{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227830",
      "dok_id": "GS01MJU9",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "MJU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:MJU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-04-26 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:54:12",
      "publicerad": "2006-03-15 11:54:16",
      "titel": "Ändringar i skogsvårdslagen m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01MJU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01MJU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:MJU9</div><h1>Ändringar i skogsvårdslagen m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:58\r\nÄndringar i skogsvårdslagen jämte två följdmotioner och två motionsyrkanden\r\nfrån allmänna motionstiden 2004 med anknytning till propositionen. I\r\npropositionen föreslår regeringen bl.a. att den som ställt säkerhet för\r\nfullgörande av återväxtåtgärder enligt skogsvårdslagen (1979:429) och\r\nden berörda skogsmarken överlåts genom försäljning, byte eller gåva\r\nsolidariskt med en ny ägare är ansvarig för vissa kostnader. Säkerhet\r\nfår bara krävas i samband med avverkning om det skäligen kan befaras\r\natt skogsägaren annars inte kommer att vidta återväxtåtgärder. Regeringen\r\nföreslår även, i de fall tillstånd krävs enligt jordförvärvslagen\r\n(1979:230), att avverkning inte får ske innan förvärvstillstånd har\r\nmeddelats. Vidare föreslås att den som av uppsåt eller oaktsamhet påbörjar\r\nen avverkning innan beslutad säkerhet har ställts och godkänts av\r\nskogsvårdsstyrelsen skall kunna dömas till ansvar. Skogsvårdsstyrelsen\r\nföreslås få möjlighet att meddela undantag från kraven på ändamålsenlig\r\navverkning för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden. I\r\npropositionen behandlas också frågor om bl.a. undantag från regeln om\r\navgränsning av brukningsenhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag\r\nsamt föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet anfört om det\r\nsolidariska ansvaret för återväxtåtgärder. Utskottet avstyrker berörda\r\nmotionsyrkanden.\r\nI betänkandet behandlar utskottet även motioner som enligt bestämmelserna\r\ni 3 kap. 13 § riksdagsordningen väckts med anledning av händelse av\r\nstörre vikt - den svåra storm som drabbade södra Sverige den 8 och 9\r\njanuari 2005. I motionerna läggs ett stort antal förslag till åtgärder\r\nför att mildra stormens verkningar fram. Samtliga motioner avstyrks med\r\nhänvisning till redan vidtagna åtgärder, till 2005 års ekonomiska\r\nvårproposition och till det övriga arbete på området som pågår i\r\nRegeringskansliet och vid berörda myndigheter.\r\nUtskottet har slutligen valt att i betänkandet behandla ett antal\r\nmotioner från allmänna motionstiden 2004 om bl.a. skogspolitikens mål,\r\nett hållbart skogsbruk, forskning och utveckling på skogens område,\r\nbioenergi, Skogsvårdsorganisationen och ändringar i skogsvårdslagstiftningen.\r\nSamtliga motioner avstyrks. Av dessa motioner avstår utskottet från\r\natt behandla 12 motionsyrkanden mer utförligt i sak eftersom motionsyrkandena\r\nutgör upprepningar av tidigare väckta motioner. Utskottet hänvisar därvid\r\ntill de riktlinjer för förändring av utskottens arbetsformer som riksdagen,\r\npå förslag av Riksdagskommittén, har ställt sig bakom, till fördjupad\r\nutskottsbehandling tidigare under mandatperioden och till utskottets\r\nlångtidsplanering. Övriga motionsyrkanden avstyrks huvudsakligen med\r\nhänvisning till en aviserad proposition om miljömålen och till övriga\r\npågående åtgärder på områdena.\r\nI betänkandet finns 28 reservationer och 3 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Det solidariska ansvaret för återväxtåtgärder\r\nRiksdagena) godkänner vad utskottet anfört,b) antar regeringens förslag\r\nom ändring i skogsvårdslagen (1979:429) såvitt avser 8 §.Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:58 i denna del och avslår motionerna\r\n2004/05:MJ10 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 25.\r\n\r\n2.      Förutsättningar för krav på säkerhet\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen\r\n(1979:429) såvitt avser 36 §. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:58 i denna del och avslår motion 2004/05:MJ10 yrkande 2.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n3.      Krav på förvärvstillstånd före avverkning\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen\r\n(1979:429) såvitt avser 10 a §. Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2004/05:58 i denna del och avslår motionerna 2004/05:MJ10 yrkande 3,\r\n2004/05:MJ11 och 2004/05:MJ504 yrkande 7.\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n4.      Brukningsenhetens storlek\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ10 yrkande 4.\r\n\r\n5.      Översyn av 12 § skogsvårdslagen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ10 yrkande 5.\r\nReservation 3 (fp)\r\n\r\n6.      Högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ10 yrkande 6.\r\n\r\n7.      Internationellt skogssamarbete\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ10 yrkande 7.\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n8.      Lagförslaget i övrigt\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen\r\n(1979:429) i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit\r\novan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:58 i denna del.\r\n\r\n9.      Ekonomiskt stöd för stormens verkningar\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkande 12, 2004/05:MJ8 i denna\r\ndel och 2004/05:MJ9 yrkandena 15 och 22.\r\n\r\n10.     Omfördelning av resurser\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del och\r\n2004/05:MJ8 i denna del.\r\nReservation 5 (m, c)\r\n\r\n11.     Resurser till Skogsstyrelsen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ9 yrkande 9.\r\n\r\n12.     Medel ur EU:s solidaritetsfond\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkande 25, 2004/05:MJ7 yrkande\r\n5 i denna del och 2004/05:MJ9 yrkande 4.\r\n\r\n13.     Utredning och analys av konsekvenserna för skogsnäringen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkande 1 och 2004/05:MJ9\r\nyrkande 16.\r\n\r\n14.     Införande av en s.k. katastrofparagraf i skogsvårdslagen m.m.\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ6 yrkande 17.\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n15.     Dispenser för lagring av virke m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ7 yrkande 4 och 2004/05:MJ8 i\r\ndenna del.\r\nReservation 7 (m, kd, c)\r\n\r\n16.     Åtgärder för att snarast få ut virket ur skogen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ9 yrkande 18.\r\n\r\n17.     Bekämpning av skadegörare\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 23 och 24, 2004/05:MJ6\r\nyrkande 7, 2004/05:MJ7 yrkande 3, 2004/05:MJ8 i denna del och 2004/05:MJ9\r\nyrkande 24.\r\nReservation 8 (m)\r\nReservation 9 (kd)\r\nReservation 10 (c)\r\n\r\n18.     Skogsvårdsåtgärder och naturvårdshänsyn\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 16 och 22, 2004/05:MJ6\r\nyrkandena 6 och 18, 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del, 2004/05:MJ8 i\r\ndenna del och 2004/05:MJ9 yrkandena 10-13 och 25.\r\nReservation 11 (m)\r\nReservation 12 (fp)\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n19.     Utbildning och information\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ5 yrkande 15.\r\nReservation 14 (fp)\r\n\r\n20.     Klimatfrågor\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ9 yrkandena 3 och 5.\r\n\r\n21.     Stöd till uppröjning i områden av intresse för rekreation och\r\nfriluftsliv\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ9 yrkande 14.\r\n\r\n22.     Skogspolitikens mål\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 3.\r\nReservation 15 (mp)\r\n\r\n23.     Ett hållbart skogsbruk\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 11, 2004/05:MJ434\r\nyrkandena 1, 4, 11, 12, 23, 24, 26 och 40 samt 2004/05:MJ439 yrkandena\r\n4 och 5.\r\nReservation 16 (m)\r\nReservation 17 (v)\r\nReservation 18 (mp)\r\n\r\n24.     Forskning och utveckling\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ434 yrkandena 9, 25 och 38 samt\r\n2004/05:MJ485.\r\nReservation 19 (mp)\r\n\r\n25.     Bioenergi\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ434 yrkande 42 och 2004/05:MJ508\r\nyrkande 22.\r\nReservation 20 (fp, kd)\r\nReservation 21 (mp)\r\n\r\n26.     Skogsvårdsorganisationen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ239 och 2004/05:MJ434 yrkandena\r\n10 och 43-45.\r\nReservation 22 (kd)\r\nReservation 23 (mp)\r\n\r\n27.     Vissa lagstiftningsfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ326 och 2004/05:MJ434 yrkandena\r\n5, 7, 13, 20 och 46.\r\nReservation 24 (m)\r\nReservation 25 (mp)\r\n\r\n28.     Samrådsplikt och miljöprövning av skogsbilvägar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 18.\r\nReservation 26 (mp)\r\n\r\n29.     En ny skogslogistik\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 19.\r\n\r\n30.     Ekologiska landskapsplaner\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 22.\r\nReservation 27 (mp)\r\n\r\n31.     Fler kvinnor inom skogsnäringen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 52.\r\nReservation 28 (v, mp)\r\n\r\n32.     Skogspolitiska frågor som har behandlats tidigare under\r\nmandatperioden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 10, 2004/05:MJ434\r\nyrkande 6, 2004/05:MJ504 yrkandena 1-4 och 9, 2004/05:MJ507 yrkande 18,\r\n2004/05:MJ508 yrkandena 21, 24, 27 och 28 samt 2004/05:MJ534 yrkande\r\n1.\r\n\r\nStockholm den 26 april 2005\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund\r\n(s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v),\r\nChristina Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c), Jan-Olof\r\nLarsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Ann-Kristine Johansson (s),\r\nAnita Brodén (fp), Anders Bengtsson (s) och Marie Wahlgren (fp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nPropositionen\r\nI januari 2005 presenterade regeringen propositionen Ändringar i\r\nskogsvårdslagen med förslag till lagändringar för att motverka exploaterande\r\nfastighetsförvärv. Regeringen föreslår bl.a. att säkerhet skall ställas\r\nvid ändrade förhållanden för fastigheten, som t.ex. ägarbyte, och att\r\nbeviljat förvärvstillstånd skall vara en förutsättning för avverkning.\r\nMed anledning av propositionen har två motioner (fp, kd) med sammanlagt\r\nåtta motionsyrkanden väckts. Samtliga yrkanden avstyrks av\r\nutskottet.\r\nLagförslaget återges i bilaga 2.\r\nStormen i södra Sverige\r\nDen 8 och 9 januari 2005 drabbades södra Sverige av en storm som orsakade\r\nstora skador på framför allt skog och infrastruktur. Svårast skador\r\nuppstod i skogstrakterna i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,\r\nBlekinge, Hallands och Västra Götalands län.\r\nBaserad på flyginventeringar och andra insatser har Skogsstyrelsen gjort\r\nbedömningen att den stormfällda skogen motsvarar 75 miljoner kubikmeter\r\nvirke. Denna mängd motsvarar den årliga normalavverkningen i hela Sverige.\r\n\r\nMed katastrofens omfattning som grund beslutade regeringen den 10 mars\r\n2005 att ansöka om bistånd från EU:s solidaritetsfond. Regeringens beslut\r\nmotiveras av katastrofens omfattning. Härutöver har regeringen beslutat\r\nom olika insatser för att begränsa fortsatta negativa verkningar av\r\nkatastrofen.\r\nTill följd av stormen ligger nu enorma mängder stormfällt virke ute i\r\nde drabbade skogarna. Att få ut detta virke ur skogen är naturligtvis\r\nen förutsättning för att dess värde skall kunna tillgodogöras i största\r\nmöjliga utsträckning. Det är också nödvändigt för att undvika att det\r\nstormfällda virket blir en härd för insekter som sedan skadar den växande\r\nskogen. Således kommer de stora mängder vindfällen och obarkat virke\r\nsom finns i skogen med våren och värmen att angripas av skadeinsekter,\r\nfrämst barkborrar. Insektsangreppen leder till massförökning som\r\nkommande år kan orsaka omfattande skador på stående skog.\r\nArbetet med att så snabbt som möjligt få ut det stormfällda virket ur\r\nskogen kommer under de närmaste ett och ett halvt åren att kräva ett\r\nmångfaldigande av avverkningen i det drabbade området. Detta kommer att\r\nleda till motsvarande ökning av timmertransporterna på vägnätet, som i\r\nstor utsträckning består av privata mindre skogsbilvägar. För att en\r\nhög takt i röjningsarbetet skall kunna upprätthållas är det nödvändigt\r\natt använda vägarna även under tjällossningsperioden. Följden blir att\r\nmånga vägar kommer att köras sönder redan i vår och måste repareras\r\nomedelbart. Antalet sönderkörda vägar kommer att vara mångdubbelt större\r\njämfört med normalt.\r\nFör att det stormfällda virket skall kunna omhändertas och den växande\r\nskogen därmed kunna skyddas från insektsangrepp har ett extremt behov\r\nav lagringsanläggningar uppkommit. I den skadedrabbade regionen krävs\r\ndärför hundratals nya anläggningar för lagring av virke under längre\r\ntid. För inrättande av dessa anläggningar avser regeringen att dels\r\nupplåta mark, dels tillsammans med markägare och aktörer investera i\r\nlagerytor och installation av bl.a. bevattningsutrustning.\r\nRegeringen har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna\r\nutarbetat ett s.k. stödpaket med åtgärder för att lindra stormens\r\nverkningar. Dessutom förbereder regeringen ett underlag för anmälan till\r\nkommissionen om statsstöd för dessa åtgärder.\r\nI 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100) har regeringen\r\nlagt fram ytterligare förslag i syfte att mildra stormens skadeverkningar.\r\nPropositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet de gröna.\r\nRiksdagen har nyligen tagit ställning till motioner om åtgärder och\r\nersättningar i samband med naturkatastrofer i Sverige och har med\r\nanledning av en reservation (m, fp, kd, c, mp) beslutat om tillkännagivanden\r\nav innebörd att det av räddningstjänstlagen och lagen om extraordinära\r\nhändelser tydligt bör framgå i vilken utsträckning staten har ett\r\nekonomiskt ansvar vid en katastrofsituation. På sikt kan ett nationellt\r\nkatastrofkonto övervägas i syfte att bistå särskilt drabbade kommuner\r\nvid katastrofer, såväl utomlands som inom landet. Vidare bör möjligheten\r\ntill kompensation för de ekonomiska förluster som uppkommit till följd\r\nav stormen utredas. Stormens karaktär av naturkatastrof motiverar\r\nstatliga insatser för att lindra skadeverkningarna för de hårdast drabbade.\r\nFrågan om vilka händelser som kräver att den enskilde tillgodoser sitt\r\nbehov av försäkringsskydd bör väckas (bet. 2004/05:FöU8, rskr. 2004/05:214).\r\n\r\nMed stöd av bestämmelserna i 3 kap. 13 § riksdagsordningen har fem\r\nmotioner (m, fp, kd, c, mp) väckts. I motionerna läggs ett stort antal\r\nförslag till åtgärder för att mildra stormens verkningar fram. Utskottet,\r\nsom har valt att behandla motionerna i detta betänkande, avstyrker\r\nsamtliga motioner och hänvisar till de åtgärder som har vidtagits och\r\nkommer att vidtas på området.\r\nMed anledning av motionerna om åtgärder för att lindra stormens\r\nskadeverkningar har utskottet inhämtat information från statsrådet Ulrica\r\nMessing, Näringsdepartementet, och från generaldirektör Göran Enander,\r\nSkogsstyrelsen. Utskottet har även anordnat en offentlig utfrågning\r\nmed anledning av stormens skadeverkningar samt företagit en studieresa\r\ntill stormdrabbade områden i Småland. Utfrågningen nedtecknades\r\nstenografiskt och protokollet bifogas detta betänkande som bilagorna 3 och\r\n4. I ärendet har inkommit en skrivelse från Sveriges Åkeriföretag.\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2004\r\nI betänkandet behandlas även ett antal motioner från allmänna motionstiden\r\n2004 om bl.a. skogspolitikens mål, ett hållbart skogsbruk, forskning\r\noch utveckling på skogens område, bioenergi, Skogsvårdsorganisationen\r\noch ändring i skogslagstiftningen.\r\nI maj 2004 tillkallade regeringen en utredare med uppdrag att utvärdera\r\noch se över skogspolitiken. Utvärderingen skall ha som utgångspunkt att\r\ngrunderna för den gällande skogspolitiken ligger fast, vilket innebär\r\natt skogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål och ett\r\nmiljömål, inte förändras. Ett hållbart skogsbruk skall bedrivas, och\r\nskogen och skogsnäringen kommer även i fortsättningen att vara av\r\nekonomisk, social, kulturell och ekologisk betydelse för Sverige. Regeringen\r\nbedömer att det är väsentligt att utvärdera hur väl målen för skogspolitiken\r\nhar uppfyllts under de dryga tio år som den tillämpats. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 31 december 2005 (dir. 2004:70). Enligt tilläggsdirektiv\r\nskall ett delbetänkande som avser utvärdering och översyn av\r\nSkogsvårdsorganisationen lämnas senast den 30 april 2005 (dir. 2004:139).\r\nFlertalet motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004 avstyrks med\r\nhänvisning till det uppdrag som har getts till Skogsutredningen. Några\r\nmotioner har utskottet funnit utgöra upprepningar av tidigare väckta\r\nmotioner, och de behandlas därför i förenklad form. Utskottet hänvisar\r\ndärvid till de riktlinjer för förändring av utskottens arbetsformer som\r\nriksdagen, på förslag av Riksdagskommittén, har ställt sig bakom, till\r\nfördjupad utskottsbehandling tidigare under mandatperioden och till\r\nutskottets långtidsplanering. Övriga motionsyrkanden avstyrks med\r\nhänvisning till en aviserad proposition om miljömålen och till pågående\r\nåtgärder på områdena.\r\nSamtliga motioner återfinns i bilaga 1.\r\nBakgrund - propositionen\r\nRegeringen gav den 14 december 2000 i regleringsbrev Skogsstyrelsen i\r\nuppdrag att lämna underlag för fördjupad prövning av Skogsvårdsorganisationens\r\nverksamhet för perioden 2003 t.o.m. 2006. Uppdraget redovisades den 7\r\njanuari 2002 i rapporten Skogsstyrelsens underlag för fördjupad prövning\r\n2003-2006. Skog till nytta för alla.\r\nNäringsdepartementet uppdrog den 27 juni 2002 åt en särskild utredare\r\natt utvärdera möjligheten och konsekvenserna av att enligt 36 §\r\nskogsvårdslagen (1979:429) knyta säkerhet för återväxtåtgärder till fastigheten.\r\nUppdraget redovisades i en rapport som inkom till Näringsdepartementet\r\ni augusti 2002. I rapporten föreslås att vid överlåtelse av en fastighet\r\nskall den tidigare ägaren stå kvar med ett solidariskt ansvar för de\r\nåterväxtåtgärder som denne har ställt säkerhet för. Säljaren och köparen\r\nfår vid överlåtelsen förhandla om hur kostnaderna för de aktuella\r\nåterväxtåtgärderna skall fördelas dem emellan. Utredaren konstaterar att\r\ntillämpningen av 36 § skogsvårdslagen i dag varierar mellan olika\r\nskogsvårdsstyrelser och föreslår att det görs tydligt under vilka\r\nförutsättningar som säkerhet kan utkrävas. Under våren 2003 tillsattes en\r\narbetsgrupp inom Regeringskansliet med representanter från\r\nJustitiedepartementet,\r\nJordbruksdepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet\r\nsamt Skogsstyrelsen för att bereda utredarens förslag vidare. Målsättningen\r\nvar att hitta en effektiv och praktisk modell för ställande av säkerhet\r\nsom fungerar även vid ändrade förhållanden för fastigheten, som t.ex.\r\nägarbyte, och för att analysera möjliga vägar att motverka exploaterande\r\nfastighetsförvärv.\r\nSom ett resultat av det arbetet kom Skogsstyrelsen den 31 oktober 2003\r\nin till Näringsdepartementet med ett reviderat förslag till ändringar\r\ni skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen (1993:1096), i syfte att\r\nmotverka exploaterande fastighetsförvärv. I propositionen föreslås även\r\nändringar i skogsvårdslagen, föranledda av att det vid domstolsprövning\r\nhar visat sig att bestämmelsen i 36 § tredje stycket skogsvårdslagen\r\natt en avverkning, som avses i paragrafens första stycke, får påbörjas\r\nförst när säkerhet ställts och godkänts av skogsvårdsstyrelsen inte har\r\nansetts omfattas av straffbestämmelserna i 38 § samma lag.\r\nLagrådet har yttrat sig över propositionen.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nI propositionen föreslås följande ändringar i skogsvårdslagen (1979:429).\r\n\r\nOm en skogsägare har ställt säkerhet för fullgörande av återväxtåtgärder\r\nenligt skogsvårdslagen och den skogsmark på vilken åtgärden skall vidtas\r\növerlåts genom försäljning, byte eller gåva, är den som ställt säkerhet\r\nsolidariskt med en ny ägare ansvarig för sådana kostnader som uppkommer\r\nom åtgärderna efter beslut av skogsvårdsstyrelsen utförs på ägarens\r\nbekostnad. Ansvaret skall vara begränsat till det belopp för vilket\r\nsäkerhet ställts och upphör om en ny ägare ställer säkerhet för de\r\nifrågavarande återväxtåtgärdernas fullgörande och säkerheten godkänns av\r\nskogsvårdsstyrelsen.\r\nEn skogsvårdsstyrelse får kräva säkerhet i samband med en avverkning\r\nendast om det skäligen kan befaras att skogsägaren annars inte kommer\r\natt vidta återväxtåtgärder.\r\nDen som uppsåtligen eller av oaktsamhet påbörjar en avverkning innan en\r\nbeslutad säkerhet har ställts och godkänts av skogsvårdsstyrelsen skall\r\nkunna dömas till ansvar.\r\nAvverkning får inte ske förrän förvärvstillstånd meddelats enligt\r\njordförvärvslagen (1979:230) i de fall tillstånd enligt denna lag krävs.\r\nDen som i ett sådant fall uppsåtligen eller av oaktsamhet påbörjar en\r\navverkning innan tillstånd meddelats skall kunna dömas till ansvar.\r\nSkogsvårdsstyrelsen får möjlighet att meddela undantag från kraven på\r\nändamålsenlig avverkning för att bevara och utveckla natur- eller\r\nkulturmiljövärden.\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.\r\nI propositionen behandlas också frågor om bl.a. undantag från regeln om\r\navgränsning av brukningsenhet.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nDet solidariska ansvaret för återväxtåtgärder\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om det solidariska ansvaret\r\nför återväxtåtgärder. Motioner (fp) om förtydligande av det solidariska\r\nansvaret m.m. avstyrks med hänvisning till vad som anförts i propositionen\r\noch till vad utskottet anför.\r\nPropositionen\r\nOm säkerhet ställs för fullgörande av återväxtåtgärder enligt skogsvårdslagen\r\n(1979:429) och den skogsmark på vilken åtgärderna skall vidtas överlåts\r\ngenom försäljning, byte eller gåva, skall enligt regeringens förslag\r\nden som ställt säkerhet solidariskt med en senare ägare vara ansvarig\r\nför kostnader som uppkommer om åtgärderna efter beslut av skogsvårdsstyrelsen\r\nutförs på ägarens bekostnad.\r\nRegeringen föreslår också att det solidariska ansvaret skall vara\r\nbegränsat till det belopp för vilket säkerhet har ställts. Ansvaret för\r\nden som ställt säkerhet upphör om en ny ägare ställer säkerhet för de\r\nifrågavarande återväxtåtgärdernas fullgörande och säkerheten godkänns\r\nav skogsvårdsstyrelsen.\r\nOm det finns särskilda skäl bör, enligt regeringen, skogsvårdsstyrelsen\r\näven i andra fall få besluta att en överlåtares ansvar för återväxtåtgärderna\r\nskall bortfalla.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion MJ10 (fp) bör det solidariska ansvaret när skogsmarken\r\növerlåts vidare förtydligas. Motionärerna hänvisar till vad Lagrådet\r\nanför om detta (yrkande 1).\r\nI motion MJ508 (fp) begärs att regeringen snarast vidtar åtgärder för\r\natt förhindra att problem uppstår vid återplantering vid handel med\r\nskogsfastigheter, s.k. klippare. En enkel metod är enligt motionärerna\r\natt låta återplanteringsgarantin följa skogsfastigheten (yrkande 25).\r\nUtskottets\r\nställningstagande\r\nI sitt yttrande över regeringens förslag om solidariskt ansvar för\r\nåterväxtåtgärder anför Lagrådet bl.a. följande. Vid föredragningen har\r\nupplysts att avsikten inte bara är att den som har ställt säkerhet och\r\nsedan överlåter skogsmarken kan bli solidariskt ansvarig med den till\r\nvilken överlåtelsen har skett. Avsikten är också att, om skogsmarken\r\növerlåts vidare, den förste ägaren skall kunna bli solidariskt ansvarig\r\nmed en senare förvärvare. Enligt Lagrådet framgår det inte med önskvärd\r\ntydlighet av lagtexten att bestämmelserna skall tolkas på det sättet.\r\nLagrådet anser att lagtexten bör göras tydligare och att författningskommentaren\r\nbör byggas ut. Vidare anser Lagrådet det önskvärt att författningskommentaren\r\nförses med konkreta exempel på situationer då bestämmelsen bör vara\r\ntillämplig.\r\nInledningsvis vill utskottet i likhet med regeringen framhålla att, när\r\nman talar om exploaterande skogsbruk, problemet i de allra flesta fall\r\ninte är de avverkningar som ett sådant skogsbruk leder till utan det\r\nfaktum att skogsägaren drar sig undan sin skyldighet att utföra\r\nåterväxtåtgärder till följd av en avverkning. I det följande avses med\r\nexploaterande skogsbruk de fall där den som innehar eller köper en\r\nskogsfastighet på begäran ställer säkerhet för återväxtåtgärder och sedan\r\ngör stora avverkningar men därefter säljer fastigheten och får tillbaka\r\nsäkerheten utan att återväxtåtgärder har vidtagits. I realiteten är det\r\nbara i ett begränsat antal fall årligen som säkerheten behöver lämnas\r\ntillbaka för att en fastighet har sålts. För skogsbrukets del har dessa\r\nfall av den orsaken större betydelse från kvalitativ än från kvantitativ\r\nsynpunkt. I enskilda fall kan beteendet emellertid utgöra en risk för\r\natt skogen utnyttjas kortsiktigt och att den långsiktiga hushållningsprincipen\r\nåsidosätts. Förfarandet riskerar dessutom att inverka negativt på den\r\nallmänna moralen inom skogsbruket. Eftersom dessa förfaranden inte hör\r\nhemma i ett ansvarsfullt skogsbruk i enlighet med skogspolitikens\r\nintentioner bör de stävjas. I sammanhanget vill utskottet, som delar\r\nregeringens uppfattning, understryka att avsikten är att det solidariska\r\nansvaret inte skall upphöra förrän återväxtåtgärderna har vidtagits\r\neller skogsvårdsstyrelsen befriar en tidigare ägare från det solidariska\r\nansvaret i enlighet med vad utskottet anför nedan. Detta innebär samtidigt\r\natt om en ny ägare ställer säkerhet för återväxtåtgärder i stället för\r\nen tidigare ägare, denne i sin tur blir ansvarig om han eller hon\r\növerlåter fastigheten innan åtgärderna har vidtagits.\r\nSom anges i författningskommentaren innebär bestämmelsen i 8 § andra\r\nstycket skogsvårdslagen att en ägare som har ställt säkerhet för\r\nåterväxtåtgärder enligt 36 § samma lag under vissa förutsättningar skall\r\nsvara för kostnaderna för de återväxtåtgärder som omfattas av säkerheten\r\näven efter det att fastigheten har överlåtits. Därmed kommer säkerheten\r\natt gälla för de kostnader som hänför sig till dessa återväxtåtgärder,\r\näven om de genomförs efter det att fastigheten överlåtits till en ny\r\nägare. Ett sådant ekonomiskt ansvar för den tidigare ägaren skall bara\r\ninträda om överlåtelsen sker genom försäljning, byte eller gåva. Ansvaret\r\nskall dessutom vara solidariskt för en tidigare och en senare ägare och\r\ninte överstiga det belopp för vilket säkerheten har ställts. Vidare\r\nskall ansvaret bara kunna göras gällande i samma situation som den\r\nställda säkerheten skulle komma att tas i anspråk, dvs. om skogsvårdsstyrelsen\r\ntvingas vidta åtgärderna på ägarens bekostnad. Hur en eventuell kostnad\r\nskall fördelas mellan en tidigare och en senare ägare och i vad mån den\r\nena har rätt till återkrav mot den andra om han eller hon själv får stå\r\nför hela eller delar av kostnaden får bli beroende av parternas\r\növerenskommelse. Det skall också uppmärksammas att om en tidigare ägare\r\nstår kvar med ett solidariskt ansvar och skogsvårdsstyrelsen låter utföra\r\nåterväxtåtgärder på ägarens, eller en tidigare ägares, bekostnad blir\r\nden tidigare ägaren part i ärendet.\r\nBestämmelsen kan belysas med ett praktiskt exempel. A vill genomföra en\r\navverkning på sin skogsfastighet. I samband med avverkningen fattar\r\nskogsvårdsstyrelsen beslut om att A skall ställa säkerhet för de\r\nåterväxtåtgärder som avverkningen ger anledning till. A ställer säkerhet,\r\ngenomför avverkningen och säljer därefter den mark på vilken avverkningen\r\ngenomförts till B innan återväxtåtgärderna vidtagits. Eftersom överlåtelsen\r\nhar skett genom försäljning blir A enligt 8 § skogsvårdslagen solidariskt\r\nansvarig med B för det fall skogsvårdsstyrelsen tvingas vidta\r\nåterväxtåtgärderna på ägaren B:s bekostnad. Eftersom A vill slippa det\r\nsolidariska ansvaret avtalar han med B i samband med försäljningen om att\r\nB skall ställa ny säkerhet för återväxtåtgärderna i stället för den\r\nsäkerhet som A ställt. B gör så, och A blir fri från det solidariska\r\nansvaret och får tillbaka sin säkerhet. Genom byte övergår sedan marken\r\nfrån B till C. Eftersom C inte ställer ny säkerhet blir B, på samma\r\nsätt som A skulle ha blivit om B inte ställt säkerhet i samband med det\r\ntidigare köpet, solidariskt ansvarig med C för återväxtåtgärderna. Om\r\nskogsvårdsstyrelsen sedan tvingas vidta återväxtåtgärderna på C:s\r\nbekostnad kan myndigheten även vända sig mot B för att få betalt, eller\r\nutnyttja den av B ställda säkerheten. Frågan om hur kostnaden i så fall\r\nskall fördelas mellan B och C avgörs av vad B och C kommit överens om\r\ni samband med bytet.\r\nDet kan naturligtvis göras gällande att det kan uppfattas som betungande\r\nför en ny ägare att behöva ställa säkerhet för återväxtåtgärder eftersom\r\nsäkerheten ju inte motsvaras av något motsvarande värde på fastigheten.\r\nMot detta kan ställas att en köpare eller annan förvärvare av en\r\nskogsfastighet på vilken det föreligger skyldighet att anlägga ny skog\r\nmåste ha en ekonomisk situation som gör det möjligt för honom eller\r\nhenne att finansiera nödvändiga återväxtåtgärder. Skogsägaren bör då\r\nockså ha möjlighet att ställa säkerhet för dessa åtgärder. Utskottet\r\ngör därför samma bedömning som regeringen att varken en tidigare ägares\r\nansvar eller en ny säkerhet bör innebära något problem vid de förhandlingar\r\nsom förutsätts föras mellan parterna i samband med överlåtelse av en\r\nfastighet. Förekomsten av ett solidariskt ansvar för en tidigare ägare\r\ntorde inte heller innebära några problem vid senare överlåtelser. Hur\r\ndet i praktiken skall gå till vid ställandet av en ny säkerhet från en\r\nförvärvares sida får, som regeringen anför, lösas mellan parterna genom\r\navtal. En fördel med den föreslagna regleringen är att frågor om\r\nåterväxtåtgärder och säkerhet, med all sannolikhet, i framtiden kommer att\r\ningå som en naturlig del i de förhandlingar som föregår en\r\nfastighetsöverlåtelse.\r\n\r\nSom regeringen anför kan det finnas anledning att anta att en ny ägare\r\ni de allra flesta fall kommer att ställa den säkerhet som krävs. Därmed\r\nkommer det bara att vara i något enstaka fall som en tidigare ägare\r\nkommer att stå kvar med ett ekonomiskt ansvar för återväxtåtgärderna\r\ngentemot senare ägare. I dessa fall kan förhållandet emellertid bli\r\nbestående under en inte obetydlig tid. Om det i ett sådant fall, till\r\nföljd av någon efterkommande händelse, skulle uppstå en situation där\r\nett fortsatt solidariskt ansvar skulle anses som stötande, bör\r\nskogsvårdsstyrelsen ha möjlighet att befria en tidigare ägare från fortsatt\r\nansvar. Utskottet vill emellertid understryka att en sådan befrielse\r\ninte påverkar eventuella avtal mellan en tidigare ägare och en ny ägare\r\nom fördelning av kostnaderna dem emellan för eventuella återväxtåtgärder.\r\n\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens förslag att det i skogsvårdslagen\r\ninförs bestämmelser om att, i de fall som säkerhet ställts för fullgörande\r\nav återväxtåtgärder och den skogsmark på vilken åtgärderna skall vidtas\r\növerlåts genom försäljning, byte eller gåva, den som har ställt säkerheten\r\när solidariskt med en senare ägare ansvarig för de kostnader som\r\nskogsvårdsstyrelsen kan få om den tvingas vidta återväxtåtgärderna på\r\nfastighetsägarens bekostnad. Det solidariska ansvaret bör upphöra och\r\nsäkerheten återlämnas om en senare ägare ställer ny säkerhet för de\r\nifrågavarande återväxtåtgärderna och säkerheten godkänns av skogsvårdsstyrelsen.\r\nSom uppmärksammas i propositionen kan det uppstå andra situationer där\r\ndet framstår som stötande att låta det solidariska ansvaret kvarstå. Om\r\ndet finns särskilda skäl bör skogsvårdsstyrelsen därför även i annat\r\nfall kunna besluta att en tidigare ägares ansvar för återväxtåtgärderna\r\nskall bortfalla.\r\nSammanfattningsvis ansluter sig utskottet till regeringens förslag samt\r\nföreslår att riksdagen godkänner vad utskottet anfört om det solidariska\r\nansvaret för återväxtåtgärder. Därmed anser utskottet att syftet med\r\nmotionerna MJ10 (fp) yrkande 1 och MJ508 (fp) yrkande 25 får anses\r\ntillgodosett. Berörda motionsyrkanden bör därmed inte föranleda någon\r\nytterligare åtgärd från riksdagens sida.\r\nFörutsättningar för krav på säkerhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om säkerhet\r\ni vissa fall för återväxtåtgärder och avslår ett motionsförslag (fp) om\r\nett generellt krav på säkerhet.\r\nJämför reservation 1 (fp).\r\nPropositionen\r\nRegeringen anser att det finns anledning att skärpa reglerna om i vilka\r\nfall säkerhet skall få krävas. I fortsättningen bör säkerhet bara få\r\nkrävas om det, förutom att det skall vara fråga om en avverkning av\r\nstörre omfattning som föranleder kostsamma återväxtåtgärder, skäligen\r\nkan befaras att åtgärderna annars inte blir vidtagna. Mot denna bakgrund\r\nföreslår regeringen att en skogsvårdsstyrelse skall få kräva säkerhet\r\nför återväxtåtgärder av en skogsägare bara om det skäligen kan befaras\r\natt åtgärderna annars inte blir vidtagna.\r\nMotionen\r\nI motion MJ10 (fp) tas frågan upp om ett generellt krav på säkerhet\r\n(yrkande 2). Eftersom det är av vikt att människor behandlas lika\r\nförordar motionärerna en mer generell metod än regeringen, dvs. med\r\nschablonbelopp som reserveras under den aktuella perioden. Fördelen med\r\nett schablonbelopp är att osäkerhet då inte behöver råda om vad som\r\ngäller för den enskilde skogsägaren. Härigenom stimuleras bl.a. snabb\r\nåterplantering. En nedre gräns bör sättas för arealernas storlek, och\r\ndet är viktigt att systemet blir så enkelt och obyråkratiskt som möjligt.\r\nSkogsstyrelsen bör få i uppdrag att utforma regler om sådana schabloner\r\n- utformade så att reglerna inte negativt påverkar små skogsägare.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAv propositionen framgår att skogsvårdsstyrelserna tillämpar bestämmelserna\r\nom säkerhet olika, och på sätt som i korthet kan beskrivas som en\r\ngenerell och en selektiv metod. Den generella metoden innebär att säkerhet\r\nkrävs av alla skogsägare som vill avverka över en viss areal, och att\r\nstorleken på säkerheten sätts i relation till avverkningens omfattning\r\noch kostnaderna för åtgärderna. Den selektiva metoden innebär att man\r\nframför allt tar hänsyn till skogsägarens trovärdighet, tidigare\r\navverkningar och eventuella tidigare brister när det gäller återväxtåtgärder.\r\nMotiveringen för den generella metoden är att skogsvårdsstyrelsen vill\r\nbehandla alla lika och inte göra några personutredningar. Motiveringen\r\nför den selektiva metoden är att skogsvårdsstyrelsen inte vill visa\r\nmisstroende mot skötsamma skogsägare som bedriver ett långsiktigt\r\nskogsbruk genom att avkräva dem säkerhet som en metod för att komma till\r\nrätta med missförhållanden. I likhet med regeringen har utskottet\r\nförståelse för båda metoderna men anser det inte försvarbart att tillämpningen\r\nav samma bestämmelse på ett så avgörande sätt skiljer sig åt mellan\r\nolika skogsvårdsstyrelser. Av propositionen framgår vidare att Skogsstyrelsen\r\ni ett beslut den 16 mars 2004 (dnr 1120/03 3.30) ändrat sin tidigare\r\npraxis om när säkerhet bör krävas och uttalat att det, förutom att det\r\nskall röra sig om en avverkning av större omfattning som föranleder\r\nkostsamma återväxtåtgärder, även skall \"föreligga någon omständighet\r\nsom ger anledning till antagande att det i det enskilda fallet föreligger\r\nen risk för att erforderliga återväxtåtgärder inte skall bli vidtagna\".\r\nMed hänsyn härtill, och den utvidgning av skogsvårdslagens (1979:429)\r\nbestämmelser om ansvar för återväxtåtgärder som föreslagits i föregående\r\navsnitt, anser regeringen att det finns skäl att överväga om det behövs\r\nen precisering av i vilka fall som säkerhet bör få krävas.\r\nSom regeringen anför bör, vid bedömningen av när en skogsvårdsstyrelse\r\nskall få fatta beslut om säkerhet enligt 36 § skogsvårdslagen, hänsyn\r\ntas till hur bestämmelsen är utformad. Enligt ordalydelsen är säkerheten\r\nen betalningssäkring för det fall en skogsvårdsstyrelse tvingas vidta\r\nåterväxtåtgärder på en försumlig skogsägares bekostnad. Att så sker är\r\nemellertid utomordentligt ovanligt, om det över huvud taget förekommer.\r\nI praktiken har säkerheten i stället kommit att fungera som ett\r\npåtryckningsmedel på en skogsägare att vidta nödvändiga återväxtåtgärder.\r\nSom nämnts i föregående avsnitt gör sig behovet av säkerhet gällande\r\nnär det gäller fastighetsägare som kan förväntas ha för avsikt att efter\r\nen avverkning överlåta fastigheten utan att ha vidtagit nödvändiga\r\nåterväxtåtgärder. Andra exempel på situationer där det bör vara motiverat\r\natt kräva säkerhet är om en skogsägare misskött återväxtåtgärder efter\r\ntidigare avverkningar, eller om skogsvårdsstyrelsen har kännedom om en\r\nskogsägares tidigare verksamhet, vilken ger anledning att anta att\r\nåterväxtåtgärder inte kommer att bli vidtagna om inte säkerhet ställs.\r\nDet kan bl.a. röra sig om en ägare som tidigare utövat en helt annan\r\nform av verksamhet under mindre godtagbara förhållanden, t.ex. varit\r\nföremål för upprepade konkurser eller underlåtit att betala skatt. I\r\nmer normala fall av skogsinnehav, där ägaren kan förväntas behålla sin\r\nfastighet och där det i samband med avverkningen inte finns något som\r\ntalar för att återväxtåtgärder inte kommer att vidtas, är enligt utskottets\r\nmening behovet av säkerhet inte lika påkallat. I sådana fall torde, för\r\ndet fall återväxtåtgärder inte skulle vidtas, de möjligheter till\r\nförelägganden och vite som en skogsvårdsstyrelse har enligt 35 §\r\nskogsvårdslagen normalt vara tillräckliga för att förmå skogsägaren att vidta\r\nnödvändiga åtgärder. Mot att kräva säkerhet i de sistnämnda fallen talar\r\nenligt utskottets mening också det förhållandet att en skogsägare enligt\r\nskogsvårdslagen inte är tvingad att återplantera förrän tre år efter\r\navverkningen.