{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2228898",
      "dok_id": "GS01MJU3",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "MJU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:MJU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-10-28 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:29",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:33",
      "titel": "En   svensk  strategi  för  hållbar  utveckling  -ekonomisk, social och miljömässig",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01MJU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01MJU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:MJU3</div><h1>En   svensk  strategi  för  hållbar  utveckling  -ekonomisk, social och miljömässig</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  behandlar  i detta betänkande regeringens\r\nskrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar\r\nutveckling - ekonomisk, social och miljömässig jämte\r\nsex   följdmotioner   med  83   yrkanden.   Dessutom\r\nbehandlas   sammanlagt  168   motionsyrkanden   från\r\nallmänna motionstiden  2002,  2003  och  2004  om de\r\nfrågor på miljö- och jordbruksutskottets områden som\r\nbehandlas i skrivelsen.\r\n\r\nMed  hänvisning  till vad som anförs i skrivelsen,\r\ntill tidigare riksdagsuttalanden  i  frågorna,  till\r\naviserade        propositioner        om       bl.a.\r\nmiljökvalitetsmålen,  klimatpolitiken och  forskning\r\nsamt till de åtgärder som pågår på de olika områdena\r\navstyrks samtliga motionsyrkanden.\r\nI skrivelsen betonas att hållbar utveckling är ett\r\növergripande  mål  för  regeringens  politik.  Målet\r\ngäller   för  alla  politikområden.   I   skrivelsen\r\nredovisar regeringen en revidering av den nationella\r\nstrategin  för  hållbar utveckling som presenterades\r\når 2002 (skr. 2001/02:172, bet. 2001/02:MJU16, rskr.\r\n2001/02:315). Strategin omfattar alla dimensioner av\r\nhållbar   utveckling:    ekonomiska,   sociala   och\r\nmiljömässiga. Strategin, som har tre utgångspunkter,\r\ninnehåller en vision för hållbar  utveckling  i  ett\r\nlängre  perspektiv. Den första utgångspunkten är att\r\nhållbar utveckling  i Sverige endast kan uppnås inom\r\nramen för globalt och regionalt samarbete. Den andra\r\när att hållbar utveckling  måste  integreras  i alla\r\npolitikområden.  Den  tredje  utgångspunkten  är att\r\nytterligare   nationella   insatser  krävs  för  att\r\nlångsiktigt  värna de kritiska  resurser  som  utgör\r\nbasen för hållbar utveckling.\r\nUtifrån bl.a.  slutsatserna från världstoppmötet i\r\nJohannesburg   år   2002    redovisas    regeringens\r\nprioriteringar  inom  internationella processer  och\r\nstrategier för hållbar  utveckling.  Vidare beskrivs\r\ndet nationella arbetet övergripande ur  ett  aktörs-\r\noch ansvarsperspektiv. I skrivelsen redovisas  också\r\nfyra strategiska framtidsfrågor, som kommer att  stå\r\ni   fokus   för   regeringens  politik  för  hållbar\r\nutveckling under mandatperioden. Dessa är:\r\n§  Miljödriven tillväxt och välfärd\r\n§\r\n§  God hälsa - framtidens viktigaste resurs\r\n§\r\n§  En samlad politik för hållbart samhällsbyggande\r\n§\r\n§  Barn-  och  ungdomspolitik   för   ett   åldrande\r\nsamhälle\r\n§\r\nI   betänkandet  finns  106  reservationer  och  3\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Förbättrad integration av hållbar\r\nutveckling\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2003/04:MJ64 och\r\n2003/04:MJ67 yrkande 1.\r\nReservation 1 (c)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n2. Hållbarhetskommission\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ66\r\nyrkande 1, 2004/05:MJ369 yrkande 2, 2004/05:MJ371\r\nyrkande 4 och 2004/05:U226 yrkande 27.\r\nReservation 3 (fp, mp)\r\n\r\n3. WTO:s kompetens i miljöfrågor m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ63  yrkandena\r\n1 och 2.\r\nReservation 4 (fp, kd, c)\r\n\r\n4. Enprocentsmålet i biståndspolitiken\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande 3 i denna  del och 2003/04:MJ66 yrkande 4\r\ni denna del.\r\n\r\n5. EU:s biståndspolitik\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:MJ63 yrkande 3\r\ni denna del\r\nReservation 5 (fp, kd)\r\n\r\n6. Mänskliga rättigheter och\r\nfattigdomsbekämpning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ63\r\nyrkande 4, 2003/04:MJ65 yrkande 1 i denna del och\r\n2003/04:MJ66 yrkande 4 i denna del.\r\nReservation 6 (fp, kd )\r\nReservation 7 (m)\r\n\r\n7. IT-investeringar i de fattigaste\r\nländerna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ63 yrkande 5.\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\n8. Skuldavskrivning m.m.\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkandena 6 och  7  samt 2003/04:MJ65 yrkande 1 i\r\ndenna del.\r\nReservation 9 (fp, kd, mp)\r\nReservation 10 (m)\r\n\r\n9. Bekämpning av hiv/aids m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ63\r\nyrkande 8, 2003/04:MJ65 yrkande 1 i denna del och\r\n2003/04:MJ67 yrkande 4.\r\nReservation 11 (m)\r\nReservation 12 (kd, c)\r\n\r\n10. Hållbar utveckling m.m.\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande 9, 2003/04:MJ66  yrkande  2, 2003/04:MJ67\r\nyrkande 5 och 2003/04:MJ451.\r\nReservation 13 (fp)\r\nReservation 14 (kd)\r\nReservation 15 (c)\r\n\r\n11. Naturvården och biologisk mångfald\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande 11, 2003/04:MJ65 yrkande 2, 2003/04:MJ472\r\nyrkande 17 och 2004/05:MJ369 yrkande 24.\r\nReservation 16 (m)\r\nReservation 17 (kd, mp)\r\n\r\nReservation 18 (fp)\r\n\r\n12. Äganderättens betydelse för ett\r\nhållbart nyttjande av havsresursen m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ65\r\nyrkande 3 och 2003/04:\r\nMJ438.\r\nReservation 19 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n13. Översyn av lagar och konventioner på\r\nhavsmiljöområdet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:MJ472  yrkande\r\n9.\r\nReservation 20 (fp, mp)\r\n\r\n14. Havsmiljökommissionens förslag\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ434 yrkande 1.\r\nReservation 21 (mp)\r\n\r\n15. Revidering av Helsingforskonventionen\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ243\r\nyrkandena  1  och  2,  2003/04:MJ408 yrkande  13,\r\n2004/05:MJ342   yrkandena    1    och    2   samt\r\n2004/05:MJ500 yrkande 17.\r\nReservation 22 (kd)\r\n\r\n16. Östersjön som särskilt känsligt\r\nhavsområde, PSSA\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ334\r\nyrkandena 7 och 8, 2003/04:MJ408 yrkande  10  och\r\n2003/04:MJ472 yrkande 10.\r\n\r\n17. Gemensam förvaltning för Östersjön\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ66\r\nyrkande 9, 2003/04:MJ408 yrkande 2, 2004/05:MJ371\r\nyrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkande 3.\r\nReservation 23 (fp, kd, mp)\r\n\r\n18. Miljödomstol för Östersjön m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna 2003/05:MJ63 yrkande\r\n15 och 2003/04:\r\nMJ334 yrkande 3.\r\nReservation 24 (kd)\r\nReservation 25 (c)\r\n\r\n19. Enkelskroviga fartyg och avskaffande av\r\nbekvämlighetsflagg m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkandena 17 och 18 samt 2003/04:MJ65 yrkande 4.\r\nReservation 26 (kd, mp)\r\n\r\n20. Katalysatorer på fartyg\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2003/04:MJ63  yrkande\r\n19.\r\nReservation 27 (kd)\r\n\r\n21. Mottagning av spillolja m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna 2003/04:MJ63 yrkande\r\n16, 2003/04:\r\nMJ225,  2003/04:MJ408  yrkande  3,  2003/04:Ju263\r\nyrkande 3 och 2004/05:MJ443.\r\nReservation 28 (fp, kd, c, mp)\r\n\r\n22. Miljöbrott mot Östersjöns ekosystem\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ334\r\nyrkande 4 och 2003/04:\r\nMJ437.\r\nReservation 29 (fp, c)\r\n\r\n23. Strandstädning\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande    21,    2003/04:MJ284     yrkande    2,\r\n2003/04:MJ408 yrkande 7 och 2004/05:MJ500 yrkande\r\n12.\r\nReservation 30 (kd)\r\n\r\n24. Naturvårdsverkets ansvarsområde\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2003/04:MJ339  och\r\n2003/04:MJ434 yrkande 2.\r\nReservation 31 (v)\r\nReservation 32 (mp)\r\n\r\n25. Åtgärder mot försurning och\r\növergödning m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande    13,    2003/04:MJ243     yrkande    3,\r\n2003/04:MJ370    yrkande    11,    2003/04:MJ386,\r\n2003/04:MJ408 yrkande 1, 2003/04:MJ434 yrkande 6,\r\n2003/04:MJ472  yrkandena 19 och 21, 2004/05:MJ342\r\nyrkande 3, 2004/05:MJ369  yrkandena  21  och  25,\r\n2004/05:MJ371    yrkande 20   och   2004/05:MJ500\r\nyrkande 1.\r\nReservation 33 (fp)\r\nReservation 34 (kd)\r\nReservation 35 (mp)\r\n\r\n26. Skydd av havsområden\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande    23,    2003/04:MJ408    yrkande    12,\r\n2003/04:MJ472 yrkande  6,  2004/05:MJ369  yrkande\r\n20,  2004/05:MJ371  yrkande 11  och 2004/05:MJ500\r\nyrkande 16.\r\nReservation 36 (fp, v, mp)\r\nReservation 37 (kd)\r\n\r\n27. Samverkan mellan länsstyrelse, kommun,\r\nfiskenäringen och forskare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ334\r\nyrkande 9 och 2004/05:\r\nMJ507 yrkande 19.\r\nReservation 38 (kd, c)\r\n\r\n28. Identifiering och sanering av källor\r\ntill kadmium och PCB\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande 14 och 2004/05:\r\nMJ500 yrkande 5.\r\n\r\n29. EU:s kemikaliestrategi (REACH) m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande 29, 2003/04:MJ65 yrkande 5, 2003/04:MJ278\r\nyrkande    2,    2003/04:MJ334     yrkande    11,\r\n2003/04:MJ474  yrkande 14, 2004/05:MJ498  yrkande\r\n17 och 2004/05:\r\nMJ507 yrkande 13.\r\nReservation 39 (kd, mp)\r\nReservation 40 (c)\r\n\r\n30. Miljögarantin m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ365 yrkandena\r\n1, 2 och 5.\r\nReservation 41 (mp)\r\n\r\n31. Information om kemikalieanvändningen\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:MJ365 yrkande\r\n7.\r\nReservation 42 (mp)\r\n\r\n32. Bromerade flamskyddsmedel\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ63\r\nyrkande  30,  2003/04:MJ258  yrkandena 3  och  4,\r\n2003/04:MJ400      yrkande 15,      2003/04:MJ474\r\nyrkande 15, 2004/05:MJ361 yrkandena 3  och 4 samt\r\n2004/05:MJ498 yrkande 21.\r\nReservation 43 (kd, c, mp)\r\n\r\n33. Trifenylfosfat\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ258\r\nyrkande 2 och 2004/05:MJ361 yrkande 2.\r\nReservation 44 (mp)\r\n\r\n34. Bromerade flamskyddsmedel och\r\nförsiktighetsprincipen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ258\r\nyrkande 1 och 2004/05:MJ361 yrkande 1.\r\nReservation 45 (v, mp)\r\n\r\n35. Läkemedels miljöpåverkan\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande 31, 2003/04:\r\nMJ278  yrkande  3,   2003/04:MJ334   yrkande  14,\r\n2003/04:MJ400  yrkandena 17 och 18, 2003/04:MJ410\r\nyrkande 3 och 2003/04:MJ472 yrkande 31.\r\nReservation 46 (fp, kd)\r\nReservation 47 (v)\r\nReservation 48 (c)\r\nReservation 49 (mp)\r\n\r\n36. AH-oljor i bildäck\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande   32,   2003/04:MJ379   yrkande   1   och\r\n2003/04:MJ400 yrkande 19.\r\nReservation 50 (kd, mp)\r\n\r\n37. Mål för klimat- och energipolitiken\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkandena  33  och  34, 2003/04:MJ66  yrkande  7,\r\n2003/04:MJ474  yrkandena   6,   7   och  10  samt\r\n2004/05:MJ498 yrkande 3.\r\nReservation 51 (fp, mp)\r\nReservation 52 (kd)\r\nReservation 53 (c)\r\n\r\n38. Handel med utsläppsrätter m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ370\r\nyrkande    9,   2003/04:MJ401   yrkande   1   och\r\n2003/04:MJ474 yrkande 8.\r\nReservation 54 (c)\r\nReservation 55 (mp)\r\n\r\n39. Avvecklande av de lokala\r\ninvesteringsprogrammen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2003/04:MJ65 yrkande\r\n22.\r\nReservation 56 (m, fp)\r\n\r\n40. Nya bränslen och ny teknik m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2003/04:MJ257,\r\n2003/04:MJ380,       2003/04:MJ401   yrkande   5,\r\n2003/04:MJ410 yrkandena 1 och 2, 2003/04:\r\nT304,   2003/04:T563  yrkande   5,   2003/04:T564\r\nyrkande 23 och 2004/05:MJ229.\r\nReservation 57 (v)\r\nReservation 58 (c)\r\nReservation 59 (mp)\r\n\r\n41. Ökad användning av fordonsgas m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ407\r\nyrkande 1, 2003/04:\r\nMJ436,  2003/04:MJ474  yrkande  9,  2004/05:MJ290\r\nyrkande 1 och 2004/05:MJ407.\r\nReservation 60 (kd)\r\nReservation 61 (c)\r\n\r\n42. Miljöklassning av fordon\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2003/04:MJ394  och\r\n2003/04:T564 yrkande 20.\r\nReservation 62 (c)\r\nReservation 63 (mp)\r\n\r\n43. Skrotningspremie för äldre\r\ntvåtaktsmotorer\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande 20,     2003/04:MJ408      yrkande     6,\r\n2004/05:MJ371   yrkande   19   och  2004/05:MJ500\r\nyrkande 11.\r\nReservation 64 (kd)\r\n\r\n44. Handlingsplan för sanering av källor\r\ntill dioxinutsläpp\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2003/04:MJ410  yrkande\r\n11.\r\nReservation 65 (v, mp)\r\n\r\n45. Valfrihet inom barnomsorgen och\r\nbarnomsorgens betydelse för lek och omsorg\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2003/04:MJ63 yrkandena\r\n35 och 36.\r\nReservation 66 (kd)\r\n\r\n46. Hållbara trygghetssystem\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ65 yrkande 7.\r\nReservation 67 (m)\r\n\r\n47. En sammanhållen yrkeshögskola\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2003/04:MJ63  yrkande\r\n50.\r\nReservation 68 (kd)\r\n\r\n48. Tydligare målformulering i\r\nläroplanen/kursplanen om kunskap om hållbar\r\nutveckling\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ67 yrkande 3.\r\nReservation 69 (kd, c)\r\n\r\n49. Forskning inom jordbrukets område\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ263\r\nyrkande 3, 2002/03:MJ435  yrkande 3, 2003/04:MJ63\r\nyrkandena 51 och 52, 2003/04:MJ334 yrkande 15 och\r\n2003/04:MJ401 yrkande 11.\r\nReservation 70 (c)\r\n\r\n50. Forskning inom fiskets område\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ426\r\nyrkande 16, 2003/04:\r\nMJ408 yrkande 15 och 2004/05:MJ500 yrkande 39.\r\nReservation 71 (kd)\r\n\r\n51. Miljöforskning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ428\r\nyrkandena 30  och  47, 2002/03:MJ492  yrkande  3,\r\n2003/04:MJ235 yrkande 6 och 2003/04:\r\nMJ400 yrkandena 13 och 16.\r\nReservation 72 (kd)\r\nReservation 73 (v)\r\nReservation 74 (c)\r\nReservation 75 (mp)\r\n\r\n52. Åtgärder för att förbättra\r\nföretagsklimatet för småföretagare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ63\r\nyrkande 45 och 2003/04:\r\nMJ65 yrkandena 12 och 13.\r\nReservation 76 (m)\r\nReservation 77 (kd)\r\n\r\n53. Skattereduktion för hushållstjänster\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:MJ63  yrkande\r\n48.\r\nReservation 78 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n54. Anpassning av miljöbalken till\r\nsmåföretagarnas situation\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2003/04:MJ227  och\r\n2003/04:N412 yrkande 14.\r\nReservation 79 (m, kd, c)\r\n\r\n55. Långsiktigt producentansvar och\r\nintegrerad produktpolitik, IPP\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande   53,   2003/04:MJ66   yrkande   15   och\r\n2004/05:MJ528 yrkande 3.\r\nReservation 80 (kd, mp)\r\nReservation 81 (fp)\r\n\r\n56. Hållbart näringsliv och etiska och\r\nmiljömässiga riktlinjer för statliga\r\nföretag\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ65\r\nyrkande 14 och 2003/04:\r\nMJ67 yrkande 2.\r\nReservation 82 (m)\r\nReservation 83 (kd, c, mp)\r\n\r\n57. Regional utveckling\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2003/04:MJ65  yrkande\r\n16.\r\nReservation 84 (m)\r\n\r\n58. Översyn av skogspolitiken m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande 12 och 2003/04:\r\nMJ65 yrkande 17.\r\nReservation 85 (m)\r\n\r\n59. Ersättningsfrågor m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ287\r\nyrkandena  1  och  2,  2003/04:MJ384  yrkande  1,\r\n2003/04:MJ387 i denna del och 2003/04:\r\nMJ404 yrkandena 4 och 9.\r\nReservation 86 (m)\r\nReservation 87 (c)\r\n\r\n60. Konsekvensanalyser vid bildande av\r\nnaturreservat m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ288,\r\n2003/04:MJ316, 2003/04:\r\nMJ349   yrkande   2,  2003/04:MJ409  yrkande   6,\r\n2003/04:MJ429 och 2003/04:MJ472 yrkande 18.\r\nReservation 88 (fp)\r\n\r\n61. Skötselavtal\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ287\r\nyrkande 3 och 2003/04:\r\nMJ349 yrkande 1.\r\n\r\n62. Naturvårdsavtal\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande    10,    2003/04:MJ384     yrkande    2,\r\n2003/04:MJ387  i  denna  del,  2004/05:MJ219  och\r\n2004/05:\r\nMJ534 yrkande 2.\r\nReservation 89 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n63. Statlig mark för naturvårdsändamål\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ384\r\nyrkande 3 och 2003/04:N327 yrkande 12.\r\n\r\n64. Natura 2000\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ472\r\nyrkande 23 och 2004/05:\r\nMJ369 yrkande 27.\r\nReservation 90 (fp, mp)\r\n\r\n65. Tätortsnära natur\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2003/04:MJ472\r\nyrkande 24 och 2004/05:\r\nMJ369 yrkandena 28 och 29.\r\nReservation 91 (fp)\r\n\r\n66. Naturvårdsverket och Sveaskog AB\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2003/04:MJ66  yrkande\r\n12.\r\n\r\n67. Livsmedelsproduktionen och\r\nkonkurrenskraften för svenskt jordbruk\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2003/04:MJ65 yrkandena\r\n8 och 18.\r\nReservation 92 (m)\r\n\r\n68. Ett långsiktigt hållbart jord- och\r\nskogsbruk\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ66\r\nyrkande 11 och 2003/04:\r\nMJ67 yrkande 6.\r\nReservation 93 (fp)\r\n\r\n69. Reformering av EU:s jordbrukspolitik\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ66 yrkande 3.\r\nReservation 94 (fp)\r\n\r\n70. Översyn av EU:s fiskesubventioner\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkandena 24 och 25 och 2003/04:MJ66 yrkande 10.\r\nReservation 95 (fp)\r\nReservation 96 (kd)\r\n\r\n71. Tumlare\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2003/04:MJ63\r\nyrkande 22 och 2004/05:\r\nMJ500 yrkande 14.\r\nReservation 97 (kd)\r\n\r\n72. Reglering av säl- och skarvbestånden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2003/04:MJ63\r\nyrkande 26, 2004/05:\r\nMJ211,        2004/05:MJ225,       2004/05:MJ286,\r\n2004/05:MJ298, 2004/05:\r\nMJ318, 2004/05:MJ344  yrkande  1,  2004/05:MJ356,\r\n2004/05:MJ369    yrkande    23,    2004/05:MJ414,\r\n2004/05:MJ426,    2004/05:MJ433    yrkande     2,\r\n2004/05:MJ486,     2004/05:MJ494    yrkande    2,\r\n2004/05:MJ500 yrkande  40,  2004/05:MJ503 yrkande\r\n3, 2004/05:MJ536 och 2004/05:MJ537.\r\nReservation 98 (kd)\r\n\r\n73. Spökgarn\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ63  yrkande\r\n27 och 2004/05:MJ500 yrkande 32.\r\nReservation 99 (kd)\r\n\r\n74. Yrkesfiskaravdrag\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2003/04:MJ63 yrkande\r\n28.\r\nReservation 100 (kd)\r\n\r\n75. En hållbar same- och\r\nrennäringspolitik\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:N304\r\nyrkande 13 och 2003/04:\r\nMJ62.\r\nReservation 101 (m)\r\n\r\n76. Styrmedel inom energisektorn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ65 yrkande 6.\r\nReservation 102 (m)\r\n\r\n77. Mål för energipolitiken m.m.\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2003/04:MJ65\r\nyrkande 19 och 2003/04:\r\nMJ370 yrkande 12.\r\nReservation 103 (m, kd)\r\n\r\n78. Effektiv energiteknik\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2003/04:MJ65  yrkande\r\n20.\r\nReservation 104 (m)\r\n\r\n79. Åtgärdsstrategi för minimerad\r\nanvändning av fossila bränslen inom energi-\r\noch transportsektorerna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2003/04:MJ66 yrkande 8.\r\nReservation 105 (fp, kd)\r\n\r\n80. Frivilliga åtaganden mellan myndigheter\r\noch företag\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2003/04:MJ65 yrkande\r\n21.\r\nReservation 106 (m)\r\n\r\n81. Skrivelsen\r\n\r\nRiksdagen  lägger  skrivelse  2003/04:129  till\r\nhandlingarna.\r\n\r\nStockholm den 28 oktober 2004\r\n\r\n\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\n\r\n\r\nFöljande   ledamöter   har   deltagit   i  beslutet:\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij  (mp)*, Alf\r\nEriksson  (s),  Rune Berglund (s), Rolf Lindén  (s),\r\nSven Gunnar Persson  (kd), Kjell-Erik Karlsson (v)*,\r\nChristina Axelsson (s),  Lars  Lindblad  (m), Carina\r\nOhlsson  (s), Sverker Thorén (fp), Jan-Olof  Larsson\r\n(s), Bengt-Anders  Johansson  (m),  Christin Hagberg\r\n(s), Ann-Kristine Johansson (s), Marie Wahlgren (fp)\r\noch Claes Västerteg (c).\r\n\r\n\r\n*)  Har  ej  deltagit i beslutet under förslagspunkt\r\n66.\r\n</pre><pre>\r\n2004/05\r\n\r\nMJU3\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nSedan den 1 januari  2003  stadgas i regeringsformen\r\natt det allmänna skall främja  en hållbar utveckling\r\nsom  leder  till  en  god  miljö för  nuvarande  och\r\nkommande generationer.\r\nÅr   2002   lämnade  regeringen   till   riksdagen\r\nskrivelsen Nationell strategi för hållbar utveckling\r\n(skr.   2001/02:172,   bet.   2001/02:MJU16,   rskr.\r\n2001/02:\r\n315). Strategin  var  ett  steg  i  arbetet  med att\r\nintegrera    de   tre   dimensionerna   av   hållbar\r\nutveckling; den ekonomiska, sociala och miljömässiga\r\ndimensionen.   I skrivelsen aviserade regeringen att\r\nen första revidering  skulle  göras  bl.a.  för  att\r\nbeakta    slutsatserna    från   det   då   kommande\r\nvärldstoppmötet om hållbar  utveckling  som  hölls i\r\nJohannesburg år 2002.\r\nI skrivelsen Johannesburg - FN:s världstoppmöte om\r\nhållbar    utveckling    (skr.    2002/03:29,   bet.\r\n2002/03:MJU01,  rskr.  2002/03:178)  redovisar   och\r\nvärderar  regeringen  besluten  vid världstoppmötet.\r\nRegeringen redogör också för pågående  insatser  och\r\npekar på utmaningar som förestår.\r\nI   november  2002  var  Regeringskansliet  en  av\r\narrangörerna  av  en nationell konferens, Envisions,\r\nsom    främst    behandlade     uppföljningen     av\r\nvärldstoppmötet  men  också den nationella strategin\r\nför   hållbar   utveckling.     I    skrivelsen   om\r\nJohannesburgsmötet  sammanfattas  slutsatserna  från\r\nkonferensen.\r\nNationalkommittén   för  Agenda  21  och   Habitat\r\nlämnade i sitt betänkande En hållbar framtid i sikte\r\n(SOU 2003:31) ett antal  förslag  om  hur  arbetet i\r\nSverige med Agenda 21 och Habitat kan samordnas  och\r\nutvecklas.  Betänkandet har remitterats.\r\nMiljövårdsberedningen   (Jo  1968:A)  har  i  sitt\r\nbetänkande Tänk nytt, tänk  hållbart!  -  dialog och\r\nsamverkan   för  hållbar  utveckling  (SOU  2001:20)\r\npresenterat förslag  om utveckling av ett ekologiskt\r\nhållbart näringsliv. Betänkandet har remitterats.\r\nNaturvårdsverket  har   på   regeringens   uppdrag\r\nredovisat   rapporten   På  väg  mot  miljöanpassade\r\nprodukter (rapport 5225 juli  2002).  Regeringen har\r\nockså, sedan den nationella strategin presenterades,\r\ntill riksdagen lämnat flera andra propositioner  och\r\nskrivelser  som  behandlar  frågor  som  rör hållbar\r\nutveckling:\r\n\r\n1          Gemensamt  ansvar - Sveriges politik  för\r\nglobal   utveckling   (prop.    2002/03:122,    bet.\r\n2002/03:UU03, rskr. 2002/03:112),\r\n2\r\n-   Mål   för  folkhälsan  (prop.  2002/03:35,  bet.\r\n2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145),\r\n-\r\n-  Jämt  och   ständigt   (skr.   2002/03:140,  bet.\r\n2003/04:AU2, rskr. 2003/04:\r\n69),\r\n-\r\n1. Utveckling  av den nationella strategin  för  att\r\nförverkliga   FN:s    konvention    om    barnets\r\nrättigheter (skr. 2003/04:47).\r\n2.\r\nI  skrivelsen  uttalar  regeringen  sin  avsikt  att\r\nsenare under våren 2004 återkomma till riksdagen med\r\nen ungdomspolitisk proposition.\r\n\r\nI  december 2003 inrättade regeringen ett särskilt\r\nsamordningskansli   för   hållbar   utveckling   vid\r\nStatsrådsberedningen.   Kansliets   uppgift  är  att\r\nsamordna arbetet med hållbar utveckling  i  samtliga\r\ndepartement och vara pådrivande i det nationella och\r\ninternationella arbetet.\r\nStrategin  kommer  fortlöpande att följas upp  och\r\nrevideras, varvid det  nyinrättade  kansliet  kommer\r\natt  ha  en  samordnande  roll. Regeringen avser att\r\npresentera nästa revidering  av  strategin  under år\r\n2006.\r\nTrafikutskottet har yttrat sig över de till  följd\r\nav   propositionen   väckta   motionerna.  Yttrandet\r\n(2004/05:TU2y) återfinns i bilaga 2.\r\nUnderlag     till     behandlingen    av     vissa\r\nmotionsyrkanden  har  lämnats   av  finansutskottet,\r\nskatteutskottet,                   utrikesutskottet,\r\nsocialförsäkringsutskottet,         socialutskottet,\r\nutbildningsutskottet och näringsutskottet.\r\nInformation   i   ärendet   har   inhämtats   från\r\nrepresentanter        för        Miljödepartementet,\r\nNäringsdepartementet,    Sjöfartsverket,     Svenska\r\nNaturskyddsföreningen,   Världsnaturfonden  WWF  och\r\nGreenpeace.\r\nSlutligen har utskottet  i  ärendet  uppvaktats av\r\nföreträdare för Svenska Samernas Riksförbund, SSR.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nNationell strategi för hållbar utveckling år\r\n2002\r\n\r\nSveriges nationella strategi för hållbar  utveckling\r\npresenterades för första gången för riksdagen i mars\r\n2002,  Nationell  strategi  för  hållbar  utveckling\r\n(skr.   2001/02:172,   bet.   2001/02:MJU16,   rskr.\r\n2001/02:315).   Strategin   hade   två  syften;  att\r\nuppfylla    det   internationella   åtagandet    att\r\npresentera en  strategi  för hållbar utveckling till\r\nFN  under  år 2002 samt att  ge  en  avstämning  och\r\nframåtblick  angående arbetet med hållbar utveckling\r\ni Sverige. Strategin redovisade även hur arbetet med\r\ninternationella  processer  för  hållbar  utveckling\r\nförankras nationellt.\r\n\r\nStrategin  omfattade  alla  dimensioner av hållbar\r\nutveckling;   miljömässiga,  sociala   -   inklusive\r\nkulturella   -  och   ekonomiska.   Den   utgör   en\r\nsammanfattning  av  mål, strategier och åtgärder som\r\nåterspeglas i den förda politiken.\r\nI    skrivelsen   redovisades    de    strategiska\r\nkärnområden som regeringen lyfter fram som viktiga i\r\ndet  fortsatta   arbetet   med  hållbar  utveckling.\r\nKärnområden och mål relaterar till regeringens olika\r\npolitikområden.\r\nFör att uppnå de uppställda målen behövs effektiva\r\nstyrmedel   för   genomförande,    indikatorer   för\r\nuppföljning  och,  inte minst, ett brett  deltagande\r\nfrån  hela  samhället.   Arbetet   för   en  hållbar\r\nutveckling   skall   ses   som   en  långsiktig  och\r\nfortlöpande process. Den strategi  som presenterades\r\når 2002 skall ses som ett första steg  till  ett mer\r\nsamlat   och  systematiskt  arbete  för  en  hållbar\r\nutveckling.\r\n\r\nFöreliggande skrivelse\r\n\r\nFöreliggande skrivelse utgör den första revideringen\r\nav strategin  från år 2002. Revideringen sker främst\r\nmed utgångspunkt  från resultaten av världstoppmötet\r\ni Johannesburg år 2002  men  också  med  hänsyn till\r\nandra  händelser  sedan den första strategin  lades,\r\nbl.a. inom EU:s strategi  för hållbar utveckling och\r\nden s.k. Lissabonprocessen.\r\n\r\nStrategin inleds med en vision  och utgångspunkter\r\ni kapitel 3. Det internationella arbetet för hållbar\r\nutveckling  redovisas  i  kapitel  4.  Här  beskrivs\r\nprioriteringarna inom internationella processer  och\r\nstrategier  för hållbar utveckling.  Internationella\r\nåtaganden  fångas   även   upp  i  övriga  delar  av\r\nstrategin  integrerat  inom  respektive   sakområde.\r\nDärefter    behandlas    det    nationella   arbetet\r\növergripande  ur  ett aktörs- och ansvarsperspektiv,\r\nkapitel 5.\r\nI    kapitel    6    beskrivs    de    strategiska\r\nframtidsfrågorna som regeringen  särskilt vill lyfta\r\nfram under mandatperioden. Kapitel  7  utgörs  av de\r\nåtta  kärnområden  som  presenterades i strategin år\r\n2002. Här återges gällande  mål  och de åtgärder som\r\nregeringen  har  vidtagit  de  senaste   två   åren.\r\nPågående  och  nya åtgärder som regeringen avser att\r\nvidta redovisas  också. Arbetet med de styrmedel och\r\nverktyg för hållbar  utveckling  som  är av generell\r\nkaraktär beskrivs i kapitel 8. Slutligen  återges  i\r\nkapitel   9  hur  regeringen  avser  följa  upp  och\r\nrevidera strategin.\r\nSkrivelsen   har   utformats   i   samarbete   med\r\nVänsterpartiet.\r\n\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nHållbar  utveckling  är  ett  övergripande  mål  för\r\nregeringens   politik.   Målet   gäller   för   alla\r\npolitikområden. I skrivelsen redovisar regeringen en\r\nrevidering  av  den nationella strategin för hållbar\r\nutveckling  som  presenterades  år  2002.  Strategin\r\nomfattar  alla dimensioner  av  hållbar  utveckling;\r\nekonomiska, sociala och miljömässiga.\r\n\r\nStrategin   innehåller   en   vision  för  hållbar\r\nutveckling i ett längre tidsperspektiv.  Vidare  har\r\nstrategin    tre    utgångspunkter.    Den    första\r\nutgångspunkten  är  att hållbar utveckling i Sverige\r\nendast  kan  uppnås  inom   ramen  för  globalt  och\r\nregionalt  samarbete.  Den  andra   är  att  hållbar\r\nutveckling  måste  integreras i alla politikområden.\r\nDen  tredje  utgångspunkten   är   att   ytterligare\r\nnationella insatser krävs för att långsiktigt  värna\r\nde  kritiska  resurser  som  utgör basen för hållbar\r\nutveckling.\r\nVärldstoppmötet i Johannesburg år 2002 innebar att\r\nbegreppet hållbar utveckling,  med  dess ekonomiska,\r\nsociala    och   miljömässiga   dimensioner,    blev\r\ndefinitivt erkänt som en överordnad princip för FN:s\r\narbete. Utifrån  bl.a.  slutsatserna  från toppmötet\r\nredovisas     regeringens     prioriteringar    inom\r\ninternationella processer och strategier för hållbar\r\nutveckling. Vidare beskrivs det  nationella  arbetet\r\növergripande ur ett aktörs- och ansvarsperspektiv.\r\nI  skrivelsen  redovisas  också  fyra  strategiska\r\nframtidsfrågor,  som  kommer  att  stå  i fokus  för\r\nregeringens  politik  för  hållbar utveckling  under\r\nmandatperioden. Dessa är:\r\n\r\n- Miljödriven tillväxt och välfärd.\r\n-\r\n- God hälsa - framtidens viktigaste resurs.\r\n-\r\n- En samlad politik för hållbart samhällsbyggande.\r\n-\r\n-   Barn-  och  ungdomspolitik  för   ett   åldrande\r\nsamhälle.\r\n-\r\nHållbar   utveckling   måste   integreras  i  alla\r\npolitikområden.  Regeringen  redovisar   hur   denna\r\nintegration kan fördjupas och utvecklas inom de åtta\r\nkärnområden  som  presenterades i strategin år 2002.\r\nGällande  mål och de  åtgärder  som  regeringen  har\r\nvidtagit de  senaste  två åren återges. Pågående och\r\nnya  åtgärder  som  regeringen   avser   att   vidta\r\nredovisas  också.  Vidare beskrivs arbetet med vissa\r\nstyrmedel  och  verktyg   för   hållbar  utveckling.\r\nSlutligen   redovisas  hur  regeringen   avser   att\r\nframdeles följa upp och revidera strategin.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nEn svensk strategi för hållbar\r\nutveckling\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer  i vad regeringen anför i\r\nskrivelsen och avstyrker  tre motionsyrkanden\r\n(fp,  c,  mp)  om  förbättrad integration  av\r\nhållbar  utveckling  i  alla  politikområden,\r\ntillsättande av en hållbarhetskommission  och\r\nvikten   av  varje  människas  delaktighet  i\r\nmiljöarbetet. Utskottet hänvisar till vad som\r\nanförs i skrivelsen  och  till  det särskilda\r\nsamordningskansli för hållbar utveckling  som\r\nhar inrättats i Statsrådsberedningen.\r\nJämför  reservationerna  1  (c), 2 (mp) och 3\r\n(fp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nDen svenska strategin för hållbar utveckling grundas\r\npå respekten för kunskap och  demokrati.  Den syftar\r\ntill  att  säkra  god  miljö  och  hälsa,  ekonomisk\r\ntillväxt, välfärd och social rättvisa för nu levande\r\noch kommande generationer.\r\n\r\nStrategin   har  tre  utgångspunkter.  Den  första\r\nutgångspunkten   är  att  en  hållbar  utveckling  i\r\nSverige endast kan uppnås inom ramen för globalt och\r\nregionalt samarbete. Den internationella agendan för\r\nhållbar  utveckling   bildar  startpunkten  för  den\r\nnationella strategin. EU  utgör  en viktig arena för\r\nsamarbete  i syfte att stärka såväl  det  nationella\r\nsom det globala  arbetet  för en hållbar utveckling.\r\nDen andra utgångspunkten är  att  hållbar utveckling\r\nmåste integreras i alla politikområden. I skrivelsen\r\nredovisar  regeringen  hur  denna  integration   kan\r\nfördjupas  och  utvecklas inom åtta kärnområden. Den\r\ntredje utgångspunkten  är att ytterligare nationella\r\ninsatser krävs för att långsiktigt värna de kritiska\r\nresurser  som utgör basen  för  hållbar  utveckling.\r\nTill  dessa  kritiska  resurser  hör  naturresurser,\r\nmänniskors  hälsa  och  kompetens samt infrastruktur\r\noch bebyggelse.\r\nFyra strategiska framtidsfrågor  kommer  att stå i\r\nfokus för regeringens politik för hållbar utveckling\r\nunder  mandatperioden. Dessa fyra framtidsfrågor  är\r\nMiljödriven   tillväxt  och  välfärd,  God  hälsa  -\r\nframtidens viktigaste  resurs, En samlad politik för\r\nhållbart    samhällsbyggande    samt    Barn-    och\r\nungdomspolitik för ett åldrande samhälle. Regeringen\r\nuttalar sin avsikt att senare återkomma med konkreta\r\nförslag   inom    ramen    för    de    prioriterade\r\nframtidsfrågorna.\r\nHela Regeringskansliet medverkar i arbetet med att\r\ngenomföra  den  svenska  strategin  för  en  hållbar\r\nutveckling.     För     att     samordna    arbetet,\r\ninternationellt och nationellt, och  för  att stärka\r\nde strategiska satsningarna, har regeringen  därtill\r\ninrättat  ett särskilt samordningskansli för hållbar\r\nutveckling i Statsrådsberedningen.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ64  (mp)  framhålls behovet av en\r\nväsentligt   förbättrad   integration   av   hållbar\r\nutveckling  inom  alla politikområden.  Motionärerna\r\ndelar  i  grunden  de   tre   utgångspunkterna   för\r\nregeringens strategi men anser att skrivelsen skulle\r\nbehöva  följas  av  en  mer  djuplodande  analys  av\r\nförutsättningarna  för en hållbar utveckling utifrån\r\nen helhetssyn, vilken  i  sin  tur  bör kopplas till\r\nberörda  politikområdena. Målkonflikter  bör  lyftas\r\nfram och synliggöras  på  ett  tydligare  sätt,  och\r\nmotionärerna  anser  att  miljöhänsynen är eftersatt\r\noch att integrationen måste  förbättras.  Vidare bör\r\nbegreppsparen ekologi och rättvisa och de relaterade\r\nbegreppsparen minskning och närmande användas och en\r\nanpassning   ske   till   de   ekologiska   ramarna.\r\nNationella    etappmål    för    maximigränser   för\r\nresursförbrukning   och   utsläpp  i  absoluta   tal\r\nbaserade på globala eller regionala hänsyn måste tas\r\nfram.\r\n\r\nEnligt motion 2003/04:MJ66  (fp)  finns  behov  av\r\nbättre  fokus i politiken för ett hållbart samhälle.\r\nMotionärerna anser det bekymmersamt att regeringen i\r\nprincip tar med allt, stort som smått, i skrivelsen.\r\nBegreppet  hållbar  utveckling  riskerar  därmed att\r\ntunnas  ut.  I  skrivelsen  presenteras  inte  några\r\nverktyg  för att åstadkomma en helhetssyn på hållbar\r\nutveckling.   En  hållbarhetskommission  bör  därför\r\ntillsättas  för   att   analysera  de  grundläggande\r\nfrågorna   om   hur   hindren   för    en    hållbar\r\nsamhällsutveckling kan undanröjas och hur konflikter\r\nmellan  miljömål och andra samhällsmål kan lösas  på\r\nbättre sätt än i dag (yrkande 1).\r\nEnligt   motion   2003/04:MJ67   (c)  måste  varje\r\nmänniskas  delaktighet vara drivkraften  i  Sveriges\r\nnationella strategi för hållbar utveckling. Områdena\r\ndemokrati, företagande  och  tillväxt samt hälsa och\r\nmiljö måste stå i centrum. Diskussioner  om livsstil\r\nmåste  föras  på  alla  nivåer i samhället, och  den\r\nhållbara  utvecklingen  måste   finnas   levande   i\r\nsamhällsdebatten  Regeringen  har  helt tappat fokus\r\nfrån demokrati och underifrånperspektiv (yrkande 1).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI    skrivelsen    presenteras    fyra   strategiska\r\nframtidsfrågor  som  kommer  att  stå  i  fokus  för\r\nregeringens  politik  för  hållbar utveckling  under\r\nmandatperioden,  nämligen Miljödriven  tillväxt  och\r\nvälfärd, God hälsa  -  framtidens viktigaste resurs,\r\nEn samlad politik för hållbart samhällsbyggande samt\r\nBarn- och ungdomspolitik  för ett åldrande samhälle.\r\nAv skrivelsen framgår också  att  regeringen  senare\r\nskall återkomma med konkreta förslag inom ramen  för\r\nde prioriterade framtidsfrågorna.\r\n\r\nSom  även  framgår  av  skrivelsen  medverkar hela\r\nRegeringskansliet  i  arbetet med att genomföra  den\r\nsvenska strategin för hållbar  utveckling.  För  att\r\nsamordna  arbetet,  internationellt  och nationellt,\r\noch  för att stärka de strategiska satsningarna  har\r\nregeringen  därtill  i  december  2003  inrättat ett\r\nsärskilt samordningskansli för hållbar utveckling  i\r\nStatsrådsberedningen.  Strategin  kommer fortlöpande\r\natt  följas  upp,  varvid  det nyinrättade  kansliet\r\nkommer att ha en samordnande  roll. Regeringen avser\r\natt presentera nästa revidering  av  strategin under\r\når   2006.   Med  det  anförda  avstyrker  utskottet\r\nmotionerna 2003/04:MJ64  (mp)  och 2003/04:MJ66 (fp)\r\nyrkande 1 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.\r\nUtskottet   har   ingen   annan   uppfattning   än\r\nmotionärerna  i motion 2003/04:MJ67 (c)  om  att  en\r\nförutsättning för  hållbar utveckling är delaktighet\r\nav människor, företag,  myndigheter,  organisationer\r\noch  lokala  sammanslutningar.  Detta har  utskottet\r\nockså   uttalat  vid  ett  flertal  tillfällen.   Av\r\nskrivelsen    framgår    också    att    regeringens\r\nutgångspunkt är att hållbar utveckling bärs  upp  av\r\nmänniskors arbetskraft, kunskap och kreativitet. Det\r\nhållbara   samhället   genomsyras   av  demokratiska\r\nvärderingar, och medborgarna känner delaktighet  och\r\nmöjlighet  att  påverka samhällsutvecklingen och har\r\nvilja  och  förmåga  att  ta  ansvar  för  den.  Det\r\nhållbara  samhället   är   också  ett  samhälle  som\r\nlångsiktigt investerar i dess  viktigaste resurser -\r\nmänniskor och miljö. Det hållbara  samhället präglas\r\nav  god  hushållning  och  effektivt  nyttjande   av\r\nnaturresurserna. Företagen är konkurrenskraftiga och\r\nden  ekonomiska  tillväxten  är god. Med det anförda\r\nfinner utskottet syftet med motion  2003/04:MJ67 (c)\r\nyrkande 1 i allt väsentligt tillgodosett  utan någon\r\nvidare riksdagens åtgärd.\r\n\r\nInternationellt arbete för hållbar\r\nutveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen anför  i\r\nskrivelsen    och   avstyrker   ett   flertal\r\nmotionsyrkanden  (s,  m  fp,  kd, c) om bl.a.\r\nWTO,   enprocentsmålet  i  biståndspolitiken,\r\nmänskliga  rättigheter, fattigdomsbekämpning,\r\nskuldavskrivning  för de fattigaste länderna,\r\neffektivare vattenanvändning  och  bekämpning\r\nav hiv/aids och malaria. Motionerna  avstyrks\r\nmed   hänvisning   till   vad  som  anförs  i\r\nskrivelsen,    till    riksdagens    tidigare\r\nuttalanden i frågorna och till vad regeringen\r\nanför  i  budgetpropositionen  för  år  2005,\r\nutgiftsområde 7.\r\nJämför reservationerna 4 (fp, kd, c), 5 (fp,\r\nkd), 6 (fp, kd), 7 (m), 8 (kd), 9 (fp, kd, mp),\r\n10 (m), 11 (m), 12 (kd, c), 13 (fp), 14 (kd)\r\noch 15 (c).\r\nSkrivelsen\r\n\r\nVärldstoppmötet  i  Johannesburg år 2002 innebar att\r\nbegreppet hållbar utveckling  med  dess  ekonomiska,\r\nsociala och miljömässiga dimensioner blev definitivt\r\nerkänt  som  en överordnad princip för FN:s  arbete.\r\nDärmed  stärktes  ytterligare  arbetet  med  hållbar\r\nutveckling  på den globala, regionala och nationella\r\nnivån.\r\n\r\nSom angelägna  frågor  på den globala dagordningen\r\nför svenskt vidkommande framhålls  i skrivelsen dels\r\ngenomförandet  av  politiken  för  en  rättvis   och\r\nhållbar  global utveckling, dels de sakfrågor som är\r\ni fokus gällande uppföljningen av Johannesburg, dvs.\r\nvatten och  sanitet  samt energi, boende och hållbar\r\nbebyggelse. Regeringen  driver  även  andra  frågor,\r\nbåde  globalt  och genom processer i vårt närområde,\r\nt.ex.  fattigdomsbekämpning,  hållbara  konsumtions-\r\noch produktionsmönster,  inklusive  kemikaliefrågan,\r\nsamt  jämställdhet  och  utbildning.  Vidare  verkar\r\nSverige    för    ett   snabbt   återupptagande   av\r\nförhandlingarna i World Trade Organization (WTO) för\r\nen öppnare internationell  handel  som omfattar alla\r\noch sker med rättvisa spelregler som åstadkoms genom\r\ninternationella överenskommelser.\r\nRegeringen   är   aktiv   i   arbetet   med   EU:s\r\nhållbarhetsstrategi  och  Lissabonprocessen i  syfte\r\natt öka samstämmigheten i dem  och  driver  särskilt\r\nfrågor  om ökad energieffektivitet, miljöteknik  och\r\nklimat  samt  arbetar  för  att  EU  skall  vara  en\r\npådrivande   global  aktör  i  arbetet  med  hållbar\r\nutveckling.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnprocentsmålet   i  biståndspolitiken  behandlas  i\r\nmotion 2003/04:MJ63  (kd) yrkande 3. Eftersom det är\r\nmycket viktigt att Sverige fortsätter att föregå med\r\ngott  exempel  och avsätter  en  vid  internationell\r\njämförelse hög anslagspost  för  det internationella\r\nbiståndet  måste  regeringen skyndsamt  återgå  till\r\nenprocentsmålet. Motionärerna anser att regeringen i\r\nEU inte har varit tillräckligt  pådrivande  för  att\r\nförbättra    och    effektivisera   det   gemensamma\r\nbiståndet.   Det   är   absolut    nödvändigt    för\r\nutvecklingssamarbetet  att hela biståndet genomsyras\r\nav  mänskliga  rättigheter  och  att  specifika  MR-\r\nprojekt       prioriteras        (yrkande        4).\r\nFattigdomsbekämpning,   mänskliga   rättigheter  och\r\ndemokrati  som  gemensamt mål i EU för  ett  globalt\r\nsamhälle  behandlas   i  motion  2003/04:MJ66  (fp).\r\nSverige   måste   återgå  till   enprocentsmålet   i\r\nbiståndspolitiken,   och   biståndet   måste  stärka\r\ndemokratiutvecklingen  och  respekten för  mänskliga\r\nrättigheter,  öka  människors makt  och  möjligheter\r\nliksom jämställdheten  mellan  män  och kvinnor samt\r\nmedverka till en bättre miljö (yrkande 4).\r\n\r\nMålen  för  en  strategi  för  hållbar  utveckling\r\nbehandlas  i  motion  2003/04:MJ66 (fp). Den enskilt\r\nviktigaste förutsättningen  är demokrati även ur ett\r\ndjupare perspektiv, inklusive  likhet  inför  lagen,\r\nyttrandefrihet, respekt för individens okränkbarhet,\r\nmänniskors   lika   rättigheter  och  delaktighet  i\r\nsamhället.  Skyddet  av  äganderätten  är  en  annan\r\nförutsättning.  Därmed  följer  enligt  motionärerna\r\nockså det personliga  ansvaret  att förvalta det man\r\näger  för  egen  del  men  även för andras  framtid.\r\nYtterligare en förutsättning är frihandel som alltid\r\nhar   visat  sig  vara  viktigast   för   de   allra\r\nfattigaste.  Grundläggande  är  att varje generation\r\nskall betala sina kostnader. Det personliga ansvaret\r\nbetonas,    t.ex.   konsumentmakt,   engagemang    i\r\nfrivilligorganisationer  och vardagsansvar med bl.a.\r\nsopsortering.  Genom olika  styrmedel  som  omfattar\r\nbåde lagstiftning  och  ekonomiska  verktyg  kan  en\r\npolitik för hållbar tillväxt byggas upp där tillväxt\r\noch  bättre  miljö  samverkar. Regeringen bör arbeta\r\nför att global fattigdomsbekämpning,  demokrati  och\r\nmänskliga  rättigheter  blir  primära  mål  för EU:s\r\nstrategi  för  hållbar utveckling. Detta kräver  att\r\nden gemensamma jordbrukspolitiken  underordnas dessa\r\nområden (yrkande 2).\r\nSkuldavskrivningar  för  de  fattigaste   länderna\r\nbehandlas i motion 2003/04:MJ63 (kd). Sverige  skall\r\nenligt   motionärerna   vara   ett  föredöme  i  det\r\ninternationella  samfundet  och  leda   den  globala\r\nopinionen  för skuldavskrivningar (yrkande  6).  Ett\r\nprogram för  snabb  fattigdomsutrotning läggs fram i\r\nmotion 2003/04:MJ65 (m).  Sverige  bör  ta initiativ\r\ntill  en  total  skuldavskrivning  år 2005 för  högt\r\nskuldsatta  låginkomstländer,  varav  huvuddelen   i\r\nAfrika.  En  nystart  behövs  i  biståndsarbetet med\r\nfokus på erfarenheter från länder  som  har  lyckats\r\nmed  en  snabb  utveckling. Flera utvecklingsenheter\r\nbör upprättas i ett  låginkomstland  i södra Afrika.\r\nBiståndet måste utformas i den miljö där  det  skall\r\nverka.   Alla   flickor   och  pojkar  måste  få  en\r\ngrundläggande utbildning. FN  och  EU  måste  stödja\r\nutvecklingen  av en afrikansk säkerhetsordning,  och\r\nett system för  att  garantera mänskliga rättigheter\r\noch   demokrati  måste  byggas   upp.   Motionärerna\r\nkonstaterar  att  Afrika  inte  kan  utvecklas  utan\r\nregional integration (yrkande 1 delvis).\r\nI   motion   2003/04:MJ63   (kd)   tas  frågan  om\r\nteknologiöverföring     från     västvärlden    till\r\nutvecklingsländerna           upp.          Framtida\r\nenergiinvesteringar      och      tjänster       för\r\nenergiöverföring  måste  i långt större utsträckning\r\nvara långsiktigt hållbara  och  energieffektiva  och\r\nsunda   och   samordnade   strategier   behövs.  Det\r\nframhålls som avgörande att energin görs tillgänglig\r\nför  alla, även för dem som bor på landsbygden,  och\r\nbehovet      av      stora     investeringar     och\r\nteknologitillskott   från    västvärlden    betonas.\r\nSamarbete  krävs  mellan  en rad olika aktörer såsom\r\nbiståndsgivare  och  mottagare  och  mellan  privata\r\nföretag  i västvärlden  och  i  utvecklingsländerna.\r\nEnligt   motionärerna    brister    resurserna   för\r\nfinansiering av kostsam infrastruktur. Härvidlag kan\r\nEU  spela  en  viktig roll som investerare  via  det\r\ngemensamma   EU-biståndet.    Detta   gäller   såväl\r\nvattenrening,     avlopp     och     energi      som\r\ntelekommunikation  och  transportstrukturer (yrkande\r\n1).   WTO:s   kompetens   i   miljöfrågor    behöver\r\nförstärkas,   och   WTO-systemet  som  helhet  måste\r\ngenomsyras          av          hållbarhetstänkande.\r\nFörsiktighetsprincipen  måste  få  bättre  genomslag\r\ninom WTO. I framtida WTO-rundor bör  man eftersträva\r\nen  dialog  om de stödsystem inom t.ex.  jordbruks-,\r\nfiske- och energiområdena  som  motverkar en hållbar\r\nutveckling.    Samarbetet    med    andra    globala\r\norganisationer,  inte minst FN:s miljöprogram  UNEP,\r\nmåste  öka,  och  UNEP   behöver  reformer  och  mer\r\nresurser.  Bättre  balans mellan  frihandelsreglerna\r\noch miljömässiga hänsyn  får  inte innebära förtäckt\r\nprotektionism (yrkande 2). Partnerskap  med  privata\r\nföretag   för   att   öka  IT-investeringarna  i  de\r\nfattigaste länderna föreslås i yrkande 5. Strategier\r\nmåste utarbetas, och Sida  bör  söka  samarbete  med\r\nandra   länder,  t.ex.  inom  EU-biståndet  och  FN-\r\nsamarbetet,  för  att gemensamt rikta insatserna och\r\ninvesteringarna.  Ett  IT-utvecklingsperspektiv  bör\r\ngenomsyra alla nuvarande utvecklingsprogram.\r\nTre  motioner tar  upp  frågan  om  bekämpning  av\r\nhiv/aids.  Enligt  motion  2003/04:MJ63  (kd)  skall\r\nSverige  genom  EU  arbeta för att öka tillgången på\r\nmediciner  för  bekämpning   av  hiv/aids,  tbc  och\r\nmalaria  (yrkande  8).  I  motion  2003/04:MJ65  (m)\r\nframhålls att hälsovårdsinsatser måste komma i fokus\r\noch  utvecklingen  av  hiv/aids  brytas  (yrkande  1\r\ndelvis). I motion 2003/04:\r\nMJ67 (c) anförs att förebyggande hälsoinsatser måste\r\nha en central plats i svenskt  bistånd, och speciell\r\ntyngd måste läggas på målet att  bromsa och motverka\r\nhivepidemin (yrkande 4).\r\nNär det gäller effektivare vattenanvändning  måste\r\nenligt  motion  2003/04:MJ63  (kd) målet att till år\r\n2015 halvera antalet människor som inte har tillgång\r\ntill tjänligt dricksvatten uppnås  främst  genom  en\r\nlångt  mer effektiv användning av vattnet, t.ex. att\r\nvattenåtgången  i  konstbevattning minskar med minst\r\n30 %.  Sverige bör vara  pådrivande  för  att  målet\r\nuppfylls (yrkande 7).\r\nVikten av att fortsatt driva arbetet för en global\r\ntidsplan  för införande av alternativ energi betonas\r\ni motion 2003/04:MJ67 (c) yrkande 5.\r\nInstitutionaliserat   ekonomiskt,   politiskt  och\r\nekologiskt samarbete med stater som inte  vill eller\r\nkan    bli    EU-medlemmar   efterlyses   i   motion\r\n2003/04:MJ63 (kd).  EU  måste  skapa  bästa  möjliga\r\nsamarbetsklimat gentemot de östra grannländerna  och\r\nerbjuda  institutionaliserat  ekonomiskt,  politiskt\r\noch ekologiskt samarbete med dessa länder, kanske  i\r\nstil med kandidatländernas europaavtal (yrkande 9).\r\nEnligt  motion  2003/04:MJ451  (s)  bör  en  aktiv\r\nmiljöpolitik   utformas   för   att   främja   ungas\r\nmöjligheter   inom  Östersjöområdet.  Politiken  bör\r\nbygga  på utökat  samarbete  vad  gäller  frivilliga\r\növerenskommelser,    lagstiftning   och   ekonomiska\r\nstyrmedel, och den bör  syfta till att på bred front\r\nfå   till   stånd  ett  ökat  samarbete   med   alla\r\nÖstersjöländerna.  Utbildning  och  forskning  måste\r\nprioriteras och satsningar göras på både kvinnor och\r\nmän.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nInledningsvis  vill  utskottet  erinra  om  vad  som\r\nuttalades  av  det  sammansatta utrikes-, miljö- och\r\njordbruksutskottet  våren   2003   i   samband   med\r\nriksdagens  behandling  av  regeringens skrivelse om\r\nvärldstoppmötet   i   Johannesburg   år 2002   (skr.\r\n2002/03:29, bet. 2002/03:UMJU1,  rskr. 2002/03:178).\r\nUtskottet konstaterade att termen  globalisering har\r\nbörjat  användas i sammanhang som inte  minst  avser\r\nförändringar    på    världsekonomins   område   och\r\nkopplingar mellan detta och frågor rörande demokrati\r\noch        de        mänskliga        rättigheterna.\r\nGlobaliseringsbegreppet   används   också  i   andra\r\nsammanhang  som  när det gäller tendenser  till  nya\r\nvärldsomspännande, politiska och sociala värderingar\r\nsamt nya kulturella  trender.  Ett  friare utbyte av\r\ninformation, idéer och kunskap har -  anses det - på\r\navgörande sätt påverkat den globala synen på kultur,\r\nekonomi och politik. Bakomliggande faktorer är bl.a.\r\nde  senaste årens teknologiska framsteg,  exempelvis\r\ninom     kommunikationsområdet,     samt    minskade\r\ntransportkostnader,      friare      valuta-     och\r\nhandelsrörelser   och  det  öppnare  världspolitiska\r\nklimatet som kommit att råda efter det kalla krigets\r\nslut.  Globaliseringen   är  i  grunden  en  positiv\r\nprocess som, om den utvecklas  rätt,  kan bidra till\r\natt förverkliga målen om en rättvisare  och tryggare\r\nvärld präglad av hållbar utveckling. Globaliseringen\r\ninnebär även en rad utmaningar. Utskottet ansåg dock\r\natt globaliseringen inte i sig innebär ett  hot utan\r\nsnarare  erbjuder  möjligheter  för  länder  som  är\r\nberedda    att    bedriva    en   utvecklings-   och\r\ntillväxtfrämjande   politik,   att   bl.a.   bekämpa\r\nfattigdomen  och  att verka för hållbar  utveckling.\r\nGlobaliseringen  erbjuder   möjligheter   att  uppnå\r\nhållbar   utveckling,   och   global   samverkan  på\r\nmiljöområdet  och  samarbete  för att nå en  hållbar\r\nutveckling  för  hela  världen  måste   prioriteras.\r\nUtskottet hänvisade till vad som uttalades av miljö-\r\noch  jordbruksutskottet  i  betänkande 2001/02:MJU16\r\n(s. 22), dvs. att grunden för  den svenska strategin\r\nför   hållbar   utveckling   är   det   demokratiska\r\nstyrelseskicket    med   dess   värderingar.   Genom\r\ndemokratin kan vi skapa regler och institutioner som\r\nfrämjar      resurssnåla       konsumtions-      och\r\nproduktionsmönster.  Demokratins  institutioner  ger\r\noss   de   redskap  vi  behöver  för  att  värna  de\r\nkollektiva nyttigheter -  bl.a.  miljö  -  som utgör\r\ngrunden    för    en    hållbar    och    progressiv\r\nsamhällsutveckling. En utmaning inför 2000-talet  är\r\natt   stärka   ett   demokratiskt   samarbete  kring\r\nhållbarhet inte bara nationellt utan  också  på  den\r\ninternationella   nivån.   Världssamfundet  har  ett\r\nansvar för att värna kunskapsutveckling,  miljö  och\r\nhälsa.  Handel  och  kapitalflöden måste utformas på\r\nett sätt som ger incitament  för ett mer långsiktigt\r\nagerande bland marknadens aktörer. En global ekonomi\r\nbör    gå    hand    i    hand    med    en   global\r\nhållbarhetsstrategi.      Enligt      miljö-     och\r\njordbruksutskottet  har Sverige goda förutsättningar\r\natt  fungera  som  ett föredöme  i  detta  avseende.\r\nFörutom att utveckla  en egen nationell strategi för\r\nhållbar   utveckling,  anförde   utskottet,   verkar\r\nSverige aktivt  för  att  stärka  FN:s  arbete   med\r\nhållbar  utveckling,  fattigdomsbekämpning   och för\r\natt  stärka  den internationella miljöförvaltningen.\r\nGlobaliseringen  öppnar  nya  möjligheter  att  lösa\r\nproblem  med  orättvisor,  ojämlikhet  och fattigdom\r\ngenom  t.ex.  ökad medvetenhet om, och respekt  för,\r\ngemensamma   värden    som    demokrati,   mänskliga\r\nrättigheter    och    jämställdhet.    Miljö-    och\r\njordbruksutskottet välkomnade det omfattande  arbete\r\nsom  det internationella samfundet gjort för kvinnor\r\noch kvinnors rättigheter samt för satsningar på ökad\r\njämställdhet.   Samtidigt,  konstaterade  utskottet,\r\nåterstår mycket att göra.\r\n\r\nHösten 2003 lade  riksdagen fast att målet för den\r\nsamlade politiken för  global  utveckling skall vara\r\natt  bidra  till  en  rättvis  och  hållbar   global\r\nutveckling  (prop.  2002/03:122  Gemensamt ansvar  -\r\nSveriges   politik   för  global  utveckling,   bet.\r\n2003/04:UU3, rskr. 2003/04:111).  Vid sidan av detta\r\nmål, som gäller för alla politikområden, skall målet\r\nför  Sveriges  internationella  utvecklingssamarbete\r\nvara  att  bidra till att skapa förutsättningar  för\r\nfattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor.\r\nPolitiken skall präglas av ett rättighetsperspektiv,\r\nvilket  innebär  att  människors  rättigheter  skall\r\nutgöra grund  för  de  åtgärder  som  vidtas  för en\r\nrättvis  och  hållbar  utveckling.  Politiken  skall\r\nockså  präglas  av  de  fattigas  perspektiv, vilket\r\ninnebär att fattiga människors behov,  intressen och\r\nförutsättningar    skall    vara   utgångspunkt    i\r\nsträvandena mot en rättvis och  hållbar  utveckling.\r\nMänniskors  rättigheter  skall  utgöra  grunden  för\r\ninsatser inom olika politikområden. Detta innebär en\r\nomfattande förstärkning av utvecklingsdimensionen  i\r\nregeringens  samlade politik. Rättighetsperspektivet\r\nmedför även fokus på diskriminerade, exkluderade och\r\nmarginaliserade    individer    och   grupper.   Som\r\ngrundläggande  värden  betonades demokrati  och  god\r\nsamhällsstyrning,   respekt    för    de   mänskliga\r\nrättigheterna  och  jämställdhet mellan kvinnor  och\r\nmän.\r\nNär  det gäller frågor  om  tekniköverföring  från\r\nvästvärlden  till utvecklingsländerna vill utskottet\r\nhänvisa  till  betänkandet   SWENTEC  AB  -  för  en\r\nnationell  kraftsamling på svensk  miljöteknik  (SOU\r\n2004:84). I  betänkandet  föreslås  tillskapandet av\r\nett   nytt   statligt   helägt  bolag  som  får   en\r\nsamordnande  roll  i  en nationell  kraftsamling  på\r\nsvensk miljöteknik. Målet  med  verksamheten  är att\r\nSverige  skall  bli  ledande nation inom miljödriven\r\nnäringslivsutveckling, miljöteknikexport och hållbar\r\nutveckling. Betänkandet bereds i Regeringskansliet.\r\nI  samband med behandlingen  av  propositionen  om\r\nSveriges  politik  för  hållbar  utveckling framhöll\r\nutrikesutskottet att Sverige driver  en  långtgående\r\nfrihandelsvänlig   linje   inom  EU  med  syfte  att\r\neliminera handelshinder för  u-ländernas export till\r\ni-länder. Utrikesutskottet ville  starkt markera det\r\nangelägna i att den industrialiserade  världen  inte\r\nlåter  tid  gå  förlorad  när  det  handlar  om  att\r\navveckla sina handelshinder. Utvecklingsländerna bör\r\nges  möjlighet  att  gradvis  öppna  sina  marknader\r\nsamtidigt  som  handelshinder  elimineras i snabbare\r\ntakt för u-ländernas export till i-landsmarknaderna.\r\nUtrikesutskottet  ansåg  att det finns  utrymme  att\r\nföra en generös politik vad  gäller  tidsgränser för\r\nu-ländernas     implementering    av    avtal    och\r\növergångsregler.    Utrikesutskottet    konstaterade\r\nvidare  att det av mandatet för WTO-förhandlingarna,\r\nsom  antogs   i   Doha   hösten  2001,  framgår  att\r\nutvecklingsländernas   marknadstillträde,   särskilt\r\ntill i-ländernas marknader,  skall  öka, att interna\r\nhandelsstörande stöd skall reduceras  samt  att alla\r\nformer  av  exportstöd skall fasas ut. Avsikten  med\r\nmandatet är främst att åstadkomma öppna och rättvisa\r\nspelregler för världshandeln på jordbruksområdet med\r\nu-ländernas intressen  i  centrum.  Utrikesutskottet\r\nanförde    vidare    att    det    handelsrelaterade\r\nutvecklingssamarbetet  har  hög prioritet  i  svensk\r\npolitik.    Även    det    samlade   internationella\r\nhandelsrelaterade    biståndet     bör    öka    och\r\neffektiviseras. Handelsrelaterat stöd är viktigt för\r\natt förbättra utvecklingsländernas fördelar av WTO:s\r\nregelsystem, liksom för att öka förtroendet  för WTO\r\noch för i-länders utvecklingssträvanden samt för att\r\nstärka  deras förmåga att driva sina egna intressen.\r\nSverige är  en  av  de  främsta givarna i världen av\r\nhandelsrelaterat tekniskt  bistånd och verkar aktivt\r\nför  en samordning mellan olika  givare  som  syftar\r\ntill  att  leverera  samordnat  och  efterfrågestyrt\r\nhandelsrelaterat   tekniskt  bistånd  och  till  att\r\nintegrera   handelsfrågorna    i    ländernas   egna\r\nstrategier för fattigdomsreduktion. Eftersom hållbar\r\nutveckling redan i dag är ett uttalat  mål  för  WTO\r\nansåg  utrikesutskottet  att WTO måste engageras och\r\nge sitt bidrag till det globala  arbetet med hållbar\r\nutveckling. Detta är nödvändigt för  att förtroendet\r\nför organisationen skall upprätthållas  och  för att\r\nförståelsen för fördelarna med en öppen handel skall\r\nkunna  öka.  Vad  gäller relationen mellan WTO-avtal\r\noch     andra    internationella     avtal     ville\r\nutrikesutskottet  uppmärksamma  att  EU-länderna vid\r\ntoppmötet i Johannesburg fick igenom kravet  på  att\r\ninternationella  miljöavtal  inte  skall underordnas\r\nWTO:s  handelsavtal  utan  att  avtalen  skall  vara\r\nömsesidigt   stödjande.   Enligt   utrikesutskottets\r\nmening  inkluderar  detta att åtaganden  i  ingångna\r\nkonventioner på miljöområdet och det sociala området\r\ninte kan åsidosättas. En hållbar utveckling är redan\r\ni dag ett uttalat mål  för WTO. Regelverket inom WTO\r\nliksom  multilaterala konventioner  på  miljöområdet\r\noch det sociala  området  är  viktiga  delar  av det\r\ninternationella regelverk som Sverige och EU har att\r\nleva  upp till. Dessa regler får inte spelas ut  mot\r\nvarandra,  utan  bör  i  samverkan  användas för att\r\nstärka  miljöhänsynen,  skyddet  för  de   mänskliga\r\nrättigheterna     och    frihandeln    i    världen.\r\nUtrikesutskottet ansåg  det angeläget att framtidens\r\nhandelsregler utformas på  ett  sätt som bidrar till\r\nen  bättre  miljö  och  respekt  för  de   mänskliga\r\nrättigheterna.\r\nI  sitt  betänkande  Vissa utrikeshandelspolitiska\r\nfrågor  (bet.  2003/04:NU12)   ser  näringsutskottet\r\npositivt på att frågan om sambandet  mellan  handel,\r\nmiljö och sociala frågor m.m. har kommit upp i olika\r\nforum  och  i olika sammanhang. Initiativ har tagits\r\npå flera håll. Näringsutskottet har förhoppningen om\r\natt dessa initiativ  speglar  ett  brett  och  djupt\r\nengagemang  såväl  i  Sverige  som  internationellt.\r\nNäringsutskottet är medvetet om att frågan om handel\r\noch   miljö   är   känslig   i  förhållandet  mellan\r\nindustriländer  och utvecklingsländer  och  att  det\r\nföreligger  svårigheter   att  hitta  en  balanserad\r\nlösning. Många utvecklingsländer  ser  de  krav  som\r\nreses   från   industriländernas   sida  beträffande\r\nmiljöhänsyn   mer   som   förtäckta   protektioniska\r\nsträvanden än som verklig omsorg om miljövärdena.  I\r\nde  pågående förhandlingarna i WTO bör slås fast att\r\nhandelsreglerna  inte  får  motverka  FN:s regler på\r\nmiljöområdet.\r\nVåren      2004      behandlade     miljö-     och\r\njordbruksutskottet frågor  om den svenska hållningen\r\ni  WTO-förhandlingarna.  Utskottet  anförde  då  att\r\nregeringen prioriterar de  pågående  reformerna inom\r\nEU  och  WTO  med syfte att uppfylla målsättningarna\r\ngällande ökad frihandel,  global livsmedelssäkerhet,\r\nefterfrågestyrd  produktion  av  jordbruksvaror  och\r\nlivsmedel,      lägre      budgetkostnader       för\r\njordbrukspolitiken och en ekologiskt, ekonomiskt och\r\nsocialt   hållbar   livsmedelsproduktion.  Utskottet\r\nframhöll vidare att EU  i WTO-förhandlingarna driver\r\nviktiga samhälleliga frågor, såsom förbättrad miljö-\r\noch djurskyddshänsyn, och att den svenska regeringen\r\nstöder detta arbete. En hållbar  utveckling är redan\r\ni dag ett uttalat mål för WTO. Regelverket  inom WTO\r\nliksom  multilaterala  konventioner  på miljöområdet\r\noch  det  sociala  området är viktiga delar  av  det\r\ninternationella regelverk som Sverige och EU har att\r\nleva upp till. Utskottet  framhöll  att dessa regler\r\ninte  får  spelas  ut  mot  varandra,  utan   bör  i\r\nsamverkan  användas  för  att  stärka miljöhänsynen,\r\nskyddet   för   de   mänskliga   rättigheterna   och\r\nfrihandeln i världen. Utskottet ansåg  det angeläget\r\natt  framtidens handelsregler utformas på  ett  sätt\r\nsom bidrar  till  en bättre miljö och respekt för de\r\nmänskliga rättigheterna.\r\nDet sammansatta utrikes-  och  miljöutskottet  har\r\nuttalat   att   i   det   globala  perspektivet  kan\r\njordbruket   ses   som  nyckeln   till   utveckling.\r\nRiksdagen har vid ett  flertal tillfällen anfört att\r\nSverige skall verka för  en  öppen  och regelbaserad\r\nhandel,  som  också kommer de fattiga länderna  till\r\ndel (bet. 2002/03:UMJU1).  Detta  betyder  dels  att\r\nSverige  och  EU  skall  vara beredda att öppna sina\r\nmarknader  på områden av särskilt  intresse  för  u-\r\nländerna, dels  att fattiga länder skall få det stöd\r\nde  behöver för att  bedriva  förhandlingar  på  ett\r\nsådant  sätt  att  deras  intressen  får  genomslag.\r\nUtskottet ansåg att ett första steg i denna riktning\r\när    en    snabbare   avveckling   av   i-ländernas\r\nhandelshinder  avseende  produkter  som u-länder kan\r\nexportera, exempelvis jordbruks- och fiskeprodukter.\r\nUtskottet  anförde vidare att det i högsta  grad  är\r\nett svenskt  intresse  att  värna  om  frihandel som\r\nprincip   och   att  frihandel  kan  vara  en  stark\r\nvälståndsskapande  kraft  såväl  för  de  utvecklade\r\nländerna   som   för   världens  fattigaste  länder.\r\nUtskottet hänvisade även  till ministerdeklarationen\r\nfrån Doha, Qatar, år 2001 där  målet  om  en hållbar\r\nutveckling betonas starkt. Inget land skall  hindras\r\nfrån  att  vidta  åtgärder för att skydda människor,\r\ndjur,  växter,  hälsa  eller  miljö,  samtidigt  som\r\nsådana åtgärder inte får användas på ett godtyckligt\r\neller diskriminerande  sätt  eller som ett dolt sätt\r\natt begränsa handeln.\r\nI den nu aktuella skrivelsen  anför regeringen att\r\nSverige  under  en  lång  rad  av år konsekvent  har\r\nbetonat  fattigdomsbekämpning som  en  förutsättning\r\nför  långsiktig   hållbar  utveckling  i  politiskt,\r\nekonomiskt,  socialt   och  miljömässigt  hänseende.\r\nGenom  regeringens proposition  Gemensamt  ansvar  -\r\nSveriges   politik   för  global  utveckling  (prop.\r\n2002/03:122)   har  denna   inriktning   ytterligare\r\nbefästs och förstärkts.  Utöver den breda ansatsen i\r\nSveriges   politik   för  global   utveckling,   där\r\nfattigdomsbekämpning ingår,  presenterades  ett nytt\r\nmål        för        Sveriges       internationella\r\nutvecklingssamarbete, nämligen  att  bidra  till att\r\nskapa  förutsättningar  för  fattiga  människor  att\r\nförbättra  sina  levnadsvillkor.  De mål, perspektiv\r\noch  huvuddrag som gäller för politiken  för  global\r\nutveckling   som   helhet   gäller   även   för  det\r\ninternationella               utvecklingssamarbetet.\r\nFattigdomsbekämpning   som   grund    för    hållbar\r\nutveckling   står   därmed  tydligt  i  centrum  för\r\nSveriges  politik för  global  utveckling  inom  det\r\nbilaterala såväl som det internationella samarbetet.\r\nUtgångspunkten    för    verksamhet    inom    olika\r\npolitikområden  skall vara utvecklingsländernas egna\r\nprioriteringar       och        strategier       för\r\nfattigdomsbekämpning.\r\nUtskottet vill även hänvisa till utrikesutskottets\r\nuttalande  att  åtagandena från den  internationella\r\nkonferensen  om  finansiering   för   utveckling   i\r\nMonterrey  år  2002  innebär att den internationellt\r\nnedåtgående trenden vad gäller volymen på det totala\r\ninternationella  utvecklingssamarbetet   kan  brytas\r\n(bet.  2003/04:UU3). Enighet fanns om att det  krävs\r\nbåde      kvalitet      och      kvantitet      inom\r\nutvecklingssamarbetet.  Både EU och USA åtog sig att\r\nöka volymen, och EU:s medlemsländer  utfäste sig att\r\ntill  år 2006 som grupp nå upp till 0,39 %  av  BNI.\r\nSverige    uppnår    redan   mer   än   0,8   %   av\r\nbruttonationalinkomsten, BNI. Utskottet framhöll att\r\nenprocentsmålet  för  svenskt   utvecklingssamarbete\r\nligger   fast.   Åtagandena   från  konferensen   om\r\nfinansiering  för  utveckling i Monterrey  delas  av\r\nmånga länder. Flera  medelinkomstländer  och fattiga\r\nländer  lämnar i dag bidrag till det internationella\r\nutvecklingssamarbetet. Utrikesutskottet konstaterade\r\nvidare att  en  höjning av biståndet till 1 % av BNI\r\nbör genomföras under  mandatperioden  förutsatt  att\r\ndet statsfinansiella läget så medger. En ambition är\r\ndessutom att, inom denna volym, en andel motsvarande\r\n0,25 %  av BNI skall nå de minst utvecklade länderna\r\når 2010.  Samtidigt måste samarbetslandets möjlighet\r\natt  använda  dessa  medel  på  ett  effektivt  sätt\r\nbeaktas.   Enligt  utrikesutskottets  mening  faller\r\nansvaret att öka omfattningen av det internationella\r\nutvecklingssamarbetet på de rika länderna som grupp.\r\nBetydligt mer  måste  göras av flera rika länder för\r\natt möta de åtaganden som  gjorts.  Utrikesutskottet\r\nkonstaterade också att svenskt bistånd aldrig enbart\r\nstyrts  av  ett utbetalningsmål som är  kvantitativt\r\nutan alltid styrts av kvalitet och resultat.\r\nMiljö-  och   jordbruksutskottet   vill  slutligen\r\nhänvisa   till  budgetpropositionen  för  år   2005,\r\nutgiftsområde   7,   där   regeringen  föreslår  att\r\nbiståndsramen för år 2005 skall  uppgå  till  23 746\r\nmiljoner   kronor,   vilket  motsvarar  0,882  %  av\r\nberäknad BNI plus 200  miljoner konor. För åren 2006\r\nrespektive 2007 beräknas  ramen  uppgå  till  1 % av\r\nBNI.\r\nSom  utskottet  redogjort för ovan antog riksdagen\r\nhösten 2003 regeringens proposition Gemensamt ansvar\r\n-  Sveriges politik  för  global  utveckling  (prop.\r\n2002/03:122).  I propositionen involveras för första\r\ngången andra politikområden  uttryckligen för global\r\nutveckling.  Propositionen  lägger  grunden  för  en\r\nsammanhållen och samstämmig svensk  politik  för  en\r\nrättvis  och hållbar global utveckling. Målet är att\r\nbidra till en rättvis och hållbar global utveckling.\r\nDetta skall  uppnås genom samstämmighet mellan olika\r\npolitikområden  och genom att politiken i sin helhet\r\ngenomsyras      av     två      perspektiv;      ett\r\nrättighetsperspektiv    och    fattiga    människors\r\nperspektiv   på   utveckling.   Detta   innebär  att\r\nmänniskors  rättigheter  skall  utgöra  grunden  för\r\ninsatser       inom       olika      politikområden.\r\nRättighetsperspektivet     medför      fokus      på\r\ndiskriminerade,   exkluderade   och  marginaliserade\r\nindivider och grupper. Människor oavsett kön, ålder,\r\nfunktionshinder, etnisk tillhörighet  eller  sexuell\r\nläggning skall kunna ta del av sina rättigheter.  En\r\nfungerande  rättsstat och god samhällsstyrning utgör\r\nockså förutsättningar för deltagande, inflytande och\r\ntillgodoseende  av  rättigheter.  Fattiga  kvinnors,\r\nmäns,  flickors  och  pojkars  behov, intressen  och\r\nförutsättningar skall sättas i centrum.  De fattigas\r\nperspektiv  innebär  en förskjutning av fokus,  från\r\nrika länder till fattiga  och  från  regeringar till\r\nenskilda människor. Politikens inriktning formuleras\r\ni åtta huvuddrag. Dessa är grundläggande  värden som\r\ndemokrati och god samhällsstyrning, respekt  för  de\r\nmänskliga   rättigheterna  och  jämställdhet  mellan\r\nkvinnor  och  män   samt   hållbart   nyttjande   av\r\nnaturresurserna  och  omsorg  om  miljön,  ekonomisk\r\ntillväxt och social utveckling och trygghet.  Övriga\r\nhuvuddrag  inkluderar konflikthantering och säkerhet\r\nsamt   globala    gemensamma    nyttigheter,   t.ex.\r\nnaturresurser och klimatet. Politik  med  inriktning\r\npå  ekonomisk,  social  och  miljömässig utveckling,\r\nliksom andra politikområden med  effekter  på  andra\r\nländers   förmåga  till  hållbar  utveckling,  såsom\r\nhandels-,      jordbruks-,       säkerhets-      och\r\nmigrationspolitiken,  skall  utformas   så  att  den\r\nfrämjar  en  rättvis och hållbar utveckling  i  alla\r\nländer.\r\nÄven frågan  om  skuldavskrivningar behandlades av\r\nutrikesutskottet i betänkandet  om  Sveriges politik\r\nför  global utveckling. Utrikesutskottet  ansåg  att\r\ntillväxt  bör främjas genom insatser för ett stabilt\r\nmakroekonomiskt  ramverk  med sunda och transparenta\r\nstatsfinanser,   låg   inflation,    tillgång   till\r\nkreditfinansiering på rimliga villkor,  ej  ohållbar\r\nskuldsättning   samt   öppenhet   för   handel   och\r\ninvesteringar.   I   betänkandet  understryks  också\r\nvikten av att minska de fattiga ländernas skuldbörda\r\noch att skuldavskrivning sker på ett sådant sätt att\r\nden      främjar     utveckling      och      därmed\r\nfattigdomsbekämpning.   En   av   de   grundläggande\r\ntankarna bakom det s.k. HIPC-initiativet  är  att ge\r\nde  fattiga  och  skuldtyngda länderna möjlighet att\r\npermanent ta sig ur  sin  ohållbara  skuldsituation.\r\nSkuldhållbarhet  är  en  funktion av sund  ekonomisk\r\npolitik,           koncessionella          resurser,\r\ndirektinvesteringar,  utveckling av exportmarknader,\r\nfattigdomsbekämpning  och  skuldhanteringskapacitet.\r\nLänderna har härvidlag ett stort eget ansvar för hur\r\nderas framtida skuld utvecklas,  och biståndets roll\r\när  att  stödja  HIPC-initiativet.  Kostnaderna  för\r\ninitiativets  genomförande  är  så  omfattande   att\r\ninsatser  från  Sverige och andra likasinnade givare\r\ninte räcker till  för  att  finansiera  initiativet.\r\nDärför måste även de stora länderna axla  sin del av\r\nfinansieringsbördan.   Den   svenska  skuldpolitiken\r\ngentemot  de  fattigaste länderna  syftar  till  att\r\nstödja sådana länder  som bedriver en sund ekonomisk\r\npolitik att återfå en hållbar  skuld. Både låntagare\r\noch kreditorer har tagit på sig  ett  ansvar för den\r\nekonomiska  situationen  i  de  fattiga  skuldtyngda\r\nländerna.   Vidare  framhöll  utrikesutskottet   att\r\nVärldsbanken  och  IMF  har förändrat sin verksamhet\r\nväsentligt under de senaste  åren  och  anpassat den\r\ntill  en  fördjupad  förståelse  kring  vad  som  är\r\neffektivt    utvecklingssamarbete    och   relevanta\r\nmakroekonomiska    åtgärder    i   fattiga   länder.\r\nVerksamheten  behöver  dock  anpassas  kontinuerligt\r\ntill   nya   rön   och  förändrade  förutsättningar.\r\nUtrikesutskottet  ansåg   det   därför  viktigt  att\r\nVärldsbanken     och     IMF     fortsätter    denna\r\nförändringsprocess inklusive ett ökat inflytande för\r\nutvecklingsländerna. Sverige har sedan  länge drivit\r\nen politik för att Världsbanken skall ta mer sociala\r\noch  miljömässiga  hänsyn vid utformningen  av  sina\r\nprojekt och program. Sedan år 1997 har en omfattande\r\nreformprocess genomförts  i  banken  med  syfte  att\r\neffektivisera verksamheten och fokusera tydligare på\r\nfattigdomsbekämpning.  Världsbanken  gör i dag också\r\nambitiösa miljökonsekvensbedömningar och har nyligen\r\näven  presenterat en miljöstrategi. Utrikesutskottet\r\nansåg även  att Bretton Woods-institutionerna fyller\r\nen  viktig  funktion,  inte  minst  beträffande  den\r\ninternationella  finansiella stabiliteten liksom för\r\nfinansieringen  av   fattigdomsbekämpningen.  Vidare\r\nerinrade utrikesutskottet om att Sverige inom EU har\r\nverkat  för att ge stöd  till  en  förstärkning  och\r\nrationalisering   av   FN-systemet,   inklusive   de\r\noperativa  fonderna  och specialprogrammen och varit\r\ndrivande  när det gäller  att  tillförsäkra  givarna\r\neffektiv kontroll  och  insyn  både  i de ekonomiska\r\nprocesserna och i att stärka koordinering  mellan de\r\nolika FN-organen, Bretton Woods-institutionerna, WTO\r\noch de regionala utvecklingsbankerna.\r\nNär  det  gäller frågor om vatten och vattenrening\r\nvill   utskottet    inledningsvis    hänvisa    till\r\ngenomförandeplanen från toppmötet i Johannesburg där\r\ndet  gjordes  ett  åtagande  om  att halvera andelen\r\nmänniskor  som  inte  har  tillgång  till   tjänligt\r\ndricksvatten och grundläggande sanitet till år 2015.\r\nEtt  åtagande gjordes även om  att varje land  skall\r\nupprätta    en   nationell   plan   för   integrerad\r\nvattenförsörjning   och   effektiv   vattenhantering\r\nsenast år 2005. Som framgår av skrivelsen  är  dessa\r\nåtaganden  sedan  länge prioriterade svenska frågor.\r\nGenom Sida fortsätter  stödet  till  vatten, sanitet\r\noch  hygienutbildning  i  olika samarbetsprogram.  I\r\nolika  forum  inom  EU  och FN  driver  Sverige  att\r\nsärskilt sanitetsfrågan blir  mer  uppmärksammad och\r\natt  vattenprogram  måste genomföras integrerat  med\r\nsanitetslösningar och hygienutbildning för att uppnå\r\nen förbättring av människors  hälsa. Genom stöd till\r\norganisationer  som  Global  Water  Partnership  och\r\nUNEP:s   och  UNDP:s  (United  Nations   Development\r\nProgramme)   vattenprogram   stöder   Sverige  också\r\nframtagandet  av  nationella  planer  för integrerad\r\nvattenresursförvaltning.    Program   som   omfattar\r\nsamarbete kring gränsöverskridande flodområden är då\r\nprioriterade.\r\nSverige ger även stöd till EG-kommissionen för att\r\nvidareutveckla EU:s vatteninitiativ  Water for Life.\r\nInitiativet   har   som   målsättning  att  de   två\r\nvattenrelaterade   åtagandena    från   Johannesburg\r\nuppfylls. Sveriges stöd är särskilt  inriktat på att\r\nstärka strukturen på samarbetet och Afrika.  År 2003\r\nlanserade          Utrikesdepartementet          och\r\nMiljödepartementet  Swedish  Water House, som samlar\r\nden    svenska   resursbasen   inom   vatten-    och\r\nutvecklingsfrågor   och   därmed   stärker  Sveriges\r\nmöjligheter  att  bidra  till att lösa  den  globala\r\nutvecklingsproblematiken inom vattenområdet. Sverige\r\nger  även  sedan  många  år  stöd   till   Stockholm\r\nInternational  Water Institute, vars verksamhet  har\r\nsom huvudsyfte att  främja  forskning och utveckling\r\nrelaterad  till vatten. Av årets  budgetproposition,\r\nutgiftsområde  23,  framgår  att FN:s kommission för\r\nhållbar utveckling (CSD) under  åren  2004  och 2005\r\nhar haft vatten, sanitet och boende och bosättningar\r\nsom  teman.  Vid  kommissionens  tolfte möte i april\r\n2004  drev  Sverige  bl.a.  frågor om  jämställdhet,\r\ntydligt   offentligt   ansvar  för   sanitets-   och\r\nhygienfrågor  och  utbildningsfrågor.   Nästa   möte\r\nkommer  också att inriktas på policyinriktade frågor\r\noch fånga  upp  erfarenheter  och  resultat från FN-\r\nkonferensen   World   Urban  Forum  i  Barcelona   i\r\nseptember 2004. Utskottet vill även hänvisa till det\r\ntredje partsmötet under FN:s konvention om skydd och\r\nanvändning  av  gränsöverskridande   vattendrag  och\r\ninternationella sjöar, Vattenkonventionen, som hölls\r\ni  november  2003.  Vid mötet  beslutades  att  även\r\nstater  utanför ECE-området  skall  kunna  tillträda\r\nkonventionen.\r\nEtt av  de  verkligt  stora  utvecklingshindren  i\r\nvärlden  i  dag är utbredningen av hiv/aids, och det\r\nframhålls i skrivelsen  som  uppenbart  att  hållbar\r\nutveckling  inte  kan  åstadkommas  utan framsteg  i\r\nkampen mot sjukdomen, och det framgår  av skrivelsen\r\natt de förebyggande insatserna är högst prioriterade\r\ni  det  svenska  arbetet  mot  hiv/aids.  Den   mest\r\nangelägna  uppgiften  är enligt regeringen att hejda\r\nytterligare spridning av  smittan.  Här är öppenhet,\r\nledarskap,      delaktighet     och     jämställdhet\r\ngrundläggande inslag. Men Sverige breddar också sina\r\nåtgärder. Varje länk  i  den  kedja  av åtgärder som\r\nkrävs   skall   förstärkas,  från  det  förebyggande\r\narbetet  till vård  och  behandling,  tillgång  till\r\nläkemedel,   samt   forskning   och  framtagande  av\r\nvacciner. Miljö- och jordbruksutskottet  delar denna\r\nuppfattning.   Utskottet   vill  även  hänvisa  till\r\nutrikesutskottets uttalanden i frågan våren 2004 där\r\nutrikesutskottet  tydligt  markerar  vikten  av  att\r\nhiv/aids-problematiken  erkänns   och  uppmärksammas\r\nfrån  det  politiska ledarskapet i drabbade  länder.\r\nDet är likaså  angeläget att det sker en satsning av\r\nnationella resurser  och  att dessa främst allokeras\r\ntill   förebyggande  åtgärder.   Trots   att   många\r\nafrikanska   ledare   lyckats   höja   det  allmänna\r\nmedvetandet  om  hiv/aids  och om hur sjukdomen  kan\r\nundvikas,    återstår,    enligt   utrikesutskottets\r\nförmenande,  mycket  att  göra   i   många   länder.\r\nHälsofrämjande  arbete  framhålls i betänkandet  som\r\navgörande     för    ekonomisk    utveckling     och\r\nfattigdomsbekämpning.  Under  de  senaste  åren  har\r\nhälsofrågorna  intagit  en  alltmer central plats på\r\nden internationella dagordningen.  Det  gäller  inte\r\nminst  insatser  som främjar sexuell och reproduktiv\r\nhälsa,    särskilt    åtgärder     mot     hiv/aids.\r\nFolkhälsofrågorna  är  en  viktig  del i den svenska\r\npolitiken för global utveckling. Det är fråga om att\r\nförebygga missbruk och skadliga effekter av alkohol,\r\ntobak  och  narkotika  och  att  förebygga  sexuellt\r\növerförbara sjukdomar samt att främja en god sexuell\r\noch reproduktiv hälsa. Sverige verkar  för en stärkt\r\noch sammanhållen folkhälsopolitik inom ramen för EU,\r\noch  Folkhälsofrågor  har fått en tydligare  roll  i\r\nFN:s   arbete   för   hållbar    utveckling    genom\r\ninternationella  överenskommelser  under  1990-talet\r\noch  överenskommelserna från FN:s världstoppmöte  om\r\nhållbar    utveckling    i   Johannesburg   år 2002.\r\nUtrikesutskottet slår fast  att  varje  enskilt land\r\nhar  ett ansvar att förebygga och hindra spridningen\r\nav hiv/aids  och  hantera följderna av hiv-epidemin.\r\nEnligt utrikesutskottets  mening  bör  Sverige i sin\r\ndialog        med       samarbetsländerna       inom\r\nutvecklingspolitiken  särskilt  stödja dessa länders\r\neget  arbete  med att uppfylla de åtaganden  som  de\r\ngjort  i  internationella   sammanhang   vad  gäller\r\nbekämpning     av     sjukdomen.    Utrikesutskottet\r\nkonstaterade  också  att  Sverige  som  första  land\r\nutsett  en särskild ambassadör  för  hiv/aids-frågor\r\noch avser  att  intensifiera insatserna i kampen mot\r\nepidemin genom ett aktivt agerande i relevanta forum\r\noch  genom kraftigt  ökade  finansiella  satsningar.\r\nVidare   kunde   utrikesutskottet   konstatera   att\r\nhiv/aids  är  ett  utvecklingsproblem som kräver ett\r\nbrett angreppssätt och  åtgärder  som  tar  fasta på\r\nsåväl  förebyggande arbete som vård, behandling  och\r\nlindring av följderna för den enskilde och samhället\r\nsom  helhet.   Det   förebyggande   arbetet  förblir\r\nviktigt. Ökad öppenhet, delaktighet och jämställdhet\r\när avgörande för att hindra spridningen.  Varje länk\r\ni  kedjan  av  de  åtgärder som krävs för att hindra\r\nspridningen och lindra  effekterna av hiv/aids måste\r\nförstärkas, från det förebyggande  arbetet till vård\r\noch  behandling, tillgång till läkemedel,  forskning\r\noch framtagande av vaccin.\r\nI sammanhanget  bör  erinras  om FN:s konferens om\r\nbefolkning och utveckling i Kairo  år  1994 och dess\r\nuppföljningskonferens år 1999 som resulterade  i  en\r\nhelhetssyn   på   sexuell   och  reproduktiv  hälsa.\r\nKairokonferensen   innebar   ett    genombrott   för\r\nerkännandet    av   alla   människors   reproduktiva\r\nrättigheter.   Under   FN:s   ledning   kommer   det\r\ninternationella  samfundet  att  under år 2004 följa\r\nupp de rekommendationer som gjordes  i  samband  med\r\nKairokonferensen   och  dess  uppföljningskonferens.\r\nDärmed  kommer frågor  om  sexuell  och  reproduktiv\r\nhälsa och  rättigheter  att få uppmärksamhet. Enligt\r\nutrikesutskottet är det centralt  att  multilaterala\r\norgan som UNAIDS, UNFPA och den globala  fonden  har\r\ntillräckliga   medel   men   också   att   ett  ökat\r\nfinansiellt fokus läggs på de organ som arbetar  med\r\nbreda     fattigdomsinriktade    frågor,    särskilt\r\nkapacitetsuppbyggnad  inom  hälsosektorn  men  också\r\nandra  sektorer.  Världens  fattigaste  drabbas även\r\nhårt av andra sjukdomar som malaria, tuberkulos  och\r\nmässling.  Utrikesutskottet  anser att det är mycket\r\nangeläget  att stärka det förebyggande  arbetet  vad\r\ngäller dessa  sjukdomar  och  att Sverige visar gott\r\nföredöme  i  synnerhet  med vaccinationsprogram  för\r\nmässling.  Ett  led i det arbetet  är  att  göra  de\r\nvaccin som finns  mot  sjukdomarna  tillgängliga för\r\nalla.\r\nSom ett led i åtagandet att halvera  fattigdomen i\r\nvärlden   till   år  2015  framhålls  i  regeringens\r\nskrivelse   som   viktigt    att   förutsättningarna\r\nförbättras för utvecklingsländerna att dra fördel av\r\nde möjligheter som internationell handel skapar. Ett\r\nled i detta är att nedmontera  handelshinder  som  i\r\ndag   skapar   barriärer   mot  utvecklingsländernas\r\ntillträde  till  de  rika ländernas  marknader,  där\r\njordbruksområdet kan nämnas som ett viktigt exempel.\r\nEfter misslyckandet i  WTO-förhandlingarna  i Cancún\r\når 2003 verkar Sverige för ett snabbt återupptagande\r\nav  förhandlingarna  som syftar till en rättvis  och\r\nfri handel samt global  tillväxt. Bättre möjligheter\r\nför svenska varor och tjänster att komma in på andra\r\nländers  marknader  är  av  stor  vikt  för  svenskt\r\nnäringsliv  och  därmed  för  utvecklingen   av  vår\r\nekonomi.   Att   förenkla  handelsprocedurer  är  en\r\nprioritering  som  är   betydelsefull   för  svenskt\r\nnäringsliv    och    viktig   för   att   underlätta\r\nutvecklingsländernas handel.  Sverige fortsätter att\r\nfästa  stor  vikt  vid att framtidens  handelsregler\r\nutformas så att de bidrar  till  en bättre miljö och\r\nrespekt  för  mänskliga rättigheter.  Det  är  också\r\nviktigt att fortsatt  arbeta  för ett klargörande om\r\nhur   vissa   handelsåtgärder   i  miljökonventioner\r\nförhåller  sig  till WTO-regelverket.  Samstämmighet\r\nmellan handels- och  biståndspolitiken  ges fortsatt\r\nhög  prioritet,  vilket  manifesteras  bl.a.   genom\r\nSveriges engagemang i Integrated Framework. Detta är\r\nett  initiativ  inom  vilket några av världens minst\r\nutvecklade  länder  söker  ta  ett  helhetsgrepp  om\r\nhandelsfrågorna   som   del    av    de   nationella\r\nutvecklingsstrategierna och som syftar  till  bättre\r\ngivarsamordning   inom   handelsbiståndet.   Det  är\r\nviktigt   att  utvecklingsdimensionen  i  WTO-rundan\r\nbetonas och  att  särskild vikt fästs vid de fattiga\r\nländernas intressen.  FN:s  konferens för handel och\r\nutveckling,  UNCTAD:s  elfte ministerkonferens,  som\r\nhålls i juni 2004 i São  Paolo, bör användas för att\r\nlyfta  fram betydelsen av ökad  frihandel,  rättvisa\r\nmultilaterala      handelsvillkor      samt      god\r\nsamhällsstyrning      som      tillväxtmotor     för\r\nutvecklingsländer.\r\nSom  anförs  i  skrivelsen  är  ett   av  de  mest\r\ngrundläggande  behoven för utveckling tillgång  till\r\nenergi.    En   effektivare    energianvändning    i\r\nkombination med ökad tillgång på energi är nödvändig\r\nom  millennieutvecklingsmålen   skall   kunna   nås.\r\nSamtidigt  utgör produktion och konsumtion av energi\r\nen av de främsta  orsakerna  till klimatförändringar\r\noch  andra  miljöproblem  och  kan   orsaka  sociala\r\nproblem och katastrofer. Som regeringen  anför måste\r\nman   därför   finna  hållbara  lösningar  för  ökad\r\ntillgång till energi.  I  detta  avseende nåddes ett\r\ngenombrott i Johannesburg år 2002 då toppmötet kunde\r\nenas   om   energitillgångens   vikt  för   att   nå\r\nutvecklingsmålen och behovet av att  finna  hållbara\r\nenergilösningar.   EU  lyckades  dock  inte  nå  sin\r\nmålsättning att sätta  ett  globalt  mål för andelen\r\nförnybar  energi  i  energimixen.  En koalition  för\r\nförnybar  energi  lanserades  därför av  EU-länderna\r\ngemensamt,  och  ett  antal  länder   anslöt  sig  i\r\nJohannesburg  till  koalitionen,  bland dessa  några\r\nutvecklingsländer.     EU   lanserade   också    ett\r\npartnerskapsinitiativ,  som   syftar  till  att  öka\r\nprioriteringen   av   hållbara   energilösningar   i\r\nsamarbetsländerna   och  att  på  ett  bättre   sätt\r\ninvolvera den privata  sektorn.  Initiativet  är ett\r\nresultat  av  ett genuint intresse att bättre koppla\r\nsamman   globala    målsättningar    med   praktiskt\r\ngenomförande.  Enligt regeringen är nu  prioriterade\r\nåtgärder att ytterligare  förankra  och konkretisera\r\ninitiativet.   Vid   konferensen   togs  ett   tyskt\r\ninitiativ   till  en  internationell  konferens   om\r\nförnybar energi. Konferensen ägde rum i Bonn den 1-4\r\njuni 2004. Konferensen  resulterade  i  en  politisk\r\ndeklaration,  en  internationell  handlingsplan  och\r\ndokument om vägledning för god policy.\r\nSom  regeringen  anför  har  det under  senare  år\r\nblivit  alltmer tydligt att det är  EU  som  är  den\r\ndrivande  kraften  i det internationella arbetet för\r\nen  hållbar  utveckling.  EU:s  interna  arbete  har\r\nkommit  en  bra   bit   på  väg,  vilket  har  väckt\r\nuppmärksamhet   och   skapat   trovärdighet   i   de\r\ninternationella        förhandlingarna.        Inför\r\nvärldstoppmötet  i Johannesburg  var  också  EU  den\r\nledande kraften i  ansträngningarna  att nå konkreta\r\nresultat.   EU  hade  i  många  frågor  önskat   att\r\nslutsatserna    från    Johannesburg    blivit   mer\r\nlångtgående  än  vad  som  blev fallet. Även  i  det\r\nregionala  arbetet i Europa är  EU  pådrivande.  Det\r\ngäller   bl.a.   EU:s   vatteninitiativ   och   dess\r\nÖsteuropadel  samt  frågor  som  förnybar energi och\r\nhållbara konsumtions- och produktionsmönster. EU har\r\ndessutom  sökt etablera ett samarbete  med  Ryssland\r\nkring hållbar utveckling.\r\nI budgetpropositionen  för  år 2005, utgiftsområde\r\n20, betonar regeringen återigen  att  Sverige lägger\r\nfortsatt stor vikt vid det regionala miljösamarbetet\r\nför   att   skapa   en  mer  enhetlig  och  ambitiös\r\nmiljöpolitik i vårt närområde. Regeringen framhåller\r\natt EU-utvidgningen medför  helt nya förutsättningar\r\nför ett intensifierat miljösamarbete i norra Europa,\r\ninklusive   Ryssland.   