{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303213",
      "dok_id": "GS01MJU2",
      "rm": "2004/05",
      "beteckning": "MJU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2004/05:MJU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2004-11-30 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:53:37",
      "publicerad": "2006-03-15 11:53:41",
      "titel": "Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GS01MJU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GS01MJU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GS01MJU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2004/05:MJU2</div><h1>Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen för\r\når 2005 om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med\r\nanslutande näringar och om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar\r\nom jordbruksprodukter. Lagändringen innebär anpassningar till ändringar\r\ni EG:s regelverk. I samband med budgetpropositionen behandlar utskottet\r\n43 motionsyrkanden från allmän motionstid åren 2003 och 2004.\r\nUtgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju politikområden. Det\r\nmest omfattande av dessa är området Livsmedelspolitik som omfattar i\r\nförsta hand verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna,\r\nfiskerinäringen samt livsmedel. Övriga politikområden är Skogspolitik,\r\nDjurpolitik, Landsbygdspolitik, Samepolitik, Utbildningspolitik och\r\nForskningspolitik. Regeringen föreslår inom utgiftsområdet satsningar\r\nför år 2005 som bl.a. gäller Artdatabanken, Djurskyddsmyndigheten,\r\nekologisk produktion av livsmedel samt biotopskydd inom skogsbruket.\r\nRiksdagen har den 24 november 2004 fastställt utgiftsramen för utgiftsområdet\r\ntill 14 655 991 000 kr i enlighet med finansutskottets förslag. I\r\njämförelse med anvisade medel år 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med\r\n364 miljoner kronor år 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen av\r\natt EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag ökar med 150 miljoner\r\nkronor.\r\nRegeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks, och\r\nutskottet ställer sig bakom de bedömningar som regeringen har redovisat.\r\nSamtliga motioner som behandlas i samband med budgetpropositionen\r\navstyrks.\r\nI betänkandet finns sju reservationer och sex särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar\r\nRiksdagen1. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget\r\n42:3 Djurhälsovård, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006,2. bemyndigar\r\nregeringen att under år 2005, för ramanslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 3 500 000 kr under år 2006,3. bemyndigar\r\nregeringen att för år 2005 låta Kammarkollegiet ha tillgång till en\r\nkredit på myndighetens särskilda räntekonto för Viltvårdsfonden i\r\nRiksgäldskontoret på högst 5 000 000 kr,4. bemyndigar regeringen att under\r\når 2005, för ramanslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten, besluta om bidrag\r\nsom inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000\r\nkr under år 2006,5. bemyndigar regeringen att för år 2005 låta Statens\r\njordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda\r\nräntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 6 000 000 000\r\nkr,6. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 43:5\r\nArealersättning och djurbidrag m.m., besluta om bidrag som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 086 200 000 kr\r\nunder år 2006 och 13 800 000 kr under år 2007,7. bemyndigar regeringen\r\natt under år 2005, för ramanslaget 43:6 Intervention och exportbidrag\r\nför jordbruksprodukter, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006,8. bemyndigar\r\nregeringen att under år 2005, för ramanslaget 44:1 Åtgärder för\r\nlandsbygdens miljö och struktur, besluta om bidrag som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 808 052 000 kr under år 2006,\r\nhögst 182 090 000 kr år 2007, högst 62 708 000 kr år 2008, högst\r\n35 650 000 kr år 2009 och högst 61 500 000 kr därefter,9. bemyndigar\r\nregeringen att under år 2005, för ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten\r\nfinansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om\r\nbidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n883 626 000 kr under år 2006, högst 225 757 000 kr år 2007, högst\r\n75 290 000 kr år 2008, högst 40 474 000 kr år 2009 och högst 61 853 000\r\nkr därefter,10. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget\r\n44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, besluta om bidrag som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000\r\nkr under år 2006,11. bemyndigar regeringen att under år 2005, för\r\nramanslaget 44:7 Ekologisk produktion, besluta om bidrag som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000 kr under\r\når 2006,12. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget\r\n45:1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om bidrag som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kr under\r\når 2006,13. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning och samfinansierad forskning, besluta om bidrag som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 220 000 000 kr under\r\når 2006, högst 150 000 000 kr år 2007, högst 95 000 000 kr år 2008 och\r\nhögst 45 000 000 kr år 2009,14. godkänner vad regeringen förordar om\r\nersättning vid skördeskador,15. anvisar anslag för budgetåret 2005 under\r\nutgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga 3.Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 1-13, 16 och\r\n19 samt avslår motionerna 2003/04:MJ217, 2003/04:MJ446, 2004/05:MJ217,\r\n2004/05:MJ259, 2004/05:MJ270, 2004/05:MJ379, 2004/05:MJ434 yrkande 36,\r\n2004/05:MJ467, 2004/05:MJ473 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:MJ497\r\nyrkandena 29, 32-34, 37, 41, 43 i denna del och 46, 2004/05:MJ499 yrkande\r\n20, 2004/05:MJ508 yrkande 36, 2004/05:MJ513 yrkande 1 och 2004/05:MJ525\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\n2.      Myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda djur\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkande 43 i denna del.\r\nReservation 1 (fp, kd, v, mp)\r\n\r\n3.      Ersättning för rovdjursdödade renar\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkande 42.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n4.      Disposition av avgiftsintäkter\r\nRiksdagen1. godkänner vad regeringen förordar om disposition av\r\navgiftsintäkter vid Djurskyddsmyndigheten,2. godkänner vad regeringen\r\nförordar om disposition av avgiftsintäkter vid Statens jordbruksverk.Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 14\r\noch 15 samt avslår motion 2004/05:MJ473 yrkande 3.\r\nReservation 3 (m)\r\n\r\n5.      Ändring i lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkt 18.\r\n\r\n6.      Mål för politikområde Livsmedelspolitik\r\nRiksdagen godkänner nytt mål för politikområde Livsmedelspolitik i\r\nenlighet med vad regeringen förordar och beslutar att nuvarande mål\r\nskall upphöra att gälla. Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1\r\nUtgiftsområde 23 punkt 17.\r\n\r\n7.      Principer för utbetalning av vissa stöd\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 5, 2004/05:MJ208\r\nyrkande 1, 2004/05:MJ209, 2004/05:MJ222, 2004/05:MJ321 yrkande 1,\r\n2004/05:MJ376 yrkande 1, 2004/05:MJ408, 2004/05:MJ437 yrkande 5, 2004/05:MJ463\r\noch 2004/05:MJ497 yrkande 6.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8.      Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ279, 2004/05:MJ470 och 2004/05:MJ508\r\nyrkande 18.\r\nReservation 5 (fp)\r\n\r\n9.      Inriktningen på offentligt finansierad forskning\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:Sk405 yrkande 8.\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n10.     Ytterligare tjänster vid Sveriges lantbruksuniversitet\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ378.\r\n\r\n11.     Kvaliteten i veterinärutbildningen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ246.\r\n\r\n12.     Översyn av forskningsfinansieringen\r\nRiksdagen avslår motion 2004/05:MJ508 yrkande 19.\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\nStockholm den 30 november 2004\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:      Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m)1Deltar ej under punkt 1, Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf\r\nEriksson (s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson\r\n(kd)2Deltar ej under punkt 1, Christina Axelsson (s), Lars Lindblad\r\n(m)3Deltar ej under punkt 1, Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c)4Deltar\r\nej under punkt 1, Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m)5Deltar\r\nej under punkt 1, Christin Hagberg (s), Anita Brodén (fp)6Deltar ej\r\nunder punkt 1, Sven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp)7Deltar\r\nej under punkt 1.</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlar utskottet regeringens och oppositionens\r\nförslag till fördelning av utgifterna m.m. under utgiftsområde 23 Jord-\r\noch skogsbruk, fiske med anslutande näringar, se bilaga 4. Därutöver\r\nbehandlas regeringens förslag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s\r\nförordningar om jordbruksprodukter. Lagändringen innebär en anpassning\r\ntill ändringar i EG:s regelverk. Detta förslag återfinns i bilaga 2.\r\nRegeringens samtliga förslag har utformats i samarbete med Vänsterpartiet\r\noch Miljöpartiet de gröna.\r\nUtskottet behandlar också ett antal motioner med anknytning till budgeten.\r\n\r\nBakgrund\r\nUtgiftsområdet omfattar 38 anslag fördelade på sju politikområden. Det\r\nmest omfattande politikområdet är Livsmedelspolitik som omfattar i första\r\nhand verksamhet som avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen\r\nsamt livsmedel. Övriga politikområden är Djurpolitik, Landsbygdspolitik,\r\nSamepolitik, Skogspolitik, Utbildningspolitik och Forskningspolitik.\r\nInom utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens jordbruksverk,\r\nStatens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens\r\nveterinärmedicinska anstalt, Djurskyddsmyndigheten, Livsmedelsverket,\r\nLivsmedelsekonomiska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt\r\nSkogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna. Sametinget redovisas under\r\nutgiftsområde 1. För budgetåret 2005 föreslås att sammanlagt 14,7\r\nmiljarder kronor anslås för utgiftsområdet. Ungefär 50 % av utgifterna\r\nfinansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet avser obligatoriska\r\nåtgärder såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag.\r\nDärtill kommer delfinansierade stöd och ersättningar som förutsätter\r\nnationell medfinansiering. Till dessa hör landsbygdsprogrammet och\r\nstrukturplanen för fiskerinäringen i Sverige.\r\nUtgifterna inom utgiftsområdet har ökat kraftigt det senaste decenniet.\r\nEn i vissa delar väsentligt reformerad gemensam jordbrukspolitik kommer\r\natt träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2005. Reformen beräknas inte\r\nmedföra ökade utgifter i statsbudgeten.\r\nI jämförelse med anvisade medel år 2004 ökar ramen för utgiftsområdet\r\nmed 364 miljoner kronor år 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen\r\nav att EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag ökar med 150 miljoner\r\nkronor. Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 32 miljoner kronor till\r\nföljd av satsningar på landsbygdsutveckling. Därutöver beräknas\r\nutgiftsområdet öka med 45 miljoner kronor till följd av åtgärder för att\r\nfrämja mindre kända arter och med 43 miljoner kronor till följd av\r\nsatsningar på förbättrat djurskydd och bekämpning av djursjukdomar.\r\nSlutligen beräknas utgiftsområdet öka med 35 miljoner kronor till följd\r\nav insatser för att främja bl.a. närslakt och småskalig livsmedelsförädling\r\nsamt med 61 miljoner kronor till följd av åtgärder för förbättrat\r\nbiotopskydd inom skogsbruket.\r\nI jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års\r\nekonomiska vårproposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 117\r\nmiljoner kronor år 2005. Detta förklaras huvudsakligen av ovan nämnda\r\nåtgärder.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nSkogspolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna\r\nåtgärder inom politikområdet.\r\nPropositionen\r\nOmfattning\r\nOmrådet Skogspolitik omfattar den skogspolitik som beslutades av riksdagen\r\n1993 (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). Inom\r\npolitikområdet ryms de flesta statliga ekonomiska medel som har beslutats\r\nför att nå de skogspolitiska målen. I budgetpropositionen behandlas\r\nsärskilt skogsvårdsorganisationen som består av Skogsstyrelsen och\r\nskogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet\r\nmed ansvar för frågor som rör skogsbruket och chefsmyndighet för de tio\r\nregionala skogsvårdsstyrelserna.\r\nSkogspolitiken kännetecknas av att den har två jämställda mål, ett\r\nproduktionsmål och ett miljömål. Produktionsmålet innebär att skogen och\r\nskogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger\r\nen uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge\r\nhandlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.\r\nMiljömålet innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall\r\nbevaras. Biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras.\r\nSkogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma\r\ni skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser\r\noch i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas.\r\nSkogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall\r\nvärnas.\r\nSkogspolitiken utvärderas regelbundet och en första utvärdering redovisades\r\nför riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3, rskr.\r\n1998/99:32). Regeringen gjorde då bedömningen att skogspolitikens mål\r\nskulle ligga fast. Riksdagen hade ingen erinran mot detta. Den andra\r\nutvärderingen av skogspolitikens effekter redovisades till regeringen\r\nav Skogsstyrelsen i december 2001, och regeringen har i skrivelsen\r\nUppföljning av skogspolitiken (skr. 2003/04:39) redovisat utvärderingen\r\nför riksdagen. Regeringen anser med stöd av utvärderingen att skogspolitikens\r\nmål bör ligga fast.\r\nRegeringen beslutade i maj 2004 att tillkalla en särskild utredare med\r\nuppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken (dir. 2004:70). Bakgrunden\r\när att hittillsvarande utvärderingar av 1993 års skogspolitik har\r\ngenomförts av skogsvårdsorganisationen. Regeringen anser därför att det\r\när dags att genomföra en oberoende utvärdering som omfattar även\r\nskogsvårdsorganisationens arbete. Utvärderingen skall ta som utgångspunkt\r\natt grunderna för gällande skogspolitik ligger fast. Det innebär att\r\nskogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål,\r\nligger fast. Regeringen bedömer att det är väsentligt att utvärdera\r\nhur väl målen för skogspolitiken har uppfyllts under de dryga tio år\r\nsom den har tillämpats. Det är först nu som det är möjligt att mera\r\ngenomgripande utvärdera effekterna av 1993 års skogspolitik. Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 31 december 2005.\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\nProduktionen av svenska skogsindustriprodukter var under år 2003 rekordhög.\r\nDen samlade produktionen av massa uppgick till 11,8 miljoner ton jämfört\r\nmed 11,4 miljoner ton år 2002. Produktionen av papper steg med 3 % till\r\n11 miljoner ton. 87 % gick till export, vilket motsvarar ca 66 miljarder\r\nkronor. Mer än två tredjedelar av exporten gick till EU-länderna.\r\nAvverkningen ökade under år 2003 och beräknas till ca 83,4 miljoner\r\nkubikmeter. År 2002 uppgick avverkningen till 82,4 miljoner kubikmeter.\r\nAvverkningens bruttovärde år 2002 beräknas till 21 miljarder kronor,\r\nvarav avverkningskostnader ca 8 miljarder kronor och rotnettovärde 14\r\nmiljarder kronor. Skogsnäringens produktionsvärde under år 2001 var 181\r\nmiljarder kronor. Skogsindustrins förädlingsvärde var ca 15 % av\r\ntillverkningsindustrins totala förädlingsvärde. Det totala skogsbruksvärdet\r\nvid 1998 års allmänna fastighetstaxering var 181 miljarder kronor.\r\nSkogsbruksvärdet efter den årliga omräkningen 2003 var 231 miljarder\r\nkronor. Importen av rundvirke och flis under år 2003 var 11,4 miljoner\r\nkubikmeter barkat virke. Det är en minskning med 4 % jämfört med år\r\n2002. Det totala importvärdet av rundvirke och flis uppgick till 4,6\r\nmiljarder kronor. Även om importnivån inte nådde upp till rekordåret\r\n2000 då 12,8 miljoner kubikmeter importerades, spelar importen en viktig\r\nroll för skogsindustrins virkesförsörjning.\r\nEnligt konsekvensanalyser som utförts i Skogsstyrelsens regi bör det\r\nvara möjligt att med nuvarande skogsvårds- och naturvårdsambitioner\r\nsuccessivt öka den uthålliga årliga avverkningen under den närmaste\r\n100-årsperioden från nuvarande ca 80 miljoner kubikmeter till ca 90-95\r\nmiljoner kubikmeter. Även med dessa avverkningsnivåer kommer virkesförrådet\r\natt fortsätta öka liksom andelarna lövträd, äldre lövrik skog, gammal\r\nskog och antalet gamla grova träd. Grundläggande förutsättningar för\r\ndenna utveckling är en fortsatt strävan att nå de skogspolitiska målen.\r\nI såväl den senaste utvärderingen av skogspolitiken år 2001 som i\r\nutvärderingen år 1998 konstaterades brister både när det gäller\r\nproduktionsmålet och miljömålet. Den senaste uppföljningen av\r\nföryngringsresultaten\r\nvisar att 25 % av de undersökta områdena inte uppfyller de krav som\r\nställs i skogsvårdslagen. När det gäller generell naturvårdshänsyn\r\nuppfylls inte kraven i 19 % av områdena. Båda utvärderingarna visar på\r\nytterligare behov av insatser i form av rådgivning i produktions- och\r\nmiljöfrågor samt tillsyn särskilt vad gäller återväxtåtgärder. Vidare\r\nbehövs ökade insatser för områdesskydd.\r\nSkogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet har alltsedan\r\nskogsvårdsstyrelsernas\r\ntillkomst utgjort en betydande del av organisationens verksamhet.\r\nUppdragsverksamheten utgör 26 % av verksamheten, beräknat som\r\ntjänstgöringsdagar,\r\noch 43 % av omsättningen. Omsättningen ökade något i förhållande till\r\når 2002 då uppdragsverksamheten utgjorde 26 % av verksamheten och 39 %\r\nav omsättningen. Omsättningsökningen beror på att en större andel av de\r\narbetssökande i arbetsmarknadsprojekten har någon form av anställningsstöd.\r\nUppdragsverksamheten förväntas öka ytterligare genom ett avtal som\r\nslöts i mars 2004 med Arbetsmarknadsverket och svenska ESF-rådet om en\r\nkraftig ökning av arbetsmarknadssatsningen Gröna jobb.\r\nRiksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen\r\nför år 2003 avseende skogsvårdsorganisationen. Någon effektivitetsrapport\r\nhar inte lämnats.\r\nUtgiftsutveckling inom politikområdet Skogspolitik\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nUtfall2003      Budget20041     Prognos2004     Förslag2005     Beräknat 2006\r\nBeräknat\r\n2007\r\n544     525     531     544     547     553\r\n1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition\r\n(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för år 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet framgår av propositionen att det arbete som lagts ned på miljösidan\r\nmedfört en positiv utveckling under hela 1990-talet, men att det\r\nfortfarande återstår mycket arbete innan målet om att bevara biologisk\r\nmångfald i skogslandskapet kan anses vara uppnått. Däremot har det på\r\nproduktionssidan skett ett negativt trendbrott när det gäller\r\nföryngringsresultaten mellan utvärderingen år 1998 och utvärderingen år 2001.\r\nÄven röjningsaktiviteten ligger kvar på en alltför låg nivå. Utskottet\r\ninstämmer i regeringens uppfattning att insatser kommer att krävas både\r\nav skogsnäringen själv och av skogsvårdsorganisationen om de båda\r\nskogspolitiska målen skall nås. Dessutom ställer miljökvalitetsmålet\r\nLevande skogar och dess delmål (prop. 2000/01:130, Svenska miljömål -\r\ndelmål och åtgärdsstrategier, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:326)\r\nstora krav på engagemang från skogsvårdsorganisationens sida. Skog och\r\nskogsbruk behandlas för övrigt även i flera av de andra miljökvalitetsmålen.\r\nAv regeringens redovisning framgår att rådgivning och tillsyn har visat\r\nsig vara effektiva redskap för att nå skogspolitikens mål. Rådgivningen\r\nsynes dessutom vara ett mer effektivt medel för att nå skogspolitikens\r\nmål än omfattande statliga subventioner som tillämpas i många andra\r\nländer. I övrigt vill utskottet avvakta resultatet av den utvärdering\r\nav skogspolitiken som nu pågår.\r\n41:1 Skogsvårdsorganisationen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och\r\navstyrker därmed ett yrkande (fp) om minskat anslag.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är central förvaltningsmyndighet\r\nför skogsfrågor och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Vidare\r\nbör anslaget få användas för bidrag till vissa miljöorganisationer.\r\nRegeringen bedömer att det ökande samarbetet inom EU kring skogsfrågor\r\nkommer att ställa högre krav på svenskt engagemang. EU-arbetet kommer\r\ndärmed att ytterligare behöva prioriteras av skogsvårdsorganisationen.\r\n\r\nRegeringen föreslår en anslagstilldelning för 2005 om 315,9 miljoner\r\nkronor.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis en\r\nminskning av medelstilldelningen med 162 967 000 kr i förhållande till\r\nregeringens förslag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet finner regeringens förslag om medelstilldelning väl avvägt\r\noch tillstyrker propositionen i denna del. Med hänvisning till detta\r\navstyrker utskottet motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i den del den\r\navser förslag om minskning av anslaget.\r\n41:2 Insatser för skogsbruket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker tre motioner (m, kd, c) om annan medelstilldelning.\r\nUtskottet avstyrker dessutom en motion (mp) om att det s.k. Nokåsanslaget\r\nbör uppräknas.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras av Skogsstyrelsen och täcker kostnaderna för\r\nstatsbidrag enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket\r\noch förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsåtgärder.\r\nAnslaget finansierar bidrag till sådant ädellövskogsbruk som regleras\r\nsärskilt i skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och\r\nkulturmiljövårdsåtgärder. Vidare täcker det statens kostnader för biotopskydd\r\noch naturvårdsavtal. Anslaget får även användas för utvecklingsarbete\r\navseende kontinuitetsskogsbruk. Anslaget finansierar sedan sin tillkomst\r\når 1994 vissa administrationskostnader hos skogsvårdsorganisationen.\r\nDessa kostnader får, när det gäller de förordningsreglerade statsbidragen,\r\nuppgå till högst 2 miljoner kronor för år 2005. Därtill kommer\r\nskogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal,\r\nsom får uppgå till högst 35 miljoner kronor under år 2005. Utfallet för\r\nanslaget under år 2003 var 11 miljoner kronor högre än anslagsnivån för\r\nbudgetåret. Anslagssparandet består till största delen av beslutade men\r\nännu ej utbetalade stöd.\r\nMot bakgrund av vad regeringen föreslagit i propositionen Svenska\r\nmiljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130) bör fortsatta\r\ninsatser göras för biotopskydd och naturvårdsavtal även under år 2005.\r\nRegeringen föreslår att anslaget tillförs 60,5 miljoner kronor per år\r\nför skogsvårdsorganisationens kostnader för biotopskydd och naturvårdsavtal.\r\nRegeringen föreslår vidare att anslaget tillförs 5 miljoner kronor per\r\når som får användas för utvecklingsarbete avseende kontinuitetsskogsbruk.\r\nAnslaget bör liksom hittills till viss del kunna disponeras för\r\nskogsvårdsorganisationens administrationskostnader, även vad gäller sådana\r\nkostnader som är relaterade till biotopskydd och naturvårdsavtal.\r\nRegeringen föreslår att anslaget för år 2005 skall uppgå till 221,2\r\nmiljoner kronor.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4\r\ndelvis en minskning av medelstilldelningen i förhållande till regeringens\r\nförslag om 65 500 000 kr. Kristdemokraterna anser i motion 2004/05:MJ497\r\n(kd) yrkande 46 delvis att anslaget bör ökas med 25 000 000 kr i\r\nförhållande till vad regeringen föreslår. Centerpartiet å sin sida föreslår\r\nen anslagsökning med 85 000 000 kr i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande\r\n2 delvis.\r\nI motion 2004/05:MJ434 (mp) yrkande 36 föreslås att det anslag som finns\r\nför skydd av natur och kulturmiljöer i skogslandskapet (Nokåsanslaget)\r\nbör uppräknas för att tillgodose de stora behov som finns. Motionärerna\r\nanför att dessa bidrag år 2002 uppgick till 7 miljoner, vilket inte på\r\nlånga vägar räcker för att täcka behovet. Motionärerna vill därför att\r\nanslaget uppräknas och förenas med andra skyddsåtgärder, såsom information\r\noch rådgivningsinsatser.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller yrkandet om att uppräkna den del av anslaget som omfattar\r\nbidrag till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås) vill\r\nutskottet anföra följande. Som regeringen anger i propositionen disponeras\r\ndet totala anslaget av Skogsstyrelsen för att bl.a. finansiera bidrag\r\nför vissa natur- och kulturmiljövårdsåtgärder. Genom Nokåsprogrammet\r\nkan markägare få 70 % av godkända kostnader för skötselberoende värden\r\ni skogen ersatta. Anslaget för Nokåsprogrammet är enligt Skogsstyrelsen\r\nför närvarande totalt 10,7 miljoner kronor. Stödet har hittills i sin\r\nhelhet varit finansierat med nationella medel men är sedan i år\r\ndelfinansierat från miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet).\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om vikten av detta\r\nbidrag men anser sig inte berett att föreslå något riksdagsuttalande\r\nmed anledning av yrkandet. Därmed avstyrker utskottet förslaget i motion\r\n2004/05:MJ434 (mp) yrkande 36. Yrkandena om höjda anslag som framställs\r\ni motionerna 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande\r\n2 ryms inte inom ramen för utgiftsområdet. Utskottet avstyrker därför\r\ndessa. Sammanfattningsvis anser utskottet regeringens förslag väl avvägt\r\noch tillstyrker detta. Därmed avstyrker utskottet också motion 2004/05:MJ473\r\n(m) yrkande 4 i den del den berör detta anslag.\r\n41:3 Internationellt skogssamarbete och 41:4 Från EG-budgeten finansierade\r\nmedel för skogsskadeövervakning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslagen 41:3 och 41:4.\r\nDjurpolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna\r\nåtgärder inom politikområdet. Med hänvisning till att Djurskyddsmyndigheten\r\ninrättats avstyrker utskottet en motion (c) om att 20 miljoner kronor\r\nbör tillföras ett nytt anslag för Centrala försöksdjursnämnden.\r\nPropositionen\r\nOmfattning\r\nPolitikområdet omfattar verksamhet som avser djur som människan håller\r\neller på annat sätt har tagit ansvar för samt den del av faunavården\r\nsom avser viltvård. Verksamhet vid Statens jordbruksverk med\r\ndistriktsveterinärorganisationen, Statens veterinärmedicinska anstalt,\r\nDjurskyddsmyndigheten, Veterinära ansvarsnämnden, Livsmedelsverket,\r\nNaturvårdsverket, Sametinget och länsstyrelserna ingår.\r\nDjurskyddsmyndigheten inrättades den 1 januari 2004. Djurskyddsmyndigheten\r\när nu den centrala myndigheten avseende djurskydd enligt djurskyddslagen.\r\nDetta är uppgifter som överlämnats från Jordbruksverket och Centrala\r\nförsöksdjursnämnden (CFN). Avveckling av CFN pågår.\r\nMålet för djurpolitiken är ett gott djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd\r\nbland djur i människans tjänst och att viltstammarna förvaltas på ett\r\nsådant sätt att oacceptabla skador på människor och egendom inte uppstår.\r\nEtiska frågor är särskilt i fokus. En god djurhållning är en viktig\r\ndel i livsmedelskedjan. Den svenska grundtanken är att djurmiljön skall\r\nanpassas till djurens behov i så hög grad som möjligt och att djuren\r\nskall ges möjlighet att bete sig naturligt. Tillgång till näringsrikt\r\nfoder, fritt från smittämnen och föroreningar är en förutsättning för\r\nfriska djur och en god livsmedelskvalitet. Effektiva kontroller i alla\r\ndelar i livsmedelskedjan behövs för att säkerställa hög produktion,\r\nlivsmedelskvalitet och för att bibehålla god djur- och folkhälsa.\r\nKraven på djurpolitiken formuleras både nationellt och i EU men kräver\r\nmånga gånger beslut på EU-nivå. Under år 2003 och början av år 2004 har\r\nen rad beslut om ny lagstiftning fattats inom EU, och hög aktivitet\r\nväntas också under kommande år. Också i arbetet med EU:s nya jordbrukspolitik\r\nhar djurens välfärd fått ett allt större utrymme. Den svenska regeringen\r\navser att aktivt verka på den internationella arenan för att denna\r\nutveckling skall fortsätta och för att få gehör för den svenska modellen\r\navseende djurskydd och djur- och folkhälsa.\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\nSveriges djurhälsoläge har under år 2003 varit stabilt och gott. Sverige\r\nhar varit förskonat från större utbrott av allvarliga smittsamma\r\ndjursjukdomar, trots att sådana förekommer relativt frekvent i vår nära\r\nomgivning. Att djurhälsoläget är gott visas också av den indikator som\r\nvalts för djurhälsa (antal sjukdomsanmärkningar på svin vid slakt\r\nrespektive juverinflammationer hos mjölkkor). Trenden är stabil eller\r\nfallande, vilket tyder på ett totalt sett förbättrat hälsoläge. De\r\nindikatorer som fastlagts för att följa utvecklingen på djurskyddsområdet\r\ntyder på att också djurskyddet förbättrats år 2003 jämfört med år 2002.\r\nAntalet förelägganden etc. eller anmälan till åtal har inte ökat trots\r\natt fler tillsynsobjekt besökts (indikatorn \"lokal tillsyn\"), antalet\r\nbeslut hos länsstyrelserna om omhändertagande av djur respektive djurförbud\r\nhar minskat, och slutligen har antalet förprövade djurplatser totalt\r\nsett ökat.\r\nInom zoonosområdet har år 2003 dominerats av det största salmonellautbrottet\r\ni Sverige i modern tid. Smittkällan var foder. Totalt drabbades 48\r\nbesättningar. Berörda myndigheter agerade kraftfullt för att i möjligaste\r\nmån begränsa utbredningen. Jordbruksverket fyllde väl sin koordinerande\r\nroll och distriktsveterinärorganisationen (DVO) bidrog genom att effektivt\r\nomdirigera personal för provtagning etc. till den drabbade regionen.\r\nStatens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ställde snabbt de resurser\r\ntill förfogande som krävdes för analyser m.m., vilket visade att de\r\nsatsningar som gjorts för att skapa förbättrad beredskap givit resultat.