\r\nMot bakgrund av det ovan anförda anser utskottet i likhet med regeringen\r\natt det finns anledning att skärpa reglerna för de fall i vilka säkerhet\r\nskall kunna krävas. Som regeringen föreslår bör säkerhet bara kunna\r\nkrävas om det är fråga om en avverkning av större omfattning som föranleder\r\nkostsamma återväxtåtgärder och det skäligen kan befaras att åtgärderna\r\nannars inte blir vidtagna. Utskottet tillstyrker därmed lagförslaget i\r\ndenna del och avstyrker motion MJ10 (fp) yrkande 2.\r\nKrav på förvärvstillstånd före avverkning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag såvitt avser\r\n10 a § skogsvårdslagen (1979:429) om krav på förvärvstillstånd före\r\navverkning. Därmed avstyrker utskottet motioner (fp, kd) om avslag på\r\npropositionen i denna del om att kravet inte skall avse s.k. friområden\r\noch om förslag till ändring i 10 § om säkerhet i vissa fall för\r\nåterväxtåtgärder och om ett generellt krav på säkerhet.\r\nJämför reservation 2 (fp).\r\nPropositionen\r\nEn bestämmelse föreslås införas i skogsvårdslagen (1979:429) som innebär\r\natt, i de fall där det krävs tillstånd enligt jordförvärvslagen vid\r\nförvärv av fastighet, avverkning inte får påbörjas av förvärvaren förrän\r\nsådant tillstånd meddelats. Om det finns särskilda skäl bör skogsvårdsstyrelsen\r\nfå medge undantag från kravet på tillstånd.\r\nVidare föreslår regeringen att den skall kunna dömas till ansvar som\r\nuppsåtligen eller av oaktsamhet påbörjar en avverkning innan förvärvstillstånd\r\nmeddelats enligt jordförvärvslagen i de fall där sådant tillstånd krävs.\r\n\r\nMotionerna\r\nEnligt motion MJ10 (fp) bör krav på förvärvstillstånd före avverkning\r\ninte införas. Eftersom motionärerna anser att jordförvärvslagen bör\r\navskaffas motsätter de sig även det här aktuella kravet på förvärvstillstånd\r\n(yrkande 3). Förslag till ändring av 10 § skogsvårdslagen efterlyses i\r\nmotion MJ504 (kd). Syftet med lagändringen skall vara att förhindra\r\noansvarigt skogsbruk i form av s.k. klipperi, och det bör bl.a. övervägas\r\nom fastigheten kan tas som säkerhet för kostnader på grund av\r\nåterväxtåtgärder(yrkande 7).\r\nI motion MJ11 (kd) begärs att regeringen ser över möjligheterna att\r\ngenom lagändringar minska den ekonomiska utsattheten för säljare av\r\nskogsmark. Reglerna bör gälla även för s.k. friområden där förvärvstillstånd\r\ninte krävs.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom anförs i propositionen finns det inte några regler som för närvarande\r\nhindrar att en förvärvshandling vid ett förvärv av en skogsfastighet är\r\nutformad så att den nye ägaren får avverka skog, trots att förvärvstillstånd\r\ninte har beviljats. Om förvärvstillstånd sedan nekas blir förvärvet,\r\nsom angetts i föregående avsnitt, ogiltigt och fastigheten återgår till\r\növerlåtaren. Som regeringen anför har dessa förhållanden ibland utnyttjats\r\nför att genomföra avverkningar trots att köpet sedan blir ogiltigt,\r\nvilket leder till ekonomisk skada för överlåtaren. För att förhindra\r\nsådana ageranden bör, i de fall där det krävs förvärvstillstånd enligt\r\njordförvärvslagen (1979:230), en avverkning inte få påbörjas av den nye\r\nägaren förrän förvärvstillstånd har meddelats. Utskottet delar således\r\nregeringens uppfattning härvidlag.\r\nI likhet med regeringen vill utskottet emellertid framhålla att, även\r\nmed en sådan bestämmelse, skogsvårdsstyrelsens möjligheter att förhindra\r\navverkning i praktiken är kopplad till anmälan och ansökan om tillstånd\r\ntill föryngringsavverkning. Annan avverkning kommer normalt inte till\r\nskogsvårdsstyrelsens kännedom. Utskottet anser det ändå rimligt att\r\ninte tillåta någon typ av avverkning innan förvärvstillstånd lämnats.\r\nSom\r\nregeringen anför bör den föreslagna ändringen normalt inte leda till\r\nnågra olägenheter av betydelse för fastighetsmarknadens parter. I enstaka\r\nfall kan dock olägenheter uppstå vid lång handläggningstid av ett\r\nlantmäteri- eller jordförvärvsärende. Om det i ett sådant fall genom annan\r\nutredning är klarlagt att förvärvstillstånd kan beviljas och att\r\nförvärvaren visat att han eller hon har stor nytta av att avverkningen\r\ntidigareläggs bör, som regeringen anför, skogsvårdsstyrelsen i särskilda\r\nfall kunna medge undantag från kravet på tillstånd.\r\nSammanfattningsvis innebär det anförda att utskottet tillstyrker\r\nregeringens förslag i denna del och avstyrker motionerna MJ10 (fp) yrkande\r\n3 och MJ11 (kd). Därmed får syftet med motion MJ504 (kd) yrkande 7 anses\r\ntillgodosett utan någon ytterligare riksdagens åtgärd.\r\nBrukningsenhetens storlek\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens bedömning att skogsvårdsstyrelsen\r\npå begäran av skogsmarkens ägare bör få möjlighet att i vissa fall medge\r\nundantag från 12 § skogsvårdslagen (1979:429) om avgränsning av\r\nbrukningsenhet. Därmed avstyrker utskottet två motionsyrkanden (fp) om\r\nreglering av virkestillgången samt om en översyn av 12 § skogsvårdslagen\r\nmed hänvisning till Skogsutredningens uppdrag.\r\nJämför reservation 3 (fp).\r\nPropositionen\r\nRegeringen gör bedömningen att skogsvårdsstyrelsen på begäran av\r\nskogsmarkens ägare får möjlighet att medge undantag från regeln i 12 §\r\nskogsvårdslagen (1979:429) om avgränsning av brukningsenhet om denna\r\nkan antas medföra betydande svårigheter att planera skogsbruket. Ett\r\nsådant beslut får inte medföra olägenhet av betydelse för råvaruförsörjningen,\r\nsysselsättningen eller miljön.\r\nMotionen\r\nVikten av smidighet i skogsvårdsstyrelsernas tillämpning av reglerna\r\nför tillvaratagande av stormfällt virke framhålls i motion MJ10 (fp).\r\nDet är enligt motionärerna oerhört viktigt att skogsvårdsstyrelserna\r\nkan medge undantag från avgränsning av brukningsenhet (yrkande 4).\r\nBehovet av en översyn av 12 § skogsvårdslagen betonas. Motionärerna anser\r\natt motiveringen i propositionen är tvivelaktig och framhåller att det\r\när marknadens och inte politikernas ansvar att kortsiktigt reglera\r\navverkning för att över enskilda år utjämna virkestillgången och trygga\r\nindustrins råvarubehov och sysselsättningen i industrin och skogsbruket\r\n(yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSedan lång tid tillbaka har det funnits regler om ransonering för\r\nskogsbruket för att säkerställa en viss jämnhet i virkesavkastningen. De\r\nfrämsta motiven för detta har varit en önskan att trygga sysselsättningen\r\noch industrins råvaruförsörjning. Genom 1979 års skogspolitiska beslut\r\n(prop. 1978/79:110, bet. 1978/79:JoU30, rskr. 1978/79:387) infördes\r\nbegreppet brukningsenhet. I propositionen konstaterades att det finns\r\nstarka skäl för en fortsatt ransonering av den äldre skogen och att\r\nkravet på ransonering bör ställas på varje brukningsenhet. Med brukningsenhet\r\nskall i regel avses en och samma ägares skogsinnehav inom en kommun.\r\nVid en prövning av i vad mån avsteg från denna regel skulle tillåtas\r\nmåste hänsyn framför allt tas till en jämn sysselsättning i skogsbruket.\r\nEn uppdelning av skogsmarksinnehavet inom en kommun eller en sammanföring\r\nav mark inom två eller flera kommuner borde följaktligen få ske bara om\r\ndet är lämpligt med hänsyn till sysselsättningsunderlaget inom olika\r\narbetskraftsområden.\r\nSedan bestämmelsen om undantag från regeln om avgränsning av brukningsenhet\r\ninfördes i skogsvårdsförordningen (1993:1096) år 1980 har sysselsättningen\r\ninom skogsbruket förändrats avsevärt. Vid den tidpunkten sysselsatte\r\nskogsbruket ca 50 000 personer; i dag är antalet ca 20 000 personer.\r\nTill skillnad från tidigare arbetar de anställda inom skogsbruket numera\r\nofta över stora områden. Förändringarna innebär att någon skillnad i\r\nsysselsättningshänseende beroende på avgränsningen av brukningsenheter\r\nknappast kan påvisas. Enligt Skogsstyrelsen har av den orsaken någon\r\nprövning grundad på det kriterium för undantag från regeln om avgränsning\r\nav brukningsenhet som anges i 14 § första stycket skogsvårdsförordningen\r\ninte skett under senare år.\r\nI likhet med regeringen anser utskottet att det även i fortsättningen\r\när av största vikt att industrins råvarubehov och därmed också\r\nsysselsättningen tryggas både i industrin och i skogsbruket. En förutsättning\r\nför detta är att skogsbruket kan planeras rationellt. En effektiv\r\nnaturvård, t.ex. genom landskapsekologisk planering, förutsätter också\r\nofta planering över kommungränser. Mot denna bakgrund delar utskottet\r\nregeringens uppfattning att skogsvårdsförordningen bör ändras så att,\r\npå begäran av skogsägaren, undantag från regeln om avgränsning av\r\nbrukningsenhet skall kunna medges om huvudregeln i 12 § skogsvårdslagen\r\n(1979:429) om brukningsenhet kan antas medföra betydande svårigheter\r\natt planera skogsbruket. Undantagen får dock inte medföra olägenhet av\r\nbetydelse för råvaruförsörjningen, sysselsättningen eller miljön. Det\r\nanförda innebär att utskottet avstyrker motion MJ10 (fp) yrkande 4 i\r\nden mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.\r\nNär det gäller motion MJ10 (fp) yrkande 5 om översyn av 12 § skogsvårdslagen\r\nhänvisar utskottet till Skogsutredningens uppdrag att utvärdera och se\r\növer skogspolitiken. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 december\r\n2005 (dir. 2004:70 och 2004:139). I avvaktan härpå föreslår utskottet\r\natt motionen i denna del lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\nHögsta tillåtna areal för föryngringsavverkning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet anser, i likhet med regeringen, att någon ändring inte bör\r\ngöras av skogsvårdslagens (1979:429) och skogsvårdsförordningens\r\n(1993:1096) regler om högsta tillåtna areal som får föryngringsavverkas på\r\nen brukningsenhet. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet en motion\r\n(fp) om en tillfällig minskning av högsta tillåten brukningsenhet från\r\nhögst 1 000 ha till högst 500 ha.\r\nPropositionen\r\nFör att ransoneringsreglerna skall kunna bli ett verkligt effektivt\r\nmedel mot s.k. exploaterande avverkningar anser regeringen att mycket\r\ntalar för att skogsvårdslagens (1979:429) och skogsvårdsförordningens\r\n(1993:1096) regler skulle behöva omfatta även enheter med en areal under\r\n500 ha. Om även sådana brukningsenheter skall omfattas av ransoneringsreglerna\r\nskulle emellertid också vissa, avsevärt större, negativa effekter uppstå.\r\nMed hänsyn härtill anser regeringen att någon ändring inte bör göras\r\nav skogsvårdslagens och skogsvårdsförordningens regler om högsta tillåtna\r\nareal som får föryngringsavverkas på en brukningsenhet.\r\nMotionen\r\nEnligt motion MJ10 (fp) bör föreskrifterna för högsta tillåtna brukningsenhet,\r\ndvs. enheter större än 1 000 ha, ändras till brukningsenheter större\r\nän 500 ha. Härigenom garanteras större långsiktighet i skogsbruket, och\r\nransoneringsreglerna skulle kunna bidra till att motverka möjligheterna\r\nför de oseriösa aktörerna att utföra exploaterande avverkningar (yrkande 6).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller större skogsinnehav och för att främja en jämn\r\nåldersfördelning av skogen får, enligt 11 § skogsvårdslagen (1979:429),\r\nregeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, föreskriva att\r\nhögst en viss andel av en brukningsenhets skogmarksareal får avverkas\r\nunder en viss period. I fråga om övriga skogsinnehav får sådana\r\nföreskrifter innebära att avverkning inte får ske i sådan utsträckning att\r\nmer än hälften av brukningsenhetens produktiva skogsmarksareal kommer\r\natt bestå av kalmark och yngre skog.\r\nPå brukningsenheter större än 50 ha skogsmark får, enligt 12 §\r\nskogsvårdsförordningen (1993:1096), föryngringsavverkningen inte ske i sådan\r\nutsträckning att mer än hälften av brukningsenhetens produktiva\r\nskogsmarksareal kommer att bestå av kalmark och skog yngre än 20 år. Detsamma\r\ngäller brukningsenheter på 50 ha eller mindre som genom fastighetsbildning\r\nhar bildats eller tillförts mark från en enhet större än 50 ha och mindre\r\nän tre år har förflutit därefter. För brukningsenheter större än 1 000\r\nha gäller ytterligare begränsningar enligt Skogsstyrelsens föreskrifter.\r\n\r\nSom utskottet redogjort för tidigare i betänkandet kom Skogsstyrelsen\r\nden 31 oktober 2003 in till Näringsdepartementet med ett reviderat\r\nförslag till ändringar i skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen, i\r\nsyfte att motverka exploaterande fastighetsförvärv. Skogsstyrelsen\r\nföreslår bl.a. att möjligheterna att utfärda föreskrifter ändras från\r\natt gälla brukningsenheter större än 1 000 ha till brukningsenheter\r\nstörre än 500 ha.\r\nI likhet med regeringen kan utskottet ansluta sig till Skogsstyrelsens\r\nbedömning att en skärpning av skogsvårdslagens ransoneringsregler skulle\r\nkunna bidra till att motverka möjligheterna för de oseriösa aktörerna\r\natt utföra exploaterande avverkningar. Som anförs i propositionen skulle\r\nemellertid en sådan regeländring även innebära ett antal negativa\r\neffekter. Avverkningsmöjligheterna för ett stort antal skogsägare skulle\r\npåverkas eftersom ransoneringsregler skulle innebära betydande inskränkningar\r\ni skogsägarens rätt att disponera sin fastighet, samtidigt som industrins\r\nvirkesförsörjning kortsiktigt skulle kunna påverkas negativt. En skogsägare\r\nskulle även kunna bli tvungen att spara skog som utifrån belägenhet\r\neller värdetillväxt vore lämplig att avverka. En sådan regeländring\r\nskulle också kräva ökade resurser för Skogsvårdsorganisationens tillsyn.\r\nSom regeringen framhåller finns det dessutom mycket som talar för att\r\nen ändring av ransoneringsreglerna, för att verkligen bli ett effektivt\r\nmedel mot s.k. exploaterande avverkningar, skulle behöva omfatta även\r\nenheter som har en areal under 500 ha. Om även sådana brukningsenheter\r\nskall omfattas skulle emellertid de nyss nämnda negativa effekter som\r\ndet föreliggande förslaget kan föra med sig bli avsevärt större. Med\r\nhänsyn till det anförda anser utskottet i likhet med regeringen att\r\nSkogsstyrelsens förslag inte bör genomföras. Med det anförda avstyrks\r\nmotion MJ10 (fp) yrkande 6.\r\nInternationellt skogssamarbete\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet gör samma bedömning som regeringen i fråga om straffansvaret\r\nvid bl.a. handel med skogsvårdsmaterial. Med hänvisning till Skogsutredningens\r\nuppdrag avstyrker utskottet en motion (fp) om betydelsen av ett\r\ngenerationsperspektiv i internationellt skogsvårdsarbete.\r\nJämför reservation 4 (fp).\r\nPropositionen\r\nEnligt regeringens bedömning bör någon ändring i fråga om straffansvar\r\nför den som bryter mot sådana föreskrifter om produktion av, handel med\r\noch införsel av skogsodlingsmaterial som meddelats med stöd av 7 § andra\r\nstycket skogsvårdslagen (1979:429) inte göras nu. Regeringen avser att\r\nåterkomma i frågan vid ett senare tillfälle.\r\nMotionen\r\nFrågan om skogsavverkningar utomlands tas upp i motion MJ10 (fp).\r\nMotionärerna anser att regeringen bör verka för generationsperspektivet\r\ni skogsbruket också i det internationella skogssamarbetet. Detta bör bl.\r\na. uppmärksammas i de biståndsinsatser som görs inom miljö-, skogsbruks-\r\noch demokratiområdena. Regeringen bör även verka för att begreppet\r\ngenerationsperspektiv vinner insteg i internationella regelverk, t.ex.\r\ncertifiering (yrkande 7).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInledningsvis gör utskottet inte någon annan bedömning än regeringen i\r\nfråga om straffansvaret vid bl.a. handel med skogsvårdsmaterial.\r\nEnligt direktiven till Skogsutredningen 2004 skall utredningen beakta\r\nde förändringar av skogsnäringens villkor som skett de senaste tio åren.\r\nI direktiven anför regeringen vidare att några av de faktorer som har\r\npåverkat skogspolitiken och som av det skälet skall analyseras är\r\nEU-medlemskapet, EU:s utvidgning, internationell skogspolitik, skogsforskningens\r\nvillkor, miljö- och konsumentkrav, förändringar i privatskogsbruket när\r\nalltflera skogsägare inte bor på och brukar sin fastighet samt den\r\nfortgående internationaliseringen av skogsindustrin och virkesmarknaden.\r\nGlobalt och inom EU har mål om att utarmningen av biologisk mångfald\r\nskall upphöra 2010 antagits. Det långa tidsperspektiv som gäller för\r\nväxande skog skall särskilt beaktas. Svårigheten att bedöma de långsiktiga\r\neffekterna av t.ex. nya regler för skogsskötsel gör att möjligheter\r\ntill stor variation i formerna för brukandet bör vara norm. Utredaren\r\nskall särskilt uppmärksamma såväl effekterna av tidigare skogsbruksmetoder\r\nsom pågående arbete och forskning kring nya metoder för skogsbruk. Även\r\nframtida klimatförändringar och klimatpolitikens påverkan på svenskt\r\nskogsbruk skall beaktas. Ett slutbetänkande skall presenteras senast\r\nden 31 december 2005 (dir. 2004:70 och 2004:139). De synpunkter som\r\nförs fram i motion MJ10 (fp) kommer alltså att få sin belysning inom\r\nramen för utredningens arbete. Härutöver vill utskottet erinra om att\r\nriksdagen hösten 2003 lade fast att målet för den samlade politiken för\r\nglobal utveckling skall vara att bidra till en rättvis och hållbar global\r\nutveckling (prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:111).\r\nDetta synsätt upprepades av miljö- och jordbruksutskottet hösten 2004\r\ni samband med utskottets behandling av regeringens skrivelse 2003/04:129\r\nEn svensk strategi för hållbar utveckling - ekonomisk, social och\r\nmiljömässig (bet. 2003/04:MJU3, rskr. 2003/04:41). Med det anförda finner\r\nutskottet att någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av motion\r\nMJ10 (fp) yrkande 7 inte är påkallad.\r\nLagförslaget i övrigt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i skogsvårdslagen (1979:429) i den mån förslaget inte omfattas\r\nav vad utskottet föreslagit ovan.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet påbörjar\r\nen avverkning innan beslutad säkerhet har ställts och godkänts av\r\nskogsvårdsstyrelsen skall kunna dömas till ansvar. Förbudet i 36 § tredje\r\nstycket skogsvårdslagen mot att påbörja en avverkning innan säkerhet\r\nställts och godkänts av skogsvårdsstyrelsen skall bara avse fall där en\r\nskogsvårdsstyrelse fattat beslut om att säkerhet skall ställas.\r\nNär det gäller avverkning av skog föreslår regeringen att det skall\r\nvara möjligt att i särskilda fall medge undantag från kravet på\r\nändamålsenlig avverkning för att bevara och utveckla natur- eller\r\nkulturmiljövärden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRegeringens övriga förslag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) har\r\ninte mött några invändningar i någon motion. Utskottet tillstyrker därmed\r\nlagförslaget i övrigt.\r\nMotioner väckta med anledning av stormen i södra Sverige\r\nMed anledning av stormen i södra Sverige har en rad åtgärder vidtagits\r\nav regeringen och berörda myndigheter. Regeringen har tillsammans med\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna utarbetat ett s.k. stödpaket\r\nmed åtgärder för att lindra stormens verkningar. Med katastrofens\r\nomfattning som grund beslutade regeringen den 10 mars 2005 att ansöka om\r\nbistånd från EU:s solidaritetsfond för att täcka icke försäkringsbara\r\noffentliga utgifter med anledning av stormen. Regeringens beslut motiveras\r\nav katastrofens omfattning. Härutöver har regeringen beslutat om olika\r\ninsatser för att begränsa fortsatta negativa verkningar av katastrofen.\r\nDessutom förbereder regeringen ett underlag för anmälan till kommissionen\r\nom statsstöd för dessa åtgärder. I 2005 års ekonomiska vårproposition\r\n(prop. 2004/05:100) har regeringen lagt fram ytterligare förslag i syfte\r\natt mildra stormens skadeverkningar. Propositionen bygger på en\r\növerenskommelse mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.\r\n\r\nEkonomiskt stöd m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tio motionsyrkanden (m, fp, kd, c, mp) om ekonomiskt\r\nstöd till skogsbrukare med anledning av stormen, om ytterligare medel\r\ntill Skogsstyrelsen, om omfördelning av resurserna i statsbudgeten och\r\nom EU:s solidaritetsfond. Utskottet hänvisar till regeringens s.k.\r\nstödpaket och 2005 års ekonomiska vårproposition samt till övriga åtgärder\r\npå området.\r\nJämför reservation 5 (m, c).\r\nMotionerna\r\nEftersom det är staten som enligt motionärerna bör ha det övergripande\r\nansvaret vid större naturkatastrofer föreslås i motion MJ6 (kd) att ett\r\nstatligt stöd vid sådana katastrofer införs till skogsbrukare. Stödet\r\nbör omfatta merkostnader för inhyrda maskiner och för arbetskraft och\r\nvara neutralt i förhållande till de skogsägare som har försäkrat sin\r\nskog och de som har avstått från försäkring (yrkande 12). Enligt motion\r\nMJ8 (c) delvis måste möjligheterna till ekonomisk kompensation för\r\nstormens skadeverkningar utredas. Stormen måste betecknas som en\r\nnaturkatastrof, vilket motiverar statliga insatser för att lindra\r\nskadeverkningarna för de hårdast drabbade. Behovet av stöd till småskogsbruket\r\noch skogsnäringen tas upp även i motion MJ9 (mp). Skogsstyrelsen måste\r\ntillförsäkras resurser för att inventera och analysera det inträffade.\r\nDetta är enligt motionärerna nödvändigt för att vi skall stå bättre\r\nrustade inför ett framtida förändrat klimat. Saken brådskar eftersom\r\nanalysen skall ligga till grund för en strategi för återetablering av\r\nskogen (yrkande 9). Regeringen måste vidta åtgärder för det fortsatta\r\nbevarandet av en levande landsbygd (yrkande 15). Regeringen bör skyndsamt\r\nutreda möjligheten till virkeslagringsbidrag som kompensation för de\r\nextraordinära utgifter som skogsnäringen drabbas av i samband med\r\nspeciella lagringsbehov. Motionärerna anser att ett lagringsbidrag skulle\r\nkunna baseras på antalet kubikmeter virke och villkoras med särskilda\r\nmiljökrav (yrkande 22).\r\nI motion MJ7 (m) anförs att medel till statliga åtgärder för att minska\r\nstormens skadeverkningar bör hämtas från statsbudgetens anslag för\r\nbiologisk mångfald som till stor del är avsett för inköp av skogsmark\r\n(yrkande 5 delvis). Enligt motion MJ8 (c) delvis bör resurser omfördelas\r\nfrån inköp av skog till hantering av stormens skadeverkningar. Statens\r\nmedel för inköp av skyddsvärd skog bör under år 2005 användas för att\r\nminska skadeverkningarna av stormen, och för åren framöver bör medlen\r\nanvändas för att teckna naturvårdsavtal inför kommande återplantering.\r\n\r\nEnligt motion MJ5 (fp) är det ytterst angeläget att regeringen ansöker\r\nom katastrofmedel från EU (yrkande 25), och i motion MJ7 (m) betonas\r\natt de möjligheter som finns att söka hjälp inom EU måste till fullo\r\ntas till vara (yrkande 5 delvis). Även i motion MJ9 (mp) framhålls att\r\nregeringen omgående bör söka stöd ur EU:s katastroffond (yrkande 4).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100 s. 23) redogör\r\nregeringen för ett flertal vidtagna och planerade åtgärder för att\r\nbegränsa stormens negativa verkningar. Dieselskatten för skogsmaskiner\r\ni det berörda området slopas temporärt för att öka avverkningskapaciteten\r\ni Götaland. Stödet uppgår till 200 miljoner kronor för åren 2005 och\r\n2006. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att diskutera även\r\nandra skattetekniska frågor med anknytning till stormen och eventuella\r\nbehov av kreditgarantier med företrädare för branschen och återkomma i\r\nfrågan.\r\nVidare avsätts 500 miljoner kronor till stöd för lagring av det stormfällda\r\nvirket. Ekonomiska bidrag kommer att utgå för de verksamheter som behöver\r\nbedrivas i anslutning till lagringsplatserna såsom inmätning, hantering\r\noch bevattning av det stormfällda virket. Stödet innebär att staten\r\nkommer att kunna stå för delar av styrkta kostnader som är förknippade\r\nmed själva lagringen men inte för transporter till och från lagringsplatserna.\r\nExempel på kostnader som uppkommer vid lagring är terminaler och\r\nanläggningar för hantering av virket, markhyra och diverse markarbeten,\r\nmiljöinvesteringar i form av bevattnings- och reningsanläggningar,\r\npersonalkostnader inklusive utbildning samt kostnader för mätning av\r\nvirket. Av de 500 miljoner kronor som avsätts till stöd för lagring får\r\nenligt regeringen högst 100 miljoner kronor utgå under år 2005.\r\nFör ett schablonstöd för att återställa skogsbilvägar och skogsmark\r\nefter ökade transporter avsätts 100 miljoner kronor. Drabbade skogsägare\r\nfår ett särskilt stöd på 50 kr per kubikmeter fast mått under bark av\r\ndet virke som forslas ut ur den stormskadade skogen. Detta stöd utformas\r\nsom en skattereduktion och uppgår totalt till 2 miljarder kronor för\r\nåren 2005 och 2006. Reduktionen kommer den enskilde till godo vid\r\ntaxeringen för dessa år, dvs. åren 2006 och 2007 och beträffande juridiska\r\npersoner i vissa fall vid 2008 års taxering. I vårpropositionen uttalar\r\nregeringen sin avsikt att återkomma med förslag om reduktionens närmare\r\nutformning. Reduktionen fordrar kommissionens godkännande från\r\nstatsstödssynpunkt. Kommissionen kommer att behandla ärendet med förtur\r\neftersom det är fråga om en naturkatastrof. Dessutom tillförs Skogsstyrelsen\r\n15 miljoner kronor för flyginventering av stormfälld skog och kartläggning\r\nav insektsangrepp. Under utgiftsområde 23 föreslår regeringen vidare\r\natt anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket ökas med 148 miljoner kronor.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ8 (c) delvis och\r\nMJ9 (mp) yrkandena 9, 15 och 22 lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens\r\nsida.\r\nMed anledning av motionerna MJ7 (m) och MJ8 (c) om överförande av\r\nresurser i statsbudgeten vill utskottet hänvisa till årets vårproposition\r\ndär regeringen under utgiftsområde 23 anslag 41:2 Insatser för skogsbruket\r\nföreslår att finansieringen av de ökade utgifterna med anledning av\r\nstormen sker genom att anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald under\r\nutgiftsområde 20 och de under utgiftsområde 22 uppförda anslagen 36:2\r\nVäghållning och statsbidrag samt 36:4 Banverket: Banhållning och\r\nsektorsuppgifter minskas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet\r\nmotionerna MJ7 (m) yrkande 5 delvis och MJ8 (c) delvis i den mån de inte\r\nkan anses tillgodosedda.\r\nMed anledning av motion MJ6 (kd) vill utskottet erinra om riksdagens\r\nbeslut hösten 2004 att, på förslag av miljö- och jordbruksutskottet,\r\ngodkänna vad regeringen anfört om ersättning vid skördeskador (bet.\r\n2004/05:MJU2, rskr. 2004/05:128). Utskottet instämde i vad regeringen\r\nanfört om att statens ansvar för jordbruket bör vara av samma omfattning\r\nsom för andra företagare och näringar och att staten inte skall ha något\r\nsärskilt ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer. Utskottet,\r\nvars principiella inställning kvarstår, är inte berett att förorda ett\r\nstatligt stöd till skogsbrukare med den utformning som föreslås i motion\r\nMJ6 (kd) yrkande 12. Motionen i denna del avstyrks.\r\nHuvudkriteriet för stöd från EU:s solidaritetsfond är att en medlemsstat\r\nhar drabbats av en större naturkatastrof. För att räknas som större\r\nmåste katastrofens uppskattade kostnader till följd av skador överstiga\r\n3 miljarder euro eller minst 0,6 % av BNI, vilket för Sveriges del\r\nmotsvarar ca 1,7 miljarder euro. Enligt EU:s regelverk skall en ansökan\r\nlämnas in inom tio veckor från det att katastrofen inträffade. Utskottet\r\nhar inhämtat att jordbruksministern redan vid jordbruksministermötet i\r\nBryssel den 24 januari 2005 därför aviserade att Sverige förberedde en\r\nansökan om ersättning från EU:s solidaritetsfond. Frågan om skadorna på\r\nskogen, jordbruket och trädgårdsnäringen togs upp, men även skadorna på\r\ninfrastrukturen i form av el, tele, vägar, järnvägar, vatten och avlopp.\r\nDen 10 mars 2005 lämnade regeringen in en ansökan till EU om medel ur\r\nfonden för att täcka icke försäkringsbara offentliga utgifter med\r\nanledning av stormen. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna\r\nMJ5 (fp) yrkande 25, MJ7 (m) yrkande 5 delvis och MJ9 (mp) yrkande 4\r\ntillgodosett. Motionerna i dessa delar bör inte medföra någon ytterligare\r\nriksdagens åtgärd.\r\nUppföljning och utredning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker sex motionsyrkanden (m, kd, c, mp) om en utredning\r\nav stormens sammantagna konsekvenser för skogen och skogsbruket och av\r\nde ekonomiska, praktiska, sociala, infrastrukturmässiga och ekologiska\r\nkonsekvenserna. Motionerna tar också upp frågor om införande av en s.k.\r\nkatastrofparagraf i skogsvårdslagen och om enklare regler för bl.a.\r\navverkning samt om dispenser från gällande regler för lagring av timmer\r\noch från vissa andra skogsvårdsåtgärder. Även i dessa delar avstyrks\r\nmotionerna med hänvisning till regeringens s.k. stödpaket, till de\r\nförslag som har lagts fram i 2005 års ekonomiska vårproposition samt\r\ntill övriga åtgärder på området.\r\nJämför reservationerna 6 (kd) och 7 (m, kd, c).\r\nMotionerna\r\nI motion MJ6 (kd) begärs en utredning av såväl de akuta som de långsiktiga\r\nverkningarna för skogsnäringen. Regeringen bör omgående ge Skogsstyrelsen\r\ni uppdrag att snabbt utreda de sammantagna konsekvenserna för skogen\r\noch skogsbruket, och såväl de ekonomiska, praktiska, sociala,\r\ninfrastrukturmässiga som de ekologiska konsekvenserna behöver sammanställas.\r\nUtredningen bör även göra en bedömning av behovet av stöd från samhället\r\ni praktiskt, ekonomiskt och psykosocialt avseende, t.ex. för kostnader\r\nför hyra av maskiner och för arbetskraft. Vidare bör staten via Sveaskog\r\ntillsammans med marknadens aktörer samordna avverkning och leveranser\r\nav timmer så att i första hand små skogsbrukare inte drabbas i så stor\r\nutsträckning som annars skulle bli fallet. Utredningen bör dels inom\r\nkort lägga fram förslag till åtgärder för att hantera den akuta situationen\r\npå ett halvårs sikt, dels lägga fram förslag på mer långsiktiga åtgärder\r\nför att förbättra beredskapen för denna typ av katastrofer. En genomgång\r\nbör göras av gällande regelverk, och utredningen bör arbeta såväl\r\nlångsiktigt som kortsiktigt (yrkande 1). Behovet av ekonomisk analys och\r\nförslag till åtgärder för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna\r\nframhålls även i motion MJ9 (mp). Regeringen bör skyndsamt se över de\r\nekonomiska konsekvenserna för Sverige, skogsbruket och de enskilda\r\nföretagarna. Därefter bör regeringen föreslå åtgärder som lindrar den\r\nekonomiska förlusten för enskilda. Motionärerna förordar inte direkta\r\nbidrag, snarare något slag av skattelättnad, t.ex. utökat skogsavdrag\r\npå grund av svåra skogsskador (yrkande 16).\r\nEnligt motion MJ6 (kd) bör regeringen lägga fram förslag om införande\r\nav en s.k. katastrofparagraf i skogsvårdslagen av innebörd att regeringen\r\neller den myndighet som regeringen utser bör ges bemyndiganden att fatta\r\nde beslut som krävs för att hantera en katastrof. Av lagen bör tydligt\r\nframgå att bestämmelserna i skogsvårdslagen och skogsvårdsförordningen\r\ntillfälligt kan upphävas i en katastrofsituation (yrkande 17).\r\nI motion MJ7 (m) framförs krav på dispenser från gällande regler för\r\nlagring av timmer och skogsvårdsåtgärder. Snabba klartecken behövs om\r\natt industri och virkesköpare temporärt under några år får tillstånd\r\natt lagra virke t.ex. på nedlagda flygfält och utmed reservlandningsbanor.\r\nDispenser bör utfärdas när det gäller tidsgränser för hur länge skog\r\nfår ligga innan den tas om hand (yrkande 4). Även i motion MJ8 (c) delvis\r\nefterlyses minskad byråkrati vid avverkning genom ändringar i skogsvårdslagen,\r\nt.ex. reglerna om maximal avverkning på en fastighet.\r\nI motion MJ9 (mp) betonas att regeringen bör beakta alla möjligheter\r\natt snabbt få ut det skadade virket ur skogarna eftersom detta är det\r\nbästa sättet att minska behovet av kemikalier (yrkande 18).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVid händelser som stormen i södra Sverige i januari i år ansvarar på\r\nregeringsnivå Finansdepartementets länsstyrelseenhet för lägesinformationen\r\nom det drabbade området och rapporterar vidare till den politiska\r\nledningen. Enheten har en samordnande roll i Regeringskansliet för\r\nlänsstyrelsernas verksamhet och är också länsstyrelsernas kanal in i\r\nRegeringskansliet. Berörda länsstyrelser aktiverade redan under stormen\r\nsina krishanteringsorganisationer att medverka i samordning och samverkan\r\nmellan kommuner, myndigheter och andra berörda insatsorganisationer. I\r\nKronobergs län upprättade t.ex. länsstyrelsen en stab och aktiverade\r\nett krishanteringssystem i samverkan med polis, räddningstjänst och\r\nkommuner. Berörda kommuner organiserade krisledningsgrupper som ledde\r\noch samordnade de olika kommunernas verksamhet.\r\nSedan Skogsvårdsorganisationen har företagit en flyginventering av\r\ntillståndet i de stormdrabbade områdena har Skogsstyrelsen uppskattat\r\nomfattningen av stormskadorna till 75 miljoner m3 virke. Av den samlade\r\nvolymen stormfälld skog är 80 % gran, 18 % tall och 2 % löv. Skogsstyrelsen\r\nkommer att fortsätta att inventera skadorna med hjälp av bl.a.\r\nflygfotografering och satellitbilder. Enligt vad utskottet inhämtat kan de\r\ntotala kostnaderna i dag beräknas till 18,4 miljarder kronor men kan\r\nenligt Skogsstyrelsen komma att stiga ytterligare.\r\nDet är givetvis av största vikt att samhället drar lärdom av de\r\nerfarenheter som myndigheter och skogssektorn får i arbetet med att minimera\r\nstormens skador. Regeringen har därför gett Skogsstyrelsen i uppdrag\r\natt i samarbete med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter\r\nutvärdera ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av stormens\r\nåterverkningar för skogsbruket. I uppdraget ingår även att se närmare\r\npå om dagens skötsel av skogen kan ha bidragit till stormskadornas\r\nomfattning och hur de närmaste årens skogsskötsel bör utformas för att\r\nminimera stormens verkningar.\r\nNär det gäller åtgärder för lagring av timmer beslutade regeringen den\r\n20 januari 2005 att ändra förordningen om miljöfarlig verksamhet och\r\nhälsoskydd (SFS 1998:899) när det gäller lagring av timmer. Ändringen\r\ninnebär att det blir möjligt att påbörja lagring av timmer innan anmälan\r\ngjorts och att all lagring av timmer över 500 kubikmeter som behöver\r\nske med anledning av storm eller orkan endast kräver anmälan till\r\nkommunen om lagringen inte sker på eller nära en vattentäkt. I annat fall\r\ngäller de vanliga reglerna. Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen\r\natt även i annat sammanhang återkomma till dessa frågor.\r\nUtskottet har vidare inhämtat att Skogsstyrelsen ser över behovet av\r\ntillfälliga förenklingar i regelverket och kommer bl.a. att tillfälligt\r\nändra reglerna i föreskrifterna om hur mycket stormfällt virke som får\r\nlämnas kvar i skogen. Denna ändring innebär att skogsvårdslagens (1979:429)\r\nkrav på att forsla skadad skog och tallvirke ur skogen upphör att gälla\r\nunder år 2005. Regeln om att man antingen måste forsla bort redan\r\nupparbetat granvirke eller gör det oattraktivt för granbarkborrar gäller\r\ndock även under år 2005 men med vissa förändringar. Beslut om ändring\r\ni föreskrifterna kommer att tas vid styrelsens möte den 11 maj 2005.\r\nSkogsstyrelsen gör bedömningen att föreskrifterna om skyddsåtgärder vid\r\nvirkeslagring bör upphöra att gälla under år 2005 för tall i stormområdena.\r\nMärgborrens angrepp på levande tallskog medför tillväxtnedsättning,\r\nmen för att träd skall dö av angreppet krävs att de dessutom av andra\r\norsaker har kraftigt nedsatt vitalitet. Förväntade skador bedöms därför\r\nav Skogsstyrelsen bli måttliga. För att motverka uppkomst av yngelhärdar\r\nbör insatserna vid virkeslagring främst inriktas på granvirke, eftersom\r\nlevande granskog löper stor risk att dödas vid omfattande barkborreangrepp.\r\nSkogsstyrelsen anser därför att det även under år 2005 bör finnas\r\nföreskrifter för lagring av granvirke, men de bör bättra anpassas till\r\nrådande omständigheter. Skogsägarna bör ha kvar incitament för att vidta\r\nåtgärder, men föreskrifterna bör ändå lättas upp eftersom bl.a. begränsad\r\ntransportkapacitet torde omöjliggöra total efterlevnad av nuvarande\r\nföreskrifter. Enligt Skogsstyrelsen bör föreskrifterna ändras så att\r\ngranvirke som har upparbetats och forslats ut till bilväg före barkborrarnas\r\nsvärmning omkring den 1 maj 2005 inte får lagras vid bilväg efter den\r\n1 augusti 2005 såvida virket inte har behandlats med insekticider före\r\nsvärmningen. Följden av en sådan ändring blir enligt Skogsstyrelsen att\r\nvirke som forslas ut till bilväg efter den 1 maj 2005 får lagras även\r\nefter den 1 augusti 2005.\r\nVidare fattade regeringen den 8 mars 2005 beslut om sådan ändring i\r\nyrkestrafikförordningen (1988:1503) att fordon från de nya medlemsländerna\r\nfår dispens att utöva yrkestrafik i Sverige. Denna rätt tillkommer redan\r\nde gamla medlemsländerna. Förordningen träder i kraft den 16 mars och\r\ngäller fram till den 30 juni 2005.\r\nI sammanhanget vill utskottet slutligen erinra om att Skogsutredningen\r\n2004 har i uppdrag att se över skogsvårdslagen och vid behov föreslå\r\nförändringar. Även frågor med anledning av stormen kommer att beaktas\r\n(dir. 2004:70 och 2004:139).\r\nMed hänvisning till det ovan anförda och till vad utskottet har anfört\r\novan under avsnittet Ekonomiskt stöd m.m. om olika ekonomiska åtgärder\r\ni form av höjda anslag, skattelättnader och stödformer finner utskottet\r\nsyftet med motionerna MJ6 (kd) yrkandena 1 och 17, MJ7 (m) yrkande 4,\r\nMJ8 (c) delvis, och MJ9 (mp) yrkandena 16 och 18 i väsentliga delar\r\ntillgodosett. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av\r\nmotionsyrkandena finner utskottet inte påkallad.\r\nBekämpning av skadegörare\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker sex motionsyrkanden (m, fp, kd, c, mp) om åtgärder\r\nmot skadegörare och hänvisar till 2005 års ekonomiska vårproposition\r\noch till ett regeringsuppdrag i frågan till Skogsstyrelsen.