Det  är  enligt   regeringen\r\nsärskilt  viktigt  att Sverige  spelar  en  fortsatt\r\naktiv och pådrivande  roll i Nordiska ministerrådet,\r\ni  Östersjösamarbetet  (Baltic  21  och  Helcom),  i\r\nsamarbetet  i  Barentsregionen  och  Arktis  samt  i\r\nsamarbetet i Nordostatlanten  (Ospar).  Utvecklandet\r\nav  det  gemensamma  arbetet  inom  UNECE  och  OECD\r\nframhålls vara av stor miljöpolitisk betydelse.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan  anförda föreslår\r\nutskottet att motionerna 2003/04:MJ63 (kd) yrkandena\r\n1-9,  2003/04:MJ65 (m) yrkande 1, 2003/04:MJ66  (fp)\r\nyrkandena  2  och  4,  2003/04:MJ67  (c) yrkandena 4\r\noch 5  samt  2003/04:MJ451  (s)  lämnas utan  vidare\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\nKärnområden - vidtagna åtgärder och\r\nfortsatt arbete\r\n\r\n\r\nFramtidens miljö\r\n\r\nNaturvården och biologisk mångfald\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet,  som  instämmer  i  vad  regeringen\r\nanför i skrivelsen, avstyrker en motion (m) om\r\natt  inte  inrätta  ett miljökvalitetsmål  för\r\nbiologisk  mångfald  under   hänvisning   till\r\nutskottets    tidigare   ställningstagande   i\r\nfrågan. Utskottet  avstyrker  även motion (fp)\r\nom bevarande av den biologiska  mångfalden och\r\nom förbiflöden vid vattenkraftverk.  Utskottet\r\nhänvisar  till  vad  som  anförs i skrivelsen,\r\ntill tidigare uttalanden på  områdena och till\r\nbudgetpropositionen för år 2005, utgiftsområde\r\n20.\r\nJämför reservationerna 16 (m), 17 (kd, mp) och\r\n18 (fp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI skrivelsen anförs att, inom ramen för konventionen\r\nom biologisk mångfald, de mer  än  180 parterna till\r\nkonventionen har kommit överens om tre  övergripande\r\nmål  för  biologisk  mångfald.  Målen  återfinns   i\r\nkonventionens  inledande portalartikel som säger att\r\nbiologisk  mångfald   skall   bevaras   och  nyttjas\r\nuthålligt  samt  att  mervärdet  som  uppkommer  vid\r\nutnyttjandet  av  genetiska resurser skall  fördelas\r\nrättvist.\r\n\r\nDessa  övergripande   målsättningar   preciserades\r\ngenom  EU:s  strategi  för  hållbar  utveckling  som\r\nantogs av Europeiska rådet i Göteborg  i  juni  2001\r\noch  vid  världstoppmötet  om  hållbar  utveckling i\r\nJohannesburg år 2002. Vid dessa möten slogs fast som\r\nmål  att  utarmningen  av  den biologiska mångfalden\r\navsevärt skall minskas till år 2010.\r\nI  skrivelsen  anförs  vidare   att   övergripande\r\nsvenskt  mål för biologisk mångfald är att  inhemska\r\nväxt-  och  djurarter  skall  kunna  fortleva  under\r\nnaturliga  betingelser  och i livskraftiga bestånd i\r\nsina naturliga utbredningsområden.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt motion 2003/04:MJ65  (m)  bör ytterligare ett\r\nmiljökvalitetsmål inte inrättas. Motionärerna  anser\r\natt  flera av de nuvarande miljökvalitetsmålen redan\r\ninrymmer  hänsyn  till  biologisk  mångfald, och ett\r\nnytt specifikt mål riskerar att medföra dubbelarbete\r\noch  möjligen  också  konflikter mellan  olika  mål.\r\nVidare är begreppet biologisk  mångfald oprecist och\r\nöppet  för  tolkningar och värderingar,  vilket  kan\r\nmedföra  risk   för   konflikter  med  humanism  och\r\nmänskliga värden. Definitionerna blir problematiska,\r\noch   målformuleringen  och   livskraftiga   bestånd\r\nimplicerar  att  vissa svaga arter skall stärkas  på\r\nartificiell väg. Målet  kan  få  en  närmast  museal\r\nkaraktär, och gränsdragningsproblemen kommer att bli\r\nsvåra (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion 2003/04:MJ472 (fp) begärs en utvärdering\r\nav  stödet   till   bevarande   av   den  biologiska\r\nmångfalden. Utvärderingen bör kartlägga  hur  stödet\r\nhar förvaltats, vilka resultat det har givit och hur\r\ndet kan förbättras och effektiviseras (yrkande 17).\r\nNär  det  gäller  förbiflöden  vid vattenkraftverk\r\nkrävs  enligt  motion  2003/04:MJ63 (kd)  omfattande\r\nåtgärder   för   att  undanröja   olika   typer   av\r\nvandringshinder. Motionärerna  anser  det  angeläget\r\natt  alla  parter som på något sätt nyttjar resursen\r\nströmmande vatten  mer  aktivt  tar sitt ansvar. Det\r\nbör  finnas  förbiflöden vid alla kraftverk  och  de\r\nutbyggda  älvarna   bör   förses   med  erforderliga\r\nlaxtrappor och vandringsvägar för ål (yrkande 11).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSkyddet av biologisk mångfald är en  av hörnstenarna\r\ni  den  svenska  miljöpolitiken, och den  biologiska\r\nmångfalden  är  en  förutsättning  för  ekosystemens\r\nfortlevnad och varaktigt liv på jorden. Allt levande\r\n-  även människan - bygger  sin  existens  på  denna\r\nmångfald   och   de   livsuppehållande   system  den\r\nvidmakthåller.  Strävan  efter  att säkerställa  ett\r\ngott liv också för kommande generationer  kräver att\r\nsamhället  förvaltar  naturen  så att den biologiska\r\nmångfalden bevaras.\r\n\r\nI  propositionen  Svenska miljömål  -  delmål  och\r\nåtgärdsstrategier    (prop.     2000/01:130,    bet.\r\n2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) anges  en  lång  rad\r\nspecifika  delmål  för  biologisk  mångfald  och det\r\nsvenska  naturvårdsarbetet.  I propositionen anförde\r\nregeringen  att  det  fanns ett behov  av  ett  16:e\r\nmiljökvalitetsmål om biologisk  mångfald  som skulle\r\nkomplettera  dagens  miljökvalitetsmål  och  ge   en\r\ntydligare   målstruktur   eftersom  många  arter  är\r\nberoende av flera biotoper.  Utskottet  delade denna\r\nuppfattning.  I  skrivelsen  uttalar regeringen  sin\r\navsikt  att  våren  2005  till riksdagen  lämna  den\r\nförsta fördjupade utvärderingen  av  hur arbetet med\r\nde nationella miljökvalitetsmålen fortgår. I samband\r\ndärmed avser regeringen att framlägga förslag om ett\r\nsextonde  miljökvalitetsmål för biologisk  mångfald.\r\nUtskottet,  vars  uppfattning om behovet av ett 16:e\r\nmiljökvalitetsmål kvarstår, avstyrker på den grunden\r\nmotion 2003/04:MJ65 (m) yrkande 2.\r\nI budgetpropositionen  för  år 2005, utgiftsområde\r\n20, konstaterar regeringen att  kunskapsuppbyggnaden\r\ninom området biologisk mångfald i  dag  är splittrad\r\nmellan många olika aktörer och har stora  luckor där\r\nkunskapsunderlaget   behöver   förbättras   för  att\r\nkostnadseffektiva  åtgärder  skall  kunna  utformas.\r\nKunskaperna  om tillståndet i natur och miljö  måste\r\nöka om man skall  nå  det  miljökvalitetsmål som har\r\nsatts  upp  för  den  biologiska   mångfalden.  Goda\r\nkunskaper   om   biologisk  mångfald  är  också   en\r\nförutsättning  för  att  Sverige  skall  klara  sina\r\ninternationella   miljöåtaganden.   Regeringen   har\r\ndärför gett en särskild utredare i uppdrag att lägga\r\nfram  förslag  till  hur  en  bättre  samordning och\r\ntillgänglighet  av  den  information  som  finns  om\r\nbiologisk  mångfald  kan  utformas.  Utredaren skall\r\nbl.a. analysera befintliga luckor och andra brister,\r\nföreslå hur de skall täppas till och hur kunskaperna\r\nkan spridas till alla som deltar i arbetet  med  att\r\nbevara  den biologiska mångfalden. Utredningen skall\r\nredovisas till regeringen senast den 1 oktober 2005.\r\nMed det anförda  och i avvaktan på en proposition om\r\nde   nationella   miljökvalitetsmålen   bör   motion\r\n2003/04:MJ472 (fp) yrkande 17 lämnas utan riksdagens\r\nvidare åtgärd.\r\nSveriges sjöar och  vattendrag  är nästan samtliga\r\npåverkade av dammbyggnader och regleringar.  I många\r\nfall saknas i dag vandringsvägar som möjliggör  upp-\r\noch   nedvandring   för   de   fiskarter  och  andra\r\nvattenbundna    organismer    som    påverkats    av\r\nutbyggnaden.  Byggandet av vandringsvägar  för  fisk\r\noch andra djur  har  fortsatt  bl.a. i Mörrumsån och\r\nGullspångsälven.    I    årets    budgetproposition,\r\nutgiftsområde 20, anför regeringen  att  bristen  på\r\nvandringsvägar bör åtgärdas i större omfattning. Med\r\nanledning    av    motion    2003/04:MJ63 (kd)    om\r\nvandringshinder i de utbyggda älvarna vill utskottet\r\nhärutöver  hänvisa till sina uttalanden våren 2004 i\r\nsamband med  behandlingen av propositionen Kust- och\r\ninsjöfiske samt  vattenbruk. Utskottet anslöt sig då\r\ntill regeringens uttalande om åtgärder för bl.a. lax\r\noch öring i de utbyggda  älvarna  (prop. 2003/04:51,\r\nbet.   2003/04:MJU13,   rskr.   2003/04:186).    Med\r\nhänvisning  härtill  avstyrks motionens yrkande 11 i\r\nden mån det inte kan anses tillgodosett.\r\n\r\nHavet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer i  vad  regeringen  anför\r\noch   avstyrker   två  motioner  (m,  fp)  om\r\näganderättens betydelse och om det gemensamma\r\nansvaret för havsresursen. Utskottet hänvisar\r\ntill   det   arbete   som   pågår   i   olika\r\ninternationella   forum  och   till   en   av\r\nregeringen  aviserad  sammanhållen  nationell\r\nstrategi för havsmiljön.\r\nMed hänvisning  till  pågående  arbete på det\r\ninternationella  området, framför  allt  inom\r\nIMO, Helcom och Nordsjökonferensen, till  vad\r\nsom anförs i skrivelsen  och till beredningen\r\ni Regeringskansliet av Havsmiljökommissionens\r\nbetänkande  (SOU 2003:72) avstyrks  även  ett\r\nstort antal motionsyrkanden (s, m, fp, kd, v,\r\nc,  mp) med förslag  till  åtgärder  för  att\r\nförbättra  främst Östersjöns miljö. Utskottet\r\nhänvisar härvid även till tidigare uttalanden\r\ni frågorna.\r\nMed hänvisning  till  tidigare  uttalanden på\r\nområdet      avstyrker      utskottet     tre\r\nmotionsyrkanden   (kd)  om  nedskräpning   av\r\nhaven.\r\nJämför reservationerna  19 (m, fp, kd, c), 20\r\n(fp, mp), 21 (mp), 22 (kd),  23 (fp, kd, mp),\r\n24  (kd),  25  (c),  26  (kd, mp),  27  (kd),\r\n28 (fp, kd, c, mp), 29 (fp,  c),  30 (kd), 31\r\n(v), 32 (mp), 33 (fp), 34 (kd), 35  (mp),  36\r\n(fp, v, mp), 37 (kd) och 38 (kd, c).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nRegeringen  avser att under år 2005 föreslå åtgärder\r\nsom kan bidra  till  att bryta den pågående negativa\r\nutvecklingen  i  havsmiljön  så  att  de  nationella\r\nmiljökvalitetsmål  som  är  relevanta för havsmiljön\r\nkan   nås  till  år  2020.  Den  europeiska   marina\r\nstrategin  som  utarbetats  inom  EU  kommer  enligt\r\nregeringen  att utgöra ett viktigt verktyg i arbetet\r\nmed  att  nå  dessa  mål.  Sjöfart,  fiske,  gifter,\r\növergödning    och     klimatförändringar     bidrar\r\ntillsammans    till   en   negativ   utveckling   av\r\nhavsmiljön. Trots  vidtagna  åtgärder har Östersjöns\r\noch Västerhavets miljötillstånd  i  stort  sett inte\r\nförbättrats  under  de  senaste  10-15 åren. Tvärtom\r\npekar  trenden  på att tillståndet kommer  att  vara\r\noförändrat  eller  sämre  inom  ett  eller  ett  par\r\ndecennier.   I    Östersjöområdet   konstateras   en\r\nutveckling  där dels  volymerna  transporterad  olja\r\nökar, dels att  transporterna  sker  med allt större\r\nfartyg. Inte sällan sker dessa transporter också med\r\nundermåliga   fartyg.   Den   förändrade  riskbilden\r\ninnebär enligt regeringen ökad  risk  för  ett stort\r\noljeutsläpp med svåra konsekvenser. Haven producerar\r\ni dag betydligt mindre fisk än vad som vore  möjligt\r\nfrån  ett fungerande ekosystem med fiskbestånd  inom\r\nsäkra  biologiska   gränser.  Övergödningen  orsakar\r\nfortsatt betydande störningar.  I skrivelsen betonar\r\nregeringen  att kraftfulla åtgärder  krävs  för  att\r\nlösa problemen i havsmiljön.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMiljötillståndet  i haven, framför allt i Östersjön,\r\när föremål för ett  stort  antal  motioner. I motion\r\n2003/04:MJ65 (m) betonas äganderättens betydelse för\r\nett  hållbart utnyttjande av havsresursen.  Som  ett\r\ngenerellt   hinder   mot   bättre  resurshushållning\r\nframhålls det faktum att vatten betraktas som allmän\r\negendom.  Ökade inslag av äganderätt  skulle  därför\r\nförbättra  miljöskyddet   av  havet  och  vården  av\r\nnaturtillgångarna    (yrkande     3).    I    motion\r\n2003/04:MJ472 (fp)  anförs att haven  fortfarande är\r\n\"allas  rätt  men  ingens  ansvar\"  när  det  gäller\r\nutsläpp och rovdrift på havets naturresurser. Därför\r\nbör Sverige internationellt agera för en översyn och\r\nharmonisering  av  de  lagar  och  konventioner  som\r\npåverkar havsmiljön (yrkande 9).\r\n\r\nEnligt  motion  2003/04:MJ434 (mp) bör  regeringen\r\nåterkomma till riksdagen  med förslag till och vidta\r\nkonkreta åtgärder för skyddet av haven bl.a. utifrån\r\nHavsmiljökommissionens förslag (yrkande 1). I motion\r\n2003/04:MJ438  (s) betonas vikten  av  ett  särskilt\r\nprogram  och  en utvecklad  nationell  strategi  för\r\nintegrerad utsjöplanering i svensk ekonomisk zon och\r\nutanför territorialvattengränsen.\r\nI motion 2003/04:MJ243  (kd)  påtalas  behovet  av\r\nhögre      takt      i      implementeringen      av\r\nHelsingforskonventionens  uppställda mål (yrkande 1)\r\noch    om   stöd   för   rysk   implementering    av\r\nHelsingforskonventionens uppställda mål (yrkande 2).\r\nBehovet  av en revidering av Helsingforskonventionen\r\npåtalas     i     motion     2003/04:MJ408     (kd).\r\nEkosystemansatsen    måste   omsättas   i   konkreta\r\nrättsliga principer, och det bör övervägas om Helcom\r\nbör ges rätt att fatta juridiskt bindande beslut och\r\nhur en sådan reglering  kan  utformas. Sverige måste\r\nagera    internationellt   för   en   översyn    och\r\nharmonisering  av  de  lagar  och  konventioner  som\r\npåverkar havsmiljön (yrkande 13).\r\nEnligt  motionerna  2003/04:MJ334  (c)  yrkande 7,\r\n2003/04:MJ408 (kd) yrkande 10 och 2003/04:MJ472 (fp)\r\nyrkande   10  bör  Östersjön  klassas  som  särskilt\r\nkänsligt havsområde,  PSSA.  I  motion 2003/04:MJ334\r\n(c)  anförs  även  att  regeringen  bör  ge  berörda\r\nmyndigheter   i   uppdrag   att   i  samarbete   med\r\nmyndigheter i övriga Östersjöländer  vidta  nya  och\r\nkraftfulla  åtgärder  som tillsammans med befintliga\r\nregler kan kopplas till en ansökan om PSSA-klassning\r\nför Östersjön (yrkande 8).\r\nBehovet av en övergripande gemensam förvaltning av\r\nÖstersjön  framhålls  i  motion  2003/04:MJ66  (fp).\r\nRegeringen måste snarast åstadkomma  en strategi för\r\nhur skyddet skall bli kraftfullt. Alla  hamnar skall\r\nha utrustning och anordningar för omhändertagande av\r\navfall, även oljehaltigt, och endast högkvalitativa,\r\nklassificerade  tankfartyg  skall användas  för  all\r\nfarlig last, inkl. olja. Farleder  och  trafikregler\r\nmåste  utformas så att känsliga områden undviks  och\r\nskador från oljeutsläpp blir minsta möjliga. Utsläpp\r\nav ballastvatten skall kontrolleras för att minimera\r\nspridning   av   främmande   organismer,   och  s.k.\r\nmiljölotsar  skulle  öka  säkerheten  på  havet.   I\r\nmotionen  efterlyses  samordnade  insatser  för  att\r\nborda,  visitera  och uppehålla handelsfartyg som är\r\nmisstänkta  för  brott   eller   hot  om  brott  mot\r\nnationella  miljölagar  (yrkande 9).  Enligt  motion\r\n2003/04:MJ63   (kd)   bör  transport   av   olja   i\r\nenkelskroviga fartyg snarast förbjudas inom Sveriges\r\nekonomiska zon (yrkande  17).  Sverige bör verka för\r\navskaffande av bekvämlighetsflaggningen (yrkande 18)\r\noch   för   införande   av  investeringsbidrag   för\r\nkatalysatorer   på   fartyg   (yrkande   19).   Även\r\nmotionärerna  i motion 2003/04:MJ65  (m)  anser  att\r\ndubbelskrov    bör     bli     obligatoriska     för\r\noljetransporter.   De  anför  också  att  förstärkta\r\nmöjligheter till gemensam havsövervakning kan uppnås\r\ngenom    samarbete    mellan    Östersjöns    länder\r\n(yrkande 4). I motion 2003/04:MJ63 (kd) föreslås att\r\nfartyg skall kunna lämna  spillolja  gratis  i  alla\r\nÖstersjöns  hamnar  och att återvinningsanläggningar\r\nbör  installeras  i  samtliga  hamnar.  Sverige  bör\r\naktivt  verka inom Helcom  för  att  fartygen  skall\r\nkunna lämna  sin  spillolja gratis i alla Östersjöns\r\nhamnar (yrkande 16). Motsvarande yrkande återfinns i\r\nmotion  2003/04:MJ408   (kd)  yrkande  3.  I  motion\r\n2003/04:MJ225   (kd)   påtalas   behovet   av   ökad\r\növervakning av Östersjöns  vatten,  och  checkpoints\r\nbör  införas  i  Östersjön.  Vikten av att hamnarnas\r\nåliggande  att  ta  hand  om  avfall   från   fartyg\r\nefterlevs   betonas   i  motion  2003/04:Ju263  (kd)\r\nyrkande 3.\r\nFrågan om inrättande  av en gemensam myndighet för\r\nÖstersjöregionen  behandlas  i  motion  2003/04:MJ63\r\n(kd). Myndigheten skall  ledas  av  en  styrelse med\r\nrepresentanter för samtliga länder i regionen och ha\r\nbefogenhet att utfärda förordningar som är juridiskt\r\nbindande  i  de berörda länderna. En av myndighetens\r\nförsta uppgifter  bör  vara  att  kartlägga källorna\r\ntill utsläppen av gifter i regionen  (yrkande 15). I\r\nmotion 2003/04:MJ408 (kd) föreslås att  en  gemensam\r\nmyndighet  inrättas  för reglering av giftutsläpp  i\r\nÖstersjöregionen    (yrkande 2).    Enligt    motion\r\n2003/04:MJ334 (c) bör Sverige verka för tillskapande\r\nav en särskild miljödomstol  för  Östersjön (yrkande\r\n3).\r\nEnligt motion 2003/04:MJ334 (c) måste straffen för\r\nmiljöbrott mot Östersjöns ekosystem  stå  i relation\r\ntill  skadan (yrkande 4). I regelverket om rättsligt\r\nansvar    för    oljeutsläpp   bör   enligt   motion\r\n2003/04:MJ437  (s)   rekvisitet   grov   vårdslöshet\r\navskaffas  så  att  endast  vårdslöshet  krävs   för\r\npåföljd.\r\nInsatser   mot  nedskräpning  av  havet  begärs  i\r\nmotionerna  och   2003/04:MJ63 (kd)  yrkande 21  och\r\n2003/04:MJ408 (kd)   yrkande   7.  Problemet  kräver\r\ngemensamma åtgärder, och Sverige  bör  ta  initiativ\r\ntill  ett internationellt samarbete mot nedskräpning\r\nav haven,  förslagsvis inom IMO, Ospar och Helcom. I\r\nmotion 2003/04:MJ284 (kd) tas frågan upp om städning\r\nav strandområden  och behovet av nationella resurser\r\n(yrkande 2).\r\nI   motion   2003/04:MJ339    (v)    begärs    att\r\nNaturvårdsverket  får  det övergripande ansvaret för\r\nhavsmiljön. I motion 2003/04:MJ434  (mp)  anförs att\r\nregeringen bör återkomma till riksdagen med  förslag\r\nrörande Naturvårdsverkets ansvar för havsmiljön samt\r\nmed  förslag  som  säkerställer  att hushållning med\r\nfiskeresurser ges högre prioritet (yrkande 2).\r\nI motion 2003/04:MJ63 (kd) efterlyses åtgärder för\r\nfungerande reningsverk vid Östersjön. Samma krav bör\r\nställas på reningsverken i inlandskommunerna  som  i\r\nkustkommunerna.  Möjligheterna  för  jordbrukare att\r\nansöka   om   miljöstöd   i   form  av  fast  träda,\r\nfångstgrödestöd,  vårplöjning  samt  anläggande  och\r\nskötsel  av  våtmark  bör utökas, och  reglerna  för\r\nutdelande av s.k. LBU-stöd bör bli frikostigare. Det\r\när   enligt   motionärerna    viktigt   att   stödja\r\nutvecklingen i Baltikum (yrkande 13).\r\nÅtgärder  mot  kustnära övergödning  efterlyses  i\r\nmotion 2003/04:MJ243 (kd).  Regeringen bör återkomma\r\ntill  riksdagen med riktlinjer  för  länsstyrelserna\r\nför att  skapa förutsättningar för odlingsfria zoner\r\n(yrkande 3).  Vikten av fortsatt kamp mot försurning\r\noch övergödning  betonas  i motion 2003/04:MJ370 (m)\r\nyrkande  11. Ett  antal förslag  för  att  motarbeta\r\nkväveutsläpp från reningsverk och jordbruk framläggs\r\ni motion 2003/04:MJ408  (kd).  I  första  hand måste\r\nkraftfulla  åtgärder  vidtas  för att minska utsläpp\r\noch miljögifter, och det är angeläget att kalkningen\r\nav försurade sjöar fortsätter.  Sverige  måste  även\r\nfortsättningsvis  ge bistånd till de länder på andra\r\nsidan Östersjön som  står  för  de största utsläppen\r\nfrån reningsverk, och även svenska reningsverk måste\r\nminska  utsläppen.  Kväveutsläppen  från  jordbruket\r\nmåste motverkas t.ex. genom utökade möjligheter till\r\nmiljöstöd  i  form av fast  träda,  fångstgrödestöd,\r\nvårplöjning samt anläggning och skötsel av våtmarker\r\nsamt frikostigare  regler  för  det s.k. LBU-stödet.\r\nDet  framhålls  i motionen som viktigt  att  Sverige\r\nstöder  utvecklingen   i   Baltikum.  Härutöver  bör\r\nregeringen snarast ta initiativ  till  en  analys av\r\nvad  som  har  orsakat minskningen av de kustlevande\r\nfiskarterna i Kalmarsundsregionen  (yrkande 1). Även\r\ni  motion 2003/04:MJ434 (mp) föreslås  åtgärder  mot\r\növergödning.  Havsmiljökommissionens  resonemang  om\r\növergödning  borde ha kompletterats med en analys av\r\nnärsalternas   kretslopp    och   flöden.   Den   av\r\nkommissionen   föreslagna   utredningen    om    den\r\ngeografiska  fördelningen  av  lantbrukets  djur bör\r\näven  få  i  uppdrag  att studera hur ett fungerande\r\nkretsloppsjordbruk bör  utformas. Det är viktigt att\r\nösteuropeiska miljöorganisationer får gehör för sina\r\nkrav  att EU-stödet skall  gå  till  ett  ekologiskt\r\nanpassat  jordbruk, och det framhålls i motionen som\r\nangeläget att  anpassningen i Sverige görs för att i\r\nökad utsträckning  styra  i  riktning mot ett mindre\r\nmiljöbelastande  jordbruk  och  större  hänsyn  till\r\növergödningen och havsmiljön. EU-stödet bör användas\r\npå      ett      mer      miljömålmedvetet     sätt.\r\nHavsmiljökommissionens          förslag           om\r\növergödningsområdet  bör kompletteras med förslag om\r\naktiv användning även  av  ekonomiska  styrmedel som\r\ninte  bryter mot PPP, t.ex. avgifter på kväveutsläpp\r\nfrån kommunala  reningsverk  och  på  handelsgödsel.\r\nBasen för avgifter på handelsgödsel bör breddas till\r\natt   omfatta   även   kväve   via   inköpt   foder.\r\nKombinationen  ekonomiska styrmedel/slutna kretslopp\r\nmellan  staden  och   jordbruket  bör  uppmärksammas\r\n(yrkande 6).  I  motion 2003/04:MJ472  (fp)  påtalas\r\nvikten  av att nyanlägga  och  restaurera  våtmarker\r\n(yrkande   19)  och  behovet  av  restriktioner  mot\r\nanvändning av  natur-  och  handelsgödsel med hänsyn\r\ntill lokala förhållanden (yrkande 21).\r\nKvävereduktion  på  Gotland  tas   upp   i  motion\r\n2003/04:MJ386 (m).      Enligt     motionären     är\r\ndikningsföretagen   vid   Gothemsån   i   behov   av\r\nrekonstruktion   för   att   öka    jordbruksmarkens\r\navkastning.   Vid   denna  rekonstruktion   är   det\r\nsynnerligen lämpligt att även försöka vidta åtgärder\r\nför att begränsa kväveutsläppen till Östersjön.\r\nSkyddet av havsområden  genom inrättande av Natura\r\n2000-områden  tas  upp i motion  2003/04:MJ63  (kd).\r\nÄven mjukbottnar, ålgräsängar  och  musselbankar med\r\nsärskilt   höga  biologiska  värden  skall   skyddas\r\n(yrkande 23).  I motion 2003/04:MJ334 (c) anförs att\r\nfler marina reservat eller andra former av ekomarint\r\nskydd   bör   inrättas    efter   samverkan   mellan\r\nfiskenäringen, länsstyrelsen,  kommuner och forskare\r\n(yrkande 9). I motion 2003/04:MJ472  (fp) anförs att\r\nmarina  reservat  som  täcker  Östersjöns   samtliga\r\nhuvudbiotoper bör inrättas, och de fem reservat  som\r\nregeringen    redan    fattat    beslut   om   måste\r\niordningställas omedelbart (yrkande 6).\r\nI motion 2003/04:MJ408 (kd) begärs  att regeringen\r\nåterkommer med förslag på lagstiftning  i  syfte att\r\nmöjliggöra   för  riksdagen  att  inrätta  och  ange\r\nföreskrifter för  marina  skyddsområden  som  är  av\r\nnationellt  intresse,  såväl  innanför  som  utanför\r\nterritorialvattengränsen (yrkande 12).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSjöfart,     fiske,    gifter,    övergödning    och\r\nklimatförändringar   bidrar   tillsammans   till  en\r\nnegativ  utveckling  av  havsmiljön.  Trots vidtagna\r\nåtgärder    har    Östersjöns    och    Västerhavets\r\nmiljötillstånd  i stort sett inte förbättrats  under\r\nde senaste 10-15 åren, tvärtom pekar utvecklingen på\r\natt tillståndet kommer  att  vara   oförändrat eller\r\nsämre    inom   ett   eller   ett   par   decennier.\r\nÖvergödningen orsakar fortsatt betydande störningar.\r\nKraftfulla  åtgärder  krävs  således  för  att  lösa\r\nproblemen      i     havsmiljön.     Den     svenska\r\nhavsmiljöpolitiken   utgår   från   det   nationella\r\nmiljökvalitetsmålet  Hav i balans samt levande  kust\r\noch  skärgård.  Åtta  delmål  anger  inriktning  och\r\ntidsperspektiv för att  nå  miljökvalitetsmålet.  En\r\nförutsättning   för  att  miljökvalitetsmålet  skall\r\nuppnås  är  att  också   miljökvalitetsmålen   Ingen\r\növergödning  och Giftfri miljö uppfylls. Totalt sett\r\nhar   dock   inte    mindre   än   11   av   de   15\r\nmiljökvalitetsmålen bäring på haven.\r\n\r\nArbete med miljö- och säkerhetsfrågor inom framför\r\nallt  sjöfarten  bedrivs   inom  ramen  för  en  rad\r\ninternationella  organ. Sverige  deltar  i  samtliga\r\ndessa  forum.  FN:s   sjöfartsorganisation  IMO  har\r\nsjösäkerheten och skyddet  av  den marina miljön som\r\növergripande mål för sin verksamhet  under bl.a. ett\r\nflertal  konventioner. MARPOL-konventionen  från  år\r\n1973 om förhindrande av havsföroreningar från fartyg\r\nförsågs år  1978  med  ett  protokoll som innehåller\r\nbl.a. regler för fartygs utformning  och  utrustning\r\nsamt  för mottagning av olje- och kemikalierester  i\r\nhamnar.   En   bilaga   till   MARPOL   har  nyligen\r\nratificerats  och  träder  i kraft den 19 maj  2005.\r\nHärmed  finns  ett  internationellt   regelverk  för\r\nbegränsning av emissioner från fartyg som medför att\r\nsåväl svavel- som kväveutsläppen begränsas  för  all\r\ninternationell  sjöfart,  oberoende av var i världen\r\nfartygen befinner sig.\r\nEU:s  verksamhet  på  området   innebär   i   stor\r\nutsträckning  att  IMO:s  konventioner görs till mer\r\neller mindre bindande EG-regler.  Detta gäller bl.a.\r\nIMO:s   arbete   med   utfasningen  av  fartyg   med\r\nenkelskrov,    som    har    resulterat    i    EG:s\r\ndubbelskrovsförordning.  Kommissionen   har   vidare\r\ntagit initiativ till en strategi för att skydda  och\r\nbevara  den marina miljön. Avsikten är att den skall\r\npresentas  för  rådet  före  maj  2005.  Den nyligen\r\ninrättade    europeiska    sjösäkerhetsbyrån    EMSA\r\n(European  Maritime  Safety Agency) har ansvaret för\r\natt   gemenskapens   sjösäkerhetsregler    tillämpas\r\neffektivt  och  skall samla information och förvalta\r\ndatabaser,      utvärdera       och      kontrollera\r\nklassificeringssällskapen        samt       samordna\r\nmedlemsstaternas verksamhet. EMSA  har  sitt  säte i\r\nLissabon.  Under verksamhetsåret 2003/04 har en  EG-\r\nförordning antagits  om sjöfartsskydd. Flera förslag\r\ntill rättsakter inom området  miljö  och säkerhet är\r\nunder   behandling,   nämligen   en  förordning   om\r\ngenomförande       av       den      internationella\r\nsäkerhetsorganisationskoden   i   gemenskapen,   ett\r\ndirektiv om förorening från fartyg  och införande av\r\npåföljder  vid   överträdelser och ett  direktiv  om\r\nökat hamnskydd. Med  utgångspunkt  från  EU:s sjätte\r\nåtgärdsprogram   för  miljön  lade  kommissionen   i\r\noktober 2002 fram  meddelandet  Mot  en strategi för\r\natt skydda och bevara den marina miljön. I mars 2003\r\ngav rådet sitt stöd till meddelandets inriktning och\r\nmålsättningar.  Kommissionen  har  därefter   inlett\r\narbetet  med  att  utveckla aktiviteter som påverkar\r\nhaven  och  de  åtgärder   som   behövs   för   dess\r\ngenomförande  skall utvecklas. Mötet beslutade också\r\natt Helcom och Ospar skall samarbeta för att till år\r\n2010   skapa   ett   nätverk   som   omfattar   båda\r\nhavsområdena  med  väl  förvaltade  marina  skyddade\r\nområden.\r\nOslo- och Pariskonventionerna  har  gett  namn  åt\r\nOsparkonventionen  från  år  1992 för skyddet av den\r\nmarina miljön i Nordostatlanten.  Arbetet inom Ospar\r\nhar  numera i hög grad inriktats på  att  följa  upp\r\nbeslut från ministermötet i Bremen år 2003.\r\nNordsjökonferensen   är   ett   samarbete   mellan\r\nländerna rund Nordsjön för skydd av Nordsjöns marina\r\nmiljö.     Sverige    innehar    sedan    år    2000\r\nordförandeskapet  i Nordsjökonferensen. Arbetet inom\r\nkonferensen  kommer   att   fokusera  på  frågor  om\r\nmiljöpåverkan  från  sjöfart  och  fiske  inför  det\r\nministermöte som Sverige skall anordna år 2006.\r\nArbetet med ansökan om klassning  av Östersjön som\r\nPSSA    har    pågått    bl.a.    inom   ramen   för\r\nHelsingforskommissionen, Helcom, som  sedan  år 1974\r\nverkar  för  att  multilateralt  förbättra miljön  i\r\nÖstersjön  och  för  internationellt  samarbete  vid\r\nstörre olje- och kemikalieolyckor.\r\nVid  ett gemensamma ministermöte  för  Helcom  och\r\nOspar  i   Bremen  år 2003  betonades  de  regionala\r\nkonventionernas   betydelse   i   arbetet   med  den\r\neuropeiska  marina  strategin.  Helcoms  och  Ospars\r\nroller i det arbetet definierades. Mötet slog vidare\r\nfast att ekosystemansatsen skall tillämpas senast år\r\n2010  i  förvaltningen av alla mänskliga aktiviteter\r\nsom påverkar  haven  och att åtgärder som behövs för\r\ndess genomförande skall  utvecklas.  Mötet beslutade\r\nockså att Helcom och Ospar skall samarbeta  för  att\r\ntill  år 2010  skapa  ett  nätverk som omfattar båda\r\nhavsområdena  med  väl  förvaltade  marina  skyddade\r\nområden.\r\nSom anförs i skrivelsen  är, på grund av de marina\r\nmiljöproblemens  gränsöverskridande   karaktär,  det\r\nglobala   och   regionala  samarbetet  av  avgörande\r\nbetydelse. Av utskottets  redogörelse  ovan  framgår\r\natt Sverige är pådrivande och deltar mycket aktivt i\r\narbetet  för att bevara och skydda den marina miljön\r\nbl.a.  inom   ramen   för   EU,  Helcom,  Ospar  och\r\nNordsjökonferensen.\r\nNär  det  gäller  det  nationella   arbetet   vill\r\nutskottet erinra om att regeringen år 2002 tillsatte\r\nen havsmiljökommission, som bl.a. fick i uppdrag att\r\nföreslå åtgärder som kan bryta den pågående negativa\r\nutvecklingen  i  havsmiljön,  så  att  de nationella\r\nmiljökvalitetsmål  som  är  relevanta för havsmiljön\r\nkan   nås   till   år  2020.  Havsmiljökommissionens\r\nbetänkande  Havet - tid  för  en  ny  strategi  (SOU\r\n2003:72) överlämnades  till  regeringen i juni 2003.\r\nSammanfattningsvis    föreslår    kommissionen    en\r\nnationell   marin   strategi  för  Västerhavet   och\r\nÖstersjön  samt  åtgärder   inom  områdena  sjöfart,\r\nfiske,   gifter,  övergödning  och   internationellt\r\nsamarbete.  Flera av förslagen innebär en revidering\r\nav de miljökvalitetsmål  som är relevanta för havets\r\nmiljötillstånd. Kommissionen  betonar nödvändigheten\r\nav internationell samverkan och  föreslår  därför en\r\nny   regional   förvaltning  i  Östersjön  inklusive\r\nKattegat. Kommissionen ser Östersjön som pilotområde\r\nför en ny förvaltningsstrategi  och  lägger fram ett\r\nantal  förslag  som  underlag  för en revidering  av\r\nHelsingforskonventionen.    I   den   nu    aktuella\r\nskrivelsen uttalar regeringen  sin  avsikt att lägga\r\nfram förslag med anledning av betänkandet  under  år\r\n2005.  Regeringen har även för avsikt att föreslå en\r\nsammanhållen nationell strategi för havsmiljön under\r\nmandatperioden.\r\nAv  skrivelsen   framgår   att  Sverige  till  EG-\r\nkommissionen har angett ytterligare känsliga områden\r\nenligt rådets direktiv (91/676/EEG) om skydd mot att\r\nvatten förorenas av nitrater från  jordbruket. Genom\r\nåterföring    av   skatt   på   handelsgödsel    och\r\nbekämpningsmedel  lämnas  stöd till åtgärder för att\r\nbl.a. minska växtnäringsförluster  från jordbruket i\r\nsyfte att minska övergödning.\r\nSom utskottet konstaterat ovan är miljötillståndet\r\ni Östersjön och Västerhavet oroväckande. För att den\r\nnegativa  utvecklingen  skall  kunna  brytas   krävs\r\nomfattande  och  utökade insatser såväl av nationell\r\nsom   internationell   karaktär.   Utskottet   utgår\r\nemellertid   från  att  regeringen  fortsatt  driver\r\nfrågan med stor  kraft i olika internationella forum\r\nsåsom  EU,  Helcom  och   Ospar.   I   samband   med\r\nregeringens  fördjupade utvärdering våren 2005 av de\r\nnationella   miljökvalitetsmålen   kan   ytterligare\r\nförslag  om  åtgärder   för   förbättrad   havsmiljö\r\nförväntas.    Som   även   framgår   av   utskottets\r\nredogörelse ovan  kan  förslag  om  en  sammanhållen\r\nnationell  strategi  för havsmiljön förväntas  under\r\nmandatperioden. Med det  nu  anförda  och  med vad i\r\ntillämpliga  delar  anförs  nedan  finner  utskottet\r\nsyftet  med  motionerna 2003/04:MJ65 (m) yrkande  3,\r\n2003/04:MJ434  (mp) yrkande 1, 2003/04:MJ438 (s) och\r\n2003/04:MJ472  (fp)  yrkande  9  i  allt  väsentligt\r\ntillgodosett. Motionerna  i  dessa  delar bör lämnas\r\nutan riksdagens vidare åtgärd.\r\nSom utskottet redogjort för ovan betonades vid det\r\ngemensamma  ministermötet  för  Helcom och  Ospar  i\r\nBremen 2003 de regionala konventionernas betydelse i\r\narbetet  med  den europeiska marina  strategin,  och\r\nderas roller i  det arbetet definierades. Helcom och\r\nOspar skall samarbeta för att till år 2010 skapa ett\r\nnätverk  som  omfattar  båda  havsområdena  med  väl\r\nförvaltade marina  skyddade områden. Det slogs också\r\nfast att Helcoms framtida  roll  och  prioriteringar\r\nmåste anpassas till de nya förhållanden  som råder i\r\nomvärlden,  särskilt  sedan åtta av nio Helcomländer\r\nfrån den 1 maj 2004 är  medlemmar  i EU. I mars 2004\r\nfattade  Helcom  beslut  om  inriktningen   på   den\r\nfortsatta  verksamheten.  På grundval av information\r\nom  tillståndet  i  Östersjön   skall   Helcom  vara\r\npådrivande för att lämpliga åtgärder vidtas  inom EU\r\noch internationella organisationer så att Östersjöns\r\nspecifika  behov  av  skydd  tillgodoses. I det fall\r\ntillräcklig   skyddsnivå  inte  kan   uppnås   genom\r\nåtgärder i andra forum skall åtgärder övervägas inom\r\nHelcom.  Den  implementering   och   revidering   av\r\nHelsingforskonventionen  som efterlyses i motionerna\r\n2003/04:MJ243  (kd)  och  2003/04:MJ408  (kd)  pågår\r\nsåledes  inom ramen för konventionen. I sammanhanget\r\nvill      utskottet      även      hänvisa      till\r\nHavsmiljökommissionens  synpunkter  på  arbetet inom\r\nHelcom.   Därmed  är  något  särskilt uttalande  med\r\nanledning   av   motionernas  yrkanden   1   och   2\r\nrespektive 13  inte  påkallat.  Motionerna  i  dessa\r\ndelar  påkallar  inte   någon   vidare  åtgärd  från\r\nriksdagens sida.\r\nHösten 2002 beslutade riksdagen  med  anledning av\r\nett  antal  motionsyrkanden  och efter förslag  från\r\nutskottet  bl.a. att regeringen  ytterligare  skulle\r\npåskynda  arbetet   med   att   samtliga   länder  i\r\nöstersjöregionen skall kunna få sina vatten klassade\r\nsom   särskilt   känsliga  havsområden,  PSSA  (bet.\r\n2002/03:MJU6, rskr. 2003/04:97).\r\nDen   19   december    2003    lämnade    samtliga\r\nöstersjöstater utom Ryssland in en ansökan till  IMO\r\nom  att  klassa  Östersjön  utom  ryska  vatten  som\r\nsärskilt  känsligt havsområde. I arbetet med ansökan\r\nvar  Sverige   drivande   och  samordnande.  Ansökan\r\ninnehöll inte några förslag till nya skyddsåtgärder,\r\nmen  däremot  en  avisering  om   att  de  ansökande\r\nländerna avsåg att inom den givna tidsramen  på  två\r\når    återkomma    till    IMO    med   förslag   på\r\ntilläggsskyddsåtgärder.  Som  exempel   på   möjliga\r\nåtgärder  till  skydd  för Östersjön nämns i ansökan\r\nobligatorisk    rapportering,     trafikövervakning,\r\neskortering   och   eskortbogsering,  lotsning   och\r\nruttsystem samt områden  som  skall  undvikas. Den 2\r\napril  2004  godkände  IMO:s  havsskyddskommitté   i\r\nprincip östersjöstaternas ansökan.  I samband härmed\r\nåtog sig ansökarländerna att återkomma med särskilda\r\nåtgärder.  För  Sveriges  del  har detta  arbete  nu\r\ninletts  genom  att  regeringen  den   22 juli  2004\r\nbeslutade    ge   Sjöfartsverket   i   uppdrag   att\r\ntillsammans med Naturvårdsverket och Kustbevakningen\r\nutarbeta förslag  till  särskilda  åtgärder  för att\r\nstärka  sjösäkerheten  på  Östersjön. Sjöfartsverket\r\nskall även samordna arbetet med sikte på att år 2006\r\nslutgiltigt få Östersjön klassad  som  ett  särskilt\r\nkänsligt  innanhav.  Enligt uppdraget är regeringens\r\nambition  att samtliga  östersjöstater  skall  kunna\r\nsluta upp bakom  en  sådan  klassning.  Eftersom  de\r\nväxande  transporterna av olja från ryska hamnar ger\r\nRyssland    en    nyckelroll    i    det    framtida\r\nsjösäkerhetsarbetet  betonade  regeringen  vikten av\r\natt   även   Ryssland  inbjuds  till  det  fortsatta\r\narbetet. Regeringen konstaterade att arbetet med att\r\nklassa Östersjön  som  PSSA har väckt stort intresse\r\noch   engagemang  även  hos   sjöfartsnäringen   och\r\nmiljörörelsen.  I  syfte  att  främja  en öppenhet i\r\narbetet med att skydda Östersjöns marina  miljö  bör\r\nSjöfartsverket  enligt  uppdraget  på  lämpligt sätt\r\nhålla  intresseorganisationerna informerade  om  det\r\npågående arbetet.\r\nUtskottet  har  inhämtat information i frågan från\r\nrepresentanter        för        Miljödepartementet,\r\nNäringsdepartementet,    Sjöfartsverket,     Svenska\r\nNaturskyddsföreningen,   Världsnaturfonden  WWF  och\r\nGreenpeace.\r\nFöreträdare    för    Näringsdepartementet     och\r\nSjöfartsverket  uppgav bl.a. att ett sammanträde har\r\nhållits med samtliga  Östersjöländer, och nästa möte\r\nkommer att äga rum i november 2004. Även om Ryssland\r\ninte har undertecknat ansökan till IMO deltar landet\r\ni sammanträdena. I enlighet  med regeringens uppdrag\r\narbetar verket för närvarande  med  en djupvattenled\r\npå  svenskt  vatten,  och  de baltiska länderna  gör\r\ndetsamma  i  sina  vatten liksom  Finland  i  Finska\r\nviken. Vidare kommer  verket  att  begära ändring av\r\nIMO:s separata beslut beträffande vattnen  söder  om\r\nGotland.  I  slutet  av  februari 2005 kommer verket\r\ndärmed  att ha slutfört vissa  delar  av  åtgärderna\r\nenligt   ansökan,    vilket    innebär   att   Norra\r\nMidsjöbanken och Hoburgs bank då blir förklarade som\r\nområden som bör undvikas. Under  oktober 2004 kommer\r\nIMO att behandla frågan om förändrade riktlinjer för\r\nbeslut  om  PSSA-områden. Sveriges inställning  till\r\ndetta  beslut   är  positiv  eftersom  de  nuvarande\r\nreglerna  är  otydliga.   En   revidering   av  hela\r\nHavsrättskonventionen    anser   Sjöfartverket   som\r\nomöjlig  på  grund  av regelverkets  omfattning.  De\r\ndelar av konventionen  som  reglerar  säkerheten för\r\nstora  passagerarfartyg  är  emellertid föremål  för\r\növersyn,  eftersom  antalet möjliga  passagerare  på\r\nvissa  fartyg har stigit  drastiskt  sedan  reglerna\r\ninfördes.\r\nNågra  särskilda  utbildnings- eller kompetenskrav\r\nför besättningen på fartyg  i  just  Östersjön finns\r\ninte.  Enligt Sjöfartsverket är frågan  huruvida  de\r\ninternationellt   gällande   kraven   är  för  låga.\r\nEftersom   ett   stort   antal   europeiska   fartyg\r\ntrafikerar  Östersjön  kommer  kommissionen och EU:s\r\nsjöfartsorganisation     EMSA     att    kontrollera\r\nutbildningen inom EU. De bestämmelser  som  reglerar\r\nkraven  på fartygens konstruktion är internationella\r\noch gäller  i  princip  samtliga världens hav. Sedan\r\nlång tid har Sverige ställt  krav  på  mottagning av\r\nolja i hamnarna. Problemet är dock att några  länder\r\ninom  EU  har  regler  som begränsar mängden avfall,\r\nt.ex.  endast avfall som  uppkommit  efter  det  att\r\nfartyget  lämnade  den senaste hamnen. Detta innebär\r\natt mycket avfall lämnas  i  svenska hamnar eftersom\r\nSverige   inte   har  dessa  begränsningar.   Enligt\r\nSjöfartsverket fungerar  systemet  väl,  men oroande\r\ntendenser  finns.  I  Stora  Bält och Öresund  finns\r\nsedan  lång  tid  tillbaka  en  överenskommelse   om\r\nlotsplikt.     Utanför    dessa    områden    vidtar\r\ninternationellt  vatten där regler om lotsplikt inte\r\när  folkrättsligt  bindande.  På  nationellt  vatten\r\ninnanför den s.k. baslinjen,  dvs. längs de yttersta\r\nöarna,  kan emellertid nationella  beslut  gälla.  I\r\nhela  Östersjön  förekommer  sådan  lotsplikt  efter\r\nnationella beslut i varje berört land.\r\nMiljödepartementets   representant   betonade  att\r\nregeringens ambition är att de förslag till åtgärder\r\nsom nu arbetas fram skall ge Östersjöns miljö ett så\r\nbra   skydd   som  möjligt  utan  att  den  slutliga\r\nklassningen  som  PSSA  försvåras.  Naturvårdsverket\r\nbehöver emellertid ytterligare tid för att undersöka\r\nfler områden i  behov av skydd. Vidare framhölls att\r\nåtgärder bl.a. när det gäller fartygskonstruktioner,\r\nutbildning, straffansvar  och sanktioner visserligen\r\ningår i regeringens uppdrag  men,  i  det fall dessa\r\nåtgärder  inte  kan  rymmas i ansökan till  IMO,  de\r\nkommer att bli föremål  för  regeringens  arbete med\r\nmarint skydd utanför själva PSSA-klassningen,  t.ex.\r\ninom ramen för IMO, MARPOL och EU.\r\nSvenska     Naturskyddsföreningens    representant\r\nframhöll att de  känsligaste områdena i Östersjön är\r\nganska få och väl  kartlagda  och att regeringen bör\r\ntolka IMO:s regelverk extensivt.  Förutom förbud och\r\nandra restriktioner bör incitament  i  form av bl.a.\r\ndifferentierade hamnavgifter, tillskapas.  Det måste\r\nbli    lönsamt   att   iaktta   miljöhänsyn.   WWF:s\r\nföreträdare instämde i dessa synpunkter.\r\nFöreträdaren  för Greenpeace hävdade att de flesta\r\ninstrument för skydd  av  Östersjön redan finns inom\r\nIMO:s  regelverk  men  att nya  riktlinjer  när  det\r\ngäller ansvar, ytbildning m.m. erfordras.\r\nSom utskottet konstaterat ovan är miljötillståndet\r\ni Östersjön oroväckande  och  kräver  omfattande och\r\nutökade    insatser    av    såväl   nationell   som\r\ninternationell  karaktär.  Mot  den  bakgrunden  ser\r\nutskottet   IMO:s  beslut  om  principklassning   av\r\nhavsområdet    som    en    stor    framgång.    För\r\nÖstersjöländerna  är nu nästa viktiga steg i arbetet\r\nför slutlig klassning  av  Östersjön  som  PSSA  att\r\nåterkomma  till  IMO med förslag till skyddsåtgärder\r\nför området. I sammanhanget bör uppmärksammas att, i\r\nslutdokumentet   från   den   13:e   parlamentariska\r\nÖstersjökonferensen   den   31   augusti  2004,  som\r\nundertecknades av samtliga Östersjöländer  inklusive\r\nRyssland,  regeringarna  i  länderna  runt Östersjön\r\nuppmanas   att   stödja  införandet  av  ytterligare\r\neffektiva  skyddsåtgärder   för   havsområdet.   Som\r\nframgår  av  utskottets  redogörelse  ovan pågår ett\r\nomfattande nationellt och internationellt  arbete  i\r\ndetta syfte. Sveriges del i arbetet med förslag till\r\neffektiva  skyddsåtgärder  för  att  förhindra bl.a.\r\noljeutsläpp vid olyckor i den täta tankertrafiken är\r\nen   för   utskottet   prioriterad   fråga.   Enligt\r\nutskottets    mening   bör   regeringen   pröva   de\r\nmöjligheter  som  IMO:s  regelverk  rymmer  när  det\r\ngäller  ytterligare   skyddsåtgärder   för  området.\r\nExempel  på åtgärder som bör bli föremål  för  sådan\r\nprövning  är   minimikrav  på  skeppskonstruktioner,\r\nbesättningarnas  kompetens och reglering av ansvaret\r\nför  brott  mot  internationella   konventioner   på\r\nområdet.  Utskottet  anser  vidare  att Sverige, som\r\ndrivande  i frågan och med tanke på vår  långa  kust\r\nmot Östersjön,  vårt vidsträckta havsterritorium och\r\nvåra erfarenheter  på sjöfartsområdet, också har ett\r\nstort   ansvar   i   arbetet   med   att   förbättra\r\nutformningen  och  tillämpningen   av   det  närmare\r\ntrettioåriga  regelverk  som  fortfarande gör  haven\r\ntill  \"allas  rätt  men  ingens  ansvar\".  Utskottet\r\nförutsätter således att regeringen, i utformandet av\r\nförslag till de ytterligare skyddsåtgärder  som  kan\r\nanses nödvändiga, utnyttjar de möjligheter som IMO:s\r\nregelverk erbjuder. Inför kommande förhandlingar bör\r\nregeringen  aktivt  arbeta  med  att  förankra dessa\r\nförslag  hos  regeringarna i övriga berörda  länder.\r\nUtskottet kommer  att  noggrant följa det arbete som\r\nåterstår innan beslut kan tas i mars 2006 om slutlig\r\nklassning   av   Östersjön   som   PSSA.   Utskottet\r\nförutsätter även att Sjöfartsverket  under processen\r\npå  lämpligt  sätt  och  i  enlighet med regeringens\r\nuppdrag håller intresseorganisationerna  informerade\r\nom   det  pågående  arbetet.  Med  det  anförda  får\r\nmotionerna  2003/04:MJ334  (c)  yrkandena  7  och 8,\r\n2003/04:MJ408 (kd) yrkande 10 och 2003/04:MJ472 (fp)\r\nyrkande   10   anses   tillgodosedda.  Någon  vidare\r\nriksdagens åtgärd med anledning  av motionsyrkandena\r\nanser utskottet inte påkallad.\r\nI    skrivelsen    konstaterar   regeringen    att\r\nKustbevakningens arbete  för  att minska de illegala\r\noljeutsläppen  från  fartyg  har  haft   en  positiv\r\neffekt.  Ökad flygövervakning och ökad närvaro  till\r\nsjöss är avgörande  för  att nå delmålet om minskade\r\nutsläpp  från  fartyg till år  2010.  Andra  viktiga\r\nförutsättningar  för  att nå målet är hög beredskap,\r\nväl  fungerande internationellt  samarbete  och  god\r\nförmåga   att   genomföra  insatser.  Från  och  med\r\ninnevarande  budgetår  har  Kustbevakningens  anslag\r\nutökats  med  ca   50  miljoner  kronor.  Regeringen\r\nbedömer att förutsättningarna  för ett framgångsrikt\r\narbete för att nå målet är goda.  Dock kan den ökade\r\nnärvaron  till sjöss till att börja  med  komma  att\r\ninnebära en  ökning av antalet rapporterade utsläpp,\r\neftersom   fler   utsläpp   sannolikt   kommer   att\r\nidentifieras.   De   riskreducerande   åtgärder  som\r\nsuccessivt  införs  bedöms inte helt kompensera  den\r\nökande risken för tankfartygsolyckor  till  följd av\r\nintensivare trafik till havs av oljetransporter från\r\nryska   och   baltiska   hamnar.   Utskottet   delar\r\nregeringens   uppfattning   om   betydelsen  av  ett\r\nfortsatt målinriktat internationellt  och  regionalt\r\nsjösäkerhetssamarbete  där  Sjöfartsverket  har   en\r\nviktig roll. Utskottet välkomnar också de förslag om\r\nen   sammanhållen  nationell  havsmiljöstrategi  som\r\nregeringen  har  för  avsikt  att  lägga  fram under\r\nmandatperioden.\r\nAv  budgetpropositionen för år 2005, utgiftsområde\r\n20,  framgår   att   antalet  oljeutsläpp  i  svensk\r\nansvarszon  minskar  till   följd  av  intensifierad\r\növervakning  av  de  värst drabbade  farledsstråken.\r\nUnder  perioden 1995-2003  har  antalet  oljeutsläpp\r\nminskat kraftigt, och jämfört med 1995 har utsläppen\r\nhalverats.  Utöver  de  konstaterade utsläppen finns\r\ndock ett stort mörkertal.  Utsläppen till sjöss är i\r\nhög grad koncentrerade till de stora fartygsstråken,\r\nvilket tyder på att utsläppen  till stor del görs av\r\nfartyg som passerar svensk ansvarszon  på  väg  till\r\neller  från hamnar utanför Sverige. De senaste årens\r\nminskning  av  antalet oljeutsläpp har skett i dessa\r\nfarvatten,  vilket  tyder  på  att  Kustbevakningens\r\nflygövervakning, riktade operationer med satelliter,\r\nflyg och fartyg  samt det internationella samarbetet\r\nhar   en   förebyggande    effekt.   Samtidigt   har\r\nKustbevakningen under senare år rapporterat ett ökat\r\nantal  utsläpp  som  kan  hänföras  till  hamn-  och\r\nskärgårdsområden. Myndigheten  gör  dock bedömningen\r\natt  ökningen av antalet utsläpp beror  på  en  ökad\r\nbenägenhet    från    allmänheten    och   kommunala\r\nmyndigheter    att    rapportera   sådana   utsläpp.\r\nKustbevakningen har sedan  den  1 februari 2002 rätt\r\natt  inleda  och  bedriva  förundersökning  avseende\r\nvattenföroreningsbrott. Arbetet  med  att organisera\r\nen förundersökningsorganisation har prioriterats och\r\nytterligare   förundersökningsledare  med   särskild\r\ninriktning på detta arbete har rekryterats.\r\nUnder EU:s miljörådsmöte  den  28 juni 2004 ingick\r\nmiljöministrarna      en     överenskommelse      om\r\nsvaveldirektivet avseende  marina  bränslen.  De nya\r\nreglerna  innebär  bl.a.  krav  på  1,5  %  svavel i\r\nbränslet  för  alla  fartyg  i  bl.a.  Östersjön och\r\nNordsjön  och för passagerarfartyg i reguljär  drift\r\nmellan EU-hamnar  samt  0,1  % svavel i bränslet för\r\nalla fartyg i hamn från den 1  januari  2010.  En ny\r\nartikel   har  dessutom  införts,  som  under  vissa\r\nvillkor tillåter  avsteg från reglerna för att testa\r\nalternativa  metoder  av  rening,  såsom  scrubbers.\r\nSverige hade invändningar mot att direktivet inte är\r\ntillräckligt långtgående och deltog inte i beslutet.\r\nFörslaget   behandlas    nu    vidare    inom   EU:s\r\nbeslutsprocess.\r\nSom      utskottet     tidigare     anfört     har\r\nHavsmiljökommissionen   haft  i  uppdrag  att  bl.a.\r\nföreslå åtgärder som kan bryta den pågående negativa\r\nutvecklingen  i havsmiljön,  så  att  de  nationella\r\nmiljökvalitetsmål  som  är  relevanta för havsmiljön\r\nkan  nås  till  år  2020. För Östersjön  förespråkar\r\nkommissionen en indelning  i  zoner med olika nivåer\r\nav marint skydd. Vidare föreslås - inom ramen för en\r\nreviderad Helsingforskonvention  och genom samarbete\r\ninom    IMO    -     att    vissa   minimikrav   för\r\nsjöfartsstandard  i  Östersjön   fastställs.  Enligt\r\nkommissionens  förslag skall alla Östersjöns  hamnar\r\nha utrustningar  och  anordningar för att omhänderta\r\navfall,    även    oljehaltigt     sådant.    Endast\r\nhögkvalitativa tankfartyg skall befrakta  all farlig\r\nlast  inklusive  olja,  och några anmärkningar  från\r\nbesök  i  tidigare  hamnar skall  inte  godtas.  Det\r\nföreslås också att fartygen skall vara utrustade med\r\ntranspondrar och/eller annan utrustning för kontroll\r\noch    spårning   och   vara    klassificerade    av\r\nvälrenommerade klassificeringssällskap. Farleder och\r\ntrafikregler  bör  utformas  så att känsliga områden\r\nundviks samt att skador från oljeutsläpp blir minsta\r\nmöjliga   om   de   skulle   uppstå.   Utsläpp    av\r\nbarlastvatten  bör  kontrolleras för att spridningen\r\nav främmande organismer  skall minimeras. Inom ramen\r\nför samarbetet i Helcom bör  insatser för att borda,\r\ninspektera  och  uppehålla  handelsfartyg   som   är\r\nmisstänkta   för  brott  mot  nationella  miljölagar\r\nsamordnas.\r\nNär  det  gäller   frågor  om  ökad  säkerhet  vid\r\nnavigering,   bekvämlighetsflaggade    fartyg   samt\r\nutsläpp  av  svaveldioxid  och kväveoxider  hänvisar\r\ntrafikutskottet  i  sitt yttrande  till  miljö-  och\r\njordbruksutskottet   till    sina    uttalanden    i\r\nbetänkandet  Sjösäkerhet  (bet. 2002/03:TU5). Såvitt\r\navser miljölotsar erinrade då trafikutskottet om att\r\ndenna   fråga   diskuterades   inom   Helcom   inför\r\nantagandet   av   den  s.k.  Köpenhamnsdeklarationen\r\nhösten 2001. Frågan  kom  emellertid  inte att föras\r\nvidare,  eftersom miljölotsar inte bedömdes  medföra\r\nen effektivitetshöjning motsvarande de relativt sett\r\nhöga    kostnaderna.     Trafikutskottet    framhöll\r\nemellertid att lotsplikt utgör en av de åtgärdstyper\r\nsom    kan    vara    aktuella   som    PSSA-åtgärd.\r\nTrafikutskottet ser inte någon anledning att i detta\r\nsammanhang ändra uppfattning i frågan. Sannolikt kan\r\nen  för  alla  kuststater  runt  Östersjön  gemensam\r\nförvaltning, innefattande  bl.a.  trafikledning  och\r\ntrafikövervakning,  ge motsvarande resultat och till\r\nlägre  kostnader.  Trafikutskottet  utgår  från  att\r\nregeringen  inom  ramen  för  sin  till  våren  2005\r\naviserade transportpolitiska proposition lägger fram\r\nförslag med avseende  på  miljölotsar.  Vad härefter\r\ngäller   frågan   om   bl.a.   skärpta   regler  för\r\nfartygsleder   hänvisade   trafikutskottet   i  sitt\r\nbetänkande  till  den politiska överenskommelse  som\r\nträffades   år   2001   i    Helcom   i   fråga   om\r\ndjupvattenområden.  Vidare  påpekade  utskottet  att\r\nfrågan om klassificering av Östersjön  som PSSA även\r\nomfattar  regler  för  fartygsleder. Trafikutskottet\r\nkonstaterar nu sammanfattningsvis att Sjöfartsverket\r\nhar regeringens uppdrag  att  utarbeta  förslag till\r\ns.k.  tilläggsåtgärder  inom  PSSA-klassningen   och\r\nutgår  från att förslagen i motion 2003/04:MJ66 (fp)\r\ni denna  del  kommer  att  bli  föremål  för verkets\r\növerväganden.\r\nVid  flera  tillfällen och senast hösten 2003  har\r\ntrafikutskottet  även  behandlat  frågan om åtgärder\r\nmot  systemet med bekvämlighetsflaggade  fartyg  och\r\nåtgärder  för  att främja att fartyg återregistrerar\r\nsig    i    land   inom    EU    (bet. 2003/04:TU1).\r\nTrafikutskottet    erinrade   i   detta   betänkande\r\ninledningsvis  om  sin  behandling  hösten  2002  av\r\nliknande motionsyrkanden.  Trafikutskottet  betonade\r\ndå  vikten  av  att  regelsystemet, som bl.a. syftar\r\ntill  ökad sjösäkerhet  och  motverkande  av  social\r\ndumpning,  är  enhetligt och gäller all sjöfart inom\r\ngemenskapen,  oavsett  i  vilket  land  fartyget  är\r\nregistrerat. När  det gäller åtgärder för att minska\r\nmöjligheterna  för fartyg  under  bekvämlighetsflagg\r\natt färdas över  svenska  farvatten och lägga till i\r\nsvenska hamnar ansåg trafikutskottet  att  Sverige i\r\nEU  samt  separat  för  Östersjöländerna  kraftfullt\r\nborde   verka   för   att   bekvämlighetsflaggningen\r\nbegränsas   inom   EU:s   vattenområden.    I    det\r\nsammanhanget   framhöll   trafikutskottet   att   en\r\nklassificering  av Östersjön som PSSA skulle erbjuda\r\nökade möjligheter  att  vidta angelägna åtgärder för\r\nökad    säkerhet    för    miljö   och    människor.\r\nTrafikutskottet ansåg det angeläget  att en gemensam\r\nsyn  utvecklas när det gäller näringspolitiskt  stöd\r\ntill sjöfart inom EU.\r\nI sitt  yttrande  hänvisar  trafikutskottet vidare\r\ntill Havsmiljökommissionens förslag  att  målet inom\r\nHelcom att samordna insatser för att borda, visitera\r\noch uppehålla ett handelsfartyg misstänkt för  brott\r\neller  hot  om  brott  mot nationella miljölagar kan\r\nmedföra   begränsat  tillträde   till   hamnar   och\r\nmarknader     om      fartyget      seglar     under\r\nbekvämlighetsflagg.  I ett längre perspektiv,  säger\r\nHavsmiljökommissionen vidare, bör Sverige och övriga\r\nÖstersjöstater   arbeta   för   ett  avskaffande  av\r\nbekvämlighetsflaggningen för att  komma  till  rätta\r\nmed  den  obalans  i  rättigheter som för närvarande\r\nråder mellan flaggstater och kuststater. Vidare sägs\r\natt  frivilliga  överenskommelser,  samverkansavtal,\r\nmellan parterna kan  bidra  till  att svenska vatten\r\ninte trafikeras av undermåliga fartyg.\r\nTrafikutskottet   vidhåller  sin  uppfattning   om\r\nvikten   av   en   enhetlig   tillämpning   av   det\r\ninternationella    regelverket    inom    sjöfarten,\r\nutvecklande  av en gemensam  syn  inom  EU  när  det\r\ngäller  näringspolitiskt  stöd  till  sjöfarten  och\r\nvärnandet  av  konkurrensneutralitet  inom näringen.\r\nMot denna bakgrund emotser utskottet förslag  i  den\r\naviserade   transportpolitiska   propositionen   som\r\ninnebär att dessa syften i hög grad kan uppnås.\r\nNär   det   gäller   krav   på   dubbelskrov   för\r\noljetankfartyg delar trafikutskottet uppfattningen i\r\nmotion   2003/04:MJ65   (m)   om   vikten  av  säkra\r\ntransporter  av olja och erinrar om de  regelsystem,\r\nsåväl inom IMO  som  EU,  som syftar till att fartyg\r\nmed  enkelskrov  skall fasas  ut  och  ersättas  med\r\nfartyg   med   dubbelskrov.    Det    finns   enligt\r\ntrafikutskottet  skäl  att  se  positivt  på   dessa\r\nåtgärder  och  trafikutskottet  ansluter  sig därmed\r\ntill vad som anförs i motionen i denna del.  I detta\r\nsammanhang   anser  trafikutskottet  det  emellertid\r\nangeläget att betona att dubbelskrov inte ensamt kan\r\nbidra  till  säkrare   oljetransporter.  Minst  lika\r\nviktigt är att inga undermåliga  fartyg  är  i bruk,\r\ndvs. att fartygen är väl byggda och underhållna samt\r\nhanteras   av   besättningar   med   hög  kompetens.\r\nTrafikutskottet     delar    vidare    motionärernas\r\nuppfattning om vikten av samarbete mellan Östersjöns\r\nstrandstater  för  att   stärka   övervakningen   av\r\nÖstersjön. Mot den nu angivna bakgrunden förutsätter\r\ntrafikutskottet   att   syftet  med  motionen  i  nu\r\nbehandlad  del  blir  tillgodosett   och  anser  att\r\nmotionens  yrkande  4  i  detta samanhang  inte  bör\r\nföranleda något initiativ från riksdagens sida.\r\nSedan  år 1998 tillämpas inom  inrikessjöfart  ett\r\nsystem  med   ekonomiska   styrmedel   i   form   av\r\nmiljödifferentierade  farledsavgifter,  som  innebär\r\nrabatt  för  fartyg med låga utsläpp av svaveldioxid\r\noch kväveoxider.  Detta  kan  åstadkommas  genom att\r\nfartygen   använder   lågsvavlig   bunkerolja   samt\r\nkatalysatorer     eller    annan    kvävereducerande\r\nutrustning.   Målet   är   att   minska   sjöfartens\r\nluftföroreningar  med 75  %  inom  en  tioårsperiod.\r\nTrafikutskottet  konstaterar  i  sitt  yttrande  att\r\nsystemet har visat  sig  ge goda resultat. Samtidigt\r\ntorde det vara unikt för Sverige,  bl.a. på grund av\r\natt farledsavgifter över huvud taget inte förekommer\r\ni  övriga  EU-länder. Även flertalet svenska  hamnar\r\ntillämpar likartade system genom hamnavgifter som är\r\nmiljödifferentierade  med avseende på olika skadliga\r\nämnen från fartyg.\r\nSvaveldioxidutsläppen   från  sjöfarten  är  högre\r\nräknat  per  ton transporterat  gods  än  för  andra\r\ntransportslag.   Vissa   svenska  rederier  använder\r\nemellertid bunkerolja av miljöklass 1 i sina fartyg.\r\nEtt stort problem för dessa  rederier är att det kan\r\nvara  mycket  svårt  att  få  tag på  bunkerolja  av\r\ntillräckligt god kvalitet i andra europeiska hamnar.\r\nEnligt trafikutskottets mening  är  det  viktigt att\r\nefterfrågan på en sådan produkt stimuleras  för  att\r\ntillgängligheten  av bunkerolja av god miljökvalitet\r\nskall  öka. Trafikutskottet  konstaterar  att  olika\r\nmetoder för ekonomisk stimulans av miljöförbättrande\r\nåtgärder  nu  diskuteras i flera länder och inom EU.\r\nTrafikutskottet  vill  starkt  understryka vikten av\r\natt det är angeläget att Sverige, inom ramen för EU-\r\narbetet,  verkar  för  att  sådan  bunkerolja   blir\r\ntillgänglig i alla EU-ländernas hamnar.\r\nI  det  föregående  har  en redovisning lämnats om\r\narbetet  med  det  s.k.  svaveldirektivet   avseende\r\nmarina bränslen. Trafikutskottet har noterat att den\r\nsvenska ståndpunkten är att ytterligare åtgärder  är\r\nnödvändiga.  Det  ses  emellertid  som positivt från\r\nsvensk  sida  att  Sverige  kunde  genomdriva   sina\r\nskrivningar   så  att  förslaget  nu  omfattar  tung\r\neldningsolja och  en  bestämmelse  om att direktivet\r\nskall ses över år 2008.\r\nSom  framgått  i  det  föregående kan  utsläpp  av\r\nkväveoxider   reduceras   avsevärt    genom    bl.a.\r\nkatalysatorer.  Sverige  ligger  mycket långt framme\r\nnär det gäller att installera katalytisk avgasrening\r\ninom  sjöfarten. Tidigare utgick ett  statligt  stöd\r\ntill investeringar  av  katalysatorer, och frågan om\r\nett återinförande av detta  stöd  har  behandlats av\r\nriksdagen  vid  flera  tillfällen.  I  sitt yttrande\r\nframhåller  trafikutskottet  att utskottet  tidigare\r\nerinrat  om  det  år  1998  införda   systemet   med\r\nmiljödifferentierade  farledsavgifter.  Detta system\r\nhar samma syfte som investeringsstödet och har också\r\nvisat sig ge goda resultat (bet. 2002/03:TU5).\r\nTrafikutskottet  hänvisar  vidare till regeringens\r\navsiktsförklaring   om   fortsatt   utvecklande   av\r\nekonomiska  styrmedel för att  komma  tillrätta  med\r\nbl.a. sjöfartens  utsläpp  av luftföroreningar såsom\r\nkväveoxider.  Som  framgår  av  det  föregående  har\r\nsystemet  visat  goda effekter.  Sjöfartsverket  har\r\näven i uppdrag att  utveckla  farledsavgiftssystemet\r\nmed utgångspunkt i det förslag  som  presenterades i\r\ndepartementspromemorian      Nya     farledsavgifter\r\n(Ds 2003:41).   Enligt   vad   trafikutskottet   har\r\ninhämtat avses de nya reglerna, som administreras av\r\nSjöfartsverket,  att  träda i kraft  den  1  januari\r\n2005.\r\nEtt  system med handel för utsläppsrätter avseende\r\nsvaveldioxid   och  kväveoxid   har   genomförts   i\r\nprojektform under  år  2003,  delvis  finansierat av\r\nVinnova  och Sjöfartsverket. Enligt den  utvärdering\r\nsom har gjorts  på  uppdrag  av  DG  Miljö  inom den\r\nEuropeiska   kommissionen   är  resultatet  lovande.\r\nSystemet förutsätts omfatta alla fartyg som opererar\r\ninom   EU:s  gränser.  Miljöeffekterna   bedöms   ha\r\npotential  att  på  ett  radikalt  och  snabbt  sätt\r\nkraftigt   minska   utsläppen  av  svaveldioxid  och\r\nkväveoxid från fartygstrafiken inom hela EU-området.\r\nDetta system kan ses  som  en  komplettering till de\r\ninternationella     regelverket.     Trafikutskottet\r\nframhåller  att  frågan om handel med utsläppsrätter\r\nockså    har    tagits    upp     år     2002     av\r\nGodstransportdelegationen  som i sitt slutbetänkande\r\n(SOU  2004:76) anför att förutsättningarna  för  ett\r\nfrivilligt  handelssystem  där  sjöfarten  ingår bör\r\nanalyseras vidare.\r\nSammanfattningsvis  framhåller trafikutskottet sin\r\npositiva   syn   på   syftena   med  här  behandlade\r\nmotionsförslag,  dvs. ökad säkerhet  och  förbättrad\r\nmiljö inom sjöfarten.  Som  utskottet har visat på i\r\ndet föregående drivs arbetet parallellt och på flera\r\nplan;  internationellt inom IMO  och  EU,  regionalt\r\ninom bl.a.  Helcom  och nationellt inom Sverige. Med\r\nett  adekvat regelverk  och  effektiv  och  enhetlig\r\ntillämpning kan sjöfarten aktivt bidra till att lösa\r\ngodstransporternas   miljöproblem   och   skapa  ett\r\neffektivt  transportsystem.  Liksom  i sina tidigare\r\nställningstaganden      i     frågan     förutsätter\r\ntrafikutskottet att regeringen inom EU aktivt verkar\r\nför  en  ordning  som säkerställer  största  möjliga\r\nkonkurrensneutralitet.\r\nTrafikutskottet  konstaterar   också  att  berörda\r\nföretag  inom  svensk  sjöfartsnäring  bedriver  ett\r\nfortlöpande  arbete  i  miljöförbättrande  syfte.  I\r\nlikhet med vad trafikutskottet  tidigare har uttalat\r\när  detta  ett  både  framkomligt  och   föredömligt\r\narbetssätt.  Det  kan  emellertid  finnas  skäl  för\r\nregeringen  att  närmare undersöka förutsättningarna\r\nför att främja ytterligare  initiativ  av  parterna.\r\nDärmed finns det också skäl att betona vikten av att\r\nutveckla en svenskflaggad handelsflotta.\r\nI     skrivelsen    redovisar    regeringen    att\r\nHavsmiljökommissionen har föreslagit en övergripande\r\nmarin strategi  med  syfte  att åstadkomma samverkan\r\nför    ett   förbättrat   havsmiljöarbete.    Såvitt\r\ntrafikutskottet   kan  finna  ligger  detta  förslag\r\nliksom   en  rad  övriga   förslag  i  kommissionens\r\nbetänkande  väl  i  linje  med  de   nu   behandlade\r\nmotionsförslagen.    Som    regeringen   påpekar   i\r\nbudgetpropositionen återstår emellertid vissa frågor\r\nsom måste drivas hårdare, medan  andra frågor, såsom\r\nbarlastvattenhantering, tillkommer.  Trafikutskottet\r\nutgår  från  att regeringen i sitt fortsatta  arbete\r\ntar i beaktande alla relevanta frågor om sjöfarten i\r\nnu aktuella motioner.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet  ansluter  sig  till\r\ntrafikutskottets   synpunkter   på  de  nu  aktuella\r\nmotionerna.  Mot  den  bakgrunden  finner  utskottet\r\nsyftet med motionerna 2003/04:MJ63 (kd) yrkandena 15\r\noch 17-19, 2003/04:MJ65 (m) yrkande  4, 2003/04:MJ66\r\n(fp) yrkande 9 och 2003/04:MJ408 (kd)  yrkande 2 får\r\nanses  helt eller delvis tillgodosett. Motionerna  i\r\ndessa  delar  bör  inte  medföra  någon  ytterligare\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\nMed hänvisning  till  det  ovan  anförda  bör även\r\nmotionerna     2003/04:MJ63 (kd)     yrkande     16,\r\n2003/04:MJ225  (kd),  2003/04:MJ334  (c)  yrkande 3,\r\n2003/04:MJ408 (kd) yrkande 3 samt 2003/04:Ju263 (kd)\r\nyrkande 3 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.\r\nMed anledning av två motioner om skärpta påföljder\r\nför  bl.a.  oljeutsläpp  till  sjöss  vill utskottet\r\nerinra  om  att  lagen  (1980:424)  om åtgärder  mot\r\nförorening  från  fartyg  skärptes betydligt  hösten\r\n2003  (prop. 2001/02:181, bet.  2002/03:MJU3,  rskr.\r\n2002/03:13).   Sedan   den   27  december  2002  kan\r\nskadestånd  utgå om den som lämnar  eller  tar  emot\r\navfall  från fartyg  drabbas  av  onödig  försening.\r\nMöjlighet  finns  även  att  hålla  kvar  fartyg som\r\nnärmast  kommer  från  annan  hamn  inom  Europeiska\r\nsamarbetsområdet och som där inte har lämnat  avfall\r\npå föreskrivet sätt. Utskottet vill också erinra  om\r\nvad som sägs ovan om att Kustbevakningen sedan den 1\r\nfebruari  2002  har möjlighet att inleda och bedriva\r\nförundersökning avseende vattenföroreningsbrott. Vid\r\nmyndigheten har dessutom  arbetet med att organisera\r\nen    förundersökningsorganisation     prioriterats.\r\nHärutöver  vill utskottet hänvisa till kommissionens\r\nnyligen  presenterade   förslag   om   skärpning  av\r\npåföljderna  för  sådana  brott.  Förslaget   är  så\r\nlångtgående  som  det  är  möjligt  med  hänsyn till\r\ninternationella  konventioner  på  området,  framför\r\nallt  Havsrättskonventionen.  I  förslaget  föreslås\r\noaktsamhet   och   medverkan  bli  tillräckliga  för\r\nansvar,  och förslaget  innehåller  även  ett  antal\r\nstraffskärpningar.  Med det anförda finner utskottet\r\natt  motionerna  2003/04:MJ334  (c)  yrkande  4  och\r\n2003/04:MJ437 (s) inte bör påkalla någon ytterligare\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\nUtskottet har vid  ett flertal tidigare tillfällen\r\noch  senast  hösten 2003  (bet. 2003/04:MJU3)  tagit\r\nställning   till    motioner    om   kostnader   för\r\nstrandstädning    på    framför   allt   Västkusten.\r\nUtskottet,  som  då hänvisade  till  sin  behandling\r\nvåren 2002 av liknande motioner (bet. 2001/02:MJU24)\r\nanförde  att  förslaget   om  statligt  bidrag  till\r\nkommunernas strandstädning  innebär att kommunerna i\r\nprincip skall bära kostnaderna  för  nedskräpningen.\r\nEn   sådan  uppfattning  står  i  motsättning   till\r\nprincipen  att  förorenaren  skall  betala (Pollutor\r\nPays    Principle).    Utskottet   redogjorde    för\r\nregeringens  uppfattning  i  frågan,  dvs.  att  ett\r\nviktigt  sätt  att   minska  nedskräpningen  är  att\r\nangripa problemet mera i grunden och satsa på lokalt\r\noch regionalt förankrade  projekt  som  fokuserar på\r\nopinionsbildning   bland   vissa   målgrupper  såsom\r\nfiskare, redare, oljeindustri etc. Syftet  härmed är\r\natt  minska  mängden  marint  avfall genom att skapa\r\nattityd- och beteendeförändringar hos dem som bidrar\r\nmest till nedskräpningen. Utskottet  hänvisade  även\r\ntill  det  projekt  som  sedan  två och ett halvt år\r\npågår med Stiftelsen Håll Sverige  Rent  i samarbete\r\nmed  stiftelsens samarbetspartner i Nordsjöstaterna.\r\nProjektet  har initierats av stiftelsen och omfattar\r\nhela  Nordsjöregionen.  I  projektets  referensgrupp\r\ningår    från     svensk     sida     Fiskeriverket,\r\nSjöfartsverket,   Naturvårdsverket,   OKQ8,    Preem\r\nPetroleum  AB,  Wallenius Wilhelmsen Lines, Sveriges\r\nfiskares riksförbund,  Sveriges  Redareförening  och\r\nSvenska  båtunionen.  Primära målgrupper är fiskare,\r\nsjömän,      ägare      av     fritidsbåtar      och\r\noljeindustriarbetare. Projektet genomför aktiviteter\r\nsom kan påverka dessa grupper  och  som  på sikt kan\r\nminska    den   marina   nedskräpningen.   Projektet\r\nfinansieras  delvis  av  EU:s  program Interreg IIIB\r\nNorth  Sea.  Utskottets ställningstagande  kvarstår.\r\nDet anförda innebär  att  riksdagen  inte  bör vidta\r\nnågra   åtgärder   med   anledning   av   motionerna\r\n2003/04:MJ63  (kd)  yrkande  21, 2003/04:MJ284  (kd)\r\nyrkande 2 och 2003/04:MJ408 (kd) yrkande 7.\r\nVerksförordningen (1995:1322)  ger regeringen rätt\r\natt  utfärda  föreskrifter  för  myndigheter   under\r\nregeringens verksamhetsområde. För Naturvårdsverkets\r\ndel  gäller förordningen (2001:1096) med instruktion\r\nför  Naturvårdsverket.   Det   ankommer  således  på\r\nregeringen att i instruktionen ange de uppgifter som\r\nden  anser  lämpligen  bör ankomma  på  verket.  Med\r\nanledning  av motion 2003/04:MJ434  (mp)  yrkande  2\r\nvill utskottet  härutöver  hänvisa  till  utskottets\r\nuttalanden   våren  2004  om  vikten  av  ekologiskt\r\nhållbar   förvaltning   av   fiskeresurserna   (bet.\r\n2003/04:MJU13).  Med det anförda avstyrker utskottet\r\nmotionen i berörd del samt motion 2003/04:MJ339 (v).\r\nNär  det  gäller åtgärder  för  att  främja  bl.a.\r\nkvävereduktion     bör,    enligt    Miljömålsrådets\r\nbedömning, arbetet med  att skydda myrmark påskyndas\r\nom delmålet skall nås. Under  år  2003  låg takten i\r\nreservatsbildningen   under  genomsnittet  för   den\r\nsenaste femårsperioden.  Samtidigt pågår ett viktigt\r\narbete för skyddet av våtmarker  genom  utpekande av\r\nNatura 2000-områden. Av budgetpropositionen  för  år\r\n2005, utgiftsområde 20, framgår att regeringen under\r\når   2004   har   beslutat   att   ett   50-tal   av\r\nMyrskyddsplanens  områden  skall ingå i Natura 2000-\r\nnätverket.   Den   nationella  våtmarksinventeringen\r\nnärmar  sig  sitt  slut  i  och  med  att  en  sista\r\nfältsäsong genomförs  i  Norrbottens  län   under år\r\n2004.   Av   årets   budgetproposition  framgår  att\r\nresultatet  bl.a.  skall   ligga   till   grund  för\r\nutpekandet   av   nationellt   och   internationellt\r\nvärdefulla områden. Naturvårdsverket har  i  uppdrag\r\natt  redovisa  en  nationell  strategi för skydd och\r\nskötsel  av våtmarker och sumpskogar  senast  den  1\r\noktober  2005.   Denna   strategi   skall   ta   ett\r\nhelhetsgrepp på uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet.\r\nI  budgetpropositionen  redogör  regeringen även för\r\nden utvärdering av svenska våtmarker  anlagda  under\r\nåren  1996-2002  med jordbruksstöd eller inom lokala\r\ninvesteringsprogram  som  på  Naturvårdsverkets  och\r\nJordbruksverkets     uppdrag    har    gjorts    vid\r\nVåtmarkscentrum vid Högskolan i Halmstad. Sammanlagt\r\ngranskades närmare 1 200  objekt om ca 3 300 hektar.\r\nEnligt  Våtmarkscentrums  beräkningar   renar  vissa\r\nvåtmarker  vattnet  från upp till ett ton kväve  per\r\nhektar  och  år.  Betydande  variationer  förekommer\r\ndock. Studien visar  även att våtmarker anlagda inom\r\nolika stödformer är olika  effektiva  i fråga om att\r\nlägga  fast  de  näringsämnen  som finns i  vattnet.\r\nPlaceringen av våtmarken är härvid en viktig faktor.\r\nSom    stöd    för   det   framtida   arbetet    har\r\nJordbruksverket  tagit  fram  kvalitetskriterier för\r\nvåtmarkers placering, utformning och skötsel. Syftet\r\när    att    våtmarkerna    skall   vara   effektiva\r\nnäringsfällor, främst beträffande  kväve,  samtidigt\r\nsom  biologisk  mångfald gynnas och hänsyn tas  till\r\nplatsens kuturmiljövärden.  I  det samlade grepp som\r\nNaturvårdsverket  tog  under  år  2003   beträffande\r\nåtgärdsprogram  för  hotade  arter skrevs avtal  med\r\nolika länsstyrelser om ett drygt  tiotal program som\r\nberör arter med koppling till våtmarker. I rapporten\r\nMiljömålen    -    allas    vårt   ansvar   föreslår\r\nMiljömålsrådet att delmålet ges  en annan utformning\r\nsedan   den  nuvarande  omgången  av  åtgärdsprogram\r\nfullföljts av Naturvårdsverket. Förslaget kommer att\r\nbehandlas i samband med regeringens redovisning till\r\nriksdagen   under   år   2005   av   den  fördjupade\r\nutvärderingen  av miljömålen. Det kan tilläggas  att\r\nca 1 300 hektar  våtmarker och småvatten har anlagts\r\nunder perioden 2000-2003.\r\nInom  miljö- och  landsbygdsprogrammet  finns  ett\r\nflertal  åtgärder   som   syftar   till  att  minska\r\nväxtnäringsförlusterna från jordbruksmark.  Av årets\r\nbudgetproposition,  utgiftsområde  23,  framgår  att\r\nanslutningen   till  miljöersättningen  för  minskat\r\nkväveläckage   genom   odling   av   fånggröda   och\r\nsenarelagd jordbearbetning  uppgick  till ca 196 200\r\nhektar år 2003 vilket är ca fyra gånger  fler än det\r\nuppsatta målet. Åtgärden bedöms ha en mycket positiv\r\neffekt  genom att kväveläckaget minskat. Beräkningar\r\npekar på  att  åtgärden  år  2003  har  lett till en\r\nminskning av kväveutlakningen från åkermark med ca 2\r\n400 ton. Trots den positiva effekten bedöms det vara\r\nsvårt    att    uppnå    miljökvalitetsmålet   Ingen\r\növergödning.\r\nI  sammanhanget  vill  utskottet   erinra  om  att\r\nSverige till EG-kommissionen har angett  ytterligare\r\nkänsliga områden enligt rådets direktiv (91/676/EEG)\r\nom  skydd mot att vatten förorenas av nitrater  från\r\njordbruket.   Härutöver  bör  framhållas  att  genom\r\nåterföring   av   skatt    på    handelsgödsel   och\r\nbekämpningsmedel stöd lämnas till  åtgärder  för att\r\nbl.a. minska växtnäringsförluster från jordbruket  i\r\nsyfte att minska övergödning.\r\nMed  det  ovan anförda finner utskottet att syftet\r\nmed  motionerna   2003/04:MJ63   (kd)   yrkande  13,\r\n2003/04:MJ243  (kd)  yrkande  3,  2003/04:MJ370  (m)\r\nyrkande  11,  2003/04:MJ386 (m), 2003/04:MJ408  (kd)\r\nyrkande   1,  2003/04:MJ434 (mp)   yrkande   6   och\r\n2003/04:MJ472  (fp)  yrkandena  19  och  21  i  allt\r\nväsentligt  får  anses  tillgodosett.  Motionerna  i\r\ndessa delar bör därmed lämnas utan vidare åtgärd.\r\nEnligt  Miljömålsrådets  bedömning går arbetet med\r\natt   bevara  skyddsvärda  miljöer   i   havs-   och\r\nkustmiljön  framåt.  Rådet anser att det i allmänhet\r\när  en  långsam  process   att  bilda  reservat  och\r\nfiskefria  områden  i marin miljö  eftersom  det  är\r\nmånga intressen som behöver  konsulteras.  Utskottet\r\ndelar  uppfattningen  att den konsultativa processen\r\när  viktig  och kan tyvärr  konstatera  att  få  nya\r\nreservat har  bildats i marin miljö de senaste åren.\r\nUtskottet finner det därför angeläget att insatserna\r\nfrån berörda myndigheter  och  aktörer  ökar för att\r\nmålet  skall  kunna  uppnås  såväl  när  det  gäller\r\ninrättande av nya reservat som identifiering av  ett\r\nlämpligt  område  där  fiske  inte  skall  bedrivas.\r\nEnligt  Miljörådet  är kunskapen om naturvärdena  på\r\nland i svenska kust-  och  skärgårdsområden  god men\r\nbegränsad  när  det  gäller  områden  i marin miljö,\r\nsärskilt utsjöområden. Det är därför viktigt  att få\r\ntill  stånd  en  sammanhållen marin naturinventering\r\nsom grund för att klarlägga naturvärdena i kust- och\r\nhavsområden.    Naturvårdsverket     har    påbörjat\r\ninventeringar  i  16 av ett 40-tal grundområden  och\r\nbankar som kan kategoriseras  som  utsjöbankar eller\r\nutsjögrundområden.    Som    regeringen   anför    i\r\nbudgetpropositionen  för år 2005,  utgiftsområde 20,\r\nkommer  denna inventering  att  utgöra  ett  viktigt\r\nunderlag för att utveckla kunskapsbasen om de marina\r\nnaturvärdena    och    för   att   kunna   utvärdera\r\nvindkraftparkers   effekter    på    naturmiljön   i\r\nhavsområden.  Regeringen  anser det också  angeläget\r\natt   även   inventeringar   av   fiskbestånden   på\r\ngrundområden och bankar genomförs.\r\nAv  årets  budgetproposition,  utgiftsområde   20,\r\nframgår  vidare  att  arbetet  med  skyddade  marina\r\nområden  under  år  2003  har  fått  ökad prioritet.\r\nRegeringen  har  föreslagit  två marina utsjöbankar,\r\nFladen och Lilla Middelgrund,  som  nya Natura 2000-\r\nområden. Länsstyrelserna har under året  genom inköp\r\nskyddat 25 hektar kustområden till en kostnad av 750\r\n000 kr. Under åren 1999-2003 har 87 hektar  skyddats\r\ntill  en kostnad av 1,7 miljoner kronor. Inom  ramen\r\nför Konventionen  för  skydd  av den marina miljön i\r\nNordostatlanten lämnade Naturvårdsverket  våren 2004\r\nförslag  till  marina  områden  som  bör  skyddas  i\r\nsvenska  delen  av  Kattegatt  och Skagerrak, och  i\r\ndecember 2003 beslutade länsstyrelsen i Hallands län\r\natt    Kungsbackafjorden    skall    avsättas    som\r\nnaturreservat.     I     mars     2004    redovisade\r\nNaturvårdsverket   och   Fiskeriverket   regeringens\r\nuppdrag   att   utreda   möjligheten    att   införa\r\nfiskeförbud i ett skyddat marint område.  Totalt har\r\n15  områden  undersökts,  varav  fem  bedöms ge  hög\r\neffekt  vid  ett  fiskeförbud. Verkens bedömning  är\r\ndock att det inte är  möjligt  att  genomföra försök\r\nmed  totalt  fiskestopp  i  något  av  de redovisade\r\nområdena   till   år  2005,  på  grund  av  att  den\r\nerforderliga   förankringsprocessen    inte   hinner\r\ngenomföras till dess. Utan att något enskilt  område\r\nutpekas anser verken att försök med fiskeförbud  bör\r\ninföras  i  ett  nästa  steg  efter  en  lokalt  och\r\nregionalt   förankrad   samrådsprocess  med  berörda\r\nintressenter. Det anförda  innebär  att  syftet  med\r\nmotionerna     2003/04:MJ63 (kd)     yrkande     23,\r\n2003/04:MJ334  (c)  yrkande  9,  2003/04:MJ408  (kd)\r\nyrkande  12  och 2003/04:MJ472 (fp) yrkande 6 i allt\r\nväsentligt  får   anses   tillgodosett   utan  någon\r\nytterligare åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\nGiftfri miljö\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen anför  i\r\nskrivelsen      och      avstyrker      flera\r\nmotionsyrkanden  (kd,  c,  mp)  om frågor med\r\nanknytning    till    förslaget   till   EU:s\r\nkemikaliestrategi REACH och hänvisar till det\r\narbete som nationellt pågår på området.\r\nMed hänvisning till det  arbete  som pågår på\r\nområdet,    till    vad    som    anförs    i\r\nbudgetpropositionen      för     år     2005,\r\nutgiftsområde  20, och i skrivelsen  Sanering\r\noch återställning  av  förorenade  områden  -\r\nresultatredovisning     (skr.    2003/04:141)\r\navstyrker  utskottet ett motionsyrkande  (kd)\r\nom sanering av områdena förorenade av kadmium\r\noch PCB.\r\nÄven ett flertal  motionsyrkanden (kd, c, mp)\r\nom förbud mot bromerade  flamskyddsmedel  och\r\nAH-oljor  avstyrks.  Utskottet  hänvisar till\r\ndet arbete som pågår och till att  förbud mot\r\nämnena övervägs.\r\nMotioner  (fp,  kd,  v,  c, mp) om läkemedels\r\nmiljöpåverkan  avstyrks med  hänvisning  till\r\ndet arbete som pågår på området.\r\nJämför reservationerna  39  (kd, mp), 40 (c),\r\n41 (mp), 42 (mp), 43 (kd, c, mp), 44 (mp), 45\r\n(v, mp), 46 (fp, kd), 47 (v), 48 (c), 49 (mp)\r\noch 50 (kd, mp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nEnligt regeringens bedömning är det särskilt viktigt\r\nde närmaste åren att aktivt driva på arbetet med den\r\nnya kemikalielagstiftningen inom EU\r\n(REACH) och den globala kemikaliestrategin  för  att\r\nuppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.\r\n\r\nRegeringen   anser   att   informationskraven  för\r\nkemikalier bör skärpas samt att  försiktighets-  och\r\nsubstitutionsprincipen    och   principen   om   att\r\nförorenaren  skall betala bör  vara  grundpelarna  i\r\nkemikaliehanteringen både inom EU och globalt.\r\nSverige kommer  vidare  att  aktivt  driva  på det\r\ninternationella    arbetet    med    reglering    av\r\nanvändningen och utfasningen av tungmetaller.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt   motion  2003/04:MJ63  (kd)  bör  regeringen\r\nprioritera  arbetet  med  att identifiera och sanera\r\nkällor till kadmium och PCB,  såväl  i Sverige som i\r\nandra   Östersjöländer   (yrkande  14).  I  motionen\r\nframförs även ett antal synpunkter  på  EU:s förslag\r\ntill  ny  kemikaliestrategi  (REACH). Strategin  bör\r\ntydligare  klargöra  att  de  kemikalier   som  inte\r\nuppfyller  kraven  för registrering skall förbjudas,\r\noch substitutionsprincipen  skall  följas.  För  att\r\nminimera  onödig  användning  av  försöksdjur är det\r\nangeläget  att den databas (SEIF) som  skall  skapas\r\nför registrering  av  kemikalierna är öppen för alla\r\nföretag som är skyldiga  att  utvärdera riskerna med\r\nsina  kemikalier.  I  syfte att minska  djurförsöken\r\nmåste   information  om  alternativa   metoder   för\r\ntestning  av  kemikalier  göras tillgänglig för alla\r\nproducenter. Förordningen bör  inte  stipulera vilka\r\ntestmetoder som skall användas, t.ex. att djurförsök\r\nbehövs  för tester av vissa kemikalier,  utan  hålla\r\ndörren öppen  för  att  nya teststrategier kan komma\r\natt utvecklas under arbetets  gång (yrkande 29). Vid\r\nutfasning  av  tungmetaller  är  det  enligt  motion\r\n2003/04:MJ65 (m) av synnerlig vikt  att nya material\r\nför  kommersiell  användning  har  framtagits  innan\r\nförbud       införs       enligt       den      s.k.\r\nsubstitutionsprincipen.  Användning som medför  akut\r\nrisk   för   förgiftning  bör  givetvis   omedelbart\r\nupphöra, och när  det  gäller bedömningen av kemiska\r\nsubstanser  och  deras farlighet  bör  samma  regler\r\ngälla i hela EU. Därför  bör  de  nationella program\r\nför  riskminskning  som  regeringen  aviserar   inte\r\ngenomföras   eftersom   detta   snarare  fjärmar  de\r\nnationella  reglerna från varandra  (yrkande  5).  I\r\nmotion  2003/04:MJ278   (mp)  anförs  att  ett  nytt\r\nkemiskt ämne inte skall få tillverkas om det inte är\r\nnödvändigt för samhället  och endast om tillverkaren\r\nkan bevisa att det är ofarligt  (yrkande  2). Enligt\r\nmotion 2003/04:MJ334 (c) skall utbytesprincipen  och\r\nförsiktighetsprincipen tillämpas såväl i Sverige som\r\ni   EU   (yrkande   11).   Motionärerna   i   motion\r\n2003/04:MJ365  (mp)  anser  att  Sverige  inte skall\r\nkringgå  EU-förbud  mot kemiska produkter genom  att\r\ntillåta   andra  produkter   med   mycket   liknande\r\negenskaper    (yrkande   2).   Sverige   bör   pröva\r\nmöjligheten att  utnyttja miljögarantin (yrkande 5),\r\noch regeringen bör återkomma med förslag för att öka\r\nallmänhetens   tillgång    till    information    om\r\nkemikalieanvändningen    (yrkande 7).    I    motion\r\n2003/04:MJ474  (c) begärs ett nationellt förbud  mot\r\nanvändning  av särskilt  hälso-  eller  miljöfarliga\r\nämnen (yrkande 14).\r\n\r\nI  motion 2003/04:MJ365  (mp)  begärs  att  lokala\r\nmiljö-  och  hälsoskyddsnämnder  skall  ges rätt att\r\nutfärda      generella     föreskrifter     avseende\r\ntillåtlighetsregler  för  bl.a.  kemikalier (yrkande\r\n1).\r\nEtt flertal motioner behandlar frågan om bromerade\r\nflamskyddsmedel och deras farlighet.  Enligt  motion\r\n2003/04:MJ63 (kd) bör alla bromerade flamskyddsmedel\r\nfasas  ut  (yrkande  30),  och motionärerna i motion\r\n2003/04:MJ258 (mp) anser att  försiktighetsprincipen\r\nbör  gälla  nya  flamskyddsmedel  (yrkande   1),  de\r\nbromerade flamskyddsmedlen bör utfasas i snabb  takt\r\n(yrkande  3),  och  det nu framlagda förslaget om år\r\n2004    för    avvecklingen    av    de    bromerade\r\nflamskyddsmedlen   PBB   och   PBDE   bör  verkligen\r\ngenomföras  (yrkande  4). I motionerna 2003/04:MJ400\r\n(kd)  yrkande 15 och 2003/04:MJ474  (c)  yrkande  15\r\nbegärs   lagstiftning   om   förbud   mot  bromerade\r\nflamskyddsmedel.      Alternativ      till     ämnet\r\ntrifenylfosfat  efterlyses  i  motion  2003/04:MJ258\r\n(mp) yrkande 2.\r\nFrågan om läkemedels miljöpåverkan tas upp i flera\r\nmotioner.  I  motion  2003/04:MJ63  (kd) efterfrågas\r\nbättre  information  om  läkemedlens  miljöpåverkan.\r\nExempelvis  måste  Apoteket AB informera  bättre  om\r\nläkemedlen ur ett miljöperspektiv  och  apoteken  ta\r\nhand   om  överblivna  läkemedel.  Regeringen  måste\r\ninleda arbete  med att skapa incitament för att göra\r\nläkemedlen nedbrytbara  (yrkande  31).  Även  motion\r\n2003/04:MJ400 (kd) kräver förbättrad information  om\r\nläkemedlens  skadliga miljöeffekter (yrkande 17) och\r\nincitament  för   biologiskt  nedbrytbara  läkemedel\r\n(yrkande 18). Enligt  motion  2003/04:MJ278 (mp) bör\r\nframförhållning krävas när det  gäller de skador som\r\nkan     uppstå     på     grund     av    läkemedel.\r\nFörsiktighetsprincipen måste utgöra en förutsättning\r\nvid introduktion av nya ämnen, och vid  tillverkning\r\nav  läkemedel  bör  hänsyn  tas  till  de ekologiska\r\naspekter  som  kan  bli  resultatet  vid  användning\r\n(yrkande  3). Försiktighetsprincipen hävdas  även  i\r\nmotion   2003/04:MJ334    (c)   som   också   kräver\r\nmiljöprövning av läkemedel  (yrkande 14).  I  motion\r\n2003/04:MJ410 (v) krävs att regeringen ser över  hur\r\nhinder   för   omställningen  till  användningen  av\r\nmiljömärkta läkemedel  kan undanröjas. Syftet är att\r\nunderlätta introduktionen  av  miljömärkta läkemedel\r\nnationellt  (yrkande 3). Behovet  av  miljökrav  för\r\nläkemedel påtalas  även  i motion 2003/04:MJ472 (fp)\r\nyrkande 31.\r\nFörbud      mot     HA-oljor     efterlyses      i\r\nmotion 2003/04:MJ63  (kd).  Regeringen bör skyndsamt\r\nåterkomma till riksdagen med  förslag  på förbud mot\r\nHA-oljor i Sverige och mot försäljning av  däck  som\r\ninnehåller  dessa oljor. Sverige bör samtidigt driva\r\nfrågan om ett  förbud inom EU (yrkande 32). Yrkandet\r\nåterfinns i motion  2003/04:MJ400  (kd)  yrkande 19.\r\nEnligt motion 2003/04:MJ379 (c) bör åtgärder  vidtas\r\nför     att     förbättra     vattenkvaliteten     i\r\nStockholmsområdet,  inklusive  förbud mot HA-oljor i\r\nbildäck (yrkande 1).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSanering och efterbehandling av  förorenade  områden\r\när ett långsiktigt arbete där kontinuitet, men  även\r\nkunskap  och  kommunikation, är viktigt. En stor del\r\nav Naturvårdsverkets  insatser på området har syftat\r\ntill att sprida kunskap och att få i gång projekt på\r\nde  allra mest förorenade  platserna.  Samtliga  län\r\ngenomför  nu  i  större omfattning inventeringar och\r\nundersökningar      av      förorenade      områden.\r\nNaturvårdsverket har  i  uppdrag  av  regeringen att\r\ntillsammans   med  länsstyrelserna  verka  för   att\r\narbetet med att sanera och återställa sådana områden\r\nökar i såväl offentlig  som  privat  regi.  Av årets\r\nbudgetproposition,  utgiftsområde  20,  framgår  att\r\nregeringens  mål är att de områden som utgör  mycket\r\nstor eller stor risk för människors hälsa och miljön\r\nskall  vara  åtgärdade  inom  en  generation  (prop.\r\n2000/01:130, bet.  2001/02:MJU2,  rskr. 2001/02:36).\r\nInventeringen   av  förorenade  områden   är   snart\r\nfullbordad och problembilden  har  klarnat.  Det har\r\nvisat    sig    att   både   mängden   områden   och\r\nsaneringskostnaderna  är betydligt större än vad som\r\ntidigare  varit  känt.  Som   regeringen   anför  är\r\nfortsatt   arbete  med  sanering  av  dessa  områden\r\nnödvändigt för  att  på  sikt  åtgärda  spridning  i\r\nmiljön  av långlivade farliga ämnen och därmed uppnå\r\nmiljökvalitetsmålet.  I  likhet med regeringen anser\r\nutskottet det viktigt att  det  långsiktiga  arbetet\r\nmed  att  åtgärda förorenade områden fortsätter  med\r\noförminskad  styrka.  Med  en  insats  på  1 miljard\r\nkronor  per år, varav drygt hälften statliga  medel,\r\nkommer   huvuddelen    av   miljöbelastningen   från\r\nförorenade områden att kunna  åtgärdas  till omkring\r\når 2050 genom att samtliga 1 500 objekt i den högsta\r\nriskklassen åtgärdats. Av budgetpropositionen för år\r\n2005, utgiftsområde 20, framgår att regeringen avser\r\natt  återkomma  med  förslag  till  nya  delmål  för\r\nefterbehandling  av  förorenade  områden  för   åren\r\n2005-2010 i samband med regeringens redovisning till\r\nriksdagen   under   år   2005   av   den  fördjupade\r\nutvärderingen  av  miljömålen. Utskottet  vill  även\r\nhänvisa  till  vad  som   redovisas   i  regeringens\r\nskrivelse  Sanering och återställning av  förorenade\r\nområden  - resultatredovisning  (skr.  2003/04:141).\r\nUtskottet   anser   därmed   att   kravet  i  motion\r\n2003/04:MJ63 (kd)  yrkande 14  inte  bör   föranleda\r\nnågon   riksdagens   ytterligare   åtgärd  utan  att\r\nresultatet   av   regeringens   vidare  arbete   bör\r\navvaktas.