\r\n\r\nSVA uppvisade år 2003 ett underskott på 1,6 miljoner kronor. År 2002\r\nvar underskottet 5,9 miljoner kronor. En investeringsfas med om- och\r\ntillbyggnader på drygt 100 miljoner kronor har just avslutats. All\r\nSVA-verksamhet förutom blodproduktion har därmed kunnat samlas till\r\nlokaler i Uppsala på samma område som Sveriges lantbruksuniversitet.\r\nStatsanslaget höjdes år 2003 med 2 %, vari ingick 5 miljoner kronor\r\nsärskilt tilldelade medel för det nya säkerhetslaboratoriet. SVA:s nya\r\nlaboratorium innebär stärkt beredskap vid bioterrorism och avsiktlig\r\nspridning av smittämnen.\r\nPå det veterinärorganisatoriska området inrättades i april 2003, under\r\nledning av statssekreteraren, en samarbetsgrupp med huvudsyfte att\r\nförbättra samverkan mellan privatpraktiserande veterinärer och\r\ndistriktsveterinärer. Gruppens arbete har bl.a. lett till dels en modell för\r\nhur privata veterinärer kan utöva tillsyn i enlighet med EU:s\r\nmjölkhygiendirektiv (92/46/EEG), dels åtgärder för finansiering av\r\nveterinärtjänster\r\nför avlägset boende.\r\nEn viktig djurskyddsfråga för Sverige under år 2003 och våren 2004 har\r\nvarit förhandlingsarbetet inom EU rörande skydd av djur under transport.\r\nEnighet har inte kunnat uppnås, men ett delresultat kan sägas vara att\r\nSverige bidragit till att blockera förslag som ur svensk synvinkel\r\nsnarare hade lett till försämring. En annan djurskyddsfråga som ännu\r\ninte är fullständigt löst rör burhöns. I januari 2004 löpte de sista\r\ndispenserna för värphöns i traditionella burar ut. Vid årsskiftet hölls\r\ndock fortfarande minst 813 500 värphöns, eller ca 15 % av totalantalet,\r\ni oinredda burar utan dispens. Jordbruksverket har därför polisanmält\r\n27 företag som fortsatt håller värphöns i icke tillåtna burar.\r\nRiksrevisionen bedömer att SVA:s och CFN:s årsredovisningar för 2003 i\r\nallt väsentligt är rättvisande.\r\nUtgiftsutveckling inom politikområdet Djurpolitik\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nUtfall2003      Budget20041     Prognos2004     Förslag2005     Beräknat2006\r\nBeräknat2007\r\n440,\r\n3       462,2   461,7   508,5   511,8   516,8\r\n1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition\r\n(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för år 2005.\r\n\r\nMotionen\r\nCenterpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkandena 1 och 2\r\ndelvis att 20 000 000 kr bör tillföras ett nytt anslag för Centrala\r\nförsöksdjursnämnden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer i regeringens bedömning att indikatorerna på förbättrat\r\ndjurskydd respektive djurhälsa visar att utvecklingen är positiv. Att\r\nSverige är det enda EU-land som inte drabbats av BSE och att fågelinfluensa\r\ninte nått Sverige trots att stora utbrott drabbat länder i vår närhet,\r\ntyder också på detta. Det är viktigt att det goda djurhälso- och\r\nsmittskyddsläget upprätthålls. Betoningen bör ligga på att arbeta\r\nförebyggande och därmed undvika att problemen uppstår. Ett viktigt led i\r\narbetet för hög djur- och folkhälsa är kontroll- och bekämpningsprogram\r\nför olika sjukdomar, men även de hälsoförebyggande program som utarbetas\r\ni samarbete mellan Jordbruksverket och näringen. Det förebyggande arbetet\r\nbehöver dock kompletteras med fortsatt utveckling av beredskap för större\r\nutbrott av djursjukdomar etc., med eller utan risk för folkhälsan, som\r\ntrots allt kan komma att inträffa. Som regeringen anför bör därför\r\nJordbruksverket i samarbete med övriga berörda myndigheter fortsätta\r\nsitt arbete med den nationella strategin för beredskap vid djursjukdomsutbrott,\r\nbl.a. genom praktiska beredskapsövningar.\r\nPå djurpolitikens område redovisar regeringen omfattande insatser för\r\natt revidera lagstiftningen, både nationellt och inom EU. Ny kunskap i\r\nform av vetenskapliga underlag tillkommer hela tiden och bidrar till\r\nbehov av förändring av lagar och regler. En speciell fråga med koppling\r\ntill lagstiftning är att Sveriges utestående ansökningar om tilläggsgarantier\r\nbehandlas inom EU. I februari 2004 beviljades tilläggsgarantier för en\r\nrad fisksjukdomar. Det är en framgång och ambitionen bör vara att även\r\növriga utestående ärenden om tilläggsgarantier behandlas i EU inom rimlig\r\ntid. Inom EU och internationellt har djurfrågorna fått allt större\r\nuppmärksamhet. Ett fortsatt aktivt svenskt engagemang i internationella\r\nforum bidrar till en positiv utveckling. Ambitionen är att verka för\r\natt få gehör internationellt för den svenska modellen avseende djurskydd\r\noch djur- och folkhälsa. EU-arbetet är fortsatt av särskilt stor betydelse\r\nmot bakgrund av att en stor del av lagstiftningen beslutas inom EU.\r\nDen statliga regleringen av djurförsöksverksamheten och den djurförsöksetiska\r\nprövningen har enligt regeringens bedömning haft en stor betydelse för\r\natt uppnå en begränsning av antalet försöksdjur. Den bidrar också till\r\nen ökad etisk medvetenhet om frågor med anknytning till försöksdjursanvändning.\r\n\r\nDet anförda innebär att utskottet inte har någon erinran mot regeringens\r\nredovisning och resultatbedömning inom området för djurpolitik.\r\nBildandet av Djurskyddsmyndigheten förutsätts bidra till ett samlat\r\ngrepp om djurskyddsfrågorna. Tre rådgivande organ skall inrättas och\r\nförväntas bli verkningsfulla redskap för samråd mellan bl.a. näring och\r\nmyndighet. Myndighetens rätt att meddela föreskrifter för djurskyddstillsynen\r\när också ett kraftfullt redskap som kommer att förstärka djurskyddet.\r\nFör att ytterligare belysa möjliga sanktionsmedel inom djurskyddet kommer\r\nenligt regeringen ett system för djurskyddssanktionsavgift att utredas.\r\nNär det gäller motion 2004/05:MJ525 (c) yrkandena 1 och 2 i den del\r\ndet berör förslaget om inrättande av ett nytt anslag för Centrala\r\nförsöksdjursnämnden vill utskottet framhålla att Djurskyddsmyndigheten\r\növertagit uppgifterna från Centrala försöksdjursnämnden som nu håller\r\npå att avvecklas. Utskottet som inte finner anledning för någon annan\r\nbedömning än regeringens i detta avseende avstyrker motionen.\r\n42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker en motion (kd) med krav dels på ytterligare\r\nresurser för forskning om sjöfågelsdöden, dels på ett tydliggörande av\r\nansvaret för sjukdomar hos vilda djur.\r\n\r\nPropositionen\r\nStatens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är veterinärmedicinskt expert-\r\noch serviceorgan för myndigheter och enskilda och utreder bl.a. uppkomst,\r\norsak och spridningssätt av sjukdomar hos djur. SVA:s uppgift är att\r\nuppnå och vidmakthålla en god djur- och folkhälsa. Arbetet bedrivs genom\r\nförebyggande, diagnostiserande och bekämpande av infektionssjukdomar\r\nhos djur. SVA medverkar vid utbrott av epizootiska sjukdomar och ansvarar\r\nför Zoonoscenter i Sverige. SVA är veterinärmedicinskt centrallaboratorium\r\noch svenskt referenslaboratorium enligt en rad EG-rättsakter.\r\nSVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter,\r\navgiftsfinansierad uppdragsverksamhet och forskning. Uppdragsverksamhetens\r\nintäkter inklusive uppdragsforskning har jämfört med år 2002 ökat från\r\n200,2 miljoner kronor till 209,5 miljoner kronor år 2003.\r\nVerksamheten vid SVA visar resultat i linje med satta mål. Det är viktigt\r\natt utveckla arbetet med riskvärdering såsom riskidentifiering,\r\nriskkategorisering och bedömning av exponering, också i samarbete med andra\r\naktörer. SVA bör prioritera detta arbete inom sina befintliga ramar.\r\nFrågeställningar rörande ekologisk produktion (bl.a. foderhygien och\r\nsmittskydd i kretsloppet), liksom antibiotikaresistens, är också frågor\r\nsom SVA bör prioritera inom ramarna. De gångna årens händelser i EU har\r\npå ett tydligt sätt visat hur viktigt det är att enskilda länder har en\r\ngod beredskap mot epizootier och andra allvarliga smittsamma djursjukdomar,\r\ninklusive zoonoser. SVA har i detta sammanhang en viktig uppgift i\r\nbevarandet av Sveriges goda djurhälsoläge och därmed också i att bidra\r\ntill god folkhälsa.\r\nRegeringen föreslår att 99 735 000 kr anvisas under anslaget för år\r\n2005.\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna anser i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 43 att\r\nansvaret för sjukdomar hos vilda djur bör tydliggöras. Naturvårdsverket\r\nansvarar för de vilda friska djuren och Jordbruksverket för sjukdomar\r\nhos tamdjur. Vid SVA uppskattar man att minst hälften av viltfåglarna\r\nlängs Sveriges kuster och stora sjöar är borta, och i Blekinge har\r\nbeståndet minskat med två tredjedelar. Motionärerna anser att ansvaret\r\nför sjukdomar hos vilda djur också behöver tydliggöras genom en lämplig\r\nförordning. Dessutom anser motionärerna att det är angeläget att SVA\r\ntilldelas de medel som behövs för forskning kring sjöfågelsdöden.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär det gäller yrkandet om ett tydliggörande av ansvaret för sjukdomar\r\nhos vilda djur som tas upp i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 43 vill\r\nutskottet hänvisa till att den som i naturen hittar t.ex. en död trut\r\npå SVA:s bekostnad kan skicka fågeln till SVA för obduktion. SVA kan då\r\ni grova termer såsom naturlig död, viss typ av sjukdom eller inre skada\r\nfastställa dödsorsaken. Detta registreras och utgör en passiv del i den\r\nmiljöövervakning som ankommer på SVA. Härutöver vill utskottet framhålla\r\nViltvårdsfondens finansiering av bl.a. viltforskning genom bidrag till\r\njägarorganisationernas arbete med jakt- och viltvård. Utskottet anser\r\natt det inte är nödvändigt med ett tillkännagivande med anledning av\r\nmotionen i den del den avser ansvaret för sjukdomar hos vilda djur. När\r\ndet sedan gäller kravet på ytterligare medel för forskning om sjöfågelsdöden\r\nvill utskottet hänvisa till att regeringens förslag om medelstilldelning\r\nunder anslaget är väl avvägt och att den av riksdagen fastställda ramen\r\nför utgiftsområdet inte medger någon höjning av anslaget. Sammanfattningsvis\r\ntillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionen\r\ni berörda delar.\r\n42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker två motioner (fp, kd) om sänkning av\r\nanslaget.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för statens bidrag till distriktsveterinärorganisationen\r\n(DVO). Jordbruksverket är chefsmyndighet för DVO. DVO är avpassad främst\r\nför att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom\r\nanimalieproduktionen och hos hästar som används i jord- och skogsbruket. Om\r\ndet finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas,\r\när en distriktsveterinär skyldig att även tillhandahålla djursjukvård\r\nför övriga husdjur. DVO skall i samarbete med bl.a. den av lantbruksnäringen\r\norganiserade hälsokontrollverksamheten medverka vid förebyggande åtgärder,\r\ndelta i kontroll och bekämpningsprogram samt utföra officiella\r\nveterinäruppgifter. DVO finansieras till största delen av uppdragsgivarna,\r\ndvs. i första hand djurägarna och i övrigt av anslag över statsbudgeten.\r\nAnslaget belastas av kostnader för löner, varav kostnaderna för\r\njourverksamhet utgör en betydande del, samt för utbildning och gemensam\r\nadministration för organisationen. Under anslaget anvisas även medel\r\nför att minska avlägset boende djurägares veterinärkostnader för vård\r\nav jord- och skogsbrukets djur. Dessa medel får disponeras till veterinär\r\ninom DVO eller annan veterinär som arbetar under liknande former. Enligt\r\nförordningen (1994:1313) om avgifter vid veterinär yrkesutövning meddelar\r\nJordbruksverket föreskrifter om avgifter vid sådan veterinär yrkesutövning\r\nsom står under verkets tillsyn och som avser arbetsuppgifter som utförs\r\nav en distriktsveterinär eller av annan veterinär på grund av en föreskrift\r\neller ett myndighetsförordnande.\r\nRegeringen föreslår att 94 715 000 kr anvisas under anslaget för år\r\n2005.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis vill Folkpartiet\r\nliberalerna minska anslaget med 20 000 000 kr i förhållande till\r\nregeringens förslag. Också Kristdemokraterna vill minska anslaget enligt\r\nmotion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis. Partiet anser att anslaget\r\nbör tilldelas 25 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslår. Yrkandet\r\nmotiveras med att distriktsveterinärorganisationen under flera år med\r\nundantag för år 1999 har redovisat ett ekonomiskt överskott och att det\r\ndärför är rimligt med en besparing på anslaget utan att det ger skadliga\r\neffekter på verksamheten.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som finner regeringens förslag om medelstilldelning väl avvägt,\r\ntillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna\r\n2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i de delar\r\nde berör anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen.\r\n42:3 Djurhälsovård\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker en motion (fp) om höjning av anslaget. Utskottet\r\ntillstyrker vidare regeringens förslag om bemyndigande.\r\nPropositionen\r\nUnder anslaget som disponeras av Jordbruksverket anvisas medel för\r\ndjurhälsovård i form av förebyggande hälsokontroll och till djursjukdatasystem.\r\nInsatser skall begränsa skadeverkningarna av djursjukdomar och förebygga\r\nspridning av smittsamma djursjukdomar som kan överföras till både djur\r\noch människor.\r\nDet av EU till hälften medfinansierade stödet till biodlingen som i\r\nSverige i huvudsak utnyttjas för bekämpande av bisjukdomar, totalt\r\nomfattande 3 550 000 kr, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet\r\nmed EU:s budgetår under perioden den 16 oktober till den 15 oktober.\r\nDetta innebär att staten behöver åta sig framtida förpliktelser som\r\ninte ryms inom ramen för redan beviljade anslag. Av denna anledning\r\nföreslås att regeringen bemyndigas att under år 2005, i fråga om\r\nförevarande anslag, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär\r\nutgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006.\r\nMedel från detta anslag bör fortsatt i huvudsak gå till djurhälsovård\r\ni samarbete med näringens djurhälsoorganisationer. Även stöd till\r\nbiodling samt djursjukdata finansieras här. Primärproduktionens olika led,\r\ndäribland djurhållningen och dess påverkan på djurhälsan, har betydelse\r\nför att uppnå uppsatta folkhälsomål. Detta perspektiv är centralt vid\r\nanvändningen av anslaget.\r\nRegeringen föreslår att 14 797 000 kr anvisas under anslaget för år\r\n2005.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36\r\ndelvis att anslaget skall tilldelas 5 000 000 kr mer än vad regeringen\r\nföreslår.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet anser att regeringens förslag om medelstilldelning är väl\r\navvägt och tillstyrker därför förslaget. Därmed avstyrker utskottet\r\nmotion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i den del den efterlyser en höjning\r\nav anslaget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\n42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker en motion (c) om höjning av anslaget. Utskottet\r\ntillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.\r\nPropositionen\r\nAnslaget som disponeras av Jordbruksverket används för bekämpande av\r\noch beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, varvid ersättning lämnas\r\nenligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen om\r\nprovtagning på djur m.m. (1992:1638) eller med stöd av lagarna meddelade\r\nföreskrifter. Vidare används anslaget för bidrag till obduktionsverksamhet\r\nsamt för utveckling och genomförande av sjukdomskontroller.\r\nSverige har ett unikt gott djurhälsoläge, vilket i sin tur har positiv\r\nbetydelse för folkhälsan. Detta har i stor utsträckning uppnåtts genom\r\nkontroll- och bekämpningsprogram som i genomsnitt finansieras till\r\nhälften av näringen och till hälften av staten. Inför budgetåret 2002\r\nreducerades den statliga finansieringen av kontroll- och bekämpningsprogrammen\r\nfrån 38 000 000 kr till 30 000 000 kr. Av de 30 000 000 kr var 10 000 000\r\nkr finansierade genom återföring av handelsgödselskatt. År 2005 tillskjuts\r\n15 000 000 kr för att nå upp till det beräknade resursbehovet på 35 000 000\r\nkr. Åtgärderna är angelägna för att Sverige skall klara sina skyldigheter\r\ngentemot EU vad gäller sjukdomsövervakningen. Programmens djurhälsofrämjande\r\noch förebyggande insatser möjliggör snabba ingripanden och en kontinuerlig\r\növervakning. Denna utgör en förutsättning för att bibehålla befintliga\r\noch skapa förutsättningar för ytterligare tilläggsgarantier i EG, liksom\r\natt bibehålla sjukdomsfrihetsstatus, vilket har betydelse bl.a. i\r\nhandelssammanhang. Anslaget används även för nationell medfinansiering av\r\nTSE-kontroller. Sverige är enligt EU:s krav skyldigt att för BSE\r\nstickprovskontrollera 10 000 djur samt i tillägg testa alla självdöda och\r\navlivade djur. När det gäller scrapie hos får skall 6 050 tester också\r\ngenomföras för att uppfylla kraven. Kontrollerna finansieras delvis av\r\nnäringen. Kostnaden för TSE-provtagningen har ökat per den 1 januari\r\n2004 eftersom EU-finansieringen sänkts från 10,5 euro till 8 euro/test,\r\nvilket medför ett ökat behov av statlig finansiering med 3 000 000 kr.\r\n\r\nRegeringen föreslår att den bemyndigas att under år 2005 ingå ekonomiska\r\nåtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på\r\nhögst 3 500 000 kr under år 2006. Regeringen föreslår dessutom att\r\n125 100 000 kr anvisas under anslaget för år 2005.\r\nMotionen\r\nCenterpartiet anser i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att\r\ndjurhälsovården och djurskyddsfrämjande åtgärder bör förstärkas och\r\nföreslår i enlighet härmed att anslaget tilldelas 10 000 000 kr ytterligare\r\ni förhållande till regeringens förslag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI likhet med regeringen anser utskottet det angeläget att de olika\r\nkontrollprogram som pågår kan fortsätta och finner regeringens förslag\r\ntill medelstilldelning väl avvägt. Det i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande\r\n2 delvis framställda förslaget om en höjning av anslaget ryms inte inom\r\nden av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet. Utskottet\r\ntillstyrker därför regeringens förslag och avstyrker motionen. Utskottet\r\ntillstyrker dessutom det bemyndigande som regeringen föreslår.\r\n42:5 Ersättning för viltskador\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker fyra motioner (fp, kd, c) om höjning av anslaget.\r\nUtskottet avstyrker vidare en motion (kd) som behandlar frågan om var\r\nmedlen för ersättningen för rovdjursdödade renar bör anslås. Utskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag till bemyndigande.\r\nPropositionen\r\nDe utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att\r\nförebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada. Rätten till\r\nersättning regleras i viltskadeförordningen (2001:724).\r\nÅrets inventeringar av järv, lo och varg visar att antalet lodjur minskat\r\nnågot i renskötselområdet i förhållande till föregående år. I övrigt är\r\nrovdjursantalet i stort sett oförändrat. Det är mycket viktigt att en\r\nstrategisk satsning görs för att introducera rovdjursstängsel i rovdjurens\r\nnaturliga utbredningsområde, så att den konflikt som annars kan bli\r\nmellan rovdjursetablering och betesdrift undviks. Därför kommer en\r\nomfördelning att ske inom ramen för anslaget för att stärka insatserna\r\nutanför renbetesområdet då det gäller att förebygga skador på tamdjur.\r\nDen som jagar är enligt 49 § jaktförordningen (1987:905) skyldig att\r\nbetala en viltvårdsavgift på 200 kr per jaktår till Viltvårdsfonden.\r\nMedlen i Viltvårdsfonden används för att främja viltvården och andra\r\nliknande syften som är förenliga med syftet med jaktlagen, bl.a.\r\nfinansieras viltforskning och lämnas bidrag till jägarorganisationernas\r\narbete med jakt- och viltvård. Viltvårdsfonden förvaltas av Kammarkollegiet.\r\nJaktåret omfattar tiden den 1 juli-den 30 juni. Huvuddelen av\r\nviltvårdsavgifterna betalas till fonden i början av jaktåret medan utgifterna\r\när fördelade över kalenderåret. Regeringen föreslår mot denna bakgrund\r\natt Kammarkollegiet bör ha tillgång till en särskild kredit för\r\nViltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kr.\r\nRegeringen föreslår att 87 500 000 kr anvisas under anslaget för år\r\n2005.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet liberalerna anser i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36\r\ndelvis att anslaget bör tilldelas 3 000 000 kr mer än regeringens förslag.\r\nKristdemokraterna å sin sida anser i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande\r\n46 delvis att anslagstilldelningen bör vara 4 000 000 kr högre än\r\nregeringens förslag. Som skäl för detta anför Kristdemokraterna att hägnade\r\nhjortar ofta räknas som vilt. Detta får den följden att man inte får\r\nersättning för rovdjursdödade hjortar i hägn trots att hjortarnas\r\nmöjligheter att fly undan rovdjuret är mycket begränsade i hägnet.\r\nKristdemokraterna föreslår dessutom att detta bör ges till känna för\r\nregeringen (yrkande 41). Centerpartiet anser i motion 2004/05:MJ525 (c)\r\nyrkande 2 delvis att det är viktigt att ersättningen för viltskador är\r\ntillräcklig för att man skall acceptera en livskraftig rovdjursstam.\r\nFör att förebygga dessa skador bör anslaget ökas med 3 000 000 kr i\r\nförhållande till regeringens förslag. Medlen skulle kunna användas till\r\nbl.a. rovdjursstängsel.\r\nFör att säkra rovdjursstammens långsiktiga överlevnad i Sverige och\r\nsamtidigt undvika alltför hög koncentration i ett område är det enligt\r\nmotion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 42 angeläget att rovdjuren sprids i\r\nlandet. Ersättningen för viltskador bör därför även i fortsättningen\r\nbetalas ut av staten och inte ingå i ett gemensamt ramanslag för Sametinget.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet finner regeringens förslag om medelstilldelning under anslaget\r\nväl avvägt och tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning\r\nunder anslaget. Därmed avstyrker utskottet motion 2004/05:MJ508 (fp)\r\nyrkande 36 delvis. Med hänvisning härtill och till beslutet om utgiftsram\r\nför utgiftsområde 23 (bet. 2004/05:FiU1), vilket har godkänts av riksdagen,\r\navstyrker utskottet även motionerna 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 41\r\noch 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda delar. Utskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag om bemyndigande.\r\nNär det gäller kravet i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 42 vill\r\nutskottet påpeka att rätten till ersättning för skada av vilt sedan flera\r\når regleras i viltskadeförordningen (2001:724). Enligt bestämmelserna\r\nbetalar Sametinget ut ersättningen för skador på ren. Medlen härför\r\nfaller under detta anslag och ingår således inte i ett gemensamt ramanslag\r\nför Sametinget. Utskottet avstyrker motionen.\r\n42:6 Djurskyddsmyndigheten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens anslagsförslag och avstyrker tre\r\nmotioner (m, kd, c) med förslag till annan medelstilldelning. Utskottet\r\navstyrker dessutom två motioner (m, kd, c) med krav på att Djurskyddsmyndigheten\r\nläggs ned. Regeringens förslag till bemyndigande tillstyrks av utskottet\r\noch i samband därmed avstyrker utskottet två motioner (m) med anknytning\r\ntill dessa bemyndiganden.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för Djurskyddsmyndighetens förvaltningskostnader,\r\ntillsynsvägledning, forskning och utveckling, registerhållning samt\r\ninformation och utbildning.\r\nForskning och utveckling beträffande djur och djurs behov är viktigt\r\nför att klarlägga hur djurskyddet kan främjas. Det behövs mer kunskap\r\nom djurs grundläggande beteenden och hur dessa är kopplade till de krav\r\nsom kan ställas på djurmiljön för att denna skall kunna anses hålla en\r\ndjurskyddsmässigt hög standard. Det ökade resursbehovet till bl.a.\r\ndjurskyddsforskning, registerhållning och förstärkt tillsynsvägledning\r\nbedöms till sammanlagt 15 000 000 kr. De djurförsöksetiska nämnderna är\r\ni dag delvis mycket hårt arbetsbelastade, och för att garantera en\r\ngrundlig prövning behöver utökade resurser avsättas. Den djurförsöksetiska\r\nprövningen har analyserats i betänkandena Etisk prövning av djurförsök\r\n(SOU 2002:86 och SOU 2003:107). I utredningen föreslås en rad åtgärder\r\nsom syftar till att förbättra den djurförsöksetiska prövningen. Förslagen\r\navses behandlas i en proposition till riksdagen. Det totala resursbehovet\r\nmed anledning av den kommande propositionen samt myndighetens kommande\r\nhandlingsplan för att begränsa antalet djurförsök bedöms till sammanlagt\r\n10 000 000 kr. För att förbättra förutsättningarna att planera\r\nforskningsprojekt föreslår regeringen att regeringen bemyndigas att under år\r\n2005 i fråga om ramanslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten  ingå ekonomiska\r\nförpliktelser (i samband med forskningsprojekten) som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kr under år 2006.\r\n\r\nDjurskyddsmyndigheten uppbär offentligrättsliga avgifter i ärenden enligt\r\ndjurskyddslagen (1988:534) och lagen (2000:537) om märkning och\r\nregistrering av hundar. Avgiftsinkomsternas storlek beräknas till ca 20,3\r\nmiljoner kronor årligen under perioden 2004 till 2007. Regeringen\r\nföreslås få disponera avgiftsintäkterna avseende djurskydd enligt\r\ndjurskyddslagen samt märkning och registrering av hundar inom\r\nDjurskyddsmyndighetens\r\nområde för att täcka statens kostnader för dessa verksamheter.\r\nRegeringen föreslår att 86 674 000 kr anvisas under anslaget 42:6\r\nDjurskyddsmyndigheten  för år 2005.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anser i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 att\r\nDjurskyddsmyndigheten inte behövs. Denna verksamheten kan skötas av\r\nJordbruksverket, och Moderaterna har anslagit 30 miljoner kronor för\r\ndetta ändamål till Jordbruksverket. Med hänvisning till detta anslår\r\nModeraterna 56 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit. Moderata\r\nsamlingspartiet föreslår dessutom att regeringens förslag om bemyndigande\r\nunder anslaget skall avslås (yrkande 1). Kristdemokraterna föreslår i\r\nmotion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis en anslagstilldelning med\r\n25 000 000 kr mindre än regeringens förslag. Centerpartiet anser i motion\r\n2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att Djurskyddsmyndigheten bör läggas\r\nned och föreslår att inga medel tilldelas anslaget. Kravet på att lägga\r\nned Djurskyddsmyndigheten upprepas i motionerna 2004/05:MJ259 (m, kd,\r\nc) och 2004/05:MJ513 (m) yrkande 1.\r\nEnligt motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3 delvis bör regeringen årligen\r\nåterkomma till riksdagen med en redovisning för hur de avgiftsintäkter\r\nsom influtit till Djurskyddsmyndigheten disponeras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom angivits ovan inrättades Djurskyddsmyndigheten den 1 januari 2004.\r\nMed detta tas ett samlat grepp över djurskyddsfrågorna, och utskottet\r\ndelar regeringens uppfattning att detta innebär en ambitionshöjning som\r\nförväntas kunna motsvara de ökande krav som ställs i samhället. Utskottet\r\nanser vidare att den av regeringen föreslagna medelstilldelningen är\r\nval avvägd. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag och avstyrker förslagen i motionerna 2004/05:MJ473 (m) yrkande\r\n4, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 om\r\nannan medeltilldelning under anslaget och i motionerna 2004/05:MJ259 (m,\r\nkd, c) och 2004/05:MJ513 (m) yrkande 1 om att avveckla Djurskyddsmyndigheten.\r\nUtskottet tillstyrker dessutom regeringens förslag till bemyndigande\r\nom att få besluta om vissa bidrag. Därmed avstyrks motion 2004/05:MJ473\r\n(m) yrkande 1.\r\nRiksrevisionen har i rapporten Rätt avgifter? Statens uttag av tvingande\r\navgifter (RiR 2004:17) funnit det vara något oklart om riksdagen\r\nuttryckligen bemyndigat regeringen att förfoga över avgiftsintäkterna från\r\nJordbruksverkets resultatområden Djur och Växt. Viss verksamhet inom\r\ndessa resultatområden har förts över till Djurskyddsmyndigheten. Utskottet\r\nanser i likhet med regeringen att det bör klargöras att regeringen får\r\ndisponera avgiftsintäkterna från dessa verksamheter för att täcka statens\r\nkostnader för verksamheterna. Regeringens förslag till bemyndigande i\r\ndenna del tillstyrks därför. I propositionen redovisar regeringen de\r\nintäkter och kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten som berör\r\nDjurskyddsmyndigheten och påpekar att regeringen årligen har gjort en\r\nsådan redovisning. Det framgår vidare av propositionen (volym 1, s.\r\n259) att regeringen avser att redovisa totala intäkter och kostnader\r\nper politikområde. Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen\r\noch den som framförs i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3 delvis om att\r\nintäkter, däribland Djurskyddsmyndighetens avgiftsintäkter, och kostnader\r\nbör redovisas för riksdagen varje år. Det anförda innebär enligt utskottet\r\natt motionen i den här delen är tillgodosedd.\r\nLivsmedelspolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna\r\nåtgärder inom politikområdet. Utskottet avstyrker motionsförslag om att\r\ninrätta nya anslag för skördeskadeskydd (kd) och för ett nytt verk för\r\nlandsbygden och de areella näringarna (fp). Utskottet anser i likhet\r\nmed regeringen att statens ansvar för jordbruket bör vara av samma\r\nomfattning som för andra företagare och näringar och att staten inte\r\nskall ha något särskilt ansvar för skördeskador i samband med\r\nnaturkatastrofer.\r\n\r\nPropositionen\r\nOmfattning m.m.\r\nTill politikområdet hör verksamheter som kan hänföras till EU:s gemensamma\r\nfiskeripolitik, verksamheter tillhörande området säkra livsmedel samt\r\nEU:s gemensamma jordbrukspolitik, med undantag för verksamhet som kan\r\nhänföras till förordningen (EG) nr 1257/99 och därmed sammanhängande\r\nverksamhet. Områdets utgifter bestäms i stor utsträckning av beslut\r\ninom EU men är också till vissa delar, främst vad gäller delar av området\r\nsäkra livsmedel, baserade på nationella beslut.\r\nVerksamhetsområdena omfattar vegetabilie- och animalieproduktion,\r\nträdgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, konsumentfrämjande åtgärder\r\ninom livsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks- och\r\nlivsmedelsområdet, jordbruksadministration, fiskeriadministration m.m. Centrala\r\nförvaltningsmyndigheter inom politikområdet är Statens jordbruksverk,\r\nFiskeriverket och Livsmedelsverket. Andra myndigheter inom politikområdet\r\när Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd samt Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet.\r\nRiksrevisionen bedömer att Jordbruksverkets, Livsmedelsverkets,\r\nFiskeriverkets, Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnds och\r\nLivsmedelsekonomiska institutets årsredovisningar för 2003 i allt väsentligt\r\när rättvisande.\r\nPolitikens inriktning\r\nVerksamhetsområde Jordbruk\r\nUtgångspunkten för regeringens arbete med EU:s gemensamma jordbrukspolitik\r\när de principer som riksdagen antog vid behandlingen av propositionen\r\nRiktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken\r\ninom Europeiska unionen (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr.\r\n1997/98:241). Riksdagen beslutade tre övergripande mål för regeringens\r\narbete med att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU,\r\nnämligen att jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion skall styras\r\nav konsumenternas efterfrågan, att produktionen skall vara långsiktigt\r\nhållbar både från ekologiska och ekonomiska utgångspunkter samt att EU\r\nskall medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda\r\nfrihandelns principer även på jordbruks- och livsmedelsområdet.\r\nReformbehoven av den gemensamma jordbrukspolitiken har varit påtagliga\r\ndå budgetkostnaderna är stora, överproduktionen är betydande,\r\nkonsumentpriserna är höga och byråkratin är omfattande. De höga\r\nproduktionsstöden\r\nhar drivit upp intensiteten i jordbruksproduktionen, vilket har skapat\r\nett ensidigt jordbruk där miljön och djuromsorgen har blivit lidande.\r\nI\r\njuni 2003 träffade EU:s jordbruksministrar en politisk överenskommelse\r\nom en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och i april 2004\r\nträffades en politisk överenskommelse om reform för bl.a. tobak och\r\nolivolja. Besluten om den framtida jordbrukspolitiken har även inneburit\r\natt EU:s position i WTO-förhandlingarna har stärkts. Den 1 augusti 2004\r\nuppnåddes en överenskommelse i WTO.\r\nVerksamhetsområde Fiske\r\nFiskeripolitiken är ett av de gemensamma politikområdena inom EU. Endast\r\ni begränsad omfattning kan medlemsstaterna införa nationella regler.\r\nEn ny grundförordning för den gemensamma fiskeripolitiken antogs i\r\ndecember 2002. Den betonar vikten av att de levande akvatiska resurserna\r\nnyttjas på ett hållbart sätt och att fiskeverksamhetens negativa påverkan\r\npå de marina ekosystemen minimeras. Grundförordningen innehåller åtaganden\r\nom bl.a. en mer långsiktig anpassning av fiskeriförvaltningen genom\r\nfleråriga förvaltnings- eller återhämtningsplaner. Dessa skall baseras\r\npå försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen.\r\nSverige kommer även fortsättningsvis att vara drivande i arbetet för\r\nstriktare och effektivare tillämpning av den gemensamma fiskeripolitiken\r\nså att den negativa beståndsutvecklingen kan hävas och ett hållbart\r\nfiske uppnås. Det allvarliga hot som den europeiska fiskeflottans\r\növerkapacitet utgör för arter som torsk och ål måste åtgärdas. Tillämpningen\r\nav försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen baserat på vetenskapliga\r\nråd spelar därvid en viktig roll. Sverige kommer fortsatt att sträva\r\nefter att försiktighetsprincipen tillämpas och att fiskekvoter och\r\nförvaltningsåtgärder baseras på de vetenskapliga råden främst från\r\nInternationella havsforskningsrådet (ICES). Detta innebär att frågan om\r\nfiskestopp kommer att drivas när rådgivningen så föreslår, t.ex. då det\r\ngäller det östra beståndet av östersjötorsk för år 2005.\r\nDen gemensamma fiskeripolitiken är tillämplig i alla delar av världen\r\ndär EU-fiske bedrivs. EU agerar även i internationella och regionala\r\norgan på fiskets område. Sverige bör därvid verka för ett genomförande\r\nav de internationella instrument på fiskeripolitikens område som\r\nframförhandlats under det senaste decenniet. Nationellt skall fiskeripolitiken\r\nbidra till att miljökvalitetsmål och delmål uppnås under miljömålen Hav\r\ni balans samt levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag.\r\n\r\nSäkra livsmedel\r\nFör att konsumenterna skall kunna lita på att maten är säker krävs ett\r\nbra regelverk, en god livsmedelstillsyn och tillgång till vederhäftig\r\noch oberoende information. Som grund och stöd för detta krävs forskning\r\nom det vi äter och om hur maten påverkar oss. Regeringen kommer att\r\nverka för att kostens och den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa\r\noch välbefinnande även framöver utgör en central del av debatten på\r\nområdet.\r\nStörre delen av regelverket på livsmedelsområdet är harmoniserat inom\r\nEU. Det innebär att ingen medlemsstat kan ha vare sig strängare eller\r\nliberalare bestämmelser i sitt land. Regeringen prioriterar därför det\r\ngemensamma lagstiftningsarbetet.\r\nDet arbete som bedrivs inom ramen för Codex Alimentarius, FAO:s och\r\nWHO:s gemensamma livsmedelsstandardiseringsorgan, får allt större\r\nbetydelse. Den svenska regeringen och övriga EU-medlemsstaters regeringar\r\nprioriterar därför det arbete som sker i Codex Alimentarius.\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\nJordbruk\r\nIndikatorer som visar på en positiv utveckling för det svenska jordbruket\r\när bl.a. den ökade produktionsvolymen och högre arrende- och markpriser.\r\nStrukturomvandlingen har resulterat i färre men större jordbruksföretag.\r\n\r\nVärdet av jordbruksföretagens investeringar är en indikator som kan\r\nåskådliggöra jordbrukets utveckling över tiden och företagarnas\r\nförväntningar om framtida utveckling. Mellan år 2000 och 2002 uppgick\r\ninvesteringarna i genomsnitt till knappt 4,2 miljarder kronor per år.\r\nOsäkerheten kring genomförandet av den senast beslutade jordbruksreformen\r\nkommer troligen att vara en bidragande faktor till minskande investeringar\r\n2003 och 2004.\r\nSverige kommer att införa ett från produktionen frikopplat stöd fr.o.m.\r\nden 1 januari 2005. För Jordbruksverket och länsstyrelserna innebär\r\ngenomförandet av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken där även\r\nförändringar i miljö- och landsbygdsprogrammet ingår förändrade\r\narbetsuppgifter i form av utveckling av nya IT-system, informationsinsatser,\r\nnya administrativa rutiner m.m. Dessa åtgärder kommer att resultera i\r\nökade kostnader under en övergångsperiod. Regeringen föreslår på\r\ntilläggsbudget i samband med denna proposition att sammanlagt 59 miljoner\r\nkronor anvisas år 2004 till Jordbruksverket och länsstyrelserna för\r\ndetta ändamål. Regeringen avser att ytterligare pröva frågan om\r\nresursbehovet under genomförandefasen och om så krävs återkomma till frågan\r\nunder 2005.\r\nMed hänsyn till den förändring av arbetsuppgifterna som reformen av den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken innebär för Jordbruksverket och länsstyrelserna\r\nockså på sikt så avser regeringen att under 2005 initiera en översyn av\r\njordbruksadministrationen för att fortsätta utvecklingen av en\r\nkostnadseffektiv och modern förvaltning.\r\nJordbruksverket kommer löpande att följa upp jordbrukssektorns utveckling\r\nsom en följd av reformen. Frikopplingen av stöden kommer sannolikt att\r\nmedföra en minskad spannmåls- och nötköttsproduktion. Då all jordbruksmark\r\nblir stödberättigad innebär detta också att slåttervallens relativa\r\nlönsamhet gentemot spannmålsproduktionen stärks jämfört med dagens\r\nsituation.\r\nFiske\r\nLäget är allvarligt för bl.a. torsk-, ål- och kummelbestånden (generellt)\r\nsamt för gädda, abborre och sill i Östersjön (specifikt). En positiv\r\nutveckling har dock skett för framför allt skarpsill men även lax i\r\nÖstersjön och sill i Nordsjön. Mot denna bakgrund är de förstärkta\r\ninstrumenten i den gemensamma fiskeripolitiken och de ökade möjligheterna\r\natt integrera miljöskyddande åtgärder i fiskeripolitiken viktiga. En av\r\nde viktigaste komponenterna inom gemenskapens resurspolitik får anses\r\nvara tillämpningen av återhämtningsplaner.\r\nArbetet med att genomföra gemenskapens strategi för en hållbar utveckling\r\ninom fiskesektorn (Cardiffstrategin) fortsätter genom test av indikatorer\r\nför hållbar utveckling och uppföljning av den pågående miljöintegreringen\r\ngenom EU-kommissionens syntesrapporter.\r\nFiskbeståndens tillstånd ställer allt större krav på kontrollmyndigheternas\r\nförmåga att genomdriva såväl den nationella som den gemensamma\r\nfiskeripolitiken.\r\nRegeringens bedömning är att målet för Kustbevakningens kontroll av\r\nfisket i stort har uppnåtts när det gäller både de segmentbaserade målen\r\nför landningskontroll och kontroller till sjöss. Fortsatta ansträngningar\r\nbör göras för att uppnå målen inom samtliga segment. Vidare kan vissa\r\nbrister konstateras i kontrollen avseende provtagningar av landningar\r\nav osorterad pelagisk fisk. Avseende förvaltningen av fiskeflottan är\r\ndet grundläggande målet att flottan skall vara i balans med tillgängliga\r\nfiskresurser.\r\nEU:s utvidgning kommer med all sannolikhet att innebära en bättre\r\nförvaltning av fisket i Östersjön och kommer att ha stor betydelse för\r\nkontrollinsatser och kontrollens inriktning.\r\nSäkra livsmedel\r\nSammantaget anser regeringen att Livsmedelsverket bidragit till att\r\nuppfylla målet för politikområdet. De rättsakter på livsmedelsområdet\r\nsom förhandlats färdigt på gemenskapsnivå har också bidragit till att\r\nuppfylla målet för politikområdet. Livsmedelsverket har fortsatt\r\nutvecklingen mot en 24-timmarsmyndighet. Den ständiga förbättringen av\r\nwebbplatsen är den viktigaste delen av detta arbete.\r\nStatens ansvar för skördeskadeskydd i samband med naturkatastrofer\r\nI budgetpropositionen för år 2002 angavs att regeringen anser att varje\r\nnäring och produktionsgren i mesta möjliga mån bör bära sina\r\nproduktionskostnader och att resultatvariationer är något som varje företag\r\nmåste ta med i beräkningen. Det påpekades vidare att regeringens\r\nuppfattning är att staten även fortsättningsvis bör ha ett visst övergripande\r\nansvar vid skördeskador av naturkatastrofkaraktär som drabbar stora\r\nområden (prop. 2001/02:1). Förslaget antogs av riksdagen, men i samband\r\nmed behandlingen av budgetpropositionen framfördes att behov förelåg av\r\natt se över den närmare omfattningen av statens ansvar för skördeskador\r\ni samband med naturkatastrofer (bet. 2001/02:MJU2, rskr. 2001/02:106).\r\n\r\nMed anledning av det behov som riksdagen uppmärksammat tillsatte den\r\ndåvarande jordbruksministern en arbetsgrupp inom Jordbruksdepartementet\r\nmed uppdrag att se över omfattningen av statens ansvar för skördeskador\r\ni samband med naturkatastrofer. Arbetsgruppen fann det, i sin rapport\r\nStatens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer (dnr\r\nJo2003/1612), inte möjligt att kvantifiera hur mycket större än tidigare\r\når skadorna skulle vara för att ett statligt ansvar skulle träda in.\r\nRapporten har remissbehandlats.\r\nUtgiftsutveckling inom politikområdet Livsmedelspolitik\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nUtfall2003      Budget20041     Prognos2004     Förslag2005     Beräknat2006\r\nBeräknat2007\r\n3\r\n226,4   7 680,9 6 639,9 7 852,8 8 359,5 8 771,3\r\n1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition\r\n(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för år 2005.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 29 att\r\njordbruket på grund av näringens speciella natur och starka väderberoende\r\nbör ha ett statligt garanterat skydd vid skördeskadekatastrofer. I\r\nyrkande 46 delvis föreslår motionärerna att 15 000 000 kr anslås på ett\r\nnytt anslag för ersättning till skördeskador.\r\nFolkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att\r\n504 413 000 kr bör anslås för ett samlat verk, Verket för landsbygden\r\noch de areella näringarna (LAN). I LAN skall alla frågor som hör till\r\nnäringsdelen av jord, skog, fiske och landsbygdsutveckling ingå. Det\r\ninnebär de verksamheter som till stor del nu ingår i Glesbygdsverket,\r\nJordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket. Den del av Fiskeriverket\r\nsom berör havsmiljön bör falla in under Naturvårdsverkets ansvarsområde.\r\nAnsvarsfördelningen mellan länsstyrelser och nuvarande skogsvårdsstyrelse\r\n(i framtiden en del av LAN) avseende skogliga skyddsfrågor bör tydliggöras\r\noch renodlas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nJordbruk\r\nUtskottet instämmer i att en utveckling av jordbrukspolitiken förutsätter\r\nen övergång från marknadsprisstöd till riktade insatser på miljö- och\r\nlandsbygdsområdet. Produktionen bör styras av konsumenternas efterfrågan.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att det kan vara motiverat att\r\ngå in med stöd för att tillfredsställa samhällets krav och behov av\r\nkollektiva nyttigheter som marknaden inte förmår att tillfredsställa\r\nmen som jordbruket kan bidra med för att uppnå målet för en ekologiskt,\r\nekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Även utskottet\r\nanser att regeringen bör eftersträva att sänka de samhällsekonomiska\r\nkostnaderna samt budgetkostnaderna.\r\nUtskottet instämmer även i att en av regeringens ambitioner bör vara\r\natt stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. På en gemensam\r\nEU-marknad är de nationella regelverken av stor betydelse för sektorns\r\nkonkurrenskraft. Sverige bör arbeta aktivt på EU-nivå för att höja\r\nambitionsnivån inom bl.a. djurskydds- och miljöskyddslagstiftningen med\r\nden svenska lagstiftningen som förebild. Som regeringen anför innebär\r\nreformen av EU:s jordbrukspolitik, med stöd frikopplade från produktionen,\r\nen väsentlig förändring av grunderna för jordbruksföretagens ekonomi.\r\nDetta leder till att bl.a. produktionsmedelsskatter får större relativ\r\ntyngd vid beslut om fortsatt produktion och nyinvesteringar inom jordbruket.\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2005 att nuvarande\r\nskattesats för dieselolja i miljöklass 1 som används i yrkesmässig\r\njordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet sänks från 2005 med ca\r\n2 kr per liter. Utskottet instämmer i att en sänkt skatt på diesel som\r\nanvänds inom jordbruket kommer att få positiva effekter för lönsamheten\r\noch konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen.\r\nSom regeringen anfört gör frikopplingen av de produktionskopplade\r\ndirektstöden att svenska jordbrukare inte längre behöver producera för\r\nstödsystemen utan i stället kan svara mot en ökad efterfrågan på svenska\r\njordbruksråvaror från utlandet och från svensk livsmedelsindustri.\r\nÄven utskottet anser att frikopplingen av de nuvarande direktstöden\r\nkommer att medföra en minskad lönsamhet i vissa produktionsgrenar inom\r\njordbruket. Det ökade trycket på kostnadsminskningar kommer sannolikt\r\natt leda till att takten i strukturrationaliseringen ökar. Frikopplingen\r\nger jordbruket stora möjligheter att anpassa sig till konsumenternas\r\nefterfrågan och producera med lönsamhet. Därigenom kommer jordbrukarna\r\natt på sikt bli mindre beroende av stödsystemen. På lite längre sikt\r\nger reformen alltså möjligheter till ökad lönsamhet i jordbruket.\r\nUtvecklingen kommer också eventuellt att gå mot fler mindre deltidsjordbruk\r\nmed ett ökat inslag av diversifiering.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att en genomgripande reform av\r\nsockersektorn inom EU är viktig och att ytterligare reformering av EU:s\r\nreglering för frukt och grönsaker är nödvändig.\r\nUtskottet har beslutat att under innevarande riksdagsår följa upp och\r\nanalysera regeringens redovisning av resultat för politikområdet\r\nLivsmedelspolitik i budgetpropositionerna för åren 2005 och 2006 samt att\r\ngöra en fördjupad uppföljning inom någon del av politikområdet. Resultatet\r\nav utskottets arbete med uppföljningen kommer att redovisas vid lämpligt\r\ntillfälle, troligtvis vid beredningen av budgetpropositionen för år\r\n2006.\r\nFiske\r\nSom regeringen anför har under de 20 år som den gemensamma fiskeripolitiken\r\nfunnits lagstiftningen successivt utvecklats, avseende såväl antalet\r\nreglerade bestånd och förvaltningsverktyg som kontrollens omfattning.\r\nMålen om att skydda och bevara de levande akvatiska resurserna har dock\r\ninte uppfyllts utan situationen för de flesta fiskbestånden har visat\r\nen negativ utveckling.\r\nUtskottet instämmer med regeringen i att fiskeriförvaltningens praktiska\r\ntillämpning av försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen bör ha hög\r\nprioritet både nationellt och regionalt. Ett uttryck härför bör vara de\r\nfleråriga planer som redan fastlagts för flera bestånd och som är under\r\nutarbetande för andra.\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att fiskerikontroll bör utgöra\r\nen viktig del i en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna. För att\r\nsäkerställa beståndens förnyelse är det nödvändigt att förhindra överfiske.\r\n\r\nSäkra livsmedel\r\nUtskottet instämmer i att den förstärkning av stödet till den kommunala\r\nlivsmedelstillsynen som Livsmedelsverket gjort var nödvändig för att\r\nförbättra tillsynens kvalitet och öka likvärdigheten i tillsynen. Det\r\när angeläget att Livsmedelsverket ytterligare förbättrar detta stöd i\r\ndialog med de lokala tillsynsmyndigheterna. Som regeringen framhåller\r\nbör Livsmedelsverket, särskilt mot bakgrund av den höga graden av\r\nanslagsfinansiering, göra en översyn av den egna kunskapsuppbyggnadens\r\nvetenskapliga kvalitet och dess relevans för myndighetens övriga verksamhet.\r\nÄven riksdagen har framhållit behovet av en översyn av Livsmedelsverkets\r\nverksamhet (jfr bet. 2001/02:MJU22 s. 14).\r\nUtskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att konsumenterna\r\nkan välja mellan ett stort utbud av livsmedel. Oavsett priset på livsmedlen\r\nskall konsumenten kunna lita på att de är säkra. Den information som\r\nges på förpackningarna i form av märkning och annan information skall\r\nvara tillräckligt tydlig och bra för att konsumenterna skall kunna göra\r\nett medvetet val.\r\nStatens ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer m.m.\r\nSom regeringen anför har det över tiden skett en svängning i politiken\r\nvad gäller synen på jordbruket och jordbrukarens roll. Jordbrukaren har\r\nalltmer kommit att ses som en företagare på samma premisser som andra\r\nföretagare. Jordbrukaren tillskrivs en viktig roll utöver den direkta\r\nproduktionen av råvaror till livsmedel och vissa tekniska ändamål som\r\nproducent av kollektiva nyttigheter, t.ex. ett öppet och varierat\r\nlandskap och biologisk mångfald, produkter som marknaden ofta inte ger\r\ntillräcklig ersättning för.\r\nDen förändrade synen på jordbrukaren som företagare innebär att något\r\nsärskilt skydd just för jordbrukare i händelse av naturkatastrof som\r\ndrabbar stora områden är mindre befogat än tidigare. Statens ansvar för\r\njordbrukare bör vara av samma omfattning som för andra företagare. Det\r\nförutsätts således att jordbrukets situation vid eventuella väderbetingade\r\nolyckor prövas på samma sätt som för övriga drabbade.\r\nEn lantbrukare som vill försäkra sig om en viss inkomst och vill fördela\r\nresultaten över åren åstadkommer enligt utskottets uppfattning detta\r\nfrämst genom en sund företagsekonomisk styrning och riskspridning, t.ex.\r\ngenom diversifiering av produktionen.\r\nBehovet av ett skydd mot skördeskador har enligt utskottets uppfattning\r\nsnarare minskat än ökat, eftersom lantbrukarnas inkomstandel från\r\narealstöd generellt sett har ökat. Detta förhållande har accentuerats\r\nytterligare i och med halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik\r\ndär stödet frikopplats från produktionen. Därmed får stödet i ännu större\r\nutsträckning karaktären av ett inkomststöd.\r\nUtskottet instämmer i vad regeringen anfört i fråga om skördeskador och\r\ntillstyrker regeringens förslag i den delen. Den 24 november 2004\r\nfastställde riksdagen ramen för utgiftsområdet för budgetåret 2005 till\r\n14 655 991 000 kr. Utskottet avstyrker förslaget i motion 2004/05:MJ497\r\n(kd) yrkandena 29 och 46 i berörda delar med hänvisning till vad som\r\nanförts ovan och till att det inte ryms inom den fastställda ramen för\r\nutgiftsområdet. Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot\r\nredovisningen av politikens inriktning och resultatbedömningen och avstyrker\r\ndärmed även förslaget till nytt anslag i motion MJ508 (fp) yrkande 36\r\ndelvis.\r\nLagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker att lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om\r\njordbruksprodukter ändras så att bestämmelserna i lagen, utöver pris-\r\noch marknadsreglering, kommer att gälla direktstöd och särskilda stödsystem\r\ni enlighet med rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av\r\ngemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma\r\njordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.\r\n\r\nPropositionen\r\nLagändringen innebär endast att lagen anpassas till ändringar i EG:s\r\nregelverk. De områden som omfattas av EG:s direktstöd och särskilda\r\nstödsystem har tidigare varit en del av pris- och marknadsregleringen.\r\nDet är således inte fråga om någon faktisk utökning av lagens\r\ntillämpningsområde. För den enskilde innebär lagändringen som sådan inte\r\nnågot nytt i sak. De förändringar för den enskilde som kan bli aktuella\r\nföljer i stället direkt av EG:s stödförordning, vilken således avser\r\nområden som annars skulle omfattats av ändringar inom pris- och\r\nmarknadsregleringen.\r\nFörslaget har under beredningen delats med Jordbruksverket som inte har\r\nhaft något att erinra mot den föreslagna ändringen. Med beaktande av\r\natt den föreslagna lagändringen inte innebär någon ändring i sak har\r\nnågon ytterligare beredning inte bedömts vara behövlig. Lagändringen\r\nhar inte bedömts vara av sådan karaktär att förslaget behövt remissbehandlas\r\neller granskas av Lagrådet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför finns i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om\r\njordbruksprodukter vissa bestämmelser om kontroll etc. som behövs för\r\nadministreringen av EG:s jordbruksstöd. Antagandet av rådets förordning\r\n(EG) nr 1782/2003 föranleder ändring i lagen. Rådet har genom förordningen\r\nbeslutat om en ny stödordning, direktstöd, som kommer att ersätta delar\r\nav stöden i de nuvarande marknadsregleringarna. Samma behov av kompletterande\r\nbestämmelser i svensk lag som tidigare kommer att finnas för den nya\r\nstödordningen.\r\nUtskottet instämmer i att 1 § i lagen bör ändras så att bestämmelserna,\r\nutöver pris- och marknadsreglering, kommer att gälla direktstöd och\r\nsärskilda stödsystem enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003.\r\nMål för politikområde Livsmedelspolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till nytt mål för politikområdet.\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att målet för livsmedelspolitiken skall vara en\r\nekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som\r\nspeglar konsumenternas efterfrågan. Målet för politikområdet har tidigare\r\nvarit en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför tar det nu gällande målet i praktiken enbart fasta\r\npå de förutsättningar som bör gälla för produktionen. För att bättre\r\nspegla de ambitioner som finns när det gäller nyttan även för konsumenterna\r\nanser utskottet i likhet med regeringen att målet bör ändras till ett\r\nmål som tydligare sätter fokus även på konsumenten.\r\n43:1 Statens jordbruksverk\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker motionsyrkanden om annan medelstilldelning (m,\r\nfp, c). Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker vidare förslaget att regeringen får disponera\r\navgiftsintäkterna för resultatområdena Djur, Distriktsveterinärorganisationen\r\noch Växt vid Jordbruksverket för att täcka statens kostnader för\r\nverksamheterna.\r\nPropositionen\r\nAnslaget belastas med Statens jordbruksverks förvaltningskostnader,\r\nlänsstyrelsernas kostnader för ajourföring av blockdatabasen, Tullverkets\r\nsärkostnader för exportbidragskontroller m.m. Vidare får anslaget\r\nanvändas för bidrag till vissa miljöorganisationer. Jordbruksverket skall\r\nmedverka till en korrekt tillämpning av EU:s regelverk så att finansiella\r\nkorrigeringar undviks. Jordbruksverket är fondkoordinator för EU-stöden\r\noch det enda ackrediterade utbetalningsstället för EU-stöden som\r\nfinansieras av EU:s jordbruksfonds garantisektion. Jordbruksverket bistår\r\nregeringen och medverkar i EU-arbetet och internationellt arbete inom\r\njordbruksområdet.\r\nJordbruksverket uppbär och disponerar avgifter som härrör från foderkontroll,\r\ninförsel av djur, köttklassificering, avgifter för djurmärken, avgifter\r\nenligt förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer,\r\näggmärkning, exportpass, avgifter för animaliska biprodukter, BSE-tester\r\ni normalslakten samt pass för sällskapsdjur, vilka redovisas under\r\nresultatområde Djur och avgifter som härrör från registren för nöt, gris,\r\nhöns, får och get, vilka redovisas under resultatområde Djurregister,\r\nvissa avgifter inom distriktsveterinärorganisationen för kontroller\r\ninom mjölkproduktionen, gränskontroll och övriga officiella uppdrag\r\nsamt avgifter som härrör från växtinspektionen, avgifter enligt\r\nförordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer, PET\r\nhanteringstillstånd enligt förordningen (1991:338) om vissa dryckesförpackningar\r\nsamt dispenser angående djurtäthetsregler, vilka redovisas under\r\nresultatområde Växt.\r\nEftersom utbetalningarna av EU-stöd ersätts i efterskott från EU-budgeten\r\nuppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta\r\nkreditbehov till 6 000 000 000 kr för år 2005. Vidare bör anslaget få\r\nanvändas för bidrag till vissa miljöorganisationer.\r\nRegeringen föreslår en anslagstilldelning för år 2005 om 308 346 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anför i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3\r\ndelvis att riksdagen bör begära att regeringen årligen återkommer till\r\nriksdagen med redovisning för hur de avgiftsintäkter som influtit till\r\nStatens jordbruksverk har disponerats. Förslaget kan accepteras av\r\npraktiska skäl, men regeringen bör årligen informera riksdagen hur dessa\r\nmedel används. Enligt motionens yrkande 4 delvis behövs inte\r\nDjurskyddsmyndigheten. I konsekvens härmed tillför motionärerna Jordbruksverket\r\nytterligare 30 000 000 kr för ändamål som nu avses utföras av\r\nDjurskyddsmyndigheten.\r\nFolkpartiet anför i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att\r\nJordbruksverket bör omvandlas till en effektiv enhet Verket för landsbygd\r\noch areella näringar, LAN, med fokus på bred landsbygds- och kustutveckling.\r\nAnslaget bör därför minskas med 308 346 000 kr.\r\nCenterpartiet anför i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att\r\nDjurskyddsmyndigheten bör läggas ned. Dess uppgifter bör återföras och\r\nuppdras åt Jordbruksverket och Centrala försöksdjursnämnden. Det nu\r\naktuella anslaget bör förstärkas med 15 000 000 kr.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nRiksrevisionen har i rapporten Rätt avgifter? Statens uttag av tvingande\r\navgifter (RiR 2004:17) funnit det vara något oklart om riksdagen\r\nuttryckligen bemyndigat regeringen att förfoga över avgiftsintäkterna från\r\nJordbruksverkets resultatområden Djur och Växt. Utöver dessa resultatområden\r\nförfogar regeringen över avgiftsintäkter från resultatområdet\r\nDistriktsveterinärorganisationen. Utskottet anser i likhet med regeringen att\r\ndet bör klargöras att regeringen får disponera avgiftsintäkterna från\r\ndessa tre resultatområden för att täcka statens kostnader för verksamheterna\r\noch tillstyrker därför propositionen i denna del. Regeringen har årligen\r\nredovisat avgiftsintäkterna för riksdagen. Det framgår av propositionen\r\n(volym 1 s. 259) att regeringen redovisar totala intäkter och kostnader\r\nper politikområde. Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen\r\noch den som framförs i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 3 delvis om att\r\nintäkter, däribland Jordbruksverkets avgiftsintäkter, och kostnader bör\r\nredovisas för riksdagen varje år. Motionen bör härmed anses vara\r\ntillgodosedd i den här delen.\r\nUtskottet vill (jfr bet. 2003/04:MJU2) framhålla Jordbruksverkets viktiga\r\nroll som central förvaltningsmyndighet på det jordbruks- och\r\nlivsmedelspolitiska området. Jordbruksverket har ett samlat sektorsansvar för\r\njordbruks- och trädgårdsnäring, rennäring samt är chefsmyndighet för\r\nlandets distriktsveterinärer och ansvarig myndighet för livsmedelsberedskapen\r\ninom totalförsvarets civila del. Verksamheten är i hög grad inriktad på\r\ntillämpning av EG:s regleringar och stödsystem. Jordbruksverket skall\r\narbeta för ett rikt och varierat odlingslandskap med biologisk mångfald\r\noch verka för att miljöbelastningen från jordbruket blir så liten som\r\nmöjligt. När det gäller Djurskyddsmyndigheten vill utskottet påpeka att\r\nregeringen i proposition 2001/02:189 En ny djurskyddsmyndighet redovisade\r\nbedömningen att en ny djurskyddsmyndighet bör inrättas för att stärka\r\ndjurskyddet. Den nya myndigheten ges ett övergripande ansvar för\r\ndjurskyddet. Utskottet har tidigare instämt i de bedömningar regeringen\r\ngjort om riktigheten av att inrätta en sådan myndighet (se bet.\r\n2002/03:MJU5).\r\nSom regeringen påpekar har Jordbruksverkets kostnader tack vare\r\nrationaliseringar varit relativt konstanta de senaste åren. Reformen av den\r\ngemensamma jordbrukspolitiken innebär emellertid förändringar i form av\r\nutveckling av nya IT-system, informationsinsatser, nya administrativa\r\nrutiner m.m. Med hänsyn till den förändring av arbetsuppgifterna som\r\nreformen av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär för Jordbruksverket\r\noch länsstyrelserna avser regeringen att under 2005 initiera en översyn\r\nav jordbruksadministrationen för att fortsätta utvecklingen av en\r\nkostnadseffektiv och modern förvaltning.\r\nDet anförda innebär att utskottet vill ansluta sig till regeringens\r\nbedömning av medelsbehovet under anslaget. Det motionsyrkande som\r\nframförs om besparingar på anslaget grundas inte på någon mer ingående\r\neller sakligt motiverad analys av vilka verksamheter och uppgifter som\r\nskall reduceras med verkan redan under budgetåret 2005. Utskottet\r\ntillstyrker propositionen i den här delen och avstyrker motionerna\r\n2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i berörda\r\ndelar. Det i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis framställda\r\nförslaget om en höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen\r\nfastställda ramen för utgiftsområdet. Utskottet avstyrker motionen i den\r\ndelen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande.\r\n43:2 Statens utsädeskontroll, 43:3 Statens växtsortnämnd och 43:4\r\nBekämpande av växtsjukdomar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslagen 43:2-43:4.\r\n43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker motionsyrkanden (m, fp, kd, c) om ändrade\r\nutbetalningstillfällen för vissa EU-stöd. Utskottet tillstyrker dessutom\r\nregeringens förslag om bemyndigande.\r\nPropositionen\r\nFrån anslaget utbetalas direktbidrag i form av arealersättning, djurbidrag\r\noch mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar.\r\nAnslaget är obligatoriskt för alla medlemsstater inom EU och finansieras\r\nhelt från EU-budgeten. Arealersättning lämnas för odling av spannmål,\r\noljeväxter, baljväxter, oljelin, gräsensilage och areal uttagen ur\r\nproduktion. Vidare finns arealbaserade ersättningssystem för bl.a.\r\nspånadslin, vicker m.m. Ett villkor för ersättning är att åkermark tas ur\r\nlivsmedels- eller foderproduktion. Det totala bidraget är begränsat\r\ntill en maximiareal, kallad basareal. För svenskt vidkommande uppgår\r\nbasarealen till drygt 1,73 miljoner hektar. År 2003 var det genomsnittliga\r\narealstödet 2 328 kr per hektar.\r\nBasarealen har överskridits och därför har ersättningen reducerats,\r\nfrämst till gräsensilage där endast ersättning lämnats till ca 46 % av\r\nden ansökta arealen. Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av\r\nnötkreatur, tackor och getter samt för slaktbidrag av storboskap och\r\nkalvar.\r\nUtöver bidragen per djur betalas extensifieringsbidrag ut till producenter\r\nav handjur och am- och dikor om djurtätheten är högst 1,4 djurenheter\r\nper hektar. Extensifieringsbidraget uppgår till 100 euro/bidrag. År\r\n2003 beviljades 350 496 extensifieringsbidrag, dvs. ca 318 miljoner\r\nkronor. Sverige har dessutom tilldelats en summa pengar som skall\r\nfördelas efter medlemsstatens eget val. Det har beslutats att detta belopp,\r\nsom uppgår till 9,2 miljoner euro (ca 82 miljoner kronor), skall lämnas\r\nsom ett tilläggsbelopp till slaktbidraget.\r\nMed hänsyn till beräknade ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen\r\nbemyndigas att under 2005 avseende ramanslaget 43:5 Arealersättning och\r\ndjurbidrag m.m. godkänna stöd som innebär utgifter på högst 6 086 200 000\r\nkr under år 2006 och 13 800 000 kr under år 2007.\r\nRegeringen föreslår att 5 557 400 000 kr anvisas under anslaget för år\r\n2005.\r\nMotionerna\r\nI ett flertal motioner framförs krav på ändrade rutiner för utbetalning\r\nav arealstöd m.m. I motionerna 2004/05:MJ208 (m, c, kd, fp) yrkande 1,\r\n2004/05:MJ408 (kd), 2004/05:MJ437 (m) yrkande 5, 2004/05:MJ463 (c) och\r\n2004/05:MJ497 (kd) yrkande 6 anförs att utbetalningar av EU-stöden bör\r\nske så snart Sverige har tillgång till pengarna, dvs. under respektive\r\nbudgetår. Enligt motionerna 2004/05:MJ209 (c) och 2004/05:MJ376 (c)\r\nyrkande 1 bör ersättningarna till Sveriges bönder betalas ut senast den\r\n30 november det år de gäller. I motionerna 2004/05:MJ222 (c) och\r\n2004/05:MJ321 (c) yrkande 1 anförs att regeringens förslag att senarelägga\r\nutbetalningen av direktersättningarna till jordbruket är ett problem.\r\nStaten bör enligt motion 2004/05:Sk405 (m) yrkande 5 inte ens för en\r\nkortare tid disponera över EU-bidrag som betalas till svensk näringsverksamhet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFinansminister Bosse Ringholm anförde den 19 oktober 2004 som svar på\r\ninterpellationerna 2004/05:27 och 31 om utgiftstaket i budgeten m.m.\r\natt utgiftstaken har bidragit till att Sverige jämfört med många andra\r\nländer har starka offentliga finanser trots en utdragen internationell\r\nlågkonjunktur. Utgiftstaket har klarats varje år sedan det infördes\r\n1997, och regeringen är fast besluten att klara utgiftstaken även\r\nframöver. Om det finns risk för att utgiftstaket ett år kommer att\r\növerskridas är regeringen enligt budgetlagen skyldig att vidta eller föreslå\r\nriksdagen åtgärder för att undvika detta. I 2004 års ekonomiska\r\nvårproposition gjorde regeringen bedömningen att utgiftstaket för år 2004\r\nriskerade att överskridas om inga åtgärder vidtogs. Regeringen aviserade\r\ndärför en rad utgiftsbegränsande åtgärder. Jordbruksområdet var ett av\r\nen rad områden där utgiftsbegränsningar infördes för att taket för\r\ninnevarande år skall klaras. För jordbruksområdet innebär utgiftsbegränsningarna\r\natt utbetalningen av vissa stöd kommer att senareläggas från slutet av\r\når 2004 till början av år 2005. Denna senareläggning är helt i enlighet\r\nmed de av EU fastställda reglerna för utbetalning. Det finns ingenting\r\ni EU:s regler som säger att de skall betalas ut den 1 januari eller\r\ntidigare. EU:s regler anger att de skall betalas under november, december\r\noch januari. Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist anförde som svar på\r\ninterpellation 2004/05:3 om EU-stöd den 28 september 2004 bl.a. att\r\nregeringen har ett ansvar för att de av riksdagen fastlagda riktlinjerna\r\nför budgetpolitiken följs och att regeringen och riksdagen vidtagit\r\nolika åtgärder för att förbättra jordbruksföretagens situation.\r\nUtskottet instämmer i vad som framförts i olika motioner om vikten av\r\natt de olika EU-stöden betalas ut så tidigt som möjligt under året.\r\nUtskottet har tidigare uttalat att (bet. 2003/04:MJU2 s. 48) det är\r\nviktigt att de lantbrukare som uppbär arealersättning eller djurbidrag\r\nm.m. kan förutse utbetalningstillfällena för att på så vis närmare kunna\r\nplanera sin verksamhet. Bestämmelserna inom EU som reglerar\r\nutbetalningsperioden för arealersättningar anger att i princip hela\r\nutbetalningen\r\nskall ske under perioden den 16 november-den 31 januari för att full\r\ntäckning skall medges av EU. Utbetalningen av djurbidrag för am- och\r\ndikor, handjur av nötkreatur, tackor samt slaktbidrag sker vid två\r\ntillfällen. I december betalas ett förskott av bidraget ut på grundval\r\nav uppgifterna från de tre senaste kvartalen under bidragsåret, vilket\r\när detsamma som kalenderåret. Slutbetalning av dessa bidrag och\r\nextensifieringsbidraget utbetalas i april året därpå. Enligt EU-reglerna\r\nskall i princip alla dessa bidrag vara utbetalda före juni månad för\r\natt Sverige skall erhålla full täckning. Utskottet vill framhålla att\r\nmed dessa bestämmelser och den praxis för utbetalning av de olika stöden\r\nsom finns anser utskottet att lantbrukarnas behov av fasta rutiner för\r\nutbetalningarna bör kunna tillgodoses. Mot bakgrund härav anser utskottet\r\natt motionerna 2004/05:MJ208 (m, c, kd, fp) yrkande 1, 2004/05:MJ209\r\n(c), 2004/05:MJ222 (c), 2004/05:MJ321 (c) yrkande 1, 2004/05:MJ376 (c)\r\nyrkande 1, 2004/05:MJ408 (kd), 2004/05:MJ437 (m) yrkande 5, 2004/05:MJ463\r\n(c), 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 6 samt 2004/05:Sk405 (m) yrkande 5 inte\r\nbör föranleda något riksdagsuttalande. Motionerna avstyrks.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under\r\nanslaget och det föreslagna bemyndigandet.\r\n43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter och 43:7\r\nRäntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslagen 43:6 och 43:7. Vidare tillstyrker utskottet det bemyndigande\r\nunder anslagen 43:6 som föreslås av regeringen.\r\n43:8 Fiskeriverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker därmed motionsyrkanden om andra insatser (s)\r\neller medelstilldelning (fp).\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för Fiskeriverkets förvaltningskostnader.\r\nFiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och tjänsteexport. För budgetåret\r\n2003 erhöll Fiskeriverket 30,4 miljoner kronor i avgiftsintäkter från\r\nsin uppdragsverksamhet och tjänsteexport. Avgiftsintäkterna får disponeras\r\nav Fiskeriverket. Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten härrör från\r\nFiskeriverkets undersökningsfartyg, utredningskontor och laboratorier.\r\nFiskeriverkets tjänsteexport är hänförlig till internationell\r\nkonsultverksamhet.\r\nIntäkterna från avgiftsbelagd verksamhet beräknas vara oförändrade,\r\ntotalt sett, jämfört med utfallet för 2003. Skillnaden mellan utfallet\r\nför 2003 och prognosen för 2004 avser tjänsteexporten där ändringar\r\ninom uppdraget har inträffat samt att twinningprojekten har försenats.\r\n\r\nRegeringen föreslår att 101 158 000 kr anvisas för år 2005.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2004/05:MJ270 (s) bör insatser göras för att trygga\r\nbeståndet av vätterröding. Folkpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ508\r\n(fp) yrkande 36 delvis att anslaget minskas med 101 158 000 kr. Enligt\r\nmotionärerna bör Glesbygdsverket samt delar av Fiskeriverket ingå i det\r\nnya LAN medan resten av Fiskeriverket (hantering av naturresursen etc.\r\n) bör inkorporeras i Naturvårdsverket. Fiskeriverket bör alltså upphöra\r\nsom egen myndighet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer i regeringens förslag att för utökade kontroller\r\nsom föreskrivs av EU bör anvisas 2 500 000 kr. Som regeringen anför\r\nskall Fiskeriverket medverka i Sveriges strävan att inom den gemensamma\r\nfiskeripolitiken uppnå ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart fiske och\r\nmedverka till att miljökvalitetsmålen uppnås, skapa förutsättningar för\r\nett ekologiskt hållbart och miljöanpassat fiske och vattenbruk samt\r\nfölja, utvärdera och hålla regeringen informerad om fiskresursernas\r\ntillstånd och utvecklingen inom fiskerinäringen. Fiskeriverket skall\r\nbidra till en livskraftig och miljöanpassad livsmedelsproduktion till\r\nnytta för konsumenterna samt medverka till att öka allmänhetens\r\nfiskemöjligheter samt främja och bedriva forskning och utvecklingsverksamhet\r\ninom fiskets område. Verket skall även medverka i genomförandet av\r\npolitiken för regional utveckling, bistå regeringen och medverka i arbetet\r\nmed internationella fiskefrågor och förhandlingar samt ha det övergripande\r\nansvaret för fiskerikontrollen.\r\nUtskottet ansluter sig till regeringens bedömning av medelsbehovet och\r\navstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ270 (s) och 2004/05:MJ508 (fp)\r\nyrkande 36 delvis. Utskottet vill påpeka att de krav på besparing som\r\nframställs i den sist nämnda motionen inte grundar sig på några ingående\r\nanalyser av den närmare prioriteringen i verksamheten redan från år\r\n2005.\r\n43:9 Strukturstöd till fisket m.m., 43:10 Från EG-budgeten finansierade\r\nstrukturstöd till fisket m.m. och 43:11 Fiskevård\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslagen 43:9-43:11.\r\n43:12 Livsmedelsverket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och\r\navstyrker motioner (kd, fp) om en höjning av anslaget.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för Livsmedelsverkets förvaltningskostnader.\r\nLivsmedelsverket skall som central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor\r\ni konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra livsmedel av hög\r\nkvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Dess främsta\r\nuppgifter är att utarbeta regler inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn\r\nenligt livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna livsmedelstillsynen,\r\nhålla regeringen informerad om utvecklingen på livsmedelsområdet,\r\nmedverka samt bistå regeringen i EU-arbetet och annat internationellt\r\narbete på livsmedelsområdet. Vidare genomför verket utredningar och\r\npraktiska vetenskapliga undersökningar om livsmedel och matvanor samt\r\nutvecklar metoder för livsmedelstillsynen, informerar konsumenter och\r\nintressenter i livsmedelskedjan om gällande regelverk och om andra\r\nviktiga förhållanden på livsmedelsområdet. I tillsynsverksamheten ingår\r\nockså besiktningsveterinärorganisationen som utför tillsyn i form av\r\nköttbesiktning vid kontrollslakterier m.m.\r\nRegeringen föreslår att 156 586 000 kr anvisas för år 2005.\r\nMotionerna\r\nEnligt motionerna 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ499 (kd)\r\nyrkande 20 i berörda delar bör anslaget förstärkas med 5 000 000 kr.\r\nKristdemokraterna anför att det är angeläget att Livsmedelsverket\r\ntillförsäkras nödvändiga medel för att kunna garantera en god konsumentsäkerhet\r\noch bidra till ett samhälle med hälsosamma livsmedel. Även Folkpartiet\r\nliberalerna föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att\r\nanslaget förstärks med 5 000 000 kr. Folkpartiet vill flytta över vissa\r\ndelar av Jordbruksverkets inspektionsverksamhet vad avser t.ex.\r\nfoderanläggningar till Livsmedelsverket och ökar därför anslaget med 5\r\nmiljoner kronor. Livsmedelsverket bör ta över merparten av livsmedelsfrågorna,\r\nvilket skulle ge en mer sammanhållen syn på livsmedelssäkerheten från\r\njord till bord.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLivsmedelsverket är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor.\r\nVerkets främsta uppgifter är att utarbeta regler inom livsmedelsområdet,\r\nutöva tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna\r\nlivsmedelstillsynen, hålla regeringen informerad om utvecklingen på\r\nlivsmedelsområdet, medverka samt bistå regeringen i EU-arbetet och annat\r\ninternationellt arbete på livsmedelsområdet.\r\nUtskottet tillstyrkte vid riksdagsbehandlingen av 2004 års statsbudget\r\n(bet. 2003/04:MJU2) regeringens förslag att fr.o.m. år 2004 öka verkets\r\nresurser med 7 miljoner kronor och konstaterade att anslagsökningen\r\nsyftar till att bl.a. främja den småskaliga slakten, främja det fortsatta\r\nEU-arbetet inom livsmedelsområdet samt förstärka det viktiga forsknings-\r\noch utvecklingsarbetet.\r\nUtskottet välkomnar att Livsmedelsverket fr.o.m. år 2005 tillförs\r\n10 000 000 kr för pilotprojekt rörande närslakt.\r\nDen av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet medger inte några\r\nytterligare medel till anslaget, och utskottet avstyrker därför motionerna\r\n2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och 2004/05:MJ499 (kd) yrkande 20 i de\r\ndelar som berör det aktuella anslaget. Den medelstilldelning som regeringen\r\nföreslår är enligt utskottets bedömning väl avvägd och utskottet avstyrker\r\ndärmed även motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis.\r\n43:13 Livsmedelsekonomiska institutet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om anslagstilldelning under\r\nanslaget. Två motionsförslag (m, c) om besparingar på anslaget avstyrks.\r\n\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) för analyser\r\noch utredningar inom jordbruks- och livsmedelsområdet. SLI:s arbete\r\nsyftar till att belysa frågor om bl.a. den gemensamma jordbrukspolitikens\r\neffekter och olika styrmedels effektivitet, landsbygdens utveckling,\r\nstrukturutvecklingen, miljön, djurskyddet, konsumentintresset, den\r\nglobala livsmedelssituationen, handeln med livsmedel och utvidgningen av\r\nEU. Analyserna skall avse såväl nationella som internationella aspekter.\r\n\r\nRegeringen föreslår att 9 977 000 kr anvisas för år 2005.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet anför i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4\r\ndelvis att myndigheten inte behövs och föreslår att anslaget minskas\r\nmed 4 989 000 kr. Verksamheten som bedrivs eller skall bedrivas där kan\r\nskötas av andra myndigheter inom deras nuvarande ramar. Anslaget bör\r\nfasas ut. Även Centerpartiet förespråkar i motion 2004/05:MJ525 (c)\r\nyrkande 2 delvis att Livsmedelsekonomiska institutet läggs ned och\r\nförordar att anslaget minskas med 6 000 000 kr.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anfört kommer bl.a. reformen av den gemensamma\r\njordbrukspolitiken att få betydelse för SLI:s verksamhet. Vidare kommer under\r\når 2005 arbetet med livsmedelssäkerhetsrelaterade frågor att fortsätta.\r\nDet fiskeripolitiska området präglas av stora förändringar. Det är\r\ndärför angeläget att fiskeripolitikens effekter och olika styrmedels\r\neffektivitet analyseras.\r\nI SLI:s verksamhet är det särskilt angeläget med analyser av samhällsekonomiska\r\nkonsekvenser inför olika ställningstaganden på livsmedelsområdet och\r\ndet veterinära området samt med uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens.\r\nUtskottet instämmer i att det därför finns ett behov av att dessa\r\nområden prioriteras och att en kontinuitet och permanent kompetens inom\r\nden egna organisationen för flera av SLI:s centrala områden bör bibehållas.\r\n\r\nUnder åren 2003 och 2004 fick SLI 1 000 000 kr per år från Fiskeriverket\r\nför uppbyggnad av fiskeriekonomisk kompetens. Från och med år 2005 bör\r\nenligt utskottets uppfattning motsvarande belopp om 1 000 000 kr permanent\r\ntillföras SLI:s anslag och användas för fiskeriekonomiska analyser på\r\nSLI.\r\nUtskottet, som finner regeringens förslag om medelstilldelning väl avvägt,\r\ntillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna\r\n2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i de delar de\r\nberör anslaget 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet.\r\n43:14 Livsmedelsstatistik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och\r\navstyrker ett förslag (fp) om en sänkning av anslaget.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras av Jordbruksverket för statistik inom jordbruksområdet\r\ninklusive kostnader för en statistisk årsbok inom jordbruks- och\r\nlivsmedelsområdet samt sammanställningar av statistik i senare led i\r\nlivsmedelskedjan. I anslaget ingår även framtagandet av statistik över\r\nprisutvecklingen i konsument- och producentled på jordbruksprodukter.\r\nRegeringen föreslår att anslaget engångsvis sänks med 1 500 000 kr för\r\natt finansiera åtgärder under anslaget 45:1 Sametinget  på utgiftsområde\r\n1.\r\nRegeringen föreslår att 22 392 000 kr anvisas för år 2005.\r\nMotionen\r\nFolkpartiet liberalerna anför i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36\r\ndelvis att anslaget för Jordbruksverkets insamlande av statistiska\r\nuppgifter på livsmedelsområdet bör minskas med 10 000 000 kr. Enligt\r\nmotionärerna bör dessa frågor ligga under Livsmedelsverket.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt årsredovisningen för år 2003 producerar och publicerar Jordbruksverket\r\njordbruks- och livsmedelsstatistik i enlighet med vad som föreskrivs i\r\nförordning (2001:100) om den officiella statistiken och i EU:s regelverk.\r\nJordbruksverket skall ta fram en statistisk årsbok inom jordbruks- och\r\nlivsmedelsområdet, producera och publicera statistik rörande konsumtion\r\noch prisutveckling i konsument- och producentled för jordbruksprodukter\r\nsamt ta fram jordbruks- och livsmedelsstatistik som beslutsunderlag.\r\nJordbruksverket skall även analysera utvecklingen inom sektorn.\r\nJordbruksverket skall varje år göra en översiktlig sammanställning över\r\nvilken statistik som har producerats och kostnaderna för de olika\r\nstatistikprodukterna.\r\nI förordning om den officiella statistiken anges att Jordbruksverket\r\ninom statistikområdet Jord- och skogsbruk, fiske är ansvarig myndighet\r\nför statistikgrenarna jordbrukets struktur, jordbrukets produktion,\r\nsysselsättning inom jordbruket, jordbrukets ekonomi och prisutveckling\r\ni jordbruket. Inom vart och ett av dessa områden finns en eller flera\r\nstatistikprodukter, för vilka det publiceras årliga, månatliga eller\r\nintermittenta Statistiska Meddelanden på Jordbruksverkets webbplats.\r\nUtöver detta översänds månatlig, årlig eller intermittent statistik\r\ntill EU:s statistikmyndighet Eurostat. Denna statistik regleras av\r\ndirektiv, förordningar, beslut eller s.k. gentlemen''''''''''''''''s agreement. Enligt\r\nregleringsbrevet skall Jordbruksverket även analysera utvecklingen inom\r\nsektorn. Detta görs främst genom att verket publicerar utredningsrapporter.\r\nVidare deltar Jordbruksverket i internationellt samarbete avseende\r\njordbruks- och landsbygdsstatistik. Av resultatredovisning för år 2003\r\nframgår att av kostnaderna för jordbruks- och livsmedelsstatistik var\r\n281 000 kr kostnader för ren livsmedelsstatistik, i detta fall för de\r\ns.k. konsumtionsberäkningarna. Utöver detta fanns kostnader på 188 000\r\nkr för bearbetning av utrikeshandelsstatistiken, som till viss del berör\r\nlivsmedelsområdet.\r\nEnligt uppgift från Jordbruksverket har konsumtionsberäkningarna sedan\r\nmånga år genomförts av Jordbruksverket (och dess föregångare Jordbruksnämnden)\r\noch avses belysa livsmedelskonsumtionen i Sverige uppdelat på ett stort\r\nantal varugrupper. Någon liknande sammanhållen statistik över\r\nlivsmedelskonsumtionen görs inte av andra organisationer eller institut.\r\nJordbruksverkets konsumtionsberäkningar efterfrågas av organisationer\r\noch institut inom livsmedelsområdet som använder denna statistik i sin\r\nverksamhet. Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet att i\r\nmöjligaste mån minimera insamling av data från företag och har inhämtat\r\nfrån Jordbruksverket att verket för denna statistik använder i huvudsak\r\nredan befintliga statistikuppgifter. Exempel på detta är utrikeshandels-\r\noch produktionsstatistik från SCB samt mjölk- och slaktstatistik från\r\nJordbruksverket. Dessa områden utgörs av statistik som enligt Jordbruksverket\r\nkrävs av EU och som tas fram även om inte konsumtionsberäkningar genomförs.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om medelstilldelning\r\nunder anslaget och avstyrker därmed motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande\r\n36 delvis.\r\n43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från\r\nEG-budgeten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget.\r\n43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed\r\nmotionsyrkanden om en sänkning av anslaget (m), stöd till resurscentrum för\r\nsmåskalig livsmedelsförädling (c) och exportfrämjande åtgärder (kd).\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras för att främja exporten av svenska livsmedel samt\r\nför andra åtgärder inom livsmedelsområdet, med särskild tonvikt på\r\nregional utveckling av livsmedelsförädling. Regeringen föreslår att 15\r\n000 000 kr anvisas för år 2005.\r\nMotionerna\r\nEnligt motion 2004/05:MJ379 (c) behövs ett fast årligt stöd till Eldrimner,\r\nsom är ett resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling. Det är\r\nviktigt att Eldrimner får möjlighet att arbeta långsiktigt med att stödja\r\nutvecklingen av den småskaliga, hantverksmässiga livsmedelsförädlingen.\r\n\r\nEnligt Moderata samlingspartiets motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4\r\ndelvis bör anslaget minskas med 10 000 000 kr. Investeringar bör ske på\r\nmarknadsmässiga grunder, annars riskerar man att medel satsas på\r\nverksamheter utan egen livskraft.\r\nKristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 33 att\r\nSverige nu likt andra EU-länder bör satsa ordentligt med nationella medel\r\nför att stötta marknadsföringen av svenska livsmedel. Kristdemokraterna\r\nstår därför bakom regeringens förslag om satsningar inom livsmedelsområdet\r\nför att främja exporten av svenska livsmedel och regional utveckling av\r\nlivsmedelsförädling.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har inhämtat att Eldrimner Resurscentrum för småskalig\r\nlivsmedelsförädling är resultatet av ett mångårigt utvecklingsarbete vid\r\nLänsstyrelsen i Jämtlands län. Under de senaste åren har länsstyrelsen\r\ni projektform drivit verksamheten med ett resurscentrum för småskalig\r\nlivsmedelsförädling i Ås utanför Östersund.\r\nGenom beslut den 18 mars 2004 uppdrog regeringen åt Länsstyrelsen i\r\nJämtlands län att under åren 2004 och 2005 bedriva projektverksamhet i\r\nform av ett resurscentrum för småskalig livsmedelsproduktion. Syftet\r\nmed verksamheten skall vara att, genom olika åtgärder som stimulerar\r\ntill nystart och utveckling av företag som bedriver småskalig\r\nlivsmedelsförädling, främja en regional utveckling. Länsstyrelsen beviljades\r\nför verksamhet för detta ändamål 2 miljoner kronor för åren 2004 och\r\n2005. Länsstyrelsen skall senast den 1 mars 2006 lämna en slutlig rapport\r\ntill Regeringskansliet (Näringsdepartementet) över genomförandet av\r\nprojektet inklusive en redovisning av hur medlen använts.\r\nGenom beslut den 29 april 2004 uppdrog regeringen åt Livsmedelsverket\r\noch Statens jordbruksverk att tillsammans lämna förslag till åtgärder\r\nför att främja och underlätta för lantbruks- och/eller landsbygdsföretagare\r\natt utveckla sina företag med ekonomiskt bärkraftig, småskalig\r\nlivsmedelsförädling samt för redan etablerade landsbygdsföretag inom den\r\nsmåskaliga livsmedelsförädlingen att bibehålla och öka antalet sysselsatta.\r\nMyndigheterna skall också lämna förslag till hur och av vilka aktörer\r\nsådana åtgärder kan vidtas eller verksamhet bedrivas på ett effektivt\r\nsätt. Uppdraget skall redovisas gemensamt senast den 31 januari 2005.\r\nUppdraget är en vidareutveckling av det uppdrag SLV fick av regeringen\r\når 2001 och skall inte i första hand behandla problem och hinder avseende\r\nregelverket utan i stället inriktas på aspekter som företagsekonomiska\r\nförutsättningar samt behov och metoder för rådgivning, utbildning och\r\nkunskapsförmedling. I beslutet anges att sedan medlemskapet i EU har\r\nden svenska varuexporten av livsmedel varit mycket framgångsrik och det\r\ntorde finnas ett utrymme för tillväxt inom denna näring.\r\nUtskottet välkomnar att anslaget för år 2005 förstärks med 10 000 000\r\nkr för projekt rörande nationella och regionala resurscentrum för\r\nsmåskalig livsmedelsförädling. Utskottet gör ingen annan bedömning än\r\nregeringen av det beräknade medelsbehovet på anslaget och avstyrker\r\ndärmed motionerna 2004/05:MJ379 (c), 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och\r\n2004/05:MJ497 (kd) yrkande 33 i de delar de berör det aktuella anslaget.\r\n\r\n43:17 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.\r\nUtskottets beslut i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget.\r\nLandsbygdspolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna\r\nåtgärder inom politikområdet. Utskottet avstyrker motionsförslag om att\r\ninrätta ett nytt anslag, Avbytartjänst (kd).\r\nPropositionen\r\nOmfattning m.m.\r\nPolitikområdet omfattar verksamhet för en hållbar utveckling av landsbygden.\r\nÅtgärderna är i stor utsträckning riktade till lantbruksföretag men\r\nockså till andra företag på landsbygden. Avgränsningen följer i huvudsak\r\nrådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från\r\nEuropeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruk (EUGFJ) till\r\nutveckling av landsbygden samt åtgärder som syftar till att underlätta\r\ngenomförandet av denna. Politikområdet omfattar också försöks- och\r\nutvecklingsverksamhet inom ramen för olika nationella handlingsprogram\r\nför jordbrukets miljöpåverkan. I politikområdet ingår även nationellt\r\nstöd för att upprätthålla jordbruksproduktionen i norra Sverige.\r\nPolitikområdet omfattar verksamhet vid Jordbruksverket och länsstyrelserna.\r\n\r\nMålet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av\r\nlandsbygden. Målet omfattar en hållbar livsmedelsproduktion, sysselsättning\r\npå landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och uthållig\r\ntillväxt. Vidare skall jordbrukets natur- och kulturvärden värnas om\r\nsamt jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras i syfte att bidra\r\ntill att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en\r\ngeneration.\r\nRiksrevisionen bedömer att Jordbruksverkets årsredovisning för 2003 i\r\nallt väsentligt är rättvisande inom ramen för politikområdet.\r\nPolitikens inriktning\r\nRegeringen beslutade den 17 juni 2004 att tillsätta en utredning med\r\nparlamentarisk medverkan med uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi\r\nför den nationella politiken för landsbygdsutveckling. Denna strategi\r\nskall ta ett samlat grepp om politiken och utgå från målet om en ekologiskt,\r\nekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Med de areella\r\nnäringarna som bas är strategin tänkt att skapa förutsättningar för\r\nökad tillväxt och ett mer mångsidigt företagande på landsbygden.\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\nStörre delen av verksamheten inom politikområdet bedrivs inom ramen för\r\nfleråriga program, framför allt miljö- och landsbygdsprogrammet men\r\näven Mål 1- och Leader+programmen. Inom varje program finns fastställda\r\noperativa mål för de åtgärder som ingår i programmen. De operativa målen\r\nför insatserna inom politikområdet har i de flesta fall uppnåtts eller\r\nförväntas uppnås. Regeringens samlade bedömning är att resultaten av\r\ninsatserna i stort varit goda och i överensstämmelse med de uppställda\r\nmålen. Därigenom bedömer regeringen att de offentliga insatserna bidrar\r\ntill en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av\r\nlandsbygden.\r\nI november 2003 överlämnades till regeringen betänkandet Levande\r\nkulturlandskap - en halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet\r\n(SOU 2003:105). Utredningen drog slutsatsen att programmet i huvudsak\r\nfungerat väl och att det har bidragit till uppfyllelsen av mål på\r\nsamtliga nivåer i programmet även om undantag finns som t.ex. anläggning\r\nav våtmarker. Programmet har enligt utredningen på ett påtagligt sätt\r\nockså bidragit till uppfyllelsen av de övergripande miljökvalitetsmålen\r\nEtt rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Avseende ekonomisk och\r\nsocial utveckling på landsbygden drogs slutsatsen att programmet har\r\nbidragit till uppfyllelsen av flera av målen men att bilden är mer\r\notydlig och att ytterligare analyser behövs. Administrationen av programmet\r\nbedöms i stort sett ha fungerat tillfredsställande.\r\nUtredningen har också utvärderat jordbruksåtgärderna i Mål 1 och drar\r\nslutsatsen att måluppfyllelsen överlag är hög, dock delvis beroende på\r\nlågt satta resultatmål. Vidare föreligger stora skillnader mellan kust-\r\nrespektive inlandsområdena. För Mål 1-programmen har även genomförts\r\nseparata halvtidsutvärderingar. Av dessa framgår att det har varit svårt\r\natt integrera strukturåtgärderna på jordbruksområdet med åtgärder inom\r\nandra insatsområden.\r\nÅtgärden Främja anpassning och utveckling av landsbygden har enligt\r\nutvärderarna en tydligare koppling till övriga Mål 1-åtgärder. Målet\r\nför den ekologiska produktionen är att den ekologiskt odlade arealen\r\nbör fördubblas (till 20 %) till 2005 och att den ekologiska\r\nanimalieproduktionen bör öka. 10 % av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och\r\nlamm bör finnas i ekologisk produktion till 2005. År 2004 är ca 17 % av\r\nåkerarealen i Sverige ekologiskt odlad dock med stora regionala skillnader.