{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2298321",
      "dok_id": "GS01MJU8",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "MJU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:MJU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2005-02-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:43",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:47",
      "titel": "Genteknik m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01MJU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01MJU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:MJU8</div><h1>Genteknik m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas 21 motionsyrkanden från allmän motionstid åren\r\n2003 och 2004 med anknytning till genteknik, avel och växtförädling.\r\nMotionerna behandlar frågor om bl.a. miljösäkerhet, etik, forskning och\r\nmärkning och i några fall ställer motionärerna krav på\r\nlagstiftningsförändringar.\r\nI betänkandet redovisas de viktigaste regleringarna dels på EU-nivå,\r\ndels på nationell nivå. Samtliga motioner avstyrks, i flera fall med\r\nhänvisning till regleringar och internationella överenskommelser, men\r\näven till det arbete som pågår såväl inom Europeiska unionen som i\r\nSverige.\r\nI betänkandet finns 13 reservationer och 2 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36, 2004/05:MJ497\r\nyrkande 38, 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del och 2004/05:MJ508\r\nyrkande 20 i denna del.\r\nReservation 1 (fp)\r\nReservation 2 (kd, mp)\r\n\r\n2.      Kvaliteten på riskbedömningar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ392 yrkande 2.\r\nReservation 3 (kd, v, mp)\r\n\r\n3.      Markörgener som ger antibiotikaresistens\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 24.\r\nReservation 4 (kd, c, mp)\r\n\r\n4.      Samexistensfrågor\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkande 25 och 2004/05:MJ508\r\nyrkande 20 i denna del.\r\nReservation 5 (kd, c)\r\nReservation 6 (fp)\r\n\r\n5.      Odlingsavbrott i vissa fall\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 29.\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n6.      Miljösäkerhet vid kliniska prövningar\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ224 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n7.      Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 21.\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n8.      Forskning och utveckling m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27 samt\r\n2004/05:MJ392 yrkande 3.\r\nReservation 9 (kd, c)\r\nReservation 10 (v, mp)\r\n\r\n9.      Genetiska resurser, avel och förädling\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 37, 2003/04:MJ431\r\nyrkande 9, 2004/05:MJ392 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna\r\ndel.\r\nReservation 11 (fp)\r\nReservation 12 (v, mp)\r\nReservation 13 (kd)\r\n\r\n10.     Märkning av livsmedel\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 34, 2003/04:MJ417\r\noch 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del.\r\n\r\n11.     Övriga frågor\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ254 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStockholm den 3 februari 2005\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Rune Berglund\r\n(s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik Karlsson (v),\r\nChristina Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Sverker\r\nThorén (fp), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin\r\nHagberg (s), Marie Wahlgren (fp) och Claes Västerteg (c).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nUnder allmän motionstid åren 2003 och 2004 väcktes ett antal motioner\r\nmed sammanlagt 21 yrkanden inom området för genteknik, avel och\r\nväxtförädling m.m. Dessa yrkanden upptas genom detta betänkande till behandling.\r\nUnder våren 2003 behandlade utskottet ett antal motionsyrkanden med\r\nliknande frågeställningar (bet. 2002/03:MJU11). Utskottet föreslog då\r\natt riksdagen skulle avslå samtliga yrkanden med hänvisning bl.a. till\r\nEG:s rättsakter och det pågående arbetet både inom Europeiska unionen\r\noch i Sverige.\r\nBakgrund\r\nEG:s rättsakter inom livsmedelsområdet också i den del det berör området\r\nför genteknik är till övervägande del totalharmoniserade, vilket innebär\r\natt det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig strängare\r\neller mer liberala bestämmelser. Den svenska lagstiftningen baseras\r\ndärför på Rådets direktiv 98/81/EG av den 26 oktober 1998 om ändring av\r\ndirektiv 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade\r\nmikroorganismer samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG\r\nav den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade\r\norganismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG.\r\nMed innesluten användning menas verksamhet där det finns någon barriär\r\n(t.ex. växthus eller laboratorium) som begränsar organismernas kontakt\r\nmed miljön. Ytterligare några viktiga rättsakter på området är\r\nEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september\r\n2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder samt Europaparlamentets\r\noch rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om\r\nspårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och om\r\nändring av direktiv 2001/18/EG.\r\nInom ramen för FN-konventionen om biologisk mångfald undertecknades i\r\nmaj 2000 i Nairobi ett avtal för internationell handel med genetiskt\r\nmodifierade organismer (GMO) - Cartagenaprotokollet om biosäkerhet.\r\nProtokollet, som trädde i kraft den 11 september 2003, bygger bl.a. på\r\nförsiktighetsprincipen så som den kommit att formuleras i juni 1992 i\r\nRiodeklarationen om miljö och utveckling. Genom Europaparlamentets och\r\nrådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande\r\nförflyttning av genetiskt modifierade organismer har Cartagenaprotokollet\r\ngenomförts i EU.\r\nDe nationella bestämmelserna om GMO återfinns i miljöbalken, som innehåller\r\ngrundläggande och övergripande bestämmelser om bl.a. tillståndskrav och\r\ntillsyn. I miljöbalken finns även bestämmelser om krav på märkning av\r\nGMO. Myndigheterna skall säkerställa att en adekvat märkning finns så\r\natt det klart och tydligt framgår att det är frågan om en GMO. Mer\r\ndetaljerade bestämmelser finns i förordningen (2000:271) om innesluten\r\nanvändning av genetiskt modifierade organismer samt i förordningen\r\n(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer. Detaljerade\r\nbestämmelser återfinns dessutom i en rad myndighetsföreskrifter.\r\nLäkemedelsverket har givit ut föreskrifter och allmänna råd om avsiktlig\r\nutsättning vid klinisk prövning av läkemedel som innehåller eller består\r\nav GMO (LVFS 2004:10). Föreskrifterna gäller de fall läkemedel eller\r\ndess utsöndringsprodukter som innehåller eller består av GMO införs i\r\nmiljön. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för innesluten användning\r\nav genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM). Föreskrifter om detta\r\nfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2000:5. Arbetsmiljöverket\r\nhar dessutom givit ut föreskrifter om biologiska ämnen (AFS 1997:12).\r\nKemikalieinspektionen har föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska\r\norganismer. Dessutom finns Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:2) om\r\ngenetiskt modifierade vattenlevande organismer. Det svenska regelverket\r\nsyftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att säkerställa\r\natt etiska hänsyn tas i den gentekniska verksamheten.\r\nI Sverige har den statliga myndigheten Gentekniknämnden till uppgift\r\natt följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknikområdet,\r\nbevaka de etiska frågorna och genom rådgivande verksamhet främja en\r\netiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors\r\noch djurs hälsa och miljön skyddas. Nämnden skall anmäla till regeringen\r\nom något användningsområde eller någon planerad användning av gentekniken\r\nkan sättas i fråga från etiska eller humanitära synpunkter. Bestämmelser\r\nom Gentekniknämndens verksamhet återfinns i förordningen 1994:902 med\r\ninstruktion för Gentekniknämnden.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nMiljösäkerhet, etik m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tre motionsyrkanden (kd) i vilka etiska frågor och\r\nvissa krav med anledning av genteknikens risker tas upp. Dessutom\r\navstyrker utskottet en motion (fp) med krav på förändringar i lagstiftningen\r\noch en motion med krav på en översyn av kvaliteten på riskbedömningar\r\ni ansökningsärenden. Ett yrkande (c) om markörgener som ger\r\nantibiotikaresistens samt tre yrkanden (fp, c) som behandlar olika specifika\r\nrisker med odling av GMO avstyrks också. Slutligen avstyrker utskottet\r\nen motion (fp) med två yrkanden om miljösäkerhet i den kliniska\r\nverksamheten och en motion (mp) om genmodifierat skogsodlingsmaterial m.m.\r\nUtskottet hänvisar huvudsakligen till gällande regelverk och det arbete\r\nsom pågår såväl inom EU som i Sverige.\r\nJämför reservationerna 1 (fp), 2 (kd, mp), 3 (kd, v, mp), 4 (kd, c, mp),\r\n5 (kd, c), 6 (fp), 7, (c) och 8 (mp).\r\nMotionerna\r\nI motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 36 efterlyses en etisk prövning vid\r\nolika tillämpningar inom gentekniken. Motionärerna anser att dagens\r\nlagstiftning är otillräcklig och vill att den förbättras.