\r\nJämför reservationerna 8 (m), 9 (kd) och 10 (c).\r\nMotionerna\r\nVärdet av måttfull kemisk insektsbekämpning av stormskadad skog betonas\r\ni motion MJ5 (fp). Kemikalieinspektionens rekommendationer bör ligga\r\ntill grund för beslut om insektsbekämpning, och motionärerna framhåller\r\natt kunskap även finns vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU (yrkande 23).\r\nMotionärerna anser det önskvärt av miljöskäl att det går att finna\r\nalternativ till storskalig flygbesprutning (yrkande 24). Enligt motion\r\nMJ6 (kd) kan det bli nödvändigt att använda bekämpningsmedel även ute\r\ni skogen, och situationen kan komma att kräva såväl förbjudna\r\nbekämpningsmedel som förbjudna spridningssätt. Motionärerna anser att regeringen\r\nsnabbt måste skapa klarhet om vad som gäller i frågan (yrkande 7). I\r\nmotion MJ7 (m) anförs att tillstånd bör ges för kemisk insektsbekämpning\r\ni mån av behov på de stormfällda arealerna. När det inte är möjligt att\r\nnå dessa områden från marken måste luftburen bekämpning tillåtas. Kemisk\r\nbekämpning av skadegörare måste vid behov bli möjlig även för det virke\r\nsom ligger kvar vid vägkanterna. Om behov uppstår bör adekvata kemiska\r\nbekämpningsmedel få användas vid skogsplantering och ungskog de närmaste\r\nåren (yrkande 3). Enligt motion MJ8 (c) delvis bör angrepp av skadedjur\r\nmotverkas genom tillfälliga undantag som tillåter kemikalier för att\r\nskydda virke. I motion MJ9 (mp) begärs att regeringen vidtar alla\r\nåtgärder för att minska behovet av användning av cypermetrin och deltametrin.\r\nOm så ändå måste ske skall åtgärder vidtas med stor varsamhet, på\r\nplatser med kontroll på avrinning och utifrån Kemikalieinspektionens\r\nrekommendationer. Motionärerna anser det uteslutet att använda dessa\r\nämnen där de kan hamna i vattendrag (yrkande 24).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEfter stormen riskerar stora mängder stormfällda träd att förstöras. Om\r\ntimret blir kvar i skogen finns det risk för skador även på stående\r\nskog genom angrepp av skadeinsekter, som kan föröka sig i de stormfällda\r\nträden. I årets vårproposition anför regeringen därför att en ekonomisk\r\nstimulans behövs för att skogsägarna skall ta ut timret ur skogen även\r\nom de inte omedelbart kan sälja det till industrin. Regeringen anser\r\ndärför att skogsbruket skall kunna få stöd för merkostnader för lagring.\r\nStödet bör kunna avse iordningställande av nya lagringsplatser,\r\nbevattnings- och reningsanläggningar, personalkostnader inklusive utbildning\r\noch kostnader för mätning av timret. Kostnaderna för detta stöd får\r\nenligt regeringen uppgå till högst 100 miljoner kronor under år 2005.\r\nSom utskottet anför ovan under avsnittet Ekonomiskt stöd m.m. får\r\ndrabbade skogsägare därutöver ett särskilt stöd på 50 kr per kubikmeter\r\nfast mått under bark av det virke som forslas ut ur den stormskadade\r\nskogen. Detta stöd utformas som en skattereduktion och uppgår totalt\r\ntill 2 miljarder kronor för åren 2005 och 2006.\r\nRegeringen har dessutom gett Skogsstyrelsen i uppdrag att övervaka,\r\ndokumentera och informera om utvecklingen av skadeinsekter som kommer\r\natt utvecklas med anledning av stormen. Uppdraget skall genomföras i\r\nsamarbete med tillgänglig expertis. Skogsstyrelsen skall löpande rapportera\r\ntill Regeringskansliet samt till berörda myndigheter, länsstyrelser och\r\nkommuner. I uppdraget, som skall slutredovisas den 31 december 2006,\r\ningår även information och rådgivning till skogsägarna. Av 2005 års\r\nekonomiska vårproposition framgår att kostnaderna för detta uppdrag\r\nberäknas till 15 miljoner kronor under år 2005. Det kan tilläggas att,\r\nenligt vad utskottet inhämtat från Skogsstyrelsen, stormfällt virke\r\nsom behandlas med kemikalier skall triangelmärkas med röda varningstrianglar.\r\nFlygbesprutning av stormfällt virke skall inte förekomma, men en mycket\r\nliten del av det upparbetade stormvirke som lagrats vid bilväg kan bli\r\naktuellt att behandla med kemikalier till skydd mot insektsangrepp.\r\nVid utskottets offentliga utfrågning framkom att Kemikalieinspektionen\r\ni samarbete med bl.a. berörda myndigheter och forskare vid en genomgång\r\nav de lagringsmetoder som är aktuella gjort den samlade bedömningen att\r\nlagring och vattenlagring är att föredra framför kemisk bekämpning. När\r\ndet gäller användning av bekämpningsmedel på virkesupplag är målsättningen\r\natt sådan användning skall undvikas. Tre preparat är godkända av\r\ninspektionen, och givna tillstånd kommer troligen att förlängas. Eftersom\r\nendast ett litet antal personer är behöriga att använda bekämpningsmedel\r\ni dessa fall kommer Kemikalieinspektionen att under åren 2005 och 2006\r\nmeddela dispenser från kraven för sådan användning.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ5 (fp) yrkandena 23\r\noch 24, MJ6 (kd) yrkande 7, MJ7 (m) yrkande 3, MJ8 (c) delvis och MJ9\r\n(mp) yrkande 24 lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.\r\nSkogsvårdsåtgärder och naturvårdshänsyn\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet behandlar 12 motionsyrkanden (m, fp, kd, c, mp) om åtgärder\r\nsom säkrar återplantering, om enklare regler och dispenser för avverkning,\r\nom behovet av ett mer stormfast och ståndortsanpassat skogsbruk, om\r\nden biologiska mångfalden i de drabbade områdena, om ekosystemens\r\nlångsiktiga återhämtningsförmåga och om skyddsvärda natur- och kulturobjekt.\r\nMotionerna tar också upp frågor om alternativa skogsbruksmetoder, om\r\nåtgärder till följd av körskador, om åtgärder till följd av ökande\r\nklövviltstammar samt om beredskap för ökat kväveläckage till följd av\r\nstormen. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden och hänvisar till\r\n2005 års ekonomiska vårproposition, till det arbete som pågår inom\r\nRegeringskansliet och till ett uppdrag till Skogsstyrelsen.\r\nJämför reservationerna 11 (m), 12 (fp) och 13 (kd).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion MJ5 (fp) bör något förbud mot avverkning av skog inte\r\ninföras. Frivillig minskning av avverkningen tillsammans med marknadens\r\negna krafter är enligt motionärerna den bästa lösningen på problemet\r\nmed ojämn fördelning över landet av tillgången på virke. Det kan emellertid\r\nbli nödvändigt att även överväga en förlängning av gällande period för\r\nde avverkningsanmälningar som är godkända men där föryngringsavverkningar\r\nännu inte har utförts (yrkande 16). När det gäller återplantering bör\r\nregeringen tillsammans med skogsnäringen ta sådana initiativ att tillgången\r\npå plantor för återplantering säkras. Hänsyn bör även tas till forskning\r\nom lövträdsinblandning (yrkande 22). I motion MJ7 (m) anförs att åtgärder\r\nbehöver vidtas för att öka tillgången på plantor. Tillräcklig kapacitet\r\nför att klara återplanteringen av skog måste säkerställas, och dispens\r\nkan komma att behövas även för tidsutdräkten mellan \"avverkning\" och\r\nplantering i de drabbade områdena (yrkande 5 delvis). Enligt motion MJ8\r\n(c) delvis bör skogsvårdslagen ändras så att reglerna för avverkning\r\nförenklas. Som exempel tar motionärerna reglerna om maximal avverkning\r\npå en fastighet.\r\nMotionärerna i motion MJ6 (kd) anser att kravet på tillstånd för avverkning\r\nbör slopas temporärt. Kvarstående krav på tillstånd och dispenser bör\r\nendast gälla där det är nödvändigt av uppenbara miljö- eller säkerhetsskäl.\r\nKraven bör avse hanteringen av timret i skogen och inom industrin.\r\nDispens bör meddelas för det virke som inte hinner transporteras ur\r\nskogen före den 1 juli 2005 och för lagring under bevattning och i vatten.\r\nDet bör räcka med en enkel anmälan i efterhand om att avverkning med\r\nanledning av stormen kommer att ske (yrkande 6).\r\nI motion MJ9 (mp) påtalas behovet av ett mer stormfast och ståndortsanpassat\r\nskogsbruk. I ett sådant skogsbruk skulle EU-stöd kunna användas för\r\nskogsetablering. Stöd till ett sådant skogsbruk skall kunna gå till\r\nfördyrad etablering exempelvis i form av ädellöv och inhägning (yrkande 10).\r\nI syfte att värna kända natur- och kulturobjekt måste Skogsstyrelsen\r\nfå resurser att skyndsamt hantera anmälningar om avverkning så att\r\nskyddsvärda natur- och kulturobjekt kan kontrolleras (yrkande 13).\r\nEftersom man kan befara omfattande körskador under upparbetningen av\r\nvirket begärs i motion MJ9 (mp) att regeringen ger Skogsstyrelsen i\r\nuppdrag att följa och vid behov föreslå åtgärder till följd av sådana\r\nskador (yrkande 12 delvis).\r\nEnligt motion MJ6 (kd) krävs en bedömning av vilka åtgärder som behöver\r\nvidtas för att bevara den biologiska mångfalden i de drabbade områdena\r\noch minimera skadorna på ekosystemens långsiktiga återhämtningsförmåga\r\n(yrkande 18).\r\nMot bakgrund av ett förändrat klimat och därmed större risk för störningar\r\npåtalas i motion MJ9 (mp) behovet av en löpande analys av hur den\r\ngenerella hänsynen bäst tillgodoser naturvårdens intressen. Motionärerna\r\nanser att det behövs mer av alternativa skogsbruksmetoder såsom\r\nkontinuitetsskogsbruk (yrkande 11).  Regeringen bör ge Skogsstyrelsen i\r\nuppdrag att följa och vid behov föreslå åtgärder till följd av en ökande\r\nviltstam. En strategi för hanteringen av ökade klövviltspopulationer\r\nmåste formuleras. Möjligheten att få stöd enligt ädellövsparagraferna\r\näven på mark där tidigare generation har varit gran bör prövas, om marken\r\ni övrigt anses lämplig (yrkande 12 delvis). Regeringen måste ha beredskap\r\nför ökande kväveläckage till följd av stormen, främst i Halland och vid\r\nLaholmsbukten. Dessutom bör regeringen överväga skärpningar när det\r\ngäller utsläpp från övriga kvävekällor i området (yrkande 25).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100) föreslår\r\nregeringen att Skogsstyrelsen tillförs 15 miljoner kronor för flyginventering\r\nav stormfälld skog och kartläggning av insektsangrepp. När det gäller\r\nåtgärder för återbeskogning framgår av propositionen att regeringen har\r\nför avsikt att bedöma behovet av ytterligare stöd för återplantering av\r\nskog. Enligt vad utskottet erfarit gör Skogsstyrelsen bedömningen att\r\nca 140 000 ha skogsmark kommer att behöva återplanteras och att myndigheten\r\nkan hantera de problem som kan komma att uppstå när frågan om återplantering\r\nblir aktuell. Skogsstyrelsens principiella inställning är att det bör\r\nbli fråga om ståndortsanpassning, dvs. plantering av det trädslag som\r\när lämpligast för markförhållandena och att andra trädslag än gran, t.\r\nex. bok och lärk, bör kunna komma i fråga på de rika markerna i Halland,\r\nSmåland och Blekinge. Sammanfattningsvis har Skogsstyrelsen gjort\r\nbedömningen att det kommer att bli en fortsatt satsning på gran med inslag\r\nav löv. Plantering av lövträd kräver ofta stängsling eftersom plantorna\r\nannars kan bli nedbetade av främst rådjur och älg.\r\nEnligt 3 § skogsvårdsförordningen (1993:1096) skall sådd, plantering\r\neller åtgärder för naturlig föryngring ha utförts senast under det tredje\r\nåret räknat från det år då skyldigheten att anlägga ny skog uppkom. Med\r\når skall därvid avses tiden fr.o.m. den 1 juli ett år t.o.m. den 30\r\njuni nästkommande år. Återväxtåtgärder med anledning av stormen skall\r\nsåledes har utförts senast den 30 juni 2008.\r\nSkogsstyrelsens uppfattning är att avverkningarna under år 2005 så gott\r\nsom uteslutande kommer att inriktas på stormfälld skog. Detta innebär\r\natt restbestånd med återbeskogningsplikt kommer att börja avverkas först\r\ndärefter och i den takt som virkespriserna normaliseras. Skogsstyrelsen\r\ngör mot denna bakgrund bedömningen att många skogsägare kommer att vilja\r\navvakta med föryngringsåtgärder till dess restskogen har avverkats.\r\nDessutom kan nuvarande tidskrav bli orimligt betungande för skogsägare\r\ndär stormen har orsakat föryngringsplikt på en betydande del av\r\nskogsmarksarealen. Vidare kan det komma att uppstå brist på lämpligt\r\nplantmaterial. Dessa omständigheter medför att den nödvändiga tiden för\r\natt vidta åtgärder för anläggning av ny skog i många fall kommer att\r\növerstiga den tid som anges i 3 § skogsvårdsförordningen. Skogsvårdsstyrelserna\r\nkan visserligen enligt 9 § skogsvårdslagen (1979:429) medge undantag\r\nfrån återväxtreglerna i särskilda fall, men en sådan lösning bedömer\r\nSkogsstyrelsen inte vara ändamålsenlig. Skogsstyrelsen anser det därför\r\nlämpligt att medge en tillfällig generell förlängning av denna tid i de\r\nstormdrabbade områdena, förslagsvis med två år. I Skogsstyrelsens\r\nföreskrifter (SKSFS 1883:2) till skogsvårdslagen ställs krav på lägsta\r\nantal huvudplantor som skall finnas per hektar vid senaste tidpunkt för\r\nhjälpplantering. Kraven beror på trädslag och markens bonitet. Gles\r\nplantering i kombination med god plantvård kan enligt Skogsstyrelsen ge\r\nen acceptabel virkesproduktion och bidrar samtidigt till att minska\r\nplantbristen de kommande åren i de stormdrabbade områdena. Om metoden\r\nskall kunna godkännas även på mark där förutsättningarna är dåliga för\r\nytterligare huvudplantor genom naturlig föryngring krävs ändring av\r\nSkogsstyrelsens föreskrifter om lägsta tillåtna plantantal. Skogsstyrelsen\r\nanser att en ändring lämpligen kan begränsas till att gälla i stormdrabbade\r\nområden och endast för en bestämd tid och föreslår att 3 §\r\nskogsvårdsförordningen\r\nändras så att, för sådana områden inom Skåne, Blekinge, Hallands,\r\nKronobergs, Kalmar, Jönköpings, Västra Götalands och Östergötlands län\r\ndär skyldighet att anlägga ny skog finns, möjligheten att avvakta med\r\nåterväxtåtgärder skall utsträckas från det tredje året till det femte\r\nåret efter det att skyldigheten uppkom.\r\nUtskottet har inhämtat att Skogsstyrelsen, på uppdrag av Näringsdepartementet,\r\nnyligen har presenterat förslag till återplanteringsstöd. Skogsstyrelsen\r\nutgår från att föryngring av barrskog och lövskog, produktionsinriktad\r\neller mångfaldsinriktad, skall ges stöd på den stödberättigade arealen.\r\nSkogsstyrelsen förordar en princip där kostnaderna för skogsägaren\r\nblir ungefär lika stora oberoende av vilken föryngringsmetod som väljs.\r\nDetta innebär att en mer kostsam metod medför större ersättning än en\r\nbilligare metod, dvs. kostnaden för skogsägaren blir densamma vare sig\r\ndenne väljer ädellövskog, som är dyrare, framför den billigare\r\ngranblandskogen. Stöd föreslås utgå endast till för marken lämplig\r\nföryngringsåtgärd. Skogsstyrelsen föreslår två principiella former för\r\nåterbeskogningen, nämligen traditionell återbeskogning utan stängsling och\r\nåterbeskogning för ökad mångfald med stängsling. Traditionell återbeskogning\r\nkommer att ge i huvudsak produktionsinriktad barrskog och barr/lövskog.\r\nÅterbeskogning för ökad mångfald är inriktad på mångfald med ädellöv,\r\nordinära lövträd och naturlig föryngring från betesbegärliga trädslag.\r\nMed det höga betestrycket från rådjur och älg i det stormdrabbade\r\nområdet förutsätter denna metod stängsling. Eftersom Skogsstyrelsen gör\r\nbedömningen att många drabbade skogsägare kommer att få svårt att hinna\r\nmed erforderliga återväxtåtgärder inom föreskriven tid och att det under\r\nde närmaste åren finns risk för brist på visst skogsodlingsmaterial\r\növerväger Skogsstyrelsen att ändra sina föreskrifter till 6 § skogsvårdslagen\r\n(1979:429) så att det i de stormdrabbade länen blir tillåtet att vid\r\nanläggning av skog utgå från att det vid senaste tidpunkt för hjälpplantering\r\nkrävs ett något lägre antal huvudplantor per ha än enligt gällande regler.\r\n\r\nNär det gäller tillgången på plantor uppgav Svenska Skogsplantor AB vid\r\nutskottets offentliga utfrågning att ca 137 000 ha kommer att omfattas\r\nav krav på återväxtåtgärder, vilket kan jämföras med den normala årsarealen\r\npå drygt 40 000 ha. Cirka 250 miljoner plantor kommer att behövas under\r\nden kortaste återplanteringstiden på tre år, dvs. 85 miljoner plantor\r\nper år. Tillgången på lämpligt frömaterial från gran och tall bedöms\r\nsom god, liksom för frö från lövträd. Huvuddelen av plantorna kommer\r\nemellertid att finnas tillgängliga först under år 2007. Kemisk bekämpning\r\nmot snytbagge bedöms som nödvändig, och återplantering med löv anses\r\ninte möjlig utan stängsling av de aktuella arealerna.\r\nEn betydande andel av den stormfällda skogen bedöms inte hinna upparbetas\r\nföre de tidpunkter som virket antingen skall ha forslats ut från skogen\r\neller ha blivit otjänligt som yngelmaterial för märgborrar eller barkborrar.\r\nUtskottet har inhämtat att Skogsstyrelsen därför inte anser det\r\nmeningsfullt att föreskrifterna om skadad skog skall gälla i de stormdrabbade\r\nområdena. Föreskrifterna om kvarlämnade röjnings-, hyggesrensnings- och\r\navverkningsrester bör enligt Skogsstyrelsen tillämpas på samma sätt\r\neftersom stormfällning ofta medför sådana tekniska skador på virket att\r\nbetydande mängder lämnas kvar i skogen. Dessutom kommer grövre toppar\r\natt lämnas kvar i större utsträckning är tidigare.\r\nI sammanhanget vill utskottet erinra om att Skogsutredningen har i\r\nuppdrag att beakta även framtida klimatförändringar och klimatpolitikens\r\npåverkan på svenskt skogsbruk. Ett slutligt betänkande skall redovisas\r\nsenast den 31 december 2005 (dir. 2004:70 och 2004:139). Utskottet har\r\nvidare inhämtat att Skogsstyrelsen har lämnat rekommendationer till\r\nNäringsdepartementet för olika stöd, bl.a. för plantering, stängsling\r\noch plantering av mindre lönsamma trädslag. Som utskottet anfört ovan\r\nunder avsnittet Uppföljning och utredning har regeringen ändrat\r\nförordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) när\r\ndet gäller lagring av timmer. Ändringarna syftar till att förenkla\r\nlagringen och gäller endast lagring med anledning av storm eller orkan.\r\nÄven yrkestrafikförordningen (1988:1503) har ändrats så att fordon\r\nfrån de nya medlemsländerna får dispens att utöva yrkestrafik i Sverige.\r\nDe frågor som tas upp i motionerna MJ5 (fp) yrkandena 16 och 22, MJ6\r\n(kd) yrkandena 6 och 18, MJ7 (m) yrkande 5 delvis, MJ8 (c) delvis samt\r\nMJ9 (mp) yrkandena 10 och 11 är således föremål för överväganden inom\r\nsåväl Regeringskansliet som Skogsstyrelsen. Utskottet föreslår därför\r\natt motionerna i dessa delar lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens\r\nsida.\r\nSkogsstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag till utformning av\r\nbidrag till skogsägare för underhåll av skogsbilvägar och övriga enskilda\r\nvägar som drabbas av körskador samt för åtgärder mot körskador på\r\nskogsmark. I vårpropositionen för år 2005 avsätter regeringen 100 miljoner\r\nkronor för detta ändamål. Som framgår av direktiven skall Skogsutredningen\r\ngranska frågan om problemet med de stora klövviltstammarna och behovet\r\nav att hålla dessa på en acceptabel nivå, såväl från produktionssynpunkt\r\nsom ur ett naturvårdsperspektiv. Utredaren skall även lämna förslag på\r\nåtgärder för att stävja alltför stora stammar av detta vilt (dir. 2004:70\r\noch 2004:139). Skogsstyrelsens generaldirektör har inför utskottet gjort\r\nbedömningen att hänsynen till skyddsvärda natur- och kulturobjekt även\r\nfortsättningsvis kommer att kunna upprätthållas vid handläggningen av\r\nanmälningar om avverkningar. Syftet med motion MJ9 (mp) yrkandena 12\r\noch 13 kommer därmed att bli tillgodosett utan något riksdagens uttalande\r\ni frågan.\r\nMed anledning av motion MJ9 (mp) yrkande 25 om risken för ökat kväveläckage\r\ni delar av de stormdrabbade områdena vill utskottet framhålla att lokal\r\nmiljöövervakning är ett ansvar för de regionala och lokala myndigheter\r\nsom berörs, dvs. länsstyrelserna, skogsvårdsstyrelserna m.fl. Med det\r\nanförda avstyrks motionen i denna del.\r\nÖvriga åtgärder\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker fyra motionsyrkanden (fp, mp) om informations- och\r\nutbildningsinsatser, om riskerna vid arbete i stormskadad skog, om\r\nbehovet av en kraftfull klimatpolitik, om en global klimatfond samt om\r\nstöd för ur rekreations- och friluftslivsintresse nödvändig uppröjning\r\nav stormfälld skog. Motionsyrkandena avstyrks bl.a. med hänvisning till\r\nen aviserad klimatpolitisk proposition, till pågående åtgärder på\r\nområdena och till Skogsutredningens uppdrag.\r\nJämför reservation 14 (fp).\r\nMotionerna\r\nI motion MJ5 (fp) tas frågan upp om snabba informations- och\r\nutbildningsinsatser om riskerna vid arbete i stormskadad skog, och motionärerna\r\nbetonar att god utbildning och ändamålsenlig utrustning krävs vid sådant\r\narbete (yrkande 15).\r\nEnligt motion MJ9 (mp) bör regeringen lägga fram förslag om stöd för ur\r\nrekreations- och friluftslivsintresse nödvändig uppröjning av den\r\nstormfällda skogen. För att markägare skall åta sig röjningsarbete behöver\r\nregeringen göra en översyn av möjligheterna till stöd för sådant arbete.\r\nUppröjningen måste ske med stor naturhänsyn, vilket innebär att viss\r\nmängd död ved skall ligga kvar (yrkande 14).\r\nBehovet av en kraftfull klimatpolitik uppmärksammas i motion MJ9 (mp).\r\nEtt nytt säkerhetstänkande och ett tydligare klimatperspektiv på\r\nenergipolitiken behövs. Klimatpolitiken måste få större utrymme i den\r\npolitiska debatten, och en ny klimatpolitik krävs för att anpassa\r\nsamhället till pågående klimatförändringar (yrkande 3). Inom ramen för\r\nEU-samarbetet måste regeringen driva frågan om att EU:s nuvarande\r\nsolidaritets- och katastroffonder omvandlas till en global klimatfond.\r\nGenom att utdelning ur fonden bl.a. skall vara beroende av ett lands\r\nklimatinsatser skapas enligt motionärerna ett starkare samband mellan\r\nhandling och effekt och incitament för höga nationella mål. En sådan\r\nfond skulle enligt motionärerna ge många fattiga länder möjligheter\r\ntill hjälp vid klimatrelaterade naturkatastrofer (yrkande 5).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nGod utbildning och ändamålsenlig utrustning är av väsentlig betydelse\r\nvid den riskfyllda verksamhet som arbete i skogen innebär redan under\r\nnormala förhållanden och är givetvis av särskild vikt vid arbete i\r\nstormskadad skog. Enligt vad utskottet inhämtat arbetar också Skogsstyrelsen\r\nintensivt med dessa frågor, och även Skogsvårdsorganisationen är engagerad\r\ni arbetet med information och utbildning till skogsägarna. Utskottet\r\nhar inte någon annan uppfattning än motionärerna i motion MJ5 (fp) om\r\nden stora betydelse dessa frågor har i synnerhet mot bakgrund av de\r\nförhållanden som nu råder i de stormdrabbade skogarna. Enligt vad som\r\nuppgavs vid utskottets offentliga utfrågning arbetar också såväl\r\nSkogsvårdsorganisationen som skogsföretagen intensivt med just sådan\r\nutbildning. Något särskilt uttalande med anledning av motionens yrkande 15\r\nfinner utskottet därför inte påkallat.\r\nMed anledning av motion MJ9 (mp) i den del motionärerna efterlyser en\r\nkraftfull klimatpolitik vill utskottet hänvisa till en av regeringen\r\naviserad proposition med förslag till åtgärder på klimatområdet. När\r\ndet gäller framtida klimatförändringar och klimatpolitikens påverkan på\r\nsvenskt skogsbruk är detta frågor som beaktas av Skogsutredningen, som\r\nskall slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2005 (dir. 2004:70\r\noch 2004:139). Med det anförda finner utskottet syftet med motionens\r\nyrkande 3 i allt väsentligt tillgodosett utan något särskilt uttalande\r\ni frågan.\r\nUtskottet är inte berett att förorda en global klimatfond med den\r\nutformning som föreslås i motion MJ9 (mp) yrkande 5. Motionen i denna del\r\navstyrks.\r\nEnligt vad utskottet inhämtat pågår insatser för att efter stormen röja\r\ni naturreservat och andra områden som nyttjas för rekreation och\r\nfriluftsliv. Syftet med motion MJ9 (mp) yrkande 14 får därmed anses\r\ntillgodosett.\r\nÖvriga skogsfrågor\r\nI maj 2004 tillkallade regeringen en utredare med uppdrag att utvärdera\r\noch se över skogspolitiken, Skogsutredningen 2004. Utvärderingen skall\r\nta som utgångspunkt att grunderna för den gällande skogspolitiken ligger\r\nfast. Det innebär att skogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål\r\noch ett miljömål, skall fortsätta att gälla. Ett hållbart skogsbruk\r\nskall bedrivas, och skogen och skogsnäringen kommer även i fortsättningen\r\natt vara av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk betydelse för\r\nSverige. Regeringen gör bedömningen att det är väsentligt att utvärdera\r\nhur väl målen för skogspolitiken har uppfyllts under de dryga tio år\r\nsom den tillämpats. Det är först nu som det är möjligt att mera\r\ngenomgripande utvärdera effekterna av 1993 års skogspolitik. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 31 december 2005 (dir. 2004:70). Enligt tilläggsdirektiv\r\nskall ett delbetänkande som avser utvärdering och översyn av\r\nSkogsvårdsorganisationen lämnas senast den 30 april 2005 (dir. 2004:139).\r\nSkogspolitikens mål\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till Skogsutredningens uppdrag avstyrker utskottet ett\r\nmotionsyrkande (mp) om miljömålet som generellt överordnat produktionsmålet.\r\n\r\nJämför reservation 15 (mp).\r\nMotionen\r\nEnligt motion MJ434 (mp) skall miljömålet generellt vara överordnat\r\nproduktionsmålet. Skogsbrukets uppdrag bör definieras som bedrivande av\r\nett lönsamt skogsbruk inom ramen för de förutsättningar som kraven att\r\nbevara eller utveckla den biologiska mångfalden och de grundläggande\r\nekologiska processerna skapar (yrkande 3).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt direktiven till Skogsutredningen skall utvärderingen ta som\r\nutgångspunkt att grunderna för den gällande skogspolitiken ligger fast\r\n(dir. 2004:70). Skogen och skogsnäringen skall vara ekonomiskt, socialt,\r\nkulturellt och ekologiskt hållbar. Skogsbruket är en självbärande näring,\r\noch ekonomiska bidrag bör därför inte lämnas till normala åtgärder i\r\nett hållbart skogsbruk. Utgångspunkten innebär också att skogspolitikens\r\ntvå jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål, ligger fast.\r\nVad denna avvägning mellan skogspolitikens båda jämställda mål betyder\r\nvid genomförandet av skogspolitiken skall belysas i ett bredare\r\nsamhällsperspektiv av utredaren. Inriktningen skall innebära ett hållbart\r\nförvaltande av naturresursen skog med bibehållen handlingsfrihet för\r\nframtiden. Statens respektive skogsnäringens ansvar för genomförande av\r\nskogspolitiken skall förtydligas. Utredaren skall i första hand utgå\r\nfrån att det statliga åtagandet inte skall öka i omfattning. Med det\r\nanförda avstyrker utskottet motion MJ434 (mp) yrkande 3.\r\nEtt hållbart skogsbruk\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker 11 motionsyrkanden (m, v, mp) om avsättning av\r\nskogsmark för naturvårdsändamål, om miljöhänsyn i skogsbruket, om\r\ninventering av skyddsvärda skogar samt om förbud mot avverkning i sådana\r\nskogar. Utskottet hänvisar till Skogsutredningens uppdrag.\r\nJämför reservationerna 16 (m), 17 (v) och 18 (mp).\r\nMotionerna\r\nVikten av en skogspolitik som främjar ett variationsrikt skogsbruk\r\nbetonas i motion MJ434 (mp) yrkande 1. Motionärerna vill framhålla att\r\ndet finns möjligheter till ökad tillväxt utan att avkall görs på\r\nmiljöhänsynen, framför allt avseende röjning, gallring och minskade\r\nklövviltstammar (yrkande 4). Hyggesplöjning bör inte tillåtas över huvud\r\ntaget, och markberedning bör inte förekomma på känsliga marker (yrkande 11).\r\nSkogsbruket bör bedrivas så att naturlig föryngring kan tillämpas i\r\nstörsta möjliga mån (yrkande 12). Arealerna med naturvårdsbränning och\r\nhyggesbränning måste öka (yrkande 23), och Skogsstyrelsen måste få\r\ntillräckliga resurser för biotopskydd och naturvårdsavtal i de fall\r\nnyckelbiotoperna inte är skyddade genom reservat eller frivillig avsättning\r\n(yrkande 24). Skogsskyddsarbetet måste öka kraftigt för att skyddsvärd\r\nskog skall kunna skyddas i sådan omfattning som krävs för bibehållande\r\nav den biologiska mångfalden (yrkande 26). Skogens rekreationsvärde\r\nnära tätorter är så högt att det bör prioriteras före produktion (yrkande\r\n40).\r\nEnligt motion MJ439 (v) skall inga avverkningar tillåtas i områden som\r\nNaturvårdsverket bedömer ha höga naturskyddsvärden (yrkande 4). Inventeringar\r\nav landets skyddsvärda skogar skall vara avslutade och förvaltningsplaner\r\nför dem skall vara fastslagna innan bruks- och skyddsåtgärder fastställts\r\n(yrkande 5).\r\nFrågan om avsättningar av skogsmark för naturvårdsändamål tas upp i\r\nmotion Sk405 (m). Enligt motionärerna måste avsättning av skogsmark av\r\nnaturvårdsskäl begränsas så att frivilliga och offentliga åtgärder\r\ntillsammans ryms inom den areal som har beslutats undantas från aktivt\r\nskogsbruk. I arealen skall också inräknas tillkommande skyddsbehov, t.\r\nex. Natura 2000-områden (yrkande 11).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI direktiven till Skogsutredningen konstaterar regeringen att en viktig\r\nambition bakom avregleringen och omläggningen av skogspolitiken år 1993\r\nvar att mångfalden av brukningsmetoder skulle främjas, till gagn för\r\nlandskapsbild, landsbygdsutveckling och biologisk mångfald (dir. 2004:70).\r\nUtredaren har nu till uppgift att bedöma hur väl produktions- och\r\nmiljömålen har uppfyllts och beskriva behovet av vidareutveckling av\r\nmätinstrument för de skogspolitiska målen. Vidare skall utredaren belysa\r\neventuella målkonflikter inom skogspolitiken och mellan skogspolitiken\r\noch andra politikområden.\r\nI skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:173) aviserade\r\nregeringen en översyn av hur sektorsansvaret fungerat hittills. Utredaren\r\nhar nu regeringens uppdrag att genomföra en sådan översyn för skogssektorn\r\noch redovisa möjlig fortsatt utveckling och förtydliganden och diskutera\r\ngränserna för ett hållbart uttag utan tillförsel av t.ex. kvävegödsel.\r\nNär det gäller biologisk mångfald skall utredaren, i linje med regeringens\r\nskrivelse, utgå ifrån den definition som är fastlagd i FN:s konvention\r\nom biologisk mångfald och de riktlinjer om hållbart nyttjande som\r\nbeslutats inom ramen för konventionen. Utredaren skall även beskriva de\r\nfrivilliga naturvårdsavsättningarnas kvalitet och lokalisering och den\r\ndokumentation som finns om dessa områden. I skrivelsen Uppföljning av\r\nskogspolitiken (skr. 2003/04:39) uppmärksammade regeringen problemet\r\nmed de stora klövviltstammarna och behovet av att hålla dessa på en\r\nacceptabel nivå, såväl från produktionssynpunkt som ur ett naturvårdsperspektiv.\r\nAv direktiven framgår att utredaren skall granska även denna fråga och\r\nlämna förslag på åtgärder.\r\nRegeringen har aviserat en miljömålsproposition under år 2005. I direktiven\r\ntill Skogsutredningen skriver regeringen att propositionen och riksdagens\r\nsynpunkter på miljökvalitetsmålet Levande skogar skall beaktas av\r\nutredaren. Han eller hon skall särskilt bedöma behov av ytterligare\r\nutvecklingsarbete om miljöhänsyn vid skogsbruk samt olika former för skydd\r\nav skog. I enlighet med miljökvalitetsmålet undantas stora arealer\r\nvärdefull skogsmark från skogsbruk, såväl formella som frivilliga\r\navsättningar. Nödvändig skötsel av kulturbetingade värden förekommer endast\r\ni begränsad omfattning. Utredaren skall redovisa dels en bedömning av\r\nkostnaderna för att sköta såväl natur- som kulturbetingade värden, dels\r\nförslag till former för sådan skötsel. Utredaren skall vidare belysa\r\nvilka eventuella ytterligare åtgärder som krävs inom den svenska\r\nskogssektorn för att 2010-målet om att hejda utarmningen av biologisk\r\nmångfald skall kunna uppfyllas.\r\nAv utskottets redogörelse ovan framgår att de frågor som tas upp i\r\nmotionerna MJ434 (mp) yrkandena 1, 4, 11, 12, 23, 24, 26 och 40, MJ439\r\n(v) yrkandena 4 och 5 samt Sk405 (m) yrkande 11 kommer att få sin\r\nbelysning inom ramen för utredarens uppdrag. I avvaktan på redovisningen\r\nav utredarens överväganden föreslår utskottet att motionerna i dessa\r\ndelar lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.\r\nForskning och utveckling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet, som framför allt hänvisar till Skogsutredningens uppdrag och\r\nriksdagens behandling av proposition 2004/05:80 Forskning för ett bättre\r\nliv, avstyrker fyra motionsyrkanden (s, mp) om bl.a. utbildningsbehovet\r\ninom skogs- och träindustrin, om tvärsektoriell forskning och forskning\r\nom brukningsformer som bibehåller naturvärdena samt om forskning om\r\nskoglig kontinuitet, ädellöv och löv.\r\nJämför reservation 19 (mp).\r\nMotionerna\r\nMotion MJ434 (mp) pekar på behovet av forskning, utveckling och åtgärder\r\nför att få fram ett skogsbruk som förlänger omloppstider alternativt\r\nbehåller skoglig kontinuitet (yrkande 9). Ökade satsningar bör göras på\r\nädellöv och löv genom forskning, information och stöd (yrkande 25). När\r\ndet gäller forskning för skogsbruket behövs mer tvärsektoriell forskning,\r\nmer forskning om populationsekologiska samband och spridningsbiologi\r\noch bättre kunskaper om hur ädellövskogar, lövskogar och blandskogar\r\netableras på lämpliga marker som tillfälligt har hyst barrskogar. Det\r\när enligt motionärerna nödvändigt med mer kunskap och forskning om hur\r\nman kan kombinera skogsbruk med bibehållna naturvärden och vilka\r\nskogsbruksformer som är acceptabla från naturvårdssynpunkt\r\n(yrkande 38).\r\nUtbildningsbehovet inom skogs- och träindustrin betonas i motion MJ485 (s).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nTill de statliga åtagandena hör att tillhandahålla information, rådgivning\r\noch utbildning om gällande regelverk och lämpliga former för att bedriva\r\nett hållbart skogsbruk. Staten har även åtagit sig att finansiera viss\r\nforskning och att informera om nya rön och ny metodik. Staten är också\r\nen aktör i egenskap av markägare, bolagsägare och konsument.\r\nI direktiven till Skogsutredningen skriver regeringen att skogspolitikens\r\nmål baseras på att skogsbruket gör åtaganden utöver vad lagstiftningen\r\nkräver (dir. 2004:70). Därför har statlig rådgivning och information en\r\nviktig roll för hur väl skogspolitikens mål uppfylls. Enligt regeringen\r\nvisar den senaste utvärderingen tydligt att insatser som röjning i\r\nungskog och naturvårdshänsyn vid avverkning blir bättre med bra rådgivning.\r\nVerksamheten med information, rådgivning och utbildning skall därför\r\nutvärderas av utredaren som också skall lämna förslag till möjlig\r\neffektivisering. Gränsdragningen mellan det statliga åtagandet att stödja\r\nskogsbruket med rådgivning, information och utbildning och skogsägarnas\r\neget ansvar för kunskapsinhämtande om regelverk och de skogspolitiska\r\nmålen skall också analyseras. Utredaren skall även studera alternativa\r\nmöjligheter till finansiering av rådgivning, information och utbildning.\r\n\r\nAv direktiven till Skogsutredningen framgår vidare att regeringen anser\r\natt även de skogspolitiska medlen kan behöva justeras eller anpassas\r\ntill ändrade förutsättningar. En grundläggande fråga för utredaren är\r\ndärför att bedöma om medlen i sin nuvarande utformning räcker för att\r\nmålen skall uppnås och om det finns möjligheter till effektiviseringar.\r\nStatens roll respektive skogsnäringens eget ansvar för skogspolitikens\r\nmedel behöver förtydligas. Regeringen anser även att formerna för\r\nfinansieringen av statliga åtaganden inom ramen för skogspolitiken behöver\r\nses över. I sammanhanget vill utskottet nämna att riksdagen för närvarande\r\nbehandlar proposition 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv. När det\r\ngäller forskning till stöd för hållbar utveckling gör regeringen\r\nbedömningen att Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande\r\n(Formas), Vetenskapsrådet och Verket för innovationssystem under perioden\r\n2005-2008 tillsammans bör tillföras 210 miljoner kronor för stöd till\r\nforskning om miljö- och samhällsutveckling. Medlen bör fördelas med 140\r\nmiljoner kronor till Formas, 50 miljoner kronor till Vetenskapsrådet\r\noch 20 miljoner kronor till Verket för innovationssystem. Regeringen\r\nanför vidare att medlen till Formas bör öka med 10 miljoner kronor år\r\n2005, ytterligare 20 miljoner kronor år 2006, ytterligare 45 miljoner\r\nkronor år 2007 och ytterligare 65 miljoner kronor år 2008 för stöd till\r\nforskning och miljö och hållbar utveckling. Medlen till Vetenskapsrådet\r\nbör enligt regeringen öka med 10 miljoner kronor år 2006, ytterligare\r\n10 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 30 miljoner kronor år 2008\r\nför stöd till grundläggande forskning och miljö och hållbar utveckling.\r\nMedlen till Verket för innovationssystem bör öka med 5 miljoner kronor\r\når 2006, ytterligare 5 miljoner kronor år 2007 och ytterligare 10\r\nmiljoner kronor år 2008 för stöd till forskning och miljö och hållbar\r\nutveckling. Enligt utskottets uppfattning får det bli en fråga för\r\nberörda forskningsråd, universitet och högskolor att i enlighet med sina\r\nrespektive uppdrag fördela dessa medel till olika forskningsprojekt.\r\nMed det anförda finner utskottet att syftet med motionerna MJ434 (mp)\r\nyrkandena 9, 25 och 38 samt MJ485 (s) i väsentliga delar kommer att bli\r\ntillgodosett inom ramen för utredarens uppdrag. Motionerna bör därför\r\ninte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.\r\nBioenergi\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden (fp, mp) om skogen som energi-\r\noch råvarukälla och om villkoren för ökat uttag av biobränsle. Utskottet\r\nhänvisar till Skogsutredningens uppdrag.\r\nJämför reservationerna 20 (fp, kd) och 21 (mp).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion MJ434 (mp) bör ett ökat biobränsleuttag ske på så sätt\r\natt negativa effekter på framtida produktion, naturvärden eller\r\nförsurningsstatus inte uppkommer (yrkande 42). Skogen som energi- och\r\nråvarukälla lyfts fram i motion MJ508 (fp). Motionärerna anser att skogens\r\npotential inom bioenergiområdet bör belysas i uppföljningen av skogspolitiken\r\n(yrkande 22).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nAv Skogsutredningens direktiv framgår att också de ökande och konkurrerande\r\nanspråken på råvaran skall belysas (dir. 2004:70). Utredaren skall beakta\r\nsåväl rapporten Mer trä i byggandet (Ds 2004:01) som resultatet av det\r\nuppdrag om den svenska användningen av bioenergi i Sverige som Sveriges\r\nlantbruksuniversitet rapporterade till regeringen den 30 juni 2004.