\r\n\r\nI  oktober  2003 presenterade EG-kommissionen  ett\r\nförslag till ny kemikalielagstiftning (Registration,\r\nEvaluation and  Authorisation  of Chemicals, REACH).\r\nFörslaget     går    i    korthet    ut    på    att\r\nförhandsregistrering,  riskvärdering och godkännande\r\nskall krävas för kemikalier  innan  de  släpps ut på\r\nmarknaden.  Kraven  på  att  ta  fram  underlag  för\r\ngodkännandet  ligger på industrin. Rådets  industri-\r\noch    konkurrensarbetsgrupp     behandlar    numera\r\nförslaget. Sveriges ståndpunkt är  att särskild vikt\r\nbör fästas vid ett bättre skydd av miljö  och  hälsa\r\noch  inte endast vid konkurrensaspekter. Exempel  på\r\ndetta är att lagstiftningens krav även skall omfatta\r\nnya kemikalier  som  tillverkas i volymerna 1-10 ton\r\noch att systemet för godkännande  skall  förbättras.\r\nAtt  detta  förslag  till  förändring, i likhet  med\r\nREACH-förslaget i övrigt, inte ställer orimliga krav\r\npå små och medelstora företag  är  en  viktig aspekt\r\nför Sverige. För att förbättra kunskapsunderlaget  i\r\nREACH-förhandlingarna  har Sverige tagit initiativet\r\ntill  en  gemensam  nordisk   studie  av  ekonomiska\r\nkonsekvenser av förslaget.\r\nVerket för näringslivsutveckling, Nutek, har också\r\nfått  regeringens  uppdrag  att i  samråd  med  KemI\r\nutreda konsekvenserna av REACH  för svenska företag.\r\nRapporten,   REACH   -   EU:s   förslag   till   nya\r\nkemikalieregler   -   omfattning  och  effekter  för\r\nsvenska   företag   (R   2004:12),    omfattar    en\r\nkartläggning  av vilka svenska företag och branscher\r\nsom kommer att  beröras,  en beskrivning av effekter\r\npå  företagsnivå  samt  en  analys   av  behovet  av\r\nsärskilda insatser för svenskt näringsliv. Härutöver\r\nföreslår Nutek ett antal åtgärder för  att  förenkla\r\nsåväl regeltexten som det praktiska genomförandet av\r\nförslaget i Sverige.\r\nInom miljö- och jordbruksutskottet bildades i juni\r\n2003  en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp  med\r\nuppgift   att  inhämta  kunskaper  om  kommissionens\r\nförslag   till   kemikalielagstiftning   och   följa\r\nprocessen i EU. Syftet är att utskottet i ett tidigt\r\nskede skall  kunna  påverka  lagstiftningsprocessen.\r\nUnder  hösten 2004 kommer gruppen  att  anordna  ett\r\ndiskussionsseminarium     med     företrädare    för\r\nMiljödepartementet,  Kemikalieinspektionen,   Nutek,\r\nSvenska     Naturskyddsföreningen,     Plast-    och\r\nkemiföretagen, Sveriges Byggindustrier och Förbundet\r\nDjurens rätt.\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport kommer den slutliga\r\nutformningen  och  genomförandet  av  REACH  att  ha\r\navgörande betydelse för möjligheterna att  nå  flera\r\nav delmålen. Om förslaget realiseras i sin nuvarande\r\nform  kommer  det  enligt  rådet  att innebära stora\r\nframsteg när det gäller att förbättra  kunskapen  om\r\noch  kontrollen  av  de  kemikalier som används. Det\r\nfinns dock brister i förslaget,  bl.a. då det gäller\r\ndatakrav  för lågvolymkemikalier, företagens  ansvar\r\noch tillämpningen av produktvalsprincipen. Förslaget\r\ninnehåller  inte  heller  någon tydlig tidtabell för\r\ntestning    och    riskbedömning    av    ämnen    i\r\ngodkännandesystemet. Därför anser rådet det tveksamt\r\nom  en utfasning av farliga  ämnen  kan  ske  enligt\r\ntidtabellen för delmålen. REACH-förslaget innefattar\r\ndessutom    endast   mycket   begränsade   krav   på\r\ninformation om  kemikalier  i  varor.  Enligt rådets\r\nbedömning behöver förslaget utvecklas och förstärkas\r\nför att delmålen om kunskap om kemiska ämnens hälso-\r\noch miljöegenskaper, miljö- och hälsoinformation  om\r\nvaror,  utfasning  av  särskilt  farliga  ämnen samt\r\nfortlöpande  minskning  av  hälso- och miljöriskerna\r\nmed kemikalier skall kunna nås.\r\nRegeringen  har vidtagit flera  åtgärder  för  det\r\nsvenska arbetet  med förslaget. Enligt vad utskottet\r\ninhämtat har Nutek  på regeringens uppdrag undersökt\r\nkonsekvenserna för svenskt  näringsliv.  Sverige har\r\nockså initierat två konsekvensstudier med ekonomiskt\r\nstöd  från  Nordiska  ministerrådet,  som  redovisas\r\nhösten 2004. Den ena fokuserar på miljökostnader för\r\nkemiska   föroreningar   och  den  andra  på  REACH-\r\nförslagets  konsekvenser  för   industrin  inom  EU.\r\nFörslaget har remissbehandlats samtidigt  som  möten\r\nmed       näringslivet      och      miljö-      och\r\ndjurskyddsorganisationer  har genomförts i syfte att\r\nha  en  fortlöpande dialog med  olika  intressenter.\r\nParallellt  med  den  sedvanliga  informationen till\r\nriksdagen har separata möten hållits  med utskottets\r\nkemikaliegrupp.\r\nI   årets  budgetproposition,  utgiftsområde   20,\r\nframhåller  regeringen att betydande insatser behövs\r\nför att utveckla  och  förstärka  REACH-förslaget  i\r\nEU:s  förhandlingsprocess  så  att delmålen kan nås.\r\nFörhandlingarna om förslaget inom EU kommer troligen\r\natt  pågå  fram  till  år  2006  och  lagstiftningen\r\nberäknas träda i kraft tidigast år 2007. Under denna\r\nperiod   behövs   insatser   i  förhandlingsarbetet,\r\nrådsarbetsgrupper  och  i  tekniska   arbetsgrupper,\r\nparallellt  med  arbete med fördjupade analyser  och\r\nkonsekvensbeskrivningar.  Arbetet  kommer främst att\r\nengagera            Regeringskansliet            och\r\nKemikalieinspektionen,  KemI,  men  insatser  behövs\r\näven från andra berörda myndigheter. Utskottet utgår\r\nfrån  att  de  synpunkter som förs fram i motionerna\r\n2003/04:MJ63  (kd)   yrkande  29,  2003/04:MJ65  (m)\r\nyrkande   5,   2003/04:MJ278    (mp)    yrkande   2,\r\n2003/04:MJ334  (c)  yrkande  11, 2003/04:MJ365  (mp)\r\nyrkandena 2 och 5 och 2003/04:MJ474  (c)  yrkande 14\r\nkommer  att  beaktas  i  detta arbete. Därmed finner\r\nutskottet   ingen  ytterligare   riksdagens   åtgärd\r\npåkallad med anledning av motionerna i dessa delar.\r\nMed hänvisning  till  den fördjupade utvärderingen\r\nbör även motion 2003/04:MJ365  (mp) yrkande 1 lämnas\r\nutan åtgärd från riksdagens sida.\r\nI  arbetet  med  REACH  driver Sverige  frågan  om\r\nspridning  av  miljöinformation   till  allmänheten.\r\nRegeringen anser att EU:s kemikaliemyndighet  bör ha\r\nansvar för att aktivt sprida miljöinformation enligt\r\nÅhuskonventionens principer, som dessa utvecklats  i\r\nartikel 7 i direktiv 2003/4 om allmänhetens tillgång\r\ntill miljöinformation. I sammanhanget vill utskottet\r\nerinra  om  att  Sverige  under  år 2003 har skrivit\r\nunder  ett  protokoll  under  Århuskonventionen   om\r\nföroreningsregister  (PRTR).   Under  året har också\r\nNaturvårdsverket     etablerat     ett    nationellt\r\nkemikalieutsläppsregister (KUR) som bl.a. innehåller\r\ninformation om  större anläggningars  utsläpp per år\r\nav  vissa  kemiska substanser. Utskottet  vill  även\r\nerinra om regeringens  uppdrag  den 18 december 2003\r\ntill  Kemikalieinspektionen  att  föreslå   hur  ett\r\nsystem  för  hälso-  och  miljöinformation om varors\r\ninnehåll av farliga ämnen kan utformas. Inspektionen\r\nskall vidare föreslå en strategi  för  att genomföra\r\nett sådant system i enlighet med målen i regeringens\r\nproposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för giftfri\r\nmiljö.  Uppdraget  skall  slutligen  redovisas   för\r\nregeringen  senast  den  29  oktober  2004.  Med det\r\nanförda  föreslår utskottet att motion 2003/04:MJ365\r\n(mp) yrkande  7  lämnas  utan åtgärd från riksdagens\r\nsida.\r\nDirektivet   (2002/95/EG)    om   begränsning   av\r\nanvändningen  av vissa farliga ämnen   i  elektriska\r\noch elektroniska  produkter, RoHS-direktivet, antogs\r\nden   13   februari   2003.   Direktivet   förbjuder\r\nanvändning  av kvicksilver,  bly,  kadmium  samt  de\r\nbromerade flamskyddsmedlen  PBB  och PBDE, med vissa\r\nundantag. Enligt vad utskottet erfarit  remitterades\r\nförslaget  till  genomförande i Sverige under  våren\r\n2004.     I     maj     2004     gav      regeringen\r\nKemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram underlag\r\nför   ett   nationellt   förbud  mot  det  bromerade\r\nflamskyddsmedlet    deka-BDE.     Uppdraget    skall\r\nslutredovisas  för  regeringen i november  2004.  Av\r\nbudgetpropositionen för  år  2005, utgiftsområde 20,\r\nframgår att regeringen anser det  angeläget  att med\r\ntillämpning  av  försiktighetsprincipen  fasa ut  de\r\nbromerade  flamskyddsmedel  som  är bioackumulerande\r\noch persistenta då risker för negativa  effekter  på\r\nmiljö och hälsa kan föreligga. Utskottet delar denna\r\nuppfattning. Med det anförda finner utskottet syftet\r\nmed   motionerna   2003/04:MJ63 (kd)   yrkande   30,\r\n2003/04:MJ258 (mp) yrkandena 1-4, 2003/04:MJ400 (kd)\r\nyrkande   15   och   2003/04:MJ474  (c)  yrkande  15\r\ntillgodosett. Motionerna  i  dessa  delar  bör  inte\r\nmedföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.\r\nVåren  2004 behandlade socialutskottet bl.a. olika\r\nläkemedelsfrågor   (bet.   2003/04:SoU7).  Utskottet\r\nvidhöll då sin tidigare uttalade uppfattning att det\r\när  angeläget  att  kunskaperna   kring   läkemedels\r\nmiljöpåverkan  ökar. Socialutskottet ansåg i  likhet\r\nmed regeringen (prop.  2001/02:63 s. 86) att det mot\r\nbakgrund   av  det  pågående   miljömålsarbetet   är\r\nväsentligt att  se över hur miljöhänsyn kan vägas in\r\nsom en naturlig del vid förskrivning, användning och\r\nprissättning av läkemedel  liksom  vid  hantering av\r\növerblivna  läkemedel.  Socialutskottet  såg  därför\r\nmycket   positivt   på   det   breda   uppdrag   som\r\nLäkemedelsverket  har fått när det gäller läkemedels\r\nmiljöpåverkan. Även  Socialstyrelsens uppdrag att se\r\növer  hur  kassationen  av   läkemedel  kan  minskas\r\nnämndes  i  sammanhanget.  Socialutskottet   anförde\r\nvidare       att       den       nya      europeiska\r\nläkemedelslagstiftningen bl.a. kommer  att  innebära\r\nskärpta   krav   ur   miljösynpunkt.   Vad  särskilt\r\nbeträffar   kvicksilver   i  läkemedel  konstaterade\r\nutskottet       att       Läkemedelsverket       och\r\nläkemedelsindustrin samarbetar  i syfte att så långt\r\ndet  är  möjligt  undvika användningen  av  ämnet  i\r\nvacciner och andra  preparat,  vilket är i linje med\r\nden av riksdagen godkända strategin för utfasning av\r\nsärskilt farliga ämnen. Kvicksilver används numera i\r\nläkemedel enbart i mycket små mängder och endast där\r\ndet är svårt att hitta andra alternativ.\r\nLäkemedelsverket  redovisade  den   1   juli  2004\r\nregeringens    uppdrag    att   utreda   frågan   om\r\nmiljöpåverkan av läkemedel  och föreslå åtgärder för\r\natt minska denna miljöpåverkan  såväl nationellt som\r\ninom EU. Läkemedelsverket konstaterar  att läkemedel\r\nsamt kosmetiska och hygieniska produkter  kan utgöra\r\nen  miljöfara  men  att påvisade skadeverkningar  är\r\nmycket  få.  För  att undvika  framtida  miljöskador\r\nmåste dock kunskapen om eventuell miljöpåverkan öka.\r\nI uppdraget ingick  bl.a. att utreda möjligheten att\r\ninföra miljöklassificering  av  läkemedel i Sverige.\r\nLäkemedelsverket föreslår i rapporten  åtgärder  för\r\nökad  baskunskap  om  läkemedels samt kosmetiska och\r\nhygieniska produkters påverkan på miljön. Vidare bör\r\nutifrån   ökad   baskunskap    fler   och   förnyade\r\nmiljöriskbedömningar   göras  av  innehållsämnen   i\r\nläkemedel samt kosmetiska  och hygieniska produkter.\r\nÅtgärder  bör  vidtas  för ökad  miljöhänsyn  i  den\r\neuropeiska  läkemedels- och  kosmetikalagstiftningen\r\noch av miljöhänsyn  relevanta  data om läkemedel bör\r\nsammanställas i en databas. Arbete  bör  inledas med\r\nutbildning   och   information   för  att  stimulera\r\nmiljötänkandet kring läkemedel samt  kosmetiska  och\r\nhygieniska    produkter.    Avfallshanteringen   bör\r\nförbättras  och  kassationen av  läkemedel  minskas.\r\nLäkemedelsflödena   i   samhället   bör  följas  upp\r\nkontinuerligt.  Slutligen föreslår verket  samarbete\r\nmed   branschen  för   kosmetiska   och   hygieniska\r\nprodukter  för  att få en förbättrad rapportering av\r\nprodukternas innehåll  och  kontinuerlig uppföljning\r\nav flöden. Med det anförda finner  utskottet  syftet\r\nmed   motionerna   2003/04:MJ63   (kd)  yrkande  31,\r\n2003/04:MJ278  (mp)  yrkande  3,  2003/04:MJ334  (c)\r\nyrkande 14, 2003/04:MJ400 (kd) yrkandena  17 och 18,\r\n2003/04:MJ410  (v) yrkande 3 och 2003/04:MJ472  (fp)\r\nyrkande  31 i allt  väsentligt  tillgodosett.  Någon\r\nytterligare   riksdagens  åtgärd  med  anledning  av\r\nmotionsyrkandena finner utskottet inte påkallad.\r\nSverige har drivit  frågan  om  ett  EU-förbud för\r\nanvändningen av farliga s.k. AH-oljor i bildäck, och\r\ni februari 2004 överlämnade kommissionen ett förslag\r\nom förbud till rådet. Av budgetpropositionen  för år\r\n2005,  utgiftsområde  20, framgår att Sverige verkar\r\nför  att förslaget skall  tas  upp  till  behandling\r\nunder   hösten  2004.  På  regeringens  uppdrag  har\r\nKemikalieinspektionen  även  redovisat  ett  förslag\r\ntill  nationellt förbud för användningen av AH-oljor\r\ni  bildäck,  och  regeringen  avser  att  agera  med\r\nnationella  åtgärder  om  EU:s behandling drar ut på\r\ntiden. Det anförda innebär att syftet med motionerna\r\n2003/04:MJ63 (kd)  yrkande  32,   2003/04:MJ379  (c)\r\nyrkande  1  och  2003/04:MJ400 (kd) yrkande  19  får\r\nanses  tillgodosett  utan  någon  vidare  riksdagens\r\nåtgärd.\r\n\r\nBegränsa klimatförändringarna\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet,  som  instämmer  i  vad regeringen\r\nanför  i  skrivelsen,  avstyrker ett  flertal\r\nmotioner (s, m, fp, kd,  v,  c,  mp) om bl.a.\r\nmål  för klimat- och energipolitiken,  handel\r\nmed          utsläppsrätter,           lokala\r\ninvesteringsprogram,   nya  bränslen  och  ny\r\nteknik, fordonsgas, miljöklassning av fordon,\r\nskrotningspremie  för  äldre  tvåtaktsmotorer\r\noch  sanering  av källor till  dioxinutsläpp.\r\nUtskottet  hänvisar   till  skrivelsen,  till\r\nårets  budgetproposition  och  till  tidigare\r\nuttalanden och pågående åtgärder på områdena.\r\nJämför reservationerna  51 (fp, mp), 52 (kd),\r\n53 (c), 54 (c), 55 (mp),  56 (m, fp), 57 (v),\r\n58 (c), 59 (mp), 60 (kd), 61  (c), 62 (c), 63\r\n(mp), 64 (kd) och 65 (v, mp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI skrivelsen uttalar regeringen sin avsikt att under\r\når 2005 återkomma med en uppföljning  av det svenska\r\nklimatarbetet.    Enligt    propositionen   Sveriges\r\nklimatstrategi kan regeringen, om behov finns, komma\r\natt föreslå ytterligare åtgärder  och/eller  föreslå\r\nen omprövning av målet.\r\n\r\nRegeringen  anser  att klimatförändringarna är  en\r\nprioriterad fråga. Utsläppen  av  växthusgaser  är i\r\ndag så stora att halten av dem ökar i atmosfären  på\r\nett  sätt  som  på  sikt  kan  leda  till omfattande\r\nklimatförändringar.  Att begränsa människans  bidrag\r\ntill ökad växthuseffekt  genom  att minska utsläppen\r\nav klimatpåverkande gaser är att  ta  ansvar för den\r\nmiljö  våra  barn  kommer  att leva i. Utsläppen  av\r\nkoldioxid,  som  är  den  dominerande  växthusgasen,\r\nkommer  företrädesvis  från förbränning  av  fossila\r\nbränslen  inom transportsektorn,  energisektorn  och\r\nindustrin.  Andra  viktiga  växthusgaser är metangas\r\nsom bl.a. kommer från deponering  av avfall och från\r\ndjurskötsel  samt  lustgas  som främst  kommer  från\r\nhantering   av  gödsel  och  från   förbränning   av\r\nbränslen. Koldioxidutsläppen  i  Sverige har minskat\r\nmed 40 % sedan år 1970.\r\nI  skrivelsen  anför regeringen att  oljeutsläppen\r\ntill en början minskade  som  ett  resultat  av  den\r\nförda   energipolitiken,   inte   minst   genom  att\r\noljeeldning  ersattes  med  vatten-  och  kärnkraft.\r\nUnder   1990-talet  och  inledningen  av  2000-talet\r\npressades  utsläppen  ned något trots att de ökade i\r\nmånga länder i omvärlden.  Minskningen är främst ett\r\nresultat av koldioxidskatten. Utsläppen av koldioxid\r\nfrån  bostads-  och  servicesektorerna   har   t.ex.\r\nminskat  med  nära  40 %. Sverige har sedan många år\r\nsatsat  på  energikällor   som   inte   bidrar  till\r\nväxthuseffekten, och användningen av biobränslen har\r\nökat starkt under 1990-talet. Sverige har under lång\r\ntid    arbetat    med    ekonomiska    styrmedel   i\r\nklimatarbetet. I den ekonomiska vårpropositionen  år\r\n2000  angav  regeringen att det samlade utrymmet för\r\ngrön skatteväxling  under  perioden 2001-2010 var 30\r\nmiljarder kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nRiksdagens roll i klimatpolitiken behandlas i motion\r\n2003/04:MJ63   (kd).  Det  är  enligt   motionärerna\r\nviktigt att det  i  samband med kontrollstationen år\r\n2004 när Sveriges nationella klimatmål ses över även\r\ngörs  en  grundlig  översyn   av  möjliga  politiska\r\nstyrmedel, hur de samverkar och  deras  konsekvenser\r\nför  miljö,  sysselsättning  och  välfärd.  I  detta\r\narbete   bör  riksdagen  ges  en  framträdande  roll\r\n(yrkande   33).   När   det   gäller   den   svenska\r\nklimatstrategin  anser  motionärerna  att regeringen\r\nbör    öka    insatserna    på    följande   områden\r\nFossilbränslen  i energiproduktionen  bör  fasas  ut\r\ngenom effektivisering  och  besparing av energi samt\r\nuppbyggnad  av  energisystem  baserade  på  förnybar\r\nenergi.  Även fossilbränslen i transportsektorn  bör\r\nfasas ut.  Förnybara  bränslen  till  transport- och\r\nenergisektorn    bör    gynnas   genom   långsiktiga\r\nskattelättnader. Åtgärder  som  ökar kolbindningen i\r\nväxtlighet   bör   vidtas.   Studier   har    enligt\r\nmotionärerna visat att det finns odlingsmetoder  som\r\nökar   jordens   mullhalt,  varvid  kol  binds.  Mer\r\nforskning behövs på  detta  område.  Återvinning bör\r\nske av koldioxid och eventuellt lagring av koldioxid\r\nunder jord eller i gamla olje- och gasfält.  Även på\r\ndetta område behövs mer forskning. Omförhandling bör\r\nske  av  internationella  avtal  i  syfte att införa\r\nmiljöbeskattning   av  flygbränsle.  Klimatstrategin\r\nmåste  utformas  så  att   det  skapas  realistiska,\r\nekonomiska och miljövänliga  alternativ  till dagens\r\nfossila  drivmedel.  Motionärerna  anser det  därför\r\nytterst  viktigt  att  snabbt få fram produktion  av\r\nförnybara    drivmedel,    både    nationellt    och\r\ninternationellt,  som  ett alternativ  till  fossila\r\ndrivmedel (yrkande 34).\r\n\r\nNär   det   gäller   målen   för    klimat-    och\r\nenergipolitiken    anser   motionärerna   i   motion\r\n2003/04:MJ66  (fp)  att   satsningar  bör  göras  på\r\nforskning som kan leda till alternativa energisystem\r\noch att det behövs en bredare  syn  på  vad  som kan\r\nanses    vara   alternativ   energi.   Arbetet   med\r\nenergieffektivisering  betonas  och både uppvärmning\r\noch  drivmedel behöver snart växla  över  till  icke\r\nfossil användning. Det är enligt motionärerna mycket\r\nolyckligt   att   regeringen  vill  höja  taket  för\r\nkoldioxidutsläpp efter år 2010. Slutligen anförs att\r\nriksdagens antagna mål för klimatpolitiken bör ligga\r\nfast (yrkande 7).\r\nEnligt motion 2003/04:MJ474  (c) måste den svenska\r\nmålsättningen i klimatarbetet höjas  (yrkande  6). I\r\nmotionen   läggs   också   fram   förslag  till  ett\r\nåtgärdsbatteri  för  ett  bättre  klimat.  Förslagen\r\nomfattar    handel    med    utsläppsrätter/flexibla\r\nmekanismer,  ett kortsiktigt system  med  kolsänkor,\r\nnya  s.k. KLIMP-projekt  (klimatinvesteringsprogram)\r\näven under  åren 2005 och 2005 och skatteväxling med\r\ntydliga  klimateffekter.   En  bortre  parentes  för\r\nnytillverkade fossilbränsledrivna  fordon bör sättas\r\ntill    år   2015,   och   samtliga   transportslags\r\nmiljökostnader bör internaliseras. Kollektivtrafiken\r\nbör förbättras  i  hela  landet  och godstransporter\r\nflyttas   till   järnväg   och  sjöfart.   Krav   på\r\nnollemissionsfordon   bör   införas   för   statliga\r\nmyndigheter,  bolag  och verk och  skrotningspremien\r\nhöjas för gamla bilar.  Gröna  bränslecertifikat bör\r\ninföras och auto-oil-direktivet  omarbetas. Eftersom\r\nstörre tyngd bör läggas på biltransporternas rörliga\r\nkostnader bör skatteväxling mellan  fordonsskatt och\r\nenergiskatt/koldioxidskatt       införas      liksom\r\ndifferentierad  fordonsskatt  baserad   på  utsläpp.\r\nSlutligen  framhålls behovet av ökad klimatforskning\r\n(yrkande 7).\r\nEnligt motion  2003/04:MJ474  (c)  bör Sverige bör\r\naktivt     medverka     till    att    utforma    en\r\nförsöksverksamhet med flexibla  mekanismer  inom EU.\r\nMöjligheten  att  tillgodoräkna  sig  kolsänkor  bör\r\nfasas  ut  i  ett  längre  perspektiv,  och flexibla\r\nmekanismer  och  kolsänkor skulle kunna nyttjas  som\r\nkomplement  till  andra   styrmedel   för  att  höja\r\nregeringens målsättning (yrkande 8). Såväl  inom  EU\r\nsom  i  andra  sammanhang  bör  Sverige  arbeta  för\r\nsammanhållna forskningsstrategier och ökade resurser\r\ninom klimatområdet (yrkande 10).\r\nEnligt motion 2003/04:MJ370 (m) bör Sverige arbeta\r\nför  ett  globalt system med utsläppsrätter (yrkande\r\n9),  och  i motion  2003/04:MJ401  (mp)  begärs  att\r\nregeringen  lägger  fram  förslag om en skärpning av\r\nSveriges mål för utsläpp av  växthusgaser  till 10 %\r\n(yrkande 1).  I  motion 2003/04:T563 (kd) efterlyses\r\nlångsiktiga  mål vad  gäller  nya  bränslen  och  ny\r\nteknik (yrkande 5).\r\nI motion 2003/04:MJ65  (m)  hävdas  att  de lokala\r\nklimatinvesterings-programmen   (KLIMP)  inte  varit\r\nframgångsrika och därför bör avvecklas (yrkande 22).\r\nNär   det   gäller  drivmedel  är  enligt   motion\r\n2003/04:MJ401  (mp)  bränsleeffektiviteten  central,\r\noch  det framhålls  som  viktigt  att  beroendet  av\r\nfossilbaserade drivmedel minskar (yrkande 5). Enligt\r\nmotion   2003/04:MJ407   (kd)   är   utveckling   av\r\nfordonsgasmarknaden     ett    sätt    att    minska\r\nmiljöpåverkan (yrkande 1).  I  motion  2003/04:MJ436\r\n(s)  efterlyses  stimulanser för ökad användning  av\r\nfordonsgas. Förslag  som  syftar  till att förbättra\r\nbilparkens bränsleeffektivitet efterlyses  i  motion\r\n2003/04:MJ380  (mp). Enligt motion 2003/04:MJ474 (c)\r\nbör   en   inköpspolicy    utformas   för   statliga\r\nmyndigheter, bolag och verk  vid  inköp  av  fordon.\r\nPolicyn  bör  syfta till att nyinköp av fordon skall\r\navse nollemissionsfordon (yrkande 9).\r\nEnligt   motion   2003/04:MJ394   (mp)   bör   nya\r\nmiljöklasser   införas   i   syfte   att   stimulera\r\nutvecklingen  av  renare drivmedel och bränslen.  De\r\nsvenska reglerna för  miljöklassning  av  bilar  bör\r\nenligt motion 2003/04:T564 (c) ändras så att de även\r\ninkluderar utsläpp av fossil koldioxid (yrkande 20).\r\nI  motion  2003/04:T304 (mp) begärs en utredning för\r\nfastställande  av  en  målsättning för införandet av\r\navgasfria  bilar i Sverige  med  en  nollvision  som\r\nslutmål.  Enligt   motion   2003/04:T564   (c)   bör\r\nmiljöanpassade drivmedel och certifikat införas även\r\nför  transporter.  Systemet  bör  motsvara  vad  som\r\ngäller  inom  elbranschen  (yrkande 23). Sverige bör\r\nenligt motion 2003/04:MJ257 (kd) vara pådrivande när\r\ndet  gäller  miljöfrämjande  s.k.   acceleratorer  i\r\ndrivmedel, främst diesel.\r\nI  motion  2003/04:MJ410  (v)  föreslås   att   en\r\nutredning    tillsätts   för   att   klarlägga   hur\r\nförändringar av användningen och sammansättningen av\r\npetroleumbaserade   bränslen   kan  minska  negativa\r\nhälsoeffekter  (yrkande  1). I denna  utredning  bör\r\nSocialstyrelsen ha en aktiv roll (yrkande 2).\r\nEnligt   motion   2003/04:MJ63    (kd)    bör   en\r\nskrotningspremie  införas  för äldre tvåtaktsmotorer\r\n(yrkande  20). Motionärerna i  motion  2003/04:MJ408\r\n(kd) begär  att regeringen återkommer med förslag om\r\ninförande   av    en   skrotningspremie   på   äldre\r\ntvåtaktsmotorer för fritidsbåtar (yrkande 6).\r\nI motion 2003/04:MJ410  (v)  begärs att regeringen\r\nsnarast antar en handlingsplan för  hur  källor till\r\ndioxinutsläpp skall stoppas (yrkande 11).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSverige  har  varit pådrivande i det internationella\r\narbetet med klimat  och  luftföroreningar, både inom\r\nEU  och  globalt.  Arbetet  inom   ramen   för  FN:s\r\nklimatkonvention  har  under senare år framför  allt\r\nvarit  inriktat  på  att  lösa   metodologiska   och\r\növervakningstekniska   frågor   som   krävs  för  en\r\neffektiv      uppföljning     av     klimat-     och\r\nutsläppsutvecklingen.   En   vidare   diskussion  om\r\nåtaganden efter Kyotoprotokollets första  period har\r\nemellertid hämmats av att Kyotoprotokollet inte hade\r\nträtt   i   kraft.  Många  parter  är  ovilliga  att\r\ndiskutera eventuella  framtida åtaganden innan redan\r\ngjorda   överenskommelser    fullföljts.   Utskottet\r\nkonstaterar   därför   med  tillfredsställelse   att\r\nRyssland nu har ratificerat Kyotoprotokollet, vilket\r\ninnebär att avtalet kan  träda i kraft, vilket i sin\r\ntur  kommer att ge ny kraft  åt  de  internationella\r\nförhandlingarna.    Inom    EU   har   klimatarbetet\r\nfortskridit väl, och utskottet  kan  konstatera  att\r\nviktiga  framsteg  har gjorts under år 2004. Arbetet\r\nhar framför allt varit  inriktat  på  att  genomföra\r\nEU:s   system  för  handel  med  utsläppsrätter  för\r\nkoldioxid.  Rådet och Europaparlamentet enades också\r\ni april 2004  om  det  s.k.  länkdirektivet,  vilket\r\nmöjliggör  för  företag  som ingår i EU:s system för\r\nhandel  med  utsläppsrätter   att  tillgodogöra  sig\r\nutsläppsminskningar  från  de  s.k.  projektbaserade\r\nmekanismerna gemensamt genomförande  och  mekanismen\r\nför  ren  utveckling. Genomförandet av systemet  för\r\nutsläppshandel   inom  EU  är  även  viktigt  i  ett\r\ninternationellt   perspektiv   för   att   visa   på\r\nmöjligheterna att driva  ett  framsynt klimatarbete.\r\nArbetet med att sätta upp nya mål  och strategier på\r\nlång  sikt har också påbörjats. I slutsatserna  från\r\nEuropeiska  rådets  möte  våren  2004  fastslogs att\r\nstats-  och  regeringscheferna på Europeiska  rådets\r\nvårmöte 2005 skall  överväga  strategier och mål för\r\nEU:s utsläpp av växthusgaser på  medellång  och lång\r\nsikt.  Ett  sådant  beslut  har  stor  betydelse för\r\nSveriges  framtida  klimatarbete.  Under våren  2004\r\nbeslutades  lagar  och  förordningar som  krävs  för\r\ngenomförandet i Sverige av  EU:s  system  för handel\r\nmed utsläppsrätter för koldioxid. Besluten  grundade\r\nsig    på    två   propositioner   om   handel   med\r\nutsläppsrätter      (prop.      2003/04:31,     bet.\r\n2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150, prop. 2003/04:132,\r\nbet.   2003/04:MJU19,  rskr.  2003/04:281).   Därmed\r\nfastslogs    riktlinjer    för    genomförandet   av\r\nhandelssystemet och lagstiftning med bestämmelser om\r\ntillstånd för utsläpp av koldioxid  och  tilldelning\r\nav utsläppsrätter.\r\n\r\nI  skrivelsen betonar regeringen klimatfrågan  som\r\nen prioriterad  fråga, ett förhållande som visar sig\r\ninte  minst  i  redogörelsen  av  de  stora  mängder\r\nåtgärder som pågår eller förbereds på klimatområdet.\r\nEtt  råd  för  tilldelningen   av   utsläppsrätter\r\ninrättades   vid   Naturvårdsverket  i  juli   2004.\r\nNaturvårdsverket och  Energimyndigheten redovisade i\r\njuli  2004  uppdraget att  utarbeta  underlag  inför\r\nutvärderingen       av      klimatpolitiken      vid\r\nkontrollstationen år  2004. Den parlamentariska s.k.\r\nFlexMex-utredningen  (N 2001:08)   skall   ta   fram\r\nriktlinjer för ett svenskt system för tillämpning av\r\nKyotoprotokollets   flexibla   mekanismer  inklusive\r\nutsläppshandel. Våren 2004 presenterades  ett tredje\r\ndelbetänkande, Handla för bättre klimat - handel med\r\nutsläppsrätter 2005-2007 m.m. (SOU 2004:62), som har\r\nremitterats.  Regeringen har i april 2004 lagt  fram\r\nen nationell fördelningsplan för initial tilldelning\r\nav  utsläppsrätter   till   de   i  Sverige  berörda\r\nföretagen. Planen har godkänts av kommissionen. Till\r\ndetta  bör  läggas  att  utskottet  för   närvarande\r\nbehandlar    proposition   2004/05:18   Handel   med\r\nutsläppsrätter    II    (bet.    2004/05:MJU5)    om\r\ngenomförande   av   EG-direktivet   om   handel  med\r\nutsläppsrätter för växthusgaser. Systemet skall vara\r\ni bruk den 1 januari 2005.\r\nVidare  har en parlamentarisk utredning haft  till\r\nuppgift att  se  över  reglerna  för  nedsättning av\r\nenergiskatter inom industrin. Utredningen  lade fram\r\nsitt slutbetänkande (SOU 2003:80) i april 2003,  och\r\nfrågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.\r\nVidare  pågår  ett fortsatt arbete för att genomföra\r\nden     gröna     skatteväxlingen     samt     vissa\r\nenergiskatteförändringar   som  är  nödvändiga  till\r\nföljd av det energiskattedirektiv som antogs inom EU\r\nunder år 2003. Ett system med  s.k. gröna certifikat\r\nför  att  främja  el  från  förnybara   energikällor\r\nstartades  i  maj  2003.  Målet  är  att öka andelen\r\nförnybar    el    med   10   TWh   till   år   2010.\r\nVägtrafikskatteutredningen  redovisade  i  maj  2004\r\nsitt  slutbetänkande  Skatt  på  väg  (SOU 2004:63).\r\nUtredningen har sett över vägtrafikbeskattningen med\r\nhänsyn till dess miljöpåverkan men även  med  hänsyn\r\ntill   andra  samhällsmål  som  konkurrenskraft  och\r\ntrafiksäkerhet.  Förslag  har  lagts  fram  när  det\r\ngäller fordonsbeskattning och drivmedelsbeskattning,\r\noch   ett   system   för   en   kilometerskatt   har\r\nföreslagits.\r\nFör  att det långsiktiga svenska klimatmålet skall\r\nkunna  nås   till  år  2050  behövs  emellertid  ett\r\nomfattande och  långsiktigt  omställningsarbete  med\r\nytterligare  insatser  och internationell samverkan.\r\nDen  prognos över utsläppsutvecklingen  som  görs  i\r\nrapporten   Kontrollstation   2004   pekar  mot  att\r\nutsläppen  fram  till  år 2010 ökar jämfört  med  de\r\nsenaste årens nivåer men  att  utsläppen ändå kommer\r\natt ligga under 1990 års nivå.  Som regeringen anför\r\ni  skrivelsen  uppfylls  Sveriges  andel   av   EU:s\r\ngemensamma  åtaganden  gentemot Kyotoprotokollet med\r\nmarginal.   Enligt  rapporten   behövs   ytterligare\r\nåtgärder för  att  det  nationella delmålet för åren\r\n2008-2012 skall kunna nås.  Myndigheterna lämnar ett\r\nantal   förslag  till  åtgärder  och   föreslår   en\r\nförändrad formulering av det nationella klimatmålet.\r\nEnligt vad  utskottet  erfarit  har  regeringen  för\r\navsikt  att  återkomma till frågan i den proposition\r\nom klimatpolitikens inriktning som avses presenteras\r\nför riksdagen under våren 2005.\r\nSom regeringen  anför  i  skrivelsen  är en viktig\r\nåtgärd     för     att    begränsa    trafiksektorns\r\nklimatpåverkan   en   politik    som    främjar   en\r\nintroduktion  och  ökad  användning  av  alternativa\r\ndrivmedel.  För  detta  finns en skattestrategi  för\r\nalternativa     drivmedel     och      lättnad     i\r\nförmånsbeskattningen  av  miljöanpassade  bilar.  En\r\nsärskild  utredare  (M  2003:02)  skall föreslå  ett\r\nnationellt mål för alternativa drivmedel  samt komma\r\nmed  förslag  om  hur  tillgängligheten  för  sådana\r\ndrivmedel   kan  ökas.  Den  30  januari  2004  lade\r\nutredaren i sitt delbetänkande (SOU 2004:4) fram ett\r\nförslag till  vägledande  nationellt mål för år 2005\r\npå 3 % förnybara fordonsbränslen  och ett förslag på\r\nhur ett krav i lag om skyldighet för bensinstationer\r\natt     tillhandahålla     minst    ett    förnybart\r\nfordonsbränsle år 2005 kan utformas. Uppdraget skall\r\nslutredovisas senast den 31 december 2004.\r\nI  skrivelsen  anförs  vidare   att   bebyggelsens\r\npåverkan  på  klimatet  bör  minskas successivt.  En\r\neffektivare användning av energi  och  en ökad andel\r\nförnybara bränslen och användning av andra  resurser\r\nsamt väl fungerande bostäder, lokaler och service är\r\nviktiga  förutsättningar  för en hållbar utveckling.\r\nPlanering,  byggande  och fastighetsförvaltning  bör\r\nbidra  till  att  klimatmålen  och  övriga  miljömål\r\nuppfylls.  Som  ett  led   i  detta  har  regeringen\r\nuppdragit       åt      Statens      fastighetsverk,\r\nFortifikationsverket, Luftfartsverket, Banverket och\r\nVägverket  att  redovisa  förutsättningarna  för  en\r\neffektivare energianvändning  i sina byggnadsbestånd\r\nsamt   möjligheterna  att  minska  användningen   av\r\nfossila  bränslen.  Syftet  med uppdraget är att med\r\nbeaktande   av  en  god  inomhusmiljö   m.m.   finna\r\nkostnadseffektiva    åtgärder    för    att   minska\r\nmiljöbelastningen från energianvändningen.  En  lång\r\nlista  på  vad som skall redovisas finns i beslutet.\r\nUppdraget har nu redovisats för Miljödepartementet.\r\nDialogprojekten   Bygga   Bo   och   Förvalta  för\r\nFramtiden  är  ett  exempel  på  ett unikt samarbete\r\nmellan näringslivet, kommunerna och  regeringen  som\r\nunder    2003   ledde   fram   till   en   frivillig\r\növerenskommelse  med  ömsesidiga  åtaganden om olika\r\nåtgärder  för  en hållbar utveckling  av  bygg-  och\r\nfastighetssektorn och ett hållbart samhällsbyggande.\r\nDeltagande aktörer  påbörjar  nu sina åtaganden inom\r\ntre       prioriterade       områden,       nämligen\r\nenergieffektivisering, resurseffektivisering och god\r\ninomhusmiljö. Regeringen har bl.a. åtagit sig att se\r\növer  möjligheterna att skapa incitament som främjar\r\nmiljöinvesteringar   i   den   bebyggda  miljön.  Av\r\nskrivelsen framgår att regeringen  driver  frågan om\r\nmål     för     energieffektivisering     även    på\r\ngemenskapsnivå.\r\nI  arbetet  med att genomföra Kyotoprotokollet  är\r\nfrågor om utsläppsdata, rapportering och verifiering\r\nviktiga. Regeringen har därför gett Naturvårdsverket\r\ni uppdrag att i  samråd med en rad andra myndigheter\r\netablera   ett   svenskt   nationellt   system   för\r\nutsläppsrapportering   och   data   i  enlighet  med\r\nprotokollets krav. Inom EU har en överenskommelse om\r\nen   övervakningsmekanism  nåtts  som  innebär   att\r\nunionen  kan leva upp till Kyotoprotokollets krav på\r\ninventering,   rapportering   och   verifiering   av\r\nväxthusgasutsläpp.  Kommissionen  presenterade under\r\når 2003 två rättsakter som är av stor  betydelse för\r\nKyotoprotokollets  genomförande.  I  juli  samma  år\r\npresenterades  ett direktiv som skall möjliggöra  en\r\nsammanlänkning av  Kyotoprotokollets projektbaserade\r\nmekanismer med direktivet  för  utsläppshandel och i\r\naugusti en förordning för att begränsa  utsläppen av\r\nfluorerade växthusgaser.\r\nRiksdagen beslutade våren 2002 om riktlinjerna för\r\nenergipolitiken     (prop.     2001/02:143,     bet.\r\n2001/02:NU17).  Beslutet  baserade sig, i likhet med\r\nden  energipolitiska  uppgörelse  som  träffades  år\r\n1997,      på     en     överenskommelse      mellan\r\nSocialdemokraterna,        Vänsterpartiet        och\r\nCenterpartiet.   2002   års  energipolitiska  beslut\r\ninnebar, enligt vad som angavs,  en  bekräftelse  på\r\natt 1997 års energipolitiska riktlinjer låg fast.\r\nMålet  för  den svenska energipolitiken är, enligt\r\nvad riksdagen fastställt,  att på kort och lång sikt\r\ntrygga tillgången på el och annan energi på gentemot\r\nomvärlden        konkurrenskraftiga         villkor.\r\nEnergipolitiken   skall   skapa   villkoren  för  en\r\neffektiv   och  hållbar  energianvändning   och   en\r\nkostnadseffektiv  svensk  energiförsörjning  med låg\r\nnegativ  inverkan  på  hälsa,  miljö och klimat samt\r\nunderlätta   omställningen   till   ett   ekologiskt\r\nuthålligt  samhälle.  Vidare  skall  energipolitiken\r\nbidra   till   ett   breddat  energi-,  miljö-   och\r\nklimatarbete i Östersjöregionen.\r\nNäringsutskottet    behandlade    energipolitikens\r\ninriktning senast hösten  2003  (bet. 2003/04:NU3) i\r\nanslutning    till    beredningen   av   2004    års\r\nbudgetproposition och med  anledning  av  då  väckta\r\nmotioner. I detta sammanhang avstyrktes yrkanden  om\r\nmål  för  energipolitiken liknande det här aktuella.\r\nVid detta tillfälle  underströk näringsutskottet att\r\nden    syn   utskottet   har    när    det    gäller\r\nenergipolitikens  inriktning  överensstämmer  med de\r\nbeslut  som  riksdagen  fattade våren 1997 och våren\r\n2002.  Dessa  beslut utgör  enligt  näringsutskottet\r\ngrundstommen  för   den   svenska   energipolitikens\r\nutformning och inriktning.\r\nEn  viktig  del av underlaget till klimatpolitiken\r\nbestår  av  resultat   från  klimatforskningen.  Som\r\nregeringen  anför  är  viktiga   element   i   denna\r\nforskning  om  klimatförändringar,  om  effekter  av\r\nförändringar, styrmedel och ny teknik för att minska\r\nutsläppen    samt   forskning   om   kolcykeln   och\r\nkolsänkornas betydelse. Regeringen anser att den typ\r\nav forskning som  bedrivs  bl.a.  vid Rossby Centrum\r\nvid   Sveriges   meteorologiska   och   hydrologiska\r\ninstitut  (SMHI)  utgör  ett  viktigt  bidrag   till\r\nklimatforskningen.       Hur      samordning      av\r\nklimatforskningen  kan åstadkommas  har  utretts  av\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och\r\nsamhällsbyggnad  (Formas).   Regeringen   avser  att\r\nåterkomma     till     dessa     frågor     i    den\r\nforskningspolitiska  propositionen. Forskningen  har\r\näven stor betydelse för  eventuella åtgärder som kan\r\nbehöva vidtas för att samhället skall kunna anpassas\r\ntill  klimatförändringarna.   I   sammanhanget  vill\r\nutskottet  nämna  att  en  forskningsproposition  är\r\naviserad till årsskiftet 2004/05.\r\nSlutligen   vill   utskottet   erinra    om    att\r\nNaturvårdverket   i   mars   2004   redovisade   sin\r\nslutrapport  för  verkets uppdrag att driva den s.k.\r\nKlimatkampanjen.  Kampanjen   har   arbetat  med  en\r\nkombination av nationella och lokala aktiviteter.\r\nMed  det  ovan  anförda  och  med vad utskottet  i\r\ntillämpliga  delar anför nedan under  detta  avsnitt\r\nfinner    utskottet     syftet     med    motionerna\r\n2003/04:MJ63 (kd) yrkandena 33 och 34,  2003/04:MJ66\r\n(fp) yrkande 7, 2003/04:MJ474 (c) yrkandena 6, 7 och\r\n10  i  allt  väsentligt  tillgodosett. Motionerna  i\r\ndessa  delar  bör  lämnas utan  vidare  åtgärd  från\r\nriksdagens sida.\r\nSom utskottet anförde  våren  2003  i  samband med\r\nbehandlingen  av  en  proposition om riktlinjer  för\r\ngenomförande  av EG:s direktiv  om  ett  system  för\r\nhandel med utsläppsrätter  och  växthusgaser  (prop.\r\n2003/04:31,  bet.  2003/04:MJU11,  rskr.  150) anger\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av\r\nden   13  oktober  2003  att  medlemsstaterna  i  en\r\nnationell  fördelningsplan  senast  den 31 mars 2004\r\nskall  redovisa  för  kommissionen hur den  initiala\r\nfördelningen av utsläppsrätter  skall  göras. Planen\r\nskall   bl.a.  ange  den  totala  fördelade  mängden\r\nutsläppsrätter  till  den  handlande  sektorn och en\r\nuppdelning    på   anläggningsnivå.   Handeln    med\r\nutsläppsrätter skall enligt direktivet inledas den 1\r\njanuari 2005. Utskottet konstaterade att arbetet med\r\ngenomförandet av  handelssystemet  således är inne i\r\nett intensivt skede. Som regeringen  påpekade  skall\r\nden  fördelningsplan  som  skall presenteras för EG-\r\nkommissionen  baseras på de kriterier  som  anges  i\r\ndirektivets  bilaga   III   och  de  riktlinjer  för\r\nuttolkning  av  dessa  kriterier   som  kommissionen\r\npresenterat.  Regeringen redovisade i  propositionen\r\nbl.a. de kriterier som bör tillämpas för den svenska\r\nfördelningsplanen,  på  vilket  sätt dessa kriterier\r\nkan   tolkas,  antalet  utsläppsrätter   som   avses\r\nfördelas  och  vissa principer som bör tillämpas vid\r\nfördelningen  av   utsläppsrätter.  Dessa  principer\r\nutgår   från   direktivet   och   baseras   på   den\r\nparlamentariska  utredningens (FlexMex2-utredningen)\r\ndelbetänkande Handla för bättre klimat (SOU 2003:60)\r\noch  remissyttrandena   över  detta  betänkande.  En\r\nutgångspunkt vid fördelningen skall vara de allmänna\r\nprinciper som FlexMex2-utredningen angivit. En annan\r\nutgångspunkt  skall vara kriterierna  i  bilaga  III\r\ntill handelsdirektivet  och Europeiska kommissionens\r\nriktlinjer för uttolkningen  av dessa kriterier. Som\r\nutskottet   närmare   kommer   att  utveckla   nedan\r\ninstämmer utskottet i de bedömningar  regeringen gör\r\noch    tillstyrker    regeringens    förslag    till\r\nbemyndigande.  Enligt utskottets mening kännetecknas\r\ndet arbete som föregått propositionen av en allsidig\r\noch  grundlig  belysning   från   olika   håll,  och\r\nregeringen   avser   att  för  riksdagen  presentera\r\npropositioner med lagstiftningsförslag  under  våren\r\noch  hösten  innevarande  år.  Som framgår av den nu\r\naktuella  skrivelsen  arbetar  regeringen   med  att\r\ngenomföra     EG-direktivet.     Systemet     kommer\r\ninledningsvis att endast omfatta koldioxid och stora\r\nenergianläggningar samt viss energiintensiv industri\r\noch  skall starta den 1 januari 2005. Med hänvisning\r\nhärtill  och  i avvaktan på riksdagens behandling av\r\nproposition 2004/05:18  Handel med utsläppsrätter II\r\nföreslår utskottet att motionerna  2003/04:MJ370 (m)\r\nyrkande   9,  2003/04:MJ401  (mp)  yrkande   1   och\r\n2003/04:MJ474  (c)  yrkande  8  lämnas  utan  vidare\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\nRådet och Europaparlamentet enades i april 2004 om\r\ndet   s.k.   länkdirektivet,  vilket  möjliggör  för\r\nföretag som ingår  i  EU:s  system  för  handel  med\r\nutsläppsrätter       att       tillgodogöra      sig\r\nutsläppsminskningar  från  de  s.k.  projektbaserade\r\nmekanismerna gemensamt genomförande  och  mekanismen\r\nför  ren utveckling. Av budgetpropositionen  för  år\r\n2005, utgiftsområde 20, framgår att regeringen avser\r\natt under  hösten  2004  utarbeta  underlag  för ett\r\ngenomförande av direktivet i svensk lagstiftning.\r\nFör  att kunskaper och erfarenheter från de lokala\r\ninvesteringsprogrammen  skall  komma  samhället till\r\nnytta   genomförs   sedan   juni   2001   ett  stort\r\nutvärderingsprogram.  I budgetpropositionen  för  år\r\n2005, utgiftsområde 20,  redogör  regeringen  för de\r\nsex utvärderingar som hittills har avslutats och som\r\nrör följande områden.\r\n\r\n- Utvärdering av fjärrvärme- och närvärmeprojekt.\r\n-\r\n- Utvärdering av spillvärmeprojekt.\r\n-\r\n- LIP och sju kommuners miljöarbete.\r\n-\r\n-  LIP-miljöteknik för export.\r\n-\r\n- Utvärdering av våtmarker.\r\n-\r\n-   En   jämförande  studie  av  kommuner  som  fått\r\nrespektive inte fått LIP-stöd.\r\n-\r\nUtvärderingarna   visar   bl.a.   att   miljöarbetet\r\nförstärkts   i   de   kommuner   som   fått  bidrag.\r\nYtterligare  sex utvärderingar pågår. Dessa  handlar\r\nbl.a. om energi,  alternativa  bränslen och enskilda\r\navlopp.  Utvärderingarna  genomförs   av  konsulter,\r\nuniversitet   och   högskolor.   Arbetet   leds   av\r\nNaturvårdsverket.  Under  året  har 87 kommuner  och\r\nandra aktörer ansökt om 2,8 miljarder  kronor enligt\r\nförordningen  (2003:262)  om  statliga  bidrag  till\r\nklimatinvesteringsprogram.   I   december  beslutade\r\nRådet   för   investeringsstöd  att  bevilja   300,1\r\nmiljoner kronor i bidrag till 14 program och en s.k.\r\nguld-klimp, dvs.  en särskilt effektiv åtgärd enligt\r\nregelverkets  krav.  I  denna  första  bidragsomgång\r\nprioriterades   satsningar   inom   bl.a.   områdena\r\ntransport och energi.  35  %  av  bidraget gick till\r\ninvesteringar i transportsektorn där merparten avser\r\nfortsatt   introduktion   av  biogasfordon.   40   %\r\nfördelades  på energiprojekt,  främst  utbyggnad  av\r\nfjärrvärme och  konvertering  till biobränslen. 15 %\r\nav  bidraget  gick  till  olika informationsprojekt,\r\nvarav en stor andel är kopplad  till  trafikområdet.\r\nDe  beviljade programmen beräknas leda till  114 000\r\nton minskade  utsläpp  av  koldioxidekvivalenter per\r\når, vilket motsvarar 4 % av  det svenska klimatmålet\r\natt minska utsläppen i Sverige med 4 % till perioden\r\n2008-2012 jämfört med 1990 års  nivå.  Det  beräknas\r\näven leda till minskad energianvändning med 263 GWh,\r\nvarav    minskad    elanvändning    med    72   GWh.\r\nUtsläppsminskningar av minskad elanvändning  är inte\r\ninräknade  som  minskade  utsläpp av växthusgaser  i\r\nSverige eftersom dessa utsläpp  främst  sker i andra\r\nländer. Investeringarna leder i många fall även till\r\nminskade utsläpp av andra ämnen som bidrar  till att\r\nnå   bl.a.  miljökvalitetsmålen  Frisk  luft,  Ingen\r\növergödning,   Bara   naturlig  försurning  och  God\r\nbebyggd miljö. Det bör  tilläggas  att  det  i årets\r\nekonomiska      vårproposition     föreslogs     att\r\nKlimatinvesteringsprogrammet  (KLIMP)  utökas med 50\r\nmiljoner kronor år 2005 och med 150 miljoner  kronor\r\når  2006  (prop.  2003/04:100,  bet.  2003/04:FiU20,\r\nrskr.   2003/04:284).   Det   anförda  innebär   att\r\nutskottet   inte   delar  uppfattningen   i   motion\r\n2003/04:MJ65 (m) om  programmens  bristande framgång\r\noch avstyrker på den grunden motionens yrkande 22.\r\n\r\nNär   det  gäller  motioner  om   drivmedel   vill\r\nutskottet       inledningsvis      hänvisa      till\r\nskatteutskottets  behandling  våren 2004 av allmänna\r\nmotioner   om  punktskatter  (bet.   2003/04:SkU24).\r\nSkatteutskottet  erinrade  om  att  riksdagen  (bet.\r\n2000/01:FiU1) har ställt sig bakom den strategi  för\r\nen successivt ökad miljörelatering av skattesystemet\r\ngenom   grön   skatteväxling   som  presenterades  i\r\nbudgetpropositionen   för  år  2001.   Grunden   för\r\nstrategin  är  att  höjda  skatter  på  energi-  och\r\nmiljöområdet växlas mot  sänkta  skatter  på arbete.\r\nDet främsta syftet med skatteväxlingen är att  bidra\r\ntill  att  fastställda  miljömål  uppnås  genom ökad\r\nmiljöstyrning via skattesystemet. Genom miljöskatter\r\nsätter  man ett pris på miljön, och det blir  dyrare\r\natt släppa  ut föroreningar. Hushållen får härigenom\r\nekonomiska motiv  att  välja  en mer miljövänlig och\r\nresurssnål livsstil medan företagen  stimuleras  att\r\nutveckla   en   mer   miljövänlig  teknik.  En  grön\r\nskatteväxling innebär inte  en höjning av det totala\r\nskatteuttaget  då  höjningar av  de  miljörelaterade\r\nskatterna balanseras  av  sänkningar av skatterna på\r\narbete.\r\nSkatteutskottet      anförde      vidare       att\r\nskatteväxlingsstrategin    under   en   tioårsperiod\r\nberäknas omfatta sammanlagt   30  miljarder  kronor.\r\nUnder   åren   2001-2003  har  en  skatteväxling  på\r\nsammanlagt    8   miljarder    kronor    genomförts.\r\nInriktningen år  2001  var  att  ge koldioxidskatten\r\nökad   tyngd   i   förhållande  till  energiskatten.\r\nSkattehöjningarna  på  energiområdet  koncentrerades\r\ntill   fossila  bränslen   för   uppvärmning,   till\r\nelförbrukning  och  till dieselolja. Dessa höjningar\r\nväxlades  mot höjda grundavdrag  för  löntagare  och\r\npensionärer   och   sänkta  arbetsgivaravgifter  och\r\negenavgifter för egenföretagare.  Skatteväxlingen år\r\n2002  bestod av höjda grundavdrag i  inkomstskatten,\r\nhöjd koldioxidskatt  på  bränslen  för  uppvärmning,\r\nhöjd  energiskatt  på  el  samt  höjd  avfallsskatt.\r\nSkatteväxlingen   år   2003   bestod   av  en  sänkt\r\ninkomstskatt   för   låg-   och   medelinkomsttagare\r\nfinansierad   med   höjningar  av  koldioxidskatten,\r\nelskatten, avfallsskatten och naturgrusskatten.\r\nRiksdagen har, som  redovisats ovan, i samband med\r\nbudgetbehandlingen   hösten    2004    godtagit   en\r\nskatteväxling  som för år 2004 omfattar 2  miljarder\r\nkronor. Skatter  och  avgifter  på förvärvsinkomster\r\nsänks i utbyte mot höjd koldioxidskatt  och  elskatt\r\nför   hushåll   och   övrig  sektor.  Dessutom  höjs\r\nenergiskatten   på   dieselolja   och   skatten   på\r\nbekämpningsmedel samt  elskatten för industrisektorn\r\nmed 0,5 öre per kWh. Den  senare höjningen genomförs\r\nden 1 juli  2004.  En samordning  mellan  elskattens\r\ninförande och ett system  med  långsiktiga avtal med\r\nenergiintensiv industri bör ske,  genom att perioden\r\nför  sådana avtal kan omfatta tiden  fr.o.m.  den  1\r\njuli 2004,  även  om  själva regelverket i denna del\r\ninte väntas vara i kraft  förrän  mot slutet av året\r\nefter godkännande av kommissionen och riksdagen.\r\nEn   reformering  av  energiskattesystemet   utgör\r\nenligt skatteutskottet  en  central  del  av en grön\r\nskatteväxling.  Vid  den  senaste budgetbehandlingen\r\nuttalade  utskottet att en ökad  miljörelatering  av\r\nskattesystemen      förutsätter     en     rationell\r\nenergiskattestruktur    med   långsiktigt   hållbara\r\nenergiskatter som också svarar  mot  de krav som EG-\r\nrätten ställer. Skatteutskottet anförde  vidare  att\r\nen reformering av den svenska energibeskattningen är\r\nangelägen   för   att   öka   miljöstyrningen   inom\r\nnäringslivet  samtidigt  som  de  svenska företagens\r\ninternationella  konkurrenskraft  värnas.   Systemet\r\nskall  utformas  så  att det underlättar möjligheten\r\nför  framtida  skatteväxling   som   också  omfattar\r\nnäringslivet.  Utskottet  ansåg  slutligen   att  en\r\nmålsättning bör vara att ett nytt energiskattesystem\r\nskall  kunna  antas av riksdagen. Ett viktigt inslag\r\när  en  samordning  mellan  energibeskattningen  och\r\nalternativa  styrmedel,  som handel med elcertifikat\r\noch  utsläppsrätter  samt ingåendet  av  långsiktiga\r\navtal.   Skatteutskottets    ställningstagande    är\r\nfortfarande giltigt.\r\nSkatteutskottet övergick härefter till de motioner\r\nsom   rör  EU-samarbetet  och  frågor  om  bl.a.  en\r\ngemensam  europeisk  miniminivå  för koldioxidskatt,\r\natt   miljöskatter   skall   kunna   beslutas    med\r\nkvalificerad   majoritet   i   rådet   och   om   en\r\ninternationell  överenskommelse om minimiavgifter på\r\nkoldioxidutsläpp  som  inkluderar  flygbränsle.  Som\r\nskatteutskottet  de  senaste  åren har redovisat har\r\nSverige  i  EU  under  flera  år  verkat   för   att\r\ngemensamma  minimiskatter  skall  införas  också  på\r\nnaturgas och kol. Dessa ansträngningar har lett till\r\natt  ett  nytt  energiskattedirektiv antagits den 27\r\noktober 2003 och att positiva minimiskattenivåer för\r\nel   och   samtliga  energiprodukter,   dvs.   såväl\r\nmineraloljor  som kol och naturgas, därigenom gäller\r\nfr.o.m. den 1 januari 2004. Direktivet innebär höjda\r\nminimiskattesatser  på  mineraloljor  men  samtidigt\r\nökad  flexibilitet  för  medlemsstaterna, bl.a.  vad\r\ngäller  möjligheten  till  differentiering   utifrån\r\nbränslets  miljöegenskaper.  Enligt direktivet skall\r\nkommersiellt flygbränsle undantas  från beskattning.\r\nUndantaget   kan  begränsas  till  flygfotogen.   En\r\nlämplig strategi  enligt  rådet  och kommissionen är\r\natt    fortsätta    diskussionen   i   frågan    med\r\nInternational Civil Aviation Organization (ICAO) och\r\natt  rådet  när  beskattning   av  flygbränsle  blir\r\ntillåten internationellt skall besluta om undantaget\r\ni energiskattedirektivet skall upphävas.\r\nSkatteutskottet  ansåg sammanfattningsvis  att  de\r\nmotionärer    som   efterfrågar    stimulanser    av\r\nmiljövänliga drivmedel  och  fordon  får  anses  väl\r\ntillgodosedda  genom  de satsningar som staten i dag\r\ngör  på  miljövänliga drivmedel  och  miljöanpassade\r\nfordon.    Satsningarna     sker     bl.a.     genom\r\nsamverkansprogram   med   bilindustrin   och   genom\r\nskattesubventioner    av    alternativa   drivmedel.\r\nBiobränslen beskattas i dag endast  när  de  används\r\nför   drift   av   motordrivna  fordon.  Genom  s.k.\r\npilotprojektdispenser  sedan  år 1995 har emellertid\r\nall  användning av biodrivmedel  (inklusive  biogas)\r\nvarit  helt  eller, såvitt gäller etanol i blandning\r\nmed   mineraloljeprodukt,   i   vart   fall   delvis\r\nskattebefriad.  Skattebefrielse  har också beviljats\r\nvätgas   som   används   i   försöksverksamhet   för\r\ndrivmedel.   Genom   den   av   riksdagen   godtagna\r\nskattestrategin   för   alternativa   drivmedel   är\r\nmålsättningen att koldioxidneutrala bränslen även de\r\nkommande  åren skall ha de skattevillkor  som  krävs\r\nför att underlätta  en  bred  introduktion av sådana\r\nbränslen på marknaden.\r\nSkatteutskottet hänvisade också  till  utredningen\r\nom  introduktion  av  förnybara  fordonsbränslen  (M\r\n2003:02)  som  skall  föreslå  nationella   mål  och\r\nstrategier för en fortsatt introduktion av förnybara\r\nfordonsbränslen mot bakgrund av den referensnivå  på\r\n2 %  för år 2005 och 5,75 % för år 2010 som antagits\r\ngenom  biodrivmedelsdirektivet.  I  uppdraget  (dir.\r\n2003:89)  ingår  att  med  förtur  utreda  frågan om\r\nskyldighet  för  bensinstationer  att tillhandahålla\r\nminst   ett   förnybart  fordonsbränsle   år   2005.\r\nUtredaren  skall   även  analysera  möjligheten  att\r\ninföra  någon  form  av  drivmedelscertifikat  (s.k.\r\ngröna certifikat). Utredningen  skall  vara avslutad\r\nsenast   den   31   december  2004.  Skatteutskottet\r\nerinrade   även   om   det    regeringsuppdrag   som\r\nNaturvårdsverket   fick  i  mars  2002   att   bl.a.\r\nundersöka   om  reglerna   kan   anpassas   så   att\r\nalternativa bränslen med lika goda egenskaper som de\r\nbefintliga bränslena  i miljöklass 1 inte missgynnas\r\nskattemässigt.  Naturvårdsverket   överlämnade   sin\r\nrapport  till  regeringen  i  april  2003. Rapporten\r\nbereds för närvarande i Regeringskansliet.\r\nSom    ett    ytterligare   steg   i   den   gröna\r\nskatteväxlingens     ökade     miljörelatering    av\r\nskattesystemet,   föreslår   regeringen    i   årets\r\nbudgetproposition, finansplanen s. 214, att  skatten\r\npå   bensin  höjs  med  15  öre  per  liter  och  på\r\ndieselolja  med  30 öre  per  liter (300 kr per m3).\r\nHöjningarna bör vara lika stora  oavsett inplacering\r\ni  miljöklass.  Det  föreslås  dock att  skatten  på\r\ndieselolja  som  används i jordbruk,  skogsbruk  och\r\nvattenbruk i stället  sänks  med  ca  2 kr per liter\r\nfrån  2005 års nivå. Vidare höjs fordonsskatten  för\r\nbensindrivna  personbilar med 23 %, för dieseldrivna\r\npersonbilar med  2  % och för lätta bussar och lätta\r\nlastbilar med 40 %. För  att  öka  miljöstyrningen i\r\nfordonsbeskattningen   bör   enligt  regeringen   en\r\nkoldioxidbaserad  fordonsskatt   för   lätta  fordon\r\ninföras.  Vidare  föreslås energiskatten på  el  som\r\nförbrukas i hushålls-  och  servicesektorn höjas med\r\n1,2 öre per kWh. Regeringen anser  det angeläget att\r\nden  strategi för skattenedsättning för  alternativa\r\ndrivmedel  som  lades fast i budgetpropositionen för\r\når 2002 och utvecklades  i  budgetpropositionen  för\r\når 2004  kan  börja  tillämpas så snart erforderligt\r\nstatsstödsgodkännande  erhållits  från kommissionen.\r\nBeräkningsgrunden för nedsättning av  koldioxidskatt\r\nenligt     0,8-procentsregeln    ändras    så    att\r\nskattebeloppet efter nedsättning i genomsnitt alltid\r\nuppfyller                    energiskattedirektivets\r\nminimiskattenivåer. Ändringarna träder i kraft den 1\r\njanuari 2005.\r\nFrån    Miljödepartementet    har    miljö-    och\r\njordbruksutskottet inhämtat följande  när det gäller\r\nalternativa  bränslen.  De  tekniker som behövs  för\r\nnaturgas,  biogas  och  motorgas   är   kommersiella\r\ntekniker  som  finns på marknaden. Vätgasteknik  har\r\ntämligen långt till  dess  att  den  är mogen för en\r\nbredare  tillämpning. De största miljövinsterna  med\r\nen introduktion av naturgas/biogas i fordonssystemet\r\nerhålls  enligt   departementet   antagligen  om  de\r\nanvänds i tunga fordon. Lätta bilar som går på dessa\r\nbränslen   är   inte   särskilt  mycket  renare   än\r\nmotsvarande   konventionella    fordon.   De   möter\r\nexempelvis  samma  avgaskrav.  Om  användningen   av\r\nsådana  bränslen  ökar blir det ofrånkomligt att den\r\nstora  volymen  utgörs  av  naturgas.  Departementet\r\nanser vidare att  en klar komplikation är att källan\r\ntill vätgas ännu så länge är andra fossila bränslen.\r\nNågot  behov  av  en  ytterligare   kartläggning  av\r\nhindren för vätgasbilar behövs inte i  dagsläget, de\r\när väl kända av teknisk expertis. Behovet  av att få\r\nrenare  bränslen  till  främst  sjöfarten  är mycket\r\nstort.  Eftersom  dessa frågor har en internationell\r\nkaraktär arbetar regeringen  målmedvetet  med  detta\r\nsyfte  inom  EU. Ett nationellt miljöklassystem kan,\r\nom det får genomslag i praktiken, betyda att Sverige\r\nutvecklas snabbare  än  omvärlden.  Innan ett miljö-\r\nklassystem kan införas behöver dock ett  underlag om\r\nförutsättningar för och konsekvenser av åtgärden tas\r\nfram.  Förutsättningarna  för en sådan analys  torde\r\nenligt departementet vara bättre när förhandlingarna\r\ninom EU om kvaliteten hos marina oljor är avslutade.\r\nDet finns flera bra motiv varför  koldioxid  inte är\r\nmed  som en parameter i miljöklassystemet för bilar.\r\nMiljöklassystemet  är  i  dag  ett  system som anger\r\nenligt vilken kravnivå som fordonet är  godkänt.  Då\r\nvi  ännu  inte har minskat utsläppen av kväveoxider,\r\nkolväten och  partiklar  till en önskvärd nivå anser\r\ndepartementet att det saknas  anledning  att  minska\r\nstyrningen    mot    bättre    kravnivåer.    Skulle\r\nmiljöklassystemet  för bilar också innebära krav  på\r\nkoldioxidutsläpp gör  departementet  den bedömningen\r\natt,   på   grund   av  EU:s  regler  om  ekonomiska\r\nincitament,  Sverige  i  praktiken  skulle  blockera\r\nmöjligheterna  att kombinera  miljöklassystemet  för\r\nbilar med ekonomiska  incitament.  Det  skulle  leda\r\ntill   att   Sverige   blir   förhindrat  att  gynna\r\nexempelvis  partikelfilter  för dieselbilar,  vilket\r\nskulle  vara  mycket  skadligt  ur   hälsosynvinkel.\r\nVägtrafikskatteutredningen    (SOU   2004:63)    har\r\nbehandlat    frågan    om    en   koldioxidrelaterad\r\nfordonsskatt. Detta torde enligt  Miljödepartementet\r\nvara  effektivare  än att föra in koldioxid  som  en\r\nparameter i miljöklassystemet.\r\nSom  utskottet anfört  ovan  är  de  tekniker  som\r\nbehövs   för    naturgas,    biogas   och   motorgas\r\nkommersiella  tekniker  som  finns   på   marknaden.\r\nVätgasteknik har tämligen långt till dess att den är\r\nmogen   för   en  bredare  tillämpning.  Enligt  vad\r\nutskottet inhämtat  erhålls  antagligen  de  största\r\nmiljövinsterna     med     en     introduktion    av\r\nnaturgas/biogas  i  fordonssystemet  erhålls  om  de\r\nanvänds i tunga fordon. Lätta bilar som går på dessa\r\nbränslen   är   inte   särskilt  mycket  renare   än\r\nmotsvarande   konventionella    fordon.   De   möter\r\nexempelvis  samma  avgaskrav.  Om  användningen   av\r\nsådana  bränslen  ökar blir det ofrånkomligt att den\r\nstora   volymen  utgörs   av   naturgas.   En   klar\r\nkomplikation är att källan till vätgas ännu så länge\r\när andra  fossila  bränslen.  Utskottet  har  vidare\r\ninhämtat   att   något   behov   av  en  ytterligare\r\nkartläggning av hindren för vätgasbilar  inte behövs\r\ni  dagsläget  eftersom  de  är  väl kända av teknisk\r\nexpertis.\r\nI  sammanhanget vill utskottet erinra  om  att  en\r\nsärskild  utredare  (M 2003:02)  skall  föreslå  ett\r\nnationellt  mål för alternativa drivmedel samt komma\r\nmed  förslag  om  hur  tillgängligheten  för  sådana\r\ndrivmedel  kan  ökas.   Den  30  januari  2004  lade\r\nutredaren i sitt delbetänkande (SOU 2004:4) fram ett\r\nförslag till vägledande nationellt  mål  för år 2005\r\npå 3 % förnybara fordonsbränslen och ett förslag  på\r\nhur ett krav i lag om skyldighet för bensinstationer\r\natt     tillhandahålla     minst    ett    förnybart\r\nfordonsbränsle år 2005 kan utformas. Uppdraget skall\r\nslutredovisas senast den 31 december 2004. Utskottet\r\nvill även hänvisa till vad som sägs ovan om det s.k.\r\nlänkdirektivet som gör det möjligt  för  företag som\r\ningår  i  EU:s  system för handel med utsläppsrätter\r\natt tillgodogöra sig vissa utsläppsminskningar.\r\nUtskottet  vill   även   erinra   om   proposition\r\n2004/05:9  Kvaliteten  på  bensin och dieselbränslen\r\nsom  för  närvarande  är  föremål   för   utskottets\r\nbehandling  (bet. 2004/05:MJU4). Enligt förslagen  i\r\npropositionen skärps kraven för bensin  i miljöklass\r\n1  fr.o.m.  den  1  januari  2005  på  så  sätt  att\r\ngränsvärdet för svavelhalten sänks till 10 mg/kg och\r\nför de aromatiska  kolvätena till 35,0 volymprocent.\r\nKraven i miljöklass  2 skärps från samma datum på så\r\nsätt att gränsvärdet för  svavelhalten sänks till 10\r\nmg/kg   och  de  aromatiska  kolvätena   till   35,0\r\nvolymprocent.  Av specifikationerna för miljöklass 2\r\noch för alkylatbensin  i  miljöklass  1  framgår att\r\ngränsvärdet för svavelvärdet får uppgå till 50 mg/kg\r\nt.o.m. den 31 december 2008.\r\nNär  det  gäller  dieselbränslen  föreslås   att\r\nmiljöklasserna  2  och  3 fr.o.m. den 1 januari 2009\r\ngodtar en högsta tillåtna svavelhalt på 10 mg/kg.\r\nSom ett resultat av utskottets  tillkännagivande i\r\nmaj 2001 (se bet. 2000/01:MJU16) om  att  regeringen\r\nutan     dröjsmål    genomför    en    översyn    av\r\nmiljöklassningen   av   bensin  och  dieselolja  och\r\nkriterierna  för  de olika  miljöklasserna  och  att\r\növersynen  bör  inriktas  på  ett  system  som  inte\r\nmissgynnar utvecklingen  av  alternativa  eller  mer\r\nmiljövänliga   drivmedel   fick  Naturvårdsverket  i\r\nuppdrag att utveckla systemet  med  miljöklasser för\r\nfordonsbränslen.  Naturvårdsverket  redovisade  sitt\r\nuppdrag     med    förslag    till    ändringar    i\r\nmiljöklassreglerna.   Förslaget   remitterades,  men\r\nremissutfallet innebar att regeringen  inte kunde gå\r\nvidare   med  förslaget.  Naturvårdsverket  fick   i\r\nstället ett nytt uppdrag - Uppdrag om miljöklassning\r\nav alternativa  drivmedel. Naturvårdsverkets förslag\r\nmed anledning av det nya uppdraget är för närvarande\r\nute på remiss. Remissvaren  skall  ha kommit in till\r\nRegeringskansliet  senast  den  12  december   2004.\r\nBeredning pågår med syftet att kunna bereda väg  för\r\nett flertal olika alternativa bränslen. Med det ovan\r\nanförda avstyrker utskottet motionerna 2003/04:MJ257\r\n(kd),   2003/04:MJ380   (mp),   2003/04:MJ394  (mp),\r\n2003/04:MJ401  (mp)  yrkande  5, 2003/04:MJ407  (kd)\r\nyrkande  1,  2003/04:MJ410 (v) yrkandena  1  och  2,\r\n2003/04:MJ436  (s)  och  2003/04:MJ474 (c) yrkandena\r\n20 och 23 i den mån de inte kan anses tillgodosedda.\r\nUtskottet  har  vid  flera   tillfällen  behandlat\r\nfrågan om skrotningspremien för bilar (se bl.a. bet.\r\n2000/01:MJU13 och 2001/02:MJU16).  Den  1  juli 2001\r\nhöjdes den premie som siste ägaren av en bil får när\r\nbilen lämnas för skrotning. Premien varierar  mellan\r\n700 kr och 1 700 kr beroende på bilens ålder. Syftet\r\nmed   höjningen  var  att  kompensera  bilägare  för\r\nförväntade  och redan inträffade prisökningar, bl.a.\r\nsom   en   följd    av   skärpta   miljöregler   för\r\nbilskrotning. Premiehöjningen  var  också avsedd att\r\nsäkerställa en kostnadsfri inlämning  i enlighet med\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG om\r\nuttjänta  fordon.  Som  utskottet  tidigare  påpekat\r\nsaknas  det än så länge erfarenheter  och  uppgifter\r\nsom   visar    att   premiehöjningen   medfört   att\r\nnedskräpning med  skrotbilar  minskat.  Det  är dock\r\ntroligt  att premiehöjningen till viss del motsvaras\r\nav  bilägarens  ökade  kostnader  för  bilskrotning.\r\nEmellertid   tenderar   premiesystemet   att   styra\r\nmottagningsavgiften  för  bilar.  Det  är  svårt att\r\nbedöma   om  den  ökade  kostnaden  beror  på  ökade\r\nmiljökrav      vid     bilskrotning     eller     om\r\nmottagningsavgiften  anpassas  till  premien för att\r\nöka  bilskrotarens  vinst. Bland annat mot  bakgrund\r\nhärav ansåg regeringen att det bör utredas om det är\r\nlämpligt  att åstadkomma  kostnadsfri  inlämning  av\r\nskrotbilar genom att direkt från Bilskrotningsfonden\r\nbetala    ersättning     till    bilskrotaren    för\r\nskrotningskostnaden.  I  ett  sådant  system  skulle\r\nenligt  regeringen  producenternas  kompetens  kunna\r\nkomma till användning  i  förhandlingen  om hur stor\r\nersättningen bör vara. Utskottet ansåg i likhet  med\r\nregeringen  att  frågan  om  hur  en  sådan  form av\r\nkostnadsfri    inlämning   skall   organiseras   bör\r\ndiskuteras   närmare   med   såväl   bilproducenter,\r\nbilskrotare,  konsumentorganisationer   som  berörda\r\nmyndigheter.\r\nNär    det    gäller    kravet   på   att   införa\r\nskrotningspremie  även  för äldre  gräsklippare  och\r\nbåtmotorer   vill  utskottet   hänvisa   till   sina\r\nuttalanden  hösten   2004   (bet.  2003/04:MJU4)  då\r\nutskottet påpekade att riksdagen  har  sänkt skatten\r\npå alkylatbensin till tvåtaktsmotorer med hänvisning\r\ntill  att  det  av  miljöskäl  är motiverat att  öka\r\nanvändningen   av  sådan  bensin  i  tvåtaktsmotorer\r\n(prop.  2001/02:177,   bet.   2001/02:SkU26,   rskr.\r\n2001/02:331).  Utskottet  har  i övrigt vid tidigare\r\nbehandling  av  motionsyrkanden med  samma  innebörd\r\n(bet. 2002/03:MJU13)  hänvisat  till att avgaskraven\r\nför    arbetsmaskiner    inom    EU    regleras    i\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG, det\r\ns.k. arbetsmaskindirektivet. Avgaskrav har  hittills\r\ninförts   endast   för   vissa  större  dieseldrivna\r\narbetsmaskiner. Enligt vad  utskottet  erfarit pågår\r\nförhandlingar  för  en skärpning av avgaskraven  för\r\ndessa      maskiner.     För     jordbruks-      och\r\nskogsbrukstraktorer  började  krav  införas under år\r\n2001  genom  Europaparlamentets och rådets  direktiv\r\n2000/25/EG av  den  22  maj  2000  om  åtgärder  mot\r\nutsläpp  av  gas-  och  partikelformiga föroreningar\r\nfrån   motorer   avsedda   för    jordbruks-   eller\r\nskogsbrukstraktorer.   I   detta  sammanhang   ansåg\r\nutskottet att det även borde  uppmärksammas  att det\r\ngenom ändringsdirektivet 2002/88/EG om åtgärder  mot\r\navgasutsläpp   från  förbränningsmotorer  som  skall\r\nmonteras i arbetsmaskiner och arbetsredskap infördes\r\navgaskrav  i  två   steg  för  mindre,  bensindrivna\r\narbetsmaskiner. Det första  steget införs fr.o.m. år\r\n2004.  Det innebär att utsläppen  per  maskin  skall\r\nminska med  ungefär  en  tredjedel. Det andra steget\r\nökar  kraven med ytterligare  60-70  %  beroende  på\r\nmaskintyp.     När    det    gäller    system    med\r\nskrotningspremier  för tvåtaktsmotorer finns, enligt\r\nvad utskottet erfarit,  betydande  problem  att lösa\r\ninnan  ett sådant system skulle kunna införas.  Till\r\nexempel     bör     frågor     om     miljö-     och\r\nkostnadseffektivitet   samt   EU-rättsliga   grunder\r\nundersökas närmare.\r\nMed   det   ovan   anförda   avstyrker   utskottet\r\nmotionerna    2003/04:MJ63   (kd)   yrkande 20   och\r\n2003/04:MJ408 (kd)  yrkande  6 i den mån de inte kan\r\nanses tillgodosedda.\r\nRegeringens skrivelse Sanering  och  återställning\r\nav  förorenade  områden - resultatredovisning  (skr.\r\n2003/04:141)    utgör     ett     komplement    till\r\nbudgetpropositionen för år 2005, utgiftsområde 20, i\r\nfråga om redovisning, resurser och uppnådda resultat\r\nför  verksamheten  Sanering  och  återställning   av\r\nförorenade   områden,  anslag  34:4.  Som  anförs  i\r\nskrivelsen  pågår,   i   syfte   att   få  grepp  om\r\nföroreningarnas  omfattning, sedan början  av  1990-\r\ntalet   ett  systematiskt   inventeringsarbete   vid\r\nsamtliga    länsstyrelser   efter   initiativ   från\r\nNaturvårdsverket.   I  inventeringsarbetet  görs  en\r\nbedömning  av  de  risker   de  förorenade  områdena\r\ninnebär  för  människa och miljö.  Enligt  den  s.k.\r\nMIFO-metoden delas  varje  objekt in i någon av fyra\r\nriskklasser där klass 1 innebär  den  högsta risken.\r\nFör   att   hamna   i  riskklass  1  eller  2  skall\r\nföroreningen  vara  av  särskilt  farligt  slag  och\r\nriskera spridning till  människa och miljö. Det är i\r\nriskklasserna  1 och 2 de  mest  angelägna  objekten\r\nfinns och bör bli föremål för ytterligare utredning.\r\nVarje länsstyrelse  redovisar  i  samband  med  sitt\r\nårliga   regionala  program  de  30  mest  angelägna\r\nobjekten i respektive län. Riskklassningen av objekt\r\nligger   till   grund   för   länsstyrelsernas   och\r\nNaturvårdsverkets val och prioritering av objekt för\r\nåtgärder.\r\nSammanfattningsvis    konstaterar   regeringen   i\r\nskrivelsen att efterbehandling av förorenade områden\r\när  ett långsiktigt arbete  där  kunskap  spelar  en\r\nviktig  roll.   Det  finns behov av teknikutveckling\r\noch en samordning av kunskaperna  på området, vilket\r\nNaturvårdsverket uppmärksammat genom  att  tillskapa\r\nkunskapsprogrammet   Hållbar   sanering.  Regeringen\r\nbedömer att samtliga förorenade  områden  kommer att\r\nvara  identifierade  till  år  2005.   Det  är  dock\r\nosäkert  om  målet  för åtgärder, dvs. 100 påbörjade\r\noch  50  avslutade saneringsprojekt,  kan  nås.  Med\r\nlägre    statlig    finansiering    minskar    också\r\nmöjligheterna  att  nå  målet.  I skrivelsen uttalar\r\nregeringen sin avsikt att under våren 2005 återkomma\r\nmed  förslag till nya delmål för efterbehandling  av\r\nförorenade    områden    för   åren   2005-2010.   I\r\nbudgetpropositionen för år  2005,  utgiftsområde 20,\r\ngör  regeringen  bedömningen att identifieringen  av\r\nförorenade områden  kommer att vara avslutad till år\r\n2005  i  enlighet med delmålet.  Mängden  förorenade\r\nområden är  emellertid  betydligt  större än vad som\r\ntidigare  antagits,  totalt  40 000-45   000,  varav\r\n10 000   tillhör   den   högsta  eller  näst  högsta\r\nriskklassen. Kostnaderna för  sanering  av  dessa är\r\nockså   högre  än  vad  som  tidigare  beräknats,  i\r\ngenomsnitt  30-40  miljoner  kronor  per område. Vid\r\ningången  av år 2004 befann sig 226 objekt  i  olika\r\nskeden av undersökning  eller  utredning, helt eller\r\ndelvis med statligt bidrag. Därutöver  var 21 objekt\r\ni åtgärdsfas. Under åren 1999-2003 har ca 20 projekt\r\nslutförts. Detta innebär att drygt hälften av de 100\r\nförorenade  områden där sanering enligt målet  skall\r\nvara påbörjade  och  de  50 som skall vara åtgärdade\r\nkommer att vara klara till år 2005.\r\nI sammanhanget vill utskottet  erinra om att såväl\r\nriksdagens som regeringens mål är att de områden som\r\nutgör   mycket  stor  risk  eller  stor   risk   för\r\nmänniskors  hälsa  och  miljön  skall vara åtgärdade\r\ninom   en   generation   (prop.  2000/01:130,   bet.\r\n2001/02:MJU2, rskr. 2001/02:36).\r\nDet ovan anförda innebär  att  syftet  med  motion\r\n2003/04:MJ410 (v) yrkande 11 får anses tillgodosett.\r\nMotionen  i  denna  del  bör  lämnas utan riksdagens\r\nvidare åtgärd.\r\n\r\nBefolkning och folkhälsa\r\n\r\n\r\nBefolkningsutveckling och hållbara\r\ntrygghetssystem\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen  anför i\r\nskrivelsen  och avstyrker två motionsyrkanden\r\n(kd) om barnomsorgens  betydelse  för lek och\r\nomsorg  och  om  valfrihet inom barnomsorgen.\r\nUtskottet  hänvisar   härvid   till  tidigare\r\nuttalanden av riksdagen, till pågående arbete\r\npå   området  och  till  riksdagens  pågående\r\nbehandling  av  en  proposition om kvalitet i\r\nförskolan (prop. 2004/05:11).\r\nMed   hänvisning  till  riksdagens   tidigare\r\nuttalanden  i frågan och till pågående arbete\r\npå  området  avstyrker   utskottet  även  ett\r\nmotionsyrkande      (m)      om      hållbara\r\ntrygghetssystem.\r\nJämför reservationerna  66 (kd) och 67 (m).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nEnligt regeringens bedömning går Sverige,  i  likhet\r\nmed  många  andra länder, mot en utveckling där allt\r\nfärre människor måste försörja en allt större del av\r\nbefolkningen.  De snabba samhällsförändringarna både\r\nvad gäller familjemönster och klimatet i arbetslivet\r\nhar  ökat  trycket   på   socialförsäkringssystemen,\r\nvilket   i   sin  tur  ökar  kravet   på   systemens\r\nhållbarhet. En  ökad försörjningsbörda för dem som i\r\nframtiden  skall  bidra   till   finansieringen   av\r\npensionerna,     hälso-     och    sjukvården    och\r\nsocialpolitiken ställer höga  krav på deltagande och\r\nproduktivitet i arbetslivet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2003/04:MJ63  (kd) betonas  barnomsorgens\r\nbetydelse  för  lek  och  omsorg.   Det   är  enligt\r\nmotionärerna viktigt att hävda barnens rätt  att  få\r\nvara  barn  och  deras rättighet att får utrymme för\r\nlek och omsorg (yrkande  35).  Även  valfrihet  inom\r\nbarnomsorgen  tas  upp i motionen. Motionärerna vill\r\nföra en politik där  barnomsorgen verkligen får vara\r\nen omsorg och inte en  ny  skolform  för ettåringar.\r\nBarnomsorgen  måste  också  ge  förutsättningar  för\r\nolika alternativ så att föräldrarna  kan  välja  den\r\ntyp av omsorg för sina barn som passar just dem bäst\r\n(yrkande 36).\r\n\r\nNär  det  gäller hållbara trygghetssystem ställs i\r\nmotion   2003/04:MJ65    (m)    krav    på    sänkta\r\nersättningsnivåer         i        sjukförsäkringen,\r\nförtidspensionen  och arbetslöshetsförsäkringen  och\r\nkrav på sänkt arbetsgivaravgift  för  anställda över\r\n61  år.  Arbetsinkomster  och pensionsinkomster  bör\r\nbeskattas separat för den som  är  över  65  år, och\r\nmöjligheterna  till  mer  flexibel  anställning  för\r\narbetstagare över 61 år bör öka (yrkande 7).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFörskolan  är en frivillig pedagogisk verksamhet för\r\nbarn  mellan   ett   och   fem   år  vars  föräldrar\r\nförvärvsarbetar eller studerar, eller  är arbetslösa\r\neller föräldralediga samt för barn som har  ett eget\r\nbehov av verksamheten. Sedan den 1 januari 2003  har\r\nalla barn rätt till 525 avgiftsfria timmar per år  i\r\nförskolan fr.o.m. höstterminen det år de fyller fyra\r\når,  dvs. allmän förskola. Läroplanen för förskolan,\r\nLpfö 98,  utgår från en ansvarsfördelning där staten\r\nanger de övergripande  målen  och  riktlinjerna  för\r\nförskolan    och    kommunerna    har   ansvar   för\r\ngenomförandet.  Läroplanen överensstämmer  till  sin\r\nstruktur i huvudsak med skolans läroplaner. Avsikten\r\när att de tre läroplanerna  skall  länka  i varandra\r\nutifrån  en gemensam syn på kunskap, utveckling  och\r\nlärande. Läroplanen  bygger  på  2  a  kap.  1-12 §§\r\nskollagen    (1985:1100)    där   de   grundläggande\r\nbestämmelserna  finns  om  hur  förskoleverksamheten\r\nskall utformas.\r\n\r\nFörskolans   uppdrag  som  det  är  formulerat   i\r\nläroplanen är bl.a.  att  stimulera barns utveckling\r\noch  lärande.  Verksamheten  skall   utgå   från  en\r\nhelhetssyn  på barn och barns behov och utformas  så\r\natt omsorg och  lärande  bildar en helhet. Förskolan\r\nskall  främja  gemenskap  barnen  emellan  och  vara\r\ntrygg, utvecklande och lärorik  för  alla  barn  som\r\ndeltar,  utifrån vars och ens förutsättningar. Leken\r\nhar  haft och  har  stort  utrymme  i  förskolan.  I\r\npropositionen  inför  införandet  av  läroplanen för\r\nförskolan (prop. 1997/98:93 s. 21) konstateras bl.a.\r\natt lek leder till social kompetens, att  de sociala\r\nlekreglerna,   som  samförstånd,  ömsesidighet   och\r\nturtagande som krävs  för att leken skall fortgå, är\r\ngrundläggande demokratiska principer samt att barnet\r\ni den viktiga rolleken  eller låtsasleken tränar sig\r\natt  gå in i tänkta sammanhang.  Vidare  konstateras\r\natt ett medvetet bruk av leken bör ingå i förskolans\r\npedagogiska   verksamhet.   Enligt   vad   utskottet\r\ninhämtat   har   Skolverket   nyligen  genomfört  en\r\nnationell  utvärdering  av förskolan,  publicerad  i\r\nrapporten  Förskola  i  brytningstid,  Rapport  239,\r\n2004.  I  rapporten  konstateras   bl.a.  att  vissa\r\nenkätsvar  tyder på att synen på förskolans  uppdrag\r\nkan ha förändrats  och  att tyngdpunkten förskjutits\r\nmot lärande. Utskottet vill  härutöver  hänvisa till\r\npropositionen    Kvalitet    i    förskolan   (prop.\r\n2004/05:11),  som  bereds i utbildningsutskottet.  I\r\navvaktan   på  riksdagens   ställningstagande   till\r\npropositionen    föreslår   utskottet   att   motion\r\n2003/04:MJ63 (kd)  yrkande 35 lämnas utan riksdagens\r\nvidare åtgärd.\r\nFamiljedaghem är ett  alternativ till förskola och\r\nfritidshem för t.ex. barn  som har behov av att vara\r\ni  en  mindre  grupp  eller  då det  är  långt  till\r\nnärmaste  förskola. Dessa hem är  inte  tillgängliga\r\nför samma reglering,  kontroll  och  utvärdering som\r\nförskolan,   och   läroplanen   gäller   inte    för\r\nfamiljedaghemmen  som  för  förskolan. Däremot skall\r\nförskolans    läroplan    vara    vägledande     för\r\nfamiljedaghemmen,       vilket      innebär      att\r\nfamiljedaghemmen kan tillämpa  delar  av  läroplanen\r\nutifrån de förutsättningar som denna verksamhet ger.\r\nDe  avsnitt  i  läroplanen som behandlar normer  och\r\nvärden är lika relevanta  för  familjedaghemmen  som\r\nför  förskolan.  Läroplanen  skall  också  i  övrigt\r\nfungera  vägledande. Enligt budgetpropositionen  för\r\når 2004, utgiftsområde  16, hade år 2003 8 % av alla\r\nbarn i åldern ett till fem år plats i familjedaghem.\r\nUtskottet har vidare inhämtat  att  Statens skolverk\r\npå regeringens uppdrag har utfärdat allmänna råd för\r\nfamiljedaghemmen (Skolverket 1999). Råden  bygger på\r\nformuleringarna i skollagen om förskoleverksamhetens\r\noch  familjedaghemmens  uppgift och knyter också  an\r\ntill Lpfö 98 och Lpo 94. Utskottet har även inhämtat\r\natt regeringen i april 2003  uppdrog till Skolverket\r\natt   följa   upp   och  redovisa  utvecklingen   av\r\nfamiljedaghemmen.  Uppdraget   har   redovisats  den\r\n1 april  2004  i  rapporten Uppföljning av  reformen\r\nmaxtaxa,  allmän  förskola  m.m.  Utskottet  vill  i\r\nsammanhanget  erinra  om  det  tillkännagivande  som\r\nriksdagen gjorde under riksmötet 2002/03 om mångfald\r\ninom barnomsorgen  (bet.  2002/03:UbU19, rskr. 160).\r\nRiksdagen ställde sig då bakom  följande formulering\r\ni en reservation: Vi anser att det  är  viktigt  med\r\nmångfald  och  valfrihet  inom barnomsorgen. Det som\r\npassar  den  ena  familjen passar  inte  den  andra.\r\nDärför  skall föräldrar  ha  rätt  att  fritt  välja\r\nbarnomsorg. Barnomsorgen måste vara väl utbyggd, med\r\nolika alternativ.  Vi är positiva till olika sorters\r\nbarnomsorg med olika  inriktning,  i  såväl kommunal\r\nsom privat eller kooperativ regi. Valfrihet  innebär\r\nockså  en  möjlighet  för  dem som vill att i större\r\nutsträckning vara hemma med  sina  barn.  Kommunerna\r\nmåste  kunna  erbjuda  likvärdiga  villkor för  alla\r\ngodkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter.  Med\r\nen   mångfald   av   barnomsorgsformer   kan   olika\r\nverksamheter  stimulera  varandra  och bidra till en\r\nutveckling  av  hela  barnomsorgen.  Med  hänvisning\r\nhärtill   och   till   riksdagens   behandling    av\r\nregeringens     förskoleproposition    bör    motion\r\n2003/04:MJ63 (kd)  yrkande  36  lämnas  utan  vidare\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\nNär det gäller motion 2003/04:MJ65 (m) om hållbara\r\ntrygghetssystem vill utskottet inledningsvis hänvisa\r\ntill finansutskottets uttalande våren 2004 i samband\r\nmed  detta  utskotts  behandling  av  den ekonomiska\r\nvårpropositionen     (prop.     2003/04:100,    bet.\r\n2003/04:FiU20, rskr. 2003/04:284). I anslutning till\r\ndiskussionen om sjukfrånvaron erinrade  utskottet om\r\natt ersättningsnivån i sjukförsäkringen fr.o.m.  den\r\n1  januari  2005 skall återställas till den nivå som\r\ngällde före den  1  juli 2003 och anförde vidare att\r\ndet, enligt finansutskottets  mening,  är  en viktig\r\nprincip,    inte    minst   för   att   upprätthålla\r\nallmänhetens förtroende  för  välfärdssystemen,  att\r\nersättningarna  i  socialförsäkringen  ligger  på en\r\nsådan   nivå   att   drabbade   hushåll  klarar  att\r\nupprätthålla sin standard på en rimlig  nivå även om\r\nde  skulle drabbas av t.ex. sjukdom. Finansutskottet\r\navvisade   därför   de   förslag   om   sänkning  av\r\nersättningsnivåerna och införandet av ytterligare en\r\nkarensdag    i    sjukförsäkringen    som   Moderata\r\nsamlingspartiet föreslog i den då aktuella motionen.\r\nEnligt  finansutskottet slår förslagen mot  dem  som\r\nredan är utsatta.\r\nFinansutskottet   anförde   vidare  att,  eftersom\r\nifrågavarande SGI-bestämmelser  redan uppmärksammats\r\ninom  Regeringskansliet,  utskottet  förutsatte  att\r\nsocialförsäkringsskyddet under uppbyggnadsskedet för\r\nden som driver verksamhet i aktiebolagsform granskas\r\nnärmare.  Finansutskottet ansåg  det  angeläget  att\r\nregeringen    skyndsamt   återkommer   med   förslag\r\nbeträffande företagarnas ekonomiska situation.\r\nI årets finansplan  konstaterar regeringen att den\r\nsvenska arbetskraften blir  allt  äldre. De närmaste\r\nåren kommer de i åldersgruppen 60 till 64 år att bli\r\nalltfler.  Sysselsättningsgraden  i denna  grupp  är\r\nendast ca 56,9 %. Åtgärder behöver  vidtas  för  att\r\ngöra  det  möjligt  för äldre att vara kvar längre i\r\narbetslivet och stimulera  dem  till  detta  och för\r\narbetsgivare    att   öka   efterfrågan   på   äldre\r\narbetskraft.  Skattereduktionen   för  den  allmänna\r\npensionsavgiften ökas från 75 till 87,5 %. Samtidigt\r\nminskas  avdraget  för den allmänna pensionsavgiften\r\nvid  beräkningen  av  underlaget  för  kommunal  och\r\nstatlig  skatt  från  25 till  12,5 %  av  avgiften.\r\nVidare görs en uppjustering  av  skiktgränserna. Vid\r\nuttaget   av   statlig  skatt  på  förvärvsinkomster\r\ninkomståret 2005 skall därmed den nedre skiktgränsen\r\nsättas till 298  600  kr  och  den övre skiktgränsen\r\ntill 450 500 kr.\r\nSocialförsäkringsutskottet    motsatte    sig    i\r\nbetänkandet till budgetpropositionen  för  år  2004,\r\nutgiftsområdena  10,  11  och  12,  däremot en sådan\r\nprincipiell    förändring   av   socialförsäkringens\r\nkonstruktion att  SGI:n för en egenföretagare skulle\r\nkunna  täcka  även  kostnader   i  verksamheten  och\r\nsåledes mer eller mindre beräknas  på  verksamhetens\r\nbruttoinkomst          (bet.          2003/04:SfU1).\r\nSocialförsäkringsutskottet konstaterade,  liksom vid\r\nbehandlingen  av  liknande motioner under föregående\r\nriksmöte       (bet.       2002/03:SfU1),        att\r\nkalenderdagsberäkningen  medför  att  egenföretagare\r\nmissgynnas  vid uttag av tillfällig föräldrapenning.\r\nIBIS-utredningen har redovisat en teknisk lösning på\r\nproblemet men  har av kostnadsskäl inte kunnat lägga\r\nfram något förslag.  Av  kostnadsskäl anser sig inte\r\nheller socialförsäkringsutskottet  kunna  föreslå en\r\nsådan regeländring. I propositionen anges att det är\r\nflera   faktorer   som   samspelar  när  det  gäller\r\norsakerna till den ökade ohälsan, såsom hårdare krav\r\ni   arbetslivet,   vilket   bl.a.    medfört   sämre\r\npsykosocial       arbetsmiljö,       brister       i\r\nförsäkringskassornas        och       arbetsgivarnas\r\nrehabiliteringsarbete, väntetider  inom  hälso-  och\r\nsjukvården, ändrade attityder till sjukskrivning, en\r\nåldrande  arbetskraft  samt bristande incitament för\r\narbetsgivare, hälso- och  sjukvård  och  sjukskrivna\r\natt  motverka sjukfrånvaro. En första avstämning  av\r\nregeringens  mål  för  minskad  ohälsa  har gjorts i\r\nbudgetpropositionen.  Avstämningen  avser  i  första\r\nhand  utvecklingen av från sjukförsäkringen  ersatta\r\nnettodagar  under  år  2003.  Härvid  noteras att de\r\nsenaste     årens     utveckling     mot    alltfler\r\nsjukskrivningar har vänt under det senaste halvåret.\r\nSåväl   antalet   ersatta   nettodagar  som  antalet\r\nsjukfall har minskat under 2003.  Regeringen  räknar\r\nmed  en  viss fortsatt nedgång under hösten och även\r\nunder nästa  år.  Nedgången  gäller  i  första  hand\r\nsjukfall   som   är   kortare  än  ett  år.  Andelen\r\ndeltidssjukskrivningar    har    ökat.    Regeringen\r\nframhåller att ett antal åtgärder har genomförts för\r\natt  minska  ohälsan och bryta kostnadsutvecklingen.\r\nArbetet  med  regeringens   breda  åtgärdsprogram  i\r\nelva punkter  har  fortsatt,  och   bl.a.   har  ett\r\nnationellt  mål  för  att  öka  hälsan i arbetslivet\r\nuppställts.     Obligatorisk     redovisning      av\r\nsjukfrånvaron   i   årsredovisningar   har  införts.\r\nPrecisionen  vid sjukskrivning skall öka  genom  att\r\nheltidssjukskrivning  undviks.  Avstämningsmöten med\r\nden   försäkrade   och   berörda   parter    införs.\r\nBeslutsunderlagen    förbättras.    Utbildningen   i\r\nförsäkringsmedicin förstärks, och försäkringsläkarna\r\nblir    fler    och    ges    en   förändrad   roll.\r\nRehabiliteringsutredning  från  arbetsgivaren   görs\r\nobligatorisk,  och  tiden med vilande sjukersättning\r\nvid  arbete har förlängts  från  ett  till  två  år.\r\nSjukpenningens storlek har sänkts, och sjukpenningen\r\ntill  arbetslösa  har  justerats  så  att  den  inte\r\növerstiger   den  högsta  arbetslöshetsersättningen.\r\nSjuklöneperioden  har  förlängts med 7 dagar till 21\r\ndagar. Beslut har därvid  tagits  om  att införa ett\r\nhögkostnadsskydd       för      mindre      företag.\r\nAnställningsstöd  för långtidssjukskrivna  inrättas.\r\nHuruvida det finns  förutsättningar  för  att ge den\r\nförsäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning\r\ni  stället för sjukpenning skall utredas senast  ett\r\når    efter    sjukanmälningsdagen.    Vården    och\r\nförsäkringskassorna   har   fått   extra  ekonomiska\r\nresurser.     Arbetet    med    att    förnya    den\r\narbetslivsinriktade  rehabiliteringen  har  kommit i\r\ngång.  Regeringen  framhåller vidare att de åtgärder\r\nsom redan genomförts bidrar till att klara målet att\r\nhalvera antalet sjukdagar  till  2008. Målet är dock\r\nambitiöst,  och  det  står  klart  att   det   krävs\r\nytterligare åtgärder.\r\nFörutom  att  fortsätta  och fullfölja arbetet med\r\nåtgärder  inom  ramen  för  bl.a.   regeringens  11-\r\npunktsprogram samt arbeta vidare med  de  punkter  i\r\ndet  s.k.  121-punktsprogrammet  som  rör  hälsan  i\r\narbetslivet,     avser     regeringen    att    inom\r\nsjukförsäkringsområdet inrikta  sina  insatser under\r\nåterstoden  av år 2003 och under år 2004  på  främst\r\nföljande    områden:     förstärka    arbetsgivarnas\r\nekonomiska drivkrafter att minska ohälsan, genomföra\r\nen  översyn  av  bestämmelserna  om  indragning  och\r\nnedsättning av sjukförsäkringsförmåner  i  lagen  om\r\nallmän    försäkring,    pröva   möjligheterna   att\r\ntidsbegränsa rätten till sjukersättning  till längst\r\ntre år i taget, fortsätta den tekniska översynen  av\r\nreglerna  om karensdagen och undersöka möjligheterna\r\natt  vidta  åtgärder   för   att   öka  rättvisan  i\r\nregelverket, följa upp och utvärdera  effekterna  av\r\nde åtgärder som vidtas med anledning  av regeringens\r\nproposition  2002/03:132 om finansiell samordning på\r\nrehabiliteringsområdet,   förlänga   den  befintliga\r\nförsöksverksamheten med lokal finansiell  samordning\r\nmellan   försäkringskassa,   landsting   och  kommun\r\n(Socsam)  i ytterligare tre år, tillföra medel  till\r\nytterligare informationsaktiviteter under år 2003 om\r\nsjukförsäkringen för att minska ohälsan och förändra\r\nsocialförsäkringens   administration.   Vidare   bör\r\nåtgärder  vidtas mot fusk och missbruk, förebyggande\r\narbetsmiljöarbete utvecklas och bättre stöd till och\r\nuppföljning    av    personer   med   sjukersättning\r\ngenomföras.