\r\nDet finns enligt motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 38 en risk att grödor\r\nmed gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel skall\r\nkorsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara\r\nekologiska följder. Om genetiskt modifierade grödor överhuvudtaget skall\r\nförekomma i öppen odling, måste nyttan med den genetiska modifieringen\r\nnoga vägas mot risken att en spridning sker i naturen. Det krävs i dag\r\ntillstånd för att få odla en viss sort av en genetiskt modifierad gröda.\r\nMotionärerna anser att varje enskild plats där någon önskar odla sådana\r\ngrödor bör kräva ett tillstånd. I motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11\r\n(delvis) anförs att försiktighetsprincipen bör gälla för EU:s politik\r\nför GMO. Dessutom anser motionärerna att eventuella risker med genmodifierade\r\ngrödor som är resistenta mot vissa sjukdomar, skadeinsekter eller\r\nkemikalier inte är tillräckligt klarlagda. I motion 2004/05:MJ508 (fp)\r\nyrkande 20 (delvis) efterfrågar motionärerna en enhetlig lagstiftning\r\nför avel och förädling som är teknikneutral. De anser att Sverige borde\r\nverka för en nationell miljölagstiftning för nya grödors och djurs\r\nmiljöpåverkan. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att vidta de\r\nåtgärder som krävs för att utarbeta en sådan lagstiftning och att ta\r\nfram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå. Enligt motion\r\n2004/05:MJ392 (v) yrkande 2 bör Jordbruksverket, Livsmedelsverket och\r\nNaturvårdsverket ges i uppdrag att göra en översyn av kvaliteten på\r\nriskbedömningar samt föreslå mer enhetliga bedömningar av företagens\r\nansökningar. Motionärerna anser att man måste klargöra att alla fakta\r\noch forskningsresultat som har att göra med miljö, hälsa och säkerhet\r\nfinns med i beslutsunderlaget.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 24 bör s.k. markörgener som ger\r\nantibiotikaresistens inte förekomma i produkter på marknaden.\r\nVid odling av genetiskt modifierade växter som kan korsbefrukta andra\r\nodlade grödor eller vilda växter måste enligt motion 2003/04:MJ474 (c)\r\nyrkande 25 särskilda krav ställas på säkerhetsavstånd kring odlingen\r\noch noggrann övervakning. Sådana regler måste finnas på EU-nivå men\r\nmåste kunna skärpas på regional och nationell nivå efter de ekologiska\r\nförutsättningar som gäller. Särskild hänsyn måste tas till det faktum\r\natt den ekologiska odlingen inte tillåter inblandning av genetiskt\r\nmodifierade grödor. Regeringen bör enligt motionen verka för detta i det\r\npågående arbetet inom EU. Enligt 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis)\r\nkrävs det en speciallagstiftning om risken för inblandning av GMO i\r\nkonventionella grödor, särskilt ekologiskt odlade grödor. Riksdagen bör\r\nenligt motionärerna ge regeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som\r\nkrävs för att ta fram en sådan ny lagstiftning samt att ta fram strategier\r\nför hur frågan kan drivas på EU-nivå.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 29 måste EU verka för att\r\nenskilda länder eller regioner har möjlighet att snabbt avbryta odling av\r\ngenetiskt modifierade grödor om fara för hälsan eller miljön uppstår.\r\nVi\r\nhar i dag en övergripande lagstiftning för hantering av GMO och GMM som\r\när likadan oberoende av vilken användning som avses anförs det i motion\r\n2003/04:MJ224 (fp). Det vore rimligt att vi utformar en lagstiftning\r\nsom är specifik för den kliniska situationen och där ursprunget för det\r\ngenetiska materialet är underordnat de reella risker som en spridning\r\nkan orsaka. Regeringen bör därför tillsätta en utredning som skall se\r\növer lagstiftningen för omgivningens miljösäkerhet vid kliniska prövningar\r\nmed genetiskt material (yrkande 1). Om en ändring i lagstiftningen inte\r\nkan göras inom ramen för nuvarande EU-regler bör regeringen verka för\r\ndetta i EU (yrkande 2).\r\nI motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21 efterlyser motionärerna restriktioner\r\nför genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter. Genetisk\r\nförädling och kloning syftar till att samtliga plantor har exakt samma\r\ngenuppsättning, vilket innebär en stor sårbarhet. Med tanke på de långa\r\ntidsaspekterna i skogsbruket, anser motionärerna det vara viktigt att\r\nman bevarar en genetisk variation i plantmaterialet. Detta innebär att\r\ngenetiskt förädlade plantor inte hör hemma i ett uthålligt skogsbruk.\r\nNär man till Sverige inför exoter finns risk att man även tar med\r\nsjukdomar och parasiter vilka kan skada den inhemska floran. Främmande\r\narter skall användas med väldigt stor försiktighet och endast efter en\r\nnoggrann riskanalys anser motionärerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet delar uppfattningen i motion 2003/04:MJ399 (kd) att den etiska\r\naspekten vid all genteknisk verksamhet är viktig. Utskottet vill emellertid\r\nframhålla att detta också understryks i miljöbalken som innehåller den\r\ngrundläggande nationella regleringen av den gentekniska verksamheten.\r\nI enlighet härmed anges i 13 kap. 1 § andra stycket miljöbalken att\r\nbestämmelserna syftar till att bl.a. säkerställa att särskilda etiska\r\nhänsyn tas vid innesluten användning och avsiktlig utsättning av GMO.\r\nAv förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 2 s. 156) framgår\r\natt det etiska hänsynstagandet är särskilt påtagligt vid genteknisk\r\nverksamhet och att detta därför har lyfts fram i bestämmelsen. Alla\r\növriga bestämmelser om genteknik på förordnings- och föreskriftsnivå\r\nhar i enlighet med miljöbalkens bestämmelser samma syfte. Det bör vidare\r\npåpekas att den statliga myndigheten Gentekniknämnden, som inrättades\r\når 1994, har till uppgift att följa den nationella och internationella\r\nutvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och genom\r\nrådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning\r\nav gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas.\r\nDet anförda innebär enligt utskottets mening att det inte kan anses\r\nnödvändigt med ett riksdagsuttalande med anledning av motion 2004/04:MJ399\r\n(kd) yrkande 36. Utskottet avstyrker därför motionen.\r\nDet gemensamma regelverket inom EU om utsättning av GMO i miljön och\r\nutsläppande på marknaden av genetiskt modifierade livsmedel och foder\r\nhar försiktighetsprincipen, skydd av människors och djurs hälsa samt\r\nden fria rörligheten för sådana produkter som grundval. Reglerna innebär\r\nbl.a. att ett utsläppande av en GMO i miljön eller utsläppande av ett\r\ngenetiskt modifierat livsmedel eller foder på marknaden kräver gemenskapens\r\ntillstånd. En eventuell tillståndsgivning skall föregås bl.a. av en\r\nvetenskaplig prövning av de risker som kan vara förenade med ett\r\nutsläppande på marknaden eller i miljön. Detta understryks också i den\r\nsvenska förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade\r\norganismer i miljön. Vid tillämpningen av förordningen skall\r\ntillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare, i enlighet med\r\nförsiktighetsprincipen,\r\nse till att lämpliga åtgärder vidtas för att undvika sådana negativa\r\neffekter på människors hälsa eller miljön som kan uppkomma när GMO\r\navsiktligt sätts ut eller släpps ut på marknaden. Det bör vidare framhållas\r\natt avtalet för internationell handel med GMO - Cartagenaprotokollet om\r\nbiosäkerhet - också bygger på försiktighetsprincipen så som den kom att\r\nformuleras i juni 1992 i Riodeklarationen om miljö och utveckling.\r\nUtskottet anser därmed att de farhågor och övriga synpunkter som framförs\r\ni motionerna 2004/05:MJ392 (v) yrkande 2, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 38,\r\n2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis) och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande\r\n20 (delvis) har erhållit en sådan uppmärksamhet i regleringen av\r\ngentekniken att ett uttalande av riksdagen inte är påkallat. Utskottet\r\navstyrker med hänvisning härtill motionerna.\r\nNär det gäller problemet med s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens\r\nvill utskottet i enlighet med tidigare behandling av frågan (bet.\r\n2002/03:MJU11) hänvisa till att enligt 1 kap. 6 och 9 §§ förordningen\r\n(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön,\r\nsärskild uppmärksamhet skall ägnas åt GMO med gener som ger resistens\r\nmot antibiotika. I fråga om sådana gener som kan medföra negativa\r\neffekter på människors hälsa eller miljön skall tillståndsprövning och\r\nbeslut bidra till en gradvis eliminering av sådana gener och säkerställa\r\natt dessa gener helt har eliminerats senast den 31 december 2004 i GMO\r\nsom släpps ut på marknaden och senast den 31 december 2008 i GMO som är\r\nföremål för avsiktlig utsättning. Det anförda innebär att utskottet\r\navstyrker motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 24.\r\nSamexistensfrågor, dvs. frågor om samtidig odling av GMO och konventionell\r\neller ekologisk odling, skall enligt direktivet lösas på nationell nivå.\r\nDet handlar om frågor såsom försvårande av någon odlingsform och om\r\natt undvika ekonomiska skador till följd av inblandning av GMO i andra\r\nodlingsformer. När det gäller de frågor om samexistens som tas upp i\r\nmotionerna 2003/04:MJ474 (c) yrkande 25 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande\r\n20 (delvis) vill utskottet hänvisa till att det i Regeringskansliet\r\npågår arbete med att utreda möjligheten till försäkringslösning vid\r\nekonomiska skador genom inblandning av GMO i ekologiska grödor. Arbetet\r\nsom skall utgöra underlag för ett kommande regelverk skall vara klar\r\nföre den 1 juli 2005. Parallellt härmed pågår i Jordbruksverket arbete\r\nmed att utarbeta bestämmelser om skyddszoner m.m. vid odling av GMO.