\r\nUtskottet har inhämtat att rapporten innehåller en ny sektorsmodell för\r\nskogssektorn, belyser utsläppshandel i ett multiregionalt perspektiv\r\nsamt innehåller nya beräkningar av kostnader för reservatsbildningar.\r\nDen omfattar väsentligen tre delar, nämligen en beskrivning av tillgångar\r\noch användning av biobränslen och en granskning av prognoser och scenarier\r\nför utvecklingen inom 10-20 år, en samhällsekonomisk analys av skogsråvarans\r\nanvändning med särskild uppmärksamhet på trädbränslen samt en analys av\r\nkonsekvenserna av Naturvårdsverkets förslag till avsättningar för\r\nnaturreservat på statlig mark. Rapporten bereds i Regeringskansliet. De\r\nsynpunkter som förs fram i motionerna MJ434 (mp) yrkande 42 och MJ508 (fp)\r\nyrkande 22 kommer således att få sin belysning inom ramen för utredarens\r\nuppdrag. Motionerna bör därmed lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens\r\nsida.\r\nSkogsvårdsorganisationen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet, som hänvisar till Skogsutredningens uppdrag, avstyrker fem\r\nmotionsyrkanden (kd, mp) bl.a. om Skogsstyrelsens samordnande roll, om\r\nen fortsatt regionaliserad skogsvårdsorganisation, om samarbetet mellan\r\nskogs- och naturvårdsmyndigheterna samt om bredare kunskaper inom\r\nSkogsvårdsorganisationen och länsstyrelserna.\r\nJämför reservationerna 22 (kd) och 23 (mp).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion MJ239 (kd) bör regeringen lägga fram förslag med innebörden\r\natt Skogsstyrelsen ges en samordnande roll i handläggningen av\r\nskogsbruksfrågor. Det vore enligt motionärerna rimligt att skogsägaren endast\r\nbehövde vända sig till en samordnande myndighet med anmälan om avverkning,\r\noch Skogsstyrelsen är den myndighet som lämpligast borde handha kontakten\r\nmed skogsägaren och samordna beslut och besked. I motion MJ434 (mp)\r\nframhålls behovet av att öka andelen avverkningsanmälningar som besöks\r\nav Skogsvårdsorganisationen (yrkande 10) och av bredare kunskaper inom\r\nSkogsvårdsorganisationen och på länsstyrelserna (yrkande 43). Vikten av\r\nen fortsatt regionaliserad skogsvårdsorganisation betonas (yrkande 44),\r\noch skogs- och naturvårdsmyndigheterna bör utforma ett fastare och mer\r\nformaliserat samarbete (yrkande 45).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nÄven Skogsvårdsorganisationens organisation, roll och arbete för\r\ngenomförandet av skogspolitiken kommer att utvärderas av Skogsutredningen\r\n(dir. 2004:70 och 2004:139). En översyn av effektivitet och måluppfyllelse\r\ni organisationen skall också genomföras, och Skogsvårdsorganisationens\r\nlångsiktiga behov av resurser för genomförandet av skogspolitiken skall\r\nbelysas. Av direktiven framgår även att Skogsvårdsorganisationens\r\nuppdragsverksamhet riktad till skogsbruket skall utvärderas och dess\r\neffektivitet och ändamålsenlighet belysas. De frågor som tas upp i\r\nmotionerna MJ239 (kd) och MJ434 (mp) yrkandena 10 och 43-45 kommer således\r\natt bli föremål för utredarens uppmärksamhet. Någon ytterligare riksdagens\r\nåtgärd med anledning av motionerna anser utskottet således inte påkallad.\r\n\r\nVissa lagstiftningsfrågor m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nMed hänvisning till Skogsutredningens uppdrag avstyrker utskottet sex\r\nmotionsyrkanden (m, mp) om ändringar i skogsvårdslagstiftningen. Vidare\r\navstyrker utskottet fyra motionsyrkanden (mp) om samrådsplikt och\r\nmiljöprövning av skogsvägar, om en logistik för minskade transporter inom\r\nskogsnäringen, om ekologiska landskapsplaner samt om behovet av fler\r\nkvinnor inom skogsnäringen. Utskottet hänvisar till en aviserad proposition\r\nom miljömålen och till det arbete som på områdena pågår inom Regeringskansliet.\r\n\r\nJämför reservationerna 24 (m), 25 (mp), 26 (mp), 27 (mp) och 28\r\n(mp).\r\nMotionerna\r\nEnligt motion MJ434 (mp) bör riksdagen besluta om sådan om ändring i\r\nskogslagstiftningen att kraven på generell hänsyn ökar till den\r\nrådgivningsnivå som i dag tillämpas av Skogsvårdsorganisationen (yrkande 5).\r\nRiksdagen bör även besluta om sådan ändring i lagstiftningen att grön\r\nskogsbruksplan eller motsvarande beskrivnings- och handlingsplan blir\r\nobligatorisk på samtliga aktiva skogsfastigheter (yrkande 7). Regeringen\r\nbör vidare lägga fram förslag om skyldighet för skogsbrukaren att inom\r\nfem år rapportera till Skogsvårdsorganisationen om utförda åtgärder\r\nsamt resultatet av återväxten (yrkande 13). Riksdagen bör också besluta\r\natt skyddsdikning blir tillståndspliktig samt att det generella\r\ndikningsförbudet som nu gäller i norra och mellersta Sverige skall omfatta\r\nhela Sverige (yrkande 20). Regeringen bör närmare pröva hur skogsvårdslagen\r\nkan inarbetas i miljöbalken (yrkande 46).\r\nI motion MJ326 (m) anförs att behovet av viltfoderproduktion bör beaktas\r\ni samband med översynen av skogsvårdslagen.\r\nI motion MJ434 (mp) framförs krav på samrådsplikt och miljöprövning av\r\nskogsbilvägar (yrkande 18). Inom vissa områden finns alltför många\r\nbilvägar, vilket enligt motionärerna beror på dålig samordning mellan\r\nmarkägarna. Mot denna bakgrund bör en generell samrådsplikt införas för\r\nanläggning av skogsbilvägar. Det framhålls i motionen att minimering av\r\nantalet skogsbilvägar är viktig inte minst för uppfyllandet av miljömålet\r\nMyllrande våtmarker. I motionen efterlyses också en skogslogistik som\r\nsyftar till att minska det totala transportarbetet. Genom sortering vid\r\nsågverk i stället för i skogen skulle körningen i skogen samt även på\r\nväg kunna minska betydligt. I dag görs detta ofta inte eftersom\r\nfraktionerna har olika köpare och olika destinationer men ibland av vana\r\noch brist på sorteringsplats vid sågverken (yrkande 19). I motionen\r\nframförs även krav på upprättande av ekologiska landskapsplaner\r\n(yrkande 22). Behovet av fler kvinnor inom skogsnäringen påtalas. Motionärerna\r\nhävdar att det finns stora vinster med fler kvinnor i Skogssverige,\r\ninte minst från naturvårdssynpunkt, och att kvinnliga skogsägare i\r\ngenomsnitt är mer intresserade av naturvården än vad manliga skogsägare\r\när (yrkande 52).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller de krav på ändring i skogslagstiftningen som framförs i\r\nmotionerna MJ326 (m) och MJ434 (mp) vill utskottet hänvisa till\r\nSkogsutredningens direktiv (dir. 2004:70 och 2004:139). För att det skall\r\ngå att bedöma om skogsvårdslagen har den utformning som krävs för att\r\npå avsett vis kunna bidra till att uppfylla skogspolitikens mål framgår\r\nav direktiven att lagen behöver utvärderas. Även tillsynen över\r\nskogsvårdslagens efterlevnad skall utvärderas av utredaren. I skrivelsen\r\nUppföljning av skogspolitiken (skr. 2003/04:39) framhöll regeringen att\r\ndet är av avgörande betydelse att information om dokumenterade natur-\r\noch kulturvärden finns tillgänglig vid planering av skogsbruksåtgärder.\r\nRegeringen aviserade också att det inom de närmaste åren bör ske en\r\nutvärdering av om dessa s.k. skogs- och miljöredovisningar har fungerat\r\nsom det är avsett. Utredaren skall därför även belysa i vilken utsträckning\r\nskogs- och miljöredovisningar har funnits tillgängliga i enlighet med\r\nlagstiftningen samt om dessa har innehållit den information som detta\r\nverktyg syftar till att tillhandahålla. Utredaren skall även lämna\r\nförslag till hur detta eller andra lämpliga verktyg kan utvecklas, i\r\nsyfte att bidra till en kostnadseffektiv uppfyllelse av olika miljö-\r\noch kulturmiljömål som rör skogen. De frågor om lagändring som tas upp\r\ni motionerna MJ326 (m) och MJ434 (mp) yrkandena 5, 7, 13, 20 och 46\r\nkommer således att få sin belysning inom ramen för Skogsutredningens\r\nuppdrag. I avvaktan på utredningens slutredovisning föreslår utskottet\r\natt motionerna lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.\r\nEnligt vad utskottet inhämtat kommer frågor om såväl skogsbilvägar som\r\nekologiska landskapsplaner att behandlas i den proposition om miljömålen\r\nsom är aviserad till våren 2005. När det gäller frågan om minskning av\r\ntransporterna inom skogssektorn kan utskottet konstatera att\r\ntransportkostnaderna är en stor del av kostnaderna i denna näring, eftersom\r\nvirke är lågt prissatt i relation till sin vikt. Enligt vad utskottet\r\nerfarit arbetar därför skogsnäringen aktivt med att minimera transporter\r\ngenom logistik och omlastning från lastbil till tåg eller båt där så är\r\nmöjligt. När det gäller frågan om ökad jämställdhet inom skogsnäringen\r\nhar utskottet erfarit att regeringen även inom denna sektor arbetar\r\naktivt för ökad jämställdhet. Utredningen Det går långsamt fram -\r\njämställdheten inom jord- och skogsbrukssektorn (Ds 2004:39) bereds i\r\nRegeringskansliet. Med det anförda finner utskottet syftet med motion\r\nMJ434 (mp) yrkandena 18, 19, 22 och 52 tillgodosett utan något särskilt\r\nriksdagens uttalande i frågorna.\r\nSkogspolitiska frågor som har behandlats tidigare under\r\nmandatperioden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker 13 motionsyrkanden (m, fp, kd, c, mp) om skogspolitikens\r\nmål, om ett nationellt skogsprogram, om en gemensam skogspolitik, om\r\nskogscertifiering och om skogsvårdande åtgärder. Motionerna tar även\r\nupp frågor om balans mellan olika ägarkategorier, om stöd till skogsvård,\r\nom skoglig utbildning och forskning samt om skogliga myndigheter.\r\nUtskottet avstår från att behandla motionsyrkandena mer utförligt i sak\r\noch hänvisar till de riktlinjer för förändring av utskottens arbetsformer\r\nsom riksdagen, på förslag av Riksdagskommittén, har ställt sig bakom,\r\ntill fördjupad utskottsbehandling tidigare under mandatperioden och\r\ntill utskottets långtidsplanering.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI betänkandet tar utskottet upp ett antal motioner om vissa skogsfrågor\r\nfrån allmänna motionstiden 2004. Utskottet har beslutat att dessa\r\nmotioner skall behandlas på ett förenklat sätt. Bakgrunden till utskottets\r\nbeslut är följande. På grundval av Riksdagskommitténs förslag (2000/01:RS1)\r\nhar riksdagen godkänt vissa riktlinjer för förändringar av utskottens\r\narbetsformer. Enligt dessa riktlinjer har utskotten rekommenderats att\r\nplanera arbetet för hela valperioden med fördjupning på olika områden\r\nunder olika år. Detta innebär på sikt bl.a. en viss förskjutning av\r\nutskottsarbetet från beslutsfattande med anledning av propositioner och\r\nmotioner till att företa utredningar och analyser på eget initiativ.\r\nVidare skall utskotten vid behov kunna förenkla motionsbehandlingen i\r\nde fall motionsförslagen avser frågor där beslutanderätten enligt\r\nutskottets uppfattning bör ligga kvar hos regeringen, en förvaltningsmyndighet\r\neller hos kommunerna. Detta innebär att motionerna skall kunna avstyrkas\r\nutan någon mer ingående beredning i sak. I fråga om motionsförslag som\r\nupprepas bör vid förenklad behandling utskottet hänvisa till tidigare\r\nställningstaganden.\r\nUtskottet beslutade den 4 februari 2003 att anta en långtidsplan för\r\nutskottets arbete under resterande del av mandatperioden. Planen innebär\r\ni princip att varje ämnesområde inom utskottets beredningsområde behandlas\r\nminst två gånger under en valperiod. Minst en behandling under det andra,\r\ntredje eller fjärde riksmötet bör vara mer ingående och vid behov\r\ninnehålla inslag av uppföljning, utvärdering och EU-bevakning.\r\nNu aktuella motioner från allmänna motionstiden 2004 utgör i huvudsak\r\nupprepningar av tidigare väckta motioner. Motionerna avser skogspolitikens\r\nmål, ett nationellt skogsprogram, en gemensam skogspolitik, skogscertifiering,\r\nskogsvårdande åtgärder, balans mellan olika ägarkategorier, stöd till\r\nskogsvård, skoglig utbildning och forskning samt skogliga myndigheter.\r\nSamtliga dessa frågor behandlades utförligt i samband med utskottets\r\nfördjupade behandling våren 2004 i betänkande 2003/04:MJU16 om uppföljning\r\nav skogspolitiken.\r\nMed hänvisning till det ovan anförda avstår utskottet från att nu mer\r\nutförligt i sak behandla motionerna MJ434 (mp) yrkande 6, MJ504 (kd)\r\nyrkandena 1-4 och 9, MJ507 (c) yrkande 18, MJ508 (fp) yrkandena 21, 24,\r\n27 och 28, MJ534 (c) yrkande 1 och Sk405 (m) yrkande 10.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1.      Förutsättningar för krav på säkerhet, punkt 2 (fp)\r\nav Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ett generellt krav på säkerhet. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:58 i denna del och motion 2004/05:MJ10\r\nyrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nEftersom vi anser det vara av vikt att människor behandlas lika förordar\r\nvi en mer generell metod än regeringen i fråga om kravet på säkerhet\r\nför återväxtåtgärder, dvs. med schablonbelopp som reserveras under den\r\naktuella perioden. Fördelen med ett schablonbelopp är att osäkerhet då\r\ninte behöver råda om vad som gäller för den enskilde skogsägaren.\r\nHärigenom stimuleras bl.a. snabb återplantering. En nedre gräns bör sättas\r\nför storleken på de arealer som bör ingå, och det är viktigt att systemet\r\nblir så enkelt och obyråkratiskt som möjligt. Skogsstyrelsen bör få i\r\nuppdrag att utforma regler om sådana schabloner på sådant sätt att det\r\ninte påverkar små skogsägare. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Krav på förvärvstillstånd före avverkning, punkt 3 (fp)\r\nav Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om avslag på propositionen i denna del. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ10 yrkande 3 och avslår proposition\r\n2004/05:58 i denna del och motionerna 2004/05:MJ11 och 2004/05:MJ504\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nI propositionen föreslås en bestämmelse införas i skogsvårdslagen som\r\ninnebär att, i de fall där det krävs tillstånd enligt jordförvärvslagen\r\nvid förvärv av fastighet, avverkning inte får påbörjas av förvärvaren\r\ninnan sådant tillstånd meddelats. Eftersom Folkpartiet liberalerna anser\r\natt jordförvärvslagen bör avskaffas motsätter vi oss även det här\r\naktuella kravet på förvärvstillstånd. Riksdagen bör alltså avslå regeringens\r\nproposition 2004/05:58 om ändring i skogsvårdslagen såvitt avser 10 a\r\n§.\r\n\r\n3.      Översyn av 12 § skogsvårdslagen, punkt 5 (fp)\r\nav Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en översyn av 12 § skogsvårdslagen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ10 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening är motiveringen i propositionen tvivelaktig när det\r\ngäller skogsvårdsstyrelsernas möjlighet att medge undantag från avgränsning\r\nav brukningsenhet. Vi anser att det är marknadens och inte politikernas\r\nansvar att kortsiktigt reglera avverkningen för att över enskilda år\r\nutjämna virkestillgången och trygga industrins råvarubehov och\r\nsysselsättningen i industrin och skogsbruket. Det finns mot denna bakgrund\r\nbehov av en översyn av 12 § skogsvårdslagen. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n4.      Internationellt skogssamarbete, punkt 7 (fp)\r\nav Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om generationsperspektivet i internationella\r\nskogsbrukssammanhang. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ10\r\nyrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att regeringen bör verka för generationsperspektivet i skogsbruket\r\nockså i det internationella skogssamarbetet. Detta bör bl.a. uppmärksammas\r\ni de biståndsinsatser som görs i miljö-, skogsbruks- och demokratiområdena.\r\nÄven när det gäller internationella regelverk, t.ex. certifiering, bör\r\nregeringen verka för ett sådant perspektiv. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n5.      Omfördelning av resurser, punkt 10 (m, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c)\r\noch Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om omfördelning av resurser. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del och 2004/05:MJ8\r\ni denna del.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening bör anslaget i statsbudgeten för biologisk mångfald,\r\nsom till stor del är avsett att användas för inköp av skogsmark,\r\nanvändas för statliga åtgärder för att minska stormens skadeverkningar.\r\nUnder år 2005 bör medel för inköp av skyddsvärd skog tas i anspråk, och\r\nför kommande år bör medlen användas för att teckna naturvårdsavtal inför\r\nkommande återplantering. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n6.      Införande av en s.k. katastrofparagraf i skogsvårdslagen m.m., punkt\r\n14 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om införande av en s.k. katastrofparagraf i\r\nskogsvårdslagen. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ6 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\nJag anser att regeringen bör lägga fram förslag om införande av en s.k.\r\nkatastrofparagraf i skogsvårdslagen. Bestämmelsen bör ha den innebörden\r\natt regeringen eller den myndighet som regeringen utser bemyndigas att\r\nfatta de beslut som krävs för att hantera en katastrof. Av lagen bör\r\näven tydligt framgå att bestämmelserna i skogsvårdslagen och\r\nskogsvårdsförordningen tillfälligt kan upphävas i en katastrofsituation. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n7.      Dispenser för lagring av virke m.m., punkt 15 (m, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad\r\n(m), Jan Andersson (c) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förenkling av reglerna i skogsvårdslagen om\r\nmaximal avverkning på en fastighet och om reglerna för lagring av virke.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:MJ7 yrkande 4 och 2004/05:MJ8\r\ni denna del.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening måste dispenser meddelas från gällande regler om\r\ntidsgränser för hur länge skog får ligga innan den tas om hand och för\r\nlagring av timmer. Snabba klartecken behövs om att industri och\r\nvirkesköpare temporärt, upp till några års tid, får tillstånd att lagra\r\nvirke t.ex. på nedlagda flygfält och utmed reservlandningsbanor. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n8.      Bekämpning av skadegörare, punkt 17 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tillstånd för bekämpning av skadegörare på\r\ntimmer och i skog. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ7 yrkande\r\n3 och avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 23 och 24, 2004/05:MJ6\r\nyrkande 7, 2004/05:MJ8 i denna del och 2004/05:MJ9 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\nVi anser att tillstånd bör ges för kemisk insektsbekämpning i mån av\r\nbehov på de stormfällda arealerna. När det inte är möjligt att nå dessa\r\nområden från marken måste luftburen bekämpning tillåtas, och kemisk\r\nbekämpning av skadegörare måste vid behov bli möjlig även för det virke\r\nsom ligger kvar vid vägkanterna. Om så behövs måste adekvata kemiska\r\nbekämpningsmedel få användas vid skogsplantering och ungskog de närmaste\r\nåren. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n9.      Bekämpning av skadegörare, punkt 17 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tillstånd för kemiska bekämpningsmedel i skogen.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ6 yrkande 7 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 23 och 24, 2004/05:MJ7 yrkande 3,\r\n2004/05:MJ8 i denna del och 2004/05:MJ9 yrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nEnligt min mening kan det bli nödvändigt att använda bekämpningsmedel\r\näven i skogen, och situationen kan komma att kräva användning av såväl\r\nförbjudna bekämpningsmedel som förbjudna spridningssätt. Det är av stor\r\nbetydelse att regeringen snabbt skapar klarhet om vad som gäller på\r\nområdet. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n10.     Bekämpning av skadegörare, punkt 17 (c)\r\nav Jan Andersson (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tillfälliga undantag för kemikalieanvändning\r\nför skydd av virke mot angrepp av skadedjur. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2004/05:MJ8 i denna del och avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena\r\n23 och 24, 2004/05:MJ6 yrkande 7, 2004/05:MJ7 yrkande 3 och 2004/05:MJ9\r\nyrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nI syfte att motverka angrepp av skadedjur och för att skydda virket bör\r\nenligt min mening tillfälliga undantag meddelas som tillåter användningen\r\nav kemikalier i skogen. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n11.     Skogsvårdsåtgärder och naturvårdshänsyn, punkt 18 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om tillräcklig kapacitet för återplantering av\r\nskog. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna\r\ndel och avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 16 och 22, 2004/05:MJ6\r\nyrkandena 6 och 18, 2004/05:MJ8 i denna del och 2004/05:MJ9 yrkandena\r\n10-13 och 25.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att åtgärder behöver vidtas för att öka tillgången på plantor\r\nför återplantering. Tillräcklig kapacitet för att klara återplanteringen\r\nav skog måste säkerställas, och dispenser kan komma att behövas även\r\nför tidsutdräkten mellan \"avverkning\" och plantering i de drabbade\r\nområdena. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n12.     Skogsvårdsåtgärder och naturvårdshänsyn, punkt 18 (fp)\r\nav Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om att inte införa förbud mot avverkning av skog.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ5 yrkandena 16 och 22 samt\r\navslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkandena 6 och 18, 2004/05:MJ7 yrkande\r\n5 i denna del, 2004/05:MJ8 i denna del och 2004/05:MJ9 yrkandena 10-13\r\noch 25.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening bör förbud mot avverkning av skog inte införas.\r\nFrivillig minskning av avverkningen tillsammans med marknadens egna krafter\r\när den bästa lösningen på problemet med ojämn fördelning över landet av\r\ntillgången på virke. Det kan emellertid bli nödvändigt att även överväga\r\nen förlängning av gällande period för de avverkningsanmälningar som är\r\ngodkända men där föryngringsavverkningar ännu inte har utförts. När det\r\ngäller återplantering anser vi att regeringen tillsammans med skogsnäringen\r\nbör ta sådana initiativ att tillgången på plantor för återplantering\r\nsäkras. I sammanhanget bör hänsyn även tas till forskningen om\r\nlövträdsinblandning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n13.     Skogsvårdsåtgärder och naturvårdshänsyn, punkt 18 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om bevarande av den biologiska mångfalden i de\r\ndrabbade områdena. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ6 yrkande\r\n18 och avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 16 och 22, 2004/05:MJ6\r\nyrkande 6, 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del, 2004/05:MJ8 i denna del\r\noch 2004/05:MJ9 yrkandena 10-13 och 25.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att det krävs en bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas\r\nför att bevara den biologiska mångfalden i de drabbade områdena och\r\nminimera skadorna på ekosystemens långsiktiga återhämtningsförmåga.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n14.     Utbildning och information, punkt 19 (fp)\r\nav Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om vikten av information och utbildning vid arbete\r\ni stormskadad skog. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ5 yrkande\r\n15.\r\nStällningstagande\r\nDet är enligt vår mening av stor vikt att snabba informations- och\r\nutbildningsinsatser nu sätts in om riskerna vid arbete i stormskadad\r\nskog och om vikten av god utbildning och ändamålsenlig utrustning. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n15.     Skogspolitikens mål, punkt 22 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om miljömålet som överordnat produktionsmålet.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nEnligt min mening skall miljömålet generellt sett vara överordnat\r\nproduktionsmålet. Skogsbrukets uppdrag bör definieras som bedrivande av\r\nett lönsamt skogsbruk inom ramen för de förutsättningar som kraven att\r\nbevara eller utveckla den biologiska mångfalden och de grundläggande\r\nekologiska processerna skapar. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n16.     Ett hållbart skogsbruk, punkt 23 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om avsättningar av skogsmark för naturvårdsändamål.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk405 yrkande 11 och avslår\r\nmotionerna 2004/05:MJ434 yrkandena 1, 4, 11, 12, 23, 24, 26 och 40 samt\r\n2004/05:MJ439 yrkandena 4 och 5.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening måste avsättning av skogsmark av naturvårdsskäl\r\nbegränsas så att frivilliga och offentliga åtgärder tillsammans ryms inom\r\nden areal som har beslutats undantas från aktivt skogsbruk. I arealen\r\nskall också inräknas tillkommande skyddsbehov, t.ex. Natura 2000-områden.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n17.     Ett hållbart skogsbruk, punkt 23 (v)\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om förbud mot avverkningar och inventering av\r\nskyddsvärda skogar. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ439\r\nyrkandena 4 och 5 samt avslår motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 11 och\r\n2004/05:MJ434 yrkandena 1, 4, 11, 12, 23, 24, 26 och 40.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att avverkningar inte skall tillåtas i områden som av\r\nNaturvårdsverket har bedömts innehålla naturskyddsvärden. Inventeringar av\r\nlandets skyddsvärda skogar, som också skall omfatta tillkommande\r\nskyddsbehov, skall vara avslutade och förvaltningsplaner för dem skall\r\nvara fastslagna innan bruks- och skyddsåtgärder fastställs. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n18.     Ett hållbart skogsbruk, punkt 23 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om en skogspolitik som främjar ett variationsrikt\r\nskogsbruk. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkandena 1,\r\n4, 11, 12, 23, 24, 26 och 40 samt avslår motionerna 2004/05:Sk405\r\nyrkande 11 och 2004/05:MJ439 yrkandena 4 och 5.\r\nStällningstagande\r\nJag vill betona vikten av en skogspolitik som främjar ett variationsrikt\r\nskogsbruk. Ökad tillväxt är möjlig utan att avkall görs på miljöhänsynen,\r\nframför allt avseende röjning, gallring och minskade klövviltstammar.\r\nHyggesplöjning bör inte tillåtas över huvud taget, och markberedning\r\nbör inte förekomma på känsliga marker. Skogsbruket bör bedrivas så att\r\nnaturlig föryngring kan tillämpas i största möjliga mån, och arealerna\r\nmed naturvårdsbränning och hyggesbränning måste öka. Skogsstyrelsen\r\nmåste få tillräckliga resurser för biotopskydd och naturvårdsavtal i de\r\nfall nyckelbiotoperna inte är skyddade genom reservat eller frivillig\r\navsättning. Skogsskyddsarbetet måste öka kraftigt för att skyddsvärd\r\nskog skall kunna bevaras i sådan omfattning som krävs för bibehållande\r\nav den biologiska mångfalden. Skogens rekreationsvärde nära tätorter är\r\nså högt att det bör prioriteras före produktion. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n19.     Forskning och utveckling, punkt 24 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om forskning, utveckling och åtgärder för skoglig\r\nkontinuitet. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkandena\r\n9, 25 och 38 samt avslår motion 2004/05:MJ485.\r\nStällningstagande\r\nJag vill framhålla behovet av forskning, utveckling och åtgärder för\r\natt få fram skogsbruk som förlänger omloppstider alternativt behåller\r\nskoglig kontinuitet. Ökade satsningar bör göras på ädellöv och löv genom\r\nforskning, information och stöd. När det gäller forskning för skogsbruket\r\nbehövs mer tvärsektoriell forskning, mer forskning om populationsekologiska\r\nsamband och spridningsbiologi samt bättre kunskaper om hur ädellövskogar,\r\nlövskogar och blandskogar etableras på lämpliga marker som tillfälligt\r\nhar hyst barrskogar. Det är nödvändigt med mer kunskap och forskning om\r\nhur man kan kombinera skogsbruk med bibehållna naturvärden och vilka\r\nskogsbruksformer som är acceptabla ur naturvårdssynpunkt. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n20.     Bioenergi, punkt 25 (fp, kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skogen som energi- och råvarukälla. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 22 och avslår motion\r\n2004/05:MJ434 yrkande 42.\r\nStällningstagande\r\nEnligt vår mening har skogen på flera områden stor potential som\r\nenergiförsörjare. I dag används endast 8-10 % av skogens rest- och biprodukter\r\nför energiproduktion. Skogens möjligheter inom bioenergiområdet bör\r\nbelysas i den framtida uppföljningen av skogspolitiken. EG-direktivet\r\nom utökad användning av bioenergi i medlemsländerna kommer förmodligen\r\natt bana väg för ökad bioenergiförbrukning. Långsiktiga regler som kan\r\nunderlätta biobränslenas konkurrenskraft gentemot fossila bränslen är\r\nviktiga för att möjliggöra en sådan utveckling. Detta bör ges regeringen\r\ntillkänna.\r\n\r\n21.     Bioenergi, punkt 25 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om villkoren för ökat uttag av biobränsle. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkande 42 och avslår motion\r\n2004/05:MJ508 yrkande 22.\r\nStällningstagande\r\nSveriges och västvärldens energiförbrukning kan minskas radikalt genom\r\nsparande och effektivisering, men ökad användning av biobränslen är\r\nändå nödvändig. Under senare år har uttaget av biobränsle från skogen\r\nvuxit dramatiskt. Mycket av trädens näringsämnen sitter i barren, och\r\ndet är därför viktigt att groten tas ut ur skogen när barren ramlat av\r\nsamt att systemet med askåterföring tillämpas. Enligt min mening måste\r\nbiobränsleuttag ske på sådant sätt att några negativa effekter på\r\nframtida produktion, naturvärden eller försurningsstatus inte uppkommer.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n22.     Skogsvårdsorganisationen, punkt 26 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om Skogsstyrelsens samordnande roll. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ239 och avslår motion 2004/05:MJ434\r\nyrkandena 10 och 43-45.\r\nStällningstagande\r\nDet vore enligt min mening rimligt att skogsägaren endast behöver vända\r\nsig till en samordnande myndighet med anmälan om avverkning. Skogsstyrelsen\r\när den myndighet som lämpligast borde handha kontakten med skogsägaren\r\noch samordna beslut och besked. Regeringen bör därför lägga fram förslag\r\nmed innebörden att Skogsstyrelsen ges en samordnande roll i handläggningen\r\nav skogsbruksfrågor. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n23.     Skogsvårdsorganisationen, punkt 26 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om skogs- och naturvårdsmyndigheterna. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkandena 10 och 43-45 samt\r\navslår motion 2004/05:MJ239.\r\nStällningstagande\r\nDet finns enligt min mening flera fördelar med att en större andel\r\nanmälda avverkningar bör besökas av Skogsvårdsorganisationen. Därigenom\r\nökar möjligheterna att upptäcka och därmed upplysa om och kräva större\r\nhänsyn till natur- och kulturvärden vid avverkning. Man får kontakt med\r\nmarkägaren, vilket kan leda till förbättrad generell hänsyn i skogsbruket\r\noch ett mer ståndortsanpassat skogsbruk. Jag anser också att betoningen\r\nbör läggas på diskussioner om val av avverkningsmetod och alternativ\r\ntill hyggesbruk. I första hand bör fältbesök göras vid större\r\navverkningsanmälningar, på områden där man vet eller har anledning att tro\r\natt stora natur- eller kulturvärden finns och vid anmälningar som\r\ninnehåller förslag om otillräcklig generell hänsyn.\r\nMed den nya skogsvårdslagen blev skogsvårdsstyrelserna mer av\r\nnaturvårdsmyndigheter men hade samtidigt kvar sin gamla roll som\r\nproduktionsrådgivare.\r\nEftersom flertalet anställda har en skogsbruksutbildning av äldre datum\r\nvore det enligt min mening önskvärt med större spridning av olika slag\r\nav kompetens inom Skogsvårdsorganisationen i form av fler biologer och\r\nfler skogligt utbildade tjänstemän med naturvårdsinriktning. Samtidigt\r\nbör den skogliga kompetensen höjas på länsstyrelserna. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\nSkogsvårdsorganisationen (SVO) är den mest regionaliserade av statens\r\nmyndigheter med 126 kontor spridda över hela landet. Med rätt kunskaper\r\nkan SVO minska riskerna för att ömtåliga natur- och kulturobjekt förstörs\r\npå grund av olämpligt skogsbruk. Det har också visat sig att SVO har\r\nlättare för att arbeta med avsättningar än länsstyrelsen, vilket troligtvis\r\nberor på det samarbete och ömsesidiga förtroende som ofta har etablerats\r\nmellan SVO och skogsbrukaren. Enligt min mening har SVO:s dubbla roll\r\nvissa fördelar, t.ex. när det gäller rådgivning och upplysning i samband\r\nmed avverkningsplanering. Detta bör ges regeringen till känna.\r\nLänsstyrelsernas miljöenheter har en tämligen hård arbetsbelastning med\r\nen bred miljö- och naturskyddsverksamhet, men kontakterna direkt med\r\nskogsbrukarna är tyvärr begränsade. Samarbetet mellan länsstyrelser och\r\nskogsvårdsstyrelser har successivt förbättrats när det gäller informella\r\nkontakter i frågor om områdesskydd och naturvård. Fortfarande begås\r\ndock misstag i naturvårdsarbetet, något som beror på bristande\r\ninformationsutbyte. Jag anser att skogs- och naturvårdsmyndigheterna bör\r\nutforma ett fastare och mer formaliserat samarbete. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n24.     Vissa lagstiftningsfrågor, punkt 27 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om behovet av produktion av viltfoder. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ326 och avslår motion 2004/05:MJ434\r\nyrkandena 5, 7, 13, 20 och 46.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas våra skogars viltstammar\r\ni samband med pågående översyn av skogsvårdslagen. Det bör bli möjligt\r\nför skogsägare att i bedriva organiserad produktion av viltfoder. Denna\r\nmöjlighet bör tillkomma markägare med intresse av att sätta av skogsmark\r\noch tidigare jordbruksmark för ändamålet. Sådana satsningar kan utgöra\r\nett viktigt led i arbetet med att minska skadorna av klövvilt i skogsbruket.\r\nI skogsvårdslagen och tillhörande författningar bör också reglerna om\r\nvåra jaktbara viltstammar föras in. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n25.     Vissa lagstiftningsfrågor, punkt 27 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ändringar i skogslagstiftningen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkandena 5, 7, 13, 20 och 46\r\nsamt avslår motion 2004/05:MJ326.\r\nStällningstagande\r\nJag anser att riksdagen bör besluta om sådan ändring i lagstiftningen\r\natt kraven på generell hänsyn ökar till den rådgivningsnivå som i dag\r\ntillämpas av Skogsvårdsorganisationen, och att gröna skogsbruksplaner\r\neller motsvarande beskrivnings- och handlingsplaner blir obligatoriska\r\npå samtliga aktiva skogsfastigheter.\r\nRegeringen bör lägga fram förslag om rapporteringsplikt för skogsbrukaren\r\nom utförda åtgärder samt resultatet av återväxten, och dessa uppgifter\r\nskall lämnas till Skogsvårdsorganisationen inom fem år. Skyddsdikning\r\nbör bli tillståndspliktig, och det generella dikningsförbudet som nu\r\ngäller i norra och mellersta Sverige skall gälla i hela landet. Vidare\r\nbör närmare prövas hur skogsvårdslagen kan inarbetas i miljöbalken.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n26.     Samrådsplikt och miljöprövning av skogsbilvägar, punkt 28 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om samrådsplikt och miljöprövning av skogsbilvägar.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkande 18.\r\nStällningstagande\r\nSverige har i dag ett de mest utbyggda bilvägnäten i världen, inklusive\r\nskogsvägarna. Endast en tiondel av den svenska skogsmarken ligger mer\r\nän en kilometer från väg. Inom vissa områden finns alltför många bilvägar,\r\nvilket beror på dålig samordning mellan markägarna. Mot denna bakgrund\r\nanser jag att en generell samrådsplikt bör införas för anläggning av\r\nskogsbilvägar. Minimering av antalet skogsbilvägar är inte minst viktig\r\nför uppfyllandet av miljömålet Myllrande våtmarker. Enligt gällande\r\nhänsynsregler är det endast vägytan och inte vägsträckningens konsekvenser\r\nför det berörda skogsområdet som blir föremål för prövning. Något krav\r\npå total miljökonsekvensanalys, inklusive konsekvenser för den biologiska\r\nmångfalden i berört skogsområde, finns inte. Jag anser därför att\r\nregeringen bör ålägga Skogsvårdsorganisationen att pröva all nybyggnation\r\nav skogsbilvägar enligt såväl 12 kap. 6 § som 11 kap. miljöbalken. Likaså\r\nbör det i lagstiftningen tydliggöras att byggande av skogsbilväg skall\r\nkunna omfattas av tillståndsplikten för markavvattning enligt 11 kap.\r\nmiljöbalken. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n27.     Ekologiska landskapsplaner, punkt 30 (mp)\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ekologiska landskapsplaner. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkande 22.\r\nStällningstagande\r\nNaturvårdsverket har lagt fram förslag om regionala landskapsplaner på\r\nlänsnivå senast år 2010 i syfte att uppnå miljömålet om biologisk\r\nmångfald. Planerna skall omfatta all mark, såsom myrar, jordbruksmark,\r\nskogsmark, sjöar och vattendrag. Skogsvårdsorganisationen har under fem\r\når arbetat med landskapsekologiska kärnområden, Leko. Ekologiska\r\nlandskapsplaner är också ett arbetssätt som använts av ett fåtal stora\r\nskogsbolag samt någon enskild stiftelse. Jag anser att länsstyrelserna\r\noch Skogsvårdsorganisationen skall få ett gemensamt uppdrag att upprätta\r\nekologiska landskapsplaner. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n28.     Fler kvinnor inom skogsnäringen, punkt 31 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om fler kvinnor inom skogsnäringen. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkande 52.\r\nStällningstagande\r\nKvinnliga skogsägare äger en knapp sjundedel av den totala ytan brukbar\r\nskogsmark i Sverige, och 37 % av de privata skogsägarna är kvinnor.