\r\nSammanfattningsvis                           ansåg\r\nsocialförsäkringsutskottet  att, när det gäller krav\r\npå generellt sänkta sociala avgifter, detta är något\r\nsom regelmässigt prövas i samband med det sedvanliga\r\nbudgetarbetet.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet  vill i sammanhanget\r\nerinra  om  att  systemet  för  ersättningsnivåer  i\r\nförtidspensionen är reformerat fr.o.m. den 1 januari\r\n2003     och     numera     benämns     sjuk-    och\r\naktivitetsersättning    (prop.    2000/01:96,   bet.\r\n2000/01:SfU15).      Då      fastställdes     alltså\r\nersättningsnivåerna.       När       det      gäller\r\narbetsgivaravgift för anställda över 61  år  arbetar\r\nregeringen  med  en  översyn  av  möjligheterna till\r\nregeländringar för att öka de äldres drivkrafter för\r\noch  intresse  av  att  stanna  kvar  i arbetslivet.\r\nUtskottet  vill även hänvisa till ett frågesvar  den\r\n27   januari   2004    (prot.   2003/04:58,   17 §).\r\nFinansministern framhöll inledningsvis att det redan\r\ni dag finns skattemässiga  fördelar för arbetsgivare\r\natt anställa personer över 65  år.  De  skatter  och\r\navgifter  som  utgår på lön för arbetstagare över 65\r\når är lägre än för  övriga.  På lön för arbetstagare\r\nunder   65  år  utgår  socialavgifter   och   allmän\r\nlöneavgift   på   totalt   32,70   %.   På  lön  för\r\narbetstagare  över  65  år  utgår i stället särskild\r\nlöneskatt  på  16,16  % och ålderspensionsavgift  på\r\n10,21 %, d.v.s. ett totalt  uttag  på 26,37 %. Uttag\r\nav  ålderspensionsavgift  sker  till  följd  av  att\r\nlöneinkomsten  är  pensionsgrundande. Nivån  på  den\r\nsärskilda löneskatten  är bestämd så att den ungefär\r\nskall motsvara vad som kan  anses som skattedelen av\r\nsocialavgifterna,  dvs. den del  av  avgifterna  som\r\ninte  kan  anses utgöra  betalning  för  löntagarens\r\nsocialförsäkringar. Det finns flera orsaker till att\r\ndet  uppstår   en   skattedel   i  socialavgifterna.\r\nAvgifterna  finansierar  exempelvis   förmåner   för\r\nvärnpliktiga,  föräldralediga,  studerande  etc. som\r\ninte förvärvsarbetar. Därtill kommer finansiering av\r\nförmåner  för  äldre för vilka nya rättigheter  inte\r\nkan tjänas in och  andelar  av avgiften som inte ger\r\nnågon ny rättighet på grund av att den betalas in på\r\ninkomst   som   överskrider   aktuellt   tak   eller\r\nunderskrider  aktuellt  golv i socialförsäkringarna.\r\nRegeringen är medveten om  att  Sverige  står  inför\r\nstora  utmaningar  i  och med att andelen äldre ökar\r\noch   andelen   i   yrkesverksam    ålder   minskar.\r\nFinansministern framhöll därför som viktigt  att  de\r\näldres  kompetens  och  arbetsvilja  tas  till  vara\r\nbättre. Flera utredningar har visat på betydelsen av\r\nekonomiska  drivkrafter  för  de äldres intresse att\r\nstanna  kvar  i arbetslivet. I finansplanen  för  år\r\n2004 aviserade  därför  regeringen  att den skall se\r\növer möjligheterna till förändringar  i  regler  för\r\natt  öka  de  äldres drivkrafter och möjligheter att\r\nfortsätta  förvärvsarbeta.  Ett  sådant  arbete  har\r\nredan    påbörjats     inom     Finansdepartementet.\r\nFinansministern  var  därför inte beredd  att  lämna\r\nnågra förslag på förändringar  innan detta arbete är\r\nslutfört. Som utskottet anfört ovan  framgår  det av\r\nfinansplanen för år 2005 att åtgärder behöver vidtas\r\nför  att  göra  det  möjligt för äldre att vara kvar\r\nlängre i arbetslivet och  stimulera  dem  till detta\r\noch  för  arbetsgivare att öka efterfrågan på  äldre\r\narbetskraft.\r\nMot  bakgrund   av   det  ovan  anförda  avstyrker\r\nutskottet motion 2003/04:MJ65 (m) yrkande 7.\r\n\r\nSysselsättning och lärande i ett\r\nkunskapssamhälle\r\n\r\n\r\nSysselsättning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer i vad  regeringen anför i\r\nskrivelsen  och avstyrker ett  motionsyrkande\r\n(kd)  om  en sammanhållen  yrkeshögskola  med\r\nhänvisning     till    riksdagens    tidigare\r\nuttalanden i frågan  och  till det arbete som\r\npågår i Regeringskansliet.\r\nJämför reservation 68 (kd).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nEnligt   regeringens  bedömning   är   arbets-   och\r\nkompetenslinjen     grunden    för    den    svenska\r\narbetsmarknadspolitiken.  För  att  främja  en snabb\r\ntillsättning   av   lediga   platser   och  motverka\r\nlångtidsarbetslöshet     och     utslagning     från\r\narbetsmarknaden  prioriteras  insatser  som ökar den\r\narbetslöses    möjlighet    att   få   en   reguljär\r\nanställning.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2003/04:MJ63 (kd) betonas  vikten  av  en\r\nsammanhållen  yrkeshögskola. En samlad yrkeshögskola\r\ninnebär enligt motionärerna optimala möjligheter för\r\nsamordning men  också  för  identiteten  och  är den\r\nkvalificerade   yrkeskunskapens  främsta  chans  att\r\növerleva och utvecklas (yrkande 50).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtbildningsutskottet  har  behandlat  frågan  om  en\r\nsammanhållen  yrkeshögskola vid ett antal tillfällen\r\noch  senast  i  betänkandet   Vuxenutbildning  (bet.\r\n2003/04:UbU8).  Enligt utbildningsutskottet  är  det\r\nolämpligt att använda  termen högskola om utbildning\r\nsom  inte är avsedd att omfattas  av  högskolelagen.\r\nUtbildningsutskottet    ansåg    också    att    den\r\nkvalificerade   yrkesutbildningen  har  särdrag  som\r\nskiljer    den   från    t.ex.    utbildning    till\r\nyrkeshögskoleexamen.  I  samma  betänkande  föreslog\r\nutbildningsutskottet att riksdagen skulle begära  en\r\növersyn  av  den  eftergymnasiala  yrkesutbildningen\r\neftersom    bilden    av    denna   utbildning    är\r\nsvåröverskådlig   och   besvärlig    att    få   ett\r\nhelhetsgrepp  om. Bland annat skulle organisatoriska\r\nfrågor   analyseras.   Med   anledning   härav   har\r\nUtbildningsdepartementet tillsatt en arbetsgrupp som\r\nskall genomföra  översynen.  Enligt riktlinjerna har\r\narbetsgruppen till uppgift att  analysera utbudet av\r\neftergymnasial     yrkesutbildning,    hur     olika\r\nutbildningar värderas  vid  vidare  studier,  hur de\r\nfinansieras  och hur de kvalitetssäkras. Vidare  bör\r\narbetsgruppen  kartlägga  i  vilka utbildningsformer\r\neftergymnasial yrkesutbildning  erbjuds  och göra en\r\nprobleminventering.  Arbetet  i  denna del bör  vara\r\navslutat   senast   den   31   december  2004,   och\r\narbetsgruppen bör skriftligen redovisa  sitt  arbete\r\ntill   regeringen   senast   den  28  februari  2005\r\n(U2002/2404/DK). Med det anförda föreslår miljö- och\r\njordbruksutskottet  att  motion   2003/04:MJ63  (kd)\r\nyrkande 50 lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens\r\nsida.\r\n\r\nLivslångt lärande\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen  anför i\r\nskrivelsen  och  avstyrker ett motionsyrkande\r\n(c)    om    tydligare    målformulering    i\r\nläroplanen/kursplanen om kunskap  om  hållbar\r\nutveckling.  Utskottet hänvisar till vad  som\r\nanförs i skrivelsen.\r\nJämför reservation 69 (kd, c).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nFör att kunna  bemöta framtidens krav behöver enligt\r\nregeringen  utbildningen   för   hållbar  utveckling\r\nstärkas.  Överenskommelsen Baltic 21  Education  ger\r\nenligt  regeringen  en  god  grund  för  att  stödja\r\nutbildning  för hållbar utveckling. Regeringen anser\r\natt arbetet för  att genomföra dessa åtaganden måste\r\nfortsätta såväl nationellt som internationellt.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nBehovet   av   en   tydligare    målformulering    i\r\nläroplanen/kursplanen  vad  gäller  kunskapen  om en\r\nhållbar  utveckling  framhålls i motion 2003/04:MJ67\r\n(c).  I  kunskapen  och medvetandet  om  en  hållbar\r\nutveckling ligger enligt  motionärerna  grunden  för\r\nallt  fortsatt  arbete, och det är viktigt att detta\r\nförhållande kontinuerligt  lyfts  fram i den svenska\r\nskolan (yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  skrivelsen framhåller regeringen  att  utbildning\r\nför  hållbar  utveckling  har ett starkt stöd i våra\r\nläroplaner      för      förskolan,     grundskolan,\r\ngymnasieskolan  och den kommunala  vuxenutbildningen\r\nsamt i de mål folkbildningen  har satt upp. Många av\r\nvåra   universitet   och   högskolor    har   utöver\r\nhögskolelagens formulering om att främja  förståelse\r\nför    andra    länder   och   för   internationella\r\nförhållanden formulerat  mål  om  att de skall verka\r\nför   en   hållbar  utveckling.  Enligt  regeringens\r\nuppfattning,  som delas av utskottet, kan utbildning\r\nför hållbar utveckling  emellertid  bli framgångsrik\r\nendast  om  lärare,  elever  och studerande  på  den\r\nenskilda  skolan eller institutionen  gemensamt  med\r\nstöd   av  kreativitet   och   engagemang   försöker\r\nförverkliga målsättningen att integrera perspektivet\r\nhållbar   utveckling  i  undervisningen.  Regeringen\r\nkonstaterar  också  att  arbetet  inför  beslutet av\r\nBaltic 21    Education    visade   på   behovet   av\r\nfortbildning  av  aktiva  lärare   och   behovet  av\r\nkompetensutveckling   för   övriga   yrkesverksamma.\r\nÖverenskommelsen  Baltic  21  Education  ger  enligt\r\nregeringen  en  god  grund för att stödja utbildning\r\nför hållbar utveckling.  Arbetet  för  att genomföra\r\ndessa åtaganden måste fortsätta såväl nationellt som\r\ninternationellt.\r\n\r\nAv skrivelsen framgår också att Statens  skolverk,\r\ni  samarbete  med  Uppsala  och  Örebro universitet,\r\ninitierade en ramkursplan för fortbildning av lärare\r\npå  området utbildning för hållbar  utveckling  samt\r\npåbörjade  ett  pilotprojekt,  Hållbar  utveckling i\r\nskolan,  med  syfte  att utveckla fortbildningen  av\r\nlärare. Pilotprojektet  slutförs  nu  av Myndigheten\r\nför skolutveckling, som överväger hur erfarenheterna\r\nkan  spridas  till  en  bredare krets av skolor  och\r\nlärare.\r\nRegeringen    framhåller    i    skrivelsen    att\r\nperspektivet   hållbar   utveckling    är   särskilt\r\nangeläget   när   det   gäller   den   grundläggande\r\nlärarutbildningen.       Inom      det      allmänna\r\nutbildningsområdet  om  60  poäng  i  den  nuvarande\r\nlärarutbildningen  finns  goda  förutsättningar  att\r\nutveckla  perspektivet.  Hur detta  kan  ske  avgörs\r\nsjälvfallet av berört universitet eller högskola. Av\r\nskrivelsen  framgår  vidare  att  Högskoleverket har\r\ntillsatt  en  arbetsgrupp  med  syfte  att  utveckla\r\ntankar  kring  hur  perspektivet  hållbar utveckling\r\nskulle   kunna   förstärkas  även  inom  den   högre\r\nutbildningen.   I   sin    rapport    På   väg   mot\r\nmiljöanpassade  produkter  föreslår Naturvårdsverket\r\natt  högskolorna  skall  integrera   utbildning   om\r\nmiljöfrågor   i  utbildningen  för  bl.a.  ekonomer,\r\ntekniker och designer.\r\nAv skrivelsen  framgår även att Folkbildningsrådet\r\nsom  fördelar  statsbidrag  till  studieförbund  och\r\nfolkhögskolor enligt  riktlinjerna för år 2004 har i\r\nuppdrag  att redovisa särskilda  utbildningsinsatser\r\nför  hållbar   utveckling   inom  studieförbund  och\r\nfolkhögskolor.\r\nUtskottet vill i sammanhanget  även  erinra om att\r\nstatsministern  i  sitt  tal  inför FN:s toppmöte  i\r\nJohannesburg år 2002 särskilt underströk  vikten  av\r\nutbildning  som  ett  medel i arbetet för en hållbar\r\nutveckling.  Han  inbjöd   till   en  internationell\r\nkonferens i Sverige på temat Utbildning  för hållbar\r\nutveckling.   Konferensen  ägde  rum  i form av  ett\r\ninternationellt  rådslag  med  namnet  Learning   to\r\nChange  Our  World,  International  Consultation  on\r\nEducation    for    Sustainable    Development   och\r\ngenomfördes  i  Göteborg  den  4-7  maj 2004.  Efter\r\nrådslaget kommer en skrift att tas fram  som  bygger\r\npå  de erfarenheter och de slutsatser som rådslagets\r\nmedlemmar beslutat sig för att lyfta fram.\r\nDet   bör  framhållas  att  Nationalkommittén  för\r\nAgenda  21   och  Habitat  i  sitt  betänkande  (SOU\r\n2003:31) föreslog åtgärder för att integrera hållbar\r\nutveckling i all  pedagogisk  skolverksamhet,  bl.a.\r\natt utveckla indikatorer samt kompetensutveckling av\r\nlärare.  Vikten  av  att  sprida  erfarenheter kring\r\nmetoder  om tvärvetenskaplig undervisning  framhölls\r\nockså.  Kommittén  underströk  även  vikten  av  att\r\nstimulera   skolor   att   arbeta   för  utmärkelsen\r\nMiljöskola  samt  projektet  Hälsofrämjande   skola.\r\nBland  remissinstanserna fanns inget klart stöd  för\r\nde  förslag   som  kommittén  presenterade.  Däremot\r\nframhöll  flera  instanser,  bl.a.  Länsstyrelsen  i\r\nKronobergs  län,  vikten  av  att  integrera hållbar\r\nutveckling i alla utbildningar.\r\nI  likhet  med regeringen anser utskottet  att  de\r\nåtgärder  som vidtagits  eller  pågår  uppfyller  de\r\nintentioner som kommittén förde fram. Som regeringen\r\nanför bör det  betänkande  som  skall  presenteras i\r\noktober    avvaktas    innan   ytterligare   förslag\r\npresenteras.\r\nUtskottet   har   ingen   annan   uppfattning   än\r\nmotionärerna i motion 2003/04:MJ67  (c) om vikten av\r\nkunskap  om  hållbar  utveckling.  Med  det  anförda\r\nfinner utskottet emellertid att syftet med motionens\r\nyrkande  3  i allt väsentligt kan anses tillgodosett\r\nutan något särskilt uttalande i frågan.\r\n\r\nForskning och utveckling\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer  i  vad  regeringen anför\r\noch avstyrker ett antal motionsyrkanden  (kd,\r\nv,  c, mp) om långsiktig basfinansiering inom\r\nforskning och om forskning på jordbrukets och\r\nfiskets   områden.  Utskottet  hänvisar  till\r\ntidigare uttalanden  på  områdena och till en\r\naviserad proposition om forskning.\r\nPå samma grund avstyrks även  motionsyrkanden\r\n(kd,   v,  c,  mp)  om  bl.a.  forskning   om\r\nÖstersjöns   miljö,  om  ett  internationellt\r\nprojekt   för  Västerhavet,   om   de   stora\r\nrovdjuren  och   om  hållbar  produktion  och\r\nkonsumtion.\r\nJämför reservationerna  70  (c),  71 (kd), 72\r\n(kd), 73 (v), 74 (c) och 75 (mp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nOrganisationen  av  de  myndigheter som  finansierar\r\nforskning har enligt regeringens  bedömning bidragit\r\ntill   att  skapa  goda  förutsättningar   för   att\r\nforskning  och  utveckling framgångsrikt skall kunna\r\nbidra till en hållbar  utveckling av samhället bl.a.\r\ngenom att ett sammanhållet  forskningsråd för miljö,\r\nareella  näringar och samhällsbyggnad  skapades.  Ny\r\nkunskap  genom   forskning   och  utveckling  är  en\r\nförutsättning  för  en  hållbar  samhällsutveckling.\r\nForskningen måste ske över disciplingränserna  och i\r\nsamverkan mellan forskare och övriga samhället.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nBalansen  mellan  extern  konkurrens  och långsiktig\r\nbasfinansiering  inom forskningen tas upp  i  motion\r\n2003/04:MJ63 (kd).  Tillräckliga basresurser för att\r\nupprätthålla och utveckla hög vetenskaplig kompetens\r\nbehöver gå direkt till  lärosätena,  varje  lärosäte\r\nbör själv ha ansvaret för intern fördelning av denna\r\nbasresurs   och   basfinansieringen   som  andel  av\r\nresurserna  måste  öka för att trygga en  långsiktig\r\nfinansiering  av  grundforskningen   (yrkande   51).\r\nMöjligheterna  till  en  postdoktorsperiod  bör  öka\r\n(yrkande 52).\r\n\r\nI  motion  2002/03:MJ263  (v) begärs en översyn av\r\nhur forskningsanslagen inom jordbruksforskningen bör\r\nomfördelas  mellan  forskning  inom   konventionellt\r\nrespektive ekologiskt lantbruk. Syftet  bör vara att\r\ngynna   den  sammantagna  forskningen  för  hållbara\r\nproduktionsmetoder    (yrkande    3).    I    motion\r\n2003/04:MJ334  (c) framhålls att fortsatt forskning,\r\nutveckling och rådgivning  inom  jordbrukets  område\r\nkrävs   för   att   läckaget  av  näringsämnen  från\r\njordbruksmark skall minska ytterligare (yrkande 15).\r\nForskningens betydelse  inom  jordbruksområdet lyfts\r\nfram  i  motion  2003/04:MJ401 (mp)  yrkande  11.  I\r\nmotion  2002/03:MJ435   (c)  begärs  att  regeringen\r\ntillsätter en utredning om  forskning  vid  SLU inom\r\nekologiskt   lantbruk   i   ett   systemsammanhållet\r\nperspektiv (yrkande 3).\r\nI motion 2003/04:MJ408 (kd) framhålls  behovet  av\r\nhavsforskning   om   fiskeribiologi,  utveckling  av\r\nfångstredskap  och  fångstmetoder,   spridning   och\r\neffekter  av  kemikalier,  övergödning m.m. (yrkande\r\n15).  Vikten  av utökad forskning  om  fisksjukdomar\r\nbetonas i motion 2002/03:MJ426 (kd) yrkande 16.\r\nEnligt motion  2002/03:MJ428  (c) bör Sverige inom\r\nEU ta initiativ till en heltäckande  forsknings- och\r\naktionsplan för Östersjöns miljö (yrkande  30),  och\r\narbetet med att minska gapet mellan miljöforskningen\r\noch  medborgarna  bör  intensifieras  (yrkande  47).\r\nNödvändigheten  av  utökad marin forskning i form av\r\nett    nytt    nordiskt    eller     internationellt\r\nVästerhavsprojekt  betonas  i  motion  2002/03:MJ492\r\n(mp) yrkande 3.\r\nI  motion  2003/04:MJ235 (v) begärs en översyn  av\r\nden forskning  som  bedrivs  om  de stora rovdjurens\r\nbiologi och ekologi och om hur människors  attityder\r\noch   vardagsliv   förändras  när  rovdjur  finns  i\r\nnärheten   är   tillräcklig   för   att   möta   det\r\nkunskapsbehov som finns (yrkande 6).\r\nEnligt motion 2003/04:MJ400 (kd) behövs ett samlat\r\nforskningsprogram   som   stöder   utvecklingen  mot\r\nhållbar  produktion  och konsumtion (yrkande 13).  I\r\nmotionen betonas också  vikten av att forskningen om\r\nPFOS   (perfluoroktansulfonsyra)    fortsätter   och\r\nintensifieras (yrkande 16).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  skrivelsen hänvisar regeringen till  förslaget  i\r\nden  ekonomiska  vårpropositionen  för  år  2001 att\r\nforskning   om  biologisk  mångfald  och  ekologiskt\r\nhållbar utveckling  inom Forskningsrådet  för miljö,\r\nareella   näringar   och   samhällsbyggande, Formas,\r\nskulle  stärkas  med  50 miljoner  kronor  för  åren\r\n2002-2004. Formas har också  tilldelats  extra medel\r\nför   forskning   om   biologisk  mångfald  och  för\r\nforskning  till  stöd  för   en  ekologiskt  hållbar\r\nutveckling omfattande 80 miljoner  kronor  för  åren\r\n2002  och  2003 samt 90 miljoner kronor för år 2004.\r\nFormas fick  dessutom en förstärkning på 10 miljoner\r\nkronor från år  2003  för  forskning om marin miljö.\r\nHärutöver  har Formas sedan ett  antal  år  fått  23\r\nmiljoner kronor  per år för ett forskningsprogram om\r\nekologisk produktion.  På  förslag  av  regeringen i\r\nbudgetpropositionen   för   år 2004   har  riksdagen\r\nbeslutat  att dessa satsningar skall fortsätta  även\r\nfr.o.m. år  2005 (prop. 2003/04:1, utgiftsområde 23,\r\nbet. 2003/04:MJU2,  rskr.  2003/04:104  och  105). I\r\nskrivelsen   uttalar   regeringen   sin  avsikt  att\r\nåterkomma  i  den  forskningspolitiska propositionen\r\nvad avser forskning om hållbar utveckling.\r\n\r\nI samband med behandlingen  av budgetpropositionen\r\nför år 2004, utgiftsområde 23, hade utskottet att ta\r\nställning   till  motioner  om  medel   till   olika\r\nforskningsprojekt  på  jordbrukets område. Utskottet\r\ndelade motionärernas syn   på betydelsen av de olika\r\nforskningsprojekten men ansåg att det får anses vara\r\nen  uppgift  för i första hand  forskningsrådet  att\r\nfördela   medel    till   olika   forskningsprojekt.\r\nUtskottets    ställningstagande     kvarstår.    Med\r\nhänvisning  härtill  och  till  den till  årsskiftet\r\n2004/05   aviserade   propositionen   om   forskning\r\nföreslår utskottet att motionerna 2002/03:MJ263  (v)\r\nyrkande    3,    2003/04:MJ334   (c)   yrkande   15,\r\n2003/04:MJ401 (mp)  yrkande 11 och 2002/03:MJ435 (c)\r\nyrkande  3  lämnas  utan   ytterligare  åtgärd  från\r\nriksdagens sida.\r\nMed hänvisning till den aviserade propositionen om\r\nforskning   bör   även   motion  2003/04:MJ63   (kd)\r\nyrkandena 51 och 52 lämnas  utan  riksdagens  vidare\r\nåtgärd.\r\nVåren 2004 behandlade utskottet en motion (kd)  om\r\nresurser  för  forskning om fisksjukdomar. Utskottet\r\nkonstaterade då  att  kunskaperna  om fiskbestånd av\r\nbetydelse    för   kust-   och   insjöfisket    samt\r\nfritidsfisket  inte  var tillräckliga för att fisket\r\nskall  kunna bedrivas på  ett  långsiktigt  hållbart\r\nsätt  i  enlighet   med  försiktighetsprincipen  och\r\nekosystemansatsen.  Utskottet   delade   regeringens\r\nuppfattning  i  proposition  2003/04:51  Kust-   och\r\ninsjöfiske  om  behovet  av  förstärkt  forskning om\r\nfisksamhällen,    reproduktionsområden,   biologiska\r\neffekter  av fiskemetoder  och  biologisk  mångfald.\r\nUtskottet hänvisade till Formas verksamhet, till den\r\nstrategi för skydd av haven som utvecklas inom ramen\r\nför EU:s sjätte  miljöhandlingsprogram  och till det\r\narbete  som  pågår  inom  Internationella rådet  för\r\nhavsforskning  (ICES)  och  till   FAO:s  rådgivande\r\nkommission för insjöfiske. Vidare anförde  utskottet\r\nett  en  förutsättning  för  akvatisk  forskning  är\r\ntillgång    till    forskningsfartyg.   De   svenska\r\nforskningsfartygen   är    byggda   på   1970-talet.\r\nFiskeriverket har mot den bakgrunden  haft i uppdrag\r\natt  i  samråd  med  Formas  senast  i januari  2004\r\nredovisa   en   förstudie   av   behovet  av  marina\r\nforskningsfartyg.   Utskottet  erinrade   också   om\r\nHavsmiljökommissionens  förslag  om  förstärkning av\r\nforsknings-  och  utvecklingsverksamheten  inom  det\r\nmarina området (SOU  2003:72).  Förslaget  bereds  i\r\nRegeringskansliet.   I   avvaktan   på  en  aviserad\r\nproposition   i  frågan  och  på  den  ovan   nämnda\r\nforskningspropositionen   föreslår   utskottet   att\r\nmotionerna   2003/04:MJ408   (kd)   yrkande  15  och\r\n2002/03:MJ426  (kd)  yrkande 16 lämnas  utan  vidare\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\nUtskottet   har   ingen   annan   uppfattning   än\r\nmotionärerna   i   motionerna   2003/04:MJ235   (v),\r\n2003/04:MJ400 (kd), 2002/03:MJ428 (c) och 2002/03:\r\nMJ492  (mp)  om  betydelsen  av  den  forskning  som\r\nmotionerna vill främja.  Som  utskottet  anfört ovan\r\nfår det emellertid anses vara en uppgift för  främst\r\nFormas     att     fördela    medel    till    olika\r\nforskningsprojekt.    Det    bör    tilläggas    att\r\nHavsmiljökommissionen i  sitt betänkande presenterar\r\nett  antal  områden  inom framför  allt  den  marina\r\nmiljön   där  kunskaperna   är   bristfälliga   (SOU\r\n2003:72).  I avvaktan på resultatet av beredningen i\r\nRegeringskansliet       och       den      aviserade\r\nforskningspropositionen    anser    utskottet    att\r\nmotionerna    2003/04:MJ235    (v)    yrkande     6,\r\n2003/04:MJ400    (kd)    yrkandena    13   och   16,\r\n2002/03:MJ428   (c)   yrkandena   30   och   47  och\r\n2002/03:MJ492   (mp)   yrkande  3  bör  lämnas  utan\r\nriksdagens vidare åtgärd.\r\n\r\nHållbar ekonomisk utveckling och\r\nkonkurrenskraft\r\n\r\n\r\nHållbar ekonomi\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet,  som instämmer  i  vad  regeringen\r\nanför    i   skrivelsen,    avstyrker    fyra\r\nmotionsyrkanden   (m,  kd)  om  åtgärder  för\r\nförbättrat företagsklimat  för småföretagare,\r\nom    sänkt   skatt   på   arbete   och    om\r\nskattereduktion     för     hushållstjänster.\r\nUtskottet  hänvisar till riksdagens  tidigare\r\nställningstaganden    på    områdena,    till\r\nbudgetpropositionen    för    år 2005,   till\r\npågående arbete i Regeringskansliet  och till\r\nen   proposition   om   skattereduktion   för\r\nutgifter för byggnadsarbete på bostadshus som\r\nkommer   att  behandlas  av  riksdagen  under\r\nhösten 2004.\r\nJämför reservationerna  76  (m),  77 (kd), 78\r\n(m, fp, kd, c) och 79 (m, kd, c).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nRegeringens och riksdagens kvantitativa  mål för den\r\nekonomiska politiken är följande:\r\n\r\n1. Ett finansiellt sparande i den offentliga sektorn\r\nmotsvarande 2 % av BNP över en konjunkturcykel.\r\n2.\r\n- Att fastställa nominella utgiftstak tre år framåt.\r\n-\r\n- Prisstabilitet definierad som en inflationstakt på\r\n2  % (1 procentenhet), genomförd av en självständig\r\nriksbank.   Återgång   till   målsättningarna   för\r\nskattereformen  år  1990/91  att  endast  15  %  av\r\nlöntagarna betalar statlig skatt.\r\n-\r\n-  En  sysselsättningsgrad  på  80  % till år 2004 i\r\ngruppen 20-64-åringar.\r\n-\r\n-   En   halvering   av  antalet  bidragstagare   av\r\nförsörjningsstöd mellan åren 1999 och 2004.\r\n-\r\n-  En  halvering av frånvaron  från  arbetslivet  på\r\ngrund av  sjukskrivning  mellan åren 2002 och 2008.\r\nFlera   av  dessa  mål  berör  politikområden   som\r\nbehandlas i andra avsnitt.\r\n-\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ65  (m)  hävdar  motionärerna att\r\nregeringen i praktiken missar samtliga  mål  för den\r\nekonomiska  politik  som  den  har  inflytande över.\r\nSkrivelsens   avsnitt   om   skatter   präglas    av\r\nfördelningspolitik  i  stället  för  tillväxtpolitik\r\n(yrkande   12).  Som  ett  viktigt  medel  för   att\r\nåstadkomma högre  tillväxt  framhålls lägre skatter,\r\nfrämst på arbete, sänkt skatt  för småföretagare och\r\npå    arbete   med   tyngdpunkten   på   låg-    och\r\nmedelinkomsttagare     (yrkande 13).     I    motion\r\n2003/04:MJ63  (kd)  föreslås ett antal åtgärder  som\r\nsyftar    till   förbättrat    företagsklimat    för\r\nsmåföretag.   Attityderna   till   företagande   och\r\nföretagare  bör förbättras, reglerna för företagande\r\nförenklas och  regler  som  inte  används avvecklas.\r\nReglerna för F-skattsedel och självdeklarationen för\r\nföretagare   bör  förenklas, liksom kontakterna  med\r\nmyndigheterna.  Försäkringssystemen   bör  bli  mera\r\nrättvisa   och  staten  bör  betala  föräldraledigas\r\nsemesterersättning. Miljöbalken bör utformas utifrån\r\nsmåföretagens  situation,  arbetsgivaravgifterna bör\r\nsänkas och reglerna för beskattning  av  fåmansbolag\r\nbör   reformeras.   Vidare  bör  förmögenhetsskatten\r\navvecklas,   generationsskiften   i   familjeföretag\r\nunderlättas och  skatten på arbete sänkas. Slutligen\r\nbör riskkapitalavdrag  och  etableringskonto införas\r\noch   avgiften   vid  försenad  deklaration   slopas\r\n(yrkande 45).\r\n\r\nEnligt     motion    2003/04:MJ63     (kd)     bör\r\nskattereduktion    införas   för   hushållstjänster,\r\nreparationer, tillbyggnad  och  ombyggnad (ROT) samt\r\nprivat barnomsorg. Reduktionen bör  fastställas till\r\n50 %   av   arbetskostnaden   inklusive   moms   för\r\nhushållstjänster utförda i hemmet eller på  den egna\r\ntomten  och  gälla fr.o.m. den 1 april 2004 (yrkande\r\n48).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI skrivelsen betonar  regeringen  att en prioriterad\r\nuppgift för den ekonomiska politiken  är  att  bidra\r\ntill   stabila   makroekonomiska  förhållanden.  Det\r\nskapar förutsättningar för en väl fungerande ekonomi\r\nsom karakteriseras  av dynamik, flexibilitet och god\r\ntillväxt.   Stabila   makroekonomiska   förhållanden\r\ninnebär   balanserade   offentliga    finanser,   en\r\nekonomisk politik för full sysselsättning,  hållbara\r\npensionssystem och ett kontinuerligt arbete med  att\r\ngöra   både   arbetsmarknaden   och   produkt-   och\r\nkapitalmarknader   mer   flexibla   och   dynamiska.\r\nEkonomiska  styrmedel används även för att stimulera\r\ntill     mer     hållbara      konsumtions-      och\r\nproduktionsmönster.   Ett   övergripande  syfte  med\r\nskatterna   är   att   finansiera   de    offentliga\r\nåtagandena.   Skatterna   skall   bidra   till   att\r\nåstadkomma  en  rättvis  fördelning av inkomster och\r\nförmögenheter samtidigt som  de  kan  bidra  till en\r\nbättre   användning   av   våra   samlade  resurser,\r\ndäribland naturresurser.\r\n\r\nI    sitt    betänkande    till   den   ekonomiska\r\nvårpropositionen för år 2004 anförde finansutskottet\r\nbl.a. detta (prop. 2003/04:100,  bet. 2003/04:FiU29,\r\nrskr. 2003/04:209). Resurserna för  riskkapital till\r\nnäringslivet    har   utökats   och   skall   utökas\r\nytterligare.  I  vårpropositionen  anges  också  att\r\ninsatser görs för att inom befintliga ramar ännu mer\r\nöka utbudet av kapital i tidiga skeden av en affärs-\r\neller  företagsutveckling,   s.k.  såddfinansiering.\r\nVidare anges att regeringen avser  att återkomma med\r\nytterligare    reformer    inom    3:12-regelverket.\r\nSammantaget ska förändringarna, inklusive  höjningen\r\nav klyvningsräntan, ge företagen skattelättnader  om\r\n1  miljard kronor. Stödet till kvinnligt företagande\r\nförlängs,   och  ett  arbete  pågår  för  att  genom\r\nelektronisk registrering  korta handläggningstiderna\r\nvid  registrering  av aktiebolag  och  handelsbolag.\r\nResurser  satsas  för   att  ytterligare  främja  en\r\nmiljödriven        näringslivsutveckling         och\r\nmiljöteknikexport. Vidare fortsätter satsningarna på\r\narkitektur, form och design, och förberedelser pågår\r\ninför   designåret   2005.  Regeringens  arbete  med\r\nregelförenklingar   för    företagen    är,   enligt\r\nfinansutskottets  mening, ett mycket omfattande  och\r\nviktigt projekt. Syftet  är att förenklingarna skall\r\nleda till högre tillväxt och  högre sysselsättning i\r\nsamhället.\r\nFinansutskottet fortsätter: Sedan fyra år tillbaka\r\nlämnar  regeringen  varje  år  en  redogörelse  till\r\nriksdagen  om  förenklingsarbetets  utveckling.  Den\r\nsenaste lämnades i höstas (skr. 2003/04:8). Målet är\r\natt  tydligt  minska den administrativa  bördan  för\r\nsmåföretag.  I den  senaste  skrivelsen  presenteras\r\nregeringens  handlingsplan   för   att  uppnå  denna\r\nmålsättning.     Enligt    handlingsplanen     skall\r\ndepartementen  och   berörda  myndigheter  senast  i\r\nslutet    av    juni   2004   presentera    konkreta\r\nåtgärdsplaner på  hur internationella och nationella\r\nregler kan minskas  och  förenklas, hur servicen och\r\ntillgängligheten  hos  myndigheter   kan   öka,  hur\r\nhandläggningstider vid tillståndsgivning kan kortas,\r\nhur  administrationen  kan  effektiviseras samt  hur\r\nolika  IT-lösningar kan användas  för  att  förenkla\r\nkontakten   mellan   företagen   och  myndigheterna.\r\nResultatet av åtgärdsplanerna skall  sedan redovisas\r\ntill  riksdagen  hösten  2004. Vidare pågår,  enligt\r\nskrivelsen, ett konkret arbete  med  att ta fram ett\r\nkvantitativt  mål  för hur mycket den administrativa\r\nbördan skall minska.  Ett  problem i sammanhanget är\r\natt det saknas en metod för  att tillförlitligt mäta\r\nden administrativa bördan. Nutek  har på regeringens\r\nuppdrag  utarbetat  en  mätmetod,  och  metoden  och\r\nresultatet     av    den    första    pilotmätningen\r\npresenterades i slutet av maj 2004. Det kvantitativa\r\nmålet kommer att  redovisas  för  riksdagen så snart\r\ntillförlitliga  mätningar  har  genomförts.  Förutom\r\ndetta redovisas i skrivelsen bl.a. hur myndigheterna\r\ntillämpar förordningen och särskild konsekvensanalys\r\nav  reglers  effekter  på  småföretagarens  villkor.\r\nUnder år 2002 har 32 myndigheter  tillsammans infört\r\noch ändrat i 123 föreskrifter och allmänna  råd  med\r\nbäring  på  små företag. Myndigheterna har samtidigt\r\nupphävt  111  föreskrifter   och   allmänna  råd.  I\r\nsammanhanget  noterar finansutskottet  även  arbetet\r\nmed den s.k. 24-timmarsmyndigheten.  Målet med detta\r\narbete  är  att all offentlig myndighetsservice  som\r\nkan skall tillhandahållas elektroniskt, vilket t.ex.\r\nunderlättar   för    företagen    och    företagare.\r\nFinansutskottet vill också nämna Företagarguiden som\r\nregeringen  lanserade under år 2001. Företagarguiden\r\när  en  Internetportal   med   myndighetsinformation\r\nriktad till företag och blivande företagare.\r\nHållbar   utveckling  är  enligt  finansutskottets\r\nmening ett av  den  ekonomiska politikens viktigaste\r\nmål. Detta innebär att  alla  politiska beslut skall\r\nutformas  så  att de beaktar de ekonomiska,  sociala\r\noch miljömässiga  konsekvenserna  av  denna politik.\r\nDetta  ställer  stora  krav  på  politiken  och   på\r\nRegeringskansliets    sätt    att   arbeta.   Därför\r\ninrättades      hösten     2003     ett     särskilt\r\nsamordningskansli   för   hållbar   utveckling   vid\r\nStatsrådsberedningen.\r\nVid  sidan  av den gröna skatteväxlingen genomförs\r\näven en mängd olika  åtgärder  för att bl.a. öka den\r\nhållbara   utvecklingen,   bevara   den   biologiska\r\nmångfalden,   begränsa   klimatpåverkande   utsläpp,\r\nsanera förorenade områden,  stimulera miljöforskning\r\noch  miljöinformation  samt öka  miljöövervakningen.\r\nFinansutskottet  erinrar   om   att   regeringen   i\r\nvårpropositionen anger att klimatiseringsprogrammet,\r\ndet  s.k.  KLIMP,  utökas  med 50 miljoner kronor år\r\n2005 och 150 miljoner kronor  år  2006.  Vidare höjs\r\nanslagen  till  biologisk  mångfald med 300 miljoner\r\nkronor  år  2005 och 500 miljoner  kronor  år  2006.\r\nFinansutskottet  vill  också  hänvisa  till de gröna\r\nnyckeltal som sedan år 1999 redovisas i  budget- och\r\nvårpropositionerna.  Nyckeltalen  är  ett komplement\r\ntill  de  ekonomiska nyckeltalen och är ett  viktigt\r\ninstrument för att nå det övergripande miljömålet om\r\natt till nästa  generation  lämna  över ett samhälle\r\ndär de stora miljöproblemen är lösta.\r\nSkatteutskottet erinrar i sitt betänkande Allmänna\r\nmotioner   om   företags-   och   kapitalbeskattning\r\n(2003/04:SkU21) om att riksdagen i  samband  med att\r\nutgiftsramarna  och  en  inkomstberäkning  för  2004\r\nlades  fast  (prop.  2003/04:1,  bet.  2003/04:FiU1)\r\navslog motionsyrkanden om att införa någon  form  av\r\netableringskonto.  Skatteutskottet framhöll då i ett\r\nyttrande   till  finansutskottet   vikten   av   att\r\nskattereglerna  inte  skall lägga hinder i vägen för\r\nnyföretagande    och   entreprenörskap    och    att\r\navkastningen för den  som  tar risken att starta ett\r\neget företag eller att expandera  sin  verksamhet är\r\ntillräcklig.  Särskilda  stimulanser  i samband  med\r\nnystart   av   företag   skulle   enligt   utskottet\r\nemellertid inte ge denna effekt utan skulle  tvärtom\r\nmedföra en risk för att livskraftiga företag slås ut\r\ni  konkurrensen  med  nystartade  och  skattegynnade\r\nföretag,  något  som  inte  på  sikt kan anses  vara\r\nförenligt med kravet på stabila och  goda regler för\r\nföretagen.\r\nI betänkandet hänvisar skatteutskottet  även  till\r\nbehandlingen  i december 2003 av regeringens förslag\r\nom   höjd   klyvningsränta   då   riksdagen   avslog\r\nmotionsyrkanden     om     olika     ändringar     i\r\nfåmansföretagsreglerna   med   hänvisning  till  det\r\npågående arbetet i riksdagen (prop. 2003/04:17, bet.\r\n2003/04:\r\nSkU9). Skatteutskottet anser att ställningstagandet,\r\nsom  innebär  att  riksdagen  inte  föregriper   den\r\npågående    beredningen,    bör    stå   fast.   Ett\r\ntidsbegränsat   riskkapitalavdrag  infördes   hösten\r\n1995.  Avdraget  var  avsett  att  gälla  till  dess\r\nproblemen kring de  små  och  medelstora  företagens\r\nkapitalförsörjning  kunde  få  en permanent lösning.\r\nSådana permanenta regler har numera införts genom de\r\nsärskilda  lättnader som gäller sedan  år  1997  vid\r\nbeskattningen  av  utdelningar och kapitalvinster på\r\nonoterade aktier.\r\nSkatteutskottet      hänvisar       även      till\r\nEgendomsskattekommittén (Fi 2002:06) som  har  gjort\r\nen  övergripande  teknisk  översyn  innefattande  en\r\ngenomgång  av  samtliga  regler i 1941 års arvs- och\r\ngåvoskattelag. Kommittén avslutade sitt arbete i maj\r\n2004 (SOU 2004:66).\r\nSkatteutskottet behandlar  även  de lättnadsregler\r\nvid  arvs-  och  gåvobeskattningen som  innebär  att\r\nföretagsförmögenheten  tas  upp  till endast 30 % av\r\nsubstansvärdet.  Förutsättningar  för  att  tillämpa\r\nlättnadsreglerna  har  mjukats  upp  fr.o.m.  den  1\r\njanuari 2004. De nya reglerna innebär  dessutom  att\r\nfastighetsförvaltande  verksamhet  skall omfattas av\r\nlättnadsreglerna.  En  gåva  av ett företag  behöver\r\ninte  längre omfatta hela företaget,  utan  kan  ske\r\nsuccessivt.  Vidare  skall  ett  vederlag  för gåvan\r\nkunna  lämnas.  Den minsta tid under vilken en  gåva\r\nskall behållas av  gåvotagaren  har ändrats från fem\r\ntill tre år (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04: SkU9).\r\nI  fråga  om den löpande inkomstbeskattningen  har\r\nreglerna om räntefördelning  och  om expansionsmedel\r\nutformats  med  beaktande av vissa problem  som  kan\r\nuppkomma vid generationsskiften  (prop.  1996/97:12,\r\nbet. 1996/97: SkU7). 3:12-utredningen har  tagit upp\r\nvissa        ytterligare        förändringar       i\r\ninkomstbeskattningen       i       samband       med\r\ngenerationsskiften,  bl.a.  att göra det möjligt att\r\nföra över periodiseringsfond  och  expansionsfond  i\r\nsamband  med företagsöverlåtelser där det i dag inte\r\när   möjligt.    Utredningens   förslag   bereds   i\r\nFinansdepartementet.\r\nAv skatteutskottets  betänkande  Allmänna motioner\r\nom   taxering,   skattebetalning  och  folkbokföring\r\n(2003/04:SkU25) framgår  att  Skatteverket genom det\r\nsenaste  regleringsbrevet  har fått  i  uppdrag  att\r\nredogöra för kontrollen av dem  som  ansöker  om  F-\r\nskattsedel  och  av  dem som redan har tilldelats F-\r\nskattsedel och därvid  särskilt  belysa om det finns\r\nregionala  skillnader  i  kontrollen.  Verket  skall\r\nockså  redogöra  för  eventuella   övriga  regionala\r\nskillnader  vid  tillämpningen  av F-skattereglerna.\r\nSkatteverket skall dessutom redovisa utvecklingen av\r\nantalet F-skatteansökningar från  utlänningar  såväl\r\nföre som efter utvidgningen av EU samt redogöra  för\r\neventuella kontrollsvårigheter vid handläggningen av\r\ndessa.   Vidare  skall  verket  lämna  förslag  till\r\nåtgärder  som   kan  behöva  vidtas.  En  delrapport\r\navseende utvecklingen av antalet F-skatteansökningar\r\nföre utvidgningen,  eventuella  kontrollproblem  vid\r\nhanteringen av dessa och förslag till åtgärder skall\r\nlämnas  senast  den  1 april 2004. Uppdraget skall i\r\növrigt  redovisas  senast   den  30  november  2004.\r\nUtskottet  anser att Skatteverkets  redovisning  bör\r\navvaktas innan ställning tas till mera genomgripande\r\nförändringar  i  F-skattesystemet  och  vissa  andra\r\nlättnader i tilldelningsreglerna.\r\nI     årets    budgetproposition,    finansplanen,\r\nkonstaterar  regeringen att arvs- och gåvoskatten är\r\nkostsam  att  administrera  vilket  måste  sättas  i\r\nrelation till de  intäkter som skatten ger. På grund\r\nav värderingsreglerna och konstruktionen i övrigt av\r\narvs-  och  gåvoskattereglerna   är   det  lätt  att\r\nnedbringa         skatten         genom        olika\r\nskatteplaneringsåtgärder  som är helt  lagliga.  Mot\r\nbakgrund  av  detta  och  med syfte  att  underlätta\r\ngenerationsskiften i företag  avser  regeringen  att\r\nsenare  under hösten föreslå riksdagen att arvs- och\r\ngåvoskatten  tas bort. Inriktningen är att arvs- och\r\ngåvoskatten skall slopas fr.o.m. den 1 januari 2005.\r\nI finansplanen  gör  regeringen även bedömningen att\r\n3:12-reglerna  bör förändras  så  att  de  blir  mer\r\ngynnsamma för företagen.\r\nMiljö- och jordbruksutskottet  vill  med anledning\r\nav ett förslag i motion 2003/04:MJ63 (kd)  erinra om\r\natt Miljöbalkskommittén har som övergripande uppdrag\r\natt utvärdera tillämpningen av miljöbalken och lämna\r\nförslag  till  nödvändiga  reformer  (dir. 1999:109,\r\n2001:25, 2003:61 m.fl.) Kommittén har  under år 2004\r\nredovisat        delbetänkandena        Miljöbalkens\r\nsanktionssystem och hänsynsregler (SOU 2004:37)  och\r\nAlternativ  för  miljöbalkens  prövningsorganisation\r\n(SOU     2004:38).     Betänkandena     bereds     i\r\nRegeringskansliet.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan anförda avstyrker\r\nutskottet motionerna 2003/04:MJ63  (kd)  yrkande  45\r\noch 2003/04:MJ65 (m) yrkandena 12 och 13.\r\nNär det gäller yrkandet i motion 2003/04:MJ63 (kd)\r\nom skattereduktion för tjänstesektorn vill utskottet\r\nhänvisa till skatteutskottets betänkande våren 2004,\r\nAllmänna      motioner     om     inkomstbeskattning\r\n(2003/04:SkU20),  då liknande motioner var aktuella.\r\nEnligt skatteutskottets  mening skulle införandet av\r\nen särskild stimulans för tjänstesektorn i de former\r\nmotionärerna föreslog innebära  ett  avsteg  från de\r\nprinciper  om  en  likformig och neutral beskattning\r\nsom ligger till grund  för  skattereformen  och  som\r\nenligt  utskottets  mening  bör  gälla. Det är också\r\nkostsamt  att  genom  stimulanser försöka  skapa  en\r\ntjänsteproduktion som kan  konkurrera med hushållens\r\negen tjänsteproduktion. Risken  är att effekterna på\r\nsysselsättningen blir mycket små  eller  inga  alls,\r\nsamtidigt    som    kostnaderna   blir   stora.   De\r\nerfarenheter som har  gjorts  i Danmark talar enligt\r\nskatteutskottet för en sådan utgång. En stimulans av\r\ndenna     typ     skulle     också     leda     till\r\ngränsdragningsproblem    och    ge    upphov    till\r\nsvårkontrollerade  gråzoner. Utskottet avstyrkte med\r\ndet anförda de nu aktuella motionerna.\r\nI  proposition  2003/04:163   Skattereduktion  för\r\nutgifter  för byggnadsarbete på bostadshus  föreslås\r\nen    skattereduktion    för    utgifter    avseende\r\nbyggnadsarbeten   på  bostadshus.  Skattereduktionen\r\nskall   på   vissa   villkor    kunna    ges    till\r\nfastighetsägare        och       innehavare       av\r\nprivatbostadsrätter. Skattereduktionen  uppgår  till\r\n30  %  av  ett  underlag  som består av utgifter för\r\nbyggnadsarbete. Riksdagen har  nyligen fattat beslut\r\ni frågan, och reglerna kommer att  träda i kraft den\r\n1   november  2004  och  tillämpas  retroaktivt   på\r\nbyggnadsarbeten  som utförs under tiden den 15 april\r\n2004-30  juni  2005  (bet.  2004/05:SkU3).  Med  det\r\nanförda avstyrker utskottet motion 2003/04:MJ63 (kd)\r\nyrkande  48  i  den  mån  motionen  inte  kan  anses\r\ntillgodosedd.\r\n\r\nHållbart näringsliv\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer  i vad regeringen anför i\r\nskrivelsen och avstyrker  två motionsyrkanden\r\n(fp,  kd)  om  integrerad produktpolitik  och\r\nlångsiktigt    producentansvar.     Utskottet\r\nhänvisar  till  vad  som anförs i skrivelsen,\r\ntill  arbetet  inom  EU och  till  utskottets\r\ntidigare ställningstagande i frågan.\r\nMed hänvisning till skrivelsen  avstyrks även\r\ntvå   motionsyrkanden   (m,  c)  om  hållbart\r\nnäringsliv   och   etiska  och   miljömässiga\r\nriktlinjer för de statliga företagen.\r\nJämför reservationerna  80 (kd, mp), 81 (fp),\r\n82 (m) och 83 (kd, c, mp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI skrivelsen uttalar regeringen sin avsikt att verka\r\nför  att öka och effektivisera  det  internationella\r\narbetet  och  erfarenhetsutbytet,  och  då  även det\r\nnordiska  samarbetet,  kring  företags  sociala  och\r\nmiljömässiga ansvar.\r\n\r\nRegeringen  kommer  i ökad utsträckning att uppdra\r\nåt berörda myndigheter och statliga verk att se över\r\nkopplingarna mellan deras  verksamhet  och frågan om\r\nföretags sociala och miljömässiga ansvar.\r\nRegeringen   strävar   efter  ökad  öppenhet   och\r\nharmonisering av företags rapportering och avser att\r\nse  över  möjligheten  att  stödja   internationella\r\ninitiativ kring arbetet.\r\nRegeringen   uttalar   även  sin  avsikt  att   ge\r\nNaturvårdsverket  i uppdrag  att,  i  samverkan  med\r\nberörda   aktörer,   utveckla    en   strategi   för\r\ninformationsflöden  för  att  uppnå  målen   med  en\r\nintegrerad produktpolitik.\r\nRegeringen  avser  att  se  över möjligheterna att\r\nfrämja såväl offentlig som privat  teknikupphandling\r\npå  EU-nivå. Det nationella centret för  miljödriven\r\nnäringslivsutveckling  och miljöteknikexport kan här\r\nkomma att bidra med nationella erfarenheter.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ227 (m) påtalas behovet av sådana\r\nändringar av miljöbalken  att  småföretagare inte på\r\nett  orimligt  sätt  drabbas  av  krångel,   kostsam\r\nadministration,  sanktioner  och dubbelbestraffning.\r\nEnligt  motion 2003/04:N412 (kd)  måste  miljöbalken\r\nanpassas  utifrån de små företagens situation. Detta\r\ninnebär att  regelmängden  bör  bantas, straffsatser\r\noch   sanktionsavgifter   bättre   ta  hänsyn   till\r\nföretagens storlek och graden av miljöfarlighet, och\r\ninriktningen  bör  vara beivrandet av  miljöbrott  i\r\nstället för pappersexercis (yrkande 14).\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ63  (kd)  framhålls  behovet av\r\nett  dynamiskt  europeiskt  ramverk kring integrerad\r\nproduktpolitik  (IPP)  som  bör   byggas   på  bl.a.\r\nföljande     principer.    En    systemansats    där\r\nlivscykeltänkande  utgör basen, fördjupad förståelse\r\nom  hur  naturen fungerar  och  klara  ansatser  att\r\nanpassa företagens produkt- och affärsmodeller efter\r\nbiologiska  principer.  Optimering  av produktdesign\r\ngenom  att  material med så liten miljöpåverkan  som\r\nmöjligt   skall   väljas.   Biologiskt   nedbrytbara\r\nmaterial  skall   prioriteras  och  rigorösa  regler\r\ninföras för hantering  av  tungmetaller  och giftiga\r\nkemikalier.   Uttjänta   produkter   skall  optimalt\r\nsepareras  i  sina  beståndsdelar  och  återanvändas\r\nalternativt,   och,   om   det   gäller   biologiskt\r\nnedbrytbart material, fasas in i naturens kretslopp.\r\nInformationsteknologirevolutionen   skall  utnyttjas\r\nmaximalt  för  att  främja  större  effektivitet   i\r\nanvändningen   av   energi   och  material  och  för\r\ndematerialisering.  Största möjliga  involvering  av\r\nberörda       aktörer,       t.ex.       näringsliv,\r\nmiljöorganisationer,   konsumentorganisationer   och\r\nmyndigheter bör eftersträvas (yrkande 53).\r\nBetydelsen  av  ett  långsiktigt   producentansvar\r\nbetonas  i  motion  2003/04:MJ66  (fp). Motionärerna\r\nanser att såväl det frivilliga som  det  lagstadgade\r\nproducentansvaret, om nödvändigt, måste breddas. Det\r\när viktigt att ett bra producentansvar utformas  för\r\nprodukter  med lång livslängd där producenten kan ha\r\nupphört med  sin  verksamhet  långt  innan produkten\r\nbehöver   omhändertas.   Försäkringslösningar    bör\r\nanvändas i större utsträckning (yrkande 15).\r\nMotionärerna  i  motion 2003/04:MJ65 (m) anför att\r\ndet inte är acceptabelt  att  verk  och  myndigheter\r\nställer  andra krav på företag vid t.ex. upphandling\r\nän vad som  stadgas  i lagar och förordningar. Detta\r\nförhållande      skapar     enligt      motionärerna\r\nrättsotrygghet och godtycke och kan användas som ett\r\nprotektionistiskt  instrument.  Statens roll för att\r\nfrämja en god miljö bör i stället vara att med hjälp\r\nav lagstiftning minska negativ påverkan  på  miljön.\r\nDet framhålls i motionen som viktigt att främja  fri\r\noch oberoende forskning som bl.a. syftar till att ta\r\nfram mindre miljöpåverkande produkter och processer.\r\nMiljökrav  utöver  lagstadgade  nivåer vid offentlig\r\nupphandling bör inte ställas (yrkande  14). I motion\r\n2003/04:MJ67  (c)  begärs  förslag  om  etiska   och\r\nmiljömässiga  riktlinjer  för de statliga företagen.\r\nDet är enligt motionärerna  viktigt  att de statliga\r\nföretagen fungerar som föregångare (yrkande 2).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI skrivelsen redogör regeringen för de  åtgärder som\r\nhar  vidtagits  för  att främja entreprenörskap  och\r\nföretagande och som syftar  till  att  förenkla  för\r\nsmåföretagen.   Prioriterade   områden  är  skatte-,\r\narbetsrätts- och miljölagstiftning. Ett annat arbete\r\ninom  området  är  att underlätta och  effektivisera\r\nregistreringen av företag.  Nutek gör inom ramen för\r\nett  nationellt  program  för  entreprenörskap   för\r\nungdomar  insatser  för  att  öka  deras  kunskap om\r\nföretagande  och bidra till positiva attityder  till\r\nentreprenörskap  för  att  på sikt öka nyföretagande\r\noch  ekonomisk  tillväxt.  Främjande   av   kvinnors\r\nföretagande  framhålls  i  skrivelsen  som ett annat\r\nviktigt    område.    Inom    ramen    för    Nuteks\r\nnäringslivsfrämjande   insatser   lanserade   verket\r\nhösten       2001       programmet       Miljödriven\r\nnäringslivsutveckling  som  syftar till att  hållbar\r\nutveckling    skall   genomsyra   företagets    hela\r\nverksamhet.  Fokus   har   flyttats   mot   hållbara\r\nprodukter och verksamhetsutveckling som bedöms  vara\r\nsärskilt  viktiga  för  näringslivets  tillväxt  och\r\nomställning till ett hållbart samhälle. Ett tvåårigt\r\nprojekt    som    skall    främja   utveckling   och\r\nkommersialisering   av   nya   mer    miljöanpassade\r\nprodukter  och  tjänster med hjälp av miljöutbildade\r\ndesigner startades  år 1999. Vinnova har finansierat\r\nfyra nationella kompetenscentrum  samt  genomfört en\r\ns.k. road map inom området förnybara material  såsom\r\nbiofibrer, kompositer, biopolymerer etc.\r\n\r\nI    sammanhanget   vill   utskottet   erinra   om\r\nMiljöbalkskommitténs    övergripande   uppdrag   att\r\nutvärdera  tillämpningen av  miljöbalken  och  lämna\r\nförslag till  nödvändiga  reformer  (dir.  1999:109,\r\n2001:25,  2003:61  m.fl.).  Kommittén  har redovisat\r\ndelbetänkandena  Miljöbalkens  sanktionssystem   och\r\nhänsynsregler   (SOU  2004:37)  och  Alternativ  för\r\nmiljöbalkens  prövningsorganisation  (SOU  2004:38).\r\nUtskottet vill även hänvisa till betänkandet SWENTEC\r\nAB  -  för  en  nationell   kraftsamling  på  svensk\r\nmiljöteknik    (SOU   2004:84),   som    bereds    i\r\nRegeringskansliet.\r\nMed hänvisning  till det ovan anförda och till vad\r\nutskottet  i tillämpliga  delar  anfört  ovan  under\r\navsnittet  Hållbar   ekonomi   avstyrks   motionerna\r\n2003/04:MJ227 (m) och 2003/04:N412 (kd) yrkande 14 i\r\nden mån de inte kan anses tillgodosedda.\r\n1992 års produktsäkerhetsdirektiv  har ersatts  av\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av\r\nden  3  december  2001  om  allmän  produktsäkerhet.\r\nSyftet  med  det  nya  direktivet  är,  liksom   det\r\ntidigare, att säkerställa att endast säkra produkter\r\nsläpps  ut  på  marknaden.  Direktivet omfattar alla\r\nprodukter som är avsedda för  konsumenter  eller som\r\nkan  komma att användas av konsumenter under rimligt\r\nförutsebara  förhållanden  och som tillhandahålls  i\r\nkommersiella förhållanden. Tjänster omfattas inte av\r\ndirektivet.  Tillverkare  åläggs   i  direktivet  en\r\nuttrycklig  skyldighet  att endast släppa  ut  säkra\r\nprodukter på marknaden. Vad  som  är  att  anse  som\r\nsäker    produkt   anges   närmare   i   direktivet.\r\nMedlemsstaterna  skall  se  till att tillverkare och\r\ndistributörer   iakttar  sina  skyldigheter   enligt\r\ndirektivet. Det åligger  därför  medlemsstaterna att\r\ninrätta    eller   utse   tillsynsmyndigheter    och\r\nsäkerställa   att   det   finns  proportionella  och\r\navskräckande påföljder om inte  företagen  följer de\r\nnationella   reglerna.  I  direktivet  finns  vidare\r\nbestämmelser om  befogenheter att vidta åtgärder mot\r\nföretag  som inte uppfyller  kravet  på  att  endast\r\nsläppa ut säkra produkter på marknaden. Kommissionen\r\nges i vissa  fall  möjlighet att ingripa mot farliga\r\nprodukter  på gemenskapsnivå.  Direktivet  trädde  i\r\nkraft  den 15  januari  2002  och  skulle  ha  varit\r\ngenomfört  i  medlemsstaterna  senast den 15 januari\r\n2004, då 1992 års direktiv upphörde att gälla.\r\nI  skrivelsen  framhåller regeringen  att  Sverige\r\ninom  EU  deltar  i utvecklandet  av  en  integrerad\r\nproduktpolitik (IPP) i syfte att minska den negativa\r\npåverkan från produktion och konsumtion av produkter\r\noch tjänster på miljön och människors hälsa. Sverige\r\noch övriga medlemmar  i  det  europeiska  informella\r\nIPP-nätverket ser IPP som en viktig strategi för att\r\nuppnå hållbar konsumtion och produktion och  arbetar\r\ndärför  för att integrera IPP-tänkandet också i  det\r\ninternationella  arbetet  för hållbar konsumtion och\r\nproduktion. Kommissionen arbetar med en kartläggning\r\nav vad som görs inom EU i fråga  om  konsumtion  och\r\nproduktion.  Kartläggningen  skall  ligga till grund\r\nför ett europeiskt program. I november  2004  kommer\r\nkommissionen tillsammans med UNEP att arrangera  det\r\nförsta europeiska mötet om hållbara konsumtions- och\r\nproduktionsmönster.   Nationellt   arbetar   Sverige\r\nvidare  med  dialoger  med olika aktörer bl.a. genom\r\nett  nationellt  IPP-nätverk.  I  enlighet  med  den\r\nreviderade   nationella    strategin   för   hållbar\r\nutveckling har Naturvårdsverket  fått  i uppdrag att\r\ngöra  en  svensk  kartläggning  avseende ytterligare\r\nnödvändiga  nationella  åtgärder  för   en   hållbar\r\nkonsumtion och produktion. Uppdraget skall redovisas\r\nsenast den 31 december 2004.\r\nKommissionen   presenterade   i   juni  2003  sitt\r\nMeddelande  om  en  integrerad produktpolitik,  IPP.\r\nMeddelandet fokuserar  på  att skapa ramverk för IPP\r\noch    på    identifiering    av    de    viktigaste\r\nproduktgrupperna  och  utvecklar  också  behovet  av\r\nverktyg.  Kommissionen  avser att genom pilotprojekt\r\nfå  erfarenhet  av  att  tillämpa   den  integrerade\r\nproduktpolitiken i praktiken. Europeiska rådet antog\r\nslutsatser  om  IPP  i  oktober  2003.  Slutsatserna\r\nfokuserar  bl.a.  på behovet av att sammanlänka  IPP\r\nmed  strategierna  inom   ramen   för   det   sjätte\r\nmiljöhandlingsprogrammet,   Lissabonprocessen,  samt\r\nandra produktrelaterade EU-strategier.  Slutsatserna\r\nunderstryker   vidare   att  IPP  även  bör  omfatta\r\ntjänster, att verktygen för  miljöanpassad offentlig\r\nupphandling och miljöinformation  bör utvecklas samt\r\natt olika verktyg måste effektiviseras och samordnas\r\noch konkreta initiativ tas.\r\nUtskottet   vill  även  hänvisa  till   utskottets\r\nuttalanden hösten 2003 i samband med behandlingen av\r\nregeringens proposition 2003/03:117 Ett samhälle med\r\ngiftfria    och    resurssnåla    kretslopp    (bet.\r\n2003/04:MJU4,  rskr.   2003/04:13).  Utskottet,  som\r\ntillstyrkte regeringens förslag, anslöt sig till vad\r\nregeringen anförde om att  den tidigare inriktningen\r\npå  avfallspolitiken  bör  fortsätta  och  utvecklas\r\nenligt  den  inom  EU  beslutade   avfallshierarkin.\r\nViktiga aspekter i denna politik är  lättillgängliga\r\nsystem  och  tydliga  regler  för  vad  som  gäller.\r\nKonsumenterna och en miljöriktig hantering måste stå\r\ni  fokus  tillsammans  med  hänsyn  till lokala  och\r\nregionala     förutsättningar.    Avfallshanteringen\r\ntydliggjordes inte  bara  som  ett miljöproblem utan\r\nockså  som en fråga om infrastruktur  samtidigt  som\r\ndet centrala  planeringsansvaret  blir tydligare och\r\nden  centrala  uppföljningen utvecklas  och  stärks.\r\nUtskottet ansåg  vidare  att det finns anledning att\r\nkomplettera  styrmedlen  för   att   utifrån   bl.a.\r\nekonomiska  och  praktiska  förutsättningar i större\r\nutsträckning      tillskapa      ett      ekologiskt\r\nomhändertagande    av    avfall   i   enlighet   med\r\navfallshierarkin. Nödvändigheten av att både mängden\r\navfall  och  dess  farlighet  minskar  betonades  av\r\nutskottet.\r\nMed det ovan anförda  finner  utskottet syftet med\r\nmotionerna   2003/04:MJ63   (kd)  yrkande   53   och\r\n2003/04:MJ66  (fp)  yrkande 15  i  väsentliga  delar\r\ntillgodosett utan några  ytterligare  åtgärder  från\r\nriksdagens sida.\r\nSom  regeringen  anför  i  skrivelsen skall staten\r\nsjälvklart vara ett föredöme i att främja social och\r\nmiljömässig  hänsyn.  Detta  kan   ske  genom  t.ex.\r\nupphandling,   utvecklingssamarbete,  exportkrediter\r\noch statlig ägarpolitik.  Miljömässiga  och  sociala\r\nhänsynstaganden  är  av  affärsmässig och strategisk\r\nbetydelse      och      bör      vara     självklara\r\nutvärderingsparametrar    för   beslut    som    rör\r\nförvaltningen  av  statliga bolag.  Styrelserna  bör\r\nsåledes aktivt följa  företagens  insatser  i  dessa\r\nfrågor.\r\nFör  att  stimulera svenska företag att stödja och\r\nsträva    efter     att     följa    internationellt\r\nframförhandlade konventioner och riktlinjer avseende\r\nmänskliga  rättigheter, grundläggande  arbetsvillkor\r\noch en hållbar miljö lanserade statsministern i mars\r\n2002 initiativet  Globalt Ansvar. Globalt Ansvar tar\r\nsin   utgångspunkt   i    OECD:s    riktlinjer   för\r\nmultinationella  företag  och  principerna   i  FN:s\r\nGlobal  Compact. Globalt Ansvar har tre övergripande\r\nmålsättningar:\r\n-  att  bidra   till  förverkligandet  av  mänskliga\r\nrättigheter och hållbar utveckling,\r\n-\r\n- att stärka svenska företags konkurrenskraft samt\r\n-\r\n-  att öka kunskapen  om  och  efterlevnaden  av  de\r\nmultilaterala regelverken.\r\n-\r\nAktiviteterna   inom   regeringens  projekt  Globalt\r\nAnsvar inkluderar externa  aktiviteter  för  en bred\r\nintressentkrets   såsom  seminarier,  workshops  och\r\nhemsida. Dessutom ingår  interna aktiviteter i syfte\r\natt   öka   medvetenheten   hos   Regeringskansliet,\r\nrelevanta myndigheter, verk och  organisationer samt\r\naktivt     deltagande    i    den    internationella\r\npolicyutvecklingen.    I    skrivelsen    framhåller\r\nregeringen  även  att biståndsministern i mars  2004\r\nvar  värd  för  en  internationell  konferens  kring\r\nutvecklingsaspekterna   av   arbetet   med  företags\r\nsociala och miljömässiga ansvar.\r\n\r\nDet anförda innebär enligt utskottets  mening  att\r\nsyftet  med  motionerna  2003/04:MJ65 (m) yrkande 14\r\noch 2003/04:MJ67 (c) yrkande  2  i  väsentliga delar\r\nkan  anses  tillgodosett. Motionerna i  dessa  delar\r\npåkallar inte någon ytterligare riksdagens åtgärd.\r\n\r\nRegional utveckling och regionala\r\nförutsättningar\r\n\r\n\r\nRegional utveckling\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet, som  instämmer  i  vad  regeringen\r\nanför    i    skrivelsen,    avstyrker    ett\r\nmotionsyrkande  (m)  om  regional utveckling.\r\nUtskottet  hänvisar till tidigare  uttalanden\r\nav skatteutskottet, till Miljöbalkskommitténs\r\narbete och till  vad  som  anförts ovan under\r\navsnittet Hållbart näringsliv.\r\nJämför reservation 84 (m).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nRegionala    utvecklingsprogram     och    regionala\r\ntillväxtprogram   är   enligt  regeringen   centrala\r\ninstrument   i   arbetet   för    hållbar   regional\r\nutveckling.   Regeringen  avser  att  initiera   ett\r\nmetodutvecklingsarbete  för  arbetet  med  regionala\r\nutvecklingsprogram. Regionala tillväxtprogram  skall\r\ngenomföras  under  perioden  2004-2007. Genom årliga\r\nuppföljningar   skall   bl.a.  redogöras   för   hur\r\njämställdhets-, integrations-  och  miljödimensionen\r\nhar beaktats och utvecklats.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nEnligt motion 2003/04:MJ65 (m) är bästa  sättet  att\r\nskapa   regional  utveckling  att  ge  enskilda  och\r\nföretag så  bra förutsättningar att de väljer att bo\r\noch etablera  sig  i hela landet. Det är också fråga\r\nom att åstadkomma bra villkor för småföretagande som\r\nt.ex. att ta bort de  diskriminerande 3:12-reglerna.\r\nEn   alltför   rigid  tillämpning   av   lagar   som\r\nmiljöbalken är enligt  motionärerna till nackdel för\r\nden    regionala   utvecklingen.    Infrastrukturen,\r\nsärskilt   vägarna,   måste   förbättras   och  EU:s\r\nstrukturfonder  måste  utnyttjas  fullt  ut (yrkande\r\n16).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  sitt betänkande Allmänna motioner om punktskatter\r\n(2003/04:SkU24)  anför skatteutskottet att riksdagen\r\nvid budgetbehandlingen  för  år  2004  har  godtagit\r\nregeringens  förslag  om fortsatt grön skatteväxling\r\nsom  innebär höjda skatter  på    bränslen,  el  och\r\nbekämpningsmedel.    Jordbruks-,   skogsbruks-   och\r\nvattenbruksnäringarna  kompenseras  genom en höjning\r\nav  koldioxidskattelättnaden.  I betänkandet  anförs\r\näven  att  regeringen har aviserat  sin  avsikt  att\r\ninför kommande skatteväxlingar se över i vilken form\r\nkompensation  skall  ske för höjningen av skatten på\r\ndiesel    avseende    jord-     och     skogsbrukets\r\narbetsmaskiner.  Riksdagen  avslog  i  samband   med\r\nbudgetbehandlingen   oppositionens   krav  på  bl.a.\r\nsänkta  skatter på bränslen, el och slopade  skatter\r\npå handelsgödsel och bekämpningsmedel.\r\n\r\nSkatteutskottet  hänvisar  också i sitt betänkande\r\ntill  Skattenedsättningskommittén  (Fi 2001:09)  som\r\nhar sett  över  utformningen av nedsättningssystemet\r\nför     bl.a.    jordbruks-,     skogsbruks-     och\r\nvattenbruksnäringarna.    Översynen   har   omfattat\r\nbeskattningen    av   såväl   bränslen    som    el.\r\nKonsekvenserna för de berörda verksamheterna när det\r\ngäller bl.a. deras  konkurrenskraft har analyserats.\r\nUtredningen avlämnade  i  april 2003 betänkandet som\r\nbereds i Regeringskansliet.\r\nVidare   hänvisar   skatteutskottet    till    att\r\nbeskattningen    av   dieselolja   för   jordbrukets\r\narbetsmaskiner  med   förtur   har   setts  över  av\r\nVägtrafikskatteutredningen (Fi 2001:08). Utredningen\r\nhar   i   en  promemoria  i  februari  2002  i   ett\r\npreliminärt    ställningstagande   ansett   att   om\r\ndieseloljebeskattningen   för  arbetsmaskiner  skall\r\nsänkas bör det ske till den  s.k. uppvärmningsnivån,\r\nvilket skulle motsvara sänkt skatt  med  62  öre per\r\nliter. Det slutliga ställningstagandet i frågan  tas\r\nnär  utredningen utrett de grundläggande principerna\r\nför trafikbeskattningen.  Utredningen slutredovisade\r\nsitt arbete i maj 2004 (SOU 2004:63). Den s.k. HOBS-\r\nutredningen  (Fi 2001:12) har  utvärderat  skatterna\r\npå handelsgödsel och bekämpningsmedel. I betänkandet\r\nSkatt  på  handelsgödsel och bekämpningsmedel?  (SOU\r\n2003:9)  föreslår   utredningen   att   skatten   på\r\nhandelsgödsel skall vara kvar och att skattesatserna\r\nbehålls  oförändrade.  För  att  minska riskerna med\r\nanvändningen   av   bekämpningsmedel  föreslås   att\r\nuttaget  av  en skatt differentieras  efter  medlets\r\nfarlighet för  hälsa  och  miljö.  I avvaktan på ett\r\nsådant  system  föreslås en höjning av  skatten  med\r\n5 kr till 25 kr.  I  samband med budgetpropositionen\r\nför  år  2004 beslutade  riksdagen  att  skatten  på\r\nbekämpningsmedel skulle höjas till 30 kr fr.o.m. den\r\n1 januari 2004.\r\nFör  skatten  på  el  gäller  som  huvudregel  att\r\nåterbetalningen  sker på årsbasis, med möjlighet för\r\nföretag med förbrukning  i  större omfattning att få\r\nåterbetalning kvartalsvis. Vad  gäller återbetalning\r\nav  elskatt  finns  det en administrativ  gräns  som\r\ninnebär att endast den  del  av  skattebeloppet  som\r\növerstiger  1 000 kr per år betalas tillbaka. Enligt\r\nskatteutskottets  mening har de regler som nu gäller\r\nför nedsättning av  skatterna på eldningsolja och el\r\nutformats   med   industrin    som   förebild,   och\r\nåterbetalningsreglerna har med de  anpassningar  som\r\nkrävs på grund av de annorlunda förutsättningarna en\r\nliknande utformning.\r\nI sammanhanget vill utskottet hänvisa till vad som\r\nanförts  ovan under avsnittet Hållbart näringsliv om\r\nregeringens  avsikt  att senare under hösten föreslå\r\nriksdagen  att  arvs-  och   gåvoskatten  tas  bort.\r\nInriktningen  är  att  arvs- och  gåvoskatten  skall\r\nslopas fr.o.m. den 1 januari  2005.  I  finansplanen\r\ngör  regeringen  även  bedömningen att 3:12-reglerna\r\nbör  förändras  så att de  blir  mer  gynnsamma  för\r\nföretagen.   Utskottet    vill    även   erinra   om\r\nMiljöbalkskommitténs   övergripande   uppdrag    att\r\nutvärdera  tillämpningen  av  miljöbalken  och lämna\r\nförslag  till  nödvändiga  reformer  (dir. 1999:109,\r\n2001:25, 2003:61 m.fl.) Kommittén har  under år 2004\r\nredovisat        delbetänkandena        Miljöbalkens\r\nsanktionssystem och hänsynsregler (SOU 2004:37)  och\r\nAlternativ  för  miljöbalkens  prövningsorganisation\r\n(SOU     2004:38).     Betänkandena     bereds     i\r\nRegeringskansliet.\r\nSammanfattningsvis   avstyrker  utskottet   motion\r\n2003/04:MJ65 (m) yrkande  16  i den mån den inte kan\r\nanses tillgodosedd.\r\n\r\nSkogen som resurs\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen  anför i\r\nskrivelsen    och   avstyrker   ett   flertal\r\nmotionsyrkanden  (s,  m,  fp,  kd,  c,) om en\r\növersyn  av  skogspolitiken,  ersättning  för\r\nintrång   i  markanvändningen,  skötselavtal,\r\nkonsekvensanalyser,  naturvårdsavtal, statlig\r\nmark     för    naturvårdsändamål,     utökat\r\nområdesskydd,    tätortsnära    natur    samt\r\nNaturvårdsverket  och  Sveaskog AB. Utskottet\r\nhänvisar   till   skrivelsen,    till   årets\r\nbudgetproposition     och    till    tidigare\r\nuttalanden och pågående åtgärder på områdena.\r\nJämför reservationerna  85  (m),  86  (m), 87\r\n(c), 88 (fp), 89 (m, fp, kd, c, mp), 90  (fp,\r\nmp) och 91 (fp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nEtt hållbart nyttjande av skogen som förnybar resurs\r\noch   med   bibehållna   naturvärden   framhålls  av\r\nregeringen  som  en  viktig  fråga i Sverige  och  i\r\növriga världen.\r\n\r\nHushållning med resurser är  i  dag  en  tvingande\r\nnödvändighet.  Världens skogar är i det sammanhanget\r\nett gemensamt ansvar  för alla länder, och biologisk\r\nmångfald är en förutsättning  för väl fungerande och\r\nstabila  ekosystem.  FN:s konferens  för  miljö  och\r\nutveckling  i  Rio  de  Janeiro   1992,   som  bl.a.\r\nutmynnade  i  de s.k. Skogsprinciperna, ligger  till\r\ngrund  för  arbetet   på   skogsområdet   på   såväl\r\nnationell,  regional  som  global  nivå. Den senaste\r\nutvärderingen   av   skogspolitiken   visar   enligt\r\nregeringens   bedömning   att   miljöhänsynen   inom\r\nskogsbruket successivt har förbättrats  under  1990-\r\ntalet  men  att varken produktions- eller miljömålet\r\nhar uppnåtts.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ63 (kd) begärs en totalöversyn av\r\nden  svenska  skogspolitiken.  I  översynen  bör  en\r\navvägning göras  mellan produktions- och miljömålen.\r\nVidare bör översynen  vara väl underbyggd och beakta\r\nstudier  av  olika skogsområden  som  skyddas  genom\r\nstatliga   markköp    eller    frivilligt   ingångna\r\nskogsvårdsavtal   och   prioritera   en   träffsäker\r\ninventering   av   den   svenska   skogen.   Avsatta\r\nskogsområden  måste  konsolideras och resultaten  av\r\navsättningarna utvärderas  (yrkande  12).  I  motion\r\n2003/04:MJ65  (m)  framförs  en  rad  synpunkter  på\r\nskogspolitiken.    Jämställandet   av   miljö-   och\r\nproduktionsmålen får  inte innebära att produktionen\r\nprioriteras ned. Skogspolitiken  bör  utvärderas men\r\nutvärderingen  bör  inte samordnas med utvärderingen\r\nav miljömålet eftersom  det  då är svårt att undvika\r\natt   miljömålet   prioriteras   på   bekostnad   av\r\nproduktionsmålet.  Motionärerna anser  det  positivt\r\natt regeringen tydligt  deklarerar att långsiktighet\r\noch  stabilitet  skall  prägla  skogspolitiken,  men\r\nhänvisningen till att nya värderingar skall få komma\r\ntill   uttryck  i  den  konkreta   utformningen   av\r\npolitiken inger oro för produktionsmålets ställning.\r\nBehovet  av  rekreationsområden bör lösas inom ramen\r\nför skogspolitiken  eller något annat politikområde,\r\noch rekreationsområden  i  skogsmark  bör ingå i den\r\nkommunala  planeringen.  Områden  för fritidsändamål\r\nbör avsättas antingen genom inköp eller tecknande av\r\navtal  med  markägaren  där  denne  mot   ersättning\r\nfriställer       mark       eller      åtar      sig\r\nbrukningsrestriktioner     för     rekreationsbehov.\r\nMotionärerna motsätter sig en gemensam  skogspolitik\r\npå     EU-nivå     eftersom    ökade    inslag    av\r\ngemensamhetslagstiftning  inskränker  det nationella\r\nsjälvbestämmandet  som  inte  har gemenskapskaraktär\r\n(yrkande 17).\r\n\r\nI    motion   2003/04:MJ287   (c)   betonas    att\r\näganderätten inte får urholkas. Lagstiftningen måste\r\nförtydligas   i   syfte   att  äganderätten  även  i\r\nfortsättningen   ges   ett  mycket   starkt   skydd.\r\nSamtidigt måste lagstiftningen  utformas  så att den\r\ninte förhindrar åtgärder som är motiverade  på grund\r\nav  skyddet  av miljön (yrkande 1). Även behovet  av\r\nklara  och  tydliga   ersättningsregler   påtalas  i\r\nmotionen.  Markägaren  måste få full ersättning  för\r\nintrång,   och   kompensation    måste    utgå   för\r\nbegränsningar av pågående markanvändning som  är att\r\nbetrakta som mer än bagatellartad (yrkande 2).  Även\r\nmotion   2003/04:MJ384   (c)   tar   upp  frågan  om\r\nersättning   vid   intrång   och  inskränkningar   i\r\näganderätten. Det framhålls som  viktigt  att alltid\r\npåminna     om     äganderättens    betydelse    för\r\nsamhällsutvecklingen.   Ingen   skall   berövas  sin\r\negendom  eller  få  sin rätt att bruka den inskränkt\r\nannat än i speciella  fall  som  noga specificeras i\r\nlag och mot full ersättning. Utöver  ersättning  för\r\nden  mistade  marken  till  marknadspris bör utgå en\r\ntilläggsersättning    (yrkande    1).    I    motion\r\n2003/04:MJ387 (m) delvis framförs krav på ersättning\r\ntill   markägaren   när  brukanderätten   inskränks.\r\nErsättningen bör vara årlig och kopplas till avtalet\r\nför  skydd av naturvärdet  inom  berört  markområde.\r\nEnligt     motion     2003/04:MJ404     (m)    skall\r\nersättningsmark    erbjudas   vid   naturskydd   där\r\nmarkägandet övergår till staten (yrkande 4). Intrång\r\nsom  medför inskränkt  förfoganderätt  skall  alltid\r\nmedföra rätt till ersättning (yrkande 9).\r\nEnligt  motion 2003/04:MJ384 (c) bör avsättning av\r\nmark för naturvårdsändamål  främst  ske  på  statlig\r\nmark   (yrkande   3).   I  motion  2003/04:MJ429 (s)\r\nefterlyses en rimligare fördelning av reservatsmark.\r\nAnslagen för drift och underhåll  av  reservaten  är\r\nenligt motionärerna helt otillräckliga, och kvalitet\r\noch  inte  maximering  av  areal bör i mycket större\r\nutsträckning beaktas vid avsättningar.  Avsättningar\r\nbör i huvudsak göras i Syd- och Mellansverige, medan\r\nNorrland fortsättningsvis måste fredas.\r\nI   motion   2003/04:MJ472   (fp)   framhålls  att\r\ninformation, dialog och samråd mellan berörda parter\r\när  av  största  vikt vid bildandet av naturreservat\r\noch  naturskyddsområden.   Vidare  måste  markägaren\r\nhållas skadeslös och skötselplaner inrättas (yrkande\r\n18). Fler Natura 2000-områden måste ges kvalificerat\r\nskydd som naturreservat eller  på  annat  sätt,  och\r\nytterligare    nationalparker    och    natur-   och\r\nkulturreservat   behövs  för  skyddet  av  exklusiva\r\nnatur- och kulturlandskap  (yrkande  23). Behovet av\r\nlokalt   förankrade  skötselplaner  i  samband   med\r\nkommande reservatsbildningar  påtalas  i  motionerna\r\n2003/04:MJ287  (c)  yrkande 3 och 2003/04:MJ349  (c)\r\nyrkande 1.\r\nNågra  motioner  tar   upp  frågan  om  frivilliga\r\navsättningar     av    skyddsvärd     skog     genom\r\nnaturvårdsavtal.  Enligt  motion  2003/04:MJ63  (kd)\r\nskall en större andel  av  avsättningarna  ske genom\r\nfrivilliga  åtaganden  och  naturvårdsavtal (yrkande\r\n10). I motion 2003/04:MJ384 (c) hävdas att avtal där\r\nstaten och markägaren tar ett  gemensamt  ansvar för\r\nnaturvården   bör   utnyttjas   i  betydligt  större\r\nutsträckning  än  i  dag (yrkande 2).  Fördelen  med\r\nfrivilliga  avtal  med  markägare  om  skötselplaner\r\nbetonas även i motionerna  2003/04:MJ387  (m) delvis\r\noch  2003/04:N327  (c),  där motionärerna anför  att\r\nstatligt  ägande,  som  i fallet  med  den  kraftigt\r\nökande  naturreservatsbildningen,   inte   är  någon\r\ngaranti  för  att ett s.k. särskilt samhällsintresse\r\ntillgodoses. Genom  att  enbart  köpa  in skyddsvärd\r\nmark  utan att samtidigt sätta av resurser  för  att\r\nsköta marken motverkar regeringens politik sina egna\r\nsyften. I stället bör skötselavtal ingås med berörda\r\nmarkägare,  vilket  är mycket mer effektivt (yrkande\r\n12).\r\nEnligt    motionerna   2003/04:MJ288    (c)    och\r\n2003/04:MJ316 (kd) bör konsekvensanalyser genomföras\r\ninnan nya naturreservat inrättas.\r\nI syfte att  skapa  bästa  möjliga förutsättningar\r\nför    kommande    reservat   bör   enligt    motion\r\n2003/04:MJ349 (c) yrkande  2 en utvärdering göras av\r\nnuvarande skyddsplaner. I motion  2003/04:MJ409 (kd)\r\nbegärs att regeringen låter utreda  värdet  av gamla\r\nreservatsavsättningar   och  tidigare  skyddad  mark\r\n(yrkande 6).\r\nNär det gäller tätortsnära natur bör enligt motion\r\n2003/04:MJ472 (fp) kommunerna  uppmuntras  att bygga\r\nut   grönstråk   och   s.k.  gröna  korridorer.  Det\r\nframhålls som viktigt att  staten  i  sin  roll  som\r\nmarkägare  tar  ett  stort ansvar för miljöhänsynen.\r\nSamtidigt    vill    motionärerna     påpeka     att\r\nnedskräpningen  av  vår  natur  har  ökat de senaste\r\nåren. En informationskampanj liknande  Håll  Sverige\r\nrent bör därför startas (yrkande 24).\r\nI  motion  2003/04:MJ66  (fp) krävs att regeringen\r\nomedelbart löser konflikten  mellan Naturvårdsverket\r\noch Sveaskog (yrkande 12).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nGrunderna för gällande skogspolitik  lades  fast  av\r\nriksdag  och  regering  år 1993  (prop. 1992/93:226,\r\nbet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252).  Några av de\r\nviktigaste  förändringarna jämfört med tidigare  var\r\natt   två   jämställda    mål   för   skogspolitiken\r\nfastställdes, ett produktionsmål  och  ett miljömål,\r\noch   att   detaljregleringen   inom  skogspolitiken\r\nminskades.  Merparten  av  de  bidrag  som  tidigare\r\nfunnits avskaffades. Skogsägarna  fick  frihet under\r\nansvar  att  själva  bedriva ett hållbart skogsbruk.\r\nSkogspolitiken   har   därefter    utvärderats   och\r\nredovisats till regeringen två gånger,  år  1997 och\r\når  2002.  Med  anledning  av  1997  års utvärdering\r\nföreslog     regeringen     mindre    ändringar    i\r\nskogsvårdslagen   (1979:429),   vilka    också   har\r\ngenomförts  (prop.  1997/97:158,  bet. 1998/99:MJU3,\r\nrskr.         1998/99:32).        Ändringar        i\r\nskogsvårdsförordningen (1993:1096) gjordes också. En\r\növersyn  av  förvaltningen   av   de  statligt  ägda\r\nskogarna  gjordes år 2002 (SOU 2002:40).  Resultaten\r\nav 2002 års  utvärdering  redovisade regeringen till\r\nriksdagen i skrivelsen Uppföljning av skogspolitiken\r\n(skr.  2003/04:39).  I  skrivelsen   betonades   att\r\ngrunderna   för  dagens  skogspolitik  ligger  fast.\r\nSamtidigt   förordades   en   fördjupad,   oberoende\r\nutvärdering   och    översyn    av   skogspolitiken.\r\nMiljömålsrådet gjorde i sin utvärdering  av Sveriges\r\n15 miljömål,  Miljömålen  -  allas  vårt  ansvar,  i\r\nfebruari  2004 bedömningen att målet Levande  skogar\r\nkan vara svårt att nå med nu gällande beslut. Varken\r\nriksdagen eller  de  två utvärderingarna av 1993 års\r\nskogspolitik  har  haft   några   invändningar   mot\r\ngrunderna     för     skogspolitiken.     Regeringen\r\nkonstaterade  i  skrivelsen  att dessa grunder,  med\r\njämställda  mål  och med frihet  under  ansvar,  bör\r\nligga fast. Samtidigt framhöll regeringen att det är\r\nväsentligt  att  utvärdera   hur   väl   målen   för\r\nskogspolitiken  kan  uppfyllas under de dryga tio år\r\nsom den har tillämpats.  De  långa  utvecklingstider\r\nsom gäller för skog i Sverige gör att skogspolitiken\r\nskall vara framsynt. Det är därför först  nu möjligt\r\natt mera genomgripande utvärdera effekterna  av 1993\r\nårs  skogspolitik.  2002  års utvärdering pekade  på\r\nsvårigheterna att särskilja olika påverkansfaktorer,\r\nsom skogspolitiska mål, lagstiftning,  skattepolitik\r\noch  EU-politik.  Även  denna fråga ansåg regeringen\r\natt det fanns anledning att uppmärksamma.\r\n\r\nDen 19 maj 2004 beslutade regeringen att tillkalla\r\nen utredare med uppdrag att  se över skogspolitiken.\r\nUtvärderingen   skall   ha   som  utgångspunkt   att\r\ngrunderna  för  den  gällande skogspolitiken  ligger\r\nfast,   vilket  innebär  att   skogspolitikens   två\r\njämställda   mål,  produktionsmålet  och  miljömålet\r\nligger fast. Skogen  och  skogsnäringen  skall  vara\r\nekonomiskt,   socialt,   kulturellt  och  ekologiskt\r\nhållbara. Ett hållbart skogsbruk skall bedrivas, och\r\nskogen    och    skogsnäringen   kommer    även    i\r\nfortsättningen  att   vara   av  ekonomisk,  social,\r\nkulturell  och  ekologisk  betydelse   för  Sverige.\r\nRegeringen   bedömer  att  det  är  väsentligt   att\r\nutvärdera  hur  väl  målen  för  skogspolitiken  har\r\nuppfyllts  under   de  dryga  tio  år  som  den  har\r\ntillämpats. Statens respektive skogsnäringens ansvar\r\nför    genomförande    av    skogspolitiken    skall\r\nförtydligas. Utredaren skall i första hand utgå från\r\natt  det  statliga  åtagandet   inte   skall  öka  i\r\nomfattning. Uppdraget skall redovisas senast  den 31\r\ndecember 2005 (dir. 2004:70). De synpunkter som  tas\r\nupp  i  motionerna  2003/04:MJ63 (kd) yrkande 12 och\r\n2003/04:MJ65 (m) yrkande  17  kommer  således att få\r\nsin  belysning  inom  ramen för utredarens  uppdrag.\r\nUtskottet föreslår därför  att  motionerna  i  dessa\r\ndelar  lämnas  utan  vidare  åtgärd  från riksdagens\r\nsida.\r\nMed  anledning  av  motion 2003/04:MJ65  (m)  vill\r\nutskottet tillägga att,  trots  att  ingen  gemensam\r\nskogspolitik  finns,  den  svenska skogspolitiken  i\r\nallt högre utsträckning påverkas  av  medlemskapet i\r\nEU.  Frågan  om  ökade  inslag  av gemensam  politik\r\naktualiserades  under  förhandlingarna  om  det  nya\r\nfördraget, men inga ändringar  gjordes.  Trots detta\r\nberör   flera  aktuella  EU-förslag  skogspolitiken.\r\nKommissionens   förslag   till   ny  förordning  för\r\nlandsbygdsutveckling    för    perioden    2007-2013\r\ninnehåller en mängd åtgärder med skoglig inriktning.\r\nFör närvarande gäller detta särskilt  de s.k. FLEGT-\r\nförhandlingarna     om     skogsvårdslagstiftningens\r\nefterlevnad framför allt i fråga  om  handel. Syftet\r\när  att  förhindra  import  till  EU  av  virke  som\r\navverkats    i    strid   med   exporterande   lands\r\nlagstiftning, såväl  skogslagstiftning som ekonomisk\r\nlagstiftning.     Som     regeringen     anför     i\r\nbudgetpropositionen för år  2005,  utgiftsområde 23,\r\när det viktigt att väl hävda svenska  intressen inom\r\ndet skogspolitiska området, eftersom skogen har stor\r\nbetydelse för landet. Utvecklingen måste följas noga\r\nnär flera stora skogsländer har blivit  medlemmar  i\r\nunionen under år 2004.\r\nI  samband med 1991 års miljöpolitiska proposition\r\nuttalade  sig utskottet och riksdagen om principerna\r\nför ansvaret  vid  bevarandet av skyddsvärda områden\r\nm.m. (1990/91:JoU30 s. 255). Regeringen kom därefter\r\natt  hänvisa till dessa  principer  i  motiven  till\r\nmiljöbalken  (prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20).\r\nUttalandet innebär  i  korthet  att ansvaret för att\r\nsäkerställa  den  biologiska  mångfalden   inte  får\r\nbegränsas   till   att   bli  en  fråga  om  statens\r\nekonomiska     resurser     för    intrångs-     och\r\ninlösenersättningar.  En  princip,   parallellt  med\r\npolluter   pays   principle,   borde  utformas   där\r\nförvaltande av naturen och den biologiska mångfalden\r\nblir ett normalt inslag i verksamheten  och som inte\r\nförutsätter statliga bidrag. Utskottet fastslog  att\r\nalla  har  ansvar  för att bevara biologisk mångfald\r\noch att också det ekonomiska  ansvaret  bör delas av\r\nalla. Med  detta synsätt fordrades enligt  utskottet\r\nalltså  regler, enligt vilka samhället till en  viss\r\ngrad     kompenserar     markägare     och     andra\r\nrättighetsinnehavare,    som    grundas   på   bl.a.\r\nnaturvårdsskäl.  Miljöbalken  kom  i   enlighet  med\r\nuttalandena  att  i  korthet innebära att rätt  till\r\nersättning föreligger  vid  beslut  om nationalpark,\r\nnaturreservat,  kulturreservat,  biotopskyddsområde,\r\nvattenskyddsområde  samt  föreläggande   och  förbud\r\nenligt  den  s.k. samrådsparagrafen (12 kap.  6  §).\r\nInnebär ett sådant  beslut  att  mark  tas i anspråk\r\neller att pågående markanvändning inom berörd del av\r\nen  fastighet avsevärt försvåras betalas  ersättning\r\nför intrånget.  Ersättning  betalas  också vid vissa\r\nundersökningar     och     vid    föreläggande    om\r\nstängselgenombrott  m.m.  En  eventuell   ersättning\r\nskall  emellertid alltid minskas med ett belopp  som\r\nmotsvarar  vad  fastighetsägaren är skyldig att tåla\r\nutan ersättning. Med det anförda avstyrker utskottet\r\nmotionerna 2003/04:MJ287  (c)  yrkandena  1  och  2,\r\n2003/04:MJ384   (c)  yrkande  1,  2003/04:MJ387  (m)\r\ndelvis och 2003/04:MJ404 (m) yrkandena 4 och 9.\r\nAv budgetpropositionen  för år 2005, utgiftsområde\r\n23,   framgår  att  arbetet  med   biotopskydd   och\r\nnaturvårdsavtal      i      syfte      att     uppnå\r\nmiljökvalitetsmålet  Levande  skogar  har utvecklats\r\nmycket   positivt.   Skogsvårdsstyrelsernas   lokala\r\nanknytning,  goda  lokalkännedom   och   regelbundna\r\nkontakter  med  skogsägarna  även i andra sammanhang\r\nantas vara de viktigaste faktorerna, vilket även den\r\nskogspolitiska utvärderingen antyder. Skogsägarna är\r\nsärskilt positiva till instrumentet naturvårdsavtal.\r\nNaturvårdsavtalen innebär inte  ett  permanent skydd\r\nför  marken  på  samma  sätt  som biotopskydd  eller\r\nnaturreservat,  utan  det  är  fråga  om  avtal  som\r\nnormalt  tecknas  på  50  år.  Under   år  2003  har\r\nNaturvårdsverket     beslutat     om     köp     och\r\nintrångsersättning  för  att  bevara  skogsmark  som\r\nnaturreservat  inom skogs- och skogsmosaikobjekt med\r\nen areal om drygt 14 338 hektar, varav 11 255 hektar\r\nproduktiv skogsmark  till en kostnad av 399 miljoner\r\nkronor. Motsvarande siffror  för  år  2002  var  för\r\nskogs-  och  myrmosaikobjekt 21 824 hektar, varav ca\r\n14 600 hektar produktiv skogsmark till en kostnad av\r\n314 miljoner kronor.  År  2001  skyddades skogs- och\r\nskogs/myrobjekt om ca 14 841 hektar,  varav  11  700\r\nhektar  utgjorde  produktiv  skogsmark och kostnaden\r\nvar  ca  405  miljoner  kronor.  Arealen   produktiv\r\nskogsmark    undantagen    från    skogsbruk   genom\r\nbiotopskyddsområden och naturvårdsavtal  ökade under\r\når   2003   med  1  950  respektive  4  400  hektar.\r\nMotsvarande  siffror  för  år  2002  var  ca  5  000\r\nrespektive  ca   2   150  hektar  och  för  år  2001\r\n947 respektive   1   900   hektar.   Kostnaden   för\r\nbiotopskyddsområden under år  2003  uppgick till 101\r\nmiljoner   kronor   och  för  naturvårdsavtal   till\r\n34 miljoner    kronor.    Skogsbrukets    frivilliga\r\navsättningar av skogsmark i  form  av hänsynsområden\r\nhar ökat kraftigt från 230 000 hektar  år  1998 till\r\n810  000  hektar  år  2001.  I  dag  beräknas enligt\r\nSkogsstyrelsen   ca   en   miljon  hektar  produktiv\r\nskogsmark vara undantagen från  skogsbruk  i form av\r\nhänsynsområden.\r\nNär  det  gäller delmålet om långsiktigt skydd  av\r\nskogsmark har  satsningen  på  skyddet  av skogsmark\r\ngenom   naturreservat,  biotopskydd  och  frivilliga\r\ninsatser   de  senaste  åren  varit  stor  men  inte\r\ntillräcklig.  De medel för skydd och skötsel för att\r\nbevara   biologisk   mångfald   som   funnits   till\r\nNaturvårdsverkets  disposition  har  under  perioden\r\n1999-2003  ökat  kraftigt.  Det  innebär  att  också\r\narbetet   med   att   långsiktigt  skydda  mark  som\r\nnaturreservat har ökat  starkt  i  omfattning  under\r\nperioden.  Länsstyrelsernas administrativa kapacitet\r\nhar förstärkts  från  ca 25 årsarbetskrafter år 1997\r\ntill   ca   75  årsarbetskrafter   år   2002.   Även\r\nSkogsvårdsorganisationen          har          genom\r\nbiotopskyddsanslaget  möjlighet  att  skydda  mindre\r\nmark-  och  vattenområden  som  biotopskyddsområden.\r\nDessa   medel  används  också  för  att   finansiera\r\nnaturvårdsavtal.   Till  och  med  år  1998  uppgick\r\nanslaget till 20 miljoner  kronor  per  år,  men har\r\nsedan vuxit och var 170 miljoner kronor år 2003. För\r\når  2004  har  anslaget  minskat  till  150 miljoner\r\nkronor. Från år 1999 till år 2003 skyddades ca 8 000\r\nhektar genom biotopskydd och ca 19 000 hektar  genom\r\nnaturvårdsavtal.    Under    samma    period   ökade\r\nskogsbrukets  frivilliga  avsättningar  med  ungefär\r\n600 000  hektar.  Den  totala arealen skogsmark  som\r\ndärmed  är undantagen skogsproduktion  är  nästan  2\r\nmiljoner     hektar.     Som    anförs    i    årets\r\nbudgetproposition    blir   mot    denna    bakgrund\r\nskogsägarnas egna insatser  alltmer  viktiga för att\r\nde  miljö-  och  skogspolitiska  målen  skall  kunna\r\nuppnås.   Informationen   om  bl.a.  det  biologiska\r\ninnehållet  och om värdet för  naturvården  i  dessa\r\nfrivilligt  avsatta   områden   behöver   emellertid\r\nförbättras. Kvaliteten på frivilligt avsatta områden\r\nkommer  att beskrivas av utredningen (N 2004:12)  om\r\nutvärdering   och  översyn  av  skogspolitiken,  och\r\nfrågorna kommer  att  behandlas vidare i samband med\r\nregeringens  redovisning  till  riksdagen  under  år\r\n2005 av den fördjupade utvärderingen av miljömålen.\r\nNär  det  gäller   genomförande   av  områdesskydd\r\nframhöll   regeringen   i   skrivelsen   En   samlad\r\nnaturvårdspolitik     (skr.     2001/02:173)     att\r\nområdesskydd,  inklusive  skydd  av vattenmiljöer, i\r\nhögre    utsträckning    bör    värderas    i    ett\r\nlandskapssammanhang. Arbetsformerna bör utvecklas  i\r\nriktning   mot   öppenhet   och   dialog   samt  god\r\ninformation   tidigt   i  processen.  Samverkan  med\r\nmänniskor som lever i eller  nära  områden som avses\r\natt  skyddas,  liksom  med  andra intressenter,  bör\r\nutvecklas. Vidare behövs en bättre  kartläggning  av\r\nnaturtyper,  arter  och  livsmiljöer  som  redan har\r\nskydd,  och  en  naturtypsindelning  behöver  läggas\r\nfast.     Väl    definierade    naturtyper    liksom\r\nbristanalyser som relaterar till totalförekomster av\r\nolika  naturtyper  och  arter  bör  användas  i  det\r\nfortsatta  arbetet.  Därutöver  bör integreringen av\r\nNatura  2000-arbetet  i  övrig naturvård  fortsätta.\r\nStatens skogar skall fortsättningsvis  förvaltas  på\r\nett  föredömligt  sätt  både  från  produktions- och\r\nmiljösynpunkt   för   att   trygga   en  långsiktigt\r\nekologisk och produktionsmässig hållbar  utveckling.\r\nNär det gäller frågan om bättre förutsättningar  för\r\nnaturvårdsmyndigheterna  att kunna erbjuda bytesmark\r\navser regeringen att återkomma till riksdagen. Innan\r\nköp    eller    intrångsersättning    används    vid\r\nområdesskydd bör  bl.a.  övervägas  vilka naturtyper\r\nsom  dominerar, vilka inskränkningar  i  markägarens\r\ndispositionsrätt   som  planeras  mot  bakgrund   av\r\nbevarandemålens      kostnadseffektivitet,       och\r\nförvaltningen  av  skyddade  områden bör förstärkas.\r\nÄven   vid  förvaltning  och  skötsel   bör   enligt\r\nregeringen  arbetsformerna  präglas av öppenhet, bra\r\ndialoger och deltagande av olika  intressenter  samt\r\nav   god  information  mycket  tidigt  i  processen.\r\nInnovativa  lokala  förvaltningsformer bör prövas. I\r\nskrivelsen framhåller regeringen att förvaltning och\r\nskötsel   av  skyddade  områden   öppnar   specifika\r\nmöjligheter  till att mot ersättning engagera lokala\r\naktörer i den  direkta  praktiska  skötseln. Det kan\r\nröra  sig  om att, med beaktande av gällande  regler\r\nför  upphandling,   direktupphandla  skötseltjänster\r\nfrån brukare på berörda  fastigheter,  att  arvodera\r\neller  anställa  personer  med lokal förankring  för\r\nlöpande    uppdrag    eller   att   anlita    lokala\r\nentreprenörer.   