\r\nOckså detta arbete skall redovisas senast den 1 juli 2005. Detta arbete\r\nbör inte föregripas av ett uttalande från riksdagen. Utskottet avstyrker\r\ndärför motionerna.\r\nVid behandlingen av ett likalydande yrkande som det som framställs i\r\nmotion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 29 (bet. 2002/03:MJU11) hänvisade\r\nutskottet till att det i direktiv 2001/18/EG finns en skyddsklausul som\r\nger enskilda medlemsstater möjlighet att begränsa eller förbjuda\r\nanvändningen av en GMO inom sitt territorium. Utskottet påpekade vidare\r\natt detta direktiv genomfördes i svensk rätt år 2003 genom förordningen\r\n(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.\r\nDe svenska reglerna (3 kap. 44 och 45 §§) är utformade så att\r\ntillsynsmyndigheten tillfälligt får begränsa eller förbjuda en produkts\r\nanvändning eller försäljning om det kommer fram nya uppgifter som gör\r\ndet välgrundat att anta att produkten utgör en risk för människors hälsa\r\neller miljön. Utskottet avstyrkte motionen på den grunden att den\r\nhuvudsakligen fick anses tillgodosedd med det anförda. Utskottets uppfattning\r\nkvarstår, varför också den nu aktuella motionen avstyrks.\r\nDe EG-rättsliga bestämmelserna i de delar som avser kliniska prövningar\r\när genomförda i svensk rätt bl.a. genom en rad myndighetsföreskrifter\r\noch allmänna råd. Läkemedelsverket har givit ut föreskrifter och allmänna\r\nråd om avsiktlig utsättning vid klinisk prövning av läkemedel som\r\ninnehåller eller består av GMO (LVFS 2004:10). Föreskrifterna gäller de\r\nfall läkemedel eller dess utsöndringsprodukter som innehåller eller\r\nbestår av GMO införs i miljön. Enligt bestämmelserna skall vid iakttagande\r\nav försiktighetsmått (enligt 2 kap. 3 § miljöbalken) en uppskattning\r\ngöras av det vetenskapliga värdet och allmännyttan av att ta fram och\r\nanvända den genetiskt modifierade organismen i förhållande till risker\r\nför människors eller djurs hälsa, risker för djurlidande och för ekologiska\r\nrisker vad gäller genetisk utarmning och spridning till icke avsedda\r\nmiljöer. Enligt läkemedelsverket klassas klinisk prövning på människor\r\nmed all sannolikhet som avsiktlig utsättning, eftersom en person alltid\r\nhar rätt att avbryta sitt deltagande i en klinisk studie, vilket kan\r\nmedföra att en planerad skyddsbarriär bryts. När det gäller djur är det\r\nmera osäkert om det är fråga om en avsiktlig utsättning eller en innesluten\r\nanvändning, beroende på typen av läkemedel. I sammanhanget bör även\r\nnämnas att Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för innesluten användning\r\nav GMM. Föreskrifter härom finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS\r\n2000:5. Bestämmelserna syftar till att skydda människors hälsa och miljön.\r\nUtskottet anser att det anförda innebär att det inte föreligger behov\r\nav någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2003/04:MJ224 (fp)\r\nyrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks.\r\nNär det gäller kravet på restriktioner för genetiskt modifierat\r\nskogsodlingsmaterial och exoter, dvs. plantmaterial som inte naturligen\r\nfinns i Sverige, som framförs i motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21\r\nvill utskottet anföra följande. Det förekommer viss grundforskning om\r\ngenmodifiering av trädsorter i Sverige men det finns hittills ingen\r\nansökan om utsläppande på marknaden av en sådan trädsort. Skogsodlingsmaterial\r\nfår föras in i Sverige från ett land utanför EU endast om Skogsstyrelsen\r\ngivit tillstånd till det. Tillståndet skall vara förenligt med rådets\r\ndirektiv 1999/105/EG om saluföring av skogsodlingsmaterial. Skogsvårdslagen\r\n(1979:429) tillåter regeringen att meddela bestämmelser om skogsodlingsmaterial\r\nom det är påkallat från skogsvårdssynpunkt. Regeringen har i sin tur i\r\nskogsvårdsförordningen (1993:1096) givit Skogsstyrelsen bemyndigande\r\natt meddela föreskrifter om produktion, handel och införsel av\r\nskogsodlingsmaterial. Det finns således i Sverige föreskrifter om den\r\nimporterade contortatallen och den sibiriska lärken men utskottet har\r\nerfarit att eftersom användningen av dessa trädsorter är på stark\r\ntillbakagång saknar dessa regler numera praktisk betydelse. Enligt\r\nskogsvårdsförordningen får utländska trädsorter användas som\r\nskogsodlingsmaterial\r\nendast i undantagsfall. Risken att införsel av sådana exoter också\r\ninnebär att främmande parasiter etableras eller andra problem uppkommer\r\nbedöms som liten, eftersom regelverket föreskriver att Växtskyddsinspektionen\r\nkontrollerar allt importerat skogsodlingsmaterials fytosanitära status.\r\nEn tänkbar risk är emellertid att en införd art kan komma att ta över\r\npå växtplatsen och tränga undan andra arter, men enligt vad utskottet\r\nerfarit innebär trädens livscykel och växtsätt att detta inte utgör\r\nnågon reell risk, eftersom träd lätt kan gallras eller utrotas. Utskottet\r\nanser därmed att det inte är nödvändigt att riksdagen uttalar sig med\r\nanledning av motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 21. Motionen\r\navstyrks.\r\nForskning och utveckling m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker en motion (c) om ökade resurser till forskning och\r\nutveckling inom genteknikområdet samt två motioner (v, c) om allmänhetens\r\ntillgång till uppgifter med anknytning till genteknisk verksamhet.\r\nUtskottet hänvisar bl.a. till att den uppfattning som kommer till uttryck\r\növerensstämmer med den som regeringen i olika sammanhang redovisat.\r\nJämför reservationerna 9 (kd, c) och 10 (v, mp).\r\nMotionerna\r\nSverige och EU bör enligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 26 satsa mer\r\nresurser på forskning och utveckling på genteknikområdet. Motionärerna\r\nanför att tekniken rätt använd kan minska miljöbelastningen och öka\r\nlivsmedelsproduktionen på ett uthålligt sätt. Det är nödvändigt att det\r\nfinns tillräckligt med offentliga forskningsmedel för att inte utvecklingen\r\npå området skall styras av de stora förädlingsföretagen eller tillverkarna\r\nav bekämpningsmedel.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27 är det viktigt att forskarna\r\nfår fri tillgång till de gentekniska forskningsresultaten. Dessa får\r\ninte gömmas som några privata företags affärshemligheter. Det är enligt\r\nmotionärerna mycket oroande att se hur stora multinationella företag\r\ngenom genteknik vill anpassa utsäden att bli resistenta mot just dessa\r\nföretags bekämpningsmedel. En stark beroendesituation skapas, vilket\r\ninte är önskvärt. Detta hotar också den sedan urminnes tider rotade\r\ntraditionen att bonden har rätt till sitt utsäde. Att utarbeta grödor\r\nsom är motståndskraftiga mot bekämpningsmedel leder jordbruket i fel\r\nriktning och bör inte godkännas.\r\nDet måste enligt motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 3 klargöras att alla\r\nfakta och forskningsresultat om miljö, hälsa, säkerhet och risker vid\r\nansökan för kommersiell användning av ett genmodifierat medel måste\r\nvara offentliga. Sverige är ett av de länder som av tradition har arbetat\r\nför en större öppenhet inom EU och förhoppningsvis kommer detta även\r\nfortsättningsvis vara den svenska linjen. Det är mycket viktigt att\r\nallmänheten har en så hög grad av offentlighet i genteknikfrågor som\r\nmöjligt. När stora delar av en ansökan sekretessbeläggs innebär det att\r\nmiljöorganisationer och fristående forskare inte kan göra någon\r\nsjälvständig granskning. Att motivera hemligstämpling av stora delar av en\r\nkontroversiell ansökan med att det kan orsaka företaget skada kan också\r\nvara känsligt. Om detta motiv skall väga tyngre än kravet på öppenhet\r\nsätts företagens bästa framför allmänhetens.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller kravet i motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 26 om att satsa\r\nmer resurser på forskning och utveckling inom genteknikområdet vill\r\nutskottet hänvisa till att riksdagen vid behandlingen av den\r\nforskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3,\r\nbet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98) beslutade att biovetenskap och\r\nbioteknik skulle utgöra ett av de prioriterade områdena. I propositionen\r\nfördelades sammanlagt 120 miljoner kronor i höjda anslag för 2001-2003\r\nför grundforskning, forskarskolor och behovsmotiverad forskning inom\r\nbiovetenskap och bioteknik. Medel för dessa ändamål anvisades till\r\nVetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande (Formas), Verket för innovationssystem (Vinnova) och för\r\nforskarskolorna till Stockholms universitet och Göteborgs universitet.\r\nFormas erhöll medel för ämnesövergripande forskning och har med dessa\r\nmedel bl.a. tagit fram ett program för ekologisk riskforskning som dels\r\navser utsättning av GMO, dels biologisk bekämpning. Regeringen avser\r\natt i månadsskiftet februari/mars 2005 presentera en ny forskningspolitisk\r\nproposition. Enligt vad utskottet erfarit anser regeringen att biovetenskap\r\noch bioteknik även fortsättningsvis skall utgöra prioriterade områden.