5.\r\nKonsumentforskning; 6. Prisinformation; 7. Nyligen\r\nkonkurrensutsatta marknader; 8. Miljö.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N305 (m), med rubriken Företagande,\r\nredovisas Moderata samlingspartiets syn i frågan om\r\nnäringspolitikens inriktning, dock utan något\r\nförslag till riksdagsbeslut. Partiets politik syftar\r\ntill att skapa ett bättre, rikare och tryggare\r\nSverige, där välfärden förbättras för alla. För\r\ndetta måste den ekonomiska tillväxten öka. En\r\npolitik för företagande krävs för att stimulera\r\ntillväxt, men en politik för företagande är också en\r\npolitik för frihet, säger motionärerna. De påpekar\r\natt det inte finns någon enskild åtgärd som kan ge\r\nSverige ett företagsklimat i världsklass, utan det\r\nkrävs ett antal åtgärder på många områden. En\r\ngrundbult i den föreslagna politiken är att ta bort\r\nhinder för företagande. Framgångsrikt företagande\r\nhandlar om att hitta nya sätt att kombinera\r\ninsatsvaror, arbete och kunnande till varor och\r\ntjänster - att höja produktiviteten - anför\r\nmotionärerna. De påpekar att produktiviteten i\r\nnäringslivet kan öka, antingen inom existerande\r\nföretag eller genom att nya företag tillkommer och\r\ngamla försvinner. Därför är det viktigt att\r\nvillkoren är goda både för etablerade företag och\r\nför nyföretagande. Många studier och analyser visar\r\natt företagsklimatet på många vis är gott i Sverige,\r\nt.ex. den rankning som World Economic Forum genomför\r\nav företagsklimatet i olika länder, där Sverige får\r\nen topposition, konstaterar motionärerna. De anser\r\natt det dock finns betydande brister och hänvisar\r\ntill att ägande och huvudkontor ofta flyttar\r\nutomlands samt att nyföretagandet är svagt och att\r\nsmå företag växer dåligt. I den största\r\ninternationella analys av företagsklimat som\r\ngenomförts (Global Entrepreneurship Monitor), som\r\ntill skillnad från tidigare nämnda fokuserar på de\r\nsmå företagen, hamnar Sverige nära botten.\r\n\r\n..För de stora svenska företagen blir Sverige allt\r\nmindre betydelsefullt, säger motionärerna vidare.\r\nSamtidigt behöver Sverige de stora företagen, inte\r\nbara för att de genom investeringar skapar arbete\r\noch tillväxt, utan också för att de skapar\r\nmöjligheter för nya företag att etableras och växa.\r\nAtt företag köper upp andra företag och investerar\r\növer nationsgränser är en naturlig följd av\r\ninternationaliseringen och av den europeiska\r\nintegrationen, menar motionärerna. De anser att\r\ndenna utveckling är sund eftersom den gynnar teknik-\r\noch kunskapsspridning, främjar konkurrensen och ökar\r\nmöjligheterna att utnyttja skalfördelar. Situationen\r\nför små företag är, enligt motionärerna, ännu\r\nallvarligare än för de stora företagen. Sverige har\r\nfärre små och medelstora företag i förhållande till\r\nsin befolkning än något annat jämförbart land,\r\nkonstaterar motionärerna. Den svenska\r\nnäringslivsstrukturen domineras av ett litet antal\r\ngamla och stora företag, och bland de 50 största\r\nföretagen har inget startats efter år 1970, medan\r\növer hälften startades före första världskriget.\r\nMotionärerna hävdar att det har skett en kraftig\r\nnedgång av nyföretagandet under de senaste åren och\r\nhänvisar till registreringsstatistik från Patent-\r\noch registreringsverket (PRV), enligt vilken det\r\ntotala nyföretagandet fallit med en fjärdedel mellan\r\nåren 1993 och 2003. Det är dock inte nödvändigtvis\r\nett problem att företag går i konkurs, läggs ned\r\neller minskar sin verksamhet bara det samtidigt\r\nstartas många nya företag och andra företag växer,\r\nsäger motionärerna. De menar att ett betydande\r\nproblem för svenska små och medelstora företag är\r\nden rättsotrygghet som många företagare utsätts för,\r\nett annat är den bristande tillgången till kapital.\r\nEn annan viktig tillväxtbegränsning, i Sverige och\r\nflera andra industriländer, är att den offentliga\r\nsektorn i huvudsak har monopol inom några sektorer\r\nsom har förutsättningar att bli framtidens\r\nviktigaste tillväxtsektorer - sjukvård och\r\nutbildning, anför motionärerna.\r\n..Ett tillkännagivande om att villkoren för\r\nföretagande och företagens konkurrenskraft måste\r\nförbättras, begärs i motion 2004/05:N210 (m), med\r\nrubriken tillväxten i Dalarna. I en annan motion -\r\n2004/05:N260 (m, fp, kd, c), också den med\r\nanknytning till nämnda län - föreslås ett\r\ntillkännagivande om åtgärder för att få ökad\r\ntillväxt i Dalarna. Det rör sig om bl.a. bättre\r\nvillkor för företagandet, utbyggd infrastruktur och\r\ndärmed garanterad samhällsservice, aktivt svenskt\r\ndeltagande i EU, upprätthållande av rättssamhället,\r\nutveckling av välfärdspolitiken, ökad jämställdhet\r\noch regionalt hänsynstagande.\r\n..I motionerna 2004/05:N242 (fp) och 2004/05:N241\r\n(fp) föreslås tillkännagivande av riksdagen om\r\nsänkta skatter på arbete och företagande, förenklat\r\nregelverk och införande av en mer flexibel\r\narbetstidsreglering i syfte att främja återväxten av\r\nföretag. Motiveringarna i de båda motionerna är\r\nlikartade. Alla företag kommer inte att överleva,\r\nvilket är helt naturligt, säger motionärerna. De\r\nframhåller att affärsidéer så småningom ersätts av\r\nnya, ibland i andra företags regi. För att denna\r\nprocess inte skall leda till ökad arbetslöshet och\r\npåfrestningar på välfärden är det viktigt att\r\ntillväxten av nya företag är god. Så har det, enligt\r\nmotionärerna, inte varit de senaste tio åren, då\r\nantalet företagare har minskat med 20 000. Det finns\r\nockså anledning att uppmärksamma de företag som helt\r\neller huvudsakligen arbetar som underleverantörer\r\ntill andra företag, påpekar motionärerna och\r\nhänvisar till exemplet bilindustrin, där 65 000\r\npersoner arbetar i biltillverkningsindustrin och 75\r\n000 hos underleverantörer. Många av de sistnämnda är\r\nsmå eller medelstora företag, vilka behöver de bästa\r\nförutsättningar för att kunna klara konkurrensen och\r\nväxa, anför motionärerna. De menar att det för\r\nnärvarande är för svårt att vara företagare och\r\nföreslår att följande åtgärder skall vidtas: sänkta\r\nskatter på arbete och företagande, bl.a. bör\r\narbetsgivaravgifterna i den privata sektorn sänkas;\r\nslopad förmögenhetsskatt; förenkling av\r\nskattereglerna för fåmansbolag (de s.k. 3:12-\r\nreglerna); genomgång av hela regelverket som berör\r\nföretagande och borttagande av onödiga och krångliga\r\nregler; avskaffande av arbetsgivarinträdet under den\r\ntredje sjukveckan; avvisande av friårsmodellen och\r\nlagstiftning om kortare arbetstid men bejakande av\r\nen mer flexibel arbetstidsreglering.\r\n..I motion 2004/05:N401 (fp), med rubriken Västra\r\nGötalands och Sveriges tillväxt, begärs ett\r\ntillkännagivande om bättre klimat för småföretagare.\r\nBeräkningar från Verket för näringslivsutveckling\r\n(Nutek) visar att det skulle behöva startas\r\nytterligare 10 000 företag i Sverige varje år för\r\natt kompensera för de arbetstillfällen som\r\nstorföretagen väntas rationalisera bort, säger\r\nmotionärerna. De anser att det måste bli enklare att\r\nstarta och driva företag och nämner åtgärder som\r\nförenkling av regelverket, borttagande av onödiga\r\nhinder mot produktutveckling och investeringar och\r\ninsatser mot skattefusk som snedvrider konkurrensen\r\nmellan företagare.\r\n..Tillkännagivanden i fyra avseenden föreslås i\r\nmotion 2004/05:N393 (kd), nämligen om grundläggande\r\nprinciper för ett gott näringslivsklimat, om statens\r\nroll i näringspolitiken, om etikens betydelse för en\r\nfungerande marknad samt om näringspolitikens mål. En\r\nregering som vill åstadkomma ekonomisk utveckling,\r\nförstärkt välfärd och rika möjligheter till arbete\r\nmåste bedriva en näringspolitik som stimulerar\r\nenskilda initiativ och företagande, anför\r\nmotionärerna och menar att politikens roll är att\r\nskapa en god jordmån för nya och växande företag. I\r\nmotionen redovisas principer för ett gott\r\nnäringslivsklimat under följande fyra rubriker: Det\r\ngemensamma bästa; Förvaltarskapsprincipen; Stärk\r\näganderätten; Gemensamt etiskt handlingsätt och\r\nstärkt personligt ansvar. Hela samhället vinner på\r\natt alla verkar för det gemensamma bästa, för vilket\r\ndet är nödvändigt med etiskt medvetna medborgare,\r\nsäger motionärerna. De framhåller att arbete och\r\nvälfärd åt alla bara kan uppnås genom att individer,\r\nfamiljer och företag tillsammans tillåts att\r\nutvecklas med trygga och stabila regler.\r\nFörvaltarskap över gemensamma resurser rör såväl\r\nmateriella som andliga värden och en socialt och\r\nekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi ger goda\r\npolitiska förutsättningar för ett gott\r\nförvaltarskap, anför motionärerna och benämner detta\r\nför förvaltarskapsprincipen. Näringslivspolitiken\r\nskall bygga på denna princip, och lagar, skatter och\r\nregler skall utformas på ett sätt som uppmuntrar ett\r\ngott förvaltarskap, förordar motionärerna.\r\nMarknadsekonomins civilrättsliga grund är frivilliga\r\navtal mellan självständiga aktörer, vilket\r\nförutsätter privat äganderätt, konstateras det.\r\nMotionärerna anser att den enskilda äganderätten\r\nmåste erkännas som en fundamental princip och ges\r\ngrundlagsskydd. En sund marknadsekonomi förutsätter\r\nen gemensam etisk grund där karaktärsdrag som\r\npersonligt ansvarstagande och hederlighet betonas\r\nmer än vad som sker för närvarande, sägs det vidare\r\ni motionen. Det personliga ansvarstagandet måste\r\nstärkas på bekostnad av kollektivism och\r\ncentralstyrning, menar motionärerna.\r\n..Målet för Kristdemokraternas näringspolitik är att\r\nbygga en långsiktig och stabil grund för välfärden\r\noch sysselsättningen genom ökat företagande inom\r\nsociala och ekologiska ramar, sägs det.\r\nMotionärernas förslag till mål för näringspolitiken\r\när att den skall främja en hållbar ekonomisk\r\ntillväxt och ökad sysselsättning genom fler och\r\nväxande företag. Det är också viktigt att regeringen\r\nsätter upp konkreta mätbara mål, anser motionärerna\r\noch föreslår som ett första steg att Sverige skall\r\nfölja det nederländska exemplet för\r\nregelförenklingar och sätta upp målet att företagens\r\nkostnader för den administrativa bördan till följd\r\nav regelverken skall minskas med 15 % under\r\ninnevarande mandatperiod. Kristdemokraterna anser\r\nockså att regeringen snarast till riksdagen bör\r\nlämna förslag till mål för andel kommersialiserade\r\npatent och ett mål för andel av arbetskraften som är\r\nsysselsatt i privat sektor.\r\n..Etik är en förutsättning för att samhället skall\r\nfungera utan onödiga kollisioner, säger motionärerna\r\nvidare. De menar att etik fungerar som ett fundament\r\nför rätt och lagstiftning, genom att minska behovet\r\nav en krånglig och omfattande lagstiftning samt\r\nkostsamma och komplicerade affärskontrakt. Det\r\nsvenska samhället har byggts upp kring den etik som\r\nden kristna traditionen står för, bl.a. hederlighet,\r\nrättvisa, personligt ansvarstagande, solidaritet med\r\nmedmänniskor och respekt för andras egendom. Statens\r\nroll i samhällsekonomin skall vara att sätta ramar\r\noch övervaka spelreglerna på marknaden, att ansvara\r\nför samhällsplanering och infrastruktur samt att\r\nskapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, säger\r\nmotionärerna sammanfattningsvis. De menar att när\r\nstaten agerar såväl domare som spelare på marknaden\r\när risken stor att konkurrensen snedvrids och att\r\ninvesteringar inte görs på ett optimalt sätt i de\r\nföretag som har de bästa förutsättningarna.\r\n..Ett tillkännagivande om attityder till företagande\r\nföreslås i motion 2004/05:N400 (kd). Under alltför\r\nlång tid har företagare från socialdemokratiskt håll\r\nenbart betraktats som skatteobjekt, hävdar\r\nmotionärerna. De menar att attityden inte sällan har\r\nvarit att de flesta företagare är potentiella\r\nskattesmitare som behöver hållas efter genom fler\r\noch hårdare regler. Det är förödande för Sveriges\r\nutveckling att Socialdemokraterna har en så negativ\r\ngrundinställning till företagande, anför\r\nmotionärerna. De uppger att i Sverige finns bara\r\nhälften så många företagare som i flera andra länder\r\npå en jämförbar utvecklingsnivå. De hänvisar till\r\nstatistik från ITPS enligt vilken 4 204 företag\r\nförsattes i konkurs under det första halvåret 2004.\r\nTrots en liten uppgång av nyföretagande under år\r\n2004 uppvisade fem län minskningar inom\r\nindustrisektorn i förhållande till år 2003.\r\n..I motion 2004/05:Sf365 (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om vikten av att förbättra\r\nsmåföretagarvillkoren ur ett mångfaldsperspektiv.\r\nUppemot en kvarts miljon människor i Sverige arbetar\r\ni företag som startats och som drivs av personer med\r\ninvandrarbakgrund och vart femte nytt företag\r\nstartas av en person som invandrat till Sverige,\r\nsäger motionärerna. De anser att skapandet av bättre\r\nförutsättningar för företagande och arbete är en\r\nviktig väg för att såväl minska utanförskap och\r\nsegregation som främja tillväxten och välfärden. Den\r\nviktigaste insatsen för att stimulera eget\r\nföretagande för invandrare är att skapa ett gott\r\nföretagsklimat generellt, vilket sker genom\r\nnäringspolitiken, skattepolitiken, energipolitiken,\r\nutbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och\r\nden övergripande ekonomiska politiken, anför\r\nmotionärerna.\r\n..Ett tillkännagivande om betydelsen av att erbjuda\r\nett gott företagsklimat så att företagen stannar\r\nkvar i Sverige föreslås i motion 2004/05:N284 (kd).\r\nDet är viktigt med gynnsamma villkor för små och\r\nmedelstora företag, men inte mindre viktiga är de\r\nbetingelser under vilka storföretagen arbetar, säger\r\nmotionärerna. De framhåller att småföretag ofta är\r\nunderleverantörer till större företag. Det är av\r\nstor vikt att svenska storföretag får likvärdiga\r\nvillkor som sina konkurrenter i andra länder, anför\r\nmotionärerna.\r\n..I motion 2004/05:N398 (c) begärs tillkännagivanden\r\nom att näringslivspolitiken skall inriktas på att ge\r\nförutsättningarna för tillväxt och om att en ökad\r\njämställdhet gynnar Sveriges konkurrenskraft och\r\ntillväxt. Till största delen bör\r\nnäringslivspolitiken ha generella ansatser;\r\ndetaljregleringar ger onödig byråkrati och\r\ntröskeleffekter, säger motionärerna. De menar att\r\näven välmenande satsningar kan slå fel och\r\nexemplifierar med skapandet av kluster. Regeringen\r\noch myndigheterna verkar, enligt motionärerna, utgå\r\nfrån att satsningar på kluster kan hjälpa där annat\r\nmisslyckats, t.ex. för områden som staten inte har\r\nförsett med tillräcklig infrastruktur eller utrustat\r\nmed regional beslutskompetens. Forskare har dock\r\nkonstaterat att när kluster skapas av myndigheter\r\noch institutioner minskar konkurrensen och i stället\r\nbetonas samarbete, statsunderstöd och starka länkar\r\ntill befintlig industri, säger motionärerna.\r\n..Politiken skall medverka till att uppmärksamma den\r\nrådande könsmakts-ordningen, men tyvärr har\r\nregeringens främsta åtgärdsförslag länge varit att\r\nhota med kvotering, sägs det vidare i motionen.\r\nMotionärerna tror inte att kvotering är en\r\nframgångsrik väg att gå utan vill i stället\r\nframhålla att ökad jämställdhet är bra för Sveriges\r\nekonomi och konkurrenskraft. En konkret åtgärd som\r\nskulle få omedelbara och positiva effekter för såväl\r\nvårdkvalitet som för kvinnors försörjning vore att\r\ntillåta vinstdrivande företag inom välfärdssektorn\r\noch att i högre utsträckning konkurrensutsätta\r\noffentliga tjänster, anser motionärerna. De\r\nframhåller att med fler kvinnor som startar och\r\ndriver företag får Sverige en starkare ekonomisk\r\nutveckling, men det anses även ha andra positiva\r\neffekter, varvid en sådan effekt är att fler kvinnor\r\nskapar och deltar i de informella nätverk från vilka\r\nstyrelseledamöter, vd:ar och ordföranden rekryteras.\r\nFler kvinnor i näringslivet undergräver de\r\nkönsroller och normer som exkluderar kvinnor från\r\ninflytande och delaktighet i samhället, anför\r\nmotionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nFrågan om näringspolitikens inriktning behandlades\r\nunder föregående riksmöte i anslagsbetänkande\r\n2003/04:NU1. Utskottet redovisade sin syn i frågan\r\noch noterade att den låg i linje med den som\r\nredovisades i den då aktuella budgetpropositionen\r\noch med vad som hade överenskommits i överläggningar\r\nmellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\nI en reservation (m, fp, kd, c) redovisades dessa\r\npartiers gemensamma syn på näringspolitikens\r\ninriktning. Riksdagen följde utskottet.\r\n\r\n..Beträffande frågan om regelförenkling som tas upp\r\ni flera motioner kan noteras att regeringen har\r\naviserat att en skrivelse med handlingsprogram för\r\nminskad administrativ börda för företagen skall\r\nlämnas till riksdagen i december 2004. Vidare har\r\nRiksrevisionen nyligen presenterat en granskning av\r\narbetet med regelförenklingar för företag (RiR\r\n2004:23). Riksrevisionens styrelse har i dagarna\r\nfattat ett preliminärt beslut om att en\r\nframställning senare skall lämnas till riksdagen.\r\nUtskottet planerar att behandla regeringens\r\naviserade skrivelse och den eventuella\r\nframställningen från Riksrevisionen i ett betänkande\r\nvåren 2005.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottets syn på näringspolitikens inriktning\r\nligger i linje med den som redovisas i\r\nbudgetpropositionen och med vad som har\r\növerenskommits i överläggningar mellan regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\n\r\n..Vägledande för den näringspolitik som skall\r\nbedrivas är att den skall bidra till att skapa\r\nförutsättningar för tillväxt, sysselsättning och\r\nvälfärd i hela Sverige. Det är viktigt att\r\nunderstryka att tillväxten skall vara ekonomiskt,\r\nekologiskt och socialt hållbar.\r\n..En ökad ekonomisk aktivitet genom fler och växande\r\nföretag är grundläggande för att främja tillväxten.\r\nDenna är i sin tur en förutsättning för att\r\narbetstillfällen, välfärd och jämställdhet skall\r\nkunna värnas och utvecklas. Näringspolitiken är\r\ninriktad på att antalet nystartade företag, liksom\r\nantalet personer som är företagare, skall öka.\r\n..Ökat företagande är av stor betydelse för den\r\nsvenska tillväxten och sysselsättningen. Regeringen\r\narbetar, i samarbete med Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet, med att utveckla gynnsamma\r\nförutsättningar för företagandet, både för att öka\r\nnyföretagandet och för att få redan etablerade\r\nföretag att växa. Ett långsiktigt tillväxtarbete\r\nkräver ökad samverkan mellan många aktörer. Sveriges\r\nförmåga att skapa kunskap och omsätta den till en\r\nhållbar tillväxt och nya jobb behöver stärkas och\r\nför detta krävs det insatser på olika områden.\r\nKunskapsbasen i akademi och näringsliv behöver\r\nstärkas för att bl.a. utveckla svenska\r\nprofilområden. Innovationsförmågan i näringslivet\r\nbehöver stärkas, både i befintliga företag och genom\r\natt det skapas goda villkor för kunskapsintensivt\r\nentreprenörskap bl.a. genom snabbare flöden från idé\r\ntill marknad. På detta område föreslås åtgärder i\r\npropositionen som utskottet behandlar i nästföljande\r\navsnitt. Den offentliga sektorn bör samtidigt som\r\nden löser angelägna samhällsproblem kunna vara\r\ndrivkraft för förnyelse och hållbar tillväxt.\r\n..Trots att det således finns angelägna åtgärder som\r\nbehöver vidtas framöver vill utskottet framhålla att\r\nSverige i det stora hela är ett bra land att vara\r\nföretagare i. Detta framgår av olika internationella\r\njämförelser. Utskottet anser generellt sett att man\r\nbör inta en kritisk och försiktig hållning till\r\nrankningslistor, men vill ändå peka på några sådana\r\nsom har kommit under senare tid. En är den\r\ngranskning (Global Competitiveness Report) som den\r\ninternationella näringslivsorganisationen World\r\nEconomic Forum publicerar årligen och som redovisar\r\ntillväxtutsikterna i ett antal länder. I den senaste\r\nrapporten, som publicerades i september 2004 och\r\nomfattade 104 länder, redovisades ett\r\njämförelseindex (Growth Competitiveness Index), som\r\navser att analysera ländernas potential att uppnå\r\nhållbar ekonomisk tillväxt på både medellång och\r\nlång sikt och är baserat på tre huvudfaktorer,\r\nnämligen teknologisk tillväxt, makroekonomiska\r\nvillkor och kvaliteten på offentliga institutioner.\r\nSverige behöll där sin tredje plats från år 2003,\r\nefter Finland och Förenta staterna. Världsbanken har\r\nvidare i en rapport (Doing business in 2005 -\r\nremoving obstacles to growth) jämfört 145 länder på\r\nbasis av kvantitativa indikatorer som gäller regler\r\nför näringslivet. Sverige ligger på nionde plats när\r\ndet gäller förutsättningar för att driva företag,\r\ndär detta har mätts som ett genomsnitt av följande\r\nsju faktorer: start av ett företag, anställning och\r\nuppsägning av anställda, upprätthållande av\r\nrespekten för kontrakt, tillgång till kredit,\r\nnedläggning av ett företag, registrering av egendom\r\noch skydd för investerare.\r\n..Det kan vidare noteras att Sverige har rankats\r\nhögst av de 30 OECD-länderna i en\r\nhållbarhetsvärdering som utförts av den schweiziska\r\nbanken Zürcher Kantonalbank. Hållbarhetsvärderingen\r\när uppdelad i en miljömässig och en social\r\nvärdering, med 50 indikatorer på vartdera området.\r\nSverige hamnar på första plats i den sociala\r\nvärderingen och på andra plats i den miljömässiga.\r\nSammantaget ligger Sverige på första plats, med 9,5\r\nav 10 möjliga poäng, följt av Danmark och Schweiz.\r\n..Avslutningsvis vill utskottet framhålla att\r\nSverige totalt sett har ett modernt och bra\r\nföretagsklimat, som dock kan bli bättre, speciellt\r\nför de små företagen. Sverige skall inte konkurrera\r\nmed låga löner och okvalificerade arbeten utan med\r\nkunnande, kompetens och ett högt tekniskt innehåll i\r\ntjänste- och varuproduktionen. I den näringspolitik\r\nsom krävs för framtiden ingår olika delar som berörs\r\ni vissa av de här aktuella motionerna. Ett område\r\navser olika åtgärder för att främja förnyelse av\r\nnäringslivet. Det rör sig om teknikspridning,\r\nkompetensutveckling och innovationsfrämjande\r\nåtgärder. Vidare måste lönsamheten för investeringar\r\ni företag ligga på en rimlig nivå och hinder för en\r\ntillfredsställande kapitalförsörjning till framför\r\nallt små, växande företag undanröjas. En effektiv\r\nkonkurrens är också av stor betydelse, såväl för de\r\nsmå företagen som för konsumenterna. Frågan om\r\nregelförenklingar för företagen kommer utskottet att\r\nbehandla i ett särskilt betänkande under våren 2005\r\ni anslutning till den aviserade tidigare nämnda\r\nskrivelsen från regeringen och en eventuell\r\nframställning till riksdagen från Riksrevisionen.\r\n..Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här\r\naktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nInnovationsfrämjande åtgärder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bemyndiga regeringen att vidta\r\nde åtgärder som behövs för bildandet av och\r\nverksamheten i ett holdingbolag för\r\ninnovationsfrämjande åtgärder. Holdingbolaget\r\nskall bildas gemensamt av de sju\r\nteknikbrostiftelserna, Stiftelsen\r\nIndustrifonden och staten. Riksdagen bör\r\nockså ge ett bemyndigande till regeringen\r\nrörande finansiering av Almis innovationslån.\r\nBåda dessa beslut innebär att\r\nförutsättningarna avseende såddfinansieringen\r\nkommer att förbättras. Tillgången till\r\nkapital i tidiga skeden, såddkapital, är ett\r\ncentralt område som har konstaterats vara en\r\nkritisk faktor för tillkomsten av nya företag\r\nmed utvecklingspotential. Jämför\r\nreservationerna 2 (m, fp, c), 3 (kd), 4 (m,\r\nfp, kd) och 5 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nFör att möta de krav som en föränderlig värld\r\nställer krävs ett långsiktigt tillväxtarbete med\r\nökad samverkan mellan många aktörer, sägs det i\r\npropositionen. Riktlinjerna för detta arbete\r\nredovisades i skriften Innovativa Sverige - en\r\nstrategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:36),\r\nsom år 2004 presenterades av dåvarande\r\nnäringsminister Leif Pagrotsky och dåvarande\r\nutbildningsminister Thomas Östros. Strategin syftar\r\ntill att stärka Sveriges förmåga att skapa kunskap\r\noch omsätta den till en hållbar tillväxt och nya\r\njobb. Strategin anger den långsiktiga inriktningen\r\ninom följande fyra områden:\r\n\r\n..- Hur Sverige skall stärka kunskapsbasen, i\r\nakademi och näringsliv, för att bl.a. utveckla\r\nsvenska profilområden.\r\n..- Hur Sverige skall stärka innovationsförmågan i\r\nnäringslivet både i befintliga företag och genom att\r\nskapa goda villkor för innovation och\r\nkunskapsintensivt entreprenörskap, bl.a. genom\r\nsnabbare flöden från idé till marknad.\r\n..- Hur en innovativ offentlig sektor som löser\r\nangelägna samhällsproblem samtidigt skall kunna vara\r\ndrivkraft för förnyelse och hållbar tillväxt.\r\n..- Hur människors initiativkraft skall stimuleras\r\noch den befintliga kompetensen bättre tas till vara.\r\n\r\nI budgetpropositionen redovisas under utgiftsområde\r\n24 ett antal åtgärder inom näringspolitiken som\r\navses att genomföras de närmaste åren och därmed\r\nbidra till att genomföra strategin.\r\n\r\nÖkade möjligheter för nya produkter att\r\nkommersialiseras\r\n\r\nRegeringen begär riksdagens bemyndigande att vidta\r\nde åtgärder som behövs för bildandet av och\r\nverksamheten i ett holdingbolag för innovations-\r\nfrämjande åtgärder. Holdingbolaget skall bildas\r\ngemensamt av de sju stiftelserna för samverkan\r\nuniversitet/högskola och näringsliv (teknikbro-\r\nstiftelserna), Stiftelsen Industrifonden och staten.\r\n\r\n..Det finns en betydande potential att bilda fler\r\nnya företag baserade på forskning vid universitet\r\noch högskolor. Nya företag kan också uppstå som\r\navknoppningar från det FoU-intensiva näringslivet.\r\nEn annan viktig källa för nya produkter och företag\r\när fristående uppfinnare. För närvarande saknas inte\r\nbara finansiering utan även en långsiktigt hållbar\r\nstruktur för rådgivning och mötesplatser i tidiga\r\nskeden mellan idéskapare, entreprenörer och\r\nfinansiärer. Strukturerna för att ta hand om\r\naffärsidéer, avknoppningar och uppfinningar behöver\r\nutvecklas. Tillgång till kapital i tidiga skeden är\r\nen kritisk faktor för tillkomsten av nya företag med\r\nhög utvecklingspotential. Projekt i de tidigaste\r\nskedena är också de som ofta har svårast att\r\nattrahera riskvilligt kapital. För finansiering av\r\nföretag i tidiga skeden finns flera statligt\r\ninitierade aktörer, bl.a. Industrifonden,\r\nteknikbrostiftelserna, Almi Företagspartner AB\r\n(Almi), länsstyrelserna och de regionala\r\nsamverkansorganen. Det finns behov av att skapa en\r\ntydligare struktur och ansvarsfördelning. Samtidigt\r\nunderstiger investeringarna för närvarande behovet,\r\noch de statliga insatserna för förkommersiell\r\nfinansiering är inte långsiktigt tillfredsställande.\r\n..De sju regionala teknikbrostiftelserna tillfördes\r\ni samband med bildandet år 1994 ett kapital om 1\r\nmiljard kronor. Vid utgången av år 2007 skall\r\nstiftelserna upphöra och tillgångarna återbetalas\r\ntill staten, ett förhållande som hotar att hämma den\r\nverksamhet som stiftelserna bedriver. Stiftelsen\r\nInnovationscentrum avvecklades den 1 juli 2004, och\r\nstiftelsens resurser är uttömda. Verket för\r\nnäringslivsutveckling (Nutek), som under 15 år har\r\nvarit en betydande s.k. såddfinansiär för\r\nteknikutvecklingsprojekt, har sedan en tid bedrivit\r\ndenna verksamhet i mycket begränsad omfattning.\r\nLänsstyrelser och samverkansorgan har sedan år 1999\r\nhaft möjlighet att bevilja såddfinansiering, vilket\r\ni vissa län har kompletterat Nuteks insatser.\r\nTeknikbrostiftelserna har, vid sidan av Nutek, varit\r\nden dominerande aktören som erbjudit\r\nsåddfinansiering till avknoppningsprojekt inom den\r\nuniversitetsnära forskningen. Därutöver har Verket\r\nför innovationssystem (Vinnova) sedan år 2003\r\nfinansierat kompetenshöjning och\r\nerfarenhetsspridning genom inkubatorer, dvs. en\r\nverksamhet som arbetar med affärsidéer och företag\r\nsom befinner sig i den förkommersiella fasen. Den\r\ntotala statliga finansieringen av företag i tidiga\r\nskeden har dock inte bedömts vara tillräcklig.\r\n..På uppdrag av regeringen genomförde företaget\r\nÖhrlings Pricewaterhouse-coopers hösten 2003 en\r\nutvärdering av teknikbrostiftelsernas verksamhet.\r\nTeknikbrostiftelsernas insatser inom\r\nkommersialisering bedömdes ha gett tydliga positiva\r\neffekter och för flera företag ha haft en avgörande\r\nbetydelse. Arbetet med attitydpåverkan bedömdes ha\r\nlett till att synen på kommersialisering inom\r\nhögskolan blivit mer positiv. Betydelsen av\r\nteknikbrostiftelsernas regionala förankring och\r\nkunskapen om lokala förhållanden lyftes fram i\r\nutvärderingen, liksom att den regionala nivån är\r\nbetydelsefull för hur väl innovationssystemet\r\nfungerar. Samtidigt gjordes bedömningen att\r\nsamverkan mellan teknikbrostiftelserna och centrala\r\naktörer behöver utvecklas.\r\n..Näringsdepartementet tillsatte hösten 2003 en\r\nförhandlingsman, Claes de Neergaard, med uppdrag att\r\nföreslå hur staten skall kunna förbättra den\r\nförkommersiella finansieringen - såddfinansieringen\r\n- genom resursöverföring och samarbetslösningar. I\r\nrapporten Bättre finansiering för kommersialisering\r\nav innovationer (N2004/5322/NL), som avlämnades i\r\njuni 2004, konstaterades att det finns en brist på\r\nstatligt kapital inom förkommersiell finansiering\r\noch en brist på ägarkapital i den tidiga startfasen.\r\nFörhandlingsmannen gjorde bedömningen att en\r\nförstärkt och mer uthållig finansiell och\r\norganisatorisk bas för regionalt innovationsstöd bör\r\nutvecklas. Rapporten innehöll bl.a. följande\r\nförslag:\r\n..- Teknikbrostiftelserna omorganiseras i regionala\r\nbolag och en koncern bildas med ansvar för\r\nfinansiering av produkter i tidig utvecklingsfas med\r\nhögt förädlingsvärde. Koncernen skall ha ett\r\nlångsiktigt perspektiv.\r\n..- Almi skall fortsätta med sin\r\ninnovationsfrämjande verksamhet avseende produkter\r\nfrån enskilda uppfinnare med lägre kapitalbehov.\r\n..- En ny fond för tidigt ägarkapital skall skapas.\r\n\r\nUppdraget har bedrivits i nära samarbete med\r\nIndustrifonden, teknikbrostiftelserna, Almi,\r\nStiftelsen innovationscentrum, Vinnova och Nutek.\r\nVidare har holdingbolag knutna till universitet och\r\nhögskola, industriella utvecklingscentrum (IUC),\r\nConnect, Wallenbergstiftelsen, andra\r\nforskningsstiftelser och Riskkapitalföreningen\r\nkonsulterats. Ett stort antal andra aktörer, såsom\r\nhögskolor, företag, enskilda innovatörer och\r\nentreprenörer, har också fått yttra sig.\r\n\r\n..I förhandlingarna har teknikbrostiftelserna,\r\nIndustrifonden och Vinnova uttalat stöd för att\r\ngenomföra förslaget om att teknikbrostiftelserna\r\ntillsammans med Industrifonden och staten skall\r\nbilda ett gemensamt holdingbolag där staten får\r\nröstmajoritet. Statens förvärv av aktier i\r\nholdingbolaget finansieras inom anslaget\r\nNäringslivsutveckling m.m. Regeringen anser, i\r\nlikhet med förhandlingsmannen, att de sju\r\nteknikbrostiftelserna bör formera sig i en koncern,\r\ngenom att varje stiftelse bildar regionala bolag.\r\nEfter att teknikbrostiftelserna bildat regionala\r\nbolag och överfört sin verksamhet till respektive\r\ndotterbolag, överför stiftelserna samtliga aktier\r\noch en del av kapitalet i respektive dotterbolag\r\ntill holdingbolaget genom ett aktieägartillskott.\r\nHoldingbolaget tillförs dessutom ytterligare\r\nkapital, genom att Industrifonden tillskjuter minst\r\n200 miljoner kronor under perioden 2005-2007.\r\nVinnova skall via holdingbolaget förmedla sin\r\ninkubatorfinansiering. Återbetalningen av medlen\r\nfrån teknikbrostiftelserna till staten fullgörs\r\ngenom att stiftelserna vid årsskiftet 2007/08\r\növerlämnar sina aktier i holdingbolaget till staten.\r\nStaten kommer därefter att inneha huvuddelen av\r\naktierna i koncernen och teknikbrostiftelsernas\r\nkapital bibehålls därigenom inom den nya strukturen.\r\nDet är regeringens målsättning att koncernen skall\r\nvara operativ fr.o.m. januari 2005.\r\n..Den nya koncernen beräknas med befintliga medel\r\nkunna finansiera såddlån m.m. med ca 1,8 miljarder\r\nkronor under en tioårsperiod. Koncernens\r\nfinansiering skall syfta till att hjälpa företag att\r\nnå lönsamhet. Samtidigt kommer verksamheten att\r\ninrikta sig på projekt som befinner sig i mycket\r\ntidiga utvecklingsskeden, vilket innebär att en stor\r\nandel av engagemangen inte kommer att bli\r\nkommersiellt framgångsrika och medföra höga\r\nkreditförluster i koncernen. Det är därför angeläget\r\natt koncernen söker ta till vara möjligheter att få\r\ndel av vinst eller värdestegring i de berörda\r\nbolagen i syfte att undvika en erosion av systemets\r\nfinansiella uthållighet.\r\n..Den nya koncernen föreslås vara mer inriktad på\r\ninnovationer som kommer från näringslivet än vad som\r\ntidigare varit fallet i liknande system. Det nya\r\nsystemet skall vara öppet för alla innovationer med\r\nen viss teknikhöjd och marknadspotential, oavsett\r\nfrån vilken miljö de kommer, en\r\nverksamhetsinriktning som är konsistent med\r\nteknikbrostiftelsernas uppdrag. Genom bildandet av\r\nen koncern uppnås en förbättrad samordning och\r\nsamverkan mellan de ingående parterna. Möjligheterna\r\ntill effektivare kapitalförvaltning,\r\nkvalitetsutveckling, kontroll och effektmätning inom\r\nteknikbrosystemet ökar också. Dessutom skapar den\r\nnya organisationen, enligt regeringens bedömning,\r\nförutsättningar för ett utökat samarbete med Almi,\r\nett samarbete som redan har inletts på flera ställen\r\ni landet. De regionala bolagen bör på affärsmässig\r\ngrund samarbeta med Almi, som genom sina 21 kontor\r\narbetar med rådgivning och lånefinansiering av ett\r\nbrett spektrum av innovationer från företag och\r\nenskilda innovatörer. Almi har, enligt\r\nförhandlingsmannen, förklarat sig villigt att i\r\nstörre utsträckning regionalisera sin\r\ninnovationsfrämjande verksamhet med utgångspunkt i\r\nde orter där teknikbrostiftelserna finns. Vidare bör\r\nnämnas att förhandlingsmannen har föreslagit att den\r\nskattefrihet som Industrifonden och\r\nteknikbrostiftelserna åtnjuter enligt (7 kap. 17 §)\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) skall utökas till att\r\nomfatta även bolagen i den nya koncernen. Regeringen\r\navser att behandla denna fråga separat i samband med\r\natt koncernen bildas.\r\n..Regeringen kommer, i samarbete med Industrifonden,\r\natt vidareutveckla förslaget om en ny fond för\r\ntidigt ägarkapital. Ambitionen är att en ny sådan\r\nfond skall bildas i januari 2005. Förslaget är\r\nemellertid beroende av andra finansiärers intresse\r\natt medverka. Fonden är tänkt att samarbeta med\r\nlokala och regionala aktörer inom området.\r\n..Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen\r\natt vissa anslag under utgiftsområde 19 Regional\r\nutveckling skall få användas till pilotprojekt i\r\nform av finansiering av särskilda regionala\r\nriskkapitalinsatser. Detta förslag behandlas i\r\nbetänkande 2004/05:NU2.\r\n\r\nFinansiering av Almis innovationslån\r\n\r\nRegeringen begär riksdagens bemyndigande att\r\ndisponera influtna amorteringar m.m. till följd av\r\nsåddfinansiering för innovationsfrämjande åtgärder i\r\nenlighet med vad som förordas i propositionen.\r\n\r\n..Stiftelsen Innovationscentrums verksamhet har på\r\nregeringens uppdrag de senaste åren integrerats\r\nsuccessivt i Almi, som fr.o.m. år 2004 fullt ut har\r\ntagit över rådgivning och finansiering av\r\ninnovationslån. Fram till den 1 juli 2004 täcktes\r\nuppkomna kreditförluster av medel från stiftelsen.\r\nEftersom stiftelsens medel är förbrukade är det\r\nnödvändigt att annan finansiering kommer till stånd.\r\nRegeringen anser att Almi skall fortsätta att\r\nfinansiera oberoende innovatörer och nystartade\r\ninnovativa företag. Mot bakgrund av de höga\r\nkreditriskerna i denna verksamhet och de\r\nrestriktioner som omgärdar Almis lånefond bör ett\r\nårligt statligt tillskott göras för att möjliggöra\r\nett verkningsfullt innovationsstöd. Det statliga\r\ntillskottet till Almi som skall täcka uppkomna\r\nkreditförluster skall enligt förslaget åstadkommas\r\npå följande två sätt:\r\n..- Nuteks såddfinansiering, i enlighet med\r\nförordning (1995:1254) om statligt stöd till teknisk\r\nforskning, industriellt utvecklingsarbete och\r\nuppfinnarverksamhet, föreslås upphöra och\r\nåterbetalningarna av den existerande\r\nkreditportföljen användas för innovationsfrämjande\r\nändamål. Genom att regeringen bemyndigas att\r\ndisponera influtna amorteringar på Nuteks\r\nkreditportfölj ökar incitamenten för den aktör som\r\nfår tillgång till medlen att följa upp engagemangen\r\ndå högre överlevnad hos företagen ger ökade\r\nmöjligheter till nyutlåning. Detta är en återgång\r\ntill vad som tidigare har gällt inom anslaget.