\r\nYtterst få kvinnor är emellertid representerade i ledningar och styrelser\r\nför skogsbolagen eller på skogsvårdskontoren. Ett undantag utgör dock\r\nstyrelsen i statliga Sveaskog. Vi anser att det finns stora vinster med\r\nfler kvinnor i Skogs-Sverige, inte minst från naturvårdssynpunkt,\r\neftersom kvinnliga skogsägare generellt är mer intresserade av naturvård\r\nän manliga skogsägare. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Det solidariska ansvaret för återväxtåtgärder (fp)\r\nAnita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:\r\nI motion MJ10 begär Folkpartiet liberalerna förtydligande av regeringens\r\nförslag om solidariskt ansvar för återväxtåtgärder vid överlåtelse av\r\nskogsfastighet. Enligt Lagrådet framgår det nämligen inte med önskvärd\r\ntydlighet av förslaget hur lagtexten skall tolkas i detta avseende.\r\nUtskottet åberopar i betänkandet ett praktiskt exempel för att belysa\r\nvad förslaget i 8 § skogsvårdslagen (1979:429) innebär. Folkpartiet har\r\nförhoppningen att förtydligandet kommer att leda till större rättssäkerhet\r\noch att bestämmelsen blir ett effektivt vapen mot s.k. klippare.\r\n\r\n2.      Krav på förvärvstillstånd före avverkning (kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\nOm en tilltänkt köpare av en skogsfastighet har hunnit avverka skogen\r\nnär köpet hävs, kan stora problem uppstå för säljaren. I värsta fall\r\nkan resultatet bli ekonomisk ruin. Det är därför märkligt att det har\r\nvarit möjligt för en köpare att utnyttja marken innan överlåtelsen har\r\nfullbordats eller förvärvstillstånd har beviljats. Jag välkomnar därför\r\nförslaget i propositionen om införande av 10 a § i skogsvårdslagen\r\n(1979:429), varigenom det blir förbjudet för köparen att avverka skog\r\ninnan förvärvstillstånd har beviljats.\r\nHänvisningen i 10 a § till jordförvärvslagen är emellertid tillämplig\r\nendast i de områden där förvärvstillstånd krävs. Oseriösa aktörer kan\r\ndock förekomma även i områden där sådant tillstånd inte behövs. I dessa\r\ns.k. friområden kan en köpare avverka skogen och därefter försvinna\r\nutan att erlägga köpeskillingen. I sådana situationer, som lyckligtvis\r\när sällsynta, riskerar säljaren att förlora sina pengar även när\r\nbestämmelsen i 10 a § skogsvårdslagen har trätt i kraft. Även om bestämmelsen\r\ndelvis kommer att förbättra situationen tas emellertid frågan om säljarens\r\nutsatthet vid oseriösa förvärv inte upp i propositionen i den utsträckning\r\nsom hade varit önskvärt. En säljare kan därför fortfarande bli offer\r\nför detta slags förvärv utan att något lagbrott har ägt rum. Det kan\r\ndärför finnas anledning att ytterligare se över möjligheterna att genom\r\nlagändringar minska den ekonomiska utsattheten för säljare av\r\nskogsfastigheter.\r\n\r\n3.      Ekonomiskt stöd för stormens verkningar (m, fp, kd, c)\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad\r\n(m), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp)\r\noch Marie Wahlgren (fp) anför:\r\nStormen Gudrun, som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005,\r\nvar en naturkatastrof. En hel årsavverkning, ca 75 miljoner kubikmeter\r\nskog, fälldes över en natt, och många enskilda drabbades mycket hårt av\r\nel- och teleavbrott. Hushåll och företag tvingades vänta i veckor på\r\natt kommunikationer och värme- och vattenförsörjning skulle fungera\r\nigen. Utan de många enskilda och ideella arbetsinsatserna med röjning\r\noch undsättning av drabbade människor hade situation för många blivit\r\nännu värre än vad den faktiskt blev. De största och mest långsiktiga\r\nkonsekvenserna drabbade dock skogsägare och skogsnäring i stort. För\r\nenskilda skogsägare är det i många fall fråga om en personlig katastrof\r\ndär livsverk har spolierats med stora ekonomiska förluster som följd.\r\nDet\r\när inte möjligt att annat än i liten utsträckning försäkra sig mot de\r\nskador som orsakades av stormen, som uppgick till orkanstyrka. När en\r\noväntad händelse med katastrofala följder inträffar är det ofta bara\r\nstaten som har tillräckliga resurser för att lindra skadeverkningarna.\r\nSituationen efter stormen kräver extraordinära insatser, vilket regeringen\r\nockså har insett och gjort bedömningen att det finns behov av olika\r\nekonomiska stödåtgärder till de drabbade skogsägarna. Flera åtgärder\r\nhar redan vidtagits eller kommer att vidtas för att så mycket virke som\r\nmöjligt skall kunna räddas och nya katastrofer i form av brand och\r\ninsektsangrepp undvikas. Regeringen har valt att dela upp stödet i olika\r\ndelar. Bidrag för lagring kommer att betalas ut, och ett schablonbidrag\r\nom 100 miljoner kronor skall utgå till drabbade skogsägare. Därtill\r\nkommer skattebefrielse för diesel som används i skogsmaskiner i de\r\ndrabbade områdena samt en skattereduktion på 50 kr per fast kubikmeter\r\nuttaget virke. Anledningen till att detta stöd utgår som en skattereduktion\r\noch inte som direktstöd är, så vitt vi förstår, att den ursprungligen\r\nganska stora marginalen i statsbudgeten har tagits i anspråk för andra\r\nändamål, vilket har medfört att den ekonomiska beredskapen för oväntade\r\nhändelser nu är obefintlig. Stödet borde ha utformats som ett direktbidrag\r\noch inte som en skattereduktion. På så sätt hade de drabbade fått stödet\r\nfortare, och räntekostnader och avverkningskostnader hade kunnat betalas\r\ni tid.\r\nDet vore önskvärt om berörda enskilda, branschföreträdare, organisationer\r\noch myndigheter i lämpligt sammanhang får möjlighet att föra fram sina\r\nsynpunkter på de insatser som har gjorts. Vidare kan det finnas anledning\r\natt utforma en handlingsplan med bl.a. förebyggande insatser och insatser\r\nsom kan bedömas som mest effektiva vid en eventuell framtida naturkatastrof.\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:58 Ändringar i skogsvårdslagen:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen\r\n(1979:429).\r\nFöljdmotioner\r\n2004/05:MJ10 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tydliggöra det solidariska ansvaret när skogsmarken\r\növerlåts vidare.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett generellt krav på säkerhet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inte införa ett krav på förvärvstillstånd före\r\navverkning.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av skogsvårdsstyrelsernas smidighet vad gäller\r\ntillvaratagande av stormfällt virke.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av en översyn av 12 § i skogsvårdslagen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att föreskrifter ändras från att gälla högsta tillåtna\r\nbrukningsenheter större än 1 000 hektar till brukningsenheter större än\r\n500 hektar.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skogsavverkningar som sker utomlands.\r\n2004/05:MJ11 av Yvonne Andersson (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter se över möjligheterna att genom\r\nlagändringar minska den ekonomiska utsattheten för säljare av skogsmark.\r\n\r\nMotioner väckta med anledning av händelse av större vikt\r\n2004/05:MJ5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om snabba informations- och utbildningsinsatser om\r\nriskerna vid arbete i stormskadad skog.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att inte införa ett förbud mot avverkning av skog.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om planering för god tillgång på plantor för återplantering.\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om måttfull kemisk insektsbekämpning av stormskadad\r\nskog.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att söka alternativ till storskalig flygbesprutning\r\nav skog.\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige bör ansöka om katastrofmedel från\r\nEU.\r\n2004/05:MJ6 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en utredning av såväl de akuta som de långsiktiga\r\nkonsekvenserna för skogsnäringen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om onödig byråkrati.\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillåta kemiska bekämpningsmedel i skogen.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om införandet av ett \"skördeskadeskydd\" för skogsbrukare.\r\n17.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande\r\nav en \"katastrofparagraf\" i skogsvårdslagen i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om den biologiska mångfalden.\r\n2004/05:MJ7 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om bekämpning av skadegörare på timmer och i skog.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om dispenser från gällande regler vad gäller lagring av\r\ntimmer och skogsvårdsåtgärder.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att minska skadeverkningarna av stormen\r\nden 8 och 9 januari 2005.\r\n2004/05:MJ8 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om insatser för att minska skadeverkningarna för skogsnäringen\r\noch enskilda skogsbrukare av stormen den 8-9 januari 2005 i denna del.\r\n\r\n2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av en kraftfull klimatpolitik.\r\n4.      Riksdagen begär att regeringen söker medel ur relevanta EU-fonder\r\nenligt motionens intentioner.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att inom EU-samarbetet driva inrättandet av en global\r\nklimatfond i EU.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att Skogsstyrelsen tillförsäkras resurser för att\r\ninventera och analysera stormens verkningar.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om behovet av ett framtida mer stormfast och\r\nståndortsanpassat skogsbruk.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om löpande analys av hur den generella hänsynen bäst\r\ntillgodoser naturvårdens intressen.\r\n12.     Riksdagen begär att regeringen ger Skogsstyrelsen i uppdrag\r\natt följa och vid behov föreslå åtgärder till följd av körskador och en\r\nökande viltstam.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att värna kända natur- och kulturobjekt.\r\n14.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om stöd för\r\nur rekreations- och friluftslivsintresse nödvändig uppröjning.\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om behovet av stöd till småskogsbruket och skogsnäringen.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om behovet av ekonomisk analys och förslag på åtgärder\r\nför att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den\r\nbör beakta alla möjligheter att snabbt få ut det skadade virket ur\r\nskogarna.\r\n22.     Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder möjligheten\r\ntill virkeslagringsbidrag.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om kemisk behandling och feromoner.\r\n25.     Riksdagen begär att regeringen har beredskap för ökade\r\nkväveläckage enligt motionens intentioner.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Sk405 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om prioritering av produktionsmålet i skogsvårdslagstiftningen.\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avsättningar av skogsmark för naturvårdsändamål.\r\n2004/05:MJ239 av Lars Gustafsson och Björn von der Esch (båda kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag med innebörden att\r\nSkogsstyrelsen ges en samordnande roll i handläggningen av skogsbruksfrågor\r\nenligt vad i motionen anförs.\r\n2004/05:MJ326 av Bertil Kjellberg (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att i samband med översynen av skogsvårdslagen bör behovet av\r\nviltfoderproduktion beaktas.\r\n2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om vikten av en skogspolitik som främjar ett variationsrikt\r\nskogsbruk.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om att miljömålet generellt skall vara överordnat\r\nproduktionsmålet.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om möjligheter till ökad tillväxt utan att ge avkall på\r\nmiljöhänsynen, framför allt avseende röjning, gallring och minskade\r\nklövviltstammar.\r\n5.      Riksdagen beslutar om ändring i lagstiftningen så att kraven på\r\ngenerell hänsyn ökar till den rådgivningsnivå som i dag tillämpas av\r\nSkogsvårdsorganisationen.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av aktiva åtgärder för att öka lövträdsandelen\r\ni våra skogar.\r\n7.      Riksdagen beslutar om ändring i lagstiftningen så att grön\r\nskogsbruksplan eller motsvarande beskrivnings- och handlingsplan blir\r\nobligatoriskt på samtliga aktiva skogsfastigheter.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om behovet av forskning, utveckling och åtgärder för\r\natt få fram skogsbruk som förlänger omloppstider alternativt behåller\r\nen skoglig kontinuitet.\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om behovet av att öka andelen avverkningsanmälningar\r\nsom besöks av Skogsvårdsorganisationen (SVO).\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om hyggesplöjning och markberedning.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att skogsbruk bör bedrivas så att naturlig föryngring\r\nkan tillämpas i största möjliga mån.\r\n13.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag angående\r\nrapporteringsplikt för skogsbrukaren om utförda åtgärder samt resultat\r\nav återväxt enligt motionens intentioner.\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om samrådsplikt och miljöprövning av skogsbilvägar.\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om en skogslogistik som syftar till att minska det totala\r\ntransportarbetet.\r\n20.     Riksdagen beslutar att skyddsdikning görs tillståndspliktig\r\nsamt att det generella dikningsförbud som nu gäller i norra och mellersta\r\nSverige skall gälla hela Sverige.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om upprättande av ekologiska landskapsplaner.\r\n23.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att arealerna med naturvårdsbränning och hyggesbränning\r\nmåste öka.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om behovet av att arbetet med identifiering och skydd\r\nav nyckelbiotoper fortsätter.\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om ökad satsning på ädellöv och löv genom forskning,\r\ninformation och stöd.\r\n26.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att skogsskyddsarbetet måste accelerera rejält för\r\natt skyddsvärd skog skall kunna skyddas i sådan omfattning som krävs\r\nför att bibehålla den biologiska mångfalden.\r\n38.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om behovet av forskning för skogsbruket.\r\n40.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att skogens rekreationsvärde nära tätorter är så\r\nviktigt att det bör prioriteras före produktion.\r\n42.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om villkoren för ett ökat biobränsleuttag.\r\n43.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om behovet av bredare kunskaper inom Skogsvårdsorganisationen\r\noch på länsstyrelser.\r\n44.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om vikten av en fortsatt regionaliserad\r\nSkogsvårdsorganisation.\r\n45.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att skogs- och naturvårdsmyndigheterna bör utforma\r\nett fastare och mer formaliserat samarbete.\r\n46.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att närmare pröva hur skogsvårdslagen kan inarbetas\r\ni miljöbalken.\r\n52.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om behovet av fler kvinnor inom skogsnäringen.\r\n2004/05:MJ439 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att inga\r\navverkningar skall ske i områden som Naturvårdsverket bedömer ha höga\r\nnaturskyddsvärden.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\ninventeringar av landets skyddsvärda skogar skall vara avslutade och\r\nförvaltningsplaner för dem skall vara fastslagna innan bruks- och\r\nskyddsåtgärder fastställs.\r\n2004/05:MJ485 av Göte Wahlström och Carina Adolfsson Elgestam (båda\r\ns):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utbildningsbehovet inom skogs- och träindustrin.\r\n2004/05:MJ504 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om statens uppgift beträffande utvecklingen av skogsnäringen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om privat och statligt ägande.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om balans mellan miljö- och produktionsmål.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i\r\nmotionen anförs om skogscertifiering.\r\n7.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring\r\nav 10 § skogsvårdslagen i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige skall motsätta sig en gemensam skogspolitik\r\ninom EU.\r\n2004/05:MJ507 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att avsätta mer resurser till plantering och skötsel\r\nav lövskog.\r\n2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen snarast bör återkomma med konkreta\r\nförslag på åtgärder avseende återbeskogning och röjning.\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skogen som energi och råvarukälla.\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inrättandet av ett nationellt skogsprogram.\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen snarast måste vidta åtgärder för att\r\nförhindra problemen kring återplanteringar vid handel med skogsfastigheter,\r\ns.k. skogsklippare.\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör göra en översyn över den skogliga\r\nutbildningen för att säkra och möta framtida behov inom skogsområdet\r\nsamt att säkra finansieringen av starka svenska forskningsinstitutioner.\r\n28.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en ansvarsfördelning bör klargöras vad gäller\r\nskogliga frågor.\r\n2004/05:MJ534 av Maud Olofsson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör utarbeta en strategi för värnandet\r\nav äganderätten för privata skogsägare.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\nOffentlig utfrågning om skogen med anledning av stormen i södra Sverige\r\nden 8-9 januari 2005\r\nTid: Torsdagen den 21 april 2005\r\nLokal: Förstakammarsalen\r\nInbjudna\r\nSkogsstyrelsen\r\nHåkan Wirtén, överdirektör\r\nTomas Thuresson, skogsskötselchef\r\nSkogsindustrierna\r\nBjörn Andrén, vd för Holmen skog\r\nStefan Wirtén, skogsdirektör\r\nLRF Skogsägarna\r\nChrister Segerstéen, ordförande, vice ordf. Södra\r\nMats Sandgren, skogsdirektör (Södra)\r\nKemikalieinspektionen, KEMI\r\nEthel Forsberg, generaldirektör\r\nLars Lindqvist, ekotoxikolog\r\nSveriges lantbruksuniversitet, SLU\r\nBo Långström, professor\r\nBengt Ehnström, f.d. forskningsledare\r\nSvenska Skogsplantor\r\nUrban Eriksson, vd Svenska Skogsplantor AB\r\nGunnar Olofsson, vd Sveaskog\r\nNäringsdepartementet\r\nHans Nilsagård, departementssekreterare\r\nLinda Hedlund, ämnesråd\r\nMiljödepartementet\r\nPeter Westman, departementsråd\r\nNilla Thomson, departementssekreterare\r\nHelena Casabona, departementssekreterare\r\nJordbruksverket\r\nChristina Huhtasaari, överdirektör, stf. generaldirektör\r\nLeif Denneberg, chefsveterinär\r\nNaturvårdsverket\r\nBjörn Risinger, avdelningschef\r\nHåkan Staaf, tf. enhetschef\r\nLänsstyrelsen i Västra Götaland\r\nArne Johansson, länsmiljöingenjör\r\nLänsstyrelsen i Halland\r\nArne Håkansson, planeringschef\r\nLänsstyrelsen i Kronoberg\r\nCarl-Philip Jönsson, miljövårdsdirektör\r\nSkogforsk\r\nJan-Olof Weslien, professor\r\nPer H. Ståhl, forskningschef\r\nVärldsnaturfonden, WWF\r\nPer Larsson, skogshandläggare\r\nSkogs- och träfacket\r\nPer-Åke Pålsson, ombudsman\r\nAnders Karlsson, ombudsman\r\nSkogsutredningen\r\nMaggi Mikaelsson, landshövding i Jämtlands län, särskild utredare\r\nRoger Berggren, huvudsekreterare\r\nLotta Möller, sekreterare\r\nSkogsvårdsstyrelsen Jönköping-Kronoberg\r\nAnne-Li Fiskesjö, länsjägmästare\r\n\r\n\r\nDeltagande ledamöter\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m) ordförande\r\nÅsa Domeij (mp) förste vice ordförande\r\nSinikka Bohlin (s) andre vice ordförande\r\nAlf Eriksson (s)\r\nLennart Fremling (fp)\r\nRune Berglund (s)\r\nRolf Lindén (s)\r\nSven Gunnar Persson (kd)\r\nKjell-Erik Karlsson (v)\r\nLars Lindblad (m)\r\nCarina Ohlsson (s)\r\nSverker Thorén (fp)\r\nJan-Olof Larsson (s)\r\nBengt-Anders Johansson (m)\r\nChristin Hagberg (s)\r\nAnn-Kristine Johansson (s)\r\nCecilia Widegren (m)\r\nAnita Brodén (fp)\r\nBjörn von der Esch (kd)\r\nSven-Erik Sjöstrand (v)\r\nMarie Wahlgren (fp)\r\nClaes Västerteg (c)\r\nAnders G Högmark (m)\r\nEskil Erlandsson (c)\r\n\r\n\r\nMiljö- och jordbruksutskottets offentliga utfrågning om skogen med\r\nanledning av stormen den 8-9 januari 2005\r\n\r\nOrdföranden: Godmorgon och välkomna hit till Stockholm för er som har\r\nrest långt. Välkomna hit till er som sitter på läktaren liksom er\r\ndärhemma som kommer att följa hearingen från tv.\r\nVi i Sverige drabbades av en storm tidigt i januari. I miljö- och\r\njordbruksutskottet hanterar vi just de skogliga frågorna och miljöfrågor.\r\nFör oss är det naturligtvis oerhört viktigt att följa vad som är på\r\ngång, vad som kommer att hända och hur framtiden ser ut. Det är\r\nnaturligtvis för att vi i riksdagen ska fatta bra beslut. Att vi har valt\r\natt genomföra denna hearing i dag är ett utmärkt sätt för oss att få en\r\nliten lägesrapport.\r\nVi har delat upp hearingen i tre olika programpunkter. Det kommer att\r\nbli ganska snabba skiftningar med de inledande föredragandena.\r\nVid min sida uppe på podiet har jag Björn Wessman, kanslichef på riksdagens\r\nmiljö- och jordbruksutskott, och på min andra sida har jag mina vice\r\nordförande, Åsa Domeij, Miljöpartiet, och Sinikka Bohlin, Socialdemokraterna.\r\n\r\nFör er som tittar på SVT 24 och just har sett på nyheterna hälsar jag\r\näven er välkomna till denna skogshearing. Då kör vi i gång. Först ut på\r\nplan med lägesrapporten är Håkan Wirtén från Skogsstyrelsen.\r\n\r\nHåkan Wirtén, Skogsstyrelsen: (Bilder bilaga 4.) Godmorgon. Jag är\r\növerdirektör på Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen utgör tillsammans med de\r\ntio regionala skogsvårdsstyrelserna skogsvårdsorganisationen. Vi verkar\r\nför att implementera skogspolitiken. Jag ska ge en kort lägesrapport\r\nfrån skogsvårdsorganisationens horisont.\r\nJag ska berätta lite kort om vad som har gjorts. Förutom krisgrupper\r\noch akutmöten av lokal, regional och nationell karaktär med enorma\r\nmängder telefonsamtal inrättade vi snabbt en förenklad avverkningsanmälan.\r\nDen har överlag fungerat bra, men jag har också fått rapporter om\r\nmotsatsen. Det är lite bekymmersamt att den i en del fall har varit\r\nbristfällig och inte komplett.\r\nDet har varit många informationsmöten. I till exempel Kronobergs län\r\nhar man tillsammans med näringen haft upp till 20 000 deltagare på\r\ninformationsmötena. Säkerhetsutbildning har varit viktig. Återigen är\r\nexemplet Kronoberg med 500 deltagare i säkerhetsutbildning. Det finns\r\nett enormt behov av värderingsarbeten för försäkringsärenden. Det är\r\ntusentals, åter tusentals, ärenden, och det är svårt att hinna med ute\r\ni distrikten.\r\nSedan har det förstås varit en mängd andra rådgivnings- och\r\ninformationsinsatser. Ett extra stormeko gick ut till alla skogsägare i området,\r\nordinarie skogsekon, massmedier, hemsidan med mera.\r\nRätt snart var vi uppe och gjorde en flyginventering, en okulär bedömning,\r\nsom landade på 75 miljoner kubikmeter. Det är en siffra som visade sig\r\nstämma väl med senare analyser. Vi ser här en version med 0-75 kubikmeter\r\nskadad skog per hektar.\r\nVi har också låtit flygfotografera området. Flygfotona har vi lagt ut\r\npå vår hemsida tillsammans med hänsynsdata, hänsynsområde för natur-\r\noch kulturmiljöer, inklusive länsstyrelsernas och Riksantikvarieämbetets\r\ndata. Det blir inom kort komplett.\r\nNågra andra snabba saker. Vi har varit behjälpliga vid skattereduktions-,\r\nlagstöds- och vägstödsarbete. Vi har räknat på föryngringsbehovet. Vi\r\nberäknar att 140 000 hektar behöver föryngras, varav 87 000 hektar utgör\r\nytor större än ett halvt hektar. Vi har räknat på totala skadekostnader\r\ni skogsbruket och landat där på en kostnad på 18,4 miljarder kronor.\r\nVi har också fått två viktiga regeringsuppdrag. Det är ett som handlar\r\nom insektsövervakning. Det sker i tätt samarbete med Sveriges\r\nlantbruksuniversitet, SLU. Det är också ett reseuppdrag som handlar om\r\nstormanalys. Vad har de ödesdigra konsekvenserna berott på, och vad är\r\nkonsekvenserna för framtiden?\r\nJag ska säga något kort om projektet stormanalys. Det består av fem\r\ndelprojekt. Hur skogsskötsel och andra faktorer påverkar risken för\r\nstormfällning. Hur de närmaste årens skogsskötsel bör utformas, hur man\r\ntar hand om söndertrasade bestånd och hur man tar hänsyn till insektsfaran\r\ni miljön. Miljökonsekvenser av stormfällningen och det efterföljande\r\narbetet. De ekonomiska och sociala konsekvenserna för enskilda skogsägare\r\nsåväl som för skogsnäring, energisektor och samhället. Sedan syntesen:\r\nOm och hur den framtida skogskötseln bör förändras och visa på olika\r\nkonsekvenser.\r\nDet här ska slutrapporteras i januari nästa år. Vi räknar med att behöva\r\nbegära lite förlängd tid eftersom det är ett stort arbete. Den 18 maj\r\nska vi ha en hearing om detta. Vi jobbar med en extern referensgrupp.\r\nVi samverkar med Naturvårdsverket, som också finns med i styrgruppen.\r\nLikaså finns en representant för SLU. Stormskadegruppen och vi kommer\r\natt diskutera möjligheten att samköra projekten. Vi kommer också förstås\r\natt ha täta kontakter med Skogsutredningen för den framtida skogspolitiken\r\noch många fler kontakter.\r\nUtifrån omständigheterna är läget i skogsvårdsorganisationen under\r\nkontroll. Det rullar på bra i näringen. Det är fortsatta problem med\r\ntransporter. De utgör en flaskhals. Det finns också problem för skogsägare\r\nsom inte har upparbetade kontakter eller är medlemmar i skogsägarföreningar.\r\nVi ser ett fortsatt stort engagemang ute på distrikten, även om man nu\r\nförsöker att gå in i en andra andning. Distrikten kommer att behöva\r\nmycket stöd och resurser även fortsättningsvis.\r\nVi kommer att ha ett stort fokus på våra två regeringsuppdrag,\r\ninsektsövervakning och stormanalys. Jag kan också nämna att vi anser att det\r\när viktigt att få ett snabbt besked i frågan om stöd för återbeskogning.\r\nDen frågan kommer upp senare under dagen.\r\n\r\nOrdföranden: Tack, Håkan Wirtén, som alltså representerade Skogsstyrelsen.\r\nDå är det dags för Skogsindustrierna. Välkommen Stefan Wirtén.\r\n\r\nStefan Wirtén, Skogsindustrierna: (Bilder bilaga 4.) Tack för att vi\r\nhar fått komma hit.\r\nDen 10 januari lade vi allt annat åt sidan i skogsnäringen - skogsägare\r\noch skogsindustri - och satte i gång att arbeta med stormen. Jag vill\r\nredan nu säga att jag tycker att det har varit ett imponerande gott\r\nsamarbete mellan skogsägare, skogsindustri och de olika myndigheter vi\r\nhar haft att göra med under de tre månader som har passerat.\r\nJag har fått i uppdrag att ge en lägesrapport. Där tänkte jag sluta med\r\natt berätta vad som är särskilt angeläget att ägna mig åt den kommande\r\ntiden.\r\nJag har delat upp detta i några huvudpunkter. När det gäller\r\navverkningskapacitet har vi i dag sammantaget ungefär 1 000 maskingrupper i\r\nområdet. Med tanke på att det finns ungefär 1 500 maskingrupper i hela\r\nSverige är det en imponerande kraftsamling. Av de 1 000 är ungefär en\r\nfjärdedel utländska. Ni ser en sammanställning över vilka länder de\r\nkommer från.\r\nVi har nått den avverkningskapacitet som är möjlig just nu. Som Håkan\r\nvar inne på tidigare är transporterna flaskhalsen. Det är de som begränsar\r\ntakten i hur vi hanterar stormskadorna just nu. Så kommer det att vara\r\nframöver.\r\nLåt oss sedan titta på avverkningstakten. Vi har en alldeles dagsfärsk\r\nberäkning av hur långt vi har kommit i arbetet. De första tre månaderna\r\när vår bedömning att vi totalt avverkade och transporterade in 8 miljoner\r\nkubikmeter. Då vill jag säga att det är fasta kubikmetrar, m3f. De 75\r\nsom Håkan talade om är skogskubikmetrar. De 75 ska räknas om till drygt\r\n60 fasta kubikmetrar. Av dem är till i dag ungefär 8 miljoner upparbetade.\r\n\r\nDen takt som för närvarande hålls är ungefär 4 miljoner kubikmeter.\r\nRäknar vi då april, maj och juni gånger 4, kommer vi upp i 12 plus 8,\r\noch vår bedömning är att någonstans runt midsommar eller sista juni har\r\nvi klarat av 20 miljoner kubikmeter.\r\nVi jobbar egentligen med två olika lagringsstrategier. Det är bland\r\nannat långtidslagring framför allt i området. Det handlar om landlagring\r\nmed vattenbegjutning eller sjölagring. I dag finns 37 terminaler anlagda\r\noch fem på väg. Sedan är det 100 - en något osäker siffra - ute på\r\nsågverk.\r\nDen andra strategin är så kallade omsättningsterminaler. Det är egentligen\r\nstora omlastningsplatser där vi lagrar upp virket för relativt snabb\r\nuttransport framför allt med tåg till omkringliggande industrier utanför\r\nstormområdet.\r\nVi går vidare till transporter. En av de enskilt viktigaste åtgärderna\r\nför att vi har kommit upp i den takt vi är uppe i är att vi fick möjlighet\r\natt ta in utländska bilar. Lastbilarna är - jag upprepar det igen -\r\nflaskhalsen. Vi har hittills fått in 120 ekipage utifrån. Vi tror att\r\ndet snart är en dubblerad siffra. Återigen är det lite svårt att få\r\nsiffror från sågverken, men en bedömning är att ungefär 50 bilar rullar\r\ni sågverksregi i dag. Banverket har ställt ett antal tåglägen till\r\nförfogande, vilket har varit både värdefullt och bra. Men vår bedömning\r\när att det behövs ytterligare tåglägen om vi ska kunna fortsätta att\r\ntransportera ut virket i den takt vi är uppe i.\r\nKemikalier är min sista punkt vad gäller lägesrapport. Där har det\r\ndiskuterats under de tre månaderna i vilken utsträckning vi ska använda\r\nkemikalier. Flygbesprutning är avförd från dagordningen. Det är inte\r\naktuellt med flygbesprutning. Besprutning av virkesvältor kommer att\r\nanvändas i mycket begränsad omfattning - om det kommer att användas.\r\nJag känner inte till några planer i dag att använda kemikalier på\r\nvirkesvältor, men vi vill ha den möjligheten öppen om forskarna talar om\r\nför oss att ett avstående från kemikalieanvändning skulle vara ett större\r\nmiljöproblem än att använda kemikalier. Den möjligheten vill vi ha öppen,\r\nmen jag ser i dag inga behov av kemikalieanvändning. Dessutom har vi\r\nträffat en överenskommelse med Skogsstyrelsen att på ett speciellt sätt\r\nmärka det virke som eventuellt kommer att kemikaliebehandlas.\r\nAvslutningsvis några punkter vi tycker är angelägna i det fortsatta\r\narbetet.\r\nVi har fått förlängd dispens för utländska bilar. Det är oerhört viktigt\r\natt dispensen förlängs. Den går ut redan den 30 juni. Jag understryker\r\nigen att den dispensen måste vi få förlängd om vi ska kunna fortsätta\r\ni den här takten.\r\nVi har också dispens för ökade bruttovikter till den 30 juni. Det är\r\nlika viktigt där att vi får fortsätta.\r\nKör- och vilotider ligger i kommissionens händer. Vi skulle vilja få\r\nutökade kör- och vilotider fram till dess att kommissionen har fattat\r\nett beslut - i enlighet med de lättnader som Vägverket gav oss direkt\r\nefter stormen.\r\nDet är samma sak med förlängt tillstånd för utländsk sjöfart. Låt oss\r\nfortsätta med de dispenser vi har.\r\nVi behöver fler lok och vagnar från Green Cargo. Transporter är flaskhalsen.\r\nVi kommer med nödvändighet att köra sönder vägar i den här stora\r\ntransportoperation vi nu befinner oss i. Vi bedömer att Vägverket är i\r\nbehov av anslag för att rätta till det som nu går sönder.\r\nSjölagring har varit på tapeten under de senaste veckorna. Det blev ett\r\nnej i sjön Flåren. Vi tror att vi behöver andra möjligheter till sjölagring\r\npå andra platser.\r\nEn stor fråga som vi inte har tid att kommentera nu är naturligtvis den\r\nfråga som följer efter det akuta skedet: återbeskogning och framtida\r\nskogsskötselstrategier. På vilket sätt ska vi anlägga skog på de platser\r\ndär stormen har farit fram? Det är en fråga där vi ödmjukt ska analysera\r\nvad som har hänt och försöka dra kloka slutsatser av hur vi hanterar\r\ndetta framöver.\r\nNär det gäller handläggning i kommun- och länsstyrelser har vi många\r\ngoda exempel på ett gott samarbete, men det finns också exempel där vi\r\ntycker att tjänstemännen agerar som om ingenting har hänt. Där behöver\r\nvi hjälp med att få förståelse på alla regionala och lokala nivåer för\r\natt vi befinner oss i ett extraordinärt läge och det behövs extraordinära\r\nåtgärder.\r\nJag vet att nedsättning av dieselskatt för landsvägstransporter har\r\ndiskuterats mycket av er politiker under våren. Jag vill avsluta med\r\natt säga att jag tror fortfarande att det hade varit det bästa verktyget\r\nför att smörja upp transportsystemet och få ännu bättre fart i det arbete\r\nvi befinner oss i med att få virke ur skogen.\r\n\r\nOrdföranden: Tack, Stefan Wirtén från Skogsindustrierna. Nu är det dags\r\nför den avslutande företrädaren i den här omgången innan ledamöterna\r\nkommer att få möjlighet att ställa frågor om lägesrapporten. Nu är det\r\nChrister Segerstéen från LRF Skogsägarna.\r\n\r\nChrister Segerstéen, LRF Skogsägarna: (Bilder bilaga 4.) Jag representerar\r\nytterst de drabbade, det vill säga skogsägarna som har fått sin skog\r\nnedblåst.\r\nDen verklighet som vi skogsägare lever i är med den ena foten i den\r\nstormfällda skogen och det elände som har påverkat oss, på olika nivåer\r\nberoende på var vi bor i stormområdet.\r\nMin hotbild, vår hotbild, där den andra foten kan hamna i ett längre\r\nperspektiv, är att vi inte lyckas och att inte bara den nedblåsta skogen\r\nutan även den växande skogen blir angripen av insekter, vilket gör att\r\nvi kommer att få enorma skador längre fram i tiden.\r\nMin tideräkning började i vecka 2. Vi är i dag i vecka 15. Det har nu\r\nsnart gått fyra månader sedan stormen natten mellan den 8 och 9 januari.\r\nDet har varit en resa som kan liknas vid en sinuskurva. Inledningsvis\r\nett kraftfullt agerande från alla inblandade parter. Sedan blev det\r\nlite grus i maskineriet från olika håll och kanter. Nu känner jag att\r\nvi är på väg upp igen. De två stormpaket som regeringen med samarbetspartierna\r\nhar presenterat har faktiskt gett en bra stadga och styrka. Framför\r\nallt 50-lappen har betytt väldigt mycket för de enskilda skogsägarna.\r\nDet finns nu en drivkraft, ett incitament, att jobba med frågorna.\r\nDagsläget i vårt stormområde, som till skillnad från tidigare stormar\r\när koncentrerat till Kronoberg, södra Halland, delar av södra Jönköpings\r\nlän och lite grann av norra Skåne, är att det sker en kraftsamling. Jag\r\nsom har haft förmånen att resa i princip varje vecka från första veckan\r\nser i dag en enorm kraft. Maskiner finns på plats. Jag ska inte upprepa\r\nde siffror som Stefan tog upp. Det händer saker och ting. Det gäller nu\r\natt se till att verksamheten fortsätter. Vi har en självverksamhet som\r\nvi inte har sett tillstymmelsen av på år och dag. Vi har egna resurser.\r\nVi har tillförda resurser. Jag vill också ge en stor eloge till alla\r\nde utländska resurser såväl på avverkningssidan som på lastbilssidan\r\nsom gör ett fantastiskt jobb för oss här i Sverige.\r\nJag känner när det gäller myndighetskontakter att saker och ting blir\r\nbättre och bättre. Vi har haft en bra relation med Näringsdepartementet\r\noch med Skogsstyrelsen. Vi har ibland i olika kommuner, ju längre bort\r\nman kommer från stormområdet, haft det lite svårare. Men även där märker\r\nvi nu ett helt annat samarbete att finna lösningar. Det finns några\r\nutestående frågor som naturligtvis är betydelsefulla, till exempel sjön\r\nFlåren. Vi hoppas att vi ska finna lösningar även där.\r\nVad som är viktigt nu är, precis som Stefan poängterade, den kraft vi\r\nhar nu att fortsätta. Då måste de gällande dispenser som går ut den 1\r\njuli förlängas. Transportsektorn är den riktigt trånga sektorn. Det\r\nvore förödande om vi skulle vara tvungna att skicka i väg de utländska\r\nåkerierna. Nu när rörelsen är i gång får vi inte stoppa upp.\r\nDen andra viktiga punkten är regelverket för återbeskogningen, som\r\nbetyder oerhört mycket för oss skogsägare. I dag säger många av mina\r\nmedlemmar, skogsägare, att de väntar till nästa år så att de vet vad\r\nsom gäller. Här har vi i dag gott om plantor. Det finns i dag, som vi\r\nsåg, stora arealer som redan är uppröjda. Låt oss inte missa chansen.\r\nSe till att vi får ett klart besked. Jag är medveten om att allt inte\r\nkan komma i detalj, men vi måste få ett besked om att om man går i gång\r\nmed att plantera nu kan man åtnjuta regelverket och stödet.\r\nMan hör också i debatten att vi skogsägare får skylla oss själva. Det\r\nfinns försäkringar. Varför ska vi stöttas? Men här, mina vänner, ligger\r\nen svensk årsavverkning på backen. Det är en årsavverkning som sysselsätter\r\n150 000 människor i vårt land. I en tid när vi talar om ohälsotal och\r\narbetslöshet tror jag att vi har all anledning att ta vara på denna\r\nråvara. Vi har ett delat ansvar - det vill jag poängtera. Det är jag\r\nsom skogsägare, skogsbruket och samhället. Kan vi tillsammans jobba på\r\ndet sätt jag känner att vi jobbar nu, med den kraft vi har och med de\r\nönskemål vi har fört fram kommer min hotbild - en massa död skog - inte\r\natt inträffa.\r\n\r\nOrdföranden: Tack, Christer Segerstéen, LRF Skogsägarna. Det är nu\r\nmöjligt för ledamöterna att ställa frågor.\r\n\r\nBengt-Anders Johansson (m): Fru ordförande! Jag ska nämna inledningsvis\r\nden svenska skogens betydelse. Nettoexportvärdet överstiger det dubbla\r\nför vad både Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar, Saab, Scania och\r\nEricssons hårdvarutillverkning exporterar per år. Det är viktigt att ha\r\ndet i bakgrunden.\r\nEnligt den PM som har gått ut gäller 50-lappen inte brännved utan enbart\r\nmassaved och timmer. Jag skulle vilja höra en kommentar från Skogsindustrierna\r\noch Christer Segerstéen om vilken betydelse detta kan få för skogshygienen.\r\n\r\n\r\nChrister Segerstéen: I det remissvar som har gått till finansen har vi\r\nsagt att vi vill att det här ska omfatta brännved. Bakgrunden är att vi\r\nhar ett enormt stort beting att ta hand om. Det virke som vi kommer att\r\nfå ut ur skogen i slutet av nästa vår kommer kanske att ha en sådan\r\nkvalitet att vi inte kan ha det som vare sig sågad ved eller som massaved\r\ntill papper. Då blir det brännved. Eftersom vi nu inte kan hjälpa alla\r\npå en gång måste av rättviseskäl även brännvedssortimentet finnas med.