\r\nUtskottet anser att riksdagen bör avvakta propositionen innan några\r\nåtgärder vidtas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i\r\nden del den har behandlats.\r\nEtt likalydande yrkande som det i motion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27\r\nhar tidigare behandlats av utskottet (bet. 2002/03:MJU11). Utskottet\r\nframhöll att forskningsresultaten normalt görs tillgängliga för allmänheten\r\ngenom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Publiceringen stöds av\r\nt.ex. Vetenskapsrådet, Formas, Stiftelsen för strategisk forskning och\r\nWallenbergsstiftelsen. Utskottet påpekade emellertid att en stor del av\r\nden tillämpade forskningen med inriktning mot produkter sker inom eller\r\nmed stöd av företag, eftersom denna typ av forskning ofta är mycket\r\nresurskrävande. Projekt av denna karaktär är ofta sekretessbelagda.\r\nDetta kan motiveras med att företag som satsar stora pengar och mycket\r\nav sitt kunnande vill få möjlighet att ta patent på sina uppfinningar\r\nför att få skydd för sina investeringar. Resultaten publiceras dock\r\nofta så småningom i vetenskapliga tidskrifter eller via patentskrifter.\r\nDetta innebär att resultaten blir tillgängliga för allmänheten med en\r\nviss fördröjning. Det anförda innebär enligt utskottet att syftet med\r\nmotion 2003/04:MJ474 (c) yrkande 27 är tillgodosett. Motionen avstyrks\r\ndärför.\r\nUtskottet instämmer i vad som framförs i motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande\r\n3 om vikten av offentlighet vid olika typer av tillståndsärenden med\r\nGMO. Största möjliga öppenhet är av stor vikt inte minst för att\r\nallmänhetens intressen skall kunna tillvaratas. Sverige har en lång tradition\r\nav stor öppenhet i ärenden och i andra sammanhang också inom området\r\nför GMO och enligt vad utskottet erfarit lämnar Sverige generellt ut\r\nmer information än andra medlemsstater i EU. Information om\r\ntillståndsansökningar publiceras på Europeiska kommissionens och Europeiska\r\nmyndigheten för livsmedelssäkerhets (EFSA) hemsidor. Allmänheten och\r\norganisationer har möjlighet att inkomma till EG-kommissionen med\r\nsynpunkter på EFSA:s yttrande över en ansökan. Den svenska behöriga\r\nmyndigheten, Jordbruksverket, publicerar yttranden över ansökningar om\r\ntillstånd för utsläppande på marknaden på sin hemsida. I direktiv\r\n2001/18/EG regleras vilken information i en tillståndsansökan som måste\r\nvara offentlig och vilket utrymme det finns när det gäller att\r\nsekretessbelägga uppgifter i en sådan ansökan med hänsyn till sökandens\r\nkonkurrenskraft. Denna reglering har genomförts i svensk rätt och tillämpas\r\ni första hand av Jordbruksverket. Enligt regelverket skall en avvägning\r\ngöras mellan allmänhetens krav på insyn och skyddet av företagens\r\nintressen. Jordbruksverkets beslut om avslag på en begäran om att lämna\r\nut en uppgift kan överklagas i kammarrätten. Utskottet förutsätter att\r\nhanteringen av tillståndsärenden även i fortsättningen kommer att\r\nkännetecknas av största möjliga öppenhet. Det anförda innebär att det\r\ninte är nödvändigt med ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet\r\navstyrker därför motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 3.\r\nGenetiska resurser, avel och förädling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motioner (fp) med krav på förändringar i\r\nlagstiftningen vad gäller avel och växtförädling. Dessutom avstyrker\r\nutskottet en motion (kd) i vilken tas upp farhågorna med en utarmning av\r\nden genetiska variationen och en motion (v) om ursprungsbefolkningars\r\nrätt till sina genetiska resurser. Utskottet finner att det arbete som\r\npågår på området innebär att motionernas syften huvudsakligen är\r\ntillgodosedda.\r\nJämför reservationerna 11 (fp), 12 (v, mp) och 13 (kd).\r\nMotionerna\r\nSverige borde verka för en enhetlig lagstiftning inom EU vad gäller\r\nkonsumentsäkerhet och etik rörande avel och växtförädling, både\r\ntraditionell och genteknisk anförs det i motion 2003/04:MJ431 (fp) yrkande\r\n9. Den etiska lagstiftningen borde ta hänsyn till hur djurhälsan påverkas\r\nav förädling och borde leda till att avarter såsom t.ex. uppfödning av\r\nnötkreatursrasen belgisk blå och vit boskap skulle kunna hindras. Samma\r\nuppfattning kommer till uttryck i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20\r\n(delvis). Riksdagen bör enligt motionen ge regeringen i uppdrag att\r\nvidta de åtgärder som krävs för att ta fram en sådan ny lagstiftning\r\nsamt att ta fram strategier för hur frågan kan drivas på EU-nivå.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 37 kan växt- och djurförädlingen\r\nockså bidra till en utarmning av det genetiska kapitalet genom att\r\nkonkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen av gener ger mindre\r\nvariation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt vilka betingelser som\r\nkommer att gälla i framtiden. Därför är en så bred genetisk bas som\r\nmöjligt en form av försäkring inför en okänd framtid. Utifrån\r\nförvaltarskapsprincipen skall EU och Sverige vara synnerligen restriktiva i\r\natt tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel.\r\nEnligt motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 bör Sverige i FN, WTO och i\r\nandra internationella sammanhang kräva att befolkningens kunskap om\r\nnyttjande av lokala genetiska resurser skall skyddas och att varje\r\nbefolkning bör ges rätten till de egna genetiska materialen från såväl\r\nväxter som djur. Det förekommer att ursprungsbefolkningar tvingas att\r\nställa sina kunskaper om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald\r\ntill förfogande för forskning för att sedan behöva betala för de\r\npatenterade mediciner som forskarna tagit fram.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInom EU är det enligt direktiv 92/22/EEG om förbud mot användning av\r\nvissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan förbjudet att ge djur\r\nhormoner för att få dem att växa fortare. Enligt EU:s nya förordning\r\n(EG) nr 1831/2003 om fodertillsatser, som antogs den 1 september 2003,\r\nskall användningen av antibiotika i foder fasas ut och vara förbjuden\r\nfrån den 1 januari 2006. Beslutet gäller inte koccidiostatika. Det är\r\ndock tillåtet att från land utanför EU importera djur som behandlats\r\nmed antibiotika i tillväxtfrämjande syfte förutsatt att preparaten är\r\ngodkända i EU. Däremot är det förbjudet att importera djur och produkter\r\nfrån djur som behandlats med hormoner i tillväxtfrämjande syfte. Inom\r\nSverige är det enligt 29 § djurskyddsförordningen (1988:539) förbjudet\r\natt bedriva avel med en sådan inriktning att den kan medföra lidande\r\nför djuren. Jordbruksverket har meddelat närmare föreskrifter om\r\ndjurskyddskrav vid avelsarbete (SJVFS 1999:106), där det bl.a. framgår att\r\nnötkreatur, svin, hästar, får och getter som nedärver defekter inte får\r\nanvändas för reproduktion. En förteckning över vilka defekter som avses\r\nfinns som bilaga till föreskriften. I denna bilaga ingår bl.a.\r\nmuskelhypertrofi, dvs. abnorm muskelansättning, vilket kännetecknar rasen\r\nbelgisk blå och vit boskap. Renrasiga avelsdjur av nötkreatur, svin,\r\nfår och getter som godkänts för avel i ett annat land inom EU får dock\r\näven användas i Sverige. När det gäller belgisk blå och vit boskap fann\r\nEG-domstolen i november 1998 att Sverige inte har rätt att ställa\r\nsärskilda villkor för avel med nötkreatur som kan orsaka lidande.\r\nEG-domstolens dom kan inte överklagas. Sverige rättar sig visserligen efter\r\nEG-domstolens dom, men regeringens syn på vad som är god djurhållning\r\noch vad som borde anses vara genetiska defekter är dock oförändrad.\r\nUtskottet har erfarit att regeringen fortfarande anser att det är fel\r\natt i avel medvetet utsätta nötkreatur för risken att få kalvningsproblem,\r\nsvagt skelett och underutbildade inre organ som hjärta och lungor enbart\r\nför att tjäna pengar på den större muskelmassan. Utskottet konstaterar\r\natt det i Sverige råder en stor enighet om att nötkreatur med anlag för\r\nmuskelhypertrofi inte är acceptabelt. Denna uppfattning företräds av bl.\r\na. konsumentorganisationer, djurskyddsorganisationer, veterinärer, mjölk-\r\noch köttproducenter, slakterier och Lantbrukarnas Riksförbund. Utskottet\r\nutgår från att den svenska uppfattningen kommer till uttryck i det\r\nfortsatta arbetet såväl nationellt som internationellt. Utskottet anser\r\ndärmed att syftet med motionerna 2003/04:MJ431 (fp) yrkande 9 och\r\n2004/05:MJ508 (fp) yrkande 20 (delvis) får anses vara tillgodosett.\r\nMotionerna avstyrks.\r\nUtskottet instämmer i vad som anförs i motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande\r\n37 om att moderna växtsorter och djurraser ofta har egenskaper som bättre\r\nsvarar mot dagens efterfrågan än de sorter och raser som är av äldre\r\ndatum och att det äldre materialet därför riskerar att försvinna från\r\nmarknaden. I många fall använder sig den enskilde lantbrukaren av det\r\nmaterial som ger den bästa avkastningen. Problemet med genetisk erosion\r\när gammalt och hänger inte specifikt samman med gentekniken. Det är\r\nriktigt att vi i dag inte kan överblicka vilka gener som det kan finnas\r\nbehov av för att möta framtidens behov och det är därför viktigt att så\r\nlångt det är möjligt behålla den genetiska diversiteten. Detta kan ske\r\ngenom att bibehålla äldre material i praktisk verksamhet eller genom\r\nbevarande i genbanker, där material som inte längre är attraktivt för\r\nde enskilda bönderna i deras näringsutövning kan bevaras som en resurs\r\nför framtida forskning och förädling. I Norden finns för detta ändamål\r\nNordiska Genbanken där de nordiska länderna i samarbete sedan 25 år\r\nbevarar, karakteriserar och dokumenterar jordbruks- och trädgårdsväxter\r\nav nordiskt ursprung. Regeringen presenterade nyligen skrivelsen 2004/05:73\r\nHusdjursgenetiska resurser. I denna skrivelse redovisar regeringen sin\r\nsyn på bevarande och hållbart nyttjande av husdjursgenetiska resurser.