\r\nRegeringens förslag innebär minskade inleveranser på\r\ninkomsttitel. För att finansiera denna minskning\r\nföreslås att anvisade anslag inom utgiftsområde 24\r\nminskas med sammanlagt 10 miljoner kronor.\r\n..- Anslaget Näringslivsutveckling m.m. föreslås öka\r\nmed 25 miljoner kronor årligen för att finansiera\r\ninnovationslån. Av detta tillskott skall 10 miljoner\r\nkronor avsättas för att finansiera innovationslån i\r\nstödområde B.\r\n\r\nRegeringen bedömer att den årliga lånevolymen till\r\ninnovatörer därmed kan uppgå till en nivå som skapar\r\nmöjlighet till en effektiv innovations-finansiering.\r\nUtlåningsvolymen är beroende av den årliga\r\nförlustnivån. Almi skall fortsätta att utveckla\r\nfinansieringsformen så att återbetalningsnivån ökar.\r\nAlmis totala utlåning till nya och växande företag\r\nhar de senaste åren uppgått till ca 900 miljoner\r\nkronor per år.\r\n\r\n..I syfte att få en bättre samordning och ökad\r\neffektivitet inom statens insatser för\r\nföretagsutveckling på regional nivå tillkallade\r\nregeringen hösten 2001 en särskild utredare, f.d.\r\nlandshövding Ulf Lönnqvist, som hösten 2002\r\navlämnade betänkandet Företagsutveckling på regional\r\nnivå (SOU 2002:101). Almi bedömdes vara en central\r\naktör i det regionala systemet för\r\nföretagsutveckling, med sin bas främst i\r\nkreditförsörjning till små och medelstora företag.\r\nFörhandlingar har under åren 2003 och 2004 förts\r\nmellan staten och de regionala delägarna i syfte att\r\nåstadkomma en tydligare inriktning av verksamheten.\r\nDessa har lett till att nya avtal har tagits fram\r\nmellan ägarna rörande verksamheten för åren 2005 och\r\n2006. Avtalet innehåller en tydlig inriktning av\r\nverksamheten och krav på effektivisering av\r\norganisationen.\r\n..Regeringen föreslår i budgetpropositionen inom\r\nutgiftsområde 19 Regional utveckling - i syfte att\r\nreducera användningen av bidrag till företag - att\r\nregionalt utvecklingsbidrag som beslutas på den\r\nregionala nivån skall avvecklas inom stödområde B.\r\nAlmi skall samtidigt, dvs. fr.o.m. juli 2005,\r\nerbjuda lån med större risktagande i stödområde B.\r\nFörslaget innebär en renodling och effektivisering\r\nav de statliga insatserna för företagsutveckling på\r\nregional nivå.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nHär redovisas 12 motioner som på olika sätt berör\r\nfrågan om innovationsfrämjande åtgärder.\r\n\r\n..I motion 2004/05:N436 (s) framförs farhågor för\r\natt såddkapitalet alltför hårt skall styras till de\r\ni propositionen angivna aktörerna\r\nteknikbrostiftelserna, Vinnova, Industrifonden, Almi\r\noch Kreditgarantiföreningen och att detta kan\r\ninnebära att vissa grupper exkluderas och att\r\ninnovationskraften därmed bromsas. Den nya\r\nsåddfinansieringen måste därför också avse små\r\nlokala och regionala aktörer som kopplar samman\r\nnäringsliv, offentlig sektor, akademi och\r\nentreprenörer på de regionala och lokala planen,\r\nanför motionärerna. De anser att en del av det\r\nstatliga riskkapitalet bör tilldelas regionala\r\ninkubatorer och exemplifierar med en sådan aktör -\r\nStiftelsen Inova i Värmland. Bakom Inova står\r\nKarlstads universitet, Länsstyrelsen i Värmland,\r\nRegion Värmland och Karlstads kommun.\r\n..Regeringens förslag välkomnas i motion\r\n2004/05:N373 (m), men motionärerna anser samtidigt\r\ndels att förslagen borde kommit tidigare, dels att\r\nde inte är tillräckliga. Regeringens förhandlingsman\r\nClaes de Neergaard gavs i motionärernas mening ett\r\nalltför snävt mandat. Riksdagen bör därför anmoda\r\nregeringen att ta initiativ till en bredare översyn\r\növer kapitaltillgången för företag i tidiga skeden,\r\nanför motionärerna.\r\n..I motion 2004/05:N247 (m) begärs ett\r\ntillkännagivande av riksdagen om\r\ninnovationsbefrämjande åtgärder och föreslås olika\r\nåtgärder. De aktörer som finns för att finansiera\r\ninnovationer bör läggas under en hatt, anser\r\nmotionären. Han menar att det finns geografiska\r\nbegränsningar som gör att disponibla medel inte kan\r\nanvändas på ett optimalt sätt och att prioriteringar\r\nmellan olika teknik- och produktområden bör tas bort\r\nhelt. En ansökan om forskningsbidrag bör om möjligt\r\nbedömas med avseende på kommersialiserbarhet inom\r\növerskådlig tid, anför motionären. Han föreslår att\r\nom det blir framgångsrika projekt skall respektive\r\nläroanstalt få behålla en betydande del av\r\navkastningen för att framöver använda den för andra\r\nforskningsprojekt. Ett stort problem för en\r\nuppfinnare är risken att bli berövad sitt verk genom\r\npatentintrång, säger motionären. Han för fram olika\r\nförslag för att komma till rätta med detta problem -\r\ntillsättande av en utredning, insatser av regeringen\r\ninom EU för att ett enda patent skall bli giltigt i\r\nhela Europa, tillsättande av en ombudsman för\r\npatenträttsfrågor för att bistå uppfinnarna vid\r\npatentintrång och inrättande av en intressenämnd\r\ninom PRV med den nyssnämnda uppgiften.\r\n..Även i motion 2004/05:N408 (fp) efterlyses\r\nåtgärder för att stödja uppfinnare, patent och\r\nidéutveckling. Vidare anförs att det behövs mer\r\nstatligt såddkapital. Enligt Europeiska\r\npatentkontoret är svenskarna bland de mest\r\ninnovativa i Europa, räknat som antal ansökningar om\r\nnya patent i relation till befolkningen, konstaterar\r\nmotionärerna. Idéer och patentansökningar leder\r\nnormalt till att företag startas. I Sverige sker\r\ndetta dock i mindre utsträckning än i andra länder,\r\noch svenska idéer ger ofta upphov till\r\narbetstillfällen i andra länder i stället för i\r\nSverige, säger motionärerna. De anser att flera\r\nåtgärder måste vidtas för att stödja uppfinnare och\r\npatent och exemplifierar med följande: avsättning av\r\nstatliga medel till bidrag och villkorslån för\r\nidéutveckling i ett tidigt skede, införande av\r\npatentintrångsförsäkring som alla patentinnehavare\r\nansluts till när patentet beviljas och stipendier\r\ntill uppfinnare som vill arbeta heltid med att\r\nutveckla en uppfinning. Motionärerna menar också att\r\ndet behövs mer offentligt såddkapital, med\r\nhänvisning till det s.k. marknadsmisslyckande som\r\nkan råda i tidiga skeden men att statlig medverkan\r\ninte är nödvändig i ett senare skede av\r\nutvecklingen. För att statlig såddfinansiering skall\r\nfungera bra bör det, enligt motionärerna, finnas\r\nprivat medfinansiering.\r\n..Bristen på riskkapital för nyföretagande och\r\nexpansion av befintliga företag är också föremål för\r\nyrkande i motion 2004/05:N254 (fp). Bankerna eller\r\nAlmi är ofta inget alternativ, eftersom det först\r\nkrävs ett eget kapital, anför motionärerna. De menar\r\natt regionala stödpengar och pengar ur\r\nlandsbygdsutvecklingsprogrammen bör kunna användas\r\nför att ge statliga lånegarantier.\r\n..Det behövs opinionsbildning för att höja\r\nentreprenörers status och en sådan bör kontinuerligt\r\ndrivas av såväl regeringen och näringsministern som\r\nnäringslivet, anförs det i motion 2004/05:N392 (fp).\r\nFrånsett i vissa geografiska områden saknas en\r\nentreprenörsanda i Sverige, säger motionären. Hon\r\nbedömer att en av förklaringarna till det låga\r\nentreprenörskapet är den s.k. bruksandan, med\r\nstorföretag som bas för försörjningen. En annan och\r\nstörre roll spelar dock sannolikt den bristande\r\nsociala acceptansen, den låga statusen och de få\r\nförebilderna, tror hon och hänvisar till forskning\r\nsom har pekat på sambandet mellan värdering av\r\nentreprenörskap och antalet entreprenörer.\r\n..I motion 2004/05:N393 (kd) föreslås att regeringen\r\nskall tillsätta en parlamentarisk utredning om\r\nriskkapitalförsörjningen. Det är viktigt att det\r\nfinns riskkapital, inte minst för att finansiera\r\nprodukters eller tjänsters mycket tidiga utveckling,\r\nanför motionärerna. De menar att tillgången till\r\nriskkapital måste öka för att möjliggöra ett ökat\r\nnyföretagande och en utveckling av befintliga\r\nföretag, speciellt måste de onoterade, små och nya\r\nföretagens finansieringsbehov säkras. Företag som\r\ninte producerar varor har ofta svårt att erhålla\r\nkapital för att finansiera sin affärsidé, vilket\r\nframför allt missgynnar kvinnliga entreprenörer då\r\nmajoriteten av företagen inom servicesektorn startas\r\nav kvinnor, säger motionärerna. De anser att bristen\r\npå kapital i små företag till stor del beror på\r\nskattemässigt missgynnande jämfört med stora företag\r\noch därutöver på en dålig marknad för placeringar i\r\nsmå och onoterade företag och att det för\r\nprivatpersoner ofta tett sig mer lönsamt och\r\nriskfritt att spara i bank eller i obligationer.\r\nMotionärerna vill därför införa ett\r\nriskkapitalavdrag. Riskkapitalfinansieringen i\r\nföretags och innovationers tidiga skeden,\r\nsåddfinansieringen, håller på att stanna av, påpekar\r\nmotionärerna och menar att problemet är de direktiv\r\nsom Industrifonden och Almi arbetar efter med\r\navkastningskrav som företag i såddfasen inte klarar\r\nav att uppfylla. Kraven bör därför ändras för en del\r\nav Almis medel så att de kan användas till\r\ninnovationer i tidigt skede och staten bör ta ansvar\r\nför det tidiga riskkapitalet, föreslår motionärerna.\r\nDe konstaterar att regeringen i budgetpropositionen\r\nökar anslagen till såddfinansiering men säger att\r\ndet inte handlar om några nya medel utan endast om\r\nen omfördelning av pengar. Kristdemokraterna vill\r\ndäremot öka anslaget till näringslivsutveckling med\r\n30 miljoner kronor år 2005, varav en del av anslaget\r\nbör förmedlas direkt till de s.k. IUC-bolagen (se\r\nvidare i det följande).\r\n..Även i motion 2004/05:L251 (kd), med rubriken\r\nFörmånsrättsregler, föreslås att regeringen skall\r\nanmodas att låta utreda små och medelstora företags\r\nkapitalförsörjning och återkomma till riksdagen\r\nsenast den 1 juli 2005 med förslag om hur\r\nkapitalförsörjningssituationen skall kunna stärkas.\r\nMotiveringen är likartad den i nyssnämnda motion\r\n2004/05:N393 (kd).\r\n..De från den 1 januari 2004 ändrade\r\nförmånsrättsreglerna bildar också bakgrund till de\r\ntvå motionerna 2004/05:L214 (c) och 2004/05:L372\r\n(c), i vilka begärs ett tillkännagivande om att\r\ntillgången till statligt riskkapital snarast måste\r\nöka. Motiveringarna bakom de båda motionerna är\r\nlikartade. Flera studier av små företags finansiella\r\nvillkor visar att finansiering via bank fortfarande\r\när den vanligaste och viktigaste finansieringskällan\r\nför små och medelstora företag, säger motionärerna.\r\nDe menar att detta indikerar att effekterna av de\r\nförsämrade företagshypotekens säkerhetsvärde drabbar\r\nde små företagen i högre grad än de stora. I Finland\r\nhar säkerhetsproblemen för småföretagen lösts genom\r\natt ett statligt riskkapitalbolag, Finnvera, har\r\ntillskapats, påpekar motionärerna. Det nämnda\r\nbolaget arbetar inom områden där banksäkerheterna\r\ninte täcker mellanskillnaden mellan 55 och 100 % av\r\nden underliggande säkerheten.\r\n..Staten bör tillse att det inrättas\r\nriskkapitalfonder för miljöinvesteringar i\r\nnäringslivet, anförs det i motion 2004/05:MJ507 (c).\r\nGenerellt anser Centerpartiet att det är bättre att\r\nstimulera och uppmuntra dem som väljer ett\r\nmiljövänligare alternativ än att försöka ändra\r\nmänniskors och företags beteenden genom straff,\r\nsäger motionärerna. De nämner skattelättnader som\r\nexempel på stimulans till företag som väljer att\r\narbeta med miljö och etik. En annan åtgärd kan,\r\nenligt motionärerna, vara riskkapitalfonder för\r\nmiljöinvesteringar, med hänvisning till att det inte\r\nalltid är lätt att hitta finansiering till ny,\r\nobeprövad teknik.\r\n..I motion 2004/05:N432 (c) föreslås att det skall\r\ninrättas en teknisk risknämnd i syfte att stärka\r\nutvecklingen av svenska uppfinningar. Sverige är\r\ndåligt på att ta till vara uppfinnares idéer och att\r\nvidareutveckla det som kan bidra till tillväxt,\r\nsäger motionären. Han menar att steget mellan\r\nriskkapitalfinansiärer, inklusive Nutek och Almi,\r\noch innovatörer behöver stärkas, med hänvisning till\r\natt de nämnda aktörerna sägs endast gå in i projekt\r\ndär affärsmöjligheterna fastställts och avkastningen\r\ni huvudsak säkrats. Innovatören måste garanteras att\r\npatent och idéer inte plagieras, genom att den\r\nföreslagna risknämnden skall ta till vara och\r\nförmedla kontakter för innovationer, anför\r\nmotionären.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI flera av de här aktuella motionerna påtalas\r\nbehovet av insatser för att främja\r\ninnovationskraften och entreprenörsandan. I\r\nbudgetpropositionen sägs i ett särskilt avsnitt med\r\nrubriken Ökat entreprenörskap (propositionen s. 27)\r\natt små och kunskapsintensiva företag står för en\r\nstor del av innovationskraften och är viktiga för\r\natt skapa nya jobb. Nya företag bidrar även till\r\nproduktivitetsutveckling genom att de ökar\r\nkonkurrensen och utvecklar ny kunskap. Att främja\r\nentreprenörskap är därför viktigt. Intresset för\r\nentreprenörskap, liksom nyfikenhet och\r\nupptäckarlust, behöver väckas redan i tidig ålder.\r\nDet är av stor vikt att stödja insatser som stärker\r\nungdomars företagsamhet och som skapar\r\nförutsättningar för ungdomar att förverkliga sina\r\nidéer som företagare och innovatörer.\r\nEntreprenörskap bör få en självklar plats i\r\nundervisningen och samspelet mellan skola och\r\nföretag bör utvecklas. Gymnasieskolan skall\r\nförbereda både för anställning och för verksamhet i\r\neget företag. Entreprenörskap i akademiska miljöer\r\nskall uppmuntras. För att bidra till detta avser\r\nregeringen att ge Nutek i uppdrag att genomföra ett\r\nnationellt entreprenör-skapsprogram i huvudsak\r\ninriktat på grund- och gymnasieskola samt högskolor\r\noch universitet. Programmet bör präglas av ett\r\njämställdhetsperspektiv. Uppdraget bör komplettera\r\noch samspela med de insatser som sker på de\r\nregionala och lokala nivåerna. För att skapa bättre\r\nförutsättningar för fler individer att bli\r\nföretagare har regeringen under perioden 2002-2004\r\ngett ett särskilt stöd till kvinnors och invandrares\r\nföretagande samt till kooperativt företagande. Detta\r\nstöd förlängs från år 2005, och årligen avsätts\r\nsammanlagt 54 miljoner kronor för rådgivning och\r\nkompetensutvecklingsinsatser. Nutek har nyligen\r\npresenterat en handlingsplan för entreprenörskap.\r\nFörslaget bereds inom Näringsdepartementet, och\r\nregeringen avser att i regleringsbrevet till Nutek\r\nåterkomma i frågan.\r\n\r\nOlika frågor om patent berörs i några motioner.\r\nDessa frågor behandlas i propositionen i ett\r\nsärskilt avsnitt med rubriken Patent för tillväxt\r\n(propositionen s. 27). Där sägs att patent spelar en\r\nviktig roll när det gäller innovationer och\r\nekonomiskt agerande. Genom patentskyddet ges\r\nförutsättningar för företagen att i högre\r\nutsträckning exploatera och kommersialisera sina\r\ninnovationer både nationellt och internationellt. De\r\nsenaste åren har de immateriella rättigheterna som\r\nupphovsrätt, varumärken, patent etc. fått en större\r\nbetydelse för bedömning av affärsrisker och framtida\r\nvärde av investeringar. Betydelsen av att säkra\r\nimmateriella rättigheter för ekonomiska aktörer har\r\ndärför ökat kraftigt sedan början av 1990-talet.\r\nBetydelsen av patenträtten har också ökat\r\ndramatiskt. Det är inte längre innovationen i sig\r\nutan också i ökad omfattning den överlåtbara\r\nimmateriella rättigheten som skapar värde, sägs det\r\ni propositionen. Regeringen beslöt i april 2004 att\r\ntillkalla en särskild utredare, professor Ove\r\nGranstrand, med uppdrag att se över de ekonomiska\r\naspekterna av patentering för företags tillväxt i\r\nSverige, Norden och Europa (dir. 2004:55).\r\nUtredningen skall omfatta en analys av hur svenska\r\nföretag hanterar patentering som konkurrensmedel i\r\njämförelse med företag i andra länder i Europa och\r\nden övriga världen och hur patentering fördelar sig\r\npå företag av olika storlek. Här bör också den\r\nsenaste utvecklingen inom EU vägas in. Studien skall\r\näven innefatta en nordisk jämförelse och skall\r\nidentifiera problem och möjligheter på den nordiska\r\npatentmarknaden. Uppdraget skall enligt direktiven\r\nredovisas senast den 31 januari 2005, men denna\r\ntidpunkt kommer enligt uppgift från\r\nNäringsdepartementet sannolikt att senareläggas till\r\nhösten 2005, eftersom utredningens arbete inte kom\r\ngång förrän i oktober 2004. Utredningens arbete\r\nskall innefatta följande:\r\n- leda fram till förslag som kan skapa förståelse\r\noch insikt hos främst de små kunskapsintensiva\r\nföretagen om de ekonomiska vinsterna - och\r\nkostnaderna - med patentering,\r\n- leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva\r\nföretag kan stimuleras till att i ökad utsträckning\r\npatentera sina innovationer,\r\n- belysa sambandet mellan patentering och\r\nekonomisk tillväxt,\r\n- innehålla en analys av nedgången av\r\npatenteringsfrekvensen i Sverige och de viktigaste\r\norsakerna till denna.\r\n\r\nI ett par motioner berörs effekterna på\r\nkapitalförsörjningen för småföretag av de ändrade\r\nförmånsrättsreglerna (prop. 2002/03:49, bet.\r\n2002/03:LU17). Riksdagen beslöt våren 2003 om bl.a.\r\nen ny lag om företagsinteckning som ersätter den\r\ntidigare lagen om företagshypotek. Den nya\r\nföretagsinteckningen ger allmän förmånsrätt och\r\ngäller i 55 % av värdet av all gäldenärens egendom\r\nsom återstår sedan borgenärer med bättre förmånsrätt\r\nfått betalt. Vidare innebar beslutet att\r\nförmånsrätten för skatter och avgifter avskaffades\r\noch att lönegarantin utökades. De övergripande\r\nsyftena med reformen var att underlätta för företag\r\natt genomföra företagsrekonstruktion i stället för\r\natt gå i konkurs och att förbättra löneskyddet.\r\nVidare syftade reformen till att bidra till att\r\nkreditgivning och kredituppföljning ytterligare\r\ninriktas på ett projekts utsikter till lönsamhet,\r\natt insolvenshanteringen sker mer skyndsamt och att\r\noprioriterade borgenärer får bättre utdelning i\r\nkonkurs. Lagutskottet ansåg det angeläget med en\r\ngrundlig utvärdering av reformens olika effekter och\r\nunderströk vikten av att en i propositionen aviserad\r\nutvärdering av konsekvenserna av reformen kommer\r\ntill stånd omgående, varvid det ansågs särskilt\r\nangeläget att effekterna för små och medelstora\r\nföretag kontinuerligt blir föremål för särskild\r\nuppmärksamhet. Utskottet uttalade vidare att\r\neffekterna i olika delar av landet, särskilt i\r\nglesbygdsområden, skall analyseras, liksom\r\nkreditsituationen för entreprenörer som är i färd\r\nmed att starta, expandera eller utveckla företag.\r\nDet ansågs också viktigt att regeringen förbereder\r\nytterligare åtgärder för att underlätta små företags\r\nkapitalförsörjning om konsekvensanalysen skulle visa\r\natt ändringen av företagshypoteket haft negativa\r\neffekter i detta avseende. Regeringen skall\r\nåterkomma med en redovisning av utvärderingsarbetet\r\nsenast inom ett år och med förslag till konkreta\r\nåtgärder om så är erforderligt.\r\n\r\nRegeringen har nyligen fattat beslut om att ge\r\nITPS i uppdrag att genomföra den nyssnämnda\r\nutvärderingen. Enligt regeringsbeslutet\r\n(Ju2004/7178/L2, Ju2004/7317/L2) skall ITPS bedöma\r\nom målen med förmånsrättsreformen har uppnåtts och\r\nutvärdera reformens effekter. Som en del av\r\nuppdraget skall institutet undersöka\r\nförutsättningarna generellt för kapitalförsörjning\r\ntill företag, varvid små och medelstora företag\r\nliksom entreprenörer särskilt skall uppmärksammas.\r\nITPS skall analysera konsekvenserna i olika delar av\r\nlandet, särskilt i nationella stödområden och\r\nlandsbygdsområden utanför dessa. Även konsekvenserna\r\nför anställda skall särskilt beaktas. Institutet\r\nskall hålla kontakt med berörda myndigheter, bl.a.\r\nGlesbygdsverket och Nutek, och med berörda fackliga\r\norganisationer och näringslivsorganisationer. ITPS\r\nskall senast den 15 december 2004 redovisa en\r\nsammanställning av inhämtat material och senast den\r\n1 juli 2005 rapportera resultatet av undersökningen\r\ndittills när det gäller kapitalförsörjningen till\r\nföretag. ITPS, som skall redovisa uppdraget i dess\r\nhelhet senast den 1 december 2007, skall föreslå de\r\nåtgärder som bedöms lämpliga, bl.a. för att begränsa\r\neventuella negativa effekter utan att de positiva\r\ngår förlorade. Kostnaderna för åtgärderna skall\r\nberäknas. Om ITPS uppmärksammar andra frågor än de\r\nangivna och som rör anslutande områden, skall\r\ninstitutet rapportera detta. I uppdraget ingår inte\r\natt bedöma reformens effekter när det gäller\r\nbetalning och indrivning av skatter och avgifter.\r\nFrågan om de ändrade förmånsrättsreglerna är för\r\nnärvarande föremål för behandling i riksdagen med\r\nanledning av ett flertal motionsyrkanden (m, fp, kd,\r\nc, mp) från allmänna motionstiden. Tillsammans med\r\nett nyligen justerat yttrande (yttr. 2004/05:LU1y)\r\nhar lagutskottet överlämnat de aktuella\r\nmotionsyrkandena till finansutskottet med hänvisning\r\ntill att de har statsfinansiella effekter och i\r\nsyfte att möjliggöra en samordning av beredningen av\r\nmotionsförslagen med beredningen av\r\nbudgetpropositionen för år 2005. Finansutskottet har\r\ni sitt nyligen justerade betänkande 2004/05:FiU1\r\navstyrkt att omvandlingen av äldre företagshypotek\r\nskall skjutas upp till den 1 januari 2007 och att\r\nföretagsinteckningens värde skall utgöra 100 % av\r\nden underliggande säkerheten. I reservationer (m;\r\nfp; c) förordades i första hand att\r\nföretagsinteckningens värde skall återställas till\r\n100 % och i andra hand bl.a. att ikraftträdandet av\r\nden andra delen av förmånsrättsreformen skall\r\nskjutas upp till den 1 januari 2007. I ytterligare\r\nen reservation (kd) förordades bl.a. också att\r\nikraftträdandet skall skjutas upp till den 1 januari\r\n2007. Riksdagen beslöt i går i enlighet med\r\nfinansutskottets förslag.\r\nI ett par motioner berörs frågan om införande av\r\nriskkapitalavdrag. Skatteavdrag tillhör\r\nskatteutskottets ansvarsområde. Tidigare försök med\r\nskattereduktion för investeringar i eget företag har\r\ninte fallit så väl ut, sägs det från\r\nNäringsdepartementet. I förhandlingsmannen Claes de\r\nNeergards rapport finns det dock ett förslag om\r\nuppskjuten reavinstbeskattning för onoterade aktier.\r\nFrågan kommer att beredas inom Regeringskansliet.\r\nI en motion förordas riskkapitalfonder för\r\nmiljöinvesteringar. I propositionen finns ett\r\nsärskilt avsnitt om miljöteknikcentrum\r\n(propositionen s. 28). Där sägs att\r\nmiljöteknikmarknaden bedöms av många vara en viktig\r\ntillväxtmarknad då kraven på miljöanpassning kommer\r\natt öka under kommande år. Särskilt gäller det i de\r\nnya EU-medlemsstaterna, som under de närmaste åren\r\nmåste anpassa sin produktionsapparat till EU:s krav.\r\nVidare utvecklas miljöinsatserna alltmer mot\r\nmiljöanpassning av produktionsprocesser och\r\nprodukter för att undvika miljöpåverkan under\r\nprodukternas hela livscykel. Detta ställer krav på\r\nutveckling av ny teknik. Insatser görs redan för att\r\nfrämja introduktion av ny miljöteknik och spridning\r\nav befintlig miljöteknik. Statens insatser genomförs\r\nav ett stort antal aktörer inriktade på olika led av\r\nvärdekedjan, sägs det i propositionen. Insatserna\r\nbedöms kunna ge bättre effekt om de samordnas.\r\nRegeringen gav i februari 2004 en särskild utredare,\r\nriksdagsledamoten Claes Roxbergh, i uppdrag att\r\nföreslå en lämplig organisation för ett nationellt\r\ncentrum för miljödriven näringslivsutveckling och\r\nmiljöteknikexport. Uppgiften för centrumet skall\r\nvara att uppnå en förbättrad samordning och\r\nkraftsamling av statens insatser på området.\r\nUtredaren avlämnade i augusti 2004 betänkandet\r\nSwentec AB - för en nationell kraftsamling på svensk\r\nmiljöteknik (SOU 2004:84). Förslaget bereds nu med\r\ninriktningen att arbetet med en ny organisation\r\nskall kunna avslutas under våren 2005. Regeringen\r\navser att om så erfordras återkomma till riksdagen\r\nmed ett förslag om hur miljöteknikcentrumet skall\r\norganiseras. För att samordningsarbetet skall kunna\r\nstarta så snabbt som möjligt kommer regeringen inom\r\nkort att inrätta en tillfällig projektorganisation,\r\ndär berörda myndigheter och organisationer ingår.\r\nUppgiften för projektorganisationen skall vara att\r\ninleda samordningen av de statliga\r\nfrämjandeinsatserna på miljöteknikområdet.\r\nNär det gäller kreditgarantiföreningar som berörs\r\ni en motion kan noteras att regeringen i\r\nbudgetpropositionen under anslaget (38:2)\r\nNäringslivsutveckling m.m. har avsatt 5 miljoner\r\nkronor för att främja framväxten av\r\nkreditgarantiföreningar (se vidare i det följande).\r\nNärmare anvisningar om hur dessa medel skall\r\nanvändas kommer att redovisas i regleringsbrevet\r\ntill Nutek avseende det nämnda anslaget. Det kan\r\nvidare noteras att mikrolån, som omnämns i samma\r\nmotion, infördes hos Almi år 2003.\r\nI motion 2004/05:N436 (s) berörs en regional\r\ninkubator, Stiftelsen Inova i Värmland, och förordas\r\natt det i budgetpropositionen nu aktuella\r\nsåddkapitalet inte skall styras för hårt till de\r\naktörer som nämns i budgetpropositionen. Enligt\r\nuppgift från Näringsdepartementet finansierar dessa\r\naktörer just lokala och regionala verksamheter, och\r\nmedlen kanaliseras i de flesta fall till de lokala\r\noch regionala verksamheter som innehar kompetens och\r\nsom fungerar bra. Bland annat har\r\nTeknikbrostiftelsen i Göteborg medverkat i det i\r\nmotionen nämnda projektet Inova.\r\nI motion 2004/05:N393 (kd) berörs industriella\r\nutvecklingscentrum (IUC). IUC-bolagen har via\r\nanslaget Näringslivsutveckling, som Nutek\r\ndisponerar, möjlighet att få ta del av de medel som\r\nfinns avsatta för att främja produktutveckling i små\r\nföretag.\r\nFrågan om generationsskiften behandlas i\r\npropositionen i ett särskilt avsnitt (propositionen\r\ns. 28). Där sägs att det är viktigt att underlätta\r\ngenerationsskiften för att få fler och växande\r\nföretag. Ett stort antal företag står inför\r\ngenerationsskiften de närmaste åren. Enligt en\r\nrapport från Nutek har många företagsledare inte\r\nvidtagit några åtgärder för att förbereda ett\r\nkommande generationsskifte. Samtidigt är bristen på\r\nförberedelser ett av de viktigaste problemen vid\r\nägarskiften i företag. Regeringen har därför givit\r\nNutek i uppdrag att utforma ett nationellt program i\r\nsyfte att genomföra åtgärder som skall underlätta\r\nägarbyten i små företag, sägs det i propositionen.\r\nUppdraget, som har skett i samverkan med Almi och\r\norganisationerna Företagarna, Svenskt Näringsliv och\r\nFamily Business Network Sweden, har nyligen\r\nredovisats för regeringen, med förslag till program\r\nsom skall genomföras fram till den 30 juni 2007.\r\nBeträffande förslaget i budgetpropositionen om att\r\nregeringen skall bemyndigas att disponera influtna\r\namorteringar m.m. till följd av såddfinansiering för\r\ninnovationsfrämjande åtgärder kan noteras att detta\r\ninte kan anses vara helt förenligt med den s.k.\r\nbudgetlagens (1996:1059) principer om\r\nbruttoredovisning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet behandlar först frågan om\r\ninnovationsfrämjande åtgärder generellt och därefter\r\nseparat ett förslag i en motion om inrättande av\r\nriskkapitalfonder för miljöinvesteringar i\r\nnäringslivet.\r\n\r\nInnovationsfrämjande åtgärder\r\n\r\nUtskottet redovisade i föregående avsnitt sin\r\nuppfattning om att en ökad ekonomisk aktivitet genom\r\nfler och växande företag är grundläggande för att\r\nfrämja tillväxten - en tillväxt som skall vara\r\nekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Ett\r\nlångsiktigt tillväxtarbete kräver insatser på olika\r\nområden, varvid ett viktigt område är att stärka\r\ninnovationsförmågan i näringslivet, genom att det\r\nskapas goda villkor för kunskapsintensivt\r\nentreprenörskap bl.a. genom snabbare flöden från idé\r\ntill marknad.\r\n\r\nInom regeringen har, som tidigare redovisats,\r\nbedrivits ett arbete i syfte att utveckla en\r\nstrategi för att främja innovationer. Olika\r\nutrednings- och utvärderingsinsatser har genomförts.\r\nEtt centralt område som har konstaterats vara en\r\nkritisk faktor för tillkomsten av nya företag med\r\nutvecklingspotential är tillgången till kapital i\r\ntidiga skeden, s.k. såddkapital. Projekt i tidiga\r\nskeden har ofta svårt att attrahera riskvilligt\r\nkapital på den öppna riskkapitalmarknaden. På detta\r\nområde är det motiverat med statliga insatser.\r\nRegeringens förslag om bemyndigande av riksdagen -\r\navseende bildandet av ett holdingbolag och\r\nfinansiering av Almis innovationslån - innebär båda\r\natt förutsättningarna avseende såddfinansieringen\r\nkommer att förbättras. Utskottet ser det föreslagna\r\nholdingbolaget som ett instrument för att skapa en\r\ntydligare struktur och ansvarsfördelning. Ett\r\nproblem med det hittillsvarande systemet har varit\r\nen otydlig struktur och ansvarsfördelning mellan de\r\nolika statligt initierade aktörer som har varit\r\nverksamma på såddfinansierings-området. Ett annat\r\nproblem har varit att det tillgängliga såddkapitalet\r\ninte har varit tillräckligt. Regeringen beräknar att\r\nden nya koncernen skall kunna finansiera såddlån\r\nm.m. med totalt ca 1,8 miljarder kronor under en\r\ntioårsperiod.\r\nUtskottet stöder också regeringens förslag om\r\nAlmis innovationslån. Almi skall således fortsätta\r\nsin finansieringsverksamhet avseende innovatörer och\r\nnystartade innovativa företag, och medel för att\r\ntäcka uppkomna kreditförluster skall bl.a.\r\ntillhandahållas genom att regeringen får disponera\r\nåterbetalningar på Nuteks kreditportfölj avseende\r\nsåddfinansiering. Almi har en viktig uppgift att\r\nfylla genom sin regionala förankring.\r\nFlera av de här aktuella motionerna präglas av en\r\npositiv inställning till olika innovationsfrämjande\r\nåtgärder, en inställning som i princip\r\növerensstämmer med utskottets. Utskottet ser de nu\r\naktuella förslagen i propositionen som syftande till\r\natt åstadkomma just en sådan ökning och\r\neffektivisering av tillgången till kapital i tidiga\r\nskeden som efterfrågas i flera motioner. I vissa\r\nmotioner efterfrågas ytterligare utredningsinsatser\r\navseende kapitalförsörjningen. Utskottet anser dock\r\natt frågan har varit föremål för ett omfattande och\r\ntillräckligt utrednings- och översynsarbete och att\r\ndet nu är dags att gå från ord till handling. Det är\r\nslående att det är företrädare för partier som ofta\r\nkritiserar regeringen för brist på handling som nu\r\nförordar ytterligare utredningar.\r\nI motion 2004/05:N436 (s) berörs - utifrån\r\nexemplet Stiftelsen Inova i Värmland, som är en\r\nregional inkubator - frågan om att den föreslagna\r\nsåddfinansieringen också skall inriktas mot små\r\nregionala och lokala aktörer. Utskottet anser att\r\ndet är viktigt att den nya verksamheten skall\r\nbedrivas på ett sådant sätt att regionala och lokala\r\nkrafter aktiveras och blir delaktiga. Enligt vad\r\nutskottet erfarit är detta helt förenligt med\r\nintentionerna i regeringens arbete. Något särskilt\r\nuttalande av riksdagen i frågan är därför inte\r\nerforderligt.\r\nI några motioner tas upp olika frågor rörande\r\npatent. Utskottet vill här hänvisa till den\r\nutredning som regeringen tillsatt med uppdrag att se\r\növer de ekonomiska aspekterna av patentering för\r\nföretags tillväxt i Sverige, Norden och Europa och\r\nsom tidigare redogjorts för.\r\nNär det gäller effekterna på kapitalförsörjningen\r\nför småföretag av de ändrade förmånsrättsreglerna\r\nhar, som tidigare redovisats, ITPS nyligen getts i\r\nuppdrag att bedöma om målen med förmånsrättsreformen\r\nhar uppnåtts och att utvärdera reformens effekter.\r\nSom en del av uppdraget skall institutet undersöka\r\nförutsättningarna generellt för kapitalförsörjning\r\ntill företag, varvid små och medelstora företag\r\nliksom entreprenörer särskilt skall uppmärksammas.\r\nITPS skall analysera konsekvenserna i olika delar av\r\nlandet, särskilt i nationella stödområden och\r\nlandsbygdsområden utanför dessa.\r\nI en motion berörs kreditgarantiföreningar.\r\nRegeringen har, som tidigare nämnts, i propositionen\r\navsatt 5 miljoner kronor under anslaget Näringslivs-\r\nutveckling m.m. för att främja framväxten av sådana\r\nföreningar. Utskottet behandlar detta anslag i ett\r\nsenare avsnitt.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet de båda här\r\naktuella förslagen i propositionen och avstyrker\r\nsamtliga motioner i berörda delar.\r\n\r\nRiskkapitalfonder för miljöinvesteringar i\r\nnäringslivet\r\n\r\nI motion 2004/05:MJ507 (c) föreslås att\r\nriskkapitalfonder för miljöinvesteringar skall\r\ninrättas. Utskottet anser inte att det är lämpligt\r\nmed denna typ av specialdestinerade insatser.\r\nMiljöinvesteringar bör inte särbehandlas utan ses\r\nsom en naturlig, integrerad del av\r\nnäringslivsverksamheten. Detta bör även gälla olika\r\ntyper av insatser för såddfinansiering. Med detta\r\navstyrks den nämnda motionen i berörd del.\r\n\r\n\r\nVissa frågor angående förvaltningen\r\nav statligt ägda bolag\r\n\r\n\r\nLåneramar till järnvägsrelaterade bolag\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör ge regeringen det begärda\r\nbemyndigandet avseende låneramar till\r\njärnvägsrelaterade bolag. Därmed kan de\r\nberörda bolagen få en grund för att ta upp\r\nlån på den öppna kreditmarknaden. Jämför\r\nreservation 6 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen begär riksdagens bemyndigande att för år\r\n2005 besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ\r\nAB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,\r\nJernhusen AB och AB Swedcarrier på sammanlagt 5,1\r\nmiljarder kronor.\r\n\r\nVåren 2003 bemyndigade riksdagen regeringen att ge\r\nSJ en låneram i Riksgäldskontoret om 2 miljarder\r\nkronor för perioden 2004-2007 (prop. 2002/03:86,\r\nbet. 2002/03:NU13). Hösten 2003 beslöt riksdagen om\r\nlåneramar i Riksgäldskontoret för Euromaint, Green\r\nCargo, Jernhusen och Swedcarrier om sammanlagt 6 550\r\nmiljoner kronor under år 2004 (prop. 2003/04:1, bet.\r\n2003/04:TU1). Våren 2004 beslöt riksdagen vidare om\r\nlåneramar i Riksgäldskontoret under åren 2005 och\r\n2006 för dessa bolag om sammantaget 2,3 miljarder\r\nkronor (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21).\r\nSyftet var att skapa stabilitet i\r\nfinansieringsförutsättningarna och därmed en rimlig\r\nförhandlingsposition vid upptagande av lån i dessa\r\nbolag på den öppna kreditmarknaden.\r\nBeloppet om 2,3 miljarder kronor inbegrep de\r\nmedelfristiga kreditbehoven fram till slutet av år\r\n2006. För den kortfristiga finansieringen under år\r\n2005 anser regeringen att Euromaint, Swemaint, Green\r\nCargo, Jernhusen och Swedcarrier behöver en\r\nytterligare kreditmöjlighet i Riksgäldskontoret om\r\n800 miljoner kronor, dvs. en samlad låneram om 3,1\r\nmiljarder kronor. De föreslagna totala kort- och\r\nmedelfristiga låneramarna år 2005 på 5,1 miljarder\r\nkronor är en reduktion med 3 450 miljoner kronor\r\nfrån beloppet på 8 550 miljoner kronor som gällde\r\nför år 2004. Skälet till denna minskning är att\r\nJernhusen har flyttat över huvuddelen av sin\r\nfinansiering till den öppna lånemarknaden.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nRiksdagen bör avslå regeringens förslag om\r\nbemyndigande avseende låneramar till\r\njärnvägsrelaterade bolag, anförs det i motion\r\n2004/05:N373 (m). I stället bör riksdagen anmoda\r\nregeringen att utforma en långsiktigt hållbar\r\nlösning på problemen i SJ, Euromaint, Swemaint,\r\nGreen Cargo, Jernhusen och Swedcarrier samt andra\r\nstatligt hel- eller delägda företag inom tågsektorn.\r\nPå järnvägsområdet äger staten, helt eller delvis,\r\nett antal företag som i många fall vid\r\nbolagiseringen kraftigt underkapitaliserats, varför\r\nstaten gång på gång har tvingats till\r\nbrandkårsutryckningar för att lösa akuta kriser,\r\nsäger motionärerna. De anser att en genomtänkt och\r\nlångsiktig lösning av problemen i dessa företag\r\nmåste presenteras och att regeringen skall återkomma\r\ntill riksdagen med förslag till en sådan lösning,\r\nvilken bör vila på följande principer:\r\n\r\n- ett väl fungerande, miljövänligt och\r\nkonkurrenskraftigt transportsystem i hela landet,\r\n- god konkurrens och konkurrensneutralitet mellan\r\nolika företag,\r\n- minimering av det statliga ägandet; i den\r\nutsträckning staten skall behålla sitt ägande i\r\nnågot eller några företag på järnvägsområdet måste\r\ndetta motiveras väl.