En   annan   variant   kan   enligt\r\nregeringen   vara   att   upplåta   intäktsbringande\r\nverksamhet  genom  avtal,  t.ex.   turistverksamhet,\r\nguidning,  viss försäljning och kaféverksamhet.  Ett\r\nannat sätt att  engagera  lokala  aktörer  är att så\r\nlångt   det   är   möjligt   försöka   välja  lokala\r\nleverantörer  av varor och tjänster, exempelvis  när\r\ndet gäller aktiviteter  inom  naturturismen. Redan i\r\ndag används i varierande utsträckning  uppdragsavtal\r\nmed    lokala   brukare   om   att   utföra   aktiva\r\nskötselåtgärder i olika reservat. Behoven framöver i\r\nskyddade  områden,  inklusive  Natura 2000-områdena,\r\nfår  enligt regeringen visa om det  finns  anledning\r\natt utveckla  och tillämpa även andra avtalsformer i\r\nsyfte   att  på  ett   kostnadseffektivt   sätt   nå\r\nbevarandesyftena.\r\nFörvaltningen  av  skyddade områden bör underlätta\r\nett  ökat  nyttjande av  områdena  för  upplevelser,\r\nfriluftsliv,    natur-    och    kulturturism   m.m.\r\nÖvervakning och uppföljning av värdefull  natur  bör\r\nses som en del av övervakningen av miljötillståndet.\r\nSlutligen  ansåg regeringen att uppföljningen av att\r\nbevarandemålen  upprätthålls är ett eftersatt område\r\nsom bör förstärkas.  Regeringen  anförde  vidare att\r\nuppmärksamheten  under  den  närmaste tioårsperioden\r\nbör riktas på  att uppnå de delmål som riksdagen har\r\nlagt   fast.   För   att  klara  detta   krävs   att\r\norganisationen och verktygen  för   genomförande  av\r\nområdesskydd förbättras och utvecklas, och processen\r\nmåste   effektiviseras   ytterligare.  Genomförandet\r\nkommer att präglas av ett  mycket stort antal objekt\r\nsom  i  sin tur kommer att beröra  ett  stort  antal\r\nfastigheter  och  ännu  fler fastighetsägare. Enligt\r\nregeringen finns det i dag  i allt väsentligt en bra\r\norganisation  för  att  klara  detta   genomförande.\r\nUtskottet    delade    denna    uppfattning    (bet.\r\n2001/02:MJU24 och 2003/04:MJU3).\r\nAv   årets  budgetproposition,  utgiftsområde  20,\r\nframgår  att  Naturvårdsverket  under  år  2003  har\r\nslutredovisat   en   plan   för   hur  en  nationell\r\nbasinventering av de föreslagna Natura 2000-områdena\r\noch skyddade områden kan genomföras.  I planen ingår\r\ndels   kostnadsberäkning   av  genomförandet,   dels\r\nförslag  till  hur data från basinventeringen  skall\r\nhanteras.  Utskottet   delar   verkets  syn  på  den\r\nföreslagna  inriktningen  på  och  omfattningen   av\r\nbasinventeringen. Som regeringen anför i ovan nämnda\r\nskrivelse  är en uppföljning av Natura 2000-områdena\r\nnödvändig för  att  de  utpekade  naturvärdena skall\r\nkunna  säkerställas.  Genom basinventeringen  kommer\r\näven värdefull kunskap som gagnar såväl det statliga\r\nsom det kommunala naturvårdsarbetet  att byggas upp.\r\nDet anförda innebär att utskottet finner  syftet med\r\nmotionerna     2003/04:MJ287    (c)    yrkande    3,\r\n2003/04:MJ288 (c), 2003/04:MJ316 (kd), 2003/04:MJ349\r\n(c) yrkandena 1  och 2, 2003/04:MJ409 (kd) yrkande 6\r\noch   2003/04:MJ429    (s)    i    allt   väsentligt\r\ntillgodosett.  Motionerna  i  dessa delar  bör  inte\r\nmedföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.\r\nEnligt miljökvalitetsmålet Levande skogar och dess\r\ndelmål  1  skall  det  fram  till  år   2010  slutas\r\nnaturvårdsavtal  på  totalt 50 000 hektar i  landet.\r\nMed anledning av detta har Skogsvårdsorganisationens\r\nanslag för områdesskydd  öronmärkts  så  att 25 % av\r\nanslaget  skall användas för naturvårdsavtal.  Detta\r\ninnebär att  ca  45  miljoner  kronor  anvisades för\r\nnaturvårdsavtal   år   2002.   Under   år  2003  var\r\nmotsvarande  summa  också ca 45 miljoner kronor  och\r\nunder år 2004 ca 39 miljoner  kronor. Under perioden\r\n1994-2002  utbetalades  ca  60 miljoner  kronor  som\r\nersättning  till  markägare.  Av  anslaget  använder\r\nSkogsvårdsorganisationen ca 20 % för egna kostnader,\r\nvilket motsvarar i genomsnitt 11 500 kr per avtal.\r\nSom  framgår  av utskottets redogörelse  ovan  har\r\narbetet med biotopskydd  och naturvårdsavtal i syfte\r\natt   uppnå   miljökvalitetsmålet   Levande   skogar\r\nutvecklats i en  glädjande riktning, och skogsägarna\r\när    särskilt    positiva     till     instrumentet\r\nnaturvårdsavtal.    Skogsvårdsstyrelsernas    lokala\r\nanknytning,   goda   lokalkännedom  och  regelbundna\r\nkontakter med skogsägarna  även  i  andra sammanhang\r\nantas  vara  de  viktigaste  faktorerna  till  denna\r\ngynnsamma  utveckling.  Utskottet  har inhämtat  att\r\nSkogsstyrelsen och Naturvårdsverket  har beräknat de\r\nfrån  år  2003 återstående kostnaderna för  delmålet\r\nLångsiktigt  skydd  av skogsmark. Beräkningarna, som\r\ningår  i  Skogsstyrelsens   rapport   Underlag   för\r\nfördjupad  utvärdering  2004  av miljökvalitetsmålet\r\nLevande  skogar,  utgår  från  den   skyddsnivå  som\r\nuppnåtts t.o.m. år 2002. Sammantaget är det fråga om\r\nca  1  400 miljoner kronor per år fr.o.m.  år  2003.\r\nEnligt beräkningarna bör områden med naturvårdsavtal\r\nöka med ca 35 000 hektar till år 2010, vilket enligt\r\nSkogsstyrelsen   grovt  beräknat  kommer  att  kosta\r\n450 miljoner kronor  eller ca 55 miljoner kronor per\r\når   fr.o.m.   år   2003  och   framåt.   Av   årets\r\nbudgetproposition,  utgiftsområde  23,  framgår  att\r\narealerna  produktiv skogsmark  för  naturvårdsavtal\r\nvid utgången  av  år  2003 totalt uppgick till ca 13\r\n400 hektar. Härav tillkom  under  år  2003  ca 4 000\r\nhektar  som naturvårdsavtal och under år 2002  ca  5\r\n000 hektar.\r\nFör att målet om en ökad areal biotopskyddsområden\r\noch naturvårdsavtal  skall  kunna  nås  och  för att\r\nkvaliteten hos dessa skyddsformer skall kunna säkras\r\nlångsiktigt  måste  enligt  utskottets mening former\r\noch   metoder   för   skyddsarbetet,    liksom   den\r\nnaturvårdande  skötseln och tillsynen av biotoperna,\r\nutvecklas  ytterligare.   Med   det  anförda  och  i\r\navvaktan   på   den   till   våren   2005  aviserade\r\npropositionen    om   miljökvalitetsmålen   föreslår\r\nutskottet att motionerna  2003/04:MJ63  (kd) yrkande\r\n10,  2003/04:MJ384  (c)  yrkande 2 och 2003/04:MJ387\r\n(m) delvis inte föranleder  något särskilt uttalande\r\nfrån riksdagens sida.\r\nMed  det  nu  anförda  och  med  vad  utskottet  i\r\ntillämpliga delar anfört ovan bör inte heller motion\r\n2003/04:MJ472   (fp)   yrkande   18  medföra   någon\r\nytterligare riksdagens åtgärd.\r\nI regeringens skrivelse 2003/04:39  Uppföljning av\r\nskogspolitiken  redovisades  de  skäl  som  tidigare\r\nangetts   för   att   staten   bör   äga   betydande\r\nskogsarealer.  Skälen  kan  sammanfattas på följande\r\nsätt. Statligt skogsbruk bör  genom att vara ledande\r\ninom såväl natur- och kulturmiljövård som produktion\r\nav virke och andra nyttigheter  tjäna  som  föredöme\r\nför   hela   skogsnäringen.   Statligt   skogsägande\r\nunderlättar  vidare  en  långsiktig  förvaltning  av\r\nstörre sammanhängande områden för att  t.ex.  bevara\r\nbiologisk    mångfald    och    från    natur-   och\r\nkulturmiljösynpunkt  värdefull  skogsmark.  Statligt\r\nskogsägande  ger  också  möjligheter   till   bättre\r\narrondering  av  mark  och underlättar markbyten med\r\nandra  ägare,  vilket  bl.a.   är  viktigt  för  att\r\ntillgodose    friluftslivets    samt   natur-    och\r\nkulturmiljövårdens behov. Skogen  är  en naturresurs\r\nmed  stora  natur-  och  kulturmiljövärden   och  en\r\nnaturtillgång  som  berör många människor och som  i\r\nhög  grad  bör  vara  tillgänglig  för  ett  rörligt\r\nfriluftsliv. Ett statligt  skogsägande  värnar dessa\r\nintressen och stärker allmänhetens känsla för skogen\r\nmed  dess natur- och kulturmiljövärden som  gemensam\r\ntillgång   och   gemensamt   ansvar.   Vidare  skall\r\nskogsmark  som ingår i nationalpark enligt  gällande\r\nlagstiftning  ägas  av  staten.  Staten  äger  också\r\nskogsmark   för   speciella   ändamål,  t.ex.  genom\r\nSveriges   lantbruksuniversitet   för    långsiktiga\r\nvetenskapliga ändamål.\r\nVid   sin   behandling   av   skrivelsen  instämde\r\nutskottet med regeringen i vad som anförts och i att\r\nstatens  skogar skall förvaltas på  ett  föredömligt\r\nsätt  när  det  gäller  såväl  virkesproduktion  som\r\nhänsyn till  natur-  och  kulturmiljön  samt sociala\r\nvärden  (bet.  2003/04:MJU16).  På  miljösidan   bör\r\nstaten  följaktligen ligga i frontlinjen beträffande\r\nkrav  på en  ansvarsfull  förvaltning  av  det  egna\r\nskogsbruket  och  ombesörja  en  god kompetens såväl\r\ninom   den   egna  verksamheten  som  hos   anlitade\r\norganisationer.  Redan  i  dag  är  merparten av det\r\nstatliga  skogsbruket  anslutet till den  frivilliga\r\ncertifieringsstandarden         FSC.         Statens\r\nskogsförvaltning  kan  ha  stor  betydelse  för  att\r\nutveckla  den  lokala  turistnäringen och natur- och\r\nkulturturism. Sveaskog AB  har beslutat att utveckla\r\nen sådan verksamhet på sina marker.\r\nUtskottet,  som vidhåller sin  uppfattning,  anser\r\nsåledes att statligt  skogsbruk  bör kunna tjäna som\r\nett  föredöme  för  hela  skogsnäringen   genom  att\r\nfortsätta att utveckla förvaltningsmodeller  som kan\r\nge   förutsättningar   för   både  en  effektiv  och\r\nvärdeskapande  virkesproduktion   och  bevarande  av\r\nnatur-  och kulturmiljövärden samt annat  nyttjande.\r\nGenom det  statliga  skogsinnehavet  finns särskilda\r\nmöjligheter   att   bidra   till   detta.  Utskottet\r\navstyrker  med det anförda motionerna  2003/04:MJ384\r\n(c) yrkande 3 och 2003/04:N327 (c) yrkande 12.\r\nAv  den  nu   aktuella   skrivelsen   framgår  att\r\nregeringen  i  april  2004 beslutade att ytterligare\r\nkomplettera det svenska bidraget till det europeiska\r\nnätverket av värdefulla  områden,  Natura  2000, med\r\n417  nya  områden.  Enligt  kommissionens plan skall\r\nnätverket sedan beslutas under hösten 2004. Under de\r\nnärmaste åren kommer det nationella genomförandet av\r\nNatura 2000-nätverket att fokusera  på  att  ta fram\r\nbevarandeplaner  för  de  närmare 4 000 områdena.  I\r\nårets  budgetproposition,  utgiftsområde  20,  anför\r\nregeringen att Natura 2000-arbetet  gick  in i en ny\r\nfas under året. Urvalet av områden till nätverket är\r\ni  stort  sett  klart.  I  december 2003 fastställde\r\nkommissionen den alpina regionen  som  är en av EU:s\r\nsex  biogeografiska regioner. Regeringen  har  under\r\nåret  till   kommissionen   föreslagit   ytterligare\r\nområden  som  bör  ingå  i  det europeiska nätverket\r\nNatura 2000. Sedan år 1995 har  totalt 3 903 områden\r\nföreslagits  enligt  art- och habitatdirektivet  och\r\n509 områden enligt fågeldirektivet.  Arbete pågår nu\r\nmed att ta fram bevarandeplaner för alla  föreslagna\r\nområden.  Med  det  anförda och med vad utskottet  i\r\ntillämpliga delar anfört  ovan  under  detta avsnitt\r\nfinner      utskottet      syftet     med     motion\r\n2003/04:MJ472 (fp)  yrkande  23  i  allt  väsentligt\r\ntillgodosett.  Något  särskilt riksdagens  uttalande\r\nmed  anledning  av motionen  finner  utskottet  inte\r\npåkallat.\r\nI regeringens skrivelse  2003/04:39 Uppföljning av\r\nskogspolitiken      anförde      regeringen      att\r\nSkogsvårdsorganisationen bedriver  ett  projekt  med\r\nfokus  på  tätortsnära skog med människan i centrum.\r\nProjektet syftar  bl.a. till att nå grupper som inte\r\nnaturligt   kommer   ut   i   skogen.   Pilotskogar,\r\npublikationer och manualer skall visa exempel på hur\r\nman kan stimulera och  förbättra  möjligheterna till\r\nrekreation i de tätortsnära skogarna. Arbetet sker i\r\nsamarbete med kommuner och privata  skogsägare  inom\r\nett  begränsat  geografiskt  område.  Att skapa goda\r\nförutsättningar  för  friluftsliv och rekreation  är\r\nett  bra  sätt  att  investera   i   god  folkhälsa.\r\nUtskottet delar uppfattningen att erfarenheter  från\r\ndetta projekt kommer att utgöra en bra grund för att\r\narbeta  vidare  med  tätortsnära rekreationsskogar i\r\nhela landet. Utskottet  har  ingen annan uppfattning\r\nän  den  som  framförs  i motion 2003/04:MJ472  (fp)\r\nyrkande   24   om   att  tätortsnära    natur-   och\r\nrekreationsvärden om möjligt bör bevaras. I avvaktan\r\npå  resultatet  av det  arbete  som  pågår  och  mot\r\nbakgrund av vad som  anförts  föreslår utskottet att\r\nmotionsyrkandet lämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtskottet  har  inhämtat att Naturvårdsverket  och\r\nLänsstyrelsen  i  Norrbottens   län  har  inventerat\r\nstatens  skogar  och  pekat  ut  områden   med  höga\r\nnaturvärden.   Med   anledning   av  att  frågan  är\r\nkontroversiell har Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i\r\nNorrbotten och Sveaskog AB haft samråd  om hur dessa\r\nskogar  skall  hanteras  i  framtiden.  Samrådet  om\r\nprioritering  av vilka marker som skall skyddas  och\r\nlämpliga former  för  skyddet  inleddes  i början av\r\napril. Sedan dess har arbetsgruppen haft flera möten\r\noch även gjort gemensamma skogsbesök. Utgångspunkten\r\nhar  varit det av riksdagen beslutade arealmålet  om\r\n320 000  hektar  reservat  på  produktiv skogsmark i\r\nSverige.  Sveaskog har i Norrbotten  ca  1  500  000\r\nhektar produktiv  skogsmark.  Av  dessa har  126 000\r\nhektar   vid   inventeringen  visat  sig   ha   höga\r\nnaturvärden. Dessa  arealer har i arbetet delats upp\r\ni två grupper, dels de som bör bli naturreservat, ca\r\n30  000  hektar, dels de  som  kan  hanteras  enligt\r\nSveaskogs  miljöpolicy,  ca  33  000  hektar.  I den\r\nsenare  gruppen  utgörs  24  000 hektar av beslutade\r\nekoparker.   Det   gemensamma   arbetet    med   att\r\nkategorisera   de   återstående   63   000  hektaren\r\nfortsätter under hösten. Parterna enades i mitten av\r\njuni  2004 om principerna för förvaltningen.  Enligt\r\nsamrådsprinciperna   kommer  betydande  arealer  att\r\nhanteras i enlighet med  Sveaskogs miljöpolicy medan\r\nandra  stora  områden  föreslås  bli  naturreservat.\r\nKategoriseringen av återstående  områden  kommer att\r\nske  i  enlighet  med  den  strategi för långsiktigt\r\nskydd   av   skogsmark   som  Naturvårdsverket   och\r\nSkogsstyrelsen håller på att  ta fram. Arbetsgruppen\r\nkommer att sortera och gruppera de aktuella skogarna\r\ni fyra grupper så att klarhet skapas  om  den vidare\r\nhanteringen i olika kategorier, dvs. skogar  som bör\r\nbli  reservat  utifrån  ett  nationellt  perspektiv,\r\nskogar  som  blir  ekoparker,  skogar  som  ges  ett\r\nfrivilligt  skydd  eller  sköts med särskilda hänsyn\r\noch skogar som kan brukas med  generella hänsyn. Med\r\ndet  anförda  finner  utskottet  syftet  med  motion\r\n2003/04:MJ66 (fp) yrkande 12 tillgodosett utan någon\r\nvidare åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\nJordbruk, fiske och rennäring\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen  anför i\r\nskrivelsen  och  avstyrker ett antal motioner\r\n(s, m, fp, kd) om bl.a. konkurrenskraften för\r\nsvenskt  jordbruk,   om   översyn   av   EU:s\r\nfiskesubventioner,  om  reglering av säl- och\r\nskarvbestånden, om yrkesfiskaravdrag  och  om\r\nen   hållbar   same-  och  rennäringspolitik.\r\nUtskottet    hänvisar     till    regeringens\r\nskrivelse, till tidigare ställningstaganden i\r\nfrågorna,  till  årets budgetproposition  och\r\ntill pågående arbete på områdena.\r\nJämför reservationerna  92  (m),  93 (fp), 94\r\n(fp), 95 (fp), 96 (kd), 97 (kd), 98  (kd), 99\r\n(kd), 100 (kd) och 101 (m).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nHållbara konsumtions- och produktionsmönster betonas\r\nav  regeringen  som  viktiga utgångspunkter  för  de\r\nareella näringarna och för landsbygden.\r\n\r\nEn långsiktigt hållbar  utveckling  av  de areella\r\nnäringarna innefattar strategiska framtidsfrågor  om\r\nproduktionen  av  livsmedel,  ett konkurrenskraftigt\r\njordbruk,  ett  långsiktigt hållbart  fiske  och  en\r\nlevande landsbygd för boende, rekreation och turism.\r\nEn utgångspunkt för  politikens  inriktning  är  att\r\nproduktionen    skall   styras   av   konsumenternas\r\nefterfrågan.  Inom   ramen  för  landsbygdspolitiken\r\ngenomförs  särskilda  åtgärder   med  inriktning  på\r\nlandsbygdens  utveckling.  Renskötseln   spelar   en\r\ncentral   roll   i  samiskt  näringsliv  och  samisk\r\ntradition   och   är   därmed    en    grundläggande\r\nförutsättning   för   bevarandet   av   det  samiska\r\nkulturarvet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motion   2003/04:MJ65   (m)   hävdas  att  ökade\r\nansträngningar  för  att  förbättra  kunskapen   och\r\ndärmed  minska miljöpåverkan från den konventionella\r\nlivsmedelsproduktionen  sannolikt skulle ge avsevärt\r\nstörre effekt än åtgärder  för  att  gynna ekologisk\r\nproduktion. Enligt motionärerna grundas inriktningen\r\natt  främja  ekologiska  livsmedel  på  en  felaktig\r\nanalys och bör därför överges. Så kallade frivilliga\r\nåtaganden mellan myndigheter, kommuner, företag  och\r\nlivsmedelsbranschen  bör  inte  främjas (yrkande 8).\r\nDet   svenska   jordbruket   har  i  dag   uppenbara\r\nsvårigheter  att  klara  konkurrensen   från   andra\r\nländers  jordbruk på grund av unikt höga skatter  på\r\njordbrukets    produktionsmedel,   unika   krav   på\r\ndjurhållningen och  tillämpningen av miljöbalken och\r\nannan miljölagstiftning.  Det  är  emellertid bra om\r\ndet  som  regeringen aviserar om att bl.a.  tillväxt\r\noch sysselsättning skall få en mer framträdande roll\r\nblir verkligt (yrkande 18).\r\n\r\nEnligt    motion     2003/04:MJ66    (fp)    måste\r\njordbrukspolitiken i EU  förändras radikalt och vara\r\nen del av kampen mot fattigdomen  i  tredje  världen\r\noch  en hållbar utveckling. Detta innebär bl.a.  att\r\nhandelshinder   och   subventioner  måste  avvecklas\r\nsnabbt, att de etiska värdena  inom jordbruket måste\r\nbevaras  och  att  jordbrukets stora  betydelse  för\r\nbevarandet   av   biologisk    mångfald   och   goda\r\nlivsmiljöer för människor och djur  måste  erkännas.\r\nVidare   måste   ett  mer  långtgående  förslag  med\r\nsnabbare    avreglering     på     den    europeiska\r\njordbruksmarknaden utarbetas, och företrädare för de\r\nareella  näringarna  måste konkurrera  på  likartade\r\nvillkor   och   på   en  konkurrensutsatt   marknad.\r\nSlutligen  måste  exportbidrag,  dumpningsförfarande\r\noch  höga tullar förbjudas  och  utvecklingen  i  EU\r\nmåste  påskyndas så att samtliga länder når upp till\r\nkraven på  ett  gott  djurskydd, god miljö och säkra\r\nlivsmedel (yrkande 3).  Även  behovet  av en politik\r\nför  biologisk  mångfald  och  långsiktigt  hållbart\r\njord-  och  skogsbruk  påtalas i motionen. Styrmedel\r\nsom gynnar en hållbar utveckling  av  dessa näringar\r\nbör      införas     och,     när     det     gäller\r\nlandsbygdsprogrammen,  bör det vara tillräckligt med\r\nmålformuleringar för vad  stödet  skall  åstadkomma.\r\nDärefter  bör  experter fördela medlen så att  målen\r\nbäst uppfylls (yrkande 11).\r\nEnligt motion 2003/04:MJ67 (c) behövs en utredning\r\nsom undersöker vad  som  krävs  för  att  jordbruket\r\nskall vara långsiktigt hållbart och som jämför vilka\r\nmiljöeffekterna   blir   vid   en  avsaknad  av  ett\r\nlivskraftigt, fungerande jordbruk (yrkande 6).\r\nI motion 2003/04:MJ63 (kd) begärs  en  översyn  av\r\nEU:s    fiskesubventioner    i    syfte   att   göra\r\nfiskepolitiken mer ändamålsenlig för  att  uppnå ett\r\nlångsiktigt   hållbart  fiske.  Enligt  motionärerna\r\ngynnas i dag stordrift  på  bekostnad  av småskaligt\r\nfiske  med  mindre fartyg (yrkande 24). Hänsyn  till\r\nlokalbefolkningen när EU förhandlar med andra länder\r\nefterlyses i  samma  motion. Sverige måste verka för\r\natt  fiskets  konsekvenser   för   lokalbefolkningen\r\nalltid  beaktas när EU förhandlar med  andra  länder\r\n(yrkande   25).  Full  kompensation  bör  utgå  till\r\nyrkesfiskare   till   följd  av  nya  EU-regler  mot\r\nbifångster  av  tumlare  (yrkande   22).   Säl-  och\r\nskarvbestånden   bör   regleras   genom  ansvarsfull\r\nviltförvaltning utifrån jaktetiska principer och med\r\ntydliga regler i form av jakttider och andra villkor\r\n(yrkande 26). Fiskare skall ha möjlighet  att  fiska\r\nupp  spökgarn  mot  statlig ersättning (yrkande 27).\r\nDet framhålls i motionen som angeläget att förslaget\r\ni  betänkandet  om yrkesfiskets  konkurrenssituation\r\n(SOU 1999:3) genomförs  så  snart  som möjligt, dvs.\r\nyrkesfiskaravdrag bör införas (yrkande 28).\r\nNär  det  gäller  EU:s mål för fiskepolitiken  och\r\nhållbarhet är det enligt  motion  2003/04:MJ66  (fp)\r\nviktigt att fiskare och forskare kan råda över vilka\r\nfiskekvoter  som  skall  gälla.  Varje beslut om nya\r\nfiskemöjligheter    måste    se    till    beslutets\r\nkonsekvenser    för    den    marina   miljön.   Det\r\ninternationella  arbetet  för  hållbart   fiske   är\r\nviktigt,  och  samma  hållbarhetsmål  som  inom  EU-\r\nområdet   skall   gälla  EU:s  fiske  i  tredjeland.\r\nRegeringen bör finna  metoder  för att på ett tidigt\r\nstadium  aktivt  involvera  riksdagen   i   Sveriges\r\nställningstaganden  vad avser kommissionens strategi\r\nför att skydda och bevara den marina miljön (yrkande\r\n10).\r\nBehovet av en hållbar  same- och rennäringspolitik\r\nframhålls   i   motion   2003/04:MJ62    (s).    Ett\r\nberedningsorgan  under  sameministerns  ledning  med\r\nrepresentanter  för Sametinget, Samernas riksförbund\r\noch   parlamentariker    bör   tillskapas   snarast.\r\nBeredningsorganet  bör  få i  uppdrag  att  göra  en\r\nsamlad bedömning av reformarbetet på området och vid\r\nbehov   initiera   framtagande   av   kompletterande\r\nunderlag. Det bör vidare  lämna förslag till möjliga\r\ndelreformer i avvaktan på ett senare, samlat förslag\r\noch följa pågående utredningsarbete  och  då framför\r\nallt arbetet i Gränsdragningskommissionen och  Jakt-\r\noch  fiskerättsutredningen.  I  övrigt  bör  organet\r\nbereda  underlag  för en proposition om den statliga\r\nsame-  och  rennäringspolitiken   så   att  den  kan\r\nbehandlas  av  riksdagen snarast möjligt efter  2006\r\nårs val.\r\nÄganderättskonflikterna inom renskötselområdet tas\r\nupp       i      motion      2002/03:N304       (m).\r\nGränsdragningskommissionen  måste  arbeta skyndsamt,\r\noch det framhålls i motionen som angeläget att finna\r\nformer  för  samråd  och  samexistens  i   det  fall\r\nproblematiken  med samernas vinterbetsmark inte  kan\r\nfå en lösning. Motionärerna  motsätter sig en svensk\r\nratificering  av ILO:s konvention  nr  169  eftersom\r\nstärkta rättigheter  för  renskötsel  på annans mark\r\nskulle    medföra    motsvarande   inskränkning    i\r\nmarkägarens rättigheter (yrkande 13).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdag     och     regering     eftersträvar     en\r\njordbrukspolitik   som   främjar   konkurrenskraftig\r\nproduktion    vilande    på   långsiktigt   hållbara\r\nproduktionsformer.  Med  hållbara  produktionsformer\r\navses resursbevarande, uthålliga, miljöanpassade och\r\netiskt godtagbara produktionsformer på såväl små som\r\nstora gårdar. Det är därmed  inte fråga om storleken\r\npå  lantbruken  utan om hur produktionen  drivs.  En\r\nutveckling  av  jordbrukspolitiken   förutsätter  en\r\növergång från marknadsprisstöd till riktade insatser\r\npå miljö- och landsbygdsområdet. Produktionen  skall\r\nstyras   av   konsumenternas   efterfrågan.  Svenskt\r\njordbruk har goda förutsättningar  för produktion av\r\nhögkvalitativa livsmedel. De svenska mervärdena, som\r\nhar  skapats  bl.a.  genom nationella regelverk  för\r\nmiljö och djurskydd, är  här  av  stor  vikt.  I  en\r\nsituation  med  en öppen marknad är det av avgörande\r\nbetydelse att dessa  mervärden tydliggörs så att den\r\nökande medvetenheten om  dessa värden kan komma till\r\nuttryck i såväl offentlig som privat konsumtion. För\r\natt  uppnå målet för en ekologiskt,  ekonomiskt  och\r\nsocialt  hållbar  livsmedelsproduktion  kan det vara\r\nmotiverat att gå in med stöd för att tillfredsställa\r\nsamhällets  krav och behov av kollektiva nyttigheter\r\nsom marknaden  inte  förmår  att tillfredsställa men\r\nsom    jordbruket   kan   bidra   med.    I    årets\r\nbudgetproposition,     utgiftsområde    23,    anför\r\nregeringen att den eftersträvar  att  även  sänka de\r\nsamhällsekonomiska          kostnaderna         samt\r\nbudgetkostnaderna.  Utgångspunkten   i   regeringens\r\narbete  med EU:s gemensamma jordbrukspolitik  är  de\r\nprinciper    som   presenterades   i   propositionen\r\nRiktlinjer för  Sveriges  arbete  med jordbruks- och\r\nlivsmedelspolitiken inom Europeiska  unionen  (prop.\r\n1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr. 1997/98:241).\r\n\r\nEn av regeringens ambitioner, som den kommer  till\r\nuttryck i årets budgetproposition, är att stärka det\r\nsvenska  jordbrukets konkurrenskraft. På en gemensam\r\nEU-marknad  är  de  nationella  regelverken  av stor\r\nbetydelse  för  sektorns konkurrenskraft. Nationella\r\nregelverk  av  betydelse   berör   bl.a.  djurskydd,\r\nmiljökrav   och  produktionsmedelsskatter.   Sverige\r\narbetar  därför  aktivt  på  EU-nivå  för  att  höja\r\nambitionsnivån    inom    bl.a.    djurskydds-   och\r\nmiljöskyddslagstiftningen     med     den    svenska\r\nlagstiftningen   som  förebild.  Reformen  av   EU:s\r\njordbrukspolitik innebär,  med stöd frikopplade från\r\nproduktionen,   enligt   regeringen   en   väsentlig\r\nförändring  av  grunderna  för   jordbruksföretagens\r\nekonomi.     Detta     leder    till    att    bl.a.\r\nproduktionsmedelsskatter  får  större  relativ tyngd\r\nvid    beslut    om    fortsatt    produktion    och\r\nnyinvesteringar   inom   jordbruket.  I  regeringens\r\nskrivelse Genomförande av  EU:s  jordbrukspolitik  i\r\nSverige  (skr.  2003/04:137)  anför  regeringen  att\r\nskatten på diesel för jordbrukets arbetsmaskiner bör\r\nsänkas  den  1  januari  2005.  Av  årets finansplan\r\nframgår  att  skatten  på dieselolja som  används  i\r\njordbruk, skogsbruk och  vattenbruk från detta datum\r\nsänks med ca 2 kr per liter från 2005 års nivå.\r\nSom regeringen anför i den  nu aktuella skrivelsen\r\nhar Sverige aktivt medverkat till den reform av EU:s\r\njordbrukspolitik  som beslutades  år  2003  och  som\r\nträder i kraft den  1 januari 2005. Beslutet innebär\r\natt det på några områden lämnas till medlemsstaterna\r\natt bestämma den nationella tillämpningen, t.ex. med\r\navseende på användningen  av  de medel som förs över\r\nfrån  marknads- till miljö- och  landsbygdsåtgärder.\r\nFörhandlingarna   om   att   utvidga   EU   med  nya\r\nmedlemsländer kommer att fortsätta under de kommande\r\nåren.   Arbetet   med   Agenda  2007-processen,  som\r\nomfattar  en  översyn av flera  politikområden  samt\r\nfastläggandet av EU-budgeten för perioden 2007-2013,\r\nkommer att intensifieras.  Kommissionen presenterade\r\ni  juli  2004 ett meddelande samt  förslag  till  ny\r\nförordning  för  landsbygdens  utveckling, och rådet\r\nförväntas fatta beslut i frågan sommaren 2005. Under\r\nåren  2005  och  2006  kommer  också   arbetet   med\r\nutformningen av nästa miljö- och landsbygdsprogram i\r\nSverige        att        intensifieras.       WTO:s\r\njordbruksförhandlingar  kommer   att  fortsätta  och\r\navslutas    tidigast   år   2005.   Resultatet    av\r\nförhandlingarna  kan,  enligt vad regeringen anför i\r\nårets budgetproposition,  utgiftsområde  23, få stor\r\nbetydelse  för  den  gemensamma  jordbrukspolitikens\r\nframtida utformning. Stödens nya utformning  innebär\r\nstörre  frihet  för  lantbrukarna  att producera det\r\nmarknaden  efterfrågar  och innebär därmed  ett  mer\r\nkonsumentanpassat       utbud      samt       mindre\r\nhandelsstörningar,  vilket   är   positivt   ur  ett\r\nfrihandelsperspektiv   och  ökar  möjligheterna  för\r\nutvecklingsländernas   jordbruksproduktion.   Stöden\r\nriktas  i  större  utsträckning   än   tidigare  mot\r\nfrämjandet av miljö- och landsbygdsutvecklingen.  En\r\nstrategi  för integrering av miljöhänsyn och hållbar\r\nutveckling   i   den  gemensamma  jordbrukspolitiken\r\nbeslutades inom ramen  för den s.k. Cardiffprocessen\r\når 1999. En utvärdering  och översyn av strategin är\r\nbeslutad.\r\nRegeringen har nyligen beslutat  att  tillkalla en\r\nkommitté  med  parlamentarisk medverkan med  uppdrag\r\natt  utarbeta  en   långsiktig   strategi   för  den\r\nnationella   politiken   för   landsbygdsutveckling.\r\nStrategin skall utgå från målet  om  en  ekologiskt,\r\nekonomiskt   och   socialt  hållbar  utveckling   av\r\nlandsbygden, inbegripet  de areella näringarnas roll\r\noch utvecklingsförutsättningar.  I sitt arbete skall\r\nkommittén  prioritera övergripande  och  strategiska\r\nfrågeställningar.   Det   ingår  inte  i  kommitténs\r\nuppdrag   att   lämna   förslag   till   detaljerade\r\nåtgärdsprogram  eller  ekonomiska  ramar  för  olika\r\ninsatser  inom  ramen för landsbygdspolitiken.  Inom\r\nramen för sitt uppdrag skall kommittén lämna förslag\r\ntill övergripande  strategisk  inriktning  för nästa\r\nmiljö-   och   landsbygdsprogram  avseende  perioden\r\n2007-2013.   Ett   programförslag    planeras    att\r\nföreläggas  rikdagen  för godkännande våren 2006 och\r\ndärefter    överlämnas   till    kommissionen    för\r\ngodkännande före  ikraftträdandet år 2007. Kommittén\r\nskall redovisa sitt  uppdrag såvitt avser riktlinjer\r\nför miljö- och landsbygdsprogrammet  i en delrapport\r\nsenast  den 30 april 2005. Kommittén skall  därefter\r\nredovisa sina överväganden och förslag vad gäller en\r\nlångsiktig strategi för hållbar landsbygdsutveckling\r\ni ett slutbetänkande  senast  den  30  november 2006\r\n(dir. 2004:87).\r\nI  skrivelse  2003/04:137  Genomförande  av   EU:s\r\njordbrukspolitik  i  Sverige  anför  regeringen  att\r\nskatten på diesel för jordbrukets arbetsmaskiner bör\r\nsänkas den 1 januari 2005. Regeringen föreslår nu  i\r\nbudgetpropositionen   för   år  2005  att  nuvarande\r\nskattesats  för  dieselolja  i  miljöklass   1,  som\r\nanvänds  i  yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks-  och\r\nvattenbruksverksamhet,  sänks  från år 2005 med ca 2\r\nkr per liter. En sänkt skatt på  diesel  som används\r\ninom  jordbruket  kommer  enligt  utskottet  att  få\r\npositiva     effekter     för     lönsamheten    och\r\nkonkurrenskraften        för       den       svenska\r\nlivsmedelsproduktionen.                            I\r\nVägtrafikskatteutredningens  betänkande Skatt på väg\r\n(SOU  2004:63)  redovisas  medlemsstaters  skatt  på\r\ndieselolja     för    jordbrukets    arbetsmaskiner.\r\nResultaten visar att i stort sett alla medlemsstater\r\nutom   Österrike  och   Sverige   har   en   nedsatt\r\ndieselskatt  för jordbruket jämfört med vägtrafiken.\r\nÖsterrike  planerar   dock  att  sänka  skatten  för\r\njordbrukets arbetsmaskiner från den 1 januari 2005.\r\nMed   det   ovan   anförda   avstyrker   utskottet\r\nmotionerna 2003/04:MJ65  (m)  yrkandena  8  och  18,\r\n2003/04:MJ66 (fp) yrkandena 3 och 11 och 2003/04:\r\nMJ67  (c)  yrkande  6  i  den  mån de inte kan anses\r\ntillgodosedda. I de delar motion  2003/04:MJ66  (fp)\r\navser  skogsbruket  vill  utskottet hänvisa till vad\r\nsom sägs ovan under avsnittet Skogen som resurs.\r\nGenom den nya grundförordningen  2371/02  för  den\r\ngemensamma  fiskeripolitiken  har  de  grundläggande\r\nförutsättningarna   att   integrera   miljöskyddande\r\nåtgärder inom den gemensamma fiskeripolitiken  ökat.\r\nDetta    innebär    bl.a.   att   genomförandet   av\r\nhandlingsplanen för biologisk  mångfald från år 2001\r\nprioriteras  högre.  Några av de högst  prioriterade\r\nförvaltningsåtgärderna är reduktion av fisketrycket,\r\nminskning av andelen fisk som kastas överbord\r\n(discards)  samt borttagandet  av  subventioner  för\r\nmodernisering  av fiskeflottan. Dessutom prioriteras\r\netableringen av  långsiktiga  förvaltningsplaner för\r\nde viktigaste och känsligaste fiskbestånden. Som ett\r\nkomplement        till        de        prioriterade\r\nförvaltningsåtgärderna     inom     fiskeripolitiken\r\nuppmanas  medlemsstaterna  också  att uppfylla  sina\r\nskyldigheter  inom habitat- och fågeldirektiven  och\r\nsärskilt förvaltningen  av  marina  områden  som  en\r\nsärskild  del av Natura 2000. Rådsslutsatser för att\r\nintegrera    miljöskyddet     i    den    gemensamma\r\nfiskeripolitiken antogs under år  2003. Slutsatserna\r\nvar    allmänt    hållna    med    referenser   till\r\nCardiffprocessen,   FAO,  Nordsjökonferensen   m.fl.\r\nBehovet av förbättring  av  den  marina forskningen,\r\nförbättrade fiskemetoder som minimerar miljöeffekter\r\noch behovet av att allmänt reducera fisketrycket och\r\nutveckla indikatorer uttrycks i slutsatserna.\r\nUnder de 20 år som den gemensamma fiskeripolitiken\r\nfunnits  har  lagstiftningen successivt  utvecklats,\r\nsåväl  avseende   antalet   reglerade   bestånd  och\r\nförvaltningsverktyg   som   kontrollens  omfattning.\r\nMålen om att skydda och bevara  de levande akvatiska\r\nresurserna har dock inte uppfyllts, utan situationen\r\nför  de  flesta fiskbestånden har visat  en  negativ\r\nutveckling.  Läget  är  allvarligt för bl.a. torsk-,\r\nål- och kummelbestånden (generellt)  samt för gädda,\r\nabborre och sill i Östersjön (specifikt). En positiv\r\nutveckling har dock skett för framför allt skarpsill\r\nmen  även  lax i Östersjön och sill i Nordsjön.  Mot\r\ndenna bakgrund  är  de förstärkta instrumenten i den\r\ngemensamma    fiskeripolitiken    och    de    ökade\r\nmöjligheterna att  integrera miljöskyddande åtgärder\r\ni  fiskeripolitiken viktiga.  En  av  de  viktigaste\r\nkomponenterna  inom  gemenskapens  resurspolitik får\r\nanses vara tillämpningen av återhämtningsplaner.\r\nI  budgetpropositionen för år 2005,  utgiftsområde\r\n23, betonar  regeringen  att  Sverige  ser  det  som\r\nangeläget  att  man  nu  enas om att åtgärder vidtas\r\navseende ålen mot bakgrund  av  det  mycket  oroande\r\nbeståndsläget.    Ålfisket   är   av   grundläggande\r\nbetydelse för det svenska  småskaliga fisket, varför\r\nåtgärder  för  att stärka beståndet  bör  genomföras\r\nsamtidigt som det finns behov att skydda ålen i alla\r\ntyper av ålfisken  och i ålens samtliga livsstadier.\r\nFramför oss har vi ett viktigt arbete nationellt och\r\npå gemenskapsnivå som  måste  göras  för att undvika\r\nhoten mot det europeiska ålbeståndet. Beslutet om en\r\nförordning   rörande   förbättring  av  skyddet   av\r\nsmåvalar (oavsiktliga bifångster  av  valar)  där en\r\nutfasning  av  drivgarnen  i  Östersjön  ingår  samt\r\ninitiativet  till att upprätta en gemenskapsplan för\r\natt rädda den europeiska ålen är två tydliga exempel\r\npå hur miljöhänsynen inom fiskeripolitiken har ökat.\r\nArbetet med att  genomföra gemenskapens strategi för\r\nen    hållbar    utveckling    inom    fiskesektorn,\r\nCardiffstrategin,    fortsätter    genom   test   av\r\nindikatorer  för hållbar utveckling och  uppföljning\r\nav  den  pågående   miljöintegreringen   genom   EU-\r\nkommissionens   syntesrapporter.  Även  detta  visar\r\nenligt  utskottets   mening   att   den   gemensamma\r\nfiskeripolitiken  nu  förändras i en mer miljövänlig\r\nriktning.  Bildandet  av   de  regionala  rådgivande\r\nnämnderna  är  också  en viktig  komponent  för  den\r\ngemensamma fiskeripolitikens  utveckling.  Genom att\r\ndet nu finns ett regelverk inom vilket dessa nämnder\r\nkan  bildas har ytterligare ett steg tagits mot  ett\r\nstärkt  samråd med fiskerinäringen och andra berörda\r\nintressenter   för   att   effektivisera  och  skapa\r\nlegitimitet   för   fiskeripolitiken.   Ett   utökat\r\nsamrådsförfarande är  viktigt  även på nationell och\r\nlokal  nivå. Regeringens initiativ  om  pilotprojekt\r\nför nationell  lokal och regional förvaltning syftar\r\ntill att uppnå detta.\r\nI december 2002 fattade EU:s fiskeministrar beslut\r\nom förändringar  av den gemensamma fiskeripolitiken.\r\nDet nya regelverket  trädde  i  kraft  den 1 januari\r\n2003    och    understryker   att   den   gemensamma\r\nfiskeripolitiken        skall       baseras       på\r\nförsiktighetsprincipen och ekosystemansatsen. Ett av\r\nde  viktigaste  verktygen för  en  sådan  långsiktig\r\nfiskeriförvaltning       är       att      fleråriga\r\nförvaltningsplaner  upprättas för så  många  bestånd\r\nsom möjligt. De bestånd  som  befinner  sig  utanför\r\nbiologiskt   säkra   gränser   skall  prioriteras  i\r\narbetet.   Vidare   skall  fiskeflottans   kapacitet\r\nbegränsas genom att nationella  maximala  nivåer för\r\nkapaciteten   fastställts  fr.o.m.  år  2003,  vilka\r\nsuccessivt minskar utifrån olika kriterier. I övrigt\r\nskall    fiskeflottans     storlek     administreras\r\nnationellt, vilket medför ett enklare system  för en\r\nbättre  anpassning  av  fiskeflottans  storlek  till\r\nresurstillgången  och  möjlighet  till ökad regional\r\nhänsyn.      En      implementering     av     dessa\r\nförvaltningsverktyg skapar  enligt utskottets mening\r\nförutsättningar  för  att  i  framtiden   uppnå  ett\r\nhållbart fiske.\r\nVid  sin  behandling  av  regeringens  proposition\r\n2003/04:51  Kust-  och  insjöfiske  samt  vattenbruk\r\nvåren  2004 delade utskottet regeringens uppfattning\r\natt  Sverige   skall   vara   ett   föregångsland  i\r\nomställningen  till  hållbar utveckling  på  fiskets\r\nområde (2003/04:MJU13,  rskr. 2003/04:186). Sveriges\r\nposition  är att gemenskapens  fiske, i enlighet med\r\nförsiktighetsprincipen  och  ekosystemansatsen,  bör\r\nförvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt så att de\r\nnyttjade   bestånden   befinner   sig   inom   säkra\r\nbiologiska  gränser.  Utskottet konstaterade  vidare\r\natt en överkapacitet i  gemenskapens fiskeflotta och\r\nalltfler bestånd som befinner sig utanför biologiskt\r\nsäkra gränser tyder på att  den  fiskeripolitik  som\r\nförts  inte  har  uppfyllt  målen om ett långsiktigt\r\nhållbart   fiske.  Utskottet  anförde   vidare   att\r\nregeringen vid  varje  årlig  förhandling inom IBSFC\r\n(Fiskerikommissionen  för Östersjön)  driver  frågan\r\nom     efterföljd    av     ICES    (Internationella\r\nhavsforskningsrådet)  rekommendationer. Eftersom det\r\nrör sig om internationella  förhandlingar  kan  dock\r\nandra parter ha andra utgångspunkter, vilket gör att\r\nkompromisslösningar   ofta   nås.   Regleringen   av\r\nfiskeflottans   storlek,   mätt   i  kapacitet,  har\r\növerlämnats till medlemsstaten och  begränsas endast\r\nav  en  fastställd  maximal kapacitet som  inte  får\r\növerskridas och av minimikrav  på hur stor kapacitet\r\nsom skall föras ut ur flottan då  ny  kapacitet förs\r\nin.  Sverige  kan  därmed  anpassa sitt regelverk  i\r\nfråga  om  krav  på  utförsel  av   fartyg  till  de\r\nvarierande  förhållanden som råder i olika  regioner\r\noch  fisken.  Möjligheterna   till  begränsningar  i\r\nfiskets  bedrivande  utifrån  art   och  geografiskt\r\nområde samt kraven på in- och utförsel  av  fartyg i\r\nfiskeflottan   skall   användas   som   mer   aktiva\r\nförvaltningsinstrument.\r\nEnligt   utskottets   mening   sammanfaller  de\r\nsynpunkter  som redovisas i motionerna  2003/04:MJ63\r\n(kd) yrkandena  24  och  25  och  2003/04:MJ66  (fp)\r\nyrkande  10  i  allt  väsentligt  med  de nu angivna\r\nmålsättningarna för de svenska prioriteringarna  för\r\nden  gemensamma fiskepolitiken. Utskottet finner mot\r\nbakgrund  av  det  anförda  att   riksdagen inte bör\r\nvidta några åtgärder med anledning  av  motionerna i\r\ndessa delar.\r\nI Västerhavet uppskattas den nuvarande  bifångsten\r\nav  tumlare  i svenskt fiske till mindre än 1  %  av\r\nbeståndet. För Östersjön saknas aktuell, kvantitativ\r\nkunskap  om  storlek   på   bestånd   och  bifångst.\r\nBeståndets  ringa  storlek  innebär  emellertid  att\r\nvarje bifångstnivå är ett hot. Vid mötet  i  augusti\r\n2003  under  Ascobans (Agreement on the Conservation\r\nof  Small  Cetaceans   of   the   Baltic,  Northeast\r\nAtlantic, Irish and North Seas) antogs  en  plan för\r\natt   minska   fiskets   bifångster   av  tumlare  i\r\nÖstersjön. Planen ligger till grund för  det  arbete\r\nsom Fiskeriverket och Naturvårdverket bedriver  inom\r\nområdet.  Mötet  föreslog att en liknande plan skall\r\ntas  fram  för  Västerhavet.   Vad   gäller  tumlare\r\nframhåller  regeringen  i  årets  budgetproposition,\r\nutgiftsområde  20,  att  EU:s  nya förordning  skall\r\ngenomföras  och  Fiskeriverket och  Naturvårdsverket\r\nbör  fullfölja sitt  arbete  med  åtgärdsplanen  för\r\ntumlare. I likhet med regeringen anser utskottet att\r\nutvecklandet  av  nya  och mer selektiva redskap bör\r\nfortsätta och åtgärder för  att  förbättra tumlarens\r\nmiljö   bör  intensifieras.  Av  budgetpropositionen\r\nframgår även att Fiskeriverkets försök med att skapa\r\ns.k. tumlarfria torsknät fortsätter. Med det anförda\r\navstyrker utskottet motion 2003/04:MJ63 (kd) yrkande\r\n22  i  den   mån   motionsyrkandet  inte  kan  anses\r\ntillgodosett.\r\nI betänkandet Kust- och insjöfiske samt vattenbruk\r\n(2003/04:MJU13) behandlade utskottet motioner om säl\r\noch  skarv.  Utskottet   uttalade   då   att   sälen\r\ntroligtvis  är  det  största  enskilda problemet för\r\nkustfisket.  Sälskadorna  är så omfattande  i  vissa\r\nområden att yrkesfiskare har  tvingats lägga ned sin\r\nverksamhet.  Sedan  början  av  1990-talet   arbetar\r\nrepresentanter  för Naturvårdsverket, Fiskeriverket,\r\nlänsstyrelser  och  yrkesfiskare  med  att  utveckla\r\nredskap  som  minskar   skadorna.   Arbetet,  som  i\r\nhuvudsak   har  bekostats  av  viltskademedel,   har\r\nresulterat i  att en fälla för fångst av sik och lax\r\nhar tagits fram  som  betydligt  minskar skadorna av\r\nsäl.  Utskottet  har  inhämtat  att,  på   grund  av\r\ntekniska  svårigheter, några framsteg hittills  inte\r\nhar uppnåtts  för  de för kustfisket viktiga rörliga\r\nfiskeredskapen,   såsom    siknät,   torskgarn   och\r\nströmmingsskötar. Våren 1999 antog riksdagen Levande\r\nsjöar  och  vattendrag, som innebär  att  de  årliga\r\nbifångsterna av marina däggdjur senast år 2010 skall\r\nuppgå till maximalt 1 % av respektive bestånd (prop.\r\n1997/98:145,  bet.  1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183,\r\nprop.   2000/01:130,   bet.    2001/02:MJU3,   rskr.\r\n2001/02:36).  Inom  ramen för detta  miljömålsarbete\r\nhar  Fiskeriverket  fått   regeringens  uppdrag  att\r\nfortsätta arbetet med att utveckla selektiva redskap\r\nsom   syftar   till   att   minimera   bifångsterna.\r\nRegeringen fördelar vidare bidrag till yrkesfiskarna\r\nför    investeringar    i   sälskyddade    selektiva\r\nfiskeredskap och i form av  ekonomisk ersättning för\r\nskador.  Under  år  2002  har  18   miljoner  kronor\r\nfördelats.\r\nUtskottet   anförde  vidare  att  Naturvårdsverket\r\nunder år 2001 hade  antagit  en förvaltningsplan för\r\ngråsäl  i  Östersjön.  I förvaltningsplanen  ges  en\r\nsamlad  bild av såväl sälpopulationens  storlek  och\r\ngenetik som  vilka  åtgärder  som  är effektiva inom\r\ngällande  regelverk.  I planen, som gäller  till  år\r\n2006, framhålls att den  enda  långsiktigt  hållbara\r\nlösningen   på   konflikten   mellan  kustfiske  och\r\nsälförekomst    är    utvecklandet    av    sälsäkra\r\nfiskeredskap och fiskemetoder.\r\nEnligt    yrkesfiskarna    borde    ökningen    av\r\ngråsälsbeståndet  i de norra delarna fås att upphöra\r\ntill  dess utvecklingen  av  redskap  och  jakt  har\r\nmedfört   att   ett   livskraftigt   kustfiske   har\r\nåteretablerats.  Som  regeringen anför är det därför\r\nangeläget att en analys  av  skyddsjaktens  effekter\r\nför  att  minska såväl sälstam som sälskador snarast\r\ninitieras.  I det sammanhanget bör övervägas om inte\r\nskyddsjakt  skall   kunna  tillämpas  även  i  andra\r\ndrabbade områden. Eftersom  samtliga  kustfiskare  i\r\nframtiden troligen kommer att behöva investera i nya\r\nredskap, anser utskottet i likhet med regeringen att\r\nforskningsarbetet   för  att  utveckla  redskap  som\r\nminskar sälskador för  fångst  av andra arter än lax\r\noch   sik  måste  intensifieras.  Av   propositionen\r\nframgår  att,  inom  ramen  för  strukturstödet,  en\r\ninventering   genomförs   som  klarlägger  regionala\r\nförutsättningar  för  en  förändrad   inriktning  på\r\nfisket  och  som  samtidigt  lyfter fram hinder  och\r\nalternativ.  Utskottet  gör  samma   bedömning   som\r\nregeringen   beträffande   det   angelägna   i   att\r\nFiskeriverket skapar goda förutsättningar för ändrad\r\nfiskeinriktning.    Som    regeringen    anför   bör\r\nmotsvarande  förvaltningsplaner  för  knubbsäl   och\r\nvikare snarast upprättas.\r\nUtskottet      erinrade      också      om     att\r\nHavsmiljökommissionen   i  sitt  nyligen  redovisade\r\nbetänkande föreslår att bifångstmålet  skall skärpas\r\nså  att  de  årliga bifångsterna av marina  däggdjur\r\nsenast år 2010  skall  understiga  1 % av respektive\r\nbestånd   (SOU   2003:72).   Vidare   föreslås   att\r\nsamrådsgrupper  för bifångstreduktion skall  skapas.\r\nFörslagen behandlas  inom  Regeringskansliet,  och i\r\npropositionen  uttalar  regeringen  sin  avsikt  att\r\nsenare återkomma i denna fråga.\r\nAv   årets  budgetproposition,  utgiftsområde  20,\r\nframgår  att  utvecklingen  av  sälskadefria nät för\r\nostkusten fortsätter.\r\nÄven vintern 2003 behandlade utskottet ett flertal\r\nmotioner om utökad skyddsjakt efter  bl.a. säl (bet.\r\n2002/03:MJU9).  Utskottet  redogjorde  då   för  det\r\narbete     som     pågick    på    området,    bl.a.\r\nNaturvårdsverkets        förvaltningsplan        för\r\ngråsälsbeståndet i Östersjön,  och  erinrade  om att\r\nsyftet  med  förvaltningsplanen  är  att  ange efter\r\nvilka    riktlinjer    den    svenska    delen    av\r\ngråsälsbeståndet  i Östersjön bör förvaltas under de\r\nnärmaste fem åren.  Det  framgår  av  planen  att de\r\nförvaltningsinsatser  som  anges huvudsakligen styrs\r\nav målet att skapa förutsättningar  för  en fortsatt\r\npositiv     utveckling     av    ett    livskraftigt\r\ngråsälsbestånd  samt  för  en  uthållig  samexistens\r\nmellan gråsälarna och det kustnära  yrkesfisket. Med\r\ndet anförda och i avvaktan på det arbete  som  pågår\r\npå   området   avstyrkte   utskottet   då   aktuella\r\nmotionsyrkanden.  Härtill  kan  läggas att utskottet\r\nhar inhämtat att viss skyddsjakt  efter  gråsäl  har\r\ntillåtits   i   åtta  Östersjölän.  Naturvårdsverket\r\nmedgav   år  2003  jakt   på   170   gråsälar   från\r\nÖstergötlands  län och norrut. Motivet till utökning\r\nav området där jakt  tillåts  med  Östergötland  och\r\nSörmland  var  en  ökning  av populationerna i dessa\r\nlän.  Jakttiden  var  den  16  april   till  den  31\r\ndecember. 79 sälar har rapporterats fällda, varav 74\r\nbärgats. Den tidiga jaktstarten möjliggjorde jakt på\r\nis  i Norrbotten, och här fälldes också hela  kvoten\r\npå  36  sälar.  Det  huvudsakliga  skälet  till  att\r\njaktkvoterna  inte  fylls  i  övriga  län  är enligt\r\nNaturvårdsverket   svårigheterna   att  skjuta  säl.\r\nJakten  får  endast  ske från land eller  från  fast\r\nförankrad anordning. Enligt  vad  utskottet inhämtat\r\nhar Naturvårdsverket för närvarande  inte för avsikt\r\natt  förändra  sina föreskrifter rörande  jaktmedel,\r\nmen följer noga  utvecklingen  på  ammunitionssidan,\r\ndär  en  viss  osäkerhet  om  effekterna   av   s.k.\r\nVarmintkulor  ännu  kvarstår.  Utskottet  har vidare\r\ninhämtat   att  arbete  med  Helcoms  rekommendation\r\nrörande säljakt  pågår i syfte att få internationell\r\nacceptans  för  en  jakt  som  ryms  inom  nuvarande\r\npopulationsstorlek. Även  frågan  om  tillstånd  att\r\nanvända fällor för säljakt kan komma att behandlas i\r\ndetta  sammanhang.  Någon  överenskommelse  om en ny\r\nrekommendation har ännu inte kunnat ingås.\r\nVidare     hade     utskottet     inhämtat     att\r\nNaturvårdsverket  anser  att  nackdelarna med skytte\r\nfrån  båt  i dagsläget talar mot  ett  införande  av\r\nmetoden. Bland  annat  visar  de försök som tidigare\r\nhar genomförts med skytte från  båt  på en hög andel\r\nsälar som inte kunde bärgas.\r\nEtt annat allvarligt hot mot kust- och insjöfisket\r\nkan  lokalt  vara skarven. En kraftig skarvexpansion\r\nunder   senare   år,    såväl    antalsmässigt   som\r\ngeografiskt, beror på att skarven  numera är skyddad\r\növer  hela  Västeuropa.  En  kraftig  skarvexplosion\r\nunder    senare    år,   såväl   antalsmässigt   som\r\ngeografiskt, beror på  att skarven numera är skyddad\r\növer hela Västeuropa. Vidare har troligen en minskad\r\nanvändning  av  miljögifter   haft   betydelse   för\r\nskarvens   kraftiga   ökning.  Yrkesfiskets  problem\r\nutgörs  även av fångstförluster  genom  att  skarven\r\nskadar  eller   konsumerar   fisk  i  yrkesfiskarnas\r\nredskap.  Därtill kommer att fiskeredskap  som  garn\r\neller fasta  nätredskap  skadas.  Vidare  förekommer\r\nökade  bifångster av skarv. För att undersöka  detta\r\nnärmare  har  regeringen under år 2003 initierat ett\r\nprojekt  om skarvskador.  Som  effektiv  toppredator\r\nutövar också skarven i vissa fall betydande effekter\r\npå  de akvatiska  ekosystemen.  I  Naturvårdsverkets\r\nförvaltningsplan framhålls att någon risk för artens\r\növerlevnad  inte  föreligger samt att konflikter med\r\nyrkesfisket  uppstått  på  vissa  håll,  särskilt  i\r\nhäckningsområdena.  Vidare anges att skarvangrepp på\r\nfisk i redskap skall  minimeras, i första hand genom\r\nredskapsutveckling.  För   att  förhindra  allvarlig\r\nskada på fiske kan dessutom länsstyrelsen besluta om\r\ns.k. skyddsjakt för att motverka  skador.  I  likhet\r\nmed  regeringen anser utskottet att det är angeläget\r\natt det  finns förutsättningar för att en näring och\r\nolika  vilda   djur   kan   utnyttja  en  och  samma\r\nnaturresurs. Som regeringen anför  är det emellertid\r\nangeläget  att åtgärder vidtas för att   ytterligare\r\nminska    skarvskadorna     för    yrkesfisket.    I\r\npropositionen uttalar regeringen  sin  avsikt att ge\r\nFiskeriverket  i  samverkan  med Naturvårdsverket  i\r\nuppdrag  att  ge  förutsättningar   för  att  minska\r\nskarvens skadeverkningar för yrkesfisket  både genom\r\natt utveckla skarvsäkra redskap och genom att minska\r\ntätheten  av  skarv  i  för yrkesfisket prioriterade\r\nområden.\r\nÄven   motioner  om  utökad   jakt   efter   skarv\r\nbehandlades   av   utskottet   vintern   2003  (bet.\r\n2002/03:MJU9).    Utskottet    hänvisade   då   till\r\nNaturvårdsverkets   i   december   2002    beslutade\r\nförvaltningsplan  för storskarv och mellanskarv  där\r\ndet konstateras att  skarvbeståndet  i Sverige i dag\r\när  tillfredsställande  för  att  garantera   artens\r\növerlevnad.  I planen anges att om skarvbeståndet  i\r\nSverige som helhet  lämnas åt fri utveckling, vilket\r\ngenerellt  bör tillåtas  ske,  tyder  det  mesta  på\r\nendast    begränsad     fortsatt     tillväxt.     I\r\nförvaltningsplanen  anförs  vidare att äggprickning,\r\ndödande av ungar samt jakt på  ungfåglar  har  liten\r\neffekt  på  populationen i stort. Mest effektivt men\r\nockså svårast  är  jakt på könsmogna vuxna individer\r\neftersom skarvbestånd som utsätts för jakt uppträder\r\nskyggt och därför är svårjagade. Trots lokalt mycket\r\nomfattande ingrepp på ägg och ungar i kolonier, både\r\ni    Sverige,    Europa   och    Nordamerika,    har\r\nskarvbestånden  fortsatt  att  öka.  Det  är  enligt\r\nverket osäkert hur  mycket  störningar  i kolonier i\r\nexempelvis  kustområden  i  Småland och Östergötland\r\nhar påverkat beståndsutvecklingen  senare  år  och i\r\nvilken  takt  bestånden  skulle  ha  utvecklats utan\r\ningrepp.       Vid       en       jämförelse      av\r\npopulationsutvecklingen  i  områden  med  omfattande\r\nstörningar och populationsutvecklingen i områden med\r\nendast     små    störningar    verkar    emellertid\r\nuppbromsningen   av   beståndstillväxten   ha  skett\r\nungefär samtidigt. Således hade skarvbeståndet  utan\r\ningrepp sannolikt endast varit obetydligt större  än\r\nvad   det   är   i  dag.  Naturvårdsverkets  samlade\r\nbedömning enligt förvaltningsplanen  är att jakten i\r\nmånga fall endast haft begränsad inverkan  såväl  på\r\nregionala bestånd som på det totala skarvbeståndet i\r\nlandet.   Som   tidigare   nämnts  har  skarven  hög\r\nreproduktionstakt,  och ökad  dödlighet  genom  jakt\r\nkompenseras förmodligen  till  stor  del  genom ökad\r\növerlevnad  bland kvarvarande individer i beståndet.\r\nMed  denna redovisning  avstyrkte  utskottet  de  då\r\naktuella motionerna.\r\nUtskottet  anförde även att, när det gäller frågan\r\nom   förändringar   avseende   skarvens   status   i\r\nfågeldirektivet,   kommissionens   inställning  hela\r\ntiden  har  varit  att man inte har för  avsikt  att\r\npåbörja    en    revision    av    bilagorna    till\r\nfågeldirektivet förrän  länderna  har  genomfört  de\r\nåtaganden  som  följer  av  direktivet.  Enligt  vad\r\nutskottet    inhämtat    pågår   skriftväxling   med\r\nkommissionen om de svenska  reglerna och besluten om\r\njakt på skarv med fokus på omfattningen av de skador\r\nsom  skarv  orsakar  för  fisket.  Kommissionen  har\r\nefterlyst mer detaljerade och kvantifierade underlag\r\nom  skadornas  omfattning  och   frågan  utreds  för\r\nnärvarande av Naturvårdsverket och  Fiskeriverket på\r\nuppdrag av regeringen.\r\nUtskottet  har  i  samband  med  behandlingen   av\r\nregeringens  skrivelse  inhämtat att Naturvårdverket\r\nhar redovisat kunskapsläget beträffande mellanskarv.\r\nBeståndet,  som  nu har stabiliserats,  uppgår  till\r\ndrygt  30 000 par eller  drygt  150  000  individer.\r\nSkarven  tycks  inte  ha någon betydande inverkan på\r\nekosystem eller fiske i näringsrika, grumliga vatten\r\nmen  kan  ha  inverkan  på  ekosystem  och  fiske  i\r\nkustområden och i klarvattensjöar.\r\nUtskottet,  vars uppfattning  kvarstår,  avstyrker\r\nmot bakgrund av det ovan anförda motion 2003/04:MJ63\r\n(kd) yrkande 26.\r\nÄven  frågor  om   s.k.  spökgarn  har  vid  flera\r\ntidigare  tillfällen och  senast  våren  2004  varit\r\nföremål    för     utskottets    behandling    (bet.\r\n2003/04:MJU13). Utskottet  delade  då  motionärernas\r\nuppfattning  att dessa garn utgör ett stort  problem\r\nsom behöver åtgärdas och betonade att undersökningar\r\nhar  visat att  gamla  förlorade  torskgarn  är  ett\r\nstörre  problem än man tidigare trott. Garnen fångar\r\nfortfarande  torsk,  liten  som  stor,  under  långa\r\ntider,  och även om det i dag inte går att uppskatta\r\nhur mycket  fisk  som  går förlorad, är detta enligt\r\nutskottets mening ett oacceptabelt  slöseri.  Enligt\r\ndet  tiopunktersprogram  som regeringen presenterade\r\nvåren 2002 skulle en handlingsplan  för  att få bort\r\nspökgarn  i  de  svenska vattnen genomföras snarast.\r\nUtskottet redogjorde  våren  2002 för ett EU-projekt\r\ndär man draggat efter spökgarn  i Östersjön som just\r\nhade avslutats. Efter utvärdering  av  projektet kan\r\nbehovet  av  beslut om eventuella åtgärder  bedömas.\r\nUtskottet  har   vidare   inhämtat  att  försök  med\r\nupptagning av spökgarn för  närvarande bedrivs genom\r\nFiskeriverkets havsfiskelaboratorium  i Lysekil. Med\r\ndet    anförda   föreslår   utskottet   att   motion\r\n2003/04:MJ63  (kd) yrkande 27 lämnas utan riksdagens\r\nvidare åtgärd.\r\nSkatteutskottet  behandlade  våren  2004 frågan om\r\nyrkesfiskeavdrag  (bet.  2003/04:SkU21).   Utskottet\r\nredogjorde då för gällande regler på området,  vilka\r\ninnebär  att  yrkesfiskare som i näringsverksamheten\r\ngör fiskeresor  som  är  förenade  med  övernattning\r\nutanför   hemorten   får   avdrag   för  sina  ökade\r\nlevnadskostnader  på  grund  av  vistelsen   utanför\r\nhemorten (16 kap. 28 b § IL). Under flera år, t.o.m.\r\når 2000, gällde ett schablonbelopp om 90 kr per  dag\r\n(RSV  S 1994:23)  för  de  fall  en  större ökning i\r\nlevnadskostnaderna inte kunde styrkas.  Från och med\r\nbeskattningsåret  2001  får  yrkesfiskare  som   har\r\nföretagit  inrikes fiskeresor under beskattningsåret\r\n2001    göra   ett    schablonavdrag    för    ökade\r\nlevnadskostnader  med  180  kr per dag och därutöver\r\nett  schablonavdrag  för logi med  90  kr  per  dag,\r\ntotalt 270 kr per dag  (RSV 2002:11). Vid exempelvis\r\n220 fiskedagar på ett år blir det totala avdraget 59\r\n400   kr.   Eftersom   nivån  på   avdraget   följer\r\nprisbasbeloppets  utveckling   blir  avdraget  under\r\nmotsvarande   förutsättningar   66   000    kr   för\r\nbeskattningsåret   2003.  För  fiskeresor  utomlands\r\nvarierar avdragets storlek beroende på destinationen\r\nmen avdraget är normalt  högre än för inrikes resor.\r\nSedan  fartygsfonderna  avskaffades  i  samband  med\r\nskattereformen       finns      inga       särskilda\r\nreserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid\r\nförsäljningen kan till  25  %,  alternativt 30 % för\r\nenskilda     näringsidkare,    sättas    av     till\r\nperiodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar\r\ni sex år och den  kan  också  gradvis  upplösas  mot\r\navskrivningar         på        ersättningsfartyget.\r\nAvskrivningsreglerna är generösa. Ett fartyg kan som\r\nandra inventarier skrivas  av  helt  på fem år trots\r\natt den ekonomiska livslängden är avsevärt längre.\r\nRiksdagen     har     tidigare     beslutat    ett\r\ntillkännagivande   om   att   regeringen  efter   en\r\nberedning     av     frågan     om    yrkesfiskarnas\r\nkonkurrenssituation i förhållande till grannländerna\r\nskall  återkomma  till  riksdagen  med  förslag  som\r\ntillgodoser  de  krav  på  konkurrensneutralitet   i\r\nförhållande  till  grannländerna  som väckts i flera\r\nmotioner (bet. 1996/97:SkU13).\r\nUtredningen  (Jo 1998:05) om konkurrenssituationen\r\nför det svenska yrkesfisket lade i januari 1999 fram\r\nbetänkandet  Yrkesfiskets  konkurrenssituation  (SOU\r\n1999:3). Utredningen  föreslog ett yrkesfiskaravdrag\r\nsom ersätter nuvarande  avdrag  och  ett  särpräglat\r\nsystem efter dansk modell för resultatutjämning  vid\r\nfartygsbyte,  dvs.  att  tillåta negativa saldon för\r\ninventarietillgångar.\r\nRegeringen    anmälde    sommaren     2001     ett\r\nyrkesfiskaravdrag  till EG-kommissionen för prövning\r\nenligt  statsstödsreglerna  (Jo  2001/2645).  Enligt\r\nanmälan  skall  yrkesfiskaravdraget  utbetalas  till\r\nfiskare med  yrkesfiskarlicens och uppgå till 40 000\r\nkr  per  år, dock  högst  20  %  av  inkomsten.  Den\r\nplanerade  stödåtgärden  motiveras  bl.a. med att de\r\ndanska  yrkesfiskarna har ett motsvarande  stöd  som\r\nhar godkänts  av  kommissionen.  Regeringen har fått\r\nbesvara kompletterande frågor från  kommissionen, DG\r\nFiske,   om  det  nya  yrkesfiskaravdraget.   I   en\r\nskrivelse   den  10  december  2002  har  regeringen\r\nredovisat de  nya  beloppen  för  beräkning  av  det\r\navdrag  för ökade levnadskostnader som kan göras för\r\nfiskeresor  som är förenade med övernattning fr.o.m.\r\nbeskattningsåret  2001.  I skrivelsen har regeringen\r\näven  uppgett  att  det  nya yrkesfiskaravdraget  om\r\n40 000 kr kommer att utgå  även  vid  fisketurer som\r\ninte är förenade med övernattning och där  alltså de\r\nnya    schablonbeloppen    inte    kan    utnyttjas.\r\nKompletterande    frågor   från   kommissionen   har\r\nföranlett ytterligare  skrivelser  den  12 maj 2003,\r\nden  10  december  2003  och  den 26 februari  2004.\r\nFrågan bereds fortfarande av kommissionen.\r\nI  sitt ställningstagande anförde  skatteutskottet\r\natt kommissionens  prövning  av  regeringens förslag\r\ntill ett nytt yrkesfiskaravdrag inte är avslutad och\r\navstyrkte mot denna bakgrund motionsyrkandena såvitt\r\ngäller   yrkesfiskaravdraget.   Utskottet   avvisade\r\nförslagen     om    att    införa    ett    särskilt\r\nutjämningssystem  eller speciella redovisningsregler\r\ni syfte att medge ytterligare  skattelättnader  till\r\nden berörda näringen.\r\nMed    det    anförda    avstyrker    miljö-   och\r\njordbruksutskottet motion 2003/04:MJ63 (kd)  yrkande\r\n28.\r\nInom    det    samepolitiska   området   pågår   i\r\nRegeringskansliet  sedan  flera  år  ett  omfattande\r\narbete     med     reformering    av    same-    och\r\nrennäringspolitiken   för   att   bl.a.  säkerställa\r\nbiologisk   mångfald   och   hållbar  utveckling   i\r\nrenskötselområdet. Som ett led  i  detta  arbete har\r\nhittills tre utredningar redovisat sina uppdrag till\r\nregeringen.       Rennäringspolitiska      kommittén\r\növerlämnade i november  2001  sitt  betänkande En ny\r\nrennäringspolitik (SOU 2001:101). Kommittén  hade  i\r\nuppdrag    att    lämna    förslag    till   en   ny\r\nrennäringspolitik för en ekologiskt, ekonomiskt  och\r\nkulturellt  bärkraftig  rennäring,  föreslå framtida\r\norganisering  av renskötseln och utröna  vad  som  i\r\nframtiden bör vara  myndighetsuppgifter  på området.\r\nÄven utredningen Översyn av Sametingets organisation\r\noch  arbetsformer  har  avslutat  sitt uppdrag  (SOU\r\n2002:77), och ILO-utredningen överlämnade våren 1999\r\nbetänkandet  Samerna - ett ursprungsfolk  i  Sverige\r\n(SOU  1999:25)   till  regeringen.  Utredningen  har\r\nbehandlat frågan om  Sveriges  anslutning till ILO:s\r\nkonvention   nr   169.   Betänkandena    bereds    i\r\nRegeringskansliet.\r\nI    januari    2002   tillsatte   regeringen   en\r\ngränsdragningskommission    för   renskötselområdet.\r\nKommissionens uppgift är att  utreda omfattningen av\r\nden  mark  där  renskötselrätt  föreligger  och  att\r\nfastställa i vilken omfattning som  samerna,  så som\r\ndet  anges i  ILO:s konvention nr 169, traditionellt\r\ninnehar  mark  respektive utnyttjar mark tillsammans\r\nmed andra. Kommissionen  skall  i sitt arbete främst\r\ngå   igenom  det  material  som  finns   hos   olika\r\nmyndigheter. Uppdraget skall redovisas senast den 31\r\ndecember  2005  (dir. 2002:7  och 2004:141). I april\r\n2003 uppdrog regeringen åt en särskild  utredare att\r\nbl.a.  klarlägga  grunderna för och omfattningen  av\r\nsamebymedlemmars och  markägares  rätt till jakt och\r\nfiske  inom  lappmarkerna  och  renbetesfjällen  och\r\nföreslå   åtgärder   för   bättre   samarbete    och\r\nsamförvaltning  när  det  gäller  jakten och fisket.\r\nUtredaren skall redovisa sitt uppdrag  senast  den 1\r\ndecember 2005 (dir. 2003:45).\r\nUtskottet  kan  i allt väsentligt ansluta sig till\r\nde synpunkter som förs  fram  i  motion 2003/04:MJ62\r\n(s)   om   behovet   av   en   hållbar   same-   och\r\nrennäringspolitik.  Som  utskottet  redovisat   ovan\r\nkommer  ett  omfattande  utredningsarbete  att  vara\r\navslutat  senast vintern 2005. Utskottet förutsätter\r\natt regeringen  snarast  möjligt inleder arbetet med\r\nutarbetande av en långsiktig  och sammanhållen same-\r\noch   rennäringspolitik   som   syftar    till   att\r\nsäkerställa    biologisk    mångfald   och   hållbar\r\nutveckling i renskötselområdet  och som framstår som\r\nberättigad och välgrundad. Med det  anförda föreslår\r\nutskottet att motionerna 2002/03:N304 (m) yrkande 13\r\noch  2003/04:MJ62 (s) lämnas utan riksdagens  vidare\r\nåtgärd.\r\n\r\nUtveckling av ett hållbart samhällsbyggande\r\n\r\n\r\nEnergiförsörjning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  instämmer i vad regeringen anför i\r\nskrivelsen och  avstyrker  ett motionsyrkande\r\n(m) om endast ett styrmedel  för  att åtgärda\r\nproblemen   inom   energisektorn.   Utskottet\r\nhänvisar  till  riksdagens tidigare beslut  i\r\nenergipolitiska frågor.  Med samma motivering\r\navstyrker utskottet även två  motionsyrkanden\r\n(m) om mål för energipolitiken.\r\nÄven ett motionsyrkande (m) om  att stimulera\r\nanvändningen     av    befintligt    effektiv\r\nenergiteknik  och introduktion  av  ny  sådan\r\navstyrks  med  samma   motivering   och   med\r\nhänvisning  till  det  arbete  som  pågår  på\r\nområdet.\r\nJämför  reservationerna  102 (m), 103 (m, kd)\r\noch 104 (m).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nEnligt  regeringens  bedömning  bör  energipolitiken\r\nskapa  förutsättningar   för  effektiv  och  hållbar\r\nenergianvändning         och        kostnadseffektiv\r\nenergiförsörjning med låg  påverkan  på hälsa, miljö\r\noch  klimat samt underlätta omställningen  till  ett\r\nekologiskt uthålligt samhälle.\r\n\r\nEnergitjänster  i  olika  former  är  en nödvändig\r\nförutsättning   för  alla  samhällsfunktioner,   all\r\nindustriell verksamhet  och varje del av vår vardag.\r\nTillgången till energi och  tryggheten i tillförseln\r\när centrala i ett modernt samhälle.\r\nUtvinning  och  omvandling av  energi  i  form  av\r\nbränslen m.m. svarar för en stor del av omsättningen\r\ni samhället och samtidigt  för en dominerande del av\r\nde  totala miljöbelastningarna.  Detta  gäller  inte\r\nminst   försurande   ämnen   från   användningen  av\r\ndrivmedel  och bränslen för el- och värmeproduktion,\r\nväxthusgaser  i  form av koldioxid från användningen\r\nav fossila bränslen, sot och stoft samt kolväten.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nBegränsning  till  ett  styrmedel  för  att  åtgärda\r\nproblemen  inom energisektorn  efterlyses  i  motion\r\n2003/04:MJ65   (m).   Floran   av   styrmedel   inom\r\nenergiområdet   bör  rensas,  elcertifikationen  och\r\nsubventionerna   till    vissa    energiformer   bör\r\navskaffas,   och   miljöskatter  skall  tas   ut   i\r\nproducentledet  och  efter  verklig  miljöbelastning\r\n(yrkande 6). Energipolitiken bör ha två övergripande\r\nmål. Den skall främja en säker och konkurrenskraftig\r\nel- och energiförsörjning,  och all energiproduktion\r\nskall  klara högt ställda miljö-  och  säkerhetskrav\r\n(yrkande  19).  Användningen  av  befintlig effektiv\r\nenergiteknik   och   introduktionen   av    ny   bör\r\nstimuleras. Motionärerna tolkar regeringens ambition\r\natt satsa på vetenskap och forskning som syftar till\r\natt  minska  utsläppen  av växthusgaser som en vilja\r\natt   häva   den   s.k.   tankeförbudslagen    kring\r\nkärnteknikutveckling.  I  motionen ställs också krav\r\npå att avvecklingen av kärnkraften  avbryts (yrkande\r\n20).\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ370 (m) framhålls  att det inte\r\när  acceptabelt att svensk energipolitik leder  till\r\nkraftigt  ökade  utsläpp  av  växthusgaser  i  norra\r\nEuropa (yrkande 12).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVåren 2002 fattade riksdagen beslut om ett nytt  mål\r\nför  el producerad med förnybara energikällor (prop.\r\n2002/03:143,    bet.   2002/03:NU17).   Enligt   vad\r\nriksdagen har fastställt  är  målet att användningen\r\nav el från förnybara energikällor  skall  öka med 10\r\nTWh    från    2002   års   nivå   till   år   2010.\r\nNäringsutskottet  påpekade  i detta sammanhang bl.a.\r\natt  ett  sådant  mål  ligger i linje  med  att  den\r\nsvenska energiförsörjningen  i  ökande  utsträckning\r\nskall   baseras   på   förnybara   energikällor.   I\r\npropositionen   redovisade   riksdagen   även   sina\r\növerväganden om att införa ett system för handel med\r\nelcertifikat  i  syfte att främja elproduktion  från\r\nförnybara  energikällor.   Propositionen   omfattade\r\nockså  förslag om särskilda åtgärder för vindkraften\r\nsom beslöts  av riksdagen. Förslaget innefattade ett\r\nsärskilt planeringsmål  för vindkraften och ett stöd\r\nför  teknikutveckling  och  marknadsintroduktion  av\r\nvindkraften. Näringsutskottet  ansåg det befogat med\r\nsärskilda  insatser  för  vindkraft  bl.a.  för  att\r\npåskynda    kommersialiseringen    i    havs-    och\r\nfjällområdena.  Riksdagens  beslut  omfattade vidare\r\nolika  åtgärder  för  effektivare  energianvändning:\r\ninformation, utbildning, provning m.m.,  lokala  och\r\nregionala   initiativ   samt  teknikupphandling  och\r\nmarknadsintroduktion. Programmet  påbörjades år 2003\r\noch löper under fem år.\r\n\r\nI  maj  2003  infördes,  efter  riksdagens  beslut\r\n(prop.    2002/03:40,    bet.   2002/03:NU6),    ett\r\nelcertifikatssystem i syfte att främja produktion av\r\nförnybar el så att sådan el skall kunna hävda sig på\r\nelmarknaden.   Vid   beredningen   av   lagförslaget\r\nframhöll  näringsutskottet   att   det   såg  mycket\r\npositivt på det föreslagna elcertifikatssystemet och\r\nansåg  att det kommer att skapa möjligheter  för  en\r\nfortsatt  utbyggnad av elproduktionen från förnybara\r\nenergikällor,   samtidigt   som  det  stimulerar  en\r\nmarknadsdynamik som främjar kostnadseffektivitet och\r\nteknikutveckling.    Näringsutskottet    tillstyrkte\r\ndärför  regeringens  förslag   om   att  ett  sådant\r\ncertifikatssystem     skulle     införas.     Enligt\r\nnäringsutskottets uppfattning finns det behov av  en\r\nkraftfull  satsning  för  att främja investeringar i\r\nelproduktion     från    förnybara     energikällor.\r\nElcertifikatssystemet  kommer att ge långsiktiga och\r\nstabila  förutsättningar   så  att  investeringar  i\r\nförnybar  elproduktion genomförs.  Vidare  påpekades\r\natt systemet  genom  sin  marknadsdynamik  även  kan\r\nförväntas     stimulera     teknikutveckling     och\r\nkostnadseffektivitet.  Samtidigt stimulerar systemet\r\nkonkurrens mellan olika förnybara energislag, vilket\r\nbör medverka till att produktionskostnaderna pressas\r\nned.   Det   anförda   innebär    att   miljö-   och\r\njordbruksutskottet avstyrker motion 2003/04:MJ65 (m)\r\nyrkande 6.\r\nVåren 2002 fastställde riksdagen  riktlinjerna för\r\nenergipolitiken     (prop.     2001/02:143,     bet.\r\n2001/02:NU17).  Beslutet  baserade sig, i likhet med\r\nden  energipolitiska  uppgörelse  som  träffades  år\r\n1997,      på     en     överenskommelse      mellan\r\nSocialdemokraterna,        Vänsterpartiet        och\r\nCenterpartiet.   2002   års  energipolitiska  beslut\r\ninnebar, enligt vad som angavs,  en  bekräftelse  på\r\natt 1997 års energipolitiska riktlinjer låg fast.\r\nMålet  för  den svenska energipolitiken är, enligt\r\nvad riksdagen fastställt,  att på kort och lång sikt\r\ntrygga tillgången på el och annan energi på gentemot\r\nomvärlden        konkurrenskraftiga         villkor.\r\nEnergipolitiken   skall   skapa   villkoren  för  en\r\neffektiv   och  hållbar  energianvändning   och   en\r\nkostnadseffektiv  svensk  energiförsörjning  med låg\r\nnegativ  inverkan  på  hälsa,  miljö och klimat samt\r\nunderlätta   omställningen   till   ett   ekologiskt\r\nuthålligt  samhälle.  Vidare  skall  energipolitiken\r\nbidra   till   ett   breddat  energi-,  miljö-   och\r\nklimatarbete i Östersjöregionen.\r\nNäringsutskottet    behandlade    energipolitikens\r\ninriktning  senast hösten  2003  i  anslutning  till\r\nberedningen  av  2004  års  budgetproposition  (bet.\r\n2003/04:NU3).    I   detta   sammanhang   avstyrktes\r\nmotionsyrkanden om  mål för energipolitiken liknande\r\ndet  här aktuella. Näringsutskottet  underströk  sin\r\nsyn    på     energipolitikens    inriktning,    som\r\növerensstämmer  med  de beslut som riksdagen fattade\r\nvåren 1997 och våren 2002. Dessa beslut utgör enligt\r\nnäringsutskottet  grundstommen   för   den   svenska\r\nenergipolitikens   utformning  och  inriktning.  Med\r\nhänvisning till det  ovan anförda föreslår utskottet\r\natt  motionerna  2003/04:MJ65  (m)  yrkande  19  och\r\n2003/04:MJ370 (m) yrkande 12 avslås.\r\nDet beslut riksdagen  tog  våren  2002 om ett nytt\r\nmål  för  el  producerad  med förnybara energikällor\r\nomfattade    olika    åtgärder    för    effektivare\r\nenergianvändning  under  perioden  2003-2007  (prop.\r\n2002/03:143,      bet.     2002/03:NU17).     Dagens\r\nenergipolitiska program  innehåller  även satsningar\r\npå    forskning    och   teknisk   utveckling   inom\r\nenergiområdet,   vilka    baseras    på   1997   års\r\nenergipolitiska  beslut. Det innefattar  bl.a.  stöd\r\ntill energiforskning,  forskning  om energisystemet,\r\nforskningssamarbete med länderna i  Östeuropa,  stöd\r\ntill  utveckling  av  ny  energiteknik i företag och\r\nbranscher,    stöd   till   introduktion    av    ny\r\nenergiteknik. Denna  del  av programmet löper t.o.m.\r\når 2004. Åtgärderna har utretts  (SOU  2003:80)  och\r\nförslag från regeringen om vad som skall gälla efter\r\nutgången av år 2004 väntas under hösten 2004.\r\nI  sammanhanget vill miljö- och jordbruksutskottet\r\näven hänvisa  till  betänkandet  SWENTEC AB - för en\r\nnationell  kraftsamling  på svensk miljöteknik  (SOU\r\n2004:84).  I betänkandet föreslås  tillskapandet  av\r\nett  nytt  statligt   helägt   bolag   som   får  en\r\nsamordnande  roll  i  en  nationell  kraftsamling på\r\nsvensk  miljöteknik. Målet med verksamheten  är  att\r\nSverige skall  bli  ledande  nation inom miljödriven\r\nnäringslivsutveckling, miljöteknikexport och hållbar\r\nutveckling. Betänkandet bereds i Regeringskansliet.\r\nFörbudet  i  6  §  lagen (1984:3)  om  kärnteknisk\r\nverksamhet mot vissa förberedande  åtgärder  i syfte\r\natt  inom  landet  uppföra  en kärnkraftsreaktor har\r\nbehandlats  av  näringsutskottet   vid  ett  flertal\r\ntillfällen,  senast hösten 2003 (bet.  2003/03:NU3).\r\nNäringsutskottet  vidhöll  då  sin  uppfattning  att\r\ndenna  bestämmelse inte begränsar möjligheterna till\r\nforskning  och energitekniskt utvecklingsarbete. Med\r\ndet anförda  avstyrker utskottet motion 2003/04:MJ65\r\n(m) yrkande 20.\r\n\r\nTransportsystem och infrastruktur\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet instämmer  i vad regeringen anför i\r\nskrivelsen och avstyrker  ett  motionsyrkande\r\n(fp)  om  en  åtgärdsstrategi  för  minimerad\r\nanvändning  av  fossila bränslen inom energi-\r\noch transportsektorerna.  Utskottet  hänvisar\r\ntill  tidigare riksdagsbeslut i frågan,  till\r\nvad som anförs i skrivelsen och till pågående\r\narbete på områdena.\r\nJämför reservation 105 (fp, kd).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI skrivelsen  anför  regeringen  att utvecklingen av\r\nekonomiska  styrmedel  fortsätter  för   att  främja\r\nanvändningen   av   miljöanpassade  fordon,  fartyg,\r\nflygplan och drivmedel. Stora satsningar görs i väg-\r\noch järnvägsnätet för  att  stärka förutsättningarna\r\nför en hållbar tillväxt.\r\n\r\nRegeringen ser transportpolitiken  som  ett  medel\r\nför  att  uppnå  angelägna  samhällsmål. Den skall i\r\nlikhet  med  övriga  politikområden  bidra  till  en\r\nsocialt,  kulturellt,  ekonomiskt   och   ekologiskt\r\nhållbar utveckling.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nEnligt    motion    2003/04:MJ66    (fp)    bör   en\r\nåtgärdsstrategi  utarbetas  för minimerad användning\r\nav    fossila    bränslen    inom    energi-     och\r\ntransportsektorerna.  Mest  prioriterat miljömål bör\r\nvara  att  minska  utsläppen  av   klimatgaser,  och\r\nenergieffektivisering    och   effektivisering    av\r\ntransporter  bör  vara  en  del  av  denna  strategi\r\n(yrkande 8).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDet övergripande målet för transportpolitiken är att\r\nsäkerställa  en  samhällsekonomiskt   effektiv   och\r\nlångsiktigt    hållbar    transportförsörjning   för\r\nmedborgarna  och näringslivet  i  hela  landet.  Sex\r\ndelmål    utan    inbördes     prioritering    anger\r\nambitionsnivån på lång sikt. Transportsystemet skall\r\nvara  tillgängligt  och  ha  hög  transportkvalitet.\r\nTrafiken  skall  vara  säker  och transportsystemets\r\nutformning och funktion skall anpassas  till krav på\r\nen  god och hälsosam livsmiljö för alla, där  natur-\r\noch  kulturmiljö   skyddas   mot   skador.   En  god\r\nhushållning  med  mark,  vatten,  energi  och  andra\r\nnaturresurser skall främjas. Transportsystemet skall\r\nfrämja  en  positiv regional utveckling och motverka\r\nnackdelar av  långa transportavstånd. Systemet skall\r\ndessutom vara jämställt.\r\n\r\nI skrivelsen  anförs  att  arbetet  med att stärka\r\njärnvägens konkurrenskraft fortsätter i  Sverige och\r\ninom  EU.  Flera  nya EG-direktiv har beslutats  som\r\nsyftar till att förnya,  vitalisera  och harmonisera\r\nden  europeiska  järnvägssektorn. Direktiven  i  det\r\nandra s.k. järnvägspaketet  har  varit  föremål  för\r\nförlikning  mellan rådet och parlamentet. Regeringen\r\nhar lagt fram  en proposition (prop. 2003/04:123) om\r\nen  ny  samlad  järnvägslagstiftning  som  inarbetar\r\ndirektiven i det första järnvägspaketet.\r\nI juli 2003 redovisades Regeringskansliets översyn\r\nav     de     svenska    sjöfartsavgifterna,     Nya\r\nfarledsavgifter  (Ds  2003:41). Översynen innehåller\r\nett  förslag  till  nya farledsavgifter  som  bättre\r\nspeglar         sjöfartens        samhällsekonomiska\r\nmarginalkostnader  och  som  därmed  utgör  ett  mer\r\neffektivt   och  rättvist  avgiftssystem.  Förslaget\r\ninnebär en ökad  miljöstyrning.  Regeringen har gett\r\nSjöfartsverket i uppdrag att utveckla  systemet  för\r\nfarledsavgifter   i   linje   med   detta   förslag.\r\nSjöfartsverket   och   Luftfartsverket  har  fått  i\r\nuppdrag  att  analysera  förutsättningar   för   och\r\neffekter  av att beskatta bunkerolja och luftfartens\r\nbränsle i enlighet  med  de möjligheter som EG:s nya\r\nenergiskattedirektiv (2003/96/EG) erbjuder.\r\nI  budgetpropositionen  för   år  2004  förklarade\r\nregeringen   att   den  generella  befrielsen   från\r\nkoldioxidskatt för koldioxidneutrala  drivmedel  som\r\ntidigare  annonserats  bör utvidgas till att omfatta\r\nbefrielse från energiskatt och att detta bör gälla i\r\nfem  år fr.o.m. år 2004.  Regeringen  anför  att  en\r\nsådan   utvidgning   kan  börja  tillämpas  när  EG-\r\nkommissionen givit stadsstödsgodkännande.\r\nRegeringen beslutade  i juli 2003 att tillsätta en\r\nutredning  (M 2003:2) om introduktion  av  förnybara\r\nfordonsbränslen.  Utredaren  har i ett delbetänkande\r\nföreslagit  att det nationella  målet  skall  sättas\r\ntill 3 % samt  hur  ett  krav  på  lag på pumpar för\r\nförnybara fordonsbränslen kan utformas.  Utredningen\r\nskall  lämna  sin  slutliga  redovisning, som  bl.a.\r\nskall analysera möjligheten att införa någon form av\r\ndrivmedelscertifikat, senast den  31  december 2004.\r\nVägtrafikskatteutredningen     lämnade     i    sitt\r\ndelbetänkande   Vissa   vägtrafikskattefrågor   (SOU\r\n2002:64)  förslag  på en särskild fordonsskatteskala\r\ndifferentierad efter  de  miljöklasser som finns för\r\ntunga fordon. Utredningen föreslår  att  den  sänkta\r\nskatten  för  tunga fordon finansieras genom en höjd\r\nfordonsskatt  för  småbussar  och  lätta  lastbilar.\r\nUtredningen lämnade  sitt  slutbetänkande i maj 2004\r\n(SOU 2004:63). Betänkandet,  som bl.a. innehåller en\r\nanalys     av    hur    ett    eventuellt    svenskt\r\nkilometerskattesystem   kan   utformas,   bereds   i\r\nRegeringskansliet.\r\nMed  hänvisning till det ovan anförda och till vad\r\nutskottet   anfört  ovan  under  avsnittet  Begränsa\r\nklimatförändringarna  finner  utskottet  syftet  med\r\nmotion   2003/04:MJ66   (fp)   i   väsentliga  delar\r\ntillgodosett. Motionens yrkande 8 bör  inte  medföra\r\nnågon ytterligare riksdagens åtgärd.\r\n\r\nVissa generella verktyg för hållbar\r\nutveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens  uppfattning om\r\ndet  angelägna  i en dialog mellan  stat  och\r\nnäringsliv om hur  en  hållbar utveckling kan\r\nuppnås.   Mot   den   bakgrunden    avstyrker\r\nutskottet   ett  motionsyrkande  (m)  om  att\r\nmyndigheter,  kommuner och företag eller hela\r\nbranscher   inte    bör    ingå    frivilliga\r\növerenskommelser    och    att    existerande\r\növerenskommelser bör avvecklas.\r\nJämför reservation 106 (m).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nDet  är enligt regeringen angeläget  med  en  dialog\r\nmellan   stat  och  näringsliv  om  hur  en  hållbar\r\nutveckling    kan   uppnås.   Boverkets   respektive\r\nNaturvårdsverkets    kommande    redovisningar   med\r\nutvärdering   av  de  två  pågående  dialogprojekten\r\nBygga/Bo respektive  Framtida  Handel är viktiga som\r\nen  grund  för  hur dialog och överenskommelser  kan\r\nanvändas som styrmedel.\r\n\r\nRegeringen  framhåller  vidare  som  önskvärt  att\r\nhållbarhetsbedömningar          av         viktigare\r\nhandlingsprogram, planer och projekt  görs  i större\r\nutsträckning.\r\nRegeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag\r\natt     klarlägga     frågor     kring    frivilliga\r\növerenskommelser.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2003/04:MJ65 (m) framhålls  att myndigheter\r\nskall kontrollera att lagar och regler  följs och se\r\ntill   att  lagstiftningen  inom  alla  områden   är\r\naktuell.  Så  kallade  frivilliga  åtaganden  mellan\r\nmyndigheter,   kommuner   och   företag  eller  hela\r\nbranscher    bör   inte   ingås,   och   existerande\r\növerenskommelser bör avvecklas (yrkande 21).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom      framgår      av       skrivelsen      anser\r\nMiljövårdsberedningen att erfarenheterna från de två\r\ndialogerna  Bygga/Bo respektive Framtida  Handel  är\r\ngoda  och föreslår  i  sitt  betänkande  dialog  och\r\növerenskommelser  som ett väsentligt komplement till\r\nandra   styrmedel.  Beredningen   anser   även   att\r\nregeringen  bör  inrätta  en särskild sammanhållande\r\nfunktion   som  kan  genomföra   sektorsövergripande\r\ndialoger  med  näringslivet.  Miljövårdsberedningens\r\nbetänkande    har    remissbehandlats.   De   flesta\r\nremissinstanserna anser  att  dialog,  samverkan och\r\növerenskommelser kan vara ett effektivt  styrmedel i\r\narbetet med en hållbar utveckling. Instanserna pekar\r\nbl.a.  på  att  en  dialog  är  särskilt  positiv  i\r\nkomplexa processer som kräver förändringsarbete  och\r\nsystemutveckling.  Metoden  har  stor  potential att\r\nstimulera   och   få  till  stånd  samarbete  mellan\r\nsektorer och olika  nivåer  i  samhället  och bidrar\r\ntill  att  skapa  kontakter, nätverk och ny kunskap.\r\nVidare  anser en majoritet  av  instanserna  att  en\r\nsammanhållande  funktion  för  arbetet behövs. Några\r\ninstanser  är  negativa  eller  tveksamma  till  att\r\nanvända sig av dialog och samarbete  som arbetsform.\r\nDe  pekar framför allt på risken för oavsedda  eller\r\nicke  önskvärda  effekter  och  för  snedvridning av\r\nkonkurrens samt att ansvarsförhållandena inom staten\r\ninte får suddas ut.\r\n\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att det är\r\nangeläget  med dialog mellan stat och näringsliv  om\r\nhur  en  hållbar   utveckling  kan  uppnås.  De  två\r\npågående   dialogprojekten    Bygga/Bo    respektive\r\nFramtida Handel har gått in i en ny fas där  uppdrag\r\ngivits  åt Boverket respektive Naturvårdsverket  att\r\nansvara för  arbetet. I uppdragen ingår att redovisa\r\nen samlad utvärdering  av dialogprojektet senast den\r\n31  december  2006. I likhet  med  regeringen  anser\r\nutskottet att denna  utvärdering  är  viktig  som en\r\ngrund  för  hur  dialog  och  överenskommelser skall\r\nanvändas som styrmedel i fortsättningen.\r\nNär   det   gäller   frivilliga   överenskommelser\r\nframhåller Miljövårdsberedningen att  det  finns ett\r\nantal  aspekter  som  måste beaktas. Det handlar  om\r\nkonkurrensneutralitet,   småföretagens  möjligheter,\r\nrisk för fripassagerare och  behovet  av  insyn  och\r\nöppenhet.   Beredningen  föreslår  att  en  särskild\r\nutredning bör få i uppgift att se över om det behövs\r\nett ramverk för  överenskommelser  mellan  stat  och\r\nnäringsliv  som  är  fastställt  genom  lag.  Vidare\r\nföreslår beredningen att de överenskommelser som har\r\ngjorts   i   Sverige  utvärderas.  Remissinstanserna\r\nstöder i stort beredningens förslag.\r\nRegeringen  anser   att  frågor  kring  frivilliga\r\növerenskommelser  bör  klarläggas.  Utskottet  delar\r\ndenna uppfattning. I skrivelsen  uttalar  regeringen\r\nsin avsikt att ge Naturvårdsverket i uppdrag  att se\r\növer  behovet  av  ett  ramverk för överenskommelser\r\nmellan stat och näringsliv  som  är fastställt genom\r\nlag.   I   uppdraget  skall  ingå  att  utreda   hur\r\növerenskommelser och åtaganden förhåller sig till de\r\nkrav som ställs  i miljöbalken samt att utvärdera de\r\növerenskommelser som har gjorts i Sverige.\r\nSammantaget innebär det ovan anförda att utskottet\r\navstyrker motion 2003/04:MJ65 (m) yrkande 21.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  62  motionsyrkanden från\r\nallmänna motionstiden 2004,  vilka  utskottet\r\nfunnit  utgöra  i  huvudsak  upprepningar  av\r\nmotionsyrkanden som har behandlats tidigare i\r\ndetta betänkande.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  funnit  att 62 motionsyrkanden  från\r\nallmänna   motionstiden  2004   i   huvudsak   utgör\r\nupprepningar    av   de   motioner   från   allmänna\r\nmotionstiden 2002 och 2003 och de följdmotioner till\r\nden nu aktuella skrivelsen  som  behandlas  i  detta\r\nbetänkande.  De  nya  motionerna,  som  återfinns  i\r\nförteckningen  över  behandlade  förslag,  bilaga 1,\r\nföranleder  ingen  ändring av utskottets bedömningar\r\noch    ställningstaganden     under     de     olika\r\nämnesrubrikerna i det föregående.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Förbättrad integration av hållbar utveckling\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs  i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ67  yrkande  1  samt  avslår motion\r\n2003/04:MJ64.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVarje människas delaktighet måste utgöra drivkraften\r\ni   Sveriges   nationella   strategi   för   hållbar\r\nutveckling. Demokrati, företagande och tillväxt samt\r\nhälsa och miljö måste stå i centrum. Diskussioner om\r\nlivsstil måste föras på alla nivåer i samhället, och\r\nden  hållbara  utvecklingen  måste  vara  levande  i\r\nsamhällsdebatten.  Enligt  min mening har regeringen\r\nhelt    tappat    fokus    från    demokrati     och\r\nunderifrånperspektiv.  Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n2. Förbättrad integration av hållbar utveckling\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som   sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 2. Därmed  bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ64 samt avslår motion  2003/04:MJ67\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  finns  enligt min mening behov av en väsentligt\r\nförbättrad integration  av  hållbar  utveckling inom\r\nalla  politikområden.  Jag  delar i grunden  de  tre\r\nutgångspunkterna för regeringens  strategi men anser\r\natt  skrivelsen  skulle  behöva  följas  av  en  mer\r\ndjuplodande  analys  av  förutsättningarna   för  en\r\nhållbar  utveckling utifrån en helhetssyn, vilken  i\r\nsin tur bör  kopplas  till  berörda  politikområden.\r\nMålkonflikter bör lyftas fram och synliggöras på ett\r\ntydligare sätt, och integrationen måste  förbättras.\r\nBegreppsparen ekologi och rättvisa och de relaterade\r\nbegreppsparen  minskning  och  närmande bör användas\r\noch  en  anpassning ske till de ekologiska  ramarna.\r\nNationella etappmål måste tas fram för maximigränser\r\nför resursförbrukning  och  utsläpp  i  absoluta tal\r\nbaserade  på  globala eller regionala hänsyn.  Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3. Hållbarhetskommission (punkt 2)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp), Sverker Thorén (fp) och Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som   sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 3. Därmed  bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ66 yrkande 1, 2004/05:\r\nMJ369  yrkande  2,  2004/05:MJ371  yrkande   4   och\r\n2004/05:U226 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  finns  behov  av bättre fokus i\r\npolitiken   för  ett  hållbart  samhälle.   