\r\nMåluppfyllelsen förväntas bli god även om målet inte uppnås helt. För\r\nanimalieproduktionen är målet redan uppnått.\r\nUtgiftsutveckling inom politikområdet Landsbygdspolitik\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nUtfall2003      Budget20041     Prognos2004     Förslag2005     Beräknat2006\r\nBeräknat2007\r\n3\r\n898,7   4 049,4 3 015,0 4 114,0 4 710,5 4 227,5\r\n1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition\r\n(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för år 2005.\r\nMotionen\r\nKristdemokraterna föreslår i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 32 och\r\n46 i berörd del att 20 000 000 kr anvisas till ett nytt anslag för stöd\r\ntill avbytartjänster. Det är enligt motionärerna rimligt att också\r\njordbrukare skall kunna vara lediga från sitt arbete utan att de drabbas\r\nhårt ekonomiskt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet instämmer i att en allmän utgångspunkt för målet och insatserna\r\ninom politikområdet bör vara att de skall medverka till en positiv\r\nutveckling av en väl fungerande landsbygd som är ekonomiskt livskraftig\r\noch som har höga natur- och kulturvärden. För att utveckla och bevara\r\nen livskraftig landsbygd krävs förutsättningar för en integrerad utveckling\r\nav jordbruket och övriga sektorer.\r\nSom regeringen anför bör åtgärder inom politikområdet ha som syfte att\r\nstärka jordbrukets positiva miljöeffekter och minimera dess negativa\r\nmiljöeffekter samt förbättra landsbygdens konkurrenskraft genom att\r\nunderlätta en nödvändig anpassning av jordbrukssektorn till nya\r\nförutsättningar och företagande på landsbygden. Åtgärderna tar hänsyn till\r\nde skilda produktionsförutsättningar som råder i olika delar av landet,\r\noch samma möjligheter till utveckling för kvinnor och män skall främjas.\r\n\r\nUtskottet har ingen erinran mot redovisningen av politikens inriktning\r\neller mot resultatbedömningen. Utskottet har tidigare redovisat att\r\nriksdagen den 24 november 2004 fastställde ramen för utgiftsområde 23\r\ntill 14 655 991 000 kr för budgetåret 2005. Utskottet finner att de i\r\nmotion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 32 och 46 delvis framställda kraven\r\npå ytterligare utgifter på ett nytt anslag inte ryms inom den av riksdagen\r\nbeslutade ramen. Motionen avstyrks i berörd del.\r\n44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten\r\nfinansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och\r\navstyrker samtidigt förslag om en höjning av anslaget (fp, kd, c) och\r\nsänkning av anslaget (m). Utskottet tillstyrker även regeringens förslag\r\ntill bemyndigande.\r\nPropositionen\r\nAnslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur används för\r\natt finansiera strukturstöd och miljöersättningar med anknytning till\r\njordbruket. Miljöersättningar riktade mot jordbruket, stöd till mindre\r\ngynnade områden, kompetensutveckling, startstöd till yngre jordbrukare,\r\nstöd till investeringar i jordbruksföretag, stöd till bearbetning och\r\nsaluföring av jordbruksprodukter samt åtgärder för landsbygdens utveckling\r\nfinansieras under anslaget. Åtgärderna återfinns inom ramen för Sveriges\r\nmiljö- och landsbygdsprogram och Sveriges två Mål 1-program. Från\r\nanslaget utbetalas även ersättningar för löpande åtaganden från den\r\ntidigare programperioden. Under anslaget finansieras det nationella stödet\r\ntill jordbruket i norra Sverige. Anslaget används även för att finansiera\r\nett nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog i enlighet\r\nmed rådets förordning (EEG nr 1251/99) om upprättande av ett stödsystem\r\nför vissa jordbruksgrödor. Under förutsättning att EU-kommissionen\r\ngodkänner det svenska förslaget till ändring av miljö- och landsbygdsprogrammet\r\nsom skickades in den 1 juli 2004, kommer fortsatt anläggningsstöd för\r\nenergiskog att finansieras inom ramen för detta program fr.o.m.\r\n2005.\r\nMål 1-programmen har från EU-budgeten tilldelats ytterligare ca 35 000 000\r\nkr under perioden 2004-2006 genom den s.k. resultatreserven. De ytterligare\r\nmedlen från EU:s budget motsvaras av anslagsförändringar under anslaget\r\n44:2. Nationell medfinansiering av de ytterligare EU-medlen kommer i\r\ntillämpliga delar att ske inom ramen för anslaget 44:1. Regeringens\r\navsikt är att följa de beslutade programmen inklusive till EU-kommissionen\r\növerlämnade förslag till förändringar av programmen, i syfte att nå de\r\ni programmen fastställda målen.\r\nHuvuddelen av åtgärderna som finansieras under anslaget är ersättningsformer\r\nsom bygger på fleråriga förpliktelser om utbetalningar. Detta innebär\r\natt staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms\r\ninom ramen för de av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen\r\nföreslår därför att regeringen bemyndigas att under 2004, i fråga om\r\nramanslaget 44:1, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 80 052 000 kr år 2006, högst 182 090 000 kr år\r\n2007, högst 62 708 000 kr år 2008, högst 35 650 000 kr år 2009 och högst\r\n61 500 000 kr därefter.\r\nRegeringen föreslår att 2 223 000 000 kr anvisas under anslaget 44:1\r\nför år 2005.\r\nUnder anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens\r\nmiljö och struktur  har anvisats medel motsvarande EU:s finansiering\r\nför de av Sverige tillämpade miljö- och strukturstöden med anknytning\r\ntill jordbruket samt Leader+programmet. Huvuddelen av åtgärderna som\r\nfinansieras under anslaget är ersättningsformer som bygger på fleråriga\r\nförpliktelser om utbetalningar. Detsamma gäller åtgärder inom ramen för\r\nstrukturfondsprogrammen i Mål 1 och Leader+. Detta innebär att staten\r\nåtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen för\r\nde av riksdagen årligen anvisade anslagsmedlen. Regeringen föreslår\r\ndärför att regeringen bemyndigas att under år 2005, i fråga om ramanslaget\r\n44:2, besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter\r\npå högst 883 626 000 kr år 2006, högst 225 757 000 kr år 2007, högst\r\n75 290 000 kr år 2008, högst 40 474 000 kr år 2009 och högst 61 853 000\r\nkr därefter.\r\nRegeringen föreslår att 1 575 558 000 kr anvisas under anslaget för år\r\n2005.\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:MJ467 (kd) anförs att budgetramarna för insatser för\r\natt upprätthålla värdefulla ängar och hagar till nytta för artrikedomen\r\ninom såväl växt- som djurvärlden är otillräckliga.\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4\r\ndelvis att anslaget 44:1 minskas med 135 000 000 kr. Anslaget bör inte\r\nutökas utöver vad som motiveras av förändringen i den gemensamma\r\njordbrukspolitiken. Motionärerna motsätter sig att medel från skatterna på\r\nväxtnäring och bekämpningsmedel först tas in för att sedan användas\r\ntill offentliga bidrag.\r\nAnslaget 44:1 bör enligt Folkpartiet liberalernas motion 2004/05:MJ508\r\n(fp) yrkande 36 delvis förstärkas med 30 000 000 kr. De miljösatsningar\r\nsom görs bland landets konventionella brukare har enligt motionärerna\r\nen mycket stor betydelse. Miljöåtgärder bör vägas samman i miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammen, och satsningar bör göras där man får mesta möjliga\r\nmiljönytta.\r\nCenterpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att\r\nanslaget 44:1 förstärks med 272 000 000 kr. Detta anslag bör användas\r\ntill bl.a. återskapande av våtmarker samt för utsatta områden (Less\r\nFavoured Areas) som Norrland, skärgården och sydsvenska höglandet för\r\natt stärka dessa områdens konkurrenskraft.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUnder anslaget 44:1 har anvisats medel för de av Sverige tillämpade\r\nmiljö- och strukturstöden med anknytning till jordbruket samt det\r\nnationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Som regeringen anför\r\nsker återföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel för\r\nnärvarande under anslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel m.m. Från år 2005 kommer miljö- och landsbygdsprogrammet,\r\natt förstärkas genom s.k. modulering, dvs. överföring av EU-medel från\r\nproduktionsstöd till miljö- och landsbygdsprogrammet, med utbetalning\r\nförst år 2006. Den nationella medfinansieringen av EU-medlen sker genom\r\nen återföring av skatten på handelsgödsel. Storleken på den nationella\r\nmedfinansieringen är osäker men beräknas preliminärt uppgå till ca 273\r\n000 000 kr år 2006 och ca 233 000 000 kr år 2007. Enligt regeringen bör\r\nåterföringen av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel fr.o.m.\r\når 2007 ske under anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och\r\nstruktur.\r\nEn ny programperiod för Miljö- och landsbygdsprogrammet inleds år 2007.\r\nOmfattningen av programmet fr.o.m. år 2007 går nu inte att fastställa,\r\nbl.a. då medelsfördelningen mellan EU:s medlemsländer inte är klarlagd.\r\n\r\nSom regeringen anför under anslaget 44:2 har Sverige tilldelats ca 169\r\nmiljoner euro från Jordbruksfondens garantisektion för finansiering av\r\nmiljö- och landsbygdsprogrammet för garantisektionens budgetår 2004/05.\r\nTill miljö- och landsbygdprogrammet har tillförts ytterligare medel\r\ntill följd av s.k. modulering. Beloppet uppgår till ca 14 miljoner euro\r\når 2005.\r\nVid beräkning av de finansiella ramarna för Mål 1- och Leader+programmen\r\nunder programperioden 2000-2006 skall, enligt förordning (1999:710) om\r\nvalutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder, kursen 8 kr och 50 öre\r\nper euro användas. Det råder sedan flera år tillbaka en betydande\r\ndifferens mellan denna kurs och den verkliga kursen. Det är även differens\r\nmellan kurs i förordning och av regeringen prognostiserad kurs. Regeringen\r\navser därför att anpassa kursen i förordningen under år 2005 och därmed\r\nnivån på anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för\r\nlandsbygdens miljö och struktur  fr.o.m. 2006 i budgetpropositionen för\r\når 2006. Som regeringen anför möjliggörs härmed ett ökat återflöde från\r\nEU.\r\nSom regeringen anför (prop. 2004/05:1 utg.omr. 23 s. 94) innebär beslutet\r\nom en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (rådets förordning\r\n(EG) nr 1782/2003) ett ökat fokus på åtgärder som syftar till en hållbar\r\nutveckling av landsbygden. Riksdagen behandlade i juni 2004 regeringens\r\nskrivelse om genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (skr.\r\n2003/04:137, bet. 2003/04:MJU22, rskr. 2003/04:282). Utskottet redovisade\r\nsamma överväganden som regeringen vad gäller tillämpningen av EU:s nya\r\njordbrukspolitik. Nuvarande miljö- och landsbygdsprogram skall förstärkas\r\nunder resterande del av programperioden 2000-2006, bl.a. genom s.k.\r\nmodulering (överföring av EU-medel från produktionsstöd till miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet). Utskottet instämde i att programmet bör förstärkas\r\nmed 400 miljoner kronor per år genom tillförsel av medel från modulering\r\noch en återföring av handelsgödselskatt. Av dessa medel används drygt\r\n100 miljoner kronor för att stimulera den grovfoderbaserade\r\nanimalieproduktionen genom en höjning av kompensationsbidraget till vall och\r\nbetesmark i de mindre gynnade områdena. Miljöersättningen till betesmarker\r\noch slåtterängar utökas med 75 miljoner kronor genom att grundersättningen\r\nhöjs med ca 100 kr per hektar samtidigt som särskilda insatser genomförs\r\nför att ytterligare stimulera skötsel av slåtterängar. För att bidra\r\ntill att miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning\r\noch Giftfri miljö skall kunna uppnås införs en miljöersättning till\r\nvallodling utanför de mindre gynnade områdena till en kostnad av 100\r\nmiljoner kronor. Ytterligare drygt 100 miljoner kronor satsas för att\r\nbl.a. stimulera investeringar inom områdena djurvälfärd och småskalig\r\nlivsmedelsförädling samt för införandet av det obligatoriska systemet\r\nför jordbruksrådgivning.\r\nSom anförs i budgetpropositionen gäller förstärkningen av miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet fr.o.m. den 1 januari 2005 med utbetalning först\r\når 2006. Där anförs även att Jordbruksverket den 24 maj 2004 redovisade\r\nett uppdrag från regeringen om den närmare utformningen av förstärkningen.\r\nDen 1 juli 2004 överlämnade regeringen ett förslag till ändring av\r\nmiljö- och landsbygdsprogrammet till EU-kommissionen.\r\nUtskottet tillstyrker med det anförda den av regeringen föreslagna\r\nanslagstilldelningen och avstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ467 (kd),\r\n2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i berörda\r\ndelar. Med hänvisning till beslutet om utgiftsram för utgiftsområde 23\r\n(bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47 m.fl.), vilket har godkänts av\r\nriksdagen, avstyrker utskottet även motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2\r\ndelvis. Den fastställda ramen för utgiftsområdet medger inte att några\r\nytterligare medel tillförs anslaget. Utskottet tillstyrker föreslagna\r\nbemyndiganden.\r\n44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker ett motionsyrkande (kd) om att förstärka anslaget.\r\nHärutöver tillstyrker utskottet regeringens förslag om\r\nbemyndigande.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras av Jordbruksverket för att inom skilda nationella\r\nhandlingsprogram, huvudsakligen genom försöks- och utvecklingsverksamhet,\r\nstyra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat\r\nväxtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning\r\nav bekämpningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande\r\nav kulturvärden. Anslaget får likaså disponeras för informations-,\r\nrådgivnings- och utvecklingsverksamhet inom trädgårdsområdet samt\r\nuppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken liksom\r\neffekterna av de verksamheter som finansieras under anslaget.\r\nHuvuddelen av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på\r\nfleråriga förpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas\r\natt under 2004, i fråga om ramanslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder\r\ni jordbruket, besluta om bidrag som medför utgifter på högst 10 000 000\r\nkr under år 2006.\r\nRegeringen föreslår att 11 901 000 kr anvisas för år 2005.\r\nMotionen\r\nEnligt Kristdemokraternas motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis\r\när miljöförbättrande åtgärder i jordbruket nödvändiga för att nå de\r\nuppsatta miljömålen, framför allt för att minska näringsläckaget.\r\nAnslaget bör därför förstärkas med 10 000 000 kr.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför kan aktuella, konkreta och angelägna frågeställningar\r\nmed bäring på uppfyllelse av de nationella miljömålen behandlas genom\r\nförsöks- och utvecklingsverksamhet inom ramen för de nationella\r\nhandlingsprogrammen för jordbrukets miljöpåverkan. Resultaten ligger till\r\ngrund för den rådgivnings- och utbildningsverksamhet som årligen omfattar\r\nca 60 000 utbildningstillfällen. Resultatet från verksamheten ligger\r\näven till grund för lagstiftning, t.ex. inom växtnäringsområdet, samt\r\ni framtagande och utveckling av åtgärder inom ramen för miljö- och\r\nlandsbygdsprogrammet. Verksamheten under anslaget bidrar till att uppnå\r\nde av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap,\r\nIngen övergödning och En giftfri miljö.\r\nUtskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag till\r\nmedelstilldelning under anslaget och avstyrker motion 2004/05:MJ497 (kd)\r\nyrkande 46 i den här delen med hänvisning till att den av riksdagen\r\nfastställda ramen för utgiftsområdet inte medger att några ytterligare\r\nmedel tillförs anslaget. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag\r\ntill bemyndigande.\r\n44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning. Utskottet\r\navstyrker yrkanden om förstärkning av anslaget (m, kd, c).\r\nPropositionen\r\nFrån anslaget betalas bidrag till jordbrukets yttre och inre rationalisering\r\nenligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets\r\nrationalisering. Från och med år 2004 disponeras anslaget helt för vissa\r\nomarronderingsprojekt i Dalarnas och Västra Götalands län.\r\nRegeringen föreslår att 3 000 000 kr anvisas för år 2005.\r\nMotionerna\r\nKristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 34 och 46\r\ni berörda delar att anslaget bör förstärkas med 5 000 000 kr för att\r\ngarantera fortsatt omarronderingsverksamhet med möjlighet till tillkommande\r\nobjekt samt för fortsatt stöd för åtgärder kring Emån. I motionerna\r\n2003/04:MJ217 (m) och 2004/05:MJ217 (m) yrkas tillkännagivande om att\r\nslutföra och kostnadstäcka projektet om stöd för åtgärder mot översvämningen\r\nav Emån. Enligt motion 2003/04:MJ446 (c) bör det ges statliga garantier\r\ntill åtgärder för att slutföra arbetet med att förhindra översvämningar\r\ni Emån.\r\nCenterpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis en\r\nförstärkning av anslaget med 2 000 000 kr för att fullfölja de\r\nomarronderingsprojekt som pågår i bl.a. Dalarnas län, vilket på sikt är\r\nsamhällsekonomiskt lönsamt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nI samband med beredningen av 2003 års ekonomiska vårproposition (prop.\r\n2002/03:100, bet. 2002/03:MJU2y) betonade utskottet vikten av att den\r\nomarronderingsverksamhet som bekostas från förevarande anslag kan\r\nbedrivas i oförändrad omfattning. Riksdagen beslutade därefter efter\r\nförslag av regeringen i tilläggsbudget för år 2003 (prop. 2003/04:1 vol.\r\n1 s. 250, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:43 m.fl.) att anslaget för\r\når 2003 skulle ökas till samma nivå som nu föreslås av regeringen.\r\nInom ramen för miljö- och jordbruksutskottets arbete med uppföljning av\r\nriksdagens budgetbeslut beslutade utskottet i januari 2004 att inhämta\r\ninformation från Länsstyrelsen i Dalarna angående omarronderingsverksamheten\r\ni länet och eventuella effekter av riksdagens anslagsbeslut. Länsstyrelsen\r\nredovisade i en skrivelse till utskottet den 9 mars 2004 att effekterna\r\nav riksdagens beslut att återställa nivån på bidraget till 3 miljoner\r\nkronor bl.a. innebar att Lantmäteriet fick förutsättningar att anställa\r\npersonal och att markägarna vid informationer inför nya projekt kunde\r\nfå besked om deras kostnad. Genomförandetiden blir emellertid alltför\r\nlång vid nuvarande bidragsnivå. Länsstyrelsen beräknar tidsåtgången för\r\natt omarrendera ca 120 000 ha i Siljansbygden till 12 år vid ett årligt\r\nbidrag om 10,5 miljoner kronor.\r\nMot bakgrund av att hela anslaget avser omarronderingsverksamheten anser\r\nutskottet att den medelstilldelning som regeringen föreslår för kommande\r\nbudgetår är ägnad att tillgodose behovet. Den av riksdagen fastställda\r\nramen för utgiftsområdet medger för övrigt inte några ytterligare medel\r\ntill anslaget. Utskottet tillstyrker propositionen i den här delen och\r\ndå det som i övrigt framförs i motionerna inte föranleder någon annan\r\nbedömning från utskottets sida avstyrker utskottet motionerna 2003/04:MJ217\r\n(m), 2003/04:MJ446 (c), 2004/05:MJ217 (m), 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena\r\n34 och 46 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda delar.\r\n44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslag 44:5.\r\n44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och\r\navstyrker yrkanden (m, kd, fp, c) om annan medelstilldelning.\r\nPropositionen\r\nAnslaget används för att återföra uppburen skatt på bekämpningsmedel\r\noch kväve i handelsgödsel i jordbruket till jordbruksnäringen. Huvuddelen\r\nav den återförda skatten används till åtgärder för att minska\r\nväxtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom\r\nväxtskyddsområdet.\r\nCirka 25 % av beloppet återförs kollektivt till jordbruksnäringen för\r\nbl.a. forskning, informations-, utbildnings-, rådgivnings- och\r\nutvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder inom\r\njordbruket och trädgårdsnäringen. Medel används även för kontroll- och\r\nbekämpningsprogram för smittsamma husdjurssjukdomar.\r\nRegeringen föreslår att 269 000 000 kr anvisas för år 2005.\r\nMotionerna\r\nModerata samlingspartiet föreslår i motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4\r\ndelvis att anslaget minskas med 269 000 000 kr. Motionärerna har motsatt\r\nsig att skatt tas ut på vissa produktionsmedel för att sedan gå till\r\nför jordbruket gemensamma ändamål. Motionärerna vill inte ha någon\r\nåterföring av dessa medel. Även Folkpartiet vänder sig i motion 2004/05:MJ508\r\n(fp) yrkande 36 delvis mot återföringen av skatt på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel m.m. och att anslaget minskas med 269 000 000 kr.\r\nCenterpartiet föreslår i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att\r\nanslaget minskas med 169 000 000 kr. Svensk jordbruksnäring bör ges\r\nekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor med jordbruksnäringen i t.ex.\r\nFinland och Danmark.\r\nKristdemokraterna anför i motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 37[Avslag]\r\natt det är angeläget att den skatt som tas upp på bekämpningsmedel och\r\nhandelsgödsel återförs till jordbruksnäringen för att jordbrukets\r\nställning i Sverige inte skall försvagas till följd av skatter och pålagor.\r\nEnligt motionens yrkande 46[Avslag] delvis bör anslaget förstärkas med\r\n150 000 000 kr. Det krävs ytterligare medel för att minska användningen\r\nav kemiska bekämpningsmedel.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför beräknas den nuvarande återföringen av skatt på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel fortgå till år 2006. Nuvarande beslut\r\nom återföring av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel gäller\r\nuppburen skatt under treårsperioden 2001-2003.\r\nÅterföringen av skattemedel kommer fr.o.m. år 2007 att ske under anslaget\r\n44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under vilket anslag\r\nviss återföring kommer att ske redan år 2006. Från och med år 2005\r\nanvisas medel för kontroll- och bekämpningsprogram för smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar under anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar.\r\n\r\nSom anges i budgetpropositionen är en av regeringens ambitioner att\r\nstärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. På en gemensam EU-marknad\r\när de nationella regelverken av stor betydelse för sektorns konkurrenskraft.\r\nNationella regelverk av betydelse berör bl.a. djurskydd, miljökrav och\r\nproduktionsmedelsskatter. Sverige arbetar därför aktivt på EU-nivå för\r\natt höja ambitionsnivån inom bl.a. djurskydds- och miljöskyddslagstiftningen\r\nmed den svenska lagstiftningen som förebild. Reformen av EU:s\r\njordbrukspolitik innebär, med stöd frikopplade från produktionen, en väsentlig\r\nförändring av grunderna för jordbruksföretagens ekonomi. Detta leder\r\ntill att bl.a. produktionsmedelsskatter får större relativ tyngd vid\r\nbeslut om fortsatt produktion och nyinvesteringar inom jordbruket.\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen att nuvarande skattesats för\r\ndieselolja i miljöklass 1 som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks-\r\noch vattenbruksverksamhet sänks från år 2005 med ca 2 kr per liter.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning på\r\nanslaget och avstyrker därmed motionerna 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4,\r\n2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda\r\ndelar. Med hänvisning härtill och till att ytterligare utgifter på\r\nanslaget inte ryms inom den av riksdagen fastställda ramen avstyrker\r\nutskottet även motion 2004/05:MJ497 (kd) yrkandena 37 och 46 i berörda\r\ndelar.\r\n44:7 Ekologisk produktion\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning och\r\navstyrker motionsyrkanden (m, kd och fp) om en sänkning av anslaget.\r\nHärutöver tillstyrker utskottet regeringens förslag om bemyndigande.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras av Jordbruksverket för försöks- och utvecklingsverksamhet,\r\nmarknadsfrämjande åtgärder och satsningar på djurhälsa rörande ekologisk\r\nproduktion.\r\nDelar av den verksamhet som finansieras under anslaget bygger på fleråriga\r\nförpliktelser om utbetalningar. Regeringen bör därför bemyndigas att\r\nunder år 2005, i fråga om anslaget 44:7 Ekologisk produktion, besluta\r\nom bidrag som medför utgifter på högst 20 000 000 kr under år 2006.\r\nRegeringen föreslår att 30 000 000 kr anvisas under anslaget för år\r\n2005.\r\nMotionerna\r\nEnligt Moderata samlingspartiets motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 2 bör\r\nregeringens förslag om bemyndigande under anslaget 44:7 Ekologisk\r\nproduktion  avslås. Motionärerna föreslår i motionens yrkande 4 delvis\r\natt anslaget minskas med 30 000 000 kr. Medel bör inte anslås för att\r\nstödja en produktionsmetod. Ekologisk produktion är inte mer miljövänlig\r\nän konventionell och det finns inte något motiv att av miljöskäl stödja\r\nekologisk produktion. Anslaget bör utgå. Kristdemokraterna föreslår i\r\nmotion 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 delvis att anslaget minskas med\r\n15 000 000 kr. Även Folkpartiet liberalerna yrkar i motion 2004/05:MJ508\r\n(fp) yrkande 36 delvis att anslaget minskas med 30 000 000 kr. Motionärerna\r\nanser att ekologisk odling kan spela en stor roll för att förbättra\r\njordbrukets miljöprofil, men detta gäller också andra insatser som t.ex.\r\nGreppa näringen och Odling i balans.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom regeringen anför berör flera av de 14 miljökvalitetsmålen jordbruket,\r\nt.ex. Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och Giftfri miljö,\r\noch en utveckling av ekologisk produktion ses som angelägen för en ökad\r\nmåluppfyllelse.\r\nSom utskottet anförde vid riksdagsbehandlingen av förra årets\r\nbudgetproposition (bet. 2003/04:MJU2) innebär ekologisk produktion en strävan\r\natt uppnå en helhetssyn utifrån företagets förutsättningar. Både vad\r\ngäller växtnäring och foder utnyttjas så långt som möjligt förnybara\r\nresurser och produkter som producerats på gården. Utfodringen av djuren\r\nbaseras i hög grad på vall och grönfoder. Tillförseln av växtnäring\r\nfrån källor utanför gården är oftast begränsad och ogräs och skadegörare\r\nbekämpas med hjälp av andra metoder än kemiska bekämpningsmedel. I\r\nenlighet härmed bidrar ekologisk produktion till att uppnå miljökvalitetsmålet\r\nGiftfri miljö. Produktionsmetoden kan även direkt och indirekt ha\r\npositiva effekter för möjligheten att uppnå andra miljökvalitetsmål och\r\ndå främst Ingen övergödning och Ett rikt odlingslandskap.\r\nVerksamheten inom anslaget omfattar försöks- och utvecklingsverksamhet,\r\nmarknadsfrämjande åtgärder och satsningar på djurhälsa. Regeringen\r\nredovisar i budgetpropositionen att under perioden 2002-2004 har under\r\nanslaget 43:1 Statens jordbruksverk  23 000 000 kr anvisats för\r\nmarknadsåtgärder med syfte att främja ekologisk produktion. Utskottet anser\r\ni likhet med regeringen att det finns behov av förstärkta satsningar på\r\ndetta område inklusive uppföljning och utvärdering av de verksamheter\r\nsom finansieras av anslaget samt andra offentliga åtgärder utanför miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet som främjar ekologisk produktion. Även utskottet\r\nanser att för att möjliggöra fortsatt arbete med främjande av ekologisk\r\nproduktion bör ytterligare 15 000 000 kr anvisas på anslaget. Utskottet\r\ntillstyrker med det anförda den föreslagna medelstilldelningen samt det\r\nbemyndigande regeringen föreslår och avstyrker därmed kraven i motionerna\r\n2004/05:MJ473 (m) yrkandena 2 och 4, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46 och\r\n2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 i berörda delar.\r\nSamepolitik\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet instämmer i regeringens analys av resultatet av vidtagna\r\nåtgärder inom politikområdet.\r\nPropositionen\r\nOmfattning\r\nPolitikområdet omfattar verksamheten vid Sametinget, med rennäringen\r\noch information om samer och samisk kultur. Till politikområdet hör\r\nockså urbefolkningsfrågor där både nationell och internationell verksamhet\r\ningår. Sametingets verksamhet regleras i sametingslagen (1992:1433) och\r\nförordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. Rennäringen\r\nregleras i huvudsak i rennäringslagen (1971:437) och i rennäringsförordningen\r\n(1993:384). Jordbruksverket är central förvaltningsmyndighet för\r\nrennäringen.\r\nVerksamhet som berör samer, samisk kultur och rennäringen bedrivs inom\r\nflera andra politikområden såsom djurpolitiken, utbildningspolitiken,\r\nkulturpolitiken och minoritetspolitiken. De skador som vilda djur orsakar\r\nrennäringen ersätts enligt viltskadeförordningen (2001:724).\r\nSamepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur\r\nbyggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.\r\nRegeringens inriktning är att successivt pröva ett utvidgat samiskt\r\nsjälvbestämmande inom områden där detta är möjligt och med beaktande av\r\nresultatet av avslutade utredningar. Regeringen för samtal med Sametinget\r\nsom syftar till en närmare dialog mellan staten och samerna. Regeringen\r\narbetar långsiktigt för en ratificering av ILO-konvention 169. Därför\r\nhar regeringen tillsatt en gränsdragningskommission för att fastställa\r\ngränserna för renskötselområdet och en jakt- och fiskeutredning för att\r\nnärmare utreda omfattningen av samebymedlemmars och markägares rätt\r\ntill jakt och fiske inom lappmarkerna och renbetesfjällen.\r\nRennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet. Staten har ett\r\növergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av\r\nkulturen. Rennäringen skall bedrivas på ett ekologiskt, ekonomiskt och\r\nkulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt så att den ger ett rimligt antal\r\nsamer en tryggad försörjning.\r\nSametinget har fått regeringens uppdrag att utveckla och etablera ett\r\nnationellt informationscentrum om samisk kultur. Centrumet skall vara\r\netablerat i början av 2005. Avsikten är att detta skall vara den\r\nlångsiktiga och bestående fortsättningen på regeringens informationssatsning\r\nom samer och samisk kultur som pågått i fyra år och som avslutas under\r\når 2004.\r\nResultatbedömning m.m.\r\nPrisstöd till rennäringen lämnades för slaktåret 2003/04 med drygt 14,\r\n5 miljoner kronor för ca 1 294 ton renkött. Det genomsnittliga\r\navräkningspriset var 28,38 kr per kilo, exklusive mervärdesskatt och prisstöd,\r\nvilket innebär en sänkning med 8,72 kr sedan förgående år. Antalet\r\nslaktade renar uppgick till ca 48 000, vilket är en sänkning med 12 000\r\ndjur.