\r\n- god hushållning med skattemedel.\r\n\r\nMotionärerna vill inte godkänna regeringens begäran\r\nom bemyndigande förrän den efterfrågade långsiktiga\r\nlösningen presenterats. Risken är annars stor att\r\nstaten ständigt tvingas till nya kapitaltillskott\r\ntill företag som inte är långsiktigt livskraftiga,\r\nanförs det.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser att regeringen bör ges det begärda\r\nbemyndigandet avseende låneramar till\r\njärnvägsrelaterade bolag. Därmed kan de berörda\r\nbolagen få en grund för att ta upp lån på den öppna\r\nkreditmarknaden.\r\n\r\nRegeringens förslag tillstyrks alltså av\r\nutskottet. Samtidigt avstyrks i berörda delar motion\r\n2004/05:N373 (m), i vilken bl.a. yrkas avslag på\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nStatens aktier i OMHEX AB\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör ge regeringen det begärda\r\nbemyndigandet rörande OMHEX AB. Härigenom ges\r\nstaten bättre förutsättningar att som ägare\r\nagera på det sätt som är bäst ur kommersiell\r\nsynpunkt och som bäst kan gagna statens\r\nintressen. Jämför reservation 7 (m, fp, kd,\r\nc).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nStaten äger ca 7 % av det börsregistrerade företaget\r\nOMHEX AB, som bl.a. driver värdepappersmarknader i\r\nStockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius.\r\nStatens ägande i bolaget har sin grund i att\r\nriksdagen år 1997 bemyndigade regeringen att sälja\r\nstatens andel i Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag\r\n(VPC). Regeringen bedömde därvid att utvecklingen i\r\nframtiden kunde leda till att staten, på annat sätt\r\nän genom direktägande i VPC, även fortsättningsvis\r\nbör ha ett direktägande i någon av de centrala\r\nverksamheterna inom den svenska finansiella sektorn.\r\nRegeringen bemyndigades att disponera ersättningen\r\nfrån en avyttring av aktierna i VPC till förvärv av\r\naktier i eller bildande av bolag som direkt eller\r\nindirekt drev verksamhet enligt lagen (1992:543) om\r\nbörs- och clearingverksamhet eller aktiekontolagen\r\n(1989: 827). Vidare anvisades 10 miljoner kronor som\r\nramanslag för kostnader som uppkom i samband med\r\nvärdering och försäljningsåtgärder vid avyttring.\r\nYtterligare 500 miljoner kronor anvisades för att\r\ninvestera i företag som hade en central roll inom\r\nden svenska finansiella infrastrukturen (prop.\r\n1996/97: 150, bet. 1996/97:FiU20).\r\n\r\nDå OM Gruppen Aktiebolag år 1998 förvärvade\r\nStockholms Fondbörs Aktiebolag, förvärvade staten\r\ninitialt aktier motsvarande 7,7 % av rösterna i OM\r\nGruppen. År 2000 förvärvade staten ytterligare\r\naktier i OM Gruppen med medel från försäljningen av\r\nVPC, och statens andel ökade till 9,5 %. Som en\r\nföljd av OM Aktiebolags (f.d. OM Gruppen Aktiebolag)\r\nförvärv av finska HEX Integrated Markets Plc år 2003\r\nhar statens ägarandel minskat till nuvarande nivå,\r\n6,9 %. Värdet på statens aktieinnehav uppgår till ca\r\n650 miljoner kronor. Efter förvärvet bytte företaget\r\nfirmanamn till OMHEX Aktiebolag.\r\nRegeringen begär i budgetpropositionen riksdagens\r\nbemyndigande att vidta någon av följande åtgärder:\r\n- att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet i\r\nOMHEX AB eller\r\n- att förvärva ytterligare aktier i bolaget.\r\n\r\nVidare begär regeringen riksdagens bemyndigande att\r\nvidta de åtgärder i övrigt som behövs för att\r\ngenomföra transaktioner enligt nyssnämnda punk-ter.\r\n\r\nOMHEX består för närvarande av två affärsområden,\r\nOM Technology och HEX Integrated Markets. OM\r\nTechnology utvecklar systemlösningar åt företag på\r\nvärldens finans- och energimarknader och HEX\r\nIntegrated Markets äger och driver börser i Sverige,\r\nFinland, Estland, Lettland och Litauen samt\r\ntillhandahåller olika finansiella tjänster.\r\nKoncernen omsatte år 2003 2 686 miljoner kronor,\r\nvarav OM Technology svarar för ca 65 % och HEX\r\nIntegrated Markets för ca 35 %. Antalet anställda är\r\nca 1 600 personer. Ytterligare uppgifter om OMHEX\r\nåterfinns i regeringens skrivelse 2003/04:120 med\r\n2004 års redogörelse för företag med statligt\r\nägande.\r\nEtt ägande i ett börsnoterat företag ställer höga\r\nkrav på staten vad gäller flexibilitet i utövandet\r\nav ägandet, t.ex. avseende möjligheten att snabbt ta\r\nställning till nyemissioner och förvärvserbjudanden,\r\nsägs det i propositionen. Riksdagen har tidigare\r\nbemyndigat regeringen att reducera det statliga\r\nägandet i de noterade bolagen Nordea Bank AB och\r\nTelia Sonera AB. Regeringens här aktuella förslag\r\nsyftar till att åstadkomma en effektivare\r\nförvaltning genom att skapa förutsättningar som\r\nbättre överensstämmer med dem som råder i\r\nnäringslivet. Genom det föreslagna bemyndigandet ges\r\nstaten bättre förutsättningar att som ägare agera på\r\ndet sätt som är bäst ur kommersiell synpunkt och som\r\nbäst kan gagna statens intressen. Staten får\r\nmöjlighet att kunna agera med flexibilitet och ges\r\nmöjlighet att skapa en bättre värdeutveckling av\r\nsitt kapital. Regeringen vill därför, som nämnts, få\r\nmöjlighet att välja lämplig tidpunkt att öka,\r\nreducera eller avyttra statens aktieinnehav i OMHEX\r\ni den takt som är affärsmässigt fördelaktig.\r\nRegeringen har vidare behov av att i samband med\r\nförberedelser för att förändra ägandet i bolaget\r\nvidta nödvändiga åtgärder, såsom t.ex. värdering. I\r\ndet fall det skulle bli aktuellt att öka statens\r\nandel i OMHEX avser regeringen att återkomma till\r\nriksdagen med förslag till finansiering.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2004/05:N373 (m) yrkas avslag på\r\nregeringens förslag om bemyndigande avseende\r\nåtgärder i OMHEX. I stället föreslås att riksdagen\r\nskall bemyndiga regeringen att avyttra hela\r\naktieinnehavet i OMHEX samt att vidta de åtgärder i\r\növrigt som behövs för att genomföra transaktioner\r\nmed detta syfte.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker att regeringen skall ges det\r\nbegärda bemyndigandet rörande OMHEX. Härigenom ges\r\nstaten bättre förutsättningar att som ägare agera på\r\ndet sätt som är bäst ur kommersiell synpunkt och som\r\nbäst kan gagna statens intressen. Motion\r\n2004/05:N373 (m) - i vilken bl.a. yrkas avslag på\r\nregeringens förslag - avstyrks samtidigt i berörda\r\ndelar.\r\n\r\n\r\nÄndrade riktlinjer för Sveaskog AB\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör godkänna en ändring av\r\nriktlinjerna för Sveaskog AB som innebär att\r\nbolaget skall kunna bedriva en utökad\r\nverksamhet inom områdena naturturism,\r\nrekreation och upplevelser. Skogen har\r\ngenerellt sett en stor betydelse som källa\r\nför rekreation och upplevelser och det är\r\nrimligt att Sveaskog får ett uttryckligt\r\nuppdrag av statsmakterna på detta område.\r\nVerksamheten skall bedrivas på\r\nmarknadsmässiga grunder, med avkastningskrav\r\nsom baseras på det sysselsatta kapitalet och\r\npå risknivån. Jämför reservationerna 8 (m,\r\nfp) och 9 (kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen begär riksdagens godkännande av att\r\nregeringen vid förvaltningen av Sveaskog AB, utöver\r\nvad som tidigare beslutats, skall följa de\r\nriktlinjer som regeringen redovisar i propositionen.\r\n\r\nRiksdagen beslöt hösten 1998 (prop. 1998/99:1\r\nutg.omr. 24, bet. 1998/99: NU1) att ett statligt ägt\r\nskogsbolag, Sveaskog, skulle bildas. Riksdagen\r\nbehandlade därvid riktlinjerna för bolagets\r\nverksamhet. Hösten 2001 beslöt riksdagen (prop.\r\n2001/02:39, bet. 2001/02:NU7) att staten genom\r\nSveaskog skulle förvärva utestående aktier i Assi\r\nDomän AB, ett bolag som vid det tillfället delvis\r\nägdes av staten. Med hänsyn till att Sveaskog nu\r\nblivit mycket större och funnit sin roll finns det\r\nskäl att i några avseenden ta upp frågan om\r\nriktlinjerna för bolagets verksamhet, säger\r\nregeringen.\r\nSveaskog bedriver inom sin organisation en liten\r\nverksamhet inom jakt, fiske och naturupplevelser.\r\nStatsskogsutredningen har kartlagt statens\r\nskogsinnehav i betänkandet Statlig skog och skyddad\r\nmark (SOU 2002:40). Utredningen pekar på skogens\r\nbetydelse som källa för rekreation och upplevelser.\r\nNär Sveaskog bildades fick bolaget inte någon\r\nsärskild roll inom området naturturism, rekreation\r\noch upplevelser. Riktlinjerna för Sveaskog bör\r\nändras på denna punkt, anser regeringen. Utöver de\r\nriktlinjer som tidigare beslutats för bolaget bör\r\nbolaget även kunna bedriva en utökad verksamhet inom\r\nområdet naturturism, rekreation och upplevelser.\r\nVerksamheten skall bedrivas på marknadsmässiga\r\ngrunder, varvid det skall finnas ett avkastningskrav\r\nsom baseras på det kapital som sysselsätts och\r\nrisknivån. I inledningsskedet bör bolagets marker i\r\nnorra delen av landet prioriteras.\r\nDet finns anledning att ta upp ytterligare en\r\nfråga som berör Sveaskog, säger regeringen vidare. I\r\nbeslutet om förvärvet av utestående aktier i Assi\r\nDomän hösten 2001 sades i fråga om de industriella\r\nverksamheterna att Assi Domäns framgångsrika\r\nutplacering i nya strukturer skall fortsätta och\r\navslutas. Staten skall inte, sades det i\r\npropositionen, vara en långsiktig ägare till\r\nindustriell verksamhet på det skogliga området.\r\nSedan förvärvet av Assi Domän har sågverken förts\r\növer till ett bolag som ägs gemensamt med andra\r\nskogsägarintressen. Pappersbruket i Frövi ägs helt\r\nav Sveaskog. Regeringen understryker att bolaget vid\r\nsitt arbete att förändra ägarstrukturerna bör, utan\r\natt ge avkall på den ursprungliga intentionen, ta\r\ntill vara möjligheterna att få ut ett bra värde för\r\ntillgångarna.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nRegeringens förslag avvisas i motion 2004/05:N373\r\n(m). Det är förkastligt att expandera den statliga\r\nnäringsverksamheten till ännu ett område, anser\r\nmotionärerna. De menar att det inte är en statlig\r\nuppgift att driva företag inom turistbranschen.\r\nTvärtom bör statens ägande i Sveaskog avvecklas,\r\nanför motionärerna.\r\n\r\nÄven i motion 2004/05:N340 (fp) avvisas förslaget\r\nom ändrade riktlinjer för Sveaskog. Folkpartiet\r\nanser att om man äger skog, måste man se till att\r\nden sköts och att människor som vill ut i den och\r\nsöka efter rekreation och naturupplevelser skall få\r\ndet, säger motionärerna. Men de anser samtidigt att\r\ndet offentliga, i detta fall staten, inte skall äga\r\nbolag, eftersom det snedvrider konkurrensen.\r\nFolkpartiet har hela tiden motsatt sig att Sveaskog\r\nskall finnas i statlig ägo, och motionärerna erinrar\r\nom att partiet i en annan motion, om statliga bolag,\r\nhar krävt att Sveaskog skall säljas. Att bolaget nu\r\nskall ge sig in på områden såsom naturturism,\r\nrekreation och upplevelser är helt förkastligt,\r\nanför motionärerna. De menar att det i stället borde\r\nvara ett gyllene tillfälle att släppa in privata\r\naktörer för att sköta sådana områden i Sveaskogs\r\nskogsbestånd.\r\nI motion 2004/05:MJ508 (fp) förordas också en\r\nförsäljning av Sveaskog och att bolaget, fram till\r\ndess att en försäljning sker, bör ta ett större\r\nmiljöansvar. Ägandet av skog är ojämnt fördelat över\r\nlandet - i södra Sverige finns framför allt en stor\r\nandel privat ägd skog medan norra Sverige i huvudsak\r\nhar statligt ägd skog - konstaterar motionärerna.\r\nDeras uppfattning är att staten inte skall bedriva\r\nkommersiell verksamhet, där detta kan göras av det\r\nprivata näringslivet. Risken för en snedvridning av\r\nkonkurrenssituationen är alltför stor, anför\r\nmotionärerna. De anser att den föreslagna\r\nförsäljningen skall göras på ett sådant sätt att\r\ninte en stor privat skogsägare tillkommer utan att\r\ndet är möjligt för lokala aktörer att delta, vilket\r\nkräver hänsynstagande till bl.a.\r\nmarknadssituationen. Fram till dess en försäljning\r\nkan ske bör målet för Sveaskog vara att sköta\r\nstatens skogar och att tillhandahålla\r\nersättningsmark vid reservatsbildningar, säger\r\nmotionärerna. De menar att Sveaskog - i takt med att\r\nden egna industrin avvecklas och rådande avtal löper\r\nut - bör begränsa sin virkesförmedlande roll till\r\natt enbart omfatta statens skogar. Riksdagens beslut\r\natt sälja ut sågverk har ännu ej effektuerats och\r\norsaken till detta bör redovisas, anför motionärerna\r\navslutningsvis.\r\nSveaskog är ett företag som agerar utifrån\r\nmarknadsmässiga krav, samtidigt som det också\r\nbedriver en verksamhet som motiveras utifrån\r\nsärskilda samhällsintressen, sägs det i motion\r\n2004/05:N256 (kd). Genom möjligheten att erbjuda\r\nbytesmark kan Sveaskog, på det allmännas uppdrag,\r\nbidra till att bevara en levande landsbygd och\r\nsäkerställa den biologiska mångfalden. Men i\r\nhuvudsak är Sveaskog ett kommersiellt skogsbolag med\r\nen betydande skogsindustriell verksamhet. I ett\r\nförsta steg bör Sveaskog sälja sin skogsindustriella\r\nverksamhet. Regeringen bör sedan se över hur mycket\r\nmark som behövs för att tillvarata de särskilda\r\nsamhällsintressen som Sveaskog för närvarande\r\nvärnar. Därefter bör resterande mark säljas ut till,\r\ni första hand, lokala skogsbrukare. Den del av\r\nSveaskog som blir kvar bör omvandlas till ett sådant\r\nsamhällsnyttigt företag som beskrivs i motionen.\r\nDäremot bör bolagets verksamhet inte utökas\r\nytterligare\r\nSveaskog skall inom sitt skogsinnehav verka för\r\nuppfyllandet av miljömålet Levande skogar, dvs. att\r\nskogsområden med höga naturvärden skall undantas\r\nandra åtgärder än skötsel som är påkallad för att\r\nbevara och främja biotopens naturliga biologiska\r\nmångfald, anförs det i motion 2004/05:N443 (v).\r\nSveaskog har ett markinnehav som omfattar ca 18 % av\r\nSveriges sammanlagda skogsareal, ca 4,4 miljoner\r\nhektar mark, varav ca 3,3 miljoner hektar är\r\nproduktiv skogsmark, konstaterar motionärerna.\r\nSveaskog har 1 500 anställda och\r\näger även en industrirörelse bestående av Assi Domän\r\nCartonboard samt är hälftenägare i Setra Group.\r\nVärdeskapandet mäts som avkastning på\r\nskogskapitalet. Bolaget har dock antagit en rad\r\nandra riktlinjer för sin verksamhet, inte minst på\r\nmiljöområdet och det sociala området, påpekar\r\nmotionärerna men uppger att bolaget icke desto\r\nmindre kritiseras kontinuerligt från miljövårdande\r\nhåll. Inventeringar av den statliga skogen\r\ngenomförda av Naturvårdsverket och länsstyrelserna\r\nvisar att endast 48 % av de utpekade områdena var\r\nundantagna från skogsbruk av skogsförvaltarna\r\nsjälva, däribland Sveaskog, säger motionärerna. I\r\nNorrbotten har Sveaskog klassificerat 51 % av de\r\nutpekade skogarna som områden där skogsbruk kan ske.\r\nDe statliga skogsägarnas klassificering inom de\r\nutvalda områdenas värdekärnor visar att man anser\r\nsig kunna bedriva skogsbruk inom 45 % av arealen,\r\nsäger motionärerna vidare. De framhåller att\r\nSveaskog, efter det att inventeringen hade\r\npublicerats i slutet av februari 2004, tydliggjorde\r\natt bolaget inte är berett att införa ett\r\navverkningsstopp i de utpekade skogarna. Det av\r\nriksdagen antagna miljömålet Levande skogar innebär\r\natt skogens och skogsmarkens värde för biologisk\r\nproduktion skall skyddas samtidigt som den\r\nbiologiska mångfalden skall bevaras samt\r\nkulturmiljövärden och sociala värden värnas, erinrar\r\nmotionärerna om. Inriktningen är att\r\nmiljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.\r\nSveaskogs arbete i fråga om bevarandet av den\r\nbiologiska mångfalden har brister, både vad gäller\r\nambitionsnivån och i förmåga att föra ut\r\nmålsättningarna inom organisationen, hävdar\r\nmotionärerna. De föreslår att regeringen, genom\r\nägardirektiv till Sveaskog, skall uppdra åt bolaget\r\natt inom sitt skogsinnehav verka för uppfyllandet av\r\nmiljömålet Levande skogar. Skogsområden med höga\r\nnaturvärden på Sveaskogs marker skall undantas andra\r\nåtgärder än skötsel som är påkallad för att bevara\r\noch främja biotopens naturliga biologiska mångfald,\r\noch undantaget skall ske genom att marken ges ett\r\nlångsiktigt och heltäckande skydd, anför\r\nmotionärerna avslutningsvis.\r\nStatens ansvar - bl.a. som ägare av Sveaskog - för\r\natt uppsatta miljömål skall uppnås berörs även i\r\nmotion 2004/05:MJ439 (v). I motionen föreslås ett\r\ntillkännagivande om att regeringen, genom\r\nägardirektiv och regleringsbrev samt i andra\r\ninstruktioner till berörda statliga bolag och verk,\r\nskall klargöra hur dessa skall agera för att staten\r\nskall ta sitt ansvar för de kollektiva nyttigheterna\r\ni skogssektorn. Miljömålen som rör biologisk\r\nmångfald och klimatmålen har störst betydelse för\r\nkollektiva nyttigheter i skogssektorn, säger\r\nmotionärerna. De menar dock att det finns\r\nytterligare kollektiva nyttigheter eller\r\nsamhällsintressen som staten inom skogssektorn också\r\nmåste ta ett delansvar för och anger följande:\r\nskogens sociala roll för både hälsa och rekreation;\r\nskogens roll som bas för utveckling av andra\r\nnäringar såsom turism och upplevelseindustri;\r\ntätortsnära skogars speciella roll - 90 % av\r\nmänniskors vistelse i skog sker i denna typ av\r\nskogar; den svenska skogens roll i ett\r\ninternationellt sammanhang.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI motion 2004/05:MJ508 (fp) anförs att det finns\r\nrisk för att Sveaskog medverkar till att\r\nkonkurrensen snedvrids. Enligt Näringsdepartementet\r\nfinns ingen sådan risk, eftersom principen är att\r\nbolaget skall ge samma avkastning som privata\r\nmotsvarigheter.\r\n\r\nI anslutning till det som sägs bl.a. i motion\r\n2004/05:N443 (v) om Sveaskogs agerande på\r\nmiljöområdet kan noteras att Sveaskogs styrelse i\r\napril 2002 antog en ny miljöpolicy för företaget,\r\nvilken redovisas på företagets hemsida. Den innebär\r\nbl.a. att minst 20 % av den produktiva skogsmarken\r\nskall användas till naturhänsyn och naturskydd.\r\nMålsättningen gäller per skogsregion eftersom\r\nnaturvärdet varierar i de olika skogslandskapen.\r\nDetta kommer att ske genom att s.k. ekoparker\r\nutvecklas, via nya reservatsbildningar och genom att\r\nbolaget i all egen skog fortsatt skall följa den\r\nsvenska s.k. FSC-standarden (Forest Stewardship\r\nCouncil). Utveckling av Sveaskogs ekoparker blir ett\r\nsätt att ta ansvar för de unika skogslandskap som\r\nfinns på bolagets marker, sägs det. Ekoparkerna\r\nkommer att omfatta minst 5 % av den produktiva\r\nskogsmarken, där särskilda natur- och kulturvärden\r\nstyr omfattning och utformning av skogsbruket.\r\nFrågan om avverkning av skyddsvärd, statligt ägd\r\nskog har nyligen varit föremål för en granskning av\r\nmiljöorganisationen Greenpeace. Enligt denna\r\ngranskning, som avser inlämnade\r\navverkningsanmälningar och gäller skogar som pekats\r\nut som skogar med höga naturvärden, vill de statliga\r\nskogsförvaltarna Fastighetsverket och Sveaskog\r\navverka i skyddsvärda skogar i Västerbottens,\r\nNorrbottens, Örebro, Dalarnas och Jämtlands län.\r\nGreenpeaces undersökning i dessa fem län visar att\r\ntotalt 33 anmälningar och ansökningar om\r\navverkningar i skyddsvärda skogar har lämnats in\r\ntill skogsvårdsstyrelserna under perioden den 24 maj\r\n2003 till den 15 augusti 2004. Norrbottens och\r\nVästerbottens län berördes av flest anmälningar. 27\r\nav anmälningarna gjordes under den pågående\r\ninventeringen och 6 efter, visar undersökningen.\r\nSveaskog stod för 29 av 33 anmälningar. Greenpeace\r\nanser att de sista gammelskogarna och andra skogar\r\nmed höga naturvärden är allvarligt hotade. Det enda\r\nsättet att avvärja detta hot är, enligt Greenpeace,\r\natt ge dem ett lagstadgat skydd.\r\nSveaskog har i ett pressmeddelande (2004-10-21)\r\nkommenterat granskningen och anfört följande.\r\nSveaskog kommer inte att genomföra avverkningar i\r\nskogsområden som Naturvårdsverket och\r\nlänsstyrelserna pekat ut i sin inventering av\r\nskyddsvärda skogar utan att först komma överens med\r\ndem. Sveaskog har ett bra samarbete med\r\nNaturvårdsverket och länsstyrelserna kring\r\nprioriteringen av vilka utpekade områden som skall\r\nskyddas genom naturreservat eller hanteras i\r\nenlighet med Sveaskogs miljöpolicy. Naturvårdsverket\r\noch länsstyrelserna har gjort en inventering av\r\nskyddsvärda skogar på statlig mark. Resultatet av\r\ninventeringen presenterades i en rapport i februari\r\n2004. Nu pågår ett arbete med att prioritera vilka\r\nav dessa områden som skall skyddas och hur det skall\r\nske. Under och även efter den inventering som\r\ngjordes av Naturvårdsverket och länsstyrelserna har\r\nSveaskog lämnat in anmälningar till\r\nskogsvårdsstyrelserna om planerade avverkningar. Det\r\nberor i de flesta fall på att resultatet av deras\r\ninventering inte var känt när planeringen gjordes,\r\noch i vissa fall på att gränsdragningen mellan\r\nutpekade områden och vanlig produktionsskog är\r\notydlig. Sveaskog kommer inte i något fall att\r\ngenomföra avverkning i dessa skogar innan\r\nNaturvårdsverket och länsstyrelserna har beslutat\r\nvilka områden som skall undantas från skogsbruk\r\ngenom reservatsbildning. Sveaskog uppger att bolaget\r\nhar ett bra samarbete med och är helt överens med\r\nNaturvårdsverket och länsstyrelserna om det arbete\r\nsom nu sker.\r\nBeträffande önskemålen i motionerna 2004/05:N443\r\n(v) och 2004/05: MJ439 (v) om att regeringen skall\r\nutfärda ägardirektiv till Sveaskog kan noteras att\r\nsärskilda ägardirektiv inte används av\r\nNäringsdepartementet, beroende på att denna typ av\r\ndirektiv anses oklar och otydlig. Särskilda direktiv\r\nkan ges till en myndighet, men styrningen av bolag\r\nskall ske genom bolagsordning, lag och avtal.\r\nRiksdagsbeslut skall återspeglas i bolagsordningen.\r\nFöreträdare för Näringsdepartementet och för\r\nSveaskog har vid ett utskottssammanträde lämnat\r\ninformation om Sveaskog och det här aktuella\r\nförslaget i budgetpropositionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet stöder regeringens förslag om att Sveaskog\r\nskall kunna bedriva en utökad verksamhet inom\r\nområdena naturturism, rekreation och upplevelser.\r\nSkogen har generellt sett en stor betydelse som\r\nkälla för rekreation och upplevelser och det är\r\nrimligt att det statliga bolaget Sveaskog får ett\r\nuttryckligt uppdrag av statsmakterna på detta\r\nområde. Verksamheten skall, som det sägs i\r\npropositionen, bedrivas på marknadsmässiga grunder,\r\nmed avkastningskrav som baseras på det sysselsatta\r\nkapitalet och på risknivån. Det är också lämpligt\r\natt Sveaskogs marker i norra delen av Sverige\r\nprioriteras i inledningsskedet.\r\n\r\nI några motioner framförs farhågor för att\r\nSveaskogs verksamhet beträffande naturturism kan\r\nkomma att försvåra för privata aktörers verksamhet\r\npå området. Företrädare för Näringsdepartementet och\r\nSveaskog har dock inför utskottet framhållit att\r\navsikten inte är att Sveaskogs verksamhet skall ske\r\npå bekostnad av privata aktörer. Snarare ses\r\nregeringens förslag som att det kan skapa\r\nmöjligheter för lokala entreprenörer och därmed vara\r\npositivt ur sysselsättningssynpunkt.\r\nI propositionen tas upp ytterligare en fråga som\r\nrör Sveaskogs skogsindustriella verksamhet. Staten\r\nskall inte vara en långsiktig ägare till industriell\r\nverksamhet på det skogliga området sades det hösten\r\n2001 i den tidigare nämnda propositionen om förvärv\r\nav aktier i Assi Domän. Utskottet finner det rimligt\r\natt, som regeringen nu föreslår, Sveaskog vid sitt\r\narbete med att förändra ägarstrukturen - dock utan\r\natt ge avkall på den nyssnämnda ursprungliga\r\nintentionen - tar till vara möjligheterna att få ut\r\nett bra värde för tillgångarna. Det är viktigt att\r\nden förmögenhetsmassa som ett statligt ägt företag\r\nutgör och som ytterst tillhör svenska folket\r\nförvaltas på ett professionellt och effektivt sätt.\r\nI ett par motioner yrkas avslag på regeringens\r\nförslag. Där pläderas i stället för att Sveaskog\r\nskall säljas. En försäljning förordas också i\r\nytterligare två motioner, då med synpunkter på hur\r\nbolagets verksamhet skall bedrivas fram till dess\r\natt en försäljning sker. Utskottet delar inte dessa\r\nuppfattningar utan anser att staten har en viktig\r\nroll att fylla när det gäller ägandet av skog.\r\nI motion 2004/05:N443 (v) föreslås att riksdagen\r\nskall uttala sig för att Sveaskog inom sitt\r\nskogsinnehav skall verka för att miljömålet Levande\r\nskogar uppfylls. Även i motion 2004/05:MJ439 (v)\r\nberörs statens ansvar, bl.a. som ägare av Sveaskog,\r\nför att uppsatta miljömål skall uppnås. I det\r\nföregående har det arbete som bedrivs inom Sveaskog\r\npå miljöområdet redovisats. Företrädare för\r\nNäringsdepartementet och för Sveaskog har också vid\r\nett utskottssammanträde lämnat information om\r\nbolaget och dess arbete på miljöområdet. Sveaskog\r\nkommer inte, som tidigare nämnts, att genomföra\r\navverkningar i skogsområden som Naturvårdsverket och\r\nlänsstyrelserna pekat ut i sin inventering av\r\nskyddsvärda skogar utan att först komma överens med\r\ndem. Det kan också noteras att bolaget nyligen\r\nbeslutat att minska sina avverkningar i Norrbotten\r\noch Västerbotten med 15 %. Det motsvarar ca 400 000\r\nkubikmeter virke per år. Sänkningen till den nya\r\nnivån kommer att ske successivt och vara fullt\r\ngenomförd under år 2007.\r\nUtskottet anser självfallet att det av\r\nstatsmakterna fastlagda miljömålet Levande skogar\r\nskall vara styrande för alla kategorier av\r\nskogsägare. Målet skall uppfyllas inom ramen för all\r\nproduktiv skogsmark. Om Sveaskog skulle ges den\r\nuppgiften i större utsträckning än privata\r\nskogsägare skulle det kunna ses som att de\r\nsistnämnda markägarna befrias från ansvar. Kriterium\r\nför avsättning skall givetvis vara skyddsvärdhet och\r\ninte ägarkategori. Grundläggande i miljöpolitiken på\r\nskogsområdet är att alla skogsägare skall ta sitt\r\nansvar. Utskottet vill också påpeka att om Sveaskog\r\nskulle öka sina avsättningar, utöver det som bolaget\r\nbeslutat om, skulle det negativt drabba\r\nvirkesförsörjningen hos den industri som bolaget\r\nlevererar till.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag och avstyrker samtliga här aktuella motioner\r\ni berörda delar.\r\n\r\nCentrum för enklare handel\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör godkänna regeringens förslag om\r\nbildande av en ideell förening för att\r\nutveckla metoder för enklare handel, där\r\nstaten skall kunna vara medlem. Jämför\r\nreservation 10 (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen begär riksdagens godkännande av vad som\r\nföreslås i propositionen om bildande av en ideell\r\nförening för att utveckla metoder för enklare\r\nhandel, där staten skall kunna vara medlem.\r\n\r\nMålmedveten och systematisk förenkling av\r\nhandelsprocedurerna sänker aktörernas kostnader,\r\neffektiviserar handeln och ökar företagens\r\nkonkurrenskraft, säger regeringen. Att aktivt stödja\r\nsådan förenkling och effektivisering är ett viktigt\r\nled i handelspolitiken - både nationellt och på ett\r\nglobalt plan. I detta syfte och med utgångspunkt i\r\nregeringsförklaringen hösten 2003 har företrädare\r\nför Regeringskansliet, Kommerskollegium och\r\nTullverket, i nära samverkan med Business Region\r\nGöteborg, Svenskt Näringsliv, företag inom handel,\r\nlogistik och transport och företrädare för den\r\nakademiska världen arbetat för att etablera ett\r\ncentrum för att utveckla metoder för enklare handel.\r\nFörsöksverksamheten, som hålls samman i en ideell\r\nförening, har fått arbetsnamnet tradEasy. Arbetet\r\nmed att förenkla handelsprocedurer intensifieras\r\ndärmed genom samspel mellan tre intressentsfärer -\r\nnäringsliv, akademi och myndigheter.\r\ntradEasy har sin hemvist i Göteborg, i anslutning\r\ntill Business Region Göteborg. Det är en naturlig\r\nlokalisering med hänsyn till stadens position som\r\nframträdande handelsstad och att Nordens ledande\r\nhamn och många av de största speditions- och\r\nhandelsföretagen finns där. Göteborg erbjuder därmed\r\nen kritisk massa av kompetens som kommer hela\r\nSverige till godo. Centrumet skall i vid bemärkelse\r\nverka för effektivare handelsprocedurer till\r\nsamhällelig och kommersiell nytta, som stärker\r\nnäringslivets och Sveriges konkurrenskraft och som\r\nkan lämna ett bidrag till det internationella\r\narbetet för enklare, effektivare och billigare\r\nhandel.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet delar den bedömning som regeringen gör\r\nrörande bildande av en ideell förening för att\r\nutveckla metoder för enklare handel, där staten\r\nskall kunna vara medlem. Därmed tillstyrks\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n\r\nMedverkan av Konsumentombudsmannen i\r\nvissa tvister\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör besluta att den nu pågående\r\nförsöksverksamheten avseende medverkan av\r\nKonsumentombudsmannen i vissa tvister skall\r\nfortsätta till utgången av år 2006.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen föreslår att den försöksverksamhet\r\navseende medverkan av Konsumentombudsmannen (KO) i\r\nvissa tvister som har bedrivits skall förlängas till\r\nutgången av år 2006 (se bilaga 2).\r\n\r\nLagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende\r\nmedverkan av KO i vissa tvister (försökslagen)\r\nträdde i kraft den 1 december 1997 (prop.\r\n1996/97:104, bet. 1996/97:LU21). Lagen gäller efter\r\nförlängning (prop. 2001/02:113, bet. 2001/02:LU21)\r\ntill utgången av år 2004. Försökslagen tillämpas på\r\ntvister mellan konsumenter och näringsidkare och\r\ninnebär att KO har möjlighet att företräda\r\nkonsumenten som ombud vid allmän domstol och\r\nkronofogdemyndighet. Försöksverksamheten är\r\nbegränsad till tvister som gäller finansiella\r\ntjänster.\r\nInom Jordbruksdepartementet har upprättats en\r\nutredningsrapport, KO:s medverkan vid vissa\r\nkonsumenttvister (dnr Jo2004/680), som innehåller en\r\nutvärdering av försöksverksamheten. I rapporten\r\nföreslås bl.a. att försöksverksamheten skall\r\nförlängas och utvidgas till att omfatta även andra\r\nsakområden än finansiella tjänster. Rapporten har\r\nremissbehandlats, och flertalet remissinstanser är\r\npositiva till förslaget eller lämnar det utan\r\nerinran. Förslaget bereds för närvarande i\r\nRegeringskansliet.\r\nMed hänvisning till det pågående beredningsarbetet\r\n- bl.a. måste resursfrågan analyseras innan ett\r\neventuellt förslag kan läggas fram - anser\r\nregeringen att det är viktigt att den nuvarande\r\nverksamheten får fortsätta under den fortsatta\r\nberedningen av frågan. Det nu aktuella lagförslaget\r\nom en förlängning av försöksverksamheten är\r\nlagtekniskt sett av enkel beskaffenhet, varför\r\nregeringen har ansett att Lagrådets hörande skulle\r\nsakna betydelse.\r\n\r\nVissa komplettande utgifter\r\n\r\n\r\nLagen om försöksverksamhet avseende medverkan av KO\r\ni vissa tvister tillhör lagutskottets ansvarsområde.\r\nDet nu aktuella lagförslaget avser endast en\r\nförlängning av en pågående försöksverksamhet. Därmed\r\nhar det inte ansetts att det finns något behov av\r\natt näringsutskottet vare sig skulle överlämna\r\nförslaget till eller inhämta yttrande från\r\nlagutskottet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att den nu\r\npågående försöksverksamheten avseende medverkan av\r\nKO i vissa tvister bör fortsätta till utgången av\r\ndecember månad år 2006 och tillstyrker därmed\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anvisa anslag under\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med\r\nvad som föreslagits i budgetpropositionen och\r\nsom framgår av bilaga 3. Vidare bör riksdagen\r\nbesluta enligt de förslag rörande\r\nbemyndiganden som läggs fram i propositionen\r\nunder detta utgiftsområde. Riksdagen bör\r\nockså avslå samtliga här aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\nRiksdagen bör vidare godkänna att regeringen\r\nunder år 2005 skall få vidta åtgärder för en\r\nförbättrad kapitalstruktur i statligt ägda\r\nföretag enligt de villkor som redovisas i\r\npropositionen. Utskottet hänvisar härvid till\r\ntidigare beslut av riksdagen i frågan. Jämför\r\nreservation 11 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet redogör i det följande - avseende de\r\nanslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv - för\r\nregeringens förslag och motsvarande förslag i\r\nmotioner (se bilaga 3). Därefter redovisar utskottet\r\nsitt ställningstagande i ett sammanhang.\r\n\r\n\r\nNäringspolitik\r\n\r\n\r\nVerket för innovationssystem:\r\nFörvaltningskostnader (26:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar förvaltningskostnader vid\r\nVerket för innovationssystem (Vinnova) som bildades\r\nden 1 januari 2001. Myndighetens uppgift är att\r\nfrämja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och\r\narbetsliv genom utveckling av effektiva\r\ninnovationssystem och finansiering av\r\nbehovsmotiverad forskning och utveckling. För att\r\nfinansiera kostnader för arkivering föreslås en\r\növerföring om 44 000 kr fr.o.m. år 2005 till\r\nanslaget Riksarkivet och landsarkiven under\r\nutgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund och\r\nfritid.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till\r\n115,9 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av\r\nanslaget med 6 miljoner kronor.\r\n\r\nÄven i motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en\r\nbesparing - med 5 miljoner kronor - med hänvisning\r\ntill en bedömning att Vinnova kan göra\r\nadministrativa effektiviseringar.\r\nFör Vinnova har motionärerna bakom motion\r\n2004/05:N383 (c) upprättat effektiviserings- och\r\nbesparingsmål om 3 miljoner kronor för år 2005.\r\n\r\nVerket för innovationssystem: Forskning och\r\nutveckling (26:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och\r\nutvecklingsverksam-het, utveckling av\r\ninnovationssystemet och liknande. Inriktningen för\r\nde närmaste årens verksamhet har tidigare beskrivits\r\ni en proposition om forskning och förnyelse (prop.\r\n2000/01:3) samt i en proposition om FoU och\r\nsamverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2).\r\nAnslaget beräknas minska med 2 miljoner kronor\r\nårligen under åren 2006 och 2007 för att bidra till\r\nfinansieringen av ett förbättrat system för\r\nmarknadskompletterande kapital i tidiga skeden.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 1\r\n122,1 miljoner kronor. Regeringen begär vidare\r\nriksdagens bemyndigande att under år 2005 ingå\r\nekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden, medför utgifter på högst 800\r\nmiljoner kronor under år 2006 och 1 100 miljoner\r\nkronor efter år 2006.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en besparing på\r\nanslaget med 310 miljoner kronor.\r\n\r\n\r\nVerket för näringslivsutveckling:\r\nFörvaltningskostnader (38:1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för\r\nnäringslivsutveckling (Nutek) och används för\r\ndriftsbidrag till Almi Företagspartner AB (Almi).\r\nAnslagssparandet från år 2003 på 14,2 miljoner\r\nkronor hänförs i huvudsak till finansiering av\r\nuppbyggnad av ärendesystem rörande de regionala\r\nstöden. Från och med den 1 juli 2004 lånefinansieras\r\nuppbyggnaden av detta datasystem. Av\r\nanslagssparandet har 4 miljoner kronor dragits in\r\ntill statsbudgeten. Anslaget föreslås öka med 12,3\r\nmiljoner kronor till följd av justering av pris- och\r\nlöneomräkningen (inklusive retroaktiv justering).\r\nAnslaget föreslås även öka med 1 miljon kronor för\r\natt finansiera verkets ansvar enligt förordningen\r\n(2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering\r\noch höjd beredskap. Finansiering sker från anslaget\r\nKrisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar samt\r\nberedskap mot sårbarhet.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till\r\n218,8 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av\r\nanslaget med 19 miljoner kronor.\r\n\r\nKristdemokraterna avvisar uppbyggnad av\r\närendesystem rörande de regionala stöden och\r\nföreslår med hänvisning därtill en minskning av\r\nanslaget med 15 miljoner kronor, sägs det i motion\r\n2004/05:N393 (kd).\r\nÄven i motion 2004/05:N383 (c) föreslås en\r\nminskning av anslaget - med 3 miljoner kronor - med\r\nhänvisning till upprättade effektiviserings- och\r\nbesparingsmål för Nutek.\r\n\r\nNäringslivsutveckling m.m. (38:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget skall användas för näringslivsfrämjande\r\nåtgärder. Anslagssparandet från år 2003 är i\r\nhuvudsak uppbundet i beslut, och 1,9 miljoner kronor\r\nhar dragits in till statsbudgeten. I enlighet med\r\nregeringens förslag på tilläggsbudget i\r\nbudgetpropositionen för år 2005 förs 15 miljoner\r\nkronor till anslaget Rymdverksamhet inom\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv och 15 miljoner kronor\r\ntill anslaget Materiel, anläggningar samt forskning\r\noch teknikutveckling inom utgiftsområde 6 Försvar\r\nsamt beredskap mot sårbarhet.