\r\n\r\n\r\nSven Gunnar Persson (kd): Jag vill likt Christer Segerstéen ta min\r\nutgångspunkt i de många skogsägare som har fått se sitt livsverk raserat\r\noch sina framtidsutsikter fördunklade. Vad är viktigast för att olika\r\nstöd ska komma de lokala och kanske framför allt de mindre skogsägarna\r\ntill del?\r\nJag skulle vilja fråga Håkan Wirtén på Skogsstyrelsen om han i det här\r\narbetet noterat några hinder i lagstiftningen för att kraftfullt kunna\r\nagera i en sådan här katastrofsituation. Behövs det lagstiftningsändringar\r\nför att få starka instrument?\r\nDet skulle också vara intressant att höra Näringsdepartementets\r\nrepresentant kommentera frågan om transporterna som flaskhalsar och\r\nförlängningen av dispenserna.\r\n\r\nOrdföranden: Det är så det går till när man ställer en fråga.\r\n\r\nChrister Segerstéen: Det som är viktigt för den enskilde skogsägaren är\r\nen kombination av åtgärder. Det går inte att plocka ut en bit och säga\r\natt det är tillräckligt. Naturligtvis har 50-lappen en oerhört stor\r\nbetydelse för oss. Regelverket för återbeskogning är självklart oerhört\r\nviktigt. Samtidigt måste även vi som skogsägare komma ihåg att hela\r\ntransportorganisationen måste fungera. Därför måste regelverket säkerställa\r\natt vi har kvar fordon, att vi har kvar möjligheten att kunna transportera\r\ninom området och även en viss mängd råvara ut ur området.\r\n\r\nHåkan Wirtén: Vi behöver en lagstiftning som fungerar till vardags när\r\ndet inte dyker upp den typen av stora förödelser. När nu denna stora\r\nstormfällning har hänt tycker vi inte att det har varit några större\r\nproblem med gällande lagstiftning. De saker vi har behövt ändra har vi\r\nkunnat ändra och lägga fram förslag till. Det har gällt skogsskyddsbestämmelser\r\noch sådant. Vi upplever inte att det har varit några större problem\r\neller hinder.\r\n\r\nLinda Hedlund, Näringsdepartementet: Det gällde transportdispenser. Vi\r\nhar satt tidsgräns på de dispenser som har delats ut. Det tycker vi är\r\nnaturligt. Sedan får de omprövas i mån av behov. En del dispenser ges\r\nav oss. Andra dispenser ges av Vägverket.\r\n\r\nAnita Brodén (fp): Fru ordförande! Mycket har gjorts snabbt och effektivt.\r\nVilka ytterligare politiska beslut krävs utöver de ni redan har nämnt\r\npå kort och eventuellt något längre sikt? Kan ni redan nu dra sådana\r\nslutsatser som vi skulle ha nytta av inför eventuellt framtida nya\r\nmiljökatastrofer?\r\n\r\nOrdföranden: Är \"ni\" något särskild?\r\n\r\nAnita Brodén (fp): Jag ställer en allmän fråga till er tre som redan nu\r\nhar haft föredragningar.\r\n\r\nStefan Wirtén: Jag tror att det viktigaste just nu är förlängning av de\r\ndispenser jag talade om. Det finns ett antal frågor som vi har identifierat\r\nsom avgörande. Nu gäller det att vi får arbetsro och kan fortsätta arbeta\r\ni den takt vi behöver.\r\nSedan finns det ett antal andra frågor där vi inte har fått gehör för\r\nvåra förslag, till exempel att man skulle införa ökade bruttovikter i\r\nhela landet. Det skulle ha frigjort lastbilar i hela Sverige norr om\r\nstormområdet så att vi hade kunnat få ytterligare fart på uttransporten\r\nav virke.\r\n\r\nChrister Segerstéen: Som vice ordförande i Södra vill jag gärna säga\r\natt dispenserna är oerhört viktiga. Får vi ytterligare dispenser för\r\nutländska åkerier så att vi kan hålla i gång transportkapaciteten kommer\r\nvi i Södra inte att använda kemiska medel vid den väglagring som vi\r\nsjälva håller i. Det är något som man självklart ska sträva efter. Därför\r\nvill jag betona vikten av detta.\r\nNär stormen kring detta har lagt sig tycker jag att man ska se över vår\r\nkära miljöbalk. Den är kanske inte helt och hållet skriven för ett\r\nkatastrofläge.\r\n\r\nHåkan Wirtén: Jag vill gärna upprepa vad jag sade tidigare. Vi tycker\r\natt det är viktigt att få ett snabbt besked om återbeskogningsstödet.\r\n\r\nAlf\r\nEriksson (s): Vilken bedömning gör ni i industrin om virkesförsörjningen\r\nnågra år fram i tiden - om nu inte Gudrun kommer tillbaka så att vi får\r\nett nytt katastrofläge? Finns det möjlighet att klara försörjningen i\r\nde drabbade områdena utan alltför långa transporter?\r\n\r\nStefan Wirtén: Jag tror att man måste se detta både på kort och på lång\r\nsikt. På kort sikt har vi naturligtvis just nu mer virke än industrin\r\ni stormområdet kan hantera. På lång sikt kommer säkert den strukturomvandling\r\ninom sågverksnäringen i Götaland som kanske skulle ha kommit ändå att\r\npåskyndas genom det som har hänt.\r\nMen man måste också se de stora perspektiven. Det är några procent av\r\nvirkesförrådet i hela Sverige som har fallit. I ett ordentligt långt\r\nperspektiv är detta inte något som dramatiskt kommer att påverka\r\nvirkesförsörjningen för svensk skogsindustri. Svensk skogsindustri kommer\r\näven i framtiden att kunna förses med inhemsk råvara i tillräcklig\r\nomfattning. Men det kommer naturligtvis att ge regionala störningar under\r\nnågra år framöver. Det finns sågverk som kommer att få det besvärligt\r\nunder 2007, 2008 och 2009. Den slutsatsen kan man dra.\r\n\r\nSven-Erik Sjöstrand (v): Det är ju ett samhällsintresse att få ut så\r\nmycket som möjligt av den fällda skogen. Prognosen är att man kommer\r\natt få ut 20 miljoner kubikmeter till den 30 juni. Mycket av detta kommer\r\natt lagras. Jag tror att Björn Andrén var inne på detta med lagringskapacitet,\r\nlångtidsterminaler och lagringsplats vid sågverk.\r\nJag har fått uppfattningen att man räknar med att det ska komma 200-300\r\nansökningar om lagringsplatser. Då handlar det också om lager större än\r\n5 000 kubikmeter. Jag undrar nu om det kommer att räcka med de\r\nlagringsplatser som finns och hur det ser ut med lagringsstödet.\r\n\r\nMats Sandgren: Mängden lagringsplatser kommer att bero på hur vi klarar\r\nsjölagringen. Vi hade planer på att lägga en försvarlig mängd timmer i\r\nsjön Flåren. Som det ser ut i dag kommer vi inte fram där. Vi kommer\r\natt pröva andra sjöar. Dessutom kommer vi antagligen att få etablera\r\nytterligare landbaserade terminaler. För dagen kan jag inte svara hur\r\nmånga.\r\n\r\nLinda Hedlund: På regeringens bord ligger i dag ett förslag till förordning\r\nom lagringsstöd. Vi får väl hoppas att regeringen beslutar om det. Då\r\nblir det också offentligt vad det stödet innehåller. Det är ett stöd om\r\ntotalt 500 miljoner kronor uppdelat på tre år. Det kommer att bli stöd\r\ntill framför allt miljöåtgärder men också till inmätning på nya och\r\nvissa gamla lagringsplatser.\r\n\r\nEskil Erlandsson (c): Jag skulle vilja fortsätta diskussionen om lagring.\r\nEfter vad jag har förstått är det dyrare med sjölagring än med lagring\r\npå land. Vi har betydligt större landarealer att ta i anspråk för att\r\nlagra saker och ting än sjöarealer. Varför är det så viktigt att få\r\ntillstånd till sjölagring när det är så ifrågasatt bland dem som bor i\r\nnärheten av det sjösystem det handlar om?\r\n\r\nMats Sandgren: Det är väl det budskap som vi har haft svårast att nå\r\nfram med. Vi bedömer att sjölagrat virke kan ligga betydligt längre än\r\nvirke som lagras på land. Eftersom Södra har de i särklass största\r\nvolymerna stormfällt virke har vi velat ha en rejäl omgång timmer liggande\r\ni sjön som man ska kunna använda allra sist i kön. Det kan vi inte\r\nersätta med landbaserade terminaler.\r\n\r\nLennart Fremling (fp): Håkan Wirtén nämnde att man bedömde att den totala\r\nskadan uppgick till ungefär 18 miljarder kronor. Jag skulle vilja veta\r\nvad man har räknat in i detta. Har man till exempel tagit hänsyn till\r\nsådant som värdeminskning utanför stormområdet? Skogsägandet utanför\r\nstormområdet påverkas ju också genom värdeminskning. Kan du säga något\r\nom vilka poster som man har räknat med?\r\n\r\nHåkan Wirtén: Beräkningarna är inte kompletta i alla avseenden. Man har\r\nräknat på intäkter vid normalavverkning jämfört med nuläget, och man\r\nhar sett till de kostnader som uppstår i nuläget. Det har inte gjorts\r\nnågra beräkningar som tar hänsyn till hela landet på det sätt som du\r\nfrågade om nu. Man har heller inte räknat på framtida insektsskador\r\neller liknande. Det är förenklade beräkningar.\r\n\r\nÅsa Domeij (mp): Jag har en fråga till Christer Segerstéen från Skogsägarna.\r\nDu nämnde i din föredragning att det var viktigt att regelverket för\r\nåterbeskogning blev klart så snart som möjligt. Om vi nu antar att det\r\nvore klart, har du några kommentarer till hur diskussionen bland\r\nskogsägarna går när det gäller återbeskogning. I hur stor utsträckning\r\nfinns vilja och möjlighet att jobba med återbeskogning redan den här\r\nsäsongen? Hur går diskussionen när det gäller vilja att ändra\r\nträslagsinblandning?\r\n\r\nChrister Segerstéen: Engagemanget att återbeskoga finns hos den enskilde\r\nskogsägaren. Sedan är det självklart att de som har drabbats hårdast\r\noch kanske har fått huvuddelen av sin gamla skog fälld har det ganska\r\ntufft i dag. Därför är stöden viktiga för att man ska kunna komma i\r\ngång.\r\nSjälvklart ska vi självkritiskt titta på vilka förändringar man kan\r\ngöra när det gäller skogsskötsel och så vidare. Det är viktigt att komma\r\nihåg att det naturliga träslaget i huvuddelen av området är gran. Att\r\ndet blåste ned så mycket hänger samman med att vi har varit lyckosamma\r\ni skogsskötseln. Vi har ökat antalet kubikmeter som står med nästan\r\n50 % sedan den förra stormen 1969. Det har fått dessa återverkningar.\r\nDet\r\när självklart att vi kan utnyttja löv där det går. Men det är en fara\r\nom man tror att pendeln slår enbart mot ädellövskog och triviallöv och\r\nså vidare. Basen är gran. Förhoppningsvis tallen kan kanske få en\r\nrenässans på ställen där vi kan se till att hålla jakttrycket på rätt\r\nnivå.\r\nDet är viktigt med ett direktstöd för att man ska kunna komma i gång.\r\nJag tror också att närheten till tätorter kan innebära ett intresse för\r\nett ökat lövinslag. Men granen är ändå det naturliga träslaget i området.\r\n\r\n\r\nAnders G Högmark (m): Jag kommer från Kronobergs län, det län som har\r\ndrabbats hårdast av alla. Det har fallit skog för ungefär 40 000 kr per\r\ninvånare i länet. I Stockholm skulle detta ha inneburit värden för\r\n50 miljarder kronor. Då kanske man förstår vidden av katastrofen.\r\nMan har här talat mycket om dispenser, om betydelsen av att man fattar\r\nrätt beslut och av att man fattar rätt beslut i rätt tid. Alla har\r\nefterlyst besked om fortsatta dispenser eftersom de nuvarande är\r\ntidsbegränsade.\r\nMin fråga är: Vad är det som hindrar att man omedelbart fattar beslut\r\nom fortsatta dispenser? Varför måste man hålla olika aktörer på halstret?\r\nHar vi inte fått klara besked om att dispenser, bland annat på transportsidan,\r\när nödvändiga under ett antal kvartal framöver om man ska kunna rädda\r\nde värden som går att rädda?\r\nSedan har jag en fråga med anledning av ett uttalande om att \"vi behöver\r\nhjälp med att lirka upp det administrativa systemet\". Jag skulle gärna\r\nvilja höra med Carl-Philip Jönsson och Anne-Li Fiskesjö från\r\nSkogsvårdsstyrelsen hur de ser på detta. Behövs det ytterligare insatser för\r\natt lirka upp systemet för att underlätta olika åtgärder?\r\n\r\nChrister Segerstéen: Beslut om dispenser tycker jag skulle kunna komma\r\nganska omgående. Dessutom finns det ett anständighetskrav gentemot de\r\nutländska människor som är här och jobbar och som behöver få veta vad\r\nsom gäller.\r\n\r\nAnne-Li Fiskesjö: Skogsvårdsstyrelsen jobbar mycket med rådgivning. Det\r\nhar vi fått göra i alldeles oförutsedd utsträckning de första månaderna\r\nhär. Vi vill gärna fortsätta med det. Vi tror att vi kan nå långt när\r\ndet gäller att få markägarna att följa den lagstiftning som Håkan Wirtén\r\nsade ligger i botten hela tiden. Vi upplever inte den som ett hinder.\r\nDet\r\nfinns dispensmöjligheter, och dem utnyttjar vi. Jag skulle gärna vilja\r\nframhålla att många av de stormskadade områdena tidigare har varit dikade.\r\nDikningen har varit en förutsättning för att skogen skulle komma upp.\r\nMånga av dikessystemen har varit eftersatta när det gäller underhåll\r\noch rensning. Om man kunde förenkla systemet med prövning av omstrukturering\r\nav dikessystemet i samband med återbeskogning tror jag att skulle kunna\r\nsnabba på processen och stärka beståndens framtid.\r\n\r\nAnders G Högmark (m): De som önskar dispenser vill ju ha det så fort\r\nsom möjligt. Min fråga var ställd till dem som ska bevilja dispenserna.\r\nVarför kan ni inte ställa upp och ta de besluten fort så att man får\r\nen långsiktig framförhållning?\r\n\r\nLinda Hedlund: Reglerna har olika betydelse. Vi ser det som ganska\r\nnaturligt att man har möjlighet att ompröva de dispenser man ger. När\r\ndet gäller transporter är det till exempel viktigt att ta hänsyn till\r\ntrafiksäkerhet. Vi ser ett behov av att se vad de dispenser vi ger\r\navseende till exempel kör- och vilotid betyder innan vi förlänger\r\ndispenserna.\r\n\r\nAnn-Kristine Johansson (s): Jag skulle vilja ställa en fråga till Stefan\r\nWirtén men också till Skogs- och träfacket, som också är representerat\r\nhär. Det handlar om avverkningskapaciteten. Det har funnits oro när det\r\ngäller att få tag på utbildad arbetskraft, skogsarbetare, maskinförare\r\noch liknande. Det är viktigt att man är utbildad när man jobbar i skogen.\r\n\r\nHur bedömer man detta i dag? Flyter det som det ska, och är det\r\ntransporterna som är det stora problemet? Tolkar jag det rätt?\r\n\r\nStefan Wirtén: Det enkla svaret är ja. Vår bedömning är att det flyter\r\nsom det ska. Vi har nu en avverkningskapacitet som är på den nivå vi\r\nbehöver. Det är transporterna som är problemet.\r\nNär det gäller säkerhet och utbildning av dem som jobbar i skogen vet\r\njag att alla aktörer är seriösa och utbildar den personal som kommer\r\nfrån andra delar av landet i hur man ska hantera stormskador. Jag vet\r\natt till exempel Holmen, som representeras av Björn Andrén som sitter\r\nbredvid mig, jobbar mycket med att utbilda personal från norra Sverige\r\ni detta. Kan du kommentera det, Björn?\r\n\r\nBjörn Andrén: Vi bestämde mycket snabbt att ingen, vare sig maskinförare\r\neller skogsarbetare, skulle få åka till stormområdet utan utbildning.\r\nDen har skett i tre steg. Det första är att man får förnyad utbildning\r\ni första hjälpen. Det andra är att alla får en uppfräschning i hanteringen\r\nav motorsåg, för sådant förekommer trots att det är maskinarbete. Det\r\ntredje är praktisk övning lokalt i just de problem som det innebär att\r\nhantera vindfällen, för det är mycket speciellt och mycket farligt. Vi\r\nhar haft en mycket hög ambitionsnivå.\r\n\r\nPer-Åke Pålsson, Skogs- och träfacket: När arbetet drog i gång hade de\r\nflesta som kom bra utbildning. En del hade det inte, och de blev rätt\r\nså omgående hemskickade av de stora skogsbolagen.\r\nDäremot har vi haft ett stort problem vad gäller språk och kommunikation.\r\nDet är många utländska lag som jobbar här. Det har varit problem. Det\r\när ju stora risker när man går nära maskinerna. De stora bolagen har\r\nheller inte skött sin MBL-förhandlingsskyldighet, så att vi har haft\r\nmöjlighet att i förväg kolla detta, utan man har i efterhand kommit och\r\ntalat om vilka man anlitar.\r\n\r\nSverker Thorén (fp): Det var glädjande att höra att de rop om flygbesprutning\r\nsom kom precis efter katastrofen inte finns kvar i dag.\r\nMin fråga gäller sjölagring. Vilka möjligheter finns för att motverka\r\nmiljöproblem om det skulle behövas, och vilka reella problem med den\r\nhär hanteringen finns?\r\n\r\nHåkan Staaf, Naturvårdsverket: Det finns en del kunskap om sjölagring\r\nsedan tidigare, men främst i samband med sågverk. I första hand är det\r\nlandlagring som är aktuellt i den mån lagring behövs, och det behövs\r\nuppenbarligen. I första hand handlar det om lagring vid sågverk eller\r\nandra myndigheter som redan har någon form av tillstånd för lagring,\r\nmen i andra hand handlar det om lagring i skogen eller vid väg.\r\nDetta med bekämpningsmedel och sjölagring måste avgöras från fall till\r\nfall. Vår slutsats är att lagring i sjöar är att föredra framför\r\nbesprutning, förutsatt att man inte väljer sjöar som används för vattentäkt,\r\nskyddsvärda sjöar eller sjöar som används för rekreation. Huruvida en\r\nsjö är lämplig för sjölagring måste bedömas från fall till fall.\r\n\r\nSven Gunnar Persson (kd): Jag har en fråga till Christer Segerstéen i\r\nförsta hand. Ser Skogsägarna någon risk för mer eller mindre dramatiska\r\nminskningar av värdet på skogsfastigheter? Detta skulle främst kunna\r\ndrabba nytillträdda med högt belånade fastigheter. Finns det i så fall\r\nnågra åtgärder som kan vidtas, några livremmar som det allmänna skulle\r\nkunna bidra med?\r\n\r\nChrister Segerstéen: Om jag ska vara ärlig så måste jag säga att vi\r\ninte har börjat tänka i de banorna än. Vi är ännu mitt uppe i röjningsarbetet.\r\nDet är självklart att det blir en påverkan på värdet, framför allt på\r\nde fastigheter där mycket skog har blåst ned. Vi har haft kontakter med\r\nbankväsendet och fått löften om att man i det korta perspektivet inte\r\nska sätta folk på bar backe.\r\nMen vi måste se det hela i två steg. Nu gäller det att röja upp, så får\r\nvi ta nästa fråga därefter.\r\n\r\nBengt-Anders Johansson (m): Vi är väl alla överens om att detta är en\r\nnationell katastrof. Den uppfattningen har stärkts av regeringens ansökan\r\nom katastrofstöd från EU:s katastroffond. Det emanerar i att staten har\r\nett ansvar i den här typen av situationer.\r\nJag bor själv mitt i området och har nåtts av klagomål när det gäller\r\nhanteringen från kommuner, länsstyrelse etcetera. Jag har mött det direkt\r\nsjälv också, liksom under den här hearingen. Därför är min fråga till\r\nrepresentanterna för Näringsdepartementet och Miljödepartementet: På\r\nvilket sätt har ni agerat för att trovärdigt implementera\r\nkatastrofberedskapstänkande på de olika beslutsnivåer där ni har att utöva\r\ntillsyn?\r\n\r\nLinda Hedlund: Våra politiker har varit ute mycket i stormområdet och\r\nförsökt visa att vi tycker att detta är en mycket viktig fråga och att\r\ndet är en nationell katastrof. Dessutom har det statsråd jag jobbar åt,\r\nUlrica Messing, tillsammans med Lena Sommestad skrivit ett brev som\r\nhar gått ut till alla berörda kommuner och länsstyrelser och vädjat om\r\nett effektivt stöd här.\r\n\r\nAlf Eriksson (s): Jag har åkt runt i det här området och besökt många\r\nställen. Det har varit tydligt att den skog som har vuxit upp snabbt\r\nhar blåst ned i större utsträckning än den skog som har vuxit långsamt.\r\nDetta väcker lite frågor i samband med diskussionen om skogsgödsling.\r\nDen är ju högaktuell nu.\r\nKan man dra några slutsatser av detta vetenskapligt? Kan man dra slutsatsen\r\natt skog som växer snabbt har ett sämre rotsystem och är mer vindkänslig\r\noch att man därför bör undvika skogsgödsling, eller är en sådan slutsats\r\nförhastad? Jag vänder mig kanske främst till Skogsstyrelsen, för ni har\r\nju genomfört en hel del skogsgödslingsprojekt.\r\n\r\nHåkan Wirtén: Vi kommer att titta på detta i projektet Stormanalys, som\r\njag berättade om. Ju snabbare skogen växer, desto mer skog. Virkesförrådet\r\nblir större. Och den blir mer utsatt för vinden ju högre den är. Men i\r\növrigt kan man nog inte säga att det skulle finnas något direkt samband\r\nmellan dessa båda saker. Vi kommer att titta på detta. Men just\r\nvirkesförråd och höjden på skogen har förstås betydelse.\r\n\r\nAnders G Högmark (m): I stort är en tredjedel av virket upparbetat till\r\nhalvårsskiftet, ytterligare en tredjedel blir upparbetat till nästa\r\nhalvårsskifte. Hur är det med den sista tredjedelen, 20 miljoner kubikmeter\r\n- bedömer ni att den skogen är brännved?\r\n\r\nMats Sandgren: Nej, så är det inte. Självfallet är en betydligt högre\r\nandel brännved under första halvåret 2006 än under innevarande halvår,\r\nmen vi hoppas att en hel del av det virket trots allt ska duga som\r\nmassaved.\r\n\r\nStefan Wirtén: Jag håller med om det Mats säger. Jag vill bara komplettera\r\nmed att säga att det delvis beror på hur framgångsrika vi är i det arbete\r\nvi bedriver nu. Får vi tillräckligt med bilar i området, tillräcklig\r\navverkningskapacitet och de dispenser vi behöver, då kan vi hålla en\r\nhög takt i arbetet, och ju högre takt vi håller, desto mindre virke\r\nkommer att bli brännved.\r\n\r\nLars Lindblad (m): Min fråga har delvis besvarats, men det är fortfarande\r\nen del som hänger i luften. Det är nu nästan bara två månader kvar till\r\ndispensen löper ut. Det skulle vara intressant att från Näringsdepartementet\r\nfå höra när vi kan vänta oss att ett beslut om en förlängd dispens kan\r\nkomma. Det är ju detta som är korken i systemet. När kommer beslutet\r\nfrån Näringsdepartementet?\r\n\r\nLinda Hedlund: Det gäller ju flera olika dispenser. Om det gäller detta\r\nmed utländska bilar har vi så vitt jag vet ännu inte fått någon formell\r\nansökan om en förlängning. Men om vi får det så utgår jag från att den\r\nkommer att behandlas snabbt.\r\n\r\nOrdföranden: Vi kommer nu att bryta för en kort paus.\r\n\r\nOrdföranden: Vi fortsätter nu med den hearing som miljö- och jordbruksutskottet\r\nhar med anledning av de stormskador som uppstod i södra Sverige. Under\r\nförmiddagen har vi som varit med haft möjlighet att lyssna på en\r\nlägesrapport från Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna och Skogsägarna.\r\nLedamöterna har också haft möjlighet att ställa frågor.\r\nJag tänkte, innan vi går vidare med nästa block, att om det finns någon\r\nhär i lokalen som har suttit och klämt på någonting som borde ha sagts\r\neller borde läggas till utifrån det vi pratade om före kaffepausen så\r\nkan man ge en kommentar nu.\r\n\r\nBjörn Andrén, vd Holmen skog, Skogsindustrierna: Ja, jag klämde på en\r\nsak med anledning av Anita Brodéns fråga, som var lite framåtsyftande.\r\nJag tror att det finns anledning för alla som på något sätt har varit\r\ninblandade i det här att när det värsta är över - det är inte så långt\r\ndit - sätta sig ned och fundera på vad som gjordes, vad som gjordes bra,\r\nvad som gjordes mindre bra, vad som kunde ha gjorts bättre och hur vi\r\nska förbereda oss för nästa gång. Det gäller allt, både att organisera\r\nsig, att ordna dispenser naturligtvis och vad det nu kan vara.\r\nFörhoppningsvis dröjer det länge tills nästa sådan här katastrof inträffar,\r\nmen jag tycker ändå att vi ska vara förberedda. Om det så dröjer 5, 10,\r\n15 eller 30 år så ska någon som sitter som ansvarig den dagen i princip\r\nkunna ta ut en låda och bara läsa innantill: Detta gör vi. Jag kan bara\r\nge ett exempel på att en av våra anställda i relativt hög befattning\r\nråkade ha läst en artikel om erfarenheter från en storm på 50-talet som\r\ngjorde att vi snabbt bestämde oss för en relativt enkel organisationsmodell,\r\nsom jag tror har besparat oss en hel del jobb.\r\n\r\nOrdföranden: Ja, det var väl ett bra tips att ta med sig hem.\r\n\r\nJan-Olof Larsson (s): Jag har hört att det ställs krav på snabba beslut\r\noch aktiviteter från regerings- och riksdagshåll, länsstyrelser, kommuner\r\noch så vidare. Men min fråga går till skogsbolagen utifrån vad som sades\r\nfrån skogs- och träindustrin: Hur sköts det från skogsägarhåll? Det\r\nkrav som vi normalt ställer är att ni förhandlar och sköter det här\r\nenligt arbetsmarknadens lagar, MBL och så vidare, så att vi inte får\r\nläsa i rapporter sedan att det här brast på många sätt. Hur sköter ni\r\ner?\r\n\r\nMats Sandgren, LRF Skogsägarna: Jag tyckte att jag fick en blick här,\r\nså jag känner mig manad att svara. Jag hoppas att vi sköter oss väldigt\r\nbra. Vi försöker i alla fall hålla oss till de regler, lagar och avtal\r\nsom gäller. Det kan väl hända att det i stridens hetta här har begåtts\r\nnågot misstag på något håll, och det ska vi självklart försöka rätta\r\ntill i så fall, men generellt är det en självklarhet för oss att hålla\r\noss till det vi har kommit överens om.\r\nJag tror inte att vi, när vi läser den här vitboken så småningom, ska\r\nfinna att den har så stora hål.\r\n\r\nCarl-Philip Jönsson, Länsstyrelsen i Kronoberg: Det skulle ha sagts\r\ntidigare något om vilka eventuella förbättringar av regelverket man\r\nkunde ha tänkt sig. Det var ju så att det gjordes en mycket snabb ändring\r\nav miljöbalksbestämmelserna genom förordningen som underlättade hanteringen\r\nav lagringsplatser, lagringserinranden, som nu ska ske genom anmälan\r\ntill kommunerna. Man kan konstatera att hade det där skett genom att\r\nman hade ändrat så att länsstyrelserna hade blivit ansvariga för den\r\nhanteringen i stället så hade det kanske varit lättare att upparbeta\r\nkrismedvetande. Det är lättare att göra det på 21 länsstyrelser än i\r\n289 kommuner. Samtidigt finns det också mer möjligheter för regeringen\r\natt gå in med resurser för att stärka upp handläggningen. Det har vi\r\ninte sett så mycket av hittills i dag.\r\n\r\nAnne-Li Fiskesjö, Skogsvårdsstyrelsen: Jan-Olof Larsson frågade om hur\r\nskogsnäringen följer lagar och avtal. Det vi på Skogsvårdsstyrelsen har\r\natt bevaka är ju skogsvårdslagen och i vissa avseenden miljöbalken. Vi\r\nhar noterat att det är en väldigt ojämn följsamhet när det gäller till\r\noch med den förenklade avverkningsanmälan, och det tycker vi är ett\r\nproblem. Det har vi tagit upp med det skogliga sektorsrådet. Men det\r\nhar delvis att göra med att man har många nya arbetsgrupper och arbetslag\r\nsom det är svårt att nå ut med informationen till.\r\nAtt känna till var de nya hyggena blir för att vi ska kunna kontrollera\r\natt de blir återbeskogade klarar vi faktiskt med satellitbilder i dag.\r\nDet andra huvudsyftet med att avverkningsanmälan ska in i förväg är ju\r\natt vi ska bevaka att fornlämningar, skyddade områden och värdefull\r\nnatur som stormen har sparat inte avverkas på grund av okunskap i samband\r\nmed upparbetningen nu. Och tyvärr: Även om vi nu från förra veckan har\r\ntillhandahållit den på vår hemsida och tidigare på cd-skivor och med\r\nutskick till markägarna som en kvittens på avverkningsanmälan, så\r\nfungerar inte detta överallt. Vi vill därför uppmana skogsnäringen att se\r\ntill att informationen fungerar ut i varje led också när det gäller\r\nrespekten för det här. Det är faktiskt så att om det är en fornlämning\r\nsom är skadad eller ett naturreservat som är upphugget så är det markägaren\r\nsom åker dit och inte det skogsbolag som har hjälpt honom att avverka.\r\n\r\n\r\nOrdföranden: Därmed lämnar vi den första delen som har gällt lägesrapporten.\r\n\r\nDet som kommer som nästa steg, när virket inte kommer ut eller vad som\r\nhänder i övrigt när våren börjar närma sig är de insekter som vi alla\r\nförfasas över. Då kommer vi in på nästa del i programmet, som handlar\r\nom växtskydd eller bekämpning av skadeinsekter. Först ut är Ethel\r\nForsberg, som är generaldirektör på Kemikalieinspektionen, det som också\r\nkallas Kemi.\r\n\r\nEthel Forsberg, Kemikalieinspektionen, Kemi: Sedan orkanen Gudrun drog\r\nfram över södra Sverige i början av januari i år har vi haft ett ganska\r\nintensivt samarbete med flera andra myndigheter, Skogsstyrelsen förstås,\r\nNaturvårdsverket, Arbetsmiljöverket och Jordbruksverket men också med\r\nde svenska forskarna, framför allt när det gäller skogsskadeinsekter,\r\nskogsinsekter, men också med forskare internationellt. Syftet med detta\r\nvar att identifiera och bereda ett antal frågeställningar som vi skulle\r\nkunna bedöma var viktiga i skyddet av timret mot skadeinsekter.\r\nDet är tre frågeställningar som jag främst vill lyfta fram. Det är\r\nupplagring av timmer och de frågor som ligger där, det är kemisk bekämpning\r\noch det är nyplantering.\r\nNär det gäller upplagring av timmer har vi haft ett samarbete mellan\r\nNaturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Kemikalieinspektionen och gjort en\r\ngemensam bedömning för att skaffa oss en gemensam syn och göra en\r\nhelhetsbedömning av miljöaspekterna av de olika sätt att lagra som kan\r\nbli aktuella. Där är vår gemensamma syn att övertäckning och vattenlagring\r\när att föredra framför kemisk bekämpning. Det är bättre från miljösynpunkt.\r\n\r\nNär det gäller kemisk bekämpning kommer det att kunna bli aktuellt ändå.\r\nDet kommer att ske och sker tillfälliga lagringar vid skogsvägarna,\r\noch det kan gå kortare eller längre tid innan timret transporteras ut\r\ntill större upplag.\r\nDet finns tre kemiska bekämpningsmedel som är godkända. De innebär\r\nnaturligtvis risker. De innebär hälsorisker för användaren, och de innebär\r\nmiljörisker eftersom de är akut giftiga för vattenlevande organismer\r\noch för andra insekter.\r\nNär det gäller behörighet är det i dag en ganska begränsad grupp som\r\nhar behörighet och rätt att använda de här kemiska bekämpningsmedlen på\r\ndet här sättet, alltså handspruta på lagrat timmer. Därför har vi också\r\ni samarbete mellan Kemi, Skogsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Naturverket\r\ntillsammans med Jordbruksverket gjort en gemensam bedömning, så\r\nJordbruksverket ger nu dispens för en större grupp personer, och det är den\r\ngruppen som kan använda de här preparaten vid skogsplantbehandling inför\r\nnyplantering. Det är en större grupp människor som har den behörigheten.\r\nDet är en mer begränsad utbildning, och Jordbruksverket ger nu dispens\r\nför den här större gruppen, som får lov att använda de här kemiska\r\nbekämpningsmedlen under innevarande år och nästa år.\r\nKemikalieinspektionen har också gett dispens för feromoner. Feromoner\r\när ju också ett kemiskt bekämpningsmedel, ett syntetiskt tillverkat\r\ndoftämne som lockar till sig barkborrar och dödar dem i feromonfällor.\r\n\r\nNär det gäller nyplantering är det alldeles uppenbart att det under\r\nflera år framöver kommer att finnas behov av mycket större nyplanteringar\r\nän vad som är brukligt. Där har vi haft en diskussion med skogsindustrin,\r\noch jag upplever att vi har ett gemensamt mål om att kemisk bekämpning\r\nska undvikas, det vill säga att vi ska kunna klara nyplanteringar utan\r\nkemisk bekämpning. Men det finns preparat godkända för detta. Vi har\r\ninga planer på Kemikalieinspektionen att göra några begränsningar när\r\ndet gäller tillstånden för kemisk bekämpning för nyplantering. Vi har\r\ninte fattat det beslutet, men vi har i princip redan tagit ställning\r\nför att vi kommer att förlänga det tillstånd som finns, därför att det\r\ntillstånd som finns går ut vid kommande årsskifte, och vi kommer att\r\növerväga att förlänga det till 2009.\r\n\r\nProfessor Bo Långström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU: (Bilder\r\nbilaga 4.) På SLU har vi en stor del av den skogsskyddskompetens som\r\nfinns i Sverige samlad. Vi har undervisnings- och forskningsansvar på\r\ndet här området, skogsskadegörare. De här insektsskadorna har ju nämnts\r\nsom ett stort problem i stormens spår. Här har vi alltså stormfälld\r\nskog, och det är prima yngelmaterial för barkborrar, och nu är frågan:\r\nHur kommer det att gå?\r\nI massmedierna har diskussionen nästan enbart handlat om granbarkborren,\r\nmen jag tänkte börja med att tala om att det är flera olika barkborrar\r\nsom orsakar skador på skogen, och det är lite olika typer av skador vi\r\nfår.\r\nVi har alltså först insektsskador på virket, och det är huvudproblemet\r\ni år. Till vänster på den bild jag visar ser vi randiga vedborrens gångar\r\ni veden. De här gångarna leder till en nedklassning av timmer till\r\nmassaved, så det är betydande ekonomiska förluster det handlar om. Till\r\nhöger på bilden ser vi blånadsangripet virke. Det är många olika barkborrar\r\nsom sprider blånad i veden. Även här får vi ekonomiska förluster, och\r\ndet drabbar även massaveden eftersom kokprocesserna påverkas av den här\r\nblånaden. Kemikalieåtgången ökar.\r\nHur stora de här skadorna blir har vi ingen aning om. Vi tror att det\r\nblir en ganska liten del av det stormfällda virket som blir angripet i\r\når, därför att det finns så ofantligt mycket virke och barkborrepopulationerna\r\när ganska små. Däremot är risken väldigt stor för omfattande virkesskador\r\nnästa år i det virke som fortfarande kan tänkas ligga kvar då, och tyvärr\r\nverkar det ju vara en hel del.\r\nDen andra barkborren som det här handlar om är märgborren. Den förökar\r\nsig i tallar. Den ger tillväxtförluster i tallskogen när den når höga\r\npopulationsnivåer. Tillväxtförlusterna kan vara lika omfattande som\r\nhärjningarna av grannbarkborren, men de syns inte lika mycket. De är\r\ninte lika spektakulära. Vi ska inte underskatta märgborreskadan i den\r\nhär stormens spår.\r\nSedan har vi huvudproblemet med granbarkborren. Granbarkborren kommer\r\natt föröka sig i det liggande stormfällda virket i år. Sedan kommer vi\r\natt få en okänd mängd barkborrar till hösten som kan angripa stående\r\nskog nästa vår. Hur det blir i framtiden har vi svårt att förutsäga\r\neftersom det beror mycket på väderleken, framför allt nästa år. Det\r\nberor också på hur mycket virke som ligger kvar. Ligger det stormfälld\r\nskog kvar nästa vår kommer barkborrarna i första hand att angripa den\r\nskogen och i andra hand gå på den stående skogen. Det innebär att det\r\nliggande virke som utnyttjas av barkborrarna nästa år faktiskt kan\r\nfungera som fångstvirke om man hanterar det på ett förnuftigt sätt.\r\nVad kan vi göra? Det centrala är naturligtvis att ta ut så mycket som\r\nmöjligt av virket så fort som möjligt. Det är kärnfrågan. Det har alla\r\ntidigare talare betonat.\r\nSedan finns våtlagring på industrin eller terminaler som den långsiktiga\r\nlagringsformen. Det är också väletablerad teknik som skyddar mot\r\ninsektsskador.\r\nVid skogsbilväg kan vi behandla vältor på lite olika sätt. Vältor kan\r\ntäckas med olika material, plast eller textil. Det går att använda torr\r\nved eller annat träslag för att täcka vältorna och minska barkborreangreppen.\r\nMan kan också skala av den översta delen av vältan och transportera ut\r\nden ur skogen. Det mesta av barkborrarna finns i den översta delen av\r\nvältan.\r\nDet är tillåtet att behandla virke med insekticider vid skogsbilväg,\r\nmen det är glädjande att höra att ambitionen är att behandla så lite\r\nsom möjligt.\r\nSedan är det frågan om feromonfällor som har figurerat mycket i\r\nmassmediedebatten. Feromoner är doftämnen som barkborrarna kommunicerar med,\r\noch angreppen styrs med hjälp av feromonerna. Vi tror att feromonfällor\r\ngör liten nytta eftersom det finns ett så enormt utbud av yngelmaterial\r\nför barkborrarna som konkurrerar med feromonfällorna. Däremot kan de\r\ntänkas göra viss nytta nästa år, och man bör ha en beredskap för att\r\neventuellt ha en feromonbekämpningskampanj. Tyvärr är kunskapsläget\r\ninte så gott som det skulle kunna vara. Vi har gått i gång med ett\r\növervakningsprogram som Skogsstyrelsen har huvudansvaret för. Sedan\r\nbehöver vi på SLU göra noggranna populationsuppskattningar över antalet\r\ngenerationer hos granbarkborren, förökningen hos granbarkborren och\r\nliknande. Där är vi i gång med arbetet, men finansieringen är oklar. Vi\r\nhoppas att det ordnar sig, men risken är att det kommer för sent och\r\natt det blir för lite.\r\nSedan har vi den tredje frågan om feromonfällorna. Det här är forskning\r\nsom borde ha gjorts för länge sedan. Det är svår forskning, och det är\r\ndyr forskning. Problemet är att mellan stormarna är det ingen som vill\r\nbetala för den typen av forskning. När stormen kommer är det ofta för\r\nsent. Den stormskadesituation vi har pekar på ett systemfel i\r\nforskningsfinansieringen. Vi har för små basresurser. För mycket av\r\nforskningsanslagen kanaliseras via korta treåriga projekt. Tillämpad\r\nskogsforskning\r\när väldigt långsiktig verksamhet som lämpar sig sällsynt dåligt för\r\nkorta treåriga projekt.\r\nSedan hade jag en avslutande bild vi kan vara utan. Jag tror jag släpper\r\nfram Bengt Ehnström för att prata lite grann om erfarenheterna från\r\nstormen 1969. Det ger en referenspunkt till de skador vi kan förväntas\r\nfå i år eller kommande år.\r\n\r\nBengt Ehnström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU: Jag är pensionär,\r\nmen jag har haft den stora glädjen att i över 40 år arbeta med\r\nskogsentomologi på samma institution där Bo Långström finns nu. Jag har även\r\nupplevt fyra stormskadetillfällen. De är efterdyningarna efter stormen\r\n1954, stormen i Skåne 1967, den stora stormen 1969 och sedan något mindre\r\nstormtillfälle där vi har fått pengar från Skogsstyrelsen för att\r\ninventera.\r\nÅr 1970 var jag ute i tre månader och tittade på den stormskadade skogen\r\nsom låg kvar efter stormen 1969. Vi kunde där konstatera att 12 % av de\r\nstormfällda träden som fanns kvar var angripna av granbarkborrar. Sedan\r\nräknade vi en mängd andra arter.\r\nJag konstaterar först och främst med glädje att flygbekämpa över stormfälld\r\nskog är tydligen avskrivet. Jag engagerade mig hårt när det yppades och\r\nvar med på pressmeddelanden. Det tyckte jag gick över vissa gränser.\r\nJag noterar med glädje att det tydligen är inaktuellt. Att man sprider\r\nbekämpningsmedel på lagrat virke gjorde vi redan i viss utsträckning\r\nunder 1960- och 1970-talen. Jag var inblandad i mycket forskning rörande\r\nsådant. Jag kan svälja att man går på terminaler. Där drabbas en rätt\r\nliten del av det skogliga ekosystemet. Jag har i 30 år sysslat med\r\nnaturvårdsfrågor i skogsbruket. Det är en av anledningarna till att jag\r\nengagerade mig i de saker som till en början yppades.\r\nJag tänkte visa en översikt över hur det såg ut efter stormen 1969. Det\r\när en förfärlig massa siffror. Det är tyvärr en gammal OH-bild. Det\r\nfinns tyvärr litet dokumenterat från stormen 1969. Här kan vi se för\r\nolika län hur det ser ut. Här kommer länen fram. Ni ser att Kopparbergs\r\nlän och i första hand Värmlands län drabbades hårt av de efterföljande\r\ngranbarkborreskadorna under 1970-talet. Vi hade som utgångspunkt en\r\nenormt hög granbarkborresituation redan 1969 och innan. Det var lagringen\r\nav obarkad massaved som fanns överallt i skogsbestånden. Det var\r\nflottavlägg efter Klarälven som gjorde att det redan i Värmland fanns en\r\nmycket hög population. I många av dessa trakter var stormen knappt av\r\nnågon större betydelse, i till exempel mellersta och norra Värmland och\r\ni västra Dalarna. Det blåste omkull lite skog. Det var stora ståndskogsangrepp\r\ni gång redan 1970 i områdena. Även fast vi inte hade fått stormen 1969\r\nhade vi fått omfattande ståndskogsangrepp. Det var på grund av bland\r\nannat lagring av massaved och en ganska omfångsrik avbarkning som hela\r\ntiden blottade nya beståndskanter i äldre granskog. Hyggeskanterna är\r\nen oerhört viktig förökningskälla. Att skylla alla granbarkborreskador\r\nunder 1970-talet på stormen vill jag säga emot. Lokalt spelade stormen\r\nen rätt stor roll säkerligen i Sydsverige, men längre norrut får man\r\nsöka sig andra bovar i dramat.