\r\nI skrivelsen lämnas dessutom en redogörelse för det internationella\r\nsamarbetet på området. Utskottet, som under våren kommer att behandla\r\nskrivelsen, avstyrker motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 37.\r\nUrsprungsbefolkningars rätt till skydd för genetiska resurser och\r\ntraditionell kunskap är föremål för diskussioner och förhandlingar i flera\r\ninternationella sammanhang. Enligt regeringen företräder Sverige en\r\nlinje som ser till ursprungsbefolkningarnas intressen samtidigt som\r\nimmaterialrätten försvaras och betydelsen av att genetiska resurser och\r\nkunskap om att dessa kommer till nytta betonas. Utskottet vill med\r\nanledning av motion 2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 särskilt lyfta fram några\r\nviktiga internationella överenskommelser och kommittéer vars syfte bl.\r\na. är att skydda de intressen som tas upp i motionen. FN-konventionen\r\nom biologisk mångfald har i princip tre syften, dels att bevara genetiska\r\nresurser, dels att hållbart utnyttja de genetiska resurserna, dels att\r\nrättvist fördela den nytta som kan uppstå vid användningen av de genetiska\r\nresurserna. Inom ramen för konventionen godkände ett partsmöte år 2002\r\nde s.k. Bonnriktlinjerna, som är ett slags internationella riktlinjer\r\nför tillgång till genetiska resurser och fördelning av nyttan. En bärande\r\ntanke är att det är viktigt att genetiska resurser - även de som används\r\noch förvaltas av ursprungsbefolkningar - görs tillgängliga för forskare\r\noch utvecklare samtidigt som det är väsentligt att uppkommen nytta\r\nfördelas på ett rättvist sätt. Det internationella fördraget om växtgenetiska\r\nresurser för livsmedel och jordbruk har en bestämmelse som handlar om\r\njordbrukarnas rättigheter (artikel 9). Den innebär ett erkännande av de\r\nstora insatser som under tusentals år gjorts av ursprungsbefolkningar\r\noch andra jordbrukare i alla regioner för att utveckla och bevara de\r\ngenetiska resurser som i dag utgör grunden för det moderna jordbruket\r\noch växtförädlingen. Fördraget innebär en skyldighet för parterna att\r\nvid behov och i enlighet med nationell lagstiftning skydda och stärka\r\njordbrukarnas rättigheter t.ex. till en rättvis fördelning av den nytta\r\nsom uppkommer vid användning av genetiska resurser och rätt att delta\r\ni beslut som rör bevarande och användning av traditionell kunskap och\r\ntraditionellt odlade växtsorter. Inom WTO finns sedan några år en\r\nmellanstatlig kommitté för intellektuell äganderätt och genetiska resurser,\r\ntraditionell kunskap och folklore. Kommittén arbetar bl.a. med att\r\nutveckla olika former av skydd för traditionell kunskap. Inom FN-organet\r\nWIPO (World Intellectual Property Organization) förs förhandlingar om\r\nangivande av ursprung eller källa för genetiska resurser och relaterad\r\ntraditionell kunskap i patentansökningar. Sverige och EU har i detta\r\nsammanhang varit pådrivande i förhandlingarna och initierat tanken på\r\natt uppgiftsskyldigheten skall sanktioneras genom ett patenträttsligt\r\nformkrav. Utskottet anser att det anförda innebär att syftet med motion\r\n2004/05:MJ392 (v) yrkande 1 är tillgodosett. Motionen avstyrks.\r\nMärkning av livsmedel\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker tre motioner (kd, c) om märkning av livsmedel som\r\ninnehåller GMO. Utskottet finner dem tillgodosedda med det regelverk\r\nsom finns.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 34 bör de producenter som\r\nanvänder GMO i sina produkter tydligt informera om detta, eftersom de\r\nlångsiktiga riskerna med GMO ännu är okända. Samma uppfattning kommer\r\ntill uttryck i motion 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis). Också\r\nenligt motion 2003/04:MJ417 (c) bör det vara en självklarhet att\r\ngenmodifierade produkter skall vara märkta. Sverige måste vara pådrivande\r\ninom såväl EU som andra internationella organ så att de märkningssystem\r\nsom införs är tydliga och lättförstådda. Även livsmedel som kan innehålla\r\ngenmodifierade ingredienser skall omfattas av obligatoriska krav på\r\nmärkning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMärkning av GMO i livsmedel regleras i Europaparlamentet och rådets\r\nförordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt\r\nmodifierade livsmedel och foder samt i Europaparlamentet och rådets\r\nförordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och\r\nmärkning av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv\r\n2001/18/EG. Alla produkter som består av, innehåller eller har framställts\r\nav GMO skall märkas. Märkningsreglerna gäller produkter som framställts\r\nav GMO även om DNA eller protein från GMO inte kan påvisas (t.ex. i\r\noljor). Tidigare gällde märkningsregeln endast för varor där man kunde\r\npåvisa GMO genom analys. Avsiktlig användning av GMO i ett livsmedel\r\nskall alltid framgå av märkningen oavsett hur liten mängd som är tillsatt.\r\nInformation om att ett livsmedel har sitt ursprung i GMO skall lämnas\r\ni alla steg i livsmedelskedjan. Förekomst av GMO som inte överstiger 0,\r\n9 % av en specifik ingrediens behöver inte märkas, förutsatt att\r\ninblandningen är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig (artikel 12 [EG] nr\r\n1829/2003). Detta innebär dock att företaget måste ha vidtagit lämpliga\r\nåtgärder för att förhindra inblandning av GMO. För riskbedömda (positivt\r\nutlåtande) men ännu inte godkända GMO gäller ett tröskelvärde om högst\r\n0,5 % av ingrediensen. Detta är en övergångsregel som gäller i 3 år.\r\nArtikel 13 (EG) nr 1829/2003 samt artikel 4.6 (EG) nr 1830/2003 anger\r\nhur den obligatoriska märkningen ska utformas. Det är möjligt att de\r\nenskilda besluten om godkännande för de olika produkterna kan ställa\r\nytterligare krav (artikel 13.2 [EG] nr 1829/2003). För levande GMO skall\r\näven en unik identitetsbeteckning anges enligt förordning (EG) nr 65/2004.\r\nGenerella märkningsbestämmelser återfinns i myndighetsföreskrifter\r\nsåsom t.ex. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 1993:19 om märkning\r\noch presentation av livsmedel (Dessa bestämmelser kommer att ersättas\r\nav Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2004:27 om märkning och\r\npresentation av livsmedel. De nya bestämmelserna träder i kraft den 25\r\nnovember 2005 men får tillämpas redan fr.o.m. den 25 november 2004).\r\nUppgifterna får anges i en fotnot till ingrediensförteckningen, men\r\nbokstäverna skall tryckas med minst samma teckenstorlek som\r\ningrediensförteckningen. Märkningen skall vara lätt att förstå och får inte\r\nvara vilseledande för konsumenten, enligt de generella märkningsreglerna.\r\nUtskottet anser att motionerna 2003/04:MJ399 (kd) yrkande 34, 2003/04:MJ417\r\n(c) och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 11 (delvis) är tillgodosedda. Motionerna\r\navstyrks därför.\r\nÖvriga frågor\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet avstyrker två motionsyrkanden (m) om bl.a. tillståndsgivningen\r\nför det genmodifierade s.k. gyllene riset. Utskottet hänvisar bl.a.\r\ntill att framställningen inte bör behandlas i sak av riksdagen.\r\nMotionen\r\nEnligt motion 2003/04:MJ254 (m) har det gyllene riset fått sitt namn\r\nefter den gyllene färg det fått av den gen för produktion av betakaroten\r\nfrån påsklilja som fått ersätta en av ursprungsrisets gener. Betakaroten\r\nomvandlas i människokroppen till A-vitamin. Enligt motionen är de\r\ntillstånd som finns för gyllene ris så begränsade att fördelarna med denna\r\nteknik aldrig når de fattiga länderna. Motionären anser att villkoren\r\nför tillståndsgivningen för gyllene ris bör ändras, eftersom riskerna\r\nmed gyllene ris inte är större än dem vi är vana vid från traditionell\r\nförädling. I dag är villkoren framför allt baserade på politiska grunder\r\noch inte på vetenskapliga fakta (yrkande 1). Den viktigaste uppgiften\r\nförutom att stödja denna teknik rent vetenskapligt är att hitta partner\r\ni u-länderna för att utveckla lokala rissorter nödvändiga för en vidare\r\nanvändning i dessa länder. För att kunna uppnå dessa kontakter krävs\r\nockså en seriös information om det gyllene risets fördelar på ett adekvat\r\nsätt i u-länderna. I detta arbete bör Sverige kunna vara mycket mer\r\nengagerat än vad fallet är i dag (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet genmodifierade gyllene riset presenterades år 2000. Växten innehåller\r\nen gen för produktion av betakaroten som i kroppen omvandlas till\r\nA-vitamin. Inom EU gäller generella regler för tillståndsprövning av\r\ngenmodifierade grödor. Beslut om godkännande och villkor sker efter en\r\nprövning i varje enskilt fall och resultatet kan givetvis variera mycket\r\nmellan olika GMO. Tillståndsprocessen i Sverige regleras i förordningen\r\n(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.