\r\n\r\nDet särskilda stödet om 54 miljoner kronor till\r\nkvinnors och invandrares företagande samt\r\nkooperativt företagande förlängs efter år 2004.\r\nAnslaget föreslås öka med 25 miljoner kronor årligen\r\nför att finansiera innovationslån. Av tillskottet\r\nskall 10 miljoner kronor finansiera innovationslån i\r\nstödområde B. Finansieringen av dessa lån sker från\r\nutgiftsområde 19, anslaget Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder. Samtidigt föreslås\r\nanslaget minska med 4 miljoner kronor för att bidra\r\ntill finansieringen av ett förbättrat system för\r\nmarknadskompletterande kapital i tidiga skeden.\r\nDärutöver föreslås anslaget öka med 5 miljoner\r\nkronor årligen för stöd till\r\nkreditgarantiföreningar. Anslaget beräknas minska\r\nmed 20 miljoner kronor år 2006 till följd av att den\r\ntemporära satsningen på design upphör.\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till\r\n275,6 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 54 miljoner kronor, anförs\r\ndet i motion 2004/05: N373 (m). Anslaget skall\r\nanvändas för bl.a. medel för en särskild satsning på\r\ninsatser för kvinnor, invandrare och kooperativt\r\nföretagande om 54 miljoner kronor, konstaterar\r\nmotionärerna. De tror dock inte att denna typ av\r\ninsatser främjar kvinnors eller invandrares\r\nföretagande och anser inte heller att särskilda\r\ninsatser bör göras för just kooperativt drivna\r\nföretag. I stället bör politiken, enligt\r\nmotionärerna, inriktas på att undanröja hinder för\r\nalla typer av företag och företagare, varför den\r\nnämnda insatsen avvisas.\r\n\r\nBasfinansieringen för Institutet för\r\nkvalitetsutveckling (SIQ) bör säkerställas genom ett\r\nuttalande av riksdagen, och lämplig myndighet bör\r\nges i uppdrag att svara för detta, anförs det i\r\nmotion 2004/05:N367 (fp). Sveriges konkurrenskraft\r\när beroende av en ständig förbättring av varor,\r\ntjänster och processer, och arbetet med ett\r\neffektivt kvalitetsarbete underlättas om det finns\r\nen medvetenhet om kvalitetsbegrepp och god kunskap\r\nom kundorienterad verksamhetsutveckling, säger\r\nmotionären. Hon redovisar att man utifrån detta\r\nbehov år 1986 bildade Nationalkommittén för Svensk\r\nKvalitet. År 1990 formerades Intressentföreningen\r\nKvalitetsutveckling, som i november samma år slöt\r\nett avtal med regeringen om bildandet av SIQ.\r\nInstitutet övertog då från Nationalkommittén\r\nuppgiften att aktivt bidra till\r\nkvalitetsutvecklingen i alla delar av det svenska\r\nsamhället. SIQ:s status som nationellt centrum har\r\ninneburit att institutet kunnat bygga upp goda\r\nkontakter i Sverige och utomlands. Motionären\r\nerinrar om vad utskottet anförde hösten 2000 (bet.\r\n2000/01:NU1) om att den typ av verksamhet som SIQ\r\nbedriver är viktig ur ett näringspolitiskt\r\nperspektiv. Likaså menade utskottet att formen för\r\nverksamheten, som karakteriseras av att företag,\r\norganisationer och förvaltningar samverkar, har en\r\neffektiv utformning. Utskottet såg det därför som\r\nangeläget att verksamheten även i fortsättningen\r\nskulle kunna erhålla statligt stöd för sin\r\nbasfinansiering. Några åtgärder från statens sida\r\nför att säkerställa SIQ:s finansiering har trots\r\ndetta inte vidtagits, utan det statliga bidraget har\r\nuteblivit under åren 2001 och 2002. Hon uppger att\r\nSIQ därmed har ett strukturellt underskott som\r\nallvarligt hotar verksamheten och institutets hela\r\nexistens.\r\nI motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en ökning av\r\nanslaget med 30 miljoner kronor.\r\nRegeringens satsning med 20 miljoner kronor för att\r\nutveckla ett designprogram som skall främja\r\nnäringslivsutvecklingen på området ställer sig\r\nmotionärerna dock tveksamma till. De betecknar detta\r\nsom ett kortsiktigt projekt och menar att\r\nlångsiktiga strukturella reformer av generell\r\nkaraktär är till större nytta för näringslivet.\r\nDäremot anser motionärerna att såddfinansieringen\r\nbör ökas med 50 miljoner kronor åren 2005, 2006 och\r\n2007. Sammantaget föreslås anslaget alltså öka med\r\n30 miljoner kronor år 2005.\r\nEn överflyttning med 100 miljoner kronor från\r\nanslaget Näringslivsutveckling till ett föreslaget\r\nnytt anslag, Regionalt och lokalt utvecklingsarbete,\r\nunder utgiftsområde 19 Regional utveckling, föreslås\r\ni motion 2004/05:N383 (c). Det arbete som\r\nmotionärerna föreslår skall bedrivas med medel från\r\ndet föreslagna nya anslaget skall stimulera tillväxt\r\noch innebära att regioner och kommuner får mer makt\r\növer de aktuella ekonomiska medlen, vilket av\r\nmotionärerna anses ge bättre beslutsunderlag och\r\nstörre effektivitet.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nInstitutet för kvalitetsutveckling (SIQ), som är\r\nföremål för yrkande i motion 2004/05:N367 (fp),\r\nbildades, som tidigare redovisats, år 1990 på\r\ninitiativ av regeringen och Intressentföreningen\r\nKvalitetsutveckling. I enlighet med stadgarna skall\r\ninstitutet stimulera och bidra till en positiv\r\nkvalitetsutveckling i alla delar av det svenska\r\nsamhället. Vid utgången av år 2001 upphörde det\r\ntidigare statliga stödet till verksamheten. SIQ har\r\ndärefter vid två tillfällen, åren 2001 och 2002,\r\nhemställt hos regeringen om statligt stöd för\r\nfinansiering av verksamheten.\r\n\r\nI samband med omorganisationen av Närings- och\r\nteknikutvecklings-verket, då två nya myndigheter -\r\nVerket för näringslivsutveckling (Nutek) och Verket\r\nför innovationssystem (Vinnova) - bildades, skedde\r\nen fördelning av ansvarsuppgifter. Vinnova fick i\r\nuppgift att hantera frågor om forskningsinstituten\r\noch finansieringen av bl.a. SIQ:s verksamhet.\r\nVinnova finansierade SIQ:s verksamhet med 2 miljoner\r\nkronor under åren 2001 och 2002. Finansieringen var\r\nkopplad till projekt inom SIQ:s verksamhet.\r\nFrågan om basfinansiering för SIQ behandlades, som\r\nsägs i den nyssnämnda motionen, av utskottet hösten\r\n2000 i betänkande 2000/01:NU1. Företrädare för SIQ\r\nhade under utskottets beredningsarbete framfört sina\r\nfarhågor för att den verksamhet som institutet\r\nbedriver skulle hamna i ett oklart läge i\r\nförhållande till de båda då nyinrättade\r\nmyndigheterna Vinnova och Nutek. Utskottet ansåg att\r\nden typ av verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur\r\nett näringspolitiskt perspektiv. Likaså menade\r\nutskottet att formen för verksamheten, som\r\nkarakteriseras av att företag, organisationer och\r\nförvaltningar samverkar, har en effektiv utformning.\r\nUtskottet såg det därför som angeläget att\r\nverksamheten även i fortsättningen skulle kunna\r\nerhålla statligt stöd för sin basfinansiering.\r\nRegeringen beslöt i juni 2003 att 1 miljon kronor\r\nskulle betalas ut mot rekvisition senast den 31\r\noktober 2003 till SIQ. Kostnaderna belastade ett\r\näldreanslag (från budgetåret 2000) under\r\nutgiftsområde 24 - Fortsatt program för\r\nsmåföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt,\r\nanslagsposten Till regeringens disposition. I maj\r\n2004 beslöt regeringen att bevilja SIQ 1 250 000 kr\r\nför verksamheten under år 2004 att betalas ut efter\r\nrekvisition. Kostnaderna skall belasta utgiftsområde\r\n24, anslaget Näringslivsutveckling m.m., anslagspost\r\n5 Till regeringens disposition med 1 miljon kronor\r\noch utgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning, anslaget Utveckling av\r\nskolväsende och barnomsorg, anslagspost 8 (som\r\ndisponeras av Myndigheten för skolutveckling och\r\nfördelas efter beslut av regeringen), med 250 000\r\nkr. Som villkor för att medlen från utgiftsområde 16\r\nskall utbetalas ställs att SIQ skall bedriva\r\nverksamhet inom utbildningssektorn, bl.a. inom\r\nskolans område, samt att SIQ anordnar den årliga\r\nkonferensen Kvalitet i klassrum och skola utan krav\r\npå ytterligare finansiering från regeringen.\r\nEnligt uppgift från Näringsdepartementet är\r\navsikten att medel till SIQ framöver skall förmedlas\r\nav Nutek via anslaget Näringslivsutveckling m.m. och\r\natt detta på något sätt skall anges i Nuteks\r\nregleringsbrev.\r\n\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska studier:\r\nFörvaltningskostnader (38:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har\r\ntill uppgift att utveckla och förbättra\r\nkunskapsunderlaget för tillväxtpolitiken. Institutet\r\nutför omvärldsbevakning och utvärderingar med\r\nrelevans för näringspolitiken, innovationspolitiken\r\noch den regionala utvecklingspolitiken.\r\nOmvärldsbevakningen är delvis utlandsbaserad. ITPS\r\nhar även ett statistikansvar för delar av den\r\nofficiella statistiken. I anslaget ingår ITPS\r\nförvaltningskostnader. Anslaget föreslås minska år\r\n2005 med totalt 3 miljoner kronor, varav 1 miljon\r\nkronor överförs till anslaget Patentbesvärsrätten\r\noch 2 miljoner kronor skall bidra till\r\nfinansieringen av ett förbättrat system för\r\nmarknadskompletterande kapital i tidiga skeden.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 72,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av\r\nanslaget med 25 miljoner kronor.\r\n\r\nEn besparing på anslaget med 5 miljoner kronor\r\nbedöms i motion 2004/05:N393 (kd) som rimlig, genom\r\nen effektivisering av verksamheten.\r\nÄven i motion 2004/05:N383 (c) föreslås en\r\nbesparing - med 3 miljoner kronor - med hänvisning\r\ntill i motionen upprättade effektiviserings- och\r\nbesparingsmål för myndigheten.\r\n\r\nTuristfrämjande (38:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nTuristdelegationen är central förvaltningsmyndighet\r\nför turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet\r\nbedrivs dels i Turistdelegationen, dels i det av\r\nstaten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget\r\nSveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet).\r\nBetänkandet Turistfrämjande för ökad tillväxt (SOU\r\n2004:17), framlagt av Utredningen om översyn av\r\nturistfrämjandets funktion, organisation och\r\nrollfördelning, har remissbehandlats, och regeringen\r\navser att återkomma angående turistpolitiken.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till\r\n101,4 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en minskning av\r\nanslaget med\r\n10 miljoner kronor.\r\n\r\nEn ökning av anslaget med 100 miljoner kronor\r\nföreslås i motion 2004/05: N393 (kd) för att\r\nfinansiera ökade satsningar på marknadsföringen av\r\nSverige som turistland. Sverige har en stor\r\npotential att utvecklas som turistland, anför\r\nmotionärerna. De påpekar att turistnäringen skapar\r\nstora värden i form av arbetstillfällen och\r\nskatteintäkter. En god marknadsföring av hela\r\nSverige är av största betydelse för att attrahera\r\nytterligare turister, sägs det.\r\nEn besparing med 20 miljoner kronor föreslås i\r\nmotion 2004/05:N383 (c), med hänvisning till att\r\nCenterpartiet i en annan motion föreslår en\r\nturismsatsning på sammanlagt 100 miljoner kronor\r\nunder utgiftsområde 19 Regional utveckling.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRegeringen har aviserat att en proposition om\r\nfrämjande för ökad tillväxt inom turistnäringen\r\nskall lämnas till riksdagen i december 2004.\r\n\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning: Geologisk\r\nundersöknings-verksamhet m.m. (38:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning (SGU) är central\r\nförvaltningsmyndighet för frågor om landets\r\ngeologiska beskaffenhet och mineralhantering. I\r\ndetta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,\r\nsom utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt\r\nminerallagen (1991:45). SGU har uppdraget att\r\nförvalta och miljösäkra anläggningar som tidigare\r\nanvänts för statens civila beredskapslager för olja\r\nsamt det statliga gruvfältet i Adak. SGU svarar\r\nockså för samordning, uppföljning och rapportering i\r\nfråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god\r\nkvalitet. Anslaget disponeras av SGU för\r\nmyndighetsverksamhet, Bergsstaten och förvaltning av\r\nanläggningar som tidigare använts för statens civila\r\nberedskapslager för olja samt av regeringen.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 174,\r\n3 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nEn minskning av anslaget med 10 miljoner kronor\r\nföreslås i motion 2004/05: N393 (kd). Antalet\r\nansökningar om förlängning av befintlig\r\nprospektering är visserligen lika många som tidigare\r\når, men förlängning söks endast med ett år i stället\r\nför som brukligt tre år, säger motionärerna. De\r\nförmodar att detta sannolikt beror på\r\nkonjunkturbedömningar och inväntandet av den nya\r\nminerallagen. Regeringen har aviserat att en\r\nproposition kommer under hösten 2004 efter en mycket\r\nlång fördröjning. Kristdemokraterna gör bedömningen\r\natt en besparing på Bergsstatens verksamhet kan ske\r\nmed 10 miljoner kronor i väntan på en ny minerallag.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRegeringen har nyligen avlämnat proposition\r\n2004/05:40 om ändringar i minerallagen. Utskottet\r\navser att behandla propositionen under våren 2005.\r\n\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning:\r\nGeovetenskaplig forskning (38:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av SGU för att främja och stödja\r\nriktad geovetenskaplig grundforskning, tillämpad\r\nforskning och kompetensutveckling.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 5,3\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning: Miljösäkring\r\nav oljelagrings-anläggningar m.m. (38:7)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av SGU och regeringen för att\r\ntäcka kostnader för efterbehandling av tömda\r\noljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet\r\ni Adak, Malå kommun. Efter olyckan vid anläggningen\r\ni Sala har miljösäkringen av den anläggningen och\r\nett antal liknande anläggningar fått förskjutas i\r\ntiden. Arbetet har återupptagits under första delen\r\nav år 2004. Olyckan leder till ökade\r\nentreprenadkostnader och förskjutning av dessa\r\nkostnader. Anslaget kommer dock successivt att kunna\r\nminskas i takt med att miljösäkringsarbetet\r\navslutas.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 22\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nPatent- och registreringsverket\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nPatent- och registreringsverket är central\r\nförvaltningsmyndighet för ärenden om patent,\r\nvarumärken, mönster, efternamn och förnamn. Verket\r\när internationell myndighet enligt konventionen om\r\npatentsamarbete samt handlägger ärenden om\r\nregistrering av kommunala vapen och om utgivning av\r\nperiodisk skrift. Verksamheten finansieras genom\r\navgifter. Verksamheten med patent, varumärken och\r\nmönster skall ge intäkter som motsvarar kostnaderna\r\nför Patentbesvärsrättens verksamhet.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nPatentbesvärsrätten (38:8)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall\r\nrätten i egenskap av förvaltningsdomstol pröva\r\növerklaganden av beslut meddelade av Patent- och\r\nregistreringsverket. Anslaget används för\r\nförvaltningskostnader för Patentbesvärsrätten och\r\nmotsvaras av inbetalningar från Patent- och\r\nregistreringsverket till inkomsttitel på\r\nstatsbudgeten. Anslaget föreslås öka med 1 miljon\r\nkronor år 2005 för att domstolen skall kunna klara\r\nsina uppgifter. Ökningen finansieras genom att\r\nförvaltningsanslaget till ITPS minskas med\r\nmotsvarande belopp.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 16,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nBolagsverket\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nBolagsverket, som inrättades den 1 juli 2004 (prop.\r\n2003/04:34, bet. 2003/04: NU7), är central\r\nförvaltningsmyndighet för registreringsärenden som\r\ngäller aktiebolag, filialer, europeiska ekonomiska\r\nintressegrupperingar och europabolag, för handels-\r\noch föreningsregisterärenden och för bank- och\r\nförsäkringsregisterärenden. Bolagsverket är vidare\r\ninskrivningsmyndighet enligt 2 kap. 2 § lagen\r\n(2003:528) om företagsinteckning. Bolagsverket för\r\nockså register över näringsförbud och tillfälliga\r\nnäringsförbud, över fysiska personers och dödsbons\r\nkonkurser och över förbud att lämna juridiskt eller\r\nekonomiskt biträde. Bolagsverkets verksamhet\r\nfinansieras genom avgifter.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nBolagsverket: Finansiering av likvidatorer\r\n(38:9)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar verksamhet vid Bolagsverket\r\navseende kostnader i samband med likvidation av\r\nföretag.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 8\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nUpprätthållande av nationell metrologi m.m.\r\n(38:10)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget används för bidrag till riksmätplatserna\r\nvid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB\r\n(SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Riksmät-\r\nplatsbidraget används för närvarande för drift och\r\nunderhåll av riksmätplatser, upprätthållande av\r\ninternationell spårbarhet för mätstorheter,\r\ninvesteringar i mätteknisk utrustning samt till\r\nmätteknisk FoU. Området kemisk metrologi är under\r\nutveckling inom det europeiska samarbetet och en\r\nlångsiktig gemensam satsning är nödvändig. En kemisk\r\nmetrologisk infrastruktur innebär dels att SP kan\r\nupprätthålla spårbarhet för ett antal kemiska\r\nenheter, dels att SP kan fungera som knutpunkt\r\nmellan referenslaboratorer i och utanför Sverige med\r\nkunskap inom andra kemiska enheter. För att Sverige\r\nskall utveckla en metrologisk infrastruktur inom\r\nkemiområdet föreslås därför att anslaget tillförs\r\n800 000 kr fr.o.m. år 2005. Finansiering sker genom\r\natt anslaget Bidrag till standardisering och FoU\r\ninom experimentell teknik m.m. minskas med\r\nmotsvarande belopp.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 27,6\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nElsäkerhetsverket (38:11)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nElsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för\r\ntekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De\r\növergripande målen för verksamheten är att förebygga\r\nav elektricitet orsakad skada på person och egendom\r\nsamt störningar på radiokommunikation och\r\nnäringsverksamhet inom området elektromagnetisk\r\nkompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara\r\nför statliga insatser för att bygga upp,\r\nupprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för\r\nelektriska anläggningar och elektrisk materiel samt\r\nmedverka till en tillfredsställande elektromagnetisk\r\nkompatibilitet.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 41,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nBidrag till standardisering och FoU inom\r\nexperimentell teknik m.m. (38:12)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån anslaget betalas bidrag till den svenska\r\nstandardiseringsorganisationen för att verka för\r\nsvensk standardisering, nationellt, europeiskt och\r\nglobalt. Det övergripande målet för\r\nstandardiseringen är att öppna marknader, höja\r\nproduktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt\r\nnäringsliv samt bidra till att statens specifika\r\nansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö\r\noch egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också\r\nbidrag till forskning och utveckling inom\r\nexperimentell teknik. För teknisk\r\ninformationsförsörjning lämnas bidrag till AB\r\nTerminologicentrum och Svensk förening för\r\ninformationsspecialister. Den svenska\r\nstandardiseringsorganisationen har med framgång\r\ndrivit svenska intressen i det europeiska och\r\ninternationella standardiseringsarbetet. Den nya\r\norganisationen har medfört en ökad effektivitet och\r\ninternationell slagkraft. För att bidra till\r\nfinansieringen av en ökad satsning på området kemisk\r\nmetrologi föreslås, som nyss nämnts, en överföring\r\nom 800 000 kr till anslaget Upprätthållande av\r\nnationell metrologi m.m.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 71,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nRymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder anslaget anvisas medel till\r\nförvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.\r\nRymdstyrelsen utgör en liten expertmyndighet med\r\nansvar för svensk rymdverksamhet och rymdforskning.\r\nVerksamheten bedrivs till stor del inom ramen för\r\ndet europeiska rymdsamarbetet inom det europeiska\r\nrymdorganet (European Space Agency; ESA).\r\nRymdstyrelsen fördelar också medel till verksamhet\r\nsom bedrivs nationellt eller i bilaterala samarbeten\r\nmed framför allt Frankrike. Myndigheten bereder\r\nockså ärenden om tillstånd att bedriva\r\nrymdverksamhet från svenskt territorium och utövar\r\nkontroll av sådan verksamhet.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 22,6\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nRymdverksamhet (38:14)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder anslaget anvisas medel för\r\nindustriutvecklingsprojekt, fjärranalys och\r\nforskning, som bedrivs inom ramen för deltagande i\r\ninternationellt samarbete, framför allt inom det\r\neuropeiska rymdsamarbetet inom ESA. Verksamheten kan\r\nockså bedrivas i nationella eller bilaterala\r\nprogram. Vidare bekostas vissa informationsinsatser\r\nfrån anslaget. Huvuddelen av anslaget, drygt 70 %,\r\nutgörs av betalningar till ESA för Sveriges\r\ndeltagande i långsiktiga samarbetsprojekt. Anslaget\r\ndisponeras av Rymdstyrelsen. Regeringen föreslår ett\r\nbemyndigande om ekonomiska åtaganden även för år\r\n2005. Detta möjliggör att det för delar av\r\nverksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som\r\nexempelvis omfattar långsiktiga program under en\r\nflerårig planeringsperiod.\r\n\r\nRymdstyrelsen har framgångsrikt verkat för att\r\nstärka svensk forskning och industri inom framför\r\nallt det europeiska rymdsamarbetet. Rymdverksamheten\r\nbidrar till att stärka den svenska industrins\r\nkonkurrenskraft. Regeringen bedömer att\r\nrymdverksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt\r\noch att uppnådda resultat svarar mot de fastställda\r\nmålen. Från och med år 2005 ökar anslaget med 10\r\nmiljoner kronor då en tidigare beslutad tillfällig\r\nneddragning för åren 2002 och 2003 upphör. För att\r\nsäkerställa ett fortsatt svenskt deltagande i det\r\neuropeiska bärraketprogrammet Ariane föreslås\r\nanslaget tillföras 235 miljoner kronor för år 2005\r\noch 100 miljoner kronor för år 2006.\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till\r\n791,9 miljoner kronor. Regeringen begär vidare, som\r\nnämnts, riksdagens bemyndigande att under år 2005\r\nför ramanslaget Rymdverksamhet ingå ekonomiska\r\nförpliktelser som, inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden, medför utgifter på högst 607 miljoner\r\nkronor under år 2006 och 993 miljoner kronor efter\r\når 2006.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en besparing med\r\n35 miljoner kronor. Anslaget täcker bl.a. inhemsk\r\nrymdforskning men huvuddelen av anslaget avser\r\ndeltagandet i det europeiska rymdsamarbetet och\r\nstora delar av anslaget hanteras via ett\r\nbemyndigande, konstaterar motionärerna. De anser att\r\ndet är viktigt att Sverige fortsätter att delta i\r\nESA:s olika program. Eftersom anslaget dock får hela\r\n791,9 miljoner kronor i anslag, varav 70 % används\r\ntill det europeiska rymdsamarbetet, gör motionärerna\r\nbedömningen att en besparing på 35 miljoner kronor\r\när rimlig, genom en effektivisering av verksamheten.\r\n\r\nRiksdagen bör anmoda regeringen att ge\r\nRymdstyrelsen sådana direktiv att det är möjligt att\r\ninrikta rymdverksamheten även mot icke-europeiska\r\nländer, främst Förenta staterna, inom områden där\r\nsvensk industri är internationellt\r\nkonkurrenskraftig, anförs det i motion 2004/05:N387\r\n(kd). Sverige har under lång tid varit en aktiv part\r\ni ESA-samarbetet och svenska företag, främst Saab\r\nEricsson Space AB och Volvo Aero AB, har\r\nframgångsrikt kunnat hävda sig med leveranser inom\r\nolika utvecklingsprojekt, säger motionären. Han\r\nerinrar om att den europeiska rymdverksamheten har\r\nsom ett huvudmål att skapa och bibehålla en egen\r\nsjälvständig programverksamhet oberoende av Förenta\r\nstaterna. Dock gagnar det inte konkurrenskraften hos\r\nberörda industrier att begränsa möjligheten att även\r\nsamarbeta med andra industrier utanför Europa, anser\r\nmotionären och exemplifierar med samarbetsprojekt\r\nmed industrier i Förenta staterna som skulle\r\ninnebära att den svenska konkurrenskraften ökar och\r\ndärmed också möjligheterna för Arianeprogrammet att\r\nutvecklas positivt.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nBeträffande det nyssnämnda förslaget om att\r\nRymdstyrelsen skall ges sådana direktiv som\r\nmöjliggör inriktning av rymdverksamheten även mot\r\nicke-europeiska länder, främst Förenta staterna, kan\r\nnoteras att det, enligt Näringsdepartementet, inte\r\nfinns något som hindrar att Rymdstyrelsen riktar\r\nverksamhet även mot icke-europeiska länder.\r\nRymdstyrelsens instruktion specificerar inte - vad\r\ngäller internationellt samarbete - vilka länder\r\nRymdstyrelsen skall samarbeta med. Enligt förordning\r\n(1996:80) med instruktion för Rymdstyrelsen skall\r\nRymdstyrelsen (2 §) särskilt verka internationellt\r\ngenom att a) bereda ärenden om internationellt rymd-\r\noch fjärranalyssamarbete, b) vara kontaktorgan för\r\nsamarbete med internationella organisationer och\r\nutländska institutioner på rymd- och\r\nfjärranalysområdet samt c) sluta för verksamheten\r\nnödvändiga överenskommelser med motsvarande\r\nutländska organ och internationella organisationer\r\nunder förutsättning att överenskommelserna inte\r\nkräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.\r\n\r\nDet finns således ingenting som hindrar att\r\nRymdstyrelsen deltar i bilaterala samarbeten utanför\r\nEuropa och sådant samarbete förekommer, enligt\r\nNäringsdepartementet. Rymdstyrelsen beslutar om\r\ndeltagande i ESA-projekt, andra internationella\r\nprojekt och nationella projekt utifrån kriterier som\r\ntillgängliga medel, projektens kvalitet, uppfyllelse\r\nav Rymdstyrelsens mål m.m. Ett exempel på samarbete\r\nsom sträcker sig utanför Europa är den svenska\r\nforskningssatelliten Odin som utvecklades\r\ntillsammans med Kanada, Frankrike och Finland.\r\nRymdstyrelsen har även samarbetsavtal eller liknande\r\nmed olika rymdorganisationer i flera länder,\r\ndäribland Ryssland och Förenta staterna.\r\nDen svenska rymdverksamheten bedrivs dock\r\nhuvudsakligen inom ramen för ESA, som i sin tur\r\nsamarbetar med olika icke-europeiska länder i många\r\nprojekt; det mest kända är den internationella\r\nrymdstationen (ISS) som är ett globalt samarbete.\r\nFörenta staterna är ett viktigt samarbetsland för\r\nESA. Rymdforskning och jordobservation är exempel på\r\nområden inom vilka samarbeten med Förenta staterna\r\nförekommer. Inom vissa områden har Europa uttalat\r\natt det är viktigt att ha egen kapacitet, det gäller\r\nbärraketen Ariane för satellituppsändningar och\r\nsatellitnavigeringssystemet Galileo som är under\r\nutveckling. Ett annat exempel på ett globalt\r\nsamarbetsinitiativ inom rymdområdet är GEO (Group on\r\nEarth Observation), som tillkommit på amerikanskt\r\ninitiativ och där Sverige är fullvärdig medlem. I\r\nGEO diskuteras hur ett sammanhållet system för\r\njordobservation kan åstadkommas för att tillgodose\r\nvetenskapliga, ekonomiska och sociala behov av data\r\nom hela jordens miljö. I GEO svarar\r\nMiljödepartementet för den svenska representationen,\r\nmed bistånd från bl.a. Rymdstyrelsen.\r\n\r\nBidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien\r\n(38:15)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nIngenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en\r\nsammanslutning av invalda ledamöter som är verksamma\r\ninom teknik, industriell produktion och ekonomi.\r\nIVA:s huvuduppgift är att följa, analysera och\r\ninformera om den tekniska och industriell-ekonomiska\r\nutvecklingen samt att skapa och initiera samverkan\r\nmellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas\r\nstatens bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet,\r\nt.ex. ledningsfunktion, utrednings-, informations-\r\noch ekonomiverksamheterna. IVA:s verksamhet inriktas\r\npå att följa, analysera och sprida information om\r\naktuella utvecklingstendenser samt på att skapa och\r\ninitiera samverkan mellan olika aktörer i samhället.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 5,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKonkurrensverket (38:16)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKonkurrensverket är central förvaltningsmyndighet\r\nför konkurrensfrågor. Under anslaget anvisas medel\r\ntill förvaltningskostnader för Konkurrens-verket.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 83,7\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:N373 (m) föreslås en ökning av\r\nanslaget med 5 miljoner kronor. För ekonomins\r\nfunktionssätt är en väl fungerande och stark\r\nkonkurrensövervakning viktig, säger motionärerna. De\r\nmenar att Konkurrensverket bör stärkas och ges ett\r\nvidare mandat - verket bör bl.a. ge en ökad\r\nprioritet åt att belysa de konkurrenssnedvridningar\r\nsom kan följa av den offentliga sektorns monopol\r\nsamt kommunalt och statligt ägande av bolag som\r\nkonkurrerar med privata företag.\r\n\r\nKonkurrensverket och Konsumentverket bör slås\r\nsamman till en ny myndighet med namnet Kundverket,\r\nanförs det i motion 2004/05:N202 (m). Såväl\r\nKonkurrensverket som Konsumentverket har till\r\nuppgift att tillvarata intressen hos de människor\r\noch företag som uppträder som kunder på en marknad\r\noch båda har också som huvudmål att ta till vara de\r\nmöjligheter som en fri och väl fungerande marknad\r\nger, säger motionären. Han hänvisar till att de två\r\nmyndigheternas egna beskrivningar av sina\r\nverksamheter på respektive hemsidor visar hur nära\r\ndessa ligger varandra. En myndighet som ägnar sig åt\r\natt bekämpa kartellbildningar och\r\nkonkurrensbegränsningar borde med fördel kunna\r\nkombineras med en som slår vakt om behovet av\r\ninformation till konsumenterna kring samma\r\nproblemområden, menar motionären. Han hävdar att\r\nförekomsten av två myndigheter innebär ett onödigt\r\ndubbelarbete och att en samordning skulle medföra\r\nvinster.\r\nI motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en ökning av\r\nKonkurrensverkets anslag med 24 miljoner kronor.\r\nÄven i motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en ökning\r\nav Konkurrensverkets anslag - med totalt 9 miljoner\r\nkronor. Motionärerna vill öka Konkurrensverkets\r\nmöjligheter att driva viktiga konkurrensmål och\r\nföreslår därför ytterligare 5 miljoner kronor för\r\ndetta ändamål. De föreslår vidare att Nämnden för\r\noffentlig upphandling (NOU) skall göras till en\r\nsjälvständig del av Konkurrensverket och att 4\r\nmiljoner kronor skall föras över från utgiftsområde\r\n2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, varifrån\r\nNOU finansieras för närvarande.\r\nI motion 2004/05:N383 (c) föreslås en ökning av\r\nanslaget till Konkurrensverket med 7 miljoner kronor\r\nför att verket på ett bättre sätt skall kunna\r\nkartlägga konkurrenssituationen i Sverige och t.ex.\r\nkunna öka antalet gryningsräder.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRiksdagen avslog hösten 2002 (bet. 2002/03:NU1) ett\r\nmotionsyrkande om sammanslagning av Konkurrensverket\r\noch Konsumentverket, liknande det här aktuella i\r\nmotion 2004/05:N202 (m). Utskottet redovisade att\r\nfrågan om en sammanslagning av de båda myndigheterna\r\nhade tagits upp i regeringsförklaringen år 2001. I\r\nbudgetpropositionen för år 2003 (prop. 2002/03:1)\r\nsades dock att frågan hade analyserats inom\r\nRegeringskansliet och att slutsatsen var att\r\nsynergierna inte var så stora att de motiverade en\r\nsammanslagning. Däremot bör det samarbete som redan\r\nexisterar mellan myndigheterna i frågor där detta\r\ngynnar konsumentintresset förtydligas, ansåg\r\nregeringen. Utskottet delade denna ståndpunkt.\r\n\r\n\r\nKonkurrensforskning (38:17)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKonkurrensverket disponerar medel under anslaget för\r\natt främja konkurrensrelaterad forskning inom i\r\nförsta hand disciplinerna ekonomi och juridik.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 6,6\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:N373 (m) föreslås en ökning av\r\nanslaget till konkurrensforskning med 1 miljon\r\nkronor. Inte minst i ett EU-perspektiv är det\r\nviktigt att Sverige ligger väl till inom\r\nkonkurrensforskningens område, säger motionärerna.\r\n\r\nÄven i motion 2004/05:N413 (fp) föreslås en ökning\r\nav anslaget - med 6 miljoner kronor.\r\n\r\nMedel till AB Göta kanalbolag för upprustning\r\noch drift av kanalen (38:18)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras för kostnader i samband med\r\nupprustning och drift av kanalen. Riksdagen beslöt\r\nvåren 1992 (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92: NU33)\r\nbl.a. att finansieringen av kanalens upprustning\r\nskall tillförsäkras genom statsmakternas försorg.\r\nVarje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret\r\n1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för\r\nupprustning och drift av kanalen. De statliga\r\ninsatserna har bidragit till att kanalens värde som\r\nkulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt\r\nturistmål ökat. Även för år 2005 bedöms 15 miljoner\r\nkronor vara tillräckligt för att klara av nödvändig\r\nupprustning och drift av kanalen. Regeringen bedömer\r\natt denna nivå även är tillräcklig för åren 2006 och\r\n2007.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 15\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKostnader för omstrukturering och genomlysning\r\nav statligt ägda företag m.m. (38:19)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar kostnader för omstrukturering\r\noch genomlysning av företag med statligt ägande.\r\nGenom Regeringskansliet förvaltas 59 företag med\r\nstatligt ägande, varav 47 är helägda av staten.\r\nVärdet av de förvaltade bolagen ligger på 360-380\r\nmiljarder kronor. Under år 2003 lämnades ca 12\r\nmiljarder kronor i utdelningar. Svenska staten är\r\nden största ägaren på Stockholmsbörsen. Detta medför\r\nett stort ansvar och ställer krav på att regeringens\r\nägarförvaltning är långsiktig och professionell. Det\r\növergripande målet är att skapa värde för ägarna,\r\ndet svenska folket. I regeringens arbete med\r\nbolagsförvaltningen ingår att arbeta med olika typer\r\nav ägarfrågor. Regeringen arbetar också med att både\r\nförbereda och genomföra de beslut riksdagen fattat\r\navseende det statliga ägandet och ett antal\r\nspecifika bolag.\r\n\r\nRegeringen lämnar varje år en skrivelse till\r\nriksdagen med en redogörelse för företag med\r\nstatligt ägande. Genomlysning är ett viktigt verktyg\r\ni utvärderingen av förvaltningen av den del av\r\nstatens tillgångar som finns i företag med statligt\r\nägande. Regeringen framställer därför årligen en\r\nverksamhetsberättelse och fyra kvartalsrapporter för\r\nden statliga bolagssfären. Statens\r\nförvaltningskostnad för företag med statligt ägande\r\nuppgick under år 2003 till 38,6 miljoner kronor,\r\nvarav 17,4 miljoner kronor avsåg interna kostnader,\r\nsåsom löner, resor och kontorsmaterial, och ca 21,2\r\nmiljoner kronor avsåg externt köpta tjänster. Extern\r\nrådgivning är ett komplement till Regeringskansliets\r\nlöpande ägarförvaltning.\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 25\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget bör avvecklas, anförs det i motion\r\n2004/05:N373 (m). En central ståndpunkt för Moderata\r\nsamlingspartiet är att staten som huvudregel inte\r\nskall äga företag, säger motionärerna. De anser att\r\nom staten skall äga företag krävs det mycket goda\r\nskäl för detta. Det är oklart vilka försäljningar av\r\nstatligt aktieinnehav regeringen planerar, varför\r\ndet inte kan uteslutas att de aktuella medlen i\r\npraktiken är tänkta att användas till förvaltning av\r\nstatligt ägda bolag, vilket motionärerna finner\r\nanmärkningsvärt. Bolagen skall, enligt motionärerna,\r\nsjälva stå för förvaltningen och de kostnader som\r\nuppstår i samband med de försäljningar som kan komma\r\natt ske i framtiden skall täckas av\r\nförsäljningsintäkten.\r\n\r\nÄven i motion 2004/05:N413 (fp) föreslås att\r\nanslaget skall tas bort.