Det   är\r\nbekymmersamt  att regeringen i princip tar med allt,\r\nstort som smått,  i  skrivelsen  eftersom  begreppet\r\nhållbar utveckling därmed riskerar att tunnas  ut. I\r\nskrivelsen  presenteras  inte  några verktyg som kan\r\nåstadkomma en helhetssyn på hållbar  utveckling.  En\r\nhållbarhetskommission  bör därför tillsättas för att\r\nanalysera de grundläggande  frågorna  om hur hindren\r\nför en hållbar samhällsutveckling kan undanröjas och\r\nhur konflikter mellan miljömål och andra samhällsmål\r\nkan  lösas  på bättre sätt än i dag. Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4. WTO:s kompetens i miljöfrågor m.m. (punkt 3)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp),\r\nMarie Wahlgren (fp) och Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 4. Därmed  bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser  att  framtida  energiinvesteringar   och\r\ntjänster   för   energiöverföring   i  långt  större\r\nutsträckning   än   i  dag  måste  vara  långsiktigt\r\nhållbara   och  energieffektiva,   och   sunda   och\r\nsamordnade strategier  behövs  för detta arbete. Det\r\när avgörande att energin görs tillgänglig  för alla,\r\näven för dem som bor på landsbygden. Det finns  även\r\nbehov  av stora investeringar och teknologitillskott\r\nfrån västvärlden till utvecklingsländerna. Samarbete\r\nkrävs   mellan    en   rad   olika   aktörer   såsom\r\nbiståndsgivare  och  mottagare  och  mellan  privata\r\nföretag  i västvärlden  och  i  utvecklingsländerna.\r\nEnligt   vår    mening    brister   resurserna   för\r\nfinansiering av kostsam infrastruktur. Härvidlag kan\r\nEU  spela  en viktig roll som  investerare  via  det\r\ngemensamma   EU-biståndet.    Detta   gäller   såväl\r\nvattenrening,     avlopp     och     energi      som\r\ntelekommunikation och transportstrukturer.\r\n\r\nVi  anser vidare att WTO:s kompetens i miljöfrågor\r\nbehöver  förstärkas,  och  WTO-systemet  som  helhet\r\nmåste     genomsyras     av     hållbarhetstänkande.\r\nFörsiktighetsprincipen  måste  få  bättre  genomslag\r\ninom WTO. I framtida WTO-rundor bör  man eftersträva\r\nen  dialog  om de stödsystem inom t.ex.  jordbruks-,\r\nfiske- och energiområdena  som  i  dag  motverkar en\r\nhållbar  utveckling.  Samarbetet  med andra  globala\r\norganisationer,  inte minst FN:s miljöprogram  UNEP,\r\nmåste öka, och UNEP  är  i behov av reformer och mer\r\nresurser.  Bättre  balans mellan  frihandelsreglerna\r\noch miljömässiga hänsyn  får  inte innebära förtäckt\r\nprotektionism. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n5. EU:s biståndspolitik (punkt 5)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd),  Sverker Thorén (fp)\r\noch Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs  i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande 3 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är mycket  viktigt  att  Sverige  fortsätter att\r\nföregå   med  gott  exempel  och  avsätter  en   vid\r\ninternationell  jämförelse  hög  anslagspost för det\r\ninternationella  biståndet.  Vi anser  dessutom  att\r\nregeringen   i   EU  inte  har  varit   tillräckligt\r\npådrivande för att  förbättra  och effektivisera det\r\ngemensamma biståndet. Detta bör  ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n6. Mänskliga rättigheter och\r\nfattigdomsbekämpning (punkt 6)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker  Thorén (fp)\r\noch Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation  6. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande  4  och 2003/04:MJ66\r\nyrkande   4   i   denna   del   samt  avslår  motion\r\n2003/04:MJ65 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är enligt vår mening absolut nödvändigt att hela\r\nbiståndspolitiken     genomsyras     av    mänskliga\r\nrättigheter    och    att    specifika    MR-projekt\r\nprioriteras.       Biståndet       måste      stärka\r\ndemokratiutvecklingen  och respekten  för  mänskliga\r\nrättigheter,  öka människors  makt  och  möjligheter\r\nliksom jämställdheten  mellan  män  och kvinnor samt\r\nmedverka  till  en  bättre  miljö.  Detta   bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Mänskliga rättigheter och\r\nfattigdomsbekämpning (punkt 6)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m), Lars Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs  i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ65  yrkande  1  i  denna  del  samt\r\navslår   motionerna   2003/04:MJ63   yrkande  4  och\r\n2003/04:MJ66 yrkande 4 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  nystart  behövs i biståndsarbetet med  fokus  på\r\nerfarenheter från  länder  som  har  lyckats  med en\r\nsnabb   utveckling.   Flera  utvecklingsenheter  bör\r\nupprättas i ett låginkomstland i t.ex. södra Afrika.\r\nBiståndet måste utformas  i  den miljö där det skall\r\nverka,  och  alla  flickor och pojkar  måste  få  en\r\ngrundläggande utbildning.  FN  och  EU  måste stödja\r\nutvecklingen  av en afrikansk säkerhetsordning,  och\r\nett system som  garanterar mänskliga rättigheter och\r\ndemokrati måste byggas  upp.  Enligt  vår mening kan\r\nAfrika  inte  utvecklas  utan  regional integration.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8. IT-investeringar i de fattigaste länderna\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs  i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI syfte att  öka  IT-investeringarna i de fattigaste\r\nländerna bör regeringen  verka  för  partnerskap med\r\nprivata  företag.  Strategier  måste utarbetas,  och\r\nSida bör söka samarbete med andra länder, t.ex. inom\r\nEU-biståndet och FN-samarbetet,  för  att  gemensamt\r\nrikta   insatserna   och  investeringarna.  Ett  IT-\r\nutvecklingsperspektiv  bör  genomsyra alla nuvarande\r\nutvecklingsprogram. Detta bör  ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n9. Skuldavskrivning m.m. (punkt 8)\r\n\r\nav  Åsa  Domeij  (mp),  Sven Gunnar Persson (kd),\r\nSverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs  i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkande 6 samt avslår motionerna\r\n2003/04:MJ63  yrkande 7 och 2003/04:MJ65 yrkande 1 i\r\ndenna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening  skall Sverige vara ett föredöme i\r\ndet internationella  samfundet  och leda den globala\r\nopinionen  för  skuldavskrivningar.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10. Skuldavskrivning m.m. (punkt 8)\r\n\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd  (m),  Lars  Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 8  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ65  yrkande  1  i  denna  del  samt\r\navslår motion 2003/04:MJ63 yrkandena 6 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att Sverige, som ett led i ett program för\r\nsnabb  fattigdomsutrotning, bör ta initiativ till en\r\ntotal skuldavskrivning  år 2005  för högt skuldsatta\r\nlåginkomstländer, varav huvuddelen  i  Afrika. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11. Bekämpning av hiv/aids m.m. (punkt 9)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd (m), Lars  Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som   sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 11. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ65 yrkande 1 i denna del och avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande  8  och 2003/04:MJ67\r\nyrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  programmet  för  snabb fattigdomsutrotning  måste\r\nenligt vår mening hälsovårdsinsatser  sättas i fokus\r\noch utvecklingen av hiv/aids brytas. Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12. Bekämpning av hiv/aids m.m. (punkt 9)\r\n\r\nav  Sven  Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som   sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande  8  och 2003/04:MJ67\r\nyrkande 4 samt avslår motion 2003/04:MJ65  yrkande 1\r\ni denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörebyggande hälsoinsatser måste ha en central plats\r\ni  svenskt bistånd, och speciell tyngd måste  läggas\r\npå målet  att bromsa och motverka hivepidemin. Genom\r\nEU bör Sverige  arbeta  för  att  öka  tillgången på\r\nmediciner  för  bekämpning  av  hiv/aids,  tbc   och\r\nmalaria. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13. Hållbar utveckling m.m. (punkt 10)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ66 yrkande 2 samt avslår motionerna\r\n2003/04:MJ63  yrkande  9, 2003/04:MJ67 yrkande 5 och\r\n2003/04:\r\nMJ451.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär det gäller målen för  en  strategi  för  hållbar\r\nutveckling är den enskilt viktigaste förutsättningen\r\ndemokrati  även  ur  ett  djupare perspektiv, likhet\r\ninför lagen, yttrandefrihet,  respekt för individens\r\nokränkbarhet,   människors   lika  rättigheter   och\r\ndelaktighet i samhället. Skyddet  av äganderätten är\r\nen  annan  förutsättning. Därmed följer  enligt  vår\r\nmening också  det  personliga  ansvaret att förvalta\r\ndet  man  äger  för  egen  del men även  för  andras\r\nframtid. Ytterligare en förutsättning  är  frihandel\r\nsom alltid har visat sig vara viktigast för de allra\r\nfattigaste.  Grundläggande  är  att varje generation\r\nskall betala sina kostnader. Det personliga ansvaret\r\nbör  betonas,  t.ex.  konsumentmakt,   engagemang  i\r\nfrivilligorganisationer och vardagsansvar  med bl.a.\r\nsopsortering.  Genom  olika  styrmedel  som omfattar\r\nbåde  lagstiftning  och  ekonomiska verktyg  kan  en\r\npolitik för hållbar tillväxt byggas upp där tillväxt\r\noch bättre miljö samverkar.  Vi anser att regeringen\r\nbör  arbeta  för  att  global  fattigdomsbekämpning,\r\ndemokrati och mänskliga rättigheter blir primära mål\r\nför  EU:s  strategi  för  hållbar utveckling.  Detta\r\nkräver   att   den   gemensamma   jordbrukspolitiken\r\nunderordas dessa områden. Detta bör  ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n14. Hållbar utveckling m.m. (punkt 10)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkande 9 samt avslår motionerna\r\n2003/04:MJ66 yrkande 2, 2003/04:MJ67  yrkande  5 och\r\n2003/04:\r\nMJ451.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet behövs i dag ett institutionaliserat ekonomiskt,\r\npolitiskt  och  ekologiskt  samarbete med stater som\r\ninte vill eller kan bli EU-medlemmar.  Jag anser att\r\nEU   måste   skapa   bästa  möjliga  samarbetsklimat\r\ngentemot   de   östra  grannländerna   och   erbjuda\r\ninstitutionaliserat    ekonomiskt,   politiskt   och\r\nekologiskt samarbete med  dessa  länder, förslagsvis\r\nefter  modell  från  kandidatländernas  Europaavtal.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15. Hållbar utveckling m.m. (punkt 10)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 15. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ67 yrkande 5 samt avslår motionerna\r\n2003/04:MJ63  yrkande  9, 2003/04:MJ66 yrkande 2 och\r\n2003/04:\r\nMJ451.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKlimatfrågan  är  en nyckelfråga  för  den  hållbara\r\nutvecklingen.  Minskningen  av  växthusgaser  är  en\r\nenorm  global  utmaning.  Enligt  min  mening  måste\r\nregeringen fortsatt  driva  arbetet  för  en  global\r\ntidsplan  för  införande av alternativ energi. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n16. Naturvården och biologisk mångfald\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),  Lars Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 16. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ65 yrkande 2 samt avslår motionerna\r\n2003/04:MJ63  yrkande  11,  2003/04:MJ472 yrkande 17\r\noch 2004/05:MJ369 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt    vår    mening    bör    ytterligare    ett\r\nmiljökvalitetsmål   inte  inrättas.  Flera   av   de\r\nnuvarande miljökvalitetsmålen  inrymmer redan hänsyn\r\ntill biologisk mångfald, och ett  nytt specifikt mål\r\nriskerar att medföra dubbelarbete och möjligen också\r\nkonflikter  mellan  olika mål. Vidare  är  begreppet\r\nbiologisk mångfald oprecist och öppet för tolkningar\r\noch  värderingar,  vilket   kan   medföra  risk  för\r\nkonflikter   med  humanism  och  mänskliga   värden.\r\nDefinitionerna      blir      problematiska,     och\r\nmålformuleringen när det gäller livskraftiga bestånd\r\nimplicerar att vissa svaga arter  skall  stärkas  på\r\nartificiell  väg.  Målet  kan  få  en närmast museal\r\nkaraktär, och gränsdragningsproblemen kommer att bli\r\nsvåra. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n17. Naturvården och biologisk mångfald\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs i reservation 17. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:MJ63   yrkande   11   samt   avslår\r\nmotionerna  2003/04:MJ65  yrkande  2,  2003/04:MJ472\r\nyrkande 17 och 2004/05:MJ369 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär det gäller förbiflöden vid vattenkraftverk krävs\r\nomfattande åtgärder för att undanröja olika typer av\r\nvandringshinder.  Det  är angeläget att alla  parter\r\nsom på något sätt nyttjar resursen strömmande vatten\r\nmer  aktivt  tar  sitt  ansvar.   Det   bör   finnas\r\nförbiflöden  vid  alla  kraftverk,  och  de utbyggda\r\nälvarna  bör förses med erforderliga laxtrappor  och\r\nvandringsvägar för ål. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n18. Naturvården och biologisk mångfald\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 18. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna    2003/04:MJ472     yrkande    17    och\r\n2004/05:MJ369  yrkande  24  samt  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ63 yrkande 11 och 2003/04:MJ65 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att en utvärdering bör göras av stödet till\r\nbevarande     av    den    biologiska    mångfalden.\r\nUtvärderingen   bör   kartlägga   hur   stödet   har\r\nförvaltats, vilka resultat det har givit och hur det\r\nkan förbättras och  effektiviseras.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n19. Äganderättens betydelse för ett hållbart\r\nnyttjande av havsresursen m.m. (punkt 12)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),  Sven  Gunnar\r\nPersson  (kd),  Lars Lindblad (m), Sverker Thorén\r\n(fp), Bengt-Anders  Johansson (m), Marie Wahlgren\r\n(fp) och Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som   sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 19. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:MJ65  yrkande 3 samt  avslår  motion\r\n2003/04:MJ438.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  betona  äganderättens  betydelse  för  ett\r\nhållbart utnyttjande av havsresursen. Det faktum att\r\nvatten betraktas som allmän egendom utgör enligt vår\r\nmening    ett   generellt    hinder    mot    bättre\r\nresurshushållning. Ökade inslag av äganderätt skulle\r\ndärför förbättra miljöskyddet av havet och vården av\r\nnaturtillgångarna.  Detta  bör  ges  regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n20. Översyn av lagar och konventioner på\r\nhavsmiljöområdet (punkt 13)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp), Sverker Thorén (fp) och Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs i reservation 20. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ472 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHaven  är fortfarande \"allas rätt men ingens ansvar\"\r\nnär  det  gäller  utsläpp  och  rovdrift  på  havets\r\nnaturresurser.  Därför  bör  Sverige internationellt\r\nagera för en översyn och harmonisering  av  de lagar\r\noch konventioner som påverkar havsmiljön. Detta  bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n21. Havsmiljökommissionens förslag (punkt 14)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 21. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ434 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   anser   att   regeringen  bör  återkomma  till\r\nriksdagen  med  förslag   till  och  vidta  konkreta\r\nåtgärder   för  skyddet  av  haven   bl.a.   utifrån\r\nHavsmiljökommissionens   förslag  i  betänkande  SOU\r\n2004:63. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n22. Revidering av Helsingforskonventionen m.m.\r\n(punkt 15)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 22. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna    2003/04:MJ408    yrkande     13    och\r\n2004/05:MJ500  yrkande  17  samt  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ243  yrkandena  1  och 2 och 2004/05:MJ342\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt min mening bör regeringen  överväga om Helcom\r\nskall ges rätt att fatta juridiskt  bindande  beslut\r\noch  hur  en sådan reglering i så fall kan utformas.\r\nSlutligen måste Sverige agera internationellt för en\r\növersyn  och   harmonisering   av   de   lagar   och\r\nkonventioner  som påverkar havsmiljön. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n23. Gemensam förvaltning för Östersjön\r\n(punkt 17)\r\n\r\nav Åsa Domeij  (mp),  Sven  Gunnar  Persson (kd),\r\nSverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 23. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ66 yrkande 9 och 2004/05:MJ371\r\nyrkande  1  samt   avslår  motionerna  2003/04:MJ408\r\nyrkande 2 och 2004/05:MJ500 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBehovet  är  stort  av   en   övergripande  gemensam\r\nförvaltning av Östersjön. Regeringen  måste  snarast\r\nåstadkomma en strategi för hur skyddet av detta  hav\r\nskall  bli  kraftfullt. Enligt vår mening skall alla\r\nhamnar   ha   utrustning    och    anordningar   för\r\nomhändertagande  av  avfall,  även oljehaltigt,  och\r\nendast  högkvalitativa,  klassificerade   tankfartyg\r\nskall användas för all farlig last, inklusive  olja.\r\nFarleder  och  trafikregler  måste  utformas  så att\r\nkänsliga områden undviks och skador från oljeutsläpp\r\nblir  minsta möjliga. Utsläpp av ballastvatten skall\r\nkontrolleras för att minimera spridning av främmande\r\norganismer,  och  ett  system  med  s.k. miljölotsar\r\nskulle   öka  säkerheten  på  havet.  Vi  efterlyser\r\nsamordnade  insatser  för  att  borda,  visitera och\r\nuppehålla handelsfartyg som är misstänkta  för brott\r\neller hot om brott mot nationella miljölagar.  Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n24. Miljödomstol för Östersjön m.m. (punkt 18)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 24. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:MJ63  yrkande  15 samt avslår motion\r\n2003/04:MJ334 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   anser   att   en   gemensam   myndighet    för\r\nÖstersjöregionen  bör  inrättas.  Myndigheten  skall\r\nledas av en styrelse med representanter för samtliga\r\nländer  i  regionen  och  ha  befogenhet att utfärda\r\nförordningar som är juridiskt bindande  i de berörda\r\nländerna.  En  av myndighetens första uppgifter  bör\r\nvara att kartlägga källorna till utsläppen av gifter\r\ni regionen. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n25. Miljödomstol för Östersjön m.m. (punkt 18)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 25. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ334  yrkande  3  samt avslår motion\r\n2003/04:MJ63 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nCenterpartiet föreslår i annat sammanhang inrättande\r\nen  särskild  s.k.  Östersjöregering  med  kraftfull\r\nbeslutskompetens.  För  att efterlevnaden  av  dessa\r\nbeslut   skall  bli verkningsfull  bör  Sverige  bör\r\narbeta för tillskapande  av en särskild miljödomstol\r\nför Östersjön. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n26. Enkelskroviga fartyg och avskaffande av\r\nbekvämlighetsflagg m.m. (punkt 19)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som   sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 26. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkandena 17  och 18 samt avslår\r\nmotion 2003/04:MJ65 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår   mening  bör  transport  av   olja   i\r\nenkelskroviga fartyg snarast förbjudas inom Sveriges\r\nekonomiska  zon,   och   regeringen  bör  verka  för\r\navskaffande av bekvämlighetsflaggningen för fartyg i\r\nÖstersjön. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n27. Katalysatorer på fartyg (punkt 20)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  20\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 27. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att ett system med  investeringsbidrag för\r\ninstallerande av katalysatorer  på fartyg bör prövas\r\nigen. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n28. Mottagning av spillolja m.m. (punkt 21)\r\n\r\nav  Åsa  Domeij (mp), Sven Gunnar  Persson  (kd),\r\nSverker Thorén  (fp),  Marie  Wahlgren  (fp)  och\r\nClaes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 28. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande 16 och 2003/04:MJ408\r\nyrkande  3  samt  avslår  motionerna  2003/04:MJ225,\r\n2003/04:\r\nJu263 yrkande 3 och 2004/05:MJ443.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt min mening skall fartyg kunna lämna spillolja\r\ngratis      i      Östersjöns       hamnar,      och\r\nåtervinningsanläggningar bör installeras  i samtliga\r\nhamnar. Sverige bör aktivt verka inom Helcom för ett\r\nsådant system. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n29. Miljöbrott mot Östersjöns ekosystem m.m.\r\n(punkt 22)\r\n\r\nav  Sverker Thorén (fp), Marie Wahlgren (fp)  och\r\nClaes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 29. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ334   yrkande  4  samt  avslår\r\nmotion 2003/04:MJ437.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening måste lagstiftningen ändras så att\r\nstraffen  för  miljöbrott  mot Östersjöns  ekosystem\r\nstår i relation till den skada  dessa brott orsakar.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n30. Strandstädning (punkt 23)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  23\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 30. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ63 yrkande  21,  2003/04:MJ284\r\nyrkande 2, 2003/04:MJ408 yrkande 7 och 2004/05:MJ500\r\nyrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom anförs i flera motioner (kd) behövs insatser mot\r\nnedskräpning av havet och städning av våra stränder.\r\nProblemet  kräver   såväl  nationella  resurser  som\r\ngemensamma åtgärder,  och  Sverige  bör ta initiativ\r\ntill ett internationellt samarbete mot  nedskräpning\r\nav  haven,  förslagsvis inom IMO, Ospar och  Helcom.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n31. Naturvårdsverkets ansvarsområde (punkt 24)\r\n\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 31. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion    2003/04:MJ339     samt    avslår    motion\r\n2003/04:MJ434 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  allvarligaste  problemen  som   rör   havet  har\r\nanknytning till miljöfrågorna. Naturvårdsverket  har\r\nredan  i  dag  ansvaret för de miljökvalitetsmål som\r\nberör  havet.  Därför  ser  jag  det  naturligt  att\r\nNaturvårdsverket  får  det övergripande ansvaret för\r\nhavsmiljön. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n32. Naturvårdsverkets ansvarsområde (punkt 24)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 32. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ434  yrkande  2  samt avslår motion\r\n2003/04:MJ339.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min  mening  bör  regeringen återkomma  till\r\nriksdagen  med  förslag  rörande   Naturvårdsverkets\r\nansvar   för   havsmiljön   samt  med  förslag   som\r\nsäkerställer att hushållning  med  fiskeresurser ges\r\nhögre  prioritet.  Detta  bör  ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n33. Åtgärder mot försurning och övergödning\r\nm.m. (punkt 25)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs i reservation 33. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna   2003/04:MJ472   yrkandena   19  och 21,\r\n2004/05:MJ369 yrkandena 21 och 25 samt 2004/05:MJ371\r\nyrkande 20   samt   avslår  motionerna  2003/04:MJ63\r\nyrkande 13, 2003/04:MJ243  yrkande  3, 2003/04:MJ370\r\nyrkande 11, 2003/04:MJ386, 2003/04:MJ408  yrkande 1,\r\n2003/04:MJ434 yrkande 6, 2004/05:MJ342 yrkande 3 och\r\n2004/05:MJ500 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVåtmarkerna  har stor betydelse som ekosystem  och\r\nnaturresurser. De  fyller  också  en viktig funktion\r\nsom  naturliga  kväve-  och  fosforfällor.  För  att\r\nminska problemet med övergödningen av sjö och hav är\r\ndet enligt vår mening därför angeläget att inte bara\r\nbevara utan även restaurera och nyanlägga våtmarker.\r\nSkyddet  av  våra  våtmarker måste  därför  stärkas,\r\nframför allt de områden som skall skyddas enligt den\r\ninternationella  våtmarkskonventionen   och   enligt\r\nfågeldirektivet.    Vi   vill   betona   vikten   av\r\nnyanläggande och restaurering  av  våtmarker  liksom\r\nbehovet  av  restriktioner  mot användning av natur-\r\noch   handelsgödsel   med   hänsyn    till    lokala\r\nförhållanden. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n34. Åtgärder mot försurning och övergödning\r\nm.m. (punkt 25)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 34. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ63  yrkande  13, 2003/04:MJ408\r\nyrkande 1 och 2004/05:MJ500 yrkande  1  samt  avslår\r\nmotionerna  2003/04:MJ243  yrkande  3, 2003/04:MJ370\r\nyrkande 11, 2003/04:\r\nMJ386,   2003/04:MJ434   yrkande   6,  2003/04:MJ472\r\nyrkandena  19  och  21,  2004/05:MJ342  yrkande   3,\r\n2004/05:MJ369 yrkandena 21 och 25 samt 2004/05:MJ371\r\nyrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  motion  2003/04:MJ408  (kd)  framläggs  ett antal\r\nförslag   för   att   motarbeta   kväveutsläpp  från\r\nreningsverk  och  jordbruk.  I  första   hand  måste\r\nkraftfulla  åtgärder  vidtas för att minska  utsläpp\r\noch miljögifter, och det är angeläget att kalkningen\r\nav försurade sjöar fortsätter.  Sverige  måste  även\r\nfortsättningsvis  ge bistånd till de länder på andra\r\nsidan Östersjön som  står  för  de största utsläppen\r\nfrån reningsverk, och även svenska reningsverk måste\r\nminska  utsläppen.  Kväveutsläppen  från  jordbruket\r\nmåste motverkas t.ex. genom utökade möjligheter till\r\nmiljöstöd  i  form av fast  träda,  fångstgrödestöd,\r\nvårplöjning, anläggning  och  skötsel  av  våtmarker\r\nsamt frikostigare regler för det s.k. LBU-stödet. Vi\r\nanser  det  vara  av  vikt  att Sverige stöder denna\r\nutveckling  i  Baltikum.  Härutöver  bör  regeringen\r\nsnarast ta initiativ till en  analys  av vad som har\r\norsakat minskningen av de kustlevande fiskarterna  i\r\nKalmarsundsregionen.   Samma  krav  bör  ställas  på\r\nreningsverken    i    inlandskommunerna     som    i\r\nkustkommunerna. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n35. Åtgärder mot försurning och övergödning\r\nm.m. (punkt 25)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 35. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ434 yrkande 6 och 2004/05:MJ371\r\nyrkande   20  samt  avslår  motionerna  2003/04:MJ63\r\nyrkande 13,  2003/04:MJ243  yrkande 3, 2003/04:MJ370\r\nyrkande 11, 2003/04:MJ386, 2003/04:MJ408  yrkande 1,\r\n2003/04:MJ472  yrkandena  19  och  21, 2004/05:MJ342\r\nyrkande 3, 2004/05:MJ369 yrkandena 21  och  25  samt\r\n2004/05:MJ500 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att Havsmiljökommissionens resonemang om\r\növergödning borde  ha kompletterats med en analys av\r\nnärsalternas   kretslopp    och   flöden.   Den   av\r\nkommissionen   föreslagna   utredningen    om    den\r\ngeografiska  fördelningen  av  lantbrukets  djur bör\r\näven  få  i  uppdrag  att studera hur ett fungerande\r\nkretsloppsjordbruk bör  utformas.  Det är enligt min\r\nmening viktigt att östeuropeiska miljöorganisationer\r\nfår gehör för sina krav att EU-stödet  skall gå till\r\nett ekologiskt anpassat jordbruk, och det  framhålls\r\ni motionen som angeläget att anpassningen i  Sverige\r\ngörs  för  att  i ökad utsträckning styra i riktning\r\nmot ett mindre miljöbelastande  jordbruk  och större\r\nhänsyn  till övergödningen och havsmiljön. EU-stödet\r\nbör  användas  på  ett  mer  miljömålmedvetet  sätt.\r\nHavsmiljökommissionens           förslag          om\r\növergödningsområdet bör kompletteras  med förslag om\r\naktiv  användning  även av ekonomiska styrmedel  som\r\ninte bryter mot PPP,  t.ex. avgifter på kväveutsläpp\r\nfrån  kommunala reningsverk  och  på  handelsgödsel.\r\nBasen för avgifter på handelsgödsel bör breddas till\r\natt   omfatta   även   kväve   via   inköpt   foder.\r\nKombinationen ekonomiska styrmedel/ slutna kretslopp\r\nmellan  staden  och  jordbruket  bör  uppmärksammas.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n36. Skydd av havsområden (punkt 26)\r\n\r\nav  Åsa  Domeij  (mp),  Kjell-Erik Karlsson  (v),\r\nSverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 36. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ472  yrkande  6, 2004/05:MJ369\r\nyrkande 20 och 2004/05:MJ371 yrkande  11 samt avslår\r\nmotionerna  2003/04:MJ63  yrkande  23, 2003/04:MJ408\r\nyrkande 12 och 2004/05:MJ500 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening bör marina reservat  som  täcker\r\nÖstersjöns samtliga  huvudbiotoper  inrättas, och de\r\nfem reservat som regeringen redan fattat  beslut  om\r\nmåste  iordningställas  omedelbart.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n37. Skydd av havsområden (punkt 26)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 26\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 37. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ63  yrkande  23, 2003/04:MJ408\r\nyrkande 12 och 2004/05:MJ500 yrkande  16 samt avslår\r\nmotionerna  2003/04:MJ472  yrkande  6, 2004/05:MJ369\r\nyrkande 20 och 2004/05:MJ371 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär   det   gäller  skyddet  av  havsområden   genom\r\ninrättande av  Natura  2000-områden måste enligt min\r\nmening    även    mjukbottnar,    ålgräsängar    och\r\nmusselbankar  med särskilt  höga  biologiska  värden\r\nskyddas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n38. Samverkan mellan länsstyrelse, kommun,\r\nfiskenäringen och forskare (punkt 27)\r\n\r\nav Sven Gunnar  Persson  (kd) och Claes Västerteg\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 38. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ334 yrkande 9 och 2004/05:MJ507\r\nyrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  bör fler marina reservat  eller\r\nandra  former  av  ekomarint  skydd  inrättas  efter\r\nsamverkan   mellan   fiskenäringen,   länsstyrelsen,\r\nkommuner och forskare. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n39. EU:s kemikaliestrategi (REACH) m.m.\r\n(punkt 29)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 39. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande 29 och 2004/05:MJ498\r\nyrkande  17  samt  avslår  motionerna   2003/04:MJ65\r\nyrkande  5,  2003/04:MJ278  yrkande 2, 2003/04:MJ334\r\nyrkande   11,   2003/04:MJ474   yrkande    14    och\r\n2004/05:MJ507 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår   mening   bör  EU:s  förslag  till  ny\r\nkemikaliestrategi (REACH)  tydligare klargöra att de\r\nkemikalier   som   inte   uppfyller    kraven    för\r\nregistrering     skall     förbjudas     och     att\r\nsubstitutionsprincipen   skall   följas.   För   att\r\nminimera  onödig  användning  av  försöksdjur är det\r\nangeläget  att den databas (SEIF) som  skall  skapas\r\nför registrering  av  kemikalierna är öppen för alla\r\nföretag som är skyldiga  att  utvärdera riskerna med\r\nsina  kemikalier.  I  syfte att minska  djurförsöken\r\nmåste   information  om  alternativa   metoder   för\r\ntestning  av  kemikalier  göras tillgänglig för alla\r\nproducenter  av kemiska produkter.  REACH  bör  inte\r\nstipulera  vilka  testmetoder  som  skall  användas,\r\nt.ex. att djurförsök  behövs  för  tester  av  vissa\r\nkemikalier,  utan  hålla  dörren  öppen  för att nya\r\nteststrategier   kan   komma   att  utvecklas  under\r\narbetets gång. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n40. EU:s kemikaliestrategi (REACH) m.m.\r\n(punkt 29)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  29\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 40. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ334 yrkande  11,  2003/04:MJ474\r\nyrkande 14 och 2004/05:MJ507 yrkande 13  samt avslår\r\nmotionerna  2003/04:MJ63  yrkande  29,  2003/04:MJ65\r\nyrkande 5, 2003/04:MJ278 yrkande 2 och 2004/05:MJ498\r\nyrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   min   mening  skall  utbytesprincipen   och\r\nförsiktighetsprincipen tillämpas såväl i Sverige som\r\ni EU. Regeringen  bör  även återkomma till riksdagen\r\nmed förlaga om ett nationellt  förbud mot användning\r\nav särskilt hälso- eller miljöfarliga  ämnen.  Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n41. Miljögarantin m.m. (punkt 30)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 30\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 41. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ365 yrkandena 1, 2 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min  mening  bör Sverige kringgå EU-förbudet\r\nmot  kemiska  produkter   genom  att  tillåta  andra\r\nprodukter  med snarlika egenskaper.  I  stället  bör\r\nregeringen   pröva    möjligheten    att    utnyttja\r\nmiljögarantin.   Vidare   bör   lokala   miljö-  och\r\nhälsoskyddsnämnder  ges  rätt  att utfärda generella\r\nföreskrifter avseende tillåtlighetsregler  för bl.a.\r\nkemikalier. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n42. Information om kemikalieanvändningen\r\n(punkt 31)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  31\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 42. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ365 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom   anförs   i   motion  2003/04:MJ365  (mp)   bör\r\nregeringen  återkomma   med   förslag  för  att  öka\r\nallmänhetens    tillgång    till   information    om\r\nkemikalieanvändningen. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n43. Bromerade flamskyddsmedel (punkt 32)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar  Persson (kd) och\r\nClaes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs i reservation 43. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna   2003/04:MJ258   yrkandena   3   och  4,\r\n2003/04:MJ400 yrkande 15, 2003/04:MJ474 yrkande  15,\r\n2004/05:MJ361   yrkandena 3   och  4,  2004/05:MJ498\r\nyrkande  21 samt avslår motion 2003/04:MJ63  yrkande\r\n30.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär det gäller  bromerade  flamskyddsmedel  anser vi\r\natt  alla bromerade flamskyddsmedel bör fasas  ut  i\r\nsnabb takt, att försiktighetsprincipen bör gälla nya\r\nflamskyddsmedel  och  att det nu framlagda förslaget\r\nom  år  2004  för  avvecklingen   av   de  bromerade\r\nflamskyddsmedlen  PBB  och PBDE bör stå fast.  Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n44. Trifenylfosfat (punkt 33)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  33\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 44. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ258 yrkande 2 och 2004/05:MJ361\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  anförs  i  motionerna  2003/04:MJ258  (mp)  och\r\n2004/05:MJ361  (mp)  bör  regeringen  arbeta för att\r\nalternativ till ämnet trifenylfosfat kan  tas  fram.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n45. Bromerade flamskyddsmedel och\r\nförsiktighetsprincipen (punkt 34)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 45. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ258 yrkande 1 och 2004/05:MJ361\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI likhet med motionärerna i motionerna 2003/04:MJ258\r\n(mp)      och      2004/05:MJ361       (mp)      bör\r\nförsiktighetsprincipen  gälla  nya  flamskyddsmedel.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n46. Läkemedels miljöpåverkan (punkt 35)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Sverker  Thorén (fp)\r\noch Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 46. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:MJ63   yrkande   31   samt   avslår\r\nmotionerna  2003/04:MJ278  yrkande  3, 2003/04:MJ334\r\nyrkande  14,  2003/04:MJ400  yrkandena  17  och  18,\r\n2003/04:MJ410  yrkande  3 och 2003/04:MJ472  yrkande\r\n31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  behövs  bättre  information  om\r\nläkemedlens miljöpåverkan. Exempelvis måste Apoteket\r\nAB:s    information    om    läkemedlen    ur    ett\r\nmiljöperspektiv   förbättras   och    apoteken    ha\r\nskyldighet  att  ta  hand  om  överblivna läkemedel.\r\nRegeringen  måste  inleda  arbetet   med  att  skapa\r\nincitament  för  att  göra  läkemedlen  nedbrytbara.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n47. Läkemedels miljöpåverkan (punkt 35)\r\n\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  35\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 47. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:MJ410   yrkande   3   samt   avslår\r\nmotionerna  2003/04:MJ63  yrkande  31, 2003/04:MJ278\r\nyrkande  3, 2003/04:MJ334 yrkande 14,  2003/04:MJ400\r\nyrkandena 17 och 18 och 2003/04:MJ472 yrkande 31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI syfte att underlätta introduktionen av miljömärkta\r\nläkemedel  nationellt  bör  regeringen  se  över hur\r\nhinder   för   omställningen  till  användningen  av\r\nmiljömärkta läkemedel  kan undanröjas. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n48. Läkemedels miljöpåverkan (punkt 35)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  35\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 48. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:MJ334   yrkande   14   samt   avslår\r\nmotionerna  2003/04:MJ63  yrkande  31, 2003/04:MJ278\r\nyrkande  3,  2003/04:MJ400  yrkandena  17   och  18,\r\n2003/04:MJ410  yrkande  3  och 2003/04:MJ472 yrkande\r\n31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom   anförs   i   motion  2003/04:MJ334   (c)   bör\r\nförsiktighetsprincipen  gälla även läkemedel, liksom\r\nregler för miljöprövning.  Detta  bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n49. Läkemedels miljöpåverkan (punkt 35)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  35\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 49. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:MJ278   yrkande   3   samt   avslår\r\nmotionerna  2003/04:MJ63 yrkande  31,  2003/04:MJ334\r\nyrkande  14,  2003/04:MJ400  yrkandena  17  och  18,\r\n2003/04:MJ410 yrkande  3  och  2003/04:MJ472 yrkande\r\n31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom   anförs   i  motion  2003/04:MJ278   (mp)   bör\r\nframförhållning  krävas när det gäller de skador som\r\nkan     uppstå     på    grund     av     läkemedel.\r\nFörsiktighetsprincipen måste utgöra en förutsättning\r\nvid introduktion av  nya ämnen, och vid tillverkning\r\nav  läkemedel  bör  hänsyn  tas  till  den  negativa\r\nekologiska påverkan som  kan  bli  konsekvensen  vid\r\nanvändning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n50. AH-oljor i bildäck (punkt 36)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd)\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 50. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkande 32 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ379  yrkande  1  och 2003/04:MJ400 yrkande\r\n19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till\r\nriksdagen  med  förslag  på förbud  mot  HA-oljor  i\r\nSverige och mot försäljning  av  däck som innehåller\r\ndessa oljor. Sverige bör samtidigt  driva  frågan om\r\nett  förbud  inom EU. Detta bör ges regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n51. Mål för klimat- och energipolitiken m.m.\r\n(punkt 37)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp), Sverker Thorén (fp) och Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 51. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:MJ66  yrkande  7  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ63  yrkandena  33  och  34,  2003/04:MJ474\r\nyrkandena 6, 7 och 10 samt 2004/05:MJ498 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  det  gäller  klimat-  och  energipolitiken  bör\r\nsatsningar  göras  på  forskning  som  kan leda till\r\nalternativa energisystem, och det behövs  en bredare\r\nsyn  på  vad  som  kan anses vara alternativ energi.\r\nArbetet med energieffektivisering  bör  betonas, och\r\nbåde  uppvärmning och drivmedel behöver snart  växla\r\növer till icke-fossil användning. Riksdagens antagna\r\nmål för  klimatpolitiken  bör  ligga fast. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n52. Mål för klimat- och energipolitiken m.m.\r\n(punkt 37)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  37\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 52. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkandena  33 och 34 samt avslår\r\nmotionerna  2003/04:MJ66  yrkande  7,  2003/04:MJ474\r\nyrkandena 6, 7 och 10 samt 2004/05:MJ498 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är enligt min mening viktigt  att  det i samband\r\nmed    kontrollstationen    år 2004   när   Sveriges\r\nnationella klimatmål skall ses  över  även  görs  en\r\ngrundlig översyn av möjliga politiska styrmedel, hur\r\nde  samverkar  och  deras  konsekvenser  för  miljö,\r\nsysselsättning  och  välfärd.  I  detta  arbete  bör\r\nriksdagen  ges  en framträdande roll. När det gäller\r\nden  svenska  klimatstrategin   bör  regeringen  öka\r\ninsatserna  på  följande  områden. Fossilbränslen  i\r\nenergiproduktionen     bör    fasas     ut     genom\r\neffektivisering och besparing  av  energi samt genom\r\nuppbyggnad  av  energisystem  baserade  på  förnybar\r\nenergi.  Även fossilbränslen i transportsektorn  bör\r\nfasas ut.  Förnybara  bränslen  till  transport- och\r\nenergisektorn    bör    gynnas   genom   långsiktiga\r\nskattelättnader. Åtgärder  som  ökar kolbindningen i\r\nväxtlighet  bör vidtas. Studier har  visat  att  det\r\nfinns  odlingsmetoder  som  ökar  jordens  mullhalt,\r\nvarvid kol  binds, men mer forskning behövs på detta\r\nområde.  Återvinning   bör   ske  av  koldioxid  och\r\neventuell lagring av koldioxid  under  jord  eller i\r\ngamla olje- och gasfält. Även på detta område behövs\r\nmer    forskning.    Omförhandling    bör   ske   av\r\ninternationella    avtal    i   syfte   att   införa\r\nmiljöbeskattning  av  flygbränsle.   Klimatstrategin\r\nmåste   utformas  så  att  det  skapas  realistiska,\r\nekonomiska  och  miljövänliga alternativ till dagens\r\nfossila drivmedel. Det är därför ytterst viktigt att\r\nsnabbt få fram produktion  av  förnybara  drivmedel,\r\nbåde   nationellt   och   internationellt,  som  ett\r\nalternativ  till fossila drivmedel.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n53. Mål för klimat- och energipolitiken m.m.\r\n(punkt 37)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  37\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 53. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ474  yrkandena  6,  7  och  10 samt\r\navslår motionerna 2003/04:MJ63 yrkandena 33 och  34,\r\n2003/04:MJ66 yrkande 7 samt 2004/05:MJ498 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt min mening måste den svenska målsättningen  i\r\nklimatarbetet   höjas.  Regeringen  bör  lägga  fram\r\nförslag  till  ett  åtgärdsbatteri  för  ett  bättre\r\nklimat.   Förslagen    bör    omfatta   handel   med\r\nutsläppsrätter/flexibla mekanismer,  ett kortsiktigt\r\nsystem   med   kolsänkor,   nya  s.k.  KLIMP-projekt\r\n(klimatinvesteringsprogram) även under åren 2005 och\r\n2006 samt skatteväxling med tydliga  klimateffekter.\r\nEn     bortre     parentes     för     nytillverkade\r\nfossilbränsledrivna fordon bör sättas till  år 2015,\r\noch   samtliga   transportslags  miljökostnader  bör\r\ninternaliseras. Kollektivtrafiken  bör  förbättras i\r\nhela landet och godstransporter flyttas till järnväg\r\noch   sjöfart.  Krav  på  nollemmissionsfordon   bör\r\ninföras för statliga myndigheter, bolag och verk och\r\nskrotningspremien   höjas  för  gamla  bilar.  Gröna\r\nbränslecertifikat   bör    införas   och   auto-oil-\r\ndirektivet bör omarbetas. Slutligen  vill  jag  föra\r\nfram behovet av ökad klimatforskning. Såväl inom  EU\r\nsom  i  andra  sammanhang  bör  Sverige  arbeta  för\r\nsammanhållna forskningsstrategier och ökade resurser\r\ninom  klimatområdet.  Detta  bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom anförs i motion 2003/04:MJ474  (c)  bör  Sverige\r\naktivt     medverka     till    att    utforma    en\r\nförsöksverksamhet med flexibla  mekanismer  inom EU.\r\nMöjligheten  att  tillgodoräkna  sig  kolsänkor  bör\r\nfasas  ut  i  ett  längre  perspektiv,  och flexibla\r\nmekanismer  och  kolsänkor skulle kunna nyttjas  som\r\nkomplement  till  andra   styrmedel   för  att  höja\r\nregeringens  målsättning.  Detta bör ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n54. Handel med utsläppsrätter m.m.\r\n(punkt 38)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  38\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 54. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ474 yrkande 8 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ370 yrkande 9 och 2003/04:MJ401 yrkande 1.\r\n\r\n55. Handel med utsläppsrätter m.m. (punkt 38)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  38\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 55. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ401 yrkande 1 och avslår motionerna\r\n2003/04:MJ370 yrkande 9 och 2003/04:MJ474 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt min mening bör regeringen  lägga fram förslag\r\nom  en  skärpning  av  Sveriges mål för  utsläpp  av\r\nväxthusgaser till 10 %.  Detta  bör  ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n56. Avvecklande av de lokala\r\ninvesteringsprogrammen (punkt 39)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m), Lars Lindblad\r\n(m), Sverker Thorén (fp), Bengt-Anders  Johansson\r\n(m) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 56. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ65 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI skrivelsen  aviserar  regeringen,  som utan belägg\r\nhävdar  att  satsningen hittills varit framgångsrik,\r\nfortsatta  medel   till  lokala  investeringsprogram\r\n(KLIMP). Vi delar inte  regeringens  uppfattning  om\r\nprogrammens  positiva  betydelse  och  anser  att de\r\ndärför bör avvecklas. Detta bör ges regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n57. Nya bränslen och ny teknik m.m.\r\n(punkt 40)\r\n\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 40\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 57. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:MJ410  yrkandena 1 och 2 samt avslår\r\nmotionerna       2003/04:MJ257,       2003/04:MJ380,\r\n2003/04:MJ401 yrkande  5, 2003/04:T304, 2003/04:T563\r\nyrkande    5,   2003/04:T564    yrkande    23    och\r\n2004/05:MJ229.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag föreslår  att  en  utredning  tillsätts  för att\r\nklarlägga   hur  förändringar  av  användningen  och\r\nsammansättningen  av  petroleumbaserade bränslen kan\r\nminska negativa hälsoeffekter. I denna utredning bör\r\nSocialstyrelsen  ha en aktiv  roll.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n58. Nya bränslen och ny teknik m.m. (punkt 40)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  40\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 58. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:T564   yrkande   23   samt   avslår\r\nmotionerna       2003/04:MJ257,       2003/04:MJ380,\r\n2003/04:MJ401 yrkande 5, 2003/04:MJ410  yrkandena  1\r\noch  2,  2003/04:T304,  2003/04:T563  yrkande  5 och\r\n2004/05:MJ229.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min  mening bör miljöanpassade drivmedel och\r\ncertifikat  införas   även   för   transporter,  och\r\nsystemet   bör   motsvara   vad   som  gäller   inom\r\nelbranschen. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n59. Nya bränslen och ny teknik m.m. (punkt 40)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  40\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 59. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ380, 2003/04:MJ401  yrkande  5\r\noch    2004/05:MJ229    samt    avslår    motionerna\r\n2003/04:MJ257,  2003/04:MJ410  yrkandena  1  och  2,\r\n2003/04:T304    och   2003/04:T563   yrkande 5   och\r\n2003/04:T564 yrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  det gäller drivmedel  är  bränsleeffektiviteten\r\ncentral,   och  det  är  viktigt  att  beroendet  av\r\nfossilbaserade  drivmedel  minskar.  Regeringen  bör\r\nåterkomma  med förslag som syftar till att förbättra\r\nbilparkens  bränsleeffektivitet.   Detta   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n60. Ökad användning av fordonsgas m.m.\r\n(punkt 41)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 41\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 60. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ407 yrkande 1 och 2004/05:MJ407\r\nsamt avslår motionerna  2003/04:MJ436, 2003/04:MJ474\r\nyrkande 9 och 2004/05:MJ290 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFordonsgas, biogas och naturgas är drivmedel som ger\r\nmiljö-   och  hälsovinster,  och  fordonsgasen  blir\r\nalltmer  etablerad   som  alternativt  drivmedel.  I\r\narbetet med att minska  de miljöpåverkande utsläppen\r\nfrån  trafiken borde stimulans  till  utveckling  av\r\ndrivmedel  som  inte  släpper  ut  koldioxid vara en\r\nsjälvklarhet. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n61. Ökad användning av fordonsgas m.m.\r\n(punkt 41)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  41\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 61. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:MJ474   yrkande   9   samt   avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ407 yrkande  1,  2003/04:MJ436,\r\n2004/05:MJ290 yrkande 1 och 2004/05:MJ407.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min mening bör en inköpspolicy utformas  för\r\nstatliga  myndigheter,  bolag  och verk vid inköp av\r\nfordon. Policyn bör syfta till att nyinköp av fordon\r\nskall  avse  nollemissionsfordon.   Detta   bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n62. Miljöklassning av fordon (punkt 42)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  42\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 62. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:T564  yrkande 20 samt avslår  motion\r\n2003/04:MJ394.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom anförs i motion 2003/04:T564  (c) bör de svenska\r\nreglerna för miljöklassning av bilar  ändras  så att\r\nde  även  inkluderar  utsläpp  av  fossil koldioxid.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n63. Miljöklassning av fordon (punkt 42)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  42\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 63. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ394 samt avslår motion 2003/04:T564\r\nyrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMiljöklassningen  bör  användas  offensivt  för  att\r\ndriva  fram  ännu renare kvaliteter  av  bensin  och\r\ndiesel, för att  stimulera  rena  former av blandade\r\ndrivmedel  samt  alternativa drivmedel.  Enligt  min\r\nmening  bör nya miljöklasser  införas  i  syfte  att\r\nstimulera   utvecklingen  av  renare  drivmedel  och\r\nbränslen. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n64. Skrotningspremie för äldre tvåtaktsmotorer\r\n(punkt 43)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  43\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 64. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande 20, 2003/04:\r\nMJ408 yrkande  6  och  2004/05:MJ500 yrkande 11 samt\r\navslår motion 2004/05:MJ371 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   Sverige   finns   600   000   fritidsbåtar   med\r\nutombordsmotorer,      varav      flertalet       är\r\ntvåtaktsmotorer.    Årligen    släpps   14 000   ton\r\npolyaromatiska kolväten som sannolikt har en skadlig\r\neffekt  på  fiskbestånden,  ut från  dessa  motorer.\r\nDärför anser jag att regeringen  skall återkomma med\r\nförslag om införande av en skrotningspremie på äldre\r\ntvåtaktsmotorer  för  fritidsbåtar.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n65. Handlingsplan för sanering av källor till\r\ndioxinutsläpp (punkt 44)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp) och Kjell-Erik Karlsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 65. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ410 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår mening bör regeringen  snarast  anta  en\r\nhandlingsplan   för  ett  aktivare  arbete  för  att\r\nbegränsa  miljögifter   och   däribland   dioxin,  i\r\nlivsmedel. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n66. Valfrihet inom barnomsorgen och\r\nbarnomsorgens betydelse för lek och omsorg\r\n(punkt 45)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  45\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 66. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkandena 35 och 36.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är enligt min mening viktigt att  hävda  barnens\r\nrätt  att  få vara barn och deras rättighet att  får\r\nutrymme för lek och omsorg. Därför bör barnomsorgens\r\nbetydelse för lek och omsorg betonas. Även valfrihet\r\ninom barnomsorgen  är viktig. Kristdemokraterna vill\r\nföra en politik där  barnomsorgen verkligen får vara\r\nen omsorg och inte en  ny  skolform  för ettåringar.\r\nBarnomsorgen måste också erbjuda olika alternativ så\r\natt föräldrarna kan välja den typ av omsorg för sina\r\nbarn  som  passar  just  dem  bäst.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n67. Hållbara trygghetssystem (punkt 46)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m), Lars Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs i reservation 67. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ65 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  ansluter  oss  till kraven i motion 2003/04:MJ65\r\n(m) på sänkta ersättningsnivåer  i sjukförsäkringen,\r\nförtidspensionen och arbetslöshetsförsäkringen  samt\r\nkravet på sänkt arbetsgivaravgift för anställda över\r\n61  år.  Arbetsinkomster  och  pensionsinkomster bör\r\nbeskattas separat för den som är  över  65  år,  och\r\nmöjligheterna  till  mer  flexibel  anställning  för\r\narbetstagare  över  61  år  bör  öka.  Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n68. En sammanhållen yrkeshögskola (punkt 47)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  47\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 68. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkande 50.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min  mening  innebär en samlad yrkeshögskola\r\noptimala möjligheter till  samordning  men också för\r\nidentiteten och är den kvalificerade yrkeskunskapens\r\nfrämsta chans att överleva och utvecklas.  Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n69. Tydligare målformulering i\r\nläroplanen/kursplanen om kunskap om hållbar\r\nutveckling (punkt 48)\r\n\r\nav  Sven  Gunnar Persson (kd) och Claes Västerteg\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 69. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ67 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi    vill    framhålla    behovet   av    tydligare\r\nmålformulering  i läroplanen/kursplanen  vad  gäller\r\nkunskapen om hållbar  utveckling.  I  kunskapen  och\r\nmedvetandet  om en hållbar utveckling ligger grunden\r\nför allt fortsatt  arbete,  och  det  är viktigt att\r\ndetta  förhållande  kontinuerligt lyfts fram  i  den\r\nsvenska skolan. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n70. Forskning inom jordbrukets område m.m.\r\n(punkt 49)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  49\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 70. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:MJ334   yrkande   15   samt   avslår\r\nmotionerna  2002/03:MJ263  yrkande  3, 2002/03:MJ435\r\nyrkande  3,  2003/04:MJ63 yrkandena 51  och  52  och\r\n2003/04:MJ401 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   min  mening   krävs   fortsatt   forskning,\r\nutveckling  och  rådgivning  inom jordbrukets område\r\nför att läckaget av näringsämnen  från jordbruksmark\r\nskall minska ytterligare. Detta bör  ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n71. Forskning inom fiskets område (punkt 50)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  50\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 71. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:MJ408   yrkande   15  samt   avslår\r\nmotionerna    2002/03:MJ426    yrkande    16     och\r\n2004/05:MJ500 yrkande 39.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min mening är behovet stort av havsforskning\r\nom fiskeribiologi,  utveckling  av fångstredskap och\r\nfångstmetoder, spridning och effekter av kemikalier,\r\növergödning  m.m.  Detta  bör  ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n72. Miljöforskning (punkt 51)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  51\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 72. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:MJ400  yrkande   13   samt   avslår\r\nmotionerna   2002/03:MJ428   yrkandena  30  och  47,\r\n2002/03:MJ492 yrkande 3, 2003/04:MJ235 yrkande 6 och\r\n2003/04:MJ400 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt     min     mening    behövs    ett    samlat\r\nforskningsprogram  som   stöder   utvecklingen   mot\r\nhållbar  produktion  och  konsumtion. Programmet bör\r\nvara tvärvetenskapligt inriktat  och innehålla såväl\r\nnaturvetenskapliga  som  samhällsvetenskapliga   och\r\nhumanistiska aspekter. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n73. Miljöforskning (punkt 51)\r\n\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 51\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 73. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:MJ235   yrkande   6   samt   avslår\r\nmotionerna   2002/03:MJ428   yrkandena  30  och  47,\r\n2002/03:MJ492 yrkande 3 och 2003/04:MJ400  yrkandena\r\n13 och 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  ansluter mig till kravet i motion 2003/04:MJ235\r\n(v) om en översyn av den forskning som bedrivs om de\r\nstora  rovdjurens  biologi  och  ekologi  och om hur\r\nmänniskors  attityder  och vardagsliv förändras  när\r\nrovdjur finns i närheten är tillräcklig för att möta\r\ndet   kunskapsbehov  som  finns.   Detta   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n74. Miljöforskning (punkt 51)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 51\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 74. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:MJ428 yrkandena 30 och 47 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:MJ492  yrkande  3,  2003/04:MJ235\r\nyrkande 6 och 2003/04:MJ400 yrkandena 13 och 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att Sverige inom EU bör ta initiativ  till\r\nen   heltäckande  forsknings-  och  aktionsplan  för\r\nÖstersjöns  miljö.  Jag  anser också att arbetet med\r\natt   minska   gapet  mellan  miljöforskningen   och\r\nmedborgarna  bör   intensifieras.   Detta   bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n75. Miljöforskning (punkt 51)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  51\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 75. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2002/03:MJ492   yrkande   3   samt   avslår\r\nmotionerna   2002/03:MJ428   yrkandena  30  och  47,\r\n2003/04:MJ235 yrkande 6 och 2003/04:MJ400  yrkandena\r\n13 och16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min mening behövs ökade satsningar på  marin\r\nforskning. För att få mer kunskap om situationen vad\r\ngäller förgiftningen  och  överfiskandet  och bättre\r\nberedskap   och   möjligheter  att  restaurera  våra\r\nkusthav, måste satsningen  på den marina forskningen\r\nstärkas ytterligare. Det handlar  om  att  följa upp\r\nlånga  serier  av undersökningar, men också att  med\r\nnya metoder kontinuerligt  ta  färsk \"temperatur\" på\r\ntillståndet  i  det marina ekosystemet.  Vi  behöver\r\nunderlagen     för    nödvändiga     internationella\r\növerenskommelser  vad  gäller  utsläpp,  fiskekvoter\r\nm.m. Det tidigare Västerhavsprojektet bör  nu följas\r\nupp    av   ett   samnordiskt/internationellt   nytt\r\nhavsprojekt    som    kan    ge    den    nödvändiga\r\nhelhetskunskapen  om våra kusthavs tillstånd.  Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n76. Åtgärder för att förbättra företagsklimatet\r\nför småföretagare (punkt 52)\r\n\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd  (m),  Lars  Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 52 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 76. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ65  yrkandena 12 och 13 samt avslår\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkande 45.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att regeringen  i praktiken missar samtliga\r\nmål  för  den  ekonomiska  politik   som   den   har\r\ninflytande  över.  Skrivelsens  avsnitt  om  skatter\r\npräglas   av   fördelningspolitik   i   stället  för\r\ntillväxtpolitik.  Som  ett  viktigt  medel  för  att\r\nåstadkomma  högre  tillväxt  vill vi framhålla lägre\r\nskatter, främst på arbete med  tyngdpunkten  på låg-\r\noch   medelinkomsttagare   samt   sänkt   skatt  för\r\nsmåföretagare. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n77. Åtgärder för att förbättra företagsklimatet\r\nför småföretagare (punkt 52)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  52\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 77. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:MJ63  yrkande 45 samt avslår  motion\r\n2003/04:MJ65 yrkandena 12 och 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag ansluter mig till motion  2003/04:MJ63  (kd) där\r\ndet  föreslås  ett  antal  åtgärder  som syftar till\r\nförbättrat     företagsklimat     för    småföretag.\r\nAttityderna  till  företagande  och  företagare  bör\r\nförbättras,  reglerna för företagande förenklas  och\r\nregler som inte  används  avvecklas. Reglerna för F-\r\nskattesedel  och självdeklarationen  för  företagare\r\nbör förenklas, liksom kontakterna med myndigheterna.\r\nFörsäkringssystemen  bör bli mer rättvisa och staten\r\nbör   betala   föräldraledigas   semesterersättning.\r\nMiljöbalken  bör   utformas   utifrån  småföretagens\r\nsituation,  arbetsgivaravgifterna   bör  sänkas  och\r\nreglerna   för   beskattning   av  fåmansbolag   bör\r\nreformeras.     Vidare    bör    förmögenhetsskatten\r\navvecklas,   generationsskiften   i   familjeföretag\r\nunderlättas och  skatten på arbete sänkas. Slutligen\r\nbör riskkapitalavdrag  och  etableringskonto införas\r\noch avgiften vid försenad deklaration  slopas. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n78. Skattereduktion för hushållstjänster\r\n(punkt 53)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),  Sven  Gunnar\r\nPersson  (kd), Lars Lindblad (m), Sverker  Thorén\r\n(fp), Bengt-Anders  Johansson (m), Marie Wahlgren\r\n(fp) och Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  53\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 78. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkande 48.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt min mening  bör  skattereduktion  införas för\r\nhushållstjänster,   reparationer,  tillbyggnad   och\r\nombyggnad (ROT) samt  privat  barnomsorg.  Reduktion\r\nbör  fastställas  till  50 % av arbetskostnaden  upp\r\ntill 50 000 kr, inklusive moms, för hushållstjänster\r\nutförda i hemmet eller på  den egna tomten och gälla\r\nfr.o.m. den 1 april 2004. Detta  bör  ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n79. Anpassning av miljöbalken till\r\nsmåföretagarnas situation (punkt 54)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),  Sven  Gunnar\r\nPersson  (kd),  Lars  Lindblad  (m), Bengt-Anders\r\nJohansson (m) och Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs i reservation 79. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ227  och  2003/04:N412 yrkande\r\n14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   vill  framhålla  behovet  av  att   miljöbalken\r\nanpassas   utifrån   de  små  företagens  situation.\r\nMiljöbalken bör ändras  på så sätt att småföretagare\r\ninte  på  ett  orimligt  sätt  drabbas  av  krångel,\r\nkostsam      administration,     sanktioner      och\r\ndubbelbestraffning.  Detta  innebär att regelmängden\r\nbör   bantas,  straffsatser  och   sanktionsavgifter\r\nbättre  ta hänsyn till företagens storlek och graden\r\nav  miljöfarlighet,   och   inriktningen   bör  vara\r\nbeivrandet    av    miljöbrott    i    stället   för\r\npappersexercis. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n80. Långsiktigt producentansvar och integrerad\r\nproduktpolitik, IPP (punkt 55)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp) och Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 55 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening  vad   som\r\nframförs i reservation 80. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande 53 och 2004/05:MJ528\r\nyrkande  3  samt  avslår motion 2003/04:MJ66 yrkande\r\n15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  vill  framhålla   behovet   av   ett  dynamiskt\r\neuropeiskt  ramverk  kring integrerad produktpolitik\r\n(IPP) som bör bygga på  bl.a. följande principer. En\r\nsystemansats bör göras där  livscykeltänkande  utgör\r\nbasen,  fördjupad förståelse om hur naturen fungerar\r\noch  med  klara   ansatser  att  anpassa  företagens\r\nprodukt-   och   affärsmodeller   efter   biologiska\r\nprinciper. Produktdesignen bör optimeras genom valet\r\nav material med så  liten miljöpåverkan som möjligt.\r\nBiologiskt nedbrytbara  material  skall  prioriteras\r\noch   rigorösa  regler  införas  för  hantering   av\r\ntungmetaller   och   giftiga   kemikalier.  Uttjänta\r\nprodukter   skall   optimalt   separeras    i   sina\r\nbeståndsdelar och återanvändas alternativt, och,  om\r\ndet gäller biologiskt nedbrytbart material, fasas in\r\ni                 naturens                kretslopp.\r\nInformationsteknologirevolutionen   måste  utnyttjas\r\nmaximalt  för  att  främja  större  effektivitet   i\r\nanvändningen   av   energi   och  material  och  för\r\ndematerialisering.  Största möjliga  involvering  av\r\nberörda       aktörer,       t.ex.       näringsliv,\r\nmiljöorganisationer,   konsumentorganisationer   och\r\nmyndigheter,  bör  eftersträvas.   Detta   bör   ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n81. Långsiktigt producentansvar och integrerad\r\nproduktpolitik, IPP (punkt 55)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 55 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 81. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:MJ66   yrkande   15   samt   avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande 53 och 2004/05:MJ528\r\nyrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill framhålla  betydelsen  av  ett  långsiktigt\r\nproducentansvar.   Såväl   det  frivilliga  som  det\r\nlagstadgade producentansvaret  måste, om nödvändigt,\r\nbreddas. Det är viktigt att ett  bra producentansvar\r\nutformas  för  produkter  med  lång  livslängd   där\r\nproducenten  kan ha upphört med sin verksamhet långt\r\ninnan      produkten       behöver      omhändertas.\r\nFörsäkringslösningar   bör   användas    i    större\r\nutsträckning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n82. Hållbart näringsliv och etiska och\r\nmiljömässiga riktlinjer för statliga företag\r\n(punkt 56)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m), Lars Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 56 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs i reservation 82. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:MJ65  yrkande  14 samt avslår motion\r\n2003/04:MJ67 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är enligt vår mening inte acceptabelt  att  verk\r\noch  myndigheter  ställer  andra krav på företag vid\r\nt.ex. upphandling än vad som  stadgas  i  lagar  och\r\nförordningar.      Detta      förhållande     skapar\r\nrättsotrygghet och godtycke och kan användas som ett\r\nprotektionistiskt instrument. Statens  roll  för att\r\nfrämja en god miljö bör i stället vara att med hjälp\r\nav  lagstiftning  minska negativ påverkan på miljön.\r\nDet  är  viktigt  att   främja   fri  och  oberoende\r\nforskning som bl.a. syftar till att  ta  fram mindre\r\nmiljöpåverkande  produkter  och processer. Miljökrav\r\nutöver lagstadgade nivåer vid  offentlig upphandling\r\nbör  inte  ställas.  Detta bör ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n83. Hållbart näringsliv och etiska och\r\nmiljömässiga riktlinjer för statliga företag\r\n(punkt 56)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp),  Sven Gunnar Persson (kd) och\r\nClaes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 56 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som   sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 83. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:MJ67  yrkande 2 samt  avslår  motion\r\n2003/04:MJ65 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEftersom det är  viktigt  att  de statliga företagen\r\nfungerar  som  föregångare bör regeringen  återkomma\r\ntill   riksdagen   med   förslag   om   etiska   och\r\nmiljömässiga riktlinjer  för  de statliga företagen.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n84. Regional utveckling (punkt 57)\r\n\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd  (m),  Lars  Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 57 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 84. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ65 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening är bästa sättet att skapa regional\r\nutveckling  att  ge  enskilda  och  företag  så  bra\r\nförutsättningar  att  de  väljer att bo och etablera\r\nsig  i  hela  landet.  Det  är också  fråga  om  att\r\nåstadkomma bra villkor för småföretagande  som t.ex.\r\natt  ta  bort  de diskriminerande 3:12-reglerna.  En\r\nalltför rigid tillämpning  av  lagar som miljöbalken\r\när  till  nackdel  för  den regionala  utvecklingen.\r\nInfrastrukturen, särskilt vägarna, måste förbättras,\r\noch EU:s strukturfonder måste  utnyttjas  fullt  ut.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n85. Översyn av skogspolitiken m.m.\r\n(punkt 58)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m), Lars Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 58 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs i reservation 85. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2003/04:MJ65  yrkande  17 samt avslår motion\r\n2003/04:MJ63 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  ansluter  oss  till  vad  som  anförs  i  motion\r\n2003/04:MJ65    (m)    om    en    utvärdering    av\r\nskogspolitiken.  Utvärderingen  bör  emellertid inte\r\nsamordnas  med utvärderingen av miljömålet  eftersom\r\ndet  då  är  svårt   att   undvika   att  miljömålet\r\nprioriteras  på  bekostnad  av produktionsmålet.  Vi\r\nanser det positivt att regeringen tydligt deklarerar\r\natt  långsiktighet  och  stabilitet   skall   prägla\r\nskogspolitiken   men   hänvisningen   till  att  nya\r\nvärderingar  skall  få  komma  till  uttryck  i  den\r\nkonkreta  utformningen  av politiken inger  oro  för\r\nproduktionsmålets     ställning.      Behovet     av\r\nrekreationsområden   bör   lösas   inom  ramen   för\r\nskogspolitiken eller något annat politikområde,  och\r\nrekreationsområden   i  skogsmark  bör  ingå  i  den\r\nkommunala planeringen.  Områden  för  fritidsändamål\r\nbör avsättas antingen genom inköp eller tecknande av\r\navtal   med  markägaren  där  denne  mot  ersättning\r\nfriställer       mark       eller      åtar      sig\r\nbrukningsrestriktioner   för  rekreationsbehov.   Vi\r\nmotsätter oss en gemensam  skogspolitik  på  EU-nivå\r\neftersom  ökade  inslag  av gemensamhetslagstiftning\r\ninskränker det nationella självbestämmandet som inte\r\nhar  gemenskapskaraktär. Detta  bör  ges  regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n86. Ersättningsfrågor m.m. (punkt 59)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m), Lars Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs i reservation 86. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna    2003/04:MJ387    i   denna   del   och\r\n2003/04:MJ404   yrkandena  4  och  9   samt   avslår\r\nmotionerna 2003/04:MJ287  yrkandena  1  och  2  samt\r\n2003/04:MJ384 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär   det  gäller  ersättning  till  markägaren  när\r\nbrukanderätten  inskränks  bör denna ersättning vara\r\nårlig  och  kopplas  till  avtalet   för   skydd  av\r\nnaturvärdet  inom berört markområde. Ersättningsmark\r\nskall  erbjudas   vid   naturskydd  där  markägandet\r\növergår  till  staten,  och   intrång   som   medför\r\ninskränkt  förfoganderätt  skall alltid medföra rätt\r\ntill  ersättning.  Detta  bör  ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n87. Ersättningsfrågor m.m. (punkt 59)\r\n\r\nav Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  59\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 87. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ287 yrkandena  1  och  2  samt\r\n2003/04:MJ384   yrkande  1  samt  avslår  motionerna\r\n2003/04:MJ387   i  denna   del   och   2003/04:MJ404\r\nyrkandena 4 och 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom   anförs   i  motion   2003/04:MJ287   (c)   får\r\näganderätten inte  urholkas,  och det är viktigt att\r\nalltid  påminna  om  äganderättens   betydelse   för\r\nsamhällsutvecklingen.   Ingen   skall   berövas  sin\r\negendom  eller  få  sin rätt att bruka den inskränkt\r\nannat än i speciella  fall  som  noga specificeras i\r\nlag och mot full ersättning. Utöver  ersättning  för\r\nden  mistade  marken  till  marknadspris bör utgå en\r\ntilläggsersättning. Lagstiftningen måste förtydligas\r\ni syfte att äganderätten även i fortsättningen skall\r\nges  ett  mycket  starkt  skydd.   Samtidigt   måste\r\nlagstiftningen  utformas  så att den inte förhindrar\r\nåtgärder som är motiverade  på  grund  av skyddet av\r\nmiljön. Jag vill även framhålla behovet av klara och\r\ntydliga ersättningsregler. Markägaren måste  få full\r\nersättning för intrång, och kompensation måste  utgå\r\nför begränsningar av pågående markanvändning som  är\r\natt  betrakta  som  mer än bagatellartade. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n88. Konsekvensanalyser vid bildande av\r\nnaturreservat m.m. (punkt 60)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 60 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 88. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion   2003/04:MJ472  yrkande   18   samt   avslår\r\nmotionerna       2003/04:MJ288,       2003/04:MJ316,\r\n2003/04:MJ349 yrkande 2, 2003/04:MJ409 yrkande 6 och\r\n2003/04:MJ429.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVid      bildandet      av     naturreservat     och\r\nnaturskyddsområden är information, dialog och samråd\r\nmellan berörda parter av  största vikt. Vidare måste\r\nmarkägaren   hållas  skadeslös   och   skötselplaner\r\ninrättas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n89. Naturvårdsavtal (punkt 62)\r\n\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Åsa Domeij (mp),\r\nSven Gunnar  Persson  (kd),  Lars  Lindblad  (m),\r\nSverker  Thorén (fp), Bengt-Anders Johansson (m),\r\nMarie Wahlgren (fp) och Claes Västerteg (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 62 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 89. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2003/04:MJ63 yrkande  10,  2003/04:MJ384\r\nyrkande 2 och  2003/04:MJ387 i denna del samt avslår\r\nmotionerna 2004/05:MJ219  och  2004/05:MJ534 yrkande\r\n2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt miljökvalitetsmålet Levande  skogar  och dess\r\ndelmål   1  skall  det  fram  till  år  2010  slutas\r\nnaturvårdsavtal  på  totalt  50 000 hektar i landet.\r\nMed anledning av detta har Skogsvårdsorganisationens\r\nanslag för områdesskydd öronmärkts  så  att  25 % av\r\nanslaget  skall  användas för naturvårdsavtal. Detta\r\ninnebär  att ca 45  miljoner  kronor  anvisades  för\r\nnaturvårdsavtal   år   2002.   Under   år  2003  var\r\nmotsvarande  summa  också ca 45 miljoner kronor  och\r\nunder år 2004 ca 39 miljoner  kronor. Under perioden\r\n1994-2002  utbetalades  ca  60 miljoner  kronor  som\r\nersättning  till  markägare.  Av  anslaget  använder\r\nSkogsvårdsorganisationen ca 20 % för egna kostnader,\r\nvilket motsvarar i genomsnitt 11 500 kr per avtal.\r\n\r\nSom   framgår  av  utskottets  redogörelse   under\r\navsnittet   Skogen   som   resurs  har  arbetet  med\r\nbiotopskydd och naturvårdsavtal  i  syfte  att uppnå\r\nmiljökvalitetsmålet Levande skogar utvecklats  i  en\r\nglädjande  riktning,  och  skogsägarna  är  särskilt\r\npositiva    till    instrumentet    naturvårdsavtal.\r\nSkogsvårdsstyrelsernas   lokala   anknytning,   goda\r\nlokalkännedom   och   regelbundna   kontakter    med\r\nskogsägarna  även  i  andra sammanhang antas vara de\r\nviktigaste faktorerna i  denna gynnsamma utveckling.\r\nUtskottet  har  inhämtat  att   Skogsstyrelsen   och\r\nNaturvårdsverket   har  beräknat  de  från  år  2003\r\nåterstående  kostnaderna  för  delmålet  långsiktigt\r\nskydd  av  skogsmark.  Beräkningarna,  som  ingår  i\r\nSkogsstyrelsens   rapport   Underlag  för  fördjupad\r\nutvärdering  2004  av  miljökvalitetsmålet   Levande\r\nskogar,  utgår  från  den  skyddsnivå  som  uppnåtts\r\nt.o.m. år 2002. Enligt beräkningarna bör områden med\r\nnaturvårdsavtal   öka  med  ca 35  000  hektar  till\r\når 2010.  Av årets budgetproposition,  utgiftsområde\r\n23, framgår  att, vid utgången av år 2003, arealerna\r\nproduktiv  skogsmark   för   naturvårdsavtal  totalt\r\nuppgick till ca 13 400 hektar.  Härav  tillkom under\r\når 2003  ca  4  000  hektar som naturvårdsavtal  och\r\nunder år 2002 ca 5 000 hektar.\r\nMot bakgrund av vad  som  anförts  ovan  och,  med\r\nhänvisning   till   motionerna   2003/04:MJ63  (kd),\r\n2003/04:MJ384 (c) och 2003/04:MJ387  (m)  i  berörda\r\ndelar,   anser   vi   att   en   större   andel   av\r\navsättningarna  bör  ske genom frivilliga åtaganden.\r\nDärför bör skyddsformen  naturvårdsavtal, där staten\r\noch   markägaren  tar  ett  gemensamt   ansvar   för\r\nnaturvården,    utnyttjas    i    betydligt   större\r\nutsträckning än i dag. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n90. Natura 2000 (punkt 64)\r\n\r\nav Åsa Domeij (mp), Sverker Thorén (fp) och Marie\r\nWahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 64 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin  mening   vad  som\r\nframförs i reservation 90. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna     2003/04:MJ472    yrkande    23    och\r\n2004/05:MJ369 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening måste fler Natura 2000-områden ges\r\nkvalificerat skydd  som naturreservat eller på annat\r\nsätt.  Ytterligare  nationalparker  och  natur-  och\r\nkulturreservat  behövs   för  skyddet  av  exklusiva\r\nnatur- och kulturlandskap.  Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n91. Tätortsnära natur (punkt 65)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  vad  som\r\nframförs i reservation 91. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna     2003/04:MJ472    yrkande    24    och\r\n2004/05:MJ369 yrkandena 28 och 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  det  gäller  tätortsnära  natur  anser  vi  att\r\nkommunerna bör uppmuntras att bygga ut grönstråk och\r\ns.k. gröna korridorer.  Det  är viktigt att staten i\r\nsin  roll  som markägare tar ett  stort  ansvar  för\r\nmiljöhänsynen.   Samtidigt   vill   vi   påpeka  att\r\nnedskräpningen  av  vår  natur  har  ökat de senaste\r\nåren. En informationskampanj liknande  Håll  Sverige\r\nrent  bör  därför  inledas. Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n92. Livsmedelsproduktionen och\r\nkonkurrenskraften för svenskt jordbruk\r\n(punkt 67)\r\n\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd  (m),  Lars  Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 67 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 92. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ65 yrkandena 8 och 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening krävs ökade ansträngningar för att\r\nförbättra kunskapen  och därmed minska miljöpåverkan\r\nfrån   den  konventionella   livsmedelsproduktionen.\r\nDetta skulle  sannolikt ge avsevärt större effekt än\r\nåtgärder  för att  gynna  ekologisk  produktion.  Vi\r\nanser  att  inriktningen   att   främja   ekologiska\r\nlivsmedel  grundas på en felaktig analys och  därför\r\nbör överges.  Så kallade frivilliga åtaganden mellan\r\nmyndigheter,       kommuner,       företag       och\r\nlivsmedelbranschen bör inte främjas.\r\n\r\nDet  svenska  jordbruket   har   i  dag  uppenbara\r\nsvårigheter att möta konkurrensen från andra länders\r\njordbruk  på  grund  av våra unikt höga  skatter  på\r\njordbrukets   produktionsmedel,    unika   krav   på\r\ndjurhållningen och tillämpningen av  miljöbalken och\r\nannan  miljölagstiftning. Det är emellertid  bra  om\r\ndet som  regeringen  aviserar  om att bl.a. tillväxt\r\noch sysselsättning skall få en mer framträdande roll\r\nverkligen genomförs. Detta bör ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n93. Ett långsiktigt hållbart jord- och\r\nskogsbruk (punkt 68)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 68 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 93. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ66  yrkande  11  samt avslår motion\r\n2003/04:MJ67 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill påtala behovet av en politik  för  biologisk\r\nmångfald   och   långsiktigt   hållbart   jord-  och\r\nskogsbruk.   Styrmedel   som   gynnar   en   hållbar\r\nutveckling  av  dessa näringar bör införas och,  när\r\ndet  gäller  landsbygdsprogrammen,   bör   det  vara\r\ntillräckligt  med  målformuleringar  för  vad stödet\r\nskall  åstadkomma.  Därefter  bör  experter  fördela\r\nmedlen  så  att  målen  bäst uppfylls. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n94. Reformering av EU:s jordbrukspolitik\r\n(punkt 69)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 69 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som   sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 94. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ66 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  måste jordbrukspolitiken  i  EU\r\nförändras radikalt och  vara  en  del  av kampen mot\r\nfattigdomen   i   tredje   världen  och  en  hållbar\r\nutveckling.  Detta innebär bl.a.  att  handelshinder\r\noch subventioner  måste  avvecklas  snabbt,  att  de\r\netiska  värdena  inom  jordbruket  bevaras  och  att\r\njordbrukets   stora   betydelse  för  bevarandet  av\r\nbiologisk   mångfald  och   goda   livsmiljöer   för\r\nmänniskor och  djur  erkänns.  Vidare  måste ett mer\r\nlångtgående förslag om snabbare avreglering  på  den\r\neuropeiska    jordbruksmarknaden    utarbetas,   och\r\nföreträdare   för   de   areella  näringarna   måste\r\nkonkurrera   på   likartade  villkor   och   på   en\r\nkonkurrensutsatt    marknad.     Slutligen     måste\r\nexportbidrag,  dumpningsförfarande  och  höga tullar\r\nförbjudas  och  utvecklingen i EU påskyndas  så  att\r\nsamtliga länder når  upp  till  kraven  på  ett gott\r\ndjurskydd, god miljö och säkra livsmedel. Detta  bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n95. Översyn av EU:s fiskesubventioner\r\n(punkt 70)\r\n\r\nav Sverker Thorén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 70 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 95. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ66  yrkande  10  samt avslår motion\r\n2003/04:MJ63 yrkandena 24 och 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  det  gäller  EU:s  mål  för fiskepolitiken  och\r\nhållbarhet  är  det  enligt vår mening  viktigt  att\r\nfiskare och forskare kan  råda  över  de fiskekvoter\r\nsom    skall    gälla.    Varje    beslut   om   nya\r\nfiskemöjligheter    måste    se    till    beslutets\r\nkonsekvenser    för    den    marina   miljön.   Det\r\ninternationella  arbetet  för  hållbart   fiske   är\r\nviktigt,  och  samma  hållbarhetsmål  som  inom  EU-\r\nområdet  skall  gälla  EU:s  fiske  i  tredje  land.\r\nRegeringen  bör  utarbeta  metoder  för  att  på ett\r\ntidigt stadium aktivt involvera riksdagen i Sveriges\r\nställningstaganden  vad avser kommissionens strategi\r\nför att skydda och bevara  den  marina miljön. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n96. Översyn av EU:s fiskesubventioner\r\n(punkt 70)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  70\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 96. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2003/04:MJ63 yrkandena  24 och 25 samt avslår\r\nmotion 2003/04:MJ66 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  min  mening  behövs  en  översyn   av   EU:s\r\nfiskesubventioner  i  syfte  att göra fiskepolitiken\r\nmer  ändamålsenlig  för  att uppnå  ett  långsiktigt\r\nhållbart fiske. I dag gynnas  stordrift på bekostnad\r\nav småskaligt fiske med mindre fartyg. Sverige måste\r\nverka    för    att    fiskets   konsekvenser    för\r\nlokalbefolkningen alltid  beaktas  när EU förhandlar\r\nmed  andra  länder.  Detta  bör ges regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n97. Tumlare (punkt 71)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  71\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 97. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande 22 och 2004/05:MJ500\r\nyrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörbudet   mot   drivgarn  torde   omöjliggöra   ett\r\nkommersiellt laxfiske  i Östersjön. För att vi skall\r\nkunna åstadkomma en socialt  hållbar  utveckling för\r\nkustfisket anser jag att full kompensation  bör utgå\r\ntill  yrkesfiskare  till följd av nya EU-regler  mot\r\nbifångster av tumlare. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n98. Reglering av säl- och skarvbestånden\r\n(punkt 72)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  72\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 98. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ63  yrkande  26,  2004/05:MJ500\r\nyrkande  40 och 2004/05:MJ503 yrkande 3 samt  avslår\r\nmotionerna       2004/05:MJ211,       2004/05:MJ225,\r\n2004/05:MJ286,     2004/05:MJ298,     2004/05:MJ318,\r\n2004/05:MJ344      yrkande     1,     2004/05:MJ356,\r\n2004/05:MJ369     yrkande     23,     2004/05:MJ414,\r\n2004/05:MJ426,     2004/05:MJ433      yrkande     2,\r\n2004/05:MJ486,      2004/05:MJ494     yrkande     2,\r\n2004/05:MJ536 och 2004/05: MJ537.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSälarna är ett problem  för  yrkesfiskarna genom att\r\nde orsakar skador på redskap och  fångst.  Med än så\r\nlänge  begränsad  framgång  pågår arbete med att  ta\r\nfram   sälsäkra   fiskeredskap.   Även   det   stora\r\nskarvbeståndet   orsakar   omfattande   skador   för\r\nyrkesfiskarna. Jag anser att säl- och skarvbestånden\r\nbör   regleras   genom  ansvarsfull  viltförvaltning\r\nutifrån jaktetiska  principer och med tydliga regler\r\ni form av jakttider och andra villkor. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n99. Spökgarn (punkt 73)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  73\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs i reservation 99. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2003/04:MJ63 yrkande 27 och 2004/05:MJ500\r\nyrkande 32.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörlorade fiskegarn,  s.k.  spökgarn, fortsätter att\r\nfiska  under  lång tid. Beräkningar  har  visat  att\r\ngarnen fångar lika  mycket  fisk  som den fångst som\r\nlandas. Detta är ett stort problem  som måste lösas.\r\nEnligt min mening skall fiskare därför  ha möjlighet\r\natt  fiska  upp  dessa  garn mot statlig ersättning.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n100. Yrkesfiskaravdrag (punkt 74)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  74\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs   i  reservation   100.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ63 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är enligt  min  mening angeläget att förslaget i\r\nbetänkandet om yrkesfiskets konkurrenssituation (SOU\r\n1999:3) genomförs så  snart  som  möjligt,  dvs. att\r\nyrkesfiskaravdrag  införs.  Detta bör ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n101. En hållbar same- och rennäringspolitik\r\n(punkt 75)\r\n\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd  (m),  Lars  Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 75 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs   i  reservation   101.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:N304 yrkande 13 samt avslår\r\nmotion 2003/04:MJ62.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att komma till rätta med äganderättskonflikterna\r\ninom             renskötselområdet             måste\r\ngränsdragningskommissionen   arbeta   skyndsamt.  Vi\r\nanser det angeläget att finna former för  samråd och\r\nsamexistens  i  det  fall problematiken med samernas\r\nvinterbetesmark inte kan få en lösning. Vi motsätter\r\noss en svensk ratificering  av  ILO:s  konvention nr\r\n169  eftersom stärkta rättigheter för renskötsel  på\r\nannans   mark   enligt  vår  mening  skulle  medföra\r\nmotsvarande inskränkning  i markägarens rättigheter.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n102. Styrmedel inom energisektorn (punkt 76)\r\n\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd  (m),  Lars  Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 76 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs   i  reservation   102.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ65 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att  floran av styrmedel inom energiområdet\r\nbör rensas och  elcertifikationen och subventionerna\r\ntill  vissa  energiformer   avskaffas.  Miljöskatter\r\nskall  tas  ut i producentledet  och  efter  verklig\r\nmiljöbelastning.   Enligt  vår  mening  bör  antalet\r\nstyrmedel   för   att   åtgärda    problemen    inom\r\nenergisektorn  begränsas  till  ett  enda styrmedel.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n103. Mål för energipolitiken m.m. (punkt 77)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),  Sven  Gunnar\r\nPersson  (kd), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 77 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs   i   reservation  103.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motionerna  2003/04:MJ65  yrkande  19  och\r\n2003/04:MJ370 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnergipolitiken   bör   enligt  vår  mening  ha  två\r\növergripande  mål. Den skall  främja  en  säker  och\r\nkonkurrenskraftig   el-  och  energiförsörjning  och\r\nuppfylla högt ställda  miljö-  och säkerhetskrav. Vi\r\nvill även framhålla att det inte  är acceptabelt att\r\nsvensk  energipolitik  leder  till  kraftigt   ökade\r\nutsläpp  av  växthusgaser  i norra Europa. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n104. Effektiv energiteknik (punkt 78)\r\n\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd  (m),  Lars  Lindblad\r\n(m) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 78 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs   i  reservation   104.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ65 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår mening  bör  användningen  av  befintlig\r\neffektiv energiteknik och introduktionen av ny sådan\r\nstimuleras.    Avvecklingen   av   kärnkraften   bör\r\navbrytas. Vi tolkar  regeringens  ambition att satsa\r\npå  vetenskap och forskning syftande  till  minskade\r\nutsläpp  av  växthusgaser  som en vilja att häva den\r\ns.k.  tankeförbudslagen kring  kärnteknikutveckling.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n105. Åtgärdsstrategi för minimerad användning\r\nav fossila bränslen inom energi- och\r\ntransportsektorerna (punkt 79)\r\n\r\nav Sven  Gunnar Persson (kd), Sverker Thorén (fp)\r\noch Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 79 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager   som  sin  mening  vad  som\r\nframförs   i   reservation  105.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ66 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening   bör   regeringen  utarbeta  en\r\nåtgärdsstrategi för minimerad  användning av fossila\r\nbränslen inom energi- och transportsektorerna. Högst\r\nprioriterat miljömål bör vara minskade  utsläppen av\r\nklimatgaser.    Även    energieffektivisering    och\r\neffektivisering  av  transporter  bör vara en del av\r\ndenna strategi. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n106. Frivilliga åtaganden mellan myndigheter\r\noch företag (punkt 80)\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Lars  Lindblad  (m)\r\noch Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 80 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  som  sin  mening  vad  som\r\nframförs   i  reservation   106.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen motion 2003/04:MJ65 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att myndigheter skall kontrollera att lagar\r\noch  regler  följs   och   ha   ansvaret   för   att\r\nlagstiftningen  inom  alla  områden  är  aktuell. Så\r\nkallade  frivilliga  åtaganden  mellan  myndigheter,\r\nkommuner och företag eller hela branscher  bör  inte\r\ningås,    och   existerande   överenskommelser   bör\r\navvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Förbättrad integration av hållbar utveckling\r\nmom. 1\r\n\r\n\r\nGrunderna för en hållbar utveckling\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m),  Sven  Gunnar  Persson\r\n(kd), Lars Lindblad (m), Sverker Thorén (fp), Bengt-\r\nAnders Johansson (m), Marie Wahlgren (fp) och  Claes\r\nVästerteg (c) anför:\r\n\r\nEn viktigt uppgift i all politisk verksamhet är  att\r\nfrämja   en   hållbar  utveckling.  Ett  långsiktigt\r\nhållbart samhälle  är ett samhälle där ekonomisk och\r\nsocial utveckling förenas  med  god  miljö. Aktuella\r\nbehov  tillgodoses  utan  att kommande generationers\r\nmöjligheter att tillgodose sina behov äventyras.\r\n\r\nRegeringen har i sin skrivelse  En svensk strategi\r\nför   hållbar  utveckling  -  ekonomi,  social   och\r\nmiljömässig  valt  att inkludera väldigt många olika\r\nfrågor. Det är i sig  bekymmersamt  att regeringen i\r\nprincip tar med allt, stort som smått, i skrivelsen.\r\nVisst berör hållbar utveckling många  olika områden,\r\nmen   begreppet  tunnas  också  ut  om  det  tillåts\r\ninnehålla allt.\r\nEnligt   vår  mening  handlar  hållbar  utveckling\r\ndärför inte  i  första hand om tillfälliga lösningar\r\nså som maxtaxa, nivå  på  studiebidragen  eller  fri\r\nentré  på  våra  museer. I ivern att lägga in allt i\r\nbegreppet hållbar  utveckling tappar regeringen bort\r\nde övergripande och viktiga frågorna. En redovisning\r\nav utvecklingen mot  ett  hållbart  samhälle måste i\r\nstället  fokusera  på  frågor  om  hur  en   hållbar\r\nutveckling   skall   uppnås  när  det  gäller  olika\r\nmiljöindikationer,   inkomstutveckling   för   olika\r\ngrupper   och  åldrar,  framtida   belastningar   på\r\ntrygghetssystemen   med  anledning  av  demografiska\r\nförändringar, trygghet, rättssäkerhet och kampen mot\r\nbrottslighet samt hur den ekonomiska utvecklingen på\r\nlite längre sikt bedöms.\r\nFör oss är grunden  för  ett hållbart samhälle att\r\nmänniskor, var och en, vill  och  kan  ta ansvar för\r\nsina liv. Det ansvaret gäller naturligtvis inte bara\r\nden  egna  personen  utan  också konsekvenserna  för\r\nandra  människor och kommande  generationer.  Vi  är\r\nalla förvaltare av jorden, och det är varje individs\r\nskyldighet  att  ta  ansvar  för  sin  livsstil  och\r\ngemensamt med andra vända de negativa trenderna.\r\nDet  finns vissa grundläggande villkor för att ett\r\nhållbart  samhälle  skall  kunna uppnås. Den enskilt\r\nviktigaste  förutsättningen  är  en  väl  fungerande\r\ndemokrati men flera andra villkor  måste  uppfyllas.\r\nDe  mänskliga  fri- och rättigheterna och demokratin\r\nmåste   ständigt  återerövras   och   försvaras.   I\r\ndemokratibegreppet   ligger  också  behovet  av  ett\r\nfungerande rättssystem  både  vad  gäller skyddet av\r\nindividens    rättigheter    men   även   samhällets\r\nmöjligheter   att   skydda  individen   mot   brott.\r\nRättsväsendet är den  främsta  garanten för trygghet\r\nmot våld och brott, och det är en  av  statens  mest\r\ngrundläggande uppgifter att tillse att det fungerar.\r\nVi  tror  på skyddet av äganderätten som en del av\r\narbetet för ett  hållbart  samhälle.  I ett hållbart\r\nsamhälle  kombinerar  man  rätten  till ägandet  med\r\nansvaret att förvalta det man äger. Äganderätten och\r\nförvaltaransvaret  går  hand i hand. Förvaltarskapet\r\ngäller  såväl  de  personliga   resurserna   och  de\r\nmateriella värdena som miljö- och naturresurser.\r\nVi  tror att frihandel är en av grunderna för  att\r\nuppnå en  hållbar  värld. Frihandel har alltid visat\r\nsig  vara viktigast för  de  allra  fattigaste,  och\r\nfattigdomsbekämpning  är  en  av  de viktiga vägarna\r\ntill   ett  hållbart  samhälle.  Kopplingen   mellan\r\nmiljöförstöring och fattigdom har många olika sidor.\r\nFattiga människor är mer sårbara för miljöförstöring\r\neller olika  typer  av  föroreningar.  Fattigdom kan\r\ndessutom    vara    en    bidragande    orsak   till\r\nmiljöförstöring.\r\nVi tror på att varje generation skall betala  sina\r\nkostnader.  En  hållbar  ekonomi  kräver  att  varje\r\ngeneration   tar   sitt   ansvar.  Vi  tror  på  det\r\npersonliga ansvaret. Hållbarhet  kan  inte  beslutas\r\nfram  av politiska system utan måste vara en del  av\r\nvarje individs  vardagliga  beslut.  Vi  tror på att\r\nteknikutveckling,   tillväxt   och  företagande   är\r\nförutsättningarna  för  ett  bättre  och  hållbarare\r\nsamhälle.  Vikten  av  att  få  med  näringslivet  i\r\narbetet    med    hållbar   utveckling   är    stor.\r\nFöretagaren/entreprenören  är  bra på nytänkande och\r\ndetta  skall  vi  dra  nytta  av. Ett  miljöanpassat\r\nnäringsliv är en viktig förutsättning för att ställa\r\nom  Sverige till ett ekologiskt  hållbart  samhälle.\r\nDen  miljödrivna   utvecklingen  inrymmer  en  enorm\r\npotential,  både  för   miljön  och  den  ekonomiska\r\ntillväxten.\r\nI  dag  byggs  inte  alltid  samhället  med  dessa\r\nviktiga förutsättningar  som  grund.  Det  finns ett\r\nantal system som ibland försvårar möjligheterna  att\r\nbygga  ett  hållbart  samhälle.  Vi anser att det är\r\nviktigt att undanröja sådana systemfel. Ett hållbart\r\nsamhälle når vi endast i samarbete mellan individer,\r\nfamiljer, organisationer, företag,  olika  politiska\r\nnivåer och nationer. Det är viktigt att undanröja de\r\nhinder  som  finns  för  detta  samarbete. Det krävs\r\nmycket   mer  handling  på  detta  område   än   vad\r\nregeringen   nu   visar.   Det  hade  varit  bra  om\r\nregeringens skrivelse bättre  hade  fokuserat på hur\r\ndessa hinder har hanterats under den  tid skrivelsen\r\nomfattar  och  hur  de  kan  minskas i det fortsatta\r\narbetet för en hållbar samhällsutveckling.\r\n\r\n2. Forskning inom jordbrukets område m.m. mom.\r\n48\r\n\r\nKjell-Erik Karlsson (v) anför\r\n\r\nDen  forskning  som  hittills  har   bedrivits  inom\r\nväxtodlingsområdet har i Sverige, såväl som i resten\r\nav  världen,  varit  fokuserad på det konventionella\r\njordbruket. När man ser på resursfördelningen mellan\r\nforskningsanslag till  de  konventionella respektive\r\nalternativa metoderna visar  det  sig att de största\r\nresurserna  går till konventionellt  jordbruk  medan\r\nendast en mindre  del  går till ekologisk forskning.\r\nDetta skapar självklart  stora kunskapsluckor. Trots\r\natt  fördelningen  hittills   varit   så   sned  har\r\nforskningen  ändå gjort framsteg och kunnat visa  på\r\nflera   positiva    effekter   av   det   ekologiska\r\nlantbruket. Fler och fler forskarrapporter har också\r\npå   vetenskapliga   grunder   kunnat   bevisa   att\r\nmiljökonsekvenserna  i  stort  är  mindre  inom  det\r\nekologiska    lantbruket     jämfört     med     det\r\nkonventionella. För att få kunskap i proportion till\r\nde  politiska  mål  som  är satta för det ekologiska\r\njordbruket,  för  att  driva  utvecklingen  mot  ett\r\nhållbart  jordbruk framåt  och  för  att  gynna  den\r\nsammantagna       forskningen      för      hållbara\r\nproduktionsmetoder    anser    Vänsterpartiet    att\r\nregeringen  bör  utreda  hur forskningsanslagen inom\r\njordbruksforskningen bör omfördelas mellan forskning\r\nom  konventionella  metoder   och   om  metoder  som\r\ntillämpas  inom  det ekologiska lantbruket.  Vi  har\r\navstått från att reservera  oss  i  detta ärende men\r\nhar  för  avsikt att återkomma till frågan  i  annat\r\nsammanhang.\r\n\r\n\r\n3. Anpassning av miljöbalken till\r\nsmåföretagarnas situation (mom. 53)\r\n\r\nÅsa Domeij (mp) anför\r\nMiljöpartiet  anser  att  miljöbalken  i  sig inte\r\nutgör  ett  problem  för  småföretagen.  Däremot har\r\ntillämpningen av systemet med miljösanktionsavgifter\r\ninte    anpassats    till    mindre    företag   när\r\nföreskrifterna om miljösanktionsavgifter utformades.\r\nSatta   i   relation   till   den  överträdelse  som\r\nföretagaren har begått och  till  företagets storlek\r\nhar  avgifterna  i  vissa fall blivit  mycket  höga.\r\nMiljöpartiet har i riksdagen försökt få stöd för att\r\nmiljösanktionsavgifterna    skall   anpassas   efter\r\nföretagens storlek men inte lyckats få majoritet för\r\nett sådant förslag.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nRegeringens skrivelse 2003/04:129 En svensk strategi\r\nför hållbar utveckling - ekonomisk, social och\r\nmiljömässig.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n2003/04:MJ62 av Per Erik Granström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet  av  hållbar  same-\r\noch rennäringspolitik.\r\n\r\n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nteknologiöverföring    från    västvärlden    till\r\nutvecklingsländerna.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  stärka  WTO:s\r\nkompetens i miljöfrågor.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om enprocentsmålet  i\r\nbiståndspolitiken.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  mänskliga\r\nrättigheter.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om partnerskap med\r\nprivata företag för  att  öka IT-investeringarna i\r\nde fattigaste länderna.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om skuldavskrivningar\r\nför de fattigaste länderna.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  effektivare\r\nvattenanvändning.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige  genom\r\nEU   skall   arbeta  för  att  öka  tillgången  på\r\nmediciner för  bekämpning  av  hiv/aids,  tbc  och\r\nmalaria.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\ninstitutionaliserat   ekonomiskt,  politiskt   och\r\nekologiskt  samarbete med  stater  som  inte  vill\r\neller kan bli EU-medlemmar.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  frivilliga\r\navsättningar    av     skyddsvärd    skog    genom\r\nnaturvårdsavtal.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om förbiflöden  vid\r\nvattenkraftverk.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en totalöversyn av\r\nden svenska skogspolitiken.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  åtgärder  för\r\nfungerande reningsverk vid Östersjön.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om identifiering  och\r\nsanering av källor till kadmium och PCB.\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  gemensam\r\nmyndighet för Östersjöregionen.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att fartyg bör\r\nkunna  lämna spillolja gratis  i  alla  Östersjöns\r\nhamnar.\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om transport  av olja\r\ni enkelskroviga fartyg.\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett avskaffande av\r\nbekvämlighetsflaggningen.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om investeringsbidrag\r\nför att införa katalysator på fartyg.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  polyaromatiska\r\nkolväten (PAH).\r\n\r\n21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om insatser  mot\r\nnedskräpning av havet.\r\n\r\n22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om kompensation till\r\nyrkesfiskare  till  följd  av  nya  EU-regler  mot\r\nbifångster av tumlare.\r\n\r\n23.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om   skydd   av\r\nhavsområden   genom  inrättande  av  Natura  2000-\r\nområden.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i   motionen   anförs   om   EU:s\r\nfiskesubventioner.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  hänsyn  till\r\nlokalbefolkningen  när  EU  förhandlar  med  andra\r\nländer.\r\n\r\n26.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en  reglering av\r\nsäl-   och   skarvbestånden   utifrån   jaktetiska\r\nprinciper.\r\n\r\n27.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om spökgarn.\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om yrkesfiskaravdrag.\r\n\r\n29.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om REACH.\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  utfasning av\r\nbromerade flamskyddsmedel.\r\n\r\n31.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om läkemedel.\r\n\r\n32. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om förbud  mot  HA-\r\noljor.\r\n\r\n33. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om riksdagens roll  i\r\nklimatpolitiken.\r\n\r\n34.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökade insatser för\r\natt uppfylla klimatmålet.\r\n\r\n35. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om barnomsorgens\r\nbetydelse för lek och omsorg.\r\n\r\n36.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om valfrihet inom\r\nbarnomsorgen.\r\n\r\n45. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om åtgärder för att\r\nförbättra företagsklimatet för småföretag.\r\n\r\n48. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om skattereduktion\r\nför hushållstjänster.\r\n\r\n50. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en sammanhållen\r\nyrkeshögskola.\r\n\r\n51. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om balans mellan\r\nextern  konkurrens  och långsiktig basfinansiering\r\ninom forskningen.\r\n\r\n52. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  öka\r\nmöjligheterna till en postdoktorsperiod.\r\n\r\n53.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av ett\r\ndynamiskt  europeiskt  ramverk   kring  integrerad\r\nproduktpolitik (IPP).\r\n\r\n2003/04:MJ64 av Gunnar Goude m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om  behovet   av   en\r\nväsentligt   förbättrad   integration   av   hållbar\r\nutveckling i alla politikområden.\r\n\r\n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ett  program  för\r\nsnabb fattigdomsutrotning.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att inte inrätta\r\nytterligare ett miljökvalitetsmål.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om äganderättens\r\nbetydelse   för   ett   hållbart  utnyttjande   av\r\nhavsresursen.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om Östersjön som\r\nfredat hav.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om giftfri miljö.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ett styrmedel för\r\natt åtgärda problem inom energisektorn.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  hållbara\r\ntrygghetssystem.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nlivsmedelsproduktionen.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om hållbar ekonomisk\r\nutveckling.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om sänkt  skatt  på\r\narbete.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  ett hållbart\r\nnäringsliv.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  regional\r\nutveckling.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om skogspolitiken.\r\n\r\n18. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om konkurrenskraften\r\nför svenskt jordbruk.\r\n\r\n19. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  målen   för\r\nenergipolitiken.\r\n\r\n20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att  stimulera\r\nanvändningen  av  befintlig effektiv  energiteknik\r\noch introduktionen av ny.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om s.k. frivilliga\r\nåtaganden mellan myndigheter och företag.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   lokala\r\nklimatinvesteringsprogram (KLIMP).\r\n\r\n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om bättre  fokus  i\r\npolitiken   för    ett   hållbart   samhälle   och\r\ntillsättandet av en hållbarhetskommission.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  mål  för  en\r\nstrategi för hållbar utveckling.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om jordbrukspolitiken\r\ni EU.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nfattigdomsbekämpning,  mänskliga  rättigheter  och\r\ndemokrati  som gemensamt mål i EU, för ett globalt\r\nhållbart samhälle.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om mål för klimat-\r\noch energipolitiken.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en åtgärdsstrategi\r\nför  minimerad användning av fossila bränslen inom\r\nenergi- och transportsektorerna.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en övergripande\r\ngemensam förvaltning av Östersjön.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  EU:s mål vad\r\ngäller fiskepolitiken och hållbarhet.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om en politik för\r\nbiologisk mångfald och långsiktigt  hållbara jord-\r\noch skogsbruk.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en lösning på\r\nmotsättningarna      mellan      Sveaskog      och\r\nNaturvårdsverket.\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  långsiktigt\r\nproducentansvar.\r\n\r\n2003/04:MJ67 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs  om  att varje\r\nmänniskas  delaktighet  måste  vara drivkraften  i\r\nSveriges    nationella   strategi   för    hållbar\r\nutveckling.\r\n\r\n2. Riksdagen begär att regeringen kommer med förslag\r\ntill etiska och  miljömässiga  riktlinjer  för  de\r\nstatliga företagen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  en tydligare\r\nmålformulering i läroplanen/kursplanen  vad gäller\r\nkunskapen om en hållbar utveckling.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  i  svenskt\r\nbistånd ge  förebyggande  hälsoinsatser en central\r\nplats  och  då med speciell tyngd  vid  målet  att\r\nbromsa och motverka hivepidemin.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nfortsatt driva arbetet för en global  tidsplan för\r\ninförande av alternativ energi.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att det behövs en\r\nutredning som undersöker  vad  som  krävs  för att\r\njordbruket skall vara långsiktigt hållbart och som\r\njämför  miljöeffekterna  av  en  avsaknad  av  ett\r\nlivskraftigt, fungerande jordbruk.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002\r\n\r\n\r\n2002/03:MJ263 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening att en översyn av hur forskningsanslag inom\r\njordbruksforskningen    bör   omfördelas    mellan\r\nforskning    inom    konventionellt     respektive\r\nekologiskt  lantbruk för att gynna den sammantagna\r\nforskningen för  hållbara  produktionsmetoder  bör\r\ngenomföras.\r\n\r\n2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  forskningen  om\r\nfisksjukdomar.\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n30. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  Sverige  inom\r\nEU   bör   ta   initiativ   till   en  heltäckande\r\nforsknings- och aktionsplan för Östersjöns miljö.\r\n\r\n47.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att intensifiera\r\narbetet    med    att    minska    gapet    mellan\r\nmiljöforskningen och medborgare.\r\n\r\n2002/03:MJ435 av Sven Bergström (c):\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning om forskning  inom ekologiskt lantbruk i\r\nett systemsammanhållet perspektiv vid SLU.\r\n\r\n2002/03:MJ492 av Mona Jönsson m.fl. (mp):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om nödvändigheten\r\nav  utökad  marin  forskning  i  form  av ett nytt\r\nnordiskt eller internationellt Västerhavsprojekt.\r\n\r\n2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\näganderättskonflikterna inom renskötselområdet.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2003\r\n\r\n2003/04:Ju263 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  vikten  av  att\r\nhamnarnas  åliggande  att  ta  hand om avfall från\r\nfartyg efterlevs.\r\n\r\n2003/04:T304 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utreda  att  mål  sätts\r\nupp för införandet av avgasfria bilar i Sverige  med\r\nen nollvision som slutmål.\r\n\r\n2003/04:T563 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om långsiktiga  mål\r\nvad gäller nya bränslen och ny teknik.\r\n\r\n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att de svenska\r\nreglerna för miljöklassning  av bilar skall ändras\r\nså  att  de  även  inkluderar  utsläpp  av  fossil\r\nkoldioxid.\r\n\r\n23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  införa\r\nmiljöanpassade  drivmedel  och  införa  certifikat\r\n(liknande    dem   för   elbranschen)   även   för\r\ntransporter.\r\n\r\n2003/04:MJ225 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om införande av check-points i\r\nÖstersjön och ökad övervakning av Östersjöns vatten.\r\n\r\n2003/04:MJ227 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av sådana ändringar\r\nav  miljöbalken  att   småföretagare   inte  på  ett\r\norimligt    sätt   drabbas   av   krångel,   kostsam\r\nadministration, sanktioner och dubbelbestraffning.\r\n\r\n2003/04:MJ235 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v):\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening att regeringen bör se över om den forskning\r\nsom bedrivs kring de stora rovdjurens biologi  och\r\nekologi  och  kring  hur  människors attityder och\r\nvardagsliv förändras när rovdjur  finns i närheten\r\när tillräcklig för att möta det kunskapsbehov  som\r\nfinns.\r\n\r\n2003/04:MJ243 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om högre  takt  i\r\nimplementeringen    av    Helsingforskommissionens\r\nuppställda mål.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om stöd för rysk\r\nimplementering     av     Helsingforskommissionens\r\nuppställda mål.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  åtgärder mot\r\nkustnära övergödning.\r\n\r\n2003/04:MJ257 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att vara pådrivande  vad\r\ngäller   miljöfrämjande    s.k.    acceleratorer   i\r\ndrivmedel, främst diesel.\r\n\r\n2003/04:MJ258 av Barbro Feltzing och Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nförsiktighetsprincipen      bör      gälla     nya\r\nflamskyddsmedel.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  ta  fram\r\nalternativ för ämnet trifenylfosfat.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att utfasa de\r\nbromerade flamskyddsmedlen i snabb takt.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  det  nu\r\nframlagda förslaget om år 2004 för avvecklingen av\r\nde  bromerade  flamskyddsmedlen   PBB   och   PBDE\r\nverkligen blir genomfört.\r\n\r\n2003/04:MJ278 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  regler   vid\r\ntillverkning av ett nytt kemiskt ämne.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  ekologiska\r\naspekter på läkemedel.\r\n\r\n2003/04:MJ284 av Rosita Runegrund (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  städning  av\r\nstrandområden  och  därmed  behovet  av nationella\r\nresurser.\r\n\r\n2003/04:MJ287 av Annika Qarlsson och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att äganderätten\r\ninte får urholkas.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om behovet av klara\r\noch tydliga ersättningsregler.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att skötselavtal\r\nskall finnas när naturreservat inrättas.\r\n\r\n2003/04:MJ288 av Birgitta Carlsson och Margareta\r\nAndersson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  att  genomföra   en\r\nkonsekvensanalys    före     bildandet     av    nya\r\nnaturreservat.\r\n\r\n2003/04:MJ316 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  nödvändigheten  av att\r\nkonsekvensbeskrivningar  och  analyser  kommer  till\r\nstånd innan nya naturreservat tillkommer.\r\n\r\n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  Sverige skall\r\nverka för att införa en särskild miljödomstol  för\r\nÖstersjön.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  straffen  för\r\nmiljöbrott  mot  Östersjöns  ekosystem måste stå i\r\nrelation till skadan.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att så snart som\r\nmöjligt  gå in med en PSSA-ansökan  till  IMO  med\r\nbredast möjliga stöd och kraftfulla åtgärder.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nge  berörda  myndigheter i uppdrag att i samarbete\r\nmed myndigheter  i  övriga  Östersjöländer  arbeta\r\nfram  nya  och kraftfulla åtgärder som tillsammans\r\nmed befintliga  regler kan kopplas till en ansökan\r\nom PSSA-klassning för Östersjön.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att inrätta flera\r\nmarina reservat  eller  andra  former av ekomarint\r\nskydd   efter   samverkan   mellan  fiskenäringen,\r\nlänsstyrelse, forskare och kommuner.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nutbytesprincipen liksom  försiktighetsprincipen på\r\nkemikalieområdet skall tillämpas  i svenska regler\r\nsåväl som i EU:s.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om miljöprövning av\r\nläkemedel  samt  att  försiktighetsprincipen  även\r\nskall gälla läkemedel.\r\n\r\n15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  fortsatt\r\nforskning,   utveckling   och   rådgivning    inom\r\njordbrukets   område  krävs  för  att  ytterligare\r\nminska    läckaget     av     näringsämnen    från\r\njordbruksmark.\r\n\r\n2003/04:MJ339 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen anförs om att  Naturvårdsverket\r\nskall få det övergripande ansvaret för havsmiljön.\r\n\r\n2003/04:MJ349 av Åsa Torstensson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om behovet av lokalt\r\nförankrade  skötselplaner  i  samband med kommande\r\nreservatsbildningar.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  utvärdering  av\r\nnuvarande skyddsplaner.\r\n\r\n2003/04:MJ365 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs  om  att  lokala\r\nmiljö- och  hälsoskyddsnämnder  skall ges rätt att\r\nutfärda generella föreskrifter.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs om att Sverige\r\ninte skall kringgå EU-förbud mot kemiska produkter\r\ngenom  att  tillåta  andra  produkter  med  mycket\r\nliknande egenskaper.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs om att Sverige\r\nbör pröva möjligheten att utnyttja miljögarantin.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att regeringen\r\nskall  återkomma   med   förslag   för   att   öka\r\nallmänhetens    tillgång   till   information   om\r\nkemikalieanvändningen.\r\n\r\n2003/04:MJ370 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ett införande av\r\nhandel med utsläppsrätter för att på ett effektivt\r\nsätt minska skadliga utsläpp.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nfortsätta bekämpa försurning och övergödning.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att det inte är\r\nacceptabelt att svensk  energipolitik  leder  till\r\nkraftigt  ökade  utsläpp  av  växthusgaser i norra\r\nEuropa.\r\n\r\n2003/04:MJ379 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n1.1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om åtgärder för att\r\nförbättra  vattenkvaliteten  i  Stockholmsområdet,\r\ninklusive förbud mot HA-oljor i bildäck.\r\n\r\n2003/04:MJ380 av Åsa Domeij och Ingegerd Saarinen\r\n(mp):\r\n\r\nRiksdagen begär  att  regeringen lägger fram förslag\r\nsom    syftar   till   att   förbättra    bilparkens\r\nbränsleeffektivitet.\r\n\r\n2003/04:MJ384 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ersättning vid\r\nintrång och inskränkningar i äganderätten.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om civilrättsliga\r\nnaturvårdsavtal.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att avsättning av\r\nmark  för  naturvårdsändamål  främst  bör  ske  på\r\nstatlig mark.\r\n\r\n2003/04:MJ386 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kvävereduktion på Gotland.\r\n\r\n2003/04:MJ387 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av frivilliga avtal\r\nmed markägare för naturreservat.\r\n\r\n2003/04:MJ394 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om att skapa nya miljöklasser\r\nför att stimulera  utvecklingen  av renare drivmedel\r\noch bränslen.\r\n\r\n2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  ett  samlat\r\nforskningsprogram   som  stöder  utvecklingen  mot\r\nhållbar produktion och konsumtion.\r\n\r\n15. Riksdagen begär att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag  till  lagstiftning  om  förbud  mot  alla\r\nbromerade flamskyddsmedel.\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om ökad forskning om\r\nPFOS.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad\r\ninformation om läkemedlens skadliga miljöeffekter.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om incitament för\r\nbiologiskt nedbrytbara läkemedel.\r\n\r\n19.  Riksdagen begär att regeringen  återkommer  med\r\nförslag till lagstiftning om förbud mot HA-oljor i\r\nbildäck.\r\n\r\n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  en  skärpning  av  Sveriges  mål  för\r\nutsläpp av växthusgaser till 10 %.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om drivmedel.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om forskning.\r\n\r\n2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nersättningsmark  skall erbjudas vid naturskydd där\r\nmarkägandet övergår till staten.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ersättning vid\r\nintrång.\r\n\r\n2003/04:MJ407 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en utveckling av\r\nfordonsgasmarknaden   som   ett  sätt  att  minska\r\nmiljöpåverkan.\r\n\r\n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  motarbeta\r\nkväveutsläpp från reningsverk och jordbruk.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att en gemensam\r\nmyndighet för reglering  av giftutsläpp bör skapas\r\nför Östersjöregionen.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om möjligheten att\r\nlämna spillolja i Östersjöns hamnar.\r\n\r\n6. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag  om  införande  av  en skrotningspremie på\r\näldre tvåtaktsmotorer för fritidsbåtar.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  nedskräpning av\r\nhav och kuster.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  klassa\r\nÖstersjön  som  ett  särskilt  känsligt havsområde\r\n(PSSA).\r\n\r\n12.  Riksdagen begär att regeringen  återkommer  med\r\nförslag på lagstiftning i syfte att möjliggöra för\r\nriksdagen  att  inrätta  och ange föreskrifter för\r\nmarina   skyddsområden   som  är   av   nationellt\r\nintresse,     såväl    innanför    som     utanför\r\nterritorialvattengränsen.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en revidering  av\r\nHelsingforskonventionen.\r\n\r\n15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av\r\nhavsforskning.\r\n\r\n2003/04:MJ409 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att  regeringen  låter  utreda\r\nvärdet av gamla reservatsavsättningar och tidigare\r\nskyddad mark, enligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om utredningen om hur\r\nförändringar av användningen och  sammansättningen\r\nav    petroleumbaserade    bränslen   kan   minska\r\nhälsoeffekter.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nSocialstyrelsen får en  aktiv  roll  i utredningen\r\nsom  ser  över  hur minskade hälsoeffekter  uppnås\r\ngenom    förändringar    av    användningen    och\r\nsammansättningen av petroleumbaserade bränslen.\r\n\r\n3. Riksdagen  begär  att  regeringen  ser  över  hur\r\nhinder  för  omställningen  till  användningen  av\r\nmiljömärkta  läkemedel  kan undanröjas i syfte att\r\nunderlätta introduktionen av miljömärkta läkemedel\r\nnationellt.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nsnarast antar en handlingsplan för hur källor till\r\ndioxinutsläpp skall stoppas.\r\n\r\n2003/04:MJ429 av Karl Gustav Abramsson och Sören\r\nWibe (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en rimligare  fördelning av\r\nreservatsmark.\r\n\r\n2003/04:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  att  regeringen   skall   återkomma   till\r\nriksdagen  med  förslag  till  och  vidta konkreta\r\nåtgärder,   bl.a.  utifrån  Havsmiljökommissionens\r\nförslag.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   att   regeringen   skall  återkomma  till\r\nriksdagen  med  förslag rörande  Naturvårdsverkets\r\nansvar  för  havsmiljön   samt   säkerställa   att\r\nhushållning med fiskeresurser ges högre prioritet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om åtgärder  mot\r\növergödning.\r\n\r\n2003/04:MJ436 av Berndt Sköldestig och Johan\r\nLöfstrand (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  stimulans  till   ökad\r\nanvändning av fordonsgas.\r\n\r\n2003/04:MJ437 av Jan Emanuel Johansson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att ta bort rekvisitet\r\n\"grov   vårdslöshet\"   och  således   endast   kräva\r\n\"vårdslöshet\" i regelverket  om rättsligt ansvar för\r\noljeutsläpp.\r\n\r\n2003/04:MJ438 av Jan Emanuel Johansson och Mikael\r\nDamberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om vikten  av  ett  särskilt\r\nprogram och  en  utvecklad  nationell  strategi  för\r\nintegrerad utsjöplanering i svensk ekonomisk zon och\r\nutanför territorialvattengräns.\r\n\r\n2003/04:MJ451 av Johan Andersson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen anförs om en aktiv miljöpolitik\r\nför    att    främja    ungas    möjligheter    inom\r\nÖstersjöområdet.\r\n\r\n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om marina reservat.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  Sverige\r\ninternationellt  skall  agera  för en översyn  och\r\nharmonisering  av  de  lagar och konventioner  som\r\npåverkar havsmiljön.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att Östersjön\r\nskall klassas som särskilt känsligt havsområde.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att bevara den\r\nbiologiska mångfalden.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om naturreservat och\r\nnaturskyddsområden.\r\n\r\n19. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  nyanlägga och\r\nrestaurera våtmarksområden.\r\n\r\n21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om restriktioner mot\r\nanvändning  av natur- och handelsgödsel med hänsyn\r\ntill lokala förhållanden.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om Natura 2000.\r\n\r\n24.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om tätortsnära natur.\r\n\r\n31. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nmiljökrav för läkemedel.\r\n\r\n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att höja den\r\nsvenska målsättningen i klimatarbetet.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett åtgärdsbatteri\r\nför ett bättre klimat.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  flexibla\r\nmekanismer och kolsänkor.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om inköpspolicy för\r\nstatliga myndigheter, bolag och  verk vid inköp av\r\nfordon.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att Sverige bör\r\nsåväl inom EU som  i  andra  internationella organ\r\narbeta  för  att sammanhållna forskningsstrategier\r\noch  ökade  resurser   kommer   till   stånd  inom\r\nklimatområdet.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ett nationellt\r\nförbud  mot  användning av särskilt  hälso-  eller\r\nmiljöskadliga ämnen.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ett förbud mot\r\nbromerade flamskyddsmedel.\r\n\r\n2003/04:N327 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om att statligt\r\nägande,  som  i  fallet  med  den  kraftigt  ökade\r\nnaturreservatsbildningen,  inte  är  någon garanti\r\nför   att   ett   s.k.  särskilt  samhällsintresse\r\ntillgodoses.\r\n\r\n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att miljöbalken\r\nmåste   anpassas   utifrån   de   små   företagens\r\nsituation.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2004\r\n\r\n2004/05:U226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\nhållbarhetskommission.\r\n\r\n2004/05:MJ211 av Nils Fredrik Aurelius och Jeppe\r\nJohnsson (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att skyddsjakten\r\nav storskarv bör utvidgas.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att allmän jakttid\r\npå storskarv bör återinföras.\r\n\r\n2004/05:MJ219 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om naturvårdsavtal.\r\n\r\n2004/05:MJ225 av Niclas Lindberg och Britta Lejon\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  ytterligare begränsningar\r\nav skarvens utbredning.\r\n\r\n2004/05:MJ229 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att  sätta  upp  mål  för\r\ninförandet av avgasfria bilar i Sverige.\r\n\r\n2004/05:MJ286 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  att  tillåta  jakt  på  skarv i\r\nStockholms skärgård i enlighet med vad som anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2004/05:MJ290 av Christin Hagberg och Michael\r\nHagberg (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om fordonsgas.\r\n\r\n2004/05:MJ298 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren\r\n(kd, m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att Sverige  skall  verka  för  att skarven\r\nskall  tas  upp  på listan för jaktbart vilt  inom\r\nunionen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att   regeringen  lägger  fram\r\nförslag om allmän jakt på skarv.\r\n\r\n2004/05:MJ318 av Kent Olsson och Inger René (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om jakt på säl och skarv.\r\n\r\n2004/05:MJ342 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  högre takt i\r\nimplementeringen    av    Helsingforskommissionens\r\nuppställda mål.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om stöd för rysk\r\nimplementering     av     Helsingforskommissionens\r\nuppställda mål.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  åtgärder mot\r\nkustnära övergödning.\r\n\r\n2004/05:MJ344 av Patrik Norinder (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om jakt på säl.\r\n\r\n2004/05:MJ356 av Krister Örnfjäder (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  tillstånd  att skjuta säl\r\nsom angriper fiskares redskap.\r\n\r\n2004/05:MJ361 av Barbro Feltzing m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nförsiktighetsprincipen      bör      gälla     nya\r\nflamskyddsmedel.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  ta  fram\r\nalternativ för ämnet trifenylfosfat.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att utfasa de\r\nbromerade flamskyddsmedlen i snabb takt.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  Sveriges\r\nförbud mot de  bromerade  flamskyddsmedlen PBB och\r\nPBDE  verkligen  blir genomfört  och  att  Sverige\r\nverkar för att förbudet genomförs i EU.\r\n\r\n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att tillsätta en\r\nhållbarhetskommission med uppgift att analysera de\r\ngrundläggande  frågorna om hur hindren för hållbar\r\nsamhällsutveckling    kan   undanröjas   och   hur\r\nkonflikter mellan miljömål  och  andra samhällsmål\r\nkan lösas på bättre sätt än i dag.\r\n\r\n20.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om marina reservat.\r\n\r\n21. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om restriktioner  mot\r\nanvändning  av natur- och handelsgödsel med hänsyn\r\ntill lokala förhållanden.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om jakt på säl.\r\n\r\n24.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  bevara den\r\nbiologiska mångfalden.\r\n\r\n25.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att nyanlägga och\r\nrestaurera våtmarksområden.\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om Natura 2000.\r\n\r\n28.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om tätortsnära natur.\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om opinionsbildning\r\noch informationsinsatser mot nedskräpning.\r\n\r\n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp,\r\nfp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en modell för\r\ngemensam förvaltning av Östersjön.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om tillkallandet av\r\nen hållbarhetskommission.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  fler  marina\r\nreservat.\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  utredande  av en\r\nskrotningspremie för äldre tvåtaktsmotorer.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  åtgärder  mot\r\növergödning.\r\n\r\n2004/05:MJ407 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om åtgärder för att främja en\r\nutveckling  av  den alternativa  drivmedelsmarknaden\r\nmed  fordonsgas  för  att  därmed  minska  trafikens\r\nmiljöpåverkan.\r\n\r\n2004/05:MJ414 av Agneta Gille och Mats Berglind (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om att tillåta allmän jakt på\r\nskarv i hela landet.\r\n\r\n2004/05:MJ426 av Hans Stenberg och Göran Norlander\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att storskarven bör strykas\r\nfrån EU:s lista över hotade fågelarter.\r\n\r\n2004/05:MJ433 av Eskil Erlandsson och Agne Hansson\r\n(c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att jakt från båt\r\nblir tillåten.\r\n\r\n2004/05:MJ443 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om införande av check-points\r\noch ökad övervakning av Östersjöns vatten.\r\n\r\n2004/05:MJ486 av Krister Örnfjäder (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utökad jakt på skarv.\r\n\r\n2004/05:MJ494 av Annelie Enochson och Per Landgren\r\n(kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att rädda fisket\r\nfrån förstörelse av säl och skarv.\r\n\r\n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ökade insatser på\r\nklimatområdet.\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om EU:s  gemensamma\r\nkemikaliepolitik, REACH.\r\n\r\n21.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag    om   förbud    mot    alla    bromerade\r\nflamskyddsmedel.\r\n\r\n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att motarbeta\r\nkväveutsläpp från reningsverk och jordbruk.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att en  gemensam myndighet för reglering av\r\ngiftutsläpp bör skapas för Östersjöregionen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att intensifiera\r\narbetet med att identifiera och sanera källor till\r\nkadmium och PCB,  såväl  i  Sverige  som  i  andra\r\nÖstersjöländer.\r\n\r\n11.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer med\r\nförslag  om införande av  en  skrotningspremie  på\r\näldre tvåtaktsmotorer för fritidsbåtar.\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om internationellt\r\nsamarbete mot nedskräpning av hav och kuster.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om kompensation  till\r\nsvenska  fiskare  för de åtgärder som föranleds av\r\nde  nya  regler som skall  förhindra  bifångst  av\r\ntumlare.\r\n\r\n16. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer med\r\nförslag till lagstiftning  i  syfte att möjliggöra\r\nför  riksdagen  att inrätta och ange  föreskrifter\r\nför  marina skyddsområden  som  är  av  nationellt\r\nintresse,     såväl     innanför    som    utanför\r\nterritorialvattengränsen.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en revidering  av\r\nHelsingforskonventionen.\r\n\r\n32. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om spökgarn.\r\n\r\n39.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om forskningen om\r\nfisksjukdomar.\r\n\r\n40. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en reglering av\r\nskarv- och sälbeståndet.\r\n\r\n2004/05:MJ503 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   att  skarvbeståndet  bör  regleras  genom\r\ntraditionell  viltförvaltning  utifrån  jaktetiska\r\nprinciper  och med tydliga regler i form av  tider\r\noch andra villkor.\r\n\r\n2004/05:MJ507 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att utbytes-\r\noch  försiktighetsprincipen  skall vara vägledande\r\nsåväl i Sveriges som i EU:s kemikaliepolitik.\r\n\r\n19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i motionen anförs om att inrätta\r\nfler  marina reservat  och/eller  andra  typer  av\r\nekomarint    skydd    efter    samverkan    mellan\r\nfiskenäringen,    länsstyrelse,    forskare    och\r\nkommuner.\r\n\r\n2004/05:MJ528 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ett  dynamiskt\r\nramverk för integrerad produktpolitik.\r\n\r\n2004/05:MJ534 av Maud Olofsson (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att i större grad\r\nfokusera   på  frivilliga  skogsavsättningar  till\r\nnaturvård framför reservatsbildningar.\r\n\r\n2004/05:MJ536 av Kenth Högström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  motionen  om  tillåtelse  att den\r\npågående  skyddsjakten  av säl även skall få utföras\r\nfrån båt.\r\n\r\n2004/05:MJ537 av Kenth Högström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om  skyddsjakt  på  storskarv\r\n(Phalacrocorax  carbo och sinensis) på liknande sätt\r\nsom skyddsjakt av säl.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nYttrande från annat utskott\r\n\r\n\r\nTrafikutskottets yttrande\r\n2004/05:TU2y\r\n\r\n\r\nEn svensk strategi för hållbar\r\nutveckling - ekonomisk, social\r\noch miljömässig\r\n\r\nTill miljö- och\r\njordbruksutskottet\r\n\r\nMiljö-    och    jordbruksutskottet    har    berett\r\ntrafikutskottet  tillfälle   att   yttra   sig  över\r\nskrivelse  2003/04:129  om  En  svensk strategi  för\r\nhållbar utveckling samt följdmotioner  och  motioner\r\nfrån  allmänna  motionstiderna  2002  och 2003 i  de\r\ndelar   som   berör   utskottets   beredningsområde.\r\nTrafikutskottet,  som fokuserar på den  miljömässiga\r\ndimensionen i begreppet  hållbar  utveckling, yttrar\r\nsig över\r\n\r\ndels följande områden i skrivelsen\r\n\r\n§  Framtidens miljö, avsnittet Havet,\r\n§\r\n§  Begränsa klimatförändringarna,\r\n§\r\n§  Utveckling   av  ett  hållbart  samhällsbyggande,\r\navsnitten Transportsystem  och infrastruktur samt\r\nNy informationsteknik,\r\n§\r\ndels följande motionsyrkanden\r\n\r\n- 2003/04:MJ63 (kd) yrkandena 17-19\r\n-\r\n- 2003/04:MJ65 (m) yrkande 4\r\n-\r\n- 2003/04:MJ66 (fp) yrkande 9.\r\n-\r\n\r\nSkrivelsens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nInledningsvis   anger   regeringen    att    hållbar\r\nutveckling  är  ett övergripande mål för dess arbete\r\npå alla politikområden.  I  skrivelsen  redovisas en\r\nrevidering  av den nationella strategin för  hållbar\r\nutveckling   som   presenterades   2002.   Strategin\r\nomfattar alla tre dimensioner av hållbar utveckling,\r\nnämligen ekonomiska,  sociala  och miljömässiga, och\r\nden  innehåller en vision för hållbar  utveckling  i\r\nett  längre   tidsperspektiv.  Vidare  är  strategin\r\nbaserad på tre  utgångspunkter.  Den  första  är att\r\nhållbar utveckling i Sverige endast kan uppnås  inom\r\nramen för globalt och regionalt samarbete. Den andra\r\när  att  hållbar  utveckling måste integreras i alla\r\npolitikområden. Den  tredje  utgångspunkten  är  att\r\nytterligare  nationella  insatser  krävs för att man\r\nlångsiktigt   skall  kunna  värna  om  de   kritiska\r\nresurser som utgör basen för hållbar utveckling.\r\n\r\nRegeringen  påminner  om  att  hållbar  utveckling\r\nsedan världstoppmötet  i  Johannesburg år 2002 är en\r\növerordnad princip för FN:s  arbete.  Utifrån  bl.a.\r\nslutsatserna  från  toppmötet  redovisar  regeringen\r\nsina  prioriteringar  inom internationella processer\r\noch  strategier  för  hållbar   utveckling.   Vidare\r\nbeskrivs det nationella arbetet övergripande ur  ett\r\naktörs- och ansvarsperspektiv.\r\nI  skrivelsen lämnas också en redogörelse för fyra\r\nstrategiska  framtidsfrågor,  som  kommer  att stå i\r\nfokus för regeringens politik för hållbar utveckling\r\nunder mandatperioden. Dessa är:\r\n\r\n- Miljödriven tillväxt och välfärd\r\n-\r\n- En god hälsa - framtidens viktigaste resurs\r\n-\r\n- En samlad politik för hållbart samhällsbyggande\r\n-\r\n- Barn- och ungdomspolitik för ett åldrande samhälle\r\n-\r\nMålen   för   åtta   kärnområden   redovisas  liksom\r\nvidtagna, pågående och nya åtgärder.  En redogörelse\r\nlämnas  också  för arbetet med dels vissa  styrmedel\r\noch verktyg för  hållbar  utveckling,  dels planerna\r\nför uppföljning och revidering av strategin.\r\n\r\n\r\nTransportsystem och infrastruktur\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nEnligt regeringens bedömning fortsätter utvecklandet\r\nav  ekonomiska styrmedel för att främja användningen\r\nav  miljöanpassade   fordon,  fartyg,  flygplan  och\r\ndrivmedel. Stora satsningar  görs  också  i väg- och\r\njärnvägsnätet för en hållbar tillväxt.\r\n\r\nFör   att   åskådliggöra  denna  bedömning  lämnar\r\nregeringen en redogörelse för vidtagna, pågående och\r\nnya åtgärder.\r\n\r\nUtbyggnad av infrastrukturen\r\n\r\nRiksdagen beslutade  med  anledning av propositionen\r\nInfrastruktur    för   ett   långsiktigt    hållbart\r\ntransportsystem (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2,\r\nrskr.  2001/02:126)   100   miljarder   kronor   för\r\ninvesteringar  i  järnvägar,  39 miljarder kronor på\r\ndet nationella stamvägnätet och  30 miljarder kronor\r\nför   regional  transportinfrastruktur.   Vägverket,\r\nBanverket  och  länen redovisade i augusti 2003 sina\r\nförslag   till   långsiktsplaner    för   transport-\r\ninfrastrukturen.   Regeringen   har   granskat   och\r\nutvärderat   förslagen,   fastställt  de  nationella\r\nplanerna  och  beslutat  om  definitiva  ramar  till\r\nlänsplanerna.\r\n\r\nVåren  2004  tog  riksdagen  ställning   till  bl.a.\r\nregeringens    förslag   i   propositionen   Utökade\r\nplaneringsramar  för  väg- och järnvägsinvesteringar\r\n2004-2015  (prop.  2003/04:95,   bet.  2003/04:TU10,\r\nrskr. 2003/04:266 och 2003/04:267).  Utskottet ansåg\r\natt regeringens förslag till utökade ramar  för väg-\r\noch  järnvägsinvesteringar  med 9,3 miljarder kronor\r\ntill sammanlagt 149,8 miljarder  kronor för perioden\r\n2004-2015    skulle    möjliggöra    en    kraftfull\r\nmodernisering och utveckling av de svenska väg-  och\r\njärnvägsnäten.  Utskottet såg med tillfredsställelse\r\npå  att  uppgiften   att   bevara   och  säkerställa\r\nbefintliga  vägar  och  järnvägar prioriteras  under\r\nperioden.     De    av    regeringen     fastställda\r\nlångsiktsplanerna   och  strategierna  för  perioden\r\n2004-2015 som omfattar totalt 381,5 miljarder kronor\r\nutgick  enligt utskottets  bedömning  ifrån  en  god\r\navvägning   mellan   olika  typer  av  åtgärder,  de\r\ntransportpolitiska delmålen  och  samhällsekonomiska\r\nbedömningar.\r\n\r\nJärnvägstransporter\r\n\r\nEtt antal EG-rättsakter har beslutats eller planeras\r\nsom   syftar   till   att  förnya,  vitalisera   och\r\nharmonisera den europeiska  järnvägssektorn;  de har\r\npresenterats i tre olika s.k. järnvägspaket.\r\n\r\nDet    första   järnvägspaketet   behandlades   av\r\nriksdagen  våren 2004 med anledning av propositionen\r\nJärnvägslag  (prop.  2003/04:123, bet. 2003/04:TU14,\r\nrskr. 2003/04:258). De  grundläggande bestämmelserna\r\nom  järnvägar regleras i en  ny  järnvägslag.  Lagen\r\ninnehåller bestämmelser om järnvägsinfrastruktur och\r\njärnvägsfordon samt om utförande och organisation av\r\njärnvägstrafik.\r\n\r\nVägtransporter\r\n\r\nI  skrivelsen  redovisas  regeringens  förklaring  i\r\nbudgetpropositionen  för  år  2004 att den generella\r\nbefrielsen från koldioxidskatt för koldioxidneutrala\r\ndrivmedel som tidigare annonserats bör utvidgas till\r\natt omfatta befrielse från energiskatt och att detta\r\nbör gälla i fem år fr.o.m. 2004.\r\n\r\n\r\nVägtrafikskatteutredningen\r\n\r\n\r\nVägtrafikskatteutredningen (Fi  2001:08) överlämnade\r\nvåren  2004 sitt slutbetänkande Skatt  på  väg  (SOU\r\n2004:63).  Vid  utformningen  av förslaget säger sig\r\nutredningen   ha  strävat  efter att  iaktta  miljö-\r\ntrafiksäkerhets-    och   konkurrensaspekter.    Som\r\nutgångspunkt för översynen  har,  enligt direktiven,\r\nett fiskalt perspektiv gällt.\r\n\r\n   På sikt bör skatten på bensin och  dieselolja tas\r\nut  efter  samma principer. Utredningen  föreslår\r\ndärför  att  beskattningen   av   dessa  bränslen\r\nharmoniseras.  I  ett  första  steg föreslås  att\r\nskatten på dieselolja skall höjas  med 50 öre per\r\nliter.\r\n\r\n   Fordonsskatten för personbilar skall  genomgå  en\r\nvarsam   omläggning,   genom   att   grunden  för\r\nskatteuttaget  skall  vara  fordonens utsläpp  av\r\nkoldioxid och inte såsom i dag  deras vikt. Nivån\r\npå    dagens    fordonsskatt   för   bensindrivna\r\npersonbilar   skall    bilda   utgångspunkt   för\r\nomläggningen. Nyare dieseldrivna  personbilar får\r\ndärigenom en sänkt fordonsskatt.\r\n\r\n   Som   ett   led   i   en  koldioxiddifferentierad\r\nfordonsskatt  för  samtliga  lätta  fordon  skall\r\nfordonsskatten  för  lätta   bussar   och   lätta\r\nlastbilar höjas med 40 % jämfört med i dag. Dessa\r\nfordon skall sedan, fr.o.m. modellår 2008, ingå i\r\nden  gemensamma  fordonsskatteskalan. I syfte att\r\nöka  miljöstyrningen   för   tunga  fordon  sänks\r\nfordonsskatten   för  de  fordon  som   uppfyller\r\nsenaste obligatoriska miljöklass.\r\n\r\nUtöver de ovan redovisade  konkreta  förslagen och i\r\nenlighet  med direktiven har utredningen  analyserat\r\nför- och nackdelar  med att införa en kilometerskatt\r\nför  tunga lastfordon  i  Sverige.  Utredningen  har\r\ndärvid funnit att övervägande skäl talar för att det\r\när lämpligt att införa en sådan skatt. I betänkandet\r\nlämnar utredningen därför förslag på hur grunddragen\r\nav  en  kilometerskatt  kan  utformas,  varav  några\r\nhuvudpunkter anges nedan.\r\n\r\n1. Kilometerskatten   bör  i  princip  omfatta  alla\r\nlastbilar med en totalvikt över 3,5 ton.\r\n2.\r\n3. Kilometerskatten  skall   tas   ut  på  hela  det\r\nallmänna    vägnätet.   Enskilda   vägar    t.ex.\r\nskogsbilvägar undantas.\r\n4.\r\n5. Tekniken skall utformas på ett flexibelt sätt.\r\n6.\r\nInförandet av en  kilometerskatt  bedöms  medföra en\r\neffektivare  transportpolitik med hänsyn tagen  till\r\nsåväl vägtransporternas  kostnadsansvar  som behovet\r\nav en konkurrensneutral vägtrafikbeskattning.\r\n\r\n\r\nNationellt mål för alternativa drivmedel\r\n\r\n\r\nEn  särskild utredare (M 2003:02) skall föreslå  ett\r\nnationellt  mål för alternativa drivmedel samt komma\r\nmed  förslag  om  hur  tillgängligheten  för  sådana\r\ndrivmedel  kan ökas.  Ett  delbetänkande,  Förnybara\r\nfordonsbränslen.  Nationellt  mål  för  2005 och hur\r\ntillgängligheten  av  dessa  bränslen kan ökas  (SOU\r\n2004:4) presenterades våren 2004.  Ett  förslag till\r\nvägledande nationellt mål för 2005 skall sättas till\r\n3 % förnybara fordonsbränslen och ett förslag om hur\r\nett krav i lag om skyldighet för bensinstationer att\r\ntillhandahålla  minst  ett  förnybart fordonsbränsle\r\n2005 kan utformas. Även möjligheten att införa någon\r\nform  av  drivmedelscertifikat   skall   analyseras.\r\nUppdraget skall slutredovisas senast den 31 december\r\n2004.\r\n\r\n\r\nSkattestrategi för alternativa drivmedel m.m.\r\n\r\n\r\nEn åtgärd för att begränsa trafiksektorns\r\nklimatpåverkan är att främja en introduktion\r\noch ökad användning av alternativa drivmedel.\r\nFör detta finns en skattestrategi för\r\nalternativa drivmedel och lättnad i\r\nförmånsbeskattningen av miljöanpassade bilar.\r\n\r\nSjöfart och luftfart\r\n\r\nDepartementspromemorian   Nya  farledsavgifter   (Ds\r\n2003:41)   innehåller   ett   förslag    till    nya\r\nfarledsavgifter  som  avses bättre spegla sjöfartens\r\nsamhällsekonomiska marginalkostnader  och som därmed\r\nbör   utgöra   ett   mer   effektivt   och  rättvist\r\navgiftssystem.    Förslaget    innebär    en    ökad\r\nmiljöstyrning.  Sjöfartsverket  har  getts i uppdrag\r\natt  utveckla systemet för farledsavgifter  i  linje\r\nmed detta förslag.\r\n\r\nVidare   har  Sjöfartsverket  och  Luftfartsverket\r\ngetts i uppdrag  att  analysera  förutsättningar för\r\noch   effekter   av  att  beskatta  bunkerolja   och\r\nluftfartens bränsle  i  enlighet  med de möjligheter\r\nsom   EG:s   nya  energiskattedirektiv  (2003/96/EG)\r\nerbjuder.\r\n\r\nTrafikutskottets bedömning\r\n\r\n\r\nInledningsvis  vill  utskottet  erinra om riksdagens\r\nbeslut om målet för transportpolitiken och delmålen,\r\nvilka  anger  ambitionen inom transportpolitiken  på\r\nlång sikt. Dessa  mål  fastställdes  genom  1998 års\r\ntransportpolitiska  beslut  (prop. 1997/98:56,  bet.\r\n1997/98:TU10,     rskr.     1997/98:266).      Vissa\r\nkompletteringar  har  därefter  gjorts  genom beslut\r\nhösten  2001  (prop.  2001/02:20,  bet. 2001/02:TU2,\r\nrskr.  2001/02:126).  Som  en  utgångspunkt   gäller\r\nvidare  de  15  nationella  miljökvalitetsmålen  som\r\nriksdagen  antagit  år 1999 (prop. 1997/98:145, bet.\r\n1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).\r\n\r\nDet övergripande målet  för  transportpolitiken är\r\natt säkerställa en samhällsekonomiskt  effektiv  och\r\nlångsiktigt    hållbar    transportförsörjning   för\r\nmedborgarna och näringslivet  i  hela landet. Ett av\r\nde sex delmålen inom transportpolitiken  är att inom\r\nramen   för   en   samhällsekonomiskt  effektiv  och\r\nlångsiktigt hållbar  transportförsörjning bidra till\r\nen god miljö, där transportsystemets  utformning och\r\nfunktion  anpassas  till  krav  på god och  hälsosam\r\nlivsmiljö  för  alla,  där  natur-  och  kulturmiljö\r\nskyddas mot skador och en god hushållning  med mark,\r\nvatten,  energi  och  andra  naturresurser  främjas.\r\nEtappmål,  som  anger  lämpliga  steg på väg mot  de\r\nlångsiktiga målen, beslutas av regeringen.\r\nPå grundval av redovisningen i budgetpropositionen\r\nför år 2005  konstaterar trafikutskottet beträffande\r\nutvecklingen   av   delmålet   en   god   miljö   på\r\ntransportområdet att koldioxidutsläppen har fortsatt\r\natt  öka,  vilket innebär att förutsättningarna  för\r\natt uppnå etappmålet  har  försämrats.  Utsläppen av\r\nkväveoxider   och   kolväten  från  transportsektorn\r\nfortsätter däremot att  minska.  Vidare  har antalet\r\nbullerutsatta minskat något genom vidtagna åtgärder.\r\nRegeringen  bedömer dock att det blir svårt  att  nå\r\netappmålet på grund av den ökande trafiken men också\r\natt många kommuner saknar nödvändiga åtgärdsprogram.\r\nKretsloppsanpassningen   är  svårbedömd,  men  anses\r\nuppvisa  en   positiv  utveckling.  När  det  gäller\r\nuppföljningen av målet för  natur-  och kulturmiljön\r\nbedriver  trafikverken ett arbete för  att  utveckla\r\nmål och mått.\r\nTrafikutskottet   konstaterar  att  uppnåendet  av\r\netappmålen inom delmålet  en  god  miljö uppvisar en\r\nsplittrad  bild.  I  likhet  med  regeringen   anser\r\ntrafikutskottet   att   användandet   av  ekonomiska\r\nstyrmedel är en ändamålsenlig och framkomlig väg för\r\natt internalisera de externa effekter för miljön som\r\nuppkommer  inom transportsektorn. Utskottet  noterar\r\ndärför       med       tillfredsställelse        den\r\nutredningsverksamhet   avseende   sådana  ekonomiska\r\nstyrmedel  som  avslutats  eller  pågår.  En  bättre\r\nsamverkan mellan trafikslagen är också ett medel att\r\nminska  miljöbelastningen  och  resursåtgången.  Det\r\nnyligen presenterade slutbetänkandet Godstransporter\r\n-  noder  och  länkar i samspel (SOU  2004:76)  från\r\nGodstransportdelegationen  2002  innehåller  en  rad\r\nförslag  för att främja en sådan samverkan i arbetet\r\npå    att    uppnå    ett    långsiktigt    hållbart\r\ntransportsystem.  Vidare räknar utskottet med att de\r\nav        riksdagen        nyligen         beslutade\r\ninfrastruktursatsningarna     skall    bidra    till\r\ntransportpolitikens   övergripande    mål    om   en\r\nsamhällsekonomiskt  effektiv och långsiktigt hållbar\r\ntransportförsörjning     för     medborgarna     och\r\nnäringslivet  i  hela  landet  samt  delmålet en god\r\nmiljö  främjas.  Trafikutskottet förutsätter  vidare\r\natt  regeringen i den  aviserade  transportpolitiska\r\npropositionen våren 2005 kommer att närmare behandla\r\nden   fortsatta   utvecklingen   av   ett   hållbart\r\ntransportsystem.\r\n\r\nHavet\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nMål för havsmiljöpolitiken\r\n\r\nMålet för  den  nationella  havsmiljöpolitiken utgår\r\nfrån det nationella miljökvalitetsmålet Hav i balans\r\nsamt levande kust och skärgård. I skrivelsen påpekas\r\nemellertid  att 11 av de 15 miljökvalitetsmålen  har\r\nbäring på havsmiljön.\r\n\r\nMålet innebär  att Västerhavet och Östersjön skall\r\nha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den\r\nbiologiska  mångfalden   skall   bevaras.  Kust  och\r\nskärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald,\r\nupplevelsevärden   samt   natur-  och  kulturvärden.\r\nNäringar,  rekreation och annat  nyttjande  av  hav,\r\nkust och skärgård  skall  bedrivas så att en hållbar\r\nutveckling  främjas.  Särskilt   värdefulla  områden\r\nskall  skyddas  mot  ingrepp  och andra  störningar.\r\nInriktningen  är att miljökvalitetsmålet  skall  nås\r\ninom en generation.\r\nÅtta delmål anger  inriktning  och  tidsperspektiv\r\nför  att  nå  miljökvalitetsmålet.  Delmålen  gäller\r\nskydd    för   marina   miljöer   samt   kust-   och\r\nskärgårdsområden  med  höga natur- och kulturvärden,\r\nstrategi för kustens och  skärgårdens  kulturarv och\r\nodlingslandskap,  åtgärdsprogram  för hotade  marina\r\narter  och fiskstammar, minskning av  bifångster  av\r\nmarina däggdjur,  sjöfåglar  och oönskade fiskarter,\r\nanpassning av uttaget av fisk  inklusive  bifångster\r\nav   ungfisk,   begränsning   av  buller  och  andra\r\nstörningar från båttrafik, skärpt  lagstiftning  och\r\nökad övervakning av utsläppen av olja och kemikalier\r\nfrån fartyg samt åtgärdsprogram enligt ramdirektivet\r\nför vatten.\r\n\r\nRegeringens bedömning\r\n\r\nRegeringen   aviserar  sin  avsikt  att  under  2005\r\nföreslå åtgärder  som  kan  bidra till att bryta den\r\npågående negativa utvecklingen  i  havsmiljön så att\r\nde nationella miljökvalitetsmål som är relevanta för\r\nhavsmiljön  kan  nås  till  år 2020. Den  europeiska\r\nmarina strategin som utarbetats  inom  EU kommer att\r\nutgöra  ett  viktigt  verktyg i arbetet med  att  nå\r\ndessa mål.\r\n\r\n\r\nInternationellt miljö- och säkerhetssamarbete inom\r\nsjöfarten\r\n\r\n\r\nArbete med miljö- och säkerhetsfrågor inom sjöfarten\r\ndrivs  inom  en rad internationella  organ.  Sverige\r\ndeltar i samtliga.\r\n\r\nIMO\r\n\r\nFN:s  sjöfartsorganisation  (International  Maritime\r\nOrganization,  IMO) har sjösäkerheten och skyddet av\r\nden  marina miljön  som  övergripande  mål  för  sin\r\nverksamhet  med  konventioner och liknande. En sådan\r\när MARPOL-konventionen  från 1973 om förhindrande av\r\nhavsföroreningar från fartyg.  Konventionen  försågs\r\når  1978  med  ett  protokoll  som  innehåller bl.a.\r\nregler  för  fartygs utformning och utrustning  samt\r\nför  mottagning   av  olje-  och  kemikalierester  i\r\nhamnar.\r\n\r\nEn bilaga till MARPOL,  Annex  6  VI,  har nyligen\r\nratificerats  och  träder  i kraft den 19 maj  2005.\r\nHärmed  finns  ett  internationellt   regelverk  för\r\nbegränsning av emissioner från fartyg som medför att\r\nsåväl svavel- som kväveutsläppen begränsas  för  all\r\ninternationell  sjöfart,  oberoende av var i världen\r\nfartygen befinner sig.  IMO har sitt säte i London.\r\nI  december  2003  lämnade åtta  östersjöstater  -\r\ndäribland Sverige - av  nio  in  en gemensam ansökan\r\ntill  IMO om att klassa Östersjön som  ett  särskilt\r\nkänsligt   havsområde  (Particularly  Sensitive  Sea\r\nArea, PSSA).  IMO:s  havsskyddskommitté  gav  den  2\r\napril  2004  ett  principgodkännande  om  att klassa\r\nÖstersjön,  utom  ryska  vatten,  som  ett  särskilt\r\nkänsligt   havsområde.   För  att  ansökan  ska  bli\r\nslutligt godkänd har ansökarländerna att inom två år\r\nåterkomma med förslag till preciserade åtgärder inom\r\nramen för PSSA-klassningen. I IMO:s resolution A.927\r\nföreskrivs vilka åtgärder  som  kan komma i fråga. I\r\nöstersjöstaternas    ansökan    nämns   obligatorisk\r\nrapportering, trafikövervakning, transportseparering\r\noch ruttsystem som exempel på möjliga åtgärder.\r\n\r\nEU\r\n\r\nEU:s   verksamhet   på   området  innebär   i   stor\r\nutsträckning att IMO:s konventioner  görs  till  mer\r\neller  mindre bindande EG-regler. Detta gäller bl.a.\r\nIMO:s   arbete   med   utfasningen   av  fartyg  med\r\nenkelskrov,      som      resulterat      i     EG:s\r\ndubbelskrovsförordning.\r\n\r\nEG-kommissionen har vidare tagit initiativ  till  en\r\nstrategi  för  att  skydda  och  bevara  den  marina\r\nmiljön.  Avsikten  är  att  den  skall presentas för\r\nrådet före maj 2005.\r\n\r\nDen  nyligen  inrättade europeiska sjösäkerhetsbyrån\r\n(European Maritime  Safety  Agency,  EMSA)  skall se\r\ntill  att  gemenskapens sjösäkerhetsregler tillämpas\r\neffektivt, samla information och förvalta databaser,\r\nutvärdera och  kontrollera klassificeringssällskapen\r\noch samordna medlemsstaternas  verksamhet. EMSA. Vid\r\nEuropeiska  rådets möte i december  2003  beslutades\r\natt EMSA, som  provisoriskt har placerats i Bryssel,\r\nskall ha sitt säte i Lissabon.\r\n\r\nUnder verksamhetsåret 2003/04 har en EG-förordning\r\nantagits  om  sjöfartsskydd.   Flera   förslag  till\r\nrättsakter inom området miljö och säkerhet  är under\r\nbehandling,  nämligen förordning om genomförande  av\r\nden  internationella  säkerhetsorganisationskoden  i\r\ngemenskapen,  ett direktiv om förorening från fartyg\r\noch införande av  påföljder  vid   överträdelser och\r\nett direktiv om ökat hamnskydd.\r\n\r\nUnder  EU:s  miljörådsmöte den 28 juni  2004  enades\r\nmiljöministrarna  om  en politisk överenskommelse om\r\nsvaveldirektivet avseende  marina  bränslen.  De nya\r\nreglerna innebär bl.a.\r\n\r\n-  1,5  %  svavel i bränslet för alla fartyg i bl.a.\r\nÖstersjön  och Nordsjön. Detta ligger i linje med\r\nMARPOL Annex VI.\r\n-\r\n-  1,5 % svavel  i  bränslet  för passagerarfartyg i\r\nreguljär drift mellan EU-hamnar. Detta går utöver\r\nMARPOL Annex VI.\r\n-\r\n-  0,1 % svavel i bränslet för  alla  fartyg  i hamn\r\nfrån  den  1 januari 2010. Detta är utöver MARPOL\r\nAnnex VI.\r\n-\r\nEn ny artikel har  dessutom införts, som under vissa\r\nvillkor tillåter avsteg  från reglerna för att testa\r\nalternativa  metoder  av  rening,  såsom  scrubbers.\r\nSverige hade invändningar mot att direktivet inte är\r\ntillräckligt långtgående och deltog inte i beslutet.\r\nDirektivförslaget  behandlas  nu  vidare  inom  EU:s\r\nbeslutsprocess.\r\n\r\nKonventionen för skydd av den marina miljön i\r\nNordostatlanten (Nordsjökonferensen)\r\n\r\nNordsjökonferensen är  ett samarbete mellan länderna\r\nrund  Nordsjön  för  skydd  av  dess  marina  miljö.\r\nSverige innehar ordförandeskapet  sedan år 2002. Ett\r\nministermöte planeras till år 2006 med fokusering på\r\nfrågor om miljöpåverkan från sjöfart och fiske.\r\n\r\nOSPAR\r\n\r\nOslo-  och  Pariskonventionerna  har  gett  namn  åt\r\nOSPAR-konventionen från år 1992 för skyddet  av  den\r\nmarina   miljön  i  Nordostatlanten.  Den  har  sitt\r\nursprung i  oljetankern Torrey Canyons grundstötning\r\når 1967.\r\n\r\nKonventionen för skydd av den marina miljön i\r\nÖstersjön (HELCOM)\r\n\r\nArbetet med ansökan  om  klassning  av Östersjön som\r\nPSSA har pågått bl.a. inom ramen för HELCOM. Sverige\r\nhar  varit  pådrivande  i  arbetet med att  ta  fram\r\nansökan   och   svenska  Sjöfartsverket   har   haft\r\nhuvudansvaret att  samordna  ansökan  med  de övriga\r\nländerna.\r\n\r\nVid  ett  gemensamt  ministermöte  för HELCOM  och\r\nOSPAR   i   Bremen   2003   betonades  de  regionala\r\nkonventionernas   betydelse   i  arbetet   med   den\r\neuropeiska  marina strategin. HELCOM:s  och  OSPAR:s\r\nroll i det arbetet  definierades.  Mötet slog vidare\r\nfast  att  ekosystemansatsen skall tillämpas  senast\r\n2010 i förvaltningen  av  alla mänskliga aktiviteter\r\nsom påverkar haven och att  åtgärder  som behövs för\r\ndess  genomförande skall utvecklas. Mötet  beslutade\r\nockså att  HELCOM  och OSPAR skall samarbeta för att\r\ntill  2010  skapa  ett  nätverk  som  omfattar  båda\r\nhavsområdena  med  väl  förvaltade  marina  skyddade\r\nområden.\r\n\r\nUtredningar\r\n\r\n\r\nHavsmiljökommissionen  har  haft i uppdrag att bl.a.\r\nföreslå åtgärder som kan bryta den pågående negativa\r\nutvecklingen  i  havsmiljön, så  att  de  nationella\r\nmiljökvalitetsmål  som  är  relevanta för havsmiljön\r\nkan nås till år 2020. Kommissionen  överlämnade sitt\r\nbetänkande  Havet  -  tid  för  en ny strategi  (SOU\r\n2003:72)    till    regeringen    i    juni    2003.\r\nSammanfattningsvis   föreslås   en  nationell  marin\r\nstrategi samt åtgärder inom bl.a. sjöfarten.\r\n\r\nFlera  av  förslagen innebär en revidering  av  de\r\nmiljökvalitetsmål   som   är  relevanta  för  havets\r\nmiljötillstånd. För miljökvalitetsmålet Hav i balans\r\nsamt levande kust och skärgård förslås för sjöfarten\r\nföljande åtgärder.\r\n   Ingen  undermålig sjöfart  skall  trafikera  våra\r\nomgivande hav\r\n   De mest  värdefulla  områdena  skall skyddas från\r\nsjöfartens negativa konsekvenser\r\n   Räddningsberedskapen skall säkerställas.\r\n\r\nÄven förslag till kompletterande åtgärder förs fram.\r\n\r\n   Befraktaren  (lastägaren)  bör  ges   ett  större\r\nansvar   för   valet   av   transport,  byggt  på\r\nsamverkansavtal.\r\n   Åtgärder      för      att     underlätta     för\r\nkvalitetssjöfarten skall vidtas.\r\n   All  fartygstrafik skall  avledas  från  de  mest\r\nvärdefulla områdena.\r\n   Räddningsberedskapen  skall förstärkas vad gäller\r\nförmågan  att  utföra  nödbogsering,  nödläktring\r\n(överföring av flytande  last  mellan fartyg) och\r\nbrandsläckning till sjöss.\r\n\r\nFör Östersjön förespråkar kommissionen  en indelning\r\ni  zoner  med  olika nivåer av marint skydd.  Vidare\r\nföreslås   -   inom    ramen    för   en   reviderad\r\nHelsingforskonvention och genom samarbete inom IMO -\r\natt   vissa   minimikrav   för  sjöfartsstandard   i\r\nÖstersjön fastställs. Dessa är följande.\r\n\r\n- Alla Österjöns hamnar skall  ha  utrustningar  och\r\nanordningar   för   att   omhänderta  avfall,  även\r\noljehaltigt sådant.\r\n-\r\n- Krav på endast högkvalitativa  tankfartyg  för all\r\nfarlig last inklusive olja, inga anmärkningar  från\r\nbesök  i  tidigare  hamnar,  fartyg  utrustade  med\r\ntranspondrar   och/eller   annan   utrustning   för\r\nkontroll  och  spårning  och vara klassificerade av\r\nvälrenommerade klassificeringssällskap.\r\n-\r\n-  Farleder  och  trafikregler   utformade   så  att\r\nkänsliga  områden  undviks  samt  att  skador  från\r\noljeutsläpp   blir  minsta  möjliga  om  de  skulle\r\nuppstå.\r\n-\r\n-  Kontrollerat utsläpp  av  barlastvatten  för  att\r\nminimera spridningen av främmande organismer.\r\n-\r\n- Inom  ramen  för  samarbetet  i  HELCOM  samordnas\r\ninsatser  för  att  borda, inspektera och uppehålla\r\nhandelsfartyg  som  är  misstänkta  för  brott  mot\r\nnationella miljölagar.\r\n-\r\n\r\nBudgetpropositionen för år 2005\r\n\r\n\r\nDet transportpolitiska delmålet En säker\r\nsjöfart\r\n\r\nI proposition  2004/05:1  Utgiftsområde 22 redovisas\r\natt antalet allvarliga olyckor  för  svenska  fartyg\r\nminskat från en från början mycket låg nivå till  en\r\nännu  lägre  nivå  i  alla sjötrafikkategorier sedan\r\n1998. Sammanfattningsvis  anser regeringen att målet\r\nendast delvis är uppfyllt på  grund  av  att antalet\r\nallvarliga   olyckor   för   fritidsbåtar  inte  har\r\nminskat.\r\n\r\nDet transportpolitiska delmålet En god miljö\r\navseende sjöfarten\r\n\r\nI  propositionen  anmäler  regeringen   vidare   sin\r\nuppfattning   att  verksamhetsmålet för att uppnå en\r\ngod miljö inom sjöfarten  fortsatt  måste ges en hög\r\nprioritet.  Det  betonas  att  Kustbevakningen   och\r\nSjöfartsverket  bedriver  ett  omfattande nationellt\r\noch internationellt arbete för att minska sjöfartens\r\nnegativa miljöpåverkan.\r\n\r\nSammanfattningsvis   anser  regeringen   att   det\r\ntransportpolitiska delmålet  om  en  god  miljö  har\r\nuppfyllts endast delvis när det gäller sjöfarten.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2003/04:MJ65  av Catharina Elmsäter-Svärd\r\nm.fl. (m) begärs ett tillkännagivande  om  Östersjön\r\nsom fredat hav. Det understryks att Östersjön är ett\r\nmycket  känsligt hav där känsligt gods, såsom  olja,\r\nfraktas på  fartyg  som  inte  alltid  håller högsta\r\nstandard. Att Östersjön nu deklarerats som  särskilt\r\nskyddsvärt   vatten   är  ett  framsteg,  sägs  det.\r\nRegelverket  bör  innehålla   en   regel   om    att\r\ndubbelskrov    skall    vara    obligatoriskt    för\r\noljetransporter.    Vidare   sägs   att   förstärkta\r\nmöjligheter till gemensam havsövervakning kan uppnås\r\ngenom  samarbete  mellan   Östersjöns   strandstater\r\n(yrkande 4).\r\n\r\nIngen  äger  havet  och därför blir det lätt  \"allas\r\ntillgång men ingens ansvar\",  framhålls det i motion\r\n2003/04:MJ66   av  Lennart  Fremling   m.fl.   (fp).\r\nMotionärerna anser  emellertid  att  havet  är allas\r\nansvar, och de begär därför ett tillkännagivande  om\r\nen  övergripande  gemensam förvaltning av Östersjön.\r\nDet hänvisas till Folkpartiet  liberalernas  rapport\r\nom  Östersjön  med  förslag  till  strategier för en\r\nlångsiktigt  hållbar  politik  för  detta   särskilt\r\nkänsliga hav. Med anledning av att Östersjön  blivit\r\nklassat   som  ett  PSSA  måste  regeringen  snarast\r\npresentera  en  strategi  för  på  vilket sätt detta\r\ninstrument   skall   bli   kraftfullt.  Folkpartiets\r\nförslag i detta avseende är bl.a.\r\n\r\n- Krav på s.k. miljölotsar.\r\n-\r\n-  Krav på utrustning och anordningar  i  Östersjöns\r\nhamnar  för  omhändertagande  av  avfall, inklusive\r\noljehaltigt avfall.\r\n-\r\n1          Användning av uteslutande högkvalitativa,\r\nklassificerade  tankfartyg  för  all   farlig  last,\r\ninklusive olja.\r\n2\r\n3          Utformning  av  farleder och trafikregler\r\nför att man undviker känsliga  områden  undviks samt\r\natt skador från oljeutsläpp blir så små som möjligt.\r\n4\r\n5          Kontroll av utsläpp av barlastvatten  för\r\natt minimera spridning av främmande organismer.\r\n6\r\n7          Samordnade   insatser   för   att  borda,\r\nvisitera   och   uppehålla   handelsfartyg   som  är\r\nmisstänkta   för   brott  eller  hot  om  brott  mot\r\nnationella miljölagar (yrkande 9).\r\n8\r\nI motion 2003/04:MJ63  av  Sven Gunnar Persson m.fl.\r\n(kd)  tas flera aspekter upp som gäller havet.\r\n\r\nEtt tillkännagivande krävs  om  att  transport  av\r\nolja i enkelskroviga fartyg inom Sveriges ekonomiska\r\nzon  bör  förbjudas snarast. Motionärerna framhåller\r\nvikten  av  att   den   rättsliga   grunden  för  en\r\nbestämmelse med sådant syfte  klarläggs;  skälet  är\r\natt  det  internationella  regelverket är svårtolkat\r\n(yrkande 17).\r\nVidare   begär   motionärerna    att    den   s.k.\r\nbekvämlighetsflaggningen    för   fartyg   avskaffas\r\neftersom   den   bedöms   utgöra   ett   problem   i\r\nmiljöarbetet. De anser att EU bör engageras  i detta\r\narbete.  I  avvaktan  på resultatet av sådant arbete\r\nförespråkar  de  att Östersjöländerna  genom  HELCOM\r\ninför regler för att  begränsa bekvämlighetsflaggade\r\nfartygs tillträde till  Österjöns  vatten och hamnar\r\n(yrkande 18).\r\nI   motionen  tas  även  fråga  om  avgaser   från\r\nsjöfarten   upp.   Förslag   läggs   fram   om   att\r\ninvesteringsbidrag för katalysatorer på fartyg skall\r\ninföras, eftersom kostnaderna är mycket höga. Fartyg\r\nmed  katalysatorer  släpper ut en femtedel så mycket\r\nkväveoxid som de som  saknar sådana, framhålls det i\r\nmotionen (yrkande 19).\r\n\r\nTrafikutskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nInledningsvis  vill trafikutskottet  erinra  om  att\r\nsjöfarten  är internationell  och  regleras  av  ett\r\ninternationellt  regelverk.  Samtidigt  är Sverige i\r\nhög grad beroende av sjöfarten; uppemot 95  % av den\r\ngränsöverskridande  handeln  över gränserna går  med\r\nsjötransporter  liksom  en  betydande   del  av  den\r\ninhemska  handeln.  Det  beräknas vidare att  ca  30\r\nmiljoner personer färdas till eller från Sverige med\r\npassagerarfartyg   och   38   miljoner   reser   med\r\npassagerarfartyg,  färjor  och vägfärjor  i  inrikes\r\ntrafik.   Sjötransporter   är   -   relativt   andra\r\ntransportslag - ett säkert och  resurseffektivt sätt\r\nför  färd  och  frakt.  Som  framgår av  regeringens\r\nredovisning ligger fartygsolyckorna på en mycket låg\r\nnivå. Infrastrukturen är till  stor  del  given  och\r\nkräver  endast  en begränsad utbyggnad, t.ex. i form\r\nav hamnar.\r\n\r\nTrafikutskottet  konstaterar att Sverige har varit\r\noch alltjämt är drivande i internationella organ med\r\navseende på säkerhets-  och  miljöåtgärder. Bland de\r\nåtgärder    som    har    vidtagits    kan    nämnas\r\ntrafiksepareringssystem,   rapporteringssystem   och\r\nutsläppsbegränsningar  enligt   MARPOL-konventionens\r\nbilagor  om  oljeutsläpp, skadliga  flytande  ämnen,\r\nfast  avfall  och   luftföroreningar.   Den  svenska\r\nsjöfartsnäringen  ligger också långt framme  i  sina\r\nsträvanden  att  bedriva   kvalitetssjöfart.   Detta\r\nkommer  bl.a.  till  uttryck  i  den internationella\r\növersyn  som  årligen  utförs inom ramen  för  Paris\r\nMemorandum  of  Understanding   (Paris   MoU),  dvs.\r\nsamarbetet mellan hamnstatsmyndigheterna i ett stort\r\nantal  europeiska  stater, däribland Sverige.  Paris\r\nMOU rangordnar flaggstaterna  efter  utfallet  av de\r\ngenomförda  hamnstatskontrollerna. Sverige återfinns\r\npå andra plats på den s.k. vita listan.\r\nTrots vidtagna  åtgärder finns kvarstående problem\r\nmed negativ miljöpåverkan  från  den internationella\r\nsjöfarten,   såsom   utsläpp   av  olja  och   andra\r\nkemikalier,   barlastvatten,  luftföroreningar   och\r\nväxthusgaser. Samtidigt ökar sjöfarten i och omkring\r\nsvenska farvatten kraftigt, bl.a. till följd av ökad\r\ntillväxt  i  Ryssland,   de  baltiska  länderna  och\r\nPolen. Därmed ökar riskerna  för  fartygsolyckor med\r\nsvåra konsekvenser.\r\nMed anledning av de här aktuella  motionsyrkandena\r\nvill trafikutskottet kommentera följande.\r\n\r\nRegionala åtgärder - Östersjön\r\n\r\nTrafikutskottet   har  vid  ett  flertal  tillfällen\r\nuttalat sig till förmån  för  en  klassificering  av\r\nÖstersjön   som  ett  särskilt  känsligt  havsområde\r\n(PSSA) och noterar  nu  med  tillfredsställelse  det\r\nprincipbeslut  som  fattades  inom  IMO  våren 2004.\r\nUtskottet  beklagar att samarbetet inom HELCOM  inte\r\ninkluderat  Ryssland   samtidigt   som   de   ökande\r\noljetransporterna  från  framför  allt  ryska hamnar\r\nföranleder      ytterligare     ansträngningar     i\r\nsjösäkerhetsarbetet.      Enligt     uppgift     har\r\nSjöfartsverket för avsikt att  bjuda in Ryssland att\r\ndelta   i   det  fortsatta  arbetet  med   de   s.k.\r\ntilläggsåtgärderna    inom    PSSA-klassificeringen.\r\nTrafikutskottet  anser  det  högst   angeläget   att\r\nsamtliga  länder  runt Östersjön deltar i samarbetet\r\noch utgår från att  regeringen aktivt verkar i denna\r\nriktning.\r\n\r\nI detta sammanhang vill utskottet betona att många\r\nav de konkreta åtgärder som föreslagits i motionerna\r\nkan genomföras oberoende av en PSSA-klassning.\r\n\r\nÖkad säkerhet vid navigering\r\n\r\nI sitt av riksdagen godkända  betänkande Sjösäkerhet\r\n(bet.  2002/03:TU5)  anförde trafikutskottet   bl.a.\r\nföljande\r\n\r\nSåvitt avser om miljölotsar erinrades om att denna\r\nfråga diskuterades inom  HELCOM  inför antagandet av\r\nden  s.k. Köpenhamnsdeklarationen hösten  2001.  Det\r\nkom emellertid  inte  att föras vidare, eftersom det\r\ninte bedömdes medföra en  sådan effektivitetshöjning\r\natt   det   motsvarade   de   relativt   sett   höga\r\nkostnaderna.  Utskottet  pekade  emellertid  på  att\r\nlotsplikt utgör en av de åtgärdstyper  som  kan vara\r\naktuella som PSSA-åtgärd.\r\nTrafikutskottet ser inte heller nu någon anledning\r\natt  ändra uppfattning i denna fråga. Sannolikt  kan\r\nen  för  alla  kuststater  runt  Östersjön  gemensam\r\nförvaltning,  innefattande  bl.a.  trafikledning och\r\ntrafikövervakning, ge ett motsvarande  resultat till\r\nlägre kostnader. Utskottet utgår från att regeringen\r\ninom ramen för sin aviserade proposition lägger fram\r\nförslag  i enlighet med syftet i motion 2003/04:MJ66\r\n(fp) med avseende  på miljölotsar. Därmed blir denna\r\nmotion liksom förslaget i motion 2003/04:MJ65 (m) om\r\ngemensam  havsövervakning   genom  samarbete  mellan\r\nÖstersjöns         strandstater        tillgodosett.\r\nMotionsförslagen avstyrks alltså.