\r\nI denna typ av fall är Jordbruksverket tillsynsmyndighet. Gentekniknämnden\r\noch Naturvårdsverket skall ges tillfälle att yttra sig i ärendet. Enligt\r\nvad utskottet erfarit från Jordbruksverket föreligger ingen ansökan om\r\ntillstånd till avsiktlig utsättning av det gyllene riset i Sverige eller\r\nEU. En eventuell ansökan skall enligt gällande bestämmelser genomgå en\r\nvetenskaplig prövning av riskerna för människors hälsa och miljön och\r\nav etiska hänsyn. Utskottet anser att framställningen i motion 2003/04:MJ254\r\n(m) yrkande 1 är sådan att den inte bör föranleda någon åtgärd från\r\nriksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motionen i berörd del.\r\nNär det gäller den andra frågan i motionen (yrkande 2) instämmer utskottet\r\ni att vissa utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier kan\r\nsakna resurser för att fatta välgrundade beslut om import eller export\r\nav GMO. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna bör naturligtvis\r\nhjälpa dessa med kapacitetsuppbyggnad på området. Detta sägs också i\r\ningressen till den EG-förordning (EG nr 1946/2003) som genomför\r\nCartagenaprotokollet om biosäkerhet, vilket trädde i kraft den 11 september\r\n2003. Cartagenaprotokollet är ett protokoll till FN-konventionen om\r\nbiologisk mångfald som reglerar den internationella handeln med GMO.\r\nUtskottet, som anser att ett riksdagsuttalande inte är påkallat, avstyrker\r\nmotionen också i denna del.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor, punkt 1 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om lagstiftning för nya grödors och djurs\r\nmiljöpåverkan. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 20\r\ni denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36, 2004/05:MJ497\r\nyrkande 38 och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nDet finns för närvarande inga vetenskapliga bevis för att gentekniken\r\nsom sådan, om den används på ett riktigt sätt, orsakar risker för\r\nkonsumenter eller miljö. Däremot kan man inte utesluta att vissa GMO\r\nlikaväl som organismer som förädlats enligt traditionella metoder kan\r\norsaka problem både för konsumentsäkerheten och miljön. Vi anser att\r\nregeringen bör verka för en nationell reglering av frågor om nya grödors\r\noch djurs miljöpåverkan. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för\r\natt ta fram en sådan ny lagstiftning samt att ta fram strategier för\r\nhur frågan kan drivas på EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n2.      Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor, punkt 1 (kd, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om etiska frågor och vissa risker med gentekniken.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36,\r\n2004/05:MJ497 yrkande 38 och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del och avslår\r\nmotion 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att dagens lagstiftning om gentekniken är otillräcklig. Den\r\nbehöver förbättras på en rad områden och innehålla krav på märkning,\r\netisk prövning, nyttoprövning, samhällsekonomisk lönsamhet och\r\nskadeståndsmöjlighet. Risken finns att grödor med gener som gör dem\r\nmotståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel skall korsa sig med vilda\r\nsläktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara ekologiska följder.\r\nOm genetiskt modifierade grödor över huvud taget skall hållas i öppen\r\nodling måste nyttan med den genetiska modifieringen noga vägas mot risken\r\natt en spridning sker i naturen. I dag krävs det tillstånd för att få\r\nodla en viss sorts genmodifierad gröda. Vi anser att det dessutom bör\r\nkrävas tillstånd för varje enskild plats där någon önskar odla genmodifierade\r\ngrödor.\r\nDessutom anser vi att försiktighetsprincipen skall gälla för EU:s politik\r\nför GMO. Eventuella risker med genmodifierade grödor som är resistenta\r\nmot vissa sjukdomar, skadeinsekter eller kemikalier är inte tillräckligt\r\nklarlagda.\r\nVad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n3.      Kvaliteten på riskbedömningar, punkt 2 (kd, v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd) och Kjell-Erik Karlsson\r\n(v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kvaliteten på riskbedömningar. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det måste klargöras att alla gentekniska fakta och\r\nforskningsresultat som har att göra med miljö, hälsa och säkerhet skall\r\nfinnas med i beslutsunderlaget då en ansökan prövas. Vi ställer oss\r\ntveksamma till att så alltid är fallet. Därför bör Jordbruksverket,\r\nLivsmedelsverket och Naturvårdsverket ges i uppdrag att göra en översyn\r\nav kvaliteten på riskbedömningar och föreslå regler som möjliggör större\r\nenhetlighet vid bedömningar av företagens ansökningar. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n4.      Markörgener som ger antibiotikaresistens, punkt 3 (kd, c, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om markörgener som ger antibiotikaresistens.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 24.\r\nStällningstagande\r\nTillämpningen av genteknik inom jordbruk och livsmedelsproduktion är\r\nomdiskuterad och väcker starka reaktioner hos såväl konsumenter som\r\nproducenter. Tekniken är relativt ny och det sker hela tiden nya framsteg.\r\nUtvecklingen upplevs ibland som alltför snabb. Tiden mellan forskning\r\noch praktisk tillämpning blir ibland för kort för att effekterna på\r\nmiljön och de etiska problemen skall kunna anses tillräckligt utredda.\r\nDet är en utmaning att utveckla ny teknik och samtidigt utarbeta ett\r\nregelverk för miljö- och hälsosäkerhet. Det är emellertid möjligt att\r\nlägga fast vissa generella gränslinjer såsom att markörgener som ger\r\nantibiotikaresistens inte skall förekomma i produkter på marknaden.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n5.      Samexistensfrågor, punkt 4 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om risker vid korspollinering. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkande 25 och avslår motion 2004/05:MJ508\r\nyrkande 20 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att man vid odling av genetiskt modifierade växter som\r\nkan korsbefrukta andra odlade grödor eller vilda växter ställer särskilda\r\nkrav på säkerhetsavstånd i förening med en noggrann övervakning. Sådana\r\nregler måste finnas på EU-nivå men skall vara möjliga att skärpa på\r\nregional och nationell nivå, utifrån de ekologiska förutsättningar som\r\ngäller där. Särskild hänsyn måste tas till det faktum att ekologisk\r\nodling inte tillåter någon inblandning av genmodifierade grödor. Regeringen\r\nbör verka för detta i det pågående arbetet inom EU. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n6.      Samexistensfrågor, punkt 4 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om kommersiellt skydd för konventionella grödor.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del\r\noch avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 25.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att det krävs en speciallagstiftning om riskerna för inblandning\r\nav GMO i konventionella grödor, särskilt ekologiskt odlade grödor.\r\nRegeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att dels ta fram en sådan\r\nny lagstiftning, dels ta fram strategier för hur frågan kan drivas på\r\nEU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n7.      Odlingsavbrott i vissa fall, punkt 5 (c)\r\nav Claes Västerteg (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om möjlighet att snabbt avbryta odling av genetiskt\r\nmodifierade grödor. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474\r\nyrkande 29.\r\nStällningstagande\r\nDet är mycket viktigt att enskilda länder eller regioner har möjlighet\r\natt snabbt avbryta odling av genetiskt modifierade grödor om fara för\r\nmänniskors hälsa eller miljön uppstår. Regeringen bör verka för detta\r\ni EU. Riksdagen bör ge detta till känna för regeringen.\r\n\r\n8.      Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter, punkt 7 (mp)\r\nav\r\nÅsa Domeij (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om restriktioner för skogsodlingsmaterial och\r\nexoter. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ434 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\nGenetisk förädling och kloning syftar till att samtliga plantor har\r\nexakt samma genuppsättning. Detta medför en stor sårbarhet. Det är med\r\ntanke på de långa tidsaspekterna i skogsbruket viktigt att bevara en\r\ngenetisk variation i plantmaterialet. Genetiskt förädlade plantor hör\r\ndärför inte hemma i ett uthålligt skogsbruk.\r\nNär man inför exoter, dvs. plantmaterial som inte naturligen finns i\r\nSverige, finns risk för att man även inför främmande sjukdomar och\r\nparasiter, vilka kan skada den inhemska floran. Främmande arter bör därför\r\ni Sverige användas med mycket stor försiktighet och endast efter en\r\nnoggrann riskanalys.\r\nVad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n9.      Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (kd, c)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg (c).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om mer resurser till forskning och utveckling\r\ninom genteknikområdet samt tillgången till genforskningsresultat. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27 samt avslår\r\nmotion 2004/05:MJ392 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nDet är viktigt att Sverige och EU satsar stora resurser på forskning\r\noch utveckling inom genteknikområdet. Rätt använd kan tekniken minska\r\nmiljöbelastningen och öka livsmedelsproduktionen på ett uthålligt sätt.