\r\nI motion 2004/05:N393 (kd) föreslås också att\r\nanslaget skall tas bort Företag som är verksamma på\r\nen konkurrensutsatt marknad skall inte ägas av\r\nstaten, anför motionärerna. De anser därför att\r\nstatliga företag bör avyttras i den takt som\r\nmarknaden kan absorbera dem och att försäljningen\r\nbör finansieras inom bolagen.\r\nSlutligen föreslås också i motion 2004/05:N383 (c)\r\natt anslaget skall tas bort. Anslaget är omotiverat,\r\ndå de berörda kostnaderna skall bäras av företagen\r\nsjälva, såsom privata företag gör, anför\r\nmotionärerna.\r\n\r\nKapitalinsatser i statliga bolag (38:20)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen begär riksdagens godkännande av att under\r\når 2005 få vidta åtgärder för en förbättrad\r\nkapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de\r\nvillkor som redovisas i propositionen.\r\n\r\nAnslaget finansierar kapitalinsatser i statliga\r\nbolag. I Riksgäldskontoret finns ett konto dit extra\r\nutdelningar om högst 5 miljarder kronor kan föras\r\nfrån statliga bolag i syfte att användas för\r\nkapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen beslutar\r\nom kapitaltillskott i varje enskilt fall (prop.\r\n2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21 och prop.\r\n2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21). Sammanlagt har 2\r\n355 miljoner kronor förts till och tagits i anspråk\r\nfrån det särskilda kontot under åren 2003 och 2004.\r\nEfter den höjning av totalramen som riksdagen beslöt\r\nom våren 2004 skulle därmed återstå ett utrymme på 2\r\n645 miljoner kronor för ytterligare kapitaltillskott\r\nunder åren 2004 och 2005 under förutsättning att\r\nextra utdelningar på motsvarande belopp tillförs\r\nkontot. Den 30 juni 2004 fanns på kontot 10 421 435\r\nkr som utgör ränta på den behållning som under åren\r\n2003 och 2004 funnits på kontot.\r\nEnligt regeringens uppfattning har den ordning som\r\nunder de senaste åren formats för att\r\nkapitalstrukturen i statliga bolag skall kunna\r\nförbättras förutsättningar att svara mot behoven.\r\nRegeringen anser därför att ordningen med ett konto\r\ni Riksgäldskontoret och ett anslag som får\r\növerskridas under året bör tillämpas även under år\r\n2005. Sammanfattningsvis bör följande villkor gälla\r\nför kapitaltillskott till statliga bolag och\r\nfinansiering av tillskotten. Regeringen bör även\r\nunder år 2005 få föra extra utdelningar från\r\nstatliga bolag till kontot i Riksgäldskontoret och\r\nefter riksdagens beslut i varje särskilt fall\r\nanvända medlen för kapitaltillskott i statliga\r\nbolag. Den sammantagna ramen, dvs. inklusive de\r\nåtgärder som vidtagits under åren 2003 och 2004, bör\r\näven under år 2005 vara 5 miljarder kronor.\r\nMotsvarande villkor för anslagets utnyttjande som\r\nriksdagen beslöt om för år 2004 bör gälla även för\r\når 2005. Det betyder att anslaget endast skall\r\nbelastas om det vid tillfället för en kapitalinsats\r\ninte finns medel på kontot i Riksgäldskontoret.\r\nAnslaget bör under loppet av år 2005 få överskridas\r\nmed högst 2 miljarder kronor. Endast om\r\növerskridande av anslaget skett skall medel från\r\nkontot i Riksgäldskontoret föras till anslaget. Om\r\nanslaget belastas skall hela underskottet inklusive\r\nränta återbetalas före utgången av år 2005 genom att\r\nmedel från kontot, dvs. medel från extra\r\nutdelningar, tillförs anslaget. Anslaget skall\r\nsåledes inte vara belastat vid utgången av år 2005.\r\nMedel som finns på kontot vid utgången av år 2004\r\nbör få användas för avsett ändamål även under år\r\n2005. För närvarande har regeringen ett bemyndigande\r\natt göra ägarförändringar, tillskjuta kapital eller\r\nvidta de åtgärder som i övrigt behövs för att\r\ngenomföra en omstrukturering av Green Cargo AB\r\n(prop. 2003/04:127, bet. 2003/04:NU15). Dessa\r\nåtgärder kräver olika former av beslutsunderlag.\r\nRådgivare inom ekonomi, finans och juridik kommer\r\neventuellt att behöva anlitas. Kostnaderna för denna\r\nrådgivning bör kunna räknas in i den totala\r\nkostnaden för finansieringen av åtgärderna i Green\r\nCargo. Därmed finns skäl att kostnader för\r\nrådgivning i detta fall skall rymmas inom ramen för\r\nde medel som kan disponeras från det särskilda\r\nkontot i Riksgäldskontoret. I förhållande till\r\naktuella tillskott eller transaktionsbelopp är\r\nkostnaderna för rådgivning regelmässigt små.\r\nRegeringen kommer senast i samband med\r\nbudgetpropositionen för år 2006 att redovisa\r\nbeloppen och vad som gjorts i fråga om rådgivning i\r\nsamband med redogörelsen för hur kontot i\r\nRiksgäldskontoret utnyttjats.\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 1\r\nmiljon kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:N373 (m) avvisas regeringens\r\nbegäran om godkännande av att under år 2005 få vidta\r\nåtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i\r\nstatligt ägda bolag. Regeringen begär att riksdagen\r\ni princip skall ge carte blanche för regeringen att\r\ngöra kapitalinsatser i statliga bolag, anför\r\nmotionärerna. De betecknar detta som ett orimligt\r\nåsidosättande av folkets valda ombud och de anser\r\natt det innebär att riksdagen inte ges möjlighet att\r\nbedöma om statliga medel satsas på ett ansvarsfullt\r\nsätt. I det fall kapitalinsatser behövs i statliga\r\nföretag måste regeringen förse riksdagen med ett\r\nfullödigt beslutsunderlag och låta riksdagen ta\r\nställning i varje enskilt fall, säger motionärerna.\r\nMed motsvarande argument som redovisades avseende\r\ndet förra anslaget - Kostnader för omstrukturering\r\noch genomlysning av statligt ägda företag m.m. -\r\nvill motionärerna avveckla det här aktuella anslaget\r\nKapitalinsatser i statliga bolag.\r\n\r\nDet särskilda kontot i Riksgäldskontoret för\r\ninsatser i av staten hel- och delägda aktiebolag bör\r\navskaffas, anförs det också i motion 2004/05:Fi232\r\n(fp). Konkurrensen snedvrids på de marknader där\r\nprivata företag konkurrerar med statliga, framhåller\r\nmotionärerna. Dessutom har flera av de statliga\r\nföretagen en monopolställning. Att använda\r\navkastningen från sådana företag, av motionärerna\r\nbetecknad som ett slags beskattning, för att ge\r\nkapitaltillskott till företag som är\r\nkonkurrensutsatta, vilket regeringen gjort under\r\nsenare tid när det gäller t.ex. SJ, innebär att\r\nskattemedel används för att subventionera de\r\nstatliga konkurrensutsatta företagen, hävdar\r\nmotionärerna. De anser att detta är förkastligt. När\r\nde finansiella problemen i SJ blev akuta år 2003\r\nbeslöt riksdagen, på regeringens förslag, att vissa\r\nandra statliga företag skulle avsätta medel på ett\r\nkonto i Riksgäldskontoret, varifrån medel kunde\r\növerföras till SJ utan att passera budgeten, säger\r\nmotionärerna. De påpekar att regeringen därigenom\r\ninte behövde prioritera inom utgiftstakets ram.\r\nÄven i motion 2004/05:N413 (fp) föreslås att\r\nanslaget skall avskaffas.\r\nMotionärerna bakom motion 2004/05:N393 (kd)\r\nmotsätter sig slutligen också regeringens förslag om\r\nett anslag på 1 miljon kronor till kapitalinsatser i\r\nstatliga bolag och föreslår därför en\r\nutgiftsbesparing på 1 miljon kronor.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nVåren 2003 godkände riksdagen regeringens förslag\r\natt, i samband med en översyn av kapitalstrukturen i\r\nstatligt ägda bolag, högst 3 miljarder kronor i form\r\nav extra utdelningar från de statliga bolagen år\r\n2003 fick överföras till ett särskilt konto i\r\nRiksgäldskontoret och användas för insatser i av\r\nstaten hel- eller delägda bolag (prop. 2002/03:100,\r\nbet. 2002/03:FiU21). Finansutskottet ansåg att det\r\nfanns goda skäl att skapa en ordning som underlättar\r\nkapitalomstruktureringar i den statliga\r\nföretagssfären genom att tillämpa\r\nspecialdestination. Staten bör kunna agera på samma\r\nsätt som ett moderbolag som ger koncernbidrag till\r\nvissa dotterbolag och finansiera detta med medel\r\nfrån andra dotterbolag. Finansutskottet underströk\r\ndock att förslaget bör ges en sådan form att\r\nriksdagens inflytande på ett rimligt sätt garanteras\r\noch att riksdagen ges möjlighet att på ett korrekt\r\nsätt utöva finansmakten. Av detta skäl skall\r\nriksdagen besluta om kapitaltillskott i varje\r\nenskilt fall. Vidare uttalade finansutskottet att\r\nunderskott ej får uppkomma på kontot, dvs. någon\r\nkredit skall inte vara knuten till kontot. I den mån\r\nkapitaltillskott behövs och de ej kan finansieras\r\nmed tillgängliga medel på kontot bör tillskottet i\r\nstället tillskjutas genom att anslag anvisas över\r\nstatsbudgeten. I reservationer (m, fp, c; kd)\r\navvisades regeringens förslag och andra förslag till\r\nlösningar framfördes.\r\n\r\nSammanfattningsvis innebar riksdagens beslut våren\r\n2003 följande:\r\n- Ett konto har inrättats i Riksgäldskontoret dit\r\nextra utdelningar i de statliga bolagen förs.\r\n- Riksdagen beslutar för ett år i taget om hur\r\nstort belopp som skall tillföras kontot. För år 2003\r\nfick kontot tillföras högst 3 miljarder kronor.\r\n- Från kontot förs utgifter för kapitaltillskott\r\neller utnyttjande av hembudsavtal i den statliga\r\nföretagssfären. Riksdagen beslutar om utgifterna i\r\nvarje enskilt fall.\r\n- Lån till statliga bolag hanteras ej över kontot.\r\n- Om behoven av kapitaltillskott överstiger\r\ntillgängliga medel på kontot får skillnaden\r\ntillskjutas genom att anslag anvisas över\r\nstatsbudgeten. Underskott får ej uppkomma på kontot.\r\n- Regeringen förutsätts göra en tydlig\r\npresentation varje år i budgetpropositionen av hur\r\nkontot skall finansieras och utnyttjas.\r\nHuvudprincipen bör vara att riksdagen i anslutning\r\ntill det s.k. rambeslutet på hösten fattar beslut om\r\nramarna för verksamheten genom att ange hur stort\r\nbelopp som beräknas tillföras kontot nästa budgetår.\r\nDärefter fattar riksdagen beslut i varje enskilt\r\nfall i budgetprocessens andra steg eller senare på\r\ntilläggsbudget under det löpande budgetåret om\r\ntillskotten till de statliga bolagen.\r\n\r\nI den ekonomiska vårpropositionen våren 2004 (prop.\r\n2003/04:100) föreslog regeringen att behållningen på\r\ndet särskilda kontot vid utgången av år 2003 får\r\nanvändas även under år 2004 för kapitaltillskott\r\ntill SJ. Regeringen föreslog vidare att den skall få\r\nutnyttja kontot under år 2004 genom att tillföra\r\nkontot medel för insatser i av staten hel- och\r\ndelägda bolag på de villkor som riksdagen tidigare\r\nfattat beslut om med två tillägg. Regeringen\r\nföreslog att kontot skall ha en kredit på högst 2\r\nmiljarder kronor under år 2004 och om krediten\r\nutnyttjas skall den ha återbetalats inklusive ränta\r\nmed extra utdelningar från statligt ägda bolag före\r\nutgången av år 2004. Vidare föreslog regeringen att\r\nden sammanlagda ramen för extra utdelningar som får\r\ntillföras kontot därmed höjs till totalt 5 miljarder\r\nkronor för åren 2003 och 2004.\r\n\r\nRiksdagens beslut, med delvis bifall till\r\nregeringens förslag, innebar sammanfattningsvis\r\nföljande (bet. 2003/04:FiU21):\r\n- Inklusive den tidigare medgivna ramen på högst 3\r\nmiljarder kronor bör högst 5 miljarder kronor i form\r\nav extra utdelningar från de statliga bolagen få\r\ntillföras det särskilda kontot i Riksgäldskontoret\r\nunder åren 2003 och 2004.\r\n- Underskott får inte uppkomma på kontot.\r\n- Ett nytt ramanslag, Kapitalinsatser i statliga\r\nbolag, om 1 miljon kronor anvisas på tilläggsbudget\r\nför år 2004 under utgiftsområde 24 Näringsliv.\r\nRegeringen bemyndigas att överskrida anslaget med\r\nhögst 2 miljarder kronor. I den takt som medel\r\ntillförs anslaget från kontot avräknas dessa mot\r\nanslaget. Avsikten är att anslaget inte skall\r\nbelastas vid årets slut.\r\n- Behållningen på kontot vid utgången av år 2003\r\nfår användas även under år 2004 för kapitaltillskott\r\ntill SJ.\r\n\r\nFinansutskottet delade den uppfattning som\r\nkonstitutionsutskottet framfört i ett yttrande om\r\nvikten av att regeringen återkommer till riksdagen\r\nmed förslag till en permanent ordning för\r\nkapitalomstruktureringen i den statliga\r\nföretagssfären, om regeringen menar att\r\nerfarenheterna talar för att en sådan ordning bör\r\nfinnas. Riksdagsbesluten våren 2003 och våren 2004\r\nbör därvid ligga till grund om regeringen återkommer\r\ntill riksdagen med förslag till en permanent\r\nordning. En reservation (m, fp, kd, c) avlämnades.\r\n\r\nNäringsutskottet har nyligen i betänkande\r\n2004/05:NU4 om statliga företag behandlat frågan om\r\ndet särskilda kontot i Riksgäldskontoret, med\r\nanledning av motionsyrkanden. Utskottet hänvisade\r\ndärvid till de nyss redovisade tidigare besluten av\r\nriksdagen och till att utskottet inom kort i det här\r\nföreliggande anslagsbetänkandet 2004/05:NU1 skulle\r\nbehandla det nu aktuella förslaget i\r\nbudgetpropositionen för år 2005. Mot bakgrund härav\r\nsåg utskottet ingen anledning att i det då aktuella\r\nsammanhanget ta upp frågan till behandling. I en\r\nreservation (m, fp, kd, c) tillstyrktes\r\nmotionsyrkandena. Riksdagen fattar i dagarna beslut\r\nmed anledning av betänkande 2004/05:NU4.\r\nI budgetpropositionen sägs, som redovisats, att\r\nkostnader för den rådgivning som krävs i anslutning\r\ntill åtgärderna i Green Cargo bör kunna räknas in i\r\nden totala kostnaden för finansieringen av\r\nåtgärderna i Green Cargo. Regeringen anser att det\r\ndärmed finns skäl att kostnader för rådgivning i\r\ndetta fall skall rymmas inom ramen för de medel som\r\nkan disponeras från det särskilda kontot i\r\nRiksgäldskontoret. Om budgetlagens principer om\r\nbruttoredovisning hade tillämpats skulle dessa\r\nrådgivningskostnader ha tagits upp under föregående\r\nanslag Kostnader för omstrukturering och\r\ngenomlysning av statligt ägda företag m.m. (38:19).\r\n\r\nAvgifter till vissa internationella\r\norganisationer (38:21)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras för avgifter och bidrag för\r\nSveriges deltagande i vissa internationella\r\nnäringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är\r\nmedlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt\r\nfluktuationer i valutakurser. Deltagandet bedöms av\r\nregeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk\r\npåverkan på den internationella utvecklingen och för\r\nett aktivt svenskt deltagande i internationellt\r\nsamarbete samt för informationsinhämtning på för\r\nSverige viktiga områden. Av anslagssparandet för år\r\n2003 på 440 000 kr har 244 000 kr dragits in.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 6,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nRevisorsnämnden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRevisorsnämndens verksamhet är helt\r\navgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2003\r\ntill ca 23,4 miljoner kronor, varav årsavgifter\r\nutgjorde ca 14 miljoner kronor. Nämndens\r\nkostnader uppgick till ca 21,5 miljoner kronor,\r\nvarav personalkostnader utgjorde ca 14 miljoner\r\nkronor. Vid utgången av år 2003 hade Revisorsnämnden\r\nett negativt myndighetskapital om\r\n34 000 kr. Under år 2004 beräknas ett negativt\r\nresultat om ca 0,3 miljoner kronor uppstå.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nInventering av statlig mark med saneringsbehov\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2004/05:N383 (c) föreslås att det skall\r\ninrättas ett nytt anslag, på 20 miljoner kronor,\r\ntill inventering och utredning av förorenade områden\r\n(riskklasserna 1 och 2) där staten har\r\nverksamhetsansvaret. SGU bör, enligt motionärerna,\r\nbli ansvarig myndighet.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nUtskottet behandlade hösten 2003 ett likartat\r\nförslag om införande av ett nytt anslag avseende\r\nsanering av statlig mark i betänkande 2003/04:NU1.\r\nUtskottet redovisade att det under utgiftsområde 20\r\nAllmän miljö- och naturvård finns ett anslag,\r\nSanering och återställning av förorenade områden\r\n(34:4), som bl.a. disponeras av Naturvårdsverket.\r\nFör budgetåret 2005 föreslås i den nu aktuella\r\nbudgetpropositionen 543,9 miljoner kronor för detta\r\nanslag. SGU och Naturvårdsverket bedriver gemensamt\r\nett arbete på det område som berörs i motionen. Från\r\nNäringsdepartementet har följande aktuell\r\ninformation om detta arbete erhållits. Vid SGU finns\r\nen samlad kunskap om hur föroreningar uppträder i\r\njord, berg och grundvatten. SGU har också, genom\r\nuppgiften att avveckla ett femtiotal\r\noljelagringsanläggningar, byggt upp en bred\r\nkompetens och erfarenhet av att som beställare\r\nhantera såväl miljöjuridiska frågor som\r\nupphandlingar och genomförande av konsultutredningar\r\noch entreprenader. Ett kontaktnät har skapats med\r\nsåväl tillsynsmyndigheter som tillståndsgivande\r\nmyndigheter.\r\n\r\nFlera års utbyte av erfarenheter mellan SGU och\r\nNaturvårdsverket har under senare år vidgats och\r\nstrukturerats till ett avtalsformulerat samarbete.\r\nAvtalet, på 0,3 miljoner kronor per år, innebär att\r\nSGU fungerar som ett allmänt stöd till\r\nNaturvårdsverket i miljömålsarbetet och bistår\r\nlänsstyrelserna i hanteringen av förorenade områden,\r\nfrämst i form av stöd vid upphandlingar, teknisk\r\nrådgivning och utbildningsinsatser. Tilläggsavtal\r\nhar också tecknats med flera länsstyrelser om mer\r\nfördjupade samarbeten. Detta finansieras med medel\r\nsom länsstyrelserna får för olika saneringsobjekt.\r\nSGU arbetar också på uppdrag av Naturvårdsverket som\r\nhuvudman för miljötekniska utredningar vid fyra\r\nförorenade områden där staten tidigare bedrivit\r\nverksamhet men där den statliga verksamhetsutövaren\r\ninte längre finns kvar. Dessa områden inbegriper\r\ngruvavfallsdammar i Yxsjöberg och Stollberg i Örebro\r\nrespektive Dalarnas län samt lämningar från\r\noljeskifferbrytning i Kinne-Kleva och Kvarntorp i\r\nVästra Götalands respektive Örebro län.\r\nUtredningarna skall ligga till grund för kommande\r\nefterbehandlingsinsatser och arbetet har nu kommit\r\nså långt att förstudierna i huvudsak är slutförda\r\nför Yxsjöberg och Kinne-Kleva, liksom en huvudstudie\r\nför Stollbergsområdet. För Kvarntorp håller\r\nförfrågningsunderlag på att färdigställas för\r\nplanerade utredningar under år 2004. För detta har\r\nSGU och Naturvårdsverket ett s.k. objektsavtal som\r\nunder år 2004 ej får överskrida 10 miljoner kronor.\r\n\r\nMätning av företagens administrativa börda\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2004/05:N373 (m) föreslås att det skall\r\ninrättas ett nytt anslag - Mätning av företagens\r\nadministrativa börda - om 5 miljoner kronor som\r\nskall förvaltas av ITPS. Regeringens arbete med att\r\nlätta företagens administrativa börda har gått\r\nalltför långsamt och i vissa fall åt fel håll, anser\r\nmotionärerna. De erinrar om att riksdagen har begärt\r\natt regeringen sätter upp kvantitativa mål för\r\nförenklingsarbetet. Som ett led i detta arbete bör\r\ndet skapas ett system för att kvantitativt mäta\r\nföretagens administrativa börda och för att\r\ngenomföra konsekvensanalyser av ny lagstiftning, och\r\nför detta behövs ett nytt anslag.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nSom tidigare redovisats har regeringen aviserat att\r\nen skrivelse med handlingsprogram för minskad\r\nadministrativ börda för företagen skall lämnas till\r\nriksdagen i december 2004. Vidare har Riksrevisionen\r\nnyligen presenterat en granskning av arbetet med\r\nregelförenklingar för företag (RiR 2004:23).\r\nRiksrevisionens styrelse har i dagarna fattat ett\r\npreliminärt beslut om att en framställning senare\r\nskall lämnas till riksdagen. Utskottet planerar att\r\nbehandla regeringens aviserade skrivelse och den\r\neventuella framställningen från Riksrevisionen i ett\r\nbetänkande våren 2005.\r\n\r\n\r\nUtrikeshandel, export- och\r\ninvesteringsfrämjande\r\n\r\n\r\nStyrelsen för ackreditering och teknisk\r\nkontroll: Myndighets-verksamhet (39:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nStyrelsen för ackreditering och teknisk kontroll\r\n(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för\r\nteknisk kontroll och nationellt ackrediteringsorgan\r\nför laboratorier och för certifierings-, provnings-\r\noch besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten\r\nomfattar samordningsansvar för den totala\r\nmarknadskontrollen i Sverige (ett tjugotal\r\nmyndigheters tillsyn på marknaden av att produkter\r\nuppfyller väsentliga säkerhets-, miljö- och\r\nhälsokrav). Härutöver har SWEDAC ett sektorsansvar\r\nför legal mätteknik, dvs. att varor håller mått och\r\nvikt, och ädelmetallkontrollen.\r\nAckrediteringsverksamheten svarar för drygt 75 % av\r\nSWEDAC:s omsättning. Som ackrediteringsorgan åligger\r\ndet SWEDAC att i internt och externt arbete uppfylla\r\nhögt ställda kvalitetskrav och genomgå\r\ninternationella kvalitetsrevisioner.\r\n\r\nUnder år 2003 uppgick intäkterna från\r\nuppdragsverksamheten till knappt 90 miljoner kronor,\r\nvilket innebar ett bättre resultat jämfört med\r\nföregående år. Kostnaderna understeg intäkterna med\r\n2 miljoner kronor, vilket sammantaget innebär ett\r\nbetydligt bättre resultat än föregående år, då ett\r\nunderskott på 2 miljoner kronor redovisades.\r\nKvaliteten i verksamheten är fortsatt hög. Det är\r\nviktigt att SWEDAC fortsätter att utveckla svenska\r\nkontrollordningar i öppna system. Det är vidare\r\nangeläget att arbetet med att förbättra och\r\ninternationalisera bedömningskriterier avseende\r\nteknisk provning och kontroll drivs vidare. SWEDAC\r\nhar fortsatt en viktig roll att fylla genom att\r\nskapa goda förutsättningar för de nya\r\nmedlemsländerna i EU.\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 20,1\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKommerskollegium (39:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKommerskollegium är central förvaltningsmyndighet\r\nför utrikeshandel och handelspolitik. Det är\r\nangeläget att Kommerskollegium fortsätter att ha\r\nkontinuerlig beredskap att bistå Regeringskansliet i\r\ndet löpande arbetet och förser regeringen med\r\nkvalificerat underlag inför beslut och\r\nförhandlingar. Detta gäller särskilt arbetet med att\r\nförbättra den inre marknadens funktion, arbetet inom\r\nden gemensamma handelspolitiken, pågående WTO-\r\nförhandlingar, arbetet med EU:s\r\nantidumpningsåtgärder och arbetet med regionala och\r\nbilaterala frihandelsavtal. Detsamma gäller\r\nkollegiets insatser för att öka kunskapen om\r\nhandelspolitiska frågor i ett vidare perspektiv hos\r\nallmänheten. Vidare är kollegiets roller inom\r\nanmälningsprocedurerna för tekniska frågor och som\r\nsamordningscentral och kontaktpunkt för aktivt\r\narbete mot handelshinder fortsatt viktiga.\r\nRegeringen ser också positivt på kollegiets\r\nengagemang för inrättande av en kontaktpunkt för\r\nexport från utvecklingsländer. Sverige har varit\r\ndrivande för att en liknande funktion skall inrättas\r\ni EU, vilket har resulterat i en särskild webbsida\r\nmed information om gällande regelverk.\r\nKommerskollegium har vidare en viktig roll i att\r\nmedverka i arbetet med att utveckla det nationella\r\ncentrum för förenkling av handelsprocedurer,\r\ntradEasy, som skall verka för effektivare\r\nhandelsprocedurer, med stark betoning på resultat av\r\nsamhällelig och kommersiell nytta som stärker\r\nnäringslivets och Sveriges konkurrenskraft.\r\nRegeringen fattade i maj 2004 beslut om hur det\r\nutgående anslagssparandet som översteg 3 % av\r\nanslaget för år 2003 skall disponeras, vilket\r\ninnebar att 1,8 miljoner kronor skall föras bort som\r\nindragning.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 66,3\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2004/05:N393 (kd) görs bedömningen att en\r\nutgiftsbesparing på 5 miljoner kronor är rimlig,\r\ngenom en effektivisering av verksamheten.\r\n\r\n\r\nExportfrämjande verksamhet (39:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar det statliga uppdraget till\r\nSveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande\r\ninsatser, särskilda handelsfrämjande och\r\nhandelspolitiska insatser samt Sverigeprofilering\r\ntill stöd för främjande. Exportrådets verksamhet\r\ngrundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges\r\nAllmänna Utrikeshandelsförening. Verksamheten\r\ninriktas på tre områden, nämligen exportinformation,\r\nexportprogram och exportkonsultverksamhet.\r\nExportinformationen finansieras i huvudsak med\r\nstatliga medel. Många exportprogram är\r\ndelfinansierade med statliga medel, medan\r\nkonsultverksamheten bedrivs med avgifter på\r\nmarknadsmässiga grunder. Regeringen finner det\r\nangeläget att långsiktiga, strategiska och offensiva\r\nsatsningar görs inom exportfrämjandet i enlighet med\r\nregeringens tiopunktsprogram för tillväxt i\r\nregeringsförklaringen år 2003 och den s.k.\r\nfrämjandeoffensiv för mandatperioden - benämnd\r\nAktiva, attraktiva Sverige - som lanserades år 2002.\r\nSatsningarna inriktas bl.a. på exportinformation,\r\nexportutvecklingsprogram och internationell\r\nmarknadsföring av särskilda branscher och svenskt\r\nspjutspetskunnande, förstärkt svensk närvaro i\r\nekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt\r\nsärskilda handelsfrämjande och handelspolitiska\r\ninsatser. Anslaget ökar till följd av den nämnda\r\nsatsningen Aktiva, attraktiva Sverige, som\r\ninnefattar bl.a. ett aktivt samarbete mellan\r\nfrämjandets olika aktörer inklusive Nämnden för\r\nSverigefrämjande i utlandet.\r\n\r\nUnder anslaget har medel beräknats för särskilda\r\nfrämjandeinsatser för att öka svenska företags\r\naffärsmöjligheter i EU:s nya medlemsländer och\r\ngrannländer. Från anslaget har 4 miljoner kronor år\r\n2005 och 3 miljoner kronor åren 2006 och 2007\r\nberäknats för att bidra till finansieringen av ett\r\nförbättrat system för marknadskompletterande kapital\r\ni tidiga skeden. Regeringen fattade i maj 2004\r\nbeslut om att av anslagssparandet år 2003 på 9\r\nmiljoner kronor skall 2,6 miljoner kronor disponeras\r\nav Regeringskansliet och resterande medel återföras\r\ntill statskassan.\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 320\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2004/05:N393 (kd) föreslås en besparing på\r\nanslaget med 50 miljoner kronor. Många\r\nindikatorer pekar på att Sverige står inför en\r\nstundande högkonjunktur, säger motionärerna. De\r\nifrågasätter att regeringen trots detta föreslår\r\nkraftigt ökade medel om 96 miljoner kronor för\r\nutökade satsningar på exportfrämjande åtgärder.\r\nSådana satsningar kan vara motiverade i en\r\nlågkonjunktur men med hänsyn till den starka\r\nkonjunkturutvecklingen och den förväntat positiva\r\nbytesbalansen avvisar motionärerna denna ökning.\r\n\r\n\r\nInvesteringsfrämjande (39:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar verksamheten vid Myndigheten\r\nför utländska investeringar i Sverige, Invest in\r\nSweden Agency (ISA), som är den centrala myndigheten\r\nför investeringsfrämjande åtgärder i Sverige.\r\nVerksamheten inriktas på informationsinsatser,\r\nmarknadsföringsprojekt inom särskilda fokusområden\r\nsamt regional samverkan och utbildningsverksamhet.\r\nVerksamheten finansieras dels med anslagsmedel, dels\r\nmed bidrag från regeringen avseende bl.a.\r\nregionalpolitiska medel och från s.k. partner i\r\nprojektverksamheten. Regeringen finner det angeläget\r\natt offensiva satsningar genomförs inom\r\ninvesteringsfrämjandet. För år 2005 föreslår\r\nregeringen medel på motsvarande nivå som för år\r\n2004. Regeringen fattade i maj 2004 beslut om att\r\nmyndigheten får disponera hela anslagssparandet för\r\når 2003 på 4 miljoner kronor.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 68,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nAvgifter till internationella\r\nhandelsorganisationer (39:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras för avgifter och bidrag för\r\nSveriges deltagande i vissa internationella närings-\r\noch handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer\r\när medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta\r\noch valutakursernas utveckling. Anslaget disponeras\r\nav regeringen och belastas främst för avgifter och\r\nbidrag till följande organ:\r\nVärldshandelsorganisationen (WTO), Internationella\r\nrådet för samarbete på tullområdet, Internationella\r\nTulltariffbyrån och Internationella Byrån för\r\nUtställningar i Paris. Deltagandet bedöms av\r\nregeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk\r\npåverkan på den internationella utvecklingen, för\r\nett aktivt svenskt deltagande i internationellt\r\nsamarbete samt för informationshämtning på för\r\nSverige viktiga områden. Regeringen fattade i maj\r\n2004 beslut om att hela anslagssparandet för år 2003\r\npå 2,6 miljoner kronor skall föras bort som\r\nindragning.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 15,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nExportkreditnämnden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nExportkreditnämndens (EKN) uppgift är att främja\r\nsvensk export genom utfärdande av garantier.\r\nGarantierna skyddar mot förlustrisk i samband med\r\nexport till och investeringar i utlandet.\r\nVerksamheten skall bedrivas så att den är\r\nsjälvbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd\r\nåt den svenska exporten som motsvarar vad\r\nkonkurrerande företag i andra länder kan erhålla.\r\nUtnyttjandet av investeringsgarantier har minskat\r\nkraftigt de senaste åren, vilket till största delen\r\nberor på att det i investeringsverksamheten i högre\r\nutsträckning används externa finansiärer. Den\r\nförändring i villkoren för investeringsgarantin som\r\ninom kort genomförs tar hänsyn till detta\r\nförhållande.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar\r\nregeringen att under år 2005 ikläda staten\r\nbetalningsansvar intill ett belopp om högst 200\r\nmiljarder kronor för exportkreditgarantier samt att\r\nunder år 2005 ikläda staten betalningsansvar intill\r\nett belopp om högst 10 miljarder kronor för\r\ninvesteringsgarantier. Vidare föreslår regeringen\r\natt riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2005 besluta att EKN, liksom tidigare år, får\r\nobegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för\r\nskadeutbetalningar.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKonsumentpolitik\r\n\r\n\r\nMarknadsdomstolen (40:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar Marknadsdomstolen som enligt\r\nlagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. handlägger\r\nmål och ärenden enligt framför allt konkurrens- och\r\nmarknadsföringslagarna. Efter ett antal år med\r\nalltfler omfattande mål och begränsade resurser är\r\ndomstolens ekonomi i balans. På tilläggsbudget år\r\n2004 (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21) har\r\ndomstolen fått ett tillskott på 1 miljon kronor för\r\natt möjliggöra hantering av ett mycket omfångsrikt\r\nmål enligt konkurrenslagen under hösten 2004, det\r\ns.k. bensinmålet.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 9,1\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKonsumentverket (40:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKonsumentverket är central förvaltningsmyndighet för\r\nkonsumentfrågor. Anslaget finansierar\r\nKonsumentverkets arbete med att genomföra den\r\nfastställda konsumentpolitiken. Från och med år 2004\r\ntillfördes anslaget ökade medel för att tills vidare\r\nansvara för driften av den servicedatabas som\r\nregeringen uppdragit åt Konsumentverket att driva.\r\nFrån och med år 2005 föreslås anslaget ökas med 1\r\nmiljon kronor från utgiftsområde 9 anslaget\r\nFolkhälsopolitiska åtgärder. I proposition\r\n2003/04:161 om alkoholpolitiska frågor föreslås att\r\nKonsumentverket skall intensifiera tillsynen rörande\r\nmarknadsföringen av alkoholhaltiga drycker.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till\r\n106,8 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKonsumentverket bör läggas ned och dess\r\nmyndighetsutövning överföras till Konkurrensverket,\r\nanförs det i motion 2004/05:L291 (m).\r\nKonsumentverkets myndighetsuppgifter bör skiljas\r\nfrån verkets övriga uppgifter, i syfte att\r\neffektivisera verksamheten, anser motionärerna. De\r\nmenar att Konsumentverkets myndighetsfunktion bör\r\nbegränsas till ren produktkontroll och tillsyn över\r\nden konsumenträttsliga lagstiftningens efterlevnad,\r\nen myndighetsfunktion som med fördel kan utföras av\r\nKonkurrensverket. Konsumentverkets förlagsverksamhet\r\nmed utgivning av böcker och tidskriften Råd & Rön\r\nsamt provtagningsverksamhet bör avyttras, förordar\r\nmotionärerna. De påpekar att konsumenterna kan\r\nställa krav på producenter, handlare och andra\r\naktörer, inklusive den offentliga sektorns\r\nserviceorgan, genom att agera gemensamt, vilket\r\nförutsätter att samverkan i organisationer byggs upp\r\nnedifrån. För att konsumentsammanslutningar av olika\r\nslag skall kunna bildas, växa och ta på sig större\r\nuppgifter måste den offentliga insatsen gradvis\r\ntonas ned, anför motionärerna.\r\n\r\nKristdemokraterna har, som tidigare redovisats,\r\nföreslagit en ökning av anslaget till\r\nKonkurrensverket för att verket skall kunna driva\r\nkonkurrensfrågor effektivare. Med hänvisning härtill\r\nföreslås i motion 2004/05:N393 (kd) en besparing med\r\n5 miljoner kronor på anslaget till Konsumentverket.\r\nÄven i motion 2004/05:N383 (c) föreslås en\r\nbesparing på anslaget till Konsumentverket - med 3\r\nmiljoner kronor - med hänvisning till i motionen\r\nangivna effektiviserings- och besparingsmål.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nFrågan om överföring av uppgifter från\r\nKonsumentverket till Konkurrensverket som föreslås i\r\nmotion 2004/05:L291 (m) har nära beröringspunkter\r\nmed förslaget i en tidigare nämnd motion,\r\n2004/05:N202 (m), om en sammanslagning av\r\nKonkurrensverket och Konsumentverket. Den sistnämnda\r\nmotionen togs upp i det föregående under avsnittet\r\nom Konkurrensverket. Utskottet hänvisar nu till vad\r\nsom där redovisades under rubriken Vissa\r\nkompletterande uppgifter.\r\n\r\n\r\nAllmänna reklamationsnämnden (40:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAllmänna reklamationsnämnden har till uppgift att\r\npröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare\r\nrörande varor, tjänster och andra nyttigheter som\r\ntillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk,\r\ns.k. konsumenttvister, samt ge rekommendationer om\r\nhur tvister bör lösas. För att nämnden skulle kunna\r\nåteruppta tidigare exkluderade ärendekategorier\r\ntillfördes anslaget 1,1 miljoner kronor på\r\ntilläggsbudget år 2004 (prop. 2003/04:100, bet.\r\n2003/04: FiU21).\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 23,8\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nFastighetsmäklarnämnden (40:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av\r\noch tillsyn över fastighetsmäklare enligt\r\nfastighetsmäklarlagen (1995:400) och\r\nfastighetsmäklarförordningen (1995:1028), dvs.\r\nprövning av att den som registreras som\r\nfastighetsmäklare har relevant utbildning, är\r\nlämplig och uppfyller uppställda formella krav samt\r\näven i övrigt iakttar god fastighetsmäklarsed.\r\nNämnden skall även föra talan i domstol samt sprida\r\ninformation om god fastighetsmäklarsed.\r\nFastighetsmäklarnämnden tillfördes engångsvis 400\r\n000 kr på tilläggsbudget i 2003 års ekonomiska\r\nvårproposition för sitt nya ansvar för\r\nhyresförmedlare i enlighet med lagen (2003:456) om\r\nändring i fastighetsmäklarlagen (1995:400). Mot\r\nbakgrund av att den nya lagen började gälla den 1\r\noktober 2003 och att arbetet med registrering av och\r\ntillsyn över hyresförmedlarna kommit i gång med full\r\nkraft först år 2004 har nämnden ett stort\r\nanslagssparande år 2003 på 1,6 miljoner kronor. Från\r\nden 1 januari 2005 omfattas fastighetsmäklarna av\r\nden nya penningtvättslagen (prop. 2003/04:156). Det\r\nkommer att innebära utökade arbetsuppgifter för\r\nFastighetsmäklarnämnden. Sedan år 2002 har antalet\r\nansökningar om registrering ökat. Mot bakgrund av\r\natt högskoleutbildningen för fastighetsmäklare är\r\nattraktiv förväntas antalet ansökningar öka även i\r\nframtiden.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 9,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nÅtgärder på konsumentområdet (40:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget avser fasta bidrag och projektstöd till\r\nlokala och nationella projekt som på olika sätt\r\nfrämjar en god konsumentpolitik. Statsbidrag utgår\r\nbl.a. till de svenska konsumentorganisationerna\r\nSveriges Konsumentråd, Sveriges Konsumenter i\r\nSamverkan, Nationella centrumet för\r\nkonsumentvetenskap och fr.o.m. år 2004 även\r\norganisationen Rättvisemärkt.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 17,6\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:N373 (m) föreslås en minskning av\r\nanslaget med 8,8 miljoner kronor.