\r\nVad härefter gäller frågan om bl.a. skärpta regler\r\nför  fartygsleder  hänvisade   utskottet   till  den\r\npolitiska  överenskommelse  som träffades år 2001  i\r\nHELCOM   i   fråga   om  djupvattenområden.   Vidare\r\npåpekades att frågan om  klassificering av Östersjön\r\nsom  PSSA  bl.a.  rör  denna fråga.  Trafikutskottet\r\nkonstaterar nu att Sjöfartsverket  har i uppgift att\r\nutarbeta  förslag  till  s.k. tilläggsåtgärder  inom\r\nPSSA-klassningen  och utgår  från  att  förslagen  i\r\nmotion 2003/04:MJ66  (fp)  i  denna  del  kommer att\r\növervägas.\r\n\r\nÅtgärder för att motverka systemet med\r\nbekvämlighetsflaggade fartyg\r\n\r\nTrafikutskottet har behandlat frågan om åtgärder mot\r\nsystemet   med   bekvämlighetsflaggade   fartyg  och\r\nsamtidigt  främjat  att  fartyg återregistrerar  sig\r\ninom gemenskapen vid flera tillfällen, senast hösten\r\n2003  (bet.  2003/04:TU1).  Inledningsvis   erinrade\r\nutskottet   om   sin   behandling   hösten  2002  av\r\nmotionsyrkanden då utskottet betonat  vikten  av att\r\nregelsystemet - syftande till bl.a. ökad sjösäkerhet\r\noch  motverkande  av  social dumpning - är enhetligt\r\noch  gällande  för  all  sjöfart  inom  gemenskapen,\r\noavsett i vilket land som  fartyget  är registrerat.\r\nNär det gäller åtgärder för att minska möjligheterna\r\nför fartyg under bekvämlighetsflagg att  färdas över\r\nsvenska  farvatten  och lägga till i svenska  hamnar\r\nborde Sverige i EU samt separat för Östersjöländerna\r\nkraftfullt  verka för  att  bekvämlighetsflaggningen\r\nbegränsas   inom    EU:s    vattenområden.   I   det\r\nsammanhanget  framhöll  utskottet   att   genom   en\r\nklassificering  av  Östersjön  som  särskilt skyddat\r\nhavsområde  (PSSA)  inom ramen för IMO:s  riktlinjer\r\nskulle  erbjuda  ökade  möjligheter  för  att  vidta\r\nangelägna åtgärder  för att öka säkerheten för miljö\r\noch människor. Utskottet  ansåg det angeläget att en\r\ngemensam    syn    utvecklas    när    det    gäller\r\nnäringspolitiskt stöd till sjöfart inom EU.\r\n\r\nSom trafikutskottet har redovisat i det föregående\r\nhar Havsmiljökommissionen föreslagit  målet att inom\r\nHELCOM samordna insatser för att borda, visitera och\r\nuppehålla handelsfartyg som är misstänkta  för brott\r\neller  hot  om brott mot nationella miljölagar.  Det\r\nkan medföra ett  begränsat tillträde till hamnar och\r\nmarknader för handelsfartyg  och  deras  last  om de\r\nseglar   under  bekvämlighetsflagg.   I  ett  längre\r\nperspektiv,  säger  kommissionen vidare, bör Sverige\r\noch övriga Östersjöstater arbeta för ett avskaffande\r\nav bekvämlighetsflaggningen för att komma till rätta\r\nmed  den obalans i rättigheter  som  för  närvarande\r\nråder mellan flaggstater och kuststater. Vidare sägs\r\natt frivilliga  överenskommelser - samverkansavtal -\r\nmellan parterna kan  bidra  till  att svenska vatten\r\ninte trafikeras av undermåliga fartyg.\r\nTrafikutskottet   vidhåller  sin  uppfattning   om\r\nvikten   av   en   enhetlig   tillämpning   av   det\r\ninternationella    regelverket    inom    sjöfarten,\r\nutvecklande  av en gemensam  syn  inom  EU  när  det\r\ngäller  näringspolitiskt  stöd  till  sjöfarten  och\r\nvärnandet  av  konkurrensneutralitet  inom näringen.\r\nMot den bakgrunden emotser utskottet förslag  i  den\r\naviserade propositionen som innebär att dessa syften\r\ni  hög  grad  kan uppnås. Genom en sådan åtgärd blir\r\nförslaget  i motion  2003/04:MJ63  (kd)  i  huvudsak\r\ntillgodosett; motionen avstyrks därför i denna del.\r\n\r\nUtsläpp av olja\r\n\r\nKrav  på  dubbelskrov   för  oljetankfartyg  är  ett\r\nmotionsvägen återkommande  önskemål; avsikten är att\r\nminska risken för oljeutsläpp. Trafikutskottet delar\r\nuppfattningen  som  framförs  om   vikten  av  säkra\r\ntransporter  av olja och erinrar om de  regelsystem,\r\nsåväl inom IMO  som EU, som går ut på att fartyg med\r\nenkelskrov skall  fasas  ut  och ersättas med sådana\r\nbyggda  med  dubbelskrov.  Det  finns  skäl  att  se\r\npositivt   på  dessa  åtgärder  och  trafikutskottet\r\nansluter sig  därmed  till  vad  som  anförs i denna\r\nfråga i motion 2003/04:MJ65 (m). I detta  sammanhang\r\när   det   emellertid   angeläget   att  betona  att\r\ndubbelskrov  inte  ensamt  kan  bidra  till  säkrare\r\noljetransporter.  Minst  lika  viktigt  är att  inga\r\nundermåliga  fartyg  är i bruk, dvs. att de  är  väl\r\nbyggda  och  väl  underhållna   samt   att  fartygen\r\nhanteras   av   besättningar   med   hög   grad   av\r\nprofessionell   kompetens.  Utskottet  delar  vidare\r\nmotionärernas uppfattning om vikten av ett samarbete\r\nmellan  Östersjöns   strandstater   för  att  stärka\r\növervakningen  av  Östersjön.  Mot  den  nu  angivna\r\nbakgrunden  förutsätter  utskottet  att  syftet  med\r\nmotionen  i  nu  behandlad del blir väl tillgodosett\r\noch  inte  nu  bör föranleda  något  initiativ  från\r\nriksdagens     sida.      Följaktligen      förordar\r\ntrafikutskottet att motionsyrkandet avstyrks.\r\n\r\nUtsläpp av svaveldioxid och kväveoxider\r\n\r\nUtsläpp  av  svaveldioxid och kväveoxider  uppkommer\r\nvid förbränning  av  olja  och utsläppen leder bl.a.\r\ntill ökad försurning.\r\n\r\nSedan  år 1998 tillämpas inom  inrikessjöfart  ett\r\nsystem  med   ekonomiska   styrmedel   i   form   av\r\nmiljödifferentierade farledsavgifter, som innebär en\r\nrabatt  för  fartyg med låga utsläpp av svaveldioxid\r\noch kväveoxider.  Detta  kan  åstadkommas  genom att\r\nfartygen   använder   lågsvavlig   bunkerolja   samt\r\nkatalysatorer     eller    annan    kvävereducerande\r\nutrustning.   Målet   är   att   minska   sjöfartens\r\nluftföroreningar  med 75  %  inom  en  tioårsperiod.\r\nSystemet har visat  sig  ge goda resultat. Samtidigt\r\ntorde det vara unikt för Sverige,  bl.a. på grund av\r\natt farledsavgifter över huvud taget inte förekommer\r\ni  övriga  EU-länder. Även flertalet svenska  hamnar\r\ntillämpar likartade system genom hamnavgifter som är\r\nmiljödifferentierade  med avseende på olika skadliga\r\nämnen från fartyg.\r\nSvaveldioxidutsläppen  är  högre  räknat  per  ton\r\ntransporterat gods än för andra transportslag. Vissa\r\nsvenska rederier använder bunkerolja av miljöklass 1\r\ni  sina fartyg. Ett stort problem för dessa rederier\r\när att  det  kan  vara  mycket  svårt  att få tag på\r\nbunkerolja  av  tillräckligt  god kvalitet  i  andra\r\neuropeiska hamnar. Enligt trafikutskottets mening är\r\ndet  viktigt  att efterfrågan av  en  sådan  produkt\r\nstimuleras   för   att   öka   tillgängligheten   av\r\nbunkerolja av god miljökvalitet. Det kan konstateras\r\natt  olika  metoder   för   ekonomisk  stimulans  av\r\nmiljöförbättrande  åtgärder nu  diskuteras  i  flera\r\nländer  och  inom EU.  Trafikutskottet  vill  starkt\r\nunderstryka vikten  av  att  det  är  angeläget  att\r\nSverige  -   inom  ramen för EU-arbetet - verkar för\r\natt sådan bunkerolja  blir  tillgänglig  i  alla EU-\r\nländernas hamnar.\r\nI  det  föregående  har en redovisning lämnats  om\r\narbetet  med  det  s.k.  svaveldirektivet   avseende\r\nmarina  bränslen.  Utskottet har noterat att Sverige\r\nanser  det  nödvändigt   med  ytterligare  åtgärder.\r\nPositivt  från  svensk sida  är  att  Sverige   drev\r\nigenom skrivningar  om  att förslaget nu omfattas av\r\ntung eldningsolja samt att direktivet skall ses över\r\når 2008.\r\nKväveoxidutsläpp   kan,   som   framgått   i   det\r\nföregående,   reduceras   avsevärt    genom    bl.a.\r\nkatalysatorer.  Sverige  ligger  mycket långt framme\r\nnär det gäller att installera katalytisk avgasrening\r\ninom  sjöfarten. Tidigare utgick ett  statligt  stöd\r\ntill investeringar  av katalysatorer.  Frågan om ett\r\nåterinförande  av  detta   stöd  har  behandlats  av\r\nriksdagen vid flera tillfällen.  Trafikutskottet har\r\nbl.a. erinrat (bet. 2002/03:TU5) om  att det år 1998\r\ninförda     systemet     med    miljödifferentierade\r\nfarledsavgifter har samma  syfte  och  att  systemet\r\nockså visat sig ge goda resultat.\r\nTrafikutskottet vill med anledning av förslaget  i\r\nmotion  2003/04:MJ63  (kd)  hänvisa till regeringens\r\navsiktsförklaring  om  ett fortsatt  utvecklande  av\r\nekonomiska styrmedel för  att  komma  tillrätta  med\r\nbl.a.  sjöfartens  utsläpp av luftföroreningar såsom\r\nkväveoxider. Som har  framgått  i det föregående har\r\nsystemet gett goda effekter. Som  har framgått i det\r\nföregående har Sjöfartsverket getts  i  uppdrag  att\r\nutveckla  farledsavgiftssystemet  med utgångspunkt i\r\ndet       förslag      som      presenterades      i\r\ndepartementspromemorian   Nya   farledsavgifter  (Ds\r\n2003:41) och på framförda remissynpunkter  på denna.\r\nFör     den     fartygsrelaterade    farledsavgiften\r\nföreskriver  uppdraget   en   övergång   från   s.k.\r\nanlöpstak baserade på kalenderår till kalendermånad.\r\nSamtidigt som avgiften per anlöp sänks, höjs antalet\r\nanlöp     som     debiteras.    Förändringarna    är\r\nbudgetneutrala. Uppdraget kommer också att föranleda\r\nvissa  andra  justeringar   med  syftet  att  stärka\r\nfarledsavgifternas  miljöstyrande  karaktär.  Enligt\r\nvad utskottet har inhämtat  avses  de  nya reglerna,\r\nsom  administreras  av Sjöfartsverket, att  träda  i\r\nkraft den 1 januari 2005.\r\nEtt  system med handel för utsläppsrätter avseende\r\nsvaveldioxid   och  kväveoxid   har   genomförts   i\r\nprojektform under  år   2003,  delvis finansierat av\r\nVinnova och Sjöfartsverket. Enligt  den  utvärdering\r\nsom   har   gjorts  på  uppdrag  av  DG  Miljö  inom\r\nEuropeiska  kommissionen   är   resultatet  lovande.\r\nSystemet förutsätts omfatta alla fartyg som opererar\r\ninom   EU:s  gränser.  Miljöeffekterna   bedöms   ha\r\npotential  att  på  ett  radikalt  och  snabbt  sätt\r\nkraftigt   minska   utsläppen  av  svaveldioxid  och\r\nkväveoxid från fartygstrafiken inom hela EU-området.\r\nDetta system kan ses  som  en komplettering till det\r\ninternationella regelverket.  Frågan  om  handel med\r\nutsläppsrätter    har    också    tagits    upp   av\r\nGodstransportdelegationen    2002    som    i   sitt\r\nslutbetänkande     (SOU     2004:76)    anför    att\r\nförutsättningarna  för ett frivilligt  handelssystem\r\ndär sjöfarten ingår bör analyseras vidare.\r\n\r\nSammanfattande ställningstagande\r\n\r\nSammanfattningsvis  vill  trafikutskottet  framhålla\r\nsin  positiva  syn  på syftena  med  här  behandlade\r\nmotionsförslag  som går  ut  på  ökad  säkerhet  och\r\nförbättrad miljö inom sjöfarten. Som har framhållits\r\ni det föregående  drivs  arbetet parallellt på flera\r\nplan; internationellt inom  IMO  och  EU,  regionalt\r\ninom  bl.a. HELCOM och nationellt inom Sverige.  Med\r\nett adekvat  regelverk  och  effektiv  och  enhetlig\r\ntillämpning kan sjöfarten aktivt bidra till att lösa\r\ngodstransporternas   miljöproblem   och   skapa  ett\r\neffektivt  transportsystem. Utskottet förutsätter  i\r\nlikhet med tidigare ställningstagande att regeringen\r\ninom  EU  aktivt   verkar   för   en   ordning   som\r\nsäkerställer största möjliga konkurrensneutralitet.\r\n\r\nTrafikutskottet  konstaterar  att  berörda företag\r\ninom svensk sjöfartsnäring bedriver ett  fortlöpande\r\narbete i miljöförbättrande syfte. I likhet  med  vad\r\nutskottet  tidigare  har  uttalat  är detta ett både\r\nframkomligt  och  föredömligt  arbetssätt.  Det  kan\r\nemellertid,  menade  utskottet,  finnas   skäl   för\r\nregeringen  att  närmare undersöka förutsättningarna\r\nför att främja ytterligare  initiativ  av  parterna.\r\nDärmed  finns  det  skäl  att  betona  vikten av att\r\nutveckla en svenskflaggad handelsflotta.\r\nSåsom      redovisas      i     skrivelsen     har\r\nHavsmiljökommissionen  föreslagit   en  övergripande\r\nmarin  strategi  med syfte att åstadkomma  samverkan\r\nför   ett   förbättrat    havsmiljöarbete.    Såvitt\r\ntrafikutskottet   kan  finna  ligger  detta  förslag\r\nliksom   en  rad  övriga   förslag  i  kommissionens\r\nbetänkande  väl  i  linje  med  de   nu   behandlade\r\nmotionsförslagen.    Som    regeringen   påpekar   i\r\nbudgetpropositionen återstår emellertid vissa frågor\r\nsom måste drivas hårdare medan  andra  frågor, såsom\r\nbarlastvattenhantering,  tillkommer. Trafikutskottet\r\nutgår från att regeringen  i  sitt  fortsatta arbete\r\ntar i beaktande alla relevanta frågor om sjöfarten i\r\nnu aktuella motioner. Mot bakgrund av  vad  här  har\r\nanförts   finner   trafikutskottet  att  syftet  med\r\nsamtliga  nu behandlade  motionsyrkanden  blir  helt\r\neller delvis tillgodosett; dessa avstyrks därmed.\r\n\r\nBegränsa klimatförändringarna\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nEnligt  det    av   riksdagen  fattade  beslutet  om\r\nSveriges  klimatstrategi   (prop.  2001/02:55,  bet.\r\n2001/02:MJU10, rskr. 2001/02:163) kan regeringen, om\r\nbehov finns, komma att föreslå  ytterligare åtgärder\r\noch/eller föreslå en omprövning av målet. Regeringen\r\navser att under 2005 återkomma till riksdagen med en\r\nuppföljning av det svenska klimatarbetet.\r\n\r\n\r\nMål för klimatpolitiken m.m.\r\n\r\n\r\nMålet   för   klimatpolitiken   lades   fast   genom\r\nriksdagens  beslut  med  anledning  av propositionen\r\nSveriges    klimatstrategi.   En   begränsning    av\r\nklimatpåverkan   skall   uppnås   genom   en   aktiv\r\nklimatpolitik   som  integreras  i  hela  samhället.\r\nEkonomiska    styrmedel     som    koldioxid-    och\r\nenergibeskattning   utgör   hörnstenen    i   svensk\r\nklimatpolitik.\r\n\r\n\r\nInternationellt samarbete på klimatområdet\r\n\r\n\r\nFN:s konvention om klimatförändringar och\r\nKyotoprotokollet\r\n\r\nGenom  ramkonventionen  om  klimatförändringar   som\r\nantogs  vid  konferensen  i  Rio  de Janeiro år 1992\r\nfinns det en politisk samsyn om att  växthuseffekten\r\när  ett  reellt problem som måste hanteras.  I  mars\r\n2004 hade 188 stater ratificerat klimatkonventionen.\r\n\r\nGenom  Kyotoprotokollet,   som   antogs   år  1997\r\ngenomförs ett första steg mot konventionens mål  att\r\nundvika  farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet.\r\nI protokollet  åtar  sig industriländerna att minska\r\nsina utsläpp av de sex vanligaste växthusgaserna med\r\n5,2 % i genomsnitt under  perioden 2008-2012 jämfört\r\nmed  utsläppen  1990.  Nyligen   har  även  Ryssland\r\nratificerat protokollet, vilket innebär  att det kan\r\nträda i kraft.\r\nUnder    de    senaste   åren   har   de   globala\r\nförhandlingarna när  det gäller hur Kyotoprotokollet\r\nskall genomföras och följas  upp  slutförts.  Beslut\r\nhar   fattats  om  påföljder,  hur  kolsänkor  skall\r\nbehandlas,  hur  rapportering  skall  ske  och vilka\r\nregler som skall användas för Kyotoprotokollets s.k.\r\nflexibla mekanismer. Handel med utsläppsrätter är av\r\nstor  betydelse  för att minska de globala utsläppen\r\nav koldioxid.\r\n\r\nIMO\r\n\r\nIMO har getts i uppdrag  att  skapa  former  för att\r\nminska utsläppen av växthusgaser från sjöfarten.\r\n\r\n\r\nUtredningar, m.m.\r\n\r\n\r\nI  det  föregående  har  en  redovisning  lämnats om\r\nutredningen   om   Nationellt  mål  för  alternativa\r\ndrivmedel och om det  framlagda delbetänkandet. Även\r\nVägtrafikskatteutredningens        uppdrag       och\r\nslutbetänkande  Skatt  på  väg (SOU 2004:63)  liksom\r\nskattestrategin   för   alternativa   bränslen   har\r\nredovisats i det föregående.\r\n\r\n\r\nPropositioner\r\n\r\n\r\nRegeringen  har  nyligen lagt  fram  en  proposition\r\nKvaliteten  på  bensin   och  dieselbränslen  (prop.\r\n2004/05:9)   till   riksdagen.    Bakgrunden    till\r\npropositionen   är   det  svenska  genomförandet  av\r\nEuropaparlamentets och rådets direktiv 2003/17/EG om\r\nändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin\r\noch dieselbränslen.\r\n\r\nPropositionen innebär att det tillåtna gränsvärdet\r\nför svavel i motorbensin  i miljöklass 1 skärps från\r\nden  1 januari 2005. Kraven  för  alkylatbensin  och\r\nmotorbensin miljöklass 2 samt miljöklass 2 och 3 för\r\ndieselbränsle skärps successivt fram till den första\r\njanuari 2009 då svavelhalten i samtliga dessa kommer\r\natt ligga  på  en  så  låg  nivå  som  det  i dag är\r\ntekniskt möjligt att nå. Propositionen innebär också\r\natt  mobila  maskiner (som till exempel vägmaskiner)\r\noch jordbrukstraktorer  skall  drivas med samma rena\r\ndiesel som bilar. Enligt direktivet  skulle  Sverige\r\nkunna  tillåta  att  de  körs  på  sämre diesel, men\r\nregeringen väljer att föreslå att vi  skall  ha  den\r\nhögsta skyddsnivån för miljön.\r\n\r\nVidare har regeringen lagt fram ett förslag till lag\r\nom  handel med utsläppsrätter II (prop. 2004/05:18).\r\nLagen  innebär  ett  fullständigt  regelverk för ett\r\nhandelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid.\r\nDet  följer  av  lagen  (2004:656)  om  utsläpp   av\r\nkoldioxid  att en verksamhetsutövare som omfattas av\r\nhandelssystemet  senast  den  1  januari  2005 måste\r\ninneha  ett  tillstånd  till att släppa ut koldioxid\r\nför   att  ha  rätt  att  bedriva   verksamhet   vid\r\nanläggningar   som   medför  utsläpp  av  koldioxid.\r\nUtsläppsrätterna kommer  att  utfärdas efter ansökan\r\nom tilldelning för de verksamheter som har tillstånd\r\ntill att släppa ut koldioxid och  som därmed ingår i\r\nden   s.k.  handlande  sektorn.  Verksamhetsutövaren\r\nmåste för varje år kunna redovisa tillräckligt antal\r\nutsläppsrätter  för  de  utsläpp  av  koldioxid  som\r\ngjorts  från en anläggning som omfattas av systemet.\r\nGenom förslagen  genomförs  direktivet 2003/87/EG om\r\nett   system  för  handel  med  utsläppsrätter   för\r\nväxthusgaser  inom  gemenskapen  och  om  ändring av\r\nrådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet).\r\n\r\n\r\nTrafikutskottets bedömning\r\n\r\n\r\nTrafikutskottet  anser  att  det  är  angeläget  att\r\nproblemen  med de pågående klimatförändringarna  tas\r\npå stort allvar.  Utsläppen av koldioxid, som är den\r\ndominerande växthusgasen,  kommer företrädesvis från\r\nförbränning     av     fossila     bränslen,     och\r\ntransportsektorn  är en av flera stora  källor  till\r\nsådana   utsläpp.   En   aktiv   klimatpolitik   som\r\nintegreras i hela samhället,  vilket också riksdagen\r\nhar  beslutat  om,  är nödvändig för  att  problemen\r\nskall    kunna    bemästras.    När    det    gäller\r\ntransportområdet   har    dock    koldioxidutsläppen\r\nfortsatt     att     öka    vilket    innebär    att\r\nförutsättningarna  för   att  uppnå  etappmålet  har\r\nförsämrats.  Orsaken  är  framför   allt   ett  ökat\r\ntrafikarbete  för lätta lastbilar och till viss  del\r\näven ökat trafikarbete för tunga lastbilar.\r\n\r\nSom framgår av  redovisningen  i det föregående är\r\nett  antal  utredningsförslag  med  inriktning   att\r\nbegränsa   transportsektorns   miljöpåverkan   under\r\nberedning.      Trafikutskottet      noterar     med\r\ntillfredsställelse  att  regeringen avser  återkomma\r\ntill  riksdagen med en redovisning  av  det  svenska\r\nklimatarbetet  och  utgår från att en särredovisning\r\ngörs  med  avseende på  transportsektorn.  Utskottet\r\nförutsätter  vidare  att  regeringen i den aviserade\r\ntransportpolitiska propositionen  våren  2005 kommer\r\natt  närmare  utveckla  hur  transportsystemet   kan\r\nanpassas till en hållbar utveckling.\r\n\r\nNy informationsteknik\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nRegeringen   informerar   om   att   en  IT-politisk\r\nstrategigrupp  har tillsatts med uppdrag  att  bl.a.\r\nbetrakta  IT-politiken  ur  ett  bredare  perspektiv\r\nutifrån  alla   politikområden.   Ett   av  gruppens\r\nfokusområden   är   miljö  och  ekologiskt  hållbart\r\nsamhälle.\r\n\r\n\r\nOrgan m.m. inom Regeringskansliet för\r\nutveckling av IT\r\n\r\n\r\nIT-kommissionen (numera  nedlagd)  har i betänkandet\r\nIT och miljö (SOU 1996:178) redovisat såväl positiva\r\nsom  negativa  konsekvenser  för  miljön   som   IT-\r\nanvändningen kan medföra.\r\n\r\nEtt Forum för IT och miljö tillsattes under år 2001.\r\nMålet  är att kartlägga hur IT-tillämpningar i högre\r\ngrad kan  utnyttjas för att minska miljöpåverkan och\r\nfrämja  en  hållbar  utveckling,  och  hur  man  kan\r\nstimulera olika  aktörer  för  att nå detta. Arbetet\r\nbedrivs  genom  en arbetsgrupp med  företrädare  för\r\nbåde industri, IT-experter, miljöexperter, forskare,\r\nNaturvårdsverket     och     representanter     från\r\nmiljöorganisationer.  Gruppen  studerar  särskilt de\r\nmöjligheter som IT-användningen ger åt framväxten av\r\nny  infrastruktur,  produkter  och tjänster som  tär\r\nmindre på resurser och miljö.\r\n\r\nEn  IT-politisk  strategigrupp tillsattes,  som  har\r\nframgått i det föregående,  år  2003 med uppdrag att\r\nbl.a.   betrakta   IT-politiken   ur   ett   bredare\r\nperspektiv,  utifrån  alla  politikområden.  Gruppen\r\nskall  vara  rådgivande  till  regeringen   och   en\r\npådrivande  kraft  för  att  uppnå  det IT-politiska\r\nmålet om ett informationssamhälle för  alla.  Ett av\r\ngruppens  fokusområden  är  miljö och ett ekologiskt\r\nhållbart  samhälle.  En  slutrapport   skall  lämnas\r\nsenast den 1 november 2006.\r\n\r\n\r\nUtbyggnad av infrastrukturen på IT-området\r\n\r\n\r\nBredbandsutbyggnaden  skall  ske i marknadens  regi.\r\nDet  finns  dock områden där det  inte  finns  något\r\nintresse  från   marknaden  att  bygga.  Totalt  har\r\nriksdagen reserverat  5,25 miljarder kronor för stöd\r\ntill utbyggnad av IT-infrastruktur.  För  närvarande\r\npågår   en   utbyggnad  och  uppgradering  av  såväl\r\nstomnätet som regionala och lokala nät.\r\n\r\n\r\nRegionalt samarbete\r\n\r\n\r\nInom  ramen  för  Östersjörådet  har  IT-ministrarna\r\nbeslutat  om  ett   närmare  samarbete  och  om  att\r\nytterligare stärka regionens  ledande  position inom\r\nIT-sektorn,    allt    inom   ramen   för   Nordliga\r\ndimensionens  handlingsplan.   En  av  sju  särskilt\r\nutvalda  inriktningar för det fortsatta  arbetet  är\r\nEnvironment,  inom vilket område man önskar skapa en\r\nstörre respekt  för  miljön, främja miljöaktiviteter\r\noch stödja kapacitetsutbyggnaden  för  utveckling av\r\nen  sund miljöpolitik i regionen. Målet är  att  öka\r\nanvändningen   av  Internet  som  ett  redskap  inom\r\nmiljöledningsområdet  och beslutsfattandet genom att\r\nskapa en ökad tillgänglighet  till miljöinformation,\r\nbygga  en arena för dialog, skapa  ökad  insikt  och\r\ndeltagande  i beslutsprocessen samt synliggöra olika\r\nlokala miljöinitiativ.\r\n\r\n\r\nTrafikutskottets bedömning\r\n\r\n\r\nTrafikutskottet  anser  att informationstekniken har\r\nstor   betydelse   för   samhällsutvecklingen.   Den\r\npåverkar    vår    produktionsförmåga    och    våra\r\nlevnadsmönster  liksom   förutsättningarna  för  att\r\nuppnå målet om ett hållbart  samhälle. I samband med\r\natt riksdagen våren 2002 lade  fast den gällande IT-\r\npolitiken betonades också användningen av IT för att\r\nfrämja  en ekologiskt hållbar utveckling  och  bidra\r\ntill att  minska transporternas negativa inverkan på\r\nmiljön. Vidare  framhöll  trafikutskottet  vikten av\r\natt  IT-politiken  följs  upp och utvärderas. Enligt\r\nutskottets mening var det nödvändigt  att regeringen\r\nlämnade  information  som  gjorde  det  möjligt  att\r\nbedriva ett effektivt uppföljningsarbete.\r\n\r\nMot   denna   bakgrund  välkomnar  trafikutskottet\r\nregeringens redovisning  av  vidtagna,  pågående och\r\nnya  åtgärder inom IT-området av särskild  betydelse\r\nför  miljön  och  målet  att  uppnå  ett  ekologiskt\r\nhållbart  samhälle.  Enligt  utskottets mening finns\r\ndet också en rad exempel på hur  skilda verksamheter\r\nkan  bedrivas  på ett miljömässigt bättre  sätt  med\r\nhjälp av IT. Genom informationsteknik kan exempelvis\r\nintelligenta     trafikstyrnings-,     vägvisnings-,\r\nlogistik- och informationssystem  införas  samtidigt\r\nsom   bättre   möjligheter  till  distansarbete  kan\r\ninföras. Åtgärder  som  kan bidra till bl.a. lugnare\r\nkörsätt,     effektivare     vägval,      förbättrat\r\nkapacitetsutnyttjande,   effektivare   motorer   och\r\nutvecklad   resplanering   som  leder  till  minskad\r\nmiljöbelastning. Genom användning  av  IT  kan också\r\nökade   möjligheter  tillskapas  för  att  uppnå  en\r\nhelhetssyn  på  trafiksystemet och därmed underlätta\r\nsamordning  mellan   olika   trafikgrenar   och  ett\r\neffektivare transportsystem. Utvecklingen visar dock\r\natt  varken resandet eller transporterna har minskat\r\ntill   följd    av    IT-utvecklingen,    även    om\r\nmiljöbelastningen i relativa termer har minskat.\r\nRiksdagen  har  nyligen  beslutat  om en ny lag om\r\nelektronisk  kommunikation (prop. 2002/03:110,  bet.\r\n2002/03:TU6,  rskr.   2002/03:228).  Trafikutskottet\r\nförutsatte  därvid  att  fortsatta   och  fördjupade\r\ninsatser genomförs för att påskynda utvecklingen mot\r\nett  informationssamhälle för alla. Utskottet  angav\r\natt staten  har  ett  särskilt  ansvar  för  att IT-\r\nutvecklingens positiva drivkrafter kan tas till vara\r\ninom olika samhällsområden. Enligt utskottets mening\r\när  det  angeläget  att  frågan  om  IT  och hållbar\r\nutveckling uppmärksammas ytterligare i det fortsatta\r\narbetet.  Informationstekniken  inrymmer intressanta\r\nförutsättningar för att skapa ett  mer  miljövänligt\r\ntransportsystem och stödja visionen om ett  hållbart\r\nsamhälle.\r\nI  årets budgetproposition har regeringen aviserat\r\natt en  IT-politisk  proposition  kommer  att lämnas\r\ntill  riksdagen  under  våren  2005.  Av regeringens\r\nredovisning  framgår att propositionen bl.a.  kommer\r\ninnehålla en utvärdering  av IT-politiken. Utskottet\r\nförutsätter att informationsteknikens  betydelse för\r\nutvecklingen  för miljö och ett ekologiskt  hållbart\r\nsamhälle därvid kommer att ytterligare utvecklas.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 12 oktober 2004\r\n\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nCarina Moberg\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit\r\ni beslutet: Carina Moberg (s),\r\nElizabeth Nyström (m), Jarl\r\nLander (s), Erling Bager (fp),\r\nHans Stenberg (s), Krister\r\nÖrnfjäder (s), Johnny Gylling\r\n(kd), Karin Svensson Smith (v),\r\nClaes-Göran Brandin (s), Monica\r\nGreen (s), Runar Patriksson\r\n(fp), Kerstin Engle (s), Björn\r\nHamilton (m), Mikael Johansson\r\n(mp), Börje Vestlund (s), Carl-\r\nAxel Roslund (m) och Staffan\r\nDanielsson (c).\r\n\r\n\r\nAvvikande mening\r\n\r\n\r\n\r\nJohnny Gylling (kd) anför:\r\n\r\nEnligt min mening är det angeläget att riksdagen tar\r\nfrågorna om sjöfartens  inverkan  på miljön på stort\r\nallvar. Kristdemokraterna anser att det framför allt\r\när på följande fyra områden som insatser bör göras.\r\n\r\nOljeutsläpp\r\n\r\nTrots  en  del  åtgärder  fortsätter  oljeutsläppen,\r\nframför  allt  i  Östersjön,  att  vara  ett   stort\r\nproblem.  Utsläppen  härrör från tankbåtsolyckor men\r\nframför allt från rengöringen  ombord på olika typer\r\nav  fartyg.  Därför  måste  betydligt   kraftfullare\r\nåtgärder vidtas. Kristdemokraterna anser att Sverige\r\naktivt bör verka inom HELCOM för att fartygen  skall\r\nkunna  lämna  sin spillolja gratis i alla Östersjöns\r\nhamnar.\r\n\r\nNär det gäller fartygshaverier måste beredskapen mot\r\noljeolyckor höjas,  bl.a.  genom  ökad kapacitet för\r\nnödutryckning  och oljesanering samt  utformning  av\r\nfarleder och trafikregler  så  att särskilt känsliga\r\nområden  undviks.  Vidare bör transport  av  olja  i\r\nenkelskroviga   fartyg   förbjudas   inom   Sveriges\r\nekonomiska zon.\r\n\r\nBekvämlighetsflaggningen\r\n\r\nÄven bekvämlighetsflaggningen  av  fartyg  utgör ett\r\nproblem i miljöarbetet. Vi anser att Sverige, främst\r\ninom  EU,  bör  verka för att bekvämlighetsflaggning\r\navskaffas. Så länge som bekvämlighetsflaggade fartyg\r\nfinns kvar bör Östersjöländerna  genom HELCOM införa\r\nlämpliga      regler      för      att      begränsa\r\nbekvämlighetsflaggade fartygs tillträde till  vatten\r\noch hamnar i Östersjön.\r\n\r\nAvgaser från sjöfart\r\n\r\nI  dag drivs många färjor med regelbunden trafik  på\r\nSverige    med    lågsvavlig    och   förhållandevis\r\nmiljövänlig bunkerolja. Sverige har  som första land\r\ni      världen      infört      miljödifferentierade\r\nfarledsavgifter.   Principen  är  att   fartyg   som\r\ntrafikerar  svenska  hamnar  och  som  minskar  sina\r\nutsläpp,  t.ex.  genom  katalytisk  avgasrening  och\r\nanvändning  av oljor med låg  svavelhalt,  skall  få\r\nbetala mindre  i avgift. Investeringskostnaderna för\r\natt installera katalysatorer  på  fartyg  är  mycket\r\nhöga.   Ett   fartyg   med   katalysator  släpper  i\r\ngenomsnitt \"bara\" ut en femtedel så mycket kväveoxid\r\nsom  ett utan. Tidigare gavs investeringsbidrag  för\r\natt installera katalysator. Vi anser att detta eller\r\nliknande system bör prövas igen.\r\n\r\nHandel med utsläppsrätter\r\n\r\nKristdemokraterna  anser att det system för handel\r\nmed utsläppsrätter som  nu  växer fram bör innefatta\r\näven  vägtransporterna,  men även  övriga  delen  av\r\ntrafiksektorn   bl.a.   för   att   utsläppen   från\r\ntransporterna ökar snabbt. Ytterligare  ett  skäl är\r\natt  kostnaden för att minska utsläppen är betydligt\r\nlägre   inom  industrin  än  inom  transportsektorn.\r\nHushållens och transportsektorns utsläppsreduktioner\r\nsker i dag  till  en betydligt högre marginalkostnad\r\nän  vad  som  är  fallet  inom  industrin.  För  att\r\nsystemet skall bli effektivt är det avgörande att en\r\nså stor andel som möjligt  av  de  totala  utsläppen\r\nomfattas. Detta bör prövas så snart som möjligt.\r\nMot  bakgrund  av  vad vi nu har anfört bör motion\r\n2003/04:MJ63 (kd) tillstyrkas i berörda delar.\r\nElanders Gotab, Stockholm  2004\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Förbättrad integration av hållbar utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ64 av Gunnar Goude m.fl. (mp) och \n2003/04:MJ67 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Hållbarhetskommission",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 1, \n2004/05:U226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 27, \n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2 och \n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp) yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "WTO:s kompetens i miljöfrågor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Enprocentsmålet i biståndspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 3 i denna del och \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "EU:s biståndspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 3 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 4, \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 1 i denna del och \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "IT-investeringar i de fattigaste länderna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Skuldavskrivning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 6 och 7 samt \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Bekämpning av hiv/aids m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 8, \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 1 i denna del och \n2003/04:MJ67 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Hållbar utveckling m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 9, \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 2, \n2003/04:MJ67 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 5 och \n2003/04:MJ451 av Johan Andersson m.fl. (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Naturvården och biologisk mångfald",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 11, \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 2, \n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 17 och \n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Äganderättens betydelse för ett hållbart nyttjande av havsresursen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 3 och \n2003/04:MJ438 av Jan Emanuel Johansson och Mikael Damberg (båda s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Översyn av lagar och konventioner på havsmiljöområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Havsmiljökommissionens förslag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp) yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Revidering av Helsingforskonventionen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ243 av Tuve Skånberg (kd) yrkandena 1 och 2, \n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 13, \n2004/05:MJ342 av Tuve Skånberg (kd) yrkandena 1 och 2 samt \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Östersjön som särskilt skyddat havsområde, PSSA",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 7 och 8, \n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 10 och \n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Gemensam förvaltning för Östersjön",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 9, \n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 2, \n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp) yrkande 1 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Miljödomstol för Östersjön",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 15 och \n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Enkelskroviga fartyg och avskaffande av bekvämlighetsflagg m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 17 och 18 samt \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Katalysatorer på fartyg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Mottagning av spillolja m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:Ju263 av Annelie Enochson (kd) yrkande 3, \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 16, \n2003/04:MJ225 av Erling Wälivaara (kd), \n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 3 och \n2004/05:MJ443 av Erling Wälivaara (kd).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Miljöbrott mot Östersjöns ekosystem m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 4 och \n2003/04:MJ437 av Jan Emanuel Johansson (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Strandstädning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 21, \n2003/04:MJ284 av Rosita Runegrund (kd) yrkande 2, \n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 7 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Naturvårdsverkets ansvarsområde",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ339 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v) och \n2003/04:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Åtgärder mot försurning och övergödning m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 13, \n2003/04:MJ243 av Tuve Skånberg (kd) yrkande 3, \n2003/04:MJ370 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 11, \n2003/04:MJ386 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), \n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 1, \n2003/04:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp) yrkande 6, \n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 19 och 21, \n2004/05:MJ342 av Tuve Skånberg (kd) yrkande 3, \n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 21 och 25, \n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp) yrkande 20 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Skydd av havsområden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 23, \n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 12, \n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 6, \n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 20, \n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp) yrkande 11 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Samverkan mellan länsstyrelse, kommun, fiskenäringen och forskare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9 och \n2004/05:MJ507 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Identifiering och sanering av källor till kadmium och PCB",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 14 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "EU:s kemikaliestrategi (REACH) m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 29, \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 5, \n2003/04:MJ278 av Barbro Feltzing (mp) yrkande 2, \n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 11, \n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 14, \n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 17 och \n2004/05:MJ507 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Miljögarantin m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ365 av Åsa Domeij m.fl. (mp) yrkandena 1, 2 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Information om kemikalieanvändningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ365 av Åsa Domeij m.fl. (mp) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Bromerade flamskyddsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 30, \n2003/04:MJ258 av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (båda mp) yrkandena 3 och 4, \n2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 15, \n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 15, \n2004/05:MJ361 av Barbro Feltzing m.fl. (mp) yrkandena 3 och 4 samt \n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Trifenylfosfat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ258 av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (båda mp) yrkande 2 och \n2004/05:MJ361 av Barbro Feltzing m.fl. (mp) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Bromerade flamskyddsmedel och försiktighetsprincipen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ258 av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (båda mp) yrkande 1 och \n2004/05:MJ361 av Barbro Feltzing m.fl. (mp) yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Läkemedels miljöpåverkan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 31, \n2003/04:MJ278 av Barbro Feltzing (mp) yrkande 3, \n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 14, \n2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 17 och 18, \n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkande 3 och \n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "47",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "0AECD10A-A76D-4ADD-A6E1-F60EA561C0E4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 47 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "0",
                    "16",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "42",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "2",
                    "26",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "181",
                    "26",
                    "98",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0AECD10A-A76D-4ADD-A6E1-F60EA561C0E4",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "AH-oljor i bildäck",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 32, \n2003/04:MJ379 av Kerstin Lundgren (c) yrkande 1 och \n2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Mål för klimat- och energipolitiken m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 33 och 34, \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 7, \n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 6, 7 och 10 samt \n2004/05:MJ498 av Göran Hägglund m.fl. (kd) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Handel med utsläppsrätter m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ370 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 9, \n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 1 och \n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Avvecklande av de lokala investeringsprogrammen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Nya bränslen och ny teknik m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:T304 av Barbro Feltzing (mp), \n2003/04:T563 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) yrkande 5, \n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 23, \n2003/04:MJ257 av Gunilla Tjernberg (kd), \n2003/04:MJ380 av Åsa Domeij och Ingegerd Saarinen (båda mp), \n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 5, \n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkandena 1 och 2 samt \n2004/05:MJ229 av Barbro Feltzing (mp).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Ökad användning av fordonsgas m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ407 av Sven Gunnar Persson (kd) yrkande 1, \n2003/04:MJ436 av Berndt Sköldestig och Johan Löfstrand (båda s), \n2003/04:MJ474 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9, \n2004/05:MJ290 av Christin Hagberg och Michael Hagberg (båda s) yrkande 1 och \n2004/05:MJ407 av Sven Gunnar Persson (kd).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Miljöklassning av fordon",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:T564 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 20 och \n2003/04:MJ394 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Skrotningspremie för äldre tvåtaktsmotorer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 20, \n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 6, \n2004/05:MJ371 av Åsa Domeij och Sverker Thorén (mp, fp) yrkande 19 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Handlingsplan för sanering av källor till dioxinutsläpp",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ410 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Valfrihet inom barnomsorgen och barnomsorgens betydelse för lek och omsorg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 35 och 36.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Hållbara trygghetssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "En sammanhållen yrkeshögskola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 50.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Tydligare målformulering i läroplanen/kursplanen om kunskap om hållbar utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ67 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Forskning inom jordbrukets område m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:MJ263 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkande 3, \n2002/03:MJ435 av Sven Bergström (c) yrkande 3, \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 51 och 52, \n2003/04:MJ334 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 15 och \n2003/04:MJ401 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Forskning inom fiskets område",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 16, \n2003/04:MJ408 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 15 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 39.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "51",
          "rubrik": "Miljöforskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 30 och 47, \n2002/03:MJ492 av Mona Jönsson m.fl. (mp) yrkande 3, \n2003/04:MJ235 av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (v) yrkande 6 och \n2003/04:MJ400 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 13 och 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "52",
          "rubrik": "Åtgärder för att förbättra företagsklimatet för småföretagare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 45 och \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkandena 12 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "53",
          "rubrik": "Skattereduktion för hushållstjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 48.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "54",
          "rubrik": "Anpassning av miljöbalken till småföretagarnas situation",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ227 av Nils Fredrik Aurelius (m) och \n2003/04:N412 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "55",
          "rubrik": "Långsiktigt producentansvar och integrerad produktpolitik, IPP",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 53, \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 15 och \n2004/05:MJ528 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "56",
          "rubrik": "Hållbart näringsliv och etiska och miljömässiga riktlinjer för statliga företag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 14 och \n2003/04:MJ67 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "57",
          "rubrik": "Regional utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "58",
          "rubrik": "Översyn av skogspolitiken m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 12 och \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "59",
          "rubrik": "Ersättningsfrågor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ287 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c) yrkandena 1 och 2, \n2003/04:MJ384 av Kenneth Johansson (c) yrkande 1, \n2003/04:MJ387 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) i denna del och \n2003/04:MJ404 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkandena 4 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "60",
          "rubrik": "Konsekvensanalyser vid bildande av naturreservat m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ288 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c), \n2003/04:MJ316 av Gunilla Tjernberg (kd), \n2003/04:MJ349 av Åsa Torstensson (c) yrkande 2, \n2003/04:MJ409 av Björn von der Esch m.fl. (kd) yrkande 6, \n2003/04:MJ429 av Karl Gustav Abramsson och Sören Wibe (båda s) och \n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "61",
          "rubrik": "Skötselavtal",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ287 av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (båda c) yrkande 3 och \n2003/04:MJ349 av Åsa Torstensson (c) yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "62",
          "rubrik": "Naturvårdsavtal",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 10, \n2003/04:MJ384 av Kenneth Johansson (c) yrkande 2, \n2003/04:MJ387 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) i denna del, \n2004/05:MJ219 av Lars-Ivar Ericson (c) och \n2004/05:MJ534 av Maud Olofsson (c) yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "89",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "B1670781-4E73-4050-8972-C83CEB7B2F11",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 89 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "149",
                    "151",
                    "0",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 89"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1670781-4E73-4050-8972-C83CEB7B2F11",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "reservation 89",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "63",
          "rubrik": "Statlig mark för naturvårdsändamål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ384 av Kenneth Johansson (c) yrkande 3 och \n2003/04:N327 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "64",
          "rubrik": "Natura 2000",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 23 och \n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "65",
          "rubrik": "Tätortsnära natur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ472 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 24 och \n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 28 och 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "66",
          "rubrik": "Naturvårdsverket och Sveaskog AB",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "67",
          "rubrik": "Livsmedelsproduktionen och konkurrenskraften för svenskt jordbruk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkandena 8 och 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "68",
          "rubrik": "Ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 11 och \n2003/04:MJ67 av Jan Andersson m.fl. (c) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "69",
          "rubrik": "Reformering av EU:s jordbrukspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "70",
          "rubrik": "Översyn av EU:s fiskesubventioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkandena 24 och 25 samt \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "71",
          "rubrik": "Tumlare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 22 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "72",
          "rubrik": "Reglering av säl- och skarvbestånden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 26, \n2004/05:MJ211 av Nils Fredrik Aurelius och Jeppe Johnsson (båda m) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:MJ225 av Niclas Lindberg och Britta Lejon (båda s), \n2004/05:MJ286 av Ewa Björling (m), \n2004/05:MJ298 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m) yrkandena 1 och 2, \n2004/05:MJ318 av Kent Olsson och Inger René (båda m), \n2004/05:MJ344 av Patrik Norinder (m) yrkande 1, \n2004/05:MJ356 av Krister Örnfjäder (s), \n2004/05:MJ369 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 23, \n2004/05:MJ414 av Agneta Gille och Mats Berglind (båda s), \n2004/05:MJ426 av Hans Stenberg och Göran Norlander (båda s), \n2004/05:MJ433 av Eskil Erlandsson och Agne Hansson (båda c) yrkande 2, \n2004/05:MJ486 av Krister Örnfjäder (s), \n2004/05:MJ494 av Annelie Enochson och Per Landgren (båda kd) yrkande 2, \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 40, \n2004/05:MJ503 av Björn von der Esch m.fl. (kd) yrkande 3, \n2004/05:MJ536 av Kenth Högström (s) och \n2004/05:MJ537 av Kenth Högström (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "73",
          "rubrik": "Spökgarn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 27 och \n2004/05:MJ500 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 32.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "74",
          "rubrik": "Yrkesfiskaravdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ63 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd) yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "75",
          "rubrik": "En hållbar same- och rennäringspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande 13 och \n2003/04:MJ62 av Per Erik Granström (s).\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "76",
          "rubrik": "Styrmedel inom energisektorn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "77",
          "rubrik": "Mål för energipolitiken m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 19 och \n2003/04:MJ370 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "78",
          "rubrik": "Effektiv energiteknik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "79",
          "rubrik": "Åtgärdsstrategi för minimerad användning av fossila bränslen inom energi- och transportsktorerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ66 av Lennart Fremling m.fl. (fp) yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "80",
          "rubrik": "Frivilliga åtaganden mellan myndigheter och företag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion \n2003/04:MJ65 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m) yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "81",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2003/04:129 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Förbättrad integration av hållbar utveckling",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Förbättrad integration av hållbar utveckling",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Hållbarhetskommission",
          "partier": "\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "WTO:s kompetens i miljöfrågor m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "EU:s biståndspolitik",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "IT-investeringar i de fattigaste länderna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Skuldavskrivning m.m.",
          "partier": "\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Skuldavskrivning m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Bekämpning av hiv/aids m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Bekämpning av hiv/aids m.m.",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Hållbar utveckling m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Hållbar utveckling m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Hållbar utveckling m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Naturvården och biologisk mångfald",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Naturvården och biologisk mångfald",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Naturvården och biologisk mångfald",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Äganderättens betydelse för ett hållbart nyttjande av havsresursen m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Översyn av lagar och konventioner på havsmiljöområdet",
          "partier": "\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Havsmiljökommissionens förslag",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Revidering av Helsingforskonventionen m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Gemensam förvaltning för Östersjön",
          "partier": "\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Miljödomstol för Östersjön",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Miljödomstol för Östersjön",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Enkelskroviga fartyg och avskaffande av bekvämlighetsflagg m.m.",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Katalysatorer på fartyg",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Mottagning av spillolja m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Miljöbrott mot Östersjöns ekosystem m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Strandstädning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Naturvårdsverkets ansvarsområde",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Naturvårdsverkets ansvarsområde",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Åtgärder mot försurning och övergödning m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Åtgärder mot försurning och övergödning m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Åtgärder mot försurning och övergödning m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Skydd av havsområden",
          "partier": "\"fp\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Skydd av havsområden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Samverkan mellan länsstyrelse, kommun, fiskenäringen och forskare",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "EU:s kemikaliestrategi (REACH) m.m.",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "EU:s kemikaliestrategi (REACH) m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Miljögarantin m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Information om kemikalieanvändningen",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Bromerade flamskyddsmedel",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Trifenylfosfat",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Bromerade flamskyddsmedel och försiktighetsprincipen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Läkemedels miljöpåverkan",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Läkemedels miljöpåverkan",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Läkemedels miljöpåverkan",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Läkemedels miljöpåverkan",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "AH-oljor i bildäck",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Mål för klimat- och energipolitiken m.m.",
          "partier": "\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Mål för klimat- och energipolitiken m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Mål för klimat- och energipolitiken m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Handel med utsläppsrätter m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "55",
          "rubrik": "Handel med utsläppsrätter m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "56",
          "rubrik": "Avvecklande av de lokala investeringsprogrammen",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "57",
          "rubrik": "Nya bränslen och ny teknik m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "58",
          "rubrik": "Nya bränslen och ny teknik m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "59",
          "rubrik": "Nya bränslen och ny teknik m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "60",
          "rubrik": "Ökad användning av fordonsgas m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "61",
          "rubrik": "Ökad användning av fordonsgas m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "62",
          "rubrik": "Miljöklassning av fordon",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "63",
          "rubrik": "Miljöklassning av fordon",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "64",
          "rubrik": "Skrotningspremie för äldre tvåtaktsmotorer",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "65",
          "rubrik": "Handlingsplan för sanering av källor till dioxinutsläpp",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "66",
          "rubrik": "Valfrihet inom barnomsorgen och barnomsorgens betydelse för lek och omsorg",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "67",
          "rubrik": "Hållbara trygghetssystem",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        },
        {
          "nummer": "68",
          "rubrik": "En sammanhållen yrkeshögskola",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "47"
        },
        {
          "nummer": "69",
          "rubrik": "Tydligare målformulering i läroplanen/kursplanen om kunskap om hållbar utveckling",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "48"
        },
        {
          "nummer": "70",
          "rubrik": "Forskning inom jordbrukets område m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "49"
        },
        {
          "nummer": "71",
          "rubrik": "Forskning inom fiskets område",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "72",
          "rubrik": "Miljöforskning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "51"
        },
        {
          "nummer": "73",
          "rubrik": "Miljöforskning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "51"
        },
        {
          "nummer": "74",
          "rubrik": "Miljöforskning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "51"
        },
        {
          "nummer": "75",
          "rubrik": "Miljöforskning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "51"
        },
        {
          "nummer": "76",
          "rubrik": "Åtgärder för att förbättra företagsklimatet för småföretagare",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "52"
        },
        {
          "nummer": "77",
          "rubrik": "Åtgärder för att förbättra företagsklimatet för småföretagare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "52"
        },
        {
          "nummer": "78",
          "rubrik": "Skattereduktion för hushållstjänster",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "79",
          "rubrik": "Anpassning av miljöbalken till småföretagarnas situation",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "80",
          "rubrik": "Långsiktigt producentansvar och integrerad produktpolitik, IPP",
          "partier": "\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "55"
        },
        {
          "nummer": "81",
          "rubrik": "Långsiktigt producentansvar och integrerad produktpolitik, IPP",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "55"
        },
        {
          "nummer": "82",
          "rubrik": "Hållbart näringsliv och etiska och miljömässiga riktlinjer för statliga företag",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "56"
        },
        {
          "nummer": "83",
          "rubrik": "Hållbart näringsliv och etiska och miljömässiga riktlinjer för statliga företag",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "56"
        },
        {
          "nummer": "84",
          "rubrik": "Regional utveckling",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "57"
        },
        {
          "nummer": "85",
          "rubrik": "Översyn av skogspolitiken m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "58"
        },
        {
          "nummer": "86",
          "rubrik": "Ersättningsfrågor m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "59"
        },
        {
          "nummer": "87",
          "rubrik": "Ersättningsfrågor m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "59"
        },
        {
          "nummer": "88",
          "rubrik": "Konsekvensanalyser vid bildande av naturreservat m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "60"
        },
        {
          "nummer": "89",
          "rubrik": "Naturvårdsavtal",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "62"
        },
        {
          "nummer": "90",
          "rubrik": "Natura 2000",
          "partier": "\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "64"
        },
        {
          "nummer": "91",
          "rubrik": "Tätortsnära natur",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "65"
        },
        {
          "nummer": "92",
          "rubrik": "Livsmedelsproduktionen och konkurrenskraften för svenskt jordbruk",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "67"
        },
        {
          "nummer": "93",
          "rubrik": "Ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "68"
        },
        {
          "nummer": "94",
          "rubrik": "Reformering av EU:s jordbrukspolitik",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "69"
        },
        {
          "nummer": "95",
          "rubrik": "Översyn av EU:s fiskesubventioner",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "70"
        },
        {
          "nummer": "96",
          "rubrik": "Översyn av EU:s fiskesubventioner",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "70"
        },
        {
          "nummer": "97",
          "rubrik": "Tumlare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "71"
        },
        {
          "nummer": "98",
          "rubrik": "Reglering av säl- och skarvbestånden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "72"
        },
        {
          "nummer": "99",
          "rubrik": "Spökgarn",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "73"
        },
        {
          "nummer": "100",
          "rubrik": "Yrkesfiskaravdrag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "74"
        },
        {
          "nummer": "101",
          "rubrik": "En hållbar same- och rennäringspolitik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "75"
        },
        {
          "nummer": "102",
          "rubrik": "Styrmedel inom energisektorn",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "76"
        },
        {
          "nummer": "103",
          "rubrik": "Mål för energipolitiken m.m.",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "77"
        },
        {
          "nummer": "104",
          "rubrik": "Effektiv energiteknik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "78"
        },
        {
          "nummer": "105",
          "rubrik": "Åtgärdsstrategi för minimerad användning av fossila bränslen inom energi- och transportsktorerna",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "79"
        },
        {
          "nummer": "106",
          "rubrik": "Frivilliga åtaganden mellan myndigheter och företag",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "80"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-09-16 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-10-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-10-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-11-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-11-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-11-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-11-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-11-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-11-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-11-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-11-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:09:00"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Regeringen har lämnat den första revideringen av den svenska strategin för hållbar utveckling från år 2002 (se 2001/02:MJU16 ). Revideringen sker främst med utgångspunkt från resultaten av världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Men den tar också hänsyn till andra händelser sedan den första strategin lades, bland annat inom EU:s strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonprocessen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen avslog också motioner från främst allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen gjorde också ett uttalande om naturvårdsavtal. En större andel av avsättningarna för levande skogar bör ske genom frivilliga åtaganden. Skyddsformen naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för naturvården, bör därför utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Ställningstagandet gjordes med anledning av en reservation av de borgerliga partierna och Miljöpartiet. ",
          "dok_id": "GS01MJU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Revidering av den svenska strategin för hållbar utveckling (MJU3)",
          "dok_id": "GS01MJU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 89 under punkt 62 och dels i övrigt bifallit utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:09:00"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01MJU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Regeringen har lämnat den första revideringen av den svenska strategin för hållbar utveckling från år 2002 (se <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=1910\">2001/02:MJU16</a>). Revideringen sker främst med utgångspunkt från resultaten av världstoppmötet i Johannesburg år 2002. Men den tar också hänsyn till andra händelser sedan den första strategin lades, bland annat inom EU:s strategi för hållbar utveckling och den så kallade Lissabonprocessen. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer. Utskottet föreslår också attt riksdagen avslår motioner från främst allmänna motionstiderna 2002, 2003 och 2004. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. De borgerliga partierna och Miljöpartiet har lämnat en reservation om naturvårdsavtal. Partierna anser att en större andel av avsättningarna för levande skogar bör ske genom frivilliga åtaganden. Riksdagen bör därför göra ett uttalande om att skyddsformen naturvårdsavtal, där staten och markägaren tar ett gemensamt ansvar för naturvården, bör utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag. Utskottets majoritet anser att skyddsarbetet behöver utvecklas ytterligare och vill vänta in regeringen proposition om miljökvalitetsmålen som kommer våren 2005.</p>",
          "dok_id": "GS01MJU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:20"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Revidering av den svenska strategin för hållbar utveckling (MJU3)",
          "dok_id": "GS01MJU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:21"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01MJU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_mju_3.docx",
          "filstorlek": "306917",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "En   svensk  strategi  för  hållbar  utveckling  -ekonomisk, social och miljömässig",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/59F1868B-7682-4F35-B178-8FBD8489A747"
        },
        {
          "dok_id": "GS01MJU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200405_mju_3.pdf",
          "filstorlek": "1565943",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200405_mju_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4C6FD4F2-1AE9-4E44-A707-3E9379A15886"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ263 Strategi för att miljöanpassa det svenska jordbruket",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ263",
          "ref_dok_titel": "Strategi för att miljöanpassa det svenska jordbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ426 Fiske",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ426",
          "ref_dok_titel": "Fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ435 Forskning och utbildning i ekologiskt lantbruk vid SLU",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ435",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ435",
          "ref_dok_titel": "Forskning och utbildning i ekologiskt lantbruk vid SLU",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ492 Västerhavet",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ492",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ492",
          "ref_dok_titel": "Västerhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N304 Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:Ju263 Oljespill i Östersjön",
          "ref_dok_id": "GR02Ju263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "Ju263",
          "ref_dok_titel": "Oljespill i Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ225 Östersjöns vatten",
          "ref_dok_id": "GR02MJ225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ225",
          "ref_dok_titel": "Östersjöns vatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ227 Företagarperspektiv i miljöbalken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ227",
          "ref_dok_titel": "Företagarperspektiv i miljöbalken",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ235 Illegal jakt på rovdjur",
          "ref_dok_id": "GR02MJ235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ235",
          "ref_dok_titel": "Illegal jakt på rovdjur",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ243 Östersjöns miljö",
          "ref_dok_id": "GR02MJ243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ243",
          "ref_dok_titel": "Östersjöns miljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ257 Miljöfrämjande acceleratorer i drivmedel",
          "ref_dok_id": "GR02MJ257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ257",
          "ref_dok_titel": "Miljöfrämjande acceleratorer i drivmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ258 Flamskyddsmedel",
          "ref_dok_id": "GR02MJ258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ258",
          "ref_dok_titel": "Flamskyddsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ278 Hormoner och hormonliknande ämnen i naturen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ278",
          "ref_dok_titel": "Hormoner och hormonliknande ämnen i naturen",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ284 Strandstädning",
          "ref_dok_id": "GR02MJ284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ284",
          "ref_dok_titel": "Strandstädning",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ287 Äganderätten",
          "ref_dok_id": "GR02MJ287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ287",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ288 Konsekvensanalys av nya naturreservat",
          "ref_dok_id": "GR02MJ288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ288",
          "ref_dok_titel": "Konsekvensanalys av nya naturreservat",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ316 Inrättandet av nya naturreservat",
          "ref_dok_id": "GR02MJ316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ316",
          "ref_dok_titel": "Inrättandet av nya naturreservat",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ334 Östersjön",
          "ref_dok_id": "GR02MJ334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ334",
          "ref_dok_titel": "Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ339 Naturvårdsverkets ansvar för havsmiljön",
          "ref_dok_id": "GR02MJ339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ339",
          "ref_dok_titel": "Naturvårdsverkets ansvar för havsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ349 Reservatsavsättningar med lokalförankring",
          "ref_dok_id": "GR02MJ349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ349",
          "ref_dok_titel": "Reservatsavsättningar med lokalförankring",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ365 Vissa kemikaliefrågor",
          "ref_dok_id": "GR02MJ365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ365",
          "ref_dok_titel": "Vissa kemikaliefrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ370 Framtidens miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02MJ370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ370",
          "ref_dok_titel": "Framtidens miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ379 Vattenkvaliteten i Stockholmsområdet och miljöforskningen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ379",
          "ref_dok_titel": "Vattenkvaliteten i Stockholmsområdet och miljöforskningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ380 Bilparkens bränsleeffektivitet",
          "ref_dok_id": "GR02MJ380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ380",
          "ref_dok_titel": "Bilparkens bränsleeffektivitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij och Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ384 Äganderätt",
          "ref_dok_id": "GR02MJ384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ384",
          "ref_dok_titel": "Äganderätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ386 Kvävereduktion på Gotland",
          "ref_dok_id": "GR02MJ386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ386",
          "ref_dok_titel": "Kvävereduktion på Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ387 Avtal för naturreservat",
          "ref_dok_id": "GR02MJ387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ387",
          "ref_dok_titel": "Avtal för naturreservat",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ394 Miljöklassning av drivmedel och bränslen",
          "ref_dok_id": "GR02MJ394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ394",
          "ref_dok_titel": "Miljöklassning av drivmedel och bränslen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ400 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GR02MJ400",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ400",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ401 Klimatpolitiken",
          "ref_dok_id": "GR02MJ401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ401",
          "ref_dok_titel": "Klimatpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Wetterstrand m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ404 Äganderätten",
          "ref_dok_id": "GR02MJ404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ404",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ407 Marknaden för fordonsgas",
          "ref_dok_id": "GR02MJ407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ407",
          "ref_dok_titel": "Marknaden för fordonsgas",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ408 Hållbart fiske",
          "ref_dok_id": "GR02MJ408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ408",
          "ref_dok_titel": "Hållbart fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ409 Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_id": "GR02MJ409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ409",
          "ref_dok_titel": "Hållbart skogsbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ410 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GR02MJ410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ410",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ429 Reservatindelningar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ429",
          "ref_dok_titel": "Reservatindelningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Karl Gustav Abramsson och Sören Wibe (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ434 Havsmiljön",
          "ref_dok_id": "GR02MJ434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ434",
          "ref_dok_titel": "Havsmiljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ436 Ökad användning av fordonsgas",
          "ref_dok_id": "GR02MJ436",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ436",
          "ref_dok_titel": "Ökad användning av fordonsgas",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Sköldestig och Johan Löfstrand (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ437 Rättsligt ansvar för oljeutsläpp",
          "ref_dok_id": "GR02MJ437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ437",
          "ref_dok_titel": "Rättsligt ansvar för oljeutsläpp",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ438 Nationell strategi för integrerad utsjöplanering",
          "ref_dok_id": "GR02MJ438",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ438",
          "ref_dok_titel": "Nationell strategi för integrerad utsjöplanering",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson och Mikael Damberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ451 Östersjöns miljö",
          "ref_dok_id": "GR02MJ451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ451",
          "ref_dok_titel": "Östersjöns miljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Andersson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ472 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ472",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ472",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ474 Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_id": "GR02MJ474",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ474",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik som bottnar",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ62 med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ62",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ62",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ63 med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ63",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ63",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ64 med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ64",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ64",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Goude m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ65 med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ65",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ65",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ66 med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ66",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ66",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ67 med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR02MJ67",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ67",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N327 Statligt ägande och statens ägarpolitik",
          "ref_dok_id": "GR02N327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N327",
          "ref_dok_titel": "Statligt ägande och statens ägarpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:N412 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GR02N412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "N412",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T304 Avgasfria bilar och utsläppsmål",
          "ref_dok_id": "GR02T304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T304",
          "ref_dok_titel": "Avgasfria bilar och utsläppsmål",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T563 Bilen och miljön",
          "ref_dok_id": "GR02T563",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T563",
          "ref_dok_titel": "Bilen och miljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:T564 Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_id": "GR02T564",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "T564",
          "ref_dok_titel": "Framtidens transportsystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ211 Jakt på skarv",
          "ref_dok_id": "GS02MJ211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ211",
          "ref_dok_titel": "Jakt på skarv",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius och Jeppe Johnsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ219 Naturvårdsavtal som ett alternativ till naturreservat",
          "ref_dok_id": "GS02MJ219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ219",
          "ref_dok_titel": "Naturvårdsavtal som ett alternativ till naturreservat",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ225 Skarven",
          "ref_dok_id": "GS02MJ225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ225",
          "ref_dok_titel": "Skarven",
          "ref_dok_subtitel": "av Niclas Lindberg och Britta Lejon (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ229 Avgasfria bilar och utsläppsmål",
          "ref_dok_id": "GS02MJ229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ229",
          "ref_dok_titel": "Avgasfria bilar och utsläppsmål",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ286 Skarvjakt i Stockholms skärgård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ286",
          "ref_dok_titel": "Skarvjakt i Stockholms skärgård",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ290 Användning av fordonsgas i trafiken",
          "ref_dok_id": "GS02MJ290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ290",
          "ref_dok_titel": "Användning av fordonsgas i trafiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Hagberg och Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ298 Jakt på skarv",
          "ref_dok_id": "GS02MJ298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ298",
          "ref_dok_titel": "Jakt på skarv",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD) och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ318 Jakt på säl och skarv",
          "ref_dok_id": "GS02MJ318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ318",
          "ref_dok_titel": "Jakt på säl och skarv",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ342 Östersjöns miljö",
          "ref_dok_id": "GS02MJ342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ342",
          "ref_dok_titel": "Östersjöns miljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ344 Säljakt",
          "ref_dok_id": "GS02MJ344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ344",
          "ref_dok_titel": "Säljakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ356 Skyddsjakt på säl",
          "ref_dok_id": "GS02MJ356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ356",
          "ref_dok_titel": "Skyddsjakt på säl",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ361 Avveckling av bromerade flamskyddsmedel",
          "ref_dok_id": "GS02MJ361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ361",
          "ref_dok_titel": "Avveckling av bromerade flamskyddsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ369 En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02MJ369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ369",
          "ref_dok_titel": "En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ371 Handling och samarbete för Östersjöns överlevnad",
          "ref_dok_id": "GS02MJ371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ371",
          "ref_dok_titel": "Handling och samarbete för Östersjöns överlevnad",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP) och Sverker Thorén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ407 Marknaden för fordonsgas",
          "ref_dok_id": "GS02MJ407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ407",
          "ref_dok_titel": "Marknaden för fordonsgas",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ414 Allmän jakt på skarv",
          "ref_dok_id": "GS02MJ414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ414",
          "ref_dok_titel": "Allmän jakt på skarv",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Gille och Mats Berglind (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ426 Storskarv",
          "ref_dok_id": "GS02MJ426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ426",
          "ref_dok_titel": "Storskarv",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ433 Jakt på gråsäl",
          "ref_dok_id": "GS02MJ433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ433",
          "ref_dok_titel": "Jakt på gråsäl",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ443 Östersjöns vatten",
          "ref_dok_id": "GS02MJ443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ443",
          "ref_dok_titel": "Östersjöns vatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ486 Jakt på skarv",
          "ref_dok_id": "GS02MJ486",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ486",
          "ref_dok_titel": "Jakt på skarv",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ494 Fiske",
          "ref_dok_id": "GS02MJ494",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ494",
          "ref_dok_titel": "Fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson och Per Landgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ498 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ498",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ498",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ500 Liv och fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_id": "GS02MJ500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ500",
          "ref_dok_titel": "Liv och fiske i Östersjön och Västerhavet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ503 Jakt och viltvård",
          "ref_dok_id": "GS02MJ503",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ503",
          "ref_dok_titel": "Jakt och viltvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ507 Miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ507",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ507",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ528 Integrerad produktpolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ528",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ528",
          "ref_dok_titel": "Integrerad produktpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ534 Äganderätten för landets skogsägare",
          "ref_dok_id": "GS02MJ534",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ534",
          "ref_dok_titel": "Äganderätten för landets skogsägare",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ536 Skyddsjakt på säl från båt",
          "ref_dok_id": "GS02MJ536",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ536",
          "ref_dok_titel": "Skyddsjakt på säl från båt",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ537 Skyddsjakt på storskarv",
          "ref_dok_id": "GS02MJ537",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ537",
          "ref_dok_titel": "Skyddsjakt på storskarv",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:U226 Politik för global utveckling",
          "ref_dok_id": "GS02U226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "U226",
          "ref_dok_titel": "Politik för global utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GR03129",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "129",
          "ref_dok_titel": "En svensk strategi för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-11-17",
          "ref_dok_id": "GS0931",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "31",
          "ref_dok_titel": "2004-11-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-11-17",
          "ref_dok_id": "GS0931",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "31",
          "ref_dok_titel": "2004-11-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:41",
          "ref_dok_id": "GS0K41",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:41",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}