\r\nDet är nödvändigt att det finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel\r\nför att inte utvecklingen på området skall styras av de stora\r\nförädlingsföretagen eller tillverkarna av bekämpningsmedel. Forskningen bör\r\ninriktas på grödor med ett bättre näringsinnehåll, tålighet mot sjukdomar\r\noch utveckling av råvaror till bl.a. energi.\r\nDet är viktigt att forskarna får fri tillgång till gentekniska\r\nforskningsresultat. Dessa får inte gömmas som några privata företags\r\naffärshemligheter. Det är mycket oroande att se hur stora multinationella\r\nföretag genom genteknik vill anpassa utsäden till att bli resistenta\r\nmot just dessa företags bekämpningsmedel. En stark beroendesituation\r\nskapas, vilket inte är önskvärt. Detta hotar också den sedan urminnes\r\ntider rotade traditionen att bonden har rätt till sitt utsäde. Framställning\r\nav grödor som är motståndskraftiga mot bekämpningsmedel leder jordbruket\r\ni fel riktning och bör inte godkännas.\r\nVad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n10.     Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om offentlighet vid genteknisk verksamhet. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 3 och avslår motion\r\n2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27.\r\nStällningstagande\r\nSverige är ett av de länder som av tradition har arbetat för en större\r\nöppenhet inom EU, och förhoppningsvis kommer detta även fortsättningsvis\r\natt vara den svenska linjen. Det är mycket viktigt att allmänheten har\r\nen så hög grad av insyn i genteknikfrågor som möjligt. När stora delar\r\nav en ansökan sekretessbeläggs innebär det att miljöorganisationer och\r\nfristående forskare inte kan göra någon självständig granskning. Att\r\nmotivera hemligstämpling av stora delar av en kontroversiell ansökan\r\nmed att ett offentliggörande kan orsaka företaget skada är känsligt,\r\neftersom det kan leda till uppfattningen att företagens bästa sätts\r\nframför allmänhetens bästa. Det måste således alltid klargöras att alla\r\nfaktum och forskningsresultat avseende miljö, hälsa, säkerhet och risker\r\nvid ansökan för kommersiell användning av en genmodifierat organism\r\nmåste vara offentliga. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n11.     Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (fp)\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om enhetlig reglering av avel och växtförädling.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2003/04:MJ431 yrkande 9 och\r\n2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del och avslår motionerna 2003/04:MJ399\r\nyrkande 37 och 2004/05:MJ392 yrkande 1.\r\nStällningstagande\r\nSverige borde verka för att man inför en enhetlig lagstiftning inom EU\r\nvad gäller konsumentsäkerhet och etik för avel och växtförädling. Denna\r\nbör gälla både den traditionella och genetiska förädlingen. Den etiska\r\nlagstiftningen borde beakta hur djurhälsan påverkas av förädlingen och\r\nleda till att avarter såsom t.ex. uppfödning av belgisk blå och vit\r\nboskap hindras. Regeringen bör vidta de åtgärder som krävs för att dels\r\nutarbeta en sådan lagstiftning, dels ta fram strategier för hur frågan\r\nkan drivas på EU-nivå. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n12.     Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (v, mp)\r\nav Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ursprungsbefolkningars rätt till genetiskt\r\nmaterial. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ392 yrkande 1 och\r\navslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 37, 2003/04:MJ431 yrkande 9 och\r\n2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nUrsprungsbefolkningar i många delar av världen tvingas ställa sina\r\nkunskaper om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald till\r\nförfogande för forskning för att sedan i många fall t.o.m. tvingas betala\r\nför de patenterade mediciner som tagits fram med hjälp av uppgifterna.\r\nVi anser därför att Sverige i FN, WTO och andra internationella sammanhang\r\nbör kräva att ursprungsbefolkningens kunskaper om lokala genetiska\r\nresurser skall skyddas och att varje befolkning ges rätt till sina växters\r\noch djurs gener. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n13.     Genetiska resurser, avel och förädling, punkt 9 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om det genetiska kapitalet. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ399 yrkande 37 och avslår motionerna 2003/04:MJ431\r\nyrkande 9, 2004/05:MJ392 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nVäxt- och djurförädlingen kan bidra till en utarmning av det genetiska\r\nkapitalet genom att befintliga sorter och raser konkurreras ut. Utarmningen\r\nav gener ger mindre variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt\r\nvilka betingelser som kommer att gälla i framtiden. En så bred genetisk\r\nbas som möjligt är därför en försäkring inför en okänd framtid. EU och\r\nSverige bör utifrån förvaltarskapsprincipen vara synnerligen restriktiva\r\nmed att tillåta introduktion av genetiskt modifierade livsmedel. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Miljösäkerhet vid kliniska prövningar, punkt 6 (fp)\r\nSverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:\r\nI motion 2003/04:MJ224 framförs åsikten att det inom det kliniska området\r\nbör finnas en lagstiftning som är teknikneutral när det gäller gentekniska\r\nanvändningar kontra användning av annat material som innehåller levande\r\ngenetisk information, såsom virus, bakterier m.m. I motionen framhålls\r\nsärskilt problemen med begreppen innesluten användning och avsiktlig\r\nutsättning. Detta är i linje med Folkpartiets generella ställningstagande\r\nför en mer teknikneutral lagstiftning inom området och vi anser att\r\nfrågan borde behandlas i en mer generell översyn av nuvarande lagstiftning.\r\n\r\n\r\n2.      Forskning och utveckling m.m., punkt 8 (fp, kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp)\r\nanför:\r\nKritik har framförts från flera NGO:er (Non Governmental Organizations)\r\nom att information rörande toxikologiska och andra säkerhetsstudier av\r\nGMO inte varit öppet tillgänglig för granskning. Det är viktigt för\r\nsamhället, och troligen också på längre sikt för acceptansen av gentekniken,\r\natt sådan information är öppen och tillgänglig för alla. Företag har\r\nnaturligtvis rätt att få ett visst skydd för sina företagshemligheter,\r\nmen då patentskydd redan bör vara beviljat vid ansökningsförfarandet\r\nför marknadsgodkännande, bör huvuddelen av informationen redan vara\r\nskyddad. Information som inte rör säkerheten, t.ex. tillverkningsprocesser\r\nm.m., kan naturligtvis fortfarande vara sekretesskyddad. Vi tar för\r\ngivet att regeringen kommer att agera för att öppenheten vid prövning\r\nav marknadsgodkännanden blir bättre.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:MJ224 av Marie Wahlgren (fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att tillsätta en utredning om lagstiftning kring\r\nomgivningens miljösäkerhet vid kliniska prövningar med genetiskt material.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör verka för eventuella ändringar\r\ninom EU-lagstiftningen för att möjliggöra en förändring av lagstiftningen\r\nkring kliniska försök med genetiskt modifierade mikroorganismer.\r\n2003/04:MJ254 av Ewa Björling (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att villkoren för tillståndsgivning för gyllene ris\r\nändras.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att informationsverksamheten till u-länderna angående\r\ngyllene ris intensifieras.\r\n2003/04:MJ399 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n34.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om märkning av produkter innehållande genetiskt modifierade\r\norganismer.\r\n36.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om etisk prövning av tillämpningar av gentekniken.\r\n37.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om det genetiska kapitalet.\r\n2003/04:MJ417 av Rigmor Stenmark och Viviann Gerdin (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om märkning av genmodifierade livsmedel.\r\n2003/04:MJ431 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en ny lagstiftning inom EU vad avser växtförädling\r\noch avel.\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n24.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens\r\ninte skall förekomma i produkter på marknaden.\r\n25.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om korspollinerade grödor.\r\n26.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att Sverige och EU skall satsa mer resurser på\r\nforskning och utveckling på genteknikområdet.\r\n27.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om fri tillgång till forskningsresultat kring genteknik.\r\n29.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att enskilda länder eller regioner har\r\nmöjlighet att snabbt stoppa odling av genetiskt modifierade grödor om\r\nfara för miljö eller hälsa uppstår.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:MJ392 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Sverige\r\ni FN, WTO och i andra internationella forum skall kräva att befolkningens\r\nkunskap om nyttjande av lokala genetiska resurser skall skyddas och att\r\nvarje befolkning bör ges rätten till de egna genetiska materialen från\r\nsåväl växter som djur.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att\r\nJordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket bör ges i uppdrag\r\natt göra en översyn av kvaliteten på riskbedömningarna samt föreslå mer\r\nenhetliga bedömningar av företagens ansökningar.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det\r\nalltid måste klargöras att alla faktum och forskningsresultat om miljö,\r\nhälsa, säkerhet och risker kring ett genmodifierat medel vid ansökan\r\nför kommersiell användning måste vara offentliga.\r\n2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om restriktioner kring genetiskt modifierat\r\nskogsodlingsmaterial samt exoter.\r\n2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n38.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att det, för närvarande, bör krävas tillstånd för\r\nvarje enskild plats där någon önskar att odla GMO-grödor.\r\n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n11.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om GMO.\r\n2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en enhetlig lagstiftning om avel och förädling som\r\när teknikneutral.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 36, 2004/05:MJ497 yrkande 38, 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "9172C671-EB4A-4A8B-A154-E443085C2C74",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "1",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "2",