\r\nAnslaget bör fasas ut - det finns inget skäl att\r\nstaten ger speciella bidrag till enskilda\r\nföreningar, anför motionärerna. De avvisar därför\r\nockså utökningen av anslaget för stöd till\r\norganisationen Rättvisemärkt.\r\n\r\nEn höjning av anslaget med 10 miljoner kronor\r\nföreslås i motion 2004/05: N413 (fp). Det höjda\r\nanslaget skall dock fasas över till de olika\r\norganisationerna på konsumentområdet, säger\r\nmotionärerna och hänvisar till vad som anförs i\r\nFolkpartiets konsumentmotion.\r\n\r\nBidrag till miljömärkning av produkter (40:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget avser bidrag för att utveckla, informera om\r\noch marknadsföra miljömärkningskriterier för\r\nkonsumentvaror. Bidraget är ställt till SIS\r\nMiljömärkning AB, och medlen utbetalas via\r\nKammarkollegiet.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2005 till 4,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2004/05:N373 (m) föreslås en minskning av\r\nanslaget med 2,2 miljoner kronor.\r\nAnslaget bör fasas ut, anser motionärerna. De menar\r\natt miljömärkning är ett led i företagens\r\nmarknadsföring och inte bör vara föremål för\r\nsärskilda statliga insatser.\r\n\r\nEn höjning av anslaget med 2 miljoner kronor\r\nföreslås i motion 2004/05: N393 (kd).\r\nKristdemokraterna anser att den verksamhet som SIS\r\nMiljömärkning ansvarar för när det gäller att\r\nutveckla och informera om miljömärkning av\r\nkonsumentvaror är en angelägen uppgift, sägs det i\r\nmotionen. Partiet har dessutom krävt att\r\nverksamheten också skall innefatta en utveckling av\r\nrättvise- och jämställdhetsmärkning av\r\nkonsumentprodukter, erinrar motionärerna om och\r\nföreslår att 2 miljoner kronor skall anvisas för\r\njämställdhetsmärkning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet tar först upp frågan om anslag m.m. inom\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv. Därefter behandlas ett\r\ni propositionen begärt godkännande avseende\r\nförbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag.\r\n\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n\r\n\r\nUtskottets syn på näringspolitikens inriktning\r\nligger, som tidigare nämnts, i linje med den som\r\nredovisas i budgetpropositionen och med vad som har\r\növerenskommits i överläggningar mellan regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringens förslag\r\ntill anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv är\r\nberäknat med utgångspunkt i den inriktning av\r\nnäringspolitiken som redovisas i\r\nbudgetpropositionen. Utskottet ställer sig bakom den\r\nav regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 24\r\nNäringsliv och som riksdagen nyligen fattat beslut\r\nom. Utskottet kommenterar i det följande vissa av de\r\nhär aktuella anslagen. I den tidigare redovisningen\r\nhar under berörda rubriker lämnats vissa\r\nkompletterande uppgifter, till vilka utskottet\r\nhänvisar.\r\n\r\nBeträffande turistfrämjande, där det lagts fram\r\nförslag i en motion om ökade medel vad gäller\r\nmarknadsföringen av Sverige som turistland, medan\r\ndet i två andra motioner föreslagits minskade medel,\r\nvill utskottet erinra om att regeringen har aviserat\r\natt en proposition om främjande för ökad tillväxt\r\ninom turistnäringen skall lämnas till riksdagen i\r\ndecember 2004.\r\nNär det gäller Konkurrensverket, som föreslås få\r\nökade medel i fyra motioner, kan noteras att\r\nanslaget höjdes för år 2003 med 2 miljoner kronor\r\nmot bakgrund av de ökade arbetsuppgifter som verket\r\nfick till följd av de ändringar i konkurrenslagen\r\n(1993:20) som riksdagen beslöt om våren 2002 med\r\nsyfte att effektivisera kartellbekämpningen.\r\nUtskottet vill också erinra om att anslaget\r\ndessförinnan nivåhöjdes med 5 miljoner kronor\r\nfr.o.m. år 2001. Det bör vidare framhållas att\r\nKonkurrensverkets möjligheter att ta egna initiativ\r\nför att spåra, utreda och bevisa skadliga\r\nkonkurrensbegränsningar har ökat. Detta beror till\r\nen del på att verkets resurser inte längre i lika\r\nstor utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren\r\närendehantering; konkurrenslagen har nu varit i\r\nkraft i cirka tio år och marknadens aktörer har\r\ndärmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma\r\nbehov som tidigare av att få olika frågor prövade.\r\nÄven riksdagens beslut våren 2004 med anledning av\r\nproposition 2003/04:80 om moderniserad\r\nkonkurrensövervakning innebär att det hos\r\nKonkurrensverket kommer att frigöras resurser, vilka\r\nkan användas för övervakning och bekämpning av\r\nallvarliga konkurrensstörningar (bet. 2003/04:\r\nNU13).\r\nI anslutning till Konkurrensverkets verksamhet\r\nnoterar utskottet att två av de partier som vill öka\r\nanslaget (38:16) till Konkurrensverket samtidigt\r\nvill minska anslaget (40:2) till Konsumentverket.\r\nEnligt utskottets uppfattning är medvetna och aktiva\r\nkonsumenter en betydelsefull faktor för att uppnå en\r\nmer effektiv och sund konkurrens. Detta innebär att\r\nden verksamhet som Konsumentverket bedriver är\r\nviktig för strävandena att uppnå ett ökat\r\nkonkurrenstryck på olika marknader. Det finns också\r\nmotioner i vilka en sammanslagning av\r\nKonkurrensverket och Konsumentverket förespråkas.\r\nSom tidigare nämnts togs denna fråga upp i\r\nregeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen\r\nför år 2003 sades dock att frågan hade analyserats\r\ninom Regeringskansliet och att slutsatsen var att\r\nsynergierna inte är så stora att de motiverar en\r\nsammanslagning. Däremot bör det samarbete som redan\r\nexisterar mellan myndigheterna i frågor där detta\r\ngynnar konsumentintresset förtydligas, ansåg\r\nregeringen, en ståndpunkt som utskottet delar.\r\nFrågan om inriktningen av rymdverksamheten berörs\r\ni en motion, varvid det efterfrågas att\r\nRymdstyrelsen skall kunna inrikta verksamheten även\r\nmot icke-europeiska länder, särskilt Förenta\r\nstaterna. Som tidigare redovisats finns det dock\r\nenligt Näringsdepartementet inget som hindrar att\r\nRymdstyrelsen riktar verksamhet även mot icke-\r\neuropeiska länder. Skrivningen i Rymdstyrelsens\r\ninstruktion vad gäller internationellt samarbete\r\nspecificerar inte vilka länder Rymdstyrelsen skall\r\nsamarbeta med. Samarbete med icke-europeiska länder,\r\nbl.a. Förenta staterna, förekommer också enligt\r\nuppgift.\r\nI fyra motioner förordas att anslaget (38:19) för\r\nomstrukturering och genomlysning av statligt ägda\r\nföretag skall slopas. Anslaget är avsett bl.a. för\r\natt finansiera kostnader i samband med förvaltning\r\nav företagen. Enligt utskottets mening är det\r\nviktigt att den förmögenhetsmassa som de statligt\r\nägda företagen utgör och som ytterst tillhör svenska\r\nfolket förvaltas på ett professionellt och effektivt\r\nsätt. Utskottet anser också att åtgärder för att\r\nförbättra genomlysningen av statligt ägda företag är\r\nmycket angelägna.\r\nBeträffande anslaget (38:2) till\r\nnäringslivsutveckling vill utskottet något beröra en\r\nfråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)\r\noch som rör basfinansiering av verksamheten vid\r\nInstitutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottet\r\nhar inte ändrat uppfattning beträffande SIQ:s\r\nverksamhet utan anser att den typ av verksamhet som\r\nSIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt\r\nperspektiv. Likaså menar utskottet att formen för\r\nverksamheten, som karakteriseras av att företag,\r\norganisationer och förvaltningar samverkar, har en\r\neffektiv utformning. Som redovisats är\r\nNäringsdepartementets avsikt att medel till SIQ\r\nframöver skall förmedlas av Nutek via anslaget\r\nNäringslivsutveckling m.m. och att detta på något\r\nsätt skall anges i Nuteks regleringsbrev.\r\nEtt nytt anslag avsett för mätning av företagens\r\nadministrativa börda föreslås i en motion. Som\r\ntidigare redovisats har regeringen aviserat att en\r\nskrivelse med handlingsprogram för minskad\r\nadministrativ börda för företagen skall lämnas till\r\nriksdagen i december 2004. Vidare har Riksrevisionen\r\nnyligen presenterat en granskning av arbetet med\r\nregelförenklingar för företag (RiR 2004:23).\r\nRiksrevisionens styrelse har i dagarna fattat ett\r\npreliminärt beslut om att en framställning senare\r\nskall lämnas till riksdagen. Utskottet planerar att\r\nbehandla regeringens aviserade skrivelse och den\r\neventuella framställningen från Riksrevisionen i ett\r\nbetänkande våren 2005.\r\nInom utgiftsområdet föreslås ett nytt anslag även\r\ni en annan motion. Det gäller sanering av statlig\r\nmark, varvid Sveriges geologiska undersökning (SGU)\r\nföreslås få ett särskilt anslag för ändamålet. Som\r\ntidigare redovisats deltar SGU redan för närvarande\r\ni det aktuella arbetet, som finansieras via anslag\r\nfrån utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.\r\nSamarbetet med Naturvårdsverket fungerar väl enligt\r\nvad utskottet erfarit.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet de av\r\nregeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2005\r\ninom utgiftsområde 24 Näringsliv (se bilaga 3).\r\nLikaså tillstyrks de övriga här aktuella förslagen\r\ntill riksdagsbeslut som lagts fram i\r\nbudgetpropositionen. Samtliga behandlade\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\nFörbättrad kapitalstruktur i statligt ägda\r\nföretag\r\n\r\n\r\nI det föregående (s. 67) har lämnats en utförlig\r\nredovisning av riksdagens tidigare beslut i frågan\r\nom förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda\r\nföretag, till vilken utskottet nu hänvisar. I\r\nkorthet innebär besluten att riksdagen har ansett\r\natt det finns goda skäl att skapa en ordning som\r\nunderlättar kapitalomstruktureringar i den statliga\r\nföretagssfären genom att tillämpa\r\nspecialdestination. Staten bör kunna agera på samma\r\nsätt som ett moderbolag som ger koncernbidrag till\r\nvissa dotterbolag och finansiera detta med medel\r\nfrån andra dotterbolag. Riksdagen har understrukit\r\natt systemet skall ges en sådan form att riksdagens\r\ninflytande på ett rimligt sätt garanteras och att\r\nriksdagen ges möjlighet att på ett korrekt sätt\r\nutöva finansmakten. Av detta skäl skall riksdagen\r\nbesluta om kapitaltillskott i varje enskilt fall.\r\nVidare får underskott inte uppkomma på kontot, dvs.\r\nnågon kredit skall inte vara knuten till kontot. I\r\nden mån kapitaltillskott behövs och de inte kan\r\nfinansieras med tillgängliga medel på kontot bör\r\ntillskottet i stället tillskjutas genom att medel\r\nanvisas över statsbudgeten via anslaget (38:20)\r\nKapitalinsatser i statliga bolag.\r\n\r\nUtskottet ser inget skäl till att riksdagen nu\r\nskulle ändra sina tidigare ståndpunkter. Därmed\r\nanser utskottet att riksdagen skall godkänna att\r\nregeringen under år 2005 får vidta åtgärder för en\r\nförbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag\r\nenligt de villkor som redovisas i propositionen.\r\nMotionerna 2004/05:N373 (m), 2004/05:Fi232 (fp) och\r\n2004/05:N393 (kd) avstyrks härmed i berörda delar.\r\n\r\nBolagsverkets publiceringskrav\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå två motionsyrkanden\r\nrörande kravet på Bolagsverket att kungöra i\r\nPost- och Inrikes Tidningar vad som införs i\r\naktiebolagsregistret och den därtill kopplade\r\nfrågan om finansieringen av Svenska\r\nAkademiens ordbok. Utskottet står fast vid\r\ntidigare ställningstaganden och hänvisar till\r\nen aviserad proposition under år 2005.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen beslöt i december 2002, på förslag av ett\r\nenhälligt utskott, om ett förnyat tillkännagivande\r\ntill regeringen i frågan rörande kravet på Patent-\r\noch registreringsverket (PRV) att kungöra i Post-\r\noch Inrikes Tidningar (PoIT) vad som införs i\r\naktiebolagsregistret (bet. 2002/03:NU1). Hösten 2001\r\nhade riksdagen, på förslag även då av ett enhälligt\r\nutskott, gjort ett tillkännagivande om PRV (bet.\r\n2001/02:NU1). Riksdagen anmodade då regeringen att\r\nskyndsamt finna en lösning så att kravet på PRV att\r\nkungöra i PoIT vad som införs i aktiebolagsregistret\r\nkan slopas. Enligt utskottets mening är detta\r\npubliceringskrav ineffektivt och kostnadskrävande.\r\n\r\nUtskottet redovisade sakförhållandet, som innebär\r\natt det enligt aktiebolagslagen (1975:1385) krävs\r\natt PRV skall kungöra vad som införs i\r\naktiebolagsregistret i PoIT. PRV har i stället\r\nförordat att uppgifterna skall kungöras elektroniskt\r\nvia Internet i en s.k. elektronisk tidning. I och\r\nmed ombildningen av PRV den 1 juli 2004 har det\r\nnybildade Bolagsverket övertagit ansvaret för den\r\nberörda publiceringen.\r\nHösten 2003 behandlade utskottet frågan om\r\npubliceringskravet på nytt mot bakgrund av två\r\nmotioner. I sitt ställningstagande (bet.\r\n2003/04:NU1) erinrade utskottet om att riksdagen, på\r\nutskottets förslag, vid två tillfällen gjort\r\ntillkännagivanden rörande en förändring av PRV:s\r\npubliceringskrav. Detta krav är ineffektivt och\r\nkostnadskrävande, anförde utskottet. I slutändan är\r\ndet företagen som får bära kostnaderna. Vägledande\r\nför utskottets ställningstaganden att\r\npubliceringskravet bör förändras har varit omsorgen\r\nom framför allt småföretagen och att dessa inte\r\nskall belastas av kostnader i större utsträckning än\r\nvad som är nödvändigt, noterade utskottet och fann\r\ninte någon anledning att ändra sitt\r\nställningstagande i detta avseende. När det gällde\r\ndet praktiska genomförandet av en förändring hade\r\nutskottet fått information från företrädare för\r\nJustitiedepartementet om beredningsläget. En\r\nförändring för med sig ett antal problem, främst\r\nrörande finansieringen av Svenska Akademiens ordbok.\r\nEn tankeskiss för en möjlig lösning hade redovisats\r\nför utskottet. Utskottet tog inte ställning i sak\r\ntill den skisserade lösningen men konstaterade att\r\ndet pågick en aktiv beredning i Regeringskansliet\r\nmed inriktning att en proposition skulle kunna\r\nlämnas till riksdagen hösten 2004. Med hänvisning\r\ntill det anförda avstyrkte utskottet de båda då\r\naktuella motionerna. Riksdagen följde utskottet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2004/05:N362 (fp, m, kd, c) föreslås ett\r\ntillkännagivande av riksdagen om att öka\r\ntillgängligheten av kungörelser samt säkra en\r\nfortsatt framtida utgivning av PoIT. Svenska\r\nAkademien och Edita Publishing AB, som på uppdrag av\r\nSvenska Akademien ger ut PoIT, har i en skrivelse\r\ntill regeringen framfört att de är villiga att åta\r\nsig att publicera en kostnadsfri elektronisk version\r\nav PoIT, samtidigt som den tryckta versionen av\r\ntidningen fortsätter att publiceras, säger\r\nmotionärerna. Förslaget innebär också en\r\nomfördelning av kostnaderna för kungörelser så att\r\nBolagsverket får en budgetlättnad på 6,4 miljoner\r\nkronor. Regeringen och Bolagsverket bör inleda en\r\ndiskussion med Svenska Akademien om hur PoIT kan\r\nutvecklas i enlighet med det skisserade förslaget,\r\nanför motionärerna. De påpekar att i\r\ndepartementspromemorian Elektroniskt kungörande (Ds\r\n2003:42) anförs såväl kostnadsskäl som\r\ntillgänglighetsskäl för att övergå till elektronisk\r\npublicering i Bolagsverkets regi. Huvuddragen i\r\nSvenska Akademiens förslag jämförs i motionen, under\r\nrubrikerna Tillgänglighet, Tillförlitlighet,\r\nArkivering och Kostnadsbesparing, med rådande\r\nförhållanden och med vad som skulle bli\r\nkonsekvenserna om det i departementspromemorian\r\nskisserade förslaget genomfördes.\r\n\r\nRegeringen bör snarast till riksdagen lämna\r\nförslag om en långsiktig finansiering av utgivningen\r\nav Svenska Akademiens ordbok, anförs det i motion\r\n2004/05:Kr368 (fp). En nationell institution av stor\r\nbetydelse är Svenska Akademien och dess verksamhet,\r\ndär i synnerhet finansieringen av utgivningen av\r\nAkademiens ordbok är ett överhängande problem, säger\r\nmotionärerna. De påpekar att sedan beslutet om att\r\nlägga ned PoIT fattades har frågan beretts inom\r\nRegeringskansliet och anser att frågan om den\r\nlångsiktiga finansieringen av ordbokens utgivning nu\r\nmåste få en lösning.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nRegeringskansliet (Justitiedepartementet) gav\r\nsommaren 2004 rättschef Olle Abrahamsson i uppdrag\r\natt utreda och lämna förslag till en ny ordning för\r\nkungörelser som tillgodoser följande villkor:\r\n\r\n- Kungörelser som för närvarande sker i PoIT skall\r\npubliceras elektroniskt på en webbplats via\r\nInternet.\r\n- Datasäkerheten för webbplatsen skall vara\r\ntillfredsställande.\r\n- Publicerade kungörelser skall arkiveras på ett\r\nsätt som motsvarar nu gällande arkivering.\r\n- Kungörelsesystemet skall medföra en\r\nkostnadsbesparing för annonsörer på webbplatsen.\r\n- Kungörelsesystemet skall inte leda till\r\nutgiftsökningar för staten.\r\n\r\nUtredaren skall undersöka om det finns några andra,\r\nstatsfinansiellt neutrala, sätt att finansiera\r\nutgivningen av Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Om\r\nså inte skulle vara fallet bör det nya\r\nkungörelsesystemet utformas så att det så långt\r\nmöjligt kan finansiera arbetet med SAOB. Utredaren\r\nskall särskilt undersöka om Svenska Akademien är\r\nberedd att upplåta utgivningsrättigheterna för PoIT\r\ntill Bolagsverket. I sammanhanget måste beaktas att\r\ndet mellan Svenska Akademien och Norstedts Förlag\r\nför närvarande finns ett avtalsförhållande om\r\nutgivningsrätten till PoIT. Hänsyn måste därför tas\r\ntill eventuella kostnader som kan vara förknippade\r\nmed att ett sådant avtalsförhållande löses upp. Inom\r\nramen för uppdraget kan det bli aktuellt att föra\r\nförhandlingar med Svenska Akademien, Norstedts\r\nFörlag och Bolagsverket. Utredaren får också, i\r\nlämplig utsträckning, undersöka andra lösningar som\r\nuppfyller de ovan angivna villkoren.\r\n\r\nI promemorian med utredningsuppdraget sägs, under\r\nrubriken Utgångspunkter för ett uppdrag, att mot den\r\nbakgrund som har tecknats i ett föregående avsnitt\r\nfinns det anledning att överväga om det går att\r\ngenomföra en något annorlunda lösning än den som\r\nvåren 2003 hade föreslagits i\r\ndepartementspromemorian Elektroniskt kungörande (Ds\r\n2003:42). Till de intressen som ett nytt\r\nkungörelsesystem bör tillgodose hör inte minst\r\nintresset av effektivitet och tillgänglighet, sägs\r\ndet i uppdraget. I departements-promemorian\r\nkonstaterades att läsbarheten och överskådligheten\r\nskulle öka om kungörelserna sker elektroniskt. Som\r\nhar konstaterats i departementspromemorian är\r\nallmänhetens tillgång till Internet dessutom så god\r\natt en övergång till elektroniska kungörelser inte\r\nkan anses försämra kungörelsernas tillgänglighet. En\r\nannan viktig aspekt är att det nya\r\nkungörelsesystemet måste vara kostnadseffektivt och\r\nleda till besparingar för företagen. Redan en\r\növergång till ett elektroniskt kungörelsesystem\r\nmedför en betydande kostnadsbesparing jämfört med\r\ndet nuvarande systemet. Slutligen är det angeläget\r\natt frågan om finansieringen av arbetet med SAOB får\r\nen lösning i samband med att en reform av\r\nkungörelsesystemet genomförs, sägs det i\r\nutredningsuppdraget. I den delen kan det noteras att\r\nockså en reform som innebär att en viss del av\r\nannonsintäkterna för en elektronisk\r\nkungörelsetidning går till arbetet med SAOB kommer\r\natt kunna leda till besparingar för Bolagsverket och\r\növriga annonsörer.\r\nEn tänkbar ordning är att kungörelser även i\r\nfortsättningen sker i PoIT, att tidningen emellertid\r\nframdeles ges ut som en elektronisk tidning samt att\r\nstaten och Svenska Akademien överenskommer att\r\nAkademien skall upplåta rätten att ge ut PoIT till\r\nBolagsverket mot en ersättning som, helt eller\r\ndelvis, motsvarar de årliga kostnaderna för\r\nutgivningen av SAOB, sägs det vidare i\r\nutredningsuppdraget. En sådan lösning som den nu\r\nangivna aktualiserar ett antal frågor. Det måste\r\nexempelvis analyseras om och i så fall på vilket\r\nsätt Svenska Akademien kan upplåta utgivningsrätten\r\nför kungörelserna till Bolagsverket. Det måste också\r\növervägas om en elektronisk webbplats fortfarande\r\nkan bära namnet Post- och Inrikes Tidningar. Härtill\r\nkommer frågan om vad Svenska Akademiens befintliga\r\navtal med Norstedts Förlag får för konsekvenser för\r\nden skisserade lösningen. Även andra, liknande\r\nlösningar är tänkbara.\r\nUppdraget skall redovisas inom kort. Därefter\r\nplaneras, enligt uppgift från Justitiedepartementet,\r\nremissbehandling, lagrådsremiss och en proposition\r\ntill riksdagen under år 2005.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRiksdagen har, som redovisats, på utskottets förslag\r\nvid två tillfällen gjort tillkännagivanden rörande\r\nen förändring av det publiceringskrav som tidigare\r\nlåg på PRV och som nu åvilar Bolagsverket. Detta\r\nkrav är ineffektivt och kostnadskrävande. I\r\nslutändan är det företagen som får bära kostnaderna.\r\nVägledande för utskottets ställningstaganden att\r\npubliceringskravet bör förändras har varit omsorgen\r\nom framför allt småföretagen och att dessa inte\r\nskall belastas av kostnader i större utsträckning än\r\nvad som är nödvändigt. Utskottet finner inte någon\r\nanledning att ändra sitt ställningstagande i detta\r\navseende.\r\n\r\nNär utskottet behandlade frågan hösten 2003\r\naviserades en proposition till riksdagen under\r\nhösten 2004. Som framgått av den tidigare\r\nredovisningen har tidsplanen dock förskjutits, så\r\natt en proposition nu i stället kan förväntas komma\r\nunder år 2005.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker\r\nutskottet de här aktuella motionsyrkandena.
\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Näringspolitikens inriktning (punkt 1)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),\r\nAnne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservation 1. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sf365 yrkande\r\n14, 2004/05:N210, 2004/05:N241 yrkande 8,\r\n2004/05:N242 yrkande 6, 2004/05:N260, 2004/05:N284\r\nyrkande 1, 2004/05:N393 yrkandena 1-3 och 31,\r\n2004/05:N398 yrkandena 2 och 5, 2004/05:N400 yrkande\r\n1 och 2004/05: N401 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVår syn på näringspolitikens inriktning\r\növerensstämmer med den som redovisas i de här\r\naktuella motionerna från företrädare för Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet. Ett\r\nframgångsrikt företagande är den absolut viktigaste\r\nförutsättningen för välstånd. Utan ett livskraftigt\r\nnäringsliv och ett gott företagsklimat är det\r\nomöjligt att skapa tillräckliga resurser för en\r\nfungerande sjukvård, en bra skola och en värdig\r\näldreomsorg. Det måste bli enklare att starta och\r\ndriva företag. Globalisering, liberalisering och\r\ninformationsteknikens snabba utveckling öppnar\r\nenorma möjligheter för dem som förstår att göra sig\r\nattraktiva genom att skapa ett internationellt\r\nkonkurrenskraftigt klimat för arbete och\r\nföretagande. Inte bara de svenska företagen utan i\r\nhögsta grad Sverige som land befinner sig därmed i\r\nen knivskarp konkurrenssituation.\r\n\r\nDet nationella näringsklimatet måste formas så att\r\nSverige klarar av att tävla med de mest\r\nkonkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om\r\ngoda villkor för företagande och investeringar.\r\nOmvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i\r\npolitiken är helt avgörande för Sveriges framtida\r\nposition. Tillkomsten av jobb bygger på en tillväxt\r\nbland de små och medelstora företagen.\r\nStatens roll i näringspolitiken skall främst vara\r\natt sätta ramar för och övervaka spelreglerna på\r\nmarknaden, ansvara för samhällsplanering och\r\ninfrastruktur samt att skapa förutsättningar för\r\nlångsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare\r\nsom spelare på marknaden är risken stor att\r\nkonkurrensen snedvrids och att investeringar inte\r\ngörs på ett optimalt sätt i de företag som har de\r\nbästa förutsättningarna.\r\nNegativa attityder till småföretagande har under\r\nlång tid påverkat företagsstrukturen. Villkoren för\r\nföretagande har anpassats till storföretagen, vilket\r\ni förlängningen lett till en bristande mångfald av\r\nmedelstora, växande företag, något som finns i många\r\nandra länder. Av Sveriges cirka en halv miljon\r\nföretag är den överväldigande majoriteten\r\nenmansföretag, och bara 3 % av företagen har fler än\r\n20 anställda. Sverige har färre små och medelstora\r\nföretag i förhållande till sin befolkning än något\r\nannat jämförbart land. Den svenska\r\nnäringslivsstrukturen domineras av ett litet antal\r\ngamla och stora företag. Bland de 50 största\r\nföretagen har inget startats efter år 1970, och över\r\nhälften startades före första världskriget!\r\nFramväxt av nya företag inom tjänste- och\r\nservicesektorerna har effektivt hindrats genom den\r\noffentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.\r\nI detta sammanhang kan noteras att framväxt av\r\nkvinnors företagande hindras av det politiska\r\nmotståndet mot privata alternativ inom de yrken där\r\nkvinnor traditionellt sett har erfarenhet och\r\nkompetens. För att främja kvinnors företagande bör\r\ndet således ske en uppbrytning av offentliga\r\nmonopol. Världens största offentliga sektor har\r\nvidare krävt världens högsta skatter, vilket\r\nytterligare har bromsat tillkomst av företag och\r\ntillväxt. Den arbetsintensiva privata tjänstesektorn\r\nsom fungerat som sysselsättningsmotor i exempelvis\r\nFörenta staterna har utvecklats betydligt\r\nlångsammare i Sverige.\r\nInom ramen för Allians för Sverige har en\r\narbetsgrupp, med beteckningen Tillväxtregion\r\nSverige: arbetsmarknads- och näringspolitik för\r\njobb, entreprenörskap och tillväxt i hela landet,\r\ngetts i uppdrag att utreda hur företagsamheten skall\r\nstimuleras i Sverige. I bakgrundstexten för\r\narbetsgruppen sägs att Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet\r\ndelar visionen om ett företagsklimat som uppmuntrar\r\noch stärker människor i deras entreprenörskap.\r\nGruppen skall utreda hur en ny regering skall\r\nstimulera företagsamheten i Sverige, varmed menas\r\nhur staten kan underlätta för fler människor att\r\nstarta företag, för befintliga företag att anställa,\r\nför offentlig sektor att använda sig av\r\nintreprenörskap m.m. Företagandets villkor och\r\nföretagarens situation skall vara i fokus.\r\nSammanfattningsvis måste en ökning i\r\nnyföretagandet nu komma till stånd. För detta krävs\r\nen annan näringspolitik än den som regeringen\r\nbedriver. Sverige behöver en god företagarpolitik,\r\nvilket omfattar en mängd förändringar inom områdena\r\nskatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling\r\noch Europaengagemang. Grundläggande är att i hela\r\nsamhället förändra attityderna till företagande och\r\nentreprenörskap. Det måste skapas ett gott\r\nföretagarklimat så att fler kvinnor och män vill -\r\noch vågar - starta och driva företag och anställa\r\nmedarbetare. För att Sverige skall få en växande\r\nföretagsamhet måste entreprenörskap och företagande\r\nlöna sig bättre än det gör för närvarande.\r\nRiksdagen bör ställa sig bakom vad vi här har\r\nanfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.\r\nDärmed blir samtliga här aktuella motioner i sak\r\ntillgodosedda i berörda delar.\r\n\r\n2. Innovationsfrämjande åtgärder (punkt 2)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c)\r\noch Anne-Marie Pålsson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2. a) (= utskottet)\r\n\r\nb) (= utskottet)\r\nc) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservation 2. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:L214\r\nyrkande 3, 2004/05:L372 yrkande 3, 2004/05:N254\r\nyrkande 5, 2004/05:N373 yrkande 7, 2004/05:N392\r\nyrkande 1 och 2004/05:N408 yrkandena 2 och 4,\r\nbifaller delvis motionerna 2004/05:L251 yrkande\r\n3 och 2004/05:N393 yrkande 12 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:N247, 2004/05:N432 och\r\n2004/05:N436.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i flera av de\r\nhär aktuella motionerna, bl.a. motionerna\r\n2004/05:N373 (m), 2004/05:N408 (fp), 2004/05:N254\r\n(fp), 2004/05:L214 (c) och 2004/05:L372 (c) - att\r\ntillgången på statligt såddkapital måste öka. De två\r\nhär aktuella förslagen i propositionen om\r\ninnovationsfrämjande åtgärder innebär steg i rätt\r\nriktning, men de är inte tillräckliga.\r\n\r\nDen arbetsgrupp som Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet har\r\nbildat inom ramen för Allians för Sverige och som\r\nskall arbeta med bl.a. näringspolitiska frågor skall\r\nlämna förslag beträffande bl.a. riskkapital och\r\ninnovationspolitik. Utgångspunkten skall därvid vara\r\natt föreslå marknadskonforma lösningar som\r\nunderlättar för företag framför allt i tidiga skeden\r\natt få tillgång till riskkapital, s.k. såddkapital.\r\nAv stor vikt är att lägga förslag som underlättar\r\nkommersialisering av innovationer, vari också ligger\r\natt beakta kopplingen mellan riskkapital och\r\nforskning. I arbetet skall vidare särskilt beaktas\r\nhur det aktuella politikområdet kan utformas för att\r\nfrämja god tillväxt i hela landet och främja\r\ninnovationer som leder till bättre miljö och en\r\nhållbar utveckling. Det som här sagts om\r\narbetsgruppens arbete skisserar det ytterligare\r\narbete som vi anser behöver göras på området\r\ninnovationsfrämjande åtgärder.\r\nEnligt Europeiska patentkontoret är svenskarna\r\nbland de mest innovativa i Europa räknat efter\r\nantalet ansökningar om nya patent i relation till\r\nbefolkningen. Idéer och patentansökningar leder\r\nnormalt till att företag startas, men i Sverige sker\r\ndetta i mindre utsträckning än i andra länder.\r\nSvenska idéer blir patent och ger upphov till\r\narbetstillfällen i andra länder i stället för i\r\nSverige. Det behövs olika åtgärder för att stödja\r\nuppfinnare och patent. Det finns ett samband mellan\r\nden rådande värderingen av entreprenörskap och det\r\nalltför låga antalet entreprenörer, varvid olika\r\nfaktorer såsom bristande social acceptans, låg\r\nstatus och få förebilder för entreprenörer spelar\r\nroll. Entreprenörers status måste höjas!\r\nVi tillstyrker alltså de båda här aktuella\r\nförslagen i propositionen. Riksdagen bör emellertid\r\nsamtidigt genom ett tillkännagivande anmoda\r\nregeringen att driva arbetet med\r\ninnovationsfrämjande åtgärder vidare, varvid\r\nkapitaltillgången för företag i tidiga skeden bör\r\nbli föremål för en fortsatt översyn. Därmed blir\r\nmotionerna 2004/05:N373 (m), 2004/05:N408 (fp),\r\n2004/05: N254 (fp), 2004/05:N392 (fp), 2004/05:L214\r\n(c) och 2004/05:L372 (c) tillgodosedda i berörda\r\ndelar och tillstyrks i dessa delar. Det som tas upp\r\ni motionerna 2004/05:N393 (kd) och 2004/05:L251 (kd)\r\nligger i sak väl i linje med vårt ställningstagande.\r\nBeträffande förslagen i motion 2004/05:N247 (m), som\r\ni huvudsak rör olika frågor om patent, konstaterar\r\nvi att - som tidigare redovisats - en utredning\r\nnyligen har tillsatts med uppdrag att se över de\r\nekonomiska aspekterna av patentering för företags\r\ntillväxt i Sverige, Norden och Europa; motionen\r\navstyrks Även motionerna 2004/05:N436 (s) om en\r\nregional inkubator i Värmland och 2004/05:N432 (c)\r\nom inrättande av en teknisk risknämnd avstyrks.\r\n\r\n3. Innovationsfrämjande åtgärder (punkt 2)\r\n\r\nav Mikael Oscarsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2. a) (= utskottet)\r\n\r\nb) (= utskottet)\r\nc) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservation 3. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:L251 yrkande\r\n3 och 2004/05:N393 yrkande 12, bifaller delvis\r\nmotionerna 2004/05: L214 yrkande 3, 2004/05:L372\r\nyrkande 3, 2004/05:N254 yrkande 5, 2004/05:N373\r\nyrkande 7, 2004/05:N392 yrkande 1 och 2004/05:N408\r\nyrkandena 2 och 4 och avslår motionerna\r\n2004/05:N247, 2004/05:N432 och 2004/05:N436.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser - i likhet med vad som anförs i motionerna\r\n2004/05:N393 (kd) och 2004/05:L251 (kd) - att det\r\nbör tillsättas en parlamentarisk utredning om\r\nriskkapitalförsörjningen. De två här aktuella\r\nförslagen i propositionen om innovationsfrämjande\r\nåtgärder innebär ansatser i den riktning som jag\r\nförordar, men de är långt ifrån tillräckliga. Den\r\nstatliga lånedelen inriktad mot tidiga skeden\r\nförstärks något genom förslagen i propositionen -\r\ndock är det inga nya pengar som tillkommer och\r\nnivåerna är fortfarande alltför låga.\r\n\r\nDet är viktigt att det finns riskkapital, inte\r\nminst riskkapital för att finansiera produktens\r\neller tjänstens mycket tidiga utveckling. För att\r\nmöjliggöra och möta ett ökat nyföretagande och en\r\nutveckling av befintliga företag måste tillgången\r\ntill riskkapital öka. Speciellt måste de onoterade,\r\nsmå och nya företagens finansieringsbehov säkras. De\r\nföretag som inte producerar varor har ofta svårt att\r\nerhålla kapital för att finansiera sin affärsidé.\r\nDetta är ett stort problem, vilket framför allt\r\nmissgynnar kvinnliga entreprenörer då majoriteten av\r\nföretagen inom exempelvis servicesektorn startas av\r\nkvinnor. Bristen på kapital i små företag beror till\r\nstor del på att de och deras ägare varit och är\r\nskattemässigt missgynnade jämfört med ägarna till\r\nstora företag. Därutöver har de små företagen haft\r\nbrist på ägarkapital, bl.a. beroende på en dålig\r\nmarknad för placeringar i små och onoterade företag\r\noch att det för privatpersoner ofta tett sig mer\r\nlönsamt och riskfritt att spara i bank eller i\r\nobligationer.\r\nRiskkapitalförsörjningen för svenska företag måste\r\nnu lösas. Kristdemokraterna vill bl.a. införa ett\r\nriskkapitalavdrag. Staten har ett ansvar för att se\r\ntill att det finns tillgång till riskkapital.\r\nRiskkapitalfinansieringen i företags och\r\ninnovationers tidiga skeden, såddfinansiering,\r\nhåller på att stanna av. Problemet är de direktiv\r\nsom Industrifonden och Almi arbetar efter, med\r\navkastningskrav som inte företag i såddfasen klarar\r\nav att uppfylla. Lösningen är att kraven ändras för\r\nen del av Almis medel så att de kan användas till\r\ninnovationer i tidigt skede. Sveriges innovatörer\r\noch entreprenörer måste ges den goda jordmån som\r\nbehövs för att deras idéer skall utvecklas och tas\r\ntill vara, vari ingår ett statligt ansvar för det\r\ntidiga riskkapitalet. Sverige bör kunna ta efter och\r\ntillämpa en del av vad som gjorts i Finland. Bland\r\nannat har det bildats en statlig stiftelse, SITRA,\r\nsom fungerar som offentlig riskkapitalaktör och som\r\när underställd den finska riksdagen. Vidare bildades\r\ni slutet av 1990-talet Finlands Industriinvesterings\r\nAB, med medel från försäljning av statliga företag\r\noch med mål att bl.a. förstärka investeringar i form\r\nav eget kapital i innovativa företag på groddstadiet\r\neller i startskedet.\r\nJag vill också erinra om den arbetsgrupp som\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet har bildat inom\r\nramen för Allians för Sverige och som skall arbeta\r\nmed bl.a. näringspolitiska frågor och lämna förslag\r\nbeträffande riskkapital och innovationspolitik m.m.\r\nUtgångspunkten skall därvid vara att föreslå\r\nmarknadskonforma lösningar som underlättar för\r\nföretag framför allt i tidiga skeden att få tillgång\r\ntill riskkapital, s.k. såddkapital. Av stor vikt är\r\natt lägga förslag som underlättar kommersialisering\r\nav innovationer, vari också ligger att beakta\r\nkopplingen mellan riskkapital och forskning. I\r\narbetet skall vidare särskilt beaktas hur det\r\naktuella politikområdet kan utformas för att främja\r\ngod tillväxt i hela landet och främja innovationer\r\nsom leder till bättre miljö och en hållbar\r\nutveckling.\r\nJag tillstyrker alltså de båda här aktuella\r\nförslagen i propositionen. Riksdagen bör emellertid\r\nsamtidigt genom ett tillkännagivande anmoda\r\nregeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning\r\nmed det uppdrag som nyss har redogjorts för. Därmed\r\nblir motionerna 2004/05:N393 (kd) och 2004/05:L251\r\n(kd) tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks i\r\ndessa delar. Det som tas upp i motionerna\r\n2004/05:N373 (m), 2004/05:N408 (fp), 2004/05:N254\r\n(fp), 2004/05:N392 (fp), 2004/05:L214 (c) och\r\n2004/05:L372 (c) ligger i sak väl i linje med mitt\r\nställningstagande. Beträffande förslagen i motion\r\n2004/05: N247 (m), som i huvudsak rör olika frågor\r\nom patent, konstaterar jag att - som tidigare\r\nredovisats - en utredning nyligen har tillsatts med\r\nuppdrag att se över de ekonomiska aspekterna av\r\npatentering för företags tillväxt i Sverige, Norden\r\noch Europa; motionen avstyrks. Även motionerna\r\n2004/05:N436 (s) om en regional inkubator i Värmland\r\noch 2004/05:N432 (c) om inrättande av en teknisk\r\nrisknämnd avstyrks.