\r\nInom ramen för informationssatsningen har regeringen under de första\r\nåren bl.a. beviljat projektmedel på ca 9 miljoner kronor till ett\r\ntrettiotal lokala eller regionala projekt. Bland andra har LRF-skogsägarna\r\noch Svenska Samernas Riksförbund (SSR) fått medel för projektet Dialog\r\noch samverkan mellan rennäring och familjeskogsbruk. Projektet är\r\nslutrapporterat under våren 2004 och bedöms som framgångsrikt.\r\nRegeringen har år 2002 beslutat att ge Sametinget i uppdrag att utveckla\r\noch etablera ett permanent nationellt informationscentrum för samefrågor.\r\nFör detta anvisades Sametinget ett engångsbelopp på 3 miljoner kronor.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 31 december 2004. Informationscentrumet\r\nskall vara ett bestående och långsiktigt resultat av regeringens\r\ninformationssatsning. Genom ett sådant informationscentrum kan tillgången\r\npå relevant och trovärdig information om samer och samisk kultur säkras\r\noch öka.\r\nRiksrevisionen bedömer att Sametingets årsredovisning för år 2004 i\r\nallt väsentligt är rättvisande.\r\nUtgiftsutveckling inom politikområdet Samepolitik\r\nMiljoner kronor\r\n\r\nUtfall2003      Budget20041     Prognos2004     Förslag2005     Beräknat2006\r\nBeräknat2007\r\n60,\r\n5       68,3    72,9    69,0    67,8    68,1\r\n1Inklusive tilläggsbudget i samband med 2004 års ekonomiska vårproposition\r\n(bet. 2003/04:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med\r\nbudgetpropositionen för år 2005.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet konstaterar att antalet slaktade renar minskat under året och\r\natt antalet slaktkroppar som kasserats på grund av hög cesiumhalt är\r\nnärmare 600 stycken, vilket är en ökning med närmare 550 djur jämfört\r\nmed föregående år. Ökningen kan enligt regeringen förklaras med hög\r\nförekomst av svamp hösten 2003. Det framgår dessutom av propositionen\r\natt verksamheten med medling m.m. i tvister mellan samebyar och jordbrukare\r\nnär det gäller konflikter på grund av renbetning på åkermark kommit i\r\ngång under året. Det har även under detta år varit mycket goda\r\nväderförhållanden för rennäringen, vilket medfört att några bidrag för\r\nutfodringen på grund av synnerligen svåra betesförhållanden inte har\r\nbetalats ut.\r\nDen nationella informationssatsningen om samerna som Sveriges urbefolkning\r\noch samisk kultur som pågått sedan år 2001 avslutas under detta år. Det\r\nframgår att regeringen har anslagit sammanlagt 20 miljoner kronor för\r\ndenna informationssatsning. Sedan år 2002 har Sametinget i uppdrag att\r\nutveckla och etablera ett permanent nationellt informationscentrum för\r\nsamefrågor. Utskottet avvaktar redovisningen av detta uppdrag som skall\r\nske senast den 31 december 2004. I övrigt vill utskottet instämma i\r\nregeringens analys av resultatet av vidtagna åtgärder inom politikområdet.\r\n\r\n45:1 Främjande av rennäringen m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslag 45:1.\r\nUtbildningspolitik och forskningspolitik under utgiftsområdena 16 och\r\n20\r\nPropositionen\r\nPolitikområde Utbildning inom utgiftsområde 23\r\nSveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår i politikområdet Utbildning\r\nsom redovisas under utgiftsområde 16. Verksamheten vid SLU utgör också\r\nett viktigt medel för att förverkliga målen inom skogspolitiken,\r\ndjurpolitiken, livsmedelspolitiken, landsbygdspolitiken samt samepolitiken\r\nunder utgiftsområde 23.\r\nPolitikområde Forskning inom utgiftsområde 23\r\nForskningen som bedrivs inom de areella näringarna har ett särskilt\r\nansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande\r\ngenerationers behov. Viktiga globala livsmedelsförsörjnings- och\r\nmiljöfrågor måste lösas genom samverkan mellan många länder och mellan\r\nforskare från olika vetenskapliga discipliner. Forskningsrådet för miljö,\r\nareella näringar och samhällsbyggande (Formas) har till uppgift att\r\nfrämja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena\r\nmiljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet sorterar under\r\nutgiftsområde 20 men anvisas medel under ett anslag för forskning under\r\nutgiftsområde 23. En resultatredovisning för samtliga forskningsfinansierande\r\nmyndigheter görs under politikområdet Forskning under utgiftsområde 16.\r\n\r\n25:1 Sveriges lantbruksuniversitet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker fyra motioner (m, fp, kd, c) med förslag till\r\nannan tilldelning. Utskottet avstyrker vidare en motion (s) om avsatta\r\nmedel till fritidsodlingen m.m. I två motioner (s, fp) efterlyses ett\r\nklargörande av Sveriges lantbruksuniversitets sektorsansvar. Utskottet\r\navstyrker dessa. Slutligen avstyrker utskottet tre olika motioner (m,\r\nfp, kd, c) dels om inriktningen på den offentligt finansierade forskningen,\r\ndels om inrättande av en professur vid Lantbruksuniversitetet och dels\r\nom veterinärutbildningen.\r\nPropositionen\r\nSveriges lantbruksuniversitet skall utveckla kunskapen om de biologiska\r\nnaturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker\r\ngenom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information.\r\nAnslaget finansierar grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning,\r\nforskning, fortlöpande miljöanalys samt information och fortbildning.\r\nVerksamheten bedrivs utifrån en sektorsroll som preciseras av fem\r\nansvarsområden:\r\nkvalitet i livsmedelskedjan,\r\ndjurhållning, djurhälsa och djurskydd,\r\nskog, skogsbruk och förädling av skogsråvaran,\r\nnaturresurser för landsbygdsutveckling, rekreation och fritid,\r\nlandskapsplanering och markanvändning.\r\nVerksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår som en del\r\ni politikområdet Utbildning och omfattas därför av den övergripande\r\nresultatredovisning som görs för högskoleväsendet under utgiftsområde\r\n16. Den fakultetsorganisation som styrelsen fattade beslut om i mars\r\n2003 trädde i kraft den 1 januari 2004. Syftet med denna var att uppnå\r\nen effektiv intern organisation för att snabbare kunna möta omvärldens\r\nkrav på förändring och förnyelse. Den nya strukturen har fyra ortsbundna\r\nfakulteter: fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap och\r\nfakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap med bas i Uppsala,\r\nfakulteten för skogsvetenskap i Umeå samt fakulteten för landskapsplanering,\r\nträdgårds- och jordbruksvetenskap i Alnarp.\r\nI regeringens ekonomiska vårproposition för 2001 föreslogs en förstärkning\r\nav forskning om biologisk mångfald och forskning till stöd för en\r\nekologiskt hållbar utveckling. Som en del i satsningen anvisades medel\r\ntill Artdatabanken med 10 000 000 kr för åren 2002 och 2003 samt 20 000 000\r\nkr för år 2004. Syftet var att ge Artdatabanken en möjlighet att ta\r\nfram ett taxonomiskt referensverk över samtliga i Sverige förekommande\r\nflercelliga arter. Denna satsning är permanent och bör fr.o.m. år 2005\r\nomfatta 30 000 000 kr. Artdatabanken anvisas även ytterligare medel om\r\n20 000 000 kr för stöd till biologiska samlingar samt 15 000 000 kr för\r\ntaxonomisk forskning och inventeringar avseende dåligt kända artgrupper.\r\nInom SLU finns Movium (Mark och vegetation i urban miljö). Anslagsmedel\r\nför verksamheten vid Movium om 3 000 000 kr har erhållits via anslaget\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning och samfinansierad forskning  (Formas), ap. 2 stöd till\r\nsamfinansierad forskning för trädgårdsforskning. Regeringen föreslår att\r\nden del av anslaget för trädgårdsforskning som via Formas har anvisats\r\ntill Movium, 3 000 000 kr, överförs till anslaget 25:1 Sveriges\r\nlantbruksuniversitet.\r\nSLU har, i samverkan med näringsliv och andra intressenter, påbörjat en\r\növersyn av sektorsrollens omfattning och mål. En grundläggande utgångspunkt\r\nför den översynen är att SLU:s sektorsroll primärt omfattar universitetets\r\nsamlade verksamhet inom forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys,\r\nmen att det därutöver kan finnas specifika uppgifter som bör finansieras\r\ngenom statsanslaget. Fakultetsnämnderna har av styrelsen fått i uppdrag\r\natt till mars 2005 redovisa strategier i vilka skall belysas de\r\nsektorsuppgifter som fakulteterna anser sig utföra och för vilka de även\r\nframgent kan ta ett långsiktigt ansvar. Regeringen ser positivt på den\r\nöppna dialog med berörda parter som SLU initierat om sektorsrollen. Den\r\nprocess som SLU har initierat kommer regeringen att följa upp genom en\r\nsärskild utredning.\r\nSom ett led i åtgärderna för att komma till rätta med den ekonomiska\r\nsituationen vid SLU har verksamheten i Skara varit föremål för en översyn.\r\nSlutsatsen av denna översyn var att verksamheten i Skara skall fortsätta\r\noch att den bör utvecklas i nära samarbete med näringsliv och myndigheter.\r\nSLU har under året slutit avtal med två nya huvudmän om övertagande av\r\ndjursjukhusets i Skara kommersiella verksamhet. Avtalet innebär samarbete\r\nkring utbildning och forskning, främst djursjukvårdarutbildningen. Vidare\r\nhar driften av hovslagarutbildningen, som inte är en utbildning på\r\nhögskolenivå, övertagits av annan huvudman. SLU har, liksom många andra\r\nlärosäten, under flera år haft ett vikande sökandetryck till vissa\r\nutbildningar. Dock har sökandetrycket till SLU, liksom totalt till\r\nhögskolan, ökat något för höstterminen 2004. Flera utbildningar har dock\r\nfärre förstahandssökande än utbildningsplatser. SLU har analyserat\r\nsituationen och vidtagit särskilda åtgärder för att locka fler studenter\r\ntill sina utbildningar.\r\nRegeringen föreslår att 1 356 200 kr anvisas under anslaget för år 2005.\r\n\r\nMotionerna\r\nI motion 2004/05:MJ473 (m) yrkande 4 delvis föreslår Moderata samlingspartiet\r\nen anslagstilldelning som understiger regeringens förslag med 45 000 000\r\nkr. Folkpartiet å sin sida föreslår i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande\r\n36 delvis en anslagsökning med 15 000 000 kr. Kristdemokraterna avvisar\r\nregeringens förslag om ytterligare satsningar på Artdatabanken och anslår\r\ndärför 35 000 000 kr mindre än regeringen enligt motion 2004/05:MJ497\r\n(kd) yrkande 46 delvis. Inte heller Centerpartiet stöder regeringens\r\nextra satsning på Artdatabanken och föreslår därför en anslagsminskning\r\nom 45 000 000 kr i förhållande till regeringen i motion 2004/05:MJ525\r\n(c) yrkande 2 delvis.\r\nEnligt motion 2004/05:MJ279 (s) är det angeläget att det sedan tidigare\r\navsatta beloppet för fritidsodling och grönytor verkligen används för\r\ndessa ändamål. De resterande medlen bör i sin helhet fördelas på\r\nFritidsodlingens riksorganisation, Stiftelsen Trädgårdsodlingens\r\nElitplantstation och Movium. Alternativt bör organisationerna på annat sätt\r\nges avgörande inflytande över hur medlen används.\r\nTvå motioner tar upp frågan om SLU:s sektorsansvar. Enligt motion\r\n2004/05:MJ508 (fp) yrkande 18 har universitetets specialstatus diskuterats.\r\nOm verksamheten också i fortsättningen skall ligga kvar under\r\nJordbruksdepartementet bör regeringen klarlägga i vilka frågor universitetet\r\nhar ett speciellt nationellt ansvar gentemot sina näringar. Detta borde\r\nockså tydliggöras genom att i budgeten öronmärka pengar till sektorsansvaret,\r\ndvs. samverkan med näringen och myndigheter. Det senare är ett sätt\r\natt tydliggöra i vilken omfattning staten anser att universitetet skall\r\nägna sig åt den s.k. tredjeuppgiften eller sektorsansvaret och en signal\r\ntill universitetet om att ta hänsyn till detta i sin interna verksamhet.\r\nI motion 2004/05:MJ470 (s) framhålls betydelsen av att den i\r\nbudgetpropositionen aviserade utvärderingen av SLU:s sektorsansvar uppmärksammar\r\nbehovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad och systemutveckling för\r\nekologisk produktion.\r\nEnligt motion 2004/05:Sk405 (m) yrkande 8 måste den offentligt finansierade\r\nforsknings- och försöksverksamheten om de areella näringarna lägga ökad\r\nvikt vid produktion, produktivitet och avkastning.\r\nEnligt motion 2004/05:MJ378 (c, m, fp, kd) bör regeringen inrätta en\r\nprofessur vid SLU i Skara till minne av Edward Nonnen, denna med inriktning\r\npå innovationer och nytänkande inom växtodlingsområdet.\r\n\r\nSlutligen tas i motion 2004/05:MJ246 (m) upp behovet av att kvaliteten\r\ni veterinärutbildningen upprätthålls genom en tillräckligt omfattande\r\nklinisk tillämpning av djursjukvård dygnet runt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSom framgår av propositionen har regeringen under flera år föreslagit\r\nförstärkning av forskningen om biologisk mångfald och forskning till\r\nstöd för en ekologiskt hållbar utveckling och i enlighet härmed anvisat\r\nmedel till Artdatabanken för arbetet med att ta fram ett taxonomiskt\r\nreferensverk över samtliga i Sverige förekommande flercelliga arter.\r\nDenna satsning är permanent. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning\r\nom vikten av detta arbete. Utskottet anser dessutom att regeringens\r\nförslag om ytterligare medel till Artdatabanken för stöd till biologiska\r\nsamlingar samt för taxonomisk forskning och inventeringar avseende dåligt\r\nkända artgrupper är angeläget. Sammanfattningsvis instämmer utskottet\r\ni regeringens överväganden och tillstyrker förslaget om medelstilldelning\r\ni propositionen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2004/05:MJ473\r\n(m) yrkande 4, 2004/05:MJ497 (kd) yrkande 46, 2004/05:MJ508 (fp) yrkande\r\n36 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 i berörda delar.\r\nNär det gäller frågan i motion 2004/05:MJ279 (s) om medlen till\r\nfritidsodlingen och parksektorn vill utskottet anföra följande. I samband\r\nmed utskottets behandling av en liknande motion (bet. 2003/04:MJU10)\r\nuppvaktades utskottet av företrädare för Fritidsodlingens Riksorganisation.\r\nI betänkandet framhöll utskottet fritidsodlingens stora betydelse och\r\nbehovet av åtgärder för att säkra tillgången på bra växter för\r\nfritidsodlingen. Med hänvisning till trädgårdsodlingens speciella behov\r\npoängterade utskottet dessutom att det är av stor vikt att de\r\ninformationskanaler som finns mellan forskning och praktik kan bibehållas och\r\nutvecklas. Enligt utskottets uppfattning måste det ses som ett\r\nsamhällsintresse att de berörda organisationerna erhåller en väsentlig del\r\nav de föreslagna medlen och förutsätter att det skapas förutsättningar\r\nför en informations- och rådgivningsverksamhet inom hemträdgårdsområdet.\r\nI detta sammanhang hänvisade utskottet bl.a. till att Movium -\r\nsekretariatet för den yttre miljön, Fritidsodlingens Riksorganisation och\r\nStiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation sedan år 1993 erhåller\r\nsammanlagt ca 11 miljoner kronor per år för dessa ändamål. Med hänvisning\r\ntill det anförda anser utskottet att det inte är nödvändigt med ett\r\nriksdagsuttalande med anledning av motionen, som därför avstyrks.\r\nSom regeringen redovisar i propositionen har SLU, i samverkan med\r\nnäringsliv och andra intressenter, påbörjat en översyn av sektorsrollens\r\nomfattning och mål. Utskottet konstaterar att de olika fakultetsnämnderna\r\nsenast i mars 2005 skall redovisa bl.a. vilka sektorsuppgifter som\r\nfakulteterna utför och för vilka de kan ta ett långsiktigt ansvar.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning om vikten av den öppna dialog med\r\nberörda parter som SLU initierat i denna fråga. Utskottet välkomnar\r\nockså regeringens avsikt att följa upp denna process genom en särskild\r\nutredning. Det anförda innebär enligt utskottets mening att motionerna\r\n2004/05:MJ470 (s) och 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 18 är tillgodosedda.\r\nUtskottet avstyrker dem därför.\r\nUtskottet har vid flera tidigare tillfällen (se bl.a. bet. 2003/04:MJU2)\r\ni samband med motsvarande motionsförslag som tas upp i motionerna\r\n2004/05:MJ378 (c, m, fp, kd) och 2004/05:Sk405 (m) yrkande 8 uttalat att\r\nenligt förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet är det\r\nen uppgift för universitetets styrelse att besluta i viktigare frågor\r\nom verksamhetens övergripande inriktning och om universitetets organisation\r\nsamt viktigare frågor om den interna resursfördelningen, dvs. även\r\ninrättande av tjänster och resurser för forskning och utveckling. Vidare\r\när det en fråga för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande (Formas) att inom ramen för forskningsprogrammet fördela\r\nmedel till olika forskningsprojekt. Utskottet avstyrker motionerna.\r\nDet framgår av propositionen att djursjukhusverksamheten i Skara varit\r\nföremål för en översyn som ett led i åtgärderna för att komma till rätta\r\nmed den ekonomiska situationen vid SLU. Slutsatsen av denna översyn var\r\natt verksamheten i Skara skall fortsätta och att den bör utvecklas i\r\nnära samarbete med näringsliv och myndigheter. SLU har under året slutit\r\navtal med två nya huvudmän om övertagande av djursjukhusets kommersiella\r\nverksamhet. Avtalet innebär samarbete kring utbildning och forskning,\r\nfrämst djursjukvårdarutbildningen. Utskottet anser mot bakgrund av detta\r\natt motion 2004/05:MJ246 (m) får anses vara tillgodosedd och avstyrker\r\ndärför motionen.\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning och samfinansierad forskning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning under\r\nanslaget och avstyrker därmed två motioner (fp, c) med förslag om en\r\nhöjning av anslaget. Utskottet avstyrker dessutom en motion (fp) i vilken\r\nmotionärerna efterlyser en översyn av forskningsfinansieringen. Slutligen\r\ntillstyrker utskottet det förslag till bemyndigande som framställs i\r\npropositionen.\r\nPropositionen\r\nAnslaget disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande (Formas) och finansierar stöd till forskning om de\r\nareella näringarna samt projektrelaterade kostnader i anslutning till\r\nsådan forskning såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser,\r\nvissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Forskningsstödet\r\nfinansierar även med näringen samfinansierad forskning som omfattar\r\njordbruksteknisk forskning, viss skogsforskning, trädgårdsforskning\r\nsamt växtförädling. För forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande\r\nfinns anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning under utgiftsområde\r\n20.\r\nFör att underlätta planering, upphandling och genomförande av\r\nforskningsprojekt föreslår regeringen att regeringen bemyndigas att under\r\ndetta anslag ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på högst\r\n220 000 000 kr under år 2006, högst 150 000 000 kr under år 2007, högst\r\n95 000 000 kr under år 2008 och högst 45 000 000 kr under år 2009.\r\nAnslaget för stöd till samfinansierad forskning avser bl.a. stöd till\r\nträdgårdsforskning. Movium (Mark och Vegetation i Urban Miljö) vid\r\nSveriges lantbruksuniversitet erhåller från detta anslag 3 000 000 kr.\r\nMovium svarar för forskningskommunikation, forskningssamverkan, vägledning\r\noch kunskapsutveckling, vilket är en verksamhet som inte ligger inom\r\nramen för den verksamhet som enligt instruktionen ankommer på Formas.\r\nEn utvärdering av Movium har avrapporterats under år 2003 och verksamheten\r\nhar fått positiva omdömen. Regeringen, som finner verksamheten angelägen,\r\nföreslår att den del av anslaget för trädgårdsforskning som har anvisats\r\ntill Movium, 3 000 000 kr, överförs till anslaget 25:1 Sveriges\r\nlantbruksuniversitet.\r\nRegeringen föreslår att 231 759 000 kr anvisas under anslaget 26:1\r\nForskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning\r\noch samfinansierad forskning  för år 2005.\r\nMotionerna\r\nFolkpartiet anser i motion 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 delvis att\r\nanslaget bör höjas med 5 000 000 kr i förhållande till regeringens\r\nförslag. Dessutom anser Folkpartiet att den forskning som stöds av bidrag\r\nfrån Formas inte täcker området längre än till råvaruproduktionen, och\r\nförädlingen av livsmedel till färdig produkt finns inte med. Enligt\r\nmotionärerna bör Formas bidrag även täcka den livsmedelstekniska och\r\nteknologiska forskningen. Motionärerna anser att Formas ställning inom\r\nforskningsfinansieringen bör utvärderas (yrkande 19).\r\nCenterpartiet anser i motion 2004/05:MJ525 (c) yrkande 2 delvis att det\r\ninom skogssektorn som är Sveriges största nettoexportör, finns ett stort\r\nbehov av forskning och utveckling. Forskning bör inriktas mot bl.a.\r\nsvampangrepp och trämaterialens användningsområden samt en generell\r\nminskad miljöpåverkan av jord- och skogsbruk. Partiet föreslår därför\r\nen anslagstilldelning som är 100 000 000 kr större än vad regeringen\r\nföreslår.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet, som finner regeringens förslag till medelstilldelning under\r\nanslaget väl avvägt, tillstyrker regeringens förslag och avstyrker\r\nmotionerna 2004/05:MJ508 (fp) yrkande 36 och 2004/05:MJ525 (c) yrkande\r\n2 i berörda delar. Utskottet tillstyrker också det bemyndigande som\r\nregeringen föreslår.\r\nFormas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och\r\nbehovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande.\r\nRådet skall således finansiera grundläggande forskning på initiativ av\r\nforskare och forskning där samhällsrelevansen står i centrum. Av\r\nregeringens resultatredovisning under utgiftsområde 16 framgår att andelen\r\nforskarinitierad forskning utgör omkring två tredjedelar av\r\nforskningsverksamheten medan programsatsningarna utgör ungefär en tredjedel.\r\nRådets disponibla medel har till största delen fördelats efter utlysning\r\ndär forskarna beretts tillfälle att inkomma med ansökningar. Det framgår\r\nvidare att prioritering och kvalitetssäkring av ansökningar under år\r\n2003 har skett i 20-talet externa beredningsgrupper inom rådets olika\r\nverksamhetsområden. Beredningsgrupperna består till huvuddelen av aktiva\r\nforskare men också av ledamöter som representerar avnämarintressen. För\r\natt höja kvaliteten och för att undvika jäv är 25 % av ledamöterna från\r\nandra länder än Sverige. Ansökningarna bedöms efter vetenskaplig kvalitet\r\nsamt relevans för samhället och berörd sektor. Regeringen avser att\r\npresentera en forskningspolitisk proposition under slutet av år 2004.\r\nMed hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2004/05:MJ508\r\n(fp) yrkande 19.\r\n26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under\r\nanslaget 26:2.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1.      Myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda djur, punkt 2 (fp, kd, v,\r\nmp)\r\nav Åsa Domeij (mp), Sven Gunnar Persson (kd), Anita Brodén (fp),\r\nSven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda\r\ndjur. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ497 yrkande 43 i denna\r\ndel.\r\nStällningstagande\r\nEn okänd sjukdom har slagit ut minst hälften av mås, trut och tärna i\r\nSverige de senaste fem åren. Sjukdomen upptäcktes i maj 2000, men dess\r\norsak är ännu okänd. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och\r\nNaturvårdsverket har fått i uppdrag att sammanställa det aktuella\r\nkunskapsläget. Ett problem i sammanhanget är att ingen myndighet har ansvar\r\nför sjukdomar hos vilda djur. På Statens veterinärmedicinska anstalt\r\n(SVA) uppskattar man att minst hälften av vitfåglarna längs Sveriges\r\nkuster och stora sjöar är borta och i Blekinge har beståndet minskat\r\nmed två tredjedelar. Ansvaret för sjukdomar hos vilda djur behöver\r\ntydliggöras genom lämplig förordning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n2.      Ersättning för rovdjursdödade renar, punkt 3 (kd)\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om ersättningen för rovdjursdödade renar. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2004/05:MJ497 yrkande 42.\r\nStällningstagande\r\nFör att säkra rovdjursstammarnas långsiktiga överlevnad i Sverige och\r\nsamtidigt undvika alltför hög koncentration i ett område är det angeläget\r\natt de sprids till hela sitt naturliga utbredningsområde i landet. Detta\r\ninnebär att vargen bör etablera sig i stort sett i hela Norrland.\r\nErsättningen för rovdjursdödade renar är en del i den nationella miljöpolitiken,\r\noch denna ersättning bör även fortsättningsvis betalas ut av staten.\r\nRovdjursersättningen bör också i fortsättningen betalas ut med öronmärkta\r\npengar, vilka inte skall ingå i ett gemensamt ramanslag för Sametinget.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3.      Disposition av avgiftsintäkter, punkt 4 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om disposition av avgiftsintäkter. Därmed bifaller\r\nriksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 14 och 15\r\nsamt motion 2004/05:MJ473 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen begär att få disponera avgiftsmedel som tas ut av Statens\r\njordbruksverk och Djurskyddsmyndigheten. Av praktiska skäl kan vi\r\nacceptera detta. Emellertid bör regeringen årligen informera riksdagen\r\nhur dessa medel använts. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4.      Principer för utbetalning av vissa stöd, punkt 7 (m, fp, kd, c)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sven Gunnar Persson (kd), Lars Lindblad\r\n(m), Jan Andersson (c), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp)\r\noch Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om principer för utbetalning av vissa stöd. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 5, 2004/05:MJ208\r\nyrkande 1, 2004/05:MJ209, 2004/05:MJ222, 2004/05:MJ321 yrkande 1,\r\n2004/05:MJ376 yrkande 1, 2004/05:MJ408, 2004/05:MJ437 yrkande 5, 2004/05:MJ463\r\noch 2004/05:MJ497 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nRegeringen föreslår att utbetalningen av direktersättningarna till\r\njordbruket skall senareläggas. Stödet används av regeringen som en\r\nregulator för att inte spräcka det s.k. budgettaket. Det är inte acceptabelt\r\natt en enskild företagargrupp används för att klara utgiftstaket i den\r\nnationella budgeten. Vi anser att det behövs en långsiktig lösning på\r\ndenna fråga. EU-ersättningarna bör enligt vår uppfattning betalas ut\r\nsenast den 30 november det år de gäller. Detta bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n\r\n5.      Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., punkt 8\r\n(fp)\r\nav Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om klargörande av Sveriges lantbruksuniversitets\r\nsektorsansvar. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande\r\n18 och avslår motionerna 2004/05:MJ279 och 2004/05:MJ470.\r\nStällningstagande\r\nSveriges lantbruksuniversitets specialstatus har diskuterats. Om\r\nverksamheten även i fortsättningen skall administreras under\r\nJordbruksdepartementet\r\nbör regeringen klarlägga i vilka frågor universitetet har ett speciellt\r\nnationellt ansvar gentemot näringen. Detta bör också tydliggöras genom\r\natt i budgeten särskilt ange vilka medel som avser universitetets\r\nsektorsansvar. Det senare är ett sätt att tydliggöra i vilken omfattning\r\nstaten anser att universitet skall ägna sig åt sektorsansvaret och en\r\nsignal till universitet om att beakta detta i sin interna verksamhet.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6.      Inriktningen på offentligt finansierad forskning, punkt 9 (m)\r\nav Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om inriktningen på offentligt finansierad\r\nforskningsverksamhet m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Sk405\r\nyrkande 8.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att den offentligt finansierade forsknings- och försöksverksamheten\r\nför de areella näringarna i högre utsträckning måste ägna sig åt produktion,\r\nproduktivitet och avkastning. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7.      Översyn av forskningsfinansieringen, punkt 12 (fp)\r\nav Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservationen om forskningsfinansieringen. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2004/05:MJ508 yrkande 19.\r\nStällningstagande\r\nDen forskning som Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande (Formas) finansierar täcker inte råvaruproduktionen och\r\nförädlingen av livsmedel till färdig produkt. Vi anser att detta är fel\r\noch att Formas även skall ta ansvar för den livsmedelstekniska och\r\nteknologiska forskningen. Vi anser dessutom att man på sikt borde se\r\növer var rådsforskningen om livsmedelsproduktion bör ligga. Vi anser\r\ndessutom att man bör utvärdera Formas ställning inom forskningsfinansieringen.\r\nMan bör överväga att lägga ned Formas och i stället flytta delar av\r\nlivsmedelsforskningen till Vetenskapsrådet under ett eget forskningsområde.\r\nFormas anslag bör kunna användas för att öka den direkta fakultetsfinansieringen\r\nav högskolor och universitet t.ex. via forskarskolor inom livsmedels-\r\noch jordbruksområdet. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar, punkt 1 (m)\r\nCatharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Bengt-Anders\r\nJohansson (m) anför:\r\nEn riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister\r\noch miljöpartister beslutade den 24 november att fastställa ekonomiska\r\nramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en\r\nberäkning av statens inkomster avseende år 2005. Samtidigt fastställdes\r\nutgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av\r\nstatsbudgeten för åren 2005 och 2006.\r\nModeraterna har i partimotion 2004/05:Fi231 En politik för arbete och\r\ni kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att bryta\r\nbidragsberoende och utanförskap, ge fler medborgare makt över den egna\r\nvardagen samt trygga goda statsfinanser och en långsiktig finansiering\r\nav välfärden. Vi vill satsa på offentliga kärnverksamheter som sjukvård,\r\nrättstrygghet och skola i stället för på bidragssystem.\r\nVi föreslår en växling från subventioner och bidrag till omfattande\r\nskattesänkningar för alla, främst för låg- och medelinkomsttagare.\r\nSamtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma\r\ninsatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen\r\nsituation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser\r\nför att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som\r\nmåste vara gemensamma.\r\nNär riksdagens majoritet genom rambeslutet valt en annan inriktning av\r\npolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen\r\ninom utgiftsområde 23. I det följande redovisar vi vilken fördelning på\r\nanslagen inom utgiftsområde 23 som vi förordade i vår anslagsmotion.