\r\nVi har en naturvårdsfråga i det hela. Jag har under 30 år även sysslat\r\nmed naturvårdsfrågor i skogen. Vi kan lägga på en bild på märkliga djur,\r\nbland annat flatbaggar som är beroende av gammal, död granved. Vi har\r\nnaturligtvis nu en fantastisk möjlighet att bättra på dödvedsinnehållet.\r\nDet ska naturligtvis ske med rim och reson och framför allt i\r\nreservatsområden. Tyvärr kommer den här stormen säkerligen att åstadkomma\r\nsuccessionsglapp framåt i tiden. Mycket av den gamla granskogen som\r\nsuccessivt skulle ha levererat död ved till lavar, trädsvampar och\r\ninsekter framåt i tiden har klippts av. Jag misstänker att vi kommer att\r\nstå inför en viss krissituation framåt i tiden. Spar vi en del av det\r\nstormskadade virket som naturvårdsvirke - det finns långt framskridna\r\nplaner på länsstyrelser i samarbete med skogsvårdsstyrelser och så vidare\r\n- har vi en möjlighet att bättra på detta lite. Det är några av de saker\r\njag tänkte lägga fram här.\r\n\r\nOrdföranden: Tack, Bengt Ehnström. Då har vi fått veta lite om läget om\r\nväxtskydd och bekämpning av skadeinsekter. Nu är det också möjligt för\r\nledamöterna att ställa frågor.\r\n\r\nSven Gunnar Persson (kd): Jag riktar mig till representanterna från SLU.\r\nVill ni beskriva lite mer om just spridningen från den eventuellt\r\nkvarliggande skogen till den kvarstående skogen? Vilka är erfarenheterna\r\nfrån stormen 1969 och andra stormar? Vilka andra åtgärder kan vidtas\r\nför att förhindra spridningen från det fällda till det kvarstående?\r\nFinns det några som helst verksamma alternativ till kemisk bekämpning?\r\nHar det skett någon forskning på området? Vad sker?\r\n\r\nBo Långström: Det behövs en mindre föreläsning för att besvara frågorna.\r\n\r\nSpridningen från det stormfällda virket i omgivande skog är lite olika\r\nför barkborrarna. När vi talar om barkborrarna på tallen, märgborrarna,\r\när det fråga om en kort distansspridning. De flyger till de närmaste\r\ntallbestånden och åstadkommer skador där. Där finns det ett direkt\r\nsamband mellan förökningen i den stormfällda skogen och angreppen på\r\nomgivande tallskog.\r\nNär det gäller granbarkborren är bilden mycket mer komplicerad. Forskarna\r\nhar hållit på i minst 50 år för att försöka förstå hur granbarkborren\r\nflyger. Den flyger alltså omkring mycket mer i skogslandskapet än vad\r\nvi tidigare har trott. Vi tror i dag att en mindre del av de nyckläckta\r\nbarkborrarna angriper den närstående skogen medan en större del flyger\r\nrunt och hamnar någon annanstans. Det är mycket svårare att förutse hur\r\ngranbarkborreangreppen utvecklar sig. När man tittar på de kända\r\nförekomsterna i Europa är det ett vanligt mönster att det uppstår en\r\nangreppspunkt och sedan sprider sig de döda träden runt angreppspunkten.\r\nNär angreppet har hållit på några år blir fläckarna större och större.\r\nTill slut smälter de samman i hela stora sammanhängande områden.\r\nDen tredje frågan gällde alternativ till insekticider. Om vi backar\r\ntillbaka till stormen 1969, som Bengt pratade om, var en rullande\r\navverkning den huvudsakliga åtgärden. Man avverkade angripen skog i takt\r\nmed att angreppen skedde och tog ut de angripna träden ur skogen så\r\nfort som möjligt. Då fick man med sig barkborrarna med de angripna träden.\r\nDet var den huvudsakliga strategin under 1970-talet. Mot slutet av\r\n1970-talet kom de artificiella feromonerna. Då hade man stor tilltro\r\ntill dem som bekämpningsmetod. Det genomfördes en stor feromonkampanj\r\ni Norge och Sverige i slutet av 1970-talet. Man fångade en massa barkborrar,\r\nmen man vet ingenting om hur stor populationen var. Gissningarna rör\r\nsig kring att man fångade 10 %, i bästa fall 20 %, av barkborrarna i\r\nferomonfällorna. Det hade förmodligen ingen större betydelse för\r\ngranbarkborrehärjningarna då. Däremot tror man i dag att en feromoninsats\r\ni början av ett eventuellt granbarkborreangrepp kan göra större nytta.\r\n\r\n\r\nBengt Ehnström: Det är oerhört viktigt när vi upparbetar det stormfällda\r\nvirket att vi snyggar till beståndskanter, så att vi inte har smala\r\npalissader med mer eller mindre rotryckta träd kvar. De kommer med stor\r\nsannolikhet att angripas nästa år. Man kan eliminera en del av\r\nståndskogsangreppen på det sättet.\r\nMan pratade mycket på 1960- och 1970-talen om de rotryckta träden - jag\r\nvet inte om det finns någon full kunskap om dem fortfarande. Om en gran\r\nstår och gungar fram och tillbaka slits en del av rotsystemet sönder.\r\nDessa träd blir då disponibla för barkborreangrepp i framtiden.\r\n\r\nEthel Forsberg: Jag har bara en lite tråkig begreppsförklaring. Feromoner\r\nbenämns och tänks ofta på som en biologisk bekämpning. De feromonpreparat\r\noch feromonfällor som säljs på marknaden är kemiska bekämpningsmedel.\r\nDet är kemisk och syntetisk tillverkning på en kopia på ett biologiskt\r\nförekommande ämne - så att vi vet vad vi talar om. Biologiskt\r\nbekämpningsmedel har vi använt för till exempel myggbekämpning vid nedre\r\nDalälven.\r\n\r\nAnne-Li Fiskesjö: Jag kan redovisa att vi hade en storm i regionen 1995.\r\nDå tog vi hjälp av Bengt Ehnström och hans kolleger, initierade ett\r\nforskningsprojekt och gav rådgivning till markägare med det vi kallar\r\nsök- och plockmetoden för att hitta de områden som Bo Långström pratade\r\nom. När det väl har etablerat sig en mindre eller större granbarkborrepopulation\r\noch man ser att cirklarna börjar sprida sig med röda granar, går markägaren\r\nin och upparbetar dem och ser till att de fort kommer ur skogen. Vi har\r\nen bra situation nu i vår region mot vad vi kunde ha haft om vi inte\r\nhade haft förövningen efter 1995 års storm.\r\n\r\nAlf Eriksson (s): Nu klarar jag inte att hålla mig till en fråga, men\r\ndet blir två korta!\r\nJag vänder mig först till Ethel Forsberg, Kemikalieinspektionen, för en\r\nsakupplysning. De kemikalier vi talar om som ska användas vid bilvägar,\r\nhur lång tid är de verksamma så att de skyddar? Finns det substans\r\nkvar när virket sedan kommer in i industriprocesser?\r\nDen andra frågan gäller en ekonomisk beräkning som kanske SLU kan svara\r\npå. Ni talar här om övertäckning kontra kemisk behandling. Finns det\r\nnågon uträkning över vilken av de båda metoder som är både effektivast\r\noch lönsammast - minst kostsam.\r\n\r\nLars Lindqvist, Kemikalieinspektionen, KEMI: Hur länge medlen kan vara\r\nverksamma: Hamnar de på marken bryts de ned fortare, en halveringstid\r\npå tre fyra veckor. Men på barken blir de kvar längre och utövar sin\r\neffekt kanske en månad eller ett par månader. Det beror på väder och\r\nvind.\r\nOm timret tas med till en industriprocess börjar man med att skala av\r\nbarken. Där sitter nästan allt medel som eventuellt finns kvar. Det\r\nkommer inte in särskilt mycket i själva processen. Dessutom ska ämnena\r\npassera en industriprocess som visserligen kan vara kort men som är\r\nganska förödande för ämnena. Jag tror inte att man skulle hitta något\r\ni andra änden.\r\n\r\nBo Långström: Den ekonomiska jämförelsen mellan välttäckning och kemisk\r\nbehandling är jag egentligen inte rätt person att svara på eftersom det\r\när en praktisk åtgärd. Det är möjligt att skogsbruket kan komplettera\r\nmin uppfattning. Jag tror att kemisk behandling blir billigare än\r\nvälttäckning. Det beror också på när det görs. Den kemiska behandlingen\r\nska ju helst vara gjord redan nu, det vill säga innan virket blir\r\nangripet. För de tidiga barkborrarna som är i gång redan nu är det för\r\nsent, men för granbarkborren som börjar flyga i mitten av maj finns det\r\nfortfarande tid att göra kemisk behandling. Detsamma gäller täckning av\r\nvältor. Det måste göras i tid innan svärmningen. Båda två har sina\r\nbegränsningar, men jag tror att generellt är kemisk behandling billigare.\r\n\r\n\r\nBengt-Anders Johansson (m): Fru ordförande! Jag tror att vi alla är\r\növerens om att vi så långt möjligt är ska undvika kemisk bekämpning.\r\nJag tror inte att det finns någon delad mening på den punkten.\r\nNär vi hör talas om att sjölagring ifrågasätts och i vissa avseenden är\r\nspektakulärt kan åtminstone jag erinra mig att vi under hundratals år\r\nhar använt flottning i stor utsträckning. Att använda vatten för transport\r\noch lagring av virke är absolut ingenting nytt.\r\nVem tar egentligen det övergripande ansvaret i avvägningen om det ska\r\nbli en kemisk användning eller sjölagring? Den frågan måste man ställa\r\nsig när man säger nej till sjölagring. Vem tar det ansvaret?\r\n\r\nOrdföranden: Ingen här behöver känna sig ansvarig, men om någon kan\r\nsvara vem som borde vara ansvarig är det helt okej. Nej. Bra fråga!\r\n\r\nEthel Forsberg: Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Kemikalieinspektionen\r\nhar tillsammans diskuterat de olika lagringsalternativen och deras\r\nmiljöeffekter. Vi har gjort en gemensam bedömning att av de tre är kemisk\r\nbekämpning det som ger mest miljöskador. Vad jag förstår, och vad jag\r\nhar fått bekräftelse på i dag, kommer sjölagring att bli aktuell för\r\nvissa volymer. Då tar jag för givet att Naturvårdsverket i samråd med\r\nSkogsstyrelsen kommer att gå ut med riktlinjer. Om det sedan sker på\r\nlänsstyrelsenivå vågar jag inte säga, men jag tror att Naturvårdsverket\r\nhar en viktig funktion där.\r\n\r\nPer Larsson, Världsnaturfonden, WWF: Jag skulle vilja kommentera sjölagring\r\nhistoriskt, det vill säga att man har använt flottning historiskt. Jag\r\ntror inte att man kan säga att det är något som kan anses naturligt.\r\nSkogsbrukets historiska påverkan på sjöar och flottningsleder har varit\r\nenormt stor. Det är bara att vi inte ser det. Det är en enormt stor\r\nekologisk påverkan historiskt. Det är därför även vi tycker att det är\r\nviktigt att man faktiskt utvärderar konsekvenserna noggrant inför\r\nsjölagring. Nackdelen är att det är enklare att se miljökonsekvenser ovan\r\nvattnet än under vattnet. Man måste vara försiktig även där.\r\n\r\nBjörn Risinger, Naturvårdsverket: Först och främst ska man komma ihåg\r\natt det finns åtskilliga omfattande miljöeffekter även vid sjölagring.\r\nVisst har vi haft flottning under långa tider, och det har också skapat\r\nstora miljöproblem. Det är miljöproblem som vi i dag inte behöver hantera\r\npå motsvarande sätt. Det handlar om att fiskar och andra vattenlevande\r\norganismer kan dö av de ämnen som lakas ut av bark. Det blir syrefria\r\nmiljöer i bottnar och en hel del annat.\r\nVi har gått ut med en hel del råd och upplysningar som också är\r\ntillgängliga på vår hemsida för alla aktörer.\r\nSedan ska man tänka på att varje sjölagringsprojekt är en ganska omfattande\r\nverksamhet. Varje sjölagringsplats prövas i särskild ordning enligt\r\nmiljöbalken. Svaret på frågan om vem som tar ansvar är naturligtvis\r\nbland annat den som söker, som ska visa att åtgärden är miljöanpassad.\r\nSedan har prövningsinstanserna i den ordning ansökningarna kommer in\r\natt bedöma om det är förenligt med miljöbalken. Naturvårdsverkets roll\r\ni sammanhanget är mer att ge ut råd och riktlinjer och att hjälpa till\r\nvid de ansökningsprocedurer som finns.\r\n\r\nKjell-Erik Karlsson (v): Fru ordförande! Jag vänder mig till\r\nKemikalieinspektionen. Kan det över huvud taget komma i fråga att vattenbehandla\r\nkemikaliebehandlat virke när det kommer in på terminaler eller andra\r\nlagringsplatser?\r\nJag skulle vilja ställa en fråga till Naturvårdsverket och någon\r\nlänsstyrelse: Finns det eller bör det finnas krav på vattenåteranvändning,\r\nuppsamling av vatten vid vattenbegjutning för insektsbekämpning? Vattnet\r\ninnehåller ju kemiska ämnen som har lakats ut från virket och\r\nbarken.\r\n\r\nLars Lindqvist: Det finns ingen anledning att vattenlagra kemiskt\r\nbehandlat virke. Det är två skilda behandlingsmetoder för samma sak.\r\n\r\nKjell-Erik Karlsson (v): Gällande svaret från KemI. Man kanske vill\r\nbevattna för att timret inte ska spricka.\r\n\r\nLars Lindqvist: Ja, då finns risk att kemiska medel kommer med i vattnet.\r\nDe är visserligen inte så vattenlösliga, men en del kommer med i alla\r\nfall. Förhoppningsvis ligger virket på något som inte släpper igenom\r\nvattnet men som ser till att samma vatten cirkulerar runt.\r\n\r\nStefan Wirtén: När det gällde farhågan att virke som är kemikaliebehandlat\r\nska sjölagras, vill jag komma med ett klarläggande. Skogsbruket och\r\nSkogsstyrelsen har gjort en gemensam överenskommelse där vi triangelmärker\r\nvirke, antingen det är massaved eller timmer, med röda trianglar. Det\r\när just för att säkerställa att allt virke som eventuellt kommer att\r\nkemikaliebehandlas inte ska hamna i vatten. Det är för att säkerställa\r\ndetta ur miljösynpunkt. Det är inte aktuellt att flytta kemikaliebehandlat\r\nvirke till sjölagring.\r\n\r\nMats Sandgren: Jag får instämma i det Stefan säger. Det får inte heller\r\nläggas på land för att vattenbesprutas. Besprutat virke och någon typ\r\nav vattenbehandling får över huvud taget inte blandas.\r\nJag måste passa på tillfället att säga att den diskussion som vi just\r\nnu för belyser de problem vi har att komma fram med till exempel sjölagring.\r\nVi pratar om vad vi skulle kunna göra i framtiden för att vara bättre\r\nberedda på ett sådant här katastrofläge. Det är att se till att vi kommer\r\nfram snabbare. Nu har det faktiskt gått tre och en halv månader sedan\r\ndet stormade, och vi har lyckats lägga timmer i en sjö. Flårenprojektet\r\nsom inte gick i land kommer att kosta Skogsägarna 300-400 miljoner kronor.\r\n\r\n\r\nHåkan Staaf: Det var en fråga om det här med återföring av vatten från\r\nbevattnat virke. Det är klart att det är en fördel att göra det, för då\r\nblir det mindre mängder vatten som totalt sett används. Det är möjligt\r\natt göra det med lagring på hårdgjorda ytor. Då finns det möjligheter\r\natt återföra. Då är det till och med lämpligt att återföra vatten. Är\r\ndet inte det så är det väldigt svårt att fånga upp det här vattnet. Då\r\ngäller det snarast att välja ett underlag som inte är så genomsläppligt\r\nför vatten så att man får ut substanser i sjöar och vattendrag. Lagring\r\npå grus och sandiga jordar är då olämpligt.\r\n\r\nOrdföranden: Nu är det dags för Eskil Erlandsson, Centern, att ställa\r\nfrågor.\r\n\r\nEskil Erlandsson (c): Fru ordförande! Så här långt har vi diskuterat\r\nväldigt mycket omkring skydd av den skog som ligger ned och den skog\r\nsom fortfarande står upp. Jag skulle vilja leda in diskussionen på den\r\nnya skog som vi ska försöka få fram och vänder mig då kanske i första\r\nhand till Skogsstyrelsen. Anser ni att de metoder som vi har i dag, och\r\nde preparat som är tillgängliga, är tillräckliga för att få en återbeskogning\r\nsom är bra nu när det på de mycket stora ytor som är skoglösa ej är\r\nmöjligt att markbereda?\r\n\r\nOrdföranden: Tack. Då knäpper Tomas Thuresson från Skogsstyrelsen på\r\nsin mikrofon.\r\n\r\nTomas Thuresson, Skogsstyrelsen: Jag kommer att komma in lite på detta\r\nsenare vid min presentation. Det här kommer att bli ett problem. Precis\r\nsom du säger är ju det här landskap med områden som är svåra att markbereda.\r\nVi kommer att få vegetationsproblem och annat. Det blir problem. I\r\nprincip kommer det att gå, men det kommer att bli större avgångar i\r\nplantorna än normalt och det kommer att bli dyrare.\r\n\r\nOrdföranden: Som Tomas Thuresson mycket riktigt sade kommer vi att komma\r\nin på de här delarna när vi har nästa tema, om återbeskogning. Min fråga\r\när då till Björn Andrén och Christer Segerstéen, som nu begärde ordet,\r\nom det är något som kommer att komma upp där eller om ni har något som\r\nni känner att ni vill säga nu.\r\n\r\nBjörn Andrén: Ja, det är väl risk att man glömmer bort det annars så\r\njag tar det mycket kort. När det gäller markbehandling finns det\r\nmekaniserade metoder som kommer att fungera även där det är väldigt mycket\r\nrotvält.\r\n\r\nChrister Segerstéen: Det är viktigt att vi inte missuppfattar varandra.\r\nDet är ju två bitar när det gäller kemisk behandling. Det ena är\r\nvirkesupplagring. Där kommer vi att vara restriktiva. När det gäller\r\nbehandling av plantor som ska ut i skogen kommer vi att använda kemiska\r\nmedel med tanke på den enormt stora snytbaggepopulation som det kommer\r\natt bli.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det Christer Segerstéen, som alltså kommer från\r\nLRF Skogsägarna Södra. Då har vi Marie Wahlgren, Folkpartiet.\r\n\r\nMarie Wahlgren (fp): Min fråga riktar sig till representanterna för SLU.\r\nDet gäller tanken på det långsiktiga kunskapsinhämtandet rörande vad\r\nsom har hänt. Ni nämnde någonstans problemen med kortsiktiga projekt.\r\nOm ni skulle lägga fram ett projekt för att inhämta kunskap från den\r\nhär stormen, ungefär hur lång tid skulle det behöva pågå och vad skulle\r\ndet ungefärligen innehålla?\r\n\r\nOrdföranden: Vi ger ordet till Sveriges lantbruksuniversitet och Bo\r\nLångström.\r\n\r\nBo Långström: Den diskussionen pågår bland forskarna redan nu.\r\nStormfällningen är i och för sig en naturkatastrof, men den är också ett\r\nunikt tillfälle att inhämta ny kunskap. De diskussioner vi för i\r\nforskarkåren handlar till exempel om den här skogsskyddsaspekten, som är\r\nrelativt kortvarig. Då pratar vi om tre fyra års perspektiv. Men sedan\r\nhar vi den här andra aspekten, mångfaldsaspekten, som Bengt Ehnström\r\nberörde lite grann. Vad vi diskuterar är ett forskningsprojekt där man\r\nskulle reservera ett antal ytor där varierande mängder stormfälld skog\r\nlämnas kvar. De behöver alltså följas i 20 år eller längre om man ska\r\nfå med den här mångfaldsaspekten också.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det. Då går frågan vidare. Det är Cecilia Widegren,\r\nModeraterna. Varsågod, Cecilia!\r\n\r\nCecilia Widegren (m): Tack, fru ordförande. Låt mig fortsätta med en\r\nfråga till SLU. Jag trodde att regeringen gav så flexibla anslag att ni\r\nhade möjlighet att omprioritera för den här typen av forskningsprojekt.\r\nOm så inte är fallet är det bra att när politikerna är samlade lämna\r\nen summa för den typ av forskning som ni eftersökte. Till Skogsindustrierna\r\nvill jag ställa frågan: Vad är det värsta scenariot vid ett optimalt\r\ninsektsangrepp? Jag vill gärna ha det belyst ur både miljösynpunkt och\r\nmarknadssynpunkt.\r\n\r\nBo Långström: Apropå det här med forskningsprioriteringen vill jag säga\r\natt vi har ett ramanslag inom Sveriges lantbruksuniversitet. Det\r\nramanslaget är i stort sett helt och hållet uppbundet till löner. Under\r\nmina 30 år på SLU har man aldrig någonsin kunnat omfördela någonting\r\nmellan fakulteterna. Det här tycker nog inte min ledning om att jag\r\nsäger, men så är det.\r\nDen här akuta ansökan som vi gått in med till Formas, Forskningsrådet\r\nför miljö, areella näringar och samhällsbyggande, ligger på 2 miljoner\r\nkronor för vårt vidkommande. Men det är bara för innevarande år. Ska vi\r\ngöra det här uppföljningsprogrammet behöver vi i stort sett samma belopp\r\nunder två, tre, fyra år. Det handlar om någonstans mellan 5 och 10\r\nmiljoner kronor totalt för det mest akuta. Om man däremot skulle vilja\r\ngöra något seriöst med de här feromonfällorna så finns det nya idéer om\r\nkombination mellan antiferomoner och feromoner som innebär att man styr\r\nbort barkborrarna från de antiferomonbehandlade träden och fångar upp\r\ndem i feromonfällorna. Då är det ett stort och dyrbart forskningsprojekt.\r\n\r\nDen andra delen av frågan, om kostnaderna för en barkborrehärjning, har\r\njag gjort en liten kalkyl på. Innan jag lämnar ordet till Skogsstyrelsen\r\nkan jag nämna två saker. Stormen 1969 fällde 35 miljoner kubikmeter\r\nskog. Efter stormen fick vi en granbarkborrehärjning som totalt under\r\n1970-talet dödade 6-7 miljoner kubikmeter skog. Tillväxtförlusterna som\r\nmärgborrarna orsakade under samma period var i samma\r\nstorleksordning.\r\n\r\nOrdföranden: Ordet går vidare till Håkan Wirtén, Skogsstyrelsen, och\r\nLinda Hedlund, Näringsdepartementet.\r\n\r\nHåkan Wirtén: Jag ska bara komplettera och säga att vi försöker\r\nomprioritera så hårt vi kan både inom skogsvårdsstyrelserna och inom\r\nskogsvårdsorganisationen i stort. Vi har ju gått in med en begäran om extra\r\nmedel på 50 miljoner. Av dem är 8 miljoner tänkta just för det här med\r\ninsektsövervakning. Vi har ju fått 15 miljoner i ett beslut, och det är\r\nklart att det ställer ytterligare krav på omprioriteringar, hårdare\r\nprioriteringar. Vi vet inte exakt vad det kommer att innebära för\r\ninsektsövervakningen men helt klart underlättar det inte saken att det\r\nblev 15 miljoner i stället för 50.\r\n\r\nLinda Hedlund: Jag vill bara kommentera att staten finansierar det mesta\r\nav forskningen via våra forskningsråd. I det här fallet är det\r\nForskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas,\r\nsom har medel att finansiera forskningen. De har redan utlyst en extra\r\nansökningsomgång för korta, snabba projekt som gäller stormen. Också i\r\nderas ordinarie ansökningsomgång för större projekt avser de naturligtvis\r\natt behandla den här typen av ansökningar i positiv anda.\r\n\r\nOrdföranden: Det ska inte uppstå någon debatt här men Bo Långström, SLU,\r\nhar du något som är en sakupplysning?\r\n\r\nBo Långström: Formas hade en hearing den 25 februari om forskningsbehovet\r\ni stormens spår. Den samlade svenska skogliga expertisen var på plats,\r\noch då gjordes en överslagsberäkning som landade på att det akuta\r\nforskningsbehovet var någonstans i intervallet 50-100 miljoner per år\r\nunder en tioårsperiod för att utföra forskningen, den eftersatta\r\nforskningen och den forskning som bedömdes som nödvändig. Formas akutansökan\r\nomfattar 3 till 4 miljoner.\r\n\r\nOrdföranden: Då har vi, som avslutning av den här rundan, Stefan Wirtén\r\nfrån Skogindustrierna. Varsågod!\r\n\r\nStefan Wirtén: Jag tycker att den här diskussionen illustrerar behovet\r\nav att ha ett helhetsperspektiv på frågan om insektsbekämpning och hur\r\nman ska hantera kemikalier. Inom skogsbruket har vi ju en väldigt tydlig\r\nprioriteringslista där prioritet ett är att upparbeta så mycket virke\r\nsom möjligt och direkt förädla det i industrin, antingen i sågverk eller\r\ni massapappersindustrier. Prioritet två är att lagra det, antingen på\r\nland med vattenbegjutning eller i sjöar med sjölagring. Som en sista\r\nprioritet finns kemisk behandling om det blir nödvändigt. Jag säger\r\ndetta, för ju mer vi kan ägna oss åt prioriteringarna ett och två, desto\r\nmindre kommer vi att tvingas använda kemikalier.\r\nSjölagring och olika lagringssystem är också en miljöfråga. Det är lätt\r\natt glömma det. När man tittar på de olika alternativ vi har förstår\r\njag, och håller med om, att det finns miljörelaterade problem kring dem\r\nalla. Glöm då inte att sjölagring är en miljöfråga i sig, för ju mer vi\r\nkan sjölagra, desto mindre blir vi tvingade att eventuellt så småningom\r\nanvända kemikalier.\r\nSedan fick vi frågan om vad konsekvenserna kan bli om det här problemet\r\ngår oss ur händerna. Vi har inget klart och tydligt svar på den frågan,\r\noch det är väl en illustration i sig av behovet av ytterligare forskning\r\nkring insektspopulationernas utveckling. Jag ger fullt stöd åt SLU som\r\nbehöver forska ytterligare kring detta. Vi tror att om insektspopulationerna\r\ngår oss ur händerna kan direkt uppemot 10 miljoner kubikmeter dödas av\r\ninsekterna. På ett par års sikt kan det handla om två tre årsavverkningar\r\nsom går från frisk, stående granskog till död skog som vi måste avverka.\r\nDet innebär att de här stormskadorna och avverkningen i anslutning\r\ntill stormskadorna kommer att fortsätta i flera år till och att det är\r\ndöd ved vi måste ta hand om i stället för frisk ved, som är vad marknaden\r\nefterlyser.\r\n\r\nOrdföranden: Nu har jag fem frågeställare kvar på listan i den här\r\nomgången innan det är dags att gå över till nästa område, som är\r\nåterbeskogning. Då går vi tillbaka till det vi brukar. Vi riktar upp oss\r\noch styr upp frågan och håller den ganska kort. Först ut är det Sven-Erik\r\nSjöstrand, Vänsterpartiet. Varsågod, Sven-Erik!\r\n\r\nSven-Erik Sjöstrand (v): Tack, fru ordförande. Jag har en fråga till\r\nEthel Forsberg. Du nämnde att det är begränsad grupp som kan använda\r\nkemiska bekämpningsmedel. Du pratade också om behörighet. Är det så att\r\nni på KemI ger de här personerna behörighet eller vilken myndighet är\r\ndet? Fordras det någon typ av utbildning? Och gäller det i så fall, om\r\ndet nu fordras en utbildning, också dem som kommer att få dispens av\r\nJordbruksverket för skogsplantering? Kommer de också att ha en utbildning\r\nom de ska använda kemiska bekämpningsmedel?\r\n\r\nOrdföranden: Varsågod Ethel Forsberg, KemI!\r\n\r\nEthel Forsberg: Tack. Normalt krävs en tredagarskurs för att få behörighet\r\nför spridning av bekämpningsmedel av klass 2. Det är som jag sade en\r\nbegränsad grupp som har den behörigheten, och det är Jordbruksverket\r\nsom håller i att dela ut behörigheterna. Däremot finns det en större\r\ngrupp som har behörighet och har genomgått en kortare utbildning. Den\r\nbehörigheten handlar om att använda samma bekämpningsmedel i behandlingen\r\nav skogsplantor. Då har Jordbruksverket efter samråd bestämt sig för\r\natt ge dispens för den större gruppen, som har begränsad behörighet, så\r\natt de kan få en behörighet som gör att man kan använda bekämpningsmedel\r\nockså på timmer, till exempel upplag vid skogsvägar och sådant. Den\r\ndispensen ger man nu för 2005 och 2006 så att inte antalet personer med\r\nbehörighet blir en begränsande faktor för ett snabbt och effektivt skydd\r\nmot skadeinsekterna.\r\n\r\nOrdföranden: Tack så mycket för det, Ethel Forsberg, som är generaldirektör\r\npå KemI, vilket alltså står för Kemikalieinspektionen. Då går frågan\r\nvidare. Nu är det Åsa Domeij, Miljöpartiet. Varsågod, Åsa!\r\n\r\nÅsa Domeij (mp): Tack. Jag har en fråga till någon av er från SLU. Jag\r\nundrar: Hur viktigt är valet av plats för virkesupplägg för att minimera\r\ninsektsangrepp?\r\n\r\nBengt Ehnström: Jag kan möjligen försöka svara på det. Det är inte helt\r\nlätt men det är självklart, speciellt om man tänker sig en kemisk\r\nbehandling, att det ska ligga på ett sådant sätt att man så mycket som\r\nmöjligt kan eliminera risken att bekämpningsmedel far ned med vatten,\r\ni vattentäkter. Det var mycket bråk om det där på 60- och 70-talen, då\r\nman lade en del virkeslager mycket nära kommunala vattentäkter och så\r\nvidare. Det är väl en av de viktiga sakerna.\r\nSka man bevattna virket bör man ju helst cirkulera vattnet. Då vet jag\r\natt man asfalterade terminalytor så att man kunde recirkulera vattnet\r\n- jag vet inte hur många gånger. Det var ett av de råd som vi var\r\ninblandade i på den tiden. Det är väl en av de viktiga sakerna. Med tanke\r\npå att granbarkborren flyger väldigt långa sträckor är det nog väldigt\r\nsvårt att så där lätt, geografiskt, isolera virket på det sättet.\r\n\r\nBo Långström: Jag kan fylla på med några synpunkter till. I mellersta\r\noch norra Sverige kan man åstadkomma mycket med att lägga virket i\r\nskuggiga lägen. Man sänker temperaturen och fördröjer utvecklingen hos\r\nbarkborrarna så att en del av dem inte hinner utvecklas klart. Vi vet\r\ninte hur läget är i södra Sverige. Det har en mindre effekt i södra\r\nSverige. Sedan är det klart att om man fick önsketänka skulle man lägga\r\ntallvirke i granskogen och tvärtom. Då skulle man försvåra för barkborrarna\r\natt hitta fram. Men det fungerar ju inte i praktiken.\r\n\r\nOrdföranden: Avslutningsvis hörde vi alltså Bo Långström som kompletterade.\r\nBåda två är från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Då ger jag ordet\r\ntill Christin Hagberg, Socialdemokraterna.\r\n\r\nChristin Hagberg (s): Jag har två frågor. Den första är till Skogs- och\r\nträfacket. Det är en fortsättning på Sven-Erik Sjöstrands fråga. Hur\r\ntycker ni att man uppfyller det här med utbildning, certifiering av\r\nanvändning av växtskyddsmedel och hur man sedan arbetar med de besprutade\r\nstammar och det virke som ligger ute? Den andra frågan är till Bo\r\nLångström och till LRF Skogsägarna. Den gäller hur man nu tillsammans\r\nmellan SLU och näringen jobbar med den här kunskapen om barkborrar och\r\nandra insektsangrepp med tanke på den erfarenhet som man har skaffat\r\nsig sedan stormarna på 60-talet.\r\n\r\nOrdföranden: Då blev det plötsligt tre som skulle svara. Vem ska börja?\r\nAnders Karlsson från Skogs- och träfacket, varsågod!\r\n\r\nAnders Karlsson: Tack. Från Skogs- och träfackets sida tycker vi att\r\ndet är något märkligt att man ger tillstånd att bespruta virkestravar\r\ntill folk som inte har en relevant utbildning.\r\n\r\nOrdföranden: Det var ett kort och koncist svar. Vi skickar frågan vidare.\r\nBo Långström hade också fått frågan.\r\n\r\nBo Långström: Kunskapsöverföringen fungerar alldeles utmärkt, alltså av\r\nden befintliga kunskapen. Vi kommunicerar med både LRF och Skogsindustrierna\r\noch framför allt Skogsvårdsorganisationen, som är den stora\r\nrådgivningsorganisationen. Ganska tidigt kom Skogsstyrelsen ut med sitt\r\nStormeko,\r\ndär man sammanfattade erfarenheterna från stormen så långt. Där hade\r\nvi på SLU skrivit fyra fem sidor om skogsinsekterna i stormens spår.\r\nSedan har vi den hemsida som uppdateras kontinuerligt med omfattande\r\ninformation. Sedan har vi som sagt direktkontakt med de berörda\r\norganisationerna. Så det finns inga problem med överföringen av den befintliga\r\nkunskapen. Problemet är att få fram den nya kunskap som behövs.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det. Då går vi vidare till Skogsägarna och Mats\r\nSandgren.\r\n\r\nMats Sandgren: Det var ett så bra svar att jag bara kan tillägga att\r\ndet här med besprutningen är en liten fråga för dagen. Jag tycker att\r\nvi tenderar att göra den större än den i själva verket är just nu. Vi\r\nska ju försöka låta bli att spruta helt och hållet i år. För att\r\nytterligare spä på när det gäller hur vi har tagit till oss kunskap ska vi\r\npå Södra i alla fall prova att skumma vältorna, kallar vi det för, det\r\nvill säga att flytta bort de översta vältlagren på massavedsfälten för\r\natt skydda mot granbarkborren. Det blir en väldigt bra metod, vad jag\r\nförstår, både ur ekonomisk synvinkel och miljömässigt.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för de svaren. Då går vi vidare, och vi har två\r\nfrågeställare kvar. Det är först Carina Ohlsson, Socialdemokraterna.\r\n\r\nCarina Ohlsson (s): Jag har också en fråga som handlar om utbildning\r\noch dispenser. Jag hoppas, som sades här sist, att det blir så att man\r\ninte ska behöva använda det här i någon större omfattning. Men det är\r\nändå bra att ha med alla perspektiv. Vi har hört mycket om ekologiska\r\noch ekonomiska perspektiv, men vi vet kanske inte lika mycket om det\r\nsociala perspektivet och folkhälsoperspektivet. Det är ändå bra, för\r\natt slippa människors oro, att ha med sig det från början.\r\nDetta gäller, om det skulle bli besprutning, dem som kommer att utföra\r\ndetta, för vi vet att det inte är ofarliga preparat. Det gäller också\r\ninformation till allmänheten och så vidare. Vi har hört att det har\r\nvarit mycket gemensamma beredningar och så. Då undrar jag i vilken\r\nomfattning Skogs- och träfacket har varit med i de här diskussionerna om\r\nutökade dispenser, kortare utbildning och så vidare. Vi har ju också\r\nhört att det är en del utländsk arbetskraft. Det vore intressant att\r\nveta hur diskussionerna går om det också. Frågan är till Skogs- och\r\nträfacket och kanske alla som känner sig berörda från motparten.\r\n\r\nOrdföranden: Vill Skogs- och träfacket kommentera? Anders Karlsson,\r\nvarsågod!\r\n\r\nAnders Karlsson: Tack. Vi har tyvärr inte varit med över huvud taget\r\nnär man har diskuterat det här. Vi kan också konstatera att det finns\r\nmycket problem, framför allt med arbetskraft från utlandet. De kan inte\r\nvårt språk och inte vårt regelverk.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det. Anne-Li Fiskesjö, skogsvårdsstyrelsen!\r\n\r\nAnnelie Fiskesjö: Vi har på vår skogsvårdsstyrelse en som är specialist\r\npå hantering av kemikalier både när det gäller plantor och när det gäller\r\nupplag. Han har haft regelbundna utbildningar av dem som ska hantera\r\nplantorna hittills. Jag kan ta på mig bollen att se om vi kan ordna en\r\nutbildning för dem som nu får, så att säga, dubbel behörighet. Jag kan\r\nockså samråda med Skogs- och träfacket inför den utbildningen.\r\n\r\nOrdföranden: Det såg ut som om det nickades gillande därborta. Då är\r\ndet Ethel Forsberg, KemI.\r\n\r\nEthel Forsberg: Jag har nog inte så mycket att tillföra i den här frågan,\r\nmen jag tänkte bara tydliggöra att jag vet att Arbetsmiljöverket har\r\nvarit med i samrådet i den gemensamma beredning som vi har haft.\r\n\r\nOrdföranden: Då går vi vidare till den siste frågeställaren när det\r\ngäller området växtskydd och bekämpning av skadeinsekter. Det är Alf\r\nEriksson, Socialdemokraterna. Varsågod!\r\n\r\nAlf Eriksson (s): Tack. Jag behöver ett litet förtydligande, för jag\r\nfår inte riktigt det här att gå ihop. Det gäller sjölagring kontra kemisk\r\nbehandling. Ni säger att minskad sjölagring skulle leda till ökad kemisk\r\nbehandling. Jag fick klart för mig tidigare att den här kemiska\r\nbehandlingen var verksam i två månader. Min uppfattning var att virkeslagring\r\neller sjölagring skulle kunna innebära att det ligger i sjön i tre till\r\nfem år så att vi skulle kunna dra ut på virkestillgången under en lång\r\ntid. Då får jag inte riktigt det här att gå ihop. Kan ni förklara det\r\nför mig?\r\n\r\nEthel Forsberg: Vi kan först konstatera att alla de tre metoderna har,\r\neller kan ha, miljöeffekter. Jag upprepar gärna att den som bedöms ha\r\nde största miljöeffekterna och riskerna är den kemiska bekämpningen.\r\nDen kemiska bekämpningen genomförs ju under en ganska kort tid. Det är\r\njust då den är effektiv. Men effekten av den, om den är effektiv, varar\r\nju ett år.\r\n\r\nChrister Segerstéen: Det är ju två bitar. När vi talar om sjölagring\r\nden längre tiden är det för att bevara kvaliteten på virket. Kan vi\r\nlägga en större del i sjön kan vi först upparbeta det som vi har\r\nvattenlagrat på land och låta det ligga ytterligare ett tag. På så sätt\r\nkan vi utnyttja den virkesvolym som har trillat ned inom stormområdet\r\ni den befintliga sågverksindustri som finns inom aktuellt område.\r\n\r\nOrdföranden: Då hoppas jag att det har klarnat ytterligare lite i den\r\ndelen. Det är dags för oss här från miljö- och jordbruksutskottet, den\r\nhearing som vi har med anledning av stormskadorna i södra Sverige, att\r\ngå in på den sista delen. Vi har ju pratat om det som har varit och det\r\nsom är. Den stora frågan är väl hur det kommer att bli. Då är\r\nåterbeskogningen en viktig beståndsdel. Tomas Thuresson från Skogsstyrelsen\r\när först ut. Varsågod!\r\n\r\nTomas Thuresson: (Bilder bilaga 4.) Jag ska berätta lite om konsekvenserna\r\nav återväxtsarbetet. Fem minuter är inte lång tid, men vi ska göra så\r\ngott vi kan. Först ska jag säga att 8 % av volymen i det stormdrabbade\r\nområdet ramlade. Men det innebar inte att det var mer än 3 % av arealen\r\ni Götaland som fälldes. Det är alltså 3 % av arealen vi pratar om, och\r\ndet är i och för sig ganska stora arealer. Det är 137 000 hektar som\r\nhar ramlat så att återväxtskyldighet har uppstått. Sedan finns det ju\r\nmycket skogar som har blivit utglesade och försämrade på något vis. Men\r\ndet är alltså så här mycket som det har uppstått återväxtskyldighet på.\r\n\r\nVi räknar med att ungefär 87 000 hektar är objekt som är större än 0,5\r\nhektar, alltså den gräns där vi normalt sett måste anmäla detta för\r\navverkning. Det ska vi jämföra med något mindre än 40 000 hektar per år\r\ni normal avverkning i Götaland. Det är alltså i storleksordningen tre\r\ntill fyra årsavverkningar som har tippat. Det här innebär väldigt stora\r\nplant- och planteringsbehov, markberedningsbehov och naturligtvis\r\nrådgivningsbehov.\r\nDen stormfällda arealen ser ut som på den bild som jag nu visar. Vi ser\r\natt 3 % i snitt innebär 137 000 hektar, en väldigt stor del i Jönköpings\r\noch Kronobergs län. I Kronobergs län är det ungefär 7 % av arealen som\r\nhar tippat. Det är i storleksordningen åtta årsavverkningar.\r\nVi kan titta på arealfördelningen, storleksfördelningen, på det som har\r\nramlat. Det här är väldigt preliminära siffror, siffror som vi har tagit\r\nfram via - egentligen - dåliga flygbilder som vi tog under perioden\r\nstrax efter stormen. Vi har ungefär 50 000 hektar som är mindre än 0,5\r\nhektar men med objektens medelareal på ungefär 0,4 hektar. Det är alltså\r\nväldigt många små fast ändå hyfsat stora objekt. Det är totalt 180 000\r\nobjekt som har ramlat. Det är alltså väldigt många områden, vilket\r\ninnebär ett jättestort jobb för alla som är inblandade, inte minst\r\nskogsvårdsstyrelserna, som får ta emot alla avverkningsanmälningar, och\r\nnaturligtvis skogsbolagen, entreprenörerna som ska hämta hem det här\r\nvirket på så många olika ställen.\r\nNu ska jag tala om föryngringsmetoder. För de objekt som är större än\r\n0,5 hektar skickade vi i går, eller i dag egentligen, in ett förslag om\r\nåterväxtstöd till Näringsdepartementet. Jag har lagt ut 20 kopior på\r\ndetta utanför salen. Några av er har säkert tagit den. Vi räknar alltså\r\npå arealerna som är större än 0,5 hektar i det förslaget. Där tror vi\r\natt 10-15 % kan föryngras naturligt jämfört med ungefär 25 % normala år.\r\nDet beror på att de fröträd som man normalt sett använder sig av i\r\nväldigt stor utsträckning har tippat samtidigt som resten av skogen har\r\ntippat. Det är alltså små arealer där det finns fröträd kvar.