\r\n\r\n4. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i\r\nnäringslivet (punkt 3, motiveringen)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström (fp), Anne-Marie Pålsson (m)\r\noch Mikael Oscarsson (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI motion 2004/05:MJ507 (c) föreslås att\r\nriskkapitalfonder för miljöinvesteringar skall\r\ninrättas. Vi har i det föregående redovisat vår syn\r\npå den generella utformningen av\r\ninnovationsfrämjande åtgärder. Vi ser ingen\r\nanledning för riksdagen att särskilt uttala sig om\r\nriskkapitalfonder för miljöinvesteringar och\r\navstyrker därmed den nämnda motionen i berörd del.\r\n\r\n\r\n5. Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i\r\nnäringslivet (punkt 3)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservation 5. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ507 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser - i likhet med vad som anförs i motion\r\n2004/05:MJ507 (c) - att riksdagen genom ett\r\ntillkännagivande bör anmoda regeringen att vidta\r\nåtgärder så att det kan inrättas riskkapitalfonder\r\nför miljöinvesteringar i näringslivet. Generellt\r\nsett är det bättre att stimulera och uppmuntra dem\r\nsom väljer ett miljövänligare alternativ än att\r\nförsöka ändra människors och företags beteenden\r\ngenom straff. Stimulans till företag som väljer att\r\narbeta med miljö och etik kan utformas som\r\nskattelättnader. Ett annat sätt är att inrätta\r\nriskkapitalfonder för miljöinvesteringar. Det är\r\ninte alltid lätt att hitta finansiering till ny,\r\nobeprövad teknik och därför är det nödvändigt med en\r\nriskkapitalfond, som kan möjliggöra investeringar\r\nmed stor miljönytta. Regeringen bör alltså återkomma\r\ntill riksdagen med förslag om inrättande av\r\nriskkapitalfonder för miljöinvesteringar. Med detta\r\ntillstyrks den nämnda motionen i berörd del.\r\n\r\n\r\n6. Låneramar till järnvägsrelaterade bolag\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),\r\nAnne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 24 punkt 4 och tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2004/05:N373 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i motion\r\n2004/05:N373 (m) - att regeringens förslag om\r\nbemyndigande avseende låneramar till\r\njärnvägsrelaterade bolag skall avslås av riksdagen.\r\nPå järnvägsområdet äger staten, helt eller delvis,\r\nett antal företag som i många fall vid respektive\r\nbolagisering kraftigt har underkapitaliserats.\r\nDärför har staten gång på gång tvingats till\r\nbrandkårsutryckningar för att lösa akuta kriser. Vi\r\nanser att en genomtänkt och långsiktig lösning av\r\nproblemen i dessa företag måste presenteras och att\r\nregeringen bör återkomma till riksdagen med förslag\r\ntill en sådan lösning, vilken bör vila på följande\r\nprinciper:\r\n\r\n- ett väl fungerande, miljövänligt och\r\nkonkurrenskraftigt transportsystem i hela landet,\r\n- god konkurrens och konkurrensneutralitet mellan\r\nolika företag,\r\n- minimering av det statliga ägandet; i den\r\nutsträckning staten skall behålla sitt ägande i\r\nnågot eller några företag på järnvägsområdet måste\r\ndetta motiveras väl,\r\n- god hushållning med skattemedel.\r\n\r\nVi anser att regeringens begäran om bemyndigande\r\ninte bör godkännas förrän en långsiktig lösning\r\npresenterats. Risken är annars stor att staten\r\nständigt tvingas till nya kapitaltillskott till\r\nföretag som inte är långsiktigt livskraftiga.\r\n\r\n\r\n7. Statens aktier i OMHEX AB (punkt 5)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),\r\nAnne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n5. Riksdagen bemyndigar regeringen att avyttra hela\r\naktieinnehavet i OMHEX AB samt att vidta de åtgärder\r\ni övrigt som behövs för att genomföra transaktioner\r\nmed detta syfte. Därmed bifaller riksdagen delvis\r\nproposition 2004/05:1 utgiftsområde 24 punkt 5 och\r\nbifaller motion 2004/05:N373 yrkandena 3 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening bör riksdagen bemyndiga regeringen\r\natt avyttra hela det statliga ägandet i OMHEX. Något\r\nbemyndigande avseende förvärv av ytterligare aktier\r\nbör dock inte ges. Ett beslut av riksdagen i\r\nenlighet härmed innebär att motion 2004/05:N373 (m)\r\nblir tillgodosedd i berörd del.\r\n\r\n\r\n8. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (punkt 6)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström (fp) och Anne-Marie Pålsson\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 24 punkt 6 tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad som anförs i reservation 8.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:N340\r\noch 2004/05:N373 yrkande 5 och avslår motionerna\r\n2004/05:MJ439 yrkande 1, 2004/05:MJ508 yrkande 29,\r\n2004/05:N256 yrkande 21 och 2004/05:N443.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna\r\n2004/05:N373 (m) och 2004/05:N340 (fp) - att\r\nregeringens förslag om ändrade riktlinjer för\r\nförvaltningen av Sveaskog skall avslås av riksdagen.\r\nDet är helt förkastligt att staten skall ge sig in\r\npå områden som naturturism, rekreation och\r\nupplevelser. Detta är områden som väl lämpar sig för\r\nprivata aktörer och som självfallet skall utföras av\r\ndessa.\r\n\r\nI stället för att utveckla den statliga\r\nverksamheten på det skogliga området borde Sveaskog\r\nsäljas. Staten bör som huvudregel inte äga bolag,\r\nbl.a. eftersom det snedvrider konkurrensen.\r\nVi avstyrker således regeringens förslag och\r\ntillstyrker de båda nämnda motionerna i berörda\r\ndelar. I motionerna 2004/05:MJ508 (fp) och 2004/05:\r\nN256 (kd) framförs synpunkter som till en del ligger\r\ni linje med vår uppfattning. Där förordas\r\nförsäljning av hela eller del av Sveaskog, dock i en\r\nmer obestämd framtid och med koppling till olika\r\nsynpunkter på bolagets verksamhet fram till dess.\r\nDessa motioner avstyrks i aktuella delar, liksom\r\näven motionerna 2004/05:N443 (v) och 2004/05:MJ439\r\n(v).\r\n\r\n9. Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB (punkt 6)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c) och Mikael Oscarsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 24 punkt 6 och tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 9. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:N256 yrkande 21, 2004/05: N340 och\r\n2004/05:N373 yrkande 5 och avslår motionerna\r\n2004/05:MJ439 yrkande 1, 2004/05:MJ508 yrkande 29\r\noch 2004/05:N443.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i motion\r\n2004/05:N256 (kd) - att riktlinjerna för Sveaskogs\r\nverksamhet bör ändras. De ändrade riktlinjerna bör\r\ndock inte ha den utformning som regeringen föreslår\r\nutan den som redovisas i den nyssnämnda motionen.\r\n\r\nSveaskog är ett företag som agerar utifrån\r\nmarknadsmässiga krav, samtidigt som det också\r\nbedriver en verksamhet som motiveras utifrån\r\nsärskilda samhällsintressen. Genom möjligheten att\r\nerbjuda bytesmark kan Sveaskog, på det allmännas\r\nuppdrag, bidra till att bevara en levande landsbygd\r\noch säkerställa den biologiska mångfalden. Sveaskog\r\när dock i huvudsak ett kommersiellt skogsbolag med\r\nen betydande skogsindustriell verksamhet. I ett\r\nförsta steg bör Sveaskog sälja sin skogsindustriella\r\nverksamhet. Regeringen bör därefter se över hur\r\nmycket mark som behövs för att tillvarata de\r\nsärskilda samhällsintressen som Sveaskog för\r\nnärvarande värnar. Härefter bör resterande mark\r\nsäljas ut till, i första hand, lokala skogsbrukare.\r\nDen del av Sveaskog som blir kvar bör få ställning\r\nsom ett samhällsnyttigt företag. Bolagets verksamhet\r\nbör alltså inte utökas ytterligare.\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda\r\nregeringen att i förvaltningen av Sveaskog följa de\r\nriktlinjer som vi förordar. Därmed tillstyrks den\r\nnämnda motionen i berörd del och avstyrks\r\nregeringens förslag. Motionerna 2004/05:N373 (m) och\r\n2004/05:N340 (fp), i vilka yrkas avslag på\r\nregeringens förslag, blir därmed formellt\r\ntillgodosedda, även om där förordas en omedelbar\r\nförsäljning av hela Sveaskog. De tre övriga här\r\naktuella motionerna 2004/05:MJ439 (v), 2004/05:MJ508\r\n(fp) och 2004/05:N443 (v) avstyrks i berörda delar.\r\n\r\n10.Centrum för enklare handel (punkt 7)\r\n\r\nav Per Bill, Ulla Löfgren och Anne-Marie Pålsson\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 24 punkt 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det inte är en uppgift för staten att\r\nbedriva den typ av verksamhet som här är aktuell. I\r\nstället bör det vara företagen och näringslivet som\r\nsjälva svarar för sådan verksamhet. Regeringens\r\nförslag om att riksdagen skall godkänna vad som\r\nföreslås i propositionen om bildande av en ideell\r\nförening för att utveckla metoder för enklare\r\nhandel, där staten skall kunna vara medlem, bör\r\nsåledes avslås av riksdagen.\r\n\r\n\r\n11.Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda\r\nföretag (punkt 10)\r\n\r\nav Per Bill (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c),\r\nAnne-Marie Pålsson (m) och Mikael Oscarsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n10. Riksdagen avslår proposition 2004/05:1\r\nutgiftsområde 24 punkt 8 och tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 11. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2004/05:Fi232 yrkande 15, 2004/05: N373 yrkande 6\r\noch 2004/05:N393 yrkande 32 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna\r\n2004/05:N373 (m), 2004/05:Fi232 (fp) och\r\n2004/05:N393 (kd) - att regeringens begäran om\r\ngodkännande av att under år 2005 få vidta åtgärder\r\nför en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda\r\nföretag enligt de villkor som redovisas i\r\npropositionen skall avslås. Liknande synpunkter på\r\ndet särskilda kontot i Riksgäldskontoret har\r\nframförts i en motion av Centerpartiet som\r\nbehandlades i det nyligen justerade betänkandet\r\n2004/05:NU4 om statliga företag.\r\n\r\nI en gemensam reservation av företrädarna för\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,\r\nKristdemokraterna och Centerpartiet till det\r\nnyssnämnda betänkandet anfördes att kontot i\r\nRiksgäldskontoret bör avskaffas. I reservationen\r\nhänvisades till ställningstaganden som gjorts våren\r\n2004 i en reservation (m, fp, kd, c) till\r\nfinansutskottets betänkande 2003/04:FiU21. I den\r\nsistnämnda reservationen avvisades regeringens då\r\naktuella förslag om förbättrad kapitalstruktur. En\r\ngrundläggande invändning är att förslaget står i\r\nstrid med budgetlagen och är konstitutionellt\r\ntvivelaktigt. En annan invändning gäller\r\nanvändningen av bemyndigande på finansmaktens\r\nområde.\r\nDet regeringen nu begär är att riksdagen i princip\r\nskall ge carte blanche för regeringen att göra\r\nkapitalinsatser i statliga bolag. Detta är ett\r\norimligt åsidosättande av folket valda ombud och\r\ninnebär att riksdagen inte ges möjlighet att bedöma\r\nom statliga medel satsas på ett ansvarsfullt sätt. I\r\ndet fall kapitalinsatser behövs i statliga företag\r\nmåste regeringen förse riksdagen med ett fullödigt\r\nbeslutsunderlag och låta riksdagen ta ställning i\r\nvarje enskilt fall.\r\nKonkurrensen snedvrids på de marknader där privata\r\nföretag konkurrerar med statliga. Dessutom har flera\r\nav de statliga företagen en monopolställning. Att\r\nanvända avkastningen från sådana företag, ett slags\r\nbeskattning, för att ge kapitaltillskott till\r\nföretag som är konkurrensutsatta, som regeringen\r\ngjort under senare tid när det gäller t.ex. SJ,\r\ninnebär att skattemedel används för att\r\nsubventionera de statliga konkurrensutsatta\r\nföretagen. Detta är förkastligt. När de finansiella\r\nproblemen i SJ blev akuta år 2003 drev regeringen\r\nigenom att vissa andra statliga företag skulle\r\navsätta medel på ett konto i Riksgäldskontoret,\r\nvarifrån dessa medel kunde överföras till SJ utan\r\natt passera budgeten. Därigenom behövde regeringen\r\ninte prioritera inom utgiftstakets ram.\r\nMed det anförda avstyrker vi regeringens förslag.\r\nRiksdagen bör i stället genom ett tillkännagivande\r\nanmoda regeringen att avskaffa det särskilda kontot\r\ni Riksgäldskontoret. Därmed tillstyrker vi de tre\r\nhär aktuella motionerna i berörda delar.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Per Bill, Ulla Löfgren och Anne-Marie Pålsson\r\n(alla m).\r\n\r\nI riksdagen finns en majoritet - bestående av\r\nsocialdemokrater, vänsterpartister och\r\nmiljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena samt beräkningen av statens\r\ninkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen av det offentliga utgiftstaket.\r\n\r\nModerata samlingspartiet har i partimotion\r\n2004/05:Fi231 om en politik för arbete och i\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra\r\nförslag syftar till att bryta bidragsberoende och\r\nutanförskap, ge fler medborgare makt över den egna\r\nvardagen samt trygga, goda statsfinanser och en\r\nlångsiktig finansiering av välfärden. Vi vill satsa\r\npå offentliga kärnverksamheter som sjukvård,\r\nrättstrygghet och skola i stället för på\r\nbidragssystemen.\r\nVi föreslår en växling från subventioner och\r\nbidrag till omfattande skattesänkningar för alla,\r\nfrämst för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt\r\nvärnar vi de människor som är i störst behov av\r\ngemensamma insatser och som har små eller inga\r\nmöjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår\r\nockså fast att det allmänna skall tillföras resurser\r\nför att på ett tillfredsställande sätt kunna\r\ngenomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.\r\nVårt budgetalternativ skall ses som en helhet där\r\ninte någon eller några delar kan brytas ut och\r\nbehandlas isolerat från de andra. Eftersom\r\nriksdagens majoritet den 24 november 2004 har\r\nbeslutat om ramar för de olika utgiftsområdena i\r\nenlighet med finansutskottets förslag och därmed\r\nvalt en annan inriktning av politiken, avstår vi\r\nfrån att delta i utskottets beslut avseende punkt 9\r\nom anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I\r\nfinansutskottets betänkande 2004/05:FiU1 om\r\nutgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har\r\nföreträdarna för Moderata samlingspartiet i en\r\nreservation lagt fram förslag till totala utgifter\r\npå statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden.\r\nNär det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24\r\nNäringsliv innebar den föreslagna ramen en minskning\r\nmed 80 miljoner kronor jämfört med riksdagens\r\nbeslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på\r\nolika anslag framgår av motion 2004/05:N373 (m) och\r\nav bilaga 3.\r\nDet krävs en rad förändringar för att Sverige\r\nskall bli ett land som bättre än andra attraherar\r\noch stimulerar företagande. Det handlar bl.a. om en\r\nny och förenklad företagsform, avvecklade\r\netableringshinder för småföretagare,\r\nregelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet,\r\nen företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig\r\narbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad\r\növerbeskattning av företagande och investeringar,\r\nförbättrad etableringsfrihet och upphandling,\r\ntrygghet för företagare, avpolitiserad\r\nenergiförsörjning och en modern infrastruktur.\r\nDe prioriteringar som görs under utgiftsområde 24\r\nNäringsliv bidrar, enligt oss, i mycket ringa\r\nutsträckning till ett förbättrat företagsklimat. Vi\r\nfinner därför att en rad förändringar borde ha\r\ngjorts. För att Sverige skall få ett bättre\r\nföretagsklimat måste konkurrenssituationen bli\r\nhälsosammare, avreglerings-arbetet prioriteras,\r\narbetsmarknads- och företagslagarna reformeras,\r\nskatterna sänkas och utbildningssituationen\r\nförbättras.\r\nAnslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m.\r\ninnehåller bl.a. medel för en särskild satsning på\r\ninsatser för kvinnor, invandrare och kooperativt\r\nföretagande om 54 miljoner kronor. Vi tror inte att\r\ndenna typ av insatser främjar kvinnors eller\r\ninvandrares företagande och anser inte att särskilda\r\ninsatser bör göras för just kooperativt drivna\r\nföretag. Tvärtom bör politiken inriktas på att\r\nundanröja hinder för alla typer av företag och\r\nföretagare. Vi anser därför att anslaget borde ha\r\nminskats med 54 miljoner kronor.\r\nBeträffande nyssnämnda anslag vill vi också något\r\nberöra en fråga som aktualiserats i motion\r\n2004/05:N367 (fp) och som rör basfinansiering av\r\nverksamheten vid Institutet för kvalitetsutveckling\r\n(SIQ). Utskottets tidigare ställningstagande\r\nbeträffande SIQ:s verksamhet och vikten av denna typ\r\nav verksamhet ur ett näringspolitiskt perspektiv\r\nanser vi fortfarande äger giltighet. Likaså menar vi\r\natt formen för verksamheten, som karakteriseras av\r\natt företag, organisationer och förvaltningar\r\nsamverkar, har en effektiv utformning. Som\r\nredovisats är Näringsdepartementets avsikt att medel\r\ntill SIQ framöver skall förmedlas av Nutek via\r\nanslaget till näringslivsutveckling och att detta på\r\nnågot sätt skall anges i Nuteks regleringsbrev.\r\nFör ekonomins funktionssätt är en väl fungerande\r\noch stark konkurrensövervakning viktig. Vi menar att\r\nKonkurrensverket bör stärkas och ges ett vidare\r\nmandat. Verket bör bl.a. ge en ökad prioritet åt att\r\nbelysa de konkurrenssnedvridningar som kan följa av\r\nden offentliga sektorns monopol samt kommunalt och\r\nstatligt ägande av bolag som konkurrerar med privata\r\nföretag. Vi anser därför att anslaget (38:16)\r\nKonkurrensverket borde ha höjts med 5 miljoner\r\nkronor i förhållande till regeringens förslag. Även\r\nanslaget (38:17) Konkurrensforskning borde ha\r\ntillförts ytterligare medel - en ökning av anslaget\r\nmed 1 miljon kronor borde ha gjorts. Inte minst i\r\nett EU-perspektiv är det viktigt att Sverige ligger\r\nväl till inom konkurrensforskningens område.\r\nEn central ståndpunkt för Moderata samlingspartiet\r\när att staten som huvudregel inte skall äga företag.\r\nOm staten skall äga företag krävs mycket goda skäl\r\nför detta. Regeringen föreslår att anslaget (38:19)\r\nKostnader för omstrukturering och genomlysning av\r\nstatligt ägda företag m.m. i huvudsak skall användas\r\ntill omstrukturering av vissa statligt ägda företag\r\nm.m. Dock är det oklart vilka försäljningar av\r\nstatligt aktieinnehav som regeringen planerar,\r\nvarför det inte kan uteslutas att pengarna i\r\npraktiken är tänkta att användas till förvaltning av\r\nstatligt ägda bolag, vilket vi finner\r\nanmärkningsvärt. Förvaltningen skall bolagen själva\r\nstå för och kostnader som uppstår i samband med de\r\nförsäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden\r\nskall täckas av försäljningsintäkten. Därmed skulle\r\nanslaget, som nu är upptaget med 25 miljoner kronor,\r\nkunna avvecklas. Med motsvarande argument borde\r\nockså anslaget (38:20) Kapitalinsatser i statliga\r\nbolag, som nu är upptaget med 1 miljon kronor, kunna\r\navvecklas.\r\nRegeringens arbete med att lätta företagens\r\nadministrativa börda har gått alltför långsamt, och\r\ni vissa fall åt fel håll. Riksdagen har begärt att\r\nregeringen sätter upp kvantitativa mål för\r\nförenklingsarbetet. Som ett led i detta arbete bör\r\nett system för att kvantitativt mäta företagens\r\nadministrativa börda och för att genomföra\r\nkonsekvensanalyser av ny lagstiftning skapas. För\r\ndetta borde ett särskilt anslag, Mätning av\r\nföretagens administrativa börda, ha inrättats, under\r\nförvaltning av Institutet för tillväxtpolitiska\r\nstudier, och tagits upp med 5 miljoner kronor.\r\nAnslagen (40:5) Åtgärder på konsumentområdet och\r\n(40:6) Bidrag till miljömärkning av produkter bör\r\nfasas ut. Det finns inget skäl att staten ger\r\nspeciella bidrag till enskilda föreningar. Det\r\nutökade anslaget för stöd till organisationen\r\nRättvisemärkt avvisas därför också. Miljömärkning är\r\nett led i företagens marknadsföring och bör inte\r\nheller vara föremål för särskilda statliga insatser.\r\nDe två nämnda anslagen borde ha halverats och alltså\r\nha minskats med 8,8 respektive 2,2 miljoner kronor.\r\n\r\n2 Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).\r\n\r\nI riksdagen finns en majoritet - bestående av\r\nsocialdemokrater, vänsterpartister och\r\nmiljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena samt beräkningen av statens\r\ninkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen av det offentliga utgiftstaket.\r\n\r\nFöretagandet bär upp välfärden. Utan privata\r\nföretag skulle Sverige inte ha råd med sjukvård,\r\näldreomsorg och skolor. Framgångsrika företag kräver\r\nockså drivkraftiga entreprenörer - människor - som\r\nstår bakom företagen. Det krävs även att det finns\r\ntillgång till kapital att satsa och ta risker med.\r\nAllt detta kan tyckas vara självklart, men så är det\r\ninte i dagens Sverige. Det behövs en ny politik som\r\ntar till vara den stora potential för företagande\r\noch tillväxt som finns i landet. För att uppnå detta\r\nbehövs bl.a. följande: mindre krångel och enklare\r\nregler för företagande; åtgärder för att stärka\r\nkonkurrensen; kriminalisering av kartellsamarbete;\r\nen energipolitik för tillväxt med bibehållen\r\nkärnkraft; sänkta skatter för företag och\r\nföretagare; uppbrytande av de offentliga monopolen;\r\navveckling av de statliga bolagen och tillsättande\r\nav en kommission för dessa bolag; stärkande av\r\nfrihandeln; insikt om att turismen är en\r\nframtidssektor; offensiv forskning för fler företag.\r\nVårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 24\r\nNäringsliv har, som nämnts, avslagits i\r\nbudgetprocessens första steg. Då Folkpartiets\r\nbudgetförslag är en helhet är det i detta andra steg\r\nav budgetprocessen inte meningsfullt att delta i\r\nbeslut avseende fördelning på olika anslag inom\r\nutgiftsområdet. Vi avstår därför från att delta i\r\nutskottets beslut avseende punkt 9 om anslag m.m.\r\ninom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets\r\nbetänkande 2004/05:FiU1 om utgiftsramar och\r\nberäkning av statsinkomsterna har företrädarna för\r\nFolkpartiet i en reservation lagt fram förslag till\r\ntotala utgifter på statsbudgeten och fördelning på\r\nutgiftsområden. När det gäller det här aktuella\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna\r\nramen en minskning med 356 miljoner kronor jämfört\r\nmed riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde\r\nfördelas på olika anslag framgår av motion\r\n2004/05:N413 (fp) och av bilaga 3. I det följande\r\nredovisar vi vilken fördelning på anslag inom\r\nutgiftsområde 24 som förordats av Folkpartiet.\r\nVi anser att ökade medel borde ha satsats på\r\nKonkurrensverket och på konkurrensforskningen. De\r\nbåda berörda anslagen (38:16 och 38:17) borde ha\r\nökats med 24 respektive 6 miljoner kronor. En ökning\r\nav anslaget (40:5) till åtgärder på konsumentområdet\r\nborde vidare ha skett - med 10 miljoner kronor.\r\nAnslaget (38:19) till kostnader för\r\nomstrukturering och genomlysning av statligt ägda\r\nföretag och anslaget (38:20) Kapitalinsatser i\r\nstatliga bolag borde slopas. Därutöver borde\r\nneddragningar ha skett på fem anslag, nämligen\r\nVinnovas förvaltningsanslag (26:1) med 6 miljoner\r\nkrornor, Vinnovas FoU-anslag (26:2) med 310 miljoner\r\nkronor, Nuteks förvaltningsanslag (38:1) med 19\r\nmiljoner kronor, ITPS:s förvaltningsanslag (38:3)\r\nmed 25 miljoner kronor och anslaget (38:4)\r\nTuristfrämjande med 10 miljoner kronor.\r\nBeträffande anslaget (38:2) till\r\nnäringslivsutveckling vill vi också något beröra en\r\nfråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)\r\noch som rör basfinansiering av verksamheten vid\r\nInstitutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets\r\ntidigare ställningstagande beträffande SIQ:s\r\nverksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur\r\nett näringspolitiskt perspektiv anser vi fortfarande\r\näger giltighet. Likaså menar vi att formen för\r\nverksamheten, som karakteriseras av att företag,\r\norganisationer och förvaltningar samverkar, har en\r\neffektiv utformning. Som redovisats är\r\nNäringsdepartementets avsikt att medel till SIQ\r\nframöver skall förmedlas av Nutek via anslaget till\r\nnäringslivsutveckling och att detta på något sätt\r\nskall anges i Nuteks regleringsbrev.\r\n\r\n3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Mikael Oscarsson (kd).\r\n\r\nI riksdagen finns en majoritet - bestående av\r\nsocialdemokrater, vänsterpartister och\r\nmiljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena samt beräkningen av statens\r\ninkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen av det offentliga utgiftstaket.\r\n\r\nKristdemokraterna har i parti- och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska politiken och budgetpolitiken än den\r\nregeringen och dess stödpartier föreslår.\r\nInriktningen i Kristdemokraternas ekonomiska politik\r\nvilar på kunskapen om att arbete och välfärd åt alla\r\nbara kan uppnås genom att ansvarstagande individer,\r\nfamiljer och företag tillsammans tillåts att\r\nutvecklas och växa med trygga och stabila regler.\r\nDet privata näringslivet har varit, är och kommer\r\natt vara grunden för Sveriges välfärd. De nya jobben\r\nskapas när enskilda människor finner det vara mödan\r\nvärt att starta eller utveckla ett företag. Den\r\nprivata sektorns andel av den totala produktionen\r\nbehöver således bli större.\r\nPolitikers uppgift är att skapa sådana villkor att\r\nenskilda människor vill starta företag och att\r\nbefintliga företag kan expandera. Det är då som\r\njobben kommer och det är bara så som den välfärd\r\nsvenska folket vant sig vid kan upprätthållas.\r\nKristdemokraterna förespråkar en marknadsekonomi som\r\ntar hänsyn till miljön och sociala faktorer och som\r\nförenar frihet och trygghet. Statens roll skall vara\r\natt sätta ramarna för en sund marknadsfunktion, ta\r\nsärskild hänsyn till mindre verksamheter, säkra\r\nsocial trygghet och se till att miljöhänsyn tas. En\r\npositiv attityd från politiskt håll till företagande\r\när viktig för att fler skall känna att det är lönt\r\natt driva företag. Under lång tid har företagare\r\nbetraktats enbart som outtröttliga skatteobjekt.\r\nNäringspolitiken skall huvudsakligen bedrivas med\r\ngenerella medel. Historien visar att statligt stöd\r\noch detaljstyrning är mindre effektivt än att\r\ninrikta insatserna på att undanröja hinder och att\r\nskapa ett allmänt gott näringsklimat.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ - med förslag\r\ntill utgiftstak, anslagsfördelning och\r\nskatteförändringar - bör ses som en helhet, där inte\r\nnågon eller några delar kan brytas ut och behandlas\r\nisolerat från de andra. Då riksdagens majoritet har\r\nfattat beslut om en annan inriktning av politiken,\r\navstår jag från att delta i utskottets beslut\r\navseende punkt 9 om anslag m.m. inom utgiftsområde\r\n24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande\r\n2004/05:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av\r\nstatsinkomsterna har företrädaren för\r\nKristdemokraterna i en reservation lagt fram förslag\r\ntill totala utgifter på statsbudgeten och fördelning\r\npå utgiftsområden. När det gäller det här aktuella\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna\r\nramen en minskning med 15 miljoner kronor jämfört\r\nmed riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde\r\nfördelas på olika anslag framgår av motion\r\n2004/05:N393 (kd) och av bilaga 3. I det följande\r\nredovisar jag vilken fördelning på anslag inom\r\nutgiftsområde 24 som förordats av Kristdemokraterna.\r\nNär det gäller anslaget (26:1) till Vinnovas\r\nförvaltningskostnader borde en besparing med 5\r\nmiljoner kronor ha gjorts, med hänvisning till att\r\nVinnova bör kunna göra administrativa\r\neffektiviseringar. Även Nuteks förvaltnings-anslag\r\n(38:1) borde ha minskats - med 15 miljoner kronor -\r\nmed hänvisning till att uppbyggnad av ärendesystem\r\ninom de regionala stöden borde avvisas.\r\nI anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m. ingår\r\nen satsning på 20 miljoner kronor för att utveckla\r\nett designprogram som skall främja\r\nnäringslivsutvecklingen på området.\r\nKristdemokraterna ställer sig tveksamma till den\r\nsortens kortsiktiga projekt och menar att\r\nlångsiktiga strukturella reformer av generell\r\nkaraktär är till större nytta för näringslivet.\r\nDäremot anser Kristdemokraterna att\r\nsåddfinansieringen borde ökas med 50 miljoner\r\nkronor. En ökning med totalt 30 miljoner kronor\r\nborde ha gjorts på anslaget.\r\nBeträffande anslaget (38:2) till\r\nnäringslivsutveckling vill jag också något beröra en\r\nfråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)\r\noch som rör basfinansiering av verksamheten vid\r\nInstitutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets\r\ntidigare ställningstagande beträffande SIQ:s\r\nverksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur\r\nett näringspolitiskt perspektiv anser jag\r\nfortfarande äger giltighet. Likaså menar jag att\r\nformen för verksamheten, som karakteriseras av att\r\nföretag, organisationer och förvaltningar samverkar,\r\nhar en effektiv utformning. Som redovisats är\r\nNäringsdepartementets avsikt att medel till SIQ\r\nframöver skall förmedlas av Nutek via anslaget till\r\nnäringslivsutveckling och att detta på något sätt\r\nskall anges i Nuteks regleringsbrev.\r\nEn besparing med 5 miljoner kronor borde ha gjorts\r\npå förvaltnings-anslaget (38:3) till ITPS med\r\nhänvisning till att en effektivisering av\r\nverksamheten är rimlig.\r\nNär det gäller anslaget (38:4) Turistfrämjande\r\nborde 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag\r\nha anvisats för att finansiera ökade satsningar på\r\nmarknadsföringen av Sverige som turistland. Sverige\r\nhar en stor potential att utvecklas som turistland,\r\noch turistnäringen skapar betydande värden i form av\r\narbetstillfällen och skatteintäkter. En god\r\nmarknadsföring av hela Sverige är av största\r\nbetydelse för att attrahera ytterligare turister.\r\nBeträffande anslaget (38:5) till Sveriges\r\ngeologiska undersökningsverk-samhet m.m. kan\r\nkonstateras att antalet ansökningar om förlängning\r\nav befintlig prospektering är lika många som\r\ntidigare år, dock sökes förlängning med endast ett\r\når i stället för som brukligt tre år. Detta beror\r\nsannolikt på konjunkturbedömningar och inväntandet\r\nav den nya minerallagen. Med hänsyn till det nämnda\r\nborde en besparing på Bergsstatens verksamhet ha\r\nkunnat ske med 15 miljoner kronor.\r\nAnslaget (38:14) Rymdverksamhet täcker bl.a.\r\ninhemsk rymdforskning, men huvuddelen av anslaget\r\navser deltagandet i det europeiska rymdsamarbetet.\r\nKristdemokraterna anser att det är viktigt att\r\nSverige fortsätter att delta i ESA:s olika program.\r\nAnslaget uppgår dock till hela 791,9 miljoner\r\nkronor, varav 70 % används till det europeiska\r\nrymdsamarbetet. Kristdemokraterna gör därför\r\nbedömningen att en utgiftsbesparing på 35 miljoner\r\nkronor borde ha kunnat göras, genom en\r\neffektivisering av verksamheten.\r\nKristdemokraterna vill öka Konkurrensverkets\r\nmöjligheter att driva viktiga konkurrensmål och\r\nanslaget (38:16) borde därför ha höjts med 5\r\nmiljoner kronor. Vidare borde Nämnden för offentlig\r\nupphandling (NOU) göras till en självständig del av\r\nKonkurrensverket, och därför borde 4 miljoner kronor\r\nföras över till Konkurrensverkets anslag från\r\nutgiftsområde 2, varifrån NOU för närvarande\r\nfinansieras.\r\nFöretag som är verksamma på en konkurrensutsatt\r\nmarknad skall, enligt Kristdemokraternas mening,\r\ninte ägas av staten. Statliga företag bör alltså\r\navyttras i den takt som marknaden kan absorbera,\r\nvarvid försäljningen bör finansieras inom bolagen.\r\nAnslaget (38:19) till kostnader för omstrukturering\r\noch genomlysning av statligt ägda företag m.m. borde\r\ndärmed slopas. Även anslaget (38:20) Kapitalinsatser\r\ni statliga bolag borde avskaffas.\r\nBeträffande anslaget (39:2) till Kommerskollegium\r\nhade en besparing på 5 miljoner kronor varit\r\nrimlig, genom en effektivisering av verksamheten.\r\nTrots att många indikatorer pekar på att Sverige\r\nstår inför en stundande högkonjunktur föreslår\r\nregeringen för anslaget (39:3) Exportfrämjande\r\nverksamhet kraftigt ökade medel om 96 miljoner\r\nkronor för utökade satsningar på exportfrämjande\r\nåtgärder. Sådana satsningar kan vara motiverade i en\r\nlågkonjunktur men med hänsyn till den starka\r\nkonjunkturutvecklingen och den förväntat positiva\r\nbytesbalansen avvisar Kristdemokraterna denna\r\nökning. En besparing på anslaget med 50 miljoner\r\nkronor borde ha gjorts.\r\nKristdemokraterna har, som tidigare nämnts,\r\nföreslagit en satsning på Konkurrensverket för att\r\nverket effektivare skall kunna driva\r\nkonkurrensfrågor. Mot denna bakgrund borde en\r\nbesparing med 5 miljoner kronor ha gjorts på\r\nanslaget (40:2) till Konsumentverket.\r\nAnslaget (40:6) Bidrag till miljömärkning av\r\nprodukter är ett bidrag till den verksamhet som SIS\r\nMiljömärkning AB ansvarar för när det gäller att\r\nutveckla och informera om miljömärkning av\r\nkonsumentvaror. Kristdemokra-terna anser att detta\r\när en angelägen uppgift och vill dessutom utöka\r\nverksamheten till att också innefatta en utveckling\r\nav rättvise- och jämställdhetsmärkning av\r\nkonsumentprodukter. Anslaget borde ha ökats med 2\r\nmiljoner kronor för jämställdhetsmärkning.\r\n\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nI riksdagen finns en majoritet - bestående av\r\nsocialdemokrater, vänsterpartister och\r\nmiljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena samt beräkningen av statens\r\ninkomster avseende år 2005 i den statliga budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen av det offentliga utgiftstaket.\r\n\r\nCenterpartiets budgetalternativ - med förslag till\r\nutgiftstak, anslagsför-delning och\r\nskatteförändringar - bör ses som en helhet, där inte\r\nnågon eller några delar kan brytas ut och behandlas\r\nisolerat från de andra. Då riksdagens majoritet har\r\nfattat beslut om en annan inriktning av politiken\r\navstår jag från att delta i utskottets beslut\r\navseende punkt 9 om anslag m.m. inom utgiftsområde\r\n24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande\r\n2004/05:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av\r\nstatsinkomsterna har företrädaren för Centerpartiet\r\ni en reservation lagt fram förslag till totala\r\nutgifter på statsbudgeten och fördelning på\r\nutgiftsområden. När det gäller det här aktuella\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv innebar den föreslagna\r\nramen en minskning med 130 miljoner kronor jämfört\r\nmed riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde\r\nfördelas på olika anslag framgår av motion\r\n2004/05:N383 (c) och av bilaga 3.\r\nPolitik kan inte skapa tillväxt. I grunden är det\r\nmänniskan och hennes drivkrafter som står bakom det\r\nsom benämns tillväxt, inte myndigheter och inte\r\nheller näringslivsorganisationer. Politikens\r\nutformning och myndigheters praxis spelar dock en\r\navgörande roll för om en människa väljer att satsa\r\npå en företagsidé. Centerpartiet menar att\r\npolitikens uppdrag är att ge goda förutsättningar\r\nför såväl entreprenörer som investerare, och därmed\r\nockså för företag att gå med vinst\r\nFör myndigheterna Vinnova, Nutek, ITPS och\r\nKonsumentverket förordar Centerpartiet\r\neffektiviserings- och besparingsmål om 3 miljoner\r\nkronor för år 2005. Förvaltningsanslagen till dessa\r\nfyra myndigheter (26:1, 38:1, 38:3 och 40:2) borde\r\nsåledes ha minskats med vartdera 3 miljoner kronor.\r\nFrån anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m.\r\nborde 100 miljoner kronor ha flyttats till\r\nutgiftsområde 19 Regional utveckling, där\r\nCenterpartiet har föreslagit att det skall inrättas\r\nett nytt anslag, Regionalt och Lokalt\r\nutvecklingsarbete. Det arbete som skulle bedrivas\r\nmed medel från detta anslag skulle stimulera\r\ntillväxt och innebära att regioner och kommuner\r\nskulle få mer makt över de ekonomiska resurserna,\r\nvilket skulle ge bättre beslutsunderlag och större\r\neffektivitet.\r\nBeträffande anslaget (38:2) till\r\nnäringslivsutveckling vill jag också något beröra en\r\nfråga som aktualiserats i motion 2004/05:N367 (fp)\r\noch som rör basfinansiering av verksamheten vid\r\nInstitutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Utskottets\r\ntidigare ställningstagande beträffande SIQ:s\r\nverksamhet och vikten av denna typ av verksamhet ur\r\nett näringspolitiskt perspektiv anser jag\r\nfortfarande äger giltighet. Likaså menar jag att\r\nformen för verksamheten, som karakteriseras av att\r\nföretag, organisationer och förvaltningar samverkar,\r\nhar en effektiv utformning. Som redovisats är\r\nNäringsdepartementets avsikt att medel till SIQ\r\nframöver skall förmedlas av Nutek via anslaget till\r\nnäringslivsutveckling och att detta på något sätt\r\nskall anges i Nuteks regleringsbrev.\r\nPå anslaget (38:4) Turistfrämjande borde en\r\nbesparing med 20 miljoner kronor ha gjorts, med\r\nhänvisning till att Centerpartiet har föreslagit en\r\nturismsatsning på sammanlagt 100 miljoner kronor\r\nunder utgiftsområde 19 Regional utveckling.\r\nEn ökning av anslaget (38:16) Konkurrensverket med\r\n7 miljoner kronor borde ha gjorts för att verket på\r\nett bättre sätt skall kunna kartlägga\r\nkonkurrenssituationen i Sverige och t.ex. kunna öka\r\nantalet gryningsräder.\r\nAnslaget (38:19) Kostnader för omstrukturering och\r\ngenomlysning av statligt ägda företag m.m. är ett\r\nomotiverat anslag, då dessa kostnader skall bäras av\r\nföretagen själva, på motsvarande sätt som privata\r\nföretag gör. Anslaget borde slopas.\r\nEtt nytt anslag, Inventering av statlig mark med\r\nsaneringsbehov (38:22), borde ha förts upp under\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv och tagits upp med\r\n20 miljoner kronor. Medlen borde tilldelas SGU som\r\nansvarig myndighet och användas för inventering och\r\nutredning av förorenade områden (riskklasserna 1 och\r\n2) där staten har verksamhetsansvaret.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2004/05:1 (utgiftsområde 24\r\nNäringsliv)\r\n\r\nRegeringen föreslår\r\n\r\n1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag\r\nom ändring i lagen (1997:379) om försöksverksamhet\r\navseende medverkan av Konsumentombudsmannen i\r\nvissa tvister (avsnitten 2.1 och 6.5.1),\r\n\r\n2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de\r\nåtgärder som behövs för bildandet av och\r\nverksamheten i holdingbolag för\r\ninnovationsfrämjande åtgärder (avsnitt 4.5.1.1),\r\n\r\n3. att riksdagen bemyndigar regeringen att disponera\r\ninflutna amorteringar m.m. till följd av\r\nsåddfinansiering för innovationsfrämjande åtgärder\r\ni enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt\r\n4.5.1.2),\r\n\r\n4. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005\r\nbesluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ\r\nAB, Euromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,\r\nJernhusen AB och AB Swedcarrier på sammanlagt 5\r\n100 000 000 kr (avsnitt 4.14),\r\n\r\n5. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta\r\nnågon av följande åtgärder: 1. att avyttra hela\r\neller delar av aktieinnehavet i OMHEX Aktiebolag\r\neller 2. att förvärva ytterligare aktier i\r\nbolaget, och\r\n\r\n3. att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för\r\natt genomföra transaktioner enligt punkterna 1 och\r\n2 (avsnitt 4.14),\r\n\r\n6. att riksdagen godkänner att regeringen vid\r\nförvaltningen av Sveaskog AB, utöver vad som\r\ntidigare beslutats, följer de riktlinjer som\r\nregeringen förordar (avsnitt 1.14),\r\n\r\n7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2005 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 607 000\r\n000 kr under 2006 och 993 000 000 kr efter 2006\r\n(avsnitt 4.16.14),\r\n\r\n8. att riksdagen godkänner att regeringen under 2005\r\nvidtar åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur\r\ni statligt ägda bolag enligt de villkor som\r\nregeringen förordar (avsnitt 4.16.20),\r\n\r\n9. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår\r\nom bildande av en ideell förening för att utveckla\r\nmetoder för enklare handel (avsnitt 5.6.2),\r\n\r\n10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett\r\nbelopp av högst 200 000 000 000 kr för\r\nexportkreditgarantier (avsnitt 5.10.6),\r\n\r\n11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2005 ikläda staten betalningsansvar intill ett\r\nbelopp av högst 10 000 000 000 kr för\r\ninvesteringsgarantier (avsnitt 5.10.6),\r\n\r\n12. att riksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2005 besluta att Exportkreditnämnden får\r\nobegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för\r\nskadeutbetalningar (avsnitt 5.10.6),\r\n\r\n13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2005 för ramanslaget 26:2 Verket för\r\ninnovationssystem: Forskning och utveckling ingå\r\nekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 800 000\r\n000 kr under 2006 och 1 100 000 000 kr efter 2006\r\n(avsnitt 7.1.2),\r\n\r\n14. att riksdagen för budgetåret 2005 anvisar anslag\r\nunder utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med\r\nuppställningen under avsnitt 1 i propositionen.\r\n\r\n