\r\nEn stor del av utgiftsområdet styrs av EU:s gemensamma jordbruks- och\r\nlandsbygdspolitik (CAP). Området innehåller såväl direktbidrag från\r\nunionen som svensk medfinansiering, vilket i många fall är ett villkor\r\nför att stöd skall kunna erhållas. Då dessa utgifter inte styrs från\r\nSverige har vi heller ingen möjlighet att föreslå andra nivåer. Rent\r\nprincipiellt borde europeisk lantbruksnäring klara sig med avsevärt\r\nlägre stödnivåer. Det gäller såväl direkt eller indirekt stöd till\r\nproduktion, som det stöd som betalas till landsbygden. Det sistnämnda\r\nborde inte heller betraktas som en del av jordbrukspolitiken utan som\r\nen del av regionalpolitiken. Stödminskningen kan inte göras ensidigt\r\nutan måste ske parallellt i alla länder.\r\nI år föreslås tillkomsten av vissa åtgärder för skogsbruket. Vad gäller\r\nresurser för upprättande och tecknande av naturvårdskontrakt bör dessa\r\ntas från anslaget för biologisk mångfald under utgiftsområde 20.\r\nAnslagen 42:6 och 43:13 är myndighetsanslag för den nya Djurskyddsmyndigheten\r\noch för Livsmedelsekonomiska institutet. Vi anser inte att någon av\r\ndessa myndigheter behövs. Verksamheten som bedrivs eller skall bedrivas\r\ndär kan skötas av andra myndigheter inom deras nuvarande ramar. Anslagen\r\ntill dessa myndigheter kan därför fasas ut. I konsekvens med detta\r\ntillför vi anslaget 43:1 Statens jordbruksverk  medel för ändamål som nu\r\navses utföras av Djurskyddsmyndigheten. Eftersom Djurskyddsmyndigheten\r\nbör läggas ned skall heller ingen kredit för dess verksamhet beviljas.\r\nRegeringen begär att få disponera avgiftsmedel som tas ut av Statens\r\njordbruksverk och Djurskyddsmyndigheten. Av praktiska skäl kan vi\r\nacceptera detta. Emellertid bör regeringen årligen informera riksdagen om\r\nhur dessa medel använts.\r\nVad gäller bidrag till regionala resurscentrum för småskalig\r\nlivsmedelsproduktion har vi ingen annan synpunkt än vad vi har på bidrag för\r\nandra ändamål. Investeringar skall ske på marknadsmässiga grunder. I\r\nannat fall riskerar vi att medel satsas på verksamheter som saknar egen\r\nlivskraft. Därför minskar vi anslaget 43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet.\r\n\r\nDen nya jordbrukspolitiken som beslutats på EU-nivå ger utrymme för\r\nvissa nationella bidrag. De samlas under anslaget 44:1 Åtgärder för\r\nlandsbygdens miljö och struktur. Vi anser inte att detta skall utökas\r\nutöver vad som motiveras av förändringen i den gemensamma jordbrukspolitiken.\r\nVi kommer att ta ny ställning när nuvarande miljö- och landsbygdsprogram\r\nlöpt ut. Vi motsätter oss att medel från skatterna på växtnäring och\r\nbekämpningsmedel först tas in för att sedan användas till offentliga\r\nbidrag. Detta påverkar vår inställning till anslag 44:1.\r\nInom utgiftsområdet finns också en rundgång av skatt på jordbrukets\r\nproduktionsmedel på eget anslag. Då vi motsatt oss att skatt först tas\r\nut på vissa produktionsmedel för att sedan gå till för jordbruket\r\ngemensamma ändamål vill vi naturligtvis inte heller ha någon återföring\r\nav dessa medel. Det är bättre att skatterna aldrig tas ut. Systemet\r\npåminner inte så lite om den jordbruksprisreglering som övergavs för\r\ndrygt tio år sedan. Den sänkning av dieselskatten som regeringen nu\r\nföreslår blir i realiteten endast 1:70 kr per liter. Även om skatterna\r\npå växtnäring och bekämpningsmedel tas bort är således det svenska\r\njordbruket hårdare beskattat än konkurrentländernas. Eftersom vi i vårt\r\nbudgetalternativ tar bort dessa skatter blir konsekvensen att anslaget\r\n44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.\r\nutgår.\r\nAnslaget 44:7 Ekologisk produktion  som inrättades förra året fördubblas\r\nnu. Liksom tidigare motsätter vi oss att medel anslås för att stödja en\r\nproduktionsmetod. En stor del av medlen avses användas till marknadsföringsstöd.\r\nDet är anmärkningsvärt att staten ger marknadsföringsbidrag till en\r\nförhållandevis lönsam nisch av livsmedelsmarknaden. Ekologisk produktion\r\när på det hela taget inte mer miljövänlig än konventionell. Det finns\r\nsåledes inte något motiv att av miljöskäl stödja ekologisk produktion.\r\nVi anser att anslaget 44.7 Ekologisk produktion bör utgå. Som en\r\nkonsekvens bör inte regeringen bemyndigas besluta om bidrag under detta\r\nanslag.\r\nVad gäller försöksverksamhet finansieras den lämpligen med medel inom\r\nForskningsrådets för miljö, areella näringar och samhällsbyggande\r\n(Formas) eller Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) ordinarie budgetar.\r\nDetta är inte en myndighetsuppgift.\r\nVi motsätter oss ökningen av medel till Artdatabanken. Det utvecklingsarbete\r\nsom Livsmedelsverket skall göra vad gäller småskalig slakt bör ske i\r\nprojektform. Medel för detta bör tilldelas under två år, 2005 och 2006.\r\n\r\n\r\n\r\n2.      Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar, punkt 1 (fp)\r\nAnita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp) anför:\r\nFolkpartiet liberalerna har i parti- och kommittémotioner förordat en\r\nannan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det\r\när en politik för arbete och tillväxt. Folkpartiets förslag till utgiftsram\r\nför utgiftsområde 23 har avslagits i budgetsprocessens första steg. Då\r\nvårt budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta i\r\nfördelningen på anslag inom utgiftsområdet. I det följande redovisas i\r\nsammanfattning vårt budgetförslag för utgiftsområde 23.\r\nVi går förhoppningsvis mot ett paradigmskifte i synen på stöd till\r\njordbruket, bort från direktstöd och mot ett system där samhället betalar\r\nför de nyttigheter som jordbruket producerar i form av miljö- och\r\nkulturvärden.\r\nFolkpartiet har i sin landsbygdsmotion skissat på en ny organisation\r\nför de areella näringarna. Vi anser att det behövs en sammanhållande\r\nlandsbygdspolitik. Det är dessutom helt i linje med intentioner från EU\r\nom att samla miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU) och strukturfonder\r\nunder ett tak. Det innebär ett samlat grepp också inom myndighet och\r\nverk. Folkpartiet anser därför att ett samlat verk bör inrättas, Verket\r\nför landsbygden och de areella näringarna, (LAN). I LAN skall alla frågor\r\nsom hör till näringsdelen av jord, skog, fiske och landsbygdsutveckling\r\ningå. Det innebär de verksamheter som till stor del nu ingår i\r\nGlesbygdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket. Den del\r\nav Fiskeriverket som berör havsmiljön bör falla in under Naturvårdsverkets\r\nansvarsområde. Ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och de nuvarande\r\nskogsvårdsstyrelserna (vilka i framtiden skall utgöra en del av LAN)\r\navseende skogliga skyddsfrågor bör tydliggöras och renodlas. Vi bedömer\r\natt det första steget kan tas redan till årsskiftet 2004/05 och räknar\r\nmed samordningsvinster i en storleksordning av 30-60 miljoner kronor\r\nunder perioden. Sammanslagningen bör vara helt genomförd vid halvårsskiftet\r\n2005. Detta innebär att kostnaderna för Fiskeriverket och Jordbruksverket\r\növerförs till LAN vid årsskiftet och att kostnaderna för\r\nskogsvårdsorganisationerna\r\növerförs från halvårsskiftet 2005.\r\nDet fortsatta ansvaret för allt djurskydd skall ligga under\r\nDjurskyddsmyndigheten, och regeringen bör till nästa år låta utreda vilka\r\nytterligare verksamheter från nuvarande Jordbruksverket som skall flyttas\r\ntill Djurskyddsmyndigheten.\r\nFolkpartiet har varit kritiskt till organisationen av distriktveterinärerna\r\nsamt varnat för risken att statliga medel används för att konkurrera\r\nmed privata aktörer och föreslår därför en viss neddragning av verksamheten.\r\n\r\nFolkpartiet vill också flytta över vissa delar av Jordbruksverkets\r\ninspektionsverksamhet, t.ex. inspektionen av foderanläggningar, till\r\nanslaget 43:12 Livsmedelsverket och ökar därför det anslaget med 5\r\nmiljoner. Tillskottet skall i huvudsak täcka det nya uppdraget men kan\r\nockså användas för ytterligare skärpningar av kontrollverksamheten. Det\r\nligger då helt i linje med ansvaret från jord till bord. Folkpartiet\r\nhar länge krävt att livsmedelstillsynen i landet skärps. Vi konstaterar\r\nnu att regeringen utökar anslagen till Livsmedelsverket men vill påpeka\r\natt det är viktigt att utökningen oavkortat går till en förbättrad\r\nlivsmedelstillsyn.\r\nFolkpartiet anser att man bör minska på anslaget till Jordbruksverkets\r\ninsamlande av statistiska uppgifter vad avser livsmedelsområdet. I linje\r\nmed vår organisationsstruktur anser vi dels att dessa frågor bör ligga\r\nunder Livsmedelsverket, dels att en minskning av anslaget bör kunna ske.\r\nVi anser att det finns ett flertal organisationer och institut som\r\narbetar med liknande frågor varför en besparing är befogad. Dessutom\r\nbör man vara medveten om att statistiska insamlingar inte enbart genererar\r\nkostnader för den som samlar in informationen utan även för dem som\r\ntillhandahåller informationen. Det finns alltså all anledning att ur\r\nett företagarperspektiv försöka minska insamlingen av statistiska data.\r\n\r\nEkologiska odlare har många gånger varit en spjutspets i att åstadkomma\r\nett långsiktigt hållbart brukande. Folkpartiet vänder sig ändå mot att\r\nregeringen bryter ut ekologisk odling och satsar på denna för att uppnå\r\nönskvärda miljömål. Vi anser att ekologisk odling kan spela en stor\r\nroll för att förbättra jordbrukets miljöprofil, men detta gäller också\r\nandra insatser som t.ex. Greppa Näringen och Odling i Balans. Folkpartiet\r\nanser att de miljösatsningar som görs bland landets konventionella\r\nbrukare har en mycket stor betydelse. Vi anser därför att olika miljöåtgärder\r\nskall vägas samman i LBU-programmen och satsningarna göras där man får\r\nmesta möjliga miljönytta. Därför vill Folkpartiet avskaffa anslag 44:7\r\nEkologisk produktion  och överföra dessa pengar till anslag 44:1 Åtgärder\r\nför landsbygdens miljö och struktur.\r\nOmarronderingsarbetet i Dalarna och angränsande län går alltför sakta.\r\nFolkpartiet vill att arbetet påskyndas.\r\nFolkpartiet vill även öka ersättningen för viltskador för att säkerställa\r\nen god ersättning till dem som drabbas av skador orsakade av de stora\r\nrovdjuren.\r\nFolkpartiet vänder sig emot återföringen av skatt på handelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel m.m. Vi anser att detta går emot principen att förorenaren\r\nbetalar och att denna typ av växling inte är effektiv. Vi vill i stället\r\nförbättra jordbrukets situation med mer generella åtgärder inom\r\nföretagspolitiken.\r\nFolkpartiet vill också öka satsningarna på forskning och utveckling\r\ninom politikområdet. Sveriges lantbruksuniversitet har haft en ekonomiskt\r\nbesvärlig situation de senaste åren, och vi föreslår att anslaget ökas\r\nmed 15 miljoner kronor. Vidare föreslår vi en satsning på livsmedelsforskningen\r\noch ökar anslagen till extern finansiering av denna forskning med 5\r\nmiljoner kronor.\r\nFolkpartiet vill ställa krav på jordbruket på en övergång från användningen\r\nav fossila bränslen till biobränslen. Vi tror att detta är en utveckling\r\nsom på sikt gynnar jordbruket både genom att man minskar sitt beroende\r\nav fossila bränslen och genom att man själv blir producent av alternativ\r\nsåsom t.ex. rapsmetylester (RME). Folkpartiet föreslår därför att man\r\nställer krav på inblandning av förnybara drivmedel i samband med en\r\nsänkning av dieselskatten för jordbrukets och skogsbrukets maskiner.\r\nFolkpartiet bedömer att en inblandning av 2 % förnybara drivmedel under\r\når 2005 skall ställas som minimikrav. Det bör sedan utökas till att\r\nunder år 2006 vara 5 %. Det skulle innebära en avsevärd sänkning av\r\nklimatpåverkande utsläpp.\r\n\r\n3.      Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar, punkt 1 (kd)\r\nSven Gunnar Persson (kd) anför:\r\nKristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan\r\ninriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den\r\nregeringen och dess stödpartier föreslår.\r\nKristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra\r\nSveriges tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer för minskad\r\nohälsa, förbättrad lönebildning och strategiska skattesänkningar på\r\narbete och sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att\r\nsysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att välfärden tryggas\r\nför alla.\r\nMarknadsekonomin behöver ordning och regler för att kunna fungera\r\neffektivt. Modern institutionell ekonomisk teori visar också att en sund\r\noch väl fungerande marknadsekonomi förutsätter institutioner som lagar,\r\nförordningar, normer och sociala konventioner. En ekonomi som vilar på\r\nväl fungerande institutioner - såsom förutsägbart rättssystem, personligt\r\nansvarstagande, god affärsetik och hederlighet i uppträdande människor\r\nemellan - utmärks av ordning och låg osäkerhet. Denna ordning har inte\r\nuppkommit spontant utan bygger på det kristna och det klassiska kulturarvet.\r\nHär betonas bl.a. skillnaden mellan rätt och fel, karaktär, hederlighet,\r\npersonligt ansvarstagande, duglighet och arbetsetik. Det kostar merarbete,\r\ntid och pengar att kompensera och reducera osäkerhet.\r\nInom ramen för marknadsekonomin vill vi förena frihet och solidaritet.\r\nGrundläggande är frihet under ansvar. Enskilda initiativ och personligt\r\nansvarstagande skall uppmuntras. Statens uppgift är att säkra en\r\ngrundläggande ekonomisk trygghet för alla. Det sker genom socialpolitiken,\r\nskattesystemet, lagar och den offentliga verksamheten. Ett exempel på\r\ndetta är gemensamt och solidariskt finansierad social service som alla\r\nmedborgare har rätt till, men också stor frihet för individen att välja\r\nvem skall tillhandahålla denna service.\r\nDet handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer flexibel och\r\ndär den kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad\r\narbetsmiljö och rehabilitering. Det handlar om skatterna på arbete och\r\nföretagande som måste sänkas och på sikt anpassas till omvärldens\r\nbetydligt lägre skattetryck. Det handlar om det svenska konkurrenstrycket\r\nsom måste förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för\r\natt bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata\r\npersonalens kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom\r\nfamiljepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas, pensionärernas ekonomiska\r\nsituation stärkas och infrastrukturen förbättras. Kristdemokraterna\r\nanser också att statens lånebehov kan minskas jämfört med regeringens\r\nförslag genom ett starkare finansiellt sparande och genom en snabbare\r\navveckling av det statliga ägandet av bolag som verkar på den\r\nkonkurrensutsatta marknaden.\r\nMålet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar\r\nför en uthållig tillväxt på åtminstone 3 % över en konjunkturcykel, där\r\nsysselsättningen kan öka utan att inflationen tar fart, där den enskildes\r\nvalfrihet, personliga ansvar och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,\r\ndär den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan\r\natt jagas av krympande skattebaser och där statens finanser blir mindre\r\nkonjunkturkänsliga.\r\nRiksdagsmajoriteten - bestående av socialdemokrater, vänsterpartister\r\noch miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för de olika\r\nutgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster ställt sig bakom en\r\nannan inriktning av politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.\r\nDärför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i stället för i en\r\nreservation) den del av vår politik som rör utgiftsområde 23 och som vi\r\nskulle ha yrkat bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit\r\nriksdagens bifall i den första beslutsomgången.\r\nKristdemokraterna vill öka andelen skogsmark som är undantagen produktivt\r\nskogsbruk genom naturvårdsavtal i större utsträckning än vad som sker\r\ni dag. Därför föreslår vi att anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket\r\nökar med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.\r\nDet är enligt Kristdemokraterna ett problem att det inte finns något\r\nsamlat myndighetsansvar när det gäller sjukdomar hos vilda djur.\r\nNaturvårdsverket ansvarar för de vilda friska djuren och Jordbruksverket\r\nför sjukdomar hos tamdjur. Vi anser att det är angeläget att Statens\r\nveterinärmedicinska anstalt (SVA) tilldelas de medel som behövs för\r\nforskning kring sjöfågeldöden.\r\nI budgetpropositionen för år 2005 är anslaget 42:2 Bidrag till\r\ndistriktsveterinärorganisationen  nu uppe i 94 miljoner kronor. I dag har\r\ndistriktsveterinärorganisationen (DVO) ca 280 anställda veterinärer.\r\nDVO har också under flera år med undantag av år 1999 redovisat ett\r\nekonomiskt överskott för verksamheten. Kristdemokraterna anser att det\r\när rimligt med en besparing på 25 miljoner kronor på anslaget utan att\r\ndet ger skadliga effekter på verksamheten.\r\nFör att minska friktionen mellan människa och rovdjur bör djurägare\r\nkompenseras fullt ut för rovdjursskador som inträffar även för tamdjur\r\nsom inte är kopplade till näringsverksamhet. Kristdemokraterna föreslår\r\ndärför att anslaget till ersättning för viltskador ökas och att en modell\r\ntas fram för ersättning till tamdjur som inte är kopplade till\r\nnäringsverksamhet. Hägnade hjortar räknas ofta som vilt. I vissa sammanhang\r\när detta korrekt, men därmed utgår ingen ersättning för rovdjursdödade\r\nhjortar i hägn. Detta trots att hjortarnas möjligheter att fly undan\r\nrovdjuret är mycket begränsade om rovdjuret skulle komma in i hägnet.\r\nKristdemokraterna föreslår att ersättning för viltskador skall utgå\r\näven för rovdjursdödade hjortar i hägn och anslår 4 miljoner kronor\r\nutöver regeringens anslagsnivå till anslaget 42:5.\r\nKristdemokraterna säger nej till regeringens ökning av anslaget till\r\nDjurskyddsmyndigheten. Anslaget 42:2 Djurskyddsmyndigheten  är därför\r\n25 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.\r\nDet allmänna skördeskadeskyddet för vissa jordbruksgrödor upphörde genom\r\nriksdagens beslut år 1994. Sedan dess har staten officiellt haft ett\r\növergripande ansvar för skördeskador i samband med naturkatastrofer. Av\r\nregeringens budgetproposition för år 2005 framgår däremot tydligt att\r\nregeringen anser att staten inte skall ha något ansvar för ersättningar\r\nvid skördeskador. Kristdemokraterna anser tvärtom att jordbruket på\r\ngrund av näringens speciella natur och starka väderberoende skall ha\r\nett statligt garanterat skydd vid skördeskadekatastrofer. Kristdemokraterna\r\nföreslår att ett nytt anslag för ersättning till skördeskador inrättas.\r\nTill detta anslag anvisar Kristdemokraterna 15 miljoner kronor för år\r\n2005.\r\nDet är viktigt att Sverige har egen nationell kompetens och kan producera\r\neget vetenskapligt material för att slippa vara beroende av andras\r\nbedömningar. För att kunna garantera en god konsumentsäkerhet, för att\r\nkunna hävda sig internationellt och för att kunna försvara svenska\r\nnationella intressen i EU krävs att Livsmedelsverket (SLV) har tillräcklig\r\nkompetens att hantera frågor inom bl.a. kemi, toxikologi, mikrobiologi\r\noch nutrition. Det är därför av yttersta vikt att Livsmedelsverket har\r\nerforderliga resurser för att göra egna vetenskapliga bedömningar.\r\nAnslaget 43:12 Livsmedelsverket bör förstärkas med 5 miljoner kronor.\r\nI takt med att svenska livsmedelsprodukter blir kända ute i Europa ökar\r\nförutsättningarna för export. Sverige bör likt andra EU-länder nu satsa\r\nordentligt med nationella medel för att stötta marknadsföringen av\r\nsvenska livsmedel. Viktigt är att stödja mindre livsmedelsföretag för\r\natt nå ut på marknaden med förädlade produkter. Kristdemokraterna står\r\ndärför bakom regeringens förslag om satsningar inom livsmedelsområdet\r\nför att främja exporten av svenska livsmedel och regional utveckling av\r\nlivsmedelsförädling.\r\nI ett samhälle som strävar efter välfärd för alla är det rimligt att\r\nockså bönder skall kunna vara lediga från sitt arbete när de till exempel\r\nvill ha semester eller är sjuka utan att de drabbas hårt ekonomiskt.\r\nKristdemokraterna anvisar 20 miljoner kronor till ett nytt anslag för\r\nstöd till avbytartjänster.\r\nMiljöförbättrande åtgärder i jordbruket är nödvändiga för att nå de\r\nuppsatta miljömålen. Framför allt handlar det om att minska näringsläckaget,\r\nvilket är nödvändigt för att nå miljömålet Ingen övergödning, som enligt\r\nMiljömålsrådet är ett av de mål som är svårast att uppnå i nuläget.\r\nKristdemokraterna vill därför satsa 10 miljoner kronor mer än regeringen\r\npå anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för år\r\n2005.\r\nRegeringen har förordat att inga ytterligare statsbidrag skall lämnas\r\ntill åtgärder mot översvämningar i Emån. Kristdemokraterna anser att en\r\nMKB-undersökning i första hand måste slutföras och att ytterligare\r\nåtgärder därefter kan bli aktuella. För att garantera fortsatt\r\nomarronderingsverksamhet med möjlighet till tillkommande objekt samt fortsatt\r\nstöd för åtgärder kring Emån föreslår Kristdemokraterna att anslaget\r\n44:4 Stöd för jordbrukets rationalisering m.m. ökas med 5 miljoner kronor.\r\n\r\nEnligt Kristdemokraternas uppfattning bör skatten på bekämpningsmedel\r\noch handelsgödsel även fortsättningsvis återföras till näringen. Det\r\nkrävs ytterligare forskning, utveckling, utbildning, information och\r\nandra insatser för att användningen av kemiska bekämpningsmedel skall\r\nminskas. Därför anslår Kristdemokraterna 150 miljoner kronor mer än\r\nregeringen till utgiftsområde 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel.\r\nVid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns i dag en stark kompetens\r\ninom såväl livsmedels- som lantbruksekonomi. Denna kompetens kan rätt\r\nanvänd utvecklas vidare inom värdefulla områden för svensk livsmedelsproduktion.\r\nKristdemokraterna avvisar en del av regeringens förslag om ytterligare\r\nsatsningar på Artdatabanken och anvisar 35 miljoner kronor mindre än\r\nregeringen till anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet. Kristdemokraterna\r\nanser att det är viktigt att arbetet med det taxonomiska referensverket\r\nkan fortsätta.\r\n\r\n\r\n\r\n4.      Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar, punkt 1 (c)\r\nJan Andersson (c) anför:\r\nI riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2005 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena\r\nsamt beräkningen av statens inkomster avseende år 2005 i den statliga\r\nbudgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd för beräkningen\r\nav det offentliga utgiftstaket samt förslaget om preliminära utgiftstak\r\nför åren 2005 och 2006.\r\nCenterpartiets budgetalternativ - med förslag till utgiftstak,\r\nanslagsfördelning och skatteförändringar - skall ses som en helhet, där inte\r\nnågon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de\r\nandra.\r\nCenterpartiet vill ha ett samhälle där fokus finns på det friska och\r\ninte på det sjuka. Att mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i\r\narbetsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning eller förtidspension\r\när inte tillfredsställande. Alla dessa människor är en resurs. Varje\r\nindivid kan, med en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han eller\r\nhon kan prestera.\r\nFör att uppnå en positiv förändring fordras ett annat tänkande, där\r\nindividen ges självkänsla och självbestämmande och där samhället ser\r\ntill människan i första hand och inte till systemet som i dag, ett\r\nsamhälle som bygger på federalismens principer där individen och\r\nlokalsamhället är grunden. Centerpartiet inleder en förändringsprocess bl.\r\na. genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.\r\nDen globala tillväxten, energiförsörjningen och den därmed sammanhängande\r\nmiljöproblematiken väcker stora frågor om framtiden. Den långsiktiga\r\nlösningen för en hållbar energiförsörjning är ett samhälle som använder\r\nförnybara resurser. Vi i Centerpartiet vill genom vårt budgetalternativ\r\nbeträda vägen som leder in i kretsloppssamhället. Näringsliv och\r\nföretagande är grunden för ett blomstrande samhälle. Ett Sverige där\r\nföretagande är minst lika naturligt som anställning måste vara ett\r\nframtidsmål. I allt, från skola till myndigheter, måste vikten av företagande\r\noch företagsamhet uppmuntras. Allt detta tillsammans med en tydlig bild\r\nav ett framtida hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den resa\r\nin i framtiden som Centerpartiets budgetmotion anslår.\r\nSvenskt jord- och skogsbruk skapar mervärden i form av god djuromsorg,\r\nbra miljöhänsyn, biologisk mångfald och en levande landsbygd. Centerpartiet\r\nanser att dessa mervärden är samhällsnyttor som samhället också skall\r\nvara med och betala för. Utöver skattesänkningar och regelförenklingar,\r\nsom gör att det svenska lantbruket får möjlighet att konkurrera på\r\nlikvärdiga villkor med andra länders lantbruk, behövs ett antal offensiva\r\nsatsningar.\r\nSkogsvårdsstyrelsernas arbete med rådgivning för att upprätthålla en\r\ngod virkesproduktion utan tvångsåtgärder är en investering för framtidens\r\nskogsnäring. Det arbete som sker i skogen för att bevara den biologiska\r\nmångfalden måste också premieras med en ökad satsning på naturvårdsavtal\r\noch rådgivning. Anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket bör därmed räknas\r\nupp med 85 miljoner kronor.\r\nFör att ytterligare förstärka djurhälsovård och djurskyddsfrämjande\r\nåtgärder bör anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar\r\nhöjas med 10 miljoner kronor.\r\nFör att få en god acceptans i samhället för en livskraftig rovdjursstam\r\nmåste åtgärder vidtas för att utbetala tillräckliga ersättningar för\r\nviltskador. För att förebygga och ersätta dessa viltskador bör anslag\r\n42:5 Ersättning för viltskador m.m. utökas med drygt 3 miljoner kronor.\r\n\r\nCenterpartiet anser att Djurskyddsmyndigheten bör läggas ned och dess\r\nuppgifter bör återföras till och uppdras åt Jordbruksverket och Centrala\r\nförsöksdjursnämnden. Denna lösning är mer effektiv med tanke på de stora\r\nsamordningsvinsterna, samtidigt som ett helhetsgrepp saknas i den nya\r\nmyndigheten. Därmed föreslår vi att anslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten\r\nminskas med 87 miljoner kronor. Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk\r\nbör följaktligen förstärkas med 15 miljoner kronor. Därutöver bör\r\nanslaget till Centrala försöksdjursnämnden återinföras. Vi ser även en\r\nmöjlighet till anslagsbesparing genom en, till viss del, självfinansiering\r\nav dem som ansöker om att få utföra djurförsök, varför vi föreslår ett\r\nanslag på 20 miljoner kronor.\r\nVi förespråkar att Livsmedelsekonomiska institutet läggs ned och således\r\nbör anslaget 43:13 Livsmedelsekonomiska institutet minskas med 6 miljoner\r\nkronor. I stället kan detta institut samordnas med anslaget 43:14\r\nLivsmedelsstatistik.\r\nAnslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur  bör utökas\r\nmed 272 miljoner kronor. Detta anslag bör användas till bl.a. återskapande\r\nav våtmarker och utsatta områden (Less Favoured Areas) som Norrland,\r\nskärgården, sydsvenska höglandet. Pengarna skall också gå till att stärka\r\ndessa områdens konkurrenskraft samt startstöd till landsbygdsföretagare\r\nför ökat företagande på landsbygden.\r\nEn extra satsning på 2 miljoner kronor bör göras under anslaget 44:4\r\nStöd till jordbrukets rationalisering m.m. Satsningen handlar om att\r\nfullfölja de omarronderingsprojekt som pågår i bl.a. Dalarnas län, något\r\nsom på sikt är samhällsekonomiskt lönsamt.\r\nSvensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor\r\nmed jordbruksnäringen i t.ex. Finland och Danmark. Centerpartiet föreslår\r\ndärför i andra motioner att jordbrukets s.k. ryggsäck lyfts av och därmed\r\natt skatten på kväve i handelsgödsel slopas. Mot bakgrund av detta kan\r\nanslaget 44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel\r\nm.m. räknas ned med 169 miljoner kronor. Kvar på anslaget återstår 100\r\nmiljoner kronor - dessa pengar utgör bekämpningsmedelsavgifter och skall\r\nåterföras till näringen på lämpligt sätt.\r\nVi stöder inte regeringens extra satsning på Artdatabanken under anslag\r\n25:1 Sveriges lantbruksuniversitet. Vi föreslår därför att anslaget\r\nminskas med 45 miljoner kronor.\r\nInom skogssektorn, som är Sveriges största nettoexportör, finns det ett\r\nstort behov av forskning och utveckling. Forskning bör inriktas mot bl.\r\na. svampangrepp och trämaterialens användningsområden samt en generellt\r\nminskad miljöpåverkan av jord- och skogsbruk. Ytterligare 100 miljoner\r\nkronor bör tillföras anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning.\r\n\r\n\r\n5.      Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar, punkt 1 (v, mp)\r\nÅsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v) anför:\r\nSå kallat NOKÅS-bidrag kan ansökas för skydd av natur och kulturmiljöer\r\ni skogslandskapet såsom naturvårdsbränning, skogsbete, våtmarker och\r\nför uppröjning kring kulturlämningar. År 2002 uppgick dessa bidrag till\r\n7 miljoner kronor, vilket inte på långa vägar räcker för att täcka\r\nbehovet. Miljöpartiet vill på sikt se en uppräkning av NOKÅS-anslaget i\r\nkombination med andra skyddsåtgärder, framför allt information och\r\nrådgivningsinsatser.\r\nSedan några år tillbaka drivs projektet Eldrimner, resurscentrum för\r\nsmåskalig livsmedelsförädling, i Ås, beläget utanför Östersund i Krokoms\r\nkommun. Syftet med projektet är att skapa en mötesplats för företagare\r\ninom småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling, ett centrum för\r\ntillämpad kunskap som hjälper i gång och stöder företagare inom denna\r\nbransch. Det är viktigt att Eldrimner får möjlighet att arbeta långsiktigt\r\nmed att stödja utvecklingen av den småskaliga, hantverksmässiga\r\nlivsmedelsförädlingen. Som nationellt resurscentrum kan Eldrimner stödja\r\nföretagare inom denna näring i hela landet. Eldrimner kommer därför, i\r\nenlighet med avtal mellan s, mp och v, att fr.o.m. år 2005 få ett fast\r\nårligt anslag.\r\n\r\n6.      Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., punkt 8\r\n(mp)\r\nÅsa Domeij (mp) anför:\r\nI likhet med vad som redovisas i betänkandet och vad regeringen anför\r\ni propositionen ser jag positivt på att Sveriges lantbruksuniversitet\r\n(SLU) påbörjat en översyn av sektorsrollens omfattning och mål samt att\r\nregeringen kommer att följa upp detta genom en särskild utredning. Jag\r\nvill emellertid närmare utveckla min syn på vad Miljöpartiet tillsammans\r\nmed regeringen och Vänstern kommit överens om i denna del.