\r\nVi tror att det är rimligt att i storleksordningen 10 000-15 000 hektar\r\nav de här 87 000 hektaren föryngras aktivt med mångfaldsinriktade\r\nföryngringsåtgärder, mycket lövträd med andra ord. Av dessa mångfaldsinriktade\r\narealer måste allting stängslas. Det är för att vi har så stora rådjurs-\r\noch älgpopulationer. Det blir älgmat och rådjursmat av alltihop annars.\r\nDet är ett jättestort problem i södra Sverige i dag. Träden kommer\r\nhelt enkelt inte upp. De käkas upp.\r\nVi tror att merparten av arealen bör föryngras med barr eller barrblandskog\r\nav två skäl. Det ena är produktionsskälet. Det andra är att när vi har\r\nförsökt göra bedömningar av detta tror vi inte att vi kommer upp i mycket\r\nmer än 15 000 hektar som markägarna vill föryngra på annat sätt.\r\nVi ser framför oss väldigt stora föryngringsproblem. Snytbaggepopulationerna\r\nkommer att öka ganska rejält. De har perfekta tillväxtförhållanden,\r\nmassor av stubbar. Vi kanske måste plantera en större andel små plantor\r\nför att det är så stora arealer som ska föryngras. Ska vi få fram\r\ntillräckligt mycket plant, vi kommer säkert att återkomma till det, får\r\nvi kanske plantera med mindre plantor. Och hur stor andel kan vi\r\nmarkbereda? Det hade vi uppe förut. Det är en stor fråga.\r\nVi har vegetationsproblem. En viss del av arealen kommer vi ju inte åt\r\ni år för att plantera, och kanske inte nästa år heller, för att det\r\nligger träd kvar. Vi måste gå in och göra efteravverkningar i kanterna\r\ndär det står träd kvar. Det kommer att dröja några år innan vi kan gå\r\nin och markbereda och plantera över huvud taget. Innan dess kommer det\r\natt hinna bli väldigt mycket gräs.\r\nVi hoppas naturligtvis att vi kan föryngra så stora arealer som möjligt,\r\nmen som jag sade förut är det förmodligen på rätt små arealer som vi\r\nkan göra detta nu. Vi kommer att behöva jobba väldigt mycket med stöd,\r\ninformation och rådgivning till skogsägarna.\r\n\r\nUrban Eriksson, Svenska Skogsplantor: (Bilder bilaga 4.) Jag är vd för\r\nSvenska Skogsplantor. Svenska Skogsplantor är ett helägt dotterbolag\r\ntill Sveaskog. Vi verkar på den svenska plantmarknaden som varje år\r\nomsätter drygt 300 miljoner plantor. Av de plantorna levererar vi ungefär\r\n35 %.\r\nVi har försökt göra en bedömning av vilket plantbehov som den här stormen\r\nger upphov till. Det är minsann inte lätt. Det är många variabler som\r\npåverkar plantbehovet. Men på basis av Tomas siffror gör vi ett väldigt\r\ngrovt överslag. Det är alltså stor felmarginal. Vi hamnar någonstans på\r\natt det skulle behövas runt 250 miljoner plantor för att återbeskoga de\r\nhär arealerna. Leker man med tanken att vi gör det här under en\r\ntreårsperiod, vilket är en rätt kort tid, skulle det alltså behövas 85\r\nmiljoner plantor per år. Normalt uppskattar vi att det varje år i det\r\nhär området sätts 65 miljoner plantor. Så det är en ganska stor volym\r\nextraplantor som måste till.\r\nDet tar alltså två-fem år från det att man sår en planta till dess den\r\ngår att leverera. Inom det här området krävs det stora plantor för att\r\nde ska klara vegetation och annan konkurrens. De plantorna tar oftast\r\nminst två-tre år, fyra år ibland, att producera. Det är en viss ställtid.\r\nHuvuddelen av de här extraplantorna kommer alltså att finnas tillgängliga\r\nförst från 2007 och framåt. Det är viktigt att komma ihåg.\r\nVi och andra aktörer har snabbt försökt att ta tag i den här situationen\r\noch öka produktionen på olika sätt, dels genom att öka produktionen i\r\nbefintlig kapacitet, dels genom att ta i anspråk kapacitet som inte\r\nanvänds. Vi kommer att legoodla i grannländer. Vi skickar vårt frö, som\r\när lämpligt för de här områdena, till odlare i andra länder och legoodlar.\r\nDet är de metoder vi kan använda.\r\nVi har gjort bedömningen att när det gäller gran- och tallfrö har vi en\r\ngod tillgång. Det är alltså små behov, som vi ser det, av att importera\r\ngranfrö från tredjeland. Det kan finnas, men det är marginellt. Tillgången\r\npå frö från lövträd är mestadels god. En liten reservation där är framför\r\nallt att ekollon är väldigt svåra att lagra. Där har vi faktiskt ingenting\r\ni kistorna.\r\nDen här frågan har varit uppe flera gånger här, men vi måste understryka\r\natt det är nödvändigt med kemisk behandling mot snytbagge för att klara\r\nåterplanteringen. Det finns i dag inget praktiskt fungerande mekaniskt\r\nskydd som är lämpligt för den här planttypen och de här områdena, trots\r\nstora insatser för att ta fram ett sådant.\r\nVi har också hört att det kommer att bli högre föryngringskostnader.\r\nFramkomligheten är sämre. Markbehandlingen försvåras. Därför kommer det\r\nockså att bli en stor andel av det vi kallar grönrisplantering. Man\r\nplanterar plantor direkt utan markberedning.\r\nNågra slutsatser, synpunkter och möjligen någon varningsflagga också.\r\nSom jag var inne på var vi i branschen väldigt snabbt på banan, tycker\r\nvi, och diskuterade gemensamma frågor. Mitt intryck är att samtliga\r\nseriösa aktörer gör sitt yttersta för att möta de ökade behoven. Vi har\r\nockså haft en bra dialog med berörda myndigheter, Skogsstyrelsen, KemI\r\noch så vidare.\r\nMin bedömning är också att förutsatt att producenterna får ordentliga\r\nbeställningar när det gäller tid för leverans och volym och att vi kan\r\nutsträcka återplanteringsperioden klarar vi svenska plantproducenter\r\natt tillgodose stormområdet med plantor.\r\nDet finns en liten varningsflagga här, kanske inte så liten heller. Vi\r\nhar varit inne på det tidigare, att erfarenheten visar att säsongen\r\nefter en storm är aktiviteten när det gäller plantering betydligt lägre.\r\nSkogsägarna är ofta upptagna med att ta vara på sitt virke. I det här\r\nfallet kanske man inte kommer fram. Tillgängligheten är begränsad. Det\r\nkan också vara så att det i övrigt finns brist på resurser för markbehandling\r\noch plantering. Det kan i värsta fall leda till att vi måste kassera en\r\ndel av de 65 miljoner plantorna som är avsedda för området i år. Där är\r\ndet väl en varningsflagg.\r\nJag vill hålla med om behovet att vi får klara besked när det gäller\r\nåterplanteringsstödet så fort som möjligt så att vi inte riskerar att\r\nskogsägarna inte vet vad som gäller. Då vill de kanske avvakta sina\r\ninsatser. Planteringsbidraget bör alltså gälla retroaktivt, och det bör\r\nkommuniceras snarast.\r\n\r\nOrdföranden: Även nu har ledamöterna möjlighet att ställa frågor. Man\r\nskulle kunna tro att de har gjort det tillräckligt, men så är inte fallet.\r\nVi har återigen en lång lista.\r\n\r\nAnita Brodén (fp): Fru ordförande! Jag vill ta tillfället i akt och\r\ntacka alla er som har föredragit och kommenterat. Det har varit oerhört\r\nvärdefullt.\r\nDet har framkommit att det är viktigt med tydliga och snabba besked med\r\ntanke på regelverk vad gäller återbeskogning. Men ett av problemen som\r\nockså har framkommit är ju den mentala bryggan, kan man väl säga, eller\r\nhindret där drabbade skogsbönder känner både brist på ork och framtidstro.\r\nHär får vi ju hjälpas åt så mycket vi kan.\r\nFinns det ytterligare saker som kan göras för att underlätta och för\r\natt möjliggöra att vi kan plantera så mycket som möjligt detta år för\r\natt undvika det vi hörde i föredragningen?\r\n\r\nUrban Eriksson: Vi gör allt vi kan för att allokera olika resurser till\r\nområdet. Vi flyttar markberedningsresurser från andra områden, och vi\r\nförsöker tidigt engagera plantörer och utbilda dem. Det är väl det vi\r\nkan göra i år faktiskt.\r\n\r\nChrister Segerstéen: Snabba och klara besked och att de gäller retroaktivt,\r\nså att jag vet att jag får del i det här programmet för det jobb jag\r\ngör nästa vecka.\r\n\r\nAnne-Li Fiskesjö: Vi tror att vi skulle kunna erbjuda en återbeskogningsplan\r\nfastighetsvis och då väcka ett intresse för återbeskogning. Om vi kan\r\ngå ut från skogsvårdsstyrelsen och erbjuda oss att se över vilka hyggen\r\neller småområden som behöver återbeskogas och beskriva vad som behöver\r\ngöras blir det ett beställningsunderlag för markägaren att börja agera\r\nutifrån.\r\nSedan kan jag ge en ljusglimt från regionen. Vi har märkt att det är\r\nmånga som är väldigt mycket mer intresserade av sin skogsfastighet nu\r\nän tidigare och faktiskt känner ett starkt engagemang för att återbeskoga.\r\n\r\n\r\nBengt-Anders Johansson (m): Fru ordförande! Vi har ju i miljö- och\r\njordbruksutskottet från tid till annan blivit uppvaktade om konkurrensen\r\nnär det gäller skogen, mellan viltet å ena sidan och virkeskvaliteten\r\nå andra sidan. Det här är naturligtvis olika i olika delar av vårt land.\r\n\r\nMin fråga är ganska generell, och jag vet egentligen inte vem jag ska\r\nrikta den till: Vilken beredskap finns det nu för att kunna tillgodose\r\nbåda de här intressena för att därigenom förmera värdet av den svenska\r\nskogen både vad gäller viltkött och kvalitetsskog?\r\n\r\nStefan Wirtén: Det var en stor fråga som jag inte kommer att ha möjlighet\r\natt ge ett fullödigt svar på.\r\nDäremot vill jag ta tillfället i akt och berätta att skogsbruket\r\ntillsammans med landets två jägarorganisationer har enats om ett förslag\r\ntill ny älgförvaltningsmodell som jag tror skulle vara väldigt välgörande\r\nför såväl jägarkåren som skogsbruket om vi kunde få den införd i Sverige.\r\n\r\nVi har överlämnat förslaget till jordbruksministern och hoppas att denna\r\nfråga med förtur kommer att utredas. Det var nog i höstas vi gjorde\r\ndetta, för ett halvår sedan eller något i den stilen, och vi har ännu\r\ninte hört något från ministern. Så jag skulle vilja skicka den frågan\r\ntill er i miljö- och jordbruksutskottet också. Ta till er förslaget\r\nfrån jägarorganisationerna och skogsbruket och driv på så att denna\r\nfråga kommer att utredas. Jag tror att det skulle vara mycket välgörande\r\nför såväl skogsbruket som för jakten och jägarkåren i Sverige.\r\n\r\nTomas Thuresson, Skogsstyrelsen: Jag kan inte besvara frågan, men jag\r\nvill betona att ett av de största problemen vi har med biologisk mångfald\r\ni södra Sverige i dag är att vi har för mycket vilt. Vi har i det förslag\r\nsom vi har lämnat till regeringen om återväxtstöd en komponent med där\r\nvi avser att på lämpliga marker enbart stängsla för att få upp betesbegärliga\r\nträdslag, tall, sälg, rönn, ask, ek och så vidare. Vi har sett många\r\ngoda exempel där det finns hägn. Det här är både ett pedagogiskt problem\r\noch ett faktiskt problem. Man ser i dag ett grönlandskap sprida ut sig\r\noch man skyller skogsbruket för detta. Men det är inte bara skogsbruket\r\nutan det är faktiskt viltet som är ett väldigt stort problem också. Det\r\nmåste vi hantera på något vis så att vi får en bra balans.\r\n\r\nChrister Segerstéen: Från Skogsägarnas sida måste vi vara så pass ärliga\r\natt vi säger att prioritet ett är att återbeskoga. Det kommer att finnas\r\nmat även för det vilda. Lite mer långsiktigt kan vi i dialogen med\r\njägarorganisationerna se till att det finns foder, kraftledningsgator\r\noch så vidare. Men prioritet ett är återbeskogningen.\r\n\r\nPer Larsson: Jag skulle vilja understryka det som har sagts från speciellt\r\nSkogsstyrelsen. Jag tror att man måste se det som en stor möjlighet att\r\nskapa mer varierade och naturliga skogar i södra Sverige, som förhoppningsvis\r\nockså är mycket mer stormtåliga i framtiden. Då är viltbetestrycket ett\r\nstort problem. Det är viktigt att man från statsmakternas sida nu när\r\nman utformar stöd och inte minst rådgivning med mera ser till att försöka\r\nåstadkomma styrmedel som styr mot mer blandade skogar, ädellövskogar\r\nmed mera, och att man liksom bygger in starka incitament för det.\r\nKortsiktigt behövs det stängsling, tyvärr. Långsiktigt måste man jobba\r\nmed de frågorna också.\r\n\r\nSven Gunnar Persson (kd): Flera har påpekat att snytbaggen kommer att\r\nta för sig av de nya plantorna. Det skulle vara intressant att höra\r\nKemikalieinspektionen redogöra för vilka regler som nu gäller, vilka\r\nmedel som är mest lämpade och risken för att medel som inom EU har\r\ntillåtits men som inte vi vill ha här kommer till användning och sådana\r\nsaker.\r\nHade jag haft möjlighet att ställa en andra fråga skulle det ha varit\r\nintressant att höra .\r\n\r\nOrdföranden: Och det hade du inte den här gången.\r\n\r\nLars Lindqvist: Det finns alltså två godkända medel mot snytbagge. Det\r\nena är Merit Forest WG och det andra är Cyper Plus. Det är inte en så\r\nstor preparatåtgång att det finns behov av en massa nya medel. Det är\r\nväl de som har tagit en större del av marknaden som är kvar.\r\n\r\nJan-Olof Larsson (s): I dag har det framkommit många personliga katastrofer,\r\nregionala katastrofer och även katastrofer på nationell basis. Om man\r\nutifrån ekonomisk synpunkt ser på att 70 miljoner kubikmeter har blåst\r\nned, hur lång tid tar det på nationell basis för detta att växa upp och\r\nhur påverkar det uttaget nationellt på kort och lång sikt?\r\n\r\nTomas Thuresson: På nationell nivå återhämtar det här sig efter\r\nstorleksordningen ett och ett halvt år ungefär. På den nivån är det inget\r\nproblem. På Götalandsnivå kan vi säga att 8 % av volymen har \"tippat\"\r\nmen 92 % är kvar. De 92 procenten växer med ungefär 3 % per år. När vi\r\nhar avverkat det liggande virket och dessutom de kantzoner som bör\r\nrestavverkas har vi ungefär lika mycket virke som vi hade innan, skulle\r\njag tro. Så på Götalandsnivå kommer det inte att vara något akut\r\nvirkesbalansproblem. Däremot kan det lokalt eller regionalt i de värst\r\ndrabbade områdena, vid de sågverk som ligger i Kronobergs län där det\r\nhar blåst ned som värst, kanske bli problem på några års sikt, men inte\r\npå högre nivå. Det tror jag inte.\r\n\r\nClaes Västerteg (c): Fru ordförande! Det har framkommit här med all\r\nönskvärd tydlighet att det krävs ett snabbt besked om formerna för\r\nåterväxtstöd. Min fråga är till Näringsdepartementet. När kan vi förvänta\r\noss ett beslut?\r\nSedan var Sven Gunnar Persson orolig för prisutvecklingen på skogsplantorna.\r\n\r\n\r\nLinda Hedlund: Jag kan tyvärr inte svara på den frågan. Den ligger över\r\nhuvudet på oss tjänstemän.\r\n\r\nOrdföranden: Då hade du tur, Claes, att du hade en andra fråga.\r\n\r\nUrban Eriksson: Jag är inte så orolig för prisutvecklingen!\r\n\r\n(Ordföranden: Säger vd - det är ju skönt.)\r\nSkämt åsido tror jag inte att prisutvecklingen kommer att avvika från\r\ndet som har gällt tidigare. Några procent per år i bästa fall, ur mitt\r\nperspektiv. Det är kanske ett mer sansat svar.\r\n\r\nOrdföranden: Det var väl tur att du lade till det på slutet.\r\n\r\nAnders G Högmark (m): Fru ordförande! Jag sade tidigare att det är\r\nviktigt för myndigheter att fatta rätt beslut och att fatta det vid rätt\r\ntid. Med all tydlighet har väl det framkommit här. Jag kan instämma i\r\ndet som har sagts om värdet av att kunna fatta beslutet och ge besked\r\nom återplanteringsstödet. Det ska inte behöva gå flera veckor och månader\r\nför att det beslutet ska fattas.\r\nSedan en fråga. Av de 137 000 hektar som visades på en bild tidigare är\r\nju 50 000 hektar fördelade på hyggen mindre än en halv hektar. Många är\r\nväldigt små bitar. Min fråga till Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen\r\nute på fältet, gärna i mitt eget drabbade hemlän, är helt enkelt: Hur\r\nser ni på föryngringsmetoderna på de allra minsta hyggena? Kan man ana\r\natt det i stort sett blir ganska stor andel som kommer att självföryngras?\r\nKommer det då att innebära att vi på det sättet får en något sämre\r\nförmåga att ta till vara markens produktionsvärden, eftersom inte\r\nåterplanteringen sker i så organiserad form?\r\n\r\nTomas Thuresson: Det är klart att vi bedömer att en hyfsat stor andel\r\nav de riktigt små hyggena kommer att självföryngras. Det ger en lägre\r\nproduktion, som du var inne på. Samtidigt är det en möjlighet att\r\nutnyttja självföryngring i det här läget när vi har så mycket annat arbete\r\natt göra också.\r\nTyvärr kommer många av de här små hyggena att bli väldigt dåligt\r\nsjälvföryngrade om man satsar på det som metod överallt. I de återväxttaxeringar\r\nvi gör i dag blir 30 % där man så att säga inte gör någonting godkända\r\noch 70 % blir underkända. Det är tyvärr en ganska stor andel som kommer\r\natt misslyckas.\r\n\r\nChrister Segerstéen: Vi ska komma ihåg, som jag har sagt tidigare, att\r\ndet finns en drivkraft hos skogsägaren att återskapa. Tittar vi efter\r\nstormen 1969 kan vi se att mycket även av de små ytorna återskapades\r\noch planterades igen.\r\nSom organisation är vi nu mitt uppe i att se till att hjälpa till och\r\nfå ut virket. Vid nästa fas, återbeskogningen, har även vi ett ansvar.\r\nDäri ligger att informera och ge råd. Jag tror säkert att många av de\r\nhär små områdena också kommer att planteras.\r\n\r\nAnne-Li Fiskesjö: Om vi kan ta vara på det som kommer på de här småägorna\r\noch sköta det rätt i fortsättningen kanske vi kan få en ännu bättre\r\nstormanpassad skog än vi hade tidigare. Men då ska man inte bara prioritera\r\nproduktion, som Anders Högmark var inne på, utan då ska man också\r\nprioritera stormberedskapen.\r\n\r\nMarie Wahlgren (fp): Ni har tagit upp ett par gånger att föryngringen\r\nkommer att bli dyrare på grund av att vi har en besvärligare skog att\r\nföryngra helt enkelt. Jag skulle gärna vilja ha en uppskattning av hur\r\nmycket dyrare. Hur mycket högre föryngringskostnader har vi att se fram\r\nemot?\r\n\r\nChrister Segerstéen: I kronor är det svårt att säga. Men det som blir\r\njobbigare är att markberedningen måste göras kraftigare eftersom det\r\nligger mer rester kvar på hygget. I Kronoberg, framför allt, är det ett\r\nplatt landskap, och som vi hörde länsgemensamt tidigare kommer det att\r\nkrävas skyddsdikning i betydligt större omfattning än tidigare. Vi har\r\nalltså ett par komponenter som man kanske inte tidigare har behövt\r\nanvända på samma sätt.\r\n\r\nBjörn Andrén, Skogsindustrierna: Jag vill fylla på med att vi har pratat\r\nrätt mycket om att underlätta med regelverk för att få hit\r\navverkningsentreprenad\r\noch lastbilar. Det finns anledning att inför ett stort åtagande vad\r\ngäller föryngringen också fundera på vad som behöver förändras och\r\nnytänkas i regelverk så att man underlättar för skogsvårdsentreprenad,\r\nsom ofta är ganska småskalig entreprenad men som jag tror kommer att\r\nkunna bidra till att det både blir gjort och blir gjort till en hygglig\r\nkostnad.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det. Då har vi klarat av den här rundan med frågor.\r\nNu kommer jag till den mycket vågade frågan. Är det någon av er som\r\nhar rest hit i dag som har suttit och klämt och känt på någonting som\r\nni tycker borde ha blivit sagt innan vi avslutar, så får ni chansen. Är\r\ndet någon som har någonting på hjärtat som ni absolut vill förmedla? Är\r\ndet någon ledamot som sitter på en liten fråga?\r\n\r\nBengt-Anders Johansson (m): Jag har en kort fråga som inte har belysts\r\növer huvud taget. Jag vänder mig kanske främst till Mats Sandgren eller\r\nChrister Segerstéen. Kan ni göra en bedömning av hur den enskilde\r\nskogsägaren till syvende och sist blir drabbad av detta i kronor och ören\r\nper kubikmeter eller någonting liknande? Jag påstår ju att det är den\r\nenskilde som får ta smällen i slutändan.\r\n\r\nChrister Segerstéen: Det är tiotusenkronorsfrågan. Det är ju så många\r\nomständigheter. Är du försäkrad eller icke försäkrad? Vem har du som\r\nköpare av virke? Är du med i en skogsägarförening? Hur är ditt förhållandet\r\ntill sågverk, till skogsindustrin, ditt engagemang? Det är väldigt svårt.\r\n\r\nEn sak kan vi vara överens om - det kommer att kosta för den enskilde\r\nskogsägaren. Det är fullt klart. Och det kanske ligger på 25-30 % om\r\nman har försäkring och bra kontakter. Den skogsägare som är oförsäkrad\r\noch inte har några virkeskontakter kommer att vara väldigt illa ute.\r\nSkogsstyrelsen har ju pekat på att det av den totala mängden kanske rör\r\nsig om storleksordningen 6 miljoner kubikmeter virke. Man kanske kommer\r\natt vara inom den ramen. Vi har ju samtidigt en skogsvårdslag med krav\r\npå återbeskogning. Du måste alltså röja upp och återplantera. Då talar\r\nvi om en bra bit över 50-60 % kanske 70 %.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det. Då har jag tre saker som jag skulle vilja ta\r\nupp innan vi slutar.\r\nDen första är naturligtvis att tacka alla er som har tagit er tid och\r\ngjort det möjligt att komma hit i dag. Det är oerhört värdefullt för\r\noss att få ställa de frågor som vi har gjort i dag. Sedan vill jag tacka\r\nalla som har varit med och följt oss både på läktare och hemma i\r\ntv-sofforna.\r\nDen andra är att tala om för er som vill följa den här diskussionen\r\nefteråt att vi har haft våra stenografer här under dagen. Det kommer\r\natt finnas protokoll att hämta, om man vill se vad var och en har sagt.\r\nÄven för er där hemma är det bara att gå in på riksdagens hemsida, www.\r\nriksdagen.se.\r\nTill sist vänder jag mig framför allt till utskottet. Nu har ni varit\r\nduktiga i tre timmar, men kl. 12, om några minuter, är det samling i\r\nutskottsrummet för jordbruksinformation inför EU-mötet om en vecka. Det\r\ngäller att gaska upp sig.\r\nEtt stort tack till er allihop och till er där hemma!\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\nBilder från den offentliga utfrågningen\r\nHåkan Wirtén, Skogsstyrelsen\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStefan Wirtén, Skogsindustrierna\r\n\r\n\r\n\r\nChrister Segersteen, LRF Skogsägarna\r\n\r\n\r\n\r\nBo Långström, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nTomas Thuresson, Skogsstyrelsen\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nUrban Eriksson, Svenska Skogsplantor AB\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Det solidariska ansvaret för återväxtåtgärder",
          "forslag": "Riksdagen\na) godkänner vad utskottet anfört,\nb) antar regeringens förslag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) såvitt avser 8 §.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:58 i denna del och avslår motionerna 2004/05:MJ10 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Förutsättningar för krav på säkerhet",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) såvitt avser 36 §.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:58 i denna del och avslår motion 2004/05:MJ10 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Krav på förvärvstillstånd före avverkning",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) såvitt avser 10 a §.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:58 i denna del och avslår motionerna 2004/05:MJ10 yrkande 3, 2004/05:MJ11 och 2004/05:MJ504 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Brukningsenhetens storlek",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ10 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Översyn av 12 § skogsvårdslagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ10 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ10 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Internationellt skogssamarbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ10 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Lagförslaget i övrigt",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:58 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Ekonomiskt stöd för stormens verkningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkande 12, 2004/05:MJ8 i denna del och 2004/05:MJ9 yrkandena 15 och 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Omfördelning av resurser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del och 2004/05:MJ8 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Resurser till Skogsstyrelsen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ9 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Medel ur EU:s solidaritetsfond",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkande 25, 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del och 2004/05:MJ9 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Utredning och analys av konsekvenserna för skogsnäringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ6 yrkande 1 och 2004/05:MJ9 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Införande av en s.k. katastrofparagraf i skogsvårdslagen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ6 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Dispenser för lagring av virke m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ7 yrkande 4 och 2004/05:MJ8 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "8894F8E1-C8A2-44B0-9FC7-CD786E6DF377",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "51",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "37",
                    "2",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "27",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "205",
                    "99",
                    "0",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/8894F8E1-C8A2-44B0-9FC7-CD786E6DF377",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Åtgärder för att snarast få ut virket ur skogen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ9 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Bekämpning av skadegörare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 23 och 24, 2004/05:MJ6 yrkande 7, 2004/05:MJ7 yrkande 3, 2004/05:MJ8 i denna del och 2004/05:MJ9 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Skogsvårdsåtgärder och naturvårdshänsyn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ5 yrkandena 16 och 22, 2004/05:MJ6 yrkandena 6 och 18, 2004/05:MJ7 yrkande 5 i denna del, 2004/05:MJ8 i denna del och 2004/05:MJ9 yrkandena 10-13 och 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Utbildning och information",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ5 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Klimatfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ9 yrkandena 3 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Stöd till uppröjning i områden av intresse för rekreation och friluftsliv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ9 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Skogsvårdsorganisationen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ239 och 2004/05:MJ434 yrkandena 10 och 43-45.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Skogspolitikens mål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Ett hållbart skogsbruk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 11, 2004/05:MJ434 yrkandena 1, 4, 11, 12, 23, 24, 26 och 40 samt 2004/05:MJ439 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ434 yrkandena 9, 25 och 38 samt 2004/05:MJ485.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Bioenergi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ434 yrkande 42 och 2004/05:MJ508 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "20",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "25B3D56E-2CBE-48E4-AB7D-143A68186A99",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 20 (fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "2",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "38",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "1",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "222",
                    "68",
                    "14",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/25B3D56E-2CBE-48E4-AB7D-143A68186A99",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Vissa lagstiftningsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ326 och 2004/05:MJ434 yrkandena 5, 7, 13, 20 och 46.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Samrådsplikt och miljöprövning av skogsbilvägar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "En ny skogslogistik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Ekologiska landskapsplaner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Fler kvinnor inom skogsnäringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 52.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "28",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "14A66E84-78C0-4419-87AA-10A5DC3651BA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 28 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "51",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "1",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "268",
                    "36",
                    "0",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14A66E84-78C0-4419-87AA-10A5DC3651BA",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Skogspolitiska frågor som har behandlats tidigare under mandatperioden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 10, 2004/05:MJ434 yrkande 6, 2004/05:MJ504 yrkandena 1-4 och 9, 2004/05:MJ507 yrkande 18, 2004/05:MJ508 yrkandena 21, 24, 27 och 28 samt 2004/05:MJ534 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Förutsättningar för krav på säkerhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Krav på förvärvstillstånd före avverkning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Översyn av 12 § skogsvårdslagen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Internationellt skogssamarbete",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Omfördelning av resurser",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Införande av en s.k. katastrofparagraf i skogsvårdslagen m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Dispenser för lagring av virke m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Bekämpning av skadegörare",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Bekämpning av skadegörare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Bekämpning av skadegörare",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Skogsvårdsåtgärder och naturvårdshänsyn",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Skogsvårdsåtgärder och naturvårdshänsyn",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Skogsvårdsåtgärder och naturvårdshänsyn",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Utbildning och information",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Skogspolitikens mål",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Ett hållbart skogsbruk",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Ett hållbart skogsbruk",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Ett hållbart skogsbruk",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Bioenergi",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Bioenergi",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Skogsvårdsorganisationen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Skogsvårdsorganisationen",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Vissa lagstiftningsfrågor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Vissa lagstiftningsfrågor",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Samrådsplikt och miljöprövning av skogsbilvägar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Ekologiska landskapsplaner",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Fler kvinnor inom skogsnäringen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-04-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-05-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-05-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-05-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-05-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2005-06-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 11:18:22"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om ändringar i skogsvårdslagen. Ändringarna handlar bland annat om att säkerhet ska ställas vid ändrade förhållanden för fastigheten, som till exempel ägarbyte, och att beviljat förvärvstillstånd ska vara en förutsättning för avverkning av skog. Lagändringarna syftar till att motverka så kallat skogsklipperi, det vill säga att någon köper en skogsfastighet och avverkar så mycket skog det går oavsett om personen har fått förvärvstillstånd. Utskottet behandlar även ett stort antal förslag till åtgärder som framförts för att mildra effekterna av den svåra storm som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom de flesta förslagen redan är åtgärdade av regeringen. ",
          "dok_id": "GS01MJU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Ändringar i skogsvårdslagen (MJU9)",
          "dok_id": "GS01MJU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 11:18:22"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01MJU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om ändringar i skogsvårdslagen. Ändringarna handlar bland annat om att säkerhet ska ställas vid ändrade förhållanden för fastigheten, som till exempel ägarbyte, och att beviljat förvärvstillstånd ska vara en förutsättning för avverkning av skog. Lagändringarna syftar till att motverka så kallat skogsklipperi, det vill säga att någon köper en skogsfastighet och avverkar så mycket skog det går oavsett om personen har fått förvärvstillstånd. Utskottet har även behandlat ett stort antal förslag till åtgärder som framförts för att mildra effekterna av den svåra storm som drabbade södra Sverige den 8 och 9 januari 2005. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionerna eftersom de flesta förslag redan är åtgärdade av regeringen.</p><p></p>",
          "dok_id": "GS01MJU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:38"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Ändringar i skogsvårdslagen (MJU9)",
          "dok_id": "GS01MJU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:41:38"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01MJU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_MJU_9.pdf",
          "filstorlek": "6409916",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Ändringar i skogsvårdslagen m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/37456F5D-5132-41BE-9F1A-76BDBB853BC9"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ10 med anledning av prop. 2004/05:58 Ändringar i skogsvårdslagen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:58 Ändringar i skogsvårdslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ11 med anledning av prop. 2004/05:58 Ändringar i skogsvårdslagen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2004/05:58 Ändringar i skogsvårdslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ239 Reglering av skogsvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ239",
          "ref_dok_titel": "Reglering av skogsvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson och Björn von der Esch (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ326 Viltfoderproduktion",
          "ref_dok_id": "GS02MJ326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ326",
          "ref_dok_titel": "Viltfoderproduktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ434 En uthållig skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ434",
          "ref_dok_titel": "En uthållig skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ439 Statlig skogspolitik och naturvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ439",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ439",
          "ref_dok_titel": "Statlig skogspolitik och naturvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ485 Utbildningsbehovet inom skogs- och träindustrin",
          "ref_dok_id": "GS02MJ485",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ485",
          "ref_dok_titel": "Utbildningsbehovet inom skogs- och träindustrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Carina Adolfsson Elgestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ5 Åtgärder med anledning av stormen i Sydsverige (väckt enligt 3 kap 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ5",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder med anledning av stormen i Sydsverige (väckt enligt 3 kap 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ504 Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_id": "GS02MJ504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ504",
          "ref_dok_titel": "Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ507 Miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ507",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ508 En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ508",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ534 Äganderätten för landets skogsägare",
          "ref_dok_id": "GS02MJ534",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ534",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten för landets skogsägare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ6 Stormkatastrofen i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ6",
          "ref_dok_titel": "Stormkatastrofen i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ7 Stormen över södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ7",
          "ref_dok_titel": "Stormen över södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ8 Insatser för skogsbruket i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ8",
          "ref_dok_titel": "Insatser för skogsbruket i södra Sverige (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ9 Orkanen Gudrun (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_id": "GS02MJ9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ9",
          "ref_dok_titel": "Orkanen Gudrun (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk405 De gröna näringarna",
          "ref_dok_id": "GS02Sk405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk405",
          "ref_dok_titel": "De gröna näringarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:58 Ändringar i skogsvårdslagen",
          "ref_dok_id": "GS0358",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "58",
          "ref_dok_titel": "Ändringar i skogsvårdslagen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-06-01",
          "ref_dok_id": "GS09131",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "131",
          "ref_dok_titel": "2005-06-01",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-05-27",
          "ref_dok_id": "GS09128",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "128",
          "ref_dok_titel": "2005-05-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:262",
          "ref_dok_id": "GS0K262",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "262",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:262",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2005:390",
          "ref_dok_id": "1979:429",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}