\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n\r\n2004/05:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen begär hos regeringen förslag om att\r\ndet i Riksgäldskontoret inrättade särskilda kontot\r\nför insatser i av staten hel- och delägda\r\naktiebolag avskaffas.\r\n\r\n2004/05:L214 av Viviann Gerdin m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att snarast öka\r\ntillgången till statligt riskkapital.\r\n\r\n2004/05:L251 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att utreda små och\r\nmedelstora företags kapitalförsörjning.\r\n\r\n2004/05:L291 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att\r\nKonsumentverket bör läggas ned och dess\r\nmyndighetsutövning överföras till\r\nKonkurrensverket.\r\n\r\n2004/05:L372 av Roger Tiefensee (c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att snarast öka\r\ntillgången till statligt riskkapital för\r\nsmåföretag.\r\n\r\n2004/05:Sf365 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av att\r\nförbättra småföretagarvillkoren ur ett\r\nmångfaldsperspektiv.\r\n\r\n2004/05:Kr368 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n36. Riksdagen begär att regeringen snarast\r\nåterkommer med förslag på en långsiktig\r\nfinansiering av utgivningen av Svenska Akademiens\r\nordbok.\r\n\r\n2004/05:MJ439 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening att regeringen, genom ägardirektiv och\r\nregleringsbrev samt i andra instruktioner till\r\nberörda statliga bolag och verk, skall klargöra\r\nhur dessa skall agera för att staten skall ta\r\nsitt ansvar för de kollektiva nyttigheterna i\r\nskogssektorn.\r\n\r\n2004/05:MJ507 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om inrättandet av\r\nriskkapitalfonder för miljöinvesteringar i\r\nnäringslivet.\r\n\r\n2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sveaskog bör\r\nutförsäljas samt att Sveaskog skall ta ett större\r\nmiljöansvar fram till dess en utförsäljning sker.\r\n\r\n2004/05:N202 av Tobias Billström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en sammanslagning av\r\nKonkurrensverket och Konsumentverket till en ny\r\nmyndighet med namnet Kundverket.\r\n\r\n2004/05:N210 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om villkoren för företagande.\r\n\r\n2004/05:N241 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att sänka\r\nskatterna på arbete och företagande, förenkla\r\nregelverk och införa en mer flexibel\r\narbetstidsreglering i syfte att främja återväxten\r\nav företag.\r\n\r\n2004/05:N242 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att sänka\r\nskatterna på arbete och företagande, förenkla\r\nregelverk och införa en mer flexibel\r\narbetstidsreglering i syfte att främja återväxten\r\nav företag.\r\n\r\n2004/05:N247 av Henrik Westman (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om innovationsbefrämjande\r\nåtgärder.\r\n\r\n2004/05:N254 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om tillgången på\r\nriskkapital.\r\n\r\n2004/05:N256 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om Sveaskog AB\r\n(avsnitt 8.5).\r\n\r\n2004/05:N260 av Rolf Gunnarsson m.fl. (m, fp, kd,\r\nc):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om åtgärder för att få ökad\r\ntillväxt i Dalarnas län.\r\n\r\n2004/05:N284 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om betydelsen av att\r\nerbjuda gott företagsklimat så att företagen\r\nstannar kvar i vårt land.\r\n\r\n2004/05:N340 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen avslår förslaget om ändrade riktlinjer för\r\nSveaskog AB.\r\n\r\n2004/05:N362 av Cecilia Wikström m.fl. (fp, m, kd,\r\nc):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att öka tillgängligheten av\r\nkungörelser samt säkra en fortsatt framtida\r\nutgivning av Post- och Inrikes Tidningar.\r\n\r\n2004/05:N367 av Eva Flyborg (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att säkerställa\r\nbasfinansieringen för Institutet för\r\nkvalitetsutveckling (SIQ).\r\n\r\n2004/05:N373 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag\r\n(förslagspunkt 4) att riksdagen bemyndigar\r\nregeringen att för 2005 besluta om låneramar i\r\nRiksgäldskontoret för SJ AB, Euromaint AB,\r\nSwemaint AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB och AB\r\nSwedcarrier.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av en\r\nlångsiktigt hållbar lösning på problemen i SJ AB,\r\nEuromaint AB, Swemaint AB, Green Cargo AB,\r\nJernhusen AB och AB Swedcarrier samt andra\r\nstatligt hel- eller delägda företag inom\r\ntågsektorn.\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om\r\nbemyndigande avseende åtgärder i OMHEX Aktiebolag\r\n(förslagspunkt 5).\r\n\r\n4. Riksdagen bemyndigar regeringen att avyttra hela\r\naktieinnehavet i OMHEX Aktiebolag samt att vidta\r\nde åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra\r\ntransaktioner med detta syfte.\r\n\r\n5. Riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade\r\nriktlinjer för förvaltningen av Sveaskog AB\r\n(förslagspunkt 6).\r\n\r\n6. Riksdagen avslår regeringens förslag att under\r\n2005 vidta åtgärder för en förbättrad\r\nkapitalstruktur i statligt ägda bolag\r\n(förslagspunkt 8).\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av en bred\r\növersyn av kapitaltillgången för företag i tidiga\r\nskeden.\r\n\r\n8. Riksdagen anvisar, med ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag, anslagen under\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i\r\nmotionen.\r\n\r\n2004/05:N383 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen anvisar, med ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag, anslagen under utgiftsområde 24\r\nNäringsliv enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2004/05:N387 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av att\r\nRymdstyrelsen ges sådana direktiv som möjliggör\r\ninriktning av rymdverksamheten även mot icke-\r\neuropeiska länder, främst Förenta staterna, inom\r\nområden där svensk industri är internationellt\r\nkonkurrenskraftig.\r\n\r\n2004/05:N392 av Tina Acketoft (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om opinionsbildning\r\nför att höja entreprenörers status.\r\n\r\n2004/05:N393 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om grundläggande\r\nprinciper för ett gott näringslivsklimat.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om statens roll i\r\nnäringspolitiken.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om etikens betydelse\r\nför en fungerande marknad.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en parlamentarisk\r\nutredning om riskkapitalförsörjningen.\r\n\r\n31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om näringspolitikens\r\nmål.\r\n\r\n32. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2005\r\nanvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv,\r\nmed förändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n\r\n\r\n2004/05:N398 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att\r\nnäringslivspolitiken skall inriktas på att ge\r\nförutsättningarna för tillväxt.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att en ökad\r\njämställdhet gynnar Sveriges konkurrenskraft och\r\ntillväxt.\r\n\r\n2004/05:N400 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om attityder till\r\nföretagande.\r\n\r\n2004/05:N401 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om bättre klimat för\r\nsmåföretagare.\r\n\r\n2004/05:N408 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att stödja\r\nuppfinnare, patent och idéutveckling.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om statligt\r\nsåddkapital.\r\n\r\n2004/05:N413 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen anvisar, med ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag, anslagen under\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i\r\nmotionen.\r\n\r\n2004/05:N432 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om inrättandet av en teknisk\r\nrisknämnd i syfte att stärka utvecklingen av svenska\r\nuppfinningar.\r\n\r\n2004/05:N436 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs om såddkapital.\r\n\r\n2004/05:N443 av Lars Ohly m.fl.\r\n(v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveaskog AB\r\ninom\r\nsitt skogsinnehav skall verka\r\nför uppfyllandet av miljömålet Levande skogar, dvs. att skogsområden\r\nmed höga naturvärden skall\r\nundantas andra åtgärder än skötsel som är påkallad för att bevara\r\noch\r\nfrämja biotopens naturliga\r\nbiologiska mångfald.\r\n\r\n\r\n
\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nRegeringens och\r\noppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005 inom\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv\r\n\r\nUtskottets förslag\r\növerensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.\r\nFöreträdarna för\r\n(m), (fp), (kd) och (c) har\r\navstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden\r\n1-4)\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\nAnslag\r\nAnslags- Regeringens\r\ntyp förslag\r\n(m) (fp) (kd) (c)\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n26:1 Verket för\r\ninnovationssystem: (ram) 115 909 -6 000 -5 000\r\n-3 000\r\nFörvaltningskostnader\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n26:2 Verket för\r\ninnovationssystem: (ram) 1 122 066 -310\r\nForskning och\r\nutveckling 000\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:1 Verket för\r\n(ram) 218 811 -19 000 -15 000 -3 000\r\näringslivsutveckling:\r\nFörvaltningskostnader\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:2\r\nNäringslivsutveckling m.m. (ram) 275 562 -54\r\n+30 000 -100\r\n000 000\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:3 Institutet för\r\n(ram) 72 233 -25 000 -5 000 -3 000\r\ntillväxtpolitiska\r\nstudier:\r\nFörvaltningskostnader\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:4 Turistfrämjande\r\n(ram) 101 403 -10 000 +100 -20\r\n000 000\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:5 Sveriges\r\ngeologiska (ram) 174 313 -10\r\n000\r\nundersökning:\r\nGeologisk\r\nundersökningsverksamhet m.m.\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:6 Sveriges\r\ngeologiska (ram) 5 263\r\nundersökning:\r\nGeovetenskaplig\r\nforskning\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:7 Sveriges\r\ngeologiska (ram) 22 000\r\nundersökning:\r\nMiljösäkring av\r\noljelagringsanläggningar m.m.\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:8\r\nPatentbesvärsrätten (ram) 16 467\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:9 Bolagsverket:\r\nFinansiering av (ram) 8 000\r\nlikvidatorer\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:10 Upprätthållande\r\nav nationell (ram) 27 586\r\nmetrologi m.m.\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:11 Elsäkerhetsverket\r\n(ram) 41 423\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n38:12 Bidrag till\r\nstandardisering (ram) 71 383\r\noch FoU inom\r\nexperimentell teknik\r\nm.m.\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\nAnslag\r\nAnslags- Regeringens\r\ntyp förslag\r\n(m) (fp) (kd)\r\n(c)\r\n------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:13 Rymdstyrelsen: (ram) 22 610\r\nFörvaltningskostnader\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:14 Rymdverksamhet (ram) 791 871\r\n-35 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:15 Bidrag till (obet.) 5 359\r\nIngenjörsvetenskapsakademien\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:16 Konkurrensverket (ram) 83 650 +5\r\n000 +24 000 +9 000 +7 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:17 Konkurrensforskning (ram) 6 646 +1\r\n000 +6 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:18 Medel till AB Göta kanalbolag (obet.) 15 000\r\nför upprustning och drift av kanalen\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:19 Kostnader för omstrukturering (ram) 25 000 -\r\n25 -25 000 -25 000 -25\r\noch genomlysning av statligt ägda\r\n000 000\r\nföretag m.m.\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag (ram) 1 000 -1\r\n000 -1 000 -1 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:21 Avgifter till vissa (ram) 6 519\r\ninternationella organisationer\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:22 Inventering av statlig mark med (ram)\r\n+20\r\nsaneringsbehov*\r\n000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n38:23 Mätning av företagens (ram) +5\r\n000\r\nadministrativa börda*\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n39:1 Styrelsen för ackreditering (ram) 20 070\r\noch teknisk kontroll:\r\nMyndighetsverksamhet\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n39:2 Kommerskollegium (ram) 66 305\r\n-5 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n39:3 Exportfrämjande verksamhet (ram) 319 956\r\n-50 000\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n--------------------------------\r\n39:4 Investeringsfrämjande (ram) 68 247\r\n\r\n39:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer (ram)\r\n15 510\r\n40:1 Marknadsdomstolen (ram) 9 065\r\n40:2 Konsumentverket (ram) 106 818 -5\r\n000 -3 000\r\n40:3 Allmänna reklamationsnämnden (ram) 23 825\r\n40:4 Fastighetsmäklarnämnden (ram) 9 482\r\n40:5 Åtgärder på konsumentområdet (ram) 17 625 -8\r\n813 +10 000\r\n40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter (obet.) 4\r\n400 -2 200 +2 000\r\n\r\nSumma 3 891 377 -80 013 -356 000 -15 000 -130\r\n000\r\n*=Förslag om nytt anslag\r\n\r\n" }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Näringspolitikens inriktning", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf365 yrkande 14, 2004/05:N210, 2004/05:N241 yrkande 8, 2004/05:N242 yrkande 6, 2004/05:N260, 2004/05:N284 yrkande 1, 2004/05:N393 yrkandena 1-3 och 31 i denna del, 2004/05:N398 yrkandena 2 och 5, 2004/05:N400 yrkande 1 och 2004/05:N401 yrkande 4.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "03C84B21-4440-11D9-AEE6-000475504AA4", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "134", "0", "0", "10" ] }, { "td": [ "m", "0", "51", "0", "4" ] }, { "td": [ "c", "0", "20", "0", "2" ] }, { "td": [ "fp", "0", "40", "0", "8" ] }, { "td": [ "kd", "0", "28", "0", "5" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "mp", "15", "0", "0", "2" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "175", "139", "0", "35" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/03C84B21-4440-11D9-AEE6-000475504AA4", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Innovationsfrämjande åtgärder", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 24 punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna 2004/05:L214 yrkande 3, 2004/05:L251 yrkande 3, 2004/05:L372 yrkande 3, 2004/05:N247, 2004/05:N254 yrkande 5, 2004/05:N373 yrkande 7, 2004/05:N392 yrkande 1, 2004/05:N393 yrkande 12, 2004/05:N408 yrkandena 2 och 4, 2004/05:N432 och 2004/05:N436.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "3", "rubrik": "Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i näringslivet", "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ507 yrkande 8.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "4", "rubrik": "Låneramar till järnvägsrelaterade bolag", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 24 punkt 4 och avslår motion 2004/05:N373 yrkandena 1 och 2.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "5", "rubrik": "5.Statens aktier i OMHEX AB", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 24 punkt 5 och avslår motion 2004/05:N373 yrkandena 3 och 4.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "6", "rubrik": "Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 24 punkt 6 och avslår motionerna 2004/05:MJ439 yrkande 1, 2004/05:MJ508 yrkande 29, 2004/05:N256 yrkande 21, 2004/05:N340, 2004/05:N373 yrkande 5 och 2004/05:N443.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "7", "rubrik": "Centrum för enklare handel", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 24 punkt 9.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "8", "rubrik": "Medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 24 punkt 1.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "9", "rubrik": "Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 24 punkterna 7 och 10-14 samt avslår motionerna 2004/05:L291 yrkande 6, 2004/05:N202, 2004/05:N367, 2004/05:N373 yrkande 8, 2004/05:N383, 2004/05:N387, 2004/05:N393 yrkande 31 i denna del och 2004/05:N413 yrkande 15.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "10", "rubrik": "Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag", "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 24 punkt 8 och avslår motionerna 2004/05:Fi232 yrkande 15, 2004/05:N373 yrkande 6 och 2004/05:N393 yrkande 32.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "11", "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "votering_id": "03C84B84-4440-11D9-AEE6-000475504AA4", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "133", "0", "0", "11" ] }, { "td": [ "m", "0", "51", "0", "4" ] }, { "td": [ "c", "0", "20", "0", "2" ] }, { "td": [ "fp", "0", "39", "0", "9" ] }, { "td": [ "kd", "0", "29", "0", "4" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "mp", "15", "0", "0", "2" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "174", "139", "0", "36" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/03C84B84-4440-11D9-AEE6-000475504AA4", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "11", "rubrik": "Bolagsverkets publiceringskrav", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Kr368 yrkande 36 och 2004/05:N362.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2004/05", "bet": "NU1", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": [ { "nummer": "1", "rubrik": "Näringspolitikens inriktning", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "1" }, { "nummer": "2", "rubrik": "Innovationsfrämjande åtgärder", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "3", "rubrik": "Innovationsfrämjande åtgärder", "partier": "\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" }, { "nummer": "4", "rubrik": "Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i näringslivet", "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "5", "rubrik": "Riskkapitalfonder för miljöinvesteringar i näringslivet", "partier": "\"c\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "3" }, { "nummer": "6", "rubrik": "Låneramar till järnvägsrelaterade bolag", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "4" }, { "nummer": "7", "rubrik": "5.Statens aktier i OMHEX AB", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "5" }, { "nummer": "8", "rubrik": "Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB", "partier": "\"m\",\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "9", "rubrik": "Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB", "partier": "\"c\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "6" }, { "nummer": "10", "rubrik": "Centrum för enklare handel", "partier": "\"m\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "7" }, { "nummer": "11", "rubrik": "Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag", "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "10" } ] }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2004-11-09 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2004-11-25 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2004-12-01 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2004-12-02 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2004-12-03 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2004-12-07 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "B2", "namn": "Bordläggning 2", "datum": "2004-12-08 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "2", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2004-12-09 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2004-12-15 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2004-12-15 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2004-12-15 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-24 00:20:58" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Riksdagen säger ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet Näringsliv. Förslagen från regeringen rör ett stort antal ämnen. Regeringen får vidta de åtgärder som behövs för att bilda ett holdingsbolag som ska stödja företag och personer som sysslar med uppfinningar. Riksdagen godkänner att regeringen får rätt att fatta beslut i frågor om låneramar till järnvägsrelaterade bolag. Regeringen föreslås också få rätt att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet eller att köpa ytterligare aktier i det börsregistrerade företaget OMHEX AB, som bland annat driver värdepappersmarknader i Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius. Det statliga bolaget Sveaskog AB får nya riktlinjer som innebär att bolaget ska kunna driva mer verksamhet inom områdena naturturism, rekreation och upplevelser. ", "dok_id": "GS01NU1", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Stöd för regeringens förslag inom området näringsliv (NU1)", "dok_id": "GS01NU1", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-24 00:20:58" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GS01NU1", "systemdatum": "2017-10-20 09:05:41" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Näringsutskottet säger ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet Näringsliv. Förslagen från regeringen rör ett stort antal ämnen. Regeringen får vidta de åtgärder som behövs för att bilda ett holdingsbolag som ska stödja företag och personer som sysslar med uppfinningar. Utskottet förslår också att riksdagen ska godkänna att regeringen får rätt att fatta beslut i frågor om låneramar till järnvägsrelaterade bolag. Regeringen föreslås också få rätt att avyttra hela eller delar av aktieinnehavet eller att köpa ytterligare aktier i det börsregistrerade företaget OMHEX AB, som bland annat driver värdepappersmarknader i Stockholm, Helsingfors, Tallinn, Riga och Vilnius. Det statliga bolaget Sveaskog AB får nya riktlinjer som innebär att bolaget ska kunna driva mer verksamhet inom områdena naturturism, rekreation och upplevelser.
", "dok_id": "GS01NU1", "systemdatum": "2016-01-26 17:42:12" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Stöd för regeringens förslag inom området näringsliv (NU1)", "dok_id": "GS01NU1", "systemdatum": "2016-01-26 17:42:12" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GS01NU1", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200405_nu_1.docx", "filstorlek": "281794", "filtyp": "docx", "titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/CC715BC9-0696-40C3-9034-16676753CC6E" }, { "dok_id": "GS01NU1", "subtitel": "", "filnamn": "bet_200405_nu_1.pdf", "filstorlek": "1099815", "filtyp": "pdf", "titel": "Bilaga: bet_200405_nu_1", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/68A12D3A-1F2C-4EE5-812B-7A469CC1B918" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Fi232 Jobb istället för bidrag - Liberal politik inom alliansen för 300 000 nya Jobb - Folkpartiet liberalernas ekonomisk-politiska motion", "ref_dok_id": "GS02Fi232", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Fi232", "ref_dok_titel": "Jobb istället för bidrag - Liberal politik inom alliansen för 300 000 nya Jobb - Folkpartiet liberalernas ekonomisk-politiska motion", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Kr368 Liberal kulturpolitik", "ref_dok_id": "GS02Kr368", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Kr368", "ref_dok_titel": "Liberal kulturpolitik", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L214 Småföretagande samt lokal och regional utveckling", "ref_dok_id": "GS02L214", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L214", "ref_dok_titel": "Småföretagande samt lokal och regional utveckling", "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L251 Förmånsrättsregler", "ref_dok_id": "GS02L251", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L251", "ref_dok_titel": "Förmånsrättsregler", "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L291 Konsumentpolitiken", "ref_dok_id": "GS02L291", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L291", "ref_dok_titel": "Konsumentpolitiken", "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:L372 Kapitalförsörjningen till småföretag", "ref_dok_id": "GS02L372", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "L372", "ref_dok_titel": "Kapitalförsörjningen till småföretag", "ref_dok_subtitel": "av Roger Tiefensee (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:MJ439 Statlig skogspolitik och naturvård", "ref_dok_id": "GS02MJ439", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "MJ439", "ref_dok_titel": "Statlig skogspolitik och naturvård", "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:MJ507 Miljöpolitik", "ref_dok_id": "GS02MJ507", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "MJ507", "ref_dok_titel": "Miljöpolitik", "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:MJ508 En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik", "ref_dok_id": "GS02MJ508", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "MJ508", "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik", "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N202 Sammanslagning av Konkurrensverket och Konsumentverket", "ref_dok_id": "GS02N202", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N202", "ref_dok_titel": "Sammanslagning av Konkurrensverket och Konsumentverket", "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N210 Tillväxten i Dalarna", "ref_dok_id": "GS02N210", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N210", "ref_dok_titel": "Tillväxten i Dalarna", "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N241 Södertälje som utvecklingscentrum", "ref_dok_id": "GS02N241", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N241", "ref_dok_titel": "Södertälje som utvecklingscentrum", "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Andrén m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N242 Politik för en svensk industri", "ref_dok_id": "GS02N242", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N242", "ref_dok_titel": "Politik för en svensk industri", "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N247 Innovationsbefrämjande åtgärder", "ref_dok_id": "GS02N247", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N247", "ref_dok_titel": "Innovationsbefrämjande åtgärder", "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N254 En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt", "ref_dok_id": "GS02N254", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N254", "ref_dok_titel": "En liberal landsbygds- och glesbygdspolitik för tillväxt", "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N256 Statliga bolag", "ref_dok_id": "GS02N256", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N256", "ref_dok_titel": "Statliga bolag", "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N260 En politik för ökad tillväxt i Dalarna", "ref_dok_id": "GS02N260", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N260", "ref_dok_titel": "En politik för ökad tillväxt i Dalarna", "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson m.fl. (M, FP, KD, C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N284 Villkor för storföretag", "ref_dok_id": "GS02N284", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N284", "ref_dok_titel": "Villkor för storföretag", "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N340 Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB", "ref_dok_id": "GS02N340", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N340", "ref_dok_titel": "Ändrade riktlinjer för Sveaskog AB", "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N362 Post- och Inrikes Tidningar", "ref_dok_id": "GS02N362", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N362", "ref_dok_titel": "Post- och Inrikes Tidningar", "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström m.fl. (FP, M, KD, C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N367 Institutet för kvalitetsutveckling", "ref_dok_id": "GS02N367", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N367", "ref_dok_titel": "Institutet för kvalitetsutveckling", "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N373 Utgiftsområde 24 Näringsliv", "ref_dok_id": "GS02N373", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N373", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv", "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N383 Utgiftsområde 24 Näringsliv", "ref_dok_id": "GS02N383", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N383", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv", "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N387 Utvidgade direktiv för svensk rymdverksamhet", "ref_dok_id": "GS02N387", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N387", "ref_dok_titel": "Utvidgade direktiv för svensk rymdverksamhet", "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N392 Entreprenörskap för Sverige", "ref_dok_id": "GS02N392", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N392", "ref_dok_titel": "Entreprenörskap för Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Tina Acketoft (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N393 Utgiftsområde 24 Näringsliv", "ref_dok_id": "GS02N393", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N393", "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv", "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N398 Tillväxt i Sverige", "ref_dok_id": "GS02N398", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N398", "ref_dok_titel": "Tillväxt i Sverige", "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N400 Småföretagande", "ref_dok_id": "GS02N400", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N400", "ref_dok_titel": "Småföretagande", "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N401 Västra Götalands och Sveriges tillväxt", "ref_dok_id": "GS02N401", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N401", "ref_dok_titel": "Västra Götalands och Sveriges tillväxt", "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N408 Bättre villkor för småföretag", "ref_dok_id": "GS02N408", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N408", "ref_dok_titel": "Bättre villkor för småföretag", "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N413 Näringspolitik", "ref_dok_id": "GS02N413", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N413", "ref_dok_titel": "Näringspolitik", "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N432 Svenska uppfinningar", "ref_dok_id": "GS02N432", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N432", "ref_dok_titel": "Svenska uppfinningar", "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N436 Såddkapital", "ref_dok_id": "GS02N436", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N436", "ref_dok_titel": "Såddkapital", "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson m.fl. (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:N443 Sveaskog", "ref_dok_id": "GS02N443", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "N443", "ref_dok_titel": "Sveaskog", "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2004/05:Sf365 Mångfaldspolitik", "ref_dok_id": "GS02Sf365", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "Sf365", "ref_dok_titel": "Mångfaldspolitik", "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005", "ref_dok_id": "GS031", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "1", "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2004-12-15", "ref_dok_id": "GS0951", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "51", "ref_dok_titel": "2004-12-15", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2004-12-09", "ref_dok_id": "GS0947", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "47", "ref_dok_titel": "2004-12-09", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2004/05:117119", "ref_dok_id": "GS0K117119", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2004/05", "ref_dok_bet": "117119", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:117119", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2004:1314", "ref_dok_id": "1997:379", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" } ] } } }