                    "0",
                    "26",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "13",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "203",
                    "41",
                    "39",
                    "66"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9172C671-EB4A-4A8B-A154-E443085C2C74",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Kvaliteten på riskbedömningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ392 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Markörgener som ger antibiotikaresistens",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Samexistensfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkande 25 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Odlingsavbrott i vissa fall",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ474 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Miljösäkerhet vid kliniska prövningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ224 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ434 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Forskning och utveckling m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ474 yrkandena 26 och 27 samt 2004/05:MJ392 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "02F47367-9AE5-4D8B-91C4-C5129EC3813F",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "3",
                    "0",
                    "19",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "0",
                    "12",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "206",
                    "46",
                    "31",
                    "66"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/02F47367-9AE5-4D8B-91C4-C5129EC3813F",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Genetiska resurser, avel och förädling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 37, 2003/04:MJ431 yrkande 9, 2004/05:MJ392 yrkande 1 och 2004/05:MJ508 yrkande 20 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "1A6040FF-D10A-4CB1-BEE7-BC992405628A",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "123",
                    "0",
                    "0",
                    "21"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "5",
                    "0",
                    "35",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "22",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "184",
                    "35",
                    "64",
                    "66"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1A6040FF-D10A-4CB1-BEE7-BC992405628A",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Märkning av livsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ399 yrkande 34, 2003/04:MJ417 och 2004/05:MJ499 yrkande 11 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Övriga frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ254 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Vissa miljösäkerhetsfrågor och etiska frågor",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Kvaliteten på riskbedömningar",
          "partier": "\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Markörgener som ger antibiotikaresistens",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Samexistensfrågor",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Samexistensfrågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Odlingsavbrott i vissa fall",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Genetiskt modifierat skogsodlingsmaterial och exoter",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Forskning och utveckling m.m.",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Forskning och utveckling m.m.",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Genetiska resurser, avel och förädling",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Genetiska resurser, avel och förädling",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Genetiska resurser, avel och förädling",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2005-01-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2005-02-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-02-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2005-02-09 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2005-02-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2005-02-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2005-02-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2005-02-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2005-02-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:36:45"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om genteknik, avel och växtförädling. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och internationella överenskommelser men även det arbete som pågår både inom Europeiska unionen och i Sverige. Motionerna handlar bland annat om miljösäkerhet, etik, forskning och märkning.",
          "dok_id": "GS01MJU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om genteknik (MJU8)",
          "dok_id": "GS01MJU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:36:45"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01MJU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om genteknik, avel och växtförädling. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och internationella överenskommelser men även det arbete som pågår både inom Europeiska unionen och i Sverige. Motionerna handlar bland annat om miljösäkerhet, etik, forskning och märkning.</p>",
          "dok_id": "GS01MJU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:04"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om genteknik (MJU8)",
          "dok_id": "GS01MJU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:04"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ224 Biologiska risker vid kliniska prövningar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ224",
          "ref_dok_titel": "Biologiska risker vid kliniska prövningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Wahlgren (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ254 S.k. gyllene ris",
          "ref_dok_id": "GR02MJ254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ254",
          "ref_dok_titel": "S.k. gyllene ris",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ399 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GR02MJ399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ399",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ417 Märkning av genmodifierade livsmedel",
          "ref_dok_id": "GR02MJ417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ417",
          "ref_dok_titel": "Märkning av genmodifierade livsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ431 En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ431",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ431",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks- och landsbygdspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ392 Genteknik och GMO",
          "ref_dok_id": "GS02MJ392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ392",
          "ref_dok_titel": "Genteknik och GMO",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ434 En uthållig skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ434",
          "ref_dok_titel": "En uthållig skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ497 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ497",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ499 Hälsosam livsmedelspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ499",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ499",
          "ref_dok_titel": "Hälsosam livsmedelspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ508 En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ508",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2005-02-16",
          "ref_dok_id": "GS0977",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "77",
          "ref_dok_titel": "2005-02-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2005-02-16",
          "ref_dok_id": "GS0977",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "77",
          "ref_dok_titel": "2005-02-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}