\r\nSLU har en särposition inom det svenska högskoleväsendet genom sin\r\ntydliga koppling till de areella näringarna. De areella näringarna är\r\nunder omvandling och kommer att inta en central plats i det framtida\r\nsamhället. Nya viktiga delar av sektorsansvaret vid sidan av produktion\r\nav föda, foder och fiber är utvidgat miljöansvar, ekosystemtjänster,\r\nrekreation, kulturmiljö, djurvälfärd m.m. Ett allt större fokus kommer\r\nockså att ställas på såväl produkters som produktionsmetoders kvalitet.\r\nDessa förändringar bör SLU beakta för att kunna försvara sin position,\r\neftersom det är sektorsansvaret som är anledningen till att\r\nLantbruksuniversitetet till skillnad från andra universitet och högskolor inte\r\nlyder under Utbildningsdepartementet utan under Jordbruksdepartementet.\r\nSektorsansvaret innebär att universitetet bör koncentrera sig på\r\nutbildningar med en klar koppling till dessa näringar.\r\nSLU har dock under den senaste tioårsperioden etablerat utbildningar\r\nsom också ges på andra universitet. Ett större fokus på det som är unikt\r\nför SLU är viktigt om universitetet skall kvarstå i nuvarande form och\r\nhuvudmannaskap. En sådan fokusering är också nödvändig med tanke på den\r\nekonomiska situation som SLU för närvarande befinner sig i. Den strategiska\r\ninriktningen av SLU är en politisk fråga och ej en fråga för den interna\r\nuniversitetsledningen. För SLU kommer det att finnas en ambition att\r\nbredda kursutbudet och därigenom konkurrera med andra universitet. Jag\r\nanser i stället att SLU bör inriktas på att hålla en hög vetenskaplig\r\nkvalitet då det gäller forskning, undervisning och samhällsinformation\r\ninom sitt område.\r\nJag ser därför ett behov av en särskild utredare, som skall ha till\r\nuppgift att:\r\nutveckla och renodla sektorsansvaret,\r\nföreslå möjligheter till samordningsvinster över fakultetsgränser och\r\nstudieorter,\r\nföreslå möjligheter till samordningsvinster med näraliggande universitet\r\nnär det gäller baskursutbud som ges av både SLU och sådana universitet,\r\n\r\nbelysa SLU:s relation till kursutbud som erbjuds på den \"ordinarie\r\nuniversitetsmarknaden\" samt\r\nutreda modeller för kvalitetssäkring och prioritering av utbildningar\r\nunika för SLU.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 23:\r\n\r\n1.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n42:3 Djurhälsovård, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor under 2006 (avsnitt\r\n5.8.3).\r\n2.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, besluta om bidrag som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 500 000\r\nkronor under 2006 (avsnitt 5.8.4).\r\n3.      Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Kammarkollegiet\r\nha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för\r\nViltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kronor (avsnitt\r\n5.8.5).\r\n4.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n42:6 Djurskyddsmyndigheten, besluta om bidrag som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor under 2006\r\n(avsnitt 5.8.6).\r\n5.      Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 låta Statens\r\njordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto\r\nför EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 6 000 000 000 kronor\r\n(avsnitt 6.9.1).\r\n6.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., besluta om bidrag som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 086 200 000 kronor\r\nunder 2006 och 13 800 000 kronor under 2007 (avsnitt 6.9.5).\r\n7.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, besluta om\r\nbidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n2 000 000 kronor under 2006 (avsnitt 6.9.6).\r\n8.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om bidrag\r\nsom inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n808 052 000 kronor under 2006, högst 182 090 000 kronor 2007, högst 62 708 000\r\nkronor 2008, högst 35 650 000 kronor 2009 och högst 61 500 000 kronor\r\ndärefter (avsnitt 7.8.1).\r\n9.      Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och\r\nstruktur, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 883 626 000 kronor under 2006, högst 225 757 000\r\nkronor 2007, högst 75 290 000 kronor 2008, högst 40 474 000 kronor 2009\r\noch högst 61 853 000 kronor därefter (avsnitt 7.8.2).\r\n10.     Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, besluta om bidrag som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000\r\nkronor under 2006 (avsnitt 7.8.3).\r\n11.     Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n44:7 Ekologisk produktion, besluta om bidrag som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000 kronor under 2006\r\n(avsnitt 7.8.7).\r\n12.     Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n45:1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om bidrag som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kronor\r\nunder 2006 (avsnitt 8.8.2).\r\n13.     Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning och samfinansierad forskning, besluta om bidrag som inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 220 000 000 kronor\r\nunder 2006, högst 150 000 000 kronor 2007, högst 95 000 000 kronor 2008\r\noch högst 45 000 000 kronor 2009 (avsnitt 9.1.2).\r\n14.     Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om disposition av\r\navgiftsintäkter vid Djurskyddsmyndigheten (avsnitt 5.8.6).\r\n15.     Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om disposition av\r\navgiftsintäkter vid Statens jordbruksverk (avsnitt 6.9.1).\r\n16.     Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om ersättning vid\r\nskördeskador (avsnitt 6.7.2.3).\r\n17.     Riksdagen godkänner nytt mål för politikområde Livsmedelspolitik\r\ni enlighet med vad regeringen förordar och beslutar att nuvarande mål\r\nskall upphöra att gälla (avsnitt 6.4).\r\n18.     Riksdagen antar regeringens förslag om ändring i lagen (1994:1710)\r\nom EG:s förordningar om jordbruksprodukter (avsnitt 2 och 6.7.2.2).\r\n19.     Riksdagen anvisar för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde\r\n23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar i enlighet med\r\nuppställning under avsnitt 19.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2003\r\n2003/04:MJ217 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om slutförande och kostnadstäckning av projekt med anledning av\r\nEmån.\r\n2003/04:MJ446 av Agne Hansson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statliga garantier till åtgärder för att slutföra arbetet med\r\natt förhindra översvämningar i Emån.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2004\r\n2004/05:Sk405 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbetalning av EU-bidrag.\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om inriktning på offentligt finansierad forsknings- och\r\nförsöksverksamhet.\r\n2004/05:MJ208 av Cecilia Widegren m.fl. (m, c, kd, fp):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utbetalningar av EU-stöden håller tidsplanen, dvs.\r\nutbetalningarna skall ske så snart Sverige har tillgång till pengarna,\r\ndvs. före årsskiftet.\r\n2004/05:MJ209 av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ersättningarna till Sveriges bönder skall betalas ut till\r\ndem senast den 30 november det år de gäller.\r\n2004/05:MJ217 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om slutförande och kostnadstäckning av projekt med anledning av\r\nEmån.\r\n2004/05:MJ222 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (båda c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om hanteringen av EU-ersättningar till Sveriges jordbrukare.\r\n2004/05:MJ246 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av att kvaliteten i veterinärutbildningen skall\r\nupprätthållas genom en tillräckligt omfattande klinisk tillämpning av\r\ndjursjukvård dygnet runt.\r\n2004/05:MJ259 av Cecilia Widegren m.fl. (m, kd, c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att avskaffa Djurskyddsmyndigheten.\r\n2004/05:MJ270 av Göte Wahlström m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om insatser för att trygga beståndet av vätterröding.\r\n2004/05:MJ279 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att de sedan tidigare avsatta medlen för fritidsodlingen och\r\nparksektorn i sin helhet skall användas för dessa syften.\r\n2004/05:MJ321 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utbetalningen av EU-ersättningar till det svenska\r\njordbruket.\r\n2004/05:MJ376 av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (båda c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utbetalning av EU-ersättningar till jordbruksföretagare\r\nskall ske årligen i månadsskiftet november/december.\r\n2004/05:MJ378 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, m, fp, kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att inrätta en professur vid SLU i Skara till minne av Edward\r\nNonnen, med inriktning på innovationer och nytänkande inom växtodlingsområdet.\r\n\r\n2004/05:MJ379 av Håkan Larsson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fast årligt stöd till Eldrimner, resurscentrum för småskalig\r\nlivsmedelsförädling.\r\n2004/05:MJ408 av Lars Gustafsson (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utbetala EU-stödet under respektive budgetår.\r\n2004/05:MJ434 av Åsa Domeij m.fl. (mp):\r\n\r\n36.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som\r\ni motionen anförs om att NOKÅS-anslaget bör uppräknas för att tillgodose\r\nde stora behov som påtalas i motionen.\r\n2004/05:MJ437 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen begär att regeringen betalar ut stödet till jordbruket\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2004/05:MJ463 av Åsa Torstensson (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om att regeringen skall rekvirera böndernas EU-ersättningar så\r\nsnart de blir tillgängliga.\r\n2004/05:MJ467 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av insatser för att upprätthålla värdefulla ängar och\r\nhagar till nytta för artrikedomen inom såväl växt- som djurvärlden.\r\n2004/05:MJ470 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om betydelsen av att den i budgetpropositionen aviserade\r\nutvärderingen av Sveriges lantbruksuniversitets sektorsansvar uppmärksammar\r\nbehovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad och systemutveckling för\r\nekologisk produktion.\r\n2004/05:MJ473 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta\r\nom bidrag under anslag 42:6 Djurskyddsmyndigheten.\r\n2.      Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta\r\nom bidrag under anslag 44:7 Ekologisk produktion.\r\n3.      Riksdagen begär att regeringen årligen återkommer till riksdagen\r\nmed redovisning för hur de avgiftsintäkter som influtit till\r\nDjurskyddsmyndigheten och Statens jordbruksverk disponerats.\r\n4.      Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag för år 2005 anslagen under utgiftsområde 23 Jord-\r\noch skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt i motionen redovisad\r\nuppställning.\r\n2004/05:MJ497 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att arealersättning skall betalas ut under det kalenderår\r\nsom stödet avser.\r\n29.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skördeskadeskydd.\r\n32.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stöd till avbytartjänst.\r\n33.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om exportfrämjande åtgärder.\r\n34.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om stöd till omarronderingar.\r\n37.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att återföra skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel\r\ntill jordbruksnäringen.\r\n41.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om rovdjursdödade hjortar i hägn.\r\n42.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ersättningen för rovdjursdödade renar även\r\nfortsättningsvis skall betalas ut i form av öronmärkta pengar från regeringen.\r\n43.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att ansvaret för sjukdomar hos vilda djur bör\r\ntydliggöras.\r\n46.     Riksdagen anvisar med följande förändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 23\r\nJord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt i motionen\r\nredovisad uppställning.\r\n2004/05:MJ499 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om Livsmedelsverket.\r\n2004/05:MJ508 av Anita Brodén m.fl. (fp):\r\n\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att klargöra SLU:s sektorsansvar i budgeten.\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om FORMAS ansvar för livsmedelsforskningen och en översyn\r\nav rådsforskningen.\r\n36.     Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,\r\nfiske med anslutande näringar enligt i motionen redovisad uppställning.\r\n\r\n2004/05:MJ513 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avskaffa Djurskyddsmyndigheten.\r\n2004/05:MJ525 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för Centrala\r\nförsöksdjursnämnden.\r\n2.      Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till\r\nregeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,\r\nfiske med anslutande näringar enligt i motionen redovisad uppställning.\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\nFörslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om\r\njordbruksprodukter\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om\r\njordbruksprodukter skall ha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse       Föreslagen lydelse\r\n\r\n\r\n1 §1Senaste lydelse 1999:1317.\r\nI denna lag ges bestämmelser som behövs för att den pris- och\r\nmarknadsreglering som ingår i EG:s gemensamma jordbrukspolitik skall kunna\r\ngenomföras i Sverige.   I denna lag ges bestämmelser som behövs för att\r\nde stöd och  den pris- och marknadsreglering som ingår i EG:s gemensamma\r\njordbrukspolitik skall kunna genomföras i Sverige.\r\nMed EG:s förordningar om jordbruksprodukter avses i denna lag EG:s\r\nförordningar om\r\n1. marknadsreglering av jordbruksprodukter,\r\n2. produkter som omfattas av Romfördragets bilaga I men som inte omfattas\r\nav någon marknadsreglering,\r\n3. produkter som har framställts av jordbruksprodukter,\r\n4. uppgiftsskyldighet i fråga om inkomstförhållanden och driftsekonomiska\r\nförhållanden i jordbruket, och  4. uppgiftsskyldighet i fråga om\r\ninkomstförhållanden och driftsekonomiska förhållanden i jordbruket,\r\n5. särskilda omräkningskurser som används inom den gemensamma\r\njordbrukspolitiken.     5. särskilda omräkningskurser som används inom den\r\ngemensamma\r\njordbrukspolitiken, och6. direktstöd och särskilda stödsystem för\r\njordbrukare.\r\nDenna lag tillämpas inte i fråga om sådana bestämmelser i EG:s förordningar\r\nom jordbruksprodukter som helt faller inom tillämpningsområdet för\r\nlivsmedelslagen (1971:511).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 januari 2005.\r\n\r\nBilaga 3\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2005\r\ninom utgiftsområde 23\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "forslag": "Riksdagen \n1. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 42:3 Djurhälsovård, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006,\n2. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 500 000 kr under år 2006,\n3. bemyndigar regeringen att för år 2005 låta Kammarkollegiet ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret på högst 5 000 000 kr,\n4. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 42:6 Djurskyddsmyndigheten, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kr under år 2006,\n5. bemyndigar regeringen att för år 2005 låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 6 000 000 000 kr,\n6. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m., besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 086 200 000 kr under år 2006 och 13 800 000 kr under år 2007,\n7. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2006,\n8. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 808 052 000 kr under år 2006, högst 182 090 000 kr år 2007, högst 62 708 000 kr år 2008, högst 35 650 000 kr år 2009 och högst 61 500 000 kr därefter,\n9. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 883 626 000 kr under år 2006, högst 225 757 000 kr år 2007, högst 75 290 000 kr år 2008, högst 40 474 000 kr år 2009 och högst 61 853 000 kr därefter,\n10. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000 kr under år 2006,\n11. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 44:7 Ekologisk produktion, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 20 000 000 kr under år 2006,\n12. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kr under år 2006,\n13. bemyndigar regeringen att under år 2005, för ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 220 000 000 kr under år 2006, högst 150 000 000 kr år 2007, högst 95 000 000 kr år 2008 och högst 45 000 000 kr år 2009,\n14. godkänner vad regeringen förordar om ersättning vid skördeskador,\n15. anvisar anslag för budgetåret 2005 under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga 3.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 1-13, 16 och 19 samt avslår motionerna 2003/04:MJ217, 2003/04:MJ446, 2004/05:MJ217, 2004/05:MJ259, 2004/05:MJ270, 2004/05:MJ379, 2004/05:MJ434 yrkande 36, 2004/05:MJ467, 2004/05:MJ473 yrkandena 1, 2 och 4, 2004/05:MJ497 yrkandena 29, 32-34, 37, 41, 43 i denna del och 46, 2004/05:MJ499 yrkande 20, 2004/05:MJ508 yrkande 36, 2004/05:MJ513 yrkande 1 och 2004/05:MJ525 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda djur",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkande 43 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "DCA553EB-7432-4832-9FEA-6A616395BBCD",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "52",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "205",
                    "108",
                    "1",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DCA553EB-7432-4832-9FEA-6A616395BBCD",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ersättning för rovdjursdödade renar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ497 yrkande 42.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Disposition av avgiftsintäkter",
          "forslag": "Riksdagen\n1. godkänner vad regeringen förordar om disposition av avgiftsintäkter vid Djurskyddsmyndigheten,\n2. godkänner vad regeringen förordar om disposition av avgiftsintäkter vid Statens jordbruksverk.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkterna 14 och 15 samt avslår motion 2004/05:MJ473 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Ändring i lagen om EG:s förordningar om jordbruksprodukter",
          "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkt 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Mål för politikområde Livsmedelspolitik",
          "forslag": "Riksdagen godkänner nytt mål för politikområde Livsmedelspolitik i enlighet med vad regeringen förordar och beslutar att nuvarande mål skall upphöra att gälla.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 23 punkt 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Principer för utbetalning av vissa stöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk405 yrkande 5, 2004/05:MJ208 yrkande 1, 2004/05:MJ209, 2004/05:MJ222, 2004/05:MJ321 yrkande 1, 2004/05:MJ376 yrkande 1, 2004/05:MJ408, 2004/05:MJ437 yrkande 5, 2004/05:MJ463 och 2004/05:MJ497 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "E9724A6B-88FD-407F-9648-72A5FF7D3EEA",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "134",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "52",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "39",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "174",
                    "140",
                    "1",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E9724A6B-88FD-407F-9648-72A5FF7D3EEA",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ279, 2004/05:MJ470 och 2004/05:MJ508 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Inriktningen på offentligt finansierad forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk405 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Ytterligare tjänster vid Sveriges lantbruksuniversitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ378.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Kvaliteten i veterinärutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ246.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Översyn av forskningsfinansieringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ508 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2004/05",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Myndighetsansvaret för sjukdomar hos vilda djur",
          "partier": "\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Ersättning för rovdjursdödade renar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Disposition av avgiftsintäkter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Principer för utbetalning av vissa stöd",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Viss verksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Inriktningen på offentligt finansierad forskning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Översyn av forskningsfinansieringen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2004-11-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2004-11-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2004-12-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2004-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2004-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2004-12-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2004-12-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:24:22"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2005. Beslutet innebär satsningar som bland annat gäller Artdatabanken, Djurskyddsmyndigheten, ekologisk produktion av livsmedel samt biotopskydd inom skogsbruket. Anslagen inom utgiftsområdet är totalt 14 655 miljoner kronor för 2005. Det är 364 miljoner kronor mer än 2004. Förändringen beror främst på att EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag ökar med 150 miljoner kronor.",
          "dok_id": "GS01MJU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till jord- och skogsbruk samt fiske (MJU2)",
          "dok_id": "GS01MJU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:24:22"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GS01MJU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 09:05:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2005. Förslaget innebär satsningar som bland annat gäller Artdatabanken, Djurskyddsmyndigheten, ekologisk produktion av livsmedel samt biotopskydd inom skogsbruket. Anslagen inom utgiftsområdet är totalt 14 655 miljoner kronor för 2005. Det är 364 miljoner kronor mer än 2004. Förändringen beror främst på att EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag ökar med 150 miljoner kronor.</p>",
          "dok_id": "GS01MJU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:09"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till jord- och skogsbruk samt fiske (MJU2)",
          "dok_id": "GS01MJU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:42:09"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GS01MJU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200405_MJU_2.pdf",
          "filstorlek": "1098962",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DD778894-3E03-41D6-B21F-CF043C838E5F"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ217 Åtgärder mot översvämning av Emån",
          "ref_dok_id": "GR02MJ217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ217",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot översvämning av Emån",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2003/04:MJ446 Färdigställande av Emåprojektet",
          "ref_dok_id": "GR02MJ446",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2003/04",
          "ref_dok_bet": "MJ446",
          "ref_dok_titel": "Färdigställande av Emåprojektet",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ208 Senarelagda utbetalningar av EU-stöd",
          "ref_dok_id": "GS02MJ208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ208",
          "ref_dok_titel": "Senarelagda utbetalningar av EU-stöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ209 Böndernas EU-ersättningar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ209",
          "ref_dok_titel": "Böndernas EU-ersättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ217 Emån",
          "ref_dok_id": "GS02MJ217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ217",
          "ref_dok_titel": "Emån",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ222 Utbetalningar av EU-ersättningar till lantbruket",
          "ref_dok_id": "GS02MJ222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ222",
          "ref_dok_titel": "Utbetalningar av EU-ersättningar till lantbruket",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ246 Veterinärutbildningen",
          "ref_dok_id": "GS02MJ246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ246",
          "ref_dok_titel": "Veterinärutbildningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ259 Djurskyddsmyndigheten",
          "ref_dok_id": "GS02MJ259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ259",
          "ref_dok_titel": "Djurskyddsmyndigheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Widegren m.fl. (M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ270 Forskning för att trygga beståndet av Vätternröding",
          "ref_dok_id": "GS02MJ270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ270",
          "ref_dok_titel": "Forskning för att trygga beståndet av Vätternröding",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ279 Fritidsodling",
          "ref_dok_id": "GS02MJ279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ279",
          "ref_dok_titel": "Fritidsodling",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ321 Dalarnas jordbruk",
          "ref_dok_id": "GS02MJ321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ321",
          "ref_dok_titel": "Dalarnas jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ376 Utbetalningar av EU-ersättningar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ376",
          "ref_dok_titel": "Utbetalningar av EU-ersättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ378 Professur till Edward Nonnens minne vid SLU i Skara",
          "ref_dok_id": "GS02MJ378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ378",
          "ref_dok_titel": "Professur till Edward Nonnens minne vid SLU i Skara",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ379 Eldrimner nationellt resurscentrum för livsmedelsförädling",
          "ref_dok_id": "GS02MJ379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ379",
          "ref_dok_titel": "Eldrimner nationellt resurscentrum för livsmedelsförädling",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ408 Utbetalning av EU-stöd till svenskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GS02MJ408",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ408",
          "ref_dok_titel": "Utbetalning av EU-stöd till svenskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ434 En uthållig skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ434",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ434",
          "ref_dok_titel": "En uthållig skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ437 Jord- och skogsbruk i Skåne",
          "ref_dok_id": "GS02MJ437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ437",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk i Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ463 Jordbrukarnas EU-ersättningar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ463",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukarnas EU-ersättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ467 Artrikedomen inom växt- och djurvärlden",
          "ref_dok_id": "GS02MJ467",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ467",
          "ref_dok_titel": "Artrikedomen inom växt- och djurvärlden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ470 Ekologisk produktion",
          "ref_dok_id": "GS02MJ470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ470",
          "ref_dok_titel": "Ekologisk produktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ473 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ473",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ473",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ497 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ497",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ497",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ499 Hälsosam livsmedelspolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ499",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ499",
          "ref_dok_titel": "Hälsosam livsmedelspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ508 En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_id": "GS02MJ508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ508",
          "ref_dok_titel": "En liberal jordbruks-, skogs- och fiskepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ513 Vissa djurfrågor",
          "ref_dok_id": "GS02MJ513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ513",
          "ref_dok_titel": "Vissa djurfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:MJ525 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GS02MJ525",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "MJ525",
          "ref_dok_titel": "UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2004/05:Sk405 De gröna näringarna",
          "ref_dok_id": "GS02Sk405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "Sk405",
          "ref_dok_titel": "De gröna näringarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_id": "GS031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2005",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2004-12-15",
          "ref_dok_id": "GS0951",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "51",
          "ref_dok_titel": "2004-12-15",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2004-12-13",
          "ref_dok_id": "GS0949",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "49",
          "ref_dok_titel": "2004-12-13",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2004/05:128129",
          "ref_dok_id": "GS0K128129",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2004/05",
          "ref_dok_bet": "128129",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2004/05:128129",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2004:1374",
          "ref_dok_id": "1994:1710",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}